Utökade möjligheter för behandling av personuppgifter hos Arbetsförmedlingen, Lagrådsremiss

Lagrådsremiss

Utökade möjligheter för behandling av personuppgifter hos Arbetsförmedlingen

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 26 augusti 2010

Sten Tolgfors

Karin Renman

(Arbetsmarknadsdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Förslagen utgör huvudsakligen följdändringar med anledning av den s.k. etableringsreformen. Vissa förslag syftar dock till att mer allmänt göra lagen mer ändamålsenlig och bättre anpassad till Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet.

Lagens tillämpningsområde vidgas till att även omfatta handläggning av ärenden om ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för nyanlända invandrare och av ärenden om mottagande av nyanlända för bosättning enligt förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Det föreslås vidare att Arbetsförmedlingen ska ges möjlighet att behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom Migrationsverkets verksamhet som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och att Migrationsverket får medges direktåtkomst till dessa uppgifter.

Det föreslås också att Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter för publicering av information om kompletterande aktörer och att en enskild arbetssökande ska kunna medges direktåtkomst till dessa uppgifter samt till de uppgifter som ingår i arbetsgivares platsannonser. Arbetsförmedlingen ska också få behandla personuppgifter för publicering av ansökningar om anställning och arbetsgivare ska kunna medges direktåtkomst till dessa uppgifter.

Arbetsförmedlingen ska vidare få behandla personuppgifter för att tillhandahålla uppgifter till riksdagen eller regeringen eller till andra för att fullgöra uppgiftslämnande enligt lag eller förordning. Det klargörs också

att Arbetsförmedlingen får tillämpa den s.k. finalitetsprincipen i 9 § första stycket d och andra stycket personuppgiftslagen (1998:204).

Slutligen föreslås att Arbetsförmedlingens möjligheter att använda sig av sökbegrepp utvidgas. Kod för hälsotillstånd eller funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga ska få användas som sökbegrepp för att underlätta planering av insatser och förmedling av arbete. Dessa koder ska också, tillsammans med kod för bl.a. arbetsmarknadspolitiskt program eller insats, få användas som sökbegrepp för exempelvis framställning av avidentifierad statistik.

Förslagen föreslås träda i kraft den 31 januari 2011.

1¶Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

2 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

dels att 1, 4, 5, 11, 12 och 14 §§ ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 11 § ska sättas närmast före 12 §,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 1 a §, samt närmast före 11 § en ny rubrik av följande lydelse.

1 §

Denna lag tillämpas vid Denna lag tillämpas vid

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den registrerade

motsätter sig behandlingen.

1 Senaste lydelse 2007:410.

1 a §

Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den registrerade

motsätter sig behandlingen.

4 §

Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten bara om det behövs för

1. handläggning av ärenden 1. handläggning av ärenden,

som rör den arbetsmarknadspoli-

tiska verksamheten,

2. publicering av platsinforma- 2. publicering av platsinformation, tion, information om komplette-

rande aktörer och ansökningar om

anställning, 3. planering, metodutveckling, 3. planering, metodutveckling,

tillsyn, uppföljning, resultatredo- tillsyn, uppföljning, resultatredovisning och utvärdering av den visning och utvärdering av verkarbetsmarknadspolitiska verksam- samheten, heten,

4. framställning av avidentifierad statistik, och 5. samarbete på det arbetsmarknadspolitiska området inom Europeiska

unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt enligt överenskommelsen den 6 mars 1982 om en gemensam nordisk arbetsmarknad.

5 §

Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom

1. Försäkringskassans, Centrala 1. Försäkringskassans, Centrala studiestödsnämndens eller arbets- studiestödsnämndens eller arbetslöshetskassornas verksamhet, som löshetskassornas verksamhet som underlag för beslut om och underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd, och andra stöd,

2. Skatteverkets verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av skatt,

3. sådan verksamhet vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som avser tillsyn och utfärdande av intyg enligt 48 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,

4. Kronofogdemyndighetens 4. Kronofogdemyndighetens verksamhet som underlag för be- verksamhet som underlag för dömning enligt 4 kap. utsöknings- bedömning enligt 4 kap. utsökbalken i vilken utsträckning en ningsbalken av i vilken gäldenär har utmätningsbar egen- utsträckning en gäldenär har ut-

2 Senaste lydelse 2007:410. 3 Senaste lydelse 2008:972.

dom, samt mätningsbar egendom,

5. socialnämndernas verksamhet 5. socialnämndernas verksamhet som underlag för beslut om och som underlag för beslut om och kontroll av ekonomiskt bistånd kontroll av ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. socialtjänstlagen enligt 4 kap. socialtjänstlagen (2001:453). (2001:453),

6. Migrationsverkets verksamhet som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., samt 7. kompletterande aktörers verksamhet enligt uppdrag från

Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen får även behandla personuppgifter för att tillhandahålla information till riksdagen eller regeringen eller till annan för att fullgöra uppgiftslämnande i enlighet med lag eller förordning. I övrigt gäller 9 § första stycket d och andra stycket

personuppgiftslagen (1998:204).

Åtkomst till personuppgifter inom Arbetsförmedlingen

11 §

Arbetsförmedlingen får ha Åtkomst till personuppgifter ska

direktåtkomst till personuppgifter vara förbehållen de personal-

som behandlas i en arbetsmark- kategorier inom Arbetsförmed-

nadspolitisk databas. Sådan åt- lingen som på grund av sina komst skall vara förbehållen de arbetsuppgifter behöver ha tillpersonkategorier som på grund av gång till uppgifterna. sina arbetsuppgifter behöver tillgång till uppgifterna.

Regeringen, eller den myndighet Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, meddelar som regeringen bestämmer medföreskrifter om direktåtkomst delar föreskrifter om åtkomst enligt första stycket. enligt första stycket.

12 §

Försäkringskassan, Centrala Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Inspektionen studiestödsnämnden, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, för arbetslöshetsförsäkringen, arbetslöshetskassorna, Krono- arbetslöshetskassorna, Kronofogdemyndigheten och en social- fogdemyndigheten, en social-

4 Senaste lydelse 2007:410. 5 Senaste lydelse 2008:972.

nämnd får ha direktåtkomst till nämnd och Migrationsverket får personuppgifter som behandlas i ha direktåtkomst till personen arbetsmarknadspolitisk databas uppgifter som behandlas i en om det behövs för de ändamål som arbetsmarknadspolitisk databas om avses i 5 §. En socialnämnd får ha det behövs för de ändamål som direktåtkomst först sedan Arbets- avses i 5 §. En socialnämnd får ha förmedlingen har försäkrat sig om direktåtkomst först sedan Arbetsatt handläggare hos socialnämnden förmedlingen har försäkrat sig om bara kan ta del av uppgifter om att handläggare hos socialnämnden personer som är aktuella i ärenden bara kan ta del av uppgifter om hos nämnden. personer som är aktuella i ärenden

hos nämnden.

En enskild får ha direktåtkomst En enskild får i en arbetstill uppgifter om sig själv i en marknadspolitisk databas ha arbetsmarknadspolitisk databas. direktåtkomst till uppgifter om sig

själv samt till sådana uppgifter om

arbetsgivare och kompletterande aktörer som får behandlas enligt

4 § 2.

En arbetsgivare får i en arbetsmarknadspolitisk databas ha direktåtkomst till sådana uppgifter om en arbetssökande som får

behandlas enligt 4 §2. Regeringen meddelar före- Regeringen meddelar före-

skrifter om vilka personuppgifter skrifter om vilka personuppgifter som får omfattas av direktåtkomst som får omfattas av direktåtkomst enligt första och andra styckena. enligt första–tredje stycket.

14 §

Sådana känsliga personuppgifter Sådana känsliga personuppgifter som avses i 13 § personuppgifts- som avses i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) samt ömtåliga lagen (1998:204) samt sådana personuppgifter som avses i 9 § ömtåliga personuppgifter som andra stycket eller 10 § får inte avses i 9 § andra stycket eller 10 § användas som sökbegrepp. Uppgift får inte användas som sökbegrepp.

om kod för funktionshinder får dock användas som sökbegrepp för att underlätta förmedling av arbete åt personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga samt för att fram-

ställa avidentifierad statistik.

Med undantag från förbudet i första stycket får dock kod för hälsotillstånd eller för sådant funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga användas som

6 Senaste lydelse 2005:1195.

sökbegrepp för att underlätta planering av insatser och förmed-

ling av arbete.

Kod för hälsotillstånd eller för sådant funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, för arbetsmarknadspolitiskt program eller insats samt för sökandekategori eller anvisningsgrund får även användas som sökbegrepp för tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning av av-

identifierad statistik.

Regeringen, eller den myndighet Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, meddelar som regeringen bestämmer medföreskrifter om begränsningar i delar föreskrifter om begränsövrigt av de sökbegrepp som får ningar i övrigt av de sökbegrepp användas. som får användas.

Denna lag träder i kraft den 31 januari 2011.

3¶Ärendet och dess beredning

Inom Arbetsmarknadsdepartementet har promemorian Ändringar i Arbetsförmedlingens personuppgiftslag (Ds 2010:23) utarbetats. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena samt en remissammanställning finns tillgängliga hos Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A2010/1686/A). I denna lagrådsremiss behandlar regeringen förslagen i promemorian.

4¶Bakgrund och gällande rätt

4.1¶Bakgrund

Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet

Arbetsförmedlingen ansvarar för den offentliga arbetsförmedlingen och dess arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Utgångspunkterna för hur Arbetsförmedlingen ska bedriva sin verksamhet finns i förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen. Där framgår bl.a. att Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Vidare framgår att Arbetsförmedlingens verksamhet ska utformas så att den bedrivs på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt.

Från att ha varit en myndighet som framförallt har tillhandahållit generella insatser för arbetssökande har Arbetsförmedlingen getts ett tydligare och allt större ansvar för de grupper av människor som typiskt sett står långt från arbetsmarknaden, dvs. grupper som generellt sett visat sig ha svårare än andra att få arbete. Detta har medfört att insatser har införts som riktar sig särskilt till grupper som nyanlända invandrare, långtidssjukskrivna och personer som har varit föremål för åtgärder inom kriminalvården. Den senast tillkomna gruppen är personer som har fått maximal tid med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning (se prop. 2009/10:45). I och med att lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare träder i kraft den 1 december 2010 kommer Arbetsförmedlingens ansvar för gruppen nyanlända invandrare utvidgas ytterligare (prop. 2009/10:60. Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd). Dessa förändringar har medfört ett ökat behov för Arbetsförmedlingen att kunna hantera olika typer av personuppgifter som många gånger kan vara av känslig natur.

En annan reform som har påverkat Arbetsförmedlingens verksamhet är uppdraget att i utökad omfattning engagera kompletterande aktörer i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Även införandet av valfrihetssystem i Arbetsförmedlingens verksamhet kommer att påverka Arbetsförmedlingens uppdrag och ställa krav på nya arbetssätt och rutiner (prop. 2009/10:146, Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen).

Etableringsreformen

Arbetsförmedlingen har enligt sin instruktion ett särskilt ansvar för att nyanlända arbetssökande erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Myndigheten ska inom ramen för detta ansvar vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.

Arbetsförmedlingens uppdrag vidgades ytterligare när riksdagen den 17 mars 2010 antog den nya lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Lagen innebär bl.a. att vissa nyanlända invandrare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige ska ha rätt till en s.k. etableringsplan. Det är Arbetsförmedlingen som är huvudansvarig för reformens genomförande och som, i samverkan med berörda kommuner och myndigheter, ska upprätta planen tillsammans med den nyanlände. Etableringsplanen ska innehålla individuellt anpassade insatser och minst innehålla svenskundervisning, samhällsorientering och aktiviteter för att underlätta och påskynda den enskildes etablering i arbetslivet. En ny aktör, etableringslots, ska vara den nyanlände behjälplig i kontakter med arbetsliv och samhälle.

En nyanländ som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan ska enligt den nya lagen ha rätt till etableringsersättning och under vissa förutsättningar även rätt till etableringstillägg och bostadsersättning. Ersättningen är individuell och relaterad till den nyanländes deltagande i aktiviteterna.

Enligt lagens förarbeten (prop. 2009/10:60 s. 119 f) bör överföringen av information mellan de samverkande myndigheterna så långt möjligt ske automatiskt. Som skäl för detta anges att det är genom en väl fungerande informationsöverföring mellan myndigheter som ärendehanteringen kan effektiviseras, kontrollen av utbetalningar av statliga medel tryggas och felaktiga utbetalningar förebyggas. Dessutom kan ett effektivt informationsutbyte medföra att handläggningstiderna för ett ärende förkortas och beslut om skilda förmåner fattas snabbare. Servicen till den enskilde kan därigenom förbättras. Vidare kan antalet återkravsärenden reduceras. Denna argumentation ligger också i linje med de resonemang som fördes i propositionen Utökat elektronisk informationsutbyte (prop. 2007/08:160).

Den nya lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare träder i kraft den 1 december 2010.

4.2¶Dataskyddsdirektivet och personuppgiftslagen

Informationsteknikens utveckling och den ökande användningen av denna teknik för behandling av information om individer, medför ett

särskilt behov av skydd mot sådan användning av individrelaterad information som kan anses utgöra ett otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Riktlinjer för sådan behandling av information har utarbetats såväl i internationella sammanhang som i nationell lagstiftning.

De grundläggande bestämmelserna om behandling av personuppgifter finns i personuppgiftslagen (1998:204). Genom lagen genomfördes Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (Dataskyddsdirektivet). Personuppgiftslagen är generellt tillämplig, men om det i en annan lag eller i en förordning har meddelats avvikande bestämmelser så gäller de bestämmelserna. Sedan slutet av 1990-talet har det utöver personuppgiftslagen utarbetats en stor mängd särskilda s.k. registerförfattningar med bestämmelser om behandling av personuppgifter, däribland lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Syftet med de särskilda registerförfattningarna har varit att anpassa regleringen till de särskilda behov som myndigheterna har i sina respektive verksamheter samt att göra avvägningar mellan behovet av effektivitet i berörd verksamhet och behovet av skydd för enskildas integritet.

Behandling av känsliga personuppgifter enligt personuppgiftslagen

För behandling av vissa typer av personuppgifter gäller enligt personuppgiftslagen särskilda restriktioner. Det är enligt huvudregeln förbjudet att behandla uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening. Det är även förbjudet att behandla sådana personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Dessa uppgifter kallas med en samlingsbeteckning känsliga personuppgifter.

Lagen innehåller dock en rad undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter. Känsliga personuppgifter får för det första behandlas om den enskilde lämnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen eller själv offentliggjort uppgifterna på ett tydligt sätt. Känsliga personuppgifter får också behandlas exempelvis om behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra sina skyldigheter eller utöva sina rättigheter inom arbetsrätten, för att någons vitala intressen ska kunna skyddas i fall då den registrerade inte kan lämna sitt samtycke eller för att rättsliga anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Känsliga personuppgifter får vidare behandlas för hälso- och sjukvårdsändamål. Även viss behandling för forsknings- och statistikändamål är undantagen från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter.

Regleringen av behandlingen av känsliga personuppgifter i personuppgiftslagen följer i princip motsvarande reglering i Dataskyddsdirektivet. Direktivet medger emellertid att medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning beslutar om andra undantag från förbudet mot behandling av känsliga uppgifter än de som anges i personuppgiftslagen, om undantaget kan motiveras utifrån hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och under förutsättning att lämpliga skyddsåtgärder vidtas. Den

nationella lagstiftningen kan således innehålla ytterligare undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter.

Enligt personuppgiftslagen får således regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, om det behövs med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, medge ytterligare undantag från förbudet att behandla känsliga uppgifter. Enligt 8 § personuppgiftsförordningen (1998:1191) får känsliga personuppgifter i löpande text behandlas av en myndighet om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det.

Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling

I de särskilda registerförfattningarna finns ofta bestämmelser som reglerar om, i vilka fall och på vilket sätt personuppgifter får lämnas ut elektroniskt. Syftet med sådana bestämmelser är att inskränka möjligheterna för utomstående att genom överföring av uppgifter i personregister förfoga över uppgifterna på ett sätt som innebär risker i integritetshänseende.

I lagstiftningen görs ofta åtskillnad mellan utlämnande av uppgifter genom direktåtkomst och utlämnande av uppgifter på medium för automatiserad behandling. Av bl.a. förarbetena till lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (prop. 2001/02:144 s. 31) framgår att med direktåtkomst avses att den som använder databasen via en dator på egen hand kan söka i denna och få svar på frågor, dock utan att själv kunna bearbeta eller på annat sätt påverka innehållet i databasen. Direktåtkomst kan även innebära att användaren ges en möjlighet att hämta hem informationen till sitt eget system och bearbeta den där. Direktåtkomst har traditionellt sett ansetts innebära att uppgifter ur databasen lämnas ut utan att den utlämnande myndigheten i det enskilda fallet har kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut.

Utlämnande på medium för automatiserad behandling handlar i stället om ett överlämnande av elektroniskt lagrade uppgifter via något slags medium för lagring eller överföring, exempelvis e-post, USB-minne, CD-romskiva eller diskett. Ett utlämnande på medium för automatiserad behandling kan också ske genom direkt överföring från ett datorsystem till ett annat via telekommunikationsnätet. I dessa fall behåller den utlämnande myndigheten kontrollen över vilka uppgifter som lämnas ut. Det kan dock i vissa fall vara svårt att dra en skarp gräns mellan direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling.

4.3¶Lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten trädde i kraft den 2 augusti 2002 och ersatte då lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister. Lagen innehåller de särregler som har ansetts nödvändiga för Arbetsförmedlingens del i förhållande till reglerna i personuppgiftslagen (1998:204).

Lagen är tillämplig för behandling av personuppgifter i Arbetsförmedlingens verksamhet gällande arbetssökande, arbetsgivare, kontaktpersoner och andra personer som omfattas av denna verksamhet.

I lagen finns även särskilda bestämmelser om vilka personuppgifter som får behandlas i en databas. Med databas i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten förstås enligt lagen en samling personuppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används gemensamt i verksamheten för de ändamål som föreskrivs i lagen.

Ändamål

I lagen anges ett antal ändamål för vilka personuppgifter får behandlas. Ändamålsbestämmelserna tar i första hand sikte på behandling av personuppgifter i Arbetsförmedlingens egen verksamhet (de s.k. primära ändamålen). Personuppgifter får enligt dessa bestämmelser behandlas för handläggning av ärenden som rör den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, publicering av platsinformation, planering, metodutveckling, tillsyn, uppföljning, resultatredovisning och utvärdering av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Därutöver innehåller lagen bestämmelser om tillåten behandling för utlämnande av personuppgifter till externa mottagare som behöver uppgifterna i sina respektive verksamheter (de s.k. sekundära ändamålen). Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för Försäkringskassans, Centrala studiestödsnämndens och arbetslöshetskassornas verksamhet, som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och stöd. Vidare får databasen användas för Skatteverkets verksamhet som underlag för beslut om kontroll av skatt, för sådan verksamhet vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som avser tillsyn och utfärdande av intyg, för att tillhandahålla uppgifter till Kronofogdemyndigheten för dess verksamhet rörande underlag för bedömning om utmätningsbar egendom samt för socialnämndernas verksamhet som underlag för beslut och kontroll av ekonomiskt bistånd. Slutligen får databasen användas för framställning av avidentifierad statistik och för samarbete på det arbetsmarknadspolitiska området inom Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet enligt överenskommelsen den 6 mars 1982 om en gemensam nordisk arbetsmarknad.

Behandling av känsliga personuppgifter

Enligt huvudregeln får känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott m.m. inte registreras i en arbetsmarknadspolitisk databas. Vad gäller behandling av personuppgifter om etniskt ursprung, uppgifter som rör hälsa samt omdömen, slutsatser eller andra värderande upplysningar om en enskild, medges dock ett undantag från huvudregeln. Undantaget möjliggör behandling av sådana uppgifter under förutsättning att skriftligt samtycke inhämtats från den enskilde och att uppgifterna har lämnats i eller är nödvändiga för handläggningen av ärendet.

Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling

I Arbetsförmedlingens personuppgiftslag återfinns regler om såväl direktåtkomst som utlämnande på medium för automatiserad behandling. Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, arbetslöshetskassorna, Kronofogdemyndigheten och en socialnämnd får ha direktåtkomst till personuppgifter om det behövs för något av de sekundära ändamål som föreskrivits i lagen. För socialnämnderna finns dock förbehållet att Arbetsförmedlingen först ska försäkra sig om att handläggaren hos socialnämnden bara kan ta del av uppgifter om personer som är aktuella i ärenden hos nämnden. Slutligen får även en enskild ha direktåtkomst till uppgifter om sig själv. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka personuppgifter som får omfattas av direktåtkomst. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddelar också föreskrifter om vilka personuppgifter som får lämnas ut på medium för automatiserad behandling till myndigheter och enskilda.

Sökning

Särskilda restriktioner gäller enligt lagen för sökning i en arbetsmarknadspolitisk databas. Med sökning avses här att man efter att ha angett ett sökbegrepp – t.ex. enstaka ord, en textsträng eller andra teckenkombinationer – på automatiserad väg söker igenom en samling uppgifter för att hitta matchande begrepp, vars förekomst i samlingen därigenom kan lokaliseras. Härigenom kan sammanställningar av uppgifter upprättas mycket enkelt och snabbt. Om det saknades begränsningar för sökmöjligheterna i en arbetsmarknadspolitisk databas, skulle det innebära en påtaglig risk för otillbörliga integritetsintrång.

Känsliga personuppgifter samt i lagen angivna uppgifter av integritetskänslig natur får inte användas som sökbegrepp. Detta inkluderar bl.a. uppgifter om hälsa och etniskt ursprung. Endast uppgift om kod för funktionshinder får användas som sökbegrepp för att underlätta förmedling av arbete åt personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga samt för att framställa avidentifierad statistik. Det är regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, som meddelar föreskrifter om begränsningar i övrigt av de sökbegrepp som får användas.

4.4¶Sekretess

Sekretess i Arbetsförmedlingens verksamhet

De sekretessregler som gäller i Arbetsförmedlingens verksamhet finns i 28 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Enligt 11 § gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i ett ärende om arbetsförmedling, yrkesvägledning, arbetsvård, eller antagning till

arbetsmarknadsutbildning. Detsamma gäller i ärende om stöd eller hjälp vid arbetslöshet eller om andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja en enskilds anpassning till arbetslivet. Sekretessen gäller dock inte för beslut i dessa ärenden. Enligt 12 § gäller också sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftsförhållanden i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada.

Med anledning av etableringsreformen kommer en ny sekretessbestämmelse att börja gälla från den 1 december 2010 (28 kap. 12 a §). Enligt denna ska sekretess gälla för uppgift om en enskilds personliga förhållanden när uppgiften förekommer i ett ärende om etableringsplan eller i ett ärende om ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Enligt 37 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess hos Migrationsverket för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i verksamhet som avser medverkan till bosättning för flyktingar och andra skyddsbehövande som beviljas uppehållstillstånd och av personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till sådana personer, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. I och med att etableringsreformen träder i kraft kommer tillämpningsområdet för denna bestämmelse vidgas på så sätt att den inte längre kommer att vara begränsad till verksamhet hos Migrationsverket. Sekretessen enligt denna bestämmelse kommer därmed även att gälla vid Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden om bosättning (prop. 2009/2010:60 s. 123).

I 21 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen finns därutöver en generell bestämmelse om sekretess för uppgifter som rör utlänning, oavsett i vilket sammanhang som uppgiften förekommer, om det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller lider annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och en utländsk stat eller myndighet eller organisation.

Sekretess och informationsutbyte mellan myndigheter m.m.

En uppgift för vilken sekretess gäller får inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte annat framgår av offentlighets- och sekretesslagen eller av lag eller förordning till vilken offentlighets- och sekretesslagen hänvisar (8 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen).

Det förekommer emellertid situationer när andra myndigheters eller enskildas intresse av att ta del av en sekretessbelagd uppgift väger tyngre än det intresse som sekretessen ska skydda. I offentlighets- och sekretesslagen finns därför bestämmelser av innebörd att sekretess under vissa förutsättningar inte hindrar att uppgifter lämnas till myndigheter eller enskilda. Sådana bestämmelser brukar benämnas sekretessbrytande bestämmelser.

Av 10 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen framgår att sekretessbelagda uppgifter får lämnas från en myndighet till en annan om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Bestämmelsen, som är avsedd att tillämpas restriktivt, medger inte sekretessgenombrott på den grunden att den mottagande myndigheten behöver uppgifterna i sin verksamhet. Enligt 10 kap. 28 § första stycket hindrar inte heller sekretess att uppgifter lämnas till en annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Enligt 10 kap. 27 §, den s.k. generalklausulen, gäller som huvudregel att en uppgift får lämnas ut till en annan myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Undantag görs dock för vissa sekretessregler som är av begränsat intresse här. Bedömningen av om uppgiften kan lämnas ut görs av den myndighet som innehar uppgiften.

Sekretess som gäller till skydd för enskild hindrar inte att uppgift lämnas till annan enskild eller till en myndighet om den enskilde samtycker till det (10 kap. 1 § och 12 kap. offentlighets- och sekretesslagen).

Bestämmelsen i 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen är också viktig i sammanhanget. Den innebär att en myndighet på begäran av en annan myndighet ska lämna ut uppgifter i den mån hinder inte möter på grund av sekretess eller arbetets behöriga gång. Bestämmelsen kan sägas motsvara allmänhetens rätt att få tillgång till handlingar genom offentlighetsprincipen, men utlämnandeskyldigheten är mer vidsträckt och omfattar alla typer av uppgifter som myndigheten förfogar över, bl.a. uppgifter i handlingar som inte är allmänna. Paragrafen innebär att om en myndighet begär att få del av uppgifter hos en annan myndighet och någon sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig, så ska uppgifterna lämnas ut. Detsamma gäller givetvis om de begärda uppgifterna är offentliga.

Direktåtkomst och sekretess

En bestämmelse om direktåtkomst reglerar endast formerna för ett utlämnande. En sådan bestämmelse har inte någon självständig sekretessbrytande effekt och är således inte att betrakta som en uppgiftsskyldighet enligt 10 kap. 28 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (se bl.a. prop. 2004/05:164 s. 83 och 2006/07:46 s. 80). Möjligheterna för t.ex. en myndighet att vid informationsutbyte med en annan myndighet överföra uppgifter genom att medge den senare direktåtkomst till uppgifter som behandlas automatiserat begränsas därför många gånger av de sekretessregler som gäller för verksamheten. Eftersom direktåtkomst innebär att den mottagande myndigheten inom ramen för den beviljade direktåtkomsten fritt kan avgöra vilka uppgifter den vill ta del av, blir uppgifterna att anse som utlämnade i och med att direktåtkomst medges. Det spelar ingen roll om den mottagande myndigheten faktiskt tar del av en viss uppgift eller inte. En myndighet kan därför inte tillåta en annan myndighet direktåtkomst till uppgifter annat än om bedömningen görs att den senare myndigheten vid en sekretessprövning med säkerhet skulle få del av uppgifterna (prop. 2007/08:160 s. 73). Direktåtkomst förutsätter därför att det är fråga om offentliga uppgifter, om uppgifter som omfattas

av en författningsreglerad uppgiftsskyldighet eller – i undantagsfall – om uppgifter som kan lämnas ut rutinmässigt med stöd av generalklausulen.

Den 1 januari 2009 infördes en särskild bestämmelse om överföring av sekretess vid direktåtkomst (prop. 2007/08:160). Om en myndighet hos en annan myndighet har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling och en uppgift i denna upptagning är sekretessreglerad blir sekretessbestämmelsen, enligt 11 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen, tillämplig även hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten. Sekretessbestämmelsen ska inte heller tillämpas när det hos den mottagande myndigheten finns en annan primär sekretessbestämmelse än 21 kap. 1, 3, 5, och 7 §§ som skyddar samma intresse (11 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen).

5¶Överväganden och förslag

5.1¶Reformbehovet

Regeringens bedömning: Det finns behov av ändringar i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna ifrågasätter behovet av lagändringar. Enligt Justitiekanslern framstår de föreslagna ändringarna som väl motiverade. Svenskt Näringsliv anser att såväl Arbetsförmedlingen som samverkande myndigheter och kompletterande aktörer måste ges rimliga förutsättningar för att kunna utföra sina respektive uppdrag. Migrationsverket anser att flertalet av de i promemorian föreslagna ändringarna är nödvändiga för att göra lagen bättre anpassad till Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet, särskilt i de delar som både uppdrag och verksamhet kommer att ändras till följd av den s.k. etableringsreformen. Arbetsförmedlingen välkomnar förslagen till ändringar men anser att det också finns behov av att ändra den regel som kräver skriftligt samtycke för behandling av känsliga och ömtåliga personuppgifter.

Skälen för regeringens bedömning: Som framgått ovan har Arbetsförmedlingens uppdrag vidgats betydligt sedan den personuppgiftslag som i dag styr myndighetens behandling av personuppgifter kom till. I och med att den nya lagen (2010:197) om etableringsinsatser för nyanlända invandrare träder i kraft kommer Arbetsförmedlingens uppdrag att utvidgas ytterligare.

Lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten får numera anses föråldrad och illa anpassad till Arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag och verksamhet. Den begränsar Arbetsförmedlingens möjligheter att utforma effektiva, enhetliga och

rättssäkra rutiner för verksamheten i en utsträckning som inte kan anses motiverad.

Ändringar i Arbetsförmedlingens personuppgiftslag måste för det första göras för att etableringsreformen ska kunna fungera såsom det är tänkt. Det handlar framförallt om ändringar som möjliggör elektronisk överföring av information mellan de myndigheter som ska samverka enligt den nya lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare med tillhörande förordningar. Lagändringar behövs också för att ge Arbetsförmedlingen rimliga förutsättningar att kunna organisera arbetet med de nyanlända och med de genom valfrihetssystemet upphandlade kompletterande aktörerna på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Vidare föreligger behov av ändringar i regelverket för att ge Arbetsförmedlingen möjlighet att på ett effektivt sätt följa upp och utvärdera den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och för att kunna tillhandahålla uppgifter till regering och riksdag. Arbetsförmedlingen måste slutligen ges möjlighet att behandla personuppgifter för att kunna möta krav på författningsenligt utlämnande av uppgifter till andra myndigheter och organ.

Arbetsförmedlingen anser att det även finns behov av att ta bort kravet på skriftligt samtycke vid behandling av känsliga och ömtåliga personuppgifter. Något sådant förslag finns inte med i den remitterade promemorian. Det saknas därmed beredningsunderlag för att behandla frågan inom ramen för detta lagstiftningsärende.

5.2¶Utgångspunkter

Regeringens bedömning: Utgångspunkten för förslagen bör vara att regleringen ska utgöra en lämplig avvägning mellan intresset av skydd för enskildas personliga integritet och vissa motstående intressen, främst kravet på effektiva och ändamålsenligt rutiner för verksamheten.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har haft synpunkter på de utgångspunkter som ligger till grund för förslagen. Justitiekanslern anför också att såvitt myndigheten kan bedöma innebär förslagen en rimlig avvägning mellan integritetsskyddsintresset och kraven på effektiva och ändamålsenliga rutiner för Arbetsförmedlingens verksamhet.

Skälen för regeringens bedömning: Utgångspunkten för lagändringarna bör vara att den föreslagna regleringen ska utgöra en lämplig avvägning mellan intresset av skydd för enskildas personliga integritet och vissa motstående intressen, främst kravet på effektiva och ändamålsenliga rutiner för verksamheten. Det är viktigt att lagen inte hindrar Arbetsförmedlingen från att åstadkomma effektiva rutiner för sin verksamhet, om det inte kan anses motiverat av integritetsskäl av sådan vikt att dessa får anses väga tyngre än effektivitetsintresset.

5.3¶Utvidgat tillämpningsområde för lagen

Regeringens förslag: Tillämpningsområdet för lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska vidgas till att även omfatta handläggning av ärenden om ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för nyanlända invandrare och av ärenden om mottagande av nyanlända för bosättning enligt förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget, lämnar det utan erinran eller avstår från att yttra sig.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 § lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska lagen tillämpas vid behandling av personuppgifter som gäller arbetssökande, arbetsgivare, kontaktpersoner och andra personer i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

När det gäller frågan vad som ska anses utgöra arbetsmarknadspolitisk verksamhet hänvisas i lagens förarbeten till tre paragrafer i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Dessa bestämmelser anges utgöra ramen för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (prop. 2001/02:144 s. 17). Två av dessa tre paragrafer är numera upphävda. Detta gjordes i samband med att regleringen av Arbetsförmedlingens huvuduppgifter fördes över till Arbetsförmedlingens nya instruktion, förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen. Ramarna för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten får nu i stället anses regleras av de bestämmelser i instruktionen som har ersatt de upphävda bestämmelserna och som beskriver Arbetsförmedlingens uppdrag och uppgifter samt av 5 § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

I och med att lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare träder i kraft den 1 december 2010 kommer Arbetsförmedlingen att få ansvar för viss verksamhet som definitionsmässigt inte anses vara arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Det handlar om handläggningen av ärenden om ersättning enligt den ovan nämnda lagen och tillhörande förordning samt om handläggning av ärenden om mottagande för bosättning enligt förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Lagens tillämpningsområde bör därför vidgas till att även omfatta Arbetsförmedlingens handläggning av sådana ärenden. Ärenden om etableringsplan kommer emellertid att utgöra arbetsmarknadspolitisk verksamhet och kommer redan därigenom att omfattas av lagen. Någon lagändring behöver därför inte göras beträffande handläggningen av dessa ärenden.

5.4¶Publicering av information om kompletterande aktörer

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska få behandla person-

uppgifter för publicering av information om kompletterande aktörer.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Svenskt Näringsliv, Almega och Akademikerförbundet SSR tillstyrker förslaget. Övriga remissinstanser har antingen avstått från att yttra sig eller har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I 4 § lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten anges för vilka ändamål som Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter inom den egna verksamheten (de s.k. primära ändamålen). Arbetsförmedlingen får bl.a. behandla personuppgifter om det behövs för handläggning av ärenden, publicering av platsinformation, uppföljning och utvärdering samt för framställning av avidentifierad statistik.

Riksdagen fattade den 19 maj 2010 beslut om en ny lag om valfrihetssystem för tjänster inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen, prop. 2009/10:146). Lagen innebär att Arbetsförmedlingen får besluta att tillhandahålla valfrihetssystem för tjänster som upphandlas inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. När Arbetsförmedlingen väljer att tillhandahålla ett valfrihetssystem ska myndigheten tillämpa lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska tillämpning av lagen om valfrihetssystem vara obligatorisk vid upphandling av de s.k. etableringslotsarna (se prop. 2009/10:60).

Ett valfrihetssystem innebär att den enskilde har rätt att välja den aktör som han eller hon önskar ska tillhandahålla honom eller henne en viss tjänst. Den upphandlande myndigheten tecknar kontrakt med ett antal leverantörer som den enskilde sedan kan välja mellan. För att den enskilde ska få möjlighet att göra ett sådant val krävs att Arbetsförmedlingen upprättar och tillhandahåller register eller sammanställningar över samtliga valbara aktörer. För att underlätta för den enskilde att göra detta val skulle det vara till fördel om dessa sammanställningar kunde tillhandahållas den enskilde elektroniskt via en sökbar databas. Ett sådant system skulle också vara att föredra utifrån ett effektivitetsperspektiv eftersom Arbetsförmedlingen med ett sådant system lättare skulle kunna hålla informationen uppdaterad och spridd inom myndigheten än om informationen endast hålls tillgänglig i pappersform.

Vissa av de aktörer som kommer att komma i fråga kommer dock att vara ensamföretagare med enskilda firmor. För att ensamföretagare ska kunna omfattas av Arbetsförmedlingens förteckningar över valbara leverantörer krävs att Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter avseende dessa.

Med nuvarande utformning av lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten är det inte helt klart att en sådan behandling av personuppgifter ligger inom ramen för något av de primära ändamålen. I vart fall skulle en motsatsvis

tolkning av 4 § 2 kunna leda till slutsatsen att det endast är publicering av platsinformation som är tillåten. För att Arbetsförmedlingen på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ska kunna fullgöra uppdraget att använda sig av valfrihetssystem för etableringslotsar och även kunna utforma ändamålsenliga rutiner för användande av ett sådan system även i andra fall, bör därför ett förtydligande i detta avseende göras i lagen. Det föreslås således att det uttryckligen av lagen ska framgå att Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för publicering av information om kompletterande aktörer. Med kompletterande aktörer avses här sådana externa leverantörer av tjänster som på uppdrag av Arbetsförmedlingen bedriver arbetsmarknadspolitisk verksamhet eller sådan verksamhet enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare som inte är arbetsmarknadspolitisk verksamhet.

Det får anses ligga i de enskilda leverantörernas intresse att information om dem publiceras. Avsikten är också att publiceringen av företagsinformationen ska bygga på frivillighet. Med hänsyn härtill och då den typ av uppgifter som är aktuella i detta fall inte är av integritetskänslig art får förslaget inte anses innebära några särskilda risker för den personliga integriteten. De villkor som ska gälla för publiceringen och de uppgifter som ska få behandlas för nu aktuellt ändamål bör närmare regleras i förordning.

5.5¶Publicering av ansökningar om anställning

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter för publicering av ansökningar om anställning.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Kronofogdemyndigheten, Arbetsförmedlingen, Akademikerförbundet SSR och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering tillstyrker förslaget. Övriga remissinstanser har inga synpunkter på förslaget eller avstår från att yttra sig. Förvaltningsrätten i Stockholm anser dock att det finns en risk för konflikt mellan bestämmelsen i 1 a § lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och den frivillighet som ska råda enligt den föreslagna 4 § 2. Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) anser att det är viktigt att utnyttja alla möjligheter för arbetsgivare och sökande att få kunskap om varandra. Saco framhåller samtidigt att det krävs viss försiktighet i hanteringen eftersom ansökningshandlingar ofta innehåller känslig personinformation. Tillsammans med Akademikerförbundet SSR betonar Saco vidare vikten av att deltagandet är frivilligt och av att det säkerställs att den nyankomne arbetssökanden får information om detta på ett sådant sätt att innebörden av frivilligheten blir tydlig. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) ser ett stort värde i att Arbetsförmedlingen ges möjlighet att tillhandahålla en CV-databas. IFAU anser att man även kan överväga att göra registreringen obligatorisk för arbetssökande som uppbär ersättning från den offentligt finansierade arbetslöshetsförsäkringen, under förutsättning

att den enskilde i systemet har möjlighet att på ett säkert sätt skydda sin identitet.

Skälen för regeringens förslag: Ett av Arbetsförmedlingens huvuduppdrag är att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Arbetsförmedlingen har vidare krav på sig att utforma sin verksamhet så att den bedrivs på ett effektivt och enhetligt sätt och på ett sådant sätt att arbetssökande och arbetsgivare har tillgång till en likvärdig service i hela landet. Detta framgår av Arbetsförmedlingens instruktion, förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen arbetar för närvarande med effektivisering av sin verksamhet genom utveckling av s.k. e-förvaltning. En möjlighet till effektivisering är att arbetsgivare i behov av arbetskraft ges möjlighet att ta en mer aktiv roll i processen att finna rätt person till en ledig anställning. Arbetsförmedlingen tillhandahåller för närvarande en databas där arbetssökande, oavsett om de är inskrivna hos Arbetsförmedlingen eller inte, kan välja att lägga in sin meritförteckning och andra ansökningshandlingar och där arbetsgivare sedan kan ges möjlighet att söka efter lämpliga kandidater. Denna databas, CV-databasen, är helt fristående från Arbetsförmedlingens informationssystem AIS. Det är den arbetssökande själv som fyller i och registrerar sina kontaktuppgifter och uppgifter om utbildning och meriter m.m.

Det är osäkert om behandling av personuppgifter för tillhandahållande av information om arbetssökande kan anses ligga inom ramen för något av de primära ändamålen i 4 § i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Liksom anfördes beträffande möjligheterna till publicering av information om kompletterande aktörer skulle i vart fall en motsatsvis tolkning av 4 § 2 kunna leda till slutsatsen att Arbetsförmedlingen för närvarande endast har möjlighet att publicera platsinformation, dvs. att offentliggöra information om lediga platser hos arbetsgivare. Detta ändamål bör därför utvidgas till att även omfatta behandling av uppgifter om arbetssökande. Det föreslås således att Arbetsförmedlingen i lagen uttryckligen ges möjlighet att behandla sådana uppgifter som normalt ingår i en ansökan om anställning, t.ex. kontaktuppgifter, meritförteckning och personligt brev för publicering genom registrering av uppgifterna i en sökbar databas som kan göras tillgänglig för arbetsgivare.

Regeringen delar uppfattningen att registreringen av de arbetssökandes ansökningshandlingar bör bygga på frivillighet. Det kan inte anses lämpligt att tvinga arbetssökande att registrera sina ansökningshandlingar i en sökbar databas i syfte att göra dem tillgängliga för arbetsgivare, även om man har ett system för att skydda den enskilde arbetssökandes identitet. Tillgången till uppgifterna bör vidare förutsätta att den enskilde arbetsgivaren har beviljats inloggningsuppgifter till den aktuella databasen. Föreskrifter om de närmare villkoren för behandlingen av arbetssökandes ansökningshandlingar samt om vilka uppgifter som får behandlas för det detta ändamål bör meddelas genom förordning.

Förvaltningsrätten i Stockholm befarar att det kommer att föreligga en konflikt mellan bestämmelserna i lagen om Arbetsförmedlingens rätt att behandla uppgifter även om den registrerade motsätter sig behandlingen och den föreslagna bestämmelsen i 4 § 2 om möjligheten att publicera 23

arbetssökandes ansökningshandlingar, då avsikten synes vara att publiceringen ska vara frivillig för den enskilde. Eftersom regeringen har möjlighet att meddela föreskrifter som ytterligare begränsar Arbetsförmedlingens möjligheter att behandla personuppgifter måste lagen alltid läsas tillsammans med den till lagen hörande förordningen (2002:623) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Som framgått ovan har regeringen för avsikt att i förordningen begränsa ändamålet på så sätt att det där ställs ett krav på att publiceringen ska bygga på frivillighet. Om lagen och förordningen läses ihop bör man inte kunna komma till slutsatsen att det föreligger någon konflikt mellan de två bestämmelserna. Det borde därmed stå klart att registreringen och tillgängliggörandet av den arbetssökandes ansökningshandlingar är en service som Arbetsförmedlingen endast tillhandahåller för den som vill använda sig av tjänsten. Det ankommer på Arbetsförmedlingen att tydligt informera den arbetssökande om att publiceringen är frivillig.

5.6¶Utvidgning av de sekundära ändamålen

5.6.1¶Nytt sekundärt ändamål för Migrationsverket

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom Migrationsverkets verksamhet som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen av de remissinstanser som har yttrat sig invänder mot förslaget. Migrationsverket välkomnar särskilt detta förslag och menar att ändringen är nödvändig för att undvika felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. till personer som har beviljats etableringsersättning av Arbetsförmedlingen.

Skälen för regeringens förslag: I 5 § lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten regleras i vilka fall Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs i andra myndigheters verksamhet (s.k. sekundära ändamål). Där framgår bl.a. att Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för att tillhandahålla information till Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd. Arbetsförmedlingen får vidare behandla personuppgifter för att tillhandahålla uppgifter till bl.a. Skatteverket och Kronofogdemyndigheten för vissa angivna syften (se ovan avsnitt 3.3).

Migrationsverket beslutar bl.a. om bistånd i form av logi, bostadsersättning, dagersättning och särskilt bidrag enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Bistånd enligt nämnda lag får dock inte utbetalas för tid då etableringsersättning lämnas enligt lagen

(2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (se 8 § LMA och prop. 2009/10:60 s. 114 f.) Detta innebär att Arbetsförmedlingen kommer att behöva behandla personuppgifter för att kunna lämna uppgifter till Migrationsverket för att verket i sin tur ska kunna pröva rätten till bistånd enligt LMA. Det handlar bl.a. om uppgifter om namn och personnummer för den som har rätt till etableringsersättning, om uppgifter om att en ansökan om ersättning har lämnats in, vilken ersättning som har beviljats och under vilken tidsperiod och i vilken omfattning ersättning lämnas eller har lämnats. Att Arbetsförmedlingen har en skyldighet att lämna dessa uppgifter till Migrationsverket framgår av förordning (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare.

I nuvarande reglering av de sekundära ändamålen finns dock ingen bestämmelse som säger att behandling av personuppgifter får ske för detta ändamål. Ett nytt sekundärt ändamål av den innebörden bör därför föras in i lagen.

5.6.2¶Nytt sekundärt ändamål för kompletterande aktörer

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter för att tillhandahålla vissa uppgifter om arbetssökande till kompletterande aktörer.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Svenskt Näringsliv och Almega anser att det är

viktigt att de kompletterande aktörerna får tillgång till den information de behöver för att kunna utföra sitt arbete. Akademikerförbundet SSR ställer sig dock tveksamt till förslaget. Övriga remissinstanser har antingen inga synpunkter på förslaget eller avstår från att yttra sig.

Skälen för regeringens förslag: Arbetsförmedlingen har sedan 2007 haft i uppdrag att använda s.k. kompletterande aktörer som en del av myndighetens tjänsteutbud. Syftet har varit att göra utbudet av förmedlingstjänster större och mer diversifierat och därigenom förbättra matchningen och servicen till de arbetslösa.

I och med att lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare träder i kraft kommer Arbetsförmedlingen att få ett utökat samordningsansvar för nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden (prop. 2009/10:60). I arbetet med denna målgrupp ska en ny typ av kompletterande aktör användas, en s.k. etableringslots. Etableringslotsen ska underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbets- och samhällslivet. I lotsens uppdrag ingår att tillsammans med den nyanlände arbeta med och vidareutveckla den etableringsplan som Arbetsförmedlingen har upprättat.

För att de kompletterande aktörerna ska kunna fullgöra sina uppdrag krävs att de har tillgång till viss information om de personer som ska placeras i deras verksamhet. Det handlar främst om kontakt- och identifieringsuppgifter samt om uppgifter om utbildningsbakgrund, yrkeserfarenhet och andra meriter. Beroende på uppdrag kan dessa aktörer också ha behov av exempelvis uppgifter om anvisningar till arbete och arbetsmarknadspolitiska program, om beviljad tolkinsats och om sådana omständigheter som berättigar den kompletterande aktören till resultat- 25

baserad ersättning. För att etableringslotsarna ska kunna vara ett stöd för den enskilde i genomförandet av etableringsplanen kommer lotsarna även att behöva ta del av den av Arbetsförmedlingen upprättade etableringsplanen.

Det är rimligt att Arbetsförmedlingen får möjlighet att behandla personuppgifter i syfte att tillhandahålla de uppgifter som de kompletterande aktörerna behöver för att kunna fullgöra sina uppdrag. Detta intresse får här anses väga tyngre än intresset av att skydda den enskildes integritet. Ändamålsbestämmelserna bör därför kompletteras med ett nytt sekundärt ändamål av den innebörden.

De kompletterande aktörerna bör dock endast få tillgång till de uppgifter som är nödvändiga för att de ska kunna fullgöra sina respektive uppdrag. Något behov av direktåtkomst till uppgifterna kan inte heller anses föreligga. Det finns dock skäl att möjliggöra utlämnade av personuppgifter till de kompletterande aktörerna på medium för automatiserad behandling. Föreskrifter om detta samt om vilka uppgifter som får skickas över till de kompletterande aktörerna på medium för automatiserad behandling bör meddelas i förordning.

Akademikerförbundet SSR ställer sig tveksamt till förslaget och understryker särskilt att sekretessbehovet hos den som beviljats politisk asyl måste beaktas. Enligt regeringens uppfattning bör känsliga uppgifter om enskilda som huvudregel inte föras över till en kompletterande aktör. Det kan dock förstås finnas fall där det bedöms nödvändigt att en kompletterande aktör får del av sådana uppgifter. I den mån en kompletterande aktör kan anses vara uppdragstagare i den mening som aves i 2 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen, gäller lagens förbud mot att röja uppgifter även för uppdragstagaren. I övriga fall bör dock en överföring av känsliga uppgifter förutsätta att det finns ett avtal mellan Arbetsförmedlingen och den kompletterande aktören av innebörd att uppgifterna inte får föras vidare. Det ankommer naturligtvis alltid på Arbetsförmedlingen att pröva huruvida ett överlämnande av uppgifter till en kompletterande aktör är förenligt med gällande sekretessregler.

5.6.3¶Ej uttömmande reglering av de sekundära ändamålen

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska uttryckligen få

behandla personuppgifter för att tillhandahålla uppgifter till riksdagen eller regeringen eller till annan för att fullgöra uppgiftslämnande i enlighet med lag och förordning. Det ska också tydliggöras att Arbetsförmedlingen får tillämpa den s.k. finalitetsprincipen i personuppgiftslagen (1998:204).

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm anser att tillägget om att Arbetsförmedlingen ska få tillämpa finalitetsprincipen är överflödigt. Övriga remissinstanser tillstyrker förslaget, har inget att invända emot det eller avstår från att yttra sig.

Skälen för regeringens förslag

Primära och sekundära ändamål

Lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten bygger som framgått på en uppdelning i primära och sekundära ändamål. Enligt lagens förarbeten är syftet med uppdelningen att tydligt reglera hur uppgifterna får användas i den egna verksamheten och hur de får behandlas för att lämnas ut till andra (prop. 2001/02:144 s. 24).

Trots ambitionen att åstadkomma en tydlig reglering har uppdelningen gett upphov till tolkningsproblem vid tillämpningen. En fråga som har ställts är om personuppgifter som har behandlats i enlighet med vissa primära ändamål även kan lämnas ut till andra eller om det måste finnas ett specifikt sekundärt ändamål för varje typ av utlämnande. Frågan uppkommer eftersom personuppgiftslagens definition av begreppet behandling av personuppgifter även innefattar utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter.

Finalitetsprincipen

En annan fråga har varit om personuppgiftslagens s.k. finalitetsprincip kan tillämpas vid sidan av de primära och sekundära ändamålen i lagen. Enligt personuppgiftslagen gäller som ett grundläggande krav att den personuppgiftsansvarige ska se till att personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in. Det regleras dock särskilt i lagen att behandling av personuppgifter för bl.a. statistiska ändamål inte ska anses oförenlig med de ursprungliga ändamålen för insamlingen av uppgifterna (se 9 § första stycket d och andra stycket personuppgiftslagen (1998:204)). Förhållandet mellan personuppgiftslagen och Arbetsförmedlingens registerlag är reglerat så att personuppgiftslagen gäller vid behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten om inte annat följer av Arbetsförmedlingens egen lag. Mot denna bakgrund uppkommer frågan om behandling av personuppgifter med stöd av personuppgiftslagens finalitetsprincip är tillåten för andra ändamål än de som uttryckligen angivits i Arbetsförmedlingens registerlag.

Problem med uttömmande regleringar av ändamål

Såsom Arbetsförmedlingens registerlag är formulerad i dag skulle det kunna hävdas att uppräkningarna av de primära respektive sekundära ändamålen i lagen är uttömmande. Med en sådan tolkning skulle personuppgifter endast få behandlas för de i lagen angivna ändamålen. Arbetsförmedlingen skulle därmed också vara förhindrad att lämna ut uppgifter som har behandlats i enlighet med de primära ändamålen till t.ex. andra myndigheter, riksdag och regering, i andra fall än de som anges i de sekundära ändamålen.

Förhållandevis ofta uppstår situationer där en behandling av personuppgifter framstår som motiverad utifrån ett viktigt allmänt intresse, men där en sådan behandling inte kan anses ligga inom ramen för något av de i lagen uppräknade ändamålen. Sådana situationer och behov kan vara svåra att förutse. Det är med andra ord svårt, för att inte säga omöjligt, att på förhand täcka in alla sådana situationer med en uttömmande reglering av tillåtna ändamål. I modernare personuppgiftsregleringar har man därför ofta tydliggjort att uppräkningarna av i vart fall de sekundära ändamålen inte är uttömmande.

Personuppgiftsregleringen kan vidare inte inskränka en myndighets skyldighet att lämna ut uppgifter enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Det bör vara sekretesslagstiftningen och inte personuppgiftsregleringen som sätter ramarna för vilka uppgifter som får lämnas ut. Om de sekundära ändamålen skulle uppfattas som uttömmande reglerade i Arbetsförmedlingens registerlag skulle denna lag i vissa fall riskera att komma i konflikt med offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Utlämnanden som är tillåtna enligt sekretesslagstiftningen skulle med andra ord begränsas av att Arbetsförmedlingens registerlag inte tillåter själva behandlingen av uppgifterna.

Tydligare reglering av de sekundära ändamålen

Arbetsförmedlingen har enligt sin instruktion i uppdrag att analysera, följa upp och utvärdera hur myndighetens verksamhet och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Myndigheten ska vidare göra bedömningar av arbetsmarknadsläget för att tillhandahålla beslutsunderlag för den framtida arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingen har också i uppdrag att bistå myndigheter och andra som bedriver uppföljning och utvärdering inom Arbetsförmedlingens verksamhetsområde (4 § 4–6 förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen). I synnerhet det sistnämna uppdraget skulle vara svårt att fullgöra med en uttömmande reglering av de sekundära ändamålen.

Mot ovan angiven bakgrund är det viktigt att de sekundära ändamålen i Arbetsförmedlingens registerlag inte är uttömmande reglerade. Det bör därför uttryckligen föreskrivas i lagen att Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för att tillhandahålla information till riksdagen och regeringen och för att fullgöra sådant uppgiftslämnande som är förenligt med sekretesslagstiftningen. I de fall där det finns en reglerad uppgiftsskyldighet i någon författning får avvägningen mellan riskerna för integritetsintrång och andra intressen anses vara gjord redan då beslut tagits om att myndigheten ska lämna ut vissa uppgifter utan föregående sekretessprövning. I andra fall måste behandling av personuppgifter i syfte att lämna ut uppgifterna anses vara tillåten om det inte föreligger något hinder mot ett utlämnande av uppgifterna enligt någon bestämmelse om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Regeringen anser slutligen att det bör förtydligas att Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter i enlighet med personuppgiftslagens s.k. finalitetsprincip. Detta har framförallt betydelse för de myndigheter m.fl. som behöver använda sig av uppgifter från Arbetsförmedlingens

datalager för forskningsändamål och för framställning av avidentifierad statistik.

Liknande regleringar som den här föreslagna finns redan i exempelvis lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter i socialförsäkringens administration, patientdatalagen (2008:355) och nya polisdatalagen (prop. 2009/10:85).

Kammarrätten i Stockholm anser att en kombination av att ange att personuppgiftslagen gäller om inte annat följer av specialregleringen och att särskilt ange när personuppgiftslagen ska gälla kan skapa förvirring för tillämparen. Kammarrätten förordar den lagstiftningsmodell som valts för bl.a. polisens behandling av personuppgifter där specialregleringen föreslås gälla i stället för personuppgiftslagen och där de bestämmelser i personuppgiftslagen som ska tillämpas anges särskilt.

Regeringen delar uppfattningen i promemorian att det uttryckligen bör framgå att finalitetsprincipen får tillämpas vid sidan av de särskilt uppräknade sekundära ändamålen i lagen. Motsvarande bedömning har gjorts i tidigare lagstiftningsärenden (se t.ex. prop. 2002/03:135 s. 56). Det saknas vidare beredningsunderlag för att i detta lagstiftningsärende behandla en sådan ändring av lagens systematik och uppbyggnad som kammarrätten förordar.

5.7¶Utökade möjligheter till direktåtkomst

5.7.1¶Direktåtkomst för Migrationsverket

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska få medge Migrationsverket direktåtkomst till de personuppgifter i en arbetsmarknadspolitisk databas som behövs som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Datainspektionen har inga synpunkter på att Migrationsverket beviljas direktåtkomst till den arbetsmarknadspolitiska databasen, under förutsättning att säkra förbindelser med tekniska begränsningar används. Migrationsverket anser dock att det är fullt tillräckligt om verket får elektroniska underrättelser från Arbetsförmedlingen om de personer som beviljats etableringsersättning. Övriga remissinstanser har antingen inga synpunkter på förslaget eller avstår från att yttra sig.

Skälen för regeringens förslag: Direktåtkomst till elektroniskt lagrad information har sedan länge ansetts innebära särskilda risker ur integritetssynpunkt och det har därför ansetts att det bör ankomma på riksdagen att ta ställning till i vilka fall direktåtkomst bör medges. Denna princip följdes även vid tillkomsten av lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Således regleras i 12 § vilka myndigheter och andra organ som får ha direktåtkomst till de personuppgifter som behandlas i en arbetsmarknads-

politisk databas. Bland dem kan nämnas Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och arbetslöshetskassorna. Direktåtkomst får dock endast medges om det behövs för något av de sekundära ändamålen i 5 §.

Redan vid lagens tillkomst förutsåg man att det i framtiden skulle uppkomma behov av direktåtkomst även för andra myndigheter och organ än de för vilka Arbetsförmedlingen då gavs den möjligheten. Regeringen ansåg att utgångspunkten för framtida överväganden i frågor om direktåtkomst borde vara att utlämnande genom direktåtkomst endast borde få ske i de fall där det finns ett klart behov av att få del av uppgifterna på detta sätt. Mottagarens intresse av att få ta del av uppgifter måste vägas mot intresset av att skydda enskildas personliga integritet och hänsyn måste tas till sekretesslagens regler (prop. 2001/02:144 s. 37).

Enligt förarbetena till lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (prop. 2009/10:60 s. 120) bör informationsöverföringen mellan de myndigheter som samverkar enligt lagen så långt möjligt ske automatiserat. Arbetsförmedlingens personuppgiftslag innehåller redan en möjlighet för Arbetsförmedlingen att tillhandahålla nödvändiga uppgifter till Försäkringskassan genom direktåtkomst. Motsvarande möjlighet bör även införas i förhållande till Migrationsverket beträffande de uppgifter som verket behöver som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (se avsnitt 5.6.1).

Migrationsverket har ifrågasatt Arbetsförmedlingens behov av att kunna bevilja verket direktåtkomst till de uppgifter som verket behöver för sin handläggning av ersättning enligt lagen (1994:1379) om mottagande av asylsökande m.fl. Mot denna bakgrund kan det förstås ifrågasättas om Arbetsförmedlingen bör ges en sådan möjlighet. Enligt förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare ska dock Arbetsförmedlingen till Migrationsverket inte bara lämna uppgifter om att en ansökan har lämnats in och om vilken ersättning som har beviljats utan även uppgifter om under vilken tidsperiod och i vilken omfattning ersättning har lämnats. Det får naturligtvis ankomma på Arbetsförmedlingen att initialt meddela Migrationsverket att en ansökan om etableringsersättning har kommit in och att ersättning har beviljats för en viss tidsperiod. Det kan dock vara svårt för Arbetsförmedlingen att avgöra om och när Migrationsverket behöver historiska uppgifter om den ersättning som har lämnats. Om Arbetsförmedlingen får möjlighet att bevilja Migrationsverket direktåtkomst till de uppgifter verket behöver i detta skede, har Arbetsförmedlingen möjlighet att utforma informationsöverföringen på ett sådant sätt att resursåtgången hos myndigheterna blir så liten som möjligt. Migrationsverket kan då på egen hand, utan att behöva gå vägen via Arbetsförmedlingen, gå in i den aktuella databasen och hämta de uppgifter verket behöver. Då det i förordning kommer att regleras exakt vilka uppgifter som Migrationsverket kan få del av genom direktåtkomsten, måste skillnaden i integritetsskyddshänseende i förhållande till en överföring på medium för automatiskt databehandling betraktas som marginell. Som framgått ovan har också gränsen mellan vilka tekniska lösningar som är att anse som direktåtkomst och vilka som är att anse som överföring på medium för automatisk databehandling blivit allt mer flytande. I syfte att ge Arbetsförmedlingen förutsättningar att utforma informationsöverföringen på det sätt som är mest resurs- 30

effektivt och ändamålsenligt, bör därför myndigheten enligt regeringen ges möjligheten att bevilja Migrationsverket direktåtkomst till de uppgifter verket behöver.

5.7.2¶Direktåtkomst för arbetssökande till förteckningar över kompletterande aktörer m.m.

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska få möjlighet att ge en enskild arbetssökande direktåtkomst till förteckningar över kompletterande aktörer samt till platsinformation från arbetsgivare.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget, lämnar det utan erinran eller avstår från att yttra sig. Arbetsförmedlingen har dock ifrågasatt behovet av att den enskilde först ska beviljas särskilda inloggningsuppgifter för att få tillgång till sammanställningar över arbetsgivare och kompletterande aktörer. Datainspektionen undrar om en samma säkerhetsnivå kan uppnås vid enskildas direktåtkomst som vid direktåtkomst för myndigheter. När det gäller enskildas tillgång till sammanställningar över kompletterande aktörer anser dock inspektionen att integritetsriskerna förefaller vara så små att sammanställningarna bör kunna göras tillgängliga via Arbetsförmedlingens hemsida.

Skälen för regeringens förslag: I dag får den enskilde arbetssökanden endast ha direktåtkomst till de personuppgifter i en arbetsmarknadspolitisk databas som rör honom eller henne själv. För att kunna fullgöra sitt uppdrag att tillhandahålla ett valfrihetssystem för kompletterande aktörer bör Arbetsförmedlingen också få möjlighet att bevilja den enskilde direktåtkomst till Arbetsförmedlingens register eller sammanställningar över olika tjänsteleverantörer. Det kan inte anses vara förenat med några särskilda integritetsrisker att bevilja de enskilda direktåtkomst till sammanställningar över valbara kompletterande aktörer. Det borde tvärtom ligga i aktörernas eget intresse att den enskilde kan beredas tillgång till dessa sammanställningar. En sådan ändring föreslås därför i lagen. Regeringen delar Arbetsförmedlingens uppfattning att det inte bör vara nödvändigt att den som endast vill ta del av själva sammanställningen över valbara kompletterande aktörer först beviljas särskilda inloggningsuppgifter. Ett sådant krav riskerar dessutom att komma i konflikt med det krav på öppenhet i processen som uppställs i lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

På samma sätt bör en enskild kunna beviljas direktåtkomst till de platsannonser som Arbetsförmedlingen publicerar med stöd av ändamålsbestämmelsen i 4 § 2.

Arbetsförmedlingens avsikt är att både sammanställningarna över kompletterande aktörer liksom arbetsgivarnas platsannonser ska göras tillgängliga via Arbetsförmedlingens hemsida.

5.7.3¶Direktåtkomst för arbetsgivare till arbetssökandes ansökningar om anställning

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska få möjlighet att ge en

arbetsgivare direktåtkomst till arbetssökandes ansökningar om anställ-

ning.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: För det fall inte samma säkerhetsnivå kan uppnås för arbetsgivares tillgång till den arbetsmarknadspolitiska databasen som för Migrationsverkets direktåtkomst, ställer sig Datainspektionen tveksam till om direktåtkomst är det mest lämpliga sättet för utlämnande. Övriga remissinstanser lämnar förslaget utan erinran eller avstår från att yttra sig.

Skälen för regeringens förslag: Som framgått ovan (se avsnitt 5.5) föreslås att Arbetsförmedlingen uttryckligen ska ges möjlighet att behandla personuppgifter för att publicera arbetssökandes ansökningshandlingar. Som också framgått är syftet med förslaget att möjliggöra registrering av dessa handlingar i en sökbar databas (CV-databas) som kan göras tillgänglig för arbetsgivare som söker arbetskraft. För att detta ska vara möjligt krävs dock att Arbetsförmedlingen får möjlighet att bevilja arbetsgivarna direktåtkomst till dessa uppgifter. En ändring av den innebörden föreslås därför i lagen.

Datainspektionen anser att säkerhetsnivån måste vara hög när det gäller arbetsgivares åtkomst till enskildas ansökningar, oavsett vilken form av utlämnande som tillämpas. Regeringen delar den uppfattningen. För att få tillgång till uppgifterna bör arbetsgivarna först beviljas särskilda inloggningsuppgifter. Det ska vidare vara helt frivilligt att registrera sina ansökningshandlingar i databasen. Vilka uppgifter som får registreras i CV-databasen samt de närmare villkoren för tillgången till databasen bör regleras i förordning.

5.8¶Utvidgning av tillåtna sökbegrepp

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska få använda kod för hälsotillstånd eller för sådant funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga som sökbegrepp för att underlätta förmedling av arbete och planering av insatser.

Kod för hälsotillstånd eller för sådant funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, för arbetsmarknadspolitiskt program eller insats samt för sökandekategori eller anvisningsgrund ska även få användas som sökbegrepp om det behövs för tillsyn, uppföljning, utvärdering och för framställning av avidentifierad statistik.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Handikappförbunden tillstyrker förslaget och

anför att förändringar som gynnar möjligheten till uppföljning och utvärdering av Arbetsförmedlingens insatser för personer med funktionsnedsättning är angelägna. De markerar samtidigt vikten av att enskilda individers integritet värnas. Socialstyrelsen anser det viktigt att de koder 32

för hälsotillstånd och funktionshinder som kommer att användas som sökbegrepp följer det nationella kodverk som Socialstyrelsen tillhandahåller. Datainspektionen kan inte tillstyrka förslaget om utvidgade sökbegrepp om inte den interna åtkomsten till personuppgifter samtidigt regleras i förordning. Diskrimineringsombudsmannen anser att det är av största vikt att användningen av de nya sökbegreppen begränsas till ett avgränsat system. Övriga remissinstanser lämnar förslaget utan erinran eller avstår från att yttra sig.

Skälen för regeringens förslag

Allmänt om behandling av känsliga personuppgifter

Enligt personuppgiftslagen är det som huvudregel förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv. Som framgått ovan betecknas sådana uppgifter känsliga personuppgifter. Det finns dock vissa redan i lagen angivna undantag från detta förbud, t.ex. då den enskilde samtyckt till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig i vissa särskilt angivna fall (se ovan avsnitt 4.2).

I en arbetsmarknadspolitisk databas får dock enligt lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten inga andra känsliga personuppgifter behandlas än sådana som avslöjar etniskt ursprung eller rör hälsa. För dessa uppgifter samt för andra integritetskänsliga personuppgifter som rör sociala förhållanden eller utgör omdömen, slutsatser eller värderande upplysningar gäller vidare, utöver kraven på att uppgifterna ska ha lämnats i ett ärende eller vara nödvändiga för handläggningen av det, att den enskilde skriftligen har samtyckt till att uppgifterna behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas (9 §). Uppgifter om att någon varit föremål för vissa åtgärder inom exempelvis kriminalvård och socialtjänst får över huvudtaget inte behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas (10 §).

Allmänt om sökbegrepp

I en databas eller annan textmassa som har lagrats på medium för automatiserad behandling är det möjligt att genom att ange ett s.k. sökbegrepp i en sökmotor söka igenom den lagrade informationen och hitta de poster där begreppet förekommer. På detta sätt är det möjligt att snabbt göra en sammanställning av personuppgifter i en databas. Är en myndighets samlingar av elektroniskt lagrade personuppgifter tillgängliga för sökning utan några begränsningar, uppkommer utan tvivel betydande risker för otillbörliga intrång i enskilda personers integritet. Detta är anledningen till att man i myndigheternas särskilda registerförfattningar som regel har infört begränsningar av vilka sökvägar och sökbegrepp som får användas i myndigheternas system för automatiserad behandling.

Vilka sökbegrepp som får användas hos en myndighet har också betydelse för frågan vad som är att anse som en allmän handling. För

personregister följer av 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen att en myndighet, genom bestämmelser i lag, förordning eller särskilt beslut som grundar sig på lag, kan vara rättsligt förhindrad att använda vissa registeruppgifter som sökbegrepp. Konsekvensen av en sådan begränsning är att myndigheten inte får ta fram information genom att använda sådana sökvägar. En enskild person kan därmed inte heller få del av informationen. Handlingen anses genom begränsningen inte ens förvarad hos myndigheten. Genom en begränsning av sökbegreppen uppnås således ett ökat integritetsskydd. Samtidigt innebär sådana begränsningar naturligtvis även en begränsning av registrets eller databasens användbarhet.

Vid bedömningen av vilka sökbegrepp som bör vara tillåtna måste en avvägning göras mellan intresset av effektivitet i en myndighets verksamhet och risken för integritetsintrång. Något generellt förbud mot sökning i en databas är normalt sett inte motiverat. Ofta kan en sökmotor tvärtom vara ett mycket värdefullt redskap i myndighetens verksamhet, utan att det för den sakens skull måste innebära risker för den personliga integriteten. Söktekniken bör kunna användas så länge den inte innebär en oacceptabel risk för otillbörliga integritetsintrång. Regler om begränsning av tillåtna sökbegrepp bör således ta sikte direkt på sådana typer av sökning som typiskt sett medför särskilda integritetsrisker. I vissa sådana fall måste integriteten ges företräde framför andra intressen, även om goda skäl i och för sig talar för att en viss typ av sökning eller behandling bör vara tillåten.

Tillåtna sökbegrepp i Arbetsförmedlingens verksamhet

Enligt 14 § lagen (2002:546) om personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten får känsliga personuppgifter som huvudregel inte användas som sökbegrepp. Detsamma gäller uppgifter om sociala förhållanden, omdömen, slutsatser eller andra värderande upplysningar om en enskild. Det är vidare förbjudet att som sökbegrepp använda uppgifter om exempelvis lagöverträdelser och straffprocessuella tvångsmedel samt uppgifter om att den enskilde har vårdats med stöd av socialtjänstlagen eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen. Uppgift om kod för funktionshinder får dock användas för att underlätta förmedling av arbete åt personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga samt för att framställa avidentifierad statistik.

Fler tillåtna sökbegrepp i Arbetsförmedlingens verksamhet

Huvudregeln bör alltjämt vara att känsliga personuppgifter inte ska få användas som sökbegrepp. Starka skäl talar dock för att möjligheterna att använda sig av vissa sökbegrepp bör utvidgas för vissa specifika ändamål. Detta måste dock göras med stor försiktighet eftersom förekomsten av många sökbegrepp typiskt sett får anses öka risken för integritetsintrång. Det är också viktigt att användningen av sökbegreppen knyts till vissa specifika ändamål som får anses motiverade av allmänna intressen av sådan dignitet att de får anses väga tyngre än skyddet för den personliga integriteten.

Som tidigare har framgått har Arbetsförmedlingens uppdrag vidgats betydligt sedan den lag som styr myndighetens personuppgiftsbehandling kom till. Från att ha varit en myndighet som framförallt har tillhandahållit generella insatser har Arbetsförmedlingen getts ett tydligare och allt större ansvar för de grupper av människor som typiskt sett står långt från arbetsmarknaden, dvs. grupper som man vet generellt har svårare än andra att få arbete. Detta har medfört att insatser har införts som riktar sig särskilt till grupper som nyanlända invandrare, långtidssjukskrivna och personer som har varit föremål för åtgärder inom kriminalvården.

För att Arbetsförmedlingen på ett effektivt sätt ska kunna följa upp och utvärdera dessa insatser krävs att myndigheten också kan följa de personer som har varit föremål för insatserna. Arbetsförmedlingen behöver vidare både för egen del och för att kunna tillhandahålla information och beslutsunderlag till riksdagen och regeringen kunna använda sig av vissa sökbegrepp för framställning av avidentifierad statistik. I vissa fall kan Arbetsförmedlingen även behöva använda sig av vissa sökbegrepp för att kunna tillhandahålla statistik eller statistikunderlag till andra myndigheter m.fl. Redan det faktum att en person är inskriven i ett specifikt program kan i dag avslöja en känslig personuppgift. Så är exempelvis fallet med den s.k. arbetslivsintroduktionen som endast är öppen för personer som har varit långvarigt frånvarande från arbetslivet på grund av sjukdom eller funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Att någon är inskriven i arbetslivsintroduktionen får därmed anses avslöja en personuppgift om hälsa. För ändamålen tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning av avidentifierad statistik bör därför Arbetsförmedlingen ges möjlighet att använda programkod, insatskod, kod för sökandekategori eller anvisningsgrund som sökbegrepp, även om dessa koder, i vart fall indirekt, kan avslöja känsliga personuppgifter.

Födelseland som sökbegrepp

Arbetsförmedlingen har framställt önskemål om att det uttryckligen i lagen ska anges att kod för födelseland ska kunna användas som sökbegrepp. Att en person är född i ett visst land är emellertid definitionsmässigt inte någon känslig personuppgift i personuppgiftslagens mening. Något hinder mot att använda begreppet som sökbegrepp föreligger således inte ens med nuvarande reglering. Det behöver därför inte uttryckligen anges i lagen att födelseland eller kod för födelseland får användas som sökbegrepp.

Det är visserligen så att en uppgift om födelseland tillsammans med andra uppgifter skulle kunna avslöja en persons etniska ursprung, vilket är en känslig personuppgift enligt personuppgiftslagen. Uppgifter om etnicitet får dock redan i dag behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas med stöd av 9 §, under förutsättning att uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det och att den enskilde skriftligen samtyckt till behandlingen. Arbetsförmedlingen torde dock sällan eller aldrig ha något behov av att behandla en uppgift om etnicitet. En handläggare hos myndigheten är därmed också lagligen förhindrad att registrera en sådan uppgift. Uppgiften blir därmed inte heller sökbar. Uppgifter om en persons etnicitet, eller uppgifter som

tillsammans kan avslöja ett etniskt ursprung, kan dock förekomma i en handling som har lämnats in till myndigheten i ett ärende. Faktum kvarstår dock att Arbetsförmedlingen sällan eller aldrig kan antas ha något intresse av att göra sökningar i det registrerade materialet på grundval av etnicitet.

Akademikerförbundet SSR är tveksamt till användandet av födelseland som sökbegrepp. Detta sökbegrepp bör enligt förbundet användas med mycket stor försiktighet, om ens över huvudtaget. Regeringen delar uppfattningen att användningen av födelseland som sökbegrepp bör vara restriktiv. Det kan dock vara berättigat att använda sig av födelseland som sökbegrepp t.ex. vid framställning av statistik som syftar till att göra jämförelser i sysselsättningsgrad mellan personer födda i Sverige och utlandsfödda personer.

Sökbegrepp och åtkomst till uppgifter

Datainspektionen kan inte tillstyrka förslaget om utvidgade sökbegrepp om inte den interna åtkomsten till systemen samtidigt regleras i förordning. Inspektionen anser att myndigheter bör ha ett system för behörighetsstyrning genom vilket åtkomstmöjligheterna tekniskt begränsas så mycket som det är faktiskt och praktiskt möjligt med hänsyn till den aktuella verksamheten och känsligheten hos personuppgifterna. Därutöver anser inspektionen att myndigheter ska begränsa obehörig åtkomst genom fungerande rutiner, informationsinsatser till anställda samt rutiner för åtkomstkontroll.

Vid behandling av känsliga personuppgifter ställs särskilt höga krav på den tekniska och organisatoriska säkerheten. Det åligger Arbetsförmedlingen att utforma sina rutiner och system så att den samlade tillgången till och spridningen av känsliga personuppgifter blir så liten som möjligt. Därigenom kan onödiga intrång i den personliga integriteten undvikas. Arbetsförmedlingens skyldigheter i detta avseende följer redan av bestämmelserna i 11 §. Någon lagändring bedöms således inte nödvändig i denna del.

Regeringen delar dock Datainspektionens uppfattning att Arbetsförmedlingen hittills har arbetat med för vida behörigheter i sina datasystem. Arbetsförmedlingen har dock inlett ett arbete med att se över både behörighetstilldelningen och nuvarande arbetsmetoder och rutiner ur ett integritets- och säkerhetsperspektiv. Utgångspunkten för arbetet är att systemstöd och arbetsrutiner ska vara utformade så att varje enskild handläggare enbart får tillgång till de uppgifter som är nödvändiga för att han eller hon ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Nya rättsliga möjligheter att behandla känsliga personuppgifter kommer enligt Arbetsförmedlingen inte heller att tas i anspråk förrän myndigheten har rutiner och tekniska lösningar på plats för att kunna garantera en fullgod datasäkerhet och ett fullgott integritetsskydd. Det är av yttersta vikt att Arbetsförmedlingen har sina nya system och arbetsrutiner på plats så snart som möjligt. Regeringen följer därför noggrant Arbetsförmedlingens arbete med att utveckla nya sådana system och rutiner. Beroende på hur arbetet fortskrider kan det också bli aktuellt att på det sätt Data-

inspektionen önskar meddela ytterligare föreskrifter om åtkomst och behörighetstilldelning m.m. i förordning.

6¶Ikraftträdande

Regeringens förslag: De nya reglerna ska träda i kraft den 31

januari 2011.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft några synpunkter på datumet för ikraftträdandet.

Skälen för regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Regeringen bedömer att tidigast möjliga datum för ikraftträdande är den 31 januari 2011. Några övergångsbestämmelser bedöms inte nödvändiga.

7¶Konsekvenser

Ekonomiska konsekvenser

Förslagen beräknas inte innebära några kostnader utöver ram, vare sig engångskostnader eller löpande förvaltningskostnader.

Konsekvenser för jämställdhet

Förslagen bedöms inte få några särskilda konsekvenser för jämställdheten.

Konsekvenser för miljön

Förslagen innebär bl.a. att Arbetsförmedlingen kommer att få möjligheter att digitalt behandla information för överföring till Migrationsverket samt att behandla och sända information till kompletterande aktörer via medium för automatiserad behandling. En högre grad av digital hantering leder till en lägre förbrukning av pappersvaror samt färre transporter i samband med posthantering. Lagförslagen bedöms således endast ha positiva konsekvenser för miljön.

Konsekvenser för små företag

Förslagen skulle innebära en effektivare hantering i förhållande till de företag som tecknar avtal med Arbetsförmedlingen om att leverera tjänster som kompletterande aktörer. Genom en digital hantering hos företagen minskar företagarnas behov av administration varför lagförslagen endast anses medföra fördelar för små företag.

Konsekvenser för Sveriges internationella åtaganden

Förslagen förväntas inte ha några konsekvenser som påverkar Sveriges åtaganden inom EU.

Regeringen delar ILO-kommitténs bedömning att det inte finns några ILO-konventioner som behandlar frågorna och att förslagen således inte kan anses strida mot Sveriges åtaganden enligt ratificerade ILO-konventioner.

Övriga konsekvenser

De föreslagna lagändringarna skapar förutsättningar för en mer rättssäker och effektiv hantering av personuppgifter hos Arbetsförmedlingen. Detta innebär fördelar dels för de inblandade myndigheternas verksamheter, dels för den enskilde individen.

Som framgår ovan delar regeringen Datainspektionens uppfattning att Arbetsförmedlingen i dag har för vida behörigheter i sina datasystem. Det ställs således krav på att Arbetsförmedlingen fortsätter sitt utvecklingsarbete att se över behörighetstilldelningar, arbetsmetoder och rutiner ur ett integritets- och säkerhetsperspektiv så att myndigheten kan säkerställa en tillräckligt hög säkerhet innan de nya rättsliga möjligheterna att behandla känsliga personuppgifter tas i bruk. Då det är regeringens uppfattning att det är av yttersta vikt att Arbetsförmedlingen har sina nya system och arbetsrutiner på plats så snart som möjligt, kan det innebära att Arbetsförmedlingen måste omprioritera planeringen av IT-utvecklingen inom myndigheten.

8 Författningskommentar

1 §

I paragrafen finns bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Ändringen i första stycket är endast redaktionell och är således inte avsedd att innebära någon förändring i sak.

Genom ändringen i andra stycket vidgas lagens tillämpningsområde, som för närvarande är begränsat till Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet, till att även omfatta behandling av personuppgifter i samband med handläggning av två nya typer av ärenden som inte anses vara arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Det handlar om ärenden om ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och tillhörande förordning samt om ärenden om mottagande för bosättning enligt förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare.

Av andra stycket andra meningen följer att i den mån tillämpningsområdet för en bestämmelse i lagen är begränsat till behandling av personuppgifter i arbetsmarknadspolitisk verksamhet, ska denna begränsning inte gälla i förhållande till ovan nämnda ärendetyper. Som exempel kan nämnas bestämmelsen i 4 § 1 enligt vilken Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska

verksamheten om det behövs för handläggning av ärenden. Bestämmelsen i andra stycket andra meningen innebär att Arbetsförmedlingen vid tillämpningen av paragrafen ska bortse från att den enligt ordalydelsen är begränsad till ärenden inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och även tillämpa bestämmelsen vid handläggningen av de ovan nämnda ärendena.

Att märka är att handläggningen av ärenden om etableringsplan är att anse som arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Dessa ärenden omfattas således redan av första stycket.

Förslaget behandlas i avsnitt 5.3.

1 a §

Paragrafen är ny, men motsvarar tidigare 1 § tredje stycket. Bestämmelsen har endast flyttats till en egen paragraf.

4 §

Paragrafen innehåller en uppräkning av de ändamål för vilka Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter inom den egna verksamheten (de s.k. primära ändamålen).

Ändringen i andra punkten innebär att två nya tillåtna ändamål för behandlingen av personuppgifter har lagts till. För det första ska Arbetsförmedlingen få behandla personuppgifter om det behövs för publicering av information om kompletterande aktörer. Med begreppet kompletterande aktörer avses i denna lag samtliga externa leverantörer av tjänster som på uppdrag av Arbetsförmedlingen bedriver arbetsmarknadspolitisk verksamhet eller annan verksamhet beträffande vissa nyanlända invandrare. Till dessa leverantörer hör exempelvis jobbcoacher, etableringslotsar och externa utbildningsanordnare.

För det andra ska Arbetsförmedlingen få behandla personuppgifter om det behövs för publicering av arbetssökandes ansökningar om anställning. Med ansökningar om anställning förstås sådana handlingar eller uppgifter som normalt ingår i en ansökan om anställning, t.ex. kontaktuppgifter, meritförteckning och personligt brev.

Ändringarna i första och tredje punkten är endast redaktionella och innebär således inga ändringar i sak.

Förslaget behandlas i avsnitten 5.4 och 5.5.

5 §

I paragrafen regleras för vilka ändamål Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom andra myndigheters och organs verksamheter (de s.k. sekundära ändamålen). Ändringarna i paragrafen innebär att uppräkningen av tillåtna ändamål har utvidgats med tre nya ändamålsbestämmelser.

Enligt första stycket punkten 6 får Arbetsförmedlingen behandla personuppgifter för att tillhandahålla de uppgifter till Migrationsverket som verket behöver som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Det handlar om uppgifter om namn och personnummer samt om uppgifter om att en ansökan 39

om ersättning har lämnats in, vilken ersättning som har beviljats och under vilken tidsperiod och i vilken omfattning ersättning lämnas. Förslaget behandlas i avsnitt 5.6.1.

Enligt första stycket punkten 7 får Arbetsförmedlingen vidare behandla personuppgifter för att tillhandahålla den information om arbetssökande m.fl. som behövs inom de kompletterande aktörernas verksamhet, inbegripet etableringslotsarnas verksamhet enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för nyanlända invandrare (angående begreppet kompletterande aktörer, se kommentaren till 4 §). Förslaget behandlas i avsnitt 5.6.2.

Enligt andra stycket första meningen får Arbetsförmedlingen också behandla personuppgifter för att tillhandahålla information till riksdagen eller regeringen. Behandling av personuppgifter är vidare tillåten för fullgörande av uppgiftslämnande till annan i enlighet med lag eller förordning. Med annan avses både myndigheter och enskilda, men bestämmelsen torde ha störst betydelse för Arbetsförmedlingens möjligheter att behandla personuppgifter för att lämna uppgifter till andra myndigheter.

Genom bestämmelsen garanteras att lagens reglering av de sekundära ändamålen överensstämmer med regleringen i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Arbetsförmedlingen får enligt bestämmelsen behandla personuppgifter för att fullgöra uppgiftslämnande så länge uppgiftslämnandet är förenligt med annan författningsreglering. Bestämmelsen innebär bl.a. att Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter om det behövs för att myndigheten ska kunna fullgöra en författningsreglerad uppgiftsskyldighet gentemot någon annan myndighet eller något annan organ. Med uppgiftsskyldighet förstås sådana sekretessbrytande bestämmelser som avses i 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelsen ger också Arbetsförmedlingen möjlighet att exempelvis behandla personuppgifter om det behövs för att fullgöra en sådan skyldighet att lämna ut uppgifter till en annan myndighet som följer av 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen. En sådan skyldighet föreligger dock endast om inte hinder mot utlämnande möter på grund av sekretess eller av hänsyn till arbetets behöriga gång.

Det har slutligen också klargjorts att den s.k. finalitetsprincipen i 9 § första stycket d och andra stycket personuppgiftslagen (1998:204) får tillämpas vid sidan av ändamålsbestämmelserna i lagen (andra stycket andra meningen). Personuppgifter kan således även få behandlas för andra ändamål än de som uttryckligen nämns i lagen under förutsättning att ändamålet inte är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in. Enligt 9 § andra stycket personuppgiftslagen ska behandling av personuppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål inte anses som oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in.

Förslagen behandlas i avsnitt 5.6.3.

11 §

I paragrafen regleras under vilka förutsättningar olika personalkategorier hos Arbetsförmedlingen får medges tillgång till personuppgifter. Den 40

ändring som har gjorts i första stycket har samband med att Arbetsförmedlingen sedan januari 2008 utgör en sammanhållen myndighet och innebär ingen ändring i sak.

12 §

Genom ändringen i första stycket får Arbetsförmedlingen möjlighet att medge Migrationsverket direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas. Hänvisningen till ändamålsbestämmelsen i 5 § innebär dock att detta endast gäller personuppgifter som Migrationsverket behöver som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. eller om ett uppgiftslämnande kan anses förenligt med något av ändamålen 5 § andra stycket.

Ändringen i andra stycket innebär att Arbetsförmedlingen får medge en enskild person direktåtkomst till uppgifter om arbetsgivare och kompletterande aktörer i en arbetsmarknadspolitisk databas. Möjligheten till direktåtkomst gäller dock endast sådana uppgifter om arbetsgivare och kompletterande aktörer som Arbetsförmedlingen har valt att publicera med stöd av ändamålsbestämmelsen i 4 § 2.

Ändringen i tredje stycket innebär att Arbetsförmedlingen även har möjlighet att medge arbetsgivare som söker arbetskraft direktåtkomst till sådana ansökningar om anställning som har publicerats med stöd av 4 § 2.

Förslagen behandlas i avsnitt 5.7.

14 §

I paragrafen regleras under vilka förutsättningar Arbetsförmedlingen får använda vissa typer av uppgifter som sökbegrepp vid sökning i en databas eller i ett register. Enligt huvudregeln är det förbjudet att använda känsliga eller ömtåliga personuppgifter som sökbegrepp (jfr 9 §). Detsamma gäller för uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövande samt för uppgifter om att en enskild vårdats med stöd av socialtjänstlagen eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen (jfr 10 §).

Redan sedan tidigare har det funnits undantag från det ovan nämnda förbudet beträffande kod för funktionshinder. Funktionshinderkod har bl.a. fått användas som sökbegrepp för att underlätta förmedling av arbete åt personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Ändringen i andra stycket innebär att undantaget från huvudregeln vidgas till att även omfatta kod för andra typer av hälsotillstånd. De tillåtna ändamålen vidgas också till att omfatta sökning i syfte att underlätta planering av insatser.

Kod för funktionshinder har redan sedan tidigare även fått användas för framställning av avidentifierad statistik. Ändringen i tredje stycket innebär att kod för både hälsotillstånd och funktionshinder därutöver får användas som sökbegrepp för tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning av avidentifierad statistik Det bör dock noteras att en använd- 41

ning av dessa sökbegrepp även förutsätter att själva syftet med behandlingen av dessa uppgifter ligger inom ramen för något av ändamålen i 4 och 5 §§.

Att märka är att det endast är de sökbegrepp som får användas för de ändamål som anges i andra stycket som kommer att kunna användas av en arbetsförmedlare i den dagliga förmedlings- och programverksamheten. De sökbegrepp som anges i tredje stycket får endast användas av de personalkategorier som arbetar med just uppföljning, utvärdering och statistik m.m. Detta följer av Arbetsförmedlingens skyldighet enligt 11 § att se till att åtkomst till personuppgifter ska vara förbehållen de personalkategorier inom myndigheten som på grund av sina arbetsuppgifter behöver tillgång till uppgifterna.

Förslaget behandlas i avsnitt 5.8.

Bilaga 1

Sammanfattning av promemorian Ändringar i Arbetsförmedlingens personuppgiftslag (Ds 2010:23)

Promemorian Ändringar i Arbetsförmedlingens personuppgiftslag innehåller förslag till ändringar i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Förslagen utgör huvudsakligen följdändringar med anledning av den s.k. etableringsreformen (se prop. 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering - egenansvar med professionellt stöd). Vissa förslag syftar dock till att mer allmänt göra lagen mer ändamålsenlig och bättre anpassad till Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet.

Med anledning av ovan nämnda proposition föreslås att lagens tillämpningsområde vidgas till att även omfatta handläggning av ärenden om ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för nyanlända invandrare och av ärenden om mottagande av nyanlända för bosättning enligt förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Det föreslås vidare att Arbetsförmedlingen ska ges möjlighet att behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom Migrationsverkets verksamhet som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och att Migrationsverket får medges direktåtkomst till dessa uppgifter.

I promemorian föreslås vidare att Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter för publicering av information om kompletterande aktörer och att en enskild arbetssökande ska kunna medges direktåtkomst till dessa uppgifter samt till de uppgifter som ingår i arbetsgivares platsannonser. Arbetsförmedlingen ska också få behandla personuppgifter för publicering av ansökningar om anställning och arbetsgivare ska kunna medges direktåtkomst till dessa uppgifter. Arbetsförmedlingen ska vidare få behandla personuppgifter för att tillhandahålla uppgifter till riksdagen eller regeringen eller till andra för att fullgöra uppgiftslämnande enligt lag eller förordning. Det klargörs också att Arbetsförmedlingen får tillämpa den s.k. finalitetsprincipen i 9 § första stycket d och andra stycket personuppgiftslagen (1998:204) vid sidan av ändamålsbestämmelserna i den egna personuppgiftslagen.

Slutligen föreslås att Arbetsförmedlingens möjligheter att använda sig av sökbegrepp utvidgas. Kod för hälsotillstånd eller funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga ska få användas som sökbegrepp för att underlätta planering av insatser och förmedling av arbete. Dessa koder ska också, tillsammans med kod för bl.a. arbetsmarknadspolitiskt program eller insats, få användas som sökbegrepp för exempelvis uppföljning och utvärdering av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, för framställning av avidentifierad statistik samt för att tillhandahålla uppgifter till riksdag eller regering.

Förslagen föreslås träda i kraft den 31 januari 2011.

Bilaga 2

Lagförslaget i promemorian Ändringar i Arbetsförmedlingens personuppgiftslag (Ds 2010:23)

Förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

dels att 1, 4, 5, 11, 12 och 14 §§ ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 11 § ska sättas närmast före 12 §,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 1 a §, samt närmast före 11 § en ny rubrik av följande lydelse.

1 §

handling av personuppgifter i handling av personuppgifter i

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den registrerade

motsätter sig behandlingen.

7 Senaste lydelse 2007:410.

Bilaga 2

1 a §

Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den registrerade

motsätter sig behandlingen.

4 § Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten bara om det behövs för

1. handläggning av ärenden 1. handläggning av ärenden, som rör den arbetsmarknads- 2. publicering av platspolitiska verksamheten, information, information om

2. publicering av plats- kompletterande aktörer och information, ansökningar om anställning,

3. planering, metodutveckling, 3. planering, metodutveckling, tillsyn, uppföljning, resultat- tillsyn, uppföljning, resultatredovisning och utvärdering av redovisning och utvärdering av den arbetsmarknadspolitiska verk- verksamheten, samheten,

4. framställning av avidentifierad statistik, och 5. samarbete på det arbetsmarknadspolitiska området inom Europeiska

unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt enligt överenskommelsen den 6 mars 1982 om en gemensam nordisk arbetsmarknad.

5 § Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom

1. Försäkringskassans, Centrala studiestödsnämndens eller arbetslöshetskassornas verksamhet, som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd,

2. Skatteverkets verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av skatt,

3. sådan verksamhet vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som avser tillsyn och utfärdande av intyg enligt 48 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,

4. Kronofogdemyndighetens 4. Kronofogdemyndighetens verksamhet som underlag för verksamhet som underlag för bebedömning enligt 4 kap. ut- dömning enligt 4 kap. utsökningssökningsbalken i vilken utsträck- balken i vilken utsträckning en ning en gäldenär har utmätnings- gäldenär har utmätningsbar egenbar egendom, samt dom,,

5. socialnämndernas verksamhet 5. socialnämndernas verksamhet som underlag för beslut om och som underlag för beslut om och kontroll av ekonomiskt bistånd kontroll av ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. socialtjänstlagen enligt 4 kap. socialtjänstlagen

8 Senaste lydelse 2007:410. 9 Senaste lydelse 2008:972.

(2001:453). (2001:453), Bilaga 2

6. Migrationsverkets verksamhet som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om

mottagande av asylsökande m.fl.,

samt 7. kompletterande aktörers verksamhet enligt uppdrag från

Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen får även behandla personuppgifter för att tillhandahålla information till riksdagen eller regeringen eller till annan för att fullgöra uppgiftslämnande i enlighet med lag eller förordning. I övrigt gäller 9 § första stycket d och andra stycket personuppgiftslagen (1998:204

Åtkomst till personuppgifter inom Arbetsförmedlingen

11 § Arbetsförmedlingen får ha direkt- Åtkomst till personuppgifter ska åtkomst till personuppgifter som vara förbehållen de personal-

behandlas i en arbetsmarknads- kategorier inom Arbetsförmed-

politisk databas. Sådan åtkomst lingen som på grund av sina skall vara förbehållen de person- arbetsuppgifter behöver ha tillkategorier som på grund av sina gång till uppgifterna. arbetsuppgifter behöver tillgång till uppgifterna.

Regeringen, eller den myndighet Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, meddelar som regeringen bestämmer medföreskrifter om direktåtkomst delar föreskrifter om åtkomst enligt första stycket. enligt första stycket.

12 § Försäkringskassan, Centrala Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Inspektionen studiestödsnämnden, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, för arbetslöshetsförsäkringen, arbetslöshetskassorna, Krono- arbetslöshetskassorna, Kronofogdemyndigheten och en social- fogdemyndigheten, en socialnämnd får ha direktåtkomst till nämnd och Migrationsverket får personuppgifter som behandlas i ha direktåtkomst till personen arbetsmarknadspolitisk databas uppgifter som behandlas i en om det behövs för de ändamål som arbetsmarknadspolitisk databas om

10

Senaste lydelse 2007:410. 11

Senaste lydelse 2008:972.

avses i 5 §. En socialnämnd får ha det behövs för de ändamål som Bilaga 2 direktåtkomst först sedan Arbets- avses i 5 §. En socialnämnd får ha förmedlingen har försäkrat sig om direktåtkomst först sedan Arbetsatt handläggare hos socialnämnden förmedlingen har Försäkringsbara kan ta del av uppgifter om kassan, Centrala studiestödspersoner som är aktuella i ärenden nämnden, Inspektionen för hos nämnden. arbetslöshetsförsäkringen, arbets-

löshetskassorna, Kronofogde-

En enskild får ha direktåtkomst myndigheten, en socialnämnd och till uppgifter om sig själv i en Migrationsverket får ha direktarbetsmarknadspolitisk databas. åtkomst till personuppgifter som

behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas om det behövs för de ändamål som avses i 5 §. En socialnämnd får ha direktåtkomst först sedan Arbetsförmedlingen har försäkrat sig om att handläggare hos socialnämnden bara kan ta del av uppgifter om personer som är aktuella i ärenden hos nämnden.

En enskild får i en arbetsmarknadspolitisk databas ha direktåtkomst till uppgifter om sig själv

samt till sådana uppgifter om arbetsgivare och kompletterande aktörer som får behandlas enligt

4 § 2.

En arbetsgivare får i en arbetsmarknadspolitisk databas ha direktåtkomst till sådana uppgifter om en arbetssökande som får behandlas enligt 4 § 2

Regeringen meddelar föreskrifter om vilka personuppgifter som får

omfattas av direktåtkomst enligt första och andra styckena.

14 § Sådana känsliga personuppgifter Sådana känsliga personuppgifter som avses i 13 § personuppgifts- som avses i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) samt ömtåliga lagen (1998:204) samt sådana personuppgifter som avses i 9 § ömtåliga personuppgifter som andra stycket eller 10 § får inte avses i 9 § andra stycket eller 10 § användas som sökbegrepp. Uppgift får inte användas som sökbegrepp.

om kod för funktionshinder får Med undantag från förbudet i dock användas som sökbegrepp första stycket får dock kod för

för att underlätta förmedling av hälsotillstånd eller funktions-

arbete åt personer med funktions- hinder som medför nedsatt hinder som medför nedsatt arbetsförmåga användas som

12 Senaste lydelse 2005:1195.

arbetsförmåga samt för att fram- sökbegrepp för att underlätta Bilaga 2 ställa avidentifierad statistik. planering av insatser och förmed-

ling av arbete.

Kod för hälsotillstånd eller funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, för arbetsmarknadspolitiskt program eller insats samt för sökandekategori eller anvisningsgrund får även användas som sökbegrepp för tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning av avidentifie-

rad statistik. Regeringen, eller den myndighet Regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer, meddelar som regeringen bestämmer medföreskrifter om begränsningar i delar föreskrifter om begränsövrigt av de sökbegrepp som får ningar i övrigt av de sökbegrepp användas. som får användas.

Denna lag träder i kraft den 31 januari 2011.

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanser

Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Arbetsdomstolen, Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Stockholm, Migrationsverket, Datainspektionen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Inspektionen för socialförsäkringen, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Regelrådet, Konkurrensverket, Diskrimineringsombudsmannen, Arbetsförmedlingen, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, ILOkommittén, Handikappförbundens samarbetsorgan, Svenskt Näringsliv, Almega, Företagarna, Sveriges Kommuner och Landsting, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Arbetslöshetskassornas samorganisation, Nationell samverkan för psykisk hälsa

Två av remissinstanserna, Tjänstemännens centralorganisation och Nationell samverkan för psykisk hälsa har inte inkommit med något yttrande.

Utöver remissinstanserna ovan har Akademikerförbundet SSR inkommit med ett yttrande.