Ds 2003:10

Ett sammanhållet bidragssystem för etniska organisationer

1. Sammanfattning

Arbetsgruppens uppgift har varit att – överväga möjligheterna till ett mer rättvist och samordnat

bidragssystem till organisationer som företräder nationella minoriteter,

– pröva om stödet till andra organisationer som bildats på

etnisk grund och som huvudsakligen bedriver kulturell och identitetsbevarande verksamhet kan ingå i ett sådant bidragssystem samt om en samordning med andra bidragssystem är möjlig,

– överväga ytterligare behov av förändringar av stödet till

organisationer som främjar integration för att det mer aktivt skall bidra till att stärka integrationsprocessen.

Ett sammanhållet bidragssystem för etniska organisationer

Arbetsgruppen föreslår att ett sammanhållet bidragssystem tillskapas för organisationer bildade på etnisk grund som bedriver verksamhet för att upprätthålla språk, kultur och identitet. Statsbidraget bör fördelas utifrån kultur- och minoritetspolitiska mål av en myndighet inom kulturområdet.

Samtidigt bör stödet till aktiv integrationsverksamhet stärkas och Integrationsverket bör fördela projektbidrag för sådan verksamhet till såväl organisationer bildade på etnisk grund som andra organisationer. Möjligheterna att bedriva mer långsiktiga projekt bör underlättas.

Sammanfattning Ds 2003:10

Sammanlagt 19 miljoner kronor per år bör disponeras i det sammanhållna bidragssystemet för etniska organisationer. Detta bör ge minoritetsorganisationer och andra organisationer bildade på etnisk grund goda möjligheter att få stöd för sina verksamheter. Genom att bidragssystemet förs till kulturområdet ökar också möjligheterna till samordning med annan kulturverksamhet som berör de etniska organisationernas verksamhet vilket innebär att en mer effektiv bidragsgivning kan uppnås.

Stödet till aktiv integrationsverksamhet (projektstöd) bör uppgå till 10 miljoner kronor per år.

Arbetsgruppens förslag innebär att det nuvarande stödet till organisationer bildade på etnisk grund samt stödet till organisationer som företräder nationella minoriteter förs samman i ett gemensamt bidragssystem. Stödet till organisationer som företräder nationella minoriteter bör regleras särskilt med anledning av deras status som minoriteter i förhållande till andra organisationer bildade på etnisk grund.

Utgångspunkter för förslaget

Att få bedriva verksamhet som är kultur- och identitetsbevarande är ett huvudintresse för de nationella minoriteterna. Många andra organisationer som bildats på etnisk grund har liknande intressen utan att de har eller kan få minoritetsstatus. Erfarenheterna av det nuvarande bidragssystemet för dessa organisationer är att deras verksamhet ligger närmare frågor om språk, identitet och kultur än aktiv integrationsbefrämjande verksamhet enligt integrationspolitiska mål. Verksamhet som stärker kultur och identitet har stor betydelse för integrationen och det är naturligt att den verksamheten utgör en grund för organisationernas verksamhet. Utifrån denna grund kan sedan de etniska organisationerna, om de vill, delta i aktivt integrationsbefrämjande verksamhet genom projektstöd eller i andra former på samma villkor som andra organisationer.

Integrationspolitiken innebär att frågor skall lösas inom sina olika sakområden. Det är inte förenligt med integrationspoliti-

Ds 2003:10 Sammanfattning

ken att ett bidragssystem vänder sig ensidigt till organisationer som bildats på etnisk grund för att dessa skall arbeta aktivt för integration enligt integrationspolitiska mål. Denna ordning hänger samman med den gamla invandrarpolitiken.

Innebörden av det föreslagna bidragssystemet

En övergång till ett bidragssystem där kultur- och identitetsbevarande verksamhet ges stöd ställer nya krav på organisationernas verksamhet. Organisationernas verksamhet kommer att relateras till kultur- och minoritetspolitiska mål och större tonvikt bör läggas på verksamhetens innehåll och omfattning. Detta gäller också för etablering av nya organisationer. Minoritetsorganisationer som saknar ett grundstöd för sin verksamhet och inte kan få detta inom ett annat bidragssystem bör tillförsäkras ett sådant inom det föreslagna bidragssystemet.

Bidragsgivningen för aktiv integrationsverksamhet bör ske mer med tonvikt på att ansvaret för integration är ömsesidigt och bidragsgivningen bör uppmuntra etniska organisationer till att öka sin delaktighet i sådan verksamhet.

Behov av övergångslösning

Organisationerna måste få tid att anpassa och utveckla sin verksamhet i förhållande till kultur- och minoritetspolitiska mål och prioriteringar. Det nya bidragssystemet bör av den anledningen genomföras i två steg, som innebär att Integrationsverket under en övergångstid även administrerar det nya bidragssystemet i samråd med en myndighet på kulturområdet. I ett nästa steg kan det bli aktuellt att föra ansvaret vidare till en myndighet inom kulturområdet som senare kan komma att föreslås som bidragsfördelande myndighet. Förslaget bör, med en övergångslösning, kunna genomföras år 2004.

2. Arbetsgruppens uppdrag och arbete

Regeringen fördelar vissa medel till organisationer som företräder nationella minoriteter för att stärka deras möjligheter till inflytande. De grupper som erkänts som nationella minoriteter i Sverige är samer, som också är urbefolkning, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Samtliga av dessa grupper har funnits i Sverige under mycket lång tid. Flera av dessa organisationer har inte tillräckliga medel för att tillvarata gruppens intressen. Samtidigt får flera av dessa organisationer betydande stöd från annat håll. Detta innebär att minoritetsorganisationerna har mycket skilda förutsättningar att bedriva sin verksamhet och tillvarata sin grupps intressen. Regeringen aviserade därför i budgetpropositionen för 2002 att en samlad översyn av minoritetsorganisationernas möjligheter att få stöd skulle genomföras.

Även organisationer som främjar integration kan få statsbidrag till sin verksamhet. Statsbidragssystemet innebär bl.a. att riksorganisationer som till övervägande del har medlemmar med invandrarbakgrund kan få stöd till integrationsbefrämjande verksamhet i form av organisations- och verksamhetsbidrag. Riksorganisationerna har även möjlighet att söka projektbidrag för integrationsverksamhet som inte ingår i organisationens ordinarie verksamhet. Erfarenheterna från det nuvarande bidragssystemet visar att många riksorganisationer får ett minskat stöd eftersom verksamheten i huvudsak är inriktad på språk, identitet och kulturbevarande verksamhet. Den verksamhet flertalet organisationer bedriver har likheter med den verksamhet som de nationella minoriteternas organisationer bedriver.

Arbetsgruppens uppdrag och arbete Ds 2003:10

I den skrivelse om integrationspolitikens utveckling som överlämnades till riksdagen i mars 2002 bedömde regeringen att det därför också skulle prövas om den aviserade översynen av stödet till organisationer som företräder nationella minoriteter även kunde avse organisationer som bildats på etnisk grund och som huvudsakligen bedriver språklig och kulturell verksamhet. Regeringen ansåg att det borde prövas om ett system för bidrag till nationella minoriteternas organisationer skulle kunna samordnas med stödet till invandrarnas riksorganisationer eller samordnas med andra bidragssystem.

Mot denna bakgrund beslutade regeringen den 19 september 2002 att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att överväga möjligheterna till ett mer rättvist och samordnat bidragssystem för organisationer som företräder nationella minoriteter. Arbetsgruppen har även haft i uppdrag att pröva om stödet till andra organisationer som bildats på etnisk grund och som huvudsakligen bedriver kulturell och identitetsbevarande verksamhet kan ingå i ett sådant bidragssystem samt om en samordning med andra bidragssystem är möjlig. Arbetsgruppen har också övervägt ytterligare behov av förändringar av stödet till organisationer som främjar integration för att det mer aktivt skall bidra till att stärka integrationsprocessen.

Statsrådet Mona Sahlin förordnade den 3 oktober 2002 följande personer att ingå i arbetsgruppen: Kanslirådet Eva Cederholm Cars, Näringsdepartementet, numera Justitiedepartementet, ordförande, departementssekreterare Cissi Storck, Näringsdepartementet, numera Justitiedepartementet, departementssekreterare Hamdi A. Hassan, Näringsdepartementet, numera Justitiedepartementet, kanslisekreterare Irené Pierazzi, Justitiedepartementet, ämnessakkunnige Michael Teilus, Jordbruksdepartementet, departementssekreterare Ulrika Lindblad, Kulturdepartementet och kvalificerade handläggare Christer Gustavsson, Integrationsverket. Den 17 januari 2003 entledigades Ulrika Lindblad och samma datum förordnades departementssekreterare Birgit Gunnarsson, Kulturdepartementet att ingå som ledamot i arbetsgruppen.

Ds 2003:10 Arbetsgruppens uppdrag och arbete

Hamdi A. Hassan har fungerat som arbetsgruppens sekreterare.

Utgångspunkter och avgränsningar

Arbetsgruppens uppdrag har genomförts med utgångspunkt från att förslagen inte får innebära någon ändring i fråga om vilka grupper som är nationella minoriteter samt att förslag till förändringar skall genomföras genom omfördelning av befintliga medel.

Arbetsgruppen har valt att avgränsa uppdraget till att belysa och analysera de statliga bidrag som har särskild betydelse för att organisationer som företräder nationella minoriteter och andra organisationer som bildats på etnisk grund skall kunna bedriva sin verksamhet och utöva inflytande. Statliga bidrag ges därutöver till andra verksamheter för att på olika sätt stärka minoriteternas ställning. För att ge en helhetsbild av den verklighet som gäller för de nationella minoriteterna och deras organisationer har arbetsgruppen redovisat en del av dessa statliga bidrag. I detta ingår även vissa projektstöd eller andra temporära stöd. Dessa statliga bidrag ingår inte i arbetsgruppens uppdrag att ta ställning till. Arbetsgruppen belyser också frågan om lämplig bidragsfördelande myndighet.

Under arbetets gång har arbetsgruppen samrått med representanter från organisationer som företräder nationella minoriteter och företrädare för andra etniska organisationer.

Arbetsgruppen redovisar sitt uppdrag i denna departementspromemoria. Därmed är arbetsgruppens uppdrag slutfört.

3. Kartläggning av statliga bidrag

3.1. Stöd till nationella minoriteter

Minoritetspolitiken är ett nytt politikområde sedan år 2000. Det grundas på riksdagens beslut hösten 1999 om åtgärder för de nationella minoriteterna och inriktningen av en minoritetspolitik (prop. 1998/99:143, bet. 1999/2000:KU6, rskr. 1999/2000:69).

De nationella minoriteterna är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar och de språk som omfattas av minoritetspolitiken är samiska (alla former), finska, meänkieli, romani chib (alla former) och jiddisch.

I samband med beslutet om en minoritetspolitik ratificerade Sverige i februari 2000 två Europarådskonventioner, ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Bestämmelserna i dessa konventioner har utgjort en grund för den svenska politiken på området. Mot bakgrund av bestämmelserna i dessa båda konventioner har regeringen i första hand prioriterat insatser inom kultur- och utbildningsområdena samt insatser för att stärka de nationella minoriteternas möjligheter till inflytande i frågor som rör dem.

Gemensamt för de nationella minoriteterna är att de har funnits i Sverige under lång tid samt att de har en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet. Av minoritetsspråken har samiska, finska och meänkieli en historisk geografisk bas, vilket innebär krav på mer långtgående åtgärder till stöd för dessa språk.

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

Resurser för minoritetspolitiken

I samband med att minoritetspolitiken beslutades tillfördes området 10 miljoner kronor per år varav 8 miljoner disponeras inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar och 1 miljon vardera inom utgiftsområde 4 Rättväsendet respektive 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Riksdagen fattade också beslut om två lagar (SFS1999:1175 och 1176) om rätt att använda samiska, finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar med verksamhet i geografiska områden där språken använts av hävd och fortfarande används i tillräcklig utsträckning. Lagstiftningen innebär även att den enskilde i kommuner som ingår i förvaltningsområdena har rätt att i dessa områden få förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på de nämnda språken. För samiska omfattar området Arjeplogs, Gällivare, Jokkmokks och Kiruna kommuner och för finska och meänkieli Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner.

Till följd av de nya lagarna fördelas 6 miljoner kronor per år som statsbidrag till kommunerna och landstinget i Norrbottens län för de åligganden som följer av lagstiftningen. Medlen fördelas av Länsstyrelsen i Norrbottens län med utgångspunkt från en uppskattning av antalet invånare i respektive kommun som talar samiska respektive finska och meänkieli samt kommunernas behov av att vidta åtgärder. För tolk- och översättningskostnader tillfördes domstolarna 1 miljon kronor årligen. För åtgärder som avser inflytande för minoriteterna samt för uppföljningsinsatser har avsatts 2 miljoner kronor.

Inom minoritetspolitiken är inflytande för de nationella minoriteterna av stor betydelse. Bl.a. hålls samrådsmöten med företrädare för regeringen och minoriteternas organisationer. Regeringen har under åren 2000, 2001 och 2002 fördelat

1 450

000 kronor, 1 550 000 kronor respektive 1 500 000 kronor

till organisationer som företräder nationella minoriteter för att stärka deras möjligheter till inflytande i frågor som berör dem.

Det statliga kulturstödet för att främja utgivning av litteratur samt för att främja utgivningen av kulturtidsskrifter har från och

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

med år 2000 stärkts med 750 000 kronor respektive 250 000 kronor för att särskilt kunna beakta de nationella minoriteternas behov. Medlen avser i första hand produktionsstöd, men får även användas för olika projekt eller informationsinsatser. Från och med år 2002 disponerar Statens kulturråd dessutom 7 miljoner kronor till ett nytt bidrag i syfte att främja de nationella minoriteternas språk och kultur.

I det följande redovisas de nationella minoriteternas verksamhet och deras förutsättningar att bedriva sin verksamhet och att utöva inflytande i frågor som berör dem.

3.1.1. Samer

Den samiska befolkningen i Sverige uppgår till ungefär 15 000 – 20 000 personer. Samer bor i huvudsak i de traditionella bosättningsområdena från Idre i Dalarna till Kiruna i Norrbotten. Många samer är numera också bosatta i kusttrakterna i norra och mellersta Sverige samt i Stockholmsområdet.

Samerna är inte bara nationell minoritet utan också en urbefolkning i Sverige vilket bekräftades av riksdagen redan 1977. I sin egenskap av ursprungsbefolkning har samerna ett folkrättsligt skydd. För att följa upp de åtaganden som följer av detta har regeringen inrättat en särskild urbefolkningsdelegation. Delegationen består av enskilda samer och experter från kulturliv, forskarvärld och Regeringskansliet. Urbefolkningsdelegationen har till huvudsaklig uppgift att bl.a. följa upp de mål som berör Sverige i det av FN utropade urbefolkningsårtiondet.

Samerna ser näring, kultur och språk som en sammanhörande helhet, eftersom rennäringen utgör den materiella basen för övriga traditionella verksamheter. Viktiga inslag i den samiska kulturen är det samiska språket, rennäringen, sameslöjden, den traditionella klädedräkten, jojken och matkulturen. I det moderna samiska kulturlivet ingår också samisk teater, bildkonst och litteratur. Samer har organiserat sig på olika sätt, från samebyar till olika samiska föreningar och samiska partier.

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

Sametinget

I Sverige inrättades Sametinget år 1993 för att ge visst självstyre för samerna. Sametinget är både ett folkvalt organ och en statlig förvaltningsmyndighet.

Sametingets uppgifter är – att besluta om fördelning av statsbidrag och medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt andra medel som ställs till samernas förfogande, – att leda det samiska språkarbetet, – att medverka i samhällsplaneringen, – att bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäring-

ens intressen vid utnyttjande av mark och vatten,

– att informera om samiska förhållanden, – att utse sameskolstyrelsen samt enligt 2 kap. 13 § sameskol-

förordningen (1995:205) besluta om och anställa sameskolchefen.

Inom utbildningsområdet finns det under Sameskolstyrelsen sex sameskolor för årskurserna 1–6 där undervisning sker på svenska och samiska.

Sametinget är organiserat efter den kommunala modellen. Det innebär bl.a. att det är Sametingets fullmäktige som är det högsta organet och att det är fullmäktige som skall utse en styrelse. Enligt sametingslagen är det regeringen som efter förslag av Sametinget utser Sametingets ordförande. Sametinget har 31 ledamöter som representerar tio partier.

Hösten 2000 tillkallades en särskild utredare för att göra en översyn av Sametingets organisation, sametingslagen (1992:1433) och förordningen (1993:327) med instruktion för Sametinget (dir.2000:70). En utgångspunkt för arbetet var att samerna skulle ha ett representativt folkvalt organ och att samerna har folkligrättsligt stöd för att själva få bestämma över sin kulturella utveckling. Utredningen har i sitt betänkande (SOU 2002:77) Sametingets roll i det svenska folkstyret bl.a. dragit slutsatsen att Sametinget antingen måste förbli en myndighet under regeringen eller möjligen riksdagen eller också måste det

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

tillerkännas ett visst självstyre. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Stödet till samerna för språk, utbildning och kultur uppgår till ca 69 miljoner kronor per år. Stödet fördelas på fyra olika utgiftsområden: Inom utgiftsområde 1 finns anslag till Sametinget, inom utgiftsområde 17 finns anslag för bidrag till allmän kultur och inom utgiftsområde 16 finns anslag för sameskolverksamhet. Sametinget disponerade år 2002 drygt 30 miljoner kronor (se tabell 1 nedan). Inom ramen för kulturpolitiken fördelades 14,5 miljoner kronor år 2002, varav 5,5 miljoner kronor till samisk teater. Målsättningen med kulturstödet är att bevara, stärka och sprida kunskap om bland annat samisk slöjd, bild- och formkonst, musik, scenkonst och litteratur. Anslagna medel disponeras av Sametinget och fördelas av Sametingets kulturråd.

Sametingets kulturråd har inrättats av Sametinget för att i enlighet med sametingslagen fördela det statliga bidraget till samisk kultur och samiska organisationer. Sametingets kulturråd har fastställt kriterier och metoder för tingets bidragsgivning. Bidrag ges till ideella samiska organisationer på lokal- och riksnivå för utbildning och forskning samt till projekt som berör samisk kultur.

Statsbidraget ges till samiska organisationer av skilda slag, många vid sidan av det traditionella kulturområdet, såsom idrottsföreningar och sameföreningar och andra organisationer. Bidrag fördelas till den månatliga tidskriften ”Samefolket”, till Föreningen Samiska Teatern, till Sameslöjdstiftelsen Sámi Dudji och till samegårdar. Medel kan vidare ges till forskning och utbildning.

Samiska organisationer

Sámiid Riikasearvi/SSR grundades år 1950 vid ett samiskt landsmöte i Jokkmokk. Medlemmar i SSR är samebyar och sameföreningar. SSR skall enligt organisationens stadgar tillvarata och främja samernas ekonomiska, sociala, rättsliga, administrativa och kulturella intressen med särskild hänsyn till

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

renskötselns och dess binäringars fortbestånd och en sund utveckling.

År 1944 bildades Sällskapet Same-Ätnam, (Lapska Odlingens framtid), en samisk förening med kulturella uppgifter. Föreningens uppgift var att främja framförallt samisk slöjd och det samiska språket, teatern, litteraturen och musiken m.m.

Efter en organisationsförändring år 1979 ombildades Same-Ätnam till en riksorganisation. Senare ändrades namnet till Same-Ätnam, den samiska riksorganisationen. Medlemmar i föreningen är enskilda samer och sameföreningar. Föreningen är dessutom engagerad i det samepolitiska arbetet genom partiet ”Saemien Eatname” som för närvarande är utan mandat i Sametinget.

År 1971 bildades föreningen Vattjen Samien Sijte och år 1980 blev föreningen ett förbund och ändrade namnet till Landsförbundet Svenska samer (LSS). Medlemmar i förbundet är sameföreningar och enskilda samer. Förbundets uppgift är att tillvarata samernas kulturella, sociala och ekonomiska intressen. LSS är förutom riksorganisation också ett sametingsparti, med ett mandat i tinget för närvarande.

Riksorganisationen ”Samerna” bildades i Kiruna år 1996.

Samerna är en riksorganisation som vill främja samisk kultur, samiska näringar och samiska värderingar. Organisationerna skall, enligt stadgarna, skapa och initiera verksamheter som utvecklar den samiska kulturen och näringarna. Det politiska partiet SAMERNA har fyra mandat i Sametinget.

Renägareförbundet bildades år 1992 som en ren yrkes- och näringsorganisation. Medlemmar i förbundet är enskilda renägare. Förbundets huvudsakliga uppgift är att bevara och utveckla rennäringen. Det har också som facklig organisation till uppgift att företräda renägarnas intresse. Förbundet bildade också inför sametingsvalet 1993 ett sametingsparti. Partiet är representerat i Sametinget med två mandat.

Därutöver finns tre förbund som har en betydelsefull funktion i samernas organisationsliv dock utan egna mandat i Sametinget: Sáminuorra, Samernas Riksungdomsförbund som bildades år

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

1963, Kvinnorörelsen - Sáráhkká bildades som bildades år 1985 samt Samernas Idrottsförbund.

Statligt stöd

Sametinget har använt minoritetsstödet för

2001 på 250 000 kronor

till bidrag för grundutbildning i samiska. Totalt har 58 personer erhållit bidrag för korttidsstudier vid Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk, Vuxenskolan i Jokkmokk, Övre Soppero och Kiruna samt Kommunala Vuxenskolan i Kiruna.

Under år 2002 har Sametinget fått 240 000 kronor i minoritetsstöd. Därutöver har Statens kulturråd fördelat sammanlagt 1 096 000 kronor till en rad organisationer, institutioner och lokala samiska föreningar.

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

Tabell 1 nedan visar statliga anslag/bidrag som Sametinget och andra samiska organisationer disponerat under år 2002:

UO Dep/

Myndighet

Mott. org. Belopp/ tkr

Ändamål

8 Näring Sametinget

240 minoritetsstöd

17 Sametinget Olika mottagare 9 015 bidrag till samisk kultur 17 Sametinget Sámi Teáhter 5 500 teaterverksamhet 1 Jordbruk Sametinget 16 692 förvaltningsanslag 17 Kulturrådet Olika mottagare 1 096 insatser för samisk kultur och språk 17 Jordbruk Olika mottagare 6 000 informationsinsatser 16 Utbildning Sameskolstyrelsen 30 603 skolverksamhet

Totalt 69 146

Avslutande kommentar

Bland de nationella minoriteterna har samerna en särställning och ett visst självstyre genom det statligt finansierade Sametinget. Samerna har goda förutsättningar att bedriva kulturverksamhet och utöva inflytande i frågor som berör dem.

3.1.2. Judar

I dag lever ca 25 000 judar i Sverige om man inkluderar även de som endast har en förälder med judisk börd. Judar har en egen religion, judendomen, egen kultur, eget språk och egna traditioner som skiljer sig från den svenska majoritetsbefolkningens. Jiddischtalande har framför allt varit judar från Östeuropa. En del av de judar som kom efter 1945 har jiddisch som umgängesspråk men jiddisch talades i Sverige redan vid sekelskiftet 1800-1900.

Den judiska befolkningen i Sverige har i hög grad bevarat sin religion, sina traditioner och sitt språk. Även judar som inte an-

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

ser sig leva ortodoxt deltar exempelvis i shabatgudstjänster, firar judiska helgdagar och håller koscher dvs. respekterar judiska kostlagar. Majoriteten av den judiska befolkningen lever i Stockholm, Göteborg och Malmö. I dessa städer finns även självständiga församlingar. Därutöver finns ett antal mindre församlingar i orter såsom Borås, Västerås, Helsingborg, Lund och Norrköping med mindre församlingar som är anslutna till de tre tidigare nämnda.

Den judiska gruppen har utifrån historiska traditioner och genom församlingarna utvecklat en egen infrastruktur för viktiga delar av samhällslivet, som barnomsorg, utbildning, äldrevård och kultur. Finansieringen sker med bidrag från församlingarna, från fonder, föreningar, institutioner och privatpersoner. Judiska Centralrådet har en egen kulturkommitté med formulerade kulturpolitiska mål. Medel finns för stipendiegivning och för stöd till judisk kultur och andra aktiviteter.

Ett judiskt centrum med bibliotek finns i Stockholm. Församlingarna förvaltar också egna bibliotek med ett unikt material. Utgivningen av böcker och tidskrifter med signifikant innehåll för den judiska minoriteten sker genom förlag som specialiserar sig i denna utgivning. Tidskriften Judisk krönika som etablerades år 1931 får årligen kulturtidskriftsstöd från Kulturrådet.

En särskild judisk teater finns i Stockholm och Jiddischteatern Glatt Koscher i Malmö. Därutöver årliga judiska filmfestivaler hålls i Stockholm och Göteborg. Det finns också ett judiskt museum i Stockholm som finansieras med statliga bidrag. I Lund finns Institutet för judisk kultur som har som målsättning att stödja kultur- och föreningsverksamhet och främja information och utbildningsaktiviteter för den judiska minoriteten och allmänheten.

Judiska Centralrådet har fått ett engångsstöd på 40 miljoner kronor från Riksbanken för att inrätta ett europeiskt institut för judisk kultur i Stockholm, Paideia. Institutet har båda akademisk forskning och kulturell verksamhet.

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

Statligt stöd

Judiska Centralrådet och de judiska församlingarna som ingår i Centralrådet har använt minoritetsstödet för år 2001 på 240 000 kronor för att anordna en rad interna och externa informationsmöten i syfte att stärka den judiska gruppens möjligheter till inflytande i olika frågor som berör dem. Motsvarande belopp har beviljats som minoritetsstöd för år 2002. Judiska Centralrådet får årligen statsbidrag som trossamfund från Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) enligt förordningen (1999:974) om bidrag till trossamfund. Ungdomsstyrelsen har också beviljat Judiska ungdomsförbundet 300 000 kronor för ungdomsverksamhet.

Under år 2002 har Statens kulturråd därutöver beviljat sammanlagt 983 0000 kronor till en rad organisationer, institutioner och lokala judiska föreningar för olika projekt och insatser inom kultur och språk.

Tabell 2 nedan visar statliga bidrag som Judiska Centralrådet och andra judiska organisationer disponerat under år 2002:

UO Dep/

Myndighet

Mott. org. Belopp/ tkr

Ändamål

8

Näring Judiska CR 240 minoritetsstöd

17 SST Judiska CR 606 trossamfund 17 Kulturrådet Olika motta-

gare

983 insatser för judisk

kultur

17 Ungdoms-

styrelsen

Ungdomsförb. 300 bidrag till ung-

domsverksamhet

17 Justitie WIZO Wo-

men’s Int. Zionist Org.

125 bidrag till kvinnorg.

för central verksamhet

Totalt

2 254 .

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

Avslutande kommentar

Den judiska gruppen har goda möjligheter att bedriva kulturell verksamhet och utöva inflytande som nationell minoritet. Frågor om religionsutövning är prioriterade för den judiska gruppen som nationell minoritet.

3.1.3. Tornedalingar

I dag bor det ca 50 000 tornedalingar i framför allt Haparanda, Övertorneå och Pajala kommuner samt delar av Kiruna och Gällivare kommuner. Dessutom bor ungefär 16 000 relativt nyinflyttade finsktalande personer i området. Tornedalingarna skiljer sig från den svenska majoritetsbefolkningen genom bl.a. sitt språk, meänkieli. De har även egen kultur, hantverk och byggnadsstil. Under de senaste åren har intresset för den egna särarten och identiteten vuxit bland tornedalingarna. Ett uttryck för detta är bildandet av Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset (STR-T) år 1981. Förbundet har ca

5 000

medlemmar framförallt i Norrbottens län men också i Stockholms- och Göteborgstrakten.

Förbundet tillvaratar tornedalingarnas språkliga och kulturella behov och intressen bl. a. genom att utarbeta undervisningsmaterial som t.ex. en ordbok på meänkieli för att utveckla den skrivna språkformen. För att initiera standardiseringsprocessen av språket skapades år 1990 ett språkutskott, som numera kallar sig språknämnd. Denna arbetar med att ta fram nya termer och en grammatik.

Sedan år 1993 finns meänkieli som ett obligatoriskt undervisningsämne för elever med tornedalsk bakgrund från årskurs 1 till 9 i grundskolan i tre kommuner, Pajala, Kiruna och Övertorneå. Under de senaste åren har också alltmer litteratur på meänkieli börjat ges ut. Under 1980-talet expanderade amatörteatern från i stort sett ingenting till att bli en mycket livaktig verksamhet som

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

växte till en sorts folkrörelse i alla byar i Tornedalen. Tornedalsteatern, To-Te, som etablerades vid mitten av 1980-talet är ett viktigt instrument för att upprätthålla teaterverksamheten inom alla kommuner i Tornedalen.

Inom Nordkalottens Kultur- & Forskningscentrum i Övertorneå pågår en utveckling av Nordkalottbiblioteket till ett centrum för kultur och forskning i Tornedalen, Nordkalotten, Barents och Europa. Statens kulturråd har bidragit till finansieringen av biblioteket. Academica tornedaliensis/Meän akateemi, är en stiftelse som har till uppgift att stödja viss bokutgivning, bl.a. Norrländsk uppslagsbok, och vill också genomföra akademiska kurser på meänkieli.

Tornedalingarna strävar efter att skapa möjligheter att utveckla egna institutioner såsom föreningar, skolor, kulturinstitutioner och nämnder. Alla dessa verksamheter bedrivs på ideell grund. Svenska Tornedalingars Riksförbund får utöver minoritetsstödet inget statsbidrag till sin organisation. Ett skäl till detta är att det inte finns något bidragssystem som ”passar in” på förbundets verksamhet. Ett annat skäl är att förbundet, genom sin regionala avgränsning, inte kan uppfylla de krav som ställs på en riksorganisation att ha en tillräckligt spridd verksamhet i hela landet.

Statligt stöd

Svenska Tornedalingars Riksförbund har använt minoritetsstödet för år 2001 på 340 000 kronor för att informera om minoritetspolitiken på nationell, regional och framförallt lokal nivå för att öka tornedalingarnas möjlighet till inflytande. Förbundet har bl. a. arrangerat kulturdagar i Pajala och informationsverksamhet till främst lokala myndigheter. Motsvarande belopp har fördelats som minoritetsstöd för år 2002.

Under år 2002 har Statens kulturråd fördelat sammanlagt 1 620 000 kronor till en rad organisationer, institutioner och lokala föreningar för olika projekt och insatser inom kultur och språk.

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

Tabell 3 visar statliga bidrag som Svenska Tornedalingars Riksförbund och andra organisationer disponerat under år 2002:

UO Dep/

Myndighet

Mott. org. Belopp/ tkr

Ändamål

8 Näring STR-T . 340 minoritetsstöd 17 Kulturrådet Olika motta-

gare

1 620 insatser för kultur

och språk

Totalt

1 960

Avslutande kommentar

Svenska Tornedalingars Riksförbund har inte så goda möjligheter att bedriva sin verksamhet eller utöva inflytande som andra minoritetsorganisationer eftersom förbundet saknar ett nationellt organisationsstöd för sin verksamhet. Förbundet arbetar för att kunna ha ett bemannat kansli som kan vara till stöd för den verksamhet som bedrivs och därmed öka möjligheten till inflytande.

3.1.4. Sverigefinnarna

I propositionen (1998/99:143) om nationella minoriteter i Sverige anges att det som främst skiljer sverigefinnarna från den svenska majoritetsbefolkningen är språket men att det också kan sägas finnas en särskild sverigefinsk kultur. Sverigefinnarna är den största nationella minoriteten och omfattar ca 450 000 första och andra generationens sverigefinnar i Sverige. Majoriteten kom till Sverige under 1940- och 1950-talen. De kulturella uttrycken synliggörs inom en rad olika områden. Det finns ett starkt intresse hos sverigefinnar att bibehålla sitt språk och sin kulturella särart i Sverige.

Sverigefinnarna har under lång tid varit en välorganiserad grupp i Sverige. Sverigefinska Riksförbundet har verkat sedan år 1957. Förbundet är en paraplyorganisation för ett antal olika fö-

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

reningar i Sverige. Genom dess initiativ bildades Sverigefinländarnas delegation som motpart när det gäller minoritetssamråd och stöd. Förbundets arbete som intresseorganisation i frågor som rör den sverigefinska minoriteten sker främst genom Sverigefinländarnas delegation.

Sverigefinländarnas delegation har till uppgift att tillvarata den sverigefinska minoritetens intressen. Delegationen är ett organ med syfte att bevaka sverigefinländarnas språkliga, kulturella, samhälleliga och sociala intressen. I delegationen ingår bl.a. representanter för de sverigefinländska riksorganisationerna, Svenska kyrkans finska arbete och Finska Ortodoxa kyrkan. Delegation har som målsättning – att förstärka det finska språkets ställning och säkerställa

bevarandet av det finska språket i Sverige,

– att utveckla den sverigefinska kulturen baserad på finsk kulturtradition, – att skapa sverigefinska institutioner och service på olika håll i

samhället.

Sverigefinska Riksförbundet och Finlandssvenskarnas Riksförbund får årligen statligt stöd från Integrationsverket i egenskap av organisationer bildade på etnisk grund. För år 2002 var detta stöd på 1 301 102 kronor respektive 494 702 kronor. Finska Ortodoxa kyrkan får årligen statsbidrag från Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) enligt förordningen (1999:974) om bidrag till trossamfund. År 2002 fick Finska Ortodoxa kyrkan 226 000 kronor som statsbidrag. Därutöver fick Sverigefinska Ungdomsförbundet år 2002 statligt stöd på 656 575 kronor från Ungdomsstyrelsen.

Sverigefinska Riksförbundet arbetar i dag bland annat för att verksamhet skall finnas på finska språket inom alla områden av intresse för sverigefinnarna. Utvecklingen inom vissa samhällssektorer, främst grundutbildningen, har lett till att finskspråkigheten minskat och därmed tvåspråkigheten inom det uppväxande släktet, något som oroar gruppen. Sverigefinska Riksförbundet är mycket angeläget om att bevara gruppens språk och kulturella särart. Bevarandet av finska språket betraktas som en kulturell överlevnadsfråga.

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

Finlandsinstitutet är ett kulturhus i Stockholm med uppgift att synliggöra finländsk kultur i Sverige. Institutet främjar den sverigefinska kulturen och kulturutbyte mellan Finland och Sverige. Finska staten finansierar verksamheten. Det finns flera bilaterala avtal mellan Sverige och Finland rörande kulturutbyte. Ett område är en överenskommelse om en kulturfond som har som ändamål att ekonomiskt stödja strävanden att öka kontakten mellan de både ländernas kultur, näringsliv och folk.

Inom utbildningsområdet finns enligt en annan överenskommelse mellan Sverige och Finland ett finsktsvenskt utbildningsråd med uppgift att underlätta utbildningssituationen för den i Sverige bosatta finskspråkiga befolkningen och verka för ökad kunskap och förståelse för den gemensamma finsk-svenska historien och kulturarvet.

Finska teatern i Sverige bedrivs i samarbete med Sverigefinska Riksförbundet. Ansvaret för finskspråkig teater har fr.o.m. år 2002 flyttas över från Riksteatern till Statens kulturråd.

Sverigefinska språknämnden grundades 1975 för att vårda och utveckla det finska språket i Sverige. Nämndens verksamhet finansieras av Sverige. Nämndens arbete består bl.a. av att föreslå översättning av begrepp som beskriver det svenska samhället, ge råd i fråga om finska språket, utarbeta ordlistor m.m. Finska staten bidrar också årligen med ett mindre bidrag.

Den parlamentariska språkkommittén föreslår i sitt betänkande Mål i mun (SOU 2002:27) att en ny myndighet ”Sveriges språkråd” inrättas samtidigt som språkvården utvecklas bl. a. mot bakgrund av att finska språket fått ställning som nationella minoritetsspråk. Förslaget som för närvarande bereds inom Regeringskansliet innebär bl.a. att Sverigefinska språknämndens överförs till språkrådet.

Sedan år 2001 finns mellan Sverige och Finland en gemensam arbetsgrupp för minoritets- och minoritetsspråkfrågor. Arbetsgruppen fungerar som ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte där olika problem kan identifieras och förslag till lösningar läggas fram.

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

Statligt stöd

Sverigefinländarnas delegation har använt minoritetsstödet för år 2001 på 290 000 kronor för ett centralt kansli, resor och andra kostnader som förekommer i samordning mellan olika förbund och som samtalspart med regeringen i frågor som berör den Sverigefinländska minoriteten. Motsvarande belopp har fördelats som minoritetsstöd för år 2002.

Under år 2002 har Statens kulturråd därutöver beviljat sammanlagt 2 200 000 kronor till en rad organisationer, institutioner och lokala sverigefinska föreningar för olika projekt och insatser inom kultur och språk.

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

Tabell 4 nedan visar statliga bidrag som Sverigefinländarnas delegation och olika sverigefinska organisationer disponerat under år 2002:

UO Dep/

Myndighet

Mott. org. Belopp/ tkr

Ändamål

8 Näring Delegationen 290 minoritetsstöd 17 Kulturrådet Sverigefinska språknämnden

1 161

insatser för finska

språkets utveckling

17 Kulturrådet Sverigefinska Rf.

500

Sverigefinsk amatörteater

17 Kulturrådet Sverigefinska Rf.

500

Tv-sändningsverksamhet

17 Kulturrådet Lokala org. 2 200 insatser för kultur

och språk (inkl. finskspråkig teater)

8 Integra- tionsverket

Sverigefinska Rf.

1 301

organisationsstöd

17 SST Finska Ortod. Kyrkan

226 trossamfund

17 Ungdoms-

styrelsen

Ungdomsförb. 657 bidrag till ung-

domsverksamhet

8 Integra-

tionsverket

Finlandsvenska Rf.

495 organisationsstöd

Totalt

7 330

Avslutande kommentar

Sverigefinnarna har goda möjligheter att bedriva kulturell verksamhet och utöva inflytande som nationell minoritet. Sverigefinnarna är aktiva både inom kultur och inom organisationslivet. Den tilltagande tillbakagången av finskspråkigheten och därmed tvåspråkigheten bland sverigefinnar är en fråga som gruppen prioriterar högst.

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

3.1.5. Romer

Det finns ca 40 000–50 000 romer bosatta i Sverige i dag. Romerna i Sverige brukar i huvudsak delas in i följande grupper: - De s.k. svenska romerna (ca 2 500) som har kommit till Sverige vid slutet av 1800-talet. - Resandefolket (uppskattningsvis 20 000) har funnits i Sverige sedan tidigt 1500-tal och talar en varietet av romani chib, svensk romani. - De finska romerna (ca 3 200) som anlände till Sverige redan på 1500-talet och senare förpassades till Finland, som då utgjorde östra delarna av dåvarande svenska riket. - De 10 000 utomnordiska romer som kom till Sverige från bl. a. östra Europa på 1960- och 1970-talen.

-

En ytterligare grupp (minst 4 000) från f.d. Jugoslavien som kom till Sverige under 1990-talet. Romerna har ett eget språk, romani chib, en egen kultur och egna traditioner som skiljer sig från majoritetsbefolkningens. Genom olika romska organisationer värnar man om sin kultur och sina traditioner. I början av år 1973 bildades Nordiska Zigenarrådet som kom att bli en paraplyorganisation för ett femtontal olika romska föreningar i Norden. År 1999 bytte organisationen namn till Romernas Riksförbund (RR).

Romerna i Sverige liksom i många andra länder befinner sig i ett utanförskap som präglas av brist på delaktighet i samhället. Det finns många faktorer som har bidragit till den nuvarande situationen. Diskriminering, låg utbildningsnivå och tidigare krav på assimilering är några av dem. De senaste åren har ett stort antal romska föreningar nybildats vilket har visat sig öka romernas delaktighet i samhällslivet. Många av föreningarna är anslutna till paraplyorganisationen Romernas Riksförbund. En betydande andel av romerna i Sverige är också engagerade i kyrklig verksamhet, särskilt inom Pingstkyrkan där de har egna församlingar och präster. I syfte att öka romernas möjligheter till inflytande inrättade regeringen i oktober år 2002 ett råd för romska frågor med övervägande romsk representation.

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

Drogmissbruket sprider sig alltmer också bland romska ungdomar. Efter initiativ av unga romer har staten lämnat finansiellt stöd till olika insatser, bl.a. dramadokumentären Grofo (greven) som handlar om ung narkomans öde. Föreningen Romano Trajo i Malmö har dessutom fått 200 000 kronor från Socialstyrelsen som stöd till att bekämpa drogmissbruk bland unga romer.

Statens kulturråd har under budgetåret 2002 beviljat 300 000 kronor för ett romskt kulturcentrum och museum i Malmö.

Statligt stöd

Romernas Riksförbund har använt minoritetsstödet för 2001 på 340 000 kronor för att upprätthålla förbundets centralkansli och till andra kostnader som förekommer med resor och samordningsarbete av olika lokala föreningar i landet. Romernas Riksförbund får ännu inget statligt stöd som riksorganisation. Därmed har Romernas riksförbund svårt med finansiering av sin verksamhet.

En annan organisation, Riksförbundet Roma International, som inte ingår i Romernas Riksförbund, erhöll dock organisations- och verksamhetsbidrag under år 2002 på 444 100 kronor från Integrationsverket.

Under år 2002 fick Romernas Riksförbund också 340 000 kronor i minoritetsstöd. Statens kulturråd har därutöver beviljat sammanlagt 1 601 000 kronor till en rad organisationer, institutioner och lokala romska föreningar för olika projekt och insatser inom kultur och språk.

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

Tabell 5 nedan visar statliga bidrag som Romernas Riksförbund och andra romska organisationer disponerat under år 2002:

UO Dep/

Myndighet

Mott. org. Belopp/ tkr

Ändamål

8 Näring Romernas Rf. 340 minoritetsstöd 8 Näring Roma Inter. 50 minoritetsstöd 8 Integra-

tionsverket

Roma Inter. 444 organisationsstöd

17 Kulturrådet Olika motta-

gare

1 601 insatser för kultur

och språk

17 Ungdoms-

styrelsen

Ungdomsförb. 275 bidrag till ungdoms-

verksamhet

14 Social-

styrelsen

Romano Trajo 200 insatser mot drog-

missbruk

Totalt

2 910

Avslutande kommentar

Situationen för romerna är i väsentliga avseenden annorlunda i förhållande till övriga nationella minoriteter. Bristen på homogenitet bland romerna med deras olika stammar och varieteter av språket har gjort det svårt att driva frågor inom bl.a. det kulturella området. Romernas Riksförbund får inget statligt stöd som riksorganisation. Därmed har förbundet svårt med finansieringen av sin verksamhet.

3.2. Stöd till organisationer som främjar integration

Integrationspolitiken innebär att utformningen av den generella politiken skall utgå från alla människor som bor i Sverige, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Integrationspolitiska mål och synsätt skall införlivas inom alla samhällsområden. I propositionen om integrationspolitiken (1997/98:16) framhöll regeringen

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

att staten bör ge bidrag till organisationer som bildats på etnisk grund och andra organisationer vars verksamhet ligger i linje med de integrationspolitiska målen.

En utredning tillsattes 1997 med uppgift att se över statsbidragen till organisationer som bildats av invandrare eller annars på etnisk grund och till verksamhet som bedrivs av andra organisationer inom integrationsområdet. Syftet med översynen var bl.a. att skapa ett nytt bidragssystem med ökad resultatstyrning så att det statliga stödet till bl.a. riksorganisationerna blev mer effektivt att öka de integrationspolitiska målens genomslagskraft. Utredningen lämnade i maj 1998 sitt betänkande

Organisationer, Mångfald och Integration (SOU 1998:73). Med betänkandet som grund föreslog regeringen i samband med budgetpropositionen 2000, att ett nytt statsbidragssystem för organisationer som främjar integration skulle införas. Riksdagen fattade därefter beslut om det nya bidragssystemet och att det skulle genomföras successivt mellan åren 2001–2003.

Bidragssystemet har utformats så att det ger organisationer bildade på etnisk grund möjlighet både att bedriva verksamhet som stärker den egna identiteten och kulturen för att bedriva utåtriktad verksamhet i enlighet med de integrationspolitiska målen. Statsbidragssystemet består av ett organisationsbidrag och ett verksamhetsbidrag som riktas enbart till organisationer bildade på etnisk grund och ett projektbidrag som kan sökas av alla organisationer som arbetar för att stimulera integration i samhället eller för att förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.

Det nya statsbidragssystemet har, i enlighet med riksdagens beslut genomförts, successivt under en treårsperiod i syfte att ge organisationerna möjligheter att anpassa sig efter de nya reglerna. Statsbidraget omfattar 27,5 miljoner kronor år 2003 varav ca 20 miljoner kronor disponeras till organisations- och verksamhetsbidrag. Det första året fördelades ca 16 miljoner kronor i organisationsbidrag och ca fyra miljoner kronor i verksamhetsbidrag. År 2002 fördelades ca 13 miljoner kronor i organisationsbidrag och ca sju miljoner kronor i verksamhetsbidrag. År

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

2003 fördelades ca 10 miljoner kronor i organisationsbidrag och ca 10 miljoner kronor i verksamhetsbidrag.

Statsbidraget regleras i förordningen (2000:216) om statsbidrag till organisationer som främjar integration. I samband med att det nya bidragssystemet skulle genomföras fick Integrationsverket i uppdrag att förbereda organisationerna på detta och utveckla former för samråd.

3.2.1. Stöd till organisationer bildade på etnisk grund

Bidragssystemet innebär att riksorganisationer bildade på etnisk grund får ett organisationsbidrag om de uppfyller bl.a. följande krav: - till övervägande del har medlemmar med invandrarbakgrund. - har minst 1 000 betalande medlemmar. - har en riksomfattande organisation med tillfredsställande geografisk spridning i förhållande till dem som utgör organisationens medlemsunderlag. - samt uppfyller kriterierna för en demokratisk organisation. De organisationer som bedriver en aktiv integrationsbefrämjande verksamhet kan också få ett verksamhetsbidrag. Bedömning av verksamhetsbidraget skall göras med utgångspunkt från de mål och prioriteringar som regeringen anger i regleringsbrevet för Integrationsverket. Dessa mål är att - nyanlända invandrares första tid i Sverige skall ge goda möjligheter till egen försörjning och delaktighet i samhällslivet, - uppnå lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund samt att förekomsten av rasism, främlingsfientlighet och etnisk diskriminering skall minska, - kunskapen om levnadsvillkor och utvecklingen inom olika samhällsområden ur ett integrationspolitiskt perspektiv skall öka.

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

Integrationsverket har därtill utformat egna riktlinjer för organisations- och verksamhetsbidragen som anger ytterliggare preciseringar när det gäller prioriterade insatsområden. Dessa områden var år 2002: - Nyanländas introduktion - Arbetsliv/arbetsmarknad - Utbildning Vid fördelningen av verksamhetsbidraget för år 2003 är jämställdhet mellan könen ett prioriterat område.

Integrationsverket har också möjlighet att ge riksorganisationer som inte uppfyller de formella villkoren för statsbidrag ett särskilt etableringsbidrag under de första tre åren efter etableringen.

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

Följande tabell visar det sammanlagda statsbidraget per år under åren 2000-2003 samt förändringen från år 2000 till år 2003 :

Organisation 2000

tkr

2001

tkr

2002

tkr

2003

tkr

Ändring från 2000 till 2003:

tkr %

Allserb.-Jug.* 779 955 779 000

-799

100

Afrosven.. Rf. 249 210 325 391 +142

57

Assyriska Rf. 634 645 532 627

-7

1

Bos.-Herc. Rf. 1073 1486 1069 1069

-4

0.4

Chilenska Rf. 249 278 339 130

-119

48

Eritrean. Rf. 249 210 331 135

-114

46

Estn. Rf/ Kom 249 210 151 127

-122

49

Finlandssv. Rf. 389 421 495 488

+99

25

Grekiska Rf. 779 838 646 299

-480

62

Immigran. Rf. 249 210 406 423 +174

70

Immigran. Cf. 634 636 544 556

-78

14

Int. Kvinno. F. 34 216 402 405 +371 1090 Iranska Rf. 389 657 657 796 +407 104 Isländska Rf.* 249 210 163 0 -249 100 Italienska Rf. 634 520 250 455 -179 28 Japanska Rf. 249 210 167 140 -109 44 Kroatiska Rf. 634 638 302 222 -412 65 Kurdiska Rf. 779 777 629 656 -124 16 Lettiska K. 249 131 141 125 -124 50 Makedon. Rf. 389 403 270 201 -188 48 Polska Kong. 249 237 150 153 -96 39 Portug. Rf. 249 210 312 135 -114 46 RIFFI 134 232 346 417 +283 211 Polska för. Rf. 249 210 329 136 -113 45 Hu.-Chile Rf.* 634 579 0 0 -634 100 Serbiska Rf. 779 799 667 331 -448 58 Serberna Rf. 0 0 0 305 +305 100 Slovenska Rf. 249 210 142 126 -123 49 Spanska Rf. 249 210 170 139 -110 44

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

Sverigeest. Rf. 249 221 183 154 -95 38 Sverigefin. Rf. 1073 1791 1301 1328 +255 24 Ingerman. Rf. 249 210 149 130 -119 49 Syrianska Rf. 877 1045 898 798 -79 9 Syriska Rf. 249 210 298 349 +100 40 Turkiska Rf. 779 779 713 678 -101 13 Ungerska Rf. 634 602 599 563 -71 11 Bos-Herc. kv. 170 343 502 572 +402 24 Etiopisk Rf. 125 210 299 357 +232 185 Irakiska Rf. 100 657 664 567 +467 467 Etiop. Rf. 125 210 299 364 +174 190 Somaliska Rf. 250 261 388 574 +324 129 Iran. Flyk. Rf. 100 50 385 477 +377 377 Kurd. före. råd 100 100 423 480 +380 380 Kurdiska Un. 50 50 427 492 +442 884 Roma Inter. 0 0 444 500 +500 100 Alban. fören. 0 0 448 485 +485 100 Bangladesh Rf. 389 +389 100 Före. Bang. Rf. 394 +394 100 Armeniska Rf. 100 100 151 375 +275 275 Bolivianska Rf. 0 0 153 133 +133 100

* Riksorganisationer som inte längre var berättigade till bidrag eller upplösning och medlemsöverföring till andra organisationer inom egna etniska grupper.

När det nya bidragssystemet infördes 2001 ökades medlen att fördela till riksorganisationerna med 4 miljoner kronor. Organisationsbidragets storlek skiljer sig också åt mellan åren 2001 och 2003. Organisationernas antal och medlemsantal förändras hela tiden och nya organisationen tillkommer. Verksamhetsbidragets storlek kan också bli olika från år till år beroende på den verksamheten som organisationen bedriver och hur den bedöms i förhållande till angelägna integrationspolitiska prioriteringar. Detta innebär att utrymmet för varje enskild riksorganisations del av det totala bidraget också förändras över tiden.

Andelen personer med utländsk bakgrund som bor i landet och som ansluter sig till en organisation som bildats på etnisk

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

grund varierar mellan 4–10 procent. I bilaga 2 redovisas organisationernas medlemsutveckling mellan åren 1999–2001.

Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS)

SIOS är ett samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige och har funnits sedan 1972, först som en informell samarbetsgrupp och från och med 1989 som en samarbetsorganisation. SIOS består av 16 medlemsförbund. Flertalet av dessa organisationer har medlemmar som funnits länge i Sverige. SIOS arbetar för ett mångkulturellt samhälle. I egenskap av samarbetsorgan får SIOS 500 000 kronor per år i statsbidrag för kanslikostnader m.m.

3.2.2. Organisationer bildade på etnisk grund som får både organisations- och verksamhetsbidrag

Under 2001, som var det första året av genomförandet av det nya bidragsystemet, fick alla riksorganisationer som uppfyllde de formella kraven både organisations- och verksamhetsbidrag utan att en särskild bedömning av verksamheten gjordes. Statsbidragets storlek utgick från formella kriterier om antal betalande medlemmar samt antal och geografisk spridning av lokala föreningar. Detta gynnade det första året de större organisationerna. Från och med år 2002 har Integrationsverket gjort en särskild bedömning av verksamhetsbidraget i enlighet med angivna mål i regleringsbrevet och Integrationsverkets egna riktlinjer.

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

Följande tabell visar de riksorganisationer som fick både organisations- och verksamhetsbidrag 2002 samt förändring i förhållande till år 2001:

Organisation Org.

tkr

Verk.

tkr

Totalt

tkr

Ändr. fr.2001

tkr %

Sverigefinska Rf.

865 436 1 302 -499 27

Finlandssvenska Rf. 257 238 495 +73 105 Iranska Rf. 364 294 657 0 0 Iranska Flyk. Rf. 179 206 385 +335 670 Grekiska Rf. 430 216 646 -192 23 Rf. Etiopier i Sverige 143 160 299 +93 42 Syrianska Rf. 702 196 898 -146 14 Ungerska Rf. 316 283 599 -3 0.7 Immigranternas Rf. 155 251 406 +196 93 Irakiska Rf. 353 311 644 +7 1 Rf. Polska För. 159 170 329 +119 57 Immigranternas Cf. 345 200 545 -92 14 Turkiska Rf. 525 188 713 -66 8 Bos. o Herc Kvin. Rf. 268 234 502 +115 46 RIFFI 166 180 346 +115 49 Internationella Kf. 151 251 402 +186 86 Somaliska Rf. 180 208 388 +126 49 Syriska Rf. 146 152 298 +88 42 Bos. o Herc. Rf. 711 358 1 069 -417 28 Portugisiska Rf. 158 154 312 +102 49 Afrosvenskarnas Rf. 155 170 325 +115 55 Kurdiska rådet 245 178 423 +323 323 Kurdiska Rf. 405 224 629 -148 19 Kurdiska Union 221 196 417 +367 734 Etiopiska Rf. 147 152 299 +89 42 Roma International 252 192 444 +444 100 Eritreanska Rf. 157 174 331 +121 58 Serbiska Rf. 455 212 667 -132 16 Chilenska Rf. 163 176 339 +61 22 Assyriska Rf. 336 196 532 -114 18 Albanska fören. 264 184 448 +448 100

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

Av sammanlagt 44 riksorganisationer bildade på etnisk grund fick 31 riksorganisationer både organisations- och verksamhetsbidrag.

Riksorganisationernas verksamhet

Integrationsverkets redovisning av organisationernas ansökningar om organisations- och verksamhetsbidrag i förhållande till de prioriterade insatsområdena för 2002 visar att bara ett fåtal riksorganisationer planerar aktiviteter för nyanländas introduktion. Knappt hälften talar om arbetsmarknad och arbetsliv. Däremot planerar nästan alla organisationer för olika utbildningsaktiviteter. (Integrationsverkets redovisning för år 2003 föreligger först efter att arbetsgruppen har avslutat sitt arbete).

Arbetsgruppen har gått igenom verksamhetsberättelser och årsredovisningar från ett antal riksorganisationer som har funnits olika länge i Sverige och som ger en bild av organisationernas verksamhet. Det är angeläget att understryka att organisationerna också bedriver verksamhet och aktiviteter som inte framgår av verksamhetsberättelser eller årsredovisningar. Ofta har riksorganisationerna breda kontaktytor inom både det gamla och nya landet både på kulturell och politisk nivå.

Arbetsgruppen har valt att beskriva riksorganisationernas verksamhet i två grupper:

Grupp 1: riksorganisationer som funnits i Sverige över 20 år. Grupp 2: riksorganisationer som funnits i Sverige mellan 5 och

15 år.

Grupp 1

I denna grupp finns riksorganisationer som huvudsakligen representerar invandrare som har bott en längre tid i Sverige: - Sverigefinska Riksförbundet - Serbiska Riksförbundet i Sverige - Grekiska riksförbundet

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

- Assyriska Riksförbundet i Sverige - Portugisiska Riksförbundet - Turkiska Riksförbundet - Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige - Riksförbundet Polska Föreningar i Sverige De aktiviteter som dessa organisationer redovisar är huvudsakligen att tillvarata de egna medlemmarnas intresse av att värna om sina kulturella rötter och utbilda andra generationens invandrare i hemlandets språk. Tyngdpunkten i verksamheten ligger i att behålla och utveckla sambandet med det forna hemlandet och sin hembygd. Kulturella aktiviteter, firandet av högtider och utgivning av medlemstidning utgör den största andelen av organisationernas föreningsverksamhet.

Sverigefinska Riksförbundet

Förbundet verkar som sverigefinnarnas gemensamma minoritets-, intresse- och fritidsorganisation. Riksförbundet fungerar som paraplyorganisation för bl.a. en pensionärsorganisation, kvinno- och idrottsförbund. För ungdomsverksamhet ansvarar Sverigefinska ungdomsförbundet som är självständig organisation med egen ekonomi. De främsta kostnadsposterna som förbundet redovisar i resultaträkningen är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning och andra informationsinsatser. Förbundet har som underlag för ansökan om organisations- och verksamhetsbidrag för år 2002 redovisat bl.a. följande aktiviteter år 2001: - uppmärksammat den av Europarådet och EU utlysta kampanjen om det s.k. europeiska språkåret - anordnat ett seminarium för sverigefinska barnfamiljer - startat en tvåårig utbildning för framtidens ledare - anordnat utbildning för utvecklingsgruppen och de s.k. verkstadssmederna i samarbete med projektgruppen för FinnLavin, Förbundsstyrelsen, Sverigefinska folkhögskolan och Axevalla folkhögskola

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

- anordnat fyra aktiviteter för utveckling av verksamheten i samarbete med ABF - anordnat ett s.k. utvecklingsparlament om bl.a. barnfamiljers, barns och ungdomars situation ur ett minoritetsperspektiv i samarbete med utvecklingsgruppen - anordnat ett representantskapsmöte om bl.a. internt utvecklingsarbete i förbundet - anordnat ett sverigefinskt seminarium på temat grannländernas minoriteter som språk- och kulturbroar inom ramen för det Europeiska språkåret 2001 - följt arbetet i utlandsfinnarnas parlament om bl.a. dubbelt medborgarskap och frågor om situationen för sverigefinska ungdomar och pensionärer - gett ut sex nummer av SFRF:s tidning - anordnat IT-utbildning i samverkan med ABF - fortsatt i egenskap av tillståndsinnehavare att påverka TVutbudet av TV Finlands Nackasändare. Sverigefinska Riksförbundet har genom tiderna spelat en viktig roll för det finska språket status i Sverige. En av nyckelfrågorna för den sverigefinska gruppens barn och ungdomar är möjligheten att få undervisning på modersmålet. Allt fler finländare har förlorat sina kunskaper i finska språket.

Förbundet är huvudman för Sverigefinnarnas och Axevalla folkhögskolor som utgör viktiga kulturcentra. Under 2001 har SFRF drivit frågor om alternativa skolformer som finskspråkiga förskolor och ungdomsskolor. SFRF har även arbetat för att språktester i finska ska tillhandahållas i Sverige.

Serbiska Riksförbundet i Sverige

De främsta kostnadsposterna som riksförbundet redovisar i resultaträkningen är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Förbundet har redovisat följande aktiviteter under år 2001 som underlag för ansökan om organisations- och verksamhetsbidrag för år 2002.

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

-

styrelsen hade fyra sammanträden i olika orter i landet under året

-

firandet av Den heliga Sveti Sava med sport och kulturaktiviteter

-

firandet av ”Vidovdanski sabor” med föreningen Semberija i Göteborg.

Grekiska Riksförbundet

De främsta kostnadsposterna som riksförbundet redovisar i resultaträkningen är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Förbundet har lämnat en redovisning av verksamheten under 2001 som också ligger till grund för ansökan om organisations- och verksamhetsbidrag för 2002. Dessa aktiviteter kan sammanfattas på följande sätt: - deltagit i möten med olika grekiska aktörer aktiva i Sverige och i Grekland - anordnat två temakväller om integrationspolitik, delaktighet, jämställdhet och rasism - hållit möten med hemlandets ambassadtjänstemän, olika ministrar och myndighetsrepresentanter - firat Greklands nationaldag - deltagit i seminarier med tema Språk – en klok investering som arrangerades av det europeiska året för språk 2001.

Assyriska Riksförbundet i Sverige

De främsta kostnadsposterna som riksförbundet redovisar i resultaträkning är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Förbundet har lämnat en redovisning av verksamheten under 2001 som också ligger till grund för ansökan om organisations- och verksamhetsbidrag för 2002. Aktiviteter var huvudsakligen följande: - arrangerat begravning av en för assyrier känd författare - träff med kommunstyrelsen i Södertälje

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

- anordnat ”Martyrernas dag” - besök av olika utlandsassyrier - medverkan i olika projekt i samarbete med ABF - skrivelser till olika myndigheter och personer som behandlar den assyriska gruppens syn på olika frågor som rör deras historia samt frågor som rör dem i Sverige.

Portugisiska Riksförbundet

De främsta kostnadsposterna som förbundet redovisar i resultaträkning är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Förbundet har lämnat en redovisning av verksamheten under 2001 som också ligger till grund för ansökan om organisations- och verksamhetsbidrag för 2002. Aktiviteter var huvudsakligen följande: - deltagit i organisering av en nationell konferens om språkets värde som identitetsbärare för etniska minoriteter i ett mångkulturell samhället - firat Portugals nationaldag och Frihetens dag - deltagit i internationella konferenser om integrationsfrågor och strukturell rasism Förbundets informationsspridning sker genom bl.a. Radio 25 de April (närradioverksamhet) och tidskriften ”Portugues”.

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

Turkiska Riksförbundet

De främsta kostnadsposterna som förbundet redovisar i resultaträkning är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Förbundet har lämnat en redovisning av verksamheten under 2001 som också ligger till grund för ansökan om organisations- och verksamhetsbidrag för 2002. Förbundets aktiviteter under år 2001 var huvudsakligen följande: - anordnat seminarier tillsammans med lokala föreningar om generationskonflikter, jämställdhet och barnuppfostran - fortsatt sitt brottsförebyggande arbete i samarbete med polismyndigheten i Stockholms län - anordnat möten och diskussionsgrupper om deltagande i allmänna val. Särskilt under valrörelsen har förbundet varit aktiv i detta avseende tillsammans med lokala föreningar i Stockholm, Malmö och Göteborg - kvinnokommittén har anordnat seminarier och föreläsningar om kvinnohälsa och användning av IT - deltagit i hearing och seminarium om Skola 2004 i riksdagen - deltagit i möte om integration och mångfald med Broderskapsrörelsen och varit på konferens som anordnats av AMS om utbildningssatsning för personer med utländsk bakgrund - deltagit i Rädda Barnens måndagsmöten om unga flickors villkor i patriarkala familjer - möten med Botkyrka kommun om utbildning, nyanlända invandrare, unga flickor, våld, förebyggande arbete samt frågor som rör äldre.

Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige

De främsta kostnadsposterna som riksförbundet redovisar i resultaträkning är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Förbundet har lämnat en redovisning av

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

verksamheten under 2001 som också ligger till grund för ansökan om organisations- och verksamhetsbidrag för 2002. Förbundet bedriver i första hand kulturverksamhet, intressebevakning och informationsverksamhet. Förbundet redovisar följande aktiviteter: - Runebergsfesten firades den 4 februari - paneldebatt om ”Språket som identitet” Vad är åländskt, finlandssvenskt, svenskt eller finskt i det svenska språkbältet, med utgångspunkt Åland, öriket mitt i det svenska språkområdet - finlandssvenskarnas sommarfest 3 juni - finlandssvenskarnas dag (svenska dagen) firades på Finlandsinstitutet i Stockholm den 4 november - förbundets pidromästerskap arrangerades - informationsinsatser vid de olika förbundsaktiviteterna samt genom Internet - intressebevakning genom förbundets medverkan i Sverigefinländarnas delegation i frågor som rör minoritetspolitiken.

Riksförbundet Polska Föreningar i Sverige

De främsta kostnadsposter som riksförbundet redovisar i resultaträkning är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Riksförbundet har lämnat en redovisning av verksamheten under 2001 som också ligger till grund för ansökan om organisations- och verksamhetsbidrag för 2002. Under år 2001 har riksförbundet bl.a. redovisat följande aktiviteter: - samarbetat med andra utlandspolska föreningar - anordnat ett föredrag om polska språkets undervisningssystem i Sverige - organiserat en konferens för utlandspolska föreningar i östersjöregionen - samarbetat med Polska kongressen i Sverige om informationsutbyte, koordination och samordning i frågor som rör Sverigepolackerna

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

- informerat medlemmar genom egen kvartalsskrift ”POLONIA - bedrivit olika hjälpinsatser för översvämningsdrabbade i Polen.

Grupp 2

Riksorganisationer som funnits i Sverige mellan 5 och 15 år. Organisationerna representerar dessutom invandrargrupper som har varit relativt kortare tid i Sverige.

Tyngdpunkten i dessa riksorganisationers verksamhet är kultur och språk. Även samhällsorienterad och integrationsrelaterad verksamhet förekommer. I denna grupp finns följande riksorganisationer: - Chilenska Riksförbundet. - Bosnisk-Hercegovinska Riksförbundet i Sverige - Kurdiska Riksförbundet - Iranska Riksförbundet i Sverige - Somaliska Riksförbundet i Sverige - Irakiska Riksförbundet i Sverige.

Chilenska Riksförbundet

De främsta kostnadsposterna som riksförbundet redovisar i resultaträkning är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Förbundet har lämnat en redovisning av verksamheten under 2001 som också ligger till grund för ansökan om organisations- och verksamhetsbidrag för 2002: - studiebesök och seminarier i samarbete med Folk och försvar för chilenska ungdomar - nattcafé för ungdomar i samarbete med polisen förebygga Aids och narkotikamissbruk - anordnat sommarläger för barn - arrangerat ett seminarium med temat ”trauma och tortyr” i samarbete med olika Sverigechilenska experter

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

- producerat en teater pjäs/musikal för att belysa generationskonflikter bland chilenska familjer - inrättat Kondorpriset för att uppmärksamma landsmän som utmärkt sig i Sverige. - inbjudit den chilenska folklorebaletten för framträdande i Sverige - upplysnings- och förebyggande arbete mot våld inom familjen - samlat pengar för tandvård till fattiga i Chile - hållit informationsmöten om asylsökande och illegala latinamerikaner i Sverige

Bosnisk-Hercegovinska Riksförbundet i Sverige

De främsta kostnadsposterna som riksförbundet redovisar i resultaträkning är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Förbundet har lämnat en redovisning av verksamheten under 2001 som också ligger till grund för ansökan om organisations- och verksamhetsbidrag för 2002: - drivit olika utbildningsverksamheter och anordnat en resa för skolelever till Bosnien - anordnat kulturmanifestationer för att presentera den Bosniska kulturen runt om i Sverige - ger ut en medlemstidning och har en hemsida för att informera om vikten av delaktighet i frågor som rör det svenska samhället - medverkat i ”Samordningsgruppen för Balkan”, en rådgivande grupp som behandlar frågor som rör återuppbyggnad och återvändande till Balkan - anordnat ett projekt för bistånd genom olika lokala bosniska TV- stationer i Sverige för att samla pengar och annan hjälp till Bosnien .

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

Kurdiska Riksförbundet

De främsta kostnadsposter som riksförbundet redovisar i resultaträkning är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Förbundet har lämnat en redovisning av verksamheten under 2001 som också ligger till grund för ansökan om organisations- och verksamhetsbidrag för 2002: - medverkat i projekt Vägar till arbete för funktionshindrade/ VAFU och projekt för tortyr och krigsdrabbade med utländsk bakgrund - medverkat i SIOS:s IT-projekt och Nationellt Nätverk för äldre invandrare - anordnat traditionella kulturella aktiviteter såsom det kurdiska nyåret m.m. samt årligen minnesstund för HALABJA - offren - deltagit i några internationella konferenser som behandlar kurdfrågan och kurdiska språket - driver projektet ”Generationskonflikt” som behandlar aktuella integrationspolitiska problem - hjälpt myndigheterna genom att bekräfta nyanländas identitet pga. att många av dessa saknar identitetshandlingar.

Iranska Riksförbundet i Sverige

De främsta kostnadsposterna som riksförbundet redovisar i resultaträkning är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Förbundet har lämnat en redovisning av verksamheten under 2001 som också ligger till grund för ansökan om organisations- och verksamhetsbidrag för 2002. Förbundet har behandlat frågor om: - diskriminering på arbetsmarknaden bl.a. medverkat i hearing i riksdagen - våld mot kvinnor och barn - jämställdhet

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

- flykting och invandrare - samarbetat med ABF och LO i projekt och aktiviteter som rör den iranska gruppen i Sverige - anordnat kulturella aktiviteter genom att arrangera sammankomster med olika iranska föreläsare, författare, poeter och musikgrupper - försäkringsfrågor för de äldre och handikappade - medverkat i projektet Stockholms sommarfestival.

Iranska Flyktingarnas Riksförbund i Sverige

De främsta kostnadsposterna som riksförbundet redovisar i resultaträkning är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Förbundet har lämnat en redovisning av verksamheten under 2001 som också ligger till grund för ansökan om organisations- och verksamhetsbidrag för 2002:

- deltagit i Dialogprojektet tillsammans med Rädda Barnen - anordnat föreläsning om integrationspolitiska frågor - arrangerat i samarbete med andra organisationer seminarier om jämlikhet och tolerans - bildat en ungdomsgrupp för att hjälpa unga invandrare - informerat om HIV och AIDS samt andra hälsofrågor som berör medlemmarna genom egen tidning.

Somaliska Riksförbundet i Sverige

De främsta kostnadsposterna som riksförbundet redovisar i resultaträkning är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Förbundet har lämnat en redovisning av verksamheten under 2001 som också ligger till grund för ansökan om organisations- och verksamhetsbidrag för 2002: - deltagit i olika utbildningar om projektledarskap och föreningsliv på ABF Stockholm - anordnat en utbildningsdag till medlemsföreningar om svenskt föreningsliv i samarbete med DO och ABF

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

- arrangerat flera fredsdemonstrationer och seminarier som stöd för fredsprocessen i Somalia - arrangerat kulturaktiviteter som innefattar litteraturläsning, idrott och ungdomsaktiviteter - arrangerat firandet av den Somaliska nationaldagen - arrangerat utställning om somalisk hantverk och bilder från Somalia i samarbete med Etnografisk museet i Stockholm. - anordnat en konferens om demokrati och jämställdhet för somalier i Stockholms område - medverkat i olika projekt om integration.

Irakiska Riksförbundet i Sverige

De främsta kostnadsposterna som riksförbundet redovisar i resultaträkning är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Förbundet har lämnat en redovisning av verksamheten under 2001 som också ligger till grund för ansökan om organisations- och verksamhetsbidrag för 2002:

- anordnat förläsningar om bl.a. mänskliga rättigheter i Irak -

deltagit på irakiska kulturhusets årsmöte i Göteborg

- anordnat en konferens om vattenkris i mellanöstern i samband med internationella vattendagen - deltagit i en konferens om det akademiska utvecklingen i Irakiska Kurdistan - anordnat utställningar om Iraks historia -

hållit kongress i Stockholm om demokrati, flyktingpolitik, jämställdhet, arbetsmarknad och förbundets integrationsarbete

-

informerat genom egen hemsida om integrations- och asylpolitiken i Sverige

-

anordnat föreläsningar och litteraturkvällar i samarbete med irakiska författare och akademiker i Sverige och andra europeiska länder

- givit ut böcker om föreningsliv och det civila samhället i Sverige.

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

3.2.3. Organisationer bildade på etnisk grund som enbart får organisationsbidrag

Enligt förordningen får organisationsbidrag lämnas för att täcka kostnader för central administration. Vid bedömningen av organisationsbidragets storlek skall hänsyn tas till om organisationen får annat statsbidrag till central administration (Förordning 2001:1007). Med stöd i den nya förordning har Integrationsverket fördelat enbart organisationsstöd till de organisationer vars verksamhet inte ligger i linje med de prioriteringar som fastställts för integrationspolitiken. Stödet har minskat relativt beroende på att antalet organisationer har ökat liksom antalet medlemmar.

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

Följande tabell visar de riksorganisationer som enbart fick organisationsbidrag åren 2001- 2003:

Organisation 2001

tkr

2002

tkr

2003

tkr

Ändr. från

2001

tkr %

Isländska Rf.

172 163 0

-0 100

Serbernas Rf.

0 419 305 +305 100

Ingermanländ. Rf. 148 149 130

-18 12

Armeniska Rf. 100 151 135 +35 35 Portugisiska Rf. 152 158 135 -17 11 Slovenska Rf. 137 142 126 -68 8 Eritreanska Rf. 140 157 135 -11 4 Serbiska Rf. 696 455 331 -365 52 Chilenska Rf. 196 336 140 -56 29 Japanska Rf. 161 167 135 -26 16 Estniska Kom. 142 151 127 -15 11 Sverigesester. Rf. 199 183 154 -45 23 Makedoniska Rf. 340 297 201 -139 41 Lettiska Hjälpk. 131 141 125 -6 5 Kroatiska Rf. 512 302 222 -290 57 Italienska Rf. 457 250 182 -275 60 Polska Kong. 174 150 136 -38 22 Grekiska Rf. 687 430 299 -388 57 Spanska Rf. 177 170 139 -38 21 Bolivianska Rf. 0 153 133 +133 100

Riksorganisationernas verksamhet

Vad bedriver då riksorganisationer som enbart får organisationsbidrag för verksamhet? Arbetsgruppen har även gått igenom några av dessa organisationers redovisningar av sin verksamhet.

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

Organisationerna representerar som regel medlemmar som har funnits länge i Sverige:

-

Polska Kongressen i Sverige

- Slovenska Riksförbundet i Sverige -

Makedonska Riksförbundet i Sverige

- Armeniska Riksförbundet i Sverige -

Bolivianska Riksförbundet i Sverige

De aktiviteter som dessa riksorganisationer redovisar är verksamheter som huvudsakligen är inriktade på kultur, språk och hemlandsrelaterade aktiviteter.

Nedan följer en redovisning av dessa organisationernas verksamheter:

Polska Kongressen i Sverige

De främsta kostnadsposterna som kongressen redovisar i resultaträkningen är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Förbundet har lämnat en redovisning av verksamheten under 2001 som också ligger till grund för ansökan om organisationsbidrag för 2002: -

inbjudit föreläsare och andra besök från olika länder i Europa

- deltagit i ett antal konferenser med utlandspolacker

-

insamlingar för Caritashjälp till Polen

- stöd för scoutverksamheten, vinter- samt sommarläger -

stöd för utbyggnad av polska politiska emigranternas arkiv.

Slovenska Riksförbundet i Sverige

De främsta kostnadsposterna som riksförbundet redovisar i resultaträkning är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Förbundet har lämnat en redovisning av verksamheten under 2001 som också ligger till grund för ansökan om organisationsbidrag för 2002:

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

- arrangerar rundabordssamtal om sociala konventionen mellan Slovenien och Sverige - arrangerat konferens inom ramen för projektet ”Äldre Slovener – tillbaka till samhället - samarrangerat framträdanden med artister och kör från hemlandet i Stockholm, Göteborg och Malmö.

-

arrangerat ungdomsträff och bouleturnering i Halmstad.

Makedoniska Riksförbundet – Sverige

De främsta kostnadsposterna som riksförbundet redovisar i resultaträkning är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Förbundet har lämnat en redovisning av verksamheten som också ligger till grund för ansökan om organisationsbidrag för 2002: - arrangerat en konferens inom ramen för riksförbundets ungdomsprojekt ”Invandrare eller svensk: en framtida Invandrarförenings roll i samhällets integrationsprocesser” - arrangerat vinterfestival för förbundets ungdomar - arrangerat utställning om makedonisk hantverk och syslöjd - anordnat studiecirkel om invandrarorganisationernas roll och delaktighet i den lokala demokratin - arrangerat folkdansfestival m.m. med grupper från Serbien och Kroatien - arrangerat ungdomsfestival med idrotts- och kulturinslag.

Armeniska Riksförbundet i Sverige

De främsta kostnadsposterna som riksförbundet redovisar i resultaträkningen är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Förbundet har lämnat en redovisning av verksamheten under 2001 som också ligger till grund för ansökan om organisationsbidrag för 2002: - spridit information genom egen tidskrift, myndigheters informationsblad och broschyrer

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

- hjälpt nyanlända flyktingar med armenisk bakgrund som kommer från Iran, Irak, Turkiet, Syrien, Libanon och f.d. Sovjet och Armenien - bedriver ett tvåårig projekt ”Hemspråkundervisning och pedagogik” - arrangerat bordtennis-, schack- och biljardtävlingar för ungdomar och andra medlemmar - organiserat dans- och sånggrupper i samarbete med olika lokala föreningar - anordnat datagrundkurser för skolelever och vuxna. - hållit kurser om olika hälsofrågor - skickat hjälpsändningar till hemlandet - anordnat minnesstund i samarbete med Armeniska apostoliska kyrkan för att hedra de armenier som dog i folkmordet år 1915.

Bolivianska Riksförbundet

De främsta kostnadsposterna som riksförbundet redovisar i resultaträkningen är personalkostnader, lokalkostnader och utgivning av medlemstidning. Förbundet har lämnat en redovisning av verksamheten under 2001 som också ligger till grund för ansökan om organisationsbidrag för 2002: - deltagit i konferens med andra invandrarorganisationer om rasism, xenofobi, antisemitism och diskriminering - deltagit i en konferens arrangerad av SIOS och Integrationsverket om integration och diskriminering på arbetsmarknaden - arrangerat festival De Sya-Caporal i Västerås - anordnat kvinnoseminarium som behandlade våldet mot kvinnor och kampen för jämställdhet i samarbete med ABF - arrangerat Bolivianska riksträffen i samarbete med lokala föreningar - arrangerat ungdomsriksmöte och en ungdomskonferens.

Kartläggning av statliga bidrag Ds 2003:10

3.2.4. Projektbidrag

Integrationsverket fördelar utvecklingsstöd i form av projektbidrag till icke-vinstdrivande organisationer. Stödet möjliggör för organisationer att pröva nya metoder och arbetssätt för att utveckla integrationspolitiken inom de områden som regeringen prioriterar. Integrationsverket samarbetar med andra bidragsgivare för att fånga upp bra projektidéer och samtidigt skapa möjligheter att bedriva ett effektivt utvecklingsarbete.

Under budgetåret 2001 har Integrationsverket beviljat stöd till 114 utvecklingsprojekt med sammanlagt 11 776 949 kronor. Av dessa var enbart 24 projekt (ca 21%), till en kostnad av sammanlagt 2 217 762 kronor (ca 26%), verksamhet som skall genomföras eller har genomförts av riksorganisationer bildade på etnisk grund.

Särskilt prioriterade projekt var ungdomars engagemang för att bidra till integration och bekämpa rasism, främlingsfientlighet och diskriminering.

Tabellen nedan visar antalet beviljade projekt och insatsområden under 2001:

Insatsområde Antal Summa Etniska org.

Arbete och utbildning

10 1 490 612

2

Delaktighet & mångfald 48 5 179 087

11

Diskriminering

7 770 000

5

Hälsa

12 1 105 000

Idrott

6 502 000

Kultur

11 1 123 500

2

Minoritet

9 917 750

Rasism och främlingsfien. 9 680 000

4

Totalt 114 11 776 949

24

Ds 2003:10 Kartläggning av statliga bidrag

3.3. Andra stöd

Staten fördelar såväl temporära som löpande bidrag till kulturverksamhet, trossamfund, ungdomsverksamhet samt social verksamhet. I bilaga 3 ges en översiktlig redovisning av andra stöd som har betydelse för etniska organisationer.

4. Överväganden och förslag

4.1. Stödet till organisationer som företräder nationella minoriteter

Den kartläggning som gjorts av det statliga stödet till de nationella minoriteternas verksamhet och deras organisationer visar att förutsättningarna skiljer sig markant åt mellan de olika grupperna. Kartläggningen visar att organisationerna har helt olika förutsättningar för att bedriva verksamhet. Några av dessa organisationer har sedan lång tid tillbaka fungerande kansliorganisationer och goda ekonomiska möjligheter att bedriva sin verksamhet. Andra organisationer saknar ekonomiska förutsättningar för att driva ett kansli och har därmed sämre möjligheter att bedriva verksamhet och utöva inflytande.

Samer

Samerna intar, också genom sin status som ursprungsbefolkning, en särställning bland minoriteterna och får omfattande statliga stöd till sin verksamhet och till sina organisationer. Sametinget får både statligt anslag som myndighet och statligt stöd för olika former av verksamhet. Det statliga stödet fördelas vidare till samiska och andra organisationer för bl.a. språklig och kulturell verksamhet. Den samiska gruppens angelägenheter och andra frågor som rör deras inflytande sköts på statlig nivå av Same-

Överväganden och förslag Ds 2003:10

tinget och på lokal nivå genom en rad samiska intresseorganisationer och lokala partier med olika grad av representation i Sametinget. Sametinget har således stor betydelse för samernas möjligheter att utöva inflytande i frågor som berör dem och fatta beslut om bl.a. kulturverksamhet.

Judar

Även judarna är en minoritetsgrupp som relativt sett har en god ekonomi och bra möjligheter att göra sig hörda. Gruppen har sedan lång tid en etablerad organisation bakom sig genom Judiska Centralrådet. Rådet får dessutom statsbidrag i egenskap av trossamfund. Den judiska gruppens engagemang som nationell minoritet rör i stor utsträckning frågor med anknytning till religionsutövning och kultur.

Sverigefinnar

Sverigefinländarnas delegation som bildats av bl.a. Sverige-finska Riksförbundet och Finlandsvenskarnas Riksförbund har till uppgift att bevaka minoritetspolitiken och fungera som kontaktorgan. Det är framförallt Sverige-finska Riksförbundet som bedriver verksamheter för den sverigefinska minoriteten. Förbundet får statligt bidrag som organisation bildad på etnisk grund inom ramen för Integrationsverkets bidragssystem. För närvarande får Sverige-finska Riksförbundet det högsta bidraget av alla organisationer inom detta bidragssystem.

Sverigefinnarna är mycket aktiva inom organisationslivet vilket gör det möjligt att aktivt utöva inflytande i frågor som berör språk och kultur. Den tilltagande minskningen av finskspråkigheten och därmed tvåspråkigheten bland sverigefinnar är ett problem som gruppen prioriterar högt.

Ds 2003:10 Överväganden och förslag

Tornedalingar

Tornedalingarnas situation är helt annorlunda. De kan, enligt de regler som gäller för statsbidragssystemen, inte få stöd som nationell riksorganisation. Ett grundläggande villkor för att få statligt bidrag inom något statsbidragssystem för organisationer är att riksorganisationen har en viss rikstäckande förankring. Även om föreningen har medlemmar här och var i landet, inte minst i Stockholmstrakten, har Tornedalingarnas riksförbund i huvudsak en regional förankring. Organisationen saknar ekonomiska förutsättningar för att inrätta ett kansli vilket påverkar möjligheterna att bedriva verksamhet. Den fråga som är mest angelägen för gruppen är därför att få resurser för en grundorganisation.

Romer

Situationen för romer är i väsentliga avseenden annorlunda än de övriga nationella minoriteternas. Romerna saknar en grundläggande struktur för att kunna utöva inflytande i frågor som berör dem. Organisationsbilden är splittrad. Romernas Riksförbund har inget statsbidrag vilket ytterligare försvårar för romerna att bedriva verksamhet. En annan riksorganisation, Riksförbundet Roma International, får dock statsbidrag från Integrationsverket. Romerna behöver också administrativ hjälp och stöd för att kunna bygga upp en organisation på demokratiska grunder. I syfte att öka romernas möjligheter till inflytande inrättade regeringen i oktober 2002 ett råd för romska frågor med stark romsk representation.

4.1.1. Fördela efter behov av grundorganisation

De medel som i dag finns till förfogande för minoritetsorganisationerna fördelas inte utifrån någon förordning och ses inte heller som ett regelrätt bidragssystem. Det särskilda minoritetsstödet på sammantaget 1,5 miljoner kronor som regeringen fördelar

Överväganden och förslag Ds 2003:10

varje år till de organisationer som företräder nationella minoriteter för att stärka deras möjligheter till inflytande fyller olika behov hos organisationerna. Framförallt för romer och tornedalingar har stödet varit avgörande för organisationernas möjligheter att kunna bedriva en viss verksamhet och på olika sätt förankra viktiga frågor i gruppen.

Arbetsgruppen bedömer därför att ett första steg för att uppnå ett mer rättvist och samordnat bidragssystem till de nationella minoriteternas organisationer bör vara att de medel som i dag fördelas till minoriteternas organisationer fortsättningsvis fördelas genom en förordning där det framgår att medlen, dvs. ändamålet med stödet, i första hand avser att tillgodose minoriteterna behov av stöd för en grundorganisation. I ett sådant system måste hänsyn tas till att vissa organisationer får bidrag till sin grundorganisation genom andra statliga bidragssystem. Samtidigt kan ett bidragssystem som endast omfattar fem grupper bli begränsat och oflexibelt. Därför är det en fördel om stödet till minoriteternas organisationer kan samordnas med stödet till andra organisationer bildade på etnisk grund utan att därför ge avkall på minoritetsorganisationernas status som nationell minoritet. En sådan samordning skulle också ge ökade möjligheter till flexiblare användning av resurser för bidragsgivningen.

4.2. Stödet till organisationer som främjar integration

4.2.1. Stödet till organisationer bildade på etnisk grund

Den kartläggning som gjorts av verksamheter som bedrivs av organisationer bildade på etnisk grund, dvs. de organisationer som får bidrag från Integrationsverket, visar att många organisationer, även de som får verksamhetsbidrag, bedriver en verksamhet som är mer inriktad på kultur- och identitetsbevarande verksamhet än aktiv integrationsverksamhet enligt verksamhetsmålen inom integrationspolitiken. Av 44 riksorganisationer fick 31 or-

Ds 2003:10 Överväganden och förslag

ganisationer både organisations- och verksamhetsbidrag år 2002. Det högsta bidraget får Sverigefinska Riksförbundet som huvudsakligen bedriver verksamhet med anknytning till minoritetspolitiken. Nästan samtliga av de 44 riksorganisationerna bedriver verksamhet som är nära besläktad med de frågor som de nationella minoriteternas organisationer bedriver, dvs. verksamhet som är inriktad på kultur, identitet och språk. Många av riksorganisationerna, särskilt de som funnits länge i landet, betraktar sig som företrädare för olika språkliga och kulturella grupper. I denna roll kan riksorganisationerna samtidigt vara ett stöd för personer som kommer till Sverige som flyktingar eller av andra skäl och bl.a. informera om det svenska samhället.

Vad är då skälet till att så många av organisationerna får verksamhetsbidrag trots bristen på ”aktivt” integrationsbefrämjande arbete. För det första har ett nytt bidragssystem just genomförts och en sådan övergång måste ske successivt och ses som en mer långsiktig process. Integrationsverket har vid sin fördelning av organisations- och verksamhetsbidrag tagit hänsyn till detta. Organisationerna har under den tid bidragssystemet genomförts givits utrymme att förbereda sig, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Detta till trots kan man se att effekterna av bidragssystemet innebär att många av organisationerna får minskade bidrag eller så blir de inte alls berättigade till verksamhetsbidrag. En fortsatt fördelning av statsbidraget enligt nu gällande förordning med dess koppling till integrationspolitiska mål och krav på aktiv integrationsverksamhet, kommer sannolikt att innebära att allt fler organisationer faller ur systemet till följd av bristande integrationsverksamhet. Denna bedömning har också Integrationsverket gjort i sin redovisning av hur medlen hittills fördelats.

Arbetsgruppen anser, efter den genomgång som gjorts av organisationernas verksamhet, att det finns klara samband mellan den verksamhet som de nationella minoriteternas organisationer bedriver och den verksamhet som andra organisationer bildade på etnisk grund bedriver. En samordning av stödet till organisa-

Överväganden och förslag Ds 2003:10

tioner som företrädet nationella minoriteter och stödet till andra organisationer bildade på etnisk grund bör därför vara utgångspunkten i ett nytt bidragssystem.

4.2.2. Projektbidrag för integration

Projektbidraget i sin nuvarande form skall ge stöd till verksamhet som bidrar till ömsesidig integration. Den genomgång av projektbidrag som beviljats till organisationer som främjar integration som gjorts visar att merparten av de organisationer som bedriver integrationsverksamhet med projektstöd är andra organisationer än de som bildats på etnisk grund. Det finns flera förklaringar till detta men en viktig orsak är att många av de etniska organisationerna inte ”känner” sig tillräckligt delaktiga i integrationsprocessen och de tar därmed inte heller aktiv del i denna genom att söka projektstöd. De medel som fördelas till projekt är begränsade och de områden som prioriterats under senare år har inte gynnat de etniska organisationerna. Arbetsgruppen bedömer därför att det krävs förändringar av stödet för att detta mer aktivt skall kunna bidra till ett ömsesidigt deltagande från olika organisationer i integrationsprocessen. Projektstödet bör därför, i högre grad än vad som sker i dag, styras av regeringens prioriteringar inom integrationspolitiken och inriktas på områden där det är angeläget att få en utveckling av integrationen som t.ex. introduktionsverksamhet. För att få till stånd ett sådant utvecklingsarbete krävs också en möjlighet till mer långsiktiga projekt, dvs. projekt som kan komma att sträcka sig över en längre period än ett år.

Ds 2003:10 Överväganden och förslag

4.3. Ett sammanhållet bidragssystem för etniska organisationer

Ett sammanhållet bidragssystem bör tillskapas för organisationer bildade på etnisk grund som bedriver verksamhet för att upprätthålla kultur, identitet och språk.

Stödet till aktiv integrationsverksamhet bör stärkas och Integrationsverket bör fördela projektbidrag för sådan verksamhet till såväl organisationer bildade på etnisk grund som andra organisationer.

Att bedriva verksamhet som är kultur-, identitets- och språkbevarande är ett huvudintresse för de nationella minoriteterna och deras organisationer. Genom minoritetspolitiken har minoriteterna också fått ett erkännande att denna verksamhet är viktig. Sedan minoritetspolitiken infördes har också åtgärder vidtagits, bl.a. för att stärka de nationella minoriteterna när det gäller språk- och kulturverksamhet.

Många andra organisationer som bildats på etnisk grund har liknande intressen och bedriver likartad verksamhet som de nationella minoriteternas organisationer. Erfarenheterna av det nuvarande bidragssystemet till organisationer som bildats på etnisk grund är att organisationernas verksamhet ligger närmare frågor om kultur, identitet och språk än aktiv integrationsbefrämjande verksamhet enligt integrationspolitiska mål.

De grupper som dessa organisationer företräder har inte samma bakgrund och historia som de organisationer som företräder de nationella minoriteterna. Däremot anser arbetsgruppen att det är viktigt att understryka att frågor om identitet, kultur och språk är angelägna också för andra etniska grupper än de som har minoritetsstatus. Denna verksamhet är viktig för att personer med rötter i andra länder och kulturer skall få en identitet, känna sammanhang och uppnå delaktighet med hela samhället. Därför är det angeläget att staten genom sin bidragsgivning underlättar för alla etniska organisationer att bedriva sådan

Överväganden och förslag Ds 2003:10

verksamhet oavsett minoritetsstatus. Arbetsgruppen föreslår av denna anledning att ett sammanhållet bidragssystem tillskapas för organisationer som bildats på etnisk grund och som bedriver verksamhet för att upprätthålla kultur, identitet och språk.

Integrationspolitiken innebär att utformningen av den generella politiken skall utgå från alla människor som bor i Sverige, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund och lösas inom sina olika sakområden. Det finns inte längre någon särskild invandrarpolitik. Det är egentligen inte förenligt med den nya integrationspolitiken att ha ett bidragssystem som vänder sig ensidigt till organisationer som bildats på etnisk grund för att dessa skall arbeta aktivt för integration enligt integrationspolitiska mål. Denna ordning hänger samman med den gamla invandrarpolitiken. Det är lika viktigt att andra organisationer arbetar för en aktiv integration.

Kultur, identitet och språk är angelägna verksamheter för personer med utländsk bakgrund som bor i Sverige och har stor betydelse för integrationen i samhället. Stor betydelse för integrationen har också andra frågor som t.ex. att ha ett arbete eller en utbildning. Men dessa verksamheter sköts inom sina respektive sakområden. Samma sak måste gälla för kultur- och identitetsbevarande verksamhet. Därför bör den statliga bidragsgivningen till organisationer bildade på etnisk grund finnas inom den samhällssektor och det politikområde där dessa frågor hör hemma. En sådan förändring innebär också att systemet underlättar för verksamhet som ligger organisationerna nära och är viktig för dem. Förändringen kan också leda till en vitalisering av verksamheten och intresset för att även bedriva aktiv integrationsverksamhet och att delta i den ömsesidiga integrationsprocessen kan komma att öka.

4.3.1. Ett modernt och flexibelt bidragssystem

En övergång till ett bidragssystem där kultur- och identitetsbevarande verksamhet ges stöd innebär inte att kraven på organisationernas verksamhet skall sänkas. Kraven på organisationernas

Ds 2003:10 Överväganden och förslag

verksamhet skall i stället relateras till kultur- och minoritetspolitiska mål i högre grad än integrationspolitiska mål. De kulturpolitiska mål som framförallt är aktuella är att främja kulturell mångfald och att bevara och bruka kulturarvet. Den kulturella mångfalden måste avspegla sig i det samlade kulturutbudet. Att över en miljon människor som bor i Sverige har utländsk bakgrund, innebär också att kulturarvet påverkas och förändras. Kulturarvet är en del av människors identitet och detta måste, enligt arbetsgruppens uppfattning, vara en viktig utgångspunkt för bidragsgivningen.

Det minoritetspolitiska målet är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så de hålls levande. Det minoritetspolitiska målet har tydliga kopplingar till kulturarvet.

Bidragssystemet bör i övrigt utformas så att det ger utrymme för flexibilitet och utveckling. Tonvikten i systemet bör ligga på den verksamhet som bedrivs av organisationerna, verksamhetens inriktning och omfattning och dess relevans i förhållande till mål och prioriteringar inom politikområdet. Ett sådant bidragssystem förutsätter att organisationen också uppfyller vissa kriterier som att den skall vara demokratisk organiserad, ha medlemmar upp till en viss nivå, jämställdhet mellan könen skall ha beaktats och inte minst viktigt är att organisationen har en viss självförsörjningsgrad. Det statliga bidraget kan enbart avse stöd till en del av den verksamhet som organisationen bedriver. Beroendet av statsbidrag får inte bli det som är avgörande för organisationens existens.

Det föreslagna bidragssystemet kräver att en viss särreglering görs av stödet till nationella minoriteters organisationer. Stödet till de nationella minoriteternas organisationer bör säkerställa ett grundstöd till de organisationer som inte har ett sådant stöd eller inte kan få ett sådant stöd genom andra bidragssystem.

Överväganden och förslag Ds 2003:10

4.3.2. Stöd till aktiv integrationsverksamhet

Möjligheterna för organisationer av olika slag, såväl etniska som andra, att bedriva aktiv integrationsverksamhet bör enligt arbetsgruppens uppfattning stärkas. Bidragsgivningen för integrationsverksamhet bör ske mer med tonvikt på att ansvaret för integration är ömsesidigt och den skall underlätta för etniska organisationer att öka sin delaktighet i sådan verksamhet. Med hänsyn till att de resurser som finns att fördela för utvecklingsverksamhet är begränsade bör urvalet av projekt knytas mer till områden som är prioriterade och anges i regleringsbrevet. Enligt arbetsgruppens uppfattning är det angeläget att vissa projekt som startas kan bedrivas under längre tid än ett år under förutsättning av att riksdagen tilldelar medel. Detta skulle göra det lättare för organisationer bildade på etnisk grund och andra att planera sin verksamhet och ekonomi samtidigt som insatserna sker mer riktat till områden där en utveckling krävs. Därtill motverkas att organisationer lägger ner tid och kraft på att söka projektstöd till verksamhet som inte är ett prioriterat område inom integrationspolitiken.

4.3.3. Bidragsfördelande myndigheter

Ett nytt bidragssystem, bestående av stödet till de nationella minoriteternas organisationer och andra organisationer bildade på etnisk grund förutsätter att det fördelas av en myndighet som bedriver verksamhet som knyter an till organisationernas verksamhet. Denna verksamhet måste också kunna relateras till målen för det politikområde som myndigheten huvudsakligen verkar inom. Eftersom de etniska organisationerna till största delen bedriver kultur- och identitetsbevarande verksamhet är det arbetsgruppens uppfattning att bidragsgivningen bör ske inom ramen för kultur- och minoritetspolitiken. En möjlig bidragsför-

Ds 2003:10 Överväganden och förslag

delande myndighet skulle då, oavsett politikområde, kunna vara Statens kulturråd.

Kulturrådet är enligt förordningen (1988:676) med instruktion för Statens kulturråd central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet och skall följa utvecklingen och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen med genomförandet av denna. Kulturrådet fördelar ett flertal olika bidrag för kulturverksamhet. Inom detta område finns bidragsgivning som berör såväl de nationella minoriteterna och deras organisationer som andra etniska organisationer. Inom kulturområdet finns det således goda möjligheter att få en överblick och helhetsbild av bidragsgivningen till de etniska organisationerna och deras verksamheter. Därmed finns också förutsättningar för en ökad samordning mellan olika verksamheter som berör dessa organisationer vilket också kan leda till en effektivare bidragsgivning. Det ingår dock inte i arbetsgruppens uppdrag att ta ställning till en lämplig bidragsfördelande myndighet. Denna fråga får bli föremål för senare överväganden.

Enligt arbetsgruppens uppfattning bör Integrationsverket ha kvar uppgiften att fördela projektstöd för aktiv integrationsverksamhet enligt de prioriteringar som regeringen beslutar och i enlighet med de integrationspolitiska målen.

5. Ekonomiska och andra konsekvenser

5.1. Ekonomiska konsekvenser

Arbetsgruppens skall enligt regeringens beslut utföra sitt uppdrag inom ramen för befintliga resurser.

Integrationsverket disponerar 27,5 miljoner kronor för bidrag till organisationer som främjar integration. Av dessa medel fördelas knappt 20 miljoner kronor i stöd till organisationer bildade på etnisk grund och 7,5 miljoner kronor fördelas som projektstöd. Regeringen fördelar också 1,5 miljoner kronor i stöd till de nationella minoriteternas organisationer för att de skall kunna utöva inflytande i frågor som berör dem. Sammantaget fördelas 29 miljoner kronor som stöd till minoritetsorganisationer och andra etniska organisationer samt projektstöd under år 2003.

En stor del av de ca 20 miljoner kronor som i dag fördelas av Integrationsverket till organisationer bildade på etniska grund avser stöd till kultur- och identitetsbevarande verksamhet. En del av stödet avser dock mer aktiv integrationsverksamhet enligt integrationspolitiska mål. Denna verksamhet måste organisationerna få möjlighet att fortsätta med inom ramen för projektstödet. Arbetsgruppen anser därför att 19 miljoner kronor bör föras till den myndighet som får i uppgift att ansvara för det sammanhållna bidragssystemet till etniska organisationer. Detta bör ge minoritetsorganisationerna och andra organisationer bildade på etnisk grund goda möjligheter att få stöd för sina verksamheter. Därtill kommer att det finns samordningsfördelar med annan

Ekonomiska och andra konsekvenser Ds 2003:10

kulturverksamhet som bedrivs inom området. Resterande medel bör tas i anspråk som projektstöd för att möjliggöra för etniska och andra organisationer att bedriva integrationsverksamhet. Sammanlagt bör 10 miljoner kronor per år fördelas av Integrationsverket som projektstöd.

Den myndighet som får ansvar för det nya bidragssystemet bör också tillföras medel motsvarande en handläggartjänst från Integrationsverket för administration av bidragssystemet.

5.2. Andra konsekvenser och behov av övergångslösningar

Integrationsverket har regeringens uppdrag att fördela bidrag till organisationer som främjar integration, bl.a. organisationer bildade på etnisk grund. Organisationerna har under de tre år som bidragssystemet funnits försökt att utveckla sin verksamhet mer mot aktiv integration och att formulera treåriga ansökningar. Kartläggningen har dock visat att organisationernas verksamhet ligger närmare kultur- och identitetsskapande verksamhet. Arbetsgruppens förslag är på så vis en anpassning till dessa organisationers huvudsakliga intresse och verksamhetsinriktning. Men förslaget innebär också att nya krav kommer att ställas på organisationernas verksamhet och den kommer att bedömas i förhållande till kultur- och minoritetspolitiska mål och prioriteringar inom detta område.

Arbetsgruppen bedömer att organisationerna måste få möjligheter att anpassa och utveckla sin verksamhet i förhållande till de krav som det föreslagna bidragssystemet ställer. Av den anledningen bör det nya bidragssystemet genomföras i två steg, som innebär att Integrationsverket under en övergångstid även administrerar det nya bidragssystemet i samråd med en myndighet på kulturområdet. I ett nästa steg kan det bli aktuellt att föra ansvaret vidare till den myndighet som senare kan komma att föreslås som bidragsfördelande myndighet. Arbetsgruppens förslag bör, med denna övergångslösning, kunna tas upp i samband med budgetpropositionen 2004. Organisationerna kan förbere-

Ds 2003:10 Ekonomiska och andra konsekvenser

das på den kommande förändringen under hösten 2003 med förbehåll för att riksdagen beslutar enligt regeringens förslag. Det nya bidragssystemet kan då träda i kraft 2004.

Protokoll

vid regeringssammanträde 2002-09-19 N2002/8628/IM

Tillsättande av arbetsgrupp med uppgift att se över stödet till organisationer som företräder nationella minoriteter samt stödet till organisationer som främjar integration

1 bilaga

Regeringen beslutar att det inom Regeringskansliet skall tillsättas en arbetsgrupp med uppgift att se över stödet till organisationer som företräder nationella minoriteter samt stödet till organisationer som främjar integration. Arbetsgruppens uppgifter finns närmare angivna i bilagan till detta protokoll.

I arbetsgruppen skall det ingå företrädare för Justitiedepartementet, Jordbruksdepartementet, Kulturdepartementet, Näringsdepartementet och Integrationsverket. Det statsråd som ansvarar för frågor om integration och nationella minoriteter skall utse ledamöterna i gruppen och utse en av dem till att vara ordförande.

Kostnaderna skall belasta utgiftsområde 1, anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. anslagsposten Näringsdepartementet.

Bilaga 1 Ds 2003:10

Bilaga

Arbetsgrupp med uppgift att se över stödet till organisationer som företräder nationella minoriteter samt stödet till organisationer som främjar integration

Sammanfattning av uppdraget

En arbetsgrupp bestående av företrädare för Justitiedepartementet, Jordbruksdepartementet, Kulturdepartementet, Näringsdepartementet och Integrationsverket skall tillsättas inom Regeringskansliet.

Arbetsgruppen skall överväga möjligheterna till ett mer rättvist och samordnat bidragssystem till organisationer som företräder nationella minoriteter. Arbetsgruppen skall även pröva om stödet till andra organisationer som bildats på etnisk grund och som enbart huvudsakligen bedriver kulturell och social identitetsbevarande verksamhet kan ingå i ett sådant bidragssystem samt om en samordning med andra bidragssystem är möjlig. Arbetsgruppen skall också överväga ytterligare behov av förändringar av stödet till organisationer som främjar integration för att det mer aktivt skall bidra till att stärka integrationsprocessen. Eventuella förändringar bör genomföras genom omfördelning av befintliga medel.

Arbetsgruppen skall avrapportera sitt uppdrag senast den 31 januari 2003.

Ds 2003:10

Bilaga 1

Bakgrund

Organisationer som företräder nationella minoriteter

Riksdagens minoritetspolitiska beslut i december 1999 innebär att fem grupper erkänts som nationella minoriteter i Sverige. Det gäller samer, som också är en urbefolkning, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Samtliga dessa grupper har funnits i Sverige under en mycket lång tid.

Regeringen har i budgetpropositionen 2002 aviserat att en samlad översyn av minoritetsorganisationernas möjligheter att få stöd skall genomföras under innevarande år. Regeringen fördelar vissa medel inom ramen för minoritetspolitiken till organisationer som företräder nationella minoriteter (samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar) för att stärka deras möjligheter till inflytande. Flera av dessa organisationer har inte tillräckliga medel för att tillvarata gruppens intressen. Samtidigt får några av dessa organisationer betydande stöd från annat håll. Vissa av minoritetsorganisationerna får stöd från Integrationsverket som organisation som främjar integration och då som organisation bildad på etnisk grund. Andra minoritetsorganisationer får statligt stöd i annan form, t.ex. som kulturorganisation eller för kulturell verksamhet eller som trossamfund i annan form. Detta innebär att minoritetsorganisationerna har mycket skilda förutsättningar för att bedriva sin verksamhet och tillvarata sin grupps intressen. Det är angeläget att få en samlad bild av minoritetsorganisationernas verksamhet och olika bidrag för att kunna åstadkomma ett mer rättvist och ändamålsenligt bidragssystem.

Bilaga 1 Ds 2003:10

Organisationer som främjar integration

Ett nytt statsbidragssystem för organisationer som främjar integration (SFS 2000:216) genomförs successivt fram till år 2003. Det nya bidragssystemet innebär bland annat att riksorganisationer som till övervägande del har medlemmar med invandrarbakgrund och som har tillräckligt antal medlemmar samt uppfyller kriterierna för en demokratisk organisation kan få ett organisationsbidrag. De organisationer som bedriver en aktiv integrationsbefrämjande verksamhet kan också få ett verksamhetsbidrag. Alla organisationer som arbetar för att främja integration kan också söka projektbidrag.

Integrationsverket har redovisat hur det nya statsbidragssystemet har fallit ut för olika organisationer. En effekt av bidragssystemet är att ett flertal äldre invandrarorganisationer får organisationsbidrag men inte verksamhetsbidrag eftersom de inte bedriver något integrationsbefrämjande arbete. Dessa organisationer är mer inriktade på verksamhet som upprätthåller och utvecklar kunskapen om de kulturella och historiska rötterna. Den verksamhet som vissa sådana av de äldre invandrarorganisationerna bedriver har stora likheter med de nationella minoritetsorganisationernas minoriteternas verksamhet.

Integrationspolitik för 2000-talet – regeringens skrivelse

I den skrivelse om integrationspolitikens utveckling, Integrationspolitik för 2000-talet (Skr. 2001/02:129), som överlämnades till riksdagen i mars 2002, bedömer regeringen att det bör prövas om den översyn av stödet till organisationer som företräder nationella minoriteter som skall genomföras under innevarande år även kan avse organisationer som bildats på etnisk grund och som huvudsakligen bedriver språklig och kulturell verksamhet. I skrivelsen framhålls att stödet till organisationer som avser att främja integration bör syfta till att mer aktivt stärka integra-

Ds 2003:10

Bilaga 1

tionsprocessen. Det bör inte vara så att organisationer bildade på etnisk grund och som funnits länge i Sverige blir kvar i ett bidragssystem som stöder integration bara för att organisationen en gång bildades av invandrare. Enligt regeringens uppfattning bör det prövas om ett system för bidrag till de nationella minoriteternas organisationer skulle kunna samordnas med stödet till andra invandrares riksorganisationer bildade på etnisk grund eller inrymmas inom andra befintliga former för stöd till organisationslivet. som finns inom t.ex. kulturområdet och det sociala området. Det är önskvärt att en större rättvisa och samordning kan uppnås.

I skrivelsen framhålls också att det är viktigt att studera hur det nya bidragssystemet för organisationer som främjar integration fallit ut för att överväga behovet av förändringar i en sådan riktning.

Arbetsgruppen för frågor rörande folkrörelser och social ekonomi

En särskild arbetsgrupp har inrättats inom Regeringskansliet för frågor rörande folkrörelser och social ekonomi med två huvudsakliga inriktningar, dels att förbättra den gemensamma kunskapsbasen i Regeringskansliet, dels att följa upp särskilda insatser på området. Det är viktigt att den gemensamma kunskapsbasen kan ge en samlad bild av hur statsbidragssystemen till olika organisationer är utformade för att en ökad samordning och effektivitet i den samlade statliga bidragshanteringen skall kunna uppnås. Arbetsgruppen har tagit fram information om de statliga bidragssystem som finns och vilka regler och villkor som idag gäller för dessa. Statskontoret har som ett led i detta arbete fått i uppdrag att utveckla och föreslå generella principer för statens bidragsgivning.

Bilaga 1 Ds 2003:10

Arbetsgruppens uppdrag

En arbetsgrupp skall tillättas inom Regeringskansliet med uppgift att se över minoritetsorganisationernas möjligheter till stöd så att det kan bli mer rättvist och samordnas bättre. Arbetsgruppen skall redovisa vilka olika bidrag som minoritetsorganisationerna får och vilken verksamhet som de bedriver samt föreslå hur ett mer ändamålsenligt och rättvist bidragssystem kan utformas. Arbetsgruppen skall vidare studera och bedöma effekterna av det nya bidragssystemet till organisationer som främjar integration främst för de organisationer som bildats på etnisk grund. Arbetsgruppen skall i samband därmed pröva om stödet till äldre invandrarorganisationer som huvudsakligen bedriver social identitetsbevarande och kulturell verksamhet kan samordnas med stödet till minoritetsorganisationerna. Det får dock inte innebära någon ändring i fråga om vilka grupper som är nationella minoriteter i Sverige.

Arbetsgruppen skall även överväga och pröva om stödet till minoritetsorganisationer och stödet till vissa andra organisationer som bildats på etnisk grund kan samordnas med andra bidragssystem inom t.ex. kulturområdet eller det sociala området. I detta ingår att beskriva och belysa gemensamma beröringspunkter mellan dessa system som kan motivera en samordning.

Arbetsgruppen skall också överväga om det behövs förändringar av stödet till organisationer som främjar integration så att det mer aktivt kan bidra till att stärka integrationsprocessen.

Organisationer som berörs av arbetsgruppens uppdrag bör ges tillfälle att lämna synpunkter under arbetets gång.

Eventuella förslag till förändringar bör genomföras genom omfördelning av befintliga medel.

Arbetsgruppen bör ta del av den kunskap och det arbete som bedrivs av arbetsgruppen för frågor rörande folkrörelser och social ekonomi.

Ds 2003:10

Bilaga 1

Arbetsgruppen skall avrapportera sitt uppdrag senast den 31 januari 2003.

Riksorganisationernas medlemsutveckling

Följande tabell visar riksorganisationernas medlemsutveckling under åren 1999-2001.

Organisation 1999 2000 2001 Ändring

%

Sverigefinska Rf. 20 315 19 618 19 055

-6

Bosnien-Herc. Rf. 15 671 15 133 15 671

0

Syrianska Rf. 13 827 15 445 16 677

+21

Turkiska Rf. 7 846 10 893 11 594

+48

Serbiska Rf.

8 060 9 363 9 838

+22

Grekiska Rf.

7 860 8 470 8 470

+8

Serbernas Rf.

9 460 8 168 8 168

-14

Kurdiska Rf.

7 070 7 815 8 150

+15

Iranska Rf.

5 303 6 750 7 355

+39

Irakiska Rf.

-6 479 6 814

+5

Immigranternas CF. 6 201 6 277 6 059

-2

Assyriska Rf.

6 492 6 047 8 561

+32

Ungerska Rf.

5 275 5 527 5 527

+5

Kroatiska Rf.

5 830 5 178 5 712

-2

Makedoniska Rf. 3 849 4 358 4 314

+12

Bosn.-Herc. kvinno .

-4 298 4 567

+6

Bilaga 2 Ds 2003:10

Albanska fören. Un. 000 4 215 4 215

Finlandssvensk. Rf. 3 924 4 018 4 001

+2

Roma International

-3 900 2 989

-23

Italienska Rf.

4 595 3 856 3 856

-16

Kurdiska Rådet

-

-3 710

Kurdiska Union

-3 102 3 354

+8

Sverigeesternas Rf. 2 573 2 123 2 307

-10

Somaliska Rf.

-2 046 3 815 +86

Iranska Flyktin. Rf.

-

-2 016

Spanska Rf.

2 100 1 791 1 650

-21

Japanska Rf.

1 738 1 725 1 682

-3

RIFFI

1 656 1 696 1 641

-0.9

Isländska Rf.

1 985 2 056 000

+4

Chilenska Rf.

2 518 1 612 1 040

-59

RF. Huelen-Chile 5 833 000 000

Polska föreningar Rf. 1 560 1 520 1 511

-3

Portugisiska Rf.

1 528 1 482 1 415

-7

Eritreaniska Rf.

1 273 1 474 1 093

-14

Immigranternas Rf. 1 474 1 298 1 416

-4

Afrosvenskarnas Rf. 1 056 1 402 1 402 +33 Bolivianska Rf. -1 351 1 420 +5 Estniska Kommittén 1 305 1 305 1 149 -12 Armeniska Rf. -1 305 1 560 +19 Intern. Kvinno. Förb. 1 474 1 298 1 490 1 Polska Kongressen 2 022 1 281 2 280 -13 Ingermanländska Rf. 1 444 1 247 1 261 -13 Syriska Rf. 1 126 1 137 1 117 -0.8 Bangladesh Rf. -2 030 2 006 -1 Rf. Etiopier i Sverige -1 100 1 100 0 Slovenska Rf. 1 191 1 089 1 089 -9 Lettiska Hjälpkom. 1 063 1 056 1 043 -2 Bosn. Svenska Kvino. --2 269 0 Somaliland Rf. -1020 1 030 -1 Totalt 203 604

Stöd till kulturverksamhet

Inom ramen för kulturpolitiken fördelas olika temporära stöd för att stärka den etniska och kulturella mångfalden i samhället. Ett mål för kulturpolitiken är bl.a. att verka för att alla får delaktighet i kulturlivet och att främja kulturell mångfald och möten mellan olika kulturer i landet.

Följande tabell visar en förteckning över organisationer bildade på etnisk grund/institutioner som fick bidrag till kulturverksamhet år 2002:

Organisation Anslag

tkr

Ändamål

Immigrantinstitutet i Borås 900 kulturstöd Mångkulturellt Centrum i Botkyrka 773 - Grekiskt Kulturcentrum 400 - Kurdiska biblioteket i Stockholm

1000 -

Invandrarlånecentral 3 510 folkbibliotek Olika organisationer 3 250 kulturutbyte Förlag verksamma i Sverige 1 316 utgivningsstöd

Bilaga 3 Ds 2003:10

Stöd till trossamfund

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) fördelar enligt lagen (1999:932) om stöd till trossamfund och förordning (1999:974) om bidrag till trossamfund. Stöd till trossamfund lämnas i form av dels avgiftshjälp, dels statsbidrag. Det finns för nuvarande 21 trossamfund och samverkansorgan som är statsbidragsberättigade.

Syftet med statsbidraget är att bidra till att skapa förutsättningar för trossamfund att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet. Kulturrådet fördelar varje år drygt 50 miljoner kronor i statsbidrag till trossamfund. Den närmare fördelningen av statsbidraget beslutas av Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund.

Statsbidraget kan beviljas i form av organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag. Den största andelen av statsbidraget utgörs av organisationsbidrag. Verksamhetsbidrag lämnas dels till teologisk utbildning vid sex särskilt angivna högskolor/seminarier, dels till andlig vård inom sjukvården.

Ds 2003:10

Bilaga 3

Tabellen nedan visar de trossamfund som genom sina församlingar betjänar nationella minoriteter och personer av utländsk bakgrund och som erhöll organisationsbidrag år 2000– 2001:

Organisation 2001

tkr

2000

tkr

Estniska Ev-Lutherska Kyrkan 526 658 Lettiska Ev-Lutherska Kyrkan 182 228 Ungerska Protestantisk kyrkan 286 357 Danska kyrkan 45 45 Norska kyrkan 435 435 Isländska kyrkan 20 20 Anglikanska kyrkan 298 339 Romersk-katolska kyrkan 5 807 7 205 Bulgariska ortodoxa kyrkan 120 150 Estniska ortodoxa kyrkan 134 167 Finska ortodoxa kyrkan 226 282 Grekisk ortodoxa kyrkan 711 756 Makedoniska ortodoxa kyrkan 426 466 Rumänska ortodoxa kyrkan 373 466 Ryska ortodoxa kyrkan 248 282 Serbisk ortodoxa kyrkan 1 151 1 185 Svenska ortodoxa kyrkan 248 173 Armenisk apostoliska kyrkan 226 282 Etiopisk ortodoxa kyrkan 225 283 Koptisk ortodoxa kyrkan 144 167 Syriska ortodoxa kyrkan 1 365 1 397 Österns assyriska kyrka 308 345 Judiska Centralrådet 606 646 Förenade Islamiska församlingar 1 405 1 463 Islamiska kulturcenterunionen 999 942 Sveriges Muslimska Förbund 1 556 1 550

Bilaga 3 Ds 2003:10

Stöd till ungdomsverksamhet

Ungdomsstyrelsen fördelar medel enligt förordningen (1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Det finns följande nivåer i statsbidragssystemet till ungdomsorganisationer:

-

Strukturbidrag kan ges till en ungdomsorganisation som har minst 3 000 medlemmar i åldern 7-25 år och som har verksamma lokala avdelningar i minst tio län. Det kan också ges till en ungdomsorganisation för funktionshindrade som har minst 400 medlemmar i minst fyra län. Strukturbidrag fördelas i form av ett fast bidrag som grundas på det totala antalet medlemmar och verksamma lokalavdelningar.

- Utvecklingsbidrag kan ges till en ungdomsorganisation som har minst 2 000 medlemmar och som har verksamhet i minst tio län. Utvecklingsbidraget är kopplat till ett utvecklingsarbete i organisationen och fördelas i form av ett fast bidrag. - Etableringsbidrag kan ges till en ungdomsorganisation som har minst 2 000 medlemmar i åldern 7-25 år och som har verksamma lokalavdelningar i minst tre län. För att kunna få etableringsbidrag ska organisationen presentera en utvecklingsplan där det framgår vilka mål som finns för utvecklingen av organisationen. Etableringsbidrag fördelas i form av ett fast bidrag under maximalt tre år. -

Därutöver finns ett bidrag från överskottet från AB Svenska Spel vars storlek relateras till grundbidragets storlek.

Ds 2003:10

Bilaga 3

Följande tabell visar en förteckning över de organisationer som erhöll statsbidrag år 2000-2001:

Organisation 2001

tkr

2002

tkr

Svenska spel

tkr

Allserb.-Jug. Ungdomsorganisation. 1 394 829

416

Assyriska Ungdomsförbundet

978 741

485

Bosniska.-Herc. (BeMUF).

598 563

428

Bosniska-Herc. Ungdomsförbundet

-518

364

Grekiska Ungdomsförbundet

606 541

435

Serbiska Ungdomsförbundet.

1 219 976

465

Sverigefinska Ungdomsförbundet. 657 568

498

Sveriges Unga Muslimer 1 407 1 215

645

Syrianiska Ungdomsförbundet.

1 105 987

671

Syriska Ortodoxa Ungdomsförbundet -568

611

Turkiska Ungdoms riksförbund

707 695

468

Ungdomsstyrelsen fördelar också ett s.k. särskilt bidrag till ungdomsorganisationer som bedriver olika aktiviteter riktade till ungdomar inom idrott, fritid och för att engagera fler ungdomar i föreningslivet. Följande tabell visar vilka ungdomsorganisationer bildade på etnisk grund som också fick särskilt bidrag år 2001:

Organisation

2001

tkr

Bosnisk-Hercegovinska. Ungdomsförbundet. 300 Iransk Kurdiska Ungdomsförbundet 250 Judiska Ungdomsförbundet 300 Kurdiska Ungdomsförbundet 300 Syrisk Ortodoxa Kyrkans Ungdomsförbund 200

Bilaga 3 Ds 2003:10

Stöd till social verksamhet

Socialstyrelsen fördelar medel enligt förordningen (1998:1814) om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området. Kvinnojourernas riksorganisationer och invandrarorganisationer är bl.a. mottagare av stödet. Följande tabell visar en förteckning över organisationer bildade på etnisk grund som fått bidrag 2001-2002:

Organisation Anslag

tkr

Ändamål

SIMON 2 000 Narkotika missbruk RISK 4 000 Mot könsstympning Totalt 2 400

Dessutom fördelar Socialstyrelsen tillfälliga medel enligt nedanstående tabell:

Organisation. Anslag

tkr

Ändamål

Kurdiska Ungdomsförbundet 200 Drogprevention Grekiska Ungdomsförbundet 200 - Romano Trajo 200 - Turkiska Ungdomsförbundet 200 - Somaliska föreningen 200 - Bosniska föreningen 200 -