kliniska utbildningen, vilka staten avses helt bestrida, har bedömts uppgå till högst

25 milj. kr.

Vidare förordas, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att träffa avtal med

Stockholms stad och Stockholms läns landsting om anlitande av kommunala sjuk­

hus för den ökade läkarutbildningen i huvudsaklig överensstämmelse med en i pro­

positionen redovisad principuppgörelse.

I propositionen fördslås slutligen att de medicinskt teoretiska ämnenas ökade

lokalbehov tillgodoses genom att den laboratoriebyggnad som f. n. uppförs inom

karolinska institutets område utökas med 2 350 m2 rumsyta. Byggnadskostnaderna

härför har bedömts till 6,4 milj. kr.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

4

Vid överläggningar den 8 april 1969 mellan företrädare för staten, å ena, samt

Stockholms stad och Stockholms läns landsting, å andra sidan, har — med hänsyn

till pågående byggnadsplanering — enighet nåtts bl. a. om principerna för statens

ersättning till staden och landstinget för investeringskostnader vid genomförande

av den föreslagna intagningsökningen.

I det följande redovisas för överblickens och sammanhangets skull på åtskilliga

punkter även förslag som inte kräver beslut av riksdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

2. Bakgrund

Under hela efterkrigstiden har läkarutbildningskapaciteten i landet successivt

byggts ut. För tjugofem år sedan meddelades läkarutbildning endast vid universite­

ten i Uppsala och Lund samt vid karolinska institutet. I Göteborg började läkar­

utbildningen höstterminen 1949 och i Umeå inleddes utbildning i kliniska ämnen

vårterminen 1959. Den totala årliga intagningen till läkarutbildning ökade mellan

läsåren 1947/48 och 1960/61 från 220 till 453 nybörjare.

Utbildningskapaciteten vid de medicinska fakulteterna har under 1960-talet för­

dubblats. Ökningen har i huvudsak skett i tre steg. På grundval av prop. 1961:108

beslöt 1961 års riksdag (SU 130, rskr 328) att antalet nybörjarplatser vid de medi­

cinska läroanstalterna successivt skulle ökas till totalt 560 platser per år läsåret

1965/66, vilket innebar bl. a. att dåvarande medicinska högskolan i Umeå skulle

byggas ut till en fullständig medicinsk läroanstalt. Riksdagen godkände därvid även

att ett fortsatt utredningsarbete omedelbart inleddes i syfte att öka antalet nybörjar­

platser till omkring 650 per år.

I samband med att förslag om en fortsatt ökning av antalet nybörjarplatser vid

de medicinska läroanstalterna förelädes 1962 års riksdag, uttalade riksdagen att

undersökningar snarast möjligt borde påbörjas i syfte att anordna ytterligare utbild­

ningsplatser utöver det antal som det av 1961 års riksdag godkända utrednings-

alternativet innebar (prop. 1962:104, SU 144, rskr 264). Efter beslut av 1963 och

1965 års riksdagar (prop. 1963: 142, SU 112, rskr 264 och prop. 1965: 140, SU

164, rskr 399) uppgick antalet nybörjarplatser läsåret 1965/66 till 718 per år.

Redan 1963 hade emellertid statsmakterna godkänt förslaget att utbildningspla­

neringen för de medicinska fakulteternas del under återstoden av 1960-talet skulle

inriktas på en total intagningskapacitet av drygt 900 platser (prop. 172, SU 212,

rskr 405). På grundval av 1963 års universitets- och högskolekommittés (U 63)

förslag fastställde statsmakterna år 1965 en plan för en successiv ökning av intag-

ningskapaciteten till läkarutbildning under perioden 1966/67—1969/70 till totalt

916 nybörjarplatser per år (prop. 141, SU 173, rskr 411). Planen innebar bl. a. att

en enhet för propedeutisk och klinisk utbildning skulle komma till i Linköping den

1 juli 1969.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

dicin och kirurgi jämte utbildningen i bl. a. laboratorieämnena klinisk kemi, kli­

nisk fysiologi och klinisk bakteriologi fördelad mellan karolinska sjukhuset och

Serafimerlasarettet. För dessa studerandes utbildning i de kliniska specialämnena

används huvudsakligen karolinska sjukhuset. Inom vissa ämnesområden kom­

mer dock även andra stockholmssjukhus till användning, såsom Roslagstulls sjuk­

hus för utbildningen i infektionssjukdomar, S:t Görans sjukhus för psykiatri, Sab-

batsbergs sjukhus för obstetrik och gynekologi samt oftalmiatrik och Kronprin­

sessan Lovisas barnsjukhus för pediatrik, till dess de nya barnklinikerna vid S:t

Görans sjukhus med ca 200 vårdplatser tas i bruk.

För de 40 studerande i det temporära intaget är utbildningen i medicin och ki­

rurgi förlagd till Södersjukhuset under både det propedeutiska och det kliniska sta­

diet. Vid detta sjukhus meddelas även utbildning i dermatologi och venereologi

samt i neurologi, medan Danderyds sjukhus tas i anspråk för utbildning i infek­

tionssjukdomar, psykiatri samt obstetrik och gynekologi och Sabbatsbergs sjukhus

— i kombination med karolinska sjukhuset — för utbildning i oto-rhino-laryngologi

och oftalmiatrik. I övriga ämnen är utbildningen för dessa 40 studerande samord­

nad med annan utbildning vid institutet. I de kliniska ämnena vid Södersjukhuset

och Danderyds sjukhus ges två kurser per läsår för vardera 20 studerande, vilket

innebär att vissa kliniker och avdelningar tas i anspråk för utbildning under endast

en del av läsåret. För att utbildningen skall kunna genomföras, har klinikerna tillförts

personalförstärkningar i form av bl. a. tjänster som klinisk lärare och klinisk amanu­

ens. Som kursledare fungerar resp. överläkare.

3. Universitetskanslersämbetets förslag

Universitetskanslersämbetet förordar — med hänvisning till fakultetsberedningens

yttrande — , att det framlagda förslaget om ökad läkarutbildning i Stockholm ge­

nomförs. I det följande redovisas de förslag som lagts fram i promemorian »Ökad

läkarutbildning i stockholmsområdet» av den tidigare nämnda arbetsgruppen inom

ämbetet.

3.1 Vissa principiella frågor

Arbetsgruppen redovisar inledningsvis vissa principiella utgångspunkter för sitt

ställningstagande till frågan om ökad läkarutbildning i stockholmsområdet.

Arbetsgruppen behandlar först frågan om dimensioneringen av läkarutbildningen

i landet. Enligt arbetsgruppens uppfattning finns det, trots att en bättre balans

mellan efterfrågan och tillgång på läkarutbildad arbetskraft kan förväntas i fram­

tiden, inte skäl — med tanke på de många hälsovårds- och sjukvårdsbehov som

måste tillfredsställas — att tveka inför en fortsatt utbyggnad av läkarutbildnings-

kapaciteten. Arbetsgruppen erinrar också om önskemålet från allmänna utbild-

10

Arbetsgruppen redovisar även vissa andra sjukvårdsresurser som kommer att

kunna disponeras för klinisk utbildning i stockholmsområdet. Sålunda är nya barn­

kliniker under uppförande vid S:t Görans sjukhus. Dessa kliniker skall ersätta Kron­

prinsessan Lovisas barnsjukhus och beräknas bli tagna i bruk vid årsskiftet 1969/70.

Vidare kommer ytterligare resurser till för utbildning i bl. a. pediatrik och social­

medicin vid Huddinge sjukhus. Dessa bedöms kunna bli utnyttjade även för den

nu aktuella intagningsökningen. Arbetsgruppen bedömer vidare underlaget inom

ämnesområdet patologi i stockholmsområdet vara tillräckligt för det föreslagna

antalet studerande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

3.3 Utbildningens förläggning

Arbetsgruppen föreslår att utbildningen i medicin och kirurgi under både det

propedeutiska och det kliniska stadiet — liksom för det hittillsvarande temporära

intaget av 40 studerande — förläggs till Södersjukhuset. För utbildningen i de båda

ämnena räknar arbetsgruppen med att man kommer att disponera mellan 215 och

230 vårdplatser i medicin resp. mellan 215 och 240 vårdplatser i kirurgi och orto-

pedisk kirurgi. I de båda kliniska specialämnena neurologi samt dermatologi och

venereologi bedrivs f. n. utbildning vid Södersjukhuset. För berörda kliniker inne­

bär ett ökat studerandeantal endast att de kommer att tas i anspråk under hela

läsåret i stället för bara en del av läsåret. Till Södersjukhuset bör enligt arbets­

gruppens bedömning förläggas även utbildningen i oto-rhino-laryngologi och oftal-

miatrik samt i röntgendiagnostik och radioterapi. Med hänsyn till Södersjukhusets

mycket goda resurser i de laboratoriediagnostiska ämnena anser arbetsgruppen att

även utbildningen i klinisk kemi och klinisk fysiologi bör förläggas dit, något som

bl. a. från schematisk synpunkt erbjuder den mest ändamålsenliga lösningen.

Till Danderyds sjukhus avses utbildningen i obstetrik och gynekologi, infektions­

sjukdomar och psykiatri bli förlagd. Arbetsgruppen räknar med att ca 120 vård­

platser behövs för undervisningen i psykiatri. Förslaget innebär ingen annan änd­

ring i förhållande till nuläget än att berörda kliniker utnyttjas under hela läsåret

genom att antalet kurser fördubblas.

Arbetsgruppen har bedömt de angivna vårdplatsantalen liksom den omfattande

öppna vården i de kliniska huvudämnena och i de olika specialämnena som ett fullt

tillräckligt underlag för att läkarutbildning av den föreslagna omfattningen skall

kunna anordnas vid resp. sjukhus. Arbetsgruppen hänvisar härvid även till att de

överläkare, som vid genomförande av arbetsgruppens förslag kommer att tilldelas

ansvaret för den kliniska utbildningen vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus,

i skrivelser till medicinska fakulteten vid karolinska institutet redovisat en klart

positiv uppfattning rörande möjligheterna att — med hänsyn till patientunderlaget

— kunna öka utbildningskapaciteten vid sina kliniker.

I övriga kliniska ämnen föreslås utbildningen för de ytterligare 90 studerandena

14

Kungl. May.ts proposition nr 137 år 1969

Härutöver räknar arbetsgruppen med behov av medel för arvoderad undervis­

ning för att täcka det totala antalet lärartimmar i främst de kliniska ämnena, även

om en betydande del av undervisningsbehovet kommer att tillgodoses genom de

föreslagna personalförstärkningarna. Arbetsgruppen räknar med att det överskju­

tande undervisningsbehovet — liksom i det hittillsvarande temporära 40-intaget —

skall bli tillgodosett genom medverkan av kommunalt anställda läkare vid berörda

kliniker. Medelsbehovet har i 1968 års löneläge uppskattats till ca 200 000 kr. ex­

klusive lönekostnadspålägg.

Arbetsgruppen framhåller, att den föreslagna samordningen av utbildningen för

samtliga studerande i de teoretiska och flertalet propedeutiska ämnen innebär,

att det inte uppstår något behov av ytterligare lärare för den katedrala undervis­

ningen i dessa ämnen. Behovet av personalförstärkningar hänför sig till andra

undervisningsformer, såsom laborationer och demonstrationsundervisning. Vid ut­

formningen av personalplanen har arbetsgruppen även beaktat det av medicinska

fakulteten vid karolinska institutet påtalade behovet av tjänster med inriktning

på de pedagogiska uppgifterna. Förslaget till personalplan har därför baserats på

tjänster som universitetslektor och — i de kliniska ämnena — som klinisk lärare

och klinisk amanuens. Härtill kommer även ett betydande antal forskarassistent­

tjänster.

I de kliniska ämnena har arbetsgruppen förutsatt att överläkarna vid berörda

kliniker kommer att dels meddela viss del av undervisningen inom sitt ämne mot

arvode, dels ansvara såsom kursledare för den vid kliniken bedrivna undervisnings­

verksamheten i dess helhet. Arbetsgruppen finner det självklart att kursledarna er­

håller säte och stämma i medicinska fakulteten, varigenom kontinuitet erhålls i un­

dervisningen, samtidigt som kontakten med karolinska institutets forskningsverksam­

het garanteras. Arbetsgruppen tar dock inte ställning till i vilken form denna an­

knytning skall ske. Frågan om ersättning till överläkarna för kursledarskap bör

enligt arbetsgruppens mening prövas i annan ordning.

Såsom en allmän förstärkning med hänsyn till bl. a. det av fakulteten påtalade

behovet av lärarförstärkningar har arbetsgruppen tagit upp en tjänst som forskar­

assistent i vart och ett av de kliniska huvudämnena medicin, kirurgi/ortopedisk

kirurgi och psykiatri. Dessa tjänster avses bli utnyttjade bl. a. för handledning av

de studerande.

Sammanfattningsvis framhåller arbetsgruppen, att en personalorganisation med

den föreslagna utformningen kommer att utgöra ett fullgott underlag för att målet

för läkarutbildningen skall kunna uppnås i de skilda teoretiska, propedeutiska och

kliniska ämnena.

3.6 Kostnadsberäkningar

Arbetsgruppen beräknar de årliga driftkostnaderna under riksstatens åttonde huvud­

titel vid full utbyggnad av den föreslagna organisationen till ca 7,7 milj. kr. Av

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

År i ut­

bildningen

Utbildningsstadium

Inleds

läsåret

1

Teoretiska stadiet

1972/73

2

Teoretiska stadiet

1973/74

3

Propedeutiska stadiet

1974/75

4

Kliniska stadiet; första delen

1975/76

5

Kliniska stadiet; andra delen (termin 1 och 2)

1976/77

6

Kliniska stadiet; andra delen (termin 3)

1977/78

Enligt denna tidsplan kommer den första studerandegruppen att börja klinisk

utbildning under det propedeutiska stadiet vid Södersjukhuset våren 1975. Vid

denna tidpunkt beräknas, såsom tidigare redovisats, erforderliga nya lokaler stå

färdiga för läkarutbildning vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus.

Huvudkursen i medicin kommer att inledas vid Södersjukhuset hösten 1975. De

första studerandena inom detta ökade intag kan beräknas avlägga läkarexamen i

början av 1978.

I anslutning till förslaget om tidsplan tar arbetsgruppen upp dels följderna för

utbildningen av eventuella förskjutningar i tidsprogrammet för Huddinge sjukhus,

dels frågan om den ursprungligen åsyftade avvecklingen av det temporära intaget

av 40 studerande per år.

3.8 Tidsplan för Huddinge sjukhus

Som redovisats i den inledande översikten skall Huddinge sjukhus användas för

den kliniska utbildningen av de ytterligare 72 studerande som tas in för teoretisk

utbildning vid karolinska institutet fr. o. m. innevarande läsår. Enligt överenskom­

melsen mellan staten och Stockholms läns landsting angående Huddinge sjukhus

skall arbetet med att uppföra sjukhuset bedrivas med inriktning på att läkarutbild­

ning skall kunna inledas där höstterminen 1972. Redan detta innebär, att den kli­

niskt propedeutiska utbildning, som skulle meddelas den första gruppen studerande

vid Huddinge sjukhus under vårterminen 1972, övergångsvis måste förläggas till

annat sjukhus.

Arbetsgruppen redovisar, att förskjutningar enligt föreliggande uppgifter kom­

mer att inträffa vid färdigställandet av vissa kliniker vid sjukhuset, som därför

inte kommer att kunna tas i bruk vid de tidpunkter då utbildningen i motsvarande

ämnen inleds. Arbetsgruppen åskådliggör detta genom följande tablå.

Tidpunkt när

Tidpunkt för ut-

Huddinge sjukhus

Ämne/kurs

bildningens början kan tas i bruk

Patologi

Klinisk propedeutik

Dermatologi och venereologi

Infektionssjukdomar

Psykiatri

ht 1971

ht 1973

vt 1972

vt 1974 /(prov.)

vt 1975 i(perm.)

ht 1973

vt 1977

ht 1973

vt 1977

ht 1973

ht 1977

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

4. Remissyttrandena

Universitetskanslersämbetets förslag att öka läkarutbildningen i stockholmsom­

rådet hälsas med tillfredsställelse av samtliga remissinstanser, som alla tillstyrker

att den föreslagna ökningen kommer till stånd. SACO och SFS framför dock vissa

kritiska synpunkter på förslagets detaljutformning. I det föregående har redovisats

vissa synpunkter som anförts av medicinska fakulteten vid karolinska institutet (s. 7).

Mot bakgrund av behovet av läkararbetskraft framhåller arbetsmarknadsstyrelsen

vikten av en fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen. Såväl Svenska landstingsför­

bundet som TCO beklagar att utredningsuppdraget begränsats till att gälla stock­

holmsområdet. TCO efterlyser en inventering av möjligheterna till en ökning av

läkarutbildningen även på andra utbildningsorter i landet. Även SACO finner det

väsentligt att åtgärder vidtas för att häva läkarbristen. Organisationen är positivt

inställd till en ökad läkarutbildning under förutsättning att denna grundas på så

tillförlitliga prognoser som möjligt.

Socialstyrelsen, Svenska landstingsförbundet och TCO ansluter sig i allt väsent­

ligt till den föreslagna uppläggningen av intagningsökningen. Socialstyrelsen betonar,

att förutsättningarna för en lösning efter den föreslagna modellen är särskilt goda

i stockholmsområdet med dess redan i nuläget stora och väl differentierade sjuk­

vårdsorganisation.

Den föreslagna fördelningen av utbildningen på skilda kliniska discipliner mellan

de aktuella sjukhusen —- i första hand Södersjukhuset och Danderyds sjukhus —

bedömer socialstyrelsen såsom väl avpassad i förhållande till sjukvårdsun­

de r 1 a g e t. Även SACO och SFS anser att ett tillräckligt patientunderlag för

undervisning av 360 studerande per år finns i stockholmsområdet men pekar på att

de tekniska förutsättningarna för en intagningsökning pressats tämligen hårt. SACO

efterlyser en närmare analys av dessa frågor. Med hänsyn till fördelarna för utbild­

ningen och till önskvärdheten av att kunna utnyttja hela patientmaterialet i området

skulle SFS föredra utbildning i mindre grupper på flera sjukhus, trots att detta

troligen skulle medföra ökade kostnader.

Några remissinstanser tar upp frågan om sambandet mellan forskning och under­

visning. SACO menar, att resonemanget om en koncentration av forskningsresur­

serna är tillämpbart för de teoretiska ämnena men måste avvisas för de kliniska

ämnena. SACO kan därför inte godta att de kliniker, som avses bli utnyttjade för

den aktuella intagningsökningen, erhåller mindre resurser för utbildning och forsk­

ning än övriga kommunala undervisningskliniker. Samma uppfattning förs fram av

SFS som pekar på att en ökad läkarutbildning i Stockholm inte får grundas på att

den nuvarande organisationen för det temporära 40-intaget permanentas. Socialsty­

relsen å sin sida framhåller, att den föreslagna permanenta organisationen av läkar­

utbildningen i stockholmsområdet innebär ett fullföljande av den principmodell som

introducerades av läkarutbildningsberedningen. Genom denna organisation kan en­

ligt styrelsen befintliga, högt kvalificerade sjukvårdsresurser inom området utnyttjas

Kungl. May.ts proposition nr 137 år 1969

19

optimalt även för utbildningsändamål, samtidigt som en önskvärd koncentration

uppnås av visSa högt specialiserade och specifika resurser för bl. a. forskning och

vidareutbildning.

Såväl SACO som SFS ställer sig kritiska till bedömningen av lokalbehovet

för den ökade utbildningen. SFS anser sig sålunda inte kunna acceptera lokalför­

slaget för Södersjukhuset. Organisationen framhåller, att lokaler för forskning är

nödvändiga vid såväl Södersjukhuset som Danderyds sjukhus. SFS efterlyser även

hänsynstagande till system med undervisnings-TV och andra AV-hjälpmedel vid

dimensioneringen av lokalerna. Byggnadsstyrelsen, som begränsat sitt yttrande till

frågan om de tekniska möjligheterna att tillgodose lokalbehovet för de teoretiska

ämnena, beräknar att en tillbyggnad till den laboratoriebyggnad som f. n. uppförs

på karolinska institutets område i Solna under gynnsamma omständigheter kan stå

färdig tidigast till höstterminen 1971.

Förslaget till personalorganisation vid det ökade intaget tillstyrks

av socialstyrelsen, medan däremot SACO och SFS anför starkt kritiska synpunkter.

Organisationerna anser, att undervisningens kvalitet kommer att bli lidande vid

genomförande av de föreslagna personalförstärkningama. SACO finner det även

uppseendeväckande, att de för utbildningen ansvariga överläkarna mot bakgrund

av arten och omfattningen av deras arbetsuppgifter inte föreslagits få även formellt

tjänsteställning som professor.

I fråga om tidsplanen för det ökade intaget redovisar remissinstanserna

olika uppfattningar. Arbetsmarknadsstyrelsen och TCO stryker under betydelsen

av att intagningsökningen kommer till stånd snarast möjligt. Arbetsmarknadssty­

relsen framhåller mot bakgrund av arbetsgruppens uppgift om tidpunkten, när

de nya lokalerna för de teoretiska ämnena kan stå färdiga, angelägenheten av att

intagningsökningen kan börja redan läsåret 1971/72, dvs. ett år tidigare än vad

som föreslagits. I detta sammanhang berör även några remissinstanser, såsom TCO

och SFS, nackdelarna med de provisorier som blir nödvändiga för den kliniska ut­

bildningen till följd av förskjutningarna i tidsplanen för Huddinge sjukhus. SFS,

som ingående behandlar övergångsproblemen ämne för ämne, anser sålunda, att

provisorierna bör elimineras innan intagningsökningen sker, och förordar därför

att ökningen inleds först höstterminen 1973 och då under förutsättning av att ytter­

ligare byggförseningar inte inträffar. Svenska landstingsförbundet uttrycker vissa far­

hågor för att ett genomförande av förslaget — åtminstone under en övergångstid —

skulle kunna medföra avsevärd belastning på såväl personal- som byggnadssidan,

något som kan medföra viss störning i den sjukvårdande verksamheten. Socialstyrel­

sen, som finner den föreslagna tidsplanen vara i huvudsak väl avvägd, anser det

angeläget att övergångsfrågorna undersöks ytterligare, bl. a. med hänsyn till att

vissa utbildningsresurser, avsedda för det hittillsvarande temporära 40-intaget,

som en konsekvens av förslaget riskerar att stå outnyttjade under en relativt lång

period. Styrelsen erinrar om önskemålen att utnyttja kliniska utbildningsplatser

för studerande med tidigare utbildning utomlands eller för annan vårdyrkesut­

bildning, t. ex. barnmorskeutbildning. Enligt socialstyrelsens bedömning bör de

20

övergångsproblem som hänger samman med förskjutningarna i tidsprogrammet

för Huddinge sjukhus inte vålla några större besvär, eftersom det rör sig om endast

en å två terminers överlappning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

5. Vissa byggnads- och inredningsfrågor

Arbetsgruppen räknar, som redovisats i det föregående, med ett lokaltillskott

av ca 2 000 m2 programyta för de medicinskt teoretiska institutionerna. Enligt ar­

betsgruppen bör detta lokalbehov tillgodoses genom en utökning av den labora­

toriebyggnad som f. n. byggs inom karolinska institutets område i Solna. Av redo­

görelserna i prop. 1968: 26 (s. 5 och 10), 1968: 104 (s. 6) och 1969: 36 (s. 22) fram­

går, att laboratoriebyggnaden omfattar ca 7 200 m2 rumsyta och har kostnadsbe­

räknats till 17 665 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1968.

I det tidigare nämnda remissyttrandet, som byggnadsstyrelsen i samråd med

LUP-kommittén för Stockholm avgav den 19 maj 1969, gick styrelsen ut från att en

direkt samordning skulle ske av lokalerna i den beslutade laboratoriebyggnaden och

de tillkommande lokalerna. Utifrån denna förutsättning föreslog byggnadsstyrelsen

att en tillbyggnad med en rumsyta — exklusive kapprum, toaletter etc. — av

2 350 m2 skulle uppföras. Enligt styrelsen skulle, som nämnts i det föregående,

tillbyggnaden kunna färdigställas till höstterminen 1971 om beslut om projek­

tering meddelades omgående. Tidsplanen för den redan beslutade laboratoriebygg­

naden gick enligt styrelsen ut från att byggnaden skulle vara färdig till höstterminen

1970. Undervisningslokalerna för anatomi skulle dock vara klara till vårterminen

1970.

Kungl. Maj:t uppdrog den 23 maj 1969 åt styrelsen att projektera den föreslagna

tillbyggnaden. Därvid föreskrev Kungl. Maj:t även att de pågående byggnadsar­

betena för laboratoriebyggnaden skulle utföras med utgångspunkt i ett förslag till

lokaldisposition i stort, vilket redovisats i byggnadsstyrelsens remissyttrande. För­

slaget innebar vissa omdispositioner i laboratoriebyggnaden i syfte att åstadkomma

den önskade samordningen med de tillkommande lokalerna.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 6 oktober 1969 lämnat en förnyad redo­

visning i byggnads ärendet och därvid överlämnat ett av LUP-kommittén för Stock­

holm upprättat förslag till lokalprogram för den utökade laboratoriebyggnaden.

Den sammanlagda programytan uppgår till ca 8 250 m2 exklusive kapprum, toalet­

ter etc. Inklusive nämnda utrymmen svarar detta mot en rumsyta av sammanlagt

9 930 m2.1 denna yta ingår bl. a. 225 m2 för en gemensam telefonväxel för karolinska

institutet (jfr prop. 1968: 104 s. 34 och prop. 1969: 36 s. 25) samt en hörsal med 300

platser och två hörsalar med vardera 200 platser. Genom att tillbyggnaden ökats

jämfört med arbetsgruppens förslag har vidare utrymmen för studentexpedition

och liknande lokaler kunnat förläggas till byggnadskomplexet. Av den nyssnämnda

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

21

ytan av 8 250 m2 avses enligt LUP-kommitténs program närmare 5 900 m2 för

grundläggande utbildning av läkare i huvudsak i ämnena anatomi, farmakologi,

fysiologi, histologi, medicinsk fysik och medicinsk kemi samt tandläkarutbildning

i motsvarande ämnen. För forskarutbildning och forskning inom ämnesområdena

histologi och medicinsk kemi avses enligt programmet resp. ca 1 820 och ca 540 m2.

För övriga ämnesområdens del kommer utökade lokaler att kunna disponeras för

forskarutbildning och forskning genom att inom de olika institutionsbyggnaderna

de lokaler friställs som nu används för grundläggande utbildning

Byggnadsstyrelsen räknar med att den tidsplan som angavs i remissyttrandet skall

kunna hållas. Styrelsen utgår därvid från att byggnadsarbetena för tillbyggnaden

kan påbörjas under januari eller februari 1970. Den tidigare nämnda kostnads­

ramen för den beslutade byggnaden motsvaras enligt styrelsen av en kostnadsram

i prisläget den 1 april 1969 av 18,2 milj. kr. inklusive det s. k. förskottsstatspålägg

som styrelsen numera räknar med. För tillbyggnaden räknar styrelsen med en kost­

nad av 6,4 milj. kr. i avvaktan på att de handlingar färdigställs som behövs för en

närmare kostnadsberäkning. Innan projekteringen slutförts kan enligt styrelsen

kostnaderna inte anges för omställningar i den beslutade byggnaden och för till­

kommande försörjningsåtgärder för tillbyggnaden.

I gällande inredningsplan (jfr prop. 1968: 104 s. 43 och 48 samt 1969: 36 s. 23

och 33) är uppförd en kostnadsram (delram) av 2,8 milj. kr. som avser såväl till­

byggnaden vid institutionen för fysiologi och medicinsk fysik och övriga befintliga

lokaler som laboratoriebyggnaden. I sin anslagsframställning för nästa budgetår har

byggnadsstyrelsen — med hänsyn till tidsplanen — föreslagit att ramen redan under

innevarande budgetår höjs till 4 175 000 kr. och därvid betecknas som definitiv.

Av den föreslagna ramen avser 550 000 kr. den nyssnämnda, tidigare färdigställda

tillbyggnaden vid institutionen för fysiologi och medicinsk fysik. För inredning av

befintliga lokaler i övrigt föreslås att 50 000 kr. avsätts. Resterande belopp av

3 575 000 kr. avser den utökade laboratoriebyggnaden.

6. Föredraganden

Läkarutbildningskapaciteten i landet har mer än fördubblats under 1960-talet.

Innevarande läsår har medicinsk utbildning i propedeutiska ämnen inletts i Lin­

köping. Vidare genomförs detta läsår sista etappen i det av statsmakterna år 1965

beslutade utbyggnadsprogrammet för medicinsk utbildning (prop. 141, SU 173,

rskr 411) genom att antalet nybörjarplatser vid karolinska institutet i Stockholm

ökar från 208 till 280 per år. Därmed har antalet intagningsplatser för medicinskt

teoretisk utbildning i landet nått upp till sammanlagt 916 per år. Den kliniska

delen av utbildningen inom ramen för nämnda utbyggnad i Stockholm skall enligt

22

en år 1964 träffad överenskommelse mellan staten och Stockholms läns landsting

förläggas till det nya undervisningssjukhus som f. n. byggs i Huddinge (jfr prop.

1965: 141 s. 193).

Av de hittillsvarande 208 intagningsplatsema per år vid karolinska institutet har

40 varit av temporär natur (prop. 1963: 142, SU 112, rskr 264). Kliniska utbild­

ningsplatser för denna studerandegrupp har enligt ett den 14 april 1964 träffat

avtal mellan staten, å ena, samt Stockholms stad och Stockholms läns landsting, å

andra sidan, disponerats inom den kommunala sjukvårdsorganisationen i stock­

holmsområdet. Utbildningen har letts av berörda överläkare vid främst Södersjuk­

huset och Danderyds sjukhus. Dessa 40 utbildningsplatser skall enligt 1964 års över­

enskommelse föras över till Huddinge sjukhus i samband med att detta sjukhus tas

i bruk för läkarutbildning.

Utifrån en undersökning, som gjorts av medicinska fakulteten vid karolinska

institutet, har universitetskanslersämbetet föreslagit en ytterligare ökning i Stock­

holm med 90 nybörjarplatser till sammanlagt 370 fr. o. m. läsåret 1972/73. Ämbe­

tet, som konstaterar att den omfattande sjukvårdsorganisationen i stockholmsom­

rådet erbjuder ett tillräckligt underlag för denna intagningsökning, föreslår att

huvudsakligen Södersjukhuset och Danderyds sjukhus skall utnyttjas för den ökade

kliniska utbildningen. De 'sammanlagda investeringskostnaderna — innefattande

byggnadskostnader samt kostnader för inredning och utrustning — för den före­

slagna ökningen av såväl den teoretiska som den kliniska utbildningen har ämbetet

uppskattat till högst 25 milj. kr. i 1968 års prisläge. De årliga driftkostnader som

ökningen föranleder under åttonde huvudtiteln har vid full utbyggnad — i 1968

års löne- och prisläge — beräknats till ca 7,7 milj. kr.

Förslaget om ytterligare ökning av läkarutbildningskapaciteten har tillstyrkts av

samtliga remissinstanser. Vissa instanser har framhållit önskvärdheten av att möj­

ligheterna till fortsatt ökning av den medicinska utbildningskapaciteten även på

andra orter än Stockholm utreds. Frågan om bl. a. dimensioneringen av den efter­

gymnasiala utbildningen i Sverige under 1970-talet utreds f. n. av 1968 års utbild-

ningsutredning (U 68). Jag har tidigare i år i ett uttalande, som riksdagen lämnat

utan erinran, strukit under angelägenheten av att man där så är möjligt snabbt ökar

intagningen till spärrade utbildningslinjer, under förutsättning att detta kan ske till

rimliga kostnader (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 277, SU 46, rskr 137). Möjligheterna

härtill undersöks fortlöpande av universitetskanslersämbetet i samarbete med

U 68. Mot bakgrund av det stora behovet av läkare för utbyggnaden av bl. a.

den öppna vården, den psykiatriska vården och långtidsvården samt med hänsyn

till den allt starkare efterfrågan på medicinsk utbildning — det går f. n. drygt fem

förstahandssökande på varje medicinsk nybörjarplats — finner jag det angeläget

att alla möjligheter tas till vara att öka läkarutbildningskapaciteten.

Det förslag som lagts fram om ökad läkarutbildning innebär enligt min uppfatt­

ning ett ändamålsenligt utnyttjande av de möjligheter till utbildning av läkare som

föreligger vid väl differentierade sjukhus. Genom anknytningen till en i huvudsak

redan utbyggd sjukvårdsorganisation och genom inriktningen på i första hand ut­

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

24

Denna lärarkategori kan även beräknas i ökad utsträckning komma att engageras

i den systematiska undervisning som skall ingå i den av årets riksdag beslutade

vidareutbildningen av läkare (prop. 1969: 35, SU 83, rskr 215).

De av den föreslagna intagningsökningen berörda sjukvårdshuvudmännen, Stock­

holms stad och Stockholms läns landsting, har framhållit nödvändigheten — med

hänsyn till pågående byggnadsplanering — av dels ett snabbt besked huruvida

ökningen kommer att genomföras, dels ett ställningstagande till därmed förknippade

finansiella frågor. Företrädare för staten och representanter för staden och lands­

tinget har därför, som jag inledningsvis nämnt, enats om en principuppgörelse av

följande innebörd.

1. Stockholms stad och Stockholms läns landsting — sjukvårdshuvudmännen

upplåter för klinisk läkarutbildning kliniker, avdelningar m. m. vid resp. Söder­

sjukhuset och Danderyds sjukhus i huvudsaklig överensstämmelse med ett av um-

versitetskanslersämbetet den 1 april 1969 framlagt förslag.

2. Staten lämnar till sjukvårdshuvudmännen investeringsbidrag motsvarande de

verkliga kostnaderna för anordnande och utrustning av sådana lokaler som avses

uteslutande för läkarutbildning, omfattande ca 3 100 m2 nettoyta vid Södersjukhuset

och ca 900 m2 nettoyta vid Danderyds sjukhus.

3. I fråga om lokal, för vilken staten lämnar investeringsbidrag enligt punkt 2,

upprättas förslag till byggnadsåtgärd eller anskaffning av utrustning i samråd med

den myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer. Ritningar och förslag för ifrågavaran­

de ändamål godkänns för statens del i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver

4. Utbildning enligt avtalet den 14 april 1964 far pagå intiil dess utbi.dning

enligt punkt 1 inleds.

Anm.: Sjukvårdshuvudmännen förklarar sig beredda att inom ramen för befintliga resurser

ställa kliniker m. m. till förfogande även för övergångsåtgärder i samband med avveckling av

existerande köer vid vissa kliniska kurser.

Överläggningar om avtal om villkoren för sjukvårdshuvudmännens upplåtelse

enligt punkt 1 tas upp i anslutning till pågående förhandlingar om nya avtal för upp­

låtelse av kommunala sjukhus för läkarutbildning.

I sammanhanget har även aktualiserats frågan om genomförande av den kliniska

läkarutbildning som enligt tidigare överenskommelse skall förläggas till Huddinge

sjukhus. Såsom framgår av universitetskanslersämbetets redovisning innebär gäl­

lande tidsplan för uppförande av sjukhuset att den kliniska utbildningen i vissa

ämnen övergångsvis måste förläggas till annat sjukhus. Det förutsätts därför att

Stockholms stad och Stockholms läns landsting, efter särskild överenskommelse

upplåter kliniker m. m. för genomförande av klinisk utbildning för det ökade antal

studerande som tas in för läkarutbildning vid karolinska institutet fr. o. m. läsaret

1969/70 i den utsträckning denna utbildning inte kan förläggas till Huddinge sjuk­

hus.

Uppgörelsen har redovisats för stadskollegiet i Stockholm och Stockholms läns

landstings förvaltningsutskott, vilka instanser godtagit den. Jag har inte något att

erinra mot principuppgörelsen. Jag föreslår därför att Kungl. Maj:t inhämtar riks­

dagens bemyndigande att träffa avtal med vederbörande sjukvårdshuvudmän i

huvudsaklig överensstämmelse med uppgörelsen. Beträffande ersättning för drift­

kostnader innebär uppgörelsen att denna fråga kommer att regleras i samband med

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 är 1969

25

att nya avtal träffas för upplåtelse av kommunala sjukhus för läkarutbildning. Dessa

avtal bör i annat sammanhang redovisas för riksdagen.

Enligt universitetskanslersämbetets förslag skall intagningsökningen från 280 till

370 platser börja läsåret 1972/73. Nya lokaler för den medicinskt teoretiska ut­

bildningen kan enligt byggnadsstyrelsen tas i bruk redan höstterminen 1971. Med

hänsyn till den ökade belastningen på utbildnings- och sjukvårdsorganisationen i

stockholmsområdet på grund av förskjutningar i tidsplanen för färdigställandet av

vissa kliniker vid Huddinge sjukhus är jag inte beredd att förorda en tidigarelägg-

ning av hela intagningsökningen. Jag anser emellertid inte att en ytterligare senare-

läggning av det ökade intaget bör ske, eftersom det tillgängliga sjukvårdsunderlaget

i stockholmsområdet har bedömts tillräckligt för att man under en övergångsperiod

skulle kunna genomföra den beslutade utbyggnaden av utbildningskapaciteten även

utan tillgång i vissa ämnen till Huddinge sjukhus. Jag räknar med att berörda myn­

digheter har sin uppmärksamhet riktad på frågan och vidtar de åtgärder som er­

fordras för att de studerande skall kunna beredas en obruten studiegång. Som nyss

nämnts är Stockholms stad och Stockholms läns landsting beredda att medverka

till sådana åtgärder.

Enligt de ursprungliga planerna skulle, som tidigare nämnts, de utbildnings­

platser som f. n. disponeras för det temporära intaget av 40 studerande vid bl. a.

Södersjukhuset och Danderyds sjukhus föras över till Huddinge sjukhus, när detta

tas i bruk för läkarutbildning vid början av läsåret 1972/73. Detta skulle -— vid

ett ökat intag i de teoretiska ämnena först 1972/73 — innebära att vissa nu ianspråk-

tagna utbildningsplatser vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus skulle stå out­

nyttjade under tre år. Som framgått av den nyss redovisade principuppgörelsen är

staden och landstinget beredda att även under denna övergångsperiod ställa ifråga­

varande 40 kliniska utbildningsplatser till förfogande för läkarutbildning. För att

dessa platser skall kunna utnyttjas måste emellertid ytterligare 40 intagningsplatser

i de medicinskt teoretiska ämnena anordnas vid karolinska institutet redan inne­

varande läsår. Vid kontakter med universitetskanslersämbetet och karolinska insti­

tutet har det visat sig möjligt att övergångsvis bereda utrymme inom tillgängliga

lokaler för en sådan ytterligare ökning av antalet intagningsplatser. Den föreslagna

intagningsökningen vid institutet har sålunda kunnat inledas redan detta läsår med

40 nybörjarplatser per år. I detta sammanhang vill jag erinra om att Kungl. Maj:t

den 23 maj 1969 föreskrev, att 160 studerande, dvs. 20 fler än enligt tidigare beslut,

skulle beredas tillträde till kursen i anatomi vid karolinska institutet höstterminen

1969. Beslutet tillkom för att inte några utbildningsplatser skulle stå outnyttjade.

För dessa 20 platser jämte ytterligare 20 intagningsplatser fr. o. m. vårterminen 1970

har Kungl. Maj:t genom beslut den 27 juni 1969 efter förslag av universitetskanslers­

ämbetet ställt ökade resurser till förfogande i form av personalförstärkningar m. m.

till en sammanlagd kostnad av i runt tal 380 000 kr., beräknad i 1969 års löne- och

prisläge.

Av vad jag nyss anfört framgår att intagningsökningen av 90 studerande per år

— från 280 till 370 — avses bli genomförd i två etapper, så att antalet intagnings-

26

platser under det teoretiska stadiet vid karolinska institutet innevarande läsår blir

320 och ökar till 370 platser per år läsåret 1972/73. Detta motsvarar resp. 310 och

360 platser per år vid propedeutisk och klinisk utbildning. Vid genomförande

av dessa förslag kommer det totala antalet nybörjarplatser i landet för läkarutbild­

ning att läsåret 1972/73 uppgå till 1006 platser.

Avslutningsvis vill jag beröra de nu aktuella byggnads- och inredningsfrågorna

för de medicinskt teoretiska institutionerna vid karolinska institutet. Som framgått

av redovisningen i det föregående förutsätter byggnadsstyrelsens tidsplan att arbetena

med den föreslagna tillbyggnaden till den tidigare beslutade laboratoriebyggnaden

påbörjas under första kvartalet 1970. Jag finner angeläget att så sker. Den angivna

höjningen av kostnadsramen med 6,4 milj. kr. till totalt 24,6 milj. kr. i prisläget

den 1 april 1969 för det utökade byggnadsobjektet finner jag godtagbar. Ramen

har av byggnadsstyrelsen angivits som preliminär med hänsyn till bl. a. det före­

liggande projekteringsunderlaget. Jag vill emellertid framhålla att styrelsen bör ha

som riktpunkt att kostnaderna för objektet bör hållas inom denna ram. För in­

redning av den utökade laboratoriebyggnaden och befintliga lokaler räknar jag

med en kostnadsram av 4,2 milj. kr. Jag utgår därvid från att byggnadsstyrelsen

inom denna ram och i samråd med karolinska institutet i största möjliga utsträck­

ning söker tillgodose även behovet av kompletterings- och ersättningsanskaffningar

för befintliga lokaler. I den mån ytterligare medel kommer att behövas för dessa

ändamål utgår jag från att de kan ställas till förfogande av medel som står till uni-

versitetsmyndigheternas disposition.

Jag räknar med att de ökade utgifter som hänger samman med ifrågavarande

byggnads- och inredningsobjekt under innevarande budgetår kan bestridas av till­

gängliga medel under resp. anslagen till byggnadsarbeten vid universiteten och

vissa högskolor och till inredning och utrustning av lokaler vid universitet, hög­

skolor m. m. Jag förordar att så får ske.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

7. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl.

Maj:t föreslår riksdagen att

a) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för ökad läkar­

utbildning vid karolinska institutet,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag förordat träffa avtal med Stockholms stad och Stock­

holms läns landsting angående anlitande av kommunala sjukhus

för ifrågavarande läkarutbildning,

c) godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifter

för byggnadsarbeten och för inredning vid karolinska institutet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 är 1969

27

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den ly­

delse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

28

INNEHÅLL

sid.

1. Inledning............................................................................................................. 3

2. Bakgrund............................................................................................................ 4

3. Universitetskanslersämbetets förslag .............................................................. 6

3.1. Vissa principiella frågor............................................................................. 6

3.2. Förutsättningarna för en intagningsökning............................................. 9

3.3. Utbildningens förläggning........................................................................ 10

3.4. Lokalbehov................................................................................................. 12

3.5. Personalbehov............................................................................................ 13

3.6. Kostnadsberäkningar ................................................................................ 14

3.7. Tidsplan för en intagningsökning............................................................. 15

3.8. Tidsplan för Huddinge sjukhus ............................................................. 16

3.9. Det temporära 40-intaget........................................................................ 17

4. Remissyttrandena.............................................................................................. 18

5. Vissa byggnads- och inredningsfrågor............................................................. 20

6. Föredraganden .................................................................................................... 21

7. Hemställan.......................................................................................................... 26

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EG G STRÖM AB. STOCKHOLM 1969