SOU 1965:12

Utbyggnaden av universitet och högskolor : lokalisering och kostnader

1. Direktiven och utredningsarbetets uppläggning

Läkaruthildningsberedningen har erhållit uppdraget att biträda 1963 års universitets- och högskolekommitté med undersökningar rörande den fort- satta utbyggnaden av den medicinska utbildningsorganisationen i enlighet med direktiven till kommittén.

I det följande redovisar beredningen utredningsarbetets uppläggning på grundval av nyss nämnda direktiv.

I direktiven framhålles, att planeringen för den fortsatta utbyggnaden av universitet och högskolor under återstoden av 1960-talet bör utgå från de antaganden om ett annat totalantal studerande än det antal, som varit riktgivande för den konkreta utbyggnad av universitet och högskolor, var- om statsmakterna beslutat år 1960. Det bör enligt direktiven vara realistiskt att räkna med totalt drygt 80 000 studerande i början av 1970-talet, varav ca 8 200 studerande vid medicinsk fakultet. Huruvida ett genomförande av målsättningen att vid nämnda tidpunkt bereda detta antal studerande ut- bildningsplatser kräver, att universitets- och högskoleorganisationer in- rättas på fler orter än i Uppsala, Lund, Malmö, Göteborg, Stockholm och Umeå fordrar, framhålles i direktiven, ytterligare överväganden. Kommittén bör därvid göra en ingående kostnads jämförelse mellan olika alternativ för utbyggnaden. För kostnadsjämförelsen lämnas särskilda riktlinjer.

Följande riktlinjer lämnas för undersökningarna angående den fortsatta utbyggnaden av den medicinska utbildningsorganisationen.

»För de medicinska fakulteternas del är intagningen av nybörjare enligt nu gällande planer följande

Nybörjarantal Gbg Sthlm U-ä Totalt U—A L-d/M—ö Nuläget (1 /7 —62) ............. 90 120 168 168 — 546 Beslutad eller i proposition före— slagen intagning ............... 90 190 168 208 62 718 (tidpunkt för full utbyggnad av nu beslutad el. föreslagen intagning) (65/66) (63/64) (65/66)

En undersökning bör genomföras för att utröna var och hur ytterligare 200 nybörjare årligen skall kunna beredas medicinsk utbildning. Därvid bör tagas som utgångspunkt, att denna ytterligare ökning skall genomföras i Uppsala,

Stockholm och Umeå samt i Linköping eller Örebro. Det bör prövas, om några ekonomiska fördelar står att vinna genom att lokalmässigt koncentrera den teo- retiska delen av utbildningen mer än den kliniska delen. Vid beräkning av de statliga drift- och kapitalkostnaderna för den kliniska delen av utbildningen bör schematiskt räknas med samma huvudprinciper för kostnadsfördelningen mellan staten och den kommunala huvudmannen, som ligger till grund för 1959 års avtal mellan staten och den kommunala huvudmannen i Göteborg. Utredningen bör göras under det antagandet, att ökningen av nybörjarplatsantalet genomföres under

perioden 1966/67—1970/71.»

Vidare framhålles i direktiven, att en allmän utgångspunkt vid de kost- nadsuppskattningar, som i enlighet med vad som nyss sagts bör verkställas för en utvidgad kapacitet beträffande bl. a. medicinsk utbildning, bör vara, att nuvarande examens- och studieförhållanden i stort sett bibehålles oför- ändrade; dock bör enligt direktiven hänsyn tagas till de förändringar i skilda utbildnings-avseenden, som sker i enlighet med fastställda beslut och praxis. Med hänsyn till den stora betydelse ur ekonomisk synpunkt, som kostna- derna för forskning direkt knuten till utbildning har, bör, framhålles vi- dare, i de redovisningar, som lämnas för olika alternativ, så långt möjligt redovisas saväl driftkostnader för utbildning för grundexamen (studier t. o. m. fyra betyg i filosofisk examen och motsvarande 1 andra studieord- ningar) å ena sidan och för licentiand- och doktorandutbildning samt för forskning ålden andra. Det bör, betonas det, vara angeläget för utredningen att söka bidraga till att det i fortsättningen skapas ett så enhetligt redovis- ningSsystem som möjligt.

Slutligen påpekas i direktiven, att i de alternativa lösningar av utbygg- naden av utbildningskapaciteten, som framlägges, bör redovisas, i vilken omfattning gemensamma anläggningar och gemensam personal m. m. förut- sättes. En utgångspunkt för utredningen bör därvid, fortsätter direktiven, vara, att man vid den fortsatta utbyggnaden av i första hand de experimen- tellt inriktade högskolorna och fakulteterna eftersträvar att åstadkomma största möjliga gemensamma bruk av lokaler, utrustning. och personal för forskare, lärare och studerande tillhörande skilda ämnen, fakulteter och högskoleenheter. Vid utredningsarbetet i detta avseende bör enligt direk— tiven de utredningar och erfarenheter, som under senare år gjorts inom byggnadsstyrelsen, utrustningsnämnden för universitet och högskolor, skil— da organisations- och programkommittéer m.fl. organ prövas och värderas.

I kapitel 2 redogör beredningen för nuvarande läkarutbildning samt för beslutade och planerade intagsökningar.

I enlighet med direktiven har läkarutbildningsberedningen verkställt en undersökning av utbildningskostnaderna i fråga om de medicinska disci- plinerna. Undersökningen har därvid avsett kostnaderna för nuvarande lä- karutbildning samt för beslutade och planerade kapacitetsvidgningar. Re— sultaten härav presenteras i kapitel 3.

I kapitel 4 anlägger beredningen vissa principiella synpunkter på frågan om den medicinska utbildningen och om förutsättningarna att ytterligare öka densamma. Beredningen pekar därvid på möjligheten att även för lä- karutbildningens del utnyttja pågående rationaliseringsåtgärder inom sjuk- vårdsorganisationen, vilka skapar förutsättningar för bl.a. vidgning av lä- karutbildningskapaciteten inom befintliga lärosäten.

Beredningen har vidare undersökt förutsättningarna att på de i direkti- ven angivna orterna bereda utbildnings-platser för ytterligare 200 nybörjare årligen utöver det antal om 718, som enligt föreliggande beslut och framlagt förslag skulle komma att årligen intagas i den medicinska utbildningsgång— en fr.o.m. höstterminen 1965. Beredningen har uppmärksammat, att av nyssnämnda 718 årliga nybörjarplatser 40 platser i Stockholm endast kan utnyttjas temporärt under en tio-årsperiod. Beredningen har därför även undersökt förutsättningarna att permanenta ifrågavarande provisoriska intagning.

Undersökningen på de olika orterna om förutsättningarna att bereda ökat antal utbildningsplatser har verkställts på grundval av olika alternativ för utbyggnaden, vilka uppställts för beredningens utredningsarbete av 1963 års universitets- och högskolekommitté. Resultaten av dessa undersökningar presenteras i kapitlen 5—8, varvid inledningsvis nämnda alternativ redo- visas. Vid sin diskussion om läkarutbildning på en ny ort använder bered- ningen namnet Örköping för den nya studieorten.

Vid sin bedömning av förutsättningarna att öka läkarutbildningen vid befintliga lärosäten eller att igångsätta dylik på en ny ort har beredningen i enlighet med direktiven utgått från den standard i fråga om lokala, mate- riella, personella och övriga resurser, som gäller för nuvarande läkarutbild- ning. Beredningens förslag till förstärkningsåtgärder för de olika öknings- alternativen får dock endast ses som ramförslag, inom vilka förändringar kan komma att bli aktuella. Beredningen vill därvid särskilt peka på de re— former, som kan framkomma som resultat dels av den år 1963 tillsatta ut- redningen rörande forskarutbildningen och forskarkarriären jämte därmed sammanhängande spörsmål (1963 års forskarutredning), dels ock i fråga om de kliniska ämnena av den samma år tillsatta utredningen med upp- drag att verkställa översyn av organisationen vid de statliga undervisnings- sjukhusens kliniker och avdelningar i vad avser ledningen av den sjukvår- dande verksamheten och därtill knutna organisatoriska och administrativa arbetsuppgifter ävensom av övriga därmed sammanhängande frågor (1963 års klinikutredning).

I kapitel 9 sammanfattar beredningen resultaten av undersökningarna rörande den fortsatt-a utbyggnaden av den medicinska utbildningsorganisa— tionen. Beredningen redovisar även vissa konkreta alternativ till intagnings- ökning, varigenom man skulle kunna uppnå den intagningsnivå, som i di- rektiven uppställts som målsättning för den medicinska utbildningen. Be-

redningen har därvid även beaktat möjligheterna att — som angives i direk— tiven — lokalmässigt koncentrera den teoretiska delen av utbildningen mer än den kliniska delen.

Beredningen har i sitt utredningsarbete om förutsättningarna att öka lä- karutbildningen haft ingående överläggningar med bl.a. representanter för de medicinska fakulteterna (motsvarande). Vidare har beredningen haft samråd med företrädare för de kommunala huvudmän, vars sjukhus kan bli berörda av vidgningen av läkarutbildningskapaciteten. Beredningen har un- der utredningsarbetets gång mottagit skrivelser bl.a. från Sveriges För- enade Studentkårer (SFS) med synpunkter i nu aktuellt utbildningsspörs- mål.

2. Nuvarande utbildningskapacitet jämte beslutade och planerade intagningsökningar

På grundval av ett av läkarutbildningsberedningen avgivet betänkande »Program för ökad läkarutbildning» (stencilerat _— januari 1961) framlade Kungl. Maj :t i propositionen 1961: 108 förslag om en ökning av intagningen vid de medicinska lärosätena från 453 till 560 nybörjare per år i de teore— tiska ämnena. Detta förslag godkändes genom beslut av 1961 års riksdag (SU 130; Rskr: 328).

Den år 1961 beslutade utbyggnaden av de medicinska låroanstalterna, som motsvarade ett av beredningen angivet alternativ C, var avsedd att ge- nomföras successivt och har påbörjats vårterminen 1962. Tidsplanen för utbyggnaden redovisas i tabell 1:1 av vilken framgår, att utbildningskapaci- teten skulle komma att ökas etappvis på så sätt, att man under ett första skede utnyttjade vissa befintliga resurser vid de nu fullständiga lärosätena, varefter man i ett senare skede ökade intagningen av studerande genom att medicinskt teoretisk undervisning påbörjades i Umeå. För varje etapp anges i sammanställningen tidpunkterna för intagning av studerande till preklinisk (teoretisk) undervisning de två första studieåren (I), till pro- pedeutisk undervisning det tredje studieåret (II), till klinisk undervisning det fjärde studieåret (Ill) samt omflyttning av de studerande inför den pro- pedeutiska undervisningen (F). Inom parentes redovisas den siffermässiga skillnaden i intagning jämfört med närmast föregående nivå; för etapp I således jämfört med intagningen 1960/61. Avgången av studerande mellan de teoretiska och propedeutiska kurserna har antagits utgöra 4-—5 procent.

I propositionen 1961: 108 förordades även med hänsyn till storleken av låkarbehovet, att erforderligt utredningsa förhandlings- och planeringsar- bete omedelbart skulle påbörjas i syfte att genomföra en ytterligare utök- ning av läkarutbildningen utöver den i propositionen föreslagna höjningen av nybörjarintagningen till 560. Arbetet borde därvid, framhöll föredra- gande departementschefen, inriktas på att i första hand planera för en ökning av utbildningskapaciteten till omkring 650 nyintagna studerande per år enligt ett av beredningen angivet alternativ F (tabell 1:2). Siffrorna inom parentes avser jämförelse med läget läsåret 1960/61.

Tabell 1: 1. Ökad läkarutbildning enligt alternativ C Etapp nr ]

Lund— Malmö

Stock— holm Totalt

Tidpunkt Uppsala Göteborg

VT 1962 ........ 90 120(+10)120(+ 5)168(+30) 498 (+45) 0 —14 —14 —12 VT 1964 ........ 86 (+6) 100(+10) 100 148(+28) 474(+44) VT 1965 ........ 86(+6) 100(+10) 100 148(+28) 474(+44)7

Etapp nr 2

Plats i Tidpunkt studie— Uppsala ordn.

Lund— Malmö

Stock-

Göteborg holm

HT 1965 ........ I 90 120 120 168 62 (+62) 560 (+62)

F O O 0 0 0 HT 1967 ........ II 86 115 (+15)115 (+15)160 (+12) 60 (+20) 536 (+62) HT 1968 ........ III 86 115 (+15)115 (+15)160 (+12) 60 (+20) 536 (+62)

Tabell 1: 2. Ökad läkarutbildning enligt alternativ F

Lund-— Malmö

Stock-

holm Umeå Totalt

Uppsala Göteborg

1 ....................... 90 168(+58)168(+53)168(+30) 62(+62)656(+203) 11 0. 111 ................ 86 (+6) 160(+70)160(+60)160(+40) 60(+20)626(+196)

Sedan 1961 års riksdag enligt förut nämnda beslut godkänt dessa rikt- linjer, uppdrog Kungl. Maj :t i juni 1961 åt läkarutbildningsberedningen att biträda med det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet. Vid fullgöran- det av detta uppdrag undersökte beredningen till en början möjligheterna att genomföra en snabbare ökning av intagningen än den som beslutats av 1961 års riksdag. Beredningen fann förutsättningar härför föreligga och redovisade dessa i en promemoria av den 4 oktober 1961.

På grundval av denna promemoria föreslog Kungl. Maj:t i propositionen 1962: 104, att det årliga antalet nybörjarplatser vid de medicinska läroan- stalterna temporärt skulle ökas under läsåren 1962/63—1964/65 med 48 till 546 genom utnyttjande av de teoretiska institutionerna i Göteborg. Vidare förordades, att det till följd av kapacitetsökningen erforderliga antalet pro- pedeutiska och kliniska utbildningsplatser skulle anordnas i Göteborg (15), Stockholm (12) och Umeå (20) genom att företaga den år 1961 beslutade ökningen av samma storlek tre år tidigare än vad som ursprungligen av- setts. De i propositionen framlagda förslagen godkändes av 1962 års riksdag (SU 144, Rskr 322).

Innebörden av riksdagens nyss nämnda beslut om ytterligare ökad läkar- utbildning kan sammanfattas i tabell 1:3, varvid inom parentes redovisas den siffermässiga skillnaden i intagningen jämfört med närmast föregående nivå, nämligen etapp nr 1 av alternativ C.

Tabell 1: 3. Ökad läkarutbildning enligt prop. 1962: 104

Plats i

. Lund— Stock- Tidpunkt studie- Uppsala Göteborg Umeå or dn. Malmö holm

HT 1962 ........ I 90 120 168 (+48) 168 0 546 (+48)

F 0 —-14 —46 0 +60 HT 1964 ........ II 86 100 115 (+15) 160 (+ 12) 60 (+20) 521 (+47) HT 1965 ........ III 86 100 115 (+15) 160 (+ 12) 60 (+20) 521 (+47)

Med anledning av propositionen 1962: 104 väcktes motioner (I: 680 och II: 822) med förslag om ytterligare ökad läkarutbildning. Statsutskottet an— förde i sitt utlåtande (SU: 144), att den växande bristen på läkare inom olika verksamhetsområden enligt utskottets mening talade för att undersök- ningar så snart som möjligt påbörjades i syfte »att vid lämplig tidpunkt an- ordna ytterligare utbildningsplatser utöver det antal, som det av riksdagen 1961 godkända alternativet F innebar. Riksdagen gav i sin skrivelse till Kungl. Maj:t tillkänna vad utskottet sålunda anfört.

I enlighet med det av Kungl. Maj:t i juni 1961 meddelade uppdraget fort- satte läkarutbildningsberedningen utrednings- och planeringsarbetet i syfte att åstadkomma en permanent ökning av läkarutbildningen. Som ett resul- tat av detta utredningsarbete framlade beredningen i september 1962 för- slag om ökad läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund genom be— tänkandet »Ökad läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund» (sten- cilerat).

På grundval av detta betänkande framlade Kungl. Maj :t i propositionen 1963: 142 förslag om en ökning av läkarutbildningskapaciteten vid univer- sitetet i Lund från 120 till 190 platser i de teoretiska ämnena fr. o. m. höst- terminen 1965 och från 100 till 180 platser i de propedeutiska och kliniska ämnena fr.o.m. höstterminen 1967. ] sagda proposition föreslog Kungl. Maj:t dessutom — på grundval av ett av karolinska institutets lärarkolle- gium avgivet förslag — en tidsbegränsad ökning av läkarutbildningskapa- citeten i Stockholm från 168 till 208 nybörjarplatser per år. Denna ökning skulle genomföras genom anordnande av ytterligare 40 nybörj'arplatser per år vid karolinska institutets teoretiska institutioner under en tioårsperiod fr. o. m. höstterminen 1963. Den propedeutiska och kliniska utbildningen för ifrågavarande antal studerande skulle enligt förslaget förläggas till sjuk- hus, tillhöriga Stockholms stad och Stockholms läns landsting.

De i propositionen 1963: 142 framlagda förslagen godkändes av 1963 års riksdag. (SU 112'; Rskr 264).

Innebörden av riksdagens nyssnämnda beslut kan sammanfattas i tabell 1:4, varvid är att märka, att ökningen i Stockholm är av provisorisk natur samt att densamma påbörjats i skede I höstterminen 1963 och enligt pla— nerna skall nå skede II höstterminen 1965 och skede III höstterminen 1966. Inom parentes redovisas den siffermässiga skillnaden i intagningen jämfört med etapp nr I av alternativ C.

Tabell 1: 4. Läkarutbildningen enligt hittills fattade beslut

Plats i Tidpunkt studie— Uppsala ordn.

Stock- holm

Lund— Malmö Umeå

Göteborg

HT 1965 ....... 1 90 190(+70)120 208(+40) 62 (+62) 670 (+172) HT 1967 ....... 11 se 180 (+80)115 (+15)2oo (+52) 60 (+20) 641 (+167) HT 1968 ....... III 86 180(+80)115(+15)200(+52) 60(+20)641(+167)

Som framgår av det ovan anförda är den beslutade ökade läkarutbild- ningen i Göteborg enligt propositionen 1962: 104 med intagning av 168 ny- börjare årligen tidsmässigt begränsad till treårsperioden 1962/63—1964/65. I propositionen framhölls, att man på grundval av vissa preliminära under- sökningar, som genomförts av läkarutbildningsberedningen, inte borde be— trakta den föreslagna ökningen av utbildningskapaciteten såsom en en- gångsåtgärd för att temporärt öka läkarutbildningen utan såsom en deletapp till förverkligande av alternativ F. Det förutsattes även, att läkarutbild- ningsberedningen skulle fullfölja då pågående utredningsarbete i syfte att bibehålla den förordade intagningsökningen vid de teoretiska institutioner- na även efter vårterminen 1965.

Beredningen har i betänkandet »Ökad läkarutbildning i Göteborg» (sten- cilerat —— maj 1962) framlagt förslag om att intagningen nybörjare i de teoretiska ämnena vid medicinska fakulteten i Göteborg även efter läsåret 1964/65 skall uppgå till 168 nybörjare årligen samt att den årliga intag- ningen i de propedeutiska ämnena skall öka till 160 fr. o. m. höstterminen 1967 och intagningen i de kliniska ämnena till 160 fr. o. m. höstterminen 1968. Statsmakterna har dock ännu inte kunnat taga ställning till nyss- nämnda förslag om ökad läkarutbildning, då de förhandlingar med Göte— borgs stad, som är erforderliga till följd av att den ökade läkarutbildningen förutsätter ianspråktagande av ytterligare stadens sjukvårdsresurser, ännu inte är slutförda.

Innebörden av beredningens förslag om ökad läkarutbildning i Göteborg sammanfattas i tabell 1: 5, varvid inom parentes redovisas den siffermässiga skillnaden i intagningen jämfört med läkarutbildningsnivån enligt hittills fattade beslut. _

För den föreslagna ökade läkarutbildningen i Göteborg har förutsatts, att ett planerat nytt sjukhus, benämnt Östra sjukhuset, tages i anspråk för

Tabell 1: 5. Läkarutbildningen efter realiserandet av läkarutbildningsberedningens för- slag till ökad läkarutbildning i Göteborg

Plats i Lun d— Tidpunkt studie- Uppsala .. Göteborg Malmo

ordn.

Stock- holm

HT 1965 ........ I 90 190 168 (+48) 208 62 718 (+48) HT 1967 ........ II 86 180 160 (+45) 200 60 686 (+45) HT 1968 ........ III 86 180 160 (+45) 200 60 686 (+45)

utbildningsändamål. Som framgår av det ovan anförda räknades tidigare med att sjukhuset skulle kunna färdigställas i sådan tid, att det skulle kun- na utnyttjas för klinisk utbildning i vissa ämnen redan under höstterminen 1968. Enligt vad Göteborgs stads sjukvårdsstyrelse senare meddelat torde man få räkna med minst ett års förskjutning av tidpunkten för igångsättan- det av läkarutbildning på Östra sjukhuset med hänsyn till att de i samman- hanget aktuella delarna av sj ukhuset ej kan stå färdiga så tidigt. som man förut beräknat. Med anledning härav har läkarutbildningsberedningen upp- tagit diskussioner med medicinska fakulteten i Göteborg om förutsättning— arna att i avvaktan på Östra sjukhusets färdigställande bereda ökat antal utbildningsplatser i de propedeutiska och kliniska ämnena i Göteborg ge- nom provisoriskt utnyttjande av andra Göteborgs stad tillhöriga sjukvårds- resurser. Dessa diskussioner har ännu inte avslutats.

3. Kostnader för läkarutbildning

3.1. Inledning

Enligt direktiven till 1963 års universitets- och högskolekommitté skall en undersökning verkställas av utbildningskostnaderna för bl. a. läkarutbild- ningen. Läkarutbildningsberedningen har genomfört en utredning i angivet syfte. De kostnader, som berör ecklesiastikdepartementets huvudtitel (åt— tonde huvudtiteln), samt de kostnader, som berör socialdepartementets hu— vudtitel (femte huvudtiteln), presenteras i det följande var för sig. Vidare redovisas för varje huvudtitel driftkostnadema för läkarutbildningen un- der budgetåret 1963/64 samt de beräknade årliga driftkostnaderna efter full utbyggnad av nu beslutade och planerade intagningsökningar liksom uppskattade investeringskostnader för denna utbyggnad under perioden 1964—1975.

3.2. Kostnader under åttonde huvudtiteln

Som ett försök att mäta standarden på de olika universiteten i avseende på driftkostnaderna under åttonde huvudtiteln för nuvarande läkarutbildning samt för kostnaderna för skilda alternativ till intagningsökning använder sig beredningen av ett särskilt begrepp, benämnt kostnaden per utbildnings- plats och år. Beredningen utgår därvid ifrån en total utbildningstid av sju år samt förutsätter, att -— vid full utbyggnad — antalet utbildningsplatser under ett år vid ett lärosäte motsvarar två gånger det antal nybörjarplatser, som vid ifrågavarande lärosäte angivits för de teoretiska ämnena, plus fem gånger det antal nybörjarplatser, som angivits för de propedeutiska och kliniska ämnena.

Beredningen är medveten om att begreppet utbildningsplats i den mening, som här använts, inte helt överensstämmer med de reella förhållandena. Nettostudietiden för medicine licentiatexamen uppgår nämligen inte till sju år utan till sex och ett halvt år. Under den avslutande perioden av medicine licentiatutbildningen (assistenttjänstgöringsperioden) är för övrigt utbild- ningen delvis förlagd till andra sjukhus än undervisningssjukhusen, varför utbildningsplats egentligen ej skulle behöva påräknas vid lärosätena under denna tid. Oavsett dessa invändningar, bör dock enligt beredningens mening begreppet utbildningsplats med den definition beredningen har givit det

kunna användas som ett enhetligt begrepp för beredningens skilda beräk- ningar.

Beredningen vill understryka, att ett visst antal utbildningsplatser enligt ovan angiven definition inte överensstämmer med antalet närvarande stude- rande enligt den offentliga statistikens definition, som bl. a. användes i direktiven till 1963 års universitets- och högskolekommitté. För den medi- cinska utbildningens del beräknas antalet närvarande studerande vid ett lärosäte på grundval av det årliga intaget studerande med en antagen stu— dietid av ca nio år och med ett antaget bortfall av elever under studiegången av 1 procent.

Vid beräkningen av antalet utbildningsplatser vid ett lärosäte ett visst givet läsår måste man ta hänsyn till i vilken omfattning en eventuell intags- ökning påverkar utbildningen i de olika utbildningsnivåerna. I tabell 1:6 sammanställes antalet utbildningsplatser vid de olika lärosätena dels budget- året 1963/64, dels efter full utbyggnad av den intagningsökning till 718 nybörjare årligen, som beslutats eller planeras att igångsättas höstterminen 1965.

Tabell 1: 6. Antalet medicinska utbildningsplatser.

. . Antal utbildningsplatser Lärosäte Anääliuåpälrcåpipgåggåser etter full utbyggnad av be- g slutat och planerat intag

Uppsala universitet. . . . 583 610 Lunds universitet. . . . . . . 695 1 280 Göteborgs universitet. . . . 836 1 136 Karolinska institutet. . . . 990 1 416 Umeå universitet ...... 200 424

3 304 4 866

3.2.1. Driftkostnader under budgetåret 1963/64

Till driftkostnader under åttonde huvudtiteln har beredningen hänfört föl- jande delposter:

Löner till lärare, tekniska biträden m.m. Löner till ekonomipersonal . Löner till forskardocenter, e.o. docenter och forskarassistenter samt doktorandstipendier Anslag till arvoden m. m. . Materielanslag m. m. Anslag för nyanskaffning av apparatur m.m., samt Vissa särskilda forskningsanslag.

Beredningen har saknat möjlighet att bedöma kostnaderna under ansla-

get till omkostnader. Beredningen har inte heller i sina beräkningar av kost- naderna för läkarutbildningen kunnat taga med den del av kostnaderna för universitetens och högskolornas gemensamma förvaltning såsom för admi- nistration och bibliotek, som kunde hänföras till de medicinska fakulteterna (motsvarande) .

3.2.1.1. Löner till lärare, tekniska biträden m. m.

I tabell 1:7 redovisas översiktligt personalorganisationen vid de skilda me— dicinska lärosätena budgetåret 1963/64. I denna redovisning har medtagits samtliga på stat uppförda lärartjänster och biträdestjänster utom ekono- mibiträdestjänster.

Kostnaderna för i tabell 1: 7 angiven personalorganisation redovisas i ta- bell 1: 8.

Vid nyss nämnda redovisning har personalen vid de medicinska lärosäte— na uppdelats på fyra grupper. Grupp nr 1 avser personal i de ämnen, som ingår i medicine kandidatutbildningen (de två första studieåren), grupp nr 2 avser personal i vissa av de ämnen, som ingår under det s. k. propedeutiska året (det tredje studieåret) och grupp nr 3 avser personal i de kliniska äm- nena. Till grupp nr 4 har slutligen sammanförts personal tillhörande olika Specialämnen, vilka tillkommit mer av forsknings- än utbildningsskäl. 1 an- slutning till tabell 1:7 preciseras fördelningen av ämnen på de olika grup- perna.

Beredningen är medveten om att gränsdragningen mellan de första tre grupperna och grupp nr 4 kan vara oklar. Det kan t. ex. diskuteras, om vissa kliniska Specialämnen, såsom plastikkirurgi, medicinska njursjukdomar etc., skall tillhöra grupp 3 eller grupp 4. Beredningen har placerat de flesta av dessa under grupp 3, som upptar övriga kliniska ämnen. Då emellertid kostnaderna för de enskilda grupperna inte kommer att ha betydelse för beredningens senare bedömningar om behovet av personalförstärkning m.m. för ökad läkarutbildning, finns det inte enligt beredningen anledning att gå in på en ytterligare diskussion om fördelningsprinciperna.

Vid nu aktuell kostnadsberäkning har medtagits även löner för person- liga professurer m. m. I fråga om de tjänster, som är gemensamma för me- dicinsk och odontologisk undervisning och forskning, har endast medtagits halva lönekostnaderna. För tjänster, som tillkommit under löpande budget- år, har räknats med hel årslönekostnad. Lönekostnaderna har beräknats i 1963 års löneläge, dyrort 4 samt med en löneklassuppflyttning. När det gäl- ler tjänster i reglerad befordringsgång har räknats med slutlön. Beträffande lönekostnaderna för kliniska amanuenstjänster har räknats med två tredje- delar av lön i lönegraden A 23.

Tabell 1: 7. Personalorganisationen vid de medicinska lakultelerna budgetåret 1963/64 Antal anställda personer

Under- Klin. Lärare läkare, lärare i Ae 25 forskn. i Ae 27 m. m. ing. A 23 m. m.

Lab.

Lärosäte (motsv.)

1-1

Uppsala universitet . . 20; 25 31;

6

22

29)

53 & 5

Bli 21; 31;

v-l

_

Lunds universitet. . . .

N

N

v—dhv—ov—t &)an access

Göteborgs universitet .

www-1— !)*va lova nu

Karolinska institutet . 30å 1 7; 66

35

4 17 36

HH

mammor Into—H msn-ao— hur—ga: H*n

WEW” H

Umeå universitet . . . . 1 16

4 8 1 1 6 0 5 0 1 4 2

QH H

H ?!va !#de HNCOQ "NCO!” HN”!”

Grupp 1. Avser ämnena anatomi, histologi, medicinsk kemi, fysiologi och medicinsk fysik. För karolinska institutets del har under denna grupp även medtagits personalkostnader för forskargrupper i koagulationsforskning och masspektrometri. Grupp 2. Avser ämnena farmakologi, bakteriologi och patologi. För Uppsalas del har medtagits kostnaderna för ämnet virologi samt för Uppsalas, Lunds, Göteborgs och Umeås del även kostnader för ämnet klinisk bakteriologl. Grupp 3. Avser de kliniska ämnena samt de kliniskt-laboratoriediagnostiska ämnen, som inte medtagits under grupp 2.

Grupp 4. Avser för Uppsalas del ämnena medicinsk genetik och s. k. »tung» psykiatri, för Lunds del cmbryologi, fysiologi — tidigare nygfysiologi— och »tungo psykiatri, för Göteborgs del medicinsk biokemi samt för karolinska institutets del medicinsk symbiosforskning, biokemi, neurofysiologi, medicinsk celltorskning oeh genetik, tumörbiologi, radiobiologi, medicinsk teknik, elektro—akustik, vimstorskning, teoretisk alkoholforskning, klinisk alkoholforskning, pediatrisk patologi, radiopatologi, experimentell kirurgi, audiologi och experimentell tumörtorsknlng.

Tabell 1: 8. Lönekostnadcr får lärar— och biträdespersonal vid de medicinska fakulteterna budgetåret 1963/64 1 OOO-tal kronor

Lonekostnader Kostnad

per ut- Grupp 3 Grupp 4 bildnings— Kliniska Special- plats ämnen ämnen och år

Grupp 1 Grupp 2 Teore— Propedeu— tiska tiska ämnen ämnen

Uppsala universitet ....... 1 570 1 640 1 850 430 5 490 9,400 Lunds universitet ......... 1 830 1 490 4 130 340 7 790 11,200 Göteborgs universitet ...... 2 600 1 400 3 350 100 7 450 8,900 Karolinska institutet ...... 2 560 1 500 4 060 2 390 10 510 10,600 Umeå universitet ......... 140 900 2 360 —— 3 400 17,000

Summa samt genomsnittlig kostnad per utbildningsplats och år ....... 34 640 10,500

Beredningen har i sina beräkningar av lönekostnaderna inte gjort åtskill- nad på löner till lära-re av olika kategorier samt till teknisk och annan bi— trädespersonal. Ingen uppdelning har vidare kunnat göras mellan kostnader för utbildning för grundexamen (medicine licentiatexamen) å ena sidan samt för forskarutbildning (doktorandutbildning) och forskning å den andra. För den medicinska utbildningen finnes nämligen icke såsom vid de filosofiska fakulteterna m. fl. fastställda organisationsplaner, varigenom lärartillgången automatiskt regleras med hänsyn till undervisningsbelast- ning m.m. på skilda utbildningsnivåer. Angivna beräkningar av personal- kostnaderna bör dock, anser beredningen, kunna användas för att ge en grov uppskattning av utbildningens nuvarande standard att tjäna som nu- derlag för beredningens senare bedömningar om behovet av resurser för vidgad läkarutbildning.

Beredningen vill understryka, att det inte är möjligt att använda ovan angivna kostnadsberäkninga-r för direkta jämförelser mellan läkarutbild- ningen vid de skilda lärosätena. En utbyggnad av läkarutbildningen pågår vid de medicinska fakulteterna men denna har hunnit varierande långt vid de olika lärosätena, varför angivelsen om utbildningskostnaderna för ett visst givet läsår inte kan utgöra underlag för att mäta uibildningsskillnader mellan olika lärosäten. Vidare har i beräkningen medtagits lönekostnader för specialämnen, som inrättats av bl.a. forskningsskäl. Forskningsorgani- sationema har, som framgår av tabellerna, erhållit mycket växlande om- fattning vid de olika medicinska fakulteterna. I de kliniska ämnena slut- ligen är dimensioneringen av den akademiska lärarorganisationen, som framgår av det följande, beroende av respektive undervisningssjukhus or- ganisatoriska status.

Vid de kommunala undervisningssjukhusen i Lund, Malmö, Göteborg och Umeå finnas för kliniska läraruppgifter inrättade tjänster på åttonde hu- vudtitelns stat i form av i första hand professurer, kliniska lärar- tillika bi- trädande överläkartjänster och kliniska amanuenstjänster. Härutöver ålig-

ger det jämlikt Kungl. Maj:ts kungörelse om kommunala undervisnings- sjukhus (SFS 1960: 713) samtliga övriga vid sjukhuset anställda läkare att biträda vid handledningen av de studerande. Bl. a. för att täcka kostnaderna för dessa handledaruppgifter lämnar staten ur femte huvudtiteln särskilt bidrag till dessa sjukhus. De kommunalanställda överläkarna och biträdan- de överläkarna på undervisningssjukhusen år därjämte skyldiga att —— i den mån de kommunala sjukvårdsmyndigheterna det medgiver —— mot särskild ersättning övertaga den undervisning eller examination inom sitt verksam- hetsområde, som prövas erforderligt för ett ändamålsenligt bedrivande av studierna.

För den kliniska undervisningen på de statliga undervisningssjukhusen i Uppsala och Stockholm (akademiska sjukhuset, karolinska sjukhuset och för närvarande även serafimerlasarettet) finnes i nuläget inga kliniska lå- rar- tillika biträdande överläkartjänster liksom inte heller kliniska amanu- enstjänster, avlönade ur åttonde huvudtiteln. Motsvarande lärarbehov lik- som behovet av handledare tillgodoses helt inom ramen för den läkarstab, som avlönas ur femte huvudtiteln.

För att ge en antydan om vad nyssnämnda skillnader i lärarorganisatio— nen vid olika undervisningssjukhus innebär kan nämnas, att kostnaderna under åttonde huvudtiteln för befintliga 10 kliniska lärartjänster och 49 kliniska amanuenstjänster i Lund uppgår till ca 1,45 milj. kronor, att kost- naderna för 13 kliniska lärartjänster och 43 kliniska amanuenstjänster i Göteborg likaså uppgår till ca 1,45 milj. kronor, samt att kostnaderna för 9 kliniska lärartjänster och 17 kliniska amanuenstjänster i Umeå uppgår till ca 0,725 milj. kronor. Utgifter för motsvarande ändamål saknas så gott som helt under nu aktuell huvudtitel vid medicinska fakulteten i Uppsala och vid karolinska institutet i Stockholm.

Beredningen har inte haft möjlighet att på liknande sätt som ovan angi- vits. i detalj undersöka omfattningen på de statliga undervisningssjukhusen av den läkarpersonal __ motsvarande kliniska lärare och kliniska amanuen- ser — som tillkommit för undervisningen och forskningen.

3.2.1.2. Löner till ekonomipersonal

Tabell 1: 9. Kostnader för löner till ekonomibiträden under budgetåret 1963/64 i 1000-tal kronor

Kostnad per ut- Lärosäte Kostnad bildningsplats och år

Uppsala universitet 154 Lunds universitet ..... 209 Göteborgs universitet. . 357 Karolinska institutet. . 560 Umeå universitet ..... 123

Summa 1 403

Beredningen behandlar kostnaderna under nu angiven rubrik för sig, diå personalorganisationen i ifrågavarande hänseende erhållit olika struktlur och omfattning på de olika lärosätena. Kostnaderna för löner till eko-nomii- biträden under budgetåret 1963/64 framgår av tabell 129, varvid även am.. gives totalkostnad per utbildningsplats och år.

3.2.1.3. Löner till forskardocenter, e. o. docenter och forskarassistenter sarmt doktorandstipendier Antalet tjänster av ifrågavarande typ samt kostnaderna härför redovisas; i tabell 1: 10. I fråga om antalet forskardocenter vid de medicinska fakultte- terna vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg har beredningen ain— tagit ett visst antal, då dessa tjänster under budgetåret 1963/64 inte war fakultetsbundna. Under denna rubrik har vidare endast medtagits de forrs- karassistenttjänster, som inrättats för forskningen, och således inte sådanna forskarassistenttjänster för undervisningen, som motsvarar tidigare bitrrä— dande lärartjänster. Beträffande doktorandstipendierna har endast meed— tagits de tjänster, som står till medicinska fakulteternas (motsvarande) ddi-

rekta disposition.

Tabell 1:10. Kostnader för löner m.m. till vissa forskartjänsler budgetåret 1963/644 i 1 OOO-tal kronor

Forskar- Forskar- Doktorand—

Larosäte E.o. docent docent assistent stipendium Kostnadl

Uppsala universitet .. 13 18 832,0 Lunds universitet. . .. 14 18 868,0 Göteborgs universitet. 15 14 906,0 Karolinska institutet.. 19 30 1 281,0 Umeå universitet ..... 6 4 293,0

Summa 67 13 16 84 4 180,0 Genomsnittlig kostnad per utbildningsplats och år .......................... 1,260

3.2.1.4. Kostnader för arvoden m. m. I tabell 1:11 redovisas anslag till arvoden till lärare m. m. vid de medicins'ska fakulteterna budgetåret 1963/64.

Tabell 1: 11. Anslag till arvoden m. m. budgetåret 1963/64 i 1 OOO-tal kronor

Lärosäte Arvodesanslag

Uppsala universitet ................... 400 Lunds universitet .................... 677 Göteborgs universitet ..... . ............ 653 Karolinska institutet .................. 560 Umeå universitet ..................... 325

Summa 2 615 Arvodesanslag per utbildningsplats och år 0,800

31 3.215. Anslag till materiel m. m. I tabell 1: 12 redovisas anslag till materiel m. m., fördelade på samma äm- nesgrupper som vid beräkningen av löner till lärare, tekniska biträden m. m. Vad gäller materielanslagen till karolinska institutet och Umeå universitet har medtagits anslag även till vissa gemensamma universitetsändamål, som inte här är redovisade för övriga lärosäten.

Tabell 1: 12. Anslag till materiel m. m. budgetåret 1963/64 i 1 OOO-tal kronor

Fördelat på ämnes ru er Totalt 3 pp

Lärosäte materiel- anslag Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4

Uppsala universitet ......... 946,51 198,0 453,3 53,0 Lunds universitet ........... 1 225,11 216,5 619,9 54,0 Göteborgs universitet ........ 1 311,01 260,4 492,5 24,0 Karolinska institutet ........ 1 960,01 200,0 864,0 346,0 Umeå universitet ........... 515,0

Summa 5 957,6

Genomsnittligt materielanslag per utbildningsplats och år 1,800

1 Enligt universitetskanslersämbetets förteckning.

3.216. Anslag för nyanskaffning av apparatur m.m. I tabell 1:13 redovisas anslag under rubriken nyanskaffning av apparater till de medicinska fakulteterna (motsvarande) under de senaste fem bud- getåren. Anslagen till Umeå universitet har därvid icke medtagits.

Tabell 1: 13. Kostnader för nyanskaffning av apparater under budgetåren 1959/60— 1963/64

i 1 OOO—tal kronor

Genomsnitt- Lärosäte 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 ligt års—

anslag

Uppsala universitet ......... 439,3 299,9 382,5 312,9 287,1 344,4 Lunds universitet ........... 185,9 198,4 179,1 175,3 234,3 194,6 Göteborgs universitet ........ 27,2 105,2 113,0 128,0 104,0 95,5 Karolinska institutet ........ 199,9 210,0 210,0 222,0 198,5 208,1

Summa 842,6 Genomsnittlig kostnad per utbildningsplats och år (3 104 platser) ............ 0,270

3.217. Kostnader för vissa forskningsändamål I tabell 1:14 redovisas anslagspostema för budgetåret 1963/64 till främjan- de av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet samt biträdeshjälp

Tabell 1: 14. Kastnader för vissa forskningsändamål budgetåret 1963/64 i 1 OOO-tal kronor

Lärosäte Kostnader

Uppsala universitet ................... 270,0 Lunds universitet ...... 275,0 Göteborgs universitet 285,0 Karolinska institutet. . 390,0 Umeå universitet ...... 95,0

1 315,0 Kostnad per utbildningsplats och år. . .. 0,400

m.m. åt docenter. Ur sistnämnda anslag har för universitetens i Uppsala, Lund och Göteborg del räknats med en fördelning av anslaget till ifrågava— rande medicinska fakultet i förhållande till antalet e. o. docenttjänster vid fakulteten jämfört med det totala antalet dylika docenttjänster vid respek- tive universitet.

3.2.2. Årlig- driftkostnadu' efter fulhtlnägt genomförande av beslutad och planerad utbyggnad av läkarutbildning-kapaciteten

3.2.2.1. Löner till lärare, tekniska biträden m. m.

I tabell 1:15 redovisas översiktligt föreslagna tillkommande personalför- stärkningar för realiserande av beslutade och planerade vidgningar av lä— karutbildningskapaciteten. De angivna uppgifterna motsvarar läkarutbild- ningsberedningens förslag till förstärkning för ökad läkarutbildning vid universiteten i Uppsala och Lund samt vid karolinska institutet och me- dicinska högskolan i Umeå, vilka förslag legat till grund för statsmakternas beslut (prop. 1961: 108, 1962: 104 och 1963: 142), samt av karolinska insti— tutets lärarkollegium framförda äskanden om resurser för provisorisk kapa- citetsvidgning i Stockholm (prop. 1963: 142). Uppgifterna om den erforder- liga personalförstärkningen för ökad läkarutbildning i Göteborg motsvarar läkarutbildningens förslag i betänkandet »Ökad läkarutbildning i Göteborg» (stencilerat —— maj 1962). Detta förslag har ännu inte blivit föremål för statsmakternas prövning.

Beredningen är medveten om att förändringar i ifrågavarande förslag till person-alförstärkning kan komm-a att aktualiseras. Förslagen bör dock en— ligt beredningen kunna ge underlag för en grov uppskattning av personal- standarden efter full utbyggnad av beslutade och planerade vidgningar av läkarutbildningskapaciteten vid de olika lärosätena.

Beträffande den använda gruppindelningen hänvisas till förklaringar i anslutning till tabell 1:7.

4» .. 'x

Tabell '.:1 15. Tillkommande lärar- och biträdcspcrsonal vid de medicinska fakulteterna eller rcaliscrandct av beslutade och planerade kapacitetsvidgningar Antal anställda personer

Under- _ . Klin. läkare Kl' I'm Sk.” 1_ 3_ Lärosäte . . lärare forskn.- m" ass. ] i .e .e

. i Ae 27 ing. A 23 aman. A 21 aman. aman.

m. . m. Ill. m

Uppsala "universitet . . Lunds universitet . .

HNM HN?)

Göteborgs universitet .I . Karolinskainstitutet _: . .

crm Nolia H HNCO Holm HNCO

N

De totala årliga lönekostnaderna för lärar— och biträdespersonalen vid de medicinska fakulteterna vid realiserande av nyss angivet förslag till personalförstärkning redovisas i tabell 1: 16.

Tabell 1:16. Årliga lönekostnader för lärar- och biträdespersonal vid de medicinska fakulteterna efter full utbyggnad av beslutade och planerade vidgningar av läkarut— bildningskapaciteten

i 1 OOO-tal kronor

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Teore- Prope-

tiska deutiska ämnen ämnen

Kostnad per Kliniska Special- Summa utbildnings— ämnen ämnen plats och år

Lärosäte

Uppsala universitet . . . . 1 570 1 640 1 980 430 5 620 9,200 Lunds universitet ...... 2 460 1 940 7 080 340 11 820 9,250 Göteborgs universitet. . . . 2 600 1 770 5 295 100 9 765 8,600 Karolinska institutet. . . 2 660 1 660 5 9501 2 390 12 660 9,000 Umeå universitet ...... 1 320 990 2 730 _ 5 040 11.900

Summa samt genomsnittlig kostnad per utbildningsplats och år 44 905 9,250

1 Vid den provisoriska intagningsökningen har för klinisk amanuens räknats med hel årslön i A 23.

3.222. Övriga årliga driftkostnader I tabell 1:17 redovisas beräknade årliga kostnader efter fullt genomförande av beslutad och planerad utbyggnad av 1äkarutbildningskapaciteten i fråga

om löner till ekonomipersonal, löner till forskardocenter, e.o. docenter och forskarassistenter samt doktorandstipendier, anslag till arvoden m. m., ma- terielanslag m. m., anslag för nyanskaffning av apparater m. m. samt vissa särskilda forskningsanslag. Anslagsbehovet under posten anslag för nyan- skaffning av apparater m.m. beräknas i proportion till antalet utbildnings- platser vid lärosätena med utgångspunkt från den genomsnittliga kostnaden för nyanskaffning av apparater under de senaste fem budgetåren (se tabell 1:13). Anslagsbehovet under övriga här nämnda anslag beräknas genom uppräkning av nuvarande anslag för ifrågavarande ändamål vid de olika lärosätena med utgångspunkt från den tidigare framräknade genomsnittliga utbildningskostnaden per utbildningsplats för respektive anslag under bud- getåret 1963/64.

Beredningen är medveten om att beräkningarna rörande storleken av vissa löneanslag och av materiella driftanslag vid full utbyggnad av beslu- tade och planerade vidgningar av läkarutbildningskapaciteten i vissa detal— jer kan avvika från de förslag, som i annat sammanhang har framlagts eller kan komma att framläggas. Enligt beredningens mening ger-dock beräk- ningarna en bild av storleksordningen av de förstärkningsåtgärder, som är nödvändiga för att bereda tillfredsställande utbildningsförutsättningar vid nu aktuell-a kapacitetsvidgningar. De bör vidare kunna tjäna som underlag

Tabell 1: 17. Beräknade årliga övriga driftkostnader m. m. efter full utbyggnad av beslutade och planerade vidgningar av läkarutbildningskapaciteten

i 1 OOO-tal kronor .

Anslag till Vissa Löner till forskar- Anslag till Materiel- nyan- särskilda Lärosäte ekonomi- docenter arvoden anslag skattning forsk- Summa personal m m m. m. rn. ni. av appa- nings— ' ' raterm.m. anslag

Löner till

Uppsala universi- tet ........... 165 866 422 995 165 281 2 894 Lunds universitet 455 1 605 1 145 2 278 346 509 6 338 Göteborgs univer- sitet .......... 483 1 284 893 1 851 307 405 5 223 Karolinska insti- tutet ......... 739 1 818 901 2 727 382 560 7 127 Umeå universitet. 217 575 504 918 114 185 2 513

Summa 2 059 6 148 3 865 8 769 1 314 1 940 24 095

vid fortsatta överväganden om de ekonomiska konsekvenserna av ytter- ligare ökad läkarutbildning.

Beredningen vill erinra om att de normer, som för närvarande tillämpas i fråga om de högre utbildningsanstalternas materiella driftkostnader, är föremål för översyn inom universitetskanslersämbetet. På universitetskans- lerns uppdrag har sålunda en särskild kommitté utrett vissa frågor rörande anslagen till materiel m. m. Resultaten härav har redovisats i betänkandet »Materielanslag och andra sakanslag till universiteten, de medicinska hög- skolorna och handelshögskolan i Göteborg» (stencilerat -— mars 1963). Be— redningen utgår ifrån att vid framtida ökningar av läkarutbildningen de för kapacitetsvidgningarna erforderliga materiella driftanslagen fastställes i enlighet med de normer, som gäller vid den för ökningen aktuella tidpunkten.

3.2.3. Framtida investeringskostnader

En omfattande utbyggnad av de medicinskt teoretiska institutionerna på- går. Härigenom skapas bl. a. förutsättningar för den ökning av läkarutbild- ningen på de olika lärosätena, som är beslutad eller planerad. I detta avsnitt redovisas beräknade kostnader för pågående och nu planerade utbyggnads- åtgärder m. m., vilka kostnader skall bestridas från åttonde huvudtiteln. Beredningen tar därvid icke hänsyn till att vissa medel för objekt, som är under byggnad eller projektering, redan till viss del anvisats av riksdagen.

Beredningen nöjer sig här med att översiktligt ange beräknade kostnader för planerade utbyggnadsåtgärder vid de olika medicinska lärosätena. I samband med att beredningen i senare avsnitt (kapitel 5—7) redovisar förutsättnin'g'arna för ökad läkarutbildning vid "vissa. befintliga lärosäten (Uppsala, Stockholm och Umeå) kömmer beredningen för övrigt att närma- re informera om byggnadsplanerna på dessa orter. ' ' '

För objekt under byggnad eller under projektering anger beredningen byggnadskostnaderna enligt kostnadsläget den 1 juli 1963. I övrigt räknar beredningen med att kostnaderna för nybyggnadsåtgärder uppgår till 2 200 kronor per 1112 nettoyta samt att kostnaderna för ombyggnadsåtgärder upp- går till 1 100 kronorper m2 nettoyta.

Beredningen antager vidare, att kostnaderna för utrustning och inredning av nya lokaler utgör ca 40 procent av byggnadskostnaderna.

3231 Uppsala universitet Nedanstående objekt vid universitetet — med beräknad storlek och kostnad angiven — är under projektering. Milj. kronor ln2 Nybyggnad för fysiologi och med. fysik ....... 9,5 3 700

Vidare planeras — för att tillgodose föreliggande undervisnings- och forskningsbehov vid universitetet — nybyggnader för i första hand ämnena farmakologi, medicinsk kemi och mikrobiologi samt tillbyggnad för patologi, vilka samtliga byggnadsåtgärder för närvarande är under programmering. De beräknade kostnaderna härför medtages icke i detta sammanhang utan kommer att redovisas i samband med att beredningen behandlar förutsätt-' ningarna för ökad läkarutbildning i Uppsala. ' *

Kostnaderna för byg gnadsåtgärder vid Uppsala universitet beräknas såle- des till 9, 5 milj. kronor. -

Kostnaderna för utrustning beräknas till 3,8 milj. kronor.

3. 2. 3. 2. Lunds universitet Nedanstående objekt vid universitetet — med beräknad storlek och koStnad angiven —— är under projektering.

Objekt

. . .. under projektering Mlll' kronor

Nybyggnad för medicinsk kemi ? *(del av kemicentrum) ...... 10,0 4 550 Nybyggnad för bakteriologi. . , 4 912 Tillbyggnad för fysiologi och ' medicinsk fysik ............ . 913 Nybyggnad för anatomi och '

' histologi ................. 1,6 _ 664 _ Nybyggnad för radiofysik.. 2,3 . '. 650

"F » , Summa 26,1 11 6819

; .Härutöver'pl-aneras en ombyggnad av nuvarande institutionsbyggnad för farmakologi och medicinsk kemi :(storlek: 2 600 m2 nettoyta) för att tillgo»? dose behöven'för ökad läkarutbildningi farmakologi. Läkarutbildningsbeå redningen har i skrivelse till Kungl. Byggnadsstyrelsen den 30=ap1il119641

framlagt förslag till ombyggnadsåtgärder. Byggnadsstyrelsen har ännu inte tagit slutlig ställning till detsamma. Enligt vad beredningen under hand in- hämtat övervägs möjligheten att på längre sikt lösa lokalfrågan för farma— kologi genom uppförande av en nybyggnad i stället för genom ombyggnad. Tills vidare räknar dock beredningen med kostnader för ombyggnadsåtgär- der enligt beredningens förslag. Kostnaderna härför beräknas preliminärt till 2,9 milj. kronor.

Om man utgår ifrån att 50 procent av kostnaderna för nybyggnaden för bakteriologi avtalsenligt täckes med medel, beviljade av Malmöhus läns landsting, beräknas kostnaderna för statens del för ovan angivna byggnads- atgärder vid Lunds universitet uppgå till 24,0 milj. kron01.

Kostnaderna för utrustning beräknas till 9,6 milj. kronor.

3.233. Göteborgs universitet För läkarutbildningens del planeras en nybyggnad för ämnet hygien, som tänkes bli uppförd i anslutning till planerade lokaler för den nordiska häl- sov årdshögskolan. Kungl. Byn ggnadssty relsen har 1 underdånig skrivelse den 20 juli 1964 framlagt förslag till byggnadsprogram för en gemensam bygg- nad för nämnda institutioner. Byggnaden beräknas innehålla sammanlagt 2 505 m2 nettoyta, varav 1 710 m2 för den hygieniskainstitutionen. Bygg- nadskostnaderna beräknas totalt till 5,3 milj. kronor. Den andel härav, som skulle falla på den hygieniska"institutionen, beräknar beredningen till 3,6 milj. kronor. Kostnaderna för utrustning beräknas till 1,4 milj. kronor.

3... 9 3. 4. Karolinska institutet

Nedanstående objekt vid institutet — med beräknad storlek och kostnad angiven — är under byggnad eller projektering.

Under byggnad Under projektering Obj ekt

Milj. kronor 1112 _ Milj. kronor m2

Tillbyggnad för farmakologi ....... 4,8 Tillbyggnad för fysiologi och medi- cinsk fysik .................... _ . 3, 6 1 483

Summa 4,8 1 800 3, 6 1 483

Beredningen finner här inte anledning medtaga kostnader för planerade övriga tillbyggnadsåtgärder pä karolinska institutets område såsom för en tillbyggnad till statens institut för folkhälsan eller för en tillbyggnad till det nuvarande flyg- och navalmedicinska laboratoriet..

Kostnaderna för byggnadsåtgärder vid karolinska institutet beräknas så- ledes till 8,4 milj. kronor.

Kostnaderna för utrustning beräknas till 3, 4 milj. kronor.

3235. Umeå universitet

Nedanstående objekt vid universitetet _ med beräknad storlek och kostnad angiven— år under byggnad.

Milj. kronor 1112 Nybyggnad för anatomi och histologi. . . . 10,2 4 110 Summa 10,2 4 110

Vidare är en gemensam undervisningsbyggnad (lll—block) och en gemen— sam forskningsbyggnad (hufo-block) för samtliga kemiska ämnen under projektering liksom en gemensam undervisningsbyggnad för vissa biolo- giska ämnen (genetik, zoofysiologi, zoologi, botanik samt fysiologi och medi- cinsk fysik). 1962 års Umeåkommitté har härutöver framlagt förslag till lokalprogram för forskningsbyggnader för sistnämnda ämnen. Av de här- vid föreslagna lokalerna om sammanlagt ca 21 900 m? nettoyta beräknas ca 5 300 m2 svara för medicinska ämnen (medicinsk kemi samt fysiologi och medicinsk fysik). Kostnaderna för dessa lokaler beräknas översiktligt till 11,60 milj. kronor.

Beredningen kommer att i samband med redovisningen av investerings- kostnader under femte huvudtiteln ange kostnader för erforderliga tillbygg- nadsåtgärder för bl.a. bakteriologi, klinisk bakteriologi och virologi vid universitetet i Umeå.

Kostnaderna under åttonde huvudtiteln för byggnadsätgärder vid Umeå universitet beräknas således till 21,8 milj. kronor.

Kostnaderna för utrustning beräknas till 8,8 milj. kronor.

3.236. Sammanfattning av investeringskostnader för genomförande av be- slutade och planerade vidgningar av läkarutbildningskapaciteten I tabell 1:18 sammanfattas ovan beräknade investeringskostnader under åt- tonde huvudtiteln för genomförande av beslutade och planerade vidgningar av läkarutbildni-ngskapaciteten.

Tabell 1:18. Investeringskostnader under åttonde huvudtiteln för genomförande av Åbeslutade och planerade vidgningar av läkarulbildningskapaciteten

i milj. kronor

Kostnader för

Larosate byggnads- inredning och sumina

åtgärder utrustning

Uppsala universitet '. . ." ......... ". '. . . ' 9,5 " 3,8 Lunds universitet ..................... . 24,0- . 9,6 Göteborgs universitet ............ " ..... ' 3,6 ' Karolinska institutet. .* ............... ' " - 8,4 Umeå universitet .................... 21,8

Summa 67,8 ,

3.3. Kostnader under femte huvudtiteln

De statliga bidrag, som utgår enligt särskilda avtal till ett flertal kommu- nala nndervisningssjukhus, utgörs i regel av vissa procent av investerings- och (lriftkostnaderna och skall i princip motsvara de merkostnader för sjukhusens anläggande och drift, vilka betingas av den medicinska utbild- ningen och forskningen. Till grund för läkarutbildningsberedningens beräk- ningar av kostnaderna under femte huvudtiteln för den medicinska utbild- ningen och forskningen har i fråga om de kommunala undervisningssjuk- hus-en sålunda lagts de statsbidrag, som utgår enligt nu gällande läkarut- bildningsavtal.

Vissa skiljaktigheter råder mellan de olika avtal staten ingått med de kommunala huvudmännen om upplåtelse av kommunala sjukvårdsinrätt- ningar för utbildning och forskning. Sedan länge har emellertid från såväl statens som de kommunala huvudmännens sida eftersträvats likformiga och enhetliga villkor angående statens bidrag till sjukhusens anläggande och drift. Med ett undantag utlöper samtliga nu gällande avtal — under förutsättning att uppsägning sker — den 30 juni 1970. Avsikten är enligt uttalande av föredragande departementschefen i propositionen 1963: 142 att genom samordnade förhandlingar söka åstadkomma för tiden därefter full samstämmighet i fråga om normerna för statens bidragsgivning för upplå- telse av kommunala sjukvårdsanstalter.

Enligt nu gällande avtal mellan staten och vederbörande huvudmän för kommunala undervisningssjukhus ankommer det på huvudmännen att upp- föra och utrusta sjukhusens samtliga kliniker och övriga anläggningar, in- nefattande även dem, som erfordras för klinisk utbildning och forskning. Enligt avtalen skall förslag till ny-, till- eller ombyggnadsarbeten ävensom ändrings— eller förbättringsarbeten i fråga om anläggning, för vilken staten skall erlägga byggnadsbidrag, upprättas av huvudmännen i samråd med myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer. Denna myndighet är som regel nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande. Vidare skall förslag och ritningar för ifrågavarande ändamål godkännas antingen av Kungl. Maj:t, då det gäller större nybyggnader eller ombyggnadsprojekt, eller i övrigt av omförmälda nämnd. Denna skall jämlikt sina instruktioner vid fullgöran- det av sina uppgifter dels —— med beaktande av sjukvårdens krav — till- varataga undervisningens och forskningens "intressen med hänsyn inte blott till det aktuella läget utan jämväl, så långt det är möjligt, till den framtida sannolika utvecklingen, dels verka för en ändamålsenlig utformning av kli- niker och andra för undervisning Och forskning upplåtna anläggningar vid ifrågavarande sjukhus, dels ock övervaka, att statens kostnader icke'ökas på grund av en onödigt vidlyftig eller i övrigt exklusiv planering eller ut— rustning. -

För den medicinska utbildningen och forskningen disponeras vidare tre statliga undervisningssjukhus, nämligen karolinska sjukhuset och serafi— merlasarettet i Stockholm samt akademiska sjukhuset i Uppsala. Dessa sjukhus står under ledning av särskilt tillsatta direktioner.

De kostnader för driften av nyssnämnda sjukhus, vilka stannar på stats-_ verket sedan ifrågavarande kommunala huvudmän jämlikt gällande avtal lämnat ersättning för den vid sjukhusen bedrivna sjukvården avseende sj u- ka från respektive landstings- eller stadsområde, kan emellertid inte anses i sin helhet avse utgifter för den medicinska utbildningen och forskningen vid sjukhusen. Vissa skäl — som läkarutbildningsberedningen inte finner anledning att i sammanhanget närmare ingå på _— har nämligen motiverat, att staten inte betingat sig full täckning för de driftkostnader, som belöper sig på berörd sjukvård. Läkarutbildningsberedningen är dock medveten om att den översyn av gällande avtal rörande de statliga undervisningssjuk— husen, som påbörjats eller kan förväntas, kan komma att medföra en find—. ring i detta avseende.

Enär det inte visat sig möjligt att till närmare ledning för beredningens överväganden framskaffa uppgifter om den faktiska fördelningen av stats— verkets driftkostnader vid de statliga sjukhusen mellan å ena sidan kost- nader för sjukvården samt å andra sidan kostnader för utbildningen och forskningen, har läkarutbildningsberedningen vid sina schablonmässiga be- räkningar av nuvarande kostnader under femte huvudtiteln för den medi- cinska utbildningen och forskningen vid de statliga undervisningssj ukhusen funnit det rimligt att utgå ifrån att den medicinska utbildningen och forsk— ningen i ekonomiskt hänseende helastar driften vid de statliga undervis— ningssjukhusen i samma utsträckning som den belastar driften vid de kom—, munala undervisningssjukhusen. Från denna utgångspunkt har beredning— en gjort sin i det följ ande redovisade uppskattning av hur stor del av statens driftutgifter för de statliga undervisningssjukhusen, som kan anses falla på läkarutbildningens och den medicinska forskningens konto. I fråga om investeringarna vid de statliga sjukhusen har beredningen på liknande sätt endast medtagit — såsom belöpande på utbildning och forskning _ samma procentuella andel av de' totala investeringskostnaderna, som bestrides ge- nom statsbidrag vid de kommunala undervisningssjukhusen enligt de gäl— lande läkarutbildningsavtalen. , ' .

I förevarande avsnitt skall under särskilda rubriker bl. a. lämnas redogö.— relser för de ekonomiska villkoren för staten vid nuvarande samt —— i sam- band med beslutad ellerptanerad utvidgning av läkarutbildningen — bli-: vande utnyttjande av de olika sjukhusen för läkarutbildning och forskning». Vidare kommer att lämnas uppgifter om de i riksstaten beräknade statliga driftutgifterna för nämnda ändamål under budgetåret 1963/64 samt. fram-'s läggaslvvislsa-överslagsberäkningar rörande deförvääntadekostnaderna för. framtida byggnadsåtgärder och utrustningsanskaffning liksom även,-de för-J

väntade årliga driftkostnadeina efter färdigställandet av nu planerade ut- bv ggnader av ifrågavarande sjukhus. ' ' ' '

1 Inledningsvis önskar läkarutbildningsberedningen dock göra vissa all- männa påpekanden.

;I sina beräkningar om de framtida kostnaderna för läkarutbildning och forskning på undervisningssjukhusen kommer beredningen vad gäller in- vesteringskostnaderna att utgå från nu föreliggande kostnadsberäkningar om utbyggnadsprogrammen samt att även utgå från den beräknade drift- kostnadsnivån kalenderåret 1964 eller budgetåret 1964/65.

' När det gäller sjukhusutbyggnaden kommer beredningen att medtaga så— dana kostnader, som torde komma att bli aktuella under perioden 1964— 1975. I vissa fall har riksdagen redan anvisat medel för vidtagande av bygg- nadsåtgärder vid de statliga sjukhusen inom ramen för de program, som här angives.

Det utgångsmaterial, som använts vid kostnadsberäkningarna, är mycket preliminärt. Kostnadsangivelserna får bedömas med hänsyn härtill. De bör emellertid enligt beredningens mening kunna ge en bild av storleken av den kostnad för statsverket, som kommer att bli aktuell på drift- och investe— ringssidan vid genomförandet av beslutade och planerade vidgningar av läkarutbildningskapaciteten.

Det föreligger stora svårigheter att beräkna den framtida kostnadsutveck- lingen inom sjukvårdsorganisationen. Utvecklingen under de senaste åren har kännetecknats av att sjukvårdskostnaderna såväl på investeringssidan som på driftsidan ökat mycket kraftigt. Ökningen av investeringskostna- derna torde betingas delvis av den allmänna prisutvecklingen inom bygg- nadsområdet men flamför allt av den medicinska utvecklingens krav på större lokaler och ökade tekniska m.fl. resurser. För de ökade driftkost- naderna torde personalkostnadsstegringen spela avgörande roll. Härtill kommer stigande kostnader för läkemedel, engångsförpackningar m. m.

Beredningen är vidare medveten om att nuvarande relativt stora skillna- der i vårddagkostnad mellan de olika undervisningssjukhusen kan komma att utjämnas efter ett genomförande av föreliggande utbyggnadsplaner på de olika sjukhusen. Detta innebär, att beredningens beräkningar om de fram- tida driftkostnaderna på de olika undervisningssjukhusen med ”utgångs- punkt från dagens vårddagkostnadsnivå vid varje sjukhus kan bli något missvisande. Då avsikten med kostnadsberäkningarna emellertid inte är att få till stånd en jämförelse av bl.a. driftkostnaderna på de olika sjukhusen, har beredningen inte funnit anledning att i nu aktuellt hänseende förfina annars mycket grova beräkningsmetoder. Med hänsyn till ovan redovisade pågående sjukvårdskostnadsutveckling har man för övrigt anledning för- moda, att de verkliga driftkostnaderna vid samtliga undervisningssjukhus kommer att bli större än vad som här angives.

3.3.1. Uppsala universitet

Staten står som huvudman för akademiska sjukhuset i Uppsala, som är Uppsala universitets undervisningssjukhus. Staten är ägare till sjukhuset, ehuru det enligt nu gällande avtal (Kbr. 12.3.1954) drives av staten och Uppsala läns landsting gemensamt. Enligt detta avtal svarar staten för lö— nerna till läkare på sjukhuset. Därjämte bidrager staten med 13 procent av övriga driftkostnader, i den mån de belöper på vårddagar för sjuka från Uppsala län. Beträffande regionsjukvården vid sjukhuset gäller ett särskilt avtal, enligt vilket övriga landsting inom regionen betalar verkliga vård- dagkostnader för sina patienter med avdrag av 10 procent.

Särskilt avrtal gäller för pågående utbyggnad av akademiska sjukhuset (Kbr. 16.6.1961.). Enligt avtalet skall Uppsala läns landsting svara för 30 procent av kostnaderna för utbyggnaden. Då enligt regionvårdsavtalet övriga landsting inom regionen också svarar för 30 procent av utbyggnads- kostnaderna, blir statens andel i regel 40 procent.

Särskilda avtal gäller vidare angående samarbete och drift av den till akademiska sjukhuset förlagda sjuksköterskeskolan (Kbr. 30.12.1958), an- gående undervisning i klinisk epidemiologi vid epidemisjukhuset i Uppsala (Kbr. 16.6.1961) samt angående Folke Bernadottehemmet (Kbr. 30.6.1960).

Kungl. Maj :t har den 6 december 1963 uppdragit åt statens nämnd för för- handlingar med kommuner att upptaga förhandlingar med Uppsala läns landsting om översyn av gällande avtal om samarbete och drift av akade— miska sjukhuset i Uppsala.

Beräknade statliga driftkostnader vid akademiska sjukhuset 1 963/ 64: På sjukhusets stat är följande driftanslag upptagna för ifrågavarande bud- getår

Kostnad . Avlöningar till läkare .................................................... 6 080 000 . Driftkostnader, frånsett kostnader för täckande av driftunderskott vid Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola ...................................... 3 544 000 . Bidrag till anordnande av undervisning i klinisk epidemiologi ................. 80 000 Summa 9704 000 Som tidigare anförts (sid. 29) saknas på statliga undervisningssjukhus sådana kliniska lärar- och amanuenstjänster, som förekommer på kom- munala undervisningssjukhus och som avlönas ur åttonde huvudtiteln. Motsvarande lärarbehov tillgodoses vid förstnämnda sjukhus helt inom ra— men för den läkarstab, som avlönas ur femte huvudtiteln. Med hänsyn här- till antager beredningen, att av ovan angivna läkarlönekostnader vid aka- demiska sjukhuset samma kostnad, som beräknats för kliniska lärar— och kliniska amanuenstjänster vid vardera av medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg eller ca 1,5 milj. kronor, svarar för motsvarande läraruppgif- ter i Uppsala. För beräkningen av driftkostnaderna för undervisningen och

43 forskningen måste dock härtill läggas dels 10 procent av resterande del av läkarlönekostnaderna, dels övriga ovan angivna driftkostnader. Enligt den- na beräkningsmetod skulle den del av statens kostnader vid akademiska sjukhuset, som kunde hänföras till undervisning och forskning, uppgå till ca 5,50 milj. kronor, vartill för Uppsala universitet kommer 0,08 milj. kro- nor såsom statligt bidrag till anordnande av undervisning i klinisk epide- miologi.

Statliga investeringskostnader för utbyggnaden av akademiska sjukhuset under perioden 1964——1975: En omfattande utbyggnad pågår av akademiska sjukhuset. Beredningen kommer att redovisa föreliggande utbyggnadsplaner m. m. i samband med att beredningen i kapitel 5 redogör för förutsättning- arna för ökad läkarutbildning i Uppsala. I det följande anger beredningen översiktligt kostnaderna för den planerade utbyggnaden av akademiska sjukhuset under tidsperioden 1964—1975 enligt mycket preliminära över- slagsmässiga kostnadsberäkningar.

Beräknade kostnader för utbyggnad av akademiska sjukhuset:

Kostnad 1 milj. kronor

1. Fortsättning av utbyggnadsetapp I. Uppförande av nybyggnader för infektionssjukdomar och för radioterapi (byggnadsarbeten pågår) ........ 27,0

2. Genomförande av utbyggnadsetapp Il, innefattande lokaler för skilda kirurgiska specialiteter, centraloperation, centralt akutintag med intag- ningsavdelning samt röntgenlaboratorium och vissa lokaler för forskning 80,0 . Genomförande av utbyggnadsetapp III, innefattande lokaler för kvinno- kliniken och för barn- och neurologispecialiteterna ................... 35,0

Summa 142,0

Härutöver torde i en framtid ytterligare lokaler behöva tillskapas för bl.a. vissa internmedicinska specialiteter samt för forskning och service, för vilka emellertid kostnader icke upptages i nu aktuellt sammanhang.

För inredning och utrustning antages kostnaderna komma att utgöra 25 procent av byggnadskostnaderna. Inrednings- och utrustningskostna— derna för akademiska sjukhusets utbyggnad beräknas således till 35,5 milj. kronor. _

Då statens andel av angivna investeringskostnader utgör 40 procent, kan statens totala kostnader för utbyggnaden av akademiska sjukhuset (in— klusive kostnader för inredning och utrustning) beräknas till ca 71,0 milj. kronor. Beredningen utgår dock ifrån att endast 25 procent av de totala in- vesteringskostnaderna skall svara för undervisningens och forskningens behov, varför kostnaderna härför kan beräknas till 44,4 milj. kronor.

Statliga årliga driftkostnader för undervisning och forskning på akade- miska sjukhuset efter sjukhusets utbyggnad: Vid beräkningen av kostna— derna i nu aktuellt hänseende utgår beredningen i princip ifrån dagens av- talsförhållanden. Beredningen är dock medveten om att vid den tidpunkt, då den nu planerade utbyggnaden av akademi-ska sjukhuset genomförts,

avtalsläget kan komma att ha förändrats bl. a. som resultat av beslutade förhandlingar mellan staten och Uppsala läns landsting.

Statens driftkostnader på akademiska sjukhuset för budgetålet 1964 65 be1 äknas till 12, 70 milj. kronor, exklusive anslag för täckande av driftunder- skott vid Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola. Härav beräknas 7,02 milj». kronor för avlöning till läkare och 5,69 milj. kronor till övriga driftkostnader. Om 1,50 milj. kronor svarar mot lönekostnader till kliniska lärare och amanuenser samt om härtill 10 procent av resterande läkarlöne- kostnader och det övriga driftanslaget tänkes svara för undervisningens och forskningens-behov, kan andelen för detta ändamål av de totala statliga kostnaderna för akademiska sjukhusets drift för budgetåret 1964/65 be- räknas till ca 7,75 milj. kronor.

Antalet vårdplatser på akademiska sjukhuset är för närvarande 1 125. Efter färdigställandet av nu pågående utbyggnad beräknas antalet öka till ca 1 400. Om man antager, att statens driftkostnader för undervisning och forskning på sjukhuset skall öka i proportion till ökningen av antalet vård- platser, beräknas de statliga årliga driftkostnaderna för detta ändamål efter sjukhusets utbyggnad komma att uppgå till ca 9, 6 milj. kronor.

3.3.2. Lunds universitet.

För läkarutbildningen vid Lunds universitet disponeras två kommunala undervisningssjukhus, nämligen Lunds lasarett och Malmö allmänna sjuk— hus. Sistnämnda sjukhus är för närvarande endast delvis utnyttjat för ut- bildning'sändamål. I samband med att läkarutbildningskapaciteten vid Lunds universitet vidgas kommer Malmö allmänna sjukhus dock i betydligt större utsträckning än för närvarande att tas i anspråk för undervisning och forskning.

I det följande kommer de två undervisningssjukhusen vid universitetet i Lund att behandlas var för sig.

3.321. Lunds lasarett

Huvudman för undervisningssjukhuset i Lund, lasarettet i Lund, är Malmö— hus läns landsting. Lasarettets utnyttjande för undervisning och forskning är reglerat genom avtal, godkänt av Kungl. Maj:t den 6 juni 1962. Enligt av- ' talet skall statligt byggnadsbidrag utgå med 25 procent av de verkliga kostna— derna för färdigställande av byggnad eller byggnadsdel vid lasarettet, som påbörjas efter den 30 juni 1962 och enligt Kungl. Maj:ts beslut ianspråk- tages för utbildnings- och forskningsändamål. Dylikt bidrag utgår även för sådana ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten, som ej kan hän- föras till årligt underhåll. För vissa i bilaga till avtalet angivna ny-, till- och ombyggnadsarbeten, av vilka några påbörjats tidigare än den 1 juli 1962, utgår därutöver särskilt bidrag med 15 procent av kostnaderna. Staten erlägger vidare utrustningsbidrag med 25 procent av de verkliga kostna-

"derna för sådan utrustning, som anskaffas efter den 30— juni 1962 till för utbildning och forskning ianspråktagna sj ukhusenheter och ej avser ersätt- ning av kasserad utrustning. Såsom driftbidrag erlägger staten årligen till landstinget 10 procent av den del av lasarettets driftkostnader, som efter antalet vårddagar belöper på de för utbildning och forskning ianspråktagna vårdplatserna.

Särskilt avtal mellan staten och landstinget gäller för bl.a. de psykia- triska och barnpsykiatriska klinikerna (Kbr. 6.6.1962). För närvarande be- talar staten huvuddelen av driftkostnaderna vid klinikerna. Enligt avtalet kömmer dock detta särskilda driftbidragssystem för den psykiatriska vår- den på lasarettet i Lund att successivt avvecklas och helt upphöra med ut— gången av år 1969. I fråga om utbyggnaden av de psykiatriska klinikerna har staten åtagit sig att uppföra en nybyggnad för en barnpsykiatrisk kli- nik. Landstinget skall dock bidraga till kostnaderna för nybyggnadens fär- digställande med en åttondel av det totala kostnadsbeloppet. Staten bestrider vidare med vissa inskränkningar kostnaderna för nybyggnad'ens inventarier.

Härutöver må nämnas, att avtal mellan staten och landstinget"träffats bl.a. angående samarbete och drift av en patologisk och enrhakt'eriolog'isk institution vid universitetet i Lund (Kbr. 27.6.1957) .

Tidigare har staten beviljat särskilt driftbidrag till centralanstalten för radioterapi i Lund 111. 111. Enligt ett av Kungl. Maj :t den 29 juni 1964 godkänt thal mellan staten och vederbörande huvudmän för sjukvårdsregionen Lund—Malmö skall detta särskilda driftbidrag dock icke fortsättningsvis utgå.

Statligt bidrag utgår även från riksförsäkringsverket för driften vid den reumatologiska kliniken vid Lunds lasarett. Det statliga bidraget härför medtages dock icke i efterföljande kostnadssammanställningar. För närva- rande diskuteras för övrigt en avveckling av riksförsäkringsverkets sjuk— vårdande verksamhet, varvid denna 1 stället tänkes bli inordnad 1 den vanli— ga sjukvåi dsorganisationen.

Beräknat statligt driftbidrag till lasarettet i Lund budgetåret 1963/64: . . . Kostnad

1. Bidrag till den allmänna driften vid lasarettet ............................. ca 4 100 000 2. Bidrag till driften av de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna ........ ca 2 900 000 " 3. Bidrag till driften av centralanstalten för radioterapi vid Lunds lasarett. . . . ca 1 225 000

Summa 8 225 000

Statliga inuesteringskostnader för utbyggnaden av Lunds lasarett under perioden 1964—1975: En omfattande utbyggnad pågår av Lunds lasarett, föranledd av såväl sjukvårdens — och då främst regionsjukvårdens _— som undervisningens och forskningens krav. Härigenom beräknas vårdplatsan— talet vid sjukhuset komma att öka från för närvarande ca 1 550Vplatser till ca 1 700 platser. Enligt beslut av Malmöhus läns landsting skall vid lasa— rettet i Lund uppföras ett s.k. centralblock. Byggnadskomplexet skall bestå

'av fem byggnadsdelar, vilka skall inrymma dels ambulansintag och intag- ningsavdelning (block A), dels kirurgiska och medicinska polikliniker jämte specialpolikliniker m.m. (block B), dels operations- och röntgendiagnos- tiska avdelningar m.m. (block C), dels vårdavdelningar för medicinska, kirurgiska, neurokirurgiska och neuromedicinska kliniker m. m. (block D), dels ock rutin- och forskningslaboratorier för klinisk kemi ochklinisk fy- siologi m. m. (block E). Blocken beräknas vara färdigställda år 1968. Hit- tills har uppförts blocken A och B. Vissa till- och ombyggnadsarbeten äter- står dock. Huvuddelen av block E är uppförd och planering har igångsatts av blocken C och D. Vidare kan nämnas, att uppförande av nybyggnader för en barnpsykiatrisk klinik och en infektionsklinik pågår liksom av en till— byggnad till den radioterapeutiska kliniken. Planer föreligger vidare att i ett senare skede upprusta hudkliniken och rehabiliteringssjukvårdens lo- kalresurser. Som tidigare angivits (sid. 36) planeras uppförande av en ny- byggnad för den radiofysiska institutionen.

I det följande anger beredningen översiktligt kostnaderna för den plane- rade utbyggnaden av Lunds lasarett enligt mycket preliminära överslags- mässiga kostnadsberäkningar.

Beräknade kostnader för utbyggnad av lasarettet i Lund: Kostnad 1 milj. kronor

'. Utbyggnad för radioterapi och infektionssjukvård ..................... 16,0 . Fullbordande av E-blocket, till- och ombyggnad av A- och B-blocken samt _ uppförande av C- och D-blocken ................................... 140,0 . Anordnande av verkstad, kulvert, rörpost m. m ........................ 15,0 . Ombyggnad av reumatologiska klinikbyggnaden, ortopediska klinikbygg- naden och nuvarande medicinska klinikbyggnaden ..................... 15,0 . Nybyggnad för bampsykiatri (fortsättningsanslag) ..................... ' 1,0

Summa 187,0

För inredning och utrustning antages kostnaderna komma att utgöra 25 procent av byggnadskostnaderna. Inrednings- och utrustningskostna- derna för lasarettets i Lund utbyggnad beräknas således till ca 47,0 milj. kronor.

Statens andel av kostnaderna för byggnadsåtgärder enligt de angivna punkterna 1, 2 och 3 beräknas preliminärt vara 40 procent, för byggnads- åtgärder enligt punkten 4 25 procent samt enligt punkten 5 87,5 procent (motsvarande 7/a). Enligt denna norm kan statens kostnader för lasarettets i Lund utbyggnad beräknas komma att uppgå till ca 73,0 milj. kronor.

Statens andel av kostnaderna för inredning och utrustning i samband med byggnadsåtgärder enligt ovan angivna punkter 1, 2, 3 och 4 beräknas vara 25 procent och i samband med byggnadsåtgärder enligt punkten 5 87,5 procent. Enligt denna norm beräknas statens kostnader för inredning och utrustning för lasarettets i Lund utbyggnad till ca 12,0 milj. kronor.

Statligt årligt driftbidrag till lasarettet i Lund vid lasarettets fulla ut- byggnad: Beredningen utgår ifrån att vid den härvid aktuella tidpunkten

det särskilda statliga driftbidraget till den psykiatriska vården vid lasarettet skall vara avvecklat. '

Vårdplatsantalet vid Lunds lasarett beräknas, som tidigare nämnts, kom- ma att efter genomförd utbyggnad uppgå till ca 1 700. För kalkyleringen av driftkostnaderna för detta vårdplatsantal antager beredningen samma vård- dagkostnad, som beräknats för år 1964, nämligen 151 kronor, samt utgår från att vårdplatsbeläggningen är 85 procent. De totala driftkostnaderna skulle härvid uppgå till 79,5 milj. kronor. Statens andel härav (10 procent) skulle utgöra 8,0 milj. kronor.

Beredningen vill understryka, att beredningen i sina beräkningar icke gjort avdrag för eventuella belopp, vartill i annan ordning utgående stats- bidrag uppgår. Särskilt statsbidrag kan' dock även fortsättningsvis komma att utgå till den reumatologiska kliniken.

3.322. Malmö allmänna sjukhus Huvudman för undervisningssjukhuset i Malmö, Malmö allmänna sjukhus, är Malmö stad. Sjukhusets utnyttjande för undervisning och forskning är reglerat genom avtal, godkänt av Kungl. Maj :t den 5 juni 1963. Enligt avtalet skall såvitt avser för utbildning och forskning upplåtna sjukhusenheter lämnas statligt byggnads- och utrustningsbidrag med 25 procent av kost- naderna för byggnadsåtgärder och utrustningsanskaffning, som inte är underhåll. Som årligt driftbidrag skall enligt nuvarande avtal erläggas lä— karlönebidrag motsvarande en tredjedel av löne- och pensionskostnaderna för läkarpersonalen på vissa kliniker ochanläggningar, som redan är ian- språktagna för undervisning och forskning, samt härutöver driftbidrag med 10 procent av den del av övriga driftkostnader, som efter antalet vårddagar belöper på vissa i avtalet angivna sjukhusenheter. Beträffande de kliniker m. m. vid sjukhuset, som framdeles efter realiserandet av beslutad vidgning av läkarutbildningskapaciteten kommer att tagas i anspråk, skall däremot icke utgå läkarlönebidrag. I samband med att staten för forsknings- och utbildningsåndamål ianspråktager ytterligare sjukhusenheter vid Malmö allmänna sjukhus skall staten därjämte erlägga visst engångsbidrag.

Beräknat statligt driftbidrag till Malmö allmänna sjukhus budgetåret 1963/64: Kostnad

1. Bidrag till avlöning av läkare m. m ...................................... ca 1 225 000 2. Driftbidrag till undervisningsklinikerna ................................... ca 2 775 000 3. Tillfälligt bidrag genom ändrade betalningsterminer ........................ ca 2 000 000

Summa 6 000 000

Statliga investeringskostnader för utbyggnaden av Malmö allmänna s juk— hus under perioden 1964—1975: En omfattande utbyggnad av Malmö all- männa sjukhus i Malmö är planerad, föranledd av i första hand sjukvår- dens krav. Härigenom beräknas vårdplatsantalet vid sjukhuset komma att öka från för närvarande ca 1 850 till ca 2 200. Utbyggnaden skall ske i första

band i form av tillbyggnad till befintliga klinikbyggnader. För vissa Ikirur; giska specialiteter planeras nybyggnader liksom för radiologi, öronsjuk; domar, klinisk fysiologi m.m. - - '

Olika uppgifter har framkommit 0111 kostnaderna för allmänna sjuk- husets utbyggnad. Beredningen finner här inte anledning att presentera de olika kostnadsangivelserna. Beredningen uppskattar för sin del,. utgående från uppgifter lämnade av nämnden för undervisningssjukhusens utbygg- ande, att kostnaderna för den totala utbyggnaden av Malmö allmänna sjuk-, hus, innefattande pågående byggnadsarbeten i_ form av ombyggnad till den medicinska kliniken, uppförande av en evakueringsbyggnad, ombyggnad m.m. för handkirurgi samt arbeten av karaktären. »gemensamma anord- ningar» (kulvertar, VVS-arbeten, elarbeten m.m.) skall uppgå till ett be- lopp" 1 storleksordningen 200 milj. kronor.

För inredning och utrustning antages kostnaderna komma att utgöra 25 procent av byggnadskostnaderna. Inrednings- och utrustningskostna- derna för Malmö allmänna sjukhus utbyggnad beräknas .säledestill ca 50 milj. kronor.

Statens andel av ovan angivna kostnader för by ggnadsätgärder och för inredning och utrustning, vilken andel enligt avtalet skall utgöra 25 pro- cent, beräknas således till ca 62, 5 milj. kronor.

För ianspråktagande av vissa kliniker vid Malmö allmänna sjukhus skall staten den 1 juli 1969 tilll Malmö stad lämna ett bidrag av 1, 8 milj. kronor, Detta bidrag medtages i efterföljande kostnadssammanställning.

Statligt årligt driftbidrag till 'Malmä allmänna sjukhus vid sjukhusets fulla utbyggande: Vid beräkningen av kostnaderna i nu aktuellt hänseende: antager beredningen, att vid den tidpunkt läkarutbildningen fullt utbyggts vid allmänna sjukhuset ("efter den 1 juli 1970) samma huvudprinciper skall gälla för kostnadsfördelningen mellan staten och den kommunala huvud- mannen, som ligger till grund för 1959 års avtal'mellan staten och den kom- munala huvudmannen i Göteborg. Antalet driftbidragsberättigadwe vårdplat- ser vid sjukhuset antages uppgå till 1 600.0m man utgår ifrån, att vårddag- kostnaden vid Malmö allmänna sjukhus kommer att uppgå till 150 kronor samt att beläggningen på tillgängliga vårdplatser blir 85 procent, kan de totala årliga driftkostnaderna beräknas till 74,5 milj. kronor. Den statliga andelen av sjukhusets driftkostnader kan således beräknas till 7,5 milj. kronor. -

3. 3. 3. Göteborgs universitet Huvudman föi det nuva1 ande undervisningssj ukhuset i Göteborg, Sahl— grenska sjukhuset, är Göteborgs stad. Sjukhusets jämte xissa andra Sj uk- vårdsenheters utnyttj ande för undervisning och forskning är reglerat genom avtal, godkänt av Kungl. Maj:t den 27 maj 1960. Enligt avtalet skall staten

länma dels byggnadsbidrag med 25 procent av kostnaderna för debyggé nadsåtgärder, söm inte är" att hänföra till underhåll beträffande för utbild- ning och'forskning upplåtna sjukhusenheter vid Sahlgrenska sjukhuset, dels utrustningsbidrag med 25 procent av "kostnaderna för utrustningsan- skaffning beträffande vi-ssa för undervisning och forskning upplåtna kli— niker, avdelningar m.m., dels ock driftbidrag med 10 procent av den,-del av driftkostnaderna vid respektive sjukhus, som efter antalet vårddag-ar belöper på vissa av de för undervisning och "forskning upplåtna vårdplat- serna. 3 ' - I "4 » ' Genom särskilda avtal regleras bl.a. samarbetet mellan staten och Göte- borgs stad i fråga om dels de patologiska, dels ock de bakteriologiska—viro— logiska (mikrobiologiska) institutionerna och avdelningarna i Göteborg (Kbr. 2.6.1961). - Tidigare har särskilt statligt driftbidrag även utgått till centralanstalten för radioterapi i Göteborg. Enligt ett av Kungl. Maj:t den 29 juni 1964 god— känt avtal mellan staten och vederbörande huvudmän för sjukvårdsregionen Göteborg skall dock nämnda statsbidrag fortsättningsvis icke utgå. Förhandlingar pågår för närvarande om upplåtelse för utvidgad undervis- ning och forskning av ett av Göteborgs stad planerat nytt sjukhus,Östra sjuk— huset. Även om dessa förhandlingar ännu icke är avslutade, kommer i det följande vissa mycket preliminärt uppskattade kostnader att angivas för uppförande och drift av detta sjukhus. De statliga kostnaderna för Östra Sjukhuset har därvid beräknats enligt samma avtalsprinciper, som tilläm- pas i nu gällande läkarutbildningsavtal med Göteborgs stad.

Beräknat statligt driftbidrag till vissa Göteborg stad tillhöriga sjukhus budgetåret 1963/64:

Kostnad

]. Drift-bidrag till Sahlgrenska sjukhuset ................................... ca 9 200000 Barnsjukhuset .......................................... ca 625 000 Renströmska sjukhuset .................................. ca 550 000 Epidemisjukhuset ....................................... ca 225 000 2. Bidrag till driften av centralanstalten för radioterapi i Göteborg ............ ca 2 475 000

Summa 13 075 000

Statliga inuesteringskostnader för utbyggnaden av sjukhus, tillhöriga Göteborgs stad under perioden 1964—4975: En omfattande sjukhusutbygg- nad är planerad i anslutning till Sahlgrenska sjukhuset. Sålunda kommer inom området att uppföras ett nytt barnsjukhus. Vidare planeras nybygg— nad för bl.a. ett kliniskt kemiskt centrallaboratorium samt tillbyggnader till vissa kliniker. De sammanlagda kostnaderna härför uppskattas till i storleksordningen 100 milj. kronor.

Programmerings- och projekteringsarbete pågår för det nya sjukhus i Göteborg (Östra sjukhuset), som även planeras bli utnyttjat för läkarut- bildning och forskning. Sjukhuset, som beräknas få sammanlagt 1 890 vård— platser, planeras bli uppfört enligt följande etappvisa utbyggnadsplan.

Kvinnoklinik med prematuravdelning (176 vårdplatser) Huvudsjukhus, innefattande medicinsk, geriatrisk, kirurgisk och ortopedisk kli— nik (568 vårdplatser), medicinska hjälpavdelningar, polikliniker, laboratorier, patologisk avdelning med bårrum m. m. Infektionsklinik (120 vårdplatser) Mentalklinik (360 vårdplatser) Forskningslaboratorier och djuravdelning

Rehabiliteringsklinik Långtidsvårdsklinik (350—400 vårdplatser)

Pediatrisk klinik och barnpsykiatrisk klinik (94 vårdplatser)

Barnkirurgisk klinik .

I samband med att huvudsjukhuset uppföres planeras lokaler bli anord- nade för ekonomiavdelning med kök, centralförråd och administration, parkering och värmeförsörjning, inklusive maskincentral.

Av det totala vårdplatsantalet om ca 1 900 vårdplatser beräknas här en- dast ca 1 060 vårdplatser bli ianspråktagna för läkarutbildning och forsk- ning. Härvid har även medräknats 120 platser på mentalkliniken, som torde komma att utnyttjas för den undervisnings- och forskningsavdelning i psy— kiatri, som genom beslut av 1964 års riksdag inrättats i Göteborg. Kostna- derna för uppförande av de sjukhusenheter på Östra sjukhuset, som kunde komma att bli aktuella för undervisningsändamål beräknas uppgå till 215 milj. kronor. '

De totala byggnadskostnaderna för utbyggnaden av sjukvårdsorganisa- tionen i Göteborg av intresse för läkarutbildningen uppskattas sålunda till 315,0 milj. kronor.

För inredning och utrustning antages kostnaderna komma att utgöra 25 procent av byggnadskostnaderna. Inrednings- och utrustningskostna- derna i Göteborg beräknas således till 79,0 milj. kronor.

Statens andel av ovan angivna kostnader för byggnadsåtgärder och för in- redning och utrustning, vilken andel enligt avtalet skall utgöra 25 procent, beräknas till 99,0 milj. kronor.

Östra sjukhuset beräknades tidigare kunna tagas i bruk för utbildnings- ändamål är 1968. Som beredningen i ett föregående kapitel angivit (sid. 23) har emellertid förseningar inträffat i utbyggnadsprogrammet för sj uk— huset, vilket även kan komma att medföra svårigheter för igångsättande av planerad vidgning av läkarutbildningskapaciteten i Göteborg. Utredning pågår om förutsättningarna att, i avvaktan på att Östra sjukhuset kan ut- nyttjas för läkarutbildning, bereda ökat antal utbildningsplatser i de pro- pedeutiska och kliniska ämnena genom temporärt utnyttjande av andra Göteborgs stad tillhöriga sjukvårdsresurser. Det är dock ännu icke möjligt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av en dylik provisorisk läkarut- bildning i Göteborg.

Statliga årliga driftbidrag till Göteborgs stad tillhöriga sjukhus efter full utbyggnad av läkarutbildningen: Ett realiserande av den planerade utbygg-

naden inom Sahlgrenska sjukhusets område torde endast komma att med- föra en mindre förändring i antalet enligt nu gällande avtal statsbidragsbe- rättigade vårdplatser inom Göteborgs stads sjukvårdsorganisation. Då har hänsyn även tagits till följderna av avvecklingen av statsbidraget till radio- terapianstalten i Göteborg. Beredningen finner därför anledning att räkna med samma årliga driftkostnader vid full utbyggnad av Sahlgrenska sjukhu- set, som beräknas utgå för budgetåret 1964/65. Det framtida statliga årliga driftbidraget till Sahlgrenska sjukhusets kliniker m.m. kan enligt angivna normer beräknas uppgå till ca 11,0 milj. kronor.

Det statliga driftkostnadsbidraget till Östra sjukhuset beräknas utgöra 10 procent av driftkostnaderna för ca 1 060 vårdplatser med en antagen vårddagkostnad av 130 kronor och med en antagen vårdplatsbeläggning av 85 procent. Det statliga bidraget skulle därvid komma att uppgå till 4,3 milj. kronor.

Med hänvisning till nyss angivna beräkningsnormer kan det totala statli- ga årliga driftbidraget till Göteborgs stad tillhöriga sjukhus beräknas kom- ma att uppgå till 15,30 milj. kronor.

3.3.4. Karolinska institutet

För den nuvarande kliniska undervisningen vid karolinska institutet dis- poneras i första hand de statliga undervisningssjukhusen i Stockholm, näm- ligen karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Dessutom har upplå- tits för undervisning i klinisk epidemiologi epidemisjukhuset i Stockholm, för undervisning i pediatrik Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus, för un- dervisning i obstetrik-gynekologi, patologi och oftalmiatrik kvinnokliniken, patologiska institutionen respektive ögonkliniken vid Sabbatsbergs sjukhus samt för undervisning i psykiatri psykiatriska kliniken vid S:t Görans sjuk— hus. Även andra Stockholms stad tillhöriga sjukhus har i begränsad om— fattning upplåtits för anordnande av undervisning (S:t Eriks sjukhus samt Södersjukhuset för undervisning i patologi) .

Karolinska sjukhuset drives av staten som huvudman. Driften sker i sam- arbete med Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Enligt 1931 års avtal (Kbr. 23.10.1931) och senare avtal rörande särskilda kliniker påföres staden och länet driftkostnader på visst sätt till den del de avser stadens respektive länets vid sjukhuset vårdade patienter. Högre driftbidrag från staden och länet får dock icke uttaga—s än som motsvarar den genomsnitt- liga vårdkostnaden under året, inberäknat kostnaderna för sjukhusets un- derhåll m.m., på stadens respektive länets egna, på flera specialavdelning— ar uppdelade sjukvårdsinrättningar. Staden och länet deltar i princip även i byggnadskostnaderna genom s.k. platskostnadsbidrag, beräknat med led- ning av kontrakterade vårdplatser.

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik, som består av Radiumhemmet och två forskningsavdelningar, infogades 1941 i karolinska sjukhuset. Särskild överenskommelse härom godkändes av Kungl. Maj :t den 28 juni 1941.

Särskilda avtal med staden och länet har träffats angående pediatrisk klinik och dermatologisk klinik (Kbr. 17.3.1954), medicinsk tuberkuloskli- nik och thoraxkirurgisk klinik (Kbr. 25.10.1946) samt neurologisk och neurokirurgisk klinik (Kbr. 21.2.1958) vid karolinska sjukhuset. *

En omfattande utbyggnad av karolinska sjukhuset är planerad, föranledd dels av regionsjukvårdens utbyggandie och karolinska sjukhusets inlem- mande i Stor-Stockholms sjukvårdsorganisation, dels ock av den medicinska undervisningens och forskningens utveckling. Förslag till generalplan för utbyggnaden av sjukhuset framlades sommaren 1964. Beredningen kommer ikapitel 6, då beredningen behandlar förutsättningarna för ökad läkar- utbildning i Stockholm, att närmare redogöra för generalplaneförslaget. :;

Serafimerlasarettet drives för närvarande av staten som huvudman. Stock- holms stad bidrager till lasarettets kostnader enligt vissa avtal (huvudavtal Kbr. 22.12.1927).

I en år 1961 träffad överenskommelse mellan staten och Stockholms stad angående nytt undervisningssjukhus i Stockholm'm. ni. (principöver- enskommelse i Kbr. 29.12.1961) föreskrives, att staten på oförändrade vill- kor skall bibehålla huvudmannaskapet över serafimerlasarettet't. o. m. den 30 juni 1968. För tiden härefter skall undervisning och forskning bedrivals vid lasarettet i oförändrad omfattning, intill dess nya medicinska och ki- rurgiska kliniker tagits i bruk vid S. t Görans sjukhus, vilket förutsättas ske senast vid utgången av år 1976. . ' '

Enligt sagda principöverenskommelse av år 1961 mellan staten och Stock- holms stad skall även den undervisning, som nu bedrives vid Sabbatsbergs sjukhus och Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus senast den 31 december 1976 överflyttas till S:t Görans sjukhus, som således kommer att bli Karo- linska institutets andra undervisningssjukhus vid sidan av karolinska sjuk- huset. I kapitel 6. kommer beredningen att närmare redogöra för planer— na m. m. för utbyggnaden av S:t Görans sjukhus. För— utnyttjande av S:t Görans sjukhus för medicinsk utbildning och forskning skall i princip gälla samma villkor som i'det s. k. sabbatsbergsavtalet. Dessa villkor innebär, att staten skall erlägga 25 procent av kostnaderna för byggnadsarbeten och nyutrustning. Härutöver skall staten bidraga med hälften av löne- och pen— sionskostnaderna för läkare, som deltager i sjukvården samt 10 procent av övriga driftkostnader för de upplåtna vårdplatserna. Vid träffandet av det slutliga avtalet om upplåtelse av S. t Görans sjukhus kan bidragsvillkoren emellertid komma att utformas på annat sätt. '

Staten och Stockholms stad har vidare öv e1 enskommit 0111 att genomföra vissa byggnadsåtgärder på serafimerlasarettet för upprustning av detta sj uk-

hus (Kbr.- 19.12.1963). Målsättningen för denna upprustning har varit, att sjukvård, undervisning och forskning skall kunna vid lasarettet godtagbart bedrivas, intill dess nya medicinska och kirurgiska kliniker på S:t Görans sjukhus "kan tagas i'bruk. Enligt överenskommelse skall staden svara för 60 procent av byggnadskostnaderna. För utrustningskostnaderna svarar enbart. staten. Upprustningen av lasarettet i dess helhet skall vara avslutad senast den 1 juli 1967. .

Överenskommelse har den 14 maj 1964 träffats mellan staten samt Stock- holms 'stad och Stockholms läns landsting om upplåtelse under en över- gångstid av tio år av staden och länet tillhöriga sjukhus för klinisk utbild- ning av de ytterligare 40 nybörjare årligen, som fr. o. m. höstterminen 1963 intages vid karolinska institutet. Enligt överenskommelsen skall sjukvårds- huvudmännen ställa vissa kliniker m.m. till förfogande för läkarutbild- ning. Staten skall lämn—a bidrag motsvarande kostnaderna för iordning- ställande och/eller utrustning av bl.a. undervisningslaboratorier. Från och med den 1 juli 1970" skall staten för utnyttjandet av sjukvårdshuvudmän- nens kliniker för här avsedd utbildning utbetala bidrag efter —— i tillämp- liga delar _— de grunder, som då gäller för kommunala undervisningssjuk- hus i allmänhet. "

Beredningen finner här" inte anledning att redOVisa övriga avtal, enligt vilka SkildaStockholms stads sjukvårdsresurser för närvarande utnyttjas för läkarutbildningsändamål. '

'Beräknade statliga driftbidrag till sjukhus m.m. :" Stockholm budgetåret 1963/64:

På karolinska" sjukhusets stat är följande driftanslag upptagna för'ifrå- gavarande budgetår ' ' '

Kostnad

a) Avlöningar ............................................................. 62 898 000 Omkostnader...........................................L ............... 16400000

Summa 79 298 000

De verkliga utgifterna (bruttoutgifterna) under budgetåret 1963/64 har enligt inhämtade preliminära uppgifter från riksrevisionsverket beräknats uppgå till ca 77,3 milj. kronor, varav 59,5 milj. kronor till avlöningar och 17,8 milj. kronor till omkostnader. Samtidigt erhöll staten 51,0 milj. kronor i inkomster, bl. a. genom bidrag från Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Nettoutgifterna för budgetåret 1963/64 kan således beräknas till ca 26,3 milj. kronor.

Beredningen beräknar andelen för undervisning och forskning av angivna utgifter på följande sätt.

Läkarlönekostnaderna vid karolinska sjukhuset beräknas för ifrågava- rande budgetår utgöra vca 9,9 milj. kronor. Beredningen. antager med an- vändning av samma beräkningsmetod som för akademiska sjukhuset (sid.

42), att av dessa läkarlönekostnader 2,4 milj. kronor svarar för undervis— ningens och forskningens behov (1,5 milj. kronor motsvarande lönekostna- der till kliniska lärare och amanuenser samt 0,9 milj. kronor utgörande 10 procent av resterande del av läkarlönekostnaderna). Av övriga driftkostna- der — 67,4 milj. kronor —— antages 10 procent kunna hänföras till samma ändamål, varför det totala bidraget för undervisning och forskning skulle komma att uppgå till ca 9,1 milj. kronor. *

b) På serafimerlasarettets stat är följande driftanslag upptagna för ifråga- varande budgetår

Kostnad

b) Avlöningar ............................................................. 12 294 000 Omkostnader ........................................................... 3 955 000

Summa 16 249 000

De verkliga utgifterna under budgetåret 1963/64 för serafimerlasarettet har beräknats uppgå till 15,6 milj. kronor, varav 11,7 milj. kronor till av— löningar och 3,9 milj. kronor till omkostnader. Inkomsterna uppgick för samma budgetår till 12,2 milj. kronor. Nettoutgifterna beräknas således till ca 3,4 milj. kronor.

På enahanda grunder, som ovan angivits för karolinska sjukhuset, be- räknas statens bidrag för undervisning och forskning på serafimerlasaret- tet uppgå till 2,00 milj. kronor. Läkarlönekostnaderna beräknas nämligen till 1,95 milj. kronor, varav 0,60 milj. kronor antages svara för undervis- ningens och forskningens behov, samt de övriga driftkostnaderna till 13,65 milj. kronor, varför 10 procent härav utgör ca 1,40 milj. kronor.

c) Övriga driftbidrag: Kostnad

1. Avlöningar till vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus 618 000 2. Bidrag till vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus .......................... 1 400 000 3. Bidrag till vissa" driftkostnader för Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus ........ 1 400 000

Summa 3 418 000

Det totala statliga driftkostnadsbidraget för undervisning och forskning m. 111. vid sjukhus i Stockholm kan således för budgetåret 1963/64 beräknas uppgå till ca 14,52 milj. kronor.

Statliga investeringskostnader för utbyggnaden av sjukhus i Stockholm under perioden 1964—4975: Kostnaden för en första etappvis utbyggnad av karolinska sjukhuset enligt det nyligen framlagda generalpl'aneförslaget beräknas uppgå till 175 milj. kronor. Om tillägg göres för inredning och ut- rustning med 25 procent, skulle de totala kostnaderna komma att uppgå till ca 219 milj. kronor. Man har ännu icke tagit ställning till hur dessa kostnader kommer att fördelas mellan staten och sjukvårdshuvudmännen i Stor-Stockholm. Här antages, att statens andel för undervisning och forsk- ning kommer att utgöra 25 procent, vilket skulle innebära statliga investe-

ringskostnader på karolinska sjukhuset under den närmaste 10-årsperioden om sammanlagt ca 55,0 milj. kronor.

Kostnaderna för tidigare omnämnda upprustning av serafimerlasarettet har beräknats uppgå till 11,0 milj. kronor, vartill kommer kostnader för ofrånkomliga åtgärder beträffande pannanläggning, ventilation, brandskydd m. 111. Dessa åtgärder kostnadsuppskattas här till 1,0 milj. kronor. Statens andel av byggnadskostnaderna (40 procent) kan således beräknas till 4,8 milj. kronor. Härtill bör emellertid läggas statliga kostnader för utrustning m. m.,"vilka tidigare antagits uppgå till totalt ca 3,5 milj. kronor. Bered— ningen är dock medveten om att viss reducering av dessa kostnader kan komma att bli aktuell. De statliga investeringskostnaderna för upprustning av serafimerlasarettet beräknassåledes till totalt ca 8,3 milj. kronor.

Enligt 1962 års sjukhusplan för Stor-Stockholm beräknas, som även kom- mer att redovisas i annat sammanhang, kostnaderna för utbyggnaden av S:t Görans sjukhus komma att uppgå till 175 milj. kronor. Enligt bered- ningens mening torde emellertid —— efte-r vad kostn-adsberäkningen för den nu färdigprojekterade barnkliniken på S:t Görans sjukhus utvisar -—— kost- nadsangivelsen i sjukhusplanen för S:t Görans Sjukhus utbyggande vara för låg. Beredningen räknar för sin del översiktligt med en kostnad av 225 milj. kronor för utbyggnaden av ifrågavarande sjukhus.

För inredning och utrustning av S:t Görans sjukhus antages kostnaderna komma att utgöra 25 procent av byggnadskostnaderna. Inrednings- och ut- rustningskostnaderna för sjukhuset beräknas således till ca 56,0 milj. kro- nor.

Statens andel av ovan angivna kostnader för byggnadsåtgärder och för in- redning och utrustning på S:t Görans sjukhus, vilken andel enligt gällande avtal skall utgöra 25 procent, beräknas således till ca 70,0 milj. kronor.

Beredningen finner inte anledning att i detta sammanhang medtaga särskilda kostnader för iordningsställande av undervisningslokaler på de kommunala sjukhus i Stockholm, som jämlikt tidigare omnämnd överens— kommelse skall temporärt utnyttjas för läkarutbildning. Inte heller finner beredningen skäl medtaga kostnader för vissa pågående utbyggnadsarbeten på Sabbatsbergs sjukhus patologiska institution.

Med hänvisning till ovan angivna heräkningsmetoder kan således statens investeringskostnader för utbyggnaden av sjukhus i Stockholm under perio- den 1964—1975 uppskattas till ca 133 milj. kronor.

Statliga årliga driftkostnader för undervisning och forskning på sjukhus i Stockholm efter full utbyggnad av läkarutbildningen: Beredningen beräk— nar storleken av det årliga driftanslaget för ifrågavarande ändamål till karo— linska sjukhuset på följande sätt.

Antalet vårdplatser på sjukhuset beräknas öka från ca 1 925 till ca 2 175. Beredningen antager, att läkarlönekostnaderna på sjukhuset härigenom

kommer att stiga från ca 9,9 milj. kronor budgetåret 1963/644511 12,5 milj. kronor. Andelen härav för undervisning och .fOrskning beräknas till 2,6 milj. kronor (1,5 milj. kronor, motsvarande kostnaderna för kliniska lärare och amanuenser, samt 1,1 milj. kronor utgörande 10, procent av resterande del av läkarlönekostnaderna). De övriga driftkostnaderna på sjukhuset be- räknas med utgångspunkt från en beräknad vårddagkostnad underbud- getåret 1964/65 av 185 kronor och en antagen vårdplatsbeläggning av 85 procent till ca 112 milj. kronor, varvid avdrag gjorts för ovan angivna lä— karlönekostnader.-Om 10 procent av dessa driftkostnader hänföres till un- dervisning och forskning, uppgår kostnadsandelen härför till 11,2 -milj. kronor. De totala statliga driftkostnaderna för undervisning och forskning på karolinska sjukhuset efter sjukhusets fulla utbyggnad kan således be—, räknas till 13,8 milj. kronor per år.

Storleken av de framtida erforderliga statliga årliga driftbidragen till S. t Görans sjukhus beräknas på följande sätt. _

Enligt avtalet skall staten bidraga med hälften av löne- och pensionskost- naderna för läkare, som deltager i sjukvården på sjukvårdsklinik. Storleken av bidraget till låkarlöner på S:t Görans sjukhus med ca 1 150 vårdplatser uppskattar beredningen på grundval av vissa överslagsmässiga beräkningar till ca 3,5 milj. kronor.

Det statliga driftkostn'adsbidraget i övrigt beräknas med utgångspunkt från en antagen vårddagkostnad (exklusixe läkarlöner) av 125 kronor. Driftkostnaderna skulle härvid komma att uppgå till ca 45 milj. kronor och statens andel härav till 4, 5 milj. kronor.

Sammanlagt beräknas således det framtida årliga driftbidraget till S: t Görans sjukhus komma att uppgå till ca 8, 0 milj. kronor. '

I samband med tillkomsten av S: t Görans undervisningssjukhus bör nu utgående driftbidrag till Sabbatsbergs sjukhus, S:t Görans sjukhus och Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus bortfalla, Däremot torde fortfarande bidrag behöva utgå för undervisning i klinisk epidemiologi vid Epidemi- sjukhuset i Stockholm och för obduktionsundervisning vid S:t Eriks sjuk- hus samt Södersjukhuset. Beredningen räknar översiktligt med anslags— behov av 400 000 kronor för detta ändamål.

Med hänvisning till nyss angivna beräkningsnormer räknar beredningen med att det totala statliga årliga driftbidraget till sjukhus i Stockholm för undervisning och forskning skall uppgå till 22,2 milj. kronor.

3.3.5. Umeå universitet Huvudman för undervisningssjukhuset iUmeå, Umeå lasarett, är Väster- bottens läns landsting. Lasarettets jämte viss annan sjukvårdsenhets utnytt— jande för undervisning och forskning är reglerat genom avtal, godkänt av Kungl. Maj. t den 6 juni 1962. Enligt avtalet skall — för byggnad eller bygg- nadsandel vid lasarettet, som påbörjats efter den 30 juni 1962 och enligt

Kungl. Maj:ts beslut tages i anspråk för utbildnings- och forskningsända- mål —— utgå statligt byggnadsbidrag med 25 procent av de verkliga kostna- derna för anläggningens färdigställande. För utrustning, som efter den 30 juni 1962 anskaffas till för klinisk läkarutbildning och forskning ianspråk— tagen sjukhusenhet och ej avser ersättande av kasserad utrustning, skall staten erlägga utrustningsbidrag med 25 procent av de verkliga kostnaderna. Såsom driftbidrag skall staten årligen erlägga ett belopp motsvarande 10 procent av den del av lasarettets driftkostnader, som efter antalet vård- dagar belöper på de för klinisk läkarutbildning och forskning ianspråk- tagna vårdplatserna.

Enligt avtalet skall landstinget inom Umeå lasaretts område tillhandahål- la erforderliga lokaler för dels utbildning och forskning i bl.a. ämnena bakteriologi, farmakologi, hygien, patologi och virologi, dels ock statens l'ättsläkarstation. I den mån de därvid avsedda lokalerna omfattas av lasa- rettets utbyggnadsplan, skall staten till landstinget lämna bidrag motsva- rande hälften av de verkliga kostnaderna. Utrustning till ifrågavarande av statlig institution ensam disponerade lokaler skall anskaffas och bekostas av staten.

Statligt driftbidrag till Umeå lasarett m.m. budgetåret 1963/64: Kostnad

1. Driftbidrag (109 0) till lasarettet 1 Umeå .................................. ca 2 510 000 2. Bidrag till driften av Hällnäs sanatorium ................................. ca 83 000 3. Bidrag till administration m. 111. enligt 9 & 2. avtalet ......................... 100 000

Summa 2 693 000

För närvarande utgår även statligt bidrag från riksförsäkringsverket för driften av vissa vårdplatser på Umeå lasarett, som reserverats för reu- matiskt sjuka. Det statliga bidraget härför medtages dock icke i efterföljan- de kostnadssammanställning (jämför sid. 45).

Statliga investeringskostnader för utbyggnaden av Umeå lasarett under perioden 1964—1975: En omfattande utbyggnad av lasarettet pågår eller är planerad, föranledd av såväl sjukvårdens —— och då främst regionsjuk- vål dens — krav som undervisningens och forskningens behov. I kapitel 7. kommer beredningen att i detalj redogöra för utbyggnadsplanerna. I det följande sammanfattar beredningen översiktligt beräknade kostnader för utbyggnadsprogrammets realiserande.

Beräknade kostnader: för utbyggnad _av lasarettet i Umeå:

Kostnad i milj. kronor . Genomförande av pågående utbyggnadsetapp (byggnad lb och Så) ....... 25,0 '. Genomförande av beslutad byggnadsetapp II, innefattande lokaler för . , _ _ vissa laboratorieämnéh, för nervkliniken och för kvinnokliniken . . . . '. . . . . 25,0 . _ . Genomförande av en planerad utbyggnadsetapp III, innefattande lokaler ' . för pediatriska dlscxplmer samt. för lungmedicin, reumatologi. och rehabi- , . 5, . ,!':- .- litering » 35,0

Summa” 85,6

För inredning och utrustning antages kostnaderna komma att utgöra 25 procent av byggnadskostnaderna. Inrednings- och utrustningskostna- derna för lasarettets i Umeå utbyggnad beräknas således till 21,0 milj. kro- nor.

Statens andel av ovan angivna kostnader för bygg nadsåtgärder och för in- redning och utrustning, vilken andel enligt avtalet skall utgöra 25 procent, beräknas således till 26,0 milj. kronor.

Enligt lasarettets utbyggnadsplan skall nuvarande institutionsbyggnad för bl.a. farmakologi och bakteriologi (bygg nad 6) tillbyggas. Härigenom skulle ytterligare lokaler tillföras bakteriologi samt lokaler anordnas för virologi och hygien. Enligt avtalet beräknas utbyggnaden omfatta en bygg- nadsvolym av ca 15 000 m3. Om man antager en byggnadskostnad av 325 kronor/ms, skulle statens andel av byggnadskostnaderna härför komma att uppgå till ca 2,5 milj. kronor.

För inredning och utrustning av de lokaler i ifrågavarande tillbyggnad, som skall disponeras av staten och som därvid enligt läkarutbildningsav- talet skall bekostas enbart av staten, beräknas ett anslagsbehov motsva— rande 25 procent av de totala byggnadskostnaderna för tillbyggnaden. Kost- naderna härför beräknas således till 1,25 milj. kronor.

Läkarutbildningsberedningen finner inte anledning att i förevarande sammanhang upptaga kostnader för den kliniska enhet för undervisning och forskning i psykiatri, som jämlikt principbeslut av 1962 års riksdag (prop. 104, SU 144; Rskr 322) torde komma att inrättas i Umeå.

Med hänvisning till ovan angivna heräkningsmetoder beräknar bered- ningen de statliga investeringskostnaderna för lasarettets i Umeå utbyggnad till ca 30,0 milj. kronor.

Statligt årligt driftbidrag till Umeå lasarett efter fall utbyggnad av läkar— utbildningen: Efter genomförd utbyggnad beräknas vårdplatsantalet vid Umeå lasarett komma att öka från för närvarande ca 870 platser till ca 1 170 platser. Beredningen utgår ifrån att det statliga driftbidraget till la— sarettet skall utgöra 10 procent av driftkostnaderna för nämnda vårdplats- antal med en antagen vårdplatsbeläggning av 85 procent och med samma vårddagkostnad, som beräknats för år 1964, nämligen 114 kronor. Det stat— liga driftbidraget skulle härigenom komma att uppgå till ca 4,1 milj. kro- nor. Härtill bör emellertid läggas ersättning enligt 9 g 2. avtalet, som upp- skattas till 0,1 milj. kronor. Såsom årligt statligt driftbidrag till Umeå lasa- rett skulle således behöva utgå ett anslag av 4,2 milj. kronor.

3. 3. 6. Sammanfattning av statliga kostnader för läkarutbildning och forskning under femte huvudtiteln

I tabell 1: 19 sammanfattas 1 detta kapitel för läkarutbildning och forskning beräknade driftkostnader under femte huvudtiteln för dels budgetåret

1963/64, dels ock för år efter genomförandet av hittills beslutade och plane- rade kapacitetsvidgningar liksom beräknade investeringskostnader under samma huvudtitel för byggnads- och utrustningsåtgärder.

Tabell 1: 19. Statliga kostnader under femte huvudtiteln för läkarutbildning

1 milj. kronor

Investeringskostnader

Driftkosmader åren 1964—1975 för

Lärosäte per år efter budgetåret sjukhusens byggnads— inredning och 1963/64 fulla åtgärder utrustning utbyggnad

summ a

Uppsala universitet . . 5,58 9,60 35,50 8,90 44,40 Lunds universitet. . . . 14,23 15,50 124,80 24,50 149,30 Göteborgs universitet. 13,80 15,30 79,00 20,00 99,00 Karolinska institutet . 14,52 22,20 105,00 28,00 133,00 Umeå universitet . . .. 2,70 4,20 23,50 6,50 30,00

Summa 50,83 66,80 367,80 87,90 455,70

4. Principiella synpunkter på frågan om ökad läkarutbildning Beredningen finner anledning att i detta avsnitt inledningsvis informera om den medicinska utbildningens utformning. Därefter kommer beredningen att anlägga vissa principiella synpunkter i avseende på denna utbildning samt beträffande förutsättningarna att ytterligare öka densamma. Bered- ningen kommer därvid bl. a. att beröra vissa problem av betydelse, när det , gäller att rationalisera och effektivisera den medicinska utbildningen. *

Medicine licentiatutbildningens organisation framgår av följande studie- H. P Ia Kunskaps- Termin kontroll1 MEDICINE KANDIDATSTUDIERNA I—II Anatomi—Histologi .......................................... T—T Medicinsk statistik—Medicinsk genetik ........................ K—K I lI—IV Allmän kemi—Medicinsk kemi ................................ K—T Medicinsk fysik—Fysiologi .................................... K—T Psykologi ................................................... K Examen. MEDICINE LICENTIATSTUDIERNA Första avd. V—VI Propedeutiskt år: Patologi, Bakteriologi och Farmakologi. dt—T—T Översiktskurser i medicin och kirurgi, propedeutisk kurs i socialme- dicin, kurs i kliniska undersökningsmetoder (K), klinisk Iaboralions— kurs (K), propedeutisk röntgenkurs och demonstrationskurs isjuk- uårdsteknik och fysikalisk terapi Andra avd. VII 5 mån. Medicin VIII 5 mån. Kirurgi I klinisk kemi och klinisk fysiologi, klinisk bakteriologi, röntgen- diagnostik och radioterapi med tumördiagnostik sker undervisning huvudsakligen under dessa båda terminer. Likaså förekommer sär— skilda patolagi- och terapikonferenser. Kunskapskontroll äger rum i samband med examinationen i resp. kliniska ämnen. Patologitenta- men. T 2 mån. Dermato-venereologi T Fri studie- 2 mån. Klinisk epidemiologi T ordning med 1 mån. Ftisiologi — rätt till 2 mån. Hygien TVå kurser T kombinatio- 1 mån. Krigsmedicinsk undervisning får kombine- K ner, samman- 2 mån. Oftalmiatrik ras T lagt 16 mäna- 2 mån. Ota-rhino-laryngologi T ders minimi- 3 mån. Obstetrik och gynekologi T tid 3 mån. Neurologi (2 män.) och Psykiatri (3 mån.) T—T 4 mån. Pediatrik och Socialmedicin T—T Rättsmedicin (får kombineras med övriga kurser) ......... T Samtidigt med pediatrikkursen genomgås kurs i barnpsykiatri (K) 1 T = tentamen, dt = deltentamen och K = kursförhör.

Kunskaps— kontroll1 'Tredje avd. Val/ri ordnin 4 mån. Medicinassistenttjänstgöring ........................... T 9 månader 9 3 mån. Kirurgiassistenttjänstgöring ............................ T 2 mån. Assistenttjänstgöring i valfritt ämne

Examen Legitimation

Den medicinska utbildningen fram till medicine licentiatexamen ( grund- utbildningen) är således uppdelad i fyra skeden. Under de två första stu- dieåren — det första skedet _ meddelas undervisning i de teoretiskt medi- cinska ämnena anatomi, histologi, medicinsk kemi och fysiologi samt medi- cinsk fysik. Härutöver anordnas begränsade kurser i statistik, genetik och psykologi. Den studerande har under denna tid ingen kontakt med sjuk- vårdande verksamhet på kliniken. Denna del avslutas med medicine kandi- datexamen, som således avlägges efter två år.

Det andra skedet av utbildningen upptar en tid av ett år och avser bl. a. att informera den studerande om sjukvårdsverksamheten och om kliniska frågeställningar, således att förbereda honom för den efterföljande kliniska utbildningen. Detta skede benämnes därför det propedeutiska året. De kur- ser, som avser att ge en introduktion till den kliniska verksamheten, är pa- tologi, översiktskurser i medicin, kirurgi och röntgendiagnostik, kurser i laboratoriedilagnostiska metoder samt sjukvårdstekniska kurser. Samtidigt meddelas också undervisning i mer teoretiskt betonade ämnen, såsom far— makologi och allmän bakteriologi.

Den tredje delen av medicine licentiatutbildningen är det kliniska skedet. Detta omfattar kurser i skilda kliniska ämnen. Skedet inledes med ämnena medicin (fem månader) och kirurgi (fem månader). Därefter följer övriga kliniska kurser, som den studerande i princip har rätt att genomgå i valfri ordning. Med hänsyn till att tillgången på kursplatser är begränsad och att tillträdet avgörs i första hand av antalet kurser den studerande tidigare ge- nomgått, kommer kursordningen under detta skede ändock att bli rätt fixe- rad. Vissa av kurserna under detta s.k. fria kliniska skede får kombineras med varandra. Studietiden för det fria kliniska stadiet är angiven till 16 månader.

Undervisningen under de kliniska kurserna meddelas bl. a. i form av kate- drala föreläsningar och demonstrationer i större eller mindre grupper. Vi- dare får den studerande möjlighet att under handledning öva sig i kliniska diagnostiska samt terapeutiska metoder. Samtidigt med nämnda undervis— å1ng tjänstgör den studerande på vårdavdelningar och/eller på öppna inot- Lagningar (polikliniker) och får därigenom inblick' 1 den dagliga sjukvår- jande verksamheten Intagningens storlek i de olika kurserna begränsas i, huvudsak av. tillgången på vårdplatser eller på Omfattningen av den öppna

;. _1. T = tentamen,—Init = delténtamen och K"— _. kifrsförhör. ' '

mottagningen. Värdet av utbildningen är nämligen i väsentlig grad bezro- ende av i vilken utsträckning den studerande får tillfälle att under halnd- ledning deltaga i det praktiska sj ukhusarbetet.

Ett kännetecknande drag i dagens kliniska utbildning är integratilon. Härvid strävar man att belysa de kliniska frågeställningarna i en discipilin jämväl utifrån andra ämnens utgångspunkter. Sålunda anordnas konferien— ser i patologi och farmakologi under medicin—kirurgiåret. Under denna jpe— riod meddelas därjämte bl.a. undervisning i de kliniska laboratoriedlia- gnostiska ämnena klinisk kemi, klinisk fysiologi och klinisk bakteriologi, i röntgendiagnostik och radioterapi (under kirurgikursen) samt anordmas visitronder på infektions- eller epidemiologisk klinik. Undervisningen i löv- riga kliniska kurser är även integrerad —— om än icke i samma omfattning som under medicin-kirurgiåret. Kravet på integration i den kliniska und-er- visningen motiverar, att undervisningen i de olika ämnena så långt möjligt koncentreras till bestämda klinikenheter.

Den kliniska utbildningen avslutas med en assistenttjänstgöringsperiiod om sammanlagt nio månader — det fjärde skedet. Assistenttjänstgöringen skall fullgöras dels på en medicinsk och en kirurgisk sjukvårdsenhet, dels ock på en annan enhet inom valfritt ämne. Huvuddelen av denna tjänstgö- ring skall fullgöras på sjukhus, som inte är undervisningssjukhus.

Efter grundutbildningen följer en alltefter läkarnas olika verksamhets- former utformad huvudsakligen praktiskt inriktad vidareutbildning, till vilken hör tjänsteläkarutbildning och specialistutbildning. För denna utbild- ning har hittills endast i ringa utsträckning de medicinska fakulteternas (motsvarande) egentliga utbildningsresurser utnyttjats. Frågan om vidare- utbildningens utformning är för närvarande föremål för diskussion och det är sannolikt, att de medicinska lärosätena i framtiden blir i större omfatt- ning engagerade i denna utbildning. Beredningen saknar dock anledning att i förevarande sammanhang beakta de krav, som kan komma att föranledas av vidareutbildningen.

Beträffande studietiden för den medicinska grundutbildningen skall en- ligt medicinska examensstadgan examensfordringarna så avpassas och un- dervisningen så planläggas, att studierna fram till medicine licentiatexamen normalt må kräva sammanlagt högst sex och ett halvt studieår. Ett studieår skall därvid anses motsvara tio! månaders studietid.

Den nya medicinska utbildningsordningen har varit gällande sedan 1955. Enligt preliminära beräkningar är medianstudietiden förde studerande, som hittills genomgått studierna enligt denna ordning, omkring åtta år. Beredningen har inte kunnat verkställa närmare undersökningar angående orsakerna till denna studietidsförlängning. Enligt vad beredningen prelimi- närt'inhämtat torde dock den höga bruttostudietiden till en viss del kunna förklaras därav att medicine kandidater åtager sig vikariat som" läkare

..w—i GTA

samt tjänstgör som lärare inom den medicinska högskoleorganisationen (som amanuenser och assistenter).

Det är enligt läkarutbildningsberedningen angeläget, att studietidsför- hållandena inom den medicinska utbildningen noggrant övervakas så att — om studietidsförsenande faktorer upptäckes —— dessa kan elimineras och åtgärder omedelbart vidtagas för att möjliggöra ett genomförande av stu- dierna inom den i studieordningen angivna tidsramen.

När beredningen i det följande behandlar olika alternativ till ökad läkar- utbildning, utgår beredningen ifrån att undervisningen upplägges enligt den nuvarande medicinska examensstadgan. Beredningen är emellertid med- veten om att förändringar i vissa utbildningsavseenden kan komma att ge- nomföras. Beredningen vill därvid peka på att vid en serie av universitets- kanslern ordnade ämneskonferenser har bl. a. kritiska anmärkningar mot vissa detaljer i gällande studieordning framförts. Därvid har t. ex. disku- terats möjligheterna att bryta den nu fasta kombinationen av undervis- ning i ämnena neurologi och psykiatri samt att ansluta undervisningen i radioterapi, som nu kombineras med undervisningen i kirurgi, till någon kurs under det fria kliniska skedet. Vidare kan kommande diskussioner om specialist- och vidareutbildning föranleda ytterligare reformkrav. Bered- ningen har här inte anledning att diskutera dylika förändringar i den me- dicinska utbildningens kvalitativa innehåll och utformning men vill rent allmänt understryka betydelsen av att den nu gällande studieordningen blir föremål för fortlöpande kontroll och översyn även utifrån pedagogiska ut- gångspunkter. Det vore enligt beredningens mening av särskilt värde, om hithörande frågor kunde analyseras i det rådrum, som erhålles till dess av beredningen i det följande ifrågasatta kapacitetsvidgningar skall realiseras, så att resultaten härav skall kunna ge underlag för sådana omdispositioner av tillgängliga resurser, som vid den ökade läkarutbildningen bäst kan anses tillgodose undervisningens och forskningens behov.

Vid sin bedömning av förutsättningarna att öka läkarutbildningen vid befintliga lärosäten och att igångsätta dylik på en ny ort har beredningen, som tidigare nämnts, utgått från den standard i fråga om lokala, materi- ella, personella och övriga resurser, som gäller för nuvarande läkarutbild— ning. Beredningens förslag till förstärkningsåtgärder för de olika öknings- alternativen får dock endast ses som ramförslag, inom vilka förändring-ar, kan komma att förverkligas. Sådana kan komma att föranledas av reformer i skilda utbildningsavseenden av skäl, som nyss berörts. Förändringar kan vidare komma att vidtagas som resultat av pågående utredningsarbete inom 1963 års forskarutredning och inom 1963 års klinikutredning. I detta sam-, manh-ang önskar beredningen härjämte understryka betydelsen av att man i det fort-satta planeringsarbetet för den ökade läkarutbildningen beaktar de erfarenheter, som vinnes inom andra närliggande utbildningsfält, när det

gäller att effektivisera och rationalisera utbildningen, bl. a. med tekniiska, audiovisuella hjälpmedel, däribland television, och med skilda forme1r av skiftesundervisning. Beredningen har —— med hänsyn till av 1963 års *uni- versitets- och högskolekömmitté lämnade direktiv —— undersökt möjligghe- terna att i ifrågavarande hänseende genomföra rationaliseringar inom den medicinska utbildningen men har inte ansett signu kunna framlägga ikon- kreta förslag i frågan. Den diskussion, som förts om förutsättningarna att effektivisera den naturvetenskapliga och tekniska utbildningen med 1111. a. skiftesundervisning, är för övrigt inte utan vidare tillämplig när det gäller den kliniska delen av läkarutbildningen mot bakgrund av att denna utlbild- ning är så specialiserad och beroende av sj ukvårdsmässig organisation ml. 111.

I det följande behandlar beredningen vissa frågor beträffande den kli- niska utbildningen au betydelse för bl.a. bedömningen av ett lärosätesc ut— bildningskapacitet.

I de alternativ till ökning av läkarutbildningskapaciteten, som beredming- en redovisar, har beredningen angivit en något lägre intagsnivå i de kliniiska liksom i de propedeutiska ämnena än i de teoretiska. Beredningen räkinar nämligen med en avgång av elever under de två första studieåren av mellan 3 och 5 procent. Beredningen är medveten om att denna avgång kan vairie— ra, innebärande att behovet av kursplatser i de propedeutiska och kliniska ämnena kan växla något från år till år. Enligt beredningens mening bör man emellertid flexibelt kunna anpassa intagningsstorlekarna i de ovlika kurserna med hänsyn till dessa fluktuationer samt därvid vid behov lhöja kursintagen med en eller två nybörjare utöver vad i studieplanen angivits.

Begränsningen i ett lärosätes utbildningskapacitet torde, som framgår av det tidigare anförda, främst ligga på den kliniska sidan, enär patienterna på undervisningsklinikerna inte i alltför stor omfattning bör utnyttjas; för demonstrationer eller i annat studiesyfte. Undervisningen måste vidare kun- na inpassas i den sjukvård-ande verksamhet, som måste bedrivas på sjuk- huset, på sådant sätt, att den dagliga sjukvårdsrutinen i stort kan fortgå utan störningar. -

Vid bedömningen av hur man på lämpligaste sätt skall kunna tillgodose den kliniska undervisningens behov av sjukvårdsunderla'g för sin verksam- het är det en självklar utgångspunkt, att det förefintliga sj—ukvårdsbehovet skall vara utslagsgivande för organisationen. 'Ingen sjukvårdsavdelning m.m. vid ett undervisningssjukhus bör sålunda inrättas enbart på grund av undervisningsskäl. ' '

Det strider emellertid inte mot sagda grundregel, att man vid utbyggna— den av sjukvården planerar en organisation, som jämväl skall tillfredsställa undervisningen-s och forskningens behov, sam-t- att man' därvid tar hänsyn till de speciella krav, som ett rationellt ordnande- av undervasnmg kan ko'mi m'a at-t ställä. ' "m? ” "' ' ”i!

Det är inte möjligt att ange en principiell norm, varigenom man kunde direkt beräkna en läroanstalts maximala utbildningsresurser. Bedömning- arna måste härvidlag- göras utifrån de förutsättningar, som i varje särskilt fall föreligger. Man'kan också konstatera, att utvecklingen på sjukvårds- sidan under de senaste femton åren gjort det möjligt att i väsentlig grad öka utbildningskapaciteten vid befintliga lärosäten. Intagningsökningen till dekliniska ämnena vid nuvarande undervisningssjukhus har ökat från läs- året 1950/51 till läsåret 1963/64 på sätt som framgår av tabell 1:20. Samti- digt angives omfattningen av nybörjarintagningen i ifrågavarande ämnen vid realiserande av nu beslutade och planerade kapacitetsvidgningar.

Tabell 1: 20. Nybörjarintagningen i de kliniska ämnena vid befintliga lärosäten.

Årligt intag

Beslutat årligt 1963/64 intag (till medi—

' (till medicin- cin-kirurgiårets (Eiiååiiådååi' kirurgiårets kurser) g kurser)

1950/51

Uppsala universitet Akademiska sjukhuset .............. 50 80 86 Lunds universitet - Lunds lasarett och Malmö allmänna

- "sjukhus ........................... 66 90 180 Göteborgs universitet . . Sahlgrenska sjukhuset .............. _ 100 . '115-

Karolinska institutet Karolinska sjukhuset och serafimer- lasarettet ......................... 108 120 _ 160 . Umeå universitet . ' ' - — Umeå lasarett ..................... ' — . 1 40 , 60

Vid bedömningen av förutsättningarna att anordna klinisk utbildning får man jämväl ta hänsyn till pågående strukturförändringar inom sjukvårds- organisationen. Den kapacitetsvidgning, som nu diskuteras, kommer inte vid något lärosäte att beröra de kliniska ämnena förrän i slutet av 1960- talet eller i början av 1970—talet. Vid' samtliga sjukhus, som är eller kan tänkas bli undervisningssjukhus, pågår eller planeras omfattande utbygg- nader för att bl. a. anpassa sjukvårdsverksamheten med hänsyn till förvän- rtade framtida krav. Innan man därför behandlar förutsättningarna för ut- bildningsverksamhet på undervisningssjukhusen, kan det finnas anledning 'att informera om pågående utveckling inom sjukvårdsorganisationen.

I fråga om sjukvårdsorganisationen har nyligen beslut fattats om stora organisatoriska förändringar, som kommer att ge resultat i slutet av 1960- talet. Beredningen vill därvid peka på huvudmannareformern—a om den öpp- na vården och om mentalsjukvården. Jämlikt beslut av 1961 års riksdag (prop. 1961:181) har landstingskommunerna övertagit tjänsteläkarväsen— det den 1 juli 1963. 1963 års riksdag (prop. 1963: 171) föreslog, att lands-

3—413178

tingskommunerna vidare skulle övertaga statens mentalsjukvård m. m. den 1..januari 1967. Förhandlingar om. de ekonomiska villkoren för kom- munernas övertagande av mentalsjukvården har igångsatts. Härigenom skapas underlag för en samordning av den slutna såväl kropps- som men- talsjukvården med den öppna vården inom landstingsområdena- (motsva- rande)..Samplaneringen hör, framhålles- i propositionen om tjänsteläkar- reformen,— kunn-a medföra investeringsbesparingar samt möjliggöra ett ratio- nellt utnyttjande av personal och tekniska resurser. —

Karakteristiskt för sjukvårdens utveckling är den fortsatta och utökade specialiseringen samt inrättande av s. k. randspecial-iteter. En grund för planeringen av sjukvården i detta hänseende utgör beslut av 1960 års riks- dag ( prop. 1960: 159 ) med riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande m. m. De yttre faktorerna, sjukdomsfrekvensen och befolkningsunderlaget, har betonats inte minst i spörsmålet om specialiseringen inom sjukvården. Ju längre specialiserin'gen drivs, desto större upptagningsområde krävs som regel. Från denna utgångspunkt indelade regionvårdsutredningen (SOU 1958: 26) specialiteterna i länsspecialiteter och regionspecialiteter. Till de förra hänfördes sådana specialiteter, för vilka de nuvarande landstingskom- munerna med ett genomsnittligt befolkningsunderlag av ca 250 000 invånare kunde anses skapa goda förutsättningar för en rationell sjukvårdsorganisa- tion. Såsom länsspecialiteter räknas bl.a. öronsjukdomar, ögonsjukdomar, psykiatriska sjukdomar etc. Vissa mera exklusiva specialiteter krävde emel- lertid ett så stort befolkningsunderlag, att de måste organiseras för större områden för att en rationellt bedriven vård skulle kunna lämnas. För dy- lika s.k. regionspecialiteter, varav som exempel kan nämnas radioterapi, neurokirurgi, neurologi, plastikkirurgi m. fl., beräknade regionvårdsutred- ningen upptagningsområden med omkring en miljon invånare vara lämp- liga.

Enligt riksdagens rekommendationer är riket indelat i sju regionvårdsom- råden med regionsjukhus i Stockholm, (bl. a. karolinska sjukhuset), Göte- borg (Sahlgrenska sjukhuset), Lund—Malmö (lasarettet ,i Lund samt i be- gränsad utsträckning Malmö allmänna sjukhus), Uppsala (akademiska sjukhuset), Linköping (regionsjukhuset), Örebro (regionsjukhuset) samt Umeå (lasarettet).

Den koncentration av sjukvården, som regionsjukvårdsorb danisationen är ett uttryck för, kännetecknar även den övriga utvecklingen inom kropps- sjukvården. Det är en klar tendens till allt större befolkningsunderlag för normallasarettsvården, för vilken den hittills tillämpade normen varit 35 000—40 000 personer som minsta befolkningsunderlag. Utvecklingen av normallaslaretten (med minst en medicinsk och en kirurgisk klinik samt enlröntgenavdelning) går-även mot en ytterligare differentiering i första hand genom tillkomsten av barn- och kvinnokliniker. Enligt medicinalsty- relsens mening finns det anledning ompröva det berättigade att bibehålla

67 en del av de mindre lasaretten. På mindre'ort'er kunde dessa enligt "styrel- sen lämpligen ersättas med läkarstationer med ett visst antal vård- och ob- servationsplatser. De förbättrade kommunikationsförhållandena gynnar, anser styrelsen, denna utveckling. ' Utvecklingen mom mentalsjukvården synes i motsats härtill karakterise- rad av en decentralisering. Enligt av mentalsjukvårdsdelegationen uttalade principer i betänkandet »Mentalsjukvårdens planering och organisation» (SOU 1958: 38) vore en spridning av ment-alvårdsenheterna eftersträvans- värd. Liksom det ansetts rimligt och lämpligt att sprida kroppssj'ukVård'en genom att inom de flesta landstingsområden bygga mer än ett lasarett, är det enligt delegationen rimligt och lämpligt att försöka åstadkomma en god psykiatrisk service genom inrättande av flera centra för mentalsjukvården. I den sjukvårdsplanering, O' som pågår, följer man dessa riktlinjer samt" för- söker därjämte samordna de decentraliserade ment-falsjukvårdsenheteina med lämpliga kroppssjukvårdsenheter. - . Beredningen kommer att i sin redogörelse för de olika alternatiVen till intagningsökning relativt noggrant redogöra'för den långsiktiga Sjukvårds- planeringen inom respektive sjukvårdsområden samt'sätta denna i-rela- tion till befolkningsutvecklingen m. m. inom området. Enligt beredningens mening är dessa uppgifter av stor betydelse, när det gäller bedömningen'av de framtida förutsättningarna för läkarutbildning på sjukhusen'.' ' Parallellt med nämnda yttre organisatoriska utveckling pågår-eeh”- inre strukturrationalisering inom sjukhusen. Mot bakgrund av den ökade me'- dicinsk-a specialiseringen och den medicinska teknikens utvecklin-g-isamt med hänsyn till den förväntade personal- och kostnadsutvecklingen plane- ras;sj _ukvården på de-nya sjukhusen komma att intensifieras i en större ut'- sträckning än tidigare. Man strävar efter att koncentrera verksamheten för de kliniker och avdelningar, som i fråga om personella eller tekniska resur- ser har likartade krav. På detta sätt har blocktänkandet växt fram 'sa'nit förslagen 0111 att inrätta särskilda för flera kliniker gemensamma avdelning— ai för bl a. intensivvård och akutmottagning. = , ' % -? - ' Nytänkandet inom sjukhusvården har vidare lett till 'en differentiering av vårdformerna med hänsyn till de vårdbehov, som i varje särskilt fall fö- religger. Förutom särskilda akutavdelningar och intensivvårdsavdelningar planeras på sjukhusen lättvårdsavdelningar av skilda typer vid sidan om de normala s. k. intermediärvärdavdelningarna. Som ett led i strävan att ytter- ligare minskaevårdtidema och därmed intensifiera sjukvården planeras vi- dare förstärkta resurser för poliklinikernas och den övriga öppna sjukvår— dens verksamhet samt tillskapandet'av vårdformer' utanför sjukhusetipaå tienthotell, långtidsvårdsj ukhus etc.). Den strukturrationalisering, som sålunda äger rum- inom sjukvården, kommer naturligtvis även att kunna påverka den kliniska undervisningen på undervisningssjukhusen. Det kan därför inte vara rimligt att' bedöma

den kliniska utbildningskapaciteten på en framtida undervisningsklinik efter samma normer, som man tidigare använt. Då patientgenomström- ningen på en undervisningsklinik ökar dels som en följd av en koncentra- tion av sjukvården, dels ock som följd av en tillämpning av den s. k. pro— gressiva vårdens principer, bör även utbildningskapaciteten kunna vidgas. Detta skapar, anser beredningen, underlag för en ytterligare vidgning av läkarutbildningskapaciteten vid de befintliga undervisningssjukhusen i Uppsala, Stockholm och Umeå utöver vad beredningen tidigare (bl. a. i be- tänkandet »Program för ökad läkarutbildning») ansett vara möjligt.

Den förändrade sjukvårdsverksamheten inom sjukhusen torde dock kom- ma att förutsätta vissa ändringar i undervisningens uppläggning. Sålunda bör för medicine kandidaternas tjänstgöring i de kliniska huvudämnena poliklinikresurserna utnyttjas i större utsträckning än hittills liksom även andra vårdformer utanför sjukhusen. På poliklinikerna torde en icke ovä— sentlig del av den diagnostiserande verksamheten komma att vara förlagd och på enheter utanför sjukhusen torde komma att bedrivas olika former av efterbehandling, t. ex. postoperativ behandling. Erfarenhet från dylik verksamhet är enligt beredningen av betydande värde för en allsidig läkar— utbildning.

Nämnda synpunkter står i överensstämmelse med uttalanden av 1948 års läkarutbildningskommitté, vars förslag i läkarutbildningen (SOU 1953: 7) låg till grund för den av statsmakterna år 1954 fastställda nu gäll-ande me- dicinska studieordningen. Kommittén underströk betydelsen av att polikli- nikernas material utnyttjades i undervisningen och framhöll, att tyngd- punkten vid undervisningen härvidlag borde förläggas till den öppna vår- dens centrala frågeställningar, varigenom en för undervisningen i dess hel- het betydelsefull motvikt mot den slutna vårdens speciella problem kunde ernås.

Beredningen räknar med att det skall vara möjligt att inom ramen för nuvarande studieordning genomföra nämnda förändringar i undervis— ningen, betingade av pågående strukturration'alisering inom sjukvården. Härför torde emellertid krävas att den kliniska undervisningen omlägges i riktning mot en mer intensifierad undervisning med ökat lärarengage- mang, framför allt på handledarnivån. Beredningen förutsätter, att man i de diskussioner, som pågår om lärarorganisationen i de kliniska ämnena, beaktar dessa problem och att man vid den tidpunkt, då inrättande av nya lärartjänster för den ökade läkarutbildningen är aktuellt, vidtager en sådan omstrukturering av personalorganisationen, som på grundval av då före- liggande erfarenheter bäst kan anses tillgodose undervisningens krav.

De nya sjukhus, som kan komma ifråga som undervisningssjukhus måste ha ett tillräckligt antal specialavdelning—ar för att fullständig klinisk utbild- ning skall möjliggöras. Visserligen motsvarar inte alla regionspecialiteter

fristående ämnen i licentiatutbildningen. Det är emellertid väsentligt, att utbildningen i ett kliniskt ämne, t. ex. i kirurgi, kan kompletteras med översiktsföreläsningar och demonstrationer även inom ifrågavarande ämnes randdiscipliner, t. ex. i plastikkirurgi och thoraxkirurgi. För forskningen är det också väsentligt, att vid en medicinsk läroanstalt tillgång finnes till så- väl det patientmaterial som de tekniska och personella resurser, som följer med ett högt differentierat sjukhus.

Av det nyss sagda framgår, att de enda sjukhus utanför de nuvarande undervisningsorterna, som kan komma ifråga som självständiga undervis- ningssjukhus är sjukhusen i Linköping och Örebro, vilka båda för när- varande utbygges till regionsjukhus för var sitt regionområde.

lnom Stor—Stockholms-området finnes och planeras stora och rikt diffe- rentierade sjukhus, som, även om de i formell mening inte är regionsjuk— hus, kunde tänkas komma i fråga som självständiga undervisningssjukhus. Beredningen kommer därför att i ett särskilt avsnitt diskutera förutsätt— ningarna att utnyttja de planerade sjukhusen Huddinge sjukhus och Enske- dedalens sjukhus samt de befintliga sjukhusen Danderyds lasarett och Södersjukhuset för läkarutbildningsändamål. Av betydelse i detta sam— manhang är att om ett eller flera av nämnda sjukhus i Stockholmsområdet ianspråktages för läkarutbildning, undervisningen och forskningen på det eller de nya sjukhusen kan vid behov repliera på det mycket högspeciali- serade karolinska sjukhuset.

Vad som nyss diskuterats har rört frågan om självständiga undervis- ningssjukhus. Helt annorlunda kommer det att ställa sig, om man dryftar förutsättningarna att utnyttja ett andra sjukhus resurser för att förstärka och komplettera sjukvårdsunderlaget för den kliniska undervisningen vid ett lärosäte. I det följande kommer att behandlas möjligheterna att som för— stärkning till den kliniska undervisningen utnyttja ett andra undervis- ningssjukhus.

Avsikten med undervisningen i de kliniska ämnena under grundutbild- ningen är att bibringa de studerande såväl goda teoretiska kunskaper som praktisk övning i de gängse undersöknings- och behandlingsmetoderna. Denna senare utbildning sker som tidigare nämnts dels under tjänstgöring på avdelningar, dels ock under polikliniktjänstgöring. I vissa fall tillkom- mer också praktiskt arbete vid assistenttjänstgöring.

För undervisningens behov måste sålunda i vissa examensämnen finnas såväl vårdavdelningar som polikliniker (exempelvis för de kliniska huvud- ämnena medicin, kirurgi, psykiatri och pediatrik samt för specialämnet obstetrik-gynekologi). I övriga examensämnen (övriga kliniska Specialäm- nen, t. ex. oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi och dermato-venereologi) tor— de huvuddelen av den praktiska undervisningen kunna ske på basis av det polikliniska materialet. Inneliggande patienter från vårdavdelningarna be- höver därvid i huvudsak endast utnyttjas för demonstrationer. Elevantalets

storlek-i dessa senare ämnen blir således vad gäller den praktiska tjänstgö- ringen i första hand beroende av poliklinikmaterialets omfattning och av möjligheterna att utnyttja detta material i undervisningen.

Erfarenheterna har visat, att begränsningen i ett undervisningssjukhus utbildningskapacitet huvudsakligen ligger i de ämnen, där den praktiska tjänstgöringen är förlagd till vårdavdelningarna, dvs. i de kliniska huvud- ämnena och obstetrik-gynekologi. I övriga kliniska Specialämnen tillåter vanligtvis poliklinikverksamhetens omfattning ett större årligt intag stu- derande; detta även beroende på att studenterna här kan fördelas på ett stör- l 1e antal kurser. -

Man har sedan länge, i den mån tillfälle erbjudits, utnyttjat möjligheten att vid ett lärosäte förstärka undervisningen i de kliniska huvudämnena och obstetrik-gynekologi genom att för fullständig undervisning i dessa ämnenianspråktaga sjukvårdsresurser utanför det egentliga undervisnings- sjukhuset samtidigt som undervisningen i de kliniska specialämnena helt ; kunna-t koncentreras till huvudsjukhuset. _Så har-förhållandet varit i Stock,- holm,-där man för—undervisningeni nämnda ämnen utnyttjat utöver karo- linska sjukhuset jämväl serafimerlasarettet, Sabbatsbergs sjukhus och ; KronprinsessanLovisas barnsjukhus. Vid universitet i Lund har man på motsvarande sättvid undervisningen i vissa kliniska huvudämnen fördelat i de studerande mellan lasarettet i Lund och Malmö allmänna sjukhus. I ' Göteborg kommer vidare enligt framlagt förslag förutom Sahlgrenska sj uk- huset även ett planerat nytt sjukhus _ Östra sjukhuset _ att utnyttjas för utbildning i bl. a. kliniska huvudämnen.

Med hänsyn till behovet av integration i undervisningen är. utbildning5u organisationen på det andra undervisningssj ukhuset i Stockholm och Lund samt planeras den bli i Göteborg förstärkt i samma grad .som på huvud- sjukhuset med akademiska organisationer ikliniskt laboratoriediagnostiska ämnen såsom klinisk kemi och klinisk fysiologi samt i röntgendiagnostik och patologi. En viss del av den propedeutiska utbildningen är även, t. ex. vid universitetet i Lund, placerad på det andra sjukhuset.,

Vad, ovan,-sagtsom det andra undervisningssjukhuset innebär på intet sätt, __att undervisningen och forskningen på detta sjukhus är. osjälvstän- digailför-hållande till huvudsjukhuset. Även sjukvårdsmässigtär de båda sjukhusen helt fristående och står- t. ex. i Lund och Malmö under skilda huvudmän. .

Det kan enligt beredningens mening finnas anledning att även i den fort— satta utbyggnaden av den medicinska utbildningsorganisationen beakta möjligheterna av en sa1n01 dnjng av två undervisningssjukhus resurser. Be- redningen kommer vid sin behandling av förutsättningarna för ökad läkar— utbildning på de skilda orterna att beröra förutsättningarna härvidlag. Samma lösning, som angivits ovan, kan teoretiskt komma att erbjudas i Stockholm (mellan klinikenhet III och klinikenhet IV). 1 Uppsala torde,

som kommer att beröras i det följande, möjlighet föreligga att på ett annor- lunda sätt utnyttja ett andra sjukhus för läkarutbildning.

Om ett andra undervisningssjukhus skall utnyttjas för fullständig un- dervisning i ett begränsat antal ämnen, bör även detta sjukhus ha en storlek, som motiverar inrättande av de akademiska organisationer, som därvid kan bli aktuella. Sjukhuset bör vidare vara placerat på ett icke alltför långt avstånd från huvudsjukhuset och från de propedeutiska och eventuellt även teoretiska institutioner, varpå sjukhuset i framför allt forskningshänseende skall repliera. Avgörande för på vilket avstånd från huvudsjukhuset det andra sjukhuset kan vara placerat blir vidare bl. a. beroende av i vilken omfattning undervisning skall meddelas på båda sjukhusen under. samma period.

Beredningen kommer att i ett senare avsnitt behandla möjligheten att utnyttja ett andra sjukhus på annorlunda sätt änovan angivits för att för- stärka sjukvårdsunderlaget för undervisningen i medicin och kirurgi i Upp- sala. I Uppsala planeras nämligen uppförande av ett mindre sjukhus i sta- den, vilket tänkes bli placerat på kort avstånd från akademiska sjukhuset. Det nya sjukhuset, som skulle tillkomma för att tillgodose Uppsala—områ- dets växande behov av sjukhusvård i allmän medicin och allmän kirurgi liksom i röntgendiagnostik, planeras bli av normallasarettskaraktär och sjukvårdsmässigt verka som ett satellitsjukhus till det högspecialiserade akademiska sjukhuset. Enligt beredningens meningvore tillgång till nämn- da normallasaretts sjukvårdsresurser av stort värde för grundutbildningen "av läkare. Beredningen räknar dock med att —— om ett dylikt sjukhus ian- språktages för läkarutbildningsändamål — detta endast skall behöva utnytt- jas för en viss del av kandidaternas praktiska tjänstgöring under grund- kurserna i respektive ämnen. Huvuddelen av den praktiska tjänstgöringen liksom övrig undervisning beräknas vara förlagd till huvudsjukhuset. En- ligt denna lösning skulle behov icke föreligga av fullständigt akademiska organisationer' 1 de aktuella ämnena på satellitsj ukhuset.

Det säger sig självt, att ett utnyttjande av ett andra undervisningssjuk- hus för kandidaternas tjänstgöring under grundkurs på sätt som ovan an- givits endast kan vara möjlig, om det andra sjukhuset ligger relativt nära huvudsjukhuset. * '

5. Ökad läkarutbildning i Uppsala

5,1 . Inledning

1963 års universitets- och högskolekommitté uppdrog i inledningsskedet av sitt arbete åt läkarutbildningsberedningen att utreda förutsättningarna att anordna permanent läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Uppsala

enligt följande alternativ

a) ett intag av 120 nybörjare i de ”teoretiska ämnena och av 115 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena samt

b) ett intag av 190 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 115 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena. För att alternativet b) skulle kunna komma ifråga förutsattes, att ut- bildningsplatser i de propedeutiska och kliniska ämnena för ca 70 nybör- jare årligen kunde anordnas vid annat lärosäte.

Beredningen fann, som senare kommer att redovisas, anledning att under pågående utredningsarbete i avseende på intagningsstorlekarna göra smärre avsteg från 1963 års universitets- och högskolekommittés direktiv. Avste- gen utgör dels att beredningen i stället för ett lägre intagsalternativ (a) och ett högre alternativ (h) presenterar två alternativ för vardera av intag- ningsnivåerna, dels ock att beredningen ökat intagningen studerande enligt de således två högre alternativen med hänsyn till att beredningen i annat sammanhang funnit det lämpligt att räkna med ett årligt intag av ca 84— 86 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena vid de övriga läro— säten, som kunde komma ifråga för nu aktuell överflyttning av studenter.

Beredningen kommer således att redovisa förutsättningarna vid medi- cinska fakulteten i Uppsala att permanent öka läkarutbildningen enligt föl— jande fyra ökningsalternativ, benämnda U(Uppsala)-A, U-B, U-C och U-D.

U-A: intag av 110 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 106 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena, U-B: intag av 124 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 120 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena, U—C: intag av 196 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 106 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena samt U-D: intag av 210 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 120 nybörjare i

de propedeutiska och kliniska ämnena.

För att alternativen U-C och U-D skall kunna ifrågakomma förutsättes, att utbildningsplatser i de propedeutiska och kliniska ämnena kan anordnas vid annat lärosäte för ca 85 nybörjare årligen.

Beredningen har räknat med en avgång under de två första studieåren av fyra elever årligen enligt de två lägre alternativen samt av sex elever årli- gen enligt de två högre alternativen. Beredningen vill hänvisa till vad be- redningen i denna fråga anfört i kapitel 4.

I det följande redovisar beredningen först nuvarande utbildningsläge samt föreliggande planer på utbyggnad av medicinskt teoretiska institutio- ner och kliniker samt av övrig sjukvård av intresse för ökad läkarutbildning. Därefter presenterar beredningen de allmänna förutsättningarna för ökad läkarutbildning i Uppsala samt redovisar de skilda alternativen till intags- ökning, redogör för byggnadsmässiga in. in. förutsättningar för ökning i de teoretiska, propedeutiska och kliniska ämnena samt anger, vilka personella m.fl. förstärkningsåtgärder, som erfordras för realiserande av de olika in- tagsalternativen. Slutligen presenteras kostnaderna härför.

5.2. Nuvarande utbildningsläge med föreliggande planer på utbyggnad av medicinskt teoretiska institutioner och kliniker samt av övrig sjukvård av intresse för ökad läkarutbildning

För närvarande intages 90 nybörjare årligen i de teoretiska ämnena i Upp- sala. I de propedeutiska och kliniska ämnena har tidigare intagits 80 ny- börjare årligen, men enligt beslut av 1961 års riksdag (prop. 1961:108) skall ifrågavarande utbildningskapacitet ökas till ett intag av 86 nybörjare årligen. Denna ökade intagning har fr. o. m. vårterminen 1964 påverkat de propedeutiska ämnena samt kommer fr. o. m. vårterminen 1965 att påverka de kliniska ämnena.

För undervisningen i de teoretiska ämnena disponeras institutionsbygg- nader dels i kvarteret Munken, där anatomi, histologi och medicinsk gene- tik har lokaler, dels i det intilliggande kvarteret Fågelsången, där en insti- tution för fysiologi och medicinsk fysik är belägen, dels ock i kvarteret Blåsenhus, där patologi, bakteriologi och virologi är inrymda i en byggnad samt medicinsk kemi och farmakologi i en annan byggnad.

Institutionsbyggnaderna i kvarteren Munken och Fågelsången är gamla och starkt nedslitna. Institutionerna i kvarteret Blåsenhus är byggda för mindre än 30 år sedan men är inte dimensionerade för nuvarande utbild— ningskapacitet. Önskemål har därför sedan länge framförts om ny— och till- byggnader för medicinska fakultetens teoretiska institutioner.

Enligt förslag till utbyggnadsplan för Uppsala universitet, framlagt av byggnadsstyrelsen i juli 1963, bör de medicinskt teoretiska institutiouerna i kvarteren Munken och Fågelsången — anatomi, histologi, medicinsk gene-:

tik och fysiologi med medicinsk fysik _ ersättas med nybyggnader. För detta ändamål har anvisats mark på Artillerifältet och projektering pågår av en första utbyggnadsetapp, inrymmande lokaler för fysiologi och medi- cinsk fysik om sammanlagt 3 700 m2 nettogolvyta. Härutöver räknas med att till Artillerifältet i en andra utbyggnadsetapp, innan uppförande av ny— byggnader för anatomi och histologi blir aktuellt, skall överflyttas de medi- cinsk-kemiska, farmakologiska och mikrobiologiska institutionerna, varvid till den senare eventuellt även skall knytas den naturvetens-kapliga-mikro— biologiska undervisningen och forskningen. Fakulteten har till byggnads- styrelsen överlämnat förslag till lokalprogram för nyssnämnda institutio- ner. Förslagen, som avser' en medicinsk kemisk institution om 4590 in"-' nettoyta, en farmakologisk institution om —3 405 m2 nettoyta samt en mikro- biologisk institution om 5 595 m2 nettoyta (inklusive allmän mikrobiologi) är för närvarande föremål för granskning av berörd lokalprogramkommitté.

På Artillerifältet synes enligt byggnadsstyrelsens förslag till. utbyggnads— plan förutsättningar jämväl föreligga att uppföra lokaler för farmaceutiska institutet -—- om en förflyttning av institutet till Uppsala bleve aktuell.

För de patologiska institutionernas vidkommande räknas med att dessa skall kvarligga i kvarteret Blåsenhus. Programmeringsarbete pågår för en tillbyggnad till de patologiska institutionerna, inrymmande även lokaler för rättsmedicin. . '

Nuvarande institutionsbyggnad för medicinsk kemi och farmakologi räk- nas enligt byggnadsstyrelsens utbyggnadsplan bli utnyttjad för hygien och medicinsk genetik. Till kvarteret Blåsenhus torde även i mån av behov bl.a. kliniska forskningslaboratorier och en rättspsykiatrisk klinik kunna för- läggas.

Vad gäller de kliniska ämnena pågår för närvarande en utbyggnad av aka- demiska sjukhuset i enlighet med av riksdagen och Uppsala läns landsting är 1958 antagen generalplan. Akademiska sjukhuset utgör regionsjukhus för'Uppsala-regionen — omfattande Uppsala län, mellersta och östra de- larna av Västmanlands län, hela Kopparbergs och Gävleborgs län, södra och mellersta delarna av Västernorrlands län samt hela Jämtlands län -—- med ett beräknat befolkningsunderlag år 1970 av omkring 1 250000 invånare samt är centrallasarett för Uppsala län, som har 170 000 invånare. Sjukhu- sets centrala upptagningsområde för normallasarettsspecialiteterna medicin och kirurgi omfattar förnärvarande en befolkning av ca 110 000 personer (inom den s. k. mellersta regionen). Till detta sjukhusets upptagningsom- råde bör emellertid även läggas länets-norra region med ca 30 000 invånare.

I länet finnes utöver akademiska sjukhuset i Uppsala Enköpings lasarett med för närvarande 200 vårdplatser, fördelade på specialiteterna medicin, kirurgi, obstetrik och långvarigt kroppssjuka samt med serviceavdelningar i röntgen och klinisk kemi. - *-

Genom ovannämnda utbyggnad, som är betingad såväl av sjukvårdens och då främst regionsjukvårdens som undervisningens och forskningens behov, beräknas vårdplatsantalet på akademiska sjukhuset öka från för närvarande ca 1 100 till ca 1 600 platser. Vissa i utbyggnadsprogrammet ingående byggnader är redan uppförda eller är under uppförande. Sålunda kan nämnas, att en barnpsykiatrisk klinik år 1961 flyttade in i nya lokaler (byggnadskostnader: 2,46 milj. kronor i 1957/58 års byggnadsprisläge). Härigenom förbättrades även förhållandena för vuxenpsykiatrin genom att hela dess klinikbyggnad blev tillgänglig för denna specialitet. För den me- dicinska kliniken har vidare uppförts en nybyggnad, som blev färdig 1962 (kostnad: 7,92 milj. kronor i 1958/59 års prisläge). I samband med att sist- nämnda klinikbyggnad togs i bruk fick sjukhusets neurologiska. och der- matolo—venereologiska kliniker ökade utrymmen. För en nyinrättad neuro- kirurgisk klinik, som kunde tagas i bruk år 1962, har provisoriska: lokaler anordnats (kostnad: 1, 5 milj. kronor i 1958 års prisläge). Ny köksanlägg— ning och matsal togs slutligen i bruk 1962 (kostnad. 6,16 milj. kronor i 1959/60 års prisläge). , - '-

Uppförande pågår för närvarande av en förstavetapp av dens. k. central- längan med en laboratorieflygel, inrymmande bl'. a. lokaler för kliniskfy- siologi och röntgendiagnostik (beräknad kostnad: 17,12 milj. 'kronor .i 1961/62 års prisläge). Genom uppförande av nu aktuell del av centralläng— an kommer även nya mottagningslokaler för medicin att kunna anordnas. Nämnda byggnadsåtgärder beräknas bli avslutade under innevarande år. Vidare är en infektionsklinik under uppförande (beräknad kostnad: 7,57 milj. kronor i 1961/62 års prisläge). Denna beräknas kunna tagas i bruk år 1965 och avses därvid ersätta landstingets nuvarande epidemisjukhus, som därefter tänkes helt bli utnyttjat för långtidsvård. Arbete pågår vidare med uppförande av en'radioterapeutisk klinik' samt om—' och tillbyggnad av öron- kliniken (beräknad kostnad: 28,76 milj. kronor i 1961/62 års prisläge). Dessa arbeten beräknas vara avslutade år 1967. Härigenom kommer även kvinnokliniken att erhålla ökat antal vårdplatser i allmän gynekologi, då vården av en del av det gynekologiska klientelet kommer att kunna över- flyttas till den gynekologiska avdelningen på den radioterapeutiska kliniken.

Den pågående utbyggnaden-av akademiska sjukhuset kommer även. att skapa förbättrade förhållanden för den plastikkirurgiska kliniken,- som kommer att erhålla ökat vårdplatsantal, och för ögonkliniken, som kommer att få-vidgade såväl slutna— som öppnavårdsresurser.

Nuvarande vårdplatsantal och framtida vårdplatsantal pä akademiska sjukhuset efter det att nu pågående utbyggnadsarbeten avslutats (år 1969) redovisas i tabell 1: 21.

Planerna för den därpå fortsatta utbyggnaden av akademiska sjukhuset är "för närvarande föremål för översyn. Ett reviderat generalplaneförslag torde komma att framläggas under vinterhalvåret 1964——1965. Enligt vad

Tabell 1: 21. Nuvarande vårdplatsanial på Uppsala akademiska sjukhus och planerad ökning av vårdplatserna fram till 1969 samt antal poliklinikbesök år 1962

Ant. vård- Pitaneåaå Öka. i Ant. poli- Belgian-[ Specialitet (motsv.) platser an 1' tv r ' platsant. ' klinikbesök sju " " . 1/10 1963 23 5" är år (1962) ang" 0?) r 1969 med X Internmedicin. . . . . . 152 152 — 21 000 (X)1 Kardiologi ..... . . 20 20 _ _ X Med. urologi. . .' . . . _ 16 _ _ X Barnmedicin ......... 73 73 _ 4 000 Avd. för barn med gp?) 20 20 _ _ Allmän kirurgi ....... 144 144 _ 40 000 (X)3 Barnkirurgi .......... 22 22 _ _ X Thoraxkirurgi ....... 50 50 _ _ X Plastikkirurgi ........ 35 67 1967_68 _ X Neurokirurgi ........ 25 25 _ _ X Ortopedi ............ 40 40 _ 10 000 Kvinnosjukdomar: Gynekologi ........ 91 914 1967 12 000 Obstetrik ......... 74 74 _ _ Radioterapi ......... 26 88 1967 _ X Ögonsjukdomar ...... 30 52 19665 19 000 Öronsjukdomar ...... 60 60 _ 26 000 Lungsjukdomar ...... 77 77 _ 13 0005 Neurologi . . . . ....... 25 50 1964 — X Dermatologi ......... 25 50 1964 10 000 X Psykiatri ............ 99 99 _ 11 000 Baan och ungdoms- psykiatri. . . . ;" ..... 35 35 _ 800 Infektionssjukdomar.. : — 74 1965 _ Summa 1 123 1 379 Anmärkningar

1 Gäller reumatologi. ” Internatavdelning på Folke Bernadottehemmet. 3 Gäller kirurgisk urologi. * Genom utökning av den radioterapeutiska klinikens vårdplatsantal kan vissa patienter, som f. n. vårdas på den gynekologiska kliniken överföras till den radioterapeutiska kliniken, varför antalet platser för allmän gynekologi ökar på kvinnokliniken (ca 25 platser). 5 Tidpunkten preliminär. ” Dispensär exkl. skärmbildsundersökningar.

beredningen inhämtat diskuteras därvid för den fortsatta framtida utbygg- naden'ett förslag, innebärande att denna utbyggnad skall komma att ge- nomföras i tre etapper. I den första etappen tänkes lokaler bli anordnade för de kirurgiska specialiteterna, inklusive centraloperationsavdelning och mottagningsavdelning, för den röntgendiagnostiska laboratorieverksamhe- ten samt för vissa övriga för sjukhuset gemensamma ändamål. Kostnaderna för denna etapp har preliminärt beräknats till storleksordningen 80 milj. kronor. I denna etapp ingående kliniker beräknas kunna tagas i bruk tidi- gast år 1970. "gy.!

1 en andra etapp tänkes nya lokaler för kvinnosjukvårdentsamt för barn- och neurologisjukvården bli anordnade. Kostnaderna härför uppskattas preliminärt till i storleksordningen 30—40 milj. kronor.

I den tredje etappen planeras lokaler för forskning, service samt even- tuellt för vissa internmedicinska specialiteter. Samtidigt beräknas rehabi- literingsvården kunna beredas ändamålsenliga lokaler. I anslutning härtill torde även lokalfrågan för socialmedicin kunna lösas. Några kostnadsangi- velser för ifrågavarande tredje utbyggnadsdel har ännu icke presenterats.

Utöver akademiska sjukhuset finnes i Uppsala följande övriga sjukvårds- resurser av eventuellt intresse för läkarutbildning, vilka för närvarande icke är ianspråktagna för undervisnings- och fors-kningsändamål, nämli- gen Diakonissanstalten Samariterhemmets sjukhus samt Tunåsens sjukhus, Östra paviljongen vid epidemisjukhuset, Vattholma sjukhem och Norra sjukhemmet, som användes för långtidssjukvård. Sistnämnda fyra sjukhus har för närvarande 293 vårdplatser, varav 128 vårdplatser finnes på Tun- åsens sjukhus. Genom pågående tillbyggnader beräknas under år 1964 ytter— ligare 128 vårdplatser tillkomma på Östra paviljongen och Tunåsens sjuk- , hus. När infektionskliniken år 1965 står färdig, kommer härtill ca 100 vård- platser på Epidemisjukhuset att tillföras långtidssju—kvården.

Samariterhemmets sjukhus i Uppsala är beläget inom Uppsalas centrala stadsdel och på ett gångavstånd av ca 1 km från akademiska sjukhuset. Det omfattar för närvarande en medicinsk avdelning med 37 vårdplatser och en kirurgisk avdelning med 50 vårdplatser, innefattande 11 platser in— tensivvård, vartill kommer en röntgendiagnostisk och radioterapeutisk av- delning. Till sjukhuset är även knutet en sjuksköterskeskola med ett intag av 50 elever årligen samt ett nervsjukhem med 25 platser. Konsultverksam- het bedrives vid sjukhuset i psykiatri, kvinnosjukdomar, ögonsjukdomar samt öron-, näs- och halssjukdomar. -

Sämariterhemmets sjukhus mottager patienter från Uppsala läns lands— ting, Stockholms läns landsting och Västmanlands läns landsting. Jåmlikt avtal mellan Uppsala läns landsting och Diakonissanstalten Samariterhem- met, upprättat 1961, ställer landstinget driftbidrag till sjukhusets förfo- gande, motsvarande antalet vårddagar för patienter för länet i förhållande till hela antalet vårddagar för kroppssjukhuset. Enligt avtalet utser Upp- sala läns landsting vidare en representant att tillsammans med en repre— sentant för vartdera av övriga berörda landsting och tre representanter från Diakonissanstalten utgöra ett sjukhusutskott, till vil-ket ärenden rörande sjukhusets drift hänskjutes för yttrande och förslag. Härutöver stadgas bl. a., att ett nära samarbete skall förekomma mellan Samariterhemmet och akademiska sjukhuset, varvid förutsättes, att Samariterhemmets sjukhus medverkar i arbetet för att minska väntetiderna för patienter vid akade— miska sjukhuset och att endas-t sådana vårdfall mottages på sjukhuset, för vilka Samariterhemmets kroppssjukhus har personella och tekniska re- surser.

För närvarande utnyttjas och bekostas vårdplatserna på Samariterhem-

mets, sjukhus till 88 procent av Uppsala läns landsting, till 9 procent av Stockholms läns landsting och till 3 procent av Västmanlands läns lands- ting.

Nuvarande avtal mellan Uppsala läns landsting och Diakonissanstalten utgår den 31/12 1966. Vid diskussionerna om nytt avtal kan frågan komma att aktualiseras, att Samariterhemmets sjukhus enbart skall utnyttjas för sjukvårdsändamål av Uppsala läns landsting och _ i begränsad utsträck- ning _ Stockholms läns landsting.

Samariterhemmets sjukhus är gammalt och nedslitet. Sjukhuset har ny- ligen blivit föremål för en byggnadsmässig upprustning (kostnad ca 0,4 milj'. kronor). Sjukhuset torde dock enligt vad beredningen inhämtat i dess nuvarande utformning inte på längre sikt motsvara de krav, som sjukvår- den kan komma att. ställa.

Frågan om Samariterhemmets sjukhus framtid blir emellertid, har be— redningen erfarit, beroende av-hur Uppsala läns landsting kommer att lösa behovet av ytterligare sjukvårdsplatser av normallasa'rettskaraktär i'medi- cin och kirurgi för'mellersta och norra landstingsområdena. 'Den förväntade befolkning-sutvecklingen inomxområdena, innebärande en ökning av befolk- ningstalet till ca 170 000 år 1975, torde komma att erfordra tillskapande av ytterligare. vårdplatser i medicin och kirurgi, vilka platser inte under en överskådlig framtid anses kunna bli anordnade på akademiska sjukhusets område—på, grund av utrymmesskäl. En tänkbar revidering av länsgränsen mot Stockholms län kan även möjliggöra, har—det anförts, att upptagnings— området'ökar, vilket understryker behovet av ytterligare vårdplatser.

.Frågan om Samariterhemmets. sjukhus utbyggnad har utretts inom Upp- sala läns landsting. Utredningen har därvid funnit, att möjligheter synes föreligga att,-inom det tillgängliga markområdet om ca 1,65 har (innefat— tandeen av Uppsala stad upplåten skoltomt) med tillgodoseende av enfor- derliga- grönområden och parkeringsutrymmen utbygga nuvarande Samari— terhemmets sjukhus. Utredningen har föreslagit, att i en-första etapp skall uppföras en tillbyggnad för kirurgiska och medicinska mottagningar, rönt- genavdelning, laboratorium, fem vårdavdelningar med vardera 29 vårdplat- ser samt diverse övriga erforderliga lokaler. l nuvarandesjukhusbyggnad skall därvid även fortsättningsvis stå till förfogande operationsavdelning, intensivvårdavdelning med 10 vårdplatser, två vårdavdelningar med vardera 38 vårdplatser och konsultavdelningar. Ett realiserande av nämnda förslag skulle innebära, att sjukhusets sammanlagda vårdplatsantal skulle uppgå till 231 vårdplatser.

Ett färdigställande av nu angiven utbyggnadsetapp kan enligt utredning— en ske tidigast, hösten 1968. Kostnaden. för utbyggnaden omfattande en byggnadsvolym av ca. 50 000 in3 har preliminärt beräknats till ca 15 milj. kronor.

Utredningen har vidarefunnit, att därest det nuvarande sjukhuset i en

( !

79 andra etapp skulle ersättas med nybyggnad, kan däri inrymmas'ca 145 vårdplatser på fem avdelningar, varefter sjukhusets totala platsantal skulle uppgå till ca 290 vårdplatser. Denna utbyggnad är även preliminärt kost- nadsberäknad till 15, 0 milj. kronor. En utbyggnad av Samariterhemmets sjukhus' 1 full omfattning synes enligt utredningen täcka vårdbehovet inom länet fram till år 2000.

Utredningen har även diskuterat möjligheten att uppföra en nytt sjuk- hus på helt annan plats inom' Uppsala stad. Utredningen framhåller, 'att detta alternativ givetvis kan ge större frihet ifråga om planlösning och större utbyggnadsmöjligheter men kräver å andra sidan *större kapitalinsats vid första etappens genomförande. Under alla förhållanden bör dock en— ligt utredningen markfrågan för ett nytt lasarett inom staden snarast utre— das och markområde reserveras.

Uppsala läns landsting beslöt vid urtima möte i ”april 1964 på grundval av nämnda utredning att i princip uttala sig för en första utbyggnad av akutsjukvårdsplatser m. 111. vid Samariterhemmet med utnyttjande av där redan befintliga sj ukvårdsresurser och sjuksköterskeskola. Med hänsyn till de diskussioner, som läkarutbildningsberedningen haft med bl.? a; 'medi— cinska fakulteten om möjligheterna att jämväl utnyttja de planerade'sjuk- vårdsresurserna för läkarutbildning, beslöt landstinget medgiva, ätt-"depla- nerade sjukvårdsplatserna vid Samariterhemmet finge utnyttjasi'för kli-— nisk undervisning för läkarstuderande under förutsättning, att='överens- kommelse kunde träffas mellan staten och landstinget om statsbidrag 'till såväl investerings- som driftkostnaderna. Landstinget uppdrog vidare åt sitt förvaltningsuts—kott att jämte hälso- och sjukvårdsstyrelsen och *i' samråd med Samariterhemmet och övriga berörda intressenter närmare utreda sagda första etapps utformning och kostnader ur såväl investerings-i som driftsynpunkt samt att närmare utreda formerna för- landstingets medver- kan 1 Samariterhemmets utbyggnad. Ifrågavarande utredningar och förslag skulle föreläggas landstinget för nytt ställningstagande.

Landstingets definitiva besked" 1 nu aktuell sjukhusutbyggn'adsfråga' vän- tas under vintern 1964/65. '

5.3. Allmänna förutsättningar för ökad [läkarutbildning i Uppsala samt olika._ alternativ till intagningsökning

Beredningen har funnit förutsättningar föreligga att öka läkarutbild- ningen i Uppsala. Den pågående utbyggnaden av sjukvårdsorganisationen liksom den planerade utbyggnaden av medicinska fakultetens teoretiska institutioner skapar betingelser härför.

Då intagningens storlek 'i första hand begränsas av tillgången på studie- platser" 1 de kliniska ämnena, vill beredningen inledningsvis dis-kutera förut- sättningarna att öka läkarutbildningen i dessa ämnen."

Vid, de diskussioner beredningen inledningsvis upptog med medicinska fakulteten angående.förutsättningarna att öka läkarutbildningen i Uppsala till ett intag av 115 nybörjare årligen i de kliniska ämnena ansåg fakul- teten, att det borde vara möjligt att intaga ökat antal medicine studerande i Uppsala. Fakulteten förordade för sin del ett intag av 120 nybörjare i dessa ämnen, motsvarande ett intag av 124 nybörjare i de teoretiska äm- nena. Härför skulle det emellertid bli nödvändigt, ansåg fakulteten, att för undervisningen i medicin och i kirurgi ianspråktaga ett normallasaretts resurser i'huvudsak för att bereda det ökade kandidatantalet praktiska tjänstgör—ingsmöjligheter. Fakulteten erinrade därvid om de planer, som frånUppsala läns landstings sida förelåg att utbygga sjukvårdsorganisatio— nen-i Uppsala med ett sjukhus av normallasarettskaraktär, eventuellt ge- nom ombyggnad av nuvarande Samariterhemmets sjukhus.

' För ifrågavarande intagsökning i övriga kliniska ämnen fann fak-ulteten akademiska sjukhusets resurser i princip tillräckliga. Fakulteten hade dock vissa synpunkter vad gäller lokalfrågan för vissa kliniska ämnen. Beredningen återkommer till dessa längre fram.

Enligt fakultetens mening skulle emellertid vid Uppsala universitet en ökning av intaget i de kliniska ämnena icke vara möjlig under överskåd- lig framtid utöver intaget 120 nybörjare per år med nuvarande utbildnings- or'ganisation, även om ett till akademiska sjukhuset i undervisningshån- seende anknutet normallasarett kunde utnyttjas.

Beredningen är medveten om de svårigheter, som föreligger för den kli- niska undervisningen på akademiska sjukhuset. Sjukvårdsresurserna är begränsade och belastningen av undervisningen är i relation till dem stor. Genom den utbyggnad, som pågår av sjukhuset kommer emellertid, anser beredningen, de kliniska utbildningsförhållandena att avsevärt förbättras _ även om utbyggnaden till en del är betingad av den högspecialiserade regionsjukvården, som är av mindre intresse för grundutbildningen av lä- kare men av utomordentlig betydelse för forskningen och för vidareutbild- ningen. Beredningen har övertygats av medicinska fakulteten, när fakulte- ten framhållit, att det icke vore möjligt att enbart med utnyttjande av akademiska sjukhusets resurser i huvudämnena medicin och kirurgi be- reda utbildningsplatser i de kliniska ämnena för ett intag av 120 nybörjare årligen.

I fråga om förutsättningarna att för den kliniska undervisningen vidga sjukvårdsunderlaget i allmän medicin och allmän kirurgi genom ianspråk- tagande av Samariterhemmets sjukhus för utbildningsändamål vill bered- ningen anföra följande.

Samariterhemmets sjukhus torde för närvarande icke vara lämpligt för undervisning. Planer föreligger emellertid som tidigare nämnts att anord- na för Uppsala-området erforderligt antal ytterligare sjukhusplatser i me- dicin och kirurgi genom utbyggnad av detta sjukhus. Om sjukvården i sta-

den utbygges på förordat sätt, finner beredningen det möjligt att anordna utbildning av nämnd omfattning genom bruk av det nytillkomna normallasa- rettets medicinska respektive kirurgiska avdelningar för medicine kandi- daters praktiska tjänstgöring. Beredningen kommer därför att upptaga till fortsatt behandling ett alternativ till intagningsökning, innebärande klinisk utbildning av 120 nybörjare årligen med utnyttjande jämväl av Samariterhemmets sjukhus för utbildningsändamäl. För ett realiserande av detta alternativ förutsättes emellertid. att en överenskommelse mellan staten och Uppsala läns landsting kan träffas angående de ekonomiska vill- koren för utnyttjande av sjukhuset. för klinisk undervisning. ' Beredningen återkommer längrei'fram till frågan om utbildningens upp- läggning i åmnena medicin och-kirurgi vid ett eventuellt ianspråktagande av Samariterhemmets sjukhus för utbildnings-syfte.

Som tidigare'anförts har emellertid ännu inte slutlig ställning tagits be- träffande utbyggnaden av Samariterhemmets sjukhus. Då ett ianspråk- tagande av sjukhuset för utbildningsändamål därjämte är beroende av en förhandlingsöverenskommelse mellan staten och landstinget, har bered— ningen funnit anledning att pröva en lösning till intagsökning med enbart utnyttjande av akademiska sjukhusets resurser. Beredningen har därvid funnit möjligheter föreligga att i de kliniska ämnena under dessa förut- sättningar anordna utbildningsplatser för 106 nybörjare årligen. Bered- ningen kommer att såsom ett särskilt alternativ upptaga denna utbildnings- lösning till behandling.

Medicinska fakulteten i Uppsala har accepterat den av beredningen skis- serade lösningen att genomföra nyss nämnda kapacitetsökning i de kliniska ämnena med enbart utnyttjande av akademiska sjukhusets resurser. Fakul- teten anser dock ur utbildningssynpunkt ökningsalternativet med utnytt- jande för undervisningsändamål jämväl av ett normallasarett vara fördel- aktigare.

För de "kliniska ämnenas del finner beredningen det således möjligt att öka intagningen nybörjare enligt två alternativ, nämligen dels enligt ett lägre alternativ med intag av 106 nybörjare i dessa ämnen och med enbart utnyttjande av akademiska sjukhusets resurser (U-A), dels ock enligt ett högre alternativ med intag av 120 nybörjare i de kliniska ämnena och med utnyttjande jämväl av Samariterhemmets sjukhusresurser (U-B).

För de teoretiska ämnenas vidkommande anser beredningen en betydan- de vidgning av utbildningskapaciteten vara möjlig. Härvid förutsättes emel- lertid utökade lokalutrymmen för de teoretiska institutionerna samt vissa propedeutiska institutioner. Lämpligt vore därvid, anser beredningen, att lösa lokalfrågorna genom att realisera den utbyggnadsplan, som framlagts av hyggnadsstyrelsen. Det finnes emellertid, som beredningen längre fram kommer att redovisa, förutsättningar att i avvaktan på tillkomsten av ny-

byggnader för samtliga teoretiska ämnen på Artillerifältet bereda ökat an- tal utbildningsplatser under en övergångstid genom vidtagande av vissa provisoriska åtgärder inom nuvarande institutionsbyggnader. Härvid erbju- des möjligheter till en snabbare intagsökning än eljest vore fallet.

"Beredningen anser det sålunda vara fullt möjligt att i de teoretiska äm- nena bereda utbildningsplatser motsvarande de två ökningsalternativ, som ovan diskuterats för de kliniska ämnena. Med hänsyn till beräknad avgång av elever räknar beredningen därvid med dels ett alternativ med intagning av 110 nybörjare årligen i de teoretiska ämnena (U—A), dels och med ett alternativ med intagning av 124 nybörjare (U—B).

Enligt direktiven skall beredningen pröva om några ekonomiska fördelar står att vinna genom att lokalmässigt koncentrera den teoretiska delen av utbildningen mer än den kliniska. Beredningen finner därför-anledning att även diskutera möjligheten av en högre intagningskapacitet i de medicinskt teoretiska ämnena i Uppsala än som motsvarar den optimala intagskapa- citeten i de kliniska ämnena vid fakulteten.

Lokalfrågan för de teoretiska ämnena i Uppsala, torde, som tidigare framhållits, böra lösas genom nybyggnader. Det kan därvid enligt bered- ningens mening finnas anledning pröva möjligheten att i dessa nybygg- nader anordna utbildningsplatser inte bara för det antal studerande, som skall fortsätta sin propedeutiska och kliniska utbildning i Uppsala, utan även för ett visst an-talstuderande, som efter de två första studieårens un- dervisning kunde flytta över till ett annat lärosäte för att där genomgå det propedeutis'ka'årets och de kliniska årens kurser. Beredningen har i annat sammanhang funnitvdet möjligt att vid annat lärosäte anordna utbildnings- platser ide propedeutiska och kliniska ämnena förett intag av omkring 86 nybörjare årligen. Med hänsyn härtill upptar beredningen till behandling två ytterligare alternativ till intagsökning i .de teoretiska ämnena, var- vid förutsättes, att vid vart och ett av dessa två alternativ ca 84 studerande årligen flyttar från Uppsala till detta lärosäte. Beredningen räknar dels med intagning av 196 nybörjare årligen i de teoretiska ämnena (U-C), motsva-* rande-intagsnivån 106 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena i'Uppsala, dels ock med intagning av 210 nybörjare i de teoretiska äm- nena (U-D), motsvarande intagsnivån 120 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena.

Beredningens alternativ till intagsökning i de teoretiska ämnena i Upp- sala är således fyra, dels två lägre med intag av 110 (U- A) respektive 124 nybörjare årligen (U-B), dels oclc två högre med intag av 196 (U- C) respek— tive 210 nybörjare årligen (U-D).

5.4. Erforderliga lokalmässiga resurser m.m. för ökad utbildning i de teoretiska ämnena och _i vissa propedeutiska ämnen Ifrågasatta intagsökningar- i rubricerade ämnen kommer, som tidigare nämnts, att accentuera behovet av tillbyggnader och nybyggnader för de institutioner, där krav redan nu- föreligger på förbättrade lokalförhållan— den. Beredningen finner det sålunda angeläget, att planerna på uppförande av nybyggnader för medicinskt teoretiska och vissa propedeutiska ämnen på Artillerifältet skyndsamt förverkligas liksom att den planerade tillbygg— naden för—ämnena patologi och rättsmedicin snarast kommer till stånd. Vid utbyggnadsplaneringen bör därvid beaktas de krav på utrymmen, som den ökade undervisningen och forskningen kan komma att ställa. Därest nybyggnader uppföres på Artillerifältet för samtliga medicinskt teoretiska institutioner kommer de lokaler, som nu disponeras för dessa ämnen, att friställas för annat ändamål. Beredningen 'anSer sig inte kunna överblickaide omflyttningsproblem, som därvid kunde uppkomma. Enl-igt beredningens mening borde det'dock vara möjligt att på ett rationellt sätt utnyttja de sålunda friställda lokalerna för andra universitetets undervis- nings- eller forskningssyften. ' - - -

Vid bedömningen av storleken av de lokaler, som bör anordnas för ämå nena anatomi, histologi, medicinsk kemi och farmakologi har beredningen utgått från den lokalstandard, som gäller för motsvarande ämnen vid me- dicinska fakulteten i Göteborg. Lokalerna för dessa ämnen dimensionera- des ursprungligen för ett intag av 120 nybörjare årligen i den medicinska utbildningsgången samt för ett årligt intag av 100 tandläkarstuderande. Sedermera har vissa omdispositioner av lokalerna genomförts, varigenom intagskapaciteten medicine studerande kunnat" ökas till 168 nybörjare år- ligen. I samband med att tandläkarutbildningen i Göteborg igångsättes kom- mer dock tillbyggnader för de medicinskt teoretiska ämnena att erfordras. I en efterföljande tabell redovisas nuvarande storlek av de medicinsktteo- retiska institutionerna i Göteborg. Uppgifterna om nettoytorna är hämtade ur den av 1963 års unive'rsitets- och högskolekommitté genomförda lokal- inventeringen.

V id bedömningen av storleken av erforderliga lokaler för ämnet mikro- biologi anser sig beredningen icke kunna utgå från storleken av motsva- rande institutionsbyggnad i Göteborg, som planerats för en rutinverksam- het av betydligt större omfattning än som kan bli aktuell i Uppsala. Be- redningen utgår i stället vid ifrågavarande bedömning: från den storlek, som gäller för den under projektering varande mikrobiologiska institutions— hyggnaden vid Lunds universitet. Beredningen förutsätter härvid, 'att mikrobiologiska institutionen i Uppsala även fortsättningsvis skall tillgodose behoven av viss klinisk bakteriologisk rutinservice. Om emellertid. den kliniska bakteriologi—en placeras påakademiska sjukhuset, bör enligt bered-

ningen en lämplig reducering göras av storleken av den planerade mikro- biologiska institustionsbyggnaden på Artillerifältet.

Beredningen har beräknat, att lokalbehovet i Uppsala i de olika ämnena för den lägsta intagsnivån —- intag av 110 nybörjare per år i de teoretiska ämnena — uppgår till 90 procent av lokalutrymmet för motsvarande äm- nen i Göteborg och 80 procent av lokalutrymmet för ämnet mikrobiologi i Lund. Därvid har hänsyn tagits till behovet av kursplatser för ett måttligt antal studerande i s. k. blandad medicinsk och annan utbildning.

På motsvarande sätt har beredningen beräknat behovet av lokaler för den högsta intagningskapaciteten i Uppsala till 115 procent av lokalutrymmet för motsvarande änmen i Göteborg.

För mellanliggande alternativ har beredningen angivit vissa översiktligt beräknade tillägg till det lägsta alternativet respektive avdrag från det högsta alternativet.

Storleken av erforderliga nybyggnadsåtgärder på Artillerifältet i Upp— sala för de olika alternativen till intagsökning framgår av tabell 1: 22. Be- redningen vill understryka, att angivna siffror avser nettoytor i den me- ning, som brukats vid den av 1963 års universitets- och högskolekommitté genomförda lokalinventeringen. De är avsedda att i första hand schema- tiskt upplysa om den förutsedda storleken i relation till storleken av mot- svarande institutioner i Göteborg.

Tabell 1: 22. Storleken av erforderliga nybyggnadsåtgärder på Artillerifältet i Uppsala i m2 nettoyta

Storlek av mot- Beräknad storlek i Uppsala svarande inga- enligt alternativen Ämne tutioner i Göteborg

eller i Lund U——A U—B U—C U—D Anatomi .................. 2 513 2 300 2 375 2 825 2 900 Histologi .................. 2 753 2 500 2 575 3 125 3 200 Medicinsk kemi ............ 3 4101 3 100 3 175 3 825 3 900 Farmakologi ............... 2 294 2 100 2 200 2 100 2 200 Mikrobiologi ............... 4 900 3 900 4 000 3 900 4 000 15 870 13 900 14 325 15 775 16 200

1 Inkl. lokaler för medicinsk biokemi.

Beredningen har vid nyss gjorda beräkningar inte tagit hänsyn till de eventuella rationaliseringsvinster, som skulle följa vid ett större sambruk av lokaler än som är förhållandet i Göteborg. Beredningen utgår ifrån att såväl vissa vinster i detta avseende som förbättrade arbetsförhållanden skall kunna erhållas genom att undervisningslokaler för samtliga ämnen sammanföres till en enhet (Lu-block) samt genom att även andra anlägg- ningar (verkstäder, djuravdelningar m. m.) planeras för gemensam an- vändning. Beredningen vill härvid även peka på de möjligheter till sam- verkan mellan medicinskt teoretiska och farmaceutiska institutioner, som

,W-e.

l ä.

en. förläggning av den farmaceutiska fakulteten till Uppsala på sätt som nyligen föreslagits av farmaceututbildningskommittén skulle kunna er- bjuda.

För tillbyggnaden till ämnet patologi beräknar beredningen en storlek av 1 000 m2 nettoyta erforderlig.

En nybyggnad för ämnet fysiologi är för närvarande föremål för projek- tering. Storleken beräknas uppgå till 3 700 m2 nettoyta. Beredningen utgår ifrån att det skall vara möjligt att genom vidtagande av omdispositioner i nybyggnaden bereda utbildningsplatser för ifrågasatta intagsökningar.

Enligt vad beredningen inhämtat kan vissa svårigheter komma att göra sig gällande att inplacera samtliga medicinskt teoretiska och farmaceutiska institutioner inom det hittills reserverade markområdet på Artillerifältet, om man samtidigt skall beakta behoven av framtida expansionsmöjligheter. Beredningen förutsätter dock, att det skall gå att utvidga institutionsområ- det söderut genom ianspråktagande av ytterligare statlig mark, som nu dispo- neras för militärt ändamål.

Det bör enligt beredningens mening vara möjligt att medtaga ökat intag studerande i de teoretiska ämnena redan innan samtliga nybyggnader på Artillerifältet är uppförda. Förutsättningar torde sålunda, anser beredning- en, föreligga att inom de nuvarande anatomiska och histologiska institu- tionsbyggnaderna bereda utbildningsplatser upp till en utbildningskapaci- tet motsvarande alternativet U-C. Ett intag i nuvarande institutionsbygg- nad av 210 nybörjare årligen torde dock inte kunna genomföras med hän- syn till anatomi-föreläsningssalens begränsning. En vidgning av intags- kapaciteten till intaget 196 nybörjare per år torde förutsätta viss omlägg- ning av undervisningen i histologi med ökad gruppundervisning samt vissa smärre byggnadsmässiga omdispositioner i den anatomiska institutions- byggnaden. Sålunda bör den nuvarande dissektionssalen uppdelas i ett antal mindre rumsenheter samt två vaktmästarbostäder omändras till forsknings- och skrivutrymmen. Vissa omändringar erfordras vidare i föreläsnings- salen.

För en tidigareläggning av den ökade utbildningen i medicinsk kemi före- slog fakulteten inledningsvis uppförande av en barackbyggnad. Enligt be- redningens mening bör man för detta ämne i stället snabbt uppföra på Artillerifältet undervisningsdelen av den nybyggnad, som är planerad för ämnet, samt i en senare etapp de planerade forskningslokalerna. Därmed skulle också provisoriskt lokaltillskott kunna beredas ämnet farmakologi, därigenom att vissa av de lokaler, som komme att friställas i nuvarande byggnad för medicinsk kemi, kunde övertagas av farmakologerna.

Beredningen utgår ifrån att en nybyggnad för fysiologi och medicinsk fysik är uppförd på Artillerifältet vid den tidpunkt den ökade utbildningen kommer att påverka utbildningen i dessa ämnen. Vidare räknar beredning-

en med att ämnet patologi skall ha beretts lokaltillskott vid tidpunkten för ökad läkarutbildning i detta ämne. Det är enligt beredningens mening möj— ligt att i nuvarande institutionsbyggnad för mikrobiologi under en över- gångstid anordna utbildningsplatser för det måttligt ökade studentintag, som det därvid vore fråga om.

Avgörande för tidpunkten, när en kapacitetsvidgning i de teoretiska äm- nena upp till ett intag av 196 nybörjare årligen kan igångsättas, är hur snabbt angivna byggnadsåtgärder för medicinsk kemi, fysiologi och medi- cinsk fysik samt patologi kan vidtagas. Om undervisningsdelen av en ny- byggnad för medicinsk kemi kunde färdigställas på Artillerifältet till höst- terminen 1967, skulle intagsökningen i ämnet anatomi kunna igångsättas höstterminen 1966. Enligt denna tidsplan skulle nybyggnaden för fysiologi och medicinsk fysik på grund av den vidgade utbildningskapaciteten be- höva vara uppförd. till vårterminen 1968 och tillbyggnaden för bl. a. pato- logi till höstterminen 1968. De begränsade ombyggnadsåtgärderna på de anatomiska och histologiska institutionerna bör otvivelaktigt kunna vara färdiga till höstterminen 1966. .

En ökning av intaget i de teoretiska ämnena enligt ovan angivet alteina- tivU U-D (intag 210 nybörjare årligen) kan igångsättas, när nybyggnader för samtliga ämnen uppförts på Artillerifältet.

Beredningen har funnit, att möjligheter i och för sig föreligger att in— taga studerande i den medicinska utbildningsgången 1 Uppsala _ i vart fall enligt alternativet U- A — en eller ett par terminer före höstterminen 1966, samt att under motsvarande antal terminer bereda studenterna utbildnings- platser i medicinsk kemi genom lämpligt anordnad skiftesundervisning. Detta skulle dock förutsätta, att tidpunkterna för färdigställandet av ovan nämnda byggnadsåtgärder för övriga medicinskt teoretiska och propedeu— tiska ämnen kunde på motsvarande sätt tidigareläggas. .

För ämnet fysiologis vidkommande borde det även vara möjligt att vid eventuellt behov anordna provisoriska utbildningsplatser 1 nuvarande insti- tutionsbyggnad under en eller två terminer.

Enligt beredningens mening kunde det sålunda finnas möjligheter att redan höstterminen 1965 öka intaget studerande i de teoretiska ämnena i Uppsala i vart fall med 20 nybörjare per år till 110 samt att höstterminen 1966 — under förutsättning av att nybyggnadsarbetena på Artillerifältet omedelbart igångsättes — öka intaget medytterligare 76 nybörjare per år till 196.

5.5. Erforderliga sjukvårdsorganisatoriska resurser m. m . för ökad utbildning i de kliniska ämnena

Enligt beredningens mening kommer i samband med att.-akademiska sjuk- huset utbygges förutsättningar att finnas att för ett intag av 106 nybörjare årligen (alternativ U-A) bereda utbildning i kirurgi genom att de skilda

regionspecialiteternas avdelningar samt det polikliniska materialet utnytt- jas i större utsträckning än för närvarande i undervisningen. Likaså torde möjlighet komma att föreligga att bereda motsvarande ökat platsantal i me- dicin. Det vore därvid emellertid angeläget, att vissa lungklinikems avdel- ningar kunde tas i anspråk för denna undervisning. Beredningen har även diskuterat möjligheten att för undervisningen under det propedeutiska året samt för en begränsad del av den praktiska tjänstgöringen, t. ex. assistent- tjänstgöringen, utnyttja'något av landstingets sjukhem för långvarigt sjuka i Uppsala. En dylik anordning —— som enligt beredningens mening icke är oundgängligen nödvändig för nu aktuell kapacitetsvidgning '_— kan dock komma att förutsätta särskild överenskommelse mellan staten och Uppsala läns landsting.

För den ökade läkarutbildningen enligt alternativet U-B med 120 kliniska utbildningsplatser erfordras för undervisningen i medicin och kirurgi till- gång till Samariterhemmets sjukhusresurser. Det förutsättes emellertid där- vid, som tidigare nämnts, att en överenskommelse mellan staten och lands- tinget kan träffas angående de ekonomiska villkoren för utnyttjandet av Samariterhemmets sjukhus.

Vid de förhandlingar mellan staten och landstinget, som sålunda kunde bli erforderliga, borde enligt beredningens mening beaktas, att Samariter- hemmets sjukhus endast komme att belastas av undervisning i begränsad omfattning; Beredningen räknar med att undervisningen på sjukhuset en- dast skall omfatta praktisk tjänstgöring på*vårdavdelning. Föreläsningar samt'pöliklinisk tjänstgöring'behöver icke, anser beredningen, förläggas till det nya sjukhuset, som icke heller vore avsett att utnyttjas för forsk- ningsverksamhet. Antaletsamti'digt tjänstgörande kandidater har av fakul- teten beräknats vara omkring 12 i vartdera av ämnena medicin och kirurgi, vilket skulle innebära omkring fyra samtidigt tjänstgörande på varje vård- avdelning. Fakulteten har vidare anmält, att för att en dylik undervisning skall kunna'genomföras fordras vissa smärre utrymmen för de studerande och deras handledare.»På varje vårdavdelning torde således enligt fakul- teten behövas ett rum för de studerandes undersökningar och skrivarbeten. Härutöver torde erfordras vissa för samtliga studerande gemensamma ut- rymmenför bokliga studier m. m. samt för omklädning. För vardera, av de särskilda lärare, som föreslås tillkomma i ämnena medicin och kirurgi, behöver vidare, anser fakulteten, anordnas ett tjänsterum och ett medelstort undersökningsrum för gruppundervisning.

Beredningen är medveten om att den ökade.läkarutbildningen'kan föra med sig svårigheter av övergående natur för vissa kliniska ämnen på aka- demiska sjukhuset i avvaktan på sjukhusets fullständiga utbyggnad. I fråga om ämnet pediatrik har beredningen, som tidigare omnämnts, inhämtat, att man icke kan räkna med att barnsjukvården erhållit nya och definitiva lokaler på akademiska sjukhuset vid den tidpunkt, då den ökade utbild- ningen skulle komma att påverka ämnet, om intagsökningen i de teoretiska

ämnena igångsättes redan år 1965. Enligt beredningens mening borde det dock finnas förutsättningar att —— i avvaktan på att barnsjukvårdens ut— byggnad vore färdig samt med eventuellt utnyttjande av resurser inom sta- den och landstingsområdet för öppen vård »— bereda fullgod undervisning i pediatrik för det måttligt ökade intaget elever.

Enligt vad beredningen inhämtat kommer icke någon utbyggnad av den psykiatriska lasarettsvården att genomföras, vilket ämnesföreträdaren an- sett önskvärt för ökad läkarutbildning. Beredningen finner det emellertid vara möjligt att genom ökat utnyttjande av Sjukvårdsresurserna vid Uller- åkers sjukhus tillgodose behoven för ifrågasatt kapacitetsvidgning. Bered- ningen vill därvid erinra om den modernisering, som pågår av detta sjuk- hus och som torde komma att fortsätta även efter det landstinget övertagit detsamma.

Beredningen vill understryka behovet av att man vid den pågående nt- byggnaden av akademiska sjukhuset beaktar de krav på'ökade utrymmen, som vidgningen av läkarutbildningskapaciteten för med sig. Beredningen vill därvid särskilt peka på behovet av lokaler för den ökade polikliniska undervisningen i medicin och kirurgi samt på önskvärdheten av att Ökade lokalmässiga undervisningsresurser tillhandahålles förutom ämnena pedia- trik och psykiatri även bl. a. ämnena oftalmiatrik, ortopedi och socialmedicin.

Beredningen finner inte anledning att i sin framställning upptaga de- taljerat förslag till studieschema för den ökade läkarutbildningen med bl. a. angivande av antal kurser i olika ämnen, elevantal per kurs och lämp- liga kurskombinationer under det fria kliniska skedet. Beredningen vill dock understryka nödvändigheten av en enhetlig kursuppläggning med lika antal tvåmånaderskurser under det fria kliniska skedet för att en smidig studie- gång skall kunna erbjudas studenterna.

Vad gäller tidpunkten för den ökade läkarutbildningen i de kliniska äm- nena finner beredningen det vara möjligt att öka intagningen på akademiska" sjukhuset i ämnena medicin och kirurgi fr. o. m. höstterminen 1968, vilket skulle motsvara ökat intåg i de teoretiska ämnena fr. o. m. höstterminen 1965. Enligt tidsprogrammet skulle den första etappvisa utbyggnaden av Sama- riterhemmets sjukhus kunna vara klar höstterminen 1968, men beredningen anser sig inte —- i beaktande av risken för tidsförseningar i realiserandet av programmet — kunna räkna med ett intag i ämnena medicin och kirurgi på detta sjukhus förrän tidigast höstterminen 1969, vilket skulle motsvara ökat intag i de teoretiska ämnena fr. o. m. höstterminen 1966. Som tidigare anförts kan det emellertid — med hänsyn till svårigheterna att anordna 210 intagsplatser per år i de teoretiska ämnena i Uppsala —— bli aktuellt att för ytterligare några år uppskj uta ett eventuellt realiserande av en intagsökning i de kliniska ämnena enligt alternativet U-D.

Intagsökningen i de kliniska ämnena i Uppsala skulle sålunda vid mer omfattande utbyggnad ske successivt, varvid i ett första steg intagningen till medicin—kirurgiåret ökades med 20 nybörjare per år till 106 (U-A) fr. o. m. höstterminen 1968 samt i ett andra steg med ytterligare 14 nybörjare per år till 120 (U-B) tidigast fr. o. m. höstterminen 1969 eller fr. o. m. den tidpunkt, som ligger tre är efter det att en intagsökning i de teoretiska äm- nena i Uppsala om 210 nybörjare per år (U-D) kunnat igångsättas. Av- görande för tidpunkten för igångsättande av läkarutbildning i Uppsala med utnyttjande av Samariterhemmets sjukhus är således, huruvida teoretisk ut- bildning skall anordnas i Uppsala för de studenter, som har att fullfölja sin propedeutiska och kliniska utbildning i Örköping.

Vid beredningens diskussioner har fakulteten pekat på möjligheten att

i anspråk Enköpings lasarett för undervisning. Härigenom skulle alternativet U-B kunna realiseras snabbare än eljest vore fallet. Man tänkte sig där- vid använda detta lasaretts medicin- och kirurgikliniker för undervisnings- ändamål på samma sätt som motsvarande kliniker på Samariterhemmets sjukhus, (1. v. 5. för kandidaternas praktiska tjänstgöring. Ett begränsat an— tal medicine kandidater skulle vidare dag-ligen transporteras med buss från Uppsala till Enköping för sådan tjänstgöring. Avståndet mellan de två or- terna är fem mil.

Beredningen finner för sin del, att lösningen med utnyttjande av Enkö- pings lasarett skulle kunna komma att medföra olägenheter ur utbildnings- synpunkt. Då man vidare kan räkna med att ett provisorium i Enköping — med hänsyn till tidsplanen för utbyggnaden av Samariterhemmets sjukhus — inte skulle behöva räcka mer än ett år, saknar beredningen anledning att ytterligare behandla denna utbildningslösning.

5.6. Tidsplan för ökad läkarutbildning i Uppsala

Med hänvisning till vad tidigare anförts om de tidsmässiga m. fl. förutsätt- ningarna för ökad läkarutbildning dels i de teoretiska ämnena, dels ock i de kliniska ämnena i Uppsala uppställer beredningen nedanstående tidsplan för ökad läkarutbildning enligt de skilda alternativen.

För varje alternativ anges i sammanställningen tidpunkterna för intagning av studerande till preklinisk teoretisk utbildning de två första studieåren (I), till propedeutisk utbildning det tredje studieåret (II), till klinisk utbildning det fjärde studieåret (III) sam-t förflyttning av studerande till ett nytt lärosäte inför...den propedeutiska undervisningen (F). Inom parentes redovisas den siffermässiga skillnaden i intagningen jämfört. med närmast föregående nivå eller etapp; för etapperna 1 således jämfört med nuvarande intagsnivå.

Tidpunkten för färdigställandet av undervisningslokaler för anatomi och histologi antages i alternativU-D vara höstterminen 1969/70.

Tidsplan för ökad läkarutbildning i Uppsala U—A ' ' U—B

1 1 2

Tidp. HT Intag Tidp.. HT Intag Tidp. HT Intag 1965/66 110 (+20) 1965/66 110 (+20) 1966/67 124 (+14) 0 O 0 1967/68 106 (+20) 1967/68 106 (+20) 1968/69 120 (+14)» 1968/69 106 (+20) 1968/69 106 (+20) 1969/70 120 (+14) C—C 1 . -2 Tidp. HT Intag Tidp. HT Intag 1965/66 110 (+20) 1966/67 196 (+86) 0 —-84 1967/68 106 (+20) 1968/69 106 (i 0) 1968/69 106 (+20) 1969/70 106 (i D) U—D , . . 1 2 _. 3 . Tidp. HT Intag Tidp. HT Intag Tidp. HT Intag 1965/66 110 (+20) 1966/67 196 (+86) 1969/70 210 (+14) 0 1—84 . :|:0 1967/68 106 (+20) 1968/Bl) 106 (i 0) 1971/72 120 (+14) 1968/69 106 (+20) 1969/70 106 (_-3— 0) 1972/73 ' 120 (+14)

5.7. Erforderlig personalfb'rstärkning

I tabell 1: 23 redovisar beredningen behovet av personalförstärkning för ökad läkarutbildning i Uppsala enligt alternativen U-A och U-B. Beredningen finner anledning att lämna följande kommentarer.

Beredningen har vid sin granskning av personalbehovet utgått ifrån nu- varande standard. För bedömningen härvidlag spelar de tidigare angivna kostnaderna per utbildningsplats avgörande roll. (Kapitel 3.)

För de teoretiska ämnenas vidkommande anser beredningen inrättandet av ytterligare en kvalificerad lärartjänst i medicinsk kemi erforderlig för ökad utbildning enligt alternativet U-A. Beredningens förslag innebär om- vandling av nuvarande personliga professur i medicinsk och fysiologisk kemi till ordinarie professur jämte samtidigt ufriställande av en laboratur. För alternativ U-B skulle härutöver tillkomma en professur i medicinsk fysik och ett universitetslektorat i fysiologi.

Beredningen har uppmärksammat behovet av personella resurser [för blandad medicinskloch annan utbildning, som planeras bli anordnad vid be- rörda institutioner vid medicinska fakulteten i Uppsala. Beredningen räk- nar med, att —— därest en dylik utbildning kommer till stånd —— nu' före- slagna lärartjänster i professors- och lalboratorsnivå skall- vara gemensamma för läkarutbildning och för s. k. blandad utbildning. '

För de propedeutiska ämnenas del finner beredningen inrättandet av en professur i klinisk bakteriologi nödvändig. Beredningen förutsätter, att efter

tillkomsten av denna professur nuvarande laboratur i bakteriologi skall vara gemensam för läkarutbildning och s. k. blandad utbildning, därest en sådan utbildning skulle komma till stånd. Såsom basorganisation i ämnet klinisk bakteriologi räknar beredningen med en forskarassistenttjämst samt två tekniska och skrivbiträdestjänster. Ett realiserande av nu aktuellt för- slag skulle innebära en betydande förstärkning av den mikrobiologiska orga- nisationen vid medicinska fakulteten i Uppsala. Det borde därvid enligt beredningens mening vara möjligt att indraga en assistenttjänst i ämnet bakteriologi.

För den kliniska utbildningen räknar beredningen med inrättandet av en professur i pneumologi. Beredningen förutsätter, att vid tillkomsten av denna professur nuvarande lärartjänst i B0 1 i pneumologi indrages. Bered- ningen räknar med att innehavaren av professuren jämväl skall medverka i undervisningen i ämnet medicin och vill därvid erinra om vad beredningen tidigare anfört om behovet för den ökade läkarutbildningen att utnyttja visst material från lungkliniken 1 medicinundervisningen.

Ett flertal företrädare för kliniska ämnen har för den ökade läkarutbild- ningen föreslagit inrättande av laboraturer. Beredningen anser sig emeller- tid inte för närvarande kunna föreslå inrättande av sådana tjänster i dessa ämnen. Beredningen hänvisar härvid till de synpunkter, som beredningen i denna fråga anlagt i sitt betänkande »Program för ökad läkarutbildning» (stencilerat januari 1961 _ sid. Ill: 3). Beredningen vill också erinra om att 1963 års klinikutredning erhållit uppdraget att verkställa översyn av or- ganisationen vid de statliga undervisningssjukhusens kliniker och avdel— ningar i vad avser ledningen av den sjukvårdande verksamheten och därtill knutna organisatoriska och administrativa arbetsuppgifter ävensom av ös— riga därmed sammanhängande frågor samt framlägga härav betingade för— slag. Däi vid torde även'den ändamålSenliga lärarorganisationen vid de stat— liga undervisningssjukhusens kliniker komma att prövas. Vid den tidpunkt den här ifrågasatta ökade läkarutbildningen kommer att påverka de kliniska ämnena bör resultaten av nyssnämnda översyn föreligga och lärarorganisa- tionen kan anpassas med hänsyn härtill. I avvaktan härpå upptager bered- ningen i sitt föislag tjänster som kliniska lärare tillika biträdande över- läkare sa'mt — på särskild framställning av medicinska fakulteten — uni- v ersitetslektorat. '

Med hänvisning till vad nyss anförts räknar beredningen för alternativet U- A med inrättande av en tjänst som klinisk lärare tillika biträdande över- läkare i Ae 27 1 ettvart av ämnena dermato-v enereologi, klinisk epidemiologi, oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi, neurologi samt socialmedicin. För att förstärka undervisningen 1 ämnena medicin, kirurgi, psykiatri och pediatrik räknar beredningen vidare för nämnda alternativ med inrättande av ett universitetslektorat i vart och ett av dessa ämnen. Universitetslektorn skulle därvid enligt beredningens mening i första hand ha att biträda i poliklinik-

Tabell 1: 23. Erforderlig personalförslärkning för ökad läkarutbildning i Uppsala enligt alternativen U—A och U-B

Först anges erforderlig personalförstärkning enligt alternativet U—A och därefter (inom parentes) tillägg för ökning enligt alternativet U—B.

Prof. Univ. Klin. Forsk. Ass. 1:e 3:e Teknisk personal

Ämne .. lekt. lar. ass. aman. aman.

Anatomi ......... (1) 1 lab.bitr. i högst Histologi ......... (1) Dzo Med. kemi ....... (1) (1) Dzo Med. fysik ....... 1 Fysiologi ......... Dzo Bakteriologi ...... (1) - Klin. bakteriologi . 1 1 lab.bitr. h. Ae 9, 1 kanslibitr. Ae 7 Virologi .......... 1 Patologi .......... (2) 2 inst.tekn. i Ae 9 Farmakologi ...... 1 1 lab.bitr. i h. Ae 9 Klin. kemi ....... 1 instr.sköt. Ae 15 Klin. fysiologi . . . . (1) 1 instr.sköt. i Ae 15 Medicin .......... 1 lab.bitr. i h. Ae 9 Kirurgi .......... Dzo Neurokirurgi ...... Ortopedi ......... Plastikkirurgi . . . . Thoraxkirurgi ..... Anestesiologi ..... Röntgendiagn ..... 1 1 lab.ass i Ae 11 Radioterapi allm ........... gyn ............ Dermato-venereo- logi ............ Klin. epidemiologi 1 kanslibitr. i A7 Ftislologi ......... Hygien .......... Krigsmedicin ..... Oftalmiatrik ...... Oto-rhino-laryngo- logi ............ Obstetrik-gyne- kologi ......... 1 lab.bitr. 1 h. Ae 9 Neurologi ........ Klin. neurofysio— logi Psykiatri ......... 1 bitr. lär. i Ae 19 Pediatrik ......... (1 instr.sköt.iAe15) Barnkirurgi Barnpsykiatri ..... 1 bitr. lär. i Ae 19 Socialmedicin ..... Rättsmedicin ..... 1/2 kontorist i Ae 9 Gemensamt för samtliga kliniker 1 lab.ing. i Ae 153

Summa 3(1) 4(3) 6 8(20) 2(1) 2(—1)2(2) 191/,(1)

1 Innebär omvandling av nuvarande personliga professur i medicinsk och fysiologisk kemi till ordinarie professur jämte friställande av laboratur. * Förutsätter indragning av nuvarande lärare i Bo 1 i pneumologi. ” Kan eventuellt uppdelas på två halvtidstjänster, vars innehavare skall tillgodose den ökade undervisningens behov av tekniskservice, när det gäller bruk av TV och andra audiovisuella hjälpmedel. — - '

undervisningen vid demonstrationer och med handledning av de studerande. Beredningen utgår ifrån, att det även skall vara möjligt att inordna dessa tjänster i ett visst sj ukvårdsorganisatoriskt sammanhang.

Vid ökad läkarutbildning enligt alternativ U—B kommer Samariterhem- mets sjukhus att utnyttjas för de medicine kandidaternas praktiska tjänst- göring. Denna tjänstgöring beräknas kunna ledas av överläkarna för medi- cin- och kirurgiklinikerna samt för röntgenavdelningen mot arvode. För den kvalificerade handledningen av de studerande på medicin- och kirurgiklini- kerna räknar beredningen med inrättande av ett universitetslektorat för vartdera ämne.

Den ökade läkarutbildningen kräver för de kliniska ämnenas vidkom- mande särskild förstärkning av lärare på mellannivån. För att tillgodose detta lärarbehov föreslär beredningen inrättande av ett antal forskarassi- stenttjänster. Beredningen önskar framhålla, att beredningen känt viss tveksamhet inför lämpligheten att inrätta dylika tjänster för undervisningen med hänsyn till att dessa tjänster i första hand konstruerats såsom forskar- rekryteringstjänster. Beredningen vill även erinra om att beredningen i sitt betänkande »Ökad läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund» (sten- cilerat, september 1962) i samband med diskussionerna om lärarbehovet för de kliniska ämnena betonat önskvärdheten av att en särskild mellangrads— tjänst i de kliniska ämnena inrättas, så konstruerad, att dess innehavare kan ägna i vart fall huvuddelen av sin tid åt undervisning och då framför allt åt handledning av de studerande. Då även denna särskilda kliniska lä- rarfråga blir föremål för överväganden av den tidigare omnämnda klinik- utredningen, får beredningens förslag om inrättande av forskarassistent- tjänster endast betraktas som preliminära i avvaktan på resultaten av detta utredningsarbete.

I tabell 1: 24 redovisas den erforderliga personalförstärkningen i de teore— tiska ämnena för ökning av intaget enligt alternativen U-C och U-D. Vid

Tabell 1: 24. Er/orderlig personalförstärkning för ökad läkarutbildning i de teoretiska ämnena i Uppsala enligt alternativet U-C och U—D

Först anges erforderlig personalförstärkning enligt alternativet U-C och därefter (inom parentes) tillägg för ökning enligt alternativet U-D.

Univ. Forsk. Ass 1:e 3:e Lab.ing. Lab.bitr. Kansli-

Amne me' lekt. ass. ' aman. aman. h.A15 h.A9 bitr.A7

Anatomi .......... 1 2 (1) Histologi .......... 1 1 (1) Med. kemi ......... 11 2 (1) Fysiologi .......... 1 _ 2 (1) 1 Med. fysik ........ 1 1 1

Summa 2 3 5 8 (4) 6 2 9 5

1 Innebär omvandling av nuvarande personliga professur i medicinsk och fysiologisk kemi till ordinarie professur jämte friställande av laboratur.

bedömningen av personalbehovet i ifrågavarande avseenden har beredningen utgått ifrån den personalstandard, som kommer att gälla vid medicinska fakulteten i Lund med intaget 190 nybörjare årligen.

Det angivna personaltillskottet är beräknat utifrån nuläget i respektive ämne.

Beredningen räknar med, som även anförts vid redovisningen av den er- forderliga personalförstärkningen enligt alternativen U-A och U-B, att — därest blandad medicinsk och annan utbildning skulle komma till stånd vid berörda, institutioner i Uppsala — här föreslagna lärartjänster i profes— sors- och laboratorsnivå skall vara gemensamma för läkarutbildning och s. k. blandad utbildning. '

5.8. Kostnader

Beredningen redovisar för de olika alternativen först investeringskostnader i form av byggnads- och utrustningskostnadei samt därefter driftkostnader av skilda slag. Under varje avsnitt behandlas kostnader under åttonde hu- vudtiteln (ecklesiastik- ) respektive under femte huvudtiteln (social- ) var för sig.

5.8.1. Iuvesteringskostnader 5.8.1.]. Åttonde huvudtiteln Byggnadskostnader. Beredningen har i ett föregående'avsnitt redovisat be— hovet av byggnadsåtgärder på de teoretiska och propedeutiska institutioner- na. I följande tablå sammanställes kostnaderna för ny- och tillbyggnadsåt- gärder, varvid vid kostnadsbedömningén antages, att byggnadskostnaderna per m2 nettoyta uppgår till 2 200 kronor. I byggnadsåtgärderna medtages föreslagen tillbyggnad till ämnet patologi om 1 000 m2 men däremot inte den nybyggnad för fysiologi, som är under projektering. Några kostnadei för ombyggnadsarbeten på patologiska institutionen medtages icke.

Alternativ U—A U-B U-C U-D Beräknat byggnadsbehov i m ............ 14 900 15 325 16 775 17 200 Beräknad kostnad i milj. kronor .......... 32,8 33,7 36,8 37.8

Kostnaderna för de för den provisoriska intagsökningen erforderliga on1- byggnadsåtgärderna på de nuvarande anatomiska och histologiska institu- tionsbyggnaderna beräknas till 120 000 kronor enligt samtliga tre därn'l aktuella alternativ (U-A, U-B och U-C).

Utrustningskostnader: Beredningen antager, att utrustningskostnaderna utgör 840 procent av byggnadskostnaderna för motsvarande institutioner.

Enligt denna beräkningsgrund kan kostnaderna för utrustningsanskaffning

till medicinska fakulteten i Uppsala i samband med ny— och tillbyggnads— åtgärder beräknas enligt följande. '

Alternativ

U-B ' UÄC '

Kostnader för utrustningsanskaffning i milj. , - ' kronor ................................ 13,1 13,5 14,7 15,1

För en eventuell provisorisk intagsökning erforderlig utrustning beräk- nas för de anatomiska och histologiska ämnenas del uppgå till ca 175 000 kronor enligt de lägre intagsalternativen (U-A'och U-B) samt till ca 300 000 kronor enligt alternativet U—CÅAM'ediCinskÄkemiska institutionens behov'lav utrustningsförstärkning beräknas preliminärt till ca 100000 kronor för ökad läkarutbildning enligt alternativ U-A under den termin eller de två terminer ökad utbildning kan komma att förläggas till nuvarande institu- tionsbyggnad. Motsvarande utrustning för ämnena farmakologi och bak"- teriologi beräknas uppgå till ca 150000 kronor. Därest utrustningsanslag beviljas för provisoriskt anordnad undervisning i nuvarande institutionsf byggnader, bör dessa, anser beredningen, senare vid tillkomsten av nybygg- nader på Artillerifältet kunna avräknas respektive institutioners nyutrust- ningsanslag.

Beredningen räknar i förevarande sammanhang med att för ökad läkar- utbildning erforderlig utrustning till ämnena medicinsk kemi (alt. U-C), fysiologi och medicinsk fysik samt patologi skall tillgodoses i samband med att byggnadsåtgärderna för respektive ämne vidtages.

5.812. Femte huvudtiteln

Byggnads- och utrustningskostnader: För den nu ifrågasatta ökade läkar— utbildningen enligt alternativen U-A och U-C torde inga ytterligare sjuk- vårdsresurser behöva ianspråktagas. Beredningen reserverar sig därvid för möjligheten, att det kan befinnas lämpligt att vid alternativ U—A även ut- nyttja landstingets sjukhem för bl. a. åldringsvård för medicine kandida- ters praktiska tjänstgöring i medicin.

Vid pågående utbyggnad av akademiska sjukhuset bör man beakta de krav på vidgade utrymmen samt på förstärkning av utrustning, som den ökade läkarutbildningen för med sig. Beredningen saknar dock underlag att bedöma storleken av de kostnader, som skulle kunna hänföras till ifråga- varande kapacitetsvidgning.

Ökad läkarutbildning enligt alternativen U-B och U-D kräver ianspråk— tagande av ett nytt sjukhus, Samariterhemmets sjukhus. Den första etapp- visa utbyggnaden av detta sjukhus, innefattande vissa undervisningslokaler,

är kostnadsberäknad till 15,0 milj. kronor. En andra utbyggnadsetapp hie- räknas likaså kosta 15,0 milj. kronor. Beredningen beräknar statens andlel av dessa kostnader _ jämlikt direktiven för utredningen —— enligt samma huvudprinciper för kostnadsfördelningen mellan stat och kommun, som ligger till grund för 1959 års avtal mellan staten och Göteborgs stad. Statens andel (25 procent) av kostnaderna för uppförande av Samariterhemmets sjukhus skulle således komma att uppgå till 3,75 milj. kronor för utbyggnad av sjukhuset enligt etapp 1 och till 7,5 milj. kronor för ombyggnad av hela sjukhuset. Beredningen vill dock här erinra om vad beredningen tidigare (sid. 87) anfört om att Samariterhemmets sjukhus endast kommer att ut- nyttjas för undervisning i begränsad omfattning.

Kostnaderna 'för utrustning av sjukhuset beräknar beredningen enligt ti- digare omnämnda normer (sid. 43) uppgå till 3, 75 milj. kronor för etapp- 1 och till 7, 5 milj. kronor för hela sjukhuset. Om statens andel av dessa kost- nader på samma sätt som i fråga om byggnadskostnaderna antages vara 25'procent skulle statens kostnader härför uppgå till 0,94 milj. kronor res- pektive till 1, 88 milj. kronor.

Beredningen finner inte anledning antaga, att ett utnyttjande av Sama- riterhemmets sjukhus för undervisningsändamäl skall vaia förbundet med någon form av inlösenavgift.

5. 8.2. Driftkostnader 5. 8. 2. 1. Åttonde huvudtiteln

Personalkostnader. Beredningen anger i tabell 1:25 beräknade totala årliga kostnader samt kostnader per utbildningsplats och år för tidigare angiven personalförstårkning enligt de skilda alternativen. Beräkningarna är gjorda efter samma normer, som redovisats på sid. 26. För de professurer och la- boraturer, som är gemensamma för medicinsk och blandad medicinsk un- dervisning och forskning, har räknats med hel årslön.

Tabell 1: 25. Tillkommande årliga personalkostnader

Alternativ U-A U-B U-C U-D Tillkommande kostnader i 1 OOO-tal kronor. . 1 165 1 975 1 850 2 580 Antal tillkommande utbildningsplatser ..... 140 238 312 410 Kostnad per utbildningsplats och år i kronor 8 300 8 300 6 000 6 300

Övriga kostnader: Beredningen beräknar översiktligt kostnaderna för lö- ner till ekonomipersonal samt till vissa forskartjänster, kostnader för arvo- den, materiel och apparatur liksom kostnader för vissa forskningsändamål med utgångspunkt från kostnaderna för dessa syften budgetåret 1963/64

Tabell 1: 26. Tillkommande årliga övriga kostnader (Kostnaderna angivna i 1 OOO-tal kronor)

Kostnad per Alternativ Anslagspost utbildnings-

plats och år U-A U-B U-C U-D

Ant. tillkommande utbildningsplatser .. 140 238 312 410 Löner till ekonomipersonal ............ 0,420 58,8 100,0 131,0 172,2 Löner till vissa torskartjänster ........ 1,260 176,41 299,9 393,1 516,6 Kostnader för arvoden m.m .......... 0,800 112,0 190,4 249,6 328,0 Anslag till materiel m.m. ............ 1,800 252,0 428,4 561,6 738,0 Anslag för nyanskaffning av apparatur. . 0,270 37,8 64,3 84,2 110,7 Kostnader för vissa forskningsändamål. 0,400 56,0 95,2 124,8 164,0 Summa 693,0 1 178,2 1 544,13 2 029,13

per utbildningsplats (sid. 29 f). Resultaten av dessa beräkningar redovisas i tabell 1:26.

Beredningen har i sina kostnadsberäkningar icke kunnat medtaga kost- nader för förstärkning till bibliotek och administration liksom den ökning av omkostnadsanslaget, som kan komma att föranledas av den ökade läkar- utbildningen.

Beredningen vill understryka, att ovan redovisade beräkningar inte kan användas för konkreta förslag i frågan. Betydande avvikelser kan komma att behöva bli aktuella särskilt vid de alternativ, där det är fråga om ett större antal utbildningsplatser i de teoretiska än i de propedeutiska och kli- niska ämnena. Beräkningarna bör dock enligt beredningens mening ge en antydan om storleksordningen av för den ökade läkarutbildningen erforder- liga medel.

5.8.2.2. Femte huvudtiteln Driftbidrag till undervisningssjukhus: För de nu ifrågasatta kapacitetsvidg- ningarna enligt alternativen U-A och U-C torde inga ytterligare sjuk— vårdsresurser behöva ianspråktagas. Någon ökning av det statliga driftbi— draget till sjukhusorganisationen är sålunda icke aktuell. Den reservation, som beredningen lämnat i fråga om byggnads- och utrustningkostnaderna på kliniksidan, gäller dock även beträffande ifrågavarande driftanslag. För utnyttjandet av Samariterhemmets sjukhus för utbildningsändamål beräknar beredningen följande kostnader: Antalet vårdplatser på sjukhuset planeras bli 231 platser efter den första etappvisa utbyggnaden samt ca 300 platser efter en fullständig ombyggnad. Statens andel av de totala driftkostnaderna antages vara 10 procent. De totala driftkostnaderna beräknas efter en antagen vårddagkostnad av 120 kronor samt med en antagen vårddagsbeläggning om 85 procent. Driftkost- naderna för 231 vårdplatser uppgår härvid till 8,6 milj. kronor och för 300 platser till 11,2 milj. kronor. Statens andel härav utgör 0,86 milj. kronor 4—413173

respektive 1,12 milj. kronor.-Beredningen. vill.dock även här erinra om vad beredningen i tidigare sammanhang (sid. 87) anfört om att Samariterhem- mets sjukhus endast kommer att utnyttjas för undervisning i begränsad omfattning. ' ' _ . _ . . _ ?

: ! .' ' 1 . 5. 8. 3. Sammanställning av kostnader

I tabell 1:27 sammanfattas de beräknade kostnaderna för ökad läkarutbild- ning i Uppsala enligt de olika alternativen till intagningsöknind.

A.,-LlTabeIl 1: 27. Kostnader lör ökad läkarutbildning i_Uppsala

* ' . ' Alternativ AnslagSrubrik U-A U—B U-C U-D Investeringskostnader 1 milj. kronor 8: c huvudtiteln Byggnadskostnader, nybyggnader - 32,80 - 33,70 36, 80 37,80 Byggnadskostnader, ombyggnader ! 0,12 0,12 . 0,12 0,12 [ tpustningskostnader ........... 13,10 13,50 14,70 15,10 ”' ' Summa kostnader 46,02 47,32 51,62 53,02 &;e huvudtiteln _ _ Byggnadskostnader ............. _ 3,75—7,50 —— 3,75—7,50 Utrustningskostnader ...... '. . . ' - — ' 0,94—1,90 = — 0,94'—1,90 ' Summa kostnader _ 4,70—9,40' » _— 430—41,40— Driftkostnader i maj. kronor . 1 '8:e huvudtiteln ' i Personalkostnader ............ . .' 1 165 1 975 1,850 » 2,580 1 Övriga kostnader .............. 0,693 1,178 1,544 2,030 5 Summa kostnader 1,858 3,153 3,394 4,610 å:e huvudtiteln ................... _ 0,86—1,12 _- O,86—1,12

6. Ökad läkarutbildning i Stockholm

6.1 . Inledning

1963 års universitets- och högskolekommitté uppdrog i inledningsskedet av sitt arbete åt läkarutbildningsberedningen att utreda förutsättningarna att anordna permanent läkarutbildning i Stockholm enligt följande alternativ

a) ett intag av 284 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 270 nybör-

jare i de propedeutiska och kliniska ämnena samt I '

b) ett intag av ca 375 nybörjare i de teoretiska ämnena och av ca 360 » nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena.

Beredningen fann under pågående utredningsarbete anledning att: något vidga undersökningarna utöver ovan angivna alternativ. Beredningen hade uppmärksammat, att av nuvarande 208 nybörjarplatser per år i de' teore- tiska ämnena vid karolinska institutet 40 platser endast kunde utnyttjas temporärt under en tio-årsperiod. Beredningen ansåg därför skäl föreligga att undersöka förutsättningarna att permanenta ifrågavarande provisoriska in- tagning. Vidare ansåg beredningen det motiverat med hänsyn till' osäker- heten beträffande den beräknade omfattningen av elevbortfallet under de två första studieåren att något minska intagningssiffrorna för de två ovan angivna alternativen, nämligen för alternativ a) från 284 till 280 samt för alternativ b) från ca 375 till 370.

Vid sin presentation av förutsättningarna att öka läkarutbildningen i Stockholm utgår beredningen ifrån nuvarande permanenta intagningsnivå, nämligen från intaget 168 nybörjare i de teoretiska ämnena och 160 nybör- jare i de propedeutiska och kliniska ämnena. Beredningen redovisar förut- sättningarna härvidlag i form av fyra alternativ till intagningsökning, näm- ligen förutom de två ovan nämnda alternativen, även två alternativ, som närmast är avsedda att delvis eller helt ersätta nuvarande provisoriska in— tagningsökning om 40 nybörjare årligen. Det lägre av dessa alternativ av- ser ett intag av 188 nybörjare i de teoretiska ämnena och 180 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena; det högre avser ett intag av 208 ny- börjare i de teoretiska ämnena och 200 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena.

Beredningen redovisar således förutsättningarna i Stockholm att perma- nent öka läkarutbildningen enligt följande fyra ökningsalternativ, benämnda S ( Stockholm)-A, S-B, S-C och S—D.

S-A: intag av 188 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 180 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena, S-B: intag av 208 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 200 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena (motsvarande nuvarande provisoriska intagningsnivå), S-C: intag av 280 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 270 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena samt S-D: intag av 370 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 360 nybörjare i de propedeutiskä och kliniska ämnena. Beredningen behandlar även möjligheten att kombinera de ovan nämnda alternativen S—C och S-D såtillvida som att intagningen i de teoretiska äm— nena sker enligt alternativet S-D och intagningen i de propedeutiska och kliniska ämnena enligt alternativet S-C. För att denna kombinationslösning skall kunna komma ifråga, förutsättes emellertid, att utbildningsplatser i ; de propedeutiska och kliniska ämnena kan anordnas vid annat lärosäte för ; ca 86 nybörjare per år. I

I det följande redovisar beredningen först nuvarande läge vad gäller lä- karutbildningen i Stockholm. Då helt avgörande för ytterligare ökad sådan utbildning är vidgad tillgång på sjukvårdsresurscr, finner beredningen an- ledning att relativt ingående redovisa föreliggande planer på utbyggnad av sjukvårdsorganisationen i Stor-Stockholm. Mot bakgrund härav diskute- rar beredningen därefter förutsättningarna för ökad läkarutbildning i de kliniska ämnena samt anger olika alternativ till kapacitetsvidgning, redo- gör vidare för de byggnadsmässiga förutsättningarna för ökning i de teore- tiska och propedeutiska ämnena samt anger vilka personella m. fl. förstärk- ningsåtgärder, som skulle erfordras för realiserande av de olika alternativen till intagsökning. Slutligen presenteras kostnaderna härför.

6.2. Nuvarande utbildningsläge

För närvarande intages 208 nybörjare årligen i de teoretiska ämnena vid karolinska institutet. Härav är 40 nybörjare per är placerade på de provi- soriska utbildningsplatser, som jämlikt beslut av 1963 års riksdag skall temporärt anordnas vid institutet under en tioårsperiod fr. 0. In. hösttermi- nen 1963.

I de propedeutiska ämnena ökas intagningskapacitcten successivt från 120 nybörjare per år läsåret 1962/63 till 200 nybörjare under läsåret 1965/66, då den provisoriska intagningsökningcn när detta utbildningsskede. Mot- svarande ökning äger rum i de kliniska ämnena med början i medicin ett år efter det ökningen påverkat de propedeutiska ämnena.

Den prekliniskt-teoretiska undervisningen liksom undervisningen i äm- nena farmakologi och bakteriologi under det propedeutiska skedet är för- lagd till institutioner belägna på karolinska institutets område. På detta om—

råde är även institutioner för hygien och rättsmedicin placerade, i vilka ämnen undervisningen meddelas under det kliniska skedet. Undervisning i kliniska ämnen meddelas för närvarande på de statliga undervisningssjuk- husen karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt i fråga om ämne- na klinisk epidemiologi på epidemisjukhuset i Stockholm, pediatrik på Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus, obstetrik-gynekologi, patologi och oftalmiatrik på Sabbatsbergs sjukhus samt psykiatri på S:t Görans sjukhus. Viss undervisning meddelas härutöver på S:t Eriks sjukhus och Södersjuk— huset (i patologi).

Klinisk utbildning för det provisoriska intaget om 40 nybörjare årligen planeras bli anordnad på sjukhus, tillhöriga Stockholms stad och Stock- holms läns landsting, varvid i första hand Södersjukhuset och Danderyds sjukhus kommer att utnyttjas för detta ändamål.

Som tidigare meddelats planeras nuvarande kliniska undervisning på serafimerlasarettet, Kronprinsessan Lovisas sjukhus och Sabbatsbergs sjuk- hus senast år 1976 bli överflyttad till S:t Görans sjukhus.

6.3. Föreliggande planer på utbyggnad av sjukvårdsorganisationen i Stor-Stockholm 6.3.1. Sjukhusplan as. Stor-Stockholm '

Stockholms stad och Stockholms läns landsting har sedan 1957 haft ett in- timt samarbete beträffande sjukvården inom respektive områden. Såsom or— gan för samplaneringen av sjukvården verkar Stor-Stockholms sj ukvårds— beredning, tidigare kallad Stor-Stockholms sjukvårdsförhandlingsdclege— rade.

Stor-Stockholms sjukvårdsförhandlingsdelegerade framlade i juni 1962 en plan för utbyggnaden av Sjukvårdsresurserna inom Stockholms stad och län fram till år 1975, varvid även redovisades vissa riktlinjer för den fort- satta utvecklingen fram till år 1990. Planen omfattade både kroppssjuk- vård och mentalsjukvård och avsåg att klarlägga, vilka nya sjukhus, som erfordrades till följd av befolkningsutvecklingen, och vad dessa skulle om- fatta i fråga om vårddiscipliner och vårdplatser. Nämnda plan har antagits av stadsfullmäktige för Stockholms stad och Stockholms läns landsting så- som en principplan att utgöra ett handlingsprogram för sjukvårdens ut— byggnad i staden och länet.

I det följande redovisas nämnda sjukhusplan för Stor-Stockholm. Stor-Stockholms sjukvårdsområde omfattar Stockholms stad och län utan inskränkningar. Eventuella framtida ändringar i länsindelningen be- dömes komma att i mycket liten utsträckning påverka sjukhusplanen.

Såsom underlag för sjukhusplanen gäller följande förväntade befolk- ningsutveckling inom Stor-Stockholmsområdet:

År Antal invånare 1960 .................... 1 270 000 1970 .................... 1 450 000 1975 .................... 1 500 000

Man beräknar, att befolkningstalet inom Stockholms stad under den ak- tuella perioden kommer att hålla sig relativt konstant vid omkring 800 000. I Stockholms län beräknas däremot antalet invånare öka från omkring 490 000 år 1962 till omkring 900 000 år 1990.

Fördelningen av befolkningen mellan sjukvårdsområdets norra och söd- ra delar, som år 1961 var 675 000 för de norra och 595 000 för de södra de- larna, beräknas år 1970 vara 745 000—700 000 samt är 1990 925 000— 7 75 000.

I fråga om utbyggnaden av kroppssjukvården inom Stor-Stockholmsom- rådet framhålles bl. a. följande.

Den framlagda sjukhusplanen bygger på förutsättningen, att en rationell organisation av sjukvården inom Stor-Stockholmsområdet måste grundas på att varje sjukhus i princip skall ombesörja sjukvården inom grunddisci- plinerna (allmän internmedicin, allmänkirurgi, obstetrik och gynekologi samt lasarettspsykiatri) för befolkningen inom ett visst område (upptag- ningsområde) samt utgöra basen för den öppna vården och långtidsvården inom detta område. För att man skall erhålla lämplig storlek på kliniker- na och möjliggöra en flexibel organisation med specialisering inom ramen för dessa kliniker allt efter den medicinska utvecklingen och sjukvårds— behovet synes enligt sjukvårdsförhandlingsdelegerade upptagningsområde— na böra omfatta 140 000 å 150 000 invånare.

. Enligt sjukhusplanen kommer det ospecialiserade kroppssjukvårdsbeho- vet inom Stor-Stockholms-området att bli tillgodosett på följ ande sätt. Norra delen: För Norrtälje-Östhammar-området beräknas inga ytterligare plat- ser bli erforderliga för den ospecialiserade kroppssjukvården utöver de platser, som år 1962 disponerades på Norrtälje och Östhammars lasarett samt som länet fick disponera på akademiska sjukhuset i Uppsala.

Även om det icke ansetts lämpligt att förlägga ett nytt stort mentalsjukhus till Upplands Väsby med hänsyn till flygbullret, synes detta icke förhindra bibehål- landet av ett lasarett därstädes, varför i planen räknas med att nybyggnadspla- nerna för Löwenströmska lasarettet skall fullföljas. Detta sjukhus beräknas kunna betjäna ca 75 000 invånare. För den väntade stora befolkningsökningen i Sollen- tuna och Järfälla erfordras enligt planen ett nytt sjukhus, lämpligen beläget i Järvaområdet, och med kapacitet för att tillgodose ett sjukvårdsunderlag av 105 000 människor. Med hänsyn till den snabba befolkningsutvecklingen inom Solnaom- rådet kommer Danderyds lasarett även efter beslutad utbyggnad inte att på längre sikt räcka till, anser förhandlingsdelegerade. Upptagningsområdet för Danderyds lasarett beräknas omfatta 135000 invånare. Ett nytt sjukhus anses därför böra tillkomma i Lidingö för befolkningen i Lidingö, Vaxholm och Österåker.

Karolinska sjukhuset har förutsatts ingå i Stor-Stockholms sjukvårdsorganisa- tion och liksom stadens och länets egna sjukhus svara för ett eget upptagnings- område av ca 140 000 invånare. Det platsantal, som därvid enligt planen antas komma att stå till Stor-Stockholms förfogande innebär en väsentlig ökning i för- hållande till det platsantal, som staden och länet för närvarande har avtal om. För sjukhuset som sådant beräknas dock den utbyggnad av karolinska sjukhuset, som planeras bli genomförd bl.a. för att infoga sjukhuset ci Stor-Stockholms sjukvårdsorganisation, inte innebära andra väsentliga ändringar i platsantal än

tillkomsten aviytterligare platser för ortopedi och långtidsvård. Denna 'o-mdispoä nering anses vara möjlig genom att de s.k. riksplatserna på sjukhuset i viss ut— sträckning tages i anspråk för stadens och länets sjukvårdsbehov.

För att tillgodose innerstadens sjukvårdsbehov räknas i första hand med_upp- förande av ett nytt sjukhus på S:t Görans sjukhusområde. Överenskommelse har, som tidigare nämnts, i slutet av år 1961 träffats mellan staten och Stockholms stad om att detta sjukhus skall utnyttjas för undervisning av läkare. S:t Görans sjukhus kommer dock ej med det i avtalet angivna platsantalet inom grunddisci— plinerna att få kapacitet för hela Stockholms norra innerstadsområde. Befolk- ningsunderlaget beräknas uppgå till 140 000 invånare. Därför har man räknat med att även fortsättningsvis ett sjukhus på Sabbatsbergstomten skall finnas för ca 100 000 invånare. Det härefter återstående sjukvårdsbehovet räknas tills vidare bli tillgodosett vid S:t Eriks sjukhus, som efter pågående upprustning trots återstå— ende brister till följd. av att sjukhuset i många avseenden är nedslitet tänkes kun- na fungera som akutsjukhus under ännu 15 år 20 är för ca 100 000 invånare. På längre sikt beräknas dock S:t Eriks sjukhus bli ersatt med ett nytt sjukhus med för— läggning inom Västerort, lämpligtvis i anslutning till Beckomberga mentalsjukhus.

Södra delen: Södertälje lasarett beräknas efter avslutad ombyggnad kunna be— tjäna Södertälje stad samt vissa närliggande områden om sammanlagt 75000 in— vånare. I Nacka är ett sjukhus under uppförande för ett motsvarande befolknings- underlag. År 1990 beräknas sjukhusets naturliga upptagningsområde ha ökat till 95 000 invånare. '

Utöver sjukhuset i Södertälje och Nacka torde erfordrasnya sjukhus för 100 000 invånare i södra länsdelen år 1970 Och för ca 200 000 år 1990. För att tillgodose detta behov räknas i första hand med ett sjukhus i Huddinge i trakten av Flemingsberg. Med hänsyn till den förväntade befolkningskoncentrationen inom området måste detta sjukhus, framhåller sjukvårdsförhandlingsdelegerade, få betydande storlek. Sjukvårdsunderlaget beräknas komma att uppgå till 120000 invånare. Det andra nya sjukhuset i'södra länsdelen (»Sydöstra länssjukhuset») kommer enligt planen att förläggas till en central ort inom Tyresö—Nynäsvägens influensområde. '

Södersjukhuset var redan i samband med sjukhusplanens framläggande starkt

_ differentierat och beräknas även fortsättningsvis utgöra det södra stadsområdets

mest specialiserade sjukhus. Dess upptagningsområde inom normallasarettsspe- cialiteterna beräknas komma att uppgå till 140 000. För att betjäna sjukvårdsbe- hovet inom allmänkirurgi och allmänmedicin för ca 40 000 invånare räknar man med att även framdeles Ersta sjukhus skall fungera. Detta sjukhus är nu föremål för betydande ombyggnad.

Härutöver räknas med uppförande av ytterligare ett större sjukhus för ca 130000 invånare inom stadens södra delar, nämligen på en reserverad tomt i Enskededalen inom det sydöstra tunnelbanesystemets influensområde. På längre sikt skall vidare enligt planen behov föreligga av ett mindre sjukhus, som bör förläggas till stadens sydvästra delar, i anslutning till det sydvästra tunnelbane- systemet. Detta sjukhus kan enligt sjukhusplanen lämpligtvis uppföras i anslut- ning till nuvarande Långbro sjukhus.

Genomförandet av utbyggnadsplanen för sjukvården är enligt sjukhus- planen uppdelad i två etapper, varvid de projekt, som avses bli färdiga se- nast omkring år 1975 hänföres till första skedet. Vid ställningstagandet till vilka projekt, som skall ingå i detta skede har olika bedömningsgrunder

104 tillämpats för länet och för staden. För länets del har det gällt att tillskapa nya vårdplatser för en växande befolkning. Stadens vårdplatsantal är där- emot —— med undantag för långtidsvården — i stort sett tillräckligt, men sjukhusen är starkt nedslitna och otidsenliga och måste i stor utsträckning ersättas av nybyggnader, i vissa fall med en riktigare lokalisering i förhål- lande till de nya bostadsområdena.

För att tillgången på sjukhusplatser i länet skall kunna hålla jämna steg med den förväntade befolkningsökningen erfordras under första skedet -—— förutom befintliga sjukhus, i viss utsträckning om- och tillbyggda, samt en ökad andel i karolinska sjukhuset —— ytterligare två sjukhus, varvid det be- dömes såsom mest angeläget att uppföra Huddinge- och Järvasjukhusen.

Staden är genom avtal hunden att uppföra ett nytt undervisningssjukhus såsom ersättning för S:t Görans sjukhus, vilket i sin helhet skall vara fär- digt år 1976. Därutöver räknas i planen med ett nytt lasarett i första skedet, nämligen det redan tidigare i princip beslutade sjukhuset i Enskededalen. Uppförande av det föreslagna nya lasarettet vid Långbro har synts behöva tills vidare uppskjutas. Motsvarande platsbehov anges intill tillkomsten av detta sjukhus kunna täckas genom bibehållande av serafimerlasarettet (medicin, kirurgi och långtidsvård) samt Södra BB (obstetrik-gynekologi). I stadens norra delar anses Sabbatsbergs sjukhus efter nödvändig upprust- ning och kompletterande nybyggnader kunna bibehållas. Här har även räknats med att S:t Eriks sjukhus efter nödvändig upprustning skall kunna användas under detta första skede. Eventuellt kan dock _ om vissa kom- munikationsproblem i staden måste erhålla en snabbare lösning än tidigare avsetts -— ett nytt lasarett vid Beckomberga behöva projekteras och upp- föras under detta första skede.

Under det andra skedet mellan år 1975 och 1990 kommer enligt sjuk- vårdsplanen för länets del att erfordras ytterligare ett sjukhus i norr (Li- dingö) och ett i söder, »sydöstra länssjukhuset». Vartdera av dessa sjuk- hus beräknas få ett befolkningsunderlag om ca 90 000.

För stadens del uppkommer under det andra utbyggnadsskedet frågan om ersättande av S:t Eriks sjukhus med ett nytt kroppssjukhus i anslutning till Beckomberga sjukhus —— såvida icke detta av andra skäl har framtving- ats tidigare _ samt ersättande av serafimerlasarettet och Södra BB med ett nytt kroppssjukhus i anslutning till Långbro sjukhus. Vartdera av dessa båda nya sjukhus beräknas få ett befolkningsunderlag om ca 100 000.

Vad beträffar erforderliga specialkliniker inom Stor-Stockholmsområdet framhålles i sjukhusplanen, att vetenskapliga och i viss utsträckning även driftekonomiska skäl talar för att erforderliga vårdplatser sammanföres till ett fåtal kliniker, under det att bland annat vårdorganisatoriska skäl talar för att i vart fall Vissa specialiteter blir representerade vid flertalet sjukhus. En avvägning mellan dessa ytterligheter måste göras samtidigt som allmänhetens krav på lätt tillgängliga och kvalificerade allround-sjuk-

hus måste beaktas. Därjämte måste i avseende på lokaliseringen iakttagas det inbördes beroendet mellan vissa specialiteter eller grupper av speciali- teter.

Den specialiserade kroppssjukvårdens (avseende övriga discipliner än grunddisciplinerna) behov beräknas bli tillgodosedda på de sex nyckel- sjukhusen Danderyds lasarett, karolinska sjukhuset samt S:t Görans sjuk— hus i norr och Södersjukhuset, Enskededalens sjukhus samt Huddinge sjukhus i söder. Beredningen kommer senare att presentera dessa sjukhus och redogöra för aktuella planer på utbyggnad av desamma. Därvid redo- visas planer på utbyggnad även av den specialiserade kroppssjukvården. I detta sammanhang finner beredningen endast anledning att erinra om ut- byggnadsplanerna i fråga om ett par specialiteter.

Vad gäller epidemivården skall nuvarande epidemisjukhus enligt planen bli ersatt av lasarettsanslutna kliniker, en i den norra och en i den södra halvan av Stockholm, varav en beräknas få övertaga den undervisning i epidemiologi som är förlagd till nuvarande epidemisjukhus. En klinik be- räknas bli förlagd till Enskededalen. Den andra bör enligt planen kunna förläggas alternativt till S:t Görans sjukhus eller till Sabbatsbergs sjukhus. För länet planeras epidemivårdsresurser bli anordnade på Danderyds och Huddinge sjukhus.

I fråga om den somatiska långtidsvården har för tillgodoseende av vård- behovet inom grunddisciplinerna räknats med långtidsvårdskliniker vid varje lasarett. Som komplettering till dessa lasarett erfordras enligt sjuk- husplanen ett antal annexsjukhus.

I fråga om mentalsjukvården har Stor-Stockholms sjukvårdsdelegerade strävat efter att samordna denna med kroppssjukvården. Detta gäller inte bara det patientklientel, som även tidigare ansetts höra hemma på lasa- rettspsykiatriska kliniker, utan även det klientel, som tidigare beretts sjuk- vård på särskilda mentalsjukhus. I linje med denna målsättning har arbete påbörjats på uppförande av en större mentalklinik på Danderyds lasarett med platser för såväl vuxna som barn och ungdom. Likaså planeras mot- svarande kliniker på Huddinge sjukhus och Enskededalens sjukhus. På karolinska sjukhuset liksom på S:t Görans sjukhus skall enligt sjukvårds- planen även i framtiden endast lasarettspsykiatriska kliniker för vuxna samt för barn och ungdom förekomma, varjämte på Södersjukhuset endast en vuxenpsykiatrisk klinik skall finnas att tillgå.

Långtidsvården inom mentalsjukvården beräknas i viss utsträckning vara förlagd till de större mentalvårdsenheterna. För övrig långtidsvård kommer att erfordras dels till mentalsjukhusen organisatoriskt anknutna annexsjukhus, dels ock andra vårdresurser för sjuka, vilkas vårdbehov icke ställer så stora krav på tillgång till kvalificerad sjukvårdspersonal (sjuk— hem, inackorderingshem, familjevård etc.).

I det följande redovisas av Stor—Stockholms förhandlingsdelegerade i

sjukhusplanen (år 1962) beräknade investeringskostnader för Stockholms läns landsting och Stockholms stad för genomförande av det första avsnit- tet (avseende i stort sett en 15-årsperiod).

Kostnader i milj. kronor För landstinget Byggnader Utrustning Summa . Danderyd: resterande del av generalplanen. . . . 13 4 17 mentalsjukhus, 360 platser ............ . ..... 20 5 25 2. Löwenströmska: lasarett, 260 platser .......... 20 5 25 3. Norrtälje: mentalsjukhus, 300 platser ......... 17 5 22 4. Nacka: kvinnoklinik, 80 platser .............. 6 1,5 7,5 Psykiatrisk klinik, 40 platser ................ 2 0,5 2,5 5. Södertälje: resterande del av generalplanen nybyggnader .............................. 10 2,5 12,5 Psykiatrisk klinik, 40 platser ................ 2 0,5 2,5 6. Huddinge: lasarett, ca 1 000 platser ........... 110 30 140 | mentalsjukhus, ca 550 platser. . . . ............ 38 10 48 i 7. Uttrans sanatorium: upprustning ............. 4 -— 4 ; 8. Nytt sjukhus i J ärva-området med ca 450 plat- ser ....................................... 50 13 63 mentalsjukhus, ca 350 platser ................ 25 5 30 . 9. Ytterligare ett nytt sjukhus (eventuellt Lidingö eller sydöstra länssjukhuset), ca 400 lasaretts- platser jämte eventuella mentalvårdsplatser. Av : totala hyggnadskostnader på 45 a 80 milj. kro- nor faller inom detta avsnitt ................. 25 — 25 Summa för lasarett och mentalsjukhus 342 82 424 10. Nya sjukhem etc. för långtidsvård 1 200 ........ 60 15 75 Summa 402 97 499

Härtill kommer kostnader för bl. a. eventuellt ökat engagemang i karolinska sjukhuset.

Kostnader i milj. kronor För staden Byggnader Utrustning Summa 1." Enskededalen: lasarett, ca 1 000 platser ........ 110 30 140 mentalsjukhus, 350 (a 400) platser ............. 25 5 30 2. S:t Görans sjukhus: nybyggnader om 1 000 plat- ser ........................................ 175 50 2251 3. Sabbatsbergs sjukhus: upprustning m. m. ...... 25 5 30 4. S:t Eriks sjukhus: upprustning m. m. .......... 10 1 11 5. Södersjukhuset: barnkirurgisk klinik ........... 5 2 7 om- och tillbyggnad ......................... 20 3 23 6. Långbro sjukhus: ungdomsklinik .............. 4 1 5 nybyggnader i övrigt ........................ 20 5 25 7. Beckomberga sjukhus: upprustning ............ 10 2 12 nybyggnader m. m. ......................... 30 8 38 8. Epidemisjukhuset: upprustning och nybyggna- 1; der, delvis avsedda för långtidsvård ............ 15 4 19 ; 9. Nya annexsjukhus för långtidsvård ca 1 500 platser ..................................... 75 20 95 Summa 524 136 660

1 Avser bruttokostnader. För staden avgår statens andel för undervisningssjukhuset (ca 55 milj. kronor).

För ett nytt lasarett vid Beckomberga om ca 600 vårdplatser, som enligt vad ovan sagts eventuellt kan behöva påbörjas inom 15-årsperioden såsom ersättning för S:t Eriks sjukhus, kan anläggningskostna—derna uppskattas till 85 milj. kronor. Samma belopp kan beräknas erforderligt för ett nytt lasarett vid Långbro, som eventuellt kan behöva påbörjas inom perioden för att ersätta serafimerlasarettet och Södra BB.

Den plan för utbyggnaden av Stor-Stockholms sjukhusvård, som ovan refererats, fastställdes år 1962. Med hänsyn till den senare inträffade ovän- tat kraftiga folkökningen i Stor-Stockholm har man emellertid nyligen tagit upp diskussioner om en snabbare sjukhusutbyggnad än som angivits i pla- nen. Därvid har särskilt aktualiserats att före år 1975 uppföra ett sjukhus i Haninge-området, beläget inom Stockholms läns sydöstra del. Detta sjuk- hus beräknas komma att få 800 vårdplatser, varav ungefär hälften skulle behöva tillkomma före 1975.

6.3.2. Sjukhus som är eller planeras bli utnyttjade för läkarutbildning eller som kan vara av intresse härför

i framtiden bli utnyttjade som undervisningssjukhus eller i övrigt kan vara ; av intresse för läkarutbildning. Därvid medtages förutom karolinska sjuk- 11 huset och S:t Görans sjukhus, Danderyds lasarett, Södersjukhuset, Enske- , dedalens sjukhus och Huddinge sjukhus. Övriga sjukhus i Stor-Stock— holmsområdet torde icke under förutsebar framtid nå sådan storlek och bli så differentierade, att de kan vara av intresse i detta sammanhang. Den geografiska placeringen av nämnda sjukhus i Stor-Stockholmsområ- det framgår av fig. 1: 1. I detta avsnitt presenterar beredningen de sjukhus, som är eller planeras 1 I

6.3.2.1. Karolinska sjukhuset

Karolinska sjukhuset fyller för närvarande en dubbel funktion inom sjuk- vården, nämligen dels som rikssjukhus, dels ock — beträffande flertalet kliniker — såsom centrallasarett för Stockholms stad och Stockholms län, vilka genom avtal tillförsäkrats visst antal platser vid sjukhuset. Av nuva- rande 1 925 vårdplatser disponerar staden 666 och länet 366.

Enligt beslut av 1960 års riksdag ( prop. 1960: 159 ) skall de s.k. riks- platserna vid karolinska sjukhuset avvecklas i samband med regionsjuk— vårdens utbyggande och sjukhuset framdeles ingå 1 Stor- Stockholms sjuk- vårdsorganisation med ansvar för en del av detta områdes sjukhusvård. En omläggning av sjukhusets uppgifter i enlighet med dessa riktlinjer har av— setts komma att kräva väsentliga omdispositioner av sjukhusets kliniker och övriga anläggningar, innebärande bl.a. byggnadsåtgärder av betydande omfattning. Härtill kommer, att den tekniska och medicinska utvecklingen liksom den pågående vidgningen av läkarutbildningen ställer krav på lokal— mässiga och andra förstärkningsåtgärder. Ett mot denna bakgrund utarbe—

E 0 := __4 U e "— "3 & o N ca % => ==: _. V; :: Q.) 9: = _: & :i '>— (I: "G = :> 5 n., v—I _; I. : B” En.

S+ Görans

Huddinge sjukhus 0

0 luulnnl

Tabell 1: 28. Stomprogram för karolinska sjukhusets utbyggnad

Specialitet

Nuvarande vårdplatsantal

Planerat vårdplatsantal

A Vårdplatscr Medicin allmän medicin inkl. cudokrinologi ............. 180 210 reumatologi ................................. 73 65 specialkardiologi ............................ 18 18 njurmedicin ................................. -— 30 neurologi ................................... 100 100 lungmedicin ................................ 130 116 Kirurgi allmän kirurgi ............................... 175 140 ortopedi inkl. frakturkirurgi .................. — 85 urologi ..................................... 44 50 plastikkirurgi ............................... 54 50 brännskadeavd. ............................ 6 9 neurokirurgi ................................ 86 72 thoraxkirurgi ............................... 89 80 Eltervdrdsklinik (konvalescenter, allmän rehabilite- ring) ....................................... — 1601 Kvinnoklinik .................................. 154 157 Psykiatri vuxenpsykiatri .............................. 91 85 barn— och ungdomspsykiatri .................. 13 28 Öron- näs och hals ............................. 89 70 Ögon ......................................... 57 70 Hud jämte dermatologisk allergologi +yrkesdern1a- tologi ...................................... 159 145 Radioterapi ................................... 154 134 Barnklinik medicin .................................... 116 80 kirurgi ..................................... 67 63 Alkohotklinik .................................. 60 60 Summa 1 915 2 077 B Tekniska platser Jourmattagning ................................ 10 25 Jourmottagning [är barn ........................ —— 6 I lllensivbehandlingsplatser ....................... — 69 Summa A +B 1 925 2 177

1 Härav avses ca 50 för allmän medicin, ca 30 för reumatologi, ca 25 för allmän kirurgi, ca 40 för ortopedi samt ca 15 för barnmedicin och barnkirurgi.

tat förslag till generalplan för karolinska sjukhusets utbyggande framlades den 17 juni 1964. Enligt förslaget till generalplan skall en omfattande om- och utbyggnad av karolinska sjukhuset äga rum. Ett realiserande av för— slaget skulle dels innebära att sjukhusets såväl slutna- som öppnavårdsre- surser kraftigt förstärktes, dels ock ge ökade utrymmen för läkarutbild- ningen och den kliniska forskningen.

Vårdplatsantalet beräknas enligt generalplanen komma att öka från för närvarande 1925 platser till 2 177. Den nuvarande och framtida fördelning- en av platserna på olika kliniker m.m. framgår av stomprogram i tabell 1: 28. Dimensioneringen av vissa specialkliniker blir dock, framhåller karo- linska sjukhusets direktion, beroende av det definitiva avtalet mellan sta-

ten och Stockholms stad angående medicinsk undervisning vid S:t Görans sjukhus.

Av nämnda platsantal skall 1 659 platser stå till förfogande för Stock- holms stad och län, 83 platser för övriga regionlandsting samt 335 platser för remisspatienter från främmande sjukvårdsområden samt akut- och militärpatienter.

Karolinska sjukhuset utgör således regionsjukhus för Stockholms—regio- nen med ett beräknat befolkningstal av 1 500 000 invånare år 1970 och om— fattande förutom Stockholms stad och län även vissa delar av Söderman- lands län och Gotlands län. Beträffande vissa regionspecialiteter har förut- satts, att karolinska sjukhuset skall utgöra regionsjukhus jämväl för Lin- köping- och Örebroregionerna tillhörande sjukvårdsområden eller delar därav.

Karolinska sjukhusets tomtområde omfattar för närvarande omkring 260 000 m2, varav omkring 60 000 m2 friyta. Enligt generalplanen skall nu- varande Norrbackainstitutet och Eugeniahemmets områden om tillhopa 45 000 m? införlivas med karolinska sjukhuset —— sedan befintliga verk— samhetsgrenar därstädes utflyttats.

Karolinska sjukhusets utbyggnad beräknas kunna påbörjas omedelbart. Enligt en framlagd tidsplan beräknas den första etappen av utbyggnaden —— innefattande uppförande av verkstadshus och centralförråd samt instal- lation av nya ångpannor m. m., om- och tillbyggnad av huvudkomplexet, utbyggnad av psykiatriska kliniken, uppförande av barnpsykiatrisk klinik, anordnande av parkeringsanläggning samt vissa försörjningsåtgärder _ vara avslutade år 1975. ' ,

Kostnaderna för genomförande av det framlagda generalplaneförslaget i dess helhet beräknas uppgå till omkring 300 milj. kronor._Härav belöper sig ca 175 milj. kronor å de byggnadsföretag, som föreslagits skola ingå i den ovan nämnda första etappen.

6.322. S:t Görans sjukhus Mellan staten och Stockholms stad träffades den 20 oktober 1961 överens- kommelse angående ett nytt undervisningssjukhus i Stockholm m.m., en- ligt vilken den undervisning, som för närvarande är förlagd till serafimer- lasarettet, Sabbatsbergs sjukhus och Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus, skall förläggas till S:t Görans sjukhus. Enligt. avtalet skall S:t Görans sjukhus omfatta följande kliniker ,och vårdplatser. *, Antal vårdplatser ca ?

Medicin (inkl. specialgeriatrik). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ._ ............. 280 &

Kirurgi (inkl. ortopedi, urologi och plastikkirurgi) .................... 280 ; Obstetrik-gynekologi...............................' ............... 150

Pediatrik. . . ..................................................... 190 Psykiatri ....................................... ' ................. 8 0

Långtidsvård och rehabilitering (inkl. vårdplatser för barn) ............ 120 » ' — 1 100 Summa

Härtill kommer e'nligt- avtalet de laboratorier och övriga institutioner-,. som erfordras för sjukvården, undervisningen och forskningen, ävensom i övrigt erforderliga anläggningar för sjukhusets drift, inklusive parkeringsgarage inom sjukhusområdet.

Frågan om .inrättande av klinik 1 njurmedicin samt ögon- och öronklinik skall enligt avtalet närmare övervägas och förhandlingar härom upptagas i ett senare sammanhang.

Den psykiatriska kliniken på S:t Görans sjukhus har nyligen flyttat in i en nybyggnad. Enligt avtalet skall pediatriska kliniken uppföras, omedel— bart. Övriga kliniker och anläggningar skall vara färdigställda senast den 31 december 1976.

Enligt tidigare omnämnda sjukhusplan för Stor—Stockholm av år 1962 beräknas S:t Görans sjukhus erhålla följande kliniker och vårdplatser. Specialitet Antal vårdplatser Internmedicin

allmän .................................................... 190 spec1algeriatuk ............................................. 90 njurmedicin ................................................ cv 40 280 (ev 320) Kirurgi

allmän + ortopedi ........................................... 220 urologi .................................................... 30 plastikkirurgi .............................................. 30 280 Obstetrik-gynekologi .......................................... 150 Barn

medicm ................................................... 100 kirurgi .................................................... 60 160 Psykiatri (lasaretts- -) vuxna .................................... 80

barn .................................... 30 Ögon ....................................................... 30 Öron ........................................................ 40 Långtidsv ård ................................................ 120 Summa 1 170 (ev 1 210)

Frågan om anordnande av en lungmedicinsk klinik på S:t Görans sj uk- hus bör enligt sjukhusplanen bli föremål för särskild utredning.

Kostnaderna för utbyggandet av S:t Görans sjukhus beräknades år 1962 uppgå till 175 milj. kronor (exklusive utrustning). Några kostnadsanalyser för den totala utbyggnaden har därefter inte presenterats.

Byggnadsförslag avseende första etappen av S:t Görans sjukhus' utbygg- nad (uppförande av barnkliniken) framlades under våren 1964. Det därvid presenterade förslaget omfattar 220 vårdplatser, fördelade med 120 på barnmedicin, 68 på barnkirurgi och 32 på barn- och ungdomspsykiatri. Av det totala vårdplatsantalet motsvarar 20 platser sådana platser som i över- enskommelsen av år 1961 noterats såsom långtidsvårdplatser. Barnklini- kerna beräknas vara färdiga att tas i bruk år 1968. Kostnaderna föruppfö- rande av barnklinikerna beräknas uppgå till 43,2 milj. kronor mot tidigare beräknat 30,0 milj. kronor.

För S:t Görans sjukhus, som är helt beläget i innerstaden, disponeras ett markområde av ca 14 har. Tomtmarken är således begränsad. Erfor-

derligt parkeringsutrymme torde dock, har det anförts, kunna anordnas ge- nom parkeringsgarage under sjukhusbebyggelsen. Ur bullersynpunkt så- väl vad gäller gatutrafik som flygtrafik är förhållandena fullt acceptabla. Sjukhuset har goda kollektiva trafikförbindelser, även om direkt spårvägs- eller motsvarande anslutning för närvarande saknas med karolinska insti- tutets område.

6.323. Danderyds lasarett Lasarettet är för närvarande föremål för en genomgripande om— och till- byggnad i enlighet med en av Stockholms läns landsting är 1956 antagen generalplan. Senare har beslut fattats om förläggande av en mentalklinik till lasarettsområdet. Utbyggnaden av lasarettet beräknas i sin helhet vara slutförd år 1968. Enligt sjukhusplanen beräknas lasarettet få följande kli- niker och vårdplatser.

Specialitet Antal vårdplatser

Internme dicin

allmän ........................................................ 1 75 Kirurgi

allmän +ortopedi ............................................... 160 Obstetrik-gynekologi .............................................. 135 Barnmedicin ..................................................... 55 Barnpsykiatri .................................................... 20 Öron ............................................................ 25 Radioterapi ...................................................... 25 Epidemi ......................................................... 130 Långtidssjukvård ................................................. 100 Mentalsj ukvård, innefattande lasarettspsykiatri ...................... 470

Summa 1 295

Vidare planeras på Danderyds lasarett öppna mottagningar i skilda disci- pliner samt härutöver bl.a. följande laboratorier och övriga kliniska ser- viceavdelningar, nämligen centraloperationsavdelning, röntgendiagnostisk avdelning, kemiskt centrallaboratorium, fysiologiskt laboratorium, bakte- riologiskt laboratorium, patologiskt laboratorium, fysikalisk terapiavdel- ning, rehabiliteringsavdelning och centraltandpoliklinik.

Nuvarande sjukhustomt omfattar en yta om ca 25 har. Genom placering- en av en mentalklinik på området torde ytterligare utbyggnadsmöjligheter inom området vara begränsade. Sydväst om sjukhustomten finnes vidare ett av staten ägt område om ca 26 har, varav en del torde vara lämpat för institutionsbyggnader. Grundförhållandena på sjukhustomten är goda. Från bullersynpunkt är de flesta sjukhusenheterna välbelägna. Parkeringsför- hållandena är gynnsamma. Kommunikationerna med stadens centrum är tillfredsställande. Någon direkt spårvägs- eller motsvarande anslutning till karolinska institutet saknas dock. Noteras bör vidare, att Stockholms

universitets blivande institutioner på Frescatiområdet ligger på kort avstånd från lasarettet.

Frågan om förläggning av läkarutbildning till Danderyds lasarett har tidigare prövats av 1961 års delegation för ett nytt undervisningssjukhus i Stor—Stockholm i samband med utredningen om planeringen av karolinska institutets andra undervisningssjukhus. Resultaten av utredningsarbetet presenterades i betänkandet »Utredning angående nytt undervisningssjuk- hus i Stor-Stockholm» (stencilerat, juni 1962). Delegationen ansåg det i och för sig möjligt att detta sjukhus bl.a. i kombination med andra sjuk- hus skulle kunna utnyttjas för läkarutbildning enligt de förutsättningar, som då gällde. Emellertid hade byggnadsarbetena vid lasarettet redan vid tidpunkten för utredningens arbete fortskridit så långt, att det vore förenat med betydande svårigheter att omändra ifrågavarande kliniker för under- visningsändamål och forskning. Detta alternativ ställde sig också av detta skäl betydligt dyrare än övriga då aktuella alternativ. Bl. a. med hänsyn härtill ansåg sig delegationen inte kunna förorda, att Danderyds lasarett togs i anspråk för undervisning och forskning.

6.324. Södersjukhuset Södersjukhuset avses även fortsättningsvis utgöra södra Stockholmsområ- dets mest specialiserade sjukhus. I samband med tillkomsten av Enskede— dalens sjukhus torde viss omdisposition av verksamheten på Södersjuk- huset komma att genomföras för att göra sjukhuset bättre anpassat till de framtida förhållandena. Därvid kommer den högspecialiserade karaktären på sjukhuset att ytterligare markeras. Det förutsättes, att en intim sam- verkan i sjukvårdshänseende skall etableras mellan Södersjukhuset och Enskededalens sjukhus. I samband med ombyggnaden av Södersjukhuset kommer en utbyggnad att genomföras av det Södersjukhuset närbelägna Sachsska barnsjukhuset för att tillgodose behovet av förstärkta resurser för barnkirurgi och barnallergologi. Enligt sjukhusplanen kommer Södersjukhuset år 1975 att ha följande kliniker och vårdplatser.

Specialitet Antal vårdplatser Internmedicin allmän ............................................... specialgeriatrik ...................................... . . neurologi ...................................................... reumatologi .................................................... specialkardiologi ....................................... . ........ Kirurgi allmän + ortopedi ............................................... urologi ....................................................... plastikkirurgi .................................................. neurokirurgi ................................................... Obstetrik-gynekologi ..............................................

1 1 4 Specialitet ' Antal vårdplatser Barn medicin ....................................................... 100 kirurgi .................. '. . . ." .................................. & 160 Psykiatri (lasaretts-) ........................................ 85

Radioterapi ................................... Långtidsvård ..............................................

Summa 1 545

Härutöver planeras en intoxikationsavdelning på sjukhuset.

På Södersjukhuset finnes för närvarande polikliniker och öppna mot- tagningar i skilda discipliner samt bl.a. följande laboratorier och kliniska serviceinrättningar, nämligen anestesiavdelning, röntgendiagnostiska av- delningar, varav en på Sachsska barnsjukhuset, kliniskt kemiskt laborato- rium, kliniskt bakteriologiskt laboratorium, kliniskt neurofysiologiskt la- boratorium, patologavdelning, audiologisk avdelning, yrkesmedicinsk av- delning och rehabiliteringsavdelning.

Södersjukhuset är uppfört som en kompakt blockbyggnad med en hu- ! vudbyggnad om ca 10 våningar ovan mark. Nuvarande sjukhustomt omfat- & tar ca 11 har med endast begränsade friområden i form av parkmark. Sjuk- huset har goda kollektiva trafikförbindelser. Direkt anslutning saknas dock för närvarande med karolinska institutets område. Anslutning till Enskede- dalens sjukhus erhålles medelst buss i kombination med tunnelbana.

Kostnaderna för om- och tillbyggnadsätgärder på Södersjukhuset, inklu- sive Sachsska barnsjukhuset, beräknades år 1962 uppgå till ca 25 milj. kro- nor. Några nya kostnadsanalyser har därefter inte presenterats.

1961 års delegation för ett nytt undervisningssjukhus i Stor-Stockholm framhöll i sitt meromnämnda betänkande om förutsättningarna att tillgodo- se karolinska institutets ytterligare behov av sjukhusplatser m.m. för un- dervisningen, att Södersjukhuset hade stora kliniska resurser men dess byggnadskonstruktion försvårade de genomgripande omdispositioner och tillbyggnader, som undervisningen och forskningen skulle kräva. Det räckte nämligen enligt delegationen inte enbart med att inrymma föreläsningssa- lar och undervisningslaboratorier. Hela sjukhuset måste omdisponeras med tanke på att undervisning skulle äga rum i praktiskt taget alla dess delar. Sjukhusets utbyggnadsmöjligheter var för övrigt, framhöll delegationen, mycket begränsade och måste i första hand reserveras för sjukvårdens be— hov. På angivna skäl hade delegationen funnit, att Södersjukhuset inte var att betrakta som ett realistiskt alternativ till nytt undervisningssjukhus.

6.321). Enskededalens sjukhus Planeringsarbete pågår för uppförande av ett nytt sjukhus i Enskededalen. Förslag till generalprogram jämte principförslag till dispositionsplan för det nya sjukhuset förelades Stockholms stad sommaren 1964.

Lokalplaneringen för Enskededalens sjukhus har utförts i enlighet med den moderna s.k. progressiva vårdens principer, varvid man förutsätter ett intimt samarbete mellan de olika sjukvårdsenheterna både inom öppen och sluten sjukvård vad gäller personella, tekniska och sjukvårdsorganisa- toriska resurser. De specialiteter, mellan vilka särskilt behov av samarbete föreligger, planeras bli sammanförda i block. Sålunda räknar man med att samtliga opererande specialiteter bildar ett block _ ett kirurgiskt block. Inom detta block skall handläggas gemensamma frågor såsom organisation av arbetet inom den gemensamma operationsavdelningen och uppläggning av jourtjänsten. Övriga specialiteter tänkes bli fördelade på ett medicinskt block, ett psykiatriskt block och ett socialmedicinskt block. Enskededalens sjukhus planeras komma att ifråga om den specialiserade sjukvården sam- arbeta med Södersjukhuset. Sjukhusets stomplan (tabell 1:29) har upp— gjorts med hänsyn härtill.

Tabell 1: 29. Slomplan för Enskededalens sjukhus

Öppen vård Block Antsåluifånr gälar; er Antal besök per år p i 1000-ta1 Medicinskt block .. . Internmedicinsk klinik ....................... 160 20,0 diabetikervård ............................ _ 10,0 Allergologisk klinik .......................... 60 , 15,0 Lungmedicinsk klinik ........................ 80 8,0 tbc. dispensär ............................. — 15,0 Hud- och könsklinik ......................... 60 20,0 Infektionsklinik ............................. 96 5,0 Neurologisk klinik ........................... 40 6,0. Barnmedicinsk klinik ........................ 60 8,0 Långtidsvårdsklinik .......................... 100 2,0 , 109,0 Radioterapeutisk klinik ...................... 20 676 — Kirurgiskt block Kirurgisk klinik, allm. kir. o. ortop. ............ 160 35,0 Specialortop. ............................... — Urologisk klinik ............................. 40 10,0 Kvinnoklinik ............................... 120 10,0 Ögonklinik ................................. 30 15,0 Öron—, näs— och halsklinik .................... 30 380 25,0 95,0 Psykiatriskt block - Mentalklinik, barn och ungdom ............... 20 1,5 Mentalklinik, vuxna ......................... 345 15,0 Alkoholistvård .............................. — 365 20,0 36,5 Socialmedicinskt block Rehabiliteringsklin. ......................... 40 —— Socialmedicinsk avd. ........................ — 40 (12,0) Hälsokontroll ............................... (50,0) (62,0) Summa 1 461 240,5

Vidare räknas med inrättande av följande serviceenheter med följande nyttjandegrad. ' '

Dimensionerarde antal besök, Serviceenhet behandlingar (motsvarande) per år i 1 OOO-tal Medicinska serviceenhelcr Akut mottagningsavdelning .............................. 15,0 kirurgi .............................................. 9,0 internmedicin ........................................ 3,0 övrigt ............................................... 3,0 Anestesiavdelning ...................................... Arbetsträningsavdelning ................................. Intagningsvårdavdelning 16 vårdplatser ....................................... kirurgi .............................................. internmedicin ........................................ övrigt ............................................... Intensivvårdavdelning .................................. kirurgi, 12 vårdplatser ................................ internmedicin, 13 vårdplatser .......................... psykiatri, 12 vårdplatser .............................. Ohduktionsavdelning ................................... Operationsavdelning .................................... Röntgenavdelning röntgenundersökningar ................................ Tandvårdavdelning ..................................... Uppvakningsavdelning, 16 vårdplatser .................... Laboratorier

Bakteriologiskt laboratorium ............................. Cytologiskt laboratorium ................................ Fysiologiskt laboratorium ............................... Isotoplaboratorium

isotopundersökningar ................................. isotopmätningar ...................................... Kemiskt laboratorium ................................... Neurofysiologiskt laboratorium ........................... Patologiskt laboratorium ................................ Blodcentral

förprövningar ........................................ grupperingar ......................................... tappningar .......................................... transfusioner .........................................

Medicinskt-tekniska serviceenhcler Apotek ................................................ Badavdelning .......................................... Bädd- och desinfektionscentral ........................... Centralt fackbibliotek ................................... Fotografisk avdelning ................................... J ournalarkiv ...........................................

I det följande sammanfattas i generalplanen redovisad elapp- och tids- plan för uppförande av Enskededalens sjukhus. Etapplanen har fastställts även med hänsyn till att sjukhuset inom vissa tidsramar skall kunna över- taga sjukvårdande verksamhet från S:t Görans sjukhus i samband med att detta sjukhus ombygges till undervisningssjukhus (allergologi, hud- och kön samt lungmedicin).

Utbyggnads-

skede:

1. Förberedande byggnadsarbeten omfattande anordnande av vägar, vatten— och avloppsanläggningar jämte parkeringsplatser samt upp- förande av värmecentral 1968 Obj ekt: Färdig år:

1 17 Utbyggnads- skede: Objekt: Fardig år:

2. Sjukhusets huvudkomplex med mottagningsbyggnad, somatiska blockens vårdavdelningar, medicinska serviceenhetcr, laboratorier successivt från och vissa allmänna serviceenheter år 1970

3. Specialbyggnader, omfattande infektionsklinik, expeditionsbygg—

nad, sjukvårdsskola, fritidslokaler, det psykiatriska blockets bygg- nader jämte rehabiliteringscentrum och arbetsträningsavdelning 1973

Den totala nettoytan för Enskededalens sjukhus beräknas uppgå till ca 101000 ni?, exklusive yttre anläggningar såsom anläggningar för parke— ring och för bostäder åt vikarier och elever. Därvid har hänsyn endast ta- gits till sjukvårdsbehoven och således inga lokaler beräknats för medicinsk undervisning och forskning.

Kostnaderna för uppförande av sjukhuset beräknas enligt generalplanen uppgå till ca 250 milj. kronor, vartill kommer ca 25 milj. kronor för perso- nalhotell, sjukvårdsskola och barndaghem. Såsom underlag för beräkning- arna har antagits en produktionskostnad per m3 byggnadsvolym av 350 kronor. Den sammanlagda byggnadsvolymen har beräknats med utgångs- punkt från de i generalprogrammet redovisade nettoytorna, ett genomsnitt- ligt antaget effektivitetstal av 0,55 samt en genomsnittlig antagen vånings- höjd av 3,6 m. Kostnaderna för de yttre anläggningarna har bedömts upp- gå till ca 5 procent av de framräknade kostnaderna för sjukhuset i övrigt.

Inga uppgifter har lämnats om beräknade kostnader för inredning och ut— rustning.

Enskededalens sjukhusområde omfattar enligt generalplanen en yta av ca 27,5 har och är till ungefär lika delar beläget inom stadsdelarna Gamla Enskede och Kärrtorp. Området begränsas i norr av Sofielundsvägen, i ös- ter av Fyrskeppsvägen och ett smalt parkområde samt de med trevånings- hus bebyggda kvarteren Falsterbo och Utgrundet samt i väster av Kyrko- gårdsvägen och tunnelbanans Farstagren, som här löper parallellt med och strax öster om Nynäsvägen.

I fråga om sjukhusanläggningens utformning framhålles, att sjukhus- områdets yta måste anses vara förhållandevis liten för ett sjukhus av En- skededalens storlek. Med anledning härav men framförallt för att erhålla korta inre kommunikationer har sjukhusets huvudkomplex givits en kon- centrerad form. Man räknar med att den i huvudkomplexet ingående mot- tagningsbyggnaden kommer att uppföras i två våningar, i direkt anslutning till denna byggnaden för laboratorier, medicinska serviceenheter m. m. i tre våningar, samt den somatiska vårdavdelningsbyggnaden i 14 våningar. Ex— peditionsbyggnaden beräknas få en höjd av 10 våningar. I anslutning till huvudkomplexet planeras vidare särskilda byggnader i upp till fyra vå- ningar för psykiatriska vårdavdelningar och rehabiliteringsavdelning, lik- som en byggnad i fem våningar för infektionsklinik. Söder om huvudkom- plexet tänkes de lokaler bli anordnade, för vilka de miljömässiga kraven på

118 kontakt med marken enligt generalplanen är större och som därför pla- neras få lägre höjd. I dessa byggnader beräknas barnpsykiatri, arbetsträ- ning m. m. erhålla utrymmen. Sjukhusområdets sydöstra del, som på längre sikt planeras bli utnyttjat för sjukhusets utbyggnad, räknar man skall tills vidare upplåtas för personalhotell.

Trafikförbindelserna är goda genom den nära anslutningen till två tun- nelbanestationer. Direkt kollektiv trafikmässig anslutning saknas för när- varande till karolinska sjukhusets område. Påbörjade trafikleder med mo- torvägsstandard skulle dock komma att minska restiden i bil mellan insti- tutet och sjukhuset.

1961 års delegation för nytt undervisningssjukhus i Stor-Stockholm framhöll i sitt betänkande beträffande möjligheterna att ianspråktaga En- skededalens sjukhus för undervisning och forskning, att det disponibla markområdet var fullt tillräckligt för uppförande av ett undervisningssjuk- hus. Om emellertid enligt stadens planer till sjukhuset förlades bl.a. ett mentalsjukhus om ca 300 platser, vilken sammanbyggnad i och för sig kunde vara önskvärd, kunde markområdet komma att bli helt utnyttjat. Vidare ville delegationen erinra om att ett val av Enskededalen som ett andra undervisningssjukhusi Stockholm kunde medföra större kostnader för forskningen än vissa andra alternativ, då det enligt delegationens me- ning fanns viss grund att anordna särskilda forskningsutrymmen på En- skededalens sjukhus för att kompensera det relativt stora avståndet till karolinska institutet. Främst till följd av de olägenheter för undervisningen och forskningen, som alternativet Enskededalen innebar, ansåg sig delega- tionen i då aktuellt sammanhang icke böra förorda detsamma.

I anslutning till sitt nyssnämnda ställningstagande om förutsättningarna att anordna läkarutbildning på Enskededalens sjukhus framhöll delega- tionen även följande: .

»I detta sammanhang finner delegationen anledning understryka den uppfatt- ning, som bl.a. framförts via ett flertal organisationer av befolkningen i de södra förorterna, att sjukvårdsbehovet i dessa delar av Stockholm är så trängande, att det krävs omedelbara åtgärder för dess tillgodoseende. Om undervisning och forskning skulle förläggas till Enskededalen kommer detta oundgängligen att in- nebära en avsevärd tidsförskjutning med hänsyn främst till den speciella och tids- krävande planering, som i så fall skulle krävas. Erfarenheterna från andra håll _ även där det endast gällt enstaka kliniker — ger klart belägg härför. Uppfö- rande av ett sjukhus i Enskededalen bör icke ytterligare fördröjas särskilt som andra och bättre lösningar står till buds för att tillgodose undervisningens och forskningens behov.»

På nyss anförda skäl fastställdes i den tidigare omnämnda överenskom- melsen mellan staten och staden den 20 oktober 1961 angående nytt under- visningssjukhus i Stockholm m.m., att det av staden planerade sjukhuset i Enskededalen skulle omedelbart påbörjas och utformas som ett kommu- nalt sjukhus enbart för sjukvårdens behov.

6.326. Huddinge sjukhus Planeringsarbete pågår för uppförande av ett nytt sjukhus i Huddinge. Ar- betet befinner sig för närvarande på programstadiet. Stomplanen för Huddinge sjukhus redovisas i tabell 1: 30.

Tabell 1: 30. Slomplan för Huddinge sjukhus

Öppen vård ' Specialitet Antal vårdplatser Antal besök per år i 1 OOO—tal Intermnedicinsk klinik ................... 160 20,0 allergi ................................ _ 10,0 diabetes .............................. — 10,0 neurologi ............................. 60 220 6,0 46,0 Kirurgisk klinik allmän kirurgi ......................... , ortopedi .............................. i 160 30'0 urologi ............................... 40 10,0 plastikkirurgi ......................... 20 220 8,0 53,0 Kvinnoklinik ........................... 120 10,0 mödravårdscentral ..................... —— —1 Barnklinik barnmedicin .......................... 70 8,0 barnkirurgi ........................... 60 130 15,0 23.0 Ögonklinik ............................. 40 15,0 Öronklinik .............................. 40 25,0 Hudklinik .............................. 60 20,0 Infektionsklinik ......................... 120 5,0 Lungmedicinsk klinik .................... 80 8,0 TBC-dispensär ........................ —— 15,0 23,0 Radioterapeutisk klinik .................. 20 —1 Rehabiliteringsklinik ..................... 40 —1 Långtidsvård ........................... 80 2,0 Mentalklinik, vuxna ..................... 4012 15,0 » barn och ungdom ........... 20 1,5 Alkohol .............................. — 421 20,0 36,5 Socialmedicin ........................... —1 Summa 1 591 1 Kan för närvarande ej angivas. 2 Härtill kommer ca 100 platser för dagvård.

Utöver i stomplanen angivna kliniker planeras på Huddinge sjukhus inrättande av följande medicinska servicecentraler, nämligen anestesiavdelning med inten- sivbehandlingsavdelning och uppvakningsavdelning, bakteriologiskt laboratori- um, blodcentral, cytologiskt laboratorium, djuravdelning, fysiologiskt laborato- rium, neurofysiologiskt laboratorium, jouravdelning med bl.a. intagningsavdel- ning och jourmottagning, kemiskt laboratorium, konsultavdelning, operations- central, patologisk avdelning med obduktionsavdelning och patologiskt labora- torium, personalläkarmottagning, psykiatrisk behandlingsavdelning, psykologav- delning, allmän rehabiliteringsavdelning med arbetsterapi och fysioterapi, psy- kiatrisk rehabiliteringsavdelning med arbetsterapi, fysioterapi och socioterapi, röntgenavdelning, socialmedicinsk avdelning, socialpsykiatrisk avdelning, tand- behandlingsavdelning och tuberkolosdispensär. Vidare räknas med inrättande av en rad övriga serviceavdelningar såsom apotek, bäddcentral, städcentral, vakt- mästar- och transportcentral etc. samt förvaltnings- och personalavdelningar, allmänna lokaler och tekniska anläggningar.

Inom Stor-Stockholm diskuteras även möjligheten att i anslutning till Huddinge sjukhus placera en central för blodförsörjningen i Stor—Stock- holms sjukvårdsregion med blodgruppsserologiskt centrallaboratorium. Härutöver diskuteras möjligheten att på motsvarande sätt till Huddinge sjukhus lokalmässigt ansluta en central för läkemedelsförsörjningen inom Stor-Stockholm.

Någon tidsplan för sjukhusets etappvisa uppförande har ännu icke redo— visats. Enligt uppgift beräknas dock sjukhuset kunna tas i bruk ungefär samtidigt med Enskededalens sjukhus eller något senare, då planerings- arbetet för det senare sj ukhuset hunnit längre.

Då lokalprogrammeringsarbetet ännu icke avslutats, kan inte här redo- visas någon kostnadsberäkning grundad på ett realistiskt volymtal. Följande överslagsberäkningar kan dock användas för bedömning av de totala bygg— nadskostnaderna.

Enligt ett provisoriskt lokalprogram kan den totala nettoytan beräknas till ca 102 000 m2 — inklusive vissa tekniska anläggningar. Med utgångs- punkt från denna nettoyta, från ett antaget genomsnittligt effektivitetstal av 0,55 samt från en antagen genomsnittlig våningshöjd av 3,6 m, uppskat- tas den sammanlagda byggnadsvolymen till 670 000 ms. Med en antagen produktionskostnad av 350 kr per ma beräknas byggnadskostnaderna uppgå till 235 milj. kronor. Härtill bör emellertid läggas kostnader för yttre arbe- ten m.m. som antages utgöra 5 procent. De totala kostnaderna för uppfö- rande av Huddinge-sjukhuset kan således beräknas till 247 milj. kronor eller till i runt tal 250 milj. kronor.

Några lokaler för läkarutbildning och forskning är inte medtagna i före- liggande provisoriska lokalprogram för Huddinge sjukhus.

Huddinge sjukhus kommer att placeras på ett reserverat område mellan Huddinge centrum och Fittja i trakten av Flemingsberg. Huddinge kom- , mun har ställt mark till sjukhusets förfogande. För det egentliga sjukhus- området har reserverats en tomt om 77,2 har. Vidare har anmälts att för sjukvårdsändamål m.m. vid behov skall kunna ställas till förfogande dels ett reservområde om 18,8 har, dels ock eventuellt ytterligare mark så att det sammanlagda området skulle kunna komma att uppgå till 120 har. Mark- områdets lämplighet har enligt uppgift undersökts bland annat i avseende på eventuella bullerstörningar från flygflottiljen i Tullinge och sjukhusets förläggning till ifrågavarande område anses kunna accepteras även ur denna synpunkt. Grundförhållandena är, har det angivits, goda. Inga stadsplane— mässiga restriktioner föreligger i fråga om byggnaders höjd 111. m.

Huddinge sj ukhusområde ligger i omedelbar närhet av södra stambanan. Förslag har väckts hos statens järnvägar om inrättandet av en särskild sta- tion inom det blivande sjukhusets område. Om detta icke kan realiseras, planeras direkt bussförbindelse till Huddinge station. Enligt Stor-Stock- holms trafikplan torde en motorvägsförbindelse med Stockholms stad kom-

ma att anordnas. Via denna kommer även motorvägsanslutning till karo- linska institutet att erhållas. Vägavståndet från Huddinge lasarett till insti- tutet torde komma att uppgå till ca 15 km. Ingen trafikmässig anslutning är planerad mellan Huddinge sjukhus och Enskededalens sjukhus. Diskussioner pågår för närvarande om sjukhusets placering på det till- gängliga markområdet liksom om dess lokalmässiga utformning. Denna fråga blir jämväl beroende av Sjukhusområdets anslutning till planerad motorväg (Salemsleden eller Fläsklösaleden).

6.4. Förutsättningar för ökad läkarutbildning i de kliniska ämnena i Stockholm samt olika alternativ till intagningsökning

Enligt beredningens uppfattning är det ställt utom tvivel, att ett realise- rande av den planerade utbyggnaden av sjukvården i Stor-Stockholm under det närmaste decenniet kommer att skapa sjukvårdsunderlag för en bety— dande ökning av den kliniska utbildningen av läkare i Stockholm. l Läkarutbildningsberedningen vill erinra om att Stockholms stadskolle- i, gium i ett utlåtande över en inom ecklesiastikdepartementet upprättad pro- il memoria rörande det högre utbildningsväsendets fortsatta utbyggnad (de- l cember 1962) under åberopande av ett yttrande från Stor-Stockholms sjuk- vårdsberedning tillstyrkte, att läkarutbildningen i Stor-Stockholm snarast ökades till en årlig intagning av 268 nybörjare, vilken intagningsnivå hade aktualiserats i promemorian. Sj ukvårdsberedningen framhöll, att för Stock- holms del ingav bristen på läkare särskilt inom mentalsjukvården och den | öppna vården stora farhågor och kunde komma att förhindra eller försena * önskvärd och planerad utbyggnad av Sjukvårdsresurserna. Såväl absolut ” som i relation till landet i övrigt var det vidare enligt beredningen erforder- l ligt med ett större antal utbildningsplatser för ungdomen i Stor-Stockholms [ område och flera utbildade läkare för sjukvården på hithörande region. Sj uk- vårdsberedningen erinrade om att den fastställda sjukhusplanen för Stor- Stockholm innefattade även uppförande av tre helt nya sj ukhus under den närmaste 15—årsperioden, av vilka storsjukhusen i Huddinge och Enskede— dalen beräknades kunna tagas i bruk omkring år 1970. Det hade, fortsatte sjukvårdsberedningen, vid det tillfället inte ansetts nödvändigt att pene- trera frågan om vilka kliniker, som borde tagas i anspråk för en ökad un- . dervisning. En närmare utredning härom borde enligt sjukvårdsberedningen j göras gemensamt med karolinska institutet och andra berörda statliga or- gan. Det kunde även förutses, menade denna beredning, att vissa jämk- ningar kunde bli nödvändiga i den fastställda sjukhusplanen för att till- rättalägga förhållandena för en ökad undervisning. Sjukvårdsberedningen fortsatte:

»Den angelägna utvidgningen av läkarutbildningen får emellertid inte försvåra uppgiften att snarast möjligt avhjälpa bristen på sjukvårdsplatser inom Stor-

Stockholms södra delar och ej heller rubba den jämvikt i Sjukvårdsresurserna mellan Stor—Stockholms olika delar, som är en huvudlinje i sjukl1usplänenuöver— enskommelse 0111 ökad läkarutbildning i Stor-Stockholm måste. träffas mycket snabbt, eftersom projekteringsarbetet för de nya sjukhusen och för upprustning- en av flera äldre sjukhus är i full gång och senare ändringar kan medföra bety— dande merkostnader Och förseningar. »

Efter diskussioner med karolinska institutets lärarkollegium har läkar— utbildningsberedningen uppställt de fyra alternativ till intagsökning, som redovisats i inledningen av detta kapitel. De olika alternativen grundar sig på i vilken utsträckning ytterligare sj ukvårdsresurser behöver utnyttjas för läkarutbildning. . » —

Vid sin bedömning om förutsättningarna för ökad läkarutbildning —— ut— över nuvarande permanenta intagningsnivå om 160 nybörjare —— har bered— ningen utgått ifrån att det bör vara'möjligt att bereda 90 utbildningsplatser per år i de kliniska huvudämnena på ett sjukhus. En ökning till detta intag på de två nuvarande undervisningssjukhusen, karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus, skulle ge det första alternativet till intagsökning, näm- ligen alternativ S-A, innebärande ett intag av 180 nybörjare per år i de kliniska ämnena. Utnyttjande av ett tredje undervisningssjukhus skulle ge en 'intagningskapacitet av 270 nybörjare (alternativ S—C). Om slutligen två nya sjukhus kunde ianspråktagas för undervisning, skulle storleken av intagningen nybörjare i de kliniska ämnena kunna ökas till 360 årligen (alternativ S-D)

Med hänsyn till karolinska sjukhusets stora kliniska resurser har'bered- ningen ifrågasatt om icke möjlighet finnes, att ta detta sjukhus i anspråk för ett större antal studenter än vad som skulle bli fallet med ett intag av 90 nybörjare—årligen. Detta har lett till att beredningen uppställt ett alter- nativ S-B, innebärande en permanentning av nuvarande provisoriska intag av 200 nybörjare i de kliniska ämnena men med placering av samtliga stu- derande i dessa ämnen på karolinska sjukhuset och S :t Görans sjukhus, var- vid dock huvuddelen skulle placeras på det förstnämnda sjukhuset.

Beredningen kommer att i samband med att beredningen i det följande närmare redogör för vart och ett av de olika ökningsalternativen diskutera vilka sjukhus, som vid en kapacitetsvidgning av större omfattning kan kom- ma i fråga som nya undervisningssjukhus. Ett slutligt ställningstagande i detta spörsmål blir emellertid jämväl beroende av om en överenskommelse kan träffas mellan staten och vederbörande kommunala huvudman om de ekonomiska villkoren för ianspråktagandet av ifrågavarande sjukhus för utbildningsändamål.

Karolinska institutets tidigare lärarkollegium har i stort accepterat den i det följande redovisade principiella uppläggningen av ökad läkarutbild— ning enligt alternativen S-A, S-C och S-D, även om kollegiet haft erinringar på enskilda punkter. Beredningen har dock inte haft tillfälle att med lärar— kollegiet diskutera de sj ukvårdsorganisatoriska problemen.

6.4.1. Alternativ S-—A

Beredningen har funnit förutsättningar föreligga att öka läkarutbildningen i Stockholm från ett intag av 160 nybörjare i de kliniska ämnena till ett intag av 180 med enbart utnyttjande av karolinska sjukhusets och S:t Gö- rans sjukhusresurser. Beredningen räknar med att det därvid aktuella in- taget fördelas med 90 nybörjare på karolinska sjukhuset och 90 på S:t Gö- rans sjukhus i de kliniska huvudämnena kirurgi, pediatrik, obstetrik-gyne- kologi och psykiatri liksom i patologi och i de laboratoriediagnostiska ämne- na. Vidare räknar beredningen med att undervisning i specialämnena radio- terapi, oftalmiatrik, dermato-venereologi, neurologi och oto-rhino—laryngologi även vid nu ifrågasatt kapacitetsvidgning skall vara förlagd till karolinska sjukhuset. I fråga om ämnet oftalmiatrik räknas med att nuvarande utbild- ning i ämnet vid Sabbatsbergs sjukhus skall överflyttas till karolinska sjuk- huset. Likaså anser beredningen inte behov föreligga att utnyttja några nya sjukvårdsresurser för undervisningen i klinisk epidemiologi och ftisiologi utöver de, som planeras för nuvarande permanenta intagningsnivå. Under- visningen i hygien, rättsmedicin, krigsmedicin och socialmedicin beräknas kunna anordnas utan lokala m. fl. förstärkningsåtgärder. Beredningen åter- kommer i det följande till vissa frågor om fördelningen av studerandeintaget i de övriga ämnena mellan de två sjukhusen.

I samband med förestående utbyggnad av karolinska sjukhuset bör lokal- mässiga och övriga betingelser kunna skapas för ifrågasatt kapacitetsvidg- ning. I det nyligen framlagda förslaget till generalplan för sjukhusets ut- byggnad har visserligen endast räknats med en intagningskapacitet av 160 nybörjare årligen. Representanter för sjukhusets direktion anser emellertid enligt uppgift av karolinska institutets lärarkollegium, att ett genomföran- de i rätt tid av de delar av generalplanen, som berör undervisningen, skall skapa möjlighet till ifrågasatt kapacitetsvidgning.

Beredningen är medveten om att svårigheter kan uppkomma på karo- linska sjukhuset särskilt vid den ökade utbildningen i oftalmiatrik, dermato- venereologi, psykiatri och neurologi. I fråga om de två sistnämnda äm- nena vill beredningen erinra om att beredningen förutsatt, att ett särskil- jande studieplanmässigt sett av dessa två ämnen skall komma till stånd, då intagningen vid institutet når den årliga omfattningen av 160 nybörjare. För psykiatriämnets del vill beredningen även framhålla betydelsen för grundutbildningen av läkare av den förstärkning, som skulle följa inrättan— de vid institutet av en särskild undervisnings- och forskningsenhet i s.k. tung psykiatri med placering på ett mentalsjukhus, varom utredning för närvarande pågår.

Vid den tidpunkt, då frågan om utnyttjandet av Sabbatsbergs sjukhus som karolinska institutets andra undervisningssj ukhus diskuterades (1960), låg som underlag för övervägandena om behovet av vårdplatser m.m. på detta sjukhus ett antagande om att intagningskapaciteten i huvudämnena

medicin och kirurgi skulle vara 60 nybörjare per termin. Det nu gällande programmet för S:t Görans sjukhus utbyggnad har uppgjorts mot bak- grund härav. Beredningen är medveten om att den redan beslutade ökningen av intagningen till sjukhuset med 20 studerande per år kommer att vålla vissa svårigheter. I fråga om bl. a. ämnet kirurgi har, som angivits ovan, beredningen dock ansett förutsättningar föreligga för en ytterligare ökning till ett intag av 90 nybörjare. Det tycks emellertid ovisst, 0111 den medicins- ka kliniken tål en motsvarande belastning. Beredningen räknar därför för- siktigtvis med att intagningen av kandidater till denna klinik begränsas till nu fastställda 80 per år men att i stället medicinska kliniken vid karolinska sjukhuset mottar 100 studerande per år. Skulle det fortsatta planeringsar- betet för S:t Görans sjukhus visa, att ett med karolinska sjukhuset jämför- bart patientunderlag kommer att finnas där, kan en justering av kursstor- leken till likformighet mellan karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus övervägas.

Karolinska institutets tidigare lärarkollegium har framfört krav på ökat vårdplatsantal för undervisningen i psykiatri bl. a. på S:t Görans sjukhus. För detta ämne gäller också, framhåller lärarkollegiet, att undervisningen är mycket starkt beroende av klinikernas tillgång till inom sjukvården ar- betande specialpersonal, såsom psykologer och kuratorer. Beredningen har velat omtala detta men anser inte för sin del, att ett bibehållande med hän— syn till sjukvårdens krav av nuvarande vårdplatsantal på S:t Görans sjuk— hus psykiatriska klinik skulle äventyra psykiatriutbildningens kvalitet, sär- skilt som upprättandet av en undervisnings- och forskningsorganisation i psykiatri i enlighet med vad ovan anförts även måste ses som en förstärk- ning för grundutbildningen i psykiatri.

Då viss oklarhet råder om hur undervisningen i ortopedi framdeles kommer att vara fördelad mellan karolinska sjukhuset och S:t Görans sj ukhus, räk- nar beredningen preliminärt med att ökningen skall förläggas till karo- linska sjukhuset.

Beredningen vill understryka, att med den nu skisserade utbildningslös- ningen på S:t Görans sjukhus det inte följer några anspråk på ytterligare sj ukvårdsenheter m. m. utöver vad som angives i 1961 års avtal mellan sta— ten och Stockholms stad.

6.4.2. Alternativ S—B

Ett realiserande av detta alternativ skulle innebära, att nuvarande proviso- riska intagningsstorlek i de kliniska ämnena permanentades. Därvid för- utsättes enligt beredningen, att hela ökningen från intagningsnivån 180 (S-A) till nu aktuell nivå placeras på karolinska sjukhuset. På detta sjuk- hus skulle således i de kliniska huvudämnena det årliga intaget uppgå till 110 nybörjare; i medicin t; o. m. till 120 nybörjare per år. I de kliniska specialämnena skulle intagningsstorleken bli 200 nybörjare årligen. Bered-

ningen anser denna intagningsstorlek i och för sig böra vara möjlig, även om beredningen är medveten om att ett realiserande av detta skulle kunna vålla svårigheter ur utbildningssynpunkt — framför allt för undervisningen i de kliniska specialämnena _ och föranleda därav följande kostnadskrävande omdispositioner och förstårkningsåtgärder. Av denna anledning bör, an- ser beredningen, detta alternativ stå tillhaka för övriga här aktuella alter- nativ till intagsökning. Beredningen har inte heller i detalj undersökt för- utsättningarna att genomföra alternativ S-B. Beredningen har dock ansett det lämpligt att medtaga detta alternativ i föreliggande redovisningssam- manhang.

6.4.3. Alternativ S—C

Ett realiserande av detta alternativ, som skulle ge ett intag av 270 nybör- jare per år i de kliniska ämnena, förutsätter ianspråktagande av ett tredje sj ukhus för utbildningsändamål. När beredningen i det följande inlednings- , vis utifrån principiella utgångspunkter behandlar detta alternativ, använder 1 beredningen benämningen klinikenhet III på det nya undervisningssjuk- 1 huset. ' Beredningen förutsätter, att klinikenhet III får sådana sjukvårdsmässiga resurser, att undervisning kan meddelas i samtliga ämnen med de undantag, som angives nedan.

Enligt den skisserade utbildningslösningen skulle intagningens storlek i samtliga ämnen bli 90 nybörjare årligen på det nya sjukhuset. Beredningen finner det emellertid naturligt, att man i fråga om de kliniska specialämnena . vid ett realiserande av detta alternativ gör en sådan omfördelning av student- ] intaget mellan klinikenhet III och karolinska sjukhuset, som bäst kan anses , svara mot det sjukvårdsmässiga underlaget på de två sjukhusen. I det föl- jande räknar dock beredningen för enhetlighetens skull med ett intag av I 90 nybörjare per år i ifrågavarande ämnen på klinikenhet III. I samband med : den senare omfördelning av studerande, som kan komma att bli aktuell mel- g lan de två sjukhusen, kan en motsvarande omdisposition göras av de resur- i ser, som tillhandahålles undervisningen på respektive sjukhus. l För undervisningen i medicin och kirurgi räknar beredningen med att ut- över en akademisk organisation för vartdera av huvudämnena skall tillkom- ma en undervisnings- och forskningsenhet för vartdera ett subspecialitets- ämne. Det bör senare ankomma på universitetsmyndigheterna att föreslå »! områden för dessa enheter bl. a. med hänsynstagande till föreliggande sjuk- " vårdsorganisation. Vidare räknar beredningen med inrättande av en full- värdig undervisnings- och forskningsorganisation i ortopedi.

Beredningen anser inte behov föreligga av akademiska forsknings- och undervisningsorganisationer på klinikenhet III i eventuella övriga medi- cinska eller kirurgiska subspecialitetsämnen. För undervisningen bör man i dessa fall kunna repliera på den organisation, som i ifrågavarande speciali-

teter finnes på karolinska sjukhuset. I förekommande fall bör det även vara möjligt att utnyttja den organisation, som med hänsyn till sjukvårdens behov kommer att upprättas på klinikenhet III. Lärarbehovet bör i dylika fall kunna tillgodoses genom arvode. *

Beredningen anser inte heller behov föreligga av en akademisk forsknings- och undervisningsorganisation i ämnet ftisiologi på klinikenhet III. För ut- bildningen bör dock en eventuell lungmedicinsk klinik utnyttjas och lärar- behovet tillgodoses genom arvode.

Vidkommande ämnet radioterapi är undervisningsbetingelserna särskilt goda på karolinska sjukhuset genom Radiumhemmets ställning av central- anstalt. Det bör därför enligt beredningens mening vara möjligt att bereda utbildningsplatser på Radiumhemmet för hela det nu aktuella intaget stude- rande. Det tillgängliga radioterapeutiska materialet på klinikenhet III bör dock i förekommande fall utnyttjas för demonstrationer och i annat studie-, syfte. *

Beredningen anser behov föreligga av.ytterligare sjukvårdsresurser för ämnet klinisk epidemiologi vid 3. nu aktuell intagning. Därest en infek- tionsklinik icke skulle komma att uppföras på klinikenhet III, förutsätter beredningen, att andra lösningar skall kunna erbjudas, som tillgodoser un- dervisningens behov.

För ämnet psykiatris del vill beredningen i detta sammanhang erinra om möjligheten att — därest nu aktuellt alternativ realiseras _ placera den enhet för undervisning och forskning i psykiatri, varom utredning för när- varande pågår, på den mentalvårdsklinik, som eventuellt kan komma att för- läggas till klinikenhet 111. En dylik placering skulle vara synnerligen värde— full från såväl forskningens som utbildningens synpunkt, särskilt som på kli- nikenheten skulle komma att finnas psykiatriska avdelningar för behand- ling av såväl lättare som svårare psykiatriska fall. Denna lösning utesluter inte möjligheten, att man i avvaktan på tillkomsten av en mentalklinik på klinikenhet III under en övergångstid provisoriskt förlägger undervisnings- och forskningsorganisationen till annat mentalsjukhus.

Beredningen anser vidare behov föreligga för undervisningens del på kli— nikenhet III av en akademisk organisation i barnpsykiatri. Inrättandet av en sådan skulle — om därjämte en undervisnings- och forskningsenhet i tung psykiatri placerades där _ ge den samlade psykiatriska forskningen på kli- nikenheten en särskilt markerad tyngd och bredd.

Beredningen har varit medveten om behovet av att på det nya undervis- ningssjukhuset förstärka de kliniska laboratorieämnenas organisation så att denna kan kompensera ett eventuellt större avstånd från det tredje under- visningssjukhuset till teoretiska medicinska institutioner. Beredningen har bl. a. tagit hänsyn till detta vid uppgörandet av sitt förslag till personalorga- nisation för ämnena klinisk kemi, klinisk fysiologi och klinisk bakteriologi. Ett realiserande av en av beredningen i avsnitt 6.8. skisserad lösning

beträffande patologiundervis-ningens' ordnande vid institutet vid nu—aktuell intagsökning skulle även innebära en förstärkning av forskningsresurserna på det tredje undervisningssjukhuset. — = ' '

Undervisningen i hygien och rättsmedic'in liksom i krigsmedicin bör vid nu aktuell kapacitetsvidgning kunna anordnas på de institutioner, som nu meddelar ifrågavarande undervisning ieller enligt'i övrigt samma former som för närvarande. Beredningen kommer att beröra lokalfrågan för hygien och rättsmed-icin. i annat sammanhang. För ämnet..socialmediein'räkn'ar dock beredningen med att-fullständiga utbildningsresurser skall tillhandahållas på klinikenheten. Beredningen "har därvid uppmärksammat, att'man på de Sjukhus, som kan komma att bli aktuella vid ifrågasatt kapacitetsvidgning, även avser att skapa socialmedicinska Sj ukvårdsenheter.

Vid: bedömningen av vilket eller vilka sjukhus, som kan komma ifråga så- som klinikenhet III, har beredningen. utgått ifrån följande sjukhus, nämli- gen nu befintliga Danderyds lasarett. och Södersjukhuset samt de planerade sjukhusen i Huddinge och Enskededalen. Endast- dessa sjukhus har enligt beredningen den specialiseringsgrad och den storlek, att- de var för sig eller i kombination skulle kunna användas för undervisnings- och forsknings— ändamål. »- ' '

Enligt beredningens mening kan Danderyds lasarett omedelbart utgå ur diskussionen om det tredje undervisningssjukhuset, dels med hänsyn till dess—_ofullständighet, dels ock med hänsyn till att sjukhuset inom kort är färdigutbyggt, varför det skulle bli svårt att anordna undervisnings- och forskningslokaler på sjukhuset.

Av de återstående tre sjukhusen anser beredningen att i nu aktuella sam- manhang Södersjukhuset bör stå efter både Huddinge Sjukhus och Enskede- dalens sjukhus. Det skulle bli svårt" att på Södersjukhuset med hänsyn till dess byggnadskonstruktion och begränsade tomtmark genomföra de mycket genomgripande omdispositioner och tillbyggnader, som undervisningen och forskningen kräver. Utbyggnadsplanerna på Södersjukhuset —- med hänsyn till sjukvårdens behov —— är ju för övrigt relativt begränsade, medan ansprå- ken på anordnande av undervisnings- och forskningslokaler på de övriga två sjukhusen bör kunna tillgodoses i samband med utbyggandet av sjuk- vårdsresurserna.

Enligt beredningens mening synes Huddinge sjukhus vara lämpligare som undervisningssjukhus än Enskededalens sjukhus. Huddinge sjukhus har något högre specialiseringsgrad än Enskededalens sjukhus, som för övrigt — när det gäller den specialiserade kroppssjukvården _ samverkar med Södersjukhuset. Härtill kommer de fördelar ur tomtmarkssynpunkt, som Huddinge sjukhus kan erbjuda. Som även framhållits av 1961 års delegation för nytt undervisningssjukhus i Stockholm kan vissa svårigheter komma att föreligga att bereda forskningen och undervisningen erforderligt utrymme

på Enskededalens sjukhus, särskilt som även en mentalklinik kommer att placeras där.

Att Huddinge sjukhus är beläget på längre avstånd från karolinska insti- tutet än Enskededalens sjukhus har enligt beredningen icke avgörande be- tydelse vid valet av ett tredje undervisningssjukhus i Stor-Stockholm. De planerade goda trafikmässiga förbindelserna mellan Huddinge och Norr— backa-området gör det möjligt, anser beredningen, att skapa den kontakt mellan Huddinge sjukhus och karolinska institutets medicinskt teoretiska och övriga vetenskapliga institutioner, som vore erforderligt för ett ända- målsenligt bedrivande av undervisningen och forskningen på det nya sjuk- huset.

Det vore naturligtvis i och för sig tänkbart att såsom det tredje undervis- ningssjukhuset utnyttja Enskededalens sjukhus och Södersjukhuset i kom- bination. Ett realiserande av denna lösning skulle emellertid enligt bered- ningens mening medföra betydande konsekvenser ur ekonomisk synpunkt, enär ingrepp finge göras i både en bestående och en planerad sjukbusorgani- sation. En dylik lösning skulle även ha betydande nackdelar ur undervis- nings- och forskningssynpunkt. Beredningen anser därför att kombinations- alternativet Enskededalens sjukhus—Södersjukhuset i nu aktuellt läkar- utbildningsökningssammanhang måste stå tillbaka för den andra lösning, som kan erbjudas, nämligen enbart Huddinge sjukhus.

I diskussionen beträffande valet mellan Huddinge sjukhus och Enskede- dalens sjukhus såsom klinikenhet III bör emellertid även följande princi- piella problem beaktas.

Beredningen är efter de diskussioner beredningen haft med företrädarna för sjukvårdsmyndigheterna i Stockholms stad och läns landsting medveten om det synnerligen trängande behovet för sjukvårdens del av en snabb ut- byggnad av sj ukvårdsorganisationen i Stor-Stockholms-området och därvid i första hand i dess södra delar. Planeringsarbetet för såväl Huddinge sj ukhus som Enskededalens sjukhus har enligt uppgift kommit långt. Om undervis- ning och forskning skall förläggas till ettdera av dessa sjukhus kommer _— som även Stor-Stockholms sjukvårdsberedning framhållit i tidigare citerat yttrande _— detta oundgängligen att vålla förseningar i igångsättandet av byggnadsarbetena, beroende på att en avsevärd omplaneriug måste göras. Risk föreligger då även, att tidpunkten för färdigställandet av klinikerna kan komma att förskjutas. Dessa komplikationer torde enligt beredningens me- ning vara betydligt allvarligare för Enskededalens sjukhus än för Huddinge sjukhus, då planeringsarbetet för det förstnämnda sjukhuset nått fram till ett konkret generalplaneförslag. Ett val av Enskededalens sjukhus skulle härigenom enligt beredningen i högre grad än ett val av Huddinge sjukhus försvåra den mycket angelägna uppgiften för sjukvårdsmyndigheterna att snarast avhjälpa bristen på sjukvårdsplatser i Stor-Stockholms södra delar. Vidare kan en omdisposition av Enskededalens sjukhus även komma att

påverka sjukhusplanen för Södersjukhuset med hänsyn till det sambruk i fråga om den specialiserade kroppssjukvården, som planeras mellan dessa sjukhus. Av betydelse i detta sammanhang är slutligen, att en försening i uppförandet av Enskededalens sjukhus även av skäl, som tidigare redovisats, kan komma att påverka tidsprogrammet för S:t Görans sjukhus.

Enligt beredningens bedömning synes det i dagens läge med hänsyn till vad nyss anförts utifrån allmänna sj ukvårdsorganisatoriska utgångspunkter vara fördelaktigare att ianspråktaga Huddinge sjukhus för utbildnings- och forskningsändamål än Enskededalens sjukhus. Resultaten av denna be- dömning sammanfaller således med resultaten av övervägandena ur utbild- ningssynpunkt beträffande alternativet S-C.

Om beslut snabbt fattas att förlägga läkarutbildning till Huddinge sjuk- hus, bör det enligt beredningens mening vara möjligt att utan alltför stora förseningar göra de omdispositioner i föreliggande programhandlingar, som kan komma att föranledas av undervisningens och forskningens krav. Företrädare för Stockholms läns landsting har även förklarat, att landstinget torde kunna acceptera de förseningar, som härvidlag skulle komma att bli aktuella i utbyggnaden av Huddinge lasarett under förutsättning att ett ställ- ningstagande i frågan tages snabbt samt att ett godtagbart avtal kan träffas med staten om landstingets upplåtande av sjukhuset för undervisning och forskning.

Beredningen har granskat föreliggande stomplan för Huddinge sjukhus med hänsyn till undervisningens behov av vårdplatser vid intag av 90 ny- börjare årligen i de kliniska ämnena. För undervisning av ifrågasatt stude- randeantal i vissa ämnen, såsom i medicin, kirurgi och pediatrik, kan det planerade vårdplatsantalet på respektive klinik synas knappt. För medicin- undervisningen bör dock även lungklinikens och långtidsvårdsklinikens vårdplatser kunna utnyttjas, för kirurgiundervisningen de kirurgiska spe- cialklinikernas platser samt för pediatrikundervisningen den barnkirurgiska klinikens platser. Om man därtill beaktar de mycket betydande öppnavårds- resurser, som planeras på sjukhuset, bör enligt beredningens mening fullt tillfredsställande betingelser komma att föreligga för undervisningen och forskningen i samtliga kliniska ämnen på sjukhuset.

För mentalsjukvården planeras en mentalklinik med ca 400 platser för vuxna patienter. Härutöver tillkommer ca 100 platser för dagvård. För un- dervisningen i psykiatri torde enligt beredningens mening ca 100 vårdplat- ser vara tillräckliga, motsvarande en lasarettspsykiatrisk klinik. Om därtill en särskild undervisnings- och forskningsenhet i psykiatri förlägges till Huddinge sjukhus, torde för detta ändamål ytterligare ca 125 vårdplatser behöva disponeras.

Med hänvisning till vad ovan anförts räknar beredningen således med att vid ett realiserande av alternativ S-C Huddinge sjukhus skall utnyttjas som karolinska institutets tredje undervisningssjukhus.

5—413173

6.4.4. Alternativ S—D

Ett realiserande av detta alternativ, som skulle ge ett intag av 360 nybörjare per år i de kliniska ämnena, förutsätter ianspråktagande av ett ytterligare undervisningssjukhus utöver det, som kan komma i fråga för alternativ S-C. Beredningen kommer först att _ liksom i redogörelsen för alternativ S-C — skissera en utifrån principiella utgångspunkter tänkbar utbildnings- organisation för vidgad utbildning i de kliniska ämnena vid nu aktuell nivå samt därefter behandla frågan om Vilka sjukhus, som kan komma i fråga som karolinska institutets tredje och fjärde undervisningssjukhus. Bered- ningen har ansett det nödvändigt att vid diskussionen om erforderliga sjuk— vårdsmässiga resurser betrakta alternativet S—D isolerat från alternativet S-C. Vid diskussionen om den principiella uppläggningen av utbildningen kan dock det större intagsalternativet S-D ses som en vidareutveckling från alternativet S-C.

Inledningsvis använder beredningen benämningen klinikenhet IV för det fjärde undervisningssjukhuset.

Beredningen anser det böra vara möjligt att vid ett lärosäte bereda utbild- ningsplatser i de kliniska ämnena i så stort antal, som det skulle bli fråga om vid alternativ S-D. Det totala sjukvårdsunderlaget i Stor-Stockholm synes även beredningen tillräckligt för nu aktuell kapacitetsvidgning.

Klinikenhet IV måste enligt beredningen ha sjukvårdsmässigt underlag för undervisning av 90 studerande årligen i de kliniska huvudämnena medi- cin, kirurgi, psykiatri och pediatrik samt i obstetrik—gynekologi liksom i de laboratoriediagnostiska ämnena och i ämnena röntgendiagnostik och patologi. För undervisningen i de kliniska specialämnena neurologi, oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi, dermato-venereologi, klinisk epidemiologi och ftisio- logi liksom i åmnet radioterapi, för vilka ämnen undervisningsresurser måste tillkomma vid nu aktuell intagsnivå, ifrågasätter beredningen, om inte motsvarande samordning kunde äga rum mellan klinikenhet III och kli— nikenhet IV som mellan karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus. Un— dervisningen i dessa ämnen borde därvid kunna koncentreras på klinik- enhet III och utbildningsplatser på detta sjukhus kliniker anordnas för 180 studerande årligen. Då beredningen emellertid är oviss, om den sjukvårds- mässiga kapaciteten på det sjukhus, som vid nu aktuellt alternativ skulle komma att fungera som klinikenhet III, tillåter en sådan omfattande utbild- ning, kommer beredningen i det följande att provisoriskt räkna med full- ständiga akademiska organisationer på klinikenhet IV även i oftalmiatrik, dermato-venereologi och oto—rhino-laryngologi. Beredningen skulle dock med tillfredsställelse hälsa, att sjukvårdsorganisationen vid klinikenhet III tilläte en koncentration av kurser i dessa ämnen för 180 nybörjare årligen. Bered- ningen har däremot inte räknat med sådana organisationer på klinikenhet IV i neurologi och klinisk epidemiologi. För undervisning i radioterapi och

ftisiologi bör en eventuell radioterapeutisk klinik på klinikenhet III eller på klinikenhet IV respektive en eventuell lungmedicinsk klinik på klinikenhet III kunna utnyttjas. Beredningen har dock varit medveten om att en dylik variation i intagningsstorlekarna på olika kurser vid ett och samma sjukhus under det fria kliniska stadiet kan komma att vålla särskilda schematekniska svårigheter.

I detta sammanhang vill beredningen erinra om att karolinska institutets tidigare lärarkollegium varit ense med beredningen om att i vissa fall för- delar skulle vinnas, om den på tredje och fjärde klinikenheten fallande undervisningen kunde sammanföras till ett och samma sjukhus i vad avser kurserna i de kombinerbara tvåmånadsämnena inom det fria kliniska sta- diet. Kollegiet har även ifrågasatt möjligheten till en sådan koncentration i vissa andra ämnen, såsom i pediatrik. I så fall, framhåller kollegiet, måste ett kraftigt vårdplatsunderlag åstadkommas för undervisningen och forsk- ningen. Över huvud synes enligt kollegiet den principen böra vara gällande, att undervisning ej skall förläggas till påtagligt små kliniker.

För den ökade utbildningen i ämnet socialmedicin enligt nu aktuellt al- ternativ bör man enligt beredningen kunna repliera på den organisation, som planeras tillkomma för alternativ S-C.

För ämnet hygien beräknas likaså den ökade utbildningen kunna klaras inom ramen för tidigare för alternativ S-C förordade organisation, även om beredningen är medveten om att särskilda svårigheter då kan uppkomma. Beredningen kommer att i samband med behandlingen av erforderlig per- sonalförstärkning diskutera Vissa till kapacitetsvidgningen i detta ämne hörande problem.

Även för ämnena rättsmedicin och krigsmedicin skulle, anser beredningen, en utökad intagning av här ifrågasatt storlek kunna medföra svårigheter. Det kunde därför finnas anledning att vid ökning till nu aktuell nivå om- pröva kursorganisationen i dessa ämnen. En dylik omprövning kan even- tuellt även komma i fråga vid en intagsökning enligt alternativ S-C.

Vad beredningen i sin redogörelse om den principiella uppläggningen av ökad läkarutbildning enligt alternativ S-C anfört om behovet av forsk— ningsförstärkning på en klinikenhet, som är placerad på relativt långt av— stånd från medicinskt teoretiska institutioner, äger i tillämpliga delar gil- tighet även vid alternativet S-D.

Beredningen övergår nu till att behandla frågan om vilka sjukhus i Stor- Stockholmsområdet, som kunde komma i fråga som klinikenhet III och klinikenhet IV enligt alternativet S-D. I denna diskussion medtager bered- ningen Södersjukhuset, Huddinge sjukhus och Enskededalens sjukhus. Dan— deryds lasarett skulle naturligtvis teoretiskt kunna tänkas utnyttjas i ett kombinationsalternativ. Då det andra sjukhuset, som Danderyds lasarett i så fall skulle kunna kombineras med, vore beläget i Stor-Stockholms södra

delar och därigenom på mycket långt avstånd från lasarettet samt i övrigt med hänsyn till det allmänna utbyggnadsläget för Danderyds lasarett, ute— sluter beredningen det ur den vidare diskussionen även vid nu aktuellt alternativ.

Beredningen inleder sin diskussion med att överväga problemet om det tredje respektive fjärde undervisningssjukhuset utifrån pedagogiska ut- gångspunkter.

För alternativ S-C räknade beredningen med Huddinge sjukhus som kli- nikenhet III. Det kunde därför vara naturligt att även för alternativ S-D räkna med detta sjukhus som det tredje undervisningssjukhuset. Som det fjärde undervisningssjukhuset kunde därvid tänkas Enskededalens sjukhus, som även planeras bli ett rikt differentierat sjukhus. Det borde enligt be- redningens mening på dessa två sjukhus kunna tillhandahållas sjukvårds- organisatoriskt underlag för utbildning av sammanlagt 180 nybörjare årli- gen i de kliniska ämnena.

Enligt beredningens mening skulle emellertid ett realiserande av denna lösning med utnyttjande av Huddinge sjukhus och Enskededalens sjukhus som det tredje respektive det fjärde undervisningssjukhuset medföra pro- blem och då närmast i fråga om samordningen av undervisningen mel- lan sjukhusen. Dessa sjukhus tillhör olika huvudmän och kommer således inte sjukvårdsmässigt att ha anknytning till varandra. Enskededalens sjuk- hus kommer för övrigt i sjukvårdshänseende vad gäller den specialiserade kroppssjukvården att samarbeta med Södersjukhuset, som framdeles torde komma att nå högre specialiseringsgrad än Enskededalens sjukhus.

Ur undervisnings- och forskningssynpunkt vore det önskvärt, om ett un- dervisningssjukhus av den lägre specialiseringsgrad, som kommer att ka- rakterisera Enskededalens sjukhus även i fråga om sjukvården replierade på ett högre specialiserat undervisningssjukhus. Det sjukvårdsorganisato- riska samarbetet skulle härigenom automatiskt komma undervisningen och forskningen till godo. En dylik sjukvårdsmässig anknytning av ett under- visningssjukhus av lägre specialiseringsgrad till ett undervisningssjukhus av högre sådan grad (regionsjukhusgrad) gäller för övrigt mellan S:t Gö- rans sjukhus och karolinska sjukhuset och kommer att gälla mellan Östra sjukhuset och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Vid ett realiserande av den av beredningen förordade sjukvårdsorganisationen vid alternativet S-C i Stockholm kommer på samma sätt Huddinge sjukhus att vad gäller vissa regionspecialiteter repliera på karolinska sjukhuset. Därmed sammanfaller planerna på samarbete mellan sjukhusen i å ena sidan sjukvårdshänseende och å andra sidan forsknings— och undervisningshänseende.

Utgående från vad nyss anförts har beredningen övervägt alternativet att såsom det tredje respektive det fjärde undervisningssjukhuset använda Sö- dersjukhuset och Enskededalens sjukhus. Södersjukhuset är, som nämnts, ett högspecialiserat sjukhus, på vilket Enskededalens sjukhus sj ukvårdsmäs- sigt kommer att repliera. Det synes emellertid beredningen svårt, som även

i l i i t !

tidigare anförts, att på Södersjukhuset med hänsyn till dess byggnadskon- struktion och begränsade tomtutrymmen genomföra de mycket omfattande omdispositioner och tillbyggnader, som undervisningen och forskningen skulle komma att kräva. I diskussionerna med företrädare för karolinska institutets tidigare lärarkollegium har angivits möjligheten att lösa behovet av lokaler för undervisningen och forskningen genom att i närheten av sjukhuset på ett mindre disponibelt parkområde uppföra ett särskilt undervisnings- och forskningshus, som genom en kulvertförbindelse kunde erhålla anslutning till sjukhuset. Beredningen har visserligen inte varit i tillfälle att i detalj undersöka förutsättningarna för en dylik lösning. Bered- ningen ställer sig dock tveksam till möjligheten, att man härigenom skall kunna skapa tillfredsställande betingelser för undervisningen och forsk- ningen. Då Södersjukhusets utbyggnadsmöjligheter är mycket begränsade, kan det för övrigt enligt beredningen synas lämpligt att de helt reserveras för sjukvårdens behov.

Beredningen finner sålunda, att det skulle bli svårt att på grundval av existerande och planerade sjukvårdsorganisationer skapa en idealisk sam- ordnad undervisnings- och forskningsorganisation med två klinikenheter i Stockholms södra delar. Beredningen anser dock, att man vid nu aktuellt alternativ utifrån rent utbildningsorganisatoriska utgångspunkter i och för sig skulle kunna fortsätta övervägandena om kombination Huddinge sjukhus och Enskededalens sjukhus som den lämpligaste lösning, som kunde er- bjudas.

Vid diskussionen om sambruk av två sjukhus för undervisning och forsk- ning bör emellertid även dagens sjukvårdssituation iStockholms södra delar beaktas. Beredningen har tidigare redogjort för läget (sid. 128). Med hänsyn till det långt framskridna planeringsarbetet för Enskededalens sjukhus måste en omplaneriug av sjukhuset i syfte att även anpassa det till under— visningens och forSkningens krav — även om den igångsättes omedelbart — komma att bli omfattande med betydande merkostnader och förseningar som följd. Härtill kommer för beredningen inte nu överblickbara konsekvenser i utbyggnadsprogrammen för vissa övriga sjukhus i Stockholm såsom Söder- sjukhuset och S:t Görans sjukhus. Ett utnyttjande av Enskededalens sjuk- hus för utbildningsändamål skulle för övrigt rubba den överenskommelse, som år 1961 träffades mellan staten och Stockholms stad angående nytt un- dervisningssjukhus i Stockholm och vari fastställdes, att det av staden pla- nerade sjukhuset i Enskededalen omedelbart skulle påbörjas och utformas som ett kommunalt sjukhus enbart för sjukvårdens behov.

Det vore enligt beredningens mening, som ovan anförts, i och för sig fullt möjligt att utnyttja Enskededalens sjukhus som karolinska institutets fjär- de undervisningssjukhus. Härför förutsättes emellertid, att detta sjukhus i sj ukvårdsorganisatoriskt hänseende får en självständig ställning bl. a. i för- hållande till Södersjukhuset i avseende på de discipliner, som kan komma att ianspråktagas för läkarutbildning. Med hänsyn till de stora omplane-

ning till Enskededalens sjukhus, anser beredningen det inte vara vare sig ekonomiskt eller sjukvårdsorganisatoriskt rationellt att nu taga i anspråk detta sjukhus för undervisning och forskning, särskilt som den utbildnings- lösning, som därvid skulle kunna erbjudas på många punkter har bestämda nackdelar.

6.5. Förutsättningar för ökad läkarutbildning i de teoretiska ämnena i Stockholm

Karolinska institutets område i Solna, nära gränsen till Stockholm, är på alla sidor omgivet av motor- eller järnvägsleder, av vilka de flesta redan är av mycket stor betydelse för Stor-Stockholms trafikförsörjning. Enligt vad beredningen erfarit kommer institutets område i framtiden att ytterligare begränsas genom en nära förestående utbyggnad av Stockholms motorvägs- system. Det för bebyggelse tillgängliga området beräknas därefter komma att uppgå till 16 har.

På karolinska institutets område är för närvarande placerade förutom in- stitutets vetenskapliga institutioner bl.a. statens institut för folkhälsan, statens rättskemiska laboratorium och statens farmaceutiska laboratorium. Enligt vad beredningen inhämtat har utbyggnader aktualiserats för dessa verksamhetsgrenar. Sålunda kan nämnas, att projekteringsarbete pågår för en omfattande tillbyggnad till statens institut för folkhälsan. Det mark- område, som friställts för folkhälsoinstitutet torde komma att behöva betyd- ligt utvidgas, när denna utbyggnad kommer till stånd. Därutöver kan even— tuellt ytterligare marktillskott för folkhälsoinstitutet bli erforderligt för att bl.a. rymma lokaler för näringsfysiologi, yrkesmedicin och yrkeshygien med anledning av förslag i nyligen avgivet betänkande angående den högre utbildningen och forskningen på näringslärans område (SOU 1963: 77) respektive som resultat av pågående utredningar dels om förutsättningarna för en samordning av de yrkesmedicinska organen inom Stockholms-områ- det, dels ock om den yrkeshygieniska avdelningens vid statens institut för folkhälsan ställning och organisation.

Ett realiserande av de två högsta nu aktuella ökningsalternativen S-C och S—D på läkarutbildningssidan förutsätter enligt beredningen mycket omfattande till- och nybyggnadsåtgärder för karolinska institutet. Det torde dock, har beredningen inhämtat från byggna-dsstyrelsen, vara fullt genom- förbart med hänsyn [till tomtutrymmet på institutets område att realisera även det högsta alternativet vad gäller de teoretiska ämnena. Därvid kom- mer emellertid, har byggnadsstyrelsen framhållit, hela den för ytterligare bebyggelse tillgängliga marken att behöva tagas i anspråk, om nöjaktiga tillkommande expansionsmöjligheter för institutets vetenskapliga institu— tioner m. m. samtidigt skall kunna säkerställas.

Enligt var byggnadsstyrelsen sålunda meddelat, kan svårigheter upp— komma att vid ett realiserande av det högsta nu aktuella ökningsalternativet

,_ ,—_.——..__

_.____ __ ________ . ___—___: ___====._

för karolinska institutets teoretiska institutioner bereda plats inom karo- linska institutets område även för den utbyggnad, som aktualiserats för öv- riga till området förlagda institutioner och laboratorier. I konkurrensen om mark mellan de olika verksamhetsgrenarna bör enligt läkarutbildningsbe- redningens mening det för ytterligare bebyggelse tillgängliga utrymmet i första hand reserveras för de utbyggnadsbehov, som sammanhänger med en vidgning av läkarutbildningen. Vad gäller folkhälsoinstitutet har bered- ningen erfarit, att möjlighet finnes att, i stället för fortsatt utbyggnad på nu ifrågasatt plats, uppföra nya lokaler för detta institut på annan men i för- hållande till institutionsområdet ändock närbelägen mark. För den hän- delse en utbyggnad av läkarutbildningsorganisationen enligt alternativet S—D i de teoretiska ämnena i Stockholm skulle komma att övervägas bör, anser beredningen, denna lösning prövas.

Beredningen har konstaterat, att lokalförhållandena på institutet redan i nuläget är besvärliga för vissa institutioner och framförallt för bibliotek och administration. Viss förbättring kommer att erhållas då pågående och planerade utbyggnader färdigställts. Sålunda kan nämnas, att byggnads— arbete nyligen påbörjats för en tillbyggnad för ämnet farmakologi. Projek- teringsarbete pågår vidare för uppförande av en tillbyggn-ad till den fysio- logiska institutionen (benämnd genomgångsflygeln) för att i första hand förbättra lokalförhållandena för den intagsökning, som igångsattes höstter- minen 1963.

Karolinska institutets tidigare lärarkollegium har framlagt följande över- sikt av lokalbehovet för de teoretiska ämnenas och vissa propedeutiska äm- nens vidkomman-de vid ökning av läkarutbildningen enligt de två högsta al- ternativ, som beredningen diskuterar.

(Utdrag ur karolinska institutets lärarkollegiums skrivelse.)

Tabell 1: 31. »Översikt av lokalbehovet vid de teoretiska institutionerna inom karolinska institutets område vid ökning av studentintagningen

Nuläge rn2 + 284/270 m2 + 378/360 in” Summa 111”

Institution UF1 Ua UF U UF U UF U

Anatomi ...................... 1 200 800 2 000 300 1 000 300 4 200 1 400 Histologi ...................... 1 025 175 1 800 150 1 000 100 3 825 425 Kemi ......................... . 2 675 625 1 000 300 1 000 300 4 675 1 225 Fysiologi ...................... 1 750 375 800 200 1 000 200 3 550 775 Medicinsk fysik ................ 425 — 300 100 300 100 1 025 200 Summa för prekliniska ämnen 7 075 1 975 5 900 1 050 4 300 1 000 17 275 4 025 Bakteriologi ................... 1 875 325 600 200 400 200 2 875 725 Farmakologi ................... 2 500 400 —- — 500 — 3 000 400 Hygien ....................... 625 175 200 200 200 200 1 025 575 Rättsmedicin .................. 1 450 150 200 200 200 200 1 850 550

Gemensamma undervisningsloka- ler .......................... — 1 200 —— _ — 1 200 _— 2 400

13 525 4 225 6 900 1 650 5 600 2 800 26 025 8 675

Total summ a

1 Högre undervisning och forskning. ” Lägre undervisning (läkarutbildningsberedningens kommentar).

Anmärkningar 1) I samband med planeringen för ämnet bakteriologi böra erforderliga lokalut- redningar för ämnena virologi, medicinsk symbiosforskning, mikrobiologisk gene- tik, bakteriologisk bioteknik och immunologi ske.

2) I redovisa—de lokaler för ämnet farmakologi ingår beslutad tillbyggnad om cirka 1 800 m2.

3) Lokalbehovet för ämnet hygien måste särskilt utredas i samråd [med styrelsen för statens institut för folkhälsan. Angivna ytor äro h—elt preliminära.

4) Lokalbehovet för ämnet rättsmedicin kan komma att bli tillgodosett inom ramen för en eventuell ny institutionsbyggnad i kombination med ytterligare en rättsläkarstation inom Stockholmsområdet. Angivna siffror för ytbehovet äro där- för endast ett preliminärt mått på vad [den tillkommande undervisningen med till- hörande forskningsverksamhet kan komma att kräva.

5) Det lokaltillskott för teoretiskt medicinska ämnen, som kräves för den provi— soriskt ökade intagningen enligt propositionen 1963: 142, har i tabellen redovisats som undervisningslokaler med hänsyn till att en motsvarande yta i händelse av permanent intagningsökning av samma storlek lämpligen redovisas sålunda. Un— der provisorietiden kan omkring 600 m2 inom ifrågavarande byggnad beräknas bli använd till såväl undervisnings- som forskningsverksamhet. Av systematiska skäl har denna yta om 1 200 m2 ovan redovisats som befintlig i nuläget.»

Läkarutbildningsberedningen finner att för ett permanent intag enligt de tidigare angivna alternativen S-A och S-B inga byggnadsåtgärder behöver vidtagas utöver de, som redan i dagens läge är aktuella. Beredningen vill emellertid understryka behovet av att dessa byggnadsfrågor bringas till en snar lösning.

För ett realiserande av alternativen S-C och S-D skulle enligt bered- ningen omfattande och genomgripande byggnadsåtgärder behöva vidtagas. För i stort sett varje undervisningsämne kräves lokalökningar. Vid bedöm- ningen av lokalbehovet för de teoretiska ämnena på karolinska institutet måste härutöver enligt beredningens mening hänsyn även tagas till kravet på utbildningsplatser i respektive ämnen bl. a. för undervisningen av odon— tologie studerande, sjukgymnaststuderande och logopedistuderande.

Beredningen anser det mindre lämpligt att tillgodose det för den ökade läkarutbildningen erforderliga lokaltillskottet genom tillbyggnader till varje institution. Beredningen vill erinra om att lärarkollegiet vid karolinska in- stitutet i sitt yttrande över läkarutbildningsberedningens betänkande »Pro— gram för ökad läkarutbildning» (stencilerat, januari 1961) föreslog, att be— hovet av ökade undervisningslokaler för en då aktuell intagsökning (till ett intag av 240 nybörjare årligen) skulle tillgodoses genom att centralt på in- stitutets område — mellan morfologiska institutionskomplexet och medi- cinska föreningen _— byggdes en för de teoretiska ämnena gemensam bygg— nad, som innehöll skilda undervisningslokaler ( Prop. 1961: 108 , sid. 142). Enligt beredningens mening kunde en sådan lösning vara ändamålsenlig även för nu aktuellt ökningsalternativ. Härigenom skulle förelåsningssalar, seminarierum m. fl. undervisningslokaler kunna brukas gemensamt för

137

flera ämnen. Vidare skulle denna lösning tillåta ett någorlunda koncentrerat byggande samt skulle möjliggöra ett successivt utbyggnadsförfarande, vilket kunde vara fördelaktigt ur såväl ekonomisk som arbetskraftsmässig syn- punkt.

Beredningen förordar därför, att man i första hand prövar möjligheterna att lösa behovet av ökade undervisningsutrymmen för samtliga ämnen i ett på lämpligt område placerat undervisningshus. Nuvarande institutionsbygg— nader skulle därvid mer eller mindre fullständigt kunna användas för högre utbildning och forskning. I samband med de omdispositioner, som blir ak- tuella vid utflyttningen även av nuvarande undervisning till ett centralt undervisningshus, kan dock vissa om- och tillbyggnadsåtgärder bli erforder- liga på de olika institutionsbyggnaderna.

I samband med att undersökningarna genomföres om förutsättningarna att lösa behovet av undervisningsutrymmen i ett centralt undervisningshus kunde även prövas möjligheten att i anslutning till detta bereda ökade lo— kaler för bibliotek, administration och studentkår. Beredningen har dock inte kunnat bedöma behovet av lokaler för dessa verksamhetsgrenar.

Beredningen har på grundval av lärarkollegiets vid karolinska institutet förslag till lokalförstärkning för de medicinskt teoretiska och propedeu- ' tiska ämnenas institutioner på institutets område samt genom vissa jämfö- relser med institutionsbyggnader för motsvarande ämnen vid andra läro- säten överslagsmässigt beräknat utbyggnadsbehovet. Resultaten av dessa beräkningar redovisas nedan.

6.5.1. Alternativ S—C Av beredningen uppskattat behov av lokaltillskott för undervisningen och forskningen vid nu aktuellt ökningsalternativ redovisas i tabell 1: 32.

Tabell 1: 32. Erforderligt lokalbehov för alternativ S—C

Ob'ekt Nuvarande nettoyta Beräknat utbyggnads— 1 i in3 (enligt Byggn. styr.) behov i m2

Anatomi ............................... 1 757 1 700 Histologi ............................... 1 243 1 800 Medicinsk kemi ......................... 2 822 1 700 Fysiologi och med. fysik .................. 2 541 700 Gcnomgångsflygelu ...................... 1 4801

Summa 9 843 5 900

1 Enligt framlagt byggnadsprogram. Programmet innefattar även yta för toaletter och kapp- rum.

I tabell 1: 33 skisseras en tänkbar lösning för att tillgodose angivna ut- byggnadsbehov. Beredningen utgår därvid ifrån att undervisningsutrymmen för samtliga ämnen bör beredas i ett på lämplig plats placerat undervis- ningshus. Nuvarande institutionsbyggnader skulle därvid mer eller mindre

138

Tabell 1: 33. Lösning av lokalfrågan för karolinska institutets teoretiska alternativ S—C

institutioner vid

Ny— eller

Oförändrade . , ombyggnad 1 '" tillbyggnadimz

Objekt lokaler i m*3

Centralt undervisningshus med samtliga undervisningslokaler för anatomi, histo- logi, medicinsk kemi, fysiologi och medi-

3 3001

cinsk fysik ........................... —— — Anatomi, forskning ................... 1 050 700 800 Histologi, forskning ................... 1 025 200 1 200 Medicinsk kemi, forskning ............. 2 225 600 6003 Fysiologi och medicinsk fysik, forskning. . 3 6002 400 ——

Summa 7 900 1 900 | 5 900

1 Storleken är här angiven vara 300 rn” större än vad lärarkollegiet ansett motiverat för under- visning i ifrågavarande ämnen. 3 Inberäknat genomgångsflygelns lokaler, vilka även bör kunna upplåtas för annat forsk- ningsändamål än fysiologi och medicinsk fysik. ” Innebär höjning av nuvarande undervisningstlyg institutionsbyggnad bör eventuellt även kunna upplåtas för än

el med en våning. Lokaler i nuvarande nat forskningsändamål än kemi.

fullständigt kunna användas för den högre utbildningen och forskningen på sätt, som tidigare omtalats. Beredningen har här endast gjort en summarisk fördelning av lokalerna på undervisning och forskning.

Enligt beredningens mening bör lokalfrågan för ämnet bakteriologi stude- ras separat, då förutom för den ökade utbildningen lokaltillskott till institu- tionen torde komma att erfordras bl. a. för den försvarsmedicinska forsk- ningsverksamheten därstädes. Frågan om ökade lokaler för rättsmedicin och hygien bör enligt beredningen prövas i samband med frågan om övrig ut- byggnad för dessa institutioner. Beredningen antager, att behovet av ökade utrymmen för undervisning och forskning i dessa ämnen skall uppgå till 1 300 rn2 i nybyggnad enligt nu aktuellt ökningsalternativ.

Som även lärarkollegiet anfört torde alternativet S-C icke förutsätta byggnadsåtgärder på den farmakologiska institutionen utöver nu pågående

utbyggnad.

6.5.2. Alternativ S—D

I tabell 1:34 sammanfattas det optimala utbyggnadsbehove intagsökning utöver alternativet S-C. Till grund för bedömningen om stor- leken av det erforderliga lokaltillskottet ligger dock endast summariska beräkningar. Beredningen har inte heller tagit slutlig ställning beträffande den lämpliga fördelningen av ytorna på undervisningshus och olika institu- tionsbyggnader. När fråga är om en utbyggnad av nu aktuell storlek, kan det för övrigt enligt beredningens mening inte vara ändamålsenligt att för- dela och låsa hela det tillkommande utrymmet på de olika tidigare om- nämnda institutionerna. En stor del av forskningsutrymmet bör i princip ställas till karolinska institutets förfogande för att användas för växlande

t för nu aktuell

Tabell 1: 34. Erforderligt Iokalbehov för alternativ S—D

. Beräknat utbyggnads—

Objekt ltNettfytg må?" , behov utöver

a "na ”' _ '” alt. S—C i m= Anatomi ............................... 1 200 Histologi ............................... 1 000 Med. kemi .............................. 1 000 Fysiologi och med.—fysik .................. 1 000

Genomgångsflygeln ......................

Summa 15 700 m2 4 200 Farmakologi ............................ 2 900 500 Summa 18 600 4 700

forskningsändamål. Det kan i det läget finnas anledning pröva möjligheten att tillgodose behovet av ytterligare forskningsutrymmen genom att uppföra en för flera institutioner gemensam forskningsbyggnad.

Vad som i fråga om alternativet S-C anförts om utbyggnaden för bakterio- logi, rättsmedicin och hygien torde gälla även vid nu aktuellt alternativ. För beredningens kostnadsberäkningar antages det optimala behovet av ökade utrymmen för undervisning och forskning i dessa ämnen uppgå till 1 200 m2.

6.6. Vissa organisatoriska m.fl. frågor i avseende på alternativet S—D Vid sin behandling av frågan om ökad läkarutbildning i de kliniska ämnena fann beredningen förutsättningar föreligga för en ökning av intaget till al- ternativ S-C. I fråga om alternativet S-D ansåg beredningen, att man i och för sig kunde tänka sig att utnyttja ett fjärde sjukhus för läkarutbild- ning i Stockholm och därmed nå upp till den intagsnivå, som avsågs med detta alternativ. Enligt beredningen var det emellertid inte vare sig ekono- miskt eller sj ukvårdsorganisatoriskt rationellt att nu taga i anspråk ett så— dant sjukhus. Planeringsarbetet för det sjukhus, som kunde komma i fråga för utbildningsändamål, hade nämligen kommit mycket långt och en om— planering av sjukhuset för att även tillgodose undervisningens och forsk- ningens behov skulle därigenom komma att bli mycket omfattande med be- tydande merkostnader och förseningar som följd.

Även om sålunda ett realiserande av alternativet S-D i Stockholm beträf- fande de kliniska ämnena inte torde komma att bli aktuellt, finns det än— dock möjlighet att genomföra detta alternativ vad avser de teoretiska äm— nena. Som beredningen angivit i inledningen av detta kapitel kan alterna- tiven S-C och S-D i Stockholm såtillvida kombineras, som att intagningen i de teoretiska ämnena sker enligt alternativet S-D och intagningen i de propedeutiska och kliniska ämnena enligt alternativet S-C. För att denna kombinationslösning skall kunna komma ifråga förutsättes emellertid, att utbildningsplatser för ca 86 nybörjare per år kan anordnas i de propedeu-

140 tiska och kliniska ämnena vid något annat lärosäte (Örköping). Dessa stu- derande finge då efter två års studier i de teoretiska ämnena vid karolinska institutet flytta över till det andra lärosätet för att där fullfölja utbild- ningen fram till medicine licentiatexamen.

Beredningen är medveten om att ur undervisningssynpunkt olägenheter skulle kunna uppstå genom att på ett och samma ställe meddela undervis- ning för så stora grupper, som det skulle bli fråga om vid karolinska insti- tutets teoretiska institutioner vid ett realiserande av alternativet S—D. Det kunde även vara svårt att organisatoriskt hålla ihop den mycket omfattande undervisningen i ifrågavarande ämnen med den som skulle meddelas på tre (eventuellt t. o. m. fyra) skilda undervisningssjukhus i stockholmsområdet, varav ett (eventuellt två) var placerade på relativt långt avstånd från insti- tutet. Beredningen vill erinra om att vid realiserandet av kombinationsalter- nativet S-C och S-D antalet lärare i en medicinsk fakultet (professorer, labo- ratorer och universitetslektorer) skulle komma att uppgå till ca 125. Detta alternativ kunde även tänkas ha olägenheter med hänsyn till att den för ut- byggnad av karolinska institutets teoretiska institutioner tillgängliga mar- ken kan komma att vara begränsad. . , Man kunde i detta läge överväga möjligheten att vid realiserande av det högsta alternativet uppföra nya byggnader för teoretiska och vissa pro- pedeutiska ämnen för intag av 180 nybörjare årligen på något nytt område i södra delen av Stor-Stockholm i nära anslutning till det (eller de) nya undervisningssjukhuset(-n) samt att för dessa institutioner och detta (dessa) sjukhus skapa en särskild ny undervisnings- och forskningsorgani- sation. En sådan lösningtorde emellertid endast kunna diskuteras, om de medicinskt teoretiska institutionerna därvid kunde anslutas till institutio- ner i närbesläktade matematiskt naturvetenskapliga ämnen (eller motsva- rande), som av annan anledning ansetts böra placeras på ett nytt område. Beredningen har inte haft anledning att närmare undersöka förutsättningar- na härvidlag. Enligt beredningens mening bör det för övrigt, som tidigare anförts, vara möjligt att på karolinska institutets område skapa fullt till- fredsställande förutsättningar för undervisningen och forskningen även vid det högsta ökningsalternativet. De organisatoriska problemen bör även enligt beredningens mening kunna bemästras. Sålunda bör fakultetens upp- gifter i stor utsträckning kunna fördelas på lämpliga sektioner.

6.7. Tidsmässiga förutsättningar

Tidpunkten för igångsättande av ökad läkarutbildning i Stockholm enligt alternativen S-C och (eventuellt) S-D är beroende av hur snabbt därvid be- rörda sjukhusutbyggnader kan realiseras samt hur snabbt de erforderliga ny-, till- och ombyggnadsåtgärderna på karolinska institutets område —- främst då uppförandet av undervisningshuset _— kan vidtagas.

Enligt framlagd etapp-plan för uppförande av Enskededalens sjukhus be-

räknas en internmedicinsk och en kirurgisk klinik m. fl. vara i bruk år 1971. Någon motsvarande tidsplan för Huddinge sjukhus har ännu inte presenterats. Beredningen finner emellertid anledning antaga, att kliniker på detta sjukhus för huvudämnena skall vara uppförda år 1972. Då har be- redningen tagit hänsyn till den försening, som kan bli nödvändig för att omplanera sjukhuset jämväl för undervisnings- och forskningsändamål. Om läkarutbildning förläggs till sjukhuset, borde man realistiskt kunna utgå ifrån att sjukhuset inte kommer att kunna utnyttjas för undervisning (med början under medicin-kirurgiåret) förrän höstterminen 1972. Detta skulle innebära, att intagningen i de teoretiska ämnena kunde igångsättas höstter- minen 1969, till vilken tidpunkt ett undervisningshus på karolinska institu- tets område borde kunna vara uppfört.

Beredningen är medveten om att med angiven lösning vissa svårigheter kan uppkomma när det gäller att på Huddinge sjukhus bereda utbildnings- platser i det propedeutiska ämnet patologi för det första årsintaget stude- rande under läsåret 1971/72, då en patologisk institution knappast kommer 'att kunna vara färdig före kliniker i de centrala kliniska disciplinerna. Bered- ningen anser det dock böra vara möjligt att med hjälp av provisoriska åtgär- der bemästra dylika övergångsproblem.

Därest det skulle bli aktuellt att ta i anspråk Enskededalens sjukhus för utbildningsändamål _— vilket enligt beredningen kunde vara fullt möjligt men inte rationellt —— synes tidsprogrammet härför kunna bli identiskt med det för Huddinge sjukhus.

Den ökade utbildningen på karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus är beroende av i vilken takt generalplanen för karolinska sjukhuset kan realiseras samt hur snabbt S:t Görans sjukhus kan utbyggas för at-t ersätta nuvarande Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus, serafimerlasarettet och Sabbatsbergs sjukhus. Även om utbyggnaden av dessa sjukhus inte för- väntas vara avslutade år 1972, då ett ökat intag enligt ovan angivet tidspro- gram kunde påverka de kliniska ämnena, finner beredningen dock anled- ning att i detta sammanhang räkna med möjligheten att vid denna tidpunkt vid dessa sjukhus mottaga det ökade antalet studerande. Kan så icke ske, bör det, anser beredningen, vara möjligt att för nu aktuell intagsökning temporärt under ett eller ett par år utnyttja samma utbildningsplatser i de kliniska ämnena på stadens och landstingets sjukhus, som nu p-rovisoriskt utnyttjas för läkarutbildning men som torde komma att bli friställda i sam- band med tillkomsten av ett tredje undervisningssj ukhus.

Beredningen räknar således med att det ökade intaget i Stockholm enligt nu aktuellt permanent alternativ skall kunna påbörjas i de teoretiska äm- nena höstterminen 1969. Om emellertid förseningar skulle inträffa i utbygg— nadsprogrammen för de nya undervisningssjukhusen, kan det dock bli nöd- vändigt att för en eller ett par terminer uppskjuta kapacitetsvidgningen.

holm enligt de olika alternativen.

tualiseras.

Alt. S-—A S—C Etapp 1 1 Tidp. HT Intag Tidp. HT Intag 11? 1973/74 188(—20) 1969/70 280( +72) 0 0 11 1975/76 180(—20) 1971/72 270( +70) 111 1976/77 180(-—20) 1972/73 270( +70)

Kombination S—C och S—D Alt. 1 2

Tidp. HT Intag Tidp. HT Intag 1 1967/68 296( + 88) 1969/70 370( + 74) F _ 86 _ 86( :t0) 11 1969/70 200( 350) 1971 /72 270( + 70) 111 1970/71 200( i 0) 1972/73 270( + 70)

Alternativet S-B medtages icke i tidsplanen.

Tidp. HT 1969/70

1971/72 1972/73

Tidsplan för permanent ökning av läkarutbildningen

En isolerad ökning av studerandeintaget i de teoretiska ämnena bör en- ligt beredningens mening kunna igångsättas snabbare än ovan angivits. Be- redningen räknar med att ett undervisningshus till vissa delar bör kunna färdigställas tidigast till höstterminen 1967. Ett med 90 nybörjare årligen Ökat intag borde således eventuellt kunna igångsättas redan höstterminen 1967. Härför förutsättes, att utbildningsplatser i de propedeutiska ämnena kan anordnas vid ett nytt lärosäte (Örköping) till höstterminen 1969.

I det följande sammanställes en tidsplan för ökad läkarutbildning i Stock-

För varje alternativ anges i sammanställningen tidpunkterna för intagning av studerande till preklinisk teoretisk undervisning de två första studieåren (I), till propedeutisk utbildning det tredje studieåret (II) , till klinisk utbildning det fjärde studieåret (111) samt förflyttning av studerande till ett nytt lärosäte inför den propedeutiska utbildningen (F). Inom parentes redovisas den siffermässiga skill- naden i intagning jämfört med närmast föregående nivå eller etapp; för alternativ S-A räknas således med nuvarande intagsnivå om 208 nybörjare i de teoretiska ämnena, innefattande även ett provisoriskt intag om 40 nybörjare årligen. Detta intag beräknas i princip upphöra antingen vårterminen 1973 eller vid realiseran- det av alternativ S-C, d. v. 5. vid tillkomsten av ytterligare undervisningssjukhus. En viss ytterligare förlängning kan dock — som ovan angivits — komma att ak-

Ev. S—-—D

1

Intag 370( + 162) 0

som + 160) som + 160)

Läkarutbildningsberedningen har tagit upp diskussioner med berörda myndigheter angående möjligheten att genomföra en provisorisk ytterligare vidgning av utbildningskapaciteten vid karolinska institutet utöver den pro- visoriska intagsökning om 40 studerande, som igångsattes 1963. Beredningen har därvid räknat med en tillkommande ökning med ca 40 nybörjare per år. Innebörden i det provisoriska ökningsalternativet är vidare, att man _ i avvaktan på färdigställandet av ett nytt undervisningssjukhus i Stockholm —- temporärt skall kunna utnyttja för den därvid vidgade kliniska utbild-

| i + + »

ningen vissa sjukhus, tillhörande staden och landstinget. Det totala antalet studerande på de provisoriskt utnyttjade sjukhusen i Stockholm skulle så- ledes härigenom bli 80.

Karolinska institutets tidigare lärarkollegium har uttalat, att förutsätt- ningar existerar för den provisoriska kapacitetsökningen beträffande de tre första studieåren. För ökningen kommer dock att erfordras byggnadsåtgär- der, vilka ännu icke kunnat preciseras.

Förutsättningarna i de kliniska ämnena för den tänkta provisoriskt ökade läkarutbildningen har ännu icke kunnat utredas i detalj.

Beredningen kan således icke nu för egen del framlägga något konkret för- slag i fråga om ökad provisorisk utbildning i Stockholm. Det kan dock fram- deles komma att finnas anledning att överväga ytterligare ökning av ut- bildningskapaciteten vid karolinska institutet såsom en tidigareläggning i provisoriska former av viss del av en permanent intagsökning.

6.8. Erforderlig personalförstärkning

Vid sin granskning av personalbehovet för de olika ökningsalternativen har beredningen —— som även anförts vid behandlingen av för ökad läkarutbild- ning i Uppsala erforderlig personalförstärkning _— utgått ifrån nuvarande standard. För beräkningarna härvidlag spelar de tidigare angivna kostnader- na per utbildningsplats avgörande roll (kapitel 3).

Beredningen är medveten om att den i det följande redovisade personal- uppsättningen i många stycken är preliminär och att viss omfördelning av tjänster inom totalramen framdeles sannolikt kommer att visa sig nödvändig.

I fråga om det tekniska förfaringssättet bör påpekas, att beredningen icke kommer att precisera vilka olika kategorier av tekniska tjänster och skriv- biträdestjänster, som kommer att erfordras för den ökade läkarutbildningen Stockholm. Beredningen anger endast det antal sådana tjänster, som blir nödvändigt i varje ämne. Kostnadsmässigt räknar beredningen med en ge- nomsnittslön till innehavarna av dessa tjänster motsvarande lönegraden A 11 (utan löneklasstillägg) mot bakgrund av att åtskilliga befattningar för kva- lificerade tekniska medarbetare numera finnes vid de medicinska läroanstal— terna samt att man vid den ökade läkarutbildningen måste förutsätta samma fördelning som i dag på olika lönegrader och uppgifter, däribland vissa kvalificerade biträdcstjänster.

I fråga om assistentpersonalen anger beredningen behovet uttryckt i as- sistenttjänster. Dessa tjänster bör senare kunna fördelas på assistent-, förste amanuens- och tredje amanuenstjänster enligt fastställda normer.

För samtliga de kliniska ämnen, i vilka undervisning meddelas vid stat— liga kliniker, har beredningen mött svårigheter att beräkna behovet av un- derläkare med handledar-(amanuens-)uppgifter. I viss mån gör liknande svårigheter sig gällande beträffande de biträdande överläkare, som samtidigt

tjänstgör som kliniska lärare. Beredningen har förutsatt, att såväl pågående generalplanering vid karolinska sjukhuset som det fortsatta organisations- arbetet beträffande S:t Görans sjukhus skall leda till att vid dessa sjukhus beräknade läkarstaber skall vara tillräckliga även för undervisningens be- hov vid ökat intag. I tabellerna över behövlig personal har beredningen för att ange den arbetsvolym den ökade utbildningen representerar upptagit det antal kliniska lärare och kliniska amanuenser, som enligt beredningens upp- fattning i motsvarande fall skulle ha erfordrats vid sådan undervisnings- klinik, som är belägen på kommunalt undervisningssjukhus. För eventuella nya undervisningssjukhus har beredningen ansett sig kunna utgå från gängse beräkningssätt vid kommunala undervisningssjukhus.

Beredningen övergår härefter till att redovisa behovet av personalförstärk- ning för de olika ökningsalternativen samt därvid lämna de kommentarer, som i varje särskilt fall kan vara erforderliga.

6.8.1. Alternativ S—A I tabell 1: 35 redovisar beredningen behovet av personalförstärkning i de kliniska ämnena för ökad läkarutbildning enligt nämnda alternativ. För de

Tabell 1: 35. Personalförstärkning för ökad läkarutbildning vid alternativet S—A i de kliniska ämnena på karolinska sjukhuset och på S:t Görans sjukhus. Personalförstärkningen för S:t Görans sjukhus angivas inom parentes

. . Lär. Klin. Forsk. . Institution Lab. A 27 aman. ass. Ass. Bitr.

Medicin .................. 1 Kirurgi ................... (1)1 1 (ij—) 1 (3) Ortopedi ................. 2 Klinisk fysiologi ........... 1 Klinisk kemi .............. 1 (1) t (i) Klinisk bakteriologi ....... Röntgen diagnostik ........ (1 ) Radioterapi ............... Neurokirurgi .............. Obstetrik och gynekologi. . . Psykiatri ................. Neurologi ................. Dermatovenereologi ....... Klinisk epidemiologi ....... Oto-rhino-laryngologi ...... Ftisiologi ................ Krigsmedicin ............. Oftalmiatrik .............. Hygien ................... Pediatrik ................. 1 Barnpsykiatri ............. Socialmedicin ............. ( )) Rättsmedicin ............. Gemensamt för klinikerna . . 3 10

Summor (1) 3 10

(2) 7 (8) 15

(1)

OOxl

M M— w,-

Summa 1 3 10

| | I ) &

och propedeutiska ämnena för 40 nybörjare årligen ( genomföres successivt fr. o. m. h11963)

Tabell 1: 36. Tillkommande personal för ökad provisorisk läkarutbildning i de teoretiska

Institution Forsk.-ass . Ass. Bitr. Anatomi ............. 1 1 Histologi ............. 1 1 Kemi ................ 1 1 Fysiologi ............. 1 1 Med. fysik ............ % Bakteriologi .......... 1 & 1 Farmakologi .......... 1 1 Patologi .............. 2 1

Summa 6 | 3 7

teoretiska och propedeutiska ämnenas vidkommande preciseras ingen per- sonalförstärkning, då nuvarande personalorganisation i dessa ämnen är be- räknad för ett intag av 208 nybörjare per år i de teoretiska ämnena och 200 nybörjare i de propedeutiska ämnena. I tabell 1: 36 presenteras dock beräk- nad personalförstärkning för provisorisk Ökad läkarutbildning från intag- ningsnivån 168/160 till nivån 208/200 i dessa senare ämnen. I en efterföljande kostnadsberäkning antages kostnaderna för ökad utbildning i de propedeu- tiska och kliniska ämnena enligt alternativet S-A utgöra hälften av personal— kostnaderna för den provisoriska intagningsökningcn i dessa ämnen.

För den ökade läkarutbildningen i kirurgi på S:t Görans sjukhus från ett intag av 80 till 90 nybörjare per år beräknas behov föreligga av en laboratur. Ämnet medicin på S:t Görans sjukhus torde icke komma att beröras av nå- gon ökning, varför någon motsvarande personalförstärkning för detta ämne icke blir aktuell. Vid den tyngre belastade medicinska kliniken på karolinska sjukhuset räknar beredningen med inrättandet av en forskarassistenttjänst.

6.8.2. Alternativ S—C

Ett realiserande av detta alternativ förutsätter inrättande av ett nytt under- visningssjukhus. Till detta sjukhus kan därvid överföras den personal, som för den provisoriska intagsökningen om 40 nybörjare per år skall placeras på vissa Stockholms stad och Stockholms läns landsting tillhörande nu be— fintliga sjukhus. (Tabell 1: 38.) Härutöver bör tillkomma ytterligare perso— nal (tabell 1:39).

Erforderlig personalförstärkning i de teoretiska och propedeutiska äm— nena (utöver intagsnivån 208—200) framgår av tabell 1: 37.

I fråga om personalförstärkningen för ämnet patologi vill beredningen an- föra följande. Vid de patologiska institutionerna vid institutet finns för närvarande två

professurer och fyra prosekturer. Enligt beredningens mening bör vid ökad intagning till institutet nya ordinarie lärartjänster i detta ämne endast in- rättas i begränsad omfattning. Viss nu på prosektor ankommande undervis- ning synes kunna fullgöras av annan befattningshavare såsom forskarassi- stent. Beredningen föreslår i överensstämmelse med denna principiella upp- fattning ett antal nya forskarassistenttjänster till inrättande vid institutet med bundenhet till ämnet patologi. Beredningen räknar med att den nu till Sabbatsbergs sjukhus förlagda patologiska institutionen flyttas till det tredje undervisningssjukhuset (Huddinge) och att denna institution tillsammans med karolinska sjukhusets patologiska institution svarar för huvuddelen av den patologiska undervisningen. Beredningen räknar vidare med att på S:t Görans sjukhus skall inrättas en professur, vars innehavare har att svara för konferensundervisning och viss obduktionsundervisning. För övrig obduk- tionsundervisning m.. ni. hör forskarassistenter finnas att tillgå.

För undervisningen i hygien replierar institutet på statens institut för folkhälsan i det att professorn i ämnet tillika är avdelningsföreståndare där och lokaler disponeras i folkhälsoinstitutets byggnad. Beredningen förutsät- ter, att detta samarbete kan vidgas och därjämte resurser beredas för den Ökade undervisning, det kan bli tal om. För den ökade läkarutbildningen räknar beredningen med förstärkning av nuvarande undervisningsorganisa- tion med tjänst som universitetslektor och en tjänst som forskarassistent med samtidig indragning av en tjänst som assistent. Med hänsyn till vad ovan anförts kan beredningen som ett alternativ härtill tänka sig den lös- ningen inom motsvarande kostnadsram, att professorn och avdelningsföre— ståndaren vid yrkeshygieniska avdelningen på statens institut för folkhäl- san knytes till karolinska institutet i en eller annan form och där ingår i undervisningsorganisationen för ämnet hygien samt i forskningsavseen-de företräder specialämnet yrkeshygien.

För att peka på ett andra alternativ till lösning av lärarfrågan för den ut- ökade hygienundervisningen vill beredningen erinra om att 1953 års lära- rinneutbildningskommitté i betänkandet »Forskning, undervisning och in- formation inom näringslärans område» (SOU 1963: 77) föreslagit ett utvid- gat personal- och lokalmässigt samgående mellan karolinska institutet och statens institut för folkhälsan. Ett realiserande av förslaget skulle inne- bära, att en särskild näringsinstitution med en professur i näringslära inrättas vid karolinska institutet med organisatorisk anknytning till nämnda institut på samma sätt som gäller för den nuvarande hygieniska institutio- nen och professuren i hälsovårdslära. Det kunde enligt beredningens mening finnas anledning att i samband med ett eventuellt realiserande av nyss nämnda förslag även tillgodose de behov av förstärkta lärarresurser för hy— gien, som den ökade läkarutbildningen kunde komma att aktualisera.

Beredningen räknar med att en ytterligare professur i socialmedicin skall behöva inrättas vid nu aktuellt alternativ. Denna professur bör enligt bered-

ningens mening lämpligtvis kunna placeras i något socialmedicinskt special- ämne.

Lärarbehovet för vissa kliniska specialämnen m. m. bör enligt bered— ningen kunna tillgodoses mot arvode. Beredningen vill hänvisa till vad här- om anförts i tidigare redogörelse om alternativet S-C.

Tabell 1: 37. Personalförslärkning för ökad läkarutbildning vid alternativet S——C ide teoretiska och propedeutiska ämnena på karolinska institutet ( från intagsnivån 208—200 )

Institution Prof. (ut???) 111532," kål-7 Fggssk. Ass. Bitr. Anatomi ............... 1 _ 1 1 2 2 3 ' Histologi ............... 1 — 1 1 2 2 Kemi .................. 1 1 2 4 Fysiologi ............... 1 1 2 2 Med. fysik .............. 1 1 1 3 Bakteriologi ............ 1 1 2 Farmakologi ............ 11 — 1 1 2 4

Patologi ................ 15 33 34 55 Virologi ................ 1 i 1 Summa 4 — 1 4 — 1 11 153— 26

1 I klin. farmakologi. = Plac. på S:t Görans sjukhus. 3 1 på Sabbatsbergsenheten och 2 på S:t Göransenheten. ' På S:t Göransenheten. 5 1 på Sabbatsbergsenheten och 4 på S:t Göransenheten.

Tabell 1: 38. Personal som vid utökad läkarutbildning enligt alternativet S—C kan till— föras klinikenhet III från den provisoriska intagsökningen

. . . . Lär. Klin. Forsk. . Institution, klinik A 27 aman. as s. Ass. Bitr. Medicin ............................ 1 3 2 Kirurgi ............................. 1 2 1 Ortopedi ........................... 1 Klinisk fysiologi ..................... 1 1 Klinisk kemi ........................ 1 1 Klinisk bakteriologi .................. Röntgendiagnostik ................... 1 Radioterapi ......................... 1 Neurokirurgi ........................ Obstetr'ik och gynekologi ............. 1 1 Psykiatri ........................... 1 2 1 Neurologi ........................... 1 & Dermato-venereologi ................. 1 & Klinisk epidemiologi ................. 1 ;- Oto-rhino-laryngologi ................ 1 & Ftisiologi ........................... 1 Krigsmedicin ....................... 1 Oftalmiatrik ........................ 1 & Hygien ............................. 1 Pediatrik ........................... 1 2 1 Barnpsykiatri ....................... Socialmedicin ....................... 1 Rättsmedicin ....................... Summa 4 22 2 1 10t

Tabell 1: 39. Erforderlig ytterligare personal/örstärkning till klinikenhet III vid ökad läkarutbildning enligt alternativ S—C

Bitr. utom

Lär. Klin. Forsk. A27 aman. ass. ekon. bitr.

Institution klinik Prof. Ass.

Anmärkningar

Medicin .................. 21 i 4 Kirurgi ................... 21 41— 5 Ortopedi ................. 1 2 Klin. fysiologi ............. 1 1 2 Klin. kemi ................ 1 1 & 4 Klin. bakteriologi ......... 1 2 Röntgendiagn. ........... 1 3 Radioterapi ............... 1 1 Plac. på Radium- hemmet Neurokirurgi .............. 1 Plac. på karo- linska sjukh. Ohstetrik och gynekologi. . . 1 2 Psykiatri ................. 1 1 2 Neurologi ................. 1 lt Dermato—venereologi ....... 1 15 Klin. epidemiologi ......... 1 lt Oto-rhino-laryngolo gi ...... 1 1 & Ftisiologi ................. 1 Oftalmiatrik .............. 1 11 Hygien ................... 12 1 —1 1 Pediatrik ................. 1 1 Barnpsykiatri ............. 1 1 Socialmedicin ............. 11 3 Rättsmedicin ............. 1 2 Krigsmedicin ............. Arvoden Gemensamt för klinikerna. . 11 22

Summa 19 |11+1= 22 5 i;, 445

1 Varav 1 i specialämne. 2 Universitetslektor

6.8.3. Alternativ S—D

Beredningen har tidigare framhållit, att det i och för sig borde kunna vara möjligt att utbygga även den kliniska utbildningsorganisationen i Stockholm till denna intagsnivå, men har inte ansett det vara vare sig ekonomiskt eller sjukvårdsorganisatoriskt rationellt att nu taga i anspråk Enskededalens sjukhus för utbildningsändamål. Detta sjukhus är nämligen det sjukhus, som i sådant fall skulle kunna komma ifråga såsom karolinska institutets fjärde undervisningssjukhus. Däremot anser beredningen ökad utbildning i de teoretiska ämnena enligt detta alternativ vara realistisk och har därför uppställt ett särskilt kombinationsalternativ S-C och S-D.

Oavsett beredningens ovan nämnda ställningstagande, kommer beredning- en att i tabellerna 1:40 och 1: 41 redovisa den personalförstärkning, som vore erforderlig för realiserande av ökad läkarutbildning enligt alternativet S-D jämväl vad avser de propedeutiska och kliniska ämnena.

I fråga om personalorganisationen i de kliniska specialämnena hänvisar beredningen till vad härom sagts i den förelöpande framställningen.

Beträffande ämnet patologi räknar beredningen med att på klinikenhet IV skall upprättas motsvarande organisation, som enligt alternativet S-C före- slagits tillkomma på S:t Görans sjukhus.

Som förstärkning till undervisningen i radioterapi räknar beredningen för nu aktuellt alternativ med inrättandet av en laboratur i tumördiagnostik, placerad på klinikenhet III.

I övrigt finner beredningen inte anledning att ytterligare kommentera den skisserade personalorganisationen.

Tabell 1: 40. Erforderlig personalförstärkning i de teoretiska och propedeutiska ämnena vid ökad läkarutbildning i Stockholm enligt alternativet S—D (utöver intagsnivån

* 280——270) !! I de teoretiska ämnena V Bitr. . Univ. Forsk. utom .. . ! Institution Lab. lekt. ass. Ass. ekon. Anmarkmng l bitr. & Anatomi ..................... 1 1 1 3 4 , Histologi ..................... 1 1 1 2 4 E Kemi ........................ 1 1 1 4 6 ,] Fysiologi ..................... 1 1 1 3 6 ' * Medicinsk fysik ............... 1 1 1 Pers. prof. ordinarie Summa 4 4 5 13 21 I de propedeutiska ämnena Bitr. - . Forsk. utom Institution Prof. Lab. ass. Ass. ekon. i bitr. l ! Bakteriologi .............. 1 1 1 3 [ Farmakologi .............. 11 1 2 4 [ Patologi .................. 1 42 33 54 : Virologi .................. 1 2 Summa 2 1 6 7 14

1 I specialämne. ” 1 på KS, 1 på Sabb.enheten och 2 på klinikenhet IV. ” På klinik IV. * 1 på KS, 1 på Sabb.enheten och 4 på klinikenhet IV.

Tabell 1: 41. Erforderlig personalförstärkning i de kliniska ämnena vid ökad läkarut- bildning i Stockholm enligt alternativet S—D (utöver intagsnivån 270 )

Bitr. Institution Prof. Lab. Ägg—7 313231: 1722?" Ass. 21232 Anmärkning bitr.

Medicin .......... 21 i 5 Kirurgi ........... 21 ;- 5 Ortopedi ......... 1 2 Klin. fysiologi ..... 1 1 3 Klin. kemi ........ 1 1 * 5 Klin. bakteriologi . 1 2 Höntgendiagn. . . . 1 3 Radioterapi ....... 1 2 2 Neurokirurgi ...... 1 På klin. enhet I Obstetrik o. gyne-

kologi .......... 1 3 Psykiatri ......... 1 1 3 Neurologi ......... 1 1 På klin. enhet III Dermato-venereo-

logi ............ 1 2 Klin. epidemiologi 1 1 På klin. enhet III Oto-rhino-Iaryngo-

logi ............ 1 2 Ftisiologi ......... 1 Oftalmiatrik ...... 1 2 Hygien ........... 1 1 1 Pediatrik ......... 1 2 Barnpsykiatri ..... 1 Socialmedicin ..... 2 På klin. enhet III Rättsmedicin ..... 1 g, 1 Krigsmedicin. . . .. Arvoden Gemensamt för kli—

nikerna ........ 15 43

Summa 15 2 15 43 5 | 4 50

1 Varav 1 i specialämne. ? I ämnet tumördiagnostik på klinikenhet 111.

6.9. Kostnader

Beredningen redovisar för de olika alternativen först investeringskostnader i form av byggnads— och utrustningskostnader samt därefter driftkostnader av skilda slag. Under varje avsnitt behandlas kostnader under åttonde hu- vudtiteln (ecklesiastik-) respektive under femte huvudtiteln (social-) var för sig.

6.9.1. Investeringskostnader 6.9.1.]. Åttonde huvudtiteln Byggnadskostnader: Beredningen har i ett föregående avsnitt redovisat be- hovet av byggnadsåtgärder på de teoretiska och propedeutiska institutioner- na. Nedan sammanställes kostnader för ny- och ombyggnadsåtgärder, varvid

vid kostnadsbedömningen antages, att dessa kostnader uppgår till 2 200 kro- nor respektive 1 100 kronor per 1112 nettoyta. Det bör noteras, att i kostnadsberäkningarna icke medtages kostnader för byggnadsåtgärder för bibliotek och administration m. m.

Alternativ

Komb. S—C S"C S—D och S—D

Beräknat nybyggnadsbehov i m2 ................ 7 200 13 100 11 400 Beräknat ombyggnadsbehov i m2 ................ 1 900 1 900 1 900 Kostnad i milj. kronor ......................... 17,93 30,91 27,17

Utrustningskostnader: Beredningen antager, att utrustningskostnaderna utgör 40 procent av byggnadskostnaderna för motsvarande institutioner. En- ligt denna heräkningsgrun—d skulle kostnaderna för utrustningsanskaffning

*! till karolinska institutets teoretiska m. fl. institutioner i samband med ny- ål och ombyggnadsåtgärder komma att bli följande.

l j Alternativ Komb. S—C S—C S—D och S—D Kostnader för utrustning i milj. kronor .......... 7,20 12,40 10,90

% 6.912. Femte huvudtiteln

Byggnads- och utrustningskostnader: Beredningen upptager i detta samman- ! hang inte några särskilda kostnader för byggnads- och utrustningsåtgärder ] på karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus föranledda av den ökade »; läkarutbildningen enligt alternativet S-A. Beredningen hänvisar till bered- j ningens tidigare redogörelse i avsnittet 3.3.4. om bl. a. investeringskostnader— * na på karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus för nu beslutad kapaci- tetsvidgning.

En ökning av läkarutbildningen enligt alternativet S-C förutsätter ian— språktagande av nytt sjukhus. Skulle även alternativet S-D realiseras även för de kliniska ämnenas vidkommande, förutsättas härutöver ianspråkta- gande av ytterligare ett sjukhus.

Här räknas med att Huddinge sjukhus skall utnyttjas som det tredje un- dervisningssj ukhuset samt Enskededalens sjukhus som det eventuella fjärde undervisningssjukhuset. Byggnadskostnaderna för dessa sjukhus _ varvid enbart sjukvårdens behov beaktas —— beräknas, som tidigare nämnts, uppgå för vartdera av Huddinge sjukhus och Enskededalens sjukhus till ca 250

milj . kronor.

Huddinge sjukhus kommer att innehålla förutom kliniker för somatisk sjukvård med sammanlagt ca 1 200 vårdplatser samt olika mottagningar och servicelaboratorier även en mentalvårdsklinik med ca 400 platser för vuxna. Beredningen utgår ifrån att endast cirka hälften av dessa senare vårdplatser behöver utnyttjas för undervisning och forskning. Hänsyn har därvid även tagits till eventuellt behov av platser för en undervisnings- och forskningsenhet i s. k. tung psykiatri. Om man utgår ifrån att 25 procent av de totala kostnaderna för Huddinge sjukhus kan hänföras till mentalklini- ken (jämför i avsnittet 6.3.1. angiven av landstinget fastställd investerings— plan för Huddinge sjukhus) samt att hälften av dessa kostnader motsvarar de sjukvårdsplatser, som skulle behöva utnyttjas för läkarutbildning och forskning, beräknas de totala kostnaderna uppgå till ca 218,0 milj. kronor för den sjukhusdel, som i så fall behövde ianspråktagas för detta ändamål.

I direktiven för 1963 års universitets- och högskolekommitté angives, att vid beräkning av de statliga drift- och kapitalkostnaderna för den kliniska delen av läkarutbildningen bör schematiskt räknas med samma huvudprin- ciper för kostnadsfördelningen mellan staten och den kommunala huvud- mannen, som ligger till grund för 1959 års avtal mellan staten och den kommunala huvudmannen i Göteborg. Enligt nämnda avtal skall staten för utnyttjande av sjukvårdsenheter för undervisning och forskning lämna Göteborgs stad byggnadsbidrag med 25 procent av kostnaderna för de bygg- nadsåtgärder, som inte är att hänföra till underhåll beträffande för utbild- ning och forskning upplåtna sjukhusenheter vid undervisningssjukhuset.

Beredningen har inte kunnat närmare precisera det behov av lokaler, som skulle tillkomma vid utbyggnaden av Huddinge lasarett, om statsmakterna beslöt förlägga läkarutbildning till sjukhuset. Beredningen beräknar emel- lertid merkostnaderna för undervisning och forskning enligt samma fördel- ningsprincip, som tillämpas i nyssnämnda avtal mellan staten och Göteborgs stad. Andelen för sjukvård av de totala byggnadskostnaderna skulle därvid uppgå till 75 procent. Användes motsvarande beräkningsmetod i nu aktuellt sammanhang och andelen av de totala kostnaderna för sjukvård antages uppgå till 218 milj. kronor, kan merkostnaderna för undervisning och forsk- ning beräknas till 73 milj. kronor.

För eventuellt utnyttjande av Enskededalens sjukhus kan merkostnader— na för undervisning och forskning på motsvarande sätt beräknas till 75 milj. kronor. Här antages, att hälften av mentalklinikens 357 platser skulle behöva bli utnyttjade för undervisning och forskning. Kostnaderna för upp— förande av mentalkliniken beräknas uppgå till 20 procent av de totala kost- naderna för uppförande av Enskededalens sjukhus.

Härvid må emellertid anmärkas, att inga merkostnader beräknats för den omplanering av Enskededalens sjukhus, som bleve erforderlig för att till- godose behovet av lokaler för undervisning och forskning. Behovet av bidrag till utrustning beräknas på följande sätt.

!

Enligt 1959 års avtal mellan staten och Göteborgs stad om stadens upp- låtelse av vissa sjukhus i Göteborg för undervisning och forskning skall sta- ten lämna staden utrustningsbidrag med 25 procent av kostnaderna för ut- rustningsanskaffning. Kostnadsberäkningarna i avseende på utrustning till de två nu aktuella sjukhusen har inte presenterats. Här antages emellertid, att utrustningskostnaderna för den totala utbyggnaden, betingade såväl av sjukvården som av undervisningen och forskningen, uppgår till 25 procent av de totala byggnadskostnaderna för utbyggnaden av den del av sjukhuset, som är av intresse för läkarutbildningen. Dessa kostnader beräknas enligt ovan uppgå till ca 290 milj. kronor för Huddinge sjukhus och ca 300 milj. kronor för Enskededalens sjukhus. Statens andel av de totala utrustnings- kostnaderna _ 73 respektive 75 milj. kronor — beräknas således till ca 18 milj. kronor för Huddinge sjukhus och 19 milj. kronor för Enskede- dalens sjukhus.

I följande tablå sammanfattas beräknade kostnader för staten vid utnytt- jande av ett respektive av två nya sjukhus i Stor-Stockholmsområdet för lä- karutbildning.

Kostnad i milj. kronor

För För Enskede- Huddinge dalens sjukhus sjukhus (ev.) Byggnadskostnad ....................... 73,0 75,0 Utrustningskostnad ..................... 18,0 19,0 Summa 91,0 94,0

6.9.2. Driftkostnader

Vid beräkningarna av driftkostnaderna under såväl åttonde som femte hu- vudtiteln har beredningen för alternativ S-A utgått från nuvarande per- manenta intagsnivå (168—160). För övriga alternativ redovisas kostnads- skillnaden jämfört med alternativ S-A.

Beredningen upptager vidare driftkostnader för kombinationsalternativet S-C och S-D, innebärande intagning av 370 nybörjare i de teoretiska äm- nena och 270 i de propedeutiska och kliniska ämnena. Härvid förutsättes, att ca 86 nybörjare årligen efter medicine kandidatexamen kan flytta från Stockholm till ett nytt lärosäte.

6.921. Åttonde huvudtiteln Personalkostnader: Beredningen anger i tabell 1:42 beräknade årliga total- kostnader samt kostnader per utbildningsplats och år för tidigare angiven personalförstärkning enligt de skilda alternativen. Beräkningarna är gjorda efter samma normer, som redovisats på sid. 26. Vid alternativ S-A har dock för klinisk amanuens räknats med hel årslönekostnad i A 23. Övriga kostnader: Beredningen beräknar översiktligt kostnaderna för lö- nertill ekonomipersonal samt till vissa forskartjänster, kostnader för arvo-

Tillkommande kostnader i 1 OOO—tal

Alternativ

S—A (utöver nuläget)

S—C (ut- över S—A)

S—D (ut- över S—A)

komb. S—C och S—D (ut- över S—A)

kronor ........................ 1 200 5 370 10 750 6 550 Antal tillkommande utbildningsplat-

ser ............................ 140 634 1 264 814 Kostnad per utbildningsplats och åri

kronor ........................ 8 600 8 500 8 500 8 000

den, materiel och apparatur liksom kostnaderna för vissa forskningsända- mål med utgångspunkt från kostnaderna per utbildningsplats för dessa syften under budgetåret 1963/64 (sid. 29 f ). Resultaten av dessa beräkningar redovisas i tabell 1: 43.

Beträffande nu nämnda kostnader hänvisar beredningen till sitt uttalan- de i samband med beräkningarna av motsvarande kostnader för ökad läkar- utbildning i Uppsala (sid. 97).

Tabell 1: 43. Tillkommande årliga övriga kostnader Kostnaderna angivna i 1 OOO-tal kronor

Alternativ Kostnad per Anslagspost utbildnings- S—C (ut- S—D (ut- Komb. S—C plats och år S—A _. .. och &—D (ut- over S—A) over S—A) över S—— A) Antal tillkommande utbildningsplatser . 140 634 1 264 814 Löner till ekonomipers. 0,420 58,8 272,6 543,5 350,0 Löner till vissa forskar- tjänster ........... 1,260 176,4 798,8 1 592,6 1 025,6 Kostnader för arvoden m. m. ............ 0,800 112,0 507,2 1 011,2 651,2 Anslag till materiel. . . . 1,800 252,0 1 141,2 2 275,2 1 465,2 Anslag till nyanskaft- ning av apparatur . . 0,270 37,8 171,2 341,3 219,8 Kostnader för vissa forskningsändamål . 0,400 56,0 253,6 505,6 325,6 Summa 693,0 3 144,6 6 269,4 4 037,4

6.922. Femte huvudtiteln

Driftbidrag till undervisningssjukhus: Då några ytterligare sjukhusresur- ser icke tages i anspråk för utbildningsändamål vid ökad läkarutbildning enligt alternativet S-A, torde inga statliga driftbidragskostnadsökningar bli

aktuella vid detta alternativ.

I 1959 års avtal mellan staten och Göteborgs stad om utnyttjande av vissa staden tillhörande sjukhus för läkarutbildning stadgas, att staten skall lämna driftbidrag med 10 procent av den del av driftkostnaderna vid respek- tive sjukhus, som efter antalet vårddagar belöper på de för undervisning och forskning upplåtna vårdplatserna. Vid förläggning av läkarutbildning till Huddinge sjukhus (alternativ S-C) och eventuellt Enskededalens sjukhus (alternativ S-D) kan med användande av samma normer statens andel av driftkostnaderna beräknas på följande sätt.

Medelvärddagkostnaden på de nya sjukhusen antages uppgå till 140 kro- nor (jämför beräknade vårddagkostnader på de befintliga undervisnings— sjukhusen för år 1964 —— avsnitt 3.3.). Om man utgår ifrån att antalet vård- platser på Huddinge sjukhus (Enskededalens sjukhus) av intresse för lä- karutbildning kommer att bli 1 400 (1 300) samt att beläggningen på till- gängliga vårdplatser uppgår till 85 procent, kan de totala driftkostnaderna på sjukhusen beräknas enligt uppställningen 1 400 )( 140 x 365 x 0,85 : 61,0 milj. kronor (1 300 X 140 x 365 x 0,85 : 56,5 milj. kronor).

Den statliga driftkostnadsandelen till Huddinge sjukhus kan sålunda be— räknas till 6,10 milj. kronor och till Enskededalens sjukhus till 5,70 milj. kronor.

Här bör noteras, att beredningen vid beräkningarna av statens andel av byggnads- och utrustningskostnaderna för Huddinge sjukhus liksom av driftkostnaderna för detta sjukhus beaktat behoven av en undervisnings- och forskningsenhet i s.k. tung psykiatri. När det gäller personal- och öv- riga driftkostnader har dock beredningen inte tagit hänsyn härtill.

6.9.3. Sammanställning av kostnader

I tabell 1: 44 sammanfattas de beräknade kostnaderna för ökad läkarutbild- ning i Stockholm enligt de olika alternativen för intagningsökning.

Tabell 1: 44. Kostnader för ökad läkarutbildning i Stockholm

Alternativ

S—C och S—D (ut— över S—A)

Anslagsrubrik S——C (ut- S—D (ut- över S—A) över S—A)

Investeringskostn. i milj. kronor 8:e huvudtiteln Byggnadskostn. ................. Utrustningskostn.

Summa kostn.

5:e huvudtiteln Byggnadskostn. ................. Utrustningskostn. ...............

Summa kostn.

Driftkostnader i milj. kronor 8:e huvudtiteln Personalkostn. Övriga kostn. ...................

Summa kostn.

5:e huvudtiteln ....................

7. Ökad läkarutbildning i Umeå

7.1. Inledning

1963 års universitets- och högskolekommitté uppdrog i inledningsskedet av sitt arbete åt läkarutbildningsberedningen att utreda förutsättningarna ! att anordna permanent läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Umeå J enligt följande alternativ

intag av 82 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 80 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena. Beredningen har granskat förutsättningarna härvidlag och redovisar re- sultaten av sitt arbete i det följande.

7.2. Nuvarande utbildningsläge samt föreliggande planer på utbyggnad av medicinskt teoretiska institutioner och kliniker samt av övrig sjukvård av intresse för ökad läkarutbildning

Enligt beslut av 1961 års riksdag (prop. 1961:108) skall från och med höstterminen 1965 undervisning meddelas i Umeå för 62 nybörjare årligen i de teoretiskt medicinska ämnena. Projekterings- och programmerings- arbetet för uppförande av institutioner i dessa ämnen har hittills kunnat genomföras enligt planerna. Därvid kan nämnas, att byggnadsarbete har påbörjats för uppförande av nybyggnad för anatomi och histologi. Projek- ,” tering av undervisnings— och forskningslokaler för medicinsk kemi pågår samt arbetet med programmering av undervisnings- och forskningslokaler för fysiologi och medicinsk fysik har avslutats. Undervisnings- och forsk- ningslokaler för medicinsk kemi planeras var för sig bli samordnade med motsvarande lokaler för naturvetenskapligt kemiska ämnen. På liknande sätt planeras undervisnings- och forskningslokaler för fysiologi och medi- ; cinsk fysik bli samordnade med motsvarande lokaler för naturvetenskapligt [ biologiska ämnen. L Sedan 1962 meddelas undervisning i propedeutiska ämnen i Umeå för 40 nybörjare årligen. Genom beslut av 1961 och 1962 års riksdagar kommer utbildningskapaciteten i dessa ämnen att ökas till 60 utbildningsplatser per år från och med höstterminen 1964. För utbildningen disponeras mo- derna lokaliteter. De patologiska institutionerna har därvid definitiva loka- ler i en nyligen uppförd byggnad, benämnd 5 a, utgörande en flygel till lasa-

rettets huvudbyggnad. För farmakologi, bakteriologi och klinisk balkte- riologi disponeras likaså en nyligen upp-förd byggnad, benämnd 6, och boelä- gen i omedelbar närhet av lasarettet. Utrymmen i denna byggnad är för närvarande även ianspråktagna för ämnena medicinsk kemi och hygien lik- som för det medicinska biblioteket. En tillbyggnad till byggnad 6 är plaane- rad (etapp nr 2), varigenom framför allt utökade forskningsutrymmen skall beredas bakteriologi och Virologi. I samband härmed beräknas äfven lokaler för den hygieniska institutionen kunna anordnas i en fristående byggnad.

Klinisk undervisning i Umeå meddelas för närvarande för 40 nybörjjare årligen. Intagningskapaciteten kommer dock fr. o. m. höstterminen 19655/66 att öka till 60 nybörjare.

För den kliniska undervisningen och forskningen råder för närvaramde stora svårigheter beroende på att utbyggnaden av lasarettet försenats be- tydligt. Dessa svårigheter kan även komma att övergångsvis ytterliggare accentueras genom ovan angiven vidgning av utbildningskapaciteten.

Umeå lasarett utgör regionsjukhus för Umeåregionen —— omfattande morra delen av Västernorrlands län samt hela Västerbottens och Norrbottens län —— med ett beräknat befolkningsunderlag år 1970 av ca 680 000 invåmare samt centrallasarett för Västerbottens län, som har ca 240 000 invåmare. Sjukhusets upptagningsområde för normallasarettspecialiteterna omfalttar för närvarande en befolkning av ca 97 000 personer (för regionen siödra kustlandet). I länet finnes härutöver lasarett dels i Skellefteå (fö-r regiomen norra kustlandet) med 422 vårdplatser, fördelade på specialiteterna Imedi— cin, kirurgi, gynekologi-obstetrik, pediatrik, öron-, näs- och halssjukdovmar liksom långvarigt kroppssjuka samt med serviceavdelningar för röntgen, anestesi, klinisk kemi och ögonkonsultationer, dels ock i Lycksele (förr re- gionen inlandet) med 132 vårdplatser, fördelade på specialiteterna medicin, kirurgi och obstetrik samt med serviceavdelningar för röntgen och klinisk kemi.

En omfattande utbyggnad av Umeå lasarett är planerad. Lasarettets nu- varande och efter genomförd utbyggnad planerat vårdplatsantal framgår av tabell 1: 45. Här redovisade uppgifter om det planerade vårdplatsantalet är hämtade ur den statliga förhandlingskommissionens kommentarer till förslag till läkarutbildningsavtal mellan staten och Västerbottens läns lands- ting ( prop. 1962: 104 ).

Genom tillkomsten av byggnaderna 1 b och 3 a kommer definitiva lokaler att tillhandahållas de medicinska och kirurgiska klinikerna. I anslutning härtill kommer även kliniker för regionspecialiteterna urologi, thoraxkirurgi och neurokirurgi att kunna anordnas. Röntgenavdelningen, för vilken lokal- förhållandena för närvarande är mycket svåra, kommer vidare att kunna flytta till rymliga och ändamålsenliga lokaler. I samband med den omflytt—

. . Nuvarande Planerat Spemalitet vårdplatsantal vårdplatsantal Medicinsk klinik (inklusive reumatologi, kardiologi och njurmedicin) ............................ 2101 1803

Kirurgisk klinik (inklusive ortopedi) ............. 182 180

Specialkirurgiska kliniker (plastikkirurgi, urologi, thoraxkirurgi, neurokirurgi) ................... 153 120 Kvinnoklinik ................................. 90 90 Psykiatrisk klinik ....................... 48 60 Ögonklinik ...................... 30 30 Öronklinik .................... 60 60 Hudklinik .................. 26 30 Neurologisk klinik ........... 24 60 Lungklinik ............... . . . . —— 30 Radioterapeutisk klinik ................ 53 80 Infektionsklinik ............................. 74 60 Barnmedicinsk klinik .......................... 75 75 Barnkirurgisk klinik ........................... _ 40 Barnpsykiatrisk klinik ......................... 14 15 Rehabilitering och långtidsvård ................. — 60 Summa 901 1 170

1 Varav 60 för reumatologi. ” Varav 30 för reumatologi. 3 Plastikkirurgi.

ning inom lasarettet, som kommer att aktualiseras efter färdigställandet av byggnaden 3 a, kommer förbättrade lokalbetingelser också att skapas för bl.a. ögonkliniken, barnkliniken, den ortopediska kliniken och den radio- terapeutiska kliniken.

Inom ramen för nyss angiven plan för utbyggnad av lasarettet i Umeå har Västerbottens läns landsting nyligen fattat beslut om dels uppförande av byggnad 3 b, innehållande bl.a. lokaler för klinisk kemi och klinisk fysiologi, dels ock uppförande av ett neurologblock (byggnad 10), innehål- lande en neurologisk klinik och ett neurofysiologiskt laboratorium. Dessa byggnader beräknas preliminärt bli uppförda till år 1968.

Vad gäller den därpå fortsatta utbyggnaden av lasarettet i Umeå har landstinget ännu inte tagit definitiv ställning. Generalplanearbete pågår emellertid. Förslag till generalplan beräknas kunna framläggas under vin- tern 1964/65.

Kvinnoklinikens definitiva lokalfråga är sålunda fortfarande oklar. An- tingen kommer kvinnokliniken att inrymmas i de lokaler, som för närva- rande disponeras av kirurgiska kliniken, vilket dock förutsätter en omfat- tande ombyggnad, eller kommer en nybyggnad för kvinnokliniken att upp- föras. Det definitiva vårdplatsantalet i kliniken kan komma att påverkas av vilken lösning, som därvid väljes.

Inte heller den psykiatriska klinikens lokalfråga är definitivt löst. Den fortsatta utbyggnaden av denna specialitet är delvis beroende av ut-

byggnaden av mentalsjukvården inom landstingsområdet, vilken fråga för närvarande är föremål för utredning av mentalsjukvårdsberedningen. Lä- karutbildningsberedningen har därvid kännedom om att den lösningen överväges att förlägga ett mentalsjukhus i anslutning till lasarettet i Umeå.

Av betydelse för undervisningen och forskningen i psykiatri i Umeå är vidare lösningen av frågan om inrättande av en klinisk enhet för s. k. »tung» psykiatri därstädes. Kungl. Maj:t har den 6 juni 1962 med anledning av riksdagsbeslut i ärendet uppdragit åt organisationskommittén för medi- cinska högskolan i Umeå att i samråd med mentalsjukvårdsberedningen biträda med utredning rörande förutsättningarna att få till stånd en dylik enhet vid Umedalens sjukhus. Därest emellertid en mentalsjukvårdsklinik kommer att förläggas i anslutning till lasarettet i Umeå, kan det bli aktu- ellt att även förlägga den föreslagna forsknings- och undervisningsenheten i »tung» psykiatri till samma plats.

För undervisningen rörande lungsjukdomar utnyttjas för närvarande Hällnäs sanatorium. Slutligt beslut har ännu inte fattats i fråga om anord— nande av en planerad lungklinik vid lasarettet i Umeå.

Icke heller har definitiva beslut fattats om den barnkirurgiska sjuk- vårdsorganisationen samt rörande rehabiliterings- och långtidsvården vid lasarettet.

Diskussioner har vidare upptagits om anordnande av en självständig reumatologisk klinik vid lasarettet. Något ställningstagande i detta spörs- mål föreligger ännu inte liksom icke heller i fråga om uppförande av en nybyggnad för infektionskliniken, som nu är inrymd i ett par äldre hus.

För ämnet socialmedicin disponeras nu provisoriska lokaler. Övervägan- den pågår emellertid att lösa lokalbehovet för socialmedicin eventuellt ge- nom att anknyta institutionen till den planerade kliniken för rehabilite- rings- och långtidsvård.

7.3. Förutsättningar för ökad läkarutbildning

Enligt beredningens mening är nu ifrågasatt vidgning möjlig av utbildnings- kapaciteten i de teoretiskt medicinska ämnena (från 62 nybörjare årligen till 82). Vid planeringen av nybyggnader för dessa ämnen har beaktats be- hovet av därför ökat antal platser i föreläsningssalar m.m. Den ökade —* läkarutbildningen bör icke heller enligt beredningens mening utgöra hinder för ett framtida utnyttjande av dessa institutioners resurser även för ut- bildning av odontologie studerande och för s.k. blandad medicinsk och annan undervisning.

Ifråga om de propedeutiska ämnena kommer för ämnet farmakologi ut- ökade utrymmen att anordnas i samband med att ämnena medicinsk kemi och hygien samt det medicinska biblioteket flyttar över till sina definitiva lokaler. Ett realiserande av den andra utbyggnadsetappen av byggnad 6 kom—

mer vidare att ge utökade utrymmen för den bakteriologiska och virologiska sjukvårds- och forskningsverksamheten. Denna utbyggnadsetapp beräknas vara avslutad till budgetåret 1968/69. .

Dåvarande lärarkollegium vid medicinska högskolan i Umeå har vid dis- kussionerna med beredningen understrukit önskvärdheten av att en virolo- gisk institution tillkommer i samband med den ökade utbildningen. Detta krav torde kunna tillgodoses i samband med tillbyggnaden av byggnad 6. Den föreslagna intagningsökningen är sålunda för nu nämnda propedeutiska ämnens vidkommande fullt möjlig.

Icke heller torde hinder föreligga att genomföra nu aktuell kapacitets- vidgning i ämnena klinisk kemi och klinisk fysiologi under förutsättning att byggnaden 3 b står färdigställd, när ökningen kommer att beröra dessa ämnen. De lokalmässiga krav, som den ökade utbildningen härvid ställer, torde kunna beaktas i samband med planeringen av nybyggnaden.

Företrädarna för ämnet patologi har framhållit, att obduktionsmaterialet på de patologiska institutionerna, som för närvarande omfattar ca 300 fall per år, är otillräckligt för en ökning av elevintaget. Läkarutbildningsbered- ningen är medveten om de svårigheter, som föreligger. Enligt beredningens mening torde emellertid genom utbyggnaden av lasarettet i Umeå vidgat obduktionsmaterial kunna tillföras. Om härutöver föreliggande möjligheter tillvaratages att till de patologiska institutionerna i Umeå centralisera ob- dulktionsverksamheten även från övriga sjukvårdsinrättningar, bör enligt beredningens mening tillfredsställande sjukvårdsmässigt underlag kunna erhållas för nu aktuell kapacitetsvidgning.

För den ökade utbildningen i patologi torde vissa ombyggnadsåtgärder bli erforderliga bl. a. för att tillgodose behovet av utökade student- och under- visningsutrymmen. Från änmesföreträdarna har vidare krav framförts på lokaltillskott bl.a. för nytillkommande lärare. Läkarutbildningsberedning- en är för sin del inte övertygad om nödvändigheten att bereda de patolo- giska institutionerna ytterligare lokaler i den omfattning, som åmnesföre- trådarna krävt. Det bör dock enligt beredningens mening vara möjligt att i samband med den utbyggnad av lasarettets centralkomplex, som är plane- rad och som skall ske i omedelbar anslutning till de patologiska institutio- nernas nuvarande lokaler, anordna för den vidgade läkarutbildningen i pa— tologi erforderligt ökat lokalutrymme.

För undervisning i de kliniska ämnena har flertalet ämnesrepresentan- ter framhållit, att patientmaterialet inom den slutna sjukvården vore till- räckligt för en ökning av nybörjarintaget till 80 per år under förutsättning att Umeå lasarett får en utbyggnad, som motsvarar sjukvårdens behov. Frågan om ökning av studerandeantalet i de kliniska ämnena har därför intimt samband med uthyggnadsplanerna för Umeå lasarett. En förutsätt- ning för den redan beslutade kapacitetsvidgningen till 60 nybörjare per år är, har lärarkollegiet framhållit, att det vårdplatsantal, som regleras genom 6_413173

avtal mellan staten och landstinget, har realiserats. Detta skulle bl. a. inne- bära ett fullföljande av de byggnadsarbeten, som beslutats av landstinget (byggnaderna 3 a, 1 b samt 10). Enligt dåvarande lärarkollegiets vid medi- cinska högskolan mening vore dock dessa förutsättningar ej helt tillräckliga för den nu aktuella ytterligare vidgningen av läkarutbildningskapaciteten.

Enligt föreliggande beslut skall de kirurgiska och ortopediska klini- kerna tillsammans omfatta 180 vårdplatser, inklusive vårdplatser för ske- lettkirurgiska fall. Den ortopediska kliniken har för närvarande 60 vård- platser men måste enligt lärarkollegiet ökas till 90 vårdplatser, då denna klinik övertar den skelettkirurgiska verksamheten. Både med hänsyn till sjukvården och undervisningen måste det sammanlagda vårdplatsantalet för allmänkirurgi och ortopedi enligt kollegiets åsikt uppgå till 210, inne- bärande 120 allmänkirurgiska och 90 ortopediska vårdplatser.

Vid beredningens diskussioner med lärarkollegiet har företrädaren för ämnet dermato-venereologi vidare som sin mening anmält, att det plane- rade vårdplatsantalet på hudkliniken vore otillräckligt för såväl sjukvård som undervisning och forskning. Någon ökning av studerandeantalet vore även enligt lärarkollegiets mening omöjlig med nuvarande vårdplatsantal i denna disciplin. Lärarkollegiet har därför ansett det vara mycket ange- läget, att ytterligare en vårdavdelning tillföres hudkliniken och framhållit, att detta krav bör kunna realiseras, när det 5. k. neuroblocket färdigställts och om en nybyggnad för kvinnokliniken då även uppförts.

Enligt läkarutbildningsberedningens mening kan det begränsade vård- platsantalet i ämnena kirurgi och dermato-venereologi komma att vålla svå- righeter för utvidgad undervisning och forskning. Då därjämte en utökning av vårdplatsantalet i berörda kliniker synes motiverad med hänsyn till sjukvårdens behov kan beredningen för sin del tillstyrka lärarkollegiets förslag att inrätta ytterligare en vårdavdelning vid vardera klinikerna.

Enligt beredningens mening borde det emellertid vara möjligt att anordna tillfredsställande undervisning i ifrågavarande ämnen för ett utvidgat ny- börjarintag, även om den föreslagna utökningen av vårdplatsantalet inte kunnat realiseras vid den tidpunkt, då utökad utbildning kan komma att beröra respektive ämne. Beredningen vill därvid framhålla att för under- visningen i kirurgi torde komma att disponeras inte enbart kliniker inom all- mn kirurgi och ortopedi om sammanlagt 180 vårdplatser utan även kliniker inom specialämnena urologi, thoraxkirurgi och plastikkirurgi om samman- lagt ,ca 90 vårdplatser. Ett totalt vårdplatsantal om 270 platser i de kirurgiska ämnena bör enligt beredningen i vart fall under en övergångstid kunna vara tillräckligt för utbildning av 80 studerande årligen i kirurgi. Av stort värde för undervisningen i kirurgi är vidare tillgången till lasarettets rikt differen- tierade öppnavårdsmaterial.

För undervisningen i dermato-venereologi torde storleken av det innelig- gande patientmaterialet icke vara helt avgörande för utbildningens omfatt-

ning. Här spelar även tillgången på material från den öppna vården en central roll. De kliniska demonstrationerna av patienter i den öppna mottagningen och tjänstgöringen på poliklinik (motsvarande) kan nämli- gen betraktas som hörande till de värdefullaste momenten vid denna under- visning. Under de senaste verksamhetsåren har antalet undersökta och/eller behandlade patienter på hudklinikens i Umeå öppnavårdsmottagningar upp- gått till sammanlagt ca 10 500, vilket —— om en lämplig kursuppläggning anordnas — enligt beredningens mening bör vara tillräckligt för utbildning av nu aktuellt intag studerande.

Ämnesrepresentanten i medicin har understrukit angelägenheten av att särskilda kliniker för reumatologi och lungmedicin inrättas samt framhål- lit, att ett ökat studentintag skulle kräva 180 vårdplatser i medicin, exklu- sive de bägge nämnda subspecialiteterna. Lärarkollegiet har för sin del starkt betonat behovet av reumatologiska och lungmedicinska specialklini- ker. Inrättande av sådana skulle, anser kollegiet, öka antalet tjänstgörings— j platser för de studerande under medicinkursen. Vidare har kollegiet erin- , rat om de svårigheter, som är förenade med att undervisningen i ftisiologi , är förlagd till Hällnäs sanatorium, och har understrukit angelägenheten av 1 att överläkarna för respektive avdelning med hänsyn till undervisningen

förbehålles rätten till intagning av patienter till avdelningen. Dötta är för närvarande ej fallet beträffande de reumatologiska vårdplatserna inom medicinklinikerna. J J

Beredningen finner det önskvärt, att vårdplatsantalet för ämnet medicin bibehålles vid nuvarande nivå i enlighet med ämnesföreträdarens förslag. Till stor fördel för undervisningen vore vidare, anser beredningen, att in- läggningen av patienter bestämdes av överläkaren beträffande samtliga vård- platser. Beredningen kan i det sammanhanget erinra om att överväganden pågår att avveckla riksförsäkringsverkets nuvarande sjukvårdande verk— samhet, innefattande reumatologiska vårdplatser på vissa sjukvårdsanstal- j ter, samt att inordna densamma i den vanliga sjukvårdsorganisationen. ; Enligt beredningens mening borde det i och för sig vara möjligt att i vart fall under en övergångstid bereda tillfredsställande utbildning i ämnet me- * dicin för 80 studerande årligen med det tidigare planerade vårdplatsantalet för medicinska kliniken, nämligen 180, varav högst 30 för reumatologi. En ; förutsättning härför är emellertid, att den planerade rehabiliterings- och långtidsvårdskliniken kan utnyttjas för ifrågavarande undervisning.

I diskussionerna med beredningen har lärarkollegiet framhållit de svårig- heter, som kan komma att uppstå beträffande undervisningen i ämnet ob- stetrik-gynekologi. Kollegiet anför, att medan den pediatriska kliniken, när den efter färdigställandet av byggnad 3 a, flyttar till byggnad 9 a, som tidigare disponerats av kirurgklinikerna, synes få goda lokaler, kommer denna byggnad icke att vara tillräcklig för att även inrymma kvinnoklini— ken. Av detta skäl förefaller det lärarkollegiet nödvändigt att uppföra en nybyggnad för kvinnokliniken.

Beredningen anser sig inte kunna bedöma lokalfrågan för kvinnokliniken utifrån sjukvårdsmässiga utgångspunkter. Beredningen vill dock med hän- syn till undervisningens och forskningens behov understryka angelägen- heten av att klinikens resurser i fråga om vårdplatsantal m. m. i vart fall bibehålles vid nuvarande omfattning. Härigenom skulle enligt beredningen förutsättningar finnas att även för ämnet obstetrik-gynekologis vidkomman- de realisera den av beredningen ifrågasatta kapacitetsvidgningen.

För ämnet psykiatri har lärarkollegiet för en ökning av intagningskapa- citeten förutsatt, att en nybyggnad för den psykiatriska kliniken med 60 vårdplatser uppföres i enlighet med tidigare planer. I nuvarande klinik- byggnad är enligt kollegiet såväl de sjukvårdsmässiga resurserna (vård— platsantal m. ni.) som utrymmena för undervisning och forskning synner- ligen begränsade. Lärarkollegiet framhåller också det trängande behovet av en undervisnings— och forskningsenhet för »tung» psykiatri samt be- tonar angelägenheten av att denna enhet förlägges till Umeå lasarett. Inom den planerade lasarettspsykiatriska kliniken kan nämligen enligt lärarkol— legiet tjänstgöringsplatser ej erbjudas 80 studerande per år.

Läkarutbildningsberedningen har tidigare i sitt betänkande »Program för ökad läkarutbildning» (stencilerat, januari 1961) betonat angelägen- heten ur utbildningssynpunkt, att den psykiatriska kliniken tillföres ytter— ligare vårdplatser. Redan för nu beslutad kapacitetsvidgning till ett intag av 60 studerande årligen är det sålunda önskvärt, att lasarettspsykiatrin i Umeå utbygges enligt den plan, som legat till grund för läkarutbildnings- avtalet mellan staten och Västerbottens läns landsting. En ytterligare ut- vidgning av läkarutbildningskapaciteten vid lasarettet i Umeå skärper na- turligtvis kraven härvidlag.

Beredningen är medveten om att den planerade utbyggnaden av lasaretts- psykiatrin i Umeå med hänsyn till sjukvårdsorganisatoriska svårigheter kan komma att försenas. Av enahanda skäl kan även uppförandet av den kliniska enhet för forskning och utbildning i psykiatri i Umeå, varom prin- cipbeslut tidigare fattats, komma att uppskjutas. I det läget bör man emel- lertid, anser beredningen, i syfte att bereda lättnad för undervisningen och forskningen i nu aktuellt ämne pröva möjligheten att i provisoriska former på Umedalens sjukhus anordna en klinisk enhet i s.k. »tung» psy— kiatri. Genom ett sådant arrangemang samt genom ett även i övrigt större utnyttjande av patientmaterialet på detta sjukhus för undervisningsända— mål borde det enligt beredningens mening finnas förutsättningar att bereda utbildningsplatser i psykiatri åt 80 nybörjare årligen under en övergångs- tid i avvaktan på tillkomsten av en ny psykiatrisk klinik samt av perma- nenta lokaler för en klinisk enhet i »tung» psykiatri, förlagd antingen på Umedalens sjukhus eller vid lasarettet i Umeå.

Enligt beredningens mening torde inte några svårigheter komma att före- ligga att vid den därvid aktuella tidpunkten bereda ökat antal utbildnings-

platser i ämnena oftalmiatrik, oto—rhino-laryngologi samt i radioterapi. Icke heller torde hinder uppkomma för ifrågavarande kapacitetsvidgning i ämnet hygien. Den planerade nybyggnaden för sistnämnda ämne, ingående i andra etappen av byggnad 6, bör nämligen vara uppförd vid den tidpunkt den ökade utbildningen kommer att beröra ämnet.

Beredningen Vill i detta sammanhang även understryka angelägenheten av att lokalfrågan för ämnet socialmedicin i Umeå bringas till en snar lös- ning. Beredningen förutsåtter, att då ökad läkarutbildning kommer att aktualiseras för detta ämne, nya lokaler för den socialmedicinska institu- tionen tillkommit.

Under åberopande av vad ovan anförts anser beredningen förutsättning- ar föreligga att öka intagningen nybörjare i den medicinska utbildnings- gången i Umeå från 62 ti1182 per år.

Beredningen finner inte anledning att i sin framställning upptaga detal— jerat förslag till studieschema för den ökade läkarutbildningen bl.a. med angivande av antal kurser i de olika ämnena, elevantal per kurs och lämp- liga kurskombinationer under det fria kliniska skedet. Beredningen har vid sina diskussioner med lärarkollegiet behandlat olika lösningar här- vidlag.

7.4. Tidsplan för ökad läkarutbildning

Utvidgningen av läkarutbildningskapaciteten vid medicinska högskolan i Umeå är enligt beredningens mening helt beroende av sjukvårdsutbyggna- den vid lasarettet i Umeå. För att 80 årsutbildningsplatser skall kunna an- ordnas i de kliniska ämnena förutsättes i princip, att den utbyggnadsplan realiseras, som legat till grund för 1962 års läkarutbildningsavtal mellan staten och Västerbottens läns landsting.

Som en absolut förutsättning för ifrågasatt vidgning av utbildnings— kapaciteten i de kliniska ämnena gäller att de planerade lasarettsbyggna- derna 1 b, 3 a, 3 b och 10 skall vara uppförda. Byggnadsarbetena för 1 b och 3 a har nyligen igångsatts. Planeringsarbete pågår för 3 b och 10. Enligt vad som inhämtats torde samtliga nämnda byggnadsåtgärder kunna vara av- slutade år 1968.

För den därpå fortsatta utbyggnaden har ännu inga detaljerade planer upprättats. Generalplanearbete pågår och resultaten härav förväntas kunna framläggas under vintern 1964/65.

Även om sålunda tidtabellen för den fortsatta utbyggnaden är oklar, bör emellertid enligt beredningens mening är 1970 förutsättningar föreligga vid samtliga kliniker att mottaga 80 nybörjare årligen. Detta skulle innebära, att ifrågasatt kapacitetsvidgning kunde igångsättas i de teoretiska ämnena höstterminen 1966, i de propedeutiska ämnena höstterminen 1968, i medi-

cin höstterminen 1969 samt i det fria kliniska skedets kurser höstterminen 1970.

Lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Umeå håller även med utgångs- punkt från pågående planeringsarbete för sannolikt, att Umeå lasarett vid slutet av 1960-talet får en sådan utbyggnad, att den ifrågasatta intagsök- ningen möjliggöres.

Beredningen är medveten om att förseningar kan inträffa som gör att nt- byggnadsplanen inte till alla delar är realiserad år 1970. Risk torde sär- skilt föreligga för en försening av utbyggnaden av den psykiatriska lasa- rettsvården. Beredningen önskar därför understryka angelägenheten av att denna utbyggnad forceras. Om emellertid försening i detta avseende skulle inträffa, bör man dock enligt beredningens mening kunna pröva möjlig- heten att anordna erforderligt antal utbildningsplatser genom vidtagande av vissa tidigare skisserade provisoriska åtgärder.

Vid omfattande förseningar i utbyggnadsprogrammet för lasarettet i Umeå kan det emellertid enligt beredningen bli erforderligt att för en eller ett par terminer uppskjuta realiserandet av nu aktuell intagsökning. Det bör där- vid, anser beredningen, vara möjligt att före höstterminen 1966 bedöma ut— vecklingen i detta avseende, så att storleken av nybörjarintaget till de teo- retiska kurserna i Umeå nämnda hösttermin kan anpassas med hänsyn till den förväntade tillgången på utbildningsplatser i de kliniska ämnena för ifrågavarande studentgrupp.

I det följande sammanställes en tidsplan för ökad läkarutbildning i Umeå enligt redovisat program.

De använda beteckningarna motsvarar de, som brukats beträffande tids- plan för ökad läkarutbildning i Uppsala (sid. 89).

Tidsplan för ökad läkarutbildning i Umeå

Tidp. HT Intag I .................... 1966/67 82 (+ 20) F ................... 0 II ................... 1968/69 80 (+ 20) III .................. 1969/70 80 (+ 20)

7.5. Erforderlig personalfdrstärkning

I tabell 1: 46 redovisar beredningen behovet av personalförstärkning för ökad läkarutbildning i Umeå. Beredningen finner anledning lämna följan— de kommentarer.

Beredningen har vid sin granskning av personalbehovet utgått från nuva- rande personalstandard vid de medicinska lärosätena. Om man stöder sig på de uppgifter om personalkostnader m. m. för läkarutbildningen, som lämnats i kapitel 3., synes nuvarande personalkostnader per utbildnings- plats vid medicinska fakulteten i Umeå höga i förhållande till motsvarande

l l i l

kostnader för övriga lärosäten. Detta kan emellertid förklaras därav att den basorganisation, som är erforderlig vid varje medicinsk utbildnings- och forskningsenhet, slås ut på mindre antal studerande i Umeå än annorstä- des. Den vidgning av läkarutbildningskapaciteten, som nu är aktuell, skulle enligt beredningens mening i konsekvens med det nyss nämnda höra till en de] kunna genomföras med utnyttjande av befintliga marginalresurser. Beredningen har emellertid vid sin bedömning av personalbehovet för ökad läkarutbildning i Umeå även tagit hänsyn till de speciella omständigheter, som föranleds av det relativt begränsade sjukvårdsunderlaget i Umeå för utbildningsändamål.

Såsom förstärkning till de propedeutiska ämnena anser beredningen in— rättandet av en professur i,virologi erforderlig, varigenom en betydande förstärkning skulle erhållas dels för undervisningen och forskningen i mik- robiologi vid medicinska fakulteten, dels ock för den kliniska mikrobiolo- giska verksamheten vid lasarettet i Umeå. I sistnämnda avseende vill bered- ningen erinra om den ökade betydelse den kliniska virologin fått såväl för den sj ukvårdande rutinverksamheten som för den kliniska forskningen.

Beredningen vill i detta sammanhang erinra om att 1962 års Umeåkom- mitté den 29 juni 1964 framlagt förslag om att utbildning i mikrobiologi för naturvetare skulle anordnas vid universitetet fr. o. ni. läsåret 1968/69 med utnyttjande av de medicinska mikrobiologiska institutionernas lokalmässiga resurser. Kommittén föreslog även, att den nuvarande professuren i bak- teriologi vid medicinska fakulteten fr. o. m. den 1 juli 1965 skulle omvand— las till professur i mikrobiologi med uppgift att dels handha viss del av ut— bildningen i bakteriologi för medicinare, dels ock ansvara för utbildningen i mikrobiologi för naturvetare. Samtidigt föreslogs omvandling av nuva- rande laboratur i klinisk bakteriologi till professur i samma ämne fr. o. m. den 1 juli 1965.

Vid beredningens diskussioner med dåvarande lärarkollegium vid medi- cinska högskolan i Umeå framfördes förslag att även göra den föreslagna professuren i virologi gemensam för medicinsk och naturvetenskaplig un- dervisning och forskning. Beredningen har intet att erinra häremot, under förutsättning att inpassningen av tjänsten i ett sjukvårdsorganisatoriskt sammanhang icke utgör hinder för en sådan lösning.

Vid ökad läkarutbildning räknar beredningen för 'de kliniska ämnenas vidkommande med inrättande av en professur i ett kirurgiskt special- ämne, förslagsvis urologi. Beredningen anser, att den utökade gruppunder- visning, som blir erforderlig vid kapacitetsvidgningen, motiverar, att en ytterligare lärartjänst i kirurgi skapas. Med hänsyn till den kliniska forskningens behov samt i beaktande av sjukvårdens specialisering finns det enligt beredningens mening anledning att tillgodose detta behov av undervisningsförstärkning genom inrättandet av en professur i angivet ämne. Beredningen räknar därvid med att professorn i kirurgi skall stå

Tabell 1: 46. Erforderlig personalförstärkning för ökad läkarutbildning i Umeå.

Ämne

Prof.

Klin. lärare Ae 27

Klin. aman .

Assi- stent

lze aman.

3:e aman. Tekn. pers.

Anatomi ............ Histologi ............ Med. kemi ........... Fysiologi ............ Med. fysik ........... Farmakologi ......... Bakteriologi ......... Virologi ............

Patologi ............ Klin. kemi ........... Klin. fysiologi ........ Medicin ............. Kirurgi .............. Anestesiologi ......... Ortopedi ............ Röntgendiagnostik. . . . Radioterapi

allm. .............

gyn. Obstetrik-gynekologi. . Neurologi ............ Psykiatri ............ Dermatologi ......... Klin. epidemiologi. . . . Ftisiologi ............ Oftalmiatrik ......... Oto—rhino-laryngologi Hygien .............. Rättsmedicin ........ Krigsmedicin ........ Pediatrik ............ Barnpsykiatri ........ Socialmedicin ........

Summa

1 1 1 lab. bitr. h. A69 1 1 1 lab. bitr. h. Ae9 1 1 lab. bitr. h. Ae9 1 1 1 lab. bitr. h. Ae9 1 aj kanslibitr. Ae 7 1 1 lab. ing. h. Ae 15 2 1 1 1 lab. bitr. h. Ae 9, 1 1 kanslibitr., Ae 7, 1 1 inst. bitr. Ae5 2 2 2 lab. ass. Ae 11 1 1 1 1 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 kanslibilr. Ae 7 1 2 5 10 6 5 5 lll

1 Avser ett kirurgiskt specialämne, förslagsvis urologi.

som huvudlärare för undervisningen i kirurgi samt att innehavaren av den förordade nytillkommande professuren liksom professorn i ortopedi skall i skälig utsträckning medverka i undervisningen.

Vid beredningens diskussioner begärde dåvarande lärarkollegium även in— rättande av en laboratur i gynekologisk radioterapi. Kollegiet framhöll, att undervisningsbördan inom ämnet var så stor, att den ej rimligen kunde läggas på en landstingsanställd överläkare, liksom också att ämnet ur forsk— ningssynpunkt, som regionspecialitet och för specialistutbildningen av gyne- kologer var så betydelsefullt, att en ordinarie lärartjänst framstod som ett mycket angeläget önskemål. Beredningen har dock för sin del inte kunnat finna det erforderligt för den ökade läkarutbildningen med ifrågavarande personalförstärkning.

För att tillgodose det ökade behovet av kvalificerad undervisning i medi- cin, röntgendiagnostik, obstetrik-gynekologi, klinisk epidemiologi samt so— cialmedicin räknar beredningen för ettvart av dessa ämnen med inrättande av en tjänst som klinisk lärare tillika biträdande överläkare i Ae 27.

Dåvarande lärarkollegium ansåg vid beredningens diskussioner behov föreligga av ytterligare en tjänst som klinisk lärare i Ae 27 i kirurgi, bl. a. med hänsyn till att undervisningen i kirurgi vid den förestående ökningen av utbildningskapaciteten i de kliniska ämnena måste dubbleras. Bered- ningen är medveten om de svårigheter, som kommer att föreligga för den tillkommande ökade undervisningen i kirurgi, i avvaktan på att byggnaden j 3 a färdigställes. Då behovet av nu ifrågasatt lärarförstärkning emellertid är l föranlett av nämnda särskilda omständigheter och således mer att betrakta i som ett övergångsproblem, bör det enligt beredningens mening ankomma på vederbörande universitetsmyndigheter att petitavägen föreslå inrättande av denna tjänst. Behovet av lärarförstärkning i ämnet kirurgi för nu aktu- jl ell kapacitetsvidgning tillgodoses enligt beredningen helt vid tillkomsten i! av den tidigare förordade professuren i ett kirurgiskt specialämne. Läkarutbildningsberedningen räknar med att vid den tidpunkt den ökade (

läkarutbildningen kommer att påverka ämnet psykiatri, en undervisnings- och forskningsenhet i s.k. »tung» psykiatri skall vara upprättad i Umeå — i vart fall i provisorisk form. Härigenom bör behoven av lärarförstärkning för den ökade utbildningen i psykiatri kunna tillgodoses.

För att förstärka lärarorganisationen på handledarnivå anser bered- & ningen behov föreligga av ytterligare sammanlagt tio kliniska amanuens- , tjänster, nämligen en tjänst i vartdera av ämnena klinisk kemi, klinisk !, fysiologi, internmedicin, ett kirurgiskt specialämne, anestesiologi, ortopedi, * gynekologisk radioterapi, obstetrik-gynekologi, psykiatri samt klinisk epi—

demiologi. *

7.6. Kostnader

j Beredningen kommer att för nu aktuellt alternativ först redovisa investe—

ringskostnader i form av byggnads— och utrustningskostnader samt där- efter driftkostnader av skilda kategorier. Under varje avsnitt behandlas

, kostnader under åttonde huvudtiteln (ecklesiastik-) respektive under femte huvudtiteln (social-) var för sig.

7.6.1. Investeringskostuader 7.6.1.1. Åttonde huvudtiteln Byggnadskostnader: Beredningen räknar inte med att några särskilda byggnadsåtgärder, föranledda av den ökade läkarutbildningen, skall be- höva vidtagas på de institutionsbyggnader för teoretiska ämnen, som nu är

under uppförande. Vid planeringen av dessa byggnader har för övrigt be- aktats behovet av ytterligare platser i föreläsningssalar m. m.

Beredningen räknar vidare med att det bör vara möjligt att inom ramen för planerad tillbyggnad till byggnad 6 för ämnena farmakologi, bakterio- logi och virologi samt hygien beakta de behov av utrymmen, som den ökade läkarutbildningen för med sig. I samband med utbyggnaden av lasarettet bör det även, anser beredningen, vara möjligt att beakta eventuellt behov av lokaltillskott för ämnet patologi.

Beredningen saknar underlag att beräkna de kostnader, som är att hän- föra till nu aktuell kapacitetsvidgning.

Utrustningskostnader: Enligt inhämtade uppgifter från ämnesföreträdar- na kan kostnaderna för den utrustningsanskaffning, som är erforderlig för den ökade läkarutbildningen i ämnena patologi samt farmakologi samt i vissa kliniska ämnen, beräknas till ca 300 000 kronor.

För övriga ämnen bör det vara möjligt att i samband med den nyutrust- ningsanskaffning, som är aktuell till följd av ny- eller tillbyggnadsåtgärder, beakta även de krav på. utrustning, som den ökade läkarutbildningen för med sig.

7.6.1.2. Femte huvudtiteln

Byggnads- ochutrustningskostnader: I samband med pågående utbyggnad av lasarettet bör det enligt beredningen vara möjligt att utan särskilda mer- kostnader tillgodose de behov av utrymmen och utrustning, som den ökade läkarutbildningen för med sig.

7.6.2. Driftkostnader

7.6.2.*1. Åttonde huvudtiteln

Personalkostnader: Beredningen anger i tabell 1: 47 beräknade totalkostna- der samt kostnaden per utbildningsplats och år för tidigare angiven perso- nalförstärkning i Umeå. Beräkningarna är gjorda enligt samma normer, som redovisats på sid. 26.

! Tabell 1:47. Tillkommande årliga personalkostnader I

Tillkommande kostnader i 1 OOO-tal kronor ........ 931 Antal tillkommande utbildningsplatser ............ 140" Kostnad per utbildningsplats och år i kronor ...... 6 700

Övriga kostnader: Beredningen beräknar översiktligt kostnaderna för lö- ner till ekonomipersonal samt till vissa forskartjänster, kostnader för ar- voden, materiel och apparatur liksom kostnader för vissa forskningsända- mål med utgångspunkt från kostnaderna för dessa syften budgetåret 1963/64 per utbildningsplats (sid. 29 f). Resultaten av dessa beräkningar framgår av tabell 1:48. . .

(Kostnaderna angivna i 1 OOO—tal kronor)

Kostnad per utbild- Kostnad för ökad

Anslagspost ningsplats och år läkarutbildning

Antal tillkommande utbildningsplatser ............ 140 Löner till ekonomipersonal ...................... 0,420 58,8 Löner till vissa forskartjänster .................. 1,260 176,4 Kostnader för arvoden m. m. .................. 0,800 112,0 Anslag till materiel m. m. ...................... 1,800 252,0 Anslag för nyanskaffning av apparatur ............ 0,270 37,8 Kostnader för vissa forskningsändamål ............ 0,400 56,0 Summa 693,0

6.7.2.2. Femte huvudtiteln

Driftbidrag till undervisningssjukhuset: Ifrågasatt ökning av utbildnings- kapaciteten förutsätter enligt beredningens mening ingen ändring av nu- varande avtal mellan staten och Västerbottens läns landsting om Umeå lasa- retts utnyttjande för undervisnings- och forskningsändamål. Kapacitets- vidgningen behöver således icke föranleda någon ökning av det statliga driftbidraget till Västerbottens läns landsting.

7.6.3. Sammanställning av kostnader

1 tabell 1: 49 sammanföres de beräknade kostnaderna för ökad läkarutbild- ning i Umeå.

Tabell 1:49. Kostnader för ökad läkarutbildning i Umeå Anslagsrubrik

Investeringskostnader i milj. kronor 8:e huvudtiteln Byggnadskostnader nybyggnader ............................................ — Byggnadskostnader ombyggnader ........................................... — utrustningskostnader ...................................................... 0,3

Summa kostnader 0,3 5:e huvudtiteln

Byggnadskostnader ........................................................ —— Utrustningskostnader ...................................................... -—

Summa kostnader _

Driftkostnader imilj. kronor 8:e huvudtiteln

Personalkostnader ............................................... ' ............ 0,931 Övriga kostnader ............................................................ 0,693 Summa kostnader 1,624

5:e huvudtiteln ...............................................................

8. Anordnande av läkarutbildning i Linköping eller i Örebro (Örköping)

8.1 . Inledning

1963 års universitets- och högskolekommitté uppdrog i inledningsskedet av sitt arbete åt läkarutbildningsberedningen att utreda förutsättningarna att anordna permanent läkarutbildning i Linköping eller i Örebro enligt föl- jande alternativ

a) ett intag av 82 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 80 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena samt

b) ett intag av ca 80 nybörjare enbart i de propedeutiska och kliniska ämnena. För att alternativet h) skulle kunna ifrågakomma förutsattes, att utbild- ningsplatser kunde anordnas i de teoretiska ämnena för ca 82 studerande vid nu befintligt lärosäte.

Beredningen fann under utredningsarbetet anledning att i fråga om intag- ningsstorlekarna göra smärre avsteg från nyss nämnda direktiv, då bered- ningen såg det möjligt att vid de aktuella sjukhusen bereda utbildnings— platser motsvarande ett årligt intag av 90 studerande i de teoretiska ämnena. Beredningen kommer således att redovisa.förutsättningarna att anordna permanent läkarutbildning enligt följandetvå alternativ, benämnda O(Ör— köping)- -A och 0- B. Ö-A: intag av 90 nybörjare" 1 de teoretiska ämnena och av ca 86 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena samt ' ' * * Ö-B: intag av ca 86 nybörjare enbart i de propedeutiska och kliniska ämnena.

I det följande redovisar beredningen först nuvarande sjukhusor'ganisa— tioner i Linköping och Örebro av intresse för läkarutbildning samt förelig- gande planer på utbyggnad av desamma. Därefter behandlar beredningen de allmänna förutsättningarna för anordnande av läkarutbildning på dessa sjukhus och anlägger vissa jämförande synpunkter på de två sjukhusen med hänsyn till utbildningens och forskningens behov, redogör principiellt för de två alternativen till utbildningsorganisation samt beskriver mera i detalj de lokalmässiga m. fl. förutsättningarna för anordnande av läkarutbildning i Linköping och Örebro var för sig. I ett särskilt avsnitt diskuterar bered- ningen varierande lösningar av vissa servicefunktioner, såsom bibliotek, administration, verkstad etc. beroende på om man i Örköping skapar en isolerad medicinsk fackhögskola eller låter denna ingå i en större univer-

sitetsenhet. Slutligen redovisar beredningen den för de olika alternativen erforderliga personalförstärkningen samt presenterar kostnaderna för rea- liserande av alternativen.

8.2. Regionsjukhuset i Linköping

8.2.1. Befolkningsunderlag '

Sjukhuset i Linköping är regionsjukhus för Linköpingsregionen med ca 900 000 invånare och omfattande Östergötlands och Jönköpings län samt Kalmarlänets två landstingsområden. Sjukhuset är dessutom centrallasarett i Östergötlands län, som för närvarande har ca 270 000 invånare. Upptag- ningsområdet för normallasarettsspecialiteterna medicin och kirurgi 111. m. omfattar ca 130 000 invånare, varvid Linköpings stad har ett invånarantal. av ca 70 000.

Upptagningsområdet för vissa specialiteter kan i framtiden komma att förändras. Här må erinras om att dåvarande statssekreteraren i inrikesdepar- tementet Carl G. Persson såsom särskilt tillkallad utredninrI l=,'sman i januari 1964 framlade förslag om Norrköpings stads återinträde 1 Östergötlands. läns landsting från den 1 januari 1967 (i betänkande angående organisationen av sjukvården 1 Östergötlands län jämte Norrköpings stads återinträdei'i Öster- götlands läns landstingskommun — stencilerat). Utredningens förslag har godkänts av Östergötlands läns landsting och Norrköpings stad. Norrköpings stad har för närvarande ett invånarantal av ca 90 000 och har ett eget— la_sg- rett, som kommer att presenteras längre fram. ;;:

En statlig utredning arbetar för närvarande med att se över länsindel- ningen. Som resultat av denna utredning kan tänkas .en sådan ändring av länsgränserna, att vissa delar av Kalmar läns norra landstingsområde kom- mer att ingå i Östergötlands län.

BefOIkningsantale't inom" Östergötlands län kommer således att starkt öka under det kommande decenniet och kan år 1975 eventuellt komma att uppgå till 470 000 invånare.

Denna utveckling kan. komma att påverka fördelningen av vårdplatser inom länsspecialiteterna. på skilda sjukhus' 1nom landstingsområdet. '

j' .» ... _._

8 2.2. Sjukvårdens organisation inom Östergötlands läns landstingsområde Landstingskommunen är för närvarande u1 sjukvårdssynpunkt indelad i tre områden, det centrala, det västra och det nordöstra.

Det centrala området ömfattar Linköpings stad med närliggande kommuner. Folkmängden var år 1960.—ca 122000 invånare och beräknas år 1975 vara drygt 135 000. Sjukvårdsbeliovetgvad gäller läns- och normallasarettsspecialiteterna till- godoses av Linköpings sjukhus. Härutöver står till sjukvårdens förfogande det odelade lasarettet i Kisa med 74 vårdplatser förutom en fristående kronikeravdel- ning med 73 platser. Sjukstugan i Åtvidaberg är nedlagd från den 1 juli 1964 i samband med att en flerläkarstation tillkommit där.

Västra området Omfattar städerna Motala, Mjölby, Skänninge och Vadstena med

närliggande landskommuner. Folkmängden inom området var 1960 ca 83 000 in- vånare och beräknas 1975 uppgå till 83 500. Området erhåller för närvarande sin akutsjukvård genom lasarettet i Vadstena med 200 vårdplatser, varav 85 i medicin, 85 i kirurgi och 30 för långvarigt kroppssjuka. Härtill kommer serviceavdelningar för röntgen och klinisk kemi. Förlossningssjukhuset i Motala drives för närvarande med 57 vårdplatser. Vadstena lasarett planeras emellertid år 1968 komma att ersät— tas av ett nytt normallasarett i Motala med ca 300 vårdplatser. En kirurgisk och en medicinsk klinik kommer därvid vardera att ha ca 120 vårdplatser. En obste- trisk-gynekologisk klinik skall ha 60 platser. Det hittillsvarande förlossningssjuk- huset i Motala skall inrymma bl. a. vårdavdelningar för de förstnämnda klinikerna. Därjämte planeras en röntgenavdelning och konsultverksamhet i ögonsjukdomar, i öron-, näs- och halssjukdomar samt i psykiatriska sjukdomar och klinisk kemi.

En viss del av befolkningen inom det västra området (8 000—12 000) torde dock komma att i framtiden _ liksom förhållandet är i dag _ anlita Linköpings sjuk- hus.

Nordöstra området har två huvudorter med akutsjukhus, Finspång och Söder- köping. Området hade 1960 ca 62 000 invånare och beräknas 1975 ha ca 61 000. En viss del av akutsjukvården inom området tillgodoses för närvarande av Norr— köpings lasarett, där landstinget disponerar ett visst antal vårdplatser. I och med att landstinget övertager Norrköpings lasarett kan eventuellt på längre sikt Söder— köpings lasarett, som för närvarande är odelat och har 150 platser, komma att ersättas av en utbyggd sjukhusorganisation i Norrköping. Finspångs lasarett, som nyligen utbyggts, har sammanlagt 205 platser fördelade på medicin (56 platser), kirurgi (64 platser), förlossningsvård (14 platser) och kronikervård (71 platser). Härtill kommer serviceavdelningar för röntgen och klinisk kemi.

Norrköpings lasarett kommer, som tidigare nämnts, att från den 1 januari 1967 överföras till Östergötlands läns landsting. Beredningen finner anledning att i det följande närmare redogöra för detta lasaretts nuvarande status m. m.

Nuvarande vårdplatsantal m. m. på Norrköpings lasarett framgår av tabell 1: 50.

Tabell 1: 50. Nuvarande vårdplatsantal m.m. på Norrköpings lasarett

Antal besök i Specialitet Agflzfåpigäfr öppen vård ' (samtliga) är 1962

Medicinsk klinik ............................... 91 12 222 Avd. för reumat. sjuka ....................... 26l Kirurgi ....................................... 124 36 987 Kvinnoklinik Gyn. avd. ....................... 36

BB-avd. ......................... 47j 7 888

Barnmedicinsk klinik .......................... 61 4 635 Öronklinik .................................... 40 20 111 Ögonklinik ................................... 15 7 183 Infektionsklinik ............................... 71 1 320 Hud— och könsklinik ........................... 28 — Ortoped. klinik ................................ 28 6 254 Psykiatrisk klinik ............................. 392 2 624 Klinik för långvarigt sjuka ..................... 2373 1 280 Summa 843

1 Avtalet med pensionsstyrelsen har upphört och platserna har ianspråktagits för bl. a. den ortopediska kliniken. ” Den psykiatriska kliniken är provisoriskt inhyst i olika lokaler utanför lasarettet. * Norrköpings stads kronikervård är förlagd till lokaler utanför lasarettet, nämligen Trozelli- sjukhuset'och Sandbyhovs sjukhus, vilka delvis har-samdrift med lasarettet i fråga om admini- stration m. m.

På lasarettet i Norrköping finnes utöver i tabell 1: 50 angivna kliniker röntgen- avdelning, anestesiologisk avdelning och centrallaboratorium samt avdelning för allergiskt sjuka. Sistnämnda avdelning disponerar för sin verksamhet fyra vård- platser på medicinkliniken. Ett bakteriologiskt laboratorium finnes vidare anord- nat inom infektionskliniken.

En omfattande utbyggnad av Norrköpings lasarett har tidigare planerats av sta— den. Sålunda har diskuterats dels uppförande av ett behandlingshus med kirurgisk poliklinik och operationsavdelning, radiologisk klinik, medicinsk mottagnings- avdelning, urologisk avdelning samt tandvårdsavdelning m. m., dels uppföran- de av en psykiatrisk klinik, dels ock om- och tillbyggnad av lasarettet i övrigt —— sedan behandlingshuset uppförts — med tillskapande av ökat antal vårdplatser för medicin och kvinnosjukdomar, utökning av den allergologiska avdelningen, den ortopediska avdelningen, ögonkliniken, öron-, näs- och halskliniken samt det bakteriologiska laboratoriet jämte uppförande av ny patologisk-anatomisk avdel- ning samt inrättande av ett mindre kliniskt fysiologiskt laboratorium.

Enligt den utredning, vars förslag låg till grund för beslutet om Norrköpings stads återinträde i Östergötlands läns landsting, räknar man med att Norrköpings lasarett framdeles skall vara centrallasarett inom ett sålunda utvidgat nordöstra landstingsområde. Vissa förändringar i fråga om vårdplatser m. m. på'lasarettet kan dock bli aktuella. För vissa specialiteter såsom medicin, kirurgi, rehabili— teringsvård och kvinnosjukdomar kan en utökning av nuvarande vårdplatSantal på lasarettet i Norrköping bli erforderlig. Den dermatologiska vården liksom reuma- tologivården kan emellertid i motsats härtill komma att bli koncentrerad till regionSjukhuset i Linköping. I fråga om specialiteten allergologi liksom labora- torieverksamheterna bakteriologi, fysiologi och patologi-anatomi, som uppgivits vara önskade vid Lasarettet, framhåller utredningen, att endast den sistnämnda verksamheten torde få anses vara av det slaget, att den bör tillgodoses vid ett cen— trallasarett, motsvarande Norrköpings lasarett.

För att bereda Och underlätta Norrköpings stads återinträde i landstingskom— munen har de båda huvudmännen tillsatt en gemensam planeringsnämnd. Denna har" anförtrotts planeringen angående de med återinträdet förenade organisato- riska frågorna ävensom angående andra spörsmål av betydelse för indelningsänd- ringen. ,

lnom'landstinget arbetar en särskild delegation _— tjänsteläkarutred— ningen —— med uppdrag att framlägga förslag beträffande organisation m. 111. vid landstingets övertagande av provinsialläkarväsendet. Utredningen har även upptagit till behandling förutsättningarna för en förbättrad samord- ning av sjukvård5verksamheten inom öppen och sluten sjukvård. '

För den slutna mentalsjukvården inom landstingsområdet finnes det stat- liga Birgittas sjukhus i Vadstena med ca 1 250 vårdplatser. Genomgripande om- och nybyggnadsåtgärder har nyligen vidtagits på sjukhuset. För att förbereda landstingets övertagande av huvudmannaskapet för den av staten bedrivna mentalsjukvården, vilket enligt riksdagsbeslut skall äga rum den 1 januari 1967, har landstinget tillsatt en särskild utredning med uppgift att framlägga förslag till organisation av mentalsjukvården inom landstings- området. Några närmare planer beträffande bl. a. den konkreta utform- ningen av den samordning mellan olika öppna och slutna vårdformer, som beräknas komma till stånd, har ännu icke utarbetats. Det har dock fram-

hållits, att vid planeringen av regionsj ukhuset i Linköping tomtreserver bör avsättas för att tillgodose vad landstinget i fråga om mentalsjukvården i framtiden kan komma att behöva.

Sanatorievården inom landstingsområdet tillgodoses för närvarande av Kolmårdssjukhuset, beläget ca sex mil från Linköping. Sjukhuset, som efter ombyggnad har 187 vårdplatser, drives gemensamt av Östergötlands läns landsting och Norrköpings stad. Landstinget utnyttjar därvid för närvarande sjukhuset till två tredjedelar och Norrköpings stad till en tredjedel. Såsom kommer att framgå av redogörelsen längre fram planeras en särskild lung— klinik bli anordnad på regionsjukhuset i Linköping.

8.2.3. Regionsjukvårdens organisation

Jämlikt provisorisk överenskommelse mellan Östergötlands läns landsting och övriga i Linköpingsregionen ingående sjukvårdshuvudmän skall region- sjukvården vid Linköpings sjukhus omfatta nedanstående kliniker, varvid följandeantal vårdplatser vid fullt utbyggd vård skall ställas till förfogande av intressenterna.

Radioterapeutisk klinik ................. 60 Neurokirurgisk klinik ................... 30 Neurologisk klinik ...................... 60 Plastikkirurgisk klinik .................. 50

Summa 200

Departementschefen hade i propositionen 1960: 159 angående regionsjuk- vårdens utbyggande i Linköpingsregionen framhållit, att någon neurokirur- gisk klinik icke borde anordnas där, då särskilt Stockholm men även Lund och Göteborg hade överskott på vårdplatser i neurokirurgi. Denna fråga be- handlades emellertid därefter av bl. a. centrala regionsjukvårdsnämnden, som förklarade sig intet ha att erinra mot förslaget att anordna en provisorisk neurokirurgisk klinik vid regionsjukhuset i Linköping.

Utöver de specialiteter, som ovan angivits, föreslogs i propositionen 1960: 159 följande ytterligare regionspecialiteter tillkomma vid sjukhuset i Linköping, nämligen thoraxkirurgi, kardiologi, barnkirurgi, urologi och dermatologi. Föredragande departementschefen framhöll dock beträffande thoraxkirurgien, att denna i Linköping endast borde utbyggas i begränsad omfattning med hänsyn till platstillgången i Stockholm. Av samma skäl syntes honom radioterapin för Linköpingsregionens vidkommande böra utbyggas med viss försiktighet. I fråga om barnkirurgin ifrågasatte departe— mentschefen, om speciella barnkirurgiska kliniker behövde byggas ut vid samtliga regionsjukhus och om ej samma syfte på sina håll kunde nås genom subspecialisering.

? l,

Departementschefen förordade slutligen i nyssnämnda proposition, att mindre självständiga reumatologiska kliniker skulle ställas till förfogande på regionsplanet. Vid de regionsjukhus, som icke hade medicinsk undervis- ning, kunde dock enligt departementschefen övervägas att i varje fall tills vidare tillgodose reumatologien genom subspecialisering inom internmedi- einen.

Planeringsarbete pågår för regionsjukvårdens fortsatta utbyggnad vid sjukhuset i Linköping i enlighet med angivna riktlinjer.

8.2.4. Disponibla markområden för regionssjukhuset i Linköping Regionsjukhuset är beläget i stadens södra del ca 800 m från stadens cent- rum och skilt därifrån genom parkmark. I väster gränsar sjukhusområdet mot parkmark, i öster mot en bäck, Tinnerbäcken, och i söder mot Högalids— gatan. Det samlade sjukhusområdet omfattar nu ca 15 har. I direkt anslutning till det egentliga sjukhusområdet och sydväst därom ligger det s. k. Brigadfältet om ca 9 har, som för närvarande ägs av kronan. Detta område kommer emellertid att överföras till landstingets ägo att användas för regionsjukhusets utbyggnad. Förhandlingar pågår om landstingets övertagande av vissa staden till— höriga markområden i anslutning till lasarettstomten om sammanlagt ca 4 har. Om dessa förhandlingar ger resultat, skulle lasarettsområdets yta komma att öka till ca 28 har. En ytterligare utvidgning av lasarettsområdet kan komma att bli aktuell i en framtid. när nuvarande militärregementen avvecklas. Utöver lasarettsområdet disponerar landstinget 500 m norr därom mark på 4.5 har, Som för närvarande användes för infektionsklinik m. m., samt ca 1 500 m väster därom mark på ca 12 har (Vallaområdet), som användes för långtidsvård. Till detta område planeras i framtiden regionsjukhusets klinik för långtidsvård bli förlagd. Vidare disponerar landstinget rehabiliterings- hemmet Vårgårds tomt (10 har) på fem km avstånd från sjukhuset och i direkt anslutning till denna mark på 32,5 har, till vilket område ett behand- lingshem för den barnpsykiatriska kliniken förlagts, samt slutligen tomt för regional CP-skola på ca 4 har på två km avstånd från regionsjukhuset. '

8.2.5. Nuvarande sjukhus De äldsta delarna av Linköpings sjukhus, nämligen medicinska vårdavdel— ningsbyggnaden och ekonomibyggnaden uppfördes 1895. Utbyggnader av sjukhuset genomfördes 1915—1920, då garnisonssjukhuset tillkom, samt 1925, då det centrala partiet, som nu inrymmer medicin- och kirurgimottag- ningar, röntgendiagnostisk avdelning, centrallaboratorium, operationsavdel—

178 ning m. m. uppfördes, liksom den kirurgiska vårdavdelningsbyggnaden. Senare har kvinnokliniken tillkommit (1947) ävensom barnsjukhuset (1930 samt 1948), ögon-, näs- och halsklinikbyggnad med hud- och könsklinik (1951), ortopedisk och psykiatrisk klinik (1961) och barnpsykiatrisk klinik (1963).

De äldre byggnaderna har vid upprepade tillfällen varit föremål för om- byggnader och tillbyggnader. Upprustningen av sjukhuset har varit särskilt intensiv under de senaste åren, vilket framgår av nedanstående samman- ställning av byggnadskostnader för regionsjukhuset under åren 1960—1963. För översiktens skull medtages även kostnader för nybyggnadsåtgärder. Kostnaderna är angivna i respektive års byggnadsprisläge.

År Objekt Verksamhet Kostnad 1 kronor 1960 Barndaghem ............................... Ombyggnad 68 000 1961 Intensivvårdsavd. .............. ' ..... '. ..... » 250 000 1961 Ortopedisk klinik ........................... Nybyggnad 5 500 000 > . _ 4 357 000 i

1961 Psykiatrisk klinik .......... _ ................ 1961 Kirurgiska klinikens operationsavdelning ...... Ombyggnad 435 000 |

1961 Kirurgiska klinikens mottagningsavd. ........ 42 000 1961 Kirurgiska klinikens vårdavdelningar ......... » , 1 585 000 1961 Prematu'ravdelning. . . . . . . . . . . .” ............. Tillbyggnad 400 000 1961 Badavd. ........................... _. . . . . Ombyggnad 95 000 ' 1962 Radioterap. klin. högvoltsavd. . . _. ........... Nybyggnad . 1 150 000 1962 Radioterapklin. mottagningavd. ............ » ' 350 000 1963 Barnpsykiatr. klin. ........................ » 2 015 000

Summa - - 16247 000

Pågående byggnadsprojekt, som kommer att färdigställas under år 1964 är följande ' ' '

- * Beräknad kostnad Objekt Verksamhet - i kronor ! . l Medicinska klinikens mottagningsavd. . . .' ..... -. . . . Ombyggnad 620 000 . Medicinska klinikens vårdavdelningar ............ . » . 1 270 000 | Kliniken för långtidssjuka ...................... »_ 800 000 ' : ' Summa 2 690 000 i | !

I följande tablå angives under perioden 1960/61 beviljade anslag för inventarier m. m. på Linköpings regionsjukhus

År ' ' Anslag i kronor 1960 ................. » ......... ' ......... 1 501 000 - 1961 ................................... 1 257 0.00 , 1962 ................................... 1 680 000 , 1963 ........... -. . . ..................... 3 434 000 r

Summa 7 872 000

.===.=-___ __

Nedan sammanställes det befintliga byggnadsbeståndet vid Linköpings sjukhus samt angives, hur byggnaderna för närvarande brukas m. ni. Därvid medtages även en nybyggnad för patologi, som för närvarande är under projektering och som beräknas vara uppförd år 1965. Däremot medtages icke landstingets nuvarande sjuksköterskeskola, som är placerad på lasa- rettsområdet. Byggnadsbeteckningarna hänvisar till bifogad karta (fig. 1: 2).

355233; Funktion Nettoyta i m” Byggnader inom Iasareltsområdel A Öron— och hudklinik .................................... 2 468 B Med. överläkarvillan, disponeras för foniatrisk verksamhet m. m. .............................................. 805 C Patologisk avdelning (ännu ej uppförd) .................... 2 079 D Maskincentral .......................................... 459 E Kök, matsalar m. m. ................................... 2 729 F Med. klin. vårdavd. intensivvårdsavd. samt en plastikkirugisk vårdavdelning ........................................ 2 018 G Med.mottagn., kir.mottagn. och op.avd. ögon-klinik, central- lab. röntgendiagn.avd. m. m. .......................... 2 603 H Kir.vård.avd, neurokir.värdavd. ambulansmott. radioterapi- mott. och högvoltsanläggning, husmorsexp. m. m. ........ 3 108 I Kvinnoklinik, tandvårdsavd. centralförråd m. m. .......... 2 643 .] Barnklinik m. prematuravd. ............................ 1 108 K F. (1. Birgittaskolan, vari lokaler för nenrokirurgi och klin.fys. lab. iordningställts ................................... 1 050 L Ortopedisk klinik, apotek, röntgendiagnostisk avd. samt radio- terapeutisk vårdavd. ................................. 4 625 M Psykiatrisk klinik. Här disponerar neurofys. avd. samt neuro- logisk klinik lokaler ................................... 3 704 N Barnpsykiatrisk klinik .................................. 1 290 0 Kapell ................................................ 162 P Sköterskehem .......................................... 1 306 R Biträdande kirurgiöverläkarvillan ......................... 311 S Personalhemmet, annexavd. ............................ 2 029 T F. d. kirurg. överläkarvillan, beräknas kunna disponeras till förvaltningslokaler .................................... 522 U Underläkarvillan ....................................... 556 V Telefonväxel ........................................... 133 X Kontor ................................................ 279 Y Avd. för långvarigt sjuka ................................ 1 619 Summa 37 606 Byggnader alan/ör lasarellsområdel F.d. J.G. Westmans BB ................................ 830 Byggnader pa infektionskliniksområdet .................... 4 389 Summa utanför lasarettsområdet 5 219

180. Figur 1:2. Linköpings regionsjukhus

Beträiiande de använda byggnadsbeteckningarna A—Y hänvisas till sid. 179. Härutöver avser Z sjuksköterskeskola och A soldathem

I tabell 1: 51 sammanställs vårdplatsantalet för regionsjukhuset den 1 janu- ari 1964 samt sannolikt vårdplatsantal år 1968 (efter pågående utbyggnad). Samtidigt angives antalet besök i öppen vård under verksamhetsåret 1962.

Tabell 1: 51. Vårdplatsantal m.m. på och i anslutning till Linköpings regionsjukhus

Antal vårdplatser Antal besök Klinik i öppen vård 1.1. 1964 År 1968 19621 Med. klinik .......................... 147 144 13 083 Kir. klinik ........................... 132 133 32 765 * Urologisk klinik ...................... —— 25 * Kvinnoklinik Gyn.avd ................. 47 62 2 8 733 ? BB—avd ................. 50 75] Med. barnklinik ...................... 69 69 3 493 Öron-, näs- och halsklinik ............. 41 50 19 474 ; Hörcentral ......................... 2 371 » Röst- och talvärd ................... 1 578 1 Ögonklinik .......................... 24 24 5 317 ; Infektionsklinik ...................... 136' 136 * Ortopedisk klinik ..................... 904 90 15 159 i Klin. för långvarigt sjuka .............. 88 300 [ Avd. för långvarigt sjuka .............. 35 1 Psyk. klinik ......................... 445 440 8 845 Bampsyk. klinik ..................... 22 22 *! Neural. klinik ........................ 30 30 Hudklinik+allergilab. ................ 25 25 11 662 Radioter. klinik allm. ................ 58 58 6 9737 gyn. ................. 37 Neurokir; klinik ...................... 24' 24 Plastikkir. klinik .................... . 30' 30 Rehabiliteringsklinik .................. 29 Anestesiavd. ........................ (13)' Annexavd. (patienthotell) ............. , 42 42 Röntgenavd. ........................ 18 284 ! Centrallah. Totalantal analyser ........ :. 21 388 [[ Tandvårdsavd. ...................... . , 4 528 l Odisponibelt ........................ .' 59 Summa 1 134 1 508 " ' (jämte 20 platser för psyk. rehabi- litering)

* Härför» förutsättes att en" planerad tillbyggnad är genomförd. 3 Härav beräknas 30 platser kunna disponerasåav annan klinik. ' Endast 90 av klinikens 120 platser har hittills tagits i bruk. 5 Endast-44 av klinikens 74 platser har'hittills tagits i brukw ' Vartill kommer rehabiliteringshem 20 platser. 7 Varav 6 621 röntgenbehandlingar. ' Verksamheten påbörjas under 1964. 9 Ej inräknat i vårdplatsantalet.

j . | 1 I överläkarens och övriga läkares mottagningar jämte vissa jourfall. '

8.2.6. Uthyggnadsplaner för regionsjukhuset "”' '

En omfattande utbyggnad av regionsjukhuset är planerad. I det följande redovisas först deta'ljplanerad utbyggnad samt redogöres därefter för före- liggande planer på långsiktig utbyggnad.

8.2.6.1. Detaljplanerad utbyggnad Byggnadsarbete har påbörjats för en nybyggnad för patologi, som beräknas vara färdig 1966. Byggnaden skall omfatta en nettoyta av ca 2 000 m? och byggnadskostnaderna torde uppgå till 5 milj. kronor. Vidare beräknades tidigare en till- och ombyggnad för kvinnokliniken kunna genomföras till år 1967. Tillbyggnadsåtgärderna beräknades kosta ca 7 milj. kronor. Frågan om utbyggnaden av kvinnokliniken kommer emellertid att lösas i samband med den långsiktiga utbyggnaden av lasarettet.

Inom lasarettsområdet kommer lokaler under 1964 att friställas i f. d. sjuksköterskeskolan för en avdelning för klinisk fysiologi. Kostnaderna för härför erforderliga ombyggnadsåtgärder beräknas uppgå till ca 0,4 milj. kronor. Vidare beräknas lokaler för en rehabiliteringsavdelning kunna anordnas inom sjukhuset.

Landstinget avser att inom den närmaste framtiden uppföra en nybyggnad för långtidssjuka i Valla, innehållande 240 vårdplatser samt stora utrymmen för fysikalisk terapi och arbetsterapi. Vid årsskiftet 1964/65 kommer 30 vårdplatser av paviljongtyp att tillkomma för långtidsvård. Byggnadskost- naderna för Valla sjukhus beräknas till 13,8 milj. kronor. Vidare avses ett behandlingshem för barnpsykiatriskt klientel bli uppfört i Hackefors. Kost— naderna för detta hem beräknas uppgå till 0,8 milj. kronor.

8.262. Planer på fortsatt utbyggnad En generalplan för regionsjukhusets utbyggnad har nyligen (i april 1964) fastställts av Östergötlands läns landsting. En begränsad arkitekttävling om lasarettets utbyggnad på grundval av den fastställda generalplanen har igångsatts och beräknas vara avslutad omkring årsskiftet 1964/65. De upp- gifter som i det följande lämnas om regionsjukhusets utbyggnad är hämtade ur det förslag till generalplan, som låg till grund för landstingets nyss- nämnda beslut, samt från tävlingsprogrammet. Det planerade vårdplatsantalet år 1975 vid regionsjukhuset i Linköping framgår av tabell 1: 52. I tåvlingsprogrammet framhålles, att det med hänsyn till den medicinska utvecklingen synes nödvändigt att i framtiden räkna med att vårdplats- antalet på sjukhuset stiger upp emot 2 000. Följande ytterligare laboratorier och avdelningar m. m. beräknas ingå i det nya sjukhuset.

Yrkesmedicinsk avd. Intagningsavd. för 15 pat. Intensivvårdsavd. för 20 pat. samt postoperativ avd. för 15 pat. Mottagningar med akutmottagningsavd. Blodcentral Djuravd. Fotografisk avd.

Tabell 1: 52. Planerat vårdplatsantal vid regionsjukhuset i Linköping är 1975

Specialitet

Därav

Med. njursjukdomar .....

Reumatologi ............ Yrkesmedicin ...........

Allmän kirurgi .......... Urologi ................. Thoraxkirurgi ........... Plastikkirurgi ........... Neurokirurgi ............ Ortopedi ...............

Kvinnosjukdomar

Barnmedicin ............ Barnkirurgi ............. Öronsj ukdomar .........

Foniatri .............. Audiologi ............. Ögonsjukdomar ......... Infektionssjukdomar ..... Invärtes medicin ........ Kardiologi ..............

gyn.

! i Rehabilitering . allmän ...............

” Lungsjukdomar ......... % Psykiatri ............... [ Neurologi ......... . ..... Barnpsykiatri. .- ...... .. . . ' Hudsj ukdomar .......... Radioterapi

allmän ...............

i i neurologi ............. | ' Längvarigt kroppssjuka. .

Socialmedicin ..... . ......

Summa

Summa Amn. A-platser1 Icke A-pl.a

158 128 30 (32) (32) Subspecialitet, vård- platsantalet inräknat i moderkliniken (32) (32) Subspecialitet, vård- platsantalet inräknas i moderkliniken.

52 32 20

—— — — Behovet av icke A- platser har ännu ej studerats.

143 128 15

50 50 32 32 42 32 10

40 40 —- 90 90 _— Behovet av icke A- platser har ännu icke studerats.

64 64 75 75 69 69 32 32 50 50

10 — 10

32 32

64 64 . .

30 30 I anslutning'tlll angiv- na vårdavd. anordnas 30 A-platser att begag- nas av intklin. el. av annan klinik.' 64 64 Centraldisp. beräknas

' bli ansluten till klini— ken. 104 74 30

64 64 -—

22 22 .— 42 32 10

62 32 30 32 32

32 32 — Behovet av icke A- platser har ännu icke studerats. ' — -— — Tillgodoses inom all— männa rehabiliterings— kl. 0. neurolog. klin. —— — -—- Valla sjukhus utgör regionsjukhusets klinik för långvarigt sjuka.

1 455 1 300 1553

Käkcentral (såsom samarbetsorgan utan egna lokaler) Allergilab. (anordnas inom allergiutredande kliniker) Bakteriologiskt lab. (Virologiskt lab., upptages dock ej i generalplanen) Cytologiskt lab. Kliniskt fysiologiskt lab. Isotoplab. (beräknas i resp. laboratorier) Kliniskt kemiskt lab. Neurofysiologiskt lab.

Operationscentral

Patologisk avd. Radiofysiskt lab. Radioterapeutisk behandlingsavd. Rehabiliteringsavd. Röntgendiagnostisk avd. Tandvårdsavd. Audiologiskt lab. F oniatrisk avd. Klinisk farmakologisk avd. Socialmedicinsk avd. Apotek (under utredning)

Budcentral m. m. Centralförråd Centralkök

Personal- och patientmatsalar Maskin- och panncentral (under utredning) Desinfektionscentral

Steriliseringscentral

Städcentral

Tvättbytesförråd

Verkstäder

Arkiv ,

Bibliotek "(medicinskt och patient-) Övriga tekniska avdelningar tillhörande sjukvården liksom expeditions- och administrativa avdelningar samt ekonomiavdelningar.

Sjukhusets lokalmässiga omfattning vid full utbyggnad beräknas enligt tävlingsprogrammet komma att uppgå till ca 80 000 m2 nettoyta. Därvid har hänsyn endast tagits till sjukvårdens behov. I tävlingsprogrammet har dock angivits vissa krav på expansionsmöjligheter för eventuell medicinsk under- visning och forskning.

Byggnadsmässig organisation och tidsplan m. m.: I generalplanen har inte angivits, vilka befintliga byggnader inom lasarettsområdet, som på relativt kort sikt kan och bör ersättas med nybyggnader. Däremot anges, att följande äldre byggnader på längre sikt behöver ersättas, nämligen medicinska vård- avdelningsbyggnaden och ekonomibyggnaden, garnisonssjukhuset samt eventuellt det centrala partiet med mottagningar, röntgen och kirurgopera- tion. Samtliga har dock, framhålles det, moderniserats och är därför nu fullt användbara.

I tävlingsprogrammet anges följande angelägenhetsgradering i det medi- cinska utbyggnadsprogrammet för sjukhuset. Detta innebär inte, framhålles det, att de definitiva lokalerna för respektive enheter nödvändigtvis behöver tillkomma i samma ordningsföljd. Provisorier måste dock enligt program- met betraktas som oundvikliga under regionsjukhusets utbyggnadsperiod.

1. Kvinnoklinik, neurokirurgisk operations- och mottagningsavdelning, akutmot- tagning, gynekologisk radioterapeutisk klinik och plastikkirurgisk klinik. Panncentral, kök, laboratorier för klinisk kemi, bakteriologi och klinisk fysiologi.

3. Medicinska serviceavdelningar: Operationscentral, röntgendiagnostisk avdel- ning samt laboratorier i den mån de icke ingår under rubriken 2. Även en urologisk klinik bör inrymmas här, om så befinnes möjligt.

4. Denna del innebär främst en utbyggnad av regionsjukhuset såsom centrallasa- rett med specialiteterna rehabilitering, reumatologi, socialmedicin, lungmedi- cin, infektionssjukdomar och yrkesmedicin.

5. Slutligen upptages de specialiteter, som man i generalplanen ställt sig avvak- tande till, nämligen thoraxkirurgi, kardiologi, barnkirurgi samt neurologisk rehabilitering. Av medicinska serviceavdelningar kan avdelningar för virologi och klinisk farmakologi väntas tillkomma i sent skede. [0

I tävlingsprogrammet anges bl. a. följande riktlinjer för utbyggnaden.

Med utgångspunkt från de medicinska önskemål, som nyss angivits, skall den etappvisa utbyggnaden genomföras. Utbyggnaden bör inledas med ett vårdavdel- ningsblock för kirurgiska specialiteter samt de serviceenheter, som betjänar ett sådant block. Till vårdavdelningsblocket bör därför anslutas centraloperations- avdelning med en postoperativ enhet och intensivvårdsavdelning. Sistnämnda av- delning förutsättes bli begagnad även av de medicinska specialiteterna. Även de kirurgiska specialiteternas mottagningar bör här inrymmas tillsammans med sjuk- husets akutmottagning och intagningsvårdavdelning. Vidare är det nödvändigt, att en röntgendiagnostikavdelning och laboratorieresurser tillskapas i denna etapp.

Utbyggnaden bör planeras med utgångspunkt från en beräknad medelsförbruk— ning om 20—25 milj. kronor per år. Det är vidare angeläget, att den första bygg- nadsdelen snabbt kan tagas i bruk, dels därför att flertalet inom sjukhusets cen- trala delar befintliga specialiteter är mycket trångbodda, dels därför att den medi- cinska undervisningen — om den kommer — kräver avsevärda utrymmen.

På lång sikt bör en fullständig koncentration av de kirurgiska specialiteterna genomföras. Först därigenom blir det möjligt att utnyttja de fördelar, som opera- tionscentral och intensivvårdavdelning erbjuder samt att lämna god narkosservice till hela sjukhuset.

Kirurgspecialiteternas koncentration till de nya byggnadsdelarna gör det möj- ligt att i avvaktan på en fullständig ersättning av det befintliga byggnadsbeståndet disponera befintliga byggnader, som idag inrymmer kirurgspecialiteter, för ut— byggnad av medicinspecialiteterna och koncentnation av verksamheten till region- sjukhusets centrala område. Även möjligheterna att tillgodose önskemålet om en mentalklinik synes om möjligt böra tillvaratagas i detta sammanhang. Man anser det även nödvändigt att räkna med att en särskild mentalklinik med högst 200 vårdplatser framdeles kommer att upprättas vid regionsjukhuset.

De byggnader, som friställes genom första etappen, bör vidare kunna disponeras för den medicinska undervisningen '— om den kommer — och för en utbyggnad av de medicinska specialiteterna.

I fråga om tidsplanen för utbyggnaden beräknas projekteringsarbetet en- ligt prisnämnden kunna påbörjas så snart arkitekttävlingen avgjorts och den därpå följande bearbetningen avslutats, vilket beräknas ske till urtima landsting våren 1965. Om byggnadsarbetet påbörjas 1967, kan det därefter, fortsätter nämnden, beräknas pågå åtminstone under en tioårsperiod.

8.2.6.3. Kostnader för utbyggnaden m. m. I generalplanen har kostnaderna för utbyggnaden uppskattats med utgångs- punkt från den byggnadsvolym, som erfordras vid en fullständig utbyggnad av regionsjukhuset. I det följande kommer denna kostnadsberäkning att redovisas, varvid beredningen dock tar hänsyn till det lokaltillskott, som tillkommit i tävlingsprogrammet. Volymantalet beräknas med ledning av de nettoytor, som redovisas i tävlingsprogrammet. Nettoytan omvandlas till bruttoyta, därigenom att till- lägg med 50 procent göres för korridorer, trappor, hisschakt och väggar. Bruttoytan omvandlas till volym, varvid antages en genomsnittlig takhöjd av 4,5 m. (En ventilationsvåning med hissmaskinrum och kulvertutrymme är därvid medräknad.) Vid kostnadsberäkningen i generalplanen upptogs för nybyggnader 300 kronor/ma och för ombyggnader 200 kronor/m=, vilka ge- nomsnittskostnader begagnats vid överslagsmässiga beräkningar för andra aktuella sjukhusprojekt inom landstinget. Beredningen finner för sin del anledning att nu räkna med en produktionskostnad av 325 kronor/m3 för nybyggnad och 200 kronor/m3 för ombyggnad. Investeringsbehoven är framräknade enligt två alternativ. Vid det ena alternativet antages viss del av volymbehovet (119 000 ma) — utöver de utrymmen, som kan disponeras i byggnader i mycket gott befintligt skick (115000 ma) — kunna tillgodoses genom ombyggnadsåtgärder. Vid det andra alternativet tänkes erforderliga ytterligare utrymmen bli anordnade genom nybyggnader. Beräkningen redovisas i nedanstående sammanställning.

Ny- och ombyggnad Nybyggnad m5 milj. kronor m= milj. kronor Total volym ca 540 000 m” Nybyggnad 325 kr/m”. . . 306 000 99,5 425 000 138,1 Ombyggnad 200 kr/m”. . . . 119 000 23,8 _— -—— Befintligt ........................ 115 000 -— 115 000 — Summa 540 000 123,13 540 000 138,1

För de ovan angivna alternativen har man därför att räkna med byggnads- kostnader mellan 123 och 138 milj. kronor. Härvid har dock inräknats den nybyggnad för patologi, som är under uppförande.

Utöver angivna byggnadskostnader torde krävas särskilda anslag för in— redning och utrustning. Några beräkningsgrunder för dylika anslag anges icke i generalplanen.

I tabell 1: 53 redovisas i generalplanen beräknad kostnadsutveckling på driftsidan bl. a. med hänsyn till den förväntade personalutvecklingen.

Tabell 1: 53. Beräknad driftkostnadsulveckling på regionsjukhuset i Linköping.

Första delen av Utbyggnaden År 1964 "myggnät?” slutförd om- Har omk'mg krin år 1975 år 1968 g 1. Vårdplatser i bruk .................. 1 100 1 200 1 400 2. Personal .......................... 1 150 1 300 1 650 3. Löneindex (beräknad stegring 5 % per år) ............................... 100 121 171 4. Lönesumma per anställd i 1 OOO—tal kr (1962 =15,7) ....................... 17,3 29,9 29,6 5. Lönesumma för sjukhuset i milj. kr per år ................................ 19,8 27,2 48,8 6. Övriga driftkostn. i milj. kr per år ..... 8,6 11,7 21,0 7. Annuiteter på lån i milj. kr per år ..... _ 2,0 7,0 8. Summa drift- och personalkostn. 1 milj. kr per år ..................... 28,5 40,9 76,8

Medelvärddagkostnaden vid Linköpings centrallasarett uppgick år 1962 till ca 73 kronor. Om man utgår från att beläggningen på tillgängliga vård- platser är 85 procent kan medelvärddagkostnaden med utgångspunkt från Ovan angivna siffror beräknas för år 1964 till ca 85 kronor samt för år 1975 till ca 175 kronor.

8.3. Regionsjukhuset i Örebro 3.3.1. Befolkningsunderlag Örebro sjukhus är regionsjukhus för Örebro—regionen med ca 750 000 invå- nare och omfattande Värmlands och Örebro län, Eskilstuna och Katrineholms upptagningsområden av Södermanlands län liksom västra delen av Västman- lands län samt är centrallasarett i Örebro län, som för närvarande har ca 263 000 invånare. Upptagningsområdet för normallasarettsspecialiteterna medicin och kirurgi m. m. omfattar ca 140 000 invånare, varvid Örebro stad har ett invånarantal av ca 78 000. Enligt befolkningsprognoser bör invånarantalet i Örebro län fram till år 1975 ha ökat till ca 275 000. En viss ökning av befolkningsunderlaget inom det centrala upptagningsområdet torde även komma att äga rum. Man torde kunna utgå ifrån att invånarantalet inom detta område är 1975 kommer att överstiga 150 000. Hänsyn har därvid icke tagits till den utveckling inom Örebro-regionen, som skulle bli följ den av ett realiserande av ett program till

lokalisering av statlig verksamhet till Örebro, som nyligen framlagts av ut- redningen rörande statlig verksamhet (SOU 1963: 69).

8.3.2. Sjukvårdens organisation inom Örebro läns landstingsområde

Förutom regionsjukhuset finnes inom landstinget två normallasarett, näm- ligen länslasarettet i Karlskoga med 341 vårdplatser och det i Lindesberg med 224 vårdplatser. Båda dessa lasarett ligger på mindre än fem mils avstånd från Örebro. På båda sjukhusen finnes avdelningar för medicin, kirurgi, förlossningsvård, långtidsvård och röntgendiagnostik. I Karlskoga bedrives härutöver genom i staden praktiserande läkare med specialistkompetens, vil- ka är knutna till lasarettet som konsultläkare, sjukvårdande verksamhet i oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi och pediatrik. Respektive 6, 10 och6vård— platser finnes reserverade för ifrågavarande discipliner. Nämnda speciali- tetssjukvård, dock ej pediatrik, tillgodoses på Lindesbergs lasarett genom konsulter från Örebro.

För förlossningsvården disponeras vidare mindre BB—avdelningar på sjuk- stugor i Askersund och Hällefors. Askersund ligger inom Örebros upptag- ningsområde för normal]asarettsspecialiteterna.

Lasarettet i Lindesberg har nyligen nybyggts. En utbyggnad av lasarettet i Karlskoga är vidare planerad. Denna utbyggnad beräknas bli färdig år 1968. Kostnaderna härför beräknas uppgå till i storleksordning 8—10 milj. kronor. '

I fråga om den framtida sjukvårdsorganisationen i länet har diskuterats inrättande av ytterligare ett normallasarett i Kumla. Detta torde dock endast komma att aktualiseras, om befolkningsökningen inom området skulle bli av större omfattning än vad man tidigare räknat med.

Tjänsteläkarväsendets överförande på landstinget har givit Örebro läns landsting anledning att medverka i en utredning rörande t jänsteläkarväsen- dets utbyggnad och organisation inom länet, avsedd att genomföras under 1960-talet. En dylik organisation kan förväntas komma att medföra ökat ,

läkarbehov. , Mentalsjukvården inom landstingsområdet tillgodoses av Mellringe sjuk— hus, som nyligen uppförts av staten och är beläget inom Örebro stad på ett | avstånd av fem km från regionsj ukhuset. Mentalsjukhuset, som har 720 vård— platser samt för närvarande 17 läkartjänster, drivs redan från starten av landstinget, som planerat ett nära samarbete mellan regionsjukhuset och mentalsjukhuset. _ Utöver mentalsjukhuset i Mellringe finnes inom staden på ett avstånd av ! 2,5 km från regionsj ukhuset en psykiatrisk klinik med 32 vårdplatser. Denna klinik, som år organisatoriskt inordnad i regionsjukhuset, kommer att be- röras i samband med redogörelsen för Örebro sjukhus. I planeringen för den framtida utbyggnaden av regionsjukhuset beaktas behovet av sjukvårds— resurser i psykiatri på sjukhusområdet.

Lungs jukvården inom länet tillgodoses av Garphytte sanatorium, beläget på ett avstånd av 2 mil från staden. Sanatoriet har för närvarande 160 vård- platser. För att tillgodose framtida behov av lungsjukvård planeras inom regionsjukhuset en särskild lungklinik, som skall ersätta Garphytte sana— torium.

Ologofrenivården är inom staden representerad genom Västra Marks sjuk- hus med 320 vårdplatser. I planerna för landstingets utbyggnad av vården av psykiskt efterblivna ingår uppförande av en anläggning i Örebro för svår— skötta psykiskt efterblivna.

En av de statliga skolorna för hörselskadade barn är belägen i Örebro. År 1963 påbörjades vidare uppförande av ett skolhem för blinda med kompli- cerade lyten.

Landstinget driver sedan flera år tillbaka ett skol- och behandlingshem för barn med cerebral pares i nära anslutning till regionsjukhuset. År 1962 startade vidare landstinget i Örebro ett rikshem för astma- och sockersjuka barn. Förskolan för hörselskadade barn från Örebro och Västmanlands län flyttades hösten 1963 från Lindesberg till Örebro.

Örebro läns landsting har slutligen en institution för arbetsprövning och arbetsträning i Örebro. Denna institution förfogar över 90 platser.

8.3.3. Regionsjukvårdens organisation Jämlikt av riksdagen fastställda riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggan- de ( prop. 1960: 159 ) skall Örebro lasarett utgöra regionsjukhus i Örebro- regionen. I propositionen förutsättes dock regionkliniker endast bli anordna- de i thoraxkirurgi, plastikkirurgi, radioterapi och reumatologi. Beträffande neurokirurgi räknade föredragande departementschefen med att denna spe- cialitet tills vidare ej skulle behöva utbyggas i Örebroregionen, då särskilt Stockholm men även Lund och Göteborg skulle komma att ha överskott på vårdplatser i neurokirurgi. Departementschefen anmälde vidare, att i fråga om neurologi och derma- tologi avsågs enligt förvaltningsutskottet en utbyggnad på länsplanet skola komma till stånd. Häremot hade departementschefen i och för sig inte nå— got att erinra, då han fann det sannolikt, att klinikerna vid regionlasarettet på grund av den mera kvalificerade vård, som tillgången till specialister inom andra discipliner där möjliggjorde, i praktiken mer eller mindre skulle få karaktären av regionkliniker. Det syntes honom angeläget, att viss hänsyn toges härtill vid dimensioneringen av klinikerna. För att säkerställa tillgången till specialister i urologi och barnkirurgi vid regionsjukhuset bor- de enligt departementschefens mening avskiljande av ett mindre antal plat- ser inom kirurgiska kliniken under biträdande överläkare förtjäna att över- vägas. »

Vad slutligen angår reumatologi syntes det departementschefen böra

övervägas, huruvida icke denna specialitet borde tillgodoses genom subspee- cialisering inom internmedicinen.

I enlighet med angivna riktlinjer har överenskommelse träffats med be:- rörda landsting om anordnande av regionsjukvård vid Örebro sjukhus inonn specialiteterna thoraxkirurgi, kardiologi, plastikkirurgi, urologi, radioterat- pi, dermatologi, reumatologi och neurologi. Den radioterapeutiska och thov- raxkirurgiska verksamheten har redan i begränsad omfattning påbörjats. För den radioterapeutiska verksamheten kommer efter pågående utbyggg- nad att disponeras förutom konventionell röntgenutrustning och kobolt— kanon även betatron. Vårdplatsantalet kommer att uppgå till 51. Även den thoraxkirurgiska kliniken kommer efter pågående utbyggnad att erhålla ökade resurser. Vårdplatsantalet är fastställt till 32. Kardiologien är anordå— nad som en subspecialitet inom internmedicinen. Den förfogar över 15 vård—- platser. Den plastikkirurgiska verksamheten har påbörjats i september 1964 med 30 vårdplatser samt den reumatologiska verksamheten beräknas kunna igångsättas med 30 vårdplatser vid årsskiftet 1964/65. Sistnämnda verksamhet beräknas bli anordnad som en subspecialitet till internmedici— nen.

Den dermatologiska kliniken inflyttade i september 1964 i nybyggda loka- ler och i samband därmed har vårdplatsantalet ökats från 29 till 48. Den neurologiska sjukvården får från börj an av år 1965 disponera 30 vårdplatser. Verksamheten kommer att ledas av en överläkare.

Urologi planeras att ingå som en självständig specialitet. Härför beräknas ett vårdplatsantal av 25. Den barnkirurgiska sjukvården planeras vidare bli tillgodosedd inom den allmänna kirurgins ram genom samarbete med barnmedicinen. l utbyggnadsprogrammet har medtagits 15 vårdplatser för denna specialitet.

I enlighet med statsmakternas uttalande kommer icke någon neurokirur- gisk klinik att inrättas i Örebro. Inom landstinget diskuteras däremot att inrätta en särskild traumatologisk avdelning såsom en subspecialitet till den allmänna kirurgien.

Någon fristående enhet för »konstgjord njure» är icke upptagen i utbygg- nadsprogrammet. Icke heller torde någon särskild käkcentral komma att inrättas. Behovet av sjukvård inom detta område beräknas bli tillgodosett genom samverkan mellan de plastikkirurgiska och otologiska klinikerna samt den centrala tandvårdsavdelningen.

8.3.4. Disponibla markområden för regionsjukhuset i Örebro

Regionsjukhuset i Örebro är beläget relativt centralt i staden på ett avstånd av mindre än en km från Örebro slott. Nuvarande sjukhusområde är lång- smalt i öst-västlig riktning och begränsas av Svartån i söder och Grev Ro— sengatan i norr. På andra sidan nämnda gata ligger ett industriområde med verkstäder tillhörande Statens Järnvägar. Åt väster kan sjukhustomten ut—

vidgas fram till Alnängsgatan. Ytterligare utvidgning kan i denna del ge- nomföras åt söder till Olaigatan, eventuellt även till Svartån.

Söder om sjukhuset i Svartån ligger Stora Holmen med en areal av ca 3,5 har, som utgör parkområde. Ett stort parkområde — Stadsparken —— finnes även söder om Svartån. Här ligger även vissa av stadens reserverade tomter för eventuella universitetsinstitutioner —— en tomt väster om stads- parken om ca 6 har och en öster om stadsparken om 16 har.

Den nuvarande sjukhustomten med utvidgningen fram till Alnängsgatan omfattar 13,4 har och området ned till Olaigatan 3,4 har. Området Olaiga- tan—Svartån omfattar ca 2 har. Sjukhuset skulle således norr om Svartån kunna utvidgas till ca 18,8 har. Om härtill lägges Stora Holmen, vilken kan fungera som sjukhuspark, kommer arealen att uppgå till drygt 22 har. På en viss del av angivet markområde finnes för närvarande bl. a. i relativt gott skick befintliga bostadshus.

Utöver sjukhustomten disponerar landstinget i Örebro 300 m norr om sjukhuset ett område om 2,6 har, på vilket nuvarande epidemisjukhus är för- lagt. I närheten av epidemitomten finnes Norra sjukhuset med ett mark- område om 1,9 har. I den västra delen av staden disponerar staden vidare bl.a. tomtmark vid Älvtomtagatan om ca 2,0 har dels för sjukhusets psy- kiatriska klinik, dels ock för Västra sjukhemmet.

8.3.5. Nuvarande regionsjukhus samt pågående utbyggnad

Nuvarande sj ukhusorganisation framgår av bifogat kartmaterial. (Fig. 1: 3.)

De centrala delarna av nuvarande sjukhusbyggnad med bl.a. nuvarande medicin- och kirurgiavdelningar och centrallaboratorium byggdes under 1890-talet. En större om- och tillbyggnad genomfördes under 1920-talet, då den västra flygeln och köksavdelningen tillkom. Samtidigt uppfördes även lokaler för sjuksköterskeskolan. Senare har successiva ytterligare om- och tillbyggnadsåtgärder vidtagits. Sålunda kan nämnas, att nuvarande matsals- och tidigare tvättavdelningen tillkom i mitten på 40-talet. Central- längan påbyggdes 1951, varvid bl.a. en centraloperationsavdelning anord- nades, en fristående byggnad för en barnmedicinsk klinik uppfördes 1954 och placerades söder om det långsträckta centralkomplexet, panncentral och verkstäder — även ortopedisk bandageverkstad —— uppfördes 1957, sjuksköterskeskolan tillbyggdes bl. a. med aula 1961 och den barnmedicins- ka byggnaden tillbyggdes för radioterapi 1961.

Nyligen har arbetet med uppförande av en provisorisk tillbyggnad av centrallängan åt söder, den s.k. röntgenflygeln, avslutats. I denna flygel kommer tills vidare förutom en röntgenavdelning att inrymmas ortopedi- och medicinmottagningar samt bakteriologiskt och patologiskt laboratorium. Genom att ny centraltvätt uppföres utanför sjukhusområdet, frigöres tvätt- anläggningens lokaler för annat ändamål. Under hösten 1964 har färdigställts en sjukhusbyggnad om 10 våningar, det s.k. höghuset, placerad väster om

Figur 1: 3. Örebro regionsjukhus

-sz Q.:

x_qQ viss,

muusrmcmkns s.: nwuovrnnsm

P???

: Barndaghem (t. v.).

Sjukhusbyggnadernas innehåll m.m.

Planerad utbyggnad, etapp II.

Barnmedicin. Barn- och ungdomspsykiatri. Radioterapi.

Allmän kirurgi, thorax-kirurgi, urologi, or- topedi, internmedicin, kardiologi, reumat- ologi, neurologi, yrkesmedicin, obstetrik och gynekologi, röntgendiagnostik samt skilda laborativa och övriga servicespeci— aliteter.

??

??

B-sjukhus med avdelningar för reumato- logi, neurologi, medicin och gynekologi.

Djurstall. Disponibel (f. d. personalbostad).

: Båthus.

Infektionssjukdomar, ögonsjukdomar, öronsjukdomar, hudsjukdomar, plastik— kirurgi och toniatrik.

Panncentral: Sjuksköterskeskola.

lasarettets centralkomplex. I denna byggnad inryms förutom infektions- klinik även öronklinik, ögonklinik, plastikkirurgisk klinik, hudklinik, centraltandpoliklinik, foniatrisk-logopedisk avdelning samt audiologisk av- delning med hörcentral.

Genom utflyttningen av hudkliniken samt ögon- och öronklinikerna från nuvarande centralbyggnad till höghuset kommer utökade lokalutrymmen att erhållas för där kvarvarande kliniker och laboratorier, nämligen medi- cinkliniken, allmän-kirurgiska och thorax-kirurgiska klinikerna, ortopediska kliniken och kvinnokliniken samt centrallaboratoriet. Därigenom möjlig- göres inrättande av avdelningar inom medicinska subspecialiteter såsom reumatologi och neurologi, samt inom kirurgiska subspecialiteter såsom urologi och eventuellt även barnkirurgi. Utrymmen erhålles även för medi- cinsk rehabilitering och en avdelning för klinisk fysiologi. I förutvarande ! ortopedmottagningen färdigställs en intensivvårdavdelning.

De vårdplatser, som vid tillkomsten av en infektionsklinik friställes i nuvarande epidemisjukhus, beläget 300 m norr om sjukhuset, kommer att

användas såsom lättvårdsplatser för de kliniska specialiteterna medicin, reumatologi, neurologi och kvinnosjukdomar.

Arbete pågår vidare på utbyggnad av den radioterapeutiska kliniken med inrättande av nya vårdavdelningar samt utökade behandlingslokaler. I sam— band härmed erhålles även nya lokaler för det radiofysiska laboratoriet. Genom utbyggnad av barnsjukhusbyggnaden har från våren 1964 barn- och ungdomspsykiatriska kliniken erhållit nya och utökade lokaler.

I början av år 1965 kommer bl. a. en mindre tillbyggnad till centrallängan att färdigställas, innehållande en akutmottagning med en intagningsavdel- ning med 12 sängplatser.

Regionsjukhusets psykiatriska klinik måste tills vidare bibehållas utanför lasarettsområdet. Klinikbyggnaden är, som tidigare nämnts, belägen vid Älvtomtagatan. Mottagningslokaler finnes inrättade i fastigheten Drott—

, ninggatan 11.

Kirurgiska kliniken får lättvårdsavdelning (59 vårdplatser) i Adolfbergs l sjukhem, beläget på 5 km avstånd från regionsjukhuset. Till sjukhuset * men beläget utanför detsamma hör även ett patienthotell med ca 100 plat-

ser.

» Den byggnadsmässiga storleken av sjukhuset i Örebro efter avslutande av i; ovan angivna byggnadsarbeten framgår av nedanstående tablå. ! l l

Sjukhusdel Volym i m3 ca Centrallängan med vissa bostadshus, panncentral, kulvert, sjuksköterskeskola ....... 160 000

Tillbyggnad—röntgenflygel ................................................ 25 000 Barnsjukhus ............................................................... 15 000

Till- och påbyggnad för radioterapi och barnpsykiatri ......................... 18 000 Höghus inkl. transport— och rörkulvert ........................................ 82 000

300 000

Summa

7—413173

I det följande sammanställes kostnader för vissa under senare år genom- förda och nu pågående byggnadsåtgärder.(inkl. fast inredning).

. Byggnkostn. i PI'OJekt milj. kronor År

Uppförande av barnsjukhus ..................... 2,50 1954 Uppförande av panncentral m. verkstad ......... 3,25 1957 Utbyggnad av sjuksköterskeskola ................ 1,20 1961 Tillbyggnad i form av s. k. röntgenflygel ........... 6,92 1963 Utbyggnad av barnklinikbyggnaden för anordnande av lokaler för radioterapi och barnpsykiatri (på— gående) .................................... 6,201 1963 Uppförande av höghus ......................... 26,001 1963 Pågående ombyggnader inom centralkomplexet. . . . 2,251 1963 Planerad ombyggnad inom centralkomplexet (fysiol. lab., arbetsterapi, sjukgymnastikavd., intagnavd. m. m.) .....................................

1 Beräknad kostnad.

2,70

Någon fullständig redogörelse för gjord eller planerad investering för ut- rustning motsvarande angivna byggnadsåtgärder kan inte lämnas. Här kan dock nämnas, att utrustningen för röntgenflygeln beräknas uppgå till 2,6 milj. kronor, för höghuset till 2,5 milj. kronor, för barnpsykiatriska kliniken till 0,25 milj. kronor samt för radioterapitillbyggnaden till 1,6 milj. kronor. I tabell 1: 54 angives beräknat antal vårdplatser vid regionsj ukhuset i Öre-

Tabell 1: 54. Planerat vårdplatsantal på Örebro regionsjukhus år 1965.

Antal vårdplatser Klinik Totalt Därav B-platser Allmän internmedicin .......................... 157 Reumatologi ................................ 30 55 Neurologi ................................... 30 Kardiologi .................................. 15 Yrkesmedicin ............................... — Allmän kirurgi ................................ 160 Urologi ..................................... 25 59 Barnkirurgi ................................. 15 Thorax- och kärlkirurgi ........................ 32 Plastikkirurgi ................................. 30 Ortopedi ..................................... 75 15 Gynekologi och obstetrik ....................... 108 20 Radiologi ..................................... 51 Infektionssjukdomar ........................... 74 Dermatologi .................................. 48 Ögonsjukdomar ............................... 48 Öronsjukdomar ............................... 48 Barnmedicin .................................. 67 Barn— och ungdomspsykiatri .................... 22 Psykiatri ..................................... 32 * .Patienthotell .................................. 100 100 Summa 1 167

platser (B—platser) redovisas separat. Följande serviceavdelningar torde vidare vara i verksamhet vid sjukhuset

våren 1965.

Avdelning

Intagningsavdelning .............................................. Anestesiologisk avdelning med 2 intensivvårdavdelningar .............. Centraltandpoliklinik ............................................. Central operationsavdelning1 ....................................... Blodgivarcentral ................................................. Klinisk kemisk avdelning .......................................... Allergilaboratorium ............................................... Radiofysisk avdelning med isotoplaboratorium ....................... Röntgenavdelningar med allmän röntgen samt neuro- och thoraxröntgen Klinisk fysiologisk avdelning ....................................... Klinisk neurofysiologisk avdelning .................................. Klinisk bakteriologiskt laboratorium ................................ Patologisk avdelning med cytologiskt laboratorium ................... Fysioterapiavdelning .............................................. Audiologiskt laboratorium med hörcentral ........................... Foniatrisk-logopedisk avdelning ....................................

Summa

bro våren 1965 efter det att pågående utbyggnad avslutats. Antalet låttvård—

Antal vårdplatser

12 20

"35

1 Angiven operationsavdelning är gemensam för de kirurgiska specialiteterna, utom ortopedi och plastikkirurgi, samt för gynekologi. Separata operationsavdelningar finnes inrättade för ortopedi, plastikkirurgi, ögon och öron. Av dessa år de tre sistnämnda placerade i höghuset.

Omfattningen av öppnavårdsverksamheten vid sjukhuset i Örebro fram- går av tabell 1: 55, som visar antalet patienter och besök m. m. i öppen mot- tagning dr 1962.

Tabell 1: 55. Antal besök i öppen vård på regionsjukhuset i Örebro är 1962

Antal besök (förstagångs- Antal och återbesök) Antal Klinik (avdelning) ati ent er behandl. i p 1 överläk. 1 övr. öppen vård mottagn. mottagn.

Medicinsk klinikl1 ................ 2 399 5 477 Medicinsk klinik II1 ............... 2 135 5 477 Kirurgisk klinik .................. 10 359 27 903 Kvinnoklinik .................... 4 116 2 587 8 836 Med. barnklinik .................. 4 916 1 521 3 395 Öronklinik ....................... 7 733 4 103 10 491 Ögonklinik ...................... 11 713 3 752 7 961 Ortopedisk klinik ................. 6 126 3 664 7 837 Psykiatrisk klinik ................ 1 372 5 309 Barnpsykiatrisk klinik ............ 550 682 Hudklinik ....................... 4 258 5 502 7 585 Anestesiavd. .................... 1 743 Klin. kemiskt lab. ............... 6 550 6 550 Röntgenavd. .................... 28 751 Radioterapiavd. ................. 11 9723 Fysikalisk terapiavd. ............. 3 632

1 Medicinska klinikerna I och II har efter år 1962 sammanslagits. 2 Av dessa var 2 387 koboltbehandlingar och 1 058 isotopundersökningar (diagnostik och be-

handling).

I fråga om det tillgängliga öppnavårdsklientelet vid Örebro regionsjukhus framhålles från landstingets sida, att detta material är mycket rikt diffe- rentierat. Man strävar i Örebro liksom når fråga var om regionsjukhusets i Linköping öppna mottagningar efter att något begränsa sjukhusets öppna- vårdsverksamhet till att enbart avse omhändertagande av patienter med akuta sjukdomar och s.k. remisspatienter. Härför förutsättes emellertid en starkare samordning av sjukhusets verksamhet med den övriga öppna- vårdsverksamheten inom landstingsområdet.

8.3.6. Fortsatt utbyggnad samt kostnader härför

Generalplanearbete pågår för den fortsatta utbyggnaden av regionsjukhuset. Under den närmaste tioårsperioden skall enligt av landstinget fattat prin- cipbeslut uppföras stora nybyggnader, avsedda att ersätta sjukhusets nu- varande huvudbyggnad. Planeringsarbetet befinner sig för närvarande på programstadiet. Definitiv ställning i fråga om sjukhusets framtida omfatt- ning, såsom vårdplatsantal m.m., har ännu inte tagits. Förslag till konkret plan för utbyggnaden torde kunna föreläU ggas 1965 års landsting. Byggnads— arbetet beräknas kunna igångsättas år 1967.

Inom landstinget diskuteras att tillgodose behovet av nya lokaler genom en centralbyggnad, förlagd utefter södra Grev Rosengatan och Alnängs- gatan på den utvidgade lasarettstomten. Centralbyggnaden skulle således komma att ligga väster om det nyligen uppförda höghuset (se fig. 1: 3).

Enligt den diskuterade lösningen skulle lasarettsområdet erhålla en fram- tida uppdelning enligt följande. Uppdelningen är gjord från väster till öster. I Regionsju—khusets centralbyggnad, innehållande främst grunddisciplinerna in- 5 ternmedicin, kirurgi och obstetrik-gynekologi med därtill hörande arbets- och behandlingsavdelningar. Inom centralbyggnaden skulle även finnas centralfö— råd jämte den centrala försörjningsdepån. II Specialklinikbyggnader, av vilka nu finns höghuset och det s.k. barnsjukhuset-

III Ett reserverat område —- motsvarande nuvarande lasarettets centralkomplex — för eventuella byggnader för undervisning och forskning samt för lokaler för studenterna. l

IV Sjuksköterskeskola jämte eventuellt ytterligare tillkommande lokaler för ut- bildning.

Höghuset med bl.a. infektionsklinik, hudklinik, ögonklinik, öronklinik och plastikkirurgisk klinik samt barnsjukhuset med barnmedicinsk, barn— psykiatrisk och radioterapeutisk klinik kommer således inte att beröras av utbyggnaden. Den nyligen uppförda röntgenflygelns framtida öde är inte avgjort. Den torde dock komma att omdisponeras för annat ändamål än för ; närvarande. Nuvarande panncentral med verkstäder torde även komma att utnyttjas som permanenta lösningar. För värmeförsörjningens del planeras för övrigt anslutning av sjukhuset till stadens fjärrvärmenät.

En lösning av centralbyggnadens utformning, som nu diskuteras, är att anordna mottagnings-, operations- och övriga serviceutrymmen i ett tre-

våningsblock med överbyggnader för vårdavdelningarna, vilka Överbyggna- der år orienterade i riktning norr—söder. Vidare räknas med att vårdav- delningarna skall vara arrangerade i dubbelkorridorplan med vårdrum ut- efter båda långsidorna.

Såsom tidigare nämnts har ställning ännu icke tagits ifråga om region- sjukhusets framtida omfattning. I nedanstående tabell angives för de kli- niker, som planeras att ingå i centralbyggnaden, de vårdplatsantal, som för närvarande utgör underlag för pågående diskussioner om utbyggnaden av regionsjukhuset i Örebro. Därvid förutsättes, att de kliniker, som nu ingår i barnsjukhuset och i höghuset med sammanlagt 388 vårdplatser, kommer att kvarbliva i nuvarande lokaler under överblickbar framtid.

Antal

Specialitet vårdplatser Anmärkning

Allmän medicin ............................... 160 Reumatologi ................................ 30 Uppgiften prellm. Neurologi ................................... 30 o » Kardiologi .................................. 25 Yrkesmedicin ............................... — Allmän kirurgi ................................ 170 Barnkirurgi ................................. 25 Thoraxkirurgi ............................... 45 Urologi ..................................... 25 Ortopedi ..................................... 62 Obstetrik-gynekologi ........................... 130 Psykiatri ..................................... 60 Lungmedicin .................................. 46 Rehabilitering ................................. ?

Summa 808

Vid ett realiserande av angivet program skulle det totala vårdplatsantalet på regionsjukhuset i Örebro komma att uppgå till I 196 vårdplatser. I centralbyggnaden planeras bl. a. följande serviceavdelningar ingå Akut behandlings— och intagningsavdelning Central anestesiavdelning Operationscentral Röntgendiagnostisk avdelning Kliniskt kemiskt laboratorium Kliniskt fysiologiskt laboratorium Kliniskt bakteriologiskt laboratorium Blodcentral Allergilaboratorium Centrum för rehabiliteringsmedicin Patologisk institution Apotek Medicinskt centralbibliotek

Centralt fotolaboratorium m. m. Personalrestaurang Administrationsavdelning

Elektronisk datacentral Desinfektionscentral

Storleken av eentralhyggnaden skulle enligt föreliggande programutkast komma att uppgå till över 75 000 In2 nettoyta. Vid planeringsarbetet har därvid enligt vad som angivits endast beaktats sjukvårdens behov och hän- syn inte tagits till de krav på lokaltillskott, som ett förläggande av under— visning och forskning till regionsjukhuset i Örebro skulle föra med sig. Med hänsyn till omfattningen av nybyggnadsåtgärderna torde man kunna utgå ifrån att utbyggnaden av regionsjukhuset sker successivt. Någon tids- plan för utbyggnaden har inte framlagts utöver vad som tidigare angivits om tidsprogrammet för planeringsarbetet. Inte heller har man tagit defini- tiv ställning till i vilken ordning de skilda klinikerna och serviceavdelningar- na skulle komma att uppföras vid ett etappvist utbyggande av sjukhuset. _ Man har dock anmält, att inrättande av personalmatsal står mycket högt i | prioritetsordning och bör komma att ingå i en eventuell första etapp.

Det är naturligtvis för tidigt att nu framlägga konkreta kostnadsberäk- ningar beträffande utbyggnaden av regionsjukhuset i Örebro. Ovan angivna uppgifter om storleken av nybyggnadsbehovet är endast preliminära. Ytter- l ligare diskussioner kommer att ske, innan slutlig ställning tages i utbygg- nadsfrågan. För att emellertid en bedömning skall kunna göras av stor— I leksordningen av investeringsbehovet för utbyggnaden av sjukhuset har beredningen uppgjort följande beräkningar enligt samma normer, som an- vänts beträffande Linköpings regionsjukhus.

Beredningen utgår vid sina beräkningar från nyss angivna nettoyta om 75 000 m2. Denna omvandlas till bruttoyta, därigenom att tillägg göres med 50 procent. Bruttoytan uppgår till 112 500 m2. Bruttoytan omvandlas till vo- lym, varvid beredningen räknar med en genomsnittlig takhöjd av 4,5 m. Den totala byggnadsvolymen skulle därvid uppgå till 510 000 ms. Om man an— tager nybyggnadskostnaderna vara 325 kronor per ma 1, kan de totala byggnadskostnaderna för uppförande av centralbyggnaden beräknas till ca 165 milj. kronor.

Några uppgifter angående behovet av medel för inredning och utrustning av centralbyggnaden har inte angivits.

Det är inte heller möjligt att bedöma den framtida utvecklingen på drift- * kostnadssidan, bl. a. som en följd av personalutvecklingen. Den genomsnitt- liga vårddagkostnaden vid Örebro lasarett år 1962 uppgick till ca 97 kronor. i

1 Nybyggnadskostnaderna för uppförande av höghuset i Örebro kan mot bakgrund av tidigare redovisade uppgifter beräknas till ca 315 kronor per m3 samt kostnaderna för uppförande av röntgenfiygeln till ca 275 kronor per m”.

8.4. Allmänna förutsättningar för anordnande av läkarutbildning på sjukhusen i Linköping och Örebro samt vissa jämförelser mellan de två sjukhusen med hänsyn till utbildningens och forskningens behov

Läkarutbildningsberedningen anser, att den planerade sjukvårdsutbygg- naden såväl i Linköping som i örebro kommer att ge sjukvårdsmässigt un- derlag för anordnande av läkarutbildning på dessa platser med en intag— ningskapacitet av ca 86 nybörjare årligen i de kliniska ämnena. Detta skulle motsvara en årlig intagning av 90 nybörjare i de teoretiska ämnena. En förutsättning för läkarutbildning på endera av orterna vore emellertid, att man vid den fortsatta utbyggnaden av ifrågavarande regionsjukhus tillska- pade för undervisningen och forskningen erforderliga lokaler.

För att något av sjukhusen i Linköping och Örebro skall kunna ianspråk- tagas för läkarutbildningsändamål förutsättes givetvis också, att en överens- kommelse kan träffas mellan staten och vederbörande kommunala huvud- man angående de ekonomiska villkoren härför.

Både sjukhuset i Linköping och det i Örebro är nu föremål för en om- fattande utbyggnad. Vissa byggnadsåtgärder har visserligen redan genom- förts eller är på gång. På båda sjukhusen pågår emellertid nu planerings- arbete för den betydande om— och utbyggnad, som föranleds av sjukhusens omvandling till högspecialiserande regionsjukhus för var sitt regionområde. Ur tidssynpunkt är det ytterst lägligt, att — om statsmakterna under år 1965 beslutade förlägga läkarutbildning till ettdera av sjukhusen _ det vore möj— ligt att i det fortsatta planeringsarbetet för detta sjukhus utbyggnad beakta de lokalmässiga krav för undervisningen och forskningen, som därvid skulle framkomma. Ett sådant beslut skulle härigenom icke behöva ge anledning till några mer omfattande omplaneringar med förseningar och merkostna— der som följd. Det är emellertid angeläget med hänsyn till det fortsatta pla- neringsarbetet på båda sjukhusen, att ställning snarast tages i nu aktuell läkarutbildningsfråga. '

Om man beslutade att ianspråktaga ettdera av sjukhusen för läkarutbild- ningsändamål, borde sålunda goda lokalmässiga betingelser härför kunna tillhandahållas. Den närmast förestående utbyggnaden av båda sjukhusen kommer enligt föreliggande planer att vara avsluta-d i mitten på 1970—talet. Som beredningen längre fram kommer att redovisa, bör det dock vara möjligt att dessförinnan genom vidtagande av vissa provisoriska åtgärder bereda läkarutbildningsplatser på det sjukhus, som kunde komma att ut- nyttjas för ifrågavarande ändamål.

Det kan synas som om svårigheter kunde uppkomma med hänsyn till den relativt begränsade vårdplatstillgången inom några kliniker på de två nu aktuella sjukhusen att bereda tillfredsställande utbildningsförhållanden för därvid berörda ämnen. För eventuell undervisning i internmedicin i Linköping synes det t. ex. kunna ifrågasättas, om den internmedicinska kliniken där här ett så stort studerandeantal, som här är fråga om. Vård-

platsantalet på denna klinik har nämligen endast planerats uppgå till 128 platser, varav även en del platser kan komma att utnyttjas för subspeciali- teterna kardiologi och medicinska njursjukdomar. Enligt beredningens me- ning bör det dock vara möjligt att åstadkomma godtagbara undervisnings- förhållanden i detta ämne på det nu aktuella sjukhuset genom utnyttjande jämväl av de planerade vårdplatserna för reumatologi, lungsjukvård och långtidsvård samt de planerade icke-A—platsema för internmedicin, vilka enligt vad nuvarande klinikchefen meddelar torde komma att beläggas av utredningsfall och övriga lättvårdsfall, som väl lämpar sig för demonstra- tioner och annat studiesyfte. Härtill bör beaktas de mycket betydande öppna— vårdsresurser, som planeras bli anordnade på sjukhuset.

För Örebros del synes vidare särskilda svårigheter kunna uppkomma bl. a. i fråga om undervisningen i neurologi och psykiatri med hänsyn till de be- gränsade vårdplatsantalen i därvid berörda discipliner. Beredningen anser det dock böra vara möjligt att skapa tillfredsställande förutsättningar för 1111— dervisning och forskning i dessa ämnen. För psykiatrins vidkommande skul- le dock erfordras vissa särskilda anordningar, som beredningen kommer att beröra längre fram (sid. 221).

Ur sjukvårdsorganisatorisk synpunkt förefinnes vissa olikheter mellan de två sjukhusen. Sjukhuset i Linköping kommer på längre sikt att bli nå- got större än det i Örebro, bl. a. därför att det replierar på ett större befolk- ningsunderlag, samt ha en något högre specialiseringsgrad. Enligt bered— ningens mening bör dock dessa sjukvårdsorganisatoriska skillnader inte till- mätas avgörande värde vid ett eventuellt val av plats för ny medicinsk hög- skola.

Större betydelse vid bedömningen av förutsättningarna för anordnande av läkarutbildning på nu aktuella platser torde markförhållandena vid respektive sjukhus ha. Vid planeringen av ett modernt undervisningssjukhus måste hänsyn tagas till de mycket stora krav på expansionsmöjligheter, som sjuk— vårdens, undervisningens och vetenskapens utveckling ställer.

I Linköping disponeras för sjukhuset ett område om ca 28 har och ytter— ligare utvidgningar kan eventuellt i framtiden vara möjliga. Det disponibla området torde vara lämpligt ur allmän sjukhusplaneringssynpunkt. En stor trafikled, som eventuellt kan komma att passera sjukhusområdet (över det nuvarande Brigadfältet), skulle dock kunna komma att verka störande för sjukhusbebyggelsen och därmed begränsa planeringsmöjligheterna.

Det tillgängliga sjukhusområdet i Örebro är mindre omfattande och be- står endast av ca 19 har, exklusive ett parkområde om 3,4 har. Några nämn- värda reservytor för framtida utvidgning av sjukhuset torde icke finnas på den norra sidan av Svartån. Söder om än finns däremot disponibla områ— den om sammanlagt ca 22 har.

Nuvarande lasarettsområde i Örebro är mycket långsmalt och oregelbun— det, varför svårigheter kan komma att föreligga att inom detta område

skapa en från sjukvårds— och driftsynpunkt rationell och ändamålsenlig gruppering av sjukhusets olika enheter med hänsyn bl.a. till det inbördes sambandet olika kliniker och avdelningar emellan samt till de interna för— bindelserna. Ifrågavarande svårigheter synes bli än mer framträdande, då markområdet närmast ån knappast torde kunna utnyttjas för bebyggelse och då höghusbebyggelse, på grund av områdets läge och natur, endast torde få ske i begränsad utsträckning. Nämnda omständigheter kan befaras fram- tvinga dubblering av vissa sådana gemensamma anordningar (röntgen, ope— ration, centrallaboratorium o.s.v.), som annars hade kunnat samordnas, och därigenom leda »till att driftkostnaderna för sjukhuset blir högre än vad eljest skulle ha blivit fallet.

Av nu nämnda skäl kan det också uppkomma svårigheter när det gäller att för sjukhusändamål liksom för kliniska undervisnings- och forsknings- syften på ett rationellt sätt utnyttja de tillgängliga markområdena söder om än. Det är nämligen angeläget, att undervisnings- och forskningslokaler— na i de kliniska och kliniskt |laborativa ämnena anordnas i intim anslutning till lokaler för rutinsjukvård inom motsvarande discipliner. Området söder om ån torde dock vara lämpligt för sådana yttre anläggningar som bostäder, sjuksköterskeskola, daghem, parkeringsplatser etc.

Normerna för en sjukhustomt anges numera av centrala gransknings- myndigheter till 200 1112 per Vårdplats för lasaretts- och långtidsvårdssjuk- hus samt 400 m2 för mentalsjukhus. För Linköpings sjukhus skulle således enligt denna norm behov föreligga av tomtmark om ca 30 har (för ett be- räknat vårdplatsantal av 1 500) samt för Örebro lasarett av tomtmark om ca 25 har (för ett beräknat vårdplatsantal av 1 250). Härtill kommer de ytterligare krav, som undervisningen och forskningen ställer.

I det följande lämnas för en jämförelse uppgifter om tomtförhållandena vid övriga fullständiga undervisningssjukhus.

Tillgängligt Planerat antal Sjukhus tomtiultlgyrmme vårdplatser Akademiska sjukhuset i Uppsala ................ 22,2 1 600 Lasarettet i Lund ............................. 20,0 1 750 Malmö allmänna sjukhus ....................... 24,8 2 200 Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg ................ 17,8 2 000 Karolinska sjukhuset .......................... 30,5 2 200 Umeå lasarett ................................. obegränsat 1 250

Enligt beredningens mening bör det vara möjligt att med hänsyn till markförhållandena vid Linköpings sjukhus skapa en ändamålsenlig region- sjukhusorganisation där kombinerad med en undervisnings— och forsk— ningsorganisation för de kliniska ämnena och för vissa propedeutiska äm— nen. I Örebro synes, som framhållits ovan, markförhållandena icke i detta hänseende vara lika gynnsamma. Med utnyttjande av mark söder om Svart- ån hör det dock enligt beredningens mening finnas förutsättningar att där anordna ett ändamålsenligt undervisningssjukhus — även om svårigheter

kan komma att föreligga när det gäller att tillgodose behovet av framtida expansionsmöjligheter. Det bör, anser beredningen, vara möjligt att efter noggrann planering fördela de olika sjukhus-, undervisnings- och forsk- ningsenheterna på de tillgängliga markområdena så att en även från sjuk- vårds- och driftsynpunkt rationell lösning erhålles.

Det torde enligt beredningens mening inte vara möjligt med hänsyn till det begränsade tomtutrymmet att i omedelbar anslutning till Linköpings sj uk- hus uppföra nybyggnader för eventuella teoretiskt medicinska ämnen så- som anatomi, histologi, medicinsk kemi samt fysiologi och medicinsk fysik. Om sådana skall tillkomma, bör de därför placeras på annan plats och då lämpligtvis i anslutning till eventuella nybyggnader för närbesläktade natur- vetenskapliga ämnen. I Örebro däremot kan det eventuellt finnas rum för medicinskt teoretiska institutioner på det tillgängliga markområdet söder om Svartån. Av skäl, som längre fram kommer att omtalas, ifrågasätter dock beredningen lämpligheten att förlägga sådana institutioner på denna plats.

Beredningen räknar med att institutionsbyggnader för de propedeutiska ämnena patologi och allmän bakteriologi bör kunna placeras inom sjukhus- området i såväl Linköping som i Örebro och då i omedelbar anslutning till respektive sjukhus rutinlaboratorium för ifrågavarande specialitet. Institu- tionsbyggnaden för farmakologi liksom för hygien bör kunna placeras an- tingen inom sjukhusområdet eller utanför detsamma i anslutning till even- tuella institutionsbyggnader för medicinskt teoretiska ämnen.

Med hänvisning till vad ovan anförts anser sig beredningen således inte på grund av markförhållandena kunna utpeka något av de två aktuella sj uk- husen såsom varande olämpligt för undervisnings- och forskningsändamål.

Vad gäller nuvarande och planerade lokalförhållanden m.m. på s jukhu- sen i Linköping och i Örebro kan följande anföras.

I nedanstående tablå sammanfattas vissa uppgifter om de två sjukhusen av intresse i nu aktuellt sammanhang.

Sjukhusen i Linköping Örebro Nuvarande storlek antal vårdplatser ................ 1 150 950, vartill ca 250 B-plat- ser utanför sjukhuset volym .......................... 234 000 m3 ca 300 000 m3 Investeringar på hyggnadssidan sedan 1960 ........................... omkr 40 mkr omkr 20 mkr Storlek efter planerad utbyggnad antal vårdplatser ......... . ....... 1 300, vartill kommer ca 1 200, vartill kommer vissa 250 icke A-platser B-platser utanför sjukhu- set volym .......................... 540 000 m” 625 000 m” varav redan uppfört ........... 115 000 m8 115 000 m3 planerat utbyggnadsbehov (inkl. viss ombyggnad) för sjukvården . 425 000 m3 510 000 m3 Kostnad för den planerade utbyggna- den ............................ 123—138 mkr 165 mkr

Enligt beredningens mening torde förutsättningarna vara något gynnsam- mare i Örebro än i Linköping att snabbt igångsätta läkarutbildning. Det till- gängliga lokalutrymmet på Örebro sjukhus är för närvarande större än det på Linköpings sjukhus. Genom de nybyggnadsåtgärder, som vidtagits på Öre- bro sjukhus, kan även — som närmare kommer att redovisas längre fram lokaler lätt omdisponeras för undervisnings- och [forskningsändamål. På längre sikt bör det emellertid finnas samma lokalmässiga förutsättningar på de två sjukhusen att tillgodose undervisningens och forskningens behov.

På grundval av hittills presenterade uppgifter synes Örebro sjukhus i framtiden komma att få större byggnadsmässig storlek än Linköpings sjuk- hus, trots att vårdplatsantalet kommer att bli lägre på det förstnämnda sj uk- huset. Härvid bör emellertid framhållas, att beräkningarna om storleken av nuvarande lokaler på de två sjukhusen icke synes vara enhetligt gjorda. Vi- dare är de inhämtade uppgifterna om utbyggnadsplaneringen av Örebro sjuk- hus grundade på preliminära lokalprogram och kan således komma att bli justerade, medan motsvarande uppgifter om Linköpings sjukhus är häm- tade ur en av landstinget godkänd generalplan för sjukhusets utbyggnad. Då det är att förvänta, att de två regionsjukhusen i framtiden kommer att erhålla samma sjukvårdsmässiga standard, finns det inte anledning tro, att här angiven skillnad i storlek mellan sjukhusen kommer att bestå. Med hän- syn till föreliggande svårigheter att nu bestämma omfattningen av s jukhus- byggnaderna bör man inte, anser beredningen, låta de differenser i fråga om kostnaderna för anordnande av lokaler för undervisning och forskning, som enligt beredningens beräkningsmetod (sid. 227 f) blir en konsekvens av den här angivna skillnaden i storlek mellan utbyggnadsprogrammen för de två sjukhusen, vara utslagsgivande vid ställningstagandet till placeringen av en eventuell tillkommande medicinsk utbildningsanstalt.

Vid bedömningen av vilket av de två sjukhusen i Linköping och i Örebro, som vore det lämpligaste för Iäkarutbildningsändamål anser sig beredning- en inte med hänsyn enbart till allmänna sjukvårds- och läkarutbildnings— synpunkter kunna ge det ena sjukhuset absolut företräde framför det andra. Vissa skillnader i fråga om förutsättningarna att utbygga och planera en läkarutbildningsorganisation på de båda platserna föreligger visserligen, som ovan redovisats. Vid ställningstagandet till denna fråga måste emeller- tid även andra utbildningsfaktorer tillmätas värde, såsom t. ex. möjligheten att samordna den medicinska utbildnings- och forskningsorganisationen med en motsvarande organisation i naturvetenskapliga eller tekniska ämnen, liksom allmänt lokaliseringspolitiska omständigheter. Beredningen har för sin del inte haft att beakta hithörande spörsmål.

8.5. Alternativa utbildningsorganisationer i Örköping Enligt direktiven skall läkarutbildningsberedningen undersöka förutsätt- ningarna att i Örköping anordna läkarutbildning enligt tvenne alternativ, nämligen dels enligt ett alternativ med fullständig läkarutbildning på den nya studieorten, dels ock enligt ett alternativ med utbildning enbart i de propedeutiska och kliniska ämnena på den nya studieorten. Det senare al- ternativet förutsätter naturligtvis, att utbildningsplatser i de teoretiska äm— nena kan anordnas vid något befintligt lärosäte för det antal studerande, som har att genomgå det propedeutiska och kliniska skedets kurser i Örköping.

Beredningen har, som redovisats i ett föregående avsnitt, funnit förutsätt- ningar föreligga att anordna utbildning i de kliniska ämnena för ca 86 ny— börjare årligen i såväl Linköping som Örebro. Denna utbildningskapacitet motsvarar ett intag av 90 nybörjare i de teoretiska ämnena och av ca 86 nybörjare i de propedeutiska ämnena.

Som beredningen i senare avsnitt kommer att redovisa finnes möjlighet att i både Linköping och Örebro uppföra nybyggnader för såväl teoretiska som propedeutiska ämnen. Förutsättningar finnes sålunda att tillskapa en full— ständig medicinsk högskola i bägge städerna. Beredningen kommer längre fram att beröra frågan om en samordning av nybyggnader för de teoretiska institutionerna med eventuella nybyggnader för närbesläktade naturveten- skapliga ämnen.

Beredningen har vidare, som redovisats i kapitlen 5 och 6, funnit det möj- ligt att i både Uppsala och Stockholm bereda erforderligt antal utbildnings- platser för de studenter, som enligt ett här angivet alternativ skulle ha att efter medicine kandidatexamen flytta till ett nytt lärosäte för att där genom- gå den propedeutiska och kliniska delen av utbildningen.

I det följande diskuterar beredningen frågan om man vid anordnandet av en medicinsk högskola i Örköping kan tänka sig att begränsa utbildning- en till att enbart avse de propedeutiska och kliniska ämnena eller om man måste räkna med uppförandet av en fullständig medicinsk högskola. Bered- ningen anser det självklart, att den nya medicinska högskolan _- om den inrättas — i vart fall förses med propedeutiska institutioner bl. a. med hän- syn till den samverkan mellan propedeutisk och klinisk utbildning, som förutsättes i den nya medicinska studieordningen.

Beredningen finner det rent allmänt vara fördelaktigare, om vid tillkoms- ten av en ny medicinsk högskola denna redan från starten kunde förses med institutioner i medicinskt teoretiska ämnen. Det vore till gagn för stu- denterna, om de finge möjlighet att genomföra sina studier på en och samma plats. För en kvalitativt fullgod propedeutisk och klinisk undervisning vore det vidare angeläget, att de kliniska lärarna hade möjlighet till samarbete med

lärare och forskare från teoretiskt betonade ämnen. För den kliniska forsk- ningen kunde likaså frånvaron av grundforskning på platsen synas vara en belastning. Den moderna kliniska forskningen arbetar i allt större utsträck- ning med modern naturvetenskaplig metodik och teknik. För rekryteringen av akademisk lärarpersonal vore det härutöver väsentligt, att ett nytt under- visningssjukhus kunde locka med goda forskningsmöjligheter. Frånvaron av grundforskningsinstitutioner kunde därför komma att försvåra rekryte- ringen av goda krafter för att besätta de olika lärartjänsterna.

De hittillsvarande erfarenheterna från den medicinska högskolan i Umeå kan synas bekräfta vad som nyss anförts angående lämpligheten av att vid uppförandet av en ny medicinsk högskola göra denna fullständig från bör- jan. Såväl flyttningen av studenter från övriga lärosäten till Umeå som den ofullständiga forskningsorganisationen i Umeå har vållat svåra pro- blem, i sistnämnt avseende framförallt när det gällt lärarrekryteringen.

Även om förläggning av enbart propedeutisk och klinisk utbildning till antingen Linköping eller Örebro i många avseenden, som ovan angivits, har olägenheter, anser dock beredningen, att denna lösning skall kunna erbjuda tillfredsställande förhållanden för undervisningen och forskningen. Bered- ningen finner inte att erfarenheterna från den ofullständiga högskoleverk- samheten i Umeå helt kan åberopas i nu aktuellt sammanhang. Det kortare avståndet mellan här ifrågasatta befintliga lärosäten (Uppsala eller Stock- holm) och antingen Linköping eller Örebro kommer dels att göra det lättare att flytta studenter till den nya medicinska högskolan, dels ock att under— lätta samarbete mellan kliniska forskare i Örköping och medicinskt teo- retiska grundforskningsinstitutioner vid ett befintligt lärosäte. I och med att propedeutisk undervisning kommer att meddelas vid den eventuella nya läroanstalten får den kliniska forskningen för övrigt stöd av de propedeu— tiska forskningsinstitutionerna i ämnena patologi, bakteriologi och farma- kologi, vilka ämnen till sin karaktär är grundvetenskapliga och kräver be- tydande forskningsresurser. Det bör framhållas, att de tidigare omnämnda hittillsvarande erfarenheterna från Umeå huvudsakligen härrör från en tid, då den propedeutiska undervisnings- och forskningsorganisationen ännu inte var fullt utbyggd.

Beredningen räknar emellertid som nödvändigt att —— om en till de pro— pedeutiska och kliniska ämnena begränsad läkarutbildning förläggs till Ör- köping —— forskningsorganisationen där på samma sätt som. i Umeå för- stärks med en forskningsenhet i medicinsk kemi. Beredningen kommer att i samband med behandlingen av för läkarutbildningen och forskningen erfor- derliga lokaler och erforderlig personalorganisation beakta kraven härvid- lag.

I detta sammanhang vill beredningen framhålla betydelsen — inte minst för rekryteringen av goda lärarkrafter — av att goda forskningsbetingelser skapas på det eventuella nya undervisningssjukhuset, oavsett om teoretiskt

medicinska institutioner placeras där eller inte. För den kliniska vetenskap- liga verksamheten spelar de kliniska laboratorierna såsom de kliniskt ke- miska, kliniskt fysiologiska, kliniskt bakteriologiska och patologiska labora- torierna en central roll. Genom sin tillgång på kvalificerad vetenskaplig sakkunskap och avancerade tekniska resurser utgör de en grund för den kli- niska forskningen, som även tenderar att bli alltmer experimentellt inriktad och beroende av teknisk apparatur. Vid utbyggnaden av ett undervisnings- sjukhus får man därför särskilt beakta dessa omständigheter.

Nu aktuell diskussion får emellertid enligt beredningens mening inte enbart begränsas till att avse en fullständig eller en ofullständig medicinsk högskola i Örköping. Den medicinska forskningen och enkannerligen då grundforskningen är i stigande grad beroende av samarbete med närbesläk- tade naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Den moderna utvecklingen inom naturvetenskapen som helhet kännetecknas bl. a. av att gränserna mellan vetenskapens olika delar suddas ut. Samma teknik och metodik kommer till användning inom olika områden inom de experimentella ve- tenskaperna och samm-a problemställningar blir föremål för behandling inom skilda fält men från växlande utgångspunkter.

Med den utveckling, som ovan skisserats med alltmer stig-ande krav på integration i första hand i forskningshänseende mellan naturvetenska- pens olika områden kan det enligt beredningen icke synas helt ändamålsen- ligt att sörja för avgränsade utbildningsbehov genom tillskapande av orga- nisatoriskt helt fristående och därför i viss mån isolerade fackhögskolor. Även på utbildnings— och forskningssidan bör man söka nyttiggöra »stor- driftens» fördelar. Ur allmän utbildningssynpunkt vore det sålunda önsk- värt, att _— om en medicinsk högskola placerades på en ny ort —— denna kunde ingå som en del i en större universitetsenhet.

Beredningen har tidigare angivit, att det begränsade tomtutrymmet vid Lin- köpings sjukhus icke torde tillåta placering av eventuella teoretiska institu- tionsbyggnader i anslutning till universitetssjukhuset. De disponibla mark- områdena i anslutning till sjukhuset i Örebro ( söder om Svartån) kan i och för sig synas tillräckliga för att i dagens läge rymma både delar av ett under- visningssj ukhus och medicinskt teoretiska institutioner. Beredningen ifråga- sätter emellertid, om det med hänsyn till eventuella framtida i dag icke för- utsebara expanlsionsbehov kan anses försvarbart att placera dylika institu- tioner inom ett så begränsat område, som det här är fråga om. Det kan för övrigt synas lämpligt, att de tillgängliga markområdena helt reserveras för sjukvårdens behov.

Vid förläggning av en fullständig medicinsk högskola till Linköping eller Örebro torde sålunda nybyggnader för medicinskt teoretiska institutioner behöva placeras på mark utanför sjukhusområdet. Om även en naturveten- skaplig eller teknisk undervisnings- och forskningsorganisation uppbygges

i samma stad, bör med hänsyn till vad ovan anförts en samordning etableras såväl mellan de medicinskt teoretiska institutionerna som mellan dessa institutioner och institutioner i bl. a. närbesläktade naturvetenskapliga äm- nen. Härigenom skapas underlag för en slagkraftig och effektiv undervis— nings— och forskningsorganisation.

Om emellertid inte en fullständig naturvetenskaplig undervisnings- och forskningsorganisation tillkommer i Örköping. kan det synas som om den medicinskt teoretiska organisationen i vart fall ur forskningssynpunkt blir relativt begränsad och isolerad. Det kan då bli nödvändigt att med i förhål- lande till antalet studerande och forskare relativt dyrbara förstärkningsåt— gärder tillgodose de krav, som måste ställas på en fullgod medicinskt teore- tisk utbildnings- och forskningsanstalt.

Beredningen har vid sitt utredningsarbete prövat möjligheten att — om läkarutbildning förläggs till Linköping —— öka intagningskapaciteten nybör- jare i de kliniska ämnena vid detta lärosäte utöver 86 nybörjare årligen ge- nom att ianspråktaga Norrköpings lasaretts sjukvårdsresurser för utbild- ningsändamål. Norrköpings lasarett är stort och relativt rikt differentierat. Man diskuterar för närvarande en utbyggnad av detsamma. Lasarettet kom- mer även efter den 1 januari 1967 att ställas under samma huvudman som Linköpings lasarett. Då sjukvården på sjukhusen i Linköping och Norr- köping således torde komma att samordnas, kunde det synas ändamåls- enligt, att — därest läkarutbildning anordnades i Linköping — sjukvårds- resurserna på Norrköpings lasarett även ställdes till denna utbildnings för- fogande. Härigenom skulle det tillgängliga kliniska materialet på Linkö- pings lasarett på väsentliga punkter kunna kompletteras och underlag er- hållas för en större utbildningskapacitet i Linköping än eljest skulle vara fallet. Beredningen anser det dock inte möjligt med hänsyn till det rela- tivt stora avståndet mellan Linköping och Norrköping (45 km) att med ut- nyttjande av båda sjukhusen åstadkomma en utbildningslösning, som även tillgodoser behovet av samordning mellan de centrala kliniska ämnen, som sjukvårdsmässigt är representerade i Norrköping, och övriga kliniska och laboratoriediagnostiska ämnen, vilka endast finnes representerade i Linkö- ping. Dct bör betänkas, att Norrköpings lasarett sjukvårdsmässigt inte är av samma storlek och specialiseringsgrad som t. ex. Huddinge och Enskede— dalens sjukhus, vilka kan utgöra relativt självständiga kliniska undervis- ningsenheter. Beredningen finner med hänsyn till vad nyss anförts inte an- ledning att ytterligare behandla alternativet med gemensamt utnyttjande av Linköpings och Norrköpings lasarett för läkarutbildningsändamål.

Med hänvisning till vad tidigare angivits har beredningen sålunda funnit det möjligt att anordna läkarutbildning i vardera Linköping och Örebro enligt tvenne alternativ, nämligen dels enligt alternativet Ö-A med intag av 90 nybörjare årligen i de teoretiska ämnena och av ca 86 nybörjare årligen

i de propedeutiska och kliniska ämnena, dels ock enligt alternativet Ö-B med intag av ca 86 nybörjare årligen enbart i de propedeutiska och kliniska ämnena. Ett realiserande av alternativet Ö-B på endera av nämnda orter förutsätter dock, att utbildningsplatser i de teoretiska ämnena kan anordnas vid något nu befintligt lärosäte för ca 90 nybörjare årligen.

Beredningen anser alternativet Ö-A ha fördelar framför alternativet Ö-B, särskilt om den medicinska undervisnings- och forskningsorganisationen på den nya orten kan ingå som en del i en större universitetsenhet.

Beredningen är medveten om att vid val av alternativ Ö—A med hänsyn till nuvarande brist på läkare och riklig tillgång på studenter tidsfaktorn och ekonomiska skäl kan motivera, att en ny medicinsk högskola utbygges etappvis på så sätt, att på det nya lärosätet utbildningsplatser inledningsvis anordnas enbart i de propedeutiska och kliniska ämnena samt att utbild- ningsmöjligheter vid en senare tidpunkt tillskapas i de teoretiska ämnena. Detta förutsätter naturligtvis, att utbildningsplatser i dessa ämnen temporärt kan arrangeras på befintliga lärosäten för de studenter, som efter medicine kandidatexamen har att flytta till den nya studieorten.

8.6. Administrativa och vissa servicefrågor

I detta avsnitt behandlar beredningen administrativa och olika servicefrå- gor samt anlägger därvid synpunkter på deras lösning vid skilda alternativa utbildningsorganisationer. .

Beredningen räknar med att vid förläggning av medicinsk utbildning till en ny plats där skall på lång sikt skapas en i förhållande till övriga läro- säten självständig utbildnings- och forskningsorganisation, oavsett om full- ständig läkarutbildning anordnas eller inte. I det fall, att även naturveten- skaplig eller teknisk utbildning och forskning tillkommer, bör självklart den medicinska organisationen ingå som en del (fakultet) i en gemensam universitetsenhet. Beredningen finner inte anledning att närmare beröra dessa administrativa spörsmål.

Storleken av den förvaltningsmässiga organisationen vid den eventuella nya högskolan blir beroende av om den medicinska högskolan kommer att verka som en isolerad fackhögskola eller ingå som en del i en större uni- versitetsorganisation. I det förstnämnda fallet torde erfordras i förhål- lande "till studentantalet relativt omfattande förvaltningsmässiga resurser, oavsett om den medicinska högskolan vore fullständig eller inte. I det senare fallet torde rationaliseringsvinster kunna erhållas, därigenom att den me- dicinska undervisnings- och forskningsorganisationen då bör kunna repliera på en gemensam förvaltningsenhet för universitetet som helhet. Bered- ningen anser sig dock för sin del inte kunna framlägga konkreta förslag till lösning i detta hänseende vid skilda utbildningsorganisationer. Vetenskaplig forskning och undervisning kan inte bedrivas utan tillgång

till vetenskaplig litteratur. Ett medicinskt bibliotek utgör därför en ound- gänglig del av en medicinsk undervisnings- och forskningsenhet. Bered- ningen räknar med att, om en fullständig universitetsorganisation skapas på den nya studieorten, man även tillgodoser det medicinska biblioteksbe- hovet vid inrättandet av den centrala biblioteksorganisation, som då blir aktuell. Även en självständig medicinsk högskola torde fordra en relativt omfattande biblioteksorganisation. Det förhållandet, att vid den medicinska högskolan i Linköping eller i Örebro vid realiserandet av alternativ Ö—B un— dervisning icke vore avsedd att meddelas i de ämnen, som inginge i medi- cine kandidatexamen, kunde synas motivera, att biblioteket endast finge representera de kliniska områdena eller att de prekliniska ämnena till- godosåges i begränsad utsträckning. Emellertid beräknas i Örköping vid detta alternativ komma att inrättas en institution i det medicinskt teoretiska ämnet medicinsk kemi, liksom institutioner i ämnena farmakologi och bakteriologi, vilka ämnen som tidigare nämnts ur forskningssynpunkt närmast är att betrakta som medicinskt teoretiska. Vidare utnyttjar den kliniska kemin och den kliniska fysiologin samma litteratur som moder- vetenskaperna fysiologisk kemi och fysiologi. Patologien kräver härjämte för sin del tillgång till normalanatomisk och normalhistologisk litteratur. Därtill kommer, att de kliniska forskarna i sitt arbete i allt större utsträck- ning behöver disponera litteratur från grundforskningsområdena. Bered- ningen anser därför, att den eventuella medicinska högskolans bibliotek även vid ofullständig läkarutbildning måste ha i stort sett samma omfatt- ning som ett bibliotek, avsett för en fullständig högskola.

Beredningen vill i detta sammanhang understryka betydelsen av att man vid planeringen av en eventuell ny biblioteksorganisation — oavsett om den är avsedd att betjäna en begränsad medicinsk högskola eller en större uni- versitetsenhet —— beaktar behovet av resurser för dokumentationsverksam- het. Beredningen vill vidare framhålla betydelsen för det vetenskapliga ar- betet på det eventuella nya lärosätet —— särskilt om detta begränsas till att endast omfatta ett fackområde —— att resurserna för den verksamhet, som kan betecknas som litteraturtjänst pä riksplanet förstärkes, så att forskare snabbt kan erhålla kopior av den litteratur, som icke är tillgänglig på det lokala biblioteket. En dylik upprustning skulle givetvis vara av stort värde för undervisnings- och forskningsverksamheten vid nu befintliga lärosäten liksom även för det vetenskapliga arbetet utanför universitets- och hög- skoleorganisationen.

Beredningen anser sig för sin del inte kunna framlägga konkreta förslag till organisation av bibliotek m. m. vid nu ifrågasatta alternativa utbild- ningslösningar.

Modern vetenskaplig verksamhet kräver tillgång till datamaskinella re— surser ( ADB-resurser). Beredningen räknar med att, om ett nytt universi- tet tillkommer, detta skall utrustas med dylika resurser på samma sätt,

som planeras för nu befintliga lärosäten. Man torde även kunna utgå ifrån att sjukhusen i Linköping och Örebro kommer att utrustas med ADB-ut- rustning för att bl. a. lagra, bearbeta och överföra information om patienter, laboratorieprover etc. Om ett av sjukhusen ianspråktages för klinisk utbild- ning och forskning, bör man enligt beredningen vid planeringen beakta möjligheterna att bruka den för sjukvården erforderliga datamaskinella utrustningen även för vetenskapligt ändamål. Vid inrättande av en fristå- ende medicinsk fackhögskola _ i synnerhet om denna icke utbygges med medicinskt teoretiska institutioner — torde det, anser beredningen, härut- över icke vara nödvändigt att vid lärosätet tillskapa en fristående data- maskinell organisation avsedd för vetenskapligt ändamål. Det bör natur- ligtvis vara möjligt för forskare vid lärosätet att vid behov förhyra maskin- tid vid annan ADB-anläggning på samma eller annan ort.

Beredningen räknar med att för undervisningen och forskningen i de kli- niska och propedeutiska ämnena erforderlig verkstadsservice skall kunna tillgodoses genom den verkstad, som kommer att inrättas på undervisnings- sjukhuset. Därest institutioner i medicinskt teoretiska ämnen tillkommer, bör verkstadsfrågan för deras del enligt beredningen lösas genom en ge- mensam anläggning. Som tidigare angivits torde nybyggnader »för dylika institutioner i vart fall i Linköping icke kunna placeras i anslutning till un- dervisningssjukhuset. Vid en samordning av institutioner i medicinskt teo- retiska ämnen med institutioner i närbesläktade naturvetenskapliga ämnen bör, anser beredningen, särskilda fördelar kunna vinnas genom ytterligare sambruk i vissa delar av verkstadsorganisationen.

Vad ovan anförts i verkstadsfrågan torde i princip gälla även djuravdel- ningsfrågan. Med hänsyn till de speciella problem, som gäller vid förvaring av djur, kan man dock i detta fall endast räkna med sambruk institutioner emellan av vanliga djuravdelningar i begränsad omfattning.

Vid förläggning av enbart propedeutisk och klinisk läkarutbildning till ett nytt lärosäte bör matsalsfrågan kunna lösas genom att studenter, lärare och övrig personal får tillåtelse att äta i sjukhusmatsalen. Detta bör even— tuellt även kunna vara möjligt, om medicine kandidatutbildning tillkom- mer. Därest emellertid härutöver en fullständig universitetsorganisation till— skapas på platsen, måste särskilda anordningar vidtas för att tillgodose matsalsbehovet för studenter m. fl. i de teoretiska ämnena vid medicinska fakulteten och i övriga ämnen vid universitetet.

Beredningen saknar för sin del anledning att beröra behovet av student- kårslokaler och studentbostäder m. in. vid skilda alternativa utbildnings- organisationer.

? &

8.7. Lokalmässiga förutsättningar m.m. för anordnande av utbildning i de. propedeutiska och eventuellt i de teoretiska ämnena i Linköping och Örebro

Vid förläggning av läkarutbildning till Linköping eller Örebro måste i vil- ket fall som helst institutionsbyggnader för de propedeutiska ämnena pato— logi, farmakologi och bakteriologi liksom för ämnet hygien under det kli- niska skedet tillkomma. Vid alternativ Ö-B räknar beredningen med att härutöver en institutionsbyggnad för medicinsk kemi skall uppföras. För undervisningen och forskningen i patologi bör utrymmen anordnas i an- slutning till det patologiska rutinlaboratorium, för vilket lokaler kommer att anordnas vid respektive sjukhus. På samma sätt bör, anser beredningen, undervisnings- och forskningsverksamheten i allmän och klinisk bakterio- logi lokalmässigt samordnas med den kliniskt bakteriologiska rutinverk- samheten. För ämnena farmakologi, hygien och medicinsk kemi erfordras ingen direkt anslutning till sjukhuset. Nybyggnader för dessa bör således kunna placeras utanför sjukhusområdet. Det vore emellertid, anser bered— ningen, med hänsyn bl. a. till den kliniska forskningens behov av värde, om även dessa institutioner vid nu aktuellt alternativ inte bleve placerade på alltför långt avstånd från klinikerna. Beredningen är dock medveten om de svårigheter, som kan komma att föreligga i Linköping på grund av den re- lativt begränsade sjukhustomten att på denna bereda plats för dessa insti— tutioner. I Örebro är förhållandena härvidlag gynnsammare, då man för ifrågavarande ändamål kan disponera vissa friområden söder om Svartån.

Om alternativ Ö-A realiseras, måste nybyggnader tillkomma utöver för ovan nämnda ämnen även för ämnena anatomi, histologi samt fysiologi och medicinsk fysik. Institutionsbyggnaden för medicinsk kemi måste även vid detta alternativ bli större än vad som vore erforderligt vid alternativ Ö-B. Beredningen räknar inte med att det skall vara möjligt att bereda ut- rymme för dessa institutioner inom lasarettsområdet i Linköping. För Öre- bros del kan man som tidigare anförts, ifrågasätta lämpligheten —- oavsett om enbart en medicinsk [fackskola uppfördes där eller den medicinska un- dervisnings- och forskningsorganisationen inginge som en del i en större universitetsorganisation -— att uppföra medicinskt teoretiska institutioner på friområdena söder om Svartån, vilka för övrigt kunde behöva reserveras för sjukhusets framtida expansion m. m. De medicinskt teoretiska institu- tionerna borde därför placeras på annan plats. Om även en naturvetenskap— lig eller teknisk undervisnings- och forskningsorganisation uppbyggdes i Linköping eller Örebro borde man, som beredningen likaså tidigare anfört, sträva efter att lokalmässigt samordna medicinskt teoretiska institutioner med institutioner i naturvetenskapliga eller tekniska laborativa ämnen inom ett allmänt universitetsområde. Det kunde därvid finnas anledning att på detta område uppföra institutionsbyggnader även för ämnena farmakologi och hygien.

I tabell 1: 56 anger beredningen erforderligt lokalbehov för de teoretiska och propedeutiska ämnena enligt de två aktuella alternativen. De angivna nettoytorna motsvarar i fråga om de teoretiska ämnena nettoytorna för sam- ma ämnen i Umeå enligt av beredningen framlagda lokalprogram. Netto- ytorna för övriga institutioner motsvarar i stort storleken av nuvarande eller planerade institutionslokaler i Umeå. Vid sin bedömning av ifråga- varande lokalbehov har beredningen ifråga om institutionerna för de teo- retiska ämnena tagit hänsyn till att institutionerna i Umeå planerats för ett lägre intag medicine studerande (60 nybörjare per år) än som kommer att bli aktuellt i Linköping eller i Örebro men härutöver även för utbildning av odontologie studerande (60 nybörjare per år).

Lokalbehovet för ämnet medicinsk kemi vid alternativ Ö-B har överslags- mässigt beräknats till 1 500 m2 nettoyta.

Beredningen har vid sin bedömning av lokalbehovet i nu aktuellt hän- seende utgått ifrån att det årliga intaget nybörjare om 90 i de teoretiska ämnena (vid alternativ Ö-A) och 86 i de propedeutiska ämnena skall för- delas på vardera ett hösttermins- och ett vårterminsintag av lika storlek.

Vid en samordning av medicinskt teoretiska institutioner med institutio- ner i närbesläktade naturvetenskapliga ämnen räknar beredningen på grund- val av de erfarenheter, som vunnits vid ifrågavarande samordning i Umeå, med en lokalmässig rationaliseringsvinst av ca 10 procent. Då en samordning kan vara tänkbar för ämnena anatomi, histologi, medicinsk kemi samt fy- siologi och medicinsk fysik synes därigenom vid alternativ Ö-A en minsk- ning av lokalbehovet med upp till 1 150 m2 nettoyta böra kunna åstadkom- mas i Örköping.

Tabell 1: 56. Erforderligt lokalbehov för de teoretiska och propedeutiska ämnena i ,

Örköping Storlek i m8 nettoyta vid Ämne Alternativ Ö—A Alternativ Ö—B Anatomi1 .................................... 2 000 — Histologi1 ..................................... 2 000 -— Medicinsk kemi ............................... 3 250 1 500 Fysiologi och medicinsk fysik ................... 2 900 — Farmakologi ................................. 2 000 ' 2 000 Bakteriologi och virologi ................... . . 2 000” 2 0002 Hygien ....................................... 1 500 1 500 Patologi ...................................... 2 0003 2 000” Summa 17 650 9 000

1 Beredningen har vid beräkningen av storleken av motsvarande lokaler i Umeå icke medtagit vissa föreslagna lokaler för odontologiska specialkurser. * Härtill är beräknat för sjukvårdens behov 1 000 m” i Linköping och 2 100 m2 i Örebro. " Härtill är beräknat för sjukvårdens behov ca 2 000 mil i Linköping och ca 2 750 m' i Örebro;

I detta sammanhang vill beredningen informera om vissa möjligheter att

provisoriskt bereda utbildningsplatser i de propedeutiska ämnena i Linkö- ping och Örebro.

För Linköpings del bör det vara möjligt att under en övergångstid i av- vaktan på tillkomsten av en tillbyggnad till det patologiska rutinlabora- toriet skapa tillfredsställande betingelser för undervisningen i patologi ge- nom utnyttjande av föreläsnings— och mikroskoperingssal i matsalsbyggna- den E samt av ohduktionssal i patologibyggnaden.

Av intresse för förläggning av läkarutbildning till Örebro är att, enligt vad landstingsrepresentanterna anmält, till undervisningens förfogande eventuellt skall kunna ställas ett par fabriksfastigheter, belägna söder om Svartån i omedelbar närhet av sjukhuset.

De industrier, som för närvarande utnyttjar fastigheterna, torde enligt vad som meddelats av Örebro stads fastighetskontor, komma att utrymma dessa under den senare delen av är 1965. Den ena industrifastigheten, be- lägen utmed Svartån, innehåller en sammanlagd golvyta (bruttoyta) av 3 400 m2. Byggnaden är till huvuddelen uppförd i tre våningar och en mind— re del i ett våningsplan. Den andra industrifastigheten är belägen i hörnet av Skebäcksvägen och Slussgatan och har en sammanlagd golvyta av 1 800 m2.

Man kunde eventuellt tänka sig att temporärt _ i avvaktan på färdigstäl- landet av definitiva lokaler —- utnyttja nämnda industrifastigheter för un- dervisning och forskning under det propedeutiska året såsom i bakterio- logi, i farmakologi och möjligen även i patologi. Tillgången på dylika pro- visoriska lokaler kunde bli av särskilt värde, om det visade sig lämpligt att i ett definitivt stadium placera institutioner i bakteriologi och farmakologi på mark, som nu disponeras för lasarettets äldre delar och som efter lasa- rettets utbyggnad skall fristållas för annat ändamål. Några närmare under— sökningar om i vilket skick fabrikslokalerna befinner sig och om möjlig- heterna att disponera lokalerna i förenämnt syfte har dock ännu ej kun- nat genomföras.

För eventuell undervisning i bakteriologi och klinisk bakteriologi samt i patologi i Örebro torde även vissa utrymmen i den nyligen uppförda s. k. röntgenflygeln kunna utnyttjas (föreläsningssal och obduktionsavdelm'ng). De härvid tillgängliga utrymmena är dock troligen icke tillräckliga för hela undervisningsbehovet. Bl. a. torde utrymmen för den laborativa undervis- ningen i bakteriologi komma att saknas.

8.8. Lokalmässiga förutsättningar för anordnande av utbildning i de kliniska ämnena ". Linköping och Örebro

Beredningen räknar med att i samband med den pågående utbyggnaden av regionsjukhusen i Linköping, och Örebro tillfredsställande permanenta lo- kalförhållanden skall kunna skapas för utbildning och forskning i de kli—

niska ämnena på det sjukhus, som kan komma att ianspråktagas för detta ändamål. Utbyggnaden av sjukhusen kommer enligt föreliggande planer att vara färdig i mitten av 1970-talet. Enligt beredningens mening bör det dock vara möjligt att på båda sjukhusen dessförinnan genom vidtagande av pro— visoriska åtgärder bereda ifrågasatt antal utbildningsplatser i dessa ämnen.

Då detaljplaneringen av den fortsatta utbyggnaden av regionsjukhusen i såväl Linköping som Örebro icke behöver slutföras förrän tidigast under se- nare hälften av år 1965, bör man, som tidigare nämnts, tidsmässigt ha möj— ligheter att i detta planeringsarbete beakta de krav på lokaltillskott, som ett eventuellt förläggande av läkarutbildning till någon av dessa platser skulle föra med sig. Ett undantag härifrån är nybyggnaden för patologi i Linköping. Byggnadsarbetet för uppförande av denna byggnad beräknas kunna påbörjas inom kort. En förutsättning för det ovan sagda är emeller— tid, att statsmakternas beslut i läkarutbildningsfrågan fattas under år 1965.

Vissa av de av en eventuell läkarutbildning berörda klinikerna kommer vid den tidpunkt, som kunde komma att bli aktuell för respektive ämnen, om intagningen studerande påbörjades, innan utbyggnaden av det even- tuella undervisningssjukhuset vore avslutad, att disponera lokalutrymmen, som vore i gott skick och vore avsedda att permanent användas för samma sjukvårdsändamål. Då dessa lokaler emellertid ej vore planerade för under- visning och forskning, kunde det bli erforderligt att genom särskilda om- eller tillbyggnadsåtgärder bereda utrymme för ifrågavarande verksamhet. Andra kliniker kommer vid den tidpunkt, då de skulle komma att beröras av undervisning, att vara kvar i äldre byggnader eller provisoriskt inhysta i sådana men kommer senare i den takt, som utbyggnadsplanen för region- sjukhuset realiseras, att flytta över till nybyggnader. Även här kunde vid tidpunkten för låkarutbildningens igångsättande om- och tillbyggnads- åtgärder bli nödvändiga för att ändamålsenliga förhållanden för undervis- ningen och forskningen skulle kunna erhållas. Det säger sig dock självt, att man i dessa fall måste sträva efter att begränsa byggnadsåtgärderma till de minsta möjliga. Vid planeringen av nybyggnader för dessa kliniker borde man emellertid ha möjlighet att i full utsträckning beakta de krav, som un- dervisningen och forskningen ställer.

I det följande redovisas bl. a. de lokalmässiga förutsättningarna att med- dela läkarutbildning i de kliniska ämnena vid regionsjukhuset i Linköping och Örebro var för sig. Därvid kommer även att beröras möjligheterna att anordna sådan utbildning, innan de planerade utbyggnaderna färdigställts. Vid bedömningen av de lokalmässiga förutsättningarna att i de olika kliniska ämnena bereda utbildningsplatser liksom senare vid bedömningen av per- sonalbehovet utgår beredningen ifrån att det årliga intaget nybörjare (86) skall fördelas på två likstora kurser med 43 deltagare i varje i det prope- deutiska årets och i medicin-kirurgi-årets ämnen. Vidare räknar bered- ningen med att i ämnena psykiatri, neurologi, pediatrik, socialmedicin och

obstetrik-gynekologi skall anordnas tre kurser per år med vardera ca 29 del- tagare samt i Övriga kliniska specialämnen fyra kurser per år med ca 22 stu- derande i varje. För undervisningen i hygien, rättsmedicin och krigsmedi- cin torde alternativa lösningar kunna erbjudas. Beredningen finner inte an- ledning att på detta stadium ingå på en ytterligare diskussion om studieupp- Iäggningen med angivande av detaljerade studieschemata för undervisning- ens ordnande.

8.8.l. Regionsjukhuset i Linköping I det första skedet av utbyggnaden av regionsjukhuset i Linköping torde ingå uppförande av nybyggnad för kök och matsalar samt anordnande av lokaler för laboratoriespecialiteterna. Arbetena härför har preliminärt be- räknats kunna vara avslutade år 1968. Dessa planer kan dock komma att ändras som resultat av pågående arkitekttävling. Om regionsjukhuset skul- le ianspråktagas för läkarutbildning, vore det, menar beredningen, önsk- värt, om nämnda byggnadsprogram forcerades. De ytor, som komme att friställas, när nuvarande kök och matsalar i byggnad E utrymdes, kunde , nämligen ställas till undervisningens förfogande. I denna byggnad, som är ; centralt belägen och genom kulvert står i förbindelse med dels den patolo— giska institutionen, dels med sjukhuset i övrigt, kunde anordnas föreläs- ningssalar, demonstrationsutrymmen, uppehålls- och skrivrum för kandi— daterna, lärarrum jämte övriga för utbildningen erforderliga lokaler. ' I det följande redogöres relativt ingående för de lokalmässiga förutsätt- ningarna att snabbt anordna läkarutbildning i de olika kliniska ämnena var för sig.

8.8.1.1. Kliniska kurser under det propedeutiska året Klinisk kemi: Nya lokaler för klinisk kemi torde komma att ingå i den första utbyggnadsetappen, som preliminärt beräknas vara färdig tidigast år 1968. Det bör enligt beredningen vara möjligt att i planeringsarbetet beakta de eventuella krav, som undervisningen och forskningen kunde komma att ställa. Klinisk fysiologi: Provisoriska lokaler för den kliniskt fysiologiska sjukvårdan- de verksamheten planeras i f. d. sjuksköterskeskolan. Definitiva lokaler planeras ingå i den laboratoriebyggnad, som kan komma att bli uppförd till år 1968. Sam- tidigt bör även eventuellt erforderliga utrymmen för undervisningen och forsk- ; ningen kunna anordnas.

Om förseningar i utbyggnadsprogrammet skulle inträffa, kunde det eventuellt bli möjligt att under en övergångstid bereda utbildningsplatser i vart fall för klinisk fysiologi i de provisoriskt disponibla lokalerna.

Röntgendiagnostik: Nya lokaler för ämnet planeras i utbyggnaden. Provisoriska demonstrationslokaler i nuvarande byggnad kan eventuellt ordnas i samband med den omdisposition, som kommer att bli aktuell vid centrallaboratoriets utflyttning till nya lokaler. För föreläsningar m.m. bör föreläsningssal i byggnad E kunna utnyttjas.

Det propedeutiska årets äversiktskurser samt demonstrationskurser i fysikalisk

diagnostik, sjukvårdsteknik jämte fysikalisk terapi bör kunna anordnas utan stör- re svårigheter. Lämpligtvis kan långvarigt kroppssjuka patienter utnyttjas i demon- strationssyfte härvidlag.

8.8.1.2. Medicin-kirurgi-årets kurser

Intern medicin: En ny klinikbyggnad torde komma att ställas till förfogande i början av 1970-talet. Vissa svårigheter torde uppkomma att i avvaktan härpå med- dela undervisning i nuvarande lokaler. Föreläsningssal bör visserligen kunna arrangeras i byggnad E, vari även uppehållsrum, omklädningsrum och skrivrum för kandidaterna bör kunna iordningställas. På vårdavdelningarna bör undersök- nings- och demonstrationsrum kunna anordnas.

Den medicinska mottagningen kommer emellertid även efter pågående utbygg- nad att ha trånga lokaler. Om läkarutbildning förlägges till Linköping, måste enligt beredningen tillkomma särskilda föreläsnings- och demonstrationslokaler i anslut- ning till mottagningsavdelningen. Detta kan ske antingen genom en utbyggnad av mottagningsavdelningen (t.ex. i barackform) eller därigenom att till undervis- ningens förfogande ställes nuvarande lokaler för eentrallaboratoriet i samband med laboratoriets utflyttning till en nybyggnad.

Kirurgiska kliniken: Det är osäkert, om nuvarande kirurgilokaler kommer att utnyttjas för samma ändamål i framtiden. Provisorisk föreläsningssal kan anord- nas i byggnad E liksom uppehållsrum och skrivrum för kandidaterna. På vårdav- , delningarna bör demonstrations- och undersökningsrum kunna beredas. Mottag- [ ningslokalerna är dock trånga och måste utökas. Ett begränsat lokaltillskott kan » möjligen erhållas vid centrallaboratoriets utflyttning. För att tillfredsställande un- & dervisningsförutsättningar skall kunna erbjudas (föreläsnings- och demonstra— tionsutrymmen), kan det emellertid, -— därest läkarutbildning förlägges till Lin- köping —— bli nödvändigt att genomföra provisoriska tillbyggnadsåtgärder, even- tuellt i barackform, till nuvarande mottagningsavdelning.

Ortopedi: En nybyggnad för kliniken har nyligen färdigställts. Eventuellt er— forderliga undervisningslokaler bör kunna ordnas. Bl. a. bör ett solarium kunna användas som föreläsningssal.

Radioterapi: Kliniken har nyligen erhållit lokaler, i vilka eventuellt erforder- liga demonstrationsutrymmen bör kunna beredas utan svårighe-t.

8.8.1.3. Det fria kliniska skedets kurser

Obstetrik-gynekologi: Lokalerna är nu helt otillräckliga för sjukvårdens behov. Planering pågår för klinikens snara om- och tillbyggnad. Det bör vara möjligt att, om läkarutbildning förläggs till Linköping, därvid beakta de krav, som undervis- ning och forskning ställer. ?

Pediatrik: Det är osäkert, om den pediatriska kliniken kommer att kvarbliva i I nuvarande lokaler. Eventuellt erforderliga undervisningslokaler, Såsom föreläs- 3 ningssal, jourrum samt läkarexpeditioner, saknas. Dylika lokaler bör emellertid *. kunna anordnas i samband med 'den förestående utbyggnaden av kvinnokliniken. '

Oto-rhino-Iaryngologi: En framtida flyttning av öronkliniken till en nybyggnad kan komma a-tt bli aktuell. Nuvarande utrymmen är visserligen begränsade men föreläsningssal, eventuellt kombinerad som undersökningsrum, bör vid behov kun- na anordnas genom omdispositioner antingen i klinikbyggnadens källarvåning el- ler i en närbelägen byggnad.

Oftalmiatrik: En framtida flyttning av ögonkliniken till en nybyggnad torde kom- ma att bli aktuell. Nuvarande utrymmen är mycket trånga. Eventuellt erforderliga undervisningslokaler i anslutning till mottagningen bör dock kunna anordnas ge-

nom omdispositioner och genom utnyttjande av vissa utrymmen, som friställes, när nuvarande centrallaboratorium utflyttas till en nybyggnad. Om detta inte vore möjligt, kunde man tänka sig att provisoriskt lösa lokalfrågan för undervisningen i ämnet i samband med en eventuell tillbyggnad för motsvarande ändamål till de kirurgiska och medicinska mottagningsavdelningarna.

Klinisk epidemiologi: En nybyggnad är planerad. Tillfredsställande provisoriska undervisningslokaler torde kunna ordnas på nuvarande infektionssjukhus, belä- get på ca 500 meters avstånd från sjukhusområdet, då lokalerna där medger en stor elasticitet. Bl.a. bör vid behov en mindre föreläsningssal kunna beredas.

Ftisiologi: Lungklinik planeras på regionsjukhuset. I avvaktan på tillkomsten av en sådan bör Kolmårdssjukhuset kunna utnyttjas för nu aktuell undervisning. Svårigheter kan dock uppkomma med hänsyn till att detta sjukhus är beläget på ett avstånd av cirka sex mil från Linköping.

Psykiatri: En nybyggnad för kliniken har nyligen färdigställts. Lokalerna har enligt representanterna för lasarettet planerats med hänsyn till undervisning och forskning. Sålunda finnes en föreläsningssal med 100 platser. Vissa byggnadsåt- gärder kan inom en snar framtid bli aktuella i nuvarande byggnad för att anordna en mottagningsavdelning för bl. a. akuta psykiatriska fall.

I psykiatribyggnaden inrymmas tills vidare även en neurologisk klinik och ett neurofysiologiskt laboratorium, vilket emellertid icke bör förhindra anordnande av läkarutbildning i psykiatri.

Det torde vara önskvärt, att även Birgitta sjukhus i Vadstena utnyttjades för undervisning i psykiatri. Vissa svårigheter kunde härvidlag tänkas uppkomma, då detta sjukhus är beläget på cirka fem mils avstånd från Linköping.

Barnpsykiatri: En nybyggnad för kliniken har nyligen färdigställts. Föreläs- ningssal finnes. Eventuellt erforderliga övriga undervisningslokaler bör kunna anordnas utan svårighet.

Neurologi: En nybyggnad är planerad. I avvaktan på tillkomsten av denna borde vid behov undervisning kunna meddelas i nuvarande lokaler på psykiatriska kli- nikon.

Dermato-venereologi: En flyttning av hudkliniken torde i framtiden komma att bli aktuell. Nuvarande utrymmen är visserligen begränsade men torde möjliggöra undervisning. För föreläsningar och demonstrationer bör utrymmen i byggnad E kunna utnyttjas.

Hygien: Nybyggnad erfordras. Under en övergångstid torde dock provisoriska lokaler för undervisningen kunna anordnas i t.ex. någon propedeutisk institu- tionsbyggnad.

Krigsmedicin: Föreläsningsutrymmen torde kunna ordnas. Rättsmedicin: I Norrköping planeras en rättsläkarstation. Eventuell undervis- ning i rättsmedicin bör uppläggas i samarbete med denna institution. För rättsme- dicinska obduktioner i Linköping kan obduk-tionssal på patologiska institutionen ställas till förfogande.

Socialmedicin: En socialmedicinsk avdelning torde komma att inrättas på sjuk- huset. Till att börja med räknar man med att provisoriska lokaler skall disponeras. Vid behov bör därvid även undervisningslokaler kunna anordnas.

8.8.2. Regionsjukhuset i Örebro

Vissa av de av eventuell läkarutbildning berörda klinikerna kommer vid den tidpunkt, som kan komma att bli aktuell för respektive ämne, om intagning av studerande igångsättes så snabbt som möjligt, att disponera lokalutrym-

men, som är i gott skick och som är avsedda att permanent användas för sam- ma sjukvårdsändamål. De kliniker på Örebro lasarett, för vilka detta gäller, är de barnmedicinska, barnpsykiatriska och radioterapeutiska klinikerna på barnsjukhuset samt infektionskliniken, hudkliniken, öronkliniken, ögon— kliniken och den plastikkirurgiska kliniken i höghuset. Lokalerna för dessa kliniker är visserligen ej planerade för läkarutbildning och forskning, men då de är rymligt tilltagna, torde de lätt kunna omdisponeras för att även till- godose undervisningens krav. Vissa tillbyggnadsåtgärder bl. a. för forsk- ningen kan dock eventuellt senare komma att bli erforderliga.

I samband med pågående och förestående omdispositioner med anledning av de lokaltillskott, som erhålles genom färdigställandet av röntgentillbygg- naden och höghuset, kommer betydligt förbättrade förhållanden att erbju- das de kliniker och laboratorier, som kommer att ytterligare någon tid få vara kvar i det centrala lasarettskomplexets lokaler. Därvid borde det även finnas möjlighet att temporärt på ett tillfredsställande sätt tillgodose un- dervisningens behov.

Vid den tidpunkt undervisningen skulle komma att beröra lasarettet kom- mer för föreläsningarna en aula i sjuksköterskeskolan att kunna disponeras samt härutöver följande föreläsningssalar, nämligen sjuksköterskeskolans förutvarande föreläsningssal i ekonomibyggnaden med 98 sittplatser, två lektionsrum på vardera 65 m2 i röntgenflygeln samt en föreläsningssal med 70 sittplatser i nionde våningen och två lektionsrum på vardera 50 m2 i tionde våningen i höghuset. Patientdemonstrationer kan ske i samtliga ovan angivna lokaler. För att sängliggande patienter skall kunna föras till före- läsningssalen i ekonomibyggnaden förutsättes emellertid installation av hiss. Hiss saknas ävenledes mellan nionde och tionde våningarna i höghuset. I sjuksköterskeskolan finnes härutöver ett flertal mindre demonstrations— och föreläsningssalar.

Antalet föreläsningssalar torde vara tillräckligt för undervisningens be- hov under en övergångstid. Det fordras emellertid, att, då samma föreläs- ningssal måste utnyttjas i skilda ämnen och för olika studentgrupper, un- dervisningen i de olika ämnena på lämpligt sätt kan samordnas.

För kandidaternas tjänstgöring på vårdavdelningarna fordras för vissa äm- nen säsom medicin, kirurgi, pediatrik m. fl., undersöknings- och skrivplatser samt demonstrationsutrymmen. Landstingets representanter anser, att man vid behov bör kunna ställa lokaler härför till förfogande, eventuellt genom ianspråktagande av en eller två vårdplatser på varje avdelning.

De särskilda kraven på utrymmen för kandidaternas poliklinikutbild- ning bör temporärt kunna tillgodoses i samband med den utvidgning, som nu förestår för de flesta discipliner. Därvid erfordras undersökningsrum och demonstrationsrum i framför allt medicin- och kirurgimottagningarna. I samband härmed bör även tjänsterum för tillkommande lärarpersonal m. ni. kunna anordnas.

En ny personalmatsal beräknas bli uppförd i centralblocket. Matsalsfrå- gan kräver en snabb lösning och man torde därför kunna utgå ifrån att en personalmatsal ingår i den första etappen av utbyggnaden. Nuvarande mat- sal bör därvid kunna friställas och användas för undervisning. Eventuellt kan lektionsrum anordnas där och utrymme beredas för bl. a. skrivrum, jourrum för kandidater etc.

I den planerade nya matsalen bör plats finnas även för kandidater, som tjänstgör på sjukhuset.

Till bibliotek, klubbrum etc. för läkarkandidaterna kan enligt landstingets representanter upplåtas förutvarande styresmannavillan, placerad inom lasarettsområdet och omfattande tretton rum med en sammanlagd yta av ca 450 m2.

I det följande redogöres relativt ingående för de lokalmässiga förutsätt- ningarna att snabbt anordna läkarutbildning i de olika kliniska ämnena var för sig.

l 8.8.2.1. Kliniska kurser under det propedeutiska året 1

1 Klinisk kemi: Centrallaboratoriet disponerar för närvarande ca 550 m2 nettoyta. Vid den förestående omdispositionen inom lasarettet kommer laboratoriet att få 1 lokaltillskott av ungefär 300 m2 i anslutning till nuvarande utrymmen, vartill kom- ! mer vissa lokaler i höghusbyggnaden. Det bör därvid även vara möjligt för labora- l toriet att vid eventuellt behov —— i avvaktan på permanenta lokaler i cen-tralhygg- naden —— ställa begränsade utrymmen till undervisningens och länarnas förfogande. I För föreläsningar bör kunna utnyttjas föreläsningssal i ekonomibyggnaden eller på annat håll. Eventuellt friställda lokaliteter i nuvarande matsalsbyggnad bör även kunna utnyttjas för nu aktuellt undervisningsändamål. , Klinisk fysiologi: För den nytillkommande disciplinen planeras lokaler i den ? tidigare tvättbyggnaden om ca 600 m2 nettoyta. Det bör vara möjligt att i dessa l lokaler provisoriskt anordna erforderliga utbildningsplatser för det ifrågasatta elevintaget.

Röntgendiagnostik: Röntgenavdelningarna har genom tillkomsten av röntgen- flygeln erhållit betydande lokaltillskott. Nya lokaler för röntgendiagnostik plane- ras i cen-tralbyggnaden. Det bör dock vara möjligt att vid behov temporärt bereda tillräckligt antal utbildningsplatser i nuvarande lokaler. Vissa mindre ombygg- ] nadsåtgärder kan dock bli erforderliga för att tillgodose behovet av demonstra- ; tionsutrymme.

I det propedeutiska årets översiktskurser samt demonstrationskurser i fysikalisk diagnostik, sjukvårdsteknik jämte fysikalisk terapi bör undervisning under det provisoriska. skedet utan svårigheter kunna meddelas. För demonstrationer och

. för praktisk övning i un-dersökningsmetoder bör material från medicinkliniken ' och eventuellt även från långtidsvårdssjukhusen kunna utnyttjas.

8.8.2.2. Kurserna i medicin och kirurgi Medicin: Genom de omdispositioner, som förestår inom lasarettet, kommer ökade utrymmen att beredas medicinkliniken. Bl. a. kommer nya mottagningslokaler om ca 730 m2 nettoyta (exklusive väntrum och korridorer) att kunna anordnas i

röntgenflygeln. Om undervisning förläggs till örebro, kan härigenom goda pro— visoriska förhållanden för undervisningen skapas, i avvaktan på att lokalfrågan för kliniken som helhet erhåller en definitiv lösning. För de katedrala föreläsning- arna kan lämpligen brukas föreläsningssal i röntgenflygeln. Vidare bör en större demonstrationssal i anslutning till mottagningen kunna utnyttjas. Undersöknings- och skrivrum torde kunna tillhandahållas på avdelningarna liksom på mottag- ningen, där även skriv- och expeditionsutrymmen för nytillkommande lärare bör kunna beredas.

Kirurgi : Även för de kirurgiska disciplinerna planeras lokaltillskott i samband med förestående omdispositioner inom sjukhuset. Bl.a. kommer den kirurgiska mottagningen att utökas till ca 700 m2 nettoyta. Den ortopediska mottagningen, har nya lokaler om ca 400 m2 nettoyta (inkl. verkstad) i röntgenflygeln. Tillfredsstäl- lande förhållanden bör därför vid behov under en övergångstid kunna beredas för undervisningen i detta ämne, motsvarande den lösning, som angivits för ämnet medicin. För de katedrala föreläsningarna bör föreläsningssalen i ekonomibygg— naden kunna användas. För poliklinikföreläsningar kan eventuellt en av föreläs- ningssalarna i röntgenbyggnaden brukas. Vidare bör ett större demonstrationsrum kunna anordnas inom mottagningsdelen liksom undersökningsrum och vissa tjänsterum för lärare.

8.8.2.3. Övriga kurser

I det följande kommer att redovisas förutsättningarna för läkarutbildning för äm- nena obstetrik-gynekologi och neurologi, i vilka ämnen undervisning kommer att meddelas i centralkomplexet, i avvaktan på att permanenta lokaler kan anordnas i samband med utbyggnaden av sjukhuset. Därefter kommer att behandlas förut- sättningarna för undervisningen på de kliniker, som vid tidpunkten för igång- sättande av läkarutbildning kan tänkas ha sin verksamhet förlagd till samma lo- kaler, som de även framdeles kommer att utnyttja, nämligen de kliniker, som är placerade i barnsjukhusbyggnaden och i det 5. k. höghuset.

Obstetrik-gynekologi: Även för kvinnokliniken kommer förestående omdispo- sition att innebära ökade utrymmen. Mottagningsavdelningen kommer att omfatta ca 500 rn2 nettoyta. Det torde vara möjligt att där vid behov bereda tillfredsställan- de förhållanden för undervisningen. Svårigheter kan dock uppkomma på förloss- ningsavdelningen med hänsyn till den begränsade lokaltillgången. För föreläsning- arna bör någon av föreläsningssalarna i röntgenflygeln eller den i ekonomibyggna- den kunna användas.

Den neurologiska sjukvårdsverksamheten i örebro planenas till en början endast svara mot behovet på länsplanet. Det tillgängliga sjukvårdsmaterialet bör trots detta enligt beredningens mening tillåta läkarutbildning i neurologi av 86 nybör— jare årligen. De lokalmässiga förhållandena på den neurologiska kliniken torde ur utbildningssynpunkt även vara tillfredsställande i avvaktan på tillkomsten av nya lokaler i den planerade centralbyggnaden.

För ämnet radioterapi borde goda utbildningsförhållanden kunna beredas i barnsjukhusbyggnaden. Vid behov bör såväl tjänsterum för lärare som demonstra- tionsutrymmen för kandidater kunna ställas till förfogande. Barnsjukhusets före- läsningssal bör kunna utnyttjas gemensamt för undervisning i radioterapi, pediatrik och barnpsykiatri.

Tillfredsställande utbildningsförutsättningar bör vid behov även kunna skapas i pediatrik och barnpsykiatri. Såväl tjänsterum för lärare som skrivrum och un- dersökningsrum för kandidater bör kunna ordnas.

Lokalerna på de kliniker, som kommer att inrymmas i det 5. k. höghuset är

___—_q..- .

visserligen, som tidigare omtalats, inte planerade för undervisning och forskning. De är dock mycket rymligt tilltagna, och kan därför _— om läkarutbildning för- lägges till Örebro — lätt omdisponeras för att även tillgodose undervisningens krav. Därvid måste i första hand demonstrationsrum och undersökningsrum för kandidater anordnas. De i höghuset befintliga föreläsningssalarna bör vara till. räckliga för föreläsningar i samtliga ämnen, som kan komma att få lokaler i hög- huset, nämligen i första hand dermato-venereologi, oftalmiatrik, oto-rhino-laryng— ologi och klinisk epidemiologi, även om problem kan uppkomma med hänsyn till avståndet mellan klinik och föreläsningssal. I höghuset finnes dessutom samman- lagt nio rum, som kan användas som tjänsterum för utbildningspersonal. För att tillgodose forskningens behov torde på längre sikt tillbyggnadsåtgärder för ifråga- varande ämnen erfordras.

Undervisningen i ämnet psykiatri måste under övergångstiden i avvaktan på sjukhusets utbyggnad vara förlagd till den psykiatriska kliniken vid Älvtomtagatan. Lokalutrymmet är här mycket begränsat. Föreläsningssal och lämpliga kandidat- och lärarutrymmen saknas. Sådana måste därför vid behov anordnas. Genom om- dispositioner torde vissa lokalutrymmen kunna friställas för undervisningen i klinikbyggnadens källarvåning. Vidare borde utrymme för undervisningen kunna erhållas, därigenom att vissa lokaler på det närbelägna Västra sjukhemmet utnytt- jas. Om icke dessa åtgärder vore tillräckliga borde en tillbyggnad — eventuellt i barackform _ övervägas.

Vid förläggning av läkarutbildning till Örebro torde för undervisningen i psy- kiatri även Mellringe sjukhus behöva utnyttjas. Vårdplatsantalet i den nuvarande psykiatriska kliniken liksom det planerade vårdplatsantalet för specialiteten i regionsjukhusets centralbyggnad är begränsat. Den samverkan, som i sjukvårds- hänseende råder mellan regionsjukhusets psykiatriska klinik och Mellringe sjuk- hus, skapar, anser beredningen, underlag för en samverkan även i undervisnings- hänseende mellan de två sjukhusen. På Mellringe sjukhus torde de lokalmässiga förhållandena ur utbildningssynpunkt vara tillfredsställande. Föreläsningssal fin- nes och bl. a. tjänsterum för lärare kan ställas till förfogande.

För eventuell undervisning i ftisiologi torde under en övergångstid Garphytte sanatorium behöva utnyttjas. För undervisningen erforderliga lokaler torde här kunna ställas till förfogande. I programmet för utbyggnad av örebro regionsjukhus ingår en lungmedicinsk klinik och därigenom bör på längre sikt nu aktuell under- visningsfråga kunna erhålla en mer tillfredsställande lösning.

En socialmediciHSk institution torde i vart fall temporärt kunna inrymmas i en byggnad inom sillkhusområdet, som nu användes SOm bostadshus. Den inne- håller fjorton rum med en sammanlagd yta av ca 325 m2. Härigenom skulle goda förhållanden för undervisningen i ifrågavarande ämne kunna erbjudas.

Hygien: Nybyggnad erfordras. Denna bör kunna placeras antingen på det dis- ponibla området söder om Svartån eller på annat lämpligt institutionsområde. Under en övergångstid torde dock provisoriska lokaler för undervisningen i ifrå- gavarande ämne kunna anordnas i t. ex. någon propedeutisk institutionsbyggnad.

Några särskilda svårigheter att vid behov bereda undervisning i rättsmedicin torde ej komma att föreligga, även om rättsläkarstation för närvarande saknas och icke heller planeras bli uppförd i Örebro. Bl. a. bör den patologiska institutionens lokala och personella resurser kunna utnyttjas för detta ändamål.

Likaså bör undervisning i krigsmedicin i Örebro kunna genomföras utan större svårigheter.

8.9. Tidsplan för igångsättande av läkarutbildning

Beredningen beräknar att — om statsmakterna under år 1965 beslutade för- lägga läkarutbildning till Linköping eller Örebro _ Vissa undervisningsdelar av nyhyggnaderna för medicinskt teoretiska och propedeutiska ämnen bör kunna vara uppförda till sommaren 1968. Om man startade läkarutbildning i Örköping enligt alternativet Ö-A med intag i de teoretiska ämnena, skulle således nybörjare första gången kunna tagas in i Linköping eller Örebro höstterminen 1968. Ett dy'likt intag skulle påverka de propedeutiska ämne- na höstterminen 1970, medicin- och kirurgiårets ämnen höstterminen 1971 och övriga kliniska ämnen fr. o. m. höstterminen 1972. För ifrågavarande läkarutbildning erforderliga byggnadsåtgärder skulle således behöva vara färdiga i motsvarande takt.

Vid realiserandet av alternativet Ö-B skulle intag i de propedeutiska äm- nena enligt ovan angivna förutsättningar tidigast kunna igångsättas höst- terminen 1968. Ett sådant intag skulle första gången påverka medicin- kirurgiårets ämnen höstterminen 1969 samt det fria kliniska skedet fr. o. m. höstterminen 1970. Ett realiserande av detta alternativ skulle naturligtvis förutsätta, att ca 90 utbildningsplatser kunde anordnas fr. o. m. hösttermi- nen 1966 i de teoretiska ämnena vid nu befintliga lärosäten för de studen- ter, som senare hade att flytta till Örköping.

Som beredningen tidigare anfört kan tidsfaktorn och ekonomiska skäl motivera att — om man beslutade tillskapa en medicinsk undervisnings— och forskningsorganisation för fullständig läkarutbildning (alternativ Ö—A) -— den nya medicinska högskolan utbyggdes etappvis på så sätt, att utbild- ningsmöjligheter på det nya lärosätet under ett första skede anordnades enbart i de propedeutiska och kliniska ämnena samt att till en senare tid- punkt utbildningsmöjligheter arrangerades även i de teoretiska ämnena. Detta förutsatte naturligtvis, att provisoriska utbildningsmöjligheter i de teoretiska ämnena för 90 nybörjare årligen kunde beredas vid annat lärosäte.

Beredningen anser det fullt möjligt att anordna utbildningsplatser i de kliniska ämnena enligt ovan angiven tidsplan för alternativ Ö-B. Vissa svårigheter kan dock komma att föreligga i Linköping att till ifrågava- rande tidpunkter på regionsjukhuset anordna såväl sjukvårds- som under- visningslokaler för vissa laboratoriediagnostiska ämnen samt för matsal, varigenom nu för sistnämnt ändamål utnyttjade utrymmen kunde fri- ställas bl.a. för undervisning. För vissa kliniska ämnen i Linköping kunde även problem uppkomma att i avvaktan på realiserandet av den planerade sjukhusutbyggnaden bereda tillfredsställande undervisningsförutsättningar (medicin, kirurgi och oftalmiatrik). Det kunde därvid bli nödvändigt att för undervisningen i dessa ämnen skapa lokalmässiga provisorier. Beredningen har funnit, att det i och för sig borde vara möjligt att genom

vidtagande av samma provisoriska till- eller ombyggnadsåtgärder, som bleve aktuellt vid intag i de propedeutiska ämnena höstterminen 1968 en- ligt ovan, redan dessförinnan bereda utbildningsplatser enbart i de kliniska ämnena. Sålunda borde det, anser beredningen, vara möjligt att till medicin- kirurgiårets kurser intaga studerande i både Linköping och Örebro redan höstterminen 1968. I Örebro kunde det t.o.m. vara tänkbart med hänsyn till de lokalmässiga förutsättningarna att intaga studerande i medicin- kirurgiårets kurser så tidigt som höstterminen 1965. Då det emellertid för ett sådant intag fordrades, att dessa studerande före flyttningen till det nya lärosätet hade vid annat lärosäte meddelats undervisning förutom i de två första studieårens ämnen även i det propedeutiska årets ämnen, vore höstterminen 1968 den tidigaste tidpunkt, då klinikutbildning enligt denna lösning kunde bli aktuell i Örköping.

I det följande sammanställes en optimal tidsplan för igångsättande av permanent läkarutbildning i Linköping eller i Örebro (Örköping) enligt de olika alternativen.

För varje nalternativ anges i sammanställningen tidpunkterna för intagning av studerande till preklinisk teoretisk undervisning de två första studieåren (I), till propedeutisk utbildning det tredje studieåret (II), till klinisk utbildning det fjärde studieåret (III) samt för förflyttning av studerande till det nya lärosätet inför den propedeutiska utbildningen (F).

Tidsplan för igångsättande av läkarutbildning i Örköping

Alt. Ö—A Ö—B Tidp. HT Intag Tidp. HT Intag I 1968/69 90 1966/67 — F 0 + 86 H 1970/71 86 1968/69 86 111 1971/72 86 1969/70 86

8.10. Personalorganisation

Vid sin bedömning av personalbehovet för de teoretiska ämnena (enligt alter- nativ Ö-A) och propedeutiska ämnena (enligt båda alternativen) har bered- ningen i stort utgått från personalorganisationen i motsvarande ämnen vid medicinska fakulteten i Uppsala, som för närvarande har samma intag- ningskapacitet, som planeras för Örköping. Någon särskild organisation för ämnet virologi har dock icke medtagits. Däremot upptages vi nu aktuellt sammanhang viss personal för undervisning och forskning i medicinsk fysik.

Vid bedömningen av personalbehovet för de kliniska ämnena anser sig beredningen inte kunna utgå från personalorganisationen i motsvarande ämnen vid medicinska fakulteten i Uppsala, då akademiska sjukhuset är ett statligt undervisningssjukhus, vid vilket personalbehovet för de kliniska ämnena, som redovisats i kapitel 3., tillgodoses på ett annorlunda sätt

än vid kommunala undervisningssjukhus. Då i fråga om de kliniska äm- nena utbildningskapaciteten vid medicinska fakultetens i Lund undervis- ningssjukhus kommer att bli jämförbar med vad som nu diskuterats för Örköping, utgår beredningen i nu aktuellt beräkningssammanhang i stort från den personalorganisation som jämlikt 1963 års riksdagsbeslut (prop. 1963: 142) skall inrättas för ifrågavarande ämnen på Lunds lasarett vid intag av 90 nybörjare årligen. För specialämnena psykiatri, neurologi, oftal- miatrik, oto-rhino-laryngologi, dermato-venereologi, klinisk epidemiologi, ftisiologi, socialmedicin, hygien och rättsmedicin är dock redan nuvarande organisation i Lund dimensionerad för detta intag, varför beredningen för dessa ämnen saknar anledning att beakta i propositionen angivna förslag till personalförstärkning vid ökad läkarutbildning. Med hänsyn till de speciella omständigheter, som föranlett dels inrättandet av en professur i neuro- kirurgi, en professur i s. k. »tung» psykiatri, en lärartjänst i reumatologi och en personlig professur i njursjukdomar, dels ock förslag om inrättandet av en professur -i klinisk epidemiologi vid Lunds universitet tar beredningen inte i detta sammanhang upp dylika tjänster. Beredningen utgår ifrån att ansvaret för undervisningen i klinisk epidemiologi, barnpsykiatri m. ni. skall åvila respektive överläkare mot arvode.

För undervisningen i medicin och kirurgi räknar beredningen med att utöver en akademisk organisation för vartdera av huvudämnena skall till- komma en forsknings- och undervisningsenhet i ett medicinskt och ett kirurgiskt subspecialitetsämne. Beredningen har för sin del inte anled- ning att här upptaga diskussioner om ämnesområden för de sålunda even- tuellt aktuella professurerna.

För alternativ Ö-B anser beredningen med hänvisning till vad tidigare anförts behov föreligga av en forskningsorganisation i medicinsk kemi under ledning av en professor. Denne bör enligt beredningens mening ha undervisningsskyldighet, som dels kan fullgöras genom forskningsunder- visning, dels ock genom medverkan i den ordinarie undervisningen för me- dicine kandidater med deltagande i sådana kliniska konferenser, där proble- men lämpligen bör belysas utifrån medicinskt kemiska utgångspunkter. Be- redningen räknar vid detta alternativ med samma personalorganisation i me- dicinsk kemi, som i motsvarande sammanhang föreslagits för Umeås del.

I den redovisade personalorganisationen medtages icke —— som även tidi- gare anförts — tjänster för administration och bibliotek. Däremot med— tages viss för de vetenskapliga institutionerna gemensam personal (verk- stads- och djurpersonal); för alternativ Ö-B motsvarande den personal— organisation som för samma ändamål beräknats för medicinska högskolan i Umeå (prop. 1957: 188). För alternativ Ö-A räknas härutöver med visst personaltillskott.

I fråga om de tekniska tjänsterna och skrivbiträdestjänsterna preciserar beredningen icke vilka kategorier av tjänster, som kommer att erfordras

för den ökade läkarutbildningen. Beredningen anger endast det antal såda- na tjänster, som erfordras i varje ämne. Beredningen beräknar senare kostnaderna för dessa tjänster på motsvarande sätt, som angivits i redo- görelsen om den erforderliga pcrsonalförstärkningen i Stockholm (sid. 143).

Behovet av ekonomibiträden medtages icke i den efterföljande samman- ställningen utan kommer att redovisas i annat sammanhang.

I fråga 0111 de olika lärarkatcgorierna vill beredningen hänvisa till vad beredningen tidigare anfört angående möjligheten av framtida ändringar som resultat av bl. a. 1963 års klinikutrednings arbete.

Vad gäller behovet av docent- och forskardocenttjänster hänvisar bered- ningen till avsnittet om kostnadsberäkningar.

Beredningen har inte ansett sig ha anledning att i detalj undersöka de speciella personalproblem, som föranleds av att —— vid ianspråktagandet av ett av sjukhusen i Linköping eller Örebro för läkarutbildning — det där- vid aktuella sjukhuset skall transformeras från ett regionsjukhus utan aka- demisk anknytning och med en läkarstab, som rekryterats uteslutande med hänsyn till sjukvårdande uppgifter, till undervisningssjukhus. Vad beträf- far lärarsidan torde dock utgångsläget för en omvandling av ettdera av sjukhusen i Linköping och Örebro till undervisningssjukhus vara gynn- samt. Ett flertal överläkare har bakom sig en vetenskaplig karriär. Vissa chefsläkarbefattningar på båda sjukhusen kommer under mellantiden till dess läkarutbildning kan igångsättas att bli lediga och kan därför återbesät— tas i den ordning, som föreskrives beträffande tillsättning av professors- befattning. I samma ordning kan givetvis också samtliga nytillkommande chefsläkarbefattningar tillsättas.

Beredningen redovisar i tabell 1:57 erforderlig personalorganisation vid läkarutbildning i Örköping enligt alternativen Ö-A och Ö-B.

8.1 1 . Kostnader

Beredningen redovisar för de olika alternativen först investeringskostnader i form av byggnads- och utrustningskostnader samt därefter driftkostna- der av skilda slag. Under varje avsnitt behandlas kostnader under åttonde huvudtiteln (ecklesiastik—) respektive under femte huvudtiteln (social-) var för sig. I den mån man kan antaga, att skillnader i kostnadshänseende kan uppkomma genom förläggning av läkarutbildning till antingen Linköping eller Örebro, kommer detta att påtalas.

8.11.l. Investeringskostnader 8.11.1.1. Åttonde huvudtiteln

Byggnadskoslnadcr: Beredningen har i avsnittet 8.7. redovisat behovet av byggnadsåtgärder på de teoretiska och propedeutiska institutionerna. I följande tablå sammanställes kostnaderna för därvid aktuella nybyggnads- s——413173

Tribell 1:57. Erforderlig personalorganisation vid läkarutbildning i Örköping enligt _ alternativen Ö—A och Ö—B-

Därvid anges först personalorganisationen enligt alternativet Öf—B samt. därefter (inom parentes) - ._ härutöver erforderlig personalförstärkning enligt alternativet Ö—A !

Ämne PmL (lägg få" Klin. Forsk- Ass_ 1:e 3:e Teknisk ' sv.) A 27 aman. ass. aman. aman. personal 'Anatomi .............. (1) (i) (3) (3) (2) i (71.) Histologi .............. (1) (1) (2) (2) (2) (7) Med. kemi ............. 1 (1) (1) 1 (2) (3) (3) 4 (M) Fysiologi .............. (1) ' (1) (3) (2) (2) (71) Med. fysik ............. (1) (1) (1) (3) Farmakologi ........... 1 1 1 2 2 2 8 Bakteriologi ........... ' 1 1 3 2 2 ' 8 iPatologi ............... 2 2 2 4 4 4 10 Klin. kemi ..... _. . . . .. 1 2 1 1 4 Klin. fysiologi. . . . . : . . 1 1 3 Medicin ....... ' ........ 21 2 4 1 4 Kirurgi. . . . ,. .- ......... 21 2 4 1 4 Ortopedi. . .i .......... 1 1 1 2 Röntgendia—gnostik ...... 1 1 2 2 Radioterapi med radiofy- sik .................. 1 1 2 1 ' 4 Pediatrik .............. 1 1 3 2 Psykiatri ........... _ . . . 1 , 1 4 1 2 Barnpsykiatri2 ......... Dermatologi ........... 1 1 1 2 Klin. epidemiologi” ..... 1 1 1 Ftisiologi .............. 13 1 2 Neurologi ........... '. . . 1 1 2 Neurokirurgi= ........ .- . 1 Obstetrik—gynekologi. . . . 1 1 3 2 Oftalmiatrik ........... 1 1 2 2 Oto-rhino-laryngologi... 1 1 2 2 . Hygien ................ 1 1 1 3 Socialmedicin. . . .Å ...... 1 1 1 2 Rättsmedicin3 ......... 1 1 Krigsmedicin2 .......... Gemensamt ändamål. . . . , 10 (2) Summa 23 (3) 6 (5) 14 36 3 (1) 14(10) 13(11) 8(10) 86 (314)

1 Varav en professur i ett specialämne. 2 Lärarbehovet beräknas kunna tillgodoses genom arvode i tillämpliga fall till kommunalan- ställd överläkare. 3 När en lungklinik tillkommit på regionssjukhuset.

åtgärder, varvid vid kostnadsbedömningen antages, att byggnadskostnader- na per 1112 nettoyta uppgår till 2 200 kronor. I sammanställningen medtages för undervisningen och forskningen beräknade erforderliga byggnadsåt- gärder för patologi och bakteriologi, vilka emellertid vid vissa andra läro- säten (i Göteborg och Umeå samt delvis även i Stockholm) är redovisade under socialdepartementets huvudtitel. '

Alternativ Ö—A Ö—B Beräknat byggnadsbehov i m2 ................................... 17 650 9 000 Beräknad kostnad i milj. kronor .................................. 38,83 19,80

Vid en lokalmässig samordning av de medicinskt teoretiska institutio- nerna med institutioner i närbesläktade naturvetenskapliga ämnen bör vid alternativ Ö-A enligt beredningens beräkningar en reducering av angivet lokalbehov kunna ske med ca 1150 1112. Den besparing, som härigenom skulle kunna åstadkommas, beräknas sålunda till 2,5 milj. kronor.

Utrustningskoslnnder: Beredningen antager att utrustningskostnaderna utgör 40 procent av byggnadskostnaderna för motsvarande institutioner. Kostnaderna för utrustningsanskaffning till teoretiska och propedeutiska in- stitutioner i Örköping beräknas sålunda enligt följande.

Alternativ

Ö—A Ö—B Kostnader för utrustningsanskaffning i milj. kronor ................. 15,53 7,92

8.11.1.2. Femte huvudtiteln Byggnadskostnadcr: Förläggning av läkarutbildning till antingen Linköping eller Örebro enligt de två nu aktuella alternativen förutsätter ianspråk- tagande av regionsjukhuset på den ort, som skulle komma att beröras av läkarutbildning. I direktiven till 1963 års universitets- och högskolekommitté angives, att vid beräkningen av de statliga drift- och kapitalkostnaderna för den kli— niska delen av utbildningen bör schematiskt räknas med samma huVud- principer för kostnadsfördelningen mellan staten och den kommunala huvudmannen, som ligger 'till grund för 1959 årsavtal mellan staten och den kommunala huvudmannen i Göteborg. Enligt detta avtal skall sta- ten för utnyttjande av vissa sjukvårdsenheter för undervisning och forsk- ning lämna Göteborgs stad byggnadsbidrag med 25 procent av kostnaderna för de byggnadsåtgärder, som inte är att hänföra till underhåll beträffande för utbildning och forskning upplåtna sjukhusenheter vid undervisnings- sjukhuset. Beredningen utgår ifrån att staten inte skall behöva vidkännas några kostnader för inlösen av nuvarande sjukhus, därest ett av sjukhusen i Lin- köping och Örebro skulle ianspråktagas för utbildning och forskning. Som framgår av tidigare redovisning beräknas kostnaderna för den fort— satta sjukhusutbyggnaden i Linköping uppgå till 123—138 milj. kronor och i Örebro till 165 milj. kronor. Därvid har hänsyn icke tagits till behovet av särskilda lokaler för undervisning och forskning. I sina fortsatta kost- nadsanalyser räknar beredningen för Linköpings del med 138 milj. kronor men utesluter på båda sjukhusen kostnaderna för uppförande av ett pato- logiskt och ett bakteriologiskt rutinlaboratorium, enär kostnaderna för ifrågavarande undervisnings- och forskningsverksamheter redan tidigare upptagits. Då kostnaderna härför i Linköping antages uppgå till ca 8,0 milj. kronor och i Örebro till ca 12,0 milj. kronor, kan således kostnaderna för den del av sjukhusutbyggnaden, som är av intresse för läkarutbild-

ningsberedningen, beräknas till 130 milj. kronor i Linköping och till 152 milj. kronor i Örebro.

Beredningen har inte i detalj kunnat utreda det behov av lokaler, som skulle tillkomma vid utbyggnaden av regionsjukhuset i Linköping respek- tive av det i Örebro, om statsmakterna beslöt förlägga läkarutbildningen till endera av dessa platser. Beredningen beräknar emellertid merkostnaderna för undervisning och forskning enligt samma fördelningsprincip, som till- lämpats i nyssnämnda avtal mellan staten och Göteborgs stad. Andelen för sjukvård av de totala byggnadskostnaderna skulle därvid uppgå till 75 pro- cent. Vid motsvarande tillämpning i nu aktuel'lt sammanhang kan merkost- naderna för undervisning och forskning beräknas enligt följande.

Kostnader i milj. kronor på region- sjukhuset i

Linköping Örebro Sjukvårdskostnader enligt tidigare beräkningar . . . 130,0 153,0 Merkostnader för undervisning och forskning ...... 43,0 50,0

Vid nu nämnda beräkningar har emellertid hänsyn icke tagits till de eventuella provisoriska byggnadsåtgärder, som kan komma att behöva vid— tagas i avvaktan på respektive sjukhusutbyggnad. Beredningen har inte i detalj kunnat bedöma behovet av byggnadsåtgärder för ifrågavarande än- damål men uppskattar kostnaderna härför till 3,0 milj. kronor i Linköping och 1,0 milj. kronor i Örebro.

Om läkarutbildning förlades till ettdera av regionsjukhusen i Linköping eller Örebro, skulle således enligt de angivna beräkningsgrunderna statens andel av byggnadskostnaderna uppgå till i Linköping 46,0 milj. kronor och i Örebro 51,0 milj. kronor.

Beredningen vill i detta sammanhang hänvisa till vad beredningen tidi- gare (sid. 203) anfört beträffande vikten av att man på grund av osäkerhe- ten i kostnadsberäkningarna icke låter de ovan redovisade skillnaderna i byggnadskostnader mellan regionsjukhusen i Linköping och Örebro vara utslagsgivande vid eventuellt val av plats för nytt undervisningssjukhus mellan Linköping och Örebro.

I sin beräkning av kostnaderna för sj ukhusbyggnaderna i Linköping och Örebro har beredningen använt en något annorlunda metod än för motsva- rande kostnadsberäkningar beträffande Enskededalens sjukhus och Hud- dinge sjukhus i Stor-Stockholmsområdet. Vid kalkyleringen av kostnaderna för utbyggnaden av de två förstnämnda sjukhusen har antagits en produk- tionskostnad av 325 kronor/m3 och vid kalkyleringen av kostnaderna för utbyggnaden av de två Stockholms-sjukhusen har antagits en produktions- kostnad av 350 kronor/mä Skillnaden kompenseras dock delvis av det för- hållandet, att den metod, som vid de två första sjukhusen använts för att

beräkna volymen på grundval av angiven nettoyta, ger 3 procent högre värde än den metod, som använts när det gällt Enskededalens och Huddinge sjuk- hus.

Utrustningskostnader: Enligt 1959 års avtal mellan staten och Göteborgs stad om upplåtelse av vissa sjukhus i Göteborg för undervisning och forsk- ning skall staten lämna staden utrustningsbidrag med 25 procent av kostna- derna för utrustningsanskaffning. Några beräkningar om utrustningsbehovet för sjukvårdens del har icke redovisats ifråga om utbyggnaden av regionsj uk— husen i Linköping och Örebro. Här antages, att kostnaderna för utrustning, betingad såväl av sjukvården som av undervisningen och forskningen, upp- går till 25 procent av de totala byggnadskostnaderna för respektive sj ukhus- ulby 'gnad. Statens andel av utrustningskostnaderna kan således beräknas enligt följande.

Kostnader 1 milj. kronor på region— sjukhuset i

Linköping Örebro Totala byggnadskostnader ...................... 173,0 203,0 Totala utrustningskostnader .................... 43,0 51,0 Statens andel av utrustningskostnaderna ......... 11,0 13,0

Till detta bör emellertid läggas utrustningskostnader för undervisningen och forskningen på de kliniker, som framdeles kommer att kvarbliva i nu- varande lokaler samt utrustningskostnader, betingade av de provisoriska byggnadsåtgärder, som kan bli nödvändiga i avvaktan på tillkomsten av permanenta lokaler. Beredningen beräknar kostnaderna härför till 2,0 milj. kronor i såväl Linköping som Örebro.

Om läkarutbildning förlades till antingen regionsjukhuset i Linköping eller det i Örebro, skulle således enligt de antagna heräkningsgrunderna statens andel av utrustningskostnaderna uppgå i Linköping till 13,0 milj. kronor och i Örebro till 15,0 milj. kronor.

8.ll.2. Driftkostnader 8.11.2.1. Å ttonde huvudtiteln

Beredningen anger i tabell 1: 58 beräknade totalkostnader samt kostnader- per utbildningsplats och år för tidigare angiven personalförstärkning enligt de skilda alternativen. Beräkningarna är gjorda efter samma normer, som redovisats på sid. 26. Övriga kostnader: Beredningen beräknar översiktligt kostnaderna för lö— ner till ekonomipersonal samt till vissa forskartjänster, kostnader för ar- voden, materiel och apparatur liksom kostnaderna för vissa forskningsän- damål med utgångspunkt från kostnaderna för dessa syften budgetåret

Tabell 1:58. Årliga personalkostnader

Alternativ

Ö——A Ö—B Kostnader i 1 OOO-tal kronor .................... 6 300 4 900 Antal tillkommande utbildningsplatser ........... 610 430 Kostnad per utbildningsplats och år i kronor ...... 10 300 11 400

Tabell 1:59. Årliga övriga kostnader (Kostnaderna angivna i 1 OOO-tal kronor)

Kostnad per Alternativ Anslagspost utbildningsplats

och år (j_A (j_B

Antal tillkommande utbildningsplatser ....... 610 430 Löner till ekonomipersonal .................. 0,420 262,13 180,13 Löner till vissa torskartjänster .............. 1,260 768,6 541,8 Kostnader för arvoden m. m. .............. 0,800 488,0 344,0 Anslag till materiel m. m. .................. 1,800 1098,0 774,0 Anslag till nyanskaffning av apparater ........ 0,270 164,7 116,1 Kostnader för vissa forskningsändamål ....... 0,400 244,0 172.0 Summa | 3 0255 2 128,13

1963/64 per utbildningsplats (sid. 29 f). Resultaten av dessa beräkningar re- dovisas i tabell 1: 59.

Beredningen har icke kunnat beräkna erforderligt behov av anslag till om- kostnader liksom icke heller behoven av personal in. in. för administration och bibliotek.

8.11.2.2. Femte huvudtiteln Driftbidrag till undervisningssjukhus: I 1959 års avtal mellan staten och Göteborgs stad om "utnyttjande av vissa staden tillhöriga sjukhus för läkar— utbildning stadgas, att staten skall *lämna driftbidrag med 10 procent av den del av driftkostnaderna vid respektive sjukhus, som efter antalet vårddagar belöper på vissa av de för undervisning och forskning upplåtna vårdplat- serna. Vid eventuell förläggning av läkarutbildning till ettdera av region- sjukhusen i Linköping eller Örebro kan med användande av samma nor— mer statens andel av driftkostnaderna beräknas på följande sätt. Medelvårddagkostnaden vid Linköpings sjukhus uppgick år 1962 till ca 73 kronor och vid Örebro sjukhus till ca 97 kronor. Under motsvarande tid var den genomsnittliga vårddagkostnaden på undervisningssjukhusen ca 117 kronor med variation från 90 kronor på lasarettet i Umeå till 152 kro- nor på barnsjukhuset i Göteborg.- Vårddagkostnaden på undervisningssjuk- husen har därefter stigit kraftigt, som framgår av redovisningen i avsnittet 3.3. Här antages, att vårddagkostnaden vid det nya undervisningssjukhuset. därest ettdera av regionsjukhusen i Linköping eller Örebro ianspråktages

för utbildningsändamål, kommer vid från i dag oförändrat penningläge att uppgå till 140 kronor. Om man utgår ifrån att antalet vårdplatser kommer att bli på Linköpings regionsjukhus 1450 (inklusive ca 150 platser för lättvård) samt på Örebro regionsjukhus 1 250 (inklusive ett begränsat an- tal B-platser) samt att beläggningen på tillgängliga vårdplatser uppgår till 85 procent, kan de totala årliga driftkostnaderna beräknas till 63,0 milj. kro— nor för Linköpings regionsjukhus och till 54,5 milj. kronor för Örebro regionsjukhus. Den statliga driftkostnadsandelen skulle således för Lin- köpings regionsjukhus uppgå till "6,3 milj. kronor och för Örebro region- sjukhus till 5,5 milj. kronor.

8.11.3 Sammanställning av kostnader I tabell 1: 60 sammanföres de beräknade kostnaderna för förläggning av läkarutbildning till Linköping eller till Örebro enligt de av beredningen an- givna alternativen.

il Tabell 1: 60. Kostnader för läkarutbildning [ Örköping * . l

Alternativ * Anslagsrubrik Ö_ A Ö_B i Linköping Örebro Linköping Örebro ' ' InvesteringskOstnader i milj. kronor 8:c huvudtiteln Byggnadskostnader ........... 38,83 38,83 19,80 19,80 Utrustningskostn. ........... 15,53 15,53 7,92 7,92 i Summa kostnader ............ 54,36 54,36 27,72 27,72 ” a':e huvudtiteln ' ll Byggnadskostnader ........... 46,00 51,00 46,00 51,00 Utrustningskostn. ........... 13,00 15,00 13,00 15,00 , Summa kostnader ...... . ...... 59,00 66,00 59,00 66,00 Driftkostnader [ milj. kronor i 8:e huvudtiteln 3 Pcrsonalkostnader ............ 6,300 6,300 4,900 4,900 l Övriga kostnader ............. 3,026 3.026 2.129 2,129 ' Summa kostnader ............ 9,326 9,326 7,029 7,029 5:e huvudtiteln ................ 6,30 5,50 6,30 _ 5,50

9. Alternativ att uppnå en intagningsstorlek av drygt 900 nybörjare per år samt ekonomiska och personal- mässiga m.fl. konsekvenser därav

Beredningen anser förutsättningar föreligga att öka läkarutbildningen vid de i direktiven angivna befintliga medicinska lärosätena enligt följande:

i Uppsala med intag av upp till 210 nybörjare i de teoretiska ämnena (de två första studieåren) samt av maximalt 120 nybörjare i de propedeutis- tiska och kliniska ämnena, i Stockholm med intag av upp till 370 nybörjare i de teoretiska ämnena samt av 270 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena samt i Umeå med intag av 82 nybörjare i de teoretiska ämnena samt av 80 ny- börj are i de propedeutiska och kliniska ämnena. Ett realiserande av nämnda utbildningskapacitet i Uppsala och Stock- holm förutsätter ianspråktagande för läkarutbildningsändamål av ytterli- gare sjukvårdsresurser. I Uppsala vore det därvid, anser beredningen, tänk- bart att för medicine kandidaters praktiska tjänstgöring i medicin och ki— rurgi utnyttja Diakonissanstalten Samariterhemmets sjukhus, som plane- ras bli utbyggt. I Stockholm vore det enligt beredningen möjligt att för ut- bildnings- och forskningssyften taga i anspråk ett av Stockholms läns lands- ting planerat nytt storsjukhus söder om Stockholm, nämligen Huddinge sjukhus, samt omvandla detsamma till karolinska institutets tredje fram— tida undervisningssjukhus vid sidan av karolinska sjukhuset och S:t Gö- rans sjukhus.

Beträffande utbildningskapaciteten i de propedeutiska och kliniska äm- nena i Stockholm anser beredningen, att det i och för sig, bl. a. med hänsyn till det sjukvårdsmässiga underlaget i Stor-Stockholm, kunde vara möjligt att utbygga organisationen till ett årligt intag av 360 nybörjare i dessa ämnen genom utnyttjande av ett av Stockholms stad planerat nytt storsjukhus i stadens södra delar, nämligen Enskededalens sjukhus. Beredningen finner det emellertid inte vara vare sig ekonomiskt eller sjukvårdsorganisatoriskt rationellt att nu taga i anspråk de ytterligare sjukvårdsresurser, som skulle erfordras för detta ändamål. Beredningen bedömer därför en intagnings- kapacitet av 270 nybörjare årligen för närvarande vara den optimala för de propedeutiska och kliniska ämnena i Stockholm.

Detta innebär, att beredningen inte anser det realistiskt att vid de befint-

liga lärosätena kunna meddela utbildning för mer än 810 nybörjare årligen i de propedeutiska och kliniska ämnena, innefattande 180 platser i Lund och 160 platser i Göteborg. Detta motsvarar _" om hänsyn tages till den be- räknade avgången av elever före medicine kandidatexamen —- ett intag av 844 nybörjare i de teoretiska ämnena. Beträffande de sistnämnda ämnena finnes dock — som framgår av det ovan anförda _ förutsättningar vid de befintliga lärosätena för en betydligt högre intagningskapacitet.

För att nå upp till i propositionen 1963: 172 förordad samt av riksdagen godkänd målsättning för fortsatt utbyggnad av den medicinska utbildnings— organisationen, innebärande att utbildningskapaciteten vid de medicinska fakulteterna under återstoden av 1960—talet utbygges till att omfatta drygt 900 nybörjarplatser årligen, måste enligt beredningens mening i vart fall propedeutisk och klinisk utbildning anordnas genom ianspråktagande jäm- väl av sjukvårdsresurser utanför nuvarande universitetsorter. För den teo- retiska delen av utbildningen bör det i och för sig vara möjligt att bereda drygt 900 utbildningsplatser vid befintliga lärosäten.

Beredningen har funnit förutsättningar föreligga att såväl i Linköping som i Örebro med utnyttjande av föreliggande och planerade regionsjuk— liusresurser på respektive orter anordna läkarutbildning för ett intag av ca 86 nybörjare årligen i de propedeutiska och kliniska ämnena, motsva- rande ett intag av ca 90 nybörjare årligen i de teoretiska ämnena. Vid en bedömning av vilket av de två sjukhusen i Linköping och Örebro, som vore det lämpligaste för läkarutbildningsändamål, anser sig beredningen inte enbart med hänsyn till allmänna sjukvårds— och läkarutbildningssynpunk- ter kunna ge det ena sjukhuset absolut företräde framför det andra. Vid ställningstagandet till denna fråga måste, anser beredningen, även andra utbildningsfaktorer tillmätas värde, såsom t. ex. möjligheten att samordna den medicinska utbildnings- och forskningsorganisationen med en motsva- rande organisation i naturvetenskapliga eller tekniska ämnen liksom all— inänt lokaliseringspolitiska omständigheter. Beredningen har för sin del inte haft att beakta hithörande spörsmål.

Beredningen finner det realiserbart att anordna läkarutbildning i var- dera Linköping och Örebro enligt tvenne alternativ, nämligen dels genom anordnande av en fullständig medicinsk högskola på den nya orten med intag av 90 nybörjare årligen i de teoretiska ämnena och 86 nybörjare år- ligen i de propedeutiska och kliniska ämnena, dels ock genom förläggning av enbart propedeutisk och klinisk utbildning till det nya lärosätet. Ett realiserande av det sistnämnda alternativet på endera av orterna kräver. dock, att utbildningsplatser i de teoretiska ämnena för ca 90, nybörjare åre ligen anordnas vid någon nu befintlig medicinsk utbildningsanstalt.

Beredningen är medveten om att vid val av alternativet med fullständig läkarutbildning i Örköping med hänsyn till nuvarande brist på läkare och riklig tillgång på studenter tidsfaktorn och ekonomiska skäl kan motivera,

att en ny medicinsk högskola utbygges etappvis på så sätt, att på det nya lärosätet utbildningsplatser inledningsvis anordnas enbart i de propedeu- tiska och kliniska ämnena samt att vid en senare tidpunkt utbildningsmöj- ligheter tillskapas i de teoretiska ämnena. Detta förutsätter naturligtvis, att utbildningsplatser i dessa ämnen temporärt kan arrangeras på befintliga lärosäten för (le-studenter, som efter medicine kandidatexamen har att flyt— ta till den nya studieorten. .

Alternativet med en fullständig medicinsk högskola i antingen Linköping eller Örebro har enligt beredningen i många avseenden fördelar framför al— ternativet med en ofullständig sådan högskola med enbart propedeutisk och klinisk utbildning. Beredningen anser dock, att sistnämnda lösning skall kunna erbjuda tillfredsställande förhållanden för undervisningen och forskningen.

Vid ett ianspråktagande av regionsjukhuset i antingen Linköping eller Örebro för läkarutbildningsändamål skulle erhållas en total utbildnings- kapacitet i landet av 896 utbildningsplatser i de propedeutiska och kliniska ämnena, vilket skulle motsvara en intagningskapacitet av 934 nybörjare per år i de teoretiska ämnena.

En reducering av nämnda intagningskapacitet till ett intag av 920 ny- börjare i de teoretiska ämnena och 882 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena kunde ske genom en motsvarande minskning i Uppsala. Vid en dylik sänkning av intagningskapaciteten i Uppsala skulle Samariter— hemmets sjukhusresurser icke behöva tagas i anspråk för läkarutbildnings- ändamål.

Under åberopande av vad ovan anförts uppställer beredningen i tabeller- na 1: 61—63 tre olika utbildningslösningar, varigenom utbildningskapaci- teten vid de medicinska fakulteterna kunde komma att omfatta drygt 900 nybörjarplatser per år. Av dessa alternativ avser det första — alternativ I _— anordnande av fullständig läkarutbildning i antingen Linköping eller Öre- bro samt de två andra anordnande av enbart propedeutisk och klinisk ut- bildning i Linköping eller Örebro, varvid vid altcrnativ II 90 utbildnings- platser anordnas i Uppsala för de studerande, som senare efter medicine kandidatexamen har att fullfölja sin propedeutiska och kliniska utbildning på den nya högskolan, och vid alternativ III 90 utbildningsplatser anordnas i Stockholm av motsvarande anledning. Med kursiv stil anges för Uppsalas del den intagningsstorlek, som skulle bli aktuell, om Samariterhemmets sjukhus utnyttjades för låkarutbildningsändamål.

För varje alternativ redovisas en plan för en successiv ökning av utbildnings- kapaciteten. Planen redovisas i form av etapper med angivande av tidpunkter för påbörjande av anatomiundervisning (I), propedeutisk undervisning (II), och medicinundervisning (111). För varje etapp angives samtidigt omflyttning av ele— ver inför den propedeutiska undervisningen (F). Inom parentes anges siffror, avseende skillnader i intag mellan de olika etapperna. Som utgångspunkt användes den beslutade och planerade intagningsnivån 0111 718 nybörjare årligen höstter— minen 1965.

Tabell 1: 61. Ökad läkarutbildning enligt alternativ I

Plats i Stock Ör- Tidpunkt studie- Uppsala Lund Göteborg * ' Umeå .. . Totalt holm kopmg ordn. Etapp nr Ht 1965 I 110 ( +20) 190 168 208 62 —— 738 ( +20) F 0 0 0 0 0 Ht 1967 11 106 ( +20) 180 160 200 60 -— 706 ( +20) Ht 1968 lll 106 ( +20) 180 160 200 60 — 706 ( +20) Etapp nr ' Ht 1966 1 110 190 168 208 82 ( +20) — 758 ( +20) 124(+14) 772(+34) I" O 0 0 0 O Ht 1968 H 106 180 160 200 80 ( +20) -— 726 ( +20) 120 (+14) 740(+34) l, Ht 1969 111 106 180 160 200 80 ( +20) —— 726 ( +20) j| I20(+14) 740(+34) i Etapp nr . l * Ht 1968 I 110 190 168 208 82 90 ( +90) 848 ( +90) 124 862 ( + 90) F 0 0 0 0 () O Ht 1970 II 106 180 160 200 80 86 ( +86) 812 ( +86) 120 826 ( + 86) Ht 1971 III 106 180 160 200 80 86 ( +86) 812 (+86) 120 826 ( + 86) Etapp nr , Ht 1969 I 110 190 168 280 ( +72) 82 90 920 ( +72) l 124 934 ( + 72) ! F 0 0 0 0 0 0 0 | Ht 1971 II 106 180 160 270 ( +70) 80 86 882 ( +70) 1 120 896 ( + 70) & Ht 1972 llI 106 180 160 270 ( +70) 80 86 882 ( +70) l 120 | 896 ( + 70)

Det alternativ som således skulle ge den snabbaste intagsökningen vore : alternativ II, innebärande förläggning av enbart propedeutisk och klinisk , utbildning till en ny ort samt anordnande av ca 86 utbildningsplatser i de : teoretiska ämnena i Uppsala för de studenter, som efter medicine kandi— j datexamen har att flytta över till det nya lärosätet.

! Beredningen vill understryka, att angivna planer för etappvis utbyggnad av den medicinska utbildningsorganisationen i vissa avseenden endast får betraktas som preliminära. Förseningar kan nämligen komma att inträffa, särskilt när det gäller förverkligandet av utbyggnadsprogrammen för sjuk- husen, vilket kan nödvändiggöra, att man för en eller ett par terminer till vissa delar måste uppskj uta igångsättandet av ifrågasatt kapacitetsvidgning.

Tabell 1: 62. Ökad läkarutbildning enligt alternativ I I

Plats i Sto ck- Tidpunkt studie- Uppsala Lund Göteborg holm L'meå Örköping Totalt ordn. Etapp nr . Ht 1965 I 110 (+20) 190 168 208 62 — 738 (+ 20) F 0 0 0 0 Ht 1967 II 106 ( + 20) 180 160 200 60 — 706 (+ 20) Ht 1968 III 106 ( +20) 180 160 200 60 —— 706 ( +20) Etapp nr 2. Ht 1966 I 196 (+86) 190 168 208 82 (+20) _ 844 ( +1OG) F —84 0 0 0 0 + 84 Ht 1968 II 106 180 160 200 80 ( +20) 84 ( +84) 810 ( +104) Ht 1969 III 106 180 160 200 80 ( +20) 84 ( +84) 810 ( + 104) Etapp nr 3. Ht 1969 I 196 190 168 280 (+ 72)'82 — 916 ( +72) 210 (+14) 930(+86) F —84 0 0 O 0 + 84 Ht 1971 II 106 180 160 270 ( + 70) 80 84 880 ( +70) 120(+14) 894 (+84) Ht 1972 III 106 180 160 270 ( +70) 80 84 880 ( +70) 120(+14) 894(+84) &

Tabell 1: 63. Ökad läkarutbildning enligt alternativ III

Plats i Stock- Tidpunkt studie— Uppsala Lund Göteborg holm Umeå Örköping Totalt ordn. Etapp nr 1. Ht 1965 I 110 (+20) 190 168 208 62 — 738 ( +20) F 0 0 0 0 0 Ht 1967 II 106 ( +20) 180 160 200 60 _ 706 ( +20) Ht 1968 III 106 ( +20) 180 160 200 60 -— 706 (+20) Etapp nr 2. Ht 1966 I 110 190 168 208 82 (+20) _ 758 (+20) . 124(+14) 772(+34) F 0 0 0 O 0 Ht 1968 II 106 180 160 200 80 (+20) — 726 ( +20) | 120 ( + 14) 740 ( +34) Ht 1969 III 106 180 160 200 80 (+20) — 726 ( +20) 120(+14) 740 (+.?!) . Etapp nr 3. ' Ht 1967 I 110 190 168 296 ( +88)'82 — 846 ( +88) , 124 860 (+ 88) F 0 0 0 —86 0 +86 Ht 1969 II 106 180 160 200 80 86 (+ 86) 812 ( +86) 120 826 ( +86) Ht 1970 III 106 180 160 200 80 86 (J.-86) 812 ( +86) & 120 826 ( + 86) - Etapp nr 4. Ht 1969 I 110 190 168 370 ( +74)582 —— 920 ( +74) 124 934 ( + 74) F 0 O 0 —86 0 +86 Ht 1971" II 106 180 160 270 (+70) 80 86 882 ( +70) 120 896 ( + 70) Ht 1972 III 106 180 160 270 ( +70) 80 86 882 ( +70) 120 896 ( + 70)

läkarutbildning i milj. kronor.

mets sjukhus i Uppsala)

De sammanlagda kostnaderna för realiserande av de olika ökningsalter- nativen redovisas i tabell 1: 64. Det bör noteras, att de därvid redovisade driftkostnaderna innefattar personal- och övriga kostnader jämväl för per- manentning av nuvarande provisoriska intagsökning om 40 nybörjare per år i Stockholm. Kostnaderna för denna beräknas uppgå till 2,0 milj. kro- nor, varav 1,6 milj. kronor för personalförstärkning och 0,4 milj. kronor för uppräkning av materielanslagen.

Tabell 1: 64. Sammanställning av kostnader för realiserande av olika alternativ till ökad

(med kursiv stil anges kostnader för läkarutbildning med utnyttjande jämväl av Samariterhem-

Alternativ Anslagsrubrik I II Ill Linköping Örebro Linköping Örebro Linköping Örebro I nvesteringskostn. 8:e huvudtiteln Byggnadskostnader. . 89,68 89,68 74,65 74,65 79,89 79,89 90,58 90,58 75,65 75,65 80,79 80,79 Utrustningskostnader 36,13 36,13 30,12 30,12 32,22 32,22 36,53 36,53 50,52 30,52 32,62 32,02 Summa kostnader 125,81 125,81 104,77 104,77 112,11 112,11 127,11 127,11 100,17 106,17 113,11 119,41 5:13 huvudtiteln Byggnadskostnader. . 119,00 124,00 119,00 124,00 1 19,00 124,00 122,75; 127,76— 122,75+ 127,75— 122/"&_ 127,75— 125,50 131,50 120,50 131,50 126,50 181,50 Utrustningskostnadcr 31,00 33,00 31,00 33,00 31,00 33,00 31,94— 33,94—— 31,94— 33,94— 31,91— 38,94— 32,90 34,90 32,90 34,90 32,90 34,90 Summa kostnader 150,00 157,00 150,00 157,00 150,00 157,00 154,70— 161,70— 154,70_ 161,70— 154,70— 161,70— 159,40 166,40 159,40 166,40 159,40 166,40 Driftkostnader 8:e huvudtiteln Personalkostnader. . . 14,966 14,966 14,251 14,251 14,746 14,746 __ 15,770 15,770 14,981 14,981 15,550 15,550 Ovriga kostnader. . . . 8,250 8,250 8,204 8,204 8,245 8,245 8,735 8,735 8,690 8,690 8,730 8,730 Summa kostnader 23,216 23,216 22,455 22,455 22,991 22,991 24,511 24,511 23,67] 23,67] 24,286 24,286 5:e huvudtiteln Sjukhuskostnader . .. 12,40 11,60 12,40 11,60 12,40 11,60 18,20— 12,46— 18,26— 12,46— 13,20-— 12,46— 13,52

I tabell 1: 65 sammanställes behovet av personal av olika kategonier vid de olika alternativen till intagsökning utöver intagsnivån 718 nybörjare årligen.

Tabell 1: 65. Behovet av lärare m.m. vid ökning av läkarutbildningskapaciteten enligt olika alternativ

(med kursiv stil anges personalbehovet vid utnyttjandet jämväl av Samariterhemmets sjukhus)

. Lärare . _ . . Lab. Umv.— Klin. Forsk. Tekniska Alternativ Prof. (motsv.) lekt. Ae2275— aman. ass. Assl tjänster I ............. 53 11 9 38 78 36 741» 234 54 11 12 38 78 56 751— 235 II ............ 52 5 12 38 78 40 6311 2171» 52 5 14 38 78 5 7 68% 219 III ............ 50 10 13 38 78 40 691» 2235 51 10 16 38 78 60 701 2245

1 Assistent- och amanuenstjänster är här uttryckta i assistenttjänster.

Härtill bör emellertid läggas de docenttjånster m.m., som måste till- komma för den ökade läkarutbildningen. Beredningen beräknar antalet sådana tjänster med ledning av tidigare angiven kostnad per utbildnings- * plats för löner till vissa forskartjänster (sid. 30). För ett intag av 200 nybörjare per år skulle kostnaderna härför uppgå till 1,764 milj. kronor. En fördelning av detta anslag på e.o. docent-, forskardocent- och forskarassi- stenttjänster samt doktorandstipendier i samma proportion, som gäller för budgetåret 1963/64, ger följande antal tillkommande forskartjänster vid ökad läkarutbildning utöver intagsnivån 718.

E. 0. Forskar— Forskar- Doktor— Kostnad docent docent assistent andstip. milj. kr 28 | 6 7 34 1,768

Från det läkartillskott, som under 1960-talet tillföres sjukvården i vårt land, kommer den lärarförstärkning att rekryteras, som enligt ovan är nödvändig för ett utbildningsprogram av aktuell storlek. Enligt beredning- ens mening finnes i landet tillräckligt underlag för denna lärar- och fors- karrekrytering. Bl. a. ökar för närvarande, som tabell 1:66 utvisar, antalet

Tabell 1:66. Examinationen inom de medicinska fakulteterna (motsvarande)

| _ - _ __ 63/64 , 36/37— 41/42_ 46/47— 91/52— 56/0 7_ . Examen _ _ _ 60/61 61/62 62/63 preh- 40/41 45/46IoO/51 55/56 60/61 minä”

Med. kand. ............. 180,0 177,0 215,4 325,8- 391,8 398 413 436 506 5 Med. lic. ................ 152,0 167,0 185,2 211,13 277,6 228 279 304 303 Med. dr. ................ 21,4 31,8 44,8 52,8 62,4 73 71 76 84

disputationer inom de medicinska fakulteterna (motsvarande), innebäran- de att behovet av kvalificerade lärarkrafter kan tillgodoses.

räknas bli uppnådd år 1969.

Det kan ha sitt intresse att undersöka vilka konsekvenser ökad intagning av medicine studerande enligt angivet schema kan få för den framtida läkar- tillgången i landet. I nedanstående tablå redovisas denna mot bakgrund av en permanent intagning av 918 nybörjare årligen, vilken intagsnivå be—

| År 1 964 I 1 970 1980

1990

Läkartillgång i landet ............. 8 0441 | 9 350 14 600 20 500

1 Avser den 1 januari 1964. Härtill kommer 339 utländska läkare.

1 tabell 1: 67 sammanfattas slutligen den reella och den förväntade rela- tionen mellan antalet nyintagna medicine studerande och det årliga antalet utexaminerade studenter från de allmänna gymnasterna. Uppgifterna om det förväntade antalet studentexamina är hämtade ur betänkandet »Ten- denserna på akademikernas arbetsmarknad fram till mitten av 1970-talet» (SOU 1962: 55).

Det bör dock noteras, att enligt senare av statistiska centralbyrån gjorda beräkningar skulle antalet studentexamina på de allmänna gymnasierna år 1970 komma att bli 17 900. Med utgångspunkt från denna siffra kan an- talet intagna medicine studerande beräknas uppgå till 5,1 procent.

Tabell 1: 67. Relationen av intagna medicine studerande i förhållande till antalet stu-

dentexamina År 1950 1955 1960 1970 Antal studentexamina per är t. o. m. är 1960 reellt, därefter förväntat .......... 4 391 5 886 9 136 16 850 lntagna med. stud. per år, antal ........ 304 363 453 920 5,5

% av studentexamina ................ 6,9 6,2 5,0

Avdelning 2

FORTSATT UTBYGGNAD AV DE TEKNISKA HÖGSKOLORNA

RAPPORT AV

GENERALDIREKTÖREN RAGNAR WOXEN

Till

1963 års universitets- och högskolekommitté

I min egenskap av ledamot i universitets— och högskolekommittén med särskilt uppdrag att närmare utreda förutsättningarna för en fortsatt ut- byggnad av de tekniska högskolorna får jag härmed överlämna det slutliga resultatet av utredningsarbetet, rapporten »Fortsatt utbyggnad av de tek- niska högskolorna». Jag fäster uppmärksamheten på att tidsuppgifterna om ökad intagning m. m. i allmänhet är baserade på att riksdagsbeslut här— om fattas våren 1965. Stockholm den 1 oktober 196-l

Ragnar Woxén

IQ

. Utredningsarbetets förutsättningar och uppläggning

Sammanfattning

7.1 Direktiven . Tvåskift- och/eller treterminsutbildning Förslag till fortsatt utbyggnad av befintliga högskolor

2.

.5.

7.3.1. 7.3.2.

7.4.1. 7.4.2. 7.4.3. '7. 4. 4. '7. 4. 5.

Beräknade driftkostnader . Beräknade investeringskostnader . . XTH Vissa framställningar och förslag .

Utformning och dimensionering

Lokalbehov och beräknade investeringskostnader. Lärarbehov och beräknade driftkostnader . Lokaliseringsfrågan

Intagningskapaciteten vid tekniska högskolor i början av 1970- talet

Bilaga 1. Utbildning i samhällsbyggnad . Bilaga 2. Sluten-krets-television (CCTV) i akademisk utbildning . Bibliografi rörande television i den högre utbildningen

344 349 353 360

3 63

384 384 384 386 386 383

339 382) 390 390 391 391 392

394 404 415

1. Utredningsarbetets förutsättningar och uppläggning

Inledningsvis tillåter jag mig erinra om universitets- och högskolekommit- léns direktiv rörande den fortsatta utbyggnaden av tekniska högskolor, vilka utgjort förutsättningarna för utredningsarbetet. Som en komplette- ring av direktivens uppgifter om nybörjarplatser för högre teknisk ut- bildning anges i följande sammanställning utvecklingen av antalet platser under olika läsår och beräknad examination av civilingenjörer per miljon innevånare i landet.

Nybörjarplatser/läsår _ Ant. _. ;. .. _ c1v.-1ng.-ex. Plane11ngslage/laså1 ' . * & per milj. Ix'l Hl CTH- LTHa Totalt innev! 1959/60 ........................ 606 400 — 1 006 125 Direktivens »nuläge»: 1962/63 ...................... 756 517 80 1 353 160 Kommitténs »utgängsläge»: 1963/64 ...................... 756 620 180 1 556 185 1960 års plan vid full utbyggnad: 1966/67 ...................... 771 650 490 1 911 230 Direktivens målsättning för början av 1970-talet ................. 2 861 330 1 Tekniska högskolan i Stockholm. 2 Chalmers tekniska högskola i Göteborg. 3 Tekniska högskolan i Lund. 4 Vid 10 procents avbrottsfrckvens.

En närmare redovisning av nuvarande utbildningskapacitet jämte av statsmakterna beslutade intagningsökningar vid de tekniska högskolorna lämnas i kapitel 2. I kapitel 3 redovisas kostnadsläget för de tekniska hög- skolorna. Rörande den fortsatta utbyggnaden av dessa anföres i direktiven huvudsakligen följande.

På sätt som angivits i prognos- och planeringsgruppens inom ecklesiastikde— partementet (P-gruppens) promemoria synes man i första hand böra undersöka vilka anordningar som kräves för att utan väsentligare lokalmässiga utbyggnader öka intagningen vid de tre högskolorna under andra hälften av 1960-talet med sammanlagt ca 300 nybörjarplatser. Denna ökning bör fördelas på avdelningar ungefär i proportion till avdelningarnas storlek sedan 1960 års program genom-

förts. Om en dylik ökning blott skulle kunna genomföras medelst utnyttjande av tvåskift- och/eller treterminsutbildning bör klarläggas kostnader och övriga konsekvenser av en dylik förändring i nu gällande studieordning.

Därutöver bör undersökas de kostnadsmässiga konsekvenserna av att under perioden 1966/67——1970/71 utöka intagningskapaciteten vid tekniska högskolor med ytterligare ca 650 nybörjarplatser fördelade på avdelningar i stort sett pro- portionellt till avdelningarnas storlek sedan 1960 års program genomförts. Därvid bör undersökas de ekonomiska konsekvenserna av att antingen bygga en ny tek- nisk högskola eller att genomföra denna ytterligare kapacitetsökning jämte den tidigare nämnda på ca 300 vid de tre existerande högskolorna.

Kommittén bör dock vara oförhindrad att, 0111 preliminära undersökningar så ger vid handen, pröva andra möjligheter att genomföra den totala ökningen av 950 nybörjarplatser än som nu skisserats.

Med hänsyn till yttranden över P-gruppens promemoria bör därvid även prövas de kostnadsmässiga konsekvenserna av att inom ramen för ovannämnda 950 ytter- ligare nybörjarplatser utplacera högre teknisk utbildning inom en eller två av- delningar vid ytterligare någon ort, varvid några av huvudorterna i övre Norr- land i första hand bör övervägas.

I enlighet med kommitténs direktiv har utredningsarbetet först inriktats på en undersökning av möjligheterna att expandera de tre nuvarande hög- skolorna. Härvid har särskilt frågan om införandet av tvåskift- och/eller treterminsutbildning mycket ingående penetrerats. Resultaten av detta utredningarbete redovisas i kapitlen 4 och 5. I samband med överväganden om en fortsatt utbyggnad av sektionen för arkitektur har den sedan länge aktuella frågan 0111 inrättandet av en utbildningslinje för samhällsbyggare behandlats inom en särskild expertgrupp, tillkallad att biträda i universitets- och högskolekommitténs arbete genom beslut av statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet den 28 oktober 1963. Expertgruppen har haft följande sammansättning, nämligen professor R. 'Woxén, ordförande, pro— fessorerna (l.-F. Ahlberg, B. T:son Björkman och H. Brunnberg, arkitekt F. Forbat, professor Gunnar Henriksson, docent L. Holm, filosofie licentiat P. Holm, professor T. Hägerstrand, byggnadsrådet Ivar Jonsson och profes- sor Gerhard Larsson. Resultaten av expertgruppens arbete redovisas närma— re i bilaga 1 till denna rapport. V

Redan på ett tämligen tidigt stadium i utredningsarbetet upptogs frågan om inrättandet av en fjärde teknisk högskola (XTH). Genom beslut den 28 oktober respektive den 7 november 1963 tillkallade statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet ett antal experter för att biträda universi- tets- och högskolekommittén i denna fråga. Expertgruppen har haft föl- jande sammansättning, nämligen professor R. W'oxén, ordförande, pro- fessor B. Agdur, direktörerna L. Brising, Chr. Jacobaeus och Ingvar Jung, professor C. Kihlstedt, direktör U. Lamm, professor Karl-Erik Larsson, di- rektör H. Liander, avdelningschef bl.-H. Lundquist, disponent G. Luthman,

tillika ledamot i universitets- och högskolekomlnittén, direktörerna C. Mileikowsky och Alde Nilsson samt professor K. Siegbahn, tillika ledamot i universitets- och högskolekommittén. Frågan om en fjärde teknisk hög- skola behandlas närm—are i kapitel 6. I kapitel 7 lämnas slutligen en sam— manfattning av rapporten.

Byrådirektören R. Henriksson har svarat för driftkostnadsberäkningar- na i kapitlen 3 och 5. Motsvarande beräkningar i kapitel 6 har utförts av by- rådirektören I..—O. Norrman. Den slutliga rapporten har redigerats och på vissa punkter kompletterats inom universitets- och högskolekommitténs sekretariat av byrådirektören Lars G. Johansson.

2. Nuvarande utbildningskapacitet jämte beslutade

intagningsökningar

2.1. 1960 års utbyggnadsplan

1955 års universitetsutredning framlade i sitt betänkande VI, »Universitet och högskolor i 1960-talets samhälle» (SOU 19:39:45), riktlinjer och förslag till utbyggnad av universiteten samt av tekniska och vissa andra fack- högskolor. När det gällde dimensioneringen av de tekniska högskolorna byggde utredningen sitt förslag i huvudsak på den av Sveriges industriför- bunds s. k. teknikerkommitté framlagda beräkningen av det framtida civil- ingenjörsbehovet.

På grundval av universitetsutredningens förslag fattade statsmakterna år 1960 beslut om en avsevärd utbyggnad av de tekniska högskolorna under första hälften av 1960-talet (proposition 1960:]19). Dessas intagningskapaci- tet, som 1959 var 1 006 studerande, varav 606 på KTH och 400 på CTH, beslöts ökad till 1 850 studerande 1965. Av ökningen belöpte sig 165 nybörjarplatser på KTH, som sålunda 1965 skulle taga emot 771 studerande, och 250 platser på CTH, som samma år skulle taga emot 650 studerande. Vidare beslöts att upprätta en helt ny teknisk högskola med placering i Lund. Intagnings- kapaciteten vid denna avsågs redan 1965 uppgå till 429 studerande.

I enlighet med 1960 års utbyggnadsplan omfattade. intagningen vid de tek— niska högskolorna 1963 1 556 studerande, varav 756 vid KTH, 620 vid CTH och 180 vid LTH. Fördelningen av nybörjarplatserna på olika sektioner vid högskolorna framgår av tabell 2: 1.

2.2. Utbyggnadsbeslut efter 1960

Expansionen av den högre tekniska utbildningen under innevarande decen- nium har icke begränsat sig till den i och för sig mycket kraftiga stegring, som 1960 års beslut innebar. Under de senaste åren har beslut fattats om ytterligare ökningar av platsantalet, vilka i vissa fall sträcker sig ända fram till 1967. I det följande redovisas dessa ökningar, som även medtagits i tabell 2:1, högskolevis.

Vid KTH skall enligt beslut av statsmakterna 1964 (proposition 1964:1, bil. 10; SU 1964255) samma år påbörjas utbildning av studerande för avläg—

Tabell .2.-!. Nuvarande inlagnillgskupacilcl jämlc av slalsmuklenm beslutade inlagningsökningar vid de lcknisku högskolorna (1960 års modi/ierade plan)

Beslutade intagningsökningar Total intagningskapacitet 1966] _ enligt 1960 års modifierade 67 1967/68 plan 1967/68

CTH LTH Summa CTH LTH KTH LTH KTH KTH LTH KTH CTH LTH Summa

Iutagningskapacitet Sektion/årskurs 1963/64 1964/65 1965/66

30 105 45 30 110 — —— 15 —— 15 350 400 —— 30 30 40 40 40 —- 30 30 20 50 420 435 —— 15 90 360 64 199 40 90 110 72 ' 182 ' 56

årskurs 1 ......... 2 002 årskurs 1 och 3. . .. . ' ' ' 2 122

gande av den nyinförda teknologie magisterexamen. Utbildningen, som un— der de tre första studieåren avses vara förlagd till KTH, skall fullt utbyggd omfatta en årlig intagning av 60 studerande. Av dessa skall 30 studera vid en maskinteknisk linje med början 1964, 15 vid en linje för teknisk fysik med början 1905 och återstående 15 vid en elektroteknisk linje med början året därefter. [ detta sammanhang må nämnas, att utbildning till teknologie magisterexamen även sker utanför KTH. I Örebro och Linköping förekom- mer sedan hösten 1963 sådan utbildning på linjer för elektroteknik och teknisk fysik med en intagning av 20 studerande per linje och kursort. to- talt 80 studerande per år.

Vidare har statsmakterna 1964 fattat principbeslut om utbildning av flygtekniker från övriga nordiska länder vid delsektionen för flygteknik vid KTH. Utbildningen skall påbörjas i tredje årskursen och omfatta en årlig intagning av 30 studerande. De 15 första avses skola börja 1966, var- efter intagning i full utsträckning skall ske från året därpå.

Möjligheterna att inom sektion K vid KTH intaga universitetskemister har av mig behandlats i en promemoria den 27 oktober 1962, vilken komplet- terats med en promemoria den 27 juni 1963. Vederbörande högskolemyn— digheter har därefter petitavägen hemställt om medgivande att i tredje årskursen intaga 40 universitetskemister. Förslaget har bifallits av stats- makterna. Första intagningen sker hösten 1965.

1964 års beslut om ökad intagning av studerande vid KTH innefattar slut- ligen även en stegring av lantmäterisektionens utbildningskapacitet. Sek— tionen skall från och med 1964 i det närmaste fördubblas i det att intag— ningen höjes från 30 till 56 studerande årligen.

Den redan beslutade intagningen vid KTH uppgår 1966 och 1967 sålundi till 912 respektive 927 studerande, varav 55 respektive 70 i årskurs 3.

För CTH :s del har utöver 1960 års plan riksdagen 1964 beslutat, att intag- ningen till sektion F skall höjas med 5 till totalt 35 studerande, sedan vid sektionen inrättats en studieriktning med kemitekniskt innehåll.

Vad beträffar LTH har statsmakterna 1964 (proposition 1964zl23: SU 1964:111) fattat beslut om kemisektionens storlek och utformning. Beslu- tet innebär, att intagning skall ske dels i första årskursen av 80 studeran- de från och med 1965, dels direkt i årskurs 3 av 50 universitetskemister från och med 1967. Intagningskapaciteten n'd LTH kommer till följd härav att 1967 sammanlagt uppgå till 540 studerande, varav 50 i årskurs 3.

3. Kostnader för de tekniska högskolorna

3.1 . Driftkostnader budgetåret 1963/64 och vid full utbyggnad enligt beslutade intagningsökningar

3.1.1. Läget budgetåret 1963/64

Vid den följande redovisningen av driftskostnadsutvecklingen vid de tek- niska högskolorna anges först utgifter för lärar-/forskarpersonalen (exkl. forskardocent-, docent- och forskarassistenttjänster). Därefter redogöres

, för övriga kostnadsposter: avlöningskostnader _- förutom lärar-/forskar- ;, löner, omkostnader, kostnader för materiel m.m. och kostnader för ny- ” anskaffning av apparater m. m. samt kostnader för bokinköp och resebi- j; drag till studerande.

* De vid de tekniska högskolorna budgetåret 1963/64 befintliga professu- rerna, laboraturerna, universitetslektoraten och Övriga lärarbefattningarna redovisasi tabell 2: 2. Vid CTH har därvid ej medräknats de lärare vid hög- skolan, som är avsedda för undervisningen av filosofie studerande vid Gö- teborgs universitet. Av tabellen framgår även lönekostnaderna för befatt-

; ningarna. Vid beräkningen av kostnaderna har härvid _ liksom i efter- j följande utgiftskalkyler — i de fall, då arvodes eller löns storlek varierat

(

!

* efter ortsgrupp, beloppet beräknats efter ortsgrupp 4. För varje lärartjänst ; i lönegrad med flera löneklasser (lektorer och assistenter) har lönen upp- tagits till beloppet i näst lägsta löneklassen.

Tabell 2: 2. Antal Iärar-//orskarljänsler samt beräknade lönekostnader lör lärar—Hor- skarpersonal vid de tekniska högskolorna budgetåret 1963/64, 1000-tal kronor

S ecial- Universi- . Övnin s- Ber. total Högskola Professu- Labora- edit bitr. tets- Assnsten- assistegn- lönekost- rei turei .. _ tel larare lektorat ter nad 1 KTH .......... ; Tjänster ...... '77 15 _— 19 274 — — ;, Kostnader. . . . 4 221,0 746,0 821,0 837,0 7 099,0 3 438,0 17 162,0 , CTH [ Tjänster ...... 59 15 — 25 225 — — * Kostnader. . . . 3 235,0 746,0 604,0 1 101,0 5 829,0 2 508,0 14 023,0 LTH Tjänster ...... 13 _ — 7 33 _— — Kostnader. . . . 713,0 —— 55,0 308,0 855,0 234,0 2 165,0 Samtliga Tjänster ...... 149 30 — 51 532 — — Kostnader. , . . 8 169,0 1 492,0 1 480,0 2 246,0 13 783,0 6180,0 33 350,0

Tabell '2. 3. Beräknad lärar-,'forskarlönekostnad per nominell studerande vid de tekniska högskolorna budgetåret 1963/64

Lärar-lforskarlöne- . . Lära1'-/torskarlönc- Högskola kostnad, antåoslilildilrlzindc kostnad per nominell 1 OOO—tal kr. I studerande, kr. KTH ..................... 17 162,0 2 736 6 275 CTH ...................... 14 023,0 2 075 6 760 LTH ...................... 2 165,0 290 7 465 Samtliga 33 350,0 5 101 6 540

Det nominella antalet studerande (summan av de senaste fyra läsårens intag) vid de tekniska högskolorna uppgick 1963/64 till 5 101, varav 2 736 vid KTH, 2 075 vid CTH och 290 vid LTH. I tabell 2:3 har beräknade löne- kostnader för lärar-/forskarpersonal relaterats till det nominella antalet studerande vid respektive högskola. Av tabellen framgår, att läran/forskar- lönekostnaden per nominell studerande är något högre vid CTH än vid KTH. Vid KTH uppgår kostnaden till 6 275 kronor och vid CTH till 6 760 kronor. KTH synes följaktligen icke ha tilldelats lärarkrafter i förhållandevis samma utsträckning som CTH. Skillnaden kan uppskattas till närmare 500 kronor per studerande. Eftersläpningen vid KTH i fråga om lärarkrafter ul- gör totalt (2 736 )( 485 =) 1 327 000 kronor.

För budgetåret 1963/64 å riksstat anvisade belopp för avlöningar, om- kostnader, materiel m. m. och nyanskaffning av apparater m.m. samt kost- nader för bokinköp och resebidrag till studerande redovisas i tabell 2.'!i.

Tabell 2: 4. Riksstatsanslag till de tekniska högskolorna budgetåret 1963/64, ] OOO-tal kronor

Anslag KTH CTH1 LTH Totalt Avlöningar ...................... 24 276,0 19 701,0 2 623,0 46 600,0 Omkostnader. .. .................. 2 485,0 1 399,0 338,0 4 222,0 Materiel m. m .................... 2 575,0 2 205,0 325,0 5 105,0 Nyanskaffning av apparater m. m.. . 1 350,0 950,0 100,0 2 4001! Bokinköp och bokbindning ........ 190,0 190,0 85,0 465,0 Resebidrag till studerande ......... 100,0 54,0 2,0 156.0 Totalt 30 976,0 24 499,0 3 473,0 58 948,0

Nominellt antal studerande ........ 2 736 2 259 290 5 285 Anslaget belopp per studerande, kr. 11 322 10 845 11 976 11 154

3.1.2. Läget sedan 1960 års modifierade plan genomförts 1 Till det nominella antalet studerande teknologer har i förevarande tabell lagts 184 filosofie studerande.

Vid beräkning av lärar- och forskarpersonalens storlek och sammansätt- ning efter ett genomförande av 1960 års plan för utbyggnad av de tekniska högskolorna och till denna senare gjorda tillägg har utgångspunkten varit

de budgetåret 1963/64 befintliga lärartjänsterna. Till dessa har — när det gäller professurer och laboraturer —— lagts de nya tjänster, som enligt beslut av statsmakterna skall tillkomma vid högskolorna.

Dessa tjänster är för KTH:s del en professur i biokemi (genom omvand- ling av professuren i livsmedelskemi), en professur i analytisk kemi (ge- nom omvandling av laboraturen i kvantitativ kemisk analys) och en labo- ratur i kemisk apparatteknik. Vid CTH tillkommer fem nya lopptjänster, nämligen professurer i fasta tillståndets fysik, strömningsniaskinteknik, konstruktionsmaterial I och transportteknik samt laboratur i byggnads- teknik I.

Vidare har vid KTH förutsatts inrättandet av sådana topptjänster, som från högskolans sida förklarats vara nödvändiga, om vissa intagningsök- ningar skall kunna genomföras. För teknologie magisterutbildning har sålunda medräknats en ny professur i matematik och omvandling av labo- raturen i elektrisk mätteknik till professur. En laboratur i flygteknik har antagits skola tillkomma vid intagning av 30 nordiska flygtekniker. Med hänsyn till fördubblingen av sektionen för lantmäteri har förutsatts inrät- tandet av en professur i fastighetsstrukturens ekonomi. Kemisektionen har beräknats bli tillförd en professur i biokemisk teknolögi och en laboratur i organisk kemi samt bergssektionen två av högskolan äskade laboraturer i teknisk mineralogi och metallografi.

Den lärarpersonal, som erfordras utöver topptjänsterna, har uträknats efter de normer för beräkning av behovet av lärarkrafter, som utarbetats av förutvarande överstyrelsen för de tekniska högskolorna.

Vid KTH kan med dessa beräkningsgrunder den lärarkader, som er- fordras i fortvarighetstillstånd vid en högskola av den omfattning 1960 års plan förutsätter, uppskattas till 82 (+ 5) professurer, 18 (+ 3) labo- raturer, 51 (+ 32) lektorat och 326 (+ 52) assistenttjänster, vartill kom- mer 11 300 (+ 11 300) extra lektorstimmar och 73 700 (+ 17 300) övnings- assistenttimmar.

Lönekostnaderna för ifrågavarande lärare. uppgår till 22 065 000 kronor vilket innebär en ökning i jämförelse med budgetåret 1963/64 med 4 903 000 kronor eller 28,6 procent. Antalet studerande vid högskolan kommer, sedan intagningsökningarna slagit igenom i alla årskurserna, att uppgå till 3 508 (+ 772; + 28,2 procent).

För CTst del kommer att vid full utbyggnad enligt 1960 års plan be— hövas 63 (+ 4) professurer, 16 (+ 1) laboraturer, 72 (+ 47) lektorat och 316 (+ 91) assistenttjänster. Utöver detta kommer 11 200 (+ 11 200) extra lektorstimmar och 18 700 (— 22 400) övningsassistenttimmar.

Lärarkostnaderna vid högskolan kommer härigenom att stiga till 17 531 000 kronor (+ 3 508 000), vilket i jämförelse med budgetåret 1963/64 innebär 25 procent högre kostnad. Samtidigt har studerandeantalet under- gått en höjning från 2 075 till 2 620 eller med 26 procent.

Tabell Zu]. Lärarbehovet samt beräknade ldrar-,'lorskartänekostnader vid KTH eftczr genomförd utbyggnad enligt föreliggande beslut ( 927 utbildningsplatser )

Special- och _ Övnings— _ . Professu» Labora- b'tr' larare Univ.- Tillfall. Assistcn- assisten— Sektion —— _ larare, rer turer .. lektorat . ter ter, Forel. Övn. timmar timmar tim. tim. F ................ 15 8 413 601 18 3133 66,5 17 825 M ............... 10 1 576 483 2 1 668 40 10 223 S ................ 6 2 426 875 6 1 074 27 2 189 E ............... 10 1 385 331 8 1 506 40 6 371 V ............... 7 1 273 315 4 545 26 4 264 K ............... 14 3 63 187 7 1 073 62 12 392 B ............... 8 2 427 482 1 1 135 29 6 830 A ............... 7 _ 488 1 442 _ 396 18,5 10 545 L ............... 5 —- 497 391 5 803 17 3 023 Totalt 82 18 3 548 5 107 51 11 333 326 73 662 _”..— Beräknade kostna— der, 1 OOO-tal kronor 4 494,9 894,9 696,2 2 246,7 793,3 8 446,0 4 493,11

Tabell '2: 6. Lärarbehovet samt beräknade Iärar-//orskarlönekostnader vid CTH eller genomförd utbyggnad enligt föreliggande beslut ( 655 utbildningsplatser )

. . Tillfäll. . Övn-assi-

Scktion Professu— Lgbora- 113211 lärare, stt/ZS; r stenter,

ner mer e ra timmar1 timmar F ........................ 14 7 24 1 814 84 4 422 M ....................... 9 1 10 2 741 52 3 998 S ........................ 3 _— 3 189 12 ——741 E ........................ 11 2 14 1 853 52 3 807 1 V ........................ 11 2 10 2 243 52 951 K ....................... 9 1 5 1 194 36 4 085 A ....................... (i 3 6 1 124 28 2 205 Totalt 63 16 72 11 158 316 18 727

Ber. kostnader, 1 OOO-tal kr. 3 453,4 795,5 3 171,7 781,1 8 186,13 1 142,13

* Inberäknat timmar för speciallärare och biträdande lärare.

Lärarnas fördelning på de olika sektionerna vid vardera högskolan fram— går av tabellerna 2.5 och 6.

I det föregående har endast ökningen ifråga om lärarpersonal berörts. Övriga personalkategorier vid högskolorna kommer självfallet att även be— höva förstärkas till följd av utbyggnaden.

Vid undersökningar om personalkostnadernas fördelning, som företagits vid KTH, har det visat sig att löneutgifterna för förvaltningspersonal och annan gemensam personal motsvarar 12,2 procent av det sammanlada löne- beloppet för lärarkrafterna och löneutgifterna för återstående personal vid högskolan 37,8 procent av samma lönebelopp. Motsvarande förhållanden har

antagits gälla äVen för CTH. Underantagandet-om' samma- relationi fram- tiden har de totala lönekostnaderna vid full utbyggnad .av. KTH och CTH enligt nu gällande plan beräknats såsom framgår av'tabell 2: '7 . Tabell _2. _7. Beräknad total lönekostnad vid KTH och CTH vid full iitbyggnad enligt av statsmakterna fattade beslut, 1 000-tal kronor

Personalkategori KTH CTH '

Lärar- och forskarpersonal .......... 22 oss,—3 17 531,0 ' . ., _ . För högskolan gemensam personal. . . 2 692,0_ 2 138,7 ; : i La: Övrig personal .................... 8340,7 6-626,7 ., - ' - '

Totalt . 33 098,11 26 296,4

Den totala lönekostnaden för KTH kan med-denna beräkningsgrundlupp.L skattas komma att efter genomförandet av 1960 års modifierade plan stiga till 33 098 000 kronor (+ 8 822 000). För CTH: 5 del är motsvarande belopp 26 296 000 kronor (+ 6 595 000). *

Vid LTH kan den totala lönekostnaden efter genomförandet av högskolans utbyggnad i enlighet med statsmakternas 1960 och senare fattade beslut beräknas till 18 187 000 kronor; jfr tabellerna 2: 25 och 26. _

Vid bedömningen av de framtida kostnaderna vid de tekniska högsko— lorna bör hänsyn även tagas till de till högskolornas disposition stående sakanslagen, nämligen omkostnader, materiel m.m., nyanskaffning av apparater m. m., bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek samt resebidrag till studerande.

i Ökningen av omkostnaderna från budgetåret 1963/64 torde för KTH och + CTH kunna beräknas ske i samma takt som ökningen av studerandean- + talet. Detsamma tordebgälla för bokinköps- och resebidragskostnaderna. i Även för uppskattningen avkostnadsutvecklingen för anskaffning av i apparater synes tillväxten av antalet studerande utgöra lämplig grund. Dock , bör ej när det gäller apparatanslaget medelsanvisningen för budgetåret 1963/64 läggas till grund för kostnadsberäkningen, eftersom de anvisade medlen detta budgetår var klart otillräckliga. För att få en lämpligare bas bör anslaget uppräknas med 30 procent. Anslagsbeloppet blir då för 1963/64 vid KTH (1 350 000 + 30 procent därav =')'—1 755 000 kronor och vid CTH (950 000 + 30 procent därav :) 1 235 000 kronor. * Vad beträffar materielansl—agen har inom överstyrelsen för de tekniska högskolorna utarbetats normer för beräkning av medelsbehovet å dessa * anslag. Genom att grunda uppskattningen av materielbehovet på avlönings- ! kostnaderna avses normerna skola tillförsäkra att materielanslaget växer * i samma omfattning som avlöningsanslaget vid en expansion av högskolörna. Det första budgetår, för vilket eri beräkning enligt normerna företagits, är 1963/64. Materielanslaget bör sagda budgetår enligt normerna utgöra för

9—413173

Tabell 2: 8. Beräknade driftkostnader vid full utbyggnad av de tekniska högskolorna enligt av statsmakterna fattade beslut, 1 000-tal kronor

Högskola Anslag Totalt KTH CTH LTH

Avlöningar ...................... 33 098,0 26 296,4 18 186,9 77 581,3 Omkostnader .................... 3 180,8 1 762,7 1 662,4 6 605,9 Materiel m. m .................... 4 964,7 3 944,5 2 728,0 11 637,2 Nyanskatining av apparater m. m.. . 2 246,4 1 556,1 1 141,2 4 943,7 Bokinköp och bokbindning för hög- skolans bibliotek ............... 243,2 239,4 162,7 645,3 Resebidrag till studerande ......... 128,0 68,0 65,9 261,9 Totalt 43 861,1 33 867,1 23 947,1 101 675,3

KTH 3 400 000 kronor och för CTH 2 990 000 kronor. De nämnda beloppen utgör ca 15 procent av respektive avlöningsanslag. Materielanslaget bör vid utbyggnaden av högskolorna antagas komma att uppgå till samma procen- tuella andel av de totala avlöningskostnaderna.

För LTH, som befinner sig i det första uppbyggnadsskedet, är det ej lämpligt att basera en kostnadsberäkning på anslagen för budgetåret 1963/ | 64. De för högskolan i tabell 2: 8 upptagna beloppen har därför baserats på ! kostnadsläget vid KTH och CTH.

Driftkostnaderna för envar av högskolorna har framräknats på angivet sätt och redovisas i nämnda tabell. Driftkostnaden utslagen på det vid respektive högskola nominellt in- skrivna antalet studerande blir vid KTH 12 503 kronor, CTH 12 926 kronor och LTH— 11 625 kronor.

I tabell 2:9 har för varje sektion vid KTH och CTH angivits lärarkostna- den per-nominell studerande. Tabellen kan ge en viss uppfattning om hur sistnämnda värde varierar sektionerna emellan. Vid studiet av tabellen

Tabell 2: 9. Beräknad lärarkostnad per nominetl studerande vid full utbyggnad

KTH CTH Sektion Lärarkost- Lärarkost- Lärarkost- Lärarkost- nad, Antt. '?m' nad per nom. nad, Aging)? ' nad per nom. 1 OOO-tal kr S ** ' stud., kr 1 OOO-tal kr ' sme., kr ' F 5 125,6 225 22 780 4 746,0 140 33 900 M 2 560,2 690 3 710 2 767,0 600 4 610 S 1 695,6 300 5 650 575,0 120 4 795 E 2 538,2 645 3 935 3 028,0 740 4 090 V 1 636,2 360 4 545 2 705,0 600 4 510 K 3 684,4 336 10 965 2 029,0 220 9 220 B 1 910,6 440 4 340 —— — -— A 1 664,8 288 5 780 1 681,0 200 8 405 L 1 249,7 224 5 580 —- -— — Summa 22 065,3 | 3 508 ' 6 290 17 531,0 2 620 | 6 690

1 Exkl. universitetsstuderande.

mäste emellertid ihågkommas, att de olika sektionerna belastas i växlande omfattning av undervisning för studerande från andra sektioner. Sektioner- na för teknisk fysik svarar för grundläggande undervisning för samtliga studieriktningar vid högskolorna, varför undervisningsorganisationen blir omfattande. Kostnaden per studerande för dessa sektioner synes därför exceptionellt hög. Vid andra sektioner såsom lantmäteri har undervis- ningen för studerande från andra sektioner mycket begränsad omfattning.

3.2. Investeringskostnader vid full utbyggnad enligt av statsmakterna beslutade intagningsökningar

3.2.1. Utbyggnaden av KTH

1 augusti 1962 framlade tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommit- té ett förslag till generalplan för utbyggnaden 1960—1970 av högskolan. . Denna plan följes nu vid utbyggnaden. Enligt prisläget den 1 juli 1964 kan den uppskattade totalkostnaden för planens realiserande beräknas till ca 54,2 milj. kronor. I tabell 2:10 redovisas byggnads— och planeringsläget

Tabell 2:10. Byggnads- och ptaneringsläget vid KTH per den 1 september 1964, beräknade byggnadskostnader i prisläget den 1 juli 1964, milj. kronor

Ber. b nadskostnad Ber. in- . Netto- ___—_ygg rednings- Ber. nd— , _ . yta m” Medelsförbrukning och ut— punkt. , Planeringsstadium/objekt ' for far- i (""kom' Totalt Faktisk B ..k_ "m" digstäl- mande) t. o. ni. era nings- lande ! 1963/64 nad kostnad ,i Objekt under byggnad '( Byggn. XXII, nybyggn. för sekt. & för tekn. fysik (kurslab. m. m.) . . 4 417 4,5 4,5 —— färdig & Byggn. XV e, nybyggn. av kurslab. ; för kemi ...................... 2 780 4,8 2,5 2,3 färdig Byggn. XVI, tillbyggn. för inst. för . elektronik .................... 1 180 1,9 1,6 0,3 _ färdig Byggn. XXI, personalmatsal ...... 820 1,8 1,7 0,1 färdig Byggn. IX a, ombyggn. för sekt. för . tekn. fysik .................... — 0,1 0,1 — färdig Byggn. XXXVI a—c, nybyggn. för , ; sekt. för maskinteknik ......... 12 800 19,4 3,0 16,4 7.66 ? Objekt under projektering 1 Byggn. XXXV, nybyggn. för sekt. för bergsvetenskap ............. 7 207 12,6 —— 12,6 7.67 Byggn. XV! a, ombyggn. för sekt. för kemi ...................... 940 0,5 — 0,5 . 10.65 ,? Objekt under programmering ' ' % Byggn. IV a, ombyggn. för sekt. för * bergsvetenskap ................ — 0,8 —— 0,8 7.67 Byggn. II I c, ombyggn. för sekt. för tekn. fysik .................... _ 0,2 _ 0,2 7.67 Försörjningsåtgårder ............. — 5,1 2,3 2,8 — Totalt

260 per den 1 september 1964 enligt uppgifter lämnade av högskolans byggnads- kommitté. De i tabellen angivna inrednings- och utrustningskostnaderna har uppskattats av byggnadskommitténs arkitekt i samråd med universitets- och högskolekommitténs expert på inrednings- och utrustningsfrågor. En situationsplan över högskolans utbyggnad återges i figur 2: 1.

Byggnad XXII, nybyggnad för sektionen för teknisk fysik (kurslaboratorier m. m.) En närmare'redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1961:1 (bil. 30, sid. 24 f.).

Byggnad XV e, nybyggnad av kurslaboratorium för kemi En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i propositionerna 1962 :1 (bil. 10, sid. 618 f.) och 1963 :1 (bil. 10, sid. 671). Ifrågavarande nybygg- nad är avsedd att möjliggöra en utökning av antalet nyintagna studerande vid sektionen för teknisk fysik från 30 till 45 och vid sektionen för bergsvetenskap från 45 till 110. Nybyggnaden skall sålunda bli gemensam för sektionerna F, B och K. - '

Byggndd XVI, tillbyggnad för elektronik En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1962: 1 (bil. 10,'s'id. 619).

Byggnad XXI, personalmatsal En närmare._redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i propositon 1962 :1 (bil. 10,. sid; 619). Enligt byggnadsprogrammet avses nybyggnaden rymma ca 325 Vmåltidsplatser. Byggnad XXXVI a—c, nybyggnader för sektionen för maskinteknik En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1963 :1 (bil. 10,'sid. 672 och 676) och proposition 1964 :1 (bil. 10, sid. 647). Genom be- slut denl 28 juni' 1963 godkände Kungl. Maj:t huvudhandlingar inkl. kostadsbe- räkning för nybyggnaderna. Byggnadsföretaget påbörjades i september 1963 och beräknas till huvudsaklig del vara färdigställt i juli 1966.

Byggnad XXXV, nybyggnad för sektionen för bergsvetenskap En- närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1964:1 (bil. 10, sid. 647 f.). Den årliga intagningen vid sektionen har ökat från 45 till 7110. studerande fr.o.m. höstterminen 1962. Genom beslut den 20 mars 1964 har !Kungl. Maj:t uppdragit åt tekniska högskolans byggnadskommitté att på grund- ival- av redovisade huvudhandlingar fortsätta projekteringen fram till och med färdigställande av bygghandlingar. Byggnadsarbetena beräknas bli påbörjade i december 1964 och avslutade under sommaren 1967. '

Byggnad XV a, ombyggnad för sektionen för kemi En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1964:1 (bil. 10, sid. 648). Byggnadsföretaget beräknas påbörjat i februari 1965 ooh fär- digställt i oktober 1965.

De byggnadsobjekt som för närvarande befinner sig under programme- ring återfinnes redovisade i högskolans generalplan, till vilken hänvisas. Till dessa objekt kommer vissa omåndringsarbeten för kurslaboratorium i

BYGGNADER 1970

&

/

/,m

*?

| 4 " . C: ;. ;

' r ; ,, . _ .Zk

/ * (. » —_ _ (_-

nybyggnader 1960 "1970

::::2: KTH utbyggnndål'ägn' (:E 5 9 bYQQ "d "

:=» KTH

fysik (byggnad XXII) och ombyggnadsarbeten för sektion E (byggnad III a), vilka åtgärder i prisläget den 1 juli 1960 beräknas till 2,2 milj. kronor och i prisläget den 1 juli 1964 kan beräknas till ca 2,5 milj. kronor. Inred— nings- och utrustningskostnaderna för ifrågavarande objekt har uppskattats till ca 3,5 milj. kronor. Programmerings- och projekteringsarbetet för dessa objekt har ännu ej påbörjats. '

3.2.2. Utbyggnaden av CTH

I oktober 1958 framlade byggnadsstyrelsen ett förslag till generalplan för Chalmers teknisk-a högskola. För närvarande pågår under styrelsens led- ning arbete med att revidera ifrågavarande plan. En situationsplan över högskolans utbyggnad återfinnes i figur 2: 2. I tabell 2: 11 redovisas bygg- nads- och planeringsläget per den 1 september 1964 enligt uppgifter från byggnadsstyrelsen. Angivna inrednings- och utrustningskostnader har i samråd med mig uppskattats av universitets- och högskolekommitténs expert på dylika frågor.

Tabell 2:11. Byggnads- och planeringsläget vid CTH per den 1 september 1964, beräk- nade byggnadskostnader i prisläget den 1 juli 1964, milj. kronor

Ber. byggnadskostnad Ber. in- Ber ti d- Nmo- Medelsförbruknin rednings' punkt Planeringsstadium/objekt. yta, mn g OCh M" för får- (mlkom' Totalt Faktisk - . "*St- digstäl- mande) t. 0, m. Berak- nings- lande 1963/64 nad kostnad Avslutade arbeten för Chalmers bygg-— nadskommitté ................. — (20,0) (19,9) (0,1) — Objekt under byggnad Nybyggn. för sekt. för elektroteknik samt hörsalsbyggnad ........... 4 540 6,7 6,5 0,2 färdig Nybyggn. för sekt. för kemi, etapp I 15 310 24,5 18,1 6,4 färdig Nybyggn. för övningslab. för fysik. 3 500 5,8 5,5 0,3 färdig Administrationsbyggn. jämte hörsal 1 450 2,0 2,0 —— färdig Nybyggn. för sekt. för väg- och vat- ; tenbyggnad, etapp I ........... 4 575 7,5 1,9 5,6 9.65 ! Tillbyggn. för sekt. för elektrotek- ? nik m. m ..................... 4 055 5,9 0,5 5,4 9.65 Utökning av panncentralen ....... -— 5,4 0,5 4,9 —- Oblekt under projektering Nybyggn. för matematiskt centrum, , etapp I ...................... 6 620 10,7 -— 10,7 9.67 ] Nybyggn. för sekt. för väg- och vattenbyggnad. etapp II ....... 12 475 29,0 —- 29,0 9.67 Nybyggn. för sekt. för arkitektur. . 5 507 10,3 —— 10,3 9.67 Nybyggn. för sekt. för tekn. fysik . 6 685 16,2 — 16,2 9.68 ' Ny- och ombyggn. för sekt. för l maskinteknik .................. 10 382 31,0 _ 31,0 9.69 [ Försörjningsdtgärder ............. . — 27,0 4,7 22,3 —— Totalt 75 099 182,0 39,7 142,3 61,5 —— !

I följande kommentarer beröres enda-st icke färdigställda objekt, 'redovi-_ sade i föregående tabell.

N ybyggnader för sektionen för våg- och vattenbyggnad. En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1963:1 (bil. 10, sid. 678 ff.). I skrivelse den 14 november 1962 har byggnadsstyrelsen underställt Kungl. Maj:ts prövning förslag till huvudhandlingar för en första etapp. Därvid redovisade styrelsen programmerad och projekterad nettoyta för hela byggna-dsobjektet enligt följande sammanställning.

_ Programme- Projekterad Ändamål rad yta, m* yta, rna Kontor ............... 260 193 Ritsalar .............. 2 040 2 394 Hörsalar ............. 960 1 016 Övrigt ............... 1 000 972 Summa etapp I . . . . 4 260 4 575 etapp II. . .. 12 240 12 084 Totalt ............. 16 500 16 659

, Genom beslut i mars 1963 anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen att utföra , byggnadsföretagets etapp 1. Sedan erforderliga förberedande arbeten slutförts l igångsattes de egentliga byggnadsarbetena i januari 1964. Vissa lokaler beräk- nas kunna vara klara för inflyttning under hösten 1964 och byggnaden i sin hel— het till höstterminen 1965. Kungl. Maj:t har genom beslut i september 1963 föreskrivit, att utöver vad som ovan angivits som projekterad yta ett laboratorium om 550 rn2 nettoyta för ! sektionen för arkitektur skall medtagas vid projekteringen av etapp 11 av ny- ' byggnaderna. Byggnadsstyrelsen räknar med att kunna redovisa "huvudhand- *, lingarna inkl. kostnadsberäkning för denna etapp under oktober 1964. Byggnads- ! arbetena torde enligt styrelsen kunna igångsättas under hösten 1965.

, Tillbyggnad för sektionen för elektroteknik m. m.

En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 196311 (bil. 10, sid. 680 ff.). Sektionens för elektroteknik lokalbehov avses skola lösas genom tillbyggnad av en fjärde flygel, den s. k. fjärde länken, till sektionens nuvarande byggnad. Av byggnadsekonomiska skäl har det befunnits lämpligt att i denna tillbyggnad även inrymma övergångsvis disponerade lokaler för sektio- nen för maskinteknik och övningslaboratoriet för elektronik, för närvarande in- rymt i byggnad 5R (jfr proposition 1962z43, sid. 58 och 88 samt proposition 1963: 1).

I särskilda skrivelser den 3 och 13 december 1962 har byggnadsstyrelsen redo- visat huvudhandlingar för tillbyggnaden. Den programmeraderespektive projek- terade nettoytan framgår av följande sammanställning. V

Programme- Projekterad l . ' Sektion rad yta, ma yta, m'

_ E (inkl. övningslah. för elektronik) ......... 1 925 1 935 2 050 2 120

3 975 4 055

264 Genom beslut i mars 1963 a'nbefallde Kungl.. Majtt byggnadsstyrelsen watt'utföra byggnadsföretaget. Sedan erforderliga förberedande arbeten'slutförts och Kungl. Maj:t genom beslut -i maj 1964 medgivit undantag från gällande igångsättnings- förbud, påbörjades de egentliga byggnadsarbetena i juni 1964. Byggnadsföretaget beräknas kunna vara färdigställt till höstterminen 1965.

' " "”)351. ' ' ' Nybyggnader för matematiskt centrum, etapp I , _ , . ' En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i propositionerna 1962: 43 (sid. 56 ff.) och 1964:1 (bil. 10, sid. 653) s; » -..

Lokalprogram för nybyggnader för matematiskt_ centrum i Göteborg har utarbe- tats av naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg. Enligt sina direk- tiv hade kommittén att: utgå från universitetsutredningens beräkningar av total- antalet studerande år* 1970 i matematisk-naturve't'ehskapliga ämnen. Antalet stu- derande vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet i Göteborg uppskattades av universitetsutredningen till ca 2900 å1551970. Med utgångspunkt i dessa beräk- ningar har kommittén gjort en prognos rörande tillströmningen till matematik, numerisk analys, matematisk statistik och teoretisk fysik med mekanik enligt följande sammanställning.

Studienivå Ämne ,_ __ _ . . Totalt * ' 1 betyg- 2 betyg. Högst.

Matematik. . . . . . . . .. . .' .......... 6'50” . 420 " , 100 1170 Numerisk analys ................. ' ” 80 "40 10 130 Matem. statistik .................. 50 25 10 _ 85 Teor. fysik med mekanik .......... ' 270 ' 80 . 20 . ' i 370 ' Summa 1 050 565 140 1 755

Beträffande Chalmers tekniska.-högskola har samordningskommittén utgått från den beslutade 'intagningskvoten _— 650 studerande "fr. o. m. läsåret 1963/64.

På grundval av samordningskommitténs lokalprogram uppgjorde byggnads- styrelsen förslag till byggnadsprogram, vilket underställts Kungl. Maj:ts pröv- ning. Lokalprogrammet omfattade ursprungligen en sammanlagd nettoyta av 9 220 m9, vilken fördelade sig med 1 330 m2 på åtta hörsalar med preparationsrum. med 2400 m2 på lektionsrum m. m. och med 5 490 m2 på institutionslokaler för institutionerna för teoretisk fysik vid universitetet, för matematisk fysik vid tek- niska högskolan, för mekanik vid högskolan, för matematik vid universitetet, för matematik vid tekniska högskolan samt för numerisk analys och matematisk sta- tistik vid universitetet och högskolan. Byggandet av matematiskt centrum föreslogs av byggnadsstyrelsen ske etappvis, varvid etapp' I skulle omfatta en institutions- byggnad och en hörsalsbyggnad på sammanlagt 6070 ru*. Etapp II skulle om- fatta lektionssalar och etapp III bl. a. ytterligare ett antal lektionssalar. I skrivelse den 7foktober 1963 har "byggnadsstyrelsen hos Kungl. Maj:t hemställt, att bygg- nadsprogrammet för etapp 1 måtte få ändras enligt följande sammanställning:

Ändamål. Nettoyta m2 Institutioner för teoretisk fysik och mekanik ... . . . . 1 965 Institutioner för matematik ...................... . 1 950 Institutioner för tillämpad matematik ........... ,. . 1 125 ADB-anlägg gging ................... _ ............. "600 Fyra hörsa .................................. 980

Summa 6 620

Genom beslut den 13 december 1963 har Kungl. Maj:t godkänt 'av byggnads- styrelsen föreslagen ändring av byggnadsprogrammet för första etappen av ma- tematiskt centrum. , . _ ' *

Byggnadsstyrelsen räknar. med att kunna redovisa huvudhandlingar, inkl. kost— nadsberäkning för institutionsbyggnaden under oktober 1964 samt att byggnads- arbetena för denna byggnad skall kunna påbörjas under hösten 1965. För hörsals- byggnaden räknar styrelsen med att kunna redovisa huvudhandlingar, inkl. kost- nadsberäkning under november 1964. Byggnadsarbetena för denna byggnad be- räknas kunna påbörjas under våren 1965. '

Nybyggnad för sektionen för arkitektur

I skrivelse den 13 november 1962 till byggnadsstyrelsen har naturvetenskapliga samordningskommittén framlagt ett förslag till lokalprogram för sektionen för arkitektur enligt följande sammanställning.

Ändamål Lokalprpngå'am yta, Kontor ................................. 1 605 Ritsal .................................. 1 660 Hörsal ................................. 390 Bedömning och utställning ............... 600 Laboratorier ............................ 952 .- Verkstad ............................... . 300 Summa 5 507

Genom beslut i september 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att på grundval av ingivet förslag till byggnadsprogram, vilket beträffande omfatt- ningen överensstämde med samordningskommitténs lokalprogram, utföra pro- jektering fram till och med huvudhandlingar inkl. kostnadsberäkning för en ny- byggnad för avdelningen för arkitektur och att därefter underställa ärendet Kungl. Maj:ts förnyade prövning. Byggnadsprogrammet hade uppgjorts på grundval av en årlig intagni-ng av 60 studerande. Vid avdelningen för arkitektur kan f. 11. in— tagas 50 nya studerande per år. Samordningskommittén framhöll i sitt förslag, att syftet med programmet var att byggnadsföretaget skulle kunna tillföras re— serven av projekterade företag (investeringsreserven). Byggnadsprogrammet upp- tog en nettoyta av ca 4960 mz, ,eku. 'det laboratorium som avses tillkomma i etapp II av nybyggnaden förväg- och vattenbyggnadssektionen. Kostnaderna skulle enligt beslutet begränsas till ca 9,5 milj. kronor enligt prisläget den 1 juli 1962 exkl. försörjningsåtgärder. . -

Byggnadsstyrelsen, som anser att det vore ekonomiskt fördelaktigt om nybygg- naderna för sektionen för väg- och vattenbyggnad, etapp II och arkitektur ut— fördes samtidigt, räknar med att kunna redovisa huvudhandlingar, inkl. kost— nadsberäkning för byggnadsföretaget under oktober 1964. Byggnadsarbetena torde kunna igångsättas under hösten 1965. ' '

Nybyggnad för sektionen för teknisk fysik m. m. Med skrivelse i maj 1962 till byggnadsstyrelsen överlämnade naturvetenskapliga samordningskommitténs organisationsgrupp för Chalmers tekniska högskola för- slag till lokalprogram för ämnena fysik, reaktorfysik och kärnkemi vid högsko- lan- och ämnet-fysik vid universitetet.. Byggnadsstyrelsen redovisade i underdå- pig skrivelse den" 1 juli 1963 byggnadsprogram för'ifrågavarande nybyggnad.

:Vid uppgörandet'av lokal- och byggnadsprogram. var utgångspunkten, att an-

talet studerande i ämnet fysik vid universitetet skulle i fullt utbyggt skede uppgå till 160 tvåbetygsstuderande och 50 högstadiestuderande samt det nominella an- talet studerande vid Chalmers tekniska högskola till 1 210 (exkl. sektionen för arkitektur, vilken- ej belastar undervisningen i fysik). Beträffande tvåbetygsstu— derande i fysik antogs full utbyggnad vara uppnådd 1967/68 och för högstadiet antogs detta skede nått 1970/71. För högskolans del antogs full utbyggnad före— ligga 1965/66. -

Det totala lokalprogrammet upprättat av organisationsgruppen, omfattade 9 763 m2 nettoyta. Genom den år 1962 färdigställda övningslaboratoriebyggnaden för fysik kan programmet reduceras med 3078 m2 undervisningslokaler. Av resterande programmerad yta (9 763— 3 078 =) 6 685 m2 disponeras för närvarande 245 m: i en befintlig byggnad för kärnkemi. .

Genom beslut den 9 juli 1964 har Kungl. Maj :t anbefallt byggnadsstyrelsen att utföra projektering fram till och med färdigställande av huvudhandlingar, inkl. kostnadsberäkning av ifrågavarande nybyggnad om 6 685 m2 nettoyta. Vid pro- jekteringen skall förutsättas, att den s. k. Origobyggnaden Och byggnaden för kärnkemi bibehålles. Kungl. Maj:t avser sedermera meddela beslut om den fram- tida dispositionen av ifrågavarande byggnader. Den 5. k. Origobyggnaden dispo- neras för närvarande av fysikinstitutionerna och kärnkemi. Nämnda byggnader omfattar ca 4 000 m2 nettoyta.

Byggnadsstyrelsen har i sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 anmält, att styrelsen räknar med att byggnadsarbetena för nybyggnaden för tek- nisk fysik skall kunna igångsättas under hösten 1966. För detta byggnadsföretag erfordras omfattande sprängningsarbeten m. m. innan de egentliga byggnads- arbetena kan igångsättas. Vissa av ifrågavarande arbeten bör eventuellt påbör- jas redan under innevarande budgetår.

Ny- och ombyggnader för sektionen för maskinteknik

Med skrivelse i december 1961 till byggnadsstyrelsen överlämnade naturveten- skapliga samordningskommitténs organisationsgrupp för Chalmers tekniska hög- skola förslag till lokalprogram för sektionen för maskinteknik avseende en ut- bildningskapacitet av 150 årligen intagna vid sektionen. Byggnadsstyrelsen redo- visade i underdånig skrivelse den 23 juni 1964 byggnadsprogram för ifrågava- rande ny- och ombyggnader. Styrelsen föreslog i programmet, att nybyggnaderna får utföras i den omfattning som bestämmes av det programmerade lokalbehovet med endast de reduceringar som motiveras av redan befintliga lokalinnehav och en institution förlagd till byggnaden för sektionen för väg- och vattenbyggnad. Något avdrag för de lokaler den maskintekniska sektionen avses få disponera i tillbyggnaden m.m. för elektroteknisk sektion föreslogs av styrelsen därmed ej göras. Med några smärre korrigeringar av lokalprogramförslaget som styrelsen funnit nödvändiga, skulle nybyggnaden komma att omfatta 10 382 m” nettoyta vartill kommer ombyggnader i befintliga lokaler, vilka enligt styrelsens beräk- ningar rymmer 5 037 m2 nettoyta. Dessutom kommer att en institution med pro- grammerad 145 m2 yta skall förläggas till väg- och vattenbyggnadssektionens nu- varande byggnad. Hela programmet uppgår sålunda till (10 382 + 5 037 + 145 =) 15 564 m=. -

Genom beslut den 9 juli 1964 har Kungl. Maj:t anbefallt byggnadsstyrelsen att utföra projekteringen av ifrågavarande byggnadsföretag fram till och med färdig- ställande av huvudhandlingar, inkl. kostnadsberäkning. Enligt beslutet vill Kungl. Maj:t sedermera taga ställning till disp05itionen av 2 120 m2 nettoyta i tillbygg- naden för sektionen för elektroteknik (den s. k. fjärde länken) och av 250 m2 nettoyta i en byggnad benämnd 5 B.

! F

01. VW. Lv VU N..: _

m_un>_.;xo>q>z

dox>zzmwmmo

Byggnadsstyrelsen räknar med att byggnadsarbetena för ny- och ombyggnaden skall kunna igångsättas under'hösten 1966. Vissa sprängningsarbeten m. m. bör eventuellt påbörjas under innevarande budgetår.

Försörjningsåtgäräer

Som nämnts har byggnadsstyrelsen igångsatt visst utbyggnadsarbete för Chal- mers tekniska högskola. I proposition 1964:1 (bil. 10, sid. 650 ff.) återfinnes en sammanfattning av styrelsens förslag av den 30 augusti 1963 till reviderad försörjningsplan för högskolan. Planen omfattar perioden fram t. o. m. budget— året 1967/68 och kostnaderna beräknas enligt följande i prisläget den 1 juli 1963, milj. kronor. '.

a) Kulvertar och ledningar m. m. ................ 14,0 b) Väg- och markarbeten m. m. .- ................. 7,0 c) Särskilda utgifter ........................... 5,0

Summa milj. kr. .............................. 26,0

Byggnadsstyrelsen räknar enligt uppgift med att under hösten 1964 som ett första resultat av utbyggnadsplanearbetet kunna redovisa en ånyo reviderad för— sörjningsplan _— benämnd Försörjningsplan 1964 — för Chalmers tekniska hög- skola. I tabell 2:11 har emellertid ovan angivna totalkostnad, omräknad i pris- läget den 1 juli 1964, angivits. ' A ' —

3.2.3. Utbyggnaden .av LTH .

Utbyggnaden av tekniska högskolan i Lund sker enligt den stomplan som upprättats för högskolan. I tabell 2: 12 redovisas byggnads- och planerings- låget per den 1 september 1964 enligt uppgifter lämnade av byggnadsstyrel- sen. Angivna inrednings— och utrustningskostnader har uppskattats på grundval av stomplan 1 under hänsynstagande till det aktuella kostnadsläget.

Tabell 2: 12. Byggnads- och planeringsläget vid LTH per den 1 september 1964, beräk- nade byggnadskostnader i prisläget den 1 juli 1964, milj. kronor

Netto- Ber. byggnadskostnad. Ber. in- . Ber. _ _ yta, m” Medelsforbrukmng rednmgs- tidpunkt Planeringsstadium/objekt ( tillk o m- Totalt Faktisk B " o. utrust- f"fo; = mande) t.o.m. erak- nmgs- i." lg— 1963/64 nad kostnad stallande Objekt under byggnad Tillbyggn. för matematisk inst.. . . . 1 107 0,8 0,8 _ _— färdig Nybyggn. för matematisk inst.. . . . 8 355 11,2 7,4 3,8 9.64 Nybyggn. för sekt. för elektroteknik 7 758 18,0 6,1 11,9 9.65 Nybyggn. för sekt. för maskintek- nik .......................... 10 997 25,8 2,3 23,5 9.66 Nybyggn. för sekt. för arkitektur. . 5 437 10,5 0,9 9,6 9.65 Objekt under projektering Nybyggn. för sekt. för väg- och vat— tenbyggnad ................... 10 385 19,7 —— 19,7 9.67 Matsalsbyggnad ................. 525 1 ,0 —— 1 ,O —— Försörjningsdtgårder ............. —— 9,21 1,7 7,5 -—- ,). Totalt 44 564 96,2 19,2 77,0 27,6 _—

1 Beräknad medelsförbrukning t. o. m. budgetåret 1965/66.

I redovisade uppgifter har inte medtagits kemiskt centrum i Lund. Det- ta byggnadskomplex avses komma att tillgodse lokalbehovet för såväl medicinsk som naturvetenskaplig och teknisk kemi. För samtliga bygg- nadsdelar (I—IV) beräknas byggnadskostnaden till 64,2 milj. kronor i pris- läget den 1 juli 1964. Inrednings- och utrustningskostnaderna har uppskat- tats till totalt ca 39 milj. kronor. Av de totala kostnaderna kan ca 44 milj. kronor beräknas för den tekniska kemin. För den medicinska och natur- vetenskapliga kemin kan kostnaderna beräknas till ca 16 respektive 43 milj .. kronor.

En situationsplan över LTH:s utbyggnad, hämtad ur byggnadsstyrelsens utbyggnadsplan för Lund, återfinnes i figur 2: 3. Utbyggnaden sker "tids- mässigt enligt följande sammanställning, varvid refereras till i situations- planen angivna nummer för skilda byggnadsobjekt.

Tidpunkt för

Y . summer Byggnadsoblekt färdigställande

701 Lab. M färdigt ht 1962 607 Lab. E , färdigt ht 1962 609 Fysiska inst., etapp I ht 1964 608 Fysiska inst., etapp Il, delvis (streckat) färdig ht 1965 901—902 Matematiska inst. ht 1964 904 Sekt. E, lab.-byggn. ht 1964 904 Sekt. E, huvudbyggn. ht 1965 903 Sekt. M, delvis färdig ht 1965 Sekt. M, helt färdig ht 1966 906 Sekt. A, delvis färdig vt 1965 Sekt. A, helt färdig ht 1965 905 Sekt. V, delvis färdig ht 1966 Sekt. V, helt färdig ht 1967 807 Sekt. K, etapperna I och II av ke- miskt centrum, helt färdiga ht 1967

Nybyggnad för matematiska institutionen

En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1962z43 (sid. 61) och 1962:190 (sid. 32).

Lokalfrågan för de matematiska ämnena — matematik, numerisk analys, mate- matisk statistik, mekanik, teoretisk fysik och matematisk fysik — vid universi- tetet i Lund och tekniska högskolan i Lund har lösts dels genom en tillbyggnad till den matematiska institutionen i Lund, vilken tillbyggnad färdigställts och enligt universitets- och högskolekommitténs lokalinventering omfattar 1 107 m2, dels genom en nybyggnad på ett angränsande område. Byggnadsprogrammet för nybyggnaden omfattar 8355 mg, varav 1750 m2 hänför sig till skrivsalar och 1350 m2 till hörsalar. Ifrågavarande nybyggnad har tagits i bruk höstterminen 1964.

Lokalprogrammet för LTH har beräknats efter en årlig intagning av följande antal studerande per sektion, nämligen F: 30, E:100, M: 100, V: 120, A: 28 och för K: 55. Av dessa sektioner kommer samtliga — dock i olika omfattning — att deltaga i undervisningen i matematik. Sektionerna F, E, M och V kommer att deltaga i undervisningen i matematisk statistik. Sektionerna F, E, M, V och K kommer att deltaga i undervisningen i matematisk fysik liksom i mekanik.

BYGGNAD BEF. UTGÄR BYGGNAD EEE BIBEHÄLLES BYGGNAD FÖRESLAGEN BYGGNAD RESERV PARKERING

'» X : _ & /X X x_V/ .lEGEL anus—t

För Lunds universitet har lokalprogrammet gjorts upp på grundval av följande uppskattning av antalet studerande i olika ämnen, nämligen

studerande/termin matematik 867 (ht) 797 (vt) numerisk analys 187 matematisk statistik ' 38

teoretisk fysik 428

Nybyggnad för sektionen för elektroteknik En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1962:190 (sid. 30 ff.) och proposition 1963:89 (sid. 24 ff.).

Till grund för byggnadsprogrammet för ifrågavarande byggnad låg ett av organisationskommittén i Lund utarbetat lokalprogram. Enligtvb'yggnladsprogram- met uppgick nettoytan för nybyggnaden till ca 7900 m”. I en till ecklesiastik- departementet ingiven promemoria den 14 september11962 har byggnadsstyrelsen anmält, att programmet för nybyggnaden ökat med 240 in:. I skrivelse den 23 februari 1963 har styrelsen anmält, att den ifrågavarande ökningen bör användas som reservlokaler för högskolan. Föredragande departementschef har -i' pröpo- sition 1963:89 inte haft något att invända emot detta. Byggnadsarbetena påbörjades i maj 1963 och vissa lokaler har tagits i bruk höstterminen 1964. Övriga lokaler beräknas kunna tagas i bruk till höstterminen 1965. " *

Nybyggnad för sektionen för maskinteknik En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i propositionen 1963z89 (sid. 25 ff.) och 1964:1 (bil. 10, sid. 654 ff.).

I skrivelse den 19 november 1962 har byggnadsstyrelsen redovisat huvudhand- lingar för ifrågavarande nybygge och i samband härmed följande uppgifter. om den programmerade respektive projekterade nettoytan. »

Programmerad Projekterad yta, Ändamål yta, m" m”

Hörsalar ............. 475 505 Seminarierum ......... 220 204 Ritsalar .............. 864 900 Institutionslokaler ..... 3 030 3 028 Laboratorier .......... 6 372 6 360

Summa 10 961 10 997

Genom beslut i november 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen. att utföra nybyggnaden jämte därtill hörande försörjningsåtgärder. I uppdraget innefattades inte byggnadsåtgärder för inredning och utrustning i apparathal- larna, beträffande vilka Kungl. Maj:t förklarade sig framdeles Vilja meddela be- slut. Enligt beslutet förutsattes kostnaderna för ifrågavarande åtgärder skola rymmas inom en kostnadsram av 1,0 milj. kronor. I proposition 1964: 1 förordades bl. a. att Kungl. Maj:t finge besluta om utförandet av ifrågavarande byggnadsåt- gärder sedan styrelsen redovisat kostnadsberäkning. Riksdagen har inte haft någon erinran häremot. Styrelsen har för avsikt att inkomma med en dylik kost- nadsberäkning under hösten 1964. Byggnadsarbetena påbörjades i januari 1964 och vissa lokaler beräknas kunna tagas i bruk till höstterminen 1965 samt byggna- den i sin helhet till höstterminen 1966.

272 Nybyggnad för sektionen för arkitektur En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i propositionen 1963z89 (sid. 25 ff.) och 1964:1 (bil. 10, sid. 655 ff.).

I skrivelse den 30 januari 1963 har byggnadsstyrelsen redovisat huvudhand- lingar för ifrågavarande nybyggnad. Styrelsen lämnade därvid följande uppgifter om den programmerade respektive den projekterade nettoytan.

Ån dam ål Programmerad Projekterad yta, yta, ln2 m=

Hörsalar ............. 250 252 i Ritsalar .............. 1 200 1 272 ! Ateljéer .............. 240 258 * Seminarierum ......... 420 428 * Institutionslokaler ..... 2 265 2 177 Laboratorier .......... 1 080 1 050

Summa 5 455 | 5 437

Genom beslut den 5 juni 1963 anbefallde Kungl. Maj:t styrelsen att utföra nybyggnaden jämte därtill hörande försörjningsåtgärder. Byggnadsarbetena på- I börjades i februari 1964 och vissa lokaler beräknas kunna tagas i bruk till vårter- i minen 1965 och byggnaden i sin helhet till höstterminen 1965. |

Nybyggnad för sektionen för väg- och vattenbyggnad I proposition 1964:1 (bil. 10, sid. 655 f.) anmäldes att byggnadsstyrelsen hade för aVSikt att redovisa huvudhandlingar för detta byggnadsobjekt under våren 1964 samt att Kungl. Maj :t räknade med att det skulle vara möjligt att framlägga förslag på tilläggsstat under budgetåret 1964/65 rörande en nybyggnad för sektio— T nen för väg- och vattenbyggnad.

Genom beslut i juli 1962 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att på grundval av ingivet byggnadsprogram utföra projektering fram till och med hu- vudhandlingar. Byggnadsprogranlmet hade utarbetats på grundval av ett av organisationskommittén för teknisk högskola i Lund upprättat lokalprogram. Med skrivelse i april 1964 har byggnadsstyrelsen redovisat huvudhandlingar för ifrågavarande nybyggnad. Kostnadsralnen för nybyggnaden beräknades till 19,0 lnilj. kronor vartill kom försörjningsåtgärder för 1,0 milj. kronor, allt enligt pris- läget den 1 juli 1963. Genom beslut fjuni 1964 har Kungl. Maj:t uppdragit ät bygg- nadsstyrelsen att på grundval av de redovisade huvudhandlingarna fortsätta projek- teringen fram till och med bygghandlingar samt att därefter för Kungl. Maj:t re— dovisa på anbud grundad kostnadsberåkning. Styrelsen räknar lned att kunna re- dovisa på anbud grundade kostnader under februari 1965. Byggnadsarbetena torde kunna igångsättas i omedelbar anslutning till lämnat byggnadsuppdrag. Vissa loka- ler beräknas kunna tagas i bruk till höstterminen 1966 samt byggnaden i sin helhet till höstterminen 1967. ,

Försörjningsåtgärder ) . En för universitetet och tekniska högskolan i Lund gemensam försörjningsplall är under färdigställande. Tillvgrund för denna plan, som för närvarande är före- mål för kostnadsgranskning inom byggnadsstyrelsen, ligger bl.a. en _av styrelsen upprättad utbyggnadsplan för universitet och högskolor i, Lund.

273 3.2.—!». Sammanfattning

I tabell 2:13 ges en sammanfattning av byggnads- och planeringsläget vid de tekniska högskolorna och de beräknade totala investeringarna i bygg- nader, inredning och utrustning samt hittills gjorda uppskattningar av kostnader för försörjningsåtgärder för en full utbyggnad enligt av statsmak- terna hittills beslutade intagningsökningar.

Tabell 2:13. Beräknade investeringskostnader vid full utbyggnad av de tekniska häg- skolorna enligt au statsmakterna beslutade intagningsökningar, byggnadskostnader i prisläget den 1 juli 1964, milj. kronor

Ber. byggnadskostnad Ber in- l .. - . Planerin gsst a diu m / Nettoyta, m2 Medelstorbruknmg rednings- .. (tlllkomman- . och utrust- hogskola de) Totalt Faktlsk nin kost- t.o.m. Beräknad ngad 1963/64

lj Objekt under byggnad ! KTH ............ 21 997 32,5 13,4- 19,1 ! CTH ............. 33 430 57,8 35,0 22,8

LTH ............. 33 654 66,3 17,5 48,8 . Summa 89 081 156,6 65,9 90,7 i Objekt under projekte-

ring ; KTH ............ 8 147 13,1 — 13,1 ' CTH ............. 41 669 97,2 — 97,2 1 LTH ............. 10 910 20,7 — 20,7 ! Summa 60 726 131,0 — 131,0 | "Objekt under program- | mering *- KTHl ............ _ 3,5 -— 3,5 ' Försörjningsdlgärder * KTH ............ —— 5,1 2,3 2,8

CTH ............. — 27,0 4,7 22,3 LTH ............. — 9,2 1,7 7,5 , Summa — 41,3 8,7 32,6 * Totalt 149 807 332,4 74,6 257,8 128,3 '

1 Inkl. omändring av kurslab. för fysik (XXII) och ombyggnad för sektion E (Ill 3).

4. Tvåskift- och/ eller treterminsutbildning

4 1. Undervisningsstruktur och hörsalsbeläggning

Om ökningen av antalet studerande sägs i utredningens direktiv bl. a., att, om en dylik ökning blott skulle kunna genomförasmedelst utnyttjande av två- skift-" och/eller treterminsutbildning, borde klarläggas kostnader och öv- riga konsekvenser av en dylik förändring i nu gällande studieordning.

Två faktorer av avgörande betydelse i detta sammanhang är undervis- ningens struktur och den möjliga hörsalsbeläff =,gningen. Vad strukturen be- . träffar kan konstateras, att vid en normal sektion vid en teknisk högskola tiden för föreläsningar är ungefär densamma som tiden för övningar. Öv- ningarna fördelar sig sedan med ca 20 procent på laborationer och resten på salsövningar. Härtill kommer obligatoriska fältövningar, som vid vissa sektioner är omfattande, exempelvis vid sektionerna för lantmäteri, bergs- vetenskap samt väg- och vattenbyggnad. Vidare skall varje studerande ha viss obligatorisk praktik varierande mellan sex och fyra månader. Denna praktik måste i regel ske under sommalferierna. Det är därvid ur utbild- ningssynpunkt viktigt, att praktiken kommer på sent stadium och i sam- band med högskolestudierna för att den studerande skall ha största ut- bytet därav.

Många meningar har uttalats'beträffande den möjliga beläggningen av hörsalar på en teknisk högskola. Det har därför ansetts lämpligt att när- mare analysera detta förhållande vid KTH, där för närvarande — vid enkel- skift — beläggningen kan betecknas som 100-procentig. Man får i det sam- . manhanget beakta, att ju större en högskola är vad olika sektioner och " studieriktningar beträffar, och ju mer samundervisning, som förekommer olika sektioner emellan, desto mer komplicerat blir schemaläggandet och desto mindre kan hörsalarna utnyttjas särskilt i de högre årskurserna.

Vid KTH finns för närvarande 27 hörsalar. I efterföljande tabell 2:11; redovisas dessa salars fördelning på sektioner, antal platser och medeltal ; timmar, som salarna varit belagda under höstterminen 1963 samt den tid- 1 punkt, då undervisningen vanligen slutar på eftermiddagen.

Av tabellen framgår bl.a. att ett stort antal hörsalar är belagda från klockan 08.00 till klockan 21.00. Man finner vidare, att 7 salar har mindre än 50 platser, 7 salar har mellan 50 och 100 platser, 10 salar mellan 100 och

Tabell 2: 14. Beläggningen av hörsalar vid KTH höstterminen 1963

Hörsalar Sektion _. _ Nummer Antal platser Belagåräéatlmj Undgäläyslu- F 131 300 44 21.00 132 150 30 34 20.00 187 500 28 21.00 M 65 70 12 15.00 377 125 32 27 20.00 44513 126 38 21.00 5 112 140 24 19.00 306 66 25]24 5 18.00 309 36 18 ' 17.00 413 42 31 18.00 E 409 100 28 21.00 134 100 413 4 21.00 135 140 43 20.00 432 260 26 21.00 V 153 110 29127 5 20.00 253 110 26 ' 15.00 K 241 120 28 15.00 24113 40 28128 18.00 246 90 27 17.00 247 32 29 17.00 B 126 40 24 17.00 316 90 19 13 18.00 331 40 20 19.00 A 103 40 8 14.00 203 72 18 15 17.00 1051 72 20 17.00 , L 25 116 20 20.00 Summa hörsalar 27 _ 26,5 _

1 Riddargatan 5.

150 platser, 2 salar mellan 250 och 300 platser samt att 1 sal har 500 plat- ser. Medelbeläggningen är 26,5 timmar i veckan. Vidare finner man, att 3 salar är belagda mellan 40 och 50 veckotimmar, 4 salar belagda mellan 30 och 40 timmar, 15 salar mellan 20 och 30 timmar samt att 5 salar är belagda mindre än 20 timmar i veckan. Det senare gäller särskilt arkitek- tursektionen, där undervisningen i väsentlig omfattning är förlagd till rit- salama. Man skulle också vid högskolans lokaler vid Valhallavägen kunna arbeta med endast en sal på samma sätt som sker för parallellavdelningen vid Riddargatan. Tillgången till två salar kommer emellertid att möjlig- göra en eventuell tre-delning av sektionen och anordnandet av särskild utbildning i samhällsbyggnad. De ritsalar, i vilka räkneövningar äger rum, har icke redovisats, men dessa salar är normalt mer belagda än hör- salarna beroende på att man vid räkneövningarna arbetar med väsentligt mindre grupper än vid föreläsningarna och eftersträvar att icke ha större gruppstorlek än tj ugo studerande.

Det anförda materialet, som kan anses vara signifikativt även,för CTH

och LTH, visar, "att man i normala fall icke skall räkna med större be- läggning än 25 veckotimmar i hörsalar.

4.2. Skiftutbildning .

Vidare framgår av tabellen att en skiftutbildning så anordnad att antalet studerande på högskolan fördubblades _ en grupp har föreläsningar på förmiddagen och laborationer på eftermiddagen och den andra gruppen vice versa —— är: helt ogenomförbar vid nuvarande tillgång på hörsalar och övriga utrymmen. Även om alla lokaler utökades i erforderlig omfattning, skulle säkerligen en skiftundervisning icke låta sig genomföras bl.a. be- roende på den stora svårigheten att finna lärare, särskilt då speciallärare, som vill ställa sig till förfogande. Det skulle också komma att erbjuda stora svårigheter att hinna förbereda alla de. laborationer, som skulle genom— föras, och framför allt skulle en helt genomförd skiftutbildning bli kata- strofal-”för forskningen — och forskning är ofrånkomlig vid en teknisk högskola, om denna skall hålla sig på hög nivå och kunna utbilda licen- tiander. Effektiviteten i studierna skulle säkerligen även nedgå och med- föra förlängda studietider. —— Nämnas må i detta sammanhang, att vid ett möte mellan de nordiska tekniska högskolerektorerna i Stockholm i maj 1963 de närvarande på grundval av sina erfarenheter enhälligt konstate— l rade, att skiftutbildning i den här angivna utformningen icke kunde ifråga— komma.

I kapitel 6 kommer emellertid att studeras, huruvida skiftutbildning kan genomföras vid en ny högskola, som från början planlägges härför.

4.3. Treterminsutbildning

Med treterminssystem torde i direktiven avses, att året indelas i tre ter- miner, ochratt de studerande även begagnar sommaren för schemabund- na studier. Om detta genomfördes, skulle den eftersläpning en studerande _ kan råka få i fråga om laborationer och tentamina knappast kunna in- ! hämtas. Ej heller skulle någon tid stå till förfogande för obligatorisk % praktik eller obligatoriska fältövningar. Man kanske på sätt som nyligen skett i Danmarks tekniska högskola, DTH, — vid sektionerna M och E —— finge öka studietiden genom att lägga till ett helt år för praktik. Mycket stora svårigheter skulle även kOmma att uppstå i fråga om underhåll och reparation av utrustning och lokaler, något som huvudsakligen måste ske under ferietid. Man måste konstatera, att treterminssystem i den här nämn- da formen icke ar en genomförbar lösning.

Treterminssystem i här diskuterad form förekommer praktiskt taget icke i Europa, vilket framgår av figur 2: 4, som utvisar läsårets indelning i terminer och ferier vid olika europeiska universitet och högskolor. Upp-

Figur 2: 4

Eeiqlen Danmark Frankrike Storbritannien Italien Nederländerna Norge

Schweiz Spanien

Sverige, universiteten

Sverige, tekniska högskolorna

Västtyskland

Österrike

' 'acnuur. Februari Mors ' AP.-n Maj ' ',Juli ' Augusti September omm November December DFörglösninqcr, seminarier met-nmensperinder

gifterna har hämtats från ett motsvarande diagram, upprättat för en kon- ferens 1963 med rektorer för västtyska universitet och högskolor. Dia- grammet visar, att i regel ett sommaruppehåll om ca 3 månader tillämpas, något som icke kan vara en tillfällighet utan i stället torde vara betingat av praktiska, erfarenhetsmässiga skäl.

Emellertid kan man tänka sig ett modifierat treterminssystem. Det kan tänkas på två sätt. Året indelas i tre lika långa terminer, var och en om- fattande 12 å 13 veckor. I det ena alternativet går varje studerande varan- nan termin på högskolan och begagnar varannan termin för praktik och självstudier. Studietiden fördelas med 7 terminer på högskolan för schema— bundna studier och 1 termin för examensarbete samt 7 mellanliggande fria terminer. Totala studietiden blir då fem år och dubbla antalet stude- rande skulle kunna utbildas. Eftersom alla föreläsningar och övningar skulle behöva upprepas två gånger öm året, finge i princip hela lärarkåren med sina hjälpkrafter fördubblas. Däremot skulle de nuvarande lokalerna — med undantag för kontorsutrymmen i princip vara tillräckliga. Ge- nomtänker man lokalernas beläggning finner man emellertid, att under två av årets tre terminer 25 procent mer studerande kommer att bli närvaran- de än under den tredje terminen. Då lokalerna år full-belagda vid nuvarande intagning, skulle intagningen icke kunna ökas med 100 procent utan med 80 procent. Vidare skulle den nominella studietiden för varje teknolog också

komma att öka från nuvarande fyra till fem år vilket innebär en med 80 pro- cent reducerad utbildning-skapacitet. Den reella ökningen i utbildningshänse- ende skulle sålunda i realiteten icke komma att bli 100 procent utan (0,80 x 0,80 :) 64 procent. Härtill kommer att teknologerna finge finna sig i en väsentligt ökad studiekostnad beroende på att endast en grupp kunde påbörja sina studier strax efter studentexamen, under det att den andra gruppen finge vänta en viss tid. Härjämte kommer ett års förlängd studietid att för individen medföra ett års bortfall i inkomst efter avlagd examen och för samhället en förkortad arbetsinsats. Denna form av treterminssystem får därför anses vara så pass irrationell, att den icke närmare behöver studeras utan direkt kan avfärdas såsom mindre lämplig.

4.4. Modifierad treterminsutbildning

En mer realistisk form av treterminssystem är, om året alltjämt är indelat i tre terminer och de studerande intages tre gånger om året i lika stora grupper. Man skulle då med samma totala antal närvarande studerande per termin som nu, kunna öka utbildningskapaciteten med 50 procent. Den totala studietiden skulle komma att bli 12 terminer omfattande 12 år 13 veckor och inlagda under fyra år, (1. v. 5. under ungefär samma nomi- nella studietid som nu tillämpas. Denna är emellertid något kortare bero- ende på att undervisningen första året tager sin början den 2 oktober och det sista året slutar den 21 juni. Förslaget behandlas ingående i det följ ande. För närvarande är varje år uppdelat i två terminer var och en omfattande 14 veckor. Nominella studietiden är 8 terminer. Intagning av studerande sker en gång om året vid höstterminens början. Treterminssystemet delar varje år i lika långa terminer, en vår-, en sommar- och en hösttermin. Varje termin omfattar ca 12,5 veckor och totala studietiden blir nio ter— miner. Intagning sker tre gånger om året. Antalet samtidigt närvarande studerande blir lika med det nuvarande antalet men totala utbildnings- kapaciteten ökar med 50 procent. Undervisningstiden per vecka förutsättes oförändrad med ca 30 timmar fördelade med hälften på föreläsningar och hälften på övningar och laborationer. Fördelningen mellan övningar och labo- rationer antages vara 20 procent laborationstid och 80 procent salsövningstid. Härtill kommer obligatoriska fältövningar, studieresor och praktiktider. An- talet undervisningstimmar per lärare förutsättes oförändrat, nämligen nor- malt 112 timmar per år för professor och laborator, 396 timmar för universi- tetslektor samt 300 timmar för assistent. Fördelningen av undervis-ningen mellan olika lärarkategorier förutsättes följa de normer härför, som föresla- gits av förutvarande överstyrelsen för de tekniska högskolorna, och som bl.a. karaktäriseras av att gruppstorleken vid salsövningar uppgår till. 20 och vid laborationer i normala fall till 8 studerande. Vid treterminssyste- met förutsättes vidare, att årliga totala tiden för tentamina blir oförändrat

45 dagar, att under sommaren ett sammanlagt upphåll på fyra veckor göres, vartill kommer två veckor julferie och en veckas påskferie.

Eftersom intagning sker tre gånger om året med lika stora grupper, skulle till synes varje föreläsningsserie behöva upprepas tre gånger om året. Om man emellertid beaktar att två grupper alltid samtidigt är närvarande och om man kunde tillåta en fasförskj utning av en termin för ena gruppen, skulle två grupper kunna sammanföras till en dubbelt så stor enhet med gemen- sam föreläsning. Den tredje gruppen skulle däremot ha egen föreläsnings- serie. På detta sätt skulle föreläsningsserierna endast behöva upprepas två i stället för tre gånger om året. —— Av pedagogiska och andra skäl kan icke alltid dylika förskjutningar göras, varför det tillämpbara värdet måste ligga mellan de två angivna gränserna. Var skall närmare undersökas.

Med de i det föregående angivna allmänna förutsättningarna har vissa undersökningar utförts vid KTH, CTH och LTH, Undersökningarna har planlagts och genomförts på olika sätt för varje högskola för att proble- men skulle bli så allsidigt belysta som möjligt.

Vid LTH har man haft att jämföra kostnadsskillnaden vid en 50 pro- centig ökning och treterminssystem därstädes med tvåterminssystem och kostnaderna för en helt ny högskola för sektionerna F, M, E ochV.

Vid CTH har man med tillämpning av förutnämnda lärarkraftnormer haft att genomföra en beräkning avseende hela högskolan. '

Vid KTH har varje sektion haft att genomräkna sina speciella behov och att därutöver i detalj motivera sina ståndpunkter.

I'det följande kommer dessa tre utredningar att refereras. Redan nu må sägas att de giver ett i det närmaste "entydigt resultat. '

För LTH har efter gemensamma överläggningar en detaljbearbetning ut- förts av professorerna Gunnar Blom och Bertram Broberg. Dessa har först i detalj studerat sektionerna F och E i vad avser föreläsnings- och övnings- tider. Resultatet återges 1 tabell 2. 15.

Man finner av tabellen att föreläsningstimmarna vid en 50—procentig ökning av intagningskapaciteten måste ökas med faktorn 2, 5 (534: 214,5 = 2,5) under det att övningstiden måste ökas "med faktorn 1,5 (2273,5 : 1517 = 1,5), d.v.s. att kostnaden för övningstid står i direkt proportion mot den ökade intagningen. Vid ett studium av övriga sektioner har man funnit, att föreläsningsfaktorn blir 2,7 och sålunda ligger ganska nära det högsta värde 3, som skulleuppnås, om samtliga föreläsningsse- rier behövde upprepas tre gånger om året.: . .

Vid kostnadsjämförelsen mellan 50-pr06entsalternativet vid LTH och en ny högskola har man kommit fram'till, att viss-a kostnader är direkt pro- portionella mot antalet studerande och sålunda icke behöver redovisas se- parat. Dit hör lönekostnader för assistenter, övningsassistenter och tillfäl- liga lärare, lönekostnader för lektorer beträffande den del av Undervis- ningen, där dessa leder övningar, samt lönekostnader för all" personal

Tabell 2:15. Beräknat antal föreläsningstimmar vid två- respektive modifierad Ire- ierminsutbitdning för sektionerna F och E vid LTH

Föreläsningstimmar Övningstimmar

Institutmn Tvåtermins- Ökn. vid Tvåtermins- Ökn. vid

utbildning 50- %-syst. utbildning 50- %-syst.

Matematik ...................... 26 1 6 328 1 64 Numerisk analys ................. 12 6 87 43,5 Matematisk statistik .............. 13 9,5 115 55,5 Mekanik ........................ 20 16 129 64,5 Matematisk fysik ................. 14 22 86 43 Fysik ........................... 20 31 226 113 Kärnfysik ....................... 7 14 30 15 Fasta tillståndets fysik ............ 10 20 48 24 Regleringsteknik ................. 10 27 13,5 Allmän kemi ..................... 24 12 Ritteknik I ...................... 31 15,5 Mekanisk värmeteori med ström- ningslära ...................... 32 16 Allmän teleteknik ................ 8 4 Hållfasthetslära .................. , 74 37 Materiallära och värmebehandling . . 0 0 Teoretisk elektroteknik ............ 56 28 Elektrisk mätteknik .............. 99 49.5 Tillämpad elektronik .............. 26,5 13,25 Teletransmissionsteori ............. 26,5 13,25 Teletrafiksystem ................. 18 9 Elautomatik ..................... 37 18,5 Allmän elkraftteknik .............. 9 4,5

Summa timmar 319,5 » 1 517 756,5 4 Totalt timmar 534,0 2 273,5

som icke är lärare. Materielanslaget har vidare antagits bli detsamma i de båda fallen liksom anslagen för olika gemensamma ändamål, omkostnader etc. -

En genomgång av tabell 2:15 ger vidare vid handen, att nya laboraturer — i vissa fall professurer — måste inrättas i ämnena matematik, mekanik, matematisk fysik, fysik, kärnfysik, fasta tillståndets fysik, mekanisk vär- meteori med strömningslära, hållfasthetslära, teoretisk elektroteknik, elekt- risk mätteknik samt elautomatik, således tillhopa elva befattningar inom sektionerna F och E. Man har vidare funnit, att för de ökade föreläsningar— na måste tillkomma lika många lektorer, och att den typiska konstellatio- nen i'genomsnitt vid 50-procentsystemet blir att för varje professur måste inrättas en laboratur och ett lektorat. Detta betyder, att utöver stomplanen sammanlagt skulle behöva tillkomma ca 25 laboraturer samt lika många universitetslektorat, och att, om hänsyn .tas till den ökade övningstiden, totala antalet tillkommande lektorat skulle bli icke mindre än 40. Man be- dömer det som uteslutet, att denna stora personalkader under 1960-talet skulle kunna rekrytel as till LTH.

En genomräkning av hörsalsbehovet för LTH vid en antagen beläggning av i genomsnitt 25 .timmar per vecka visar, att för de berörda sektionerna

F, M, E ööh V det nu i stomplan I beräknade” behovet av 1.2 Salar ”måste ökas till 18, d. v. 5. med 50 procent, och att det därvid framför allt är fråga om mindre salar — i detta fall sådana med 75 platser. Antalet kontorsrum mås- te med hänsyn till den ökade lärarkadern, tillkomsten av fler kanslibiträden etc.—»J-ökas med ca 150 rum motsvarande 36 procent. Laboratorierna måste soniföl-jd av ökat antalexamens— och licentiandarbeten ökas med 2 000 a 3 000 -,m2 vartill kommer vissa lokaler av servicekaraktär. Detta innebär en samm-anlagd ökning av laboratorierna med ca 13 procent utöver de i stomplanen angivna. -

Ökningen av det löpande nyanskaffningsanslaget uppskattas till 0, 7 mil— jonei kronor per år.

Föl en ny teknisk högskola med tvåterminssystem och med samma stor- lek på sektionerna F, M, E och V som de vid LTH har man uppskattat byggkostnaden till4'100 miljoner kronor, utrustningskostnaden till 2 mil- joner kronor per år och den del av lönekostnaden, som skall medtagas i jämförelsen, till 2 miljoner kronor per år. För att göra 50-procentsförsla— get vid LTH jämförbart med *den nya högskolan måste siffrorna för LTH- förslaget fördubblas. Man kommer då fram till en byggnadskostnad på 25 miljoner kronor, en utrustningskostnad på 1,4 miljoner kronor per år och en lönekostnad på 4,8 miljoner kronor per år, om man räknar med att före- läsningsserierna upprepas 2,7 gånger om året. Räknar man däremot med att föreläsningarna måste upprepas tre gånger om året blir lönekostnaden 5,3 miljoner kronor.

Om jag nu antar, att byggnadskostnaden kan översättas till årskostnad genom att 10 procent av densamma beräknas som sådan — en siffra som torde vara försvarbar om hänsyn tages till räntekostnad och till den starka förslitning som laboratorier ärvutsatta för —— så finner man, att i 50-pro— centförslaget den del av årskostnaden, 'som- skall jämföras (sålunda ej to-' tala kostnaden), ligger omkring 9 miljoner kronor. Motsvarande belopp för den nya högskolan uppgår till omkring 14 miljoner kronor, vilket alltså talar till förmån för 50-procentförslaget. Emellertid får man beakta, att lönekostnaden i det förra fallet är väsentligen högre. Även om detta för- hållande icke tillmätes alltför stor betydelse, så innebär ett genomfö— rande av förslaget emellertid, att så stort antal nya laboraturer, lektorat och assistenttjänster måste inrättas att detta med hänsyn till den hegräns sade tillgången på sådan arbetskraft icke torde kunna genomföras i landet under närmaste decennium. Från LTH-håll understryker man dessutom rekryteringssvårigheterna för sommarterminen, särskilt om annat termins— system skulle tillämpas för Lunds universitet. Man uttrycker även den far- hågan, att många teknologer skulle försöka förskjuta sina studier, så att de undveke sommarterminen. Vidare framhåller man, att vid 50-procentsyste- met forskningsmöjligheterna skulle komma att bli synnerligen beskurna, och att varje möjlighet att anordna vidareutbildningskur'ser för civilingen-

jörer under ferietid skulle bli utesluten. Samtidigt anser man att —— som följd av teknikens allt snabbare utveckling -— sådan fortutbildning i fram- tiden i ökad omfattning bör anordnas vid landets tekniska högskolor.

Sammanfattningsvis ger LTH-utredningen som resultat, att vid treter- minssystem och 50 procent ökad intagning varje föreläsningsserie måste hållas 2,7 gånger om året med motsvarande ökning av lärarkadern med la- boraturer, lektorat etc., att antalet hörsalar, speciellt mindre sådana, måste ökas med 50 procent, samt att kontorsutrymmena måste ökas med ca 36 pro- cent och laboratorierna med 13 procent.

För CTH har efter förberedande överläggningar en detaljgenomräkning utförts av civilingenjören Mats—Åke Hugoson. Härvid har ett antal olika alternativ detaljstuderats. Här skall emellertid endast refereras det alter- nativ, som är mest realistiskt, och som svarar mot att föreläsningsserierna behöver upprepas 2,5 gånger per år. De angivna siffrorna blir emellertid något för låga, eftersom en upprepning torde erfordras 2,7 gånger. Beaktas må att beräkningarna till skillnad från LTH-alternativet avser den tillkom— mande totalkostnaden.

Vid en tillämpning av de tidigare omnämnda normerna för lärarkraftbe— räkning skulle vid CTH för sektionerna F, M, S, E, V och K för år 1968/69 komma att finnas i genomsnitt 0,9 lektorer och 3,7 assistenter per professur och laboratur.

För genomförandet av 50-procentalternativet måste enligt Hugosons be— räkning för varje professur nyinrättas en professur eller en laboratur. Vi- dare blir antalet lektorat per professur och laboratur 1,2 å 1,3 och antal assistenter 3,6. Härvid får ihågkommas, att totala antalet professurer eller laboraturer måste fördubblas, och att det sålunda blir fråga om stort sam- manlagt antal nytillkommande lärartjänster.

I den mån hörsalarna nu är fullbelagda, d. v. s. utnyttjade mer än 25 timmar per vecka, beräknas det ökade behovet av salar uppgå till 75 procent varvid framför allt mindre salar erfordras. Tjänsterummen för professorer, laboratorer, lektorer, assistenter, kanslibiträden etc. beräknas behöva ökas med minst 50 procent. Övningslaboratorierna beräknas vara tillräckliga. Dår- emot måste tillkomma vissa laboratorier för forskningsändamål. Storleken av sistnämnda lokalbehov har dock icke beräknats.

Från CTH-håll framhålles vidare, att föreläsningsserierna — särskilt un- der de två första årskurserna —— i allmänhet måste komma i en bestämd in- bördes ordning. Vidare understryker man, att laborationslokalerna i fysik för närvarande är utnyttjade nästan hela året på grund av samordningen med Göteborgs universitet. Härjämte anser man, att ett treterminssystem i föreslagen form skulle utgöra ett dråpslag mot forskningen som sådan och forskarutbildningen vid de tekniska högskolorna. Ävenså betonas, att in- förandet av en sommartermin skulle leda till att önskvärda vidareutbild- ningskurser icke skulle kunna komma till stånd. Ej heller skulle licentian-

_ _-.4._...,

der och doktorander få tillfälle att bedriva forskningsarbete på sätt som nu sker särskilt under månaderna augusti Och september. Man Understryker också, att det huvudsakligen är under juli månad, som laboratorierna står relativt outnyttjade, men att denna tid utnyttjas för underhålls- och repa— rationsarbeten. Även om 50-procentförslaget vad årskostnaden beträffar skulle ställa sig gynnsammare än inrättandet av en ny högskola och viss måttlig ökad intagning vid de befintliga högskolorna, avråder man på det bestämdaste från systemet i fråga, därför att man bedömer som uteslutet, att det skulle gå att inom rimlig tid rekrytera alla de laboratorer, lektorer, assistenter och speciallärare, som oundgängligen måste tillkomma.

KTH-utredningen har sammanfattningsvis givit till resultat att föreläs- ningarna måste 2,7-dubblas, att i genomsnitt en laboratur eller motsvar- ande måste inrättas i varje befintlig professur samt att lektors- och assi- stenttätheterna blir i genomsnitt lika med eller minst det som framräknats i CTH-förslaget, d.v.s. 1,3 lektor och 3,6 assistenter per professur och la— boratur. Eftersom antalet föreläsningar behöver minst 2,5-dubblas, måste antalet nu befintliga hörsalar ökas med 14 salar med hundra platser lika med 50 procent av nu befintliga stora och små salar. Sannolikt är emellertid, att en ökning med 60 procent är mer realistisk. Undervisningslaboratorierna behöver icke ökas. Däremot måste vissa laboratorieutrymmen tillkomma för forskning i vad avser examensarbetare, licentiander och doktorander. Eftersom man kan förutsätta, att visst antal teknologer kommer att uppe- hålla sig på högskoleorten även under den fria terminen, måste man räkna med väsentligt ökat behov av läsrum för de studerande _ sannolikt dubbelt så många som nu beräknats. Ävenså måste studentkårens lokaler ökas med hänsyn till att 25 procent fler teknologer torde kvarstanna.

KTH:s olika sektioner har i detta sammanhang bl. a. framhållit följande. För sektion F måste, om tcrminslängden minskas från nuvarande 14 till 12 å 12,5 veckor, antalet undervisningstimmar per vecka ökas i vissa ämnen, eller också måste undervisningen delvis förskjutas till en senare termin eller till högre års- kurs, vilket anses olämpligt. Föreläsningarna i de flesta ämnen måste upprepas tre gånger om året, eftersom olika delavsnitt av ämnena av pedagogiska skäl måste komma i rätt ordningsföljd. Detta gäller exempelvis de fyra delkurserna i matematik och hela den grundläggande undervisningen i fysik. Däremot finns det vissa möjligheter att i de högre årskurserna i fysik anordna undervisningen gemensam för grupper tillhörande olika årskurser. Vid 50-procentsystemet kom- mer stort antal assistenter att finnas, och då dessa önskar licentiera, måste även 'seminarietiderna för ].icentianderna ökas väsentligt. — För ämnet matematik behöver antalet föreläsningssalar fördubblas. — Man understryker vidare svårig- heterna att rekrytera lektorer särskilt för sommarterminen och påpekar, att många av dessa är yngre och har familj med barn i skolåldern. De skulle riskera att under sommarterminen mer eller mindre bli avskurna från umgänge med familjen.

Svårigheterna att rekrytera kvalificerade speciallärare understrykes kraftigt; Man pekar på att dessa ofta måste förlägga sin semestertid med hänsyn till sin normala anställning och icke till den terminsindelning högskolan skulle tillämpa.

Ett treterminssystem enbart vid de tekniska högskolorna skulle också komma att innebära, att lärartjänsterna därstädes blev mindre attraktiva än andra lärar- tjänster. Detta skulle ytterligare bidraga till rekryteringssvårigheterna icke minst på universitetsortcrna.

Inom sektion M, som kommer att intaga 150 teknologer och dessutom 30 bli- vande teknologie m-agistrar samt visst antal skeppsbyggare, konstaterade man, att i vissa ämnen per professur måste tillkomma två laboraturer samt lektorat i en- lighet med lärarkraftnormerna. Man understryker, att licentiand- och doktorand- arbeten pågår under augusti och september månader samt, att en sommartermin skulle omöjliggöra det nödvändiga underhålls- och reparationsarbetet i labora- torierna. Ävenså påpekas, att examensarbetena fördelar sig ganska jämnt under året och inte kan koncentreras till speciella terminer. Arbetena har också väsent- ligt olika längd beroende på väntetider och typ av examensarbete. Det framhålles vidare, att i de tillämpade ämnena det redan nu erbjuder stora svårigheter att i Stockholm finna lämpliga speciallärare eller erfarna övningsassistenter och att rekryteringen i hög grad skulle försvåras om lärarbehovet kraftigt skulle behöva ökas utöver den som nu successivt följer med den från hösten 1962 ökade intagningen. För sektionen beräknas behov av en ny hörsal med plats för tre- hundra studerande, om man vill undvika dubblering av vissa ämnen.

Sektion S påpekar, att —— med undantag för ämnet hållfasthetslära — en upp— delning och intagning tre gånger om året synes irrationell för en liten sektion, och att den föreslagna ökningen såväl vad avser S, som S, väl kan rymmas inom ett årligt intag.

Av sektion E understrykes de stora svårigheterna att erhålla speciallärare, bi- trädande lärare och övningsassistenter från industrihåll, då dessa (knappast vill åtaga sig undervisning sommartid. Undervisningens kvalitet skulle därför kunna komma att sjunka under sommarterminen. Detta skulle kunna medföra ytterliga- re avbrottsprocent i studierna. kraftigt understrykes, att laboratorierna utnyttjas under augusti och september för licentiandarbeten och liknande, ävensom att forskning pågår praktiskt taget hela året. "

Sektion V konstaterar, att hörsalar, ritsalar, seminarium i huvudsak står tomma under tre månader på. sommaren men understryker, att laboratorierna utnyttjas praktiskt taget hela året, och därvid tas i anspråk under sommartid för examens— arbeten, licentiandarbeten och pågående forskning.

Beträffande begränsandet av föreläsningar till två gånger om året uttalar man, att detta kan vara möjligt för små orienteringsämnen, men att det icke är tillämp- bart för de större ämnena, där kursavsnitten i allmänhet är så lagda att de bygger på ett tidigare avsnitt. I stort sett måste därför undervisningen upprepas tre gång- er om året.

Inom sektionen har en undersökning av studietidens längd genomförts för de årskullar, som började studera hösten 1956 och hösten 1957. Som resultat har man funnit, att omkring hälften avlägger sin examen senast under september- perioden-på hösten efter Vi, och att alltså medianstudietiden är 4,0 år. 6 procent slu— tar i V1 och V2 och av de 13 procent, som fordrar mer än 5 år för sina studier, är praktiskt taget alla sysselsatta med förvärvsarbete och- besöker högskolan enbart vid tentamens-tillfällen. Man antager vidare, att en nyutexaminerad väg- och vatten— byggare får en inkomst som är 20 000 kronor högre per år än den han får som praktikant före examinationen. För teknologerna skulle 50-procentsystemet inne- bära att totala schemamässiga studietiden förlängdes från tre år och nio månader till fyra är, alltså med tre månader. Den senare intagningen för en tredjedel med fyra månader och en tredjedel med åtta månader kan i viss mån kompenseras med militärtjänst men uppskattningsvis räknar man med en effektiv försening

med i genomsnitt minst två månader för den första och fyra månader för den sista av dessa grupper. Den. förlängdaoch senarelagda studietiden skulle då för varje student betyda i medeltal en förlust av calö 000 kronor per år, vartill kom— mer för de senarelagda grupperna ytterligare 3300 respektive 6600 kronor per år. Härtill kommer samhällets förlust i nationalprodukt genom att civilingenjö- rernas inträdande i förvärvsarbetet blir fördröjt.

Sektion K anser tanken att öka intagningen genom att utnyttja lokalerna effek- tivare vara rationell och riktig men understryker att ett genomförande av för- slaget stöter på stora praktiska svårigheter. För att kemilaborationerna skall kunna genomföras inom XVe-byggnaden gemensamt för kemister, fysiker och bergsmän, är sålunda en absolut förutsättning att 50-procentsystemet även helt tillämpas för dessa sektioner. Man' understryker vidare risken av att lektorer icke kan rekryteras i de tillämpade ämnena, där tjänsterna kommer att bli mindre lockande, samtidigt som industrin konkurrerar hårt om kandidaterna. Ökade lokalbehovet i vad avser hörsalar, seminarierum, ritsalar och tentamensrum upp- skattas till 100 procent.

Sektion B understryker, att i de flesta ämnen föreläsningarna måste upprepas tre gånger årligen. Vidare framhålles, att uppläggningen av sektionens schema i de två högre årskurserna påverkas starkt av de omfattande praktiska studie- resorna, och. att en från de andra avdelningarna avvikande terminslängd redan nu måste tillämpas. Det anses vara ogörligt att med bibehållande av nuvarande standard upprepa studieresorna tre gånger varje år. Sektionen är i de högre års- kurserna uppdelad på tre linjer, nämligen'Bx med 30 studerande, B," med 40 a 50 studerande och Bm, med 30 å 40 studerande. Med hänsyn till dessa relativt små gruppstorlekar och svårigheterna beträffande praktiska studier och studieresor kan det icke vara rationellt att göra ytterligare uppdelningar på tre studiegångar i de högre årskurserna. I stället mås-te bergssektionen anknyta till en av dessa studiegångar och samla'eleverna tillidenna. Studierna i de högre årskurserna måste därför i realiteten bedrivas såsom nu. En "konsekvens härav är, att XVe- laboratoriet icke kan utnyttjas på. sätt. som sektion K förutsatt som en absolut förutsättning för treterminssystemet. 4 ' . _'

Inom sektion A har en synnerligen detaljerad beräkning genomförts för varje enstaka ämne. I stort sett kommer man fram till det personalbehov, som i genom- snitt angivits i det föregående och'som överensstämmer med CTH-beräkningarna. Det visar sig, att i praktiskt taget alla större ämnen föreläsningarna måste upp- repas tre gånger om året, under det att i vissa mindre ämnen förskjutningar kan ske. Vid treterminssystemet skulle-”vidare behöva tillkomma, två hörsalar för var- dera 60 studerande och ett seminarierum jämte ett bedömningsrum.

Inom sektion'L' har mycket detaljerade beräkningar genomförts och i detalj klarlagts i vilka ämnen undervisningen behöver tre- respektive tvådubblas. Man framhåller det irrationella i att dela upp en liten sektion i tre grupper och sam- tidigt .understrykes,.att den iannat. sammanhang beräknade nödvändiga för- dubblingen av. sektionens utbildningskapacitet —_—_- upp till 60 intagna per år _— icke kan genomföras vid ett treterminssystem.

Utöver vad som anförts i det föregående torde följande allmänna syn- punkter sammanfattningsvis böra framhållas.

För industrin synes ett treterminssystem vid de tekniska högskolorna vara att föredraga jämfört med det nuvarande. Mot bakgrunden av den. kommande fyraveckorssemestern förlagd till sommartid kommer det näm- ligen att erbjuda svårigheter att lösa praktikfrågan för teknologerna, vilket

mycket lättare kunde ske om praktiken finge utbredas över hela året. Vi-- dare skulle praktiken bli allsidigare, något som särskilt skulle vara av värde: för blivande arkitekter, väg- och vattenbyggare och lantmätare.

Ur de studerandes synpunkt innebär ett treterminssystem en försämring; i det att påbörjandet av studierna blir försenat för två tredjedelar av samt-— liga studerande. Detta skulle innebära icke oväsentliga ekonomiska belast— ningar och förluster. Vidare skulle fördelningen mellan vår-, sommar- ocln höstterminerna bli orättvis och kunna leda till att man avsiktligt undveke: sommarterminen och därigenom ytterligare förlängde sina studier. '

Ur nationell synpunkt borde i första hand det system väljas, som gen- lägsta årskostnaden _ något som treterminssystemet gör. Vidare liggen det för närvarande i landets intresse att nybyggnadskostnaderna hålles så låga som möjligt. Emellertid visar de vid de tre högskolorna genomförda beräkningarna entydigt, att behovet av lärarkrafter ökar så kraftigt i 06111 med att föreläsningarna i stort sett behöver tredubblas, att det erforderliga antalet lärare under inga omständigheter torde kunna uppdrivas unden' närmaste tioårsperioden. Vissa rekryteringssvårigheter tillkommer dess-- utom med hänsyn till att många lärare, särskilt då speciallärare och öv— ningsassistenter, har sin semester »tvångsstyrd» av det företag, till vilkett de är knutna, och sålunda icke kan avpassa semestern efter högskolans önskemål.

Det skulle i genomsnitt för varje nu existerande professur behöva till-- komma en laboratur (eller i vissa fall professur), och härjämte skulle er- fordras 1,3 universitetslektorat och 3,6 assistenttjänster för varje professur och laboratur. Till detta kommer ett antal nya speciallärare och övnings!- assistenter. Vidare skulle antalet föreläsningssalar behöva öka med mellan 50 och 75 procent samt antalet kontorsrum mellan 36 och 50 procent, vartill måste komma vissa begränsade laboratorieutrymmen för examens- och licen- tiandarbeten. Varje föreläsning finge i genomsnitt upprepas 2,7 gånger om året.

Ökningarna är icke överraskande, om man beaktar, att i stället för nu- varande intagning av exempelvis 100 studerande en gång årligen 50 stude— rande skulle intagas tre gånger årligen.

Jag måste sålunda konstatera, att det modifierade treterminssystemet icke kan realiseras. Kvar står då en utbyggnad av de befintliga högskolorna kombinerad med inrättande av en fjärde högskola. Dessa frågor kommer att studeras i det följande.

Det kan icke förnekas att beläggningen av lokalerna vid de tekniska hög- skolorna — uttryckt i timmar per vecka —— för närvarande är låg. Som redan visats kan vid nuvarande enkelskift av schematekniska skäl knap- past någon förbättring av betydelse åstadkommas. Genom ett modifierat tvåskiftsystem skulle teoretiskt sett väsentliga fördelar kunna vinnas. Till. denna fråga återkommer jag i avsnitt 6.3.6.

5. Fortsatt utbyggnad av de nuvarande tekniska högskolorna

5.1. Utbyggnaden av skilda sektioner

Av direktiven till universitets- och högskolekommittén framgår, att under- sökningen till en början skall inriktas på att klarlägga möjligheterna av en ökning med ca 300 nybörjarplatser vid de nuvarande tekniska högskolorna, varvid ökningen ungefär bör ske i proportion till sektionemas storlek enligt 1960 års modifierade plan. Som departementschefen framhållit i proposition 1963: 172 (sid. 234) är fördelningen av den fortsatta intagningsökningen på sektioner utomordentligt svårbestämbar. De ingående utredningar som före- togs i slutet av 1950-talet gav ingen klar vägledning. Inte heller senare gjorda utredningar ger någon tydlig anvisning. Enligt departementschefen torde därför en i stort sett proportionell ökning av intagningen vid de större sek- tionerna samt ytterligare speciella överväganden för de mindre vara den bästa handlingslinjen, som kan ges för det fortsatta planeringsarbetet.

Inledningsvis må konstateras, att motsvarande sektioner vid de tekniska högskolorna bör vara lika stora eller utgöra multiplar av samma enhet, exempelvis 30, 60, 90. Detta möjliggör en rättvis fördelning av lärarkrafter, utrustning och årliga anslag samt medger en optimal dimensionering av varje sektion. Vidare behöver sektionerna alls icke vara identiskt lika men de skall vara likvärda, då härigenom en i vissa fall önskvärd specialisering på rationellt sätt kan åstadkommas både med hänsyn till erforderlig kapital- insats och begränsade personella resurser.

1960 års modifierade plan innebär sammanfattningsvis följande intag- ningskapacitet (första årskursen) per år av teknologer vid skilda sektioner.

Sektion Högskola Totalt F M Ss E V K B A

KTH. . . . 45 150 20 150 90 64 72 797 CTH ..... 35 150 30 185 150 55 — 50 655 LTH ..... 30 100 — 100 120 80 — 60 490

Totalt 110 400 50 435 360 199 110 182 1942 Procent.. 5,7 20,6 2,1 2,6 22,4 18,5 10,2 5,7 9,4 2,9 100

Följande allmänna synpunkter må anföras rörande ökningen av skilda sektioner.

Sektionen för teknisk fysik (F) bör kraftigt ökas. Den tekniska utveck- lingen går allt snabbare och just de tekniska fysikerna får sådan utbildnimg att de är speciellt lämpade för att angripa nya problem såväl på utvecklingss- som på forskningssidan.

Sektionen för maskinteknik (M) behöver även kraftigt ökas samtidigt smm viss specialiseringutöver den nuvarande synes böra eftersträvas särskilt 01m en fjärde högskola inrättas varvid en inriktning mot finmekanik, au-tomatti- sering etc. kan ifrågakomma.

Delsektionen för flygteknik (S,) synes inte höra ökas utöver nu gällande plan. ' '

Delsektionen för skeppsteknik (S,) vid KTH och sektionen för skeppis- byggnad (S) vid CTH behöver för närvarande icke ökas särskilt mycket. En viss ökning bör dock realiseras mot bakgrunden av att Sverige för nårvaram- de är en av de ledande skeppsbyggnadsnationerna. Ökningarna bör av pralk- tiska skäl begränsas till den som möjliggöres i nu existerande eller under byggnad varande laboratorier. '

Sektionen för elektroteknik (E) behöver kraftigt ökas på svagströmssidain och därvid i fråga om reglerings- och databehandlingsområdena. På starlk- strömssidan finnes ur labmatoriesynpunkt överkapacitet såväl vid CT'H som KTH.

Sektionen för väg- och vattenbyggnad (V) behöver kraftigt ökas. Storrt underskott råder såväl inom husbyggnadsområdet som inom det anlägg- ningstekniska området. Svenska Väg- och valttenbyggares Riksförbund som i sig representerar de yrkesverksamma väg- och vattenbyggarna i såväl arbets- tagare- som arbetsgivareställning har genom en för ändamålet tillsatt kom- mitté låtit göra en utredning rörande det framtida behovet av väg— och vatte n- byggare. Under utredningens gång har kommittén samrått med Svenska Arkitekters Riksförbund och med arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut. Resultaten redovisas" 1 en i mars 1964 framlagd skrift, »Behovet av högskole- utbildade väg- och vattenbyggare». Av sammanfattningen framgår att an- tal-et yrkesverksamma väg- och vattenbyggare år 1960 var 3 100 och att be- hovet beräknas bli'3 400 år 1970, 6 800 år 1980, 9 800 år 1990 och 13 000 år 2000. För att uppnå dessa antal fordras i medeltal 360 intagna per .år till sektion V vid de tekniska högskol antalet intagna successivt ökas till i medeltal 600 elever per år under perio— den 1971—1995. '

Vid en ökad intagning bör beaktas, att i viss omfattning samundervisning sker mellan väg- och vattenbyggare och arkitekter genom gemensamma lä- rare, gemensamma övningsuppgifter etc. varför en eventuell ny V-sektion i varje fall icke bör inrättas fristående utan endast i kombination med en arkitektursektion.

”lnom sektionen för kemi (K): bör kraftig ökning realiseras, något som bl. a. belyses av Sveriges industriförbunds och Sveriges kemiska industri-

kontors skrivelse av den 3 maj 1963 till statsiådet 'ach'chefen för ecklesia- stikdepartementet. I nämnda skrivelse framhålles, att kemisektionen vid CTH bör utbyggas till en intagningskapacitet av 80 platser per år och att kemisektionen vid KTH bör erhålla en kapacitet av 90, på sikt 120 platser per år. I en till universitets- och högskolekommittén ställd skrivelse den 10 augusti 1964 understryker industrikontoret utbyggnadsbehovet och fram)- håller, att vid en ytterligare ökning av utbildningsresurserna för kemister alternativet att inrätta en kemisektion vid en eventuell fjärde teknisk hög- skola bör beaktas. _ ,

Sektionen för bergsvetcnskap (B) har'nyligen ökats -— från 45 till 110 platser, varav 20 platser är tänkta för nordisk utbildning. Den bör för när- varande inte ytterligare ökas eller uppdelas.

Sektionen för arkitektur (A) bör kraftigt ökas. Underskott råder på arki- tekter, stark expansion och stark byggnadsverksamhet'är att under lång tid räkna med. I samband härmed bör undersökas, om icke en särskild del- sektion för samhällsbyggnad bör inrättas så avvägd, att den kompletterar den utbildning i samhällsplanering som har inrättats vid universitetet i Umeå och kan komma att inrättas vid övriga universitet.

Sektionen för lantmäteri (L) synes för närvarande inte i någon mer väsent- lig grad böra utbygg as utöver den nyligen beslutade intagningsökningcn.

Som närmare framgår av proposition 1963: 172 (sid. 61 ff.) framlades är 1962 i ett betänkande angående industrihögsko'la i Östergötland förslag om utbildning av ekonomingenjörer. Med" anledning av detta förslag anförde föredragande departementschef i propositionen (sid. 240) huvudsakligen följande.

Det är uppenbart, att den utbildning som skisserats i föreliggande förslag i stort sett har samma allmänna målsättning som den nuvarande utbildningen vid de tekniska högskolorna. Tidigare har i skilda sammanhang förslag framförts o'm ekonomingenjörsutbildning vid de nuvarande tekniska högskolorna, innebärande en relativt avancerad utbildning i både teknik och ekonomi. Fråga är om denna utbildning kan och bör organiseras som en ny variant av den traditionella civil- ingenjörsutbildningen och i så fall om en ny avdelning bör inrättas vid någon av de existerande högskolorna eller om utbildningen vid bestående avdelningar kan kombineras till en ny »blandad» utbildning. Alternativt måste, som nu föreslagits, en ny utbildningsenhet tillskapas för att lösa problemet. Innan 1963 års universitets- och högskolekommitté framlagt sina synpunkter "och förslag rörande hur en fort- satt expansion av civilingenjörsutbildningen inom skilda avdelningar bör organi- seras är det ej möjligt att bedöma hur ur organisatorisk och kostnadsmässig syn- punkt den blandade tekniska och ekonomiska utbildningen bäst förverkligas. Jag är därför ej för närvarande beredd ta slutlig ställning till det framlagda förslaget om en industrihögskola. Jag räknar med att 1963 års universitets- och högskole- kommitté även tar upp föreliggande spörsmål till övervägande i sitt arbete med den högre tekniska utbildningens utbyggnad.

I samband med frågan om inrättandet av en fjärde teknisk högskola (kapitel 6) avser jag återkomma till förslaget om industrihögskola i Öster-

götland och därvid även uppta övriga i sammanhanget relevanta framställ- ningar rörande utbyggnad av högre teknisk utbildning.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att de olika sektionerna inte synes böra utbyggas proportionellt utöver 1960 års modifierade plan. Hänsyn mås- te tagas ti'll sannolika behov och till att en optimal och ur praktiska syn- punkter lämplig avvägning åstadkommes mellan skilda högskolor och sek- tioner. Under utredningen synes i första hand böra studeras, hur intag- ningarna med hänsyn till befintliga lokaler, tillbyggnadsmöjligheter, dispo— nibla eller lätt förvärvbara markområden etc. kan ökas vid de två befintliga tekniska högskolorna KTH och CTH. Vid LTH påbörjades intagningarna hösten 1961 och skall enligt stomplanerna I och II vara uppe i full kapacitet hösten 1965. Tidigast fyra år senare, d.v.s. 1969, kan full kapacitet vara uppnådd i vad avser utexaminationen. Under hela uppbyggnadsperioden 1961 till 1969 synes några ändringar i fråga om intagningarna icke böra ske utan högskolan får utveckla sigi enlighet med de uppgjorda planerna. Beak— tas må emellertid,— att varje byggnad vid LTH är så utformad att genom tillbyggnader kapaciteten kan ökas upp till 100 procent vid var och en av de existerande sektionerna och att om så béfinnes påkallat på 1970-talet en utbyggnad smidigt kan genomföras.

Om utredningen kommer att visa, att behov av en fjärde högskola före- ligger synes inte samtliga sektioner böra inrättas vid densamma. Antalet sektioner bör. begränsas till att omfatta sådana sektioner som är varandra näraliggande, som bildar naturliga kombinationer och som i hög grad be— gagnar gemensamma lärare och'laboratorier. Härigenom kan på snabbaste och rationellaste sätt och till lägsta kostnad en ny högskola tillskapas. Till dessa frågor återkommer jag i kapitel 6. .

Efter genomgång av föreliggande utredningar, överläggningar inom KTH samt med representanter för CTH liksom för LTH och med beaktande av nuläget, disponibel tomtmark, beslutade respektive möjliga byggnadsåt- gärder, lärarkrafttillgång etc. har jag kommit till resultatet att vissa ökade intagningar är möjliga vid de befintliga tre högskolorna. I efterföljande avsnitt, som presenteras efter högskolornas ålder, redovisas dels 1960 års modifierade program, dels ock från olika budgetår möjliga ökningar i intaget av studerande. Varje högskola kommentera-s för sig i vad avser lokalfrågor samt lärarkrafter, framför allt då topptjånster —— professurer och labora- turer. Övriga lärartjänster, lektorat och assistenttjänster etc. förutsättes följa viss automatik.

5.2. Fortsatt utbyggnad av KTH I tabell 2: 16 redovisar jag mitt förslag till utbyggnadsplan för KTH.

Tabell 2:16. Förslag till utbyggnadsplan för KTH 1965—1970, nybörjarplatser i årskurs ' 1 och 3

Antal nybörjarplatser/läsår

Sektion/ årskurs enl. nu- ökning varande totalt plan 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71

45 15 150 30 40 30 20 150 15 90 64 40 110 72 56

årskurs 1 ...... 857 + 18 årskurs 1 och 3 927 + 18 + 16

5.2.1. Mark och lokalbehov samt beräknade investeringskostnader

I sitt yttrande över P-gruppens promemoria angående det högre utbildnings- våsendets fortsatta utbyggnad (skrivelse den 20 februari 1963) framhöll högskolans byggnadskommitté i huvudsak följande angående högskolans utbyggnadsmöjligheter i stort.

I kommitténs förslag till generalplan för utbyggnad under 1960-talet, »KTst ut- byggnad 1960—1970» -— i det följande benämnd utbyggnadsplanen —— redovisas tänkbara utbyggnadsmöjligheter. Det finns sådana reserverade i anslutning till några av högskolans nuvarande byggnader, men omfattningen därav är mycket begränsad. Jämfört med nuvarande nettogolvytor vid respektive avdelning kan inom det markområde som högskolan nu disponerar avdelning S utbyggas med 30 procent, E med 15 procent, K med 20 procent, L med 25 procent samt V och A med tillsammans 10 procent. I utbyggnadsplanen föreslås mark reserverad med hänsyn till att en del av avdelning A endast tillfälligtvis disponerar lokalerna i f. d. seminariebyggnaden vid Riddargatan 5. Denna fastighet beräknas inom en ej alltför avlägsen framtid komma att övertagas av Stockholms stad med anledning av bland annat tunnelbanans utbyggnad. Då en överflyttning till högskoleområdet blir aktuell bör hela arkitekturavdelningen inrymmas i den byggnad som nu disponeras av avdelningarna A och V. Samtidigt måste då lokalerna för avdelning V omprövas. För de två större nybyggnadsobjekten i utbyggnadsplanen, avdelningarna M respek- tive B, har utbyggnadsmöjligheter redovisats. Sålunda kan avdelning M utbyggas med ca 70 procent och avdelning B med ca 30 procent.

De ytterligare utbyggnadsmöjligheter som av kommittén undersökts och redo- visats i nämnda utbyggnadsplan, har utan tanke på någon speciell avdelning för- utsatts utgöra en för högskolan i dess helhet erforderlig reserv. Den föreslås i

utbyggnadsplanen omfatta de områden som nu upptas. av de båda närbelägna sjuk- husen, Röda Korset och Sophiahemmet, .samt områdena för statens provningsan- stalt ochstatens väginstitut.

Man bör icke räknamed att de byggnader som nu tillhör de båda sjukhusen skall kunna utnyttjas för högskolans ändamål. Det är själva markområdena som förutsättes utgöra utbyggnadsreserven. Vad beträffar Sophiahemmets markområde redovisas detta i »Trafikledsplan för Stockholm 1960» som område för parkering och uppfart från 5. k. Rådmansleden till en ny vägförbindelse till Lidingö. Kom- mittén har emellertid i utbyggnadsplanen skisserat en annan lösning av detta mark- område innebärande att högskolan skulle tillföras ett markområde på ca 30 000 mg. Tillsammans med Röda Korsets markområde, som omfattar ca 15 000 m2, skulle sjukhusområdena kunna utöka högskolans markområde med ca 45 000 m2.

Statens provningsanstalt och statens väginstitut har sina lokaler disponerade och avsedda för sådana verksamhetsområden som i förhållande till de nämnda sjuk- huskomplexen mer överensstämmer med ändamål inom högskolan, speciellt vissa forskningsändamål. Kommittén har efter inventering av de ifrågavarande lokalerna kommit till följande slutsatser. Väginstitutet omfattar totalt ca 1 900 m2 nettogolv- yta, varav ca 1 700 m2 är primärutrymmen. Dessa skulle kunna begagnas dels för kontor, dels för ämnet vägbyggnad vid avdelning V och ämnet fordonsteknik vid avdelning M vilka båda behöver utvidgas. Provningsanstalten omfattar ca 6 950 m2 nettogolvyta. Av dessa är ca 4 900 m2 primärutrymmen och kan betraktas som för vissa högskoleändamål lämpliga lokaler under det att resterande 2050 m2 är sekundärutrymmen eller av provisorisk art. På de markområden, där nu olika provisorier finnas, skulle uppskattningsvis kunna uppföras nybyggnader på till— sammans högst 2 000 a 3 000 1112. Vid provningsanstalten skulle sålunda totalt en nettogolvyta på ca 7500 mg, kunna åstadkommas..Av. provningsanstaltens olika byggnader omfattar. huvudbyggnaden i primärutrymmen 1 750 m2. Den skulle kunna användas till" kemilaboratorier, kontor, skrivrum och efter omfattande om- byggnader till seminarierum40ch'ritsalar. Maskinflygeln om .,1 200 m2 är närmast att betrakta som ett laboratorium avbyggnadsteknisk art' och .skulle.lämpligen kunna utnyttjas för sådana ämnen som byggnadsteknik och byggnzadsmateriallära. Den elektrofysikaliska byggnaden omfattar i primärutrymmen 850 m2 och skulle i förstahand lämpa sig för ämnen av fysikalisk karaktär. Avdelningen för dragprov- ning omfattar 175 m2 och skulle lämpa sig _väl för hållfasthetsundersökningar.

' Markområdena' för statens provningsanstalt och statens Väginstitut omfattar sammanlagtca 22 000 m”. Tillsammans med de båda ovannämnda sjukhusområdena upptar sålunda" de framtida utbyggnadsreserverna en markyta av 22 000"m2"+ "45 000'jm2': 67 000 mg. Högskolans nuvarande markområde omfattar 141000 'm2 och måste för de enligt utbyggnadsplanen föreslagna utbyggnaderna utökas med nya upplåtelser av djurgårdsmark på sammanlagt ca 66 000 m2, varefter högskolans markområde skulle komma" att omfatta 207 000 (112. Utbyggnadsreservernas 67'000 m2 utgör sålunda ca 30 procent av det markområde som "redan "nu är det för hög- skolan erforderliga. I sammanhanget bör påpekas att! exploateringsgraden är hög inom högskoleområdet samt att lokalerna kommit väSentligen undervisningen till- godo och endast i begränsad utsträckning forskningen. . '

'De utbyggnadsmöjligheter inom högskolans område, som i det ovanstående redovisats för de.olika avdelningarna, måste sålunda anses mycketbegränsade.

Det beror på, , - _ _

att de markreserver som ingått i utbyggnaden enligt 1945 års generalplan delvis redan tagits -i anspråk, ' _ » -. ; att. de markområden, som föreslås .tillfalla ihögskolanj samband .med nu före—

liggande utbyggnad till väsentlig del endast är avsedda för de två nybygg- nadsföretagen, avdelning M respektive B, och dessas ntbyggnadsreserver samt att alltför liten del av högskolans utrymmen hitintills kommit forskningen tillgodo.

Utbyggnadsmöjligheterna för högskolan i dess helhet omfattar givetvis också enligt utbyggnadsplanen ytterligare markreserver, som ännu icke ingår i hög- skolans markområde och som med all sannolikhet ännu en tid icke kommer att bli disponibla. Enligt vad kommittén erfarit'finns planer på förflyttande av statens provningsanstalt och statens väginstitut medan för sjukhusområdena några mot— svarande planer ännu icke synes föreligga.

Genom riksdagens beslut 1963 skall som redan framgått intagas 15 bli— vande teknologie magistrar vid sektion F från hösten 1965, 30 vid sektion M från innevarande hösttermin och ytterligare 15 vid sektion E från hösten 1966, tillhopa sålunda 60 intagna per läsår vid full kapacitet. En ofrånkomlig förut- sättning för magisterutbildningen är, att ämnet elektrisk mätteknik bere- des ökade laboratoriemöjligheter. Såsom högskolans byggnadskommitté framhållit i förutnämnda—yttrande, bör vissa övningssalar på vinden inom huvudbyggnadens sydöstra del, byggnad III b, omdisponeras för elektrisk mätteknik intill dess den i utbyggnadsplanen upptagna ombyggnaden för sektion E genomförts. Genom nämnda omdisposition i byggnad 111 b skulle ca 165 m2 laborato'rielokaler kunna tillföras ämnet elektrisk ”mätteknik. För de tillkommande lärarkrafterna för magisterutbildningen förutsättes vidare, att ca 500 m2 skrivrum m m. ställes till förfogande genom ombyggnad av vinden i byggnad lll a.

I byggnadskommitténs"yttrande har vidare redovisats, hur såväl det ökade laboratoriebehovet i anslutning till den redan utförda vindtunneln som det ökade hörsalsbehovet kan tillgodoses för delsektion S,. Ritsalsfrågan före— slås löst genom att de nuvarande salarna" 1 bygg nad III d för 8,3 och S,, bibe- hålles samt att i nära anslutning till dessa genom ombyggnad ytterligare 60 ritbordsp'latser, 30 för vardera årskursen, iordningställes. Dessa åtgärder kan icke vara genomförda förrän hösten 1967.

I detta sammanhang kan'också'erinraso'm, att högskolans byggnadskom- mitté med'skrivelse den 20 december 1962 har underställt'Kimgl. Maj:ts prövning förslag till" byggnadsprogram för en'försökshall vid högskolans flygtekniska institutioner? Genom beslut den 10 april 1964 har Kungl. Maj :t uppdragit åt- byggnadskommittén att utföra projektering av ifrågavarande nybyggnad fram till och "med färdigställande av bygghandlingar, inkl. kost- nadsberäkning

Enligt utbyggnadsplanen skall låroämnet regleringsteknilc överflyttas till byggnad VII. Såsom närmare framgår av byggnadskommitténs yttrande öVer P-gruppens promemoria erfordras en utökning av skrivrummen för detta ämne, vilket behov inte upptogs 1 planen. Denna ökning är möjlig att genomföra under förutsättning, att högskolans centralnerkstad överflyttas

från södra delen av byggnad VII till byggnad VIa i anslutning till värme— kraftverket.

I överensstämmelse 'med proposition 1964: 50 angående universitetens och högskolornas organisation och förvaltning m.m. har antalet tjänster xid högskolans centrala förvaltning ökat med tre chefstjänster, en amanuens, en assistent och tre biträdestjänster, d.v.s. sammanlagt 8 nya tjänster, utan motsvarande förstärkning av lokalerna. För att administrationens lo- kalfråga skall kunna lösas på ett tillfredsställande sätt erfordras enligt hög- skolans byggnadskommitté en utökning i nära anslutning till nuvarande lokaler. Detta kan bli möjligt om outnyttjade vindsutrymmen i byggnad I inredes, varigenom lokaler motsvarande 10 normala skrivrum skulle kunna erhållas. Förslag till äskande härom har framlagts av byggnadskommittén för budgetåret 1965/66. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas 1 sep— tember 1965 och vara avslutade i april 1966.

Beträffande de mark- och lokalbehov som föranledes av den föreslagna ytterligare utbyggnaden av KTH kan följ ande anföras.

Delsektion S, kan 1965 ökas med 30 procent, d. v. 5. med 6 platser utan att byggnadsåtgärder behöver vidtagas eller ytterligare högre topptjänster behöver inrättas.

Vid sektion E kommer som redan redovisats 15 blivande teknologie ma- gistrar att intagas 1966. I den för högskolan tidigare fastställda general- planen för utbyggnad fram till 1970 redovisas hur sektion E, som nu är synnerligen trångbodd, skall övertaga de lokaler i byggnad III a som för närvarande disponeras av sektionen för bergsvetenskap. När detta skett hösten 1969 kan minst ytterligare 20 elektriker intagas.

Sektion V med 90 platser är nu jämförd med CTH, 150 platser, och LTH, beslutade 120 platser, den minsta inom landet och bör kraftigt ökas och lämpligen minst fördubblas. Detta kan endast realisera—s genom att ny tomt— mark ställes till förfogande. Lämpligen bör då det område som nu dispone- ras av statens provningsanstalt samt markområdet mellan ingeniörsveten- skapsakademiens försöksstation och järnvägsområdet utnyttjas, uppgående till sammanlagt ca 31 000 m2. Av nuvarande byggnader bör i första hand provningsanstaltens huvudbyggnad, omfattande 1 750 m2, bibehållas och övriga byggnader endast i den mån det blir möjligt att rationellt utnyttja markområdet. Vidare förutsättes att statens väginstituts byggnad, omfat- tande 1 700 m2, som redan nu delvis disponeras av sektion V, i sin helhet utnyttjas för avdelningens behov. Med hänsyn till de tidpunkter som kan förutses för förflyttning av statens provningsanstalt och statens väginstitut och till erforderliga byggnadstider, kan en ökad intagning vid sektion V knappast realiseras förrän 1970.

Högskolans byggnadskommittés arkitekt har studerat lokalfrågorna för sektion V. Av denna undersökning framgår, att sektionen för närvarande disponerar följ ande lokaler.

Nettoyta ml

Sektion V disponerar i byggnad VIb ........................................ 1 955 byggnad X—XI ..................................... 2 403 byggnad XII—XIII .................................. 2 084 byggnad xxvr ...................................... 243

Summa 6 685

Byggnadsakustik disponerar i byggnad X—XI ............................... 252 Totalt 6 937

Vid en ökning av sektionens utbildningskapacitet till 180 nybörjarplat- ser per läsår har byggnadskommitténs arkitekt uppskattat lokalbehovet till

Nettoyta m*

i befintliga byggnader: byggnadsstatik ...................................... 1 640 vattenbyggnad ................... - . ." ................. 2 015

3 655 i ny- och ombyggnader: hörsalar, ritsalar m. m. 2 900

skrivrum ........................................... 3 020 laborationshallar och övriga laboratorier ............... 5 960

Summa 11 880

Totalt 15 535

Som utgångspunkt för uppskattning av byggnadsvolym och byggnads- kostnader för sektion V har nybyggnaderna för sektion M valts. Relationen mellan byggnadsvolym och lokalprogrammets rumsyta i dessa nybyggna- der är för hörsalar och ritsalar 6,1 m3 per 1112, skrivrum 5,1 1113 per m2 samt laborationshallar och övriga laboratorier 6,6 m8 per m2. Kostnaderna beräk- nas per den 1 juli 1964 till 250 kronor per ma. Byggnadsvolymen för ny- och ombyggnader för sektion V antages sålunda bli för hörsalar och ritsalar 17 700 ms (6,1 x 2900 ni?), för skrivrum 15500 m= (5,1 X 3020 m?) och för laborationshallar och övriga laboratorier 39500 ma (6,6 X 5960 1112), sammanlagt 72 700 ms. Byggnadskostnaden beräknas på grundval härav uppgå till 18,2 milj. kronor (72 700 x 250 kronor) och rivningskostnader uppskattas till 0,8 milj. kronor, tillhopa 19,0 milj. kronor. Kostnaderna för nybyggnad och ombyggnad har i kalkylen satts lika, då huvuddelen av byggnadsföretaget måste komma att bli nybyggnader. Här kan anmärkas, att med beräkningssättet 2 000 kronor per m2 nettoyta laboratorielokaler och 1 500 kronor per 1112 nettoyta skrivrum skulle byggnadskostnaderna uppgå till 20,8 milj. kronor. Inkluderas ovan angivna rivningskostnader blir kostnaden 21,6 milj. kronor.

Möjligheterna att inom sektion K intaga universitetskemister i tredje årskursen har behandlats i en promemoria av R. Woxén dagtecknad den 27 oktober 1962 och kompletterad med promemoria av den 27 juni 1963. Från 1965 skall enligt beslut av 1964 års riksdag 40 universitetskemister intagas i K3 och från 1967 kan ytterligare 16 studerande intagas, varigenom intag-

296 ningen skulle bli sammanlagt 120, d.v.s. samma totala utexaminationsmöj- lighet som förutvarande överstyrelsen för de tekniska högskolorna i annat sammanhang föreslagit, dock med den skillnaden, att överstyrelsen förut- satt att på längre sikt nybyggnader vid KTH borde ske i sådan omfattning att hela intagningen kunde påbörjas i Kl. Lämpligheten av en sådan åt— gärd, som i och för sig är genomförbar, kan emellertid icke bedömas förrän erfarenhet vunnits av utbildningen av universitetskemister.

Sektion A kan hösten 1966 ökas med 18 studerande och sålunda få en to- tal intagningskapacitet av 90 studerande per läsår, delad på tre grupper, av vilken den ena från och med femte terminen föreslås specialiserad på sam- hällsbyggnad. Denna fråga har såsom nämnts behandlats av en särskild expertgrupp. Gruppens förslag redovisas i bilaga 1. Sammanfattningsvis in- nebär förslaget, att utbildningen i första hand är avsedd för blivande arki- tekter, men att den även i viss omfattning skall utnyttjas såväl för blivande väg och vattenbyggare som för lantmätare.

Sektion A har nu en grupp i lokaler vid Styffevägen och en grupp provi- soriskt i f. d. seminariebyggnaden vid Riddargatan 5. KTH:s byggnadskom- mitté har uppgjort ett detaljerat lokalprogram för arkitektursektionen, om- fattande samtliga tre grupper. Lokalprogrammet som upptar många ge- mensamma utrymmen förutsätter att sektionens byggnader kan förläggas nära varandra. En lämplig lösning i fortvarighetstillstånd är, att sektio- nens grupp vid Riddargatan, vars lokaler sä småningom måste utrymmas, övertager de lokaler i byggnad X———Xl som nu disponeras av sektion V, se- dan denna sektion utökats enligt föregående förslag och att i nära anslut— ning till byggnad X—XI utföres utbyggnader för den nya tredje gruppen inom sektion A.

Med tillämpning av sedvanliga normer för LTH:s och KTH:s utbyggnad har högskolans byggnadskommitté utarbetat lokalprogram för sektion A vid ett studerandeantal motsvarande en intagning av 90 ordinarie stude— rande. Härvid har förutsatts —- för att ett större antal lokaler skall kunna användas gemensamt — att undervisningen. vid sektionen samlas till hög- skoleområdet och icke som _nu är uppdelad genom lokaler såväl vid Styffe- vägen som provisoriskt i den gamla seminariebyggnaden vid Riddargatan 5. Lokalprogrammet omfattar: a=lokaler för studieriktning AH, motsvarande sektionens nuvarande del vid Styffevägen ' b=lokaler för studieriktning AH, motsvarande sektionens nuvarande del vid Riddargatan c : lokaler för studieriktning As . a + b + e : lokaler gemensamma'för sektionen i dess helhet.

Vid dimensioneringen av hörsalar har förutsatts, att vid undervisningen i stadsbyggnad I de studerande vid sektionerna V och L fördelas på de tre lärarna i ämnet och att vid föreläsningarna i stadsfunktionslära och an-

läggningsteknik de för högskolan gemensamma större hörsalarna kan ut- nyttjas. De i lokalprogrammet redovisade hörsalarna avses även att använ- das för LST och LSL (se bilaga 1) samt för vissa studerande inom V. Sam- manfattningsvis innebär lokalprogrammet följande:

Nettoyta, m2 för

b c a+b+c

Gemensamma lokaler hörsalar, seminarierum .......................... 400 ritsalar ........................................ övriga gemensamma lokaler ..................... 915

Summa 4 525

Institutionslokaler ................................. 630 2 030 Summa 3 920 Total nettoyta 8 445

Vid sektion L kan utöver den av riksdagen beslutade intagningsökningcn till 56 nybörjarplatser fyra platser tillkomma utan ytterligare lokaltillskott men under förutsättning, att sektionen erhåller ytterligare två ritsalar om vardera 30 platser samt en hörsal om 60 platser, avsedda för den redan beslutade intagningsökningcn. lfrågavarande salar måste stå färdiga att ta— gas i bruk senast våren 1966.

Utöver de i det föregående angivna byggnadsåtgärderna måste som högsko- lans byggnadskommitté framhållit i sitt yttrande över P-gruppens prome- moria vissa försörjningsåtgärder tillkomma, nämligen en utbyggnad av värmekraftverket, utbyggnad av Drottning Kristinas väg och elkraftför- stärkningar samt slutligen uppförandet av ett parkeringshus.

I tabell 2: 17 redovisas av högskolans byggnadskommitté utförda beräk- ningar av byggnads-, inrednings- och utrustningskostnader, som tillkom- mer utöver de kostnader som angivits enligt KTH:s nuvarande utbyggnadsé plan. '

Kostnad för inredning och utrustning har uppskattats för sektion V till 40 procent och för sektion A till 20 procent av byggnadskostnaden. För om- byggnader har kostnaden uppskattats till ca 20 procent av byggnadskost- naden.

Som framgår av tabellen kan de totala investeringskostnaderna enligt nu— varande utbyggnadsplan beräknas till ca 98 milj. kronor. Utöver denna kostnad kan vid en fortsatt utbyggnad beräknas tillkomma nära 63 milj. kronor. Härav kan följande kostnader sägas vara direkt föranledda av den föreslagna ytterligare ökningen i intagningskapaciteten, nämligen

Milj . kronor

ny- och ombyggnader för sektion V ................ 26,6 nybyggnad för sektion A, ......................... 5,4 utökning av värmekraftverket ...................... 1,8 försörjningsåtgärder 3,0 parkeringshus 5,0

Tabell 2:17. Beräknade investeringskostnader för en fortsatt utbyggnad av KTH fram till 1970/71, byggnadskostnader i prisläge! den 1 juli 1964, milj. kronor

Ber. byggnadskostnad

Ber. medelsförbrukning inrednings- Sektlon (motsv.)/byggnadsobjekt och utrust- totalt faktisk .. nings-

t. o. m. båg?" kostnad 1963/64

Kostnader enl. KTH:s utbyggnadsplan Byggnader .......................... Försörjningsåtgärder .................

Teknologie magisterulbildningen

Byggn. III b, ombyggn. för elektrisk mätteknik ........................

Byggn. Illa, ombyggn. för skrivrum . . .

Sektion Sf Byggn. III d, ombyggn. för ritsalar ..... Byggn. XIV, tillbyggn. för låghastig- hetstunnel (Stå) ...................

Omdispositioner Byggn. VII, ombyggn. för reglerings- teknik Byggn. VI a, ombyggn. för centralverk- stad .............................

Administration Byggn. I, inredning av vind ..........

Sektion V Ny- och ombyggnader ................

Sektion A Nybyggn. för sektion Al (inkl. ritsalar för sektion L) ..................... Byggn. X, ombyggn., ersättande lokaler i Riddargatan 5 ...................

Försörjningsåtgärder m. m. Värmekraftverket, ytterligare värme- panna ............................ Parkeringshus ....................... Försörjningsåtgärder (inkl. ny 30 kV huvudmatning) ...................

Totalt

För att det redovisade lokalprogrammet för 90 studerande inom sektion A och ritsalar för sektion L (hörsalsfrågan för L förutsättes löst gemensamt med sektion A, något som blir rationellast ur beläggningssynpunkt) skall kunna realiseras erfordras, att 2,9 miljoner kronor anvisas i så god tid att lokalerna i fråga kan tagas i bruk för sektion L om möjligt hösten 1965 och för sektion A från hösten 1966.

Härtill kan som byggnadskommittén i sin förutnämnda skrivelse fram- hållit komma ombyggnaden i VIII a (ritsalar) till en beräknad kostnad av 0,4 miljoner kronor.

Utöver i det föregående redovisade byggnadsåtgärder måste högskolans studentkårs kårhus utbyggas och teknologernas matserveringsfråga lösas. I underdånig skrivelse den 27 maj 1963 har kåren dels redovisat, att kår- lokalerna nu uppgår till 4 200 m2 och att ett utbyggnadsbehov om tillhopa 2 925 m2 föreligger, dels hemställt om medel för projektering och dels an- slag för byggnadsarbeten. Studentkåren anför vidare följande:

»Det för 2500 studerande dimensionerade kårhuset, som med sin nuvarande storlek färdigställdes 1952, har redan nu en helt otillräcklig kapacitet. Förhål- landena kommer att ytterligare förvärras sedan de av riksdagen 1960 beslutade ökningarna av antalet studerande slagit igenom i de högre årskurserna. Antalet studerande uppgår läroåret 1962/63 till 3 415 ordinarie studerande, 375 licentiand— studerande och 260 special- och extra studerande eller sammanlagt 4 050 stude- rande. Läroåret 1967/68 beräknas de beslutade intagningarna helt ha slagit ige- nom i de högre årskurserna. Enligt högskolans generalplan *KTst utbyggnad 1960 —1970' skulle nämnda läroår antalet studerande utgöra 3650 ordinarie stude- rande, 600 licentiandstuderande och 600 special- och extra studerande, d.v.s. totalt 4850 studerande. Antalet studerande kommer således inom några år att vara dubbelt så stort som de nuvarande kårhuslokalerna dimensionerades för. Om därjämte föreslagen intagning av flygtekniker i S3 med 30 studerande per år och 50 universitetskemister per år i Kg genomföres samt avdelningen för lantmäteri fördubblas kommer i fortvarighetstillstånd antalet ordinarie studerande att ut— göra 4 200 vartill kommer special-, extra- och licentiandstuderande.»

Enligt vad jag erfarit har studentkåren efter förnyade överväganden fun- nit sig endast böra räkna med ett utökat behov av bespisningslokaler. ut- rymmen för kompendieförsäljning och studierum. Kåren räknar vid en fortsatt utbyggnad av KTH enligt av mig föreslagen omfattning med ett sammanlagt ytterligare lokalbehov för dessa ändamål av ca 3 700 m2 netto— yta. Byggnads-, inrednings- och utrustningskostnader härför beräknas till ca 7,3 milj. kronor.

Avslutningsvis bör i detta sammanhang framhållas, att riksdagen tidi- gare har uttalat, att någon ytterligare markupplåtelse icke är att påräkna för KTH:s del. En viss begränsad tillbyggnad är emellertid möjlig inom det åt sektionen för maskinteknik upplåtna området. Likaså kan viss utbygg- nad ske när Röda Korsets sjukhustomt ställes till högskolans förfogande. Dessa obetydliga områden synes emellertid i första hand böra reserveras för av teknikens utveckling betingade behov och man bör sålunda utgå ifrån

. lHlS område

MARKOMRÄDEN

' föreslagna markreserver

Pauw-| .

>är/:$

%. ;- bee

att någon ytterligare ökad intagning vid KTH icke kan realiseras. Omfatt- ningen av till högskolans disposition stående markområden redovisas i fi— gur 2: 5.

5.2.2. Lärarbehov och beräknade driftkostnader

Vid sektion S, torde för en utökning av nybörjarplatsantalet med 6 plat- ser inga nya topptjänster behöva inrättas. Däremot beräknas antalet lek- tors- och övningsassistenttimmar öka.

Ej heller vid sektion E torde topptjänstorganisationen behöva öka vid en intagning av ytterligare 20 studerande i årskurs 1. Lektors- och assistent- undervisning förutsättes emellertid öka enligt viss automatik.

Vad lärarkrafter — topptjänster — beträffar är sektion V med 90 intag- na för närvarande klart underdimensionerad och disponerar sålunda en- dast sammanlagt 7 professurer och 1 laboratur. Särskilt iögonfallande är, att varken professur i geoteknik eller laboraturer i byggnadsteknik, den ena inriktad på byggnadsmateriallära och den andra på st'ålkonstruktioner, finnes. Vid CTH med 150 intagna finnes 1964/65 "11 professurer och 2 labo— raturer. Skulle intagningen vid KTH ökas till cirka 180 'kommer behovet av högre topptjänster att bli minst detsamma som det för'CTH'nu tillgodo— sedda.

På anmodan har förutvarande avdelningskollegiet V beräknat erforder- liga lärarkrafter m.m. vid en ökning av intagningen vid sektionen från 90 till 180 studerande per år.

Avdelningskollegiet anför sammanfattningsvis följande.

Väg- och vattenbyggarnas arbetsområde är utomordentligt mångskiftande. -En analys visar sålunda att av de fem yngsta årskurserna utexaminerade väg- och vattenbyggare finner man att 67,0 procent är sysselsatta inom-projektering och konstruktion, 21,5 procent inom arbetsledning och kontroll, 5,7 procent inom forskning och undervisning och 5,8 procent inom övrigt medan motsvarande pro- centtal för de 15 yngsta årskurserna är respektive 60,1, 24,6, 5,2 och (10,1 ,procent. Siffrorna torde kunna tolkas så att de äldre ingenjörerna i högre grad än de yngre sysselsättes inom arbetsledning, administration, affärsverksamhet och dylikt och att alltså en del av de äldre under en tidigare period varit på konstruktionskontor.

Det förekommer även en av den allmänna tekniska utvecklingen styrd förskjut- ning av väg- och vattenbyggarnas verksamhet. Sålunda har sedan år 1958 pro— centen sysselsatta inom kraftverk och dylikt minskat från 17,5 till 11,7 procent, huvudsakligen på grund av minskning av vattenfallsstyrelsens sysselsättning. Sam- tidigt har procenten inom husbyggnadsteknik ökat från 26 till 35 procent och inom trafikbyggnader från 21 till 26 procent.

Dessa omständigheter antyder att utbildningen icke bör vara starkt speciali- serad'utan medge rörlighet och förändringar hos ingenjörernas arbetsuppgifter.

Avdelningskollegiet sammanfattar sina i detalj redovisade beräkningar av topptjänstbehovet enligt följande.

Läroämne Professur Laboratur

Byggnadsstatik med hållfasthetslära, armerad betong och bctongkonstruk- tioner ........................... Stålkonstruktioner ................. Bro- och industribyggnad ........... Byggnadsmateriallära .............. Husbyggnadsteknik ................ Geologi ........................... Geoteknik ........................ Vattenbyggnad .................... Vattenförsörjnings- och avloppsteknik Vattenkemi ....................... Kommunikationsteknik ............ Vägbyggnad ...................... Byggnadsekonomi och byggnadsorga- nisation ..........................

| 9+(2)

Härjämte föreslår kollegiet följande speciallärarbefattningar, nämligen i elektroteknik, maskinlära, husbyggnadslära II och samhällshygien. En- ligt avdelningskollegiets mening bör sålunda vid en intagning av 180 stu- derande per år vid sektion V förefinnas 12 professurer och 9 alternativt 11 laboraturer samt 4 speciallärarbefattningar.

Förutvarande avdelningsrådet V anför i skrivelse den 16 mars 1964 om avdelningskollegiets förslag bl. a. följande.

Den föreslagna utökningen av antalet nyintagna från 90 till 180 studerande bör ses mot bakgrunden av att en väsentlig utökning av utbildningskapaciteten i fråga om civilingenjörer i byggnadsfacket beslutades så sent som 1956 och att denna utökning icke helt genomförts. Någon arbetsmarknadsmässig effekt av kapa- citetsökningen. från 1956 har ännu knappast kunnat märkas, eftersom den känn- bara bristen på högskoleutbildade väg- och vattenbyggare huvudsakligen. gäller ingenjörer med fem å tio års praktisk erfarenhet efter examen. Betraktas de sam- mantagna siffrorna för hela landet innebär utbildningsexpansionen inom väg— och vattenbyggarområdet, att man under sextiotalet ökar utbildningen av väg- och vattenbyggare från 130 till 500 nyintagna per år. För avdelning V i Stockholm blir motsvarande siffror 62 till 180.

Med hänsyn till lärarresurserna anser avdelningsrådet att det finns risk för att en så kraftig utökning av antalet elever kan medföra en försämring av utbild- ningens kvalitet. Rådet ser det därför såsom en förutsättning för den ökade in- tagningen vid avdelningen att utbildningsresurserna i motsvarande män för- stärkes.

Avdelningsköllegiet påvisar i sin utredning behovet av tolv professurer och elva laboraturer. Av de elva laboraturerna gäller dock två undervisningen vid avdelning A, varför förslaget innebär att topptjänsterna vid avdelningen från nu- läget ökar med fem professurer och åtta laboraturer.

Rådet vill understryka, att förslaget till utökning av topptjänsterna inom av- delningen, såsom avdelningskollegiet framhåller, innesluter ett redan i dagens läge eftersläpande behov av nya" professurer och laboraturer. Rådet har också sedan en lång tid tillbaka mycket starkt uttalat önskemål om flera av de före-1 slagna befattningarna. Geoteknik och byggnadsmateriallära har såsom grundläg-

gande tekniska ämnen för väg- och vattenbyggarutbildningen en central ställ- ning och rådet har vid flera tillfällen framhållit angelägenheten av att dessa vä- sentliga ämnen företrädes av professurer. Vattenförsörjnings- och avloppstek- niken utgör ett av väg- och vattenbyggarnas största verksamhetsområden. Vatten- och avloppsanläggningar är också en stor investeringssektor. De tre nu nämnda professurerna företräder områden inom vilka en ökad forskning bör komma till stånd. Ett inrättande av nu omnämnda professurer motiveras icke i första hand av den föreslagna utbyggnaden av undervisningen, utan får närmast rubriceras såsom eftersläpande behov i fråga om erforderliga professurer redan i nuläget.

I fråga om de av avdelningskollegiet föreslagna nya professurerna är det så- lunda enligt rådets mening endast den dubblerade professuren i byggnadsstatik och professuren i stålkonstruktioner som främst motiveras med hänsyn till det utökade elevantalet. Avdelningskollegiet har dock med tillstyrkan från rådet se- dan flera år tillbaka äskat en laboratur i stålkonstruktioner. I detta sammanhang vill rådet erinra om att önskemål uttryckts om en professur i byggnadsakustik, vilket ämne emellertid nu hänföres till avdelning A.

Avdelningskollegiet redovisar ett behov av tio nya laboraturer, varav två som tidigare nämnts gäller undervisningen på avdelning A och därför här förbigås. Rådet finner det önskvärt att laboraturer i geologi och vattenkemi redan i dagens läge vore inrättade med hänsyn till dessa ämnens grundläggande karaktär för väg- och vattenbyggarutbildningen. I utredningar angående utbildningen vid av- delningen, som rådet genomförde för 9 resp. 7 år sedan, uttalades att dessa ämnen på sikt borde företrädas av professurer. Förslaget om en professur i vattenkemi framfördes av en för avdelningsråden V och K gemensam kommitté.

Rådet har även vid flera tillfällen uttalat önskemål om att utbildningen i indu- striprojektering, som är ett väsentligt arbetsområde för väg- och vattenbyggarna, förstärkes vid avdelningen. Avdelningskollegiet föreslår nu en laboratur knuten till professuren i brobyggnad som närmast skall tillgodose detta önskemål från näringslivets sida. .

Med hänsyn till den snabba utvecklingen inom såväl vägprojekteringsområdet som vägbyggnadsområdet anser avdelningsrådet att en laboratur som förstärk- ning till professuren i vägbyggnad är motiverad redan i dagens situation, obero- ende av om utökningen av elevantalet kommer till stånd. .

Rådet finner sålunda att av de åtta nya laboraturerna, som avdelningskollegiet nu föreslår, fyra kan hänföras till dagens önskemål medan fyra närmast motive- ras av den ökade intagningen av elever.

Med anledning av avdelningsrådets yttrande anför avdelningskollegiet V i skrivelse den 20 april 1964 bl. a. följande.

De professurer som föreslagits bli inrättade intar en central ställning inom väg- och vattenbyggarnas arbetsområde vilket visas av att samtliga redan nu är inrättade antingen vid CTH eller LTH. Enligt avdelningskollegiets mening är. det ytterst angelägetvatt avdelningen vid KTH genom sin centrala" Ställning i Stockholm med alla de olika väg- och vattenbyggnadstekniska. verksamheter som där koncentrerats får möjlighet att tjänstgöra som organ för forskning, forskar- utbildning och specialstudier inom alla centrala discipliner.

Härutöver framhåller avdelningskollegiet, att antalet licentiander är be- tydligt större vid KTH än vid CTH och att man torde kunna vänta sig be- tydligt större belastning för specialstudier och för forskarhandledning vid KTH:s institutioner och att därför laboraturer måste förutses i ett flertal amnen.

Som redan redovisats erfordras vid CTH vid en intagning av 150 stude- rande 11 professurer och 2 laboraturer vartill dock bör läggas 1 laboratur i kommunikationsteknik som för närvarande är hänförd till sektionen för arkitektur vid CTH. Det är mycket möjligt att avdelningskollegiets bedö- manden med beaktande av den tekniska standard som kan komma att er- fordras pä 1970-talet och därefter i och för sig är helt realistiska. I dagens läge synes emellertid för en utbyggd V-sektion vid KTH samma normer böra tillämpas som nyligen beslutats för CTH innebärande att kommittén i dagens läge icke bör räkna med mer än 12 professurer och 3 laboraturer vartill givetvis kommer vissa speciallärarbefattningar. Lektorat, assistent- tjänster etc. förutsättes tillkomma enligt viss automatik. Vid en framtida ofrånkomlig överarbetning av avdelningskollegiets utredning, eventuellt kombinerad med en översynav motsvarande avdelningar vid CTH och LTH, får givetvis även beaktas, att motsvarande professurer vid de olika högsko- lorna bör ges samma benämningar exempelvis byggnadsstatik, byggnads- teknik etc. Då det genomgående är fråga om professurer i tillämpade äm- nen, som var och en drager i genomsnitt samma kvantitet hjälpkrafter och i stort samma kostnader i förhållande till antalet studerande, finnes för dagen icke anledning att närmare precisera i vilka ämnen professur bör vara inrättad. Dock kan med fog ifrågasättas, huruvida icke professur sna- rast bö1 inrättas i ämnet byggnadsakustik samtidigt som det, med beak- tande av vad depa1tementschefen tidigare i riksdagsploposition anfört be- träffande äskad plofessur i vattenförsörjnings- och avloppsteknik, får om- prövas huruvida det blir'tillfyllest att professur i detta ämne endast finnes vid CTH. Följande kostnadsberäkningar kommer att baseras på 12 pro- fessurer och 3 laboraturer. Härvid förutsättes att en eventuellt ökad stan- dard i vad avser väg- och vattenbyggnadsundervisningen vid de olika tek- niska högskolorna i framtiden sker efter enhetliga principe1.l samband med utbyggnadsförslaget för KTH bör även beaktas, att framtida detaljera- de undersökningar kan visa att intagningskapaciteten kan göras större än 180 studerande per år, vilket i sin tur kan medföra ökat behov av topptjänster. ' De beräknade lärar-lforskarlönekostnaderna för en utbyggnad av sektion V redovisas i följ ande sammanställning.

'Ber. ant. tjänster/kostnader, 1—000-tal kronor vid .

Lärar-/forskarkategori . intag 90/läsår ' intag 180/läsår

tjänster kostnader tjänster. kostnader —

Professurer ...................... 383,7 12 .. 657,8 —-= Laboraturer ..................... 49,7 3 149,1 'Universitetslektorat. . . . . .:...3. . . . . . . .— . 176,2* 12 528,6 Assistenter ...................... ,. 673,15 51 1 321,3. Arvoden till speciållårarc, biträdande ' ' " ' och tillfälliga lärare. .» .............. ' . . . : ' . 92,9 . . ».— ' ' . 270,3 Arvoden till övningsassistenter.. . . - 260,1 . _— — 205,61

Totalt 1 6363 78 3 132.7

Såsom närmare framgår av bilaga 1 föreslås vid utbyggnaden av sek- tion A till 90 nybörjarplatser per läsår tillkomma 4 professurer. Av dessa tjänster tänkes 3 inrättade enbart för utbildningi 1samhällsbyggnad. De beräknade lärar-lforskarlönekostnaderna för ifrågavarande utbyggnad re- dovisas i följande sammanställning.

Ber. ant. tjänster/kostnader, 1 OOO—tal kronor vid

Lärar-/forskarkategori intag 72/läsår intag 90/läsår

tjänster kostnader tjänster kostnader

Professurer ...................... 383,7 11 603,0 Universitetslektorat ............... — 1 44,1 Assistenter ...................... , 479,3 34 880,9 Arvoden till speciallärare, biträdande

och tillfälliga lärare .............. 158,5 —— 400,8 Arvoden till övningsassistenter ..... 643,2 —— 1 126,5

Totalt 25,5 1 664,7 46 3 055,3

För den mindre ökning av sektion L som föreslås, ytterligare 4 nybör- jarplatser per läsår, ökar endast behovet av arvoderade undervisnings- timmar. '

I tabell 2: 18 redovisas beräknade tillkommande driftkostnader för den av mig föreslagna ytterligare utbyggnaden av KTH.

Tabell 2:18. Beräknade tillkommande driftkostnader för den föreslagna ytterligare ul- byggnaden av KTH (138 nybörjarplatser i årskurs 1 och 16 i årskurs 3 )

Ber. kostnad, 1 OOO-tal kronor Ber. kostnad

per nom. stud., kronor

Nominellt

Kostnadspost/utbyggnadsprojekt för resp. för övriga ”ant." stud.

sektion sektioner totalt

Lärar- /forskarlöner

6 platser vid 55 ............... , , 48,0 24 2 000 20 platser vid E ................ , , 196,7 80 ' 2 459 90 platser vid V ................ , , , 2 002,8 5 563 16 universitetskemister vid K ' '

(fr. o. 111. K,) ................. , 205,7 32 6 428 18 platser vid A (inkl. studierikt-

ning för samhällsbyggnad). . . . , , 1 486,2 72 20 6421. 4.p1atser vid L ............... , 21,0 16 1 313

Summa ', , 3 960,4 584 6 782

Övriga lönekostnader ............. 1 980,2 584 3 391 Omkostnader .................... ' 546,7 584 936 Materiel ...... . . 891,1 584 1 526 Nyanskaffning av apparater ....... 386,1 584 661 Bokinköp och bokbindning ........ 41,8 584 72 Resebidrag till studerande ......... 22,0 584 38

Totalt 7 828,3 584 13 405 '

* Kostnaden för utbyggnaden av. sektion A utslagen på det nominella antalet studerande vid den föreslagna samhällsbyggarutbildningen blir 9 910 kronor.

Tabell 2:19. Beräknat antal lärar-/forskarljänster och undervisningstimmar vid KTH efter föreslagen utbyggnad samt beräknade lärar-/farskarlönekostnader, 1-000-tal kronor

Special- och bitr. Tillf. Profes- Labora- lärare .. sur e r turer Lektorat larare, tim.

Övnings- assistenter, tim.

Assisten-

Sektion ter

förel.tim. övn.tim.

413 683 4 277 70 20 086 576 483 1 811 40 10 725 426 875 1 241 27 2 351 441 331 1 979 40 8 024 168 426 3 206 54 3 457

63 187 2 473 62 14 046 427 482 1 135 29 6 830 574 1 736 3 779 35 18 966 5 497 391 1 088 21 3 583

91 3 585 5 594 20 989 378 88 068 Ber. löne- ___—”_— kostn. ..... 4 988,3 994,3 2 687,2 721,4 1 469,2 9 793,2 5 372,1

15 10

6 10 12 14

8 11

|_-

H QHHQNQGMOO

O') ..;

I tabell 2: 19 anges sammanfattningsvis det beräknade totala behovet av lärar-/forskartjänster samt undervisningstimmar vid den av mig föreslagna utbyggnaden av KTH. I tabellen anges även de beräknade totala lärar-/ forskarlönekostnaderna, vilka uppgår till 26 025 700 kronor.

5.3. Fortsatt utbyggnad av CTH I tabell 2: 20 redovisar jag mitt förslag till utbyggnadsplan för CTH.

Tabell 2:20. Förslag till utbyggnadsplan för CTH 1965—1968, nybörjarplatser i årskurs 1

Antal nybörjarplatser/läsår

Sektion ökning

en]. nuva- rande plan

1965/66 1966/67 1968/69

35 + 25 150 — 30 —— 185 — 150 + 20 55 — 50 + 10

655 + 55

5.3.1. Link. och lokalbehov samt mama., investeringskostnader Efter överläggningar och skriftväxling med representanter för CTH kan följande redovisas rörande högskolans utbyggnadsmöjligheter i stort.

Byggnadsstyrelsen har våren 1964 tillkallat en rådgivande kommitté med uppgift att överse och fortsätta det utredningsarbete rörande CTH:s ut- byggnad som byggnadsstyrelsen redovisat i 1958 års utbyggnadsplan för högskolan. I kommittén ingår förutom representanter för styrelsen och hög- skolan även representanter för Göteborgs stad och universitet. En viktig del av kommitténs arbete blir att bereda möjligheter till slutliga avgöran— den med Göteborgs stad beträffande de markområden som i 1958 års dis- positionsplan är upptagna som reservområden samt att diskutera nya om- råden för ytterligare expansion. Beträffande markbehov eftersträvas, att ca 100 procent i markreserv bör finnas sedan den nu planerade utbyggnaden genomförts. Markreserven bör om möjligt ligga som angränsande områden till centrala Chalmers.

Nedan lämnas en redogörelse för marktillgång och markreserv enligt 1958 års dispositionsplan, som i princip godkänts av stadsfullmäktige i Göteborg. Härvid hänvisas till situationsplan över CTH i figur 2: 2, sid. 267.

G. Gibraltarområdet, »centrala området» av s.k. »Nya Chalmers», om- fattar ca 130 000 m2. På detta område är nybyggnaden för sektion E under uppförande. Vidare avses där uppföras nybyggnader för M och F. Enligt 1958 års plan är även tänkt att en etapp II för kemi skall förläggas till detta område, intill befintliga kemikomplexet. De fyra hörsalar som tidigare in— gick i programmet för matematiskt centrum har utbrutits ur detta och av- ses bli förlagda i en kompletterande byggnad mellan två befintliga nya hör- salsbyggnader vid den s. k. hörsalsvägen intill E— och M-byggnaderna. Sedan nu nämnda fem objekt är utförda återstår såsom obebyggt inom »centrala området» endast gamla idrottsplatsen intill Gibraltargatan, ca 25 000 mi”, tills vidare avsett för parkering. Detta område torde kunna disponeras för bebyggelse, exempelvis med parkeringshus.

D. Dalgången mellan »centrala området», Landala egnahemsområde, Guld- hedsgatan och den planerade viadukten i Eklandagatans förlängning om— fattar ca 35 000 m2. Befintliga byggnader: administrationsbyggnaden med hörsal samt studentkårens byggnader. Under uppförande på området: första etappen för sektion V bestående av rit- och lektionssalar. Planerade bygg- nader på området: andra etappen av V (institutioner och laboratorier), ny- byggnad för A samt tillbyggnad för studentkåren.

H. Holtermanska sjukhuset. Sjukhusets tomt omfattar ca 5 000 m2. På tomtens södra grånsområde kommer byggnaden matematiskt centrum att bli förlagd. Området avses bli utökat med ett angränsande kvarter, ingående i stadsdelen Landalas saneringsområde.

I. Idrottsplanen, området söder om Eklandagatans viadukt, utgör ca 50 000 m2 och ingår som reservområde för högskolan på längre sikt.

M. Store Mosse omfattar ca 65 000 m2 och är obebyggt. Från området avgår ca 8 000 m2 utgörande tomtmark för Chalmers provningsanstalts ny- byggnad, som nu påbörjats (hörnet av Gibraltargatan—Borraregatan). Upp—

skattningsvis uppgår område M till 70 000 mg, disponibelt för högskolans utbyggnad.

RB, området mellan Store Mosse och 'Gibraltargatan, omfattar ca 60 500 m? och är reservområde på längre sikt. Området är bebyggt med privatägda fastigheter.

Vl, gränsområdet mellan »Nya Chalmers» och Vasa sjukhus omfattar ca 12 500 m2. Detta område är till en mindre del utnyttjat i samband med upp— förandet av nya kemikomplexet.

V2, Vasa sjukhusområde (ca 48 500 m?) är reservområde på längre sikt. Sammanfattningsvis kan konstateras, att sedan föreliggande byggnads- program omfattande ny— och tillbyggnader för E, V, A, M och K samt mate- matiskt centrum och hörsalsbyggnad genomförts ca 170000 m2 markyta tagits i anspråk och att inom centrala och angränsande områden enligt 1958 års dispositionsplan reservmark om ca 80 000 m2 finnes disponibelt för be- byggelse på kort sikt (Gibraltarvallen och Store Mosse). Övriga till »centrala Chalmers» gränsande reservområden på längre sikt uppgår till sammanlagt ca 171000 1112 (områdena I, RB, V1 och V2 ovan). Därjämte beräknas mer eller mindre goda tillbyggnadsmöjligheter föreligga beträffande de färdiga byggnaderna. '

Rektorsämbetet vid CTH har vidare erinrat om möjligheten att disponera ca 200 000 m2 i Kallebäcksområdet vid Boråsvägen, ca 4 km från centrala Chalmers. Slutligen disponerar högskolan på Råö i Onsala socken ett ca 27 154 hektar stort område, som användes för ett radioastronomiskt ob— servatorium.

Rektorsämbetet har framhållit, att en definitiv bedömning av CTH:s ut- byggnadsmöjligheter bör baseras på resultatet av den översyn och fortsätt- ning av 1958 års dispositionsplan, som pågår inom ovannämnda kommitté. Härjämte bör beaktas, att med hänsyn till teknikens utveckling visst re- servutrymme alltid bör förefinnas vid en modern teknisk högskola, varför det i dagens läge icke ansetts lämpligt att föreslå större ökad intagning än de i det föregående redovisade 96 nybörj arplatserna.

De byggnadsobjekt som ingår i högskolans nuvarande utbyggnadspro- gram avser främst att tillgodose de ökade lokalbehov som uppkommit .till följd av 1960 års riksdagsbeslut om ökad intagning av teknologer och ökad utbildningskapacitet för filosofie studerande inom ämnesgrupperna mate- matik—fysik—kemi. En redogörelse för dessa byggnadsobjekt har lämnats i avsnitt 3.2.2.

Som komplettering till där givna uppgifter sammanfattas i det följande, tabell 2: 21, av rektorsämbetet vid CTH redovisade data-rörande samman— lagda nettoytor laboratorier och övriga lokaler som kommer att stå till hög- skolans förfogande efter nu pågående och hittills planerad utbyggnad av högskolan. I redovisningen upptages rumsytor avsedda för arbete, personal

Tabell 2:21. Tillgängliga lakalresurser efter pågående och hittills planerad utbyggnad av CTH, m2 nettoyta

Befintliga lokaler Tillgängliga . Tillkom- lokalresurser Sektion m" in. totalt därav labora- mandelokaler efter utbygg- torier nad

7 750 2 710 6 6851 14 435 5 940 10 382 16 322 — 2 965 (2 965)” 11 730 . 4 0558 15 785 4 860 16 659* 21 5195 16 000 _ 16 0003 —— 5 507 5 507 Matematiskt centrum, etapp I ........................ _— 5 500 5 500 etapp II ....................... — 3 000 3 000 Hörsalbyggnader ................. 1 490 980 2 470 Administrationbyggn., hörsal ....... 225 — ' 225

Totalt 47 995 55 733 100 763

1 Lokalprogrammet förutsatte ursprungligen, att den s. k. Origobyggnaden delvis skulle rivas” ” Inräknat i summan för sektion V. 3 Under byggnad. * Etapp I under byggnad. ** Inkl. 4 860 rni befintliga lokaler som kan disponeras för andra sektioner. ” Uppskattade ytor, etapp 1.

och förvaring samt programytor som i föreliggande byggnadsprogram an- givits för sagda ändamål. Kommunikationsytor (för transport- och förbin— delseleder) samt serviceytor (för tekniska installationer) är däremot icke medräknade.

Återstående av CTH disponerade lokaler inom »gamla Chalmers» (vissa A-institutioner med ritsalar), ca 2 000 m2, har icke medtagits i redovisning- en eftersom de icke kommer att stå till förfogande när den planerade A- byggnaden färdigställts. Detsamma gäller befintliga S-byggnaden (ca 600 mg), vilken avses hli överlåten tilll statens skeppsprovningsanstalt, när av- delningen planenligt erhållit nya lokaler inom befintliga V-komplexet. Bygg- naderna på Holtermanska sjukhusområdet, totalt ca 2 500 m2, inrymmande lokaler för CTH:s och Göteborgs universitets matematiska institutioner re- dovisas icke heller, eftersom dessa byggnader måste rivas när eventuell etapp II av matematiskt centrum skall uppföras. Likaledes har förhyrda lokaler (Mölndalsvägen 36, ca 2 000 m2 för A, samt Storgatan 41, ca 350 m2 för reaktorfysik) 'icke redovisats.

Rektorsämbetet framhåller, att inom F- och K-byggnaderna samt inom matematiskt centrum inrymmes jämväl lokaler för Göteborgs universitets matematik-, fysik— och kemiinstitutioner. Samtliga lokalkategorier avser undervisning och forskning.

Beträffande den fortsatta utbyggnaden av skilda sektioner vid CTH kan följande anföras.

Ämnet fysiks lokalsituation, som är av central betydelse då det gäller att öka intaget av studerande vid högskolan, kan i nuläget sägas vara mycket tillfredsställande i fråga om tillgång på övningslaboratorier. Vid rationell planering av laborationerna har bedömts möjligt, att mottaga ca 900 tekno- loger och (160+160) =320 tvåbetygsstuderande, så vitt ankommer på övningslaboratorierna. Å andra sidan föreligger en närmast katastrofal brist på lokaler för lärare, assistenter, forskningspersonal, teknisk biträdesper— sonal, verkstäder etc. Rektorsämbetet har framhållit, att det lokaltillskott, som erhållits genom dispositionen av f. d. kemilokalerna -— det s.k. origo- komplexet — endast kan användas till s.k. »torr» verksamhet. Befintliga installationer för elektricitet, vatten och ventilation är nämligen fullstän- digt nerslitna. De reparationsarbeten, som göres för en kostnad av 190 000 kronor, inbegriper icke dessa installationer. Rektorsåmbetet har framhållit, att betydande kostnader kan antagas tillkomma, om det beslutas, att origo- lokalerna skall sättas i sådant skick, att de fyller kravet på moderna forsk- nings- och undervisningslokaler.

Genom den planerade nybyggnaden för sektion F skapas emellertid för— utsättningar för en ökning av intagningskapaciteten vid denna sektion upp till 60 nybörjarplatser per läsår fr. o. m. 1965/66. Nybyggnaden påver— kar också möjligheterna till en ökad intagning vid i första hand sektion E, men därutöver möjligheterna till en ökad intagning vid högskolan i dess helhet.

Vid sektion S kan under förutsättning att planerad överflyttning till V:s nuvarande lokaler planenligt genomföras en ökning ske med 6 från 1968/69.

Som framgått i avsnitt 3.2.2. har det befunnits lämpligt att i tillbyggna- den för sektion E övergångsvis inrymma lokaler för sektion M. För en ökning av intagningskapaciteten vid E med 10 nybörjarplatser fr. o. m. 1968/69 har rektorsämbetet förutsatt, att E får disponera hela tillbyggnaden, således ytterligare 2 120 m2 nettoyta. Enligt beslut den 9 juli 1964 har Kungl. Maj:t anbefallt byggnadsstyrelsen att utföra projekteringen av ny- och ombyggna- der för sektion M. Av nämnda beslut framgår, att Kungl. Maj :t sedermera avser att taga ställning till dispositionen av de friställda utrymmena i till- byggnaden för sektion E.

Vid sektion V kan ytterligare 20 studerande intagas 1965/66 utan ökning i lokalbehoven.

Vid sektion K kan en ökning med 25 platser genomföras 1966/67 under förutsättning att etapp II av kemikomplexet då är utbyggd. Denna etapp omfattar enligt tidigare lokalprogram ca 7 000 m2, varav ca 4 000 m2 erford- ras för teknisk utbildning och forskning.

Enligt uppgift från byggnadsstyrelsens konsult omfattar etapp I av kemi- komplexet vid CTH 15 310 m2 nettoyta och har en volym av ca 95 300 ms. Byggnadskostnaden för ifrågavarande objekt beräknas till 24,6 milj. kro- nor i prisläget den 1 juli 1964. Inrednings— och utrustningskostnaderna för

samma objekt beräknas uppgå till 18,4 milj. kronor eller till nära 75 pro- cent av byggnadskostnaden. Några av byggnadsstyrelsen redovisade kost- nadsuppskattningar för etapp II föreligger ej. Antages emellertid byggnads- kostnaden till 260 kronor per ms, vilket är kostnaden för etapp I, och den beräknade nettoytan om 7 000 m2 motsvara 43 400 m3 (6,2 X 7 000 ni?) kan byggnadskostnaden anges till ca 11,3 milj. kronor. Inrednings- och utrust- ningskostnaden kan antagas motsvara 40 procent av byggnadskostnaden och sålunda uppgå till 4,5 milj. kronor. Den totala investeringskostnaden för etapp II skulle enligt föregående antaganden vara ca 15,8 milj. kronor.

Vid sektion A kan en ökning med 10 platser genomföras 1965/66 under förutsättning att projektering av den erforderliga nybyggnaden planenligt genomföres och garanti lämnas för att byggnaden är klar att tagas i bruk hösten 1967.

En allmän förutsättning för de ökade intagningarna vid CTH är vidare, att i enlighet med redan framlagda förslag planenligt fyra hörsalar färdig— ställas på Holtermanska tomten, en om 250 samt tre om vardera 220 plat- ser, avsedda såväl för CTH som för Göteborgs universitet.

Utöver de investeringskostnader, som redovisats i tabell 2: 11, avsnitt 3.2.2., och de kostnader som ovan uppskattats för etapp 11 av kemikomplexet kom- mer slutligen kostnader för den i tabell 2: 21 upptagna andra etappen av matematiskt centrum, vilken enligt det ursprungliga lokalprogrammet för ifrågavarande objekt torde motsvara etapperna II och III (jfr avsnitt 3.2.2., sid. 264). I prisläget den 1 juli 1964 har byggnadsstyrelsen för etapp I beräk- nat byggnadskostnaden till 10,7 milj. kronor, vilket per 1112 nettoyta ger en kostnad av ca 1 600 kronor (10,7: 6620 mi). Antages denna kostnad för den fortsatta utbyggnaden av matematiskt centrum kan byggnadskostna-

Tabell 2:22. Beräknade investeringskostnader för en fortsatt utbyggnad av CTH, bygg- nadskostnader i prisläget den 1 juli 1964, milj. kronor

Ber. byggnadskostnad

Ber. inred- Sektion (motsv.)/ medelstörbrukning nings- och Ber. total byggnadsobjekt utrustnings- investering

faktisk t. o. m. .. kostnad 1963/64 beraknad

Kostnader enl. nuvaran- de utbyggnadsplan Byggnader ........... Försörjningsåtgärder. .

Sektion K Nybyggnad ..........

Matematiskt centrum Nybyggnad etapp II och III ............

Totalt

den uppskattas till 4,8 milj. kronor och inrednings- och utrustningskostna- den, vilken antages motsvara 20 procent av byggnadskostnaden, till ca 1,0 milj. kronor, totalt sålunda ca 5,8 milj. kronor. '

I tabell 2: 22 redovisas sammanfattningsvis beräknade investeringskost— nader för nuvarande utbyggnad och för den av mig föreslagna ytterligare utbyggnaden av CTH.

Avslutningsvis kan i detta sammanhang konstateras, att i Göteborg liksom i Stockholm tom'tförhållandena är sådana, att man icke kan påräkna till- kommande mark i sådan omfattning att CTH kan utbyggas för någon vä- sentligt större intagning än den av mig föreslagna, särskilt som viss hän- syn måste tas till på grund av teknikens utveckling tillkommande behov.

5.3.2. Lärarbehov och beräknade driftkostnader

En ökning av intagningskapaciteten vid CTH enligt mitt förslag kan genom- föras enligt högskolans bedömande utan att nya tjänster som professor eller laborator tillföres högskolan. Den nödvändiga ökningen av lektorerna om- fattar 13 nya tjänster med en minskning av de extra lektorstimmarna med 1 220. Dessutom tillkommer 11 800 övningsassistenttimmar. Några nya assistenttjänster har ej tillförts högskolan, eftersom denna redan tidigare uppnått det maximala antalet 316.

Den sammanlagda lärar-/forskarlönekostnaden för ytterligare 96 platser (384 nominella studerande) vid CTH uppgår i fortvarighetstillstånd till 1206 500 kronor. Marginalkostnaden per nytillkommen studerande blir följaktligen 3 142 kronor. I tabell 2:23 redovisas den utgiftsstegring, som utbyggnaden vid varje enskild sektion föranleder.

Tabell 2:23. Beräknade tillkommande driftkostnader för den föreslagna ytterligare ut- byggnaden av CTH (96 nybörjarplatser i årskurs 1)

Ber. kostn. per nominell stad., kronor

. Ber. kostnad, Nominellt ant. Kostnadspost/utbyggnadspro;ekt 1 000431 kronor stud.

Lärar-/forskarlöner 25 platser vid F .................... 6 platser vid S .................... 10 platser vid E .................... 20 platser vid V .................... 25 platser vid K .................... 10 platser vid A ....................

Summa

Övriga lönekostnader ................. Omkostnader ........................ Materiel ............................. Nyanskaffning av apparater ........... Bokinköp och bokbindning ............ Resebidrag till studerande .............

Totalt

Tabell 2:24. Beräknat antal Iärar-Horskartjänster och undervisningstimmar vid CTH efter föreslagen utbyggnad samt beräknade lärar-/forskarlönekostnader, 1 OOO—tal kronor

Övningsassi- stenter, tim.

Profes- Labora- Lektorat Tillfälliga

ektion .. . S surer turer larare, tim.1

Assistenter

14 28 1 769 6 956 9 11 2 719 4 511 3 3 189 — 670 11 16 1 583 4 620 11 12 1 517 2 166 9 7 989 9 053 6 8 1 172 3 881

Totalt 63" 85 9 938 30 517

Ber. lönekostn. . . 3 453,4 795,5 3 744,4 695,7 1 861,5

1 Inkl. timmar för'speciallärare och biträdande lärare.

I tabell 2: 24 anges sammanfattningsvis det beräknade totala behovet av lärar-/forskartjänster samt undervisningstimmar vid den av mig före- slagna utbyggnaden av CTH. I tabellen anges även de beräknade lärar-/fors- karlönekostnaderna, vilka totalt uppgår till 18 737 400 kronor.

5.4. Fortsatt utbyggnad av LTH

Utöver av riksdagen beslutad intagning av 490 teknologer och 50 universi- tetskemister i K3 synes 20 väg— och vattenbyggare kunna intagas vid LTH. Detta sammanhänger med, att ritsalarna för sektion V under utbyggnaden givits annan utformning än som tidigare var avsett och därigenom utan att öka i volym får 144 ritbordsplatser. Intagningsökningen bör lämpligen genomföras 1970/71, sedan sektionen hunnit komma i fortvarighetstillstånd.

I detta sammanhang bör beaktas, att byggnaderna vid LTH är så utfor- made och planerade abt en ökning upp till 100 procent senare kan genom- föras. Detta kan emellertid icke ske under 1960-talet beroende på att det vid redan beslutad intagning kommer att erbjuda så stora svårigheter att rekrytera lärare, särskilt assistenter och övningsassistenter. En ytterligare ökning vore icke realistisk utan skulle endast omöjliggöra ett genomfö- rande av den beslutade i och för sig mycket höga utbyggnadstakten. Där- emot kan under 1970-talet _ om då anses. påkallat — en väsentlig utbygg- nad av LTH ske.

Den ökning av lärar-/forskarpersonalen som föranledes av en ytterligare intagning av 20 studerande i årskurs 1 vid sektion V torde medföra en ök- ning av lönekostnaderna av ca 230 000 kronor, d.v.s. samma belopp som för motsvarande intagningsökning vid CTH. De kostnadsökningar som upp- kommer för övriga löner, omkostnader och sakanslag har uppskattats efter samma principer som tillämpats vid beräkningarna för KTH och CTH.

De beräknade lärar-/forskarlönekostnaderna samt övriga driftkostnader

för LTH vid full utbyggnad enligt 1960 års modifierade plan jämte ifråga- varande kostnader för den föreslagna ytterligare utbyggnaden av sektion V redovisas i tabellerna 2: 25 och 2: 26.

Tabell 2: 25. Beräknade lärar—fforskartjänster och lönekostnader för LTH vid full utbygg- nad enligt 1960 års modifierade plan samt efter föreslagen ytterligare utbyggnad av sektion V, 1 000-tal kronor

.. . Antal Ber. Larar-lforskarkategori tjänster lönekostnad

Professurer ....................... 45 2 466,7 Laboraturer ...................... 5 248,6 Lektorat ......................... 41 1 806,1 Special— och biträdande lärare ....... — 184,0 Assistenter ....................... 183 4 741,2 Övningsassistenter ................. — 2 678,0 Ytterligare lärarkrafter för sektion V ( +20 nybörjarplatser) ........... —— 230,0 Totalt 274 12 354,6

Tabell 2:26. Beräknade driftkostnader vid LTH vid full utbyggnad enligt 1960 års modifierade plan samt efter föreslagen ytterligare utbyggnad av sektion V

Ber. kostnad, KOStnadSPOSt 1 0004 al kronor Nominellt ant. stud. Ber. kostn. per nom. stud., kronor

Lärar-lforskarlöner .......... ' 12 354,65 2 140 5 773 Övriga lönekostnader ........ 6 177,3 2 140 2 887 Omkostnader ............... 1 735,5 2 140 811 Materiel .................... 2 779,8 2 140 1 299 Nyanskai'fning av apparater . 1 211,2 2 140 566 Bokinköp och bokbindning . . . 169,0 2 140 79 Resebidrag till studerande. . . . 68,5 2 140 32

Totalt 24 495,9 2 140 11 447

6. Frågan om inrättande av en fjärde teknisk högskola

6.1. Direktivens målsättning

Som inledningsvis framgått utgick direktiven från, att 1960 års modifie- rade plan innebar en intagningskapacitet vid de tekniska högskolorna av 1 911 nybörjarplatser per läsår. Genom beslut vid 1964 års riksdag har ka- paciteten vid högskolorna ökats med 26 nybörjarplatser vid KTH (sektion L) och med 5 nybörjarplatser vid CTH (sektion F). Vidare kommer en utbildning för blivande teknologie magistrar vid KTH att i fortvarighet mottaga 60 studerande per läsår. Förstaårsintaget vid befintliga högskolor kommer sålunda enligt hittills av statsmakterna fattade beslut att uppgå till 2 002. Direktivens målsättning för 1970/71 beträffande utbyggnaden av de tekniska högskolorna är, att intaget i första årskurs då skall uppgå till 2 861. Den av mig föreslagna utbyggnaden vid befintliga högskolor utgör sammanlagt en ökning med 254 nybörjarplatser i årskurs 1 (KTH +138, CTH + 96 och LTH + 20) samt dessutom 16 platser i årskurs 3 vid KTH. Den totala utbildningskapaciteten kommer sålunda att uppgå till 2 256 ny- börjarplatser i årskurs 1 vid befintliga högskolor i början av 1970-talet. För att nå direktivens målsättning fordras en ytterligare utbyggnad med 605 nybörjarplatser. I annat sammanhang kommer förslag att framläggas om en ökning av civillingenjörsutbildningen vid Uppsala universitet med ett 30—tal platser till sammanlagt ca 60 platser. Vidare har förslag framförts om inrättande av utbildning för blivande teknologie magistrar vid detta universitet med en intagningskapacitet av ca 70 platser per läsår. Dessa för- slag föranleder mig att i det följande räkna med ett utbyggnadsbehov av 570 platser för en ny teknisk högskola. Det utredningsmaterial som redo- visats i föregående kapitel ger nämligen vid handen, att några mer omfat- tande utbyggnader ån de som nu föreslagits ej kan komma ifråga under 1960-talet vid befintliga högskolor. Vill man under de närmaste åren ytter- ligare öka utbildningskapaciteten synes därför inrättandet av en ny teknisk högskola (XTH) vara ofrånkomligt.

6.2. Vissa framställningar och förslag rörande inrättandet av nya tekniska utbild- ningsenheter 6.2.1. Utbildning av ekonomingenjörer Enligt departementschefens uttalande i proposition 1963: 172 bör universi- tets- och högskolekommittén upptaga frågan om utbildning av ekonom-

ingenjörer till övervägande i sitt arbete med den högre tekniska utbildning- ens utbyggnad.

I skrivelse till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet av den 6 maj 1963 utvecklar drätselkammaren i Norrköping synpunkter på inrät- tandet av en industrihögskola i Norrköping. Man bygger därvid på det tidi- gare framlagda förslaget om industrihögskola i Östergötland, vilket återfin- nes redovisat i ovannämnda proposition (sid. 61 ff.), men inför vissa modi- fikationer. Liksom tidigare skulle vid industrihögskolan utbildas 100 eko- nomingenjörer per år. Som nyhet tillkommer, att viss samordning med lokal teknologie magisterutbildning skulle kunna realiseras. Vidare fram- hålles, att akademisk ett- och tvåbetygsundervisning i ämnena matematik, fysik och kemi under vissa förutsättningar torde kunna anordnas i Norr- köping.

Norrköpings stad förklarar sig beredd att starta och driva en dylik hög- skola med kommunala medel under så lång tid att den hinner få sin defini- tiva form och genom de utexaminerade elevernas insatser i näringslivet styr— ka sitt existensberättigande. Studietiden förutsättes vara fyraårig. Staden räknar med att högskolan sedermera skall övertagas av staten för fortsatt drift med statliga medel, men staden avser icke att begära några bindande garantier från vederbörande myndigheter för att så sker.

I'samband med behandlingen av frågan om'lärarkraftrekrytering fram- hålles,- att en kanalisering av lokalpatriotismen kan ge en utflyttad hög- skola fördelar: »Man får i högre grad än för en statlig högskola möjlighet till ett aktivt stöd åt högskolan; bl.a. när det gäller t. ex. specialister som lärare i vissa avsnitt av kurserna och tillgången på uppgifter för examens- arbeten i industrimässig miljö och under högkvalificerad ledning.»

Det framhålles, att vid en jämförelse mellan å ena sidan en statlig in- dustrihögskola i synnerhet om den inbygges i ett befintligt universitet eller får utgöra en sektion inom en teknisk högskola och å andra sidan en kom— munal högskola skillnaden är den, att den senare icke på tillnärmelsevis samma sätt'blir bunden av förhandsfixerade regler. Om justering av kurs- planer, undervisningSmetodik, avgränsningen mellan läroämnena etc. visar sig böra göras —- något som' man enligt drätselkammaren måste räkna med i högre grad ju snabbare man genomför igångsättningen -— så är detta vä- sentligt lättare inom ramen för kommunal ledning-än statlig. Man fram- håller fortsättningsvis, att målet under utvecklingstiden ständigt skall vara bästa möjliga utbildning.

I frågan om lärarkraftrekrytering framhålles vidare, att Norrköping är centralort i en rikt differentierad industriregion. I Norrköping finnes Hol- mens Bruks & Fabriks AB, Fiskeby AB, AB Esselte Pack samt AB Norrkö- pings Elektrotekniska Fabriker. Inom ett avstånd av cirka 80 km från Norr- köping ligger sådana industrier som AB Svenska Metallverken samt—Stal- Laval Turbin AB båda i Finspång, Oxelösunds Järnverk, AB Sunlight, AB

Atomenergi i Studsvik, AB Åtvidabergs Industrier, Åtvidaberg, samt i Lin- köping Svenska Aeroplan AB och AB Svenska Jårnvägsverkstäderna. I framtiden tillkommer Marvikens Atomkraftverk.

Beträffande högskolans målsättning understrykes dessutom, att det inte är avsikten att vid den påtänkta högskolan inrätta professurer för forskning tillnärmelsevis i en sådan omfattning som vid t. ex. tekniska högskolan i Stockholm. Inte heller ingår vidareutbildning på licentiatnivå till en början i planerna. Industrihögskolans uppgift är framför allt undervisning och därför blir forskningsomfattningen tills vidare endast den som betingas av kravet på undervisning på hög akademisk nivå och erfordras för att till högskolan kunna knyta det härför erforderliga antalet professorskompeten- ta lärarkrafter.

I bilaga 1 till skrivelsen, »Målsättning och kursplan för Industrihögskolan i Norrköping (IHN)», anges, att utbildningen avser ekono'mingenjörer, att utbildningen skall högskolemässigt vara i nivå med både civilingenjörs- och civilekonomexamen i vissa tekniska och ekonomiska kärnämnen. Dock skall inom IHN förefinnas en längre gående specialisering i industriorga- nisatoriska frågeställningar.

Studieprogrammet för IHN uppdelas i fem'avsnitt, nämligen ett matema- tiskt, omfattande'sammanlagt ca 870 timmar obligatorisk undervisning och 225 timmar för tillvalsundervisning, ett avsnitt i maskinkonstrnktioner m. m., omfattande sammanlagt ca 885 timmar, ett avsnitt för tekniskt infor- matoriska studier, sammanlagt ca 650 timmar, samt slutligen ett avsnitt för företagsekonomiska ämnen, omfattande ca 750 timmar. Dessa fyra grup— per leder sedan fram till—ingående undervisning i ämnesgruppen industri- organisation omfattande omkring 800 timmar. Härutöver skall inom den matematiska studiegruppen fortsättningskurser finnas i numeriska beräk— ningsmeto'der, i siffermaskiners användning och i datamaskinteknik.

'Lärarstaben skall enligt förslaget sammanlagt bestå av 4 professurer, 15 laboratur, .7 lektorat, 11 speciallärarbefattningar, 3 biträdandelärarbefatt- ningar samt 11 assistenter. För de olika avsnitten inrättas sålunda dels för den matematiska delen en professur 1 matematik och en i maskinkonstruk- tion samt en laboratur i fysik, dels för företagsekonomiska gruppen en professur i företagsekonomi och en i industriell företagsorganisation. För hela det s. k. informatoriska ämnesområdet inrättas ett lektorat. , Av speciellt intresse i detta sammanhang är att studera, hur studieplanen inom det företagsekonomiska avsnittet föreslås utformad. Härom anföres i förslaget huvudsakligen följ ande.

Studieplanen i företagsekonomi vid IHN ansluter- sig i stort till betänkandet angående industrihögskola i östergötland- (fortsättningsvis- benämnt betänkandet) men kursnämnden (vid Föreningen för anordnande av högre teknisk-ekonomisk utbildning i Norrköping) anser det lämpligare att följa" "den studieplan som utar- betats ino'meinstitut'ionen'för företagsekonomi vidi Stockholms universitet för .betygsgraden. med beröm godkänd. Denna omfattar-dels-ett förberedande avsnitt

samt dels olika huvudavsnitt, vilka i såfall skulle sammanfalla med alternativ;- kurs 2 vid Stockholms universitet. Detta alternativ innebär särskild inriktning på redovisning och finansiering, kostnads—/intäktsanalys och administrativ elr-0)- nomi jämte distributionsekonomi, strukturekonomi och marknadspolitik. Därtilll kommer avsnittet personaladministration och företagsorganisation vilket redovii— sas under rubriken företagsorganisation.

Studieplanen i nationalekonomi är begränsad i förhållande till handelshögskon- lans i Stockholm kursplan vilket överensstämmer med betänkandet. Ämnet natio»- nalekonomi omfattar en översikt av samhällsekonomins frågeställningar och om- fattar den i examensämnet nationalekonomi med företagsekonomi i juris kandidatt- examen ingående delstudiekursen i nationalekonomi.

Studieplanen i rättslära motsvarar betyget godkänd i examensämnet rättsvetem- skap vid handelshögskolan i Stockholm. Ämnet inleds med en översiktlig kurs i civilrätt. Vidare läses speciell närings- och handelsrätt, processrätt, beskattnings- rätt, kurs i deklarationsteknik och arbetsrätt samt genomgås viktigare tillämp» ningslagar med särskild betydelse för företagsledning. IHst kursplan ansluteir sig här till betänkandets.

Utöver den kurs i vårt lands ekonomiska geografi vilken inrymmes i studie-,- planen för ämnet nationalekonomi anser kursnämnden, att en orienterande före:- läsningsserie omfattande främmande länder samt allmän ekonomisk geografi bölr medtagas i kursplanen för IHN. Denna kurs motsvarar handelshögskolans före:- läsningsserie om Europas och främmande världsdelars ekonomiska geografi. (Dell- tentamen II.) Föreläsningsserien omfattar 30 timmar under ett läsår.

Ämnet sociologi/psykologi omfattar sådana områden inom beteendevetenska- perna som har betydelse för förståelse av arbetsplatsens problem och arbetsled- ningens. Ämnets omfattning motsvarar till största delen KTH:s kurs 11:19, In- dustriell psykologi och arbetsledning.

I ämnet företagsorganisation inrymmes förutom det företagsekonomiska av- snittet, benämnt personaladministration och företagsorganisation i Stockholms universitets studieplan i ämnet företagsekonomi, kompletterande delar av kur— sen Industriell ekonomi och organisation vid KTH (II: 3) .

Ämnet industriorganisation behandlar tekniska specialproblem och metoder inom det industriorganisatoriska området såsom arbetsstudier, marknadsanalys, rationaliseringshjälpmedel, beslutsteori, kommunikationsproblem, ackordssätt- ning, kontorsorganisation, personalfunktionen, optimeringsproblem samt regle- ringstekniska principer och system.

Mot bakgrunden av den målsättning som angivits gör man i bilaga 2 till drätselkammarens skrivelse en jämförelse i vad avser de tekniska kunska- per som IHN skulle förmedla i jämförelse med gruppen Mm (maskinkon- struktion) och gruppen Mp (produktionsteknik) vid KTH, varvid man för KTH endast tar hänsyn till obligatoriska ämnen som ingår i där möjliga alternativa kombinationer. Man redovisar antalet timmar för de olika alter- nativen samt försöker visa att undervisningen är helt jämförlig i omfatt- ning och kvalitet. lfrågavarande jämförelse torde emellertid vara helt ohåll— bar, eftersom studietiden vid KTH är fyraårig i vad avser tekniska ämnen och IHN även är fyraårig varav ca ett år tages i anspråk för företagsekono- miska ämnen. Omfattningen av de jämförda KTH-ämnena måste därför i princip vara större än IHN:s motsvarande ämnen och härom är intet att

säga. Tanken på kompensation genom självstudier och litteraturstudier är icke hållbar. Man har redan' inom förutvarande avdelningsrådet M vid KTH konstaterat, att den där nödvändiga hemarbetstiden är orimligt lång och måste reduceras. Att då tro, att man vid IHN skulle kunna arbeta med ännu längre hemarbetstider är orimligt.

Vad förslagets genomförande beträffar framhåller man, att en start skulle kunna ske redan hösten 1964. I Norrköping finnes enligt uppgift flera industrifastigheter som står utrymda i samband med utflyttning till nya industriområden och dessa lokaler skulle kunna ombyggas och begagnas under en provisorietid. För framtida utbyggnad finnes sedan tomtmark disponibel i direkt anslutning till vissa industritomter och högre tekniska läroverkets och yrkesskolornas områden. I bilaga 5 till skrivelsen beräknar man en ombyggnadskostnad om 5 milj. kronor och om denna förutsättes amorterad på 10 år en årskostnad på 0,5 milj. kronor. Härtill kommer ränta på ombyggnadskostnaderna som har upptagits till i genomsnitt 125 000 kro- nor. Som kallhyra för lokalerna har Norrköpings stads husbyggnadsbyrå räknat med 9 000 m2 a 25 kronor eller 225 000 kronor.

Som kommentar till redovisade uppgifter kan anföras, att en räntekost- nad på 225 000 kronor svarar mot ett förhållandevis stort kapital, vilket skulle kunna begagnas för nybyggnad direkt. För inventarier uppskattas kostnaden till blott 0,5 milj. kronor, vilket är en helt orimligt låg siffra med hänsyn till den apparatur som måste förefinnas.

Kostnadssammanfattningen i samma bilaga visar, att lärarpersonalen är så sammansatt att det icke kan bli fråga om undervisning på verklig hög- skolenivå, ej heller nämnvärd forskning. Anmärkningsvärt lågt är exem- pelvis assistentantalet. Den administrativa sidan är även för lågt dimen- sionerad, något som dock är av mindre betydelse i detta sammanhang. Års- kostnaden under fjärde året, d.v. s. i fortvarighetstillstånd beräknas bli, om man borträknar kallhyra, avskrivning på ombyggnad under en 10-års- period samt ränta, tillhopa 4,3 milj. kronor, vilket per nominell studerande betyder en kostnad av ca 10 800 kronor.

I ett följande avsnitt kommer att utvecklas, att en sektion för utbildning av ekonomingenjörer lämpligast bör inläggas i en ny teknisk högskola.

6.2.2. Högre teknisk utbildning i övre Norrland Jämlikt sina direktiv skall universitets- och högskolekommittén bl. a. prö— va,'huruvida en eller två sektioner av teknisk högskola kan förläggas till någon av huvudorterna i övre Norrland. I skrivelse den 26 november 1963 till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet har Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott med överlämnande av promemoria angående teknisk högskola i Luleå anhållit, att en fjärde teknisk högskola i riket måtte förläggas till denna stad. lfrågavarande skrivelse jämte promemo- ria har överlämnats till universitets- och högskolekommittén för att tagas

i beaktande vid fullgörandet alv-det åt kommittén lämnade uppdraget. I pro- memorian anföres i huvudsak följande.

I september innevarande år överlämnade kommittén. för näringslivets lokali- sering sitt betänkande (SOU 1963: 49, 58 och 61) till chefen för inrikesdéparte- mentet. Lokaliseringskommittén framhåller häri vikten av att utbildning av hög- skolekaraktär ej koncentreras till ett fåtal Orter i landet. En frigörelse från den traditionella bedömningen av den högre utbildningens lokalisering är nödvändig. Större hänsyn än tidigare bör tas till det inflytande på närings- och kulturliv som förläggningen av universitet och högskolor har. Befintligheten av högre utbildningsmöjligheter har stor betydelse för en landsdels ekonomiska utveck- ling. Detta gäller i hög grad en teknisk högskola i övre Norrland.

Allmänna lokaliseringssynpunkter Det högre utbildningsväsendet har under efterkrigsåren undergått en betydande utveckling. Dess resurser har likafullt visat sig otillräckliga för att möta det moderna samhällets ständigt ökade krav på utbildningsmöjligheter. En fortsatt kraftig expansion kommer därför att ske. Att denna icke kan äga rum endast inom de gamla universitets- och högskolecentra står klart. Som uttryck för denna uppfattning framstår särskilt tillskapandet av universitetet i Umeå och de nu aktuella övervägandena om inrättande av ett sjätte universitet och en fjärde teknisk högskola.

Redan det högre utbildningsväsendets egen expansion har sålunda nödvändig- gjort en spridning av utbildningen till andra orter än dem, till vilka det tradi- tionellt varit knutet. Nya synpunkter på lokaliseringen har därmed trängt i för- grunden. Detta har också varit naturligt med hänsyn till den allmänna samhälls- utvecklingen. En alltför stark koncentration till ett fåtal huvudorter är varken möjlig eller önskvärd. Även vid förläggningen av universitet och högskolor måste ökad hänsyn tagas till andra landsdelars utvecklingsbehov. Särskilt träder här Norrland i blickfältet. Betydelsen för det norrländska närings- och kulturlivet av tillgång till egna högre undervisnings- och forskningscentra är uppenbar. Lo- kaliseringskommittén har särskilt uppehållit sig därvid och understrukit, att den geografiska närheten till högre utbildningsanstalter stimulerar ungdom att skaffa sig utbildning och utgör en viktig lokaliseringsfaktor vid startandet av nya före- tag och utbyggnad av befintliga industrier.

Ett universitet medför sålunda verkningar i flera riktningar i den landsdel, vartill det förlagts. Den egna ungdomens intresse och möjligheter att studera främjas, liksom den egna företagsamheten stimuleras. Ungdom från andra lands- delar söker sig även dit och får kontakter med nya miljöer, liksom en dragnings- kraft utövas på nya företag. Hänvisningar till dessa förhållanden utgjorde också huvudskäl för förläggan-det av ett universitet till Umeå.

Lokalisering av högre teknisk utbildning till övre Norrland Fråga har nu uppkommit om en väsEntlig ökning av den högre tekniska utbild- ningen. Det står klart, att ett stort behov föreligger av flera kvalificerade tekniker, liksom att en spridning av utbildningsresurserna måste övervägas. Utrymmen har sålunda även här yppats för ett beaktande av Norrlands behov och intressen.

En teknisk högskola är mer än andra högre undervisningsanstalter ägnad att stimulera näringslivet i den landsdel, dit den förläggs. Emellertid måste lokali- seringen även ske under beaktande av att god teknisk och industriell miljö bör finnas i omlandet. Båda dessa synpunkter syn-es —med avsevärd styrka tala för förläggning av en teknisk högskola till övre Norrland.

Naturtillgångarna är utomordentligt rika i denna landsdel. Omkring 90 'pro- cent av hela den i landet kända tillgången på järn finns sålunda i Norrbotten. Även vattenkraftsresurserna är av betydande storleksordning. Närmare 1/3 av lan- dets utbyggnadsvärda vattenkraft kan utvinnas i Norrbotten. Den produktiva skogsmarken utgör 1/a av hela rikets skogsareal.

Den industri och övriga verksamhet, som vuxit fram kring naturtillgångarna i Norrbotten, är av betydande omfattning. Bland viktigare företag och institutioner märkes LKAB:s anläggningar i Kiruna, Malmberget och Luleå, Norrbottens Järn- verk i Luleå, Statens Skogsindustriers fabriker i Karlsborg och Piteå, Svenska Cellulosaaktiebolagets industrier i Piteå, Vattenfallsverkets omfattande anlägg- ningar, Geofysiska institutionen och rymdforskningen i Kiruna samt Jernkonto— rets metallurgiska forskningsstation i Luleå. Även annan verksamhet av betydelse för den tekniska miljön befinner sig i stark expansion. Under åren 1961 och 1962 var sålunda kostnaderna för byggnadsföretag inom den reglerade sektorn i Norr- bottens län i genomsnitt ca 500 milj. kronor per år. Även vägväsendet har under- gått en kraftig utveckling under senare år.

Inom Norrbottens län finns två tekniska föreningar, vilka utgör ett forum i hu- vudsak för ingenjörer anställda vid de olika företagen. Medlemsantalet uppgår f. 11. till 773 personer.

Att Norrbotten erbjuder en naturlig miljö för en teknisk högskola vill sålunda synas tydligt. Att tillkomsten av en sådan skulle vara av utomordentlig betydelse för landsdelen-s näringsliv, lärer även vara uppbart liksom att en sådan vidare- utveckling av Norrbotten skulle vara till stort gagn för landet som helhet.

I vårt land liksom i andra länder har det varit en näringspolitisk och ekono- misk strävan att få till stånd en ökad och rationell förädling av de egna naturtillé gångarna. Denna tendens torde framdeles komma att ytterligare accentueras i takt med det» internationella varuutbytets ökning. En stigande världshandel med skärpt konkurrens kräver en produktionsinriktning med specialisering på så- dana näringar, som ger landet bästa möjliga! ekonomiska utbyte. Därvid torde en förådlingsinudustri baserad på landets råvarutillgångar, främst malmen och sko- genhha särskilt gynnsamma förutsättningar.— . " . .

Grunden för ett effektivt tillvaratagande fav råvarutillgångarna är emellertid ett intensivt utvecklingsarbete. Detta förutsätter personella tillgångar iform av kvalificerad arbetskraft. Ingenjörshehovet kan förväntas bli ännu mer markant inom råvaruindustrin än hittills. Tillgången på högskoleingenjörer .och annan väl utbildad arbetskraft kan bli avgörande för den framtida avkastningen inom denna industri. En rationalisering exempelvis inom gruvindustrin leder till en ökad efterfrågan på kvalificerade tekniker. Myndigheterna i Norrbottens län har i görligaste mån sökt tillgodose industrins behov härvidlag,".Yrkesutbildningen har sålunda målmedvetet byggts ut. Däremot är behovet av högre utbildad arbets- kraft icke tillgodosett. Det råder ett stort underskott på akademiker. För Norr- bottens del framstår en ökad civilingenjörsutbildning som särskilt angelägen.

Det är icke tillfyllest, att områden med stora naturrikedomar tillföres finan- siella resurser för exploateringen. Ett effektivt tillvaratagande av tillgångarna är beroende av även andra faktorer. Miljöns bättre eller sämre ordnande återverkar på näringslivets effektivitet. En teknisk högskola i Norrbotten skulle utgöra ett värdefullt inslag i den progressiva miljö som karakteriserar länet, och på ett för- delaktigt sätt påverka näringslivet. En utbyggnad och rikare differentiering av industrin i övre Norrland framstår som högst angelägna önskemål.

.Den betydelse, som tillkommer den till en teknisk högskola knutna forskningen, förtjänar även att särskilt understrykas i detta sammanhang. Avsaknaden av tek— 11—413173

nisk forskningsverksamhet i Norrland har medfört betydande olägenheter för landsdelen.

Luleå som förläggningsort för teknisk högskola Starka skäl synes sålunda tala för lokalisering av en teknisk högskola till övre Norrland i samband med den nu aktuella utbyggnaden av den högre tekniska utbildningen. Att Luleå skulle utgöra den naturliga förläggningsorten för en så- dan högskola synes uppenbart. I fråga om lämplig miljö för en dylik institution synes Luleå vara ställd utom konkurrens från andra. städer i Norrland. Även bortsett från den norrländska synpunkten framstår staden som ytterst väl ägnad för lokalisering av en teknisk högskola. .

Inom Luleå finns Norrbottens Järnverk och inom kort även Jernkontorets me- tallurgiska forskningsstation. Stadens hamn är redan en av landet viktigaste — om något år kommer en av världens största malmhamnsanlägguingar att ha tagits i bruk. Inom kort avstånd finns Statens Skogsindustriers anläggningar i Karlsborg och Piteå och Svenska Cellulosaaktiebolagets industrier i Piteå. Dagligt direkt- flyg finns till Stockholm och till Kiruna. .

Folkmängden i,Luleå stad, Luleå kommunblock och Norrbottens län framgår av efterföljande tabell, vilken bygger på uppgifter som redovisas i »Komniun- block för Norrbottens län». . .

. 19751 1960 » 1962 1965 procent . ' av 1962 —

Luleå stad. . . . . . . ......... 30 614 32 319 33 700 37 100 40 800 126 ' . Luleå kommunblock ....... 48 574 50 455 51 800 55 500 59.600 . .118 . . Norrbottens _län . _ ......... 241 958 263 _212 264 900 270 000 276 900 105.

En rad åtgärder har vidtagits för att tillgodose befolkningens kravpå trivsel och rekreationsmöjli'gheter. Sålunda finns bl.a. badhus med simbassäng,"idrötts- planer, skridskobana, ishockeybana, tennisbanor, golfbana, el-ljusspår för skid- åkning, belyst teknikbana för slalomträning. En ny sporthall är under uppförande till en beräknad"produktionskostnad av 7,7- milj. kronor. ' '

Möjligheterna till friluftsliv är goda.'I skärgården liksom i stadens övriga om- givningar finnsut'märkta'rekreationsplatseroch fiskevatten. " ' ' ' '

Skol- och yrkesundervisningen är väl utbyggd och differentierad-Utöver den obligatoriska skolan finns "yrkesskola, flickskola, allmänt läroverk, tekniskt gym- nasium, handelsgynmasium, folkskoleseminarium, förskoleseminarium, pelisskola, teknisk skola och teknisk aftonskola. Behovet av försklolor'och daghem är lika-' ledes väl tillgodosett." * ' ' — " ' , " ”

Staden har lasäreft, omfattande flertalet specialavdelningarf ytterligare'_till'— kommer genom pågående tillbyggnad. Ett stort antal privatpraktiser'ande läkare, tandläkare och sjukgymnaster finnsiLuleå. ' ' - ' ' ' * ' . . »

Stadens förvaltning 'ärf väl-"organiserad. 'Bostad'sproduktionen'_är 'mycket 'om- fattande och uppgår'årligen till Omkring 600 lägenheter'i flerfamiljshus och om— kring 200 lägenheter i småhus.'Tillgången på industrimark är 'tillfredsställandel Goda förutsättningar'fin'ns'för nyetablering. över huvud synes Luleå ":ha .def bästa förutsättningar att" tillgodose olika—knav' på samhällelig service. ' ' ' ”

Studentunderlagetfär enteknisk- högskolaiLuleå » . . ' ' . I anslutning till'de siffror, som ovan anförtSykan-det vara lämpligt att beröra frågan om studentunderlaget-för en teknisk högskolai? Luleå. Ecklesiastikdepar—

tementets'prognos— och planeringsgrupps promemoria rörande fortsatt utbygg— nad av det högre utbildningsväsendet utgår från att 2 procent av en årskull kring 20-årsåldern skulle enhålla utbildning vid teknisk högskola omkring 1970. Mot- svarande andel kan även framräknas med ledning av skolöverstyrelsens till gym- nasieutredningen överlämnade uppgifter. Minst 6 procent av ungdomarna i gym- nasieåldern har sålunda beräknats i framtiden erhålla en utbildning, som .är lämpad för teknisk högskola. Av dem som avlägger studentexamen på reallinje eller vid tekniskt gymnasium går redan nu minst % vidare till tekniska högskolor, en andel som torde stiga, då intagningen vid dessa högskolor ökas.

Från Norrbottens län torde omkring 1970 en årskull kring 20-årsåldern uppgå till närmare 5 000 personer. Det antal, som lågt räknat skulle gå till teknisk hög-. skola, skulle då bli 100 personer. Rekryteringsunderlaget från de fyra nordligaste länen skulle bli 300—350 personer.

Emellertid måste det starkt understrykas, att en teknisk högskola i Luleå icke bör baseras på förutsättningen, att den endast skulle tillgodose den norrländska ungdomens utbildningsbehov. Även om det naturligtvis alltid måste vara av vikt, att en högre utbildningsanstalt erhåller ett naturligt »omland», måste i detta sam— manhang även en annan synpunkt beaktas. För att de lokaliseringspolitiska för— delar verkligen skulle fullt utvinnas, som vore en grundtanke bakom förläggan-l. det av en teknisk högskola till Luleå, måste denna bestämt uppfattas icke som en lokal utbildningsanstalt utan som en institution av rikskaraktär. Önskeinålet är, som förut sagts, icke blott att stimulera den norrländska ungdomen genom ökade utbildningsmöjligheter på nära håll utan även att ungdom från. andra landsdelar skall vinnakonta—kt med den norrländska miljön.-Man bör därför eftersträva att få en i landets undervisningsväsende totalt sett integrerad högskola i Luleå. Be- dömningen:av;frågan, om en .sådan institution bör komma tillstånd eller icke, bör ej" avgörasendast på grundval av uppskattningarmörande .det studentunder- lag, SOm kan förväntas från det närmaste omlandet. . '

Lärarfrågan för en teknisk högskola i Luleå En annan fråga,, som bör särskilt beaktas, är möjligheterna att lösa lärarfrågan för en teknisk” högskola 'i Luleå. Dessa är naturligtvis beroende" av vilka fack utbildningen kömmer' att omfatta. Vissa allmänna synpunkter på'frågan kan emel- lertid antecknas." _ ' ' ' ' . " '

En teknisk högSkola förutsätter, utöver en stab av ordinarie lärare, ett betydan- de antals'peciallärare. Det torde icke råda någon tvekan om att åtskilliga sådana kan rekryteras från den nörrbottniska industrin. Ofrånk'omligt synes emellertid, att underlaget'icke täcker" 'alla de "tjänster, som fordras för en fackavdelning, anT nan än en bergsteknisk.' Man måste utgå från att"något flera ordinarie lärar- tjänster måste inrättas vidlen teknisk högskolai Luleå än som skulle bli erfor- derligt'vid en förläggning till en ort 'i mellersta'Sverige. En" något större sam- hällsinsats framstår emellertid som Väl motiverad med hänsyn till""de förut un- derstrukna lokaliseringspolitiska fördelar, som skulle vinnas'genom tillvarata- gande av övre Norrlands naturliga förutsättningar i övrigt som förläggningsort för en teknisk högskola. ' '

Det bör också betonas, att man icke skall utgå från att det nuvarande tillstån- det skall förbli orubbat, eller m. a. o. att en teknisk högskola i Luleå allt framgent skulle ställa sig dyrare än ett annat alternativ. Till en början skulle de gynnsam- ma biverkningar för Nörrbottens näringsliv, som kan förväntas följa av att högre teknisk utbildning förlägges till dess huvudort, komma att bidraga till lärarfrå- gans lösning. Särskilt bör det emellertid framhållas, att ett stort behov förelig-

ger av kvalificerade konsultkrafter i övre Norrland. Stora belopp betalas till ex- perter och företag nedåt landet, därför att erforderliga tjänster icke kan erhållas i Norrbotten. Olägenheterna härav har understrukits av representanter för den norrländska industrin vid förda överläggningar i denna fråga. Man hoppas sär- skilt på att som en biverkan av en teknisk högskola i Luleå få till stånd en mera utvecklad konsultverksamhet. De lärare, som knyts till en sådan ny institution, skulle kunna påräkna att i stor omfattning bli anlitade för industriella uppdrag. Genom tillkomsten av konsultföretag på olika specialområden torde den brist på möjliga speciallärare, som skulle föreligga på ett inledande stadium, kunna hävas.

Det nu sagda är av betydelse även vid bedömningen av möjligheterna att rekry- tera till tjänster vid en högskola i Luleå. Att befattningar vid de nuvarande hu- vudorterna är särskilt eftersökta och att rekryteringen till mera avlägset belägna läroanstalter kan innebära problem, är välkänt. Vad särskilt gäller tekniska hög— skolor torde tjänsternas attraktionsförmåga i ej ringa mån vara beroende av ut- sikterna till kontakter och uppdrag hos industrin. Det är därför anledning att särskilt understryka, att lärarna vid en högskola i Luleå kan förutses icke bli sämre ställda i detta hänseende än deras kolleger på andra orter. Ett rikt arbets- fält finns i övre Norrland till följd av den påtagliga bristen på teknisk expertis på områden av betydelse för industrin.

Mark- och bostadsanskaffning för en teknisk högskola iLuleå Vid bedömningen av 'det högre utbildningsväsendets lokaliseringsfrågor har vi-' dare mark- och bostadsfrågor trängt i förgrunden. Ett av huvudskälen, varför uni— Versitetens och högskolornas erforderliga expansion icke kan ske endast på de traditionella huvudorterna, är just bristen på erforderliga lokalutrymmen och på bostäder för lärare och studenter. De flesta mellanstora städer torde ha bättre förutsättningar att lösa dessa problem än storstäderna. ] Luleå skulle några svå— righeter icke komma att uppstå. Vid förda överläggningar har Luleå stad förkla- rat sig fullt beredd att draga försorg om erforderlig bostadsanskaffning.

Önskvärd storleksordning för en teknisk högskola i Luleå Av direktiven för 1963 års universitets- och högskolekommitté framgår att man närmast tänkt sig, att en utbyggnad skall ske endera vid befintliga tre högskolor eller både vid dessa och på en ny ort, och att vid sidan därav skall prövas möj— ligheten att förlägga en eller två fackavdelningar till en stad i övre Norrland. Det torde vara berättigat att utgå från att någon dubblering av avdelningar genom in- rättande både i övre Norrland och vid en annan ny högskoleort icke har avsetts. Direktiven anger vidare, att utbyggnaden för de 950 nya platser, varom fråga är, förutsättes ske i huvudsak proportionellt mot de olika fackavdelningarnas in—- bördes storlek efter genomförandet av 1960 års beslut.

Ett alternativ, som mot bakgrunden av vad förut anförts framstår som angelä- get att överväga, är att förlägga hela den ytterligare utbyggnad av den högre tek- niska utbildningen, som är erforderlig vid sidan av de nu förefintliga tre hög- skolorna, till en ny läroanstalt i Luleå. Av direktiven för 1963 "års universitets— och högskolekommitté skulle möjligen kunna utläsas att Luleå icke skall prövas som alternativ förläggningsort för en fjärde teknisk högskola utan endast som lokaliseringsort för en till någon enstaka fackavdelning begränsad utbildning. Sannolikt är en sådan läsning ej avsedd, utan intentionen torde i stället vara, att det bör särskilt övervägas, om övre Norrlands behov kan tillgodoses även för det fall en fjärde större enhet ej anses böra förläggas dit. Med hänsyn till vad förut utvecklats framstår det som högst angeläget, att Luleå-alternativet. prövas ur det större perspektivet. " '

Det bör framhållas, att en alltför liten enhet föranleder vissa betänkligheter. En sådan torde icke kunna utnyttja de därför erforderliga lärarkrafterna i riktig utsträckning. Studierna vid olika fackavdelningar vid teknisk högskola bedrives i stor utsträckning gemensamt, särskilt under de första läsåren. Det torde därför vara ekonomiskt riktigt att bygga ut en institution till en något större storleks- ordning än som skulle följa av endast en eller två avdelningar. Även organisato- riska skäl synes kunna tala därför. En väl avvägd proportion mellan ordinarie och icke ordinarie lärare torde vara svår att åvägabringa inom ramen för mindre än vid pass en halv högskola.

Med det sagda har ej avsetts, att en fullständig teknisk högskola bör förläggas till Luleå. Det synes sannolikt — ehuru detta naturligtvis icke kan med säkerhet bedömas av en icke fackman —— att det över huvud ej är nödvändigt att inrätta en komplett fjärde högskola. Att utrymme ännu finns för utbyggnad vid befint- liga läroanstalter är klart utsagt. Som ett realistiskt och rationellt alternativ fram- står då, att kapaciteten vid vissa fackavdelningar ökas endast på nuvarande stu- dieorter, medan övriga etableras på en ny ort. Härvid hör av förut utvecklade skäl Luleå träda i förgrunden.

Utformningen av en teknisk högskola i Luleå En partiell högskola, dock icke begränsad så snävt som till en eller två avdel- ningar, bör sålunda komma till stånd i Luleå. Frågan, vilka fackavdelningar som i första hand borde övervägas förlagda till en sådan ny institution, har varit före- mål för särskilda överväganden. Flera olika synpunkter gör sig gällande härvid- lag. Till en början står det klart, att högskolan måste grundas på någon eller flera av de stora fackavdelningarna. Sedan 1960 års beslut genomförts, kommer avdel— ningarna för väg- och vattenbyggnadsteknik, maskinteknik och elektroteknik att motsvara omkring % av en fullt utbyggd teknisk högskola. Bland dessa tre avdel— ningar synes därmed basen för en läroanstalt i Luleå böra sökas. Av vikt är emellertid även att anknytning erhålles till den speciella tekniska miljön kring förläggningsorten. Som ytterligare en beaktansvärd synpunkt framstår, att en partiell högskola lämpligen skulle kunna givas en något speciell inriktning, sva— rande mot särskilda behov som framkommit genom den industriella utvecklingen. Genom att högskolan i viss mån gåves en särskild karaktär, skulle också dess egenskap av rikshögskola och icke blott lokal högskola bli understruken på ett värdefullt sätt.

Vid övervägande av olika möjligheter att utforma en teknisk högskola i Luleå kan det vara lämpligt att utgå från den sist anförda synpunkten och sålunda un— dersöka, vilka speciella utbildningsbehov som skulle kunna tillgodoses. Något som därvid särskilt framträder är den viktiga roll, som till följd av den ökade automationen tillkommit instrumentteknik, mätteknik, regleringsteknik och lik- nande fackområden. På byggnadsområdet föreligger en markant underkapacitet med avseende å värme-, ventilations— och sanitetstekniker. Vidare har ofta från industrin framställts önskemål om ingenjörer med allmänt produktionsteknisk utbildning. En betydande brist föreligger även på geofysiker. Särskilt under— ströks detta i det under 1963 avgivna betänkandet »Malmen i Norrbotten» (SOU 1963: 36). ' ' Här har endast givits några få exempel på speciella bristområden, som skulle kunna täckas genom en partiell teknisk högskola i Luleå. En fackavdelning för elektroteknik, särskilt inriktad på automationens problem, elleren för maskin- teknik, särskilt inriktad på produktionsteknisk utbildning, synes vara lämpliga

alternativ. En fackavdelning för teknisk fysik skulle utgöra ett värdefullt komple- ment. ' '

Betraktas den andra av de förut angivna synpunkterna, den särskilda anknyt- ningen till den tekniska miljön i övre Norrland, framkommer ytterligare alter- nativ. Av de tre stora fackavdelningarna träder främst den för väg- och vatten"- byggnadsteknik i blickfältet. Av vad förut sagts om byggnadsverksamheten, vat- tenkraften och vägväsendets utveckling i Norrbottens län har framgått, att en väg- och vattenbyggnadsteknisk linje skulle te sig högst naturlig vid en teknisk högskola i Luleå. Även sambandet med gruvbrytningstekniken synes förtjäna beaktande. Särskild uppmärksamhet borde ägnas bergsprängningsteknik. Det bör i detta sammanhang även understrykas, att en intensifierad forskning på hus- och vägbyggnadsteknikens områden, med särskild hänsyn till de klimatiska fak- torernas inverkan, framstår som högst angelägen. En sådan forskningsverksamhet skulle finna sin naturliga miljö 1 Norrbotten.

Även fackavdelningar för elektroteknik och maskinteknik skulle finna anknyt- ning i Luleå, om än icke lika markant-. Väl kan man ick'e räkna med tillkomsten av en så utvecklad tung industri i Norrbotten, som skulle kunna mottaga större delen av de civilingenjörer, som bleve utexaminerade. Emellertid synes goda för- utsättningar föreligga för att en på apparattillverkning och liknande inriktad industri skall kunna etableras, därest erforderlig stimulans gives. Särskilt bör man härvidlag uppmärksamma den rikliga tillgången på arbetskraft.

Närmast till hands skulle emellertid otvivelaktigt ligga en bergsteknisk utbild- ning i Luleå. Till följd av gruv- och järnindustrin i Norrbottens län kommer Luleå att framstå som den naturligaste förläggningsorten i landet för dylik ut— bildning. Ytterligare kommer, detta att markeras genom tillkomsten av.Jer11kon— torets metallurgiska forskningsstation därstädes. _Sambandet mellan en bergstek- nisk och en väg- och vattenbyggnadsteknisk. avdelning har redan ovan påpekats. Emellertid måste det beaktas, att intagningen vid bergshögskolan i Stockholm just undergått en kraftig ökning, från 45 till 110 nybörjarplatser. Även om en ytterli— gare. utbyggnad för närvarande icke är aktuell, synes det vara värt att prövas, om icke den bergstekniska utbildningen lämpligen borde lokaliseras till Luleå. Då den högre tekniska utbildningen genomgår en så kraftig expansion, som re- dan skett och som skall fortsätta, synes _det naturligt, att en sådan lösning. uppv tages till övervägande. Utrymme. skulle kunna beredas i Stockholm. för utbygg- nad av andra fackavdelningar, vilket med hänsyn till de ej obegränsade mark— och lokalresurserna kunde innebära en betydande fördel. Av direktiven för 1963 års universitets- och högskolekommitté framgår, att kommittén icke har befogen- het att pröva lämpligheten av sådana omdispositioner. Det bör emellertid a_n- märkas, att en förutsättningslös och. obunden granskning av den här upptagna och eventuellt andra likartade frågeställningar synes kunna vara av stort värde för en rationell lösning av den högre tekniska utbildningens problem.

Även. om en så radikal lösning som bergshögskolans omlokalisering till Luleå skulle anses icke böra 'ifrågakomma, framstår det likväl önskvärt, att den förnäm- liga forskningsstation, som nu etableras i Luleå, och landsdelens särskilda förut- sättningar i övrigt tillvaratages för den högre tekniska utbildningen. En möjlig- het vore att vid en partiell högskola i Luleå inrätta en mindre bergsteknisk in- stitution med särskild inriktning på forskning och utbildning efter civilingen- jörsexamen. Ett sådant »annex» till bergshögskolan i Stockholm skulle icke blott kunna innebära en avlastning för denna utan även erbjuda de studerande en sti- muleran de miljö utan motsvarighet i landet.

Den högre tekniska utbildningens kraftiga expansion ger utrymme för ett beak- tande av övre Norrlands utvecklingsbehov. Starka allmänna skäl talar för att denna landsdel bör givas det stöd för dess närings- och kulturliv, som en teknisk högskola skulle innebära. En god miljö för en sådan institution bildas av de rika naturtillgångarna och anläggningarna för deras tillgodogörande. Luleå framstår som den givna förläggningsorten såsom centralpunkt för övre Norrlands industri och kommunikationer.

Den utbyggnad av den högre tekniska utbildningen, som erfordras vid sidan av nuvarande tre läroanstalter, bör ske vid en ny högskola i Luleå. Dennas riks- karaktär bör understrykas. Detta kan ske genom en inriktning på vissa viktiga bristsektorer, vilkas betydelse sammanhänger med den moderna industriella ut— vecklingen, t.ex. den ökade automationen. Högskolan bör baseras på de stora fackavdelningarna, vilka samtliga, särskilt den väg— och vattenbyggnadstekniska, har god anknytning i Norrbottens näringsliv. Oavsett om någon ökning skall ske av den bergstekniska utbildningen, aktualiseras en lokalisering till Luleå av den särskilt gynnsamma miljö, som övre Norrland erbjuder för sådana studier. V'Mark— och bostadsanskaffning bereder icke problem. Lärarfrågans lösning skulle i ett första skede kräva något större insatser av staten än' en förläggning till mellersta Sverige, men denna olägenhet bör tagas med hänsyn till de stora fördelar, som skulle stå att vinna. -

I avsnirtt 6.3.8. kommer att utvecklas varför en teknisk högskola varken bör eller kan inrättas i övre Norrland. Däremotbör- särskilt beaktas, att i Luleå finns Norrbottens Järnverk och att inom kort även Jernkontorets metallurgiska forskningsstation' kommer att vara färdiginrättad därstädes. Som ett led 1 utbildningen av bergsingenjörer vid sektion B vid KTH ingår stort antal obligatoriska studieresor och arbeten vid järnverk och gruvor. Det synes. böra uppdragas åt KTH att.- undersöka huruvida icke viss del av dessa arbeten borde förläggas till Luleå och huruvida icke vissa fasta kur- ser skulle kunna meddelas därstädes. 'Ävenså synes böra eftersträvas att vissa examensarbeten liksom licentiand- och doktOrandarbeten förlägges till den metallurgiska forskningsstationen samt att .ett ur forSkningssynpunkt fruktbärande samarbete etableras mellan högskolan och. forskningsstatio- nen. ' :, ' . .» . - -

6'. 2 .3. Högre teknisk utlnldnmg 1 Västerås ' ,

.I underdånig skrivelse 'den 18 december '1963' har Västerås stad genom dess drätselkammäre hemställt, att Kungl. Maj :t"* måtte vidtaga åtgärder för att under 1960-talets senare hälfti Västerås inrätta och utbygga en teknisk hög- skola. lfrågavarande Skrivelse har overlamnats 'till umvers1tets— och hög- skolekominittén för att. tagas 1. beaktande vid. fullgörande av det åt kommit- tén lämnade uppdraget. I skrivelsen anföres i huvudsak följande

Under hösten 1963 har en kommitté varit. sysselsatt med att utreda frågan om Västerås forutsattmngar som lokaliseringsort för en fjärde teknisk högskola. K-om— mittén har förutom' representanter för staden även innehållit företrädare för in- dustrin i staden och regionen. Utredningen har 1 huvudsak begränsats till att om-

fatta synpunkter på lokaliseringen av en eventuell ny teknisk högskola bestående av fyra avdelningar med utbildning av elektrotekniker, mekanister, ekonomingen- jörer och tekniska fysiker.

Demografiska synpunkter och förhållanden

Utförda offentliga utredningar har visat att behovet av akademiskt utbildlad arbets- kraft tillväxer kraftigt. Detta har medfört att två större lokaliseringsöverväganden beträffande den högre undervisningen är aktuella, nämligen:

a) eventuellt inrättande av ett sjätte universitet

b) eventuellt inrättande av en fjärde teknisk högskola Statsmakterna har således att överväga och ta ställning till om det framtida utbildningsbehovet motiverar flera studieorter. Eventuellt inrättande av ett sjätte universitet och/eller en fjärde teknisk högskola sammanhänger i och för sig med valet av lokaliseringsorter.

Vid argumentering beträffande lokalisering av ett eventuellt sjätte universitet har belysts den lämpligaste lokaliseringen med hänsyn till den befolkningsmässiga balansen och storleken av folkmängden inom ortens »11aturliga» upptagnings- område. Då Västerås stad i och för sig är otänkbar som lokaliseringsort för ett sjätte universitet bl. a. genom att i östra delen av Svealand redan finnes två univer- sitet och att i Norrland inrättats universitet i Umeå, skulle detta kunna tas som intäkt för att så även är fallet beräffande val av lokaliseringsort för en fjärde teknisk högskola. När det gäller lokaliseringen av denna högskola är emellertid förutsättningarna annorlunda bl. a. med hänsyn till nuvarande lokalisering och planerade utbyggnader av rikets tre tekniska högskolor — Stockholm, Göteborg, Lund.

En analys av befolkningens fördelning med avseende på lika vägavstånd mellan högskoleorterna och mot bakgrunden av framtida antalet nybörjarplatser ger vissa intressanta aspekter ur lokaliseringssynpunkt. '

Av tabell A framgår att Stockholms upptagningsområdes andel 1960 var 56 procent, Göteborgs 24 procent och" Lunds 20 procent. Antalet nybörjarplatser på ca 2 000 läsåret 1965/66 beräknas fördela sig enligt följande procenttal, Stockholm 40 procent, Göteborg 34 procent och Lund _26 procent. (SOU 1962:55, tabell 1.4 :9, sid. 25.) Stockholms andel av nybörjarplatserna blir således avsevärt mycket lägre än andelen av folkmängden. '

Vidare har i tabell A sammanställts uppgifter om folkmängden inom vissa TH :s »naturliga upptagningsområden». Stockholm och vissa tänkbara XTH-orter har därvid sammanförts till ett gemensamt område. Därav framgår att med en syd- ligare belägenhet på en eventuell XTH-ort krymper andelen för Göteborg och Lund och att alternativet Stockholm/Västerås ger det största underlaget för Göte- borgs och Lunds vidkommande. Lokaliseringen skall emellertid ses mot bakgrun- den av det framtida antalet" nybörjarplatser vid de olika tekniska högskolorna. Om .man räknar med att antalet nybörjarplatser omkring år 1970 uppgår till ca 2 900 fördelade i grova drag på! Stockholm 900, Göteborg 800, Lund 600 och XTH 600 blir blir respektive andelar 31 procent, 27 procent, 21 procent respektive 21 procent. Stockholm och XTH-ort skulle då tillsammans få 52 procent av elev- antalet och Göteborg/Lund' 48 procent. Motsvarande siffror för andelen av folk- mängden år 1960 var: -

Stockholm/Västerås 58,8 procent—— Göteborg/Lund 41,2 procent Stockholm/Örebro 62,1 procent— Göteborg/Lund 37,9 procent Stockholm/Linköping 63,7 procent—_ Göteborg/Lund 36,3 procent Stockholm/Jönköping 68,5 procent — Göteborg/Lund 31,5 procent

Tabell A. Folkmängden inom respektive TH:s »naturliga» upptagningsområde.

(1 OOO—tal )

Stockholm ....................... Göteborg ........................ Lund ...........................

Stockholm /Västerås ............... Göteborg ........................ Lund ...........................

Stockholm/Örebro1 .............. Göteborg1

Stockholm/Linköping1 Göteborg1 ......................

Stockholm / .] önköping1 ........... Göteborg1

Folkmängd -

Procentuell fördelning

1950 1 960 1950 1960

Riket ......... '. ................. _

3 950 1 680 1 420

7 050

4 120 1 480 1 450

4 348 1 314 1 385

4 456 1 368 1 223

4 809 1 123

4 230 1' 800 1 470

7 500

4 410 1 590 1 500

4 659 1 413 1 427

4 776 1 456 1 267

5 139 1 204

56,0 23,8 2021 44,0 100,0

58,4 21,0 20,6 61,7

1 18,6) 38,3 l

41,6

19,7

63,2 19,4 17,4 68,3 15,9

36,8

56,4 24,0

19,6) 43,6

100,0

58,8 21,2 20,0

62 ) 18191 i

41,2

19,0 37,9 63,7 19,4 16,9 68,5 16,1

36,3

1 156 15,81 31,7 15,43 315

1 Källa: Örebro stad och Örebro läns landsting med underdånig framställning om inrättande av universitet i Örebro. Anm. Upptagningsområdena har avgränsats med hänsyn till lika vägavstånd till respektive tek— niska högskoleorter.

1 115

Som synes uppvisar alternativet Stockholm/Västerås den bästa anpassningen vid jämförelse mellan elevantalets framtida fördelning och befolkningsfördelningen och Stockholm/Jönköping den sämsta. Vissa förskjutningar i befolkningens för— delning kommer sannolikt att ske mellan 1960 och 1970 innebärande ökad andel för Stockholm/XTH-ort av storleksordningen 0,5—1,0 procent.

Föregående resonemang avser problemet i stort. Beträffande avdelningar som kommer att finnas på samtliga fyra orter och med ungefär lika elevantal, blir för— delningen Stockholm/XTH-ort 50 procent, Göteborg 25 procent och Lund 25 pro- cent. Den bästa anpassningen även från denna utgångspunkt uppvisar alternativet Stockholm/Västerås. Om man dessutom beaktar att teknologtätheten i Svealand för närvarande torde vara högre än i Götaland, är det viktigt att Göteborg och Lund får ett så gynnsamt befolkningsunderlag som möjligt. Enligt uppgifter från tekniska högskolorna om intagningar hösten 1962 kom nämligen 762 elever eller 27,2 per 100 000 inv. från Svealand och 649 eller 18,1 per 100 000 inv. från Götaland. En avsevärt sydligare eller västligare belägenhet av XTH än Västerås ger därvidlag sämre betingelser. För avdelningar med specialinriktning och följaktligen med hela riket som upptagningsområde är Västerås lämpligt beläget i den expanderande mälardalsregionen och inom ringa avstånd från stockholmsregionen.

Tanken att Västerås närbelägenhet till Stockholm ur demografisk synpunkt skulle innebära en nackdel ur lokaliseringssynpunkt gentemot andra orter i Svealand och Götaland på längre avstånd från Stockholm finns således inga vägande skäl för. Tvärtom synes Västerås mot bakgrund av det här anförda vara väl så lämplig om inte rentav lämpligare än övriga tänkbara orter. Västerås är också den stad som haft den starkaste folkökningen under efterkrigsperioden av de tänkbara stä— derna och konkurrerar med Uppsala om platsen som rikets femte stad (tabell B).

Tabell B. Folkmängden i vissa större städer inom nuvarande administrativa stadsområde 1945—1962

Folkmängd den 31 dec. Index 1945 = 100

1945 1950 1955 1960 1962 1950 1955 1960 1962

Västerås ................. 48 881 59 990 68 197 77 946 80 451 123 140 159 165 Norrköping .............. 79 461 86 116 88 762 90 800 92 281 108 112 114 116 Linköping ............... 48 077 54 955 61 476 66 638 68 974 114 128 139 143 Jönköping ............... 40 488 44 685 48 517 50 652 51 053 110 120 125 126 Karlstad ................ 32 297 35 651 38 689 43 064 44 657 104 120 133 138 Örebro .................. 60 213 66 922 71 418 75 434 76 795 1.11 119 125 128 Eskilstuna ............... 47 020 53 577 57 089 59 072 60 265 114 121 126 128 Gävle ................... 41 986 46 894 50 662 54 768 56 584 112 121 130 135

Industrisysselsatta i vissa större städer och län

Det synes angeläget att tekniska högskolan förläggs till en ort eller ett område med resurser i fråga om högskoleutbildad personal och laboratorier, då undervisningen särskilt i samband med utbyggnaden torde kräva samarbete i olika former.

I föreliggande avsnitt redovisas uppgifter om förvärvsarbetande inom tillverk- ningsindustrin, förvärvsarbetande efter utbildning och yrke inom den tekniska och kommersiella sektorn.

Tabell C. Förvärvsarbetande dagbe/olkning inom tillverkningsindustrin i vissa större städer är 1960

Därav inom metall-, maskin-,

Därav tjänstemän elektro- och trptmedelsind.

därav tjänstemän

procent- summa andel förv.arb. procent-

antal andel

Västerås .................. 18 125 7 779 42,9 15 339 6 986 45,0 Norrköping ............... 18 703 4 703 25,1 6 160 1 808 29,4 Linköping ................ 13 594 5 130 37,7 9 293 3 962 42,6 Jönköping ................ 10 048 3 273 32,6 4 648 1 770 38,1 Karlstad ................. 7 312 2 406 32,9 3 874 1 352 34,9 Örebro ................... 14 271 3 587 25,1 4 972 1 280 25,7 Eskilstuna ............... 16 779 4 267 25,4 13 147 3 295 25,1 Gävle .................... 9 807 2 430 24,8 3 886 941 24,2

Som framgår av tabell C intar Västerås en framträdande plats bland de redo- visade städerna beträffande såväl totala antalet förvärvsarbetande inom tillverk- ningsindustrin som antalet och andelen tjänstemän, och överträffas endast av Norr- köping när det gäller totala antalet förvärvsarbetande. En än mer framträdande position intar Västerås om man enbart betraktar gruppen metall-, maskin-, elektro- och transportmedelsindustrin.

Västmanlands län intar fjärde plats när det gäller totala antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin och andra plats i antalet tjänstemän. Östergötland intar i båda fallen första plats. Om man enbart ser på gruppen metall-, maSkinä, elektro- och transportmedelsindustrin rycker Västmanland fram till första plats följt av Östergötlands län. I dessa båda län sysselsättes inom nämnda grupp ett betydligt

Tabell D. Förvärvsarbetande dagbefolkning inom tillverkningsindustrin i vissa län är ' ' 1960

Därav inom metall-, maskin-,

Darav tjänstemän elektro- och trptmedelsind.

därav tjänstemän

procent- summa andel förv.arb. procent-

antal andel

Västmanland ............. 46 597 14 099 30,3 35 856 11 949 33,3 Östergötland .............. 61 709 16 199 26,3 33 761 10 307 30,5 Jönköping ................ 52 022 10 863 20,9 19 951 4 775 23,9 Värmland ................ 41 933 9 030 21,5 18 747 4 485 23,9 Örebro ................... 48 066 11 107 23,1 23 372 5 916 25,3 Södermanland ....... . ...... 40 849 9 710 23,8 26 213 6 301 24,0 Gävleborgs ............... 43 781 9 026 20,6 22 218 5 009 22,5

större antal än i övriga län. Länen visar genomgåendebetydligt lägre andel tjänste- män än de redovisade städerna, vilket bl. a. förklaras av att forsknings- och ut- vecklingsarbete i övervägande grad sker vid de större företagen i de redovisade städerna. Ur lokaliseringssynpunkt bör följaktligen större vikt fästas vid förhållan- dena på orten.

En god uppfattning om de möjligheter som erbjuds, att utnyttja inom orten och länet boende tekniker som lärare, samt om forskningens omfattning m. m. erhålles ur uppgifterna om de förvärvsarbetandes utbildning inom det tekniska området och inom handeln, vilka redovisas i tabell E och F.

Tabell E. Förvärvsarbetande män och kvinnor med teknisk utbildning och utbildning inom handel i vissa större städer är 1960

Norr— Lin- Jön- Karl- Öre- Eskils-

Utbndning VäSterås köping köping köping stad bro tuna

Teknisk utbildning. . . . 2 632 995 1 666 858 818 782 Teknisk högskola ...... 596 130 255 149 140 82 därav ' avd. maskinteknik, flyg- och skeppstekn. 128 35 138 56 19 tekn. dr. eller lic. . . . 4 5 8 —— 2 civiling. ex. ....... 124 30 130 56 17 avd. elektroteknik . . 311 28 49 36 20 tekn. dr. ellbr lic. . . . 9 3 7 2 1 civiling. ex. ....... 302 25 42 34 19 civiling. ex. +civil- ekonomex. ........ 3 4 — 1 2 Tekniskt läroverk ...... (ingenjörsexamen)

Uppgift saknas

Tekniskt institut och teknisk skola ......... (högre tackkurs)

' Handelsutbildning ..... ' därav handelshögskola. . . . ' handelsgymnasium .

Tabell F. Förvärvsarbetande med teknisk utbildning och utbildning inom handeli vissa län är 1960

Söder- Gävle- manl. borg

Väst— 'Öster- Jön- Värm- manl. götl. köping land Örebro

Utbildning

Teknisk utbildning ....... 3 924 3 904 1 790 2 004 2 456 1 967 1 675 Teknisk högskola ......... 768 579 247 407 382 282 294 därav avd. maskinteknik, flyg- och skeppstekn. 180 271 81 113 82 86 65 tekn.dr. eller lic. ...... 11 19 — 4 4 4 1 civiling.ex. ........... 169 252 81 109 78 82 64 avd. elektroteknik ..... 325 106 50 31 45 27 27 tekn.dr. eller lic. ...... 12 13 2 1 1 2 2 civilingex ............. 313 93 48 30 44 25 25 civilingex. + civileko- 4 5 5 1 2 3 8

Tekniskt läroverk ........ (ingenjörsex.)

Tekniskt institut och lek— nisk skola ............... (högre fackkurs)

Handelsutbildning ........ därav handelshögskola ....... handelsgymnasium. . . .

Tabell E visar att antalet förvärvsarbetande med teknisk utbildning har den största omfattningen i Västerås följd av Linköping, medan övriga städer visar avsevärt lägre siffror. Antalet förvärvsarbetande med examen vid teknisk hög— skola uppgick i Västerås till 600 eller 23 procent av samtliga mot 255 eller 15 pro- cent i Linköping, medan de övriga städerna har mindre än 150. Förvärvsarbetande personer med examen vid avdelningen för maskinteknik, flyg- och Skeppsteknik är ungefär lika representerade i Västerås och Linköping, medan avdelningen för elektroteknik representeras av 300 i Västerås och 50 i Linköping. Beträffande förvärvsarbetande med lägre examen än teknisk högskola uppvisar främst Västerås, men även Linköping högre siffror än övriga städer.

Även om Västerås och Linköping å ena sidan skiljer sig markant från övriga redovisade städer i avseende på tillgång på tekniskt utbildad arbetskraft, så upp- visar dock Västerås i jämförelse med Linköping ett avsevärt större antal förvärvs- arbetande både när det gäller högre och lägre teknisk utbildning, proportionellt sett störst för den högre utbildningen.

Förvärvsarbetande personer med handelshögskoleexamen förekommer i unge- fär samma omfattning 1 de olika städerna.

Omfattningen av förvärvsarbetande med teknisk utbildning är av samma stor- leksordning i Västmanland och Östergötland och överstiger avsevärt övriga redo- visade läns. De strukturella skillnader som konstaterades vid jämförelse mellan städerna Västerås och Linköping gäller i stort sett också vid jämförelse mellan länen, Östergötland har dock ett större antal högskoleutbildade inom avdelningen maskinteknik, flyg- och skeppsteknik och handel.

Tabell G. Förvärvsarbetande män och kvinnor efter yrkena tekniskt arbete, kemiskt och fysikaliskt arbete i vissa större städer är 1960

.. Norr- Lin- Jön- Karl- Eskils- Yrke V&Sterås köping köping köping- stad Örebro tuna

Tekniskt arbete ....... 4 233 2 311 3 023 1 592 1 479 1 874 1 819 därav ingenjörer och tekni— ker med elkrafttekn. och teletekn. arbete. mekaniskt arbete. . . kemitekn. arbete. . . 39 55 gruvtekn. och me- tallurgiskt arbete. . . 82 23 andra tekn. omr. .. 109 146

Kemiskt och fysikaliskt arbete ............... 203 107 52 därav kemister ........... 67 13 21 fysiker ............ 130 . 90 28

Som ett komplement till uppgifterna om de förvärvsarbetande efter utbildning redovisas i tabell G och H de förvärvsarbetande efter yrkena tekniskt arbete samt kemiskt och fysikaliskt arbete.

Av de redovisade städerna har Västerås det största antalet förvärvsarbetande inom såväl tekniskt som kemiskt och fysikaliskt arbete närmast följd av Linköping. lnom elkrafttekniskt och teletekniskt arbete står Västerås i en klass för sig. Me- kaniskt arbete är väl representerat i staden även om Linköping redovisar en högre siffra. Kemitekniskt arbete är främst företrätt i Norrköping samt gruvtek- niskt och metallurgiskt arbete i Västerås. Kemister och fysiker finns i betydligt större utsträckning i Västerås än i övriga städer där Linköping uppvisar en hög siffra för fysiker. Västerås uppvisar således en mångsidighet i representationen inom dessa yrken som ingen annan av städerna kommer upp till.

Tabell H. Förvärvsarbetande män och kvinnor efter yrkena tekniskt arbete, kemiskt och fysikaliskt arbete i vissa län är 1960

Yrke Vast— Öster— J on- Varm-

manl. götl . köping land Örebro

Tekniskt arbete .......... 7 587 8 712 5 104 5 311 6 118 därav ingenjörer och tekniker med elkraft.tekn. och teletekn. arbete. . . . . . . mekaniskt arbete ...... kemitekn. arbete ...... gruvtekn. och metall- urgiskt arb. - andra tekn. omr.

Kemiskt och fysikaliskt ar- bete .................... därav kemister .............. fysiker .......... . .....

VÄSTERÅS

Översiktskarta enl. GENERALPLAN, april 1964 _

(mm Cit omr,

al m. omr. etc m Bostadsomr.

% % Industriomr.

biöm'td tr t'da u y am | tom %?

Betr. Teknisk Högskola

enl. Västerås stads skrivelse den 18 dec 1963

©. ©, © Alternativa lägen _enl. skruv.

[m Areal om c:a 35 ha

© Iskriv, omnämnda Korsangsskolqn

Skola

2 500 1000 2000 3000 1.000"!

Som framgår av tabell H har Östergötlands län följt av Västmanlands län det största antalet förvärvsarbetande inom de tekniska yrkena. Västmanlands län är svagt representerat inom kemitekniskt arbete, men detta uppvägs av en stark re- presentation av kemister och fysiker. Elkrafttekniskt och teletekniskt arbete, gruv- tekniskt och metallurgiskt arbete samt kemiskt och fysikaliskt arbete förekom— mer i större utsträckning i Västmanlands ,län än i övriga län och beträffande meka- niskt arbete är länet väl representerat, även om Östergötlands län uppvisar ett större antal förvärvsarbetande.

Västerås som XTH-ort Västerås stad har, genom att en aktiv markpolitik föres och har förts, stor tillgång på exploateringsbar mark i kommunens ägo. Vidare innehar kronan icke obetydliga exploateringsbara markområden. Inom det översiktligt planerade stadsområdet finnes därför goda möjligheter att reservera lämpligt belägen tomtmark både för en teknisk högskola med ett markbehov av storleksordningen 150 000 m2 för en första byggnadsetapp samt ytterligare minst lika mycket för framtida behov och för studentbostäder i anknytning till högskoleområdet. Visserligen är sådana tom- ter belägna i utkanten av nuvarande bebyggelseområden, men Västerås stads snabba expansion medför att den ifrågasatta delen av stadsområdet börjar exploa- teras samtidigt som den eventuella högskolan kommer till stånd. Därigenom blir även kommunikationerna till denna och dess försörjning med vatten, avlopp, fjärrvärme etc. säkrade i god tid.

På vidstående karta har tre områden för högskolan markerats som i första hand synes vara lämpliga. Samtliga tre områden är belägna norr om riksväg E 18 och med god anknytning till stora lokala huvudleder samt anläggningar för idrott och rekreation.

Belägenheten intill riksväg och stora lokala huvudleder medger för de nämnda områdena och även för andra som kan ifrågakomma bekväma kommunikationer med bil och buss såväl till alla delar av Västerås stad som till kringliggande orter. Med bil när man exempelvis Uppsala på ca en timme och Stockholm eller örebro på ca 1 !/2 timme. Järnvägskommunikationerna kännetecknas av täta förbindelser österut till Stockholm, västerut till Örebro, söderut över Eskilstuna—Flen samt goda förbindelser norrut över Tillberga—Ludvika och Tillberga—Sala—Krylbo.

Skulle planeringsarbetet för en till Västerås förlagd teknisk högskola kräva så lång tid att de byggnader som erfordras för en första intagning av ca 200 elever höstterminen 1967 icke hunnit uppföras föreligger möjligheter att under första året bedriva undervisning i andra lokaler, i första hand i befintliga skollokaler. Därvid kan i första hand om så önskas redan 1965 ställas 20 salar till disposition i Korsängsskolan, belägen vid riksväg E18 i stadens östra del. Alternativ eller komplement därtill kan även tänkas.

Av intresse i detta sammanhang kan också vara att jämföra bostadsproduktio— nens omfattning under senare år i de redovisade städerna. Västerås uppvisar som framgår av tabell I under femårsperioden 1958—1962 det största antalet nybyggda lägenheter med över 6 000 följd av Norrköping med 5 500 och Örebro med 4 500, medan övriga städer har haft mindre produktion än 4 000 lägenheter. I bostads- byggnadsprogrammet 1964——1968 för Västerås räknar man med en fortsatt kraftig produktion mellan 1964—1966 av storleksordningen 1 500—2 000 lägenheter bl. a. orsakad av att Asea kraftigt expanderar under denna period, därefter kan en minskning i lägenhetsbyggandets omfattning förväntas. I Västerås finns således synnerligen goda möjligheter för genomförandet 'av utbyggnaden av en teknisk högskola och bostadsbyggande till anställda och studenter genom att utbyggnaden

Tabell I. Nybyggda lägenheter 1958—1962 i vissa större städer

1958—

Stad ' ' 1958 1959 1960 1961 1962 1962

Västerås .................. 1 108 1 481 766 1 127 1 665 6 147 Norrköping ............... 774 1 290 1 169 1 171 1 117 5 521 Linköping .............. '. . 887 592 848 981 579 3 387 Jönköping ................ 478 792 650 639 549 3 108 Karlstad ................. 492 889 611 504 859 3 355 Örebro ................... 798 810 867 921 1 085 4 481 Eskilstuna ................ 452 659 827 843 858 3 639 Gävle .................... 617 838 850 810 829 3 944

i tiden skulle sammanfalla med en annars förväntad nedgång i byggnadsvolymen och genom att tillgängliga resurser då finnes inom byggnadssektorn.

Den kommunala förvaltningen är väl utrustad med moderna hjälpmedel i olika avseenden och har goda personella resurser icke minst på stadsbyggnadssidan. En ansvällning av verksamheten orsakad av en utbyggnad av en fjärde teknisk hög— skola i Västerås kan härigenom lösas inom ramen för tillgängliga resurser.

Avslutningsvis kan framhållas att Västerås stad beträffande totala antalet skatte- kronor ligger på fjärde plats bland Sveriges städer. Taxeringsåret 1963 uppgick antalet skattekronor i Västerås till 5 634 000, i Norrköping till 5 251 000, i Örebro till 4 608 000, i Linköping till 4 261 000, medan övriga redovisade städer uppvisade betydligt lägre antal.

Vid argumentering för förläggning av en högskola eller motsvarande brukar framhållas ortens goda utrustning med hänsyn till administrativ, kulturell, kom— mersiell och social service dvs. ortens centralitet. Några större och avgörande kvantitativa och kvalitativa skillnader i detta avseende påverkande lokaliseringen av en fjärde teknisk högskola torde emellertid icke finnas eller i framtiden komma att finnas mellan de största av de redovisade städerna. För närvarande är dessa städer med undantag av Norrköping och Eskilstuna residens- och stiftsstäder.

I Västerås, som under hela efterkrigsperioden kraftigt expanderat och i dag konkurrerar med Uppsala om platsen som rikets femte stad, har den administra- tiva, kulturella, sociala och kommersiella servicen starkt upprustats och är väl företrädd inom statlig och kommunal förvaltning, undervisning på olika nivåer, sjukvård, bibliotek, bildningsväsende, barn- och ungdomsverksamhet, anlägg- ningar för sommar—, vinter- och inomhusidrotter samt rekreation och handel.

En teknisk högskola bör förläggas till en ort där de tekniska tillämpningsområ- dena är rikligt företrädda inom industriföretagen på orten. På så sätt kan under- visningen i berörda ämnen hållas levande, samtidigt som väsentliga besparingar kan uppnås i form av minskade krav på byggnader och utrustning för forsknings— ändamål.

Inom de för den nya högskolan föreslagna facken — elektroteknik, maskinteknik, industriell ekonomi och teknisk fysik — förekommer ett stort antal tillämpade ämnen som helt eller delvis sammanfaller med de i Västerås företrädda industrier— nas verksamhetsområden. Sålunda täcker Aseas verksamhet större delen av ämne— na inom den krafttekniska sektorn av elektrotekniken, den produktionstekniska sektorn av maskintekniken, hela den industriella ekonomin och en stor del av. den tekniska fysiken. Kompletteringar särskilt inom områden av intresse för in- dustriell ekonomi och fysik erhålles inom Svenska Metallverkens verksamhetssfär. Ytterligare må i Västerås nämnas de verksamhetsområden som täckes av Centrala Flygverkståden, Statens Vattenfallsverk (Västerås Ångkraftverk), Västerås Stads

Tabell J. Högskoleingenjörer inom olika arbetsområden, övriga ingenjörer, akademiker och civilekonomer inom vissa större företag i Västerås och närliggande orter. November 1963

Högskoleingenjörer1

därav sysselsatta med

1) beräk- anlägg- produk- övriga Akade- Civil- Härav Företag ning, nings— tions- ingenjö- misk ekonom- med konstruk— teknik, teknik rer examen examen tekn.lic. tion, teknisk eller fors'k- försälj- ' tekn.dr. ning, ut— ning examen veckling

Asea, Västerås ....... 185 214 Svenska Metallverken, Västerås 0. Skultuna 30 10 Svenska Metallverkens Ugns AB Västerås. . 3 Västerås stads Teknis— ka verk ........... Centrala Flygverksta- den, Västerås ...... Statens Vattenfalls- verk, Västerås ..... Surahammars Bruks AB, Surahammar. . . Bultfabriken AB Hall- stahammar ........ AB, Kanthal, Hallsta- hammar ........... Hallstahammars AB, Hallstahammar . . . . Köpings Mekaniska Verkstad, Köping . . Volvo-Köping-verken AB, Köping ....... AB Svenska Salpeter- verken, Köping. . . . Skånska Cement AB Köping ............

Tekniska Verk med bl. a. deras stora nybyggda kraftvärmeverk. Inom 15—25 km vägavstånd från Västerås driver därjämte ett flertal större industrier, framför allt inom järn- och metallbranscherna sin verksamhet, i Surahammar: Surahammars Bruks AB, i Hallstahammar: Bultfabriks AB, AB Kanthal, Hallstahammars Bruks AB, i Skultuna: Svenska Metallverken (Skultunaverken). Utanför denna räjong, men ändå på kort resavstånd finns ett stort antal betydande industrier t. ex. i Köping (35 km), Enköping (33 km), Eskilstuna (45 km) och Fagersta (70 km).

Som ett komplement till i det föregående redovisat material har i tabell J sam- manställts uppgifter inhämtade från de större företagen i Västerås och närmast liggande orter angående den kvalificerade arbetskraften, varvid högskoleingen- jörerna uppdelats på olika arbetsområden.

En förläggning av den föreslagna nya tekniska högskolan till Västerås skulle alltså på ett sätt som knappast överträffas på någon annan ifrågakommande ort, ge en för de tillämpade ämnena utomordentligt väsentlig och omedelbar kontakt med producerande aktiva industriföretag. Det för en levande undervisning. så nöd-

vändiga forskningsarbetet kan härigenom bedrivas i samarbete med industriföretag i skolans omedelbara närhet. Kravet på effektivitet och kvalitet vid undervisning och forskning i en skola förlagd till Västerås, kommer därför omedelbart att väl

tillgodoses.

Nämnas bör också att motsvarande fördelar även kan erbjudas inom några av de mera grundläggande ämnesområdena, t. ex. tillämpad matematik. Asea har så- lunda landets i vissa aVSeenden rikligaste utrustning av olika matematikmaskiner och därtill en stor stab av kvalificerade matematiker. Den vid de olika industri- laboratorierna bedrivna forskningen inom exempelvis olika områden av fysik, kemi, metallurgi och hållfasthetslära har otvivelaktigt motsvarande betydelse för respektive undervisningsämnen.

Ett förhållandevis ringa geografiskt avstånd mellan KTH och de befintliga tek- niska högskolorna, handelshögskolorna eller universiteten synes ur många syn- punkter vara fördelaktigare än ett längre avstånd. För detta talar bl. a. a. I den mån byggnader och utrustning för forskningsändamål i berörda ämnen finns tillgängliga inom exempelvis en närbelägen högskola ökar möjligheterna för högskolorna till ett gemensamt utnyttjande av dem.

. Ett kort avstånd från XTH-orten till annan högskoleort eller universitetsort medför bättre möjligheter att för undervisning anlita där bosatta lärare. Detta förhållande torde vara av stor betydelse icke enbart under uppbyggnadsperio- den utan även på längre sikt. Vid ett nära avstånd till högskola och universitet kan ett mycket intimlare sam- arbete upprätthållas än om högskolan placeras på större avstånd, vilket har särskilt stor betydelse om XTH under en övergångstid upprättas som filial till befintlig teknisk högskola. Ej minst med hänsyn till utnyttjande av forsknings- resurser — och i viss utsträckning även speciell laboratorieutrustning för kurs- bruk och demonstrationer —— kan närheten medföna stora direkta ekonomiska fördelar utöver de indirekta som automatiskt följer av goda kontakter.

Av tabell K framgår, att Västerås och Eskilstuna ligger på mindre vägavstånd till teknisk högskola, handelshögskola och universitet än de andra redovisade städerna. Karlstad följd av Linköping och Örebro har de längsta vägavstånden. Restids- avståndet med bil mellan Västerås—Stockholm ca 1 1/2 timme och Västerås—Upp- sala ca 1 timme är så pass kort att besök över dagen underlättas. För andra städer med dubbelt så stora restider blir förhållandena genast mindre gynnsamma.

En lokalisering av teknisk högskola till Västerås mot bakgrunden av de under denna punkt anförda synpunkterna är synnerligen gynnsam.

Ett av de mera svårlösta problemen under uppbyggnadstiden för en högskola torde vara att rekrytera den erforderliga uppsättningen kvalificerade och intresse-

Tabell K. Vägavstånd (km) till högskole— och universitetssiäder

Stockholm Uppsala Göteborg TH, U, HH U TH, U, HH

Västerås ......................... 115 81 403 Norrköping ...................... 170 242 339 Linköping ....................... 214 286 295 Jönköping ....................... 342 386 1 67 Karlstad ........................ 320 » 296 262 Örebro ...................... i . . . . 202 . , 178 306 Eskilstuna ..... . .................. 115 111 393 Gävle ........................... 182 110 557 '

TH =teknisk högskola,.U =universitet, HH =handelshögsk'ola.

rade lärare. Som motiv för förläggning av den-tredje tekniska högskolan till Lund anfördes bl. a. att samarbetet med universitetet där" skulle underlätta läraranskaff- ningen särskilt under uppbyggnadsperioden. Motsvarande skäl kan anföras för förläggning av XTH till Västerås.

Inom industrierna m. m. främst' 1 Västerås men också i länet i övrigt finns näm- ligen tillgång till ett förhållandevis stort antal personer som är kompetenta att bedriva eller leda sådan undervisning som förekommer vid teknisk högskola, vilket tidigare belysts. Vidare må nämnas att Asea redan hösten 1947 — tidigare än någon annan svensk industri — i samarbete med KTH startade en vid. företaget bedriven högre teknisk utbildning, avsedd att vara fullt jämbördig med civilingen- jörsutbildningen inom det kraftelektrotekniska _— senare även det mekaniska — facket vid de tekniska högskolorna. För kontroll att denna standard upprätthölls skulle eleverna inskrivas vid KTH och tenteras av de där fungerande professorer- na, ehuru undervisningen i stor utsträckning ägde rum i Västerås. Som lärare har fungerat och fungerar huvudsakligen vid Asea anställda ingenjörer. 15 års erfaren- heter av detta system har visat att de resultat som nämnda lärare åstadkommit är mycket gott. Samarbetet mellan de i Västerås fungerande lärarna och professorer- na vid KTH har så gott som undantagslöst fungerat utomordentligt väl.

Värdet av att under uppbyggnadstiden för den planerade högskolan ha tillgång till en lärarstab, sådan som den, som sålunda finnes i Västerås, torde icke kunna överskattas.

”På längre sikt måste givetvis förutsättas att undervisningen vid högskolan i huvudsak handhas av där nanställda lärare. Möjligheterna till god kontakt med de i Västerås arbetande industriföretagen och den stimulans som sådan kontakt kan ge, särskilt inom de mera forsknings- och utvecklingsbetonade områdena, underlättar utan tvekan rekryteringen av en förstklassig permanent lärarstab.

Att under utbyggnadsperioden välvilja kommer att visas från företagen även för mera omfattande lärarengagemang är klart uttalad. Vad speciallärare beträf- far, som har en förhållandevis ringa undervisningsbörda, föreligger givetvis även på längre sikt goda möjligheter till rekrytering bland de i Västerås och regionen verksamma ingenjörerna. Från företagens sida kan därvid även i fortsättningen stort tillmötesgående påräknas i fråga om ledighet för läraruppdrag av mindre om- fattning. Vad som sagts om speciallärarna gäller i än högre grad andra typer av lärarbefattningar, t. ex. vissa assistentbefattningar.

Av stor betydelse ur undervisningssynpunkt är _ främst under utbyggnads- perioden, men även i fortsättningen — att för undervisningen vid en teknisk hög- skola i Västerås anlita lärare bosatta i Stockholm och Uppsala. Det korta avståndet mellan dessa städer och Västerås talar för att Västerås är en lokaliseringsort som är lämpligare än andra städer. " Vid en teknisk högskolas förläggning kan det i och för sig vara önskvärt att skolan lokaliseras till ett så tättbefolkat område att ett förhållandevis stort antal studerande kan bo i sina hem. Undersökningar av hur lång tid studenter är villiga att tillbringa på dagliga resor har visat att om restiden överstiger 30 å 45 minuter föredrar studenten en i förhållande till låroanstalten närbelägen studentbostad framför att ha hemma. Tillämpat på Västerås innebär detta att'teknologer från ett befolkningsunderlag om ca 150 000 personer kan komma att bo i sina hem. Även om »teknologtätheten» från detta befolkningsunderlag skulle komma att bli dubbelt så hög som genomsnittet för Sverige motsvarar detta dock icke mer än högst ett— hundra teknologer per intagen årgång. Redan vid första intagningen hösten 1967 måste således studentbostäder för minst 150 teknologer kunna beredas inom Västerås stad. Ytterligare ca 400 studentbostäder blir erforderliga fr. o. m. hösten

1968 och ytterligare bortåt 600 fr. o.m. höstterminen 1969. I ett tänkt slutskede med_ca 3 200 inskrivna studerande kan på sin höjd omkring 400 tänkas bo i sina hem och dagligen resa till högskolan. Framhållas skall emellertid att behovet av och kostnaderna för studentbostäder icke ställer sig väsentligt annorlunda om nå- gon annan av de ifrågakommande större städerna väljes som ort för den even- tuella nya tekniska högskolan. Folkmängden inom 30_å 45 minuters resavstånd blir för respektive stad så låg att det genererar ett elevunderlag av den storleks- ordningen att endast 10—15 procent av samtliga studerande kan tänkas bo i hem- met. De här angivna talen är i och för sig maximisiffror och torde behöva redu- ceras med hänsyn till att en eventuell fjärde teknisk högskola endast kommer att innehålla fyra avdelningar.

Om man går utanför de tre storstadsregionerna torde befolkningsunderlaget — med beaktande av det antal studerande som kan och vill bo i sina hem —- ha ringa eller ingen inverkan på valet av lokaliseringsort.

Vid resonemang om en högskolas förläggning till den ena eller andra orten har ofta anförts som argument att studenterna bör få kortast möjliga resa till hem— orten. Detta skäl har i och för sig relevans under förutsättning att man ser till befolkningens fördelning i stort och icke går in på detaljer, men synes föga bäran— de jämfört med de förhållanden somvkan antagas bidraga till att skapa en först- klassig högskola i lämplig miljö. Nationalekonomiskt sett torde en effektiv utbild- ning spela betydligt större roll än de förhållandevis små skillnader i kostnader som kan uppstå för studenternas resor från och till hemorten. Inga vägande skäl torde ur befolkningssynpunkt med hänsyn till studenternas hemresor kunna fram- föras mot att förlägga den fjärde tekniska högskolan till Västerås, förutsatt att speciell hänsyn till befolkningen i norra Sverige icke behöver tagas, utan tvärtom talar mycket för att Västerås är en lämplig lokaliseringsort. I Svealand ligger näm— ligen befolkningstyngdpunkten definitivt i de östra delarna, vilket kommer att accentueras i framtiden, och för norrlänningarna kommer relativt likartade för- hållanden att råda vilken ort i mellersta Svealand som än väljes. En sydligare förläggning innebär däremot för dem en påtaglig försämring. Vidare finnes redan två tekniska högskolor i Götaland, varför denna landsdel redan är väl represen— terad.

Sammanfattning

Utredningen har visat att några nackdelar icke är förbundna med ett förläggande av XTH till Västerås. Fastmer pekar utredningsresultatet på att Västerås är synner- ligen lämplig som lokaliseringsort för XTH med de föreslagna facken elektroteknik, maskinteknik, industriell ekonomi och teknisk fysik. Man kan därvid särskilt framhålla följande förutsättningar och förhållanden, nämligen,

a. 'att Västerås ur demografisk "synpunkt är väl så lämplig om inte lämpligare. än övriga tänkbara orter. En lokalisering till Västerås innebär nämligen i jäm— förelse med andra tänkbara orter att Göteborgs och Lunds tekniska högskolors elevantal och därmed även Stockholm/XTH-ort får en mot befolkningsunder- laget inom upptagningsområdet bättre svarande andel; = . att den industriella miljön är mycket god och de industriella resurserna be- tydande. Ingen annan stad utanför de tre storstadsregionerna uppvisar ett så stort antal högskoleutbildade tekniker som Västerås, och beträffande industrier- nas samlade resurser, spänner deras verksamhetsområden över ett stort antal tillämpade ämnen inom de fyra facken på ett sätt som knappast överträffas av någon annan ifrågakommande ort. Utnyttjande av'inom orten (regionen) verk- samma högskoleutbildade tekniker som lärare och tillgång till laboratorier och

laboratorieutrustning i skolans omedelbara närhet torde vara en förutsättning för att över huvud taget kunna starta undervisningen vid en ny teknisk hög— skola. Dessa lokaliseringsförutsättningar uppfylles i högre grad av Västerås än av någon annan tänkbar XTH-ort; . att stadens närbelägenhet till Stockholm och Uppsala erbjuder många fördelar både under utbyggnadsskedet och även senare med hänsyn till lärarfrågor, samarbete med institutioner och företag 111. m.; . att staden har goda möjligheter att genomföra utbyggnaden med hänsyn bl. a. till byggnadsvolymens nuvarande omfattning i staden, till stadens och kronans stora markinnehav som möjliggör att mark kan reserveras för högskolans bygg— nader och till den kommunala förvaltningens resurser; samt att . såväl kapitalkostnader som driftkostnader för en ny teknisk högskola, inberäk— nat sociala kostnader för de studerande m. fl. blir i stort sett av samma storleks- ordning oberoende av vilken av ifrågasatta orter som väljes för den nya hög- skolans förläggning. Besparingsmöjligheterna hänför sig i första hand till forsk- ningssidan. Förläggning till Västerås med högt utvecklad industriell forskning medför möjligheter till stora besparingar utan därmed följande nackdelar. Västerås närhet till Stockholm och Uppsala medför motsvarande bättre möjlig- heter till samutnyttjande av där anställda lärare och där befintlig forsknings- utrustning m. m. med motsvarande ekonomiska konsekvenser.

Förutom i här redovisade framställningar har förslag framlagts om in- rättande av universitet/teknisk högskola av ett antal andra städer. Dessa framställningar har emellertid ej specifikt varit inriktade på teknisk utbild- ning, varför det i förevarande sammanhang inte ansetts påkallat att närma— re återge dem. I avsnitt 6.3.8. återkommer jag till frågan om lokaliseringen av en ny teknisk högskola.

6.3. En fjärde teknisk högskola — XTH 6.3.1. Allmänna synpunkter Allmänt kan konstateras, att en ny teknisk högskola, XTH, om möjligt bör omfatta ett begränsat antal och samhöriga sektioner, då härigenom utbygg- nadskostnaden blir låg och framför allt driftkostnaden blir relativt sett lägst beroende på att ett antal professurer alltid kan göras gemensamma för vissa avdelningar. Av kapitel 5 har framgått, att icke alla sektioner bör utbyggas _ något som i själva verket skulle vara direkt felaktigt ——- men att utbyggnadsbehov föreligger särskilt i vad avser sektionerna M och E liksom F, V och K. Även om det på sin tid framlagda förslaget om inrättande av en industri- högskola i Östergötland efter remissbehandlingen ej' kommit att genomfö- ras, framgick av svaren att stort intresse för en dylik ingenjörstyp förelåg _— ett förhållande som även den för utformningen av XTH tillsatta 'sub— kommittén på olika sätt kunnat konstaterafBehov av dylika ingenjörer föreligger givetvis inom alla vid en teknisk högskola inrättade sektioner varför det skulle kunna synas naturligast och riktigast att anordna. lika ut-

bildningsmöjligheter för ekonomingenjörer vid samtliga tekniska högsko- lor. Det får emellertid beaktas, att härför Skulle erfordras tre professurer i ekonomiska ämnen vid varje högskola, något som skulle betyda samman- lagt 12 nya professurer. Möjligheterna att inom rimlig tid rekrytera kom- petenta personer torde icke förefinnas inom landet eller i Norden. Ej ens utlandet i övrigt torde på relativt kort sikt kunna lösa rekryteringsproble- met. Än viktigare är att det sammanlagda utbildningsbehovet under lång tid icke torde vara så stort att det skulle motivera en uppdelning på tre eller fyra utbildningsorter. Naturligast synes därför vara att igångsätta ekonom- ingenjörsutbildning vid en av högskolorna. KTH skulle då vara mycket lämplig, eftersom denna högskola har största antalet sektioner och sam- manlagt största antalet studerande. Då behovet av ekonomingenjörer — särskilt för exportindustrierna — otvivelaktigt är störst i vad avser meka- nister och elektrotekniker kan man även tänka sig alternativet, att ekonom- ingenjörsutbildningen startas vid XTH men utformas så att en verklig specialisering sker först under det fjärde året samt att teknologer eller får- diga civilingenjörer från någon av de tre andra högskolorna kan beredas möjlighet att i fjärde årskursen vid XTH bedriva studier i ekonomiska ämnen. Alternativt kan teknologer eller civilingenjörer i Stockholm, Göte- borg eller Lund vid handelshögskola eller ekonomisk fakultet på orten i fråga bedriva civilekonomstudier, något som dock för närvarande tager ungefär dubbla studietiden.

För industrihögskolan i Östergötland föreslogs en intagning av 100 stu- derande per år specialiserade åt mekanisthållet. Subkommittén för XTH, som anser att ekonomingenjörsutbildningen bör förläggas dit, har haft svårt att beräkna det sammanlagda framtida behovet av ekonomingenjörer men har stannat för en intagning av 170 studerande med början med 50 och en successiv utbyggnad upp till 170 under en treårsperiod. Sedan er— farenhet av denna utbildning vunnits får det övervägas, om ytterligare ut- byggnad skall ske vid XTH eller huruvida ekonomingenjörsutbildning även skall anordnas vid någon av eller samtliga äldre tekniska högskolor.

Av det föregående har framgått, att sektionerna F, M, E, V och K samt utbildning av ekonomingenjörer kan tänkas ifrågakomma vid en ny tek- nisk högskola. Av skäl, som närmare behandlas i bilaga 1, bör sektion A vid KTH i första hand utbyggas och någon arkitektursektion ej inrättas vid en ny högskola. Sektion V måste vara samordnad med A och bör därför ej för- läggas till. den nya högskolan. Sektionen bör utökas 1 första hand vid KTH, som nu har den lägsta utbildningskapaciteten.

Vissa skäl talar för att en ny kemisektion vore motiverad som komple- ment till en fysiksektion. Antalet nyintagna kemiteknologer var 1959 och 1964 90 respektive 119 och kommer, om intagningskapaciteten vid de befintliga eller beslutade kemisektionerna'vid de tre högskolorna ökas på sätt som föreslagits, att 1967 vara ;330, varav 106 iuniversitetskemi—ster i Kg- Ökningen av utbildningsresurserna för kemister kommer sålunda att under

Tabell 2:29. Förslag till utbyggnadsplan för XTH 1968—1970, nybörjarplatser i årskurs 1

Antal nybörjarplatser/läsår Sektion

1968/69 1969/70 1970/71

+ 30 30 _ 60 + 50 60 + 60 170 + 50 60 + 60 170 + 50 + 60 170

Totalt + 180 + 180 + 570

de närmastetre åren uppgå till mer än 250 procent jämfört med nuläget. Inrättandet av en helt ny sektion kan därför för närvarande icke motiveras. Däremot bör givetvis en ny högskola planeras så att den lätt kan utbyggas och så att nya sektioner kan inrättas om och när så befinnes påkallat.

Subkommittén för XTH föreslår, att XTH utbygges för sektion F med 60 studerande, M med 170 studerande, E med 170 studerande och en sektion för ekonomingenjörer — benämnd l —— för 170 studerande och att utbygg- naden sker i den takt och vid de tidpunkter som anges i tabell 2: 29. Angivna tidsplan har baserats på att riksdagsbeslut om utbyggnaden fattas våren 1965.

XTH föreslås i princip så utformad, att de studerande under de två första åren läser samma grundläggande ämnen, matematik, fysik, mekanik etc., att under tredje året allmänna kurser följer i tillämpade ämnen varvid upp- delning sker av fysiker, mekanister och elektrotekniker. De blivande eko- nomingenjörerna följer då rena mekanist- och elektroteknikerämnen eller specialkurser däri. Under fjärde året följer fortsättningskurser i de till— lämpade ämnena inom sektionerna F, M och E under det att de blivande ekonomingenjörerna i sektion I läser tre industriellt-ekonomiskt inriktade huvudämnen — företagsekonomi, administrativ metodik samt arbetsveten— skap. Möjlighet skall förefinnas för en färdig mekanist eller elektrotekniker att under ett femte år följa de nämnda specialämnena inom sektion I. Lika— så förutsättes som redan sagts att teknologer eller civilingenjörer från nå- gon av de tre andra högskolorna skall kunna beredas samma studiemöjlig- het. Vidare förutsättes, att gränsdragningen icke skall vara för sträng mel- lan sektionerna M och E utan att studiekombinationer mellan dem skall kunna väljas så att en mekanist skall kunna förvärva fördjupade kun- skaper i elektrotekniskt betonade ämnen samtidigt som en elektrotekniker skall kunna fördjupa sig även i konstruktiva amnen. Samma möjlighet för- utsättes givetvis även stå öppen för de tekniska fysikerna.

Det må' 1 detta sammanhang nämnas, att en blivande ekonomingenjör un- der de tre första åren kommer att ges i stort sett samma utbildning som en blivande teknologie magister och att det därför kunde varanrationellt att förlägga ekonomingenjörsutbildningen till KTH _ den enda högskola vid vilken magisterutbildning för närvarande är avsedd att bli anordnad. En sådan studerande skulle då efter tre års studier kunna välja mellan att

under det fjärde året läsa de industriellt-ekonomiskt inriktade ämnena och bli ekonomingenjör eller att lämna högskolan för att under det fjärde året dels läsa pedagogik och dels provtjänstgöra för att sedan bli lärare. Bortsett från att en sådan lösning av lokalskäl för närvarande icke år ge— nomförbar vid KTH måste man emellertid beakta,'att en verksamhet som lärare är helt väsensskild från en verksamhet som ekonomingenjör och förutsätter människor med väsensskild läggning och inställning. En stude- rande som vill bli ekonomingenjör eller lärare torde därför så gott som undantagslöst ha träffat sitt val innan han söker in vid teknisk högskola och det finns föga anledning att tro, att något vore att vinna med, att man skapade en möjlighet att skjuta upp detta val till slutet av det tredje studie- året vid högskolan. En förläggning av ekonomingenjörsutbildningen till XTH synes därför även ur dessa synpunkter välbetänkt, särskilt som XTH därigenom även skulle få en specialitet som tills vidare icke kommer att förefinnas vid de äldre högskolorna och som skulle göra XTH klart lik- värdig med men icke identisk lik de andra högskolorna.

För utarbetande av förslag till varje sektions ämnen, läro- och timplaner samt lärarstab m.m. har fyra expertgrupper inom subkommittén för XTH fungerat.

Expertgrupperna har i sitt arbete i huvudsak följt den målsättning som i »Stomplan för teknisk högskola i Lund» preciserades under rubriken »Sub— kommittéernas målsättning» innebärande, att de svenska tekniska högsko- lorna skall vara likvärdiga men därför icke identiskt lika. Vidare har kom- mittéerna följt vad i samma yttrande och samma plan angives under rubri- ken »Avde1ningarnas utformning och inriktning». Dock må framhållas, att vissa ämnen, som ligger nära varandra, föreslås sammanförda till större en- heter, oftast uppbyggda som en professur med därtill knuten laboratur, lektorat och andra hjälpkrafter. Speciallärarbefattningar har endast före- slagits i sådana fall där ämnena i fråga ligger så långt ifrån föreslagna pro— fessurer att ett inlemmande av speciallärarbefattningen under viss profes- sur icke ansetts ändamålsenligt. Frågan om bildandet av institutionsgrup— per kommer ej att behandlas i detta sammanhang. Den synes höra lösas successivt allt efter som XTH utbygges och med beaktande av de erfaren- heter som då hunnit göras vid de nu befintliga tekniska högskolorna.

I det följande kommer varje sektion att presenteras för sig, läro— och timplaner att redovisas samt anges det budgetår från vilket respektive in- stitution avses träda i funktion under förutsättning att intagningama bör- jar hösten 1968.

6.3.2. Sektionen för teknisk fysik

Av naturliga skäl kommer sektion F i princip att föga skilja sig från mot- svarande sektioner vid KTH, CTH och LTH eller från sektion E. Särskiltbör dock beaktas, att en professur föreslås i optimeringslära -— en nyhet inom

landet — (även om sådan undervisning och forskning bedrives vid KTH genom en av försvarets forskningsanstalt bekostad tjänst). Till skillnad från de andra högskolorna avses vidare undervisningen i mekanik icke läg- gas på en professor utan på lektor. Detsamma gäller under startperioden även undervisningen i matematik där subkommittéerna fram till den tid- punkt då licentiander börjar uppträda i ämnet och professur blir ofrån- komlig räknar med att undervisningen skall meddelas av två lektorer i tillämpad matematik.

Sektion F föreslås föga differentierad, men ett val kan göras i fjärde årskursen mot antingen systemanalys (A), genom att man framför allt stu- derar optimeringslära och datamaskinteknik, eller mot automatisering (B), i vilket fall processteknik och en fortsättningskurs i regleringsteknologi särskilt ifrågakommer. Därjämte förutses en tredje specialiseringslinje som möjlig, nämligen mot materialfysik (C), något som dock här förutsättes bli aktuellt först ett par år efter etablerandet av de övriga valmöjligheterna.

Med hänvisning till efterföljande läro- och timplan för F, som anger förekommande ämnen och undervisningstider, kan ämnena i fråga presen- teras på följande sätt.

Tillämpad matematik (LeF) är ett grundläggande ämne och omfattar differential och integralkalkyl samt linjär algebra och geometri. Det för- utsättes inordnat under en senare inrättad professur i tillämpad matema- tik (PF) som huvudsakligen ägnas åt analytiska funktioner och speciella funktioner.

Numerisk analys (PF) omfattar numeriska heräkningsmetoder, siffer- maskiner, programmering för dylika maskiner samt en specialkurs avsedd för ekonomingenjörerna behandlande teknisk och administrativ databe- handling.

Matematisk statistik (PF) omfattar sannolikhetsteori, statistisk teori och metodik, försöksplanering —- ett ur teknisk synpunkt synnerligen viktigt område — samt'härjåmte en specialkurs i statistik avsedd för ekonom— ingenjörerna. '

Ämnet fysik (PF) är grundläggande och behandlar dels den klassiska fysiken med värmelära och vågrörelse samt optik, dels modern atomfysik. För de tekniska fysikerna ingår en omfattande serie laborationer. I stort "sett måste ämnet uppdelas med fördjupade studier för fysikerna samt and- ra för mekanister och elektrotekniker tillrättalagda kurser. Vid etablerandet av en valmöjlighet mot materialfysikaliska uppgifter skall det valfria äm- net materialfysik (LF) tillkomma, avsett att innefatta en relativt djupgå- ende kurs i metall- och halvledarteori såväl som en orientering om icke- metalliska materials fysikaliska struktur. Möjligheterna för avancerade forskningsuppgifter inom detta fält motiverar att ämnet företrädes av en laborator. Likaså bör även en kurs i metallografi (SPE) tillkomma, som lämpligen representeras av en speciallärare.

Då ämnet mekanik (Leg.) icke skall vara ett självändamål utan måste utformas—särskilt med hänsyn till fysiken har det befunnits lämpligt att undervisningen i mekanik meddelas av en lektor under professuren i fysik.

Matematisk fysik (PF) är i stort sett ett grundläggande ämne och behand— lar vektoranalys och kvantmekanik. Tyngdpunkten ligger på materiens struktur, särskilt dess atomära förhållanden. Ämnet utgör även en nödvän- dig grund för den till sektion E hörande professuren i fasta tillståndets elektrofysik, inkluderande elektron- och plasmafysik.

Optimeringslära (PF) skall ge teknologerna möjlighet till en viss—initial— inriktning av studierna mot systemtekniska frågeställningar och uppgifter, bereda möjligheter till licentiandstudier av metoder och hjälpmedel för lösandet av systemanalytiska och -syntetiska problem i det tekniska sam- hällslivet samt i nära samverkan med i industri och samhällsliv arbetande organ bedriva forskning för främjande av systemteorins utveckling och praktiska tillämpning. Ämnet omfattar en allmän kurs _för sektionerna F, E och M samt en fortsättningskurs med fördjupad teori för F. — En annan fortsättningskurs ägnas åt systemteknik för F och E, vilket bedömes vara ett så viktigt område, att det bör handhas av en laborator .(LF).

Ämnet mekanisk konstruktionslära (LeE) ersätter de tidigare fristående ämnena ritteknik och maskinelement samt vissa grundläggande delar av hållfasthetsläran. Det föreslås — liksom vid KTH — företrätt av ett själv- ständigt lektorat hänfört till avdelning E men även avsett för de tekniska fysikerna samt för de blivande ekonomingenj" orerna. -

Allmän kemi (SpF) ger en allmän orientering i kemi och däri ingår en förhållandevis omfattande laborationskurs.

.Regleringsteknologi (PF) har getts en från motsvarande professurer vid CTH, KTH och LTH i regleringsteknik avvikande benämning för att mar— kera en utökad inriktning .mot teknologin såväl i vad avser grunder som tillämpning. I ämnetbehandlas systemteori, dimensionering av reglerings- system, regleringsapparatur samt tekniska tillämpningar. Det för meka- nisterna viktiga området servo- och regleringssystem behandlas av en till professuren knuten biträdande lärare. .

I metallografi (SpF) ges en orienterande kurs i ämnet, närmast motsva- rande den. vid KTH. . - -

. Övriga 1 läro- och timplanen. för sektion F ingående ämnen som är- hän— forda till någon av de andra sektionerna redovisas under dessa. i Utöver de i planen. för F upptagna obligatoriska, valfria och frivilliga ämnena har de, tekniska. fysikerna även möjlighet att följa till andra sek- tioner hörande ämnen antingen lästa som frivilliga eller genom att efter särskilt tillstånd till avdelning F hörande obligatoriskt ämne får utbytas

mot till annan sektion hörande .am-ne. . ,

Läro— och timplan för sektion F, X TH

1968/69 1969/70 1970/71 1971 /72

l:a årskursen 2za årskursen 3:e årskursen 4:e årskursen

HT VT HT VT HT VT HT VT FÖFÖFÖFÖFÖFÖFÖFÖ

(PF) Tillämpad matematik: LeF diff.- o. integralkal- kyl ...............

Leg— linjär algebra o. geo— metri ............. vektoranalys ....... analyt. funktioner. . spec. funktioner. . . .

Pp Numerisk analys: numeriska beräk- ningsmetoder (inkl. siffermaskiner) ..... . ' siffermaskiner, f.k. . [2] [2] programmering ..... ' räkneautomatteori.. . [2] .[2]

PF Matematisk statistik: a.k. .............. stat. teori o metodik försöksplanering. . . . PF Matematisk fysik: part. diff. ekv.- . . . . kvantmekanik, . . . . . stat. mek. o. termo- . dyn .

PF Fysik: inled. kurs ......... atomfysik. . kärnfysik.. , . . '. . fys. optik......'.... labor. ............ . » '

Lg- Materialfysik ....... .. ' ' [41 [2]

PF Optimeringslära: .k.

[41 . [21

LF systemteknik a.k. . . Pl [2] LeF Mekanisk konstruk- tionslära ..........

PE Elektricitetslära:

* (3) (1) PE Fasta tillst.'elektrofy- "' ' sik: mindre kurs ....... f.k. [4] [2] elektron- och plas- mafysik, a.k. . . . . . . f.k. ........... ,.. ' (2) (2)

Ämne

1968/69 1969/70 1970/71

1971/72

l:a årskursen 2:a årskursen 3:e årskursen 4:e årskursen

HT VT HT VT HT VT HT VT

FÖFÖ

F 0 F” ö

FÖFÖ FÖFÖ

Diffe- ren- tie—

ring

PE Mätteknik: elektrisk mättekn. a.k.

P1 Företagsekonomi:

P1 Administrativmetodik Spl Rättskunskap ........ Spl Nationalekonomi ..... PM Hållfasthetslära (på- byggnad av mek. konstr. lära):

f.k. (plasticitet) . . . .

Spy Allmän kemi ......... SpF Allmän teleteknik:

...............

PM Mekanisk värmeteori med strömningslära. . .

Spp Metallografi ..........

Summa

[2] [1]

[21 [2]

[3] [3]

(2) (2) (3) (1)

(2)

[2] [1]

[3] [2]

16 15 13 19 _,— _,— 31 32

17 15 15 15 _: ___: 32 30

16 1515 15

_,— 31 30

Obl. 2 f,2 ö

Studieriktning A: Systemanalys 12 f, 10 6 B: automatisering 14 f, 12 6 » C: materialfysik 14 f, 8 6 [ ] betecknar valfri kurs ( ) » frivillig kurs a. k.=allmänn kurs f.k.=fortsättningskurs

Av följande sammanställning framgår vilka institutioner som kommer att finnas vid sektion F, den ställning institutionsföreståndaren har samt från vilket läsår institutionen i fråga avses träda i funktion.

Professurer i

.1971 1969 1969 1968 1968 1971

Tillämpad matematik Numerisk analys Matematisk statistik Fysik Matematisk fysik Optimeringslära

Regleringsteknologi

Laboratarer i

1971 Materialtysik 1971 Optimeringslära (systemteknik) för E Universitetslektorat i 1968 Tillämpad matematik (2 st)

1968 Mekanik

1968 Mekanisk konstruktionslära (självständigt) Speciallärarbefaltningar i 1968 Allmän kemi 1970 Allmän teleteknik 1970 Metallografi Biträdandelärarbefaitning i 1971 Regleringsteknologi (servo- och regleringssystem) för M

6.3.3." Sektionen för elektroteknik

Utbildningen vid sektion E skall i första hand vara inriktad på att göra de utexaminerade ingenjörerna förtrogna med problem av den art som möter vid elektricitetens användning för industriella ändamål. Undervisningen skall därvid till skillnad från den som meddelas vid CTH och KTH föga ägnas åt alstring respektive överföring av elektrisk energi, ej heller skall den som vid LTH kraftigt inriktas åt mätteknik i samverkan med en där- städes befintlig professur i kärnfysik. —- Vid XTH förutsättes viss specialise- ring kunna ske antingen åt elautomatik, systemteknik, datamaskinteknik eller fasta tillståndets elektrofysik. Sektionen skiljer sig sålunda föga från sektion F och ett intimt samarbete särskilt i vad avser forskning förutsättes komma till stånd. '

I efterföljande läro- och timplan för E anges förekommande ämnen och undervisningstider. Ämnena inom E kan presenteras enligt följande.

Elektricitetslära (PF, LE) ger en grundläggande behandling av elektro- magnetiska fenomen med särskild hänsyn tagen till elektrotekniska till— lämpningar. Strömkretsteorin synes emellertid i allt Väsentligt böra för- läggas till teletransmissionsteorin —— en fråga som dock får omprövas när programmen överses. Erfarenheterna från CTH och KTH visar att labora- tur oundgängligen måste finnas i detta för fysikerna och elektroteknikerna synnerligen omfattande och viktiga grundläggande ämne.

Mätteknik (PE) behandlar metoder och instrument för mätning av fysi- kaliska, elektriska och mekaniska storheter. Professurens huvudområde skall vara den elektriska mättekniken. — Den för de tekniska fysikerna betydelsefulla delen av mättekniken skulle kunna tillgodoses genom att den där föreslagna professuren i fysik dubblerades. En rationellare lösning är emellertid att till professuren i mätteknik knytes en laboratur i tilläm- pad fysik avsedd för fysikerna. —— Den för mekanisterna erforderliga mät— tekniken synes också bäst tillgodosedd genom att till professuren i mät— teknik knytes en laboratur i mekanisk mätteknik.

Fasta tillståndets elektrofysik (PE) behandlar de elektrofysikaliska egen- skaperna hos material såsom metaller, halvledare och vätskor samt tillhö-

rande elektrotekniska tillämpningar. Området i fråga har under de senaste åren fått mycket stor praktisk betydelse och denna kommer ytterligare att öka. Ämnet ligger nära de vid de andra högskolorna existerande professu- rerna i fasta tillståndets fysik men har avsiktligt inriktats mot elektrofysi- ken för att en bredare forskningspotential skall skapas inom landet. _ För de tekniska fysikernas del beräknas endast en mindre kurs, innefattande allmänt fysikaliska grundfrågor, vara obligatoriskt erforderlig medan res- ten av kursen ersättes med ämnet materialfysik (LF, se ovan). _ För att professurer icke skall behöva inrättas i elektronfysik och plasmafysik före- slås en laboratur inrättad i elektron- och plasmafysik som behandlar de fenomen som sammanhänger med elektrisk ström i vakuum och gaser.

I det särskilt för elektroteknikerna viktiga ämnet tillämpad elektronik (PE) behandlas de aktiva elektroniska funktionsenheternas sammansätt- ning och egenskaper. — Elektroniken har under senare år kommit att få stor betydelse även inom andra områden inte minst inom det mekaniska. För att tillgodose mekanisternas behov av utbildning inom elektroniken föreslås en specialkurs i tillämpad elektronik, handhavd av en biträdande lärare. . - » -

Teletransmissionsteori (PE) behandlar stromkretsteorm, signalteorin och informationsteorin samt härpå grundade tillämpningar. ;_ ,

Elautomatik (PE) behandlar de elektrotekniska metoderna för inforutar tionsbehandling 1 .styr- och datasystem. Vid detaljutformning- av program.- met bör gränsdragningen i förhållande till regleringsteknologi (Pm-) preci- seras. .—' Datamaskinteknik (LE) ' behandlar datamaskinernas uppbyggnad och verkningssätt. Detta i och för sig betydelsefulla ämne ligger så nära el- automatiken att det ansetts rationellast att datamaskinteknixken.handha- ves av en laboratur knuten till professuren i elautomatik.

Inom. sektion E skall som tidigare framhållits icke utbildas starkströmsl- elektrotekniker utan industrielektrotekniker. För att denna målsättning skall nås erfordras "en professur i industriell elkraftteknik (PE). Profes- suren skall ge de grunder i elkrafttekniken somJär nödvändiga för behand- ling av regleringstekniska, systemtekniska och.i.samband,därmed förekom-.- .mandelekonomiska optimeringsproblem inom elkrafttekniken. Från elek- triska anläggningstekniken medtager professuren tillämpning av metoder för teknisk och ekonomisk optimering av elektriska anläggningar. . På samma sätt som angivits under sektion F _kan elektroteknikerna fri- villigt eller genom byte deltaga i undervisning i ämnen tillhörande andra sektioner.

1968/69 1969/70 1970/71 1971/72

l:a årskursen 2:a årskursen 3:e årskursen 4:e årskursen

HT VT HT VT HT VT HT VT

ÖF

ÖF ÖF

ÖFÖFÖ

(PF) Tillämpad matematik: LeF 'diff. o integralkalkyl ......

LeF linjär algebra o geometri . . . vektoranalys ............. analyt. funktioner ........ spec. funktioner ..........

PF Numerisk analys: numeriska beräkningsme— toder (inkl siffermaskiner) . siffermaskiner f.k. , ....... programmering ........... räkneautomatteori ........

. Pp Matematisk statistik:

' a.k. ....................

stat. teori o metodik ...... försöksplanering ......... 3. PI.— Matematisk fysik:

- part. diff. ekv. .......... kvantmekanik ........... stat. mek. o termodyn. . . . .

Lep Mekanik ................... ; Pp Fysik:

inled. .kurs ............... atomfysik ............... kärnfysik ................ termodyn. .............. fys. optik ................ labor. ...................

_; PF . Öptimeringslära: 1 ..

' Lp . systemteknik a.k. ........ - - kraftteknisk (119-':- . .—: ' teleteknisk d:o. . . . .- ..i .

: L'eF Mekanisk konstr._1ä1—'a.. . . l

PE ,Elektricitetslära:

_-a'.k. .......... -

LE f.k. ....................

":f.k. ;», ,.;,..4—.j*.._'.,;...... . ."... ; . .:. .'.' ' ' LE elektron— o plasmafysik: ' ,:-. ', 1 k.

HN

' **141 121" * ' - 121 121

" '141 [2];

121 [21 (2)'(2)

[2] [21

111 111 . 111 111

' - ** : (2) (2)

(2).(2)

l21 121 121 121

131”111*

[21 [2]

1968/69 1969/70 ' 1970/71 1971/72

l:a årskursen 2:a årskursen 3:e årskursen 4:e årskursen

HT VT HT VT HT VT HT VT

FÖFÖFÖFÖFÖFÖFÖFÖ

PF Mätteknik: ___. elektrisk mätteknik

f.k.. .................... [2] [1] [11 [1] LE fysikal. mätteknik: '

f.k. ........... [2] [2] Pp Regleringsteknologi:

f.k.. .................... [3] [3] PE Elautomatik:

f.k.. .................... [4] '[41

LE Elautomatik (datamaskintek- nik ....................... [2] [2] [2] [2] PE Teletransmissionsteori: a.k. .................... 1 1 2 2 2 1 kretsteknik .............. [2] [2] informationsteori ......... [2] [2] teletransm. system ........ ' [3] [1]

PE Tillämpad elektronik:

f.k.. .................... . » [41 131

P3 Industriell elkraitteknik: — . a.k. .................... 5 3 ' f.k.I .................... [4] [31 f.k. II ................... ' [4] [3]

P; Företagsekonomi: a.k. .................... * 4 [2] f.k .................... ' (4)

P; Administrativ metodik ...... _ (2)" Spl Rättskunskap .............. (3) (1) Spl Nationalekonomi ........... (2). 13 12 12 16 15 16 12" 13 18 12 17 12

h_f—4 _— _v—' h—l—J _w—f __” Summa 25 28 31 25 30 29 20 10

Anm. I fjärde årskursen föreligger valfrihet åt elautomatik, systemteknik, datamaskinteknik eller fasta tillståndets elektrofysik, varvid timtalen icke får understiga summa 20 respektive 10 timmar under höst- respektive vårterminen.

Av följande sammanställning framgår vilka institutioner som kommer att finnas vid sektion E, den ställning institutionsföreståndaren har samt från vilket läsår institutionen skall träda i funktion.

Professurer i

1969 Elektricitetslära 1969 Mätteknik

1970 Fasta tillståndets elektrofysik 1970 Tillämpad elektronik 1969 Teletransmissionsteori 1970 Elautomatik 1970 Industriell elkraftteknik Laboralurer i 1971 Elautomatik (datamaskinteknik) 1969 Elektricitetslära 1970 Mätteknik (tillämpad fysik) för F 1971 Mätteknik (mekanisk mätteknik) för M 1969 Fasta tillståndets elektrofysik (elektron- och plasmafysik) Universitetslektorat i 1968 Mekanisk konstruktionslära (självständigt lektorat) Bilrädandelärarbefallning i 1969 Tillämpad elektronik för M

6.3.4. Sektionen för maskinteknik

Sektion M föreslås uppdelad i tre linjer, en för energiteknik, en för kon- struktionsteknik samt en för produktionsteknik.

Den energitekniska linjen kommer att skilja sig från motsvarande lin- jer vid de andra högskolorna samt inriktas framför allt mot ämnesområdet reaktor— och värmeteknologi, vilket i sin tur bygger på den mekaniska vär- meteorin samt inkluderar såväl ångteknik som strömningsmaskiner.

Den konstruktionsiekniska linjen skiljer sig från motsvarande linjer vid de andra högskolorna genom att en specialisering mot finmekanik tillska- pas genom inrättande av professur i ämnet — den första i landet. Finme- kaniken har under det senaste decenniet kommit att få allt större betydelse i mätinstrument, i regleringsapparatur, i radio- och teleteknik, i kontors- maskiner, i automater inom rymdforskningen o.s.v. Ett land av Sveriges karaktär torde ha goda förutsättningar att hävda sig inom finmekanisk produktion särskilt om >>en finmekanisk miljö» skapas genom inrättande av en professur i ämnet. Nämnas må att i Danmark Akademiet for de tek- niske Videnskaber i april 1963 framlade en av civilingenjör Leif Norking utarbetad rapport, »Finmekanik», i vilken redogörelse lämnas för förhål- landena i Tyskland, Nederländerna, Schweiz, England, Frankrike, Italien, Norge, Finland, USA och Kanada. I denna redovisas, att man på många ställen inrättat professurer eller motsvarande befattningar i finmekanik med den motiveringen, att näringslivet anser en finmekanisk utbildning på teknisk vetenskaplig nivå numer som följd av teknikens utveckling vara ofrånkomlig. Norking konstaterar även, att utöver de finmekaniska spe- ciallaboratorier som finns vid vissa högre läroanstalter på många ställen också privata finmekaniska forsknings- och serviceinstitutioner börjar växa fram. — Framhållas må, att finmekanik icke får förväxlas med den precisionsmekanik och den noggranna tillverkningsteknik som behandlas i ämnet mekanisk teknologi inom den produktionstekniska linjen på sek- tion M. Med en finmekanisk apparat förstås nämligen en konstruktion vars komponenter är av relativt små dimensioner och som med liten effektför— brukning utför önskade funktioner väsentligen med hjälp av mekaniska

12—413173

rörelser. Konstruktionen i fråga är i regel dimensionerad ur styvhetssyn- punkt och icke ur styrkesynpunkt. Området skiljer sig därigenom också från de områden som framför allt behandlas i ämnet maskinkonstruktion. Som exempel på finmekanikens användningsområden må nämnas det me- kaniska med skrivmaskiner, räknemaskiner, kassaapparater, symaskiner, klockor, automater, barometrar, regulatorer etc. Inom det optiska området: astronomiska och geodetiska instrument, kikare, kameror, projektionsap- parater etc. samt inom det elektriska området: telefonapparater, radioappa— rater, bandspelare, signalapparater, elektriska mätapparater etc.

Den produktionstekniska linjen kan av naturliga skäl icke alltför myc- ket skilja sig från motsvarande sektioner vid KTH och LTH. Större avse- ende fästes emellertid vid servo- och regleringssystemens användning inom området, likaså uppmärksammas också mättekniken och speciellt avseende fästes vid fördjupade kunskaper i företagsekonomi och administrativ me- todik.

Med hänvisning till efterföljande läro- och timplaner för M E, M K och M P, som anger förekommande ämnen och undervisningstider, kan de ämnen som icke behandlats under sektion F respektive E presenteras på följande sätt.

Ett antal från varandra och från professurerna inom en teknisk hög- skola erforderliga ämnen måste representeras av speciallärare. Av organisa- toriska och praktiska skäl har de flesta speciallärarbefattningarna förlagts till sektion M även 0111 de följes av studerande från andra sektioner. Hit har sålunda hänförts ritteknik (SPM), förbränningslära (SpM), kemi (SPM), materiallära och värmebehandling (SPM), transportteknik (SPM) samt in- dustriell anläggningsteknik (SpM).

I elektroteknik (Len) behandlas elektrisk mätteknik, motoranläggningar, vissa värmeanläggningar —— elektriska ugnar, ångpannor, svetsmaskiner. Elektronikens grunder och industriella användning behandlas däremot som redan nämnts av en biträdande lärare knuten till professuren i tillämpad elektronik inom sektion E. Ämnet elektroteknik är direkt tillrättalagt för maskinteknikens behov och måste med hänsyn till elektroteknikens allt större betydelse inom verktygs-, maskin-, automatixserings- och reglerings- teknis-ka områdena tillmätas så stor betydelse att det måste vara företrätt av ett självständigt lektorat.

Hållfasthetslära (PM) bygger på matematik, mekanik, matematisk stati- stik och fysik samt omfattar såväl ren hållfasthetslära som viss material- provning och utgör en nödvändig grund för alla ämnen i vilka hållfast— hets-, mät- eller maskintekniska frågor behandlas särskilt då inom kon— struktionstekniken. — För de tekniska fysikernas del förutsättes profes- surens undervisningsfält kunna omfatta dels en komplettering av ämnet mekanisk konstruktionslära med bl.a. elasticitetsteori och mekanisk svängningslära, dels en valfri kurs i plasticitetsteori och reologi.

I mekanisk värmeteori med strömningslära (PM) ligger tyngdpunkten på värmeteorin och behandlas gasers och ångors egenskaper, kompressor-, ångturbin- och kylprocesser, kemisk termodynamik, strömning samt vär- meövergångens teori.

Maskinkonstruktion (PM) behandlar materialegenskaper och material- val med hänsyn till styrka, beständighet i olika klimat, ekonomiska frågor etc. Dimensionering med hänsyn till uppträdande krafter, formgivning, till- verknings— och funktionssynpunkter, tillgängliga standardelement etc. stu— deras. I övningarna ingår en konstruktiv genomarbetning och utarbetan- de av fullständiga arbetsritningar för olika maskinelement och reglerings- mekanismer. Ur konstruktionssynpunkt erforderliga kunskaper i gjuteri— teknik meddelas. De för maskinkonstruktören nödvändiga och erforderliga kunskaperna om maskinelement ur funktions- och konstruktionssynpunkt föreslås —— till skillnad från förhållandena vid de andra högskolorna — behandlade i en laboratur i maskinelement knuten till maskinkonstruktion.

F inmekanik (PM) har ingående behandlats i den allmänna presentatio- nen av sektion M.

I mekanisk teknologi (PM) behandlas teorin för plastisk och spånskäran- de bearbetning, formgivningsmetodernas praktiska tillämpning, ekono- miska bearbetningsdata, beräkning av operationstider vid formgivning av olika material, metaller som plaster etc. Ävenså ingår ytbehandlingsteknik, bl.a. metallbe-läggning på termisk, mekanisk och elektrolytisk väg samt ickemetalliska beläggningar genom oxidering, fosfatering etc. —— Gränsdrag- ningen i förhållande till ämnet verktygsmaskiner (LM) är flytande, varför det till skillnad från förhållandena vid KTH ansetts lämpligast, att under- visningen och forskningen inom området verktygsmaskiner handhaves av en till professuren knuten laboratur.

Svetsteknik (PM) har kommit att få allt större betydelse och har länge varit eftersatt inom landet. Med hänsyn till storleken på sektionerna E och M måste det med hänsyn till examensarbeten och licentiandarbeten anses ofrånkomligt att ämnet representeras av professur. Professurens hu- vudinriktning torde böra differentieras från de övriga lämpligen genom viss inriktning mot de elektriska svetsmetoderna.

Reaktor- och värmetcknologi (PM) representerar ett ur energiförsörj- ningssynpunkt viktigt område med tyngdpunkten lagd på reaktorteknologi. För att forskningen rationellt skall kunna samordnas med de synnerligen närliggande ämnena ångteknik respektive strömningsmaskiner föreslås till skillnad från de andra högskolorna laboratur i ångteknik samt lektorat i strömningsmaskiner.

Läro- och timplan för sektion lll, X TH, Energiteknik, M E

1968/69 1969/70 1970/71 1971/72

l:a årskursen 2za årskursen 3:e årskursen 4:e årskursen

Ämne HT VT HT VT HT VT HT VT

FÖFÖFÖFÖFÖFÖ—'ÖFÖ

(PF) Tillämpad matematik: Ley diff. o integralkalkyl. . . .

LeF linjär algebra o geometri analyt. funktioner ...... spec. funktioner ........ (2) (2)

PF Numerisk analys: numeriska beräknings- metoder a, f ...........

PF Matematisk statistik: sannolikhetsteori ....... stat. teori o metodik a, f . försöksplanering ........

Fysik: inledande kurs .........

mekanik ............... (2) (1) fysik II ...............

Matematisk fysik: vektoranalys ...........

Regleringsteknologi 3, f servo- o regl. system. . . . Mätteknik: mekanisk mätteknik. . . . Tillämpad elektronik a, i

tillämpad elektronik spe- cialkurs ...............

Hållfasthetslära a, f .......

Mekanisk värmeteorl med strömningslära a, f ........

Ritteknik ................ Maskinkonstruktion a, f . . . Maskinelement ........... Svetsteknik a, f ..........

Reaktor- o värmeteknologi 11, f ..................... ' [2] [2]

ångteknik ............. . ' [2] [2] strömningsmaskiner ..... Elektroteknik ............ Förbränningslära ......... Kemi ...................

Materiallära och värmebe— handling ................

Läro- och timplan för sektion M, X TH, Konstruktionsteknik, M x

1968/69

1969/70

1970/71 1971/72

l:a årskursen 2za årskursen 3:e årskursen 4:e årskursen

HT VT HT VT HT VT HT

F F O F 0 F Ö F ÖF Ö F Ö

Tillämpad matematik: diff. o integralkalkyl

linjär algebra o geometri . analytiska funktioner. . . spec. funktioner ........

Numerisk analys: numeriska beräknings- metoder a, f ........... siffermaskiner ..........

Matematisk statistik: sannolikhetsteori ....... stat. teori o metodik a, f . försöksplanering ........

Fysik: inledande kurs .........

mekanik ............... fysik II ...............

Matematisk fysik: vektoranalys ...........

Regleringsteknologi a, f. . . servo- o regl.system. .. . . Mätteknik: mekanisk mätteknik. . . . Tillämpad elektronik:

tillämpad elektronik spec. kurs .............

Hållfasthetslära a, f .......

Mekanisk värmeteori med strömningslära a, f ........

Ritteknik ................ Maskinkonstruktion a, t'. . .

maskinelement ......... Finmekanik .............. Mekanisk teknologi a, t . . .

verktygsmaskiner a, f. . . Svetsteknik a, f .......... Reaktor- o värmeteknologi.

ångteknik ............. strömningsmaskiner .....

Elektroteknik ............

(2) (2)

(2) (2)

1968/69 1969/70 1970/71 1971/72

l:a årskursen 2:a årskursen 3:e årskursen 4:e årskursen

HT VT HT VT HT VT HT

FÖF F ÖF FÖFÖFÖ

Kemi ...................

Materiallära o värmebe- handling ................

Transportteknik .......... Företagsekonomi a,f ...... 1,5 — (2) (2)

Administrativ metodik a, t . 2 — Summa 14 15 19 20,5 15 14,5 16,5 13,5 13 12 ».—_,—/ __,— __ __,— »_—,._v —__,__4 v...—_a 29,0 39,5 29,5 30,0 25,0

Läro- och timplan för sektion AI , X TH , Produktionsteknik, All,,

1968/69 1969/70 1970/71 1971/72

1:a årskursen 2za årskursen 3:e årskursen 4:e årskursen

HT HT VT HT VT HT VT

Ö FÖFÖFÖFÖFÖFÖ

Tillämpad matematik: diff. ointegralkalkyl. . . . linjär algebra o geometri . analytiska funktioner. . .

Numerisk analys: numeriska beräknings- metoder a, f ........... siffermaskiner .......... (2) (2)

Matematisk statistik: sannolikhetsteori (2) (2) stat. teori o metodik a, f . försöksplanering ........

Fysik: inledande kurs .........

mekanik ............... fysik II ...............

Matematisk fysik: vektoranalys ........... Regleringsteknologi a, f . . . (3) (3) servo- o regl. system ..... (2) (1) Mätteknik: mekanisk mätteknik. . . . . _ 2 1 Tillämpad elektronik:

tillämpad elektronik spec. kurs .............

1968/69 1969/70 1970/71 1971/72

l:a årskursen 2:a årskursen 3:e årskursen 4:e årskursen

Ämne HT VT HT VT HT VT HT

ÖF ÖF ÖF FÖ ÖFÖ

Hållfasthetslära a,f ....... 2 2,5 2,5 2,5

Mekanisk värmeteori med strömningslära a, f ........

Ritteknik ................

Maskinkonstruktion a f . . . maskinelement .........

Finmekanik a ,f ..........

Mekanisk teknologi a, t . . . verktygsmaskiner a, f. . .

Svetsteknik a, f ..........

Reaktor- 0 värmeteknologl a. t ..................... strömningsmaskiner .....

Elektroteknik ............ Förbränningslära ......... Kemi ...................

Materiallära o värmebe- handling ................

Transportteknik ..........

Industriell anläggningstek- nik ..................... (3) (1,5)

Företagsekonomi a, t ......

Administrativ metodik. . . . 2 2 —- 2 Summa 14 15 19 20,5 13,5 14,5 5 15 10,5 14 10 5 3 . ___: __ ___—f ___-d v...—,— w 29 39,5 28 28 25,5 24 8

Av följande sammanställning framgår vilka institutioner som kommer att finnas vid sektion M, den ställning institutionsföreståndaren har samt från vilket läsår institutionen avses träda i funktion.

Professurer i

1968 Hållfasthetslära 1969 Mekanisk värmeteori med strömningslära 1968 Maskinkonstruktion 1970 Finmekanik 1970 Mekanisk teknologi 1969 Svetsteknik 1970 Reaktor- och värmeteknologi Laboraturer i 1968 Maskinkonstruktion (maskinelement) 1970 Mekanisk teknologi (verktygsmaskiner) 1970 Reaktor- och värmeteknologi (ångteknik) Universitetslektorat i 1969 Elektroteknik (självständigt)

Reaktor— och värmeteknologi (strömningsmaskiner) Speciallärarbefattningar i Ritteknik

Förbränningslära

Kemi Materiallära och värmebehandling

Transportteknik Industriell anläggningsteknik

6.3.5. Sektionen för ekonomingenjörsutbildning Målsättningen för sektion I är att utbilda civilingenjörer som ges god tek- nisk allmänbildning samt specialinriktning mot företagsekonomi, admi- nistration och arbetsvetenskap. Så utbildade civilingenjörer kan tänkas få sysselsättning bl. a. inom följande områden:

Allmän teknisk planering, produktionsplanering, produktionsledning, försäljningsadministration och distributionsteknik, inköpsadministration, administrativ databehandling (användarens teknik), kommunal och statlig teknisk administration samt rationalisering inom handels- och transport- väsendet.

De angivna verksamhetsområdena återfinns inom industribranscher och förvaltningar i mycket olikartad teknisk specialisering. Det är givetvis icke möjligt att inom den angivna studietiden fyra är inläsa specialiserade tek- niska tillämpningsämnen, som skulle kunna täcka någon nämnvärd del av dessa branschers olika behov. Man måste därför utgå ifrån, att de utexami- nerade ekonomingenjörerna lär sig det mesta av branschens eller förvalt- ningsgrenens speciella teknik under sin anställning i företag respektive verk. Däremot är det nödvändigt, att de studerande inom sektionen får en god högskolemässig utbildning i grundläggande ämnen, som det är svårt att senare läsa in på egen hand.

En god grundutbildning inom matematik, fysik etc. underlättar också anpassningen till ny teknik inom tillämpningsämnen i den fortsatta verk- samheten.

De ekonomiska ämnena skall studeras i avsevärt större omfattning än vad som för närvarande sker vid sektion M vid KTH och mer ansluta sig till vissa avsnitt i utbildningen vid handelshögskolorna men samtidigt vara tillrättalagda för blivande ingenjörer.

I de två första årskurserna dominerar de grundläggande och de tekniska läroämnena helt. De ekonomiska ämnena ökar successivt under det tredje studieåret och dominerar helt under det fjärde. En företagsekonomisk grundkurs i nationalekonomi ingår dock i den första årskursen för att befordra en önskvärd ekonomisk aspekt på tekniska ämnen och för att ge viss »mognadstid» för de fortsatta studierna i de ekonomiska ämnena. Omkring 45 procent av totala antalet föreläsnings— och övningstimmar be- räknas anslagna för de ekonomiska ämnena.

Under de två första årskurserna är många ämnen desamma som de som

de studerande inom sektionerna E och M följer. Dock tillkommer för sek- tion I en specialkurs i matematik samt inom ämnet numerisk analys en kurs i teknisk och administrativ databehandling liksom i ämnet matematisk statistik en statistisk specialkurs. —— Som tillämpningsämnen bland Ezs och M:s ämnen har valts sådana som har betydelse inom ett stort antal bran- scher och som bör vara kända av administrativt verksamma ekonomingen- jörer.

Med hänvisning till efterföljande läro- och timplan för I, som anger före- kommande ämnen och undervisningstider, kan ämnena presenteras på följande sätt.

Tre ekonomiska huvudämnen föreslås nämligen företagsekonomi (PI), administrativ metodik (PI) samt arbetsvetenskap (PI). Ämnena avvägs så att företagsekonomi svarar för ca tre femtedelar och de båda övriga ämnena för var sin femtedel dock med någon övervikt för ämnet administrativ metodik.

Företagsekonomi (P,) omfattar —— förutom vissa förberedande avsnitt —— redovisning och finansiering, kostnads/intäktsanalys samt distributions- ekonomi. Huvudvikten ligger på kostnads/intäktsanalysen, som här drives till en nivå som ungefär motsvarar 3-betygsnivån vid handelshögskolorna. Däremot är nivån relativt lägre i vad avser redovisning och finansiering, framför allt i bokföringsundervisningen och distributionsekonomin. I ämnet ingår bl.a. metoder för ekonomiska avväganden av produktionsmedel, pro-

duktionsinriktning och produktionsvolym samt av marknader, inköps- och försäljningsmetoder liksom av olika administrativa åtgärder, metoder för kostnadsberäkning, budgetering, intern resultatanalys, speciella analyser framför allt investeringskalkylmetoder och olika operationsanalytiska me- toder.

Administrativ metodik (P,) svarar närmast mot huvudavsnittet »admi- nistration» i företagsekonomi vid handelshögskolorna. I detsamma ingår även de organisatoriska avsnitten av ämnet industriell ekonomi och organi- sation vid KTH. I ämnet behandlas sålunda metoder för planering, samord— ning och kontroll av produktionen, företags formella och informella orga- nisation, PERT-metodik för utvecklingsarbete, analysmetoder inom det företagsorganisatoriska området, bl. a. metoder för systemanalysstudier av företagets informationsflöde, planering och genomförande av organisations— förändringar, hjälpmedel vid organisationsstudier, metoder för lokalpla— nering, materialbehandling och transporter, förrådsorganisation etc.

I arbetsvetenskap (PI) ingår vissa delar av ämnet industriell ekonomi och organisation liksom delar av ämnet industriell psykologi och arbets- ledning, båda vid KTH, samt vissa delar av ämnet personaladministration och företagsorganisation vid handelshögskolan i Stockholm. Ämnet omfat- tar sålunda arbetsfysiologi, arbetspsykologi, arbets- och metodstudier, löneformer, metoder för arbetsvärdering, för rekrytering, utbildning och

Läro- och timplan för sektion 1, X TH

1968/69 1969/70 1970/71 1971/72

1:a årskursen 2za årskursen 3:e årskursen 4:e årskursen

VT HT VT HT VT HT VT

F FÖFÖFÖFÖFÖFÖ

(PF) Tillämpad matematik:

Lep diff. o integralkalkyl. . . .

LeF linjär algebra o geometri . mat. spec. ............

PF Numerisk analys: numeriska beräkningsme- toder 3, f .............. tekn. o admin. databe- handling ..............

Matematisk statistik: sannolikhetsteori ....... stat. teori o metodik a, f . försöksplanering ........ statistik spec. kurs ......

Fysik: inledande kurs ......... mekanik ............... fysik II ...............

Hållfasthetslära a, f ....... Ritteknik ................ Regleringsteknologi a.k. . . .

Mekanisk teknologi a, f. . . . verktygsmaskiner a, t . .

Elektroteknik ............ Tillämpad elektronik, spec. kurs ....................

Kemi ...................

Materiallära o värmebe- handling ................

Transportteknik .......... Industriell anläggn. tekn. . . Företagsekonomi a, t . . .. . . Administrativ metodik a, f . Arbetsvetenskap 3, f ...... Nationalekonomi a, i ...... Ekonomisk geografi ....... Rättskunskap ............ 3 1

15,5 17,5 15,5 11,5 Summa ___! T T

befordran av personal, personalpolitik, synpunkter på organisation av per- sonaladministration etc.

Nationalekonomi (Spl) omfattar nationalekonomins grunder ungefär motsvarande kursen vid handelshögskolan i Stockholm med samma namn vilken ger såväl mikro- som makroaspekter, utrikeshandel etc. samt Viss fördjupning rörande mikroteori speciellt produktions- och företagsteori.

Ekonomisk geografi (Spl) motsvarar ungefär kursen i svenskt näringsliv vid handelshögskolan i Stockholm.

Rättskunskap (Spl) ger framför allt en orientering om vissa handels- rättsliga frågor exempelvis köp- och avtalslagarna samt arbetsrättsliga frågor.

De studerande inom sektion I äger givetvis rätt att frivilligt eller genom utbyte deltaga i undervisningen i ämnen som icke är upptagna i avdel- ningens läro- och timplan men är hänförda till någon av de andra sek- tionerna.

Av följande sammanställning framgår vilka institutioner som kommer att finnas vid sektionen, den ställning institutionsföreståndaren har samt vilket läsår institutionen avses träda i funktion.

Professurer i 1968 Företagsekonomi 1969 Administrativ metodik 1970 Arbetsvetenskap Specialtärarbefattningar i 1968 Nationalekonomi 1969 Ekonomisk geografi 1969 Rättskunskap

6.3.6. Alternativa lösningar av utbildningens uppläggning vid en ny teknisk högskola Som jag avslutningsvis framhållit i kapitel 4 kan det inte förnekas, att be- läggningen av lokalerna vid de tekniska högskolorna för närvarande är låg. Vid nuvarande enkelskift kan emellertid av schematekniska skäl knap- past någon förbättring av betydelse åstadkommas. Genom ett modifierat tvåskiftsystem skulle teoretiskt sett väsentliga fördelar kunna vinnas. Sys- temet utformas i princip på följande sätt. Första årskursen har förmiddagen reserverad för föreläsningar. Efter- middagen är delad i två lika långa skift, under vilka halva delen av års- kursen laborerar och har övningar under det första skiftet och den andra delen av årskursen under- andra eftermiddagsskiftet. Andra årskursen har föreläsningar omedelbart efter lunch samt har övningar och laborationer för halva årskursen på förmiddagen och för den andra halva årskursen på eftermiddagens senare del. För tredje .och fjärde årskurserna tillämpas -i princip samma indelningsförfarande.

Om förslaget kan genomföras skulle många. lokaler utan svårighet kunna utnyttjas upp till 40 timmar per vecka samtidigt som det sammanlagda lokalbehovet skulle minska väsentligt. Om vidare TV-undervisning kunde tillämpas i stället för att vissa lärarbefattningar fördubblades och utan att

belastningen på lärarna ökades skulle ytterligare fördelar nås samtidigt som undervisningens kvalitet i viss grad skulle kunna höjas.

Förslaget kan få så vittgående konsekvenser, att det måste genomarbe- tas i detalj för ett konkret fall. Det har ansetts lämpligast, att denna genom- arbetning utföres för den fjärde tekniska högskolan, XTH, och att, om analyserna pekar i gynnsam riktning, det modifierade tvåskiftssystemet genomföres vid denna högskola för att senare eventuellt överföras till övriga universitet och högskolor.

I det följande redovisas emellertid först en bedömning av KTH:s lokal- behov vid en traditionell uppläggning av utbildningen —— enkelskift. Där- efter presenteras resultaten av nämnda undersökningar rörande möjlig- heterna att genomföra ett modifierat tvåskiftsystem.

6.3.6.1. XTH:s lokalbehov vid enkelskift Med tillämpning av samma normer som i stomplanen för LTH samt med beaktande av de resultat som där redovisades för sektionerna F, E och M kan följande konstateras. För kontorsutrymmen erfordras i genomsnitt per professur 200 m2 netto- golvyta, per laboratur 100 1112 samt per speciallärarbefattning 50 m2, vartill kommer kontorsrum för lektorer, assistenter och övningsassistenter m.fl. Hörsalar utföres med maximalt 250 platser samt i storlekar 200, 100, 75 och 50 platser. Per plats åtgår 1,0 m2. Till varje sal skall i princip höra ett preparations- och förvaringsrum om ca 25 in2 men detta rum kan vara gemensamt för två eller i vissa fall tre salar. Övningssalar och seminarierum beräknas för 30 platser, svarande mot ca 60 m2. Ritsalarna bör ha 30 platser. Per plats erfordras 3,5 1112. Dock får för den konstruktionstekniska linjen inom sektion M beräknas 5,0 m2 inom de båda högre årskurserna. Som gemensamma utrymmen betecknas examensarbetsrum, licentiand— rum, doktorand- och forskarrum, emeritirum, konferensrum, bibliotek för forskare, läsrum för studerande samt vissa administrativa utrymmen. An- talet licentiandrum beräknas så att 50 procent av antalet heltidsanställda assistenter får tillgång till rum varvid hänsyn dock skall tagas till vissa inom varje institution befintliga assistentrum. För doktorander och vissa kvalificerade forskare beräknas antalet rumsenheter så att 50 procent bere— des rum. När det gäller examensarbetare beräknas 9 år 10 1112 per stude- rande och förut-sättes att en åttondel av antalet studerande inom varje av- delning samtidigt utför examensarbete. Emeritirum beräknas till ett antal svarande mot 20 procent av antalet professurer. Vissa gemensamma konfe— rensrum förutsättes. I det följande redovisas de beräknade respektive uppskattade lokalbe- hoven.

För sektionerna F, E och M har beräkningarna baserats på det material som låg till grund för »Stomplan för teknisk högskola i Lund» men upp- räkning av övningslaboratorierna har skett med hänsyn till det högre stu- derandeantalet.

Vid planlösning och programmering skal-l beaktas att sektionerna F och E skall sammanföras i gemensam kontors- respektive laboratoriebyggnad i den mån så ur elektrisk störningssynpunkt är möjligt. _ Detsamma gäl- ler i princip för sektionerna M och I — allt i avsikt att befordra gemensamt forskningsarbete.

Behovet av hörsalar beräknas till ett antal av 16, varav 4 med 200 platser, 2 med 150, 4 med 100, 4 med 75 och 2 med 50 platser. Härtill fordras 4 prepa- rationsrum år 25 1112 nettoyta per rum. För hörsalar och preparationsrum beräknas sålunda ytbehovet till totalt 2 000 ni?.

Behovet av seminarierum beräknas till ett antal av 12, varav 8 med 50 platser (80 m2/rum) och 4 med 30 platser (60 in?/rum), vilket totalt ger ett behov av 880 m? nettoyta.

Rit- och övningssalar bör lämpligen ha 30 platser per sal. För de lägre årskurserna räknas med gemensamma salar. Platsbehovet uppgår till 570 (60 + 170 + 170 + 170) och per plats beräknas 3,5 in?, vilket totalt ger ett behov av 1 995 m2 nettoyta. För de två högre årskurserna erfordras skilda salar med sammanlagt 620 platser å 3,5 1112 och 60 platser år 5,0 m2 (för M,), vilket totalt motsvarar ett behov av 2 470 m2 nettoyta. Det sammanlagda behovet av utrymmen för rit- och övningssalar uppgår sålunda till 4 465 m2.

Behovet av gemensamma utrymmen framgår av följande sammanställ— ning.

Åndamäl Antal rum Yta, in?/rum Total yta, m2

Emeriti, doktorander, forskare 18 15 270 Examensarbetare, licentiander 64 10 640 Konferensrum ............... 4 50 200 Läsrum för studerande ....... 11 80 880 Vaktmästare m. m. 15 105- Stencilrum, förråd ........... 30 150 Lunch- och vilorum .......... 30 120 Reserv ..................... ' 15 225

Totalt ' — 2 590

Utöver i sammanställningen redovisade gemensamma utrymmen kom- mer behov av administrationslokaler och bibliotekslokaler. I förevarande sammanhang bortses emellertid från dessa lokalbehov, då de behandlas i avdelning 4, kapitel 7.

De beräknade behoven av institutionslokaler, kontor och laboratorier be- räknas till sammanlagt ca 30 900 m2 nettoyta.

Behovet av kontorslokaler har beräknats enligt följande.

, Nettoyta, m2 24 professurer x 200 =4 800 10 laboraturer x 100 =1 000 4 självständiga lektorat x 100 = 400 2 speeiallektorat x 50 = 100 11 speciallärare x 50 = 550

Summa 6850 , För 4 laboratorer och 4 lek- torer i ämnen där vissa dubbleringar blir ofrån- komliga 345

Totalt 7 195

Behovet av laboratorielokaler för skilda sektioner har beräknats enligt följande, nämligen för sektion F 8 000 m2, för E 7 500 m2, M 7 500 m2 och för sektion I 700 m2, sammanlagt sålunda 23 700 m2 nettoyta. För sektion M bör därvid räknas med att en tredjedel av ytan har en takhöjd av ca 6 rn.

Sammanfattningsvis uppgår sålunda de beräknade lokalbehoven för XTH vid en traditionell uppläggning av undervisningen till följande, tabell 2: 30.

Tabell 2:30. Beräknade lokalbehov för X TH vid enkelskift, m2 nettoyta

Lokaler Ber. ytbehov, m2

Hörsalar och preparationsrum ............ 2 000 Seminarierum .......................... 880 Rit- och övningssalar ................... 4 465 Gemensamma utrymmen ................ 2 590 Kontorsrum ........................... 7 195 Laboratorier ........................... 23 700

Totalt 40 830

'Till frågan om byggnads-, inrednings- och utrustningskostnader för en ny teknisk högskola vid enkelskift återkommer jag i avsnitt 6.3.7.

6.362. XTH:s lokalbehov vid modifierad tvåskift- och CCTV-utbildning Vad föreläsningarna beträffar kommer vid XTH med sina 570 årligen in— tagna ordinarie studerande i ett stort antal ämnen två eller flera sektioner att ha identiskt lika föreläsningar särskilt i de två lägre årskurserna. Om man utgår ifrån att en föreläsningssal icke fungerar tillfredsställande om antalet åhörare överstiger 200 eller möjligen 250 studerande skulle därför i många ämnen antalet topptj änster (professurer, laboraturer och lektorat) behöva två- eller tredubblas. Enligt en amerikansk undersökning blir under- visningen per capita billigare, om den meddelas genom TV än genom tradi- tionella föreläsningar så snart åhörarantalet överstiger ca 200. Nära till hands skulle därför ligga att anordna 1 föreläsningssal om 250 platser av-

sedd för gemensam undervisning inom sektionerna F och E samt 3 salar om 200 platser avsedda dels för M, E och I samt dels för tillfällen då två eller flera sektioner skall åhöra samma föreläsning meddelad genom TV. Hela denna fråga om TV-undervisning är av så stor ekonomisk och prak- tisk betydelse att den har gjorts till föremål för en särskild utredning, vil- ken redovisas i bilaga 2, »Sluten-krets-television (CCTV) i akademisk ut- bildning» av R. Woxén och Elin Törnudd. Rapporten utmynnar i att TV bör användas särskilt vid lägre akademisk undervisning, när anta- let studerande överstiger 200, att bandad TV bör användas, att TV-över- föring är lämpad som »förstoringsapparat» vid visandet av små objekt, av mikroskopiska preparat etc., att vid visandet av skioptikonbilder eller film via TV belysningsstyrkan i föreläsningssalen kan hållas så hög att an- teckningar kan föras. TV möjliggör i många fall högre kvalitet på föreläs— ningen samt innebär samtidigt sådana besparingar såväl i fråga om kvali- ficerade lärarkrafter som i fråga om lärarnas undervisningstid att det för dessa lärarkrafter blir mer tid över för licentiandundervisning och forskning.

Vid den föreslagna utformningen av XTH:s lokaler skulle icke mindre än 7 345 m2 netto golvyta åtgå för hörsalar, seminarierum samt rit- och övningssalar. Det har i tidigare kapitel konstaterats att många övnings— laboratorier liksom övningssalar och ritsalar såväl vid CTH som KTH för närvarande och av schematekniska skäl inte kan bli fullt utnyttjade. Detta förhållande skulle kunna avhjälpas om skiftundervisning skulle kunna ge- nomföras i vad avser övningar och laborationer, varigenom totala lokalbeho- vet skulle minska.

Möjligheter bör också finnas att såsom nämnts genomföra ett modifierat tuåskiftsystem. Första årskursen tänkes därvid ha föreläsningstid reser— verad 4 timmar per dag mellan kl. 8»—12, måndag—fredag, samt eftermid- dagen delad i två lika långa skift. Halva delen av årskursen laborerar och har övningar under det första skiftet och andra delen av årskursen un- der andra eftermiddagsskiftet, varvid byte kan ske vid mitten av varje termin.

Andra årskursen har föreläsningstid reserverad 4 timmar efter lunch samt har övningar och laborationer för ena halva årskursen på förmidda- gen eller för den andra halva årskursen på eftermiddagens senare del. För tredje och fjärde årskurserna tillämpas i princip samma indelningsförfa- rande.

All undervisning tager sålunda sin början kl. 8 och pågår till senast kl. 21. Middagspaus inlägges mellan kl. 17—18 samtidigt som för den domi- nerande måltiden _ lunchen —— reserveras tid mellan kl. 10—13. Vissa dubbelföreläsningar för första årskursen förlägges mellan kl. 8—10 med lunchuppehåll kl. 10—11. För andra årskursen förlägges 2 dubbelföreläs— ningar mellan kl. 8—12 med lunch kl. 12—13. För tredje årskursen för- lägges normalt föreläsningar mellan kl. 9—11 med lunch kl. 11—12 (i

vissa fall kl. 10—-11 eller 12—13). För fjärde årskursen kan på grund av det stora antalet valfria ämnen lunchen förläggas mellan kl. 10—13.

Vid den här skisserade tidsplanen skulle för varje enskild teknolog kun- na reserveras 20 föreläsningstimmar och 20 räkneövnings- och laborations- timmar per 5-dagarsvecka eller tillhopa 40 timmar per vecka, något som är mer än tillräckligt och ger plats för olika ämneskombinationer. — Hörsa— larna skulle i genomsnitt då de disponeras av två årskurser för den normala undervisningen kunna utnyttjas 40 timmar per vecka och samtidigt skulle laboratorier och övningssalar på grund av den tänkta skiftundervisningen kunna bli synnerligen vål utnyttjade.

För att studera om systemet är genomförbart har tre teknologer (Per Fåhraeus, Jens Persson och Peter Svensson) med erfarenheter av schema- läggning vid KTH haft i uppdrag att utarbeta ett detaljerat schema baserat på de läro— och timplaner som tidigare utarbetats av expertgrupperna för sektionerna F, E, M och I. Schemat, som återges i figur 2: 6 för hösttermin och i figur 2: 7 för vårtermin, visar, att inga nämnvärda schematiska svå- righeter uppstår.

Enligt en amerikansk undersökning utförd vid Pennsylvania State Uni- versity, publicerad 1958, ställer sig undervisning genom lokal TV successivt allt billigare per capita än traditionell undervisning, när antalet studerande överstiger 200 vid en anläggning av samma storleksordning som den som skul- le behövas vid XTH och vid en utnyttjningstid av ca 1 000 timmar per år. Mot denna bakgrund har det synts lämpligt att vid XTH föreslå 4 större hörsalar varav 1 med 250 platser avsedd för gemensam undervisning av sektionernaF och E samt 3 salar om vardera 200 platser avsedda för var och en av sektio- nena E, M och 1. När antalet åhörare vid XTH överstiger 200 eller i vissa fall 250 antages undervisningen ske medelst TV genom att flera av salarnai fråga samtidigt tas i anspråk varigenom om så befinnes erforderligt föreläsningen i fråga skulle kunna hållas för samtliga studerande inom en och samma årskurs. Ett schemamässigt studium av de olika ämnena visar. att de ämnen, i vilka TV-undervisning i varje fall skulle vara motiverad, är följande: elektroteknik (Mg, 12), fysik (MI, Il, Mg, 12), hållfasthetslära (Mg, 12), kemi (MI, Il), matematisk statistik (M2, I._.), materiallära och värmebehandling (MI, Il), mekanik (P,, E,, MI, Il), mekanisk teknologi (M;,, L.,), numerisk analys (FZ, Eg, Mg, lg), tillämpad matematik (Fl, El, MI, Il, F.;, E._., Mg), transportteknik (Mg, 13) och verktygsmaskiner (Mm, Mm, L.,).

I de uppräknade ämnena skulle TV—sändningarna under höstterminen variera mellan 25 och 32 timmar per vecka och i medeltal uppgå till 27,5 timmar och under vårterminen variera mellan 22 och 26 timmar per vecka och i medeltal uppgå till 24 timmar. En beräkning har givit till resultat, att om TV icke skulle användas för dessa föreläsningar skulle lärarkåren behöva ökas med 4 laboraturer (eller professurer), 4 lektorat och 3 special- lärarbefattningar. Per laboratur skulle därvid tillkomma minst 1 assistent i

A 19 samt 3 tjänster i A 9. Lokalbehovet skulle vad kontorsrum beträffar öka med 345 m? netto golvyta.

Beträffande lokalbehov vid Tlf-undervisning har ett studium av schema— läggningen och nominella antalet deltagare vid föreläsningarna givit som resultat, att sammanlagt erfordras ] hörsal med 250 platser, 3 med 200, 1 med 125 och 2 med 75. Hörsalen med 250 platser erfordras för de ämnen som F och E studerar gemensamt och salarna med 200 plat- ser, när var och en av sektionerna E, M och I har egen undervisning. Salen med 125 platser behövs bl. a. för de ämnen som två av de tre studierikt- ningarna inom M läser gemensamt ävensom för ett antal populära valfria kurser. Salarna med 75 platser avses för mindre kurser, särskilt i valfria ämnen inom de båda högre årskurserna. Preparationsrum å 25 1112 erford— ras gemensamt för varannan hörsal. Vid ett ytbehov av 1 1112 per plats er- fordras för hörsalar (1 X 250 + 3 X 200 + 1 x 125 + 2 x 75 + 4 X 25) tillhopa 1 225 m2 nettoyta.

För 10 ritsalar å 30 platser erfordras (240 x 3,5 m2 + 60 )( 5,0 m=) till- hopa 1 140 m2 nettoyta.

För att tillgodose behovet av tentamensplatser erfordras 36 övningssalar år 30 platser är 2,0 mg per plats, vilket ger 2 160 m2 nettoyta. Då 30 platser utgör lämplig enhet för TV-undervisning förutsättes visst antal övnings- salar utrustade med TV för att även kunna användas för föreläsningar.

Vid pågående övningar beräknas ca 40 salar behöva tagas i anspråk sam- tidigt och genom att de 10 ritsalarna utnyttjas uppnås vis-s överkapacitet varför totala antalet övnings- och ritsalar bedömes vara tillräckligt för anordnande av seminarier, särskilt inom de båda högre årskurserna.

En kontroll av antalet erforderliga tentamensplatser ger följande resultat. I varje ritsal kan 20 tentander placeras vilket ger 10 X 20 = 200 platser. I varje övningssal kan 10 a 12 tentander placeras vilket ger 360 å 432 platser, sammanlagt 560 å 632 platser vilket bedöms som tillräckligt vid en årlig intagning av 570 studerande, vartill kommer ett antal specialstuderande.

Genom skiftundervisningen kan övningslaboratorierna reduceras, varför totala laboratoriebehovet beräknas till 20 000 1112, varav för sektion F 6 500 m2, E 6 500 ni?, M 6 500 m2 (en tredjedel av ytan med 6 meters tak- höjd) och för sektion I 500 m2 nettoyta. Beaktas må, att besparing endast kan göras i vad avser övningslaboratorierna men icke i vad avser plats för examensarbetare, licentiander och doktorander samt forskning i allmän- het. Vid de dominerande laborationerna i fysik och i elektrisk mätteknik har i vartdera ämnet räknats med, att laboratorierna utnyttjas 6 timmar per dag.

Av intresse är att söka uppskatta vilka besparingar som kan göras genom modifierad tvåskiftsundervisning och TV.

Om TV ej användes skulle som tidigare framhållits vissa lärarbefatt- ningar, bl.a. 4 laboraturer, behöva tillkomma och lokalbehovet vad kon—

REAKTOR- o VÄRME

F _ TEKNOLOGI MEKANIK

TTLL

TILL. MAT.

E RITTEKN. numren:

ELEKTROTEKNIK F EL. LÄRA MATEMATIK

F F MAT. MATEM. FYSIK MAT. STATISTIK

F FÖEEI'. EKON.

FY-

MATEM . MAT. STATISTIK

F MEKANIK TILL. MAT. TILL. MATEMATIK

F MAT. STATISTIK

.. LÄRA TILLAMPAD MATEMATIK

F ELEKTROTEKNIK

F TILL. MAT. MEKANIK NU ISK

F TILL. MAT. TRANSPORTTEKNIK TILL, MAT. TILL MAT.

TRANSPORTTEKNIK

FYS

NUMERISK .. ANALYS TILLAMPAD MATEMATIK

F TILL. MAT. EL. LÄRA

iii"???

OPTIMIEL Lf iFortif- LÄRA 'AUT_OI : _FT_1_-—_1._

MATER' nLL FTS__IK ' EL NIK'

F L

NUMEIZ' ANAL NJ_ ___—... F . IELAUT"

FY—5'——I—

.vATTELr—nk'

o

1 VATTEKN'IK L EEC—L TEKN

m K 'ELAerj ----- svsremc—a !. I ———+ ..-—Jena Ö Maer .:NUMEtzsj ......

FTF

F MATTEKNIK

REGL TEKN. —;—r——F——' REAKTTo |"

_5_ . r. TIUSTIELAUTOIYÅFMJ.

E._FY_ IK' MÄTTEKNIK kv.—.. _+ _Ö-

”io lugna AL TE I —+ —F£ OlrELm' _rzog

KEGLERINGSTEIOI

F REGLERINGSTEIN.

EGLEIZINGSTEIN.

5-9 F 9— 10 IO—

11- 12 t2— I3 . B— I4 __ F l4- IS 15— lb Iö—II7 I7- 18 1849

F MASKINKONSTR .

FÖRST. EKON.

ME KANISK MAT. STAT. ”20 KONSFR. L. 20-2I

21—122

& — *9 F 9_ 210 . MASKINKONSTR.

IO— II F F ” _ 12 F . svsrsTEKNIK TILLAMPAD MATEMATIK

B " 14 TILLÄMPAD . . MEKANISK TEKN. l4 — II5 MATEMATIK

IS—llb 16— I7—I18 18— I'9

19 _ MEKANISK KONSTR. L.

20- Zl

ZI—ZZ 8—9 9-10

IO—II ” " "2 IMTERIALLo Iz-I VÄRMEBEH.

13 ' _ nLL. TILLAMPAD I4- I IM . MAT. MATEMATIK I5- I FYS

Ib— 17— 18- IQ FYs ”_ MEKANISK

KONSTR.L. NATIONAL' 20-21 f*QNO't'... QI— 8" 9 MEKANISK MEK. 9— TEKN. Io— II II— | 12— I3-

TILLÄMPAD HSIK ADM. MATEMATI K MET.

FöRBRÄNNINesLÄeA ADM MET- REGL. rem. ADMIN. MET.

TILL. TILL. MAT. MAT.

F TILLÄMPAD TILLÄMPAD MATEMATIK

TILL. MAT" — REGL. TEKN

FASTA LST. MAT. STAT. TIL ELEKTROFYS.

MATEMATIÖK STAT IST—IK

MEKANISK TEKNOL.

FREDAG

Tabell 2:31. Beräknade lokalbesparingar, m2 nettoyta vid TV-utbildning och modifierat tvåskiftsyslem i jämförelse med enkelskift vid X TH

Beräknat lokalbehov vid

Beräknad

Lokaler modifierad tvåskift- lokalbesparing

enkelskift och TV-utbildning

Hörsalar och preparationsrum . Seminarierum ..... Rit- och övningssalar ........ Gemensamma utrymmen ..... Kontorsrum ...... Laboratorier ...... TV-lokeler ........

Totalt

2 000 880 4 465 2 590 7 195 23 700

1 225 3 300 2 590 6 850 20 000 345

775 880 1 165 345 3 700 — 345

40 830

34310

6 520

torsrum beträffar öka med netto 345 m2 golvyta. Om TV däremot användes tillkommer TV—rum, förråd och kontor vilka antages maximalt kräva 345 in?, (1. v. s. samma utrymmen som de nämnda lärarbefattningarna skulle kräva. Lokalmässigt torde man sålunda icke vinna något genom att använ- da TV. Det är genom den modifierade tvåskiftsundervisningen som väsent- liga lokalbesparingar kan göras. I tabell 2: 31 redovisas dessa besparingar.

Som tabellen visar kan lokalmässigt en besparing på minst 6 500 m2 netto golvyta göras och den hänför sig såväl till rit- och övningssalar som till la— boratorier.

Vid TV-alternativet måste lokalernas utformning i vad avser hörsalar och övningssalar ske med hänsyn till av TV motiverade speciella krav i fråga om rumsform, ljuddämpning, ventilation, möblering, belysning, färg— sättning etc. Om dessa frågor ingående studeras före och under planering- ens gång finnes ingen anledning antaga att byggnadskostnaderna som så- dana skulle ställa sig nämnvärt högre än om TV icke skulle komma till användning. Lönemässigt kommer TV att medföra vissa besparingar. Be- räkningar av drift- och investeringskostnader för XTH redovisas i följande avsnitt.

6.3.7. Drift- och investeringskostnader vid alternativ utformning av utbildningen vid XTH 6.3.7.1. Beräknade driftkostnader På grundval av de tidigare redovisade förslagen till tjänster samt läro- och timplaner för de fyra sektionerna vid den planerade nya tekniska högsko- lan har lärar-/forskarbehovet i fortvarighetstillstånd vid full utbyggnad av lärosätet beräknats. Lektorat och övriga hjälpkrafter i undervisningen har framräknats enligt förutvarande överstyrelsens normer för beräkning av lärarbehovet. Vidare har vid kostnadsuppskattningen förutsatts, att två— skift- och TV-utbildning satts i system vid XTH. Totalt beräknas lärar-/fors-

Tabell 2:32. Beräknat antal Iärar-//orskarljänsler och undervisningstimmar vid X TH (lvdskifl- och TV-utbildning) i fullt utbyggt skede samt beräknade lärar—/forskarlöne- kostnader, 1 OOO-tal kronor

Special- och biträdande lärare, Till— Övnings—

timmar för fälliga Assi- assisten- lärare, stenter ter,

före- .. . timmar timmar .. . ovmngar lasnmgar

Sektion Lektorat

154 224 ' 14 717 224 175 7 645

56 112 5 675 168 48 3 449

602 559 31 486 Ber. lönekostn. 1 920,6

karlönekostnaderna i fortvarighetstills-tånd uppgå till 8829 000 kronor. Härtill bör läggas ett belopp för oförutsedda utgifter, vilket beräknas till 10 procent av sistnämnda summa. Den sammanlagda kostnaden blir följ- aktligen 9 712 000 kronor, vilket ger en medelkostnad per nominell stu- derande av 4260 kronor. Beräkningen redovisas i tabell 2:32.

Övriga driftkostnader, d.v.s. omkostnader, materielkostnader, kostna- der för nyanskaf-fning av apparater, för bokinköp och bokbindning samt för resebidrag till studerande har beräknats enligt samma grunder som för befintliga högskolor och utifrån kostnadsläget sedan den föreslagna ut- byggnaden genomförts vid dessa. Driftkostnadsberåkningen redovisas i ta- bell 2: 33.

Om TV ej begagnas i undervisningen måste som redan framhållits vissa lärartjänster tillkomma. Den beräknade lönekostnaden för dessa tjänster uppgår till 647 900 kronor. Samtidigt torde dock lönekostnaden för den för handhavande av TV-apparaturen erforderliga personalen kunna upp-

Tabell 2: 33. Beräknade driftkostnader för X TH ( lvåskift— och TV-utbildning) vid full utbyggnad, 1 000-lal kronor

Beräknad kostnad

Beräknad Nominellt antal per nominell kostnad studerande studerande,

kronor

Kostnadspost

Lärar-/forskarlöner ............... 9 712,0 4 260 Övriga lönekostnader ............. 4 856,0 2 130 Omkostnader .................... 1 849,0 811 Materiel ......................... 2 185,0 958 Nyanskaffning av apparater ....... 1 291,0 566 Bokinköp och bokbindning ........ 180,0 79 Resebidrag till studerande ......... 73,0 32

Totalt 20 146,0 8 836

skattas till lägst 200 000 kronor per är, varför en lönemässig besparing av 400 000 kronor skulle kunna påräknas. Härifrån får emellertid avräknas avskrivning och driftkostnad för TV. Den senare torde belöpa sig till 200 kronor per timme eller tillhopa 200 )( 728 : avrundat till 150 000 kronor. Vid en total anskaffningskostnad av 500 000 kronor för TV—installationen skulle vid femårig avskrivningstid och normal räntekostnad årskostnaden härför komma att uppgå till 200 000 kronor, varför TV-anläggningen, även om man bortser från minskat lärarkraftbehov, icke kommer att betyda någon ökad årskostnad.

I anskaffningsbeloppet beräknas ingå dels utrustning för normal TV— sändning i ett antal föreläsningssalar och seminarierum, dels ock utrust— ning för demonstrationssändning (förstoring) inom en och samma hörsal, dels ock apparatur för bandning m.m. ävensom ledningsmaterial för över— föringarna. I övrigt hänvisas till vad som anförts i förutnämnda rapport om CCTV, bilaga 2.

Som av tabell 2:33 framgår skulle årliga kostnaden per nominell stu- derande vid XTH ligga omkring 8 800 kronor mot 12 000 å 12 500 kronor vid CTH och KTH. Skillnaden är anmärkningsvärt stor och synes närmare böra kommenteras.

Vid var och en av de tre högskolorna kommer en E- och en M-sektion att förefinnas och ha praktiskt taget samma storlek. Antalet topptjänster (pro- fessurer och laboraturer) uppgår vid sektion E vid CTH till 13, vid KTH till 11 och vid XTH till 12. Inom M är motsvarande siffror för CTH 10, KTH 11 och XTH 10. Sektionerna i fråga blir sålunda likvärda och borde ur den- na synpunkt draga samma årliga kostnad. ,

F-sektionerna som förutom huvuduppgiften att utbilda tekniska fysiker även skall meddela omfattande undervisning till respektive högskolas övri- ga sektioner låter sig icke direkt jämföras. Årskostnaden för en sådan bör dock vara lägre. vid mindre antal sektioner. Vid CTH uppgår antalet topp- tjänster inom F till 21 mot 22 vid KTH och enda-st 9 vid XTH. Anledningen härtill är, att man vid de båda förstnämnda högskolorna dubblerat vissa professurer och laboraturer i sådana grundläggande ämnen som matematik, matematisk fysik, mekanik o.s.v. Detta räknar man med att kunna und- vika vid XTH om de planerade försöken med bandad CCTV slår väl ut och professorerna och laboratorerna därigenom kan avlastas viss lägre under- visning. Vid XTH har man också avstått från att inrätta professur eller laboraturer i ämnet mekanik och ansett, att ämneskombinationerna de olika sektionerna emellan är sådana att mekanikundervisningen med fördel skulle kunna meddelas av lektorer.

Beaktas må även, att undervisningen inom F- och E-sektionerna i många fall är identisk såväl i grundläggande som tillämpade ämnen och att därigenom ett antal professurer kunnat inbesparas. Som kostnadssän- kande faktor tillkommer dessutom det förhållandet, att den föreslagna I-

sektionen »- för utbildning av ekonomingenjörer _— endast ansetts behöva ha 3 topptjänster.

Påpekas må, att den besparing i fråga om kvalificerade lärarkrafter som kan uppnås genom att sluten-krets-TV användes i undervisningen ur eko- nomisk synpunkt -—— i varje fall under startperioden _ helt eller delvis torde åtgå till avlöning till den TV—personal som erfordras samt för drift— kostnader och avskrivning av TV-anläggningen. Användande av TV med- för emellertid, att det föreslagna modifierade tvåskiftsystemet lättare kan appliceras. Detta system kommer även som tidigare visats att medföra ett med ca 15 procent sammanlagt minskat lokalbehov.

Sammanfattningsvis kan man konstatera, att de fyra tekniska högsko- lornas jämförbara sektioner kommer att bli likvärda, men att XTH utan kvalitetssänkning kan bedriva sin verksamhet till lägre årskostnad be- roende på att XTH begränsats till logiskt samhöriga sektioner F, E, M och 1, att ekonomingenjörsutbilwdningen är föga kostsam samt slutligen att XTH förutsättes utformad för rationell tvåskifts-drift i kombination med TV—undervisning.

6.372. Beräknade investeringskostnader I proposition 1964: 50 förordar departementschefen bl. a., att lokal- och utrustningsprogramkommittéer organiseras en för envar av universitets-/ högskoleorterna. Dessa kommittéers uppgift borde vara att inom ramen för av statsmakterna godtagna program för verksamhetens utbyggnad utarbeta lokalprogram och förslag till utrustning för samtliga läroanstalter på re- spektive universitets-/högskoleort. Vidare anföres, att lokal- och utrust- ningsprogrammen givetvis måste utformas med hänsynstagande till de 10- kala förhållandena. Kommittéerna har numera tillsatts. Med beaktande av dessa förhållanden har det synts opåkallat att nu, på sätt som skedde exem- pelvis i stomplan för teknisk högskola i Lund, för varje enstaka institution i detalj beräkna erforderliga kontorsutrymmen, laboratoriestorlekar etc. Kostnadsuppskattningama har därför också blivit av mycket schematisk natur. För de beräknade behoven av »torra» lokaler har antagits, att bygg- nadskostnaden i nuvarande prisläge uppgår till ca 1 500 kronor per 1112 net- toyta. För laboratorielokaler har byggnadskostnaden antagits till ca 2 000 kronor per m2 nettoyta. Enligt nämn—da antaganden kan byggnadskostnader- na beräknas till 73,1 milj. kronor vid enkelskift (17 130 me )( 1 500 kronor + 23 700 m2 )( 2 000 kronor) och till 61,4 milj. kronor vid modifierat tvåskift och TV-utbildning (14 310 m2 x 1 500 kronor + 20 000 m2 x 2 000 kronor). Inredningskostnaderna har antagits för bägge alternativen uppgå till 10 pro- cent av byggnadskostnaden, vilket betyder 7,3 respektive 6,1 milj. kronor. Kostnaderna för laboratorieutrustning har icke i detalj genomräknats vurtan bedömts med utgångspunkt i de siffror som redovisats i stomplan I för LTH varvid uppräkning har skett med hänsyn till ökat antal laboratorieuppställ-

Tabell 2:31. Beräknade investeringskostnader för X TH vid alternativ utformning av utbildningens uppläggning, milj. kronor

Alternativ

Kostnadspost/sektion Differens enkelskift tvåskift och TV

Byggnadskostuad ............ 7 Inredningskostnad ...........

Utrustningskostnad för sektion F .................

Totalt

ningar som följd av det högre antalet studerande. Vid enkelskift har utrust- ningskostnaden [sålunda beräknats till 7,0 milj. kronor för sektion F, 7,5 milj. kronor för E, 9,0 milj. kronor för M och 0,5 milj. kronor för sektion I, sammanlagt 24,0 milj. kronor. Vid tvåskift och TV-utbildning har utrust— ningskostnaden bedömts minska i paritet med nedgången i lokalbehovet, dock icke till 100 procent utan med 25 procent under hänsynstagande till att endast undervisningslaboratoriernas volym reduceras. Enligt detta alternativ beräknas sålunda utrustningskostnaden till sammanlagt 23,1 milj. kronor. Till red0visade kostnader kommer kostnader för TV-utrustning, vilka kan beräknas till ca 0,5 milj. kronor.

I tabell 2: 34 sammanfattas de beräknade investeringskostnaderna enligt alternativen.

Utöver här redovisade investeringskostnader kommer kostnader för s.k. försörjningsåtgärder, uppskattningsvis ca 300 kronor per 1112 nettoyta, vil- ket betyder en ungefärlig kostnad av 12,2 milj. kronor vid ,enkelskiftalterna- tivet och 10,3 milj. kronor enligt tvåskift-TV-alternativet. De totala investe- ringskostnaderna skulle sålunda uppgå till ca 117 respektive 101 milj. kro- nor för de bägge alternativen.

6.3.8. Lokaliseringsf'rågau Även om universitets- och högskolekommittén enligt sina direktiv —— med undantag för frågan om viss högre teknisk utbildning i övre Norrland _ ej har att taga ställning till lokaliseringen av en ny teknisk högskola förelig- ger emellertid enligt min uppfattning anledning att något beröra detta spörs- mål, främst med hänsyn till förutsättningarna för en så snabb utbyggnad som möjligt av den nya högskolan och därmed bl. a. också till lärarrekry- teringsproblematiken. I öppen dager ligger, att endast en stad kan komma i fråga, som har sådan storlek att de kommunala uppgifterna i samband med inrättandet av ett universitet eller en högskola kan lösas särskilt be-

träffande erforderliga investeringar, markfrågor, bostadsbyggande etc. Här- jämte måste den ha lämplig geografisk belägenhet och lämpligt upptag- ningsområde, varvid upptagningsområdet bör uttryckas i form av lika väg- avstånd till respektive universitets- eller högskoleorter. Mot det naturliga upptagningsområdet uttryckt i där verksamma individer svarar ett visst po- tentiellt rekryteringsunderlag varför det sistnämnda icke behöver i detalj analyseras. När det är fråga om en teknisk högskola är graden av industria- lisering av största betydelse. Angeläget är nämligen att god kontakt redan från början skapas mellan en ny teknisk högskola och närliggande in- dustrier.

Av största betydelse är tillgången på lärare. Man nödgas konstatera, att inrättandet och drivandet av en ny högskola är beroende av möjligheten att rekrytera lärare. Huvudproblemet ligger i att förvärva lämpliga speciallära- re, assistenter och övningsassistenter. Speciallärarna har så gott som undan— tagslöst sin lärarverksamhet som bisyssla samtidigt som de är knutna till annan arbetsgivare inom eller i närheten av högskoleorten. Detsamma gäl— ler övningsassistenterna, som måste besitta stor praktisk erfarenhet, sär- skilt när det gäller tillämpade tekniska ämnen. De måste givetvis rekry- teras från lämpliga industrier eller andra företag inom orten. Möjligheter— na att förvärva professorer, la—boratorer och lektorer är väsentligt gynnsam- mare men även härvidlag är lokaliseringen av stor betydelse med hänsyn till knapp tillgång på hugade sökande och individens intresse att söka sig till en arbetsort, som dels ger honom själv önskvärda forskningskontakter och möjlighet att bedriva konsulterande verksamhet och dels erbjuder olika utbildningsmöjligheter för barnen etc.

För att belysa det rekryteringsproblem som kommer att bli aktuellt för E- och M—sektionerna vi—d XT H, som representerar tillämpade ämnen, har jäm-förelsematerial från KTH framtagits för läsåret 1963/64 i vad avser assistenter, övningsassistenter och speciallärare (något jämförelsematerial föreligger givetvis icke för den planerade I-sektionen vid XTH). I samman- ställningen har antal lärare och dessas födelseår angivits.

Av sammanställningen framgår entydigt, att medelåldern hos övnings- assistenter liksom hos speciallärare är förhållandevis hög, för de förra om-

Sektion M Sektion E

FOdelSEår Övnings- Special- Assi- Övnings- Special-

ass. lärare stenter ass. lärare

före 1909 ............... 1910—1919 ............... 1920— 1929 ............... 1930— 1934 ............... 1935 — 1939 ............... 1940— 1945 ...............

| I

OäxlUI | | | mmm

llllll—l

I N

CAD % CO H

kring 36 år och för de senare omkring 48 år. Detta belyser klart, att i till— lämpade ämnen endast personer med lång praktisk erfarenhet i normalfall är lämpliga som övningsassistenter eller speciallärare. Det kan i detta sam- manhang nämnas, att stora svårigheter uppstått att rekrytera ifrågavarande lärarkategorier till tekniska högskolan i Lund som följd av den relativt svaga och ensidiga industrialiseringen i Skåne.

Tekniska högskolor finns nu i Stockholm, Göteborg och Lund och civil- ingenjörsutbildning av tekniska fysiker meddelas vid Uppsala universitet. Nära till hands synes då ligga att utbygga en teknisk högskola i Uppsala. Härvid finge givetvis den femåriga fysikerutbildningen, som i hög grad är samordnad med universitetsutbildningen, omorganiseras och likriktas med den som meddelas vid de tekniska högskolorna samt göras fyraårig.

För en förläggning till Uppsala talar bl. a., att därstädes finns ett >>mate— matikcentrum» med tillgång till matematikmaskin, att 30 tekniska fysiker intages per år och att därvid några svårigheter att rekrytera lärare eller assi- stenter hitintills icke förekommit. Vidare skulle lärare kunna rekryteras för utbildning av ekonomingenjörer och möjligheter till samarbete med univer- sitetet härvid föreligga. Viss stordrift skulle även kunna etableras i forsk- ningshänseende.

Mot en förläggning till Uppsala talar bl. a. närheten till Stockholm och att en utbyggnad av KTH genom inrättandet av en »filial» i Stor-Stockholm vore naturligare och lämpligare lösning. Ur lokaliseringssynpunkt synes emellertid den högre utbildningen böra spridas över landet. Detta talar mot både Uppsala och »filial» i Stor-Stockholm. Samtidigt måste tidsfaktorn tillmätas stor betydelse. I Uppsala pockar så många stora byggnadsfrågor på en snabb lösning att motiverad anledning finnes att anta, att en utbygg- nad av en ny teknisk högskola kan ske på betydligt kortare tid på annan plats inom landet. Som redan framhållits blir emellertid tillgången på lärare, särskilt övningsassistenter i tillämpade tekniska ämnen, en mycket viktig faktor. Det har framhållits, att lärarrekryteringen hitintills icke erbjudit något problem i Uppsala, när det gällt att tillgodose ett intag av 30 tekniska fysiker per läsår. Frågan kommer emellertid i helt annat läge, när det gäl- ler en årlig intagning av 570 studerande, särskilt då för 170 elektrotekniker och lika många mekanister. Denna fråga torde endast kunna lösas i en in- dustriort, där ett antal industrier är beredda att positivt medverka och stål- la lårare till förfogande under start- och utbyggnadsperioden. Även i fort- varighetstillstånd är ett samarbete i vad avser examensarbeten, licentiand- och »doktorandarbeten samt forskning över huvud taget av stor betydelse. Vad lärarkrafter, särskilt professorer för ekonomingenjörsutbildningen, beträffar, blir sektion I vid XTH med 170 årligen intagna studerande så stor att professorerna blir fullt upptagna av dessa och icke får tid eller möjlighet att dessutom ägna sig åt undervisning på universitet. I öppen dager ligger sålunda, att den fjärde tekniska högskolan icke bör förläggas till Uppsala utan till annan ort.

Frågan om en partiell teknisk högskola i Luleå har belysts i det före- gående. Det måste konstateras, "att Luleå med ca 32 000 invånare och ett mycket litet rekryteringsunderlag— även om de fyra nordligaste länen medräknas —— ej heller kan ifråg-akomma. Härtill kommer att den naturliga utbildning som skulle-kunna tån-kas förlagd till Norrland borde utgöras av en sektion för bergsvetenskap. Den vid KTH i Stockholm befintliga och ny— ligen från 45 till 110 platser utökade sektionen täcker emellertid utan svå- righet för lång tid framåt landets behov av sådan utbildning. Utbildning av kemister skulle även kunna tänkas, men sådan utbildning är som ti-digare redovisats i detta kapitel i erforderlig grad tillgodosedd genom de åtgärder som föreslagits eller beslutats vid nuvarande tekniska högskolor. Av skäl som anförts i det föregående skulle det vara helt felaktigt att till övre Norr- land förlägga sektioner för elektroteknik, maskinteknik eller väg- och vat- tenbyggnad.

Det synes klart, att en ny teknisk högskola bör placeras i Mellansverige. Västeråsskrivelsen har på ett intresseväckande sätt belyst de städer som där- vid närmast kan ifrågakomma, nämligen Eskilstuna, Jönköping, Karlstad, Linköping, Norrköping, Västerås och Örebro. Av dessa städer är Norrköping, Västerås, Örebro, Linköping och Eskilstuna de största i nu nämnd ordning. Västerås har under senare år expanderat kraftigast. När det gäller total- antalet förvärvsarbetande ligger Norrköping främst, tätt följd av Västerås. Denna stad dominerar däremot vad beträffar antalet tjänstemän inom grup- pen metall-, maskin—, elektro- och transportindustri. Västmanlands län intar fjärde platsen när det gäller totala antalet sysselsatta inom tillverkningsin- dustrin och andra platsen i antalet tjänstemän. Östergötlands län intar i båda fallen första plats. Om man enbart ser på gruppen metall-, maskin-, elektro- och transportmedelsindustri kommer Västmanlands lån på första plats följt av Östergötlands län. I dessa två län sysselsättes inom nämnda grupp ett betydligt större antal än i övriga län. Länen visar genomgående be- tydligt lägre andel tjänstemän än de redovisade städerna, vilket bl. a. förkla- ras av att forsknings- och utvecklingsarbete i övervägande grad sker vid de större företagen i de berörda städerna. Ur lokaliseringssynpunkt bör därför stor vikt fästas vid förhållandena på orten.

Om man sålunda endast betraktar befolkningsunderlaget i nämnda städer och län pekar detta på, att den föreslagna begränsade tekniska högskolan bör förläggas till Linköping, Västerås eller Örebro. _

Den potentiella tillgången på lärare utgör som redan framhållits en be— tydelsefull faktor vid bedömningen av lokaliseringsfrågan. Antalet förvärvs- arbetande med teknisk utbildning hade 1960 den största omfattningen i Västerås och Linköping, medan övriga städer hade avsevärt lägre siffror. Antalet förvärvsarbetande med examen vid teknisk högskola uppgick 1960 i Västerås till 600 eller 23 procent av samtliga mot 255 eller 15 procent i Lin- köping medan de övriga städerna hade mindre än 150. Förvärvsarbetande personer med examen vid sektionen för maskinteknik och flyg- och skepps-

teknik var ungefär lika representerade i Västerås och Linköping medan sek- tionen för elektroteknik representerades av 300 iVästerås och 50 i Linköping. Beträffande förvärvsarbetande med lägre examen än teknisk högskola upp— visade främst Västerås men även Linköping högre siffror än övriga städer.

Även om Västerås och Linköping å ena sidan skiljer sig markant från öv— riga redovisade städer i avseende på tillgång på tekniskt utbildad arbetskraft så uppvisar dock Västerås i jämförelse med Linköping ett avsevärt större an- tal förvärvsarbetande både när det gäller högre och lägre teknisk utbildning, proportionellt sett störst för den högre utbildningen. Förvärvsarbetande per— soner med handelshögskoleexamen förekom 1960 i ungefär samma omfatt- ning i de olika städerna.

Omfattningen av förvärvsarbetande med teknisk utbildning var 1960 av samma storleksordning i Västmanlands och i Östergötlands län och översteg avsevärt övriga här aktuella läns. De skillnader som konstaterades vid jäm- förelse mellan Västerås och Linköping gäller i stort sett också vid jämförelse mellan länen. Östergötlands län har dock ett större antal högskoleutbildade inom maskinteknik, flyg- och Skeppsteknik och ekonomi.

Sammanfattningsvis ger befolkningens fördelning efter utbildning en synnerligen klar dominans för Västerås och för Linköping. varför valet nir det gäller en ny teknisk högskola bör stå mellan dessa två städer.

Såväl i Västerås som i Linköping och Örebro kan erforderlig tomtmark ställas till förfogande. Likaså ställer man i utsikt att lösa de aktuellla bygg- nads- och bostadsfrågor-na.

För en förläggning av högskolan till Västerås talar ur industriell synpunkt, att inom de föreslagna sektionerna —— elektroteknik, maskinteknik, in— dustriell ekonomi och teknisk fysik — förekommer ett stort antal tillämpaie ämnen, som helt eller delvis sammanfaller med de i Västerås företrädla industriernas verksamhetsområden. Aseas verksamhet täcker större delen av ämnena inom den krafttekniska sektorn av elektrotekniken, den produk- tionstekniska sektorn av maskintekniken, hela den industriella ekonomin och en stor del av den tekniska fysiken. Kompletteringar särskilt inom omlå- den av intresse för industriell ekonomi och fysik erhålles inom Svenska Metallverkens verksamhetsområde. Ytterligare må nämnas de verksamhets- områden som täckes av Centrala Flygverkstaden, Statens Vattenfallsve'k, Västerås stads tekniska verk med bl. a. dettas stora nybyggda kraftvärne- verk. Inom 15—25 km vägavstånd från Västerås driver därjämte ett flertal större industrier framför allt inom järn- och metallbranscherna sin verksam- het. Utanför detta område men ändå på kort reseavstånd finns ett stort antal betydande industrier.

Örebro har mycket liten tillgång på tekniskt utbildad personal liksom på industri. Linköping är däremot förhållandevis väl företrädd i detta hin- seende. Bland de industrier som därvid är av betydelse står Svenska Aero- plan AB i särklass. Härefter följer AB Svenska Järnvägsverkstäderna och

AB Nordiska Armaturfabrikerna. Elektrotekniken är svagast företrädd, men viss hjälp med lärarkraf ter torde kunna påräknas från Norrköpings Elektro- tekniska Fabriks AB i Norrköping. I länet finns Stal-Laval Turbin AB i Finspång, AB Svenska Metallverken i Finspång, AB Motala Verkstad i Mo- tala samt AB Åtvidabergs Industrier i Åtvidaberg. Man måste emellertid konstatera, att tillgången på lärarkrafter är väsentligt mindre i Linköping än i Västerås och att endast ett fåtal industrier kan utnyttjas. När det ur industriell synpunkt gäller att placera en fjärde högskola i landet finner man, att rangordningen blir i första hand Västerås, i andra hand Linköping. Den enda invändning som kan göras och som kan vara av viss betydelse är, att Västerås ligger för nära Stockholm —— 115 km mot för Linköping 214 km. En avståndsskillnad på 6 år 10 mil torde emellertid i realiteten helt sakna betydelse.

Ett sjätte universitet kan av naturliga skäl icke förläggas till Västerås men därför kan Linköping eller Örebro ifrågakomma. Det kan då synas na- turligt att förlägga XTH till samma ort som ett sjätte universitet eller embryot till ett sådant, då härigenom större förutsättningar skulle skapas för stordrift i forskningshänseende, för utnyttjande av datamaskiner, för samverkan mellan fysik och kemi liksom mellan teknik och medicin etc. XTH får emellertid sådan storlek att man ur lärarkraftssynpunkt intet har att vinna genom en dylik samordning. Däremot kvarstår alltjämt problemet att rekrytera lärarkrafter, vilket skulle bli ännu svårare att lösa, om ett universitet med matematisk-naturvetenskaplig fakultet samtidigt skulle byggas upp och komma att konkurrera framför allt om assistenter i grund- läggande ämnen. Om ett sjätte universitet skall utbyggas bör detta ur den tekniska högskolans och ur industrins synpunkt förläggas till Linköping.

Ett skäl, som starkt talar för att XTH bör arbeta självständigt, är, att det föreslagna modifierade tvåskiftssystemet kombinerat med TV-undervisning då smidigast och utan onödiga störningar torde kunna genomföras på kor- taste tid och att XTH skulle kunna fungera som en expenimenthögskola från vilken de där vunna erfarenheterna sedan skulle kunna överföras till de andra högskolorna och universiteten.

Av stor praktisk betydelse särskilt för en ny teknisk högskola är att goda kontakter knytes och att intimt samarbete sker med industrierna i eller i närheten av högskoleorten. Lämpligen sker detta så, att ett antal examens- arbeten liksom Iicentiand— och doktorandarbeten förlägges till industri— laboratorier. Examensarbetena kommer därvid vad antalet beträffar att helt dominera, varför det har ansetts lämpligt att utröna industriernas inställ- ning och möjligheter i Linköping och Västerås.

Forskningschefen vid SAAB, F. VVänström, har redovisat möjligheterna för examensarbeten liksom licentiand- och doktorandarbeten vid de större östgötaindustrierna. Detta material återges i följande sammanställning.

Överingenjören R. Thorburn, Asea, har efter universitets- och högskole—

Inventering av akademikertillgången samt uppskattning av möjligheterna att utföra examtens- och tekn. lic-arbeten vid de större östgötaindustrierna (juni 1964 )

Tänkbart antal .. . examens- .. : Anstallda akademiker arbeten per år 233113;le Företag Ort inom och dokttors- . . betem . . elvil- ekonoml ar _ elvd- tekn. ekono- övriga teknik och orga- per år lng. lic./dr. . . mer nisation Svenska Aeroplan AB. . . Linköping . 206 20 10 32 20 4 4 AB Svenska J ärnvägs—

verkstäderna ......... » 5 - 1 AB Nordiska Armaturfa-

rikerna .............. » 9 2 1 1 Stal-Laval Apparat AB. . » 9 1 Wahlbecks Fabriker, AB » 1 4 1 Flygförvaltningens För- '

sökscentral .......... Malmslätt Flygförvaltningens Cen- _ 15 2

trala Verkstad ....... » Östgöta Flygflottilj ..... . Holmens Bruks o Fabriks ' '

AB ................. Norrköping 14 2 2 1 1 Fiskeby AB ............ » 10 2 1 1 Norrköpings Elektrotekn. '

Fabriker AB ......... » 9 1 1 Stal Refrigeration AB. . . » 20 2 2 1 1 Stal-Laval Turbin AB . . . Finspång 75 4 3 4 6 1 ' 2 Svenska MetallverkenAB » , 12 1 1 2 1 Fem större industrier. . . . Motala 21 1 2 1 1 AB Åtvidabergs Indu- .

strier ............... Åtvidaberg 3 4 1 1 Svenska Chokladfabriks -

AB ................. Ljungsbro 3 1

Totalt 412 27 29 37 43 10 12 53

kommitténs överläggningar i Västerås den 18 juni 1964 lämnat vissa kompletterande uppgifter i vad avser examensarbeten. En rundfråga inom såväl Asea som övriga industriföretag i Västerås och-dess närhet har givit vid handen, att man i dagens läge kan räkna med, att följande antal examens- arbeten årligen kan utföras under medverkan av företagen, nämligen

inom ämnen tillhörande sektion E: ca 50

>> >> >> » _M: » 50 » » » » F: » 10 >> >> >> » I: '» 15

I stor utsträckning lämpar sig uppgifterna för två samarbetande teknolo- ger varför de angivna siffrorna enligt Thorburn överslagsvis bör ökas med 50 procent för att ge en uppfattning om antalet teknologer som kan få möj- lighet att utföra sina examensarbeten inom företagen.

Det kan sålunda konstateras, att möjligheterna att utföra examensarbeten vid olika industrier är goda såväl inom linköpings- som inom västerås- området, men att möjligheterna i det senare fallet är dubbelt så stora (125 mot 53 examensarbeten). I det sammanhanget bör även observeras, att de 20 examensarbeten som för SAAB angivits inom »teknik» huvudsakligen torde falla inom det flygtekniska området och därför icke kommer att bli så attraktiva för de studerande, eftersom någon utbildning i flygteknik icke avses inrättad vid XTH.

I samband med lokaliseringsfrågan synes slutligen även böra beaktas, att metallforskningskommitte'n den 10 januari 1964 i delbetänkande nr 2 fram- lagt förslag om central verkstadsteknisk forskning, d.v.s. inrättande av ett branschforskningsinstitut. I betänkandet framhålles, att verkstadsproduk- tionen år 1962 uppgick till ca 17,5 miljarder kronor och att exportvårdet för verkstadsprodukter utgjorde 40 procent därav. Vidare säges följande:

»Verkstadsindustrin är huvudsakligen förlagd till Götaland och Svealand och en viss skillnad i lokaliseringen kan urskiljas för de olika delbranscherna.

Sålunda är järn— och metallmanufaktureringen koncentrerad till de stora stä- derna, eskilstunaområdet, Bergslagen och södra delen av Jönköpings län.

Den mekaniska verkstadsindustrin är till övervägande delen lokaliserad dels inom ett brett bälte från Stockholm till Göteborg, dels i västra Skåne.

Varvsindustrin är av naturliga skäl förlagd till väst- och sydkusten medan den övriga transportmedelsindustrin är mycket spridd. Större anläggningar finns bl. a. i Göteborg, Trollhättan, Linköping, Södertälje och Örnsköldsvik.

Den elektrotekniska industrin är huvudsakligen koncentrerad till stockholms- området, Västerås och Ludvika.»

Metallforskningskommittén räknar med, att under en femårig startperiod institutet för verkstadsteknisk forskning — IVF —— skall fungera i proviso- riska lokaler samt att därefter ett institut med en sammanlagd nettoyta av ca 3 000 1112 skall vara uppförd med ett utrustningsvärde av 3 a 4 milj. kro- nor, en personalorganisation om ca 50 personer och en årskostnad om 2 milj. kronor. Man har ursprungligen utgått ifrån, att institutet bör förläggas till Göteborg eller till Stockholm — framför allt beroende på, att stora tek- niska högskolor finns på dessa orter och att samarbete förutsättes ske mel- lan institutet och vissa högskoleinstitutioner såväl i fråga om forskarutbild— ning som forskning. Med beaktande av vad kommittén anfört i fråga om verkstadsindustrins lokalisering och med hänsyn till den trängsel som synes råda i Göteborg och Stockholm ävensom till önskvärdheten av viss sprid- ning av olika aktiviteter inom landet har nyligen inom institutets styrelse föreslagits, att man icke skall taga ställning till laboratoriets förläggning förrän beslut fattats om XTH:s förläggning och man hunnit undersöka om samma ort bör väljas och vilka samarbetsformer som skulle kunna skapas, särskilt i forskningshänseende.

7. Sammanfattning

7.1 . Direktiven

Inom ramen för 1963 års universitets- och högskolekommittés direktiv, innebärande en utbyggnad av de tekniska högskolorna till en total intag- ningskapacitet i årskurs 1 av 2 861 nybörjarplatser per läsår i början av 1970-talet, har jag först undersökt utbyggnadsmöjligheterna vid nuvarande tekniska högskolor, tekniska högskolan i Stockholm — KTH, Chalmers tek- niska högskola i Göteborg —— CTH och tekniska högskolan i Lund —- LTH. Direktivens utgångsläge beträffande intagningskapaciteten vid ifrågavarande högskolor har varit 1 911 nybörjarplatser per läsår. Genom beslut senast vid 1964 års riksdag har den totala kapaciteten ökat till 2 002 nybörjarplat- ser per läsår (inkl. 60 platser för blivande teknologie magistrar vid KTH). För att nå direktivens målsättning erfordras sålunda en utbyggnad med 859 nybörjarplatser per läsår. Möjligheterna att vid befintliga tekniska hög- skolor införa någon form av tvåskift- och/eller treterminsutbildning skall enligt direktiVen undersökas och en bedömning på grundval härav göras om förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av dessa högskolor.

Beläggningen av lokalerna vid de befintliga tekniska högskolorna, uttryckt i timmar per vecka, är :för närvarande låg. Vid nuvarande enkelskift tor- de emellertid av schematekniska skäl knappast någon förbättring av bety— delse kunna åstadkommas. Jag har därför ingående undersökt förutsätt- ningarna för ett tvåskift- och/eller treterminssystem vid de tekniska hög- skolorna i enlighet med universitets- och högskolekommitténs direktiv. Ett skiftsystem sä anordnat att antalet studerande vid en högskola för- dubblas — en grupp har föreläsningar på förmiddagen och laborationer på eftermiddagen och den andra gruppen vice versa —— synes vara helt ogenom— förbart vid nuvarande tillgång på hörsalar och andra utrymmen. Med tre- terminssystem torde i direktiven avses, att läsåret indelas. i tre terminer och att de StUdel'ande även begagnar sommaren för schemabunden undervis- ning. Enligt min uppfattning är ett dylikt system ej genomförbart bl. a. med hänsyn till, att någon tid då ej står till teknologernas förfogande för in- hämtande av eftersläpande laborationer och tentamina och ej heller för

385 obligatorisk praktik och obligatoriska fältövningar. Mycket stora svårig- heter skulle också uppstå i fråga om underhåll och reparationer av utrust— ning och lokaler, då dessa arbeten huvudsakligen göres under ferietid. Jag har emellertid ingående undersökt möjligheterna att införa ett modifierat treterminssystem. Läsåret tänkes härvid indelat i tre lika långa termi- ner, var och en omfattande 12 a 13 veckor. Enligt ett alternativ skulle varje studerande gå. varannan termin på högskola och begagna varannan termin för praktik och självstudier. Studietiden skulle fördelas med sju terminer på högskolan med schemabundna studier och en termin för exa- mensarbete samt sju mellanliggande fria terminer. Den totala studietiden för individen blir härigenom fem år, men dubbla antalet studerande skulle i princip kunna mottagas vid en högskola. Reellt skulle, som jag påvi- sar, ökningen i kapaciteten vid detta system emellertid stanna vid 64 procent. lfrågavarande alternativ synes dock så pass irrationellt, att det icke när- mare har studerats till sina övriga konsekvenser.

Ett annat, mer realistiskt alternativ för treterminssystem kan tänkas, om de studerande intages tre gånger per läsår i tre lika stora grupper. Man skulle då med samma totala antal närvarande studerande per termin som för närvarande kunna öka utbildningskapaciteten med 50 procent. Den totala studietiden skulle komma att bli 12 terminer omfattande 12 a 13 veckor vardera och inlagda under fyra år, (1. v. s. ungefär samma nominella studietid som nu tillämpas. Vid KTH, CTH och LTH har detta system pe- netrerats för att få det så allsidigt belyst som möjligt. Vid LTH har man haft att jämföra kostnadsskillnaderna vid en 50-procentig ökning och tre- terminssystem därstädes med tvåterminssystem och kostnaderna för en tänkt ny högskola med sektionerna F, M, E och V. Vid CTH har man med tillämpande av förutvarande överstyrelsens lärarkraftnormer haft att ge- nomföra en beräkning avseende hela högskolan. Vid KTH har varje sektion haft att genomräkna sina speciella behov och att därutöver i detalj motivera sina ståndpunkter. lfrågavarande undersökningar har givit ett i det när- maste entydigt resultat. Sammanfattningsvis kan sägas, att det för syste- mets genomförande skulle i genomsnitt för varje nu existerande professur behöva tillkomma en laboratur eller i vissa fall professur samt härjämte erfordras 1,3 universitetslektorat och 3,6 assistenttjänster för varje pro- fessur och laboratur jämte ett antal nya speciallärare och övningsassistenter. Vidare skulle antalet hörsalar behöva öka med mellan 50 och 75 procent. antalet kontorsrum med mellan 36 och 50 procent och vissa begränsade laboratorieutrymmen för examens- och licentiatarbeten behöva tillkomma. Varje föreläsning finge i genomsnitt upprepas 2,7 gånger om året. Ökningar- na är icke överraskande, om man beaktar, att i stället för nuvarande intag- ning av exempelvis 100 studerande en gång årligen 50 studerande skulle in- tagas tre gånger årligen. Jag måste dock, huvudsakligen med hänsyn till lärarkraftfrägan, konstatera, att ett modifierat treterminssystem av disku—

13—413173

terad typ inte torde kunna realiseras vid befintliga högskolor. Härtill kom- mer att vid samtliga alternativ den vid högskolorna bedrivna och nödvän- diga forskningen skulle komma att bli eftersatt och i vissa fall omöjlig— gjord. Överväganden rörande en fortsatt [utbyggnad av dessa måste sålunda baseras på nuvarande enkelskift och tvåterminssystem. Finner man sig emellertid behöva inrätta en fjärde teknisk högskola synes möjligheterna öka för ett mer rationellt utnyttjande av lokaler och lärarkrafter, särskilt om ett modifierat tvåskiftsystem kombinerat med TV—undervisning införes.

Jag har under ovan angivna premisser funnit möjligheter föreligga för en ytterligare utbyggnad av KTH med 138 nybörjarplatser i årskurs 1, med 96 nybörjarplatser vid CTH och 20 platser vid LTH. Utbyggnadsförslagets fördelning på sektioner framgår av följande sammanställning.

Sektion Högskola Totalt F | M st 55 | E v 1; B A L KTH .............. _ _ _ 6 20 90 _ _ 18 4 138 CTH ............... 25 _ _ 6 10 20 25 _ 10 _ 96 LTH ............... _ _ _ _ _ 20 _ _ _ _ 20 Totalt 25 _ | _ ' 12 | ”30 130 25 _ 28 4 254

Utöver redovisade nybörjarplatser i årskurs 1 har jag föreslagit en ökning av antalet universitetsstuderande i K3 vid KTH med 16.

7.3.1. Beräknade driftkostnader

I tabell 2:35 sammanfattas beräknade driftkostnader för en fortsatt ut— byggnad av befintliga högskolor. För att åskådliggöra den beräknade kost— nadsutvecklingen angives även läget budgetåret 1963/64 enligt riksstat och kostnaderna vid full utbyggnad enligt 1960 års modifierade plan (2002 nybörjarplatser per läsår i årskurs 1).

Vid beräkningen av Iärar-/forslcarpersonalens omfattning vid full utbygg- nad enligt 1960 års modifierade plan har utgångspunkten varit de budget- året 1963/64 befintliga lärar—/forskartjänsterna. Till dessa har, när det gäller professurer och laboraturer, lagts de nya tjänster, som enligt beslut av statsmakterna skall tillkomma vid högskolorna. Endast för den fortsatta utbyggnaden av sektionerna V och A vid KTH har ytterligare topptjänster ansetts böra inrättas. Vid sektion A föreslås en särskild studieriktning för samhällsbyggnad. Den lärarpersonal som erfordras vid sidan av topp— tjänsterna har uträknats efter de normer för beräkningen av lärarbehovet som utarbetats inom förutvarande överstyrelsen för de tekniska högskolorna. Vid undersökningar om personalkostnadernas fördelning på skilda kate—

Tabell 2:35. Drillkostnadsläget 1963/64 vid KTH, CTH och LTH samt beräknade driftkostnader för dessa högskolor vid full utbygg- nad enligt 1960 års modifierade plan (2002 nybörjarplatser per läsår och efter föreslagen ytterligare utbyggnad (2 256 nybörjarplatser per läsår ), 1 000—tal kronor

Beräknad kostnad per nominell studerande

.. Nyanskaff— Bokinköp Nominellt AVIO' Om— Materiel ning av och bok- antal stu- apparater bindning derande1

Högskola/utbyggnadsläge ningar kostnader

KTH 1963/64.......................... 24276,0 2485,0 2575,0 1350,0 30976,0 11,3 Full utbyggnad enl. 1960 års modi-

fierade plan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. + 8 822,0 + 695,8 +2 389,7 + 896,4 + 12885,1 16,7 Föreslagen utbyggnad. . . . . . . . . . . . . . + 5 940,6 + 546,7 + 891,1 + 386,1 + 7 828,3 13,4

Summa 39 038,6 3 727,5 5 855,8 2 632,5 51 689,4 12,6

CTH 1963/M.......................... 19701,0 1399,0 205,0 950,0 24499,0 11,8 l—"ull utbyggnad enl. 1960 års modi-

fierade plan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. + 6 595,4 + 363,7 +1 739,53 + 606,1 9 368,1 Föreslagen utbyggnad. . . . . . . . . . . . . . + 1 809,7 + 265,8 + 271,4 + 234,7 2 628,0

Summa 28 106,1 2 028,5 4 215,9 1 790,8 36 495,1

LTH 1963/64.......................... 2623,0 338,0 325,0 100,0 3473,0 Full utbyggnad enl. 1960 års modi-

fierade plan +15563,9 +1324,4 +2403,0 +1041,2 20474,1 Föreslagen utbyggnad. . . . . . . . . . . . . . + 345,0 + 73,1 + 51,8 + 70,0 548,8

Summa 18 531,13 1 735,5 2 779,8 1 211,2 24 495,9

Samtliga högskolor - 1963/(M.......................... 46600,0 4222,0 5105,0 2400,0 58948,0 Full utbyggnad enl. 1960 års modi—

fierade plan +30981,3 +2383,9 +6532,2 +2543,7 . 42 727,13 Föreslagen utbyggnad. . . . . . . . . . . . . . + 8 095,13 + 885,6 +1 214,13 + 690,8 11 005,1

Totalt 85 676,65 7 491,5 12 851,5 5 634,5 112 680,41

1 Inkl. studerande i K,, och K. samt Sf3 och Sf| men exkl. filosofie studerande vid CTH.

gorier, som företagits vid KTH, har det visat sig, att löneutgifterna för förvaltningspersonal och annan gemensam personal motsvarar ca 12 procent av lärar-/forskarlönekostnaderna samt att löneutgifterna för övrig personal vid högskolan motsvarar ca 38 procent av lärar-/forskarlönekostnaderna, sammanlagt sålunda ca 50 procent av nämnda lönekostnader. För beräk— ningen av de framtida kostnaderna har dessa relationer antagits gälla även för CTH och LTH.

För beräkningen av omkostnadsanslagens utveckling har kostnaden per nominell studerande (summan av antalet nybörjarplatser i årskurs 1 under fyra år jämte tillkommande studerande i årskurserna 3 och 4) budgetåret 1963/64 tagits som utgångspunkt.

Vad beträffar materielanslagen har inom förutvarande överstyrelsen för de tekniska högskolorna utarbetats normer för beräkning av medelsbehovet. Genom att grunda uppskattningen av materielbehovet på avlöningskostna— derna avses normerna skola tillförsäkra att materielanslaget växer i samma omfattning som avlöningsanslaget vid en expansion av högskolorna. Det första budgetår, för vilket en beräkning enligt normerna företagits, är 1963/64. Materielanslaget bör sagda budgetår enligt normerna utgöra för KTH 3 400 000 kronor och för CTH 2 990 000 kronor. De nämn—da beloppen utgör ca 15 procent av respektive avlöningsanslag. Materielanslaget har vid utbyggnaden av högskolorna antagits komma att uppgå till samma procen— tuella andel av de totala avlöningskostnaderna.

För uppskattningen av kostnadsutvecklingen för anskaffning av appara- ter synes tillväxten av antalet studerande utgöra lämplig grund. Dock har ej, när det gäller apparatanslaget, medelsanvisningen för budgetåret 1963/64 ansetts böra läggas till grund för kostnadsberäkningen, eftersom de för detta budgetår anvisade medlen var klart otillräckliga. För att få en lämpligare bas har anslaget uppräknats med 30 procent. För beräkningen av anslagen till bokinköp och bokbindning samt resebidrag till studerande har kost— naden per nominell studerande budgetåret 1963/64 lagts till grund.

7.3.2. Beräknade investeringskostnader I tabell 2: 36 sammanfattas beräknade investeringskostnader för byggnader, inredning och utrustning och för s. k. försörjningsåtgärder och angives kostnaderna för full utbyggnad av respektive högskolor enligt 1960 års modi- fierade plan samt för den föreslagna ytterligare utbyggnaden. Vid KTH har därvid främst förutsatts ny- och ombyggnader för sektion V till en kostnad av 26,6 milj. kronor samt för sektion A till en kostnad av 5,4 milj. kronor. Vid CTH har förutsatts utförandet av etapp II för sektion K och etapperna II och III för matematiskt centrum till en sammanlagd kostnad av 21,6 milj. kronor. Någon ytterligare lokalmässig utbyggnad vid LTH har ej bedömts erforderlig eller möjlig att realisera under 1960-talet. Beträffande KTH och CTH kan konstateras, att tomtförhållandena är

Tabell 2: 36. Beräknade investeringskostnader för en fortsatt utbyggnad av KTH, CTH och LTH enligt 1960 års modifierade plan och föreslagen ytterligare utbyggnad, bygg- nadskostnaderna i prisläget den 1 juli 1964, milj. kronor

Beräknad byggnadskostnad medelsförbrukning 355333? Beräknad Högskolalutbyggnadsläge och utruåt- total totalt faktisk . _ investering t.o.m. beräknad "mgsmsmad 1963/64 KTH Full utbyggnad enl. 1960 års mo- difierade plan ............... 54,2 15,7 38,5 39,2 93,4 Föreslagen utbyggnad .......... 33,1.)1 — 33,0 9,7 42,7 Summa 87,2 15,7 71,5 48,9 136,1 CTH Full utbyggnad enl. 1960 års mo- ditierade plan ............... 182,0 39,7 142,3 61,5 243,5 Föreslagen utbyggnad .......... 16,1 _ 16,1 5,5 21,6 Summa 198,1 39,7 158,4 67, 265,1 LTH Full utbyggnad enl. 1960 års mo- difierade plan ............... 96,2 19,2 77,0 27,6 123,8 Samtliga högskolor Full utbyggnad en]. 1960 års mo- difierade plan ............... 332,4 74,6 257,8 128,3 460,7 Föreslagen utbyggnad .......... 49,1 — 49,1 15,2 64,3 Totalt 381,5 74,6 306,9 | 143,5 525,0

1 Exkl. kostnader för parkeringshus och studentkårlokaler.

sådana, att man icke kan påräkna tillkommande mark för någon mer väsent- lig utbyggnad utöver den av mig föreslagna. På längre sikt synes möjlig- heter föreligga för en utbyggnad av LTH. Vill man under de närmaste åren ytterligare öka utbildningskapaciteten på det tekniska området synes därför inrättandet av en fjärde teknisk högskola —— XTH —— vara ofrånkomligt.

7.4. Inrättande av en jjärde teknisk högskola »— X TH

7.4.1. Vissa framställningar och förslag

Jag har inledningsvis i XTH-kapitlet redovisat vissa framställningar och förslag rörande inrättandet av nya tekniska utbildningsenheter. Sålunda har drätselkammaren i Norrköping framlagt ett förslag om inrättandet av en industrihögskola i staden för utbildning av ekonomingenjörer. Enligt depar- tementschefens uttalande i proposition 1963: 172 har universitets- och hög— skolekommittén att särskilt överväga uppläggningen av en dylik utbildning. Enligt sina direktiv har kommittén vidare bl. a. att pröva, huruvida en eller två sektioner av teknisk högskola kan förläggas till någon av huvudorterna i övre Norrland. Med anledning härav har Norrbottens läns landstings för-

valtningsutskott hemställt om inrättandet av teknisk högskola i Luleå. Slutligen har drätselkammaren i Västerås hemställt, att en fjärde teknisk högskola måtte förläggas till denna stad. Förutom i här nämnda fram- ställningar har förslag framlagts om inrättande av universitet/teknisk hög- skola av ett antal andra städer. Dessa framställningar har emellertid ej varit specifikt inriktade på teknisk utbildning, varför jag ej ansett det påkallat att närmare gå in på dem.

7.4.2. Utformning och dimensionering Utformningen och dimensioneringen av en fjärde teknisk högskola har in— gående behandlats av en särskild expertgrupp —— subkommittén för XTH _ under mitt ordförandeskap. Subkommittén har föreslagit, att XTH utbygges för sektion F med 60 nybörjarplatser i årskurs 1, sektion M med 170, sektion E med 170 och en sektion I för ekonomingenjörer med 170 nybörjarplatser per läsår, sammanlagt sålunda en intagningskapacitet av 570 platser per läsår. Läro- och timplaner för ifrågavarande sektioner har i detalj stu- derats och förslag framlagts. Alternativa lösningar av undervisningens uppläggning har diskuterats och i förslaget har jag stannat för tanken att vid XTH tillämpa ett modifie- rat tvåskiftsystem kombinerat med TV-undervisning. lfrågavarande två— skiftsystem går i princip ut på, att första årskursen har förmiddagen reserverad för föreläsningar. Eftermiddagen är delad i två lika långa skift, under vilka halva delen av årskursen laborerar och har övningar under det första skiftet och andra delen av årskursen under andra eftermiddagsskiftet. Andra årskursen tänkes ha föreläsningar omedelbart efter lunch samt öv- ningar och laborationer för halva årskursen på förmiddagen och andra halva årskursen under eftermiddagens senare del. För tredje och fjärde årskurserna tänkes samma indelningsförfarande i princip tillämpat. För- slaget har i detalj studerats ur schemateknisk synpunkt och ett utfört schema redovisas. För varje teknolog kan enligt detta tvåskiftsystem reser- veras 20 föreläsningstimmar och 20 räkneövnings- och laborationstimmar per femdagarsvecka, något som är mer än tillräckligt för att ge plats för olika ämneskombinationer. För att på ett än mer rationellt sätt utnyttja lokaler och lärarkrafter har det modifierade tvåskiftsystemet föreslagits kombinerat med CCTV-undervisning. En sammanfattande rapport om ame- rikanska erfarenheter på detta område redovisas.

7.4.3. Lokalbehov och beräknade investeringskostnader Lokalbehovet har bedömts dels vid enkelskift och dels vid tvåskift och T V- undervisning. Enligt det förra alternativet beräknas behovet till nära 41 000 m2 nettoyta, varav 23 700 m2 laboratorielokaler, och investeringskost- naden uppskattas till ca 117 milj. kronor. Enligt det senare alternativet be— räknas. lokalbehovet till drygt 34 000 m2 nettoyta, varav 20 000 m2 laborato-

rielokaler, och investeringskostnaden uppskattas till ca 101 milj. kronor. En icke oväsentlig besparing skulle sålunda kunna göras genom införandet av ett modifierat tvåskiftsystem och TV-undervisning.

7.4.4. Lärarbehov och beräknade driftkostnader Driftkostnadsberäkningen har genomförts under antagandet om tvåskift— och TV -undervisning. Vid högskolan erfordras inrättandet av 34 topptjäns— ter, 33 lektorat och 105 assistenttjänster. För undervisning, bestridd av spe- cial- och biträdande lärare samt tillfälliga lärare, beräknas drygt 12 500 undervisningstimmar. (övningsassistenttimmar beräknas till nära 31 500. Lärar—lforskarlönekostnaderna beräknas till 9,7 milj. kronor i fortvarighet och de totala driftkostnaderna till drygt 20 milj. kronor eller ca 8 800 kronor per nominell studerande. Driftkostnaden beräknas sålunda bli väsentligt låg- re än vid nu befintliga högskolor. Till nämnda kostnader skall läggas kost- nader för TV-undervisningen, vilken kan uppskattas till drygt 0,5 milj. kro— H nor per år. TV-undervisningen medför emellertid vissa besparingar av lärar- och biträdespersonal, uppskattningsvis till ett något högre årligt belopp än ; kostnaden för driften av TV samtidigt som denna un-de-rvisningsform är pedagogiskt fördelaktig och dessutom kan beräknas frigöra kvalificerade !

lärare/forskare för forskarhandledning och forskning. Den redovisade lägre driftkostnaden för XTH sammanhänger vidare med, att XTH begränsats till de varandra näraliggande (sektionerna F, E, M och I, vilket möjliggör ett intimt samarbete och gemensamt utnyttjande av lärar-/forskarresurser. Slutligen är utbildningen vid sektion I i jämförelse med andra sektioner re- lativt sett mindre kostsam.

7.4.5. Lokaliseringsfrågan Även om universitets- och högskolekommittén enligt sina direktiv ej har att taga ställning till lokaliseringen av en ny teknisk högskola föreligger emeller- tid enligt min uppfattning anledning att även beröra denna fråga, främst i med hänsyn till förutsättningarna för en så snabb utbyggnad som möjligt av i den nya högskolan och därmed bl. a. också till lärarrekryteringsproblema- tiken.

Emedan ekonomingenj örsutbildningen föreslås inlemmad i ett större sam- i manhang har jag avvisat tanken på en separat dylik utbildning i Norrköping. i Beträffande en teknisk högskola i Luleå måste konstateras, att denna stad L enligt min uppfattning ej torde kunna komma i fråga. Viss verksamhet E inom sektion B skulle emellertid kunna tänkas förlagd till Jernkontorets j metallurgiska forskningsstation i Luleå och jag föreslår att denna fråga närmare överväges. Enligt min mening synes det klart, att en ny teknisk högskola bör placeras i Mellansverige. Västerässkrivelsen har på ett intresse- väckande sätt belyst de städer, som därvid närmast kan ifrågakomma, nämligen Eskilstuna, Jönköping, Karlstad, Linköping, Norrköping, Västerås

och Örebro. Främst med hänsyn till lärarkraftfrågan och möjligheterna till en snabb uppbyggnad förordar jag en förläggning av den nya tekniska hög— skolan till i första hand Västerås, i andra hand Linköping. I mitt slutliga val mellan dessa städer har jag stannat för Västerås.

Sammanfattningsvis redovisas i tabell 2: 36 den totala intagningskapacite- ten (inkl. utbildning för teknologie magistrar) vid skilda högskolor och sektioner enligt mitt utbyggnadsförslag. Jämfört med den procentuella för- delningen av nybörj arplatser på skilda sektioner i årskurs 1 vid full utbygg- nad enligt 1960 års modifierade plan (»nuläge») (exkl. utbildning för tekno- logie magistrar) innebär förslaget följande fördelning.

Procentuell fördelning efter sektion

To-

F M Sf Ss E V K B A L I talt

»Nuläge» ......... 5,7 20,6 2,1 2,6 22,4 18,5 10,2 5,7 9,4 2,9 —— 100 Förslag .......... 7,0 20,6 1,4 2,2 23,0 17,7 8,1 4,0 7,6 2,2 6,1 100 7 —0,4 +O,6 —0,8 —2,1 —1,7 -—1,8 —0,7 +6,1 t')

Differens ........ + 1 ,3 — — 0,

Som framgår av sammanställningen föreslås sektionerna F och E samt den nya sektionen I för utbildning av ekonomingenjörer vid XTH öka sina relativa andelar av nybörjarplatsantalet medan övriga sektioners andelar i paritet härmed minskas. Jag har sålunda ej funnit det motiverat att såsom i direktiven angivits öka sektionerna i proportion till »nulägets» fördelning.

Vid full utbyggnad kommer det nominella antalet studerande vid tekniska högskolor att uppgå till 11 516. I »Tendenserna på akademikernas arbets- marknad» (SOU 1962: 55) antogs, att antalet närvarande vid tekniska hög- skolor enligt den officiella statistikens definitioner motsvarade 89 procent av de sex senaste kalenderårens nybörjarplatsantal. Appliceras detta antagande på intaget i årskurs 1 enligt utbyggnadsförslaget kan antalet närvarande , studerande beräknas vid full utbyggnad uppgå till nära 15 100. I denna be— ? räkning har därvid inte hänsyn tagits till, att utbildningen för blivande ' teknologie magistrar endast nominellt är treårig samt att i årskurs 3 och 4 tillkommer 272 nominella studerande. Enligt universitets— och högskolekom- mitténs direktiv skulle målsättningen för de tekniska högskolorna i början av 1970-talet vara 15 300 studerande enligt den officiella statistikens defi- nitioner. Med den utbyggnadstakt som föreslagits kan inte angivna målsätt- ning infrias förrän vid mitten av 1970-talet, vilket framgår av följande sammanställning. I denna redovisas utbyggnadstakten läsår för läsår 1963/64 —1970/71 vid skilda högskolor, årskurs 1. Tidsplanen har baserats på att riksdagsbeslut om fortsatt utbyggnad fattas våren 1965.

Högskola

Totalt antal nybörjarplatser/läsår i årskurs 1

1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 KTH ......... 756 827 852 885 885 885 905 995 CTH .......... 620 655 710 735 735 751 751 751 LTH .......... 180 320 490 490 490 490 490 510 XTH ......... — — — —— — 180 390 570 Totalt 1 556 1 802 2 052 2 110 2 110 2 306 2 536 2 826 Årlig ökning. .. — +246 +250 +58 _— | +196 +230 +290

Genomförandet av den föreslagna utbyggnaden kommer enligt ovan an- givna utbyggnadstakt att ställa stora krav på planerande och verkställande organ. Möjligheterna att i tid färdigställa erforderliga byggnader kommer att bli den mest avgörande faktorn för planens realiserande.

Tabell 2:36. Föreslagen utbyggnadsplan för de tekniska högskolorna fram till 1970/7 ,

inlagningskapacilel i årskurs 1 och 3 efter högskola och sektion

Sektion Högskola/ årskurs . . , To- F M Sf Ss I:. V IX B A L I talt KTH årskurs 1 »nuläge» ....... 60 180 40 20 165 90 64 110 72 56 — 857 förslag ........ — —— — +6 +20 +90 — — +18 + 4 — +138 årskurs 3 »nuläge» ....... — -— 30 — — — 40 — — —— — 70 förslag ........ — — —— — — —— +16 — — — — +16 CTH årskurs 1 »nuläge» ....... 35 150 —- 30 185 150 55 — 50 — — 655 förslag ........ +25 — — +6 +10 +20 +25 — +10 —— — +96 LTH årskurs 1 muläge» ....... 30 100 — —— 100 120 80 —- 60 — —— 490 förslag ........ — — — — — +20 — — — — —— +20 årskurs 3 »nuläge» ....... — — _ — — — 50 — — _— — 50 XTH årskurs 1 förslag ........ +60 +17O — — +170 — -— — -— —— +170 +57O Samtliga årskurs 1 ........ 210 600 40 62 650 490 224 110 210 60 170 2826 »nuläge» ....... 125 430 40 50 450 360 199 110 182 56 —— 2002 förslag ........ +85 +17O — +12 +200 +130 +25 —- +28 +4 +17O +824 årskurs 3 ........ — — 30 — — — 106 —— — — — 136 »nuläge» ....... — — 30 — —— —— 90 — — — — 120 förslag ........

BILAGA 1

Utbildning i samhällsbyggnad

1. Tidigare utredningar och förslag angående utbildning i samhällsbyggnad

Nödvändigheten av att en på vetenskapliga grunder baserad samhällsplanering kommer till stånd torde numera vara uppenbar för alla och envar. Under de senaste åren har även ett antal förslag framlagts för frågans lösande. Dessa kom- mer i det följande att redovisas i kronologisk ordning.

Länge har tankarna på en mera kvalificerad utbildning i dessa ämnen varit inriktade på att en sådan borde ges formen av en vidareutbildning ovanpå en för betydligt större grupper gemensam grundutbildning. I denna anda framlade sä- _ lunda konstakademien 1959 ett förslag om inrättande av en professur i s-tads- | byggnadskonst vid konsthögskolans arkitekturavdelning. Förslaget, som närmast tog sikte på arkitekternas vidareutbildning men också skisserade möjligheterna att kring professuren bygga upp ett samarbete med andra tekniker och med samhällsvetare, stöddes av flertalet remissinstanser men föranledde ingen stats- makternas åtgärd.

Sedan dess har diskussionen om samhällsplaneringens mål och medel inten- sifierats. Åtskilliga frågor angående de olika fackmän-nens roll i detta samarbete _ och därmed deras utbildningsbehov har blivit klargjorda. Bl. a. har kravet på en vidgad utbildning för samhällsvetare med sikte på deras deltagande i samhälls- * planeringen, analog med motsvarande grundutbildning för teknikerna, för-ts _ fram. Mot denna bakgrund får det förslag ses, som i anslutning till Nordiska ; rådets session i mars 1962 i Helsingfors framfördes med stöd av norsk byplan- ( förening angående nordisk samverkan i utbildningen av samhällsplanerare, och som — i likhet med konstakademiens ovannämnda förslag —— närmast syftade till att meddela den nödvändiga kompetensen för samhällsplanerare genom vi- dareutbildning efter normalutbildningen. Förslaget, som tillstyrktes av olika re- missinstanser bl.a. i Sverige, resulterade i att Nordiska rådet antog en rekom— mendation (nr 33/1962) om närmare utredning av förutsättningarna för en så- dan samverkan. Utredningen skulle handhas av norska regeringen.

Efter remissbehandlingen tillsattes en nordisk åttamannakommitté, i vilken från svenskt håll ingick fil. lic. P. Holm och professor S. Lindström. I januari 1964 framlade kommittén sin utredning, »Nordisk etterutdannelse i by- och re- gionplanlegging». Förslaget innebär i korthet, att en institution skall inrättas med tre professorer, en docent samt vissa hjälpkrafter. Årskostnaden beräknas till 600 000 svenska kronor. Förslaget avser enbart en vidareutbildning (etterutdan- nelse). Man tager icke ställning .till den grundutbildning som kan och bör ifråga- komma såväl vid tekniska högskolor som universitet.

Nämnas må även att Nordiska Iantmätarmötet vid sammanträde i Lillehammer i juli 1964 uttalade sig kraftigt för att grundutbildningen inom lantmätarfacket ges den inriktningen, att samhällsplaneringsfrågor får en sådan plats och om- fattning, att de utexaminerade lantmätarna verksamt skall kunna fullgöra sina

uppgifter i samhällsplaneringens tjänst särskilt med hänsyn till markanvänd- ningen. Mötet uttalade vidare sin glädje över förslaget till gemensam nordisk vidareutbildning för samhällsplanerare.

Inom 1963 års universitets- och högskolekommitté har behovet av och formerna för samhällsplanerarutbildning beaktats. Under professor R. Woxéns ordförande- skap har en särskild subkommitté arbetat.1

Subkommittén har i och för sig funnit värdefullt att möjligheter för vidareut- bildning skapas men vill understryka, att organiserandet av en vidareutbildning icke får försena och givetvis än mindre förhindra en förbättring av grundutbild- ningen vid de tekniska högskolorna eller vid universiteten.

Frågan om grundutbildning i samhällsbyggnad har tidigare berörts i olika sammanhang. I en till byggnadsstyrelsen ställd skrivelse den 21 juni 1962 har professorerna C.-F. Ahlberg och S. Lindström föreslagit att i samband med till- komsten av en ny teknisk högskola i Lund det inom sektionen för arkitektur borde inrättas en särskild studielinje för planerare. Förslagsställarna vill därige- nom fä till stånd grundutbildning inom en teknisk högskolas ram. Beträffande förslaget anförde byggnadsstyrelsen i underdånig skrivelse av den 2 juli 1962 följande: '

»I en till byggnadsstyrelsen ingiven skrivelse den 21 juni 1962 har professorerna i stads— byggnad vid de tekniska högskolorna i Stockholm och Göteborg Carl—Fredrik Ahlberg och Sune Lindström hemställt om byggnadsstyrelsens medverkan för att få till stånd en särskild studielinje för samhällsplanerare vid den blivande tekniska högskolan i Lund. Skrivelsen åtföljt-5 av ett utkast till timplan samt en promemoria i vilka förslagsställarna utvecklat sina synpunkter på frågan hur undervisningen vid en sådan linje enligt deras mening skulle kunna organiseras.

På grundval av de erfarenheter som byggnadsstyrelsen i sin egenskap av centralt plan— organ haft tillfälle att göra, kan styrelsen vitsorda den brist på kompetenta planfackmän av alla kategorier — alldeles särskilt på högskoleutbildade tekniker — som med varje dag blir alltmer framträdande. Vad beträffar arkitekter med inriktning på samhällspla- neringcns uppgifter måste den nuvarande bristsituationen betraktas som ytterst bekym- mersam. Svårigheten att få kunniga fackmän till dessa betydelsefulla uppgifter är för närvarande ännu större än när det gäller byggnadsprojekteringen. Eftersläpningen i fråga om planeringen —— både den översiktliga, allmänt samordnande och den detaljerade _ framstår mer och mer som ett av de allvarligaste hindren för en planmässigt genomförd samhällslig utbyggnad. I sådana fall där en utbyggnad trots bristande planering forceras fram måste man räkna med risken att begå allvarliga misstag som kanske aldrig går att rätta till i framtiden.

Sett mot denna bakgrund är det uppenbart att en snabb och effektiv förbättring av planerarutbildningen är en samhällsviktig och i hög grad angelägen uppgift. Utan att närmare ingå på frågan hur den åsyftade utbildningen i detalj skall utformas får bygg- nadsstyrelsen därför —— med överlämnande av de till styrelsen ingivna handlingarna _— hemställa att Kungl. Maj:t måtte vidtaga erforderliga åtgärder för ett tillgodoseende av det med framställningen avsedda syftet.»

Förslaget har icke vunnit statsmakternas gehör. en helt ny utbildningslinje för planerare vid en nyinrättad teknisk högskola. Vidare har lärarkollegiet vid KTH understrukit vikten av, att en eventuell ut- bildning utformades så, att den även kommer till nytta för blivande lantmätare och väg— och va-ttenbyggare.

Inom föreningen för samhällsplanering har man kommit till den uppfattningen,

Det ansågs vanskligt att starta

1 Professor R. Woxén, ordförande, professor C. H. Brunnberg, arkitekten SAR F. Forbat, protes licentiaten P. Holm, professor S.T. E. Hägerst G. Larsson.

-F. Ahlberg, professor B. Björkman, professor sor G. Henriksson, docenten L. Holm, filosofie rand, byggnadsrådet I. Jonsson och professor

396 att en grundutbildning av samhällsplanerare med samhällsvetenskaplig inrikt- ning borde ske vid universiteten samt en grundutbildning med teknisk inriktning ges vid teknisk högskola. I november 1962 tillsatte föreningen en kommitté be- stående av professor C.-F. Ahlberg, fil. lic. P. Holm och överlantmätare E. Tobé med uppgift att avge förslag till planerareutbildning med såväl teknisk som sam- hällsvetenskaplig inriktning. Kommitténs förslag har ingivits till ecklesiastik- departementet samt redovisa-ts i tidskriften Plan nr 1, 1964 under rubriken »Grundutbildnin-g av samhällsplanerare». Kommittén framlägger förslag om hur utbildning av samhällsvetenskapligt skolade samhällsplanerare bör ske vid ett universitet samt anger det potentiella behovet omkring 1970 till ca 450 och på längre sikt till 800 planerare. Kommittén beräknar, med den stora avgång som successivt kan förutses, det årliga rekryterings- och utbildningsbehovet till 20 :i 40 personer.

En utbildning av tekniskt konstnärligt skolade samhällsplanerare hör enligt kommitténs mening hemma vid teknisk högskola. Härom anför kommittén följande.

Utbildningen bör omfatta:

1. »Hjälpvetenskaper» som matematik, matematisk statistik etc.

2. Ämnen behandlande människans behov och reaktioner på sin miljö samt samhällets sätt att fungera (samhällsvetenskapligt orienterande ämnen).

3. Husbyggnads- och anläggningstcknik, kommunikationsteknik och allmän marklära (markens byggbarhet och vegetationsbetingclser).

4. Sammanfattande tillämpningsämne som »samhällsbyg ring» och landskapsplanering (även stadsbyggnadshistorisk orientering).

5. Formlära, frihandsteckning etc.

6. Byggnadsrätt och förvaltningskunskap.

Utbildningen kan tänkas förlagd till en egen ny fackavdelning eller få formen av en spc- ciell studielinje inom någon befintlig fackavdelning. Röster har också höjts för att ge samhällsplanerareutbildningen formen av en påbyggnad på färdig arkitekt- eller civil- ingenjörsexamen. Kommittén finner denna sistnämnda lösning otillfredsställande. Det måste vara en målsättning att grundutbildningen vid de tekniska högskolorna skall vara likvärdig för skilda yrkeskategorier. En studieordning för samhällsplanerare, där en mot normal arkitekt- eller civilingenjörsexamen svarande kompetens kan vinnas först efter en betydligt längre studietid än som gäller för övrig grundutbildning, kan accepteras endast så länge efterfrågan på samhällsplanerare är så ringa, att en specialutbildning måste avvisas av ekonomiska skäl. Kommittén anser utan att nu kunna taga ställning till det totala antalet samhällsplanernrc som behöver utbildas att behovet dock nu nått en storleksordning som väl motiverar en speciell grundutbildning. Det är ytterst få som är villiga att kosta på sig en förlängd utbildningstid för att få kompetens att ägna sig åt ett arbete som i nuvarande marknadsläge ger i genomsnitt sämre ekonomiskt utbyte än ordinär verksamhet som arkitekt eller civilingenjör. Det kan locka en och annan entusiast men ger i stort sett ett negativt urval av samhällsplanerarc.

Kommittén förordar därför bestämt en sambällsplanerarutbildning, där erforderlig kompetens kan vinnas inom den tidsram som i övrigt gäller vid de tekniska högskolorna _ eller för närvarande fyra år.

För en speciell avdelning talar att undervisningen kunde läggas upp uteslutande med tanke på det för samhällsplaneringen väsentliga och således inom den givna tidsramen nå högsta möjliga effektivitet. För en linjedelning talar att det kan vara lättare att in- troducera och rekrytera en ny studieriktning om den »stöder sig på» en utbildningsrikt- ning som redan ingår i allmänna medvetandet. Kommittén vill inte utesluta tanken på en egen fackavdelning men har funnit det lämpligt att vägen med en linjcdelning inom befintlig avdelning först prövas.

Bland de tre berörda avdelningarna, för arkitektur", lantmäteri och väg- och vatten- byggnad, är det uppenbarligen arkitektnravdclningen som har de flesta ämnena och mest av metodik och studieformer gemensamt med den önskvärda planerarelinjen. Kommit- tén vill därför förorda en linjedelning inom fackavdelningen för arkitektur i en hus— byggnadslinje och en samhällsbyggnadslinje.

gnad» eller »samhällsplanc—

Linjcdelningen bör ske så tidigt som möjligt för att eleverna inom de båda studie- grupperna inte onödigtvis skall belastas med >>varandras>> ämnen och för att det speciali- serade stoffet verkligen skall medhinnas. Den bör ske så sent som möjligt för att möj- liggöra en ekonomisering med lärarkrafter och ge. eleverna tillfälle att mogna innan de skall välja riktning. Vid nuvarande fyraåriga studietid synes en linjedelning kunna ifråga— komma tidigast efter andra studieåret. En uppdelning efter fem terminer synes värd att närmare pröva. Det är uppenbart att en sådan linjedelning måste medföra ändringar i den vedertagna läroplanen för »husbyggarna». Om ett meningsfullt val skall kunna träf— fas måste eleverna vid tiden för linjedelningen redan vara väl förtrogna med såväl hus— byggande som samhällsbyggande och kommittén ser det därför som en utomordentligt viktig förutsättning att undervisningen i samhällsbyggnad och närmast anknytande ämnen likaväl som byggnadstekniska ämnen och arkitektur börjar redan under första studie— året. Före linjedelningen bör då undervisningens tyngdpunkt läggas på detaljplaneringen, som förutsättes bli en viktig uppgift även för »husbyggarna». Efter linjedelningen byggs undervisningen ut med ämnen som stadsfunktionslära (ett samhällsvetenskapligt sam- lingsämne), samhällsplanering och landskapsplanering och en högre kurs i kommunika- tionsteknik.

2. Synpunkter och förslag

2.1. Utbildningstid

Subkommittén har utöver det i det föregående omnämnda materialet även haft tillgång till en av ledamoten Forbat utarbetad »PM rörande utbildningstiden för arkitekter och planerare i tekniska högskolor i utlandet». Av promemorian fram- går bl. a., att 'det numera. endast är några få högskolor, som har en undervisning av 8 terminer och att diskussionen även i dessa fall inte längre gäller alternati— vet 8 eller 9 terminer utan frågan om och när en studietid på 10 terminer kan gen0mföras. Detta anses allmänt nödvändigt för att utan jäkt jämsides med en intellektuell mognadsproccss kunna inhämta det alltmer ökade kunskapsmate- rialet. Frågan gäller inte bara samhällsplanering respektive husbyggnad utan hela det tekniska fältet. Det har genom ledamoten Forbat även kunnat konstate— ras, att studietiden vid tekniska högskolan i Delft är 10 terminer exklusive tid för examensarbete, sam-t att man t. ex. i Aachen och Miinchen, där man håller på att lägga om utbildningen till 9 terminer, betraktar detta som en kompromiss och ett första steg till eftersträvade 10 terminer.

Subkommittén bedömer som sannolikt, att utbildningstiden även vid de svens- ":a tekniska högskolorna relativt snart måste komma att omfatta 9 terminer, nå— got som skulle vara i hög grad önskvärt icke minst i fråga om utbildning av sam- hällsplanerare. Kommittén har emellertid icke ansett det realistiskt att föreslå en dylik förlängd utbildningstid för en enda sektion eller för en studieriktning inom en sektion utan förutsätter, att frågan om totala studietiden bedömes i stör- re sammanhang och med beaktande av de erforderliga utbildningstiderna inom högskolornas övriga sektioner.

2.2. Sektionsindelning och studieriktningar Enligt subkommitténs mening går den nuvarande indelningen i sektioner och studieprogram inom dessa tillbaka på en avgränsning i praktiken av arbetsupp- gifterna på ett sätt, som tidigare var ändamålsenligt, men som numera ej är det. Det har också ute på arbetsmarknaden skett stora förskjutningar i rekryter-ingen. Undervisningen har successivt ändrats för att möta nya behov. Även om man vill bibehålla nuvarande sektioner och anpassa dessas studieplaner» efter aktu- ella behov, är det därför klokt att utgå ifrån den ändamålsenliga produktions-

ordningen'och se vilka typer av fackmän, som bör utbildas. Därefter får man bedöma inom vilka sektioner en anpassning häst göres till de nya anspråken.

I fråga om samhällsbyggandet bör det utbildas experter för de olika leden i stadsbyggnadsprocessen. Dessa är enligt kommittén 1) studium av människornas och samhällets behov och sätt att vara och fungera inklusive framtiwdsprognoser. 2) projektering av samhället (eller delar därav), 3) planering av genomförandet: exploateringsplan, markförvärv, fastighetsbildning, finansiering, 4) detaljprojek— tering av stadsbyggnadens element, hus, gator och andra anläggningar samt 5) byggande av dessa element (som tillsammans bildar staden) .

För det första ledet bör det utbildas samhällsvetenskapligt skolade utredare. För det andra ledet bör det utbildas tekniskt och konstnärligt skolade sam- hällsbyggare. Detta bör -— så länge en fristående utbildning inte kommer i fråga — i första hand ske vid en ny planerarlinje inom arkitektursektionen, benämnd AS, med tanke på speciella uppgifter kompletterad med en linje inom lantmäteri- sektionen, benämnd Ls. För det tredje ledet bör det utbildas tekniskt, juridiskt och ekonomiskt skolade

plangenomförare.

För det fjärde ledet bör utbildas husprojektörer respektive anläggningsprojek- törer. Detta sker nu inom sektion A respektive sektion V.

För det femte ledet bör utbildas husbyggare och anläggare. Detta sker inom sektion V.

Inom lantmäterisektionen kan man för närvarande i tredje och fjärde årskur— serna välja mellan en studieriktning inriktad på mätningsteknik och en inriktad på planering och värdering. Många av de under andra och tredje ledet angivna samhällsbyggarna skulle med fördel kunna utbildas inom sektion L genom att den sistnämnda studieriktningen uppdelades på en riktning för tätorternas pro- blem och en för landsbygdens problem -— en uppfattning som såväl förutvarande avdelningskollegiet L som avdelningsrådet L anslutit sig till. Samtliga studerande inom sektionen skulle under de fem första terminerna läsa i huvudsak samma ämnen samt från och med sjätte terminen kunna välja mellan en mätningstek- nisk och en planeringsinriktad studieriktning _— den senare uppdelad på tätort LST respektive LSI, De två sistnämnda studieriktningarna skulle då helt eller del- vis följa undervisningen för samhällsbyggarna inom sektion A. De nya lärarbe- fattningar” som behöver inrättas för sektion A, skulle då komma att utnyttjas såväl för arkitekterna som för lantmätarna.

För tillgodoseende av det fjärde och femte ledet skulle vissa studerande inom sektion V deltaga i undervisningen i vissa ämnen avsedda för samhällsbyggarna inom A, särskilt då stadsfunktionslära och stadsbyggnad.

2.3. Behovet av samhällshyggare Beträffande behovet av samhällsby gare har ledamoten L. Holm anfört följande. Sedan den nu pågående kommunreformen genomförts kommer landet att ha ca 300 kommuner. Minst 200 av dessa kommer att vara tillräckligt stora och expansiva för att själva helt kunna sysselsätta kvalificerad teknisk personal för sin bebyggelseplanering. Övriga kommer att tillsammans i block disponera sådan personal eller anlita konsulter. För samtliga gäller att de kommer att behöva driva sina planeringsfrågor mer aktivt än hittills och att de får syssla med mer integrerade planeringsproblem, både som en följd av samhällenas uppdämda förnyelsebehov och som en följd av en ny produktionsteknik med krav på långsiktig programmering. Det kommunala initiativet i och greppet om be- byggelsen-s lokalisering och utformning, trafikens organisation och de kollektiva funk— tionernas tillgodoseende måste stärkas.

Denna erforderliga utveckling innebär att byggnadsnämnderna och deras tjänstemän i allt högre grad kommer att syssla med planering och i mindre grad med teknisk kon— troll, något som också står helt i överensstämmelse med 1959 års byggnadsstadga. Nya planinstrument behöver utvecklas för att tillgodose de kommunala planeringsuppgifterna men framför allt behöver kommunerna fackmän med full inblick i stadsbyggandets funk- tionella och tekniska frågor och med djupgående träning i dess olika gestaltningsproblem. Den planering dessa fackmän skall bedriva för kommunerna skall avse att fastlägga de principer och program efter vilka byggnader oeh anläggningar och därför erforderliga detaljplaner skall projekteras och produceras. Denna detaljprojektering, som i stort sett ankommer på byggherrarnas konsulter, bör ges möjligheter att behandla stora enheter och därvid ha frihet i gestalning och anpassning till nya produktionsmetoder inom de ramar en översiktlig tredimensionell dispositionsplancring ger.

Det är framför allt detta behov av kommunal planeringsexpertis som en fördjupad samhällsbyggnadsuthildning inom arkitekturavdelningen bör avse att täcka. Antalet fasta tjänster med sådana uppgifter torde om något decennium ligga i storleken 300—500.

Det visar sig sålunda att behovet av samhällsbyggare är ungefär detsamma, som angivits för samhällsplanerare från universitet, vid vilka man förutsatt, att 20 a 40 studerande årligen borde utexamineras. Med hänsyn till det underskott som råder på samhällsbyggare — några sådana har strängt taget icke till fullo utbil- dats inom landet — bör enligt subkommitténs uppfattning 30 studieplatser bere— das för utbildning av samhällsbyggare inom sektion A. Vidare torde man kunna räkna med att ca en tredjedel av de studerande inom L kommer att välja den landsortsinriktade planeringslinjen inom denna sektion. Eftersom sektion L en- dast finnes vid KTH bör utbildning av samhällsbyggare förläggas dit. Härutöver kan man. ifrågasätta, huruvida icke motsvarande utbildning borde anordnas för de arkitekturstuderande vid de andra tekniska högskolorna inom landet. Så länge utbildningsbehovet är begränsat till ca 30 per år måste detta emellertid anses vara orealistiskt och icke ekonomiskt försvarbart. I stället bör sådana for- mer skapas, att studerande från annan svensk teknisk högskola kan beredas möj- lighet att vid KTH deltaga i utbildningen för samhällsbyggare från och med sjätte terminen.

2.4. Förslag till läro- och timplaner samt beräknat lärarbehov

I tabellerna 1 och 2 redovisas de läro- och timplaner, som föreslås för sektionerna A och L.

Beträffande nytillkomna ämnen och befattningar vid sektion A må med hän- visning till tabell I följande anföras.

Byggnadsfunktionslära (PA) avser att ge grunderna för byggna-dsprojektering- en _— människans mått, krav på hygien och komfort, vanor och värderingar _ och diskutera funktionskravens definition och plats i byggnadsprogrammen.

Beträffande behovet av byggnadsfunktionslära anfördes i stomplan I" för tek- nisk högskola i Lund, sid. 34, följande.

Byggnadsfunktionslära (PA) är det andra stora analyserande ämnet. Med utgångspunkt från grundläggande kunskaper om människan, möbler och redskap, om byggnadernas och samhällenas användning, som för olika ändamål föreskriver de funktionella förutsätt- ningarna, anknyter ämnet till fysiologiska och sociologiska discipliner samt arbetar så- väl experimentellt som med statistiska fältundersökningar. — Allt större krav ställes på att bebyggelsen utformas så att den väl tillfredsställer de funktionella behov den avser att tjäna. Inte endast industri- eller administrationsbyggnaden skall vara »effektiv» som investering _ samma krav ställes på det omfattande bostadsbyggandet. Bostadsrummens dimensionering avgör deras möblerbarhet och'bruksvärde' och bostadens utrustning med arbets- och förvaringsutrymmen är betydelsefull för boendets organisation och de boendes ekonomiska hushållning. Bostadsområdets disposition av markutrymmen och dess för—

sörjning med kollektiva bostadskomplcment är viktiga för hushållens dagliga liv och trivsel och därmed för områdets kreditvärde på längre sikt. —— Ämnet avser att möjlig- göra uppställandet av program för bebyggelse med klart definierande av de krav -— så- väl allmänna normer som speciella fordringar för befolkning, näringsliv och trafik — som skall gälla för projekteringen. Detta led i projekteringsarbetet har tvivelsutan mycket stor betydelse för projektets hela ekonomi.

Professur i byggnadsfunktionslära har i KTH:s petita 1964 anmälts som erfor- derlig för budgetåret 1966/67. Beaktas må, att programmen i anslutande ämnen, särskilt i arkitektur I, har utformats med utgångspunkt från att professuren i byggnadsfunktionslära kommer till stånd. Professuren inrymmer dels helt den nuvarande biträdandelärarbefattningen i bostadsbyggnad, dels avlastar den pro- fessuren i arkitektur I från en väsentlig del av dess nuvarande föreläsnings- och övningsprogram. Detta innebär, att arkitektur I kan utformas så, att ämnet väl fyller de krav på arkitekturundervisning, som ställes för samhällsbyggnadslinjen. samtidigt som det utgör grunden för den vidare förkovran i arkitektur II på hus- byggnadshnjen.

Stadsfunktionslära (Sp) _— avsedd för AS och L samt valfritt för V —- beskri- ver stadens aktiviteter och befolkning i för planeringen relevanta avseenden, ori- enterar om staden som livsmiljö _— klimatiska, hygieniska och sociala förhållan- den — diskuterar metoder för prognoser och bestämning av funktionskrav, samt dessas plats i stadsbyggnadsprogrammen.

I anläggningsteknik (Sp) avsedd för AH och As, ges en allmän kommunaltek- nisk orientering samt en geologisk och geoteknisk översikt. Vidare behandlas projektering och anläggning av gator och vägar, trafikbyggnader etc. Ävenså be- handlas samordning och programmering av exploateringsarbeten.

I formlära (Sp) samt i frihandsteckning och modellering (Sp) måste på grund av det ökade antalet studerande tillkomma vardera en speciallärarbefattni-ng.

I arkitektur I (PA) läres metodiken att med samtidigt beaktande av bruksmäs— siga, tekniska och estetiska aspekter projektera byggnader och dessas omgiv- ning. I ämnet studeras genom analyser och synteser vanliga byggnadsuppgif- ters funktion, produktion och miljö. Vidare ingår i ämnet att studera utform- ningen av skilda byggnadsdelar och dessas samband med byggnaders planlägg- ning.

Nämnas mä att arkitektur II, som endast studeras vid studieriktning AH, utgör en fortsättning av arkitektur I med tillämpningar på komplicerade byggnadsupp- gifters organisation, detaljutformning Och miljö. I ämnet behandlas också in- stallationers samband med byggnaders planläggning och utformning.

Stadsbyggnad I (PA). I en allmän kurs gemensam för A, V och L ges en orien- tering inom hela ämnesområdet; de mänskliga behov och samhälleliga funktio- ner, som skall tillgodoses i stadsbyggandet, och de viktigaste principerna för översiktlig och detaljerad bebyggelseplanering. I en fortsättningskurs för A be- handlas ingående och under samtidigt beaktande av bruksmässiga, tekniska och estetiska aspekter detaljplaneringen. Huvudvikten ligger på bostadsområdets plan- läggning. I en fortsättningskurs för L behandlas detaljplaneringen med särskilt beaktande av fastighetsbildningsmässiga och ekonomiska aspekter.

Stadsbyggnad II (PA). I stadsbyggnad II för A5 och L samt valfritt för V be— handlas ingående de översiktliga planeringsformerna och mer komplicerade de- taljplaneproblem. Därvid studeras programfrågor, planeringsmetoder, lokalise- ringsprinciper, tekniska problem och gestaltningsfrågor. Undervisningen för As ges speciell inriktning på de gestaltningsmässiga frågorna, medan den för L ges mer inriktning på exploateringstekniska problem. -— Till denna professur förut- sättes vara knuten en biträdande lärare för landskapsplanering.

För samtliga här nämnda ämnen har detaljerade program utarbetats, men sub- kommittén har icke ansett det motiverat att i detalj redovisa desamma.

Under förutsättning att en studieriktning för samhällsbyggnad inrättas inom sektion A från och med 1966/67, måste de i det föregående nämnda tjänsterna vara inrättade och besatta från i nedanstående sammanställning angivna tid- punkter. Principbeslut om tjänsternas inrättande synes böra fattas och högsko- lan beredas möjlighet att igångsätta åtgärder för tillsättande av tjänsterna i så god tid, att vikariat kan undvikas.

P Byggnadsfunktionslära HT 1966 Sp Frihandsteckning och modellering HT 1966 P Arkitektur I VT 1967 Sp Formlära VT 1967 P Stadsbyggnad I HT 1967 Sp Anläggningsteknik HT 1967 Sp Stadsfunktionslära VT 1969 P Stadsbyggnad II VT 1969 Bi Landskapsplanering VT 1969

Tabell 1. Förslag till läro- och timplan för sektion A

Läroämne

Studieriktning

A

AE

As

Årskurs

Årskurs

Årskurs

4

4

ht

Ivt

ht vt ht vt ht Vt vt ht vt

Matematik ...... Matematisk statistik ...... Beskrivande geometri ..... Byggnadsfunk- tionslära, P. . . Stadsfunktions- lära, Sp ...... Nationalekonomi Rättskunskap. . . Byggnadsmate— riallära ....... Konstruktions- lära .......... Grafostatik o hälltasthetsl.. . Byggnadsakustik VVS-teknik ..... Byggnadsek. o byggnadsorg. . Anläggningstek- nik, Sp ....... Kommunika- tionsteknik . . . Formlära, Sp . . . Frihandsteckn. o modellering, Sp ........... Perspektivlära . . Arkitektur- historia ...... Arkitektur I, P Arkitektur II. . . El.installations- teknik ....... Trädgårdskonst . Stadsbyggnad

, ......... Stadsbyggnad I P Landskapsplane- ring, Bi ......

Tillämpad stads- byggnadsrätt .

3+4

1+1 3+3

3+3

1+2

1+3

2+4

1+4

1+4

2+8

2+4

2+2

2+8

Illa

1+4

1+2 1+4

3+3 3+8

to

2+8

2+2

2+2

2+5

2+4

1+2

1+4

2+8

1+1

2+4

2+4

2+8

1+2

2+2

2+8

2+2

2+2

1+4

2+8

2+4

2+4

2+4

2+3

2+8

2+3

2+8

Summa föreläs- ningar och övningar ..... 14 +18 =32

11 +23 =34

11 +211111, +22 13 +15 =%% =m

9+24

=33

7+20

=27

4+13

=1'7

13 +20 8+21

=33 =29

4+15

=19

(

Tabell 2. Förslag till läro- och timplan för sektion L

Studieriktning

L

LST

L

SL

Läroämne

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 4

ht vt ht vt

ht! w

ht Vt ht vt

Matematik ............ Matematisk statistik. . . Numeriska beräkn- met ................ Geodesi, ak I ......... Fotogrammetri, ak . . . . Husbyggnadslära I. . . . Kullurleknik Byggnadsmaterial o. byggnadslära ....... Vattenbyggnad, ak. . . . » , fk ..... Vattenförsörjning 0. av- loppsteknik ......... Väg- o. gatubyggnad. . . Marklära o. markupp- skattning, ak ....... Marklära o. markupp- skattning, fk ........ Fastighetsslrulclxkon.

Nationalekonomi ...... Jordbruksekonomi med jordbrukslära ....... Skogsbruksek. m. skogsl .............. Kalkylering vid struk- turrationalisering. . . . Fastighelsleknik ak ................... fk ...................

Natur- o. kulturm. vård

Fasiighelsräll Fastighetsrätt ......... Allmän rättslära .......

Till. fast. bild.- 0. värde-

ringsrätt ...........

Tillämpad stadsbygg— nadsrätt ............ Stadsfunktionslära . . . . Kommunikationsteknik Stadsbyggnad I ...... » II ......

Summa föreläsningar

och övningar ........ 20 + 11

4+6

1la +*/:

21], +2

3 +21/,

21/,+4 1+3

uh+3

3+1

2+1

2+1

1+1

3+4 2+4

3+2

3+3

2+4

vh+2

1 +11/,

4+3

2+3

4+3

3+3 2+2

2+2

2+3

3+2

2+8

2+2

2+4 2+3

2+8

2+3 2+8

3+4

2+2

2+4

2+4

11/3 +21/s

3+3

16 +14 11 +21 17 +14 13 +18

31

|| oo lo

=31 =31

8 +22

=30

4+15

=19

9+19

=28

BILAGA

Sluten-krets-television (CCTV) i akademisk utbildning

Rätt använd CCTV kan förbättra en föreläsnings kvalitet genom att densamma på effektivt sätt kan göras väl tillgänglig för ett stort antal studerande, genom att TV-apparaturen kan användas för förstoring av små objekt, mikroskopiska pre— parat etc. och genom att skioptikonbilder och film kan förevisas vid sådan belys- ningsstyrka i föreläsningsrummet att anteckningar kan föras. Färg-TV erbjuder i vissa fall ökade möjligheter.

Genom användande av CCTV kan antalet kvalificerade lärare vara lägre, utan att undervisningens kvalitet sjunker, samtidigt som lärarna -— om på band upp- tagna TV-föreläsningar användes — får mera tid disponibel för högre undervis- ning och forskning.

Av dessa skäl har CCTV under sommaren och hösten 1964 studerats och resul- tatet redovisas i föreliggande rapport.

Under det senaste decenniet har television i allt större omfattning tagits i bruk i högre utbildning bl. a. i Frankrike, Holland, Japan, Schweiz, Storbritannien och USA. Mest markant har denna utveckling varit i USA, där man redan år 1962 bedrev sluten-krets-TV-undervisning vid 266 högre undervisningsanstalter och där man systematiskt studerat TV-undervisningen från olika synpunkter, såsom dess pedagogiska värde; möjligheter att höja undervisningens kvalitet; inverkan på behov av lärarkrafter; ekonomi samt undervisningslokalernas lämpliga ut- formning och optimala överföringssystem och utrustning etc.

Med hänsyn till att man i USA hunnit i särklass längst, har föreliggande stu- dium begränsats till detta land, då tiden inte medgivit studier på flera håll.

Genom hänvändelser till ett flertal universitet och organisationer har ett om- fattande informationsmaterial insamlats. Efter en kritisk granskning av detta har de viktigaste dokumenten sammanfattats i en bibliografi, vilken återfinnes i slutet av denna rapport. Litteraturen har arkiverats och är tillgänglig hos Nord- forsks sekretariat. Dokumenten nr 1—6 är väl lämpade för att ge en allmän bild av TV-undervisningens utveckling i USA.

På basis av de erhållna upplysningarna utvaldes nedan uppräknade univer- sitet och högskolor för ett studiebesök. Överläggningarna ägde rum med såväl TV-administratörer som lärare vid följande läroanstalter:

University of Minnesota, Minneapolis, Minn. (Dr. Burton Paulu, Director of Radio and Television).

Purdue University, Lafayette, Ind. (Mr. James S. Miles, Director of Purdue Television Unit.).

Ohio State University, Columbus, Ohio (Dr. W. Ewing, Director of Office of Instructional Radio and Television) .

Pennsylvania State University, State College, Pa. (Mr. L. P. Greenhill, Director of Division of Instructional Services).

Walter Reed Army Medical Center, Washington D.C. (Mr. William Schettler, Director of the Television Division) .

Navy Medical School, Bethesda, Md. (Mr. Pitzer, Head of TV-Unit).

Härutöver har diskussioner ägt rum på National Education Association, Wash- ington D.C. (Dr. Harold E. Wigren, Associate Director, Division of Audiovisual Instructional Services), samt med National Association of Educational Broad- casters, Washington D.C. (Mr. Fletcher) .

Dessutom har hänvändelser gjorts till ett trettiotal tillverkare av CCTV-utrust- ning i Danmark, Holland, Japan, Storbritannien, Tyskland och USA. Som svar på dessa har ett stort antal broschyrer och systembeskrivningar erhållits, likaså utförliga offerter avseende svart/vit TV-utrustning från bl.a. General Precision Inc. Pleasantville, N.Y., Motorola Overseas Corporation, Franklin Park, Ill., Dage Television Company, Michigan City, Ind., General Electric Co., New York, The Rank Organization, London, och Philips, Eindhoven.

General Electric Company's exportavdelning i New York besöktes och en av företagets representanter har även avlagt besök i Köpenhamn.

Vid den japanska Sony-Corporation's utställning på World's Fair i New York har en Video-Tape-Recorder för bandupptagning av TV-föreläsningar samt TV- kameror besetts. Dessa hade speciellt intresse på grund av att japansk TV-utrust- ning är billigare än den i USA använda amerikanska och engelska utrustningen. Det visade sig dock, enligt upplysningar per korrespondens, att detta företags apparatururval för närvarande icke omfattar enheter byggda för det europeiska el-

strömsystemet.

Varför TV-undervisning?

TV är ett hjälpmedel och icke ett självändamål. Den skall utnyttjas i undervis— ningen i skälig omfattning för ämnen den lämpar sig för. Inledningsvis kan föl- jande fördelar framhävas:

]. Genom användande av TV kan undervisningen förbättras avsevärt, då möj- ligheter föreligger för val av de bästa lärarkrafter, som under planläggningen och inspelningen assisteras av olika TV-specialister. Undervisningen vinner i kvalitet genom att föreläsningarna kan upptas på band före framförandet och det sålunda blir möjligt, att finslipa och genomarbeta dem.

2. Genom användande av TV-föreläsningar undgås dubblering av föreläsningar, hur stort elevantalet än är. Härigenom kan kvalificerade lärarkrafter sparas sam- tidigt som TV-undervisningen ställer sig mindre kostbar än konventionell under- visning, om elevantalet överstiger ca 200.

3. Trots att förberedelsearbetet för en TV-föreläsning kräver 100 procent mera tid än förberedande av en konventionell föreläsning, kommer professorerna dock att avlastas och får mera tid tillgänglig för handledande av licentiander och dok- torander, samt för sin egen forskning, i och med att. de bandupptagna föreläs- ningarna lagras och lcan begagnas 100 gånger eller mera vid samma eller skilda läroanstalter.

4. TV—undcrvisning bereder goda möjligheter till flexibilitet rörande under- visningslokaler.

a) TV-mottagarna kan installeras antingen i en stor föreläsningssal eller i ett flertal mindre (antalet studerande per TV-mottagare bör icke överstiga 25— 30). Sålunda kan övningssalar avsedda för mindre studerandegrupper även utnyttjas för TV-föreläsningar. Detta arrangemang möjliggör dels rationellare utnyttjande av undervisningslokalerna och dels en effektiv diskussionsperiod efter TV-föreläsningen, om en assistent är närvarande i varje sal.

b) Samma föreläsning kan efter bandupptagning sändas upprepade gånger var- igenom schematekniska problem kan lösas och möjlighet för repetition er— bjudas åt de studerande.

5. I ett flertal undervisningsämnen bereder rikligare användning av visuella hjälpmedel en möjlighet att effektivisera undervisningen. Skioptikonbilder, dia- gram, texter och filmer kan i godtycklig grad inlemmas i en TV-föreläsning utan att man, så som vid en konventionell föreläsning, dels får avbrott och dels behö- ver reducera ljusstyrkan i salen i så hög grad, att anteckningar inte kan göras av de studerande. Valda bilder, diagram etc. ur föreläsningen kan också enkelt fotograferas och mångfaldigas för distribution före eller efter föreläsningen.

6. Genom användande av en TV-kamera med härför avsett linssystem, kan mycket små föremål åskådliggöras. Med hjälp av s.k. »zoom-lins» kan objektet successivt förstoras. En TV-kamera kan även anslutas direkt till ett mikroskop för förevisning av mikroskopiska preparat.

7. Vid en konventionell föreläsning inför ett stort antal studerande förlorar åhöraren lätt den personliga kontakten med föreläsaren, som måste dela sin uppmärksamhet mellan åhörarna. Genom rätt utnyttjande av TV har föreläsaren däremot möjlighet att tala direkt till varje enstaka åhörare genom kameraögat, något som denne, enligt resultat av amerikanska undersökningar, upplever som personlig kontakt.

8. En geografisk spridning av lärare och studerande är möjlig, då man ge- nom en sluten-kretsslinga kan överföra en sändning till annan ort, där de stude- rande vid en högskola eller ett universitet eller exempelvis ingenjörer i ett in- dustrisamhälle befinner sig. Utan sluten-kretsslinga kan sändningen ordnas ge- nom utlåning av TV-band.

9. Samarbetsmöjligheterna med andra läroanstalter och flexibilitet rörande upp- repande av upptagna hand kan ökas genom filmupptagning ur TV-band medels ett s. k. kineskop. En filmvisning förutsätter ju inte TV-installationer och kan ske i godtyckliga lokaler inom högskolan eller vid en annan läroanstalt. (Härvid för- loras dock möjligheten att göra anteckningar då ljusstyrkan måste nedsättas.) 10. Färg-TV erbjuder speciella fördelar, exempelvis inom medicinsk, odonto- logisk och biologisk undervisning, där färgintrycket kan vara av väsentlig bety- delse. I detta fall användes färg-TV ofta för demonstrationer även om föreläs- ningen för övrigt sker direkt. Det bör dock anmärkas att bildskärpan i den gängse använda färg-TV-image orthicon icke är lika god som i svart/vit vidicon—sänd- ning, som föredras, om färgen inte spelar den mest avgörande rollen.

Genomförande av TV-jöreläsningar m. m.

Längden av TV-föreläsningar varierade vid de besökta universiteten från 20 mi- nuter till 70 minuter. Oftast hade man valt en föreläsningslängd på ca 35 minu- ter för att möjliggöra en fråge- och diskussionsperiod efter själva föreläsningen. Detta förutsätter givetvis, att de studerande följer föreläsningen i seminarierum eller föreläsningssalar med upp till 30 platser och att en assistent är när-varande i varje sal och kan besvara frågor.

En undersökning genomförd i Chicago City Junior College hade dockvisat, att en serie TV-föreläsningar och särskilda övningar och diskussionstimmar var effektivare än TV-föreläsningar kombinerade med korta frågestunder. Denna

..4 Wm.-=.—

!

undersökning hänför sig dock till lågstadiet och man får sålunda inte dra för generella slutsatser därav.

Vid universitet, där TV-föreläsuingarna sändes simultant hade man experi- menterat med tvåvägs-kommunikationssystem innebärande, att de studerande hade möjlighet att när som helst under föreläsningen ställa frågor till föreläsa- ren. Föreläsaren kunde avbryta sitt anförande, lyssna på frågan, som samtidigt hördes i samtliga anslutna salar, och därefter besvara den. Erfarenheterna från användande av denna tvävägs-kommunikation var dock mindre uppmuntrande; dels ansåg professorer det ofta olämpligt att avbryta sitt anförande, och dels au- vände sig de studerande sällan av möjligheten att ställa frågor. Undervisning på högre stadium genom post-graduate kurser ansågs dock vinna genom diskussion under själva föreläsningen.

Vid de besökta universiteten förekom två tillvägagångssätt vid framförandet av TV—föreläsningar. Antingen sändes de från en vanlig föreläsningssal med åhörare, eller från en härför avsedd studio där föreläsaren riktade sig till de studerande genom kameraögat, utan åhörare i samma rum. Erfarenheterna hade visat, att det sistnämnda förfarandet i flesta fall var lämpligast.

Likaledes användes tre olika förfaranden vid sändningen av föreläsningarna:

1. direkt sändning till ett antal föreläsningssalar,

2. direkt sändning med simultan bandupptagning för upprepade sändningar,

3. bandupptagningar för senare sändning efter granskning och eventuell över- arbetning.

För att föreläsaren eller föreläsarna skall kunna försäkra sig om att innehållet är felfritt och framförandet det bästa möjliga, och för att föreläsningens sändning skall kunna upprepas, efter eventuella kompletteringar, anses det tredje alternativet lämpligast, eventuellt sida vid sida med alternativ två.

Som tillägg till föreläsningar hade de flesta universiteten bandat demonstrationer om hur laborationer utföres. I stället för att anlita flera assistenter för instru— erande av de enskilda studerande kunde ett stort antal studerande samtidigt in— strueras i användning av precisionsvågar, analysmetoder, elektronmikroskop och andra instrument.

I regel räknade man med att förberedelserna för en TV-föreläsning krävde dubbelt så lång tid som förberedelsen av en vanlig föreläsning. I undantags— fall kunde planläggningen och framställningen av visuella hjälpmedel erfordra t.o.m. tredubbel insats. De arbetskrävande förberedelserna har dock engångs- karaktär i och med att föreläsningen upptas på band och kan sändas ett stort antal gånger. Omarbetningen av den bandade föreläsningen med syfte att hålla stoffet aktuellt blir en mindre arbetskrävande operation. Således blir föreläsa— ren i det långa loppet avlastad, och får avsevärt mera tid disponibel för under- visningen på högstadiet och för egna forskningsarbeten.

Vid vissa universitet hade ett antal professorer gemensamt utformat kursen i ett ämne, och delat stoffet sinsemellan, varigenom föreläsningsserien vunnit i kvalitet.

Användande av TV kan också begränsas till demonstrationer av operationer, av små föremål eller av mikroskopbilder som en del av en konventionell föreläs- ning. Även skioptikonbilder och filmer framvisades via TV för att man skulle kun— na behålla en ljusstyrka i salen —— ofta 1/3 eller 1/2 av normal dagsljusstyrka —, som möjliggjorde förande av anteckningar.

Anlitande av högt kvalificerade speciallärare från näringslivet hade Visat sig kunna underlättas genom att man på band upptog en föreläsningsserie vid den för specialisten lämpliga tidpunkten, varefter föreläsningarna kunde sändas utan att

vederbörande varje gång var närvarande. Detsamma gällde prominenta gäst— föreläsare, vilkas anföranden togs på hand för upprepad visning vid det egna eller vid andra universitet.

Vid samtliga besökta institutioner rekommenderades en nära kontakt mellan professorn och personalen inom TV-gruppen från begynnelsestadiet av föreläs— ningens planläggning. Denna servicepersonal var behjälplig med råd rörande både det audiella och visuella framförandet och det hörde till TV-gruppens uppgifter att framställa de erforderliga visuella hjälpmedlen.

För information av oerfarna TV-föreläsare i TV-teknik hade man vid de besökta institutionerna genom TV-gruppens försorg anordnat dels korta introduktions- konferenser, dels producerat instruktiva filmer, och dels utarbetat kortfattade skriftliga vägvisare för TV-föreläsarna. Tillhandahållandet av en handbok hade visat sig synnerligen värdefullt för professorer, som 'icke tidigare föreläst med hjälp av TV. Av nödvändigt innehåll kan nämnas:

1. presentation av TV-gruppen och dess tjänster,

2. allmänna råd rörande uppträdande framför kameran, lämpligaste färg- och klädval, o. dyl.,

3. råd beträffande utarbetande av en disposition i form av »löpsedel»,

4. råd rörande utformningen av visuella hjälpmedel. Bland detaljanvisning— arna bör här förefinnas uppgift om optimal storlek av bokstäver och siffror samt högsta antal linjer vid skrivmaskinstext etc. Figurer och diagram måste också utformas speciellt med tanke på TV-skärmens yta och kapacitet,

5. råd rörande användning av krittavla, flip-over block, skrivapparater, mag"- nettavla, laboratorieutrustning och andra hjälpmedel, som förefinnes i studion,

6. beskrivning av TV-utrustningen i studion och råd rörande dess utnyttjande på lämpligaste sätt.

En god amerikansk handbok återfinnes i den följande bibliografin under Penn- sylvania State University.

Administration av TV-undervisning

Såväl under förberedelserna, inklusive iordningställandet av audiovisuella hjälp- medel i allmänhet, som under själva framförandet av föreläsningen bör föreläsaren utnyttja den servicegrupp av TV-specialister, som måste finnas, och vars upp- gift är att biträda honom. Inom TV-gruppen erfordras givetvis också teknisk per- sonal, som handhar inspelandet, liksom personal som svarar för apparaturens underhåll och drift.

TV-gruppens storlek blir givetvis beroende av TV-undervisningens omfång och art. Vid TV-undervisning omfattande ett tiotal ämnen och meddelad i ca 20—25 föreläsningstimmar per vecka, avsedda för minst 200 samtidigt deltagande stu— derande, erfordras enligt amerikansk erfarenhet en grupp bestående av:

1. En föreståndare, som behärskar TV-produktionstekniken och som besitter pedagogisk erfarenhet;

2. En TV-ingenjör, som ansvarar för den tekniska funktionen och sändnings- kontrollen;

3. En heltidsanställd eller flera deltidsanställda producenter, som svarar för programmeringen och produktionen av föreläsningarna;

4. En tecknare för framställande av de visuella hjälpmedlen (diagram, tablåer, texter, skioptionbilder m. m.) ;

5. Fyra biträden, exempelvis halvtidsanställda studerande, som manövrerar kamerorna vid inspelningarna;

6. En sekreterare, som svarar för det löpande arbetet och kontorsrutinen;

7. En tekniker, som under TV-ingenjören handhar reparationer och under- håll;

8. En mekaniker, som biträder TV-teknikern och handhar förrådet.

De nämnda befattningshavarna är erforderliga och har skilda uppgifter att fylla. I den mån deras tid efter inkörningsskedet icke blir fullt utnyttjad, kan de med fördel medverka vid inspelande av föreläsningar för andra läroanstalter och de tre förstnämnda kan delta i handledningen av de studerandes utbildning i TV-teknik i den mån man avser utbilda TV-ingenjörer.

Då det särskilt i begynnelseskedet, då föreläsningarna bandas, blir mest ratio- nellt att ha tillgång till två sändarrum, för att inspelningen av en föreläsning inte skall fördröja förberedelserna för nästa, med ett gemensamt kontrollrum, står dessa senare till förfogande för nämnda service till andra läroanstalter.

I stället för att inrätta fullständiga TV-stationer på flera ställen torde det vara rationellast att skapa ett centrum, som kan utnyttjas av flera universitet och hög- skolor.

Rekryteringen av befattningshavarna inom TV-gruppen hade vid de besökta amerikanska universiteten tagit sikte på personal vid kommersiella TV-statio— ner och radiostationer och producenterna hade i regel specialutbildning från högskolornas teaterfakultet. Personal med liknande kvalifikationer torde vara svår att rekrytera i Norden, och mycket talar för att nyanställda, ledande befatt- ningshavare bör komma i åtnjutande av träning antingen i USA eller vid ett uni- versitet i Europa, som har erfarenhet av TV—undervisning. Av de amerikanska universiteten rekommenderas Pennsylvania State University rörande svart-vit TV—undervisning och Walter Reed Army Medical Center när det gäller färg—TV- underuisning. Föreståndarna för TV-instruktionsavdelningarna därstädes har förklarat sig villiga att ta emot en praktikant för studier, som lämpligen bör sträcka sig över ett par månader.

För TV-undervisning erforderliga lokaler

1. Studio

Då inspelaudet av TV-föreläsniugar helst skall ske i en studio utformad för detta ändamål och iscensättningen kräver viss tid, rekommenderas inrättandet av två studiorum med ett gemensamt kontrollrum och med kamerautrustning, som kan flyttas från den ena till den andra studion.

När två studiorum står till förfogande, kan inspelning och bandupptagning av en föreläsning pågå i studio 1, medan följande föreläsning förheredes och iscen- sättes i studio 2. Den tekniska utrustningen kan på detta sätt utnyttjas mera effek- tivt.

Storleken av en studio bör vara minst 8 )( 10 meter, helst 10 x 13 meter. Ruin- mets höjd måste vara minst 4 meter, helst 5 meter, för att möjliggöra upphäng- ning av belysningsarmatur i taket och för att där skall finnas plats för elkablarna. Studioväggarna och taket bör vara akustiskt behandlade och minst en av väggarna bör förses med draperi i en lugn, exempelvis grå färgton.

Bland den fasta utrustningen i en studio finnes en krittavla, som inte får vara svart, utan exempelvis gråblå, för vit krita, en magnettavla, ett flip-over-stativ med gult papper och andra visuella hjälpmedel, sådana som ett anteckningsbord med ändlös gul pappersbana etc. (tillverkare: Education TV—Aids, Williamsport, Md.). Ytterligare kräves en laboratoriebänk med vatten-, el- och gasledning.

På grund av värmealstringen från strålkastare och lampor behöves god luft- konditionering i studion. Studiolokalerna hör av tekniska skäl placeras centralt på universitetets område.

2. Kontrollrum Direkt anslutet till bägge studiorummen skall finnas ett kontrollrum av storlek 5 x 8 meter. Från kontrollrummet bör man kunna se in i bägge studiorummen ge- nom med fördel lutande fönster, detta för undvikande av reflexer. I anslutning till kontrollrummet erfordras ett separat rum av en storlek på 35 rn2 för hand- upptagningen, beroende på att bandupptagningsapparaturen inte fungerar ljud- löst. TV—banden arkiveras lämpligen i detta bandupptagningsrum då det liksom kontrollrummet måste vara luftkonditionerat med tanke dels på apparaturen och dels på handens ömtålighet.

3. Övriga TV-lokaler Förutom studiorum, kontrollrum och kombinerat bandupptagnings— och band- förrådsrum behöves förråd för rekvisita och för reservdelar till apparaturen. Likaledes erfordras en liten ateljé för tecknaren med en golvyta på ca 15 ni?, och kontorsutrymmen på sammanlagt 75 m2, fördelade på 5 rum, avsedda för TV— personalen.

4. Föreläsningssalar för TV-mottagning Antalet studerande per TV—mottagare beror på dess bildyta. En 19" mottagare anses i allmänhet lämplig för 15—20 studerande, en 21" mottagare för 18—25 studerande och en 23" mottagare för 30—40 studerande. I regel rekommenderas användande av en 23" mottagare för upp till 30 studerande. Mottagarna skall helst monteras på flyttbara bord med hjul på en sådan böjd att centrum av TV-skärmen är 170 om ovan golvet. Bordet förenklar bytande av apparat, om fel uppstått. De studerandes avstånd från TV-apparaten bör icke understiga 2 gånger TV-skärmens bredd och med 23" mottagare vara minst 1,2 me- ter samtidigt som längsta avstånd från mottagaren får vara 12 gånger mottagar- skärmens bredd eller i detta fall 8 meter. Den horisontella vinkel i vilken TV ses bör icke överstiga 900 och vinkeln över horisontalplanet bör icke överstiga 15”. Härav följer att föreläsningssalarna med TV lämpligast bör vara utformade som cirkelsektorer med en mottagare placerad i »centrum». Det optimala stu- derande-antalet per sal anses vara ca 30. Är rummet rektangulärt placeras mottagarna så att de täcker ett antal cirkelsektorer med 30 studerande var. Med fördel användes två mottagare i små rum, då eventuella fel på en av dem här- igenom inte får större betydelse. Golvet behöver inte vara amfiteatraliskt byggt som i en vanlig föreläsningssal, utan kan vara plant. Detta medför dels en väsentlig besparing i byggnadsvoly— men och dels att rummet kan begagnas för skriftliga tentamina i en större ut- sträckning än som annars vore möjligt (1 :10 i föreläsningssal, 1 :3 i rum med plant golv). Rörande inredningen av föreläsningssalarna rekommenderas:

a) indirekt ljusrörsbelysning, där ljusstyrkan kan dämpas ner till 50 procent eller 33 procent av vanlig styrka genom användande av flera omkopplare, lämp- ligen till 20 normalljus,

b) ljudisolering av väggar och tak samt mattbelagt golv,

c) färgsättningen bör ägnas speciell uppmärksamhet,

d) persienner för fönstren, om fönster förekommer. önskar man utnyttja stora föreläsningssalar för TV-undervisning finns möj- lighet att projicera bilden på en speciell duk. Om en av det schweiziska före- taget Eidophor Inc. tillverkad apparatur användes, kan en bild av storlek 3,3 x 4,3 meter erhållas. Denna apparatur är synnerligen dyrbar ($ 25 000: _). En projek- tionsbildstorlek på 2 x 3 meter erhålles dock med enklare projektorer till ca $ 5 000: —— (tillverkare: Tele-Beam Div. Brookfield, (Zona., USA).

En utmärkt vägledning för utformning av föreläsningssalar omtalas i biblio- grafin under Rensselaer Polytechnic Institute.

Utrustning för sluten-krets-television

1. Utrustning för upptagning av TV-föreläsningar i en härför byggd studio

Erforderlig utrustning för programframställning vid TV—undervisning varierar i synnerligen hög grad beroende på vilka funktioner utrustningen skall klara. Utrustningen kan, som var fallet vid flera av de besökta universiteten med rund- radio-TV-verksamhet för vuxen-undervisning, bestå av synnerligen komplice- rade, mycket ljuskänsliga och relativt dyra Image-Orthicon TV-system (IO) av samma standard som den som används vid nationella TV-stationer, eller av avse- värt mindre kostbara vidicon-kamerasystem, vilkas underhåll är betydligt enklare och billigare. Vidicon-systemet har en mindre kamera och ger en klarare bild än 10, men kräver större ljusstyrka: 200—300 normalljus. Det kan nämnas, att ett 2-kamerasystem av IO-typ efter dagens pris uppgår till $ 50 000—60 000 medan motsvarande vidicon—system ligger vid $ 15 000—20 000.

När TV-utrustningens uppgift är att förmedla undervisning i en studio för distribution till flera föreläsningssalar över ett sluten-krets-system, rekommen- deras ett professionellt vidicon-kamera-system, som kvalitetsmässigt kan an- vändas även för eterburen sändning.

Detta system omfattar två studio-typ vidicon-kameror med rörliga piedestaler, den ena med »zoom-lins», vilkas höjd kan regleras manuellt. Vidare omfattar systemet kontrollenheter, kraftintag och en synkroniserande generator. Kon- trollmonitorerna bör helst vara flyttbara för att förenkla deras användning vid alternerande inspelning i två studiorum. Sammanlagda kostnaderna ca $ 20 000.

Förutom två kameraenheter av kommersiell typ behöves en förstoringskamera, som kan anslutas till mikroskop eller riktas mot små objekt, som med hjälp av en zoom-lins successivt kan förstoras vid demonstrationer. Kostnaderna för denna tredje kamera med stativ uppgår till ca $ 4 000.

För TV-sändning av filmer, skioptikonbilder och tryckt eller tecknat material erfordras en filmkedja, som omfattar en 16 mm filmprojektor avsedd för TV-an- vändning, en ljusbildsprojektor och en optisk multiplexer, vars uppgift är att göra det möjligt för 'en TV-kamera att ta upp bilder från två eller flera projek- torer. Filmkedjans pris är ca $ 10 000.

Av mikrofoner rekommenderades vid de amerikanska universiteten Lavalier- mikrofoner, som hänges kring föreläsarens hals. Dessa kan ersättas av radio- mikrofoner av liknande typ, om man önskar slippa kabeln.

Ovannämnda produktionsutrustning uppgår sammanlagt till ca $ 35 000. Tillverkare av förstklassiga vidicon-kamera-system är: General Electric Com- pany, New York, N.Y., Dage Television Company, Michigan City, Ind., Motorola,

412 Franklin Park, Ill., RCA, Camden, N.Y., EMI, Hayes, Middlesex, Marconi, Chelms- ford, PYE, Yorks Street, Cambridgeshire, Rank Organization, London, DISA, Kö- penhamn.

2. Utrustning för bandupptagning av TV Jöreläsningar Den billigaste bandupptagningsprocessen är filmning genom en speciell bildtub s. k. kineskop. Ljud kan upptagas simultant på samma film eller kan registreras syn- kront på magnetband för senare rekombination på filmen. Filmen kan sedan sändas över TV. En kineskoputrustning kostar ca $ 10 000. Videobandupptagare av den vid rundradion använda typen är synnerligen kostbara, $ 50 000—60 000. Nyligen har transportabla videobandupptagare kommit i marknaden. Den allmänt rekommenderade bandupptagartypen tillverkad av Ampex Corp. Redwood City, California, kostar 515 000 och fyller de krav man ställer på sluten-krets TV-sändning. En betydande utgift i samband med bandupptagning är bandets pris, som rö- rande rundradiobandupptagaren blir 3 225 per timme, medan bandpris för ovan nämnda Amplex bandupptagare VRl 500 endast är S 70—80 per timme. Det bör härvid observeras, att banden kan användas om och om igen, men att investe- ringarna i band dock kan bli avsevärda, om ett stort arkiv upprätthålles.

3. Sändningsntrustning För sändning av sluten-krets-TV föreligger två olika system:

1. video-systemet, där video och audiofrekvenser sändes längs separata kab- lar. Endast ett program i sänder kan sändas längs en sådan kabel. Bilden får högsta möjliga klarhet i detaljer.

2. radiofrekvenssystemet (RF) där video och audiofrekvenser från kamera och kontrollerna matas in i en audio-videoblandare, för att modulera en RF-våg. Denna blandare är en liten sändare, som sänder bild- och ljudsignalerna över en koaxialkabel över högfrekvenskanaler.

RF-systemet möjliggör sändande av flera program simultant och signalerna är enkla att förstärka. Jämfört med video-system har RF den fördelen, att man kan använda vanliga TV-mottagare.

RF-sändningssystem är sålunda att föredraga och koaxialkablar bör inbyggas i de byggnader som avses användas för TV-föreläsningar. Kablarna placeras enk- last ovan dubbeltak i korridorer och föreläsningsrum. Vid flera tillfällen hade universiteten fått kabelsystemet installerat av telefonverket, som ansvarade för dess underhåll och drift, och universitetet betalade en fast hyra.

4. Utrustning för mottagande av TV-föreläsningar Vid användande av ett RF-sändningssystem kan föreläsningssalarna förses med vanliga TV-mottagare av 23" storlek. Härvid föredras konsolmodeller med goda högtalare. Som nämnts tidigare beräknar man minst en TV-mottagare per 25 å 30 studerande. I tillägg rekommenderas en reserv på 10 procent för möjliggörande av underhåll och reparationer av mottagarna. För större föreläsningssalar föreligger en alternativ möjlighet att istället för TV-mottagare använda TV-projektorer, av vilka Tele-Beam projektor enligt Schmidt Optical System rekommenderades. Projektionen sker på en genomskinlig duk från projektorn, som placeras bakom duken. '

5. TV-utrustning för demonstrationsindamål

önskar man inte föreläsa över TV, är det ofta aktuellt att använda TV för visning av mycket små föremål, av mikroskopbilder, av experiment etc. Utrustningen monteras i detta fall in i själva föreläsningssalen. Följande utrustning behöves:

1. Kamerakedja med en enkel vidicon-TV-kamera, en kontrollenhet och en modulator ................ ($ 4000) Zoom-lins . 400)

. Sändningssystem .. 240) . En monitor 250) Speciell belysning 30) Installation och extra inredning ................ ($ 780)

S 5 700 (exkl. TV-mottagare)

Ovan nämnda förteckning hänför sig till ett system vid University of Washing- ton, Seattle, avsett för högre teknisk undervisning.

För speciella ändamål kan mycket enklare utrustning utnyttjas. Vid Ohio State University hade man konstruerat ett enkelt system för TV-undervisning i odonto- logi, en vanlig industriell typ av TV-kamera var sammanbyggd med en tandläkar- lampa. Med hjälp av denna upptogs på videoband tandlagning och tandoperatio- ner. För mottagande användes där dock inte kommersiella TV-mottagare med RF- distributionssystem utan videosystem med 2 kablar samt speciella vidxicon-motta- gare, som ger den klaraste bilden. (Pris per mottagare !; 425.)

6. Färg-TV-utrustning I medicinsk och odontologisk undervisning kan färgintrycket spela en så stor roll, att man önskar använda färg-TV. Denna ställer sig f. n. synnerligen dyrbar, i regel dubbelt så dyr som svart—vit TV. Dels är apparaturen dubbelt så dyr och dels kräver underhåll av utrustningen approximativt dubbelt så stor stab. Under diskussioner med den medicinska experten vid Office of Science and Technology i Vita Huset, framgick det, att de medicinska högskolorna i USA tidigare gått kraf- tigt in för användning av färg-TV i undervisningen, men att erfarenheterna visat, att svart-vit vidicon-TV i flesta fall var att föredraga, ofta i kombination med visande av skioptikonbilder i färg.

I följande bibliografi sammanfattas en rapport från Walter Reed Army Medical Center, som besöktes. Denna militära medicinska högskola hade en synnerligen imponerande utrustningspark och hade för fem år sedan en TV-stab på 47 per- soner. Denna stab hade sedermera nedskurits till 11 personer, och endast 30 pro— cent av sändningarna var i färg, resten i svart-vitt, trots att detta TV-centrum var det enda som hade färg-TV bland ett halvt dussin medicinska skolor i Washing— tonområdet, som samarbetade om TV-undervisning.

Ett besök gjordes även på Navy Medical School i Bethesda, som enligt erhållna upplysningar använde sig av färg-TV. Det visade sig dock, att färg-TV-utrust- ningen i två år varit nedpackad i avvaktan på reparation. Lärarstaben föredrog att svart-vitt vidicon-system, som gav en klarare bild av operationer, än vad sko- lans färg-TV enligt Image-Orthicon system kunde erbjuda.

Ett speciellt problem i samband med användning av TV i medicinsk undervis- ning var den av strålkastaren alstrade värmen, som var farlig för patienten. Här var det nödvändigt att använda värmetilter. En vanlig skioptikonbildprojektor hade funnits giva god punktbelysning för TV-upptagning av operativa ingrepp.

Bilden togs dock i regel med en stationär på avstånd kontrollerad kamera, som var riktad mot en över operationsbordet snett hängd spegel. Spegeln upptog bil- den genom en rund öppning i mitten av operationsarmaturen.

Slutsats

Sluten-krets-television i akademisk utbildning får icke vara självändamål utan är ett hjälpmedel, som skall utnyttjas i undervisningen när denna härigenom kan förbättras. Användandet av TV erbjuder icke ekonomiska besparingar, men det bidrar till lösning av problem med stora studerandeantal och fordrar mindre antal kvalificerade lärare. Vid universitet och högskolor, där TV användes i stor utsträckning, har erfarenheterna visat, att professorerna avlastats och kunnat ägna mera tid till undervisning av och personlig kontakt med licentiander och doktorander, och att de fått ökade möjligheter att bedriva egen forskning.

De samarbetsmöjligheter inom utbildning mellan landets läroanstalter och även över gränserna, som TV erbjuder, förtjäna att beaktas.

Det faktum att man genom rätt användande av sluten-krets-TV kan höja under- visningens kvalitet och göra besparingar i fråga om lärarkrafter gör att vi rekom- menderar, att man vid upprättande av nya universitet och högskolor och vid utbyggande av existerande beaktar de möjligheter TV erbjuder och räknar med eventuellt framtida utnyttjande av TV redan i projekteringsskedet och byggande av läroanstalter.

Köpenhamn, oktober 1964 R. Woxén Elin Törnudd

Bibliografi rörande television i den högre utbildningen

Denna bibliografi har sammanställts av diplomingenjören Elin Törnudd och ut- gör en sammanfattning av utvalda dokument, som erhållits dels genom direkta hänvändelser till skilda institutioner och dels genom Nordiska dokumentations- centralen i Washington.

I. Allmänna översikter och handböcker

1. Lee E. Campion & Clarice Y. Kelley: Studies in the Growth of Instructional Technology. Il: Directory of Closed-Circuit-Television Installations in American Education with a Pattern of Growth, National Education Association of the USA, Washington D.C. 1963, 152 s. En utredningskommitté, tillsatt av National Education Association, Department of Audiovisual Instruction, utförde år 1962 en kartläggning av CCTV-undervisning och -in— stallationer vid skolor och högskolor i USA. Syftet var att lokalisera så många som möj- ligt, att utarbeta en förteckning över institutionerna, att beskriva den använda utrust- ningen, att identifiera användningsmönstren samt att beskriva utvecklingsprocessen inom denna nya undervisningsform. Några av resultaten var: Det fanns 266 CCTV-installationer vid högre. läroanstalter, 47 vid medicinska skolor och 31 vid tandläkarhögskolor. Sammanlagt användes 695 vidicon kameror och 131 image orthicon kameror vid samtliga läroanstalter. På högskolesidan gavs TV-undervisningen i en föreläsningssal vid 501 institutioner och från en studio vid 210 institutioner. Antalet studerande vid högre läroanstalter som erhåller TV-undervisning var 124 900, i genomsnitt 600 studerande per installation. Bokens kanske nyttigaste del finnes på sidorna 80—133, som i tabellform redogör för de olika läroanstalternas TV-utrustning och undervisningsämnen. (Man har kunnat konstatera, att upplysningarna inte längre är aktuella, utan att om— fattningen av CCTV-undervisning ökat avsevärt sedan sommaren 1962.)

2. Leslie P. Greenhill: Closed-Circait-Television for Teaching in Colleges and Universities, stencil, Pennsylvania State University, University Park, mars 1964, 23 s.

Penn State har varit en av pionjärerna rörande användning av CCTV i högskoleunder- visning. Denna rapport är en kort sammanfattning av de olika forskningsprojekt, som ge- nomförts där (se nr. 6 och 22—29) rörande förhållandet mellan effektiviteten av TV- undervisning och »levande undervisning», om det mottagande TV fått bos lärare och elever, om lämpligheten av TV för olika läroämnen och ekonomiska jämförelser.

3. Educational Television the Next Ten Years, Institute for Communication Research, Stanford University, Stanford 1962, 375 s. Utmärkt rapport av fyra större utredningar utförda på uppdrag av USA's undervis- ningsministerium rörande utvecklingen av television som hjälpmedel i undervisning på olika nivåer. Dessa utredningar var:

3) framtida ökade behov av TV—kanaler i USA,

b) organiserande av utväxling av bandade TV-program (som sedermera har resul- terat i upprättande av National Instructional TV Library i New York och regionala arkiv vid University of Nebraska, Lincoln, samt i Cambridge, Mass),

c) allmänna utvecklingstendenser omfattande finansiering —— bättre kvalitet — utbild— ning av TV-personal — lokal- och utrustningsprogram för läroanstalter 111. h. t. TV etc. Bland delrapporterna av 16 utredningsmän är >>Facilities for Instructional Television» av Carpenter och Greenhill (s. 286—332) av största intresse rörande sluten-krets-TV i högre undervisning.

d) opinionsundersökning bland »kunder» av undervisnings-TV-stationer. Boken omfattar även betänkandet av undervisningsministeriets »TV Advisory Panel».

4. R. M. Diamond (redaktör): A guide to Instructional Television, MacGraw— Hill, New York, 1964, 304 s. Handboken behandlar TV—undervisning i alla dess former med tyngdpunkten på lägre undervisning.

Det första kapitlet »Single-room Television» beskriver användande av TV som försto- ringshjälpmedel.

De övriga kapitlen behandlar CCTV och eterburen TV med beskrivningar från valda skoldistrikt.

Bilagorna är av intresse för högre undervisning. »Planning for TV: from objectives to equipment» (s. 220—245) innehåller värdefulla informationer och minneslistor för den som planlägger en läroanstalt med TV—utrustning.

Handboken har en TV-ordlista och en god bibliografi med sammanfattningar.

5. Design for ETV, Planning for Schools with Television, Dave Chapman Inc. Industrial Design for Educational Facilities Laboratories, New York, 1960, 98 s. Inredningsråd och rumsplaner med utmärkta illustrationer rörande både äldre före- läsningssalar, som förses med TV, och nybyggen med TV.

6. Leslie P. GreenhiII: The Economics of Instructional Television, Pennsyl- vania State University, University Park, Okt. 1963, 13 5.

En jämförande undersökning av kostnaderna för konventionell undervisning och un— dervisning med hjälp av CCTV. Konventionen undervisning definierades som föreläs- ningar för klasser av storlek 45 studerande. Investeringen i utrustning var samman- lagt $ 45 000,

där inköp av en Dage 320 vidicon professional dual camera chain med kontroller, var

den största posten, 818 300, Dage film-slide chain den näst största på 58 000. 32 mottagare, 24”, av Westinghouse Co., kostade & 4 800, tvåvägs-fråg- och svarssystemet, som utvecklades på ort och ställe, $ 2 260 (en utrust-

ningstabell på sida 5). Driftskostnaderna (sida 6) steg till $ 28 500. Kostnadsanalysen gjordes för föreläsningsserier i psykologi, bokföring, sociologi res- pektive meteorologi. Genomsnittsdriftkostnaden blev 327, -—— per TV-föreläsningstimme, när totaltiden för TV—undervisningen var 1 072 timmar/år.

Om man använde en fem-års avskrivningstid på investeringarna, kom man till det resultatet, att om antalet studerande i ett ämne översteg 200 var det ekonomiskt fördel— aktigt att gå över till TV, och på Penn State följde man den principen att man med 300 studerande per ämne övergick till TV.

II. Rapporter från universitet och högskolor

(De inledande upplysningarna om »Utrustning» är baserade på »Directory of CCTV Installations in American Education», se 1.)

University of California, Berkeley

7. Ken Winslow et alii: A High Quality Instructional Television System in- cluding a Mobile Video-Tape Recorder, i Journal of the Society of Motion Picture and Television Engineers, 72: 168—170 (Mars 1963) En redogörelse för de tre första åren (1960—1962) av Berkeley Instructional Commu- nications System (ICS). Systemet kännetecknas av att all utrustning är flyttbar, och att kontrollrummet, som även har en flyttbar video-tape registreringsapparat, är monterat i en bil, och sålunda kan användas, dels vid praktiskt taget alla institutioner vid univer- sitetet och dels utanför universitetet, när man önskar banda material för undervisningen. I begynnelseskedet klarade ICS sig med en TV-kamera, en zoom lins, en radiomikro— fon och två mottagare, samt en magnetofon. År 1962 bestod apparatparken av en Mar- coni IV, 4 1/3" Image-Orthicon kamera med en zoom lins, flera vidicon—kameror (GE, TE/9), den nämnda registreringsutrustningen och en large—screen TV projektor. (Det framgår av en stencilerad lista, att 5698 studenter fick TV-undervisning år 1963/1964 och att TV—kurserna omfattade följande ämnen: sociologi, historia, engelska, fysik, allmän teknik, juridik, socialvård, maskinteknik och handelsämnen, matematik- maskinanvändning och väg- och vattenbyggnad.) ICS beskrives också i en broschyr från AMPEX Corporation, Video/Instrumentation Division, Redwood City, California, som tillverkar video—tape TV-registreringsapparater, även en mobil modell.

University of California, Santa Barbara

8. Gary N. Hess et alii: Biology by Television: A Californian experiment, i »New Scientist» 98—l01 (Nr. 399) den 7-juli 1964.

Artikeln beskriver en första kurs i biologi, som gavs åt 600 studenter. Den använda tekniken redogöres för, likaledes-utrustningen: 4 vidicon kameror, en med »zoom»lins. Två av dem bäres av stativ på hjul, en_hänger ovanpå laboratoriebordet och användes helt enkelt som »förstoringsglas»: och den fjärde, som kallas för filmlänken, är försedd med en projektor för diapositiver, och kan" även användas för framvisning av 16 mm fil- mer. Föreläsningarna registreras på förhand och studenterna fördelas i grupper på 20— 50. Mottagarna har dubbelt så många linjer, d. v. s. 600, som vanliga TV—mottagare i USA.

Slutsats: CCTV—kursen visade sig kunna lösa problemet med stort elevantal effektivt och ekonomiskt.

9. Guide for Television Instructors, the Television Office, University of Cali- fornia, Santa Barbara, stencil, 16 5. En instruktion för TV—föreläsare, som liknar bibliografins 24:e publikation utarbetad vid Pennsylvania State University. Den sistnämnda har. använts som mönster.

10. General Specifications, Closed-Giroait-Television, University of California, Santa Barbara, 1962, stencil.

En specifikation av all utrustning som ingår i UCSB anordning. Specifikationerna an— vändes när offerter efterlystes hos apparaturleverantörer.

Chicago City Junior College

11. Chicago City Junior College: Final Report of a Three Year Experiment of the Chicago City Junior College in Offering College Courses for Credit via Open Circuit Television, Chicago, 1960, 98 5. Under tre år räknat från 1959 har TV—undervisning meddelats över WTTW-stationen

i Chicago. Antalet åhörare, vilka anmält sig till efterföljande tentamen, har i medeltal uppgått till 1 261 per termin, varvid i genomsnitt varje åhörare varit anmäld i två kurser. Av särskilt intresse är att konstatera, att man genom statistik anser sig ha kunnat visa att vid jämförande prov de som deltagit i TV—undervisning i hemmet uppnått samma eller bättre resultat än de som deltagit i motsvarande i klassrum ordnad normal under— Visning.

11 a. Chicago City Junior College: Final Report of a Three Year Experiment of the Chicago City Junior College in Offering College Courses for Credit via Open Circuit Television, Chicago, 1960, 22 s.

Innehåller en sammanfattning av förutnämnda rapport.

11 b. Chicago City Junior College: Eight Years of TV College: A Fourth Report

I rapporten lämnas en redovisning för erfarenheterna under de senaste åtta åren med TV—undervisning via öppen TV-sändning. Av speciellt intresse är om lärares tjänstgö— ringstid (sid. 14), kostnaden för undervisning som funktion av antalet åhörare (sid. 29) samt framtidsplanerna (sid. 30—31).

University of Illinois Utrustning 1962: 1 studio, 3 vidicon kameror, 1 video-tape recorder, 17 motta- gare.

12. Charles J. McIntyre: Annual Report of the Office of Instructional Tele- vision 1963/1964, 1964, 4 s. Rörande »operations» rapporteras att 4000 studerande mottog TV—undervisning hös- ten 1963. Kurserna omfattade sambällsvetenskaper, fasta stoffers mekaniska egenskaper, personlig hygien, psykologi etc. Samtliga föreläsningar registreras på video-tape. (TV-enheten förfogar över flera video- tape registreringsapparater, vilkas pris är ca slam eller 1/4 av vad större av rund- radion använda apparater kostar. Bandet för d'un maskiner kostar ca 870/timme. För större apparater är kostnaden $ 100/timme.) 25 föreläsningssalar i sex olika byggnader med plats för sammanlagt 1 290 studenter har anslutning till CCTV-systemet.

Under avsnittet »planläggning» redogöres för enhetens arbete rörande TV—undewts- ning vid högskolans Chicago-avdelning samt vid Chicagos medicinska centrum. Hög— skolan har även en kommitté för TV-undervisning med medlemmar från de flesta fakul- teter, som utväxlar erfarenheter om TV-undervisnlng.

Årsberättelsens tredje avsnitt redogör för pågående forskningsprojekt. Ett av dessa: »The implications and feasibility of the full application of technological aids to the solution of staff, space and curriculum problems associated With rapidly growing urban university» pågår vid universitetets Chicago-avdelning.

University of Miami Utrustning år 1963: 1 studio, 3 vidicon-kameror, 1 video-tape upptagare, 6 TV- projektorer, 8 föreläsningsrum i en byggnad, 8 projektionsskärmar och plats för 2 400 studerande samtidigt.

13. C. D. Tharp: Learning and Instructional Resources Center, Administered by the Division of Communication Services, University of Miami, Coral Cables, Florida, 1963, 21 5. En rikt illustrerad beskrivning av den år 1961 byggda Learning and Instructional Resources Center, som betjänar University College, med 4——6000 första— och andra-års— studerande i humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap.

Detta centrum består av en oktagonal envåningsbyggnad, med två annex; det ena rym- mer luftkonditioneringsanläggning och det andra innehåller utrymmen för TV—studio

och härtill hörande rum. Den oktagonala delen omfattar åtta föreläsningssalar med 300 platser i varje samt i mitten ett projektionsrum, som även det är oktagonalt.

I den smala änden av föreläsningssalarna står podiet och bakom detta en TV-pro'jek- tionsskärm, där bilden får storleken 200X270 cm2 med en General Precision Labora- tories 611-A—'l”V-projektor. Den sistnämnda, av vilken det finns sex st., är placerad i projektionsrummet, alltså bakom projektionsskärmen.

Man har försökt att beakta samtliga krav, som rikligt användande av audiovisuella hjälpmedel ställer, vid planläggningen av byggnaden och föreläsningssalarua. Apparat- parken, som heskrives i detalj, är synnerligen mångsidig både i projektionsrummet och i TV-studion.

Ett demonstrationsbord för naturvetenskapliga experiment med vatten, gas, ström etc. har utvecklats vid universitetet. Demonstrationerna kan förberedas i förväg och demon— strationsbordet kan rullas in i föreläsningssalen, när det skall användas.

Andra specialdetaljer omfattar en krittavla, som belyses med ultraviolett ljus och som således kan användas medan TV-projektion pågår, om man använder en speciell krita.

Rummen har ett dubbelt helysningssystem, både fluorescerande belysning och glödlamps- belysning, av vilka den förstnämnda släckes under TV-projektion, medan den sistnämndas styrka minskas.

Vidare ingår i specialutrustningen en elektrisk anordning med 5 tryckknappar för svar av de studerande. Svaren registreras i en utläsningsapparat, som föreläsaren har fram- för sig samt både uppsummerade och individuellt genom en analog—matematikmaskin och en IBM 1620.

Personalen vid Learning and Instructional Resources Center omfattar en direktör för Division of Communication Services, som har en administrativ assistent. En teknisk sektion av detta centrum ledes av assisterande direktören för the Division of Communica- tion Services. Personalen omfattar två ingenjörer och åtta tekniker. Vidare finns en produktionssektion, som har ansvar för träning av professorerna i TV-undervisning, för dirigering av TV-föreläsningarna och för assistans med framställning av audiella och vi- suella hjälpmedel för föreläsningarna. Personalen omfattar en produktionsdirektör, två produceutdirektörer, två kameramän och en tecknare, samtliga heltidsanställda. En scendiri- gent, audio-operatör, bibliotekarie och sekreterare arbetar deltid och är studerande.

Michigan State University

14. Michigan State University: National Compendium of Televised Education, Volym 10, 1963, 253 s. (årlig)

I föreliggande kompendium redovisas alla de TV- och CCTV-kurser som meddelas vid de amerikanska universiteten och högskolorna. Kursernas omfattning i timmar, antal åhörare samt timersättningen till lärarna redovisas. Av speciellt intresse är uppgiften om evalveriug mellan normalföreläsning och i TV framförd föreläsning.

University of Minnesota Utrustning 1962: 2 studior (1963z4), 8 IO-kameror, 4 vidicon-kameror, 1 film- kedja, mikrovågsändare, 17 klasser (1963: 33) i 10 byggnader, 37 mottagare.

15. Burton Paula: Closed-Circuit—Television in American Education, stencil, Minneapolis den 10.2. 1964, 7 5. Enligt rapporten finnes i USA minst 200 CCTV-system för undervisningsändamål på olika nivåer. Högskoleundervisning överföres ofta till högskolans olika geografiskt spridda avdelningar och även till andra högskolor: Purdue University i Lafayette sänder till University of Indiana i Bloomington, i Texas är 11 högskolor i olika städer anslutna till samma nät, och i South Carolina omfattar CCTV—nätet 155 gymnasier, 8 colleges, Uni— versity of South Carolina och fem »extension centers». Användningen av CCTV anser författaren bidra till lösningen av följande problem:

Stora klasser. Brist på utrymmen. . Brist på lärare.

Geografisk spridning av lärare och elever. Bättre undervisning (med hjälp av visualisering).

Förstoringsbehov.

. Ekonomi.

Författaren redogör för lärarnas tvekan i begynnelseskedet. Han anser, att föreläsningar skall ske i studio utan störande elever.

daaewpr

16. Ibid: A Report on CCTV at the University of Minnesota during 1962—63. Department of Radio and Television, stencilerad, oktober 1963, 15 s. Minnesota-universitetet har institutioner både på två ställen i Minneapolis och i tvillingstaden St. Paul. TV-undervisning sändes över koaxialkabel till samtliga (och över telefonkabel även till Rochester, där IBM-ingenjörer åtnjuter vidareutbildning). Rapporten beskriver den uppgift att koordinera universitetets undervisning, som Dept. Radio and TV ålagts och den utrustning samt de lokaler, som användes för CCTV. 2 336 studerande kan samtidigt åse TV-undervisning. Vidare redogöres för kriterierna som användes för selektion av för TV lämpliga kurser (se listan under nr 15) och för resultaten av TV—föreläsningarna, av vilka de flesta ut- gjorde första experiment.

17. Ibid: Excerpts from several University of Minnesota Surveys on Closed- Circuit-Television, stencil, 1964, 7 5.

En statistisk bearbetning av svar till en enquet rörande attityderna bland studenter, som åtnjutit TV-undervisning. Som bilaga till rapporten en förteckning »Significant dates in University of Minnesota Broadcasting». År 1953 påbörjades CCTV-experimenten och år 1964 användes TV i ett dussintal kurser för sammanlagt 17118 elever.

Under en typisk vecka hösten 1964 företas »levande» TV—undervisning 41 timmar per vecka, och 50 timmar överföres från tidigare registrerade band. Kurserna omfattar bl.a.: matematik, bokföring, mekanik av material, antropologi, biologi, Odontologi, oorganisk kemi, psykologi, geologi, historia, juridik, medicinska laborationer och språk. Man räknar * med att 9382 studenter varje vecka kommer att erhålla TV—undervisning hösten 1964.

18. A. A. Blatherwick: Teaching Mechanics via CIosed-Circuit—Television, i Journal of Engineering Education 52: 311—324 (No. 5), 1962. Vid den flygtekniska institutionen vid University of Minnesota har författaren — professor i mekanik -— och hans kolleger sedan år 1958 bedrivit CCTV-undervisning i experimentell mekanik, statik och mekanik av material och under 1958—1960 jämfördes vitsorden om studerande som erhållit TV-undervisning med vitsorden om studerande, som samtidigt undervisades genom konventionella föreläsningar i klasser på 30—45. I samt- liga fyra försök var TV—gruppens resultat lika gott eller något bättre än jämförelse- [ gruppens. Professor Blatherwick (som under en överläggning berättade, att man inte bandade föreläsningar vid institutionen trots att den i dagarna fått en ny, synnerligen väl utrustad studio) drar följande slutsatser: ' &) Undervisningen med TV förlorar inte i effektivitet, tvärtom.

b) Ett större antal mindre föreläsningssalar är effektivare än en stor sal med flera mottagare.

c) En professors tid räcker till 50 procent färre TV—föreläsningar än konventionella, efter att han för sin första TV—kurs behövt 3—4 gånger den normala förberedelsetiden. Däremot begränsas antalet studerande per klass endast av tillgängliga lokaler och assistenter i föreläsningssalarna.

d) Assistenterna, som leder en diskussions/frågestund på 15—20 minuter efter TV-sänd- ningen får värdefull pedagogisk trä—ning. |

e) Ett enkelt studiosystem är att föredraga: en stationär kamera riktad till anteck— ; ningsbordets pappersbana (eller en krittavla), en stationär kamera för förstoring av små föremål och experiment och en tredje flyttbar kamera med kameraman, som följer före-

läsaren. (Senare har författaren modifierat sina synpunkter rörande e) och har anskaffat en fullständig studio med kontrollrum, där TV-personalen handhar upptagningen och dirige— ringen i stället för som tidigare professorn.)

The Ohio State University Utrustning 1962: 3 studior + 9 klassrumsstudior, 5 IO-kameror, 7 vidicon—kameror, 3 video-tape recorder, 1 kinescope recorder, 1 filmkedja, 60 mottagare.

19. CCTV short for Closed-Circuit Television, Ohio State University Monthly, 7—10 (januari 1963)

En väl illustrerad redogörelse för CCTV—undervisningen, som omfattar kurser med stora elevantal, sådana som matematik, zoologi, metallurgi och hygien.

Högskolan började med reguljär CCTV-undervisning år 1960. Som exempel på organi— seringen av föreläsningarna, beskrives kurs i algebra och trigonometri. K]. 8 föreläser professorn med eleverna i samma rum. Föreläsningen registreras och senare på dagen spelas bandet till 23 andra klassrum med sammanlagt 800 studenter, kl. 10—14. Samma ordning upprepas varje dag.

Zoologiprofessorn däremot föreläser två—tre veckor i förväg i studion till högskolans TV—station, som hantlar föreläsningen. Cinescope-filmer distribueras sedan till högskolans branscher i olika städer i Ohio.

Taudläkarhögskolan använder TV för praktiskt taget varje kurs för demonstrationer och detsamma gäller medicin.

20. Greater Columbus area, ETV project, Final Report 1959/1962. The Ohio State University Research Foundation, Columbus, Ohio, Nov. 1962, 62 s. En något ordrik rapport från pedagogiska experiment med stöd av Ford Foundation. Försöket omfattade sammanlagt 5 000 elever i 27 geografiskt spridda gymnasier, två fa— kulteter av universitetet och tre universitetsavdelningar utanför Columbus, Centrum för televisionen var Ohio State University, TV—station, VVOSU-TV. Undervis- ningen omfattade fyra ämnen, under första året 1958/1959 för 5 000 elever, är 1959/1960 var det 14 kurser för 42 000 elever, 1960/1961 19 kurser för 59000 elever och 1961/1962 24 kurser för 134 000 elever. Bland universitetskurserna fanns till slut zoologi, hygien, psykologi och fem matematikkurser.

21. Uses of TV for Instruction and Research on the Ohio State University Campus, 1964—65. Office of Instructional Radio-Television, stencilerad 1964, 4 5. + 7 s. bilagor. Ett 9-kanals CCTV kabeisystem binder nio institutionsbyggnader med TV—studion och med universitetets TV—station. Under läsåret 1964—65 undervisas över 22000 studerande genom TV, som omfattar 11 årskurser, bland dessa biologi, zoologi, hygien och matematik (6 kurser). Härutöver användes CCTV för delar av kurser i 18 ämnen. Bilagorna omfattar bl. a. statistik över »TV—studerande» 1957—64.

The Pennsylvania State University Utrustning 1962: 5 studior, 19 vidicon-kameror, 3 filmkedjor, 1 kinescope recor- der, 46 klassrum, 105 mottagare.

22. C. R. Carpenter & L. P. Greenhill: Instructional Television Research Re- port No. 2. Au investigation of closed-circuit television for teaching university courses. University Park 1958, 110 5. Rapport över det andra och tredje årets (1955—1957) erfarenheter med CCTV vid Penn State, där omfattande försök och forskning utfördes i anslutning till TV-undervisningen.

Rapportens första del redogör för pedagogiska forskningsresultat rörande effektivi— teten av levande undervisning i jämförelse med TV—undervisning. Konklusionen var, att effektiviteten av inlärningsproccssen var lika stor i bägge fallen.

Det andra avsnittet redogör för undersökningar rörande lämpligheten av TV för olika högskoleämnen, det tredje avsnittet för utredningar rörande lärarnas och elevernas attityder gentemot TV—undervisning och det avslutande avsnittet behandlar praktiska möjligheter samt utrustning och personal.

23. L. P. Greenhill: Television in University Science Instruction, i »Research Film» Nr. 4, dec. 1959. Ett tämligen allmänt hållet föredrag om användning av TV i högskoleundervisning med exempel från undervisning i kemi och metallurgi.

24. H. Dennis Sherk & Luther Kepler, Jr.: Guide for Television Instructors, University Park, Jan. 1961, 26 5. En överskådlig handbok för professorerna, gällande förberedelserna och genomförande av TV-föreläsningar. Det redogöres för TV—personalen och om hur denna assisterar förelä- sarna. Handboken innehåller formulär för utarbetande av en »disposition» för föreläs- ningen, som även omfattar det som skall ses, presenteras, och det ges anvisningar rö- rande utformningen av visuella hjälpmedel, storleken av bokstäver m.m., användningen av den svarta tavlan, uppträdandesätten och t.o.m. klädseln.

25. Leslie P. Greenhill: Research on University Teaching, i Medical and Biolo- gical Illustration, Nov. 1961. Artikeln redogör för både CCTV och programmerad undervisning bland nya undervis— ningsmetoder samt för träning av lärare i att använda dessa.

26. Ibid.: Two-way Audio Communication Systems for Closed-Circuit Televi- sion, Division of Academic Research and Services, The Pennsylvania State Uni- versity, University Park, 1962, 9 s. Rapporten redogör för anordningen och användningen av »audio-intercommunication system», som utvecklats vid Penn State för att möjliggöra frågor från studerande, som placerats i föreläsningssalar utanför TV-studion. Anordningen tillverkas numera kom- mersiellt under namn »Tele-Quest System» av Community Engineering Corporation, 234 E. College Avenue, State College, Pa.

Systemet omfattar »mikrofoner», det vill säga 8” högtalare, som placeras ovanför ka- tedern. En tryckknapp—avbrytare placeras vid den av Sittplatserna, som intas av den när— varande assistenten. I studion finns det en brytare för varje förelåsningsrum och en liten högtalare, över vilken professorn hör åhörarnas frågor. Frågorna och svaren kan höras i samtliga föreläsningsrum.

27. How to learn in TV-courses, The Pennsylvania State University, Univer- sity Park 1963, 5 3. En hänvändelse till de studerande med råd och instruktioner rörande TV-föreläsning- arna och deras nyttiggörande.

28. C. R. Carpenter: New Technologies in Formal Education: The »Mass» Media of Communication, University Park, Sept. 1963, 15 s. Föredrag vid XVII International Congress on Psychology år 1963, som inledes med en översikt över användningen av TV för den i USA kraftigt stödda vuxenutbildningen (1963 beviljade den federala regeringen 830 milj. för sådan undervisningstelevision). Föredragshållaren redogör vidare för regionala samarbetssystem: The Midwest Airborne Television (med sändare i flygplan), Washington County, Maryland, Anaheim, Cali- fornia; South Carolina, Texas och Oregon, samt Japan och Italien. Föredraget avslutas med en översikt över pedagogiska forskningsprojekt rörande an- vändning av TV i undervisning på olika nivåer. 11 litteraturreferenser.

29. Leslie P. Greenhill et alii: The Educational Effectiveness, Acceptabilitg and Feasibility of the Eidophor Large-Screen Television Projector, University Park, Jan. 1962, 26 s.

I samarbete med Eidophor Inc., ett dotterföretag till CIBA. utförde man vid Penn State ett två—årsexperiment med Eidophor TV projektor, som kostar 826 000. Den pro- jicerar bilden på en duk, av storlek 370X470 om, när projektorn användes i ett rum, som är så pass väl belyst att man kan göra anteckningar. I ett mörkt rum kan bilden bli 800 X 1 070 cm.

Apparaturen provades i ett auditorium med 1200 platser. Längsta avstånd från duken var 28 m (6 X 14”), medan motsvarande avstånd vid användning av en 24" TV-apparat var 4 m.

Resultatet av samtliga experiment var att inlärningsprocessen blev lika god. som når man använde vanliga TV—mottagare, och att Eidophor var väl ägnad för anvlndning i stora auditorier, i synnerhet om föreläsningen omfattade demonstrationer. De studerande före- drog Eidophor framför vanliga TV—mottagare.

Vidare befanns Eidophoren mycket tillförlitlig i drift.

Pun-due University

30. Television unit Pardue 1964, Stencil, Lafayette 1964, lös.

i

i En kort redogörelse för utvecklingen av Purdne*s TV—avdelning, som började CCTV-un- i, dervisningen år 1956. Utrustningen omfattar för närvarande två studior, ett kontrollrum.

' 10 41%” Marconi kameror, två registreringsapparater för TV—band, 141 föreläsningsrum i i 15 olika byggnader anknutna till CCTV-nätet och ett mikrovåg-system för transmis— , sion av kurser från Purdeu i Lafayette till dess avdelning i Indianapolis och för utväxling % av TV-kurser med University of Indiana i Bloomington. * Dessutom har de olika avdelningarna en del TV—utrustning: kameror samt Ampex registreringsapparater, etc. Dessa avdelningar är den maskintekniska, den veterinära, den elektrotekniska m.fl.

Under läsåret 1963/1964 undervisades 5900 studenter i åtta olika kemikurser, 700 studenter i två elektrotekniska kurser, 850 studenter i psykologi, 1 350 studenter i all-

] mån teknik och 450 i geologi med två kurser genom bandad TV. Purdue försåg samtidigt | University of Indiana med ett flertal kurser. Härutöver har TV-avdelningen producerat i ett fyrtiotal program för kommersiella och utbildnings—TV-stationer.

Schema för TV-uhdervisningen vid Purdue utgör bilaga till rapporten.

31. International Seminar on Instructional TV, Seminar Report, Lafayette, i Ind. 8—18.10.1962.

Rapporten innehåller redogörelser för forskningsarbeten rörande TV-undervisning.

Rensselaer Polytechnic Institute

32. H. D. Hauf et alii: Designs for Learning: design college facilities to utilize instructional aids and media, Vols. I och II, Troy, N.Y. 1961. Rapport över forskningsarbeten utförda vid högskolans arkitektavdelning. Innehåller

n ! värdefulla och fantasifulla förslag till utföranden av nya undervisningslokaler av olika , storlek, utformade för CCTV. !

Walter Reed Army Medical Center

33. Walter Reed Army Medical Center uses RCA Compatible Color-TV for Medical Education, RCA 1959, 13 s. En broschyr utgiven av Radio Corporation of America, som levererat största delen av utrustningen till TV—avdelningen, vars chef muntligt bekräftat, att upplysningarna är sakliga, om ock föråldrade.

Tre studiolokaler, av vilka två är anslutna till operationsrum, beskrives, likaledes kon— trollrummen och hela utrustningen bortsett från den senare anskaffade video-tape-upp- tagningsapparaturen. Upplysningarna beträffande personal är föråldrade. I stället för 47 TV-befattningshavare finnes nu 11 personer.

Två föreläsningssalar är utrustade med projektorer (å $ 4 000) som ger en färgbild på 130 )( 200 cm och en svart-vit bild på 200 )( 270 cm. I andra föreläsningsrum finns 60 st. 21” färgmottagare.

Rikt illustrerad med bilder. som bl. 3. visar upptagning av operationer på färg—TV.

34. J. G. Zimmer et alii: TV-Cinephotomicrography in the Study of the Human Cutaneous Microcirculation, iAngiology 14: 404-—407 (No. 8) 1963. Exempel på användande av svart-vit-IO-TV för forskning vid Walter Reed. En film upptogs av blodcellernas rörelse i en kapillar under nageln med mikroskopisk försto— ring 1 000 X.

University of Washington

35. Walter L. Dunn & Albert L. Haag: Teacher-Controlled Closed—Circuit-TV used in Teaching Freshmen Engineering Courses, stencil, Seattle, 25 okt. 1963, 27 5. En detaljerad och väl.ill.u_strerad rapport om erfarenheter från det första undervis- ningsåret, då CCTV användes enbart för att förbättra demonstrations- och illustrations- stoffet i en föreläsningssal;Föreläsaren skötte själv om hela det tekniska. Experimentet omfattade 5 kurser med ,12—92 studerande.

Följande apparatur-_—hade.,anskaffats:

.» Ju :Kamerakedja* .................... $ 4 000 2. Zoomlins ........................ s 400

3. Distributionssystemet ............ 3 240

4. En monitor ...................... 3 250

5. Sex 23” TV—mottagare ............ $1 440

6. Belysning ........................ $ 30

7. Hjälpmedel, installation etc. ...... $ 780

$ 7 140

== 1 vidicon TV-kamera, som hängdes från taket ovanför katedern, 1 kainerakontrollen- het, 1 modulator.

Apparaturen underhölls genom kontrakt för 5720 per år och en teknologie studerande var anställd på deltid som tekniker för 3150 per månad. Senare har tre andra föreläsnings- rum försetts med tre 23” mottagare var, med tanke på simultan överföring av föreläs- ningar.

Universitet och skolor i Frankrike

36. Gaston Girard: The Use of Television for the Teaching of Science and Technical Subjects. OECD/DAS/ST/63.19, 29.7. 1963, 29 5.

Inom Committee for Scientific and Technical Personnel av OECD har tillsatts en arbets- grupp för sluten-krets-TV i högskoleundervisning. Den föreliggande rapporten innehåller en beskrivning av de i Frankrike förefintliga CCTV—installationerna för undervisnings— ändamål samt rapporter från fyra skolor där CCTV användes för naturvetenskaplig och teknisk undervisning. Skolorna omfattar två tekniska läroverk, en medicinsk fakultet samt den naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Nancy.

Vid sistnämnda fakultet är det Institut des Spécialités Industrielles, som utbildar ingenjörer och började sin verksamhet år 1963 med en synnerligen ung lärarstab. Den äldste läraren är 35 år gammal. Skolan fick ett anslag på 280 000 Fr. för installering av CCTV.

Undervisningen via TV sker i en föreläsningssal med 110 platser, av vilka endast en

del användes. En vidicon-kamera står stationär mellan de. första bänkraderna och kon— trolleras på avstånd. Fyra mottagare är placerade i detta föreläsningsrum och härut- över har sex föreläsningssalar med 30 platser var två mottagare. Sändningssystemet är videotransmission genom sammanlagt sex kanaler och ljudet översändes medelst en radio- mikrofon till högtalare av vilka det finns 30 i föreläsningssalen och nio i de små föreläs- ningssalarna. Tvåvägs-kommunikationssystem mellan föreläsare och studerande användes.

Undervisningen omfattar kurser i fysik, kemi och allmän teknologi. Antalet studerande är 100 per årskurs och lärarstaben består av tre professorer. Konventionella föreläsnings— metoder skulle kräva 12 professorer, vilkas rekrytering dock visat sig omöjlig. Lärarna hiträdes av 12 assistenter, som själva studerar på andra eller tredje årskursen.

Undervisningen är organiserad enligt följande:

1. Professorn förbereder föreläsningen.

2. Han sammankallar undervisningsassistenterna för »ey'angelisering».

3. Under föreläsningen repeteras föregående föreläsning genom 5—10 min. samman— drag över TV. Sedan förhör undervisningsassistenterna sina respektive grupper (10 min.).

4. Professorn framlägger ett problem, 3,5—15 min. över TV.

5. Studerande-grupperna löser problemet under ledning av undervisningsassistentcrna och professorn ställer frågor till varje grupp för att höra hur arbetet går, ger råd och följer med problemlösningen i upp till 2 timmar. Planerna omfattar installering av ytterligare 2 CCTV-föreläsningssalar. Den nuvarande användes nu en 20 timmar per vecka.

III. Handböcker och rapporter från centrala organisationer, som utfört utredningar rörande TV-undervisning

A. Allmänt (se också 1, 2, 3, 4 och 6)

37. P. Lewis: Educational Television Guidebook, McGraw-Hill, New York 1961. Allmän handbok över TV-utrustning och metoder. Råd för administratörer, som förbe- reder anskaffande av TV-utrustning. Väl definierade kriterier. Goda diagram. Innehål— ler även »case studies», bibliografi och ordlista.

38. J. W. Brown & James W. Thornton Jr: New Media in Higher Education, Association for Higher Education and the Division of the Audiovisual Instruc- tional Service of the National Education Association, Washington 1963, 182 5. Efter en något filosoferande inledning, följer på sid. 32—75 korta informativa rap- porter om användning av CCTV: fyra samarbetsprojekt för högskolor, där program sändes över mikrovågsystem från högskola till högskola, nämligen Oregon State, Pennsylvania State, Texas Och Purdue -— Indiana, undervisning inom högskolan vid sex högskolor, undervisning, som utan CCTV vore omöjlig: i kirurgi etc, vid nio högskolor, resultat av undersökningar rörande speciella problem i samband med CCTV utförda vid fem högskolor, vuxenundervisning med vanlig TV. Bokens sista avsnitt berör administrativa problem i samband med användning av nya undervisningsmedel.

39. John W. Meaney: Televised College Courses, The Fund for the Advance- ment of Education, New York 1962, 88 s. Det i boken beskrivna College Faculty Released—Time Program initierades år 1958 av Ford Foundation, som betalade professorers hela lön i ett år, % av lönen andra året och 1/3 av lönen tredje året, under förutsättning att professorerna tog ledigt från alla ordinarie sysslor och utarbetade föreläsningar för CCTV vid sin resp. högskola. Pro- grammet berörde 27 institutioner och hade en storlek på 31 200000.

Rapporten är skriven i deskriptiv stil, de individuella metoderna hos TV-professorerna jämföres och deras uttalanden citeras. Ett intressant avsnitt är: »Advantages and Dis— advantages», sid. 21—34.

Som bilaga i boken finns en artikel: »The Teaching of Economics via Television at the College Level», vars sista del (77—88) utgöres av en jämförande kostnadsanalys mellan olika undervisningsmetoder och CCTV.

40. Washington County, Closed-Circuit Television Report, Hagerstown 1964, 79 s.

Televisionsnätet för samtliga skolor i Washington County, Maryland omtalas i denna omsorgsfullt illustrerade broschyr, som beskriver erfarenheterna från ett av de mest berömda amerikanska TV—skolprogrammen 1956—1963.

41. H. Oldman: Educational Television, Impressions following a visit to the USA, University of Leeds Institute of Education, Paper No. 2, July 1964. En reserapport av en engelsk skolman, som studerat verksamheten vid de centrala orga— nisationerna för skol-TV, samt besökt sex skol-TV-centra, och riktat sitt huvudsakliga in- tresse mot administrationen i samband med användning av TV på lågstadiet samt inom vuxenundervisning.

B. TV-Pedagogik och lärare (se också 3 och 4) 42. National Education Association, Division of Audiovisual Instructional Ser- . vice: Interaction in Learning: Implications for Television. Washington D.C. 1959. i

En framstående lårargrupp står för denna framställning av behov för tvåvägskommu- nikation under undervisning och åstadkommande av denna när TV användes.

43. Ibid: Professional Rights and Responsibilities of Television Teachers. Washington D.C. 1963, 8 s. Enligt detta policy-uttalande tillhör alla registrerade program högskolan och icke före— läsaren.

.,.—.——-.. __—

44. Ibid: Practices in Selected Public School Systems relating to Professional Rights and Responsibilities of Television Teachers. Washington D.C. 1963, 47 5. Rapport av en utredning rörande TV-lärarnas rättigheter och plikter med exempel på ” kontraktblanketter använda i elva skolregioner. ,”

45. Ibid: (Harold E. Wigren:) Teaching on Television: How to improve our Programmes from the point of View of Teaching and Learning, samt Eleven Ways to Improve our Uses of Television in Education.

46. U. S. Department of health, education, and welfare: New Teaching Aids for i the American Classroom, Stanford, 1960, 173 s.

Redogörelse lämnas för ett symposium hållet 1959 och avseende nya tekniska hjälp- medel för undervisning på olika stadier. Stort antal värdefulla referenser redovisas under de olika kapitlen. Förhållandevis ingående diskuteras för- och nackdelar med TV-under— visning. — Stor del av den redovisade och beskrivna apparaturen är redan omodern, var- för skriften är av relativt sekundärt intresse.

C. Utrustning och hjälpmedel (se också 1, 3, 4 och 6 samt 26 och 29)

47. I. R. Brugger: A survey of TV-Equipment and Facilities Used for Purposes 1 of Instruction by Public Schools, Colleges and Universities. Board of Education, Washington County, Hagerstown, Md. 1960. Värdefulla upplysningar, om ock något föråldrade, rörande val av utrustning.

48. U. K. Ministry of Education: Working Party on Closed-Circuit Television: Closed-Circuit Television: Some technical Consideration. Stencilerad promemo- ria, London mars 1963, 5 s.

En kortfattad och klar" förklaring av TV-terminologin och redogörelse för funktionerna dels i en TV-kamera, dess kontrollslingor och i modulatorn för radiofrekvenssignal och dels i mottagaren. Vidare beskriver promemorian de olika sluten—krets-systemen och redovi— sar för anskaffningskostnaderna för de enklaste systemen för TV—upptagning och sänd- ning. Dessa system är mindre omfattande än något av de system, som användes vid de sex universiteten i Amerika, som besöktes i samband med utredningen.

Promemorian är utarbetad för i referensen nämnda kommitté, som utrett sluten-krets- TV-undervisning för skolstadiet.

D. Lokaler för TV (se också 3, 4 och 5)

49. Educational Facilities Laboratories: Acoustical Environment of School Buildings. New York 1963, 128 5. I ett stort antal befintliga skolor för såväl högre som lägre undervisning har studerats vilken minsta akustiska isolering, som kan tolereras för grupper som arbetar i samma eller intilliggande rum. Uppmätning har skett av ljudisolering och ljudabsorption samt av efterklangtid. Den sistnämnda tillmätes stor betydelse. Av intresse är att studera sambandet mellan de uppmätta egenskaperna och lärarnas i fråga personliga omdömen.

50. Ibid: Bricks and Mortarboards, New York 1964, 168 5. En översikt lämnas över ett antal utförda eller planerade byggnader för högre akade- misk undervisning. Ingående diskuteras klassrum, laboratorier, bibliotek och studentbo- städer. En genomgående tanke är att största möjliga flexibilitet skall tillämpas, varför man i stor omfattning planerar och arbetar med rörliga eller flyttbara väggar. — Av visst intresse är de hjälpmedel som diskuteras i samband med biblioteksfrågorna.

51. University Facilities Research Center: Space for Audio—Visual Large Group Instruction, Madison 1963, 36 s.

Rapporten innehåller en synnerligen värdefull sammanfattning av hur för TV-under- visning avsedda rum skall dimensioneras i vad avser temperatur, ventilation, belysning, väggfärg, akustik, ljusstyrka, kontrollsystem samt största och minsta avstånd mellan åhörare och TV-skärm. Värdefulla uppgifter lämnas om rumsutformning, varvid sektor- formade rum dominerar. Vidare finns ett stort antal nomogram, som underlättar plane- rings— och beräkningsarbetet.

IV. Film om undervisnings-TV

»Instructional Television at the Pennsylvania State University 1954—1963». Pro- ducerad för U.S. Office of Education. 1964, 38 minuter.

En dokumentärfilm visar Penn State's pionjärinsats inom CCTV i undervisning. Den innehåller intervjuer med professorer och föreståndare för TV—avdelningarna, beskriv- ningar av den valda utrustningen och de för TV byggda föreläsningssalarna. Den utmärkta filmen kan lånas genom United States Information Service i samtliga länder.

Avdelning 3

DECENTRALISERAD UNIVERSITETS- UTBILDNING

RAPPORT AV ÖVERDIREKTÖREN JONAS ORRING OCH

FILOSOFIE DOKTORN GUNNAR WERNBERG

Till

1963 års universitets- och högskolekommitté

På uppdrag av 1963 års universitets- och högskolekommitté har under- ! tecknade undersökt några förutsättningar för en decentralisering i viss om- fattning av universitetsutbildningen. i Undersökningen har begränsats till att avse studier i ett antal angivna äm- l nen på ett- och tvåbetygsnivå. Däremot har förevarande undersökning inte ' kunnat utsträckas till att avse en mer flexibel organisation med orter där utbildningen begränsas till enbart ettbetygsnivå. En sådan undersökning ' kommer att företagas i annat sammanhang. * Resultaten av den gjorda undersökningen presenteras i form av rap- porten »Decentraliserad universitetsutbildning». Stockholm den 4 oktober 1964

Jonas Orring Gunnar Wernberg

1. Undersökningens ändamål

Hitintills har den decentraliserade utbildningen på universitetsnivå hu— vudsakligen inskränkt sig till ettbetygskurser i ämnena matematik, fysik, kemi, statskunskap, nationalekonomi samt, under innevarande läsår, de moderna språken och dessutom botanik och zoologi. Endast i matematik och fysik har tvåbetygsutbildning av mera permanent slag anordnats i Lin- köping och Örebro och har i dessa två städer varit samordnad med teknisk magisterutbildning. Ettbetygsutbildningen däremot har ej varit lokaliserad till vissa bestämda orter utan allt efter behov och intresse förlagts till va- rierande orter i landet.

Utbildningen har på varje ort och i varje ämne stått under överinseende av en akademisk lärare, som fungerat som inspektor och tillika föreslagit examinator. Lokala krafter har i möjligaste mån utnyttjats för utbildningen men inslag av lärare från universiteten har i viss utsträckning förekom- mit. Intresset för detta slag av utbildning har sedan starten år 1962 successivt ökat, vilket framgår av tabell 3: 1.

Tabell 3: 1. Antal deltagare i decentraliserade ettbetygskurser

Termin Antal deltagare

höstterminen 1962 ....................... 169 vårterminen 1963 ........................ 138 höstterminen 1963 ....................... 220 vårterminen 1964 ........................ 207 höstterminen 1964 ....................... 523

Den undersökning, 'som här redovisas, har till syfte att belysa möjlighe- terna till en utökning under stabiliserade förhållanden av från universiteten decentraliserad akademisk utbildning och att finna former för en fastare or— ganisation av densamma. Den har begränsats till att omfatta utbildning inom de samhällsvetenskapliga, humanistiska och matematisk-naturvetenskap— liga fakulteterna på ett- och tvåbetygsnivå för grundläggande akademiska examina. Då utbildning av detta slag första gången startades skedde det som en av åtgärderna mot lärarbristen och den avsågs därför i första hand syfta till lärarkompetens för undervisning på grundskolans högstadium och i andra hand till kompetens för gymnasieundervisning. Undersökningen har

sålunda kunnat utgå från erfarenheter av en decentraliserad lågstadieut- bildning med ursprungligen direkt inriktning på läraryrket. Till grund för undersökningen har emellertid legat förhållandena i olika avseenden hösten 1963. Någon nämnvärd skillnad i ämnesutbildning inriktad på läraryrket och annan utbildning förelåg inte vid denna tidpunkt och förevarande undersök- ning har därför, trots att den avser decentraliserad universitetsutbildning i allmänhet, kunnat i viss mån beakta erfarenheter av den tidigare mot- svarande verksamheten.

Den decentraliserade universitetsutbildningen kan byggas upp efter olika principer. En sådan är att till ett redan befintligt universitet finna en lämp— lig filialort, som har direkt anknytning till moderuniversitetet, och på denna ort förlägga lågstadieutbildning av visst slag. Studerande boende inom en lämpligt avgränsad region kring filialorten kan få sin utbildning där, vilket i sin tur medför ett minskat tryck på moderuniversitetet. Man kan med andra ord bygga upp ett filialsystem för universitetsutbildning.

2. Val av orter

Vid den regionala undersökningen av filialsystemet har utgångspunkten varit, att filialorterna i första hand antages rekrytera recentiorer bosatta inom områden, vilka med hänsyn till restidsförhållanden naturligt kan av- gränsas kring filialorterna. Urvalet av orter, liksom avgränsningen av regio- j ner har därvid bedömts kunna ske på grundval av den ccntralortsfunktion som de tilltänkta orterna representerar ur allmänna samhälleliga syn- i punkter. Med hänsyn till att antalet orter i ett eventuellt filialsystem med nöd- vändighet blir starkt begränsat, framstår de största tätorterna utom storstads— I' regionerna och nuvarande universitetsorter som självklara alternativ. Vid Valet av filialorter måste vidare uppenbar hänsyn tas till orternas rekry- teringsförmåga i förhållande till såväl nuvarande universitet som filialor— terna inbördes i ett utbyggt filialsystem. Filialorternas inbördes läge och läget i förhållande till moderuniversiteten får därför göras till föremål för bl. a. noggranna befolkningsstatistiska överväganden.

Vid upprättandet av region för decentraliserad universitetsutbildning, en universitetsregion, har det förutsatts, att rekryteringsmekanismen i huvud- sak blir likartad den som gäller för icke-obligatorisk gymnasial utbildning.

I utredningar inom skolöverstyrelsen _ »Utredningsmaterial rörande gymnasiets kvantitativa omfattning», 1963 och »Utredningsmaterial röran- de yrkesskolans kvantitativa omfattning», 1964 _ har konstaterats, att ele- verna i huvudsak väljer den ur kommunikationssynpunkt mest närbelägna skolan vid val mellan skolor på samma nivå, oavsett om den där belägna utbildningsmöjligheten svarar mot deras primära utbildningsönskemål. Restidsförhållandena mellan bostadsorten och filialorten respektive mellan bostadsorten och universitetsorten kan således antagas utgöra ett mycket starkt kriterium även för universitetsstuderandes val av utbildningsort.

Om detta resonemang skall äga giltighet vid t. ex. rekryteringen av re- centiorer till universitetsstudier måste filialerna förutsättas få en tämligen självständig administrativ ställning, innebärande bl. a. att filialorten själv gör inskrivning, utfärdar tentamensbok osv. Ovan angivna omständigheter kring rekryteringen till universitetsstudier måste dessutom i mycket hög grad bli beroende av i vilken utsträckning de olika universitetsämnena kan bli representerade på filialorterna.

Med hänsyn till att valmöjligheterna vid universitetsfilialerna blir be-

gränsade i förhållande till moderuniversiteten får det anses skäligt antaga att elever bosatta inom uppenbara inackorderingszoner i förhållande till filialorterna i betydande utsträckning kan förmodas komma att prioritera studier vid moderuniversitetet. Begränsningen av studierna vid filialorterna till ett- och tvåbetygsnivå måste även till viss del reducera filialorternas dragningskraft.

Vid val av ort dit universitetsfilial bör förläggas kan således skäl anfö- ras för att denna utbildning på sikt förlägges till sådana orter som inom dagligt restidsaVStånd har det största antalet presumtiva recentiorer. Vidare bör vid valet av filialorter hänsyn även tagas till huruvida recentiorernas hemorter är belägna relativt avlägset från de ur valsynpunkt sannolikt mer attraktiva universitetsorterna. Som följd härav skulle gälla, att stora gym- nasieorter, som ligger jämförelsevis nära moderuniversiteten och som har goda kommunikationer med dessa bör bedömas få svårare att konkurrera med ett fullständigt universitet än mera avlägset liggande lika stora gymna- sieorter.

De preliminära »ramtal» för den decentraliserade utbildningen åren 1972/73 och 1977/78, som lämnats av 1963 års universitets- och högskolekom— mitté, kan läggas till grund för beräkningar av den del av rekryteringen till de olika fakulteterna som lämpligen bör falla på filialregionerna, under förut- sättning att benägenheten för universitetsstudier ej företer regionala varia- tioner. Denna förutsättning synes rimlig inte minst mot bakgrund av den omfattning och regionala spridning som gymnasiet har nått 1977/78, då filialsystemet tänkes vara konsoliderat. Utgångspunkt för beräkningarna måste vidare bli antaganden om vilka ämnen, som inom ramen för de olika fakulteterna skall läsas på filialorterna. l förevarande beräkningar har föl- jande ämnen ingått.

Samhällsvetenskaplig fakultet: företagsekonomi, nationalekonomi, statistik, statskunskap.

Humanistisk fakultet: litteraturhistoria, nordiska språk, engelska, tyska, franska, historia.

Matematisk-naturvetenskaplig fakultet: matematik, fysik, kemi,

botanik, zoologi, teoretisk fysik med mekanik.

Motivering, varför angivna ämnen valts, lämnas i avsnitt 5. I beräkningarna av rekryteringen ämnesvis inom filialregionerna har utnyttjats av frescatikommittén redovisade fördelningsgrunder för ett— och tvåbetygsstuderande i ovan angivna ämnen inom de olika fakulteterna.

I tabell 3: 2 redovisas de av 1963 års universitets- och högskolekommitté angivna ramtalen för decentraliserad utbildning, fördelade på fakulteter planeringsåren 1972/73 och 1977/78. De absoluta talen anger det beräknade totala antalet ett- och tvåbetygsstuderande på filialorter respektive år. I ta- bellen anges även hur stor del av det totala antalet ett- och tvåbetygsstude- rande inom riket i ovan angivna ämnen, som skulle utbildas vid filialer respektive år.

Tabell 3: 2. Ramtal för decentraliserad universitetsutbildning fördelade på fakulteter läsåren 1972/73 och 1977/78

Fakultet/ 1972/73 1977/78 1—2 betyg

Absolut Absolut %1

Samhällsvetenskaplig fakultet ..... 1 000 1 690 26,1 Humanistisk fakultet ............ 1 140 , 1 970 23,3 Matematisk-naturvetenskaplig

fakultet ...................... 760 2 220 19,5 Summa 2 900 5 880 -—

1 Procent av totala antalet ett- och två—betygsstuderande inom riket i angivna ämnen.

Tabellen ger den del av totala antalet ett- och tvåbetygsstuderande inom riket i de berörda ämnena, som förutsättes komma att utbildas vid filial- orterna. Om samtliga de som studerar vid filialorterna antages bli regio- nalt rekryterade medför detta, att filialsystemet behöver omfatta lika sto-r del av hela rekryteringsbasen för universitetsstudier i dessa ämnen, som de ett- och tvåbetygsstuderande vid filialorterna utgör av samtliga ett- och tvåbetygsstuderande inom riket i berörda ämnen.

För att till filialorterna regionalt kunna rekrytera det absoluta antal stu- derande som ramtalen anger bör således är 1977/78 ca 19—26 procent av de presumtiva studenterna i de aktuella universitetsämnena vara bosatta inom filialregionerna. Motsvarande andel skulle 1972/73 behöva utgöra 8—18 pro- cent. Om vidare antages att en viss del av de presumtiva universitetsstude- rande bosatta inom filialregionerna av skilda anledningar kommer att före- dra studier vid moderuniversitet framför filialort, innebär detta att filial- regionerna inom sig bör rymma en större andel av totala antalet presumtiva studerande inom riket än som framkommit vid ovan utförda kalkyler. Denna fråga är dock beroende av om valet av studieort alltjämt kommer att vara fritt eller om man, som tidigare på lägre utbildningsstadier, av planerings-

och hushållningsskäl inför regional hänvisning av de studerande. Åtskilliga skäl, inte minst hänsynen till de studerande, motiverar anordningen med regional hänvisning av recentiorer. Denna fråga beröres närmare i avsnitt 8.

Vid uppbyggnaden av filialsystemet har som .följd härav valet av orter företagits så, att dessa inom kommunikationsmässigt sammanhållna re- gioner sammantaget svarar för ovan angivna andelar av den förväntade tillströmningen till akademiska studier.

Tillströmningen till akademiska studier har ej kunnat bedömas regio- nalt enligt den metodik som vunnit tilltro vid prognoser för gymnasiala studier. För att sådan beräkning skulle kunna genomföras behövs frekvens- tal för övergång till akademiska studier. Dylika uppgifter finns ej tillgäng- liga.

På grund av brist på statistiskt material har beräkningar ej heller kun- nat göras över i vilken omfattning akademiska studier vid filialorterna i framtiden kommer att omfattas av vuxna.

Med ledning av inom överstyrelsen tillgängligt material — »Gymnasiets kvantitativa omfattning» — har emellertid antalet elever i gymnasiets års- kurs 3 kunnat beräknas för åren 1972/73 och 1977/78. Dessa uppgifter finns tillgängliga gymnasieregionsvis och fördelade på g-ort (gymnasieort), res- zon och inackorderingszon. Prognoserna baseras på en gymnasiefrekvens uppgående till ca 30 procent år 1972/73 och ca 32 procent år 1977/78.

Valet av filialorter kan bedömas bl. a. med ledning av antalet g-elever planeringsåren 1972/73 och 1977/78 bosatta inom reszon och på gymnasie— orten inom gymnasieregionerna.

I tabell 3: 3 har g-rcgionerna —— med undantag för storstadsregionerna och universitetsorterna — rangordnats med hänsyn till antalet g-elever läs- året 1972/73 bosatta inom g-ort och reszon.

Tabell 3: 3. Antal g—elever i årskurs 3 bosatta inom vissa g-orter + reszon

Antal g-elever 1972/73 1977/78

Gymnasieort

Västerås .......................... 500 525 Gävle-Sandviken .................. 475 550 Linköping ........................ 475 500 Borås ............................ 450 500 Norrköping ....................... 450 475 Hälsingborg ...................... 450 475 J önköpin g-Huskvarna .............. 420 450 Örebro ........................... 400 460 Sundsvall-Skön ................... 380 425 Karlstad ......................... 375 450 Falun-Borlänge ................... 325 350 Trollhättan-Vänersborg ............ 325 370 Eskilstuna ........................ 300 350 Kalmar-Nybro .................... 300 325 Halmstad ........................ 300 300 Växjö ............................ 300 300 Luleå ............................ 250 260

Reszonen avgränsar det område, inom vilket g-eleverna genom dagliga resor kan nå gymnasiet. Zonens yttre gräns har dragits, där restiden med nu befintliga allmänna kommunikationsmcdel utgör högst 45 minuters en- kel resa. Man kan med säkerhet räkna med att de framtida resområdena ge- nom förbättrade kommunikationcr kommer att bli större än de regioner som ingår i redovisningen. Då därjämte sannolikt en ökad inflyttning till g-orterna kommer att ske, måste de angivna värdena betraktas som minimi— värden. I de fall där två g-orter ligger på resavstånd från varandra redo- visas dubbelorter. Rcstidsbegränsningen — 45 minuter _ får i vissa fall anses vara i underkant för universitetsstuderande vid filialerna. Med hän- syn emellertid till att filialundervisningen 1972/73 kan förmodas till viss del bli förlagd till kvällstid ger i tabellen upptagna värden ledning för en relativ bedömning.

Filialregioner har på grundval av värdena i tabell 3z3 avgränsats kring följande alternativa orter: Västerås Linköping Jönköping Örebro Sundsvall Karlstad Falun/Borlänge Kalmar.

1 figur 1—4 redovisas de alternativa filialsy-stemen med utgångspunkt i ovan angivna orter. Vid gränsdragningen har de nu gällande gränserna för gylnnasieregionerna följts. Regionerna har däremot ej kunnat vidare uppdelas därför att uppgifter om beräknat antal gymnasieelever i årskurs 3 föreligger enda-st regionsvis.

I tabell 3. 4—3 : 5 redovisas beräkningar av antalet g-elever i årskurs 3 åren 1972/73 och 1977/78 inom moderregioner och filialregioner vid alternativa filialsystem. Redovisningen omfattar dels absoluta antalet g-elever re- spektive är, dels relativa beräkningar för andelen g-elever inom moder- regioner och filialregioner.

De orter kring vilka alternativa filialsystem har avgränsats och redo- visats har valts utifrån de allmänna bedömanden om filialorternas rekry- teringsmöjligheter som tidigare anförts. Avståndet till nuvarande univer- sitet och koncentrationen av g-elever till filialorten har därvid varit avgörande.

Vid rangordningen" av landets g-orter med hänsyn till antalet g—elever inom resavstånd får nyssnämnda alternativa filialorter en förmånlig placering.

Ur denna synpunkt resterande »större» orter är främst Gävle—Sandviken, Borås, Norrköping, Hälsingborg, Trollhättan/Vänersborg, Eskilstuna och

Figur ]. Universitetsorter och universitetsregioner enligt alternativen 1 och .?

Alternativ 1 Alternativ 2

Figur 2. Universitetsorter och universitelsregioner enligt alternativen 3 och 4

.. _ _.,. a...... . 4 "Ä,-.it &

L....mn's

lur-w * rmlmå . l .*—_l - 4 — nu;

Alternativ 3 Alternativ 4

Figur 3. Universitetsorler och universitetsregioner enligt alternativen 5 och 6

:::-mun ' , ha muy . ' "'! .C-å;"-|).Kalrukmm slå-stin:

,

Alternativ 5 Alternativ 6

Figur 4. Universiteisorter och universitetsregioner enligt alternativen 7 och 8

Es

_ ! '.rl'nuhswm.

Alternativ 7 Alternativ 8

Halmstad. Av dessa orter har i första hand Borås, Hälsingborg och Trobll- hättan/Vänersborg uppenbart goda förbindelser med respektive modeer- universitet. För övervägande delen g-elever bosatta inom regionbildd- ningar kring dessa orter torde restiden till moderuniversitetet ej överstigga två timmar. Även om underlag för akademisk utbildning i och för ssig finns och kommer att finnas för dessa orter måste emellertid deras iin- ordnande i filialsystemet diskuteras mot bakgrunden av deras goda kommm- nikationer med moderuniversiteten. En regionavgränsning jämväl krirng Trollhättan respektive Borås skulle dessutom innebära att rekryteringgs- * underlag i viss utsträckning frånhändes Karlstad respektive Jönköpinlg. Det är heller inte motiverat att inom här diskuterade områden till centralon't välja Trollhättan i stället för Karlstad och Borås i stället för Jönköpimg. Beräkningar visar nämligen att gymnasiets utsläpp av blivande universitetts- studerande inom Borås- och Trollhätteregionerna var för sig blir mindre tån motsvarande utsläpp inom Karlstad- respektive Jönköpingsregionen.

Halmstad och Eskilstuna är vad beträffar antalet g-elever 1972/"73 och 1977/78 jämbördiga med bl. a. Kalmar/Nybro och Falun/Borlänge villka orter ingår i det redovisade filialsystemet. Därvid kan anföras, att såwäl Halmstad som Eskilstuna har ett gynnsamt kommunikationsläge i för- hållande till moderuniversitetet i jämförelse med vad Falun och Kalnnar har. Recentiorer bosatta inom såväl Halmstads- som Eskilstunaregionaen har dessutom lika resmöjligheter till två universitet. Halmstadsregionetns recentiorer beräknas kunna nå såväl Göteborg som Lund på två—tre tilm— mar. För Eskilstunaregionen gäller i huvudsak samma restidsförhållanduen i förhållande till Stockholm och Uppsala.

Antalet g-elever inom en filialregion kring Eskilstuna begränsas i första hand genom närheten till Stockholm—Uppsala och dessutom av de närbelägna större filialorterna Örebro och Linköping. Ett lämpligt avgrän- sat rekryteringsområde för Eskilstuna blir klart mindre än såväl Kalmar- som Faluregionen.

Avgränsas en lämplig region kring Halmstad skulle detta innebära, att Jönköpingsregionen beskäres. Beräkningar visar, att antalet g-elever inom en avgränsad Halmstadsregion i huvudsak kan jämföras med antalet i Kalmar- och Faluregionerna. Med hänsyn emellertid till att g-eleverna inom Kalmar- och Faluregionerna har avsevärt längre restider till moder- universitetet, har dessa städer medtagits i de redovisade alternativa beräk-

ningarna. Inom Kalmars filialregion beräknas huvuddelen av g-eleverna ha mellan fyra -— sex timmars restid till universitetet. Inom Falu/Borlänge

filialregion uppgår restiderna till Uppsala till mellan tre—fyra timmar för övervägande delen av stundenterna.

Kalmar har framför Växjö valts som alternativ filialort jämsides med Jönköping. För detta talar följande. Restiderna från Växjö såväl till under-

Tabell 3: 4. Beräknat antal g-elever i årskurs 3 läsåret 1972/73 inom universitetsregioner vid olika alternativ

Moderuniversitet + filialer Moderregioner ,Fllialregioner

Stock- holm Lund Uppsala

Göte-

borg Umeå Riket Göte- Umeå Lin- Örebro Karl- Jön- Kal- borg köping stad köping mar

14 320 5 580 7 595 3 955 31 450 5 440 2 415 3 245 2 155 45,5 17,7 24,2 12,6 100,0 17,3 7,7 10,3 6,9 4,9 48,6 30,0

13 585 5 580 8 330 3 955 31 450 5 630 2 415 3 245 —— 43,2 17,7 26,5 12,6 100,0 17,9 7,7 10,3 — — 4,9 43,4 — —

14 405 7 310 6 025 3 710 31 450 4 810 3 710 2 145 1 215 2 630 _— 45,8 23,2 19,2 11,8 100,0 15,3 11,8 6,8 3,9 8,4 —- 28,0 15,9 34,3 —-

14 160 7310 41% 3 31 4 810 2 415 2 145 1 215 1 880 1 540 45,0 svagt 10 1 . msk 7,7 6,8 3,9 5,9 4,9 * v 26,5 15,0 23,2 19,0

14160 7310 6 ' 395 31' . 4510 2415 2145 1215 1565 1540 45,0 23,2l 19, 12, 100, ” "15, 7.7 6,8 3,9 5,0 4,9

= , 23,5 19,3 17,1 16,9

14160 7310 6025 39" 31 43 "2 214 1215 1880 1540 45,0 23,2 19,2 12,6 100, 15, 7,7 3,9 5,9 4,9 13,0 20,0 16,5 14160 7310 6025 3955 31450 4810 2415 1310 1215 1585 1360 1540 45,0 23,2 19,2 12,6 100,0 30, 15,3 7,7 4 3,9 5,0 4,3 4,9

12, 11,7 15, 13,1 14,8

14160 7310 6025 3955 31450 8475 4385 4810 2415 11 1215 1 1500» 1540 43 ' 1210

45,0 23,2 19,2 12,6 100,0 26,9 15,3 7,7 3 5 4,9 9, 10, 18 13,5

Tabell 3: 5. Beräknat antal g—elever i årskurs 3 läsåret 1977/78 inom universiteisregioner vid olika alternativ

Moderuniversitet + filialer Mode:-regioner Filialregioner

Stock- holm Lund Uppsala Stock- Umeå Riket holm Lund Uppsala

Göte- borg

Göte— Jön— Kal- borg köping

15 145 5 825 8219 4057 33246 11712 I 45,6 17,5 24,7 12,2 ..100,0, 35,2. _)

14 335 5825 9029 4057 38246 43,1 17,5 427,21 ,. .

011999

15284 7662."61505 . 314246 46,0 23,0 ,».1941 100,0

15 022 7 662 6 505 33 246 45,2 23,0 19,6 100,0 15 022 7 662 6 505 33 246 45,2 23,0 19,6 100,0 15 022 7 662 6 505 33 246 45,2 23,0 19,6 100,0

15 022 7662 6505 33 246 45,2 23,0 19,6 100,0 15 022 7662 6505 33 246 45,2 23,0 19,6 100,0

universitetet i Lund som till Jönköpingsfilialen år förmånligare än mot- svarande restider för Kalmar. Mot Kalmaralternativet talar dock, att en lämp- ligt avgränsad Våxjöregion beräknas omfatta fler recentiorer än Kalmar- alternativet. Antalet g-elever inom inackorderingsavstånd kan för en Växjöregion beräknas uppgå till ca 85 procent av totala antalet studerande inom regionen. Med hänsyn till närheten till Lund skulle alltså en betydande andel av recentiorerna inom Växjöregionen kunna föredraga att inackor— dera sig vid moderuniversitetet.

En regionbildning kring Gävle/Sandviken kan diskuteras. Antalet g—elever där beräknas år 1977/78 till ca 1 200. Regionens kuststäder har mycket goda förbindelser med Uppsala. Dessutom kan 1977/78 nära 50 proöent av regionens g-elever beräknas vara bosatta inom dagligt resavstånd från Gävle. Koncentrationen av eleverna till de g-orter som är belägna efter stambanan innebär emellertid, att större delen av regionens elever har goda kommunikationer med Uppsala varför alternativet uteslutits. En filial- region kring Luleå slutligen skulle nära sammanfalla med Norrbottens län. Antalet g—elever kan där beräknas uppgå till ca 1 150 år 1972/73 och 1 300 år 1977/78. Skulle detta alternativ prövas samtidigt med Sundsvall medför detta att rekryteringsunderlaget reduceras synnerligen starkt för Umeå universitet. Alternativet har därför i detta sammanhang uteslutits.

15—413177

3. Redovisning av de» alternativa iilialsystemen

' "| I tabell 3: 6 återfinns— de av .1963 års universitets— och högskolekommitté lämnade ramtalenförbestående lärosätenvoch för decentraliserad utbildning fördelade på fakulteter,,gällande planeringsåren 1972/73 och 1977/78.

Som framgår av föregående kapitel harivid den företagna regioneringen förutsatts att endast vissa ämnen kommer att _.in representerade vid uni— versitetsfilialerna. De angivna. antalen studerande för bestående lärosäten måste därför reduceras för, att vara jämförbara med antalen studerande på filialorterna.1963 års pnwers1tets- och. högskolekommitté har för ändamålet ställt visst material till förfogande. Antalet studerande på olika nivåer i början av. 1970—talet inom samtliga fakultetsämnen vid befintliga universitet finns redovisat liksom också den procentuella fördelningen av de studerande på ettbetygs-, tvåbetygs-, tre- och fyrabetygsnivå samt på licentiand- och doktorandnivå. Antalet studerande på ett— och tvåbetygsnivå i varje filialämne liksom också den procentuella andelen av varje filialämne har beräknats. I tabell 3: 7 återfinns de erhållna resultaten.

Med hjälp av uppgifterna i tabell 3:7 kan den procentuella andelen ett— och tvåbetygsstuderande i de aktuella ämnena av totala antalet ett-

Tabell 3: 6. Fördelningen av ramtalen för de »fria» fakulteterna på lärosäten

Decentraliserad

utbildning Tom”

Universiteten Fakultet/ram

1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

Samhällsvetenskaplig fakultet

Total ram ...................... 10 020 10 480 1 000 1 690 11 020 12 170 därav 1—-2 bet.studl ............. 8 090 8 350 1 000 1 690 9 090 10 040 Humanistisk fakultet Total ram ...................... 12 240 12 960 1 140 1 970 13 380 14 930 därav 1—2 bet.stud2 ............. 9 260 9 655 1 140 1 970 10 400 11 625 Matematisk-naturvetenskaplig

fakultet

Total ram ...................... 20 590 21 480 760 2 220 21 350 23 700 därav 1—2 bet.stud.3 ............ 14 690 14 930 760 2 220 15 450 17 150

1 2Frescatikommittén antar 82, 5 procent på 1—2 betygsnivän. » » 77, 8 » » » 3 » | 72, 4 » » » »

Beräknat antal stud. i början av 1970-

Absolut antal stud. för ett och -

två

% av fa- % av fa- % av beräknat an- kultete- kultets- antal stud. ibörjan' tens ämnen av 1970-talet för samt]. på filial-

Fakultet/ämnen

taleU ämnen ort . ett betygltvåbetygl betyg!

Samhällsvelenskaplig fakultet Företagsekonomi ................ 19,0 47,7 34,0 805 Nationalekonomi ................ 25,8 49,4 35,2 1 129 Statistik ........................ 27,8 51,2 34,1 1 224 Statskunskap ................... ' 27,4 49,1 34,3 1 180 Samtliga ämnen vid fakulteten . . . .

Humanistisk fakultet -. Litteraturhistorfa ................ 16,8 6,5 70,7 Nordiska språk... ............... 11,1' ' 59,1 Engelska ....................... 20,2 68,2 Tyska .......................... 17,0 8,5 70,8 Franska ........................ 19,4 20,5 59,7 Historia ........................ 15,5 4,2 69,8. ' = Samtliga ämnen vid fakulteten . . . .

Matemdisk-naturvetenskaplig fakultet Matematik ...................... 4 220 36,7 53,7 32,1 3 620 Fysik .......................... 1 670 14,6 6,6 65,9 . 1 210 Kemi .......................... 1 900 16,5 57,9 22,9 1 535 Botanik ..... ' ................... 1 140 9,8 3,5 44,7 549 Zoologi ......................... 1 140 9,8 3,5 44,7 549 Teoretisk fysik ................. 1 450 12,6 57,2 24,3 1 182 Samtliga ämnen vid fakulteten . . . 19 395

* Överensstämmer i huvudsak med universitets- och högskolekommitténs alternativ 3 för be- fintliga orter. ' '

och' tvåbetygsstuderande inom varje fakultet bestämmas. Man finner föl- jande procenttal: för samhällsvetenskaplig fakultet: 55,9 procent för humanistisk fakultet: 65,8 procent för matematisk-naturvetenskaplig fakultet: 6.116 procent Ramtalen i tabell 3: 8 kommer därför att'gälla för ett- och tvåbetygs- studerande under förutsättning att sammaprocentuella fördelning av de studerande råder läsåren 1972/73 och 1977/78'. Med utgångspunkt i totala antalet ett- och tvåbetygsstuderande läsåret

Tabell 3: 8. Antal ett- och två betygsstuderande i filialå'mnena

Universiteten Decentrahserad

- - Totalt Fakultet utbildning

1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

Samhällsvetenskaplig fakultet '. . . . 4 520 4 670 1 000, 1 690 5 520 6 360 Humanistisk fakultet ........... 6 095 , 6 355 1 140” ' 1 970 7 235 8 325 Matematisk-naturvetenskaplig ' . _.

fakultet . . . . . . .- .............. 9 050 '9195 760 . 2 220 9 810 11 415

' 4 Alt. 1 Alt. 2 Alt. 3 Alt. 4 Fakultet . ' ' ' lärosäten filialer lärosäten filialer lärosäten filialer lärosäten filialer Samhällsvetenskaplig .

Ifakultet ........... 4 940 1 420 4 835 1 525 4 770 1 590 4 705 1 655 Humanistisk fakultet . 6 470 1 855 6 325 2 000 6 260 2 065 6 160 2 165 Matematisk-naturve- '

'ten'skaplig fakultet . 8 870 2 545 8 675 2 740 8 585 2 830 8 445 2 970

1971/18 inom de tre fakulteterna har antalet ett- och tvåbetygsstuderande finom varje universitetsregion och varje filialregion beräknats. De alter- 'lnativa filialsystemen i figurerna 1—4 samt tabellerna 3: 4—3: 5 har därvid lutnyttjats. Med beaktande av den procentuella fördelning på olika ämnen som återfinnes i tabell 3: 7, kolumn 4 har dessutom antalet studerande fjpä ett- och tvåbetygsnivå i. varje ämne inom såväl universitets- som filial- fregion beräknats. — ' För att kunna bedöma det bästa alternativet har i tabell 3: 9 gjorts en sammanställning av de erhållna antalen studerande inom de tre fakul- ;teterna för vart och ett av de åtta alternativen. I sista kolumnen återfinnes :de i tabell 3:8 angivna ramtalen. Alternativen 3 och 4 ger bästa överens- 'stämmelsen med de angivna antalen studerande inom samhällsvetens—kap- lig och humanistisk fakultet, medan inget av alternativen överensstäm— mer med antalet studerande inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet. I valet mellan de två aktuella alternativen synes alternativ 4 böra få företräde, då det gäller studerande inom samhällsvetenskaplig och huma- nistisk fakultet. Tillkomsten av en Sundsvall/Härnösandsregion skulle dock medföra 'att rekryteringsunderlaget för universitetet i Umeå minskar i så— dan grad, att det får ett studerandeantal på ett- och tvåbetygsnivå av samma storleksordning som vissa filialorter. Ett upprättande av en fast filial av det slag som här diskuteras i Sundsvall/Härnösand med anknyt- ning till universitetet i Umeå synes därför böra anstå till de'ss utbildningen i Umeå på såväl lägre som högre nivå byggts ut i här berörda ämnen. I den följande diskhssionen kommer därför alternativet 3 att behandlas närmare. För matemetisk-naturvetenskaplig fakultet har en speciell regionering

få” Tabell 3: 10. Antal studerande på ett— och tvåbetygsnivå för alternativen 3 och 9

. Antal stud. enl. alt. 3/9 Antal enl. tabell 3: 8 Fakultet . lärosäten filialer lärosäten filialer Samhällsvetenskaplig fakultet ..... 4 770 1 590 4 670 1 690 Humanistisk fakultet ............. 6 260 2 065 _ 6 355 1 970

Matematisk-naturvetenskaplig fakultet ...................... 9 225 2 190 9 195 2 220 Summa 20 255 5 845 20 220 5 880

—m—- _,

Alt. 5 Alt. 6 Alt. 7 Alt. 8 Antal enl. tabell 3:8

lärosäten filialer lärosäten filialer lärosäten filialer lärosäten filialer lärosäten filialer

4 505 1 855 4 440 1 920 4 235 2 125 4 025 2 335 4 670 1 690 5 895 2 430 5 810 2 515 5 545 2 780 5 270 3 055 6 355 1 970 8 080 3 335 7 970 3 445 7 605 3 810 7 225 4 190 9 195 2 220

gj orts, alternativ 9, vilket återfinnes i figur 5. Utgångspunkten har varit al- ternativ 2 men med uteslutande av Sundsvall/Härnösandsregionen. Tabell 3:10 ger en sammanställning av detta alternativ tillsammans med alter— nativ 3. _ Den i det föregående gjorda utredningen visar, att det är möjligt att avgränsa lämpliga filialregioner av sådan storlek, att de kan ta en bety- dande del av den tillströmning av nya universitetsstuderande, som eljest skulle i sin helhet gå till de nuvarande lärosätena. Man kan begränsa antalet orter till fem (för studerande inom matematisk-naturvetenskap- lig fakultet till två) och för dessa orter finna naturliga upptagningsom- råden och goda kommunikationer med studieorten. Det synes lämpligt att låta Örebro, Karlstad, Linköping, Jönköping och sedermera Sundsvall bli orter för decentraliserad akademisk utbildning av angivet slag. Naturligtvis kan någon av de angivna orterna ersättas med annan ort. Vad som emellertid talar för de angivna orterna är dels deras geografiska läge iförhållande till _ moderuniversiteten, dels den stora befolkningskoncentrationen kring orterna samt orternas storlek. Avlastningen i tillströmningen till redan befint- liga lärosäten är vidare av den storleksordningen, att samtliga moderuni- versitet (mediundantag för Umeå) under de förutsättningar som legat till grund för förevarande beräkningar kan bli lämpligt dimensionerade. Även andra skäl kan tala för dessa orter.

Den naturvetenskapliga utbildningen i fysik, kemi, botanik, zoologi och teoretisk fysik kan förläggas till Örebro eller Karlstad och Linköping eller Jönköping, dock med företräde för Örebro och Linköping på grund av bättre kommanikationsförhållanden. Även andra skäl, som senare kom- mer att anföras, synes motivera att Örebro och Linköping i första hand__* bör komma i fråga. Emellertid kan lämpligen ettbetygsutbildning av mera , permanent slag i'de naturvetenskapliga ämnena förläggas till såväl Jön- köping som Karlstad. Ett- ooh tvåbetygsutbildningen i matematik där-"Å emot bör fördelas på samtliga fem orter. Som skäl härför mäanföras att ämnet matematik dels har hög studerandefrekvens, dels ej sällan kom- bineras med samhällsvetenskapliga och i någon män med humanistiska studier. , _ '

Av vad som anförts i det'föregående torde för närvarande följande orter och f ilialsystem lämpligen böra komma i fråga.

För samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen ;samt matematik:

Figur 5. Universitetsorter och aniversitetsregioner enligt alternativ 9 och utbyggnads— möjligheter för decentraliserad ettbetygsuibildning

Alternativ 9 Decentraliserad ettbetygsutbildning

Örebro med anknytning till Uppsala Karlstad med anknytning till Göteborg Linköping med anknytning till Stockholm Jönköping med anknytning till Lund samt sedermera Sundsvall med anknytning till Umeå.

För naturvetenskapliga ämnen: Örebro med anknytning till Göteborg eller Uppsala Linköping med anknytning till Stockholm. Det slutliga valet bör emellertid anstå tills de lokala resurserna på varje ort diskuterats. . .- För ettbetygsutbildning i dessa ämnen bör Jönköping och Karlstad kom- ma i fråga, varvid Jönköping anknytes till Lund och Karlstad till Göteborg. De utförda beräkningarna har genomförts för 1977/78. Cirka 19 26 pro— cent av det totala antalet presumtiva studenter i landet i de aktuella universi— tetsämnena är då bosatta inom filialregionerna. Motsvarande andel 1972/73 skulle behöva utgöra 8—18 procent. Det är därför tydligt att regionerna i bör— jan av 1970-talet måste vara mindre. Dä tidsperioden fram till 1977/78 bör betraktas som en uppbyggnadsperiod, har någon särskild regionindelning ej ansetts behövlig avseende tiden 1972/73. Man bör för ett år i sänder dimensionera intagningarna till de tre fakulteterna på sådant sätt att för- hållandena 1977/78 blir de avsedda.

4. Inventering av orternas resurser

4.1 . Lärare

Man måste räkna med att i första hand under en övergångstid men även senare i stor utsträckning anlita lokala krafter för undervisningen. Fasta universitetslärartjänster hör emellertid i lämplig omfattning inrättas så snart underlag för sådana tjänster uppträder. Dessa lärare förutsättes ha undervisningsskyldighet både vid moderuniversitetet och på filialorten samt tillsättas efter samma grunder som vid universiteten.

Den i det föregående angivna regionindelningen visar, att aktuella orter för en decentraliserad universitetsutbildning kan vara Kalmar, Jön- köping, Linköping, Örebro, Karlstad, Falun och Härnösand/Sundsvall. En inventering av lärarresurserna på dessa orter har företagits, varvid ett visst urval med hänsyn till bl. a. ålder gjorts. Akademikerna har delats in i två grupper: 1) doktorer och licentiater 2) adjunkter med tre betyg i ett eller flera ämnen i filosofisk ämbetsexamen. De lärare som sålunda med- tagits vid inventeringen bör med fördel kunna utnyttjas i den akademiska utbildningen på ett- och tvåbetygsnivå. Redan nu förekommer, att kvali- ficerade adjunkter med gott resultat ombesörjt vissa undervisningsmoment i den decentraliserade akademiska ettbetygsutbildningen, såsom räkneöv- ningar, demonstrationer, seminarieövningar och laborationer. Lärare med högre akademisk examen kan utnyttjas för uppgifter, som normalt till- kommer en universitetslektor. Härigenom utnyttjas på orten befintliga lärarkrafter på bästa sätt. Yppar sig dessutom möjligheten för en lärare, som anlitas i den akademiska undervisningen, att få förena gymnasietim- mar med akademiska timmar vid fastställande av undervisningsskyldig- heten, kommer detta förhållande säkerligen att verka lockande för många. Förslaget innebär inrättande av en ny typ av tjänster, för vilka nuvarande bestämmelser om varken universitetslektors eller gymnasielärares undervis- ningsskyldighet är tillämpliga.

I tabellerna 3: 11 och 3: 12 återfinns en sammanställning av tillgången hösten 1964 på kvalificerade lärare på de sju undersökta orterna.

Det är uppenbart, att Karlstad, Linköping och Örebro är bäst rustade i fråga om akademisk arbetskraft. Det kan vara värt att notera, att inom dessa tre städers rekryteringsområden återfinnes även största antalet civil-

Tabell 3: 11. Förteckning över antalet akademiker, som kan utnyttjas för undervisning

på ett- och tvåbetygsnivå

Jön Lin Ö Sunds- FI .. ._ Kl a K ltd .. ._ reb allHär— Ämne a un kopin g a 111 r är 5 a kopm g ro vnös/and FD FL FD FL FD FL FD FL FD FL FD FL FD FL Nordiska språk ..... 1 1 2 1 2 1 1 1 Litteraturhistoria . . . 1 ' 1 1 2 1 1 1 1 Historia ........... 1 1 3 2 2 2 1 3 3 2 Geografi ........... 1 1 1 1 1 1 1 Engelska ........... 1 1 1 1 3 — 1 2 2 1 Tyska ............. 1 2 1 1 Franska ............ 1 1 1 1 Matematik ........ 2 1 1 3 . Botanik ........... 1 1 1 1 1 Zoologi ............ 2 2 1 1 1 1 1 1 Fysik .............. 1 2 2 3 1 4 4 1 Kemi .............. 1 1 1 2 2 2 Statskunskap ....... 1 1 1 _ Summa 11 12 15 22 19 28 13

ekonomer, vilka kan anlitas för undervisning i vissa samhällsvetenskapliga ämnen.

Av återstående orter kommer Härnösand/Sundsvall (tillsammantagna) i tur framför Jönköping, varefter följer Kalmar och Falun. . . Sammanfattningsvis kan dock om de båda tabellerna konstateras, att den lokala tillgången på för förevarande undervisning lämpliga lärarkrafter synes tillfredsställande i fråga om såväl antal som fördelning på ämnen.

Tabell 3: 12. Förteckning över antalet adjunkter, som" kan utnyttjas för undervisning

på ett- och tvåbetygsnivå

. . Jön- Lin- ' sunds' Åmne Falun kö in Kalmar Karlstad kö in Örebro vall/Här- p 3 p & nösand Nordiska språk ........ 3 4 9 2 1 + 4 Litteraturhistoria ...... 2 3 2 4 8 3 0 +2 ' Historia .............. 1 4 2 11 13 10 5+7 Geografi .............. 1 3 6 2 2 2 + 7 Engelska .............. 7 4 8 12 10 ' Tyska ................ 2 3 1 5 10 7 3 + 5 Franska ............... 1 '5 3 10 2 8 2 + 2 Matematik ........ 2 2 2 " 1 2 1+2 Botanik .............. 1 1 1 . 1 + 0 Zoologi ............... 2 1 ' Fysik ................. 1 2 ' 1- 1 2+2 Kemi................. 1 2 2 1 . . Statskunskap .......... 1 1 1 1 Nationalekonomi . . . . . . . 1 ' Summa 34 22 54 58 45 17 +31

4.2. Lokaler, laboratorier, bibliotek

Resurserna på de enskilda orterna har undersökts genom direkta besök och genomgång av lokalbeståndet har gjorts tillsammans med skoldirek- tören och representanter för de lokala myndigheterna på de undersökta orterna. Uppgifter har inhämtats om lokaler, som i viss omfattning under en övergångstid kan tänkas komma till användning för undervisningen. Där- vid redovisas kommunen tillhöriga lokaler, som kan friställas, men även lokaler, som ägs av organisationer, ideella föreningar m.m. och vilka lokaler kan hyras för ändamålet. Även om man genom olika åtgärder fri- ståller lokaler, är det emellertid riktigast att räkna med att i viss om- fattning utnyttja de befintliga skollokalerna efter läsdagens slut (i m- gel efter kl. 15). För att få en uppfattning om det lokalbestånd, som då kan disponeras, har uppgifter inhämtats om antalet undervisningslokaler i de skolor på respektive ort, som är lämpade för avsett ändamål. Från be- rörda kommuner finns genomgående ett stort intresse att genom olika åtgärder under en övergångstid ställa provisoriska lokaler till förfogande, för att den decentraliserade utbildningen skall kunna inrättas. Lokalfrågan får därför lösas på olika sätt allt efter varje orts önskemål och möjligheter. Om _ såsom rekommenderas —— Skolstyrelsen på orten kommer att fungera som administrativ och ansvarig lokal myndighet för verksamheten, finns 'let garantier för att lokaler för samhällsvetenskaplig och humanistisk un- lervisning i tillräcklig omfattning redan från början och i varje fall över- igångsvisf' kan ställas till disposition. ' " En speciell uppmärksamhet kräver de laborativa ämnena. Fysik, kemi, botanik och zoologi har laborationer och övningar i stor omfattning. De enskilda ämnena har därför granskats vart och ett för sig i detta avseende.

Fysik och kemi. Dessa två ämnen kräver ett stort antal timmar för la- borationerna. Det synes ändamålsenligt att koncentrera utbildningen till två orter, Örebro och Linköping, och tilldela var och en av dessa städer en utbildningskapacitet av ca 100 studerande per ämne år 1972/73. För. när- varande har till de tekniska gymnasierna i dessa städer förlagts utbild- ning upp till tvåbetygsnivå i fysik och de beräknas även få resurser för mot- svarande undervisning i kemi fr. o. m. läsåret 1965/66. Ett visst byggnads- behov kommer att föreligga för den decentraliserade universitetsutbild- ningen men kan lätt samordnas med lokalfrågor för nämnda gymnasier. Kommunerna synes vara beredda att lämna ändamålsenliga lösningar i denna fråga.

Botanik och zoologi. Lokalresurserna år ej av samma omfattning som i fysik och kemi, enär orternas tekniska gymnasier ej är utrustade med biologiinstitutioner, varför man enbart har att räkna med de. allmänna läroverkens lokaler i dessa ämnen. Såväl Linköping som Örebro är ut- rustade med vardera två allmänna gymnasier och kan genom lämpliga åt-

"___—»....

f.,—=...

459 gärder lösa lokalproblemet för det angivna antalet studerande. Särskilt gäller detta Karolinska läroverket i Örebro, där åtminstone två laborations- salar och tre lektionssalar med lämplig placering helt kan friställas för den akademiska undervisningen i zoologi. Om samordning planeras med byggnadsproblemen för det icke obligatoriska skolväsendet kan under- visningen i botanik förläggas till Nikolai läroverk. Liknande lösningar synes kunna vidtagas i Linköping.

En viss avlastning av de två orternas institutioner i fysik och kemi kan —— om det visar sig önskvärt och ändamålsenligt — realiseras, genom att ettbetygsutbildning i dessa ämnen i lämplig omfattning förlägges till Jönköping och Karlstad, där vad lokaler och utrustning beträffar utan nämn- värda investeringar utbildning kan påbörjas på denna nivå utan onödig tidsutdräkt.

I fråga om bibliotekslokaler och tillgång till litteratur för akademiska studier uppvisar de olika orterna stora variationer. Linköping och Örebro är bäst rustade i detta avseende. Härnösand har fått en ny biblioteksbygg— nad, som rymmer 105 000 band och där läsplatser finns att tillgå. Detsam— ma gäller Falun. Sundsvall planerar att ordna sin biblioteksfråga och en särskild utredning föreligger härförl. Jönköping, Kalmar och Karlstad — liksom även Örebro — har byggnadsproblemen för nya bibliotek aktuella och är beredda att ta hänsyn till de studerandes berättigade krav på__ goda studiebetingelser. . .

4.3. Slutsatser och förslag

Den företagna invuenteringen av lokala lärarkrafter visar, att bästa un- derlaget har i första hand Linköping, Örebro och Karlstad, i andra hand Sundsvall/Härnösand och Jönköping. Beaktar man tillgång på lokalen, bibliotek m.m. talar även detta föl att de nämnda städerna jämte Kalmar kan ifrågakomma. Samtliga orter har viss icke obetydlig erfarenhet av decentraliserad 11niversitetsutbildning, då ettbetygskurser i olika ämnen varit förlagda dit. Örebro och Linköping är dessutom centra för tekmsk magisterutbildning och för tvåbetygskurser i matematik och fysik och uppvisar de största förutsättningarna för lågstadieutbildning i de mera kostnads- och lokalkrävande naturvetenskapliga ämnena. Det bör emellertid uppmärksammas, att även Karlstad i detta avseende har goda förutsätt— ningar.

I första hand kan konstateras, att Karlstad, Örebro och Linköping bör bli orter för decentraliserad universitetsutbildning. Att Falun måste stå till— baka för Örebro synes klart. Större tveksamhet kan råda vid valet mellan Kalmar och Jönköping såsom universitets—filial till Lund. Att låta båda stä- derna få filialer innebär en överdimensionering av systemet i södra delen

1 Utredning med förslag till biblioteksväsendets organisation m. m. i Storsundsvall, 1964.

av landet. Det är värt att framhålla, att Kalmar genom arbete och intresse spelat stor roll som centralort för ettbetygsutbildningen i olika ämnen. Staden har också i likhet med Jönköping föreslagit ändamålsenliga lösningar av lokalfrågan. Följande omständigheter synes emellertid tala för Jönköping. 1) En betydligt större befolkningskoncentration förefinnes i Jönköping Huskvarnaregionen än i Kalmarregionen. 2) Befolkningsutvecklingen sker snabbale i södra Vättelbygden och nån- gränsande områden' än i en Kalmarregion. 3) Jönköping uppvisar bättre och snabbare kommunikationer med ett större antal gymnasieorter i Jönköpings län och närgränsande län än vad Kalmar har med gymnasieorter i sitt rekryteringsområde. 4) Östra delarna av Västergötland, såsom Ulricehamns, Falköpings och Skövde gymnasieregioner har goda förbindelser med Jönköping, varför en filial där kan medföra en önskvärd avlastning av Göteborgs universitet, vilket år av värde särskilt som Karlstads rekryteringsområde ej kan ut— öka-s. - 5) Studerande i Jönköpingsregionen får för naturvetenskapliga studier naturligare anknytning till Linköping än vad studerande i Kalmarregio- nen skulle få. (i) Jönköping synes ha större möjligheter att erhålla akademiskt utbil- dad lärarkra-ft från fler närliggande städers gymnasier än vad Kalmar har möjlighet till från gymnasiestäderna i sin region.

Åtskilliga skäl talar för att en universitetsfilial borde förläggas till Sundsvall/Härnösand inte minst med hänsyn till den gynnsamma inverkan på lärarrekryteringen till Norrland som detta sannolikt skulle ha.

Enligt den i det föregående förda diskussionen vad lokaler, lärare och utrustningsresurser beträffar finns sålunda med hänsyn till dessa faktorer motiv för att filialsystemet bör vara uppbyggt på följande sätt:

Örebro med anknytning till Uppsala Karlstad med anknytning till Göteborg Linköping med anknytning till Stockholm Jönköping med anknytning till Lund och sedermera Sundsvall med anknytning till Umeå. Den naturvetenskapliga utbildningen koncentreras till Linköping och Örebro. Det bör poängteras, att detta filialsystem bör få ett företräde framför andra alternativa förslag. vilket ytterligare bekräftas av den tidigare diskussionen kring de olika regioneringsalternativen. Utöver vad tidigare nämnts lämnas i det följande ytterligare upplysningar och kom- mentarer om de fem orterna.

Örebro. Från Örebro stad och Örebro läns landsting föreligger en den 10 juli 1963 daterad framställning om inrättande av ett universitet i Örebro. Där redogöres ingående för stadens resurser och förutsättningar

för akademisk utbildning. Staden uttalar sin beredvillighet att ställa lo- kaler till förfogande. Denna beredvillighet har ytterligare ,accentuerats på andra sätt. Lokalfrågan för universitetsutbildning försöker man lösa, inte minst när det gäller utbildningen i de naturvetenskapliga ämnena. Den tekniska magisterutbildningen och tvåbetygsutbildningen i matema- tik och fysik har medfört, att ändamålsenliga lokaler har inretts. Den fysikaliska utrustning, som erfordras för denna utbildning, kan för övrigt med små kompletteringar även användas för tre betyg. I kemi finns vid Karolinska läroverket utrustning för ett betyg i ämnet. Om enligt nu föreliggande planer en tvåbetygsutbildning i kemi kommer att påbörjas höstterminen 1965, måste naturligtvis den befintliga utrustningen kom- pletteras. I botanik och zoologi saknas för närvarande utrustning. Man har emellertid för avsikt att snarast påbörja en ettbetygskurs i såväl botanik som zoologi, varför en viss grundutrustning måste anskaffas, vilken sedan kan komplettera-s för tvåbetygsutbildning. Genom lämplig omdisponering av Karolinska läroverkets nyrenoverade biologiinstitution kan ett laboratorium eller en kombinationssal helt utnyttjas för den decen- traliserade utbildningen. Läroverket förfogar dessutom över ett välutrustat zoologiskt museum. När Nikolai läroverk inom den närmaste framtiden .byggs om, kan den decentraliserade utbildningen i botanik med fördel för- läggas dit. ,

Även för humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen finns det en god grund att bygga på. Det bör betonas, att stadsbiblioteket är syn- nerligen välutrustat. En närmare. redogörelse har tidigare lämnats och kompletterande uppgifter finns i ovan angivna framställning från sta— den och länet om inrättande av universitet i Örebro. _ ;

Skolväsendet inom staden är väl utvecklat och har en lärarstab. av god standard. Det kan framhållas att till staden från och med läsåret 1964/65 förlagts en egentlig lärarkurs i form av s.k. lärarutbildningsblock. En förteckning har tidigare redovisats, upptagande lärare med högre aka- demisk examen och sådana, som har tre betyg i ett ämne. En stor reserv finns i övriga adjunkter, som kan anlitas för assistentundervisning och dylikt. .

Karlstad. I framställning till Kungl. Maj:t den 25 november 1963 ger kommittén för akademisk utbildning i Värmlands län förutsättningarna för högre utbildning i Karlstad.

I framställningen har redogjorts för stadens och länets resurser i berört avseende. Det föreligger från Karlstads sida stor beredvillighet att ut- nyttja tillgängliga resurser för att lösa lokalfrågor av olika slag. Den före- tagna inventeringen visar, att akademisk utbildning kan anordna-s i den omfattning som i förevarande undersökning beräknats till 1972/73.

En anmärkningsvärt god utrustning i de. naturvetenskapliga. ämnena förekommer på de högre skolorna i staden. Vid Sundstagymnasiet ,har en

komplettering av undervisningsmaterielen. skett i sådan omfattning att tvåbetygsutbildning i 'fysik med visså:*mindre tillskott i apparatur kan bedrivas vid skolan. Staten har i samband med igångsättandet av akade— misk ettbetygskurs anslagit vissa belopp och kommunen har biträtt med lika stort belopp.

Lärartillgången i de naturvetenskapliga ämnena är osedvanligt god, vilket framgår av tidigare lämnad förteckning. Förutsättningarna att anordna decentraliserad utbildning på tvåbetygsnivå är sålunda goda. Att Karlstad ej nu föreslås som stationer-ingsort härför, beror på att såväl Linköping som Örebro i lokal- och utrustningshänseende har ett företräde. Om det skulle visa sig att en utökning behövs, bör Karlstad komma i fråga.

Även i humanistiska ämnen har Karlstad en mycket god lårartillgång och förfogar dessutom över bibliotek och undervisningslokaler av hög standard. '

Linköping. Från Linköpings stad föreligger en den 20 februari 1963 daterad hemställan om inrättandet av ett universitet i Linköping, vari redogöres för stadens förutsättningar som lokaliseringsort för högre ut— bildning. Det geografiska läget, kommunikationerna" och befolkningsun- derlaget är förutsättningar som för Linköpings vidkommande är mycket gynnsamma. Utbildningsresurserna i staden är sådana, att de ger en. mycket god grund för akademisk utbildning. De mera teoretiska utbild- ningsformerna av direkt betydelse för universitetsstudier är väl utveck- lade med två allmänbildande gymnasier, tekniskt gymnasium, handels— gymnasium och en omfattande lärarutbildning. Därtill kommer den sedan lång tid tillbaka bedrivna akademiska kursverksamheten, som omfattar samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och humanistiska ämnen. Teknisk magisterutbildning liksom tvåbetygsutbildning i matematik och fysik är — förutom till Örebro — även förlagd till Linköping. I fråga om utrustning inom fysik är det därför väl sörjt. I kemi har ettbetygskurser förlagts till läroverket, som alltså förfogar över en viss grundutrustning i ämnet. Den kemiska institutionen är nyrenoverad och mycket rymlig. Resurserna i fråga om lärare och lokaler är av sådan art, att staden har stora förutsättningar att 1972/73 klara en decentraliserad utbildning av den storleksordning, som enligt dessa beräkningar då kan bli aktuell.

. Det bör även pekas på den goda utrustning av vetenskaplig litteratur som finns på stift- och landsbiblioteket i Linköping men även på Saab, vad speciellt naturvetenskap beträffar. Jönköping. I staden har funnits en kommitté med uppgift att undersöka möjligheterna att till staden förlägga kurser av akademisk karaktär, »1958 års högskolekommitté». På initiativ av denna har i staden bildats en »Förening Högskolekurser i Södra Vätterbygden». Jönköpings stad har den 25 oktober 1963 gjort framställning till Kungl. Maj :t. om förläggande av ett=universitet till Staden. Med hänsyn till såväl läge, befolkningsförhällanr—

den och rekryteringsområde som befintliga institutioner, skolor och resurser i övrigt hävdar sig staden väl. Man är beredd att inrikta sig på att ytter- ligare öka dessa resurser i alla de avseenden det är möjligt.

I likhet med vad som är fallet för Linköping. och Örebro har även till Jönköping förlagts ett s.k. lärarutbildningsblock, ett bevis för att staden förfogar över god läraruppsättning, som säkerligen till vissa delar kan anlitas även för den akademiska utbildningen.

Resurserna vad avser lokaler och lärare för naturvetenskaplig utbild— ning är ej lika stora som på de tre övriga filialorterna. Utrustning. finns visserligen i kemi tack vare att ettbetygskurser ägt rum i ämnet. .Det är lämpligt att begränsa utbildningen i Jönköping till att endast omfatta ma- tematik samt humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen samt even— tuellt ettbetygskurser i fysik, kemi och teoretisk fysik med mekanik.

Sundsvall. Det geografiska läget i mellersta Norrland och befolknings— underlaget är förutsättningar som för Sundsvall är mycket gynnsamma. Befolkningsutvecklingen i östra Medelpad kännetecknas av ;en stark be- folkningstillväxt. l Länsutredning för Västernorrlands län, »Y 70», 1962, lämnas en studie av befolkning och näringsliv med prognos för år 1970 och man konstaterar, att befolkningsmässigt sett är Västernorrlands län det mest tätbefolkade i Norrland efter Gävleborgs län. Sammanfattningsvis säger utredningen: »Sundsvalls ställning som central serviceort i länsdelen och i Mellannorrland gör att utvecklingen i regionen har bedömts som gynnsam. Stor-Sundsvall bör emellertid i väsentligt högre grad än som hittills skett beaktas för lokaliseringsfall av hög dignitet i riket.»

De mera teoretiska utbildningsformerna av direkt betydelse för högre studier är väl utvecklade med ett stort allmänt gymnasium, ett tekniskt gymnasium och ett handelsgynmasium. Till Sundsvall har vidare sedan hösten 1964 förlagts ett lärarutbildningsblock. I det närbelägna Härnösand finns likaledes utbildningsformer, som kompletterar Sundsvall. Seminarie- utbildningen och gymnasiet föl vuxna hör till dessa. För en lärarutbildning är Sundsvall/Härnösandsregionen väl lämpad. Akademiska ettbetygskurser har ägt rum i staden och ha planlagts även i fortsättningen.

Den planerade kommunsammanslagningen av Sundsvall med närgrän- sande orter möjliggör att en del lokaler kommer att friställas. Staden har förklarat sig beredd att ställa dessa och även andra lokaler till förfogande för decentraliserad universitetsutbildning.

_ 5. Ämnen och ämnesgrupper på filialorterna

För'att kunna minska på trycket vid nuvarande akademiska lärosäten bör sådana ämnen vara representerade på filialorterna som har en hög frekvens" studerande. Samtidigt bör man vid den slutliga bedömningen av förslagen i förevarande undersökning så långt möjligt beakta skolans krav på lämpliga ämneskombinationer och även ta hänsyn till den bristsituation som föreligger i vissa ämnesgrupper. En begränsning av ämnesuppsätt— ningen minskar naturligtvis de studerandes valfrihet, men det är å andra sidan helt orealistiskt tänka sig att alla ämnen vid ett universitet skulle bli representerade vid filialerna.

För att med utgångspunkt i ovanstående synpunkter bedöma vilka äm- nen, som skulle kunna förekomma på universitetsfilialerna har uppgifter inhämtats ur Statistiska meddelanden 1963: 17 om antalet registrerade studerande vid universitetens filosofiska fakulteter höstterminen 1963.

Tabell 3: 13. Antalet registrerade studerande i olika ämnen vid de filosofiska fakulteter- na höstterminen 1963

_ Därav l:a Totalt antal gången regist- studerande retade vid universitet

Ämne

Matematik ........................ 1 747 Pedagogik ........................ 1 713 Statskunskap ..................... 1 171 Engelska ......................... 844 Statistik .......................... 1 017 Nationalekonomi .................. 725 Sociologi ......................... 942 Företagsekonomi .................. 1 017 Historia .......................... 715 Franska .......................... 590 Litteraturhistoria .................. 507 Tyska ........................... 473 Fonetik .......................... 986 Nordiska språk .................... 528 Kemi ............................ 500 Psykologi ......................... 359 Fysik ............................ 309 Teoretisk fysik .................... 308 Ryska ........................... 252 Spanska .......................... 280 Konsthistoria ..................... 195 Zoologi .......................... 123 Geografi .......................... 130 Genetik .......................... 150 Botanik .......................... 201

Tillströmningen i ett ämne mätes genom det antal studerande, som för första gången registrerats i ämnet och inte tidigare varit registre- rade. I tabell 3: 13 återfinnes en redovisning hämtad ur ovan angivna med- delanden från statistiska centralbyrån, som anger antalet studerande inom de samhällsvetenskapliga, humanistiska och matematisk-naturveten- skapliga fakulteterna höstterminen 1963.

Utgående från uppgifterna 1 föregående tabell och med beaktande jämväl av skolans önskemål synes med utgångspunkt i nu rådande bestämmelser och förhållanden följande ämnen i första hand böra vara representerade på filialerna. ' ' *

Samhällsvetenskapltg _ Humanistisk . Matematisk-naturveten- fakultet fakultet skaplig fakultet

Statskunskap Engelska Matematik Statistik ' : Historia ' Kemi Nationalekonomi , Franska Fysik Företagsekonomi Litteraturhistoria Teoretisk fysik Tyska Zoologi . Nordiska språk Botanik

Man kan naturligtvis tänka sig att vissa av dessa ämnen endast kommer att omfatta ettbetygskurser. Ofta väljer studerande för filosofisk ämbetsexa- men den mer överkomliga betygskombinationen 2 + 2 + 1 + 1 i stället för dentyng1e2+2+2. ' '

6. Omfattningen av decentraliserad universitetsutbildning 1972/73

Med utgångspunkt i att fyra universitetsfilialer förslås inrättade skall, på grundval av 1963 års universitets- och högskolekommitté lämnade för- utsättningar, antalet studerande på varje filialort bli:

inom samhällsvetenskaplig fakultet .......... 250 inom humanistisk fakultet

Den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten har föreslagits vara re- presenterad på två orter vad beträffar ämnena fysik, kemi, botanik, zoo- logi och teoretisk fysik med mekanik och på fyra orter vad beträffar ämnet matematik. i

61 . Utbildningen i matematisk—naturvetenskapliga ämnen

Möjligheterna att ordna decentraliserad utbildning i de experimentella na— turvetenskapliga ämnena är störst i Örebro och Linköping. Även med tanke på kostnaderna bör undervisningen i dessa ämnen koncentreras till dessa två orter.

Inom den matematisk-nat—urvetenskapliga fakulteten skulle antagan- dena ovan innebära — om viss hänsyn också tas till lärarbehovet i olika äm- nen enligt det uppskattade behovet för grundskolans högstadium, gymna- sium och fackskola — att antalet studerande 1972/73 på de fyra orterna blir det i tabell 3: 14 angivna.

Då emellertid redan de i tabell 3: 14 angivna antalen studerande i natur- vetenskapliga ämnen kommer att kräva ett visst tillbyggnadsbehov vad be—

Tabell 3: 14. Antalet studerande i decentraliserad utbildning inom malemalisk-nalur- vetenskaplig fakultet läsåret 1972/ 73

Åmne Örebro Linköping Karlstad Jönköping

Matematik ...................... 80 80 80 Fysik ........................... 70 70 Kemi ........................... 60 60 Zoologi ......................... 30 30 Botanik 30 30 Teoretisk fysik med mekanik ...... 30 30

Summa 300 300

Tabell 3: 16. Föreslaget antal studerande i decentraliserad utbildning på ett— 'och två- betygsnivå inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet läsåret 1972/ 7 3

Ämne Örebro Linköping Karlstad Jönköping

Matematik ...................... 35 35 35 Fysik ........................... 100 100 Kemi ........................... 100 100 Zoologi ......................... 40 40 Botanik 40 40 Teoretisk fysik med mekanik ...... 30 30

Summa 345 345 35

träffar institutioner i fysik och kemi, synes det av investeringsmässiga och i övrigt rationella skäl vara motiverat med en utökning av antalet studeran- de på lägre nivå på filialorterna inte minst för att minska-*på belastningen på institutioner och lärare vid bestående lärosäten, så att dessa med sina större resurser kan möta strömmen av studerande på högre nivå, d. v. s. stu- derande för tre och fyra betyg, licentiander samt doktorander. En lämplig i jämförelse med tabell 3: 14 sålunda förändrad fördelning av ett- och två- betygsstuderande i ämnena inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet återges i tabell 3: 15. I '

Ettbetygsutbildning i matematik, fysik och kemi samt eventuellt te'ore- tisk fysik med mekanik kan och bör i Viss omfattning förläggas till befintliga lokaler vid de tekniska gymnasierna i Jönköping och Karlstad, som med mindre kompletteringar har utrustning för undervisning på denna nivå. Fortsatta tvåbetygsstudier kan sedan ske i Linköping respektive Örebro. En utbyggnad av ettbetygskurser till tvåbetygskurser i Jönköping och Karlstad kan också vid behov lätt göras.

Teoretisk fysik med mekanik har medtagits för att bereda de stude- rande möjlighet att erhålla för dem passande kombination, så att filo- sofisk ämbetsexamen kan erhållas på filialorten utan att de studerande behöver förvärva två betyg i vart och ett av tre undervisningsämnen.

6.2. Utbildningen i humanistiska ämnen Till ytterligare belysning av vilka humanistiska ämnen som i första hand bör komma i fråga vid decentraliserad universitetsutbildning har en över- siktlig uppskattning gjorts av de olika humanistiska ämnenas procentuella timtalsandel vid fullt genomförd grundskola och gymnasium jämte fack- skola, där de två senare skolformerna tillsammans omfattar 60 procent av en årsklass. Eftersom långt ifrån alla av de studerande på filialorterna kom- mer att bli lärare är metoden naturligtvis begränsat användbar för det av- sedda syftet. Viss ledning för bedömning av ämnenas inbördes ordning bör dock härigenom kunna erhållas. Värdena i tabell 3: 16 visar ämnenas ställ- ning inbördes med tillämpning av den här nämnda metoden.

Tabell 3: 16. De humanistiska ämnenas ungefärliga procentuella timtatsandel i grund- skola, gymnasiumxoch fackskola

Procent

Svenska 4

Engelska ............................... Tyska ................................. Franska .................... * ........... Ryska ................................. Spanska ............................... Historia ............................... Religionskunskap ....................... Filosofi ................................ Psykologi ...... .- . , . . ._ ......... , ...... Latin .................................. Grekiska..............'.'.' ..... ...... Allmän språkkunskap ,, _

Timtalsandelen visar, att de i skolan ojämförligt mest förekommande ämnena är svenska, engelska, tyska, franska och historia. Förhållandena i skolan ar naturligtvis 1 sin tur också en återspegling av motsva1 ande efter- frågan' 1 samhället utanför skolan. Med hänsyn bl. a. härtill men jämväl även av andra vägande skäl" är det 01 ealistiskt att tänka sig att övriga ämnen skall vara representerade i en decentralisel ad un1ve1s1tetsutb11dn1ng. Med till- lämpning av ovanstående procenttal bör de sex aktuella ämnena dimensione- ras på de fyra orterna på sätt som framgår av tabell 3: 17.

Tabell 3: 17. Förestaget antal studerande på varje filialort inom humanistisk fakul- tet lå'sdret 1972/73

Ämne - Antal

Litteraturhistoria ................ . ....... . 60 Nordiska språk ......................... 60 Engelska:.................; ........... '. 50 Tyska .............. 45 Franska ................................ 35 Historia ............................... 35

Summa: 285

De ämnen, som bör komma i fråga är.»samhällskunskap» och företags- ekonomi. Vid en inbördes bedömning på sätt som nyss angivits för de hu- manistiska ämnena av de samhällsvetenskapliga ämnenas timtal i grundsko- la, gymnasium och fackskola framgår det att samhällskunskap är ett stort ämne. Dess timtal är mindre än tyskans men större än franskans. Företags- ekonomi däremot är ett relativt litet ämne. För undervisning i samhälls— kunskap behövs studier i examensämnena statskunskap och nationaleko- nomi. Vanligen tas ett akademiskt betyg i det ena ochtvå betyg i det

Tabell 3:18. Föreslaget antal studerande på varje filialort inom samhällsvetenskap- lig fakultet läsåret 1972/73

Ämne Antal studerande

Statskunskap ........................... 751 Nationalekonomi ........................ 751 Företagsekonomi . . . . . . . . . .............. -. 50 Statistik ................................ 50

Summa. 250

' 100 st beräknas ta ett betyg första terminen och 50 fortsätta med två betyg den andra terminen.

andra ämnet. Enligt uppgifter överväger statskunskapen som tvåbetygs- ämne. Från andra synpunkter än skolans synes ett avsevärt behov före— ligga av ämnet företagsekonomi. - Det bör observeras, att ovan angivna ämnen ofta kompletteras med be- tyg i matematik och statistik. Det synes rimligt att läsåret 1972/73 räkna med det antal studerande på varje ort, som framgår av tabellå: 18.

Den i det föregående förda diskussionen skulle för läsåret 1972/73 moti— vera de kurser och deltagarantal på de fyra orterna som framgår ax tabell 3:19.

Tabell 3:19. Föreslaget antal studerande pa varje filialort täsaret 1972/73 inom sam- ' hältsvetenskaplig, humanistisk och matematisk—naturvetenskaplig fakultet.

Antal deltagare' 1

Ämne

Örebro' Linköping Karlstad Jönköping

Litteraturhistoria . . ............. 60 - 60 60 60 Nordiska språk . . . . . ............. 60 60 60 60 Historia .............. ' .......... 35 ' » 35 35 35 Engelska ........................ 50 50 50 50 Tyska 45 _ 45 45 45 Franska ....................... '. 35 ' 35 35 35 Statskunskap ............... - ..... 75 75 75 . 75 Nationalekonomi ................. 75 75 75 75 Företagsekonomi .......... * ....... 50 50 ' 50 50 Statistik.............-...- ........ 50 50 50 50 Matematik ...................... 35 (+ 50)1 35 (+ 50)1 Fysik .......................... 100 100 * _ Kemi ........................... 100 100 —— Botanik ........................ 40 40 —— Zoologi ......................... 40 ' 40 ' ' —— Teoretisk fysik ...... - ............. 30 30 ——

Summa, 880 (+ 50)1 880 (+ 50)1 570 (+ 50)1 570 (+ 50)1

1 50 st läser ett betyg.

7. Administration

För att administrera den decentraliserade utbildningsverksamheten krävs ett sammanhållande organ för densamma på varje filialort. Man kan här tänka sig olika alternativ, varav de närmast till hands liggande torde vara följande. ' ' 1. Moderuniversitetets kansli förstärkes med en eller flera befattnings- havare, som stationeras vid en kanslifilial på den till universitetet anslutna orten.

2. En fristående lokal styrelse för universitetsfilialen inrättas. 3. Den lokala kommunala Skolstyrelsen får ansvaret för de med filialen förenade administrativa uppgifterna. Av de anförda alternativen torde det andra av flera skäl inte höra komma i fråga. Anordningen enligt punkt lyter sig i vissa avseenden natur- lig,. men är också uppenbarligen förenad med flera praktiska olägenheter. Mot alternativ 3 kan vissa måhända främst psykologiska skäl anföras. Med hänsyn till det sambruk av lokaler och i viss mån lärare som kan förutses torde det dock vara praktiskt att förlägga det administrativa ansvaret för universitetsfilialen till ett lokalt organ med. god förankring i de beslutan- de kommunala organen på orten. Det har därför trots de invändningar häremot som kan göras befunnits naturligast att den lokala skolstyrelsen under vederbörande universitet' i varje fall tills vidare fungerar som administrativt organ för universitetsfilialen. Härigenom skapas garantier för att den decentraliserade utbildningen kommer att få bästa möjliga lokala förankring på respektive orter med betryggande administrativa re- surser.

Ämnesinspektionen bör liksom nu skötas av professor, som förordnas av universitetskanslersämbetet. Anställning av lärare såsom timlärare bör ske av Skolstyrelsen i samråd med inspektor i ämnet. För att upprätthålla en kontinuerlig kontakt med änmesrepresentanterna på universitetsorten föreslås, att Skolstyrelsen utser en kvalificerad lärare som tillika fungerar som pedagogisk föreståndare (kursföres-tåndare). Denne, som närmast kommer att fullgöra en studierektors funktioner, skall biträda skolsty— relsen i undervisningsfrågor, anlitas vid bedömningen av lärarnas meriter, inhämta råd och anvisningar från universitetet, då litteratur och under- visningsmateriel skall anskaffas. Han skall vidare ha ansvaret för arbets-

471 ordningens upprättande och se till att tentamensskrivningar samordnas med moderuniversitetet samt avge förslag till examinatorer för muntliga prov. Dessa examinatorer bör utses av inspektor. Vidare hör han ha an- svaret för inskrivningen av de studerande vid moderuniversitetet och att nödvändiga handlingar insändes dit, då examensbetyg skall utfärdas. Han skall dessutom vara studierådgivaren på orten behjälplig i frågor inom dennes område.

För den lokala administrationen föreslås Skolstyrelsen till sin hjälp få ett kansli. För att inte i onödan behöva upprätta ett nytt, bör redan befint- ligt skolkansli utbyggas eller förstärkas på lämpligt sätt. En tjänsteman, som har verkställande befogenhet, kan utses. Då den akademiska verk- samheten starkt kommer att ingripa i hela stadens skolväsende, bör lämp- ligen någon av skolstyrélsens ledande tjänstemän väljas härför.

'Skolkansliet har att anskaffa lokaler för undervisningen samt ombesörja planeringsarbete för denna. Det bör svara för inköp av undervisnings- och förbrukningsmateriel, inköp av litteratur, utbetalning av lärarnas löner, föra inventarieförteckningar över undervisningsmaterielen och ha tillsyn över denna materiel, svara för bokföringen och redovisningen, lämna stu- dieråd samt upplysningar i studiehjälpsfrågor m. 111.. För ändamålet behöver kansliet förstärkas med personal i viss omfattning för utförande av al'- betsuppgifter av typen kontorsbiträde, kanslibiträde, vaktmästare, kansli- skrivare, assistent, kurator och bibliotekarie, som står till den administra- tive ledarens förfogande. Ett årligt anslag av lämplig storlek bör ställas till skolstyrelsens förfogande för skötseln av de olika arbetsuppgifter, som pålägges varje berörd kommun.

Som centralt organ för den decentraliserade verksamheten bör universitets- kanslersämbetet fungera. Skolstyrelsen på varje ort böri den ordning som i övrigt gäller för universitetsväsendet inge förslag till anslagsäskanden till moderuniversitetets kansli. Efter vederbörlig bearbetning i universitets- kansliet och inarbetande i dess övriga önskemål om anslag överlämnas filialortens önskemål om anslag till det centrala organet och universitets- kanslersämbetet bedömer dessa och upptager dem i sina anslagsäskanden.

8. Rekryteringen till universitetsfilialerna och ytterligare

utbyggnad av" dessa

I uppbyggnaden av varje universitetsfilial skall man eftersträva så hög kvalitet som möjligt vad bet1 affar undervisning och utrustning. Kravet på lärarnas kompetens och skicklighet får ej eftersättas. Den utbildning på ett— och tvåbetyg snivå, som kan erhållas på universitetsfilialen, måste ut— formas så att den kanmäta sig med moderuniversitetets. Detta är också en självklar förutsättning för att regional hänvisning av elever skall kunna tillämpas, en anordning som från flera utgångspunkter måste bedömas som både lämplig och nödvändig. Utan en regional hänvisning av de stude- rande riskerar man eljest att utbildningsplatserna ej utnyttjas i full utsträckning. Det förtjänar framhållas, att varje gymnasium har var sitt bestämda upptagningsområde, en anordning,.som- för endast några få år sedan var helt okänd men som numera allmänt. accepteratss Regional hänvis- ning av studerande till filialorterna innebär endast en utvidgning av detta system och måste ytterst innebära de största-fördelarna för de studerande sj älva. De avgränsade regionerna och snabba kommunikationerna med stu- dieorten leder till ett minskat behov av inackordering. För de studerande innebär detta minskade studiekostnader och. för universitetsorterna större möjligheter att lösa bostadsfrågan för dem som under-'alla förhållanden måste inackordera sig. En regional intagning kan också lösas utan kompli— cerade administrativa anordningar-, om gymnasieregioner-na får ligga till grund fö1 intagningarna. , ' '

Inom varje univer sitetsregion finns orter, där univ ersitetsutbildning på ett- betygsnivå vid behov bör anordnas och där dokumenterat intresse för an- 01dnande av sådan utbildning finnes. På dessa ettbetyg Gsfilialer behöve1 man ej ställa samma fordran i fråga 0111 lokala resurser och lärartillgång som på tvåbetygsfilialerna. Även om man låter ettbetygs-filialerna vara rörliga och kurser upprättas allt efter behov, är det mycket som talar för att på vissa orter med gott rekryteringsunderlag vissa investeringar göres och kurserna i viss utsträckning koncentreras till sådana orter. Lu- leå och Sundsvall/Härnösand kan vara filialer till Umeå, Gävle och Falun till Uppsala, Västerås och Eskilstuna till Stockholm, Borås och Trollhättan

till Göteborg, Halmstad, Kristianstad och Kalmar till Lund. I figur 5, avsnitt 3, är angivet en möjlighet till ytterligare utbyggnad av den decentraliserade 11niversitetsutbildningen. Mycket talar för att Kalmar, Falun, Östersund, Sundsvall och Luleå blir ettbetygscentraler av mera permanent art. Det- samma bör, som tidigare nämnts, gälla Jönköping och Karlstad vad beträf' far utbildningen i fysik, kemi och teoretisk fysik med mekanik.

Den gjorda utredningen har tagit sikte på att med hjälp av lokala resur- ser på vissa orter möta den tillströmning av studerande, som 1963 års universitets- och högskolekommitté beräknar för läsåret 1972/73. För år 1977/78, då ett betydligt större antal studerande beräknas få sin utbildning på filialorterna, krävs ytterligare lokaler av permanent slag och inrättan- de av fasta lärartjänster i form av universitetslektorat i större omfattning. Då kan ett samordnande av lokalutnyttjandet mellan icke-obligatoriska gymnasiala skolbyggnader och filialanläggningar bli särskilt betydelsefullt. Denna fråga kan emellertid endast beröras helt översiktligt och utifrån all- männa organisatoriska synpunkter. En mera konkret diskussion av denna fråga kan komma till stånd först när en fast organisationsplan för den decentraliserade utbildningen föreligger. Enligt vår uppfattning talar starka skäl för att en samordning sker. Härigenom synes man nämligen kunna få möjligheten att rationellt utnyttja främst institutionslokaler. Inom det framtida gymnasiet kommer undervisningen på teknisk linje och inom denna den 4:e årskursen att bli den studiegång, som kommer att kräva de största resurserna i fråga om institutionslokaler och materiel. Utan att närmare beröra de lokala möjligheterna till en framtida sam- organisation pä de orter som nu diskuterats för filialförläggning vill vi peka på möjligheten att till en gemensam skolenhet förlägga universitets- utbildning inom 111atematisk-naturvetenskaplig fakultet och det 4:e året av den tekniska lärokursen. Vid den planering som nu inom skolöversty- relsen sker för den lokala organisationen för det nya gymnasiet samordnas i allmänhet 4:e årskursen av den tekniska linjen med andra årskurser av teknisk linje i en gemensam skolanläggning. Om denna eller annan plane- rad organisation brytes, kan konsekvenserna bli genomgripande och beröra uppbyggnaden av hela den gymnasiala organisationen på framtida filialorter. Med anledning härav bör det vara av stor vikt att noggranna överväganden göres, innan förslag lägges fram om en eventuell samplanering för decentra- liserad universitetsutbildning och det gymnasiala stadiet.

Avdelning 4-

INVESTERINGSVERKSAMHETEN PÅ UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEOMRÄDET

RAPPORT SAMMANSTÄLLD INOM

1963 ÅRS UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEKOMMITTES SEKRETARIAT

. Kommitténs lokalinventering hösten 1963 " . . 1.1. Omfattning och uppläggning" .

. Kommitténs utnyttjandeundersökningar 2.1.

.

Inledning .-

1.2. Bearbetning 1.3. Resultat

Omfattning .

2.2. Bearbetning 2.3. Resultat

Utbyggnads— och planeringsläget vid universitet och högskolor per den 1 sep-

tember 1964

3.1.

3.3.

3.4.

3.5.

Uppsala universitet 3.1.1. Utbyggnadsplan .

3.1.2. Byggnadsverksamhet . 3.1.3. Försörjningsplan . .

. Lunds universitet 3.2.1. Utbyggnadsplan . 3.2.2. Byggnadsverksamhet . 3.2.3. Lokalprogramförslag . 3.2.4. Försörjningsplan .

Göteborgs universitet 3.3.1. Utbyggnadsplan .

3.3.2. Byggnadsverksamhet . 3.3.3. Försörjningsplan .

Stockholms universitet och karolinska institutet . 3.4.1. Utbyggnadsplan . 3.4.2. Byggnadsverksamhet . 3.4.3. Försörjningsplan . Umeå universitet 3.5.1. Utbyggnadsplan . 3.5.2. Byggnadsverksamhet .

. Standard— och dimensioneringsfrågor .

4.1. Nuvarande utrymmesstandard 4.1.1. Nettoyta per anställd . 4.1.2. Nettoyta per studerande

484 484 485 486

489

"489 490 490

493

493 493 495 499

500 500 503 509 511

511 511 511 515

517 51 7 518 522 522 522 524

529 529 529

4.3.

4.4.

5.1.

4.6. 4.7.

5.2. *f"15.3. 5.4. 0.5.

6.3.

6.4.

Gruppindelning av lokalutrymmen för universitets- och högskole- institutioner . . 4.3.1. Gruppindelning av ut1ymmen för laborativa ämnen

4. 3. 2. Gruppindelning av utrymmen för icke-laborativa ämnen.

Funktionsundersökningar m.m. .

4.4.1. Tjänsterum i statliga byggnader .

4. 4. 2. Kapprum, toaletter och städrum .

4. 4. 3. Seminarierum och hörsalar .

4. 4. 4. Laboratorier för lägre undervisning (första året) i ämnena oorga- nisk, organisk, fysikalisk och medicinsk kemi .

* . Beräkningsnormer för lokalbehov i laborativa ämnen inom matematisk-

naturvetenskaplig fakultet

4.5.1. Allmänna utgångspunkter . .

4.5.2. Beräkningsnormer för kemiinstitutioner. 4.5.3. Beräkningsnormer för fysikinstitutioner. 4.5.4. Beräkningsnormer för botanik— och zoologiinstitutionel 4.5.5. Beräkningsnormer för övriga laborativa ämnen inom mate111a1tisk- naturvetenskaplig fakultet . 4.5.6. Beräkningsnorm för s. k. exceptionella lokaler Beräkningsnormer för lokalbehov 1 icke-laborativa ämnen Beräkningsnormer för lokalbehov vid decentraliserad universitetsut- bildning

5. Byggnads-, inrednings- och utrustningskostnader för universitets- och hög- skoleinstitutioner — kostnadsantaganden

Kostnader för byggnadsobjekt av laborativ karaktär Kostnader för byggnadsobjekt av icke—laborativ karaktär . OmbyggnadskOStnader . . . .

Kostnader för försörjningsåtgärder . . . . . . . . . . . . . . Inrednings- och utrustningskostnader .

6. Lokalbehovs- och investeringskostnadsberäkningar för en fortsatt utbyggnad av universitetens fria fakulteter . . . . . . . . . .

6.1. 6.2.

Allmänt

Uppsala universitet

6.2.1. Utbyggnadsplan .

6.2.2. Utbyggnadsalternativ.

6.2.3. Beräknade lokalbehov . 6.2.4. Beräknade investeringskostnader .

Lunds universitet . 6.3.1. Utbyggnadsplan . 6.3.2. Utbyggnadsalternativ. 6.3.3. Beräknade lokalbehov . 6.3.4. Beräknade investeringskostnader . Göteborgs universitet

6.4.1. Utbyggnadsalternativ

6. 4. 2. Beräknade lokalbehov . 6. 4. 3. Beräknade investeringskostnadel .

534 534 535 536 537 539 539

. Stockholms universitet . .

6.5.1. Utbyggnadsplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 578

6. 5. 2. Utbyggnadsalternativ . . . . . . . . . . . . . . . . . . 578

6. 5. 3. Beräknade lokalbehov . . . . . . . . . . . . . . . . . 580 6.54. Beräknadeinvesteringskostnader. . . . . . . . . . . . . . 581

6.6. Umeå universitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 581

6.6.1. Utbyggnadsalternativ . . . . . . . . . . . . . . . . . . 583

6. 6. 2. Beräknade lokalbehov . . . . . . . . . . . . . . . . 583 6.6.3. Beräknade investeringskostnader. . . . . . . . . . . . . . 585

6.7. X-ort/- -er . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 585

6.1. 1. Utbyggnadsalternativ . . . . . . . . . . . . . . . . . . 585

, 6.72 Beräknade lokalbehov . . . . . . . . . . . . . . . . 587 ; 6. 7. 3. Beräknade investeringskostnader. . . . . . . . . . . . . . 587 1, 6.8. Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 587 " 68..1 Utbyggnadsalternativ . . . . . . . . . . . . . . . . . . 587 6. 8. 2. Beräknade lokalbehov . . . . . . . . . . . . . . . . . 588 68 3. Beräknade investeringskostnader. . . . . . . . . . . . . . 589

x] . Lokalbehovs- och investeringskostnadsberäkningar för administration och

ll huvudbibliotek vid universitet och högskolor . . . . . . . . . . . . . . 592 1, 7.1. Administrationslokaler . . . 592 | 7.1.1. Tillgängliga och tillkommande lokaler samt beräkningsnormer ! och lokalbehov . . . 592 7..1 2. Uppskattade nybyggnadsbehov samt investeringskostnadsbe- räkningar..... 593 7.2. Bibliotekslokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 595 7.2.1 Beräkningsnormer . . . . . . . . . . . . 595 7. 2. 2. Beräknade lokalbehov för huvudbibliotek. . . . . . . . . . 595 7. 2. 3. Beräknade investeringskostnader . . . . . . . . . . . . . . 598 1 8. Kostnader för försörjningsåtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . 599 9. Investeringsverksamheten på universitets- och högskoleområdet . . . . . 603 9..1 Investeringsverksamhetens omfattning . . . . . . . . . . 603 9.1.1. Investeringstakten under början av 1960— talet. . . . 603 ? 9.1. 2. Den framtida investeringsverksamheten enligt utbyggnads- och * planeringsläget den 1 september 1964 . . . . . . . . . . . . 604 9.1.3. Beräknade tillkommande investeringskostnader . . . . . . . 609 . 9.1.4. Beräknade underhållskostnader . . . . . . . . . . . . . . 609 , 9.2. Vissa administrativa och tekniska frågor . . . . 613 i 9 2.1. Nuvarande handläggningsordning för byggnadsverksamheten. . 613 "' 9. 2. 2. Lokal— och utrustningsprogramverksamheten. . . . . . . . 618 9. 2. 3. Subkommitténs synpunkter på byggnadsverksamheten. . . . 619 9. 2. 4. Subkommitténs synpunkter på inrednings— och utrustningsverk- samheten . . . 624 9.25. Subkommitténs synpunkter på byggande med prefabricerade "1 byggnadselement . . . . . . . . . . . . . 626

Bilaga 1. Universitets- och högskolekommitténs lokalinventering hösten 1963

Till investeringskostnader räknar universitets- och högskolekommittén en-

Inledning

ligt sina direktiv byggnadskostnader (inkl. kostnader för s.k. försörjnings- åtgärder, (1. v. s. kostnader för vägar, ledningar m.m.) samt kostnader för inredning och utrustning av universitets-/högskolelokaler. För en beräk- ning av byggnadskostnaderna fordras i princip information på följande punkter: a. Uppgifter om tillgängliga lokalresurser efter lärosäte, utbildnings-, forsknings- och/eller serviceenhet samt användningssätt (exempelvis tjäns- terum, hörsalar, bibliotek, laboratorier);

b. uppgifter om det aktuella utnyttjandet av tillgängliga lokalresurser ; c. uppgifter om tillgängliga Iokalers ålder, skick och lämplighet för av— sett ändamål, möjliggörande en bedömning av det framtida ombyggnads- och ersättningsbehovet samt behovet av underhåll;

d. utrymmes- och utnyttjandenormer för en bedömning av det framtida utvidgningsbehovet; samt

e. uppgifter om byggnadskostnad per ersatt eller tillkommande enhet (exempelvis kostnad per m2 nettoyta eller m3 byggnadsvolym).

För en bedömning av inrednings- och utrustningskostnaderna fordras i princip motsvarande information.

Det har inte varit möjligt att insamla och analysera aktuella data be- träffande samtliga ovan angivna punkter. Redan på ett tidigt stadium i utredningsarbetet fann kommittén emellertid det nödvändigt att föranstalta om en inventering av tillgängliga universitets— och högskolelokaler. Med hjälp av expertis inom byggnadsstyrelsen har kommittén genomfört en dylik inventering av lokaler vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm samt vid karolinska institutet, de tekniska högskolorna och handelshögskolan i Göteborg. Inventeringen avser förhållandena den 1 ok- tober 1963 och redovisas närmare i kapitel 1 samt i bilaga 1 till denna avdelning.

Kommittén har vidare genomfört en mindre specialundersökning rörande utnyttjandet av undervisningslokaler vid "universitets- och högskoleinsti- tutioner representerande samtliga de lärosäten som ingick i lokalinvente- ringen. Resultaten av denna undersökning sammanfattas i kapitel 2.

Enligt direktiven har kommittén i de alternativa lösningar till en fortsatt

utbyggnad av det högre utbildningsväsendet som framlägges att utgå från de utredningar och erfarenheter som under senare år gjorts inom byggnads- styrelsen, utrustningsnämnden för universitet och högskolor samt av skilda organisations- och programkommittéer m. fl. organ.

För flertalet större utbildnings- och forskningsenheter har under 1960- talet bedrivits utredningar av generalplanekaraktär. Sålunda har byggnads- styrelsen framlagt utbyggnadsplaner i stort för universiteten i Umeå (sept. 1962), Uppsala (juli 1963), Stockholm (sept. 1963) och Lund (sept. 1964). I augusti 1962 framlade tekniska högskolans i Stockholm byggnadskom- mitté en generalplan för högskolans utbyggnad fram till 1970 enligt 1960 års program och för den nya tekniska högskolan i Lund har dess organisa— tionskommitté presenterat en liknande utbyggnadsplan (stomplan 1, sept. 1961, och stomplan II, aug. 1963). Denna stomplan följes nu vid utbyggna- den av högskolan. För karolinska institutet och för Chalmers tekniska hög— skola har byggnadsstyrelsen igångsatt utbyggnadsplanearbete.

Den fysiska planeringen omhänderhas från och med den 1 juli 1964 av fem lokal- och utrustningsprogramkommittéer, s.k. LUP-kommittéer, en för varje universitets-/högskoleort, jämte en samarbetsnämnd mellan kom- mittéerna. Tidigare bedrevs denna planeringen av ett antal lokalprogram— kommittéer (motsv.), nämligen frescatikommittén (Stockholms universitets blivande anläggningar i Frescati), naturvetenskapliga samordningskommit- tén i Göteborg (Chalmers tekniska högskola och matematisk-naturveten- skapliga fakulteten vid Göteborgs universitet), programkommittén för Upp— sala humanistiska fakultet, programkommittén för Göteborgs humanistiska fakultet, programkommittén för Lunds universitet (humanistisk och eko- nomisk fakultet m. m.), 1962 års umeåkommitté, expertgruppen för odon— tologisk utbildning i Göteborg samt läkarutbildningsberedningen. Utbygg- nads- och planeringsläget vid universitet och högskolor (exkl. de tekniska högskolorna, som behandlas i avdelning 2) redovisas i kapitel 3.

En särskild subkommitté, bestående av experter på byggnads- samt inred- nings- och utrustningsfrågor, har biträtt universitets- och högskolekommit— tén i utredningsarbetet.1 Subkommitténs uppgift har varit att komma fram till vissa normer för beräkning av lokal- och utrustningsbehov för univer— sitets- och högskoleinstitutioner av skilda slag. En annan uppgift för sub- kommittén har varit att analysera rådande kostnadsläge för byggnads-, inrednings- och utrustningsverksamheten på universitets- och högskole- området. Härutöver har subkommittén haft att överväga åtgärder för att på ett så snabbt och ekonomiskt sätt som möjligt realisera förutsebara utbyggnadsbehov. Standard- och dimensioneringsfrågor behandlas i kapitel 4 och byggnads-, inrednings- och utrustningskostnader för universitets- och

1 Professor L. Uhlin, ordf., professor N. Ahrbom, byråchef S. Forsfarkitekt B. Hidemark, docent A. Johnsson, lektor 0. Moll, avdelningschef Å. Smith, direktör F. Sundberg och laborator S. Sunner samt arkitekt L. Myrenberg, konsult.

högskolelokaler i kapitel 5. I kapitlen 6—8 redovisas lokalbehovs- och inves- teringskostnadsberåkningar. Subkommitténs synpunkter på investerings- verksamheten på universitets- och högskoleområdet sammanfattas slutligen i kapitel 9. Arbetet med sammanställningen av rapporten inom universitets- och högskolekommitténs sekretariat har i första hand åvilat byrådirektören Lars G. Johansson.

1. Kommitténs lokalinventering hösten 1963

1.1. Omfattning och uppläggning

I princip omfattar lokalinventeringen såväl permanenta (av staten/uni- versiteten ägda) lokaler som aktuella förhyrningar. Inventeringen genom- fördes i två steg. Först insamlades ett fullständigt ritningsmaterial för uni- versitetens och högskolornas permanenta lokaler. Svårigheter förelåg att få fram motsvarande material för förhyrningar. Insamlandet av ritningsma— terialet omhänderhades av förste byråingenjören Willi Giertta hos bygg- nadsstyrelsen. Inom styrelsen verkställdes en förberedande bearbetning av materialet. Ritningarna uppmättes i m? nettoyta (= samtliga golvytor exkl. väggar, korridorer, trappor, hallar, toaletter etc.). Som en andra etapp i arbetet utsändes ritningsmaterialet jämte blanketter och anvisningar till respektive universitet och högskola för en precisering av lokalernas använd- ; ningssätt samt för angivande av, huruvida de huvudsakligen var avsedda ', för undervisnings- och/eller forskningsändamål. I samband med denna hän- vändelse till skilda institutionsföreståndare (motsv.) inhämtades också uppgifter om antalet verksamma personer vid institutionerna (motsv.) den 1 oktober 1963 och uppgifter om institutionslokalernas utnyttjande under sommaren 1963.

För att få en enhetlig bedömning av det insamlade materialet anlitades en särskild expert, arkitekten SAR Lars Myrenberg, vilken besiktigade hu- vuddelen av i inventeringen ingående universitets- och högskolelokaler på ort och ställe. Därvid gjordes en bedömning av lokalernas och inredningar- nas skick och lämplighet för undervisningsändamål. Endast permanenta lokaler medtogs vid denna bedömning. Härvid noterades också byggnader- nas ålder och företagna ombyggnader. Kompletta uppgifter kunde däremot ej inhämtas om företagna renoveringar. En bedömning gjordes Vidare av möjligheterna att i framtiden bygga om tillgängliga permanenta lokaler för antingen laborativ eller icke-laborativ verksamhet. Vid »kvalitetsbedöm- ningen» användes en poängskala från 0 (dålig) till 5 (utmärkt). Lokaler- nas skick bedömdes främst med hänsyn till »ytstandarden» hos golv, väg- gar och tak. Ett poängtal mellan 0 och 2 betyder härvid, att lokalerna är i behov av en allmän renovering. Exteriörernas tillstånd beaktades ej. Lokaler— nas lämplighet för nuvarande ändamål betraktades med hänsyn till plan- lösningens kvalitet, de enskilda lokalernas användbarhet när det gäller ut-

formning, ljudisolering och ljusförhållanden, ledningsförsörjning etc. I vissa fall togs hänsyn till lokalernas »miljövärde» samt lämplighet beträf- fande läge. I allmänhet togs ingen hänsyn till eventuell »trängboddhet» utom i de fall, då denna framtvingat ombyggnader som försämrat den allmänna funktionsstandarden. Lokalernas ombyggbarhet för laborativ verksamhet bedömdes ur strikt ekonomisk synvinkel. En »generell» planlösning med frekventa och lättåtkomliga försörjningsledningar innebär i allmänhet en låg ombyggnadskostnad och gavs hög poänggradering. I princip tillämpades samma grunder för bedömningen av lokalernas ombyggbarhet för icke—labo- rativ verksamhet som för laborativ, men härvid bortsågs från försörjnings- ledningar. Icke-laborativa ämnens lokalbehov kan i allmänhet lättare an- passas efter givna förutsättningar ——- poänggraderingen kan därför i detta avseende betraktas som mindre vägledande.

1 .2. Bearbetning

I samband med arkitekten Myrenbergs granskning av inventeringsmateria- let kodsattes samtliga institutionslokalers användningssätt med ledning av en särskilt upprättad kod enligt följande.

1. Tjänsterum för a. professor, laborator (motsv.), överbibliotekarie; b. forskardocent, docent, forskningsingenjör, universitetslektor, speciallärare, biträdande lärare, emeritus; . assistent, amanuens; . kanslipersonal, teknisk personal, övrig personal; samt .doktorander, licentiander, examensarbeten, forskare (allmänt). 2. Undervisningslokaler: a. hörsalar, föreläsningssalar, aula; b. seminarierum, grupprum; c. förberedelserum, preparationsrum, projektorrum; d. ritsalar; samt e. övriga »torra» undervisningsrum. 3. Undervisningslaboratorier: »våta» laboratorier; . »torra» laboratorier; * . speciella »våta» laboratorier (även i kombination med forskning); samt . speciella »torra» laboratorier (även i kombination med forskning). . k. personliga laboratorier (för professor, docent etc.) : »våta» laboratorier; »torra» laboratorier. 5. Speciallaboratorier: a. »våta» laboratorier (foto- kemi- lab., diskrum etc.) för enbart forskning; samt b. »torra» laboratorier (kyl-våg-mätrum, el.-lab., etc.) för enbart forskning. Verkstadsutrymmen. Djurutrymmen (inkl. foderutrymmen, kök, förvaring, bad). Förråd, uppackning, arkiv (ej bokförråd). Bibliotek, tidskriftsrum, läsesalar, bildarkiv, bokförråd.

OQO

vevan-orre

599071?”

10. Administrationsrum, gemensamhetsrum (kansli, sammanträdes-, rök-, student- och lunchrum, pentry). 11. Exceptionella lokaler (museer, utställningsrum, samlingar, växthus, cyklo- tronanläggning etc.). 12. Tomma, outnyttjade lokaler, lokaler under ombyggnad. Kodsystemet syftade till en kategoriuppdelning mellan undervisnings-, forsknings- och gemensamhetsutrymmen. Någon klar, entydig och allmänt accepterad uppdelning i detta avseende fanns ej vid tiden för inventerings- arbetets igångsättande. Byggnadsstyrelsens utvecklingsavdelning har emel- lertid under våren 1964 utarbetat ett förslag till gruppindelning av skilda lokalutrymmen, främst för laborativa ämnen, vilket förslag närmare redo- visas i avsnitt 4.3. Vissa skiljaktigheter föreligger mellan den använda kodsättningen och förslaget. Det insamlade materialet har givit en rik provkarta på vad man uppfat- tat böra höra till undervisning och/eller forskning. Dubbelmarkering eller ingen markering alls är vanligt förekommande. För entydigt ändamålsbe- stämda utrymmen ger dock kodsättningen en viss ledning. I vissa fall har en bedömning skett på platsen i samband med arkitekten Myrenbergs besök. Vid kodsättningen av det insamlade materialet uppstod vissa avvägnings- problem. Sålunda föreligger en oklar distinktion mellan tjänsterum, utnytt- jade av kanslipersonal etc., och administrationsrum. Inom laborativa äm- nen förekommer ofta en kombination av laboratorium och skrivrum, varvid ett avvägningsproblem uppstått mellan tjänsterumskod och kod för person- liga laboratorier. Vissa experimenthallar av mycket speciell typ har beteck— nats med koden för s. k. exceptionella lokaler medan liknande lokaler med en mer generell utformning har kodsatts som speciallaboratorier. Det synes i efterhand ha varit motiverat med en mer specificerad indelning. Enligt den nu tillämpade koden kan begreppet speciallaboratorium innefatta såväl det min-sta termostatrum som den största experimenthall. Sedan det insamlade blankettmaterialet granskats och korrigerats av arki— tekten Myrenberg samt kodsatts inom kommitténs sekretariat har det över- förts till hålkort för maskinell bearbetning. Hålkortsmaterialet är stansat efter universitet/högskola, fakultet (motsv.), institution (motsv.) och efter byggnad, våningsplan och rumsenhet samt efter rumsenhetens användnings- sätt. Den maskinella bearbetningen har gjorts med institutionen (motsv.) som huvudenhet. De gjorda bedömningarna rörande lokalernas skick, lämp- lighet, ombyggbarhet och ålder har manuellt bearbetats inom kommitténs sekretariat.

1.3. Resultat

I samband med planeringen av lokalinventeringen var kommittén helt på det klara med, att vissa felmarginaler måste accepteras i en undersökning av detta slag. Sålunda ansågs, att en felmarginal på = 10 procent finge an- ses rimlig vad gällde bestämningen av lokalernas nettoyta. Det bör i detta

sammanhang erinras om det förslag till gruppindelning av skilda rums- kategorier, vilket omnämnts i det föregående. Detta förslag omfattar även nya definitioner för ytberäkningar. Av dessa är »programyta» och »rums- yta» avsedda att ersätta hittills mindre väl definierade begrepp som »netto- yta», »nyttig yta», »programskriven yta» etc. Den vid inventeringen till- lämpade definitionen på »nettoyta» torde ge lägre ytvärden än det före— slagna begreppet »programyta» respektive »rumsyta», vilket senare begrepp avser ytor i projekterade och färdigställda hus. Det har vidare visat sig vid en fingranskning av vissa delar av inventeringsmaterialet, att inventering- ens resultat har en bestämd tendens att visa lägre ytvärden än vad man vid andra uppmätningar kommit till. Dessa förhållanden synes böra beaktas vid den fortsatta användningen av materialet. Slutligen har, som tidigare nämnts, uppenbara svårigheter förelegat för uppgiftslämnarna att avgränsa lokalerna med avseende på användningen för forsknings- och utbildnings- ändamål. Vid bearbetningen av materialet har den i undersökningsplanen tänkta uppdelningen på dessa båda grupper därför måst eftersättas.

När det gällt förhyrda lokaler har som nämnts svårigheter förelegat att få fram motsvarande material som för de permanenta lokalerna. Komplet- terande uppgifter har emellertid inhämtats från respektive lärosäten rö- rande omfattning och fördelning på skilda fakulteter (motsv.). Uppgifter om rumsenheternas användningssätt och om förhyrningarnas skick och lämplighet har däremot inte med den begränsade tid kommittén haft till sitt förfogande varit möjliga att införskaffa.

I bilaga 1 redovisas lokalinventeringens huvudresultat. För varje univer- sitet/högskola, som ingår i inventeringen, redovisas uppgifter rörande

1. de totala lokalresurserna (inkl. förhyrningar) efter fakultet (motsv.) och i förekommande fall sektion eller ämnesgrupp;

2. de permanenta lokalresurserna med uppdelning på skilda rumskate- gorier enligt tidigare återgiven kod, dock sammanfattningsvis endast hu- vudgrupper med undantag för grupp 2, undervisningslokaler, vilken upp- delats på hörsalar och övriga lokaler;

3. de permanenta lokalerna efter fakultet (motsv.) och ålder; samt

4. bedömningen av de permanenta lokalernas skick och lämplighet för undervisningsändamål samt efter möjligheten att bygga om dem för labo- rativ eller icke-laborativ verksamhet.

De poängtal som framräknats för redovisningen under punkt 4 utgör vägda genomsnittstal med hänsyn tagen till den bedömda nettoytans om- fattning. Slutligen redovisas för varje universitet/högskola antalet inom respektive fakulteter (motsv.) verksamma personer efter verksamhetens art och vederbörandes formella anknytning till universitets-/högskoleorgani- sationen samt vissa personalkategorier i relation till föreliggande totala lokalresurser.

Enligt inventeringen uppgick de totala lokalresurserna vid universiteten, karolinska institutet och handelshögskolan i Göteborg till nära 266.000 m2

nettoyta. Vid de tekniska högskolorna fanns drygt 130.000 m? nettoyta. Det samlade lokalbeståndet vid ifrågavarande universitet och högskolor var sålunda hösten 1963 ca 396.000 m2 nettoyta. Lokalresursernas fördelning på fakulteter och högskolor framgår av tabellerna 4: 1 och 2.

Tabell 4: 1. Lokalsiluationen vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm samt vid karolinska institutet och handelshögskolan i Göteborg enligt kommitténs lokal— inventering hösten 1963, m2 nettoyta

Lärosäte

Samtliga

Fakultet (motsv.) Uppsala Lund Göteborg Stockholm

perm. för— perm. för- perm. för- perm. för- perm. för- lokaler hyrn. lokaler hyrn. lokaler hyrn. lokaler hyrn. lokaler hyrn.

Bibliotek 0. admi- nistration ...... 14 171 413 13 265 28 837 32 697 120 38 970 533 Teol. fak. ....... 837 _ 631 _ _ _ 1 468 485 Jur. tak. ........ 1 052 — 1 265 _ 909 200 3 226 200 Med. tak., teor. o. prop. ämnen. . . 10 789 _ 13 333 14 244 413201 _ 51 567 _ Hum. fak. 6 727 670 16 288 1 505 4 363 4 673 18 883 9 819 Samhällsvet. fak. 1 854 1 070 5 508 22 328 1 542 6 800 11 232 14 768 Mat.-nat. fak. matem. ämnen. 1 048 1 395 2 844 422 1 151 220 5 465 1 790 övriga ämnen. . 41 797 _ 27 269 1 774 19 249 3 379 90 089 8 896 Gemensamma uni- versitetslokaler 2 989 _ 1 864 _ 482 _ 2 789 395 8 124 395

Totalt 81 264 3 548 72 267 5 302 29 592 12 249 45 901 15 787 229 024 36 886

1 Exkl. arkivet för dekorativ konst, antikmuséet och historiska muséet. * Inkl. handelshög— skolans lokaler. 3 Inkl. karolinska institutets lokaler. " Exkl. forskningsinstitutioner.

Tabell 4: 2. Lokalsilualionen vid de tekniska högskolorna enligt kommitténs lokalinven- tering höslen 1963, m2 nettoyta

Lärosäte

Samtliga

Sektion (motsv.) KTH CTH LTH

perm. perm. lokaler lokaler

perm. perm. förhyrn. lokaler lokaler

förhyrn.

Bibliotek 0. administra- 4 965 4 269 _ 9 234 6 422 7 865 673 14 960 7 735 6 070 150 13 955 6 788 709 _ 7 497 9 047 11 238 20 503 6 225 5 189 11 414 8 776 8 555 17 331 6 516 _ 6 516 4 687 471 5 158 3 758 _ ' 3 758 Gemensamma högskolelo-

kaler ................. 9 960 1 762 2 098 13 820

Totalt 74 879 1 850 46 128 4 350 3 139 124 146 6 200

1 Avser permanent upplåtna utrymmen i statens väginstituts lokaler och i ingeniörsveten- skapakademiens försöksstation.

2. Kommitténs utnyttjandeundersökningar

Som inledningsvis nämnts i avsnitt 1.1 insamlades i samband med lokalin- venteringen hösten 1963 uppgifter om institutionslokalernas utnyttjande under sommaren 1963, uppgifter som av kommittén ansågs värdefulla för överväganden rörande bl.a. terminssystemet. En bearbetning av det in— samlade materialet har emellertid givit vid handen, att institutionerna endast i begränsad omfattning redovisat fullständiga uppgifter. Några re- sultat av undersökningen kan därför icke redovisas. Kommittén har vidare genomfört en mindre specialundersökning rörande utnyttjandet av under- visningslokaler under vårterminen 1964. I det följande lämnas en redogö— relse för denna undersökning.

2.1 . Omfattning

Undersökningen avsåg perioden 20 januari—22 februari 1964. Förfrågning— ar ställdes till sammanlagt 22 institutioner (motsvarande) och avsikten var, att undersökningen skulle ge en viss uppfattning om lokalutnyttjandet vid de fakulteter/högskolor och universitets-/högskoleorter som ingått i kommitténs lokalinventering hösten 1963.

En institution (i ett medicinskt-teoretiskt ämne) har oaktat påminnelser inte inkommit med uppgifter. På grund av undervisningens tidsmässiga uppläggning redovisas inget utnyttjande av undervisningslokaler vid två andra medicinskt-teoretiska institutioner. Endast en medicinskt-teoretisk in- stitution ingår därför i det bearbetningsbara materialet. Beträffande två in- stitutioner (en juridisk och en ekonomisk) fick målsättningen vid undersök- ningen förskjutas till att kartlägga vissa för ifrågavarande lärosäten gemen— samma lokalers utnyttjande. För två institutioner inom matematisk-natur- vetenskaplig fakultet (hotanik) redovisas »samutnyttjande» av undervis— ningslokaler. Beträffande en tredje institution inom denna fakultet (bio— kemi) var den laboratoriemåssiga undervisningen förlagd till senare hälften av vårterminen, endast seminarieövningarna pågick hela terminen. Ifråga— varande institution har därför uteslutits vid bearbetningen.

Valet av undersökningsperiod var för de tekniska högskolornas del mindre lämpligt, då en tentamensperiod vid tekniska högskolan i Stockholm inföll under tiden 27 januari—10 februari och vid Chalmers tekniska hög-skola under tiden 29 januari—8 februari. Dessa högskolors institutioner har där- för uteslutits vid bearbetningen av undersökningsmaterialet.

De institutioner (motsv.) som efter företagna uteslutningar och revide- rade målsättningar ingått i bearbetningen av kommitténs specialundersök- ning har varit följande. Uppgifter lämnas endast om institutionernas ämnes- inriktning, ej om lärosäte. I framställningen refereras till angivna institu- tionsnummer.

Typ av institution (motsv.)

1 Gemensamma lokaler för universitet/högskola (juridisk, humanistisk-samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig undervisning) 2 Gemensamma lokaler för universitet/högskola (ekonomisk undervisning) 3 Medicinskt-teoretisk institution 4—-6 Humanistisk-samhällsvetenskapliga institutioner 7 Matematikinstitution 8 Fysikinstitution 9—11 Kemiinstitutioner 12 Botanikinstitution

2.2. Bearbetning

Uppgifter inhämtades för varje institutionslokal, som under perioden stod till förfogande för undervisningsändamål (undervisning för 1—3 betyg eller motsvarande), dels för institutionens egen undervisningsverksamhet, dels för annan institutions verksamhet. Det maximala platsantalet i lokalen skulle angivas liksom utnyttjandet (antalet närvarande deltagare i under- visningen) för olika ändamål (föreläsning, seminarium, laboration etc.) och varje klockslag mellan 08 och 21, dag för dag under perioden. Vid bear— betningen av materialet befanns det lämpligt att göra en uppdelning på ut- nyttjande under månag—fredag respektive lördag. Under undersöknings- perioden, som omfattade fem veckor, var det maximalt möjliga utnyttjandet sålunda för måndag—fredag 25 timmar per schematimme och för lördag 5 timmar per schematimme. Genomsnittligt utnyttjande under perioden fram- räknades för tiden 08—17 och 08—21 under måndag—fredag och för tiden 08—13 under lördag. Den genomsnittliga beläggningen (uppdelad på olika undervisningsi'ormer) ställdes slutligen i relation till det maximalt tillgäng- liga plats-antalet i lokalen.

2.3. Resultat

I tabell 4: 3 sammanfattas resultaten av undersökningen på så sätt, att an- talet undervisningsrum angives för varje institution med uppdelning på hörsalar och seminarierum (motsv.) och laboratorielokaler (motsv.). För

Tabell 4: 3. Resultatsammanfattning av kommitténs undersökning rörande utnyttjandet av undervisningslokaler vid vissa universitets— och högskoleinstitutioner, januari-februari 1964

Utnyttjandet av hörsalar och seminarierum (motsv.) Utnyttjandet av laboratorielokaler (motsv.)

' 1 1 ' 1 1 Institution, Timmar/rum Procent Plats- Timmar/rum Procent

nr Antal utnytt- rum M_F L M_F jande L

08—17 08—21 08—13 08—17 08—21 % 08—13

H H

10,5 10,0 42 40 30 38 10,5 7,5 42 30 10 .. 5,5 4,0 22 16 30 36 10,0 10,0 40 40 — 61 14,0 12,0 56 48 _ 50 7,0 6,5 28 26 _ 61 15,5 12,5 62 50 50 54 12,5 10,0 50 40 10 52 12,0 48 40 20 65 8,0 6,0 32 24 20 46 16,5 66 48 50 61 20,0 15,5 80 62 — 44 22,0 88 74 — 63 5,0 4,0 20 16 _— 27 22,0 88 68 100 .. 5,0 3,5 1,5 20 14 30 66 11,0 44 32 10 81

_ _ _ _ _ _ _ 51 __ _ _ _ _ _

oven—m=»— H

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

GOHMHN

se

Samtl.

H ID

1 Under undersökningsperioden, som omfattade fem veckor, kunde varje rum maximalt ha utnyttjats i 25 timmar, måndag—fredag, och 5 tim— mar på lördagar för varje schematimme 08—09, 09—10 etc. Utnyttjandeprocenten har framräknats genom att relatera antalet utnyttjade lokal- timmar per schematimme till det maximalt möjliga.

' Exkl. två verkstadsrum.

* Exkl. bibliotek.

dessa rumskategorier anges med hänsyn till lokalernas platsantal vägda genomsnitt av varje lokals genomsnittliga utnyttjande under måndag—fre- dag tiden 08—17 respektive 08—21, samt under lördag tiden 08_13. Dessa genomsnitt har därefter relaterats till det maximalt möjliga utnyttjandet per schematimme under femveckorsperioden (25 respektive 5 tim.), vilket ger en »utnyttjandeprocent» för ifrågavarande institution och lokalkategori. Av tabellen framgår också det beräknade genomsnittliga utnyttjandet av tillgängliga platser.

Översättes de genomsnittliga procenttalen för utnyttjandet under angiv- na perioder av dagen till utnyttjade lokaltimmar per vecka erhålles de tim- tal som redovisas i tabell 4: 4.

Tabell 4: 4. Beräknat genomsnittligt antal utnyttjade lokaltimmar per vecka vid de i kommitténs utnyttjandeundersökning ingående institutionerna

Ber. antal veckotim./10ka1 i

icke-laborativa laborativa samtliga inst. inst. inst.

Härsalar och seminarierum måndag—fredag, 08_17 totalt disponibla tim ................ ber.ant. utnyttj. tim ................ utnyttjandeprocent ................. måndag—fredag, 08—21 totalt disponibla tim ................ ber.ant. utnyttj. tim ................ utnyttjandeprocent ................. lördag, 08—13 totalt disponibla tim ................ ber.ant. utnyttj. tim ................ . utnyttjandeprocent .................

Labaratorielokaler måndag—fredag, 08_17 totalt disponibla tim ................ ber.ant. utnyttj. tim ................ utnyttjandeprocent ................. måndag—fredag, 08_21 totalt disponibla tim ................ ber.ant. utnyttj. tim ................ utnyttjandeprocent ................. lördag, 08—13 totalt disponibla tim ................ ber.ant. utnyttj. tim ................ utnyttjandeprocent .................

Utnyttjandet måndag_fredag, 08—21 och lördag 08—13 Hörsalar och seminarierum totalt disponibla tim ................ ber.ant. utnyttj. tim ................ utnyttjandeprocent .................

Laboratorielokaler totalt disponibla tim ................ ber.ant. utnyttj. tim ................ utnyttjandeprocent .................

3. Utbyggnads- och planeringsläget vid universitet och högskolor per den 1 september 1964

De i det följande redovisade uppgifterna rörande utbyggnads- och plane- ringsläget vid universitet och högskolor bygger på: av riksdagen och Kungl. Maj :t fattade beslut om byggnadsverksamheten, framlagda utbyggnadspla- ner och i övrigt på material, som ställts till kommitténs förfogande av bygg— nadsstyrelsen och experten för utrustningsfrågor inom förutnämnda sub— kommitté. Motsvarande uppgifter för de tekniska-högskolorna återfinnes i avdelning 2, avsnitt 3.2. Redovisningen göres lärosätesvis.

3.1_ . Uppsala universitet

3.1.1..Utbyggnadsplan .. i .. Kungla Maj:t uppdrog 1958 åt byggnadsstyrelsenfa—tt i samråd med 19551års uniVersitefsutfedning och Uppsala universitet" verkställa utredning rörande den fortsätta byggnadsverksamheten vid universitetetL'f—l juli 1963 framlade byggnådeSiyrel's'en ett "förslag till utbyggnadsplan för universitetet. I planen reddvisas en bedömning av de framtida markbehov'en p'åiigr'undval av över— slagsmässiga lokalbehovsberäkningar. Den innehåller vidare förslag om så— daii' markdisposition, att planerade byggnadsobje'kt' skall känna— '?utvidgas med-100 procent. ' "? ' . ' Utgå-ngSpunkten förarbetet på utbyggnadsplanen har varit da.—"iberäkning- ar rörande studerandeantalet år 1970, som redovisats i P—grup'péns'prome- moria rörande det högre utbildningsväsendets fortsatta utbyggnad (decent— ber 1962). I det följande återges en summarisk sammanställning, stim visar antalet studerande, antalet lärare och övriga anställda och-det 'tötala— lokal- behovet vid utbyggnadsperiodensf' slut (1970) samt det erförderliga' lokal- tillskottet under perioden enligt planen. . ' - Byggnadsstyrelsen framhåller, att beräkningarna endast är överslags4 mässiga och att de antagna relationerna studerande/lärare och anställda endast är räkneexempel. Dessa beräkningarbör icke användas vid t.- ex.

1 |. .» H .1.

1

upprättande av lokalprogram. f ' *

Av utbyggnadsplanen framgår, att kronan och.,imiv'ersitetet ägervlo'mfat— tande obebyggda markområden inom de för utbyggnaden aktuella delarna av Uppsala. Universitetet disponerar dessutom i stadens periferi ett"-flertal

.. Totalt Erforderli Fakultet (motsv.) Antal stud. Antal larare lokalbehov, lokaltillskogtt, o. ovr. anst. , m nettoyta mså nettoyta Administration, bibliotek m. m ..... _ 220 17 500 5 300 Teologisk fakultet ................ 750 50 3 000 2 100 Juridisk fakultet. . . . . . . . . 2 000 130 3 600 2 400 Medicinsk fakultet ......... . . . . 1 225 750 38 0001 31 4001 Humanistisk och samhällsvetenskap- lig fakultet .................... 5 600 550 21 500 17 300 Matematisk—naturvetenskaplig fakultet ....................... 5 200 1 350 70 000 22 700 Summa 14 775 3 050 153 600 81 200 Ev. farmaceutisk fakultet ......... 750 150 15 000 15 000 Ev. lärarhögskola exkl. övningsskola 400 65 5 000 5 000

1 Teoretiska och propedeutiska ämnen.

jordbruksfastigheter, av vilka de inom Riekomberga—Flogsta-området anses vara lämpliga reserver för framtida expansion.

Utbyggnadsplanen innebär bl.a. att det äldsta universitetsområdet, vars bebyggelse till större delen utgöres av arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefulla byggnader, disponeras för de teologiska och juridiska fakulte- terna samt de 5. k. sakämnena inom den humanistiska fakulteten. Universi- tetets administration föreslås också kvarligga inom detta område. Univer- sitetsbiblioteket, som enligt redan fattade beslut av statsmakterna kommer att under de närmaste åren få sin lokalsituation väsentligt förbättrad, kom- mer också att ligga kvar inom detta område. I övrigt innebär utbyggnads— planen att huvuddelen av de medicinskt-teoretiska institutionerna — even- tuellt tillsammans med farmaceutisk fakultet _ placeras på det 3. k. Artillerifältet, att de medicinska institutioner, som har behov av nära kon- takt med akademiska sjukhuset, förlägges till sydöstra delen av kvarteret Blåsenhus, att resterande del av kvarteret Blåsenhus, kvarteren Lagerträ- det, Botaniska Trädgården, Åsen, Blomman och Kemikum disponeras för huvudsakligen laborativa naturvetenskapliga institutioner, att även södra delen av kvarteret Observatoriet reserveras för naturvetenskaper och att dit förlägges ett matematiskt centrum med nära kontakt till såväl natur- vetare som samhälls- och företagsvetenskaper, samt att norra delen av kvarteret Observatoriet reserveras för samhälls- och företagsvetenskaperna och humanister. Det har föreslagits att dit även förlägga en ny lärarhög- skola samordnad med universitetets pedagogiska och psykologiska institu- tioner.

I proposition 1964: 72 har utbyggnadsplanen för Uppsala universitet an- setts kunna utgöra underlag för planeringen av universitetets fortsatta utbyggnad. Departementschefen framhåller emellertid, att de i planen be- räknade lokalbehoven bygger på mycket schematiska beräkningar. Förslag till lokalprogram för nybyggnader m.m. kan därför inte uppgöras på grundval av i planen tillämpade beräkningsnormer (propositionen sid. 36 f.).

3.1.2. Byggnadsverksamhet

Som framgår av bilaga 1, tabell 3 har under den senaste femårsperioden fram till den 1 oktober 1963 tillkommit drygt 9 000 m2 nettoyta i Uppsala, motsvarande ca 12 procent av samtliga permanenta lokaler. De lokaler som färdigställts under nämnda period och dessas nettoyta enligt lokalinvente- ringen framgår av följ ande sammanställning.

Nettoyta, m' enl.

Byggnadsobj ekt lokalinventerin gen

Nybyggnad för zoofysiologiska inst .......... 2 241 Nybyggnad för övningslaboratorier för fysik H» och kemi .............................. 5 284 Nybyggnad för limnologiska inst ............ 1 614 Totalt 9 139

Till ovan angivna byggnadsohjekt skall läggas ca 400 m2 nettoyta för , geodesi och geokosmofysik (Berthåga och Hällby) samt ca 350 m2 för huma— ! nistiska fakultetens paviljonger i Observatorielunden. I I tabell 4: 5 redovisas den pågående hyggnadsverksamheten vid Uppsala , universitet efter det planeringsstadium som respektive byggnadsohjekt be-

finner sig i. Vissa sammanfattande uppgifter lämnas i det följande rörande

* de enskilda byggnadsohjekten. i i i i i !

Tillbyggnad för institutionen för fysiologisk botanik

Tillbyggnaden för denna institution har föranletts av önskemålet, att samma uu- dervisningskapacitet skall erhållas i ämnet botanik som i ämnet zoologi genom nybyggnaden för zoofysiologiska institutionen, vilken har en kapacitet av ca 80 tvåbetygsstuderande och 20—40 ettbetygsstuderande per år (20 laborationsplat— ser) . Byggnadsarbetena avslutades i huvudsak i juni 1964. ' ' ' '

Om- och tillbyggnad för universitetsbiblioteket

% Detta byggnadsföretag — för vilket en utförlig redovisning återfinnes i proposi- . tionerna 1962: 91 (sid. 56 f.) och 1963: 89 (sid. 4 f.) — avses bli genomfört i tre

sammanhängande etapper. Den första omfattar i huvudsak tillbyggnad på norra gården för läsesal, den andra i huvudsak tillbyggnad på södra gården för expe- jj ditionslokaler och magasin samt den tredje vissa omdispositioner av den befint- ;. liga byggnaden. Byggnadsarbetena påbörjas i april 1964. » . _ . . . i Första och andra etapperna beräknas enligt byggnadsstyrelsen ge ett lokaltill- skott av 3 990 m2 nettoyta. Tredje etappen —— ombyggnad av den befintliga hygg-

naden _ berör en nettoyta av 6 980 m2. Det totala nettotillskottet beräknas till ca 4 600 m”.

Tillbyggnad för växtbiologiska institutionen En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1963: 89 (sid. 5 f.). Tillbyggnaden sker i anslutning till den befintliga institutionsbyggna- den i kv. Blåsenhus. Byggnadsarbetena påbörjades i december 1963 men beräknas på grund av bristen på arbetskraft inte kunna avslutas förrän under våren 1965.

Tabell 4: 5. Ulbyggnads- och planeringslägel per den 1 september 1964 vid Uppsala universitet (beräknade byggnadskostnader i prisläget den 1 juli 1964)

Ber. byggnadskostnad Netto- Medelsförbrukning BF r. inred- Ber. tidpunkt . . . , yta, m2 nings- och .. .. . Planermgsstadiuiii/objekt (tillkom- _— utrustnings— for tardig— mande) Totalt PLaåctlnsk Beräk- kostnad ställande 1963/64 nad " Färdigställda objekt ...... (9 139) (17,4) (16,1) (1,3) (6,1) —- Objekt under byggnad ' 1. Tillbyggnad för institu— tionen för fysiologisk botanik .............. 700 1,5 1,2 0,3 6.64 2. Om- och tillbyggnad för universitetsbiblioteket 4 600 10,9 0,3 10,6 19661 3. Tillbyggnad för växt- biologiska institutionen 550 1 ,2 0,3 0,9 2.65 4. Ombyggnad av gamla institutionsbyggnaden . för kemi ............. — 0,7 0,4 0.3 4.64 5. Ombyggnad av Gusta- . vlanum', etapp I ....... 250 0,4 -—— 0,4 5.65 . Summa 6 100 14,7 2,2 12,5 4,8 Objekt under projektering 6. Ombyggnad av Gusta- vianum, etapp II ...... —— 0,4 —— 0,4 7. Nybyggnad för institu- tionen för fysiologi och medicinsk fysik ....... 3 700 9,8 0,1 9,7 1967 Summa 3 700 10,2 0,1 10,1 4,0 Objekt under programme- .ring 8. Nybyggnader för hu— manistiska och sam- hällsvet. fakulteterna samt matematiska ämnesgruppen ........ 18 600 36,0 —— 36,0 7,0 Totalt 28400 60,9 2,3 58,6 15,8 1 Etapp I.

Ombyggnad av gamla institutionsbyggnaden för kemi En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1963: 89 (sid. 6 f.) och 1964: 72 (sid. 35). Ombyggnaden, vilken sammanhänger med ök— ningen av antalet intagna tvåbetygsstuderande i ämnet kemi från 92 till 200, på- börjades i oktober 1963 och avslutades i april 1964.

Ombyggnad av Gustavianum Gustavianum avses i framtiden disponeras av institutionerna för klassisk forn- kunskap och antikens historia, nordisk och jämförande fornkunskap med museet för nordiska fornsaker samt egyptologi med Viktoriamuseet för egyptiska forn- saker. Konsthistoriska institutionen, som tidigare inrymdes i byggnaden har flyt-

tat till gamla konsistoriehuset. Byggnadsprogrammet omfattar dels åtgärder för att anpassa de härigenom friställda lokalerna för de kvarvarande institutionerna, dels åtgärder för att åstadkomma utökade och mer funktionsdugliga lokaler.

Byggnaden beräknas efter ombyggnaden ge en nettoyta av ca 1 350 1112, anato— miska teatern ej inräknad. För närvarande uppgår den disponibla ytan till ca 1 100 ni?. Byggnadsstyrelsen har funnit, att byggnadsföretaget kan genomföras i två etapper, vilka bör utföras i omedelbar anslutning till varandra. Kungl. Maj:t uppdrog i juni 1964 åt byggnadsstyrelsen att utföra etapp ].

Nybyggnad för institutionen för fysiologi och medicinsk fysik Kostnaden har av byggnadsstyrelsen preliminärt uppskattats till ca 9,5 milj. kro- nor i prisläget den 1 juli 1963. Ifrågavarande byggnadsobjekt blir det första på det s.k. Artillerifältet. Genom nybyggnaden friställes de nuvarande institutionsloka- lerna, vilka enligt lokalinventeringen omfattar 1 265 m2 nettoyta, för andra ända- | mål. I utbyggnadsplanen anges som tänkbar disposition: klassisk fornkunskap 3, (jfr ovan) alt. utbyggnadsreserv för länsförvaltningen. ! l Nybyggnader för humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet samt för matema- j; tiska ämnesgruppen ! I skrivelse den 30 juni 1964 till byggnadsstyrelsen har lokalprogramkommittéu ll för Uppsala humanistiska fakultet framlagt ett förslag till lokalprogram för de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna samt för den matematiska L ämnesgruppen inom den matematisk—naturvetenskapliga fakulteten. I detta lokal- , programförslag har kommittén inarbetat tidigare genom skrivelse den 28 november 1963 till byggnadsstyrelsen överlämnat förslag avseende den samhällsvetenskapliga * ämnesgruppen och vissa humanistiska ämnen samt efter utvidgat utredningsuppdrag l genom departementschefsbeslut den 3 april 1964 även ett förslag till lokalprogram för den matematiska ämnesgruppen. Vid uppgörandet av programmet har kom- mittén följt ett inom ecklesiastikdepartementet i juni 1964 upprättat förslag till förteckning över institutioner och institutionsgrupper vid universiteten. Programkommittén har enligt sina direktiv utgått från, att antalet studerande vid humanistisk fakultet (inkl. samhällsvetenskaperna) omkring 1970 kommer att vara omkring 5 500. Vidare har kommittén räknat med, att antalet studerande vid lnatematisk-naturvetenskaplig fakultet totalt kommer att uppgå till 5000 i Upp- sala. Kommittén har uppskattat antalet aktiva studerande vid humanistisk fakul- tet (inkl. samhällsvetenskaperna) till 5 000 och inom den matematiska ämnesgrup- pen har kommittén räknat med ca 1 800 aktiva studerande omkring 1970. Den an— tagna fördelningen på ämnesgrupper och studienivåer framgår av följande sam- | l manställning. % Studienivå ? *; Fakultet/ämnesgrupp lic 0 Totalt i 1 bet. 2 bet. 3—4 bet. dokt. Hum. jak ........................... 629 1 755 337 309 3 030 allmän grupp ..................... 294 662 132 157 1 245 [* språkvet. grupp ................... 335 1 093 205 152 1 785

Samhällsvet. fak ......................

Mal,-nal. fak ........................ matematisk grupp .................

Totalt

955

680

525

140

210 115 1 805

2 960 687 634 6 805

Med skrivelse den 29 juni 1964 har 1960 års lärarutbildningssakkunniga till pro- gramkommittén överlämnat ett förslag till lokalprogram avseende en till kvar- teret Observatoriet förlagd lärarhögskola. Nämnda programförslag omfattar ca 335 E (5 028 m2 nettoyta). Programkommittén har i skrivelse till Konungen den 30 juni 1964 hemställt, att lokalprogramförslaget för lärarhögskola i Uppsala måt- te bli föremål för Kungl. Maj:ts prövning innan byggnadsprogram för högskolan utarbetas.

Sammanfattningsvis innebär lokalprogramförslagen följande utrymmesbehov, varvid erforderligt antal E omräknats till m2 nettoyta (1 E = 15 m2).

Behovet tillgodosett . . Ber. tot. Inst1tut10nsgrupp (motsv.) lokalb eh ov i bef lokaler genom ' nybyggnad Matematik och teoretisk fysik (inkl. datamaskinan- läggning, 915 m”) ............................ 5 092,5 —— 5 092,5 Socialvetenskaplig grupp ....................... 2 287,5 195,0 2 092,5 Allm. och jämt. etnografi ....................... 157,5 —— 157,5 Arkeologisk grupp ............................. 1 072,5 1 072,5 —— Historisk grupp ............................... 720,0 150,0 570,0 Litteraturhistoria m. fl ......................... 1 177,5 382,5 795,0 Språkvetenskaplig grupp ....................... 3 367,5 — 3 367,5 Pedagogik och psykologi ....................... 2 017,5 — 2 017,5 Gemensamma utrymmen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna ............ 4 882,5 405,0 4 477,5 Summa 20 775,0 2 205,0 18 570,0 » Lärarhögskola1 ................................ 5 028,0 —- 5 028,0 j Reducering av universitetets lokalbehov vid lokal- ' mässig samordning med lärarhögskolan ......... ——195,0 —— —195,0 Totalt 25 608,0 2 205,0 23 403,0

1 Lärarutbildningssakkunnigas förslag

Inom byggnadsstyrelsen pågår för närvarande arbete med utformningen av byggnadsprogram på grundval av lokalprogramförslaget. Styrelsen har prelimi- närt uppskattat den totala byggnadskostnaden till ca 36,0 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1964. Inrednings- och utrustningskostnaden har uppskattats till ca 20 pro- cent av byggnadskostnaden eller ca 7,0 milj. kr.

Utöver här redovisade lokalprogramförslag, vilka blivit föremål för bear— betning inom byggnadsstyrelsen, föreligger två andra förslag, vilka bör redo— visas i detta sammanhang.

I skrivelse den 14 maj 1962 till byggnadsstyrelsen har medicinska fakul— teten vid universitetet framlagt ett förslag till lokalprogram för vissa medi- cinskt-teoretiska institutioner (farmakologi, medicinsk kemi, allmän bakte— * riologi och virologi) samt för allmän mikrobiologi. Förslaget omfattar totalt ca 13 500 m2 nettoyta. Det har av byggnadsstyrelsen överlämnats till läkar- utbildningsberedningen, vilken i sin rapport, avdelning 1 i denna volym, närmare redogör för förslaget.

Farmaceututbildningskommittén har i betänkandet »Farmaceutisk ut- bildning och forskning» (SOU 1964: 48) förordat en förläggning av farma- ceututbildningen till Uppsala. Kommittén har även framlagt förslag till Iow-

kalprogram för undervisning och forskning vid farmaceutisk fakultet, om- fattande ett lokalbehov av 12 825 m2 nettoyta. Vidare har kommittén beräk— nat ett lokalbehov av 1 425 m2 nettoyta för receptarieutbildning. Totalt upp- :går således lokalbehovet för farmaceutisk utbildning till ca 14 250 m2. Be— träffande den farmaceutiska fakultetens lokalbehov framhåller kommittén, .att detta beräknats utan hänsyn till framtida möjligheter till integrering med medicinsk och naturvetenskaplig fakultet i Uppsala. Genom en dylik integrering torde enligt kommittén inte obetydliga lokalvinster kunna göras.

3.1.3. Försörjningsplan I proposition 1964: 72 (sid. 28 ff.) återfinnes en närmare redogörelse för av byggnadsstyrelsen i november 1963 framlagd plan — benämnd försörjnings— plan _— för investeringsverksamheten vid Uppsala universitet avseende s. k. försörjningsåtgärder, d.v.s. sådana arbeten som gäller kulvertar, ledning— i ar, väg- och markarbeten m. m. ävensom kostnader, som hänför sig till av- i tal eller dylikt (t. ex. anslutningsavgifter för vatten, avlopp och elkraft). j Till grund för försörjningsplanen ligger styrelsens förslag till utbygg- 1 nadsplan för universitetet. Den omfattar kvarteren Observatoriet, Kemikum, l Åsen, Blomman, Botaniska Trädgården, del av kvarteret Lagerträdet, Blåsen- hus, universitetsbiblioteket och en del av Artillerifältet. Försörjningsåtgär- der i samband med om- och tillbyggnader i den äldre delen av staden öster om Kyrkogårdsgatan har icke medtagits i planen, ej heller eventuell utbygg- ! nad inom Rickomberga—Flogsta-området.

Byggnadsstyrelsen uppskattar kostnaderna enligt prisläget den 1 juli i 1963 för de i planen ingående åtgärderna enligt följande sammanställning, ” milj. kronor. _,

a) Kulvertar och ledningar m. m. ........................ 8,2 3 b) Våg- och markarbeten m.m. ........................ 8,9 5 c) Särskilda utgifter .................................... 13,3

Summa, milj. kronor 30,4

I försörjningsplanen har styrelsen förutsatt godkännande av ett mellan byggnadsstyrelsen och direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala, å ' ena, samt Uppsala stads värmeverk, å andra sidan, träffat avtal om leve- rans av värme till befintliga och planerade byggnader inom och i omedel- bar närhet av Artillerifälts-, Blåsenhus- och Observatorieområdena. Bygg- nadsstyrelsen har i en utredning i november 1963 gj ort jämförelser från kost- nadssynpunkt mellan olika alternativ för värmeförsörjningen. Utredningen visar, att en anslutning till stadens värmeverk ställer sig ekonomiskt för- delaktigast. Skillnaderna i förhållande till övriga alternativ _— en för hela universitetsområdet gemensam panncentral belägen i kvarteret Blåsenhus alternativt tre större panncentraler i kvarteren Observatoriet, Blåsenhus och Artillerifältet — är emellertid ganska små.

Statskontoret framhåller i avgivet yttrande över byggnadsstyrelsens för- slag bl.a., att de delplaner jämte kostnadsberäkningar som ingår i den ak- tuella försörjningsplanen synes vara relativt summariska, varför de i nu- läget undandrar sig en mera ingående bedömning. Ämbetsverket har be- gränsat sitt yttrande att gälla delplanerna för värme, vägar och parkerings- platser. Statskontoret är av den uppfattningen, att allmänt ekonomiska synpunkter talar till förmån för en anslutning av universitetsområdena till Uppsala stads värmeverk. Ämbetsverket har ingen erinran mot kostnaden för till värmesystemet hörande anslutnings- och förbindelsekulvertar, vilka icke i något fall är gångbara.

Statskontoret påpekar, att parkeringsplatserna är avsedda att ges stor spridning mellan institutionsbyggnaderna. Ämbetsverket anser dock att parkeringsplatserna bör förläggas i ytterkanterna av de olika områdena och vara samlade i större enheter. Ämbetsverket beräknar att kostnaderna därigenom skulle kunna nedbringas med omkring en halv miljon kronor. Vidare räknar statskontoret med att samm-anförande av parkeringsplatserna till ett fåtal större enheter bör genom förbilligade el- och avloppsledningar m. m. kunna medföra en kostnadsminskning på drygt en halv miljon kronor. Dessutöm skulle den tomtmark, som enligt ämbetsverkets förslag skulle disponeras för parkeringsplatser i större sammanhängande enheter, kunna bilda reserv för eventuellt erforderlig framtida bebyggelse. Gentemot det beräknade behovet av parkeringsplatser har statskontoret inte någon erinran. '

Föredragande departementschef har i proposition 1964: 72 (sid. 37) förordat, att den av byggnadsstyrelsen redovisade försörjningsplanen ,— bl. a. på grund av de beräknade, mycket betydande kostnader för utförandet av i planen framlagda förslag — bör bli föremål för granskning av särskild expertis.

Beträffande det villkorligt träffade avtalet rörande värmeförsörjningen fann föredragande departementschef detta från statens synpunkt godtag- bart. I enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen har Kungl. Maj:t den 4 juni 1964 för sin del godkänt ifrågavarande avtal.

I försörjningsplanen redovisades, att byggnadsstyrelsen upptagit förhand- lingar med Uppsala stads industriverk angående elkraftförsörjningen för universitetet. Sedan förhandlingarna avslutats, har styrelsen med underdå- nig skrivelse i augusti 1964 Överlämnat ett av Uppsala stadsfullmäktige i mars 1964 godkänt förslag till ramavtal mellan staden och staten angående elkraftförsörj ningen av Uppsala universitets område.

3.2. Lunds universitet

3.2.1. Utbyggnadsplan Byggnadsstyrelsen har på uppdrag av Kungl. Maj:t utarbetat en utbyggi nadsplan för Lund, omfattande universitetet, tekniska högskolan, socialhög—

501 skolan och sydsvenska sjukgymnastinstitutet. Planen framlades i september 1964.

I likhet med utbyggnadsplanen för Uppsala universitet har utgångspunk- ten för arbetet varit de beräkningar rörande studerandeantalet omkring år 1970, som redovisats i P-gruppens promemoria rörande det högre utbild- ningsväsendets fortsatta utbyggnad (december 1962) och i propositionen 1963: 172. Planen redovisar erforderliga markarealer för att tillgodose de behov av lokaler för undervisning och forskning, vilka nu föreligger eller kan be- räknas på grundval av den väntade ökningen i studerandeantalet. Vidare redovisas ett förslag till markdisposition, som möjliggör, att planerade bygg- nadsohjekt skall kunna utbyggas till det dubbla.

I det följande återges en sammanställning av utbyggnadsplanen, som visar antalet studerande, antalet lärare och övriga anställda och det totala lokal- behovet vid utbyggnadsperiodens slut (1970) samt det erforderliga lokaltill- skottet under perioden. Byggnadsstyrelsen framhåller, att behovsberäk- ningen är att uppfatta som ett räkneexempel, vilket endast har till uppgift att antyda storleksordningen av olika behov.

Fakultet (motsv.) Antal stud.

Antal lärare o. övr. anst.

Totalt lokalbehov, ms nettoyta

Erforderligt lokaltillskott, m? nettoyta1

Antal park.-platser

Administration ....... Bibliotek ............

' 100 120

1 500 13 000

800

100 120

750 2 000

Teologisk fakultet. . . . Juridisk fakultet ..... Medicinsk fakultet, teoretiska och prope- deutiska institutio- ner ............... Humanistisk fakultet . Samhällsvetenskaplig fakultet ........... Matematisk-naturve- tenskaplig fakultet . Teknisk högskola .....

Summa

65 165

3 000 3 600

2 400 2 300

140 360

900 1 750

58 500 10 500”

45 400 1 600

2 750 11 800 5 800

5 200 4 335

17 685

82 500 55 650

240 050

50 700 52 450

161 450

Socialhögskola ....... Sydsvenska sjukgym- nastinstitutet ......

Totalt

780 70 1 650 1 650

200 18 665

20 4 625

700 242 400

700 163 800 .

40 5 560

1 Häri ingår icke ersättningslokaler för sådana byggnader eller förhyrningar som avses utgå. Medräknas detta behov erfordras totalt som nytillskott ca 169 000 m”. 2 Inkl. lokaler för arkivet för dekorativ konst, antikmuséet samt mynt- och medaljkabinettet och historiska muséet. 3 Den nuvarande biblioteksbyggnaden kan enligt utbyggnadsplanen utbyggas till totalt ca 17 000 m”. Det aktuella lokalbehovet har emellertid i planen inte kunnat preciseras, innan frå- gan om förläggningen av ett eventuellt medicinskt-tekniskt-naturvetenskapligt bibliotek till norra regionen av Lund har behandlats.

Beträffande markbehov och markförvärv framhålles i utbyggnadsplanen, att successiva förvärv och byggnadsföretag givit en i viss mån samman- hängande karaktär åt det nuvarande universitetsområdet. Det sträcker sig från universitetsplatsen i en vid båge åt norr och nordost och slutar, där den ecklesiastiska marken väster om motorvägen Lund—Malmö tar vid. Inom den sektor av Lunds stad, som sålunda kommit att utgöra det väsentliga intresse— området för en fortsatt utbyggnad av högre undervisning och forskning är kronan och kyrkan de dominerande jordägarna. Ett fåtal fastigheter redo- visas som universitetets enskilda egendom. För att på ett ändamålsenligt sätt kunna utnyttja den mark, som för närvarande är disponibel för uni- versitets- och högskoleändamål krävs enligt utbyggnadsplanen förvärv av Viss ytterligare mark. Totalt disponeras nu ca 730 000 1112 medan de avsedda förvärven av enskild mark beräknas utgöra ca 120 000 m2. En utvidgnings- reserv föreligger mellan tekniska högskolans planerade bebyggelse och den tidigare omnämnda motorvägen.

Den äldre institutionsbebyggelsen i Lund ligger i huvudsak söder om Helgo— navägen inom det område som i utbyggnadsplanen benämnes södra regionen. Den modernare institutionsbebyggelsen ligger i huvudsak norr och öster om Helgonavägen — i utbyggnadsplanen benämnd norra regionen. Inom den södra regionen, vilken numera till övervägande delen innehåller icke—laborati- va ämnen, finnes ett lokalbestånd omfattande ca 40 000 m2. Genom ytterligare markförvärv och utbyggnader kan den totala lokalytan ökas till ca 76 000 m2 nettoyta. De laborativa institutioner som övergångsvis kvarligger inom söd- ra regionen disponerar en lokalyta av ca 10.000 m2. Det totala lokalbehovet för universitetets icke-laborativa ämnen _— med undantag för de natur— vetenskapliga — samt för socialhögskolan utgör ca 27 000 1112. Detta lokal- behov jämte en hundraprocentig utbyggnadsreserv kan i det närmaste in- rymmas inom den södra regionen. Det betydelsefullaste lokaltillskottet inom södra regionen erhålles genom övertagandet av Lunds lasaretts byggnader inom kvarteret Paradis. Detta kan enligt utbyggnadsplanen inte ske förrän tidigast 1968, varefter relativt omfattande ombyggnadsåtgärder måste vid- tagas. Det omedelbara lokalbehovet är emellertid av den omfattningen, att andra åtgärder måste övervägas — t. ex. förhyrningar — för att under en övergångstid klara den allt mer ansträngda lokalsituationen.

Medan den södra regionen enligt utbyggnadsplanen bör reserveras för huvuddelen av de icke-laborativa ämnena, avses den norra regionen för fortsatt expansion av naturvetenskapliga, medicinskt-teoretiska och tekniska institutioner. Det nuvarande lokalbeståndet inom den norra regionen utgör ca 35 000 m2, medan de totala utbyggnadsmöjligheterna beräknas uppgå till ca 210 000 m2. Lokalbehovet för de institutioner, som skall beredas plats där, utgör ca 195.000 m2. För att tillgodose en hundraprocentig ut- byggnadsreserv är visst ytterligare tillskott av mark erforderligt. De mark- områden som då i första hand kommer i fråga torde enligt utbyggnads-

.. ___—___. ___—___»..—

planen vara den ecklesiastiska och enskilda marken öster om tekniska hög- skolans byggnader fram till motorvägen. Detta område, som omfattar ca 420 000 m2, bör med samma utnyttjandegrad som de senast bebyggda om- rådena rymma en rumsyta av ca 200.000 1112, en enligt utbyggnadsplanen jämte övriga föreslagna markförvärv någorlunda tillfredsställande lokal-—

reserv.

3.2.2. Byggnadsverksamhet Som framgår av bilaga 1, tabell 9, har under den senaste femårsperioden räknat fram till den 1 oktober 1963 drygt 20000 m2 nettoyta tillkommit i Lund. Häri ingår gamla folkskoleseminariet med nära 4000 m2, vilket om- byggts för samhällsvetenskaplig och ekonomisk utbildning och forskning. * Lokaltillskottet under femårsperioden svarar för ca 26 procent av samtliga fl permanenta lokaler vid universitetet och tekniska högskolan. Flertalet av 14 de lokaler som färdigställts under nämnda period och dessas nettoyta enligt lokalinventeringen framgår av följande sammanställning.

. Nettoyta, m' enl. Byggnadsobjekt lokalinventeringen Nybyggnad för humanistisk fakultet ........ 3 293 Nybyggnad för patologisk institution (inkl. rättsmedicin och rättsläkarstation) ....... 2 605 Nybyggnad för övningslaboratorium för fysik 1 281 Tillbyggnad för genetiska institutionen ...... 801 | Tillbyggnad för kemiska institutionen ...... 626 n, Nybyggnad för växtfysiologiska institutionen 3 000 * Nybyggnad för övningslab. för sektionerna E och M ................................. 3 2081 Tillbyggnad för matematiska institutionen. . . 1 107 Totalt 15 921

1 Lab. E omfattar 1 730 m: och lab. M 1 478 m”. De avses endast

övergångsvis disponerade för tekniska högskolan. Lab. E planeras

& definitivt disponerad för ämnet fysik och lab. M för ämnet zoologi. ['

I Till ovan angivna byggnadsohjekt skall läggas barackbyggnader för histo— risk geologi, biokemi och analytisk kemi samt medicinsk fysiologi om sam— * manlagt nära 350 m2. Dessutom har en ekonomibyggnad för systematisk % botanik om 146 m2 tillkommit. [ I tabell 4:6 redovisas den pågående byggnadsverksamheten vid Lunds | universitet efter det planeringsstadium som respektive byggnadsohjekt be— ' finner sig i. Vissa sammanfattande uppgifter lämnas i det följande rörande * de enskilda byggnadsohjekten.

Tillbyggnader för fysiska institutionen En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1963:1 (bil. 10, sid 654 f. och 658 f.). Byggnuadsprogrammet, som av Kungl. Maj:t

Tabell 4: 6. Utbyggnads- och planeringsläget per den 1 september 1964 vid Lunds uni- versitet (beräknade byggnadskostnader i prisläget den 1 juli 1964)

Ber. byggnadskostnad

Netto; Medelsförbrukning BFL mred— Ber. tidpunkt . . . yta, m nmgs- och .. .. . Planeringsstadiumlobjekt . . for fardig- ”Inkom" Totalt Faktisk "trusmmgs' ställande mande) t 0 m Beräk— kostnad 1963/64 nad

FärdigslåIIda objekt ...... (10 240) (16,1) (1,0) (4,8) _

Objekt under byggnad

1. Tillbyggnader för fy— siska institutionen, e- tapp I och II ........ 5 034 9,3 2,4 6,9 9.65

2. Ombyggnadsarbeten för samhällsvet. fak. (tvätt— och köks- byggn.), etapp I ...... 1 927 0,4 —— 0,4 9.64

Summa

Objekt under projektering 3. Nybyggnad för obser- vatorium på Romele- åsen ................ 125 0,5 — 0,5 5.65

4. Nybyggnad för anato- miska och histologiska institutionerna ....... 664 1,6 —— 1,6 9.65

5. Nybyggnader för ke- miskt centrum, bygg- nadsdel I ............ 10 538 24,8 — 24,8 9.65 byggnadsdel II ....... 4 616 10,4 — 10,4 9.66 byggnadsdel III ...... 5 513 11,4 — 11,4 9.67 6. Nybyggnad för bakte- riologisk institution. . . 4 751 10,4 —— 10,4 9.67 7. Nybyggnad för radio- fysisk institution ..... 650 2,3 — 2,3 1966

8. Tillbyggnad för insti- tutionen för fysiologi och medicinsk fysik . . 913 2,3 — 2,3 1.67

Summa 27 770 63,7 — 63,7 36,5

Objekt under programme- ring 9. Ombyggnad för farma- kologisk inst. ....... —— 3,4 —— 3,4 10. Nybyggnader för ke- miskt centrum, bygg— nadsdel IV .......... 8 197 17,6 — 17,6 11. Ombyggnadsarbeten för samhällsvet. tak., etapp II ............ 1 005 0,2 — 0,2

Summa 9 202 21,2 —— 21,2 10,5 Totalt

godkänts i juni 1961, omfattar dels byggnad för övningslaboratorium för tekniska högskolan, dels byggnader för högre undervisning och forskning inom ämnena. fysik, kärnfysik och fasta tillståndets fysik vid universitetet och tekniska hög- skolan, dels ock verkstadstillbyggnad för ämnena fysik, kärnfysik och fasta till- ståndets fysik vid universitetet och tekniska högskolan samt för ämnet astronomi vid universitetet. Slutligen ingick också i detta program en nybyggnad för öv— ningslaboratorium för sektionen för elektroteknik vid högskolan (det s. k. lab. E.). Denna byggnad har numera färdigställts och ingår ej i ifrågavarande till— byggnader. Byggnadsobjektet har delats upp i två entreprenader. Första etappen — övningslaboratoriedelen _— påbörjades i juni 1963. Den har färdigställts för an- vändning från och med höstterminen 1964. Andra etappen — övriga lokaler — av- ses av byggnadsstyrelsen igångsättas under september 1964 och beräknas till vissa delar kunna vara avslutad till hösten 1965.

Ombyggnadsarbeten för samhällsvetenskaplig fakultet (tväti- och köksbyggna- derna inom södra lasarettsområdet).

Se avsnitt 3.2.3.

Nybyggnad för observatorium på Romelesåsen En närmare redogörelse för detta byggnadsohjekt återfinnes i proposition 1963: 1 (bil. 10, sid 655 och 659) och i 1964: 72 (sid 41 f. och 48). Byggnadsarbetena av- ses att påbörjas under hösten 1964 och beräknas kunna vara avslutade under våren 1965.

Nybyggnad för anatomiska och histologiska institutionerna En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1964: 72 (sid. 42 f. och 49). Byggnadsarbetena beräknas kunna igångsättas under oktober 1964 och vara avslutade i sådan tid, att nybyggnaden kan tagas i bruk till höst- terminen 1965.

Nybyggnader för kemiskt centrum En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1964: 72 (sid 43 ff. och 49 ff.). Av denna inhämtas i huvudsak följande.

Genom beslut den 10 maj 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att i samråd med statskontoret, matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Lund, läkarutbildningsberedningen och organisationskommittén för teknisk högskola i Lund skyndsamt utarbeta förslag till byggnadsprogram för kemiämnena vid de medicinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna vid universitetet i Lund samt vid tekniska högskolan i Lund. I programarbetet skulle beaktas vad som anförts i en till beslutet fogad, inom _ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria. I denna anfördes bl. a. att gemensamma utrymmen borde tillskapas i största möjliga utsträckning. Promemorian innehöll vidare bl. &. följande.

Vid utarbetande av ifrågavarande byggnadsprogram bör beaktas bl. a. att utbild- ning för 190 studerande i medicinsk kemi vid universitetet skall kunna påbörjas under läsåret 1966/67, att antalet studerande per läsår för två betyg i ämnet kemi inom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet skall uppgå till 260, samt att utbildning för 80 nybörjare inom avdelningen för kemi vid tek— niska högskolan skall kunna anordnas om möjligt från och med läsåret 1965/66.

Med skrivelse den 4 februari 1964 har byggnadsstyrelsen underställt Kungl. Maj:ts prövning förslag till byggnadsprogram för ett s. k. kemiskt centrum i Lund. Styrelsen föreslår, att en gemensam anläggning uppföres för samtliga kemiämnen inom universitetets medicinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteter

samt tekniska högskolans avdelning för kemi. Flera skäl talar enligt styrelsen för en sådan lösning. En gemensam anläggning underlättar sålunda bl. a. samarbetet mellan institutionerna vad avser såväl undervisningen som forskningen. Vissa centrala funktioner kan vidare göras gemensamma, vilket leder till besparingar. Enligt styrelsen har såväl samråd med berörda ämnesföreträdare m. fl. som ytt- randen från berörda kommittéer m. fl. givit vid handen, att den föreslagna lös- ningen är eftersträvansvärd.

De i byggnadsprogrammet upptagna lokalerna har föreslagits bli indelade i fyra byggnadsetapper. Byggnadsstyrelsen föreslår, att ställning nu tages till de tre förs— ta etapperna medan ett ställningstagande till den fjärde etappen kan anstå tillsvi- dare. De lokaler, som skulle tillkomma genom sistnämnda etapp, skulle ersätta den naturvetenskapliga kemins nuvarande lokalutrymmen.

Kemianläggningen föreslås bli uppförd inom ett staten tillhörigt markområde norr om den blivande nybyggnaden för arkitektur vid tekniska högskolan mellan planerade förlängningar av Sölvegatan och Getingevägen samt ett invid Getinge- vägen beläget villaområde. Tomten är av sådan storlek, att expansionsmöjligheter- na är Säkerställda. Huvuddelen av anläggningen avses bli utförd i fem våningar i likhet med tekniska högskolans nybyggnader. Varje våning beräknas bli utförd i tre rumsfiler. Första etappen, som innehåller övningslaboratorier, föreläsnings- salar, verkstad m. m., måste emellertid kunna tagas i bruk redan fr o. rn. höstter- minen 1965 för första årskursen kemistuderande vid tekniska högskolan. Av denna anledning föreslår byggnadsstyrelsen, att denna etapp utföres som envåningsbygg— nad. Enligt styrelsen synes en sådan utformning medge en snabbare projektering med långt driven måttenhetlighet och typisering av olika byggnadsdelar, vilket i sin tur medger förtillverkning av byggnads-, inrednings- och installationsdelar. Valet av enplansbyggnad synes därför enligt styrelsen i detta fall ej medföra några större ekonomiska nackdelar.

Det av byggnadsstyrelsen föreslagna byggnadsprogrammet för ett kemiskt cent- rum redovisas i följande sammanställning.

Etapp; mz nettoyta

Lokalutrymmen Summa I II III IV

A. GemensaImna utrymmen 1. Föreläsningssalar seminarierum,

gruppundervisningsrum ............ 674 185 335 85 1 279 2. Bibliotek ........................ 540 540 3. Verkstad ........................ 702 702 4. Övriga utrymmen ................. 288 816 1 104 B. Universitetet i Lund 1. Medicinsk kemi och biokemi

forskning ........................ 3 615 900 4 515 kurslaboratorier .................. 1 170 1 170

2. Oorganisk, organisk, fysikalisk och analytisk kemi samt termokemi forskning ........................ 6 600 6 600 kurslaboratorier .................. 2 268 612 2 880

C. Tekniska högskolan i Lund 1

. Övningslaboratorier grundläggande ämnen ............. 1 944 1 944 tekniska ämnen ................... 1 872 1 872 2. Forskning ........................ 5 178 5 178 3. Apparathall ...................... 1 080 1 080

? , !

I promemoria av den 8 februari 1964 har byggnadsstyrelsen —— under förut- sättning att projekterings— och byggnadstider hålles —— preliminärt uppskattat me— delsbehovet för etapperna I-III enligt följande sammanställning (miljoner kronor, prisläget den 1 juli 1963.).

Budgetår

1964/65 1965/66 1966/67 1967/68

I ................... 15 9 24 II och III ........... 8 10 3 21

15 17 10 45

Summa

Genom beslut den 28 februari 1964 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrel— sen att utföra projektering av första etappen fram till bygghandlingar och av and- ra och tredje etapperna fram till huvudhandlingar samt att efter färdigställande av respektive handlingar, inklusive tillförlitliga kostnadsberäkningar, underställa ärendena Kungl. Maj:ts förnyade prövning.

Med anledning av det framlagda lokalprogramförslaget anförde föredragande departementschef i huvudsak följande (proposition 1964: 72 sid. 50 f.).

Enligt tidsplanen måste första byggnadsetappen i erforderliga delar vara färdig till höstterminen 1965 för att den planerade intagningen vid avdelningen för kemi vid tekniska högskolan skall kunna ske. Det är därför nödvändigt, att byggnads- arbetena för denna etapp igångsättes så snart erforderliga projekteringshandlingar färdigställts. Med stöd av uttalandet vid 1960 års riksdag (prop. 119, SäU 1, sid. 69) att en särbehandling vid äskande av investeringsanslag för utbyggande av universitet och högskolor kunde bli erforderlig för att snabbast möjligt tillskapa erforderliga lokaler förordar jag, att medel nu beräknas för igångsättning under nästa budgetår av första byggnadsetappen för kemiskt centrum. I avvaktan på att bygghandlingar färdigställes torde den preliminära kostnaden för denna etapp kunna godtagas. Med hänsyn bl. a. till vad som anförts i en promemoria, som fogats till Kungl. Maj:ts beslut den 28 februari 1964, bör den slutliga kostnaden kunna reduceras. Kungl. Maj:t torde få besluta om arbetenas utförande sedan bygghandlingar, innefattande tillförlitliga kostnadsberäkningar, redovisats av byggnadsstyrelsen. Jag vill i sammanhanget erinra om att andra etappen måste vara färdig till höstterminen 1966 för att den beslutade ökade läkarutbildningen i Lund skall kunna genomföras. Beträffande såväl denna etapp som tredje etappen bör emellertid huvudhandlingar, inklusive tillförlitlig kostnadsberäkning, avvaktas innan medel äskas för byggnadsarbetenas påbörjande.

Genom beslut den 29 juni 1964 har Kungl. Maj:t efter framställning från bygg- nadsstyrelsen och i syfte att möjliggöra, att tidsplanen för första etappen —— nu- mera av styrelsen benämnd byggnadsdel I —— bemyndigat styrelsen att i avvaktan på byggnadsuppdrag beställa material m. 111. inom en kostnad av högst 2,0 milj. kronor.

Projekteringsarbetet har hittills fortskridit på ett sådant sätt, att byggnadsstyrel- sen anser sig kunna räkna med att bygghandlingar och kostnadsberäkningar kan redovisas för byggnadsdel I under vintern 1964/65. Byggnadsarbetena torde kunna igångsättas i omedelbar anslutning till lämnat byggnadsuppdrag. De för intag- ningen vid sektionen för kemi vid tekniska högskolan erforderliga lokalerna skulle därmed kunna tagas i bruk till höstterminen 1965 och övriga lokaler vara färdiga våren 1966.

Beträffande byggnadsdelarna II och III räknar styrelsen med att kunna redo- visa huvudhandlingar, inkl. kostnadsberäkning under hösten 1965.

I tabell 4: 6 angivna kostnader för kemiskt centrum kan schematiskt fördelas på medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk kemi enligt följande (jfr avdelning 1, sid. 36 och avdelning 2, sid. 270), milj. kronor.

Medicinsk kemi

Naturvet. kemi

Teknisk kemi

Totalt

Byggnader ....................... 10,5 26,5 27,2 64,2 Inredning och utrustning .......... 6,4 16.1 16,5 39,0 Totalt 16,9 42,6 | 43,7 103,2

Nybyggnad för bakteriologiska institutionen I proposition 1964: 72 (sid. 42) anmäldes, att Kungl. Maj:t räknade med, att det torde vara möjligt att framlägga förslag på tilläggsstat under budgetåret 1964/65 rörande en nybyggnad för bakteriologiska institutionen. På grundval av proposi— tion 1963: 142 beslöt 1963 års riksdag att läkarutbildningskapaciteten vid medi- cinska fakulteten i Lund skulle ökas från 100 till 180 platser i de propedeutiska ämnena fr. o. m. höstterminen 1967. Med skrivelse den 15 juni 1964 har bygg- nadsstyrelsen redovisat huvudhandlingar för nybyggnaden. Av en av styrelsen gjord sammanställning över nettoytan enligt byggnadsprogrammet (summa 4 911,5 111?) och enligt huvudhandlingarna (summa 4751 m2) framgick att den senare nettoytan understiger byggnadsprogrammets med ca 150 m2. Kostnadsramen för nybyggnaden beräknades till 10,0 milj. kronor vartill kom 0,7 milj. kronor för för- sörjningsåtgärder, allt enligt prisläget den 1 juli 1963. Genom beslut den 9 juli 1964 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att på grundval av de redovisade huvudhandlingarna fortsätta projekteringen fram till och med bygghandlingar för nybyggnaden. Byggnadsstyrelsen räknar med att byggnadsarbetena kan påbörjas under våren 1965.

Nybyggnad för radiofysiska institutionen Genom beslut den 25 januari 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att på grundval av ingivet byggnadsprogram och efter samråd med Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsstyrelse utföra projektering fram till och med huvudhandlingar för en nybyggnad för radiofysiska institutionen vid universi- tetet i Lund. Byggnadsprogrammet hade utarbetats i avsikt att tillskapa ytterligare lokaler för undervisningen och forskningen vid radiofysiska institutionen. Med skrivelse i juni 1964 har byggnadsstyrelsen redovisat huvudhandlingar för ny- byggnaden. Huvudhandlingarnas nettoyta uppgick i likhet med byggnadsprogram- mets till 650 m2. Kostnadsramen för byggnadsföretaget beräknades till 2,2 milj. kro- nor enligt prisläget den 1 juli 1963. Om Kungl. Maj:ts uppdrag att på grundval av huvudhandlingarna färdigställa bygghandlingar lämnas före utgången av septem- ber 1964, beräknas byggnadsarbetena kunna igångsättas under våren 1965.

Tillbyggnad för institutionen för fysiologi och medicinsk fysik På grundval av proposition 1963: 42 beslöt 1963 års riksdag att läkarutbildnings- kapaciteten vid medicinska fakulteten skulle ökas från 120 till 190 platser i de teoretiska ämnena fr. o. m. höstterminen 1965. Genom beslut i januari 1964 upp- drog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att på grundval av ingivet byggnadspro- gram och med iakttagande av vad som anfördes i en till beslutet fogad departements- promemoria i samråd med läkarutbildningsutredningen utföra projekteringen fram till och med huvudhandlingar för en tillbyggnad för institutionen för fysiologi

och medicinsk fysik samt att därefter underställa ärendet Kungl. Maj:ts förnyade prövning. Byggnadsprogrammet hade utarbetats på grundval av ett av läkarut- bildningsberedningen utarbetat lokalprogram i avsikt att medge en årlig intagning av 190 medicine studerande fr. o. m. vårterminen 1967. Nettoytan enligt byggnads- programmet uppgick till 913 m2 vid användande av en modulenhet om 11 n12. Bygg— nadsstyrelsen räknar med att kunna redovisa huvudhandlingar, inkl. kostnads— beräkning, i början av 1965. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas under hösten 1965.

3.2.3. Lokalprogrumförslag I skrivelse den 18 juni 1964 till byggnadsstyrelsen har programkommittén för Lunds universitet framlagt ett förslag till lokalprogram för de huma- nistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna (inkl. kultur- och natur— geografi) vid universitetet samt för socialhögskolan iLund. Vidare har kom- mittén i nämnda skrivelse framlagt ett lokalprogramförslag för universitets- administrationen. Programkommittén har enligt sina direktiv haft att utgå från, att stu— derandeantalet enligt den officiella statistikens definitioner kommer att vara 3 500 vid humanistisk fakultet (inkl. samhällsvetenskaperna) omkring 1970. Antalet aktiva studerande har av kommittén beräknats till 3 200. En- ligt direktiven har kommittén haft att räkna med en utbyggnad av ekonom- utbildningen från för närvarande 200 till 275 nybörjarplatser per läsår. Antalet aktiva studerande i kultur- och naturgeografi har av kommittén antagits uppgå till 350 och i ekonomisk geografi (ekonomutbildningen) till 75. Kommitténs antaganden rörande fördelningen av de studerande på äm- nesgrupper och studienivåer framgår av följande sammanställning.

Studienivå Fakultet/ämnesgrupp 1 2 3__4 li c 0 Totalt bet. bet. bet. dokt.

Hum. fak ........................... 225 1 045 150 180 1 600 allmän grupp ..................... 85 420 60 105 670 språkvet. grupp ................... 140 625 90 75 930

Samhällsvet. fak.l .................... 710 555 155 180 1 600

Mat.-nat. fak ........................ — — -— —— _ kultur- och naturgeografi ........... 200 20 70 60 350 ekon. geografi ..................... 60 10 3 2 75

Totalt 1 195 1 630 378 422 3 625

1 Exkl. ekonomutbildningen.

. För socialhögskolan har kommittén räknat med en årlig intagning av 180 studerande. Kommittén har undersökt möjligheterna till olika lösningar för att till-

510 godose fakulteternas och socialhögskolans utrymmesbehov. Tre alternativa utformningar av programmet för dessa utbildningsenheter har utarbetats. Det alternativ kommittén stannat för avser en uppdelning på tre områden, ett med samtliga stora föreläsningssalar, ett som omfattar samhällsveten— skapliga fakultetens och socicalhögskolans lektions-, seminarie— och grupp— undervisningslokaler, institutionslokaler samt kursläsningsbibliotek samt slutligen ett tredje område som omfattar motsvarande lokaler för den hu- manistiska fakulteten.

Lokalbehoven för den geografiska ämnesgruppen redovisas av program- kommittén som en helhet för sig.

Det totala lokalbehovet som programförslaget för de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna, socialhögskolan och den geografiska äm— nesgruppen redovisar sammanfattas i följande tablå, varvid erforderligt an- tal E (1 E = 15 1112) omräknats till nettoyta, m2.

Nettoyta, mz enl. Lokalutrymmen lokalprogram-

förslaget

Gemensamma föreläsnings- och skrivsalar. . . . 1 380,0 Institutionslokaler för humanistisk fakultet. . 4 725,0 Gemensamt för humanistisk fakultet ........ 2 265,0 Institutionslokaler för samhällsvetenskaplig

fakultet ............................... 3 960,0 Socialhögskolan .......................... 892,5 Gemensamt för samhällsvetenskaplig fakultet

och socialhögskolan ..................... 3 652,5 Geografiska ämnesgruppen ................. 1 672,5

Totalt 18 547,5

Förslaget till lokalprogram för administrationen vid Lunds universitet bygger på det förslag till personalorganisation, som framlagts i proposition— en 1964: 50 angående universitetens och högskolornas organisation och för- valtning. Det avser således den personal som finnes den 1 juli 1964. Reserv— utrymmen för tillkommande personal har —- bl. a. med tanke på tekniska högskolans behov —— beräknats till 150 m2. Beräkningen av erforderligt ut- rymme har skett enligt de normer som tillämpas för statliga förvaltnings— lokaler. Totalt beräknas utrymmesbehovet uppgå till ca 1 350 m2 nettoyta (1 E = 10 m”).

Programkommittén framhåller i sin hemställan, att man i första hand bör räkna med ombyggnader av befintliga lokaler inom kvarteren Univer- sitetet, Paradis och Hyphoff samt med f.d. folkskoleseminariet —— så länge staten disponerar sistnämnda byggnad — i enlighet med utbyggnadsplanen för Lunds universitet, som kommittén tagit del av. Om ifrågavarande befint- liga lokaler vi-sar sig otillräckliga bör komplettering ske med nya eller med tillbyggnader. För administrationen föreslår programkommittén en nybygg- nad. Slutligen föreslår kommittén, att de programmerade behoven av insti—

tutionslokaler för ämnena företagsekonomi, internationell ekonomi och na- tionalekonomi lägges till grund för upprättandet av ombyggnadsprogram för köksbyggnaden inom södra lasarettsområdet.

3.2.4. Försörjningsplan En för Lunds universitet och tekniska högskolan i Lund gemensam försörj— ningsplan är under färdigställande inom byggnadsstyrelsen. Till grund för planen ligger bl.a. den i det föregående refererade utbyggnadsplanen för universitetet och övriga högskolor i Lund.

3.3. Göteborgs universitet

3.3.1. Utbyggnadsplan

& Någon aktuell utbyggnadsplan för universitetet i Göteborg föreligger ej. Byggnadsstyrelsen utarbetar emellertid för det s.k. medicinarområdet i Göteborg en dispositionsplan under hänsynstagande till förestående bygg- nadsverksamhet, bl.a. till- och nybyggnader för odontologisk fakultet, ny- byggnad för zoologiska och zoofysiologiska institutionerna samt en gemen-

sam nybyggnad för hygieniska institutionen och en nordisk hälsovårdshög- skola i Göteborg.

3.3.2. Byggnadsverksamhet Som framgår av bilaga 1, tabell 16 har vid Göteborgs universitet under den senaste femårsperioden räknat fram till den 1 oktober 1963 tillkommit nära 15 600 m2 nettoyta i nybyggnader för medicinskt-teoretiska ämnen (inkl. | 695 m2 i bibliotekslokaler och 638 in? som hösten 1963 disponerades av ämnet optik vid CTH). j I tabell 4: 7 redovisas den pågående byggnadsverksamheten vid Göteborgs % universitet efter det planeringsstadium som respektive byggnadsohjekt be- finner sig i. Vissa sammanfattande uppgifter lämnas i det följande rörande i. de enskilda byggnadsohjekten. Nybyggnader för humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet och för geografi- i ämnena m. 111. | I skrivelse den 15 februari 1964 till byggnadsstyrelsen har programkommittén för Göteborgs humanistiska fakultet framlagt ett förslag till lokalprogram för samtliga humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen (inkl. kultur— och naturgeografi) samt för socialhögskolan i Göteborg. Kommittén har enligt sina direktiv haft att planera humanistiska fakulteten (de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena) med utgångspunkt i att studerandeantalet vid 1970-talets början i fakultetens ämnen skall uppgå till 4 000. Antalet aktiva studerande har av kommittén beräknats till 3 600 exkl. geografistu-

Tabell 4:7. Utbyggnads- och planeringsläget per den 1 september 1964 vid Göteborgs universitet (beräknade byggnadskostnader i prisläget den 1 juli 1964)

Ber. byggnadskostnad Tea"; Medelsförbrukning BF” "WS” Ber. tidpunkt Planeringsstadium/objekt yla, m nings- in för färdig- (ttllkom- Totalt Faktisk utrustmngs— t-"ll d mande) t o m Beräk- kostnad 5 'i an c 1963/64 "ad

Färdigställda objekt ...... (15 577) (29,9) (29,6) (0,3) (11,6) _

Objekt under byggnad

1. Nybyggnader för huma- nistisk fakultet, etapp I 2 450 3,4 0,6 2,8 0,6 9.65

Objekt under projektering

2. Till— och nybyggnader för odontologisk fakul- tet .................. 16 485 36,2 — 36,2 9.69

3. Nybyggnader för bota- niska institutioner ..... 4 120 8,0 — 8,0 9.68

4. Nybyggnader för zoolo- giska och zootysiolo- giska institutioner ..... 4 864 11,1 — 11,1 9.68

Summa 25 469 55,3 _— 55,3 15,9

Objekt under programme— ring

5. Nybyggnader för huma- nistiska och samhälls- vet. fakulteter samt geografi, etapp II ...... 8 250 11,6 —— 11,6

6. Nybyggnad för hygie- nisk institution ....... 11 710 3,7 —— 3,7

Summa 9 960 15,3 _ 15,3 4,5 ' Totalt 37 879 74,0 0,6 73,4 21,0 1 Se avdelning 1, avsnitt 3.2.3.3.

! derande, vilka beräknats vara 260. Kommitténs antaganden rörande fördelningen av de studerande på ämnesgrupper och studienivåer framgår av följande samman- ställning.

Studienivå Fakultet/ämnesgrupp 1 2 3__4 lic. 0_ Totalt bet. bet. bet. dokt.

Hum. jak ........................... 350 1 138 260 212 1 960 allmän grupp ..................... 155 415 103 . 102 775 språkvet. grupp ................... 195 723 157 110 1 185

Samhällsvet. [a_k ...................... 760 570 155 155 1 640 Geogratiämnen ...................... 50 130 40 40 260

Totalt 1 838 455

För socialhögskolan har kommittén räknat med en årlig intagning av 180 stu- derande.

Det totala lokalbehovet som programförslaget redovisar sammanfattas i följande tablå, varvid erforderligt antal E (1 E = 15 mi”) omräknats till nettoyta, mg.

Nettoyta, ma enl.

Lokalutrymmen lokalprogram— förslaget

3 892,5

Institutionslokaler för humanistisk fakultet. . Institutionslokaler för samhällsvetenskaplig

fakultet ............................. . . 2 707,5 Institutionslokaler för socialhögskolan ....... 892,5 Institutionslokaler för geografiämnena ...... 1 147,5 Gemensamma institutions- och undervisnings-

lokaler ................................ 4 965,0

Totalt 13 605,0

Kommittén föreslår, att det redovisade lokalprogrammet med undantag för vissa institutioner kommer till utförande genom nybyggnader i Renströmsparken.

Lokalbehovet för konsthistoria (315 in?) här tillgodOSes i fastigheten Dicksons- gatan 2, där ämnet redan har ändamålsenliga lokaler. Kommittén förutsätter vidare, att lokalbehovet för etnografi (180 m?) och nordisk fornkunskap (170 m?) till- godoses i samband med planerade nybyggnader för de muséer, Etnografiska muséet respektive Göteborgs arkeologiska muséum, där ämnena för närvarande disponerar lokaler.

Enligt kommitténs uppfattning bör lokalbehovet för ämnena pedagogik och psykologi lämpligast lösas i anslutning till lärarhögskolans i Göteborg byggnad. Kommittén har emellertid provisoriskt beräknat lokalbehovet för dessa ämnen till ca 1 340 in2 under den förutsättningen, att de inte får sin lokalfråga löst i anslut- ning till lärarhögskolan.

Beredes ovan nämnda ämnen lokaler annorstädes än i Renströmsparken, skulle nybyggnadsbehovet där uppgå till ca 11 600 m2 nettoyta, varav ca 7 960 mg insti- tutionslokaler, 2 390 m2 undervisningslokaler och 1 250 m2 kursläsningsbibliotek. I angivna nybyggnadsbehov har medräknats den första byggnadsetappen, Vilken avses komma att disponeras av den språkvetenskapliga ämnesgruppen. Genom beslut i maj 1963 anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen att utföra nybyggna- den för etapp I jämte därtill hörande försörjningsåtgärder. För byggnadens upp- förande erforderliga sprängningsarbeten påbörjades under hösten 1963, sedan Kungl. Maj:t i september medgivit undantag för dessa arbeten från de meddelade bestämmelserna om begränsning av den'statliga byggnadsverksamheten. Spräng- ningsarbetena slutfördes under våren 1964. Byggnadsarbetena har igångsatts hösten 1964. Vissa möjligheter torde finnas att nybyggnaden delvis kan tagas i bruk till höstterminen 1965.

I anslagstramställningen för budgetåret 1965/66 har byggnadsstyrelsen anmält, att utbyggnadsfrågan för humaniora-samhällsvetenskap är under utredning inom styrelsen med avseende på de erforderliga byggnadernas utformning och förlägg— ning, lämplig etappindelning m. m. Styrelsen räknar med att kunna redovisa ett byggnadsprogram under hösten 1964.

17—413173

På grundval av proposition 1964161 beslöt 1964 års riksdag att en odontologisk fakultet —— dimensionerad för en årlig intagning av 100 odontologie studerande _ skulle inrättas vid universitetet i Göteborg fr.o.m. budgetåret 1966/67. I propo- sitionen lämnades en närmare redogörelse för ett av byggnadsstyrelsen framlagt förslag till byggnadsprogram för fakulteten, omfattande dels tillbyggnader till den medicinska fakultetens teoretiskt-medicinska institutioner för den prekliniska tandläkarutbildningen, dels en fristående nybyggnad på dets. k. medicinarområdet för den kliniska tandläkarutbildningen. Nybyggnadens nettoyta Uppgick enligt byggnadsprogrammet till ca 15 200 m2. Styrelsen uppskattade kostnaderna för ny- byggnaden — exkl. försörjningsåtgärder _ till ca 32,0 milj. kronor enligt prisläget den 1 juli 1963. Beträffande tidsplanen för uppförande av nybyggnaden beräknade styrelsen —— under förutsättning av kontinuerlig produktion _ att teknologidelen skulle kunna färdigställas till hösten 1967, vilket är nödvändigt med hänsyn till intagningen och nybyggnaden i sin helhet till hösten 1969. Styrelsen framhöll emel- lertid att tiden för färdigställande av teknologidelen kunde bli knapp, om igång- sättningen måste dröja till dess att hela anläggningen färdigprojekterats. En möj- lighet att förkorta byggnadstiden skulle, framhöll styrelsen vidare, vara att spräng- ningsarbetena för såväl grunden som väg— och ledningsdragningar utfördes innan de egentliga byggnadsarbetena igångsattes. Styrelsen räknade därför med medels— förbrukning för byggnadsföretaget redan för budgetåret 1964/65. Beträffande kostnaderna förordade departementschefen, att ställning till desamma finge tagas först sedan styrelsen färdigställt huvudhandlingar, inkl. kostnadsberäkning, varför nybyggnaden finge redovisas för riksdagen på nytt hösten 1965. Kungl. Maj:t hade genom beslut i maj 1964 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att på grundval av det ingivna byggnadsprögrammet och med iakttagande av en till beslutet fogad pro- memoria projektera till- och nybyggnaderna fram till huvudhandlingar, varvid fortlöpande samråd skulle ske med universitetskanslersämbetet, samt att därefter underställa ärendet Kungl. Maj:ts förnyade prövning. Projekteringen av byggnads- företaget har igångsatts och byggnadsstyrelsen räknar med att kunna ha huvud- handlingar färdigställda under sommaren 1965 och påbörja byggnadsarbetena un- der våren 1966. Tillbyggnadernas nettoyta uppgick enligt byggnadsprogrammet, redovisat i proposition 1964: 161, till ca 1 300 m2. Kostnaderna för tillbyggnaderna —- exkl. försörjningsåtgärder _— uppskattades av styrelsen till ca 3,0 milj kronor enligt prisläget den 1 juli 1963. Beträffande tidsplanen för uppförandet av tillbygg- naderna beräknade styrelsen, att desamma till vissa delar skulle kunna tagas i bruk höstterminen 1966 och vara helt färdigställda höstterminen 1967. I propositionen förordades, att ställning till kostnaderna skulle tagas först sedan styrelsen färdig- ställt huvudhandlingar, inkl. kostnadsberäkning, varför tillbyggnaderna finge redo— visas för riksdagen på nytt våren 1965. Projekteringen av byggnadsföretaget har igångsatts. Styrelsen räknar med, att huvudhandlingarna kan färdigställas i början av 1965 och att byggnadsarbetena kan påbörjas under hösten 1965.

I tabell 4: 7 redovisade byggnadskostnader har uppräknats med 3,5 procent till prisläget den 1 juli 1964.

Nybyggnad för botaniska institutioner I skrivelse den 16 december 1963 till byggnadsstyrelsen har naturvetenskapliga samordningskommittén framlagt ett förslag till lokalprogram för nybyggnad för botaniska institutioner vid Göteborgs universitet, dimensionerade för en årlig in- tagning av 108 tvåbetygsstuderande och 20 ettbetygsstuderande. Förslaget sam- manfattas nedan. Antal E har omräknats till nettoyta m2 (1 E = 16 m2).

Ån dam ål Lokalprcrirgaram yta

Fysiologisk botanik ....................... 1 000 Systematisk botanik ...................... 752 Mikrobiologisk avdelning .................. 320 Gemensamma utrymmen: undervisningslokaler .................... 992 övriga ................................. 688 Växthusutrymmen ........................ 368

Summa 4 120

l skrivelse den 13 maj 1964 har byggnadsstyrelsen underställt Kungl. Maj:t för- slag till byggnadsprogram i enlighet med ovan redovisade lokalprogram. Kungl. Maj:t har genom beslut den 11 juni 1964 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra projektering av nybyggnaden fram till och med färdigställande av huvudhandi

lingar. , 1

% Nybyggnad för zoologiska och zoofysiologiska institutioner i! I skrivelse den 31 januari 1964 till byggnadsstyrelsen har naturvetenskapliga sam— , ordningskommittén framlagt ett förslag till lokalprogram för nybyggnad för zoolo- * giska och zoofysiologiska institutioner vid Göteborgs universitet, dimensionerade för en årlig intagning av 100 tvåbetygsstuderande och ca 25 ettbetygsstuderande. Förslaget sammanfattas nedan omräknat i m2 nettoyta (1 E = 16 1112). . j Ändamål Lokalprogram yta mi

|

Zoologiska institutionen ................... 2 136

därav undervisningslokaler .............. 848

övriga lokaler ........................ 1 288

Zoofysiologiska institutionen ............... 1 880

därav undervisningslokaler .............. 384

djuravdelning ........................ 152 övriga lokaler ........................ 1 344

Gemensamma lokaler ........ _ ............. 848

|! Summa 4 864 i I skrivelse den 21 maj 1964 har byggnadsstyrelsen underställt Kungl. Maj:t för-

j slag till byggnadsprogram i enlighet med ovan redovisat lokalprogram. Kungl. Maj :t har genom beslut den 29 juni 1964 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra projektering av nybyggnaden fram till och med färdigställande av huvudhand-

lingar. Byggnadsstyrelsen räknar med, att byggnadsarbetena för de botaniska, zoolo- giska och zoofysiologiska institutionerna skall kunna igångsättas under hösten 1966.

3.3.3. Försörjningsplan I skrivelse den 30 augusti 1963 har byggnadsstyrelsen redovisat ett förslag till försörjningsplan för Göteborgs universitet. Till grund för försörjningspla- nen ligger styrelsens förslag till utbyggnad av universitetet av den 31 augusti

1957 och avtal mellan staten och Göteborgs stad om överlåtelse av mark för universitetets behov m. ni. av den 7 april 1961. Planen har närmare presen- terats i proposition 1964: 1 (bil. 10, sid. 635 ff.). Det område som omfattas av planen är beläget i stadsdelarna Lorensberg och Johanneberg och utgöres av en del av Renströmsparken. Då förslaget rörande universitetets utbyggnad ligger relativt långt tillbaka i tiden har —-— efter samråd med Göteborgs stad och universitet —— i försörjningsplanen beaktats de förändringar som inträtt och hänsyn tagits till de nya synpunkter på universitetets utbyggnad som framkommit under senare år.

Vid uppgörandet av försörjningsplanen har antagits, att universitetsom— rådet kommer att utbyggas enligt följande plan.

. Program- Byggnads- Antal studen- Område/byggnadstld Etapp yta; m” volym; ma ter/anställda Lundgrensgatan .................. I 2 300 13 000 1963—1969 II 2 550 15 000 III 2 550 15 000 IV 2 300 13 000 V 1 500 9 000 VI 1 500 9 000 12 700 74 000 3 500/350 Lennart Torstenssonsgatan, östra delen. Efter 1970 .......... 12 900 74 500 3 500/350 Lennart Torstenssonsgatan, västra delen. Efter 1980 ......... 6 800 40 000 1 800/180 Högåsplatsen Efter 1980 ..................... 15 000 90 000 4 100/410 Totalt | 47 400 278 500 | 12 900/1 290

Försörjningsplanen behandlar i princip hela det i 1957 års utbyggnads- plan avsedda området för universitetet. Detaljåtgärder med kostnadsberäk- ning redovisas dock endast för området vid Lundgrensgatan, inom vilket ny- byggnader planeras för den humanistiska fakulteten. Kostnaderna för för- sörjningsåtgärderna uppskattar styrelsen till ca 3,5 milj. kronor enligt pris- läget den 1 juli 1963. Dessa kostnader antages bli fördelade på budgetåren 1963/64—1967/68. Styrelsen framhåller, att underlaget för beräkningarna är ofullständigt, varför kostnaderna kan komma att bli betydligt högre än vad som angivits i planen.

Kostnadsramarna för de i planen ingående åtgärderna framgår av följan- de sammanställning, milj. kronor.

a) Kulvertar och ledningar m. m. .............................. ca 1,25 b) Väg— och markarbeten m. m. .............................. ca 1,40 c) Särskilda utgifter ........................................ ca 0,85

Summa milj. kronor ca 3,50

' 1

Statskontoret har i yttrande över försörjningsplanen behandlat kulvert- system och värmeförsörjning. Ämbetsverket delar byggnadsstyrelsens upp- fattning, att endast en provisorisk värmeförsörjning bör anordnas med hän- syn till att den slutliga utformningen av bebyggelsen inom området ännu ej är klar. Därtill kommer —— framhåller statskontoret —— att man i dagens läge inte vet vilket värmesystem som kommer att bli mest ekonomiskt. Det ifråga- satta avtalet med Göteborgs stad förutsätter förhandlingar. Då de blivande leveransvillkoren för närvarande inte är kända kan enligt ämbetsverket någon jämförelse med motsvarande kostnader vid eventuell värmeförsörj- ning från en tänkbar egen panncentral följaktligen inte göras. Härtill kom- mer _— framhåller statskontoret vidare —— att frescatiutredningen, som bl. a. undersöker frågan om stockholmsuniversitetets uppvärmning på elektrisk våg, kan väntas framlägga resultat, som helst bör avvaktas innan slutlig ställning tages i värmeförsörjningsfrågan för Göteborgs universitet. Ämbets- verket har intet att erinra mot styrelsens förslag, att den provisoriska värme- kulverten göres gångbar en kortare sträcka, eller mot överenskommelsen att viss uppdelning sker mellan staten och staden av den merkostnad som upp- kommer genom att kulverten även skall inrymma stadens vattenledningsrör. Däremot vill statskontoret ifrågasätta huruvida den framtida värmeförsörj— ningen vid universitetet över huvud taget kommer att som styrelsen före- slagit påkalla utanför byggnaderna belägna gångbara vårmekulvertar i nämnvärd grad. Enligt ämbetsverkets mening synes denna fråga därför, när bebyggelseplaneringen tagit fastare form, böra ytterligare utredas, innan be- slut fattas om en permanent gångbar värmekulvert inom området.

Föredragande departementschef framhöll i proposition 1964: 1 (bil. 10, sid. 657), att utöver en särskild expertgranskning av samtliga framlagda förslag till försörjningsplaner för skilda lärosäten frågan om värmeför- sörjningen för universitetet i Göteborg borde —— såsom statskontoret antytt -— bedömas först sedan en kostnadsjämförelse gjorts mellan en egen värme- central för universitetet och en anslutning till Göteborgs stads fjärrvärme- verk.

3.4. Stockholms universitet och karolinska institutet

3.4.1. Utbyggnadsplan Byggnadsstyrelsen har i september 1963 redovisat ett förslag till utbyggnads- plan för universitetet i Stockholm. I proposition 1964: 1 (bil. 10, sid. 638 f.) återfinnes en sammanfattning av planen. Av förordet till planen inhämtas bl. a. följande. I enlighet med 1959 års riksdagsbeslut (proposition 1959: 106) förordna- de Kungl. Maj:t den 22 maj 1959, att dåvarande Stockholms högskola den 1 juli 1960 skulle ombildas till universitet och successivt flyttas ut till

Frescatiområdet på Norra Djurgården. Byggnadsstyrelsen bemyndigades samtidigt att anordna en arkitekttävlan för universitetets blivande nybygg- nader. Denna utlystes i februari 1960. I programmet för tävlingen utgick man från ett studerandeantal på ca 10 000 år 1970. Tävlingen avdömdes i februari 1961, varefter byggnadsstyrelsen företog en teknisk och ekonomisk granskning av det segrande förslaget. Uppgifter om ett starkt ökat antal stu- derande vid universitetet ledde till att tävlingsprogrammets lokalförutsätt- ningar måste omprövas. Styrelsen uppdrog då åt tre av pristagarna i täv- lingen att revidera sina förslag under den nya förutsättningen av ett stu- derandeantal på 15 000 51 16 000 år 1970. Styrelsen fann vid bedömningen av. de tre nya förslagen, att inget av dem helt tillgodosåg de krav styrelsen ställde. Arkitekt D. Helldéns förslag ansågs med vissa omarbetningar bäst lämpat att läggas till grund för universitetets fortsatta utbyggnad, en upp- fattning som också delades av den av Kungl. Maj :t den 19 januari 1962 till- satta frescatikommittén och av Stockholms universitets byggnadsberedning. I samråd med byggnadsstyrelsen har arkitekt Helldén utarbetat förslaget till utbyggnadsplan.

Enligt Kungl. Maj:ts direktiv till frescatikommittén, givna samtidigt som direktiven till universitets- och högskolekommittén, skall det fortsatta plane— ringsarbetet baseras på följande antagande rörande antalet studerande vid Stockholms universitet: 2 000 vid juridiska fakulteten, 8 000 vid humanistis- ka fakulteten och 5 000 vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, allt- så totalt 15 000 studerande.

Någon aktuell utbyggnadsplan för karolinska institutet föreligger ej. Bygg- nadsstyrelsen har emellertid igångsatt arbetet med en dylik plan.

3.4.2. Byggnadsverksamhct Som framgår av bilaga 1, tabell 25 har under den senaste femårsperioden fram till den 1 oktober 1963 ca 7 600 m2 nettoyta tillkommit vid Stockholms universitet. De vid karolinska institutet tillkomna forskningsinstitutionerna har därvid inte medräknats. I tabell 4:8 redovisas den pågående byggnadsverksamheten vid Stock- holms universitet och karolinska institutet efter det planeringsstadium som respektive byggnadsohjekt befinner sig 1. Vissa sammanfattande uppgifter lämnas i det följande rörande de enskilda byggnadsohjekten.

Stockholms universitet

Nybyggnad för botaniska institutionen En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1962: 190 (bil. 5, sid. 20 ff. och sid. 27 f.).

Tabell 4: 8. Utbyggnads- och planeringstäget per den 1 september 1964 vid Stockholms universitet och karolinska institutet (beräknade byggnadskostnader i prisläget den 1 juli 1964)

Ber. byggnadskostnad

bättre;, Medelsförbrukning 133: 215311- Ber. tidpunkt Planeringsstadium/objekt y. ' g . för färdig— (tillkom- Totalt Faktisk utrustnmgs- tällande mande) t 0 m Beräk- kostnad 8 1963/64 "ad

STOCKHOLMS UNI VERSITET

Färdigställda objekt ...... (3 941) (7,4) (6,7) (0,7) (3,3) _

,! Objekt under byggnad ' 1. Nybyggnad för botanisk

j institution ........... 3 790 8,1 5,4 2,7 9.64 * 2. Nybyggnad i kv. Mimer (Mimer I) ............ 4 120 6,2 5,8 0,4 12.63 3. Förvärv av nybyggnad i ikv. Mimer (Mimer 11) . 4 585 7,0 — 7,0 9.64 ) Summa 12 495 21,3 11,2 10,1 5,5

Objekt under projektering 4, 4. Nybyggnader för sam- l hällsvetenskap och ma-

i tematikämnen ........ 8 090 17,6 _ 17,6 r 5. Nybyggnader för kemis- B ka institutioner ....... 9 600 23,0 —— 23,0 , Summa 1 7 690 40,6 -—- 40,6 14,5 Totalt 30 185 61,9 11,2 50,7 20,0 K AROLI N S K A INS TI T U TE T

i Objekt under byggnad

1. Om- och tillbyggnad av farmakologiska institu- tionen ............... 1 800 4,7 — 4,7 . 7.66

|

.”

Objekt under projektering

2.-Tillbyggnad av institu- tionen för fysiologi och

f medicinsk fysik (genom- — ; gångsilygeln) ......... 1 480 3,7 —— 3,7 9.66

Totalt 3280| 8,4 _ 8,4 3,4

l ; Nybyggnad i kv. Mimer (Mimer I)

! Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1962:190 i (bil. 5, sid. 22 ff.) och i proposition 1963: 1 (bil. 10, sid. 663). I byggnaden har lokaler huvudsakligen beretts för samhällsvetenskapliga ämnen och för ämnet fysik. Inflyttningen har ägt rum under hösten 1963, varför byggnaden ej ingår i kommitténs lokalinventering.

Förvärv av nybyggnad i kv. Mimer (Mimer II) Närmare redogörelse för förvärvet återfinnes i proposition 1964: 1 (bil. 10 sid. 639 ff. och sid. 658). I byggnaden har lokaler huvudsakligen beretts för humanis-

tiska och samhällsvetenskapliga ämnen samt för ämnet matematik. Inflyttningen har skett under hösten 1964.

Byggnaderna Mimer I och II avses att övergångsvis disponeras för universitets- ändamål till dess nya lokaler inom frescatiomrädet hunnit färdigställas. Med hän- syn till att byggnaderna utformats som generella kontorshus kan de utan eller med begränsade byggnadsåtgärder omdisponeras för andra statliga ändamål.

N ybyggnader för humaniora och samhällsvetenskap m. 111. Med skrivelse den 26 februari 1963 underställde byggnadsstyrelsen Kungl. Maj:ts prövning förslag till byggnadsprogram för nybyggnader för matematikämnen och samhällsvetenskapliga ämnen m. 111. vid Stockholms universitet. Förslaget grun- dades på ett av frescatikommittén utarbetat förslag till lokalprogram, vilket totalt omfattade ca 8000 rn2 nettoyta. Genom beslut den 17 maj 1963 uppdrog Kungl. Maj:t ät byggnadsstyrelsen att utföra projektering fram till och med huvudhand- lingar av ifrågavarande nybyggnader.

De av frescatikommittén redovisade lokalbehoven för nämnda ämnen grundade sig dels på Kungl. Maj:ts beslut den 6 maj 1962 angående studerandeantalet vid universitetet, dels på av vederbörande ämnestöreträdare framförda önskemål och förslag. Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 17 maj 1963 fastställt nya ramar för studerandeantalet vid universitetets olika fakulteter. Med anledning hänav har frescatikommittén gjort en överarbetning av sitt tidigare lokalprogram- förslag och i skrivelse den 18 juni 1964 till byggnadsstyrelsen överlämnat ett nytt förslag till lokalprogram för de samhällsvetenskapliga ämnena (exkl. psykologi och pedagogik) samt för institutet för engelsktalande studerande. Detta förslag om- fattar totalt 340,5 E, vilket om 1 E = 15 m? betyder ca 5 100 mg. De i tabell 4: 8 an- givna nct-toytorna och bcräkn-ade kostnaderna för objekt 4 bygger på det av styrel- sen den 26 februari 1963 redovisade byggnadsprogrammet efter vissa reduceringar jämlikt till Kungl. Maj:ts beslut den 17 maj 1963 fogad promemoria.

Enligt uppgift kommer byggnadsstyrelsen att hos Kungl. Maj:t hemställa om projekteringsuppdrag för fyra nybyggnader omfattande vardera ca 300E och av- sedda för humaniora, samhällsvetenskap m. m. motsvarande en nettoyta av ca 18 000 mg.

Nybyggnad för kemiska institutioner ] skrivelse den 5 juli 1962 överlämnade frescatikommittén till byggnadsstyrelsen förslag till lokalprogram för en ny kemiinstitution inom frescatiområdet. Program- met, som förutsatte, att det numera uppförda kemiska övningslaboratoriet skulle senare tagas i anspråk för annat ändamål, redovisade ett lokalbehov om 997 E, vil- ket föreslogs tillgodosett genom två byggnader, nämligen ett »undervisningshus» inrymmande 478,5E och dimensionerat för 192 tvåbetygsstuderande samt ett »forskarhus» inrymmande 51.8,5 E. Beträffande lokalprogrammet framhöll kom- mittén bl. a., att det var preliminärti vad avsåg verkstads- och biblioteksutrymmen.

I skrivelse den 31 januari 1964 till byggnadsstyrelsen har frescatikommittén framlagt ett reviderat förslag till lokalprogram för nybyggnader för kemiinstitu- tioner vid Stockholms universitet, omfattande 600 alternativt 651 E för den högre utbildningens och forskningens behov (kemi-hufo). Frågan om lokaler för den lägre undervisningen (kemi-ln) avsåg kommittén att upptaga till behandling i annat sammanhang.

Lokalprogramförslaget omfattade varken kurs- eller huvudbibliotek för kemi- iimnena, vilket förutsattes förläggas till en för universitetet central biblioteksbygg- n-ad. Verkstadsbehovet, med undantag för handverkstäder, förutsattes tillgodoses

i särskild byggnad och eventuellt behövliga utrymmen för försöksdjur antogs för- lagda till ett gemensamt djurhus.

Med skrivelse den 17 april 1964 har byggnadsstyrelsen underställt Kungl. Maj:ts prövning alternativa förslag till byggnadsprogram för hufo-byggnaden i kemi. Kostnaderna för byggnadsföretaget beräknades till 23,0 respektive 25,0 milj. kro— nor i prisläget den 1 juli 1963.

Genom beslut den 14 maj 1964 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att på grundval av byggnadsprogrammet slutande på 600 E (alternativ 1) utföra projektering fram t. o. m. färdigställande av huvudhandlingar, inkl. kostnads- beräkning.

I följande sammanställning redovisas sammanfattningsvis lokalprogrammet för hufo—byggnaden för kemi enligt alternativ 1, varvid 1 E antagits motsvara 16 m2 nettoyta.

Ämne ma nettoyta

Oorganisk kemi (inkl. hälften av för oorganisk och fysikalisk kemi gemensamma utrymmen) 2 032 Fysikalisk kemi (inkl. d:o) ................. 2 032 Analytisk kemi ........................... 656 Organisk kemi (inkl. hälften av för organisk kemi och biokemi gemensamma utrymmen) 2 032 Biokemi (inkl. d:o) ........................ 2 032 Mikrobiologi ............................. 816 Summa 9 600

Karolinska institutet

Om- och tillbyggnad för farmakologiska institutionen En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1963: 1 (bil. 10, sid. 668). '

Enligt det av Kungl. Maj:t den 15 december 1961 godkända byggnadsprogram— met skall tillbyggnaden omfatta 1 800 m2 nettoyta. I tillbyggnaden avses inrym- mas professorns och laboratorns avdelningar, neuro— och humanfarmakologi, vissa gemensamma utrymmen samt djuravdelning. Tillbyggnaden tänkes utförd enligt en generell planlösning, som kan möjliggöra ändringar i rumsindelningen. Genom beslut den 31 maj 1963 har Kungl. Maj:t medgivit en viss utökning av byggnads— programmet. Utökningen innebär, att vindsutrymmen i den planerade tillbygg- naden får inredas. lfrågavarande utrymmen avses skola disponeras av institutets administration.

Genom beslut den 20 mars 1964 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra byggnadsföretaget. Byggnadsarbetena påbörjades under sommaren 1964. Arbetena beräknas pågå i totalt ca 24 månader.

Tillbyggnad av institutionen för fysiologi och medicinsk fysik ( genomgångsflygeln) Genom beslut den 23 april 1964 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att på grundval av ett i februari 1964 redovisat förslag till byggnadsprogram, samt med iakttagande av vad som anförts i en till beslutet fogad promemoria, utföra projektering fram till och med färdigställande av huvudhandlingar, inne- fattande tillförlitlig kostnadsberäkning av en tillbyggnad vid fysiologiska institu-

522 tionen vid institutet. Ärendet skulle därefter underställas Kungl. Maj:ts förnyade prövning.

Med hänsyn till föreliggande speciella omständigheter medgav Kungl. Maj:t att projekteringen finge fortsättas till. bygghandlingar under den tid kostnadsberäk- ning verkställes och huvudhandlingar är föremål för Kungl. Maj:ts prövning. —— Kostnaderna för projektet uppskattades till ca 3,6 milj. kronor i prisläget den 1 juli 1963, vartill kommer kostnader för försörjningsåtgärder _ delvis avseende även utbyggnad av institutionerna för flyg- och navalmedicin —— till ett belopp av ca 0,45 milj. kronor i samma prisläge. Projekteringen beträffande detta objekt pågår och bedrives med största möjliga skyndsamhet. Enligt föreliggande tidsplaner räk- nar byggnadsstyrelsen med att projekteringen skall löpa i sådan takt att det blir möjligt att i januari 1965 påbörja schakt- och grundläggningsarbetena samtidigt som bygghandlingarna i övrigt färdigställes. Om tidsplanen, som avser att möjlig- göra att byggnaden tas i bruk till höstterminen 1966, skall kunna hållas, erfordras enligt styrelsen att byggnadsföretaget prövas på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/ 65.

3.4.3. Försörjningsplan För Stockholms universitets blivande anläggningar i Frescati räknar bygg- nadsstyrelsen enligt uppgift med att under våren 1965 kunna för Kungl. Maj:ts prövning överlämna förslag till försörjningsplan samt redogörelse för de försörj ningsåtgärder som erfordras under de närmaste åren.

3.5. Umeå universitet

3.5.1. Utbyggnadsplan I betänkandet »Högre utbildning och forskning i Umeå», del II (SOU 1963: 76), framlade 1962 års umeåkommitté förslag till utbyggnadsplan för Umeå universitet. Huvudsakligen i överensstämmelse med kommitténs för- slag och i enlighet med proposition 1964: 76 beslöt 1964 års vårriksdag god- känna de uppdragna riktlinjerna för uppbyggnaden av en universitetsorga- nisation i Umeå. 1962 års umeåkommitté redovisade i sitt huvudbetänkande två alternativa tidsplaner för utbyggnaden av universitetet. Med utgångspunkt i att undervisningen skall kunna påbörjas i ämnet zoologi hösten 1966 och i ämnena botanik och genetik hösten 1967 samt att lokalerna för utbildningen i ämnena medicinsk fysik och fysiologi enligt den för medicinarutbildningen gällande utbyggnadsplanen måste färdig- ställas i sådan tid, att de kan tagas i bruk våren 1967 har de två tidspla- nerna uppgjorts, vilka betecknas som tidsplan A respektive B av umeåkom- mittén. Tidsplan B förutsätter,, att undervisnings- och forskningslokalerna förläggs till samma byggnader. Tidsplan A, som uppgjorts med samma utgångspunkt vad gäller tidpunkterna för undervisningslokalernas färdig- ställande, men i vilken förutsat-ts uppförandet av ett av kommittén förordat

_ ___mwwk

523- block för lägre undervisning (ln-block), fann kommittén mer realistiskt. genom den senareläggning av forskningslokalerna som härvid-skulle ske.

I samband med tidsplanerna redovisade kommittén också vissa uppskatt- ningar av byggnads-, inrednings- och utrustningskostnaderna. Kommittén framhöll emellertid, att då arbetet med lokalprogrammen inte fortskridit så långt, att ett fullvärdigt underlag för kostnadsuppskattningar förelegat, den i tidsplanerna gjorda uppskattningen av investeringskostnaderna i vä- sentliga delar måste betraktas som ett räkneexempel, avsett att illustrera storleksordningen av de investeringar i byggnader som erfordras. Till ytter- mera visso var kostnadsuppskattningarna osäkra eftersom kostnaden per 1112 för under senare år kostnadsberäknade projekt varierat högst betydligt.

Kommittén stannade för att med utgångspunkt i föreliggande erfarenhets- material antaga följande alternativa kostnader per m2, nämligen för bygg- nader med huvudsakligen laborativa lokaler 2 000 respektive 2 500 kronor samt för övriga lokaler 1 500 respektive 2000 kronor, allt enligt prisläget den 1 juli 1963.

Vid uppgörande av tidsplan A beaktades icke de lokalvinster som vid det fortsatta programarbetet kunde erhållas genom det av kommittén förorda— de arrangemanget med ett särskilt lu-block. De två planerna slutar sålunda på samma alternativbelopp, nämligen 75,5 milj. respektive 91,5 milj. kro- nor. Utöver de i tidsplanerna angivna kostnaderna tillkommer kostnader för försörjningsåtgärder.

I detta sammanhang redovisade kommittén, att utrustningsnämnden för universitet och högskolor på kommitténs uppdrag gjort en överslagsbe- räkning rörande kostnaderna för inredning och utrustning av i tidsplanerna upptagna byggnadsohjekt. Nämnden har uppskattat medelsbehovet härför till storleksordningen 40—50 miljoner kronor.

Ett av Umeå stad lämnat erbjudande att i paviljongbyggnader mot hyres- ersättning tillhandahålla lokaler för ämnena matematik och statistik fr. o. m. läsåret 1963/64, för ämnena fysik, teoretisk fysik och nationalekonomi fr. o. m. läsåret 1964/65 samt för ämnet statskunskap fr. o. m. läsåret 1965/66 utgjorde den avgörande faktorn för den preliminära utbyggnadsplan kom- mittén presenterade i sitt delbetänkande. Genom tillmötesgående från sta- dens sida kommer paviljongsystemet att utökas, varigenom det blir möjligt att i dessa upplåta lokaler för ytterligare två ämnen, nämligen företags- ekonomi och geografi.

Byggnadsstyrelsen anslöt sig i sitt yttrande helt till de av umeåkommit- tén framförda synpunkterna på enhetlig utformning av undervisnings-, kontors- och laboratorieutrymmen och på sammanförande av närbesläkta— de ämnen —— oberoende av fakultetstillhörighet —— till stora byggnadsenheter. Styrelsen framhöll, att det framlagda programmet medför en mycket stor ökning av arbetsbelastningen för styrelsen. Vidare fann styrelsen det tvek- samt, om det pressade tidsprogrammet var helt realiserbart, och förordade

524 en minskning i byggnadstakten genom att uppskj uta utbildningen i biologi- ämnena ett år.

Föredragande departementschef anförde bl. a. följande rörande den före- stående utbyggnaden i Umeå (proposition 1964: 74, sid. 83) :

»Den av kommittén skisserade lokalmässiga utbyggnaden omspänner perioden t.o.m. budgetåret 1969/70. Programmets realiserande kräver -—- såsom flera re- missinstanser påpekat — en mycket kraftig forcering av programmering, projek- tering och byggande. Enligt vad jag inhämtat har umeåkommitténs programarbete avancerat så långt, att goda förutsättningar från programsynpunkt föreligger för att planen skall kunna hållas. Det framgår emellertid av byggnadsstyrelsens ytt- rande, att styrelsen funnit det tveksamt, om kommitténs tidsprogram är helt reali- serbart med iakttagande av ett funktionellt och ekonomiskt byggande. I första hand befarar styrelsen förseningar beträffande lokaler för högre utbildning och forskning i kemi samt för utbildning på lägre stadier i biologi m.m. och föror- dar därför att utbyggnadsplanen modifieras. Jag har förståelse för de synpunk- ter som framförts. Å andra sidan bör det finnas möjligheter att under de första åren av utbyggnadsperioden, sedan de första institutionerna inom området iord- ningställts, låta vissa ämnen provisoriskt disponera forsknings- och undervis- ningsutrymmen i de först färdigställda lokalerna. Med hänvisning härtill finner jag det inte nu vara nödvändigt att på sätt byggnadsstyrelsen förordat senarelägga utbyggnadsplanen för de biologiska ämnena. Skulle det om några år visa sig ute- slutet att anskaffa lokalutrymmen för att hjälpligt klara utbildningen den första eller de första terminerna för biologiämnenas de] torde vid den tidpunkten beslut få fattas om en senareläggning.»

3.5.2. Byggnadsverksamhet I tabell 4: 9 redovisas den pågående byggnadsverksamheten vid Umeå uni- versitet efter det planeringsstadium som respektive byggnadsobj ekt befinner sig i. Utöver tillkommande nettoytor redovisas beräknade byggnads-, in- rednings- och utrustningskostnader. Vissa sammanfattande uppgifter läm— nas i det följande rörande de enskilda byggnadsohjekten.

Nybyggnad för anatomi och histologi En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1963: 190 (bil. 5, s. 45 ff.). Byggnadsarbetena påbörjades under mars månad 1964. Såvitt byggnadsstyrelsen nu kan bedöma föreligger vissa möjligheter, att under- visningslokalerna skall kunna färdigställas så att intagningen till de medicinskt- teoretiska kurserna planenligt kan börja höstterminen 1965. Fram t. o. m. budget- året 1963/64. har medelsförbrukningen för ifrågavarande byggnadsföretag varit 0,5 milj. kronor.

Nybyggnader för Iu-block, etapperna I och II Byggnadsstyrelsen underställde m-ed skrivelse den 17 april 1964 Kungl. Maj:ts prövning bl.a. huvudhandlingar för den första etappen och byggnadsprogram för den andra etappen av ett lu-block innehållande lokaler för utbildning i de medicinska ämnena fysiologi, medicinsk fysik och medicinsk kemi samt för ut-

Tabell 4: 9. Utbyggnads- och planeringsläget per den 1 september 1964 vid Umeå uni- versitet (beräknade byggnadskostnader i prisläget den 1 juli 1964)

Ber. tillkom— Ber. kostn., milj. kr.

Planeringsstadium/objekt mande nettoyta rn2

Ber. tidpunkt för färdig- ställande

för för inredning byggnaden o. utrustning

Objekt under byggnad

1. Nybyggnad för institutionerna för anatomi och histologi ...........

2. Nybyggnad för s. k. lublock (kemi-ln I) ,etapp I ............

Summa

Objekt under projektering 3. Nybyggnad för s. k. lublock (biologi-ln), etapp II ........... . Nybyggnad för s. k. lublock (kemi—ln II), etapp III .......... . Nybyggnad för högre utbildning och forskning i kemi (kemi-hufo) 6 216 . Nybyggnad för zoologi, genetik- hufo .......................... 1 900 . Nybyggnad för fysiologi, botanik- hufo .......................... 6 200

Summa 19 432

Objekt under programmering ........ 15 256 Totalt 41 998

1 Delvis färdigställd vid angiven tidpunkt.

oildning upp till tvåbetygsnivå i de naturvetenskapliga ämnena botanik, genetik, kemi, zoofysiologi och zoologi (jfr proposition 1964: 74, s. 28 och 81 f.).

I den första etappen inrymmes det kemiska övningslaboratorium, för vilket närmare redogörelse lämnats i prop. 1964: 1 (bil. 10, s. 644 f. och s. 659 ff.). Lokalprogrammet för laboratoriet har under projekteringen efter förslag av 1962 års umeåkommitté utökats med sju enheter utöver vad som redovisas i nämnda proposition. För att ett uppförande av lu-blocket i flera etapper icke skulle med— föra en fördyring, projekterades etapp I att omfatta 24 rumsenheter utöver vad som erfordrades för övningslaboratoriet. De ifrågavarande enheterna avsågs för övriga ämnen inom blocket. I förhållande till byggnadsprogrammet för övnings- laboratoriet minskades etappen med en hörsal om 80 platser.

I enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1964: 2, bil. 6; SU 21, Rskr. 69) uppdrog Kungl. Maj :t den 6 maj 1964 åt styrelsen att utföra etapp I av lu-blocket inom en kostnadsram av 6,5 milj. kronor enligt prisläget den 1 juli 1963. Byggnads— arbetena påbörjades under juli månad 1964. Såvitt styrelsen nu kan bedöma före— ligger vissa möjligheter att erforderliga lokaler skall kunna iordningställas i så— dan tid att undervisning i naturvetenskaplig kemi planenligt kan påbörjas hösten 1965.

Sedan en av umeåkommittén vid sammanträde i maj 1964 föreslagen ökning av lokalprogrammet om 5 enheter, varav fyra enheter för ett ytterligare lektions— rum om 48 platser och en enhet för ett projektions- och apparatrum, beaktats, kan programmet för etapp II sammanfattas sålunda:

Enheter Genetik .......................................................... 27,5 Botanik .......................................................... 57,5 Zoologi .......................................................... 53,0 Zoofysiologi ...................................................... 19,5 Fysiologi och medicinsk fysik .................................... 22,0 Botanik, zoofysiologi och zoologi, gemensamt ...................... 1,0 Botanik och zoologi, gemensamt .................................... 12,0 Zoofysiologi, fysiologi och medicinsk fysik, gemensamt . . . _ . , . . . . _ . ." . 10,0 Vissa servicelokaler, gemensamt .................................. 8,0 Lektions- och seminarierum, gemensamt ............................ 26,0

Summa 236,5

Den intagningskapacitet per termin för vilken lokalerna beräknats, framgår av följande sammanställning:

1 betyg 2 betyg Övriga , Genetik, hösttermin ................................ 48 ; vårtermin 24 Botanik 48 Zoologi ............................................ 48 Zoofysiologi 48 Fysiologi och medicinsk fysik Medicinsk utbildning ............................ 41 Odontologisk utbildning .......................... 30 Blandad utbildning .............................. 10—15 Enligt de i propositionerna 1961:108 och 1964: 74 redovisade tidsplanerna för utbyggnaden av utbildningen skall undervisningen i de olika ämnena påbörjas enligt följande:

Zoologi höstterminen 1966 Fysiologi och medicinsk fysik ........................ vårterminen 1967 Genetik höstterminen 1967 Botanik höstterminen 1967

Genom att 24 rumsenheter finns disponibla i-etapp I kommer etapp 11, som be- står av en s.k. treskeppig laboratoriebyggnad i tre våningar samt en byggnads- kropp i två våningar, som sammanbinder etapperna I och II (jfr proposition 1964: 74, s. 27), att omfatta ca 215 enheter jämte en föreläsningssal med 100 plat- ser, som ersätter den sal om 80 platser som tidigare planerats för det kemiska övningslaboratoriet.

Genom beslut den 6 maj 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra projektering av etapp II, som kostnadsuppskattats till 7,7 milj. kronor enligt prisläget den 1 juli 1963. Med hänsyn till att Kungl. Maj :t medgivit, att projekte- ringen av ifrågavarande byggnadsetapp må fortsättas till bygghandlingar under den tid kostnadsberäkning verkställes och huvudhandlingarna prövas av Kungl. Maj:t, föreligger enligt byggnadsstyrelsen vissa möjligheter att arbetena kan på- börjas redan under mars månad 1965. Då vissa undervisningslokaler enligt tids- planen för universitetets utbyggnad skall tas i bruk redan hösten 1966, synes det styrelsen angeläget att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att besluta om byggnadens uppförande sedan kostnadsberäknade huvudhandlingar redovisats av byggnadsstyrelsen.

527

Nybyggnad för kemi-haja Med skrivelse den 17 april 1964 underställde byggnadsstyrelsen Kungl. Maj:ts prövning förslag till byggnadsprogram för nybyggnad för högre utbildning och forskning i kemi _ kemi-hufo — vid universitetet i Umeå. Genom beslut den 11 juni 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt styrelsen att projektera nybyggnaden fram, till och med färdigställande av kostnadsberäknade huvudhandlingar. Nybyggna- den har av styrelsen kostnadsuppskattats till 15,0 milj. kronor enligt prisläget den 1 juli 1963.

Byggnadsprogrammet har utarbetats på grundval av ett av 1962 års umeåkom- mitté den 9 mars 1964 framlagt förslag till lokalprogram, vilket kan samman- fattas sålunda:

Medicinsk kemi Enheter Egna utrymmen ...................................... 83,5 Utrymmen med dispositionsrätt för samtliga institutioner 21,0 104,5 Naturvetenskaplig kemi Institutionslokaler .................................... 177,5 Trebetygslaboratorier 198,5 Gemensamma utrymmen ................................ 85,5

Summa 388,5

Vissa möjligheter föreligger att arbetena skall kunna igångsättas redan under första halvåret 1965 och att vissa lokaler skall kunna tagas i bruk under höstter- minen 1966.

Nybyggnader för zoologi, genetik-hufo och fysiologi, botanik-haja Kungl. Maj:t har den 9 juli 1964 på grundval av byggnadsstyrelsens förslag till byggnadsprogram uppdragit åt styrelsen att i samråd med lokal- och utrustnings— programkommittén för universitetet och socialhögskolan utföra projektering fram t.o.m. färdigställande av huvudhandlingar för ifrågavarande nybyggnader. Nybyggnaden för zoologi, genetik-hufo har kostnadsuppskattats till 4,7 milj. kronor och nybyggnaden för fysiologi, botanik-hufo till 14,5 milj. kronor i prislä- get den 1 juli 1964. Inrednings— och utrustningskostnaden har uppskattats till 40 procent av byggnadskostnaden. Förstnämnda nybyggnad beräknas färdigställd i maj 1967 och sistnämnda byggnad ijanuari 1968.

Objekt under programmering Inom byggnadsstyrelsen utarbetas för närvarande på grundval av förslag till 10- kalprogram, som överlämnats till styrelsen från 1962 års umeåkommitté, förslag till byggnadsprogram avseende lokaler för administration, bibliotek, matsal m. m. och lokaler för matematik, samhällsvetenskap m. m.

I det följande ges en sammanfattande redovisning av nämnda program. För närmare uppgifter hänvisas till umeåkommitténs »Lokalprogram m.m. i sam- band med utbyggnaden av Umeå universitet» (stencil, juni 1964).

För ifrågavarande utbyggnad har byggnadsstyrelsen enligt ovan uppskattat byggnadskostnaderna till 25,5 milj. kronor i prisläget den 1 juli 1964. Antas kost- naderna för inredning och utrustning till 20 procent av byggnadskostnaden med hänsyn till byggnadernas karaktär kan förstnämnda kostnader uppskattas till 5,0 milj. kronor.

Lokalprogramförslag Progråmyta, Beihilfjosä ad,

Matematik, samhällsvetenskap m.m. (29.5.64—30.6.64) .............. 13,0 Bibliotek, administration (29.5.64— 30.6.64) ....................... 9,0 Matsal m. m. (29.6.64—30.6.64). . . . —— 3,0 Förrådslokaler i biologibyggnaden. . ( 14 0,5

Totalt 965 25,5

1 Inkl. lokaler för ämnet geografi och för socialhögskolan i Umeå. 2 Inkl. samlings- och klubblokaler för studentkåren.

4. Standard- och dimensioneringsfrågor

4.1. Nuvarande utrymmesstandard

4.1.1. Nettoyta per anställd Som redan framgått av kapitel 1 inhämtade kommittén vid lokalinvente- ringen uppgifter om antalet verksamma personer per den 1 oktober 1963 vid skilda institutioner inom de universitet och högskolor som ingick i den- na. Avsikten härmed var att få en översiktlig uppfattning om den aktuella lokalbelastningen vid dessa institutioner. I följande tabeller sammanfattas lokalinventeringens resultat på denna punkt. I tabell 4: 10 har tillgänglig nettoyta (permanenta och förhyrda lokaler) ställts i relation till anställda lärare/forskare (exkl. arvodesanställda och gästforskare samt assistent- och amanuenspersonal). I tabell 4: 11 har tillgängliga nettoytor relaterats till samtliga vid institutionerna (motsv.) verksamma (exkl. gästforskare och ekonomipersonal) . Närmare uppgifter återfinnes i bilaga 1.

Tabell 4:10. Beräknad nettoyta, m=, per anställd lärare/forskare (exkl. arvodesanslällda, gästforskare samt assistent- och amanuenspersonal) efter lärosäte och fakultet/högskola enligt lokalinventeringen hösten 1963

Stock— Samtliga

Fakultet/högskola Uppsala Lund Göteborg holm lärosäten

Teologisk fakultet ................... 52,3 67,6 ——- —— 60,1 Juridisk fakultet .................... 52,6 61,7 —- 44,4 52,3 Medicinsk fakultet, teor. och prop. äm- _ nen .............................. 283,9 317,5 395,7 293,4 317,3 Humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet .......................... 49,6 111,4 113,0 121,5 92,5 Matematisk-naturvetenskaplig fakultet, matematikämnen .................. 78,8 149,7 99,5 54,7 90,9 övriga ämnen ..................... 334,4 317,8 313,4 288,6 316,8 Samtliga fakulteter1 .................. 160,3 193,8 206,9 193,8& 183,8 Teknisk högskola1 ................... 92,5 318,7 574,1 414,8 Handelshögskola .................... —— —— 75,2 — 75,2

1 Inkl. gemensamma utrymmen men exkl. biblioteks- och administrationslokaler. ? Inkl. karolinska institutet.

Tabell 4:11. Beräknad nettoyta, mg, per samtliga anställda ( exkl. gästforskare och eko- nomipersonal) efter lärosäte och fakultet/högskola enligt lokalinventeringen hösten 1963

Stock- Samtliga Fakultet/högskola Uppsala Lund Göteborg holm lärosäten

Teologisk fakultet ................... 22,0 30,2 —— — Juridisk fakultet ..................... 19,8 34,7 _ 21,3 Medicinsk fakultet, teor. och prop. äm- nen .............................. 34,9 57,6 54,2 34,4 Humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet .......................... 19,9 36,0 36,3 33,2 Matematisk-naturvetenskaplig fakultet, matematikämnen .................. 21,0 29,3 21,3 15,4 övriga ämnen ..................... 53,5 48,3 67,0 39,2 Samtliga fakulteterl .................. 38,7 45,0 47,3 36,22 Teknisk högskola] ................... _ 33,9 39,3 41,3 Handelshögskola .................... _— _ 33,0 —

1 Inkl. gemensamma utrymmen men exkl. biblioteks och administrationslokaler. 2 Inkl. karolinska institutet.

4.1.2. Nettoyta per studerande.

Ett annat mått på utrymmesstandarden vid skilda fakulteter och högsko- lor kan relationen nettoyta per studerande sägas vara. I direktiven till universitets- och högskolekommittén och i princippropositionen 1963:172 uttrycker »ramtalen» för en fortsatt utbyggnad av det högre utbildnings- väsendet antalet studerande enligt den officiella statistikens definition. En- ligt denna räknas som närvarande studerande varje student, som en viss termin fullgjort sina skyldigheter till den studentorganiwsation han eller hon enligt gällande bestämmelser skall tillhöra. I detta närvarotal ingår alla studerande på såväl primär som licentiand- och doktorandnivå oavsett den intensitet varmed vederbörande bedriver sina studier.

Eftersträvar man att söka belysa belastningen på universitets- och hög- skoleorganisationen genom angivande av exempelvis undervisnings- eller lokalutnyttjande studerande nödgas man konstatera, att den officiella sta- tistikens uppgifter endast kan ge en mycket ungefärlig uppfattning om situationen. Även den närvarodefinition som fr. o. m. höstterminen 1962 tillämpas inom statistiken över högre studier för angivande av antalet be- tygsstuderande vid humanistiska, samhällsvetenskapliga (fr. o. m. höst- terminen 1964) och matematisk-naturvetenskapliga fakulteter är förhål- landevis liberal vid mätningen av studieintensiteten och räknar som när- . varande alla studerande, som under en viss termin vid minst ett tillfälle deltagit i undervisningen och/eller tenterat. Inom statistiken över licen- tiander och doktorander föreligger en betydligt mer restriktiv definition av aktivitetsgraden. Såsom aktiv räknas den som avlagt en akademisk grund- examen och -som bedriver studier för licentiatexamen/doktorsgrad med vederbörande ämnesrepresentant som examinator och som i sitt avhand-

lingsarbete regelbundet utnyttjar institutionens resurser eller vetenskapligt bibliotek på studieorten. För att räknas som aktiv hör vederbörande dess- utom vara bosatt på studieorten eller i dess omnejd.

Frågan om hur begreppet »aktiv studerande» inom de filosofiska fakulteterna skall definieras har behandlats inom en av kanslern för rikets universitet tillsatt expertkommitté, som i ett betänkande i januari 1964 redovisat sina överväganden. I första hand har kommittén inriktat sig på frågan om vilket studerandeantal som bör ligga till grund för lärarkrafttilldelning enligt den s. k. automatiken. En analys av deltagandet i undervisningen i ett antal större ämnen vid Stockholms univer- sitet har lett kommittén till att uppställa som målsättning för lärarkrafttilldelningen, att denna'bör avpassas efter medeltalet deltagare per undervisningstillfälle inom varje moment i undervisningen med undantag för sådana undervisningsformer och moment, vid vilka närvarolistor ej föres. I enlighet härmed föreslås, att be- stämningen »undervisningsutnyttjande studerande» införes för nämnda medeltal deltagare i undervisningen.

Enligt expertkommittén bör den angivna bestämningen av undervisningsutnytt- jande studerande även kunna ligga till grund för beräkningen av behovet av un- dervisningslokaler. För detta ändamål fordras dock kompletterande undersök- ningar av variationerna i studerandeantal och lokalbelastning inom momenten under en termin. För beräkning av andra lokalutrymmen än undervisningslokaler, t. ex. biblioteksplatser och studentbostäder, har kommittén funnit begreppet un- dervisningsutnyttjande studerande vara en alltför snäv bestämning. Man bör för dylika ändamål enligt kommittén välja exempelvis närvarande studerande enligt den officiella statistikens definitioner.

I avsaknad av officiella statistiska uppgifter om undervisningsutnytt- jande studerande vid fria fakulteter har kommittén för de filosofiska fa- kulteternas del ur universitetskanslersämbetets arbetsmaterial för lärar- krafttilldelning enligt organisations- och petitaplaner läsåret 1963/64 in- hämtat uppgifter om det antal studerande som ämbetet lagt till grund för tilldelningen. Dessa tal avser förhållandena under senare hälften av höst- terminen 1963.

Det bör framhållas, att universitetskanslersämbetets studerandeantal har ka- raktär av »prognos» över den väntade tillströmningen då de fastställes vårter- minen före det aktuella läsåret. I vissa fall har justeringar skett av studerande— talen och extra tilldelning av lärarkrafter medgivits. De i universitetskanslersäm- betets arbetsmaterial angivna närvarotalen för Stockholms universitet skiljer sig från övriga lärosäten på så sätt, att de bygger på summan av registreringsupp- gifter för skilda moment inom ett ämne. Enligt uppgift från ämbetet bör de redu- ceras med mellan 20 och 30 procent för att vara jämförbara med närvarotalen för Uppsala, Lund och Göteborg. En reducering med 25 procent har gjorts av an- talet betygsstuderande vid humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet samt för vissa av de icke-laborativa ämnena vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet i Stockholm. Någon motsvarande reducering har ej gjorts av antalet licentiander och doktorander.

Kommittén har som utgångspunkt för sina kalkyler accepterat förelig- gande uppgifter om antalet undervisningsutnyttjande studerande. Beträffande övriga fria fakulteter —— de teologiska och juridiska —— har

kommittén med ledning av uppgifterna för de filosofiska fakulteterna anta- git, att antalet undervisningsutnyttjande studerande motsvarar ca 90 pro- cent av antalet närvarande studerande enligt den officiella statistiken.

Vid de spärrade utbildningslinjerna — fackhögskolorna och de medi- cinska fakulteterna — torde betydligt större överensstämmelse råda mellan den officiella statistikens närvarotal och det faktiska antalet undervisnings- utnyttjande studerande. Av beräkningstekniska skäl arbetar kommittén emellertid med begreppet »nominellt antal studerande» eller »antalet ut- bildningsplatser per läsår» för dessa utbildningslinjer.

Med nominellt antal studerande vid en spärrad utbildningslinje avses produkten av antalet normalstudieår och den spärrade utbildningslinjens intagningskapacitet per läsår. Det här här framhållas, att differensen mel- lan närvarande enligt den officiella statistikens definition och nominellt antal studerande icke återspeglar aktivitetsgraden bland de studerande vid spärrade utbildningslinjer. Differensen kan huvudsakligen förklaras med en längre genomsnittlig studietid för grundexamen än den formella och med att licentiander och doktorander definitionsmässigt inte ingår i det nominella antalet studerande. Detta förhållande bör ihågkommas vid exempelvis en jämförelse mellan olika utbildningsvägars nettoyta per stu- derande.

I tabell 4: 12 har lokalinventeringens uppgifter om tillgängliga ytor rela— terats till antalet lokalutnyttjande studerande höstterminen 1963. Beträf- fande medicinsk fakultet har endast institutionerna för anatomi, histologi, fysiologi och medicinsk kemi samt farmakologi medtagits vid beräkningen. De patologiska och bakteriologiska institutionerna har uteslutits, då de i Uppsala och Lund jämväl har att svara för ifrågavarande undervisnings- sjukhus” patologiska respektive bakteriologiska rutinservice. Antalet lokal- utnyttjande studerande har antagits motsvara antalet utbildningsplatser för medicine studerande under sex terminer (vt 61—ht 63) och hälften av antalet utbildningsplatser för odontologie studerande i Lund och Stockholm i samtliga nämnda ämnen utom farmakologi jämte 75 procent av antalet aktiva doktorander i medicinskt-teoretiska ämnen höstterminen 1963. Vid de filosofiska fakulteterna har antalet lokalutnyttjande studerande antagits vara detsamma som antalet undervisningsutnyttjande enligt universitets- kanslersämbetets uppgifter för lärarkrafttilldelningen läsåret 1963/64. Vid de tekniska högskolorna har antalet lokalutnyttjande studerande antagits motsvara det nominella antalet studerande, d. v. 5. de fyra senaste läsårens ny- börjarplatser, jämte antalet aktiva doktorander och licentiander höstter- minen 1963. Vid Chalmers tekniska högskola har därtill räknats antalet universitetsstuderande i fysik, kemi och geologi. Antalet lokalutnyttjande studerande vid handelshögskolan i Göteborg har på motsvarande sätt be— räkna-ts till summan av de tre senaste läsårens nybörjarplatser jämte an- talet aktiva licentiander och doktorander höstterminen 1963.

Tabell 4:12. Beräknad nettoyta, mg, per lokalutnyttjande studerande efter lärosäte och fakultet/högskola enligt lokalinventeringen hösten 1963

Uppsala Lund Göteborg Stockholm Samtliga lärosäten

Fakultet/högskola nettoyta, ant. nettoyta, mz/ nettoyta, ant. nettoyta, m'l ant. nettoyta, m'] ma

mi stud. ma stud. ma stud. m' stud.

Teo]. tak.. .. . . . . . 840 330 1 115 3,4 —— 820 1 955 2,4 Jur. tak.. . . . . . . . . .. 1 050 595 1 265 2,1 1 110 2 135 3 425 1,6 Med. tak., teor. o. prop. ämnen. . . . . . 6 840 485 8 330 17,2 525 13 630 26, Hum. o. samhällsvet. tak.. .. . . . . . . . . . .. 10 320 24 295 14 650 3,4 2 648 10 175 3, 17 380 17 302 52 525 3,0 Mat.-nat. tak.. . . . . . . 44 240 2 044 32 075 15,7 873 5 925 6, 24 000 7 734 106 240 13,7 mat. ämnen. . . . . . 2 445 2,9 839 2 845 3,4 542 600 , 1 205 3 359 7 095 2,1 övr. ämnen. . . . . . . 41 795 25,5 1 205 29 230 24,2 331 5 325 1 , 22 795 4 375 99 145 22,6 1 7

9 470 2 050 38 270 18,7

Samtl. fak.1. . . . . . . . . 66 280 7,7 7 749 59 300 7,7 4 046 30 220 55 145 30 041 210 945 7,0 Tekn. högsk.. . . . . . . . . —— —— 290 3 140 10,8 2 529 46 210 71 765 5 962 121 115 Handelshögsk. . . — —— — —— -—— 630 2 180 3,5 -— 630 2 180 3,5

1 6 7 8

1 Inkl. gemensamma lokaler för universiteten men exkl. bibliotek och administrationslokaler. '"” Inkl. förutvarande ekon. fak. 3 Exkl. arkivet för dekorativ konst, antikmuséet och historiska muséet (2 670 m”).

Till ytterligare belysningav standard- och dimensioneringsfrågorna för universitets- och högskoleinstitutioner har byggnadsstyrelsens utvecklings- avdelning under ledning av professor Nils Ahrbom som resultat av sitt hit- tillsvarande arbete presenterat ett omfattande utredningsmaterial. Detta material -— närmast av metodisk och normativ karaktär _ har framlagts inom den subkommitté som för kommitténs räkning haft att närmare be- handla den framtida byggnads- och utrustningsverksamheten på universi- tets- och högskoleområdet. I följande avsnitt lämnas en sammanfattning av detta material.

4.2. Principiella regler för volym- och ytberäkningar Byggnadsstyrelsen har i juni 1964 fastställt principiella regler för volym— och ytberäkningar. Dessa har publicerats i utvecklingsavdelningens rapport nr 5 (stencil, september 1964). Enligt reglerna för ytberäkning skiljes mellan programyta, rumsyta, som i verkligheten skall motsvara den programmera- de ytan, kommunikationsyta, servisyta, och total yta.

Dessa fem olika ytbegrepp definieras på följande sätt: Med programyta avses i ett byggnadsprogram angivna utrymmen för ar- bete, personal och förvaring, sorn begränsas av omslutande väggars insidor.

Med rumsyta avses för arbete, personal och förvaring erforderliga ut— rymmen, som begränsas av omslutande väggars insidor.

Med kommunikationsyta avses för transport- och förbindelseleder erfor- derliga utrymmen, som begränsas av omslutande väggars insidor.

Med servisyta avses för tekniska installationer erforderliga utrymmen, som begränsas av omslutande väggars insidor.

Med total yta avses den sammanlagda ytan av rumsyta, kommunikations- yta och servisyta jämte väggar.

4.3. Gruppindelning av lokalutrymmen för universitets- och högskoleinstitutioner Inom byggnadsstyrelsens utvecklingsavdelning har följande förslag till gruppindelning av lokalutrymmen för universitets— och högskoleinstitu- tioner utarbetats. Utvecklingsavdelningen framhåller därvid i anslutning till ovan redovisade principiella regler för volym- och ytberäkningar, att det för utrymmesnormer och för jämförelse mellan olika objekt och utförda an- läggningar samt för det fortsatta programarbetet inom skilda organ är väsentligt, att man menar samma sak med programyta och rumsyta.

4.3.1. Gruppindelning av utrymmen för laborativa ämnen A. Lägre undervisning ( la ) Kursexpeditioner samt rum för lärare och övrig personal direkt anknuten till undervisningen

Ritsalar Kurslaboratorier, våta » , torra Förberedelse- och preparationsrum Speciallaboratorier, våta » , torra (hit räknas även utrymmen såsom diskrum, elevverk- stad, kontroll- och utvecklingslaboratorier och djurför- söksrum direkt anknutna till undervisningen) Studierum (räknerum, läsrum, handbibliotek, herbarierum, pre- parat- och studiesamlingar etc. direkt anknutna till undervisningen)

Nårförråd

B. Gemensamt Administrativa lokaler

Hörsalar. med förberedelserum och projektorrum Seminarierum, grupprum och lektionsrum Bibliotek, läsesalar, bok- och bildmagasin Verkstadsutrymmen (centrala för en eller flera institutioner) Tekniska utrymmen för AV-undervisning Förråd, uppackningsrum, arkiv (centrala för en eller flera institutioner) Personalrum, kapprum, omklädningsrum, toaletter, städrum, soprum

C. Högre undervisning och forskning (hufo) Rum för professor, laborator (motsv.) docent, forskningsingenjör » » lektor, assistent, amanuens » » doktorand, licentiand, examensarbete (tekn.), övriga forskare Laboratorier, våta » , torra (hit räknas alla kategorier av forskningsutrymmen, som ej finns upptagna på annat sätt) Närförråd

D. Exceptionella lokaler Museer, större samlingar och utställningsrum . Försöks- och experimenthallar, cyklotronanläggningar, växthus, djurhus m. m.

4.3.2. Gruppindelning av utrymmen för icke-laborativa ämnen För ämnesgrupper med övervägande »torra» lokaler torde samma grupp— indelning i huvudsak kunna tillämpas som för laborativa ämnen. Huvud- delen av lokalerna för icke-laborativa ämnen kommer att falla inom av—

delningarna B och C. Den här föreslagna gruppindelningen bör sålunda en- ligt utvecklingsavdelningen kunna tjäna som mall vid uppgörande av lokal- och byggnadsprogram för universitets- och högskoleanläggningar.

4.4. F unktionsundersökningar m. m.

I det följande redovisade utredningar är huvudsakligen funktionsunder— sökningar, som med utgångspunkt från ett rums användning, möblering och utrustning syftar till att bestämma dess lämpliga minimidimensioner. De mått denna analys ger har anpassats till den planläggningsmodul, 3 M = 3 dm, som i likhet med vad fallet är i Danmark avses bli genomförd även i Sverige. Oavsett tidpunkten härför är i detta sammanhang införandet av en gemensam planläggningsmodul en förutsättning såväl för planläggningen av generellt användbara universitets- och högskoleinstitutioner som för ett rationellt och tidsbesparande byggande. För programarbete tillämpas plan- läggningsmodulen redan nu av byggnadsstyrelsen.

Under förutsättning att rumsanalyserna har gett teoretiska minimiytor innebär anpassningen till planläggningsmodulen, att vissa överytor upp- kommer. Dessa har för bostadsbyggnader beräknats uppgå till omkring 5 procent. För institutionsbyggnader kan överytorna genomsnittligt beräknas bli procentuellt mindre emedan rumsytorna ofta är större än i bostäder. Detta medför även att minustoleransen i vissa fall kan accepteras. Funk- tionsundersöknjngarna omfattar följande rumstyper:

a. tjänsterum i statliga byggnader; b kapprum, toaletter och städrum; c. lektions— och seminarierum, hörsalar samt (i laboratorier för 1- och 2-betygskurser i oorganisk, organisk och fysi-

kalisk kemi.

Av dessa kan undersökningarna a, b och c betraktas som slutförda så länge som valda utgångspunkter och tillgängliga resurser för närvarande medger medan undersökning (1 har karaktären av provundersökning, som i många avseenden kräver ytterligare studier. Tiden har inte medgett en till— räckligt djupgående analys av de grundläggande pedagogiska och organisa— toriska förutsättningarna för laboratoriernas dimensionering, vilka för öv- rigt är olika på olika universitets- och högskoleorter. Jämförelser med vissa befintliga och projekterade laboratoriebyggnader har därför varit vägledan- de för utvecklingsavdelningens förslag till dimensioneringsnorm.

Följande redogörelse är vad beträffar de tre först nämnda undersökningar- na en sammanfattning av rapporter från utvecklingsavdelningen. (Dimen- sionering av tjänsterum i statliga byggnader, rapport nr 2, augusti 1964; Dimensionering av kapprum, toaletter och städrum, rapport nr 3, augusti 1964; samt Dimensionering av seminarierum och hörsalar, rapport nr 4, september 1964 ; samtliga rapporter i stencil).

Rubriken kan anses täcka normala rum för kontorsarbete vare sig det gäller administrativa byggnader eller byggnader för undervisning. Normer för stor- leken av tjänsterum har fastställts 1944 och 1947. Dessa normer har senare diskuterats och reviderats vid flera tillfällen i samband med tillkomsten av större förvaltningsbyggnader.

Frekvensundersökningar rörande förekomsten av olika rumstyper visar, att rumstypernas antal kan begränsas till tre, nämligen:

Rumstyp 1 Arbetsplats för en person med självständigt arbete.

Rumstyp 2 Arbetsplats för en person med självständigt arbete och plats för besökare, arbetsplats för en person med självständigt arbete och plats för skrymman- de utrustning, exempelvis ritbord, upplagsbord och vissa förvaringsskåp eller arbetsplatser för två personer utmed fönstervägg. Minsta rumsbredd ca 320 cm.

Rumstyp 3 Arbetsplats för en person med självständigt arbete och plats för besökare och sammanträden, arbetsplatser för två personer utefter fönstervägg och plats för skrymmande utrustning enligt ovan eller arbetsplatser utefter fönstervägg för tre personer. Minsta rumsbredd ca 480 cm.

Av dessa är rumstyp 1 de-n vanligast förekommande (ca 60 procent) och därnäst rumstyp 2 (ca 30 procent). I lokalprogrammet för de samhällsve- tenskapliga ämnesgrupperna vid Stockholms universitet utgör rumstyp 1 nära 70 procent och rumstyp 3 20 procent av alla förekormnande tjänsterum.

Tidigare normer och senare tillämpade mått framgår av följande sam- manställning. Angivna mått och ytor är nettotal.

Rumstyp 1 Rumstyp 2 Rumstyp 3

yta.

mi

br., cm dj.,cm 3713” br., cm dj.,cm 5:12” br., cm dj.,cm

1944 års normer. . . 230 400 9—10 350 400 12—14 470 400 18 1947 » » . . . 270—310 450 12—14 400—460 450 18—21 550—660 450 25—30 Statens sakrev., 1961 ........... 220 450 9,9 320 450 14,4 450 450 20,3 Kv. Murmästaren 1962 ........... 220 450 9,9 335 450 15,1 450 450 20,3 Program Örebro, 1963 ........... 230 450 10—11 350 450 15—17 470 450 20—22

De funktionsundersökningar som utförts av utvecklingsavdelningen i samarbete med statens institut för byggnadsforskning för att verifiera

tillämpade rumsmått omfattar inventering av kontorsmöbler, rumsdimen- sionering efter möbelmått samt platsstudier och fullskalestudier med för- sökspersoner. Dessa undersökningar har givit önskvärda mått och riktlin- jer för skrivbordet, utrymmet mellan skrivbord och bakomvarande vägg eller förvaringsmöbel (stolsutrymmet), rumsbreddernas anpassning till olika moduler för fönsterväggen och rummens djupmått. Följande sam- manställning visar resultaten av dessa undersökningar vid anpassning till fem olika moduler för fönstervägg (breddmoduler). Måtten avser fria rumsmått. Mellanväggens tjocklek är 10 cm.

Rumstyp 1 Rumstyp 2 Rumstyp 3

br., cm dj.,cm yta, br., cm dj.,cm yr?!)

m” br., cm di., cm

Modul 11 dm ..... 210 450 9,5 _ 320 450 14,4 540 450 220 450 9,9 335 450 15,1 565 450 230 450 10,3 310 450 14 ' 470 450 21 230 450 10,3 350 450 15,8 470 450 21 240 450 10,8 365 450 16,4 490 450 22

Av undersökta breddmoduler ger 11 och 11,5 dm minimimått åt rum av typ 1 och lämpliga mått för typerna 2 och 3. '

Modulen 12,5 dm ger ett önskvärt breddmått åt rumstyp 1, en onödig bredd åt rumstyp 2 och ett lämpligt mått åt rumstyp 3.

Modulerna 8 och 12 ger samma mått åt rumstyperna 1 och 3. Breddmåttet för rumstyp 3 är 10 cm mindre än önskvärt.

Av dessa moduler torde 11 och 11,5 kunna betraktas som de mest eko- nomiska för universitetsinstitutioner. Enpersonsrummet för assistenter m. fl. får minimibredd och professorsrummet ger god plats för sammanträdesbord.

Ett accepterande av en 3 dmzs planläggningsmodul, 3 M, medför emeller- tid att rummens breddmodul måste vara jämnt delbar med 3. Breddmo- dulen blir sålunda 9, 12, 15, 18, 21, 24 dm etc. I vissa fall kan den samman— sättas av måtten 12+6, 16+8 etc. i rytmisk delning.

Byggnaderna för de statwetenskapliga m. fl. ämnesgrupperna vid Stock- holms universitet har under arbetet med förslagsritningar projekterats med en breddmodul av 11,25 dm, vilket i detta fall, då mellanväggarna är 15 cm tjocka, ger det minsta rummet en bredd av 210 cm. En ökning av bredd- modulen till 12 dm ger en minskning av antalet rum per våning från 45 till 43 och en ökning av byggnadens längd med ca 50 cm. Detta innebär en över- yta av ca 5 procent.

Rummens djupmått bör bestämmas med hänsyn tagen dels till möjlig— heten att kunna utnyttja även den minsta rumstypen för två personer, dels till möjligheten att kunna få plats med skrymmande utrustning och dels till möjligheten att få plats med en dörr mellan två rum. För att på olika sätt uppfylla dessa krav kan djupmåttet varieras mellan 410 och 530 cm. 450

cm har bedömts vara ett lämpligt minimimått. Utredningar av denna fråga, som utförts på Statens institut för byggnadsforskning, har i ett speciellt fall gett ett önskvärt djupmått av 460 år 470 cm. Anpassning till planläggnings- modulen 3 M ger djupmåttet 460 cm eller mindre beroende på den bärande konstruktionens tjocklek.

De tre rumstypernas minimidimensioner skulle sålunda med planlägg- ningsmodulen 3 M och en mellanväggstjocklek på 10 cm bli följande:

Rumstyp 1 Rumstyp 2 Rumstyp 3

br., cm dj.,cm så?” br., cm dj.,Cm ys, br.,cm dj.,cm &;

Modul 12 dm ..... 230 460 10,6 350 460 16,1 470 460 21,6

Ytan av enhetsrummet, E, för tjänsterum är sålunda 10,5—11 m2 och ytvariationen mellan de olika rumstyperna 5,5 m2= % E. En förbättrad planekonomi och en ökad generell användning av kontorslokaler kan vinnas utan att tillgripa sådana anordningar som flyttbara mellanväggar, om an- talet av de minsta enpersonsrummen minskas till förmån för större rum för två och flera personer. Bland kontorsorganisatörer inom den privata sektorn diskuteras numera den amerikanska kontorstypen, det s. k. kon- torslandskapet, där täta mellanväggar inte förekommer mellan de olika arbetsplatserna utan där eventuella avgränsningar sker med förvaringsmöb- ler och lätta skärmväggar.

4.4.2. Kapprnm, toaletter och städrum

Utredningen har utnyttjat tillgängligt erfarenhetsmaterial och de anvis- ningar, som är tillämpbara. Särskilda funktionsundersökningar har ej ut- förts. För personalrum enligt arbetarskyddslagens tillämpningsområde hän- visas till arbetarskyddsstyrelsens anvisningar.

Utförda rumsanalyser jämförda med uppmätta ytor i 12 nyare kontorshus ger för kapprum och toaletter en utrymmesnorm av 0,7 m2 per person.

Städrum bör i byggnadsprogram upptas med en yta av 1,5 1112 per 500— 600 m2 rums- och kommunikationsyta och städförråd m. m. med 5—10 m2 per 5 000 m'—' rums- och kommunikationsyta. Om särskild arbetsplats för städförman eller överstäderska anordnas hör den senare ytan ökas till 10 m2 per 5 000 m2 rums- och kommunikationsyta.

4.4.3. Seminarierum och hörsalar

Statens institut för byggnadsforskning har med hjälp av försökpersoner och fullskalemodeller undersökt den erforderliga storleken av ett seminariebord

och det önskvärda avståndet mellan två bord. Resultatet av den första studi- en har gett ett breddmått på bordet av 65 cm och en platsbredd av 70 cm. Ett bord för två studerande skulle alltså få dimensionerna 65 X 140 cm. Platsbehoven har undersökts även för bordsstorlekarnsa 65 X 130 cm och 70 x 140 cm, (1. v. s. för bord med proportionen två kvadrater. Denna proportion är fördelaktig för sammanställning av bord för olika verksamheter. Dessa bordsstorlekar minskar respektive ökar utrymmesbehovet per plats med ca 5 procent. Den andra studien avseende bordsavstånden har inte gett något entydigt resultat. Som önskvärt mått kan emellertid 65 cm antas vara rim- ligt. Av detta mått åtgår 40 om för stol och 25 cm är passageutrymme mellan stolsrygg och bakomvarande hord. 60 cm behövs för att kunna sätta sig och resa sig från sin plats.

För övriga passageytor i ett seminarierum har de undersökningsresultat tillämpats, som utförts för klassrum för grundskolans högstadium. Olika undersökta möbleringsalternativ ger teoretiska minimiytor, som varierar mellan ca 1,5 och 1,7 m2 per plats för lektionsrumSmöbleringar och ca 1,85 1112 per plats för grupprumsmöbleringar. Dessa ytor ökar med ca 5 pro- cent vid anpassning till .3 dm planläggningsmodul och med ungefär lika mycket för ett uppskattat utrymmesbehov för projektionsapparat och andra AV-hjälpmedel. En lektionsrumsmöblering utan gångar mellan borden ger ut— rymmesbehovet 1,65 1112 per plats och samma typ av möblering med gångar mellan borden 1,80 m2 per plats. Utrymmesbehovet vid grupprumsmöblering är 2,0 1112 per plats. Ett generellt möblerbart seminarierum bör sålunda di- mensioneras efter normen 2,0 m2 per plats. En möblering för skriftliga ten- tamina kräver ett utrymme av 3,60 m2 per plats.

För utrymmesbehovet i hörsalar har inga särskilda rumsanalyser eller funktionsstudier utförts. Nedanstående rekommendation är grundad på upp- mätningar av 23 nybyggda och projekterade hörsalar för tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskol-a, tekniska högskolan i Lund och Umeå universitet.

Ytan per plats varierar något oregelbundet med antalet platser och minskar vanligen, när platsantalet ökar. Ytterlighetsvärdena i de undersökta fallen är 1,13 m2 per plats i en sal med 77 platser och 0,88 m2 per plats i en sal med 243 platser. 1 1112 per plats kan bedömas vara ett lämpligt medelvärde. Vid en avancerad AV—undervisning torde detta platsbehov komma att öka något.

4.4.4. Laboratorier för lägre undervisning (första året) i ämnena oorganisk, organisk, fysikalisk och medicinsk kemi Undersökningen omfattar lokaler tillhörande punkt A i tidigare av utveck- lingsavdelningen föreslagen gruppindelning av utrymmen för laborativa ämnen och kan uppdelas på följande fem delundersökningar:

1. Inventering av det egentliga laboratorierummet utan bilokaler med av- seende på rumsdimensioner, inredning och installationer. Inventeringen om- fattar 13 kurslaboratorier för lägre undervisning och 4 forskningslabora- torier.

2. Uppmätningar från senast gällande ritningar av samtliga för den lägre undervisningen avsedda lokaler i nybyggda och projekterade kurslaborato- rier vid Stockholms universitet (Frescati och karolinska institutet), tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs univer- sitet (även medicinsk kemi), Uppsala universitet, Lunds universitet, tek- niska högskolan i Lund och Umeå universitet;

3. Analys av inredningsbehov och rumsdimensioner för oorganisk, orga- nisk och fysikalisk kemi utförd av en grupp assistenter vid Stockholms uni- versitets övningslaboratorium i kemi vid Frescati;

4. Inredningsfrågor; samt

5. Jämförelser och slutsatser.

4.4.4.1. Inventering av det egentliga laboratorierummet Inventeringen visar stora variationer såväl i rumsdimensioner och rums— ytor per laborationsplats som ifråga om inredningsenheternas antal och mått och understryker önskvärdheten av vissa grundläggande normer för dimensionering av likartade lokaler. Bäst överensstämmelse visar centrum— avståndet mellan laborationsbord och det fria avståndet mellan två bord. Det första måttet varierar mellan 275 och 318 cm och det senare mellan 140 och 168 cm. Laborationsbordens höjd är genomgående 90 cm. Labora- tionsplatsens längd varierar mellan 112 och 162 cm och dess djup mellan 42,5 och 70 cm. Fönsteraxelavstånd och rumsdjup visar motsvarande stora variationer. Antal laboranter per rum växlar mellan 8 och 52 och rumsyta per laborant mellan 3,7 och 6,7 m2. Erfarenhetsmässigt och med ledning av inventeringsmaterialet kan den slutsatsen dras, att centrumavståndet mellan två laboratoriebord bör vara omkring 300 cm. Fönsteraxelavståndet kan i de flesta fall ha samma mått. Vidare kan konstateras, att om man bortser från speciella planlösningar varierar det normala rumsdjupet mellan 560 och upp mot 700 om. I de senast projekterade anläggningarna är rumsdjupet ca 600 cm. Enhetsrum- met, E, för laboratorier av detta slag skulle sålunda ha en storlek av om- kring 3x6 m = 18 m2. Detta rumsdjup förutsätter att laboratorier inredas med tungbord som kan få sin ledningsservice från endera av rummets två långväggar. Om man istället använder ö-bord och frigör fönsterväggen för de upplagsbord och skåp, som annars måste ställas mot rummets kortvåg— gar, ökas rumsdjupet till ca 720 cm. Kortväggarna kan i detta fall utnyttjas för laboratoriebord och därmed blir ett laboratorierum för 16 laborations- platser 3 m kortare än i det förra fallet och rumsytan minskas något. E blir däremot större, ca 21,5 m2. Allmänt sett är ett stort rumsdjup fördelaktigt

för laboratorier av alla slag och ekonomiskt med hänsyn till rummens ut- nyttjande, men det kan i flervåningsbyggnader nödvändiggöra konstruktiva utformningar av bjälklagen, som medför ökade kostnader och i vissa fall olägenheter för ledningsdragningar och inredning.

4.442. Inventering av laboratorieutrymmen i några nyare anläggningar och projekt . Från senast gällande ritningar har uppmätts utrymmen tillhörande punkt A i gruppindelningen. I nedanstående sammanställning har angivits genom- snittliga ytor i m2 per laborationsplats för olika kemiämnen.

Med. kemi (och biokemi)

Oorg. kemi

Oorg. kemi 3_4 betyg

Org. kemi Fys. kemi

Antal m=] Antal mil Antal mtl Antal m'l Antal mal lab.pl. lab.p1. lab.p1. lab.pl. 1ab.pl. lab.p1. 1ab.pl. lab.pl. lab.pl. 1ab.pl.

SU ...... 96 13,9 48 13,8 13,6 104 KTHI. . . . 64 11,8 64 11,8 11,8 — CTH och 150 7,5 200 6,6 . 16,2 GUa ..... 114 9,8 72 18,3 16,2 90 Uppsala

univ.. . . 96 11,1 —— — 20,0 -— LUa ..... 64 11,5 32 13,0 11,8 LTH ..... 48 12,5 — 48 12,9 22,6 _ Umeå

univ. . . . 48 14,4 24 14,6 14,5 64 11,2

1 Byggnaden består av tre identiskt lika och generellt användbara laboratorievåningar, var- dera med 64 laborationsplatser och en undervåning inrymmande vissa övriga utrymmen. Rums- antal och rumsytor har delvis begränsats av det tillgängliga tomtutrymmet. ” Antalet laborationsplatser i kurslaboratorier är stort i förhållande till den sammanlagda golvytan och överskrider avsevärt antalet studerande. Antalet laborationsplatser enligt särskild utredning av professor R. Woxén har därför även angivits. I fysikalisk kemi är antalet stude— rande 55. Både värdena på m” per laborationsplats har medräknats i medelvärdet. 3 Administrativa lokaler, förråd samt lokaler för servicepersonal har uppdelats mellan oorga- nisk, fysikalisk och organisk kemi efter antalet laborationsplatser (180, 90 respektive 90 m2). Endast oorganisk kemi kommer att inrymmas i byggnadsdel [ av kemicentrum. Detaljplanering har gjorts för organisk och fysikalisk kemi, vilka ämnen skall inrymmas i byggnadsdel IV. På tvåbetygsstadiet tillämpas skiftundervisning.

Antalet 1112 per laborationsplats är tämligen likartat inom ämnena oor- ganisk och organisk kemi men ojämnt inom ämnet fysikalisk kemi. Medel- värdet för alla tre ämnena är ca 14 1112 per laborationsplats. För medicinsk kemi är medelvärdet ca 9 1112 per laborationsplats.

4.443. Analys av inredningsbehov och rumsdimensioner Denna analys har utförts av en grupp assistenter vid Stockholms universi- tets övningslaboratorium i kemi vid Frescati under ledning av docent P. Kierkegaard och assistent J. Calissendorff samt omfattar ämnena oorganisk, organisk och fysikalisk kemi. Undersökningen syftade till att ge underlag för dimensionering och alternativa typlösningar för laboratorier för lägre un- dervisning. Som utgångspunkt har tagits gällande kursprogram med däri

ingående laborationsuppgifter, som undersökts med avseende "på deras be- hov av utrymme och installationer m. 111. Det är veterligen första gången en systematisk undersökning genomförts med dessa utgångspunkter. I Eng- land har en liknande undersökning gjorts av kemiska forskningslabora- torier.

Laborationsgruppen, som ur planeringssynpunkt motsvaras av labora- torieenheten, avser 16 samtidigt arbetande laboranter, d.v.s. 16 labora- tionsplatser. Hela antalet laborationsplatser har i utredningen förutsatts vara 256 fördelade med 128 i oorganisk kemi och 64 i vardera organisk och fysikalisk kemi. Skiftesundervisning förutsättes-kunna genomföras.

Utredningens tyngdpunkt ligger på analyserna av det egentliga labora- tionsrummet med närmast tillhörande biutrymmen, såsom stinkrum (grovlab.), vågrum, ugns- och mätrum och assistentexpedition, vilka dimen- sioneras av i detalj analyserade förvaringsbehov och bänklängder. Övriga för laborationerna erforderliga rum har på grund av den begränsade tid, som stått till förfogande för arbetet endast uppskattats till antal och stor— lek med ledning av vad som finns i frescatilaboratoriet eller vad man med ledning av erfarenheter av arbetet där skulle önska att det fanns tillgång till.

Skiftesundervisningen påverkar inte laborationsplatsernas antal och stor- lek varken i det egentliga kurslaboratoriet eller i speciallaboratorierna men däremot förvaringsvolymerna såväl inom laboratorierna som i närförrå— den. De förvaringsbehov som utredningen redovisar är större än vad man kan få plats med i flertalet av de inventerade laboratorierna. Innan hela typlösningar utarbetats kan man inte förutsätta att korridorer utnyttjas för förvaring.

En uppdelning av laboratorieutrymmena dels i egentliga kurslaborato- rier med närmast tillhörande hjälputrymmen, dels i övriga för undervis- ningen erforderliga utrymmen ger de ytor (1112 per laborationsplats), som framgår av följande sammanställning. Härvid har Övriga utrymmen mins- kats med samtliga lektorsrum, som ersatts med ett lärarrum för varje in- stitution, samt med dis-krum och tubförråd. Det förra bör kunna inrym- mas i ytan för preparationsrum, det senare bör tillhöra de gemensamma förråden. Rummens breddmodul är 300 cm, rumsdjupet 600 cm och E så- lunda ca 18 m”.

Kurslaboratorierum jämte:

stinkrum, ugns- o. mätn, vågrum, ass.- exp.

vågrum, mät- rum, backför- råd, ass.— exp.

stinkrum, app.—rum, exp.

Oorg. kemi 128 lab.pl. 9,0 Org. kemi 64 1ab.pl. . 8,5 . Fys. kemi 64 lab.pl. .

4.4.4.4. Inredningsfrågor Resultaten av undersökningar av bänklängder och förvaringsbehov har va- rit dimensionerande för laborationsrummet och dess närmast anslutna biut- rymmen, som schematiskt studerats i ritningar med utgångspunkt från ett enhetsrum 300 )( 600 cm : 18 m2. Ett flertal olika planlösningar och bygg- nadssystem kan tillgodose de uppställda kraven. Laborationsplatsen vid det vanligen för flera laboranter avsedda labora- tionsbordet bör ha en bredd av 55—60 cm vartill kommer utrymme för led- ningar med 10—15 cm. Den sammanlagda bordsbredden bör ej understiga 70 cm. Minimimåttet på laborationsplatsens längd är 130 cm vartill kom- mer avställningsyta 20—30 cm. Den sammanlagda längden bör sålunda vara minst 150 cm. Detta mått stämmer väl överens med de sparsamma uppgif- ter, som spårats i litteraturen om laboratoriebyggnader, och med de mått, som tillämpats vid nya kurslaboratoriebyggnader i Sverige med undantag av kurslaboratoriet i Göteborg, där laborationsplatsutrymmet är mindre. Vaskar placeras lämpligen mellan två laborationsplatser för att bekvämt kunna utnyttjas gemensamt. De kan beräknas ta ett längdutrymme av ca 60 cm. Ett dubbelbord med fyra laborationsplatser skulle sålunda få måt- ten 140—150 cm bredd och ca 360 cm längd. Borden bör ej förses med fasta hylluppställningar men med fästanordningar för tillfälliga hyllor och för stativ. Dragskåpen bör genomgående utföras som dubbelskåp, vilka kan utnyttjas antingen av en eller två laboranter beroende på försöksapparaturens ut- rymmesbehov. Den önskvärda storleken på dragskåpsskivan har angivits till ca 70 x 190 cm. Då det är önskvärt, att dragskåpen såväl som övriga inred- ningselement dimensioneras efter 3 dm-modul, bör längden på ett enkel- dragskåp bestämmas till 90 om och på ett dubbeldragskåp till 180 cm. Antalet dubbeldragskåp per laboratorium med 16 laborationsplatser har angivits till: 5 i oorganisk kemi varav ett skåp placeras i stinkrummet, 6 i organisk kemi varav ett skåp placeras i stinkrummet och 2 i fysikalisk kemi.

Förvaringsutrymmen inom det egentliga kurslaboratoriet med närmast ! tillhörande biutrymmen är dels de för varje laborant individuella, huvud- , sakligen i form av hurtsar placerade under laborationsborden, dels gemen- samma, som tar väggutrymme i anspråk.

Med hänsyn till personalen, organisationen och storleken av närförråden och till önskemålen att i möjligaste mån begränsa trafiken mellan laborato- rier och närförråd, hör så mycket material som möjligt kunna förvaras inom laboratoriet. Förvaringsutrymmen påverkas givetvis också av skiftesunder- visningen.

Den individuella förvaringen kan även vid skiftesundervisning tillgodoses med två hurtsar med backar vid varje laborationsplats jämte förvaringsplats

för vissa utbytesbackar. Hurtsarna bör ha full höjd från golv till skivans nederkant och en bredd av minst 45 cm. Mellan hurtsarna erhålles ett sit-t- utrymme av ca 50 cmzs bredd. _, . .

Den gemensamma förvaringen inom laboratoriet sammanbygges lämpli— gen med de för gemensamt bruk avsedda bordsytorna för apparatur. Om- satta i skåp-, hyll- och bordslängder är platsbehovet, uttryckt i löpmeter vågglängd, följ ande för de tre ämnena: 4

Oorganisk kemi: ca 14 lm vägg Organisk kemi: ca 14 lm vägg Fysikalisk kemi: ca 19 lm vägg . Förvaringen i assistentexpeditionerna är ej inräknad i dessa längder. I varje laboratorium behövs dessutom en eller flera skrivtavlor.

4.4.4.5. Jämförelser och slutsatser I föregående redogörelse och i denna sammanfattning uttryckes rumsytan i m2 per laborationsplats inom det egentliga kurslaboratorierummet eme- dan antalet sådana ordinarie laborationsplatser är entydigare än exempel- vis antalet närvarande studerande och har en bestämdare relation till loka— lerna än studentantalet. För ämnet medicinsk kemi (och biokemi) finns endast ett jämförelse- material mellan Stockholms, Lunds, Göteborgs och Umeå universitet, som ger ett medelvärde av totalt 9,0 m2 per-laborationsplats. Den medicinska kemin vid karolinska institutet är den äldsta av dessa anläggningar. Den har 6 1112 per laborationsplats. Medelvärdet mellan de tre övriga är 9,8 m2 per laborationsplats. Med hänsyn till den senast. projekterade anläggningen i Umeå, som har ytan 11,2 m2 per laborationsplats, bör en norm för utrym- mesbehovet för medicinsk kemi (och biokemi) ej sättas lägre än 10—11 m2 per laborationsplats. — ' ' För ämnena oorganisk, organisk och fysikalisk kemi har utförts inven- teringar, dels av det egentliga kurslaboratorierummet, dels av ett antal full— ständiga laboratorieanläggningar. Dessutom har vissa laboratorierum och deras inredning analyserats i detalj. Här föreligger sålunda ett fullständigare jämförelsematerial än för medicinsk kemi. För det egentliga laboratorierummet har inventeringen givit högst va- rierande ytor per laborationsplats. Om; hänsyn tas till den erforderliga bänk- längden per laborationsplats, till erforderligt antal och storlek av dragskåp och till för skiftesundervisning dimensionerad förvaring inom laboratorie- rummet blir detta, om det skall rymma 16 laborationsplatser och ha ett rumsdjup av 600 cm, 5 E å ca 18 1112. Ytan per laborationsplats blir då 5,6 in?, (1. v. s. samma yta som vid tekniska högskolan i Stockholm och i Umeå. En mindre yta i det egentliga kurslaboratoriet måste kompenseras med större förvaringsutrymmen på annan plats,. exempelvis i närförråd eller i korridorer. Det är emellertid tveksamt om det är ekonomiskt att öka korri-

18—413173

dorbredden för att bereda skåpplatser. En yta av ca 5,5 m? per laborations- plats torde sålunda kunna betraktas som en miniminorm för det egentliga kurslaboratoriet.

En anpassning till 3 dm-modulen ger ett rumsdjup av 6,10 111, vilket ökar rumsytan med endast 1 m2.

Om till det egentliga laboratorierummets yta lägges ytan av de biutrym- men, som har den största användningsfrekvensen, nämligen assistentexpe— dition, stinkrum, vågrum m. ni. blir ytan per laborationsplats 9 m2 i oorga- nisk kemi och 8,5 m2 i de båda andra ämnena.

Ytorna av övriga utrymmen såsom speciallaboratorier, förråd m. m. har uppskattats till ca 5 In2 per laborationsplats för oorganisk kemi, 6,5 m2 per laborationsplats för organisk kemi och 7,5 1112 per laborationsplats för fysi— kalisk kemi.

I en tidigare utredning av professor R. VVoxén har en yta av 12,4 m2 per laborationsplats angivits såsom lämplig och tillräcklig för lägre undervis- ning i oorganisk, organisk och fysikalisk kemi. Inventeringen har givit ett medelvärde av 14 m2 och den analytiska undersökningen ett medelvärde av 15 1112 per laborationsplats. Skillnaden mellan dessa värden och Woxéns torde delvis bero på olikheter i urvalet av de lokaler, som anses böra tillhöra laboratoriet och till att i föreliggande undersökning hänsyn har tagits till skiftesundervisningens behov av ökade förvaringsutrymmen för glas, kemi- kalier, instrument och apparater. Om de olika ämnena betraktas var för sig är de inventerade och de analyserade ytorna:

Oorganisk kemi 12 och 14 m? Organisk » 13 » 15 m2 Fysikalisk » 16 >> 16 m2

Själva kurslaboratoriet med närmast tillhörande biutrymmen och med ytan 8—9 1112 per laborationsplats bör betraktas som en konstant del av den totala ytan. Den huvudsakliga skillnaden mellan de tre ämnenas totalytor avser övriga utrymmen. Ytan av dessa övriga utrymmen torde för oorganisk kemi kunna uppskattas till 5 1112 per laborationsplats och för de två övriga ämnena till 6—7 m2 per laborationsplats.

För 3- och 4-betygsundervisningen finns i det inventerade materialet en klart avgränsad lokalgrupp endast i den planerade nybyggnaden för Ke- miskt centrum i Lund. Ytan är här 14,7 1112 per laborationsplats. Denna yta kan i framtiden komma att ändras sedan de utrymmen, som nu upptas av provisoriska hörsalar, tillförts avdelningen samtidigt som antalet labora- tionsplatser då kommer att ökas. I kurslaboratoriet för kemi i Göteborg är lokalerna för första och andra kemiåret så integrerade att separata ytbe- räkningar blir meningslösa. Andra årets studerande använder även vissa lokaler i forskningsdelen av laboratoriet. Underlag saknas sålunda för ett bedömande av lokalbehovet för denna del av den lägre undervisningen.

Förutom de egentliga laboratorielokaler, som här ovan behandlats och "som tillhör punkt A i gruppindelningen av utrymmen, skall i ett lokalpro- gram för ett laboratorium för lägre undervisning upptas erforderliga ge— mensamma lokaler under B i gruppindelningen. För tjänsterum, hörsalar, seminarierum, kapprum, toaletter och städrum hänvisas till här ovan före- slagna utrymmesuormer. För gemensamma verkstäder och förråd m.m. finns i inventeringen och i rumsanalysen vissa uppgifter, som med undan- tag av glasförråd för oorganisk kemi ej bearbetats. Glasförrådet har analy- serats i detalj och får en yta av 72 m2 för 64 laborationsplatser med skiftes- undervisning för 128 studerande, d. v. 5. ca 1,1 1112 per laborationsplats.

För att möjliggöra de schematiska lokalbehovsberäkningar, som kommit— tén enligt sina direktiv skall verkställa, har subkommittén för byggnads- och utrustningsverksamheten på grundval av den metodik som utvecklings- avdelningen använt vid inventeringen av olika kemiinstitutioners utrym- messtandard för lägre undervisning mer överslagsmässigt sökt analysera utrymmesstandarden även för övriga laborativa ämnen inom matematisk- naturvetenskaplig fakultet utifrån de uppgifter som inhämtats genom lokal- inventeringen och med ledning av aktuella lokalprogram för objekt under byggnad eller projektering. Subkommittén har därvid även haft att över- väga utrymmesbehoven vid tvåskiftutbildning på lågstadiet i kemi, fysik, botanik och zoologi. Vidare har för icke-laborativa ämnen inom huma- nistisk och samhällsvetenskaplig fakultet ävensom för matematikäm- nen en analys gjorts av under senare är planerade institutioner. lfrågavar rande överslagsmässiga analyser och därpå grundade förslag till normer för lokalbehovsberäkningar redovisas sammanfattningsvis i följ ande avsnitt.

4.5. Beräkningsnormer för lokalbehov i laborativa ämnen inom matematisk-natur- vetenskaplig fakultet

4.5.1. Allmänna utgångspunkter Enligt den gruppindelning av utrymmen för laborativa ämnen som utveck- lingsavdelningen inom byggnadsstyrelsen funnit rekommendabel för lokal- programarbete m. m. (jfr avsnitt 4.3.) har man särskilt fyra huvudgrupper av lokaler, nämligen: A. laboratorielokaler m.m. för lägre undervisning (s.k. lu-lokaler för 1- och 2-betygsundervisning) ; B. gemensamma lokaler för undervisning och forskning; C. lokaler för högre undervisning och forskning (s. k. hufo-lokaler) ; samt D. exceptionella lokaler. Subkommitténs arbete har huvudsakligen inriktats på lokalkategorierna A—C. Bedömningen av D-utrymmen har i princip ansetts böra göras från

fall till fall. lfrågavarande A-utrymmen har för skilda naturvetenskapliga institutioner relaterats till antalet tillgängliga eller (om objektet är under planering) förväntade laborationsplatser alternativt utbildningsplatser för lägre undervisning, då det i vissa fall visat sig vanskligt att erhålla ade— kvata uppgifter om laborationsplatsantalet på grund av att detta kan variera med undervisningens uppläggning för olika moment.

Behovet av gemensamma lokaler och lokaler för högre undervisning, B- och C—utrymmen, är till sin natur betydligt mer komplext än behovet av A- utrymmen. Det kan delvis liksom behovet av A-utrymmen sägas direkt sam— manhänga med lågstadiets omfattning. Främst gäller detta vissa B—utrym— men (t. ex. hörsalar, seminarierum). Till större delen föreligger det emeller- tid endast ett indirekt samband mellan lågstadiets omfattning och be- hovet av B- och C-utrymmen. Antalet licentiander och doktorander liksom antalet lärare/forskare, vilka fordrar hufo—utrymmen, måste nämligen i vä- sentlig utsträckning antas betingat av lågstadiets omfattning, vilket dels kräver lärare/forskare, dels utgör rekryteringsunderlag för högsta-diet. Subkommittén har ingående diskuterat olika möjligheter för en överslags- mässig beräkning av utrymmesbehoven i B— och C—lokaler. Ett funktionellt beräkningssätt skulle förutsätta betydligt mer djupgående analyser än de subkommittén haft möjlighet att utföra. Subkommittén har beträffande B- och C-lokaler stannat för att relatera des-sa till antalet laborations-/utbild— ningsplatser för lägre undervisning under antagandet av ett indirekt funk- tionellt samband mellan den lägre undervisningens omfattning och om- fattningen av högstadiet samt lärar/forskarkadern. Härvid bör emeller- tid framhållas, att till de relationer man sålunda erhåller för B— och C-utrym- men i förhållande till laborations—/utbildningsplatser måste knytas en fak— tor, som beskriver undervisningens uppläggning. En genomförd tvåskiftut- bildning medför ett större behov av lärare/forskare och ett större antal licentiander och doktorander per utbildningsplats än en traditionell upp— läggning av utbildningen. B-utrymmen torde emellertid i ringa grad på— verkas vid en omläggning av lågstadieutbildningen till tvåskift, varför vid de följande normberäkningarna antagits, att kvoten för B— och C—utrymmen vid enkelskift bör uppräknas med 80 procent under förutsättning av två- skift.

4.5.2. Beräkningsnormer för kemiinstitutioner

På grundval av utvecklingsavdelningens inventeringsarbete har subkom- mittén funnit, att man som beräkningsnorm för A-utrymmen inom kemi- institutioner bör räkna med ca 14 1112 per laborationsplats vid förutsatt två- skiftutbildning.

För B- och C—utrymmen har subkommittén redovisat följande uppgifter.

B-utrymmen m2

Aut' c- (: m2/ B + Cm2

1ab.— Därav . utb.- T t lt hörsalar utrym-g äh,-l! g?r/l platser 0 a o. sem.- men, m 11 '- p ' u .-p '

rum CtC.

Lärosätc

L'ppsalal ............. 192 3 200 260 4 800 25,0 41,7 Lund? ................ 896/128 3 700 1 280 8 300 64,8 68,9 Stockholm1 ........... 192 2 400 200 2 700 ' 14,0 26,5 Umeå3 ............... 160 1 400 200 4 800 30,0 38,7

Samtliga 1 440/672 10 700 1 940 20 600 30,7 38,1

1 Enligt uppgifter hämtade ur lokalinventeringen hösten 1963. 2 Lokalprogram för kemiccntrum, inkluderar medicinsk kemi, naturvetenskaplig och teknisk kemi. Se närmare texten. 3 Nybyggnad för kemi-hufo.

Totalantalet utbildningsplatser oavsett nivå och ämnesinriktning uppgår enligt lokalprogrammet för kemicentrum i Lund till 896, nämligen 256 plat— ser för första året i kemi (2 x 128 laborationsplatser vid skiftutbildning), 120 platser för andra året i kemi, 100 platser för medicinsk kemi samt 420 platser för teknisk kemi. Relateras B-utrymmen till detta tal erhålles 4,1 m"2 per utbildningsplats. Antalet laborationsplatser för naturvetenskaplig kemi under första året uppgår som nämnts till 128. Relateras naturvetenskapliga C-utrymmen, 8 300 m2, till detta tal erhålles 64,8 m2 per laborationsplats eller 32,4 1112 per utbildningsplats. Sammanlagt per utbildningsplats erhålles sålunda för B- och C-utrymmen 36,5 m? eller vid tvåskift 68,9 m2. I Umeå beräknas vid enkelskift ett B- och C-utrymme per laborations-/utbildnings- plats av 38,7 1112. Med ledning av redovisade uppgifter har subkommittén stannat för att som heräkningsnorm föreslå 38 m2 per laborations—/utbild- ningsplats vid enkelskift och en med 80 procent uppräknad norm eller 68,5 1112 per laborationsplats vid tvåskift.

4.5.3. Beräkningsnormer för fysikinstitutioner Fysikämnets karaktär skiljer sig t. ex. från kemins såtillvida, att studen— terna pä lågstadiet inte har fasta laborationsplatser utan platser anknutna till apparatuppställningar för olika kursavsnitt, el-lära, optik, kärnfysik etc. Laborationsplatsens storlek är sålunda betingad av bl. a. apparaturens omfång. Vid genomgång av fysikinstitutionerna i Uppsala och Stockholm befanns ytan per laborationsplats i de egentliga kursrummen variera från 4,0 till 9,7 m2 i Uppsala och från 3,7 till 10,0 i Stockholm. Medeltalet per la- borationsplats uppgick sålunda vid dessa institutioner till 5,4 respektive 6,3 mi. Rumsstorleken varierade starkt — från 14 m2 med 2 platser i rummet till 113 m2 med 23 platser vid uppsalainstitutionen och 10 m2 med 2 platser i rummet till 77 m2 med 12 platser vid stockholmsinstitutionen.

Antalet laborationsplatser uppgick enligt uppgift från respektive institu-

tioner hösten 1963 till 173 i Uppsala, 110 .i Lund och 43 i Stockholm. Våren 1964 har fysikinstitutionen i Stockholm tillförts ytterligare lokaler i nybygg- nad (Mimer Il). Årsintaget på tvåbetygsnivå uppgick 1963/64 till 216 i Upp- sala, 160 i Lund och 120 i Stockholm, vilket för Uppsalas del betyder 1,25 intagna per laborationsplats och för Lunds vidkommande 1,45 intagna per laborationsplats. För Stockholms del bör antalet laborationsplatser rela- teras till intaget 1962/63, vilket uppgick till 80 och betyder 1,86 intagna per laborationsplats. För beräkning av framtida ytbehov har subkommittén funnit, att relationen A_B—C-utrymmeri/utbildningsplatser bör läggas till grund, sålunda icke relationen till laborationsplatser. I följande samman- ställning redovisas tillgängliga A—B—C-utrymmen enligt lokalinvente- ringen hösten 1963 vid fysikinstitutionerna i Uppsala och Lund relaterade till antalet utbildningsplatser på tvåbetygsnivå 1963/64.

A + B Ant. A-ut- E_Ut' C-utrym- A m2/ B 1112] C mål + C m=]

utb.- pl. rymnlen' mm?") men, m2 utb.—pl. utb.-pl. utb.-pl. utbild— m m ningspl.

Lärosäte

Uppsala ....... 216 1 2851 2 240 2 500 10,4 11,6 28,0 Lund ......... 160 1 025 1 580 2 000 , 9,9 12,5 28,8

Totalt 376 2 310 3 820 4 500 6 1 10.2 12,0 28,3

1 Exkl. 470 m2 för civilingcnjörsutbildning.

Med ledning av redovisade uppgifter har subkommittén som beräknings- norm för A-utrymmen inom fysikinstitutioner vid enkel- och tvåskift an- givit 8 rn2 (vilket per laborationsplats betyder 10 m?) samt för B- och C—ut— rymmen 22 m2 (vilket per laborationsplats betyder drygt 29 m2). Vid två- skift kan beräkningsnormen för B- och C-utrymmen anges till 40 1112 per ut- bildningsplats. Sammanfattningsvis innebär de antagna beräkningsnormerna 8 +22=30 1112 vid enkelskift och 8+40 =48 1112 vid tvåskift per utbild- ningsplats för två betyg.

4.5.4. Beräkningsnormer för botanik- och zoologiinstitutioner

Vid institutionerna för systematisk och fysiologisk botanik i Uppsala finnes för närvarande 40 laborations- och 40 mikroskoperingsplatser. Årsintaget på tvåbetygsnivå uppgår vid enkelskift således till 80. I Lund finnes för när- varande 32 laborationsplatser i institutionen för fysiologisk botanik och to— talt" 100 mikroskoperingsplatser, varav 50 i institutionen för fysiologisk och 50 i institutionen för systematisk botanik. Årsintaget i Lund uppgår för närvarande till 96 vid enkelskift. I Göteborg projekteras för närvarande en gemensam institution för systematisk och fysiologisk botanik. Antalet la- borationsplatser kommer att bli ca 36 och antalet mikroskoperingsplatser 108 (54 i »morfologi och herbarium» och 54 i mikroskopisal). Årsintaget

vid enkelskift blir 108 på tvåbetygsnivå. I den nybyggda stockholmsinstitu- tionen för systematisk och fysiologisk botanik finnes 96 arbetsplatser to- talt i »våta» och »torra» kurslaboratoriet. Årsintaget vid enkelskift kan således uppgå till 96 på tvåbetygsnivå. Kurslokalerna i den under projek- tering varande lu-byggnaden för bl. a. botanik i Umeå är beräknad för ett årligt intag av 48 ettbetygsstuderande och 96 tvåbetygsstuderande och av- ses inrymma 36 laborations- och 36 mikroskoperingsplatser vid tvåskift.

I Uppsala uppgår antalet arbetsplatser vid zoologiska institutionen till 54 och vid zoofysiologiska institutionen till 40. Vid tvåskift kan sistnämnda in- stitution mottaga 80 studerande. Årsintaget på tvåbetygsnivå i Uppsala är för närvarande 54. I Lund är årsintaget 48. Antalet arbetsplatser i de zoologiska institutionerna är för närvarande 68 genom vissa provisoriska åtgärder. I Göteborg är nybyggnad för de zoologiska och zoofysiologiska institutionerna under projektering. Den årliga intagningen på tvåbetygsnivå avses bli 100. Detta innebär vid enkelskift 50 »våta» och 50 »torra» laborationsplatser. Härtill kommer platser för ettbetygsstuderande. I Stockholm uppgår intag- ningskapaciteten vid zoologiska och zoofysiologiska institutionerna till 66 på tvåbetygsnivå. Kurslokalerna i den under projektering varande lll-bygg— naden för bl. a. zoologi i Umeå är planerade för ett årsintag av 48 ettbetygs— studerande och 96 tvåbetygsstuderande. Detta motsvarar 90—100 arbets— platser.

I följande sammanställning redovisas A-, B— och C—utrymmen vid vissa av ovan nämnda institutioner för botanik och zoologi i relation till antalet ut- bildningsplatser på tvåbetygsnivå.

Institution] A-ut- B-ut— C-ut- _? ämBz/

ämne] rymmen, rymmen, rymmen, utbild-

.. .. e 2 , m” _ larosat m m mngspl.

Fysiologisk botanik, Lund 27,8 Fysiologisk och systematisk

botanik, Göteborg. . . . Fysiologisk och systematisk botanik, Stockholm . . 800 760 1 540 Zoologi och zoo- fysiologi, Göteborg. . . . 1 230 1 000 2 630 Biologi-ln och -hufo, Umeå. (2 650) (1 200) (4 970) genetik ...... 48 440 -— 740 botanik ..... 96 920 _ 1 860 zoologi och zoofysiologi. . 96 1 160 300 2 370 gemensamt. . _ 130 900 _

Samtliga 640 6 470 4 470 12 180

Som framgått av det föregående och av ovanstående sammanställning föreligger olika lösningar av botanik— och zoologiinstitutionernas lokalbe- hov dels genom skilda institutioner, dels genom gemensamma institutioner för ifrågavarande ämnen. I Uppsala och Lund har man skilda institutioner för systematisk och fysiologisk botanik ävensom för växtbiologi i Uppsala samt för zoologi och zoofysiologi medan den nybyggda institutionen i Stock— holm är gemensam för båda botanikämnena. De under projektering varande institutionerna i Göteborg och Umeå tänkes också gemensamma. Vid en fortsatt utbyggnad synes denna lösning böra tillämpas. Som grundval för kommitténs lokalbehovsberäkningar har subkommittén för byggnads- och utrustningsfrågor därför angivit följande normer med avseende på gemen- samma botanik- och zoologiinstitutioner.

mf/utbildningsplats

Ämne A-utrymmen B-C-utrymmen

Systematisk och fysiologisk botanik enkelskift ........................ 9 21 30 tvåskift .......................... 9 38 47 Zoologi och zoofysiologi enkelskift ........................ 12 33 45 tvåskift .......................... 12 59 71

4.5.5. Beräkningsnormer för övriga laborativa ämnen inom matemntisk-naturvetenskaplig fakultet

På grundval av lok'alinventeringsmaterialet synes lokalbehoven för övriga laborativa ämnen inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet schematiskt kunna uppskattas till ca 15 m2/lokalutnyttjande studerande. Till ifrågava- rande ämnen har hänförts astronomi, genetik, geografi (kultur- och natur— geografi), geovetenskapliga ämnen (kvartärgeologi, mineralogi och historisk geologi), geodesi, limnologi, meteorologi samt mikrobiologi.

4.5.6. Beräkningsnorm för s. k. exceptionella lokaler.

Föregående normantaganden har avsett A—, B- och C-utrymmen. Utöver dessa finnes i de laborativa ämnena även s. k. exceptionella lokaler (D-ut- rymmen, jfr avsnitt 4.31). Med ledning av lokalinventeringens uppgifter om dylika utrymmen har 10 procent av A-, B- och C-utrymmen antagits motsvara behovet av D-utrymmen för laborativa ämnen inom matematisk- naturvetenskaplig fakultet. Detta lokalbehov har antagits oförändrat vid införande av tvåskift i de centrala spärrade ämnena.

4.6. Beräkningsnormer för lokalbehov i icke-laborativa ämnen

På grundval av i avsnitt 3 redovisade lokalprogramförslag, vilka samman- fattas i följande s'ammanställning, kan som beräkningsnorm för icke-labo— rativa ämnens lokalbehov inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fa-

553 kultet samt för den matematiska ämnesgruppen inom matematisk-natur— vetenskaplig fakultet anges 3,0 1112 per aktiv studerande. Som beräknings- norm för ekonomutbildningen inom samhällsvetenskaplig fakultet (motsv.) har antagits 3,5 1112 per nominell studerande (3 X årsintaget).

Ber.tot. lokal- Antal aktiva Ber. mzlaktiv

Lokalprogramtörslag för behov, rn? studs" stud.

Humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet samt matematik och teore- tisk fysik i Uppsala ............... 20 775,01 Humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet samt socialhögskolan i Lund 16 875,02 3,5 Humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet samt socialhögskolan iGöte- borg ............................. 12 457,5 3,0 Samhällsvetenskaplig fakultet, geografi samt matematik, matematisk stati- stik, teoretisk fysik och socialhög- skolan i Umeå .................... 8 175,01 3,8

Samtliga 58 282,55 3,2

1 Inkl. datamaskinavdelning. 2 Inkl. ekonomutbildning, 4 x 275 = 1 100 studerande. 3 Antalet studerande vid socialhögskola har beräknats motsvara tre gånger det årliga intaget, totalt ca 1 600 studerande i Lund, Göteborg och Umeå.

För teologisk och juridisk fakultet synes på grundval av i tabell 4: 12 re— dovisade uppgifter som norm för lokalbehovsberäkningen kunna anges 2,0 1112 per aktiv studerande.

4.7. Beräkningsnormer för lokalbehov vid decentraliserad universitetsutbildning

Föregående normantaganden har avsett lokalbehov för såväl låg- som hög— stadium och forskning. En eventuell utbyggnad av decentraliserad univer- sitetsutbildning avser endast lågstadieutbildning (1 och 2 betyg). Härför krävs i princip A- och vissa B-utrymmen,'däremot ej C- och D-utrymmen. På grundval av i det föregående redovisade normantaganden rörande A- och B-utrymmen kan följande beräkningsnormer anges för decentraliserad utbildning i vissa laborativa ämnen.

m2 nettoyta]utbildningsplats

Ämne , , A-utrymmen B-utrymmen Summa

Fysik .................. -. ............ 8,0 12,0 Kemi ............................... 14,0 17,0 Botanik ............................. 9,0 12,0 Zoologi .............................. 12,0 15,0

Ovan angivna normer antages vara desamma vid enkel- och tvåskift. För icke-laborativa ämnen har beräkningsnormen antagits till 2,0 mg nettoyta per aktiv studerande.

5. Byggnads-, inrednings- och utrustningskostnader för universitets- och högskoleinstitutioner —— kostnadsantaganden

Som grund för kommitténs investeringskostnadsberäkningar har subkom- mittén för byggnads- och utrustningsfrågor haft att göra en analys av ak- tuella kostnader för hyggnads-, inrednings- och utrustningsverksamheten på universitets- och högskoleområdet. Byggnadsstyrelsen och kommitténs expert på inrednings- och utrustningsfrågor har till kommitténs förfogande ställt vissa uppgifter om kostnadssituationen.

5.1. Kostnader för byggnadsobjekt av laborativ karaktär I tabell 4: 13 redovisas en sammanställning över färdigställda eller under byggnad varande laborativa institutioner vid universitet och högskolor med angivande av ifrågavarande institutioners omfattning (byggnadsvo- lym, totalyta, rumsyta samt våningshöjd och förhållandet totalyta/rumsyta) och faktiska eller beräknade byggnads-, inrednings- och utrustningskostna- der. Beträffande angivna byggnadskostnader bör anmärkas, att i dessa ej ingår kostnader för extraordinär grundförstärkning, inredning av isotopla- boratorier samt endast i begränsad omfattning kostnader för speciallabora- torier såsom konstant- och termostatrum etc. Nämnda kostnad anges som »nettokostnad» medan som total kostnad redovisas kostnadsram för respek- tive objekt. Byggnadsstyrelsen har huvudsakligen på grundval av i tabell 4: 13 redo- visade uppgifter angivit följande byggnadskostnad per 1112 rumsyta (netto- yta) för skilda typer av institutioner såsom rimliga antaganden för kom- mitténs investeringskostnadsberäkningar (prisläget den 1 juli 1964). Här-

Antagen kostnad,

Institutionstyp kr /m2 rum syt a

Medicinskt-teoretiska institutioner, exkl. bakte—

riologi ................................. 2 200 Bakteriologi .............................. ' 2 300 Kemiinstitutioner ......................... 2 000 Fysikinstitutioncr ......................... 2 000 Botanik- och zoologiinstitutioner ............ 2 100

555 vid förutsättes våningshöjden vara 3,3 m och förhållandet totalyta/rumsyta 1,9. Med hän-syn till de relativt stora skillnader som föreligger i byggnads- kostnader för olika institutionstyper har subkommittén framhållit, att an- givna kostnadsantaganden endast avser att ange den ungefärliga storleks- ordningen av byggnadskostnaderna vid en totalkalkyl.

I tabell 4:14 redovisas en sammanställning över färdigställda eller under byggnad varande icke-laborativa institutioner med angivande av motsva- rande uppgifter som i föregående tabell. Byggnadsstyrelsen har huvudsak— ligen på grundval av i tabell 4: 14 redovisade uppgifter som ett rimligt an- tagande för kommitténs kostnadsberäkningar angivit en byggnadskostnad av 1500 kronor per 1112 rumsyta (nettoyta) för icke laborativa institu- tioner (prisläget den 1 juli 1964). Härvid förutsättes våningshöjden vara 3,3 m och förhållandet totalyta/rumsyta 1,7.

På grundval av under senare är utförda ombyggnader av universitets- och högskoleinstitutioner har subkommittén funnit att som rimligt antagande för ombyggnadskostnader avseende 's. k. torra lokaler ange 400 kronor per 1112 nettoyta och för laborativa lokaler 700 kronor per rn? nettoyta.

5.4. Kostnader för försörjningsåtgärder

En analys, som verkställts inom byggnadsstyrelsen, av tillgängliga försörj- ningsplaner har givit vid handen, att kostnaderna för kulvertar och led- ningar m. m., väg- och markarbeten m. m., vatten och avlopp, värme, elektri— citet och gas samt översiktsplanering i prisläget den 1 juli 1964 kan upp- skattas till ca 300 kronor per tillkommande m? nettoyta. I denna kostnad ingår icke markkostnader, gatumarksersättning, gatubyggnadsersättning och rivningskostnader, ej heller kostnader för parkeringsutrymmen i an- nan form än hårdgjorda parkeringsplatser i markplanet. Frågan om uppfö- rande av särskilda parkeringshus på vissa lärosäten torde emellertid aktu- aliseras under utbyggnadsperioden (se kapitel 8).

x'.

A 5.5. I nrednings— och utrustningskostnader

Subkommittén för byggnads- och utrllstningsfrågor har huvudsakligen på

Tabell 4:13. Byggnads-, inrednings— och utrustningskostnader [är vissa färdigställda eller under byggnad varande universilcls- och högskoleinstitutioner av laborativ karaktär

Byggnadskostnad Inrednings- och utrustningskostnad

Lärosäte/ Kostnadsram Proc. av byggnadsohjekt Volym Totalyta Rumsyta Vån.- Totalt netto- , 2 , . . _ Milj. kr. Prisläge o. kr./m o. kr./m o. kr/m hold, m. milj. kr. koäga

Kr./mi Kr./m”

& Kr./m totalyta rumsyta

Uppsala universi- let Nybyggn. för övn.- lab. för fysik ochkemi...... _ kostnad 1.7.61 Nybyggn. för lim- nologiska inst. . _— kostnad 1.7.63 Tillbyggn. för inst. för fysiol. bota— nik........... _ kostnad 1.7.63 Tillbyggn. för växtbiol. inst.. . _ kostnad 1.7.63

Lunds universitet Nybyggn. för övn.- lab. för fysik . . _

kostnad 1.7.61 Tillbyggn. för ke- miska inst.. . . . . _ kostnad 1.7.60 Nybyggn.för växt- fysiol. inst .. . . . —— kostnad 1.7.6'4 Tillhyggn. för ana- tomiska o. his- tologiska insti- tutionerna. . . . . —— kostnad 1.7.63

Stockholms univer- sitet Nybyggn. för fy- siska inst.. . . . . kostnad

Nybyggn. för övn.- lab. för kemi . . kostnad Nybyggn. för bo— taniska inst. . . . kostnad

Umeå universitet Nybyggn. för ana- tomiska .ohisto- logiska inst.. . .. kostnad Nybyggn. för s. k. lu-block (kemilu I), etapp I ..... kostnad

Chalmers tekniska högskola Nybyggn. för sekt. för kemi....... kostnad Nybyggn. för sekt. för väg- och vat- tenhyggnad, etappl....... kostnad Tillbyggn. för sekt. för elektro- teknik m. m.. . . kostnad

Tekniska högsko- lan i Lund Nybyggn. för sekt. för elektrotek- nik........... kostnad Nybyggn. för sekt. för maskintek- nik........... kostnad Nybyggn. för sekt. för arkitektur. . kostnad

1.7.63 1.7.63 1.7.63 1.7.63 1.7.63 1.7.63 1.7.63

63 635 252

103 700 238

40 780 208

Tabell 4: 14. Byggnads-, inrednings- och utrustningskostnader för vissa får rdigståa'llda eller under byggnad varande universitets- och högskoleinstitutioner av icke- laborativ karaktär

:

Byggnadskostnad . lnrcdnings- och utrustningskostnad

Lärosäte/ . Kostnadsram * Proc. av byggnadsohjekt

Netto- kostnad Milj.kr. Prisläge milj. kr. Total-

yta/ rumsyta

Volym Totalyta Rumsyta 0. kr./ ms 0. kr./m” o.kr./m2

Vånings- Totalt, netto- höjd, m. milj. kr. kostna- den Kr./m? Kr./m2

& Kr./m totalyta rumsyta

Lunds universitet Nybyggn. för hu- manistisk fakul- tet............ — ' 5585 kostnad . . , 501

Göteborgs universi- let Nybyggn. för "hu- manistisk fakul- tet, etapp 1. . . . kostnad Stockholms univer-

sitet

Kontorsbyggn., kv. Mimer,etap- perna I och II." » kostnad

Chalmers tekniska högskola Administrations- bygga.-och hör— sal............ kostnad

grundval av tabellerna 4: 13 och 14 såsom rimliga antaganden för kom- mitténs investeringskostnadsheräkningar för inredning och utrustning an- givit 40 procent av byggnadskostnaden för laborativa och 20 procent för icke-laborativa institutioner, varvid ca 10 procent av byggnadskostnaden kan uppskattas motsvara kostnaden för inredning. I anslutning till tabellerna har subkommittén framhållit de betydande olikheter som föreligger mellan skilda institutioners utrustningsbehov. Angivna procenttal bör uppfattas som genomsnitt för ett stort antal objekt och främst tillämpliga för en totalkalkyl.

6. Lokalbehovs- och investeringskostnadsberäkningar för en fortsatt utbyggnad av universitetens fria fakulteter

6.1. Allmänt

På grundval av lokalinventeringsmaterialet från hösten 1963 tillgängliga uppgifter om byggnads- och planeringsläget hösten 1964 samt framlagda utbyggnadsplaner redovisas i det följande en uppskattning av om— och ny- byggnadsbehoven lärosätesvis vid universitetens fria fakulteter enligt univer- sitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ. lfrågavarande bedöm- ning av lokalbehoven samt därav föranledda investeringsbehov får betraktas som ramberäkningar, grundade på i föregående kapitel angivna antaganden.

6.2.1. Utbyggnadsplan Enligt utbyggnadsplanen för Uppsala universitet förutsättes teologiska fa- kulteten kvarbli i nuvarande lokaler. Det ytterligare lokalbehov som kan uppkomma bör enligt planen i första hand tillgodoses i centralt belägna in— stitutionslokaler, som kan bli friställda i samband med humanistiska fa- kultetens uppbyggnad inom kvarteret Observatoriet. Enligt utbyggnadsplanen bör juridiska fakulteten om möjligt även i fram- tiden hållas samlad i nuvarande lokaler. Det framhålles, att den väntade expansionen av fakulteten måste medföra svåra lokalproblem. Provisoriska lokaltillskott kan tills vidare åstadkommas genom utnyttjande av ledig— blivna institutionslokaler i trakten kring domkyrkan. I utbyggnadsplanen föreslås humanistiska fakultetens institutioner böra inrymmas i nybebyggelse i norra delen av kvarteret Observatoriet. Vissa ämnen inom den historisk-filosofiska sektionen avses dock kvarbliva i den äldre bebyggelsen omkring domkyrkan. Universitetshuset bör liksom för närvarande kunna utnyttjas för undervisning. Vissa ingrepp kan enligt pla- nen erfordras för att ge lokalerna en teknisk utrustning av modern standard. Även den samhällsvetenskapliga fakulteten föreslås i huvudsak placerad i norra delen av kvarteret Observatoriet. Vidare torde enligt utbyggnads- planen den matematiska ämnesgruppen, matematik, matematisk statistik, numerisk analys och teoretisk fysik samt kvantkemi, kunna sammanföras

med ämnet statistik i en gemensam byggnad, matematiskt centrum, inom den södra delen av kvarteret Observatoriet.

De institutioner som föreslås förlagda till norra delen av kvarteret Obser- vatoriet representerar enligt utbyggnadsplanen uppskattningsvis ca 85 pro- cent av humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteternas totala stu- derandeantal. Den för kvarteret angivna utbyggnadsreserven (22000 m2 nettoyta) kan enligt planen anses vara tillräcklig för att man även inom kvarteret skall kunna rymma en lärarhögskola. Beträffande södra delen av kvarteret Observatoriet framhålles, att möjligheter här finnes att utvinna lokaler om brutto 25 000 m2, vilket kan beräknas räcka för 3 000 i undervis- ningen deltagande studerande. '

Som framgått av avsnitt 3.1.2. föreligger lokalprogramförslag för en ut- byggnad enligt ovan angivna riktlinjer. Det beräknade bruttobehovet upp- går till ca 20 800 rn2 nettoyta, varav ca 2 200 m2 nettoyta beräknas tillgodo- sett i befintliga lokaler. Nyhyggnadsbehovet uppgår sålunda till nära 18 600 1112 nettoyta (exkl. lärarhögskola) .

Den matem(läsk-naturvetenskapliga fakulteten har den väsentliga delen av sina laborativa ämnen smulade i kvarteren Kemikum, Botaniska träd- gården, Lagerträdet och Blåsenhus. Enligt utbyggnadsplanen för universi- tetet föreslås kemien på längre sikt övertaga fysikens nuvarande lokaler. Genom ytterligare markförvärv i kvarteren Åsen och Blomman kan. utvidg- ningsmöjligheter skapas för fysik. Enligt planen skulle dessa möjligheter åtgä för redan erforderlig utbyggnad och några ytterligare reserver skulle därefter icke stå till buds. Det framhålles därför såsom angeläget enligt pla- nen att pröva, om delar av de berörda institutionerna och erforderliga till— byggnader kan förläggas till Rickomberga-Flogsta-området. Enligt planen kan ytterligare nybyggnader för den biologiska ämnesgruppen förläggas till kvarteret Blåsenhus. I detta kvarter bör vidare enligt utbyggnadsplanen särskilda allmänna laboratorier på lämpligt sätt inordnas i planerad ny- bebyggelse. Dessa laboratorier förutsättes disponerade för varierande ända— mål — gästforskare, speciella forskningsuppdrag och dylikt -—— alltefter före- liggande behov. Plats har där även i planen reserverats för en eventuell ge- mensam verkstad. En förläggning av ett djurhus till kvarteret Blåsenhus kan också enligt utbyggnadsplanen eventuellt komma att visa sig lämpligt. De nuvarande försöksodlingarna i kvarteret bör med hänsyn till behovet av byggnads'mark på längre sikt avvecklas och ersättas med lämpligt belägna "odlingsfält, helst utanför innerstaden.

5.2.2: Utbyggna'dsalternativ [ tabell 4: 15 redovisas antalet studerande vid Uppsala universitet enligt den officiella statistikens definition och universitets- och högskolekommitténs ut- bygghadsalternativ för början och. slutet av 1970-talet.

Tabell 4: 15. Antalet studerande vid Uppsala universitet enligt universitets— och högskole- kommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet (den officiella statistikens definition)

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Fakultet (motsv.)

1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

Teologisk fakultet ............... 750 750 750 750 750 750 Juridisk fakultet ................ 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Medicinsk fakultet ............... 1 000 1 3001 1 000 1 3001 1 000 1 100 Farmaceutisk fakultetz ........... 850 850 850 850 850 850 Humanistisk fakultet ............ 3 590 3 780 3 360 3 380 3 330 3 330 Samhällsvetenskaplig fakultet ..... 2 390 2 540 2 190 2 200 2 170 2 170 Ekonomutbildning inom samhälls-

vetenskaplig fakultet .......... 400 400 400 400 — — Matematisk-naturvetenskaplig

fakultet ...................... 5 3903 5 7408 5 2403 5 3003 5 2003 5 2003

Totalt 16 370 17 360 15 790 16 180 15 300 15 400

1 Enligt läkarutbildningsberedningens alternativ II. 3 Enligt farmaceututbildningskommitténs förslag, »Farmaceutisk utbildning och forskning» (SOU 1964: 48). 3_ Inkl. 200 studerande i teknologie magisterutbildningen och i civilingenjörsutbildningen vid universitetet.

Universitets- och högskolekommitténs antaganden om lokalutngtt jande studerande enligt skilda utbyggnadsalternativ redovisas i tabell 4: 16.

Tabell 4: 16. Antalet lokalutnyttjande studerande vid Uppsala universitet enligt univer- sitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ fo början och slutet av 1970-talet (fria fakulteter)

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Fakultet (motsv.) 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

Teologisk fakultet ............... 675 675 675 675 675 675 Juridisk fakultet ................ 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Humanistisk fakultet ............ 3 290 3 480 3 060 3 080 3 030 3 030 Samhällsvetenskaplig fakultet ..... 2 190 2 340 1 990 2 000 1 970 1 970 Ekonomutbildning inom samhälls- vetenskaplig fakultet .......... 3001 3001 3001 3001 —— -—— Matematisk-naturvetenskaplig fakultet ...................... 5 264 5 614 5 114 5 172 5 074 5 074 därav matematiska ämnen= ..... 1 945 2 080 1 884 1 905 1 880 1 880 fysik, kemi, botanik och zoologi ................. 1 596 1 701 1 395 1 410 1 364 1 364 övrigaa ................. 1 723 1 833 1 835 1 857 1 830 1 830

Totalt 13 519 14 209 12 939 13 027 12 549 12 549

1 Nominellt antal studerande. = Exkl. astronomi men inkl. fysisk antropologi.

” Inkl. astronomi och teknologie magister- och civilingenjörsutbildningen samt blandad utbildning.

Den av universitets- och högskolekommittén förutsatta utbyggnaden av fysik, kemi, botanik och zoologi (årsintag på tvåbetygsnivå) redovisas i tabell 4: 17.

Tabell 4: 17. Årsintag på tvåbetygsnivå i fysik, kemi, botanik och zoologi vid Uppsala universitet enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början av 1970-talet

Ämne ' Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Fysik . . . . ............... , ........... 3721 3721 3721 Kemi .............................. 320 192 192 Botanik ............................ 96 ' 96 96 Zoologi ....................... ' ..... . 96 96 96

Totalt 884 756 756

1 Inkl. 132 platser för blivande teknologie magistrar och civilingenjörer.

6.2.3. Beräknade lokalbehov I tabell 4: 18 redovisas beräknade totala lokalbehov vid de fria fakulteterna enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för bör- jan och slutet av 1970-talet.

Tabell 4: 18. Beräknade totala lokalbehov, m2 nettoyta, för teologisk, juridisk, humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet vid Uppsala universitet enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 19 70-talet

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Lokaltyp/fakultet _ (mOtSV')/am"esg'"PP 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972773 1977/78

1. Lokaler för icke-laborativ verk— samhet Teologisk fakultet ............. Juridisk fakultet .............. Humanistisk fakultet .......... Samhällsvetenskaplig fakultet. . Ekono'mutbildning "inom sam- hällsvetenskaplig fakultet ...... Matematiska m. fl. ämnen inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet .....................

Summa

. Lokaler för laborativ verksamhet Matematisk-naturvetenskaplig fakultet: fysik, kemi, botanik och zoo- logi vid enkelskitt ................ 42 200 42 200 tvåskift ................. 33 455 33 455 övriga laborativa ämnen ..... 25 845 27 495 Summa vid enkelskift ......... 68 045 69 695 Summa vid tvåskift ........... 59 300 60 950

3. Exceptionella lokaler för laborativ verksamhet ..... . ....... . ....... 6 _800 7 000

Totalt vid enkelskift ............. 103 120 106 395 Totalt vid tvåskift ............... 94 375 97 650

I tabell 4: 19 redovisas hösten 1963 tillgängliga lokaler för ifrågavarande fakulteter ävensom uppgifter om tillkommande lokaler enligt utbyggnads- och planeringsläget hösten 1964 samt en uppskattning av ombyggnadsbe- hoven. Genom den tänkta utbyggnaden av den medicinska fakultetens teore- tiska ämnen på Ar-tillerifältet beräknas lokaler friställas för icke-laborativ verksamhet omfattande ca 1 250 m2 nettoyta. För laborativ verksamhet be— räknas ca 3 000 m2 nettoyta friställas. Dessa uppgifter har ej medtagits i tabellen. Enligt utbyggnadsplanen förutsätts vidare vissa friställda lokaler (anatomi och histologi) alternativt komma att disponeras av länsförvalt- ningen eller för universitetsändamål.

Tabell 4: 1.9. Tillgängliga lokalresurser hösten 1963 för teologisk, juridisk, humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet vid Uppsala universitet, beräknade friställda och tillkommande lokaler enligt utbyggnadsläget'hösten 1964 samt uppskattade ombyggnadsbehov, mg nettoyta 'f - " *

Tillgängliga lokaler en- ligt lokalinventeringen 1.10.63 .............. avgår förhyrningar .

» friställda per- manenta loka—

ler ..........

Lokaler för icke-laborativ verksamhet

Lokaler för laborativ verksamhet

Exceptionella lokaler för laborativ verksamhet

Resterande tillgängliga lokaler: permanenta lokaler som bibehålles utan ombyggnad ........ permanenta lokaler som ombygges för icke-laborativ verk- samhet ............ permanenta lokaler som ombygges för la- borativ verksamhet.

Summa Tillkommande lokaler enligt byggnads- och planeringsläget 1.9.- 64 ................

Totalt ,

17 050

1 250

24 650

' 39 350

1 Inkl. lokaler gemensamma för universitetet. 2 Inkl. 2 200 m2 lokaler för icke-laborativ verksamhet.

I tabell 4.720 återges en beräkning av nybyggnadsbehovet för de fria fakul- teterna vid Uppsala universitet. ' . -

Tabell 4: 20. Beräknade nybyggnadsbehov, m2 nettoyta, för humanistisk, samhälls— vetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet vid Uppsala universitet enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970— talet

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Lokaltyp/planeringsläge 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

1. Lokaler för icke-laborativ verk- samhet Lokaler enligt utbyggnads- och planeringsläget 1.9.641 ......... 25 900 Ber. tillkommande lokalbehov. . + 1 055

' . Lokaler för laborativ verksamhet Lokaler enligt utbyggnads- och planeringsläget 1.9.641 ......... 42 350 42 350 42 350 42 350 42 350 Ber. tillkommande lokalbehov vid enkelskift .................. +25 695 +27 345 +20 720 +21 050 +20 645 tvåskift .................... + 16 950 + 18 600 + 13 350 + 13 680 +13 275

. Exceptionella lokaler för laborativ verksamhet Lokaler enligt utbyggnads- och planeringsläget 1.9.64 ......... Ber. tillkommande lokalbehov. .

Totalt Lokaler enligt ntbyggnads— och planeringsläget 1.9.64 ......... 74 150 74 150 74 150 74 150 74 150 74 150 Ber. tillkommande lokalbehov vid enkelskift .................. +28 970 +32 245 +22 020 +22 505 +21 045 +21 045 tvåskift ................... +20 225 +23 500 +14 650 +15 135 +13 675 +13 675

1 Inkl. friställda lokaler från medicinskt-teoretiska_institutioner (4 250 ml).

6.2.4. Beräknade investeringskostnader På grundval av i tabellerna 4: 19 och 20 redovisade om- och nybyggnadsbe— hov samt i kapitel 5 gjorda antaganden rörande byggnads—, inrednings- och utrustningskostnader återfinnes i tabell 4: 21 en beräkning av investerings— kostnaderna för en fortsatt utbyggnad av de fria fakulteterna vid Uppsala universitet enligt kommitténs alternativ.

6.3 . Lunds universitet

6.3.1. Utbyggnadsplan Enligt utbyggnadsplanen för Lund förutsättes teologiska fakulteten även i framtiden disponera nuvarande lokaler. Fakulteten synes enligt planen få tillkommande lokalbehov tillgodosett inom angränsande byggnader.

Tabell 4: 21. Beräknade byggnads-, inrednings— och utrustningskostnader för en fortsatt utbyggnad av de fria fakulteterna vid Uppsala universitet enligt universitets— och hög— skolekommitténs alternativ för början och slutet av 1970—talet, milj. kronor

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Lokaltyp/kostnadspost 1972/73 1977/78 1972/73' 1977/78 1972/73 1977/78

1. Lokaler för icke-laborativ verk- verksamhet Ombyggnadskostnader ........ Nyhyggnadskostnader .........

Summa byggnadskostnader. . . .

Inrednings- och utrustningskost- nader .......................

. Lokaler för taborativ verksamhet- Ombyggnadskostnader ........ Nybyggnadskostnader:

vid enkelskift. . . . ......... .. . vid tvåskift ................

Summa byggnadskostnader: vid enkelskift .............. vid tvåskift ................ Inrednings- och utrustningskost- nader: ' " vid enkelskift. . ............ vid tvåskift ................

. Exceptionella lokaler för laborativ verksamhet . Nybyggnadskostnader ......... Inrednings- och utrustningskost— nader ..................... . .

Totalt Om— och nybyggnadskostnader vid enkelskift .................. +0,6 tvåskift ................... , + 0,6 Inrednings- och utrustningskost- ' ' . nader vid enkelskift ..... ' ...... '. . . '. . . . ' ' " * +0,2 ' tvåskift .......... .. .._ ...... , _ . ' 16,0 _+_0,2

Beträffande juridiska fakulteten vid Lunds universitet konstateras i ut- byggnadsplanen, att fakulteten för närvarande har sina lokaler i kvarteret Paradis. Dess ytterligare lokalbehov kan tillgodoses i angränsande byggna- der i kvarteret, exempelvis Allhelgonaskolan. , 4

I utbyggnadsplanen föreslås lokaler för humanistiska fakultetens olika institutioner anordnade inom kvarteren Absalon, Bispen, Historiska museet, Hyphoff och Saxo; Utbyggnadsreserven inom kvarteret Saxo utgörs av ca 2 700 m2 nettoyta, som kan ställas till förfogande om farmakologiska insti— tutionen erhåller andra lokaler. Inom kvarteret Hyphoff omfattar bebyggel-

sen utmed Finngatan äldre fastigheter, som med undantag för universitets gästhem utnyttjas för utbildning och forskning. Dessa lokaler förutsätts i planen ersatta med en nybyggnad för humanistisk fakultet. Totalt beräknas kvarteret rymma ca 10 000 m2 nettoyta. Av denna yta kommer medicinska fakulteten under lång tid att disponera ca 3 000 m2. Enligt planen täcker den resterande lokalytan den humanistiska fakultetens aktuella lokalbehov med undantag för museiämnena. Vid en utbyggnad av kvarteret Hyphoff för humanistiska fakulteten kan den vid Helgonabacken 14 belägna institutions- byggnaden (3 425 m2 nettoyta, varav för närvarande 2900 m2 för huma- nistiska och 525 m2 för naturvetenskapliga ämnen) friställas _ i en första etapp eventuellt för expansion av de närbelägna naturvetenskapliga insti- tutionerna.

Den samhällsvetenskapliga fakulteten har enligt planen förutsatts få 10- kaler inom kvarteret Paradis. Utbildningen vid socialhögskolan har många beröringspunkter med utbildningen vid de juridiska och samhällsvetenskap- liga fakulteterna. Samtliga dessa utbildningsenheter föreslås i planen för- lagda till nämnda kvarter.

Som framgått av avsnitt 3.2.3. föreligger lokalprogramförslag för en utbygg- nad av humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet (inkl. kultur- och naturgeografi) samt av socialhögskolan i Lund. Exkl. den geografiska ämnes- gruppen och institutionslokaler för socialhögskolan beräknas bruttobehovet av lokaler till nära 16 000 m2 nettoyta.

Enligt planen är det att förvänta, att det sammanlagda studerandeantalet för de institutioner som främst bereds plats inom kvarteret Paradis kommer att betydligt överstiga de 4 000 som enligt utbyggnadsplanens dimensione— ringsprinciper kan beredas plats inom området. Därför bör enligt planen en utbyggnadsreserv skapas genom kompletterande markförvärv inom kvarteret Absalon. Det bör vidare prövas, om önskemålet att förlägga stati- stiken till den för universitetet och tekniska högskolan gemensamma mate- matikbyggnaden kan genomföras. Enligt utbyggnadsplanen bör sistnämnda byggnad utökas för att ge plats för en datacentral.

Den matematisk-naturvetenskapliga fakultetens övriga lokaler avses en- iigt utbyggnadsplanen för Lund i huvudsak lokaliseras till den norra regio- nen (se avsnitt 3.2.1.). Under en övergångstid bör man dock räkna med, fram- hålles det i planen, att institutionsbyggnaderna i norra delen av kvarteret Absalon tillsammans med den befintliga institutionsbyggnaden i kvarteret Saxo under ett första utbyggnadsskede kan tjäna som en allmän expansions- möjlighet för geovetenskapliga och zoologiska ämnen. Den nuvarande hu- manistiska seminariebyggnaden är utförd på ett sätt som medger stor rör- lighet i nyttjandet. Inom den södra regionen beräknas byggnaden i Maria Magle, som har en rumsyta av ca 1 500 m2 och för närvarande disponeras av historia, östasiatiska seminariet, limnologi och hygien, tills vidare enligt utbyggnadsplanen kunna utnyttjas för sistnämnda ämnen och därefter över-

gångsvis som allmän reserv. Den bör också kunna begagnas som laboratorium för s. k. rörlig forskning. På längre sikt skall fastigheten enligt planen övertas av Lunds stad.

Kemiinstitutionerna, som för närvarande till övervägande del är belägna inom kvarteret Helgonagård, beräknas under relativt lång tid disponera de förhyrda lokalerna inom kvarteret Raffinaderiet. När emellertid kemiskt centrum helt utbyggts kan kemilokalerna inom kvarteret Helgonagården friställas för andra naturvetenskaper (ev. även farmakologi) enligt utbygg— nadsplanen. I den mån termokemin överflyttas från nu disponerade lokaler kan även dessa friställas för andra ändamål.

Institutionen för fysik erhåller genom tillbyggnader ett utökat lokalbe- stånd gemensamt för universitetet och tekniska högskolan. På lång sikt får man enligt utbyggnadsplanen räkna med att även hela kvarteret Helgona- gården och möjligen bebyggelsen i kvarteret Eskil behöver disponeras av fysiken.

Systematisk botanik avses enligt planen även i framtiden disponera kvar- teret Botanicum. Växtfysiologiska institutionen disponerar en 1963 färdig- ställd byggnad.

De zoologiska institutionerna får ett tillskott av lokaler, så snart tekno— logerna lämnar den tillbyggnad till zoologiska institutionen (lab. M) de nu disponerar. Enligt utbyggnadsplanen synes det ytterligare lokalbehovet kun- na tillgodoses undcr en övergångstid i de friställda kemilokalerna och fram- deles eventuellt även inom nuvarande farmakologiska institutionerna. Den- na fråga liksom frågan, om zoologiämnena i en framtid skall flyttas till den norra regionen sammanhänger enligt utbyggnadsplanen med expansions- takten inom de icke-laborativa ämnena inom södra regionen samt fysikens framtida behov av expansionsutrymme.

Tabell 4: 22. Antalet studerande vid Lunds universitet enligt universitets- och högskole- kommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet (den officiella statistikens definition)

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Fakultet (motsv.)

1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73I1977/73

' Teologisk fakultet ............... 750 750 750 750 750 750 Juridisk fakultet ................ 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Medicinsk fakultet ............... _ 1 600 1 700 1 600 1 700 1 600 1 700 Odontologisk fakultet ............ 500" 500 ' 500 500 500 500 Humanistisk fakultet ............ 2 330 2 590 2 000 2 030 1 950 1 950 Samhällsvetenskaplig fakultet ..... 1 860 2 080 1 580 1 600 1 550 1 550 Ekonomutbildning inom samhälls— -

vetenskaplig fakultet .......... 1 100 1 100 1 100 1 100 1 100 1 100 Matematisk—naturvetenskaplig fa—

kultet. . 5 280 5 780 5 050 5 140 5 000 5 000

Totalt 15 420 16 500 14 580 | 14 820 14 450 | 14 550

Tabell 4: 23. Antalet lokalutnyttjande studerande vid Lunds universitet enligt univer- sitets- och högskolekommitte'ns utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet (fria fakulteter)

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Fakultet (motsv.)

1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

Teologisk fakultet ............... 675 675 675 675 675 675 Juridisk fakultet ................ 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Humanistisk fakultet ............ 2 165 2 425 1 835 1 865 1 785 1 785 Samhällsvetcnskapiig fakultet ..... 1 725 1 945 1 445 1 465 1 415 1 415 Ekonomutbildning inom samhälls- vetenskaplig fakultet .......... 8251 8251 8251 8251 8251 8251 Matematisk-naturvetenskaplig fa- kultet ........................ 5 030 5 530 4 802 4 889 4 750 4 750 därav matematiska ämnen= ..... 1 957 2 153 1 975 2 000 1 970 1 970 fysik, kemi, botanik och zoologi ................. 1 963 2 157 1 398 1 423 1 353 1 353 övriga3 ................. 1 110 1 220 1 429 1 466 1 427 1 427

Totalt 12 220 13 200 11 382 11 519 11 250 11 250

1 Nominellt antal studerande. 2 Exkl. astronomi. 3 Inkl. astronomi samt 5. k. blandad utbildning.

6.3.2 Utbyggnadsaltemativ l tabell 4: 22 redovisas antalet studerande vid Lunds universitet enligt den officiella statistikens definition och universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet. Universitets- och högskolekommitténs antaganden om lokalutnyttjande studerande enligt skilda utbyggnadsalternativ redovisas i tabell 4: 23. Den av universitets- och högskolekommittén förutsatta utbyggnaden av fysik, kemi, botanik och zoologi (årsintag på tvåbetygsnivå) redovisas _i tu- bell 4: 24.

Tabell 4: 24. Årsintag pa" tvåbetygsnivå i fysik, kemi, botanik och zoologi vid Lunds universitet enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början av 1970-talet

Ämne Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Fysik ..................... 260 260 260 Kemi ..................... 320 256 256 Botanik ................... 192 96 96 Zoologi ................... 192 96 96

Totalt 964 708 708

Tabell 4: 25. Beräknade totala lokalbehov, m2 nettoyta, för teologisk, juridisk, humanis— tisk, samhå'tlsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet vid Lunds univer- sitet enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Lokaltyp/fakultet ("IOtSV'lf'a'""esgruPP 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

1. Lokaler för icke—laborativ verk- samhet Teologisk fakultet ............. 1 350 Juridisk fakultet .............. 3 600 Humanistisk fakultet .......... 5 355 Samhällsvetenskaplig fakultet. . 4 245 Ekonomutbildning inom sam- hällsvetenskaplig fakultet ...... 2 890 Matematiska m. fl. ämnen inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet ..................... 5 910

Summa 23 350

. Lokaler för laborativ verksamhet Matematisk-naturvetenskaplig fakultet: fysik, kemi, botanik och zoo- logi vid .............. enkelskiit ................ 53 240 53 240 35 510 tvåskift .................. 42 105 42 105 28 130 övriga laborativa ämnen ..... 16 650 18 300 21 405 Summa vid enkelskift ......... 69 890 71 540 56 915 Summa vid tvåskift ........... 58 755 60 405 49 535

. Exceplionella lokaler för laborativ verksamhet ................... 7 000 7 150 5 700 Totalt vid enkelskift ............. 102 270 106 100 85 965 Totalt vid tvåskift .............. 91 135 94 965 78 585

6.3.3. Beräknade lokalbehov I tabell 4: 25 redovisas beräknade totala lokalbehov vid de fria fakulteter- na enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för bör- jan och slutet av 1970-talet.

Tabell 4: 26. Tillgängliga lokalresurser hösten 1963 för teologisk, juridisk, humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet vid Lunds universitet, beräknade friställda och tillkommande lokaler enligt utbyggnadsläget hösten 1964 samt

uppskattade ombyggnadsbehov, m2 nettoyta

icke-laborativ

Lokaler för

verksamhet

Lokaler för laborativ verksamhet

Exceptionella lokaler för laborativ verksamhet

Totalt

Tillgängliga lokaler enligt lokalinven- teringen 1.10.63 ................ avgår förhyrningar .............

» friställda permanenta loka— ler ......................

4 650

Resterande tillgängliga lokaler: permanenta lokaler som bibehålles utan ombyggnad ............... permanenta lokaler som ombygges för icke-laborativ verksamhet. . . . permanenta lokaler som ombygges för laborativ verksamhet ........

9 550 850

18 5003

9 2005

32 700 850 9 200

Summa

Tillkommande lokaler enligt bygg- nads- och planeringsläget 1.9.64 . .

10 400

2 900*

27 700

15 0005

4 650 42 750

17 900

Totalt 13 300 42 700

60 650

4650 [

1 Exkl. arkivet för dekorativ konst, antikmuséet och historiska muséet (2 670 m'-') men inkl. gemensamma lokaler för universitetet. 2 Exkl. förhyTningen i kv. Raffinaderiet, 1 700 m”. 3 Inkl. förhyrningen i kv. Raffinaderiet. 4 Exkl. lokalprogramförslag. 5 Lokaler för fysik (inkl. lab. E), astronomi, kemi och zoologi (lab. M). 5 Inkl. 3 350 m2 lokaler för icke-laborativ verksamhet. _

I tabell lr: 26 redovisas hösten 1963 tillgängliga lokaler för ifrågavarande fakulteter ävensom uppgifter om tillkommande lokaler enligt utbyggnads- och planeringsläget hösten 1964 samt en uppskattning av ombyggnadsbe- hoven på grundval av utbyggnadsplanen för Lunds universitet och tekniska högskolan i Lund. Genom den planerade utbyggnaden av medicinsk fakultet beräknas lokaler friställas omfattande ca 4 000 m? nettoyta för icke-laborativ

Tabell 4: 27. Beräknade nybyggnadsbehov, rn2 nettoyta, för humanistisk, samhällsveten- skaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet vid Lunds universitet enligt univer— sitets- och högskolekommitte'ns utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970—talet

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Lokaltyp/planeringsläge 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

. Lokaler för icke-laborativ verk- samhet Lokaler enligt utbyggnads- och planeringsläget den 1.9.1964l. . . 18 400 Ber. tillkommande lokalbehov. . + 9 010

. Lokaler för laborativ verksamhet Lokaler enligt utbyggnads- och planeringsläget den 1.9.19641. . . 42 700 42 700 42 700 42 700 42 700 Ber. tillkommande lokalbehov vid enkelskift .................. +27 190 +28 840 +14 245 +14 800 +14 215 tvåskift ................... +16 055 +17 705 + 6 865 + 7 420 + 6 835

. Exceptionella lokaler för laborativ verksamhet Lokaler enligt utbyggnads- och planeringsläget den 1.9.19641. . . Ber. tillkommande lokalbehov. .

Totalt Lokaler enligt utbyggnads- och planeringsläget den 1.9.1964. . . . 65 750 65 750 65 750 65 750 Ber. tillkommande lokalbehov vid enkelskift .................. +36 520 +40 350 +20 500 +21 330 +20 215 +20 215 tvåskift .................... +25 385 +29 215 +13 120 +13 950 +12 835 +12 835

1 Inkl. friställda lokaler i universitetshuset och från medicinskt-teoretiska institutioner (5 100 m2).

verksamhet. Härtill kommer även friställda lokaler i universitetshu'set, om- fattande ca 1 100 m2 nettoyta, och i utbyggnadsplanen avsedda för repre- sentation, föreläsningssalar, sammanträdesrum m. m. lfrågavarande upp- gifter har ej medtagits i tabellen.

I tabell 4: 27 återges en beräkning av nybyggnadsbehovet för de fria fa- kulteterna vid Lunds universitet.

6.3.4. Beräknade investeringskostnader På grundval av i tabellerna 4: 26 och 27 redovisade om— och nybyggnadsbe— hov samt i kapitel 5 gjorda antaganden rörande byggnads-, inrednings- och utrustningskostnader återfinnes itabell 4: 28 en beräkning av investerings- kostnaderna för en fortsatt utbyggnad av de fria fakulteterna vid Lunds uni- versitet enligt kommitténs alternativ.

Tabell 4: 28. Beräknade byggnads-, inrednings- och utrustningskostnader för en fortsatt utbyggnad av de fria fakulteterna vid Lunds universitet enligt universitets- och högskole- kommitténs alternativ för början och slutet av 1970—talet, milj. kronor

Lok altyp/kostnadspost

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

1. Lokaler för icke—laborativ verk- samhet Ombyggnadskostnader ........ Nybyggnadskostnader .........

Summa byggnadskostnader. . . .

Inrednings- och utrustningskost— nader .......................

. Lokaler för Iaborativ verksamhet Ombyggnadskostnader ........ Nybyggnadskostnader: vid enkelskift .............. vid tvåskift ................

Summa byggnadskostnader: vid enkelskift .............. vid tvåskift ................

Inrednings- och utrustningskost- nader: vid enkelskift .............. vid tvåskift ................

. Exceptionella lokaler för laborativ verksamhet Nybyggnadskostnader ......... Inrednings- och utrustningskost— nader .......................

Totalt Om- och nybyggnadskostnader

vid enkelskift .................. tvåskift .................... Inrednings- och utrustningskost- nader vid

enkelskift ..................

2,4 10,5 12,9

2,6

6,4

tvåskift ...................

6.4.1. Utbyggnadsaltemativ

I tabell 4:29 redovisas antalet studerande vid Göteborgs universitet enligt den officiella statistikens definition och universitets- och högskolekommit- téns utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet. Universitets— och högskolekommitténs antaganden om lokalutnyttjande studerande enligt skilda utbyggnadsal-ternativ redovisas itabell 4:30.

Tabell 4: 29. Antalet studerande vid Göteborgs universitet enligt universitets- och hög- skolekommitte'ns utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970—talet (den officiella statistikens definition)

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Fakultet (motsv.) . 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

Medicinsk fakultet ............... 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 Odontologisk fakultet ............ 350 500 350 500 350 500 Humanistisk fakultet ............ 2 420 2 600 2 210 2 230 2 180 2 180 Samhällsvetenskaplig fakultet ..... 2 030 2 170 1 840 1 850 1 820 1 820 Matematisk-naturvetenskaplig fa-

kultet ........................ 4 170 4 500 4 040 4 080 4 000 4 000

Totalt 10 470 11 270 9 940 10 160 9 850 10 000

Tabell 4: 30. Antalet lokalutnyttjande studerande vid Göteborgs universitet enligt univer- sitets— och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet (fria fakulteter)

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Fakultet (motsv.)

1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

Humanistisk fakultet ............ 2 200 2 380 1 990 2 010 1 960 1 960 Samhällsvetenskaplig fakultet ..... 1 850 1 990 1 660 1 670 1 640 1 640 Matematisk-naturvetenskaplig fa- kultet ........................ 3 930 4 260 3 799 3 844 3 760 3 760 därav matematiska ämnen1 ..... 1 645 1 785 1 574 1 590 1 570 1 570 fysik, kemi, botanik och zoologi ................. 1 285 1 393 1 210 1 225 1 172 1 172 övriga2 ................. 1 000 1 082 1 015 1 029 1 018 1 018

Totalt 7 980 8 630 7 449 7 524 7 360 7 360

1 Exkl. astronomi. 2 Inkl. astronomi och s. k. blandad utbildning.

Den av universitets- och högskolekommittén förutsatta utbyggnaden av fysik, kemi, botanik och zoologi (årsintag på tvåbetygsnivå) redovisas i ta- bell 4: 31.

Tabell 4: 31. Årsintag på tvåbetygsnivå i fysik, kemi, botanik och zoologi vid Göteborgs universitet enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början av 1970-talet

Ämne Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Fysik ..................... 320 240 240 Kemi ..................... 224 224 224 Botanik ................... 108 108 108 Zoologi .................... 100 100 — 100

Totalt 752 672 672

6.4.2. Beräknade lokalbehov I tabell 4: 32 redovisas beräknade totala lokalbehov vid de fria fakulteterna enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för bör- jan och slutet av 1970-talet. I tabell 4: 33 redovisas tillgängliga lokaler hösten 1963 för ifrågavarande

Tabell 4: 32. Beräknade totala lokalbehov, m2 nettoyta, för humanistisk, samhällsveten- skaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet vid Göteborgs universitet enligt uni- versitets- och högskolekommilte'ns utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Lokaltyp/iakultet (mOtSV'Vamnesgmpp 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

1. Lokaler för icke-laborativ verk- samhet Humanistisk fakultet .......... Samhällsvetenskaplig fakultet. . Matematiska m. fl. ämnen inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet ......................

Summa

. Lokaler för laborativ verksamhet Matematisk-naturvetenskaplig fakultet: fysik, kemi, botanik och zoo- logi vid enkelskift ................ 28 990 28 990 26 590 26 590 26 590 26 590 tvåskift ................. 23 010 23 010 21 090 21 090 21 090 21 090 övriga laborativa ämnen ..... 15 000 16 230 15 225 15 435 15 270 15 270

Summa vid enkelskift ......... 43 990 45 220 41 815 42 025 41 860 41 860 Summa vid tvåskift ........... 38 010 39 240 36 315 36 525 36 360 36 360

. Exceptionella lokaler för laborativ verksamhet ................... 4 400 4 500 4 200 4 200 4 200 4 200

Totalt vid enkelskift ............. 65 475 68 185 61 685 62 035 61 570 61 570 Totalt vid tvåskift ............... 59 495 62 205 56 185 56 535 56 070 56 070

Tabell 4: 33. Tillgängliga lokalresurserhösten 1.963 förhumanistisk,samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet vid Göteborgs universitet, beräknade friställda och tillkommande lokaler enligt utbyggnadsläget hösten 1964 samt uppskattade ombygg- nadsbehov, m2 nettoyta

Exceptionella lokaler för laborativ verksamhet

Lokaler för Lokaler för icke-laborativ laborativ verksamhet verksamhet

Totalt

Tillgängliga lokaler enligt lokalinven- teringen 1.10.63 ................ avgår förhyrningar .............

» friställda permanenta loka- ler ......................

Resterande tillgängliga lokaler: permanenta lokaler som bibehålles utan ombyggnad ............... 500 permanenta lokaler som ombygges för icke—laborativ verksamhet. . . . 900

. permanenta lokaler som ombygges för laborativ verksamhet ........ —- 500

Summa 1 400 1 900

Tillkommande lokaler enligt bygg- nads- och planeringsläget 1.9.64. . 11 600 9 750 350 21 700

Tabell 4: 34. Beräknade nybyggnadsbehov, m2 nettoyta, för humanistisk, samhällsveten- skaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet (exkl. matematiska ämnen, fysik och kemi) vid Göteborgs universitet enligt universitets— och högskolekommitténs utbyggnads- alternativ för början och slutet av 1970-talet

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Lokaltyp/planeringsläge 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/7'8

1. Lokaler för icke-laborativ verk- samhet Lokaler enligt utbyggnads- och planeringsläget den 1.9.1964. . . . 13 000 13 000 Ber. tillkommande lokalbehov. . — —

. Lokaler för laborativ verksamhet Lokaler enligt utbyggnads— och planeringsläget den 1.9.1964. . . . 10 250 10 250 10 250 10 250 10 250 10 250 Ber. tillkommande lokalbehov . vid . . enkelskift .................. +12 500 +13 700 +12 700 +12 900 +12 750 +12 750 tvåskift .................... +10 850 +12 100 +11 050 +11 300 +11 100 +11 1100

. Exceplionella lokaler för laborativ verksamhet Lokaler enligt utbyggnads- och planeringsläget den 1.9.1964. . . . Ber. tillkommande lokalbehov. .

Totalt Lokaler enligt utbyggnads- och planeringsläget den 1.9.1964. . . . 23 600 23 600 23 600 23 600 23 600 23 600 Ber. tillkommande lokalbehov vid enkelskift .................. +14 450 +15 850 +14 650 +14 850 +14 700 +14 700 tvåskift .................... +12 800 +14 250 +13 000 +13 250 -+13 050 +13 050

fakulteter ävensom uppgifter om tillkommande lokaler enligt utbyggnads- och planeringsläget hösten 1964 samt en uppskattning av ombyggnadsbe- hoven.

I tabell 4: 34 återges en beräkning av nybyggnadsbehovet för ifrågavaran- de fakulteter (exkl. behovet för matematiska ämnen, fysik och kemi) vid Göteborgs universitet.

Beträffande lokalbehovet för matematikämnena, fysik och kemi har för en fortsatt utbyggnad av Chalmers tekniska högskola förutsatts (se avdel- ning 2, sid. 310 f.), att etapperna II och III av matematiskt-centrum och etapp II av kemikomplexet samt en ombyggnad av det 5. k. origokomplexet skall tillkomma. lfrågavarande lokalmässiga utbyggnad av Chalmers tek- niska högskola torde även tillgodose nämnda ämnens lokalbehov enligt uni- versitets- och högskolekommitténs alternativa utbyggnadsplan.

6.4.3. Beräknade investeringskostnader På grundval av i tabellerna 4: 33 och 34 redovisade om- och nybyggnadsbe- hov samt i kapitel 5 gjorda antaganden rörande byggnads-, inrednings- och utrustningskostnader återfinnes i tabell 4: 35 en beräkning av investerings- kostnaderna för en fortsatt utbyggnad'av de fria fakulteterna vid Göteborgs universitet enligt kommitténs alternativ.

Tabell 4: 35. Beräknade byggnads-, inrednings- och utrustningskostnader för en fortsatt utbyggnad av de fria fakulteterna vid Göteborgs universitet enligt universitets- och högskolekommitténs alternativ för början och slutet av 1970-talet, milj. kronor

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Lokaltyp/kostnadspost 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

1. Lokaler för icke-laborativ verk- samhet

Ombyggnadskostnader ........ _— Nybyggnadskostnader ......... + 0,2 Summa byggnadskostnader. . . . +0,2

Inrednings- och utrustningskost- nader ........................

. Lokaler för laborativ verksamhet Ombyggnadskostnadcr ........ Nybyggnadskostnader: vid enkelskift .............. vid tvåskift ................

Summa byggnadskostnader: vid enkelskift .............. vid tvåskift ................

Inrednings- och utrustningskost- nader: vid enkelskift .............. vid tvåskift ................

. Exceptionella lokaler för laborativ verksamhet Nybyggnadskostnader ......... Inrednings- och utrustningskost- nader. . .. ....................

Totalt Om- ocn nybyggnadskostnader vid 1 . enkelskift .................. tvåskift ................... Inrednings- och utrustningskost- nader vid enkelskift .................. tvåskift ...................

19—413173

6.5.1. Utbyggnadsplan

Såsom tidigare redovisats i avsnitt 3.4.1. tänkes Stockholms universitet suc- cessivt utflyttat till frescatiområdet. Följande beräkningar utgår från, att hela universitetet skall vara förlagt inom detta område i slutet av 1970-talet och att sålunda tillgängliga lokaler i innerstaden kommer att friställas. I början av 1970-talet förutsättes, att fysikinstitutionen fortfarande har loka— ler inom kvarteret Mimer.

6.5.2. Utbyggnadsaltemativ I tabell 4: 36 återges antalet studerande vid Stockholms universitet enligt den

Tabell 4: 36. Antalet studerande vid Stockholms universitet enligt universitets— och hög- skolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet (den officiella statistikens definition)

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Fakultet (motsv.) 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

Juridisk fakultet ................ 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Humanistisk fakultet ............ 4 640 4 960 4 270 4 320 4 220 4 220 Samhällsvetenskaplig fakultet ..... 4 140 4 380 3 810 3 830 3 780 3 780 Ekonomutbildning inom samhälls-

vetenskaplig fakultet .......... 300 300 300 300 300 300 Matematisk-naturvetenskaplig fa— kultet ........................ 5 310 5 880 5 060 5 160 5 000 5 000

Totalt 16 390 17 520 15 440 15 610 15 300 15 300

Tabell 4: 37. Antalet lokalutnyttjande studerande vid Stockholms universitet enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970- talet (fria fakulteter)

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Fakultet (motsv.) 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

Juridisk fakultet ................ 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Humanistisk fakultet ............ 4 220 4 540 3 850 3 900 3 800 3 800 Samhällsvetenskaplig fakultet ..... 3 760 4 000 3 430 3 450 3 400 3 400 Ekonomutbildning inom samhälls-

vetenskaplig fakultet .......... 2251 2251 2251 2251 2251 2251

Matematisk-naturvetenskaplig fa- kultet ........................ 5 010 5 580 4 759 4 857 4 700 4 700

därav matematiska ämnen” ..... 2 135 2 370 2 007 2 035 2 000 2 000

fysik, kemi, botanik och zoologi ................. 1 510 1 682 1 433 1 463 1 379 1 379 övrigaa ................. 1 365 1 528 1 319 1 359 1 321 1 321

Totalt 15 015 16 145 14 064 14 232 13 925 13 925

1 Nominellt antal studerande. ' Exkl. astronomi. ' Inkl. astronomi och s. k. blandad utbildning.

officiella statistikens definition och universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970—talet. * Universitets- och högskolekommitténs antaganden om lokalutnyttjande studerande enligt skilda utbyggnadsalternativ redovisas i tabell 4: 37. Den av universitets- och högskolekommittén förutsatta utbyggnaden av fysik, kemi, botanik och zoologi (årsintag på tvåbetygsnivå) redovisas i ta- bell 4: 38.

Tabell 4: 38. Årsintag pa” tvåbetygsnivå i fysik, kemi, botanik och zoologi vid Stockholms universitet enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början av 1970—talet

Ämne Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Fysik ..................... 320 240 240 Kemi ..................... 256 256 256 Botanik ................... 1 20 120 120 Zoologi .................... 120 120 120

Totalt 816 736 736

Tabell 4: 39. Beräknade totala lokalbehov, m2 nettoyta, för juridisk, humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet vid Stockholms universi— tet enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Lokaltyp/fakultet (mat”-l/amnesgmpp 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

1. Lokaler för icke-laborativ verk- samhet Juridisk fakultet .............. Humanistisk fakultet .......... Samhällsvetenskaplig fakultet. . Ekonomutbildning inom sam- hällsvetenskaplig fakultet ...... Matematiska m. fl. ämnen inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet .....................

Summa

. Lokaler för laborativ verksamhet Matematisk-naturvetenskaplig fakultet: fysik, kemi, botanik och zoo- logi vid enkelskift ................ tvåskift ................. övriga laborativa ämnen .....

Summa vid enkelskift ......... Summa vid tvåskift ........... 3. Exceptionella lokaler för laborativ verksamhet ................... Totalt vid enkelskift ............. Totalt vid tvåskift ..............

I tabell 4: 39 redovisas beräknade totala lokalbehov vid de fria fakulteterna enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för bör- jan och slutet av 1970-talet. I tabell 4: 40 redovisas tillgängliga lokaler hösten 1963 för ifrågavarande fakulteter ävensom uppgifter om tillkommande lokaler enligt utbyggnads- och planeringsläget hösten 1964.

I tabell 4: 41 återges en beräkning av nybyggnadsbehovet för ifrågavarande fakulteter vid Stockholms universitet.

Tabell 4: 40. Tillgängliga lokalresurser hösten 1963 för juridisk, humanistisk, samhälls- vetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet vid Stockholms universitet och beräknade friställda lokaler fram till början av 1970-talet samt vissa tillkommande lokaler enligt utbyggnadsläget hösten 1964, m2 nettoyta

Exceptionella lokaler för laborativ verksamhet

Lokaler för Lokaler för icke-laborativ laborativ verksamhet verksamhet

Tillgänglig-a lokaler enligt lokalinven- teringen 1.10.63 ................ 1 450 avgår ” förhyrningar ........... ' . . -—

» friställda permanenta loka- ger-. ..................... — 1 450

Resterande tillgängliga lokaler: permanenta lokaler som bibehålles mutan ombyggnad ............... permanenta lokaler som ombygges för icke-laborativ verksamhet. . . . permanenta lokaler som ombygges för laborativ verksamhet ........ -—

Summa 7 600

Tillkommande lokaler enligt bygg- nads- och planeringsläget 1.9.64 . . 8 1001 13 8001 700 22 600

Totalt 8 100 21 400 700 30 200

1 Exkl. lokaler i Mimer I och II, 7 600 m”, vilka enligt plan förutsätts friställda för annan statlig verksamhet, jfr. avsnitt 3.4.2. För början av 1970-talet tänkes emellertid fysiken disponera nuvarande lokaler i Mimer I, ca 1 100 m”, vilka ingår i tabellens 13 800 m*.

Tabell 4: 41. Beräknade nybyggnadsbehov, m2 nettoyta, för juridisk, humanistisk, sam- hällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet vid Stockholms universitet enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Lokaltyp/planeringsläge 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

1. Lokaler för icke-laborativ verk- samhet Lokaler enligt utbyggnads- och planeringsläget den 1.9.1964. . . . 8 100 8 100 8 100 8 100 Ber. tillkommande lokalbehov. . +24 150 +24 445 +23 890 +23 890

. Lokaler för laborativ verksamhet Lokaler enligt utbyggnads- och planeringsläget den 1.9.1964. . . . 21 400 16 650 21 400 16 650 21 400 16 650 Ber. tillkommande lokalbehov vid enkelskift .................. +30 985 +38 180 +27 895 +33 245 +27 925 +32 675 tvåskift .................... +24 395 +31 590 +21 785 +27 135 +21 815 +26 565

. Exceptionella lokaler för laborativ verksamhet Lokaler enligt utbyggnads— och planeringsläget den 1.9.1964. . . . Ber. tillkommande lokalbehov. .

Totalt Lokaler enligt utbyggnads- och planeringsläget den 1.9.1964. . .. 30 200 25 450 30 200 25 450 30 200 25 450 Ber. tillkommande lokalbehov vid enkelskift .................. +62 120 +72 000 +56 245 +61 990 +56 015 + 60 765 tvåskift .................... +55 530 +65 410 +50 135 +55 880 +49 905 + 54 655

6.5.4. Beräknade investeringskostnader På grundval av i tabell 4: 41 redovisade nybyggnadsbehov samt i kapitel 5 gjorda antaganden rörande byggnads-, inrednings- och utrustningskostnader återfinnes i tabell 4: 42 en beräkning av investeringskostnaderna för en fort- satt utbyggnad av de fria fakulteterna vid Stockholms universitet enligt kom- mitténs alternativ.

6.6. Umeå universitet Utbyggnadsplanen för Umeå universitet har redovisats i avsnitt 3.5.1.

Tabell 4: 42. Beräknade byggnads-, inrednings- och utrustningskostnader för en fort— satt utbyggnad av de fria fakulteterna vid Stockholms universitet enligt universitets- och högskolekommitténs alternativ för början och slutet av 1970-talet, milj. kronor

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Lokaltyp/kostnadspost 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

1. Lokaler för icke-laborativ verk- samhet Nybyggnadskostnader ......... Inrednings- och utrustningskost- nader .......................

. Lokaler för laborativ verksamhet Nybyggnadskostnader: vid enkelskift .............. vid tvåskift ................ Inrednings- och utrustningskost- nader: vid enkelskift .............. vid tvåskift ................

. Exceptionella lokaler för laborativ verksamhet Nybyggnadskostnader ......... Inrednings— och utrustningskost- nader .......................

Totalt Nybyggnadskostnader vid enkelskift .................. tvåskift ....................

Inrednings- och utrustningskost- nader vid enkelskift ............. ' ..... tvåskift ....................

Tabell 4: 43. Antalet studerande vid Umeå universitet enligt universitets- och högskole- kommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet (den officiella statistikens definition)

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Fakultet (motsv.) 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

Medicinsk fakultet ............... 600 700 600 700 600 700 Odontologisk fakultet ............ 300 300 300 300 300 300 Humanistisk fakultet ............ 400 1 000 400 1 000 400 1 000 Samhällsvetenskaplig fakultet ..... 600 1 000 600 1 000 600 1 000 Ekonomutbildning inom samhälls-

vetenskaplig fakultet .......... 400 400 400 400 400 400 Matematisk-naturvetenskaplig .

fakultet ...................... 1 400 2 000 1 400 2 000 1 400 2 000

Totalt 3 700 5 400 3 700 5 400 3 700 5 400

Tabell 4: 44. Antalet lokalutnyttjande studerande vid Umeå universitet enligt universi- tets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet (fria fakulteter)

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Fakultet (motsv.) 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

Humanistisk fakultet ............ 400 1 000 400 1 000 400 1 000 Samhällsvetenskaplig fakultetl. . . . 985 1 400 985 1 400 985 1 400 Matematisk-naturvetenskaplig fakultet ...................... 1 435 2 000 1 435 2 000 1 435 2 000 därav matematiska ämnen ........ 440 700 440 700 440 700 fysik, kemi, botanik och zoo- logi ...................... 750 960 750 960 750 960 övriga”l ................... 245 340 245 340 245 340

Totalt 2 820 4 400 2 820 4 400 2 820 4 400

1 Inkl. ekonomutbildning. ” Inkl. kulturgeografi.

6.6.1. Utbyggnadsalternativ I tabell 4: 43 återges antalet studerande vid Umeå universitet enligt den officiella statistikens definition och universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet. Universitets- och högskolekommitténs antaganden om lokalutnyttjande studerande enligt skilda utbyggnadsalternativ redovisas i tabell 4: 44. Den av universitets- och högskolekommittén förutsatta utbyggnaden av fysik, kemi, botanik och zoologi (årsintag på tvåbetygsnivå) redovisas i ta- bell 4: 45.

Tabell 4:45. Årsintag på tvåbetygsnivå i fysik, kemi, botanik och zoologi vid Umeå universitet enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början av 1970-talet

Ämne Alternativen 1—3

Fysik ............................... 160 Kemi ............................... 160 Botanik ............................. 96 Zoologi ............................. 96

Totalt 512

6.6.2. Beräknade lokalbehov I tabell 4: 46 redovisas beräknade totala lokalbehov vid de fria fakulteterna enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet.

Tabell 4: 46. Beräknade totala lokalbehov, m2 nettoyta, för humanistisk, samhälls- vetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet

Alternativen 1—3

Lokaltypffakultet/ämnesgrupp 1972/73 1977/78

. Lokaler för icke-laborativ verksamhet Humanistisk fakultet ............ 3 000 Samhällsvetenskaplig fakultet. . . . . 4 200 Matematiska m. fl. ämnen inom matematisk-naturvetenskaplig fa- kultet ......................... 2 100 Summa ........................ 9 300

. Lokaler för laborativ verksamhet Matematisk-naturvetenskaplig fa- kultet: fysik, kemi, botanik, zoologi vid enkelskift .................. 20 320 20 320 tvåskift .................... 16 105 16 105 övriga laborativa ämnen ....... 3 675 5 100 Summa vid enkelskift ........... 23 995 25 420 Summa vid tvåskift ............. 19 780 21 205

3. Exceptionella lokaler för laborativ verksamhet ..................... 2 400 2 550 Totalt vid enkelskift ............... 31 870 37 270 Totalt vid tvåskift ................. 27 655 33 055

Tabell 4: 47. Beräknade tillkommande lokaler vid Umeå universitet enligt utbyggnads— och planeringsläget hösten 1964 samt beräknade ytterligare lokalbehov enligt universitets— och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet

Ber. totala Ber. ytterl.

Ber. tillkom- lokalbehov nybyggnadsbehov mande lokale. enligt läget Alternativen 1.—3 Alternativen 1—3 den 1.9.1964

Lokaltyp/skiftform

1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

1. Lokaler för icke-laborativ verksamhet. . 4 3501 5 475 ' ' 9 300 +1 125 +3 825

2. Lokaler för laborativ verksamhet (inkl. exceptionella lokaler) ............... 19 500 -— —— — —— ytterl. lokalbehov vid enkelskift. . . . _— 26 395 27 970 +6 895 +1 575 ytter]. lokalbehov vid tvåskift ...... — 22 180 23 755 +2 680 +1 575

Totalt .............................. 23 850 — _ -— _ vid enkelskift .................... —— 31 870 37 270 +8 020 +5 400 vid tvåskift ...................... —— 27 655 33 055 +3 805 +5 400

1 Exkl. lokaler för socialhögskolan och geografiämnet (ca 2 050 m”); datamaskinavdelning, huvudbibliotek med kursbibliotek och administrationslokaler (sammanlagt ca 6 700 m”) men inkl. vissa gemensamma lokaler för universitetet. ” Inkl. geografiämnet och vissa gemensamma lokaler för universitetet men exkl. 5 300 ms för medicinsk utbildning, institutionen för anatomi och histologi oräknad.

585

I tabell 4: 47 redovisas uppgifter om tillkommande lokaler enligt utbygg- nads- och planeringsläget hösten 1964 för de fria fakulteterna vid Umeå uni- versitet samt beräknade nybyggnadsbehov utöver tillkommande lokaler.

6.6.3. Beräknade investeringskostnader I tabell 4: 48 återfinnes en beräkning av investeringskostnaderna för en fort- satt utbyggnad av de fria fakulteterna vid Umeå universitet enligt kommit- téns alternativ.

Tabell 4: 48. Beräknade byggnads-, inrednings- och utrustningskostnader för en fortsatt utbyggnad av Umeå universitet enligt universitets— och högskolekommitténs alternativ för början och slutet av 1970-talet, milj. kronor

Alternativen 1—3

Lokaltyp/kostnadspost 1972/73 1977/78

1. Lokaler för icke-laborativ verksamhet Nybyggnadskostnader ........... 1 ,7 + 5,7 Inrednings- och utrustningskostna- der ............................ -- - . 0,3 +1,1

. Lokaler för laborativ verksamhet (inkl. exceptionella lokaler) Nybyggnadskostnader: vid enkelskift ................ vid tvåskift .................. Inrednings- och utrustningskostna- der: vid enkelskift ................ vid tvåskift .................. Totalt Nybyggnadskostnader vid enkelskift .................... tvåskift ......................

Inrednings- och utrustningskost-

nader vid enkelskift .................. vid tvåskift ....................

6.7.1. Utbyggnadsalternativ I tabell 4: 49 återges antalet studerande enligt den officiella statistikens de- finition och universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet beträffande X—ortl-er. Universitets— och högskolekommitténs antaganden om lokalutnyttjande studerande vid fria fakulteter (motsv.) enligt skilda utbyggnadsalternativ redovisas i tabell 4: 50. Den av universitets- och högskolekommittén förutsatta utbyggnaden av fysik, kemi, botanik och zoologi (årsintag på tvåbetygsnivå) i början och slutet av 1970-talet på X-ort/-er redovisas i tabell 4: 51.

586

Tabell 4: 49. Antalet studerande på X—ortl—er enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet (den officiella statistikens definition)

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Fakultet (motsv.)

1972/73 1977173 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

Medicinsk fakultet ............... 400 400 600 400 800 Humanistisk fakultet ............ -— 1 140 1 970 1 300 2 250 Samhällsvetenskaplig fakultet ..... — 1 000 1 690 1 100 1 850 Ekonomutbildning inom samhälls-

vetenskaplig fakultet .......... —— _ 400 400 Matematisk-naturvetenskaplig fa-

kultet ........................ 950 2 700

Totalt 4 150 8 000

Tabell 4: 50. Antalet lokalutnyttjande studerande vid fria fakulteter (motsv. ) på X-ortl-er enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970—talet (fria fakulteter)

Alternativ 2 Alternativ 3

Fakultet (motsv.) 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

Humanistisk fakultet ............. 1 140 1 970 1 300 2 250 Samhällsvetenskaplig fakultet ...... 1 000 1 690 1 100 1 850 Ekonomutbildning inom samhälls- vetenskaplig fakultet ........... —- __ 3001 3001 Matematisk-naturvetenskaplig fakultet ....................... 950 2 700 därav matematiska ämnen ....... 254 1 080 fysik, kemi, botanik och zoologi .................. 696 1 240

övriga ................... _— 380

Totalt 3 650 7 100

1 Nominellt antal studerande.

Tabell 4: 51. Årsintag på tvåbetygsnivå i fysik, kemi, botanik och zoologi på X-ort/-er enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet

Alternativ 2 Alternativ 3

1972173 1977/78 1972/73 1977/78

160 290 1 60 240 192 320 192 224 96 1 68 96 96 96 168 96 96 544 946 544 656

Tabell 4: 52. Beräknade totala lokalbzhor, m” nettoyta, för de fria fakulteterna (motsv.) på X—ort/-er enligt universitets- och Iögskolekommitte'ns utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet

ativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Lokaltyp/fakultet Altcrn

(mOtSV-llämnesgmpp 19:2/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

1. Lokaler för icke-laborativ verk- samhet Humanistisk fakultet .......... Samhällsvetenskaplig fakultet. . Ekonomutbildning inom sam- hällsvetenskaplig fakultet ...... Matematiska m. fl. ämnen inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet .....................

Summa ......................

. Lokaler för laborativ verksamhet fysik, kemi, botanik och zoo- logi vid enkelskift ............ vid tvåskift .............. övriga laborativa ämnen ..... Summa vid enkelskift ......... Summa vid tvåskift ...........

. Exceptionella lokaler för laborativ verksamhet ...................

Totalt vid enkelskift ............. Totalt vid tvåskift ...............

6.7.2. Berllmade lokalbehov I tabell 4: 52 redOVisas beräknade totala lokalbehov Vid de fria fakulteterna (motsv.) enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet.

6.7.3. Beräknade investeringskostnader På grundval av i tabell 4: 52 redovisade lokalbehov samt i kapitel 5 gjorda antaganden rörande byggnads-, inrednings- och utrustningskostnader åter- finnes i tabell 4: 53 en beräkning av investeringskostnaderna för en utbygg- nad av fria fakulteter (motsv.) på X-ortI-el'.

6.8.1. Utbyggnadsaltemativ I tabell 4: 54 redovisas sammanfattningsvis universitets- och högskolekom- mitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet avseende lokalutnyttjande studerande vid fria fakulteter (motsv.).

Tabell 4: 53. Beräknade byggnads-, inrednings- och utrustningskostnader för en ut- byggnad av de fria fakulteterna (motsv.) på X—ortl-er enligt universitets- och högskole- kommitténs alternativ för början och slutet av 1970-talet, milj. kronor

Alternativ 2 Alternativ 3

Lokaltyp/kostnadspost 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

1. Lokaler för icke-laborativ verksam— het Nybyggnadskostnader .......... Inrednings- och utrustningskost-

2. Lokaler för laborativ verksamhet Nyhyggnadskostnader vid enkel- skift ......................... Nybyggnadskostnader vid två- skift ......................... Inrednings- och utrustningskost- nader

vid enkelskift ............... vid tvåskift .................

. Exceptionella lokaler för laborativ verksamhet Nybyggnadskostnader .......... Inrednings- och utrustningskost- nader .................. ' ......

Totalt exkl. försörjningsåtgärder Nybyggnadskostnader vid enkelskift ......... , ...... vid tvåskift ................. Inrednings- och utrustningskost- nader vid enkelskift ............... vid tvåskift .................

dag. Buåkniide lokalbehov I tabell 4: 55 sammanfattas föregående beräkningar av tillkommande lokal-

behov för en fortsatt utbyggnad av fria fakulteter (motsv.). Härvid redo- visas även tillgängliga lokaler hösten 1963 och beräknade friställda och till-

Tabell 4: 54_;_"Antalet lokalutnyttjande studerande vid fria fakulteter (motsv.) efter lärosäte enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet

Alternativ 1 Alternativ 2 » Alternativ 3

Lärosäte 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

Uppsala ........................ 13 519 14 209 12 939 13 027 12 549 12 549 Lund .......................... 12 220 13 200 11 382 11 519 11 250 11 250 Göteborg ........................ 7 980 8 630 ' 7 449 7 524 7 360 7 360 StOCRholm ...................... 15 015 16 145 , 14 064 14 232 13 925 13 925 Umeå .......................... 2 820 4 400" 2 820 4 400 2 820 4 400 X-ortl-er ....................... ' —- -— 2 900 5 882 3 650 7 100

1972/73 1977/78

alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 1 alt. 2 alt. 3

Ber. totalt lokalbehov vid enkelskift .................... 367 630 351 470 370 740 386 665 370 220 394 485 tvåskift ...................... 335 295 320 860 339 455 354 380 336 815 362 375 Ant. lokalutnyttjande studerandel. 49 017 49 178 49 209 53 832 54 182 54 239 m3 nettoyta per lokalutnyttjande studerande vid enkelskift .................... 7,5 7,1 7,5 7,2 6,8 7,3 tvåskift ...................... 6,8 6,5 6,9 6,6 6,2 6,7 1 Inkl. nominellt antal ekonomstuderande men exkl. studerande i matematikämnen samt fy-. sik och kemi vid Göteborgs universitet. kommande lokaler enligt utbyggnads— och planeringsläget hösten 1964. I följande sammanställning har de beräknade totala lokalbehoven (inkl. till— gängliga lokaler och tillkommande lokaler enligt planeringsläget hösten 1964) relaterats till antalet lokalutnyttjande studerande vid samtliga fria fa- kulteter (motsv.) enligt kommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet.

6.8.3. Beräknade investeringskostnader Sammanfattningsvis redovisas i tabell 4:56 beräknade byggnads-,E inred- nings— och utrustningskostnader för en fortsatt utbyggnad av de fria fakul- teterna (motsv.) enligt kommitténs alternativ. Härvid återges även ifrågava- rande kostnader för den byggnadsverksamhet som redovisats i kapitel 3 samt den faktiska medelsförbrukningen för denna byggnadsverksamhet fram till och med budgetåret 1963/64 ävensom den beräknade medeleö-fbr'ukningen' för följande budgetår. De totala kostnaderna för skilda alternativ budgetåren 1964/65—1972/73 respektive 1973/74—1977/78 framgånav följande.—sam- manställning, milj. kronor. " ' , "' i Utöver här redovisade investeringskostnader tillkommer kostnader för s. k. försörjningsåtgärder. En beräkning av dessa kostnader redovisasi ka-l pite18. '-

. i

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

KosmadSPOSt 1964/65- 1973/74- .1964/65- '1973/74-'1964l65.— ;1973/44'; ' 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972173. ,1977/28"

| 1 v

Byggnadskostnader vid enkelskift ................. 515,5 42,8 483,7 41,8 520,4 vid tvåskift ................... 450,9 42,9 422,4 36,2 457,9 Inrednings— och utrustningskostna—

der , .

vid enkelskift; ............... 191,8 14,2 179,2 13,7 193,4 vid tvåskift: ......... a_- ........ 166,0 14,2 154,7 12,0 168,3

— $'"-Totalt; ? — -_ . '_' vid enkelskift . . . . ............. 707,3 57,0 662,9 713,8 vid tvåskift ................... 616,9 57,1 . 577,1 626,2

Tabell tvåa-Tillgängliga lokalresurser hösten 1963, beräknade-friställda lokaler och tillkommande lokaler enligt utbyggnads-—och planeringsläget hösten 1964 samt beräknade tillkommande lokalbehovenligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ :: för fria fakulteter (motsv.) för början och slutet av 1970-talet '

Tillgängliga lokaler hösten 1963 Beräknade tillkommande lokalbehov enligt

Ber. till kommande lokaler enligt läget

1.9.1964 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

Därav ber. friställda Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

I.ärosäte/skiftiorm

Totalt Förhyr- Perm. ningar lokaler

Uppsala. . . ..... . . . . . . . 59 400 — 3 100 — 4 700 + 22 5501 _ enkelskift ...... . . . . . . _ _ _ _ + 28 970 tvåskift............. _ _ _ _ +20225

485 + 21 045 _ 485 + 13675 _

3 275 + 22 020 3 275 + 14 650

++ ++

Lund 50900 —3550 —4600 +23000” _ _ _ enkelskift. ...... _ —— _ _ + 36520 + 3830 + 20500 tvåskift............. _ _ _ _ +25385 +3830 +13120

830 + 20215 _ 830 + 12835 _

++

O O Q' N I

Göteborg............... 16550 —12250 +21700 _ _ _ enkelskift. . . ..... . . . _ _ _ _ + 14 450 + 1 400 + 14 650 + 200 + 14 700 _ tvåskift............. _ _ _ _ + 12800 + 1450 + 13000 + 250 + 13050 _

Stockholm. ........ . . . . 45 675 — 15 700 ——22 375: + 22 600 _ _ _ _ enkelskift . ..... . . . . . _ _ _ _ + 62 120 + 9 880 + 56 245

+57 +56015 +4750 tvåskift............. _ _ _ _ +55530 +9880 +50135 +57

+ 49905 + 4750 Umeå............ ..... _ _ _ + 23850 _ _ — _ _ _ enkelskift........... _ _ _ _ + 8020 + 5400 + 8020 + 5400 + 8020 + 5400 tvåskift. ..... _ _ _ _ + 3805 + 5400 + 3805 + 5400 + 3805 + 5400

X-ortl-er. . . . . .. ....... _ _ — _ _ _ _ enkelskift. . . . . . . . . . . _ _ _ _ _ _ + 12 485 +10 840 + 33 195 +18 345 tvåskift............. _ _ _ _ _ _ + 8600 + 7995 + 28635 +17520

Samlliga.............. 172525 —34600 —34075 +113 700 _ _ _ enkelskift. . . . . . . . . . . _ _ _ _ +150 080 +23 785 +133 920 +23 500 +153 190 +28 495 tvåskift . . . . . . . . . . . . . _ _ _ _ +117 745 +23 835 +103 310 +20 705 +121 905 +27 670

1 Inkl. 4 250 m2 från medicinskt-teoretiska institutioner. 2 Inkl. 5 100 m2 från medicinskt-teoretiska institutioner m. m. * Avser lä;et 1972/73; fram till 1977/78 beräknas även fysikin

stitutionen ha lokaler i Frescati, varvid ytterligare ca 4 700 m” beräknas friställt.

Tabell 4: 5 6. Beräknade byggnads-, inrednings- och utrustningskostnader enligt byggnads— och planeringsläget hösten 1964 samt beräknade till- kommande investeringskostnader för en fortsatt utbyggnad av de fria fakulteterna (motsv.) enligt universitets- och högskolekommitténs alter- nativ för början och slutet av 1970—talet, milj. kronor

Ber. byggnadskostnader Ber. in- enligt byggnads— och pla- rednings- neringsläget den1.9.1964 och ut- Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 .. .. rust- ' 513233er Medelsförbrukn. nings- 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 kost- To- . .. _ Faktisk Ber. for nader talt t. o. m. följande per den Byggn. Igge. Bgagå- nåra. Byggn. Ingiro. Blågg- II:—&& Byggn. 1330" Briåg— In;— o. 1963/64 budgetår 1.9.64 ' ' ' ' ' u **

Beräknade tillkommande investeringskostnader enligt

Uppsala ...... 40,2 1,9 38,3 9,0 _ enkelskift. . . _ _ _ tvåskift. . . . _ _ _.

I | !

+ "_ =D N + O__U'b 0) CD ++

5,9 +21,9 + 0,6 + 0,2 + 54,1 + 21,5 _ +16,0 + 0,6 + 0,2 + 39,4 + 15,6 _

..._ H m=n- ++ OO. NN + av». LQIO + .._ 05 F! +

Lund ........ 36,9 2,4 34,5 21,9 _ enkelskift. . . _ _ __ tvåskift. . . . _ _ __

I | | I

47,2 +16,8 + +10,8 +

+ en_eo coca + 00. oo 01

+ QLN % h ++

”1 N (O ++ 00. NN +

Göteborg ...... 34,1 0,6 33,5 1 1 ,5 _ enkelskift. . . _ _ _ _ + + | I

30,1 +12,0 + 0,

4 + tvåskift.... _ _ _ +10,7 + 0,5 + 0.2 + 26,9 + 10,7 _

wf— + sin + cz "! H + [ÄQ' cato cam

==. 60 N ++ ...—_ + wa.

Stockholm ..... 61,9 11,2 50,7 20,0

enkelskift. .. _ _ _ _ +111,0 + 36, +18,6 + +100,4 +32,9 tvåskift. . . . — _ _ + 97 9

! l

Umeå ........ 54,9 _ 54,9 19,8 _ enkelskift. . . _ _ __ tvåskift . . . . _ _ _ X—ort/er ...... _ _ _ enkelskift. . . _ _ __ tvåskift . . . .

'if— I 'I]! ||| lll I

Samtliga ..... enkelskift. . . — _ _ tvåskift. . . . _ _

_ +303,6 +109,6 +42,8 +14,2 +271,e +41,8 +13,7 _—___ _ +239,o- + 83,8 +42,9 +14,2 +210,5

7. Lokalbehovs- och investeringskostnadsberäkningar för administra- tion och huvudbibliotek vid universitet och högskolor

7.1 . Administrationslokaler

7.1.1. Tillgängliga och tillkommande lokaler samt beräkningsnormer och lokalbehov

I tabell 4: 57 sammanfattas lokalinventeringens resultat rörande tillgängliga administrationslokaler hösten 1963 vid universiteten, tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola. Vidare redovisas inhämtade uppgifter om administrationslokalernas omfattning hösten 1964. För att få en uppfattning om nuvarande utrymmesstandard har sistnämnda uppgifter relaterats till beräknade lönekostnader för universitetens och högskolornas administrationspersonal budgetåret 1964/65 på grundval av proposition 1964: 50 angående universitetens och högskolornas administration och för— valtning m. m. Löneko-stnadsberäkningen har utförts i 1963 års löner, orts- grupp 4 och i förekommande fall med en löneklassuppflyttning.

Som framgått av kapitel 3 föreligger lokalprogramförslag för administra- tionslokaler vid Lunds och Umeå universitet. Förslaget för Lunds universitet (se avsnitt 3.2.3.) omfattar ca 1 350 m2 nettoyta och har med vissa reserv- lokaler avpassats för personalorganisationen 1964/65. Relateras ifråga-

Tabell 4: 57. Tillgängliga administrationslokaler hösten 1963 och 1964, m2 nettoyta, vid Uppsala, Lunds, Göteborgs och Stockholms universitet samt vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola relaterade "till beräknade lönekostnader för administrationspersonal budgetåret 1964/65

Tillgängliga lokaler, m2 Ber. lönekost— Ber. lönekost-

Lärosäte nader nad per m2 .. .. 1964/65, nettoyta hosten 1963 hosten 1964 1 000431 kr. 1964/65, kr. Uppsala universitet1 .............. 1 535 2 0002 1 175,2 588 Lunds universitet ................. 1 090 1 550 1 241,4 801 Göteborgs universitet ............. 635 735 718,9 978 Stockholms universitet ............ 1 080 1 265 759,0 600 Tekniska högskolan i Stockholm. . . . 1 4503 1 4503 748,1 516 Chalmers tekniska högskola ........ 1 120 1 120 557,2 498 Totalt 6 910 8 120 5 199,8 640

1 Exkl. jord- och skogsbruksförvaltningarna. ' Osäker uppskattning. 3 Exkl. tomma lokaler.

Tabell 4: 58. Uppskattade lokalbehov, mz nettoyta, för administrationslokaler vid uni- versitet och högskolor samt decentraliserad utbildning enligt universitets- och hög- skolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Lärosäte (motsv.)

1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

Uppsala universitet1 ............. 1 550 1 575 1 530 1 540 1 510 1 515 Lunds universitet ................ 1 650 1 680 1 615 1 625 1 610 1 610 Göteborgs universitet ............ 1 015 1 035 1 000 1 005 995 995 . Stockholms universitet ........... 975 1 000 955 990 950 950 . Karolinska institutet3 ............ 750 800 750 800 750 800 ; Umeå universitet ................ 700 800 700 800 700 800 Tekniska högskolan i Stockholm. .. 1 650 1 700 1 650 1 700 1 650 1 700 Chalmers tekniska högskola ....... 1 280 1 280 1 280 1 280 1 280 1 280 Tekniska högskolan i Lund ....... 1 280 1 280 1 280 1 280 1 280 1 280 Medicinsk utbildning på X-ort. . . . 290 435 290 435 290 580 Fria fakulteter (motsv.) på X-ort/ -er ........................... — — 640 1 280 700 1 090 Teknisk utbildning på X—ort ...... 1 115 1 310 1 115 1 310 1 115 1 310

Totalt 12 255 12 895 | 12 805 14 045 12 830 13 910

1 Inkl. farmaceutisk fakultet och receptarieinstitutet, exkl. specialförvaltningar. = Exkl. odontologisk fakultet.

varande nettogolvyta till i tabell 4: 57 angiven lönekostnad för budgetåret 1964/ 65 erhålles en lönekostnad av4920 kronor per 1112 nettoyta. Förslaget för Umeå universitet omfattar ca 750 m'2 nettoyta (se avsnitt 3.5.2). Tänkes Umeå universitet i framtiden få en administrativ organisation motsvarande den som Göteborgs universitet har budgetåret 1964/65 kan lönekostnaden per 1112 nettoyta beräknas till nära 960 kronor. För en överslagsmässig bedömning av lokalbehoven för universitetens administration antages, att lönekostnaden per 1112 nettoyta för rationellt planerade administrations- lokaler skall uppgå till ca 900 kronor. För de tekniska högskolorna antages på grundval av i tabell 4: 57 redovisade uppgifter att lönekostnaden skall utgöra ca 500 kronor per 1112 nettoyta. Beträffande den decentraliserade universitetsutbildningen, för vilken icke samma kostnadskrävande admi- nistration kan förutsättas som för universiteten, antages att lönekostnaden per m2 nettoyta skall utgöra hälften av den som antagits för universiteten. Utifrån dessa antaganden och på grundval av beräknade förändringar i lönekostnaderna för administrativ personal redovisas i tabell 4: 58 en över- slagsmässig uppskattning av erforderliga administrationslokaler.

7.1.2. Uppskattade nybyggnadsbehov samt investeringakostuadsherlikningar Oavsett alternativ antages med hänsyn till nuvarande och planerade lokal- resurser följande byggnadsbehov vid befintliga lärosäten, tabell [H 59. Vid beräkningen av nybyggnadskostnaderna har kostnaden per m2 netto- yta antagits vara 1 500 kronor och inrednings- och utrustningskostnaden

Tabell 4:59. Uppskattade byggnadsbehov och beräknade investeringskostnader för administrationslokaler vid befintliga universitetet och högskolor

Ber. investerings- Ber. tillgäng- Ber. bygg- kostn., milj. kr. Lärosäte liga lokalre- lighet/MSE: nadsbehov, surser, m” ' m71 by ggn inredn. o.

' utr. Uppsala universitet1 ....... —3 1 500 1 500 2, 0,5 Lunds universitet .......... 1 3508 1 600 1 600 2,4 0,5 Göteborgs universitet ...... 735 1 000 265 0,1& 0,1 Stockholms universitet ..... —' 1 000 1 000 1,5 0,3 Karolinska institutet ....... 3005 800 500 0,8 0,2 Umeå universitet .......... 7503 750 — —— —

Tekniska högskolan i Stock-

holm ................... 1 7007 1 700 — — — Chalmers tekniska högskola 1 120 1 300 180 —— — Tekniska högskolan i Lund. — 1 3008 1 300 2,0 0,4 Totalt 5 955 10 950 6 345 9,1 2,0

1 Inkl. farmaceutisk fakultet och receptarieinstitutet. * Nuvarande lokaler i universitetshuset samt förhyrningar förutsättes friställda samt ny- byggnad tillkomma. ” Enligt lokalprogramförslag. * Nuvarande lokaler förutsättes friställda vid utflyttning till Frescati. 5 Lokaler enligt lokalinventeringen hösten 1963. ' Enligt lokalprogramförslag. 7 Innefattar tomma lokaler, vilka planeras inredda. ' Under förutsättning att centraladministrationen ej göres gemensam för universitetet och tekniska högskolan. ' Ombyggnadskostnad.

Tabell 4: 60. Beräknade byggnads-, inrednings- och utrustningskostnader för administ- rationslokaler på X-ort/-er enligt universitets- och högskolekommitténs alternativ för början och slutet av 1970-talet, milj. kronor

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Utbildningsenhet 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 Medicinsk utbildning nybyggnadskostnader .......... 0,4 + 0,2 0,4 + 0,2 0,4 + 0,4 inrednings- och utrustningskost- nader ...................... 0,1 . . 0,1 . . 0,1 + 0,1 Fria fakulteter (motsv.) nybyggnadskostnader .......... ——- — 1,0 + 1,0 1,1 + 0,6 inrednings- och utrustningskost- nader ...................... — — 0,2 + 0,2 0,2 + 0,1 Teknisk utbildning nybyggnadskostnader .......... 1,7 + 0,3 1,7 + 0,3 1,7 + 0,3 inrednings- och utrustningskost- nader ...................... 0,3 +0,1 0,3 + 0,1 0,3 +0,1 Samtliga nybyggnadskostnader .......... 2,1 + 0,5 3,1 + 1,5 3,2 + 1,3 inrednings- och utrustningskost- nader ...................... 0,4 +0,1 0,6 +0,3 0,6 +0,3

20 procent av byggnadskostnaden. I tabell 4:60 redovisas enligt samma antaganden beräknade investeringskostnader för den alternativa utbygg- naden av universitet och högskolor på X-ort/-er. Någon samordning av admi- nistrationen för skilda utbildningsenheter förutsättes därvid ej.

Det uppskattade totala investeringsbehovet för administrationslokaler vid bestående universitet och högskolor (exkl. kostnader enligt byggnads- och planeringsläget den 1 september 1964) samt på . -ort/-er enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ framgår av följande sam- manställning, milj. kronor.

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 13,6 +0,6 14,8 +1,8 14,9 +1,6

! I 1 7.2.1. Beräkningsnormer Biblioteksfrägan vid en fortsatt utbyggnad av universitet och högskolor har närmare behandlats av kommitténs expert, riksbibliotekarien Uno Willers. Utredningen återfinnes som avdelning 5 i denna volym. Experten har stan- nat för att såsom beräkningsnorm för en fortsatt utbyggnad av biblioteks- organisationen angiva 240 m2 per tillkommande 200 studerande avseende egentliga biblioteksutrymmen med tillägg av 120 m2 per tillkommande 200 | studerande för magasin, administration och dylikt. Beräkningsnormen per . tillkommande studerande uppgår sålunda till 1,8 m2 nettoyta. lfrågavarande & norm omfattar såväl huvudbibliotek som kursläsningsbihliotek och institu- tionsbibliotek. Den hänför sig till antalet studerande enligt den officiella ! statistikens definition, sålunda ej till vad som i föregående kapitel beteck- i nats som lokalutnyttjande studerande, och avser studerande vid samtliga i fakulteter/högskolor på en ort. Tages hänsyn till, att i det föregående an- givna beräkningsnormer för institut-ions- och undervisningslokaler omfattar utrymmen för institutionsbibliotek och kursläsningsbibliotek torde den av Willers angivna normen kunna reduceras till ca 1,2 m2 per tillkommande studerande enligt den officiella statistikens definition för beräkning av huvudbibliotekens lokalbehov. Följande beräkningar baseras på detta an- tagande. För decentraliserad universitetsutbildning enligt alternativ 2 har emellertid tillgängliga biblioteksresurser på respektive orter förutsatts bli utnyttjade som huvudbibliotek.

7.2.2. Beräknade lokalbehov för huvudbibliotek I tabell 4: 61 redovisa-s en beräkning av tillkommande lokalbehov för huvud- bibliotek enligt kommitténs utbyggnadsalternativ för skilda lärosäten såsom

Tabell 4: 61. Ber

äknade lokalbehov för huvudbibliotek enligt kommitténs utbyggnadsalternativ för b

örjan och slutet av 1970-talet

Lärosäte

Till- gängl. lokaler

Ant. stud. ht 1963

Beräknade tillkommande studerande och lokalbehov enligt

Alternativ 1

Alternativ 2

Alternativ 3

1972/73 1977/73 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

stud.

mi

stud.

m2

stud.

ma

stud.

mi

stud.

m' stud.

Uppsala uni- versitet1 . . . . Lunds univer- sitet”........ Göteborgs uni- versitet3 . . . . Stockholms universitet. . . Karolinska :.institutet5. . . Urneå universi- tet. . . . . . . 'Tekniska hog- skolan i StOCkholm.. . Chalmers tek- , niska hög- skola. . .. .,_. . Tekniska hög—' - skolan i Lund Medicinsk ut- bildning på- X-ort....... Fria fakulteter (motsv.) på X-ortl-er . . . . Teknisk utbild— ning på X—ort

Samtliga

12 850 12 200 8 050 10 855 s 679 6 030 (10 693) 1 258 (519)

3 634 2 612 (386)

+5 515 +6 241 + 5540 +5 697 . "+ 71.2

31 700 +1 403

+1 370 ff? 5770

400

2 280

+6 618 +7 489 +6 648 +6 836 + 854

4 440

+1 684 +1 644

3 324

480

2 736

+ 990 + 1 080 + 800 +1 130 + 5006 + 1 700 + 276

+ 28

+53

+ 200 + 764

+ 1 188 +1 296 + 960 + 1 356 + 600 +2 640

+ 331

+ 240 + 917

+4 935 +5 401 +5 010 +4 747 + 712

3 700

+1 403

+ 1 370 2 770

400

2 900 2 280

+5 922 +6 481 +6 012 +5 696 + 854

4 440

+1 684

+1644

3 324

480

2 736

390

+

240 220

+++

170 + 5006

+1 700

+ 276

+ 200

+2 980

+ 764

+ 468 + 288 + 264 + 204 + 600 + 2 040 + 331

+ 240 + 917

+4 445 +5 271 +4 920 +4 607 + 712

3 700

+1 403 +1 370

2 770

400

3 750 2 280

+5 334 + 100

+ 6 325 + 100 + 5 904 + 150 +5 528 — + 854 + 500

4 440 +1 700

+1684 + 276 +1644 + 28

3324 + 53 480 + 400 4 500 +3 450

2736 + 764

+4 140

+ 917

40 820 33 093 35 628 42 753

+ 7 521

+9 026 35 628 39 273

+7521

+5 450 35 628

42 753 + 7 521

+9026

1 Inkl. farmaceutisk fakultet och receptarieinstitutet. 2 Exkl. odontologisk fakultet.

3 Inkl. odontologisk fakultet och handelsh * Kungl. biblioteket ingick ej

5 Exkl. odontologisk fakultet. ” Enligt läkarutbildningsberedningens alternativ Il.

ögskolan, Göteborg. i kommitténs lokalinventering.

Tabell 4: 62. Beräknade nybyggnadsbehov, m2 nettoyta, för huvudbibliotek vid universiteten, karolinska institutet, de tekniska högskolorna och decentraliserad utbildning enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970—talet samt beräk- nade investeringskostnader, milj. kronor

Alternativ 1 , Alternativ 2 , Alternativ 3

1972/73 1977/78 1975/73 1977/78 1972/73 1977/78

Lärosäte +

byeg- bygs- byes- bysg- bysg— hygg- byrgngnn. nads- ' bygg,” nads- bygga. nads- byggn. nads- .hyågn. nads- ' byrglgnn. nads- kostn. kostn. kostn. kostn. kostn. kostn.

Uppsala universi- tet ....... . . . . . 3,0 2,0 (+ 120) Lunds universitet 11,2 9,7 ( + 120) Göteborgs uni— versitet. . . . . . . 10,0 9,0 ( + 181) Stockholms uni- versitet. . . . . . . 10,3 8,5 Karolinska insti— tutet.......... 1,3 1,3 Umeå universitet. — »- Tekniska högsko- lan i Stockholm 2,5 2,5 Chalmers teknis- ka högskola. . . . 2,5 2,5 Tekniska högsko- lan i Lund.. . . . 5,0 5,0 Medicinsk utbild- ning på X-ort. . 0,7 0,7 Fria fakulteter (motsv.) på X-ortl-er. . . . .. Teknisk utbild- ning på X-ort. .

Samtliga

de återgivits i föregående kapitel. Härvid anges omfattningen av huvud- bibliotekens lokalresurser enligt lokalinventeringen hösten 1963 liksom antalet studerande enligt den officiella statistiken denna hösttermin. Vidare anges förändringen i antalet studerande enligt den officiella statistikens definition i förhållande till läget 1963 och enligt kommitténs utbyggnads- alternativ.

7.2.3. Beräknade investeringskostnader Som framgått av kapitel 3 rörande utbyggnads- och planeringsläget pågår för närvarande utbyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala och ett lokal- programförslag finnes för huvudbibliotek jämte kursläsningsbibliotek vid universitetet i Umeå. Efter tillbyggnaden kan universitetsbiblioteket i Upp- sala beräknas omfatta ca 17 450 m2 nettoyta och lokalprogramförslaget för biblioteket i Umeå omfattar ca 5 100 m2 nettoyta. Reduceras de i tabell 4: 61 beräknade totala tillkommande behoven med hänsyn härtill kan nybygg- nadsbehoveu sammanfattas såsom framgår av tabell 4: 62. I tabellen redo- visas även beräknade investeringskostnader under antagande om en bygg— nadskostnad av 1 500 kronor per m2 nettoyta och inrednings- och utrust- ningskostnad av 20 procent av byggnadskostnaden. Det uppskattade totala investeringsbehovet för bibliotekslokaler (exkl. kostnader enligt byggnads— och planeringsläget den 1 september 1964) sam- manfattas i följande sammanställning, milj. kronor.

Alternativ 3

Alternativ 1 Alternativ 2

1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78

60,7

+15,0

54,3

+8,2

60,9

+14,1

8. Kostnader för försörjningsåtgärder

I kapitel 3 har en redovisning lämnats över tillgängliga beräkningar i form av s. k. försörjningsplaner, vilka byggnadsstyrelsen framlagt för de kost- nader som rör kulvertar och ledningar, väg- och markarbeten m. m. och kostnader för vatten, avlopp, värme, elektricitet och gas ävensom för över- siktsplanering. Av redovisningen har framgått, att ifrågavarande planer för närvarande endast delvis täcker den utbyggnad som förutsättes ske enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för skilda läro- säten.

Enligt byggnads- och planeringsläget den 1 september gäller följande kostnadsramar för försörjningsåtgärder fram t. o. m_. budgetåret 1965/66. Härvid har även medtagits uppgifter om de tekniska högskolorna. En när- mare redovisning av byggnads- och planeringsläget vid dessa återfinnes i

avdelning 2 av denna volym.

Uppsala Lund Göteborg 15133? Umeå Totalt Universiteten total kostnadsram ............. 5,0 2,6 2,2 6,5 5,5 21,8 faktisk medelsförbrukning t.o.m. 1963/64 .................... 0,2 0,1 0,2 0,2 0,8 1,5 återstående ................... 4,8 2,5 2,0 6,3 4,7 20,3 Tekniska högskolorna total kostnadsram ............. — 9,2 20,02 5,1, — 34,3 faktisk medelsförbrukning t.o.m. 1963 /64 .................... — 1,7 5,1 2,3 —- 9,1 återstående ................... — 7,5 14,9 2,8 —— 25,2 Total återstående medelsförbruk- ning ......................... 4,8 10,0 16,9 9,1 4,7 45,5

1 Inkl. karolinska institutet. * Inkl. utökning av panncentral. ** Enligt högskolans utbyggnadsplan.

Med hänsyn till att omnämnda försörjningsplaner för universitets- och högskoleutbyggnaden för närvarande ej kan ge den totala omfattning-en av de framtida försörjningsåtgärdskostnaderna har på grundval av i det före- gående redovisade uppgifter om tillkommande lokalresurser vid universi- teten (inkl. karolinska institutet) en överslagsmässig beräkning gjorts av ifrågavarande kostnader under antagandet om en kostnad av 300 kronor per tillkommande m2 nettoyta (exkl. markkostnader, gatumarksersättning, gatu—

Tabell 4: 63. Uppskattade kostnader för försörjningsåtgärder för tillkommande univer- sitets- och högskolelokaler enligt byggnads- och planeringsläget den 1 september 1964, milj. kronor

.. Stock- Uppsala Lund Goteborg holml Umeå Totalt Universiteten tillkommande lokaler, m= netto- yta ........................ 28 400 43 900 37 900 33 450 42 000 185 650 ber. totala kostnader för försörj— ningsåtgärder ............... 8,5 13,2 11,4 10,0 12,6 55,7 Tekniska högskolorna tillkommande lokaler, m2 netto- yta ........................ — 43 450 (50 300) (20 950) — 43 450 ber. totala kostnader för försörj- ningsåtgärder ............... — 13,0 27,12 2,83 — 42,9 Totalt 8,5 26,2 38,5 12,8 12,6 98,6

* Inkl. karolinska institutet. * Försörjningsplanen uppgår totalt till 27,0 milj. kronor, härav beräknas fram t. o. m. 1963/64 ha förbrukats 4,7 milj. kronor. Återstående medelsförbrukning beräknas sålunda till 22,3 milj. kronor. Härtill kommer kostnader för panncentral, vilken upptagits till (5,3—0,5 =) 4,8 milj. kronor.

** Återstående medelsförbrukning enligt högskolans utbyggnadsplan.

byggnadskostnadsersättning samt rivningskostnader). Beträffande tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola föreligger försörj- ningsplaner, vilka täcker den pågående utbyggnaden. För tekniska högsko— lan i Lund har däremot samma antagande gjorts som för universiteten. lfrågavarande mycket schematiska beräkning redovisas i tabell 4: 63. En närmare sammanfattning av tillkommande nettoytor enligt byggnads- och planeringsläget den 1 september 1964 återfinnes i tabell 4: 66.

Enligt här redovisade kostnadsuppskattningar skulle den pågående ut- byggnaden utöver beräknade kostnader fram t. o. m. budgetåret 1965/66 uppskattningsvis kräva ytterligare ca 50 milj. kronor för försörjnings- åtgärder.

För den fortsatta utbyggnaden enligt universitets- och högskolekommit- téns utbyggnadsalternativ för början och slutet av 1970-talet redovisas i tabell 4: 64 en överslagsmäs—sig uppskattning grundad på i det föregående gjorda beräkningar över tillkommande lokalbehov vid universitetens fria fakulteter samt för universitetsadministrationen och huvudbibliotek. I beräkningen har också medtagits tillkommande lokalbehov för medicinsk fakultet (motsv.) enligt läkarutbildningsberedningens bedömningar (se avdelning 1). Vidare har inräknats lokaler för farmaceutisk fakultet och receptarieinstitut i Uppsala samt för odontologisk fakultet i Stockholm. I förevarande sammanhang har läkarutbildningsberedningens alternativ I angivits som kommitténs utbyggnadsalternativ 3, beredningens alternativ II och III har angivits som alternativen 1 + 2a) och 1 +2b). Motsvarande

Tabell 4: 64. Uppskattade kostnader för av universitetens fria fakulteter (motsv.),

försörjningsåtgärder vid en fortsatt utbyggnad medicinsk fakultet (motsv.) och odontologisk

fakultet enligt universitets- och högskolekommitténs alternativ för början och slutet av

19 7 0-tulet, mi [ j . kronor

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Lärosäte/fakultet (motsv.)lskiftform 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 Uppsala universitet alternativ a) enkelskift .................. 19,1 +1,4 16,2 +0,2 15,9 — tvåskift ................... 16,5 + 1,4 14,0 + 0,2 13,6 _ alternativ b) enkelskift .................. 18,6 +1,4 16,7 +0,2 15,9 -— tvåskift ................... 16,0 + 1,4 14,5 + 0,2 13,6 — % Lunds universitet i enkelskift .................... 13,7 + 1,5 8,6 + 0,4 8,5 — j tvåskift ...................... 10,3 + 1,5 6,3 + 0,4 6,3 — i Göteborgs universitet enkelskift ..................... 6,3 + 0,7 6,2 + 0,2 6,2 — tvåskift ...................... 5.8 + 0,7 , + 0,2 5,7 — Stockholms universitet ' enkelskift ..................... 21,0 + 3,4 18,9 + 1,6 18,8 + 1,4 ' tvåskift ...... ' ................ 19,1 +3,4 17,0 +1,6 17,0 + 1,4 ' Karolinska institutet medicinsk fakultet, , alternativ a) ................ 2,6 + 0,2 4,3 + 0,2 2,6 + 0,2 alternativ b) ................ 4,3 +0,2 2,6 +0,2 2,6 + 0,2 odontologisk fakultet .......... 4,9 — 4,9 — 4,9 — Umeå universitet ' enkelskift .................... 2,4 +2,0 2,4 +2,0 2,4 + 1,6 tvåskift ...................... 1,1 +2,0 1,1 +2,0 1,1 + 1,6 X—ortl-er medicinsk utbildning ........... 2,9 + 0,1 2,9 + 0,1 5,5 + 0,2 utbildning vid fria fakulteter (motsv.) enkelskift ..................... — — 3,9 +3,5 11,6 + 6,9 | tvåskift ...................... — — 2,8 + 2,6 10,2 + 6,7 l ,” Samtliga alternativ a) enkelskift ................... 72,9 + 9,3 68,3 + 8,2 76,4 + 10,3 tvåskift .................... 63,2 + 9,3 59,0 + 7,3 66,9 + 10,1 alternativ b) enkelskift ................... 74,1 +9,3 67,1 +8,2 76,4 +10,3 tvåskift .................... 64,4 +9,3 57,8 +7,3 66,9 + 10,1

keräkningar för de tekniska högskolorna återfinnes i avdelning 2 av denna

olym.

Som framhållits i avsnitt 5.4. torde frågan om uppförande av särskilda par- eringshus på vissa lärosäten komma att aktualiseras under utbyggnads-

erioden. Uppförandet av dylika hus skulle medföra väsentliga kostnads—

602 ökningar. Medan en parkeringsplats i markplanet kan beräknas draga en kostnad av mellan 800 och 1 500 kronor kan en bilplats i parkeringshus för närvarande beräknas kosta mellan 7 500 och 10 000 kronor. I utbyggnads- planen för Uppsala universitet har antalet erforderliga parkeringsplatser för anställda och studerande beräknats till ca 4 500 i början av 1970-talet vid en biltäthet av 500 bilar per 1 000 invånare. I planen framhålles, att när behoven uppnår de förutsedda man bör överväga att uppföra parkeringshus, even- tuellt i samarbete med vederbörande kommunala myndigheter. I utbyggnads- planen för Lunds universitet beräknas enligt samma norm det erforderliga antalet parkeringsplatser i början av 1970-talet till ca 5 500. Detta behov är beräknat med en normal spridning över stadsområdet av de anställdas och studenternas bostäder. Det konstateras, att i fråga om studenternas bilinne- hav och bilvanor hittills inte genomförts några så omfattande undersökning- ar, att generella normer kunnat uppställas för beräkning av parkeringsbe— hoven. De normer som byggnadsstyrelsen använt vid framräkning av parke- ringsbehovet innebär, att för samtidigt närvarande anordnas en bilplats per anställd och en bilplats för var fjärde student. Om det totala parkerings- behovet helt skulle tillgodoses i markplanet, skulle ca 110 000 ni2 av den till- gängliga markarealen behöva tagas i anspråk härför. Byggnadsstyrelsen räknar emellertid med behov av parkeringshus inom södra institutionsregio- nen i Lund med tanke på de begränsade friytor som står till buds inom denna region. Sammanlagt beräknas 1 200 platser erforderliga i parkeringshus. Enligt utbyggnadsplanen för Stockholms universitet i Frescati föreligger be— hov av parkeringshus. Under utbyggnadsperioden kan dock parkering ske på mark som senare skall bebyggas. Även för tekniska högskolan i Stockholm kommer behov av parkeringshus att föreligga. I avdelning 2 (sid. 297 f.) har investeringskostnaderna härför uppskattats till 20,0 milj. kronor.

9. Investeringsverksamheten på universitets- och högskoleområdet

l förevarande kapitel lämnas en sammanfattning av föregående lokalbehovs— 1 och investeringskostnadsbcräkningar. Härvid summeras även de uppgifter i som i avdelning 1 av denna volym lämnats om utbyggnaden av medicinsk utbildning och i avdelning 2 rörande byggnadsverksamheten vid de tekniska * högskolorna. På grundval av ifrågavarande bedömningar av de framtida , lokalbehoven redovisas en uppskattning av underhållskostnaderna för bygg-

nadsbeståndet vid universitet och högskolor. Slutligen sammanfattas vissa synpunkter, som framkommit inom subkommittén för byggnads— och ut— rustningsfrågor, rörande uppläggningen av den framtida investeringsverk- samheten på universitets— och högskoleområdet.

! 9.1. I nvesteringsverksamhetens omfattning 9.1.1. Investeringstakten under början av 1960-talet

Omfattningen av den hittillsvarande investeringsverksamheten på universi- 1 tets- och högskoleområdet under 1960—talet framgår av tabell 4: 65. ! Tabell 4: 65. Faktiska nettoutgifter budgetåren 1960/61—1963/64 för utbyggnaden vid universiteten, karolinska institutet och de tekniska högskolorna, milj. kronor

.. .. Budgetar Genomsnitt Larosate 1960/64 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 , Byggnader

j! Uppsala universitet ................ 2,7 5,8 5,5 3,5 4,4 1 Lunds universitet .................. 4,6 8,1 5,6 3,6 5,5 i Göteborgs universitet .............. 6,1 1,0 0,5 0,7 2,1 i Stockholms universitet ............. 1,0 3,3 6,3 9,8 5,1 L Medicinsk och odontologisk utbildning i Umeå ......................... — — —— 1,3 0,3 Karolinska institutet ............... — —- — —— — Tekniska högskolan i Stockholm ..... 2,3 3,4 4,67 9,0 4,8 Chalmers tekniska högskola ......... 5,9 10,4 16,3 6,5 9,8 Tekniska högskolan i Lund ......... — 1,1 3,5 14,6 4,8 Summa 22,6 ' 33,1 42,3 49,0 36,8

Inredning och utrustning

Samtliga lärosäten ................. 10,6 13,8 16,9 25,5 16,7 Totalt 33,2 46,9 59,2 74,5 53,5

604 9.1.2. Den framtida investeringsverksamheten enligt utbyggnads- och planeringsläget den 1 september 1964 I tabell 4: 66 sammanfattas uppgifter om byggnads-, inrednings- och utrust- ningskostnader enligt utbyggnads- och planeringsläget den 1 september .964 vid skilda universitet och högskolor. Tabellen omfattar ej de byggnadsoljekt . som färdigställts före den 1 oktober 1963 och sålunda ingår i universtets- och högskolekommitténs lokalinventering men som till vissa delar belastar innevarande budgetår och följande budgetårs investeringsanslag. I följmde sammanställning redovisas ifrågavarande kostnader efter lärosäte, nilj. kronor. Uppsala Lund Göteborg 15133? Umeå T(talt Universiteten totalt ........................ 17,4 17,1 29,9 7,4 -— 71,8 faktisk medelsförbrukning t.o.m. 1963/64 .................... 16,1 16,1 29,6 6,7 - 68,5 återstående ................... 1,3 1,0 0,3 0,7 — 3,3 Tekniska högskolorna totalt ........................ — 0,8 59,0 13,1 — 72,9 faktisk medelsförbrukning t.o.m. 1963/64 .................... — 0,8 52,1 10,4 — 53,3 återstående ................... — — 6,9 2,7 — 9,6 Total återstående medelsförbruk- ning ....................... 1,3 1,0 7,2 3,4 — 12,9

1 Inkl. karolinska institutet.

Enligt byggnads- och planeringsläget den 1 september 1964 uppgår således beräknade investeringar i byggnader fr. o. m. budgetåret 1964/65 till följande belopp på skilda universitets- och högskoleorter.

Uppsala Lund Göteborg ååå];— Umeå Totalt

UniversitEten ................... 59,9 93,2 73,7 59,8 88,2 374,8 Tekniska högskolorna ............ — 69,5 115,1 35,7 —- 220,3 Totalt 59,9 162,7 188,8 95,5 88,2 595,1

1 Inkl. karolinska institutet.

Sammanfattningsvis beräknas de i tabell 4: 66 upptagna byggnadsohjek- ten draga följande inrednings- och utrustningskostnader.

. Stock- Uppsala Lund Göteborg holml Umeå Totalt Universiteten ................... 1 5,8 52,5 21 ,0 23,4 31 ,0 141-3,7 Tekniska högskolorna ............ — 27,4 36,2 28,4 — 92,0 Totalt 15,8 79,9 57,2 51,8 31,0 235 ,7

* Inkl. karolinska institutet.

Tabell 4: 66. Sammanfattning av byggnads- och planeringsläget vid universiteten, karo- linska institutet och de tekniska högskolorna den 1 september 1964 (byggnadskostnaderna i prisläget den 1 juli 1964), milj. kronor

Ber. byggnadskostnader Ber. .. Planeringsstadium/lärosäte tillkommande medelsforbrukn. nettoyta, in” totalt . fakiläägt/gä m. återstående Objekt under byggnad Uppsala universitet ............. 6 100 14,7 2,2 12,5 , Lunds universitet ............... 6 961 9,7 2,4 7,3 , Tekniska högskolan i Lund ...... 32 547 65,5 16,7 48,8 i! Göteborgs universitet ........... 2 450 3,4 0,6 2,8 *| Chalmers tekniska högskola ...... 8 630 13,4 2,4 11,0 , Stockholms universitet .......... 12 495 21,3 11,2 10,1 * Karolinska institutet ............ 1 800 4,7 — 4,7 ”, Tekniska högskolan i Stockholm . 12 800 19,4 3,0 16,4 .' Umeå universitet ............... 7 310 16,9 0,5 16,4 i 37 Summa ....................... 91 093 169,0 39,0 130,0 Objekt under projektering Uppsala universitet ............. 3 700 10,2 0,1 10,1 Lunds universitet ............... 27 770 63,7 — 63,7 Tekniska högskolan i Lund ...... 10 910 20,7 —- 20,7 Göteborgs universitet ........... 25 469 55,3 — 55,3 Chalmers tekniska högskola ...... 41 669 97,2 — 97,2 Stockholms universitet .......... 17 690 40,6 — 40,6 Karolinska institutet ............ 1 480 3,7 — 3,7 Tekniska högskolan i Stockholm . 8 147 14,1 — 14,1 Umeå universitet ............... 19 432 46,3 — 46,3 Summa ....................... 156 267 351,8 0,1 351,7 Objekt under programmering Uppsala universitet ............. 18 600 36,0 — 36,0 Lunds universitet ............... 9 202 21,2 — 21,2 ] Tekniska högskolan i Lund ...... — —— —- _ , Göteborgs universitet ........... 9 960 15,3 — 15,3 ! Chalmers tekniska högskola ...... — — —— — i Stockholms universitet .......... — — — — | Karolinska institutet ............ —— — — — Tekniska högskolan i Stockholm . — 2,5 — 2.5 i Umeå universitet ............... 15 256 25,5 — 25,5 ' Summa ....................... 53 018 100,5 — 1005 Samtliga planeringsstadier 1 Uppsala universitet ............. 28 400 60,9 2,3 58,6 i Lunds universitet1 .............. 43 933 94,6 2,4 92,2 ' Tekniska högskolan i Lund ...... 43 457 86,2 16,7 69,5 Göteborgs universitet ........... 37 879 74,0 0,6 73,4 Chalmers tekniska högskola ...... 50 299 110,6 2,4 108,2 Stockholms universitet .......... 30 185 61,9 11,2 50,7 Karolinska institutet ............ 3 280 8,4 — 3,4 Tekniska högskolan i Stockholm . 20 947 36,0 3,0 33,0 Umeå universitet ............... 41 998 88,7 0,5 88,2 Totalt 300 378 621,3 39,1 582,2

1 Inkl. kostnader för hela kemiskt centrum.

Tabell 4: 67. Beräknade investeringskostnader för byggnader, inredning och utrustning samt början och slutet av 19 70-talet efter universitets-/högskoleort

Universitets-[högskoleort Uppsala Lund Fakultet/högskola (motsv.)lalternativ 1964/73 1973/78 1964/73 1973/78 bygg- inr. 0. för- bygg- inr. 0. för- bygg- inr. 0. för- bygg- inr. 0. för- nad utr. sörjn. nad utr. sörjn. nad utr. sörjn. nad utr. sörjn. Universiteten (motsv.) Bibliotek och administration: per den 1.9.1964 ........... 10,6 3,0 —— —— —— -— —— — — -— —— — alternativI ................ 5,3 1,1 1,1 1,8 0,4 0,4 13,6 2,7 2,7 1,9 0,4 0,4 alternativ2 ................ 4,3 0,9 0,8 0,7 0,1 0,1 12,1 2,4 2,4 04 01 0,1 alternativ3 ................ 3,4 0,7 0,7 _— — — 11,9 2,4 2,4 _ _— Medicinsk fakultet:1 per den 1.9.1964 ........... 9,7 3,8 — _— -— —— 30,5 14,1 _ _— _ -— alternativ 1+2a) ........... 68,3 25,7 9,3 —- -— _— — —— — — —— —— alternativ 1+2 b) .......... 64,3 24,1 8,8 — —— —— —— — —— -— —— — alternativ3 ................ 64,3 24,1 8,8 —— —— — —- —— — — —- — Fria fakulteter: per den 1.9.1964 ........... 39,6 9,0 —— —- — 35,5 21,9 _ — -— alt.1.enkelskift ............ 69,0 26,7 8,7 78.4 28,8 11,0 tvåskift ............. 51,5 19,7 6,1 5'9 i”) 1'0 56,1 19,9 7,6 6'6 2'0 1'1 alt. 2. enkelskift ............ 55,9 21,9 6,6 47,2 16,8 6,2 tvåskift ............. 41,1 16,0 4,4 0,6 EM 0'1 32,4 10,8 3,9 1'5 0'4 0'3 alt. 3. enkelskift ............ 54,1 21,5 6,4 __ _ __ 46,7 16,7 6,1 __ _ __ tvåskift ............. 39,4 15,6 4,1 32,0 10,8 3,9 Försörjningsåtgärder per den 1.9.1964 .................. — — 8,5 -—- _ —— —— —— 9,5 —— —- —— Summal . alt. 1a) enkelskift ........... 142,6 53,5 19,1 92,0 31,5 13,7 tvåskift ............ 125,1 46,5 16,5 69,7 22,6 10,3 _ alt. 1b)enkelskift ........... 138,6 51,9 18,6 7'7 2,4 1'4 92,0 31,5 13,7 S'” 2'4 1'5 tvåskift ............ 121,1 44,9 16,0 69,7 22,6 10,3 alt. 2a) enkelskift ........... 128,5 48,5 16,7 59,3 19,2 8,6 tvåskift ............ 113,7 42,6 14,5 44,5 13,2 6,3 alt. 2b)enkelskift ........... 124,5 46,9 16,2 1'3 0'3 0'2 59,3 19,2 8,6 1'9 0,5 0'4 tvåskift ............ 109,7 41,0 14,0 44,5 13,2 6,3 _ alt. 3. enkelskift ............ 121,8 46,3 15,9 __ __ __ 58,6 19,1 8,5 ”_ __ __ tvåskift ............. 107,1 40,4 13,6 43,9 13,2 6,3 Tekniska högskolor per den 1.9.1964 ............. — _— - _ - _- 96,74 43,9' 16,7. —— —- —— Bibliotek och administration... —— — — -— —— —- 7,0 1,4 1,4 —— —— —— Övriga lokaler ............... _ —- -— _— _ _ _— _ — —— —— — Totalt alt. 1a)enke1skift ........... 202,5 69,3 27,6 261,7 112,8 41,3 tvåskift ............ 185,0 62,3 25,0 239,4 103,9 37,9 alt. 1b)enkelskift ........... 198,5 67,7 27,1 7,7 2'4 1'4 261,7 112,8 41,3 8'5 2'4 1'5 tvåskift ............ 181,0 60,7 24,5 239,4 103,9 37,9 alt. 291) enkelskift ........... 188,4 64,3 25,2 229,0 100,5 36,2 ] tvåskift ............ 173,6 58,4 23,0 214,2 94,5 33,9 4 alt. 2b)enkelskift ........... 184,4 62,7 24,7 1'3 0'3 032 229,0 100,5.36,2 1'9 0'5 O' tvåskift ............ 169,6 56,8 22,5 214,2 94,5 33,9 alt. 3. enkelskift ............ 181,7 62,1 24,4 __ __ __ 228,3 100,4 36,1 * __ % __ __ tvåskift ............ 167,0 56,2 22,1 ' 213,6 94,5 33,9

1 Inkl. odontologi och farmaci; kostnader för bibliotek "och administration vid karolinska institutet och på X-ortl—er har inkluderats * Exkl. kostnader per den 1 september 1964. 3 Inkl. kostnader för matsal. * Inkl kostnader för viss del av kemiskt centrum. 5Inkl. 4,8 milj. kronor för panncentral.

försörjningsåtgärder enligt universitets- och högskolekommitténs utbyggnadsalternativ för (byggnadskostnaderna i prisläget den 1 juli 1964 , milj. kronor

Universitets/högskoleort

Göteborg Stockholm Umeå 1964/73 1973/78 1964/73 1973/78 1964/73 1973/78 bygg- inr.o för- byg. inr.o. för— bygg- inr. 0. för- bygg- inr. 0. för- bygg- inr. 0. för- bygg- inr. 0. för— nad utr. sörj.-nad utr. sörjn. nad utr. sörjn. nad utr. sörjn. nad utr. sörjn. nad utr. sörjn. ___—_______—12,082,4=____ 10,1 2,1 2,0 1,4 0,3 0,3 11,8 2,4 2,4 2,0 0,4 0,4 _ _ _ 2,1 0,4 0,4 1 9,1 1,9 1,8 0,4 0,1 0,1 10,0 2,0 2,0 _ _ _ _ _ _ 2,1 0,4 0,4 9,0 1,9 1,8 _ _ _ 9,8 2,0 2,0 _ _ _ _ _ _ 2,1 0,4 0,4 39,9 9,5 _ _ _ _ 8,4 3,4 _ _ _ _ 21,3 8,8 _ _ _ _ — _ — _ _ 56,2 15,7 7,5 0,9 0,2 0,2 _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ 65,5 19,4 9,2 0,9 0,2 0,2 _ _ _ _ _ _ ; _ _ _ _ _ _ 56,2 15,7 7,5 0,9 0,2 0,2 _ _ _ _ _ _ i33,811,5 _ _ _ 51,4 20,0 _ _ _ _ 54,9 19,8 _ _ _ _ 29,7 11,9 4,3 111,0 36,4 18,6 15,5 5,8 2,4 26,410,5 3,8]2'8 1'1i0'4 97,9 31,2 16,7 i18'6i6'7 13'0 7,1 2,5 1,1 30,112,o 4,4 100,4 32,9 16,9 15,5 5,8 2,4 26,810,7 3,9 0'4 0,2]0,1 88,2 28,0 15,0)11'3i4'4 1'6 7,1 2,5 1,1 8'9 2'4 1'6 30,2 12,1 4,4 _ _ _ 100,1 33,0 16,8 95 38 14 15,5 5,8 2,4 26,9 10,7 3,9 87,8 28,0 15,0 ' ' ' 7,1 2,5 1,1 _ _11,4 _ _ _ _ _ 10,0 _ _ _ _ _ 12,6 _ _ _ 39,8 14,0 6,3 179,0 54,5 28,5 15,5 5,8 2,4 36,5 12,6 5,8 165,9 49,3 26,6 7,1 2,5 1,1 39,8 14,0 6,3 4'2 1'4 0'7 188,3 58,2 30,2 21'5 7'3 3'6 15,5 5,8 2,4 36,512,6 5,8 175,2 53,0 28,3 7,1 2,5 1,1 39,213,9 6,2 166,6 50,6 26,4 15,5 5,8 2,4 110 28 20 35,912,6 5,7 08 03 02 154,4 45,7 24,5 122 46 18 7,1 2,5 1,1 ' ' ' 39,2 13,9 6,2 ' ' ' 175,9 54,3 28,1 ' ' ' 15,5 5,8 2,4 '35,9 12,6 5,7 163,7 49,4 26,2 7,1 2,5 1,1 ,39,214,0 6,2 _ _ _ 166,1 50,7 26,3 104 40 16 15,5 5,8 2,4 135.9 12,6 5,7 153,8 45,7 24,5 ' ' ' 7,1 2,5 1,1 ! l15,136,2'27,1 _ _ _ 35,7 28,4 2,8 _ _ _ _ _ _ _ _ _ 12,5 0,5 0,5 _ _ _ 2,5 0,5 0,5 0,5 0,1 _ _ _ _ _ _ _ ,16,1 5,5 3,0 _ _ _ 26,4 9,7 6,6 _ _ _ _ _ _ _ _ ]:47,2 77,2 48,3 303,4 116,5 48,4 103,7 36,8 15,0 443,9 75,8 47,8 290,3 111,3 46,5 95,3 33,5 13,7 447,2 77,2 48,3 4'2 1'4 0'7 312,7 120,2 50,1 22'0 7'4 3'6 103,7 36,8 15,0 93,9 75,8 47,8 299,6 115,0 48,2 95,3 33,5 13,7 l46,6 77,1 48,2 291,0 112,6 46,3 103.7 36,8 15,0 110 28 20 5433 75,8 47,7 08 03 02 278,8107,7 44,4 127 47 18 95,3 33,5 13,7 ' ' ' ;46,6 77,1 48,2 ' ' ' 300,3 116,3 48,0 ' ' ' 103.7 36.8 15,0 43,3 75,8 47,7 288,1 111,4 46,1 95,3 33,5 13,7 46,6 77,2 48,2 _ _ _ 290,5 112,7 46,2 109 41 16 103,7 36,8 15,0 3,3 75,8 47,7 278,2 107,7 44,4 ' ' ' 95,3 33,5 13,7

Universitets-lhögskoleort X-ort/-er Samtliga talt Fakultet/högskola 1964/ (motsv.)lalternativ 1966/73 1973/78 1964/73 1973/78 65— 1977/ bygg- inr. 0. för— bygg- inr. 0. för— bygg- inr. 0. för- bygg- inr. o. lör- 78 . nad utr. sörjn. nad utr. sörj. nad utr. sörjn. nad utr. sörjn. Universiteten (motsv.) Bibliotek och administra- tion: per den 1.9. 1964 ..... _ _ _ _ _ _ 22,6 5,4 _ _ _ _ alternativ 1 .......... _ _ _ _ _ _ 40,8 8,3 8,2 9,2 1,9 1,9 alternativ 2 .......... 1,0 0,2 0,2 1,0 0,2 0,2 36,5 7,4 7,2 4,6 0,9 0,9 alternativ 3 .......... 7,9 1,6 1,6 6,8 1,3 1,4 42,0 8,6 8,5 8,9 1,7 1,8 Medicinsk fakultet:1 per den 1.9. 1964 ..... _ _ _ _ _ _ 109,8 39,6 _ _ _ alternativ 1+2a) ..... 20,9 8,1 2,9 0,6 0,1 0,1 145,4 49,5 19,7 1,5 0,3 alternativ 1+2b) ..... 20,9 8,1 2,9 0,6 0,1 0,1 150,7 51,6 20,9 1,5 0,3 alternativ 3 .......... 39,9 15,7 5,5 1,1 0,2 0,2 160,4 55,5 21,8 2,0 0,4 Fria fakulteter: per den 1.9. 1964 ..... _ _ _ _ _ _ 215,2 82,2 _ _ _ alt. 1. enkelskift ...... _ _ _ _ _ _ 303,6 109,6 45,0 42 8 14 2 tvåskift ....... _ _ _ _ _ _ 239,0 83,8 35,3 ' ' alt. 2. enkelskift ...... 22,7 7,6 3,7 19,1 6,1 3,3 271,8 97,0 40,2 41,8 13,7 tvåskift ....... 14,9 4,5 2,6 13,4 4,4 2,4 210,5 72,5 30,9 36,1 12,0 alt. 3. enkelskift ...... 61,9 22,1 10 0 32,9 10,9 5,5 308,5 111,2 46,1 51,3 17,1 tvåskift ....... 52,8 18,5 8,6 31,3 10,3 5,3 246,0 86,1 36,6 49,7 16,5 Försörjningsåtgärder per den 1.9. 1964 ........ _ _ _ _ _ _ _ _ 52,0 _ _ Summa? alt. 1a)enkelskift ..... 489,8 167,4 72,9 53,5 16,4 9,3 809, tvåskift ...... 425,2 141,6 63,2 53,5 16,4 9,3 709, alt. 15) enkelskift ..... 20'9 8'1 2'9 0'6 0'1 0'1 495,1 169,5 74,1 53,5 16,4 9,3 817». tvåskift ...... . 430,5 143,7 64,4 53,5 16,4 9,3 '717, alt. 2a) enkelskift ..... 44,6 15,9 6,8 20,7 6,4 3,6 453,7 153,9 67,1 47,9 14,9 8,2 745, tvåskift ...... 36,8 12,8 5,7 15,0 4,7 2,7 392,4 129,4 57,8 42,2 13,2 7,3 642. alt. %) enkelskift ..... 44,6 15,9 6,8 20,7 6,4 3,6 459,0 156,0 68,3 47,9 14,9 8,2 754, tvåskift ...... 36,8 12,8 5,7 15,0 4,7 2,7 397,7 131,5 59,0 42,2 13,2 7,3 650, alt. 3. enkelskift ...... 109,7 39,4 17,1 40,8 12,4 7,1 510,9 175,3 76,4 62,2 19,2 10,7 854, tvåskift ....... 100,6 35,8 15,7 39,2 11,8 6,9 448,4 150,2 66,9 60,6 18,6 10,5 755 Tekniska högskolor = per den 1.9. 1964 ....... _ _ _ _ _ _ 247,5 108,5 46,6 _ _ _. 402 Bibliotek och administra— tion ................. 5,8 1,1 1,2 1,7 0,4 0,3 17,8 3,5 3,6 2,2 0,5 0,3 27 Övriga lokaler .......... 61,4 29,6 10,3 _ _ _ 103,9 44,8 19,9 _ _ _ 168 Totalt ., ' alt. la) enkelskift ..... 1 206,6 451,4 195,0 55,7 16,9 9,6 1 93.3 tvåskift ...... 1 142,0 425,6 185,3 55,7 16,9 9,6 1 83 ! alt. 115) enkelskift ..... 88'1 38'8 14'4 2'3 0'5 0'4 1 211,9 453,5 196,2 55,7 16,9 9,6 1 943; ' tvåskift ...... 1 147,3_427,7 186,5 55,7 16,9 9,6 1 843| alt. 2a) enkelskift ..... 111,8 46,6 18,3 22,4 6,8 3,9 1 170,5 437,9 189,2 50,1' 15,4 8,5 1 871? tvaskift ...... 104,0 43,5 17,2 16,7 5,1 3,0 1 109,2 413,4 179,9 44,4 13,7 7,6 1 7681 alt. 213) enkelskift ..... 111,8 46,6 18,3 22,4 6,8 3,9 1 175,8 440,0 190,4 50,1 15,4 '- 8,5 1 8801 tvåskift ...... 104,0 43,5 17,2 16,7 5,1 3,0 1 114,5 415,5 181,1 44,4 13,7' = 7,6 1 776! alt. 3. enkelskift ...... 176,9 70,1 28,6 42,5 12,8 7,4 1 227,7 459,3 198,5 64,4 19,7 11,0 1 980 tvåskift ....... 40,9 12,2 7 2 1 165,2 434,2 189,0 62,8 19,1 10,8 1 881

9.1.3. Beräknade tillkommande investeringskostnader I tabell 4: 67 redovisas en sammanfattning av beräknade tillkommande kost- nader för byggnader, inredning och utrustning samt för försörjningsåtgär- der enligt universitets- och högskolekommitténs skilda alternativ för utbygg- naden av universitet (motsv.) och högskolor fram till början och slutet av 1970-talet. Härvid har också kostnaderna för farmaceutisk fakultet och re- ceptarieinstitut i Uppsala samt nybyggnad för odontologisk fakultet i Stock— holm medtagits. Byggnadskostnaderna för sistnämnda två fakulteter har uppskattats till sammanlagt 66,4 milj. kronor och inkluderats i kostnaderna för en utbyggnad av medicinsk utbildning. Sammanfattningen göres efter universitetsJ högskoleorter.

9.1.4. Beräknade underhållskostnader Som framgått av det föregående och närmare redovisas i bilaga 1 till denna avdelning har i samband med universitets- och högskolekommitténs lokal- inventering en »lrvalitetsbedömning» gjorts av det permanenta lokalbestån- det. Härvid noterades även lokalernas ålder och lokalernas samt inredning- arnas allmänna skick och lämplighet för undervisningsändamål. I tabell 4:68 sammanfattas 'uppgifter rörande det permanenta lokalbeståndets för- delning på åldersklasser efter universitet/högskola. Sammanfattningsvis

hösten 1963

gt lokal inventeringen

Nettoyta, ru*, absolut och procentuellt

labcll 4: 68. Permanenta lokaler vid universitet och högskolor efter ålder enli

Ålder Göte- Stock- Summa Summa ngfala Lmlds borgs holms KFWL '""V' ”Ch KTH CTH LTH tekn. Totalt nlv. umv. . . _ lnst. karol. .. unlv. umv. . hogsk. lnst.

? _ 5 9 925 17 215 14 939 7 758 _ 49 837 17 951 19 769 3 139 40 859 90 696 * % 12 23 56 25 _ 22 24 43 100 33 26 6—10 10 330 3 468 6 907 3 960 2 941 27 606 10 411 9 080 _ 19 491 47 097 % 13 5 26 13 20 12 14 20 _ 16 13 1 _19 6 799 6 183 _ 176 11 207 24 365 17 773 5 322 _ 23 095 47 460 I % 8 8 _ 1 75 11 24 11 _ 18 13 * 20—29 4 747 3 772 1 022 3 277 789 13 607 2 407 5 422 _ 7 829 21 436 ' % 6 5 4 10 5 6 3 12 _ 6 6 1 30—39 4 970 3 017 349 3 872 _ 12 208 1 041 3 870 _ 4 911 17 119 * % 6 4 1 13 — 5 1 8 _ 4 1 40—49 179 8 772 _ _ _ 8 951 23 610 _ _ 23 610 32 561 l % 0 12 _ _ _ 4 32 — _ 19 9 1 50—99 19 397 20 763 3 330 6 510 _ 50 000 — 2 143 _ 2 143 52 143 % 24 28 13 21 _ 22 _ 5 _ 2 15 100— 24 917 11 747 _ 5 411 _ 42 075 1 686 522 _ 2 208 44 283 % 31 15 _ 17 _ 18 2 1 _ 2 13 Totalt 81 264 74 937 26 547 30 964 14 937 352 795 74 879 46 128 3 139 124 146 228 649 % 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

redovisas i tabell 4: 69 efter universitet/ högskola de med hänsyn till om- fattningen av bedömda nettoytor genomsnittliga poängtalen för skick och lämplighet för undervisningsändamål samt för ombyggnadsmöjligheterna inom ifrågavarande lokaler. Vid »kvalitetsbedömningen» användes en poäng- skala från 0 (dålig) till 5 (utmärkt).

Universiteten i Uppsala och Lund svarar själva för underhållet av sitt byggnadsbestånd. För övriga lärosäten ombesörjes underhållet av byggnads- styrelsen.

Anslag för underhällskostnader äskas varje år. Vid beräkning av under- hållsanslaget skall i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 1 mars 1946 värdena för byggnader, uppförda efter år 1935, omräknas till 1935 års pris- nivå med tillämpning av byggnadsstyrelsens nybyggnadsindex. Enligt de principer som förordats i proposition 1943: 71 skall underhållsprocenten differentieras med hänsyn till byggnadens ålder. De vedertagna procent- satserna utgör vid 1935 års prisläge 1,5 procent för byggnader, uppförda före år 1935 (grupp 1), 1,0 procent för byggnader, vilkas ålder överstiger 8 år (grupp 11), och 0,5 procent för byggnader, vilkas ålder icke överstiger 8 år (grupp 111).

För att erhålla riktiga utgångsvärden för uppskattning av kommande underhållskostnader har för de av byggnadsstyrelsen förvaltade byggnads- bestånden vid varje lärosäte erforderliga underhållsmedel räknats fram för budgetåret 1963/64 enligt ovan angivna principer. De verkliga, ianspråktagna medlen, varierar nämligen starkt från år till annat för varje enskilt läro- säte, beroende på att styrelsen årligen erhåller ett anslag för hela det för-

Tabell 4: 69. Permanenta lokaler vid universitet och högskolor eller poängbedömning av skick, lämplighet för undervisningsändamål samt ombyggbarhet enligt lokalinventeringen hösten 1963 Göte- Stock— Handels- Uggisjla 11:33:15 borgs holms 141321 högsk. i KTH CTH ' ' univ. univ. ' Göteborg Värderad nettoyta, m' 61 213 59 662 17 856 26 955 13 201 3 501 58 418 39 005 Lokalernas skick .............. 3,6 3,6 4,5 3,6 3,0 4,0 3,8 3,9 lämplighet för un- dervisningsända- mål ............. 3,5 3,5 4,5 3,4 2,7 5,0 4,1 3,8 ombyggbarhet för laborativa ämnen 2,6 2,2 4,1 2,3 3,0 0,0 2,6 2,2 ombyggbarhet för icke-laborativa ämnen .......... 2,4 2,7 2,8 2,9 3,0 5,0 3,3 2,0 Inredningens * skick .............. 3,2 3,5 4,5 3,4 3,1 2,5 3,8 3,9 lämplighet för un- dervisningsända- mål ............. 3,7 ,? 4,0 4,6 3,9 2,3 3,0 4,2 4,1

1 Inkl. LTH.

valtade byggnadsbeståndet och därefter fördelar åtgärderna punktvis på.—de mest angelägna objekten. För Uppsala och Lunds universitet, vilka själva äskar underhållsmedel, var utgångsvärdena för budgetåret 1963/64 redan framräknade enligt ovannämnda principer.

Tabell 4: 70. Beräknade underhållskostnader budgetåret 1963/64 för lokaler vid univer— siteten, karolinska institutet, handelshögskolan i Göteborg och de tekniska högskolorna, milj. kronor

.. .. .. Ert. underhålls- Erf. underhålls- Lä'åssigfigg' lgåggåzdsfiä 2133 Underhållsproc. medel vid 1935 medel vid 1962 3 p års prisnivå års prisnivå Uppsala universitet grupp I ........... 13,7 1,5 0,20 0,80 grupp II .......... 5,8 1,0 0,06 0,30 grupp III .......... 7,0 0,5 0,04 0,20 Lunds universitet grupp I ........... 7,9 1,5 0,10 0,40 grupp II .......... 5,9 1,0 0,06 0,30 grupp III .......... 5,5 0,5 0,03 0,10 Göteborgs universitet grupp I ........... 1,7 1,5 0,03 0,10 grupp II .......... 1,9 1,0 0,02 0,10 grupp III .......... 9,2 0,5 0,05 0,20 Stockholms universitet grupp I ........... 1,7 1,5 0,03 0,10 grupp II ........... 7,9 1,0 0,08 0,30 grupp III .......... 3,0 0,5 0,02 0,10 Karolinska institutet grupp I ........... — _ — — grupp II .......... 10,5 1,0 0,10 0,40 grupp III .......... 1,3 0,5 0,01 0,04 Handelshögskolan i Göteborg grupp II .......... 1,6 1,0 0,02 0,10 Tekniska högskolan i Stockholm grupp I ........... 9,7 1,5 0,15 0,60 grupp II .......... 13,6 1,0 0,14 0,60 grupp III .......... 9,3 0,5 0,05 0,20 Chalmers tekniska högskola grupp I ........... 2,7 1,5 0,04 0,20 grupp II .......... 7,8 1,0 0,08 0,30 grupp III .......... 11,0 0,5 0,06 0,20 Samtliga grupp I ........... 37,4 1,5 0,55 2,20 grupp II .......... 55,0 1,0 0,56 2,40 grupp III .......... 46,3 0,5 0,26 1,04 Totalt 138,7 — 1,37 5,64

Enligt verkställda indexberäkningar var indextalet år 1962 för repara- tions- och underhållskostnader 415 mot 100 år 1935. (1962 års index ligger till grund för beräkningar för budgetåret 1963/64.)

Erforderliga underhållsmedel för de olika lärosätena enligt 1962 års pris- läge framgår av tabell 4: 70.

Till den beräknade underhållskostnaden av ca 5,6 milj. kronor bör läggas det särskilda anslag som byggnadsstyrelsen disponerar för iordningställande och underhåll av förhyrda lokaler. Detta anslag uppgick budgetåret 1963/64 till 0,3 milj. kronor. För samma budgetår utgick till Lunds universitet ett anslag på 1,3 milj. kronor för särskilda ändamål. Totalt uppgick sålunda ifrågavarande kostnadsposter till ca 7,2 milj. kronor budgetåret 1963/64.

På grundval av i det föregående redovisade beräkningar rörande tillkom- mande kostnader för byggnader och försörjningsåtgärder enligt utbyggnads- och planeringsläget hösten 1964 samt därutöver beräknade ökade kostnader för en fortsatt utbyggnad enligt universitets- och högskolekommitténs alter- nativ fram till början av 1970-talet kan en mycket överslagsmässig upp— skattning göras av de framtida årliga underhållskostnaderna för univer- sitets- och högskolelokaler. Eftersom den antagna utbyggnadsperioden (1964/65—1972/73) uppgår till åtta år faller samtliga tillkommande loka- ler under perioden in under grupp III med underhållsprocenttalet 0,5. De lokaler som 1963/ 64 fanns i denna grupp antages ingå i grupp II med under- hållsprocent 1,0. Omfattningen av grupp I med underhållsprocent 1,5 an- tages med hänsyn till friställning av lokaler i början av 1970-talet reducerad med 20 procent. Tillkommande byggnadsvärden förutsättes oavsett alterna- tiv uppgå till totalt ca 1 350 milj. kronor (inkl. försörjningsåtgärder) i pris- läget den 1 juli 1964, vilket i 1935 års prisnivå betyder ca 340 milj. kronor (index 1 juli 1964 = 394,13). Utifrån angivna antaganden redovisas i tabell 4: 71 en beräkning av de årliga underhållskostnaderna för universitets- och högskolelokaler i början av 1970-talet.

Enligt beräkningen skulle de årliga utgifterna för underhåll av univer- sitets- och högskolelokaler beskriva en stigande kurva från ca 5,6 milj. kronor 1963/64 till drygt 13 milj. kronor i början av 1970-talet. Vissa ytter- ligare faktorer kan tänkas komma att påverka kalkylerna. Byggnadsstyrel-

Tabell 4: 71. Beräknade årliga underhållskostnader för universitets- och högskolelokaler i början av 1970-talet, milj. kronor

Byggnadsvårde, Eri. underhålls— Ert. underhålls- Byggnadskategori 1935 års Underhållsproc. medel vid 1935 medel vid 1962 prisnivå års prisnivå års prisnivå Grupp I ............. 29,9 1,5 0,5 2,1 Grupp II ............ 101,3 1,0 1,0 4,1 Grupp III ........... 340,0 0,5 1,7 7,1 Totalt 471,2 — 3,2 13,3

sens förvaltande byrå har under de senaste åren erfarit ökade krav på loka- lernas funktionsduglighet, bl. a. beroende på den avancerade forskningens och undervisningens behov av komplicerad apparatur. Det finns anledning förvänta att hittills vedertagna procentuella uttag för underhållsarbeten kommer att behöva ökas.

9.2. Vissa administrativa och tekniska frågor

9.2.1. Nuvarande bandläggningsorduing för byggnadsverksamheten 9.2.1.1. Programarbetet Till grund för varje byggnads funktionella utformning måste ligga ett lokal- program. Detta består dels av en förteckning över alla de rum som behövs för verksamhetens bedrivande, dels av de särskilda upplysningar som be- hövs för att varje rum skall få riktig utformning i detalj, t. ex. ifråga om mått, för rummets utformning väsentlig utrustning o. dyl. ävensom upp- lysningar beträffande rummens funktionella relation till varandra. Som grund för ett lokalprogram på universitetshyggnadsområdet ligger under— visningsorganisation, studentantal, personalkader, forskningsinriktning, ut- rustningsbehov etc. jämte analyser av gruppstorlekar för olika undervis- ningsformer o. dyl. Fram till den 1 juli 1964 har lokalprogrammen på universitets- och hög- skoleområdet utformats dels inom byggnadsstyrelsen respektive tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (i fortsättningen kallade bygg- myndigheten), i samarbete med respektive nyttjare, dels inom särskilda programkommittéer, sammansatta av representanter för ecklesiastik- och finansdepartementen, universitetskanslersämbetet, resp. lärosäte och bygg- nadsstyrelsen. Efter komplettering inom byggmyndigheten har programmen i form av byggnadsprogram gjorts till föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Sedan programmet fastställts av Kungl. Maj:t och projekteringsuppdrag i samband därmed givits, har byggmyndigheten kunnat igångsätta projek- teringen för resp. byggnad. I enlighet med förslag i proposition 1964: 50 har riksdagen såsom tidigare nämnts beslutat en omläggning av lokal- och

utrustningsprogramverksamheten på universitets— och högskoleområdet. Särskilda lokal- och u'trustningsprogramkommittéer (s. k. LUP-kommittéer) har tillsatts, se avsnitt 9.2.2.

9.212. Utbyggnadsplaner

Utformningen av ett universitets- eller högskoleområde inrymmer såväl hus- byggnadstekniska som stadsplanetekniska aspekter av många slag, som gör, att den fysiska lösningen av problemen blir av mycket komplex natur. De byggnadsområden som står till förfogande har i allmänhet varierande grund-

614 förhållanden, som gör olika delar olika lämpliga som byggnadsmark. Ter- rängens lutningsförhållanden och vegetationens omfattning och art är andra förhållanden som ge utgångspunkter för byggnadernas placering. Trafiken till området, d. v. s. områdets placering i förhållande till och integration i ortens gatusystem och relationerna till kollektiva trafikmedel och biltrafi- kens avlänkning till parkeringsplatser inom området är av primär betydelse för bebyggelseplaneringen.

Redan av dessa skäl är det nödvändigt att på tidigast möjliga stadium en översiktlig planering för byggandet kommer till stånd, en utbyggnadsplan. På grundval av geotekniska undersökningar, studium av terräng- och vegeta- tionsfrågor, trafikförsörjningsmöjligheter, försörjning ifråga om vatten, avlopp, värme, ev. relationer till andra samverkande institutioner, t. ex. universitetssjukhus, o. s. v. upprättas genom byggmyndigheten utbyggnads- planer för de olika lärosätena. Dessa visar byggnadernas förläggning i stort inkl. framtida utbyggnadsreserver, vägdragning i .stort, parkeringsytor, huvudprinciper för försörjningsåtgärder och eventuellt den ordning i vilken utbyggnaden i princip bör ske. För att kunna göra en dylik plan krävs en någorlunda säker prognos för utvecklingen ifråga om studerandeantalet vid lärosätet och dettas fördelning på olika fakulteter eller sektioner. I kon- ceptionen av utbyggnadsplanen sker också det första fastläggandet av den arkitektoniska målsättningen för områdets utformning genom principställ- ningstagande ifråga om cxploateringstal och hn.shöjder. Med hänsyn till huvudpremissernas natur kan ifråga om olika områden större eller mindre vikt behöva läggas vid de olika faktorer som ovan nämnts. Under utbyggan- dets genomförande kan en utbyggnadsplan på grund av förändringar ifråga om studentantal, organisation m. m. behöva bli föremål för överarbetningar för att ständigt kunna ha sitt värde som riktlinje för byggnadsplaneringen.

9.2.1.3. Projekteringsarbetet Projekteringen sker nu normalt genom det 5. k. tvåstegsförfarandet, fast- ställt genom >>anvisningar för handläggning av byggnadsfrågor inom Kungl. Maj:ts kansli» (februari 1961). Detta innebär att, sedan program blivit fast- ställt av Kungl. Maj:t och projekteringsuppdrag givet för en viss byggnad, projekteringsarbetet för denna i en första etapp föres fram till huvudhand- lingar, omfattande arkitekt- och konstruktionsritningar jämte beskrivningar av en sådan omfattning att de kan bli föremål för en tillförlitlig kostnads- beräkning. Med bifogande av dessa handlingar jämte beräknade kostnader görs av byggmyndigheten framställning om byggnadsuppdrag. På grundval härav ger Kungl. Maj:t fortsatt projekteringsuppdrag fram till bygghand- lingar och lägger proposition till riksdagen. I vissa fall föreskriver Kungl. Maj :t att även bygghandlingarna skall bli föremål för prövning.

Den tekniska projekteringen utföres f. n. helt genom av byggnadsstyrelsen

anlitade konsulter respektive tekniska högskolans byggnadskommittés arki- tektkontor.

9.2.1.4. Upphandlingsförfarandet

Upphandlingen av byggnaderna genom byggmyndigheten sker normalt genom entreprenadförfarande med fri anbudsgivning, i avsevärd omfattning genom s. k. generalentreprenad, d. v. s. genom att byggnadsentreprenören åtager sig samtliga arbeten från schakt till byggnadens färdigställande inkl. vvs- och elarbeten. I mindre omfattning, i samband med pressat tidsschema eller andra särskilda omständigheter, ges schakt- och grundläggningsarbeten ut på särskild entreprenad, innan bygghandlingarna i sin helhet är färdig— ställda. I begränsad omfattning sker byggandet genom byggnadsstyrelsens egen-regiverksamhet eller med hjälp av andra upphandlingsförfaranden, t. ex. löpanderäknings-kontrakt, som möjliggör igångsättning av vissa delar av byggnadsarbetet parallellt med pågående projektering, där tidsförhål- landena bestämt kräver ett frångäende av normal, på full priskonkurrens grundad upphandling. Upphandlingsformerna regleras av 1952 års upp- handlingskungörelse jämte byggnadsstyrelsens instruktion.

9.2.1.5. Byggnadsgenomförandet Upphandling, ekonomisk och teknisk ledning och kontroll av byggandet utföres av byggmyndigheten, för byggnadsstyrelsens del sedan 1963 med hjälp av dess distriktsorganisation, vilken som huvudorter har de nu existe- rande universitetsorterna. Byggnadstiderna bestämmes av objektets storlek och tekniska utformning och samordnas med de tider som kräves för bygg- nadernas inredning och utrustning för färdigställande i anslutning till tid— punkter som bestämmes av undervisningens och forskningens behov. I viss omfattning måste på grund av de senare byggnadsarbetena bedrivas i en icke helt rationell ordningsföljd för att vissa lokaler skall kunna färdigställas före de övriga liksom nya lokaler i vissa fall måste temporärt utnyttjas för

annan verksamhet än den avsedda för att klara undervisningens aktuella behov.

9.2.1.6. Teknisk standard och byggnadsmetoder Av investeringsskäl har under det ökade universitetsbyggandet under senare år standarden ifråga om material, inredning och utrymmen i viss utsträck- ning sänkts. Samtidigt har av samma skäl praktiskt taget genomgående traditionella byggnadsmetoder använts även på orter, där genom stark hyggnadsexpansion inte minst på universitetens område avsevärd arbets- kraftsbrist tidvis varit rådande. Bland undantagen härifrån kan främst nämnas kemiskt centrum i Lund och matematiskt centrum i Göteborg, där relativt avancerade industrialiserade byggmetoder avses tillämpas. Typise- ring av rumsenheter, enhetlig måttkoordinering och standardisering av bygg-

616 eller inredningselement har förekommit endast i begränsad omfattning. Genom det arbete som igångsatts inom byggnadsstyrelsen efter inrättandet av dess utvecklingsavdelning hösten 1963, närmare redovisat i kapitel 4, har emellertid grunden lagts för ett systematiskt arbete för enhetliga normer på dessa områden. Detta arbete har i första hand inriktats mot uniVersitets- och

högskolebyggandets angelägnaste problem.

9.2.1.7. Tidsåtgång för projekteringsärende av normalstorlek Med utgångspunkt från nuvarande föreskrifter, som normalt förutsätter ett tvåstegsförfarande under ärendenas tekniska och administrativa handlägg— ning, kan den tid som åtgår för behandlingen av ett byggnadsärende av nor- mal storlek efter Kungl. Maj:ts beslut med fastställelse av program och uppdrag till byggnadsmyndigheten att uppgöra huvudhandlingar indelas i följande principiella delar fram till hemställan från byggmyndigheten till Kungl. Maj:t om uppdrag att utföra bygghandlingar (första steget i tvåstegs— förfarandet) :

1. Expeditionstid för Kungl. Maj:ts beslut;

2. Behandling av det givna uppdraget, inläsning och föredragning; kon— sultval, genomgång av uppdraget med de olika konsulterna; (Förslagshandlingar utföres av konsulterna.)

3. Behandling av förslagshandlingarna genom bedömning av deras olika kvaliteter, överslagsmässiga och jämförande ekonomiska kalkyler, under- ställande av ritningarna hos nyttjare, upprättande av förslag till fortsatt teknisk utveckling av förslaget, föredragning för beslut, expediering av beställning av huvudhandlingar till konsulterna; (Huvudhandlingar utföres av konsulterna.)

4. Teknisk granskning av huvudhandlingarna som underlag för kostnads- beräkning;

5. Kostnadsberäkning; definitivt godkännande av nyttjare;

6. Bedömning av kalkylresultat; (Eventuell revidering av huvudhandlingarna med hänsyn till kostnads- beräkningen genom konsulterna.)

7. Eventuell ytterligare behandling på grund av revideringarna;

8. Upprättande av petitaskrivelse, föredragning, expediering. Erfarenhetsmässigt åtgår för denna administrativa och tekniska behand— ling inkl. kostnadsberäkning inom Kungl. Maj:ts kansli och byggnadsmyn- digheten sammanlagt mellan fem och sju månader. Upprättandet av förslags- och huvudhandlingar av konsulterna under icke pressade tidsförhållanden kan beräknas till mellan tolv och tjugofyra månader beroende på objektet-s storlek och svårighetsgrad.

Sedan Kungl. Maj:t fattat beslut om uppdrag till byggmyndigheten att upprätta bygghandlingar återstår för administrativ-teknisk behandling av ärendet inom motsvarande instanser följande huvudarbetsdelar (andra ste- get inom tvåstegsförfarandet), innan objektet blir föremål för upphandling:

1. Expeditionstid för Kungl. Maj:ts beslut;

2. Bedömning av åtgärder med anledning av beslutets innehåll, formule- ring av beställning till konsulterna, expedieringstid ; (Bygghandlingar upprättas av konsulterna.)

3. Registrering, granskning, kopiering;

4. Eventuell ytterligare behandling på grund av revideringarna;

5. Sammanställning av handlingar, utskrifter, kopiering, föredragning, expediering. Sammanlagda tidsåtgången för den administrativt-tekniska handlägg- ningen under detta projekteringsarbete kan erfarenhetsmässigt beräknas till mellan tre och fyra månader. För projekteringsarbete genom konsulterna kan tidsåtgången för deras arbetsinsatser under ovan nämnda förhållanden beräknas till mellan sex och aderton månader beroende på tidigare nämnda omständigheter. Om Kungl. Maj:t begär redovisning även av bygghandlingar, tillkommer för administrativt—teknisk handläggning i samband härmed yt— terligare ca två till fyra månader. Sammanlagda tidsåtgången från faststäl- lelse av program till igångsättning av upphandlings- och byggnadsproces- serna under icke pressade tidsförhållanden och vid ärenden av normaltyp kan alltså beräknas till mellan tjugofem och femtiofem månader beroende på objektets storlek, svårighetsgrad och andra särskilda omständigheter. För upphandling av byggnaden genom fastläggande av upphandlingstek- niska förutsättningar och föreskrifter, annonsering, anbudsräkning, jäm- förelse av anbud, förhandlingar, beslut och kontraktsupprättande åtgår en tid av normalt tre månader. Själva byggnadstiden varierar starkt beroende på omständigheter som grundläggningsförhållanden, tillgång på arbetskraft, objektets storlek och form, vald byggnadsmetod, material etc. För objekt av den storleksordning som för universitet och högskolor i allmänhet kommer ifråga, kan byggnads- tiden variera mellan ett och tre år. För leverans och inplacering av inred- ning och utrustning genom byggmyndighetens och utrustningsnåmndens försorg kan beräknas en tidsåtgång av ca två månader. Därvid beräknas byggnadsbundna större utrustningselement till viss det kunna monteras under byggnadsarbetets gång. Den normala tiden för en byggnads färdig- ställande från programfastställelse till inflyttning kan sålunda beräknas till mellan tre och ett halvt och sju är, beroende på omständigheter som ovan nämnts. Ifråga om byggnadsohjekt som står under särskild tidspress har genom beslut av Kungl. Maj:t i vissa fall undantag gjorts från tvåstegsförfarandets fulla tillämpning, samtidigt som ifråga om byggnadsstyrelsens handläggning undantag gjorts från normal handläggningsordning och förtursrätt givits för att kunna tillfredsställa önskemål om snabbt färdigställande. Detta har särskilt förekommit på universitetsbyggandets område. Självklart har där- igenom vissa förseningar kommit att ske ifråga om andra objekt.

9.2.2. Lokal- och utrustningaprogramverksmnheten Kungl. Maj:t har den 29 juni 1964 utfärdat direktiv för lokal- och utrust— ningsprogramverksamheten. Direktiven innehåller i huvudsak följande. Lokal- och utrustningsprogramkommittéernas uppgift skall vara att för verksam- hetens utbyggnad vid berörda universitet och högskolor utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram, de senare även innefattande kostnadsramar. Kommit- téerna skall härvid utgå från av statsmakterna godtagna program för verksam- hetens utbyggnad. Därjämte bör de beakta den verksamhet, som finansieras av forskningsråd och därmed jämförliga organ. Vidare bör kommittéerna utreda de lokal- och utrustningsbehov, som kan föranledas av förslag från vederbörande lokala eller centrala universitets- och högskolemyndigheter. Programarbetet bör avse lokaler och utrustning för bl. a. undervisning, forskning och förvaltning samt serviceanordningar såsom bespisning för anställda och studerande. Där- emot bör arbetet icke omfatta studentkårlokaler. Vad gäller planeringen av snickeriinredningar, elarmatur och möbler m.m. torde få hänvisas till vad som uttalats härom i proposition 1964: 50 (s. 152). Lokalprogrammen skall av kommittéerna successivt överlämnas till byggnads- styrelsen (motsvarande) och utrustningsprogrammen till utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Dessa myndigheter har därefter att vidtaga på dem ankommande åtgärder för programmens realiserande, innefattande bl.a. äskande av medel hos Kungl. Maj:t. Frågor rörande förhyrning av lokaler för läroanstalterna bör prövas av kom—

mittéerna, innan vederbörande myndighet ingår hyresavtal. * Kommittéerna bör i sitt arbete särskilt beakta möjligheterna till ett effektivt och flexibelt utnyttjande av lokal- och utrustningsresurser. Ett sambruk av re- surserna mellan läroanstalter, fakulteter och institutioner bör i största möjliga utsträckning eftersträvas. I detta sammanhang torde få erinras om att i den förutnämnda propositionen 1964z50 uttalades dels att syftet med att organisera en kömmitté för var och en av universitets- och högskoleorterna bl. a. var att i största möjliga utsträckning kunna tillvarataga föreliggande möjligheter till ge- mensamt utnyttjande två eller flera läroanstalter eller fakulteter emellan av 10- kaler och utrustning, dels att i propositionen förordade riktlinjer för institutions- och institutionsgruppsindelningen borde vara vägledande i arbetet med uppgö- rande av lokalprogram.

I programarbetet bör särskilt övervägas sådana lösningar, som leder till att, å enasidan, lokaler för lägre utbildning och, å andra, lokaler för högre utbildning och forskning hålles samman, allt i den mån så befinnes lämpligt. Beträffande undervisningslokaler bör förutsättas ett utnyttjande av desamma under c:a 40 timmar per vecka. Vid utformningen av programmen bör självfallet alla möjlig- heter att begränsa kostnaderna tillvaratagas. Vidare bör programmen uppgöras med beaktande av angelägenheten av att lokalerna med minsta möjliga kostnad skall kunna tillbyggas för utökade behov.

Föreskrifter med normer för dimensioneringen av programmen torde seder- mera komma att utfärdas av Kungl. Maj:t.

Beträffande kommittéernas verksamhetsområden uttalades i förutnämnda propo- sition, att för varje universitets- och högskoleort skulle organiseras en kommitté och att denna skulle ha till uppgift att utarbeta program för samtliga högre läroan- stalter på ifrågavarande ort. De olika kommittéerna bör omhänderha program- arbetet för följande läroanstalter, nämligen kommittén för

Uppsala: universitetet:

Lund: universitetet, tekniska högskolan och socialhögskolan; Göteborg: universitetet, Chalmers tekniska högskola, handelshögskolan och so- cialhögskolan ;

Stockholm: universitetet, karolinska mediko skolan och socialhögskolan; därjämte bör farmaceu tillhöra denna kommittés verksamhetsområde;

Umeå: universitetet och socialhögskolan. Åt kommittéerna bör vidare kunna uppdragas att omhänderha programarbetet rörande lokaler och utrustning för andra institutioner för högre utbildning och forskning och därmed jämförlig verksamhet än de som här medtagits.

I fråga om kommittéernas sammansättning anfördes i propositionen 1964: 50, att i kommittéerna borde ingå representanter för byggnadsstyrelsen (motsvarande), utrustningsnämnden för universitet och högskolor, univversitetskanslersämbet'et samt för var och en av de läroanstalter, som beröres av vederbörande kommittés arbete. Kommittéernas sammansättning bör bli den nu anförda, dock bör där- jämte en representant för statskontoret ingå i varje kommitté. I kommittén för Stockholm bör därutöver ingå ytterligare en ledamot. Vissa läroanstalters _ handelshögskolans i Göteborg, farmaceutiska institutets och socialhögskolornas _— representation torde böra ges den formen, att en representant för läroanstalten får ställning som expert i vederbörande kommitté. Till kommittéerna bör vidare kunna knytas de ytterligare experter, som befinnes erforderliga.

Av central betydelse för arbetet med lokal- och utrustningsprogrammen är att ett nära samarbete mellan kommittéerna etableras. Dessa bör nämligen tilllämpa enhetliga normer vid programmens uppgörande. Vidare torde många frågor vara av sådan art, att utredningsarbetet lämpligen kan samordnas. För att åstadkomma enhetliga normer och samordning i övrigt bör ordförandena i de skilda kommit- téerna bilda en samarbetsnämnd. Frågor av principiell betydelse bör prövas av samarbetsnämnden och, därest de är av större vikt, av denna underställas Kungl. Maj:ts prövning, innan program utarbetas. Det bör även åligga samarbetsnämn- den att ha ett allmänt överinseende över programarbetet i de olika kommittéerna.

Ett för samtliga kommittéer gemensamt sekretariat bör upprättas. Sekretariatet bör ledas av en huvudsekreterare. Arbetet inom sekretariatet torde böra ordnas så, att till viss kommitté eller vissa kommittéer företrädesvis blir knuten viss sek- reterare. Med hänsyn bl. a. till att arbetsbelastningen kommittéerna emellan kan bli ojämn och till att vissa utredningar torde kunna utföras gemensamt för kom- mittéerna bör sekretariatresurserna vara rörliga. Biträde med utredningar m. m. åt kommittéerna bör i viss utsträckning kunna lämnas av byggnadsstyrelsen (motsvarande), utrustningsnämnden för universitet och högskolor, universitets- kanslersämbetet och vederbörande läroanstalt.

Slutligen bör understrykas, att kommittéerna bör bedriva sitt arbete i nära samråd med berörda myndigheter, läroanstalter, andra kommittéer och utred- ningar. Det bör även åligga kommittéerna att hålla chefen för ecklesiastikdeparte— mentet underrättad om arbetets fortgång.

-kirurgiska institutet, tekniska hög- tiska institutet tills vidare

9.2.3. Subkommitténs synpunkter på byggnadsverksamheten 9.2.3.1. Program och utbyggnadsplaner Förutsättningen för att en utbyggnadsplan skall kunna bli inte bara en dis- positionsplan för fördelning av bebyggelsegrupper med hänsyn till topogra- fiska, geotekniska och trafiktekniska förutsättningar utan även ge fasta

riktlinjer för bebyggelsens kontinuerliga framskridande inom ramen av ett funktionellt, miljömässigt gott och samtidigt ekonomiskt byggande är enligt subkommittén, att planen kan bygga på ett programunderlag av en säker- hetsgrad som är väsentligt större än vad som hittills varit fallet, ett över— siktsprogram beträffande lokalerna, en tidsplan, som i sina väsentliga drag redovisar tidsföljden för områdets utbyggande under den åtminstone när- mast överblickbara tidsperioden, och ett investeringsprogram.

Mot denna bakgrund är nuvarande former för programmering otillfreds- ställande. Den sätter in vid en senare tidpunkt under planeringsskedet och avser då detaljerad analys av rumsbehov inom varje enskild utbyggnadsetapp och är därigenom också mycket tidskrävande. Även sedan projekterings- uppdrag med dylikt programunderlag för enskilda byggnader givits inom ramen för existerande utbyggnadsplaner störes projekteringen såväl tekniskt som tidsmässigt ofta av att alltför litet är programmässigt fastlagt beträf— fande andra delar av universit-etsområdet, som tekniskt och arkitektoniskt är starkt sammanhängande med det aktuella projektet. Risk föreligger där- igenom för väsentliga omprojekteringar med tidsförluster som följd.

Ifråga om den enskilda byggnaden inom planen skulle också enligt sub— kommittén betydande tidsvins—ter kunna göras, om programmeringen kunde äga rum på annat sätt än vad nu är fallet.

Beträffande byggnader som lämpligen utformas med en allmängiltig plan— princip _ t. ex. byggnader med torr verksamhet av normal kontorstyp eller byggnader med generellt utformade laboratorier _— borde enligt subkom— mittén projekteringsarbetet ej behöva vänta på definitiva detaljprogram, som endast fördelar respektive lokaler mellan de olika institutionerna inbör- des, om den sammanlagda programytan för byggnaden i första hand kunde fastställas. På detta sätt skulle programarbetet kunna ske etappvis genom att först totalytan fastställes i form av ett ramprogram och på en senare tidpunkt fördelningen i detalj sker genom ett fördelningsprogram. Ytterligare en fördel med detta arbetssätt vore enligt subkommittén, att detaljprogram- meringen därigenom skulle kunna förläggas ännu senare under planerings- processen än nu, (1. v. 5. så sent som under pågående byggnadsarbete med byggnadens stomme. Härigenom kunde också största möjliga aktualitet erhållas beträffande rumsfördelningen i det färdiga huset. En förutsättning för en på detta sätt koordinerad programmeringprojektering är emellertid enligt subkommittén att fasta normer finnes för lokaler av allmängiltigt slag, ifråga om mått, ledningsförsörjning, teknisk standard o. dyl. Ett utveck- lingsarbete på detta område håller f. n. på att med skyndsamhet genomföras av byggnadsstyrelsen. Som första resultat härav har i kapitel 4 vissa normer för utformning av »torra» lokaler av kontorstyp och, laboratorier för kemiska ämnen redovisats. , Inom ramprogrammet bör enligt subkommittén i vissa fall en begränsad uppdelning ske, t. ex. inom laboratoriebyggnader mellan delar av generellt

slag, d. v. 5. där verksamhet av olika slag kan bedrivas med hjälp av fast inredning och försörjning, och delar av flexibelt slag, d. v. s. där behovet av nyanserad anpassning till starkt skiftande forskningssituationer tillgodoses. Ett utvecklingsarbete ifråga om avvägningen av dylika lokalers omfattning och standard, flyttbara mellanväggars problem 0. d. bör enligt subkommittén mot denna bakgrund genomföras av byggnadsstyrelsen i samarbete med LUP—kommittéerna.

I avsevärd utsträckning måste emellertid byggnaderna beräknas komma att innehålla förutom lokaler av nämnda allmängiltiga typ även speciella lokaler, som kräver en detaljprogrammering, innan överhuvudtaget projek- teringsarbete kan eller bör igångsättas. Hit hör främst rum med större mått, som bestämmes av skrymmande apparater, ett större antal närvarande per- soner eller andra specifika förhällanden. I de fall då sådana lokaler före- kommer, bör enligt subkommittén detaljprogrammeringen i första hand inriktas på dessa lokaler, så att så snart som möjligt ett ramprogram och ett detaljprogram kan ställas till förfogande för projekteringen, under det att fördelningsprogrammet inom ramen av ramprogrammet kan senareläggas. I viss omfattning måste självfallet alltjämt vissa byggnader baseras på ett helt detaljprogram, t. ex. en ren biblioteksbyggnad. Med den uppläggning av organisationen för program-arbetet, som framgår av proposition 1964: 50, med lokal— och utrustningsprogramkommittéer på de olika universitets- orterna, där en koncentration sker av alla programpåverkade tekniska fak- torer, bör enligt subkommittén en dylik stegvis programmetodik vara möjlig.

För att underlätta ett snabbt fastläggande av ramprogram krävs fasta dimensioneringsunderlag. Dessa bör byggas på studium av platsbehov per studerande, forskare eller laborationsplats, beroende av institutionens karak- tär efter detaljerade funktions- och måttstudier av tidigare nämnt slag i kombination med schemaanalyser. Innan ett dylikt arbete i full utsträck- ning hunnit genomföras, vilket kan förväntas bli avsevärt tidskrävande, torde enligt subkommittén provisoriska normer kunna byggas på studium av existerande byggnader och lokalprogram i förhållande till studentantal och undervisningsorganisation. Försök att på denna grund finna dimensio- neringsunderlag har redovisats i kapitel 4.

92.32. Teknisk standard och byggnadsmetoder

Den utbyggnad av universiteten och högskolorna, som hittills skett har till sin övervägande del ägt rum relativt långsamt, med en fördelning på de olika universitetsorterna efter »spontant» uppdykande behov. Detta förhållande, jämte de olika nyttjarnas varierande krav, beroende på olika erfarenheter och inriktningar, samt avsaknaden av ett koordinerande utvecklingsarbete, har lett till en ofta heterogen karaktär ifråga om lokalernas funktionella utformning och inredning, även ifråga om lokaler för samma ändamål. Ehuru »skräddarsydda» lokaler för speciella verksamheter varit och allt-

jämt kommer att vara motiverade för viss verksamhet, har de hittills utförda byggnaderna i alltför stor utsträckning fått en speciell utformning, som verkar försvårande vid förändringar inom undervisnings- och forsknings- verksamheten. Detta blir enligt subkommittén inte endast kännbart vid en kapacitetsmässig utbyggnad av lärosätena, som kräver omflyttningar inom befintliga byggnader, utan kan också förväntas vara till nackdel i samband med de förskjutningar inom institutionernas arbetsområden och institutio- nerna sinsemellan, som även vid eventuella framtida mer stabila förhållan- den ifråga om undervisningens omfattning alltjämt kommer att bli nödvän- diga. Härtill kommer de allt mer framträdande tendenserna till samarbete över institutionsgränserna och den förutsebara övergången till institutioner omfattande större ämnesområden som även talar för större och generellare byggnadsenheter. Även från tidsbesparingssynpunkt har emellertid en över- gång till mer generella byggnadstyper ett bestämt intresse. Om hänsyn tages till fördelningen av allmängiltiga och speciella byggnader vid utförande av utbyggnadsplanen, kan denna enligt subkommittén utformas så att projek— teringen av allmängiltiga byggnader så lite som möjligt binds av de speciella byggnadernas placering och utformning. Utbyggnad efter dessa olika bygg- nadstypers speciella problematik underlättas härigenom. Genom inriktning mot mer generellt användbara byggnader grundad på konsekvent genom— förd modulsamordning läggs också grunden för ett utnyttjande i betydligt större utsträckning av prefabricerade byggkomponenter än vad nu är fallet. Ett utvecklingsarbete särskilt inriktat mot att skapa »prefabsystem» för universitetsbyggandets typiska funktionella behov har igångsatts inom bygg- nadsstyrelsen. Till frågan om byggande med prefabricerade byggnadsele— ment jämfört med »traditionellt» byggande återkommer framställningen i ett följande avsnitt.

Vid en utformning av väsentliga delar av ett universitetsområdes bygg- nader som allmängiltiga lokaler skulle — under förutsättning av en ram— programmering som sträckte sig över en längre tidsperiod med etappvis uppdelning av byggandet efter undervisningens och forskningens behov _— också genom entreprenader över flera etapper upphandlingarnas antal kunna minskas. Härigenom skulle etableringskostnaderna kunna minskas och genom planering under en längre tidsperiod av byggnadsarbetet en mer rationell byggnadsprocess kunna genomföras än som nu delvis sker. Bygg- nadskostnaderna skulle ävenlede-s kunna begränsas. Dylika förfaranden kan emellertid enligt subkommittén endast ge sina fulla fördelar under förut- sättning att inga större rubbningar i byggnadsproduktionen på grund av arbetsmarknadsmässiga förhållanden sker. Även ur synpunkten av stats- makternas önskemål om en permanent beredskapsreserv i form av färdig— projekterade byggnadsobjekt, vilka de programmässiga förutsättningarnas normalt snabba förändringar ger stora svårigheter att i tillräcklig omfatt- ning tillfredsställa, skulle enligt subkommittén en projektering av lokaler av mer generellt användbart slag innebära fördelar.

9.2.3.3. Projektering och administrativ handläggning Produktionen av byggnader sönderfaller i två principiellt olika stadier, pro- jekteringen och byggandet. Genom tillämpning av större serier, genom kon- tinuerlig produktion och elementbyggande kan produktionstiden minskas och i viss omfattning även kostnadsvinster göras. På projekteringsstadiet synes enligt subkommittén emellertid inte dessa faktorer påverka situa- tionen.

Under normala förhållanden torde —— om kostnadssidan skall kunna i största möjliga utsträckning behärskas —— projekteringsarbetet behöva ske med samma omsorg oavsett byggnadsmetod och i allt väsentligt vara av- slutat, innan byggnadsprocessen igångsättes. I viss omfattning _— i samband med projektering för prefabricering av byggnadselement med stor noggrann- het i olika hänseenden —— torde den sammanlagda projekteringsinsatsen behöva öka. Sedan funktionella normer för olika rum etc. utarbetats, ett enhetligt måttsystem börjat tillämpas och principerna för ett prefabsystem fastlagts, borde emellertid enligt subkommitténs uppfattning projekterings- tiderna och därmed också projekteringskostnaderna för ett enskilt objekt kunna minskas. Av största vikt från tidsbesparingssynpunkt är dock under alla förhållanden — förutom att projekteringsarbetet kan inledas så snart nödvändigt programunderlag föreligger —— att det kan bedrivas kontinuer- ligt. Härvidlag är nuvarande föreskrifter för handläggningen av byggnads- ärenden inom Kungl. Maj:ts kansli otillfredsställande. I projekteringen för byggnader av den storleksordning som det här är fråga om deltar ett stort antal projektörer inom projekteringskontor, som i allmänhet med nuvarande och närmast förutsebar arbetskraftssituation är starkt belastade även av andra projekteringsuppgifter. Med nuvarande handläggningsordning förut- sättes dessa projektörer nedlägga arbetet under den tid huvudhandlingarna blir föremål för byggnadsstyrelsens prövning och kostnadsberäkning jämte Kungl. Maj:ts prövning som grund för fortsatt projekteringsuppdrag. I avsevärd omfattning kan detta bedömas leda till icke endast den tidsförlust som denna administrativt-tekniska behandling i sig själv ger utan även till tidsförlust på grund av igångsättningssvårigheter på projekteringssidan i samband med omfördelning av personal. Därtill kommer att en på detta sätt diskontinuerlig projektering leder till ett större byte av proj ekteringspersonal inom de enskilda objekten till nackdel för projekteringens kvalitet.

Även om vid byggnadsärenden av icke brådskande art ett bibehållande av den nu existerande handläggningsordningen kan bedömas vara berättigad, torde beträffande en sektor som kommer att befinna sig under så stark tids- press under den närmaste tidsperioden som universitets- och högskolebyg- gandet, ett generellt undantag från nuvarande bestämmelser vara starkt motiverat. Vid det första projektering-suppdragets givande bör detta enligt subkommittén utsträckas till färdiga bygghandlingar, varvid dock så snart underlag föreligger, som av byggmyndigheten bedömes som tillräckligt för en tillförlitlig kostnadsberäkning, en dylik utföres och byggnadsfrågan

förelägges Kungl. Maj:ts prövning på vanligt sätt, medan det fortsatta pro- jekteringsarbetet pågår. Praktiken visar, att de fördelar som skulle vinnas på ett dylikt förfarande torde vara betydligt större än nackdelarna med att medel under dessa omständigheter engageras i projektering, som till någon del kan komma att bli föremål för omarbetning. För att projekteringen skall kunna komma igång så tidigt som möjligt bör Kungl. Maj:t ställa projek- teringsmedel till byggmyndighetens förfogande även på grundval av hela ramprogram med etappindelning. Samtidigt bör enligt subkommittén bygg- myndigheten söka finna former för att samordna sin handläggning av bygg- nadsärendena under tiden före byggenas igångsättning med projekterings- arbetet på ett sådant sätt, att det senare kan bedrivas med största möjliga kontinuitet.

92.34. Upphandling

Även om man genom kombination av olika åtgärder av ovannämnda natur ifråga om programmering, projektering, administrativ handläggning och byggnadsmetoder enligt subkommitténs uppfattning kan beräkna avsevärda tidsvinster, kan med säkerhet ändå förutses, att i viss omfattning svårig- heter kommer att uppstå att iordningställa byggnader till de tidpunkter som från undervisningssynpunkt är önskvärda. Med hänsyn till de bestämda krav som måste ställas, att byggnaderna blir väl genomtänkta från funk- tionell synpunkt, kan ge en god undervisnings- och forskningsmiljö, blir inordnade på ett genomtänkt sätt i en utbyggnadsplan på längre sikt och i ett större urbanistiskt sammanhang och blir tekniskt väl genomarbetade för ett rationellt produktionssystem, är det av vikt att tillräcklig tid alltjämt ges för en omsorgsfull projektering. I denna situation bör enligt subkommittén möjlighet finnas för hyggmyndigheten att under särskilt pressade tidsför- hållanden för tids vinnande tillämpa upphandlingsmetoder som skiljer sig från de idag vanligaste, exempelvis för att viss byggnadsverksamhet skall kunna bedrivas parallellt med projektering och möjliggöra smidiga upp- handlingsförfaranden i samband med prefabbyggande. De upphandlings- metodiska frågorna är för övrigt av den arten att deras problemställningar är gemensamma för hela den offentliga sektorn. Subkommittén har därför ej ansett sig mer i detalj böra behandla dem i detta sammanhang.

9.2.4. Subkommitténs synpunkter på inrednings- och utrustningsverksamheten Som framgått av avsnitt 9.2.2. har den hittills gällande ordningen för utrust- ningsverksamheten i väsentliga avseenden förändrats. Utru'stningsnämndens planeringsverksamhet (inkl. förslag till kostnadsramar) överflyttas helt till de nyinrättade LUP-kommittéerna. Därjämte avlastas från nämnden plane— ring för och anskaffande av snickeriinredningar, el-armatur, möbler m. ni. genom att byggmyndigheten övertager denna verksamhet. Med hänsyn till

dessa omständigheter har det varit nödvändigt at-t särskilja de båda begrep- pen inredning och utrustning, som i det följande av subkommittén behand— las var för sig.

9.2.4.1. Inredningsverksamheten Planering och inköp sker genom byggmyndigheten. Denna verksamhet bör enligt subkommittén förutom snickeriinredningar (laboratorieinredningar, hörsalsinredningar) textilier, el-armatur och möbler m. m. omfatta vissa andra nyttigheter, exempelvis kyl- och termostatrum, klimatkammare, appa- ratur för tryckluft m.fl. andra med byggnaden direkt sammanhängande inredningar och apparater. Byggmyndigheten måste härvid upptaga gräns- dragningsproblemen mellan byggnads- och inredningsanslag till förnyad prövning samt tillsammans med LUP-nämnden och utrustningsnämnden fastställa gränsdragningen mellan inredning och utrustning.

I mycket stor utsträckning torde byggmyndigheten komma att anlita re- spektive byggnads arkitekt för uppgörande av inredningsför-slag samt kost— nadsberäkning av detsamma. Standardiserings-, norm- och typiseringsarbete bör därför snarast påbörjas hos byggnadsmyndigheten beträffande inredning för olika slags verksamheter.

Till subkommittén har från utrustningsnämnden överlämnats ett antal sammanställningar, vilka utvisa kostnaderna för inredning i vissa färdig— ställda byggnader. Redovisade kostnadsantaganden i kapitel 5.5. bygger på detta material. På grundval av detta och det ytterligare material, som kan framtagas av utrustningsnämnden samt det utredningsarbete, som kommer att ske inom byggnadsstyrelsens utvecklingsavdelning torde enligt subkom- mittén goda möjligheter finnas att framlägga kostnadsuppskattningar på grundval av fastställda program. Den definitiva kostnadsberäkningen bör framläggas av byggmyndigheten sedan projekteringen avslutats.

9.2.4.2. Utrustningsverksamheten Utrustningsprogram och förslag till kostnadsram utarbetas av LUP—kom- mittéerna. Inköp sker genom utrustningsnämnden. Utrustningsprogrammen skall omfatta den utrustning, som icke ingår i byggnads- eller inrednings- kostnaderna och redovisas under följande huvudrubriker.

1. Apparatur för lägre utbildning (lu) ;

2. Apparatur (grundutrustning) för högre utbildning och forskning (hufo);

3. Speciell forskningsutrustning;

4. Materiel för utbildning och forskning;

5. Övrig utrustning m. m. Med beteckningarna materiel förstås i förevarande sammanhang exempel- vis för en kemisk institution en förs-ta engångs—uppsättning av glasvaror och kemikalier samt laboratorieutensilier.

9.2.5. Subkommitténs synpunkter på byggande med prefabricerade byggnadsdeme ut Det prefabricerade byggandet i dess nuvarande former är relativt ungt. Först några år efter sista världskriget fick det en sådan utbredning att det tilldrog sig ett större intresse. Det synes enligt subkommittén i väsentligt ökad om- fattning böra ifrågakomma inom universitets- och högskolebyggandet. Emot de nya produktionsformer som kan innefattas i begreppet prefab- byggande har ofta riktats kritiken att de ej lett till sänkta byggnadskostna- der. Häremot kan invändas att tidiga produkter, som hänför sig till nya metoder i allmänhet ej blir billigare, snarare tvärtom. Först efter det de kommit upp i tillräckligt stora serier samt överlevt barnsjukdomarna kan deras ekonomiska konkurrenskraft på allvar bedömas. Vidare synes jäm- förelserna ej alltid ha gjorts med hänsyn till samtliga ekonomiska faktorer genom att ej tillräcklig hänsyn tagits till besparingen i tid. Följaktligen har härvid ej alltid medräknats lägre räntekostnader vid förkortad byggnads— tid, besparing av specialarbetskraft, lägre omkostnader för tomt och lägre vinterkostnader. Det är emellertid idag uppenbart, att de prefabricerade byggnadsmeto- derna nu utvecklats så långt att de mot bakgrund av ett ekonomiskt betrak- telsesätt i vid bemärkelse är fullt konkurrensdugliga i jämförelse med mer traditionella byggnadsmetoder. En stark ytterligare utveckling på området är att förutse. Skälen härtill år enligt subkommittén i huvudsak följande:

1. Utnyttjandet av prefabricerade komponenter är en nödvändig förut- sättning för en mera långtgående industrialisering av byggandet;

2. De metoder som redan nu finns och ytterligare kommer att utvecklas synes underlätta en bekämpning av de ökande byggnadskostnaderna;

3. Besparing av arbetskraft och därmed speciellt av yrkesarbetare på arbetsplatserna gör det möjligt att bygga mer med samma antal byggnads- arbetare inom landet;

4. Ett snabbare byggande medför lägre finansieringskostnader och tomt- omkostnader under byggnadstiden ;

5. Genom kortare byggnadstider kan byggföretagens personella och ma- skintekniska resurser utnyttjas bättre och större produktion kan således uppnås med befintlig maskininvestering och arbetsledarkår;

6. Prefabricerat byggande tvingar till en mer samordnad planering för såväl projekteringsarbetet som byggandet; samt

7. Prefabricerat byggande underlättar vinterbyggande och minskar de tidigare ofrånkomliga tilläggskostnaderna för arbeten som utföres vintertid. Härtill kommer att nu tillräckligt många personer och företag med erfa- renhet och kunnande synes finnas inom landet för såväl projektering som byggande. Leveranskapaciteten för fabrikstillverkade produkter har även kraftigt ökat de senare åren genom att nya fabriker uppförts och gamla ut-

byggts.

Beträffande den tekniska kvaliteten, t. ex. hållfasthet, underhållsfrihet, ljudisolering och brandsäkerhet kan därtill enligt subkommittén sägas, att en byggnad i stort kan uppföras i samma kvalitet oberoende av om den byggs prefabricerad eller platsbyggd. En prefabricerad stomme ger emellertid jäm- fört med en platsbyggd ibland större möjlighet till framtida ändringar genom ingrepp i stommen liksom större flexibilitet i planlösningen genom att färre vertikala bärande enheter kan användas.

De i det följande redovisade uppgifterna och synpunkterna bygger på erfarenheter som erhållits från ett antal objekt. Till subkommitténs för— fogande har ställts vissa data rörande byggnadskostnader, byggnadstider, arbetskraftbehov samt totalkostnader för några pågående eller just avslutade projekt. Därvid har främst stommarna studerats. lfrågavarande uppgifter redovisas i tabellerna 4: 72—7 6.

Gemensamt för dessa exempel har varit, att projekten kunnat utföras antingen prefabricerade eller platsbyggda. Vid kostnadsjämförelsen har först stomkostnaderna beräknats utan hänsynstagande till tiden eller åtgång på arbetskraft. Därefter har arbetsplaner upprättats och de olika byggnads- tiderna beräknats. Sedan har arbetskraftens numerär kalkylerats för de

Tabell 4: 72. Jämförelse mellan vissa byggnadsobjekt, dels med stomme av platsgjuten belong, dels med stomme av stål och/eller förtillverkade betongelement. Byggnadskostnader

Byggnadskostnad, 1 OOO-tal kronor Diff. i Alt. 1 Alt. 2 Alt. 3 1 OOO-tal . Volym, kronor Diff. i % Oblekt ma ed t med stomme med stomme alt. av alt. 1 m ; pmme av stål 0. för- av förtillv. 2—1 = ?; pbaetsglu' tillv. bjälk- betong- 3—1 = n ong lagselement element Kv Getingen nr 13 Stockholm, kon- torl ............ 77 000 21 960 22 300 — +340 + 1,5 Philipshuset, Stockholm, kon- torsdelen' ...... 111 000 36 140 36 700 — + 560 + 1,5 (IB-Lund, sjukhus4 300 000 100 000 — 99 3001 —700 —O,7 Kv Stettin, Stock- holm, industrihus med kontor5 . . . . 74 000 19 500” 19 4802 —- —— 20 -—0,1 D:o .............. 74 000 19 5008 —— 19 220” —280 —1,4 Dzo ............. 74 000 20 5001, 20 0903 — —410 —2,0 D:o ............. 74 000 20 500, _ 19 940 —560 —2,7 Kv Tulpanen, Norrköping, varuhuss ....... 51 000 13 750 14 000 — +250 +1,8 * Platsgjutna pelare. 2 6 meters spännvidder och rörlig last = 1 000 kg/m2 a 10 meters » » » » = 1 000 lig/mg. 4 Siab.

5 John Mattsson. " L. E. Lundberg.

Tabell 4: 73. Jämförelse mellan vissa byggnadsohjekt, dels med stomme av platsgjuten betong, dels med stomme av stål och/eller förtillverkade betongelement. Byggnadstider

Tidsåtgång för hela objektet, månader

Alt. 1 Alt. 2 Alt. 3 Besparing i Objektl Diff. i förh. % av hela med stomme, med stomme till alt. 1 byggnads— med stomme .. . . av plats- " av stål _e_. av förtillv. tiden förtillv. bj alk- betong-

gjuten betong lagselement element

Kv Getingen nr 13,

Stockholm, kontor 27 22 — 5 19 Philipshuset, Stock-

holm, kontorsdelen 27 21 — 6 22 CB-Lund, sjukhus. . . 44 — 34 10 23

Kv Stettin, Stock- holm, industrihus

med kontor ....... 20 16 16 4 20 Kv Tulpanen, Norr- köping, varuhus. . . 17 14 — 3 18

1 Se anm. till tabell 4: 72.

Tabell 4: 74. Jämförelse mellan vissa byggnadsohjekt, dels med stomme av platsgjuten ; betong, dels med stomme av stål och/eller förtillverkade betongelement (enbart stomskelett). Arbetskraftsbehov

Antal dagsverken för byggnadsarbetare av specialkategori för stombyggnadsar- beten . Alt. 1 Alt. 2 Alt. 3 Diff. i förh. Besparing i 1 Oblekt till alt. 1 % av alt. 1 Stomme av _ Stewe av stål o.förtillv. Stomme av platsgjuten bjälkla s- förtillv. be- betong elemengt tongelement CB-Lund, sjukhus (alt. stål) ......... 27 000 7 000 — —20 000 —74 CB-Lund, sjukhus . . . 27 000 — 9 500 »17 500 —65 Kv Stettin, Stock— holm, industrihus med kontor ....... 9 000 3 000 3 000 — 6 000 —67

1 Se anm. till tabell 4: 72.

olika metoderna och därvid har speciellt antalet yrkesarbetare studerats. När de olika byggnadstiderna varit kända, har sedan räntekostnaderna samt omkostnader-na för tomter under respektive tider för de olika metoderna kunnat beräknas. Med stöd av de redovisade exemplen synes vissa slutsatser kunna dragas beträffande prefabricerat byggande av i dag för projekt som lämpar sig för prefabricerade metoder.

1. Antalet byggnadsarbetare för uppförande av stommen (exkl. grov—

Tabell 4: 75. Jämförelse mellan vissa b betong, dels med stomme av stål och/ell

yggnadsobjekt, dels med stomme av platsgjuten er förtillverkade betongelement. Räntekostnader

Räntekostnader och tomthyra under

byggnadstiden, 1 OOO-tal kronor

Alt. 1 Alt. 2 Alt. 3 . Diff. i förh. Besparing Objektl . . o Stomme av Stositnårlnå av $$$-läg” till alt. 1 1 A, av alt. 1 platsgjuten förtillv. beto ele- betong bjälklags- måst element

Kv Getingen nr 13,

Stockholm, kontor 1 250 1 010 — — 240 19 Philipshuset, Stock-

holm, kontorsdelen 3 200 2 500 — — 700 22 (IB—Lund, sjukhus. . . 10 400 — 7 900 —2 500 24 Kv Stettin, StOCk—

holm, industrihus med kontor (6 me-

ters spännvidder). . 1 350 1 080 — — 270 20 Dzo ................ 1 350 — 1 070 — 280 21 Dzo (10 meters

spännvidder) ..... 1 400 1 100 — — 300 21 : ................ 1 400 — 1 100 — 300 21 Kv Tulpanen, Norr—

köping, varuhus. . . 1 170 910 — — 260 22 1 Se anm. till tabell 4: 72.

arbetare, städare m. fl.) kan i vissa fall 11 platsbyggda objekt;

2. Byggnadstiden kan i vissa fall sänkas gången för platsbyggda objekt; samt

3. Av totala investeringen s över- eller understiga med någ för platsbyggda objekt. Tar m räntekostnader och tomtkost byggmetoder, synes man kunna fastslå, att dyrare än platsbyggda objekt. Det prefabricerade byggandet har utvecklats ef som kallats slutna och öppna ning av »färdiga hus», verkning genom produ heterna från båda dessa system bör enli utnyttjandet av prefabrikationsmetoder fö flera skäl det öppna Dessa skäl är enligt subkommittén i korthet följande.

edbringas till 1/3 av behovet för med 20—25 procent av tidsåt-

ynes de direkta byggnadskostnaderna kunna on eller några procent motsvarande kostnader an i beaktande besparingen på grund av lägre nader under byggnadstiden för prefabricerade de prefabricerade objekten ej är

ter i huvudsak två linjer, system. Detta innebär i förra fallet en försälj— i det senare en ökning av möjligheterna till fri till- ktstandardisering och modulsamordning. Erfaren— gt subkommittén nyttiggöras vid r statligt byggande, men det är av systemet, som i första hand bör komma till tillämpning.

Det öppna systemet ger, i motsats till vad fallet i allmänhet är vid de

slutna,

möjligheter att bibehålla en priskonkurrens vid upphandlingen både

Tabell 4: 76. Jämförelse betong, dels med stomme av stål och/eller förtillverkade kostnader

mellan vissa byggnadsobjekt, dels med stomme av platsgjuten betongelement. Totala byggnads-

Byggnadskostnad, 1 OOO—tal kronor

Diff. i Alt. 1 Alt. 2 Alt. 3 1 OOO-tal . Volym, kronor Diff. 1 % Objekt1 m3 med stomme med stomme med stomme alt. av alt. 1 av stål o. .. . 2—1 = av plats- förtillv. av fortillv. be- 3_1 = gjuten betong bj älkl. elem. tongelement Kv. Getingen nr 13, Stockholm, kontor ........ 77 000 23 210 23 310 — + 100 +0,4 Philipshuset, Stockholm, kontorsdelen. . . 111 000 39 340 39 200 — — 140 -—0,4 CB-Lund, sjukhus 300 000 110 400 — 107 200 —3 200 —2,9 Kv. Stettin, Stockholm, industrihus med kontor. . . . 74 000 20 850 20 560 — — 290 —1,4 Dzo ............. —— 20 850 —— 20 290 — 560 ——2,7 D:o ............. 74 000 21 900 21 190 — — 710 ——3,2 D:o ............ —— 21 900 — 21 040 — 860 —3,9 Kv. Tulpanen, Norrköping, varuhus och kontor ........ 51 000 14 920 14 910 _ —10 —0.1

1 Se anm. till tabell 4: 72.

vad gäller valet av entreprenörer och tillverkare av komponenter. Spridda över landet finns redan nu ett 20-tal fabriker för tillverkning av betong- element, de komponenter som drar de förhållandevis högsta transportkost- naderna. Dessa resurser är koncentrerade till eller i närheten av nuvarande universitetsorter med undantag av Umeå. För övriga frekventa komponen- ter, som exempelvis snickerier och inredningar, finns sedan gammalt indu— strier i alla delar av landet. Det öppna systemet ger vidare möjligheter att upphandla byggnadens olika delar, grund, stomme, stomkompletteringar, inredningar, installationer var för sig då detta är lämpligt. En fördel härmed är att lägsta pris och lämpligaste kvalitet kan erhållas på varje delleverans och tillverkarna kan få tillräckliga tider för sina leveranser. Vid en på detta sätt delad upphandling blir huvudentreprenörens uppgift att utföra grund- läggningsarbetena, mottaga och ansvara för leveranser av komponenter, leda arbetet med komponenternas sammansättning till en hel byggnad och att i samarbete med beställaren uppgöra noggranna tidsplaner. Samma entre- prenör kan ges dessa uppgifter för ett flertal likartade byggnadsohjekt.

En enhetlighet i projekteringen vad gäller måttsystem och komponent- typer mellan olika objekt och en samordning i tiden av ett antal objekt kan befrämja en kontinuitet i tillverkningen av byggnadselement, som likaså kan få en prissänkande effekt.

BILAGA 1 *

Universitets- och högskolekommitténs lokalinventering hösten 1963

Lokalsituationen vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm, karo- linska institutet, de tekniska högskolorna i Stockholm, Göteborg och Lund samt vid handelhögskolan i Göteborg

t lokalinventeringen hösten 1963, m2 nettoyta, permanenta lokaler och förhyrningar

Tabell ]. Lokalsituationen vid Uppsala universitet enlig !

Fakultet (motsv.)lämnesgrupp Paging—uta Förhyrningar Totalt Universitetsbibliotek ................. 12 866 181 13 047 Universitetsadministration ........... 1 305 232 1 537 Teologisk fakultet ................... 837 — 837 Juridisk fakultet .................... 1 052 — 1 052 Medicinsk fakultet,

teoretiska och propedeutiska ämnen . 10 789! —— 10 7891 Humanistisk fakultet ................ 6 727 670 7 397 historisk-filosofisk sektion .......... 4 232: 366 4 598

i språkvetenskapllg sektion .......... 2 495 304 2 799 [ Samhällsvetenskaplig fakultet ........ 1 854 1 070 2 924 ; Matematisk-naturvetenskaplig fakultet. 42 845 1 395 44 240 matematikämnen .................. 1 048 1 395 2 443 ) fysikämnen ....................... 9 698", _ 9 698 * kemiämnen ....................... 10 404 — 10 404 ! botanikämnen ..................... 7 369 _ 7 369 * zoologiämnen ..................... 5 396 _ 5 396 i genetik ........................... —* — -— ; geografiämnen .................... 2 3385 _ 2 838 1 geovetenskapliga ämnen ........... 5 573 —— 5 573 Gustav Werner institutet ........... 519 _ 519 Gemensamt för universitetet .......... 2 989 — 2 989 Totalt 81 264 | 3 548 | 84 812

!

Inkl. humangenetik.

” Varav 144 mn gemensamt för historia och psykologi och 46 ms gemensamt för hum. fak. 3 Inkl. lokaler för högspänningsforskning och geokosmofysik (1 370 + 224 in”). ' Undervisningen sker vid lantbrukshögskolans institution för genetik och växtförädling. 5 Varav 106 m” gemensamt för geografi, geologi, zoofysiologi, limnologi och paleontologi.

Tabell 2. Lokalsituationen vid Uppsala universi

rumskategori

tet enligt lokalinventeringen hösten 1963, m2 nettoyta, perma

nenta lokaler efter

Rumskategori

Univ.- bibl. Univ.- adm.

Teol. fak.

Jur. fak.

Med. fak. teor. ämnen

Hum. fakl.

Mat.—nat. tak.

matema- tikämnen

övriga ämnen

Gemen— samt för univ.

Totalt

Permanenta lokaler

Hörsalar. . . ..

Undervisningslab.. . ..... . . .

Speciallab...... ...... Verkstadsutrymmen. . . . . Djurutrymmen. . . . . . . . . . . Förrådetc.......... ..... .. Bihlioteketc............

Exceptionella lokaler. . . Tomma lokaler m. m. . . . . . . .

Förhyrningar............... .

Tjänsterum. . . . . . ...........

Seminarierum etc. . . . . . . . . . . .

Administration m. m. . . . . . . . .

S. k. persord. lab. ...... . .....

S:a permanenta lokaler. . . . . . . .

Totalt

1 176 40 61 114 1 669 9 579 124 103 12 866

181

530

lllllilli

775

1 305

232

251 14 837

528 160 illllegel

1 052

1 524 602 71 1 539 1 156 2 788 520 950 1 044 315 114 166

10 789

2 516 475 1 507 185 57

544 1 903 162 1 079 153 8 581

1 740

470 146

41 20 132 135 40 1 05 1 395

6 153 1 071 1 529 6 640 764 8 071 2 358 167 5 430 1 564 1 090 5 924 1 036 41 797

1 667 107 15 1 065 135 2 989

13 263 4 123 3 414 8 405 1 920 10 940 3 064 1 117 9 935 14 019 2 428 7 447 1 189 81 264

3 548

13 047

1 537

837

1 052

10 789 10 321 2 443 41 797

2 989

84 812

* Inkl. samhällsvet. tak.

Tabell 3. Permanenta lokaler vid Uppsala univers enligt lokalinventeringen hösten 1963

liet efter fakultet (motsv.) och ålder

Nettoyta, in?, absolut och procentuellt Med Ålder . Univ. ' Umv.- Teol. tak., Hum. Mat.- bibl. gälla; fak. Jur' fal” teor. fak.1 nat. fak. Tetalt amnen _ 5 _ _ _ _ _ 9 584

% _ _ _ _ _ 4 22 12 6_10 _ _ _ _ _ _ 10 330 10 330 % _ _ _ _ _ _ 24 13 11_19 _ _ _ _ 2 946 _ 3 853 6 799 % _ _ _ _ 27 —— 9 8 i, 20—29 _— — — _— 3 3542 _ 1 393 4 747 ' % _ _ _ _ 31 _ 3 6 * 30—39 _ _ _ _ _ _ 4 970 4 970 i % _ _ _ _ _ — 12 6 * 40—49 _ _ _ _ _ 179 _ 179 % _ _ _ _ _ 2 _ 0 50_99 _ 4 145 _ _ 3 998 1 600 9 654' 19 397 % _ 97 _ _ 37 19 23 24 100— 12 866 149 ' 837 1 052 491 6 4613 3 061 24 917 % 100 3 100 100 5 75 7 31 Totalt 12 866 4 294 837 1 052 10 789 8 581 42 845 81 264 % 100 100 100 100 100 100 100 100

Inkl. samhällsvet. fak. Varav 1 249 m” under partiell ombyggnad. Varav 2 518 m2 ombyggt. Varav 239 mf ombyggt och 6 830 in2 under partiell ombyggnad.

iversitet efter fakultet och bedömning av

skick, lämplighet samt ombyggbarhet enligt lokalinventeringen hösten 1963

1

2

3

4 l Tabell 4. Permanenta lokaler vid Uppsala un |

Med. Mat _ Teol. Jur. tak., Hum. ' fak. fak. teor. fak.1 Fat' Totalt .. ak. amnen Värderad nettoyta m2 ............ 837 1 052 10 161 7 871 41 292 61 213 Lokalernas skick ......................... 3,0 5,0 2,6 3,5 3,9 3,6 lämplighet för undervisningsän- damål ...................... 3,0 5,0 2,7 3,22 3,8 3,5 ombyggbarhet för laborativa äm- nen ........................ 0,0 0,0 2,9 0,42 3,23 2,6 ombyggbarhet för icke-laborativa ämnen ..................... 2,0 3,0 2,9 1,82 2,64 2,4 Inredningens skick ......................... 3,0 3,0 2,0 3,62 3,5 3,2 * lämplighet för undervisningsän— damål ...................... 4,0 4,0 2,6 4,02 3,9 3,7

halal-l

Inkl. samhällsvet. fak. Värderad yta 7 837 ml. Värderad yta 40 239 mg. Värderad yta 37 942 m2.

Tabell 5. Anställda (motsv.) vid Uppsala universitet den 1 oktober 1963 efter fakultet, anställningsform och personalkategori enligt lokalinventeringen

Med. Mat.-nat. fak Anställningsform/ Teol. Jur. tak., Hum. T t lt personalkategori fak. tak. teor. fak.1 mat. övriga 0 a ämnen ämnen ämnen Ord., eo. och extra lärare/forskare ....... 16 20 38 208 31 125 438 ass. och aman ........ 4 8 63 104 51 229 459 teknisk personal ...... 1 1 69,5 19,5 5,5 136,5 233 adm. personal ........ 2 4 16 39 4,5 37,5 103 ekonomipersonal ..... 1 _ 15,5 3 0,5 25,5 45,5 * Summa ............. 24 33 202 373,5 92,5 553,5 1 278,5 l Arvodesanställda Ä lärare/forskare ....... 15 20 4 81 6 37,5 163,5 i ass. och aman ........ _ _ 3 27 5 26 61 teknisk personal ...... _ _ 105 34 5 172 316 ! adm. personal ........ _ _ 10,5 6,25 8,5 18 43,25 ekonomipersonal ..... _ 3 17,5 22,75 5 51 99,25 & Summa ............. 15 23 140 . 171 29,5 304,5 683 [ Gäst/orskare m. fl ........ 3 1 51 5 15 58 133 |, Totalt 42 57 393 | 549,5 | 137 | 916 2 094,5 |? 1 Inkl. samhällsvet. fakultet.

Tabell 6. Beräknad nettoyta per anställd lärare/forskare respektive totalantalet anställda vid Uppsala universitet efter fakultet hösten 1963

1 Inkl. samhällsvet. fakultet. * Exkl. arvodesanställda och gästforskare m. fl. & Exkl. ekonomipersonal, gästforskare m. fl. ' Inkl. 2 989 rn2 gemensamt för universitetet.

i Med. Mat.-nat. fak ) Teol. Jur. fak., Hum. i fak. fax. teor. fak.1 mat. övriga Totalt 5 ämnen ämnen ämnen i Nettoyta, ma ........... 837 1 052 10 789 10 321 2 443 41 797 70 228. i Ant. anställda lärare/

forskare11 ............ 16 20 38 208 31 125 438 ' mZ/lärare/forskare ...... 52,3 52,6 283,9 49,6 78,8 334,4 160,3 - Totalant. anställdas ..... 38 53 309 518,75 116,5 781,5 1 816,75 & mflanställd .......... 22,0 19,8 34,9 19,9 21,0 53,5 38,7 i i | |.

Tabell 7. Lokalsituationen vid Lunds universitet oc enligt lokalinventeringen hösten 1963, m3 nettoyta,

h tekniska högskolan i Lund (L TH) permanenta lokaler och förhyrningar

Universitet /högskola/ fakultet Permanenta .. . (motsv.)lämnesgrupp lokaler Forhyrningar Totalt Lunds universitet .................... 74 937 5 302 80 239 Universitetsbiblioteket ............... 12 176 _ 12 176 Universitetsadministration ........... 1 089 _ 1 089 Teologisk fakultet ................... 631 485 1 116 Juridisk fakultet .................... 1 265 _ 1 265 Medicinsk fakultet, teoretiska och propedeutiska ämnen 13 333 _ 13 333 Humanistisk fakultet ................ 8 958 1 300 10 258 historisk-filosofisk sektion .......... 5 6021 831 6 433 språkvetenskaplig sektion .......... 3 3562 469 3 825 Samhälisvetenskaplig fakulteta ........ 5 508 1 553 7 061 Matematisk-naturvetenskaplig fakultet. 30 113 1 964 32 077 matematikämnen .................. 2 844 _ 2 844 fysikämnen ....................... 5 2674 _ 5 267 kemiämnen ....................... 5 2815 1 734 7 015 botanikämnen ..................... 6 937 _ 6 937 zoologiåmnen ..................... 4 439 _ 4 439 genetik ........................... 2 026 _ 2 026 geografiämnen .................... 891 230 1 121 geovetenskapliga ämnen ........... 2 428 _ 2 428 Gemensamt för universitetet .......... 1 864 _ 1 864 Tekniska högskolan i Lund ............ 3 139 _ 3 139 Sektionen för teknisk fysik ......... 673 _ 673 Sektionen för elektroteknik ......... 218 _ 218 Sektionen för maskinteknik ......... 150 _ 150 Gemensamt för högskolan .......... 2 0986 _ 2 098 Totalt 78 076 | 5 302 83 378

1 Varav 320 m” gemensamt för humanistisk fakultet samt 902 nen, vilken även omfattar latin och grekiska. " Varav 155 ms gemensamt för litteraturhistoria och språk. 3 Inkl. lokaler för ekonomutbildning (förutv * Inkl. kärnfysik, 199 m' 5 Inkl. termokemiska laboratoriet, 691 mi * Inkl. högskolans administration.

arande ekon. tak.)

m2 för den klassiska institutio-

Tabell 8. Lokalsituationen vid Lunds universitet och tekniska högskolan i Lund enligt lokalinventeringen hösten 1963, m2 netto— yta, permanenta lokaler efter rumskategori

Med Mat.-nat. fak.

tak., teor. ämnen

Univ.- Teol. adm. fak.

Gemens, övriga för univ. ämnen

Jur. fak. matema— tik ämnen

Rumskategori

Permanenta lokaler Tjänsterum. . . . . . . 1 341 3 326 1 384 4 086 Hörsalar. . ...... . 732 1 286 126 1 122 Seminarierum etc. . . . ........ . . 314 2 065 230 783

Undervisningslab ...... . . . 2 544 343 166 4 423 S. k. personl. lab ....... . . . 1 341 _ _ 1 480 Speciallab ...... . . . . . . . . 32 2 374 108 80 4 498 Verkstadsutrymmen. . . . . 148 590 88 102 1 012 Djurutrymmen. . . . . . . . . _ _ 997 _ _ 159 Förråd etc ........ . . . . . . . . 292 29 1 811 1 159 261 2 637 Bibliotek etc.. . . ..... . . 10 618 182 491 2 035 340 1 326 Administration m. m. . . . 635 56 411 509 78 422 Exceptionella lokaler . . . . . . . _ _ 268 1 984 77 4 669 Tomma lokaler m. m. . . _ _ _ 119 1 563 _ 652 S:a permanenta lokaler . . . . . . . 12 176 1 089 1 265 13 333 14 466 2 844 27 269

Förhyrningar. . .......... . . . . . . _ _ _ _ 2 853 _ 1 964 12 176 1 089 1 265 13 333 17 319 2 844 29 233

* Inkl. samhällsvet. fakultet och ekonomutbildning.

Tabell 9. Permanenta lokaler vid Lunds universitet och tekniska högskolan i Lund efter fakultet (motsv.) och ålder enligt lokalinventeringen hösten 1963

Nettoyta, mg, absolut och procentuellt

Ålder . Univ.- Med. Mat.—

tällä? adm., $&]. "22' i??? 51:13. nat. LTH Totalt ' gemens. ' ' .. ' ' iak. amnen

_ 5 _ _ — _ 2 724 6 778' 7 713 3 139 20 354 % _ — _ _ 20 47 26 100 26 6_10 _ _ _ _ 2 345 55 1 068 _ 3 468 % _ _ _ _ 18 . . 4 _ 4 11—19 _ _ _ _ 64 _ 6 119 _ 6 183 % _ _ _ _ 1 _ 20 _ 8 20—29 _ _ _ _ _ _ 3 772 _ 3 772 % _ _ _ _ _ _ 12 _ 5 30—39 _ _ _ _ 365 _ 2 652 _ 3 017 % _ _ _ _ 3 _ 9 _ 4 40—49 — _ _ _ 2 839 1 6953 4 238 _ 8 772 % _ _ _ _ 21 12 14 _ 11 50—99 12 176 _ _ 1 265 4 3214 2 0115 990 _ 20 763 % 100 _ _ 100 32 14 3 _ 27 100—— _ 2 953 631 _ 6756 3 9277 3 561 _ 11 747 % _ 100 100 _ 5 27 12 _ 15 Totalt 12 176 2 953 631 1 265 13 333 14 466 30 113 3 139 78 076 % 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 Inkl. samhällsvet. fakultet och ekonomutbildning. ” Inkl. gamla folkskoleseminariet (3 948 m”), vilket ombyggts 1962 och delvis var under ombyggnad vid inventeringen hösten 1963. 3 Varav 923 rn2 ombyggt. 4 Varav 2 719 m2 ombyggt. 5 Varav 902 mn ombyggt. * Om— byggt. " Varav 1 882 m* ombyggt.

Tabell 10. Permanenta lokaler vid Lunds universitet och tekniska högskolan i Lund efter bedömning av skick, lämplighet och ombyggbarhet enligt lokalinventeringen hösten

1963 Med . ' Mat.- ?eol. Jur. fak., Hum. nat. LTH Tot alt ak. fak. teor. fak.1 f .. ak. amn. Värderad nettoyta, mz. . 631 1 265 12 677 12 411 29 539 3 139 59 662 Lokalernas skick ................ 4,0 3,0 3,1 4,1 3,5 5,0 3,6 lämplighet för under- visningsändamål.. . . 4,0 4,0 2,8 3,8 3,63 4,0 3,5 ombyggbarhet för labo- rativa ämnen ...... 0,0 0,0 2,82 1,2 2,44 4,8 2,2 ombyggbarhet för icke- laborativa ämnen. . . 1,0 2,0 2,92 2,5 2,44 5,0 2,7 Inredningens skick ................ 3,0 3,0 3,5 4,1 3,25 5,0 3,5 lämplighet för under- visningsändamål. . . . 4,0 4,0 3,9 4,6 3,65 5,0 4,0 1 Inkl. samhällsvet. fakultet och ekonomutbildning. 3 Värderad yta 12 558 ma. 3 Värderad yta 27 929 m”. 4 Värderad yta 28 282 m”. 5 Värderad yta 28 541 m2.

Tabell 11. Anställda (motsv.) vid Lunds universitet och tekniska högskolan iLund den 1 oktober 1963 efter fakultet, anställningsfarm och personalkategori enligt lokalin— venteringen

Med. Mat.-nat. fak. Anställningsform/ Teol. Jur. fak. Hum. personalkategori fak. fak. teor. fak.1 matem.- övriga LTH Totalt ämnen ämnen ämnen Ordinarie, eo. och extra lärare/forskare ....... 16,5 20,5 42 155,5 19 92 22 367,5 1 ass. och aman ........ _ 7 49 105 37 168 32 398 teknisk personal ...... _— _ 56,5 9 8 101 5 179,5 % adm. personal ........ 1,5 4,5 11 38,5 7 20 10 92,5 ! ekonomipersonal ..... _ _ 22 6,5 1 16 1 46,5 1 Summa ............. 18 32 180,5 314,5 72 397 70 1 084 Arvodesanställda ; lärare/forskare ....... 14 _ 4 64 9 35 14 140 ass. och aman ........ 5 _ 22 41 12 74 8,5 162,5 teknisk personal ...... _ 4 46,5 30,5 5 114 3 203 | adm. personal ........ _ 0,5 1 37,5 — 1,5 1 41,5 ekonomipersonal ..... 1 2 5,5 34 6 28 _ 76,5 Summa ............. 20 6,5 79 207 32 252,5 26,5 623,5 Gästforskare m. fl ........ 1 _ 5 1 _ 6 _ 13 1 Totalt 39 38,5 | 264,5 |522,5 104 655,5 96,5 1 720,5 ' 1 Inkl. samhällsvet. fakultet och ekonomutbildning.

Tabell 12. Beräknad nettoyta per anställd lärare/forskare respektive totalantatet anställda vid Lunds universitet och tekniska högskolan i Lund efter fakultet hösten 1963

Med. Mat.—nat. tak. i

Teo]. Jur. fak. Hum. i tak. fak. teor. fak.1 matem.- övriga LTH Totalt !

ämnen ämnen ämnen *

Nettoyta m2 ........... 1 116 1 265 13 333 17 319 2 844 29 233 3 139 70 1134 ,

Ant. anställda lärare] i

forskare' ............ 16,5 20,5 42 155,5 19 92 22 367,5 , rna lärare/forskare ...... 67,6 61,7 317,5 111,4 149,7 317,8 142,7 190,8 ? Totalant. anställda”. .. . . 37 36,5 232 481 97 605,5 95,5 1 584,5 ' mglanställd ............ 30,2 34,7 57,5 36,0 29,3 48,3 32,9 44,2

1 Inkl. samhällsvet. fakultet och ekonomutbildning. ' Exkl. arvodesanställda och gästforskare m. fl. 3 Exkl. ekonomipersonal, gästforskare m.fl. 4 Inkl. 1 864 m1 gemensamt för universitetet.

Tabell 13. Lokalsituationen vid Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola (CTH) och handelshögskolan i Göteborg enligt lokalinventeringen hösten 1963, m2 nettoyta, permanenta lokaler och förhyrningar

Universitet/högskola/fakultet Permanenta .. .

(motsv.)lämnesgrupp lokaler Forhyrnlngar Totalt Göteborgs universitet .................. 26 547 12 249 38 796 Universitetsbibliotek ................. 7 335 _ 7 335 Universitetsadministration ............ 637 — 637 Medicinsk fakultet, teoretiska och propedeutiska ämnen . 14 244 _ 14 244 Humanistisk fakultet ................ 1 505 3 176 4 681 historisk—filosofisk sektion .......... 8051 1 0761 1 881 språkvetenskaplig sektion .......... 700 2 100 2 800 Samhällsvetenskaplig fakultet ......... 148 5 345a 5 493 Matematisk-naturvetenskaplig fakultet. 2 196 3 728 5 924 matematikämnen .................. 422 175 597 fysikämnen ....................... _. _ _ kemiämnen ....................... _” 6216 621 botanikämnen ..................... 1 289 1 143 2 432 zoologiämnen ..................... _ 1 637 1 637 genetik ........................... _ _ _ geografiämnen .................... 485 152 637 geovetenskapliga ämnen ............ _4 _ _ Gemensamt för universitetet .......... 482 _ 482 Chalmers tekniska högskola ............ 46 128 4 350 50 478 Bibliotek ........................... 3 151 _ 3 151 Administration ...................... 1 118 _ 1 118 Sektionen för teknisk fysik ........... 7 865 311 8 176 Sektionen för maskinteknik ........... 6 070 _ 6 070 Sektionen för skepps- och flygteknik. . . 709 239 948 Sektionen för elektroteknik ........... 11 238 _ 11 238 Sektionen för väg- och vattenbyggnad . 5 189 _ 5 189 Sektionen för kemi .................. 8 555 _ 8 555 Sektionen för arkitektur .............. 471 3 800 4 271 Gemensamt för högskolan ............ 1 762 _ 1 762 Handelshögskolan i Göteborg ........... — 3 045 Bibliotek ........................... — 711 Högskoleadministration .............. — 154 Fakulteten ......................... _ 1 165 Gemensamt för högskolan ............ _ 1 015 Totalt 16 599 92 319

1 Varav 237 m*' gemensamt för hum. och samhällsvet. fak. 1 Varav 305 m2 gemensamt för hist.-fil. och språkvet. sektion. ** Varav 500 m” gemensamt med hum. * Lokaler gemensamt med CTH. 5 Lokaler gemensamt med CTH:s sektion för kemi: 6 117 m" för CTH, 930 m1 enbart för GU och 1 508 m” gemensamt. ** Biokemi. 7 Exkl. studentkårlokaler, 456 m".

fak.

Tabell 14. Lokalsituationen vid Göteborgs universitet och handelshögskolan i Göteborg enligt lokalinventeringen hösten 1963, m2 nettoyta, permanenta lokaler efter rumskatego- rier

Mat.-nat. fak. Univ - Univ - lllnkd' Huln Gemen- Han- Rumskategori bibl: adm. igar. fak.1. ma- övriga samt för dels 1 Totalt ämnen "tem- ämnen ulllv. högsk. amnen Permanenta lokaler Tjänsterum ....... 632 284 1 393 372 165 423 _ 728 3 997 Hörsalar ......... _ _ 550 476 67 118 482 815 2 508 Seminarierum etc. . 102 _ 108 190 78 54 _ 219 751 Undervisningslah. . 140 _ 2 167 11 _ 281 _ _ 2 599 S. k. person]. lab... _ 14 226 _ — _ _ _ 240 Speciallab ......... _ _ 5 840 10 _ 292 _ 5 6 147 Verkstadsutrym- men ........... _ _ 1 135 _ _ 66 _ _ 1 201 Djurutrymmen. . . . _ — 792 — _ — _ _ 792 Förråd etc ........ 66 174 1 184 31 _ 296 _ 172 1 923 Bibliotek etc ...... 5 639 — 429 395 79 175 _ 837 7 554 Administration in. ln ........... 756 165 390 122 33 69 _ 269 1 804 Exceptionella loka- ler ............. — _ 18 _ _ _ _ _ 18 Tomma lokaler m. m ........... _ _ 12 46 _ _ _ _ 58 S:a permanenta lokaler ......... 7 335 637 14 244 1 653 422 1 774 482 3 045 29 592 Förhyrningar ........ — — _ 8 521 175 3 553 _ — 12 249 Totalt 7 335 637 14 244 10 174| 597 5 327 482 | 3 045 41 841 1 Inkl. samhällsvet. fakultet. Tabell 15. Lokalsituationen vid Chalmers tekniska högskola enligt lokalinventeringen hösten 1963, m2 nettoyta, permanenta lokaler efter rumskategorier Sektioner Gemen- Rumskategori Bibi. Adm. samt för Totalt F M S E V K A högsk. Permanenta lokaler Tjänsterum ........ 609 295 1 520 1 113 237 1 935 958 790 302 _ 7 759 Hörsalar ........... _ _ 165 397 81 291 312 230 _ 1 333 2 809 Seminarierum etc.. . _ — 1 144 859 200 572 488 149 96 133 3 641 Undervisningslab. . . 22 _ 2041 2 323 5 3 970 2 331 5 267 28 _ 15 987 S. k. personl. lab.. . . _ — 35 _ _ _ — _ _ _ 35 Speciallab ......... _ _ 451 298 _ 739 152 731 _ _ 2 371 Verkstadsutrymmen _ _ 494 356 157 1 448 292 166 _ _ 2 913 Djurutrymmen ..... _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ , Förråd etc ......... 373 354 348 456 15 1 458 474 1 052 _ 208 4 738 1 Bibliotek etc ....... 1 943 _ 382 124 14 396 69 111 45 _ 3 084 Administration m.m. 204 469 647 144 _ 429 54 59 _ _ 2 006 Exceptionellalokaler _ _ _ — _ _ 59 _ _ 88 147 Tomma lokaler m.m. _ — 638 _ _ _ _ _ _ _ 638 S:a perm. lokaler. .. 3 151 1 118 7 865 6 070 709 11 238 5 189 8 555 471 1 762 46 128 Förhyrningar. . .. . . . .. _ _ 311 _ 239 _ _ — 3 800 _ 4 350

Tabell 16. Permanenta lokaler vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola efter fakultet (motsv.) och ålder enligt lokalin- venteringen hösten 1963

Göteborgs universitet

Nettoyta, mi, absolut och procentuellt

Chalmers tekniska högskola

Ål de ['

Univ.— Med. fak. Hum. Mat.-

- 1. e '. adn . ..t 01 fak.1 nat. tak. gemens. alllllen

Summa

Adm., gemens

Sektion

E

14 244 14 939 100 56

' " 6 907

26 1 022 4 349

1

13 330 13

2 314 80 22

1

437 15

Totalt 7 335 1 119 14 244 % 100 100 100

Inkl. samhällsvetenskaplig fakultet. Delvis ombyggt.

Varav 716 m2 delvis ombyggt. Varav 60 m2 delvis ombyggt.

Tabell 17. Permanenta lokaler vid Göteborgs universitet, handelshögskolan i Göteborg och Chalmers tekniska högskola efter fakultet (motsv.) och bedömning av skick, lämplighet och ombyggbarhet enligt lokalinventeringen hösten 1963

Göteborgs universitet Chalmers tekniska högskola Handels- Med. hög- Sektion tak.,teor. 132111. nåra—k Summa skolan Summa änlnen ' ' ' F M S E V K A

Värderad nettoyta, me. . . . . . . . . . 14 244 1416 2196 I 17 856 3 501 7 781 5 174 709 11 238 5 077 8 555 471 39 005 Lokalernas

skick. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5,0 2,7 2,7 4,5 4,0 3,8 4,0 3,9 4,2 3,3 3,9 9 0 3,9 lämplighet för undervisningsän- damål..................... 5,0 2,4 2,5 4,5 ombyggbarhet för laborativa ämnen. . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5,0 0,0 1,3 4,1 0,0 2,3 1,4 2,8 1,5 1,9 3,3 0,0 2,2 ombyggbarhet för icke-laborativa ämnen.................... 3,0 1,0 2,4 2,8 Inredningens skick. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5,0 2,5 2,4 4,5 2,5 4,3 4,02 2,9 4,0 3,4 3,8 2,0 3,9 lämplighet för undervisningsän- damål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5,0 2,8 2,8 4,6 3,0 4,3 4,12 2,9 4,2 4,1 4,0 3,0 4,1

1 Inkl. samhällsvetenskaplig fakultet. ? Värderad yta 19 905 m2.

m. ("0 =. L'å

3,8 3,8 4,1 4,0 3,8 3,0 3,8

"1. 01 o. m

1,3 2,8 2,0 1,5 2,5 1,0 2,0

lokalinventeringen

Tabell 18. Anställda (motsv.) vid Göteborgs universitet och handelshögskolan i Göteborg den 1 oktober 1963 efter fakultet/högskola, anställnings/orm och personalkategori enligt

Anställningsform / personalkategori

Ord., eo. och extra

Arvodesanställda

lärare/forskare ....... ass. och aman ........ teknisk personal ...... adm. personal ........ ekonomipersonal .....

Summa .............

lärare/forskare ....... ass. och aman ........ teknisk personal ...... adm. personal ........ ekonomipersonal .....

Summa .............

Gäst/orskare m. fl ........

Totalt

Mat.—nat. fak. Med Hum. Handels- fak. tak.1 matem.- övriga Summa högsk. Totalt ämnen ämnen 36 90 6 17 149 29 178 56 70 9 34 169 10 179 68 4 —— 10 82 —- 82 9 27,5 1 7,0 45 11 56 18 5,25 1 4 28,25 — 28,2 ) 187 196,75 17 72,5 473,25 50 523,25 7 58,5 8 1 74,5 10 84 ,5 — 11 3 _— 14 — 14 79,5 16 —— 8,5 104 6 110 7,5 3,5 1 1,5 13,5 — 13,5 0,5 17 1 2,25 20,75 _ 20,75 94,5 106 13 13,25 226,75 16 242,75 73 4 — 2 79 2 81 3545 306,75 | 30 | 87,75 779 68 847

1 Inkl. samhällsvet. fakultet.

Tabell 19. Beräknad nettoyta per anställd lärare/forskare respektive totalantatet anställ- da vid Göteborgs universitet och handelshögskolan i Göteborg efter fakultet/högskola

hösten 1963

Med. Mat.-nat. fak. fak. Hum. Handels— teor. fak.1 matem.— övriga Summa högsk. Totalt ämnen ämnen ämnen Nettoyta m1 ........... 14 244 10 174 597 5 327 30 8244 3 045 33 869 Ant. anställda lärare/ forskare” ............ 36 90 6 17 149 29 178 mz/lärare/forskare ...... 395,7 113,0 99,5 313,4 206,9 105 190,3 Totalant. anställda-" ..... 263 280,5 28 79,5 651 66 717 mz/anställd ............ 54,2 36,3 21,3 67,0 47,3 46,1 47,2

]. 2 3 4

Inkl. samhällsvet. fakultet. Exkl. arvodesanställda och gästforskare m. fl. Exkl. ekonomipersonal, gästforskare m.fl. Inkl. 482 m” gemensamt för universitetet.

Tabell 20. Anställda (motsv.) vid Chalmers tekniska högskola den 1 oktober 1963 efter sektion, anställningsform och personalkategori enligt lokalinventeringen

Anställningsform] Sektion Totalt personalkategori Fl M Q F V K1 A Ord., eo. och extra lärare/forskare ............. 52 10 5 21 16 16 25 145 ass. och aman .............. 56 31 10 57 35 38 14 241 teknisk personal ............ 28 17 4 52 26 26 3 156 adm. personal .............. 17 10 4 18 14 8 5 76 ekonomipersonal ........... 1 — — 1 1 — —— 3 Summa ................... 154 68 23 149 92 88 47 621 Arvodesanställda ' lärare/forskare ............. 67 93 18 63 56 32 76 405 ass. och aman .............. 12 —— 1 2 3 13 1 32 teknisk personal ............ 10 11 2 46 17 24 4 114 ' adm. personal .............. — —— -— 3 1 2 _— 6 :( ekonomipersonal ........... —- — _ 2 1 _ — 3 _' Summa ................... 89 104 21 116 78 71 81 550 ' Gäst/orskare m. fl ............. 6 2 4 6 1 9 —— 28 | Totalt 249 174 48 271 171 | 168 | 128 1 209

| 'i'” 1 Omfattar även personal för ämnena fysik, teoretisk fysik och kemi vid Göteborgs universitet.

[ Tabell 21. Beräknad nettoyta per anställd lärare/lorskare respektive totalantatet an— ställda vid Chalmers tekniska högskola efter sektion hösten 1963

Sektion Totalt F . M S E V K A ' Nettoyta m2 ................. 8 176 6 070 948 11 238 5 189 8 555 4 271 46 2093 " Ant. anställda lärare]forskare1 . 52 10 5 21 16 16 25 145 mz/lärarc/forskare ............ 157,2 607,0 189,6 535,1 324,3 534,7 170,8 318,7 Totalantal anställda? .......... 242 172 44 262 168 159 128 1 175 ini/anställd. . . . . . . . . . . . . . . . . . 33,8 35,3 21,5 42,9 30,9 53,8 33,4 39,3

Exkl. arvodesanställda och gästforskare m. fl.

1 ; '-' Exkl. ekonomipersonal, gästforskare m.fl. " 3 Inkl. 1 762 m2 gemensamt för CTH.

Tabell 22. Lokalsituationen vid Stockholms universitet, karolinska institutet och tek- niska högskolan i Stockholm enligt lokalinventeringen hösten 1963, m?- nettoyta, perma- nenta lokaler och förhyrningar

Univers'itet/högskola/fakultet . (motsv.)/ämnesgrupp

Permanenta lokaler

F örhyrningar Totalt

Stockholms universitet ................ 30 964 15 787 46 751 Universitetsbibliotek1 ................ _ _ _ Universitetsadministration ............ 961 120 1 081 Juridisk fakultet .................... 909 200 1 109 Humanistisk fakultet ................ 4 363 4 673 9 036 bibliotek ......................... _ 1 496 _ 1 496 historisk-filosofisk sektion .......... * 1 7302 '1 3765 3 106 språkvetenskaplig sektion .......... 1 137 3 297 4 434 Samhällsvetenskaplig fakultet .......... 1 542 6 800 8 342 Matematisk-naturvetenskaplig fakultet. 20 400 3 599 23 999 bibliotek ......................... - 168 _ 168 matematikämnen .................. ' 983 220 1 203 fysikämnen ....................... 3 182 2 080 5 262 kemiämnen ....................... _ 7 800 _ 7 800 strålningsbiologi ................... 245 _ 245 hotanikämnen .................... ' 1 122 _ 1 122 zoologiämnen ..................... 1 952 _ 1 952 Wenner-Gren institutet ............. 1 900 _ 1 900 genetik ........................... 845 _ 845 geografiämnen ................... 46 1 069 1 115 geovetenskapliga ämnen ............ 2 157 230 2 387 Gemensamt för universitetet .......... 2 789 395 3 184 Karolinska institutet .................. 20 810 ._ 20 810 Bibliotek ........................... 1 448 _ 1 448 Administration ...................... 288 _ 288 Teoretiska och propedeutiska ämnen. . . 13 201 _ 13 201 Forskningsinstitutioner3 .............. 5 873 _ 5 873 Tekniska högskolan i Stockholm ........ 74 8794 1 8508 76 729 Bibliotek ........................... 3 121 _ 3 121 Högskoleadministration .............. 1 844 _ 1 844 Sektionen för teknisk fysik ........... 6 422 _ 6 422 Sektionen för maskinteknik ........... 7 735 104 7 839 Sektionen för skepps- och flygteknik” 6 788 _ 6 788 Sektionen för elektroteknik .......... . 9 047 _ 9 047 Sektionen för väg- och vattenbyggnad . 6 225 312 6 537 Sektionen för kemi .................. 8 776 1 434 10 210 Sektionen för bergsvetenskap ......... 6 516 _ 6 516 Sektionen för arkitektur .............. 4 687 _ 4 687 Sektionen för lantmäteri .............. 3 758 _ 3 758 Gemensamt för högskolan ............ 9 960 _ 9 960 Totalt 126 653 17 637 144 290

kapsakademiens törsöksstation.

1 Kungl. biblioteket ingår ej i inventeringen. ' zk'arav 574 m2 gemensamt för hum. tak. och samhällsmet fak. samt 7 m2 gemensamt för hum. ., samhällsvet. och mat. -nat. fak. 3 Forskningsinstitutionerna är följande: Medicinska Nobelinstitutet, Institutionen för tumör-

4 Exkl. lokaler för studentkår och kurator, 212 m”. 5Varav 40 m2 gemensamt för hum. och samhällsvet. fak. biologi och Wallenbergsstiftelsens jubileumslaboratorium samt Institutionen för flyg- och navalmedicin. G'Ayser permanent upplåtna utry mmen i statens väginstituts lokaler och i ingeniörsvetens—

1']

Tabell 23. Lokalsituationen vid Stockholms universitet och karolinska institutet enligt lokalinventeringen hösten 1963, m2 nettoyta, permanenta lokaler efter rumskategori

Mat.-nat. tak., Karol. inst.2

Univ.- Jur. Hum. Gemens.

adm. fak. fak.1 matem. övriga för univ. Summa bibl., teor. summa Totalt ämnen ämnen adm. :ämnen

Rumskategori

Permanenta lokaler Tjänsterum. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 511 386 1630 535 3 082 72 6 216 301 1 613 1914 8 130 Hörsalar. . . . . . . . . . . ... . . . .. _ _ 352 63 274 1 467 2 156 _ 978 978 3 134 Seminarierum etc. . . . . . 67 39 779 114 600 577 2 176 _ 464 464 2 640 Undervisningslab. . . . . . _ _ 40 _ 5 436 _ 5 476 _ 2 677 2 677 8 153 S. k. person]. lab.. . . . . .. . ... . ... _ — _ 10 1 158 _ 1 168 _ 392 392 1 560 Speciallab............ _ _ 75 — 2165 _ 2240 _ 3816 3816 6056 Verkstadsutrymmen . . . _ _ 29 _ 1 191 40 1 260 40 775 815 2075 Djurutrymmen. . . . . . . . . . . _ _ 50 _ 220 — 270 _ 551 551 821 Förråd etc.. .. . . . . . . . . . .. . .. 120 60 302 _ 2 302 264 3 048 29 1 286 1 315 4 363 Bibliotek etc.. . . . . . . . . . . . . . . _ 370 2 275 209 1 057 _ 3 911 1 167 349 1 516 5 427 Administration rn. m. . . . . . . . . 235 54 305 52 385 369 1 400 199 300 499 1 899 Exceptionella lokaler . . . . . . . . . . . . _ _ 68 _ 1 436 _ 1 504 _ _ _ 1 504 Tomma lokaler m. m.. . . . . . . . . . .. 28 _ _ _ 111 _ 139 _ _ _ 139

909 5 905 983 19 417 2 789 30 964 1 736 13 201 14 937 45 901

v—i CD 6)

S:a permanenta lokaler .

Förhyrningar...................... 120 200 11473 220 3379 395 15787 _ _ _ 15787 Totalt 1 081 1 109 17 378 1 203 22 796 3 184 46 751 1 736 13 201 14 937 61 688

1 Inkl. samhällsvet. fakultet. ” Exkl. Institutionen för tumörbiologi, Medicinska Nobelinstitutet och Wallenbergsstiftelsens jubileumslaboratorium samt Institutionen för flyg- och navalmedicin.

Tabell 24. Lokalsituationen vid tekniska högskolan i Stockholm enligt lokalinventeringen hösten 1963, m2 nettoyta, permanenta lokaler efter rumskategori

Sektioner G Rumskutegori emens.

V högsk.

Totalt

Permanenta lokaler Tjänsterum. . . . Hörsalar. . . . . . Seminarierum

etC.......... Undervisnings- lab.......... S. k. personl. lab.. . . . Speciallab.. . . . . Verkstads- utrymmen. . . Djurutrymmen Förråd etc.. . . . Bibliotek etc. . . Administration 1n.m........ Except. lokaler Tomma lokaler m.m........

S:a perm. lokaler

Förhyrningar. . . . . Totalt

-, _ . . _. _

Tabell 25. Permanenta lokaler vid Stockholms universitet, karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm eller fakultet (motsv.) och ålder enligt lokalinventeringen hösten 1963 ..

Nettoyta, ni?, absolut och procentuellt

."'i - 1 ' ', _. _ 3 ' I '; Stockholms universitet '..._._ ' ' ' Tekniska högskolan i Stockholm, . ' ' Karol. ' . _1131v.- Jur. Hum. Mat.- * inst.? B'bl Adm., Sektioner a m. l'ak fakl nat. Summa 1 . ge— - j_ . gemens. ' fak. mens. F- M S E V . AK. B A L

Ålder

1

,

_ 5 355 _ _. 7403 7 758, _ 3 121 2 339 4 164 _ 4 489 | _ _ 80 _ _ 3 758 17-951 _ 36 25 _' 100 20 65 _ _ * '_ _ ”100 "'.'24 6_10 . 82 _ 2 483 1 395 3 960 2 941 _ 731 _ 624 _ . _ 5 992 _ 63 3 001 . _ 1,0 411 % 2 _ 42 7 13 20 _ 6 ' _ ' ' ' 11_19 _ _ 176 _ 176 11 207 _ 4 261 2234 989 . _ 5.207 233 2915 1 934 _ _ 1.7 773 . _ 1 75 _ 36 35 1.3 _ 5.8 4 ' 33 30 _ _ " '24 ' 20—29 40 _ _ 3 237 3 277 789 _ 249 _ 2 158 _ _ _ _ _ _ _ 2 407 ' _ 16 10, . 5 __ 2 _ 28 _ __ _ _ _ _ __ .,3 30—39 1 164 909 697 1 102 3 872 '_' _ ' _ ' _ _ ' _ _ _ 1 041 _ _ _ "1041 % 32 100 12 5 13 _ _ _ . _ . . 411—49 _ _ _ _ _ _ _ '4 224 24 3 964 2 299 3 840 _ 4 740 4 519 _ ' _ 23610 . _ _ _ _ 36 .. 51 34 42 _ 54 69 _ _ 32 50_99 ' .474 _ 579 54574 6510 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ % 13 _ 10 27 21 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 100_ 1 635 _ 1 970 1 806 5 411 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 686 _ 1 686 "! 43 _ 33 9 17 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 36 _ 2-

Totalt 3 750 909 5 905 20 400 30 964 14 937 3 121 11 804 6 422 7 735 6 788 9 047 6 225 8 776 6 516 4 687 3 758 7.4 879 % 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Inkl. samhällsvet. fakultet.

Exkl. forskningsinstitutioner.

Exkl. lokaler för studentkår och kurator. Varav 323 m2 ombyggt.

...a—unc

Tabell 26. Permanenta lokaler vid Stockholms universitet, karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm efter fakultet (motsv.) och bedömning av skick, lämplighet och ombyggbarhet enligt lokalinventeringen hösten 1963

Värderad nettoyta, ing....m...” Lokalernas skick........... lämplighet för undervisnings- ändamål. . . . .. ombyggbarhetför laborativa ämnen....... ombyggbarhettör icke-laborativa ämnen....... Inredningens skick.... . . . lämplighet för undervisnings- ändamål. . . . . .

Stockholms universitet Tekniska högskolan i Stockholm

Mat. Sektioner nat. Summa fak. V

Hum. tak.1

3,0 2,0 0,0 1,0 2,0 3,0

1 2 3 l 5 6 7 8 9

Värderad yta 945 m”. Värderad yta 3 550 m”. Värderad yta 233 m”.

Värderad yta 2 030 m”. Värderad yta 1 686 rn2 Ej värderad.

Värderad yta 34 665 m”. 1" Värderad yta 32 704 m”.

Inkl. samhällsvet. fakultet. Värderad yta 4 684 m=.

Tabell 27. Anställda (motsv.) vid Stockholms universitet och karolinska institutet den 1 oktober 1963 och efter fakultet/högskola, anställningsform och personalkategori enligt

lokalinventeringen Mat.-nat. fak. Anställningsform/ Jur. Hum. ' Karol. personalkategori fak. tak.1 matem. övriga Summa inst. Totalt ämnen ämnen Ord., eo. och extra lärare/forskare ....... 25 143 22 79 269 65 334 ass. och aman ........ 9 96 27 141 273 76 349 teknisk personal ...... — 4 —— 77 81 106 187 l adm. personal ........ 7 41 5 27 80 23 103 ! ekonomipersonal ..... 1 8 —' 12 21 47 68 ' Summa ............. 42 292 54 336 724 317 1 041 Arvodesanställda ' lärare/forskare ....... 3 54 11 20 88 17 105 ass. och aman ........ 3 78 9 -89 179 23 202 teknisk personal ...... 1 84 2 135 222 222 444 adm. personal ........ 4 23 2 14 43 23 66 ekonomipersonal ..... —— 1 _— 7 8 16 24 Summa .............. 11 240 24 265 540 301 841 ' Gästforskare m. fl ........ — ' 9 2 23 34 115 149 ; Totalt 53 541 80 624 1 298 733 2 031 [5 1 Inkl. samhällsvet. fakultet. : ; Tabell 28. Beräknad nettoyta per anställd lärare/forskare respektive totalantatet anställda vid Stockholms universitet och karolinska institutet efter fakultet/högskola hösten 1963. , Mat.-nat. tak. Jur. Hum. Karol. ! fak. fak.1 matem. övriga Summa inst. Totalt : ämnen ämnen | | ' Nettoyta m=. . . . . ...... 1 109 17 378 1 203 22 796 45 670i 19 074 64 744 Ant. anställda lärare/ ! forskar? ............ 25 143 22 ' 79 269 65 "334 ,. ma/Iärare/forskare ...... 44,4 121,5 54,7 288,6 169,8 293,4 193,8 * Totalant. anställda? . . . . 52 523 78 582 1 235 555 1 790 : mz/anställd ............ 21,3 33,2 15,4 39,2 37,0 34,4 36,2

1 Inkl. samhällsvet. fakultet. . ? Exkl. arvodesanställda och gästforskare m. fl. [li 3 Exkl. ekonomipersonal, gästforskare m.fl. ' ' Inkl. 3 184 m2 gemensamt för universitetet.

Tabell 29. Anställda (motsv.) vid tekniska högskolan i Stockholm den 1 oktober 1963 efter sektion, anställnings/orm och personalkategori enligt lokalinventeringen

Anställningsform/ Sektioner Totalt personalkategori F M S E V K B A L Ord., eo. och extra lärare/forskare . 35 12 10 14 9 23 9 7 6 125 ass. och aman. . 55,5 36 18,75 36 29 45 24,5 18,5 17 280,25 teknisk personal 24 31 13,75 45 17 41 19,5 4,5 17 212,75 adm. personal. . 12,25 9 6,75 9,67 5,5 12,67 6,5 8,75 5,5 76,59 ekonomiperso- nal ......... —— —— —— 0,33 —— —— _ — — 0,33 ] Summa ....... 126,75 88 49,25 105,0 60,5 121,67 59,5 38,75 45,5 694,92 ? Arvodesanställda * lärare/forskare . 158 44 37 86 83,5 69 71,5 97,5 45 691,5 ? ass. och aman. . 36 1 7,5 5,75 5 6 — 2 1 64,25 teknisk personal 15,5 13,5 52,5 58,5 3 84,5 23 5 — 255,5 ; adm. personal. . — —— 10 7,33 1,5 6 1,25 3,5 2 31,58 (' ekonomiperso- , nal ......... _ — — —— — —— 2,75 _— — 2,75 Summa ....... 209,5 58,5 107,0 157,58 93,0 165,5 98,50 108,0 48 1 045,58 Gäst/orskare m. fl. 3 —— — 3 5 22 1,25 — 1 35,25 Totalt 339,25 146,5 156,25 265,58 158,5 |309,17 159,25] 146,75 94,5' 1 775,75

Tabell 30. Beräknad nettoyta per anställd lärare/forskare respektive totalantalet an— ställda vid tekniska högskolan i Stockholm efter sektion hösten 1963

Sektioner

Totalt '; F M S E V K B A L Nettoyta m= ..... 6 422 7 839 6 788 9 047 6 537 10 210 6 516 4 687 3 758 71 7643 Ant. anställda lä- rare/forskare1 . . 35 12 10 14 9 23 9 7 6 125 rna/lärare/forskare 183,5 653,3 678,8 646,2 726,3 443,9 724,0 669,6 626,3 574,1 Totalant. anställ-

da2 ........... 336,25 146,5 156,25 262,25 153,5 287,17 155,25 146,75 93,5 1737,42 ? l l l i l l

rna/anställd ...... 19,1 53,5 43,4 34,5 42,6 35,6 42,0 31,9 40,2 41,3

1 Exkl. arvodesanställda och gästforskare m.fl. 2 Exkl. ekonomipersonal, gästforskare m. fl. 3 Inkl. 9 960 rn= gemensamt för högskolan.

Avdelning 5

BIBLIOTEKSFRÅGAN

RAPPORT AV

RIKSBIBLIOTEKARIEN UNO WILLERS

Till

1963 års universitets- och högskolekommitté

På uppdrag av 1963 års universitets- och högskolekommitté har under- tecknad haft att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av biblioteks— organisationen vid universitet och högskolor. Resultaten av utrednings- arbetet redovisas i form av följande rapport, »Biblioteksfrågan». Stockholm den 5 november 1964

Uno Willers

1. Inledning

Från 1963 års universitets- och högskolekommitté föreligger för utrednings- mannen tre skilda utredningsalternativ vad rör utbyggnaden av biblioteks- organisationen för landets universitet och högskolor i anslutning till de un- der 1970-talet beräknade ökningarna av studentantalet. För varje alterna- tiv skall undersökas två skilda etapper av den numerära utvecklingen, näm— ligen dels början av 1970-talet, dels slutet av 1970-talet.

Som basmaterial för denna undersökning av de personalorganisatoriska och ekonomiska konsekvenserna för bibliotekens vidkommande av denna utveckling i fråga om studentantalet har jag ansett mig kunna begagna bl. a. den på uppdrag av universitetskanslern 1963 verkställda utredningen rörande universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund och Göteborg, de av bygg- nadsstyrelsen publicerade »Uppsala universitet. Förslag till utbyggnads- plan» (1963) och utbyggnadsplan för universitet och högskolor i Lund (1964) samt programkommitténs för Lunds universitet programförslag rö- rande vissa delar av universitetet (1964), 1962 års Umeåkommittés huvud- betänkande (1963), utredningen rörande utbyggnaden av universitetet i Lund, de senaste petitaskrivelserna för bl. a. de tekniska högskolornas biblio- tek samt i förekommande fall en av mig den 30 december 1963 enligt upp- drag till Kungl. Maj:t avgiven utredning rörande Stockholms universitets biblioteksfrågor. Ehuru dessa i fråga om behovsprövningen icke är exakt tidsfixerade har jag ansett de där framförda kraven böra motsvara nuläget; det enda undantaget utgör universitetsbiblioteket i Umeå för vilket utred- ningsarbetet enligt Kungl. Maj:ts föreskrifter av den 10 maj 1963 baserats på en i beslutet fixerad prognos rörande studentantalet i början av 1970-talet. Då statsmakterna vidare ännu icke kunnat taga ställning till de i stock- holmsutredningen framförda, delvis relativt radikala förslagen, har jag an- sett mig böra i detta sammanhang vid de i jämförelsesyfte företagna anslags— beräkningarna i fråga om bibliotekstjän-sterna vid de akademiska läro- sätena i Stockholm med undantag för tekniska högskolan utgå från de för Uppsala universitetsbibliotek uppgjorda beräkningarna. Ytterligare motiv för dessa beräkningsgrunder har varit att det för den självständiga medi- cinska stockholmsfakultetens biblioteksorganisation ännu icke föreligger en med kanslersutredningen jämförlig utredning.

Vad rör de biblioteksnybildningar, som i detta sammanhang kan komma

i fråga för såväl ett helt nytt universitet som vissa nya specialhögskolor, har införts vissa nya organisationslinjer, främst i fråga om förvärvet av in- hemskt tryck. Dessa förslag finns redovisade i kapitel 4. I fråga om de redan existerande universitets- och högskolebiblioteken har jag däremot icke an- sett mig böra framföra några organisatoriska förslag av här antydd karaktär.

)

2. Utredningsalternativen

De tre nu aktuella uti'edningsaltérnativen är samtliga förenade med vissa förskjutningar avude'skilda lärosätenas studentnumerär, vilka förändringar är av grundläggande betydelse för de bibli'oteksekonomiska beräkningarna. De redovisas i tabell 5: 1 med angivande av dels ökningen av studentantalet mellan höstterniinen 1963 och det beräknade studentantalet för början av 1970-talet, dels 'den fortsatta ökningen fram till slutet av 1970-talet. Univer- sitets- och högskolekommittén har fixerat ifrågavarande tidpunkter till läs- året 1972/73 respektive 1977/78. I dessa översikter har icke lantbrukets högskolor, socialinstituten och GCI ansetts böra medtagas. I motsats till kommitténs tabellmaterial har studentantalssiffrorna här avrundats till

Tabell 5:1. Beräknat antal tillkommande studerande i början och slutet av 1970-talet

enligt universitets- och högskolekommitténs alternativ

Ant. Antal tillkommande studerande enligt stud. Lärosäte höstter- alternativ 1 alternativ 2 alternativ 3 minen 1963 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 1972/73 1977/78 Uppsala universitet ..... 10 900 5 5005 1 000 4 900 400 4 400 100 Lunds universitetl ...... 8 700 6 200 1 100 5 400 200 5 300 100 Tekniska högskolan i Lund ............... 400 2 400 _ 2 400 _ 2 400 _ Göteborgs universitet?. . . 6 000 5 500 800 5 000 203 4 900 100 Chalmers tekniska hög- skola ................ 2 600 1 400 _ 1 400 _ 1 400 _ Stockholms universitet3 . 10 700 5 700 1 100 4 700 200 4 600 _ Karolinska institutet. . . . 1 300 700 500 700 500 700 500 Tekniska högskolan i Stockholm ........... 3 600 1 400 300 1 400 300 1 400 300 Umeå universitet ....... 500 3 200 1 700 3 200 1 700 3 200 1 700 Medicinsk utbildning på X-ort ............... _ 400 200 400 200 400 400 Fria fakulteter (motsv.) på X-ort/—er ......... _ _ _ 2 900 3 000 3 700 3 500 Teknisk utbildning på X-ort ............... _ 2 500 600 2 500 600 2 500 600 Samtliga 44 700 34 900 7 300 34 900 7 300 34 900 7 300

1 Exkl. odontologisk fakultet. 2 Inkl. odontologisk fakultet och handelshögskolan i Göteborg. 3 Exkl. handelshögskolan i Stockholm. * Exkl. odontologisk fakultet. 5 För 1970-talet inkl. farmaceutisk fakultet.

—;:!==B='é:5w——ei;-o— '— .

jämna hundratal enligt gängse regel i syfte att lättare kunna tillämpa det i det följande redovisade systemet för beräkning av anslagsförstärkning.

Alternativ 1 förutsätter en på samtliga universitetsorter fördelad ökning av studerandeantalet parallellt med en till X-ort(-er) förlagd medicinsk och teknisk utbildning.

Alternativ 2 förutsätter en på samtliga universitetsorter fördelad mera begränsad ökning av studerandeantalet parallellt med en till X-ort (-er) förlagd medicinsk och teknisk utbildning samt en till fyra orter förlagd decentraliserad utbildning inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.

Alternativ 3 förutsätter en på samtliga universitetsorter fördelad ytterli— gare begränsad ökning av studerandeantalet parallellt med ett nytt universi- tet (X-ort), förenat med teknisk utbildning och civilekonomutbildning, eventuellt med fakulteter eller specialhögskolor förlagda till skilda städer (X-orter).

3. Nuvarande biblioteksresurser

3.1. Universitetsstäderna '

Universitetsstäderna Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm,"torde icke be— höva någon närmare presentation ur bibliotekssynpunkt. Landets femte och yngsta universitetsstad befinner sig även på bibliotekssidan i ett uppbygg- nadsstadium. Stadens utmärkta stadsbibliotek har sedan ett femtontal år

utvecklats med en stark ambition att även kunna tjäna som en bas för forsk-

l ning och. högre studier. Parallellinstitutionen >>vetenskapliga biblioteket i ? Umeå» har liksom stadsbiblioteket förvärvat en rad betydande boksam— lingar inom det humanistiskt-samhällsvetenskapliga området och enligt be- slut år 1949 går det femte leveransexemplaret till staden; de definitiva for-

' merna för tillvaratagande av detta sistnämnda material är f. 11. under ut— redning. År 1958 inledde ett medicinskt fakultetsbibliotek sin verksamhet och enligt statsmakternas beslut organiseras fr. 0. m. 1 juli 1964 ett univer- sitetsbibliotek. Det torde vara tillfyllest att här påpeka att de nu aktuella utbyggnadsplanerna för Uppsala, Lund och Stockholm finnes redovisade ; i bl. a. de ovan nämnda utredningarna. l 1

)

t

f

3.2. X-orter

Bibliotekssituationen i de övriga städer, som är föremål för uppmärksam- het i detta sammanhang, alltså Linköping, Västerås, Örebro, Karlstad och Jönköping eller Växjö bör däremot bli föremål för en kort redogörelse. De båda förstnämnda av de tre övriga ifrågakommande städerna har vardera ett av landets främsta bibliotek. Stifts- och landsbiblioteken i Linköping och ; Västerås, med vartdera ett bokbestånd på f. 11. ca 290 000 volymer, är väl— kända och viktiga baser för humanistisk forskning med delvis ytterst värde— fulla äldre samlingar. Linköpingsbiblioteket håller f . 11. ca 900 löpande perio- dica, medan motsvarande siffra för västeråsbiblioteket är 2 100. Landsbiblio- teket i Linköping har numera vid sidan av sin allmänna och till nutiden fullföljda humanistiska orientering inriktat sig på internationell samhälls- vetenskaplig litteratur, en utvecklingslinje,som har aktivt understötts av ett första kommunalt engångsanslag för bokinköp inom detta område inne- varande år på 270 000 kronor. På den tekniska sidan har man en påtaglig

nyår—___;— — "en _ _

bibliotekstillgång i Linköping i Saabs företagsbibliotek, vilket hör till landets större och bättre med ett bestånd av ca 30 000 rapporter och 35 000 volymer, vari bl. a. ingår ca 1 000 löpande periodica (rapportseriernas och de perio- diska tidskrifternas i hög grad dominerande betydelse för teknisk doku- mentation och forskning är så allmänt bekant, att den icke torde behöva speciellt poängteras). I Västerås. finnsmumera en koncentration av teknisk litteratur, som inom landet torde överträffas endast av biblioteken vid de tekniska högskolorna. Inom staden anskaffas f. n. teknisk litteratur samt litteratur i matematik, fysik och kemi av förutom landsbiblioteket tolv bib- liotek med ett sammanlagt bokbestånd av f. n. 43 000 volymer (periodica oräknade). Tillsammans håller dessa bibliotek 1 700 tidskriftsabonnemang och andra periodica inom dessa områden; antalet tidskriftstitlar är givetvis mindre då vissa bibliotek av naturliga skäl måste hålla samma tidskrifter. Av dessa bibliotek måste i varje fall sex i detta sammanhang betraktas som väsentliga, nämligen Stifts- och landsbiblioteket samt biblioteken vid Asea, Svenska Metallverken, Svenska Metallverkens ugns AB, Högre tekniska lä— roverket samt Flygvapnets centrala flygverkstad ; antalet hyllmeter och pe— riodicatitlar vid dessa framgår av tabell 5: 2.

Tabell ä;? Bokbesta'nd i Västerås inom områdena teknik, fysik, kemi

Institution Handböcker, vol. Periodicatitlar

Stifts- och landsbiblio-

teket .............. 46 0001 170 Asea ................. 20 000 800 AB Svenska Metallver-

ken ................ 7 500 400 Högre tekniska lärover-

ket ................ 4 000 40 Svenska Metallverkens

ugns AB ........... 400 85 Flygvapnet. Centrala

flygverkstaden ...... _ 115

1 Siffran omfattar samtliga naturvetenskaper; populärvetenskap och elementär-are läroböcker ej inräknade.

Inom den förvärvsspecialisering som under senare år organiserats för landets centralbibliotek och stifts- och landsbibliotek under beteckningen ABC—planen, vilken i övrigt icke här skall diskuteras, har vidare västerås- biblioteket i snabb takt och stor omfattning ökat sina inköp av naturveten- skaplig litteratur med bl. a. tidskrifter så att institutionen i detta avseende numera intar en ledande ställning inom landets biblioteksvärld närmast efter universitetsbiblioteken och vissa större naturvetenskapliga special- bibliotek. Det bör här nämnas att de båda främsta hår nämnda företags— biblioteken, Saabs i Linköping och Aseas 'i Västerås, vid underhandskon- takter förklarat sig helt beredda att aktivt stödja biblioteksservicen för till vederbörande stad eventuellt förlagd teknisk högskola, vilketgivetvis

icke minst under uppbyggnadsperioden kan vara- av stor betydelse. Även på lång sikt bör— dessa .d'okumentatiönsresu'rser?spela en viktig roll för den" till högskolan knutna forskningen". Det torde icke behöva påpekas att dessa företagsbibliotek givetvis icke kan ersätta ett tekniskt högskolebibliotek.

Det medicinska bokbeståndet i Örebro är främst koncentrerat till regio- nalsjukhusets bibliotek mediet 300 volymer och ett 80-tal löpande tidskrif- ter. Skötseln handhasl av. stadsbiblioteket, vilket som bekant-är centralbiblio- tek för Örebro län”. Som stadsbibliotek är institutionen välrustad med be- tydande samlingar'av löpande svenska och utländska periodica på främst de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena. Av betydande in- tresse, främst för litteraturhistorisk forskning, är Birger Mörners dit do- nerade stora handskrifts- och boksamlingar. På det humanistiska området kompletteras stadsbiblioteksbeståndet av Karolinska läroverkets samlingar av främst äldre litteratur. Sammanfattningsvis torde kunna sägas att den välskötta och i flera avseenden välutrustade biblioteksdriften i Örebro skulle vara av värde för ett akademiskt lärosäte under främst utbyggnadsstadiet men att den icke kan betraktas som en viktigare hörnsten i en universitets- organisation. " "

I Karlstad och Jönköping finns också stadsbibliotek av god standard, vilka på det humanistiska fältet kompletteras av de ”gamla och förnämliga läroverksbiblioteken. Mindre kända än de ovan berörda stifts- och lands- biblioteken torde de erfordra ett något utförligare omnämnande än som an— setts tillfyllest i fråga" om dessa.

Stifts— och läroverksbiblioteket i Karlstad är såväl administrativt som lokalt skilt från stadsbiblioteket; en länge diskuterad samordning har ännu icke kommit till stånd. Lokalt är det även skilt från läroverket; det är för- lagt till en av stadens mest karaktäristiska byggnader, det s. k. »gamla gymnasiehuset» från mitten av 1700-talet. Grunden till biblioteket, som har ett regelbundet öppethållande för allmänheten, lades genom en rad betydande donationer under senare delen av 1700-talet. Under en längre period fick biblioteket ett verksamt stöd av den kände biskopen C. A. Agardh, som genom en brett upplagd insamling åstadkom en fond till bibliotekets förkovran; avkastningen har långt fram i våra dagar spelat en stor roll för bibliotekets tillväxt och vård. Utan att få några andra mera betydande ekonomiska tillskott har biblioteket oavbrutet vuxit och har i dagens läge ett bokbestånd på ca 50 000 volymer samt dessutom en intressant och icke obetydlig handskriftssamling. För en akademisk utbildning inom huma- niora skulle institutionen utan tvekan utgöra en viktig grundsten. Det torde här böra påpekas att 1918 års bibliotekssakkunniga i sitt år 1923 avgivna betänkande föreslog en sammanslagning av stadsbiblioteket med stifts- och läroverksbiblioteket till ett landsbibliotek av den typ som senare upprättats i Linköping, Skara, Västerås och Växjö.

Även om samlingarna vid det* gamla läroverksbiblioteket i Jönköping icke

kan jämföras med karlstadsbibliotekets måste de dock i synnerhet i fråga om äldre humanistisk litteratur betraktas som betydande. Grunden lades genom donationer redan under 1600-talet. Duplettsändningar från Kungl. biblioteket, tilldelning av krigsbytesmaterial _ vilket också är represen- terat i Karlstad _ och införlivandet av delar av det 5. k. Visingsö—biblioteket har ytterligare utvidgat institutionen (bestånd f. n. ca 1 000 hyllmeter), som emellertid i motsats till karlstadsbiblioteket är förlagd till läroverks— huset och icke är öppen för allmänheten. En rad väsentliga, främst svenska, periodiska serier av betydelse huvudsakligen för den historiskt inriktade forskningen finns i komplett skick fullföljda till innevarande år. Utan tve- kan skulle dessa mera vetenskapligt inriktade delar av läroverksbiblioteket, som vid sidan härav även omfattar boksamlingar för eleverna (icke inräk— nade i ovanstående beståndssiffra), vara en värdefull tillgång för en even- tuell humanistisk utbildning i staden. Utan överdrift torde man alltså kunna konstatera att det i Linköping och Västerås redan finns mycket solida grund- valar för en effektiv bokservice för humanistisk-samhällsvetenskapliga res— pektive tekniska fakulteter, medan det i och för sig goda medicinska bok- beståndet i Örebro närmast kan anses motsvara genomsnittet för våra läns- huvudstäder.

Om högre matematisk—naturvetenskaplig eller teknisk utbildning skulle förläggas till Örebro, Karlstad och Jönköping eller någon av dessa städer bör givetvis främst för utbyggnadsstadiet, men i viss mån även för den fram— tida forskningen, hänsyn tagas till de industriella företagsbibliotek eller äldre tekniska bibliotek som redan finnas i dessa städer.

I fråga om Örebro har industrin en sådan speciell inriktning att de, f. ö. relativt obetydliga, företagsbiblioteken icke i detta sammanhang förtjänar någon uppmärksamhet. Stadens tekniska gymnasium har däremot ett väl- ordnat bibliotek med ca 150 löpande periodica inom de tekniskt-naturveten- skapliga och ekonomiska områdena. Fr. o. m. innevarande år har biblioteket en egen heltidsanställd bibliotekarie, och verksamheten fullföljes i nära sam- arbete med stadsbiblioteket. I Karlstad kan noteras företagsbibliotek vid bl. a. Karlstads mekaniska verkstad, Skoghallsverken och Försvarets fabriks- verk med sammanlagt ca 620 löpande periodica. Det torde här böra nämnas att de välordnade biblioteken vid Billeruds— och Uddeholmsföretagen med sammanlagt ca 250 löpande periodica f. n. spelar en viss roll för länets för- sörjning med teknisk litteratur. I Jönköping bör tre mer betydande företags— bibliotek nämnas framför andra. Saabs avdelning i staden har i sitt företags- bibliotek 290 löpande periodica samt ett handboksbestånd på ca 2 500 voly- mer. Svenska fläktfabriken har en boksamling på ca 70 hyllmeter samt ett 100-tal löpande periodica (dessutom vissa äldre tekniska tidskrifter). Svenska tändsticks AB till slut har ett handboksbestånd på ca 120 hyllme— ter samt vid sidan härav ca 650 löpande periodica. Samtliga här ovan note- rade företagsbibliotek i de tre städerna har vid underhandskontakter givit

uttryck för en positiv inställning till ett eventuellt framtida bibliotekssam— arbete i den högre undervisningens och främst forskningens tjänst.

Växjö har liksom bl. a. Linköping, Skara och Västerås urgamla traditio- ner som biblioteksstad. Som det senaste ledet i stifts— och landsbiblioteks- organisationen har även i denna stad enligt beslut av statsmakterna fr. o. m. är 1954 inrättats en dylik institution som det definitiva resultatet av en under en längre tid pågående koncentration av bl. a. stiftets, stadens och gymnasiets boksamlingar. Det sammanlagda bokbeståndet beräknas f. n. ha en omfattning av närmare 200 000 volymer (inklusive broschyrer). Häri ingår utomordentligt värdefulla samlingar av äldre svensk och utländsk litteratur inom främst de humanistiska, teologiska och juridiska områdena och ett för forskningen högst väsentligt handskriftsmaterial på omkring j ett 1 000—tal volymer. Biblioteket håller f. n. omkr. 300 löpande periodica

och dess aktuella bokanskaffning är även i fråga om den vetenskapliga produktionen inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga sektorerna i» av god standard. Biblioteket har under en lång tid varit inrymt i det gamla . skolhuset intill domkyrkan men kommer under hösten 1965 att flytta in i * en större modern och centralt belägen byggnad, som f. 11. står inför sitt Å färdigställande. I fråga om det äldre beståndet hör biblioteket utan tvekan till landets rikaste med stora samlingar av krigsbytesvoly—mer, donations- j material från bl. a. släkterna Brahe, Gripenhielm och Oxenstierna under * stormaktstiden samt från familjen Stephens på det närbelägna Huseby | bruk under 1800- och 1900-talen. Till de märkligare äldre förvärven bör 4, vidare särskilt nämna-s huvuddelen av det s. k. Visingsöbibl-ioteket, som en- 1 i l l l l

ligt Esaias Tegnérs direktiv övenfördes hit från Jönköping. På de tekniska och naturvetenskapliga områdena kompletteras landsbiblioteket av en rad till sin omfattning vmezra begränsade men vart och ett i sitt avseende ambi- tiöst uppbyggda inStitlutions- och företagsbibliotek som främst Glasinstitu- tet (40-tal periodica), Skogsägareföreningen (70 periodica, 4 300 volymer), Svenska fläkttahriken och Mel'ka industrien.

4. Organisationen av nya universitetsbiblioteksenheter

I vilken av de i föregående avsnitt diskuterade städer som ett nytt univer- sitet, nya fakulteter eller specialhögskolor än kom-mer att förläggas, bör bokservicen i sina huvuddrag organiseras i viss överensstämmelse med de äldre universitetsstädernas, givetvis då med beaktande av de reformförslag som framlagts i ovan åberopade utredningar.

Vissa bestämda avvikelser mellan ett traditionellt universitetsbibliotek och ett, som nu står under planering, bör dock förutsättas, nämligen:

a) Ett nytt universitet eller en ny högskola i centraliserad eller decentra— liserad form, kan möjligen tänkas i biblioteksavseende få ett visst stöd av något redan inom staden befintligt bibliotek med mera betydande samlingar av äldre litteratur och handskriftsmaterial. Intet i landet utanför Stock- holm, Göteborg, Uppsala och Lund existerande bibliotek har emellertid den omfattningen eller inriktningen att det utan vidare kan inordnas som en mera stabil grundval för bokservicen för ett modernt och effektivt univer- sitet, omfattande även tekniska och ekonomiska fakulteter (motsvarande,). Det är emellertid i hög grad önskvärt att det nya universitetsbiblioteket i vissa avseenden _ främst i fråga om humaniora _ kan repliera på ett mera betydande äldre bibliotek, som t. ex. vissa av landets stifts- och landsbiblio- tek eller större stadsbibliotek. Den direkta grunden för den nya institutionen måste emellertid läggas genom en synnerligen omfattande förvärvsverksam— het, vilken under en följd av år kräver betydande anslag för retroaktiv litte— raturanskaffning och för personal för detta speciella arbete.

b) Om man bortser från de äldre bestånd som det nya biblioteket till äventyrs kan komma att disponera genom något redan i orten befintligt bibliotek av annan karaktär är institutionen — som redan påpekats _ hän— _visad till nyanskaffning, vilket i fråga om äldre litteratur i stor utsträck— ning måste ske genom beställning av mikrofilmkopior, mikrocards och lik— nande fotografiskt material. Det är uppenbart att ett lika stort behov av bokvård i detta ords aktuella betydelse icke kommer att föreligga. Här förut— sättes alltså att det nya bibliotekets personalbehov på denna punkt blir något mindre än motsvarande för t. ex. ett av de redan existerande uni— versitetsbiblioteken. En annan konsekvens av detta förhållande torde vara en viss reducering av behovet av magasinslokaler.

Man torde vidare böra räkna med att de delar av bibliotekets samlingar, som kommer att förvaras i slutna magasin, blir uppställda i numerisk och icke i systematisk ordning, vilket är en för de stora 'forskningsbiblioteken under senare år för ackumulerade slutna samlingar i stigande utsträckning vedertagen princip. Den numeriska uppställningen innebär en rationalisering icke endast med lokalutrymmen utan även i fråga om arbetskraft för fram- tagning och återuppsättning av böcker. Även på denna punkt torde perso- nalbehovet för det nya biblioteket kunna bli föremål för någon reduktion.

c) Det torde knappast vara realistiskt att räkna med en ackumulering av handskriftsmaterial till det nya biblioteket, i varje fall icke i den utsträck- ning att där uppstår en handskriftsavdelning jämförlig med t. ex. Kungl. bibliotekets eller de redan existerande universitetsbibliotekens. Universi- tetets behov av dylikt forskningsmaterial kommer troligen i stället i stor utsträckning att få tillgodoses genom mikrofilmkopior etc. Man kan sålunda knappast för detta ändamål behöva räkna med samma personalstab som erfordras vid de äldre biblioteken med deras traditionella handskriftsavdel- ningar.

d) En av de mera väsentliga avvikelserna från de äldre universitetsbiblio- tekens organisation bör gälla de svenska tryckerileveranserna, vilka _ nu- mera i största fullständighet — tillföres Kungl. biblioteket sedan 1661, Uppsala universitetsbibliotek sedan 1707, Lunds universitetsbibliotek sedan 1698, Göteborgs universitetsbibliotek "sedan 1921 och vetenskapliga biblio- teket i Umeå sedan 1950 varvid dock bör noteras att göteborgsleveranserna intill 1950 och umeåleveranserna _ från nämnda år _ varit ofullständiga. De fullständiga tryckleveranserna är numera av en synnerligen stor om- fattning och deras indrivning, kontroll och inordnande i samlingarna inne- bär för vart och ett av de mottagande biblioteken en mycket stor arbets- insats. De till Kungl. biblioteket under år 1962 verkställda tryckerileveran- serna omfattade sålunda 230 hyllmeter. Från samtliga berörda institutio- ner har understrukits att den för dessa ändamål f. n. disponibla personalen är helt otillräcklig. Genom systematisk uppsamling av det svenska trycket vid fyra även regionalt skilda institutioner i landet borde man ha skapat betryggande garantier för dess arkivering, vilken bör konsolideras genom bl. a. vissa personalförstärkningar. I rationaliseringssyfte har Kungl. biblio- teket nyligen tagit kontakt med universitetsbibliotekens svenska tryckav- delningar i syfte att söka samordna principerna för gallring av vissa mindre väsentliga kategorier av det svenska trycket. '

De ibland framkommande förslagen att de universitetsbibliotek, som i framtiden kan komma att grundas och organiseras, skall basera sin försörj- ning med svenskt tryck på dylika leveranser synes i hög grad diskutabla.

I själva verket omfattar dessa leveranser ett betydande material som knappast kan tillmätas större relevans för ett universitetsbiblioteks upp— gifter för vetenskaplig forskning och akademiska studier. Kungl. Maj:t har

nyligen tagit initiativet till en prövning av denna fråga för Umeå universi- tetsbiblioteks vidkommande.

En approximativ beräkning av ett nytt universitetsbiblioteks årliga kost- nader för oumbärlig svensk litteratur kan emellertid göras på grundval av det i vårt lands nationalbiografi, den av Kungl. biblioteket redigerade Svensk bokförteckning, registrerade materialet. Vissa delar av detta material bör ett dylikt bibliotek kunna räkna med att förvärva utan kostnad. Andra, kvantitativt högst betydande delar synes ej böra ifrågakomma för förvärv. Det förra har förutsatts gälla beträffande vid universitet och högskolor ven- tilerade doktorsavhandlingar samt vissa vetenskapliga skriftserier och en rad statliga institutioners publikationer. Det senare torde böra gälla bl. a. flertalet skolböcker och samtliga barnböcker, stora delar av den från främ- . mande språk till svenska översatta mindre väsentliga skönlitteraturen,

en omfattande uppbyggelselitteratur samt viss enklare litteratur inom så- dana praktiska fack som hushåll, trädgårdsskötsel, bilism och idrott. I princip bör förvärv inte heller bli aktuellt i fråga om oförändrade upplagor och nya tryckningar av tidigare utgivna arbeten _ detta material beräknas representera inte mindre än inemot 25 procent av materialet i Svensk bok-

förteckning.

j Från här angivna utgångspunkter har beräkningar utförts på grundval ; i av Svensk bokförteckning för år 1962. Årskostnaden för detta års svenska bokproduktion, beräknad efter lägsta pris _ alltså billigaste utförande i , alla de fall då mer än ett utförande förekommer _ utgör 85 835 kronor. i Kostnaden för den del av samma årsproduktion, som i enlighet med nyss angivna principer ansetts böra ifrågakomma till inköp, utgör 40 510 kronor, eller ca 47 procent av den beräknade totala årskostnaden. Räknad 1 titlar uppgick den totala årsproduktionen år 1962 till 5 843 skrifter. Av dessa har 2 133 titlar eller ca 37 procent ansetts böra ifrågakomma till inköp. Den av- sevärda procentuella skillnaden beror på att de kategorier, som ej har an- setts nödvändiga att förvärva, inrymmer stora mängder skönlitteratur och [ barnbokslitteratur, vars medelpris är mycket lägre än det som gäller för vetenskaplig litte-ratur och annan facklitteratur. (Bibliografiska institutet beräknade den år 1962 utgivna skönlitteraturens medelpris till kronor 9: 86 i per titel, facklitteraturens till kronor 16:92 per titel. För det här gjorda i urvalet blir medelpriset ännu högre, nämligen kronor 18: 99 per titel).

Till den här beräknade bokinköpskostnaden, ca 40 000 kronor, kommer kostnader för materialets inbindning, vilka kan beräknas till ca 25 000— 30 000 kronor. Dessa belopp täcker emellertid inte hela det medelsbehov som måste beräknas. för att förse ett nytt universitetsbibliotek med svensk litte- ratur. Härutöver tillkommer kostnader för prenumeration på sådana perio- diska publikationer, som ej registreras i Svensk bokförteckning. Med nöd— vändighet ytterst app-roximativa beräkningar ger vid handen att man måste räkna med minst 500 publikationer av detta slag till en årlig prenumerations-

kostnad av ca 15 000 kronor. Bindningskostnaderna för detta material kan beräknas till 12 000—16 000 kronor.

Totalkostnaderna för förvärv och inbindning av svensk litteratur enligt här diskuterade principer kan alltså beräknas till:

bokinköp ca 55 000 kronor » bokbindning 37 000—46 000 kronor.

Det torde vara mera ekonomiskt och rationellt att basera ett eller flera kommande svenska universitetsbiblioteks eller decentraliserade fakultets- biblioteks svenska bokförsörjning på köp. Detta skulle visserligen betyda ett oavvisligt krav på en begränsad uppräkning enligt ovanstående approxima- tiva beräkningar av anslagsposten för bokinköp men samtidigt utan all tve- kan innebära en mera betydande besparing i fråga om arbetskraft. Man bör även beakta den icke oväsentliga besparing som sker genom uteslutande av ett omfattande ochi sammanhanget helt oväsentligt svenskt tryck, som alltså icke behöver bindas. Man får i detta sammanhang även beakta den rationali— sering i fråga om magasinslokaler som detta skulle innebära. Ett nyligen aktualiserat förslag om införande i vårt land av ett rekvisitionsförfarande torde böra avvisas som mindre praktiskt; här torde kunna hänvisas till vad i denna fråga anförts i riksbibliotekariens remissvar rörande en inom forsk- ningsberedningen utarbetad promemoria och till erfarenheterna från Dan- mark och Norge. Man bör vidare taga hänsyn till de för statsverket icke obetydliga utgifter som är förenade med tryckerileveransernas transport till biblioteket, i negel genom postverkets försorg och då konsekvent enligt gäl- lande föreskrifter utan kostnad för avsändaren. Vid en nyligen genomförd beräkning har portokostnaderna för ett års tryckerileveranser till Kungl. biblioteket beräknats motsvara ca 7 000 kronor. Väl att märka genomföres då alla transporter från tryckerier i innerstaden medelst budsändning ge- nom avsändarens försorg (enligt överenskommelse med postverket). Inom Stockholm framställes vid för närvarande 315 av landets 1 250 boktryckerier den övervägande delen av vår tryckproduktion, varför kostnaderna för post- befordran är avsevärt större i alla andra städer med leveransberättigat biblio- tek. För flertalet av de i denna utredning ifrågakommande städerna torde de postala transportkostnaderna för tryckerileveranserna böra beräknas till ca 12 000 kronor. Nödig hänsyn bör även tagas till det faktum att landets tryckerier anser att de redan nu föreskrivna fem pliktexemplaren, deras be- handling och expediering, är en stark belastning.

Även den omfattande svenska tidningspressen tillföres Kungl. biblioteket. och universitetsbiblioteken genom tryckerileveranser. Kungl. bibliotekets sammanlagda accession på detta område beräknades för år 1962 till 1 010 stora foliovolymer, vilket innebär en avsevärd insats av arbetskraft för kontroll- och ordningsarbete, en inbindningskostnad på ca 40 000 kronor (5. k. B-upplagor bindes icke utan för-ses endast med ett skyddshölje i plast och kartong) samt betydande och svårbemästrade lokalproblem. Härtill kom-

mer att de stora forskningsbiblioteken i stigande utsträckning främst på grund av den ständigt stigande forskningsfrekvensen;och tid'ningspapperets dåliga kvalitet, ser sig nödsakade att anskaffa filmkopior av de mera fre- kventerade dagstidningarna för att över huvud taget kunna ställa dem till forskningens förfogande. Det torde här böra understrykas att eventuella nya universitetsbibliotek icke bör tillföras den svenska tidningspressen annat än i form av mikrofilmkopior ; i. detta sammanhang bortses givetvis från enstaka tidningsabonnemang för tjänstebruk och för tidskriftslåsesalar e. d., ett material, som bör arkiveras endast" under en starkt begränsad tid för att därefter makuleras. Anskaffningen av mikrofilmkopior är emellertid före- nad med betydande kostnader, då den i fråga om flertalet tidningar bör full- följas intill startåret. Endast ett begränsat antal tidningar torde allså böra komma i fråga för dylik anskaffning. Även om detta urval preliminärt vid starten begränsas så snävt som—till ett tiotal (som ett helt ungefärligt förslag anför jag Arbetet, Dagens Nyheter,.Göteborgs handels- och Sjöfartstidning, Social-demokraten, Stockholms-Tidningen, Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet och— Upsala Nya Tidning) kan kostnaden _ med leverans av film- kopior fullföljd t. o. m. är 1963 _ beräknas betinga en kostnad av ca 280 000 kronor enligt en från AB Centrala filmarkivet i maj 1964 infordrad offert. Pressundersökningarna _ såväl de i aktuellt material som de historiskt in— riktade— spelar emellertid en stigande roll för såväl» samhällsvetenskaplig som historievetenskaplig forskning. Det här antydda urvalet representerar alltså ett rent minimibehov och ett eller flera nya universitetsbibliotek- torde i framtiden böra beredas möjlighet att för mera vidsträckta pressforskningar basera sig på en statlig central utlåningsinstans för dylikt pressfilmmate- rial. ( = .

4.2. Organisationens uppbyggnad. ' .

Som en konsekvens av vad här ovan under a—d- anförts bör vissa organi- satoriska avvikelser från den traditionella universitetsorganisationen över- vägas för ett nytt universitetSbibliotek. Sammanfattningsvis kan sålunda understrykas att förvärvet av svensk ”litteratur (filmkopior etc.) bör ske _ enligt de allmänna riktlinjer som här ovan antytts _ av en förvärvsav- delning; en särskild svensk tryckavdelning kan icke anses vara påkallad. Bland de ovissa faktorer som kommer att påverka den nya institutionens struktur är frågan om den från ett något äldre i staden redan existerande bibliotek kommer att få övertaga eller som deposition förvalta ett mera bety— dande handskriftsbestånd. Det svenska arkivväsendet liksom de stora forsk- ningsbihliotekens handskriftsavdelningar har numera nått den omfattning och den regionala spridning att man torde böra ifrågasätta lämpligheten av att ytterligare en institutiön inleder ett Systematiskt uppsamlande och acku—

mulering av dylikt material. För den nya institutionen torde som ovan an— förts tills vidare icke böra räknas med behovet av en handskriftsavdelning. Anskaffning av för forskningsarbetet permanent behövliga filmkopior av andra institutioner tillhörigt arkivmaterial bör ske genom förvärvsavdel- ningen.

Den uppenbara frånvaron av mera betydande bestånd av äldre bokma- terial och den i de slutna samlingarna systematiskt genomförda numeriska uppställningen innebär utan tvekan _ som redan antytts _ en viss bespa— ring i fråga om arbetskraft, som dock icke kommer att påverka den orga- nisatoriska grundstrukturen.

Till frågan huruvida i alternativ 3 den tekniska utbildningen och civil- ekonomutbildningen skall vara förlagd till självständiga högskolor eller inordnad i det nya universitetet som tekniska och ekonomiska fakulteter har kommittén ännu icke tagit definitiv ställning. I fråga om de olika aka- demiska utbildningsvägarnas biblioteksservice torde det emellertid ur såväl ekonomisk som praktisk synpunkt vara önskvärt med en relativt radikal samordning. Sammanslagning av vissa funktioner innebär en riskfri ratio— nalisering och man måste även beakta att handboks- och tidskriftsmateria- let i icke obetydlig utsträckning sammanfaller för t. ex. den tekniska och den matematisk—naturvetenskapliga utbildningen samt för vissa delar av civil- ekonomutbildningen och de samhällsvetenskapliga studierna. Detta inne— bär givetvis icke att behovet av visst antal exemplar av ett och samma verk reduceras men däremot att tjänstearbetet med förvärv, katalogisering etc. kan rationaliseras och genomföras med en något reducerad insats av ar— betskraft. Hur än problemet om undervisningsgrenarnas inbördes förhål- lande löses bör vissa delar av biblioteksorganisationen sammanhållas till en administrativ enhet. Vissa andra tekniska, organisatoriska eller lokalmäs- siga arrangemang vilka kan påverka kostnaderna för byggnadsverksam- het och arbetskraft bör redovisas i detta sammanhang. Ett modernt biblio- tek måste satsa på längsta möjliga öppethållande, i syfte att dels anpassa sin service efter den forskande och studerande allmänhetens tidsmässigt starkt varierande arbetsvanor, dels rationalisera med läsesalsutrymmen o. d. genom att söka sprida besöksfrekvensen. Nu planerade universitets- eller fakultetsbibliotek bör alltså i princip hållas öppna flertalet varda- gar kl. 9—23 samt även vissa timmar under söndagar; till dags dato har detta genomförts ytterst sällan. Det är vidare angeläget att även under kvällspassen kunna erbjuda allmänheten en kvalificerad information, vil— ket på grund av personalbrist f. n. icke är möjligt vid någon institution.

I syfte att ekonomisera med personal bör man göra lokala arrangemang, dels för forskarceller tillgängliga för allmänheten utan personalinsats, dels för i fråga om anläggning och drift s. k. »timläsesalar», d. v. s. läsesalar som saknar referensbibliotek och inte är i behov av personal för information och övervakning. För att underlätta besökarnas arbete och samtidigt skära

ned bokframtagningen bör de traditionella läse- och forskarsalarna däremot ha en maximal utrustning med öppna boksamlingar. I syfte att i största möjlighet begränsa byggnadsvolymen bör bokmagasinen utrustas med kom- pakt hyllinredning, som fr. o. m. är 1951 kommit att i hög grad dominera våra arkiv och bibliotek. Universitetets eller högskolans lokalprogram bör utformas så att man vinner en byggnadsteknisk förbindelse mellan biblio- teket och dess olika sektioner å ena sidan samt största möjliga antal av lärosätets institutioner å den andra. Här förutsättes att de planerade biblio- teken vidare utrustas med telexanslutning för bl. a. lånekorrespondensen, samt med bl. a. Xeroxanläggningar för reproduktionsarbete, rörpost och automatiska boktransportörer. Dessa lokala och tekniska synpunkter har ansetts böra summariskt fixeras här då de tillsammans utgör en viktig rationaliseringsfaktor i fråga om såväl personal- som byggnadsanslag. Närma- re förslag och anvisningar torde på detta stadium ännu icke behöva lämnas.

Ett planerat nytt samlat universitetsbibliotek (med teknisk och ekonomisk undervisning) bör _ under åberopande av vad här framförts rörande såväl rationaliseringsmöjligheter som ökade krav på service _ organiseras på följande avdelningar:

Administrationsavdelning (med institutionstjänst);

Förvärvsavdelning ; Katalogavdelning ;

Bokvårdsavdelning (med magasinstjänst) samt Låneavdelning. Den mest påfallande differensen gentemot Kungl. biblioteket och de äldre universitetsbiblioteken är alltså att förslaget icke upptar en svensk tryck- avdelning och en handskriftsavdelning. Förvärvet av svensk litteratur bör enligt ovanstående förslag ske genom köp och detta bör åvila förvärvsav— delningen som också bör handha den samfällda registreringen av periodica, såväl utländska som svenska. Forskningens försörjning med handskrifts— material torde som antytts i huvudsak komma att ske genom lån och genom anskaffning av mikrofilmer och jämförligt fotografiskt material. Den senare verksamheten bör åvila förvärvsavdelningen.

Ett samlat universitetsbibliotek bör i ekonomiskt avseende utgöra en för- valtningsmässig enhet med egen medelsförvaltning varför administrations- avdelningen i viss mån bör vara organiserad som Kungl. bibliotekets; för X- ortsbibliotekets del tillkommer emellertid institutionstj ånsten.

5. Normer för kostnads- och lokalbehovsberäkningar

Med stöd av internationella erfarenheter har man även i vårt land disku- terat möjligheterna av en proportionalitetsfaktor för biblioteksutgifterna i samband med ett universitets eller en högskolas expansion. Det har även _ på det internationella planet liksom här hemma _ angivits vissa ideal för en proportionalitetsfaktor mellan studentantal å ena sidan och antalet an- ställda, »forskare», »professionals», å den andra. Med utgångspunkt härifrån har man sedan velat skapa en proportionalitetsfaktor mellan antalet an— ställda och biblioteksutgifterna. Ur bibliotekssynpunkt anser jag det emel- lertid av en rad skäl mera önskvärt att få en viss direkt automatik mellan studentantal och biblioteksutgifter.

Med hänvisning till internationellt gjorda iakttagelser har man ansett sig kunna fastslå att en ökning av elevantalet vid ett universitet eller en special- högskola med 200 studenter innebär en frekvensökning på vederbörande aka- demiska lärosätes biblioteksservice motsvarande en heltidsanställd arbets— kraft i medialt löneläge ungefärligen motsvarande en förste biblioteks- assistent i 19:e lönegraden; i överensstämmelse med universitets- och hög— skolekommitténs beräkningsprinciper har proportionalitetsfaktorn satts till en tjänst i lönegrad 19: 20, ortsgrupp 4, d. v. s. 25 908 kronor i 1963 års löner.

De för våra statliga forskningsbibliotek disponibla anslagen för bokinköp är som ofta framhållits helt otillräckliga, vilket bl. a. resulterar i utdragna väntetider på det erforderliga handboksmaterialet för de kursläsande studen- terna och en retarderad och bristfällig försörjning med litteratur och tid- skrifter för lärare och andra forskare. Varje ökning av studentantalet bidrar även till att öka slitaget på det befintliga bokmaterialet, vilket kommer att innebära ersättningsbehov, krav på reparation eller ombindning. Med hänsyn till samtliga dessa faktorer bör för framtiden beaktas att varje ökning av stu— dentantalet bör motsvaras av en viss uppräkning av bokinköpsanslaget. Inom amerikansk forskningsadministration har vissa formler införts för denna proportionalitet, vilka genomgående ligger mycket högt. Med ut- gångspunkt från vad som ovan anförts rörande behovet av en allmän stan- dardhöjning men med tillbörligt hänsynstagande till den generella differens som föreligger mellan amerikansk och svensk forskningsservice bör upp- räkningsbehovet av bokinköpsanslaget för varje nytillkommande studeran—

de fixeras till 100 kronor. Detta kan tillämpas så att varje avslutad ökning med 200 studenter förutsätter en anslagsuppräkning med 20000 kronor (med därav motiverad ökning av lärar- och assistentpersonalen).

Med denna utgångspunkt är det möjligt att framräkna behovet av en förstärkning av de årliga anslagen för arbetskraft och bokinköp för den fram till slutet av 1970-talet beräknade ökningen av antalet studerande vid landets universitet och högskolor. I alternativ 1 förutsättes emellertid till- skapandet av nya biblioteksinstitutioner på X-ortl-er för medicinsk och tek- nisk utbildning och i alternativ 2 av nya biblioteksinstitutioner i fyra orter för decentraliserad akademisk utbildning med relativt begränsat antal stu- denter. Trots att man på dessa orter i större eller mindre utsträckning kan repliera på redan existerande bibliotek måste alternativet 2 med hänsyn till bokservicen betraktas som mera kostnadskrävande. För såväl arbetskraft som inköpsanslag måste här förutsättas vissa årliga basanslag att utgå fr. o. m. utbyggnaden i början av 1970-talet. För de fem orter som i alter- nativ 1_2 kan komma i fråga för nybildning av bibliotek, Linköping, Öre- bro, Karlstad, Jönköping alternativt Växjö samt Västerås förutsättes ett basbelopp för personalorganisationen med 420000 kronor. Beloppet har framräknats med utgångspunkt från nu föreliggande organisationsförslag (petita) för nu existerande bibliotek med tillbörligt hänsynstagande till de ovan skisserade riktlinjerna för organisation och arbetsrutin vid ett nytill- kommande högskolebibliotek. Som årliga basanslag för inköp av böcker för den decentraliserade akademiska utbildningen på X-orter beräknas sam- manlagt 1,1 milj. kronor.

I alternativ 3 förutsättes utbyggandet av ett nytt universitet för till en bör- jan ca 6 600 studerande i X-ort. Den nyorganisation som här kommer i fråga på biblioteksområdet ställer såväl i fråga om student- och lärarantal som ämnesdifferentiering helt andra krav på personalorganisationen än de som har aktualiserats _ likaledes i fråga om nybildningar _ i alternativ 1_2. Med utgångspunkt i de beräknade personalkostnaderna för Göteborgs uni- versitetsbibliotek (nu föreslagna personalkostnader i ortsgrupp 4 ca 2,06 milj. kronor) beräknas de sammanlagda personalkostnaderna för detta bibliotek är 1972 till 1,73 milj. kronor; hänsyn har härvid tagits till de ratio- naliseringsmöjligheter och de differenser i fråga om administration och struktur vid nytillkommande bibliotek som har berörts tidigare i denna promemoria. Den ökning av studentantalet som förutsättes i fråga om uni— versitetet i X-ort mellan åren 1972 och 1977 medför givetvis en uppräkning av dessa personalkostnader enligt i denna promemoria gängse regler.

En beräkningsnorm för sambandet mellan studentantalets expansion och lokalbehovet är givetvis av flera skäl ännu vanskligare än i fråga om per— sonal- och bokinköpsanslag. Jag vill emellertid anföra följande.

I Jönköping, alternativt Växjö, Karlstad, Linköping, Västerås och Örebro måste ett nytt universitets- eller högskolebiblioteks lokalbehov i huvudsak

lösas genom nybyggnad även om för bl. a. biblioteksadministration i viss utsträckning i varje fall under en övergångstid i Västerås och Linköping nu befintliga eller tillkommande byggnader torde kunna disponeras. I Upp- sala, Lund, Göteborg och Umeå bör utbyggnaden baseras på de redan exi- sterande eller planerade bibliotekskomplexen, vars kapacitet förslagsvis kompletteras genom uppförande av institutions-, läsesals- och magasins- byggnader. Härvid bör eftersträvas att det avancerade forsknings- och stu- diearbetet inom i varje fall de juridiska, humanistiska, samhällsveten- skapliga och teologiska områdena i största utsträckning dirigeras till själva universitetsbiblioteken, i de fall då de icke är direkt förankrade i respektive institutioner. Fixeringen av relationen mellan å ena sidan inskrivna studenter och å andra sidan antalet biblioteksarbetsplatser har varierat avsevärt. I förarbetena för den lokala planeringen i Lund har man beräknat en arbetsplats för var tredje student medan i den ovan berörda utredningen för Stockholms universitet räknats med en arbetsplats för var fjärde student. Från studenthåll har t. o. m. framförts så extrema krav som en arbetsplats för varje aktiv studerande. Givetvis föreligger det en klar behovsdifferens mellan å ena sidan storstadssituationen som i t. ex. Stockholm med ett högst betydande inslag av förvärvsarbetande studerande med ytterst begränsad besöksfrekvens i biblioteken samt å andra sidan den utpräglade universitetsstadssituationen med en mindre orts givetvis mindre förvärvsarbetsmöjligheter och vida större besöksfrekvens vid bl. a. läro- sätets biblioteksinstitutioner. För flertalet i denna utredning berörda orter talar starka argument för den högre standarden i fråga om arbetsplatser _ vilket innebär 240 1112 per 200 studenter ——— med tillägg av en yta för magasin, administration o. (1. med 120 m2 per 200 studenter. Här har gene— rellt antagits ett nybyggnads- eller tillbyggnadsbehov av ca 360 rn2 per 200 studenter. I de skilda alternativen förutsättes organiserandet av ett skiftande antal nya bibliotek (mellan ett och sex) ; för ett helt nytt biblio- tek torde böra förutsättas en viss »basareal» för nybyggnadsverksamheten utöver den arealkvot som varje 200-tal studenter kommer att kräva. En reservation för detta förhållande måste sålunda göras med understrykande av att ett alternativ med ett större antal helt nya institutioner blir mera kostnadskrävande än ett alternativ som endast förutsätter en ny institution.

De tre här i diskussionen införda proportionalitetsfaktorerna mellan å ena sidan studentantalet och å andra sidan behovet av bibliotekspersonal, årsanslag för bokinköp och bindning samt behovet av bibliotekslokaler gäller givetvis hela bibliotekssektorn, alltså såväl det akademiska lärosätets cen- trala biblioteksorganisation (universitetsbibliotek etc.) som institutionsbib- liotek, kursläsningsbibliotek, institutionstjänst o. s. v. Beräkningsnormerna har varit föremål för överläggningar med bl. a. Svenska bibliotekariesamfun- dets ordförande, överbibliotekarie Gösta Ottervik, ordföranden i Sveriges vetenskapliga specialbiblioteks förening, överbibliotekarien Wilhelm Odel-

678 berg, samt ordföranden i Tekniska litteratursällskapet, överbibliotekarien Björn Tell.

Endast i fråga om de bibliotek som nu måste nyorganisera—s — med eller utan stöd av redan till vederbörande stad lokaliserade äldre bibliotek »— behö— ver enligt mitt förmenande retroaktiva inköpsanslag komma i fråga. Dessa engångsanslag bör fördelas på fyra efter varandra följande budgetår och bör utgåi anslutning till den första beräknade expansionsetappen.

Det är givetvis högst vanskligt att ange medelsbehovet för denna retroak— tiva litteraturanskaffning inom de olika ämnesområdena. Jag tillåter mig att här inleda diskussionen med alternativ 3.

En vägledning för ett begränsat antal ämnen har man i de beräkningar som har utförts inom 1962 års umeåkommitté och som i 1964 års statsverks- proposition vunnit auktorisation. För retroaktiv bokanskaffning för de ma— tematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnesgrupperna samt ämnena geografi, pedagogik och psykologi skulle enligt dessa beräk— ningar erfordras 1 710 000 kronor. Med denna siffra som en ungefärlig väg- ledning uppskattas hela medelsbehovet för ett helt nytt universitetsbiblioteks (alternativ 3, X-ort) retroaktiva bokanskaffning (med hänsyn tagen även till teknisk utbildning och civilekonomuthildning) till ca 5—-7 milj. kronor. Dock skall understrykas att en mera exakt kostnadsprognos icke kan göras. bl. a. med tanke på att utbyggnadsbehovet i högsta grad är beroende av vilka samlingar av vetenskaplig forskningslitteratur som redan är knutna till stadens biblioteksinstitutioner. Skulle universitetet förläggas till Linköping torde beloppet kunna begränsas till 4 milj. kronor; blir staden däremot Öre— bro bör det högre beloppet, 7 milj. kronor komma i fråga. Denna typ av an- slag måste här följas upp för vart och ett av de tre förutsatta alternativen. I alternativ 1 förutsättes utbyggandet av en medicinsk och teknisk bokservice i X-ort. Med hänvisning till vad som tidigare anförts rörande biblioteksmil— jön i de två städer som här synes komma i fråga, Linköping och Örebro, för- utsättes på denna punkt ett medelsbehov på 1,6 milj. kronor, fördelat med 400 000 kronor per år under fyra budgetår. I alternativ 2, där man måste räkna med tillkomsten av nya bibliotek i Linköping, Örebro, Karlstad och Jönköping, alternativt Växjö, räknar jag — fortfarande med hänvisning till vad tidigare anförts om respektive städers nu existerande biblioteksresur- ser — med engångsanslag i följande dimensioner: Linköping 4 x 300 000 kronor = 1,2 milj. kronor Örebro 4 X 600 000 kronor : 2,4 milj. kronor Karlstad 4 X 450 000 kronor = 1,8 milj. kronor Jönköping 4 X 600 000 kronor : 2,4 milj. kronor Växjö 4 )( 500 000 kronor : 2,0 milj. kronor.

Avdelning 6

BEHOVET AV BOSTÄDER FÖR UNIVERSI- TETS- OCH HÖGSKOLESTUDERANDE UNDER PERIODEN 1964—1978 SAMT TILLGÄNGEN PÅ ERFORDERLIG

MARK HÄRFÖR

RAPPORT AV

1964 ÅRS STUDENTBOSTADSGRUPP

Till

1963 års universitets- och högskolekommitté

1964 års studentbostadsgrupp har dels haft att göra en bedömning av (student- bostadsbehovet under 1970-talet, dels undersöka möjligheterna att på olika berörda orter tillskapa erforderligt antal studentbostäder.

Studentbostadsgruppen får härmed, efter avslutat arbete, överlämna bifogade utredning »Behovet av bostäder för universitets- och högskole- studerande under perioden 1964—1978 samt tillgången på erforderlig mark härför».

Stockholm den 21 oktober 1964

För 1964 års studentbostadsgrupp: Harry Bernhard

ordf.

Iwan Wahlgren

.Inledning. . Studentbostadsbyggandets ekonomi och organisation . Den aktuella studentbostadssituationen

. Beräkningar av de studerandes bostadsbehov under 1970-talet 4.1. Allmänna utgångspunkter 4.2. Uppsala . . . . . 4.3. Lund 4.4. Göteborg . 4.5. Stockholm 4.6. Umeå . . 4. 7. X— ort/X-orter . . . Berörda orters tillgång på tomtmark för studentbostadsändamäl 5.1. Inledning. . . . 5.2. Uppsala 5.3. Lund 5.4. Göteborg . 5.5. Stockholm

5.6. Umeå . .

5.7. X—ort/X—orter . 5.7.1. Örebro . 5.7.2. Linköping 5.7.3. Västerås 5.7.4. Jönköping 5.7.5. Karlstad .

6. Sammanfattning .

Bilagor:

Utdrag ur studentbostadsbyggnadsprogram för Uppsala . . .

Utdrag ur PM angående studentbostadsbyggnadsprogram i Lund. Bilaga till skrivelse från Göteborgs förenade studentkårer samt avskrift av brev till 1963 års universitets— och högskolekommitté. Utdrag ur studentbostadsbyggnadsprogram för Umeå . PM rörande behovet av studentbostäder i Linköping

1. Inledning

Vid remissbehandlingen av prognos- och planeringsgruppens promemoria an- gående fortsatt utbyggnad av det högre utbildningsväsendet framhölls från en rad remissinstanser studentbostadsfrågans utomordentliga betydelse vid utbyggnaden av universitets— och högskoleväsendet. Flera remissinstanser var av den meningen, att redan svårigheten att tillfredsställande lösa de studerandes bostadsproblem på de befintliga universitetsorterna i framti- den skulle nödvändiggöra en decentralisering av den högre utbildningen. Hithörande frågor har också beaktats i direktiven till 1963 års universitets- och högskolekommitté.

1964 års studentbostadsgrupp, som den 2 juni 1964 tillkallats av chefen för ecklesiastikdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den (i maj 1964, har till uppgift att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning och framlägga förslag rörande åtgärder för en snabbare produktion av permanenta studentbostäder. I nära samarbete med univer- sitets- och högskolekommittén har studentbostadsgruppen dels sökt göra en bedömning av det totala bostadsbehovet för universitets- och högskole— studerande under 1970-talet, dels genom kontakter med vederbörande kom- muner undersökt möjligheterna att på olika berörda orter tillskapa erfor- derligt antal studentbostäder.

I det följande kommer studentbostadsgruppen att inledningsvis lämna en kortfattad redogörelse för de ekonomiska och organisatoriska förut— sättningarna för studentbostadsproduktionen. Därefter redovisas den aktu- ella studentbostadssituationen, beräkningar av bostadsbehovet under 1970- talet och kommunernas bedömning av möjligheterna att tillskapa erforder- ligt antal studentbostäder. Studenthostadsgruppen har för avsikt att i annat sammanhang framlägga sina förslag rörande åtgärder för en snabbare produktion av studentbostäder.

2. Studentbostadsbyggandets ekonomi och organisation

Statligt stöd till produktionen av särskilda studentbostäder tillkom först genom beslut av 1950 års riksdag. Beslutet var föranlett av studentsociala utredningens förslag i dess betänkande »Studentsociala stödåtgärder» (SOU 1948: 42). För studentbostadshus beviljades sålunda kapitalsubventioner i form av rörliga tilläggslån ävensom tertiärlån och räntesubventioner på de för bostadsbyggande i allmänhet gällande villkoren. I en promemoria upprättad inom socialdepartementet år 1957 förordades att det statliga stö— det skulle utgå med fast belopp per rum för studentbostäder såväl i kategori- hus som i vanliga flerfamiljshus. Förslagen upptogs i propositionen 1957: 100. Riksdagen biföll propositionen i denna del. Med studentbostadspro— duktionen sammanhängande frågor behandlades ingående i 1957 års stu- dentbostadsutrednings betänkande »Ändamålsenliga studentbostäder» (SOU 1961: 35). Det nu utgående statliga stödet regleras i kungörelsen den 5 oktober 1962 (nr 537) om bostadslån (bostadslånekungörelsen) jämte av Kungl. Maj:t samma dag utfärdade tillämpningsföreskrifter rörande lån för uppförande eller ombyggnad av studentbostäder. I anslutning härtill har bostadsstyrelsen meddelat anvisningar och rekommendationer, vilka trädde i kraft den 1 januari 1963. I korthet är bestämmelsernas innebörd följande.

Det statliga studentbostadsstödet är förbehållet de studerande vid vissa högre läroanstalterl. Till uppförande och ombyggnad av studentbostads— hus lämnas bostadslån, liksom vid vanliga bostadshus, men till skillnad mot annan bostadsbebyggelse direkt beräknat att täcka 100 procent av den godkända produktionskostnaden. Under byggnadstiden finansieras projek- tet på gängse sätt genom byggnadskreditiv. I princip är således stödet så utformat att någon egen insats från studentbostadsföretaget inte erfordras. Dock erfordras i praktiken ett icke obetydligt rörelsekapital, bl. a. för att

1 Enligt bostadsstyrelsens anvisningar av den 21/12 1962: universiteten, karolinska mediko- kirurgiska institutet, medicinska högskolan i Umeå, tandläkarhögskolorna, de tekniska hög— skolorna, farmaceutiska institutet, journalistinstitutens i Stockholm och Göteborg akademiker- linjer, gymnastiska centralinstitutet, socialhögskolorna, konsthögskolan, Valands konstskola, musikhögskolan, musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö, dramatiska teaterns elevskola, elevskolorna vid Göteborgs, Malmö och Norrköping-Linköpings stadsteatrar, lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan, skogshögskolan, högre mejerikursen och högre trädgårdskursen vid Alnarps lantbruks- mejeri- och trädgårdsinstitut samt handelshögskolorna.

täcka projekteringskostnader och löp—ande utgifter i avvaktan på att kre- ditiven utbetalas.

Som förutsättning för erhållande av det statliga stödet gäller att kom- munen utan kostnad tillhandahåller erforderlig tomtmark eller, om tomt- mark förvärvats utan kommunens direkta medverkan, lämnar ett på visst sätt beräknat kontant bidrag av motsvarande värde. Uppföres ett student- bostadshus inom annan kommun än sådan, vari högre läroanstalt är be- lägen, kan kommunen befrias från denna skyldighet. I sådant fall får hela tomtkostnaden inräknas i låneunderlaget.

Avser studentbostadslånet uppförande eller ombyggnad av särskilt stu— dentbostadshus, skall lånet vara räntefritt och stående till ett belopp av 5 000 kronor för varje studentbostadsrum. För familjelägenhet i student- bostadshus är motsvarande belopp 5 000 eller 10 000 kronor beroende på om lägenheten är avsedd för familj där endast ena eller båda makarna studerar.

Av studentbostadslåu, som avser i vanlig bostadsbebyggelse insprängda studentbostäder, skall för varje rum ett belopp av 3 000 kronor vara ränte- fritt och stående. För familjebostäder är motsvarande belopp 3 000 eller, om båda makarna studerar, 6 000 kronor.

Den här avsedda delen av studentbostadslånet är ränte- och amorterings- fri under en tioårsperiod, från det lånet lämnades. Efter utgången av denna tid skall prövas huruvida lånet framdeles helt eller delvis skall vara ränte- bärande och amorteras.

För anskaffning och förnyelse av inventarier i studentbostadsrum. utgår lån från den under bostadsstyrelsens förvaltning stående lånefonden för inventarier i studentbostäder. Lånebeloppet är för närvarande maximerat till 1 200 kronor för varje studentrum.

Studentbostadsproduktionen och förvaltningen handhas av särskilda stu- dentbostadsföretag, som arbetar utan enskilt vinstsyfte och som i princip jämställes med allmännyttiga bostadsföretag. I styrelsen skall finnas kom- munal representation och en representant för kårortens centrala student- organisation (kårortsorganet). Normalt utses styrelsen i sin helhet av stu- dentkår, nation eller av dessa bildad organisation.

Samordningen och planeringen av studentbostadsproduktionen har enligt bostadsstyrelsens anvisningar ålagts kårortsorganet, vilket skall bedöma det framtida behovet av studentbostäder. Uppgifter om behovet skall sedan tillställas dels vederbörande kommun för beaktande vid dess planering av bostadsbyggandet, dels länsbostadsnämnden. Kårortsorganet skall vidare kontinuerligt följa planering och projektering av studentbostadshus. För studentbostadsproduktionen tillämpas ett speciellt förhandsgran—sknings- system. Vederbörande byggherre skall till förmedlingsorganet och länsbo- stadsnämnden överlämna program, skisser och överslagsmässiga kost— nadsberäkningar jämte kårortsorganets yttrande däröver. Med stöd av dessa

handlingar beslutar länsbostadsnämnden huruvida studentbostadslån i princip kan beviljas för finansiering av projektet. Beträffande upphand- lingen föreskrives, att om en byggherre avser att tillämpa annat upphand- lingsförfarande än offentlig entreprenad, skall detta förfarande godtagas av förmedlingsorganet och länsbostadsnämnden. Beslut om preliminärt och slutligt lån för studentbostäder meddelas av länsbostadsnämnden efter gång— se behandlingsgång och granskning.

3. Den aktuella studentbostadssituationen

De studerandes möjligheter att på allmänna hyresmarknaden lösa sin bo- stadsfråga har alltsedan 1940—talet successivt minskat. Orsaker till detta har huvudsakligen varit den mycket snabba ökningen av antalet studerande samt de tilltagande bostadsförsörjningsproblemen i framförallt Stockholm och Göteborg men även på de andra universitetsorterna. Även andra för— hållanden har emellertid bidragit till att försvåra de studerandes bostads— problem. Särskilt kan nämnas, att ökade standardkrav medfört en minskad benägenhet på den allmänna bostadsmarknaden att hyra ut rum samt att tillgången på hyresrum minskat genom saneringen och kontoriseringen av universitetsstädernas centrala delar.

Sedan det statliga studentbostadsstödet tillkom genom beslut av 1950 års riksdag, har mer än 12 000 lägenheter tillskapats i särskilda studentbostads— hus eller i form av studentbostäder insprängda i normal bostadsbebyggelse. Av tabell 6: 1 framgår det ungefärliga antalet studentbostäder på de olika universitetsorterna vid utgången av höstterminen 1963 inkl. före år 1950 byggda bostäder i Lund och Uppsala.

Den hittillsvarande studentbostadsproduktionen har varit otillräcklig för det snabbt växande behovet. Under de senaste åren har studentbostadsbris- ten blivit alltmer akut och vid terminsstarterna har man på vissa orter övergångsvis fått tillgripa provisoriska åtgärder för att kunna klara in- kvarteringsproblemen. Det kan i detta sammanhang nämnas att Kungl. Maj:t den 6 maj 1964 uppdrog åt arbetsmarknadsstyrelsen att i Uppsala för en kostnad av högst 5,5 milj. kronor uppföra s.k. sektionshus, vilka provisoriskt skulle tjäna som studentbostäder.

En huvudsaklig orsak till att man inte lyckats hälla studentbostadspro-

Tabell 6:1. Ungefärligt antal studentbostäder vid utgången av höstterminen 1963

Ort Bostäder för ogifta Bostäder för familjer Uppsala .............. _ 3 700 650 Lund ................ 3 000 600 Göteborg ............. 1 700 300 Stockholm ............ 1 900 300 Umeå ................ 300 25 Summa 10 600 1 875

duktionen i nivå med den ökande efterfrågan på studentbostäder torde vara den knappa marktillgången. Även andra problem _— bl.a. ekonomiska svårig- heter, otillräcklig planering och splittrade resurser — har emellertid bi— dragit till den uppkomna situationen. Som nämnts har 1964 års student- bostadsgrupp tillsatts för att framlägga förslag till främjande av en snab- bare produktion av permanenta studentbostäder. Resultatet av gruppens arbete i detta avseende kommer att redovisas i annat sammanhang.

4. Beräkningar av de studerandes bostadsbehov under 1970-talet

Inledningsvis måste framhållas, att det är vanskligt att uppskatta de stu- derandes bostadsbeliov under 1970—talet med hänsyn till bl.a. brister i det statistiska materialet, ovissheten i fråga om utvecklingen på den allmänna bostadsmarknaden och att den framtid som prognosen avser även påverkas av andra svårbedömbara faktorer. Beräkningarna måste därför bli över- slagsmässiga och relativt osäkra. Trots detta är en sådan beräkning moti— verad, då möjligheten att tillfredsställande lösa studentbostadsfrågan —-— och då primärt tomtmarksfrågan —— kan få betydelse vid ställningstagandet till olika alternativ för utbyggnaden av universitet och högskolor.

Universitets- och högskolekommittén behandlar i sitt utredningsarbete flera olika alternativ för universitetens och högskolornas utbyggnad vid två olika tidpunkter, nämligen läsåren 1972/73 och 1977/78. Då studentbostads- gruppens beräkningar i detta sammanhang närmast siktar till attbelysa tomt- marksfrågan på de olika berörda orterna, har gruppen för de befintliga uni— versitetsorternas del valt det utbyggnadsalternativ som läsåren 1972/73 re- spektive 1977/78 innebär maximal utbyggnad samt därtill adderat antalet studerande vid socialhögskolorna, varför de angivna studerandeantalen är något högre än dem universitets- och högskolekommittén arbetat med. I frå- ga om X—ort/X-orter har gruppen räknat med ett minimi- och ett maximi- alternativ. I tabell 6: 2 angivna, ungefärliga studerandeantal har varit ut- gångspunkten för studentbostadsgruppens beräkningar.1

Tabell 6: 2. Antal studerande vid universitet och högskolor (inkl. socialhögskolorna) höstterminerna 1963, 1972 och 1977

Ort 1963 1972 1977

Uppsala ............................ 11 200 16 800 17 700 Lund .............................. 9 600 18 800 19 900 Göteborg ........................... 9 000 16 100 16 900 Stockholm .......................... 18 800 26 100 28 400 Umeå .............................. 600 4 200 5 900 X-ort/X-orter, min ................... — 2 900 3 700

» » , max .................. — 6 700 11 100

Summa (exkl. X-orts max.alt.) 49 200 84 900 92 500

1 Det bör observeras att betydande grupper studerande ej omfattas av studentbostadslåne- givningen.

Genomsnittligt torde i dag närmare 30 procent av de studerande vid uni- versiteten och högskolorna vara gifta. Giftermålsfrekvensen varierar nå- got från ort till ort. Gruppen har dock inte funnit anledning räkna med att nuvarande variationer kommer att bestå, utan har med stöd av under- sökningar som företagits av studentorganisationerna antagit att under 1970- talet 35 procent av de studerande kommer att vara gifta på de nuvarande universitetsorterna. I fråga om de giftas fördelning på s.k. >>homogent>> och »heterogent» gifta, dvs. gifta med en annan studerande, respektive gifta med icke-studerande eller med studerande, som inte omfattas av det statliga studentbostadsstödet, har studentbostadsgruppen räknat med att vid de två aktuella tidpunkterna 35 procent kommer att vara >>110mogent>> gifta och 65 procent »heterogent» gifta. Ett visst stöd för detta senare antagande har gruppen funnit i det material som redovisats i studiesociala utredningens tredje betänkande, »Akademikernas skuldsättning» (SOU 1963:44).

Efter samråd med 1963 års universitets- och högskolekommittés sekre- tariat har studentbostadsgruppen i fråga om X-ort/X-orter räknat med en lägre giftermålsfrekvens, nämligen 20 procent. Detta motiveras av att man förutsätter att denna ort eller dessa orter huvudsakligen kommer att ha yngre studerande. Det har vidare antagits att där endast 20 procent av de gifta kommer att vara gifta med annan universitets- eller högskolestude- rande.

Vid beräkningen av det totala bostadsbehovet för de studerande har stu- dentbostadsgruppen utgått från att det för varje ogift studerande erfordras 1 rumsenhet (re), exklusive del i kök och gemensamma utrymmen, och för varje studentfamilj genomsnittligt 2,75 re, exklusive kök. Här använd rums- enhet sammanfaller icke med den rumsenhet som användes t. ex. vid bedöm- ning av stadsplaners rymlighet. Vid bedömningen av familjernas behov har hänsyn tagits till att 50—60 procent av familjerna har barn och att ungefär hälften av barnfamiljerna har mer än ett barn.

Det erforderliga nettotillskottet av bostäder för studerande har student- bostadsgruppen uppskattat genom att minska det beräknade totalbehovet bostäder läsåren 1972/73 och 1977/78 med de bostäder i särskilda student- bostadshus och på allmänna bostadsmarknaden som höstterminen 1963 disponerades av ifrågavarande studerandekategorier. När det gäller bostä- der i föräldrahem och hyresrum på allmänna bostadsmarknaden har dock för vissa orter hänsyn tagits till den förväntade utvecklingen efter år 1963. Studentbostadsgruppen har inte ansett sig kunna gå in på frågan huruvida hela det erforderliga nettotillskottet bostäder skall tillskapas i särskilda studentbostäder eller om en del kan tillkomma genom nyproduktion på all- männa bostadsmarknaden. Hithörande frågor måste lösas i samråd mellan vederbörande kommuner och studentorganisationer med hänsyn till lokala förhållanden.

l 1 |

693 4.2. Uppsala

Med i det föregående angivna förutsättningar skulle Uppsalas 16 800 stu- derande läsåret 1972/73 utgöras av ungefär 10 900 ensamstående och 4 900 studentfamiljer. Höstterminen 1963 bodde 3 700 ogifta och 650 familjer i särskilda studentbostäder. Familjebostäder utgjordes dock enligt vad som inhämtats till viss del av dubbletter av en typ som inte anses lämplig för familjer. De är 1963 befintliga studentbostäderna har därför av kommun och kårortsorgan betraktats som 4 500 bostäder för ensamstående och 350 för familjer. Företagna beräkningar visar att det samtidigt på allmänna bostadsmarknaden bodde 3 900 ogifta studerande och 2 050 familjer. Enligt vad studentbostadsgruppen erfarit från kommunalt håll föreligger i Uppsala förslag om att friställa hyresrummen på allmänna marknaden för andra boendekategorier än studenter. Detta innebär att det erforderliga nettotill- skottet bostäder för studenter uppgår till 6400 för ogifta och 2500 för familjer. Uttr'yckt i re blir behovet 6 400 re för ogifta och 6 900 för familjer eller sammanlagt 13 300 re läsåret 1972./73. För det ytterligare tillskottet av 900 studerande till läsåret 1977/78 skulle erfordras ca 1 300 re, ungefär- ligt fördelade på 600 för ogifta och 700 för familjer.

För universitetsorten Lund—Malmö har studerandeantalet antagits uppgå till 18 800 läsåret 1972/73 fördelat på ca 12 200 ogifta studerande och 5 450 studentfamiljer. Företagna undersökningar visar, att år 1963 ca 1 000 stu- derande bodde på »annan ort» utanför Lund—Malmö. Dessa bostäder bör enligt studentbostadsgruppens mening ersättas med nyproducerade bostä- der inom orten. Höstterminen 1963 bodde ca 3 000 ogifta och 600 familjer i studentbostäder. Allmänna bostadsmarknaden beräknades rymma ca 3 700 bostäder för ogifta studerande och 1 450 familjebostäder. Det erforderliga antalet nytillkommande bostäder utgöres således av 5 500 för ogifta och 3 400 för familjer eller sammanlagt 14 900 re, fördelade på 5 500 för ogifta och 9 400 för familjer. Till läsåret 1977/78 erfordras därutöver ytterligare 750 re för ogifta och 700 re för familjer eller sammanlagt 1 450 re.

Med studentbostadsgruppens antaganden om de studerandes giftermålsfre— kvens skulle Göteborgs 16 100 studerande 1972/73 fördela sig på 10 500 ogifta och 4 600 familjer. Höstterminen 1963 fanns i Göteborg studentbostäder för 1 700 ensamstående —— övriga ogifta studerande bodde i föräldrahem eller i hyresrum. Vid samma tidpunkt fanns särskilda studentbostäder för 300

familjer. På grundval av en är 1961 av Stiftelsen Göteborgs studenthem före- tagen utredning har beräknats att ca 1 100 familjer år 1963 disponerade bo- städer på allmänna marknaden. I nämnda utredning har antagits, att i bör- jan av 1970-talet 25,5 procent av de ogifta — vilket med av gruppen beräk- nat stud-erandeantal ger 2 700 studerande — kommer att bo i föräldrahem inom orten och att det på den allmänna bostadsmarknaden kommer att finnas 2 500 hyresrum. Tillsammans med år 1963 befintliga studentbostäder innebär detta 6 900 bostäder för ensamstående. För de 10 500 ogifta läsåret 1972/73 skulle således erfordras ytterligare 3 600 bostäder. Familjerna be- räknades år 1963 disponera ca 1 400 lägenheter i studentbostadshus och på allmänna bostadsmarknaden. Till läsåret 1972/73 erfordras för denna kate- gori ytterligare 3 200 bostäder. Uttryckt i re blir behovet 3 600 för ogifta och 8 800 för familjer eller sammanlagt 12 400 re. Därefter erfordras fram till läsåret 1977/78 ytterligare 1 250 re fördelade på 500 för ogifta och 750 för familjer. -

Studerandeantalet i Stockholm har läsåret 1972/73 antagits uppgå till 26 100, vilket skulle innebära att det då finns 17 000 ogifta studerande och 7 550 studentfamiljer. Höstterminen 1963 fanns i Stockholm studentbostäder för 1 900 ogifta och 300 familjer. Enligt en är 1963 av Stockholms studentkå- rers centralorganisation (SSCO) företagen undersökning bodde då 30 pro— cent av de högskolestuderande i föräldrahem eller hos anförvanter. En ut- redning från år 1956 angav motsvarande andel till 34 procent. Studentbo- stadsgruppen har antagit, att andelen hemmaboende kommer att minska ytterligare och uppgå till 25 procent under 1970-talet. Antalet hyresrum som disponeras av studerande beräknas av SSCO för närvarande uppgå till 2 300, men förväntas minska bl. a. till följd av saneringen av Stockholms centrala delar. Gruppen har överslagsmässigt räknat med en konstant tillgång på 2 000 hyresrum. I övrigt har antagits att det antal bostäder på allmänna bo- stadsmarknaden, som år 1963 disponerades av universitets- och högskole— studerande, även framdeles kan disponeras för studentbostadsändamål. Det erforderliga tillskottet bostäder har beräknats till 3 300 för ogifta och 4 000 för familjer fram till läsåret 1972/73. Uttryckt i re blir då behovet 3 300 för ensamstående och 11 000 för gifta eller sammanlagt 14 300 re. Till läsåret 1977/78 erfordras därutöver 1 700 re för ogifta och 1 800 för familjer eller sammanlagt 3 500 re.

De studerande i Umeå har antagits uppgå till 4 200 läsåret 1972/73. Med ti- digare angivna förutsättningar skulle man då vid universitetet och social-

högskolan ha 2 700 ogifta studerande och 1 250 studentfamiljer. Höstter- minen 1963 fanns i Umeå enligt uppgift ca 600 studerande, vilka torde för- dela sig på 450 ensamstående och 125 familjer. Nettotillskottet studerande, för vilka bostäder erfordras, skulle då utgöras av ca 2 250 ensamstående och 1 125 familjer. Uttryckt i re skulle bostadsbehovet läsåret 1972/73 vara 2 250 re för ogifta och 3 100 för familjer eller sammanlagt 5 350 re i ny- produktion. Till läsåret 1977/78 skulle därutöver erfordras 2350 re för- delade på 1 100 re för ogifta och 1 250 för familjer.

Som tidigare angivits har studentbostadsgruppen för X-ort/X-orters del räknat med att 20 procent av de studerande är gifta och att 20 procent av de gifta är gifta med annan universitetsstuderande. Vad gäller kategorin ogifta har gruppen genomsnittligt räknat med att 10 procent kommer att bo hos föräldrar och anförvanter och således inte erfordra särskilda student- bostäder. Det bör framhållas att andelen hemmaboende torde bli större om utbyggnaden fördelas på flera orter än om den koncentreras till en ort.

I minimialternativet beräknades studerandeantalet läsåret 1972/73 uppgå till 2 900. De ogifta skulle då utgöra i runda tal 2 300 studerande, av vilka ca 2 100 erfordrar särskilda bostäder. De 600 gifta skulle representera 540 familjer, vilka samtliga erfordrar särskilda bostäder. Uttryckt i re skulle bostadsbehovet i X-ort/X-orter läsåret 1972/73 uppgå till 2 100 re för ogifta och 1 500 för familjer eller sammanlagt 3 600 re. Till läsåret 1977/78 skulle erfordras ytterligare 900 re fördelade på 550 re för ogifta och 350 för famil— jer.

I maximialternativet är studerandeantalet satt till 6 700 läsåret 1972/73. Med givna förutsättningar skulle bostäder då erfordras för i runda tal 4 850 ogifta och 1 200 familjer. Uttryckt i re blir behovet läsåret 1972/73 4 850 re

Tabell 6: 3. Sammanställning över beräkningarna av den erforderliga nyproduktionen i studentbostadshus och på allmänna marknaden

Till 1972/73 re för Ytterligare re till 1977/78 för

Ogifta Familjer S:a Ogifta Familjer S:a

Uppsala .................. 6 400 6 900 600 700 1 300 Lund .................... 5 500 9 400 750 700 1 450 Göteborg ................. 3 600 8 800 500 750 1 250 Stockholm ................ 3 300 11 000 1 700 1 800 3 500 Umeå .................... 2 250 3 100 1 100 1 250 2 350 X-ort/X-orter, min. ....... 2 100 1 500 550 350 900

» » max ........ 4 850 3 300 3 150 2 200 5 350

Summa (exkl. X-orts max.- alt.) ................... 23 150 40 700 5 200 5 550 10 750

för ensamstående och 3 300 re för familjer eller sammanlagt 8 150 re. Läs- året 1977/78 skulle X-ort/X-orter ha 11 100 studerande eller 8900 ogifta och 2 000 familjer. Av dessa beräknas 900 ensamstående bo hos föräldrar och anförvanter. Jämfört med läsåret 1972/73 innebär detta ett behov av ytterligare 3 150 bostäder för ogifta och 800 för familjer, vilket innebär ett nettotillskott av 3 150 re för ogifta och 2 200 re för familjer eller samman- lagt 5 350 re.

I tabell 6: 3 redovisas en sammanställning över beräkningarna av den erforderliga nyproduktionen i studentbostadshus och på allmänna mark- naden.

5. Berörda orters tillgång på tomtmark för studentbostadsändamål

5.1 . Inledning Tillsammans med universitets- och högskolekommittén har studentbostads- gruppen undersökt möjligheterna att på berörda orter tillskapa erforderligt antal bostäder för studerande _ speciellt med avseende på tillgången på för ändamålet lämplig tomtmark. l medio av juni 1964 hade kommittén och studentbostadsgruppen gemensamma överläggningar med representanter för Uppsala, Lunds, Göteborgs och Umeå stad, varvid bl. a. studentbostadsfrå— gan diskuterades. Studentbostadsgruppens överslagsmässiga behovsberäk- ningar har sedan via kommittén översänts för yttrande till vederbörande myndigheter i de nämnda städerna. Kommunerna uppmanades därvid bl.a. att redovisa marktillgången för den beräknade erforderliga studentbostads- produktionen fram till läsåret 1977/78.

Av de städer som förklarat sig intresserade att få universitets- och hög- skoleutbildning förlagd till sin ort besökte universitets- och högskolekom- mittén och studentbostadsgruppen i juni 1964 Örebro, Linköping och Väs- terås. I oktober månad 1964 sammanträffade universitets- och högskole— kommittén samt studentbostadsgruppen med representanter för städerna Jönköping och Karlstad. Vid dessa kontakter redogjorde kommunerna bl. a. för möjligheterna att lösa studentbostadsfrågan inom respektive ort.

För att få klarhet om den framtida studentbostadssituationen i Stock— holmsregionen sammanträffade studentbostadsgruppen och kommittén i september månad 1964 med representanter för dels universitetsorterna Stockholm och Solna, dels närmast kringliggande kommuner.

I följande avsnitt redovisas resultaten av de nämnda överläggningarna med representanterna för berörda . orter.

5.2. Uppsala Studerandeantalet har i Uppsala antagits vara 16800 läsåret 1972/73 och 17 700 läsåret 1977/78. Med utgångspunkt från detta och från tillgången på bostäder för studerande höstterminen 1963 har studentbostadsgruppen gjort en överslagsmässig beräkning av det erforderliga nettotillskottet bo- städer till läsåren 1972/73 och 1977/78. Uttryckt i re har behovet beräknats till 13 300 till läsåret 1972/73 fördelade på 6 400 re för ogifta och 6 900 för

studentfamiljer. Till läsåret 1977/78 skulle därutöver erfordras ytterligare ca 600 re för ensamstående och 700 för familjer eller sammanlagt 1 300 re.

På anmodan av universitets- och högskolekommittén har Uppsala stad med brev den 6 oktober 1964 redovisat ett studentbostadsbyggnadsprogram för Uppsala (bilaga 1). Programmet upptar en produktion av ca 11 800 re till år 1972. Beträffande de projekt där uppförandet påbörjas efter år 1966 — sammanlagt ca 8300 re —— påpekas, att uppgifterna är antagna, då projekteringen ännu inte påbörjats och stadsplaner delvis saknas. Tomt- mark saknas för närvarande för produktionen efter år 1971, men vid uni- versitets- och högskolekommitténs och studentbostadsgruppens tidigare sammanträffande med representanter för kommunen, bedömde man möj- ligheterna att anskaffa mark för det långsiktiga behovet som relativt goda.

Jämfört med studentbostadsgruppens beräknade bostadsbehov läsåret 1972/73 innebär det nu redovisade programmet för studentbostadsbyggan— det en brist av storleksordningen 1 500 re. Det bör emellertid påpekas, att studentbostadsgruppen i siffran 13 300 re inräknat 3 000 re som ersättning för de hyresrum på allmänna bostadsmarknaden, vilka man enligt en ännu inte fastställd plan skulle ersätta med nyproducerade bostäder. Förutsätter man att hälften av dessa hyresrum kommer att ersättas först efter år 1972, skulle den i byggnadsprogrammet redovisade produktionen vara tillräck— lig för att täcka det beräknade studentbostadsbehovet läsåret 1972/73.

Av en av Lunds stads fastighetskontor den 23 september 1964 upprättad promemoria (bil. 2) beträffande möjligheterna att i Lund tillskapa det antal bostäder för studerande, som studentbostadsgruppen beräknat vara erforderligt framgår bl.a. följande. För perioden fram till läsåret 1969/70, redovisas i förhållande till behovsberäkningarna ett visst överskott av enkel— rum och ett underskott av familjelägenheter. En mindre omfördelning av produktionen torde enligt vad som framgår av promemorian vara möjlig, men hela det redovisade behovet av familj elägenheter torde inte kunna täckas. Mera konkreta planer saknas ännu för tiden efter läsåret 1969/70 närmast beroende på oklarhet ifråga om markdispositionen inom tänkta expan- sionsområden norr och öster om staden. Klarhet anses dock kunna vinnas i dessa frågor inom en relativt snar framtid. Stadens fastighetskontor be- dömer möjligheterna att klara den långsiktiga delen av behovsprognosen vara tämligen goda vad gäller marktillgången.

Vad gäller Göteborg har yttrande över studentbostadsgruppens behovsberäk- ningar inkommit från dels Göteborgs förenade studentkårer (GFS), dels

drätselkammarordföranden herr Göthe Persson (bil. 3). GFS redovisar de aktuella byggnadsplanerna, vilka sträcker sig till år 1968. Enligt redo- visade planer kommer under denna period att produceras i runda tal 3 000 enkelrum, 500 dubbletter och 400 familjelägenheter. Förutsätter man att dubbletterna kommer att utnyttjas av familjer innebär de redovisade pla- nerna ett tillskott till år 1968 av 3 000 re för ogifta och ungefär hälften så många för familjer. l studentbostadsgruppens beräkningar uppskattas be- hovet läsåret 1972/73 vara 3 600 re för ogifta och 8 800 re för familjer, ut- över år 1963 befintliga bostäder. Enligt dessa beräkningar borde således stu- dentbostadsproduktionen i Göteborg under perioden 1968—1972 omfatta 600 re för ogifta och 7 300 re för familjer, vilket kan ge anledning till oro. Drätselkammarordföranden har emellertid i sitt yttrande anfört bl. a. föl- jande: »Enligt min mening torde det vara möjligt att under de närmaste 2 åren anskaffa erforderlig tomtmark så att ett kontinuerligt och till sin omfattning tillräckligt bostadsbyggande kan ske, även för tiden 1968——72. Det bör framhållas, att Göteborgs stad i sin bostadsförsörjningsplan upp- tagit 1 000 rumsenheter per år och att staden därmed fastslagit, att den önskar en byggnadsverksamhet för studentbostäder i ungefär den omfatt- ningen. För närvarande finns det således ingen anledning att hysa pes— simism beträffande studentbostadsbyggandet under tiden 1968—72».

Studentbostadsgruppen har beräknat att det erforderliga tillskottet av bo- städer för studerande i universitetsorten Stockholm-Solna uppgår till i runt tal 14 500 re fram till år 1972 och att det därefter fram till år 1977 erfordras ytterligare ca 3 500 re. För närvarande är tomtmark säkrad för ca 4 500 re, av vilka mer än hälften redan är under projektering. För att det beräknade behovet läsåret 1972/73 skall kunna täckas, måste således tomtmark an— visas för ytterligare ca 10 000 re. Med hänsyn till projekterings- och bygg-

Tabell 6: 4. Planerad produktion och därutöver erforderligt tillskott av studentbostäder i Stockholm åren 1965—1972

Inflyttnin gsår

Planerad produktion i re 1968 1969 1970

Gamla stan .................... Ulriksdal ...................... Kv Rio ....................... Kv Stinsen .................... Lappkärrsberget ................ Kv Generalen .................. Torphagen .....................

Summa re

Ytterligare behov ...............

nadstid får man räkna med att bostäder för vilka tomtmark anvisas år 1965 är inflyttningsklara först år 1968. Det erforderliga tillskottet om ca 10 000 re måste därför produceras under femårsperioden 1968—72. I tabell 6.54 redovisas nu planerad produktion jämte det erforderliga tillskottet jämnt fördelat under den nämnda femårsperioden. Data om den planerade produktionen _ som lämnats av Stiftelsen Stockholms studentbostäder —— är i viss mån osäkra.

Den 2 september 1964 fick studentbostadsgruppen universitets- och hög- skolekommitténs uppdrag att inleda förberedande överläggningar med kom- muner i stockholmsregionen angående möjligheterna att tillskapa av bo- stadsgruppen beräknat antal studentbostäder för den förväntade ökningen av studerande i Stockholm till i början respektive slutet av 1970—talet. Sedan studentbostadsgruppen slutfört detta uppdrag inbjöd universitets- och hög- skolekommittén till gemensam Överläggning samtliga de kommuner med vilka studentbostadsgruppen haft förberedande kontakter nämligen Stock— holm, Solna, Lidingö, Sundbyberg, Djursholm, Nacka, Danderyd, Täby, Sol- lentuna, Järfälla, Vallentuna, Huddinge och Tyresö samt dessutom den statliga markdelegationen och stockholmstraktens regionplanekontor. Vid detta sammanträde önskades redovisning från kommunerna om marktill— gångar och möjligheterna till studentbostadsbyggande.

Kommunernas ekonomiska belastning i studentbostadsbyggandet dels direkt genom kravet på gratis tomtmark eller tomtkostnadsbidrag, dels in- direkt genom ökade kostnader för serviceanläggningar i form av barndag- hem, ansågs av kommunrepresentanterna negativt påverka kommunernas möjligheter att engagera sig i frågan. Från universitets- och högskolekom- mitténs sida framhölls att diskussionerna skulle föras utifrån den förut— sättningen att kommunerna inom regionen befriades från kravet på att ställa tomtmark gratis till förfogande eller lämna tomtkostnadsbidrag. Ifråga om driften av barndaghemmen fick man förutsätta att kommunernas ansvar skulle kvarstå oförändrat.

Vid sammanträdet angav Sollentuna att 300 studentbostäder avsågs att byggas i Tureberg med start år 1966. Täby redovisade till sammanträdet ett projekt om ca 900 re i Täby Stor-Centrum, vilket under vissa förutsätt- ningar kunde bli inflyttningsklart till år 1970. Från Nacka och Lidingö an- mäldes att vissa möjligheter för studentbostadsbebyggelse kunde beräknas föreligga med byggstart omkring år 1970. Därutöver ansåg sig ingen kom- mun för dagen kunna avge definitiva besked om tomtmark för studentbo- stadsändamål. Som skäl härför nämndes bl.a. följande utöver problemen av ekonomisk natur: att marktillgångarna är hårt ansträngda, att disposi— tionen av statliga markområden _ som berör kommunernas framtida expan- sion —- ännu ej är klar och ej heller lösningarna på vissa väsentliga trafik- problem. Vid sammanträdet överenskoms att alla ansträngningar skulle gö- ras för att snabbt lösa tomtmarksfrågan, så att den erforderliga produktio-

nen av 10 000 re till år 1972 skulle kunna komma till stånd. De fortsatta diskussionerna i frågan skulle föras via Stor-Stockholms planeringsnämnd.

Studentbostadsgruppen måste konstatera att hittills företagna försök att anskaffa erforderlig tomtmark för studentbostadsändamål givit vä- sentligt sämre resultat i Stockholmsregionen än på övriga universitets- orter. Gruppen vill kraftigt understryka nödvändigheten av att tomtmarks- frågan snabbt löses. Enligt gruppens mening kan detta icke ske utan ett nära samarbete mellan staten som markägare, universitetsstäderna Stock- holm och Solna samt de närmast kringliggande kommunerna. Ifråga om bostädernas lokalisering vill gruppen påpeka, att universitetets och högsko- lornas institutioner genom tillkomsten av Frescatiuniversitetet kommer att än mer än tidigare vara koncentrerade norr om stadskärnan, och att man därför bör eftersträva att bostäderna förlägges inom den norra regionen, med undantag för bostäder för de studerande vid det planerade undervis- ningssjukhuset i Huddinge och de andra institutioner som kan komma att flyttas till den södra regionen.

För Umeås del har studentbostadsgruppen beräknat behovet av bostäder -— utöver år 1963 befintliga bostäder —- till 2 250 re för ogifta och 3 100 re för familjer till läsåret 1972/73 och därefter ytterligare 1 100 re för ogifta och 1 250 re för familjer till läsåret 1977/78. Umeå stad har med skrivelse den 23 september 1964 lämnat en redovisning av de aktuella studentbostads- byggnadsplanerna (bil. 4). Förutsatt att familjebostäderna omfattar i ge— nomsnitt 2,75 re innebär de redovisade planerna att under perioden 1963— 1972 kommer att produceras 2 275 re för ogifta och 3 270 för familjer och därefter under perioden 1972—1977 ytterligare 1 500 re för ogifta och 1 240 för familjer. Med den planerade produktionen kommer således det av studentbostadsgruppen beräknade bostadsbehovet att till fullo täckas. I stadens skrivelse framhålles, att »möjligheter torde finnas för stadens del att något öka utbyggnadstakten om så erfordras. För tiden efter här redo— visat program finns ytterligare områden såväl söder som norr om univer- sitetsområdet, vilka kunna utläggas för studentbostäder».

Av de städer som förklarat sig intresserade att få ett eventuellt sjätte uni- versitet helt eller delvis förlagt till sin ort har universitets- och högskole- kommittén och studentbostadsgruppen närmare studerat förhållandena i Örebro, Linköping, Västerås, Jönköping och Karlstad. Möjligheterna att

tillskapa erforderligt antal bostäder synes vara goda på alla de nämnda orterna. Studentbostadsbehovet för Jönköping och Karlstad diskuterades i första hand för en utbyggnad av universitets- och högskoleväsendet enligt ett alternativ med decentraliserad utbildning. Ca 700 studentbostäder beräk- nas enligt ett sådant utbyggnadsalternativ bli erforderliga i början av 1970- talet och ca 1 500 i slutet av 1970-talet.

5.7.1. Örebro

Örebro stad redovisar tre alternativa förläggningar av universitetet. I samt- liga tre alternativ ingår markområden i anslutning till regionsjukhuset. I två av alternativen ligger tyngdpunkterna i stadens östra delar och områden söder om Hjälmarviken. I det tredje alternativet kompletteras det centralt belägna området vid regionsjukhuset av markområden i stadens västra utkant. I samtliga alternativ tillgodoses behovet av bostäder för stu- derande och universitetspersonal huvudsakligen i ett bälte av bostadsom- råden, som planeras i stadens södra och sydöstra delar. I en av stadsarki- tekten lämnad redogörelse för generalplanearbetet framhålles bl. a. föl— jande: »Under antagande att varje studerande vid universitetet betyder en befolkningsökning av 4 år 5 personer skulle ett universitet för ungefär 10 000 studerande sålunda kunna byggas ut inom generalplanens ram».

5.7.2. Linköping

[ Linköping föreslås universitetet ligga på ett område i stadens östra del, söder om nuvarande riksväg E 4. Området skulle omges av grönområden: i väster Valla fritidsområde och i norr Rydskogen. Till studentbostadsgrup- pen har den 30 september 1964 överlämnats en »PM rörande behovet av studentbostäder i Linköping» (bil. 5). Generalplanekommittén i Linkö- ping har godkänt promemorians förslag till markreservationer för student- bostäder. Promemorieförfattaren utgår från att det år 1980 skall finnas 10 000 studerande i staden. Med utgångspunkt från beräkningsgrunder, som något avviker från dem studentbostadsgruppen tillämpat, föreslås mark- reservationer för drygt 4500 bostäder för ogifta och 2250 för familjer.

5.7.3. Västerås

Västerås stad redovisar tre alternativa markområden för den tekniska hög- skola, som staden önskar förlagd till Västerås. Samtliga alternativ är be- lägna inom samma generalplaneräjong i stadens norra del. I närheten av de tänkta högskoleområdena planeras bostadsområden tillsammans om- fattande ca 20 000 rumsenheter — i vilka bostäder för den tekniska hög- skolans studerande och personal kunde rymmas.

5.7.4. Jönköping Jönköpings stad redovisar ett område om 70 ha norr om stadskärnan och väster om Vättern, vilket reserverats som universitetsområde. Alternativt diskuteras förläggning av ett eventuellt universitet till Ryhovsområdet. De ifrågavarande områdena beräknas även ge utrymme för studentbostads- bebyggelse. Möjligheterna att öka stadens totala bostadsbyggande utöver i nuvarande bostadsbyggnadsprogram angivna 1 000 lägenheter per år upp- ges fråmst vara beroende på tillgången på exploateringsmogen mark. Från kommunalt håll beräknas erforderligt antal studentbostäder kunna tillska- pas till såväl början som slutet av 1970-talet.

5.7.5. Karlstad Karlstad redovisar f. 11. ett bostadsbyggnadsprogram om 1 000 lägenheter per år. Staden har god tillgång på bebyggelsemogen mark och god plane- ringsberedskap för erforderligt bostadsbyggande. Från kommunalt håll bedömes förutsättningar finnas att anskaffa även insprängda bostäder för studerande och goda möjligheter föreligga att klara både det kortsiktiga och det långsiktiga studentbostadsbehovet enligt de gjorde överslagsberäk- ningarna.

6. Sammanfattning

Studentbostadsgruppens överslagsmässiga beräkningar av de studerandes bostadsbehov i början respektive slutet av 1970-talet är tillkomna i syfte att belysa tomtmarksfrågan för de aktuella orterna och bör således inte uppfattas som studentbostadsbyggnadsprogram. Den rullande planeringen för studentbostadsbyggandet ankommer på vederbörande kommuner och kårortsorgan.

Studentbostadsgruppen kan mot bakgrund av de redovisningar som in- kommit och de kontakter som förevarit med berörda kommuner samman- fatta marksituationen för studentbostadsbyggandet enligt följande.

Uppsala: Mark för totalt ca 11 800 re finns för en produktion fram till år 1972, vilket synes motsvara erforderligt behov. För ytterligare produk- tion av studentbostäder efter år 1972 måste mark anskaffas. Möjligheterna härtill har av kommunen bedömts goda.

Lund: Fram till läsåret 1969/70 har redovisats studentbostadsbyggnads— program, som — vad gäller marktillgången —— i stort sett motsvarar he— hovsberäkningarna. För tiden därefter kan marktillgången ännu icke över- blickas. Från kommunens sida bedömes möjligheterna goda att klara det långsiktiga studentbostadsbehovet.

Göteborg: De aktuella byggnadsplanerna sträcker sig till år 1968. Det har bedömts möjligt att inom de närmaste åren anskaffa mark för hittills oför- minskad produktion av studentbostäder fram till år 1972. Produktionen synes dock icke täcka det av gruppen beräknade behovet.

Stockholm: Markanvisningar saknas f.n. för ca 10 000 re som beräknas böra färdigställas till år 1972, utöver de ca 4 500 re som nu är under pla— nering och projektering.

Umeå: Umeå har redovisat ett studentbostadsbyggnadsprogram för vilket mark finns till läsåret 1977/78. Programmet täcker helt det beräknade stu— dentbostadsbehovet. Möjligheter finns dessutom för en ytterligare expan- sion.

X-ort/X-orter: Såväl Örebro som Linköping synes ha tillräckliga markom- råden reserverade för ett studentbostadsbyggande, som motsvarar behovs- beräkningarnas maximialternativ för X-ort. I Västerås synes markr-eserva- tionerna väl kunna tillgodose erforderligt behov av bostäder för studerande vid en teknisk högskola. Jönköping och Karlstad bedömes kunna tillskapa

erforderligt antal studentbostäder vid ett utbyggnadsalternativ med de- centraliserad utbildning. Karlstad synes ha god mark- och planeringsbered- skap.

Som framgått av det föregående år mark f. n. inte säkrad för en kon- tinuerlig studentbostadsproduktion av erforderlig omfattning på de befint- liga universitetsorterna —- med undantag för Umeå — för hela den ifråga- varande utbyggnadsperioden. Med hänsyn till den tid, som beträffande bostäder åtgår för planering, projektering och byggande är det, enligt stu- dentbostadsgruppens uppfattning, en nödvändighet att tillräckliga mark- områden snarast kan säkras också för den senare delen av den period som behovsberäkningarna avser, vilket är den grundläggande förutsättningen för att erforderligt antal studentbostäder skall vara inflyttningsklara i behörig tid. Bristen på bostäder för studerande blir i annat fall en faktor som bromsar upp utbyggnadstakten av universitet och högskolor. Att mark för en längre period snarast anvisas och lägges under stadsplan är också en förutsättning för ett rationellt planerat byggande.

Utdrag ur studentbostadsbyggnadsprogram för Uppsala

BILAGA 1

År för Fastighetsbeteckning eller annan Nettotillskott påbörjande benämning i re 1964 Kv Rackarberget ....................... 553 1964 Kv Blodstenen och Diabasen ............. 927 1964 Kv Fågelsången ........................ 90 1964 Kv Tyrfing ............................ 46 1964 Kv Blåsenhus .......................... 380 1965 Kapellgärdet I .................... 864 1965 Kapellgärdet II .................... 1 500 1966 Kapellgärdet III .................... 1 450 1967 Kapellgärdet IV .................... 800 1968 Kapellgärdet V .................... 150 1968 Flogsta ............................ 900 1969 Flogsta ............................ 1 700 1970 Flogsta ............................ 1 700 1971 Flogsta ............................ 700

Anm. För Kapellgärdet III, IV och V samt Flogsta är samtliga uppgifter antagna eftersom husprojekteringen och för Flogsta stadsplaner icke äro klara. Ytterligare tillskott kan komma genom nationernas saneringsbebyggelse.

[. ?

BILAGA 2

Utdrag ur PM angående studentbostadsbyggnadsprogram i Lund

Möjligt byggande Det möjliga studentbostadsbyggandet som redovisas på bifogad redovisnings- blankett jämte översiktskarta uppgår till följande:

Enkelrum Familjebost. Inflyttningsfärdigt senast till höstterminen

1964 ........................................................ 476 45 1965 ........................................................ 742 227 1966 ........................................................ 1 223 159 1967 ........................................................ 1 192 — 1968 ........................................................ 400 500 1969 ........................................................ — 700 4 034— 1 631 lnflyttningsfärdigt senast till höstterminen 1970 ........................................................ 600 — 1971 ........................................................ —— 600 1972 ........................................................ — — Kommentar:

Som synes redovisas under den första perioden fram till höstterminen 1969 ett visst överskott vad beträffar enkelrum och ett underskott beträffande familje- lägenheter. En mindre omfördelning av produktionen torde vara möjlig men däremot ej att åstadkomma full täckning av behovet familjelägenheter enligt den uppställda prognosen. Vidare har från kårortsorganets sida framhållits önsk— värdheten av en pr-oduktionsinriktning för att i första hand söka häva den akuta bristen på bostäder åt ogifta studenter.

Under den andra perioden fram till höstterminen 1972 är sifferredovisningen knapphändig för att under den tredje perioden helt upphöra. Osäkerheten är nämligen betydande om hur området Östra Torn (som medtagits i redovisningen) och därefter följande studentbostadsområde(n) kan disponeras. Det är tydligt att minst ett större studentbostadsområde efter Östra Torn är behövligt. Var den— na byggnation lämpligen bör förläggas sammanhänger dock med ett flertal för dagen icke helt överblickbara frågor. Diskussioner har förts rörande mark som staden äger Öster om stadsbebyggelsen (Linero) och om mark inom Torns kom- mun norr om stadsgränsen samt om mark som staden förväntas förvärva väster om stadsbebyggelsen. Avsikten är att i det kommunala bostadsprogrammet för tiden 1965—69 söka belysa dessa frågor ytterligare. Redan nu kan dock konsta- teras att stadens möjligheter att uppfylla den långsiktiga delen av behovsprog— nosen får bedömas som tämligen goda.

Vid bedömningen av det möjliga bostadsbyggandet har ingen hänsyn tagits till arbetskrafts- och kapitalanskaffningsfrågor.

Samråd har ägt rum med kårortsorganet för Lund, Akademiska Föreningen,

och länsbostadsnämnden i Malmöhus län. Däremot har det bedömts lämpligare att avvakta med ett egentligt samråd med grannkommunen i norr, Torns kom- mun, tills utarbetandet av det kommunala bostadsbyggnadsprogrammet för tiden 1965—69. Lund den 23 september 1964.

Lunds stads fastighetskontor.

Eric Narsjö

/.Iun Andersson

Utdrag ur studentbostadsbyggnadsprogram för Lund

Fastighetsbeteckning eller annan beteckning

Antal lägenheter

'. inflyttn. Enkelrum och Stud. fam.-

1-rumslgh i kategorihus

lnsprängda

lgh i kate- rum el. lgh

gorihus

Ulrikedal (etapp III) .............. Kolonien 5 ...................... Smedjan 8 ....................... Tegelbruket 3 .................... Vårvinden 1 ..................... Solglittret 1 ...................... Vildanden 2 ..................... Vildanden 2 ..................... Vildanden 3 ..................... Vildanden 3 ..................... Vildanden 2 ..................... Vildanden 2 ..................... Vildanden 3 ..................... Sankt Thomas 35 ................. Sankt Thomas 37 ................. Gyllenholm ...................... Norra Fäladen ................... Norra Fäladen ................... Norra Fäladen ................... Norra Fäladen ................... Norr Tunavägen .................. Östra Torn ...................... Östra Torn ...................... Östra Torn ......................

ht 63 vt 64 ht 64 vt 65 vt 65 vt 65 ht 64 vt 65 vt 65 s 65 ht 65 vt 66 vt 66 vt 66 vt 66 ht 65 vt 66 vt 67 s 67 vt 68 till ht 68 till ht 69 till ht 70 till ht 71

171 305 72 60 202

204 176

159

70 170

48 776 593 600

400

600

BILAGA 3

Bilaga till skrivelse från Göteborgs Förenade Studentkårer

I Göteborg planerad produktion av studentbostäder

att lämna fullständiga uppgifter enligt blankett utan här ges en sammanfattning

» På grund av den korta tid som har stått till förfogande har det inte varit möjligt i av de väsentligaste fakta.

Kalegorihus i 1. Kallebäck (expl. omr.) 332 enkelrum 28 dubbletter

byggnadsarbete pågår beräknat färdigställande: sept—dec 1965 byggherre: Stiftelsen Göteborgs Studenthem

2. Krokslätt (expl. omr.)

etapp A-B etapp C 800 296 enkelrum 107 63 dubbletter 104 24 lägenheter beräknat färdigställande: hösten 1966 våren 1967

projekteringsarbete pågår byggherre: Stiftelsen Göteborgs Studenthem

3. Rotary (expl. omr.) 215 enkelrum 12 dubbletter projekteringsarbete pågår beräknat färdigställande: hösten 1966 byggherre: Stiftelsen Rotary International Student House i Göteborg

4. Renströmska (expl.omr.) ung 600 enkelrum ung 230 lägenheter skissarbete pågår beräknat färdigställande: slutet 1967 byggherre: Stiftelsen Göteborgs Studenthem

5. Stigberget (saneringsområde) ung 160 enkelrum beräknat färdigställande: 1968 projektör: Riksbyggen

.___=______ _ "_ _

Insprängda lägenheter 6. Krokslätt (expl.omr.)

32 enkelrum 7 lägenheter

färdigställande: 1964—65 byggherre: Göteborgs Bostadstöretag

. Kaverös (expl.omr.) 188 enkelrum färdigställande: 1965 byggherre: Göteborgs Bostadsföretag

. Tynnered I (expl.omr.) 30 dubbletter 110 enkelrum beräknat färdigställande: hösten 1966 hösten 1965—hösten 66 byggherre Göteborgs Stads Bostads— Göteborgs Bostads- aktiebolag företag

. Stigberget (saneringsområde) ung 200 enkelrum beräknat färdigställande: 1967—68 byggherre: Riksbyggen detta projekt är något osäkert

Sammanfattning färdigställande år 1964 1965 1966 1967 1968

enkelrum ........................... 26 575 1 070 1 000 260 lägenheter, dubbletter ................ 7 28 253 380

Någon produktion, avsedd att färdigställas efter 1968, är inte nu planerad men under återstoden av 1964 och våren 1965 kommer ansträngningar att göras för att lösa tomtmarksfrågan för ytterligare ca 2 500 rumsenheter. Dessa enheter bör kunna färdigställas under tiden 1968—1972.

Göteborg den 28 september 1964

GÖTEBORGS FÖRENADE STUDENTKÅRER

Göran Bergman v. ordf. /Esbjörn Olsson byggmombudsman

Brev till 1963 års universitets- och högskolekommitté

Åberopande en av Göteborgs Förenade Studentkårer den 28/9 1964 daterad skri- velse angående studentbostadsbyggandet i Göteborg får jag anföra följande:

lfrågavarande skrivelse har i huvudsak upprättats tillsammans med underteck- nad. Utöver vad som där anförts beträffande studentbostadsbyggandet skulle jag vilja framhålla följande:

Enligt min mening torde det vara möjligt att under de närmaste 2 åren an- skaffa erforderlig tomtmark så att ett kontinuerligt och till sin omfattning till- räckligt bostadsbyggande kan ske, även för tiden 1968—1972.

Det bör framhållas, att Göteborgs stad i sin bostadsförsörjningsplan upptagit 1 000 rumsenheter per år och att staden därmed fastslagit, att den önskar en byggnadsverksamhet för studentbostäder i ungefär den angivna omfattningen. För närvarande finns det således ingen anledning att hysa pessimism beträffan- de studentbostadsbyggandet under tiden 1968—1972.

Stiftelsen Göteborgs Studenthem, som handlägger dessa frågor i Göteborg, är väl medveten om den bostadsbebyggelse för detta ändamål som är nödvändig och kommer att vidtaga alla de åtgärder som behövs för att skaffa fram ytterligare mark och ytterligare bostäder.

Göteborg den 1 oktober 1964

Göthe Persson Drätselkammarens ordförande i Göteborg

'BILAGA 4

Utdrag ur studentbostadsbyggnadsprogram för Umeå

Antal lägenheter

,, År för påbörjande Fastighetsbeteckning Enkelrum och Stud. ' l—mmslgh i fam.—lgh i

% kategorihus kategorihus

ji 1963 Lappkastet 3 och 4 ...................... 103 56 * 1964 Mariehem etapp 1 ....................... 466 — i 1965 » 2 ....................... -— 64 I; 1965 Ålidhem an ............................. 200 165 I, 1966 » as 0. an ........................ 310 170 * 1967 » as o. bn ........................ 250 170 1968 » bn + hs ........................ 200 170 * 1969 bs ............................. 145 125 i 1970 Mariehemshöjd + Ålidhem bs ............. 400 120 1971 Ålidhem östra ........................... 200 150 1972 » » . . . . ....................... 250 100 1973 » » ........................... 250 100 1974 » » ........................... 250 100 1975 o » ........................... 200 100 1976 » » ........................... 200 50

3 424

BILAGA 5

PM rörande behovet av studentbostäder i Linköping

Utgångspunkt för bedömningen av behovet av studentbostäder är det maximala antal studenter, som av U 63 preliminärt bedömts till ca 10 000 år 1980, när ett ev. universitet kan vara helt utbyggt. Försörjningsnormerna har anslutits till de antaganden, som gjorts av studentbostadskommittén i Lund och som lägges till grund för uppbyggnadsverksamheten där. Försörjningen skall sålunda tillgodose behovet för ca 3/4 av studenterna.

Strukturen av den med studentbostad försörjda studentpopulationen antages vara så beskaffad, att upp till 40 % av studenterna är gifta. Omkring hälften där- av är gifta med andra studenter och hälften med utomstående. Omkring hälften av studentfamiljerna har ett barn. 3 000 gifta studenter motsvarar sålunda 2250 studenthushåll med 4500 vuxna och ca 1 100 barn, sammanlagt 5600 personer. Härtill kommer omkring 4 500 ogifta studenter med bostad i studenthus. Övriga ca 2 500 studenter bor hemma eller hyr enskilda rum som inneboende och belas- tar sålunda inte studentbostadsförsörjningen.

Lägenheterna för studentfamiljer antages rymma 2—2 1/2 rum och kök med i genomsnitt 70 m2 bostadsyta. Studenthusen för ogifta har en genomsnittsyta av 30 m2 per studerande, gemensamhetsutrymmen inräknade.

Beträffande lokaliseringen av studentbostäderna har i ett »PM rörande mark- reserver för universitetsändamål i Linköping» av den 24 febr. 1963 framhållits, att studentbostäderna helst skall fördelas på olika bostadsområden, men att lägen bör väljas, som kommunikationsmässigt ligger närmast universitetsområdena och sjukinrättningarna. Då bostadsområdenas försörjning med skolor m. m. är bero- ende av de däri permanent boende familjerna med barn i skolåldern, till vilka studentbefolkningen inte hör, är det ur generalplanesynpunkt av stor betydelse att i ett tidigt stadium lokalisera studentbostadsgrupperna. I åtskilliga fall kan ett lokaliseringsförslag t.o.m. stödjas av förhållandet, att en områdesdel ligger dåligt i förhållande till skola, lekplats m. m.

Lokaliseringen försvåras genom förhållandet, att de olika universitetsenheterna, som skall förses med studentbostäder, ligger ganska utspridda och inte alltid har ännu obebyggda markområden i sin närhet. Föga problematiskt är försörjningen av Vallaområdet med Ryd i norr och Mjärdevi i söder, där de väsentligaste bägge bebyggelsegrupperna ligger bäst till i förhållande till universitetsreserven, medan de som bostadsområden måste vålla problem genom för stort avstånd från bebyg- gelsens centrum, där högstadieskolan bör placeras. _— Lärarhögskolans område disponerar studenthusen i kv. Flamman, men saknar lämpliga områden med låg bebyggelse för studentfamiljer. Sådana kan dock inplaceras i samband med sane- ringen av Gottfridsbergsområdet. — Lasarettet kan få en del studenthus i Stolp- lyckans saneringsområde, vars återstående del dock bör reserveras för läkare och annan landstingspersonal. Med hänsyn främst till landstingets andra sjuk— vårdsområde, den geriatriska kliniken, räcker emellertid Stolplyckan knappast till. Man tänker sig då att i första hand kunna ta i anspråk det västligaste områ-

det i Västerberga, på Kronans mark, som genom Smedstadsvägen är avskuret från de övriga militärområdena och som bostadsområde alltför avlägset från Berga centrum och skola. För studentfamiljer kan på längre sikt området bredvid på andra sidan vägen komma ifråga samt ett område i norra delen av Djurgården, som har den fördelen att ligga väl såväl i förhållande till geriatriska kliniken som till Vallaområdet. De föreslagna områdena motsvarar de ovan redovisade behoven.

Exploateringens täthet har i beräkningarna hållits låg med viss hänsyn tagen till respektive områdes exploatering i övrigt. Därigenom har arealbehovet visat sig vara betydande, vilket bör ses i sammanhang med att det överhuvudtaget rör sig om en beräkning av ett helt betryggande maximum. Å andra sidan kan sam- hällsutvecklingen på lång sikt leda till, att en större andel av de ensamstående studenterna måste placeras i studenthus än som antagits, vilket kan absorbera en del av de antagna marginalerna. Väsentligt är, att de till studentbostäder utlagda områdena reserveras för ändamålet även om ett beslut om det sjätte universitetet skulle dröja och omkringliggande bostadsområden ev. har blivit aktuella att be- byggas innan under universitetets utbyggnadsskeden studentbostadsbehovet har blivit lika aktuellt. Det kan nämligen inte utbytas med andra områden med lika lämpligt läge.

Stockholm den 18 september 1964

än EGLERS STADSPLANEBYRÅ AB dr. Fred Forbat

Föreslagna studentbostadsområden i Linköping

Studentrum Studentbostäder

Område expl expl antal

360 1 140 350

Ryd ..................... Mj ärdevi ................. Djurgården ............... Flamman ................ Gottfridsberg ............. Stolplyckan ............... Västerberga ..............

PP #0!

[ål

100

0.0 rät”

300

2 250

Studentrum a 30 m2 och studentbostäder å 70 m”.

Avdelning 7

SAMHÄLLSEKONOMISKA SYNPUNKTER PÅ LOKALISERINGEN AV ETT NYTT UNIVERSITET

RAPPORT AV

FILOSOFIE LICENTIATEN PER HOLM

1. Lokaliseringsproblemet

Ur samhällsekonomiska synpunkter brukar hävdas, att lokaliseringen av näringslivets produktionsenheter skall ske på ett sådant sätt att de totala kostnaderna för produktion och distribution blir lägsta möjliga. Vid denna kalkyl skall såväl företagets som samhällets kostnader beaktas.1

Ett liknande samhällsekonomiskt betraktelsesätt kan givetvis även läggas på lokaliseringen av ett nytt universitet. Kostnaderna för olika tänkbara lokaliseringsalternativ beräknas och jämföres med varandra. Härefter får de ekonomiska synpunkterna på lokaliseringen vägas mot andra synpunkter t. ex. de undervisningstekniska.

Det skulle uppenbart vara förenat med stora teoretiska och framförallt praktiska svårigheter att göra en fullständig ekonomisk kalkyl för olika alternativa lokaliseringar av ett universitet. Denna rapport skall begränsas till att belysa vissa avsnitt av lokaliseringens ekonomiska problematik.

Analysen utgår från att samhället funnit, att universitetsutbildning beta- lar sig och beslutat att årligen ge ytterligare ett antal studenter — exem- pelvis 10000 — 'universitetsutbildning! Problemet är då om undervis- ningskapaciteten skall utbyggas vid redan existerande universitet eller om nya utbildningsmöjligheter skall skapas genom att man startar ett nytt universitet på en ort — eller på flera orter —, som tidigare saknat uni- versitet.

Lokaliseringsalternativen kan alltså förenklat diskuteras utifrån två alternativ:

Alternativ S = Utbyggnaden sker genom att något (eller några) av de be- fintliga universitetens kapacitet ökas. [I rapporten bearbetas . främst en utbyggnad av ett storstadsuniversitet (S-ort ).] Alternativ X =Utbyggnaden lokaliseras till en ny universitetsanläggning på en ort, som tidigare saknat universitet (X-ort).

I praktiken kan man givetvis välja mellan fler och mer komplicerade'al- ternativ, som erhålles genom att förutsättningarna i alternativen S och X varieras på olika sätt, t. ex. så att viss utbyggnad på de gamla universitets— orterna kombineras med en begränsad utbyggnad på en eller flera nya universitetsorter. 1963 års universitets- och högskolekommitté har arbetat

1 SOU 1951: 6 sid. 71—78, SOU 1963: 58 sid.210—213 samt SOU 1963: 62 sid. 320—321. ' Det kvantitativa problemet preciseras i avsnitt 2.

med tre sådana »blandade» alternativ (jämför avsnitt 2 nedan). Den föl- jande analysen skall emellertid i första hand genomföras som en jämförelse mellan de kostnader för universitetsutbildningen, som kan beräknas upp- stå vid de renodlade lokaliseringsalternativen S respektive X. Härefter gö— res en kompletterande bedömning av universitets- och högskolekommit— téns alternativ. Av olika skäl har vidare den ekonomiska jämförelsen i denna rapport begränsats till att avse vissa poster.

En bedömning av lokaliseringens ekonomi skall normalt även omfatta hur intäkterna av produktionen eventuellt varierar med lokaliseringen. I detta fall skall vi helt bortse från problem av detta slag; d.v. s. vi skall bortse från de variationer i »produktiviteten», som eventuellt kan föreligga mellan universitetsundervisning bedriven vid universitet av olika storlek eller vid likstora universitet lokaliserade till olika platser i Sverige.1 Med »produktivitet» menar vi då kvantiteten och »kvaliteten» på de studenter, som examineras, förutsatt given insats av lärare och andra produktions- faktorer. Vi betraktar alltså samhällets inkomst av en viss mängd universi- tetsutbildning som given oberoende av vilket lokaliseringsalternativ som väljes.

En viktigare begränsning av analysen berör kostnadssidan; den följande diskussionen omfattar icke de direkta anläggnings- och driftkostnaderna för universitetsutbyggnaden. Dessa kostnadsposters betydelse ur lokaliserings- synpunkt behandlas i andra sammanhang av kommittén. Det är emellertid känt, att byggnadskostnaderna varierar icke oväsentligt mellan olika delar av Sverige. A priori behöver dessa skillnader icke leda till proportionella variationer i byggnadskostnader för universitetsutbyggnaden i S- och X- alternativen; så blir fallet endast om erforderlig byggnadsvolym antas bli densamma i båda alternativen. Bland driftkostnaderna för ett universitet dominerar »lönekostnaderna»; det torde icke vara möjligt att i Sverige in— terlokalt variera lönenivån för akademiker, men det är icke osannolikt att interlokala variationer i rekryteringsmöjligheterna kan leda till vissa varia— tioner i lönebudgeten.

De samhällsekonomiska kostnaderna för en utbyggd universitetsutbild- ning kan fördelas på dels direkta kostnader, som då omfattar kostnaderna för universitetets byggnader och övrigt kapital samt universitetets drift och dels indirekta kostnader, d.v. s. de kostnader, som »universitetet» orsakar kommuner, enskilda företag eller personer, eller staten inom andra verk- samhetsområden än universitetet. Till gruppen enskilda personer räknas främst universitetets studenter och anställda.

Följande tablå ger en schematisk översikt av olika slag av kostnader, som bör beaktas vid analysen.2

1 Detta betyder inte att vi förnekar att sådana skillnader kan tänkas förekomma. Proble- met diskuteras av universitets— och högskolekommittén i annat sammanhang. * Härutöver kan lokaliseringen givetvis ha effekter på intäktssidan, som bör beaktas.

Schema med exempel på kostnader, som bör beaktas vid lokaliseringen av ett nytt uni—

versitet

Direkta kostnader Universitetet

Indirekta kostnader

(för tillskottsbefolkningen)

Individuella hushåll Studenter Universitetsanställda Servicebefolkning

Kommunala och statliga myndigheter

A. Driftkostnader

B. Kapitalkostnader ( lnve steringar)

Löner: lärare administration Byggnader Övriga omkostnader

Levnadskostnader Hyror Resekostnader etc.

Speciella kommunala driftkostnader

Tomtmark Byggnader: Institutioner Adm. byggnader Kårhus Maskiner Inventarier

Bostäder

Bostäder Trafikanläggningar Allmänna anläggningar Skolor Stadsbyggnad Sjukhus och sociala byggnader Övrigt Enskilda företag Bostäder Anläggningar för detaljhandel Anläggningar för övrig service

De totala direkta och indirekta kostnaderna för en utbyggnad av univer- sitetsutbildningen är av intresse för att ange vilka resurser, som erfordras för att genomföra utbyggnaden och vid bedömningen av om universitets- utbyggnaden bör komma till stånd eller ej. Härvid kan det vara betydelse— fullt att klarlägga, vilka indirekta kostnader, som uppstår i de kommuner, där universitetsutbyggnaden sker.

Om statsmakterna funnit, att en utbyggnad av universitetsutbildningen är »lönande», koncentreras det samhällsekonomiska intresset till frågan om kostnaderna för universiteten kan variera mellan olika lokaliserings- alternativ. Det samhällsekonomiska lokaliseringsproblemet blir att finna en lokalisering, som ger lägsta sammanlagda anläggnings- och driftkost- nader, med hänsyn tagen till både direkta och indirekta kostnader. Det är skillnaden mellan kostnaderna i olika alternativ, som är av intresse, icke deras absoluta belopp. Lokaliseras universitetet (utbyggnaden) till en an- nan ort än den som ger de lägsta kostnaderna, kan lokaliseringen sägas medföra en samhällsekonomisk förlust.

2. Det framtida antalet studenter på olika universitetsorter

—— antaganden

1963 års universitets- och högskolekommitté har utarbetat olika alternativ för hur det beräknade antalet studenter i början och slutet av 1970-talet skall fördelas på olika universitet och universitetsorter. Dessa alternativ presenteras i tabell 7: 1. För att förenkla beräkningarna har antalet stu- denter i början resp. slutet av 1970-talet antagits motsvara året 1971 resp. 1979. (Denna tidsbestämning avviker något från den som tillämpats av kommittén — 1972/73 resp. 1977/78 — men har varit nödvändig av beräk- ningstekniska skäl och torde icke medföra några väsentliga skillnader i beräkningarna.)

Enligt tabellen skulle antalet närvarande studenter vid universiteten öka från cirka 48 000 år 1963 till drygt 82 000 i början av 1970-talet och om- kring 90 000 i slutet av 1970-talet. Detta innebär, att tillskotten räknat på de två åttaårsperioderna 1963—1971 och 1971—1979 skulle bli 34 000 stu- denter respektive 7000 studenter. I alternativ I skulle under perioden 1963—71 tillkomma en ny universitetsort — kallad X-ort —— som år 1971 skulle ha cirka 2 900 studenter och år 1979 cirka 3 700. Samtidigt skulle antalet studenter på de äldre universitetsorterna öka med lägst 5 590 i Uppsala och högst 8530 i Lund-Malmö-regionen. Den nya universitetsor- ten får alltså i detta fall en begränsad avlastande effekt. Under följande åttaårsperiod blir ökningen på alla universitetsorter väsentligt mindre och i absoluta tal blir ökningen på den nya universitetsorten alltjämt mindre än på de gamla universitetsorterna, 800 studenter på X-ort, 2 130 studen- ter i Stockholm och 890 studenter i Uppsala.

I alternativ III förutsättes den nya universitetsorten redan i början av 1970-talet ha över 6 600 studenter och i slutet av 1970—talet över 11 000 stu- denter. Ökningen av antalet studenter på den nya universitetsorten blir därmed av samma storleksordning som ökningen på övriga orter. Under 1970-talet skulle huvudparten av utbyggnaden förläggas till den nya orten, där studentantalet då skulle öka med över 4 400.

Alternativ II innebär ett mellanalternativ, där utbyggnaden av den medi- cinskt-tekniska undervisningen på X-ort kombineras med en viss utbyggd undervisning vid de fria fakulteterna förlagd till fyra nya orter —— universi— tetsfilialer -—— varav en ort kan vara X-orten. En sådan decentraliserad ut- byggnad skulle alltså totalt omfatta 5 800 studenter, d. v. s. dubbelt så många som i alternativ 1, men cirka 800 färre än i alternativ III. Utbyggnaden skul-

Tabell 7: 1. Antal närvarande studenter på olika universitetsorter 1963, 1971 och 1979 enligt olika alternativ

(1971) (1979)

Antal närvarade studerande.1 Förändringar ungfåätåå?rtl Början av Slutet av 1963 1970-talet 1970—talet 1963—71 1971—79

Alternativ I Uppsala ............. Lund (Malmö) ....... Göteborg ............ Stockholm ........... Umeå ............... X—ort (med.-tekn.) . ..

Summa

Alternativ II Uppsala ............. Lund (Malmö) ....... Göteborg ............ Stockholm ........... Umeå ............... X-orter:

fria fakulteter 1 . . . .

2

3 . . . .

4 . . . .

med. o. tekn ....... Summa

Alternativ III

Uppsala ............. Lund (Malmö) ....... Göteborg ............ Stockholm ........... Umeå ............... X-ort ...............

Summa

11 182 16 770 17 660 + 5 590 + 890 9 593 18 120 19 200 + 8 530 +1 080 8 642 15 570 16 370 + 6 930 + 800 18 291 25 540 27 670 + 7 250 +2 130

519 3 700 5 400 + 3 180 +1 700 — 2 900 3 700 + 2 900 + 800

48 227 82 600 90 000 +34 380 +? 400

11 182 16 190 16 480 + 5 010 + 290 9 593 17 280 17 520 + 7 690 + 240 8 642 15 040 15 260 + 6 400 +' 220 18 291 24 590 25 760 + 6 300 +1 170

519 3 700 5 400 + 3 180 +1 700 —— 865 1 730 + 865 + 860 -— 865 1 730 + 865 + 860 —— 585 1 210 + 585 + 630 —— 585 1 210 + 585 + 630 -—— 2 900 3 700 + 2 900 + 800

48 227 82 600 90 000 +34 380 +7 400

11 182 15 700 15 800 + 4 520 + 100 9 593 17 150 17 250 + 7 560 + 100 8 642 14 950 15 100 + 6 310 + 150 18 291 24 450 25 350 + 6 160 + 900

519 3 700 5 400 + 3 180 +1 700 — 6 650 11 100 + 6 650 +4 450

48 227 82 600 90 000 +34 380 +7 400

1 Uppgifterna för 1963 enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån, början och slutet av 1970-talet enligt tabeller från 1963 års universitets- och högskolekommitté.

le fortsätta i samma takt under 1970-talet och i slutet av 1970 skulle nära 9 600 studenter utbildas utanför de nuvarande universitetsorterna.

Ur lokaliseringspolitisk synpunkt är de anförda talen anmärkningsvärda i den meningen, att alternativen I och III icke på ett avgörande sätt skiljer sig för de fyra »gamla» universitetsorterna. Det är sålunda svårt att säga, om de marginella kostnader som uppstår om man i Stockholm perioden 1963—71 bygger ut universitetet för 7 200 studenter i stället för 6 200 stu- denter, blir högre eller lägre jämfört med motsvarande kostnader »på mar- ginalen» i X-ort. Något mer preciserade diskussioner blir möjliga att föra vid mer differentierade alternativ. Vi har därför, som nämnts tidigare, valt att i det följande jämföra ett universitet för ca 11 000 studenter lokaliserat till X-ort med en motsvarande lokalisering till S-ort (Stockholm); resone- mangen för S-ort är i stort sett tillämpliga även på Göteborg.

3. Universitetslokaliseringens betydelse för den lokala befolkningsutvecklingen

3.1 . Inledning

Ett universitet för 11 000 studenter kräver en relativt sett stor personal för undervisning och administration. En stor del av de universitetsanställda är gifta och har barn.1 Både studenterna och de universitetsanställda med sina familjer konsumerar varor och tjänster och ger därmed sysselsättning åt en betydande »servicebefolkning». Denna så att säga »primära» servicebefolk- ning ger i sin tur genom sina utgifter sysselsättning åt sekundär service- befolkning o. s.v. För att mäta den totala effekten på sysselsättningen av en viss lokalisering måste man på detta sätt följa upp betalningsström— marnas fullständiga kedjereaktioner och effekt på sysselsättningen.2 Den antydda »multiplikatoreffekten» vid nyetablering av verksamheter erhålles givetvis inte bara via hushållens köp av varor och tjänster, praktiskt taget alla utgifter, som göres lokalt, får effekt på sysselsättningen. Som exempel kan nämnas, att de flesta industriföretag efterfrågar tjänster från transport- företag och varor från underleverantörer av halvfabrikat.

Ett universitets utbetalningar domineras av posten löner till anställda. Detta framgår av följande tablå, som redovisar huvudposterna i statens ut- gifter för Lunds universitet budgetåret 1963/64.3

1 OOO-tal kronor procent

Avlöningar ........... 33 034 Omkostnader ......... 1 550 Material 111. m. 3 665 Nyanskaffning av appa—

rater ............... 630 Bokräkningar etc. . . . . 730

Summa 39 609

* Även en del av studenterna är gifta och i den mån de gifta inte är gifta med varandra ger hemarbetande hustrur ett tillskott till universitetsfolkmängden liksom givetvis eventuella barn. ] det följande har vi bortsett från studenternas icke yrkesverksamma familjemedlemmar.

” Effekter av den art, som här diskuterats, kan mätas genom s.k. »input—outputw-tabeller. Enklare och mer approximativt mätes effekten genom en s. k. sysselsättnings- eller lokalise— ringsmultiplikator. Se t'. ex. SOU 1963: 62 sid. 292—295.

3 De utgifter, söm icke finansieras över den statliga driftbudgeten saknas alltså.

Det är uppenbart, att av de 6,6 milj. kronor, som disponerades för annat än avlöningar förbrukades bara en mindre del lokalt i Lund; vi uppskattar de lokala utgifterna till storleksordningen 1, 0 milj. kronor. Avlöningarna däremot torde praktiskt taget helt tillfalla personer bosatta i Lundaregio- nen, och dessa kan beräknas förbruka huvuddelen av inkomsten minus stat— liga skatter och sparande lokalt. ?

Med anledning av dessa uppgifter har utförts en preliminär och approxi- mativ kalkyl över den lokala sysselsättningsökningen och folkökningen på" X-ort vid utbyggnaden av ett universitet för 11 000 studenter.

Vi skall nu göra en uppskattning av antalet anställda och familjemedlem- mar, som erfordras vid de s. k. servicenäringarna, för att tillgodose den ef- terfrågan, som skapas genom tillkomsten av ett universitet med 11 100 stu— denter och 2 220 anställda. Vi har avstått från att göra en mer förfinad ana- lys och tills vidare nöjt oss med en kalkyl baserad på följande antaganden:

(1) För studenterna antas de lokala konsumtionsutgifterna per person motsvara 1/3 av utgifterna per hushåll för de anställda. Detta betyder att studenterna efterfrågar 1,66 gånger så mycket service som de anställda.

(2) Efterfrågan på service från 100 universitetsanställda och deras fa- miljer antages ge sysselsättning åt 45 personer i servicenäringarna.1

Under dessa förutsättningar skulle de universitetsanställda och deras fa- miljer direkt och indirekt ge sysselsättning åt cirka 1 000 personer och stu- denterna åt cirka 1 700 personer i olika servicenäringar eller totalt 2 700 personer.

Antal anställda och servicefolkmängd fördelad på kön och civilstånd redovisas i detalj i tabell 7: 4 och i sammandrag i följande tablå.

Servicebefolkning

Män Kvinnor Summa

Yrkesverksamma gifta .............. 790 ' 640 1 430 icke gifta .......... 370 900 1 270

Summa 1 160 1 540 2 700

Icke yrkesverksamma gifta .............. —— 400 400 Barn: 0—14 år ...... 550 525 1 075 15—19 år ...... 100 —— 100

Summa 650 925 1 575 Total folkmängd ..... 1 810 2 465 4 275

I detta fall finner vi alltså att 2 700 yrkesverksamma har 1 575 familje- medlemmar, vilket ger en total servicebefolkning av 4 275 personer.

3.4. Sammanfattning — total befolkningsökning Om vi adderar studenterna, de universitetsanställda och deras familjer samt den beräknade servicebefolkningen och deras familjer erhåller vi följande

1 Här liksom annorstädes i denna rapport användes begreppet »servicenäringar» i vid— sträckt betydelse och innefattar all verksamhet av lokal karaktär, även t. ex. kommunens.

728 sammanfattande översikt över hur universitetet påverkar den totala befolk— ningsutvecklingen.

Antal personer

1. Studenter ...................... 11 100 -2. Universitetsanställda och deras familjemedlemmar .............. 4 200 3. Anställda i servicenäringarna och deras familjemedlemmar ......... 4 275

Summa 2 och 3 8 475 Totalt ........................... 19 575

Tabell 7: 3. Yrkesverksamma o'ch familjemedlemmar fördelade efter kön och ålder. Uni- versitetsbefolkning

Yrkesverksamma Familjemedlemmar Total folkmängd

' Män Kvinnor

. Kvin— Sum- .. Kvin- Sum— M 'n Man Icke a nor ma nor ma

gifta

Icke

G1fta gifta Gifta

o— 4. . .. — _ _ 221 208

. 5.— g.... __ ._ _ 410 211 199 410 10—14...*. » _» ——_ _ 398 204 194 398 15—19.... ; ' 20 —* 20 146 153 299 20—24. . . . 222 35 70 3 3 122 103 225 25—29. . . . 444 170 68 87 87 244 287 531 30—34. . .. 492 202 62 101 243 350 593 as.—44. . .. 507 273 . 52 306 337 643 45—54.... . 313 165 .. . 87 43 82 82 183 212 395 55—64. . .. 222 110 46 54 55 55 122 155 277

Summa 2 220 956 264 631 369 1 198 1 980 2 002 2 198 4 200

(

Tabell 7: 4. eresverksamma och familjemedlemmar fördelade efter kön och ålder. Service- befolkning

Yrkesverksamma Familjemedlemmar Total folkmängd

Män Kvinnor

. Kvin- Sum- .. Kvin- Sum— 1 ' M 11 Icke Vlan nor ma a nor ma

gifta

Icke

Gifta gifta Gifta

_ 223 _ 164 — 139 110 1 279 60 168 88 105 72

97 96 81 64 60 18

925

Man kan också säga, att 11 100 studenter ger försörjning åt 8 475 anställ- da och familjemedlemmar.

Den lokaliseringsmultiplikator, som kan härledas ur dessa beräkningar, är icke utan vidare jämförbar med den, som brukar användas för att mäta effekten av en sysselsättningsökning inom ett industriföretag; det har be— räknats att lokaliseringsmultiplikatorn för en industriarbetare normalt va- rierar mellan värdena 3,0 och 4,0.1 För statlig verksamhet antogs nyligen i en offentlig utredning lokaliseringsmultiplikatorn vara 4,0.2 Vår utredning ger för de universitetsanställda en så låg multiplikator som 2,6. Ökningen av hela den mantalsskrivna befolkningen (exkl. studenter) blir i detta fall 0,8 x antalet studenter eller 3,8 )( antalet anställda vid universitetet.

De här redovisade relativt låga multiplikativa effekterna på sysselsätt- nings— och befolkningsutveckling vid lokalisering av ett universitet till en stad bör emellertid bedömas mot bakgrunden av att vi vid beräkningarna hittills bortsett från universitets!okaliseringens indirekta effekter på sys- selsättning och hefolkningsutveckling i den kommun dit universitet för- lägges.

Vid beräkningen av servicefolkmängden har vi räknat med en efter uni- versitetets utbyggnad stabiliserad folkmängd. Utbyggnaden kommer att sys- selsätta ett stort antal byggnadsarbetare. Vid bedömning av det ovan erhåll— na resultatet bör hänsyn tagas till att byggnadsarbetarna icke är inklude- rade i kalkylen över erforderlig servicebefolkning.

Våra beräkningar av servicebefolkningen har vidare utgått från att uni— versitetsutbyggnaden medför en betydande ökning av yrkesverksamhets— graden bland gifta kvinnor bosatta på universitetsorten. I den mån detta antagande skulle visa sig felaktigt ökar behovet av inflyttning till kommu— nen av yrkesverksamma personer och dessutom ökar även folkmängden mer än som här har antagits.

I den mån universitetsutbyggnaden medför en specialisering utöver vad som ovan förutsatts för Lunds universitet —— exempelvis så att utbyggnaden av en medicinsk fakultet förutsätter utbyggnad av ett sjukhus _ och an- ställning av sjukhuspersonal utöver universitetspersonal, så ökar detta ock- så behovet av »servicepersonal» utöver vad som här beräknats.

En annan och måhända kvantitativt mer befordrad effekt på universi- tetslokaliseringen är den ökning av produktion och sysselsättning, som kan beräknas uppstå på grund av förändringar i vad ekonomerna kallar »exter- nal economics» eller fritt översatt; det företagsekonomiska klimatet. '

Det betyder helt enkelt att företag, som direkt eller indirekt kan dra nytta av den miljö, som skapas av universitetet, finner det lönande att 10- kalisera sig till X-ort eller utvidga sin verksamhet där. Det kan vara indu-

1 Jämför SOU 1963: 62 sid. 295. 1 SOU 1963: 70 sid. 14. Bortses från effekter av »external economics» är denna multiplikatoreffekt osedvanligt hög.

strier, som vill försöka dra nytta av den fond av kunskaper, som samlas vid någon speciell forskningsinstitution vid universitetet, eller som vill ha kontakt med den akademiskt utbildade arbetskraften, eller mer trivialt an- ser att personalrekrytering blir lättare till en ort där det finns möjligheter till akademisk utbildning. Det förefaller sannolikt, att -— om det i övrigt på X-ort finns möjligheter till expansion av näringslivet utöver universitetet _ en universitetslokalisering kommer att stimulera en sådan expansion. Över- huvudtaget kan man räkna med att stadens attraktionskraft gentemot andra orter ökar.

Beaktas även indirekta effekter av här diskuterat slag på befolkningsut— vecklingen, så kan den totala folkökningen som följer med en universitets- lokalisering bli väsentligt större än den som redovisats ovan; en kvantifie— ring av denna »extra kvot» är dock knappast möjlig. Det är emellertid up- penbart, att förbättringen av »external economies» i vårt exempel endast kan väntas inträffa på X—ort eller ort, där vederbörande fackhögskola icke tidi- gare är representerad. För Stockholm, Göteborg, Uppsala och Lund torde man inte kunna räkna med att en fortsatt utbyggnad av universiteten leder till några vinster genom förbättrade »external economics».

3.2. Antal universitetsanställda och universitetsfolkmängd

Antalet anställda vid ett universitet eller en högskola står givetvis i.en be- stämd relation till antalet studerande. Relationen antal lärare per närva- rande studerande varierar emellertid kraftigt mellan 'olika läroanstalter.x År 1962 var enligt uppgifter, som omfattar universiteten, karolinska insti- tutet och medicinska högskolan 1 Umeå, antalet anställda cirka 1/5 av antalet närvarande studenter. Vid tekniska högskolan var motsvarande relationstal cirka l/a.1

Låt oss göra två antaganden rörande antalet anställda vid ett nytt uni- versitet med 11 000 närvarande studenter. _

Alternativ A: antalet anställda : 20 procent av de studerande" Alternativ B. antalet anställda: 30 procent av de studerande- Med ledning av dessa antaganden och uppgifterna i tabell 7: 1 har tabell 7. 2 sammanställts. För Stockholm har ökningen av antalet an ällda 1963 —1979 beräknats på samma sätt som för X-ort.2 De vid universitetet an- ställda förutsätts omfatta både lärarpersonal samt administrativ personal och personal med speciella uppgifter, exempelvis såsom maskinskötare, fas- tighetsskötare o.s.v.

Enligt tabellen skulle antalet unive1 sitetsanställda på X-ort vid ett stu- dentantal av 11 100' 1 alternativ A bli 2 220 personer ochi alternativ B 3 330 personer. I de följande beräkningarna skall vi utgå från alternativ A

En uppskattning har gjorts av hur de anställda vid universitetet kan be— räknas fördela sig med hänsyn till kön, ålder och civilstånd. 3 Härefter har antalet icke yrkesarbetande familjemedlemmar beräknats. Resultatet av beräkningarna redovisas i detalj i tabell 7: 3 och i sammandrag i följande tablå.

1 PM angående peisonalutveckling på universitets- och högskoleområdet, daterad 14. 3. 1964. ? Exakta uppgifter om antalet anställda på universitetsorten Stockholm 1963 har inte förelegat. ” Fördelningen har gjorts med ledning av uppgifter hämtade från Folkräkningen 1960, del IX sid. 20—21 och sid. 34—35. De relationstal, som erhållits ur dessa tabeller har godtyck- ligt justerats så att de antagits bättle motsvara tänkbara förhållanden vid nyrekrytering. Vid kal- kyleringen visade det sig att antalet gifta yrkesarbetande kvinnor vid universitetet blev väsentligt större än vad som motsvarade »normal» yrkesverksamhet bland de kvinnor, som var gifta med universitetsanställda män. (Antagen yrkesverksamhetsgrad bland gifta kvinnor 50" procent). Det— ta betyder en mettoimport» av gifta kvinnor från andra näringsgrenar. .

Tabell 7:2. Antal närvarande studenter och anställda (tillskott av anställda) på två universitetsm'ter1

Antal Tillskott

1971 1963—71 1971—79

X—ort. Alternativ III Studerande .............................. 6 650 11 100 6 650 4 450 Anställda A) 20 procent ................... 1 330 2 220 1 330 890

» B) 30 2 000 3 330 2 000 1 330

Stockholm. Alternativ I Studerande .............................. 25 540 27 670 7 240 2 130 Anställda A) 20 procent ................... . 5 110 5 530 1 4502 420

» B) 30 . 7 660 8 300 2 1702 640

Stockholm. Alternativ III Studerande .............................. 18 300 24 450 25 350 6 150 900 Anställda A) 20 procent ................... ? 4 890 5 070 1 2302 180

» B) 30 ? 7 340 7 600 1 850Il 260

1 Talen avrundade till jämna hundratal respektive femtiotal. * Uppskattat antal = 20 procent respektive 30 procent av tillskottet av studenter 1963—71.

Universitetsbefolkning

Män Kvinnor

Yrkesverksamma gifta .............. 631 1 587 icke gifta .......... 369 633

Summa 1 000 2 220

Icke yrkesverksamma gifta .............. —- 4641 464 Barn: 0—14 år ...... 636 601 1 237 15—19 är ...... 146 133 279

Summa 782 1 198 1 980 Total folkmängd. . . . 2 002 2 198 4 200

1 Hemarbetande gifta kvinnor. Det relativa antalet yrkesverksamma bland de universitetsun- ställda gifta männens hustrur har med andra ord antagits vara 50 procent. Som synes uppstår det ett överskott på 167 gifta kvinnor, jämfört med anställda yrkesverksamma gifta kvinnor.

Av de 2 220 yrkesverksamma antages alltså drygt hälften vara mån. Till de icke yrkesverksamma räknas de gifta männens alla icke yrkesarbetande familjemedlemmar, d.v.s. hemarbetande hustrur och barn, enligt beräk— ningarna 1 980 personer.

Den totala universitetsfolkmängden exklusive studenter skulle alltså upp- gå till 4 200 personer.

Det är nu möjligt att beräkna kvoten

folkmängd 4 200

antal yrkesverksamma = 2 220 = 1'9

Med andra ord: den lokala »universitetsfolkmängden» erhålles genom att multiplicera antalet anställda med 1,9.

4. För universitetsutbyggnaden erforderliga indirekta investeringsutgifter1

4.1 . Bostäder

Vi betraktar först behovet av bostäder och den erforderliga nyinvesteringen med utgångspunkt från att universitetsutbyggnaden sker på X-ort. Därefter diskuteras i vad mån bostadsinvesteringarnas storlek kan beräknas variera, om utbyggnaden i stället sker på en S-ort. Kalkylen har genomförts sepa- rat för studenternas bostadsbehov och bostadsbehovet för den beräknade tillskottsbefolkningen.

4.1.1. Studenternas bostadsbehov

Studenterna kan lösa sin bostadsfråga på i princip tre sätt; (a) bo kvar i hemmet, (b) hyra ett möblerat rum, (c) flytta in i egna lägenheter (i regel studentbostäder). Ur samhällsekonomiska synpunkter kan allmänt sägas följande om dessa alternativ.

För de studenter, som bor kvar hemma när de studerar vid universitetet, erhålles i regel ingen merkostnad för studenternas bostad. (Jämfört med läget före universitetsstudiernas början). Eftersom universitetsstudier i re- gel inte ger några inkomster under studietiden kan man t. o. m. räkna med att i en universitetsstad denna lösning vid en relativ ökning av antalet uni— versitetsstuderande kan leda till en viss minskad total bostadsefterfrågan; jämförelsen göres då med ett läge, där fler förvärvsarbetar och med hjälp av större materiella inkomster konsumerar fler bostäder.

Om vi gör en samhällsekonomisk jämförelse mellan två lösningar, (a) studenter som bor hemma och (b) studenter som bor i egen lägenhet (stu- dentrum) så uppstår visserligen i fall (b) en merkostnad svarande mot er- forderlig investering och driftkostnad för den nya bostaden. Å andra si— dan friställes dock när lösningen (b) väljes bostadsutrymme i den familje- bostad, som tidigare disponerats (exempelvis ett rum och del i gemensam- ma utrymmen). Nettokostnaden blir då samhällsekonomiskt endast skill-

1 Den följande framställningen gör icke anspråk på att fullständigt täcka hela fältet av tänk- bara investeringsbehov. Den redovisar räkneexempel för ett urval viktiga områden: bostäder och den offentliga förvaltningen.

naden i värde mellan den nya bostaden och det friställda bostadsutrym- met.1

Effekten att spara bostadsutrymme genom att studenter bor »hemma» kan också motverkas av att preferensen för stor bostad ökar i den familj, där någon bedriver högre studier. Man får då jämföra alternativen, kost- naden för en separat studentbostad och merkostnaden för den större fa- miljebostaden; den samhällsekonomiska vinsten blir då skillnaden mellan dessa belopp.

Vi antar i det följande att efterfrågan på bostadsutrymme blir oförändrad för dem som bor i föräldrahemmet under studietiden och att för dessa inget behov av investeringar i studentbostäder uppstår.

För vårt konkreta problem gäller uppenbart att om universitetsutbild— ningen sprids till flera orter kan ett ökat antal studenter bo hemma under en del av eller hela studietiden. Förlägges ett nytt universitet till städer av storleken Linköping—Norrköping kan man uppskatta att antalet studenter, som bor hemma, kan bli av följande storleksordning:2

Antal studenter Alt. A) 80 procent av 4-årskurser med föräldrahem i regionen 800 a 1 200 Alt. B) 50 procent av 4—årskurser med föräldrahem i regionen 500 år 750

I alternativ X-ort antar vi att 1 000 studenter kan bo hemma. _ Om i alternativ (b) bostadsfrågan löses genom att studenten hyr möble- rat rum'är'xeffekten på bostadsmarknaden mindre entydig. Antag att en stu- dent flyttar till Lund och »hyr möblerat». Till en del kan efterfrågan på rum tänkas medföra att hushåll med en given bostadsstandard minskar sin utrymmesstandard (hyr ut ett rum) för att tjäna pengar. Ofta torde emel- lertid uthyrningen av ett rum vara ett alternativ till att flytta till en mindre bostad. I en expanderande bostadsmarknad (t. ex. inom en större stad) kom— mer då studentens efterfrågan på ett uthyrningsrum att flytta över ett an- nat hushålls efterfrågan till nyproduktionen. Bostadsefterfrågan blir netto ungefär lika stor, ett extra rum i en lägenhet alternativt ett studentrum. Är alltså bostadsmarknaden i utgångsläget fullt utnyttjad blir vinsten av att studenten hyr möblerat rum i stället för bostad i egen lägenhet begränsad till en eventuell skillnad mellan ett studentrum och ett rum i en nybyggd lägenhet.a " .

Bostadsläget i tänkbara nya universitetsorter är sådant, att antalet per— soner som kan förutsättas vara villiga att minska sin utrymmesstandard -"' 1 Jämför sou 1963: 62 sid. 321—324. Samhällets realkapitalkostnader vid omflyttning av ar- betskraft. »

* Linköpings gymnasier hade år 1960 cirka 820 elever, varav uppskattningsvis 600 hemmabo- ende elever. »

3 Det kan anmärkas, att i detta fall frigöres genom omflyttningen bostadsutrymmet i studen- tens hemort. Detta kan i vissa lägen bidraga till att minska behovet av bostadsinvesteringar på hemorten. Vid en noggrann samhällsekonomisk kalkyl bör därför värdet av det friställda bo- stadsutrymmet på hemorten dragas från kostnaderna för erforderlig nyinvestering på universi— tetsorten.

733 Tabell 7: 5. Universitetsutbyggnad för 11 100 studenter. Investeringar i bostäder

Vid lokalisering till X-ort Nettoeffekt av 10- kalisering till X-ort i stället för S—ort.1v milj. kronor alternativ

Bostad i

. Erforder- Investe- Total Konsumentgrupp/bostadstyp befmtl. . . . lägenhet. ligt antal ring per investe-

.._ nya lägen- lägenhet, ring, milj. 22332; heter _ kronor kronor

A B

Studenter: Föräldrahcm ............. 1 000 —_20 —21 Inneboende ............... 500 — 2 — 2 Studentrum ............... — 9 600 192 :|: 0 —10

Tillskottsbefolkning: Familjebostäder ........... -——- 1 740 122 :l; 0 — 6 »Ungkarlsbostäder» ........ — 1 460 44 i 0 »— 2

Summa — 3 200 _ 166 :l: 0 — 8 Totalt ...................... —- 12 800 —— 358 —22 —41

1 Jämför texten. Redovisas t. ex. —10,0 betyder det att investeringen i X-ort beräknas bli 10,0 milj. kronor lägre på X—ort än på S—ort etc. Alternativ A: Utan hänsyn till interlokala skill- nader i byggnadskostnader. Alternativ B: Byggnadskostnaderna i S-ort är 5 procent högre än i X-ort.

är begränsat. Som exempel kan nämnas, att i Linköping fanns år 1952 in- neboende i cirka 2 200 lägenheter.1 Det torde vara en optimistisk kalkyi om man räknar med att vid utbyggnad av ett universitet på X-ort i stället för på S-ort kunna spara cirka 500 rum genom att ersätta studentbostäder med uthyrningsrum.

_De samhällsekonomiska synpunkterna på de lokaliseringsalternativ för universitetsutbyggnaden, som vi diskuterat kan nu ifråga om studentbostäder sammanfattas sålunda.

Vid byggandet av ett universitet på X-ort, som förutsättes förlagt till en stad (region) av storleksordningen Linköping—Norrköping (_X—ort), kan man uppskatta att cirka 1 000 studenter kan bo i hemmet. Jämfört med en utbyggnad i S-ort, där andelen hemmaboende redan är maximal uppstår då en besparing i investeringskostnaderna, som maximalt motsvarar kostna- den för 1 000 studentbostäder, men sannolikt är något lägre.

Vid lokaliseringen till X-ort kan med samma resonemang antas att cirka 500 studenter hyr möblerade rum. Detta innebär inte att investeringskostna— den motsvarande 500 studentrum sparas. Som ett räkneexempel antas, att besparingen i investeringskostnader blir 20 procent eller 100 rum. Om vi antar att å S—ort beståndet av uthyrningsrum är fullt utnyttjat uppstår vid jämförelse mellan alternativen X och S en besparing lika med kostnaden för 100 rum.

De anförda slutsatserna har i tabell 7: 5 omräknats i pengar. Den totala besparingen vid en utbyggnad av universitetet å X-ort uppskattas —— vid i övrigt lika förhållanden _— till storleksordningen 22 milj. kronor, och drift-

1 Senare uppgifter står f.n. ej att få.

kostnader i proportion härtill. Den samhällsekonomiska nettovinsten blir mindre. Räknar man med att byggnadskostnaden på S-ort är 5 procent högre än på X—ort ökas vinsten till minst det dubbla.

4.1.2. Bostäder för universitets- och servicebefolkning

Med ledning av uppgifterna i tabellerna 7: 3 och 7: 4 om universitetsbefolk- ningen och servicebefolkningen är det möjligt att beräkna den för befolk- ningstillskottet erforderliga hostadsproduktionen. Resultatet av en sådan kalkyl har införts i tabell 7: 5.

I alternativ X har vi utgått från att hela tillskottet av arbetskraft måste tillgodoses genom inflyttning utifrån. Vi har antagit mycket höga hushålls- kvoter för de inflyttade »icke gifta». (0,8 och 0,9 för männen och 0,7 och 0,8 för kvinnorna.)

Den beräknade bruttoinvesteringen betyder med säkerhet icke en lika stor samhällsekonomisk nettokostnad. En stor del av dem som flyttar till X-ort har redan bostad på en ort från vilken de flyttar. Dessa friställda lä- genheter kan i den. mån de icke är belägna i områden med överskott på bostäder utnyttjas. För att erhålla nettoeffekten måste värdet av de gamla bostäderna dras från de nya.

Göres i detta fall en jämförelse mellan X-ort och S-ort är det svårt att säga om någon samhällsekonomisk vinst — bortsett från betydelsefulla skillnader i byggnadskostnader —— skulle uppstå. I detta fall spelar det dock en viss roll att rekryteringsbasen för antalet universitetsanställda är större i S-ort än i X-ort. Sannolikt medför inte detta någon minskning av den erforderliga bruttoinvesteringen. Däremot kan en vinst uppstå i form av minskade rena flyttningskostnader.1

I tabellen har vi markerat den möjliga — men icke mätbara _ vinsten av minskad bruttokostnad vid lokalisering till S-ort med tecknet i 0.

För bostadsinvesteringarna kan den förda diskussionen och resultaten av redovisade räkneexempel sammanfattas sålunda. Om vi jämför alternati- ven för lokalisering av ett nytt universitet till X-ort respektive S-ort så fin— ner vi att betydande besparingar i investeringar i framförallt studentbostä- der skulle uppstå vid lokalisering till X-ort. Besparingen har uppskattats till direkta investeringar av storleksordningen 22 milj. kronor och driftkost— nader i proportion härtill. Samhällsekonomiskt blir vinsten mindre. Ifråga om bostäder för tillskottsbefolkningen uppstår icke några motsvarande mätbara skillnader i kostnader. '

Ett universitet för 11 100 studenter beräknas kräva investeringar i stu- dentbostäder om 192 milj. kronor och i bostäder för tillskottsbefolkningen 166 milj. kronor eller totalt 358 milj. kronor. Eftersom investeringarna kan fördelas över en längre period —— säg 5 år —— blir den årliga investeringen av storleksordningen 70—72 milj. kronor.

Tillämpas denna kalkyl på de alternativ för utbyggnad av universiteten, som universitets- och högskolekommittén framlagt "och som redovisats i tabell 7: 1, kan slutsatserna varieras sålunda.

Fördelarna ur investeringssynpunkt av en lokalisering till X-ort kan i alternativ 111 inom rimliga gränser antagas vara oberoende av hur utbygg— nadstakten varieras mellan de gamla universitetsorterna sinsemellan. Det lokala kapacitetsutnyttj andet av studentbostäder kan förutsättas vara totalt redan i mitten av 1960—talet icke bara i Stockholm utan även i Göteborg, Lund och Uppsala.

Alternativ I är ur bostadsinvesteringssynpunkt mindre fördelaktigt än alternativ III eftersom ett ofullständigt utbyggt universitet sannolikt en- dast kommer att attrahera en del av »hemmaregionens» studenter, varför fördelarna av den lokala bostadsmarknaden icke kan helt utnyttjas.

Alternativ II kan å andra sidan tänkas medföra att andelen studenter, som kan bo hemma under en del av studietiden ökar även i förhållande till alternativ III. Investeringskostnaderna skulle alltså rent av kunna bli minst i detta alternativ.

Det är svårare att säga, huruvida investeringarna i samhällsbyggande kan komma att märkbart skilja sig i alternativen I—III. Variationer synes främst tänkbara för de investeringar, som är direkt beroende av investe- ringarna i studentbostäder. Det har dock icke ansetts rimligt att söka göra någon uppskattning av storleken av eventuella variationer i samhällsin- vesteringarna vid de olika utbyggnadsalternativen.

5. Reskostnader — traiikinvesteringar _ transportkostnader

5.1 . Inledning

I den ekonomiska lokaliseringsteorin betraktas »transportkostnaderna» för varor och tjänster som en av de viktigaste lokaliseringsbestämmande fak- torerna. Lokaliseringen av olika produktionsenheter förutsättes ske på så- dant sätt, att de totala transportkostnaderna minimeras; för ett industri— företag tages härvid hänsyn till både intransporter av råvaror och halv- fabrikat och uttransporter till konsumenterna av den färdiga varan. Före- tag, som använder transportdyra råvaror lokaliseras nära råvarukällorna och företag, som har slutprodukter med höga transportkostnader nära kon- sumtionsorterna. För en grupp företag påverkas lokaliseringsstrukturen också av i vilken utsträckning stordrift medför sänkta »produktionskostna- der», som kan motverka den förlängning av transporterna och därmed ök- ning i transportkostnaderna, som följer av att produktionen koncentreras till stora enheter. I stort sett kan sägas, att den del av lokaliseringsteorin, som handlar om transportkostnader endast i mycket begränsad omfattning är tillämplig på lokalisering av universitet.

Om vi utgår från universitet av den storleksordning, som behandlas i denna rapport och accepterar förutsättningen att »produktionskostnader- na per enhet» inom givna gränser är konstanta vid variationer i universi- tetsstorlek så kan transportkostnadernas betydelse för lokaliseringen be- gränsas till följande problem:

Studenternas (»råvaran») reskostnader: universitetsort—hemort. Studenternas och tillskottsbefolkningens lokala resor »under produk- tionsprocessen» :

(a) bostad—arbetsplats (b) bostad—rekreation, inköpsställe (centrum) (c.) arbetsplats—rekreation, inköp.

Liksom tidigare jämför vi alternativen X-ort, som förutsättes vara en mindre eller medelstor stad, och S-ort, som förutsättes vara Stockholm. De beräkningar, som presenteras i det följande, har liksom tidigare presente- rade beräkningar karaktären av räkneexempel och bygger på relativt god- tyckliga antaganden om restider och reskostnader.

5.2. Studenter: Reskostnader hemmet-studieorten

Antag att X-ort med ett universitet för 11 100 studenter är belägen 20 mil från närmaste universitetsstad. I motsatt riktning finns efter 40 mil ytter- ligare en likvärdig universitetsstad (G). Upptagning till X-ort G-ort————40————X-ort————20————S-ort

Om genomsnittsstudenten inom X upptagningsområde tidigare hade 21,7 mil till universitetsorten får han sedan X-ortens universitet startat 8,3 mil — förutsatt att alla studenter bor jämnt fördelade efter en linje ge— nom orterna G, X och S. I detta fall skulle avståndsvinsterna per student inom upptagningsområde X bli cirka 13 mil. Eftersom studenterna i verk- ligheten är spridda på ett helt annat sätt kan avståndsvinsten i verklighe- ten givetvis bli både större och mindre. Eftersom det finns en koncentration av studenter till orten X och näraliggande orter är det därför troligt, att av- ståndsvinsten genomsnittligt blir större än vad som här angetts.

Vi antar, att avståndet bostad—universitetsort genom tillkomsten av X- universitetet i genomsnitt blir cirka 15 mil per student. Vi kompletterar med följ ande antagande: Varje student gör 4 enkelresor och 4 tur och retur- resor hemort—universitetsort. Studenten tjänar på 8 resor i genomsnitt 25 kronor per resa och en restid av 2 respektive 4 timmar. Detta gör per stu— dent totalt per år 200 kronor och 24 timmar.

För 11100 studenter blir den årliga vinsten i reskostnader 2,2 milj. kro— nor och den totala vinsten i restid blir 266 400 timmar per är.

Lokaliseringen av universitetsbyggnader och studentbostäder förutsättes i X—ort ske i relativt nära anslutning till centrum, och så att studenterna i regel kan nå sina institutioner till fots eller per cykel. De lokala reskost- naderna uppskattas då bli följ ande:

Av 11 100 studenter antas 2 000 få lokala reskostnader för årligen 400 resor tur och retur ä kronor 1:20. Studenternas lokala reskostnad blir då 2 000 )( 400 )( 1:20 : 960 000 kronor.

Tillskottsbefolkningen har uppskattats till 8 475 personer varav 4 920 yr- kesverksamma och 3 555 familjemedlemmar.

Vi antar nu de resfrekvenser och kostnader som redovisas i följande tablå.

Övriga yrkesverksamma och familjemedlemmar antas kunna göra sina inköp respektive nå sina arbetsplatser utan reskostnader.

Kalkylen ger en total lokal reskostnad vid lokalisering till X-ort av 2,4 milj. kronor.

Vid lokalisering av universitetsutbyggnaden till S-ort, som förutsättes

Bostad—arbetsplats

Tur och returresor per år

a—kost- Summa nad - kronor

2 000 yrkesverksamma ......... 400 : 960 000 2 000 familjemedlemmar ........ 200 : 480 000

Totalt 1 440 000

vara Stockholm, blir de lokala reskostnaderna avsevärt högre. Tillskottet av 11 100 studenter kommer att innebära, att 11 100 personer genomsnitt— ligt kommer att få flytta ut till Stockholms stads ytterområden eller till Stockholms förortskommuner. Antag att detta medför en lokal reskostnad på i genomsnitt 60 kronor per månad under i genomsnitt 9 månader (be- roende på i hur hög grad studenterna undantränger andra invånare från innerstaden). Den direkta ökningen av de lokala reskostnaderna på grund av inflyttning av ytterligare 11100 studenter blir 11100 )( 9 )( 60 : 5 994 000 kronor.

För tillskottsbefolkningen antar vi samma fördelning på yrkesverksamma och familjemedlemmar som i alternativ X—ort. Vid utbyggnad i Stockholm måste hela folkökningen antas ske i förorterna. AV de 4920 yrkesverk— samma antar vi att cirka 70 procent ellert totalt 3 450 har sin arbetsplats i annan kommun än bostadskommunen (eller eljest har så stort avstånd bostad—arbetsplats att reskostnad uppstår). I övrigt göres följande anta- ganden om resfrekvens och reskostnader. '

Summa reskostnad kronor

Reskostnad Antal

Antal resor per månad månader

Yrkesverks'amma ................. 3 450 100: — 11 3 795 000 Familjemedlemmar ............... 3 555 25: — 12 1 066 500

Summa 4 861 500

Den totala reskostnaden uppgår alltså vid lokalisering till S-ort till 6,0 + 4,9 : 10,9 milj. kronor.

Vid förläggning till X-ort uppskattades motsvarande kostnad till 2,4 milj. kronor och vinsten vid en förläggning till X—ort skulle således uppgå till 8,5 milj. kronor årligen.

Till ovannämnda kostnader kommer den fritid — eller förlorade arbets— tid — som åtgår till ökad restid i Stockholm. Om arbetsresorna i genom— snitt per arbetsdag i befolkningstillskottet till X-ort är 0,5 timmar kan de i Stockholm antagas bli omkring 1,5 timmar. Skillnaden blir då för 2 000 yrkesarbetande 1 timme per dag och för 1 450 yrkesarbetande 1,5 timmar per dag, i båda fallen under 240 dagar. Detta ger en ökad restid i Stock-

holm av 4 175 )( 240 = 1 002 000 timmar per år.1 För övriga familjemed- lemmars resor kan kanske skillnaden i restid bli 1 timme per resa vid cirka 50 resor per person och år. Det skulle gör en tidsvinst vid lokalisering till X-ort av 177 750 timmar eller totalt 1 179 750 timmar. Det är lätt att räkna om restidsförlusten i pengar efter det »värde» per timme, som man vill ge åt den tid, som »förloras» på resor.

Parentetiskt må nämnas, att uppenbart alla lika långa resor icke är lika mycket värda. En resa till Stockholms centrum med dess rika urval av varor och nöjen kan givetvis av den resande anses vara värd en större upp- offring i restid och kostnader än motsvarande resa å X-ort.

5.4. Sammanfattning av kalkylen av reskostnader

Våra räkneexempel grundade på en rad relativt godtyckliga antaganden har givit till resultat att, om ett nytt universitet lokaliseras till X-ort i stället för S-ort uppstår följande vinster:

Lokala reskostnader 8,5 milj. kronor Reskostnader hemmet—studieorten för studenter 2,2 milj. kronor Summa 10,7 milj. kronor

Tidsvinst för lokala resor 1,18 milj. timmar Tidsvinst för resor hemmet-studieorten för studenter 0,27 milj. timmar

Om varje timme värderas till 10 kronor motsvarar tidsvinsterna 14,5 milj. kronor.

Anknytes även i detta fall kalkylresultaten till lokaliseringsalternativen i tabell 7: 1 så kan vi draga följande slutsatser.

Vid alternativ III blir vinsten sannolikt något mindre än i räkneexemplet ovan. Utbyggnaden är icke koncentrerad enbart till Stockholm eller Göte- borg, som kan tänkas motsvara storstadsfallet i alternativ S. Utbyggnaden i exempelvis Lund, Uppsala och Umeå ger mindre reskostnader än vad som antagits för S—ort. Alternativ I ger i sin tur mindre vinst än alternativ III.

En utbyggnad enligt alternativ II kan å andra sidan tänkas ge ännu stör— re vinster i form av lägre reskostnader än som förutsatts i räkneexemplet. Kostnaderna för såväl resorna hemmet—studieorten som de lokala resor- na bör i detta fall bli lägre än vad som antagits gälla för X-ort.

1 2 000x1 +1 450x1,5=4 175.

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1965

1. Transportekonomisk forskning i Norden. 3. änkålte meuomriksveger mellom Norge og ve ge.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1965

Systematisk förteckning

(Sith—orna inom klammer beteckna utredningarna nummer i den kronologiska :Orteckningen)

Jultitiedepartementet

Sammanställning av remissyttranden över förbitt- ningsutredningens förslag till ny författning. Del 1: Allmänna uttalanden samt 1 och 2 kap. 1 rör- slaget till regeringsform. [2] Del 2: Kap. 3; 4 och 5 i förslaget till regeringsform. [a]

Utrikesdepartementet sveriges sjoterritorium. [1]

Socialdepartementet Tandvårdstörsakring. [4]

Kommunikationsdepartementet Skånes och Hallands vatteniörsorjning. [01

Milena-tementet Måttenheter. [5]

Ecklesiestikdepartementet

Antikvitetskollegiet. [10]

1988 års universitets- och högskolekommitté 1. Ut- byggnaden av universitet och högskolor. Lokali- sering och kostnader 1. (11) 2. Utbyggnaden av universitet och högskolor. Lokalisering och kost- nader II. Specialutredningar. [12]

Inrikesdepsrtementet Om den kommunala självstyrelsens lokala förank-

r . [61 Praktik- och ieriearbetsiörmedling. m Arbetsmarknadspolitik. [9]

ESSELTE AB. STOCKHOLM 1965

4.2. Investeringar i samhällsbyggande

4.2.1. Inledning

För att få en överblick av de totala samhälleliga investeringskostnaderna vid en universitetsutbyggnad har vissa överslagsberäkningar utförts även för andra slag av investeringar. Beräkningarna omfattar

grundskola, övriga skolor, stadsbyggnad (lokala gator, va-anläggningar),

sociala byggnader samt kulturella byggnader.

1 Härvid har ingen hänsyn tagits till de sekundära marginella investeringskostnader, som kan bli en följd av omflyttningen.

Tabell 7: 6. Universitetsutbyggnad för 11 100 studenter. Tillskotisbefolkning. Antal skol- barn och investeringar i grundskolor

Beräknat antal barn i skolåldern

Erforderligt antal klassrum

Investerings- kostnad per klassrum, kronor

Total beräk- nad investe- ring, milj. kronor

Lågstadiet ....................... Mellanstadiet .................... Högstadiet ......................

Totalt ...........................

446 409 376

1 231

18 17 15

50

200 000 300 000

Tabell 7: 7. Universitetsutbyggnad för 11 100 studenter. Investeringar i skolor och sam— hällskapital

Nettoeffckt av lokalisering till X—ort i stället för S-ort, milj. kronor

Total brutto- investerings- kostnad, milj. kronor

å-kostnad,

Område 1 000 kronor Antal enheter

A B1

Grundskola klassrum ......... Övriga skolor ........ Statsbyggnad

hushåll2 ...........

studenter .......... Övriga kommunala byggnader

Tillskottsbefolkning

Totalt

50 264 000 13 — 5

:t0 :|:0

3 200 9 600

4'000 2_000

13 19

3130 :|:O

19 575 1 000 20 &;0 70 to

1 I alternativ B antas att byggnadskostnaden är 5 procent högre i S-ort än i X-ort &_ Hushåll bildade av tillskottsbefolkningen exkl. studenterna.

Det är uppenbart, att för dessa typer av investeringar blir bruttoinveste- ringskostuaderna beroende av lokala förhållanden och utan detaljerade ut— byggnadsprogram är mer preciserade kalkyler omöjliga att genomföra.

4.2.2. Grundskola och övriga kommunala anläggningar I tabell 7: 6 redovisas en beräkning av för tillskottsbefolkningen erforderliga lokaler i grundskolan. Totalt skulle enligt denna beräkning erfordras in- vestering i skollokaler för 13 milj. kronor på X-ort. Denna summa har över- förts till tabell 7: 7 och där har även approximativa tal för övriga kommu- nala anläggningar redovisats.

Enligt denna ytterligt approximativa beräkning skulle de kommunala investeringarna för studenter och tilläggsbefolkning bli av storleksordning- en 70 milj. kronor. Vi har då icke bland investeringarna i »stadsbyggnad» räknat med markförvärv och exploateringskostnader för bostadsbyggandet;

utgifter av detta slag förutsätter vi skall täckas med inkomster från försälj- ningsmedel; de ingår i stället i posten för bostadsinvesteringar. Ej heller ingår direkta investeringar för sådana standardhöjande byggnader och an— läggningar, som kan visa sig önskvärda, men som skall komma alla kom— munens invånare till godo (t. ex. en inomhushall för idrott) .

Några kostnader för de serviceanläggningar, som normalt drives av pri— vata företag, t. ex. byggnader för detaljhandeln, har icke beräknats. Stor- leken av sådana »räntabla» investeringar orsakade av universitetsutbygg— naden synes vara av begränsat intresse i detta sammanhang.

Ifråga om de investeringar, som kan bli aktuella inom transportväsendet, hänvisas till följande avsnitt.

Det återstår att diskutera, huruvida här nämnda bruttoinvesteringar kan tänkas variera interlokalt.

En stor del av de investeringar, som det här gäller, har nära samband med bostadsbyggandet. Det kan icke å priori antagas att utbyggnaden i en storstad (S-ort) medför lägre marginella kostnader för dessa typer av in— vesteringar än en utbyggnad på X-ort. Tvärtom skulle kunna göras gällande att med hänsyn till den rådande bristsituationen i storstadsområdena ifråga om tillgång till lämplig byggnadsmark och möjligheterna till val mellan olika exploateringsområden samt liknande på byggnadskostnaderna inver- kande tekniska faktorer, tenderar kostnaderna att bli högre på S-ort än på X-ort. Likaså kan de marginella effekterna vid utbyggnaden av trafikappa- raten sedd över en något längre tidsperiod väntas bli högre i S-ort än i X-ort. Härtill kommer att vid given standard byggnadskostnaderna sanno— likt är högre i S-ort än i X-ort. Allt detta är dock antaganden och det år tills vidare rimligt förutsätta, att vinsten vid en utbyggnad på X-ort blir av begränsad storleksordning. Vi har tills vidare valt att sätta kostnadsdiffe- rensen mellan olika orter till 5: 0 i alternativ A. I alternativ B blir det dock en mindre differens till förmån för en utbyggnad på X-ort.