RH 2021:26

BAKGRUND

S.N. ansökte i april 2019 om skuldsanering. Kronofogdemyndigheten beslutade att inleda skuldsanering för honom. Beslutet kungjordes den 21 augusti 2019 och eventuella borgenärer uppmanades att anmäla sina fordringar till myndigheten inom en månad från kungörelsen. Den 5 november 2019 beslutade Kronofogdemyndigheten om skuldsanering för S.N.

ARS Enterprise AB (numera C Information AB) förekom inte som borgenär i ärendet hos Kronofogdemyndigheten och hade inte heller anmält någon fordran. Bolaget överklagade emellertid Kronofogdemyndighetens beslut med hänvisning till att bolaget hade en fordran mot S.N. som man ville göra gällande i ärendet.

KRONOFOGDEMYNDIGHETEN

Efter att tingsrätten undanröjt beslutet om skuldsanering den 5 november 2019 och lämnat tillbaka skuldsaneringsärendet till Kronofogdemyndigheten, återupptog myndigheten handläggningen. I e-brev den 13 februari 2020 till ARS Enterprise AB begärde myndigheten att bolaget skulle anmäla sin fordran senast den 24 februari 2020. Bolaget skulle lämna uppgifter om kapitalbelopp, ränta, avgifter och uppkomstdatum. Kronofogdemyndigheten angav vidare i e-brevet att beslut kunde fattas i ärendet även om bolaget inte anmälde sin fordran.

Bolaget underrättade några dagar senare Kronofogdemyndigheten om sitt namnbyte men lämnade inga uppgifter om fordringen. Den 11 maj 2020 meddelade bolaget myndigheten att man fått en lista över utslag men att listan saknade personnummer så att man avsåg att sända listan till myndighetens kundcenter för genomgång. Enligt tjänsteanteckning var myndighetens handläggare i skuldsaneringsärendet under våren i kontakt med bolaget vid ett flertal tillfällen. E-brev med begäran om att bolaget skulle anmäla sin fordran hade även utgått den 9 juni och den 30 juli med påminnelse att anmäla fordringen senast den 13 augusti 2020.

Den 4 september 2020 beslutade Kronofogdemyndigheten på nytt om skuldsanering för S.N. Kronofogdemyndigheten redovisade i beslutet att C Information AB trots de angivna kontakterna inte gjort någon fordringsanmälan och tog inte heller upp någon bolagets fordran i beslutet. Myndigheten angav att stöd för beslutet fanns i 27 § skuldsaneringslagen (2016:675).

Två dagar efter skuldsaneringsbeslutet inkom till Kronofogdemyndigheten ett e-brev från bolaget som förutom skuldsaneringsärendets nummer hos myndigheten samt uppgifter om S.N:s namn och personnummer innehöll ”4440 x 0,65 x 54 + 4000 + 680 = 145 080”.

C Information AB överklagade Kronofogdemyndighetens beslut och yrkade att tingsrätten skulle undanröja beslutet.

Tingsrätten (rådmannen Emma Regnér) avslog i beslut den 16 oktober 2020 bolagets överklagande. Tingsrätten anförde följande.

SKÄL

Av 47 § skuldsaneringslagen framgår att en gäldenär genom en skuldsanering befrias från ansvar för betalningen av de skulder som omfattas av skuldsaneringen i den utsträckning som dessa sätts ned. Av bestämmelsen framgår även att gäldenären befrias från ansvar för betalningen av skulder som inte är kända i ärendet, om det inte är en sådan skuld som avses i 31 § skuldsaneringslagen, det vill säga en skuld som inte kan omfattas av en skuldsanering.

Högsta domstolen konstaterade i NJA 2017 s. 357 att den verkan av en skuldsanering som framgår av 47 § skuldsaneringslagen inte är knuten till någon särskild tidpunkt i förfarandet. Det innebär att även en okänd borgenärs fordran består fram tills skuldsaneringsbeslutet har fått laga kraft. Vidare konstaterade Högsta domstolen att kungörelseförfarandet i 19 och 28 §§skuldsaneringslagen främst syftar till att en borgenär som av någon anledning har förblivit okänd i ärendet lättare ska kunna uppmärksamma skuldsaneringen och att underlåtenhet att anmäla fordringen inom den i 19 § föreskrivna fristen inte är förenad med någon rättsverkan. En borgenär har därmed vanligtvis möjlighet att anmäla en fordran fram till dess att skuldsaneringsbeslutet har fått laga kraft.

Av handlingarna i detta ärende framgår att C Information AB (då ARS Enterprise AB) gjorde gällande påstådda fordringar i skuldsaneringsärendet redan i slutet av år 2019 i samband med sitt överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut om att bevilja skuldsanering. Kronofogdemyndigheten har därefter gett bolaget möjlighet att anmäla den påstådda fordran. Trots påminnelser har någon anmälan inte gjorts. Först efter att Kronofogdemyndigheten fattat ett nytt beslut om att bevilja skuldsanering har C Information AB, i sitt överklagande av beslutet, anmält en fordran som de vill göra gällande i skuldsaneringsärendet.

I detta ärende har inte skuldsaneringsbeslutet fått laga kraft. Den fråga tingsrätten har att ta ställning till är om C Information AB ändå har försuttit sin möjlighet att anmäla sin fordran i skuldsaneringen.

Frågan om C Information AB kan göra sin påstådda fordran gällande i det aktuella skuldsaneringsärendet måste enligt tingsrätten bedömas mot bakgrund av grundtankarna bakom och målen med skuldsaneringsinstitutet. Av propositionen till skuldsaneringslagen framgår att det huvudsakliga syftet med skuldsanering är att en svårt skuldsatt gäldenär ska bli ekonomiskt rehabiliterad. Det uttalade syftet med den nya skuldsaneringslagen var att fler skuldsatta personer skulle få möjlighet att genomgå skuldsanering och att så kallade ”evighetsgäldenärer” skulle få hjälp att snabbare ta sig ut ur skuldfällan (se prop. 2015/16:125 s. 51). En annan grundtanke med skuldsaneringsinstitutet är att skuldsaneringen ska gynna borgenärskollektivet på så sätt att gäldenären kan komma att betala åtminstone någon del av sina skulder; skuldsaneringen ska i princip omfatta sådana skulder som bedöms ändå inte kunna bli betalda (se prop. 1993/94:123 s. 73). Skuldsaneringsinstitutet innebär att en avvägning görs mellan gäldenärens och borgenärernas intressen.

Tingsrätten konstaterar att en konsekvens av att Högsta domstolen i NJA 2017 s. 357 slagit fast att den prekluderande verkan av skuldsanering inte gäller förrän skuldsaneringsbeslutet vunnit laga kraft skulle kunna bli att en borgenär som önskar förhindra skuldsanering för en viss gäldenär kan göra det genom att gång på gång överklaga beslut om att bevilja skuldsanering och då göra gällande en fordran, med följden att beslutet upphävs och ärendet återförvisas till Kronofogdemyndigheten för fortsatt handläggning. En sådan ordning hade stått i strid med syftet med skuldsaneringsinstitutet.

C Information AB har åtminstone sedan ärendet återförvisades till Kronofogdemyndigheten haft kännedom om skuldsaneringen och haft möjlighet att göra gällande den påstådda fordran. C Information AB har varit väl medvetna om det aktuella skuldsaneringsärendet och har inte anfört något skäl för varför fordran inte anmälts till Kronofogdemyndigheten tidigare. Avseende det skydd av borgenärsintresset som får anses vara syftet med dels kungörelseförfarandena i 19 och 28 §§skuldsaneringslagen, dels möjligheten för okända borgenärer att göra gällande en fordran i samband med överklagande av skuldsaneringsbeslutet, konstaterar tingsrätten att C Information AB inte kan anses vara en sådan okänd borgenär som dessa skyddsregler tar sikte på. Att i det här skedet ge C Information AB möjlighet att göra sin fordran gällande i ärendet skulle fördröja möjligheten till skuldsanering och ekonomisk rehabilitering för gäldenären på ett sådant sätt att det strider mot hela syftet med skuldsaneringsinstitutet. C Information AB:s överklagande ska därför lämnas utan bifall och beslutet om skuldsanering stå fast.

C Information AB överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle återförvisa ärendet till Kronofogdemyndigheten.

Hovrätten ((hovrättsråden Björn R. le Grand och Per G. Hansson samt tf. hovrättsassessorn Emma Adolfsson, referent) anförde i beslut den 10 februari 2021 följande.

C INFORMATION AB:S TALAN I HOVRÄTTEN

Till stöd för överklagandet har bolaget i huvudsak anfört att det tog tid att få fram uppgifter om det utslag där fordran på S.N. var fastställd och att bolaget haft åtskilliga kontakter med Kronofogdemyndigheten. Bolaget har åberopat utdrag ur e-postkonversationer med Kronofogdemyndigheten som, såvitt kan bedömas, emellertid avser andra gäldenärer.

SKÄLEN FÖR HOVRÄTTENS AVGÖRANDE

Den första frågan i detta mål är hur Kronofogdemyndigheten ska förfara när en känd borgenär i ett skuldsaneringsärende inte lämnar uppgift om sin fordran. Något direkt svar på denna fråga lämnar inte skuldsaneringslagen.

Skuldsaneringsinstitutet infördes i svensk rätt med 1994 års skuldsaneringslag. Vissa förfaranderegler ansågs böra tas in i lagen, men i övrigt skulle förvaltningslagens bestämmelser gälla för Kronofogdemyndighetens handläggning (se prop. 1993/94:123 s. 154 x). I 32 § 1986 års förvaltningslag fanns ett generellt undantag från lagens tillämpningsområde som träffade Kronofogdemyndigheten, men det var begränsat till den exekutiva verksamheten och gällde därför inte i skuldsaneringsärenden (se prop. 2005/06:134 s. 35 x och 81m). Vid tillkomsten av den nu gällande förvaltningslagen (2017:900) utmönstrades för övrigt undantaget (se prop. 2016/17:180 s. 35 ff.).

De allmänna reglerna i förvaltningslagen gäller alltså för Kronofogdemyndighetens handläggning av skuldsaneringsärenden, men viker för avvikande bestämmelser i lag eller förordning. Detta följer av 4 § förvaltningslagen.

Enligt 21 § skuldsaneringslagen ska Kronofogdemyndigheten efter beslut att inleda skuldsanering sända en underrättelse till kända borgenärer. I denna ska borgenären bl.a. uppmanas att inom viss tidsfrist komma in med uppgifter om sin fordran. Tidsfristen är en månad från kungörelse av inledandebeslutet men kan om det finns särskilda skäl förlängas till två månader.

Kronofogdemyndighetens e-brev i detta ärende till bolaget den 13 februari 2020 är att bedöma som en underrättelse enligt 21 § skuldsaneringslagen. Bolaget kom emellertid inte in med uppgifter om sin fordran.

Enligt 20 § skuldsaneringslagen ska Kronofogdemyndigheten efter inledandebeslutet se till att ärendet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Bestämmelsen innebär emellertid inte att myndigheten ska reda ut vilka fordringar olika borgenärer kan tänkas ha. Tvärtom framgår av förarbetena till lagen att den lättnad som gäldenären fick med den nya lagen att redovisa sina skulder skulle motsvaras av ett större ansvar för borgenärerna att ange sina fordringar. (Se prop. 2015/16:125 s. 61–67.)

Underrättelsen till borgenär enligt 21 § skuldsaneringslagen kan jämföras med remissförfarande enligt 26 § förvaltningslagen. I förarbetena till denna bestämmelse togs särskilt upp hur beslutsmyndigheten skulle förfara när utsatt svarstid inte iakttogs. Valet kunde då stå mellan att insistera på ett svar inom utsatt tid, bevilja uppskov eller att avgöra ärendet i befintligt skick utan tillgång till det efterfrågade svaret (SOU 2010:29 s. 460 y; prop. 2016/17:180 s. 173 y). Regleringen i 19 § skuldsaneringslagen av tidsfristen för borgenärens svar begränsar emellertid möjligheten för Kronofogdemyndigheten att bevilja uppskov. Därför återstår för Kronofogdemyndigheten i huvudsak bara möjligheten att avsluta ärendet utan att beakta någon borgenärens fordran, något som för övrigt ligger i linje med förfarandet vid brister i en inledande framställning från en enskild (jfr 20 § andra stycket förvaltningslagen).

Det var enligt hovrättens mening därför korrekt av Kronofogdemyndigheten att avgöra skuldsaneringsärendet när bolaget trots underrättelsen underlät att komma in med uppgifter om sin fordran och att inte uppta någon bolagets fordran i beslutet.

Kronofogdemyndighetens beslut om skuldsanering överklagas till tingsrätt. Vid tingsrättens handläggning tillämpas ärendelagen (1996:242) om inte annat följer av skuldsaneringslagen, 45 § nämnda lag. Det är en allmän processrättslig princip att en brist i en parts framställning inte kan botas efter att framställningen på grund av bristen avvisats eller lett till en annan för parten ogynnsam utgång, såsom en tredskodom (från återvinningsmöjligheten bortses då), se t.ex. RH 1990:49, RÅ 1983 1:15 och RÅ 1985 2:17. Det saknas anledning att se saken på ett annat sätt i ett fall som det nu aktuella. Det kan i och för sig ifrågasättas om e-brevet från bolaget två dagar efter Kronofogdemyndighetens beslut den 4 september 2020 kan anses innehålla sådana uppgifter om fordringen som avses i 19 § skuldsaneringslagen. Oavsett detta har uppgift om fordringen lämnats för sent. Bolagets överklagande ska därför avslås.

BESLUT

Hovrätten avslår överklagandet.