HSLF-FS 2019:30

HSLF-FS

2019:30

Utkom från trycket

den 30 december 2019

Gemensamma författningssamlingen

avseende hälso- och sjukvård,

socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2019-12-6532

Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen

Socialstyrelsens allmänna råd

om handläggning av ärenden som gäller unga

lagöverträdare;

beslutade den 17 december 2019.

Tillämpningsområde

I dessa allmänna råd ges rekommendationer till socialnämnden vid

handläggning av ärenden enligt

– lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöver-

trädare, LUL,

– lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

LVU, och

– socialtjänstlagen (2001:453), SoL,

då det gäller barn och unga som är misstänkta för brott eller dömda

till påföljd för brott.

Med unga avses i de allmänna råden personer som har fyllt 18 men

inte 21 år.

Kompetens enligt 3 kap. 3 § andra stycket SoL

Den personal som handlägger ärenden som avser barn och unga som

är misstänkta för brott eller dömda till påföljd för brott bör ha kun-

skaper i att bedöma risk- och skyddsfaktorer vad gäller normbrytande

beteende.

Utredning enligt 31 § andra stycket LUL

Socialnämndens begäran hos åklagare eller polis om en utredning om

brott som avser ett barn som inte har fyllt femton år bör

– göras skriftligt, och

– innehålla de skäl som ligger till grund för nämndens bedömning att

en utredning behövs.

HSLF-FS

2019:30

2

Utredning enligt 11 kap. 1 § SoL

Bedöma risk för ogynnsam utveckling

När socialnämnden gör en utredning som avser ett barn eller en ung

person som är misstänkt för att ha begått brott, bör den innefatta en

bedömning av om barnet eller den unge riskerar att återfalla i brott

eller riskerar att utvecklas ogynnsamt i övrigt.

Om det är lämpligt, bör nämnden använda standardiserade bedöm-

ningsmetoder vid riskbedömningen.

Överväga åtgärd vid häktning

I det fall socialnämnden får information från åklagare eller polis

om att ett barn riskerar att häktas, bör den överväga om det som ett

alternativ till häktning t.ex. finns förutsättningar för ett omedelbart

omhändertagande med stöd av 6 eller 6 a §§ lagen (1990:52) med sär-

skilda bestämmelser om vård av unga.

I det fall rätten har beslutat att häkta barnet, bör nämnden fortlö-

pande överväga om det finns förutsättningar för ett omhändertagande

med stöd av samma lag. Nämnden bör även överväga om barnet har

behov av andra åtgärder.

Erbjudande om medling enligt 5 kap. 1 c § SoL

Socialnämnden bör fråga det barn eller den unga person som är miss-

tänkt för att ha begått brott om han eller hon samtycker till att bli kon-

taktad av någon från medlingsverksamheten. Frågan bör ställas om

brottet är anmält till Polismyndigheten och barnet eller den unge har

erkänt gärningen eller delaktighet i den, om det inte framgår att barnet

eller den unge redan har samtyckt till en sådan kontakt.

När den som är misstänkt för brott är ett barn, bör nämnden, med

beaktande av bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen

(2009:400), informera vårdnadshavaren om att barnet har tillfrågats

om någon från medlingsverksamheten får kontakta barnet.

Yttrande enligt 11 § LUL

Utöver vad som anges i 11 § lagen (1964:167) med särskilda bestäm-

melser om unga lagöverträdare bör ett yttrande innehålla uppgifter om

– vilka brottsmisstankar som ligger till grund för det,

– på vilket sätt de åtgärder som socialnämnden föreslår syftar till att

motverka att barnet eller den unge utvecklas ogynnsamt,

– vilken inställning barnet eller den unge har till ungdomstjänst, och

– vilken inställning barnet eller den unge har till att bli kontaktad av

medlingsverksamheten.

HSLF-FS

2019:30

3

Yttrandet kan vidare innehålla uppgifter om behov av tolk, och i så fall

på vilket språk, samt behov av annat kommunikationsstöd.

När åklagare eller undersökningsledare begär det eller nämnden

finner det nödvändigt att yttrandet innefattar en redogörelse för bar-

nets eller den unges personliga utveckling och levnadsomständigheter

i övrigt, bör den t.ex. beskriva hans eller hennes

– familjesituation,

– sociala relationer,

– skolgång och fritid,

– hälsa,

– attityder och värderingar,

– sociala beteende,

– bruk av alkohol eller andra droger, och

– tidigare kriminalitet.

Yttrandet bör begränsas till att innehålla uppgifter som är tillräck-

liga, väsentliga och ändamålsenliga i förhållande till vad som kan ha

betydelse för dels åklagarens beslut om huruvida åtal ska väckas eller

straffvarning ska meddelas, dels för domstolens val av påföljd.

Verkställighet av ungdomstjänst enligt 5 kap. 1 b § SoL

Informera om ungdomstjänst

I det fall ett barn eller en ung person har dömts till ungdomstjänst bör

socialnämnden informera barnet och dess vårdnadshavare eller den

unge om

– vad ungdomstjänst innebär, och

– vikten av att följa de krav som följer av en dom på ungdomstjänst.

Ge möjlighet att framföra önskemål

Socialnämnden bör ge det barn eller den unga person som har dömts

till ungdomstjänst möjlighet att framföra önskemål om

– arbetsplats eller typ av arbetsplats, och

– tidpunkt för när ungdomstjänsten ska påbörjas.

Besluta om arbetsplats

Innan socialnämnden fattar beslut om var ungdomstjänsten ska verk-

ställas bör nämnden kontrollera att den tilltänkta arbetsplatsen bl.a.

kan ge barnet eller den unge

– meningsfulla arbetsuppgifter, och

– det stöd som behövs för att utföra arbetsuppgifterna.

HSLF-FS

2019:30

4

Nämnden bör tillsammans med barnet eller den unge göra ett besök på

den tilltänkta arbetsplatsen.

Om barnet eller den unge har föreslagit en arbetsplats, bör nämnden

tillmötesgå önskemålet under förutsättning att det är

– till barnets bästa, och

– förenligt med nämndens krav på ungdomstjänstplatser.

Utse handledare

Innan socialnämnden utser en handledare för barnet eller den unge

bör nämnden göra en bedömning av om den tilltänkta personen är

lämplig för uppdraget. Nämnden kan t.ex.

– träffa personen,

– överväga om personen ska visa upp ett utdrag ur Polismyndighe-

tens belastningsregister, och

– efter samtycke från personen kontakta eventuella referenspersoner.

Upprätta arbetsplan

Utöver vad som anges i 5 kap. 1 d § socialtjänstförordningen (2001:937)

bör en arbetsplan innehålla namn på och kontaktuppgifter till

– handledaren,

– eventuella andra kontaktpersoner på arbetsplatsen, och

– kontaktpersoner inom socialtjänsten.

Av samma paragraf i förordningen framgår det bl.a. att en arbetsplan

ska innehålla uppgifter om var arbetet ska utföras samt de övriga vill-

kor som är nödvändiga för verksamheten.

Övriga villkor kan t.ex. vara att barnet eller den unge

– håller överenskomna arbetstider,

– iakttar alkohol- och drogfrihet, och

– anmäler sjukdom eller annan frånvaro på det sätt som socialnämn-

den har bestämt.

Nämnden bör upprätta arbetsplanen i samförstånd med barnet eller

den unge.

När planen omfattar ett barn, bör nämnden informera vårdnads-

havaren om innehållet i planen med beaktande av bestämmelserna i

offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Följa upp arbetsplanen

Socialnämnden bör ha regelbunden kontakt med barnet eller den unge

och handledaren för att kontrollera att arbetsplanen följs. Nämnden

HSLF-FS

2019:30

5

bör fortlöpande dokumentera hur barnet eller den unge sköter ung-

domstjänsten.

Särskilt kvalificerad kontaktperson enligt 3 kap. 6 b §

andra stycket SoL och 22 § LVU

Innan socialnämnden utser en särskilt kvalificerad kontaktperson för

barnet eller den unge bör nämnden försäkra sig om att den tilltänkta

personen är lämplig för uppdraget och har den kompetens som behövs

med utgångspunkt i uppdragets innehåll och svårighetsgrad.

Nämnden bör t.ex.

– träffa personen,

– be personen visa upp ett utdrag ur Polismyndighetens belastnings-

register, och

– efter samtycke från personen kontakta eventuella referenspersoner.

Den särskilt kvalificerade kontaktpersonen bör få kontinuerligt stöd

och handledning i sitt uppdrag.

Underrättelse till Åklagarmyndigheten enligt 12 kap. 8 §

SoL

Socialnämnden bör underrätta Åklagarmyndigheten om barnet eller

den unge som har dömts till ungdomstjänst eller ungdomsvård t.ex.

– uteblir från arbetspass vid upprepade tillfällen och utan godtagbara

skäl,

– begår brott på arbetsplatsen,

– vägrar att medverka i beslutade insatser utan godtagbara skäl, eller

– inte kan genomföra utdömd ungdomstjänst eller planerade vårdin-

satser, helt eller delvis, inom rimlig tid.

Åklagarmyndigheten bör även underrättas, om de beslutade insatser-

na inte längre står till buds.

Underrättelsen bör vara skriftlig och innehålla de uppgifter som är

nödvändiga för att åklagare ska kunna ta ställning till vilka åtgärder

som kan vidtas med stöd av 30 b § lagen (1964:167) med särskilda

bestämmelser om unga lagöverträdare eller 32 kap. 4 § brottsbalken.

Uppföljning enligt 5 kap. 1 § SoL

Socialnämnden bör erbjuda barnet eller den unge en uppföljande kon-

takt i anslutning till att ungdomstjänst eller ungdomsvård avslutas.

HSLF-FS

2019:30

6

Dessa allmänna råd ersätter Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS

2008:30) om handläggning av ärenden som gäller unga lagöverträdare.

Socialstyrelsen

URBAN LINDBERG

Cecilia Molinder Berglund

HSLF-FS

2019:30

7

HSLF-FS

2019:30

8

HSLF-FS kan laddas ned eller beställas via

Socialstyrelsens publikationsservice

webb: www.socialstyrelsen.se/publikationer

e-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se

Åtta45 tryckeri AB, Stockholm, 2019