Prop. 1967:105

('angående ytterligare ut\xad gifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

1

Nr 105

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare ut­

gifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67; given Stockholms slott den 3 mars 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, K^ling, E^denman, J^ohansson, H^olmqvist, A^spling, P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson, G^ustafsson, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag som 1966 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret 1966/67 fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1966:136, 147 och 150, BoU 57, SU 164, rskr 389). Vidare bär vid början av innevarande års riksdag begärts anslag på tilläggsstat II till nämnda riksstat (prop. 1967: 2 och 30, BoU 4).

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 105

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

3

Bilaga 1

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, K^ling, E^denman, J^ohansson, H^olmqvist, A^spling, P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson, G^ustafsson, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

N. Diverse

[1] N 1. Reglering av prisstegringar. Till reglering av prisstegringar på fjärde huvudtiteln har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats 100 milj. kr. (prop. 1966: 1 bil. 6, SU 4, rskr 4).

Anslaget till reglering av prisstegringar skall utnyttjas för att -— som närmare framgår av prop. 1959: 119, 1964: 110 (s. 34) och 1967: 1 (bil. 6 s. 178) — täcka sådana pris- och löneökningar under reservationsanslag och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln som inträffar från den tid­ punkt i vars prisläge anslagen har beräknats intill utgången av det budget­ år för vilket de har anvisats. Utgift under anslaget innebär att medel förts över för förbrukning under annat anslag.

Som framgår av vad jag anfört vid anmälan av frågan om anslag till reglering av prisstegringar under begränsade anslag för budgetåret 1967/68

(prop. 1967: 1 bil. 6 s. 181) står det klart att det för innevarande budgetår

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

5

januari—juni 1967 kan beräknas till ca 2 350 000 kr. för månad eller sam­ manlagt 14,1 milj. kr.

Enligt beslut den 27 januari 1967 skall en svensk beredskapsbataljon om ca 535 man under april 1967 avlösa en dansk-norsk bataljon i Främre Orienten. Den svenska beredskapsstyrkan skall tjänstgöra i Främre Orienten under ett år. Kostnaderna beräknar jag till 1,2 milj. kr. för månad eller sammanlagt 14,4 milj. kr.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrkorna på Cypern och i Främre Orienten uppgår således till (14 100 000 -f 14 400 000) 28 500 000 kr. Med hänsyn till dels vissa eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare FN- styrkor, dels till vissa oförutsedda kostnader som kan uppkomma i samband med organiserandet av den nya styrkan i Främre Orienten bör härutöver ett belopp av 1 milj. kr. beräknas som allmän medelsreserv. Jag beräknar alltså anslagsbehovet till 29,5 milj. kr.

Medel härför bör begäras på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Kostnader som förskottsvis betalats från anslaget till oförutsedda utgifter bör slutligt belasta förevarande anslag. Med hänsyn till de många oförutsedda faktorer som ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen anlita anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning av sålunda betalda kostnader bör få tas upp framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på tilläggs­ stat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett reser­ vationsanslag av 29 500 000 kr.

[3] N 6. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953: 234 anvisade riksdagen på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag i mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag pågår alltjämt, men dess personal har starkt reducerats och uppgår nu till nio personer mot omkring 90 personer i mars 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under förevarande anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat sammanlagt 13 680 000 kr. (jfr senast prop. 1966:105, SU 80, rskr 195). Hittills har således 18 680 000 kr. anvisats för ifrågavarande ändamål. Anvisade medel täcker kostnaderna för kontingentens verksamhet t. o. m. december 1966.

Det kan alltjämt inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea kan behöva försätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden t. o. in. utgången av år 1967. Jag anser, att

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 196/

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren tillstyrker föreningens framställning och framhåller att utflyttningen av örlogsbasen medför stora omställningsproblem för de mer än 1 000 befattningshavarna vid basen. Bostadsfrågan måste tillmätas stor betydelse när det gäller att lösa dessa problem. Det är därför angeläget att föreningen bereds möjlighet att fullfölja sina planer på att bygga bostäder i Ösmo för ifrågavarande personal.

Departementschefen

För att anskaffa bostäder för personal som skall tjänstgöra vid Ostkus­ tens örlogsbas när basen flyttats till Muskö har bildats en bostadsrättsför­ ening benämnd Musköten. Föreningen planerar att uppföra bostadshus med sammanlagt 288 lägenheter vid sjön Muskan i Ösmo. Avsikten är att bostä­ derna skall kunna erbjudas personalen till den 1 juli 1969, då flyttningen av örlogsbasen skall vara i huvudsak genomförd enligt beslut av Kungl. Maj :t. Produktionskostnaden för byggnadsföretaget har beräknats till totalt 22,8 milj. kr. Byggstart av en första etapp beräknas ske våren 1967.

Föreningen har ansökt om ett lån på 2,5 milj. kr. vid sidan av de lån som utgår till vanlig bostadsproduktion. Av detta belopp avses 1,4 milj. kr. för förvärv av mark från Ösmo kommun och 1,1 milj. kr. för projektering och förberedelsearbeten. I första hand gäller föreningens begäran ett stöd med finansieringen under projektets genomförande. Därutöver avser den ett mera långsiktigt engagemang från statens sida.

I princip finns det ingen anledning att frångå det för bostadsproduktion normala finansieringssättet. Eftersom det emellertid är angeläget att under­ lätta personalens omställningssvårigheter i samband med örlogsbasens ut­ flyttning, tillstyrker jag att föreningen beviljas ett lån på 1,4 milj. kr. till kostnaderna för markförvärvet. Övriga kostnader för projektet torde få fi­ nansieras på sedvanligt sätt.

Det föreslagna lånet bör avse tiden för projektets genomförande. Om syn­ nerliga skäl skulle föreligga bör dock Kungl. Maj :t ha möjlighet att helt eller delvis förlänga detta särskilda lån. Projektets långsiktiga finansiering får ske med sedvanliga bostadslån. I sammanhanget bör nämnas att flertalet av dem som berörs av utflyttningen torde ha möjlighet att vid behov erhålla statliga bostadsanskaffningslån hos postbanken.

Räntan för lånet bör fastställas till statens långsiktiga obligationsränta med ett tillägg av 0,25 %. Lånet bör vara amorteringsfritt till dess bygg­ nadsprojektet är slutfört. Övriga villkor för lånet torde få fastställas av Kungl. Maj :t.

Anslag för detta lån bör föras upp på tilläggsstat II för budgetåret 1966/ 67 under fonden för låneunderstöd. Vidare bör lånet ligga inom den be­ stämda ramen för försvarsutgifterna. Avdrag med ifrågavarande belopp, 1,4 milj. kr., bör därför göras i samband med den slutliga prisregleringen av försvarsutgifterna för innevarande budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

9

Bilaga 2

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj. f

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, K^ling, E^denman, J^ohansson, H^olmqvist, A^spling, P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson, G^ustafsson, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter de ärenden under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

H. Universitetssjukhus m. m.

[1] H 6. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasaret­ tet m. m. Till detta ändamål har för budgetåret 1966/67 anvisats ett reser­ vationsanslag av 2,1 milj. kr.

Vid den av riksdagen år 1963 beslutade upprustningen av serafimerlasa- rettet skall Stockholms stad bestrida 60 % och staten 40' % av byggnads- kostnaderna. Byggnadsåtgärderna handhas av byggnadsstyrelsen. Upprust­ ningen av lasarettet skall vara avslutad senast den 1 juli 1967 (prop. 1965: 190, SU 216, rskr 40i9). Den har delats upp i fem etapper, varav tre slut­ förts. Första byggnadsetappen avsåg i huvudsak den medicinska kliniken. Den andra etappen omfattade upprustning av f. d. neurokirurgibyggnaden samt ytterligare arbeten inom den medicinska kliniken. Tredje etappen har främst omfattat upprustning för den kirurgiska kliniken och nybyggnad för akutmottagning m. m. Den pågående fjärde byggnadsetappen avser närmast ombyggnad för bakteriologiskt laboratorium, medan den kommande femte

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

11

fogande, motsvarande en beräknad total byggnadsverksamhet för 15,7 milj. kr. Vid beräkningen har särskild hänsyn tagits till vissa inredningskost- nader (prop. 1964: 190' s. 15, SU 200', rskr 385). En uppräkning av fast­ ställda kostnadsramar för de olika byggnadsetapperna till prisläget den 1 april 1966 har sedermera skett. Sålunda har beslutade åtgärder beräknats i nämnt prisläge kosta totalt 15 830 000 kr. (prop. 1967:1 bil. 7 s. 101). Därtill kommer 35 009 kr. för anordnande av viss brandalarmanläggning vid lasarettet, varom beslut redan fattats.

Under åberopande av flera omständigheter— främst svårigheterna att i förväg rätt bedöma kostnaderna vid ombyggnad i gamla byggnadskroppar samt de komplikationer som följer av att sjukhusdriften måste fortgå i full utsträckning under pågående byggnadsarbeten — vilka gjort det svårt för byggnadsstyrelsen att hålla sig inom uppdragna ramar, har styrelsen redovisat ytterligare sammanlagt 1,4 milj. kr. i kostnader för upprust­ ningen. Mot bakgrunden av vad styrelsen anfört finner jag att redan in­ träffade kostnadsökningar bör godtas. Jag förutsätter att inga ytterligare överskridanden av kostnadsramarna skall ske.

Sammanlagt torde byggnadsåtgärder m. m. för serafimerlasarettets upp­ rustning komma att kosta 17 265 G00i kr. i prisläget den 1 april 1966. Enär som nämnts medel beräknats motsvarande totalt 15,7 milj. kr., återstår så­ ledes att anvisa statens andel av överskjutande 1 565 000 kr. Statens andel blir 626 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har begärt 260 000 kr. för innevarande budgetår. Det synes mig emellertid ändamålsenligt att medelsanvisning för slutförandet av pågående upprustning av serafimerlasarettet sker i ett sammanhang.

I prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 101) har jag vid min anmälan av förevarande reservationsanslag för budgetåret 1967/68 anfört, att det av byggnadssty­ relsens redovisning av medelsbehovet framgick, att anslaget kunde föras upp med endast ett formellt belopp av 1 000 kr. för nämnda budgetår.

Jag beräknar alltså nu ett ytterligare medelsbehov under anslaget av 625 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 625 000 kr.

[2] H 11. Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Till detta ända­

mål har för budgetåret 1966/67 anvisats ett reservationsanslag av 3 550 000 kr.

I. Statens förhandling snämnd

Vissa avtal och överenskommelser rörande akademiska sjukhuset i Upp­ sala in. in. har träffats under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t och — i vissa fall — berörda landsting, nämligen

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

13

psykiatriska klinikerna) respektive budgetår samt VI och Vt det vårddag­ antal, som belöper på patienter från Stockholms län respektive det totala vårddagantalet vid sjukhuset (exkl. de psykiatriska klinikerna).

2. Denna överenskommelse skall gälla från och med den 1 juli 1985.

Den utrustning, som anskaffas till akademiska sjukhuset i Uppsala är

dels sådan, som har direkt anknytning till sjukhusets utbyggnad, dels så­ dan, som sammanhänger med ombyggnads-, ändrings- och förbättrings­ arbeten, dels ock s. k. löpande utrustningsanskaffning.

I 1961 års avtal mellan staten och Uppsala läns landsting angående ut­ byggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala, m. m. (prop. 1961: 79, SU 97, rskr 265) samt i 1963 års regionsjukvårdsavtal (prop. 1963: 1 bil. 7 s. 461, SU 5, rskr 5) har fördelningen av den del av utrustningskostnaderna, som är att direkt hänföra till sjukhusets utbyggnad, reglerats på så sätt att sta­ ten svarar för 40 % och Uppsala läns landsting och regionlandstingen för vardera 30 % av kostnaderna.

Vad beträffar den löpande utrustningsanskaffningen har enligt praxis staten och Uppsala läns landsting i princip stått för hälften vardera av kostnaderna. I den mån denna hälftendelning hänför sig till byggnadsföre­ tag, som omfattas av det av 1958 års B-riksdag och landstinget godkända förslaget till reviderad generalplan för akademiska sjukhusets utbyggande, har detta dock skett med uttrycklig reservation från landstingets sida för en omprövning av' landstingets andel i dessa kostnader.

På grundval av erfarenheter från andra undervisningssj ukhus har par­ terna enats om att betrakta två tredjedelar av den löpande utrustnings- anskaffningen som nyanskaffning och en tredjedel som ersättningsan­ skaffning. Denna fördelning av den löpande utrustningsanskaffningen sam­ manhänger bl. a. med utvecklingen på apparat- och instrumentområdena och innebär, att exempelvis en försliten röntgenapparat ofta ersätts med en ny, som beträffande kapacitet och data i övrigt så väsentligt skiljer sig från den gamla, att det endast till en mindre del kan anses vara fråga om ersättningsanskaffning.

Vid fördelningen av kostnaderna för den löpande utrustningsanskaff­ ningen vid sjukhuset skulle således två tredjedelar anses hänförliga till nyanskaffning och som sådan betraktas som en kapitalkostnad, varav Upp­ sala läns landsting — på samma sätt som vid fördelningen av kapitalkost­ naderna enligt 1961 års utbyggnadsavtal — skall bestrida 30 %. Den åter­ stående tredjedelen är att anse som en driftkostnad. Vid bestämmande av landstingets andel i kostnaderna härför skall tillämpas de grunder för be­ räkning av landstingets vårddagkostnad, som angivits i 1954 års driftavtal. Detta innebär att landstingets kostnadsandel görs beroende av det antal vårddagar, som belöper på patienter från Uppsala län i förhållande till to­ tala vårddagantalet vid sjukhuset samt att den på så sätt framräknade kostnadsandelen reduceras med 13 %.

15

c) Avtalet har följande lydelse. Mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala läns landsting har — under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t — träffats följande avtal.

A vtal

mellan svenska staten och Uppsala läns landsting om ändring av 1961 års avtal angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala in. m.

Vad som stadgas i §§ 4 och 8 i det av Kungl. Maj :t den 16 juni 1961 god­ kända avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset upphävs med retroaktiv verkan från och med den 1 juli 1965. I stället skall följande gälla.

§

4

.

Om under tiden för verkställandet av det i förevarande avtal avsedda byggnadsprogrannnet annan än däri upptagen byggnad eller anläggning kommer till stånd vid sjukhuset, skall landstinget bidraga med 30 procent av de verkliga kostnaderna för sådan byggnad eller anläggning och dess ut­ rustande, därest icke annan överenskommelse träffas mellan parterna.

Landstinget skall bidraga med 30 procent av de verkliga kostnaderna jäm­ väl för dels ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten å byggnad eller annan anläggning vid sjukhuset, i den mån arbetena ej bestridas av medel, som ställas till förfogande för löpande (»normala») reparations- och un­ derhållsarbeten, dels utrustning, som anskaffas i samband med dylika ar­ beten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

§

8

.

Om sjukhuset nedlägges eller samarbetet mellan staten och landstinget i fråga om sjukhuset eljest upphör, skall staten vara skyldig att till lands­ tinget återbetala ett belopp, som motsvarar 30 procent av värdet av dåva­ rande byggnader tillhörande sjukhuset.

Anmärkning

Parterna har i detta sammanhang enats om att med dåvarande byggna­ der skall avses samtliga byggnader tillhörande sjukhuset. Landstinget har förbundit sig att efter det att avtalet vederbörligen godkänts återlämna samtliga av Uppsala universitet utfärdade lånereverser avseende sjukhuset.

Förhandlingsnämnden anför bl. a. följande. Enligt 3 § 1961 års avtal angående utbyggnad av akademiska sjukhuset skall Uppsala läns landsting bidra med 30 % av de verkliga kostnaderna för utförande och utrustning av vissa byggnader och anläggningar.

Landstinget skall dessutom enligt avtalets 4 § andra stycket bidra med 30 % av de verkliga kostnaderna jämväl för ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten på byggnad eller anläggning vid sjukhuset, i den mån arbetena inte bestrids av medel som ställs till förfogande för löpande (»nor­ mala») reparations- och underhållsarbeten. Däremot har i avtalet inte stad­ gats någonting om landstingets bidrag till de utrustningskostnader, som kan förekomma i samband med sådana arbeten.

Parterna har nu enats om sådan komplettering av 4 § 1961 års avtal, att

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

17

motsvarande det statliga investeringsbidraget till kommunala sjukvårdshu­ vudmän vid undervisningssjukhus — av den kalkylmässiga kostnad, som skulle belöpa på regionsjukvård för andra sjukvårdsområden än Uppsala län.

Av vad som anförts framgår, att ca två tredjedelar av den s k löpande utrustningsanskaffningen till de kommunala undervisningssjukhusen erfa­ renhetsmässigt är att hänföra till nyanskaffning, dvs sådan anskaffning, vartill huvudman erhåller statligt investeringsbidrag med 25 %.

De regionlandsting, som replierar på akademiska sjukhuset, bör enligt nämndens uppfattning inte komma i ett sämre läge i statsbidragshänseende än sjukvårdshuvudmän i allmänhet vid undervisningssjukhus. Det har där­ för ansetts angeläget med en revision beträffande utrustningskostnadernas fördelning inte endast i förhållandet mellan staten samt Uppsala läns och Stockholms läns landsting utan även av gällande avtal om regionsjukvård vid akademiska sjukhuset. Av administrativa skäl har parterna enats om att detta skall ske genom att man vid beräkningen av de genomsnittliga driftdag- och driftbesöksersättningarna gör ett ytterligare avdrag med 15 % på två tredjedelar av den löpande utrustningsanskaffning, som belastar re- gionvårdsklinikerna

Fråga om utbildning m. in. i geriatrik

e) Förhandlingsnämnden har — med beaktande av vad som anförts i prop. 1966:1 (bil. 10 s. 409, SU 8, rskr 8) — tagit upp förhandlingar med Uppsala läns landsting rörande placering av en professur i geriatrik vid universitetet i Uppsala, förenad med en överläkartjänst vid geriatrisk kli­ nik i Uppsala. Nämnden har sålunda träffat avtal om anordnande av forsk­ ning och utbildning i geriatrik vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala, vilket avtal avses i första hand gälla fr. o. m. den 1 juli 1967 t. o. m. den 30 juni 1977. För upplåtelsen betalar staten 50 000 kr. för budgetår — vilket be­ lopp är indexreglerat — från den tidpunkt, då professuren tillträds. Vidare bidrar staten till vissa utrustningskostnader. Avtalet upphör dock att gälla då professuren förenas med överläkartjänst vid den planerade geriatrislca kliniken inom akademiska sjukhuset i Uppsala.

Övriga frågor

f) I de driftkostnader, som läggs till grund för beräkningen av landsting­ ets avtal senliga ersättning till staten, skall bl. a. inte ingå pensionerings- kostnader. Det framlagda avtalet med Uppsala läns landsting om ändring av 1954 års avtal angående samarbete för drift av akademiska sjukhuset i Uppsala (prop. 1951: 123, SU 151, rskr 295) innebär i huvudsak att vissa regler fastställs för bestämmande av avgifter för personalens pensionering när landstingets ersättning till sjukhuset skall räknas ut.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 105

19

heter, som omfattas av utbyggnads- och regionsjukvårdsavtalen, blivit för stor. Mot bakgrunden av att berörda avtal och överenskommelser givits ver­ kan fr. o. in. den 1 juli 1965, har landstinget emellertid accepterat, att en omreglering av underhållskostnaderna begränsas till att avse tid från nämn­ da datum.

Enligt 1963 års avtal om samarbete beträffande regionsjukvård vid aka­ demiska sjukhuset skall till grund för beräkningen av driftdag- och drift- besöksersättningarna läggas bl. a. beräknade pensionskostnader. Förhand- lingsnämnden föreslår, att pensionskostnaden i fortsättningen beräknas till 15 % av utgående lönesummor. Enligt nämnden behövs inte avtalsmässig reglering av denna fråga.

IT. Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala

Direktionen föreslår — under hänvisning bl. a. till den villkorligt träffa­ de överenskommelsen om Uppsala läns landstings kostnadsandel i den lö­ pande utrustningsanskaffningen till akademiska sjukhuset i Uppsala — att 544 000 kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1966/67 under förevarande reservationsanslag för bestridande av statens ökade an­ del i kostnaderna för berörda utrustningsanskaffning till sjukhuset under budgetåren 1965/66, 1966/67 och 1967/68.

I överensstämmelse med hittillsvarande fördelningsprinciper, som inne­ bär att Uppsala läns landsting enligt praxis betalar halva kostnaden för lö­ pande anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset med undantag för utrustning till de psykiatriska klinikerna, har staten beräknats komma att svara för sammanlagt ca 1 346 000 kr. av ifrågavarande kostnad för bud­ getåren 1985/66 och 1966/67. Enligt den nu träffade överenskommelsen faller i stället ca 1 683 000 kr. på staten, motsvarande 62,5 % av hela kost­ naden. Direktionen beräknar vidare med ledning av vad som anförts i prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 109) att statens andel i ifrågavarande utrustningskostnad för budgetåret 1967/68 skall komma att uppgå till ca 1 038 000 kr. i stället för till ca 831 000 kr. Mellanskillnaden för de tre budgetåren utgör totalt 544 000 kr., vilket bör ställas till direktionens förfogande för slutlig avräk­ ning med Uppsala läns landsting under förutsättning att den preliminära överenskommelsen godkänns.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

Yttranden

I. Riksrevisionsverket och byggnadsstyrelsen har inte något att erinra mot förslagen till avtal och överenskommelser.

Direktionen för akademiska sjukhuset framhåller att frågan om s. k. »bruttoredovisning» av anslaget till löpande utrustningsanskaffning behö­ ver ytterligare övervägas. Det förefaller enligt direktionen diskutabelt att för ett enda av alla de anslag, som disponeras för sjukhusdriften och ut­ byggnaden, införa en anslagsredovisning på föreslaget sätt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

21

rustningsanskaffning har hittills enligt praxis staten och Uppsala läns landsting i princip stått för halva kostnaden vardera. Kostnader för utrust­ ning, som anskaffas i samband med ombyggnads-, ändrings- och förbätt­ ringsarbeten har under senare år fördelats så att landstinget burit 30 % av desamma.

Till grund för kostnadsfördelningen i den nu skedda avtalsregleringen har lagts principen att Uppsala läns landsting skall bestrida 30 % av kost­ naderna för ny utrustning i överensstämmelse med vad som redan gäller för utrustning i samband med sjukhusets utbyggnad. Kostnader för ersätt­ ningsanskaffning av utrustning skall fördelas i enlighet med vad som gäl­ ler för bestridandet av kostnader för sjukhusets drift. Man har vidare gjort antagandet, att två tredjedelar av s. k. löpande utrustningsanskaffning är nyanskaffning och en tredjedel ersättningsanskaffning. För budgetåren 1965/66, 1966/67 och 1967/68 har landstingets andel i kostnaderna för lö­ pande utrustningsanskaffning fastställts till 37,5 % mot bakgrunden av beräkningar gjorda i överensstämmelse med den sålunda fastslagna prin­ cipen för kostnadsfördelningen.

Genom att staten uppbär vissa bidrag från andra landsting än Uppsala läns landsting beräknas 35—40 % av kostnaderna för den löpande utrust- ningsanskaffningen komma att slutligt belasta statsverket.

Även för regionlandstingens del innebär förslagen, att den del av den löpande utrustningsanskaffningen som avser nyanskaffning behandlas på samma sätt som annan nyanskaffning av utrustning. Vid beräkningen av regionlandstingens kostnadsandel får således även för denna del göras en reducering, motsvarande det vanliga statliga investeringsbidraget till kom­ munala huvudmän för undervisningssjukhus.

Förslagens närmare utformning föranleder inte någon erinran från min sida. Jag anser att förslagen bör godtas för statens del.

Direktionen för akademiska sjukhuset har beräknat att ytterligare 544 000 kr. behövs under reservationsanslaget Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala för bestridande av statens andel i kostnaderna för den allmänna anskaffningen av utrustning till sjukhuset under budgetåren 1965/66, 1966/67 och 1967/68 med anledning av överenskommelsen om ny fördelning av hithörande kostnader. Vid den slutliga avräkningen med Uppsala läns landsting bör emellertid hänsyn tas till att direktionen dispo­ nerat vissa intäkter för bestridande av utrustningskostnaderna. Dessa in­ täkter bör i viss utsträckning tillgodoräknas staten. Statens ytterligare andel i utrustningskostnaderna kan härigenom komma att bli mindre än vad di­ rektionen utgått från. f avvaktan på att frågan närmare utreds föreslår jag emellertid att för ändamålet beräknas 544 000 kr. i enlighet med direk­ tionens förslag. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att inom denna ram be­ sluta om den slutliga avräkningen med landstinget.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

23

Bilaga 3

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, K^ling, E^denman, J^ohansson, H^olmqvist, A^spling, P^alme, S^ven-E^rig N^ilsson, G^ustafsson, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Palme, anmäler härefter ärende under kommunikationsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 samt anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

D. Sjöfart

[1] D 16. Understöd åt skärgårdsrederier m. m. Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 400 000 kr.

Från anslaget bestrids statens andel i kostnaderna för upprätthållande av båttrafiken i Stockholms mellersta och norra skärgård. Båttrafiken upp­ rätthålls av det av Vaxholms stad ägda rederiet Waxholms Ångfartygs AB. För de avtal som träffats angående båttrafiken, bidragets beräknade stor­ lek under föregående och innevarande budgetår samt fördelningen på bi­ dragsgivare har redogjorts i prop. 1966: 1 (bil. 8 s. 139).

Till grund för bedömningen av anslagsbehovet budgetåret 1966/67 låg vissa uppgifter, som lämnats under senhösten 1965. Det i mars 1966 fram­ lagda bokslutet för det första verksamhetsåret (1 oktober 1964—30 septem­ ber 1965) utvisade emellertid ett större underskott än beräknat. Det upp­

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

25

Bilaga J

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern E^rlander, ministern för utrikes ärendena N^ilsson, statsråden

S^träng, A^ndersson, K^ling, E^denman, J^ohansson, H^olmqvist, A^spling, P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson, G^ustafsson, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler här­ efter ärende under ecklesiastikdepartementets handläggning som angår ut­ gifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

D. Skolväsendet

[1] D 7 a. Bidrag till vissa elevorganisationer. Under ett obetecknat anslag har för innevarande budgetår anvisats 60 000 kr. i bidrag till Sveriges elevers centralorganisation (SECO). Denna organisation och Tekniska linjers elev­ förbund (TLE) har med anledning av arbetskonflikten inom undervisnings­ området under en del av höstterminen 1966 haft betydande extra utgifter.

Skolöverstyrelsen har med anledning härav gjort framställning om att dessa utgifter bör täckas med statsmedel och begär ytterligare sammanlagt 190 000 kr. på vissa anslag för budgetåret 1966/67. Härav utgör merutgifterna för

SECO sammanlagt 180 000 kr. och hänför sig till kostnader för administra­ tion, extra styrelsesammanträden, informationsmaterial och merkostnader för distriktsorganisationen. För TLE, som f. n. inte åtnjuter statsbidrag för sin verksamhet, har begärts sammanlagt 10 000 kr. för informationsverk­ samhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

27

Bilaga 5

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, K^ling, E^denman, J^ohansson, H^olmqvist, A^spling, P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson, G^ustafsson, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler här­ efter de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

A. Jordbruksdepartementet in. m.

[1] A a. Kommittéer m.

m.

På riksstaten för budgetåret 1966/67 är under

förevarande rubrik uppfört ett reservationsanslag av 1 550 000 kr. Vid in­ gången av budgetåret fanns på anslaget en behållning av i runt tal 245 000 kr. Av det för budgetåret 1966/67 disponibla beloppet har under tiden t. o. m. januari 1967 förbrukats ca 1 291 000 kr. Den genomsnittliga för­ brukningen har alltså uppgått till ca 184 500 kr. per månad. För återstoden av budgetåret räknar jag med en motsvarande månatlig medelsåtgång. Jag anser mig därför böra beräkna ett ytterligare medelsbehov av 420 000 kr. un­ der anslaget för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 420 000 kr.

på mark, 18 000 kr. skador på enskilda ..vägar och resten skador på byggna- der, inventarier, varulager in. m. Värdering har genom länsstyrelsens för­ sorg skett av särskilda värderingsmän.

2. Under tiden mars—maj 1966 inträffade i ett flertal mellansvenska vat­ tendrag, däribland Dalälvarna, Ljusnan och Ljungan, en ovanligt kraftig vårflod. Orsakerna var främst avsmältningen av vinterns stora snömäng­ der, som till följd av den ihållande kylan fortfarande låg kvar, och riklig nederbörd. Högvattenståndet var på flera platser högre än motsvarande nivå år 1959. Betydande översvämningsskador vållades särskilt inom Koppar­ bergs, Gävleborgs och Västernorrlands län.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har överlämnat bl. a. två enskilda fram­ ställningar, värderingshandlingar in. m. avseende skador på kvarnanlägg­ ningar in. in. till följd av den kraftiga vattenföringen i Tidan. Den ena framställningen avser skador på byggnader, maskiner, varulager m. m. till ett beräknat belopp av ca 68 000 kr., och den andra framställningen skador på en dammbyggnad, för vilka reparationskostnaden enligt anbud uppgår till 114 000 kr. Länsstyrelsen anser att billighetsskäl talar för att viss er­ sättning utgår av statsmedel.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har redogjort för de skador och olägen­ heter som vårfloden i Dalälvarna förorsakade samt för de åtgärder som vid- togs med anledning av befarade eller inträffade översvämningar in. m. Läns­ styrelsen har redovisat resultaten av en genom länsbostadsnämnden m. fl. myndigheter, kommunerna och länets företagareförening gjord utredning rörande skadornas omfattning. Länsstyrelsen uttalar därvid att skadorna blivit mindre omfattande än de som förorsakades av vårfloden år 1959, och att anledningen därtill torde vara främst att de kommunala myndigheterna och befolkningen i god tid informerades om riskerna för översvämningar samt att vederbörande kommuner och andra vidtog effektiva skadebegrän- sande åtgärder. En sammanställning av uppgifterna om inträffade förluster och skador utvisar skador på bostadsfastigheter, fritidsbebyggelse, va-an­ läggningar m. m. (varav huvuddelen avser permanent bostadsbebyggelse) till ett belopp av 240 000 kr. och skador på industrier till ett belopp av 1 440 000 kr.

Länsstyrelsen anser det vara motiverat att närmare undersöka om skade­ verkningarna av höga vårfloder kan ytterligare begränsas genom förebyg­ gande åtgärder. Länsstyrelsen avser därför att ta upp denna fråga med be­ rörda länsexperter, kommuner, vattenregleringsföretag m. fl.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har redovisat de skador som inträffat in­ om länet. Länsstyrelsen har med biträde av byggnadsnämnderna i länet in­ venterat skadorna, som huvudsakligen drabbat fast egendom. De anspråk på ersättning som framställts hänför sig i avrundade tal med 500 000 kr. till enskilda skadelidande och med 600 000 kr. till juridiska personer.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har anmält att vårfloden förorsakat

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

29

31

bostadsfastighet. Som förutsättning torde i allmänhet ha gällt att den .skade­ lidande varit i påtagUttt-hähm av aEondmisfe44älp.

Ersättning tiiCjuridiska person^BorTaTS^varande sätt vara beroende av vederbör andes lormaga att nara förluat&raa. Skador eller kostnader för förebyggande åtgärder som åsamkats (kommuner^ synes böra föranleda un- dersToH’"1lvr'stäTäfflrafel endast om kommunens ekonomiska belastning med anledning av naliirkataslrofen är orimligt stor i förhållande till skaito- underiaget. Beträffande aktiebolag, föreningar m. fl. torde understöd i fore- varande ordning inte böra utgå om de uppkomna förlusterna endast hav ringa ekonomisk betydelse för delägarna.

Riksrevisionsverket uttalar slutligen — med hänvisning till vad länsstyrel­ sen i Kopparbergs län anfört om att det finns skäl att närmare undersöka om skadeverkningarna av starka vårfloder kan ytterligare begränsas genom förebyggande åtgärder — att det kan ifrågasättas om inte en samordnad och intensifierad aktion i dessa avseenden bör komma till stånd.

Kostnader för nödutfodring m. in. av renar

Sedan det naturliga betet under senare delen av år 1966 på grund av is­ bildning till stor del blivit oåtkomligt för renarna i bl. a. Norrbotten begärde länsstyrelsen i Norrbottens län i skrivelse den 21 december 1966 medel för inköp av nödfoder. Genom beslut den 30 december 1966 och den 20 januari 1967 ställde Kungl. Maj :t sammanlagt 400 000 kr. till länsstyrelsens för­ fogande för inköp av renfoder, transport av renar, m. m. Av beloppet an­ visades 306 000 kr. från ifrågavarande anslag och återstoden från statens lappfond. Av det anvisade beloppet skall — enligt beslutet den 20 januari 1967 — den från anslaget anvisade delen utlämnas som bidrag och den från statens lappfond anvisade delen utgå som lån.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har därefter i skrivelse den 15 februari 1967 begärt att ytterligare 950: 000 kr. ställs till länsstyrelsens förfogande för nödutfodring, m. m. av renar. Till mitten av februari 1967 har omkring 10 000 renar förts till utfodringshagar för tillskottsutfodring. Antalet be­ räknades komma att öka. Omkring 3 000 renar har transporterats till reserv- betesområden i kustbygden. Vidare har åtskilliga renhjordar kunnat flyttas till betesområden i lågfjällsregionen. Totalt har mer än 30 000 renar om­ fattats av de uppräknade åtgärderna. De totala kostnaderna för foderan­ skaffning m. fl. åtgärder beräknas av länsstyrelsen till 950:0001 kr. utöver de 400 000 kr. som redan anvisats.

Beträffande Jämtlands län har vederbörande förste konsulent beräknat ett medelsbehov av ca 17 000 kr. för nödutfodring och transport av renar.

Departementschefen

Som framgår av vad länsstyrelserna i Kopparbergs m. fl. län anfört har 1966 års vårflod och lokala oväder vållat omfattande skadegörelse. De an­ mälda skadorna på bl. a. bostadsfastigheter och industrier beräknas uppgå till sammanlagt omkring 3,8 milj. kr. I likhet med vad som skedde med an­

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

33

Bilaga 6

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern

för

utrikes ärendena

N

ilsson

,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

, K

ling

, E

denman

, J

ohansson

, H

olmqvist

, A

spling

,

P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, G

ustafsson

, G

eijer

, M

yrdal

, O

dhnoff

.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67.

DRIFTRUDGETEN

Elfte huvudtiteln

C. Arbetsmarknad m. in.

[1] C 9. Allmänna beredskapsarbeten m. m. Under denna rubrik har på

riksstaten för budgetåret 1966/67 förts upp ett reservationsanslag av 400 milj. kr., därav förslagsvis 200 milj. kr. att avräknas mot automobilskatte- medlen. Vidare har på riksstaten för samma budgetår under rubriken Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade m. fl. förts upp ett reservationsanslag av 155 milj. kr., därav förslagsvis 30 milj. kr. att av­ räknas mot automobilskattemedlen.

Framställning om anvisande av medel på tilläggsstat

Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer att ytterligare 15 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för allmänna beredskapsarbeten. Vidare hemställer styrelsen att ytterligare 35 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för vissa sysselsättnings­ främj ande åtgärder för handikappade m. fl. Styrelsen anför.

Det brydsammare arbetsmarknadsläge som nu har inträtt och som har

3

Bihang till riksdagens protokoll 1967.1 samt. Nr 105

35

Med hänvisning härtill föreslår styrelsen att försöksverksamheten med inlösen av egnahem vidgas till att gälla orter eller områden där enligt styrelsens bedömning arbetsmarknadsmässiga skäl föreligger för sådan inlösen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1967

Framställning om bidrag till företag för utbildning av äldre arbetskraft

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att ökande svårigheter att arbets- placera vid industrinedläggelser friställd äldre arbetskraft samt medel­ ålders och äldre arbetslösa i glesbygderna har ställt allt större krav på arbetsmarknadsverkets utbildningsverksamhet. För att minska de äldres tveksamhet om den egna förmågan att tillgodogöra sig' en utbildning har generösa möjligheter öppnats till provutbildning inom kursverksamhetens ram. Antalet äldre arbetstagare i denna utbildningsform har också ökat.

Erfarenheten har visat att företagsutbildning för de äldre framstår som en smidig och praktisk utbildningsform, som direkt tar sikte på bestämda arbetsuppgifter och som efter utbildningens slut leder till anställning i företaget.

Den enda möjlighet som vid sidan av lokaliseringsutbildning står till förfogande för utbildning av äldre arbetskraft i företag är enligt vad sty­ relsen anför s. k. provanställning i kombination med utbildning under högst 3 månader. Under provanställningstiden utgår utbildningsbidrag med samma belopp som vid omskolningskurserna. För personer som har friställts från nedlagda industrier och direkt övergår till provanställning i annat företag framstår dessa bidrag som otillräckliga, i synnerhet om beloppen reduceras till följd av makes inkomst. Till detta kommer i regel fackliga krav om att anställning i denna form skall vara förenad med av- talsenliga löneförmåner.

Styrelsen hemställer därför om bemyndigande att medge utbildning av äldre arbetskraft i företag i huvudsak på samma ekonomiska och övriga villkor, som f. n. gäller för handikappade.

Departementschefen

Den ökning av arbetslösheten som gjorde sig märkbar under slutet av år 1966 har fortsatt under de två första månaderna av år 1967. Samtidigt har antalet lediga platser sjunkit påtagligt. Utvecklingen framgår av föl­ jande sammanställning.

196(5

1967

okt.

nov.

dec.

jan.

febr.

Lediga platser............... 38 117 33 417 33 245 28 054

27 793

Arbetslösa...................... 19 251 28 414 32 128

48 657 49 246

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

37

redskapsarbete prövas f. n. verkstadsarbete i liten skala. I sammanhanget bör erinras om att Kungl. Maj :t den 17 februari 1967 uppdragit åt arbets­ marknadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 10 milj. kr. bereda indu­ striell sysselsättning åt arbetstagare inom textilindustrin. Sysselsättnings- stödet som avses vara flerårigt skall i första hand gälla äldre och handi­ kappade arbetstagare.

I nu rådande situation på arbetsmarknaden som kännetecknas av att den allmänna säsongnedgången har förstärkts av en viss konjunktur avmattning synes det angeläget att förstärka den arbetsmarknadspolitiska beredskapen. För att kortsiktigt förstärka sysselsättningen under vintermånaderna genom ökning av beredskapsarbetena i väntan på den allmänna förbättring av sys­ selsättningsläget som erfarenhetsmässigt inträder under vårmånaderna har arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit att anslagen Allmänna beredskapsarbe­ ten m. m. och Vissa syselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade m. fl. förstärks med 15 resp. 35 milj. kr. Jag biträder styrelsens förslag.

Därjämte har styrelsen lagt fram förslag som särskilt syftar till att un­ derlätta sysselsättning för äldre arbetstagare.

Styrelsen föreslår att försöksverksamheten med inlösen av egnahem, som f. n. är begränsad till de fyra nordligaste länen och där hittills har omfattat fastigheter belägna i glesbygder, får utvidgas till glesbygdsområden i andra delar av landet. Vidare finner styrelsen det nödvändigt att vid behov kunna lösa in fastigheter även i tätorter. Styrelsen syftar framför allt på fall av företagsnedläggningar i orter där företaget är av avgörande betydelse för sysselsättningen i orten.

Försöksverksamheten har pågått i två år och ett knappt hundratal fastig­ heter har hittills lösts in. De erfarenheter av verksamheten som har vun­ nits är alltså begränsade. Med hänsyn härtill finner jag det tveksamt om verksamheten bör utsträckas redan nu. Det kan emellertid visa sig angeläget att i trängande fall kunna lösa in fastigheter även utanför det nuvarande försöksområdet. Arbetsmarknadsstyrelsen bör därför ges möjlighet att i så­ dana fall lösa in egnahem även utanför det nuvarande försöksområdet.

Yrkesutbildning av äldre arbetstagare i företag kan f. n. ske genom s. k. provanställning under tre månader, varvid arbetstagaren uppbär utbild­ ningsbidrag från arbetsmarknadsverket. Vid utbildning av handikappade i företag uppbär arbetstagaren däremot avtalsenlig lön under utbildningsti­ den från företaget, som i gengäld erhåller bidrag med visst i varje särskilt fall fastställt belopp per studietimme. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att utbildning av äldre arbetskraft i företag skall få ske på samma villkor som gäller för handikappade.

Jag finner det angeläget att på olika vägar försöka minska de svårigheter som kan uppstå för äldre arbetskraft att få nya anställningar. Inte minst i det kärvare arbetsmarknadsläge som nu råder kan ålder likaväl som ett fysiskt eller psykiskt handikapp vara ett hinder för arbetsplacering. Jag

39

maskiner eller likvärdig utrustning för sådana lokaler. Bidrag beviljas av arbetsmarknadsstyrelsen. För styrelsens bidragsgivning har för inneva­ rande budgetår fastställts en ram av 20 milj. kr.

Vid mitten av januari 1967 hade arbetsmarknadsstyrelsen beviljat bi­ drag till ett sammanlagt belopp av 19 870 000 kr. Härav faller 14 025 000 kr. på bidrag till anordnande av lokaler för 1 333 platser och 5 845 000 kr. på anskaffning av maskiner in. in. till 1 153 platser. Den övervägande de­ len av dessa platser är avsedd för skyddad sysselsättning.

Till följd av intresset från huvudmännens sida för att bygga ut den skyddade verksamheten är den ram inom vilken styrelsen kan bevilja bidrag under innevarande budgetår redan praktiskt taget helt utnyttjad. Enligt min mening bör ramen vidgas med 2 milj. kr. för att styrelsen under återstoden av budgetåret skall kunna bevilja bidrag i angelägna fall där beslut inte kan anstå till nästa budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att medge att beslut om bidrag till anordnande av verk­ städer för handikappade under budgetåret 1966/67 får meddelas intill ett ytterligare belopp av 2 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

41

Bilaga 7

AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

N ärvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

, K

ling

, E

denman

, J

ohansson

, H

olmqvist

, A

spling

,

P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson, G^ustafsson, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.

Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på till- läggsstat I till gällande riksstat, dels på tilläggsstat II. I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen, Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtas av riksdagen.

Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning vid ny­ byggnader för ämbetsverk 25 % av anläggningskostnaden och vid nybygg­ nader för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50%. Kostnader för markförvärv avskrivs inte.

Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggsstat uppföras i enlighet med följande sammanställning.

Anslag Investering Avskrivning kr. kr.

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjuk­ hus in. in.............................................................................. 415 000

—

Utbyggande av karolinska sjukhuset.................... 3 000 000 1 500 000 Finansdepartementet:

Ombyggnad av kvarteret Neptunus Större i Stock­ holm .................................................................................... 2 500 000 625 000

4 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 105

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

45

Bilaga S

AVSKRIVNING AV OREGLERADE KAPITALMEDELS-

FÖRLUSTER

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

N

ilsson

,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

, K

ling

, E

denman

, J

ohansson

, H

olmqvist

, A

spling

,

P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson, G^ustafsson, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter frå­ ga om anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster på till- läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.

Extra grundavskrivning på förrådsfonden för ekonomisk försvarsbered­ skap. Kungl. Maj :t förordnade den 30 juni 1947 bl. a., att vissa redan upp­ förda oljelagringsanläggningar skulle per den 1 juli 1947 föras över från fonden för förlag till statsverket till väg- och vattenbyggnadsverkets för- rådsfond och förvaltas av dåvarande statens reservförrådsnämnd. Seder­ mera har ytterligare ett antal olj elagringsanläggningar in. m. uppförts ge­ nom dåvarande riksnämndens och nuvarande överstyrelsens för ekono­ misk försvarsberedskap försorg.

Genom beslut den 6 juli 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt dåvarande riks- nämnden för ekonomisk försvarsberedskap att i samråd med riksrevi­ sionsverket dels utreda frågan om behov av ytterligare grundavskrivning å berörda olj elagringsanläggningar, dels utarbeta förslag till redovisnings- bestämmelser och driftstat för en ifrågasatt ny kapitalfond för redovisning av lagringsanläggningarna.

I skrivelse den 27 september 1963 har överstyrelsen för ekonomisk för­ svarsberedskap redogjort för behovet av ytterligare grundavskrivning av förrådsfondens anläggningar. Tre anläggningar med en sammanlagd an­ läggningskostnad den 30 juni 1964 av 58 940 000 kr. har beräknats kräva en total grundavskrivning om 32 436 000 kr. Härav har Kungl. Maj :t i sam­ band med medelsanvisningarna för respektive budgetår beviljat avskriv- ningsanslag om totalt 16 917 000 kr., varför skillnaden 15 519 000 kr. utgör ett ackumulerat grundavskrivningsbehov.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

47

Bilaga 9

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

N ärva i-ande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendeixa

N

ilsson

,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

, K

ling

, E

denman

, J

ohansson

, H

olmqvist

, A

spling

,

P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, G

ustafsson

, G

eijer

, M

yrdal

, O

dhnoff

.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter frå­ ga om medel för budgetåret 1966/67 till reparations- och underhållskost­ nader m. m. under karolinska sjukhusets och byggnadsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond och anför.

I

Reparations- och underhållskostnader m. m. under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till repara­ tions- och underhållskostnader m. m. har på denna delfond för budgetåret 1966/67 beräknats sammanlagt 4 444 000 kr. Härav har under delposten till karolinska sjukhuset tagits upp 2 944 000 kr., varav 720 000 kr. avser särskilda arbeten.

Karolinska sjukhusets direktion har hemställt, att för ändamålet ytter­ ligare 290 000 kr. anvisas under delfonden.

Direktionen har därvid anfört, att för budgetåret anvisade medel trots stark återhållsamhet vid planläggningen av fastighetsunderhållet inte kom­ mer att räcka till för att täcka kostnaderna för oundgängligen nödvändiga reparationsåtgärder. En oproportionerligt stor del av anslagna medel går åt för reparationer vid inträffade haverier och katastrofsituationer av olika slag. Direktionen pekar därvid särskilt på reparationer på grund av läckage i vatten- och avloppssystemen, som inom stora delar av sjukhuset befinner sig i mycket dåligt skick. Under december 1966 uppstod sålunda brott på den avloppsledning som passerar genom Solna kyrkogård. Reparationskost­ naderna för detta uppgår till ca 50 000 kr. Vidare framhålls, att den stränga vintern 1965/66 medfört ett onormalt antal läckage i övrigt på lednings­

49

den 9 december 1966 överförts till byggnadsstyrelsens delfond. I samband därmed har medicinalstyrelsens delfond upphört.

Medicinalstyrelsen har anhållit om bemyndigande att, med anlitande av de medel som ställts till styrelsens disposition, till Kronobergs läns lands­ ting den 30 juni 1967 betala 600 000 kr. som bidrag till renoveringsarbeten vid S:t Sigfrids sjukhus.

I enlighet med avtalet den 19 januari 1966 mellan staten och Kronobergs läns landsting angående landstingets övertagande av statens mentalsjuk­ vård inom landstingsområdet m. m. har S:t Sigfrids sjukhus övertagits av landstinget den 1 januari 1967. I protokollsanteckning till avtalet för­ klaras, att av medicinalstyrelsen planerade arbeten i vårdpaviljongen K 36 enligt anslagsskrivelsen för innevarande budgetår skall sättas igång och såvitt möjligt slutföras under år 1966.

Under hänvisning till detta har medicinalstyrelsen i sin framställning anmält, att två alternativa förslag utarbetats för renovering av paviljongen, varav det ena kostnadsberäknats till 1 660 000 kr. och det andra till 1 milj. kr. Inget av förslagen har lagts till grund för renoveringen, då kostnaderna visat sig för höga i förhållande till disponibla medel. Förhandlingar har därför förts mellan styrelsen och landstinget. Parterna har enats om att — i stället för att upprustning sker genom statens försorg — staten ställer ett belopp om 600 000 kr. till landstingets förfogande för utförande av reno- veringsarbetena vid sjukhuset. Beloppet skall enligt överenskommelsen utbetalas den 30 juni 1967.

D e partemen t s chef en

Som framgår av det föregående har staten i avtalet med Kronobergs läns landsting angående landstingets övertagande av den statliga mentalsjuk­ vården i länet åtagit sig att ombesörja vissa ombyggnadsarbeten vid pavil­ jong K 36 vid S:t Sigfrids sjukhus. Enligt numera träffad överenskom­ melse skall landstinget sköta ombyggnadsarbetena mot att staten till täc­ kande av kostnaderna härför utbetalar 600 000 kr. den 30 juni 1967. För ändamålet finns medel inte anvisade tidigare. Det är därför nödvändigt, att ytterligare 600 000 kr. beräknas under anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. in. under byggnadsstyrelsens delfond.

Som erinrats om i det föregående har medel för underhåll av de sjuk­ hus för psykiatrisk vård som staten äger efter den 1 januari i år inte be­ räknats för första halvåret 1967. Byggnadsstyrelsen har hemställt, att för detta ändamål ytterligare 1 milj. kr. beräknas under delposten. Kostnader­ na torde emellertid kunna bestridas med anlitande av medel som blivit till­ gängliga genom att vissa tidigare planerade projekt inte kommit till stånd. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att besluta härom.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före­ slår riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

51

Bilaga 10

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1967 begärda anslag på tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1966/67 utöver de i prop. 1967: 2

upptagna anslagen

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

N 1 Reglering av prisstegringar ........................................................ 130 000 000 N 4 Kostnader för svenska FN-styrkor m. m., reservationsanslag 29 500 000 N 6 Svenska övervakningskontingenten i Korea, reservationsan­

slag ................................................................................................. 960 000

160 460 000

V. Socialdepartementet

H 6 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimer-

lasarettet m. m., reservationsanslag................................. 625 000

Hll Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala, reserva­

tionsanslag .................................................................................... 544 000

1 169 000

VI. Kommun ikaiionsdepartementet

D 16 Understöd åt skärgårdsrederier m. m., reservationsanslag .. 210 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet

D 7 a Bidrag till vissa elevorganisationer, förslagsanslag................ 180 000

IX. Jordbruksdepartementet

A 5 Kommittéer m. m., reservationsanslag....................................... 420 000 D 7 Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd,

reservationsanslag ...................................................................... 571 000

M 6 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m., reser­

vationsanslag ............................................................................... 2 500 000

3 491 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

53

E. Fonden för låneunderstöd

Finansdepartementet:

6 a Tillskott till Uddevallavarvet aktiebolag (VI: 9 a), reserva­

tionsanslag .................................................................................... 75 000 000

156 891 000

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster ................ 15 519 000

Summa utgifter för statens kapitalfonder 172 410 000

Summa för driftbudgeten 388 865 000

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

VI. Fonden för låneunderstöd

Försvarsdepartementet: a Lån till bostadsrättsföreningen Musköten ............................. 1 400 000

Finansdepartementet:

9 a Tillskott till Uddevallavarvet aktiebolag.................................. 75 000 000

76 400 000

Summa för kapitalbudgeten 76 400 000

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670250