SOU 1998:73

Organisationer, mångfald, integration : ett framtida system för statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer m.fl. : slutbetänkande

Till Statsrådet Lars Engkvist

Regeringen bemyndigade den 4 december 1997 statsrådet Leif Blomberg att tillkalla en särskild utredare (In 1997:142) för en översyn av statsbidragen till organisationer som bildats av invandrare eller annars på etnisk grund och till verksamhet som bedrivs av andra organisationer inom integrationsområdet. Med stöd av detta be- myndigande förordnades den 4 december 1997 n'ksdagsledamoten Anita Jönsson som särskild utredare.

Som sakkunniga förordnades den 16 januari 1997 departementssekreteraren Eva Cederholm-Cars, Inrikesdepartementet och departementssekreteraren Ulrika Lindström, Finansdepartementet. Som experter förordnades samma dag ombudsman Milinko Mijatov'ri, Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige (SIOS) och ombudsman Helena Kivisaari, Sverigefinska riksförbundet. Till utred- ningens selcreterare förordnades fr. o m. den 22 januari 1998 ekonomen Magnus Nilsson.

Utredningen om översyn av statsbidrag till invandrarnas riks- organisationer m.fl. får härmed överlämna sitt betänkande ORGANISATIONER MÅNGFALD INTEGRATION —Ett framtida system för statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer m.fl. Utredningens arbete är således avslutat.

Stockholm i maj 1998

Anita Jönsson

/ Magnus Nilsson

Innehåll Sammanfattning ......................................................................................... 7 1 Inledning ........................................................................................... 9 1.1 Uppdraget ............................................................................ 9 1.2 Utredningens arbete .......................................................... 10 1.2.1 Utredningens referensgrupp .............................................. 11 2 Bakgrund ......................................................................................... 13 2. 1 Den inte grationspolitiska propositionen ........................... 13 2.1.1 Integrationspolitikens mål ................................................. 13 2.1.2 Stöd till organisationer och deras verksamhet .................. 14 2.2 Den statliga budgetprocessen ............................................ 16 3 Nuvarande bidragssystem ............................................................. 19 3.1 Bidrag till invandrarnas riksorganisationer ....................... 19 3.2 Organisationsbidrag .......................................................... 20 3.3 Projektbidrag ..................................................................... 22 3.4 Bidragsberättigade invandrarorganisationers arbete ......... 23 3.5 Allmänt om tidigare utredningar ....................................... 25 4 Utgångspunkter .............................................................................. 29 4. 1 Resultatstyrning ................................................................ 29 4.2 Organisationemas självständighet i ett resultatstyrt bidragssystem .................................................................... 30 4.3 Modeller för resultatstyming ............................................ 31 4.3.1 Rapporten "Resultatstyrning av föreningsbidrag" ............ 31 4.3.2 Andra utredningar om resultatstyming ............................. 34 5 Utredningens överväganden och förslag ...................................... 35 5.1 Ett sammanhållet bidragssystem ....................................... 35

5 . 1 .1 Organisationsbidrag .......................................................... 3 6 5 . l .2 Verksamhetsbidrag ........................................................... 3 7 5 . 1 .3 Projektbidrag ..................................................................... 3 9 5 . 1 .4 Etableringsbidrag .............................................................. 40 5.2 Jämställdhet ....................................................................... 41 5.3 Nyhets— och informationsförmedling på andra språk än svenska .............................................................................. 41 5.4 Ansökan om bidrag och administrering ............................ 42 5.5 Redovisning, uppföljning och utvärdering ....................... 44 5.6 Modell för övergångsperiod .............................................. 45 Särskilt yttrande ............................................................................. 47

Bilagor ............................................................................................. 49

Sammanfattning

Utredningen har haft i uppdrag att se över statsbidragen till invandrar- nas riksorganisationer m.fl. Översynen ska resultera i ett nytt bidragssystem med ökad resultatstyming jämfört med nuvarande bidragssystem. I direktiven betonas betydelsen av att statsbidraget ska användas mer effektivt i syfte att öka de integrationspolitiska målens genomslagskraft. Det nya bidragssystemet ska också stimulera till förnyelse och samverkan samt underlätta för nya organisationer att Växa fram. Inom ramarna för bidragssystemet ska stöd även kunna ges till andra organisationer som vill verka för de integrationspolitiska målen samt organisationer som arbetar tväretniskt. Samtidigt ska det finnas utrymme i utredningens förslag till system för att stärka den egna gruppens identitet och delaktighet i samhället.

Det nuvarande bidragssystemet styrs av förordningen (SFS 1986:472) om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer m.fl. och förordningen (SFS 1990:632) om bidrag till avgränsade invandrar- politiska projekt. De senare åren har synen på resultatstyming av offentlig verksamhet förändrats vilket har föranlett en översyn av bidragssystemet. Riksdag och regering har vid flera tillfällen påtalat vikten av att alla offentliga medel ska resultatstyras. Förutom översynen av invandrarnas riksorganisationers statsbidrag pågår även en översyn av statsbidrag till andra frivilligorganisationer inom svensk folkrörelse.

Regeringen anser att invandrarorganisationerna idag bedriver en för samhället värdefull verksamhet. Förslaget till nytt bidragssystem har framtagits i samråd med invandrarnas organisationer.

Utredningen föreslår ett sammanhållet bidragssystem som kan resultatstyras. Det nya systemet ska börja att gälla från år 1999 och börja tillämpas fullt ut år 2001. Utredningen har valt att föreslå en övergångsmodell som ska gälla under två år. Övergångsmodellen kommer att bestå av dels ett organisations- och verksamhetsbidrag dels ett projektbidrag samt etableringsbidrag. I korthet innebär övergångs- modellen att organisationsbidraget delvis behålls och att resultat— stymingen under övergångsperioden gradvis blir något lägre än i det nya systemet som börjar tillämpas fullt ut år 2001. Efter

övergångsperiodens slut bör Integrationsmyndigheten göra en ut- värdering av övergångsmodellen och bedöma huruvida ytterligare förändringar i bidragssystemet är nödvändiga. Till skillnad från organisations- och verksamhetsbidraget kommer projektbidraget att börja tillämpas från år 1999 och föregås således inte av någon övergångsmodell. Utredningen föreslår vidare att ansöknings- förfarandet föregås av en dialog mellan myndighet och organisation och dialogen kommer att medföra ett förtydligande av ansökan.

Det föreslagna bidragssystemet är inriktad på verksamheten. Systemet är utformat för att genom mål- och resultatstyming stödja aktiv och öppen verksamhet som bedrivs i linje med de integrations- politiska målen. Utgångspunkten för de integrationspolitiska målen finns i regeringens proposition Sverige, framtiden och mångfalden (SOU 1997/98:16).

Förslaget innebär att jämställdhet mellan könen kommer att stärkas. För att betona betydelse av jämställdhet föreslås att detta mål anges både i förordning och regleringsbrev.

1. Inledning

1 . 1 Uppdraget

Regeringen beslutade den 4 december 1997 att tillkalla en särskild ut- redare för att se över formerna för statsbidrag till riksorganisationer som bildats av invandrare eller annars på etnisk grimd samt till verksamhet som bedrivs av andra organisationer inom integrations- området (dir. 1997zl42). I uppdraget ingår att lämna förslag till ett bidragssystem som är relaterat till de integrationspolitiska målen och som kan resultatstyras. Direktiven återfinns i sin helhet i bilaga.

I regeringens proposition Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik (1997/98:16) lägger regeringen fram förslag till mål och inriktning för den framtida integrations- politiken. En ny myndighet föreslås bli inrättad med ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag på olika samhälls— områden samt för att aktivt stimulera integrationsprocessema i sam— hället. Organisationerna har en viktig uppgift i detta arbete.

I direktiven om översyn av statsbidragen till invandrarnas riks- organisationer m.fl. anges att utredaren ska ta del av de tekniska konstruktioner som återfinns i rapporten Resultatstyrning av förening- bidrag (Ds 199736). Den statliga budgetprocessen har förändrats och arbetet med att vidareutveckla resultatstyrningen pågår. Ett ut- vecklingsarbete i syfte att anpassa bidragsgivningen till den statliga resultatstyrningen har inletts bl.a. för ungdomsorganisationema, idrotten och vissa fiivilligorganisationer inom det sociala området och inom försvarsområdet.

Statsbidragen till invandrarnas riksorganisationer regleras i förordning (1986z472). Invandrarorganisationer och andra organisa- tioner kan också få stöd till projektverksamhet enligt förordningen (1990z632) om statsbidrag till avgränsade invandrarpolitiska projekt. De aktuella regelverken svarar emellertid inte mot de krav som kan ställa på den statliga mål— och resultatstyrningen. Det är därför

angeläget att ett mer sammanhållet bidragssystem för bidragsgivningen utvecklas.

Bidragssystemet ska stimulera organisationerna till förnyelse samtidigt som de underlättar för nya organisationer att växa fram. Det ska fortfarande finnas utrymme för organisationerna att kunna stärka den egna gruppens identitet och delaktighet i det svenska samhället. Stöd ska även kunna ges till organisationer som arbetar tväretniskt antingen genom att verka för att människor med olika bakgrund samlas kring gemensamma frågor eller genom att bygga vidare på ett gemensamt intresse. I arbetet ska kvinnors ställning i organisationen samt ökad jämställdhet beaktas. Utredaren ska vidare se över möjlig- heten att organisationerna ges möjlighet att sprida information på andra språk än svenska till de mindre språkgrupperna.

Vidare ska utredaren redovisa ett system för en effektiv och ändamålsenlig bidragshantering samt föreslå former för resultat- uppföljning och utvärdering av stödet.

Utredaren ska samråda med invandrarnas organisationer och andra organisationer som bedriver verksamhet inom integrationsområdet.

1.2. Utredningens arbete

Utredningen grundar sig på regeringens proposition om integrationspolitiken, rapporten Resultatstyrning av föreningsbidrag samt andra rapporter och utredningar. Betänkandet saknar därför litteraturangivelser.

I utredningen har det ingått två experter som representanter för invandrarorganisationema. Utredningen har besökt Iranska riks- förbundet, Sverigefinska riksförbundet, Statens invandrarverk, integrationsenheten i Malmö, och Malmö invandrarförvaltning. Vidare har utredningen besökt ARK - Arbetsgruppen för kontaktnätet i Skåne och Blekinge och zigenska föreningen Lovara Y.Z i Lund. Dessutom har utredningen träffat delar av styrelsen i SIOS - Samarbetsorgan för invandrarfrågor i Sverige.

Demokratifrågorna har då varit centrala vid diskussionerna. I övrigt anses att resultatstyming av statsbidrag till frivilligorganisationema förvisso är en god sak, men att organisationsstöd i många fall är nödvändigt för att möjliggöra en bra verksamhet. Organisationerna har även framfört att det blivit svårare att få kommunala bidrag.

1.2.1. Utredningens referensgrupp

I direktiven anges att utredaren ska bedriva sitt arbete i samråd med invandrarnas organisationer och andra organisationer som bedriver verksamhet inom integrationsområdet. Samråd har skett med en referensgrupp bestående av följ ande sex organisationer:

Bosnisk-Hercegovinska riksförbundet Fikret F erhatovic

Chilenska riksförbundet Freddy Weitzel

Etiopiska ortodoxa kyrkan Meseret Mengistu

Förenade islamiska församlingar i Sverige Helena Benaouda

Internationella kvinnoförbundet Shahla Hafid

Kurdiska riksförbundet Nebi Bal

2. Bakgrund

2.1. Den integrationspolitiska propositionen

Det nya resultatstyrda bidragssystem som utredningen har till uppgift att presentera grundar sig i huvudsak på regeringens proposition Sverige, framtiden och mångfalden. I propositionen anger regeringen målen för integrationspolitiken. Sverige är idag ett land som präglas av kulturell och etnisk mångfald och denna mångfald bör tas som utgångs- punkt för den generella politikens utformning och genomförande på alla samhällsområden och nivåer.

2.1.1. Integrationspolitikens mål

I propositionen anger regeringen mål och inriktning för det inte- grationspolitiska arbetet. Integrationspolitikens mål är:

0 lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund 0 en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund ' en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och

tolerans och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för

Det integrationspolitiska arbetet ska särskilt inriktas på att:

. ge förutsättningar för individers egen försörjning och delaktighet i samhället . värna grundläggande demokratiska Värden och verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter ' förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism

Regeringens bedömning är att staten bör ge bidrag till organisa- tioner som bildats av invandrare eller annars på etnisk grund och vars verksamhet ligger i linje med de integrationspolitiska målen Även andra organisationer bör kunna få stöd för sådan verksamhet. Regeringen anger vidare i propositionen att till de grundläggande värdena i det svenska samhället hör jämställdhet mellan könen. Målen och ambitionerna att öka jämställdheten gäller alla oavsett bakgrund och härkomst.

Många invandrare i Sverige känner ett utanförskap i det svenska samhället. Trots att den etniska mångfalden har ökat i befolkningen är personer med invandrarbakgrund underrepresenterade i parti- organisationer och föreningsliv.

Valdeltagandet bland naturaliserade svenska medborgare har minskat i förhållande till infödda svenska medborgare. En orsak kan vara brist på information och kunskap om det politiska utbudet och de olika politiska partierna. Detta hänger i sin tur samman med bristande språkkimskaper och begränsade kontakter med det svenska samhället. Regeringen förelår att särskilda insatser vidtas för att stimulera invandrares delaktighet i samhällsutvecklingen. Vidare anser regeringen att medborgarkontoren har en viktig roll när det gäller att sprida samhällsinformation och att öka invandrarnas delaktighet i sam- hället. En viktig utgångspunkt måste vara att alla i samhället, oavsett bakgrund, ska ha rätt till samma information. Staten och kommunerna har här ett särskilt informationsansvar. Som en följd av det betonar regeringen i direktiven till översyn av statsbidragen till invandrarnas riksorganisationer m.fl. att det nya bidragssystemet ska bli mer verksamhetsinriktat och att bidragssystemet ska resultatstyras.

2.1.2. Stöd till organisationer och deras verksamhet

Av propositionen framgår att regeringen anser att staten bör ge bidrag till organisationer som bildats av invandrare eller annars på etnisk grund och vars verksamhet ligger i linje med de integrationspolitiska målen. Förutom invandrarorganisationer bör även andra organisationer kunna få stöd för sådan verksamhet. Vidare framgår att bidrags- givningen bör resultatstyras samt bli mer verksamhets- och proj ektinriktad. Ett resultatstyrt bidragssystem ger större möjligheter att ge stöd till organisationer som bedriver ett aktivt integrationsarbete och det ökar möjligheten till att befrämja samverkan och samarbete mellan organisationer. Vidare kommer befintliga organisationer att stimuleras till utveckling samtidigt som nya organisationer kan ges bättre stöd. Redan i regeringens proposition Invandrarpolitiken (1985/86z98) som

låg till grund för förordningen från 1986 som för närvarande reglerar bidragstilldelningen till invandrarnas riksorganisationer fanns en grund- läggande utgångspunkt att bidraget skulle anpassas till de allmänna principer som råder för statligt stöd till övriga folkrörelser. Det nuvarande bidragssystemet har således utformats efter de huvudprinciper som rådde för övriga folkrörelser. Därefter har föränd- ringar skett som innebär att staten idag finner anledning att förbättra styrning och återrapportering av föreningslivets resultat och effekter. En ökad resultatstyming av föreningslivet ger, dels samhället en möjlighet att se värdet av utbetalade bidrag, dels ger det organisation- erna en möjlighet att Visa Värdet av sin verksamhet.

I den integrationspolitiska propositionen framhåller regeringen att statsbidragen till invandrarorganisationema bör anpassas till den ut- veckling som sker av det statliga bidraget till övriga folkrörelser. Det nuvarande bidragssystemet till invandrarorganisationema är för detaljreglerat och inte anpassat till de integrationspolitiska målen. Ett mer effektivt bidragssystem där uppsatta verksamhetsmål relateras till de integrationspolitiska målen är därför önskvärt. Förutom mål bör bidragssystemet kunna utvärderas återkommande. Utvärderingen ger staten möjlighet att mäta värdet av utbetalade bidrag. Bidragssystemet ska vidare möjliggöra för befintliga organisationer att förnya sig sam- tidigt som möjlighet ska ges till nya organisationer att växa fram. Systemet ska också främja samverkan mellan organisationer. Ett resultatstyrt bidragssystem ger i framtiden större möjligheter att fördela statsbidrag till de organisationer som bedriver ett aktivt integrations- arbete. Regeringen betonar också betydelsen av att organisationerna ökar sin sj älvfinansiering och därigenom minskar sitt beroende av stats- bidrag. Även denna förändring är i linje med förändringar som sker inom övriga delar av folkrörelsen.

Regeringen betonar betydelsen av fortsatt stöd till invandrar- organisationema. Förutom till invandrarorganisationema vill rege- ringen även ge stöd till andra organisationer som verkar för de integrationspolitiska målen. Särskilt stöd ska även kunna ges till organisationer som arbetar tväretniskt. Detta kan vara organisationer som verkar för att människor samlas kring gemensamma frågor eller intresse och där utgångspunkten för diskussion och samarbete inte nödvändigtvis behöver utgå från etnisk eller kulturell bakgrund.

Bland unga människor finns ett intresse att organisera sig tväretniskt eller söka sig till organisationer där en gemensam samhällsfråga står i centrum. Regeringen betonar vikten av att ungdomsorganisationerna drivs av ungdomarna själva och att föreningarna blir en naturlig mötesplats för ungdomar med olika etnisk och kulturell bakgrund.

2.2. Den statliga budgetprocessen

Den statliga budgetprocessen har under de senaste decennierna genomgått flera större förändringar. Riksdagen har under senare år genom lagstiftning och föreskrifter påtalat betydelsen av att all statlig finansierad verksamhet ska resultatstyras. Riksdagen har beslutat om en lag om statsbudgeten (SFS l996:1059) och om en ny förordning rörande myndigheternas årsredovisning (SFS 1996:882). Vidare beslut- ade riksdagen under 1996 om en rambudgetmodell med utgiftstak för de offentliga utgifterna och med ramar för 27 utgiftsområden. Förutom riksdagens lagstiftning har också regeringen påtalat betydelsen av resultatstyming.

Under de senaste decennierna har det förekommit olika typer av styrformer. De styrformer som finns för statligt finansierad verksamhet är bl.a.

. Regelstyming. Denna styrform är lag eller förordning som reglerar vad och hur det ska göras. Ett sådant exempel på bidrag är barn- bidrag.

' Resursstyming (budgetstyrning) som anger en ram som finns till förfogande för exempelvis en organisations verksamhet.

0 Mål- och resultatstyming där styrning sker genom uppsatta mål.

Ett sätt för statsmakterna att påverka en verksamhet i en för stats- makterna önskvärd riktning är att ge statsbidrag. Genom bidrag kan man uppnå fördelningspolitiska mål samt i viss mån korrigera s.k. marknadsmisslyckanden. De huvudsakliga motiven för att betala ut statsbidrag är att styra viss verksamhet för att uppnå ett högre resultat samt för att omfördela medel.

Statsbidrag till organisationer och föreningar för att stödja verksam- het har förekommit under lång tid. Orsaken är som nämnts att stats- makterna ansett det värdefullt att stödja en ur samhällets synvinkel värdefull verksamhet. Genom bidrag ges också organisa- tionema/föreningama en möjlighet att utvecklas. Staten kan också genom bidragsfördelning styra organisationerna till och/eller i viss verksamhet. Den styrning från staten som avses i denna utredning rör frivilligorganisationemas verksamhet.

Som tidigare nämnts pågår det en kontinuerlig översyn av statsbidrag till fi'ivilligorganisationerna. Riksdag och regering har vid flera tillfällen uttalat en vilja att statsbidragen ska resultatstyras. Översynen av statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer m.fl. är således bara en av flera utredningar som ser/sett över utbetalade statsbidrag till fiivilligorganisationer. Flera tidigare utredningar har

påtalat vikten av att förbättra återrapportering och styrning av de statliga föreningsbidragen. I regeringens budgetproposition för år 1995 framgår bl.a. att arbete ska inledas med att öka resultatstyrningen av bidrag till organisationer. Det resultatstyrda bidragssystemet underlättar för organisationerna att utveckla sin verksamhet och ger dem därmed ökade möjligheter att aktivt verka för de integrationspolitiska målen.

3. Nuvarande bidragssystem 3.1 Bidrag till invandrarnas riksorganisationer

Dagens bidragssystem styrs av förordningen (SFS 1986z472) om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer. Till grund för förordningen ligger regeringens proposition Invandrarpolitiken 1985/86z98. I propositionen föreslog regeringen följande. Nuvarande stöd till verksamheten inom invandrarnas riksorganisationer bör ersättas av ett nytt system för organisationsstöd. Som statsrådet Göransson senare kommer att föreslå bör det nuvarande stödet till tidningar på annat språk än svenska föras samman med det bidrag som SIV fördelar till organisationemas centrala verksamhet. Denna samlade resurs ger organisationerna ett ökat utrymme att själva välja sin verksamhetsinriktning och sina arbetsformer. Stödsystemet bör vara så utformat att bidragsnivåerna för de enskilda förbunden bättre än för närvarande ansluter till förbundens medlemsantal. Förslaget innebär att en anpassning sker till de allmänna principerna för statligt stöd till folkrörelsema.

I skälen till regeringens förslag till nytt bidragssystem betonas invandrarorganisationemas viktiga roll som en del av folkrörelsema i Sverige. Denna omständighet var grundläggande för regeringens be- dömning att fortsätta ge stöd till organisationerna.

Av propositionen framgår vidare att de villkor för bidragssystemet som då gällde fastslogs av riksdagen år 1975. Regeringen bedömde att de riktlinjer som hade fastslagits 1975 i huvudsak skulle gälla även i det nya bidragssystemet. Villkor som nämndes var demokratisk upp- byggnad och viss självfinansiering.

Regeringens allmänna inriktning i det nya systemet var att organisationerna utan alltför detaljerade föreskrifter bör vara fria att bedöma vilken verksamhet som skulle prioriteras. Utformningen borde vara sådan att organisationerna själva kan avgöra närmare

verksamhetsinriktning och inte genom bidragskonstruktionen bli bund- na till särskilda verksamheter eller vissa arbetsformer.

Regeringen föreslog att grundstöd skulle utgå som byggde på indelning i stödklasser efter organisationemas medlemsantal. Stats- bidraget till invandrarnas riksorganisationer skulle utformas i enlighet med stödet till folkrörelsema i övrigt.

Den här utredningen konstaterar att redan år 1986 ansåg dåvarande regering att en anpassning av statsbidraget till invandrar- organisationema till övrig svensk folkrörelse vara nödvändig. Det bidragssystem som utformades 1986 benämns idag organisations- bidrag. Sedan 1986 har synen på offentliga medel påtagligt förändrats. Regering och riksdag har fastställt att offentliga medel ska resultat- styras. Som exempel kan nämnas att det också pågår en översyn av statsbidrag till andra typer av frivilligorganisationer. Mot bakgrund av de förändringar som skett i samhället har denna utredning därför fått i uppdrag att utforma ett nytt bidragssystem till invandrarnas riks- organisationer. Bidragssystemet ska bli mer verksamhetsinriktat. Det ska resultatstyras och därmed anpassas till de förhållanden som råder inom övrig svensk folkrörelse.

Utöver statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer finns idag möjlighet att erhålla projektbidrag. Detta bidrag styrs av förordningen (SFS 1990:632) om bidrag till avgränsade invandrarpolitiska projekt.

3.2. Organisationsbidrag

Statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer styrs av förordningen om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer (SFS 19861472). Förordningen uppställer olika kriterier för att erhålla bidrag. För att en riksorganisation skall få bidrag krävs enligt förordningen i huvudsak följande. Organisationen ska:

. Ta till vara invandrares intressen på det invandrar- och minoritetspolitiska området och bedriva verksamhet med allmän kulturell och social inriktning. . Hämta huvudparten av sina medlemmar från invandrar- och minoritetsgrupper i Sverige. 0 Vara demokratiskt uppbyggd så att varje medlem har en stadgeenlig möjlighet att påverka organisationens beslut. 0 Ha en tillfredsställande geografisk spridning i de områden där den invandrar- och minoritetsgrupp är bosatt som utgör organisationens medlemsunderlag. . Ha sin verksamhet huvudsakligen förlagd till Sverige.

. Själv bekosta en del av sin verksamhet (självfinansiering). . Kunna dokumentera verksamhet och medlemsantal såsom verksamhets- och revisionsberättelser. ' Närmast föregående år ha minst 1 000 individuellt betalande medlemmar. . Använda bidraget till sin centrala verksamhet.

Av förordningen framgår också att statsbidraget per år skall beräknas utifrån antalet medlemmar i organisationen. Den "trappstegsmodell" som återfinns i förordningen består av sju steg. För att få bidrag krävs, som tidigare nämnts, 1 000 betalande medlemmar. Vid minsta antal medlemmar erhålles ett årsbidrag på 250 000 kr. Sedan följer sambandet ökat antal medlemmar och ett ökat årsbidrag utifrån de sju "trappstegen". Det högsta bidraget som kan erhållas är 1 300 000 kr vid ett antal medlemmar på maximalt 30 000.

I förordningen anges att Statens invandrarverk givits rätt att meddela ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av förordningen. Av Invandrarverkets föreskrifter om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer (SIVFS 1992:7) framgår bl.a. att verket som krav för statsbidrag uppställer att organisationen ska bekosta verksamheten till Viss del genom medlemsavgifter och andra intäkter. Vidare uppställs krav att organisationen ska inkomma med stadgar, verksamhetsberättelse, revisionsberättelse, verksamhetsplan och senaste årsmötesprotokoll. Vid utfärdandet av föreskrifterna från 1992 togs fram en bilaga med allmänna råd. I bilagan anges i huvudsak att riksorganisationen ska ha en allmän kulturell och social bas för sin inriktning och att bidrag endast beviljas för riksorganisationens centrala verksamhet som kanslifunktion, årsmöten m.m. Riksorganisationen skall i möjligaste mån vara självfinansierad samt i möjligaste mån täcka de kostnader som uppkommer i verksamheten. Som exempel på tänkbara intäkter för organisationen är, förutom medlemsavgifter, även inträdesavgifter, kursavgifter, lotterier, insamlingar, försäljning m.m.

Av Invandrarverkets ändringar i föreskrifter (SIVFS l996:6) framgår att verket ändrat tidpunkten för när en ansökan senast ska ha givits in. Av bilagan till ändringen i dessa föreskrifter framgår att lqav tillkommit på jämställdhet i organisationerna. En organisation skall vara demokratiskt uppbyggd så att varje medlem oavsett kön har möjlighet att påverka organisationens beslut. I organisationens verksamhetsberättelse bör organisationen redovisa sitt jämställdhets- arbete. En annan nyhet i föreskriftema avser ett förtydligande av organisationemas självfinansieringsgrad. Den lägsta acceptabla nivån för självfinansiering bör vara 25 procent och bör på sikt öka. Organisationens verksamhet ska huvudsakligen vara förlagd till

Sverige samt resor och konferenser utomlands ska endast mycket restriktivt bekostas av organisationsstödet. I bilagan till föreskriftema har Invandrarverket räknat upp vad organisationerna ska bifoga till ansökan som balansräkning, resultaträkning, verksamhetsberättelse m.m. samt angivit att handlingarna ska ges in på svenska. I balansräkningen ska inkomsten anges för att Invandrarverket enkelt ska kunna jämföra med organisationens inkomst. Organisationen har skyldighet att uppvisa kvitton på mottagna medlemsavgifter.

I Invandrarverkets ändringar i föreskrifter (SIVFS l997:13) har verket i huvudsak ändrat tidpunkten för inlämnandet av ansökan för statsbidrag. Av bilagan till ändringarna i föreskriftema har verket gjort vissa förtydliganden samt delvis även en anpassning till rådande praxis. Verket lämnar ett räkneexempel på hur organisationerna kan beräkna sin självfinansieringsgrad. Organisationen ska också i sin verksamhets- plan ange hur den avser att öka sin självfinansiering. I det fall organisationen har en självfinansieringsgrad under 25 procent skall organisationen redovisa när den bedömer att självfinansieringskravet på 25 procent kan uppnås. I ändringarna till föreskriftema har också tillkommit att organisationerna skall redogöra för medlemmar och medlemsavgifter. Föreningarna skall regelmässigt ta ut medlems- avgifter i såväl riksorganisationen som i dess medlemsföreningar. En förening som är ansluten till flera riksorganisationer där varje riksorganisation erhåller organisationsbidrag från Invandrarverket skall endast räknas som bidragsgrundande i en riksorganisation.

3.3. Projektbidrag

Projektbidragen styrs av en förordning (SFS 1990:632) om bidrag till avgränsade invandrarpolitiska projekt. Av förordningen framgår att statsbidrag kan ges till föreningar, organisationer och religiösa sammanslutningar. Bidrag kan beviljas om bidraget främjar goda etniska relationer samt stärker invandrarnas organisationsliv. Kommuner och myndigheter kan i undantagsfall erhålla sådant bidrag. Vidare ges bidrag till tids- och kostnadsmässigt klart avgränsade projekt som inte ingår i ordinarie verksamhet.

Av Invandrarverkets föreskrifter (SIVFS 1992:8) om statsbidrag till avgränsade invandrarpolitiska projekt framgår i huvudsak att av en ansökan ska framgå sökandens ordinarie verksamhet. Sökanden ska i ansökan beräkna hur organisationen ska kunna främja goda etniska relationer, stärka invandrarnas organisationsliv eller förbereda flyktingars återvandring till hemlandet. Den sökande ska lämna uppgift om beräknade kostnads- och tidsramar med uppgift om hur och till

vilken del sökanden själv ska bidra till projektet samt vad eventuella andra bidragsgivare svarar för. Den som fått projektbidrag ska, senast tre månader efter avslutat projekt, skriftligen till Invandrarverket redovisa projektets genomförande och resultat. Till föreskrifterna meddelar Invandrarverket allmänna råd. Projekten ska innehålla sådan verksamhet som leder till och innebär större samverkan mellan svenskar och invandrare och mellan olika invandrargrupper. Möjlighet finns därför att ge bidrag till de riksorganisationer som inte erhåller organisationsbidrag liksom möjlighet finns att ge publikationsstöd till företrädesvis eftersatta och nya språkgrupper. I råden anges vidare att bidrag normalt inte beviljas för projekt som pågår under längre tid än ett år. Projekten ska också delvis vara självfmansierade. Projekten får inte bedrivas utomlands eller användas för resor till och från Sverige. Bidraget ska inte heller användas för att starta företag eller annan näringsverksamhet eller för att täcka lönekostnader i en förening.

Av Invandrarverkets ändringar i föreskrifter (SIVFS 199618) fram- går bl.a. att en ansökan om bidrag för etablering av riksorganisationer ska lämnas in till Invandrarverkets huvudkontor.

3.4. Bidragsberättigade invandrarorganisationers arbete

I det nuvarande bidragssystemet, som regleras genom förordningen om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer (SFS 1986:472), är för närvarande 34 organisationer berättigade till statsbidrag.

Förutom de 34 organisationer som idag får statsbidrag finns även ett flertal andra riksorganisationer. Inom organisationerna verkar före- ningar med sammanlagt ungefär 300 000 medlemmar. Föreningarna är representerade i de flesta av landets kommuner. Av de organisationer som idag får statsbidrag är den största delen av antalet medlemmar s.k. arbetskraftsinvandrare.

I slutet av 60-talet och början av 70-talet kom många invandrare från Sydeuropa till Sverige. Med tiden ökade behovet av ökad social samvaro, bevarande av modersmål m m. Träffpunkter som arbets- platser, samlingsplatser och kaféer övergick delvis till en mer organiserad form av umgänge.

I början av 1970-talet började de flesta invandrargruppema i stor utsträckning att bilda föreningar. Till en början var föreningarna en samlingsplats där man kunde läsa tidningar, höra nyheter från hemlandet och träffa bekanta. I de föreningar som bildades i böljan av 1970-talet fanns ett behov av att samarbeta med andra föreningar och

rikstäckande organisationer började bildas. De nybildade organisa- tionerna hade till uppgift att bl.a. utveckla samarbete och samordna verksamhet.

Under 1980-talet utökades organisationemas verksamhet vad gäller centrala aktiviteter och den verksamhet som bedrevs utåt. Verk- samheten omfattade också samhällskontakter och företrädande inför myndigheter och politiker. Med arrangemang som festivaler, idrottstävlingar, utbildningsverksamhet och information växte verk- samheten. Samtidigt engagerades allt fler människor vilket innebar bl.a. en utveckling av barn- och ungdomsverksamhet.

Av de riksorganisationer som idag får statsbidrag är de flesta s.k. "äldre" och väletablerade organisationer. Den utveckling som organisa- tionerna genomgått har likheter med svenska organisationer samtidigt som invandrarorganisationema behållit sin prägel, främst i form av bred och åldersintegrerad verksamhet. Samtidigt har under senare år flera nya grupper av människor som exempelvis bosnier och somalier kommit till Sverige Vilket inneburit att nya organisationer tillkommit. De nyare organisationerna har en omfattande verksamhet inriktat mot alla grupper (barn, ungdomar, kvinnor, äldre) medan vissa av de äldre grupperna bedriver något smalare verksamhet. De nyare organisa- tionerna har valt en bredare verksamhetsforrn genom en fördelning av verksamhet mellan de lokala föreningarna och riksorganisationema. Föreningarna bedriver verksamhet som kultur, idrott, hobby, sociala och kulturella frågor m.m. medan riksorganisationema ordnar gemensam verksamhet som utbildnings- och utvecklingsverksamhet t ex kurser och studiecirklar samt även intressefrågor. Många organisa- tioner bedriver också en social verksamhet.

Nedan uppräknas de 34 organisationer som för närvarande är bidragsberättigade. I parentes anges det antal bidragsgrundande medlemmar respektive organisation hade 1995-12-31.

Allserbisk-Jugoslaviska riksförbundet (11.467) Assyriska riksförbundet (7.326) Bosnien-Hercegovina riksförbund (15.198) Chilenska riksförbundet (1.983) Eritreanska riksförbundet (1.787)

Estniska kommittén (1.157) Finlandssvenskamas riksförbund (4.51 1) Grekiska riksförbundet (9.413) Immigrantemas centralförbund (5.224) Immigrantemas riksförbund (1.180) Internationella kvinnoförbundet (1.550) Iranska riksförbundet (3.560)

Isländska riksförbundet (1.770) Italienska riksförbundet (4.513) Japanska riksförbundet (1.684) Kroatiska riksförbundet (5.717) Kurdiska riksförbundet (7.979) Lettiska hjälpkommitte'n (1.041) Makedonska riksförbundet (4.259) Polska kongressen (1.795) Portugisiska riksförbundet (2.108) RIFFI (2.424) Riksförbundet polska föreningar (1.389) Riksföreningen Huélen-Chile (3.896) Serbiska riksförbundet (7.602) Slovenska riksförbundet (1.153) Spanska riksförbundet (2.090) Sverigeesternas förbund (2.554) Sverigefinska riksförbundet (26.514) Sveriges Ingermanländska riksförbund (1.546) Syrianska riksförbundet (11.049) Syriska riksförbundet (1 . 109) Turkiska riksförbundet (9.671) Ungerska riksförbundet (4.939)

__ Inom dessa 34 organisationer finns två samarbetsorgan: SIOS och Osteuropagruppen.

3.5. Allmänt om tidigare utredningar

De senaste tio åren har ett flertal utredningar sett över statsbidragen till föreningarna. Skälen till utredningarna har varit att det sedan flera år tillbaka pågår ett arbete att införa mål- och resultatstyming av offent- liga medel. Betydelsen av att samtliga statsbidrag ska kunna resultat- styras har de senaste åren allt tydligare påtalats av regering och riksdag.

Folkrörelseutredningen (SOU 198839)

Den första utredningen som såg över de statliga bidragen till förening- arna var Folkrörelseutredningen som tillsattes i mitten av 1980-talet. I sitt betänkande Mål och resultat (SOU 1988:39) kom utredningen bl.a. fram till att målen för bidragen många gånger var oklart formulerade. De effekter som de olika bidragen var avsedda att ge var svåra att

utläsa. Det saknades också en gemensam syn på bidragsgivningen till frivilligorganisationema. Vissa principer borde finnas för utbetalning av bidragen. Utredningen påtalade behovet av att överge regelstyming och istället införa målstyming av bidragen.

Folkrörelseutredningen drog slutsatsen att det fanns otillräcklig kunskap om föreningarnas roll i samhället och om hur föreningarna utvecklades. Gemensamma principer för bidragsgivningen skulle underlättas om man delade in bidragen i allmänna bidrag och resultatinriktade bidrag. Utredningen lyfte fram resultatstyming som en viktig grund för bidragsgivning. En förenings inriktning, resultat och omfattning skulle vara av betydelse för bidragstilldelningen. Vidare skulle riksdagen fastställa övergripande mål och ange det ekonomiska utrymmet för bidragen. Utredningen konstaterade att framtidens bidragsmodell skulle mer ta fasta på målbeskrivningar och undvika detaljstyrning. Även begrepp som utvärdering och måluppfyllelse nämndes. Bidragen skulle präglas av långsiktighet. Utredningen före- slog därför att utvärderingen skulle ske vart tredje år. Utredningen ansåg att bidragsgivningen i större utsträckning skulle samordnas.

Statligt föreningsstöd - en kartläggning (Statskontoret 1991:6)

Som en följd av Folkrörelseutredningen fick Statskontoret år 1990 regeringens uppdrag att kartlägga stödet till föreningarna.

Statskontoret drog slutsatsen att staten i propositioner och författ- ningar angivit målformuleringar och således haft ambitionen att uppnå någon form av resultat av utbetalade bidrag. Även om mål- forrnuleringama ofta var allmänt utformade fanns det ändå uttalade mål för större delen av bidragstypema. Statskontoret fann emellertid att bidragssystemet var hårt styrt av regler och att diskussioner om mål och resultat inte förekom särskilt ofta. Det framkom flera problem som hänfördes till styrningen av bidragen, huvudsakligen bristande kun- skaper om bidragens resultat och effekter.

Statskontoret föreslog i rapporten bl.a. att bidragen till föreningarna skulle anpassas till den resultatorienterade budgetprocessen. Vidare efterfrågades en bättre samordning av bidrag mellan statliga myndigheter och kommuner.

Bidragsutredningen (SOU 1993:71)

Mot bakgrund av Follcrörelseutredningens betänkande och Stats- kontorets rapport beslutade regeringen i juni 1992 att tillkalla en

särskild utredare för att se över och lämna förslag på principer som rörde statsbidrag till ideella organisationer. I utredningens direktiv (1992:81) angavs som problem vid fördelning av statsbidragen brister i uppföljning och utvärdering, en stark sektorisering av bidragen samt att föreningar utvecklat ett bidragsberoende.

I betänkandet lämnade utredningen ett antal förslag för att stärka organisationemas självständighet. Utredningen föreslog bl.a. att den statliga budgetprocessen skulle ta hänsyn till organisationemas särart. Bidragen skulle indelas i kategorierna organisationsbidrag, uppdrags- ersättning och projektbidrag. Organisationemas verksamhetsmål skulle uppställas av organisationerna själva. Organisationerna skulle också själva utvärdera betydelsen av statsbidraget i förhållande till målen, medan staten skulle utvärdera bidragens betydelse och berättigande.

Projektbidrag - Statskontoret

Regeringen beslutade i augusti 1994 att ge Statskontoret i uppdrag att analysera omfattning och utformning av projektbidrag till ideella organisationer i ett förvaltningspolitiskt perspektiv. I sin rapport Projektstöd till ideella organisationer (STKT 1995:12) föreslog Stats- kontoret bl.a. att en gemensam metodik för uppföljning och utvärdering av projektstöd inom olika samhällssektorer skulle utvecklas och att projektstöden borde samordnas bättre. Vidare framkom att bidrags- givarna bör eftersträva kontinuerlig samverkan och erfarenhetsutbyte vad gäller fördelning av projektstöd.

4. Utgångspunkter

4.1. Resultatstyrning

Mål- och resultatstyming har diskuterats kontinuerligt under den senaste tioårsperioden och vid flera tillfällen har riksdagen påtalat betydelsen av att all statlig verksamhet ska resultatstyras. Riksdagen har bl.a. beslutat om en lag om statsbudgeten (SFS l996:1059). I 1995 års budgetproposition aviserade regeringen att arbetet med att resultat- styra bidrag till organisationer och föreningar skulle påbörjas. Regeringskansliet har under de senaste åren arbetat med att vidare— utveckla resultatstymingen. I arbetet har ingått att förtydliga olika nivåer av resultatinformation i arbetet med statsbudgeten. Regeringens rapportering till riksdagen har en annan karaktär och detaljnivå än den rapportering som sker från myndigheter till regeringen. Vidare har begreppet effektrnål införts. Begreppet är vägledande för vilken information som regeringen skall återrapportera till riksdagen.

Ansvaret för att ta fram resultatmått och formulera mål låg tidigare på myndigheterna, men ansvaret har nu övergått till regeringskansliet. I handledningen för regeringens regleringsbrev för år 1998 återfinns för första gången rekommendationer för hur föreningsbidrag ska resultat- styras. Den resultatstyming som för närvarande sker av offentliga medel är under utveckling.

Det är viktigt att skilja på resultatstyming av medlen till en myndig- het respektive till en organisation/förening. Den verksamhet som bedrivs i statens regi kan kontrolleras på ett annat sätt än annan verksamhet. Vidare har frivilligorganisationema andra utgångspunkter för sin verksamhet än staten. Med statliga medel kan dessa emellertid bedriva en verksamhet som fungerar som förstärkning och komplett- ering till verksamhet i statens regi.

Även om statens styrrnöjligheter begränsas vid bidragsfördelning till frivilligorganisationema, kan staten uppställa krav för själva bidrags- givningen. De krav som uppställs kan vara av mer generell natur som t. ex. att föreningen ska vara demokratiskt uppbyggd, ha fastställda

stadgar m.m. Kraven kan också vara av mer verksamhetsinriktad art. Genom att uppställa krav på organisationemas verksamhet vid bidrags- tilldelningen erhåller staten värdefull information om vad som uppnåtts med de utbetalade bidragen samtidigt som organisationerna får möjlig- het att visa vad de kan uppnå med sin verksamhet.

4.2. Organisationemas självständighet i ett resultatstyrt bidragssystem

En central fråga är om organisationemas självständighet påverkas vid en övergång till ett resultatstyrt bidragssystem. Organisationerna bedriver en verksamhet som är värdefull för samhället och där bidraget har stor betydelse. Deras verksamhet är ett viktigt tillskott till ett aktivt kulturliv och bidrar till mångfalden i Sverige. Organisationerna bidrar också till den demokratiska utvecklingen. Denna verksamhet har staten anledning att stödja. Det är också viktigt att organisationerna får möjlighet att visa att deras verksamhet är värdefull för samhället och dess utveckling.

Regeringen har i sin integrationspolitiska proposition betonat organisationslivets betydelse för hur integrationsprocessema utvecklas i samhället. I propositionen anges att organisationerna, genom ökad resultatstyming, måste få möjlighet att visa hur de med sin verksamhet på ett positivt sätt kan bidra till en sådan utveckling.

Organisationerna har vid flera tillfällen visat oro för att resultat- styrda bidrag skulle innebära en oönskad styrning av dem. De skulle för att få bidrag tvingas förändra både verksamhet och organisationen i sig. Ett resultatstyrt bidragssystem borde inte nödvändigtvis begränsa organisationemas självständighet. Statens avsikt är i stället att organisa- tionerna ska få möjlighet att utveckla nya och effektivare arbetsformer. Resultatstyrning är alltså inte liktydigt med att organisationerna inte kan eller får ställa upp egna mål och besluta om den inre verksamheten. Genom resultatstyming skapas en dialog mellan staten och organisa- tionerna om de villkor som gäller för bidrag och om hur åter- rapportering till staten ska ske.

En självständig organisation är en tillgång och en förutsättning för ökad effektivitet i ett resultatstyrt bidragssystem. Statens avsikt med resultatstyming är således att stimulera organisationemas verksamhet i en av staten önskad riktning men med iakttagande av organisationemas självständighet.

Ett resultatstyrt bidragssystem innebär en fokusering på organisa- tionens verksamhet i stället för på dess uppbyggnad. Ansvaret för

utformningen av organisationsstrukturen är naturligtvis den egna organisationens. Inom ramen för varje organisations specifika struktur kan organisationen ha den verksamhet den anser sig vilja bedriva. För t.ex. invandrarorganisationema innebär detta att det är självklart att de bedriver en verksamhet som syftar till att utveckla och bevara den egna kulturen. Genom ett resultatstyrt bidragssystem skulle staten få möjlig- het att premiera sådan organisationsverksamhet som bedrivs i linje med de integrationspolitiska målen. Det nuvarande stödet till invandrarnas organisationer utgår från organisationens storlek där medlemsantalet är en viktig faktor. Medlemsantal säger emellertid inte nödvändigtvis något om en organisations verksamhet. Ett visst antal medlemmar behöver alltså inte visa vilken omfattning eller typ av verksamhet som organisationen bedriver. I vissa fall kan dock ett stort antal medlemmar vara en förutsättning för en viss verksamhet.

Sammanfattningsvis anser utredningen att organisationerna inte ska behöva känna oro för att deras självständighet skall påverkas negativt av ett resultatstyrt bidragssystem. Det är därför viktigt att Integrations- myndigheten är uppmärksam i denna fråga.

4.3. Modeller för resultatstyming

4.3.1. Rapporten "Resultatstyrning av föreningsbidrag"

Regeringen tillsatte år 1996 en arbetsgrupp som skulle fastställa hur mål- och resultatstyming kan ske. Arbetsgruppens modeller för resultatstyming av föreningsbidrag finns beskrivna i rapporten Resultatstyrning av föreningsbidrag (Ds 1997:36). I denna beskrivs tre bidragstyper:

' organisationsbidrag . verksamhetsbidrag . projektbidrag

Nedan följer arbetsgruppens beskrivning av dessa tre bidragstyper.

Organisationsbidrag

Syftet med organisationsbidrag är att ge stöd till en organisation. De mål som uppställs ska vara övergripande. Bidragsmål av effektkaraktär bör finnas. Med detta menas att det tydligt ska framgå vilket överordnat mål som finns för bidragsanslaget. Målet ska vidare vara uttryckt så att det framgår vilken betydelse bidraget förväntas fylla inom sitt utgiftsområde i statsbudgeten.

Arbetsgruppen föreslår vidare att den återkoppling som ska göras till utbetalat bidrag kan ske genom en förenklad löpande uppföljning där organisationens redovisning har stor betydelse. Förutom ekonomisk redovisning kan även andra faktorer som organisationens medlems- utveckling och självfinansieringsgrad vara betydelsefulla uppgifter. Återrapporteringen av organisationsbidrag sker genom en förenklad kontroll av att organisationen följt uppställda krav för att erhålla bidraget samt att detta kommit organisationen till del. En förenklad utvärdering av denna bidragst kan ske genom prövning huruvida angivna mål och lqiterier är uppfyllda. Oftast blir utvärderingen endast ett konstaterande att bidraget utbetalats till organisationen.

Ansvaret för utvärderingen och uppföljningen brukar vanligen om- besörjas av den instans som beslutar om fördelning av bidraget. Slut- satsen blir att den grad av resultatstyming som uppnås när bidrag betalas ut i form av organisationsbidrag blir mycket låg. Bidrag betalas i princip ut till organisationen utan krav på någon motprestation.

Verksamhetsbidrag

Den andra typen av bidrag som föreslås är verksamhetsbidrag. Syftet med verksamhetsbidrag är att ge stöd till verksamheten. De mål som uppställs ska bestå dels av övergripande bidragsmål dels av ett eller flera verksamhetsmål. Bidragsmålet bör utformas för att gälla över längre tidsperioder. Formuleringen av verksamhetsmålen ska Visa vilket resultat bidragsgivaren förväntar sig. Dessa verksamhetsmål kan ändras och kompletteras om bidragsgivaren finner det nödvändigt. Framtagna mål ska fokuseras på organisationemas verksamhet, men organisationerna bestämmer i huvudsak själva hur verksamhetsarbetet ska bedrivas. För verksamhetsbidrag gäller således att bedöma resultatet av verksamheten.

Återkoppling kan ske genom löpande uppföljning samt utvärdering med regelbundna intervaller. Den löpande uppföljningen bör ske genom enkla, helst kvantifierbara resultatmått. De kvantitativa måtten kan kompletteras med intervjuer, som bidrar till att ge bättre

information om verksamhetens kvalitet. Fördelningskriterier kan regleras genom förordning eller i regleringsbrev. Utvärdering av tidigare års verksamhet ligger till grund för de bedömningar som görs i förhållande till målen för verksamhetsområdet. Till skillnad mot organisationsbidrag lämpar sig verksamhetsbidrag mycket bra för resultatstyming.

Projektbidrag

Den tredje typen, projektbidrag, syftar till att ge stöd till tidsbegränsade projekt och betalas ut i syfte att stödja en tidsbegränsad verksamhet som ska bedrivas i organisationen. De mål som uppställs ska vara övergripande för anslaget, d.v.s. varje enskilt anslag skall ha ett eget övergripande mål. Det ska även finnas mål för varje enskilt projekt inom anslaget.

Målen ska vara tydliga och utformade så att möjlighet finns att mäta och utvärdera effekter. Återkopplingen kan ske genom uppföljning av enskilda projekt samt genom en utvärdering av sådan verksamhet som varit relaterad till projekten. Bidragsfördelningen vad gäller projekt— bidrag bör ske genom förordning och administrationen bör ske genom statlig myndighet. I det fall bidrag fördelas av myndighet bör förordningen kompletteras med mål i regleringsbrev. Av betydelse vid fördelningen bör vara organisationens egna ambitioner och deras planerade verksamhet. För projektbidrag ska finnas ett mål för bidrags- anslaget samt ett specifikt mål för varje projekt. I likhet med verksamhetsbidrag lämpar sig projektbidrag för resultatstyming.

En summering

Den bidragstyp som är bäst lämpad för resultatstyming är samman- fattningsvis verksamhetsbidraget. lett bidragssystem där verksamhets- bidrag ingår bör följande komponenter ingå.

mål för bidragsanslaget verksamhetsmål ekonomisk redovisning bidragets andel av den totala omslutningen (självfinansieringsgrad) ett eller flera kvantifierbara resultatmått som säger något väsentligt om verksamheten

0 ett eller flera kvalitativa mått som anknyter till valt eller valda kvantitativa mått.

' förenklad resultatredovisning som enbart diskuterar måluppfyllelse av verksamhetsmål.

Ovanstående komponenter kan sammantaget ge en löpande uppföljning av det bidrag som betalas ut till organisationerna. Till viss del kommer även behovet av utvärdering att kunna tillgodoses.

Bidragssystemets effektivitet beror mycket på om den admini— strerande myndigheten har en effektiv bidragshantering samt om fiivilligorganisationerna har ett effektivt bidragsutnyttjande. Bidrags- administrationen kommer således att vara av stor betydelse för hur effektiv resultatstyrningen av det nya bidragssystemet kommer att bli. AV betydelse är också att utrymme ges för organisationerna att förnya sig samt att de ges möjligheter till samverkan. Samarbetet är inte minst viktigt vad gäller förändrings- och förnyelsearbete. Ett resultatstyrt bidragssystem ska vara utformat så att befintliga organisationer ges möjlighet till att utvecklas samtidigt som möjlighet ska finnas för nya organisationer att tillkomma. Samtidigt ska ett resultatstyrt bidrags- system ge organisationerna möjlighet att utveckla sin verksamhet. Vidare måste tilldelning av bidrag i ett resultatstyrt system i hög grad bygga på uppföljning och utvärdering. Möjlighet måste även finnas att, nu och i framtiden, kunna effektivisera bidraget. Arbetet med att öka resultatstyrningen av föreningsbidrag har nyligen påbörjats och det är viktigt att det nya bidragssystemet ges en flexibel utformning. Möjlig- het till förändring och därigenom en anpassning i tiden är en för- utsättning för effektivitet och en utveckling av bidraget.

4.3 .2 Andra utredningar om resultatstyming

Statsbidragen till frivilligorganisationema uppgick budgetåret 1994/95 till ungefär 5,5 miljarder kronor. AV de totala anslagen till frivillig- organisationema gick totalt 24 miljoner kronor till invandrarnas riks- organisationer. För närvarande sker en översyn av statsbidragen till frivilligorganisationer inom olika delar av folkrörelsen t.ex. bidragen till trossamfund, idrott, ungdomsorganisationer, biståndsstöd m.m. Den utredning (Statsbidragskommittén) som ska se över bidraget till Vissa fiivilligorganisationer inom det sociala området har nyligen blivit klar. I betänkandet Vad får vi för pengarna ? Resultatstyrning av statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området (SOU 1998:38) har föreslagits ett förändrat bidragssystem. Till detta ska läggas översynen av statsbidragen till invandrarnas riksorganisationer. Denna syftar till förändringar som ligger i linje med dem som sker inom övriga delar av folkrörelsen.

5. Utredningens överväganden och förslag

5.1. Ett sammanhållet bidragssystem

Det regelsystem som i dag styr statsbidragen till invandrarnas riks- organisationer stämmer inte överens med den förändrade synen på hur offentliga medel bör användas och den utveckling som har skett i rikt- ning mot resultatstyrda bidragssystem. Det nuvarande bidragssystemet är dessutom detaljreglerat och upplevs av många som otidsenligt. Det är inte heller så konstruerat att det utan förändringar går att anpassa till kraven på resultatstyming.

Ett nytt bidragssystem måste svara mot de krav som i dag ställs på resultatstyming samtidigt som det måste ha en klar förankring i inte- grationspolitiken. Genom att ge resultatstyrda bidrag till organisa- tionerna får staten goda möjligheter att stimulera framväxten av en verksamhet som ligger i linje med integrationspolitiska mål och synsätt.

Ett krav som därutöver måste ställas på ett nytt bidragssystem är att det ger människor en möjlighet att utveckla och bevara den egna gruppens identitet och kultur. Bidragssystemet måste också vara så utformat att det kan stimulera människor med olika bakgrund att samlas kring gemensamma frågor över etniska och språkliga gränser. Inom ramen för ett nytt bidragssystem måste också finnas möjligheter till att ge stöd till organisationer vars verksamhet riktar sig till att tillgodose nyanlända invandrares behov samt till att ge stöd till etablering av nya organisationer.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att de medel som i dag utgår till invandrarnas riksorganisationer samt till avgränsade invandrarpolitiska projekt och projekt mot främlingsfientlighet och rasism samlas i ett sammanhållet bidragssystem som innefattar fyra delar:

Organisationsbidrag Verksamhetsbidrag Projektbidrag Etableringsbidrag

I det nya sammanhållna bidragssystemet, föreslår utredningen att två tredjedelar av stödet ska gå till organisationer som bildats av invandrare eller annars på etnisk grund. Detta stöd bör delas upp så att hälften utgör organisationsbidrag och hälften verksamhetsbidrag. Den sista tredjedelen av stödet bör gå till projekt. Etableringsstödet utgör en del av proj ektbidraget.

För att invandrarorganisationema ska få möjlighet att planera sin verksamhet och för att underlätta övergången till det nya systemet, föreslår utredningen en stegvis övergång. Utredningens förslag innebär att det nya bidragssystemet kommer att vara fullt utbyggt först vid ingången av år 2001. Vid övergångsperiodens slut bör en utvärdering göras som ger information om hur organisationerna påverkas av ett resultatstyrt system. Ett förslag till övergångsmodell presenteras i avsnitt 5.6.

5.1.1. Organisationsbidrag

Utredningen förslag innebär att det nya bidragssystemet till en tredjedel ska utgöras av ett organisationsbidrag. I det nuvarande bidragssystemet finns en indelning i sju bidragsnivåer, som reglerar tilldelningen. Bidragsbeloppets storlek bestäms av antal betalande medlemmar i organisationen. I det nya bidragssystemet föreslår utredningen att medlemsnivåema begränsas till fyra. Det nuvarande kravet på att en organisation ska ha minst 1 000 betalade medlemmar för att erhålla bidrag anser utredningen ska kvarstå. De fyra nivåer som utredningen föreslår är följ ande:

1 000 - 3 499 medlemmar 3 500 - 7 499 medlemmar 7 500 - 14 999 medlemmar 15 000 - medlemmar

Som redan nämnts har organisationerna under arbetets gång givit uttryck för viss oro för vad en förändring av bidragssystemet kan betyda för organisationstrukturen. Föreningarna har genom åren byggt upp en organisation och kan behöva tid att utveckla verksamheten mot de nya förutsättningarna. I den integrationspolitiska propositionen

framgår att organisationer där den etniska bakgrunden eller flytten eller flykten till Sverige är den gemensamma grunden bör i princip få stöd till sin verksamhet på samma sätt som andra organisationer. Organisationer som samlar medlemmar med gemensam etnisk och kulturell bakgrund kan emellertid ha svårt att hävda sig gentemot traditionella svenska organisationer och kan därför behöva särskild uppmärksamhet. Detta är motiverat av att den etniska och kulturella mångfalden i samhället bör vara företrädd även i organisationslivet och organisationer. Även om huvudansvaret för att bevara och utveckla det egna kulturarvet primärt ligger hos de enskilda individerna eller grupperna är ett sådant särskilt stöd till organisationema befogat.

Genom att behålla ett organisationsbidrag som relateras till antalet medlemmar anser utredningen att organisationerna ges utrymme att välja organisationsform. Inledningsvis kommer dessutom en större andel av det totala stödet till organisationerna att utgöras av ett organisationsbidrag. Kraven på resultatstyming får således stå tillbaka under en övergångsperiod i syfte att inte försvåra för organisationerna att ha kvar en basverksamhet som de själva kan råda över.

För att erhålla organisationsbidrag bör det krävas att den verksamhet som organisationen bedriver ska vara rikstäckande. Organisationen bör också uppvisa en viss grad av självfinansiering. För att få organisationsbidrag måste organisationen i samband med ansökan in- komma med en ekonomisk redovisning. Eftersom både organisa- tionerna och Invandrarverket kritiserat den ekonomiska redovisningen anser utredningen att det nya bidragssystemet i vissa avseenden måste innebära en förenkling.

5 . 1 .2 Verksamhetsbidrag

Verksamhetsbidraget utgör den andra tredjedelen i det nya bidrags- systemet. Som tagits upp tidigare i betänkandet är detta den typ av bidrag som lämpar sig bäst för resultatstyming. Det är således genom verksamhetsbidragen som styrning av organisationemas verksamhet kan ske i en integrationspolitisk riktning.

Flera organisationer anser att deras verksamhet inte i tillräckligt hög grad premierats med bidrag. Några menar också att de redan i dag be- driver verksamhet som ligger väl i linje med integrationspolitiken, men att bristande kunskap i bl.a. ansökningsförfarandet inneburit att de ändå inte tilldelats bidrag. Utredningen anser att det är angeläget att en sådan utveckling av organisationemas verksamhet återspeglas i regelverk och bidragssystem.

Verksamhetsbidraget bör knytas till vissa i förväg angivna insats- områden med betydelse för de integrationspolitiska målen. Områdena bör vidare väljas ut så att organisationerna har reella möjligheter att efter egna förutsättningar bedriva verksamhet inom dem. Förslag på insatsornråden kan vara:

arbetsliv delaktighet och jämställdhet föreningsliv information kultur social verksamhet svenska språket och modersmål utbildning

Effektmål

Regeringen bör formulera effektmål för bidragsanslaget. Dessa effekt- mål bör, enligt utredningens bedömning, anges i förordningstext. Dessa skall formuleras utifrån de integrationspolitiska målen. Att verka för jämställdhet mellan könen är också av stor betydelse vid bidrags- givningen och därför föreslår utredningen att mål om jämställdhet anges både i förordning och i regleringsbrev.

Verksamhetsmål

Förutom effektmål bör ett eller flera verksamhetsmål formuleras. Verksamhetsmålen bör anges i regeringens regleringsbrev, vilket ger regeringen möjlighet att om det behövs ändra målen. Eftersom behoven uttryckta som mål kan komma att förändras över tiden är det viktigt att organisationerna har möjlighet att förändra och utveckla delar av sin verksamhet utifrån regeringens prioriteringar, vilka kommer till uttryck i angivna verksamhetsmål. Ett flexibelt bidragssystem stödjer en ut- veckling av organisationemas verksamhet.

Utredningens har som exempel på möjliga verksamhetsmål valt:

. ökat engagemang i samhällsutvecklingen 0 ökad förståelse för olika kulturer.

Resultatmått

För att det nya bidragssystemet ska kunna resultatstyras krävs att ett antal kvantitativa resultatmått arbetas fram. Måtten ska användas för att kunna bedöma vilken verksamhet som bedrivits för det verksamhets- bidrag som organisationen fått och Vilket resultat som uppnåtts jämfört med de intentioner som var kopplade till bidragstilldelningen. Exempel på mål som kan mätas med kvantitativa mått är "fler politiskt aktiva "och "högre valdeltagande".

Allt kan emellertid inte fångas in med kvantitativa mått. För en fullständigare och mer nyanserad bild av verksamheten behöver dessa kompletteras med kvalitativa mått så som ökad jämställdhet och högre invandrarrepresentation inom politiken.

Utredningen anser att det för närvarande är olämpligt att ange specifika mått då detta skulle kunna hämma bidragssystemets möjlighet att utvecklas i takt med tiden. Organisationerna bör vidare få tillfälle att delta i framtagandet av kvantitets- och kvalitetsmåtten. Kontaktema mellan organisationerna och den nya myndigheten, Integrationsverket är således betydelsefulla.

Ekonomisk redovisning

Den organisation som söker bidrag måste tillsammans med sin ansökan lämna en ekonomisk redovisning. Utredningen vill betona att den ekonomiska redovisning som krävs i det föreslagna bidragssystemet bör användas på ett konstruktivt sätt. Tanken med det nya bidrags- systemet är att formell ekonomisk redovisning inte skall utgöra ett hinder för organisationerna att söka bidrag. Av den ekonomiska redo- visningen måste också framgå hur stor del av organisationens om- sättning som inte utgörs av bidrag (självfinansiering).

Förutom vad som nämnts ovan krävs också en förenklad resultat— redovisning. I den bör diskuteras måluppfyllelse av verksamhetsmål vilket kan ske när genomförandet av verksamheten är slutförd.

5. l .3 Projektbidrag

Förutom den större del av det nya statsbidragssystemet som består av organisations- och verksamhetsbidrag föreslår utredningen att en

tredjedel av det sammanhållna bidragssystemet skall utgöras av projektbidrag. Till skillnad från organisations- och verksamhetsbidraget så kommer projektbidraget att börja tillämpas fullt ut år 1999. Den övergångsmodell som föreslagits för organisations- och verksamhets- bidraget kommer således inte att gälla projektbidraget.

Alla organisationer som bedriver eller har för avsikt att bedriva verksamhet med i linje med de integrationspolitiska målen, har möjlighet att ansöka om projektbidrag. Projektbidraget skiljer sig således från verksamhetsbidraget genom att de kan sökas av andra än invandrarorganisationer. En annan skillnad är att projektbidrag bör ges till specifika, avgränsade projekt som ligger utanför organisationens reguljära verksamhet. Projektbidragen ger möjlighet för organisationer vars normala verksamhet inte har en integrationspolitisk inriktning att bedriva verksamhet med sådan inriktning. Vidare kan projektbidragen fungera som en stimulans för samverkan mellan olika organisationer och för projekt som samlar personer med olika etnisk och kulturell bakgrund. Vid tilldelning av projektbidrag bör prioritering ske av de projekt som grundar sig på samverkan mellan organisationer. Särskilda aktiviteter i syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism kan även de lämpa sig Väl för denna bidragstyp. Även nyhets- och informations- förmedling på andra språk än svenska kan bedrivas i projektform.

Utredningen bedömer att de mål- och resultatmått som används i verksamhetsbidraget i stora delar också kan användas vid bedömning av projektbidrag.

5. 1 .4 Etableringsbidrag

Inom ramen för det sammanhållna bidragssystemet föreslår utred- ningen att ett etableringsbidrag ska ingå. Ett sådant bidrag finns redan i det nuvarande bidragssystemet. Till skillnad från organisationsbidraget bör det inte finnas krav på en gräns för minsta antal betalande medlemmar för att etableringsbidrag skall kunna erhållas.

Avsikten med etableringsbidraget är att ge nya organisationer en möjlighet att bildas och utvecklas. Många nya och mindre organisa— tioner saknar i dag möjlighet att erhålla bidrag till sin organisation. Nyanlända invandrare som inte har anknytning eller känner tillhörighet till de organisationer som redan finns i Sverige kan ha speciella svårig- heter att bilda en egen organisation. Svårigheterna kan inledningsvis bestå av ett litet medlemsunderlag och bristande kunskaper om det svenska samhället. För att ge nyanlända invandrare möjligheter att bilda organisationer och nybildade organisationer en möjlighet att etablera sig krävs därför en särbehandling.

Etableringsbidraget utgör en mindre del av projektbidraget. Det bör utbetalas under högst tre år av en organisations uppbyggnad. Efter uppbyggnaden är organisationen hänvisad till det ordinarie ansölcnings- förfarandet, dvs. att söka organisations- och verksamhetsbidrag.

5.2. Jämställdhet

Regeringen har utfärdat ett generellt direktiv till statliga kommittéer och utredningar att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser av sina förslag (dir. 1994:124). I direktiven till denna utredning anges att utredaren ska beakta att kvinnors ställning, i den egna organisationen och i den verksamhet som bedrivs, kan stärkas och stödjas av det nya bidragssystemet. Vidare anför regeringen i sin proposition om integrationspolitiken att arbetet särskilt ska inriktas på att värna grundläggande demokratiska värden och verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter.

Utredningen anser att konkreta mål för organisationemas järn- ställdhetsarbete ska formuleras både som effektmål i förordningen och som verksamhetsmål i regleringsbrevet.

Den traditionella folkrörelsen har länge verkat för jämställdhet mellan könen. Det är viktigt att driva jämställdhetsfiågoma även inom invandrarnas organisationer och följa utvecklingen inom området. Ett aktivt jämställdhetsarbete bör ingå i organisationemas verksamhet och vara en av prioriteringarna vid prövningen av ansökan av statsbidrag.

Riksdag och regering har påtalat betydelsen av att invandrar- organisationema utvecklas till att verka under likvärdiga omständig- heter som övriga delar av svensk folkrörelse. Denna strävan gäller naturligtvis också jämställdhetsområdet. Utredningen har inte under- sökt jämställdhetsförhållanden i andra jämförbara organisationer. Oavsett situationen i andra organisationer är det viktigt att betona betydelsen av invandrarorganisationemas jämställdhetsarbete.

5.3. Nyhets— och inforrnationsförrnedling på andra språk än svenska

I direktiven anges att utredaren ska undersöka möjligheterna att invandrarorganisationema involveras med att sprida nyheter och information på andra språk än svenska. Bakgrunden är att riksdagen, i samband med behandlingen av förslaget i den integrationspolitiska propositionen om att avveckla stödet till Stiftelsen Invandrartidningen,

framhållit att det finns skäl att uppmärksamma hur nyhets- och inforrnationsförmedling ska ske på andra språk än svenska. De som har invandrat och andra med utländsk bakgrund bör nås av samma samhällsinformation som alla andra. Invandrarorganisationema kan spela en viktig roll för att sprida samhällsinformation till dem som har begränsade kunskaper i svenska språket. Nyhets- och informations- förmedling, i synnerhet på språk som saknar kommersiellt underlag, bör kunna utgöra ett inslag i invandrarorganisationernas verksamhet. Utredningen anser att stöd för utgivning av samhällsinformation på andra språk än svenska bör kunna lämnas i form av projektbidrag. Utredningen vill också framhålla betydelsen av att organisationemas medlemmar ges möjlighet att tillgodogöra sig IT-tekniken för nyhets- och inforrnationsförmedling. Samhället har under de senaste åren påtagligt förändrats genom att IT-tekniken har ökat det allmänna utbudet av information på andra språk än svenska.

5.4. Ansökan om bidrag och administrering

I ansökningsförfarandet föreslår utredningen att ansökan föregås av en dialog mellan Integrationsverket och organisationerna. Dialogen ska syfta till att ge organisationerna möjlighet att förtydliga sin ansökan och undvika missförstånd mellan parterna. Det är således inte fråga om att delvis ersätta den skriftliga ansökan med muntligt inslag. I det föreslagna bidragssystemet är det viktigt att organisationerna, vid ansölmingsförfarandet, har kunskap om förutsättningama för erhåll- ande av bidrag. För att tillgodose organisationemas behov av kunskap föreslår utredningen att Integrationsmyndigheten tillhandahåller råd- givning. Myndigheten kan också genom utbildning eller liknande försäkra sig om att organisationerna har den kunskap som krävs för att göra en fullständig ansökan i det nya bidragssystemet.

Den information och de uppgifter som avkrävs organisationerna föreslås totalt sett bli mindre, men tydligare, i det nya systemet. Integrations-myndigheten bör noggrant överväga vilken information som krävs för att myndigheten skall kunna göra en bedömning av ansökan. Även vid utarbetandet av denna information bör en samverkan ske mellan myndigheten och organisationerna. En bättre dialog mellan organisationerna och Integrationsmyndigheten innebär en bättre grund för bidragstilldelning och bör leda till effektivitet och en högre måluppfyllelse.

För att organisationerna ska kunna planera långsiktigt och få kontinuitet i sin verksamhet ska organisationerna beskriva verksam- heten för en treårsperiod i sin bidragsansökan. Statsbidraget kommer

emellertid att betalas ut för ett år i taget varför en ny ansökan behöver lämnas in varje år, även i det nya bidragssystemet.

Ansökan om organisations- och verksamhetsbidrag

Utredningen föreslår att ansökan om organisations- respektive verksamhetsbidrag ska vara en sammanhållen ansökan. I denna sammanhållna ansökan görs sedan en uppdelning på ansökan om organisationsbidrag respektive verksamhetsbidrag. Detta är nödvändigt då de kriterier som skall uppfyllas för att erhålla de båda bidrags- typema inte är de samma.

Ansökan om organisationsbidrag måste till stor del prövas utifrån de nuvarande kraven. I ansökan skall för denna bidragstyp mål för bidraget samt medlemsantal anges, en ekonomisk redovisning bifogas och bidragets andel av totala organisationens totala omslutning (självfinansieringsgrad) redovisas. Den stora förändringen blir som nämnts tidigare färre nivåer vad gäller antal medlemmar. Hur stort bidraget blir bestäms av hur många medlemmar organisationen har. I kraven för att erhålla organisationsbidrag tillkommer också de krav enligt nuvarande system som måste uppfyllas (se kapitel 3).

Ansökan om verksamhetsbidrag ser i flera avseenden annorlunda ut. Möjligheterna att komplettera den formella ansökan med en dialog är exempelvis betydligt större vad gäller verksamhetsbidragen. Kompo- nenter som bör ingå vid ansökan om verksamhetsbidrag är mål för bidraget, ekonomisk redovisning, medlemsantal, bidragets andel av totala omslutningen (självfinansieringsgrad) samt en beskrivning av vad organisationen vill uppnå med sin verksamhet. För att ge organisationerna möjlighet till långsiktighet och kontinuitet i sin verksamhet så ska även i detta fall verksamheten beskrivas för en treårsperiod. En ansökan måste emellertid, som också sagts ovan, göras varje år eftersom bidrag endast kan betalas ut för ett år i taget p.g.a. den statliga budgetprocessen. För första året» ska finnas en noggrannare precisering av de planerade insatserna samt uppskattning om själv- finansieringsgrad än i de två följande årens ansökan. Verksamhets- beskrivningen för år två och tre kan göras mindre omfattande och vara av mer övergripande karaktär.

Projektbidrag

För ansökan om projektbidrag gäller att ansökan för enskilt projekt kan göras för ett eller flera år. Komponenter som bör ingå vid ansökan om

projektbidrag är mål för bidraget och mål för varje enskilt projekt, uppgivande av eventuella övriga medfinansiärer, en förenklad verk— samhetsberättelse samt en ekonomisk redovisning. Även här har ut- redningen uppfattningen att en viss del av ansökan kan föregås av en dialog mellan myndighet och organisation.

5.5. Redovisning, uppföljning och utvärdering

I det nya bidragssystemet kommer redovisning, uppföljning och ut- värdering att ske på olika nivåer. Nivåerna är de bidragsmottagande organisationerna, Integrationsmyndigheten, regeringen och riksdagen.

I Integrationsmyndighetens regleringsbrev kommer regeringen att ställa upp effektmål samt verksamhetsmål för bidraget till invandrar— organisationema. Regeringen kommer också att ange vilka åter- rapporteringskrav som kommer att ställas på Integrationsmyndigheten vad gäller myndighetens redovisning av bidragen. Utifrån detta är det myndighetens sak att precisera vilken redovisning som krävs från respektive organisation för att Integrationsmyndigheten skall kunna fullfölja sina åtaganden gentemot regeringen.

Det som i stora drag kommer att krävas av organisationerna är en förenklad resultatredovisning, en resultat- och balansräkning där självfinansieringsgraden framgår. Vidare kommer en verksamhets- berättelse för organisations- och etableringsbidrag att krävas. Vad gäller resultatredovisningen så lämpar den sig väl för både verksamhets- och projektbidrag. Integrationsmyndigheten kan ange vilka resultatmått som skall användas vid redovisningen. Om detta inte görs bör den bidragsmottagande organisationen själva utarbeta enkla resultatmått och sedan redovisa dessa. Integrationsmyndigheten och organisationen kan också tillsammans ta fram olika mått.

Det kommer att åläggas Integrationsmyndigheten att varje år följa upp användningen av bidragsmedlen och uppnådda resultat samt redovisa detta för regeringen. Det innebär att organisationerna varje år måste lämna sin redovisning till myndigheten. Myndigheten skall även varje år göra en utvärdering av bidragens effekt på integrationen samt lämna förslag till förändringar som kan förbättra resultat eller underlätta den administrativa hanteringen av bidragen. Utredningen vill betona betydelsen av att en kontinuerlig dialog sker mellan Integrationsmyndigheten och organisationerna. Utredningen vill därför uppmärksamma möjligheten att bilda ett råd för att förbättra upp- följning och utvärdering.

Regeringen kommer i den årliga budgetpropositionen redovisa resultatet för riksdagen. Regeringen skall även utifrån myndighetens redovisningar vart annat, vart tredje år göra en ordentlig utvärdering av det statliga åtagandet i dessa delar.

5.6. Modell för övergångsperiod

Utredningens förslag till ett nytt sammanhållet bidragssystem innebär att det träder i kraft full ut först år 2001. Då kommer organisations- bidraget och verksamhetsbidraget att utgöra lika stora delar av det stöd som kan utgå till organisationer som har bildats av invandrare eller annars på etnisk grund. De föreslagna förändringarna kommer att innebära en viss omställning för organisationerna. Utredningen anser därför att det finns skäl att underlätta övergången till det nya systemet. Organisationerna har vid flera tillfällen påtalat behovet av medel till fasta utgifter som hyra m.m. för att kunna bedriva verksamhet. Utredningen anser att behovet av att organisationerna i övergångs- skedet får behålla en större del av bidraget som organisationsbidrag är betydelsefullt även om det till en början innebär att endast en mindre del av det samlade stödet till invandrarorganisationema kan resultat- styras. Många organisationer bedriver idag en värdefull verksamhet som skulle kunna äventyras om organisationsbidraget skulle dras in helt.

Utredningen föreslår därför en övergångsmodell som sträcker sig över två år, från 1999 - 2001. Under denna övergångsperiod betalas en del av verksamhetsbidraget ut som organisationsbidrag. Sedan sker successivt en minskning av organisationsbidraget och en ökning av verksamhetsbidraget fram till dess att de år 2001 utgör lika stora delar av det samlade anslaget. På så vis får organisationerna tid att anpassa både organisationen och verksamheten till det nya mer resultatinriktade bidragssystemet. Eftersom verksamhetsbidraget till skillnad från organisationsbidraget lämpar sig för resultatstyming så kommer således resultatstyrningen av bidraget att öka fram till år 2001. Utredningen vill betona att Integrationsmyndigheten under övergångsperioden ska ta hänsyn till organisationemas förutsättningar vid fördelning av bidraget. Utredningen har som förslag till övergångsmodell följande indelning:

0 Första året är 80 % organisationsbidrag och 20 % verksamhets- bidrag 0 Andra året är 65 % organisationsbidrag och 35 % verksamhets- bidrag

' Tredje året är 50 % organisationsbidrag och 50 % verksamhets- bidrag

Efter övergångsperiodens slut ska de erfarenheter som erhållits tas till vara av både Integrationsverket och organisationerna. En uppföljning och utvärdering av utvecklingen under övergångsperioden ska därför göras för att ge information om vad resultatstyrningen av bidraget inneburit för organisationerna. De erfarenheter som erhållits under övergångsperioden ska sedan utgöra grunden för eventuella justeringar och förbättringar av det föreslagna bidragssystemet.

6. Särskilt yttrande

Särskilt yttrande av Ulrika Lindström

Regering och riksdag har vid ett flertal tillfällen påtalat vikten av att de statliga medlen skall resultatstyras. Senast i proposition (1997/98:36) Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst framgår att resultatstyrningen skall utvecklas och bör även i fortsättningen vara ett av regeringens främsta redskap för att få en effektiv förvaltning som arbetar i enlighet med riksdagens och regeringens mål och politiska prioriteringar.

Utifrån detta perspektiv är det olyckligt att utredningen föreslår en modell som innebär att efter tre år endast hälften av bidragsmedlen till invandrarnas organisationer går att resultatstyra och således också att mäta effekterna av.

En övergångsmodell för resultatstyrningen av statsbidragen är möjlig men måste innebära att bidragen kan resultatstyras fullt ut senast från och med år 2001.

Att styra bidragen på detta sätt, helt och hållet utifrån de av riks- dagen fastställda integrationspolitiska målen, bör inte innebära några försämringar för organisationerna. Tvärtom, de ägnar sig redan åt integrationsverksamhet och nu får de chansen att visa vad de faktiskt åstadkommer. Dessutom får regering och riksdag ett mer fullständigt underlag för bedömningen av verksamheten. En utvärdering av bidragsmodellen bör göras efter tre år. Eventuellt kan vissa modifieringar behöva göras utifrån erfarenheterna av den nya modellen.

7. Bilagor

KOMMITTEDIREKTIV (1997:142) Översyn_ av statsbidragen till invandrarnas riksorganisationer m.fl.

Beslut vid regeringssammanträde den 4 december 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att se över formerna för nuvarande statsbidrag till organisationer som bildats av invandrare eller annars på etnisk grund och till verksamhet som bedrivs av andra organisationer inom inte grationsområdet.

Utredaren skall lämna förslag till ett bidragssystem som är relaterat till de integrationspolitiska målen och som kan resultatstyras.

Bakgrund

I propositionen Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik (prop. 1997/98: 16) lägger regeringen fram förslag till mål och inriktning för en framtida integrationspolitik. En ny myndighet föreslås bli inrättad den 1 juni 1998 med ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag på olika samhällsområden samt för att aktivt stimulera integrationsprocessema i samhället. Organisationema har en viktig uppgift i detta arbete. Enligt regeringens bedömning i propositionen bör staten ge stöd till organisationer som bildats av invandrare eller annars på etnisk grund och vars verksamhet ligger i linje med de integrations- politiska målen. Regeringen framhåller vidare att även andra organisa— tioner bör kunna få stöd för sådan verksamhet.

Den statliga budgetprocessen har förändrats och arbetet med att Vidareutveckla resultatstyrningen pågår. Inom Inrikesdepartementet har en arbetsgrupp, Föreningsbidragsgruppen (In 96:I) , haft i uppdrag att utveckla metoder för resultatstyming, uppföljning och utvärdering av

statsbidragen till föreningar och andra ideella organisationer. Arbetsgruppen föreslår i rapporten Resultatstyrning av föreningsbidrag (Ds 1997:36) att de statliga bidragen till föreningslivet skall utformas så att aktiv förnyelse och utveckling av verksamheten premieras. Enligt arbetsgruppen är regelverken för många av bidragen otidsenliga och inte anpassade till resultatstyming. Effekterna av de statliga bidragen är oklara eftersom det inte sker någon uppföljning och utvärdering av dem. Ett utvecklingsarbete i syfte att anpassa bidragsgivningen till den statliga resultatstyrningen har inletts, bl.a. för ungdoms- organisationerna, idrotten och vissa av frivilligorganisationema inom det sociala området och inom försvarsområdet.

Statsbidraget till invandrarnas riksorganisationer regleras i förordningen (l986:472) om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer. Invandrarorganisationer och andra organisationer kan också få stöd till projektverksamhet enligt förordningen (1990:632) om statsbidrag till avgränsade invandrarpolitiska projekt. De aktuella regelverken svarar inte mot de krav som kan ställas på den statliga mål— och resultatstyrningen. Den nya integrationsmyndigheten disponerar också medel bl.a. för stöd till projektverksamhet i syfte att förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Det är angeläget att ett mer sammanhållet bidragssystem för bidragsgivningen utvecklas.

Mot denna bakgrund har regeringen i den integrationspolitiska propositionen aviserat att en särskild utredare kommer att få i uppdrag att utveckla former för ett nytt bidragssystem till organisationer som bildats av invandrare eller annars på etnisk grund och till andra organisationer verksamma inom integrationsområdet.

Uppdraget

Utredaren skall se över formerna för statsbidrag till organisationer som bildats av invandrare eller annars på etnisk grund och till verksamhet som bedrivs av andra organisationer inom integrationsområdet.

Utredaren skall analysera hur nuvarande statsbidrag och projektstöd till organisationer som bedriver verksamhet inom det integrations- politiska området kan användas mer effektivt i syfte att öka de integrationspolitiska målens genomslagskraft. Utredaren skall lämna förslag till ett resultatstyrt bidragssystem som är flexibelt och kan utvecklas allteftersom behoven inom det integrationspolitiska området förändras. En utgångspunkt är att stödet skall bli mer verk— samhetsinriktat och i högre grad inriktas på dem som bedriver ett aktivt integrationsarbete. Villkoren för statsbidrag bör i det nya

bidragssystemet på ett tydligare sätt kopplas till organisationemas roll och funktion i integrationsarbetet. Utredaren skall föreslå en metod för hur stödet till organisationerna kan prövas mot särskilt angelägna mål för integrationsarbetet.

Det nya bidragssystemets konstruktion

Bidragssystemet skall vara så konstruerat att det stimulerar befintliga organisationer till förnyelse samtidigt som det underlättar för nya organisationer att växa fram. Inom ramen för bidragssystemet skall det i likhet med i dag finnas ett utrymme för organisationerna att utifrån sina specifika förutsättningar, som t.ex. storlek och historiska traditioner, kunna medverka till att stärka den egna gruppens identitet och delaktighet i det svenska samhället.

Utredaren skall också beakta att kvinnornas ställning i den egna organisationen och i den verksamhet som bedrivs kan stärkas och stödjas av det nya bidragssystemet.

Utredaren bör ta fasta på att bidraget skall riktas till organisationer som bildats av invandrare eller annars på etnisk grund och till andra organisationer som bedriver verksamhet i linje med de integrationspolitiska målen. Stöd bör även ges till organisationer som arbetar tväretniskt, antingen genom att verka för att människor med olika bakgrund samlas kring gemensamma frågor eller genom att bygga vidare på ett befintligt intresse.

Riksdagen har i samband med behandlingen av förslaget i den integrationspolitiska propositionen om att avveckla stödet till Stiftelsen invandrartidningen framhållit att det finns skäl att uppmärksamma hur nyhets- och informationsförmedling till mindre språkgrupper skall ske. Mot denna bakgrund har riksdagen givit regeringen tillkänna att utredaren skall undersöka möjligheterna att invandrarorganisationer involveras i arbetet med att sprida nyheter och information på andra språk än svenska (bet. 1997/98/SfU 6, rskr.1997/98z68).

Utredaren skall ta del av de tekniska konstruktioner som föreslås för olika bidragssystem i rapporten Resultatstyrning av föreningsbidrag (Ds 1997:36).

Bidragsfördelande myndighet En viktig förutsättning för utformningen av stödet är den nya

integrationsmyndigheten som kommer att ha den naturliga överblicken och kompetensen som krävs för att ansvara för bidragsfördelningen till

organisationer och deras verksamhet. Utredaren skall redovisa ett system för en effektiv och ändamålsenlig bidragshantering hos myndig- heten samt föreslå former för resultatuppföljning och utvärdering av stödet.

Samråd

Utredaren skall bedriva arbetet i samråd med invandrarnas organisationer och andra organisationer som bedriver verksamhet inom integrationsområdet.

Ramar för utredningens arbete

I enlighet med vad som sägs i den integrationspolitiska propositionen skall inriktningen vara att det nya statsbidragssystemet genomförs successivt, med början är 1999, för att vara fullt genomfört år 2001. Utredaren skall därför samordna arbetet med den särskilde utredaren för bildandet av en ny integrationsmyndighet (dir. 1997:1 17) inför bl.a. det budgetunderlag som denne skall lämna till regeringen senast den 1 mars 1998 angående myndighetens verksamhet för år 1999.

Uppdraget skall vara slutfört senast den 15 april 1998.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992z50), att pröva offentliga åtaganden (dir.1994:23), att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser

(dir. 1994: 124), samt att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir.1996:49).

(Inrikesdepartementet)

Förordning (SFS 1986:472) om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer;

utfärdad den 11 juni 1986. Regeringen föreskriverl följande.

1 & En riksorganisation för invandrare kan få statsbidrag enligt denna förordning.

2 & Regeringen beslutar, efter förslag från statens invandrarverk, vilka organisationer som skall få statsbidrag. Invandrarverket bestämmer och betalar ut bidrag om inte regeringen föreskriver annat.

3 & Statens invandrarverk skall i samband med sin anslagsframställning varje år föreslå regeringen vilka organisationer som bör få statsbidrag och därvid ange antalet bidragsgrundande medlemmar. För detta för- farande gäller bestämmelserna i 4--8 åå. Förordning (1988: 127).

4 5 För att föreslås få statsbidrag skall en organisation

1. ta till vara invandrares intressen på det invandrar- och minoritetspolitiska området och bedriva verksamhet med allmän kulturell och social inriktning,

2. hämta huvudparten av sina medlemmar från invandrar- och minoritetsgrupper i Sverige,

3. vara demokratiskt uppbyggd så att varje medlem har en stadgeenlig möjlighet att påverka organisationens beslut,

4. ha en tillfredsställande geografisk spridning i de områden där den invandrar- och minoritetsgrupp är bosatt som utgör organisationens medlemsunderlag,

5. ha sin verksamhet förlagd huvudsakligen till Sverige, 6. själv bekosta en del av sin verksamhet och

7. kunna dokumentera sin verksamhet och sitt medlemsantal genom styrkta handlingar såsom verksamhets- och revisionsberättelser.

' Jfr prop. 1985/86:98, SfU 20, rskr. 301.

5 & Statsbidrag beräknas för tiden den 1 j anuari-den 31 december (bidragsåret). Förordning (1996: 15 82).

6 & Statsbidrag får lämnas bara till en organisation som under närmast föregående bidragsår hade minst 1 000 individuellt betalande medlemmar. Bidraget skall avse organisationens centrala verksamhet.

7 5 När antalet medlemmar skall bestämmas för en organisation, skall hänsyn tas till förhållandena den dag under det föregående bidragsåret, då organisationens verksamhetsår upphörde.

8 & För att någon vid tillämpningen av denna förordning skall räknas som medlem i en riksorganisation krävs att han eller hon betalat avgift till organisationen eller till förening som ingår i riksorganisationen för det verksamhetsår som upphörde under det föregående bidragsåret.

9 & Statsbidrag fastställs på grundval av det antal medlemmar som angivits i förslaget från Statens invandrarverk.

Statsbidraget för bidragsåret 1998 beräknas enligt följande

Antal medlemmar 1998 1 000- 3 499 249 000 3 500- 4 499 389 000 4 500- 6 999 634 000 7 000-10 999 779 000 11 000—14 999 877 000 15 000-29 999 1 073 000

Förordning (1997: 1259).

10 & Bidrag betalas ut med en fjärdedel av bidragsbeloppet snarast möjligt efter den 1 januari, den 1 april, den 1 juli och den 1 oktober under bidragsåret. Del av bidraget får betalas ut innan bidragets storlek har fastställts. Förordning (1996: 1582).

11 & När ett statsbidrag betalas till en riksorganisation skall avdrag göras för belopp som felaktigt har betalts till organisationen för tidigare bidragsår. Kan ett sådant avdrag inte ske, skall organisationen betala tillbaka vad den har fått för mycket.

För en riksorganisation, som uppbär stöd enligt förordningen (1982:865) om statsbidrag till kvinnoorganisationemas centrala verk- samhet, skall bidraget minskas med motsvarande belopp.

12 & En riksorganisation är skyldig att på begäran av invandrarverket lämna verksamhets- och revisionsberättelse samt de verifikationer och övriga uppgifter som krävs för att verket skall kunna pröva frågan om statsbidrag.

13 & Anser invandrarverket under bidragsåret att en organisation inte längre uppfyller villkoren för bidrag skall verket hänskjuta frågan till regeringen för beslut.

14 5 Invandrarverkets beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

15 & Invandrarverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1986.

Förordning (SFS 1990:632) om bidrag till avgränsade invandrarpolitiska projekt;

utfärdad den 14 juni 1990 Regeringen föreskriver1 följ ande

l & Föreningar, organisationer och religiösa sammanslutningar kan få statsbidrag enligt denna förordning till projekt som syftar till att främja goda etniska relationer samt till att stärka invandrarnas organisationsliv. Kommuner och myndigheter kan i undantagsfall erhålla sådant bidrag.

2 5 Bidrag får ges till tids- och kostnadsmässigt klart avgränsade projekt som inte ingår i den bidragssökandes ordinarie verksamhet.

3 & Statens invandrarverk beslutar om och betalar ut bidrag om inte regeringen föreskriver annat. Statens invandrarverk fastställer efter samråd med representanter för folkrörelsema närmare föreskrifter för bidragsgivningen.

4 % Statens invandrarverk skall utöva kontroll över medlens användning.

5 & Statens invandrarverks beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1990.

1 Jfr prop. 1989/90:86, SfU 18, rskr. 283

Ansvarig utgivare: Ingvar Belkert. Statens invandrarverk. Box 61 13. 600 06 Norrköping

Statens invandrarverks föreskrifterom statsbidrag till in- vandrarnas riksorganisationer

beslutade den 11 maj 1992.

Med stöd av 15 & förordningen (l986:472) om statsbidrag till invandmmas riksorganisationer föreskriver Statens invandrarverk följande.

l & Statsbidragenligtförordningen ( l986:472)om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer och dessa föreskrifter kan efter ansökan'utgzl till riksorga- nisation som

1. rekryterar sina medlemmar bland invandrar- och minoritetsgrupper och inriktar sin verksamhet mot de grupperna, allt utan andra begränsningar än sådana som följer av etnisk eller språklig tillhörighet och

2. bekostar verksamheten till en del genom medlemsavgifter och andra intäkter.

1 bilaga till dessa föreskrifter finns intagna allmänna råd för tillämpningen.

2 5 Ansökan om statsbidrag skall ges in till Statens invandrarverk senast den 1 april året före det för vilket bidrag söks. Ansökan skall vara åtföljd av 1. gällande stadgar,

2. verksamhetsberättelse inklusive ekonomisk redovisning med uppgift om antalet medlemmar vid utgången av föregående verksamhetsår som betalat avgift till organisationen eller till förening som ingår i riksorganisationen, 3. revisionsberättelse,

4. verksamhetsplan inklusive budget för kommande verksamhetsår och 5. senaste årsmötesprotokoll. Inkommet ansökan för sent eller är den bristfällig och efterkoms inte föreläggande att avhjälpa bristerna skall ansökan avvisas, om inte synnerliga skäl talar däremot.

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 1992.

STATENS INVANDRARVERK

CHRISTINA ROGESTAM

Lena Häll Eriksson

lSSN l [OZ-3902

SIVFS 1992z7

Utkom från trycket den 21 maj 1992

Allmänna råd till Statens invandrarverks föreskrifter om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer

beslutade den ll maj 1992.

Till 1 & meddelar Statens invandrarverk följande allmänna råd

Riksorganisationen skall ha en allmän kulturell och social inriktning som bas för sin verksamhet. Verksamheten får inte vara begränsad till endast vissa intressegrupper. yrkesgrupper eller ämnesområden som stora delar av invand- rar- och minoritetsgrupperi inte kan eller normalt vill deltaga i. Medlemsför- eningar och andra avskiljbara grupper inom riksorganisationen som är begrän- sade på detta sätt kan inte räknas in ibidragsunderlaget för riksorganisationen.

Bidrag beviljas endast för organisationens centrala verksamhet. Härmed avses normalt dess kanslifunktion. årsmöten och kommittésammankomster. av riksorganisationen anordnad utbildning. sommarläger, utgivning av för- bundstidning m.m.

Riksorganisationen skall i möjligaste mån vara självfinansierad. Nied- lemsavgifter skall regelmässigt uttagas från medlemmar i såväl riksorgani- sationen som dess medlemsföreningar. Dessutom bör organisationen bedriva sin verksamhet så att' den i möjligaste mån täcker vid verksamheten uppkomna kostnader. T. ex. kan inträdesavgifter och kursavgifter tagas ut vid skilda tillställningar liksom lotterier, insamlingar, försäljning m.m. kan anordnas.

Till 2 & meddelar Statens invandrarverk följande allmänna råd Organisationens stadgar skall överensstämma med gällande föreningspraxis när det gäller rösträtt, kallelse, beslutsmajoritet, stadgeändring och andra regler som har att trygga den enskildes rätt till inflytande inom organisationen. Organisationens arbetsformer skall vidare vara sådana att stadgarnas inne- håll ej kan kringgås. Av årsmötesprotokollet skall framgå att verksamhetsberättelsen godkänts, att styrelsen beviljats ansvarsfrihet, val av revisorer och styrelse, beslut om medlemsavgift samt uppgift om vem eller vilka som tecknar föreningens firma.

Verksamhets- och revisionsberättelsema skall vara utformade i enlighet med gällande redovisningspraxis.

Medlemsavgiftema skall särredovisas. Personer anslutna till flera anslutna föreningar räknas endast en gång i bidragshänseende.

Ansvarig utgivare: Torgny Svad. Statens invandrarverk. Box 6113, 600 06 Norrköping

ISSN 1102-3902

Statens invandrarverks föreskrifter om ändring i föreskrif- terna (SIVFS 1992:7) om statsbidrag till invandrarnas riks- organisationer

beslutade den 28 maj 1996.

Med stöd av 15 & förordningen (19862472) om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer föreskriver Statens invandrarverk att 2 5 i verkets föreskrif— ter (SIVFS 1992:7) om statsbidrag till invandrarnas riksorganisan'oner skall ha den lydelse som anges nedan. De allmänna råden till föreskrifterna skall vidare ha den lydelse som framgår av bilagan.

2 & Ansökan om statsbidrag skall ges in till Statens invandrarverk senast den 1 juni året före det år för vilket bidrag söks. Ansökan skall vara åtföljd av

1. gällande stadgar,

2. verksamhetsberättelse inklusive ekonomisk redovisning med uppgift om antalet medlemmar vid utgången av föregående verksamhetsår som betalat avgift till organisationen eller till förening som ingår i riksorganisationen,

3. revisionsberättelse,

4. verksamhetsplan inklusive budget för kommande verksamhetsår och 5. senaste årsmötesprotokoll. Inkommer ansökan för sent eller är den bristfällig och efterlevs inte föreläggande att avhjälpa bristerna skall ansökan avvisas, om inte synnerliga skäl talar emot detta.

Dessa föreskrifter träder i kraft två veckor efter det att de utkom från trycket.

STATENS INVANDRARVERK

Erik Stenström

SIVFS 1996:6

Utkom från trycket den 31 maj 1996

Bilaga till SIVFS 1996:6

Ändring i allmänna råd till Statens invandrarverks före- skrifter (SIVFS 1992:7) om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer.

Till 1 & meddelar Statens invandrarverk följande allmänna råd

Riksorganisationen skall ha en allmän kulturell och social inriktning som bas för sin verksamhet. Verksamheten får inte vara begränsad till endast vissa intressegrupper, yrkesgrupper eller ämnesområden som stora delar av invand- rar- och minoritets gruppen inte kan eller normalt inte vill deltaga i. Medlems- föreningar och andra avskiljbara grupper inom riksorganisationen som är begränsad på detta sätt kan inte räknas in i bidragsunderlaget för riksorgani- sationen.

Riksorganisationen skall vara demokratiskt uppbyggd så att Varje medlem oavsett kön har möjlighet att påverka organisationens beslut. En viktig demokratisk fråga är jämställdheten mellan könen inom organisationen vad gäller förtroendepostema och verksamheten. Jämställdhet bör råda i samtliga organisationer som erhåller organisationsstöd, och de böri verksamhetsberät- telsen redovisa sitt jämställdhetsarbete.

Bidrag beviljas endast för organisationens centrala verksamhet. Härmed avses normalt dess kanslifunktion, årsmöten och kommittésammankomster, av riksorganisationen anordnad utbildning, sommarläger, utgivning av för- bundstidning m.m.

Riksorganisationen skall i möjligaste mån vara självfinansierad. Den lägsta acceptabla nivån för självfinansiering bör vara 25 procent. På sikt bör den öka. Medlemsavgifter skall regelmässigt tas ut från medlemmar i såväl riksorgani— sation som dess medlemsförem'ngar. Dessutom bör organisationen bedriva sin verksamhet så att den i möjligaste mån täcker i verksamheten uppkomna kostnader. T.ex. kan inträdesav gifter och kursavgifter tas ut vid skilda tillställ— ningar och lotterier, insamlingar, försäljning m.m. kan anordnas.

Riksorganisationen skall ha sin verksamhet förlagd huvudsakligen i Sverige. Resor utomlands för att delta i konferenser om de egna frågorna m.m. bör endast mycket restriktivt bekostas av organisationsstödet.

Till 2 & meddelar Statens invandrarverk följande allmänna råd

Organisationens stadgar skall överensstärmna med gällande förenings taxis när det gäller rösträtt, kallelse, beslutsmajoritet, stadgeändring och andra regler som skall trygga den enskildes rätt till inflytande inom organisationen. Organisationens arbetsformer skall vidare vara sådana att stadgarnas inne- håll inte kan kringgås. Av årsmötesprotokollen skall framgå att verksamhetsberättelsen godkänts, att styrelsen beviljats ansvarsfrihet, vidare val av revisorer och styrelse, beslut om medlemsavgift samt uppgift om vem eller vilka som tecknar föreningens firma.

Verksamhets— och revisionsberättelsema skall vara utformade i enlighet

— Revisionsberättelse som skall vara utformad i enlighet med gällande redovisningspraxis.

— Verksamhetsplan inklusive budget för kommande verksamhetsår. — Balansräkning uppställd enligt schema i bokföringslagen. — Resultaträkning uppställd enligt schema i bokföringslagen. — Uppgifter om antal betalande medlemmar vid verksamhetsårets slut. — Samtliga handlingar skall vara på svenska Medlemsavgiftema skall särredovisas. Personer som är medlemmar i flera anslutna föreningar räknas endast en gång i bidragshänseende. Organisationen skall ange antalat betalande enskilda medlemmar, både i riksförbundet och i medlemsföreningama samt vidimera detta genom att i en särskilt punkt på balansräkningen ange inkomsten av medlemsavgifter på så sätt att det är lätt för Invandrarverket att se att angivet antal medlemmar överensstämmer med summan inkomster. Organisationen är skyldi g att på begäran visa upp kvitton på mottagna medlemsavgifter.

Ansvarig utgivare: Torgny Svad, Statens invandrarverk, Box 6113, 600 06 Norrköping

ISSN 1102—3902

Statens invandrarverks föreskrifter om ändring i föreskrif- terna (1992:7) om statsbidrag till invandrarnas riks- organisationer

beslutade den 24 september 1997.

Med stöd av 15 5 förordningen (1986:472) om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer föreskriver Statens invandrarverk att 2 & i verkets föreskrif- ter (1992:7) om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer skall ha den lydelse som anges nedan. De allmänna råden till föreskrifterna skall vidare ha det lydelse som framgår av bilagan.

2 & Ansökan om statsbidrag skall ges in till Statens invandrarverk senast den 1 juni ett år och sju månader före bidragsåret. Ansökan skall vara åtföljd av 1. gällande stadgar, 4 2. verksamhetsredovisning bestående av verksamhetsberättelse och ba- lans- och resultaträkning som framlagts för årsmötet samt räkenskapsutdrag ur bokföringen, 3. av revisorerna avgiven revisionsberättelse, som framlagts för årsmötet, 4. senaste årsmötesprotkoll, 5, uppgift om antalet individuellt betalande medlemmar vid verksamhets— årets slut och

6. verksamhetsplan inklusive budget för det verksamhetsår som följ er efter det år som verksamhetsredovisningen omfattar.

Samtliga handlingar skall vara på svenska. Ansökan skall vidare vara god- känd och undertecknad av ordföranden och en godkänd eller auktoriserad revisor.

Inkommer ansökan för sent eller är den bristfällig och efterlevs inte före— läggande att avhjälpa bristerna skall ansökan avvisas, om inte synnerliga skäl talar emot detta.

Dessa föreskrifter träder i kraft två veckor efter det att de utkom från trycket.

STATENS INVANDRARVERK

LENA HÅLL ERIKSSON

Monica Stenlåås

SIVFS 1997 : 13

Utkom från trycket den 30 september 1997

Ändring i allmänna råd till Statens invandrarverks före— skrifter (1992:7) om statsbidrag till invandrarnas riks- organisationer.

Sedan de allmänna råden (1992:7) kungjordes har ett behov av vissa förtyd- liganden uppstått och praxis delvis ändrats. De allmänna råden får därför följande lydelse.

Till 1 & meddelar Statens invandrarverk följande allmänna råd

Riksorganisationen skall ha en allmän kulturell och social inriktning som bas för sin verksamhet. Verksamheten får inte vara begränsad till endast vissa intressegrupper, yrkesgrupper eller ämnesområden som stora delar av riksor- ganisationens medlemmar inte kan eller normalt inte vill deltaga i. Medlems- föreningar och andra avskiljbara grupper inom riksorganisationen som är begränsad på detta sätt kan inte räknas in i bidragsunderlaget för riksorgani- sationen.

Riksorganisationen skall vara demokratisk uppbyggd så att varje medlem oavsett kön har möjlighet att påverka organisationens beslut. En viktig demokratisk fråga är jämställdheten mellan könen inom organisationen vad gäller förtroendepostema och verksamheten. Jämställdhet bör råda i samtliga organisationer som erhåller organisationsstöd, och de bör i verksamhetsberät— telsen redovisa sitt jämställdhetsarbete.

Bidrag beviljas endast för organisationens centrala verksamhet. Härmed avses normalt dess kanslifunktion, årsmöten och kommittésammankomster, av riksorganisationen anordnad utbildning, sommarläger, utgivning av för- bundstidning, m.m.

Riksorganisationen skall i möjligaste mån vara självfinansierad. Den lägsta acceptabla nivån för självfinansiering bör vara 25 procent. På sikt bör den öka. Med självfinansiering avses summan av sådana intäkter som erhållits från den egna verksamheten (exkl. ränteintäkter'och bidrag).

Med självfmansierings grad avses andelen självfinansiering i procent av omsättningen (summan totalaintäkter). Innan sj älviinansierin gs graden beräk- nas skall ränteintäkter och samtliga offentliga bidrag. förutom organisations- stödet från Statens invandrarverk. avräknas från omsättningen. se exempel nedan.

Bilaga 1 A. Organisationsstöd, SIV 600:- B. Bidrag, Ungdomsstyrelsen 250:- C. Projektbidrag 100:- D. Lönebidrag 100:- E. Hemlandsbidrag 100:— F . Ränteintäkt 50:- G. Medlemsavgifter 100:- H. Prenumerationsintäkter 50:-

1. Övriga aktivitetsintäkter (specificerade) 50:- J. OMSÄ'I'I'NING (totala intäkter) 1 400:—

K. Självfinansiering: G+H+I: 100:- + 50:- + 50:— = 200:— (summa intäkter från egen verksamhet)

L. Omsättning för beräkning av självfinansieringsgrad: J—B—C—D—E—F: 1.400:- — 250:- — 100:- — lOO:- —— 100:— — 50:- = 800:-

Självlinansieringsgrad: K/L: ZOO/800 = 25%

Organisationen skall i verksamhetsplanen redovisa hur den avser öka sj älvfinansierings graden. Påföljande år skall vidtagna samt planerade åtgärder för en fortsatt ökning av självfmanserings graden redovisas i verksamhetsbe- rättelsen respektive verksamhetsplanen. En organisation som har en lägre självfinansieringsgrad än 25 % skall redovisa när (vilket år) den bedömer att självfinansieringsgraden uppgår till 25%.

Medlemsavgifter skall regelmässigt tas ut från medlemmamai såväl riksor— ganisationen som dess medlemsföreningar. Dessutom bör organisationen bedriva sin verksamhet så att den i möjligaste mån täcker vid olika aktiviteter uppkomna kostnader. Till exempel kan inträdesavgifter och kursav gifter tas ut vid skilda tillställningar liksom lotterier, insamlingar, försäljning m.m. kan anordnas.

Riksorganisationen skall ha sin verksamhet förlagd huvudsakligen i Sverige. Resor utomlands för att delta i konferenser om de egna frågorna m.m. bör endast mycket restriktivt bekostas av organisationsstödet. Utlandsresor skall särredovisas i den ekonomiska redovisningen, på resultatrapportens kostnads- sida

'Till & meddelar Qinfo-ne ; v nämnar-l; Fån-anda "männa råd - _) ...—..... ... .., ..,. _. .. ... .--. ...-J.... .. -.....— ...—.

ut. _- ... . m . ... ..... . .. ...—...-

Råden knyter an till respektive punkter i paragrafen.

L Stad g ar Organisationens stadgar skall vara utformade i enlighet med gällande fören— in gspraxis. Organisationens arbetsformer skall vidare vara sådana att stadgar- na efterlevs och att den enskildes rätt till inflytande inom organisationen tillgodoses.

Verksamhetsredovisningen till årsmötet skall vara undertecknad av samtliga i styrelsen och påtecknad av revisorerna. Den ekonomiska redovisningen till årsmötet bör upprättas i enlighet med reglerna om årsbokslut enligt gällande bokföringslag. Som komplement till den ekonomiska redovisningen skall bifogas räkenskapsutdrag ur bokföringen motsvarande balans- och resultat- rapporter, som detaljerat beskriver vad som ingår i de olika posterna i den ekonomiska redovisningen så att självfinansieringsgraden kan beräknas.

3_.Revisionsberättelse Revisionsberättelsen skall vara utformad enligt gällande praxis.

& Årsmötesprotokoll

Av årsmötesprotokollet skall framgå att kallelse till mötet gått ut till medlem- marna på det sätt som stadgarna föreskriver, att verksamhetsredovisningen godkänts av årsmötet, att styrelsen beviljats ansvarsfrihet, vidare val av revisorer och styrelse samt beslut om medlemsavgift.

_5_. Medlemmar och medlemsavcrifter Antalet individuellt betalande medlemmar och totalt antal medlemmar vid verksamhetsårets slut skall för varje medlemsförening redovisas i en särskild förteckning över medlemsföreningar. I förteckningen skall även motsvarande uppgift för till riksorganisationen direktanslutna medlemmar redovisas. För- teckningen skall innehålla adressuppgifter till medlemsföreningarna och den skall vara undertecknad av förbundets revisorer.

Medlemsavgiften till riksorganisationen kan variera mellan olika medlems— kategorier. Medlemskategorier kan vara enskilt anslutna medlemmar via lokalföreningar/avdelningar, enskilt direktanslutna medlemmar till riksorga- nisationen, familjemedlemskap m.fl. Medlemsavgiften kan också variera mellan olika grupper, t.ex. ungdom och vuxna.

Om medlemsavgiftens storlek vaierar mellan olika medlemskategorier och/ eller grupper skall medlemsavgiften och antalet medlemmar för varje kategori och grupp särredovisas på särskild bilaga.

Om andra beräkningssystem för medlemsavgifter tillämpas, där medlems- avgiftema t.ex. varierar stegvis efter antalet medlemmar, skall medlemsavgif- tema och antalet medlemmar i varje steg särredovisas på bilagan.

Intäkten av medlemsavgifter skall särredovisas i resultatrapporten. Riksor— ganisationen är skyldig att på begäran visa upp verifikationer på mottagna medlemsavgifter.

Förening som är ansluten till flera riksförbund, som vart och ett erhåller organisationsstöd från Statens invandrarverk. räknas endast som bidragsgrun- dande i en riksorganisation. Person som är medlem i flera till riksorganisatio- nen anslutna föreningar räknas endast en gång som bidragsgrundande med- lem.

Kravet att ansökan skall vara godkänd och undertecknad av auktoriserad eller godkänd revisor innebär att revisorn intygar handlingarnas äkthet och riktighet. Detta förutsätter att revisorn beretts tillfälle att utföra erforderlig granskning.

Ansvarig utgivare: Torgny Svad. Statens invandrarverk, Box 61 13, 600 06 Norrköping

ISSN 1102-3902

Statens invandrarverks föreskrifter om ändring i föreskrif- terna (SIVFS 1992:8) om bidrag till avgränsade invandrar- politiska projekt

beslutade den 6 september 1996.

Med stöd av 3 5 förordningen (1990:632) om bidrag till avgränsade invand- rarpolitiska projekt föreskriver Statens invandrarverk att 1 5 i verkets före- skrifter (SIVFS 1992z8, senaste ändring 1994:5) om bidrag till avgränsade invandrarpolitiska projekt skall ha följande lydelse:

1 5 Ansökan om bidrag till ett avgränsat invandrarpolitiskt projekt skall lämnas in till Statens invandrarverk senast den 30 november varje år. Lokala, regionala och centrala organisationer skall lämna in sina ansökningar till Statens invandrarverks regionkontor. Ansökan om stöd till etablering av riksorganisationer skall lämnas in till Statens invandrarverks huvudkontor.

Av ansökan skall framgå:

1. sökandens namn, adress och telefonnummer

2. sökandens ordinarie verksamhet

3. det planerade projektets innehåll med uppgift om på vilket sätt det beräknas främja goda etniska relationer, stärka invandrarnas organisationsliv eller förbereda flyktingars återvandring till hemlandet

4. beräknade tids- och kostnadsramar med uppgift om hur och till vilken del sökanden själv skall bidraga till att bekostaprojektet samt vad andra eventuella bidragsgivare svarar för.

I bilaga till dessa föreskrifter finns intagna allmänna råd för tillämpningen.

2 & Kommuner och myndigheter kan beviljas bidrag för projekt som bedrivs i samverkan med en eller flera föreningar, organisationer eller religiösa sammanslutningar förutsatt att projektet ej ligger inom vad kommunen eller myndigheten enligt lag eller förordning själv har att ansvara för.

SIVFS 1996:8

Utkom från trycket den 27 september 1996

Dessa föreskrifter träder i kraft två veckor efter det att de utkom från

trycket.

STATENS INVANDRARVERK

LENA HÅLL ERIKSSON

Erik Stenström

Ändring i allmänna råd till Statens invandrarverks föreskrifter om bidrag till avgränsade invandrarpolitiska projekt.

Till föreskrifterna meddelar Statens invandrarverk följande allmänna råd:

Med projekt som syftar till att främja goda etniska relationer avses normalt opinions— och attitydpåverkande verksamhet i invandrar- och flyktingfrågor. Sådan verksamhet ärb1.a. projekt som leder till eller innebär större samverkan mellan svenskar och invandrare, samt mellan olika invandrargrupper. Det kan även handla om projekt som underlättar för invandrare att delta i det svenska föreningslivet liksom information, utbildning och utvärdering av opinionsarbete inom föreningslivet eller annan utåtriktad samhällspåverkan.

Projekt som syftar till att stärka invandrarnas organisationsliv kan utgöras av stöd till samverkan mellan svenska organisationer och invandrare och deras organisationer, stöd till invandrarnas föreningsliv, stöd till social och kulturell verksamhet inom dessa föreningar samt stöd till riksorganisationer som ej erhåller organisationsstöd liksom publikationsstöd till företrädesvis eftersatta och nya språkgrupper.

Projekten skall delvis vara självfinansierade. Sökanden måste alltså själv aktivt verka'för att bekosta projektet genom uppsökande verksamhet, avgifter, insamling—m.m. samt för att begränsa uppkomna kostnader i projektet.

Flyktingar/invandrare skall normalt samverka i svenska organisationers projekt. Projekten skall vara väl förankrade inom den egna organisationen samt hos sarnarbetspartnem. Projektet skall vidare syfta till att dess resultat och erfarenheter kan föras in i organisationens ordinarie verksamhet.

Varje bidrag är ett engångsbidrag. Rätten till framtida bidrag påverkas inte av tidigare ställningstaganden utan varje ansökan prövas individuellt utifrån i varje enskilt fall angivna förutsättningar.

Bidrag skall inte beviljas till enskilda personer, enskilda aktiviteter eller till ordinarie löpande verksamhet. Ej heller för verksamhet utomlands. Bidrag skall slutligen inte utgå till verksamhet som stöds helt av annan myndighet, redan prövad och utvärderad verksamhet eller till en stor del av lönekostna- derna inom ett projekt.

Kronologisk förteckning

l. Omstruktureringar och beskattning. Fi.

2. Tänder hela livet — nytt ersättningssystem för vuxentandvård. S.

3. Välfärdens genusansikte. A.

4. Män passar alltid? Nivå— och organisationsspecifrka processer med exempel från handeln. A.

5. Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och maktdiskurser. A.

6. Ty makten år din Myten om det rationella arbetslivet och detjåmstållda Sverige. A.

7. Översyn av rörelse- och tillsynsregler för kollektiva försäkringar. Fi

8. Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och Systembolagets produkturval. S.

9. Integritet — Effektivitet - Skattebrott. Fi. 10.Campus för konst. U.

11.Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden. U. 12. Självdeklaration och kontrolluppgifter — förenklade förfaranden. Fi. 13. Säkrare kemikaliehantering. Fö l4.E-pengar — nåringsråttsliga frågor. Fi.

15.Gröna nyckeltal —— indikatorer för ett ekologiskt hållbart samhälle. M. 16.Når åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om bemötande av personer med funktionshinder. S. 17.Samordning av digital marksänd TV. Ku. 18.En gräns — en myndighet? Fi.

l9.lT och regional utveckling. 120 exempel från Sveriges län. K. 20.IT-kommisionens hearing om infrastrukturen för digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen 1997-10-24. K. 21 .Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. Hearing anordnad av IT kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-l l—l4.K. 22.Försåkringsgaranti.

Ett garantisystem för försåkringsersåttningar. Fi. B. Staten och exportfmansieringen. N. 24. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn av fiskeriadminislrationen m.m. Jo. 25. Tre städer. En storstadspolitik för hela landet.

+ 4 st bilagor. S. 26. Från hembränt till Mariakliniken.

— fakta om ungdomar och svartsprit. S.

27.Nya ledningsregler för bankaktiebolag och försäkringsbolag. Fi. %. Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel och samordnad läkemedelsförsörjning. S.

29. 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa fall — en översyn. UD. 30. Utlandsstyrkan. Fö. 31.Det gäller livet. Stöd och vård till barn och

ungdomar med psykiska problem. + Bilaga. S. 32.Råttssåkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid

psykiatrisk tvångsvård. S. 33.Historia, ekonomi och forskning.

Fem rapporter om idrott. In. 34.Företagare med restarbetsförmåga. S. 35.Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. M. 36.1dentifrering och identitet i digitala miljöer

— Referat från en hearing den 12 november 1997.

II"-kommissionens rapport 4/98. K. 37.Den framtida arbetsskadeförsäkringen. S. 38.Vad får vi för pengarna? — Resultatstyrning av

statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området. S. 39.Det fmsk—svenska grånsålvssamarbetet. M. 40.BROTlSOFFER.

Vad har gjorts? Vad bör göras? Ju. 41.Låkemedelsinformation för alla. S. 42.Försvarsmaktsgemensam utbildning för

framtida krav. Fö. 43.Hur skall Sverige må bättre?

— första steget mot nationella folkhälsomål. S. 44.En samlad vapenlagstin'ning. Ju. 45.Sotning i framtiden. Fö. 46.0m buggning och andra hemliga tvångsmedel. Ju. 47.Bulvaner och annat. Ju. 48.Kontrollerad och ifrågasatt?

— intervjuer med personer med funktionshinder. S. 49. Konsekvenser av att taxfreeförsåljningen avvecklas inom EU. K. 50.De 39 stegen. Låkemedelsutredningar under

] 900-talet och annat underlagsmaterial till Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. S. 51.Vuxenutbildning och livslångt lärande.

Situationen inför och under första året med kunskapslyftet. U. 52.Utstationering av arbetstagare. A. 53.Ta vara på möjligheterna i Östersjöregionen. N. 54.Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt

för mindre företag. Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikations-

departementet, Närings- och handelsdepartementet

och Industriförbundet. Rotundan, Rosenbad 1997-1 1-18.K. 55. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. SB.

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa och tillfälligt arbete. Fi 57.DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd. U. 58.1T och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. lT-kommissionens rapport 6/98. K. 59.Räddningstjänsten i Sverige — Rädda och Skydda. Fö. 60.Kring Hallandsåsen. M. 61.Livsmedelstillsyn i Sverige. Jo. 62.Kampanj med kunskaper och känslor. Om kärnavfallsomröstningen i Malå kommun 1997 . M. 63. En god affär i Motala. Demokratiutredningens skriftserie. SE. 64. Bättre och mertillgänglig information. Småföretagsdelegationens rapport 2. N. 65. Nya tider, nya förutsättningar... lT-kommissionens rapport 8/98. K. 66. FUNKIS — funktionshindrade elever i skolan. U. 67. Socialavgiitslagen. S. 68. Kunskapsläget på kårnavfallsområdet 1998. M. 69. Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. U. 70. Skolan, IT och det livslånga lärandet. Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och IT-kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, IT-kommmissionens rapport 7/98. K. 71. Den kommunala revisionen - ett demokratiskt kontrollinstrument. In. . Kommunalaf'mansförbund. Fi. . Organisationer Mångfald Integration — Ett framtida system för statsbidrag till invandrarnas riksorganisationermfl. In.

är?!

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. [55] En god affär i Motala. Demokratiutredningens skriftserie. [63]

J ustitiedepartementet

BROTTSOFFER. Vad har gjorts? Vad bör göras? [40] En samlad vapenlagstifining. [44] Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. [46] Bulvaner och annat. [47 ]

Utrikesdepartementet

1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa fall — en översyn. [29]

Försvarsde artementet Säkrarekemikalie antering. [13] Utlandsstyrkan. [30] Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtidakrav. [42] Sotningiframtiden. [45] Räddningstjänsten i Sverige

— Rädda och Skydda. [59]

Socialdepartementet

Tänder hela livet — nytt ersätmingssystem för vuxentandvård. [2] Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och Systembolagets produkturval. [8] När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om bemötande av personer med funktionshinder. [16] Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. + 4 st bilagor. [25] Från hembränt till Mariakliniken. — fakta om ungdomar och svartsprit. [26] Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel och samordnad läkemedelsförsörjning. [28] Det gäller livet. Stöd och vård till barn och ungdomarmed psykiska problem. + Bilaga. [3 l] Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid psykiatrisk tvångsvård. [32] Företagare med restarbetsförmåga. [34] Den framtida arbetsskadeförsäkringen. [37] Vad får vi för pengarna? — Resultatstyrning av statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området. [3 8] Läkemedelsinfonnation för alla. [4 l ]

Hur skall Sverige må bättre? — första steget mot nationella folkhälsomål. [43] Kontrollerad och ifrågasatt? — intervjuer med personer med funktionshinder. [48] De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under 1900-talet och annat underlagsmaterial till Läkemedel ivård ochhandel, SOU 1998128. [50] Socialavgiftslagen. [67]

Kommunikationsdepartementet

IT och regional utveckling. 120 exempel från Sveriges län. [19] lT-kommisionens hearing om infrastrukturen för digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen 1997-10-24. [20] Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. Hearing anordnad av IT kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-11-14.[21] Identifiering och identitet i digitala miljöer.

— Referat från en hearing den 12 november 1997. IT-kommissionens rapport 4/98. [36] Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen awecklas inom EU. [49] Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag. Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikations- departementet, Närings- och handelsdepartementet och Industriförbundet. Rotundan, Rosenbad 1997-l 1-18. [541 IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. IT-kommissionens rapport 6/98. [58]

Nya tider, nya förutsättningar... IT—kommissionens rapport 8/98. [65] Skolan, IT och det livslånga lärandet. Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och IT-kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, lT-kommmissionens rapport 7/98. K. [70]

Finansdepartementet

Omstruktureringar och beskattning. [1] Översyn av rörelse- och tillsynsregler för kollektiva försäkringar. [7]

Integritet — Effektivitet — Skattebrott. [9] Självdeklaration och kontrolluppgifter — förenklade förfaranden. [12]

E-pengar— näringsrättsliga frågor. [14]

En gräns — en myndighet? [18]

Försäkringsgaranti.

Ett garantisystem för försäkringsersättningar. [22]

___—__

Systematisk förteckning

Nya ledningsregler för bankaktiebolag och försäkringsbolag. [27] Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa och tillfälligt arbete. [56] Kommunala fmansförbund. [72]

Utbildningsdepartementet

Campus för konst [10] Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden. [1 ]] Vuxenutbildning och livslångt lärande. Situationen inför och under första året med kunskapslyftet. [51] DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd. [57]

FUNKIS — funktionshindrade elever i skolan. [66] Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. [69]

Jordbruksdepartementet Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn av fiskeriadministrationen m.m. [24] Livsmedelstillsyn i Sverige. [61]

Arbetsmarknadsdepartementet

Välfärdens genusansikte. [3] Män passar alltid? Nivå- och organisationsspecifika processer med exempel från handeln. [4]

Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och maktdiskurser. [5] Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivet och detjämställda Sverige. [6] Utstationering av arbetstagare. [52]

Kulturd epa rtementet Samordning av digital marksändTV. [17]

Närings- och bandelsdepartementet

Staten och exportfinansieringen. [23] Ta vara på möjligheterna i Östersjöregionen. [53] Bättre och mer tillgänglig information. Småföretagsdelegationens rapport 2. [64]

Inrikesdepartementet

Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter om idrott. [3 3]

Den kommunala revisionen - ett demokratiskt kontrollinstrument. [71] Organisationer Mångfald Integration — Ett framtida system för statsbidrag till invandrarnas riksorganisationerm.fl. [73]

Miljödepartementet

Gröna nyckeltal — Indikatorer för ett ekologiskt hållbart samhälle. [15]

Förordningartillmiljöbalken. + Bilagor. [35] Det fmsk—svenska gränsälvssam arbetet. [39] Kring Hallandsåsen. [60] Kampanj med kunskaper och känslor. Om kärnavfallsomröstningen iMalå kommun 1997 . [62] Kunskapsläget på kämavfallsområdet 199 8. [68]

POSTADRESS: 106 47 STOCKHOLM FAx 08-690 91 91,TELEFON 08—690 91 90 E—POST: fritzes. order©liber.se lNTERNET:WWW.fritzes.se