Verkställighet av frivårdspåföljder (KVFS 2011:5, FARK Frivård)

Dessa föreskrifter innehåller kompletterande bestämmelser till förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder.

Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Barnet ska ges möjlighet att framföra sina åsikter

i frågor som rör honom eller henne och vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter. Överväganden avseende barnets bästa ska dokumenteras. I motiveringen av beslut ska det redogöras på vilket sätt barnets bästa har vägts in i den bedömning som ligger till grund för beslutet. KVFS 2026:5.

En nöjdförklaring får inte lämnas utan att domen eller ett domsbevis finns tillgängligt för den som tar emot förklaringen.

Verkställighet av en föreskrift om samhällstjänst ska påbörjas så snart som möjligt efter det att domen blivit verkställbar mot den dömde.

Verkställighet av en föreskrift enligt domen ska påbörjas så snart som möjligt efter det att domen blivit verkställbar mot den dömde.

Den dömde ska utföra det oavlönade arbetet på en samhällstjänstplats som Kriminalvården anvisar. Vid val av samhällstjänstplats ska den dömdes

personliga förhållanden, brottslighetens karaktär och övriga omständigheter beaktas.

Den dömde ska utföra det oavlönade arbetet på sin fritid.

Det oavlönade arbetet får inte bestå av arbetsuppgifter som den dömde ändå skulle ha utfört som medlem i en förening eller annan organisation.

Den dömde ska utföra det oavlönade arbetet under en period som motsvarar längden på det fängelsestraff som enligt domen skulle ha dömts ut om fängelse i stället valts som påföljd. Ett arbetspass ska normalt motsvara fyra timmar. Om det finns särskilda skäl kan perioden då samhällstjänst utförs och arbetspassens längd förkortas eller förlängas. Ett arbetspass får förlängas till högst åtta timmar. Måltidsrast och restid inräknas inte i arbetstiden. Om arbetspasset överstiger sex timmar ska avbrott för måltid göras med minst trettio minuter.

Den dömdes närvaro vid varje arbetspass ska kontrolleras.

Om den dömde på grund av sjukdom eller av annat skäl inte kan utföra arbete enligt arbetsplanen ska han eller hon anmäla det till Kriminalvården och samhällstjänstplatsen innan arbetspasset börjar.

Med verkställighetsplan avses en plan för övervakning enligt 5 kap. 3 § förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder och 26 kap. 14 § brottsbalken. KVFS 2024:2.

En verkställighetsplan ska tas fram för varje dömd som står under övervakning i syfte att utforma verkställigheten på ett ändamålsenligt sätt. Den ska vara individuellt utformad efter omständigheterna i det enskilda fallet. Den dömde ska få en kopia av verkställighetsplanen. KVFS 2016:4.

Verkställighetsplanen ska för varje dömd vara baserad på en riskbedömning och en behovsbedömning. En förnyad risk- eller behovsbedömning ska göras när det finns anledning till det.

Den dömde har rätt att aktivt delta i och medverka vid planering och utformning av verkställighetsplanen.

I verkställighetsplanen ska verkställighetsinnehållet preciseras i åtgärder med hänsyn tagen till – de risker och behov som identifierats enligt 13 §, och – praktiska förutsättningar. Åtgärderna ska vara tidsatta och uppföljningsbara. De ska vid behov planeras och utformas i samverkan med berörda myndigheter. KVFS 2016:4.

Verkställighetsplanen ska fastställas inom 30 dagar från det att dom inkommer till frivården. För villkorligt frigivna ska den verkställighetsplan som fastställts under verkställighet av fängelse fastställas på nytt senast inom fyra månader. Verkställighetsplanen ska ändras när det finns anledning till det. När en ändring innebär att en åtgärd läggs till, tas bort eller avbryts ska verkställighetsplanen fastställas på nytt. Verkställighetsplanen ska också fastställas på nytt när det annars är motiverat, och alltid minst var fjärde månad från senaste fastställande. De tidsfrister som anges i första och andra styckena får överskridas om det finns särskilda skäl. KVFS 2016:4.

Har upphävts genom KVFS 2016:4.

Med droger avses alkohol, andra beroendeframkallande medel, sådana medel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel samt sådana varor som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Med prov för drogkontroll avses blod-, urin-, utandnings-, saliv-, svetteller hårprov för kontroll av att en intagen inte är påverkad av droger. KVFS 2024:2.

Vad som anges i 20–22 §§ gäller när skyldighet att lämna ett visst prov för drogkontroll följer av en särskilt meddelad föreskrift för den som är villkorligt frigiven eller avtjänar skyddstillsyn. KVFS 2020:1.

Blodprov får endast tas av sjukvårdspersonal.

En dömd som är kvinna får inte lämna urinprov i närvaro av någon av motsatt kön som inte är läkare eller legitimerad sjuksköterska.

Om en preliminär analys av ett prov för drogkontroll genom saliv- eller svettprov visar positivt resultat ska den dömde föreläggas att lämna ett nytt prov för slutlig analys.

Bestämmelser om behandling av personuppgifter inom Kriminalvårdens verksamhet finns i brottsdatalagen (2018:1177), lagen (2018:1699) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och kriminalvårdsdatalagen (2018:1235) med tillhörande förordningar. Bestämmelser om behandling av personuppgifter som inte utförs i syfte att verkställa straffrättsliga påföljder finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med behandling av personuppgifter och

om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (GDPR). Dokumentation i journal ska ske så snart som möjligt. KVFS 2019:8.

Varje uppgift som förs in i en journal ska utformas så att den enskildes integritet respekteras. Uppgifterna ska vara korrekta och sakliga. KVFS 2019:8.

Vid rättelse av en felaktighet i journalen ska det anges när felaktigheten har rättats, vem som har gjort rättelsen och vad rättelsen bestod i. KVFS 2011:13.

Endast den personal som behöver tillgång till journalen för att kunna utföra sitt arbete har rätt att ta del av den. KVFS 2011:13.

En dömd får beviljas bidrag av allmänna medel för kostnader som har direkt samband med avtjänandet av påföljden, om det är skäligt med hänsyn till den dömdes ekonomiska förhållanden och till att verkställigheten ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Bidrag för resor ska beräknas med utgångspunkt i 15 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2019:1) om inledande av verkställighet av fängelsestraff och strafftidsberäkning. KVFS 2021:3.

En dömd som genomgår skyddstillsyn med särskild behandlingsplan och som behöver göra en synundersökning eller behöver glasögon får beviljas bidrag för det, om det är skäligt med hänsyn till den dömdes ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. KVFS 2014:5.

En dömd som genomgår skyddstillsyn med särskild behandlingsplan och som behöver akuttandvård får beviljas bidrag för sådan vård, om det är skäligt med hänsyn till den dömdes ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. KVFS 2014:5.

En person som förordnas som biträdande övervakare har rätt till ersättning för uppdraget samt rätt till ersättning för kostnader med vardera 300 kr per månad. Om den biträdande övervakarens kostnader för att fullgöra uppdraget väsentligt överstiger 300 kr per månad kan han eller hon även få ersättning för de överstigande kostnaderna. KVFS 2022:1.

Chefen för Kriminalvården får besluta om undantag från dessa föreskrifter. KVFS 2014:5.

2011:5

Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 april 2011. Genom författningen upphävs: 1. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om kontraktsvård (KVFS 2006:18), 2. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om samhällstjänst (KVFS 2006:21), 3. Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2006:18) om kontraktsvård (KVFS 2008:8) samt 4. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om frivårdens arbete med dömda under övervakning m.m. (KVFS 2008:19).