Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för fängelse

Dessa föreskrifter innehåller kompletterande bestämmelser till fängelselagen (2010:610) och fängelseförordningen (2010:2010). Begrepp och uttryck som används i föreskrifterna har samma innebörd och tillämpningsområde som i lagen och förordningen, om inte annat anges.

Bestämmelserna avser – definitioner, intagning i anstalt, allmänna rättigheter och skyldigheter, – verkställighetens utformning samt särskilda villkor för långtidsdömda (1 kap.), – placering (2 kap.), – sysselsättning och ersättning (3 kap.), – fritid (4 kap.), – personliga tillhörigheter (5 kap.), – vistelse i gemensamhet och avskildhet (6 kap.), – besök och andra kontakter (7 kap.), – särskilda kontroll- och tvångsåtgärder (8 kap.), – hälso- och sjukvård (9 kap.),

Med barn avses en person under 18 år, om inte annat anges.

Med närstående avses 1. en intagens maka eller make, registrerade partner och sambo, 2. en intagens barn, oavsett ålder, 3. andra barn som stadigvarande sammanbor med en intagen, 4. en intagens föräldrar och syskon, samt 5. en annan person än någon som anges i 1-4, som har en sådan nära relation till en intagen att de bör betraktas som närstående till varandra.

Med brottsoffer avses – en person som har utsatts för brott av en intagen, om brottet har riktats mot offrets liv, hälsa, frihet eller frid och den intagne avtjänar straff för brottet, – ett barn som är närstående till en intagen och som har bevittnat när den intagne utövat våld eller begått andra övergrepp, och – ett barn som har bevittnat när en intagen har utövat våld eller begått andra övergrepp mot en person som är närstående till barnet.

Med INTIK-systemet avses Kriminalvårdens särskilda system för kontrollerat telefonerande för intagna.

Med droger avses alkohol, narkotika, något annat berusningsmedel, något sådant medel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller någon sådan vara som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Med prov för drogkontroll avses urin-, utandnings-, saliv-, svett-, blod- eller hårprov för kontroll av att en intagen inte är påverkad av droger.

En dömd som är på fri fot och som inställer sig i anstalt med en verkställbar dom eller ett verkställbart beslut eller som vill avge nöjdförklaring har, oavsett platstillgång, rätt att bli mottagen i anstalten i avvaktan på beslut om annan placering. Det gäller även en intagen som under pågående verkställighet inställer sig i eller förpassas till anstalt.

Innan en dömd tas in i anstalt ska verkställighetshandlingarna kontrolleras. Kontroll ska också göras av att det är rätt person som tas in. Bestämmelser om hur kontroll av verkställighetshandlingar ska genomföras, om nöjdförklaring och om strafftidsberäkning finns i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om doms befordran till verkställighet samt strafftidsberäkning m.m. (FARK DomB).

En intagen ska, i anslutning till att han eller hon tas in i anstalt, informeras

om anstaltens eller avdelningens – lokaler, – signalanordningar, – brandskydd, – lokala rutiner, – användning av allmän kameraövervakning, – sjukvårdsverksamhet, – verksamhet för andlig vård (NAV), samt – kontroll av intagna med elektroniska hjälpmedel, om sådan förekommer.

Kriminalvården bestämmer när under dygnet den intagne ska friges.

En intagen har rätt att få mat vid sedvanliga mattider. Den intagne ska dock

ges möjlighet att inta sina måltider vid tider som är anpassade efter hans eller hennes medicinska behov eller religion. En intagen har rätt att få vegetarisk mat. Den intagne har också rätt att få mat som är anpassad efter hans eller hennes medicinska behov eller religion. En intagen har rätt att under sin fritid själv bereda eller få varm dryck, om det inte kan äventyra ordningen eller säkerheten.

En intagen ska förses med kläder, skor, sängkläder, handdukar och basartik-

lar för personlig hygien.

De kläder, sängkläder och handdukar som en intagen förses med ska bytas

regelbundet utifrån allmänna hygieniska krav. Sådana byten behöver inte ske om den intagne har möjlighet att tvätta själv.

En intagen ska ges möjlighet att dagligen sköta sin personliga hygien.

En intagen som behöver akuttandvård ska beredas sådan vård.

En intagen som behöver grundläggande tandvård ska beredas sådan vård, om det lämpligen kan ske och det är skäligt för att verkställigheten ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt.

En intagens bostadsrum ska vara utrustat med stol, bord, skåp, säng, bäddut-

rustning, spegel, anslagstavla, mugg, väckarklocka, radio samt anordning som gör att den intagne själv kan reglera inflödet av dagsljus. I en anstalt där de intagna låses in i bostadsrummet i anslutning till dygnsvilan ska rummet också vara utrustat med TV. På övriga anstalter behöver rummet inte vara utrustat med TV om sådan finns i gemensamt utrymme på avdelningen. Första stycket gäller inte om den intagne är placerad i avskildhet. Bostadsrummet ska då, utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet, utrustas så att standarden för ett normalutrustat bostadsrum uppnås i den utsträckning det är lämpligt.

I en anstalt där intagna låses in i bostadsrummet i anslutning till dygnsvilan

ska bostadsrummet ha en signalanordning för kommunikation med personal. I övriga anstalter, förutom anstalten Gruvberget, ska en sådan anordning finnas på varje avdelning.

En intagen ska i gemensamt utrymme på avdelningen ges tillgång till de

lagar, förordningar och föreskrifter som gäller för verkställigheten. En intagen som är avskild från andra intagna ska vid förfrågan ges tillgång till det regelverk som avses i första stycket i sitt bostadsrum.

Om en intagen vill tala med en representant för ledningen av anstalten, ska

tillfälle till det ges så snart det lämpligen kan ske. Kriminalvården bestämmer vem som vid ett visst samtal representerar ledningen.

En intagen får endast vistas på anvisat område.

En intagen får inte

– utan medgivande bruka eller ta annan befattning med sådant som inte får tas emot och innehas i anstalt, – manipulera Kriminalvårdens egendom, eller – hantera personliga tillhörigheter eller Kriminalvårdens egendom på ett sätt som kan äventyra ordningen eller säkerheten.

En intagen är skyldig att bära utrustning för elektronisk kontroll.

En intagen ska hålla god ordning i bostadsrummet och medverka till att

hålla god ordning i gemensamma utrymmen.

En intagen får inte röka inomhus. Rökning får ske utomhus på tid och plats

som Kriminalvården anvisar.

En verkställighetsplan ska upprättas i syfte att utforma verkställigheten på

ett ändamålsenligt sätt och förbereda frigivningen. Den ska vara individuellt ut-

formad efter omständigheterna i det enskilda fallet. Den intagne ska få en kopia av verkställighetsplanen.

Verkställighetsplanen ska för varje intagen vara baserad på en riskbe-

dömning och en behovsbedömning. En förnyad risk- eller behovsbedömning ska göras när det finns anledning till det.

En intagen har rätt att aktivt delta i och medverka vid planering och ut-

formning av verkställighetsplanen. Den intagne har rätt att närvara vid ett kollegium där hans eller hennes verkställighetsplan ska behandlas, om det inte kan äventyra ordningen eller säkerheten.

I verkställighetsplanen ska verkställighetsinnehållet, utifrån de risker och

behov som identifierats, preciseras i konkreta åtgärder. Förutsättningarna att genomföra planerade åtgärder ska beaktas. Åtgärderna ska vara tidsatta och uppföljningsbara.

Verkställighetsplanen ska upprättas inom en månad från det att den intagne

skrivits in i anstalt. För en intagen som varit placerad i riksmottagning ska verkställighetsplanen dock upprättas inom en månad från omplacering till en annan anstalt eller avdelning. För en intagen med två månaders eller kortare återstående verkställighetstid ska en begränsad plan upprättas inom två veckor.

Verkställighetsplanen ska följas upp när det finns anledning till det, dock

minst var fjärde månad från upprättande, uppföljning eller ändring. Uppföljning ska även ske inför omplacering, inom en månad efter omplacering samt inför frigivning.

Vid beslut om vilka särskilda villkor som ska gälla för verkställigheten ska

särskilt beaktas risken för att den intagne under verkställigheten 1. rymmer eller fritas från anstalt, 2. begår brott, 3. använder hot eller våld, eller 4. gör sig skyldig till annan allvarlig misskötsamhet.

Vid bedömningen av de risker som anges i 32 § ska särskilt beaktas

1. karaktären och omfattningen av den intagnes tidigare och aktuella brottslighet, 2. utfallet av tidigare och pågående verkställighet, 3. strafftidens längd och återstående verkställighetstid, 4. om den intagne ska utvisas eller avvisas efter frigivning eller saknar anknytning till riket, 5. om den intagne är medlem i eller har annan koppling till ett kriminellt nätverk eller grov organiserad brottslighet, och 6. den intagnes personliga förhållanden, såsom missbruk eller psykisk ohälsa.

Ett beslut om särskilda villkor ska alltid omprövas om den intagne

1. rymmer eller fritas 2. döms för våldsbrott eller annat allvarligt brott som begåtts under verkställigheten, eller 3. gör sig skyldig till annan allvarlig misskötsamhet.

Vid bedömningen av de risker som framgår av 10 § 1 fängelseförordningen (2010:2010) ska särskilt beaktas 1. karaktären och omfattningen av den intagnes tidigare och aktuella brottslighet, 2. utfallet av tidigare och pågående verkställighet, 3. strafftidens längd och återstående verkställighetstid, 4. om den intagne ska utvisas eller avvisas efter frigivning eller saknar anknytning till riket, 5. om den intagne är medlem i eller har annan koppling till ett kriminellt nätverk eller grov organiserad brottslighet, och 6. den intagnes personliga förhållanden, såsom missbruk eller psykisk ohälsa.

Vid placering ska, i den utsträckning det är möjligt, beaktas den intagnes behov av åtgärder som kan underlätta hans eller hennes anpassning i samhället eller övergången till ett liv i frihet eller som kan motverka negativa följder av frihetsberövandet.

En intagen ska omplaceras till en annan anstalt eller avdelning om graden av övervakning och kontroll där han eller hon är placerad inte motsvarar vad som är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. Omplacering ska även, i den utsträckning det är möjligt, ske om det behövs för att tillgodose den intagnes behov enligt 2 kap. 1 § andra stycket fängelselagen (2010:610) och 2 §.

En intagen som avtjänar fängelse i lägst fyra år och som vistas i häkte när domen blir verkställbar ska placeras i riksmottagning för utredning inför beslut om särskilda villkor, om det inte finns särskilda skäl mot det. Även i annat fall kan en intagen placeras i riksmottagning om det behövs inför beslut om särskilda villkor.

Utöver vad som framgår av 4 § ska en intagen som är kvinna, som avtjänar fängelse i lägst två år och som vistas i häkte när domen blir verkställbar, placeras i riksmottagning för utredning inför upprättande av verkställighetsplan, om det inte finns särskilda skäl mot det.

En intagen får tillfälligt placeras i anstalten Gruvberget och anstalten Kumla för att delta i särskild verksamhet.

En intagen som medges tillstånd att ha sitt spädbarn hos sig ska förses med nödvändig utrustning och ges sådana bostads- och sysselsättningsförhållanden som möjliggör vård av barnet.

Innan ett spädbarn skiljs från en intagen ska samråd ske med socialnämnden.

En intagen får anvisas sysselsättning under helgfri måndag till fredag klockan 07.30 – 19.00. Om sysselsättningens art eller något annat särskilt förhållande kräver det får dock en intagen som är över 18 år anvisas sysselsättning även under andra tider.

En intagen har rätt till ersättning med elva kronor per timme (normalersättning) för tid som han eller hon deltar i eller utför anvisad sysselsättning (sysselsättningstid), om inte annat följer av 5-6 §§.

I sysselsättningstid ingår eventuell restid samt raster om totalt 30 minuter per dag. Lunchrast inräknas inte i sysselsättningstiden.

I sysselsättningstid räknas även tid för 1. planerade och personalledda samtal om verkställigheten och därmed jämförbara frågor, 2. närvaro vid kollegium, 3. deltagande i förtroenderåd eller förtroenderåds överläggning med ledningen för anstalten, samt 4. annan angelägen aktivitet som inte kan utföras under permisson. Första stycket gäller endast om aktiviteten sker inom Kriminalvården och den intagne annars skulle ha utfört eller deltagit i sysselsättning.

En intagen har rätt till dubbel normalersättning för sysselsättning som en viss dag utförs utöver vad som normalt gäller för sysselsättning i anstalten.

En intagen har rätt till ersättning med tre kronor per timme utöver normalersättningen för sysselsättning som utförs på annan tid än helgfri måndag till fredag klockan 07.30 – 19.00, om inte ersättning utgår enligt 5 §.

Om en intagen inte kan anvisas sysselsättning 40 timmar per vecka har han eller hon rätt till hälften av normalersättningen för varje timme som sysselsättning inte kan anvisas. Det gäller dock inte om rätt till ersättning saknas enligt 13 § fängelseförordningen (2010:2010).

En intagen vars arbetsförmåga är helt eller delvis nedsatt på grund av sjukdom har rätt till hälften av normalersättningen per timme för den tid som han eller hon annars skulle ha utfört eller deltagit i sysselsättning. Det gäller dock inte om rätt till ersättning saknas enligt 13 § fängelseförordningen (2010:2010).

Ett sådant belopp som avses i 3 kap. 5 § fängelselagen (2010:610) får inte tas ut av ersättning som hålls inne för permissions- och frigivningsändamål.

Utbetalning sker genom att det intjänade beloppet varannan vecka, på

veckodag som Kriminalvården bestämmer, sätts in på ett kontantkort avsett för den intagne vilket är knutet till ett konto som administreras av Kriminalvården.

En intagen ska vid varje utbetalningstillfälle skriftligen informeras om

intjänat belopp, hur det har beräknats och om saldot på det kontantkort som avses i 10 §.

En intagen som saknar pengar när verkställigheten påbörjas kan få förskott

av ersättningen med högst 700 kronor. Återbetalning ska ske vid ett eller flera tillfällen genom avräkning från ersättning för sysselsättning eller på annat sätt.

Den fritidssysselsättning som intagna ska ges möjlighet att ägna sig åt ska vara av varierat slag.

En intagen ska genom Kriminalvårdens försorg ges möjlighet att köpa varor i kiosk eller i varuautomat.

En intagen får inte spela med andra intagna om pengar, om andra föremål eller med pengars värde som insats.

En intagen ska ges möjlighet att ta del av ett varierat utbud av litteratur och samhällsinformation.

En intagen ska ges möjlighet att ta del av SVT 1, SVT 2 samt TV 4.

En intagen ska på lämpligt sätt ges möjlighet till kontakt med en representant för den egna religionen.

Förtroenderåd ska hållas under fritid. Om det inte är möjligt, får det hållas under sysselsättningstid. Kriminalvården bestämmer när förtroenderåds överläggning med ledningen för anstalten ska hållas. Förtroenderåd får hållas utan närvaro av personal, om inte ordningen eller säkerheten kan äventyras. Vid förtroenderåd och förtroenderåds överläggning med ledningen för anstalten ska Kriminalvården tillhandahålla nödvändigt skrivmaterial.

En intagen får inte ta emot och inneha böcker, tidskrifter eller tidningar som uppmanar till brott eller som innehåller beskrivningar av vapen eller av hur man tillverkar droger eller föremål som är ägnade att användas som brottsverktyg.

En intagen som genomgår behandling för sexualbrottslighet får inte ta emot och inneha böcker, tidskrifter eller tidningar med pornografiskt innehåll.

En intagen som genomgår behandling mot missbruk får inte ta emot och inneha böcker, tidskrifter eller tidningar som förhärligar bruk av sådant som den intagne missbrukar.

En intagen som genomgår behandling för våldsbrott får inte ta emot och inneha böcker, tidskrifter eller tidningar som förhärligar våld.

En intagen får, med undantag för det belopp som hålls inne för permissionsoch frigivningsändamål, disponera sådan ersättning för sysselsättning som avses i 3 kap. 3 § fängelselagen (2010:610).

En intagen får inte ta emot och inneha kontanter. Det gäller dock inte en intagen som vistas i anstalten Gruvberget.

En intagen får inte ta emot och inneha – pass, – rökverk och tillbehör, annat än i samband med tillåten rökning, eller – utrustning för elektronisk kommunikation eller lagring av data.

Ett beslut om mottagande och innehav kan återkallas om mottagandet och innehavet kan äventyra ordningen eller säkerheten, motverka den behandling som den intagne genomgår eller i övrigt inte anses vara motiverat för att verkställigheten ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt.

När personliga tillhörigheter som en intagen inte får ta emot och inneha om-

2011:1

händertas ska, om möjligt, två tjänstemän medverka.

Inför en transport ska de personliga tillhörigheter som ska följa med vid transporten packas i emballage som tillhandahålls av Kriminalvården. Emballaget ska plomberas. Den intagne ska, om möjligt, själv packa tillhörigheterna och plombera emballaget. Utförs uppgifterna av Kriminalvården ska, om möjligt, två tjänstemän medverka. Antalet kollin ska förtecknas.

En intagen får endast disponera omhändertagna pengar enligt 12 § eller om det finns särskilda skäl.

Varannan vecka, efter utbetalning av ersättning för sysselsättning, får en

överföring om högst 800 kronor göras från den intagnes omhändertagna pengar till ett sådant kontantkort som avses i 3 kap. 10 §. Överföringen får inte medföra att saldot på kontantkortet överstiger 1 600 kronor. Beloppsbegränsningen om 800 kronor gäller inte den som får ålderspension. En överföring får inte göras om det finns särskilda skäl mot det.

Den intagne får disponera sitt pass endast om det finns särskilda skäl.

Andra omhändertagna tillhörigheter än pengar och pass ska sändas till den

adress där den intagne är folkbokförd, eller till annan adress som han eller hon anger. Tillhörigheterna ska inte sändas om den intagne

1. behöver ha tillgång till dem i anstalt, 2. behöver dem vid permission eller annan tillfällig vistelse utanför anstalt och det är rimligt att tillhörigheterna förvaras i anstalt i avvaktan på en sådan vistelse, eller 3. behöver dem under särskild utslussningsåtgärd eller vid frigivning och det är rimligt att tillhörigheterna förvaras i anstalt i avvaktan på en sådan åtgärd. Tillhörigheterna ska inte heller sändas om det finns särskilda skäl mot det.

Innan omhändertagna tillhörigheter sänds från anstalten ska den intagne ges

möjlighet att se till att de skickas, hämtas eller tas med ut från anstalten.

Kostnad som uppstår i samband med att omhändertagna tillhörigheter sänds

från anstalten ska avräknas från den intagnes ersättning för sysselsättning. Avräkning får dock inte göras från den ersättning som hålls inne för permissions- och frigivningsändamål.

När omhändertagna tillhörigheter med stort ekonomiskt värde förvaras ska

dokumentation ske genom fotografering.

Utöver vad som framgår av 14 § andra stycket fängelseförordningen

(2010:2010) ska dokumentation ske när omhändertagna tillhörigheter lämnas ut eller sänds från anstalten och när kvarlämnade tillhörigheter säljs eller förstörs.

När en personlig tillhörighet lämnas ut ska mottagandet kvitteras.

I en anstalt av säkerhetsklass A-D får intagna vara inlåsta i sina bostadsrum i anslutning till dygnsvilan under tiden klockan 19.00 - 08.00. Utöver tid för

I en anstalt av säkerhetsklass E får intagna vara inlåsta på sina bostadsavdelningar i anslutning till dygnsvilan under tiden klockan 21.00 - 08.00. Utöver tid för inlåsning och upplåsning av en avdelning får en intagen inte vara inlåst mer än tio timmar enligt denna bestämmelse. Inlåsning får påbörjas 30 minuter före den tid som vid anstalten gäller för inlåsning på avdelningen. Upplåsning ska avslutas senast 30 minuter efter den tid som vid anstalten gäller för upplåsning av avdelningen.

Vid fördelning av tider för besök ska besök av närstående prioriteras. Vid fördelning av tider för besök i besökslägenhet ska besök av barn prioriteras. I övrigt ska besök till intagna, som har lång verkställighetstid och som inte kan beviljas permission, prioriteras.

Om förutsättningarna för att ta emot besök enligt 7 kap. 1 § fängelselagen (2010:610) är uppfyllda får en intagen ta emot besök i en besökslägenhet, om besöket inte ska kontrolleras på ett sådant sätt som avses i 7 kap. 2 § samma lag

och besök utan sådan kontroll tidigare har genomförts i besöksrum eller på annat sätt.

En intagen som är tillfälligt placerad i anstalten Gruvberget får ta emot besök av närstående under de förutsättningar som anges i 2 §.

En intagen får ta emot besök av ett barn endast om besöket kan antas vara till barnets bästa.

När en intagens besök ska kontrolleras på grund av att det finns risk för överlämnande av ett otillåtet föremål ska ett besöksrum som omöjliggör att föremål överlämnas användas, om ett sådant rum finns att tillgå och det inte finns skäl mot det.

Om ett besök kontrolleras på ett sådant sätt som avses i 7 kap. 2 § fängelselagen (2010:610) på grund av att det finns risk för överlämnande av ett otillåtet föremål får den intagne och besökaren inte ha kroppskontakt, om det inte finns särskilda skäl.

Om ett besök övervakas ska samtal under besöket föras på ett språk som förstås av den som övervakar det, om det inte är obehövligt med hänsyn till syftet med övervakningen. Om samtalet inte kan föras på ett sådant språk ska tolk anlitas. Om samtalet i strid med vad som gäller för besöket förs på ett språk som inte förstås av den som övervakar besöket eller av tolken ska besöket avbrytas, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om ett besök övervakas genom bild- eller ljudupptagning ska den intagne

2011:1

och besökaren informeras om det.

En besökare får inte spela in ljud eller bild i anstalten utan Kriminalvårdens tillstånd.

En intagen får använda annan utrustning för elektronisk kommunikation än

sådan som tillhandahålls av Kriminalvården om han eller hon utan åtföljande personal – vistas i anstalten Gruvberget eller – vistas utanför anstalten enligt 9 eller 10 kap. fängelselagen (2010:610).

En intagens ansökan om telefontillstånd ska betraktas som en ansökan om tillstånd att ringa inom INTIK-systemet, om inte den intagne anger något annat.

En intagen i en anstalt av säkerhetsklass A eller B får inte ringa till IP-tele-

foni inom INTIK-systemet.

En intagen får beviljas tillstånd att ringa telefonsamtal utanför INTIK-syste-

met endast om 1. tillstånd till samtalet av säkerhetsskäl inte kan beviljas inom det systemet och 2. den intagne har starka skäl för att få ringa samtalet. Tillstånd till ett telefonsamtal som Kriminalvården ska bekosta genom bidrag till den intagne får medges utanför INTIK-systemet, även om tillstånd inom det systemet kan beviljas.

Om tillstånd till telefonsamtal inom INTIK-systemet inte kan beviljas på

grund av säkerhetsskäl och samtal i stället genomförs utanför det systemet enligt 13 § ska samtalet avlyssnas, om det inte är uppenbart obehövligt.

Avlyssning av ett telefonsamtal ska ske i realtid. Om det inte är möjligt får

samtalet spelas in och avlyssnas i efterhand, om det innebär tillräcklig kontroll.

Ett telefonsamtal som avlyssnas ska föras på ett språk som förstås av den

som avlyssnar samtalet. Om samtalet inte kan föras på ett sådant språk ska tolk anlitas. Om samtalet förs på ett språk som inte förstås av den som avlyssnar samtalet eller av tolken ska samtalet avbrytas, om det inte är uppenbart obehövligt.

En intagen som deltar i utbildning som anordnas av Kriminalvården får

kommunicera via dator med Kriminalvårdens lärare och studie- och yrkesvägledare.

En intagen får beviljas tillstånd att kommunicera via Internet med ett

universitet eller en högskola där han eller hon studerar eller för andra ändamål som är av stor vikt för hans eller hennes frigivningsförberedelser om 1. kommunikationen lämpligen kan ske, 2. behovet av kommunikation inte kan tillgodoses på annat sätt, och 3. ändamålet är identifierat i verkställighetsplanen. Kommunikation via Internet ska ske under ständig övervakning.

En försändelse till eller från en intagen ska befordras samma dag som för-

sändelsen kommer till anstalten, om det är möjligt och försändelsen inte ska granskas.

Vid granskning av en försändelse ska, om möjligt, två tjänstemän medverka.

Alla försändelser till och från en intagen på säkerhetsavdelning, förutom så-

dana som avses i 7 kap. 6 § fängelselagen (2010:610), s.k. myndighetspost, ska granskas.

En försändelse till eller från en intagen får granskas genom

Granskning av en försändelse till eller från en intagen ska ske skyndsamt.

Efter granskningen ska försändelsen lämnas ut till den intagne så snart som möjligt om den inte ska omhändertas enligt 5 kap. 2 § fängelselagen (2010:610) eller hållas kvar enligt 7 kap. 8 § samma lag. Om innehållet i en granskad försändelse bedöms kunna vara straffbart i samband med innehav eller spridning eller om det lämnar upplysningar om brott, för vilket fängelse är föreskrivet och som kan antas föranleda annan påföljd än böter, ska Polisen underrättas så snart som möjligt.

Den intagne ska underrättas när en försändelse har granskats. Underrättelsen

ska innehålla information om 1. vilken försändelse som har granskats, 2. med stöd av vilket lagrum granskningen har skett, 3. vilken typ av granskning som har utförts, 4. datum för granskningen, samt 5. vem eller vilka som utfört granskningen.

Vid prövningen av om besök eller elektronisk kommunikation kan medföra

skada för annan ska särskilt beaktas om den som kontakten ska äga rum med är

brottsoffer till den intagne eller annars har en sådan relation till den intagne att en kontakt skulle medföra skada för den personen eller för ett brottsoffer.

Den som en intagen vill ta emot besök av eller kommunicera elektroniskt

med ska tillfrågas om han eller hon samtycker till att kontakten ska äga rum. I samband med det ska den som kontakten ska äga rum med informeras om – att han eller hon, om samtycke till kontakt lämnas, kan komma att registreras i Kriminalvårdens datasystem, – att Kriminalvården, om samtycke till kontakt lämnas, kan komma att undersöka om han eller hon är dömd eller misstänkt för brott eller för att utöva brottslig verksamhet och inhämta upplysningar om hans eller hennes personliga förhållanden i övrigt, samt – att han eller hon kan komma att bli föremål för kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning vid ett besök. Den intagne ansvarar för att samtycke inhämtas på en blankett som fastställs av Kriminalvården. Det gäller dock inte om den som kontakten ska äga rum med är brottsoffer till den intagne och Kriminalvården inhämtar samtycke.

Om den som kontakten ska äga rum med inte samtycker till kontakt med

den intagne, får den intagne inte beviljas tillstånd till kontakten.

Vad som anges i 26-27 §§ gäller inte

1. om den som kontakten ska äga rum med är advokat eller tjänsteman på eller uppdragstagare till en svensk myndighet eller ett internationellt organ som har av Sverige erkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda, och kontakten sker i anledning av den ställningen, 2. vid telefonsamtal som är av stor vikt för den intagnes frigivningsförberedelser och samtalet sker utanför INTIK-systemet, 3. när en intagen underrättar en närstående om var han eller hon befinner sig enligt bestämmelsen i 3 § fängelseförordningen (2010:2010), eller 4. om kontakten med hänsyn till särskilda omständigheter är uppenbart befogad och en tillfredsställande kontroll kan uppnås.

Innan en intagen i en anstalt av säkerhetsklass A-D beviljas tillstånd att ta

emot besök eller kommunicera elektroniskt ska en sådan undersökning som avses i 7 kap. 10 § fängelselagen (2010:610) göras. Det gäller dock inte i de fall som avses i 28 §.

Ett tillstånd till besök eller elektronisk kommunikation för en annan än en

närstående upphör att gälla om den intagne omplaceras till en annan anstalt. Detsamma gäller ett sådant tillstånd för en närstående, om den intagne omplaceras till en anstalt i högre säkerhetsklass.

För att underlätta identifieringen ska en intagen fotograferas i anslutning till att han eller hon tas in i anstalt och därefter vid behov. Den intagne ska fotograferas framifrån och i högerprofil. Om den intagne har något synligt särskilt kännetecken ska det fotograferas särskilt, om kännetecknet inte är synligt på något av de andra fotografierna.

Kroppsvisitation genom undersökning av föremål som en besökare vill ta med till den lokal där besöket ska äga rum ska genomföras i besökarens närvaro. Föremål som besökaren inte vill ta med till den lokal där besöket ska äga rum får bara undersökas om det finns särskilda skäl och ska förvaras så att ingen obehörig kan komma åt dem. Besökaren ska genom skyltning eller på annat sätt informeras om att sådan undersökning kan ske.

Den som underkastas en kroppsvisitation eller kroppsbesiktning ska få ombyteskläder eller annat att skyla sig med, om det behövs och syftet med undersökningen därigenom inte äventyras.

Blodprov på en intagen får endast tas av sjukvårdspersonal.

Andra prov för drogkontroll än blodprov ska tas av eller lämnas i närvaro av kriminalvårdspersonal. En intagen får dock lämna urinprov enskilt om 1. det finns synnerliga skäl och 2. det kan ske utan risk för att provet manipuleras.

En intagen får inte utan medgivande ta med föremål till rum där urinprov tas.

En intagen ska så snart det kan ske underrättas om resultatet av ett prov för drogkontroll.

Om en preliminär analys av ett prov för drogkontroll genom saliv- eller svettprov visar positivt resultat ska den intagne föreläggas att lämna ett nytt prov för slutlig analys.

Ett positivt resultat av en preliminär analys av ett prov för drogkontroll får bara utgöra underlag för beslut av inskränkande karaktär om beslutet inte kan skjutas upp.

En intagen som underkastas en kroppsbesiktning, som genom användning

av tulltoalett syftar till att avgöra om den intagne har något föremål i kroppen, ska hållas under ständig tillsyn.

Sådana medel, varor och föremål som avses i 8 kap. 8 § fängelselagen (2010:610) och som medförs, påträffas eller sänds på ett sätt som avses i samma bestämmelse ska omhändertas. Finns det inte någon känd ägare till egendomen ska den förstöras. Finns det en känd ägare ska egendomen förstöras, om det inte finns synnerliga skäl mot det. Omhändertagna medel, varor och föremål som inte ska förstöras ska hanteras enligt bestämmelserna i 5 kap. fängelselagen.

En intagen som har belagts med fängsel för att han eller hon uppträder våld-

samt ska hållas under noggrann tillsyn så länge åtgärden består.

Av dokumentationen av ett avvisande eller avlägsnande ska framgå

1. vem som beslutat om ingripandet, 2. grunden och tidpunkten för beslutet, 3. vem eller vilka som deltagit i ingripandet, 4. vem eller vilka som ingripandet riktat sig mot, 5. tiden för ingripandet, samt 6. vad som i övrigt har förekommit vid ingripandet.

En intagen ska, i anslutning till att han eller hon tas in i anstalt, tillfrågas om sitt hälsotillstånd. Den intagne ska så snart som möjligt ges möjlighet att få sin hälsa undersökt av en sjuksköterska, om en sådan undersökning inte har genomförts i en annan anstalt. En intagen som har en pågående medicinsk behandling ska dock alltid ges möjlighet att träffa sjuksköterska.

En intagen som har förskrivits viss medicin ska få tillgång till den enligt förskrivningen.

Vid akut sjukdom eller skada ska den intagne omedelbart få sjukvård.

Vid bedömningen av de risker som framgår av 10 kap. 1 och 2 §§ fängelselagen (2010:610) ska särskilt beaktas 1. karaktären och omfattningen av den intagnes tidigare och aktuella brottslighet, med särskild hänsyn tagen till eventuella brottsoffer, 2. utfallet av tidigare och pågående verkställighet, såsom utfallet av tidigare utevistelser och eventuell misskötsamhet, 3. strafftidens längd och återstående verkställighetstid, 4. om den intagne ska utvisas eller avvisas efter frigivning eller saknar anknytning till riket, 5. om den intagne är medlem i eller har annan koppling till ett kriminellt nätverk eller grov organiserad brottslighet, 6. den intagnes personliga förhållanden, såsom missbruk eller psykisk ohälsa, samt 7. förhållandena under vilka permissionen kommer att genomföras.

Sedan kvalifikationstiden förflutit får en intagen beviljas strukturerad och regelbunden permission enligt 3 § samt extra permission enligt 7 §.

En intagen får inom en period som omfattar tre månader (permissionsperiod) beviljas en eller flera permissioner. Permission som sker under bevakning eller åtföljande av personal får dock beviljas vid högst två tillfällen per permissionsperiod. Permission får beviljas med det antal dygn per permissionsperiod som anges i 4–6 §§ (permissionstid). Förhållandena på permissionsperiodens första dag avgör hur många dygns permission som kan beviljas. Nödvändig restid till och från den intagnes permissionsadress räknas inte in i permissionstiden. En intagen får inte påbörja permission oftare än varannan vecka, om det inte finns särskilda skäl. En permission får omfatta högst tre dygn. Den första permissionen får dock omfatta högst ett dygn. En permission som sker under bevakning eller åtföljande av personal får omfatta högst sex timmar inklusive restid, om det inte finns särskilda skäl.

En intagen får beviljas permission under högst fem dygn den första permissionsperioden. Om det återstår mindre än tre månader till villkorlig frigivning eller påbörjandet av en vårdvistelse, vistelse i halvvägshus eller utökad frigång får dock permission beviljas under högst fyra dygn eller, om det återstår mindre än två månader, under högst två dygn.

Efter den första permissionsperioden får en intagen beviljas permission

2011:1

under högst nio dygn per permissionsperiod. Om det återstår två år eller mer till villkorlig frigivning får dock den intagne beviljas permission under högst sex dygn.

Om en intagens sista permissionsperiod innan villkorlig frigivning eller påbörjandet av en vårdvistelse, vistelse i halvvägshus eller utökad frigång är kortare än tre månader får den intagne beviljas permission under högst tre dygn för varje påbörjad månad som återstår.

En intagen får beviljas extra permission för angelägenheter som är av stor vikt för att förbereda frigivningen och som inte kan eller skäligen bör ordnas under permission enligt 3 § eller på annat sätt. Sådan permission får inte omfatta längre tid än vad som är nödvändigt för att tillgodose syftet med permissionen.

En särskild permission får inte omfatta längre tid än vad som är nödvändigt för att tillgodose syftet med permissionen. En särskild permission för att minska skadeverkningarna av ett långvarigt frihetsberövande får omfatta högst fyra timmar inklusive restid.

För att kunna kontrollera att den intagne följt uppställda villkor ska en permission påbörjas och avslutas i anstalt, om kontrollen inte kan utföras på annat lämpligt sätt.

En särskild permission för att minska skadeverkningarna av ett långvarigt

frihetsberövande ska alltid vara bevakad.

En intagen får beviljas permission eller särskild permission till ett annat

land endast om det finns synnerliga skäl och en tillräcklig kontroll kan uppnås.

Prövningen av vilken utslussningsåtgärd som är mest ändamålsenlig ska utgå från den intagnes behov.

Vid bedömningen av de risker som anges i 11 kap. 2-5 §§ fängelselagen (2010:610), ska särskilt beaktas 1. karaktären och omfattningen av den intagnes tidigare och aktuella brottslighet, med särskild hänsyn tagen till eventuella brottsoffer, 2. utfallet av tidigare och pågående verkställighet, såsom utfallet av genomförda utevistelser på egen hand och deltagande i brotts- och missbruksrelaterad programverksamhet, 3. strafftidens längd och återstående verkställighetstid, 4. om den intagne ska utvisas eller avvisas efter frigivning eller saknar anknytning till riket,

Utslussningsperiodens längd ska baseras på vad som framkommit vid behovsbedömningen och riskbedömningen. Utslussningsperiodens längd får inte medföra att straffet urholkas.

Den intagnes bostad ska vara utformad så att kontroll med elektroniska hjälpmedel är möjlig. Den ska vara utformad för permanent boende samt i övrigt vara lämplig för den fortsatta verkställigheten.

En person som den intagne delar bostad med ska tillfrågas om han eller hon samtycker till att fängelsestraffet avtjänas i bostaden. Om sådant samtycke inte lämnas får fängelsestraffet inte avtjänas i den bostaden. Om den intagne delar bostad med ett brottsoffer får fängelsestraffet inte avtjänas i den bostaden, om det inte finns synnerliga skäl.

Om den utökade frigången kan antas inverka menligt på barn som den intagne delar bostad med får den inte beviljas.

Arbete, behandling, utbildning eller särskilt anordnad verksamhet som den intagne ska delta i under frigång, vistelse i halvvägshus eller utökad frigång (sysselsättning under utslussningsåtgärd) ska vara regelbunden och kontrollerbar. Sysselsättning under utslussningsåtgärd får inte medföra övernattning utanför anstalten, halvvägshuset eller bostaden. Den får inte vara förlagd utomlands.

En intagen ska ha sin dygnsvila i halvvägshuset. Det gäller inte om den intagne beviljas vistelse utanför halvvägshuset enligt 9-11 §§ under tid för dygnsvila.

En intagen får, utöver tid för sysselsättning under utslussningsåtgärd, vistas utanför halvvägshuset under högst 16 timmar per vecka för att ägna sig åt aktiviteter som förbereder honom eller henne för frigivningen eller syftar till att utveckla och stärka sociala nätverk.

En intagen får, utöver vad som framgår av 9 §, vistas utanför halvvägshuset

högst 72 timmar per månad. Denna tid får delas upp på högst fyra tillfällen och får inte kombineras med tid för annan vistelse utanför halvvägshuset.

En intagen får vistas utanför halvvägshuset utöver vad som anges i 9-10 §§ om det finns synnerliga skäl.

Utökad frigång ska förenas med villkor om att den intagne inte får lämna

bostaden annat än på särskilt bestämda tider. Villkoret ska kontrolleras med elektroniska hjälpmedel under minst två tredjedelar, dock minst två månader, av tiden för den utökade frigången.

En intagen ska ha sin dygnsvila i bostaden. Det gäller inte om den intagne

beviljas vistelse utanför bostaden enligt 14-16 §§ under tid för dygnsvila.

Den intagne får, utöver tid för sysselsättning, vistas utanför bostaden under

högst 18 timmar per vecka. Om elektroniska hjälpmedel inte används för att kontrollera uppställda villkor får den intagne vistas utanför bostaden under ytterligare 6 timmar per vecka. Utöver vistelse utanför bostaden enligt första stycket får den intagne vistas utanför bostaden högst 6 timmar per vecka för att ägna sig åt aktiviteter som förbereder honom eller henne för frigivningen eller syftar till att utveckla och stärka sociala nätverk.

Den intagne får, utöver vad som framgår av 14 §, vistas utanför bostaden

högst 24 timmar per månad. Denna tid får delas upp på högst två tillfällen och får inte kombineras med tid för annan vistelse utanför bostaden.

En intagen får vistas utanför bostaden utöver vad som anges i 14-15 §§ om det finns synnerliga skäl.

Vid förhör med den intagne ska, om möjligt, två tjänstemän medverka.

Vid förhör får inte medvetet oriktiga uppgifter, löften eller förespeglingar om förmåner, hot, tvång, uttröttning eller andra otillbörliga åtgärder användas. Den som hörs får inte fråntas rätten till sedvanliga måltider eller vila.

En intagen får beviljas bidrag enligt bestämmelserna i detta kapitel, om det är skäligt med hänsyn till den intagnes ekonomiska förhållanden och att verkställigheten ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Bidrag för telefonsamtal som är av stor vikt för den intagnes frigivningsförberedelser får dock beviljas oavsett den intagnes ekonomiska förhållanden.

En intagen får beviljas bidrag för att skicka en sådan blankett som avses i 7 kap. 26 §.

En intagen får beviljas bidrag för ett kortare telefonsamtal per vecka med närstående barn, om det kan antas vara till barnets bästa. En intagen får också beviljas bidrag för telefonsamtal som är av stor vikt för hans eller hennes frigivningsförberedelser eller som annars är särskilt angelägna.

En intagen som behöver akuttandvård får beviljas bidrag för sådan vård. En intagen som behöver grundläggande tandvård och som avtjänar fängelse i lägst tre år får beviljas bidrag för sådan vård.

En intagen som behöver göra en synundersökning eller behöver glasögon får beviljas bidrag för det.

En intagen får beviljas bidrag för uppehälle och resor i samband med permission eller särskild permission. Bidrag för resor utgår endast för den del av kostnaden som överstiger 200 kronor, om det inte finns särskilda skäl. Bidrag för uppehälle ska beräknas med utgångspunkt i den riksnorm som avses i 4 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) och Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd. Bidrag för resor ska beräknas med utgångspunkt i 14 § andra och tredje meningarna förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.

En intagen får i samband med en särskild utslussningsåtgärd beviljas bidrag för boende, uppehälle och annat som har samband med sysselsättningen eller vistelsen. Bidraget ska beräknas enligt 6 § tredje stycket.

En intagen som vid frigivningen har ett akut hjälpbehov som inte kan tillgodoses genom socialnämnden får, i avvaktan på tid för besök där, beviljas bidrag för hemresa och uppehälle. Bidrag får under samma förutsättningar också beviljas för kläder och skor som är anpassade för årstiden, om den intagne saknar sådana. Bidraget ska beräknas enligt 6 § tredje stycket.

Chefen för Kriminalvården kan besluta om undantag från dessa föreskrifter.

Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 april 2011.

Genom författningen upphävs 1. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om ersättningar m.m. till intagna i anstalt och häkte (KVFS 2006:8), 2. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om placering av dömda i kriminalvårdsanstalt (KVFS 2006:13), 3. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om bidrag till glasögon för intagna m.fl.(KVFS 2006:22), 4. Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2006:22) om bidrag till glasögon för intagna m.fl. (KVFS 2006:33), 5. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om tandvård för intagna m.fl. (KVFS 2007:5),

6. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om prov för drogkontroll (KVFS 2008:4), 7. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om särskilda utslussningsåtgärder (KVFS 2008:5), 8. Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2006:13) om placering av dömda i kriminalvårdsanstalt (KVFS 2008:7), 9. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för verkställighet i anstalt (KVFS 2009:4), 10. Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2008:4) om prov för drogkontroll (KVFS 2009:5) 11. Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om placering av dömda i kriminalvårdsanstalt (KVFS 2006:13) (KVFS 2009:8) 12. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för verkställighet i anstalt (KVFS 2009:4) (KVFS 2009:10), 13. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för verkställighet i anstalt (KVFS 2009:4) (KVFS 2010:1) samt 14. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om planering av kriminalvårdspåföljd och häktesvistelse (KVFS 2010:4).

LARS NYLÉN Ulf Jonson