KOVFS 2019:3
Konsumentverkets allmänna råd för marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter
Konsumentverkets författningssamling
ISSN 0347-8041 (tryckt), 2003-1068 (online)
Ansvarig utgivare: Elin Söderlind
KOVFS
2019:3
Utkom från trycket
den 19 december 2019
Konsumentverkets allmänna råd för marknadsföring
av tobaksvaror till konsumenter;
beslutade den 11 december 2019.
Konsumentverket beslutar följande allmänna råd. Dessa ansluter till
bestämmelserna om marknadsföring och sponsring i lag (2018:2088) om
tobak och liknande produkter och till marknadsföringslagen (2008:486).
Avsnitt 1. Inledande bestämmelser
1.1 Inledning
Allmänna råd är rekommendationer om tillämpningen av en författning
som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. Allmänna
råd syftar till att främja en enhetlig tillämpning av en viss författning och
ska bidra till utveckling av en viss riktning av praxis, men binder formellt
inte den som råden är riktade till.
Efter vissa av de allmänna råden följer kommentarer som syftar till att
underlätta förståelsen av de allmänna råden och fungera som vägledning.
1.2 Tillämpning
Dessa allmänna råd gäller vid tillämpning av reglerna om marknadsföring
och sponsring i lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter.
Bestämmelserna tillämpas som huvudregel när marknadsföringen har
effekt på eller riktar sig till den svenska marknaden. En helhets-
bedömning får göras i det enskilda fallet, där till exempel språk, valuta
och andra nationella kännetecken som används är av betydelse.
Dessa allmänna råd omfattar endast marknadsföring som riktas till
konsumenter.
1.2.1 Undantag från rådens tillämpning
Dessa allmänna råd omfattar inte:
-
tv-sändningar och webbplatser m.m. som enligt radio- och tv-
lagen (2010:696) respektive lag (2002:562) om elektronisk
handel och andra informationssamhällets tjänster inte faller
under svensk rätt,
-
marknadsföring av produkter som enligt annan lagstiftning är
klassificerade som narkotika, hälsofarliga varor, läkemedel eller
medicintekniska produkter,
-
örtprodukter för rökning, och
-
andra produkter än tobaksvaror som innehåller nikotin.
1.2.2 Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare med tobak
Om en elektronisk cigarett eller påfyllningsbehållare till någon del
innehåller tobak ska reglerna för marknadsföring av tobaksvaror tillämpas
för produkten.
1.3 Definitioner
Med tobaksvara avses produkter som kan förbrukas och som helt eller
delvis består av tobak, även genetiskt modifierad sådan.
Kommentar
Begreppet tobaksvara omfattar till exempel cigaretter, cigarrer, cigariller,
pip- och rulltobak, snus, tuggtobak, portionstobak, råtobak, tobak för
användning i näsan och tobak till vattenpipa
.
Med försäljningsställe avses en viss lokal eller ett annat avgränsat
utrymme för detaljhandel.
Kommentar
Lokaler och utrymmen där det bedrivs partihandel omfattas exempelvis
inte av begreppet.
Enligt Konsumentverkets bedömning är det fysiska försäljningsställen
som avses, vilket innebär att inte heller webbsidor bör anses utgöra ett
försäljningsställe (se vidare i avsnitt 3.1).
1.4 Vissa begrepp
Begreppet marknadsföring definieras i 3 § marknadsföringslagen
(2008:486). Med marknadsföring förstås reklam och andra åtgärder i
näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och
tillgången på produkter, inbegripet en näringsidkares handlande,
underlåtenhet eller någon annan åtgärd eller beteende i övrigt före, under
eller efter försäljning eller leverans av produkter till konsumenter eller
näringsidkare.
Begreppet kommersiell annons har en något smalare innebörd än
begreppet marknadsföring. Med begreppet avses en framställning som
kan sägas ingå i en annons (och inte i till exempel redaktionell text).
Vidare ska annonsen vara kommersiell. Det innebär dels att det av
innehållet framgår att meddelandet är avsett att främja avsättningen av en
tobaksvara. Dels ska annonsmeddelandet ha rent kommersiella
förhållanden till föremål, det vill säga avse en näringsidkares
näringsverksamhet och en däri tillhandahållen vara.
Begreppet tillfälligt försäljningsställe avser i dessa råd fysiska
försäljningsställen där tobaksvaror tillhandahålls under en begränsad
period, exempelvis på festivaler, konserter, mässor och andra
arrangemang.
Avsnitt 2. Regler för all marknadsföring av tobaksvaror
2.1 Huvudregeln
Av 4 kap.1–2 §§ lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter
framgår att all marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter som
huvudregel är förbjuden.
2.2 Tillåten marknadsföring
Från huvudregeln finns tre undantag som möjliggör viss marknadsföring
av tobaksvaror.
2.2.1 Försäljning av tobaksvaror
Marknadsföring som endast består i att tillhandahålla tobaksvaror för
försäljning är tillåten enligt 4 kap. 2 § st. 1 p. 2 lag (2018:2088) om tobak
och liknande produkter.
2.2.2 Marknadsföring inne på försäljningsställen
Kommersiella meddelanden inne på försäljningsställen för tobaksvaror är
tillåtna enligt 4 kap. 2 § st. 1 p. 3 lag (2018:2088) om tobak och liknande
produkter. Sådana meddelanden får dock inte vara påträngande,
uppsökande eller uppmana till bruk av tobak.
För närmare vägledning om kommersiella meddelandens utformning och
placering, se avsnitt 2.3.
2.2.3 Medier som omfattas av tryckfrihetsförordningen (1949:105) och
yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469)
Av 4 kap. 2 § st. 1 p. 1 lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter
framgår att marknadsföringsförbudet inte gäller i tryckta skrifter på vilka
tryckfrihetsförordningen (1949:105) är tillämplig eller i överföringar eller
tekniska upptagningar på vilka yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) är
tillämplig.
Enligt 4 kap. 1 § p. 1–3 lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter
gäller dock ett förbud mot kommersiella annonser i periodiska skrifter
eller andra jämförbara skrifter på vilka tryckfrihetsförordningen
(1949:105) är tillämplig, i ljudradio- eller tv-program eller tv-sändningar
över satellit som omfattas av radio-_och_tv-lagen (2010:696) och i andra
överföringar eller tekniska upptagningar på vilka yttrandefrihets-
grundlagen (1991:1469) är tillämplig.
Allmänt råd
Utrymmet att marknadsföra tobaksvaror i periodiska skrifter eller andra
jämförbara skrifter på vilka tryckfrihetsförordningen (1949:105) är
tillämplig, eller i överföringar eller tekniska upptagningar på vilka
yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) är tillämplig, bör anses ytterst
begränsat.
Kommentar
En väsentlig del av den marknadsföring som förekommer i medier som
omfattas av tryckfrihetsförordningen (1949:105) och
yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) torde falla in under begreppet
kommersiell annons
(se avsnitt 1.4).
2.3 Marknadsföring inne på försäljningsställen
Enligt 4 kap. 2 § st.1 p. 3 lag (2018:2088) om tobak och liknande
produkter får kommersiella meddelanden inne på försäljningsställen inte
vara påträngande, uppsökande eller uppmana till bruk av tobak. I följande
avsnitt preciseras vad dessa krav innebär.
Allmänt råd
Undantaget för kommersiella meddelanden inne på försäljningsställen bör
tolkas restriktivt, eftersom huvudregeln är att marknadsföring av
tobaksvaror inte alls är tillåten.
Information om att tobaksvaror säljs är tillåten, liksom varulistor,
prislistor och liknande kommersiella meddelanden som endast fyller
funktionen att göra det möjligt för konsumenter att skilja mellan olika
tobaksvaror. En återhållsam exponering av varumärken och reklamskyltar
av måttfull karaktär tillåts, men bör endast förekomma på den plats på
säljstället där tobaksvarorna säljs.
2.3.1 Utformning av tillåten marknadsföring
2.3.1.1 Generella utgångspunkter
Allmänt råd
Marknadsföring av tobaksvaror ska utformas på ett återhållsamt och
neutralt sätt.
Utformningen av kommersiella meddelanden ska begränsas till relevanta
fakta rörande varan och dess egenskaper, presenterade i så saklig form
som möjligt och utan ovidkommande inslag.
Inbjudande eller övertalande marknadsföring är inte tillåten.
Marknadsföring som framhåller bruk av tobaksprodukter som ett naturligt
inslag i umgänget människor emellan, som en trivsel-/stämningsskapande
faktor eller som skapar en koppling till en viss livsstil är inte tillåten.
Marknadsföringen bör inte heller i övrigt anspela på känslor och
stämningar.
Marknadsföringen bör inte väcka särskild uppmärksamhet, genom att
exempelvis låta rubrik och layout vara särskilt framträdande eller slående.
Det kommersiella meddelandet ska bedömas som en helhet. Förutom
själva bild- och textinnehållet bör faktorer som meddelandets storlek,
layout och färgsättning beaktas.
Kommentar
Marknadsdomstolen (MD) har i ett par avgöranden uttalat att det finns
skäl att bedöma marknadsföring av snus på ett delvis annat sätt än
marknadsföring av tobaksvaror som i högre grad negativt påverkar
folkhälsan, såsom cigaretter (se MD 2014:14 och 2015:13). Av förarbeten
framgår dock att den politiska utgångspunkten avseende
tobakslagstiftningen är att all tobaksanvändning bör minska. Patent- och
marknadsdomstolen har i två senare avgöranden om snusreklam uttalat att
hälsoriskerna med snus normalt inte bör påverka bedömningen av om en
marknadsföringsåtgärd är förenlig med tobakslagens
marknadsföringsregler (se PMT 12882-17 och 13852-17). Domstolen
anför att det inte kan bortses från att användning av snus kan ha vissa
negativa hälsoeffekter och att kunskapsläget om snus fortfarande får anses
delvis oklart. Vidare bör tobakslagens skyddsändamål beaktas, som är
fullt godtagbara skäl för särskilda regler om marknadsföring av
tobaksvaror. Patent- och marknadsdomstolen anger även att utrymmet får
anses snävt att i enskilda fall och inom ramen för en
måttfullhetsbedömning väga in snusets eventuella hälsorisker.
2.3.1.2 Dominerande inslag
Allmänt råd
Kommersiella meddelanden inne på försäljningsställen får inte utgöra ett
dominerande inslag i miljön, då sådan marknadsföring anses påträngande.
Vid bedömningen av om det kommersiella meddelandet utgör ett
dominerande inslag i miljön ska en helhetsbedömning göras utifrån till
exempel meddelandets storlek, utformning i övrigt och i proportion till
säljställets storlek. Flera mindre kommersiella meddelanden sammantaget
kan anses utgöra ett dominerande inslag i miljön, till exempel om de
placeras bredvid varandra.
Kommentar
Det finns inte någon närmare vägledning i förarbeten eller praxis
angående hur stor en reklamskylt för tobaksvaror kan vara utan att anses
som påträngande, uppsökande eller uppmanande till bruk. Bedömningen
får göras mot bakgrund av de omständigheter som föreligger i det
enskilda fallet. I ett domstolsavgörande bedömdes en 1,8 meter bred och
26,5 centimeter hög reklamskylt, placerad i anslutning till cigarettstället i
en kiosk, som förenlig med tobakslagen (se MD 2007:22).
2.3.1.3 Exponering av tobaksvaror
Allmänt råd
En tobaksvara och dess förpackning får inte exponeras på ett sätt som är
påträngande, uppsökande eller uppmanar till bruk av tobak.
Kommentar
En tobaksvara och dess förpackning bör visas på ett neutralt och sakligt
sätt. Presentationen bör inte vara ägnad att väcka särskild
uppmärksamhet. Butiksarrangemang som är intresseväckande och
inbjudande bör inte användas.
En helhetsbedömning av exponeringen bör ske. Vid bedömningen kan
omständigheter som exempelvis särskilt uppmärksamhetsväckande ljud-
och ljusanordningar eller föremål som ingår i butiksarrangemang, beaktas
(jämför MD 2014:14).
2.3.1.4 Säljfrämjande åtgärder
Allmänt råd
Marknadsföring av tobaksvaror i form av säljfrämjande åtgärder är
förbjuden, då sådan marknadsföring kan anses uppmana till bruk av
tobak. Exempel på säljfrämjande åtgärder är marknadsföring av rabatter
och prissubventioner, gåvor, premier, gratisutdelning av tobaksvaror eller
varuprover, möjlighet att delta i reklamtävlingar och spel eller liknande
åtgärder.
Enligt Konsumentverkets bedömning bör prisskillnad mellan enstaka
förpackning och flerpack få förekomma, under förutsättning att
prisskillnaden inte framhålls på ett sätt som är påträngande, uppsökande
eller uppmanar till bruk av tobak.
Kommentar
Prisinformationen bör på ett återhållsamt och sakligt sätt redogöra för
priset för en enstaka förpackning och priset för flerpack. Prisskillnaden
bör inte framhållas i marknadsföringen genom exempelvis påståenden
såsom ”Köp fler, spara mer” eller angivande av hur många kronor eller
hur många procent konsumenten sparar på att köpa flerpack.
Prisskillnaden bör inte heller framhållas genom utformning av
marknadsföringen på annat sätt, exempelvis genom utstickande
färgsättning eller större storlek på prisangivelse för flerpack.
2.3.1.5 Särskilt om framställning i text
Allmänt råd
Framställning i text bör endast innehålla sådan saklig produktinformation
som konsumenten behöver för att kunna skilja en vara från andra varor.
Texten bör inriktas på att informera om varans beskaffenhet och
egenskaper, varans/råvarans ursprung, tillverkningsort/land,
förpackningens beskaffenhet och egenskaper, pris samt
tillverkare/importör. För snus är det även tillåtet att ange smaksättning.
Värdeomdömen är inte tillåtna om de är ovidkommande vid en saklig
presentation av relevanta fakta rörande varan.
Kommentar
Exempel på sådana värdeomdömen som bedömts otillåtna av domstol
eller Konsumentombudsmannen vid marknadsföring av tobaksvaror är:
”New Fresh White”, ”Det smarta valet!”, ”Bra snus. Bra pris”,” Nytt
pris på kvalitet”,” A New Way to Flavor”,”Trust your taste”, ”The taste
of Gold”, ”With less smell”, ”Click for fresh taste”, ”2 choices of fresh
taste”, ”Det stora smaklyftet” och ”The international taste”.
I 3 kap. 3 § lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter finns
förbud mot att ange vissa uppgifter i märkningen på tobaksvaror eller
deras förpackning. Enligt Konsumentverkets uppfattning bör sådana
otillåtna märkningsuppgifter användas med försiktighet i kommersiella
meddelanden.
I ett domstolsavgörande ansågs ett bolag ha använt en otillåten
märkningsuppgift i kommersiella meddelanden på ett framträdande,
inbjudande och intresseväckande sätt. Marknadsföringen ansågs uppmana
till bruk av tobak (se Patent- och marknadsdomstolens dom PMT 12882–
17). Vid bedömningen av om den otillåtna märkningsuppgiften hade
använts i ett kommersiellt meddelande på ett påträngande, uppsökande
eller uppmanande sätt ansågs det sakna betydelse om uppgiften i sig
kunde styrkas. Även en märkningsuppgift som innehåller korrekt
information om tobaksvaran och dess egenskaper kan därmed i ett
kommersiellt meddelande bedömas vara påträngande, uppsökande eller
uppmanande till bruk av tobak.
2.3.1.6 Särskilt om framställning i bild
Allmänt råd
Framställning i bild bör endast återge enstaka vara och/eller dess
förpackning samt varumärke eller därmed jämförligt kännetecken.
Förpackningen bör vara stängd. Bakgrunden bör vara neutral utan att ge
associationer i något bestämt avseende.
Kommentar
I ett avgörande från MD framgår att det beträffande snus kan vara
motiverat att avbilda en förpackning både uppifrån och från sidan för att
kunna ge en saklig presentation av varan och dess förpackning. Vid
marknadsföring av snus kan det även vara tillåtet att avbilda flera
förpackningar i en produktfamilj, under förutsättning att utformningen
som helhet är måttfull (MD 2014:14).
2.3.1.7 Marknadsföring till barn och unga
Allmänt råd
Kommersiella meddelanden som tilltalar barn eller ungdomar får inte
förekomma med hänsyn till den åldersgräns som gäller för inköp av
tobaksvaror.
Kommentar
Marknadsföring av leksaker och godis som liknar tobaksvaror, i syfte att
främja försäljningen av en verklig tobaksvara, omfattas av förbudet.
Marknadsföring av leksaker och godis som liknar tobaksvaror, men som
säljs utan något som helst samband med en specifik tobaksvara, omfattas
däremot inte av förbudet.
2.3.2 Placering av tillåten marknadsföring
Kommersiella meddelanden ska vara placerade inne på försäljningsstället
enligt 4 kap. 2 § st. 1 p. 3 lag (2018:2088) om tobak och liknande
produkter. I 4 kap. 2 § st. 2 anges att kommersiella meddelanden, i den
omfattning det är möjligt, ska placeras så att de inte är synliga från
utsidan av försäljningsstället.
Allmänt råd
Kommersiella meddelanden för tobaksvaror bör förekomma endast på den
plats på säljstället där tobaksvarorna säljs, annars bör meddelandena anses
som uppsökande.
Såväl tobaksvarorna som eventuell annan marknadsföring av tobaksvaror
ska, i den omfattning det är möjligt, placeras så att marknadsföringen inte
kan ses av någon som inte själv uppsöker försäljningsstället. Särskild
försiktighet bör iakttas vid marknadsföring på tillfälliga försäljnings-
ställen som saknar insynsskydd.
Kommentar
Enligt Konsumentverkets uppfattning kan det anses tillåtet att under vissa
förutsättningar ange information på ett försäljningsställes fasad om att
tobak eller tobaksvaror säljs. Informationen bör vara saklig och neutral,
utan angivande av varukännetecken. En helhetsbedömning i det enskilda
fallet får avgöra om sådan marknadsföring bör anses tillåten. Vid
bedömningen ska hänsyn bland annat tas till informationens utformning
och placering och konsumenters intresse av att känna till vilka produkter
som tillhandahålls på ett försäljningsställe.
Avsnitt 3. Marknadsföring på internet
3.1 Marknadsföring på webbplats som tillhandahåller
tobaksvaror för försäljning
Som beskrivits under avsnitt 1.3 är det Konsumentverkets uppfattning att
begreppet försäljningsställe inte omfattar webbplatser. Därmed anser
Konsumentverket att undantaget i 4 kap. 2 § st. 1 p. 3 lag (2018:2088) om
tobak och liknande produkter, som möjliggör användandet av måttfulla
kommersiella meddelanden inne på försäljningsställen, inte är tillämpligt
vid försäljning av tobaksvaror på en webbplats. Konsumentverkets
bedömning är därmed att enbart sådan marknadsföring som består i att
tillhandahålla tobaksvaror för försäljning är tillåten.
I prop. 2018/19:59 s.117 uttrycker riksdagen emellertid att rättsläget kring
vad som är tillåten marknadsföring på internet är oklart. Riksdagen har
tillkännagett att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag
om marknadsföring av tobaksvaror på internet. Riksdagen uttalar att det,
fram till att regeringen återkommit gällande tillkännagivandet, ankommer
på rättstillämpningen att pröva vilken typ av marknadsföring som är
tillåten vid internetförsäljning av tobaksvaror. Till dess att nya lagregler
eller domstolsprövning har klarlagt rättsläget för marknadsföring av
tobaksvaror på webbplatser som tillhandahåller produkterna till
försäljning avvaktar Konsumentverket med att lämna allmänna råd på
området.
I avsnitt 2.2.3 framgår vad som gäller vid marknadsföring i medier som
omfattas av tryckfrihetsförordningen (1949:105) och
3.2 Marknadsföring på webbplatser som inte tillhandahåller
tobaksvaror för försäljning
Allmänt råd
Marknadsföring av tobaksvaror på webbplatser som inte tillhandahåller
tobaksvaror för försäljning är otillåten.
Information om tobaksvaror som sker på webbplats för prisjämförelse och
som anses utgöra marknadsföring bör inte heller anses tillåten.
Kommentar
Marknadsföring av tobaksvaror på en webbplats är som utgångspunkt
otillåten. Undantaget i 4 kap. 2 § st. 1 p. 2 lag (2018:2088) om tobak och
liknande produkter, som möjliggör marknadsföring som endast består i att
tillhandahålla tobaksvaror för försäljning, är enligt Konsumentverkets
uppfattning enbart tillämpligt på plattformar där det utan ytterligare steg
går att köpa produkterna. Med ytterligare steg avses inte en automatiserad
omdirigering för att slutföra betalning, till exempel via direktbetalning
hos bank.
I avsnitt 2.2.3 framgår vad som gäller vid marknadsföring i medier som
omfattas av tryckfrihetsförordningen (1949:105) och
yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469).
3.3 Marknadsföring i sociala medier
Allmänt råd
Marknadsföring av tobaksvaror i sociala medier är inte tillåten.
Marknadsföringsförbudet bör gälla oavsett om ett socialt mediakonto är
offentligt (”öppet”) eller inte. Marknadsföring bör inte heller förekomma i
så kallade grupper, även om gruppen är hemlig eller sluten.
Kommentar
Undantaget i 4 kap. 2 § st.1 p.2 lag (2018:2088) om tobak och liknande
produkter, som möjliggör marknadsföring som endast består i att
tillhandahålla tobaksvaror för försäljning, är enligt Konsumentverkets
uppfattning enbart tillämpligt på plattformar där det utan ytterligare steg
går att köpa produkterna. Med ytterligare steg avses inte en automatiserad
omdirigering för att slutföra betalning, till exempel via direktbetalning
hos bank.
Det bedöms för närvarande inte möjligt att utan ytterligare steg köpa
produkter i sociala medier. Att till exempel länka eller hänvisa till en
webbplats som saluför produkterna bör inte vara tillräckligt för att
produkterna ska anses tillhandahållna för försäljning. Marknadsföring av
tobaksvaror i sociala medier omfattas därmed av marknadsförings-
förbudet enligt huvudregeln.
3.4 Marknadsföring via e-post
Allmänt råd
Marknadsföring av tobaksvaror via e-post är inte tillåten.
Marknadsföring av tobaksvaror per e-post anses otillåten även om
mottagande konsument lämnat sitt samtycke till att ta emot sådan e-post.
Kommentar
Undantaget i 4 kap. 2 § st.1 p. 2 lag (2018:2088) om tobak och liknande
produkter, som möjliggör marknadsföring som endast består i att
tillhandahålla tobaksvaror för försäljning, är enligt Konsumentverkets
uppfattning enbart tillämpligt på plattformar där det utan ytterligare steg
går att köpa produkterna. Med ytterligare steg avses inte en automatiserad
omdirigering för att slutföra betalning, till exempel via direktbetalning
hos bank.
Det bedöms för närvarande inte möjligt att utan ytterligare steg köpa
produkter via e-post. Att till exempel länka eller hänvisa till en webbplats
som saluför produkterna bör inte vara tillräckligt för att produkterna ska
anses tillhandahållna för försäljning. Marknadsföring av tobaksvaror per
e-post omfattas därmed av marknadsföringsförbudet enligt huvudregeln.
Avsnitt 4. Varukännetecken (indirekt tobaksreklam)
4.1 Förbud mot indirekt tobaksreklam
I 4 kap. 5 § lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter finns ett
begränsat förbud för en näringsidkare som marknadsför en annan vara än
en tobaksvara eller en tjänst att använda ett varukännetecken som helt
eller delvis används för en tobaksvara eller som enligt gällande
bestämmelser om varumärken är registrerat eller inarbetat för en
tobaksvara.
Förbudet mot indirekt tobaksreklam omfattar kommersiella annonser i:
1. periodiska skrifter eller i andra jämförbara skrifter på vilka
tryckfrihetsförordningen (1949:105) är tillämplig,
2. ljudradio- eller tv-program eller i tv-sändningar över satellit som
omfattas av radio-_och_tv-lagen (2010:696), eller
3. andra överföringar eller tekniska upptagningar på vilka
yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) är tillämplig.
Av 4 kap. 6 § lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter framgår
att vid övrig användning av ett sådant varukännetecken som avses ska
näringsidkare iaktta den måttfullhet som följer av att kännetecknet också
kan förknippas med tobaksvaran. Närmare innebörd av vad som avses
med särskild måttfullhet vid indirekt tobaksreklam lämnas i avsnitt 4.2.
Av 4 kap. 7 § lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter framgår
att förbudet mot indirekt tobaksreklam inte ska tillämpas i fråga om ett
varukännetecken som i endast begränsad omfattning förekommer vid
marknadsföring av tobaksvaror. Förbudet tillämpas inte heller i fråga om
ett varukännetecken som framträder i en form som tydligt skiljer sig från
utseendet på tobaksvarans kännetecken eller i andra fall om det är
oskäligt.
Kommentar
För att omfattas av förbudet krävs det att varukännetecknet i sin helhet
eller till någon del antingen samtidigt är i bruk för en tobaksvara eller att
det - utan att faktiskt användas för en sådan vara – är registrerat eller
inarbetat för tobaksvaran.
Användningen av till exempel ordkombinationer vars ena led utgör ett
registrerat eller inarbetat varukännetecken för tobaksvaror faller inom
bestämmelsens tillämpningsområde. Detsamma gäller användningen av
delar av figurmärken.
Att varukännetecknet är i bruk för en tobaksvara innebär att kännetecknet
faktiskt används som benämning på en sådan vara. Det uppställs dock inte
några krav på viss kvalificerad användning av kännetecknet för
tobaksvaror för att dess användning i samband med marknadsföring av
andra varor eller tjänster ska träffas av förbudet.
Det är inte möjligt att undgå förbudet genom att häva registreringen av
varumärket i klassen för tobaksvaror, om varumärket fortfarande är i bruk
för en sådan vara. Användningen av varumärket som beteckning för
tobaksvaror måste ha upphört. Omvänt gäller att förbudet är tillämpligt så
länge kännetecknet fortfarande är registrerat eller inarbetat för
tobaksvaror, även om användningen av kännetecknet för sådana varor har
upphört.
4.2 Innebörden av särskild måttfullhet vid indirekt tobaksreklam
Allmänt råd
Vid bedömningen av om indirekt tobaksreklam uppfyller kravet på
särskild måttfullhet bör en helhetsbedömning göras. Såväl
framställningen i sig som det sammanhang där marknadsföringen
förekommer bör beaktas.
Följande marknadsföringsmetoder bör alltid anses oförenliga med kravet
på särskild måttfullhet vid indirekt tobaksreklam.
Direktreklam (till exempel brevlådereklam, telemarketing, sms-
reklam, e-postreklam) eller annan marknadsföring som direkt
vänder sig till en enskild konsument.
Efter uttrycklig begäran från konsumenten bör dock sådan
marknadsföring anses tillåten.
Kommersiellt meddelande på plats dit allmänheten har tillträde,
exempelvis på eller vid allmän plats, på allmänt
kommunikationsmedel, i väntsal eller liknande för allmänt
kommunikationsmedel, på allmän idrottsplats, på biografer eller
liknande.
Reklam på säljställen för varan eller tjänsten samt marknadsföring i direkt
anslutning till sådant säljställe, exempelvis skyltfönster eller skylt
monterad på fasad, är dock i de flesta fall tillåten.
Kommentar
I ett avgörande från MD ansågs inte en näringsidkare ha iakttagit den
måttfullhet som krävs, med hänsyn tagen särskilt till att de aktuella
varorna med tobakskännetecken på (kläder och sportutrustning)
tillhandahölls i samma butik där tobaksvarorna med samma
varukännetecken, såldes. Tillhandahållandet av kläderna och
sportutrustningen med tobakskännetecken på bedömdes vara ägnat att
direkt kopplas samman med tobaksvarorna (se MD 2014:14).
Avsnitt 5. Sponsring
Enligt 4 kap. 8 § lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter får
tillverkare, partihandlare och importörer av tobaksvaror inte sponsra ett
evenemang eller en verksamhet dit allmänheten har tillträde eller som kan
antas få gränsöverskridande effekt, om sponsringen kan antas medföra att
avsättningen av tobaksvaror främjas.
Kommentar
Tillverkare, partihandlare, och importörer av tobaksvaror träffas av
sponsringsförbudet. Detaljhandlare omfattas däremot inte.
Med evenemang avses en organiserad händelse, särskilt av kulturellt eller
idrottsligt slag, exempelvis konserter och idrottstävlingar. Med
verksamhet avses en fortlöpande aktivitet, exempelvis driften av
idrottsanläggningar, muséer och teatrar.
Det finns inget krav på att det ska kunna visas att avsättningen av
produkterna har främjats genom sponsringen, utan det räcker med att ett
sådant förhållande kan antas föreligga. Om ett företag som förknippas
med en eller flera tobaksvaror bekostar ett sådant evenemang eller en
verksamhet som omfattas av förbudet, får det anses medföra att
avsättningen av tobaksvaror främjas.
Se även avsnitt 6.1 om sponsring i radio och tv.
Avsnitt 6. Annan reglering
Utöver bestämmelser om marknadsföring och sponsring i 4 kap. 1–2 §§
och 5–8 §§ lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter, som
Konsumentverket och kommunen är tillsynsmyndigheter för, finns annan
reglering som bör beaktas vid marknadsföring och tillhandahållande av
tobaksvaror till konsumenter.
Uppräkningen nedan görs i upplysningssyfte och är inte uttömmande.
6.1 Produktplacering och sponsring
I 6 kap. 2 §, 7 kap. 2 § och 15 kap. 9 § radio-_och_tv-lagen (2010:696)
finns bestämmelser om förbud mot produktplacering i program i tv och
beställ-tv och förbud mot sponsring i program i ljudradio, tv, sökbar text-
tv och beställ-tv. Granskningsnämnden för radio och tv är
tillsynsmyndighet för bestämmelserna.
6.2 Produktpresentation, märkning, m.m.
I 3 kap. 1 § och 3 § lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter
finns bestämmelser om produktpresentation, märkning och hälsovarningar
på tobaksvaran och dess förpackning. Ytterligare bestämmelser finns i
förordning (2019:223) om tobak och liknande produkter.
Folkhälsomyndigheten och kommunen är tillsynsmyndigheter för
bestämmelserna.
6.3 Ålderskontroll
Av 5 kap. 19 § lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter framgår
att tobaksvaror som säljs till konsumenter ska tillhandahållas på ett sådant
sätt att det går att kontrollera mottagarens ålder. Detta gäller även när
försäljningen sker via till exempel distansförsäljning.
Folkhälsomyndigheten, kommunen och Polismyndigheten är
tillsynsmyndigheter för bestämmelsen.