SOU 1965:12

Utbyggnaden av universitet och högskolor : lokalisering och kostnader

1. Direktiven och utredningsarbetets uppläggning

Läkaruthildningsberedningen har erhållit uppdraget att biträda 1963 års universitets- och högskolekommitté med undersökningar rörande den fort- satta utbyggnaden av den medicinska utbildningsorganisationen i enlighet med direktiven till kommittén.

I det följande redovisar beredningen utredningsarbetets uppläggning på grundval av nyss nämnda direktiv.

I direktiven framhålles, att planeringen för den fortsatta utbyggnaden av universitet och högskolor under återstoden av 1960-talet bör utgå från de antaganden om ett annat totalantal studerande än det antal, som varit riktgivande för den konkreta utbyggnad av universitet och högskolor, var- om statsmakterna beslutat år 1960. Det bör enligt direktiven vara realistiskt att räkna med totalt drygt 80 000 studerande i början av 1970-talet, varav ca 8 200 studerande vid medicinsk fakultet. Huruvida ett genomförande av målsättningen att vid nämnda tidpunkt bereda detta antal studerande ut- bildningsplatser kräver, att universitets- och högskoleorganisationer in- rättas på fler orter än i Uppsala, Lund, Malmö, Göteborg, Stockholm och Umeå fordrar, framhålles i direktiven, ytterligare överväganden. Kommittén bör därvid göra en ingående kostnads jämförelse mellan olika alternativ för utbyggnaden. För kostnadsjämförelsen lämnas särskilda riktlinjer.

Följande riktlinjer lämnas för undersökningarna angående den fortsatta utbyggnaden av den medicinska utbildningsorganisationen.

»För de medicinska fakulteternas del är intagningen av nybörjare enligt nu gällande planer följande

Nybörjarantal Gbg Sthlm U-ä Totalt U—A L-d/M—ö Nuläget (1 /7 —62) ............. 90 120 168 168 — 546 Beslutad eller i proposition före— slagen intagning ............... 90 190 168 208 62 718 (tidpunkt för full utbyggnad av nu beslutad el. föreslagen intagning) (65/66) (63/64) (65/66)

En undersökning bör genomföras för att utröna var och hur ytterligare 200 nybörjare årligen skall kunna beredas medicinsk utbildning. Därvid bör tagas som utgångspunkt, att denna ytterligare ökning skall genomföras i Uppsala,

Stockholm och Umeå samt i Linköping eller Örebro. Det bör prövas, om några ekonomiska fördelar står att vinna genom att lokalmässigt koncentrera den teo- retiska delen av utbildningen mer än den kliniska delen. Vid beräkning av de statliga drift- och kapitalkostnaderna för den kliniska delen av utbildningen bör schematiskt räknas med samma huvudprinciper för kostnadsfördelningen mellan staten och den kommunala huvudmannen, som ligger till grund för 1959 års avtal mellan staten och den kommunala huvudmannen i Göteborg. Utredningen bör göras under det antagandet, att ökningen av nybörjarplatsantalet genomföres under

perioden 1966/67—1970/71.»

Vidare framhålles i direktiven, att en allmän utgångspunkt vid de kost- nadsuppskattningar, som i enlighet med vad som nyss sagts bör verkställas för en utvidgad kapacitet beträffande bl. a. medicinsk utbildning, bör vara, att nuvarande examens- och studieförhållanden i stort sett bibehålles oför- ändrade; dock bör enligt direktiven hänsyn tagas till de förändringar i skilda utbildnings-avseenden, som sker i enlighet med fastställda beslut och praxis. Med hänsyn till den stora betydelse ur ekonomisk synpunkt, som kostna- derna för forskning direkt knuten till utbildning har, bör, framhålles vi- dare, i de redovisningar, som lämnas för olika alternativ, så långt möjligt redovisas saväl driftkostnader för utbildning för grundexamen (studier t. o. m. fyra betyg i filosofisk examen och motsvarande 1 andra studieord- ningar) å ena sidan och för licentiand- och doktorandutbildning samt för forskning ålden andra. Det bör, betonas det, vara angeläget för utredningen att söka bidraga till att det i fortsättningen skapas ett så enhetligt redovis- ningSsystem som möjligt.

Slutligen påpekas i direktiven, att i de alternativa lösningar av utbygg- naden av utbildningskapaciteten, som framlägges, bör redovisas, i vilken omfattning gemensamma anläggningar och gemensam personal m. m. förut- sättes. En utgångspunkt för utredningen bör därvid, fortsätter direktiven, vara, att man vid den fortsatta utbyggnaden av i första hand de experimen- tellt inriktade högskolorna och fakulteterna eftersträvar att åstadkomma största möjliga gemensamma bruk av lokaler, utrustning. och personal för forskare, lärare och studerande tillhörande skilda ämnen, fakulteter och högskoleenheter. Vid utredningsarbetet i detta avseende bör enligt direk— tiven de utredningar och erfarenheter, som under senare år gjorts inom byggnadsstyrelsen, utrustningsnämnden för universitet och högskolor, skil— da organisations- och programkommittéer m.fl. organ prövas och värderas.

I kapitel 2 redogör beredningen för nuvarande läkarutbildning samt för beslutade och planerade intagsökningar.

I enlighet med direktiven har läkarutbildningsberedningen verkställt en undersökning av utbildningskostnaderna i fråga om de medicinska disci- plinerna. Undersökningen har därvid avsett kostnaderna för nuvarande lä- karutbildning samt för beslutade och planerade kapacitetsvidgningar. Re— sultaten härav presenteras i kapitel 3.

I kapitel 4 anlägger beredningen vissa principiella synpunkter på frågan om den medicinska utbildningen och om förutsättningarna att ytterligare öka densamma. Beredningen pekar därvid på möjligheten att även för lä- karutbildningens del utnyttja pågående rationaliseringsåtgärder inom sjuk- vårdsorganisationen, vilka skapar förutsättningar för bl.a. vidgning av lä- karutbildningskapaciteten inom befintliga lärosäten.

Beredningen har vidare undersökt förutsättningarna att på de i direkti- ven angivna orterna bereda utbildnings-platser för ytterligare 200 nybörjare årligen utöver det antal om 718, som enligt föreliggande beslut och framlagt förslag skulle komma att årligen intagas i den medicinska utbildningsgång— en fr.o.m. höstterminen 1965. Beredningen har uppmärksammat, att av nyssnämnda 718 årliga nybörjarplatser 40 platser i Stockholm endast kan utnyttjas temporärt under en tio-årsperiod. Beredningen har därför även undersökt förutsättningarna att permanenta ifrågavarande provisoriska intagning.

Undersökningen på de olika orterna om förutsättningarna att bereda ökat antal utbildningsplatser har verkställts på grundval av olika alternativ för utbyggnaden, vilka uppställts för beredningens utredningsarbete av 1963 års universitets- och högskolekommitté. Resultaten av dessa undersökningar presenteras i kapitlen 5—8, varvid inledningsvis nämnda alternativ redo- visas. Vid sin diskussion om läkarutbildning på en ny ort använder bered- ningen namnet Örköping för den nya studieorten.

Vid sin bedömning av förutsättningarna att öka läkarutbildningen vid befintliga lärosäten eller att igångsätta dylik på en ny ort har beredningen i enlighet med direktiven utgått från den standard i fråga om lokala, mate- riella, personella och övriga resurser, som gäller för nuvarande läkarutbild- ning. Beredningens förslag till förstärkningsåtgärder för de olika öknings- alternativen får dock endast ses som ramförslag, inom vilka förändringar kan komma att bli aktuella. Beredningen vill därvid särskilt peka på de re— former, som kan framkomma som resultat dels av den år 1963 tillsatta ut- redningen rörande forskarutbildningen och forskarkarriären jämte därmed sammanhängande spörsmål (1963 års forskarutredning), dels ock i fråga om de kliniska ämnena av den samma år tillsatta utredningen med upp- drag att verkställa översyn av organisationen vid de statliga undervisnings- sjukhusens kliniker och avdelningar i vad avser ledningen av den sjukvår- dande verksamheten och därtill knutna organisatoriska och administrativa arbetsuppgifter ävensom av övriga därmed sammanhängande frågor (1963 års klinikutredning).

I kapitel 9 sammanfattar beredningen resultaten av undersökningarna rörande den fortsatt-a utbyggnaden av den medicinska utbildningsorganisa— tionen. Beredningen redovisar även vissa konkreta alternativ till intagnings- ökning, varigenom man skulle kunna uppnå den intagningsnivå, som i di- rektiven uppställts som målsättning för den medicinska utbildningen. Be-

redningen har därvid även beaktat möjligheterna att som angives i direk— tiven — lokalmässigt koncentrera den teoretiska delen av utbildningen mer än den kliniska delen.

Beredningen har i sitt utredningsarbete om förutsättningarna att öka lä- karutbildningen haft ingående överläggningar med bl.a. representanter för de medicinska fakulteterna (motsvarande). Vidare har beredningen haft samråd med företrädare för de kommunala huvudmän, vars sjukhus kan bli berörda av vidgningen av läkarutbildningskapaciteten. Beredningen har un- der utredningsarbetets gång mottagit skrivelser bl.a. från Sveriges För- enade Studentkårer (SFS) med synpunkter i nu aktuellt utbildningsspörs- mål.

2. Nuvarande utbildningskapacitet jämte beslutade och planerade intagningsökningar

På grundval av ett av läkarutbildningsberedningen avgivet betänkande »Program för ökad läkarutbildning» (stencilerat _— januari 1961) framlade Kungl. Maj :t i propositionen 1961: 108 förslag om en ökning av intagningen vid de medicinska lärosätena från 453 till 560 nybörjare per år i de teore— tiska ämnena. Detta förslag godkändes genom beslut av 1961 års riksdag (SU 130; Rskr: 328).

Den år 1961 beslutade utbyggnaden av de medicinska låroanstalterna, som motsvarade ett av beredningen angivet alternativ C, var avsedd att ge- nomföras successivt och har påbörjats vårterminen 1962. Tidsplanen för utbyggnaden redovisas i tabell 1:1 av vilken framgår, att utbildningskapaci- teten skulle komma att ökas etappvis på så sätt, att man under ett första skede utnyttjade vissa befintliga resurser vid de nu fullständiga lärosätena, varefter man i ett senare skede ökade intagningen av studerande genom att medicinskt teoretisk undervisning påbörjades i Umeå. För varje etapp anges i sammanställningen tidpunkterna för intagning av studerande till preklinisk (teoretisk) undervisning de två första studieåren (I), till pro- pedeutisk undervisning det tredje studieåret (II), till klinisk undervisning det fjärde studieåret (Ill) samt omflyttning av de studerande inför den pro- pedeutiska undervisningen (F). Inom parentes redovisas den siffermässiga skillnaden i intagning jämfört med närmast föregående nivå; för etapp I således jämfört med intagningen 1960/61. Avgången av studerande mellan de teoretiska och propedeutiska kurserna har antagits utgöra 4-—5 procent.

I propositionen 1961: 108 förordades även med hänsyn till storleken av låkarbehovet, att erforderligt utredningsa förhandlings- och planeringsar- bete omedelbart skulle påbörjas i syfte att genomföra en ytterligare utök- ning av läkarutbildningen utöver den i propositionen föreslagna höjningen av nybörjarintagningen till 560. Arbetet borde därvid, framhöll föredra- gande departementschefen, inriktas på att i första hand planera för en ökning av utbildningskapaciteten till omkring 650 nyintagna studerande per år enligt ett av beredningen angivet alternativ F (tabell 1:2). Siffrorna inom parentes avser jämförelse med läget läsåret 1960/61.

Tabell 1: 1. Ökad läkarutbildning enligt alternativ C Etapp nr ]

Lund— Malmö

Stock— holm Totalt

Tidpunkt Uppsala Göteborg

VT 1962 ........ 90 120(+10)120(+ 5)168(+30) 498 (+45) 0 —14 —14 —12 VT 1964 ........ 86 (+6) 100(+10) 100 148(+28) 474(+44) VT 1965 ........ 86(+6) 100(+10) 100 148(+28) 474(+44)7

Etapp nr 2

Plats i Tidpunkt studie— Uppsala ordn.

Lund— Malmö

Stock-

Göteborg holm

HT 1965 ........ I 90 120 120 168 62 (+62) 560 (+62)

F O O 0 0 0 HT 1967 ........ II 86 115 (+15)115 (+15)160 (+12) 60 (+20) 536 (+62) HT 1968 ........ III 86 115 (+15)115 (+15)160 (+12) 60 (+20) 536 (+62)

Tabell 1: 2. Ökad läkarutbildning enligt alternativ F

Lund-— Malmö

Stock-

holm Umeå Totalt

Uppsala Göteborg

1 ....................... 90 168(+58)168(+53)168(+30) 62(+62)656(+203) 11 0. 111 ................ 86 (+6) 160(+70)160(+60)160(+40) 60(+20)626(+196)

Sedan 1961 års riksdag enligt förut nämnda beslut godkänt dessa rikt- linjer, uppdrog Kungl. Maj :t i juni 1961 åt läkarutbildningsberedningen att biträda med det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet. Vid fullgöran- det av detta uppdrag undersökte beredningen till en början möjligheterna att genomföra en snabbare ökning av intagningen än den som beslutats av 1961 års riksdag. Beredningen fann förutsättningar härför föreligga och redovisade dessa i en promemoria av den 4 oktober 1961.

På grundval av denna promemoria föreslog Kungl. Maj:t i propositionen 1962: 104, att det årliga antalet nybörjarplatser vid de medicinska läroan- stalterna temporärt skulle ökas under läsåren 1962/63—1964/65 med 48 till 546 genom utnyttjande av de teoretiska institutionerna i Göteborg. Vidare förordades, att det till följd av kapacitetsökningen erforderliga antalet pro- pedeutiska och kliniska utbildningsplatser skulle anordnas i Göteborg (15), Stockholm (12) och Umeå (20) genom att företaga den år 1961 beslutade ökningen av samma storlek tre år tidigare än vad som ursprungligen av- setts. De i propositionen framlagda förslagen godkändes av 1962 års riksdag (SU 144, Rskr 322).

Innebörden av riksdagens nyss nämnda beslut om ytterligare ökad läkar- utbildning kan sammanfattas i tabell 1:3, varvid inom parentes redovisas den siffermässiga skillnaden i intagningen jämfört med närmast föregående nivå, nämligen etapp nr 1 av alternativ C.

Tabell 1: 3. Ökad läkarutbildning enligt prop. 1962: 104

Plats i

. Lund— Stock- Tidpunkt studie- Uppsala Göteborg Umeå or dn. Malmö holm

HT 1962 ........ I 90 120 168 (+48) 168 0 546 (+48)

F 0 —-14 —46 0 +60 HT 1964 ........ II 86 100 115 (+15) 160 (+ 12) 60 (+20) 521 (+47) HT 1965 ........ III 86 100 115 (+15) 160 (+ 12) 60 (+20) 521 (+47)

Med anledning av propositionen 1962: 104 väcktes motioner (I: 680 och II: 822) med förslag om ytterligare ökad läkarutbildning. Statsutskottet an— förde i sitt utlåtande (SU: 144), att den växande bristen på läkare inom olika verksamhetsområden enligt utskottets mening talade för att undersök- ningar så snart som möjligt påbörjades i syfte »att vid lämplig tidpunkt an- ordna ytterligare utbildningsplatser utöver det antal, som det av riksdagen 1961 godkända alternativet F innebar. Riksdagen gav i sin skrivelse till Kungl. Maj:t tillkänna vad utskottet sålunda anfört.

I enlighet med det av Kungl. Maj:t i juni 1961 meddelade uppdraget fort- satte läkarutbildningsberedningen utrednings- och planeringsarbetet i syfte att åstadkomma en permanent ökning av läkarutbildningen. Som ett resul- tat av detta utredningsarbete framlade beredningen i september 1962 för- slag om ökad läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund genom be— tänkandet »Ökad läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund» (sten- cilerat).

På grundval av detta betänkande framlade Kungl. Maj :t i propositionen 1963: 142 förslag om en ökning av läkarutbildningskapaciteten vid univer- sitetet i Lund från 120 till 190 platser i de teoretiska ämnena fr. o. m. höst- terminen 1965 och från 100 till 180 platser i de propedeutiska och kliniska ämnena fr.o.m. höstterminen 1967. ] sagda proposition föreslog Kungl. Maj:t dessutom på grundval av ett av karolinska institutets lärarkolle- gium avgivet förslag en tidsbegränsad ökning av läkarutbildningskapa- citeten i Stockholm från 168 till 208 nybörjarplatser per år. Denna ökning skulle genomföras genom anordnande av ytterligare 40 nybörj'arplatser per år vid karolinska institutets teoretiska institutioner under en tioårsperiod fr. o. m. höstterminen 1963. Den propedeutiska och kliniska utbildningen för ifrågavarande antal studerande skulle enligt förslaget förläggas till sjuk- hus, tillhöriga Stockholms stad och Stockholms läns landsting.

De i propositionen 1963: 142 framlagda förslagen godkändes av 1963 års riksdag. (SU 112'; Rskr 264).

Innebörden av riksdagens nyssnämnda beslut kan sammanfattas i tabell 1:4, varvid är att märka, att ökningen i Stockholm är av provisorisk natur samt att densamma påbörjats i skede I höstterminen 1963 och enligt pla— nerna skall nå skede II höstterminen 1965 och skede III höstterminen 1966. Inom parentes redovisas den siffermässiga skillnaden i intagningen jämfört med etapp nr I av alternativ C.

Tabell 1: 4. Läkarutbildningen enligt hittills fattade beslut

Plats i Tidpunkt studie— Uppsala ordn.

Stock- holm

Lund— Malmö Umeå

Göteborg

HT 1965 ....... 1 90 190(+70)120 208(+40) 62 (+62) 670 (+172) HT 1967 ....... 11 se 180 (+80)115 (+15)2oo (+52) 60 (+20) 641 (+167) HT 1968 ....... III 86 180(+80)115(+15)200(+52) 60(+20)641(+167)

Som framgår av det ovan anförda är den beslutade ökade läkarutbild- ningen i Göteborg enligt propositionen 1962: 104 med intagning av 168 ny- börjare årligen tidsmässigt begränsad till treårsperioden 1962/63—1964/65. I propositionen framhölls, att man på grundval av vissa preliminära under- sökningar, som genomförts av läkarutbildningsberedningen, inte borde be— trakta den föreslagna ökningen av utbildningskapaciteten såsom en en- gångsåtgärd för att temporärt öka läkarutbildningen utan såsom en deletapp till förverkligande av alternativ F. Det förutsattes även, att läkarutbild- ningsberedningen skulle fullfölja då pågående utredningsarbete i syfte att bibehålla den förordade intagningsökningen vid de teoretiska institutioner- na även efter vårterminen 1965.

Beredningen har i betänkandet »Ökad läkarutbildning i Göteborg» (sten- cilerat —— maj 1962) framlagt förslag om att intagningen nybörjare i de teoretiska ämnena vid medicinska fakulteten i Göteborg även efter läsåret 1964/65 skall uppgå till 168 nybörjare årligen samt att den årliga intag- ningen i de propedeutiska ämnena skall öka till 160 fr. o. m. höstterminen 1967 och intagningen i de kliniska ämnena till 160 fr. o. m. höstterminen 1968. Statsmakterna har dock ännu inte kunnat taga ställning till nyss- nämnda förslag om ökad läkarutbildning, då de förhandlingar med Göte— borgs stad, som är erforderliga till följd av att den ökade läkarutbildningen förutsätter ianspråktagande av ytterligare stadens sjukvårdsresurser, ännu inte är slutförda.

Innebörden av beredningens förslag om ökad läkarutbildning i Göteborg sammanfattas i tabell 1: 5, varvid inom parentes redovisas den siffermässiga skillnaden i intagningen jämfört med läkarutbildningsnivån enligt hittills fattade beslut. _

För den föreslagna ökade läkarutbildningen i Göteborg har förutsatts, att ett planerat nytt sjukhus, benämnt Östra sjukhuset, tages i anspråk för

Tabell 1: 5. Läkarutbildningen efter realiserandet av läkarutbildningsberedningens för- slag till ökad läkarutbildning i Göteborg

Plats i Lun d— Tidpunkt studie- Uppsala .. Göteborg Malmo

ordn.

Stock- holm

HT 1965 ........ I 90 190 168 (+48) 208 62 718 (+48) HT 1967 ........ II 86 180 160 (+45) 200 60 686 (+45) HT 1968 ........ III 86 180 160 (+45) 200 60 686 (+45)

utbildningsändamål. Som framgår av det ovan anförda räknades tidigare med att sjukhuset skulle kunna färdigställas i sådan tid, att det skulle kun- na utnyttjas för klinisk utbildning i vissa ämnen redan under höstterminen 1968. Enligt vad Göteborgs stads sjukvårdsstyrelse senare meddelat torde man få räkna med minst ett års förskjutning av tidpunkten för igångsättan- det av läkarutbildning på Östra sjukhuset med hänsyn till att de i samman- hanget aktuella delarna av sj ukhuset ej kan stå färdiga så tidigt. som man förut beräknat. Med anledning härav har läkarutbildningsberedningen upp- tagit diskussioner med medicinska fakulteten i Göteborg om förutsättning— arna att i avvaktan på Östra sjukhusets färdigställande bereda ökat antal utbildningsplatser i de propedeutiska och kliniska ämnena i Göteborg ge- nom provisoriskt utnyttjande av andra Göteborgs stad tillhöriga sjukvårds- resurser. Dessa diskussioner har ännu inte avslutats.

3. Kostnader för läkarutbildning

3.1. Inledning

Enligt direktiven till 1963 års universitets- och högskolekommitté skall en undersökning verkställas av utbildningskostnaderna för bl. a. läkarutbild- ningen. Läkarutbildningsberedningen har genomfört en utredning i angivet syfte. De kostnader, som berör ecklesiastikdepartementets huvudtitel (åt— tonde huvudtiteln), samt de kostnader, som berör socialdepartementets hu— vudtitel (femte huvudtiteln), presenteras i det följande var för sig. Vidare redovisas för varje huvudtitel driftkostnadema för läkarutbildningen un- der budgetåret 1963/64 samt de beräknade årliga driftkostnaderna efter full utbyggnad av nu beslutade och planerade intagningsökningar liksom uppskattade investeringskostnader för denna utbyggnad under perioden 1964—1975.

3.2. Kostnader under åttonde huvudtiteln

Som ett försök att mäta standarden på de olika universiteten i avseende på driftkostnaderna under åttonde huvudtiteln för nuvarande läkarutbildning samt för kostnaderna för skilda alternativ till intagningsökning använder sig beredningen av ett särskilt begrepp, benämnt kostnaden per utbildnings- plats och år. Beredningen utgår därvid ifrån en total utbildningstid av sju år samt förutsätter, att -— vid full utbyggnad antalet utbildningsplatser under ett år vid ett lärosäte motsvarar två gånger det antal nybörjarplatser, som vid ifrågavarande lärosäte angivits för de teoretiska ämnena, plus fem gånger det antal nybörjarplatser, som angivits för de propedeutiska och kliniska ämnena.

Beredningen är medveten om att begreppet utbildningsplats i den mening, som här använts, inte helt överensstämmer med de reella förhållandena. Nettostudietiden för medicine licentiatexamen uppgår nämligen inte till sju år utan till sex och ett halvt år. Under den avslutande perioden av medicine licentiatutbildningen (assistenttjänstgöringsperioden) är för övrigt utbild- ningen delvis förlagd till andra sjukhus än undervisningssjukhusen, varför utbildningsplats egentligen ej skulle behöva påräknas vid lärosätena under denna tid. Oavsett dessa invändningar, bör dock enligt beredningens mening begreppet utbildningsplats med den definition beredningen har givit det

kunna användas som ett enhetligt begrepp för beredningens skilda beräk- ningar.

Beredningen vill understryka, att ett visst antal utbildningsplatser enligt ovan angiven definition inte överensstämmer med antalet närvarande stude- rande enligt den offentliga statistikens definition, som bl. a. användes i direktiven till 1963 års universitets- och högskolekommitté. För den medi- cinska utbildningens del beräknas antalet närvarande studerande vid ett lärosäte på grundval av det årliga intaget studerande med en antagen stu— dietid av ca nio år och med ett antaget bortfall av elever under studiegången av 1 procent.

Vid beräkningen av antalet utbildningsplatser vid ett lärosäte ett visst givet läsår måste man ta hänsyn till i vilken omfattning en eventuell intags- ökning påverkar utbildningen i de olika utbildningsnivåerna. I tabell 1:6 sammanställes antalet utbildningsplatser vid de olika lärosätena dels budget- året 1963/64, dels efter full utbyggnad av den intagningsökning till 718 nybörjare årligen, som beslutats eller planeras att igångsättas höstterminen 1965.

Tabell 1: 6. Antalet medicinska utbildningsplatser.

. . Antal utbildningsplatser Lärosäte Anääliuåpälrcåpipgåggåser etter full utbyggnad av be- g slutat och planerat intag

Uppsala universitet. . . . 583 610 Lunds universitet. . . . . . . 695 1 280 Göteborgs universitet. . . . 836 1 136 Karolinska institutet. . . . 990 1 416 Umeå universitet ...... 200 424

3 304 4 866

3.2.1. Driftkostnader under budgetåret 1963/64

Till driftkostnader under åttonde huvudtiteln har beredningen hänfört föl- jande delposter:

Löner till lärare, tekniska biträden m.m. Löner till ekonomipersonal . Löner till forskardocenter, e.o. docenter och forskarassistenter samt doktorandstipendier Anslag till arvoden m. m. . Materielanslag m. m. Anslag för nyanskaffning av apparatur m.m., samt Vissa särskilda forskningsanslag.

Beredningen har saknat möjlighet att bedöma kostnaderna under ansla-

get till omkostnader. Beredningen har inte heller i sina beräkningar av kost- naderna för läkarutbildningen kunnat taga med den del av kostnaderna för universitetens och högskolornas gemensamma förvaltning såsom för admi- nistration och bibliotek, som kunde hänföras till de medicinska fakulteterna (motsvarande) .

3.2.1.1. Löner till lärare, tekniska biträden m. m.

I tabell 1:7 redovisas översiktligt personalorganisationen vid de skilda me— dicinska lärosätena budgetåret 1963/64. I denna redovisning har medtagits samtliga på stat uppförda lärartjänster och biträdestjänster utom ekono- mibiträdestjänster.

Kostnaderna för i tabell 1: 7 angiven personalorganisation redovisas i ta- bell 1: 8.

Vid nyss nämnda redovisning har personalen vid de medicinska lärosäte— na uppdelats på fyra grupper. Grupp nr 1 avser personal i de ämnen, som ingår i medicine kandidatutbildningen (de två första studieåren), grupp nr 2 avser personal i vissa av de ämnen, som ingår under det s. k. propedeutiska året (det tredje studieåret) och grupp nr 3 avser personal i de kliniska äm- nena. Till grupp nr 4 har slutligen sammanförts personal tillhörande olika Specialämnen, vilka tillkommit mer av forsknings- än utbildningsskäl. 1 an- slutning till tabell 1:7 preciseras fördelningen av ämnen på de olika grup- perna.

Beredningen är medveten om att gränsdragningen mellan de första tre grupperna och grupp nr 4 kan vara oklar. Det kan t. ex. diskuteras, om vissa kliniska Specialämnen, såsom plastikkirurgi, medicinska njursjukdomar etc., skall tillhöra grupp 3 eller grupp 4. Beredningen har placerat de flesta av dessa under grupp 3, som upptar övriga kliniska ämnen. Då emellertid kostnaderna för de enskilda grupperna inte kommer att ha betydelse för beredningens senare bedömningar om behovet av personalförstärkning m.m. för ökad läkarutbildning, finns det inte enligt beredningen anledning att gå in på en ytterligare diskussion om fördelningsprinciperna.

Vid nu aktuell kostnadsberäkning har medtagits även löner för person- liga professurer m. m. I fråga om de tjänster, som är gemensamma för me- dicinsk och odontologisk undervisning och forskning, har endast medtagits halva lönekostnaderna. För tjänster, som tillkommit under löpande budget- år, har räknats med hel årslönekostnad. Lönekostnaderna har beräknats i 1963 års löneläge, dyrort 4 samt med en löneklassuppflyttning. När det gäl- ler tjänster i reglerad befordringsgång har räknats med slutlön. Beträffande lönekostnaderna för kliniska amanuenstjänster har räknats med två tredje- delar av lön i lönegraden A 23.

Tabell 1: 7. Personalorganisationen vid de medicinska lakultelerna budgetåret 1963/64 Antal anställda personer

Under- Klin. Lärare läkare, lärare i Ae 25 forskn. i Ae 27 m. m. ing. A 23 m. m.

Lab.

Lärosäte (motsv.)

1-1

Uppsala universitet . . 20; 25 31;

6

22

29)

53 & 5

Bli 21; 31;

v-l

_

Lunds universitet. . . .

N

N

v—dhv—ov—t &)an access

Göteborgs universitet .

www-1— !)*va lova nu

Karolinska institutet . 30å 1 7; 66

35

4 17 36

HH

mammor Into—H msn-ao— hur—ga: H*n

WEW” H

Umeå universitet . . . . 1 16

4 8 1 1 6 0 5 0 1 4 2

QH H

H ?!va !#de HNCOQ "NCO!” HN”!”

Grupp 1. Avser ämnena anatomi, histologi, medicinsk kemi, fysiologi och medicinsk fysik. För karolinska institutets del har under denna grupp även medtagits personalkostnader för forskargrupper i koagulationsforskning och masspektrometri. Grupp 2. Avser ämnena farmakologi, bakteriologi och patologi. För Uppsalas del har medtagits kostnaderna för ämnet virologi samt för Uppsalas, Lunds, Göteborgs och Umeås del även kostnader för ämnet klinisk bakteriologl. Grupp 3. Avser de kliniska ämnena samt de kliniskt-laboratoriediagnostiska ämnen, som inte medtagits under grupp 2.

Grupp 4. Avser för Uppsalas del ämnena medicinsk genetik och s. k. »tung» psykiatri, för Lunds del cmbryologi, fysiologi — tidigare nygfysiologi— och »tungo psykiatri, för Göteborgs del medicinsk biokemi samt för karolinska institutets del medicinsk symbiosforskning, biokemi, neurofysiologi, medicinsk celltorskning oeh genetik, tumörbiologi, radiobiologi, medicinsk teknik, elektro—akustik, vimstorskning, teoretisk alkoholforskning, klinisk alkoholforskning, pediatrisk patologi, radiopatologi, experimentell kirurgi, audiologi och experimentell tumörtorsknlng.

Tabell 1: 8. Lönekostnadcr får lärar— och biträdespersonal vid de medicinska fakulteterna budgetåret 1963/64 1 OOO-tal kronor

Lonekostnader Kostnad

per ut- Grupp 3 Grupp 4 bildnings— Kliniska Special- plats ämnen ämnen och år

Grupp 1 Grupp 2 Teore— Propedeu— tiska tiska ämnen ämnen

Uppsala universitet ....... 1 570 1 640 1 850 430 5 490 9,400 Lunds universitet ......... 1 830 1 490 4 130 340 7 790 11,200 Göteborgs universitet ...... 2 600 1 400 3 350 100 7 450 8,900 Karolinska institutet ...... 2 560 1 500 4 060 2 390 10 510 10,600 Umeå universitet ......... 140 900 2 360 —— 3 400 17,000

Summa samt genomsnittlig kostnad per utbildningsplats och år ....... 34 640 10,500

Beredningen har i sina beräkningar av lönekostnaderna inte gjort åtskill- nad på löner till lära-re av olika kategorier samt till teknisk och annan bi— trädespersonal. Ingen uppdelning har vidare kunnat göras mellan kostnader för utbildning för grundexamen (medicine licentiatexamen) å ena sidan samt för forskarutbildning (doktorandutbildning) och forskning å den andra. För den medicinska utbildningen finnes nämligen icke såsom vid de filosofiska fakulteterna m. fl. fastställda organisationsplaner, varigenom lärartillgången automatiskt regleras med hänsyn till undervisningsbelast- ning m.m. på skilda utbildningsnivåer. Angivna beräkningar av personal- kostnaderna bör dock, anser beredningen, kunna användas för att ge en grov uppskattning av utbildningens nuvarande standard att tjäna som nu- derlag för beredningens senare bedömningar om behovet av resurser för vidgad läkarutbildning.

Beredningen vill understryka, att det inte är möjligt att använda ovan angivna kostnadsberäkninga-r för direkta jämförelser mellan läkarutbild- ningen vid de skilda lärosätena. En utbyggnad av läkarutbildningen pågår vid de medicinska fakulteterna men denna har hunnit varierande långt vid de olika lärosätena, varför angivelsen om utbildningskostnaderna för ett visst givet läsår inte kan utgöra underlag för att mäta uibildningsskillnader mellan olika lärosäten. Vidare har i beräkningen medtagits lönekostnader för specialämnen, som inrättats av bl.a. forskningsskäl. Forskningsorgani- sationema har, som framgår av tabellerna, erhållit mycket växlande om- fattning vid de olika medicinska fakulteterna. I de kliniska ämnena slut- ligen är dimensioneringen av den akademiska lärarorganisationen, som framgår av det följande, beroende av respektive undervisningssjukhus or- ganisatoriska status.

Vid de kommunala undervisningssjukhusen i Lund, Malmö, Göteborg och Umeå finnas för kliniska läraruppgifter inrättade tjänster på åttonde hu- vudtitelns stat i form av i första hand professurer, kliniska lärar- tillika bi- trädande överläkartjänster och kliniska amanuenstjänster. Härutöver ålig-

ger det jämlikt Kungl. Maj:ts kungörelse om kommunala undervisnings- sjukhus (SFS 1960: 713) samtliga övriga vid sjukhuset anställda läkare att biträda vid handledningen av de studerande. Bl. a. för att täcka kostnaderna för dessa handledaruppgifter lämnar staten ur femte huvudtiteln särskilt bidrag till dessa sjukhus. De kommunalanställda överläkarna och biträdan- de överläkarna på undervisningssjukhusen år därjämte skyldiga att —— i den mån de kommunala sjukvårdsmyndigheterna det medgiver —— mot särskild ersättning övertaga den undervisning eller examination inom sitt verksam- hetsområde, som prövas erforderligt för ett ändamålsenligt bedrivande av studierna.

För den kliniska undervisningen på de statliga undervisningssjukhusen i Uppsala och Stockholm (akademiska sjukhuset, karolinska sjukhuset och för närvarande även serafimerlasarettet) finnes i nuläget inga kliniska lå- rar- tillika biträdande överläkartjänster liksom inte heller kliniska amanu- enstjänster, avlönade ur åttonde huvudtiteln. Motsvarande lärarbehov lik- som behovet av handledare tillgodoses helt inom ramen för den läkarstab, som avlönas ur femte huvudtiteln.

För att ge en antydan om vad nyssnämnda skillnader i lärarorganisatio— nen vid olika undervisningssjukhus innebär kan nämnas, att kostnaderna under åttonde huvudtiteln för befintliga 10 kliniska lärartjänster och 49 kliniska amanuenstjänster i Lund uppgår till ca 1,45 milj. kronor, att kost- naderna för 13 kliniska lärartjänster och 43 kliniska amanuenstjänster i Göteborg likaså uppgår till ca 1,45 milj. kronor, samt att kostnaderna för 9 kliniska lärartjänster och 17 kliniska amanuenstjänster i Umeå uppgår till ca 0,725 milj. kronor. Utgifter för motsvarande ändamål saknas så gott som helt under nu aktuell huvudtitel vid medicinska fakulteten i Uppsala och vid karolinska institutet i Stockholm.

Beredningen har inte haft möjlighet att på liknande sätt som ovan angi- vits. i detalj undersöka omfattningen på de statliga undervisningssjukhusen av den läkarpersonal __ motsvarande kliniska lärare och kliniska amanuen- ser som tillkommit för undervisningen och forskningen.

3.2.1.2. Löner till ekonomipersonal

Tabell 1: 9. Kostnader för löner till ekonomibiträden under budgetåret 1963/64 i 1000-tal kronor

Kostnad per ut- Lärosäte Kostnad bildningsplats och år

Uppsala universitet 154 Lunds universitet ..... 209 Göteborgs universitet. . 357 Karolinska institutet. . 560 Umeå universitet ..... 123

Summa 1 403

Beredningen behandlar kostnaderna under nu angiven rubrik för sig, diå personalorganisationen i ifrågavarande hänseende erhållit olika struktlur och omfattning på de olika lärosätena. Kostnaderna för löner till eko-nomii- biträden under budgetåret 1963/64 framgår av tabell 129, varvid även am.. gives totalkostnad per utbildningsplats och år.

3.2.1.3. Löner till forskardocenter, e. o. docenter och forskarassistenter sarmt doktorandstipendier Antalet tjänster av ifrågavarande typ samt kostnaderna härför redovisas; i tabell 1: 10. I fråga om antalet forskardocenter vid de medicinska fakultte- terna vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg har beredningen ain— tagit ett visst antal, då dessa tjänster under budgetåret 1963/64 inte war fakultetsbundna. Under denna rubrik har vidare endast medtagits de forrs- karassistenttjänster, som inrättats för forskningen, och således inte sådanna forskarassistenttjänster för undervisningen, som motsvarar tidigare bitrrä— dande lärartjänster. Beträffande doktorandstipendierna har endast meed— tagits de tjänster, som står till medicinska fakulteternas (motsvarande) ddi-

rekta disposition.

Tabell 1:10. Kostnader för löner m.m. till vissa forskartjänsler budgetåret 1963/644 i 1 OOO-tal kronor

Forskar- Forskar- Doktorand—

Larosäte E.o. docent docent assistent stipendium Kostnadl

Uppsala universitet .. 13 18 832,0 Lunds universitet. . .. 14 18 868,0 Göteborgs universitet. 15 14 906,0 Karolinska institutet.. 19 30 1 281,0 Umeå universitet ..... 6 4 293,0

Summa 67 13 16 84 4 180,0 Genomsnittlig kostnad per utbildningsplats och år .......................... 1,260

3.2.1.4. Kostnader för arvoden m. m. I tabell 1:11 redovisas anslag till arvoden till lärare m. m. vid de medicins'ska fakulteterna budgetåret 1963/64.

Tabell 1: 11. Anslag till arvoden m. m. budgetåret 1963/64 i 1 OOO-tal kronor

Lärosäte Arvodesanslag

Uppsala universitet ................... 400 Lunds universitet .................... 677 Göteborgs universitet ..... . ............ 653 Karolinska institutet .................. 560 Umeå universitet ..................... 325

Summa 2 615 Arvodesanslag per utbildningsplats och år 0,800

31 3.215. Anslag till materiel m. m. I tabell 1: 12 redovisas anslag till materiel m. m., fördelade på samma äm- nesgrupper som vid beräkningen av löner till lärare, tekniska biträden m. m. Vad gäller materielanslagen till karolinska institutet och Umeå universitet har medtagits anslag även till vissa gemensamma universitetsändamål, som inte här är redovisade för övriga lärosäten.

Tabell 1: 12. Anslag till materiel m. m. budgetåret 1963/64 i 1 OOO-tal kronor

Fördelat på ämnes ru er Totalt 3 pp

Lärosäte materiel- anslag Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4

Uppsala universitet ......... 946,51 198,0 453,3 53,0 Lunds universitet ........... 1 225,11 216,5 619,9 54,0 Göteborgs universitet ........ 1 311,01 260,4 492,5 24,0 Karolinska institutet ........ 1 960,01 200,0 864,0 346,0 Umeå universitet ........... 515,0

Summa 5 957,6

Genomsnittligt materielanslag per utbildningsplats och år 1,800

1 Enligt universitetskanslersämbetets förteckning.

3.216. Anslag för nyanskaffning av apparatur m.m. I tabell 1:13 redovisas anslag under rubriken nyanskaffning av apparater till de medicinska fakulteterna (motsvarande) under de senaste fem bud- getåren. Anslagen till Umeå universitet har därvid icke medtagits.

Tabell 1: 13. Kostnader för nyanskaffning av apparater under budgetåren 1959/60— 1963/64

i 1 OOO—tal kronor

Genomsnitt- Lärosäte 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 ligt års—

anslag

Uppsala universitet ......... 439,3 299,9 382,5 312,9 287,1 344,4 Lunds universitet ........... 185,9 198,4 179,1 175,3 234,3 194,6 Göteborgs universitet ........ 27,2 105,2 113,0 128,0 104,0 95,5 Karolinska institutet ........ 199,9 210,0 210,0 222,0 198,5 208,1

Summa 842,6 Genomsnittlig kostnad per utbildningsplats och år (3 104 platser) ............ 0,270

3.217. Kostnader för vissa forskningsändamål I tabell 1:14 redovisas anslagspostema för budgetåret 1963/64 till främjan- de av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet samt biträdeshjälp

Tabell 1: 14. Kastnader för vissa forskningsändamål budgetåret 1963/64 i 1 OOO-tal kronor

Lärosäte Kostnader

Uppsala universitet ................... 270,0 Lunds universitet ...... 275,0 Göteborgs universitet 285,0 Karolinska institutet. . 390,0 Umeå universitet ...... 95,0

1 315,0 Kostnad per utbildningsplats och år. . .. 0,400

m.m. åt docenter. Ur sistnämnda anslag har för universitetens i Uppsala, Lund och Göteborg del räknats med en fördelning av anslaget till ifrågava— rande medicinska fakultet i förhållande till antalet e. o. docenttjänster vid fakulteten jämfört med det totala antalet dylika docenttjänster vid respek- tive universitet.

3.2.2. Årlig- driftkostnadu' efter fulhtlnägt genomförande av beslutad och planerad utbyggnad av läkarutbildning-kapaciteten

3.2.2.1. Löner till lärare, tekniska biträden m. m.

I tabell 1:15 redovisas översiktligt föreslagna tillkommande personalför- stärkningar för realiserande av beslutade och planerade vidgningar av lä— karutbildningskapaciteten. De angivna uppgifterna motsvarar läkarutbild- ningsberedningens förslag till förstärkning för ökad läkarutbildning vid universiteten i Uppsala och Lund samt vid karolinska institutet och me- dicinska högskolan i Umeå, vilka förslag legat till grund för statsmakternas beslut (prop. 1961: 108, 1962: 104 och 1963: 142), samt av karolinska insti— tutets lärarkollegium framförda äskanden om resurser för provisorisk kapa- citetsvidgning i Stockholm (prop. 1963: 142). Uppgifterna om den erforder- liga personalförstärkningen för ökad läkarutbildning i Göteborg motsvarar läkarutbildningens förslag i betänkandet »Ökad läkarutbildning i Göteborg» (stencilerat —— maj 1962). Detta förslag har ännu inte blivit föremål för statsmakternas prövning.

Beredningen är medveten om att förändringar i ifrågavarande förslag till person-alförstärkning kan komm-a att aktualiseras. Förslagen bör dock en— ligt beredningen kunna ge underlag för en grov uppskattning av personal- standarden efter full utbyggnad av beslutade och planerade vidgningar av läkarutbildningskapaciteten vid de olika lärosätena.

Beträffande den använda gruppindelningen hänvisas till förklaringar i anslutning till tabell 1:7.

4» .. 'x

Tabell '.:1 15. Tillkommande lärar- och biträdcspcrsonal vid de medicinska fakulteterna eller rcaliscrandct av beslutade och planerade kapacitetsvidgningar Antal anställda personer

Under- _ . Klin. läkare Kl' I'm Sk.” 1_ 3_ Lärosäte . . lärare forskn.- m" ass. ] i .e .e

. i Ae 27 ing. A 23 aman. A 21 aman. aman.

m. . m. Ill. m

Uppsala "universitet . . Lunds universitet . .

HNM HN?)

Göteborgs universitet .I . Karolinskainstitutet _: . .

crm Nolia H HNCO Holm HNCO

N

De totala årliga lönekostnaderna för lärar— och biträdespersonalen vid de medicinska fakulteterna vid realiserande av nyss angivet förslag till personalförstärkning redovisas i tabell 1: 16.

Tabell 1:16. Årliga lönekostnader för lärar- och biträdespersonal vid de medicinska fakulteterna efter full utbyggnad av beslutade och planerade vidgningar av läkarut— bildningskapaciteten

i 1 OOO-tal kronor

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Teore- Prope-

tiska deutiska ämnen ämnen

Kostnad per Kliniska Special- Summa utbildnings— ämnen ämnen plats och år

Lärosäte

Uppsala universitet . . . . 1 570 1 640 1 980 430 5 620 9,200 Lunds universitet ...... 2 460 1 940 7 080 340 11 820 9,250 Göteborgs universitet. . . . 2 600 1 770 5 295 100 9 765 8,600 Karolinska institutet. . . 2 660 1 660 5 9501 2 390 12 660 9,000 Umeå universitet ...... 1 320 990 2 730 _ 5 040 11.900

Summa samt genomsnittlig kostnad per utbildningsplats och år 44 905 9,250

1 Vid den provisoriska intagningsökningen har för klinisk amanuens räknats med hel årslön i A 23.

3.222. Övriga årliga driftkostnader I tabell 1:17 redovisas beräknade årliga kostnader efter fullt genomförande av beslutad och planerad utbyggnad av 1äkarutbildningskapaciteten i fråga

om löner till ekonomipersonal, löner till forskardocenter, e.o. docenter och forskarassistenter samt doktorandstipendier, anslag till arvoden m. m., ma- terielanslag m. m., anslag för nyanskaffning av apparater m. m. samt vissa särskilda forskningsanslag. Anslagsbehovet under posten anslag för nyan- skaffning av apparater m.m. beräknas i proportion till antalet utbildnings- platser vid lärosätena med utgångspunkt från den genomsnittliga kostnaden för nyanskaffning av apparater under de senaste fem budgetåren (se tabell 1:13). Anslagsbehovet under övriga här nämnda anslag beräknas genom uppräkning av nuvarande anslag för ifrågavarande ändamål vid de olika lärosätena med utgångspunkt från den tidigare framräknade genomsnittliga utbildningskostnaden per utbildningsplats för respektive anslag under bud- getåret 1963/64.

Beredningen är medveten om att beräkningarna rörande storleken av vissa löneanslag och av materiella driftanslag vid full utbyggnad av beslu- tade och planerade vidgningar av läkarutbildningskapaciteten i vissa detal— jer kan avvika från de förslag, som i annat sammanhang har framlagts eller kan komma att framläggas. Enligt beredningens mening ger-dock beräk- ningarna en bild av storleksordningen av de förstärkningsåtgärder, som är nödvändiga för att bereda tillfredsställande utbildningsförutsättningar vid nu aktuell-a kapacitetsvidgningar. De bör vidare kunna tjäna som underlag

Tabell 1: 17. Beräknade årliga övriga driftkostnader m. m. efter full utbyggnad av beslutade och planerade vidgningar av läkarutbildningskapaciteten

i 1 OOO-tal kronor .

Anslag till Vissa Löner till forskar- Anslag till Materiel- nyan- särskilda Lärosäte ekonomi- docenter arvoden anslag skattning forsk- Summa personal m m m. m. rn. ni. av appa- nings— ' ' raterm.m. anslag

Löner till

Uppsala universi- tet ........... 165 866 422 995 165 281 2 894 Lunds universitet 455 1 605 1 145 2 278 346 509 6 338 Göteborgs univer- sitet .......... 483 1 284 893 1 851 307 405 5 223 Karolinska insti- tutet ......... 739 1 818 901 2 727 382 560 7 127 Umeå universitet. 217 575 504 918 114 185 2 513

Summa 2 059 6 148 3 865 8 769 1 314 1 940 24 095

vid fortsatta överväganden om de ekonomiska konsekvenserna av ytter- ligare ökad läkarutbildning.

Beredningen vill erinra om att de normer, som för närvarande tillämpas i fråga om de högre utbildningsanstalternas materiella driftkostnader, är föremål för översyn inom universitetskanslersämbetet. På universitetskans- lerns uppdrag har sålunda en särskild kommitté utrett vissa frågor rörande anslagen till materiel m. m. Resultaten härav har redovisats i betänkandet »Materielanslag och andra sakanslag till universiteten, de medicinska hög- skolorna och handelshögskolan i Göteborg» (stencilerat -— mars 1963). Be— redningen utgår ifrån att vid framtida ökningar av läkarutbildningen de för kapacitetsvidgningarna erforderliga materiella driftanslagen fastställes i enlighet med de normer, som gäller vid den för ökningen aktuella tidpunkten.

3.2.3. Framtida investeringskostnader

En omfattande utbyggnad av de medicinskt teoretiska institutionerna på- går. Härigenom skapas bl. a. förutsättningar för den ökning av läkarutbild- ningen på de olika lärosätena, som är beslutad eller planerad. I detta avsnitt redovisas beräknade kostnader för pågående och nu planerade utbyggnads- åtgärder m. m., vilka kostnader skall bestridas från åttonde huvudtiteln. Beredningen tar därvid icke hänsyn till att vissa medel för objekt, som är under byggnad eller projektering, redan till viss del anvisats av riksdagen.

Beredningen nöjer sig här med att översiktligt ange beräknade kostnader för planerade utbyggnadsåtgärder vid de olika medicinska lärosätena. I samband med att beredningen i senare avsnitt (kapitel 5—7) redovisar förutsättnin'g'arna för ökad läkarutbildning vid "vissa. befintliga lärosäten (Uppsala, Stockholm och Umeå) kömmer beredningen för övrigt att närma- re informera om byggnadsplanerna på dessa orter. ' ' '

För objekt under byggnad eller under projektering anger beredningen byggnadskostnaderna enligt kostnadsläget den 1 juli 1963. I övrigt räknar beredningen med att kostnaderna för nybyggnadsåtgärder uppgår till 2 200 kronor per 1112 nettoyta samt att kostnaderna för ombyggnadsåtgärder upp- går till 1 100 kronorper m2 nettoyta.

Beredningen antager vidare, att kostnaderna för utrustning och inredning av nya lokaler utgör ca 40 procent av byggnadskostnaderna.

3231 Uppsala universitet Nedanstående objekt vid universitetet med beräknad storlek och kostnad angiven är under projektering. Milj. kronor ln2 Nybyggnad för fysiologi och med. fysik ....... 9,5 3 700

Vidare planeras för att tillgodose föreliggande undervisnings- och forskningsbehov vid universitetet nybyggnader för i första hand ämnena farmakologi, medicinsk kemi och mikrobiologi samt tillbyggnad för patologi, vilka samtliga byggnadsåtgärder för närvarande är under programmering. De beräknade kostnaderna härför medtages icke i detta sammanhang utan kommer att redovisas i samband med att beredningen behandlar förutsätt-' ningarna för ökad läkarutbildning i Uppsala. ' *

Kostnaderna för byg gnadsåtgärder vid Uppsala universitet beräknas såle- des till 9, 5 milj. kronor. -

Kostnaderna för utrustning beräknas till 3,8 milj. kronor.

3. 2. 3. 2. Lunds universitet Nedanstående objekt vid universitetet med beräknad storlek och koStnad angiven —— är under projektering.

Objekt

. . .. under projektering Mlll' kronor

Nybyggnad för medicinsk kemi ? *(del av kemicentrum) ...... 10,0 4 550 Nybyggnad för bakteriologi. . , 4 912 Tillbyggnad för fysiologi och ' medicinsk fysik ............ . 913 Nybyggnad för anatomi och '

' histologi ................. 1,6 _ 664 _ Nybyggnad för radiofysik.. 2,3 . '. 650

"F » , Summa 26,1 11 6819

; .Härutöver'pl-aneras en ombyggnad av nuvarande institutionsbyggnad för farmakologi och medicinsk kemi :(storlek: 2 600 m2 nettoyta) för att tillgo»? dose behöven'för ökad läkarutbildningi farmakologi. Läkarutbildningsbeå redningen har i skrivelse till Kungl. Byggnadsstyrelsen den 30=ap1il119641

framlagt förslag till ombyggnadsåtgärder. Byggnadsstyrelsen har ännu inte tagit slutlig ställning till detsamma. Enligt vad beredningen under hand in- hämtat övervägs möjligheten att på längre sikt lösa lokalfrågan för farma— kologi genom uppförande av en nybyggnad i stället för genom ombyggnad. Tills vidare räknar dock beredningen med kostnader för ombyggnadsåtgär- der enligt beredningens förslag. Kostnaderna härför beräknas preliminärt till 2,9 milj. kronor.

Om man utgår ifrån att 50 procent av kostnaderna för nybyggnaden för bakteriologi avtalsenligt täckes med medel, beviljade av Malmöhus läns landsting, beräknas kostnaderna för statens del för ovan angivna byggnads- atgärder vid Lunds universitet uppgå till 24,0 milj. kron01.

Kostnaderna för utrustning beräknas till 9,6 milj. kronor.

3.233. Göteborgs universitet För läkarutbildningens del planeras en nybyggnad för ämnet hygien, som tänkes bli uppförd i anslutning till planerade lokaler för den nordiska häl- sov årdshögskolan. Kungl. Byn ggnadssty relsen har 1 underdånig skrivelse den 20 juli 1964 framlagt förslag till byggnadsprogram för en gemensam bygg- nad för nämnda institutioner. Byggnaden beräknas innehålla sammanlagt 2 505 m2 nettoyta, varav 1 710 m2 för den hygieniskainstitutionen. Bygg- nadskostnaderna beräknas totalt till 5,3 milj. kronor. Den andel härav, som skulle falla på den hygieniska"institutionen, beräknar beredningen till 3,6 milj. kronor. Kostnaderna för utrustning beräknas till 1,4 milj. kronor.

3... 9 3. 4. Karolinska institutet

Nedanstående objekt vid institutet — med beräknad storlek och kostnad angiven är under byggnad eller projektering.

Under byggnad Under projektering Obj ekt

Milj. kronor 1112 _ Milj. kronor m2

Tillbyggnad för farmakologi ....... 4,8 Tillbyggnad för fysiologi och medi- cinsk fysik .................... _ . 3, 6 1 483

Summa 4,8 1 800 3, 6 1 483

Beredningen finner här inte anledning medtaga kostnader för planerade övriga tillbyggnadsåtgärder pä karolinska institutets område såsom för en tillbyggnad till statens institut för folkhälsan eller för en tillbyggnad till det nuvarande flyg- och navalmedicinska laboratoriet..

Kostnaderna för byggnadsåtgärder vid karolinska institutet beräknas så- ledes till 8,4 milj. kronor.

Kostnaderna för utrustning beräknas till 3, 4 milj. kronor.

3235. Umeå universitet

Nedanstående objekt vid universitetet _ med beräknad storlek och kostnad angiven— år under byggnad.

Milj. kronor 1112 Nybyggnad för anatomi och histologi. . . . 10,2 4 110 Summa 10,2 4 110

Vidare är en gemensam undervisningsbyggnad (lll—block) och en gemen— sam forskningsbyggnad (hufo-block) för samtliga kemiska ämnen under projektering liksom en gemensam undervisningsbyggnad för vissa biolo- giska ämnen (genetik, zoofysiologi, zoologi, botanik samt fysiologi och medi- cinsk fysik). 1962 års Umeåkommitté har härutöver framlagt förslag till lokalprogram för forskningsbyggnader för sistnämnda ämnen. Av de här- vid föreslagna lokalerna om sammanlagt ca 21 900 m? nettoyta beräknas ca 5 300 m2 svara för medicinska ämnen (medicinsk kemi samt fysiologi och medicinsk fysik). Kostnaderna för dessa lokaler beräknas översiktligt till 11,60 milj. kronor.

Beredningen kommer att i samband med redovisningen av investerings- kostnader under femte huvudtiteln ange kostnader för erforderliga tillbygg- nadsåtgärder för bl.a. bakteriologi, klinisk bakteriologi och virologi vid universitetet i Umeå.

Kostnaderna under åttonde huvudtiteln för byggnadsätgärder vid Umeå universitet beräknas således till 21,8 milj. kronor.

Kostnaderna för utrustning beräknas till 8,8 milj. kronor.

3.236. Sammanfattning av investeringskostnader för genomförande av be- slutade och planerade vidgningar av läkarutbildningskapaciteten I tabell 1:18 sammanfattas ovan beräknade investeringskostnader under åt- tonde huvudtiteln för genomförande av beslutade och planerade vidgningar av läkarutbildni-ngskapaciteten.

Tabell 1:18. Investeringskostnader under åttonde huvudtiteln för genomförande av Åbeslutade och planerade vidgningar av läkarulbildningskapaciteten

i milj. kronor

Kostnader för

Larosate byggnads- inredning och sumina

åtgärder utrustning

Uppsala universitet '. . ." ......... ". '. . . ' 9,5 " 3,8 Lunds universitet ..................... . 24,0- . 9,6 Göteborgs universitet ............ " ..... ' 3,6 ' Karolinska institutet. .* ............... ' " - 8,4 Umeå universitet .................... 21,8

Summa 67,8 ,

3.3. Kostnader under femte huvudtiteln

De statliga bidrag, som utgår enligt särskilda avtal till ett flertal kommu- nala nndervisningssjukhus, utgörs i regel av vissa procent av investerings- och (lriftkostnaderna och skall i princip motsvara de merkostnader för sjukhusens anläggande och drift, vilka betingas av den medicinska utbild- ningen och forskningen. Till grund för läkarutbildningsberedningens beräk- ningar av kostnaderna under femte huvudtiteln för den medicinska utbild- ningen och forskningen har i fråga om de kommunala undervisningssjuk- hus-en sålunda lagts de statsbidrag, som utgår enligt nu gällande läkarut- bildningsavtal.

Vissa skiljaktigheter råder mellan de olika avtal staten ingått med de kommunala huvudmännen om upplåtelse av kommunala sjukvårdsinrätt- ningar för utbildning och forskning. Sedan länge har emellertid från såväl statens som de kommunala huvudmännens sida eftersträvats likformiga och enhetliga villkor angående statens bidrag till sjukhusens anläggande och drift. Med ett undantag utlöper samtliga nu gällande avtal under förutsättning att uppsägning sker den 30 juni 1970. Avsikten är enligt uttalande av föredragande departementschefen i propositionen 1963: 142 att genom samordnade förhandlingar söka åstadkomma för tiden därefter full samstämmighet i fråga om normerna för statens bidragsgivning för upplå- telse av kommunala sjukvårdsanstalter.

Enligt nu gällande avtal mellan staten och vederbörande huvudmän för kommunala undervisningssjukhus ankommer det på huvudmännen att upp- föra och utrusta sjukhusens samtliga kliniker och övriga anläggningar, in- nefattande även dem, som erfordras för klinisk utbildning och forskning. Enligt avtalen skall förslag till ny-, till- eller ombyggnadsarbeten ävensom ändrings— eller förbättringsarbeten i fråga om anläggning, för vilken staten skall erlägga byggnadsbidrag, upprättas av huvudmännen i samråd med myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer. Denna myndighet är som regel nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande. Vidare skall förslag och ritningar för ifrågavarande ändamål godkännas antingen av Kungl. Maj:t, då det gäller större nybyggnader eller ombyggnadsprojekt, eller i övrigt av omförmälda nämnd. Denna skall jämlikt sina instruktioner vid fullgöran- det av sina uppgifter dels —— med beaktande av sjukvårdens krav — till- varataga undervisningens och forskningens "intressen med hänsyn inte blott till det aktuella läget utan jämväl, så långt det är möjligt, till den framtida sannolika utvecklingen, dels verka för en ändamålsenlig utformning av kli- niker och andra för undervisning Och forskning upplåtna anläggningar vid ifrågavarande sjukhus, dels ock övervaka, att statens kostnader icke'ökas på grund av en onödigt vidlyftig eller i övrigt exklusiv planering eller ut— rustning. -

För den medicinska utbildningen och forskningen disponeras vidare tre statliga undervisningssjukhus, nämligen karolinska sjukhuset och serafi— merlasarettet i Stockholm samt akademiska sjukhuset i Uppsala. Dessa sjukhus står under ledning av särskilt tillsatta direktioner.

De kostnader för driften av nyssnämnda sjukhus, vilka stannar på stats-_ verket sedan ifrågavarande kommunala huvudmän jämlikt gällande avtal lämnat ersättning för den vid sjukhusen bedrivna sjukvården avseende sj u- ka från respektive landstings- eller stadsområde, kan emellertid inte anses i sin helhet avse utgifter för den medicinska utbildningen och forskningen vid sjukhusen. Vissa skäl som läkarutbildningsberedningen inte finner anledning att i sammanhanget närmare ingå på _— har nämligen motiverat, att staten inte betingat sig full täckning för de driftkostnader, som belöper sig på berörd sjukvård. Läkarutbildningsberedningen är dock medveten om att den översyn av gällande avtal rörande de statliga undervisningssjuk— husen, som påbörjats eller kan förväntas, kan komma att medföra en find—. ring i detta avseende.

Enär det inte visat sig möjligt att till närmare ledning för beredningens överväganden framskaffa uppgifter om den faktiska fördelningen av stats— verkets driftkostnader vid de statliga sjukhusen mellan å ena sidan kost- nader för sjukvården samt å andra sidan kostnader för utbildningen och forskningen, har läkarutbildningsberedningen vid sina schablonmässiga be- räkningar av nuvarande kostnader under femte huvudtiteln för den medi- cinska utbildningen och forskningen vid de statliga undervisningssj ukhusen funnit det rimligt att utgå ifrån att den medicinska utbildningen och forsk— ningen i ekonomiskt hänseende helastar driften vid de statliga undervis— ningssjukhusen i samma utsträckning som den belastar driften vid de kom—, munala undervisningssjukhusen. Från denna utgångspunkt har beredning— en gjort sin i det följ ande redovisade uppskattning av hur stor del av statens driftutgifter för de statliga undervisningssjukhusen, som kan anses falla på läkarutbildningens och den medicinska forskningens konto. I fråga om investeringarna vid de statliga sjukhusen har beredningen på liknande sätt endast medtagit — såsom belöpande på utbildning och forskning _ samma procentuella andel av de' totala investeringskostnaderna, som bestrides ge- nom statsbidrag vid de kommunala undervisningssjukhusen enligt de gäl— lande läkarutbildningsavtalen. , ' .

I förevarande avsnitt skall under särskilda rubriker bl. a. lämnas redogö.— relser för de ekonomiska villkoren för staten vid nuvarande samt —— i sam- band med beslutad ellerptanerad utvidgning av läkarutbildningen — bli-: vande utnyttjande av de olika sjukhusen för läkarutbildning och forskning». Vidare kommer att lämnas uppgifter om de i riksstaten beräknade statliga driftutgifterna för nämnda ändamål under budgetåret 1963/64 samt. fram-'s läggaslvvislsa-överslagsberäkningar rörande deförvääntadekostnaderna för. framtida byggnadsåtgärder och utrustningsanskaffning liksom även,-de för-J

väntade årliga driftkostnadeina efter färdigställandet av nu planerade ut- bv ggnader av ifrågavarande sjukhus. ' ' ' '

1 Inledningsvis önskar läkarutbildningsberedningen dock göra vissa all- männa påpekanden.

;I sina beräkningar om de framtida kostnaderna för läkarutbildning och forskning på undervisningssjukhusen kommer beredningen vad gäller in- vesteringskostnaderna att utgå från nu föreliggande kostnadsberäkningar om utbyggnadsprogrammen samt att även utgå från den beräknade drift- kostnadsnivån kalenderåret 1964 eller budgetåret 1964/65.

' När det gäller sjukhusutbyggnaden kommer beredningen att medtaga så— dana kostnader, som torde komma att bli aktuella under perioden 1964— 1975. I vissa fall har riksdagen redan anvisat medel för vidtagande av bygg- nadsåtgärder vid de statliga sjukhusen inom ramen för de program, som här angives.

Det utgångsmaterial, som använts vid kostnadsberäkningarna, är mycket preliminärt. Kostnadsangivelserna får bedömas med hänsyn härtill. De bör emellertid enligt beredningens mening kunna ge en bild av storleken av den kostnad för statsverket, som kommer att bli aktuell på drift- och investe— ringssidan vid genomförandet av beslutade och planerade vidgningar av läkarutbildningskapaciteten.

Det föreligger stora svårigheter att beräkna den framtida kostnadsutveck- lingen inom sjukvårdsorganisationen. Utvecklingen under de senaste åren har kännetecknats av att sjukvårdskostnaderna såväl på investeringssidan som på driftsidan ökat mycket kraftigt. Ökningen av investeringskostna- derna torde betingas delvis av den allmänna prisutvecklingen inom bygg- nadsområdet men flamför allt av den medicinska utvecklingens krav på större lokaler och ökade tekniska m.fl. resurser. För de ökade driftkost- naderna torde personalkostnadsstegringen spela avgörande roll. Härtill kommer stigande kostnader för läkemedel, engångsförpackningar m. m.

Beredningen är vidare medveten om att nuvarande relativt stora skillna- der i vårddagkostnad mellan de olika undervisningssjukhusen kan komma att utjämnas efter ett genomförande av föreliggande utbyggnadsplaner på de olika sjukhusen. Detta innebär, att beredningens beräkningar om de fram- tida driftkostnaderna på de olika undervisningssjukhusen med ”utgångs- punkt från dagens vårddagkostnadsnivå vid varje sjukhus kan bli något missvisande. Då avsikten med kostnadsberäkningarna emellertid inte är att få till stånd en jämförelse av bl.a. driftkostnaderna på de olika sjukhusen, har beredningen inte funnit anledning att i nu aktuellt hänseende förfina annars mycket grova beräkningsmetoder. Med hänsyn till ovan redovisade pågående sjukvårdskostnadsutveckling har man för övrigt anledning för- moda, att de verkliga driftkostnaderna vid samtliga undervisningssjukhus kommer att bli större än vad som här angives.

3.3.1. Uppsala universitet

Staten står som huvudman för akademiska sjukhuset i Uppsala, som är Uppsala universitets undervisningssjukhus. Staten är ägare till sjukhuset, ehuru det enligt nu gällande avtal (Kbr. 12.3.1954) drives av staten och Uppsala läns landsting gemensamt. Enligt detta avtal svarar staten för lö— nerna till läkare på sjukhuset. Därjämte bidrager staten med 13 procent av övriga driftkostnader, i den mån de belöper på vårddagar för sjuka från Uppsala län. Beträffande regionsjukvården vid sjukhuset gäller ett särskilt avtal, enligt vilket övriga landsting inom regionen betalar verkliga vård- dagkostnader för sina patienter med avdrag av 10 procent.

Särskilt avrtal gäller för pågående utbyggnad av akademiska sjukhuset (Kbr. 16.6.1961.). Enligt avtalet skall Uppsala läns landsting svara för 30 procent av kostnaderna för utbyggnaden. Då enligt regionvårdsavtalet övriga landsting inom regionen också svarar för 30 procent av utbyggnads- kostnaderna, blir statens andel i regel 40 procent.

Särskilda avtal gäller vidare angående samarbete och drift av den till akademiska sjukhuset förlagda sjuksköterskeskolan (Kbr. 30.12.1958), an- gående undervisning i klinisk epidemiologi vid epidemisjukhuset i Uppsala (Kbr. 16.6.1961) samt angående Folke Bernadottehemmet (Kbr. 30.6.1960).

Kungl. Maj :t har den 6 december 1963 uppdragit åt statens nämnd för för- handlingar med kommuner att upptaga förhandlingar med Uppsala läns landsting om översyn av gällande avtal om samarbete och drift av akade— miska sjukhuset i Uppsala.

Beräknade statliga driftkostnader vid akademiska sjukhuset 1 963/ 64: På sjukhusets stat är följande driftanslag upptagna för ifrågavarande bud- getår

Kostnad . Avlöningar till läkare .................................................... 6 080 000 . Driftkostnader, frånsett kostnader för täckande av driftunderskott vid Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola ...................................... 3 544 000 . Bidrag till anordnande av undervisning i klinisk epidemiologi ................. 80 000 Summa 9704 000 Som tidigare anförts (sid. 29) saknas på statliga undervisningssjukhus sådana kliniska lärar- och amanuenstjänster, som förekommer på kom- munala undervisningssjukhus och som avlönas ur åttonde huvudtiteln. Motsvarande lärarbehov tillgodoses vid förstnämnda sjukhus helt inom ra— men för den läkarstab, som avlönas ur femte huvudtiteln. Med hänsyn här- till antager beredningen, att av ovan angivna läkarlönekostnader vid aka- demiska sjukhuset samma kostnad, som beräknats för kliniska lärar— och kliniska amanuenstjänster vid vardera av medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg eller ca 1,5 milj. kronor, svarar för motsvarande läraruppgif- ter i Uppsala. För beräkningen av driftkostnaderna för undervisningen och

43 forskningen måste dock härtill läggas dels 10 procent av resterande del av läkarlönekostnaderna, dels övriga ovan angivna driftkostnader. Enligt den- na beräkningsmetod skulle den del av statens kostnader vid akademiska sjukhuset, som kunde hänföras till undervisning och forskning, uppgå till ca 5,50 milj. kronor, vartill för Uppsala universitet kommer 0,08 milj. kro- nor såsom statligt bidrag till anordnande av undervisning i klinisk epide- miologi.

Statliga investeringskostnader för utbyggnaden av akademiska sjukhuset under perioden 1964——1975: En omfattande utbyggnad pågår av akademiska sjukhuset. Beredningen kommer att redovisa föreliggande utbyggnadsplaner m. m. i samband med att beredningen i kapitel 5 redogör för förutsättning- arna för ökad läkarutbildning i Uppsala. I det följande anger beredningen översiktligt kostnaderna för den planerade utbyggnaden av akademiska sjukhuset under tidsperioden 1964—1975 enligt mycket preliminära över- slagsmässiga kostnadsberäkningar.

Beräknade kostnader för utbyggnad av akademiska sjukhuset:

Kostnad 1 milj. kronor

1. Fortsättning av utbyggnadsetapp I. Uppförande av nybyggnader för infektionssjukdomar och för radioterapi (byggnadsarbeten pågår) ........ 27,0

2. Genomförande av utbyggnadsetapp Il, innefattande lokaler för skilda kirurgiska specialiteter, centraloperation, centralt akutintag med intag- ningsavdelning samt röntgenlaboratorium och vissa lokaler för forskning 80,0 . Genomförande av utbyggnadsetapp III, innefattande lokaler för kvinno- kliniken och för barn- och neurologispecialiteterna ................... 35,0

Summa 142,0

Härutöver torde i en framtid ytterligare lokaler behöva tillskapas för bl.a. vissa internmedicinska specialiteter samt för forskning och service, för vilka emellertid kostnader icke upptages i nu aktuellt sammanhang.

För inredning och utrustning antages kostnaderna komma att utgöra 25 procent av byggnadskostnaderna. Inrednings- och utrustningskostna— derna för akademiska sjukhusets utbyggnad beräknas således till 35,5 milj. kronor. _

Då statens andel av angivna investeringskostnader utgör 40 procent, kan statens totala kostnader för utbyggnaden av akademiska sjukhuset (in— klusive kostnader för inredning och utrustning) beräknas till ca 71,0 milj. kronor. Beredningen utgår dock ifrån att endast 25 procent av de totala in- vesteringskostnaderna skall svara för undervisningens och forskningens behov, varför kostnaderna härför kan beräknas till 44,4 milj. kronor.

Statliga årliga driftkostnader för undervisning och forskning på akade- miska sjukhuset efter sjukhusets utbyggnad: Vid beräkningen av kostna— derna i nu aktuellt hänseende utgår beredningen i princip ifrån dagens av- talsförhållanden. Beredningen är dock medveten om att vid den tidpunkt, då den nu planerade utbyggnaden av akademi-ska sjukhuset genomförts,

avtalsläget kan komma att ha förändrats bl. a. som resultat av beslutade förhandlingar mellan staten och Uppsala läns landsting.

Statens driftkostnader på akademiska sjukhuset för budgetålet 1964 65 be1 äknas till 12, 70 milj. kronor, exklusive anslag för täckande av driftunder- skott vid Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola. Härav beräknas 7,02 milj». kronor för avlöning till läkare och 5,69 milj. kronor till övriga driftkostnader. Om 1,50 milj. kronor svarar mot lönekostnader till kliniska lärare och amanuenser samt om härtill 10 procent av resterande läkarlöne- kostnader och det övriga driftanslaget tänkes svara för undervisningens och forskningens-behov, kan andelen för detta ändamål av de totala statliga kostnaderna för akademiska sjukhusets drift för budgetåret 1964/65 be- räknas till ca 7,75 milj. kronor.

Antalet vårdplatser på akademiska sjukhuset är för närvarande 1 125. Efter färdigställandet av nu pågående utbyggnad beräknas antalet öka till ca 1 400. Om man antager, att statens driftkostnader för undervisning och forskning på sjukhuset skall öka i proportion till ökningen av antalet vård- platser, beräknas de statliga årliga driftkostnaderna för detta ändamål efter sjukhusets utbyggnad komma att uppgå till ca 9, 6 milj. kronor.

3.3.2. Lunds universitet.

För läkarutbildningen vid Lunds universitet disponeras två kommunala undervisningssjukhus, nämligen Lunds lasarett och Malmö allmänna sjuk— hus. Sistnämnda sjukhus är för närvarande endast delvis utnyttjat för ut- bildning'sändamål. I samband med att läkarutbildningskapaciteten vid Lunds universitet vidgas kommer Malmö allmänna sjukhus dock i betydligt större utsträckning än för närvarande att tas i anspråk för undervisning och forskning.

I det följande kommer de två undervisningssjukhusen vid universitetet i Lund att behandlas var för sig.

3.321. Lunds lasarett

Huvudman för undervisningssjukhuset i Lund, lasarettet i Lund, är Malmö— hus läns landsting. Lasarettets utnyttjande för undervisning och forskning är reglerat genom avtal, godkänt av Kungl. Maj:t den 6 juni 1962. Enligt av- ' talet skall statligt byggnadsbidrag utgå med 25 procent av de verkliga kostna— derna för färdigställande av byggnad eller byggnadsdel vid lasarettet, som påbörjas efter den 30 juni 1962 och enligt Kungl. Maj:ts beslut ianspråk- tages för utbildnings- och forskningsändamål. Dylikt bidrag utgår även för sådana ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten, som ej kan hän- föras till årligt underhåll. För vissa i bilaga till avtalet angivna ny-, till- och ombyggnadsarbeten, av vilka några påbörjats tidigare än den 1 juli 1962, utgår därutöver särskilt bidrag med 15 procent av kostnaderna. Staten erlägger vidare utrustningsbidrag med 25 procent av de verkliga kostna-

"derna för sådan utrustning, som anskaffas efter den 30— juni 1962 till för utbildning och forskning ianspråktagna sj ukhusenheter och ej avser ersätt- ning av kasserad utrustning. Såsom driftbidrag erlägger staten årligen till landstinget 10 procent av den del av lasarettets driftkostnader, som efter antalet vårddagar belöper på de för utbildning och forskning ianspråktagna vårdplatserna.

Särskilt avtal mellan staten och landstinget gäller för bl.a. de psykia- triska och barnpsykiatriska klinikerna (Kbr. 6.6.1962). För närvarande be- talar staten huvuddelen av driftkostnaderna vid klinikerna. Enligt avtalet kömmer dock detta särskilda driftbidragssystem för den psykiatriska vår- den på lasarettet i Lund att successivt avvecklas och helt upphöra med ut— gången av år 1969. I fråga om utbyggnaden av de psykiatriska klinikerna har staten åtagit sig att uppföra en nybyggnad för en barnpsykiatrisk kli- nik. Landstinget skall dock bidraga till kostnaderna för nybyggnadens fär- digställande med en åttondel av det totala kostnadsbeloppet. Staten bestrider vidare med vissa inskränkningar kostnaderna för nybyggnad'ens inventarier.

Härutöver må nämnas, att avtal mellan staten och landstinget"träffats bl.a. angående samarbete och drift av en patologisk och enrhakt'eriolog'isk institution vid universitetet i Lund (Kbr. 27.6.1957) .

Tidigare har staten beviljat särskilt driftbidrag till centralanstalten för radioterapi i Lund 111. 111. Enligt ett av Kungl. Maj :t den 29 juni 1964 godkänt thal mellan staten och vederbörande huvudmän för sjukvårdsregionen Lund—Malmö skall detta särskilda driftbidrag dock icke fortsättningsvis utgå.

Statligt bidrag utgår även från riksförsäkringsverket för driften vid den reumatologiska kliniken vid Lunds lasarett. Det statliga bidraget härför medtages dock icke i efterföljande kostnadssammanställningar. För närva- rande diskuteras för övrigt en avveckling av riksförsäkringsverkets sjuk— vårdande verksamhet, varvid denna 1 stället tänkes bli inordnad 1 den vanli— ga sjukvåi dsorganisationen.

Beräknat statligt driftbidrag till lasarettet i Lund budgetåret 1963/64: . . . Kostnad

1. Bidrag till den allmänna driften vid lasarettet ............................. ca 4 100 000 2. Bidrag till driften av de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna ........ ca 2 900 000 " 3. Bidrag till driften av centralanstalten för radioterapi vid Lunds lasarett. . . . ca 1 225 000

Summa 8 225 000

Statliga inuesteringskostnader för utbyggnaden av Lunds lasarett under perioden 1964—1975: En omfattande utbyggnad pågår av Lunds lasarett, föranledd av såväl sjukvårdens — och då främst regionsjukvårdens _— som undervisningens och forskningens krav. Härigenom beräknas vårdplatsan— talet vid sjukhuset komma att öka från för närvarande ca 1 550Vplatser till ca 1 700 platser. Enligt beslut av Malmöhus läns landsting skall vid lasa— rettet i Lund uppföras ett s.k. centralblock. Byggnadskomplexet skall bestå

'av fem byggnadsdelar, vilka skall inrymma dels ambulansintag och intag- ningsavdelning (block A), dels kirurgiska och medicinska polikliniker jämte specialpolikliniker m.m. (block B), dels operations- och röntgendiagnos- tiska avdelningar m.m. (block C), dels vårdavdelningar för medicinska, kirurgiska, neurokirurgiska och neuromedicinska kliniker m. m. (block D), dels ock rutin- och forskningslaboratorier för klinisk kemi ochklinisk fy- siologi m. m. (block E). Blocken beräknas vara färdigställda år 1968. Hit- tills har uppförts blocken A och B. Vissa till- och ombyggnadsarbeten äter- står dock. Huvuddelen av block E är uppförd och planering har igångsatts av blocken C och D. Vidare kan nämnas, att uppförande av nybyggnader för en barnpsykiatrisk klinik och en infektionsklinik pågår liksom av en till— byggnad till den radioterapeutiska kliniken. Planer föreligger vidare att i ett senare skede upprusta hudkliniken och rehabiliteringssjukvårdens lo- kalresurser. Som tidigare angivits (sid. 36) planeras uppförande av en ny- byggnad för den radiofysiska institutionen.

I det följande anger beredningen översiktligt kostnaderna för den plane- rade utbyggnaden av Lunds lasarett enligt mycket preliminära överslags- mässiga kostnadsberäkningar.

Beräknade kostnader för utbyggnad av lasarettet i Lund: Kostnad 1 milj. kronor

'. Utbyggnad för radioterapi och infektionssjukvård ..................... 16,0 . Fullbordande av E-blocket, till- och ombyggnad av A- och B-blocken samt _ uppförande av C- och D-blocken ................................... 140,0 . Anordnande av verkstad, kulvert, rörpost m. m ........................ 15,0 . Ombyggnad av reumatologiska klinikbyggnaden, ortopediska klinikbygg- naden och nuvarande medicinska klinikbyggnaden ..................... 15,0 . Nybyggnad för bampsykiatri (fortsättningsanslag) ..................... ' 1,0

Summa 187,0

För inredning och utrustning antages kostnaderna komma att utgöra 25 procent av byggnadskostnaderna. Inrednings- och utrustningskostna- derna för lasarettets i Lund utbyggnad beräknas således till ca 47,0 milj. kronor.

Statens andel av kostnaderna för byggnadsåtgärder enligt de angivna punkterna 1, 2 och 3 beräknas preliminärt vara 40 procent, för byggnads- åtgärder enligt punkten 4 25 procent samt enligt punkten 5 87,5 procent (motsvarande 7/a). Enligt denna norm kan statens kostnader för lasarettets i Lund utbyggnad beräknas komma att uppgå till ca 73,0 milj. kronor.

Statens andel av kostnaderna för inredning och utrustning i samband med byggnadsåtgärder enligt ovan angivna punkter 1, 2, 3 och 4 beräknas vara 25 procent och i samband med byggnadsåtgärder enligt punkten 5 87,5 procent. Enligt denna norm beräknas statens kostnader för inredning och utrustning för lasarettets i Lund utbyggnad till ca 12,0 milj. kronor.

Statligt årligt driftbidrag till lasarettet i Lund vid lasarettets fulla ut- byggnad: Beredningen utgår ifrån att vid den härvid aktuella tidpunkten

det särskilda statliga driftbidraget till den psykiatriska vården vid lasarettet skall vara avvecklat. '

Vårdplatsantalet vid Lunds lasarett beräknas, som tidigare nämnts, kom- ma att efter genomförd utbyggnad uppgå till ca 1 700. För kalkyleringen av driftkostnaderna för detta vårdplatsantal antager beredningen samma vård- dagkostnad, som beräknats för år 1964, nämligen 151 kronor, samt utgår från att vårdplatsbeläggningen är 85 procent. De totala driftkostnaderna skulle härvid uppgå till 79,5 milj. kronor. Statens andel härav (10 procent) skulle utgöra 8,0 milj. kronor.

Beredningen vill understryka, att beredningen i sina beräkningar icke gjort avdrag för eventuella belopp, vartill i annan ordning utgående stats- bidrag uppgår. Särskilt statsbidrag kan' dock även fortsättningsvis komma att utgå till den reumatologiska kliniken.

3.322. Malmö allmänna sjukhus Huvudman för undervisningssjukhuset i Malmö, Malmö allmänna sjukhus, är Malmö stad. Sjukhusets utnyttjande för undervisning och forskning är reglerat genom avtal, godkänt av Kungl. Maj :t den 5 juni 1963. Enligt avtalet skall såvitt avser för utbildning och forskning upplåtna sjukhusenheter lämnas statligt byggnads- och utrustningsbidrag med 25 procent av kost- naderna för byggnadsåtgärder och utrustningsanskaffning, som inte är underhåll. Som årligt driftbidrag skall enligt nuvarande avtal erläggas lä— karlönebidrag motsvarande en tredjedel av löne- och pensionskostnaderna för läkarpersonalen på vissa kliniker ochanläggningar, som redan är ian- språktagna för undervisning och forskning, samt härutöver driftbidrag med 10 procent av den del av övriga driftkostnader, som efter antalet vårddagar belöper på vissa i avtalet angivna sjukhusenheter. Beträffande de kliniker m. m. vid sjukhuset, som framdeles efter realiserandet av beslutad vidgning av läkarutbildningskapaciteten kommer att tagas i anspråk, skall däremot icke utgå läkarlönebidrag. I samband med att staten för forsknings- och utbildningsåndamål ianspråktager ytterligare sjukhusenheter vid Malmö allmänna sjukhus skall staten därjämte erlägga visst engångsbidrag.

Beräknat statligt driftbidrag till Malmö allmänna sjukhus budgetåret 1963/64: Kostnad

1. Bidrag till avlöning av läkare m. m ...................................... ca 1 225 000 2. Driftbidrag till undervisningsklinikerna ................................... ca 2 775 000 3. Tillfälligt bidrag genom ändrade betalningsterminer ........................ ca 2 000 000

Summa 6 000 000

Statliga investeringskostnader för utbyggnaden av Malmö allmänna s juk— hus under perioden 1964—1975: En omfattande utbyggnad av Malmö all- männa sjukhus i Malmö är planerad, föranledd av i första hand sjukvår- dens krav. Härigenom beräknas vårdplatsantalet vid sjukhuset komma att öka från för närvarande ca 1 850 till ca 2 200. Utbyggnaden skall ske i första

band i form av tillbyggnad till befintliga klinikbyggnader. För vissa Ikirur; giska specialiteter planeras nybyggnader liksom för radiologi, öronsjuk; domar, klinisk fysiologi m.m. - - '

Olika uppgifter har framkommit 0111 kostnaderna för allmänna sjuk- husets utbyggnad. Beredningen finner här inte anledning att presentera de olika kostnadsangivelserna. Beredningen uppskattar för sin del,. utgående från uppgifter lämnade av nämnden för undervisningssjukhusens utbygg- ande, att kostnaderna för den totala utbyggnaden av Malmö allmänna sjuk-, hus, innefattande pågående byggnadsarbeten i_ form av ombyggnad till den medicinska kliniken, uppförande av en evakueringsbyggnad, ombyggnad m.m. för handkirurgi samt arbeten av karaktären. »gemensamma anord- ningar» (kulvertar, VVS-arbeten, elarbeten m.m.) skall uppgå till ett be- lopp" 1 storleksordningen 200 milj. kronor.

För inredning och utrustning antages kostnaderna komma att utgöra 25 procent av byggnadskostnaderna. Inrednings- och utrustningskostna- derna för Malmö allmänna sjukhus utbyggnad beräknas .säledestill ca 50 milj. kronor.

Statens andel av ovan angivna kostnader för by ggnadsätgärder och för inredning och utrustning, vilken andel enligt avtalet skall utgöra 25 pro- cent, beräknas således till ca 62, 5 milj. kronor.

För ianspråktagande av vissa kliniker vid Malmö allmänna sjukhus skall staten den 1 juli 1969 tilll Malmö stad lämna ett bidrag av 1, 8 milj. kronor, Detta bidrag medtages i efterföljande kostnadssammanställning.

Statligt årligt driftbidrag till 'Malmä allmänna sjukhus vid sjukhusets fulla utbyggande: Vid beräkningen av kostnaderna i nu aktuellt hänseende: antager beredningen, att vid den tidpunkt läkarutbildningen fullt utbyggts vid allmänna sjukhuset ("efter den 1 juli 1970) samma huvudprinciper skall gälla för kostnadsfördelningen mellan staten och den kommunala huvud- mannen, som ligger till grund för 1959 års avtal'mellan staten och den kom- munala huvudmannen i Göteborg. Antalet driftbidragsberättigadwe vårdplat- ser vid sjukhuset antages uppgå till 1 600.0m man utgår ifrån, att vårddag- kostnaden vid Malmö allmänna sjukhus kommer att uppgå till 150 kronor samt att beläggningen på tillgängliga vårdplatser blir 85 procent, kan de totala årliga driftkostnaderna beräknas till 74,5 milj. kronor. Den statliga andelen av sjukhusets driftkostnader kan således beräknas till 7,5 milj. kronor. -

3. 3. 3. Göteborgs universitet Huvudman föi det nuva1 ande undervisningssj ukhuset i Göteborg, Sahl— grenska sjukhuset, är Göteborgs stad. Sjukhusets jämte xissa andra Sj uk- vårdsenheters utnyttj ande för undervisning och forskning är reglerat genom avtal, godkänt av Kungl. Maj:t den 27 maj 1960. Enligt avtalet skall staten

länma dels byggnadsbidrag med 25 procent av kostnaderna för debyggé nadsåtgärder, söm inte är" att hänföra till underhåll beträffande för utbild- ning och'forskning upplåtna sjukhusenheter vid Sahlgrenska sjukhuset, dels utrustningsbidrag med 25 procent av "kostnaderna för utrustningsan- skaffning beträffande vi-ssa för undervisning och forskning upplåtna kli— niker, avdelningar m.m., dels ock driftbidrag med 10 procent av den,-del av driftkostnaderna vid respektive sjukhus, som efter antalet vårddag-ar belöper på vissa av de för undervisning och "forskning upplåtna vårdplat- serna. 3 ' - I "4 » ' Genom särskilda avtal regleras bl.a. samarbetet mellan staten och Göte- borgs stad i fråga om dels de patologiska, dels ock de bakteriologiska—viro— logiska (mikrobiologiska) institutionerna och avdelningarna i Göteborg (Kbr. 2.6.1961). - Tidigare har särskilt statligt driftbidrag även utgått till centralanstalten för radioterapi i Göteborg. Enligt ett av Kungl. Maj:t den 29 juni 1964 god— känt avtal mellan staten och vederbörande huvudmän för sjukvårdsregionen Göteborg skall dock nämnda statsbidrag fortsättningsvis icke utgå. Förhandlingar pågår för närvarande om upplåtelse för utvidgad undervis- ning och forskning av ett av Göteborgs stad planerat nytt sjukhus,Östra sjuk— huset. Även om dessa förhandlingar ännu icke är avslutade, kommer i det följande vissa mycket preliminärt uppskattade kostnader att angivas för uppförande och drift av detta sjukhus. De statliga kostnaderna för Östra Sjukhuset har därvid beräknats enligt samma avtalsprinciper, som tilläm- pas i nu gällande läkarutbildningsavtal med Göteborgs stad.

Beräknat statligt driftbidrag till vissa Göteborg stad tillhöriga sjukhus budgetåret 1963/64:

Kostnad

]. Drift-bidrag till Sahlgrenska sjukhuset ................................... ca 9 200000 Barnsjukhuset .......................................... ca 625 000 Renströmska sjukhuset .................................. ca 550 000 Epidemisjukhuset ....................................... ca 225 000 2. Bidrag till driften av centralanstalten för radioterapi i Göteborg ............ ca 2 475 000

Summa 13 075 000

Statliga inuesteringskostnader för utbyggnaden av sjukhus, tillhöriga Göteborgs stad under perioden 1964—4975: En omfattande sjukhusutbygg- nad är planerad i anslutning till Sahlgrenska sjukhuset. Sålunda kommer inom området att uppföras ett nytt barnsjukhus. Vidare planeras nybygg— nad för bl.a. ett kliniskt kemiskt centrallaboratorium samt tillbyggnader till vissa kliniker. De sammanlagda kostnaderna härför uppskattas till i storleksordningen 100 milj. kronor.

Programmerings- och projekteringsarbete pågår för det nya sjukhus i Göteborg (Östra sjukhuset), som även planeras bli utnyttjat för läkarut- bildning och forskning. Sjukhuset, som beräknas få sammanlagt 1 890 vård— platser, planeras bli uppfört enligt följande etappvisa utbyggnadsplan.

Kvinnoklinik med prematuravdelning (176 vårdplatser) Huvudsjukhus, innefattande medicinsk, geriatrisk, kirurgisk och ortopedisk kli— nik (568 vårdplatser), medicinska hjälpavdelningar, polikliniker, laboratorier, patologisk avdelning med bårrum m. m. Infektionsklinik (120 vårdplatser) Mentalklinik (360 vårdplatser) Forskningslaboratorier och djuravdelning

Rehabiliteringsklinik Långtidsvårdsklinik (350—400 vårdplatser)

Pediatrisk klinik och barnpsykiatrisk klinik (94 vårdplatser)

Barnkirurgisk klinik .

I samband med att huvudsjukhuset uppföres planeras lokaler bli anord- nade för ekonomiavdelning med kök, centralförråd och administration, parkering och värmeförsörjning, inklusive maskincentral.

Av det totala vårdplatsantalet om ca 1 900 vårdplatser beräknas här en- dast ca 1 060 vårdplatser bli ianspråktagna för läkarutbildning och forsk- ning. Härvid har även medräknats 120 platser på mentalkliniken, som torde komma att utnyttjas för den undervisnings- och forskningsavdelning i psy— kiatri, som genom beslut av 1964 års riksdag inrättats i Göteborg. Kostna- derna för uppförande av de sjukhusenheter på Östra sjukhuset, som kunde komma att bli aktuella för undervisningsändamål beräknas uppgå till 215 milj. kronor. '

De totala byggnadskostnaderna för utbyggnaden av sjukvårdsorganisa- tionen i Göteborg av intresse för läkarutbildningen uppskattas sålunda till 315,0 milj. kronor.

För inredning och utrustning antages kostnaderna komma att utgöra 25 procent av byggnadskostnaderna. Inrednings- och utrustningskostna- derna i Göteborg beräknas således till 79,0 milj. kronor.

Statens andel av ovan angivna kostnader för byggnadsåtgärder och för in- redning och utrustning, vilken andel enligt avtalet skall utgöra 25 procent, beräknas till 99,0 milj. kronor.

Östra sjukhuset beräknades tidigare kunna tagas i bruk för utbildnings- ändamål är 1968. Som beredningen i ett föregående kapitel angivit (sid. 23) har emellertid förseningar inträffat i utbyggnadsprogrammet för sj uk— huset, vilket även kan komma att medföra svårigheter för igångsättande av planerad vidgning av läkarutbildningskapaciteten i Göteborg. Utredning pågår om förutsättningarna att, i avvaktan på att Östra sjukhuset kan ut- nyttjas för läkarutbildning, bereda ökat antal utbildningsplatser i de pro- pedeutiska och kliniska ämnena genom temporärt utnyttjande av andra Göteborgs stad tillhöriga sjukvårdsresurser. Det är dock ännu icke möjligt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av en dylik provisorisk läkarut- bildning i Göteborg.

Statliga årliga driftbidrag till Göteborgs stad tillhöriga sjukhus efter full utbyggnad av läkarutbildningen: Ett realiserande av den planerade utbygg-

naden inom Sahlgrenska sjukhusets område torde endast komma att med- föra en mindre förändring i antalet enligt nu gällande avtal statsbidragsbe- rättigade vårdplatser inom Göteborgs stads sjukvårdsorganisation. Då har hänsyn även tagits till följderna av avvecklingen av statsbidraget till radio- terapianstalten i Göteborg. Beredningen finner därför anledning att räkna med samma årliga driftkostnader vid full utbyggnad av Sahlgrenska sjukhu- set, som beräknas utgå för budgetåret 1964/65. Det framtida statliga årliga driftbidraget till Sahlgrenska sjukhusets kliniker m.m. kan enligt angivna normer beräknas uppgå till ca 11,0 milj. kronor.

Det statliga driftkostnadsbidraget till Östra sjukhuset beräknas utgöra 10 procent av driftkostnaderna för ca 1 060 vårdplatser med en antagen vårddagkostnad av 130 kronor och med en antagen vårdplatsbeläggning av 85 procent. Det statliga bidraget skulle därvid komma att uppgå till 4,3 milj. kronor.

Med hänvisning till nyss angivna beräkningsnormer kan det totala statli- ga årliga driftbidraget till Göteborgs stad tillhöriga sjukhus beräknas kom- ma att uppgå till 15,30 milj. kronor.

3.3.4. Karolinska institutet

För den nuvarande kliniska undervisningen vid karolinska institutet dis- poneras i första hand de statliga undervisningssjukhusen i Stockholm, näm- ligen karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Dessutom har upplå- tits för undervisning i klinisk epidemiologi epidemisjukhuset i Stockholm, för undervisning i pediatrik Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus, för un- dervisning i obstetrik-gynekologi, patologi och oftalmiatrik kvinnokliniken, patologiska institutionen respektive ögonkliniken vid Sabbatsbergs sjukhus samt för undervisning i psykiatri psykiatriska kliniken vid S:t Görans sjuk— hus. Även andra Stockholms stad tillhöriga sjukhus har i begränsad om— fattning upplåtits för anordnande av undervisning (S:t Eriks sjukhus samt Södersjukhuset för undervisning i patologi) .

Karolinska sjukhuset drives av staten som huvudman. Driften sker i sam- arbete med Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Enligt 1931 års avtal (Kbr. 23.10.1931) och senare avtal rörande särskilda kliniker påföres staden och länet driftkostnader på visst sätt till den del de avser stadens respektive länets vid sjukhuset vårdade patienter. Högre driftbidrag från staden och länet får dock icke uttaga—s än som motsvarar den genomsnitt- liga vårdkostnaden under året, inberäknat kostnaderna för sjukhusets un- derhåll m.m., på stadens respektive länets egna, på flera specialavdelning— ar uppdelade sjukvårdsinrättningar. Staden och länet deltar i princip även i byggnadskostnaderna genom s.k. platskostnadsbidrag, beräknat med led- ning av kontrakterade vårdplatser.

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik, som består av Radiumhemmet och två forskningsavdelningar, infogades 1941 i karolinska sjukhuset. Särskild överenskommelse härom godkändes av Kungl. Maj :t den 28 juni 1941.

Särskilda avtal med staden och länet har träffats angående pediatrisk klinik och dermatologisk klinik (Kbr. 17.3.1954), medicinsk tuberkuloskli- nik och thoraxkirurgisk klinik (Kbr. 25.10.1946) samt neurologisk och neurokirurgisk klinik (Kbr. 21.2.1958) vid karolinska sjukhuset. *

En omfattande utbyggnad av karolinska sjukhuset är planerad, föranledd dels av regionsjukvårdens utbyggandie och karolinska sjukhusets inlem- mande i Stor-Stockholms sjukvårdsorganisation, dels ock av den medicinska undervisningens och forskningens utveckling. Förslag till generalplan för utbyggnaden av sjukhuset framlades sommaren 1964. Beredningen kommer ikapitel 6, då beredningen behandlar förutsättningarna för ökad läkar- utbildning i Stockholm, att närmare redogöra för generalplaneförslaget. :;

Serafimerlasarettet drives för närvarande av staten som huvudman. Stock- holms stad bidrager till lasarettets kostnader enligt vissa avtal (huvudavtal Kbr. 22.12.1927).

I en år 1961 träffad överenskommelse mellan staten och Stockholms stad angående nytt undervisningssjukhus i Stockholm'm. ni. (principöver- enskommelse i Kbr. 29.12.1961) föreskrives, att staten på oförändrade vill- kor skall bibehålla huvudmannaskapet över serafimerlasarettet't. o. m. den 30 juni 1968. För tiden härefter skall undervisning och forskning bedrivals vid lasarettet i oförändrad omfattning, intill dess nya medicinska och ki- rurgiska kliniker tagits i bruk vid S. t Görans sjukhus, vilket förutsättas ske senast vid utgången av år 1976. . ' '

Enligt sagda principöverenskommelse av år 1961 mellan staten och Stock- holms stad skall även den undervisning, som nu bedrives vid Sabbatsbergs sjukhus och Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus senast den 31 december 1976 överflyttas till S:t Görans sjukhus, som således kommer att bli Karo- linska institutets andra undervisningssjukhus vid sidan av karolinska sjuk- huset. I kapitel 6. kommer beredningen att närmare redogöra för planer— na m. m. för utbyggnaden av S:t Görans sjukhus. För— utnyttjande av S:t Görans sjukhus för medicinsk utbildning och forskning skall i princip gälla samma villkor som i'det s. k. sabbatsbergsavtalet. Dessa villkor innebär, att staten skall erlägga 25 procent av kostnaderna för byggnadsarbeten och nyutrustning. Härutöver skall staten bidraga med hälften av löne- och pen— sionskostnaderna för läkare, som deltager i sjukvården samt 10 procent av övriga driftkostnader för de upplåtna vårdplatserna. Vid träffandet av det slutliga avtalet om upplåtelse av S. t Görans sjukhus kan bidragsvillkoren emellertid komma att utformas på annat sätt. '

Staten och Stockholms stad har vidare öv e1 enskommit 0111 att genomföra vissa byggnadsåtgärder på serafimerlasarettet för upprustning av detta sj uk-

hus (Kbr.- 19.12.1963). Målsättningen för denna upprustning har varit, att sjukvård, undervisning och forskning skall kunna vid lasarettet godtagbart bedrivas, intill dess nya medicinska och kirurgiska kliniker på S:t Görans sjukhus "kan tagas i'bruk. Enligt överenskommelse skall staden svara för 60 procent av byggnadskostnaderna. För utrustningskostnaderna svarar enbart. staten. Upprustningen av lasarettet i dess helhet skall vara avslutad senast den 1 juli 1967. .

Överenskommelse har den 14 maj 1964 träffats mellan staten samt Stock- holms 'stad och Stockholms läns landsting om upplåtelse under en över- gångstid av tio år av staden och länet tillhöriga sjukhus för klinisk utbild- ning av de ytterligare 40 nybörjare årligen, som fr. o. m. höstterminen 1963 intages vid karolinska institutet. Enligt överenskommelsen skall sjukvårds- huvudmännen ställa vissa kliniker m.m. till förfogande för läkarutbild- ning. Staten skall lämn—a bidrag motsvarande kostnaderna för iordning- ställande och/eller utrustning av bl.a. undervisningslaboratorier. Från och med den 1 juli 1970" skall staten för utnyttjandet av sjukvårdshuvudmän- nens kliniker för här avsedd utbildning utbetala bidrag efter —— i tillämp- liga delar _— de grunder, som då gäller för kommunala undervisningssjuk- hus i allmänhet. "

Beredningen finner här" inte anledning att redOVisa övriga avtal, enligt vilka SkildaStockholms stads sjukvårdsresurser för närvarande utnyttjas för läkarutbildningsändamål. '

'Beräknade statliga driftbidrag till sjukhus m.m. :" Stockholm budgetåret 1963/64:

På karolinska" sjukhusets stat är följande driftanslag upptagna för'ifrå- gavarande budgetår ' ' '

Kostnad

a) Avlöningar ............................................................. 62 898 000 Omkostnader...........................................L ............... 16400000

Summa 79 298 000

De verkliga utgifterna (bruttoutgifterna) under budgetåret 1963/64 har enligt inhämtade preliminära uppgifter från riksrevisionsverket beräknats uppgå till ca 77,3 milj. kronor, varav 59,5 milj. kronor till avlöningar och 17,8 milj. kronor till omkostnader. Samtidigt erhöll staten 51,0 milj. kronor i inkomster, bl. a. genom bidrag från Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Nettoutgifterna för budgetåret 1963/64 kan således beräknas till ca 26,3 milj. kronor.

Beredningen beräknar andelen för undervisning och forskning av angivna utgifter på följande sätt.

Läkarlönekostnaderna vid karolinska sjukhuset beräknas för ifrågava- rande budgetår utgöra vca 9,9 milj. kronor. Beredningen. antager med an- vändning av samma beräkningsmetod som för akademiska sjukhuset (sid.

42), att av dessa läkarlönekostnader 2,4 milj. kronor svarar för undervis— ningens och forskningens behov (1,5 milj. kronor motsvarande lönekostna- der till kliniska lärare och amanuenser samt 0,9 milj. kronor utgörande 10 procent av resterande del av läkarlönekostnaderna). Av övriga driftkostna- der 67,4 milj. kronor —— antages 10 procent kunna hänföras till samma ändamål, varför det totala bidraget för undervisning och forskning skulle komma att uppgå till ca 9,1 milj. kronor. *

b) På serafimerlasarettets stat är följande driftanslag upptagna för ifråga- varande budgetår

Kostnad

b) Avlöningar ............................................................. 12 294 000 Omkostnader ........................................................... 3 955 000

Summa 16 249 000

De verkliga utgifterna under budgetåret 1963/64 för serafimerlasarettet har beräknats uppgå till 15,6 milj. kronor, varav 11,7 milj. kronor till av— löningar och 3,9 milj. kronor till omkostnader. Inkomsterna uppgick för samma budgetår till 12,2 milj. kronor. Nettoutgifterna beräknas således till ca 3,4 milj. kronor.

På enahanda grunder, som ovan angivits för karolinska sjukhuset, be- räknas statens bidrag för undervisning och forskning på serafimerlasaret- tet uppgå till 2,00 milj. kronor. Läkarlönekostnaderna beräknas nämligen till 1,95 milj. kronor, varav 0,60 milj. kronor antages svara för undervis- ningens och forskningens behov, samt de övriga driftkostnaderna till 13,65 milj. kronor, varför 10 procent härav utgör ca 1,40 milj. kronor.

c) Övriga driftbidrag: Kostnad

1. Avlöningar till vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus 618 000 2. Bidrag till vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus .......................... 1 400 000 3. Bidrag till vissa" driftkostnader för Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus ........ 1 400 000

Summa 3 418 000

Det totala statliga driftkostnadsbidraget för undervisning och forskning m. 111. vid sjukhus i Stockholm kan således för budgetåret 1963/64 beräknas uppgå till ca 14,52 milj. kronor.

Statliga investeringskostnader för utbyggnaden av sjukhus i Stockholm under perioden 1964—4975: Kostnaden för en första etappvis utbyggnad av karolinska sjukhuset enligt det nyligen framlagda generalpl'aneförslaget beräknas uppgå till 175 milj. kronor. Om tillägg göres för inredning och ut- rustning med 25 procent, skulle de totala kostnaderna komma att uppgå till ca 219 milj. kronor. Man har ännu icke tagit ställning till hur dessa kostnader kommer att fördelas mellan staten och sjukvårdshuvudmännen i Stor-Stockholm. Här antages, att statens andel för undervisning och forsk- ning kommer att utgöra 25 procent, vilket skulle innebära statliga investe-

ringskostnader på karolinska sjukhuset under den närmaste 10-årsperioden om sammanlagt ca 55,0 milj. kronor.

Kostnaderna för tidigare omnämnda upprustning av serafimerlasarettet har beräknats uppgå till 11,0 milj. kronor, vartill kommer kostnader för ofrånkomliga åtgärder beträffande pannanläggning, ventilation, brandskydd m. 111. Dessa åtgärder kostnadsuppskattas här till 1,0 milj. kronor. Statens andel av byggnadskostnaderna (40 procent) kan således beräknas till 4,8 milj. kronor. Härtill bör emellertid läggas statliga kostnader för utrustning m. m.,"vilka tidigare antagits uppgå till totalt ca 3,5 milj. kronor. Bered— ningen är dock medveten om att viss reducering av dessa kostnader kan komma att bli aktuell. De statliga investeringskostnaderna för upprustning av serafimerlasarettet beräknassåledes till totalt ca 8,3 milj. kronor.

Enligt 1962 års sjukhusplan för Stor-Stockholm beräknas, som även kom- mer att redovisas i annat sammanhang, kostnaderna för utbyggnaden av S:t Görans sjukhus komma att uppgå till 175 milj. kronor. Enligt bered- ningens mening torde emellertid —— efte-r vad kostn-adsberäkningen för den nu färdigprojekterade barnkliniken på S:t Görans sjukhus utvisar -—— kost- nadsangivelsen i sjukhusplanen för S:t Görans Sjukhus utbyggande vara för låg. Beredningen räknar för sin del översiktligt med en kostnad av 225 milj. kronor för utbyggnaden av ifrågavarande sjukhus.

För inredning och utrustning av S:t Görans sjukhus antages kostnaderna komma att utgöra 25 procent av byggnadskostnaderna. Inrednings- och ut- rustningskostnaderna för sjukhuset beräknas således till ca 56,0 milj. kro- nor.

Statens andel av ovan angivna kostnader för byggnadsåtgärder och för in- redning och utrustning på S:t Görans sjukhus, vilken andel enligt gällande avtal skall utgöra 25 procent, beräknas således till ca 70,0 milj. kronor.

Beredningen finner inte anledning att i detta sammanhang medtaga särskilda kostnader för iordningsställande av undervisningslokaler på de kommunala sjukhus i Stockholm, som jämlikt tidigare omnämnd överens— kommelse skall temporärt utnyttjas för läkarutbildning. Inte heller finner beredningen skäl medtaga kostnader för vissa pågående utbyggnadsarbeten på Sabbatsbergs sjukhus patologiska institution.

Med hänvisning till ovan angivna heräkningsmetoder kan således statens investeringskostnader för utbyggnaden av sjukhus i Stockholm under perio- den 1964—1975 uppskattas till ca 133 milj. kronor.

Statliga årliga driftkostnader för undervisning och forskning på sjukhus i Stockholm efter full utbyggnad av läkarutbildningen: Beredningen beräk— nar storleken av det årliga driftanslaget för ifrågavarande ändamål till karo— linska sjukhuset på följande sätt.

Antalet vårdplatser på sjukhuset beräknas öka från ca 1 925 till ca 2 175. Beredningen antager, att läkarlönekostnaderna på sjukhuset härigenom

kommer att stiga från ca 9,9 milj. kronor budgetåret 1963/644511 12,5 milj. kronor. Andelen härav för undervisning och .fOrskning beräknas till 2,6 milj. kronor (1,5 milj. kronor, motsvarande kostnaderna för kliniska lärare och amanuenser, samt 1,1 milj. kronor utgörande 10, procent av resterande del av läkarlönekostnaderna). De övriga driftkostnaderna på sjukhuset be- räknas med utgångspunkt från en beräknad vårddagkostnad underbud- getåret 1964/65 av 185 kronor och en antagen vårdplatsbeläggning av 85 procent till ca 112 milj. kronor, varvid avdrag gjorts för ovan angivna lä— karlönekostnader.-Om 10 procent av dessa driftkostnader hänföres till un- dervisning och forskning, uppgår kostnadsandelen härför till 11,2 -milj. kronor. De totala statliga driftkostnaderna för undervisning och forskning på karolinska sjukhuset efter sjukhusets fulla utbyggnad kan således be—, räknas till 13,8 milj. kronor per år.

Storleken av de framtida erforderliga statliga årliga driftbidragen till S. t Görans sjukhus beräknas på följande sätt. _

Enligt avtalet skall staten bidraga med hälften av löne- och pensionskost- naderna för läkare, som deltager i sjukvården på sjukvårdsklinik. Storleken av bidraget till låkarlöner på S:t Görans sjukhus med ca 1 150 vårdplatser uppskattar beredningen på grundval av vissa överslagsmässiga beräkningar till ca 3,5 milj. kronor.

Det statliga driftkostn'adsbidraget i övrigt beräknas med utgångspunkt från en antagen vårddagkostnad (exklusixe läkarlöner) av 125 kronor. Driftkostnaderna skulle härvid komma att uppgå till ca 45 milj. kronor och statens andel härav till 4, 5 milj. kronor.

Sammanlagt beräknas således det framtida årliga driftbidraget till S: t Görans sjukhus komma att uppgå till ca 8, 0 milj. kronor. '

I samband med tillkomsten av S: t Görans undervisningssjukhus bör nu utgående driftbidrag till Sabbatsbergs sjukhus, S:t Görans sjukhus och Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus bortfalla, Däremot torde fortfarande bidrag behöva utgå för undervisning i klinisk epidemiologi vid Epidemi- sjukhuset i Stockholm och för obduktionsundervisning vid S:t Eriks sjuk- hus samt Södersjukhuset. Beredningen räknar översiktligt med anslags— behov av 400 000 kronor för detta ändamål.

Med hänvisning till nyss angivna beräkningsnormer räknar beredningen med att det totala statliga årliga driftbidraget till sjukhus i Stockholm för undervisning och forskning skall uppgå till 22,2 milj. kronor.

3.3.5. Umeå universitet Huvudman för undervisningssjukhuset iUmeå, Umeå lasarett, är Väster- bottens läns landsting. Lasarettets jämte viss annan sjukvårdsenhets utnytt— jande för undervisning och forskning är reglerat genom avtal, godkänt av Kungl. Maj. t den 6 juni 1962. Enligt avtalet skall för byggnad eller bygg- nadsandel vid lasarettet, som påbörjats efter den 30 juni 1962 och enligt

Kungl. Maj:ts beslut tages i anspråk för utbildnings- och forskningsända- mål —— utgå statligt byggnadsbidrag med 25 procent av de verkliga kostna- derna för anläggningens färdigställande. För utrustning, som efter den 30 juni 1962 anskaffas till för klinisk läkarutbildning och forskning ianspråk— tagen sjukhusenhet och ej avser ersättande av kasserad utrustning, skall staten erlägga utrustningsbidrag med 25 procent av de verkliga kostnaderna. Såsom driftbidrag skall staten årligen erlägga ett belopp motsvarande 10 procent av den del av lasarettets driftkostnader, som efter antalet vård- dagar belöper på de för klinisk läkarutbildning och forskning ianspråk- tagna vårdplatserna.

Enligt avtalet skall landstinget inom Umeå lasaretts område tillhandahål- la erforderliga lokaler för dels utbildning och forskning i bl.a. ämnena bakteriologi, farmakologi, hygien, patologi och virologi, dels ock statens l'ättsläkarstation. I den mån de därvid avsedda lokalerna omfattas av lasa- rettets utbyggnadsplan, skall staten till landstinget lämna bidrag motsva- rande hälften av de verkliga kostnaderna. Utrustning till ifrågavarande av statlig institution ensam disponerade lokaler skall anskaffas och bekostas av staten.

Statligt driftbidrag till Umeå lasarett m.m. budgetåret 1963/64: Kostnad

1. Driftbidrag (109 0) till lasarettet 1 Umeå .................................. ca 2 510 000 2. Bidrag till driften av Hällnäs sanatorium ................................. ca 83 000 3. Bidrag till administration m. 111. enligt 9 & 2. avtalet ......................... 100 000

Summa 2 693 000

För närvarande utgår även statligt bidrag från riksförsäkringsverket för driften av vissa vårdplatser på Umeå lasarett, som reserverats för reu- matiskt sjuka. Det statliga bidraget härför medtages dock icke i efterföljan- de kostnadssammanställning (jämför sid. 45).

Statliga investeringskostnader för utbyggnaden av Umeå lasarett under perioden 1964—1975: En omfattande utbyggnad av lasarettet pågår eller är planerad, föranledd av såväl sjukvårdens —— och då främst regionsjuk- vål dens — krav som undervisningens och forskningens behov. I kapitel 7. kommer beredningen att i detalj redogöra för utbyggnadsplanerna. I det följande sammanfattar beredningen översiktligt beräknade kostnader för utbyggnadsprogrammets realiserande.

Beräknade kostnader: för utbyggnad _av lasarettet i Umeå:

Kostnad i milj. kronor . Genomförande av pågående utbyggnadsetapp (byggnad lb och Så) ....... 25,0 '. Genomförande av beslutad byggnadsetapp II, innefattande lokaler för . , _ _ vissa laboratorieämnéh, för nervkliniken och för kvinnokliniken . . . . '. . . . . 25,0 . _ . Genomförande av en planerad utbyggnadsetapp III, innefattande lokaler ' . för pediatriska dlscxplmer samt. för lungmedicin, reumatologi. och rehabi- , . 5, . ,!':- .- litering » 35,0

Summa” 85,6

För inredning och utrustning antages kostnaderna komma att utgöra 25 procent av byggnadskostnaderna. Inrednings- och utrustningskostna- derna för lasarettets i Umeå utbyggnad beräknas således till 21,0 milj. kro- nor.

Statens andel av ovan angivna kostnader för bygg nadsåtgärder och för in- redning och utrustning, vilken andel enligt avtalet skall utgöra 25 procent, beräknas således till 26,0 milj. kronor.

Enligt lasarettets utbyggnadsplan skall nuvarande institutionsbyggnad för bl.a. farmakologi och bakteriologi (bygg nad 6) tillbyggas. Härigenom skulle ytterligare lokaler tillföras bakteriologi samt lokaler anordnas för virologi och hygien. Enligt avtalet beräknas utbyggnaden omfatta en bygg- nadsvolym av ca 15 000 m3. Om man antager en byggnadskostnad av 325 kronor/ms, skulle statens andel av byggnadskostnaderna härför komma att uppgå till ca 2,5 milj. kronor.

För inredning och utrustning av de lokaler i ifrågavarande tillbyggnad, som skall disponeras av staten och som därvid enligt läkarutbildningsav- talet skall bekostas enbart av staten, beräknas ett anslagsbehov motsva— rande 25 procent av de totala byggnadskostnaderna för tillbyggnaden. Kost- naderna härför beräknas således till 1,25 milj. kronor.

Läkarutbildningsberedningen finner inte anledning att i förevarande sammanhang upptaga kostnader för den kliniska enhet för undervisning och forskning i psykiatri, som jämlikt principbeslut av 1962 års riksdag (prop. 104, SU 144; Rskr 322) torde komma att inrättas i Umeå.

Med hänvisning till ovan angivna heräkningsmetoder beräknar bered- ningen de statliga investeringskostnaderna för lasarettets i Umeå utbyggnad till ca 30,0 milj. kronor.

Statligt årligt driftbidrag till Umeå lasarett efter fall utbyggnad av läkar— utbildningen: Efter genomförd utbyggnad beräknas vårdplatsantalet vid Umeå lasarett komma att öka från för närvarande ca 870 platser till ca 1 170 platser. Beredningen utgår ifrån att det statliga driftbidraget till la— sarettet skall utgöra 10 procent av driftkostnaderna för nämnda vårdplats- antal med en antagen vårdplatsbeläggning av 85 procent och med samma vårddagkostnad, som beräknats för år 1964, nämligen 114 kronor. Det stat— liga driftbidraget skulle härigenom komma att uppgå till ca 4,1 milj. kro- nor. Härtill bör emellertid läggas ersättning enligt 9 g 2. avtalet, som upp- skattas till 0,1 milj. kronor. Såsom årligt statligt driftbidrag till Umeå lasa- rett skulle således behöva utgå ett anslag av 4,2 milj. kronor.

3. 3. 6. Sammanfattning av statliga kostnader för läkarutbildning och forskning under femte huvudtiteln

I tabell 1: 19 sammanfattas 1 detta kapitel för läkarutbildning och forskning beräknade driftkostnader under femte huvudtiteln för dels budgetåret

1963/64, dels ock för år efter genomförandet av hittills beslutade och plane- rade kapacitetsvidgningar liksom beräknade investeringskostnader under samma huvudtitel för byggnads- och utrustningsåtgärder.

Tabell 1: 19. Statliga kostnader under femte huvudtiteln för läkarutbildning

1 milj. kronor

Investeringskostnader

Driftkosmader åren 1964—1975 för

Lärosäte per år efter budgetåret sjukhusens byggnads— inredning och 1963/64 fulla åtgärder utrustning utbyggnad

summ a

Uppsala universitet . . 5,58 9,60 35,50 8,90 44,40 Lunds universitet. . . . 14,23 15,50 124,80 24,50 149,30 Göteborgs universitet. 13,80 15,30 79,00 20,00 99,00 Karolinska institutet . 14,52 22,20 105,00 28,00 133,00 Umeå universitet . . .. 2,70 4,20 23,50 6,50 30,00

Summa 50,83 66,80 367,80 87,90 455,70

4. Principiella synpunkter på frågan om ökad läkarutbildning Beredningen finner anledning att i detta avsnitt inledningsvis informera om den medicinska utbildningens utformning. Därefter kommer beredningen att anlägga vissa principiella synpunkter i avseende på denna utbildning samt beträffande förutsättningarna att ytterligare öka densamma. Bered- ningen kommer därvid bl. a. att beröra vissa problem av betydelse, när det , gäller att rationalisera och effektivisera den medicinska utbildningen. *

Medicine licentiatutbildningens organisation framgår av följande studie- H. P Ia Kunskaps- Termin kontroll1 MEDICINE KANDIDATSTUDIERNA I—II Anatomi—Histologi .......................................... T—T Medicinsk statistik—Medicinsk genetik ........................ K—K I lI—IV Allmän kemi—Medicinsk kemi ................................ K—T Medicinsk fysik—Fysiologi .................................... K—T Psykologi ................................................... K Examen. MEDICINE LICENTIATSTUDIERNA Första avd. V—VI Propedeutiskt år: Patologi, Bakteriologi och Farmakologi. dt—T—T Översiktskurser i medicin och kirurgi, propedeutisk kurs i socialme- dicin, kurs i kliniska undersökningsmetoder (K), klinisk Iaboralions— kurs (K), propedeutisk röntgenkurs och demonstrationskurs isjuk- uårdsteknik och fysikalisk terapi Andra avd. VII 5 mån. Medicin VIII 5 mån. Kirurgi I klinisk kemi och klinisk fysiologi, klinisk bakteriologi, röntgen- diagnostik och radioterapi med tumördiagnostik sker undervisning huvudsakligen under dessa båda terminer. Likaså förekommer sär— skilda patolagi- och terapikonferenser. Kunskapskontroll äger rum i samband med examinationen i resp. kliniska ämnen. Patologitenta- men. T 2 mån. Dermato-venereologi T Fri studie- 2 mån. Klinisk epidemiologi T ordning med 1 mån. Ftisiologi — rätt till 2 mån. Hygien TVå kurser T kombinatio- 1 mån. Krigsmedicinsk undervisning får kombine- K ner, samman- 2 mån. Oftalmiatrik ras T lagt 16 mäna- 2 mån. Ota-rhino-laryngologi T ders minimi- 3 mån. Obstetrik och gynekologi T tid 3 mån. Neurologi (2 män.) och Psykiatri (3 mån.) T—T 4 mån. Pediatrik och Socialmedicin T—T Rättsmedicin (får kombineras med övriga kurser) ......... T Samtidigt med pediatrikkursen genomgås kurs i barnpsykiatri (K) 1 T = tentamen, dt = deltentamen och K = kursförhör.

Kunskaps— kontroll1 'Tredje avd. Val/ri ordnin 4 mån. Medicinassistenttjänstgöring ........................... T 9 månader 9 3 mån. Kirurgiassistenttjänstgöring ............................ T 2 mån. Assistenttjänstgöring i valfritt ämne

Examen Legitimation

Den medicinska utbildningen fram till medicine licentiatexamen ( grund- utbildningen) är således uppdelad i fyra skeden. Under de två första stu- dieåren det första skedet _ meddelas undervisning i de teoretiskt medi- cinska ämnena anatomi, histologi, medicinsk kemi och fysiologi samt medi- cinsk fysik. Härutöver anordnas begränsade kurser i statistik, genetik och psykologi. Den studerande har under denna tid ingen kontakt med sjuk- vårdande verksamhet på kliniken. Denna del avslutas med medicine kandi- datexamen, som således avlägges efter två år.

Det andra skedet av utbildningen upptar en tid av ett år och avser bl. a. att informera den studerande om sjukvårdsverksamheten och om kliniska frågeställningar, således att förbereda honom för den efterföljande kliniska utbildningen. Detta skede benämnes därför det propedeutiska året. De kur- ser, som avser att ge en introduktion till den kliniska verksamheten, är pa- tologi, översiktskurser i medicin, kirurgi och röntgendiagnostik, kurser i laboratoriedilagnostiska metoder samt sjukvårdstekniska kurser. Samtidigt meddelas också undervisning i mer teoretiskt betonade ämnen, såsom far— makologi och allmän bakteriologi.

Den tredje delen av medicine licentiatutbildningen är det kliniska skedet. Detta omfattar kurser i skilda kliniska ämnen. Skedet inledes med ämnena medicin (fem månader) och kirurgi (fem månader). Därefter följer övriga kliniska kurser, som den studerande i princip har rätt att genomgå i valfri ordning. Med hänsyn till att tillgången på kursplatser är begränsad och att tillträdet avgörs i första hand av antalet kurser den studerande tidigare ge- nomgått, kommer kursordningen under detta skede ändock att bli rätt fixe- rad. Vissa av kurserna under detta s.k. fria kliniska skede får kombineras med varandra. Studietiden för det fria kliniska stadiet är angiven till 16 månader.

Undervisningen under de kliniska kurserna meddelas bl. a. i form av kate- drala föreläsningar och demonstrationer i större eller mindre grupper. Vi- dare får den studerande möjlighet att under handledning öva sig i kliniska diagnostiska samt terapeutiska metoder. Samtidigt med nämnda undervis— å1ng tjänstgör den studerande på vårdavdelningar och/eller på öppna inot- Lagningar (polikliniker) och får därigenom inblick' 1 den dagliga sjukvår- jande verksamheten Intagningens storlek i de olika kurserna begränsas i, huvudsak av. tillgången på vårdplatser eller på Omfattningen av den öppna

;. _1. T = tentamen,—Init = delténtamen och K"— _. kifrsförhör. ' '

mottagningen. Värdet av utbildningen är nämligen i väsentlig grad bezro- ende av i vilken utsträckning den studerande får tillfälle att under halnd- ledning deltaga i det praktiska sj ukhusarbetet.

Ett kännetecknande drag i dagens kliniska utbildning är integratilon. Härvid strävar man att belysa de kliniska frågeställningarna i en discipilin jämväl utifrån andra ämnens utgångspunkter. Sålunda anordnas konferien— ser i patologi och farmakologi under medicin—kirurgiåret. Under denna jpe— riod meddelas därjämte bl.a. undervisning i de kliniska laboratoriedlia- gnostiska ämnena klinisk kemi, klinisk fysiologi och klinisk bakteriologi, i röntgendiagnostik och radioterapi (under kirurgikursen) samt anordmas visitronder på infektions- eller epidemiologisk klinik. Undervisningen i löv- riga kliniska kurser är även integrerad —— om än icke i samma omfattning som under medicin-kirurgiåret. Kravet på integration i den kliniska und-er- visningen motiverar, att undervisningen i de olika ämnena så långt möjligt koncentreras till bestämda klinikenheter.

Den kliniska utbildningen avslutas med en assistenttjänstgöringsperiiod om sammanlagt nio månader det fjärde skedet. Assistenttjänstgöringen skall fullgöras dels på en medicinsk och en kirurgisk sjukvårdsenhet, dels ock på en annan enhet inom valfritt ämne. Huvuddelen av denna tjänstgö- ring skall fullgöras på sjukhus, som inte är undervisningssjukhus.

Efter grundutbildningen följer en alltefter läkarnas olika verksamhets- former utformad huvudsakligen praktiskt inriktad vidareutbildning, till vilken hör tjänsteläkarutbildning och specialistutbildning. För denna utbild- ning har hittills endast i ringa utsträckning de medicinska fakulteternas (motsvarande) egentliga utbildningsresurser utnyttjats. Frågan om vidare- utbildningens utformning är för närvarande föremål för diskussion och det är sannolikt, att de medicinska lärosätena i framtiden blir i större omfatt- ning engagerade i denna utbildning. Beredningen saknar dock anledning att i förevarande sammanhang beakta de krav, som kan komma att föranledas av vidareutbildningen.

Beträffande studietiden för den medicinska grundutbildningen skall en- ligt medicinska examensstadgan examensfordringarna så avpassas och un- dervisningen så planläggas, att studierna fram till medicine licentiatexamen normalt må kräva sammanlagt högst sex och ett halvt studieår. Ett studieår skall därvid anses motsvara tio! månaders studietid.

Den nya medicinska utbildningsordningen har varit gällande sedan 1955. Enligt preliminära beräkningar är medianstudietiden förde studerande, som hittills genomgått studierna enligt denna ordning, omkring åtta år. Beredningen har inte kunnat verkställa närmare undersökningar angående orsakerna till denna studietidsförlängning. Enligt vad beredningen prelimi- närt'inhämtat torde dock den höga bruttostudietiden till en viss del kunna förklaras därav att medicine kandidater åtager sig vikariat som" läkare

..w—i GTA

samt tjänstgör som lärare inom den medicinska högskoleorganisationen (som amanuenser och assistenter).

Det är enligt läkarutbildningsberedningen angeläget, att studietidsför- hållandena inom den medicinska utbildningen noggrant övervakas så att om studietidsförsenande faktorer upptäckes —— dessa kan elimineras och åtgärder omedelbart vidtagas för att möjliggöra ett genomförande av stu- dierna inom den i studieordningen angivna tidsramen.

När beredningen i det följande behandlar olika alternativ till ökad läkar- utbildning, utgår beredningen ifrån att undervisningen upplägges enligt den nuvarande medicinska examensstadgan. Beredningen är emellertid med- veten om att förändringar i vissa utbildningsavseenden kan komma att ge- nomföras. Beredningen vill därvid peka på att vid en serie av universitets- kanslern ordnade ämneskonferenser har bl. a. kritiska anmärkningar mot vissa detaljer i gällande studieordning framförts. Därvid har t. ex. disku- terats möjligheterna att bryta den nu fasta kombinationen av undervis- ning i ämnena neurologi och psykiatri samt att ansluta undervisningen i radioterapi, som nu kombineras med undervisningen i kirurgi, till någon kurs under det fria kliniska skedet. Vidare kan kommande diskussioner om specialist- och vidareutbildning föranleda ytterligare reformkrav. Bered- ningen har här inte anledning att diskutera dylika förändringar i den me- dicinska utbildningens kvalitativa innehåll och utformning men vill rent allmänt understryka betydelsen av att den nu gällande studieordningen blir föremål för fortlöpande kontroll och översyn även utifrån pedagogiska ut- gångspunkter. Det vore enligt beredningens mening av särskilt värde, om hithörande frågor kunde analyseras i det rådrum, som erhålles till dess av beredningen i det följande ifrågasatta kapacitetsvidgningar skall realiseras, så att resultaten härav skall kunna ge underlag för sådana omdispositioner av tillgängliga resurser, som vid den ökade läkarutbildningen bäst kan anses tillgodose undervisningens och forskningens behov.

Vid sin bedömning av förutsättningarna att öka läkarutbildningen vid befintliga lärosäten och att igångsätta dylik på en ny ort har beredningen, som tidigare nämnts, utgått från den standard i fråga om lokala, materi- ella, personella och övriga resurser, som gäller för nuvarande läkarutbild— ning. Beredningens förslag till förstärkningsåtgärder för de olika öknings- alternativen får dock endast ses som ramförslag, inom vilka förändring-ar, kan komma att förverkligas. Sådana kan komma att föranledas av reformer i skilda utbildningsavseenden av skäl, som nyss berörts. Förändringar kan vidare komma att vidtagas som resultat av pågående utredningsarbete inom 1963 års forskarutredning och inom 1963 års klinikutredning. I detta sam-, manh-ang önskar beredningen härjämte understryka betydelsen av att man i det fort-satta planeringsarbetet för den ökade läkarutbildningen beaktar de erfarenheter, som vinnes inom andra närliggande utbildningsfält, när det

gäller att effektivisera och rationalisera utbildningen, bl. a. med tekniiska, audiovisuella hjälpmedel, däribland television, och med skilda forme1r av skiftesundervisning. Beredningen har —— med hänsyn till av 1963 års *uni- versitets- och högskolekömmitté lämnade direktiv —— undersökt möjligghe- terna att i ifrågavarande hänseende genomföra rationaliseringar inom den medicinska utbildningen men har inte ansett signu kunna framlägga ikon- kreta förslag i frågan. Den diskussion, som förts om förutsättningarna att effektivisera den naturvetenskapliga och tekniska utbildningen med 1111. a. skiftesundervisning, är för övrigt inte utan vidare tillämplig när det gäller den kliniska delen av läkarutbildningen mot bakgrund av att denna utlbild- ning är så specialiserad och beroende av sj ukvårdsmässig organisation ml. 111.

I det följande behandlar beredningen vissa frågor beträffande den kli- niska utbildningen au betydelse för bl.a. bedömningen av ett lärosätesc ut— bildningskapacitet.

I de alternativ till ökning av läkarutbildningskapaciteten, som beredming- en redovisar, har beredningen angivit en något lägre intagsnivå i de kliniiska liksom i de propedeutiska ämnena än i de teoretiska. Beredningen räkinar nämligen med en avgång av elever under de två första studieåren av mellan 3 och 5 procent. Beredningen är medveten om att denna avgång kan vairie— ra, innebärande att behovet av kursplatser i de propedeutiska och kliniska ämnena kan växla något från år till år. Enligt beredningens mening bör man emellertid flexibelt kunna anpassa intagningsstorlekarna i de ovlika kurserna med hänsyn till dessa fluktuationer samt därvid vid behov lhöja kursintagen med en eller två nybörjare utöver vad i studieplanen angivits.

Begränsningen i ett lärosätes utbildningskapacitet torde, som framgår av det tidigare anförda, främst ligga på den kliniska sidan, enär patienterna på undervisningsklinikerna inte i alltför stor omfattning bör utnyttjas; för demonstrationer eller i annat studiesyfte. Undervisningen måste vidare kun- na inpassas i den sjukvård-ande verksamhet, som måste bedrivas på sjuk- huset, på sådant sätt, att den dagliga sjukvårdsrutinen i stort kan fortgå utan störningar. -

Vid bedömningen av hur man på lämpligaste sätt skall kunna tillgodose den kliniska undervisningens behov av sjukvårdsunderla'g för sin verksam- het är det en självklar utgångspunkt, att det förefintliga sj—ukvårdsbehovet skall vara utslagsgivande för organisationen. 'Ingen sjukvårdsavdelning m.m. vid ett undervisningssjukhus bör sålunda inrättas enbart på grund av undervisningsskäl. ' '

Det strider emellertid inte mot sagda grundregel, att man vid utbyggna— den av sjukvården planerar en organisation, som jämväl skall tillfredsställa undervisningen-s och forskningens behov, sam-t- att man' därvid tar hänsyn till de speciella krav, som ett rationellt ordnande- av undervasnmg kan ko'mi m'a at-t ställä. ' "m? ” "' ' ”i!

Det är inte möjligt att ange en principiell norm, varigenom man kunde direkt beräkna en läroanstalts maximala utbildningsresurser. Bedömning- arna måste härvidlag- göras utifrån de förutsättningar, som i varje särskilt fall föreligger. Man'kan också konstatera, att utvecklingen på sjukvårds- sidan under de senaste femton åren gjort det möjligt att i väsentlig grad öka utbildningskapaciteten vid befintliga lärosäten. Intagningsökningen till dekliniska ämnena vid nuvarande undervisningssjukhus har ökat från läs- året 1950/51 till läsåret 1963/64 på sätt som framgår av tabell 1:20. Samti- digt angives omfattningen av nybörjarintagningen i ifrågavarande ämnen vid realiserande av nu beslutade och planerade kapacitetsvidgningar.

Tabell 1: 20. Nybörjarintagningen i de kliniska ämnena vid befintliga lärosäten.

Årligt intag

Beslutat årligt 1963/64 intag (till medi—

' (till medicin- cin-kirurgiårets (Eiiååiiådååi' kirurgiårets kurser) g kurser)

1950/51

Uppsala universitet Akademiska sjukhuset .............. 50 80 86 Lunds universitet - Lunds lasarett och Malmö allmänna

- "sjukhus ........................... 66 90 180 Göteborgs universitet . . Sahlgrenska sjukhuset .............. _ 100 . '115-

Karolinska institutet Karolinska sjukhuset och serafimer- lasarettet ......................... 108 120 _ 160 . Umeå universitet . ' ' - — Umeå lasarett ..................... ' — . 1 40 , 60

Vid bedömningen av förutsättningarna att anordna klinisk utbildning får man jämväl ta hänsyn till pågående strukturförändringar inom sjukvårds- organisationen. Den kapacitetsvidgning, som nu diskuteras, kommer inte vid något lärosäte att beröra de kliniska ämnena förrän i slutet av 1960- talet eller i början av 1970—talet. Vid' samtliga sjukhus, som är eller kan tänkas bli undervisningssjukhus, pågår eller planeras omfattande utbygg- nader för att bl. a. anpassa sjukvårdsverksamheten med hänsyn till förvän- rtade framtida krav. Innan man därför behandlar förutsättningarna för ut- bildningsverksamhet på undervisningssjukhusen, kan det finnas anledning 'att informera om pågående utveckling inom sjukvårdsorganisationen.

I fråga om sjukvårdsorganisationen har nyligen beslut fattats om stora organisatoriska förändringar, som kommer att ge resultat i slutet av 1960- talet. Beredningen vill därvid peka på huvudmannareformern—a om den öpp- na vården och om mentalsjukvården. Jämlikt beslut av 1961 års riksdag (prop. 1961:181) har landstingskommunerna övertagit tjänsteläkarväsen— det den 1 juli 1963. 1963 års riksdag (prop. 1963: 171) föreslog, att lands-

3—413178

tingskommunerna vidare skulle övertaga statens mentalsjukvård m. m. den 1..januari 1967. Förhandlingar om. de ekonomiska villkoren för kom- munernas övertagande av mentalsjukvården har igångsatts. Härigenom skapas underlag för en samordning av den slutna såväl kropps- som men- talsjukvården med den öppna vården inom landstingsområdena- (motsva- rande)..Samplaneringen hör, framhålles- i propositionen om tjänsteläkar- reformen,— kunn-a medföra investeringsbesparingar samt möjliggöra ett ratio- nellt utnyttjande av personal och tekniska resurser. —

Karakteristiskt för sjukvårdens utveckling är den fortsatta och utökade specialiseringen samt inrättande av s. k. randspecial-iteter. En grund för planeringen av sjukvården i detta hänseende utgör beslut av 1960 års riks- dag ( prop. 1960: 159 ) med riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande m. m. De yttre faktorerna, sjukdomsfrekvensen och befolkningsunderlaget, har betonats inte minst i spörsmålet om specialiseringen inom sjukvården. Ju längre specialiserin'gen drivs, desto större upptagningsområde krävs som regel. Från denna utgångspunkt indelade regionvårdsutredningen (SOU 1958: 26) specialiteterna i länsspecialiteter och regionspecialiteter. Till de förra hänfördes sådana specialiteter, för vilka de nuvarande landstingskom- munerna med ett genomsnittligt befolkningsunderlag av ca 250 000 invånare kunde anses skapa goda förutsättningar för en rationell sjukvårdsorganisa- tion. Såsom länsspecialiteter räknas bl.a. öronsjukdomar, ögonsjukdomar, psykiatriska sjukdomar etc. Vissa mera exklusiva specialiteter krävde emel- lertid ett så stort befolkningsunderlag, att de måste organiseras för större områden för att en rationellt bedriven vård skulle kunna lämnas. För dy- lika s.k. regionspecialiteter, varav som exempel kan nämnas radioterapi, neurokirurgi, neurologi, plastikkirurgi m. fl., beräknade regionvårdsutred- ningen upptagningsområden med omkring en miljon invånare vara lämp- liga.

Enligt riksdagens rekommendationer är riket indelat i sju regionvårdsom- råden med regionsjukhus i Stockholm, (bl. a. karolinska sjukhuset), Göte- borg (Sahlgrenska sjukhuset), Lund—Malmö (lasarettet ,i Lund samt i be- gränsad utsträckning Malmö allmänna sjukhus), Uppsala (akademiska sjukhuset), Linköping (regionsjukhuset), Örebro (regionsjukhuset) samt Umeå (lasarettet).

Den koncentration av sjukvården, som regionsjukvårdsorb danisationen är ett uttryck för, kännetecknar även den övriga utvecklingen inom kropps- sjukvården. Det är en klar tendens till allt större befolkningsunderlag för normallasarettsvården, för vilken den hittills tillämpade normen varit 35 000—40 000 personer som minsta befolkningsunderlag. Utvecklingen av normallaslaretten (med minst en medicinsk och en kirurgisk klinik samt enlröntgenavdelning) går-även mot en ytterligare differentiering i första hand genom tillkomsten av barn- och kvinnokliniker. Enligt medicinalsty- relsens mening finns det anledning ompröva det berättigade att bibehålla

67 en del av de mindre lasaretten. På mindre'ort'er kunde dessa enligt "styrel- sen lämpligen ersättas med läkarstationer med ett visst antal vård- och ob- servationsplatser. De förbättrade kommunikationsförhållandena gynnar, anser styrelsen, denna utveckling. ' Utvecklingen mom mentalsjukvården synes i motsats härtill karakterise- rad av en decentralisering. Enligt av mentalsjukvårdsdelegationen uttalade principer i betänkandet »Mentalsjukvårdens planering och organisation» (SOU 1958: 38) vore en spridning av ment-alvårdsenheterna eftersträvans- värd. Liksom det ansetts rimligt och lämpligt att sprida kroppssj'ukVård'en genom att inom de flesta landstingsområden bygga mer än ett lasarett, är det enligt delegationen rimligt och lämpligt att försöka åstadkomma en god psykiatrisk service genom inrättande av flera centra för mentalsjukvården. I den sjukvårdsplanering, O' som pågår, följer man dessa riktlinjer samt" för- söker därjämte samordna de decentraliserade ment-falsjukvårdsenheteina med lämpliga kroppssjukvårdsenheter. - . Beredningen kommer att i sin redogörelse för de olika alternatiVen till intagningsökning relativt noggrant redogöra'för den långsiktiga Sjukvårds- planeringen inom respektive sjukvårdsområden samt'sätta denna i-rela- tion till befolkningsutvecklingen m. m. inom området. Enligt beredningens mening är dessa uppgifter av stor betydelse, när det gäller bedömningen'av de framtida förutsättningarna för läkarutbildning på sjukhusen'.' ' Parallellt med nämnda yttre organisatoriska utveckling pågår-eeh”- inre strukturrationalisering inom sjukhusen. Mot bakgrund av den ökade me'- dicinsk-a specialiseringen och den medicinska teknikens utvecklin-g-isamt med hänsyn till den förväntade personal- och kostnadsutvecklingen plane- ras;sj _ukvården på de-nya sjukhusen komma att intensifieras i en större ut'- sträckning än tidigare. Man strävar efter att koncentrera verksamheten för de kliniker och avdelningar, som i fråga om personella eller tekniska resur- ser har likartade krav. På detta sätt har blocktänkandet växt fram 'sa'nit förslagen 0111 att inrätta särskilda för flera kliniker gemensamma avdelning— ai för bl a. intensivvård och akutmottagning. = , ' % -? - ' Nytänkandet inom sjukhusvården har vidare lett till 'en differentiering av vårdformerna med hänsyn till de vårdbehov, som i varje särskilt fall fö- religger. Förutom särskilda akutavdelningar och intensivvårdsavdelningar planeras på sjukhusen lättvårdsavdelningar av skilda typer vid sidan om de normala s. k. intermediärvärdavdelningarna. Som ett led i strävan att ytter- ligare minskaevårdtidema och därmed intensifiera sjukvården planeras vi- dare förstärkta resurser för poliklinikernas och den övriga öppna sjukvår— dens verksamhet samt tillskapandet'av vårdformer' utanför sjukhusetipaå tienthotell, långtidsvårdsj ukhus etc.). Den strukturrationalisering, som sålunda äger rum- inom sjukvården, kommer naturligtvis även att kunna påverka den kliniska undervisningen på undervisningssjukhusen. Det kan därför inte vara rimligt att' bedöma

den kliniska utbildningskapaciteten på en framtida undervisningsklinik efter samma normer, som man tidigare använt. Då patientgenomström- ningen på en undervisningsklinik ökar dels som en följd av en koncentra- tion av sjukvården, dels ock som följd av en tillämpning av den s. k. pro— gressiva vårdens principer, bör även utbildningskapaciteten kunna vidgas. Detta skapar, anser beredningen, underlag för en ytterligare vidgning av läkarutbildningskapaciteten vid de befintliga undervisningssjukhusen i Uppsala, Stockholm och Umeå utöver vad beredningen tidigare (bl. a. i be- tänkandet »Program för ökad läkarutbildning») ansett vara möjligt.

Den förändrade sjukvårdsverksamheten inom sjukhusen torde dock kom- ma att förutsätta vissa ändringar i undervisningens uppläggning. Sålunda bör för medicine kandidaternas tjänstgöring i de kliniska huvudämnena poliklinikresurserna utnyttjas i större utsträckning än hittills liksom även andra vårdformer utanför sjukhusen. På poliklinikerna torde en icke ovä— sentlig del av den diagnostiserande verksamheten komma att vara förlagd och på enheter utanför sjukhusen torde komma att bedrivas olika former av efterbehandling, t. ex. postoperativ behandling. Erfarenhet från dylik verksamhet är enligt beredningen av betydande värde för en allsidig läkar— utbildning.

Nämnda synpunkter står i överensstämmelse med uttalanden av 1948 års läkarutbildningskommitté, vars förslag i läkarutbildningen (SOU 1953: 7) låg till grund för den av statsmakterna år 1954 fastställda nu gäll-ande me- dicinska studieordningen. Kommittén underströk betydelsen av att polikli- nikernas material utnyttjades i undervisningen och framhöll, att tyngd- punkten vid undervisningen härvidlag borde förläggas till den öppna vår- dens centrala frågeställningar, varigenom en för undervisningen i dess hel- het betydelsefull motvikt mot den slutna vårdens speciella problem kunde ernås.

Beredningen räknar med att det skall vara möjligt att inom ramen för nuvarande studieordning genomföra nämnda förändringar i undervis— ningen, betingade av pågående strukturration'alisering inom sjukvården. Härför torde emellertid krävas att den kliniska undervisningen omlägges i riktning mot en mer intensifierad undervisning med ökat lärarengage- mang, framför allt på handledarnivån. Beredningen förutsätter, att man i de diskussioner, som pågår om lärarorganisationen i de kliniska ämnena, beaktar dessa problem och att man vid den tidpunkt, då inrättande av nya lärartjänster för den ökade läkarutbildningen är aktuellt, vidtager en sådan omstrukturering av personalorganisationen, som på grundval av då före- liggande erfarenheter bäst kan anses tillgodose undervisningens krav.

De nya sjukhus, som kan komma ifråga som undervisningssjukhus måste ha ett tillräckligt antal specialavdelning—ar för att fullständig klinisk utbild- ning skall möjliggöras. Visserligen motsvarar inte alla regionspecialiteter

fristående ämnen i licentiatutbildningen. Det är emellertid väsentligt, att utbildningen i ett kliniskt ämne, t. ex. i kirurgi, kan kompletteras med översiktsföreläsningar och demonstrationer även inom ifrågavarande ämnes randdiscipliner, t. ex. i plastikkirurgi och thoraxkirurgi. För forskningen är det också väsentligt, att vid en medicinsk läroanstalt tillgång finnes till så- väl det patientmaterial som de tekniska och personella resurser, som följer med ett högt differentierat sjukhus.

Av det nyss sagda framgår, att de enda sjukhus utanför de nuvarande undervisningsorterna, som kan komma ifråga som självständiga undervis- ningssjukhus är sjukhusen i Linköping och Örebro, vilka båda för när- varande utbygges till regionsjukhus för var sitt regionområde.

lnom Stor—Stockholms-området finnes och planeras stora och rikt diffe- rentierade sjukhus, som, även om de i formell mening inte är regionsjuk— hus, kunde tänkas komma i fråga som självständiga undervisningssjukhus. Beredningen kommer därför att i ett särskilt avsnitt diskutera förutsätt— ningarna att utnyttja de planerade sjukhusen Huddinge sjukhus och Enske- dedalens sjukhus samt de befintliga sjukhusen Danderyds lasarett och Södersjukhuset för läkarutbildningsändamål. Av betydelse i detta sam— manhang är att om ett eller flera av nämnda sjukhus i Stockholmsområdet ianspråktages för läkarutbildning, undervisningen och forskningen på det eller de nya sjukhusen kan vid behov repliera på det mycket högspeciali- serade karolinska sjukhuset.

Vad som nyss diskuterats har rört frågan om självständiga undervis- ningssjukhus. Helt annorlunda kommer det att ställa sig, om man dryftar förutsättningarna att utnyttja ett andra sjukhus resurser för att förstärka och komplettera sjukvårdsunderlaget för den kliniska undervisningen vid ett lärosäte. I det följande kommer att behandlas möjligheterna att som för— stärkning till den kliniska undervisningen utnyttja ett andra undervis- ningssjukhus.

Avsikten med undervisningen i de kliniska ämnena under grundutbild- ningen är att bibringa de studerande såväl goda teoretiska kunskaper som praktisk övning i de gängse undersöknings- och behandlingsmetoderna. Denna senare utbildning sker som tidigare nämnts dels under tjänstgöring på avdelningar, dels ock under polikliniktjänstgöring. I vissa fall tillkom- mer också praktiskt arbete vid assistenttjänstgöring.

För undervisningens behov måste sålunda i vissa examensämnen finnas såväl vårdavdelningar som polikliniker (exempelvis för de kliniska huvud- ämnena medicin, kirurgi, psykiatri och pediatrik samt för specialämnet obstetrik-gynekologi). I övriga examensämnen (övriga kliniska Specialäm- nen, t. ex. oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi och dermato-venereologi) tor— de huvuddelen av den praktiska undervisningen kunna ske på basis av det polikliniska materialet. Inneliggande patienter från vårdavdelningarna be- höver därvid i huvudsak endast utnyttjas för demonstrationer. Elevantalets

storlek-i dessa senare ämnen blir således vad gäller den praktiska tjänstgö- ringen i första hand beroende av poliklinikmaterialets omfattning och av möjligheterna att utnyttja detta material i undervisningen.

Erfarenheterna har visat, att begränsningen i ett undervisningssjukhus utbildningskapacitet huvudsakligen ligger i de ämnen, där den praktiska tjänstgöringen är förlagd till vårdavdelningarna, dvs. i de kliniska huvud- ämnena och obstetrik-gynekologi. I övriga kliniska Specialämnen tillåter vanligtvis poliklinikverksamhetens omfattning ett större årligt intag stu- derande; detta även beroende på att studenterna här kan fördelas på ett stör- l 1e antal kurser. -

Man har sedan länge, i den mån tillfälle erbjudits, utnyttjat möjligheten att vid ett lärosäte förstärka undervisningen i de kliniska huvudämnena och obstetrik-gynekologi genom att för fullständig undervisning i dessa ämnenianspråktaga sjukvårdsresurser utanför det egentliga undervisnings- sjukhuset samtidigt som undervisningen i de kliniska specialämnena helt ; kunna-t koncentreras till huvudsjukhuset. _Så har-förhållandet varit i Stock,- holm,-där man för—undervisningeni nämnda ämnen utnyttjat utöver karo- linska sjukhuset jämväl serafimerlasarettet, Sabbatsbergs sjukhus och ; KronprinsessanLovisas barnsjukhus. Vid universitet i Lund har man på motsvarande sättvid undervisningen i vissa kliniska huvudämnen fördelat i de studerande mellan lasarettet i Lund och Malmö allmänna sjukhus. I ' Göteborg kommer vidare enligt framlagt förslag förutom Sahlgrenska sj uk- huset även ett planerat nytt sjukhus _ Östra sjukhuset _ att utnyttjas för utbildning i bl. a. kliniska huvudämnen.

Med hänsyn till behovet av integration i undervisningen är. utbildning5u organisationen på det andra undervisningssj ukhuset i Stockholm och Lund samt planeras den bli i Göteborg förstärkt i samma grad .som på huvud- sjukhuset med akademiska organisationer ikliniskt laboratoriediagnostiska ämnen såsom klinisk kemi och klinisk fysiologi samt i röntgendiagnostik och patologi. En viss del av den propedeutiska utbildningen är även, t. ex. vid universitetet i Lund, placerad på det andra sjukhuset.,

Vad, ovan,-sagtsom det andra undervisningssjukhuset innebär på intet sätt, __att undervisningen och forskningen på detta sjukhus är. osjälvstän- digailför-hållande till huvudsjukhuset. Även sjukvårdsmässigtär de båda sjukhusen helt fristående och står- t. ex. i Lund och Malmö under skilda huvudmän. .

Det kan enligt beredningens mening finnas anledning att även i den fort— satta utbyggnaden av den medicinska utbildningsorganisationen beakta möjligheterna av en sa1n01 dnjng av två undervisningssjukhus resurser. Be- redningen kommer vid sin behandling av förutsättningarna för ökad läkar— utbildning på de skilda orterna att beröra förutsättningarna härvidlag. Samma lösning, som angivits ovan, kan teoretiskt komma att erbjudas i Stockholm (mellan klinikenhet III och klinikenhet IV). 1 Uppsala torde,

som kommer att beröras i det följande, möjlighet föreligga att på ett annor- lunda sätt utnyttja ett andra sjukhus för läkarutbildning.

Om ett andra undervisningssjukhus skall utnyttjas för fullständig un- dervisning i ett begränsat antal ämnen, bör även detta sjukhus ha en storlek, som motiverar inrättande av de akademiska organisationer, som därvid kan bli aktuella. Sjukhuset bör vidare vara placerat på ett icke alltför långt avstånd från huvudsjukhuset och från de propedeutiska och eventuellt även teoretiska institutioner, varpå sjukhuset i framför allt forskningshänseende skall repliera. Avgörande för på vilket avstånd från huvudsjukhuset det andra sjukhuset kan vara placerat blir vidare bl. a. beroende av i vilken omfattning undervisning skall meddelas på båda sjukhusen under. samma period.

Beredningen kommer att i ett senare avsnitt behandla möjligheten att utnyttja ett andra sjukhus på annorlunda sätt änovan angivits för att för- stärka sjukvårdsunderlaget för undervisningen i medicin och kirurgi i Upp- sala. I Uppsala planeras nämligen uppförande av ett mindre sjukhus i sta- den, vilket tänkes bli placerat på kort avstånd från akademiska sjukhuset. Det nya sjukhuset, som skulle tillkomma för att tillgodose Uppsala—områ- dets växande behov av sjukhusvård i allmän medicin och allmän kirurgi liksom i röntgendiagnostik, planeras bli av normallasarettskaraktär och sjukvårdsmässigt verka som ett satellitsjukhus till det högspecialiserade akademiska sjukhuset. Enligt beredningens meningvore tillgång till nämn- da normallasaretts sjukvårdsresurser av stort värde för grundutbildningen "av läkare. Beredningen räknar dock med att —— om ett dylikt sjukhus ian- språktages för läkarutbildningsändamål detta endast skall behöva utnytt- jas för en viss del av kandidaternas praktiska tjänstgöring under grund- kurserna i respektive ämnen. Huvuddelen av den praktiska tjänstgöringen liksom övrig undervisning beräknas vara förlagd till huvudsjukhuset. En- ligt denna lösning skulle behov icke föreligga av fullständigt akademiska organisationer' 1 de aktuella ämnena på satellitsj ukhuset.

Det säger sig självt, att ett utnyttjande av ett andra undervisningssjuk- hus för kandidaternas tjänstgöring under grundkurs på sätt som ovan an- givits endast kan vara möjlig, om det andra sjukhuset ligger relativt nära huvudsjukhuset. * '

5. Ökad läkarutbildning i Uppsala

5,1 . Inledning

1963 års universitets- och högskolekommitté uppdrog i inledningsskedet av sitt arbete åt läkarutbildningsberedningen att utreda förutsättningarna att anordna permanent läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Uppsala

enligt följande alternativ

a) ett intag av 120 nybörjare i de ”teoretiska ämnena och av 115 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena samt

b) ett intag av 190 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 115 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena. För att alternativet b) skulle kunna komma ifråga förutsattes, att ut- bildningsplatser i de propedeutiska och kliniska ämnena för ca 70 nybör- jare årligen kunde anordnas vid annat lärosäte.

Beredningen fann, som senare kommer att redovisas, anledning att under pågående utredningsarbete i avseende på intagningsstorlekarna göra smärre avsteg från 1963 års universitets- och högskolekommittés direktiv. Avste- gen utgör dels att beredningen i stället för ett lägre intagsalternativ (a) och ett högre alternativ (h) presenterar två alternativ för vardera av intag- ningsnivåerna, dels ock att beredningen ökat intagningen studerande enligt de således två högre alternativen med hänsyn till att beredningen i annat sammanhang funnit det lämpligt att räkna med ett årligt intag av ca 84— 86 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena vid de övriga läro— säten, som kunde komma ifråga för nu aktuell överflyttning av studenter.

Beredningen kommer således att redovisa förutsättningarna vid medi- cinska fakulteten i Uppsala att permanent öka läkarutbildningen enligt föl— jande fyra ökningsalternativ, benämnda U(Uppsala)-A, U-B, U-C och U-D.

U-A: intag av 110 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 106 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena, U-B: intag av 124 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 120 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena, U—C: intag av 196 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 106 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena samt U-D: intag av 210 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 120 nybörjare i

de propedeutiska och kliniska ämnena.

För att alternativen U-C och U-D skall kunna ifrågakomma förutsättes, att utbildningsplatser i de propedeutiska och kliniska ämnena kan anordnas vid annat lärosäte för ca 85 nybörjare årligen.

Beredningen har räknat med en avgång under de två första studieåren av fyra elever årligen enligt de två lägre alternativen samt av sex elever årli- gen enligt de två högre alternativen. Beredningen vill hänvisa till vad be- redningen i denna fråga anfört i kapitel 4.

I det följande redovisar beredningen först nuvarande utbildningsläge samt föreliggande planer på utbyggnad av medicinskt teoretiska institutio- ner och kliniker samt av övrig sjukvård av intresse för ökad läkarutbildning. Därefter presenterar beredningen de allmänna förutsättningarna för ökad läkarutbildning i Uppsala samt redovisar de skilda alternativen till intags- ökning, redogör för byggnadsmässiga in. in. förutsättningar för ökning i de teoretiska, propedeutiska och kliniska ämnena samt anger, vilka personella m.fl. förstärkningsåtgärder, som erfordras för realiserande av de olika in- tagsalternativen. Slutligen presenteras kostnaderna härför.

5.2. Nuvarande utbildningsläge med föreliggande planer på utbyggnad av medicinskt teoretiska institutioner och kliniker samt av övrig sjukvård av intresse för ökad läkarutbildning

För närvarande intages 90 nybörjare årligen i de teoretiska ämnena i Upp- sala. I de propedeutiska och kliniska ämnena har tidigare intagits 80 ny- börjare årligen, men enligt beslut av 1961 års riksdag (prop. 1961:108) skall ifrågavarande utbildningskapacitet ökas till ett intag av 86 nybörjare årligen. Denna ökade intagning har fr. o. m. vårterminen 1964 påverkat de propedeutiska ämnena samt kommer fr. o. m. vårterminen 1965 att påverka de kliniska ämnena.

För undervisningen i de teoretiska ämnena disponeras institutionsbygg- nader dels i kvarteret Munken, där anatomi, histologi och medicinsk gene- tik har lokaler, dels i det intilliggande kvarteret Fågelsången, där en insti- tution för fysiologi och medicinsk fysik är belägen, dels ock i kvarteret Blåsenhus, där patologi, bakteriologi och virologi är inrymda i en byggnad samt medicinsk kemi och farmakologi i en annan byggnad.

Institutionsbyggnaderna i kvarteren Munken och Fågelsången är gamla och starkt nedslitna. Institutionerna i kvarteret Blåsenhus är byggda för mindre än 30 år sedan men är inte dimensionerade för nuvarande utbild— ningskapacitet. Önskemål har därför sedan länge framförts om ny— och till- byggnader för medicinska fakultetens teoretiska institutioner.

Enligt förslag till utbyggnadsplan för Uppsala universitet, framlagt av byggnadsstyrelsen i juli 1963, bör de medicinskt teoretiska institutiouerna i kvarteren Munken och Fågelsången anatomi, histologi, medicinsk gene-:

tik och fysiologi med medicinsk fysik _ ersättas med nybyggnader. För detta ändamål har anvisats mark på Artillerifältet och projektering pågår av en första utbyggnadsetapp, inrymmande lokaler för fysiologi och medi- cinsk fysik om sammanlagt 3 700 m2 nettogolvyta. Härutöver räknas med att till Artillerifältet i en andra utbyggnadsetapp, innan uppförande av ny— byggnader för anatomi och histologi blir aktuellt, skall överflyttas de medi- cinsk-kemiska, farmakologiska och mikrobiologiska institutionerna, varvid till den senare eventuellt även skall knytas den naturvetens-kapliga-mikro— biologiska undervisningen och forskningen. Fakulteten har till byggnads- styrelsen överlämnat förslag till lokalprogram för nyssnämnda institutio- ner. Förslagen, som avser' en medicinsk kemisk institution om 4590 in"-' nettoyta, en farmakologisk institution om —3 405 m2 nettoyta samt en mikro- biologisk institution om 5 595 m2 nettoyta (inklusive allmän mikrobiologi) är för närvarande föremål för granskning av berörd lokalprogramkommitté.

På Artillerifältet synes enligt byggnadsstyrelsens förslag till. utbyggnads— plan förutsättningar jämväl föreligga att uppföra lokaler för farmaceutiska institutet -—- om en förflyttning av institutet till Uppsala bleve aktuell.

För de patologiska institutionernas vidkommande räknas med att dessa skall kvarligga i kvarteret Blåsenhus. Programmeringsarbete pågår för en tillbyggnad till de patologiska institutionerna, inrymmande även lokaler för rättsmedicin. . '

Nuvarande institutionsbyggnad för medicinsk kemi och farmakologi räk- nas enligt byggnadsstyrelsens utbyggnadsplan bli utnyttjad för hygien och medicinsk genetik. Till kvarteret Blåsenhus torde även i mån av behov bl.a. kliniska forskningslaboratorier och en rättspsykiatrisk klinik kunna för- läggas.

Vad gäller de kliniska ämnena pågår för närvarande en utbyggnad av aka- demiska sjukhuset i enlighet med av riksdagen och Uppsala läns landsting är 1958 antagen generalplan. Akademiska sjukhuset utgör regionsjukhus för'Uppsala-regionen omfattande Uppsala län, mellersta och östra de- larna av Västmanlands län, hela Kopparbergs och Gävleborgs län, södra och mellersta delarna av Västernorrlands län samt hela Jämtlands län -—- med ett beräknat befolkningsunderlag år 1970 av omkring 1 250000 invånare samt är centrallasarett för Uppsala län, som har 170 000 invånare. Sjukhu- sets centrala upptagningsområde för normallasarettsspecialiteterna medicin och kirurgi omfattar förnärvarande en befolkning av ca 110 000 personer (inom den s. k. mellersta regionen). Till detta sjukhusets upptagningsom- råde bör emellertid även läggas länets-norra region med ca 30 000 invånare.

I länet finnes utöver akademiska sjukhuset i Uppsala Enköpings lasarett med för närvarande 200 vårdplatser, fördelade på specialiteterna medicin, kirurgi, obstetrik och långvarigt kroppssjuka samt med serviceavdelningar i röntgen och klinisk kemi. - *-

Genom ovannämnda utbyggnad, som är betingad såväl av sjukvårdens och då främst regionsjukvårdens som undervisningens och forskningens behov, beräknas vårdplatsantalet på akademiska sjukhuset öka från för närvarande ca 1 100 till ca 1 600 platser. Vissa i utbyggnadsprogrammet ingående byggnader är redan uppförda eller är under uppförande. Sålunda kan nämnas, att en barnpsykiatrisk klinik år 1961 flyttade in i nya lokaler (byggnadskostnader: 2,46 milj. kronor i 1957/58 års byggnadsprisläge). Härigenom förbättrades även förhållandena för vuxenpsykiatrin genom att hela dess klinikbyggnad blev tillgänglig för denna specialitet. För den me- dicinska kliniken har vidare uppförts en nybyggnad, som blev färdig 1962 (kostnad: 7,92 milj. kronor i 1958/59 års prisläge). I samband med att sist- nämnda klinikbyggnad togs i bruk fick sjukhusets neurologiska. och der- matolo—venereologiska kliniker ökade utrymmen. För en nyinrättad neuro- kirurgisk klinik, som kunde tagas i bruk år 1962, har provisoriska: lokaler anordnats (kostnad: 1, 5 milj. kronor i 1958 års prisläge). Ny köksanlägg— ning och matsal togs slutligen i bruk 1962 (kostnad. 6,16 milj. kronor i 1959/60 års prisläge). , - '-

Uppförande pågår för närvarande av en förstavetapp av dens. k. central- längan med en laboratorieflygel, inrymmande bl'. a. lokaler för kliniskfy- siologi och röntgendiagnostik (beräknad kostnad: 17,12 milj. 'kronor .i 1961/62 års prisläge). Genom uppförande av nu aktuell del av centralläng— an kommer även nya mottagningslokaler för medicin att kunna anordnas. Nämnda byggnadsåtgärder beräknas bli avslutade under innevarande år. Vidare är en infektionsklinik under uppförande (beräknad kostnad: 7,57 milj. kronor i 1961/62 års prisläge). Denna beräknas kunna tagas i bruk år 1965 och avses därvid ersätta landstingets nuvarande epidemisjukhus, som därefter tänkes helt bli utnyttjat för långtidsvård. Arbete pågår vidare med uppförande av en'radioterapeutisk klinik' samt om—' och tillbyggnad av öron- kliniken (beräknad kostnad: 28,76 milj. kronor i 1961/62 års prisläge). Dessa arbeten beräknas vara avslutade år 1967. Härigenom kommer även kvinnokliniken att erhålla ökat antal vårdplatser i allmän gynekologi, då vården av en del av det gynekologiska klientelet kommer att kunna över- flyttas till den gynekologiska avdelningen på den radioterapeutiska kliniken.

Den pågående utbyggnaden-av akademiska sjukhuset kommer även. att skapa förbättrade förhållanden för den plastikkirurgiska kliniken,- som kommer att erhålla ökat vårdplatsantal, och för ögonkliniken, som kommer att få-vidgade såväl slutna— som öppnavårdsresurser.

Nuvarande vårdplatsantal och framtida vårdplatsantal pä akademiska sjukhuset efter det att nu pågående utbyggnadsarbeten avslutats (år 1969) redovisas i tabell 1: 21.

Planerna för den därpå fortsatta utbyggnaden av akademiska sjukhuset är "för närvarande föremål för översyn. Ett reviderat generalplaneförslag torde komma att framläggas under vinterhalvåret 1964——1965. Enligt vad

Tabell 1: 21. Nuvarande vårdplatsanial på Uppsala akademiska sjukhus och planerad ökning av vårdplatserna fram till 1969 samt antal poliklinikbesök år 1962

Ant. vård- Pitaneåaå Öka. i Ant. poli- Belgian-[ Specialitet (motsv.) platser an 1' tv r ' platsant. ' klinikbesök sju " " . 1/10 1963 23 5" är år (1962) ang" 0?) r 1969 med X Internmedicin. . . . . . 152 152 21 000 (X)1 Kardiologi ..... . . 20 20 _ _ X Med. urologi. . .' . . . _ 16 _ _ X Barnmedicin ......... 73 73 _ 4 000 Avd. för barn med gp?) 20 20 _ _ Allmän kirurgi ....... 144 144 _ 40 000 (X)3 Barnkirurgi .......... 22 22 _ _ X Thoraxkirurgi ....... 50 50 _ _ X Plastikkirurgi ........ 35 67 1967_68 _ X Neurokirurgi ........ 25 25 _ _ X Ortopedi ............ 40 40 _ 10 000 Kvinnosjukdomar: Gynekologi ........ 91 914 1967 12 000 Obstetrik ......... 74 74 _ _ Radioterapi ......... 26 88 1967 _ X Ögonsjukdomar ...... 30 52 19665 19 000 Öronsjukdomar ...... 60 60 _ 26 000 Lungsjukdomar ...... 77 77 _ 13 0005 Neurologi . . . . ....... 25 50 1964 X Dermatologi ......... 25 50 1964 10 000 X Psykiatri ............ 99 99 _ 11 000 Baan och ungdoms- psykiatri. . . . ;" ..... 35 35 _ 800 Infektionssjukdomar.. : 74 1965 _ Summa 1 123 1 379 Anmärkningar

1 Gäller reumatologi. ” Internatavdelning på Folke Bernadottehemmet. 3 Gäller kirurgisk urologi. * Genom utökning av den radioterapeutiska klinikens vårdplatsantal kan vissa patienter, som f. n. vårdas på den gynekologiska kliniken överföras till den radioterapeutiska kliniken, varför antalet platser för allmän gynekologi ökar på kvinnokliniken (ca 25 platser). 5 Tidpunkten preliminär. ” Dispensär exkl. skärmbildsundersökningar.

beredningen inhämtat diskuteras därvid för den fortsatta framtida utbygg- naden'ett förslag, innebärande att denna utbyggnad skall komma att ge- nomföras i tre etapper. I den första etappen tänkes lokaler bli anordnade för de kirurgiska specialiteterna, inklusive centraloperationsavdelning och mottagningsavdelning, för den röntgendiagnostiska laboratorieverksamhe- ten samt för vissa övriga för sjukhuset gemensamma ändamål. Kostnaderna för denna etapp har preliminärt beräknats till storleksordningen 80 milj. kronor. I denna etapp ingående kliniker beräknas kunna tagas i bruk tidi- gast år 1970. "gy.!

1 en andra etapp tänkes nya lokaler för kvinnosjukvårdentsamt för barn- och neurologisjukvården bli anordnade. Kostnaderna härför uppskattas preliminärt till i storleksordningen 30—40 milj. kronor.

I den tredje etappen planeras lokaler för forskning, service samt even- tuellt för vissa internmedicinska specialiteter. Samtidigt beräknas rehabi- literingsvården kunna beredas ändamålsenliga lokaler. I anslutning härtill torde även lokalfrågan för socialmedicin kunna lösas. Några kostnadsangi- velser för ifrågavarande tredje utbyggnadsdel har ännu icke presenterats.

Utöver akademiska sjukhuset finnes i Uppsala följande övriga sjukvårds- resurser av eventuellt intresse för läkarutbildning, vilka för närvarande icke är ianspråktagna för undervisnings- och fors-kningsändamål, nämli- gen Diakonissanstalten Samariterhemmets sjukhus samt Tunåsens sjukhus, Östra paviljongen vid epidemisjukhuset, Vattholma sjukhem och Norra sjukhemmet, som användes för långtidssjukvård. Sistnämnda fyra sjukhus har för närvarande 293 vårdplatser, varav 128 vårdplatser finnes på Tun- åsens sjukhus. Genom pågående tillbyggnader beräknas under år 1964 ytter— ligare 128 vårdplatser tillkomma på Östra paviljongen och Tunåsens sjuk- , hus. När infektionskliniken år 1965 står färdig, kommer härtill ca 100 vård- platser på Epidemisjukhuset att tillföras långtidssju—kvården.

Samariterhemmets sjukhus i Uppsala är beläget inom Uppsalas centrala stadsdel och på ett gångavstånd av ca 1 km från akademiska sjukhuset. Det omfattar för närvarande en medicinsk avdelning med 37 vårdplatser och en kirurgisk avdelning med 50 vårdplatser, innefattande 11 platser in— tensivvård, vartill kommer en röntgendiagnostisk och radioterapeutisk av- delning. Till sjukhuset är även knutet en sjuksköterskeskola med ett intag av 50 elever årligen samt ett nervsjukhem med 25 platser. Konsultverksam- het bedrives vid sjukhuset i psykiatri, kvinnosjukdomar, ögonsjukdomar samt öron-, näs- och halssjukdomar. -

Sämariterhemmets sjukhus mottager patienter från Uppsala läns lands— ting, Stockholms läns landsting och Västmanlands läns landsting. Jåmlikt avtal mellan Uppsala läns landsting och Diakonissanstalten Samariterhem- met, upprättat 1961, ställer landstinget driftbidrag till sjukhusets förfo- gande, motsvarande antalet vårddagar för patienter för länet i förhållande till hela antalet vårddagar för kroppssjukhuset. Enligt avtalet utser Upp- sala läns landsting vidare en representant att tillsammans med en repre— sentant för vartdera av övriga berörda landsting och tre representanter från Diakonissanstalten utgöra ett sjukhusutskott, till vil-ket ärenden rörande sjukhusets drift hänskjutes för yttrande och förslag. Härutöver stadgas bl. a., att ett nära samarbete skall förekomma mellan Samariterhemmet och akademiska sjukhuset, varvid förutsättes, att Samariterhemmets sjukhus medverkar i arbetet för att minska väntetiderna för patienter vid akade— miska sjukhuset och att endas-t sådana vårdfall mottages på sjukhuset, för vilka Samariterhemmets kroppssjukhus har personella och tekniska re- surser.

För närvarande utnyttjas och bekostas vårdplatserna på Samariterhem-

mets, sjukhus till 88 procent av Uppsala läns landsting, till 9 procent av Stockholms läns landsting och till 3 procent av Västmanlands läns lands- ting.

Nuvarande avtal mellan Uppsala läns landsting och Diakonissanstalten utgår den 31/12 1966. Vid diskussionerna om nytt avtal kan frågan komma att aktualiseras, att Samariterhemmets sjukhus enbart skall utnyttjas för sjukvårdsändamål av Uppsala läns landsting och _ i begränsad utsträck- ning _ Stockholms läns landsting.

Samariterhemmets sjukhus är gammalt och nedslitet. Sjukhuset har ny- ligen blivit föremål för en byggnadsmässig upprustning (kostnad ca 0,4 milj'. kronor). Sjukhuset torde dock enligt vad beredningen inhämtat i dess nuvarande utformning inte på längre sikt motsvara de krav, som sjukvår- den kan komma att. ställa.

Frågan om Samariterhemmets sjukhus framtid blir emellertid, har be— redningen erfarit, beroende av-hur Uppsala läns landsting kommer att lösa behovet av ytterligare sjukvårdsplatser av normallasa'rettskaraktär i'medi- cin och kirurgi för'mellersta och norra landstingsområdena. 'Den förväntade befolkning-sutvecklingen inomxområdena, innebärande en ökning av befolk- ningstalet till ca 170 000 år 1975, torde komma att erfordra tillskapande av ytterligare. vårdplatser i medicin och kirurgi, vilka platser inte under en överskådlig framtid anses kunna bli anordnade på akademiska sjukhusets område—på, grund av utrymmesskäl. En tänkbar revidering av länsgränsen mot Stockholms län kan även möjliggöra, har—det anförts, att upptagnings— området'ökar, vilket understryker behovet av ytterligare vårdplatser.

.Frågan om Samariterhemmets. sjukhus utbyggnad har utretts inom Upp- sala läns landsting. Utredningen har därvid funnit, att möjligheter synes föreligga att,-inom det tillgängliga markområdet om ca 1,65 har (innefat— tandeen av Uppsala stad upplåten skoltomt) med tillgodoseende av enfor- derliga- grönområden och parkeringsutrymmen utbygga nuvarande Samari— terhemmets sjukhus. Utredningen har föreslagit, att i en-första etapp skall uppföras en tillbyggnad för kirurgiska och medicinska mottagningar, rönt- genavdelning, laboratorium, fem vårdavdelningar med vardera 29 vårdplat- ser samt diverse övriga erforderliga lokaler. l nuvarandesjukhusbyggnad skall därvid även fortsättningsvis stå till förfogande operationsavdelning, intensivvårdavdelning med 10 vårdplatser, två vårdavdelningar med vardera 38 vårdplatser och konsultavdelningar. Ett realiserande av nämnda förslag skulle innebära, att sjukhusets sammanlagda vårdplatsantal skulle uppgå till 231 vårdplatser.

Ett färdigställande av nu angiven utbyggnadsetapp kan enligt utredning— en ske tidigast, hösten 1968. Kostnaden. för utbyggnaden omfattande en byggnadsvolym av ca. 50 000 in3 har preliminärt beräknats till ca 15 milj. kronor.

Utredningen har vidarefunnit, att därest det nuvarande sjukhuset i en

( !

79 andra etapp skulle ersättas med nybyggnad, kan däri inrymmas'ca 145 vårdplatser på fem avdelningar, varefter sjukhusets totala platsantal skulle uppgå till ca 290 vårdplatser. Denna utbyggnad är även preliminärt kost- nadsberäknad till 15, 0 milj. kronor. En utbyggnad av Samariterhemmets sjukhus' 1 full omfattning synes enligt utredningen täcka vårdbehovet inom länet fram till år 2000.

Utredningen har även diskuterat möjligheten att uppföra en nytt sjuk- hus på helt annan plats inom' Uppsala stad. Utredningen framhåller, 'att detta alternativ givetvis kan ge större frihet ifråga om planlösning och större utbyggnadsmöjligheter men kräver å andra sidan *större kapitalinsats vid första etappens genomförande. Under alla förhållanden bör dock en— ligt utredningen markfrågan för ett nytt lasarett inom staden snarast utre— das och markområde reserveras.

Uppsala läns landsting beslöt vid urtima möte i ”april 1964 på grundval av nämnda utredning att i princip uttala sig för en första utbyggnad av akutsjukvårdsplatser m. 111. vid Samariterhemmet med utnyttjande av där redan befintliga sj ukvårdsresurser och sjuksköterskeskola. Med hänsyn till de diskussioner, som läkarutbildningsberedningen haft med bl.? a; 'medi— cinska fakulteten om möjligheterna att jämväl utnyttja de planerade'sjuk- vårdsresurserna för läkarutbildning, beslöt landstinget medgiva, ätt-"depla- nerade sjukvårdsplatserna vid Samariterhemmet finge utnyttjasi'för kli-— nisk undervisning för läkarstuderande under förutsättning, att='överens- kommelse kunde träffas mellan staten och landstinget om statsbidrag 'till såväl investerings- som driftkostnaderna. Landstinget uppdrog vidare åt sitt förvaltningsuts—kott att jämte hälso- och sjukvårdsstyrelsen och *i' samråd med Samariterhemmet och övriga berörda intressenter närmare utreda sagda första etapps utformning och kostnader ur såväl investerings-i som driftsynpunkt samt att närmare utreda formerna för- landstingets medver- kan 1 Samariterhemmets utbyggnad. Ifrågavarande utredningar och förslag skulle föreläggas landstinget för nytt ställningstagande.

Landstingets definitiva besked" 1 nu aktuell sjukhusutbyggn'adsfråga' vän- tas under vintern 1964/65. '

5.3. Allmänna förutsättningar för ökad [läkarutbildning i Uppsala samt olika._ alternativ till intagningsökning

Beredningen har funnit förutsättningar föreligga att öka läkarutbild- ningen i Uppsala. Den pågående utbyggnaden av sjukvårdsorganisationen liksom den planerade utbyggnaden av medicinska fakultetens teoretiska institutioner skapar betingelser härför.

Då intagningens storlek 'i första hand begränsas av tillgången på studie- platser" 1 de kliniska ämnena, vill beredningen inledningsvis dis-kutera förut- sättningarna att öka läkarutbildningen i dessa ämnen."

Vid, de diskussioner beredningen inledningsvis upptog med medicinska fakulteten angående.förutsättningarna att öka läkarutbildningen i Uppsala till ett intag av 115 nybörjare årligen i de kliniska ämnena ansåg fakul- teten, att det borde vara möjligt att intaga ökat antal medicine studerande i Uppsala. Fakulteten förordade för sin del ett intag av 120 nybörjare i dessa ämnen, motsvarande ett intag av 124 nybörjare i de teoretiska äm- nena. Härför skulle det emellertid bli nödvändigt, ansåg fakulteten, att för undervisningen i medicin och i kirurgi ianspråktaga ett normallasaretts resurser i'huvudsak för att bereda det ökade kandidatantalet praktiska tjänstgör—ingsmöjligheter. Fakulteten erinrade därvid om de planer, som frånUppsala läns landstings sida förelåg att utbygga sjukvårdsorganisatio— nen-i Uppsala med ett sjukhus av normallasarettskaraktär, eventuellt ge- nom ombyggnad av nuvarande Samariterhemmets sjukhus.

' För ifrågavarande intagsökning i övriga kliniska ämnen fann fak-ulteten akademiska sjukhusets resurser i princip tillräckliga. Fakulteten hade dock vissa synpunkter vad gäller lokalfrågan för vissa kliniska ämnen. Beredningen återkommer till dessa längre fram.

Enligt fakultetens mening skulle emellertid vid Uppsala universitet en ökning av intaget i de kliniska ämnena icke vara möjlig under överskåd- lig framtid utöver intaget 120 nybörjare per år med nuvarande utbildnings- or'ganisation, även om ett till akademiska sjukhuset i undervisningshån- seende anknutet normallasarett kunde utnyttjas.

Beredningen är medveten om de svårigheter, som föreligger för den kli- niska undervisningen på akademiska sjukhuset. Sjukvårdsresurserna är begränsade och belastningen av undervisningen är i relation till dem stor. Genom den utbyggnad, som pågår av sjukhuset kommer emellertid, anser beredningen, de kliniska utbildningsförhållandena att avsevärt förbättras _ även om utbyggnaden till en del är betingad av den högspecialiserade regionsjukvården, som är av mindre intresse för grundutbildningen av lä- kare men av utomordentlig betydelse för forskningen och för vidareutbild- ningen. Beredningen har övertygats av medicinska fakulteten, när fakulte- ten framhållit, att det icke vore möjligt att enbart med utnyttjande av akademiska sjukhusets resurser i huvudämnena medicin och kirurgi be- reda utbildningsplatser i de kliniska ämnena för ett intag av 120 nybörjare årligen.

I fråga om förutsättningarna att för den kliniska undervisningen vidga sjukvårdsunderlaget i allmän medicin och allmän kirurgi genom ianspråk- tagande av Samariterhemmets sjukhus för utbildningsändamål vill bered- ningen anföra följande.

Samariterhemmets sjukhus torde för närvarande icke vara lämpligt för undervisning. Planer föreligger emellertid som tidigare nämnts att anord- na för Uppsala-området erforderligt antal ytterligare sjukhusplatser i me- dicin och kirurgi genom utbyggnad av detta sjukhus. Om sjukvården i sta-

den utbygges på förordat sätt, finner beredningen det möjligt att anordna utbildning av nämnd omfattning genom bruk av det nytillkomna normallasa- rettets medicinska respektive kirurgiska avdelningar för medicine kandi- daters praktiska tjänstgöring. Beredningen kommer därför att upptaga till fortsatt behandling ett alternativ till intagningsökning, innebärande klinisk utbildning av 120 nybörjare årligen med utnyttjande jämväl av Samariterhemmets sjukhus för utbildningsändamäl. För ett realiserande av detta alternativ förutsättes emellertid. att en överenskommelse mellan staten och Uppsala läns landsting kan träffas angående de ekonomiska vill- koren för utnyttjande av sjukhuset. för klinisk undervisning. ' Beredningen återkommer längrei'fram till frågan om utbildningens upp- läggning i åmnena medicin och-kirurgi vid ett eventuellt ianspråktagande av Samariterhemmets sjukhus för utbildnings-syfte.

Som tidigare'anförts har emellertid ännu inte slutlig ställning tagits be- träffande utbyggnaden av Samariterhemmets sjukhus. Då ett ianspråk- tagande av sjukhuset för utbildningsändamål därjämte är beroende av en förhandlingsöverenskommelse mellan staten och landstinget, har bered— ningen funnit anledning att pröva en lösning till intagsökning med enbart utnyttjande av akademiska sjukhusets resurser. Beredningen har därvid funnit möjligheter föreligga att i de kliniska ämnena under dessa förut- sättningar anordna utbildningsplatser för 106 nybörjare årligen. Bered- ningen kommer att såsom ett särskilt alternativ upptaga denna utbildnings- lösning till behandling.

Medicinska fakulteten i Uppsala har accepterat den av beredningen skis- serade lösningen att genomföra nyss nämnda kapacitetsökning i de kliniska ämnena med enbart utnyttjande av akademiska sjukhusets resurser. Fakul- teten anser dock ur utbildningssynpunkt ökningsalternativet med utnytt- jande för undervisningsändamål jämväl av ett normallasarett vara fördel- aktigare.

För de "kliniska ämnenas del finner beredningen det således möjligt att öka intagningen nybörjare enligt två alternativ, nämligen dels enligt ett lägre alternativ med intag av 106 nybörjare i dessa ämnen och med enbart utnyttjande av akademiska sjukhusets resurser (U-A), dels ock enligt ett högre alternativ med intag av 120 nybörjare i de kliniska ämnena och med utnyttjande jämväl av Samariterhemmets sjukhusresurser (U-B).

För de teoretiska ämnenas vidkommande anser beredningen en betydan- de vidgning av utbildningskapaciteten vara möjlig. Härvid förutsättes emel- lertid utökade lokalutrymmen för de teoretiska institutionerna samt vissa propedeutiska institutioner. Lämpligt vore därvid, anser beredningen, att lösa lokalfrågorna genom att realisera den utbyggnadsplan, som framlagts av hyggnadsstyrelsen. Det finnes emellertid, som beredningen längre fram kommer att redovisa, förutsättningar att i avvaktan på tillkomsten av ny-

byggnader för samtliga teoretiska ämnen på Artillerifältet bereda ökat an- tal utbildningsplatser under en övergångstid genom vidtagande av vissa provisoriska åtgärder inom nuvarande institutionsbyggnader. Härvid erbju- des möjligheter till en snabbare intagsökning än eljest vore fallet.

"Beredningen anser det sålunda vara fullt möjligt att i de teoretiska äm- nena bereda utbildningsplatser motsvarande de två ökningsalternativ, som ovan diskuterats för de kliniska ämnena. Med hänsyn till beräknad avgång av elever räknar beredningen därvid med dels ett alternativ med intagning av 110 nybörjare årligen i de teoretiska ämnena (U—A), dels och med ett alternativ med intagning av 124 nybörjare (U—B).

Enligt direktiven skall beredningen pröva om några ekonomiska fördelar står att vinna genom att lokalmässigt koncentrera den teoretiska delen av utbildningen mer än den kliniska. Beredningen finner därför-anledning att även diskutera möjligheten av en högre intagningskapacitet i de medicinskt teoretiska ämnena i Uppsala än som motsvarar den optimala intagskapa- citeten i de kliniska ämnena vid fakulteten.

Lokalfrågan för de teoretiska ämnena i Uppsala, torde, som tidigare framhållits, böra lösas genom nybyggnader. Det kan därvid enligt bered- ningens mening finnas anledning pröva möjligheten att i dessa nybygg- nader anordna utbildningsplatser inte bara för det antal studerande, som skall fortsätta sin propedeutiska och kliniska utbildning i Uppsala, utan även för ett visst an-talstuderande, som efter de två första studieårens un- dervisning kunde flytta över till ett annat lärosäte för att där genomgå det propedeutis'ka'årets och de kliniska årens kurser. Beredningen har i annat sammanhang funnitvdet möjligt att vid annat lärosäte anordna utbildnings- platser ide propedeutiska och kliniska ämnena förett intag av omkring 86 nybörjare årligen. Med hänsyn härtill upptar beredningen till behandling två ytterligare alternativ till intagsökning i .de teoretiska ämnena, var- vid förutsättes, att vid vart och ett av dessa två alternativ ca 84 studerande årligen flyttar från Uppsala till detta lärosäte. Beredningen räknar dels med intagning av 196 nybörjare årligen i de teoretiska ämnena (U-C), motsva-* rande-intagsnivån 106 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena i'Uppsala, dels ock med intagning av 210 nybörjare i de teoretiska äm- nena (U-D), motsvarande intagsnivån 120 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena.

Beredningens alternativ till intagsökning i de teoretiska ämnena i Upp- sala är således fyra, dels två lägre med intag av 110 (U- A) respektive 124 nybörjare årligen (U-B), dels oclc två högre med intag av 196 (U- C) respek— tive 210 nybörjare årligen (U-D).

5.4. Erforderliga lokalmässiga resurser m.m. för ökad utbildning i de teoretiska ämnena och _i vissa propedeutiska ämnen Ifrågasatta intagsökningar- i rubricerade ämnen kommer, som tidigare nämnts, att accentuera behovet av tillbyggnader och nybyggnader för de institutioner, där krav redan nu- föreligger på förbättrade lokalförhållan— den. Beredningen finner det sålunda angeläget, att planerna på uppförande av nybyggnader för medicinskt teoretiska och vissa propedeutiska ämnen på Artillerifältet skyndsamt förverkligas liksom att den planerade tillbygg— naden för—ämnena patologi och rättsmedicin snarast kommer till stånd. Vid utbyggnadsplaneringen bör därvid beaktas de krav på utrymmen, som den ökade undervisningen och forskningen kan komma att ställa. Därest nybyggnader uppföres på Artillerifältet för samtliga medicinskt teoretiska institutioner kommer de lokaler, som nu disponeras för dessa ämnen, att friställas för annat ändamål. Beredningen 'anSer sig inte kunna överblickaide omflyttningsproblem, som därvid kunde uppkomma. Enl-igt beredningens mening borde det'dock vara möjligt att på ett rationellt sätt utnyttja de sålunda friställda lokalerna för andra universitetets undervis- nings- eller forskningssyften. ' - - -

Vid bedömningen av storleken av de lokaler, som bör anordnas för ämå nena anatomi, histologi, medicinsk kemi och farmakologi har beredningen utgått från den lokalstandard, som gäller för motsvarande ämnen vid me- dicinska fakulteten i Göteborg. Lokalerna för dessa ämnen dimensionera- des ursprungligen för ett intag av 120 nybörjare årligen i den medicinska utbildningsgången samt för ett årligt intag av 100 tandläkarstuderande. Sedermera har vissa omdispositioner av lokalerna genomförts, varigenom intagskapaciteten medicine studerande kunnat" ökas till 168 nybörjare år- ligen. I samband med att tandläkarutbildningen i Göteborg igångsättes kom- mer dock tillbyggnader för de medicinskt teoretiska ämnena att erfordras. I en efterföljande tabell redovisas nuvarande storlek av de medicinsktteo- retiska institutionerna i Göteborg. Uppgifterna om nettoytorna är hämtade ur den av 1963 års unive'rsitets- och högskolekommitté genomförda lokal- inventeringen.

V id bedömningen av storleken av erforderliga lokaler för ämnet mikro- biologi anser sig beredningen icke kunna utgå från storleken av motsva- rande institutionsbyggnad i Göteborg, som planerats för en rutinverksam- het av betydligt större omfattning än som kan bli aktuell i Uppsala. Be- redningen utgår i stället vid ifrågavarande bedömning: från den storlek, som gäller för den under projektering varande mikrobiologiska institutions— hyggnaden vid Lunds universitet. Beredningen förutsätter härvid, 'att mikrobiologiska institutionen i Uppsala även fortsättningsvis skall tillgodose behoven av viss klinisk bakteriologisk rutinservice. Om emellertid. den kliniska bakteriologi—en placeras påakademiska sjukhuset, bör enligt bered-

ningen en lämplig reducering göras av storleken av den planerade mikro- biologiska institustionsbyggnaden på Artillerifältet.

Beredningen har beräknat, att lokalbehovet i Uppsala i de olika ämnena för den lägsta intagsnivån —- intag av 110 nybörjare per år i de teoretiska ämnena uppgår till 90 procent av lokalutrymmet för motsvarande äm- nen i Göteborg och 80 procent av lokalutrymmet för ämnet mikrobiologi i Lund. Därvid har hänsyn tagits till behovet av kursplatser för ett måttligt antal studerande i s. k. blandad medicinsk och annan utbildning.

På motsvarande sätt har beredningen beräknat behovet av lokaler för den högsta intagningskapaciteten i Uppsala till 115 procent av lokalutrymmet för motsvarande änmen i Göteborg.

För mellanliggande alternativ har beredningen angivit vissa översiktligt beräknade tillägg till det lägsta alternativet respektive avdrag från det högsta alternativet.

Storleken av erforderliga nybyggnadsåtgärder på Artillerifältet i Upp— sala för de olika alternativen till intagsökning framgår av tabell 1: 22. Be- redningen vill understryka, att angivna siffror avser nettoytor i den me- ning, som brukats vid den av 1963 års universitets- och högskolekommitté genomförda lokalinventeringen. De är avsedda att i första hand schema- tiskt upplysa om den förutsedda storleken i relation till storleken av mot- svarande institutioner i Göteborg.

Tabell 1: 22. Storleken av erforderliga nybyggnadsåtgärder på Artillerifältet i Uppsala i m2 nettoyta

Storlek av mot- Beräknad storlek i Uppsala svarande inga- enligt alternativen Ämne tutioner i Göteborg

eller i Lund U——A U—B U—C U—D Anatomi .................. 2 513 2 300 2 375 2 825 2 900 Histologi .................. 2 753 2 500 2 575 3 125 3 200 Medicinsk kemi ............ 3 4101 3 100 3 175 3 825 3 900 Farmakologi ............... 2 294 2 100 2 200 2 100 2 200 Mikrobiologi ............... 4 900 3 900 4 000 3 900 4 000 15 870 13 900 14 325 15 775 16 200

1 Inkl. lokaler för medicinsk biokemi.

Beredningen har vid nyss gjorda beräkningar inte tagit hänsyn till de eventuella rationaliseringsvinster, som skulle följa vid ett större sambruk av lokaler än som är förhållandet i Göteborg. Beredningen utgår ifrån att såväl vissa vinster i detta avseende som förbättrade arbetsförhållanden skall kunna erhållas genom att undervisningslokaler för samtliga ämnen sammanföres till en enhet (Lu-block) samt genom att även andra anlägg- ningar (verkstäder, djuravdelningar m. m.) planeras för gemensam an- vändning. Beredningen vill härvid även peka på de möjligheter till sam- verkan mellan medicinskt teoretiska och farmaceutiska institutioner, som

,W-e.

l ä.

en. förläggning av den farmaceutiska fakulteten till Uppsala på sätt som nyligen föreslagits av farmaceututbildningskommittén skulle kunna er- bjuda.

För tillbyggnaden till ämnet patologi beräknar beredningen en storlek av 1 000 m2 nettoyta erforderlig.

En nybyggnad för ämnet fysiologi är för närvarande föremål för projek- tering. Storleken beräknas uppgå till 3 700 m2 nettoyta. Beredningen utgår ifrån att det skall vara möjligt att genom vidtagande av omdispositioner i nybyggnaden bereda utbildningsplatser för ifrågasatta intagsökningar.

Enligt vad beredningen inhämtat kan vissa svårigheter komma att göra sig gällande att inplacera samtliga medicinskt teoretiska och farmaceutiska institutioner inom det hittills reserverade markområdet på Artillerifältet, om man samtidigt skall beakta behoven av framtida expansionsmöjligheter. Beredningen förutsätter dock, att det skall gå att utvidga institutionsområ- det söderut genom ianspråktagande av ytterligare statlig mark, som nu dispo- neras för militärt ändamål.

Det bör enligt beredningens mening vara möjligt att medtaga ökat intag studerande i de teoretiska ämnena redan innan samtliga nybyggnader på Artillerifältet är uppförda. Förutsättningar torde sålunda, anser beredning- en, föreligga att inom de nuvarande anatomiska och histologiska institu- tionsbyggnaderna bereda utbildningsplatser upp till en utbildningskapaci- tet motsvarande alternativet U-C. Ett intag i nuvarande institutionsbygg- nad av 210 nybörjare årligen torde dock inte kunna genomföras med hän- syn till anatomi-föreläsningssalens begränsning. En vidgning av intags- kapaciteten till intaget 196 nybörjare per år torde förutsätta viss omlägg- ning av undervisningen i histologi med ökad gruppundervisning samt vissa smärre byggnadsmässiga omdispositioner i den anatomiska institutions- byggnaden. Sålunda bör den nuvarande dissektionssalen uppdelas i ett antal mindre rumsenheter samt två vaktmästarbostäder omändras till forsknings- och skrivutrymmen. Vissa omändringar erfordras vidare i föreläsnings- salen.

För en tidigareläggning av den ökade utbildningen i medicinsk kemi före- slog fakulteten inledningsvis uppförande av en barackbyggnad. Enligt be- redningens mening bör man för detta ämne i stället snabbt uppföra på Artillerifältet undervisningsdelen av den nybyggnad, som är planerad för ämnet, samt i en senare etapp de planerade forskningslokalerna. Därmed skulle också provisoriskt lokaltillskott kunna beredas ämnet farmakologi, därigenom att vissa av de lokaler, som komme att friställas i nuvarande byggnad för medicinsk kemi, kunde övertagas av farmakologerna.

Beredningen utgår ifrån att en nybyggnad för fysiologi och medicinsk fysik är uppförd på Artillerifältet vid den tidpunkt den ökade utbildningen kommer att påverka utbildningen i dessa ämnen. Vidare räknar beredning-

en med att ämnet patologi skall ha beretts lokaltillskott vid tidpunkten för ökad läkarutbildning i detta ämne. Det är enligt beredningens mening möj— ligt att i nuvarande institutionsbyggnad för mikrobiologi under en över- gångstid anordna utbildningsplatser för det måttligt ökade studentintag, som det därvid vore fråga om.

Avgörande för tidpunkten, när en kapacitetsvidgning i de teoretiska äm- nena upp till ett intag av 196 nybörjare årligen kan igångsättas, är hur snabbt angivna byggnadsåtgärder för medicinsk kemi, fysiologi och medi- cinsk fysik samt patologi kan vidtagas. Om undervisningsdelen av en ny- byggnad för medicinsk kemi kunde färdigställas på Artillerifältet till höst- terminen 1967, skulle intagsökningen i ämnet anatomi kunna igångsättas höstterminen 1966. Enligt denna tidsplan skulle nybyggnaden för fysiologi och medicinsk fysik på grund av den vidgade utbildningskapaciteten be- höva vara uppförd. till vårterminen 1968 och tillbyggnaden för bl. a. pato- logi till höstterminen 1968. De begränsade ombyggnadsåtgärderna på de anatomiska och histologiska institutionerna bör otvivelaktigt kunna vara färdiga till höstterminen 1966. .

En ökning av intaget i de teoretiska ämnena enligt ovan angivet alteina- tivU U-D (intag 210 nybörjare årligen) kan igångsättas, när nybyggnader för samtliga ämnen uppförts på Artillerifältet.

Beredningen har funnit, att möjligheter i och för sig föreligger att in— taga studerande i den medicinska utbildningsgången 1 Uppsala _ i vart fall enligt alternativet U- A — en eller ett par terminer före höstterminen 1966, samt att under motsvarande antal terminer bereda studenterna utbildnings- platser i medicinsk kemi genom lämpligt anordnad skiftesundervisning. Detta skulle dock förutsätta, att tidpunkterna för färdigställandet av ovan nämnda byggnadsåtgärder för övriga medicinskt teoretiska och propedeu— tiska ämnen kunde på motsvarande sätt tidigareläggas. .

För ämnet fysiologis vidkommande borde det även vara möjligt att vid eventuellt behov anordna provisoriska utbildningsplatser 1 nuvarande insti- tutionsbyggnad under en eller två terminer.

Enligt beredningens mening kunde det sålunda finnas möjligheter att redan höstterminen 1965 öka intaget studerande i de teoretiska ämnena i Uppsala i vart fall med 20 nybörjare per år till 110 samt att höstterminen 1966 under förutsättning av att nybyggnadsarbetena på Artillerifältet omedelbart igångsättes öka intaget medytterligare 76 nybörjare per år till 196.

5.5. Erforderliga sjukvårdsorganisatoriska resurser m. m . för ökad utbildning i de kliniska ämnena

Enligt beredningens mening kommer i samband med att.-akademiska sjuk- huset utbygges förutsättningar att finnas att för ett intag av 106 nybörjare årligen (alternativ U-A) bereda utbildning i kirurgi genom att de skilda

regionspecialiteternas avdelningar samt det polikliniska materialet utnytt- jas i större utsträckning än för närvarande i undervisningen. Likaså torde möjlighet komma att föreligga att bereda motsvarande ökat platsantal i me- dicin. Det vore därvid emellertid angeläget, att vissa lungklinikems avdel- ningar kunde tas i anspråk för denna undervisning. Beredningen har även diskuterat möjligheten att för undervisningen under det propedeutiska året samt för en begränsad del av den praktiska tjänstgöringen, t. ex. assistent- tjänstgöringen, utnyttja'något av landstingets sjukhem för långvarigt sjuka i Uppsala. En dylik anordning —— som enligt beredningens mening icke är oundgängligen nödvändig för nu aktuell kapacitetsvidgning '_— kan dock komma att förutsätta särskild överenskommelse mellan staten och Uppsala läns landsting.

För den ökade läkarutbildningen enligt alternativet U-B med 120 kliniska utbildningsplatser erfordras för undervisningen i medicin och kirurgi till- gång till Samariterhemmets sjukhusresurser. Det förutsättes emellertid där- vid, som tidigare nämnts, att en överenskommelse mellan staten och lands- tinget kan träffas angående de ekonomiska villkoren för utnyttjandet av Samariterhemmets sjukhus.

Vid de förhandlingar mellan staten och landstinget, som sålunda kunde bli erforderliga, borde enligt beredningens mening beaktas, att Samariter- hemmets sjukhus endast komme att belastas av undervisning i begränsad omfattning; Beredningen räknar med att undervisningen på sjukhuset en- dast skall omfatta praktisk tjänstgöring på*vårdavdelning. Föreläsningar samt'pöliklinisk tjänstgöring'behöver icke, anser beredningen, förläggas till det nya sjukhuset, som icke heller vore avsett att utnyttjas för forsk- ningsverksamhet. Antaletsamti'digt tjänstgörande kandidater har av fakul- teten beräknats vara omkring 12 i vartdera av ämnena medicin och kirurgi, vilket skulle innebära omkring fyra samtidigt tjänstgörande på varje vård- avdelning. Fakulteten har vidare anmält, att för att en dylik undervisning skall kunna'genomföras fordras vissa smärre utrymmen för de studerande och deras handledare.»På varje vårdavdelning torde således enligt fakul- teten behövas ett rum för de studerandes undersökningar och skrivarbeten. Härutöver torde erfordras vissa för samtliga studerande gemensamma ut- rymmenför bokliga studier m. m. samt för omklädning. För vardera, av de särskilda lärare, som föreslås tillkomma i ämnena medicin och kirurgi, behöver vidare, anser fakulteten, anordnas ett tjänsterum och ett medelstort undersökningsrum för gruppundervisning.

Beredningen är medveten om att den ökade.läkarutbildningen'kan föra med sig svårigheter av övergående natur för vissa kliniska ämnen på aka- demiska sjukhuset i avvaktan på sjukhusets fullständiga utbyggnad. I fråga om ämnet pediatrik har beredningen, som tidigare omnämnts, inhämtat, att man icke kan räkna med att barnsjukvården erhållit nya och definitiva lokaler på akademiska sjukhuset vid den tidpunkt, då den ökade utbild- ningen skulle komma att påverka ämnet, om intagsökningen i de teoretiska

ämnena igångsättes redan år 1965. Enligt beredningens mening borde det dock finnas förutsättningar att —— i avvaktan på att barnsjukvårdens ut— byggnad vore färdig samt med eventuellt utnyttjande av resurser inom sta- den och landstingsområdet för öppen vård »— bereda fullgod undervisning i pediatrik för det måttligt ökade intaget elever.

Enligt vad beredningen inhämtat kommer icke någon utbyggnad av den psykiatriska lasarettsvården att genomföras, vilket ämnesföreträdaren an- sett önskvärt för ökad läkarutbildning. Beredningen finner det emellertid vara möjligt att genom ökat utnyttjande av Sjukvårdsresurserna vid Uller- åkers sjukhus tillgodose behoven för ifrågasatt kapacitetsvidgning. Bered- ningen vill därvid erinra om den modernisering, som pågår av detta sjuk- hus och som torde komma att fortsätta även efter det landstinget övertagit detsamma.

Beredningen vill understryka behovet av att man vid den pågående nt- byggnaden av akademiska sjukhuset beaktar de krav på'ökade utrymmen, som vidgningen av läkarutbildningskapaciteten för med sig. Beredningen vill därvid särskilt peka på behovet av lokaler för den ökade polikliniska undervisningen i medicin och kirurgi samt på önskvärdheten av att Ökade lokalmässiga undervisningsresurser tillhandahålles förutom ämnena pedia- trik och psykiatri även bl. a. ämnena oftalmiatrik, ortopedi och socialmedicin.

Beredningen finner inte anledning att i sin framställning upptaga de- taljerat förslag till studieschema för den ökade läkarutbildningen med bl. a. angivande av antal kurser i olika ämnen, elevantal per kurs och lämp- liga kurskombinationer under det fria kliniska skedet. Beredningen vill dock understryka nödvändigheten av en enhetlig kursuppläggning med lika antal tvåmånaderskurser under det fria kliniska skedet för att en smidig studie- gång skall kunna erbjudas studenterna.

Vad gäller tidpunkten för den ökade läkarutbildningen i de kliniska äm- nena finner beredningen det vara möjligt att öka intagningen på akademiska" sjukhuset i ämnena medicin och kirurgi fr. o. m. höstterminen 1968, vilket skulle motsvara ökat intåg i de teoretiska ämnena fr. o. m. höstterminen 1965. Enligt tidsprogrammet skulle den första etappvisa utbyggnaden av Sama- riterhemmets sjukhus kunna vara klar höstterminen 1968, men beredningen anser sig inte —- i beaktande av risken för tidsförseningar i realiserandet av programmet kunna räkna med ett intag i ämnena medicin och kirurgi på detta sjukhus förrän tidigast höstterminen 1969, vilket skulle motsvara ökat intag i de teoretiska ämnena fr. o. m. höstterminen 1966. Som tidigare anförts kan det emellertid med hänsyn till svårigheterna att anordna 210 intagsplatser per år i de teoretiska ämnena i Uppsala —— bli aktuellt att för ytterligare några år uppskj uta ett eventuellt realiserande av en intagsökning i de kliniska ämnena enligt alternativet U-D.

Intagsökningen i de kliniska ämnena i Uppsala skulle sålunda vid mer omfattande utbyggnad ske successivt, varvid i ett första steg intagningen till medicin—kirurgiåret ökades med 20 nybörjare per år till 106 (U-A) fr. o. m. höstterminen 1968 samt i ett andra steg med ytterligare 14 nybörjare per år till 120 (U-B) tidigast fr. o. m. höstterminen 1969 eller fr. o. m. den tidpunkt, som ligger tre är efter det att en intagsökning i de teoretiska äm- nena i Uppsala om 210 nybörjare per år (U-D) kunnat igångsättas. Av- görande för tidpunkten för igångsättande av läkarutbildning i Uppsala med utnyttjande av Samariterhemmets sjukhus är således, huruvida teoretisk ut- bildning skall anordnas i Uppsala för de studenter, som har att fullfölja sin propedeutiska och kliniska utbildning i Örköping.

Vid beredningens diskussioner har fakulteten pekat på möjligheten att

i anspråk Enköpings lasarett för undervisning. Härigenom skulle alternativet U-B kunna realiseras snabbare än eljest vore fallet. Man tänkte sig där- vid använda detta lasaretts medicin- och kirurgikliniker för undervisnings- ändamål på samma sätt som motsvarande kliniker på Samariterhemmets sjukhus, (1. v. 5. för kandidaternas praktiska tjänstgöring. Ett begränsat an— tal medicine kandidater skulle vidare dag-ligen transporteras med buss från Uppsala till Enköping för sådan tjänstgöring. Avståndet mellan de två or- terna är fem mil.

Beredningen finner för sin del, att lösningen med utnyttjande av Enkö- pings lasarett skulle kunna komma att medföra olägenheter ur utbildnings- synpunkt. Då man vidare kan räkna med att ett provisorium i Enköping med hänsyn till tidsplanen för utbyggnaden av Samariterhemmets sjukhus — inte skulle behöva räcka mer än ett år, saknar beredningen anledning att ytterligare behandla denna utbildningslösning.

5.6. Tidsplan för ökad läkarutbildning i Uppsala

Med hänvisning till vad tidigare anförts om de tidsmässiga m. fl. förutsätt- ningarna för ökad läkarutbildning dels i de teoretiska ämnena, dels ock i de kliniska ämnena i Uppsala uppställer beredningen nedanstående tidsplan för ökad läkarutbildning enligt de skilda alternativen.

För varje alternativ anges i sammanställningen tidpunkterna för intagning av studerande till preklinisk teoretisk utbildning de två första studieåren (I), till propedeutisk utbildning det tredje studieåret (II), till klinisk utbildning det fjärde studieåret (III) sam-t förflyttning av studerande till ett nytt lärosäte inför...den propedeutiska undervisningen (F). Inom parentes redovisas den siffermässiga skillnaden i intagningen jämfört. med närmast föregående nivå eller etapp; för etapperna 1 således jämfört med nuvarande intagsnivå.

Tidpunkten för färdigställandet av undervisningslokaler för anatomi och histologi antages i alternativU-D vara höstterminen 1969/70.

Tidsplan för ökad läkarutbildning i Uppsala U—A ' ' U—B

1 1 2

Tidp. HT Intag Tidp.. HT Intag Tidp. HT Intag 1965/66 110 (+20) 1965/66 110 (+20) 1966/67 124 (+14) 0 O 0 1967/68 106 (+20) 1967/68 106 (+20) 1968/69 120 (+14)» 1968/69 106 (+20) 1968/69 106 (+20) 1969/70 120 (+14) C—C 1 . -2 Tidp. HT Intag Tidp. HT Intag 1965/66 110 (+20) 1966/67 196 (+86) 0 —-84 1967/68 106 (+20) 1968/69 106 (i 0) 1968/69 106 (+20) 1969/70 106 (i D) U—D , . . 1 2 _. 3 . Tidp. HT Intag Tidp. HT Intag Tidp. HT Intag 1965/66 110 (+20) 1966/67 196 (+86) 1969/70 210 (+14) 0 1—84 . :|:0 1967/68 106 (+20) 1968/Bl) 106 (i 0) 1971/72 120 (+14) 1968/69 106 (+20) 1969/70 106 (_-3— 0) 1972/73 ' 120 (+14)

5.7. Erforderlig personalfb'rstärkning

I tabell 1: 23 redovisar beredningen behovet av personalförstärkning för ökad läkarutbildning i Uppsala enligt alternativen U-A och U-B. Beredningen finner anledning att lämna följande kommentarer.

Beredningen har vid sin granskning av personalbehovet utgått ifrån nu- varande standard. För bedömningen härvidlag spelar de tidigare angivna kostnaderna per utbildningsplats avgörande roll. (Kapitel 3.)

För de teoretiska ämnenas vidkommande anser beredningen inrättandet av ytterligare en kvalificerad lärartjänst i medicinsk kemi erforderlig för ökad utbildning enligt alternativet U-A. Beredningens förslag innebär om- vandling av nuvarande personliga professur i medicinsk och fysiologisk kemi till ordinarie professur jämte samtidigt ufriställande av en laboratur. För alternativ U-B skulle härutöver tillkomma en professur i medicinsk fysik och ett universitetslektorat i fysiologi.

Beredningen har uppmärksammat behovet av personella resurser [för blandad medicinskloch annan utbildning, som planeras bli anordnad vid be- rörda institutioner vid medicinska fakulteten i Uppsala. Beredningen räk- nar med, att —— därest en dylik utbildning kommer till stånd —— nu' före- slagna lärartjänster i professors- och lalboratorsnivå skall- vara gemensamma för läkarutbildning och för s. k. blandad utbildning. '

För de propedeutiska ämnenas del finner beredningen inrättandet av en professur i klinisk bakteriologi nödvändig. Beredningen förutsätter, att efter

tillkomsten av denna professur nuvarande laboratur i bakteriologi skall vara gemensam för läkarutbildning och s. k. blandad utbildning, därest en sådan utbildning skulle komma till stånd. Såsom basorganisation i ämnet klinisk bakteriologi räknar beredningen med en forskarassistenttjämst samt två tekniska och skrivbiträdestjänster. Ett realiserande av nu aktuellt för- slag skulle innebära en betydande förstärkning av den mikrobiologiska orga- nisationen vid medicinska fakulteten i Uppsala. Det borde därvid enligt beredningens mening vara möjligt att indraga en assistenttjänst i ämnet bakteriologi.

För den kliniska utbildningen räknar beredningen med inrättandet av en professur i pneumologi. Beredningen förutsätter, att vid tillkomsten av denna professur nuvarande lärartjänst i B0 1 i pneumologi indrages. Bered- ningen räknar med att innehavaren av professuren jämväl skall medverka i undervisningen i ämnet medicin och vill därvid erinra om vad beredningen tidigare anfört om behovet för den ökade läkarutbildningen att utnyttja visst material från lungkliniken 1 medicinundervisningen.

Ett flertal företrädare för kliniska ämnen har för den ökade läkarutbild- ningen föreslagit inrättande av laboraturer. Beredningen anser sig emeller- tid inte för närvarande kunna föreslå inrättande av sådana tjänster i dessa ämnen. Beredningen hänvisar härvid till de synpunkter, som beredningen i denna fråga anlagt i sitt betänkande »Program för ökad läkarutbildning» (stencilerat januari 1961 _ sid. Ill: 3). Beredningen vill också erinra om att 1963 års klinikutredning erhållit uppdraget att verkställa översyn av or- ganisationen vid de statliga undervisningssjukhusens kliniker och avdel— ningar i vad avser ledningen av den sjukvårdande verksamheten och därtill knutna organisatoriska och administrativa arbetsuppgifter ävensom av ös— riga därmed sammanhängande frågor samt framlägga härav betingade för— slag. Däi vid torde även'den ändamålSenliga lärarorganisationen vid de stat— liga undervisningssjukhusens kliniker komma att prövas. Vid den tidpunkt den här ifrågasatta ökade läkarutbildningen kommer att påverka de kliniska ämnena bör resultaten av nyssnämnda översyn föreligga och lärarorganisa- tionen kan anpassas med hänsyn härtill. I avvaktan härpå upptager bered- ningen i sitt föislag tjänster som kliniska lärare tillika biträdande över- läkare sa'mt — på särskild framställning av medicinska fakulteten — uni- v ersitetslektorat. '

Med hänvisning till vad nyss anförts räknar beredningen för alternativet U- A med inrättande av en tjänst som klinisk lärare tillika biträdande över- läkare i Ae 27 1 ettvart av ämnena dermato-v enereologi, klinisk epidemiologi, oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi, neurologi samt socialmedicin. För att förstärka undervisningen 1 ämnena medicin, kirurgi, psykiatri och pediatrik räknar beredningen vidare för nämnda alternativ med inrättande av ett universitetslektorat i vart och ett av dessa ämnen. Universitetslektorn skulle därvid enligt beredningens mening i första hand ha att biträda i poliklinik-

Tabell 1: 23. Erforderlig personalförslärkning för ökad läkarutbildning i Uppsala enligt alternativen U—A och U-B

Först anges erforderlig personalförstärkning enligt alternativet U—A och därefter (inom parentes) tillägg för ökning enligt alternativet U—B.

Prof. Univ. Klin. Forsk. Ass. 1:e 3:e Teknisk personal

Ämne .. lekt. lar. ass. aman. aman.

Anatomi ......... (1) 1 lab.bitr. i högst Histologi ......... (1) Dzo Med. kemi ....... (1) (1) Dzo Med. fysik ....... 1 Fysiologi ......... Dzo Bakteriologi ...... (1) - Klin. bakteriologi . 1 1 lab.bitr. h. Ae 9, 1 kanslibitr. Ae 7 Virologi .......... 1 Patologi .......... (2) 2 inst.tekn. i Ae 9 Farmakologi ...... 1 1 lab.bitr. i h. Ae 9 Klin. kemi ....... 1 instr.sköt. Ae 15 Klin. fysiologi . . . . (1) 1 instr.sköt. i Ae 15 Medicin .......... 1 lab.bitr. i h. Ae 9 Kirurgi .......... Dzo Neurokirurgi ...... Ortopedi ......... Plastikkirurgi . . . . Thoraxkirurgi ..... Anestesiologi ..... Röntgendiagn ..... 1 1 lab.ass i Ae 11 Radioterapi allm ........... gyn ............ Dermato-venereo- logi ............ Klin. epidemiologi 1 kanslibitr. i A7 Ftislologi ......... Hygien .......... Krigsmedicin ..... Oftalmiatrik ...... Oto-rhino-laryngo- logi ............ Obstetrik-gyne- kologi ......... 1 lab.bitr. 1 h. Ae 9 Neurologi ........ Klin. neurofysio— logi Psykiatri ......... 1 bitr. lär. i Ae 19 Pediatrik ......... (1 instr.sköt.iAe15) Barnkirurgi Barnpsykiatri ..... 1 bitr. lär. i Ae 19 Socialmedicin ..... Rättsmedicin ..... 1/2 kontorist i Ae 9 Gemensamt för samtliga kliniker 1 lab.ing. i Ae 153

Summa 3(1) 4(3) 6 8(20) 2(1) 2(—1)2(2) 191/,(1)

1 Innebär omvandling av nuvarande personliga professur i medicinsk och fysiologisk kemi till ordinarie professur jämte friställande av laboratur. * Förutsätter indragning av nuvarande lärare i Bo 1 i pneumologi. ” Kan eventuellt uppdelas på två halvtidstjänster, vars innehavare skall tillgodose den ökade undervisningens behov av tekniskservice, när det gäller bruk av TV och andra audiovisuella hjälpmedel. - '

undervisningen vid demonstrationer och med handledning av de studerande. Beredningen utgår ifrån, att det även skall vara möjligt att inordna dessa tjänster i ett visst sj ukvårdsorganisatoriskt sammanhang.

Vid ökad läkarutbildning enligt alternativ U—B kommer Samariterhem- mets sjukhus att utnyttjas för de medicine kandidaternas praktiska tjänst- göring. Denna tjänstgöring beräknas kunna ledas av överläkarna för medi- cin- och kirurgiklinikerna samt för röntgenavdelningen mot arvode. För den kvalificerade handledningen av de studerande på medicin- och kirurgiklini- kerna räknar beredningen med inrättande av ett universitetslektorat för vartdera ämne.

Den ökade läkarutbildningen kräver för de kliniska ämnenas vidkom- mande särskild förstärkning av lärare på mellannivån. För att tillgodose detta lärarbehov föreslär beredningen inrättande av ett antal forskarassi- stenttjänster. Beredningen önskar framhålla, att beredningen känt viss tveksamhet inför lämpligheten att inrätta dylika tjänster för undervisningen med hänsyn till att dessa tjänster i första hand konstruerats såsom forskar- rekryteringstjänster. Beredningen vill även erinra om att beredningen i sitt betänkande »Ökad läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund» (sten- cilerat, september 1962) i samband med diskussionerna om lärarbehovet för de kliniska ämnena betonat önskvärdheten av att en särskild mellangrads— tjänst i de kliniska ämnena inrättas, så konstruerad, att dess innehavare kan ägna i vart fall huvuddelen av sin tid åt undervisning och då framför allt åt handledning av de studerande. Då även denna särskilda kliniska lä- rarfråga blir föremål för överväganden av den tidigare omnämnda klinik- utredningen, får beredningens förslag om inrättande av forskarassistent- tjänster endast betraktas som preliminära i avvaktan på resultaten av detta utredningsarbete.

I tabell 1: 24 redovisas den erforderliga personalförstärkningen i de teore— tiska ämnena för ökning av intaget enligt alternativen U-C och U-D. Vid

Tabell 1: 24. Er/orderlig personalförstärkning för ökad läkarutbildning i de teoretiska ämnena i Uppsala enligt alternativet U-C och U—D

Först anges erforderlig personalförstärkning enligt alternativet U-C och därefter (inom parentes) tillägg för ökning enligt alternativet U-D.

Univ. Forsk. Ass 1:e 3:e Lab.ing. Lab.bitr. Kansli-

Amne me' lekt. ass. ' aman. aman. h.A15 h.A9 bitr.A7

Anatomi .......... 1 2 (1) Histologi .......... 1 1 (1) Med. kemi ......... 11 2 (1) Fysiologi .......... 1 _ 2 (1) 1 Med. fysik ........ 1 1 1

Summa 2 3 5 8 (4) 6 2 9 5

1 Innebär omvandling av nuvarande personliga professur i medicinsk och fysiologisk kemi till ordinarie professur jämte friställande av laboratur.

bedömningen av personalbehovet i ifrågavarande avseenden har beredningen utgått ifrån den personalstandard, som kommer att gälla vid medicinska fakulteten i Lund med intaget 190 nybörjare årligen.

Det angivna personaltillskottet är beräknat utifrån nuläget i respektive ämne.

Beredningen räknar med, som även anförts vid redovisningen av den er- forderliga personalförstärkningen enligt alternativen U-A och U-B, att därest blandad medicinsk och annan utbildning skulle komma till stånd vid berörda, institutioner i Uppsala här föreslagna lärartjänster i profes— sors- och laboratorsnivå skall vara gemensamma för läkarutbildning och s. k. blandad utbildning. '

5.8. Kostnader

Beredningen redovisar för de olika alternativen först investeringskostnader i form av byggnads- och utrustningskostnadei samt därefter driftkostnader av skilda slag. Under varje avsnitt behandlas kostnader under åttonde hu- vudtiteln (ecklesiastik- ) respektive under femte huvudtiteln (social- ) var för sig.

5.8.1. Iuvesteringskostnader 5.8.1.]. Åttonde huvudtiteln Byggnadskostnader. Beredningen har i ett föregående'avsnitt redovisat be— hovet av byggnadsåtgärder på de teoretiska och propedeutiska institutioner- na. I följande tablå sammanställes kostnaderna för ny- och tillbyggnadsåt- gärder, varvid vid kostnadsbedömningén antages, att byggnadskostnaderna per m2 nettoyta uppgår till 2 200 kronor. I byggnadsåtgärderna medtages föreslagen tillbyggnad till ämnet patologi om 1 000 m2 men däremot inte den nybyggnad för fysiologi, som är under projektering. Några kostnadei för ombyggnadsarbeten på patologiska institutionen medtages icke.

Alternativ U—A U-B U-C U-D Beräknat byggnadsbehov i m ............ 14 900 15 325 16 775 17 200 Beräknad kostnad i milj. kronor .......... 32,8 33,7 36,8 37.8

Kostnaderna för de för den provisoriska intagsökningen erforderliga on1- byggnadsåtgärderna på de nuvarande anatomiska och histologiska institu- tionsbyggnaderna beräknas till 120 000 kronor enligt samtliga tre därn'l aktuella alternativ (U-A, U-B och U-C).

Utrustningskostnader: Beredningen antager, att utrustningskostnaderna utgör 840 procent av byggnadskostnaderna för motsvarande institutioner.

Enligt denna beräkningsgrund kan kostnaderna för utrustningsanskaffning

till medicinska fakulteten i Uppsala i samband med ny— och tillbyggnads— åtgärder beräknas enligt följande. '

Alternativ

U-B ' UÄC '

Kostnader för utrustningsanskaffning i milj. , - ' kronor ................................ 13,1 13,5 14,7 15,1

För en eventuell provisorisk intagsökning erforderlig utrustning beräk- nas för de anatomiska och histologiska ämnenas del uppgå till ca 175 000 kronor enligt de lägre intagsalternativen (U-A'och U-B) samt till ca 300 000 kronor enligt alternativet U—CÅAM'ediCinskÄkemiska institutionens behov'lav utrustningsförstärkning beräknas preliminärt till ca 100000 kronor för ökad läkarutbildning enligt alternativ U-A under den termin eller de två terminer ökad utbildning kan komma att förläggas till nuvarande institu- tionsbyggnad. Motsvarande utrustning för ämnena farmakologi och bak"- teriologi beräknas uppgå till ca 150000 kronor. Därest utrustningsanslag beviljas för provisoriskt anordnad undervisning i nuvarande institutionsf byggnader, bör dessa, anser beredningen, senare vid tillkomsten av nybygg- nader på Artillerifältet kunna avräknas respektive institutioners nyutrust- ningsanslag.

Beredningen räknar i förevarande sammanhang med att för ökad läkar- utbildning erforderlig utrustning till ämnena medicinsk kemi (alt. U-C), fysiologi och medicinsk fysik samt patologi skall tillgodoses i samband med att byggnadsåtgärderna för respektive ämne vidtages.

5.812. Femte huvudtiteln

Byggnads- och utrustningskostnader: För den nu ifrågasatta ökade läkar— utbildningen enligt alternativen U-A och U-C torde inga ytterligare sjuk- vårdsresurser behöva ianspråktagas. Beredningen reserverar sig därvid för möjligheten, att det kan befinnas lämpligt att vid alternativ U—A även ut- nyttja landstingets sjukhem för bl. a. åldringsvård för medicine kandida- ters praktiska tjänstgöring i medicin.

Vid pågående utbyggnad av akademiska sjukhuset bör man beakta de krav på vidgade utrymmen samt på förstärkning av utrustning, som den ökade läkarutbildningen för med sig. Beredningen saknar dock underlag att bedöma storleken av de kostnader, som skulle kunna hänföras till ifråga- varande kapacitetsvidgning.

Ökad läkarutbildning enligt alternativen U-B och U-D kräver ianspråk— tagande av ett nytt sjukhus, Samariterhemmets sjukhus. Den första etapp- visa utbyggnaden av detta sjukhus, innefattande vissa undervisningslokaler,

är kostnadsberäknad till 15,0 milj. kronor. En andra utbyggnadsetapp hie- räknas likaså kosta 15,0 milj. kronor. Beredningen beräknar statens andlel av dessa kostnader _ jämlikt direktiven för utredningen —— enligt samma huvudprinciper för kostnadsfördelningen mellan stat och kommun, som ligger till grund för 1959 års avtal mellan staten och Göteborgs stad. Statens andel (25 procent) av kostnaderna för uppförande av Samariterhemmets sjukhus skulle således komma att uppgå till 3,75 milj. kronor för utbyggnad av sjukhuset enligt etapp 1 och till 7,5 milj. kronor för ombyggnad av hela sjukhuset. Beredningen vill dock här erinra om vad beredningen tidigare (sid. 87) anfört om att Samariterhemmets sjukhus endast kommer att ut- nyttjas för undervisning i begränsad omfattning.

Kostnaderna 'för utrustning av sjukhuset beräknar beredningen enligt ti- digare omnämnda normer (sid. 43) uppgå till 3, 75 milj. kronor för etapp- 1 och till 7, 5 milj. kronor för hela sjukhuset. Om statens andel av dessa kost- nader på samma sätt som i fråga om byggnadskostnaderna antages vara 25'procent skulle statens kostnader härför uppgå till 0,94 milj. kronor res- pektive till 1, 88 milj. kronor.

Beredningen finner inte anledning antaga, att ett utnyttjande av Sama- riterhemmets sjukhus för undervisningsändamäl skall vaia förbundet med någon form av inlösenavgift.

5. 8.2. Driftkostnader 5. 8. 2. 1. Åttonde huvudtiteln

Personalkostnader. Beredningen anger i tabell 1:25 beräknade totala årliga kostnader samt kostnader per utbildningsplats och år för tidigare angiven personalförstårkning enligt de skilda alternativen. Beräkningarna är gjorda efter samma normer, som redovisats på sid. 26. För de professurer och la- boraturer, som är gemensamma för medicinsk och blandad medicinsk un- dervisning och forskning, har räknats med hel årslön.

Tabell 1: 25. Tillkommande årliga personalkostnader

Alternativ U-A U-B U-C U-D Tillkommande kostnader i 1 OOO-tal kronor. . 1 165 1 975 1 850 2 580 Antal tillkommande utbildningsplatser ..... 140 238 312 410 Kostnad per utbildningsplats och år i kronor 8 300 8 300 6 000 6 300

Övriga kostnader: Beredningen beräknar översiktligt kostnaderna för lö- ner till ekonomipersonal samt till vissa forskartjänster, kostnader för arvo- den, materiel och apparatur liksom kostnader för vissa forskningsändamål med utgångspunkt från kostnaderna för dessa syften budgetåret 1963/64

Tabell 1: 26. Tillkommande årliga övriga kostnader (Kostnaderna angivna i 1 OOO-tal kronor)

Kostnad per Alternativ Anslagspost utbildnings-

plats och år U-A U-B U-C U-D

Ant. tillkommande utbildningsplatser .. 140 238 312 410 Löner till ekonomipersonal ............ 0,420 58,8 100,0 131,0 172,2 Löner till vissa torskartjänster ........ 1,260 176,41 299,9 393,1 516,6 Kostnader för arvoden m.m .......... 0,800 112,0 190,4 249,6 328,0 Anslag till materiel m.m. ............ 1,800 252,0 428,4 561,6 738,0 Anslag för nyanskaffning av apparatur. . 0,270 37,8 64,3 84,2 110,7 Kostnader för vissa forskningsändamål. 0,400 56,0 95,2 124,8 164,0 Summa 693,0 1 178,2 1 544,13 2 029,13

per utbildningsplats (sid. 29 f). Resultaten av dessa beräkningar redovisas i tabell 1:26.

Beredningen har i sina kostnadsberäkningar icke kunnat medtaga kost- nader för förstärkning till bibliotek och administration liksom den ökning av omkostnadsanslaget, som kan komma att föranledas av den ökade läkar- utbildningen.

Beredningen vill understryka, att ovan redovisade beräkningar inte kan användas för konkreta förslag i frågan. Betydande avvikelser kan komma att behöva bli aktuella särskilt vid de alternativ, där det är fråga om ett större antal utbildningsplatser i de teoretiska än i de propedeutiska och kli- niska ämnena. Beräkningarna bör dock enligt beredningens mening ge en antydan om storleksordningen av för den ökade läkarutbildningen erforder- liga medel.

5.8.2.2. Femte huvudtiteln Driftbidrag till undervisningssjukhus: För de nu ifrågasatta kapacitetsvidg- ningarna enligt alternativen U-A och U-C torde inga ytterligare sjuk— vårdsresurser behöva ianspråktagas. Någon ökning av det statliga driftbi— draget till sjukhusorganisationen är sålunda icke aktuell. Den reservation, som beredningen lämnat i fråga om byggnads- och utrustningkostnaderna på kliniksidan, gäller dock även beträffande ifrågavarande driftanslag. För utnyttjandet av Samariterhemmets sjukhus för utbildningsändamål beräknar beredningen följande kostnader: Antalet vårdplatser på sjukhuset planeras bli 231 platser efter den första etappvisa utbyggnaden samt ca 300 platser efter en fullständig ombyggnad. Statens andel av de totala driftkostnaderna antages vara 10 procent. De totala driftkostnaderna beräknas efter en antagen vårddagkostnad av 120 kronor samt med en antagen vårddagsbeläggning om 85 procent. Driftkost- naderna för 231 vårdplatser uppgår härvid till 8,6 milj. kronor och för 300 platser till 11,2 milj. kronor. Statens andel härav utgör 0,86 milj. kronor 4—413173

respektive 1,12 milj. kronor.-Beredningen. vill.dock även här erinra om vad beredningen i tidigare sammanhang (sid. 87) anfört om att Samariterhem- mets sjukhus endast kommer att utnyttjas för undervisning i begränsad omfattning. ' ' _ . _ . . _ ?

: ! .' ' 1 . 5. 8. 3. Sammanställning av kostnader

I tabell 1:27 sammanfattas de beräknade kostnaderna för ökad läkarutbild- ning i Uppsala enligt de olika alternativen till intagningsöknind.

A.,-LlTabeIl 1: 27. Kostnader lör ökad läkarutbildning i_Uppsala

* ' . ' Alternativ AnslagSrubrik U-A U—B U-C U-D Investeringskostnader 1 milj. kronor 8: c huvudtiteln Byggnadskostnader, nybyggnader - 32,80 - 33,70 36, 80 37,80 Byggnadskostnader, ombyggnader ! 0,12 0,12 . 0,12 0,12 [ tpustningskostnader ........... 13,10 13,50 14,70 15,10 ”' ' Summa kostnader 46,02 47,32 51,62 53,02 &;e huvudtiteln _ _ Byggnadskostnader ............. _ 3,75—7,50 —— 3,75—7,50 Utrustningskostnader ...... '. . . ' - ' 0,94—1,90 = 0,94'—1,90 ' Summa kostnader _ 4,70—9,40' » _— 430—41,40— Driftkostnader i maj. kronor . 1 '8:e huvudtiteln ' i Personalkostnader ............ . .' 1 165 1 975 1,850 » 2,580 1 Övriga kostnader .............. 0,693 1,178 1,544 2,030 5 Summa kostnader 1,858 3,153 3,394 4,610 å:e huvudtiteln ................... _ 0,86—1,12 _- O,86—1,12

6. Ökad läkarutbildning i Stockholm

6.1 . Inledning

1963 års universitets- och högskolekommitté uppdrog i inledningsskedet av sitt arbete åt läkarutbildningsberedningen att utreda förutsättningarna att anordna permanent läkarutbildning i Stockholm enligt följande alternativ

a) ett intag av 284 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 270 nybör-

jare i de propedeutiska och kliniska ämnena samt I '

b) ett intag av ca 375 nybörjare i de teoretiska ämnena och av ca 360 » nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena.

Beredningen fann under pågående utredningsarbete anledning att: något vidga undersökningarna utöver ovan angivna alternativ. Beredningen hade uppmärksammat, att av nuvarande 208 nybörjarplatser per år i de' teore- tiska ämnena vid karolinska institutet 40 platser endast kunde utnyttjas temporärt under en tio-årsperiod. Beredningen ansåg därför skäl föreligga att undersöka förutsättningarna att permanenta ifrågavarande provisoriska in- tagning. Vidare ansåg beredningen det motiverat med hänsyn till' osäker- heten beträffande den beräknade omfattningen av elevbortfallet under de två första studieåren att något minska intagningssiffrorna för de två ovan angivna alternativen, nämligen för alternativ a) från 284 till 280 samt för alternativ b) från ca 375 till 370.

Vid sin presentation av förutsättningarna att öka läkarutbildningen i Stockholm utgår beredningen ifrån nuvarande permanenta intagningsnivå, nämligen från intaget 168 nybörjare i de teoretiska ämnena och 160 nybör- jare i de propedeutiska och kliniska ämnena. Beredningen redovisar förut- sättningarna härvidlag i form av fyra alternativ till intagningsökning, näm- ligen förutom de två ovan nämnda alternativen, även två alternativ, som närmast är avsedda att delvis eller helt ersätta nuvarande provisoriska in— tagningsökning om 40 nybörjare årligen. Det lägre av dessa alternativ av- ser ett intag av 188 nybörjare i de teoretiska ämnena och 180 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena; det högre avser ett intag av 208 ny- börjare i de teoretiska ämnena och 200 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena.

Beredningen redovisar således förutsättningarna i Stockholm att perma- nent öka läkarutbildningen enligt följande fyra ökningsalternativ, benämnda S ( Stockholm)-A, S-B, S-C och S—D.

S-A: intag av 188 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 180 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena, S-B: intag av 208 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 200 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena (motsvarande nuvarande provisoriska intagningsnivå), S-C: intag av 280 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 270 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena samt S-D: intag av 370 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 360 nybörjare i de propedeutiskä och kliniska ämnena. Beredningen behandlar även möjligheten att kombinera de ovan nämnda alternativen S—C och S-D såtillvida som att intagningen i de teoretiska äm— nena sker enligt alternativet S-D och intagningen i de propedeutiska och kliniska ämnena enligt alternativet S-C. För att denna kombinationslösning skall kunna komma ifråga, förutsättes emellertid, att utbildningsplatser i ; de propedeutiska och kliniska ämnena kan anordnas vid annat lärosäte för ; ca 86 nybörjare per år. I

I det följande redovisar beredningen först nuvarande läge vad gäller lä- karutbildningen i Stockholm. Då helt avgörande för ytterligare ökad sådan utbildning är vidgad tillgång på sjukvårdsresurscr, finner beredningen an- ledning att relativt ingående redovisa föreliggande planer på utbyggnad av sjukvårdsorganisationen i Stor-Stockholm. Mot bakgrund härav diskute- rar beredningen därefter förutsättningarna för ökad läkarutbildning i de kliniska ämnena samt anger olika alternativ till kapacitetsvidgning, redo- gör vidare för de byggnadsmässiga förutsättningarna för ökning i de teore- tiska och propedeutiska ämnena samt anger vilka personella m. fl. förstärk- ningsåtgärder, som skulle erfordras för realiserande av de olika alternativen till intagsökning. Slutligen presenteras kostnaderna härför.

6.2. Nuvarande utbildningsläge

För närvarande intages 208 nybörjare årligen i de teoretiska ämnena vid karolinska institutet. Härav är 40 nybörjare per är placerade på de provi- soriska utbildningsplatser, som jämlikt beslut av 1963 års riksdag skall temporärt anordnas vid institutet under en tioårsperiod fr. 0. In. hösttermi- nen 1963.

I de propedeutiska ämnena ökas intagningskapacitcten successivt från 120 nybörjare per år läsåret 1962/63 till 200 nybörjare under läsåret 1965/66, då den provisoriska intagningsökningcn när detta utbildningsskede. Mot- svarande ökning äger rum i de kliniska ämnena med början i medicin ett år efter det ökningen påverkat de propedeutiska ämnena.

Den prekliniskt-teoretiska undervisningen liksom undervisningen i äm- nena farmakologi och bakteriologi under det propedeutiska skedet är för- lagd till institutioner belägna på karolinska institutets område. På detta om—

råde är även institutioner för hygien och rättsmedicin placerade, i vilka ämnen undervisningen meddelas under det kliniska skedet. Undervisning i kliniska ämnen meddelas för närvarande på de statliga undervisningssjuk- husen karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt i fråga om ämne- na klinisk epidemiologi på epidemisjukhuset i Stockholm, pediatrik på Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus, obstetrik-gynekologi, patologi och oftalmiatrik på Sabbatsbergs sjukhus samt psykiatri på S:t Görans sjukhus. Viss undervisning meddelas härutöver på S:t Eriks sjukhus och Södersjuk— huset (i patologi).

Klinisk utbildning för det provisoriska intaget om 40 nybörjare årligen planeras bli anordnad på sjukhus, tillhöriga Stockholms stad och Stock- holms läns landsting, varvid i första hand Södersjukhuset och Danderyds sjukhus kommer att utnyttjas för detta ändamål.

Som tidigare meddelats planeras nuvarande kliniska undervisning på serafimerlasarettet, Kronprinsessan Lovisas sjukhus och Sabbatsbergs sjuk- hus senast år 1976 bli överflyttad till S:t Görans sjukhus.

6.3. Föreliggande planer på utbyggnad av sjukvårdsorganisationen i Stor-Stockholm 6.3.1. Sjukhusplan as. Stor-Stockholm '

Stockholms stad och Stockholms läns landsting har sedan 1957 haft ett in- timt samarbete beträffande sjukvården inom respektive områden. Såsom or— gan för samplaneringen av sjukvården verkar Stor-Stockholms sj ukvårds— beredning, tidigare kallad Stor-Stockholms sjukvårdsförhandlingsdclege— rade.

Stor-Stockholms sjukvårdsförhandlingsdelegerade framlade i juni 1962 en plan för utbyggnaden av Sjukvårdsresurserna inom Stockholms stad och län fram till år 1975, varvid även redovisades vissa riktlinjer för den fort- satta utvecklingen fram till år 1990. Planen omfattade både kroppssjuk- vård och mentalsjukvård och avsåg att klarlägga, vilka nya sjukhus, som erfordrades till följd av befolkningsutvecklingen, och vad dessa skulle om- fatta i fråga om vårddiscipliner och vårdplatser. Nämnda plan har antagits av stadsfullmäktige för Stockholms stad och Stockholms läns landsting så- som en principplan att utgöra ett handlingsprogram för sjukvårdens ut— byggnad i staden och länet.

I det följande redovisas nämnda sjukhusplan för Stor-Stockholm. Stor-Stockholms sjukvårdsområde omfattar Stockholms stad och län utan inskränkningar. Eventuella framtida ändringar i länsindelningen be- dömes komma att i mycket liten utsträckning påverka sjukhusplanen.

Såsom underlag för sjukhusplanen gäller följande förväntade befolk- ningsutveckling inom Stor-Stockholmsområdet:

År Antal invånare 1960 .................... 1 270 000 1970 .................... 1 450 000 1975 .................... 1 500 000

Man beräknar, att befolkningstalet inom Stockholms stad under den ak- tuella perioden kommer att hålla sig relativt konstant vid omkring 800 000. I Stockholms län beräknas däremot antalet invånare öka från omkring 490 000 år 1962 till omkring 900 000 år 1990.

Fördelningen av befolkningen mellan sjukvårdsområdets norra och söd- ra delar, som år 1961 var 675 000 för de norra och 595 000 för de södra de- larna, beräknas år 1970 vara 745 000—700 000 samt är 1990 925 000— 7 75 000.

I fråga om utbyggnaden av kroppssjukvården inom Stor-Stockholmsom- rådet framhålles bl. a. följande.

Den framlagda sjukhusplanen bygger på förutsättningen, att en rationell organisation av sjukvården inom Stor-Stockholmsområdet måste grundas på att varje sjukhus i princip skall ombesörja sjukvården inom grunddisci- plinerna (allmän internmedicin, allmänkirurgi, obstetrik och gynekologi samt lasarettspsykiatri) för befolkningen inom ett visst område (upptag- ningsområde) samt utgöra basen för den öppna vården och långtidsvården inom detta område. För att man skall erhålla lämplig storlek på kliniker- na och möjliggöra en flexibel organisation med specialisering inom ramen för dessa kliniker allt efter den medicinska utvecklingen och sjukvårds— behovet synes enligt sjukvårdsförhandlingsdelegerade upptagningsområde— na böra omfatta 140 000 å 150 000 invånare.

. Enligt sjukhusplanen kommer det ospecialiserade kroppssjukvårdsbeho- vet inom Stor-Stockholms-området att bli tillgodosett på följ ande sätt. Norra delen: För Norrtälje-Östhammar-området beräknas inga ytterligare plat- ser bli erforderliga för den ospecialiserade kroppssjukvården utöver de platser, som år 1962 disponerades på Norrtälje och Östhammars lasarett samt som länet fick disponera på akademiska sjukhuset i Uppsala.

Även om det icke ansetts lämpligt att förlägga ett nytt stort mentalsjukhus till Upplands Väsby med hänsyn till flygbullret, synes detta icke förhindra bibehål- landet av ett lasarett därstädes, varför i planen räknas med att nybyggnadspla- nerna för Löwenströmska lasarettet skall fullföljas. Detta sjukhus beräknas kunna betjäna ca 75 000 invånare. För den väntade stora befolkningsökningen i Sollen- tuna och Järfälla erfordras enligt planen ett nytt sjukhus, lämpligen beläget i Järvaområdet, och med kapacitet för att tillgodose ett sjukvårdsunderlag av 105 000 människor. Med hänsyn till den snabba befolkningsutvecklingen inom Solnaom- rådet kommer Danderyds lasarett även efter beslutad utbyggnad inte att på längre sikt räcka till, anser förhandlingsdelegerade. Upptagningsområdet för Danderyds lasarett beräknas omfatta 135000 invånare. Ett nytt sjukhus anses därför böra tillkomma i Lidingö för befolkningen i Lidingö, Vaxholm och Österåker.

Karolinska sjukhuset har förutsatts ingå i Stor-Stockholms sjukvårdsorganisa- tion och liksom stadens och länets egna sjukhus svara för ett eget upptagnings- område av ca 140 000 invånare. Det platsantal, som därvid enligt planen antas komma att stå till Stor-Stockholms förfogande innebär en väsentlig ökning i för- hållande till det platsantal, som staden och länet för närvarande har avtal om. För sjukhuset som sådant beräknas dock den utbyggnad av karolinska sjukhuset, som planeras bli genomförd bl.a. för att infoga sjukhuset ci Stor-Stockholms sjukvårdsorganisation, inte innebära andra väsentliga ändringar i platsantal än

tillkomsten aviytterligare platser för ortopedi och långtidsvård. Denna 'o-mdispoä nering anses vara möjlig genom att de s.k. riksplatserna på sjukhuset i viss ut— sträckning tages i anspråk för stadens och länets sjukvårdsbehov.

För att tillgodose innerstadens sjukvårdsbehov räknas i första hand med_upp- förande av ett nytt sjukhus på S:t Görans sjukhusområde. Överenskommelse har, som tidigare nämnts, i slutet av år 1961 träffats mellan staten och Stockholms stad om att detta sjukhus skall utnyttjas för undervisning av läkare. S:t Görans sjukhus kommer dock ej med det i avtalet angivna platsantalet inom grunddisci— plinerna att få kapacitet för hela Stockholms norra innerstadsområde. Befolk- ningsunderlaget beräknas uppgå till 140 000 invånare. Därför har man räknat med att även fortsättningsvis ett sjukhus på Sabbatsbergstomten skall finnas för ca 100 000 invånare. Det härefter återstående sjukvårdsbehovet räknas tills vidare bli tillgodosett vid S:t Eriks sjukhus, som efter pågående upprustning trots återstå— ende brister till följd. av att sjukhuset i många avseenden är nedslitet tänkes kun- na fungera som akutsjukhus under ännu 15 år 20 är för ca 100 000 invånare. På längre sikt beräknas dock S:t Eriks sjukhus bli ersatt med ett nytt sjukhus med för— läggning inom Västerort, lämpligtvis i anslutning till Beckomberga mentalsjukhus.

Södra delen: Södertälje lasarett beräknas efter avslutad ombyggnad kunna be— tjäna Södertälje stad samt vissa närliggande områden om sammanlagt 75000 in— vånare. I Nacka är ett sjukhus under uppförande för ett motsvarande befolknings- underlag. År 1990 beräknas sjukhusets naturliga upptagningsområde ha ökat till 95 000 invånare. '

Utöver sjukhuset i Södertälje och Nacka torde erfordrasnya sjukhus för 100 000 invånare i södra länsdelen år 1970 Och för ca 200 000 år 1990. För att tillgodose detta behov räknas i första hand med ett sjukhus i Huddinge i trakten av Flemingsberg. Med hänsyn till den förväntade befolkningskoncentrationen inom området måste detta sjukhus, framhåller sjukvårdsförhandlingsdelegerade, få betydande storlek. Sjukvårdsunderlaget beräknas komma att uppgå till 120000 invånare. Det andra nya sjukhuset i'södra länsdelen (»Sydöstra länssjukhuset») kommer enligt planen att förläggas till en central ort inom Tyresö—Nynäsvägens influensområde. '

Södersjukhuset var redan i samband med sjukhusplanens framläggande starkt

_ differentierat och beräknas även fortsättningsvis utgöra det södra stadsområdets

mest specialiserade sjukhus. Dess upptagningsområde inom normallasarettsspe- cialiteterna beräknas komma att uppgå till 140 000. För att betjäna sjukvårdsbe- hovet inom allmänkirurgi och allmänmedicin för ca 40 000 invånare räknar man med att även framdeles Ersta sjukhus skall fungera. Detta sjukhus är nu föremål för betydande ombyggnad.

Härutöver räknas med uppförande av ytterligare ett större sjukhus för ca 130000 invånare inom stadens södra delar, nämligen på en reserverad tomt i Enskededalen inom det sydöstra tunnelbanesystemets influensområde. På längre sikt skall vidare enligt planen behov föreligga av ett mindre sjukhus, som bör förläggas till stadens sydvästra delar, i anslutning till det sydvästra tunnelbane- systemet. Detta sjukhus kan enligt sjukhusplanen lämpligtvis uppföras i anslut- ning till nuvarande Långbro sjukhus.

Genomförandet av utbyggnadsplanen för sjukvården är enligt sjukhus- planen uppdelad i två etapper, varvid de projekt, som avses bli färdiga se- nast omkring år 1975 hänföres till första skedet. Vid ställningstagandet till vilka projekt, som skall ingå i detta skede har olika bedömningsgrunder

104 tillämpats för länet och för staden. För länets del har det gällt att tillskapa nya vårdplatser för en växande befolkning. Stadens vårdplatsantal är där- emot —— med undantag för långtidsvården i stort sett tillräckligt, men sjukhusen är starkt nedslitna och otidsenliga och måste i stor utsträckning ersättas av nybyggnader, i vissa fall med en riktigare lokalisering i förhål- lande till de nya bostadsområdena.

För att tillgången på sjukhusplatser i länet skall kunna hålla jämna steg med den förväntade befolkningsökningen erfordras under första skedet -—— förutom befintliga sjukhus, i viss utsträckning om- och tillbyggda, samt en ökad andel i karolinska sjukhuset —— ytterligare två sjukhus, varvid det be- dömes såsom mest angeläget att uppföra Huddinge- och Järvasjukhusen.

Staden är genom avtal hunden att uppföra ett nytt undervisningssjukhus såsom ersättning för S:t Görans sjukhus, vilket i sin helhet skall vara fär- digt år 1976. Därutöver räknas i planen med ett nytt lasarett i första skedet, nämligen det redan tidigare i princip beslutade sjukhuset i Enskededalen. Uppförande av det föreslagna nya lasarettet vid Långbro har synts behöva tills vidare uppskjutas. Motsvarande platsbehov anges intill tillkomsten av detta sjukhus kunna täckas genom bibehållande av serafimerlasarettet (medicin, kirurgi och långtidsvård) samt Södra BB (obstetrik-gynekologi). I stadens norra delar anses Sabbatsbergs sjukhus efter nödvändig upprust- ning och kompletterande nybyggnader kunna bibehållas. Här har även räknats med att S:t Eriks sjukhus efter nödvändig upprustning skall kunna användas under detta första skede. Eventuellt kan dock _ om vissa kom- munikationsproblem i staden måste erhålla en snabbare lösning än tidigare avsetts -— ett nytt lasarett vid Beckomberga behöva projekteras och upp- föras under detta första skede.

Under det andra skedet mellan år 1975 och 1990 kommer enligt sjuk- vårdsplanen för länets del att erfordras ytterligare ett sjukhus i norr (Li- dingö) och ett i söder, »sydöstra länssjukhuset». Vartdera av dessa sjuk- hus beräknas få ett befolkningsunderlag om ca 90 000.

För stadens del uppkommer under det andra utbyggnadsskedet frågan om ersättande av S:t Eriks sjukhus med ett nytt kroppssjukhus i anslutning till Beckomberga sjukhus —— såvida icke detta av andra skäl har framtving- ats tidigare _ samt ersättande av serafimerlasarettet och Södra BB med ett nytt kroppssjukhus i anslutning till Långbro sjukhus. Vartdera av dessa båda nya sjukhus beräknas få ett befolkningsunderlag om ca 100 000.

Vad beträffar erforderliga specialkliniker inom Stor-Stockholmsområdet framhålles i sjukhusplanen, att vetenskapliga och i viss utsträckning även driftekonomiska skäl talar för att erforderliga vårdplatser sammanföres till ett fåtal kliniker, under det att bland annat vårdorganisatoriska skäl talar för att i vart fall Vissa specialiteter blir representerade vid flertalet sjukhus. En avvägning mellan dessa ytterligheter måste göras samtidigt som allmänhetens krav på lätt tillgängliga och kvalificerade allround-sjuk-

hus måste beaktas. Därjämte måste i avseende på lokaliseringen iakttagas det inbördes beroendet mellan vissa specialiteter eller grupper av speciali- teter.

Den specialiserade kroppssjukvårdens (avseende övriga discipliner än grunddisciplinerna) behov beräknas bli tillgodosedda på de sex nyckel- sjukhusen Danderyds lasarett, karolinska sjukhuset samt S:t Görans sjuk— hus i norr och Södersjukhuset, Enskededalens sjukhus samt Huddinge sjukhus i söder. Beredningen kommer senare att presentera dessa sjukhus och redogöra för aktuella planer på utbyggnad av desamma. Därvid redo- visas planer på utbyggnad även av den specialiserade kroppssjukvården. I detta sammanhang finner beredningen endast anledning att erinra om ut- byggnadsplanerna i fråga om ett par specialiteter.

Vad gäller epidemivården skall nuvarande epidemisjukhus enligt planen bli ersatt av lasarettsanslutna kliniker, en i den norra och en i den södra halvan av Stockholm, varav en beräknas få övertaga den undervisning i epidemiologi som är förlagd till nuvarande epidemisjukhus. En klinik be- räknas bli förlagd till Enskededalen. Den andra bör enligt planen kunna förläggas alternativt till S:t Görans sjukhus eller till Sabbatsbergs sjukhus. För länet planeras epidemivårdsresurser bli anordnade på Danderyds och Huddinge sjukhus.

I fråga om den somatiska långtidsvården har för tillgodoseende av vård- behovet inom grunddisciplinerna räknats med långtidsvårdskliniker vid varje lasarett. Som komplettering till dessa lasarett erfordras enligt sjuk- husplanen ett antal annexsjukhus.

I fråga om mentalsjukvården har Stor-Stockholms sjukvårdsdelegerade strävat efter att samordna denna med kroppssjukvården. Detta gäller inte bara det patientklientel, som även tidigare ansetts höra hemma på lasa- rettspsykiatriska kliniker, utan även det klientel, som tidigare beretts sjuk- vård på särskilda mentalsjukhus. I linje med denna målsättning har arbete påbörjats på uppförande av en större mentalklinik på Danderyds lasarett med platser för såväl vuxna som barn och ungdom. Likaså planeras mot- svarande kliniker på Huddinge sjukhus och Enskededalens sjukhus. På karolinska sjukhuset liksom på S:t Görans sjukhus skall enligt sjukvårds- planen även i framtiden endast lasarettspsykiatriska kliniker för vuxna samt för barn och ungdom förekomma, varjämte på Södersjukhuset endast en vuxenpsykiatrisk klinik skall finnas att tillgå.

Långtidsvården inom mentalsjukvården beräknas i viss utsträckning vara förlagd till de större mentalvårdsenheterna. För övrig långtidsvård kommer att erfordras dels till mentalsjukhusen organisatoriskt anknutna annexsjukhus, dels ock andra vårdresurser för sjuka, vilkas vårdbehov icke ställer så stora krav på tillgång till kvalificerad sjukvårdspersonal (sjuk— hem, inackorderingshem, familjevård etc.).

I det följande redovisas av Stor—Stockholms förhandlingsdelegerade i

sjukhusplanen (år 1962) beräknade investeringskostnader för Stockholms läns landsting och Stockholms stad för genomförande av det första avsnit- tet (avseende i stort sett en 15-årsperiod).

Kostnader i milj. kronor För landstinget Byggnader Utrustning Summa . Danderyd: resterande del av generalplanen. . . . 13 4 17 mentalsjukhus, 360 platser ............ . ..... 20 5 25 2. Löwenströmska: lasarett, 260 platser .......... 20 5 25 3. Norrtälje: mentalsjukhus, 300 platser ......... 17 5 22 4. Nacka: kvinnoklinik, 80 platser .............. 6 1,5 7,5 Psykiatrisk klinik, 40 platser ................ 2 0,5 2,5 5. Södertälje: resterande del av generalplanen nybyggnader .............................. 10 2,5 12,5 Psykiatrisk klinik, 40 platser ................ 2 0,5 2,5 6. Huddinge: lasarett, ca 1 000 platser ........... 110 30 140 | mentalsjukhus, ca 550 platser. . . . ............ 38 10 48 i 7. Uttrans sanatorium: upprustning ............. 4 -— 4 ; 8. Nytt sjukhus i J ärva-området med ca 450 plat- ser ....................................... 50 13 63 mentalsjukhus, ca 350 platser ................ 25 5 30 . 9. Ytterligare ett nytt sjukhus (eventuellt Lidingö eller sydöstra länssjukhuset), ca 400 lasaretts- platser jämte eventuella mentalvårdsplatser. Av : totala hyggnadskostnader på 45 a 80 milj. kro- nor faller inom detta avsnitt ................. 25 — 25 Summa för lasarett och mentalsjukhus 342 82 424 10. Nya sjukhem etc. för långtidsvård 1 200 ........ 60 15 75 Summa 402 97 499

Härtill kommer kostnader för bl. a. eventuellt ökat engagemang i karolinska sjukhuset.

Kostnader i milj. kronor För staden Byggnader Utrustning Summa 1." Enskededalen: lasarett, ca 1 000 platser ........ 110 30 140 mentalsjukhus, 350 (a 400) platser ............. 25 5 30 2. S:t Görans sjukhus: nybyggnader om 1 000 plat- ser ........................................ 175 50 2251 3. Sabbatsbergs sjukhus: upprustning m. m. ...... 25 5 30 4. S:t Eriks sjukhus: upprustning m. m. .......... 10 1 11 5. Södersjukhuset: barnkirurgisk klinik ........... 5 2 7 om- och tillbyggnad ......................... 20 3 23 6. Långbro sjukhus: ungdomsklinik .............. 4 1 5 nybyggnader i övrigt ........................ 20 5 25 7. Beckomberga sjukhus: upprustning ............ 10 2 12 nybyggnader m. m. ......................... 30 8 38 8. Epidemisjukhuset: upprustning och nybyggna- 1; der, delvis avsedda för långtidsvård ............ 15 4 19 ; 9. Nya annexsjukhus för långtidsvård ca 1 500 platser ..................................... 75 20 95 Summa 524 136 660

1 Avser bruttokostnader. För staden avgår statens andel för undervisningssjukhuset (ca 55 milj. kronor).

För ett nytt lasarett vid Beckomberga om ca 600 vårdplatser, som enligt vad ovan sagts eventuellt kan behöva påbörjas inom 15-årsperioden såsom ersättning för S:t Eriks sjukhus, kan anläggningskostna—derna uppskattas till 85 milj. kronor. Samma belopp kan beräknas erforderligt för ett nytt lasarett vid Långbro, som eventuellt kan behöva påbörjas inom perioden för att ersätta serafimerlasarettet och Södra BB.

Den plan för utbyggnaden av Stor-Stockholms sjukhusvård, som ovan refererats, fastställdes år 1962. Med hänsyn till den senare inträffade ovän- tat kraftiga folkökningen i Stor-Stockholm har man emellertid nyligen tagit upp diskussioner om en snabbare sjukhusutbyggnad än som angivits i pla- nen. Därvid har särskilt aktualiserats att före år 1975 uppföra ett sjukhus i Haninge-området, beläget inom Stockholms läns sydöstra del. Detta sjuk- hus beräknas komma att få 800 vårdplatser, varav ungefär hälften skulle behöva tillkomma före 1975.

6.3.2. Sjukhus som är eller planeras bli utnyttjade för läkarutbildning eller som kan vara av intresse härför

i framtiden bli utnyttjade som undervisningssjukhus eller i övrigt kan vara ; av intresse för läkarutbildning. Därvid medtages förutom karolinska sjuk- 11 huset och S:t Görans sjukhus, Danderyds lasarett, Södersjukhuset, Enske- , dedalens sjukhus och Huddinge sjukhus. Övriga sjukhus i Stor-Stock— holmsområdet torde icke under förutsebar framtid nå sådan storlek och bli så differentierade, att de kan vara av intresse i detta sammanhang. Den geografiska placeringen av nämnda sjukhus i Stor-Stockholmsområ- det framgår av fig. 1: 1. I detta avsnitt presenterar beredningen de sjukhus, som är eller planeras 1 I

6.3.2.1. Karolinska sjukhuset

Karolinska sjukhuset fyller för närvarande en dubbel funktion inom sjuk- vården, nämligen dels som rikssjukhus, dels ock beträffande flertalet kliniker — såsom centrallasarett för Stockholms stad och Stockholms län, vilka genom avtal tillförsäkrats visst antal platser vid sjukhuset. Av nuva- rande 1 925 vårdplatser disponerar staden 666 och länet 366.

Enligt beslut av 1960 års riksdag ( prop. 1960: 159 ) skall de s.k. riks- platserna vid karolinska sjukhuset avvecklas i samband med regionsjuk— vårdens utbyggande och sjukhuset framdeles ingå 1 Stor- Stockholms sjuk- vårdsorganisation med ansvar för en del av detta områdes sjukhusvård. En omläggning av sjukhusets uppgifter i enlighet med dessa riktlinjer har av— setts komma att kräva väsentliga omdispositioner av sjukhusets kliniker och övriga anläggningar, innebärande bl.a. byggnadsåtgärder av betydande omfattning. Härtill kommer, att den tekniska och medicinska utvecklingen liksom den pågående vidgningen av läkarutbildningen ställer krav på lokal— mässiga och andra förstärkningsåtgärder. Ett mot denna bakgrund utarbe—

E 0 := __4 U e "— "3 & o N ca % => ==: _. V; :: Q.) 9: = _: & :i '>— (I: "G = :> 5 n., v—I _; I. : B” En.

S+ Görans

Huddinge sjukhus 0

0 luulnnl

Tabell 1: 28. Stomprogram för karolinska sjukhusets utbyggnad

Specialitet

Nuvarande vårdplatsantal

Planerat vårdplatsantal

A Vårdplatscr Medicin allmän medicin inkl. cudokrinologi ............. 180 210 reumatologi ................................. 73 65 specialkardiologi ............................ 18 18 njurmedicin ................................. -— 30 neurologi ................................... 100 100 lungmedicin ................................ 130 116 Kirurgi allmän kirurgi ............................... 175 140 ortopedi inkl. frakturkirurgi .................. — 85 urologi ..................................... 44 50 plastikkirurgi ............................... 54 50 brännskadeavd. ............................ 6 9 neurokirurgi ................................ 86 72 thoraxkirurgi ............................... 89 80 Eltervdrdsklinik (konvalescenter, allmän rehabilite- ring) ....................................... 1601 Kvinnoklinik .................................. 154 157 Psykiatri vuxenpsykiatri .............................. 91 85 barn— och ungdomspsykiatri .................. 13 28 Öron- näs och hals ............................. 89 70 Ögon ......................................... 57 70 Hud jämte dermatologisk allergologi +yrkesdern1a- tologi ...................................... 159 145 Radioterapi ................................... 154 134 Barnklinik medicin .................................... 116 80 kirurgi ..................................... 67 63 Alkohotklinik .................................. 60 60 Summa 1 915 2 077 B Tekniska platser Jourmattagning ................................ 10 25 Jourmottagning [är barn ........................ —— 6 I lllensivbehandlingsplatser ....................... — 69 Summa A +B 1 925 2 177

1 Härav avses ca 50 för allmän medicin, ca 30 för reumatologi, ca 25 för allmän kirurgi, ca 40 för ortopedi samt ca 15 för barnmedicin och barnkirurgi.

tat förslag till generalplan för karolinska sjukhusets utbyggande framlades den 17 juni 1964. Enligt förslaget till generalplan skall en omfattande om- och utbyggnad av karolinska sjukhuset äga rum. Ett realiserande av för— slaget skulle dels innebära att sjukhusets såväl slutna- som öppnavårdsre- surser kraftigt förstärktes, dels ock ge ökade utrymmen för läkarutbild- ningen och den kliniska forskningen.

Vårdplatsantalet beräknas enligt generalplanen komma att öka från för närvarande 1925 platser till 2 177. Den nuvarande och framtida fördelning- en av platserna på olika kliniker m.m. framgår av stomprogram i tabell 1: 28. Dimensioneringen av vissa specialkliniker blir dock, framhåller karo- linska sjukhusets direktion, beroende av det definitiva avtalet mellan sta-

ten och Stockholms stad angående medicinsk undervisning vid S:t Görans sjukhus.

Av nämnda platsantal skall 1 659 platser stå till förfogande för Stock- holms stad och län, 83 platser för övriga regionlandsting samt 335 platser för remisspatienter från främmande sjukvårdsområden samt akut- och militärpatienter.

Karolinska sjukhuset utgör således regionsjukhus för Stockholms—regio- nen med ett beräknat befolkningstal av 1 500 000 invånare år 1970 och om— fattande förutom Stockholms stad och län även vissa delar av Söderman- lands län och Gotlands län. Beträffande vissa regionspecialiteter har förut- satts, att karolinska sjukhuset skall utgöra regionsjukhus jämväl för Lin- köping- och Örebroregionerna tillhörande sjukvårdsområden eller delar därav.

Karolinska sjukhusets tomtområde omfattar för närvarande omkring 260 000 m2, varav omkring 60 000 m2 friyta. Enligt generalplanen skall nu- varande Norrbackainstitutet och Eugeniahemmets områden om tillhopa 45 000 m? införlivas med karolinska sjukhuset —— sedan befintliga verk— samhetsgrenar därstädes utflyttats.

Karolinska sjukhusets utbyggnad beräknas kunna påbörjas omedelbart. Enligt en framlagd tidsplan beräknas den första etappen av utbyggnaden —— innefattande uppförande av verkstadshus och centralförråd samt instal- lation av nya ångpannor m. m., om- och tillbyggnad av huvudkomplexet, utbyggnad av psykiatriska kliniken, uppförande av barnpsykiatrisk klinik, anordnande av parkeringsanläggning samt vissa försörjningsåtgärder _ vara avslutade år 1975. ' ,

Kostnaderna för genomförande av det framlagda generalplaneförslaget i dess helhet beräknas uppgå till omkring 300 milj. kronor._Härav belöper sig ca 175 milj. kronor å de byggnadsföretag, som föreslagits skola ingå i den ovan nämnda första etappen.

6.322. S:t Görans sjukhus Mellan staten och Stockholms stad träffades den 20 oktober 1961 överens- kommelse angående ett nytt undervisningssjukhus i Stockholm m.m., en- ligt vilken den undervisning, som för närvarande är förlagd till serafimer- lasarettet, Sabbatsbergs sjukhus och Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus, skall förläggas till S:t Görans sjukhus. Enligt. avtalet skall S:t Görans sjukhus omfatta följande kliniker ,och vårdplatser. *, Antal vårdplatser ca ?

Medicin (inkl. specialgeriatrik). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ._ ............. 280 &

Kirurgi (inkl. ortopedi, urologi och plastikkirurgi) .................... 280 ; Obstetrik-gynekologi...............................' ............... 150

Pediatrik. . . ..................................................... 190 Psykiatri ....................................... ' ................. 8 0

Långtidsvård och rehabilitering (inkl. vårdplatser för barn) ............ 120 » ' — 1 100 Summa

Härtill kommer e'nligt- avtalet de laboratorier och övriga institutioner-,. som erfordras för sjukvården, undervisningen och forskningen, ävensom i övrigt erforderliga anläggningar för sjukhusets drift, inklusive parkeringsgarage inom sjukhusområdet.

Frågan om .inrättande av klinik 1 njurmedicin samt ögon- och öronklinik skall enligt avtalet närmare övervägas och förhandlingar härom upptagas i ett senare sammanhang.

Den psykiatriska kliniken på S:t Görans sjukhus har nyligen flyttat in i en nybyggnad. Enligt avtalet skall pediatriska kliniken uppföras, omedel— bart. Övriga kliniker och anläggningar skall vara färdigställda senast den 31 december 1976.

Enligt tidigare omnämnda sjukhusplan för Stor—Stockholm av år 1962 beräknas S:t Görans sjukhus erhålla följande kliniker och vårdplatser. Specialitet Antal vårdplatser Internmedicin

allmän .................................................... 190 spec1algeriatuk ............................................. 90 njurmedicin ................................................ cv 40 280 (ev 320) Kirurgi

allmän + ortopedi ........................................... 220 urologi .................................................... 30 plastikkirurgi .............................................. 30 280 Obstetrik-gynekologi .......................................... 150 Barn

medicm ................................................... 100 kirurgi .................................................... 60 160 Psykiatri (lasaretts- -) vuxna .................................... 80

barn .................................... 30 Ögon ....................................................... 30 Öron ........................................................ 40 Långtidsv ård ................................................ 120 Summa 1 170 (ev 1 210)

Frågan om anordnande av en lungmedicinsk klinik på S:t Görans sj uk- hus bör enligt sjukhusplanen bli föremål för särskild utredning.

Kostnaderna för utbyggandet av S:t Görans sjukhus beräknades år 1962 uppgå till 175 milj. kronor (exklusive utrustning). Några kostnadsanalyser för den totala utbyggnaden har därefter inte presenterats.

Byggnadsförslag avseende första etappen av S:t Görans sjukhus' utbygg- nad (uppförande av barnkliniken) framlades under våren 1964. Det därvid presenterade förslaget omfattar 220 vårdplatser, fördelade med 120 på barnmedicin, 68 på barnkirurgi och 32 på barn- och ungdomspsykiatri. Av det totala vårdplatsantalet motsvarar 20 platser sådana platser som i över- enskommelsen av år 1961 noterats såsom långtidsvårdplatser. Barnklini- kerna beräknas vara färdiga att tas i bruk år 1968. Kostnaderna föruppfö- rande av barnklinikerna beräknas uppgå till 43,2 milj. kronor mot tidigare beräknat 30,0 milj. kronor.

För S:t Görans sjukhus, som är helt beläget i innerstaden, disponeras ett markområde av ca 14 har. Tomtmarken är således begränsad. Erfor-

derligt parkeringsutrymme torde dock, har det anförts, kunna anordnas ge- nom parkeringsgarage under sjukhusbebyggelsen. Ur bullersynpunkt så- väl vad gäller gatutrafik som flygtrafik är förhållandena fullt acceptabla. Sjukhuset har goda kollektiva trafikförbindelser, även om direkt spårvägs- eller motsvarande anslutning för närvarande saknas med karolinska insti- tutets område.

6.323. Danderyds lasarett Lasarettet är för närvarande föremål för en genomgripande om— och till- byggnad i enlighet med en av Stockholms läns landsting är 1956 antagen generalplan. Senare har beslut fattats om förläggande av en mentalklinik till lasarettsområdet. Utbyggnaden av lasarettet beräknas i sin helhet vara slutförd år 1968. Enligt sjukhusplanen beräknas lasarettet få följande kli- niker och vårdplatser.

Specialitet Antal vårdplatser

Internme dicin

allmän ........................................................ 1 75 Kirurgi

allmän +ortopedi ............................................... 160 Obstetrik-gynekologi .............................................. 135 Barnmedicin ..................................................... 55 Barnpsykiatri .................................................... 20 Öron ............................................................ 25 Radioterapi ...................................................... 25 Epidemi ......................................................... 130 Långtidssjukvård ................................................. 100 Mentalsj ukvård, innefattande lasarettspsykiatri ...................... 470

Summa 1 295

Vidare planeras på Danderyds lasarett öppna mottagningar i skilda disci- pliner samt härutöver bl.a. följande laboratorier och övriga kliniska ser- viceavdelningar, nämligen centraloperationsavdelning, röntgendiagnostisk avdelning, kemiskt centrallaboratorium, fysiologiskt laboratorium, bakte- riologiskt laboratorium, patologiskt laboratorium, fysikalisk terapiavdel- ning, rehabiliteringsavdelning och centraltandpoliklinik.

Nuvarande sjukhustomt omfattar en yta om ca 25 har. Genom placering- en av en mentalklinik på området torde ytterligare utbyggnadsmöjligheter inom området vara begränsade. Sydväst om sjukhustomten finnes vidare ett av staten ägt område om ca 26 har, varav en del torde vara lämpat för institutionsbyggnader. Grundförhållandena på sjukhustomten är goda. Från bullersynpunkt är de flesta sjukhusenheterna välbelägna. Parkeringsför- hållandena är gynnsamma. Kommunikationerna med stadens centrum är tillfredsställande. Någon direkt spårvägs- eller motsvarande anslutning till karolinska institutet saknas dock. Noteras bör vidare, att Stockholms

universitets blivande institutioner på Frescatiområdet ligger på kort avstånd från lasarettet.

Frågan om förläggning av läkarutbildning till Danderyds lasarett har tidigare prövats av 1961 års delegation för ett nytt undervisningssjukhus i Stor—Stockholm i samband med utredningen om planeringen av karolinska institutets andra undervisningssjukhus. Resultaten av utredningsarbetet presenterades i betänkandet »Utredning angående nytt undervisningssjuk- hus i Stor-Stockholm» (stencilerat, juni 1962). Delegationen ansåg det i och för sig möjligt att detta sjukhus bl.a. i kombination med andra sjuk- hus skulle kunna utnyttjas för läkarutbildning enligt de förutsättningar, som då gällde. Emellertid hade byggnadsarbetena vid lasarettet redan vid tidpunkten för utredningens arbete fortskridit så långt, att det vore förenat med betydande svårigheter att omändra ifrågavarande kliniker för under- visningsändamål och forskning. Detta alternativ ställde sig också av detta skäl betydligt dyrare än övriga då aktuella alternativ. Bl. a. med hänsyn härtill ansåg sig delegationen inte kunna förorda, att Danderyds lasarett togs i anspråk för undervisning och forskning.

6.324. Södersjukhuset Södersjukhuset avses även fortsättningsvis utgöra södra Stockholmsområ- dets mest specialiserade sjukhus. I samband med tillkomsten av Enskede— dalens sjukhus torde viss omdisposition av verksamheten på Södersjuk- huset komma att genomföras för att göra sjukhuset bättre anpassat till de framtida förhållandena. Därvid kommer den högspecialiserade karaktären på sjukhuset att ytterligare markeras. Det förutsättes, att en intim sam- verkan i sjukvårdshänseende skall etableras mellan Södersjukhuset och Enskededalens sjukhus. I samband med ombyggnaden av Södersjukhuset kommer en utbyggnad att genomföras av det Södersjukhuset närbelägna Sachsska barnsjukhuset för att tillgodose behovet av förstärkta resurser för barnkirurgi och barnallergologi. Enligt sjukhusplanen kommer Södersjukhuset år 1975 att ha följande kliniker och vårdplatser.

Specialitet Antal vårdplatser Internmedicin allmän ............................................... specialgeriatrik ...................................... . . neurologi ...................................................... reumatologi .................................................... specialkardiologi ....................................... . ........ Kirurgi allmän + ortopedi ............................................... urologi ....................................................... plastikkirurgi .................................................. neurokirurgi ................................................... Obstetrik-gynekologi ..............................................

1 1 4 Specialitet ' Antal vårdplatser Barn medicin ....................................................... 100 kirurgi .................. '. . . ." .................................. & 160 Psykiatri (lasaretts-) ........................................ 85

Radioterapi ................................... Långtidsvård ..............................................

Summa 1 545

Härutöver planeras en intoxikationsavdelning på sjukhuset.

På Södersjukhuset finnes för närvarande polikliniker och öppna mot- tagningar i skilda discipliner samt bl.a. följande laboratorier och kliniska serviceinrättningar, nämligen anestesiavdelning, röntgendiagnostiska av- delningar, varav en på Sachsska barnsjukhuset, kliniskt kemiskt laborato- rium, kliniskt bakteriologiskt laboratorium, kliniskt neurofysiologiskt la- boratorium, patologavdelning, audiologisk avdelning, yrkesmedicinsk av- delning och rehabiliteringsavdelning.

Södersjukhuset är uppfört som en kompakt blockbyggnad med en hu- ! vudbyggnad om ca 10 våningar ovan mark. Nuvarande sjukhustomt omfat- & tar ca 11 har med endast begränsade friområden i form av parkmark. Sjuk- huset har goda kollektiva trafikförbindelser. Direkt anslutning saknas dock för närvarande med karolinska institutets område. Anslutning till Enskede- dalens sjukhus erhålles medelst buss i kombination med tunnelbana.

Kostnaderna för om- och tillbyggnadsätgärder på Södersjukhuset, inklu- sive Sachsska barnsjukhuset, beräknades år 1962 uppgå till ca 25 milj. kro- nor. Några nya kostnadsanalyser har därefter inte presenterats.

1961 års delegation för ett nytt undervisningssjukhus i Stor-Stockholm framhöll i sitt meromnämnda betänkande om förutsättningarna att tillgodo- se karolinska institutets ytterligare behov av sjukhusplatser m.m. för un- dervisningen, att Södersjukhuset hade stora kliniska resurser men dess byggnadskonstruktion försvårade de genomgripande omdispositioner och tillbyggnader, som undervisningen och forskningen skulle kräva. Det räckte nämligen enligt delegationen inte enbart med att inrymma föreläsningssa- lar och undervisningslaboratorier. Hela sjukhuset måste omdisponeras med tanke på att undervisning skulle äga rum i praktiskt taget alla dess delar. Sjukhusets utbyggnadsmöjligheter var för övrigt, framhöll delegationen, mycket begränsade och måste i första hand reserveras för sjukvårdens be— hov. På angivna skäl hade delegationen funnit, att Södersjukhuset inte var att betrakta som ett realistiskt alternativ till nytt undervisningssjukhus.

6.321). Enskededalens sjukhus Planeringsarbete pågår för uppförande av ett nytt sjukhus i Enskededalen. Förslag till generalprogram jämte principförslag till dispositionsplan för det nya sjukhuset förelades Stockholms stad sommaren 1964.

Lokalplaneringen för Enskededalens sjukhus har utförts i enlighet med den moderna s.k. progressiva vårdens principer, varvid man förutsätter ett intimt samarbete mellan de olika sjukvårdsenheterna både inom öppen och sluten sjukvård vad gäller personella, tekniska och sjukvårdsorganisa- toriska resurser. De specialiteter, mellan vilka särskilt behov av samarbete föreligger, planeras bli sammanförda i block. Sålunda räknar man med att samtliga opererande specialiteter bildar ett block _ ett kirurgiskt block. Inom detta block skall handläggas gemensamma frågor såsom organisation av arbetet inom den gemensamma operationsavdelningen och uppläggning av jourtjänsten. Övriga specialiteter tänkes bli fördelade på ett medicinskt block, ett psykiatriskt block och ett socialmedicinskt block. Enskededalens sjukhus planeras komma att ifråga om den specialiserade sjukvården sam- arbeta med Södersjukhuset. Sjukhusets stomplan (tabell 1:29) har upp— gjorts med hänsyn härtill.

Tabell 1: 29. Slomplan för Enskededalens sjukhus

Öppen vård Block Antsåluifånr gälar; er Antal besök per år p i 1000-ta1 Medicinskt block .. . Internmedicinsk klinik ....................... 160 20,0 diabetikervård ............................ _ 10,0 Allergologisk klinik .......................... 60 , 15,0 Lungmedicinsk klinik ........................ 80 8,0 tbc. dispensär ............................. 15,0 Hud- och könsklinik ......................... 60 20,0 Infektionsklinik ............................. 96 5,0 Neurologisk klinik ........................... 40 6,0. Barnmedicinsk klinik ........................ 60 8,0 Långtidsvårdsklinik .......................... 100 2,0 , 109,0 Radioterapeutisk klinik ...................... 20 676 Kirurgiskt block Kirurgisk klinik, allm. kir. o. ortop. ............ 160 35,0 Specialortop. ............................... Urologisk klinik ............................. 40 10,0 Kvinnoklinik ............................... 120 10,0 Ögonklinik ................................. 30 15,0 Öron—, näs— och halsklinik .................... 30 380 25,0 95,0 Psykiatriskt block - Mentalklinik, barn och ungdom ............... 20 1,5 Mentalklinik, vuxna ......................... 345 15,0 Alkoholistvård .............................. — 365 20,0 36,5 Socialmedicinskt block Rehabiliteringsklin. ......................... 40 —— Socialmedicinsk avd. ........................ 40 (12,0) Hälsokontroll ............................... (50,0) (62,0) Summa 1 461 240,5

Vidare räknas med inrättande av följande serviceenheter med följande nyttjandegrad. ' '

Dimensionerarde antal besök, Serviceenhet behandlingar (motsvarande) per år i 1 OOO-tal Medicinska serviceenhelcr Akut mottagningsavdelning .............................. 15,0 kirurgi .............................................. 9,0 internmedicin ........................................ 3,0 övrigt ............................................... 3,0 Anestesiavdelning ...................................... Arbetsträningsavdelning ................................. Intagningsvårdavdelning 16 vårdplatser ....................................... kirurgi .............................................. internmedicin ........................................ övrigt ............................................... Intensivvårdavdelning .................................. kirurgi, 12 vårdplatser ................................ internmedicin, 13 vårdplatser .......................... psykiatri, 12 vårdplatser .............................. Ohduktionsavdelning ................................... Operationsavdelning .................................... Röntgenavdelning röntgenundersökningar ................................ Tandvårdavdelning ..................................... Uppvakningsavdelning, 16 vårdplatser .................... Laboratorier

Bakteriologiskt laboratorium ............................. Cytologiskt laboratorium ................................ Fysiologiskt laboratorium ............................... Isotoplaboratorium

isotopundersökningar ................................. isotopmätningar ...................................... Kemiskt laboratorium ................................... Neurofysiologiskt laboratorium ........................... Patologiskt laboratorium ................................ Blodcentral

förprövningar ........................................ grupperingar ......................................... tappningar .......................................... transfusioner .........................................

Medicinskt-tekniska serviceenhcler Apotek ................................................ Badavdelning .......................................... Bädd- och desinfektionscentral ........................... Centralt fackbibliotek ................................... Fotografisk avdelning ................................... J ournalarkiv ...........................................

I det följande sammanfattas i generalplanen redovisad elapp- och tids- plan för uppförande av Enskededalens sjukhus. Etapplanen har fastställts även med hänsyn till att sjukhuset inom vissa tidsramar skall kunna över- taga sjukvårdande verksamhet från S:t Görans sjukhus i samband med att detta sjukhus ombygges till undervisningssjukhus (allergologi, hud- och kön samt lungmedicin).

Utbyggnads-

skede:

1. Förberedande byggnadsarbeten omfattande anordnande av vägar, vatten— och avloppsanläggningar jämte parkeringsplatser samt upp- förande av värmecentral 1968 Obj ekt: Färdig år:

1 17 Utbyggnads- skede: Objekt: Fardig år:

2. Sjukhusets huvudkomplex med mottagningsbyggnad, somatiska blockens vårdavdelningar, medicinska serviceenhetcr, laboratorier successivt från och vissa allmänna serviceenheter år 1970

3. Specialbyggnader, omfattande infektionsklinik, expeditionsbygg—

nad, sjukvårdsskola, fritidslokaler, det psykiatriska blockets bygg- nader jämte rehabiliteringscentrum och arbetsträningsavdelning 1973

Den totala nettoytan för Enskededalens sjukhus beräknas uppgå till ca 101000 ni?, exklusive yttre anläggningar såsom anläggningar för parke— ring och för bostäder åt vikarier och elever. Därvid har hänsyn endast ta- gits till sjukvårdsbehoven och således inga lokaler beräknats för medicinsk undervisning och forskning.

Kostnaderna för uppförande av sjukhuset beräknas enligt generalplanen uppgå till ca 250 milj. kronor, vartill kommer ca 25 milj. kronor för perso- nalhotell, sjukvårdsskola och barndaghem. Såsom underlag för beräkning- arna har antagits en produktionskostnad per m3 byggnadsvolym av 350 kronor. Den sammanlagda byggnadsvolymen har beräknats med utgångs- punkt från de i generalprogrammet redovisade nettoytorna, ett genomsnitt- ligt antaget effektivitetstal av 0,55 samt en genomsnittlig antagen vånings- höjd av 3,6 m. Kostnaderna för de yttre anläggningarna har bedömts upp- gå till ca 5 procent av de framräknade kostnaderna för sjukhuset i övrigt.

Inga uppgifter har lämnats om beräknade kostnader för inredning och ut— rustning.

Enskededalens sjukhusområde omfattar enligt generalplanen en yta av ca 27,5 har och är till ungefär lika delar beläget inom stadsdelarna Gamla Enskede och Kärrtorp. Området begränsas i norr av Sofielundsvägen, i ös- ter av Fyrskeppsvägen och ett smalt parkområde samt de med trevånings- hus bebyggda kvarteren Falsterbo och Utgrundet samt i väster av Kyrko- gårdsvägen och tunnelbanans Farstagren, som här löper parallellt med och strax öster om Nynäsvägen.

I fråga om sjukhusanläggningens utformning framhålles, att sjukhus- områdets yta måste anses vara förhållandevis liten för ett sjukhus av En- skededalens storlek. Med anledning härav men framförallt för att erhålla korta inre kommunikationer har sjukhusets huvudkomplex givits en kon- centrerad form. Man räknar med att den i huvudkomplexet ingående mot- tagningsbyggnaden kommer att uppföras i två våningar, i direkt anslutning till denna byggnaden för laboratorier, medicinska serviceenheter m. m. i tre våningar, samt den somatiska vårdavdelningsbyggnaden i 14 våningar. Ex— peditionsbyggnaden beräknas få en höjd av 10 våningar. I anslutning till huvudkomplexet planeras vidare särskilda byggnader i upp till fyra vå- ningar för psykiatriska vårdavdelningar och rehabiliteringsavdelning, lik- som en byggnad i fem våningar för infektionsklinik. Söder om huvudkom- plexet tänkes de lokaler bli anordnade, för vilka de miljömässiga kraven på

118 kontakt med marken enligt generalplanen är större och som därför pla- neras få lägre höjd. I dessa byggnader beräknas barnpsykiatri, arbetsträ- ning m. m. erhålla utrymmen. Sjukhusområdets sydöstra del, som på längre sikt planeras bli utnyttjat för sjukhusets utbyggnad, räknar man skall tills vidare upplåtas för personalhotell.

Trafikförbindelserna är goda genom den nära anslutningen till två tun- nelbanestationer. Direkt kollektiv trafikmässig anslutning saknas för när- varande till karolinska sjukhusets område. Påbörjade trafikleder med mo- torvägsstandard skulle dock komma att minska restiden i bil mellan insti- tutet och sjukhuset.

1961 års delegation för nytt undervisningssjukhus i Stor-Stockholm framhöll i sitt betänkande beträffande möjligheterna att ianspråktaga En- skededalens sjukhus för undervisning och forskning, att det disponibla markområdet var fullt tillräckligt för uppförande av ett undervisningssjuk- hus. Om emellertid enligt stadens planer till sjukhuset förlades bl.a. ett mentalsjukhus om ca 300 platser, vilken sammanbyggnad i och för sig kunde vara önskvärd, kunde markområdet komma att bli helt utnyttjat. Vidare ville delegationen erinra om att ett val av Enskededalen som ett andra undervisningssjukhusi Stockholm kunde medföra större kostnader för forskningen än vissa andra alternativ, då det enligt delegationens me- ning fanns viss grund att anordna särskilda forskningsutrymmen på En- skededalens sjukhus för att kompensera det relativt stora avståndet till karolinska institutet. Främst till följd av de olägenheter för undervisningen och forskningen, som alternativet Enskededalen innebar, ansåg sig delega- tionen i då aktuellt sammanhang icke böra förorda detsamma.

I anslutning till sitt nyssnämnda ställningstagande om förutsättningarna att anordna läkarutbildning på Enskededalens sjukhus framhöll delega- tionen även följande: .

»I detta sammanhang finner delegationen anledning understryka den uppfatt- ning, som bl.a. framförts via ett flertal organisationer av befolkningen i de södra förorterna, att sjukvårdsbehovet i dessa delar av Stockholm är så trängande, att det krävs omedelbara åtgärder för dess tillgodoseende. Om undervisning och forskning skulle förläggas till Enskededalen kommer detta oundgängligen att in- nebära en avsevärd tidsförskjutning med hänsyn främst till den speciella och tids- krävande planering, som i så fall skulle krävas. Erfarenheterna från andra håll _ även där det endast gällt enstaka kliniker ger klart belägg härför. Uppfö- rande av ett sjukhus i Enskededalen bör icke ytterligare fördröjas särskilt som andra och bättre lösningar står till buds för att tillgodose undervisningens och forskningens behov.»

På nyss anförda skäl fastställdes i den tidigare omnämnda överenskom- melsen mellan staten och staden den 20 oktober 1961 angående nytt under- visningssjukhus i Stockholm m.m., att det av staden planerade sjukhuset i Enskededalen skulle omedelbart påbörjas och utformas som ett kommu- nalt sjukhus enbart för sjukvårdens behov.

6.326. Huddinge sjukhus Planeringsarbete pågår för uppförande av ett nytt sjukhus i Huddinge. Ar- betet befinner sig för närvarande på programstadiet. Stomplanen för Huddinge sjukhus redovisas i tabell 1: 30.

Tabell 1: 30. Slomplan för Huddinge sjukhus

Öppen vård ' Specialitet Antal vårdplatser Antal besök per år i 1 OOO—tal Intermnedicinsk klinik ................... 160 20,0 allergi ................................ _ 10,0 diabetes .............................. 10,0 neurologi ............................. 60 220 6,0 46,0 Kirurgisk klinik allmän kirurgi ......................... , ortopedi .............................. i 160 30'0 urologi ............................... 40 10,0 plastikkirurgi ......................... 20 220 8,0 53,0 Kvinnoklinik ........................... 120 10,0 mödravårdscentral ..................... —— —1 Barnklinik barnmedicin .......................... 70 8,0 barnkirurgi ........................... 60 130 15,0 23.0 Ögonklinik ............................. 40 15,0 Öronklinik .............................. 40 25,0 Hudklinik .............................. 60 20,0 Infektionsklinik ......................... 120 5,0 Lungmedicinsk klinik .................... 80 8,0 TBC-dispensär ........................ —— 15,0 23,0 Radioterapeutisk klinik .................. 20 —1 Rehabiliteringsklinik ..................... 40 —1 Långtidsvård ........................... 80 2,0 Mentalklinik, vuxna ..................... 4012 15,0 » barn och ungdom ........... 20 1,5 Alkohol .............................. — 421 20,0 36,5 Socialmedicin ........................... —1 Summa 1 591 1 Kan för närvarande ej angivas. 2 Härtill kommer ca 100 platser för dagvård.

Utöver i stomplanen angivna kliniker planeras på Huddinge sjukhus inrättande av följande medicinska servicecentraler, nämligen anestesiavdelning med inten- sivbehandlingsavdelning och uppvakningsavdelning, bakteriologiskt laboratori- um, blodcentral, cytologiskt laboratorium, djuravdelning, fysiologiskt laborato- rium, neurofysiologiskt laboratorium, jouravdelning med bl.a. intagningsavdel- ning och jourmottagning, kemiskt laboratorium, konsultavdelning, operations- central, patologisk avdelning med obduktionsavdelning och patologiskt labora- torium, personalläkarmottagning, psykiatrisk behandlingsavdelning, psykologav- delning, allmän rehabiliteringsavdelning med arbetsterapi och fysioterapi, psy- kiatrisk rehabiliteringsavdelning med arbetsterapi, fysioterapi och socioterapi, röntgenavdelning, socialmedicinsk avdelning, socialpsykiatrisk avdelning, tand- behandlingsavdelning och tuberkolosdispensär. Vidare räknas med inrättande av en rad övriga serviceavdelningar såsom apotek, bäddcentral, städcentral, vakt- mästar- och transportcentral etc. samt förvaltnings- och personalavdelningar, allmänna lokaler och tekniska anläggningar.

Inom Stor-Stockholm diskuteras även möjligheten att i anslutning till Huddinge sjukhus placera en central för blodförsörjningen i Stor—Stock- holms sjukvårdsregion med blodgruppsserologiskt centrallaboratorium. Härutöver diskuteras möjligheten att på motsvarande sätt till Huddinge sjukhus lokalmässigt ansluta en central för läkemedelsförsörjningen inom Stor-Stockholm.

Någon tidsplan för sjukhusets etappvisa uppförande har ännu icke redo— visats. Enligt uppgift beräknas dock sjukhuset kunna tas i bruk ungefär samtidigt med Enskededalens sjukhus eller något senare, då planerings- arbetet för det senare sj ukhuset hunnit längre.

Då lokalprogrammeringsarbetet ännu icke avslutats, kan inte här redo- visas någon kostnadsberäkning grundad på ett realistiskt volymtal. Följande överslagsberäkningar kan dock användas för bedömning av de totala bygg— nadskostnaderna.

Enligt ett provisoriskt lokalprogram kan den totala nettoytan beräknas till ca 102 000 m2 inklusive vissa tekniska anläggningar. Med utgångs- punkt från denna nettoyta, från ett antaget genomsnittligt effektivitetstal av 0,55 samt från en antagen genomsnittlig våningshöjd av 3,6 m, uppskat- tas den sammanlagda byggnadsvolymen till 670 000 ms. Med en antagen produktionskostnad av 350 kr per ma beräknas byggnadskostnaderna uppgå till 235 milj. kronor. Härtill bör emellertid läggas kostnader för yttre arbe- ten m.m. som antages utgöra 5 procent. De totala kostnaderna för uppfö- rande av Huddinge-sjukhuset kan således beräknas till 247 milj. kronor eller till i runt tal 250 milj. kronor.

Några lokaler för läkarutbildning och forskning är inte medtagna i före- liggande provisoriska lokalprogram för Huddinge sjukhus.

Huddinge sjukhus kommer att placeras på ett reserverat område mellan Huddinge centrum och Fittja i trakten av Flemingsberg. Huddinge kom- , mun har ställt mark till sjukhusets förfogande. För det egentliga sjukhus- området har reserverats en tomt om 77,2 har. Vidare har anmälts att för sjukvårdsändamål m.m. vid behov skall kunna ställas till förfogande dels ett reservområde om 18,8 har, dels ock eventuellt ytterligare mark så att det sammanlagda området skulle kunna komma att uppgå till 120 har. Mark- områdets lämplighet har enligt uppgift undersökts bland annat i avseende på eventuella bullerstörningar från flygflottiljen i Tullinge och sjukhusets förläggning till ifrågavarande område anses kunna accepteras även ur denna synpunkt. Grundförhållandena är, har det angivits, goda. Inga stadsplane— mässiga restriktioner föreligger i fråga om byggnaders höjd 111. m.

Huddinge sj ukhusområde ligger i omedelbar närhet av södra stambanan. Förslag har väckts hos statens järnvägar om inrättandet av en särskild sta- tion inom det blivande sjukhusets område. Om detta icke kan realiseras, planeras direkt bussförbindelse till Huddinge station. Enligt Stor-Stock- holms trafikplan torde en motorvägsförbindelse med Stockholms stad kom-

ma att anordnas. Via denna kommer även motorvägsanslutning till karo- linska institutet att erhållas. Vägavståndet från Huddinge lasarett till insti- tutet torde komma att uppgå till ca 15 km. Ingen trafikmässig anslutning är planerad mellan Huddinge sjukhus och Enskededalens sjukhus. Diskussioner pågår för närvarande om sjukhusets placering på det till- gängliga markområdet liksom om dess lokalmässiga utformning. Denna fråga blir jämväl beroende av Sjukhusområdets anslutning till planerad motorväg (Salemsleden eller Fläsklösaleden).

6.4. Förutsättningar för ökad läkarutbildning i de kliniska ämnena i Stockholm samt olika alternativ till intagningsökning

Enligt beredningens uppfattning är det ställt utom tvivel, att ett realise- rande av den planerade utbyggnaden av sjukvården i Stor-Stockholm under det närmaste decenniet kommer att skapa sjukvårdsunderlag för en bety— dande ökning av den kliniska utbildningen av läkare i Stockholm. l Läkarutbildningsberedningen vill erinra om att Stockholms stadskolle- i, gium i ett utlåtande över en inom ecklesiastikdepartementet upprättad pro- il memoria rörande det högre utbildningsväsendets fortsatta utbyggnad (de- l cember 1962) under åberopande av ett yttrande från Stor-Stockholms sjuk- vårdsberedning tillstyrkte, att läkarutbildningen i Stor-Stockholm snarast ökades till en årlig intagning av 268 nybörjare, vilken intagningsnivå hade aktualiserats i promemorian. Sj ukvårdsberedningen framhöll, att för Stock- holms del ingav bristen på läkare särskilt inom mentalsjukvården och den | öppna vården stora farhågor och kunde komma att förhindra eller försena * önskvärd och planerad utbyggnad av Sjukvårdsresurserna. Såväl absolut ” som i relation till landet i övrigt var det vidare enligt beredningen erforder- l ligt med ett större antal utbildningsplatser för ungdomen i Stor-Stockholms [ område och flera utbildade läkare för sjukvården på hithörande region. Sj uk- vårdsberedningen erinrade om att den fastställda sjukhusplanen för Stor- Stockholm innefattade även uppförande av tre helt nya sj ukhus under den närmaste 15—årsperioden, av vilka storsjukhusen i Huddinge och Enskede— dalen beräknades kunna tagas i bruk omkring år 1970. Det hade, fortsatte sjukvårdsberedningen, vid det tillfället inte ansetts nödvändigt att pene- trera frågan om vilka kliniker, som borde tagas i anspråk för en ökad un- . dervisning. En närmare utredning härom borde enligt sjukvårdsberedningen j göras gemensamt med karolinska institutet och andra berörda statliga or- gan. Det kunde även förutses, menade denna beredning, att vissa jämk- ningar kunde bli nödvändiga i den fastställda sjukhusplanen för att till- rättalägga förhållandena för en ökad undervisning. Sjukvårdsberedningen fortsatte:

»Den angelägna utvidgningen av läkarutbildningen får emellertid inte försvåra uppgiften att snarast möjligt avhjälpa bristen på sjukvårdsplatser inom Stor-

Stockholms södra delar och ej heller rubba den jämvikt i Sjukvårdsresurserna mellan Stor—Stockholms olika delar, som är en huvudlinje i sjukl1usplänenuöver— enskommelse 0111 ökad läkarutbildning i Stor-Stockholm måste. träffas mycket snabbt, eftersom projekteringsarbetet för de nya sjukhusen och för upprustning- en av flera äldre sjukhus är i full gång och senare ändringar kan medföra bety— dande merkostnader Och förseningar. »

Efter diskussioner med karolinska institutets lärarkollegium har läkar— utbildningsberedningen uppställt de fyra alternativ till intagsökning, som redovisats i inledningen av detta kapitel. De olika alternativen grundar sig på i vilken utsträckning ytterligare sj ukvårdsresurser behöver utnyttjas för läkarutbildning. . »

Vid sin bedömning om förutsättningarna för ökad läkarutbildning —— ut— över nuvarande permanenta intagningsnivå om 160 nybörjare —— har bered— ningen utgått ifrån att det bör vara'möjligt att bereda 90 utbildningsplatser per år i de kliniska huvudämnena på ett sjukhus. En ökning till detta intag på de två nuvarande undervisningssjukhusen, karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus, skulle ge det första alternativet till intagsökning, näm- ligen alternativ S-A, innebärande ett intag av 180 nybörjare per år i de kliniska ämnena. Utnyttjande av ett tredje undervisningssjukhus skulle ge en 'intagningskapacitet av 270 nybörjare (alternativ S—C). Om slutligen två nya sjukhus kunde ianspråktagas för undervisning, skulle storleken av intagningen nybörjare i de kliniska ämnena kunna ökas till 360 årligen (alternativ S-D)

Med hänsyn till karolinska sjukhusets stora kliniska resurser har'bered- ningen ifrågasatt om icke möjlighet finnes, att ta detta sjukhus i anspråk för ett större antal studenter än vad som skulle bli fallet med ett intag av 90 nybörjare—årligen. Detta har lett till att beredningen uppställt ett alter- nativ S-B, innebärande en permanentning av nuvarande provisoriska intag av 200 nybörjare i de kliniska ämnena men med placering av samtliga stu- derande i dessa ämnen på karolinska sjukhuset och S :t Görans sjukhus, var- vid dock huvuddelen skulle placeras på det förstnämnda sjukhuset.

Beredningen kommer att i samband med att beredningen i det följande närmare redogör för vart och ett av de olika ökningsalternativen diskutera vilka sjukhus, som vid en kapacitetsvidgning av större omfattning kan kom- ma i fråga som nya undervisningssjukhus. Ett slutligt ställningstagande i detta spörsmål blir emellertid jämväl beroende av om en överenskommelse kan träffas mellan staten och vederbörande kommunala huvudman om de ekonomiska villkoren för ianspråktagandet av ifrågavarande sjukhus för utbildningsändamål.

Karolinska institutets tidigare lärarkollegium har i stort accepterat den i det följande redovisade principiella uppläggningen av ökad läkarutbild— ning enligt alternativen S-A, S-C och S-D, även om kollegiet haft erinringar på enskilda punkter. Beredningen har dock inte haft tillfälle att med lärar— kollegiet diskutera de sj ukvårdsorganisatoriska problemen.

6.4.1. Alternativ S-—A

Beredningen har funnit förutsättningar föreligga att öka läkarutbildningen i Stockholm från ett intag av 160 nybörjare i de kliniska ämnena till ett intag av 180 med enbart utnyttjande av karolinska sjukhusets och S:t Gö- rans sjukhusresurser. Beredningen räknar med att det därvid aktuella in- taget fördelas med 90 nybörjare på karolinska sjukhuset och 90 på S:t Gö- rans sjukhus i de kliniska huvudämnena kirurgi, pediatrik, obstetrik-gyne- kologi och psykiatri liksom i patologi och i de laboratoriediagnostiska ämne- na. Vidare räknar beredningen med att undervisning i specialämnena radio- terapi, oftalmiatrik, dermato-venereologi, neurologi och oto-rhino—laryngologi även vid nu ifrågasatt kapacitetsvidgning skall vara förlagd till karolinska sjukhuset. I fråga om ämnet oftalmiatrik räknas med att nuvarande utbild- ning i ämnet vid Sabbatsbergs sjukhus skall överflyttas till karolinska sjuk- huset. Likaså anser beredningen inte behov föreligga att utnyttja några nya sjukvårdsresurser för undervisningen i klinisk epidemiologi och ftisiologi utöver de, som planeras för nuvarande permanenta intagningsnivå. Under- visningen i hygien, rättsmedicin, krigsmedicin och socialmedicin beräknas kunna anordnas utan lokala m. fl. förstärkningsåtgärder. Beredningen åter- kommer i det följande till vissa frågor om fördelningen av studerandeintaget i de övriga ämnena mellan de två sjukhusen.

I samband med förestående utbyggnad av karolinska sjukhuset bör lokal- mässiga och övriga betingelser kunna skapas för ifrågasatt kapacitetsvidg- ning. I det nyligen framlagda förslaget till generalplan för sjukhusets ut- byggnad har visserligen endast räknats med en intagningskapacitet av 160 nybörjare årligen. Representanter för sjukhusets direktion anser emellertid enligt uppgift av karolinska institutets lärarkollegium, att ett genomföran- de i rätt tid av de delar av generalplanen, som berör undervisningen, skall skapa möjlighet till ifrågasatt kapacitetsvidgning.

Beredningen är medveten om att svårigheter kan uppkomma på karo- linska sjukhuset särskilt vid den ökade utbildningen i oftalmiatrik, dermato- venereologi, psykiatri och neurologi. I fråga om de två sistnämnda äm- nena vill beredningen erinra om att beredningen förutsatt, att ett särskil- jande studieplanmässigt sett av dessa två ämnen skall komma till stånd, då intagningen vid institutet når den årliga omfattningen av 160 nybörjare. För psykiatriämnets del vill beredningen även framhålla betydelsen för grundutbildningen av läkare av den förstärkning, som skulle följa inrättan— de vid institutet av en särskild undervisnings- och forskningsenhet i s.k. tung psykiatri med placering på ett mentalsjukhus, varom utredning för närvarande pågår.

Vid den tidpunkt, då frågan om utnyttjandet av Sabbatsbergs sjukhus som karolinska institutets andra undervisningssj ukhus diskuterades (1960), låg som underlag för övervägandena om behovet av vårdplatser m.m. på detta sjukhus ett antagande om att intagningskapaciteten i huvudämnena

medicin och kirurgi skulle vara 60 nybörjare per termin. Det nu gällande programmet för S:t Görans sjukhus utbyggnad har uppgjorts mot bak- grund härav. Beredningen är medveten om att den redan beslutade ökningen av intagningen till sjukhuset med 20 studerande per år kommer att vålla vissa svårigheter. I fråga om bl. a. ämnet kirurgi har, som angivits ovan, beredningen dock ansett förutsättningar föreligga för en ytterligare ökning till ett intag av 90 nybörjare. Det tycks emellertid ovisst, 0111 den medicins- ka kliniken tål en motsvarande belastning. Beredningen räknar därför för- siktigtvis med att intagningen av kandidater till denna klinik begränsas till nu fastställda 80 per år men att i stället medicinska kliniken vid karolinska sjukhuset mottar 100 studerande per år. Skulle det fortsatta planeringsar- betet för S:t Görans sjukhus visa, att ett med karolinska sjukhuset jämför- bart patientunderlag kommer att finnas där, kan en justering av kursstor- leken till likformighet mellan karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus övervägas.

Karolinska institutets tidigare lärarkollegium har framfört krav på ökat vårdplatsantal för undervisningen i psykiatri bl. a. på S:t Görans sjukhus. För detta ämne gäller också, framhåller lärarkollegiet, att undervisningen är mycket starkt beroende av klinikernas tillgång till inom sjukvården ar- betande specialpersonal, såsom psykologer och kuratorer. Beredningen har velat omtala detta men anser inte för sin del, att ett bibehållande med hän— syn till sjukvårdens krav av nuvarande vårdplatsantal på S:t Görans sjuk— hus psykiatriska klinik skulle äventyra psykiatriutbildningens kvalitet, sär- skilt som upprättandet av en undervisnings- och forskningsorganisation i psykiatri i enlighet med vad ovan anförts även måste ses som en förstärk- ning för grundutbildningen i psykiatri.

Då viss oklarhet råder om hur undervisningen i ortopedi framdeles kommer att vara fördelad mellan karolinska sjukhuset och S:t Görans sj ukhus, räk- nar beredningen preliminärt med att ökningen skall förläggas till karo- linska sjukhuset.

Beredningen vill understryka, att med den nu skisserade utbildningslös- ningen på S:t Görans sjukhus det inte följer några anspråk på ytterligare sj ukvårdsenheter m. m. utöver vad som angives i 1961 års avtal mellan sta— ten och Stockholms stad.

6.4.2. Alternativ S—B

Ett realiserande av detta alternativ skulle innebära, att nuvarande proviso- riska intagningsstorlek i de kliniska ämnena permanentades. Därvid för- utsättes enligt beredningen, att hela ökningen från intagningsnivån 180 (S-A) till nu aktuell nivå placeras på karolinska sjukhuset. På detta sjuk- hus skulle således i de kliniska huvudämnena det årliga intaget uppgå till 110 nybörjare; i medicin t; o. m. till 120 nybörjare per år. I de kliniska specialämnena skulle intagningsstorleken bli 200 nybörjare årligen. Bered-

ningen anser denna intagningsstorlek i och för sig böra vara möjlig, även om beredningen är medveten om att ett realiserande av detta skulle kunna vålla svårigheter ur utbildningssynpunkt framför allt för undervisningen i de kliniska specialämnena _ och föranleda därav följande kostnadskrävande omdispositioner och förstårkningsåtgärder. Av denna anledning bör, an- ser beredningen, detta alternativ stå tillhaka för övriga här aktuella alter- nativ till intagsökning. Beredningen har inte heller i detalj undersökt för- utsättningarna att genomföra alternativ S-B. Beredningen har dock ansett det lämpligt att medtaga detta alternativ i föreliggande redovisningssam- manhang.

6.4.3. Alternativ S—C

Ett realiserande av detta alternativ, som skulle ge ett intag av 270 nybör- jare per år i de kliniska ämnena, förutsätter ianspråktagande av ett tredje sj ukhus för utbildningsändamål. När beredningen i det följande inlednings- , vis utifrån principiella utgångspunkter behandlar detta alternativ, använder 1 beredningen benämningen klinikenhet III på det nya undervisningssjuk- 1 huset. ' Beredningen förutsätter, att klinikenhet III får sådana sjukvårdsmässiga resurser, att undervisning kan meddelas i samtliga ämnen med de undantag, som angives nedan.

Enligt den skisserade utbildningslösningen skulle intagningens storlek i samtliga ämnen bli 90 nybörjare årligen på det nya sjukhuset. Beredningen finner det emellertid naturligt, att man i fråga om de kliniska specialämnena . vid ett realiserande av detta alternativ gör en sådan omfördelning av student- ] intaget mellan klinikenhet III och karolinska sjukhuset, som bäst kan anses , svara mot det sjukvårdsmässiga underlaget på de två sjukhusen. I det föl- jande räknar dock beredningen för enhetlighetens skull med ett intag av I 90 nybörjare per år i ifrågavarande ämnen på klinikenhet III. I samband med : den senare omfördelning av studerande, som kan komma att bli aktuell mel- g lan de två sjukhusen, kan en motsvarande omdisposition göras av de resur- i ser, som tillhandahålles undervisningen på respektive sjukhus. l För undervisningen i medicin och kirurgi räknar beredningen med att ut- över en akademisk organisation för vartdera av huvudämnena skall tillkom- ma en undervisnings- och forskningsenhet för vartdera ett subspecialitets- ämne. Det bör senare ankomma på universitetsmyndigheterna att föreslå »! områden för dessa enheter bl. a. med hänsynstagande till föreliggande sjuk- " vårdsorganisation. Vidare räknar beredningen med inrättande av en full- värdig undervisnings- och forskningsorganisation i ortopedi.

Beredningen anser inte behov föreligga av akademiska forsknings- och undervisningsorganisationer på klinikenhet III i eventuella övriga medi- cinska eller kirurgiska subspecialitetsämnen. För undervisningen bör man i dessa fall kunna repliera på den organisation, som i ifrågavarande speciali-

teter finnes på karolinska sjukhuset. I förekommande fall bör det även vara möjligt att utnyttja den organisation, som med hänsyn till sjukvårdens behov kommer att upprättas på klinikenhet III. Lärarbehovet bör i dylika fall kunna tillgodoses genom arvode. *

Beredningen anser inte heller behov föreligga av en akademisk forsknings- och undervisningsorganisation i ämnet ftisiologi på klinikenhet III. För ut- bildningen bör dock en eventuell lungmedicinsk klinik utnyttjas och lärar- behovet tillgodoses genom arvode.

Vidkommande ämnet radioterapi är undervisningsbetingelserna särskilt goda på karolinska sjukhuset genom Radiumhemmets ställning av central- anstalt. Det bör därför enligt beredningens mening vara möjligt att bereda utbildningsplatser på Radiumhemmet för hela det nu aktuella intaget stude- rande. Det tillgängliga radioterapeutiska materialet på klinikenhet III bör dock i förekommande fall utnyttjas för demonstrationer och i annat studie-, syfte. *

Beredningen anser behov föreligga av.ytterligare sjukvårdsresurser för ämnet klinisk epidemiologi vid 3. nu aktuell intagning. Därest en infek- tionsklinik icke skulle komma att uppföras på klinikenhet III, förutsätter beredningen, att andra lösningar skall kunna erbjudas, som tillgodoser un- dervisningens behov.

För ämnet psykiatris del vill beredningen i detta sammanhang erinra om möjligheten att därest nu aktuellt alternativ realiseras _ placera den enhet för undervisning och forskning i psykiatri, varom utredning för när- varande pågår, på den mentalvårdsklinik, som eventuellt kan komma att för- läggas till klinikenhet 111. En dylik placering skulle vara synnerligen värde— full från såväl forskningens som utbildningens synpunkt, särskilt som på kli- nikenheten skulle komma att finnas psykiatriska avdelningar för behand- ling av såväl lättare som svårare psykiatriska fall. Denna lösning utesluter inte möjligheten, att man i avvaktan på tillkomsten av en mentalklinik på klinikenhet III under en övergångstid provisoriskt förlägger undervisnings- och forskningsorganisationen till annat mentalsjukhus.

Beredningen anser vidare behov föreligga för undervisningens del på kli— nikenhet III av en akademisk organisation i barnpsykiatri. Inrättandet av en sådan skulle om därjämte en undervisnings- och forskningsenhet i tung psykiatri placerades där _ ge den samlade psykiatriska forskningen på kli- nikenheten en särskilt markerad tyngd och bredd.

Beredningen har varit medveten om behovet av att på det nya undervis- ningssjukhuset förstärka de kliniska laboratorieämnenas organisation så att denna kan kompensera ett eventuellt större avstånd från det tredje under- visningssjukhuset till teoretiska medicinska institutioner. Beredningen har bl. a. tagit hänsyn till detta vid uppgörandet av sitt förslag till personalorga- nisation för ämnena klinisk kemi, klinisk fysiologi och klinisk bakteriologi. Ett realiserande av en av beredningen i avsnitt 6.8. skisserad lösning

beträffande patologiundervis-ningens' ordnande vid institutet vid nu—aktuell intagsökning skulle även innebära en förstärkning av forskningsresurserna på det tredje undervisningssjukhuset. — = ' '

Undervisningen i hygien och rättsmedic'in liksom i krigsmedicin bör vid nu aktuell kapacitetsvidgning kunna anordnas på de institutioner, som nu meddelar ifrågavarande undervisning ieller enligt'i övrigt samma former som för närvarande. Beredningen kommer att beröra lokalfrågan för hygien och rättsmed-icin. i annat sammanhang. För ämnet..socialmediein'räkn'ar dock beredningen med att-fullständiga utbildningsresurser skall tillhandahållas på klinikenheten. Beredningen "har därvid uppmärksammat, att'man på de Sjukhus, som kan komma att bli aktuella vid ifrågasatt kapacitetsvidgning, även avser att skapa socialmedicinska Sj ukvårdsenheter.

Vid: bedömningen av vilket eller vilka sjukhus, som kan komma ifråga så- som klinikenhet III, har beredningen. utgått ifrån följande sjukhus, nämli- gen nu befintliga Danderyds lasarett. och Södersjukhuset samt de planerade sjukhusen i Huddinge och Enskededalen. Endast- dessa sjukhus har enligt beredningen den specialiseringsgrad och den storlek, att- de var för sig eller i kombination skulle kunna användas för undervisnings- och forsknings— ändamål. »- ' '

Enligt beredningens mening kan Danderyds lasarett omedelbart utgå ur diskussionen om det tredje undervisningssjukhuset, dels med hänsyn till dess—_ofullständighet, dels ock med hänsyn till att sjukhuset inom kort är färdigutbyggt, varför det skulle bli svårt att anordna undervisnings- och forskningslokaler på sjukhuset.

Av de återstående tre sjukhusen anser beredningen att i nu aktuella sam- manhang Södersjukhuset bör stå efter både Huddinge Sjukhus och Enskede- dalens sjukhus. Det skulle bli svårt" att på Södersjukhuset med hänsyn till dess byggnadskonstruktion och begränsade tomtmark genomföra de mycket genomgripande omdispositioner och tillbyggnader, som undervisningen och forskningen kräver. Utbyggnadsplanerna på Södersjukhuset —- med hänsyn till sjukvårdens behov —— är ju för övrigt relativt begränsade, medan ansprå- ken på anordnande av undervisnings- och forskningslokaler på de övriga två sjukhusen bör kunna tillgodoses i samband med utbyggandet av sjuk- vårdsresurserna.

Enligt beredningens mening synes Huddinge sjukhus vara lämpligare som undervisningssjukhus än Enskededalens sjukhus. Huddinge sjukhus har något högre specialiseringsgrad än Enskededalens sjukhus, som för övrigt när det gäller den specialiserade kroppssjukvården _ samverkar med Södersjukhuset. Härtill kommer de fördelar ur tomtmarkssynpunkt, som Huddinge sjukhus kan erbjuda. Som även framhållits av 1961 års delegation för nytt undervisningssjukhus i Stockholm kan vissa svårigheter komma att föreligga att bereda forskningen och undervisningen erforderligt utrymme

på Enskededalens sjukhus, särskilt som även en mentalklinik kommer att placeras där.

Att Huddinge sjukhus är beläget på längre avstånd från karolinska insti- tutet än Enskededalens sjukhus har enligt beredningen icke avgörande be- tydelse vid valet av ett tredje undervisningssjukhus i Stor-Stockholm. De planerade goda trafikmässiga förbindelserna mellan Huddinge och Norr— backa-området gör det möjligt, anser beredningen, att skapa den kontakt mellan Huddinge sjukhus och karolinska institutets medicinskt teoretiska och övriga vetenskapliga institutioner, som vore erforderligt för ett ända- målsenligt bedrivande av undervisningen och forskningen på det nya sjuk- huset.

Det vore naturligtvis i och för sig tänkbart att såsom det tredje undervis- ningssjukhuset utnyttja Enskededalens sjukhus och Södersjukhuset i kom- bination. Ett realiserande av denna lösning skulle emellertid enligt bered- ningens mening medföra betydande konsekvenser ur ekonomisk synpunkt, enär ingrepp finge göras i både en bestående och en planerad sjukbusorgani- sation. En dylik lösning skulle även ha betydande nackdelar ur undervis- nings- och forskningssynpunkt. Beredningen anser därför att kombinations- alternativet Enskededalens sjukhus—Södersjukhuset i nu aktuellt läkar- utbildningsökningssammanhang måste stå tillbaka för den andra lösning, som kan erbjudas, nämligen enbart Huddinge sjukhus.

I diskussionen beträffande valet mellan Huddinge sjukhus och Enskede- dalens sjukhus såsom klinikenhet III bör emellertid även följande princi- piella problem beaktas.

Beredningen är efter de diskussioner beredningen haft med företrädarna för sjukvårdsmyndigheterna i Stockholms stad och läns landsting medveten om det synnerligen trängande behovet för sjukvårdens del av en snabb ut- byggnad av sj ukvårdsorganisationen i Stor-Stockholms-området och därvid i första hand i dess södra delar. Planeringsarbetet för såväl Huddinge sj ukhus som Enskededalens sjukhus har enligt uppgift kommit långt. Om undervis- ning och forskning skall förläggas till ettdera av dessa sjukhus kommer _— som även Stor-Stockholms sjukvårdsberedning framhållit i tidigare citerat yttrande _— detta oundgängligen att vålla förseningar i igångsättandet av byggnadsarbetena, beroende på att en avsevärd omplaneriug måste göras. Risk föreligger då även, att tidpunkten för färdigställandet av klinikerna kan komma att förskjutas. Dessa komplikationer torde enligt beredningens me- ning vara betydligt allvarligare för Enskededalens sjukhus än för Huddinge sjukhus, då planeringsarbetet för det förstnämnda sjukhuset nått fram till ett konkret generalplaneförslag. Ett val av Enskededalens sjukhus skulle härigenom enligt beredningen i högre grad än ett val av Huddinge sjukhus försvåra den mycket angelägna uppgiften för sjukvårdsmyndigheterna att snarast avhjälpa bristen på sjukvårdsplatser i Stor-Stockholms södra delar. Vidare kan en omdisposition av Enskededalens sjukhus även komma att

påverka sjukhusplanen för Södersjukhuset med hänsyn till det sambruk i fråga om den specialiserade kroppssjukvården, som planeras mellan dessa sjukhus. Av betydelse i detta sammanhang är slutligen, att en försening i uppförandet av Enskededalens sjukhus även av skäl, som tidigare redovisats, kan komma att påverka tidsprogrammet för S:t Görans sjukhus.

Enligt beredningens bedömning synes det i dagens läge med hänsyn till vad nyss anförts utifrån allmänna sj ukvårdsorganisatoriska utgångspunkter vara fördelaktigare att ianspråktaga Huddinge sjukhus för utbildnings- och forskningsändamål än Enskededalens sjukhus. Resultaten av denna be- dömning sammanfaller således med resultaten av övervägandena ur utbild- ningssynpunkt beträffande alternativet S-C.

Om beslut snabbt fattas att förlägga läkarutbildning till Huddinge sjuk- hus, bör det enligt beredningens mening vara möjligt att utan alltför stora förseningar göra de omdispositioner i föreliggande programhandlingar, som kan komma att föranledas av undervisningens och forskningens krav. Företrädare för Stockholms läns landsting har även förklarat, att landstinget torde kunna acceptera de förseningar, som härvidlag skulle komma att bli aktuella i utbyggnaden av Huddinge lasarett under förutsättning att ett ställ- ningstagande i frågan tages snabbt samt att ett godtagbart avtal kan träffas med staten om landstingets upplåtande av sjukhuset för undervisning och forskning.

Beredningen har granskat föreliggande stomplan för Huddinge sjukhus med hänsyn till undervisningens behov av vårdplatser vid intag av 90 ny- börjare årligen i de kliniska ämnena. För undervisning av ifrågasatt stude- randeantal i vissa ämnen, såsom i medicin, kirurgi och pediatrik, kan det planerade vårdplatsantalet på respektive klinik synas knappt. För medicin- undervisningen bör dock även lungklinikens och långtidsvårdsklinikens vårdplatser kunna utnyttjas, för kirurgiundervisningen de kirurgiska spe- cialklinikernas platser samt för pediatrikundervisningen den barnkirurgiska klinikens platser. Om man därtill beaktar de mycket betydande öppnavårds- resurser, som planeras på sjukhuset, bör enligt beredningens mening fullt tillfredsställande betingelser komma att föreligga för undervisningen och forskningen i samtliga kliniska ämnen på sjukhuset.

För mentalsjukvården planeras en mentalklinik med ca 400 platser för vuxna patienter. Härutöver tillkommer ca 100 platser för dagvård. För un- dervisningen i psykiatri torde enligt beredningens mening ca 100 vårdplat- ser vara tillräckliga, motsvarande en lasarettspsykiatrisk klinik. Om därtill en särskild undervisnings- och forskningsenhet i psykiatri förlägges till Huddinge sjukhus, torde för detta ändamål ytterligare ca 125 vårdplatser behöva disponeras.

Med hänvisning till vad ovan anförts räknar beredningen således med att vid ett realiserande av alternativ S-C Huddinge sjukhus skall utnyttjas som karolinska institutets tredje undervisningssjukhus.

5—413173

6.4.4. Alternativ S—D

Ett realiserande av detta alternativ, som skulle ge ett intag av 360 nybörjare per år i de kliniska ämnena, förutsätter ianspråktagande av ett ytterligare undervisningssjukhus utöver det, som kan komma i fråga för alternativ S-C. Beredningen kommer först att _ liksom i redogörelsen för alternativ S-C — skissera en utifrån principiella utgångspunkter tänkbar utbildnings- organisation för vidgad utbildning i de kliniska ämnena vid nu aktuell nivå samt därefter behandla frågan om Vilka sjukhus, som kan komma i fråga som karolinska institutets tredje och fjärde undervisningssjukhus. Bered- ningen har ansett det nödvändigt att vid diskussionen om erforderliga sjuk— vårdsmässiga resurser betrakta alternativet S—D isolerat från alternativet S-C. Vid diskussionen om den principiella uppläggningen av utbildningen kan dock det större intagsalternativet S-D ses som en vidareutveckling från alternativet S-C.

Inledningsvis använder beredningen benämningen klinikenhet IV för det fjärde undervisningssjukhuset.

Beredningen anser det böra vara möjligt att vid ett lärosäte bereda utbild- ningsplatser i de kliniska ämnena i så stort antal, som det skulle bli fråga om vid alternativ S-D. Det totala sjukvårdsunderlaget i Stor-Stockholm synes även beredningen tillräckligt för nu aktuell kapacitetsvidgning.

Klinikenhet IV måste enligt beredningen ha sjukvårdsmässigt underlag för undervisning av 90 studerande årligen i de kliniska huvudämnena medi- cin, kirurgi, psykiatri och pediatrik samt i obstetrik—gynekologi liksom i de laboratoriediagnostiska ämnena och i ämnena röntgendiagnostik och patologi. För undervisningen i de kliniska specialämnena neurologi, oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi, dermato-venereologi, klinisk epidemiologi och ftisio- logi liksom i åmnet radioterapi, för vilka ämnen undervisningsresurser måste tillkomma vid nu aktuell intagsnivå, ifrågasätter beredningen, om inte motsvarande samordning kunde äga rum mellan klinikenhet III och kli— nikenhet IV som mellan karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus. Un— dervisningen i dessa ämnen borde därvid kunna koncentreras på klinik- enhet III och utbildningsplatser på detta sjukhus kliniker anordnas för 180 studerande årligen. Då beredningen emellertid är oviss, om den sjukvårds- mässiga kapaciteten på det sjukhus, som vid nu aktuellt alternativ skulle komma att fungera som klinikenhet III, tillåter en sådan omfattande utbild- ning, kommer beredningen i det följande att provisoriskt räkna med full- ständiga akademiska organisationer på klinikenhet IV även i oftalmiatrik, dermato-venereologi och oto—rhino-laryngologi. Beredningen skulle dock med tillfredsställelse hälsa, att sjukvårdsorganisationen vid klinikenhet III tilläte en koncentration av kurser i dessa ämnen för 180 nybörjare årligen. Bered- ningen har däremot inte räknat med sådana organisationer på klinikenhet IV i neurologi och klinisk epidemiologi. För undervisning i radioterapi och

ftisiologi bör en eventuell radioterapeutisk klinik på klinikenhet III eller på klinikenhet IV respektive en eventuell lungmedicinsk klinik på klinikenhet III kunna utnyttjas. Beredningen har dock varit medveten om att en dylik variation i intagningsstorlekarna på olika kurser vid ett och samma sjukhus under det fria kliniska stadiet kan komma att vålla särskilda schematekniska svårigheter.

I detta sammanhang vill beredningen erinra om att karolinska institutets tidigare lärarkollegium varit ense med beredningen om att i vissa fall för- delar skulle vinnas, om den på tredje och fjärde klinikenheten fallande undervisningen kunde sammanföras till ett och samma sjukhus i vad avser kurserna i de kombinerbara tvåmånadsämnena inom det fria kliniska sta- diet. Kollegiet har även ifrågasatt möjligheten till en sådan koncentration i vissa andra ämnen, såsom i pediatrik. I så fall, framhåller kollegiet, måste ett kraftigt vårdplatsunderlag åstadkommas för undervisningen och forsk- ningen. Över huvud synes enligt kollegiet den principen böra vara gällande, att undervisning ej skall förläggas till påtagligt små kliniker.

För den ökade utbildningen i ämnet socialmedicin enligt nu aktuellt al- ternativ bör man enligt beredningen kunna repliera på den organisation, som planeras tillkomma för alternativ S-C.

För ämnet hygien beräknas likaså den ökade utbildningen kunna klaras inom ramen för tidigare för alternativ S-C förordade organisation, även om beredningen är medveten om att särskilda svårigheter då kan uppkomma. Beredningen kommer att i samband med behandlingen av erforderlig per- sonalförstärkning diskutera Vissa till kapacitetsvidgningen i detta ämne hörande problem.

Även för ämnena rättsmedicin och krigsmedicin skulle, anser beredningen, en utökad intagning av här ifrågasatt storlek kunna medföra svårigheter. Det kunde därför finnas anledning att vid ökning till nu aktuell nivå om- pröva kursorganisationen i dessa ämnen. En dylik omprövning kan even- tuellt även komma i fråga vid en intagsökning enligt alternativ S-C.

Vad beredningen i sin redogörelse om den principiella uppläggningen av ökad läkarutbildning enligt alternativ S-C anfört om behovet av forsk— ningsförstärkning på en klinikenhet, som är placerad på relativt långt av— stånd från medicinskt teoretiska institutioner, äger i tillämpliga delar gil- tighet även vid alternativet S-D.

Beredningen övergår nu till att behandla frågan om vilka sjukhus i Stor- Stockholmsområdet, som kunde komma i fråga som klinikenhet III och klinikenhet IV enligt alternativet S-D. I denna diskussion medtager bered- ningen Södersjukhuset, Huddinge sjukhus och Enskededalens sjukhus. Dan— deryds lasarett skulle naturligtvis teoretiskt kunna tänkas utnyttjas i ett kombinationsalternativ. Då det andra sjukhuset, som Danderyds lasarett i så fall skulle kunna kombineras med, vore beläget i Stor-Stockholms södra

delar och därigenom på mycket långt avstånd från lasarettet samt i övrigt med hänsyn till det allmänna utbyggnadsläget för Danderyds lasarett, ute— sluter beredningen det ur den vidare diskussionen även vid nu aktuellt alternativ.

Beredningen inleder sin diskussion med att överväga problemet om det tredje respektive fjärde undervisningssjukhuset utifrån pedagogiska ut- gångspunkter.

För alternativ S-C räknade beredningen med Huddinge sjukhus som kli- nikenhet III. Det kunde därför vara naturligt att även för alternativ S-D räkna med detta sjukhus som det tredje undervisningssjukhuset. Som det fjärde undervisningssjukhuset kunde därvid tänkas Enskededalens sjukhus, som även planeras bli ett rikt differentierat sjukhus. Det borde enligt be- redningens mening på dessa två sjukhus kunna tillhandahållas sjukvårds- organisatoriskt underlag för utbildning av sammanlagt 180 nybörjare årli- gen i de kliniska ämnena.

Enligt beredningens mening skulle emellertid ett realiserande av denna lösning med utnyttjande av Huddinge sjukhus och Enskededalens sjukhus som det tredje respektive det fjärde undervisningssjukhuset medföra pro- blem och då närmast i fråga om samordningen av undervisningen mel- lan sjukhusen. Dessa sjukhus tillhör olika huvudmän och kommer således inte sjukvårdsmässigt att ha anknytning till varandra. Enskededalens sjuk- hus kommer för övrigt i sjukvårdshänseende vad gäller den specialiserade kroppssjukvården att samarbeta med Södersjukhuset, som framdeles torde komma att nå högre specialiseringsgrad än Enskededalens sjukhus.

Ur undervisnings- och forskningssynpunkt vore det önskvärt, om ett un- dervisningssjukhus av den lägre specialiseringsgrad, som kommer att ka- rakterisera Enskededalens sjukhus även i fråga om sjukvården replierade på ett högre specialiserat undervisningssjukhus. Det sjukvårdsorganisato- riska samarbetet skulle härigenom automatiskt komma undervisningen och forskningen till godo. En dylik sjukvårdsmässig anknytning av ett under- visningssjukhus av lägre specialiseringsgrad till ett undervisningssjukhus av högre sådan grad (regionsjukhusgrad) gäller för övrigt mellan S:t Gö- rans sjukhus och karolinska sjukhuset och kommer att gälla mellan Östra sjukhuset och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Vid ett realiserande av den av beredningen förordade sjukvårdsorganisationen vid alternativet S-C i Stockholm kommer på samma sätt Huddinge sjukhus att vad gäller vissa regionspecialiteter repliera på karolinska sjukhuset. Därmed sammanfaller planerna på samarbete mellan sjukhusen i å ena sidan sjukvårdshänseende och å andra sidan forsknings— och undervisningshänseende.

Utgående från vad nyss anförts har beredningen övervägt alternativet att såsom det tredje respektive det fjärde undervisningssjukhuset använda Sö- dersjukhuset och Enskededalens sjukhus. Södersjukhuset är, som nämnts, ett högspecialiserat sjukhus, på vilket Enskededalens sjukhus sj ukvårdsmäs- sigt kommer att repliera. Det synes emellertid beredningen svårt, som även

i l i i t !

tidigare anförts, att på Södersjukhuset med hänsyn till dess byggnadskon- struktion och begränsade tomtutrymmen genomföra de mycket omfattande omdispositioner och tillbyggnader, som undervisningen och forskningen skulle komma att kräva. I diskussionerna med företrädare för karolinska institutets tidigare lärarkollegium har angivits möjligheten att lösa behovet av lokaler för undervisningen och forskningen genom att i närheten av sjukhuset på ett mindre disponibelt parkområde uppföra ett särskilt undervisnings- och forskningshus, som genom en kulvertförbindelse kunde erhålla anslutning till sjukhuset. Beredningen har visserligen inte varit i tillfälle att i detalj undersöka förutsättningarna för en dylik lösning. Bered- ningen ställer sig dock tveksam till möjligheten, att man härigenom skall kunna skapa tillfredsställande betingelser för undervisningen och forsk- ningen. Då Södersjukhusets utbyggnadsmöjligheter är mycket begränsade, kan det för övrigt enligt beredningen synas lämpligt att de helt reserveras för sjukvårdens behov.

Beredningen finner sålunda, att det skulle bli svårt att på grundval av existerande och planerade sjukvårdsorganisationer skapa en idealisk sam- ordnad undervisnings- och forskningsorganisation med två klinikenheter i Stockholms södra delar. Beredningen anser dock, att man vid nu aktuellt alternativ utifrån rent utbildningsorganisatoriska utgångspunkter i och för sig skulle kunna fortsätta övervägandena om kombination Huddinge sjukhus och Enskededalens sjukhus som den lämpligaste lösning, som kunde er- bjudas.

Vid diskussionen om sambruk av två sjukhus för undervisning och forsk- ning bör emellertid även dagens sjukvårdssituation iStockholms södra delar beaktas. Beredningen har tidigare redogjort för läget (sid. 128). Med hänsyn till det långt framskridna planeringsarbetet för Enskededalens sjukhus måste en omplaneriug av sjukhuset i syfte att även anpassa det till under— visningens och forSkningens krav även om den igångsättes omedelbart komma att bli omfattande med betydande merkostnader och förseningar som följd. Härtill kommer för beredningen inte nu överblickbara konsekvenser i utbyggnadsprogrammen för vissa övriga sjukhus i Stockholm såsom Söder- sjukhuset och S:t Görans sjukhus. Ett utnyttjande av Enskededalens sjuk- hus för utbildningsändamål skulle för övrigt rubba den överenskommelse, som år 1961 träffades mellan staten och Stockholms stad angående nytt un- dervisningssjukhus i Stockholm och vari fastställdes, att det av staden pla- nerade sjukhuset i Enskededalen omedelbart skulle påbörjas och utformas som ett kommunalt sjukhus enbart för sjukvårdens behov.

Det vore enligt beredningens mening, som ovan anförts, i och för sig fullt möjligt att utnyttja Enskededalens sjukhus som karolinska institutets fjär- de undervisningssjukhus. Härför förutsättes emellertid, att detta sjukhus i sj ukvårdsorganisatoriskt hänseende får en självständig ställning bl. a. i för- hållande till Södersjukhuset i avseende på de discipliner, som kan komma att ianspråktagas för läkarutbildning. Med hänsyn till de stora omplane-

ning till Enskededalens sjukhus, anser beredningen det inte vara vare sig ekonomiskt eller sjukvårdsorganisatoriskt rationellt att nu taga i anspråk detta sjukhus för undervisning och forskning, särskilt som den utbildnings- lösning, som därvid skulle kunna erbjudas på många punkter har bestämda nackdelar.

6.5. Förutsättningar för ökad läkarutbildning i de teoretiska ämnena i Stockholm

Karolinska institutets område i Solna, nära gränsen till Stockholm, är på alla sidor omgivet av motor- eller järnvägsleder, av vilka de flesta redan är av mycket stor betydelse för Stor-Stockholms trafikförsörjning. Enligt vad beredningen erfarit kommer institutets område i framtiden att ytterligare begränsas genom en nära förestående utbyggnad av Stockholms motorvägs- system. Det för bebyggelse tillgängliga området beräknas därefter komma att uppgå till 16 har.

På karolinska institutets område är för närvarande placerade förutom in- stitutets vetenskapliga institutioner bl.a. statens institut för folkhälsan, statens rättskemiska laboratorium och statens farmaceutiska laboratorium. Enligt vad beredningen inhämtat har utbyggnader aktualiserats för dessa verksamhetsgrenar. Sålunda kan nämnas, att projekteringsarbete pågår för en omfattande tillbyggnad till statens institut för folkhälsan. Det mark- område, som friställts för folkhälsoinstitutet torde komma att behöva betyd- ligt utvidgas, när denna utbyggnad kommer till stånd. Därutöver kan even— tuellt ytterligare marktillskott för folkhälsoinstitutet bli erforderligt för att bl.a. rymma lokaler för näringsfysiologi, yrkesmedicin och yrkeshygien med anledning av förslag i nyligen avgivet betänkande angående den högre utbildningen och forskningen på näringslärans område (SOU 1963: 77) respektive som resultat av pågående utredningar dels om förutsättningarna för en samordning av de yrkesmedicinska organen inom Stockholms-områ- det, dels ock om den yrkeshygieniska avdelningens vid statens institut för folkhälsan ställning och organisation.

Ett realiserande av de två högsta nu aktuella ökningsalternativen S-C och S—D på läkarutbildningssidan förutsätter enligt beredningen mycket omfattande till- och nybyggnadsåtgärder för karolinska institutet. Det torde dock, har beredningen inhämtat från byggna-dsstyrelsen, vara fullt genom- förbart med hänsyn [till tomtutrymmet på institutets område att realisera även det högsta alternativet vad gäller de teoretiska ämnena. Därvid kom- mer emellertid, har byggnadsstyrelsen framhållit, hela den för ytterligare bebyggelse tillgängliga marken att behöva tagas i anspråk, om nöjaktiga tillkommande expansionsmöjligheter för institutets vetenskapliga institu— tioner m. m. samtidigt skall kunna säkerställas.

Enligt var byggnadsstyrelsen sålunda meddelat, kan svårigheter upp— komma att vid ett realiserande av det högsta nu aktuella ökningsalternativet

,_ ,—_.——..__

_.____ __ ________ . ___—___: ___====._

för karolinska institutets teoretiska institutioner bereda plats inom karo- linska institutets område även för den utbyggnad, som aktualiserats för öv- riga till området förlagda institutioner och laboratorier. I konkurrensen om mark mellan de olika verksamhetsgrenarna bör enligt läkarutbildningsbe- redningens mening det för ytterligare bebyggelse tillgängliga utrymmet i första hand reserveras för de utbyggnadsbehov, som sammanhänger med en vidgning av läkarutbildningen. Vad gäller folkhälsoinstitutet har bered- ningen erfarit, att möjlighet finnes att, i stället för fortsatt utbyggnad på nu ifrågasatt plats, uppföra nya lokaler för detta institut på annan men i för- hållande till institutionsområdet ändock närbelägen mark. För den hän- delse en utbyggnad av läkarutbildningsorganisationen enligt alternativet S—D i de teoretiska ämnena i Stockholm skulle komma att övervägas bör, anser beredningen, denna lösning prövas.

Beredningen har konstaterat, att lokalförhållandena på institutet redan i nuläget är besvärliga för vissa institutioner och framförallt för bibliotek och administration. Viss förbättring kommer att erhållas då pågående och planerade utbyggnader färdigställts. Sålunda kan nämnas, att byggnads— arbete nyligen påbörjats för en tillbyggnad för ämnet farmakologi. Projek- teringsarbete pågår vidare för uppförande av en tillbyggn-ad till den fysio- logiska institutionen (benämnd genomgångsflygeln) för att i första hand förbättra lokalförhållandena för den intagsökning, som igångsattes höstter- minen 1963.

Karolinska institutets tidigare lärarkollegium har framlagt följande över- sikt av lokalbehovet för de teoretiska ämnenas och vissa propedeutiska äm- nens vidkomman-de vid ökning av läkarutbildningen enligt de två högsta al- ternativ, som beredningen diskuterar.

(Utdrag ur karolinska institutets lärarkollegiums skrivelse.)

Tabell 1: 31. »Översikt av lokalbehovet vid de teoretiska institutionerna inom karolinska institutets område vid ökning av studentintagningen

Nuläge rn2 + 284/270 m2 + 378/360 in” Summa 111”

Institution UF1 Ua UF U UF U UF U

Anatomi ...................... 1 200 800 2 000 300 1 000 300 4 200 1 400 Histologi ...................... 1 025 175 1 800 150 1 000 100 3 825 425 Kemi ......................... . 2 675 625 1 000 300 1 000 300 4 675 1 225 Fysiologi ...................... 1 750 375 800 200 1 000 200 3 550 775 Medicinsk fysik ................ 425 300 100 300 100 1 025 200 Summa för prekliniska ämnen 7 075 1 975 5 900 1 050 4 300 1 000 17 275 4 025 Bakteriologi ................... 1 875 325 600 200 400 200 2 875 725 Farmakologi ................... 2 500 400 —- 500 3 000 400 Hygien ....................... 625 175 200 200 200 200 1 025 575 Rättsmedicin .................. 1 450 150 200 200 200 200 1 850 550

Gemensamma undervisningsloka- ler .......................... — 1 200 —— _ — 1 200 _— 2 400

13 525 4 225 6 900 1 650 5 600 2 800 26 025 8 675

Total summ a

1 Högre undervisning och forskning. ” Lägre undervisning (läkarutbildningsberedningens kommentar).

Anmärkningar 1) I samband med planeringen för ämnet bakteriologi böra erforderliga lokalut- redningar för ämnena virologi, medicinsk symbiosforskning, mikrobiologisk gene- tik, bakteriologisk bioteknik och immunologi ske.

2) I redovisa—de lokaler för ämnet farmakologi ingår beslutad tillbyggnad om cirka 1 800 m2.

3) Lokalbehovet för ämnet hygien måste särskilt utredas i samråd [med styrelsen för statens institut för folkhälsan. Angivna ytor äro h—elt preliminära.

4) Lokalbehovet för ämnet rättsmedicin kan komma att bli tillgodosett inom ramen för en eventuell ny institutionsbyggnad i kombination med ytterligare en rättsläkarstation inom Stockholmsområdet. Angivna siffror för ytbehovet äro där- för endast ett preliminärt mått på vad [den tillkommande undervisningen med till- hörande forskningsverksamhet kan komma att kräva.

5) Det lokaltillskott för teoretiskt medicinska ämnen, som kräves för den provi— soriskt ökade intagningen enligt propositionen 1963: 142, har i tabellen redovisats som undervisningslokaler med hänsyn till att en motsvarande yta i händelse av permanent intagningsökning av samma storlek lämpligen redovisas sålunda. Un— der provisorietiden kan omkring 600 m2 inom ifrågavarande byggnad beräknas bli använd till såväl undervisnings- som forskningsverksamhet. Av systematiska skäl har denna yta om 1 200 m2 ovan redovisats som befintlig i nuläget.»

Läkarutbildningsberedningen finner att för ett permanent intag enligt de tidigare angivna alternativen S-A och S-B inga byggnadsåtgärder behöver vidtagas utöver de, som redan i dagens läge är aktuella. Beredningen vill emellertid understryka behovet av att dessa byggnadsfrågor bringas till en snar lösning.

För ett realiserande av alternativen S-C och S-D skulle enligt bered- ningen omfattande och genomgripande byggnadsåtgärder behöva vidtagas. För i stort sett varje undervisningsämne kräves lokalökningar. Vid bedöm- ningen av lokalbehovet för de teoretiska ämnena på karolinska institutet måste härutöver enligt beredningens mening hänsyn även tagas till kravet på utbildningsplatser i respektive ämnen bl. a. för undervisningen av odon— tologie studerande, sjukgymnaststuderande och logopedistuderande.

Beredningen anser det mindre lämpligt att tillgodose det för den ökade läkarutbildningen erforderliga lokaltillskottet genom tillbyggnader till varje institution. Beredningen vill erinra om att lärarkollegiet vid karolinska in- stitutet i sitt yttrande över läkarutbildningsberedningens betänkande »Pro— gram för ökad läkarutbildning» (stencilerat, januari 1961) föreslog, att be— hovet av ökade undervisningslokaler för en då aktuell intagsökning (till ett intag av 240 nybörjare årligen) skulle tillgodoses genom att centralt på in- stitutets område — mellan morfologiska institutionskomplexet och medi- cinska föreningen _— byggdes en för de teoretiska ämnena gemensam bygg— nad, som innehöll skilda undervisningslokaler ( Prop. 1961: 108 , sid. 142). Enligt beredningens mening kunde en sådan lösning vara ändamålsenlig även för nu aktuellt ökningsalternativ. Härigenom skulle förelåsningssalar, seminarierum m. fl. undervisningslokaler kunna brukas gemensamt för

137

flera ämnen. Vidare skulle denna lösning tillåta ett någorlunda koncentrerat byggande samt skulle möjliggöra ett successivt utbyggnadsförfarande, vilket kunde vara fördelaktigt ur såväl ekonomisk som arbetskraftsmässig syn- punkt.

Beredningen förordar därför, att man i första hand prövar möjligheterna att lösa behovet av ökade undervisningsutrymmen för samtliga ämnen i ett på lämpligt område placerat undervisningshus. Nuvarande institutionsbygg— nader skulle därvid mer eller mindre fullständigt kunna användas för högre utbildning och forskning. I samband med de omdispositioner, som blir ak- tuella vid utflyttningen även av nuvarande undervisning till ett centralt undervisningshus, kan dock vissa om- och tillbyggnadsåtgärder bli erforder- liga på de olika institutionsbyggnaderna.

I samband med att undersökningarna genomföres om förutsättningarna att lösa behovet av undervisningsutrymmen i ett centralt undervisningshus kunde även prövas möjligheten att i anslutning till detta bereda ökade lo— kaler för bibliotek, administration och studentkår. Beredningen har dock inte kunnat bedöma behovet av lokaler för dessa verksamhetsgrenar.

Beredningen har på grundval av lärarkollegiets vid karolinska institutet förslag till lokalförstärkning för de medicinskt teoretiska och propedeu- ' tiska ämnenas institutioner på institutets område samt genom vissa jämfö- relser med institutionsbyggnader för motsvarande ämnen vid andra läro- säten överslagsmässigt beräknat utbyggnadsbehovet. Resultaten av dessa beräkningar redovisas nedan.

6.5.1. Alternativ S—C Av beredningen uppskattat behov av lokaltillskott för undervisningen och forskningen vid nu aktuellt ökningsalternativ redovisas i tabell 1: 32.

Tabell 1: 32. Erforderligt lokalbehov för alternativ S—C

Ob'ekt Nuvarande nettoyta Beräknat utbyggnads— 1 i in3 (enligt Byggn. styr.) behov i m2

Anatomi ............................... 1 757 1 700 Histologi ............................... 1 243 1 800 Medicinsk kemi ......................... 2 822 1 700 Fysiologi och med. fysik .................. 2 541 700 Gcnomgångsflygelu ...................... 1 4801

Summa 9 843 5 900

1 Enligt framlagt byggnadsprogram. Programmet innefattar även yta för toaletter och kapp- rum.

I tabell 1: 33 skisseras en tänkbar lösning för att tillgodose angivna ut- byggnadsbehov. Beredningen utgår därvid ifrån att undervisningsutrymmen för samtliga ämnen bör beredas i ett på lämplig plats placerat undervis- ningshus. Nuvarande institutionsbyggnader skulle därvid mer eller mindre

138

Tabell 1: 33. Lösning av lokalfrågan för karolinska institutets teoretiska alternativ S—C

institutioner vid

Ny— eller

Oförändrade . , ombyggnad 1 '" tillbyggnadimz

Objekt lokaler i m*3

Centralt undervisningshus med samtliga undervisningslokaler för anatomi, histo- logi, medicinsk kemi, fysiologi och medi-

3 3001

cinsk fysik ........................... —— Anatomi, forskning ................... 1 050 700 800 Histologi, forskning ................... 1 025 200 1 200 Medicinsk kemi, forskning ............. 2 225 600 6003 Fysiologi och medicinsk fysik, forskning. . 3 6002 400 ——

Summa 7 900 1 900 | 5 900

1 Storleken är här angiven vara 300 rn” större än vad lärarkollegiet ansett motiverat för under- visning i ifrågavarande ämnen. 3 Inberäknat genomgångsflygelns lokaler, vilka även bör kunna upplåtas för annat forsk- ningsändamål än fysiologi och medicinsk fysik. ” Innebär höjning av nuvarande undervisningstlyg institutionsbyggnad bör eventuellt även kunna upplåtas för än

el med en våning. Lokaler i nuvarande nat forskningsändamål än kemi.

fullständigt kunna användas för den högre utbildningen och forskningen på sätt, som tidigare omtalats. Beredningen har här endast gjort en summarisk fördelning av lokalerna på undervisning och forskning.

Enligt beredningens mening bör lokalfrågan för ämnet bakteriologi stude- ras separat, då förutom för den ökade utbildningen lokaltillskott till institu- tionen torde komma att erfordras bl. a. för den försvarsmedicinska forsk- ningsverksamheten därstädes. Frågan om ökade lokaler för rättsmedicin och hygien bör enligt beredningen prövas i samband med frågan om övrig ut- byggnad för dessa institutioner. Beredningen antager, att behovet av ökade utrymmen för undervisning och forskning i dessa ämnen skall uppgå till 1 300 rn2 i nybyggnad enligt nu aktuellt ökningsalternativ.

Som även lärarkollegiet anfört torde alternativet S-C icke förutsätta byggnadsåtgärder på den farmakologiska institutionen utöver nu pågående

utbyggnad.

6.5.2. Alternativ S—D

I tabell 1:34 sammanfattas det optimala utbyggnadsbehove intagsökning utöver alternativet S-C. Till grund för bedömningen om stor- leken av det erforderliga lokaltillskottet ligger dock endast summariska beräkningar. Beredningen har inte heller tagit slutlig ställning beträffande den lämpliga fördelningen av ytorna på undervisningshus och olika institu- tionsbyggnader. När fråga är om en utbyggnad av nu aktuell storlek, kan det för övrigt enligt beredningens mening inte vara ändamålsenligt att för- dela och låsa hela det tillkommande utrymmet på de olika tidigare om- nämnda institutionerna. En stor del av forskningsutrymmet bör i princip ställas till karolinska institutets förfogande för att användas för växlande

t för nu aktuell

Tabell 1: 34. Erforderligt Iokalbehov för alternativ S—D

. Beräknat utbyggnads—

Objekt ltNettfytg må?" , behov utöver

a "na ”' _ '” alt. S—C i m= Anatomi ............................... 1 200 Histologi ............................... 1 000 Med. kemi .............................. 1 000 Fysiologi och med.—fysik .................. 1 000

Genomgångsflygeln ......................

Summa 15 700 m2 4 200 Farmakologi ............................ 2 900 500 Summa 18 600 4 700

forskningsändamål. Det kan i det läget finnas anledning pröva möjligheten att tillgodose behovet av ytterligare forskningsutrymmen genom att uppföra en för flera institutioner gemensam forskningsbyggnad.

Vad som i fråga om alternativet S-C anförts om utbyggnaden för bakterio- logi, rättsmedicin och hygien torde gälla även vid nu aktuellt alternativ. För beredningens kostnadsberäkningar antages det optimala behovet av ökade utrymmen för undervisning och forskning i dessa ämnen uppgå till 1 200 m2.

6.6. Vissa organisatoriska m.fl. frågor i avseende på alternativet S—D Vid sin behandling av frågan om ökad läkarutbildning i de kliniska ämnena fann beredningen förutsättningar föreligga för en ökning av intaget till al- ternativ S-C. I fråga om alternativet S-D ansåg beredningen, att man i och för sig kunde tänka sig att utnyttja ett fjärde sjukhus för läkarutbild- ning i Stockholm och därmed nå upp till den intagsnivå, som avsågs med detta alternativ. Enligt beredningen var det emellertid inte vare sig ekono- miskt eller sj ukvårdsorganisatoriskt rationellt att nu taga i anspråk ett så— dant sjukhus. Planeringsarbetet för det sjukhus, som kunde komma i fråga för utbildningsändamål, hade nämligen kommit mycket långt och en om— planering av sjukhuset för att även tillgodose undervisningens och forsk- ningens behov skulle därigenom komma att bli mycket omfattande med be- tydande merkostnader och förseningar som följd.

Även om sålunda ett realiserande av alternativet S-D i Stockholm beträf- fande de kliniska ämnena inte torde komma att bli aktuellt, finns det än— dock möjlighet att genomföra detta alternativ vad avser de teoretiska äm— nena. Som beredningen angivit i inledningen av detta kapitel kan alterna- tiven S-C och S-D i Stockholm såtillvida kombineras, som att intagningen i de teoretiska ämnena sker enligt alternativet S-D och intagningen i de propedeutiska och kliniska ämnena enligt alternativet S-C. För att denna kombinationslösning skall kunna komma ifråga förutsättes emellertid, att utbildningsplatser för ca 86 nybörjare per år kan anordnas i de propedeu-

140 tiska och kliniska ämnena vid något annat lärosäte (Örköping). Dessa stu- derande finge då efter två års studier i de teoretiska ämnena vid karolinska institutet flytta över till det andra lärosätet för att där fullfölja utbild- ningen fram till medicine licentiatexamen.

Beredningen är medveten om att ur undervisningssynpunkt olägenheter skulle kunna uppstå genom att på ett och samma ställe meddela undervis- ning för så stora grupper, som det skulle bli fråga om vid karolinska insti- tutets teoretiska institutioner vid ett realiserande av alternativet S—D. Det kunde även vara svårt att organisatoriskt hålla ihop den mycket omfattande undervisningen i ifrågavarande ämnen med den som skulle meddelas på tre (eventuellt t. o. m. fyra) skilda undervisningssjukhus i stockholmsområdet, varav ett (eventuellt två) var placerade på relativt långt avstånd från insti- tutet. Beredningen vill erinra om att vid realiserandet av kombinationsalter- nativet S-C och S-D antalet lärare i en medicinsk fakultet (professorer, labo- ratorer och universitetslektorer) skulle komma att uppgå till ca 125. Detta alternativ kunde även tänkas ha olägenheter med hänsyn till att den för ut- byggnad av karolinska institutets teoretiska institutioner tillgängliga mar- ken kan komma att vara begränsad. . , Man kunde i detta läge överväga möjligheten att vid realiserande av det högsta alternativet uppföra nya byggnader för teoretiska och vissa pro- pedeutiska ämnen för intag av 180 nybörjare årligen på något nytt område i södra delen av Stor-Stockholm i nära anslutning till det (eller de) nya undervisningssjukhuset(-n) samt att för dessa institutioner och detta (dessa) sjukhus skapa en särskild ny undervisnings- och forskningsorgani- sation. En sådan lösningtorde emellertid endast kunna diskuteras, om de medicinskt teoretiska institutionerna därvid kunde anslutas till institutio- ner i närbesläktade matematiskt naturvetenskapliga ämnen (eller motsva- rande), som av annan anledning ansetts böra placeras på ett nytt område. Beredningen har inte haft anledning att närmare undersöka förutsättningar- na härvidlag. Enligt beredningens mening bör det för övrigt, som tidigare anförts, vara möjligt att på karolinska institutets område skapa fullt till- fredsställande förutsättningar för undervisningen och forskningen även vid det högsta ökningsalternativet. De organisatoriska problemen bör även enligt beredningens mening kunna bemästras. Sålunda bör fakultetens upp- gifter i stor utsträckning kunna fördelas på lämpliga sektioner.

6.7. Tidsmässiga förutsättningar

Tidpunkten för igångsättande av ökad läkarutbildning i Stockholm enligt alternativen S-C och (eventuellt) S-D är beroende av hur snabbt därvid be- rörda sjukhusutbyggnader kan realiseras samt hur snabbt de erforderliga ny-, till- och ombyggnadsåtgärderna på karolinska institutets område —- främst då uppförandet av undervisningshuset _— kan vidtagas.

Enligt framlagd etapp-plan för uppförande av Enskededalens sjukhus be-

räknas en internmedicinsk och en kirurgisk klinik m. fl. vara i bruk år 1971. Någon motsvarande tidsplan för Huddinge sjukhus har ännu inte presenterats. Beredningen finner emellertid anledning antaga, att kliniker på detta sjukhus för huvudämnena skall vara uppförda år 1972. Då har be- redningen tagit hänsyn till den försening, som kan bli nödvändig för att omplanera sjukhuset jämväl för undervisnings- och forskningsändamål. Om läkarutbildning förläggs till sjukhuset, borde man realistiskt kunna utgå ifrån att sjukhuset inte kommer att kunna utnyttjas för undervisning (med början under medicin-kirurgiåret) förrän höstterminen 1972. Detta skulle innebära, att intagningen i de teoretiska ämnena kunde igångsättas höstter- minen 1969, till vilken tidpunkt ett undervisningshus på karolinska institu- tets område borde kunna vara uppfört.

Beredningen är medveten om att med angiven lösning vissa svårigheter kan uppkomma när det gäller att på Huddinge sjukhus bereda utbildnings- platser i det propedeutiska ämnet patologi för det första årsintaget stude- rande under läsåret 1971/72, då en patologisk institution knappast kommer 'att kunna vara färdig före kliniker i de centrala kliniska disciplinerna. Bered- ningen anser det dock böra vara möjligt att med hjälp av provisoriska åtgär- der bemästra dylika övergångsproblem.

Därest det skulle bli aktuellt att ta i anspråk Enskededalens sjukhus för utbildningsändamål _— vilket enligt beredningen kunde vara fullt möjligt men inte rationellt —— synes tidsprogrammet härför kunna bli identiskt med det för Huddinge sjukhus.

Den ökade utbildningen på karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus är beroende av i vilken takt generalplanen för karolinska sjukhuset kan realiseras samt hur snabbt S:t Görans sjukhus kan utbyggas för at-t ersätta nuvarande Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus, serafimerlasarettet och Sabbatsbergs sjukhus. Även om utbyggnaden av dessa sjukhus inte för- väntas vara avslutade år 1972, då ett ökat intag enligt ovan angivet tidspro- gram kunde påverka de kliniska ämnena, finner beredningen dock anled- ning att i detta sammanhang räkna med möjligheten att vid denna tidpunkt vid dessa sjukhus mottaga det ökade antalet studerande. Kan så icke ske, bör det, anser beredningen, vara möjligt att för nu aktuell intagsökning temporärt under ett eller ett par år utnyttja samma utbildningsplatser i de kliniska ämnena på stadens och landstingets sjukhus, som nu p-rovisoriskt utnyttjas för läkarutbildning men som torde komma att bli friställda i sam- band med tillkomsten av ett tredje undervisningssj ukhus.

Beredningen räknar således med att det ökade intaget i Stockholm enligt nu aktuellt permanent alternativ skall kunna påbörjas i de teoretiska äm- nena höstterminen 1969. Om emellertid förseningar skulle inträffa i utbygg— nadsprogrammen för de nya undervisningssjukhusen, kan det dock bli nöd- vändigt att för en eller ett par terminer uppskjuta kapacitetsvidgningen.

holm enligt de olika alternativen.

tualiseras.

Alt. S-—A S—C Etapp 1 1 Tidp. HT Intag Tidp. HT Intag 11? 1973/74 188(—20) 1969/70 280( +72) 0 0 11 1975/76 180(—20) 1971/72 270( +70) 111 1976/77 180(-—20) 1972/73 270( +70)

Kombination S—C och S—D Alt. 1 2

Tidp. HT Intag Tidp. HT Intag 1 1967/68 296( + 88) 1969/70 370( + 74) F _ 86 _ 86( :t0) 11 1969/70 200( 350) 1971 /72 270( + 70) 111 1970/71 200( i 0) 1972/73 270( + 70)

Alternativet S-B medtages icke i tidsplanen.

Tidp. HT 1969/70

1971/72 1972/73

Tidsplan för permanent ökning av läkarutbildningen

En isolerad ökning av studerandeintaget i de teoretiska ämnena bör en- ligt beredningens mening kunna igångsättas snabbare än ovan angivits. Be- redningen räknar med att ett undervisningshus till vissa delar bör kunna färdigställas tidigast till höstterminen 1967. Ett med 90 nybörjare årligen Ökat intag borde således eventuellt kunna igångsättas redan höstterminen 1967. Härför förutsättes, att utbildningsplatser i de propedeutiska ämnena kan anordnas vid ett nytt lärosäte (Örköping) till höstterminen 1969.

I det följande sammanställes en tidsplan för ökad läkarutbildning i Stock-

För varje alternativ anges i sammanställningen tidpunkterna för intagning av studerande till preklinisk teoretisk undervisning de två första studieåren (I), till propedeutisk utbildning det tredje studieåret (II) , till klinisk utbildning det fjärde studieåret (111) samt förflyttning av studerande till ett nytt lärosäte inför den propedeutiska utbildningen (F). Inom parentes redovisas den siffermässiga skill- naden i intagning jämfört med närmast föregående nivå eller etapp; för alternativ S-A räknas således med nuvarande intagsnivå om 208 nybörjare i de teoretiska ämnena, innefattande även ett provisoriskt intag om 40 nybörjare årligen. Detta intag beräknas i princip upphöra antingen vårterminen 1973 eller vid realiseran- det av alternativ S-C, d. v. 5. vid tillkomsten av ytterligare undervisningssjukhus. En viss ytterligare förlängning kan dock som ovan angivits komma att ak-

Ev. S—-—D

1

Intag 370( + 162) 0

som + 160) som + 160)

Läkarutbildningsberedningen har tagit upp diskussioner med berörda myndigheter angående möjligheten att genomföra en provisorisk ytterligare vidgning av utbildningskapaciteten vid karolinska institutet utöver den pro- visoriska intagsökning om 40 studerande, som igångsattes 1963. Beredningen har därvid räknat med en tillkommande ökning med ca 40 nybörjare per år. Innebörden i det provisoriska ökningsalternativet är vidare, att man _ i avvaktan på färdigställandet av ett nytt undervisningssjukhus i Stockholm —- temporärt skall kunna utnyttja för den därvid vidgade kliniska utbild-

| i + + »

ningen vissa sjukhus, tillhörande staden och landstinget. Det totala antalet studerande på de provisoriskt utnyttjade sjukhusen i Stockholm skulle så- ledes härigenom bli 80.

Karolinska institutets tidigare lärarkollegium har uttalat, att förutsätt- ningar existerar för den provisoriska kapacitetsökningen beträffande de tre första studieåren. För ökningen kommer dock att erfordras byggnadsåtgär- der, vilka ännu icke kunnat preciseras.

Förutsättningarna i de kliniska ämnena för den tänkta provisoriskt ökade läkarutbildningen har ännu icke kunnat utredas i detalj.

Beredningen kan således icke nu för egen del framlägga något konkret för- slag i fråga om ökad provisorisk utbildning i Stockholm. Det kan dock fram- deles komma att finnas anledning att överväga ytterligare ökning av ut- bildningskapaciteten vid karolinska institutet såsom en tidigareläggning i provisoriska former av viss del av en permanent intagsökning.

6.8. Erforderlig personalförstärkning

Vid sin granskning av personalbehovet för de olika ökningsalternativen har beredningen —— som även anförts vid behandlingen av för ökad läkarutbild- ning i Uppsala erforderlig personalförstärkning _— utgått ifrån nuvarande standard. För beräkningarna härvidlag spelar de tidigare angivna kostnader- na per utbildningsplats avgörande roll (kapitel 3).

Beredningen är medveten om att den i det följande redovisade personal- uppsättningen i många stycken är preliminär och att viss omfördelning av tjänster inom totalramen framdeles sannolikt kommer att visa sig nödvändig.

I fråga om det tekniska förfaringssättet bör påpekas, att beredningen icke kommer att precisera vilka olika kategorier av tekniska tjänster och skriv- biträdestjänster, som kommer att erfordras för den ökade läkarutbildningen Stockholm. Beredningen anger endast det antal sådana tjänster, som blir nödvändigt i varje ämne. Kostnadsmässigt räknar beredningen med en ge- nomsnittslön till innehavarna av dessa tjänster motsvarande lönegraden A 11 (utan löneklasstillägg) mot bakgrund av att åtskilliga befattningar för kva- lificerade tekniska medarbetare numera finnes vid de medicinska läroanstal— terna samt att man vid den ökade läkarutbildningen måste förutsätta samma fördelning som i dag på olika lönegrader och uppgifter, däribland vissa kvalificerade biträdcstjänster.

I fråga om assistentpersonalen anger beredningen behovet uttryckt i as- sistenttjänster. Dessa tjänster bör senare kunna fördelas på assistent-, förste amanuens- och tredje amanuenstjänster enligt fastställda normer.

För samtliga de kliniska ämnen, i vilka undervisning meddelas vid stat— liga kliniker, har beredningen mött svårigheter att beräkna behovet av un- derläkare med handledar-(amanuens-)uppgifter. I viss mån gör liknande svårigheter sig gällande beträffande de biträdande överläkare, som samtidigt

tjänstgör som kliniska lärare. Beredningen har förutsatt, att såväl pågående generalplanering vid karolinska sjukhuset som det fortsatta organisations- arbetet beträffande S:t Görans sjukhus skall leda till att vid dessa sjukhus beräknade läkarstaber skall vara tillräckliga även för undervisningens be- hov vid ökat intag. I tabellerna över behövlig personal har beredningen för att ange den arbetsvolym den ökade utbildningen representerar upptagit det antal kliniska lärare och kliniska amanuenser, som enligt beredningens upp- fattning i motsvarande fall skulle ha erfordrats vid sådan undervisnings- klinik, som är belägen på kommunalt undervisningssjukhus. För eventuella nya undervisningssjukhus har beredningen ansett sig kunna utgå från gängse beräkningssätt vid kommunala undervisningssjukhus.

Beredningen övergår härefter till att redovisa behovet av personalförstärk- ning för de olika ökningsalternativen samt därvid lämna de kommentarer, som i varje särskilt fall kan vara erforderliga.

6.8.1. Alternativ S—A I tabell 1: 35 redovisar beredningen behovet av personalförstärkning i de kliniska ämnena för ökad läkarutbildning enligt nämnda alternativ. För de

Tabell 1: 35. Personalförstärkning för ökad läkarutbildning vid alternativet S—A i de kliniska ämnena på karolinska sjukhuset och på S:t Görans sjukhus. Personalförstärkningen för S:t Görans sjukhus angivas inom parentes

. . Lär. Klin. Forsk. . Institution Lab. A 27 aman. ass. Ass. Bitr.

Medicin .................. 1 Kirurgi ................... (1)1 1 (ij—) 1 (3) Ortopedi ................. 2 Klinisk fysiologi ........... 1 Klinisk kemi .............. 1 (1) t (i) Klinisk bakteriologi ....... Röntgen diagnostik ........ (1 ) Radioterapi ............... Neurokirurgi .............. Obstetrik och gynekologi. . . Psykiatri ................. Neurologi ................. Dermatovenereologi ....... Klinisk epidemiologi ....... Oto-rhino-laryngologi ...... Ftisiologi ................ Krigsmedicin ............. Oftalmiatrik .............. Hygien ................... Pediatrik ................. 1 Barnpsykiatri ............. Socialmedicin ............. ( )) Rättsmedicin ............. Gemensamt för klinikerna . . 3 10

Summor (1) 3 10

(2) 7 (8) 15

(1)

OOxl

M M— w,-

Summa 1 3 10

| | I ) &

och propedeutiska ämnena för 40 nybörjare årligen ( genomföres successivt fr. o. m. h11963)

Tabell 1: 36. Tillkommande personal för ökad provisorisk läkarutbildning i de teoretiska

Institution Forsk.-ass . Ass. Bitr. Anatomi ............. 1 1 Histologi ............. 1 1 Kemi ................ 1 1 Fysiologi ............. 1 1 Med. fysik ............ % Bakteriologi .......... 1 & 1 Farmakologi .......... 1 1 Patologi .............. 2 1

Summa 6 | 3 7

teoretiska och propedeutiska ämnenas vidkommande preciseras ingen per- sonalförstärkning, då nuvarande personalorganisation i dessa ämnen är be- räknad för ett intag av 208 nybörjare per år i de teoretiska ämnena och 200 nybörjare i de propedeutiska ämnena. I tabell 1: 36 presenteras dock beräk- nad personalförstärkning för provisorisk Ökad läkarutbildning från intag- ningsnivån 168/160 till nivån 208/200 i dessa senare ämnen. I en efterföljande kostnadsberäkning antages kostnaderna för ökad utbildning i de propedeu- tiska och kliniska ämnena enligt alternativet S-A utgöra hälften av personal— kostnaderna för den provisoriska intagningsökningcn i dessa ämnen.

För den ökade läkarutbildningen i kirurgi på S:t Görans sjukhus från ett intag av 80 till 90 nybörjare per år beräknas behov föreligga av en laboratur. Ämnet medicin på S:t Görans sjukhus torde icke komma att beröras av nå- gon ökning, varför någon motsvarande personalförstärkning för detta ämne icke blir aktuell. Vid den tyngre belastade medicinska kliniken på karolinska sjukhuset räknar beredningen med inrättandet av en forskarassistenttjänst.

6.8.2. Alternativ S—C

Ett realiserande av detta alternativ förutsätter inrättande av ett nytt under- visningssjukhus. Till detta sjukhus kan därvid överföras den personal, som för den provisoriska intagsökningen om 40 nybörjare per år skall placeras på vissa Stockholms stad och Stockholms läns landsting tillhörande nu be— fintliga sjukhus. (Tabell 1: 38.) Härutöver bör tillkomma ytterligare perso— nal (tabell 1:39).

Erforderlig personalförstärkning i de teoretiska och propedeutiska äm— nena (utöver intagsnivån 208—200) framgår av tabell 1: 37.

I fråga om personalförstärkningen för ämnet patologi vill beredningen an- föra följande. Vid de patologiska institutionerna vid institutet finns för närvarande två

professurer och fyra prosekturer. Enligt beredningens mening bör vid ökad intagning till institutet nya ordinarie lärartjänster i detta ämne endast in- rättas i begränsad omfattning. Viss nu på prosektor ankommande undervis- ning synes kunna fullgöras av annan befattningshavare såsom forskarassi- stent. Beredningen föreslår i överensstämmelse med denna principiella upp- fattning ett antal nya forskarassistenttjänster till inrättande vid institutet med bundenhet till ämnet patologi. Beredningen räknar med att den nu till Sabbatsbergs sjukhus förlagda patologiska institutionen flyttas till det tredje undervisningssjukhuset (Huddinge) och att denna institution tillsammans med karolinska sjukhusets patologiska institution svarar för huvuddelen av den patologiska undervisningen. Beredningen räknar vidare med att på S:t Görans sjukhus skall inrättas en professur, vars innehavare har att svara för konferensundervisning och viss obduktionsundervisning. För övrig obduk- tionsundervisning m.. ni. hör forskarassistenter finnas att tillgå.

För undervisningen i hygien replierar institutet på statens institut för folkhälsan i det att professorn i ämnet tillika är avdelningsföreståndare där och lokaler disponeras i folkhälsoinstitutets byggnad. Beredningen förutsät- ter, att detta samarbete kan vidgas och därjämte resurser beredas för den Ökade undervisning, det kan bli tal om. För den ökade läkarutbildningen räknar beredningen med förstärkning av nuvarande undervisningsorganisa- tion med tjänst som universitetslektor och en tjänst som forskarassistent med samtidig indragning av en tjänst som assistent. Med hänsyn till vad ovan anförts kan beredningen som ett alternativ härtill tänka sig den lös- ningen inom motsvarande kostnadsram, att professorn och avdelningsföre— ståndaren vid yrkeshygieniska avdelningen på statens institut för folkhäl- san knytes till karolinska institutet i en eller annan form och där ingår i undervisningsorganisationen för ämnet hygien samt i forskningsavseen-de företräder specialämnet yrkeshygien.

För att peka på ett andra alternativ till lösning av lärarfrågan för den ut- ökade hygienundervisningen vill beredningen erinra om att 1953 års lära- rinneutbildningskommitté i betänkandet »Forskning, undervisning och in- formation inom näringslärans område» (SOU 1963: 77) föreslagit ett utvid- gat personal- och lokalmässigt samgående mellan karolinska institutet och statens institut för folkhälsan. Ett realiserande av förslaget skulle inne- bära, att en särskild näringsinstitution med en professur i näringslära inrättas vid karolinska institutet med organisatorisk anknytning till nämnda institut på samma sätt som gäller för den nuvarande hygieniska institutio- nen och professuren i hälsovårdslära. Det kunde enligt beredningens mening finnas anledning att i samband med ett eventuellt realiserande av nyss nämnda förslag även tillgodose de behov av förstärkta lärarresurser för hy— gien, som den ökade läkarutbildningen kunde komma att aktualisera.

Beredningen räknar med att en ytterligare professur i socialmedicin skall behöva inrättas vid nu aktuellt alternativ. Denna professur bör enligt bered-

ningens mening lämpligtvis kunna placeras i något socialmedicinskt special- ämne.

Lärarbehovet för vissa kliniska specialämnen m. m. bör enligt bered— ningen kunna tillgodoses mot arvode. Beredningen vill hänvisa till vad här- om anförts i tidigare redogörelse om alternativet S-C.

Tabell 1: 37. Personalförslärkning för ökad läkarutbildning vid alternativet S——C ide teoretiska och propedeutiska ämnena på karolinska institutet ( från intagsnivån 208—200 )

Institution Prof. (ut???) 111532," kål-7 Fggssk. Ass. Bitr. Anatomi ............... 1 _ 1 1 2 2 3 ' Histologi ............... 1 1 1 2 2 Kemi .................. 1 1 2 4 Fysiologi ............... 1 1 2 2 Med. fysik .............. 1 1 1 3 Bakteriologi ............ 1 1 2 Farmakologi ............ 11 1 1 2 4

Patologi ................ 15 33 34 55 Virologi ................ 1 i 1 Summa 4 1 4 1 11 153— 26

1 I klin. farmakologi. = Plac. på S:t Görans sjukhus. 3 1 på Sabbatsbergsenheten och 2 på S:t Göransenheten. ' På S:t Göransenheten. 5 1 på Sabbatsbergsenheten och 4 på S:t Göransenheten.

Tabell 1: 38. Personal som vid utökad läkarutbildning enligt alternativet S—C kan till— föras klinikenhet III från den provisoriska intagsökningen

. . . . Lär. Klin. Forsk. . Institution, klinik A 27 aman. as s. Ass. Bitr. Medicin ............................ 1 3 2 Kirurgi ............................. 1 2 1 Ortopedi ........................... 1 Klinisk fysiologi ..................... 1 1 Klinisk kemi ........................ 1 1 Klinisk bakteriologi .................. Röntgendiagnostik ................... 1 Radioterapi ......................... 1 Neurokirurgi ........................ Obstetr'ik och gynekologi ............. 1 1 Psykiatri ........................... 1 2 1 Neurologi ........................... 1 & Dermato-venereologi ................. 1 & Klinisk epidemiologi ................. 1 ;- Oto-rhino-laryngologi ................ 1 & Ftisiologi ........................... 1 Krigsmedicin ....................... 1 Oftalmiatrik ........................ 1 & Hygien ............................. 1 Pediatrik ........................... 1 2 1 Barnpsykiatri ....................... Socialmedicin ....................... 1 Rättsmedicin ....................... Summa 4 22 2 1 10t

Tabell 1: 39. Erforderlig ytterligare personal/örstärkning till klinikenhet III vid ökad läkarutbildning enligt alternativ S—C

Bitr. utom

Lär. Klin. Forsk. A27 aman. ass. ekon. bitr.

Institution klinik Prof. Ass.

Anmärkningar

Medicin .................. 21 i 4 Kirurgi ................... 21 41— 5 Ortopedi ................. 1 2 Klin. fysiologi ............. 1 1 2 Klin. kemi ................ 1 1 & 4 Klin. bakteriologi ......... 1 2 Röntgendiagn. ........... 1 3 Radioterapi ............... 1 1 Plac. på Radium- hemmet Neurokirurgi .............. 1 Plac. på karo- linska sjukh. Ohstetrik och gynekologi. . . 1 2 Psykiatri ................. 1 1 2 Neurologi ................. 1 lt Dermato—venereologi ....... 1 15 Klin. epidemiologi ......... 1 lt Oto-rhino-laryngolo gi ...... 1 1 & Ftisiologi ................. 1 Oftalmiatrik .............. 1 11 Hygien ................... 12 1 —1 1 Pediatrik ................. 1 1 Barnpsykiatri ............. 1 1 Socialmedicin ............. 11 3 Rättsmedicin ............. 1 2 Krigsmedicin ............. Arvoden Gemensamt för klinikerna. . 11 22

Summa 19 |11+1= 22 5 i;, 445

1 Varav 1 i specialämne. 2 Universitetslektor

6.8.3. Alternativ S—D

Beredningen har tidigare framhållit, att det i och för sig borde kunna vara möjligt att utbygga även den kliniska utbildningsorganisationen i Stockholm till denna intagsnivå, men har inte ansett det vara vare sig ekonomiskt eller sjukvårdsorganisatoriskt rationellt att nu taga i anspråk Enskededalens sjukhus för utbildningsändamål. Detta sjukhus är nämligen det sjukhus, som i sådant fall skulle kunna komma ifråga såsom karolinska institutets fjärde undervisningssjukhus. Däremot anser beredningen ökad utbildning i de teoretiska ämnena enligt detta alternativ vara realistisk och har därför uppställt ett särskilt kombinationsalternativ S-C och S-D.

Oavsett beredningens ovan nämnda ställningstagande, kommer beredning- en att i tabellerna 1:40 och 1: 41 redovisa den personalförstärkning, som vore erforderlig för realiserande av ökad läkarutbildning enligt alternativet S-D jämväl vad avser de propedeutiska och kliniska ämnena.

I fråga om personalorganisationen i de kliniska specialämnena hänvisar beredningen till vad härom sagts i den förelöpande framställningen.

Beträffande ämnet patologi räknar beredningen med att på klinikenhet IV skall upprättas motsvarande organisation, som enligt alternativet S-C före- slagits tillkomma på S:t Görans sjukhus.

Som förstärkning till undervisningen i radioterapi räknar beredningen för nu aktuellt alternativ med inrättandet av en laboratur i tumördiagnostik, placerad på klinikenhet III.

I övrigt finner beredningen inte anledning att ytterligare kommentera den skisserade personalorganisationen.

Tabell 1: 40. Erforderlig personalförstärkning i de teoretiska och propedeutiska ämnena vid ökad läkarutbildning i Stockholm enligt alternativet S—D (utöver intagsnivån

* 280——270) !! I de teoretiska ämnena V Bitr. . Univ. Forsk. utom .. . ! Institution Lab. lekt. ass. Ass. ekon. Anmarkmng l bitr. & Anatomi ..................... 1 1 1 3 4 , Histologi ..................... 1 1 1 2 4 E Kemi ........................ 1 1 1 4 6 ,] Fysiologi ..................... 1 1 1 3 6 ' * Medicinsk fysik ............... 1 1 1 Pers. prof. ordinarie Summa 4 4 5 13 21 I de propedeutiska ämnena Bitr. - . Forsk. utom Institution Prof. Lab. ass. Ass. ekon. i bitr. l ! Bakteriologi .............. 1 1 1 3 [ Farmakologi .............. 11 1 2 4 [ Patologi .................. 1 42 33 54 : Virologi .................. 1 2 Summa 2 1 6 7 14

1 I specialämne. ” 1 på KS, 1 på Sabb.enheten och 2 på klinikenhet IV. ” På klinik IV. * 1 på KS, 1 på Sabb.enheten och 4 på klinikenhet IV.

Tabell 1: 41. Erforderlig personalförstärkning i de kliniska ämnena vid ökad läkarut- bildning i Stockholm enligt alternativet S—D (utöver intagsnivån 270 )

Bitr. Institution Prof. Lab. Ägg—7 313231: 1722?" Ass. 21232 Anmärkning bitr.

Medicin .......... 21 i 5 Kirurgi ........... 21 ;- 5 Ortopedi ......... 1 2 Klin. fysiologi ..... 1 1 3 Klin. kemi ........ 1 1 * 5 Klin. bakteriologi . 1 2 Höntgendiagn. . . . 1 3 Radioterapi ....... 1 2 2 Neurokirurgi ...... 1 På klin. enhet I Obstetrik o. gyne-

kologi .......... 1 3 Psykiatri ......... 1 1 3 Neurologi ......... 1 1 På klin. enhet III Dermato-venereo-

logi ............ 1 2 Klin. epidemiologi 1 1 På klin. enhet III Oto-rhino-Iaryngo-

logi ............ 1 2 Ftisiologi ......... 1 Oftalmiatrik ...... 1 2 Hygien ........... 1 1 1 Pediatrik ......... 1 2 Barnpsykiatri ..... 1 Socialmedicin ..... 2 På klin. enhet III Rättsmedicin ..... 1 g, 1 Krigsmedicin. . . .. Arvoden Gemensamt för kli—

nikerna ........ 15 43

Summa 15 2 15 43 5 | 4 50

1 Varav 1 i specialämne. ? I ämnet tumördiagnostik på klinikenhet 111.

6.9. Kostnader

Beredningen redovisar för de olika alternativen först investeringskostnader i form av byggnads— och utrustningskostnader samt därefter driftkostnader av skilda slag. Under varje avsnitt behandlas kostnader under åttonde hu- vudtiteln (ecklesiastik-) respektive under femte huvudtiteln (social-) var för sig.

6.9.1. Investeringskostnader 6.9.1.]. Åttonde huvudtiteln Byggnadskostnader: Beredningen har i ett föregående avsnitt redovisat be- hovet av byggnadsåtgärder på de teoretiska och propedeutiska institutioner- na. Nedan sammanställes kostnader för ny- och ombyggnadsåtgärder, varvid

vid kostnadsbedömningen antages, att dessa kostnader uppgår till 2 200 kro- nor respektive 1 100 kronor per 1112 nettoyta. Det bör noteras, att i kostnadsberäkningarna icke medtages kostnader för byggnadsåtgärder för bibliotek och administration m. m.

Alternativ

Komb. S—C S"C S—D och S—D

Beräknat nybyggnadsbehov i m2 ................ 7 200 13 100 11 400 Beräknat ombyggnadsbehov i m2 ................ 1 900 1 900 1 900 Kostnad i milj. kronor ......................... 17,93 30,91 27,17

Utrustningskostnader: Beredningen antager, att utrustningskostnaderna utgör 40 procent av byggnadskostnaderna för motsvarande institutioner. En- ligt denna heräkningsgrun—d skulle kostnaderna för utrustningsanskaffning

*! till karolinska institutets teoretiska m. fl. institutioner i samband med ny- ål och ombyggnadsåtgärder komma att bli följande.

l j Alternativ Komb. S—C S—C S—D och S—D Kostnader för utrustning i milj. kronor .......... 7,20 12,40 10,90

% 6.912. Femte huvudtiteln

Byggnads- och utrustningskostnader: Beredningen upptager i detta samman- ! hang inte några särskilda kostnader för byggnads- och utrustningsåtgärder ] på karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus föranledda av den ökade »; läkarutbildningen enligt alternativet S-A. Beredningen hänvisar till bered- j ningens tidigare redogörelse i avsnittet 3.3.4. om bl. a. investeringskostnader— * na på karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus för nu beslutad kapaci- tetsvidgning.

En ökning av läkarutbildningen enligt alternativet S-C förutsätter ian— språktagande av nytt sjukhus. Skulle även alternativet S-D realiseras även för de kliniska ämnenas vidkommande, förutsättas härutöver ianspråkta- gande av ytterligare ett sjukhus.

Här räknas med att Huddinge sjukhus skall utnyttjas som det tredje un- dervisningssj ukhuset samt Enskededalens sjukhus som det eventuella fjärde undervisningssjukhuset. Byggnadskostnaderna för dessa sjukhus _ varvid enbart sjukvårdens behov beaktas —— beräknas, som tidigare nämnts, uppgå för vartdera av Huddinge sjukhus och Enskededalens sjukhus till ca 250

milj . kronor.

Huddinge sjukhus kommer att innehålla förutom kliniker för somatisk sjukvård med sammanlagt ca 1 200 vårdplatser samt olika mottagningar och servicelaboratorier även en mentalvårdsklinik med ca 400 platser för vuxna. Beredningen utgår ifrån att endast cirka hälften av dessa senare vårdplatser behöver utnyttjas för undervisning och forskning. Hänsyn har därvid även tagits till eventuellt behov av platser för en undervisnings- och forskningsenhet i s. k. tung psykiatri. Om man utgår ifrån att 25 procent av de totala kostnaderna för Huddinge sjukhus kan hänföras till mentalklini- ken (jämför i avsnittet 6.3.1. angiven av landstinget fastställd investerings— plan för Huddinge sjukhus) samt att hälften av dessa kostnader motsvarar de sjukvårdsplatser, som skulle behöva utnyttjas för läkarutbildning och forskning, beräknas de totala kostnaderna uppgå till ca 218,0 milj. kronor för den sjukhusdel, som i så fall behövde ianspråktagas för detta ändamål.

I direktiven för 1963 års universitets- och högskolekommitté angives, att vid beräkning av de statliga drift- och kapitalkostnaderna för den kliniska delen av läkarutbildningen bör schematiskt räknas med samma huvudprin- ciper för kostnadsfördelningen mellan staten och den kommunala huvud- mannen, som ligger till grund för 1959 års avtal mellan staten och den kommunala huvudmannen i Göteborg. Enligt nämnda avtal skall staten för utnyttjande av sjukvårdsenheter för undervisning och forskning lämna Göteborgs stad byggnadsbidrag med 25 procent av kostnaderna för de bygg- nadsåtgärder, som inte är att hänföra till underhåll beträffande för utbild- ning och forskning upplåtna sjukhusenheter vid undervisningssjukhuset.

Beredningen har inte kunnat närmare precisera det behov av lokaler, som skulle tillkomma vid utbyggnaden av Huddinge lasarett, om statsmakterna beslöt förlägga läkarutbildning till sjukhuset. Beredningen beräknar emel- lertid merkostnaderna för undervisning och forskning enligt samma fördel- ningsprincip, som tillämpas i nyssnämnda avtal mellan staten och Göteborgs stad. Andelen för sjukvård av de totala byggnadskostnaderna skulle därvid uppgå till 75 procent. Användes motsvarande beräkningsmetod i nu aktuellt sammanhang och andelen av de totala kostnaderna för sjukvård antages uppgå till 218 milj. kronor, kan merkostnaderna för undervisning och forsk- ning beräknas till 73 milj. kronor.

För eventuellt utnyttjande av Enskededalens sjukhus kan merkostnader— na för undervisning och forskning på motsvarande sätt beräknas till 75 milj. kronor. Här antages, att hälften av mentalklinikens 357 platser skulle behöva bli utnyttjade för undervisning och forskning. Kostnaderna för upp— förande av mentalkliniken beräknas uppgå till 20 procent av de totala kost- naderna för uppförande av Enskededalens sjukhus.

Härvid må emellertid anmärkas, att inga merkostnader beräknats för den omplanering av Enskededalens sjukhus, som bleve erforderlig för att till- godose behovet av lokaler för undervisning och forskning. Behovet av bidrag till utrustning beräknas på följande sätt.

!

Enligt 1959 års avtal mellan staten och Göteborgs stad om stadens upp- låtelse av vissa sjukhus i Göteborg för undervisning och forskning skall sta- ten lämna staden utrustningsbidrag med 25 procent av kostnaderna för ut- rustningsanskaffning. Kostnadsberäkningarna i avseende på utrustning till de två nu aktuella sjukhusen har inte presenterats. Här antages emellertid, att utrustningskostnaderna för den totala utbyggnaden, betingade såväl av sjukvården som av undervisningen och forskningen, uppgår till 25 procent av de totala byggnadskostnaderna för utbyggnaden av den del av sjukhuset, som är av intresse för läkarutbildningen. Dessa kostnader beräknas enligt ovan uppgå till ca 290 milj. kronor för Huddinge sjukhus och ca 300 milj. kronor för Enskededalens sjukhus. Statens andel av de totala utrustnings- kostnaderna _ 73 respektive 75 milj. kronor — beräknas således till ca 18 milj. kronor för Huddinge sjukhus och 19 milj. kronor för Enskede- dalens sjukhus.

I följande tablå sammanfattas beräknade kostnader för staten vid utnytt- jande av ett respektive av två nya sjukhus i Stor-Stockholmsområdet för lä- karutbildning.

Kostnad i milj. kronor

För För Enskede- Huddinge dalens sjukhus sjukhus (ev.) Byggnadskostnad ....................... 73,0 75,0 Utrustningskostnad ..................... 18,0 19,0 Summa 91,0 94,0

6.9.2. Driftkostnader

Vid beräkningarna av driftkostnaderna under såväl åttonde som femte hu- vudtiteln har beredningen för alternativ S-A utgått från nuvarande per- manenta intagsnivå (168—160). För övriga alternativ redovisas kostnads- skillnaden jämfört med alternativ S-A.

Beredningen upptager vidare driftkostnader för kombinationsalternativet S-C och S-D, innebärande intagning av 370 nybörjare i de teoretiska äm- nena och 270 i de propedeutiska och kliniska ämnena. Härvid förutsättes, att ca 86 nybörjare årligen efter medicine kandidatexamen kan flytta från Stockholm till ett nytt lärosäte.

6.921. Åttonde huvudtiteln Personalkostnader: Beredningen anger i tabell 1:42 beräknade årliga total- kostnader samt kostnader per utbildningsplats och år för tidigare angiven personalförstärkning enligt de skilda alternativen. Beräkningarna är gjorda efter samma normer, som redovisats på sid. 26. Vid alternativ S-A har dock för klinisk amanuens räknats med hel årslönekostnad i A 23. Övriga kostnader: Beredningen beräknar översiktligt kostnaderna för lö- nertill ekonomipersonal samt till vissa forskartjänster, kostnader för arvo-

Tillkommande kostnader i 1 OOO—tal

Alternativ

S—A (utöver nuläget)

S—C (ut- över S—A)

S—D (ut- över S—A)

komb. S—C och S—D (ut- över S—A)

kronor ........................ 1 200 5 370 10 750 6 550 Antal tillkommande utbildningsplat-

ser ............................ 140 634 1 264 814 Kostnad per utbildningsplats och åri

kronor ........................ 8 600 8 500 8 500 8 000

den, materiel och apparatur liksom kostnaderna för vissa forskningsända- mål med utgångspunkt från kostnaderna per utbildningsplats för dessa syften under budgetåret 1963/64 (sid. 29 f ). Resultaten av dessa beräkningar redovisas i tabell 1: 43.

Beträffande nu nämnda kostnader hänvisar beredningen till sitt uttalan- de i samband med beräkningarna av motsvarande kostnader för ökad läkar- utbildning i Uppsala (sid. 97).

Tabell 1: 43. Tillkommande årliga övriga kostnader Kostnaderna angivna i 1 OOO-tal kronor

Alternativ Kostnad per Anslagspost utbildnings- S—C (ut- S—D (ut- Komb. S—C plats och år S—A _. .. och &—D (ut- over S—A) over S—A) över S—— A) Antal tillkommande utbildningsplatser . 140 634 1 264 814 Löner till ekonomipers. 0,420 58,8 272,6 543,5 350,0 Löner till vissa forskar- tjänster ........... 1,260 176,4 798,8 1 592,6 1 025,6 Kostnader för arvoden m. m. ............ 0,800 112,0 507,2 1 011,2 651,2 Anslag till materiel. . . . 1,800 252,0 1 141,2 2 275,2 1 465,2 Anslag till nyanskaft- ning av apparatur . . 0,270 37,8 171,2 341,3 219,8 Kostnader för vissa forskningsändamål . 0,400 56,0 253,6 505,6 325,6 Summa 693,0 3 144,6 6 269,4 4 037,4

6.922. Femte huvudtiteln

Driftbidrag till undervisningssjukhus: Då några ytterligare sjukhusresur- ser icke tages i anspråk för utbildningsändamål vid ökad läkarutbildning enligt alternativet S-A, torde inga statliga driftbidragskostnadsökningar bli

aktuella vid detta alternativ.

I 1959 års avtal mellan staten och Göteborgs stad om utnyttjande av vissa staden tillhörande sjukhus för läkarutbildning stadgas, att staten skall lämna driftbidrag med 10 procent av den del av driftkostnaderna vid respek- tive sjukhus, som efter antalet vårddagar belöper på de för undervisning och forskning upplåtna vårdplatserna. Vid förläggning av läkarutbildning till Huddinge sjukhus (alternativ S-C) och eventuellt Enskededalens sjukhus (alternativ S-D) kan med användande av samma normer statens andel av driftkostnaderna beräknas på följande sätt.

Medelvärddagkostnaden på de nya sjukhusen antages uppgå till 140 kro- nor (jämför beräknade vårddagkostnader på de befintliga undervisnings— sjukhusen för år 1964 —— avsnitt 3.3.). Om man utgår ifrån att antalet vård- platser på Huddinge sjukhus (Enskededalens sjukhus) av intresse för lä- karutbildning kommer att bli 1 400 (1 300) samt att beläggningen på till- gängliga vårdplatser uppgår till 85 procent, kan de totala driftkostnaderna på sjukhusen beräknas enligt uppställningen 1 400 )( 140 x 365 x 0,85 : 61,0 milj. kronor (1 300 X 140 x 365 x 0,85 : 56,5 milj. kronor).

Den statliga driftkostnadsandelen till Huddinge sjukhus kan sålunda be— räknas till 6,10 milj. kronor och till Enskededalens sjukhus till 5,70 milj. kronor.

Här bör noteras, att beredningen vid beräkningarna av statens andel av byggnads- och utrustningskostnaderna för Huddinge sjukhus liksom av driftkostnaderna för detta sjukhus beaktat behoven av en undervisnings- och forskningsenhet i s.k. tung psykiatri. När det gäller personal- och öv- riga driftkostnader har dock beredningen inte tagit hänsyn härtill.

6.9.3. Sammanställning av kostnader

I tabell 1: 44 sammanfattas de beräknade kostnaderna för ökad läkarutbild- ning i Stockholm enligt de olika alternativen för intagningsökning.

Tabell 1: 44. Kostnader för ökad läkarutbildning i Stockholm

Alternativ

S—C och S—D (ut— över S—A)

Anslagsrubrik S——C (ut- S—D (ut- över S—A) över S—A)

Investeringskostn. i milj. kronor 8:e huvudtiteln Byggnadskostn. ................. Utrustningskostn.

Summa kostn.

5:e huvudtiteln Byggnadskostn. ................. Utrustningskostn. ...............

Summa kostn.

Driftkostnader i milj. kronor 8:e huvudtiteln Personalkostn. Övriga kostn. ...................

Summa kostn.

5:e huvudtiteln ....................

7. Ökad läkarutbildning i Umeå

7.1. Inledning

1963 års universitets- och högskolekommitté uppdrog i inledningsskedet av sitt arbete åt läkarutbildningsberedningen att utreda förutsättningarna ! att anordna permanent läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Umeå J enligt följande alternativ

intag av 82 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 80 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena. Beredningen har granskat förutsättningarna härvidlag och redovisar re- sultaten av sitt arbete i det följande.

7.2. Nuvarande utbildningsläge samt föreliggande planer på utbyggnad av medicinskt teoretiska institutioner och kliniker samt av övrig sjukvård av intresse för ökad läkarutbildning

Enligt beslut av 1961 års riksdag (prop. 1961:108) skall från och med höstterminen 1965 undervisning meddelas i Umeå för 62 nybörjare årligen i de teoretiskt medicinska ämnena. Projekterings- och programmerings- arbetet för uppförande av institutioner i dessa ämnen har hittills kunnat genomföras enligt planerna. Därvid kan nämnas, att byggnadsarbete har påbörjats för uppförande av nybyggnad för anatomi och histologi. Projek- ,” tering av undervisnings— och forskningslokaler för medicinsk kemi pågår samt arbetet med programmering av undervisnings- och forskningslokaler för fysiologi och medicinsk fysik har avslutats. Undervisnings- och forsk- ningslokaler för medicinsk kemi planeras var för sig bli samordnade med motsvarande lokaler för naturvetenskapligt kemiska ämnen. På liknande sätt planeras undervisnings- och forskningslokaler för fysiologi och medi- ; cinsk fysik bli samordnade med motsvarande lokaler för naturvetenskapligt [ biologiska ämnen. L Sedan 1962 meddelas undervisning i propedeutiska ämnen i Umeå för 40 nybörjare årligen. Genom beslut av 1961 och 1962 års riksdagar kommer utbildningskapaciteten i dessa ämnen att ökas till 60 utbildningsplatser per år från och med höstterminen 1964. För utbildningen disponeras mo- derna lokaliteter. De patologiska institutionerna har därvid definitiva loka- ler i en nyligen uppförd byggnad, benämnd 5 a, utgörande en flygel till lasa-

rettets huvudbyggnad. För farmakologi, bakteriologi och klinisk balkte- riologi disponeras likaså en nyligen upp-förd byggnad, benämnd 6, och boelä- gen i omedelbar närhet av lasarettet. Utrymmen i denna byggnad är för närvarande även ianspråktagna för ämnena medicinsk kemi och hygien lik- som för det medicinska biblioteket. En tillbyggnad till byggnad 6 är plaane- rad (etapp nr 2), varigenom framför allt utökade forskningsutrymmen skall beredas bakteriologi och Virologi. I samband härmed beräknas äfven lokaler för den hygieniska institutionen kunna anordnas i en fristående byggnad.

Klinisk undervisning i Umeå meddelas för närvarande för 40 nybörjjare årligen. Intagningskapaciteten kommer dock fr. o. m. höstterminen 19655/66 att öka till 60 nybörjare.

För den kliniska undervisningen och forskningen råder för närvaramde stora svårigheter beroende på att utbyggnaden av lasarettet försenats be- tydligt. Dessa svårigheter kan även komma att övergångsvis ytterliggare accentueras genom ovan angiven vidgning av utbildningskapaciteten.

Umeå lasarett utgör regionsjukhus för Umeåregionen —— omfattande morra delen av Västernorrlands län samt hela Västerbottens och Norrbottens län —— med ett beräknat befolkningsunderlag år 1970 av ca 680 000 invåmare samt centrallasarett för Västerbottens län, som har ca 240 000 invåmare. Sjukhusets upptagningsområde för normallasarettspecialiteterna omfalttar för närvarande en befolkning av ca 97 000 personer (för regionen siödra kustlandet). I länet finnes härutöver lasarett dels i Skellefteå (fö-r regiomen norra kustlandet) med 422 vårdplatser, fördelade på specialiteterna Imedi— cin, kirurgi, gynekologi-obstetrik, pediatrik, öron-, näs- och halssjukdovmar liksom långvarigt kroppssjuka samt med serviceavdelningar för röntgen, anestesi, klinisk kemi och ögonkonsultationer, dels ock i Lycksele (förr re- gionen inlandet) med 132 vårdplatser, fördelade på specialiteterna medicin, kirurgi och obstetrik samt med serviceavdelningar för röntgen och klinisk kemi.

En omfattande utbyggnad av Umeå lasarett är planerad. Lasarettets nu- varande och efter genomförd utbyggnad planerat vårdplatsantal framgår av tabell 1: 45. Här redovisade uppgifter om det planerade vårdplatsantalet är hämtade ur den statliga förhandlingskommissionens kommentarer till förslag till läkarutbildningsavtal mellan staten och Västerbottens läns lands- ting ( prop. 1962: 104 ).

Genom tillkomsten av byggnaderna 1 b och 3 a kommer definitiva lokaler att tillhandahållas de medicinska och kirurgiska klinikerna. I anslutning härtill kommer även kliniker för regionspecialiteterna urologi, thoraxkirurgi och neurokirurgi att kunna anordnas. Röntgenavdelningen, för vilken lokal- förhållandena för närvarande är mycket svåra, kommer vidare att kunna flytta till rymliga och ändamålsenliga lokaler. I samband med den omflytt—

. . Nuvarande Planerat Spemalitet vårdplatsantal vårdplatsantal Medicinsk klinik (inklusive reumatologi, kardiologi och njurmedicin) ............................ 2101 1803

Kirurgisk klinik (inklusive ortopedi) ............. 182 180

Specialkirurgiska kliniker (plastikkirurgi, urologi, thoraxkirurgi, neurokirurgi) ................... 153 120 Kvinnoklinik ................................. 90 90 Psykiatrisk klinik ....................... 48 60 Ögonklinik ...................... 30 30 Öronklinik .................... 60 60 Hudklinik .................. 26 30 Neurologisk klinik ........... 24 60 Lungklinik ............... . . . . —— 30 Radioterapeutisk klinik ................ 53 80 Infektionsklinik ............................. 74 60 Barnmedicinsk klinik .......................... 75 75 Barnkirurgisk klinik ........................... _ 40 Barnpsykiatrisk klinik ......................... 14 15 Rehabilitering och långtidsvård ................. 60 Summa 901 1 170

1 Varav 60 för reumatologi. Varav 30 för reumatologi. 3 Plastikkirurgi.

ning inom lasarettet, som kommer att aktualiseras efter färdigställandet av byggnaden 3 a, kommer förbättrade lokalbetingelser också att skapas för bl.a. ögonkliniken, barnkliniken, den ortopediska kliniken och den radio- terapeutiska kliniken.

Inom ramen för nyss angiven plan för utbyggnad av lasarettet i Umeå har Västerbottens läns landsting nyligen fattat beslut om dels uppförande av byggnad 3 b, innehållande bl.a. lokaler för klinisk kemi och klinisk fysiologi, dels ock uppförande av ett neurologblock (byggnad 10), innehål- lande en neurologisk klinik och ett neurofysiologiskt laboratorium. Dessa byggnader beräknas preliminärt bli uppförda till år 1968.

Vad gäller den därpå fortsatta utbyggnaden av lasarettet i Umeå har landstinget ännu inte tagit definitiv ställning. Generalplanearbete pågår emellertid. Förslag till generalplan beräknas kunna framläggas under vin- tern 1964/65.

Kvinnoklinikens definitiva lokalfråga är sålunda fortfarande oklar. An- tingen kommer kvinnokliniken att inrymmas i de lokaler, som för närva- rande disponeras av kirurgiska kliniken, vilket dock förutsätter en omfat- tande ombyggnad, eller kommer en nybyggnad för kvinnokliniken att upp- föras. Det definitiva vårdplatsantalet i kliniken kan komma att påverkas av vilken lösning, som därvid väljes.

Inte heller den psykiatriska klinikens lokalfråga är definitivt löst. Den fortsatta utbyggnaden av denna specialitet är delvis beroende av ut-

byggnaden av mentalsjukvården inom landstingsområdet, vilken fråga för närvarande är föremål för utredning av mentalsjukvårdsberedningen. Lä- karutbildningsberedningen har därvid kännedom om att den lösningen överväges att förlägga ett mentalsjukhus i anslutning till lasarettet i Umeå.

Av betydelse för undervisningen och forskningen i psykiatri i Umeå är vidare lösningen av frågan om inrättande av en klinisk enhet för s. k. »tung» psykiatri därstädes. Kungl. Maj:t har den 6 juni 1962 med anledning av riksdagsbeslut i ärendet uppdragit åt organisationskommittén för medi- cinska högskolan i Umeå att i samråd med mentalsjukvårdsberedningen biträda med utredning rörande förutsättningarna att få till stånd en dylik enhet vid Umedalens sjukhus. Därest emellertid en mentalsjukvårdsklinik kommer att förläggas i anslutning till lasarettet i Umeå, kan det bli aktu- ellt att även förlägga den föreslagna forsknings- och undervisningsenheten i »tung» psykiatri till samma plats.

För undervisningen rörande lungsjukdomar utnyttjas för närvarande Hällnäs sanatorium. Slutligt beslut har ännu inte fattats i fråga om anord— nande av en planerad lungklinik vid lasarettet i Umeå.

Icke heller har definitiva beslut fattats om den barnkirurgiska sjuk- vårdsorganisationen samt rörande rehabiliterings- och långtidsvården vid lasarettet.

Diskussioner har vidare upptagits om anordnande av en självständig reumatologisk klinik vid lasarettet. Något ställningstagande i detta spörs- mål föreligger ännu inte liksom icke heller i fråga om uppförande av en nybyggnad för infektionskliniken, som nu är inrymd i ett par äldre hus.

För ämnet socialmedicin disponeras nu provisoriska lokaler. Övervägan- den pågår emellertid att lösa lokalbehovet för socialmedicin eventuellt ge- nom att anknyta institutionen till den planerade kliniken för rehabilite- rings- och långtidsvård.

7.3. Förutsättningar för ökad läkarutbildning

Enligt beredningens mening är nu ifrågasatt vidgning möjlig av utbildnings- kapaciteten i de teoretiskt medicinska ämnena (från 62 nybörjare årligen till 82). Vid planeringen av nybyggnader för dessa ämnen har beaktats be- hovet av därför ökat antal platser i föreläsningssalar m.m. Den ökade —* läkarutbildningen bör icke heller enligt beredningens mening utgöra hinder för ett framtida utnyttjande av dessa institutioners resurser även för ut- bildning av odontologie studerande och för s.k. blandad medicinsk och annan undervisning.

Ifråga om de propedeutiska ämnena kommer för ämnet farmakologi ut- ökade utrymmen att anordnas i samband med att ämnena medicinsk kemi och hygien samt det medicinska biblioteket flyttar över till sina definitiva lokaler. Ett realiserande av den andra utbyggnadsetappen av byggnad 6 kom—

mer vidare att ge utökade utrymmen för den bakteriologiska och virologiska sjukvårds- och forskningsverksamheten. Denna utbyggnadsetapp beräknas vara avslutad till budgetåret 1968/69. .

Dåvarande lärarkollegium vid medicinska högskolan i Umeå har vid dis- kussionerna med beredningen understrukit önskvärdheten av att en virolo- gisk institution tillkommer i samband med den ökade utbildningen. Detta krav torde kunna tillgodoses i samband med tillbyggnaden av byggnad 6. Den föreslagna intagningsökningen är sålunda för nu nämnda propedeutiska ämnens vidkommande fullt möjlig.

Icke heller torde hinder föreligga att genomföra nu aktuell kapacitets- vidgning i ämnena klinisk kemi och klinisk fysiologi under förutsättning att byggnaden 3 b står färdigställd, när ökningen kommer att beröra dessa ämnen. De lokalmässiga krav, som den ökade utbildningen härvid ställer, torde kunna beaktas i samband med planeringen av nybyggnaden.

Företrädarna för ämnet patologi har framhållit, att obduktionsmaterialet på de patologiska institutionerna, som för närvarande omfattar ca 300 fall per år, är otillräckligt för en ökning av elevintaget. Läkarutbildningsbered- ningen är medveten om de svårigheter, som föreligger. Enligt beredningens mening torde emellertid genom utbyggnaden av lasarettet i Umeå vidgat obduktionsmaterial kunna tillföras. Om härutöver föreliggande möjligheter tillvaratages att till de patologiska institutionerna i Umeå centralisera ob- dulktionsverksamheten även från övriga sjukvårdsinrättningar, bör enligt beredningens mening tillfredsställande sjukvårdsmässigt underlag kunna erhållas för nu aktuell kapacitetsvidgning.

För den ökade utbildningen i patologi torde vissa ombyggnadsåtgärder bli erforderliga bl. a. för att tillgodose behovet av utökade student- och under- visningsutrymmen. Från änmesföreträdarna har vidare krav framförts på lokaltillskott bl.a. för nytillkommande lärare. Läkarutbildningsberedning- en är för sin del inte övertygad om nödvändigheten att bereda de patolo- giska institutionerna ytterligare lokaler i den omfattning, som åmnesföre- trådarna krävt. Det bör dock enligt beredningens mening vara möjligt att i samband med den utbyggnad av lasarettets centralkomplex, som är plane- rad och som skall ske i omedelbar anslutning till de patologiska institutio- nernas nuvarande lokaler, anordna för den vidgade läkarutbildningen i pa— tologi erforderligt ökat lokalutrymme.

För undervisning i de kliniska ämnena har flertalet ämnesrepresentan- ter framhållit, att patientmaterialet inom den slutna sjukvården vore till- räckligt för en ökning av nybörjarintaget till 80 per år under förutsättning att Umeå lasarett får en utbyggnad, som motsvarar sjukvårdens behov. Frågan om ökning av studerandeantalet i de kliniska ämnena har därför intimt samband med uthyggnadsplanerna för Umeå lasarett. En förutsätt- ning för den redan beslutade kapacitetsvidgningen till 60 nybörjare per år är, har lärarkollegiet framhållit, att det vårdplatsantal, som regleras genom 6_413173

avtal mellan staten och landstinget, har realiserats. Detta skulle bl. a. inne- bära ett fullföljande av de byggnadsarbeten, som beslutats av landstinget (byggnaderna 3 a, 1 b samt 10). Enligt dåvarande lärarkollegiets vid medi- cinska högskolan mening vore dock dessa förutsättningar ej helt tillräckliga för den nu aktuella ytterligare vidgningen av läkarutbildningskapaciteten.

Enligt föreliggande beslut skall de kirurgiska och ortopediska klini- kerna tillsammans omfatta 180 vårdplatser, inklusive vårdplatser för ske- lettkirurgiska fall. Den ortopediska kliniken har för närvarande 60 vård- platser men måste enligt lärarkollegiet ökas till 90 vårdplatser, då denna klinik övertar den skelettkirurgiska verksamheten. Både med hänsyn till sjukvården och undervisningen måste det sammanlagda vårdplatsantalet för allmänkirurgi och ortopedi enligt kollegiets åsikt uppgå till 210, inne- bärande 120 allmänkirurgiska och 90 ortopediska vårdplatser.

Vid beredningens diskussioner med lärarkollegiet har företrädaren för ämnet dermato-venereologi vidare som sin mening anmält, att det plane- rade vårdplatsantalet på hudkliniken vore otillräckligt för såväl sjukvård som undervisning och forskning. Någon ökning av studerandeantalet vore även enligt lärarkollegiets mening omöjlig med nuvarande vårdplatsantal i denna disciplin. Lärarkollegiet har därför ansett det vara mycket ange- läget, att ytterligare en vårdavdelning tillföres hudkliniken och framhållit, att detta krav bör kunna realiseras, när det 5. k. neuroblocket färdigställts och om en nybyggnad för kvinnokliniken då även uppförts.

Enligt läkarutbildningsberedningens mening kan det begränsade vård- platsantalet i ämnena kirurgi och dermato-venereologi komma att vålla svå- righeter för utvidgad undervisning och forskning. Då därjämte en utökning av vårdplatsantalet i berörda kliniker synes motiverad med hänsyn till sjukvårdens behov kan beredningen för sin del tillstyrka lärarkollegiets förslag att inrätta ytterligare en vårdavdelning vid vardera klinikerna.

Enligt beredningens mening borde det emellertid vara möjligt att anordna tillfredsställande undervisning i ifrågavarande ämnen för ett utvidgat ny- börjarintag, även om den föreslagna utökningen av vårdplatsantalet inte kunnat realiseras vid den tidpunkt, då utökad utbildning kan komma att beröra respektive ämne. Beredningen vill därvid framhålla att för under- visningen i kirurgi torde komma att disponeras inte enbart kliniker inom all- mn kirurgi och ortopedi om sammanlagt 180 vårdplatser utan även kliniker inom specialämnena urologi, thoraxkirurgi och plastikkirurgi om samman- lagt ,ca 90 vårdplatser. Ett totalt vårdplatsantal om 270 platser i de kirurgiska ämnena bör enligt beredningen i vart fall under en övergångstid kunna vara tillräckligt för utbildning av 80 studerande årligen i kirurgi. Av stort värde för undervisningen i kirurgi är vidare tillgången till lasarettets rikt differen- tierade öppnavårdsmaterial.

För undervisningen i dermato-venereologi torde storleken av det innelig- gande patientmaterialet icke vara helt avgörande för utbildningens omfatt-

ning. Här spelar även tillgången på material från den öppna vården en central roll. De kliniska demonstrationerna av patienter i den öppna mottagningen och tjänstgöringen på poliklinik (motsvarande) kan nämli- gen betraktas som hörande till de värdefullaste momenten vid denna under- visning. Under de senaste verksamhetsåren har antalet undersökta och/eller behandlade patienter på hudklinikens i Umeå öppnavårdsmottagningar upp- gått till sammanlagt ca 10 500, vilket —— om en lämplig kursuppläggning anordnas enligt beredningens mening bör vara tillräckligt för utbildning av nu aktuellt intag studerande.

Ämnesrepresentanten i medicin har understrukit angelägenheten av att särskilda kliniker för reumatologi och lungmedicin inrättas samt framhål- lit, att ett ökat studentintag skulle kräva 180 vårdplatser i medicin, exklu- sive de bägge nämnda subspecialiteterna. Lärarkollegiet har för sin del starkt betonat behovet av reumatologiska och lungmedicinska specialklini- ker. Inrättande av sådana skulle, anser kollegiet, öka antalet tjänstgörings— j platser för de studerande under medicinkursen. Vidare har kollegiet erin- , rat om de svårigheter, som är förenade med att undervisningen i ftisiologi , är förlagd till Hällnäs sanatorium, och har understrukit angelägenheten av 1 att överläkarna för respektive avdelning med hänsyn till undervisningen

förbehålles rätten till intagning av patienter till avdelningen. Dötta är för närvarande ej fallet beträffande de reumatologiska vårdplatserna inom medicinklinikerna. J J

Beredningen finner det önskvärt, att vårdplatsantalet för ämnet medicin bibehålles vid nuvarande nivå i enlighet med ämnesföreträdarens förslag. Till stor fördel för undervisningen vore vidare, anser beredningen, att in- läggningen av patienter bestämdes av överläkaren beträffande samtliga vård- platser. Beredningen kan i det sammanhanget erinra om att överväganden pågår att avveckla riksförsäkringsverkets nuvarande sjukvårdande verk— samhet, innefattande reumatologiska vårdplatser på vissa sjukvårdsanstal- j ter, samt att inordna densamma i den vanliga sjukvårdsorganisationen. ; Enligt beredningens mening borde det i och för sig vara möjligt att i vart fall under en övergångstid bereda tillfredsställande utbildning i ämnet me- * dicin för 80 studerande årligen med det tidigare planerade vårdplatsantalet för medicinska kliniken, nämligen 180, varav högst 30 för reumatologi. En ; förutsättning härför är emellertid, att den planerade rehabiliterings- och långtidsvårdskliniken kan utnyttjas för ifrågavarande undervisning.

I diskussionerna med beredningen har lärarkollegiet framhållit de svårig- heter, som kan komma att uppstå beträffande undervisningen i ämnet ob- stetrik-gynekologi. Kollegiet anför, att medan den pediatriska kliniken, när den efter färdigställandet av byggnad 3 a, flyttar till byggnad 9 a, som tidigare disponerats av kirurgklinikerna, synes få goda lokaler, kommer denna byggnad icke att vara tillräcklig för att även inrymma kvinnoklini— ken. Av detta skäl förefaller det lärarkollegiet nödvändigt att uppföra en nybyggnad för kvinnokliniken.

Beredningen anser sig inte kunna bedöma lokalfrågan för kvinnokliniken utifrån sjukvårdsmässiga utgångspunkter. Beredningen vill dock med hän- syn till undervisningens och forskningens behov understryka angelägen- heten av att klinikens resurser i fråga om vårdplatsantal m. m. i vart fall bibehålles vid nuvarande omfattning. Härigenom skulle enligt beredningen förutsättningar finnas att även för ämnet obstetrik-gynekologis vidkomman- de realisera den av beredningen ifrågasatta kapacitetsvidgningen.

För ämnet psykiatri har lärarkollegiet för en ökning av intagningskapa- citeten förutsatt, att en nybyggnad för den psykiatriska kliniken med 60 vårdplatser uppföres i enlighet med tidigare planer. I nuvarande klinik- byggnad är enligt kollegiet såväl de sjukvårdsmässiga resurserna (vård— platsantal m. ni.) som utrymmena för undervisning och forskning synner- ligen begränsade. Lärarkollegiet framhåller också det trängande behovet av en undervisnings— och forskningsenhet för »tung» psykiatri samt be- tonar angelägenheten av att denna enhet förlägges till Umeå lasarett. Inom den planerade lasarettspsykiatriska kliniken kan nämligen enligt lärarkol— legiet tjänstgöringsplatser ej erbjudas 80 studerande per år.

Läkarutbildningsberedningen har tidigare i sitt betänkande »Program för ökad läkarutbildning» (stencilerat, januari 1961) betonat angelägen- heten ur utbildningssynpunkt, att den psykiatriska kliniken tillföres ytter— ligare vårdplatser. Redan för nu beslutad kapacitetsvidgning till ett intag av 60 studerande årligen är det sålunda önskvärt, att lasarettspsykiatrin i Umeå utbygges enligt den plan, som legat till grund för läkarutbildnings- avtalet mellan staten och Västerbottens läns landsting. En ytterligare ut- vidgning av läkarutbildningskapaciteten vid lasarettet i Umeå skärper na- turligtvis kraven härvidlag.

Beredningen är medveten om att den planerade utbyggnaden av lasaretts- psykiatrin i Umeå med hänsyn till sjukvårdsorganisatoriska svårigheter kan komma att försenas. Av enahanda skäl kan även uppförandet av den kliniska enhet för forskning och utbildning i psykiatri i Umeå, varom prin- cipbeslut tidigare fattats, komma att uppskjutas. I det läget bör man emel- lertid, anser beredningen, i syfte att bereda lättnad för undervisningen och forskningen i nu aktuellt ämne pröva möjligheten att i provisoriska former på Umedalens sjukhus anordna en klinisk enhet i s.k. »tung» psy— kiatri. Genom ett sådant arrangemang samt genom ett även i övrigt större utnyttjande av patientmaterialet på detta sjukhus för undervisningsända— mål borde det enligt beredningens mening finnas förutsättningar att bereda utbildningsplatser i psykiatri åt 80 nybörjare årligen under en övergångs- tid i avvaktan på tillkomsten av en ny psykiatrisk klinik samt av perma- nenta lokaler för en klinisk enhet i »tung» psykiatri, förlagd antingen på Umedalens sjukhus eller vid lasarettet i Umeå.

Enligt beredningens mening torde inte några svårigheter komma att före- ligga att vid den därvid aktuella tidpunkten bereda ökat antal utbildnings-

platser i ämnena oftalmiatrik, oto—rhino-laryngologi samt i radioterapi. Icke heller torde hinder uppkomma för ifrågavarande kapacitetsvidgning i ämnet hygien. Den planerade nybyggnaden för sistnämnda ämne, ingående i andra etappen av byggnad 6, bör nämligen vara uppförd vid den tidpunkt den ökade utbildningen kommer att beröra ämnet.

Beredningen Vill i detta sammanhang även understryka angelägenheten av att lokalfrågan för ämnet socialmedicin i Umeå bringas till en snar lös- ning. Beredningen förutsåtter, att då ökad läkarutbildning kommer att aktualiseras för detta ämne, nya lokaler för den socialmedicinska institu- tionen tillkommit.

Under åberopande av vad ovan anförts anser beredningen förutsättning- ar föreligga att öka intagningen nybörjare i den medicinska utbildnings- gången i Umeå från 62 ti1182 per år.

Beredningen finner inte anledning att i sin framställning upptaga detal— jerat förslag till studieschema för den ökade läkarutbildningen bl.a. med angivande av antal kurser i de olika ämnena, elevantal per kurs och lämp- liga kurskombinationer under det fria kliniska skedet. Beredningen har vid sina diskussioner med lärarkollegiet behandlat olika lösningar här- vidlag.

7.4. Tidsplan för ökad läkarutbildning

Utvidgningen av läkarutbildningskapaciteten vid medicinska högskolan i Umeå är enligt beredningens mening helt beroende av sjukvårdsutbyggna- den vid lasarettet i Umeå. För att 80 årsutbildningsplatser skall kunna an- ordnas i de kliniska ämnena förutsättes i princip, att den utbyggnadsplan realiseras, som legat till grund för 1962 års läkarutbildningsavtal mellan staten och Västerbottens läns landsting.

Som en absolut förutsättning för ifrågasatt vidgning av utbildnings— kapaciteten i de kliniska ämnena gäller att de planerade lasarettsbyggna- derna 1 b, 3 a, 3 b och 10 skall vara uppförda. Byggnadsarbetena för 1 b och 3 a har nyligen igångsatts. Planeringsarbete pågår för 3 b och 10. Enligt vad som inhämtats torde samtliga nämnda byggnadsåtgärder kunna vara av- slutade år 1968.

För den därpå fortsatta utbyggnaden har ännu inga detaljerade planer upprättats. Generalplanearbete pågår och resultaten härav förväntas kunna framläggas under vintern 1964/65.

Även om sålunda tidtabellen för den fortsatta utbyggnaden är oklar, bör emellertid enligt beredningens mening är 1970 förutsättningar föreligga vid samtliga kliniker att mottaga 80 nybörjare årligen. Detta skulle innebära, att ifrågasatt kapacitetsvidgning kunde igångsättas i de teoretiska ämnena höstterminen 1966, i de propedeutiska ämnena höstterminen 1968, i medi-

cin höstterminen 1969 samt i det fria kliniska skedets kurser höstterminen 1970.

Lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Umeå håller även med utgångs- punkt från pågående planeringsarbete för sannolikt, att Umeå lasarett vid slutet av 1960-talet får en sådan utbyggnad, att den ifrågasatta intagsök- ningen möjliggöres.

Beredningen är medveten om att förseningar kan inträffa som gör att nt- byggnadsplanen inte till alla delar är realiserad år 1970. Risk torde sär- skilt föreligga för en försening av utbyggnaden av den psykiatriska lasa- rettsvården. Beredningen önskar därför understryka angelägenheten av att denna utbyggnad forceras. Om emellertid försening i detta avseende skulle inträffa, bör man dock enligt beredningens mening kunna pröva möjlig- heten att anordna erforderligt antal utbildningsplatser genom vidtagande av vissa tidigare skisserade provisoriska åtgärder.

Vid omfattande förseningar i utbyggnadsprogrammet för lasarettet i Umeå kan det emellertid enligt beredningen bli erforderligt att för en eller ett par terminer uppskjuta realiserandet av nu aktuell intagsökning. Det bör där- vid, anser beredningen, vara möjligt att före höstterminen 1966 bedöma ut— vecklingen i detta avseende, så att storleken av nybörjarintaget till de teo- retiska kurserna i Umeå nämnda hösttermin kan anpassas med hänsyn till den förväntade tillgången på utbildningsplatser i de kliniska ämnena för ifrågavarande studentgrupp.

I det följande sammanställes en tidsplan för ökad läkarutbildning i Umeå enligt redovisat program.

De använda beteckningarna motsvarar de, som brukats beträffande tids- plan för ökad läkarutbildning i Uppsala (sid. 89).

Tidsplan för ökad läkarutbildning i Umeå

Tidp. HT Intag I .................... 1966/67 82 (+ 20) F ................... 0 II ................... 1968/69 80 (+ 20) III .................. 1969/70 80 (+ 20)

7.5. Erforderlig personalfdrstärkning

I tabell 1: 46 redovisar beredningen behovet av personalförstärkning för ökad läkarutbildning i Umeå. Beredningen finner anledning lämna följan— de kommentarer.

Beredningen har vid sin granskning av personalbehovet utgått från nuva- rande personalstandard vid de medicinska lärosätena. Om man stöder sig på de uppgifter om personalkostnader m. m. för läkarutbildningen, som lämnats i kapitel 3., synes nuvarande personalkostnader per utbildnings- plats vid medicinska fakulteten i Umeå höga i förhållande till motsvarande

l l i l

kostnader för övriga lärosäten. Detta kan emellertid förklaras därav att den basorganisation, som är erforderlig vid varje medicinsk utbildnings- och forskningsenhet, slås ut på mindre antal studerande i Umeå än annorstä- des. Den vidgning av läkarutbildningskapaciteten, som nu är aktuell, skulle enligt beredningens mening i konsekvens med det nyss nämnda höra till en de] kunna genomföras med utnyttjande av befintliga marginalresurser. Beredningen har emellertid vid sin bedömning av personalbehovet för ökad läkarutbildning i Umeå även tagit hänsyn till de speciella omständigheter, som föranleds av det relativt begränsade sjukvårdsunderlaget i Umeå för utbildningsändamål.

Såsom förstärkning till de propedeutiska ämnena anser beredningen in— rättandet av en professur i,virologi erforderlig, varigenom en betydande förstärkning skulle erhållas dels för undervisningen och forskningen i mik- robiologi vid medicinska fakulteten, dels ock för den kliniska mikrobiolo- giska verksamheten vid lasarettet i Umeå. I sistnämnda avseende vill bered- ningen erinra om den ökade betydelse den kliniska virologin fått såväl för den sj ukvårdande rutinverksamheten som för den kliniska forskningen.

Beredningen vill i detta sammanhang erinra om att 1962 års Umeåkom- mitté den 29 juni 1964 framlagt förslag om att utbildning i mikrobiologi för naturvetare skulle anordnas vid universitetet fr. o. ni. läsåret 1968/69 med utnyttjande av de medicinska mikrobiologiska institutionernas lokalmässiga resurser. Kommittén föreslog även, att den nuvarande professuren i bak- teriologi vid medicinska fakulteten fr. o. m. den 1 juli 1965 skulle omvand— las till professur i mikrobiologi med uppgift att dels handha viss del av ut— bildningen i bakteriologi för medicinare, dels ock ansvara för utbildningen i mikrobiologi för naturvetare. Samtidigt föreslogs omvandling av nuva- rande laboratur i klinisk bakteriologi till professur i samma ämne fr. o. m. den 1 juli 1965.

Vid beredningens diskussioner med dåvarande lärarkollegium vid medi- cinska högskolan i Umeå framfördes förslag att även göra den föreslagna professuren i virologi gemensam för medicinsk och naturvetenskaplig un- dervisning och forskning. Beredningen har intet att erinra häremot, under förutsättning att inpassningen av tjänsten i ett sjukvårdsorganisatoriskt sammanhang icke utgör hinder för en sådan lösning.

Vid ökad läkarutbildning räknar beredningen för 'de kliniska ämnenas vidkommande med inrättande av en professur i ett kirurgiskt special- ämne, förslagsvis urologi. Beredningen anser, att den utökade gruppunder- visning, som blir erforderlig vid kapacitetsvidgningen, motiverar, att en ytterligare lärartjänst i kirurgi skapas. Med hänsyn till den kliniska forskningens behov samt i beaktande av sjukvårdens specialisering finns det enligt beredningens mening anledning att tillgodose detta behov av undervisningsförstärkning genom inrättandet av en professur i angivet ämne. Beredningen räknar därvid med att professorn i kirurgi skall stå

Tabell 1: 46. Erforderlig personalförstärkning för ökad läkarutbildning i Umeå.

Ämne

Prof.

Klin. lärare Ae 27

Klin. aman .

Assi- stent

lze aman.

3:e aman. Tekn. pers.

Anatomi ............ Histologi ............ Med. kemi ........... Fysiologi ............ Med. fysik ........... Farmakologi ......... Bakteriologi ......... Virologi ............

Patologi ............ Klin. kemi ........... Klin. fysiologi ........ Medicin ............. Kirurgi .............. Anestesiologi ......... Ortopedi ............ Röntgendiagnostik. . . . Radioterapi

allm. .............

gyn. Obstetrik-gynekologi. . Neurologi ............ Psykiatri ............ Dermatologi ......... Klin. epidemiologi. . . . Ftisiologi ............ Oftalmiatrik ......... Oto—rhino-laryngologi Hygien .............. Rättsmedicin ........ Krigsmedicin ........ Pediatrik ............ Barnpsykiatri ........ Socialmedicin ........

Summa

1 1 1 lab. bitr. h. A69 1 1 1 lab. bitr. h. Ae9 1 1 lab. bitr. h. Ae9 1 1 1 lab. bitr. h. Ae9 1 aj kanslibitr. Ae 7 1 1 lab. ing. h. Ae 15 2 1 1 1 lab. bitr. h. Ae 9, 1 1 kanslibitr., Ae 7, 1 1 inst. bitr. Ae5 2 2 2 lab. ass. Ae 11 1 1 1 1 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 kanslibilr. Ae 7 1 2 5 10 6 5 5 lll

1 Avser ett kirurgiskt specialämne, förslagsvis urologi.

som huvudlärare för undervisningen i kirurgi samt att innehavaren av den förordade nytillkommande professuren liksom professorn i ortopedi skall i skälig utsträckning medverka i undervisningen.

Vid beredningens diskussioner begärde dåvarande lärarkollegium även in— rättande av en laboratur i gynekologisk radioterapi. Kollegiet framhöll, att undervisningsbördan inom ämnet var så stor, att den ej rimligen kunde läggas på en landstingsanställd överläkare, liksom också att ämnet ur forsk— ningssynpunkt, som regionspecialitet och för specialistutbildningen av gyne- kologer var så betydelsefullt, att en ordinarie lärartjänst framstod som ett mycket angeläget önskemål. Beredningen har dock för sin del inte kunnat finna det erforderligt för den ökade läkarutbildningen med ifrågavarande personalförstärkning.

För att tillgodose det ökade behovet av kvalificerad undervisning i medi- cin, röntgendiagnostik, obstetrik-gynekologi, klinisk epidemiologi samt so— cialmedicin räknar beredningen för ettvart av dessa ämnen med inrättande av en tjänst som klinisk lärare tillika biträdande överläkare i Ae 27.

Dåvarande lärarkollegium ansåg vid beredningens diskussioner behov föreligga av ytterligare en tjänst som klinisk lärare i Ae 27 i kirurgi, bl. a. med hänsyn till att undervisningen i kirurgi vid den förestående ökningen av utbildningskapaciteten i de kliniska ämnena måste dubbleras. Bered- ningen är medveten om de svårigheter, som kommer att föreligga för den tillkommande ökade undervisningen i kirurgi, i avvaktan på att byggnaden j 3 a färdigställes. Då behovet av nu ifrågasatt lärarförstärkning emellertid är l föranlett av nämnda särskilda omständigheter och således mer att betrakta i som ett övergångsproblem, bör det enligt beredningens mening ankomma på vederbörande universitetsmyndigheter att petitavägen föreslå inrättande av denna tjänst. Behovet av lärarförstärkning i ämnet kirurgi för nu aktu- jl ell kapacitetsvidgning tillgodoses enligt beredningen helt vid tillkomsten i! av den tidigare förordade professuren i ett kirurgiskt specialämne. Läkarutbildningsberedningen räknar med att vid den tidpunkt den ökade (

läkarutbildningen kommer att påverka ämnet psykiatri, en undervisnings- och forskningsenhet i s.k. »tung» psykiatri skall vara upprättad i Umeå i vart fall i provisorisk form. Härigenom bör behoven av lärarförstärkning för den ökade utbildningen i psykiatri kunna tillgodoses.

För att förstärka lärarorganisationen på handledarnivå anser bered- & ningen behov föreligga av ytterligare sammanlagt tio kliniska amanuens- , tjänster, nämligen en tjänst i vartdera av ämnena klinisk kemi, klinisk !, fysiologi, internmedicin, ett kirurgiskt specialämne, anestesiologi, ortopedi, * gynekologisk radioterapi, obstetrik-gynekologi, psykiatri samt klinisk epi—

demiologi. *

7.6. Kostnader

j Beredningen kommer att för nu aktuellt alternativ först redovisa investe—

ringskostnader i form av byggnads— och utrustningskostnader samt där- efter driftkostnader av skilda kategorier. Under varje avsnitt behandlas

, kostnader under åttonde huvudtiteln (ecklesiastik-) respektive under femte huvudtiteln (social-) var för sig.

7.6.1. Investeringskostuader 7.6.1.1. Åttonde huvudtiteln Byggnadskostnader: Beredningen räknar inte med att några särskilda byggnadsåtgärder, föranledda av den ökade läkarutbildningen, skall be- höva vidtagas på de institutionsbyggnader för teoretiska ämnen, som nu är

under uppförande. Vid planeringen av dessa byggnader har för övrigt be- aktats behovet av ytterligare platser i föreläsningssalar m. m.

Beredningen räknar vidare med att det bör vara möjligt att inom ramen för planerad tillbyggnad till byggnad 6 för ämnena farmakologi, bakterio- logi och virologi samt hygien beakta de behov av utrymmen, som den ökade läkarutbildningen för med sig. I samband med utbyggnaden av lasarettet bör det även, anser beredningen, vara möjligt att beakta eventuellt behov av lokaltillskott för ämnet patologi.

Beredningen saknar underlag att beräkna de kostnader, som är att hän- föra till nu aktuell kapacitetsvidgning.

Utrustningskostnader: Enligt inhämtade uppgifter från ämnesföreträdar- na kan kostnaderna för den utrustningsanskaffning, som är erforderlig för den ökade läkarutbildningen i ämnena patologi samt farmakologi samt i vissa kliniska ämnen, beräknas till ca 300 000 kronor.

För övriga ämnen bör det vara möjligt att i samband med den nyutrust- ningsanskaffning, som är aktuell till följd av ny- eller tillbyggnadsåtgärder, beakta även de krav på. utrustning, som den ökade läkarutbildningen för med sig.

7.6.1.2. Femte huvudtiteln

Byggnads- ochutrustningskostnader: I samband med pågående utbyggnad av lasarettet bör det enligt beredningen vara möjligt att utan särskilda mer- kostnader tillgodose de behov av utrymmen och utrustning, som den ökade läkarutbildningen för med sig.

7.6.2. Driftkostnader

7.6.2.*1. Åttonde huvudtiteln

Personalkostnader: Beredningen anger i tabell 1: 47 beräknade totalkostna- der samt kostnaden per utbildningsplats och år för tidigare angiven perso- nalförstärkning i Umeå. Beräkningarna är gjorda enligt samma normer, som redovisats på sid. 26.

! Tabell 1:47. Tillkommande årliga personalkostnader I

Tillkommande kostnader i 1 OOO-tal kronor ........ 931 Antal tillkommande utbildningsplatser ............ 140" Kostnad per utbildningsplats och år i kronor ...... 6 700

Övriga kostnader: Beredningen beräknar översiktligt kostnaderna för lö- ner till ekonomipersonal samt till vissa forskartjänster, kostnader för ar- voden, materiel och apparatur liksom kostnader för vissa forskningsända- mål med utgångspunkt från kostnaderna för dessa syften budgetåret 1963/64 per utbildningsplats (sid. 29 f). Resultaten av dessa beräkningar framgår av tabell 1:48. . .

(Kostnaderna angivna i 1 OOO—tal kronor)

Kostnad per utbild- Kostnad för ökad

Anslagspost ningsplats och år läkarutbildning

Antal tillkommande utbildningsplatser ............ 140 Löner till ekonomipersonal ...................... 0,420 58,8 Löner till vissa forskartjänster .................. 1,260 176,4 Kostnader för arvoden m. m. .................. 0,800 112,0 Anslag till materiel m. m. ...................... 1,800 252,0 Anslag för nyanskaffning av apparatur ............ 0,270 37,8 Kostnader för vissa forskningsändamål ............ 0,400 56,0 Summa 693,0

6.7.2.2. Femte huvudtiteln

Driftbidrag till undervisningssjukhuset: Ifrågasatt ökning av utbildnings- kapaciteten förutsätter enligt beredningens mening ingen ändring av nu- varande avtal mellan staten och Västerbottens läns landsting om Umeå lasa- retts utnyttjande för undervisnings- och forskningsändamål. Kapacitets- vidgningen behöver således icke föranleda någon ökning av det statliga driftbidraget till Västerbottens läns landsting.

7.6.3. Sammanställning av kostnader

1 tabell 1: 49 sammanföres de beräknade kostnaderna för ökad läkarutbild- ning i Umeå.

Tabell 1:49. Kostnader för ökad läkarutbildning i Umeå Anslagsrubrik

Investeringskostnader i milj. kronor 8:e huvudtiteln Byggnadskostnader nybyggnader ............................................ Byggnadskostnader ombyggnader ........................................... utrustningskostnader ...................................................... 0,3

Summa kostnader 0,3 5:e huvudtiteln

Byggnadskostnader ........................................................ —— Utrustningskostnader ...................................................... -—

Summa kostnader _

Driftkostnader imilj. kronor 8:e huvudtiteln

Personalkostnader ............................................... ' ............ 0,931 Övriga kostnader ............................................................ 0,693 Summa kostnader 1,624

5:e huvudtiteln ...............................................................

8. Anordnande av läkarutbildning i Linköping eller i Örebro (Örköping)

8.1 . Inledning

1963 års universitets- och högskolekommitté uppdrog i inledningsskedet av sitt arbete åt läkarutbildningsberedningen att utreda förutsättningarna att anordna permanent läkarutbildning i Linköping eller i Örebro enligt föl- jande alternativ

a) ett intag av 82 nybörjare i de teoretiska ämnena och av 80 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena samt

b) ett intag av ca 80 nybörjare enbart i de propedeutiska och kliniska ämnena. För att alternativet h) skulle kunna ifrågakomma förutsattes, att utbild- ningsplatser kunde anordnas i de teoretiska ämnena för ca 82 studerande vid nu befintligt lärosäte.

Beredningen fann under utredningsarbetet anledning att i fråga om intag- ningsstorlekarna göra smärre avsteg från nyss nämnda direktiv, då bered- ningen såg det möjligt att vid de aktuella sjukhusen bereda utbildnings— platser motsvarande ett årligt intag av 90 studerande i de teoretiska ämnena. Beredningen kommer således att redovisa.förutsättningarna att anordna permanent läkarutbildning enligt följandetvå alternativ, benämnda O(Ör— köping)- -A och 0- B. Ö-A: intag av 90 nybörjare" 1 de teoretiska ämnena och av ca 86 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena samt ' ' * * Ö-B: intag av ca 86 nybörjare enbart i de propedeutiska och kliniska ämnena.

I det följande redovisar beredningen först nuvarande sjukhusor'ganisa— tioner i Linköping och Örebro av intresse för läkarutbildning samt förelig- gande planer på utbyggnad av desamma. Därefter behandlar beredningen de allmänna förutsättningarna för anordnande av läkarutbildning på dessa sjukhus och anlägger vissa jämförande synpunkter på de två sjukhusen med hänsyn till utbildningens och forskningens behov, redogör principiellt för de två alternativen till utbildningsorganisation samt beskriver mera i detalj de lokalmässiga m. fl. förutsättningarna för anordnande av läkarutbildning i Linköping och Örebro var för sig. I ett särskilt avsnitt diskuterar bered- ningen varierande lösningar av vissa servicefunktioner, såsom bibliotek, administration, verkstad etc. beroende på om man i Örköping skapar en isolerad medicinsk fackhögskola eller låter denna ingå i en större univer-

sitetsenhet. Slutligen redovisar beredningen den för de olika alternativen erforderliga personalförstärkningen samt presenterar kostnaderna för rea- liserande av alternativen.

8.2. Regionsjukhuset i Linköping

8.2.1. Befolkningsunderlag '

Sjukhuset i Linköping är regionsjukhus för Linköpingsregionen med ca 900 000 invånare och omfattande Östergötlands och Jönköpings län samt Kalmarlänets två landstingsområden. Sjukhuset är dessutom centrallasarett i Östergötlands län, som för närvarande har ca 270 000 invånare. Upptag- ningsområdet för normallasarettsspecialiteterna medicin och kirurgi 111. m. omfattar ca 130 000 invånare, varvid Linköpings stad har ett invånarantal. av ca 70 000.

Upptagningsområdet för vissa specialiteter kan i framtiden komma att förändras. Här må erinras om att dåvarande statssekreteraren i inrikesdepar- tementet Carl G. Persson såsom särskilt tillkallad utredninrI l=,'sman i januari 1964 framlade förslag om Norrköpings stads återinträde 1 Östergötlands. läns landsting från den 1 januari 1967 (i betänkande angående organisationen av sjukvården 1 Östergötlands län jämte Norrköpings stads återinträdei'i Öster- götlands läns landstingskommun — stencilerat). Utredningens förslag har godkänts av Östergötlands läns landsting och Norrköpings stad. Norrköpings stad har för närvarande ett invånarantal av ca 90 000 och har ett eget— la_sg- rett, som kommer att presenteras längre fram. ;;:

En statlig utredning arbetar för närvarande med att se över länsindel- ningen. Som resultat av denna utredning kan tänkas .en sådan ändring av länsgränserna, att vissa delar av Kalmar läns norra landstingsområde kom- mer att ingå i Östergötlands län.

BefOIkningsantale't inom" Östergötlands län kommer således att starkt öka under det kommande decenniet och kan år 1975 eventuellt komma att uppgå till 470 000 invånare.

Denna utveckling kan. komma att påverka fördelningen av vårdplatser inom länsspecialiteterna. på skilda sjukhus' 1nom landstingsområdet. '

j' .» ... _._

8 2.2. Sjukvårdens organisation inom Östergötlands läns landstingsområde Landstingskommunen är för närvarande u1 sjukvårdssynpunkt indelad i tre områden, det centrala, det västra och det nordöstra.

Det centrala området ömfattar Linköpings stad med närliggande kommuner. Folkmängden var år 1960.—ca 122000 invånare och beräknas år 1975 vara drygt 135 000. Sjukvårdsbeliovetgvad gäller läns- och normallasarettsspecialiteterna till- godoses av Linköpings sjukhus. Härutöver står till sjukvårdens förfogande det odelade lasarettet i Kisa med 74 vårdplatser förutom en fristående kronikeravdel- ning med 73 platser. Sjukstugan i Åtvidaberg är nedlagd från den 1 juli 1964 i samband med att en flerläkarstation tillkommit där.

Västra området Omfattar städerna Motala, Mjölby, Skänninge och Vadstena med

närliggande landskommuner. Folkmängden inom området var 1960 ca 83 000 in- vånare och beräknas 1975 uppgå till 83 500. Området erhåller för närvarande sin akutsjukvård genom lasarettet i Vadstena med 200 vårdplatser, varav 85 i medicin, 85 i kirurgi och 30 för långvarigt kroppssjuka. Härtill kommer serviceavdelningar för röntgen och klinisk kemi. Förlossningssjukhuset i Motala drives för närvarande med 57 vårdplatser. Vadstena lasarett planeras emellertid år 1968 komma att ersät— tas av ett nytt normallasarett i Motala med ca 300 vårdplatser. En kirurgisk och en medicinsk klinik kommer därvid vardera att ha ca 120 vårdplatser. En obste- trisk-gynekologisk klinik skall ha 60 platser. Det hittillsvarande förlossningssjuk- huset i Motala skall inrymma bl. a. vårdavdelningar för de förstnämnda klinikerna. Därjämte planeras en röntgenavdelning och konsultverksamhet i ögonsjukdomar, i öron-, näs- och halssjukdomar samt i psykiatriska sjukdomar och klinisk kemi.

En viss del av befolkningen inom det västra området (8 000—12 000) torde dock komma att i framtiden _ liksom förhållandet är i dag _ anlita Linköpings sjuk- hus.

Nordöstra området har två huvudorter med akutsjukhus, Finspång och Söder- köping. Området hade 1960 ca 62 000 invånare och beräknas 1975 ha ca 61 000. En viss del av akutsjukvården inom området tillgodoses för närvarande av Norr— köpings lasarett, där landstinget disponerar ett visst antal vårdplatser. I och med att landstinget övertager Norrköpings lasarett kan eventuellt på längre sikt Söder— köpings lasarett, som för närvarande är odelat och har 150 platser, komma att ersättas av en utbyggd sjukhusorganisation i Norrköping. Finspångs lasarett, som nyligen utbyggts, har sammanlagt 205 platser fördelade på medicin (56 platser), kirurgi (64 platser), förlossningsvård (14 platser) och kronikervård (71 platser). Härtill kommer serviceavdelningar för röntgen och klinisk kemi.

Norrköpings lasarett kommer, som tidigare nämnts, att från den 1 januari 1967 överföras till Östergötlands läns landsting. Beredningen finner anledning att i det följande närmare redogöra för detta lasaretts nuvarande status m. m.

Nuvarande vårdplatsantal m. m. på Norrköpings lasarett framgår av tabell 1: 50.

Tabell 1: 50. Nuvarande vårdplatsantal m.m. på Norrköpings lasarett

Antal besök i Specialitet Agflzfåpigäfr öppen vård ' (samtliga) är 1962

Medicinsk klinik ............................... 91 12 222 Avd. för reumat. sjuka ....................... 26l Kirurgi ....................................... 124 36 987 Kvinnoklinik Gyn. avd. ....................... 36

BB-avd. ......................... 47j 7 888

Barnmedicinsk klinik .......................... 61 4 635 Öronklinik .................................... 40 20 111 Ögonklinik ................................... 15 7 183 Infektionsklinik ............................... 71 1 320 Hud— och könsklinik ........................... 28 — Ortoped. klinik ................................ 28 6 254 Psykiatrisk klinik ............................. 392 2 624 Klinik för långvarigt sjuka ..................... 2373 1 280 Summa 843

1 Avtalet med pensionsstyrelsen har upphört och platserna har ianspråktagits för bl. a. den ortopediska kliniken. ” Den psykiatriska kliniken är provisoriskt inhyst i olika lokaler utanför lasarettet. * Norrköpings stads kronikervård är förlagd till lokaler utanför lasarettet, nämligen Trozelli- sjukhuset'och Sandbyhovs sjukhus, vilka delvis har-samdrift med lasarettet i fråga om admini- stration m. m.

På lasarettet i Norrköping finnes utöver i tabell 1: 50 angivna kliniker röntgen- avdelning, anestesiologisk avdelning och centrallaboratorium samt avdelning för allergiskt sjuka. Sistnämnda avdelning disponerar för sin verksamhet fyra vård- platser på medicinkliniken. Ett bakteriologiskt laboratorium finnes vidare anord- nat inom infektionskliniken.

En omfattande utbyggnad av Norrköpings lasarett har tidigare planerats av sta— den. Sålunda har diskuterats dels uppförande av ett behandlingshus med kirurgisk poliklinik och operationsavdelning, radiologisk klinik, medicinsk mottagnings- avdelning, urologisk avdelning samt tandvårdsavdelning m. m., dels uppföran- de av en psykiatrisk klinik, dels ock om- och tillbyggnad av lasarettet i övrigt —— sedan behandlingshuset uppförts med tillskapande av ökat antal vårdplatser för medicin och kvinnosjukdomar, utökning av den allergologiska avdelningen, den ortopediska avdelningen, ögonkliniken, öron-, näs- och halskliniken samt det bakteriologiska laboratoriet jämte uppförande av ny patologisk-anatomisk avdel- ning samt inrättande av ett mindre kliniskt fysiologiskt laboratorium.

Enligt den utredning, vars förslag låg till grund för beslutet om Norrköpings stads återinträde i Östergötlands läns landsting, räknar man med att Norrköpings lasarett framdeles skall vara centrallasarett inom ett sålunda utvidgat nordöstra landstingsområde. Vissa förändringar i fråga om vårdplatser m. m. på'lasarettet kan dock bli aktuella. För vissa specialiteter såsom medicin, kirurgi, rehabili— teringsvård och kvinnosjukdomar kan en utökning av nuvarande vårdplatSantal på lasarettet i Norrköping bli erforderlig. Den dermatologiska vården liksom reuma- tologivården kan emellertid i motsats härtill komma att bli koncentrerad till regionSjukhuset i Linköping. I fråga om specialiteten allergologi liksom labora- torieverksamheterna bakteriologi, fysiologi och patologi-anatomi, som uppgivits vara önskade vid Lasarettet, framhåller utredningen, att endast den sistnämnda verksamheten torde få anses vara av det slaget, att den bör tillgodoses vid ett cen— trallasarett, motsvarande Norrköpings lasarett.

För att bereda Och underlätta Norrköpings stads återinträde i landstingskom— munen har de båda huvudmännen tillsatt en gemensam planeringsnämnd. Denna har" anförtrotts planeringen angående de med återinträdet förenade organisato- riska frågorna ävensom angående andra spörsmål av betydelse för indelningsänd- ringen. ,

lnom'landstinget arbetar en särskild delegation _— tjänsteläkarutred— ningen —— med uppdrag att framlägga förslag beträffande organisation m. 111. vid landstingets övertagande av provinsialläkarväsendet. Utredningen har även upptagit till behandling förutsättningarna för en förbättrad samord- ning av sjukvård5verksamheten inom öppen och sluten sjukvård. '

För den slutna mentalsjukvården inom landstingsområdet finnes det stat- liga Birgittas sjukhus i Vadstena med ca 1 250 vårdplatser. Genomgripande om- och nybyggnadsåtgärder har nyligen vidtagits på sjukhuset. För att förbereda landstingets övertagande av huvudmannaskapet för den av staten bedrivna mentalsjukvården, vilket enligt riksdagsbeslut skall äga rum den 1 januari 1967, har landstinget tillsatt en särskild utredning med uppgift att framlägga förslag till organisation av mentalsjukvården inom landstings- området. Några närmare planer beträffande bl. a. den konkreta utform- ningen av den samordning mellan olika öppna och slutna vårdformer, som beräknas komma till stånd, har ännu icke utarbetats. Det har dock fram-

hållits, att vid planeringen av regionsj ukhuset i Linköping tomtreserver bör avsättas för att tillgodose vad landstinget i fråga om mentalsjukvården i framtiden kan komma att behöva.

Sanatorievården inom landstingsområdet tillgodoses för närvarande av Kolmårdssjukhuset, beläget ca sex mil från Linköping. Sjukhuset, som efter ombyggnad har 187 vårdplatser, drives gemensamt av Östergötlands läns landsting och Norrköpings stad. Landstinget utnyttjar därvid för närvarande sjukhuset till två tredjedelar och Norrköpings stad till en tredjedel. Såsom kommer att framgå av redogörelsen längre fram planeras en särskild lung— klinik bli anordnad på regionsjukhuset i Linköping.

8.2.3. Regionsjukvårdens organisation

Jämlikt provisorisk överenskommelse mellan Östergötlands läns landsting och övriga i Linköpingsregionen ingående sjukvårdshuvudmän skall region- sjukvården vid Linköpings sjukhus omfatta nedanstående kliniker, varvid följandeantal vårdplatser vid fullt utbyggd vård skall ställas till förfogande av intressenterna.

Radioterapeutisk klinik ................. 60 Neurokirurgisk klinik ................... 30 Neurologisk klinik ...................... 60 Plastikkirurgisk klinik .................. 50

Summa 200

Departementschefen hade i propositionen 1960: 159 angående regionsjuk- vårdens utbyggande i Linköpingsregionen framhållit, att någon neurokirur- gisk klinik icke borde anordnas där, då särskilt Stockholm men även Lund och Göteborg hade överskott på vårdplatser i neurokirurgi. Denna fråga be- handlades emellertid därefter av bl. a. centrala regionsjukvårdsnämnden, som förklarade sig intet ha att erinra mot förslaget att anordna en provisorisk neurokirurgisk klinik vid regionsjukhuset i Linköping.

Utöver de specialiteter, som ovan angivits, föreslogs i propositionen 1960: 159 följande ytterligare regionspecialiteter tillkomma vid sjukhuset i Linköping, nämligen thoraxkirurgi, kardiologi, barnkirurgi, urologi och dermatologi. Föredragande departementschefen framhöll dock beträffande thoraxkirurgien, att denna i Linköping endast borde utbyggas i begränsad omfattning med hänsyn till platstillgången i Stockholm. Av samma skäl syntes honom radioterapin för Linköpingsregionens vidkommande böra utbyggas med viss försiktighet. I fråga om barnkirurgin ifrågasatte departe— mentschefen, om speciella barnkirurgiska kliniker behövde byggas ut vid samtliga regionsjukhus och om ej samma syfte på sina håll kunde nås genom subspecialisering.

? l,

Departementschefen förordade slutligen i nyssnämnda proposition, att mindre självständiga reumatologiska kliniker skulle ställas till förfogande på regionsplanet. Vid de regionsjukhus, som icke hade medicinsk undervis- ning, kunde dock enligt departementschefen övervägas att i varje fall tills vidare tillgodose reumatologien genom subspecialisering inom internmedi- einen.

Planeringsarbete pågår för regionsjukvårdens fortsatta utbyggnad vid sjukhuset i Linköping i enlighet med angivna riktlinjer.

8.2.4. Disponibla markområden för regionssjukhuset i Linköping Regionsjukhuset är beläget i stadens södra del ca 800 m från stadens cent- rum och skilt därifrån genom parkmark. I väster gränsar sjukhusområdet mot parkmark, i öster mot en bäck, Tinnerbäcken, och i söder mot Högalids— gatan. Det samlade sjukhusområdet omfattar nu ca 15 har. I direkt anslutning till det egentliga sjukhusområdet och sydväst därom ligger det s. k. Brigadfältet om ca 9 har, som för närvarande ägs av kronan. Detta område kommer emellertid att överföras till landstingets ägo att användas för regionsjukhusets utbyggnad. Förhandlingar pågår om landstingets övertagande av vissa staden till— höriga markområden i anslutning till lasarettstomten om sammanlagt ca 4 har. Om dessa förhandlingar ger resultat, skulle lasarettsområdets yta komma att öka till ca 28 har. En ytterligare utvidgning av lasarettsområdet kan komma att bli aktuell i en framtid. när nuvarande militärregementen avvecklas. Utöver lasarettsområdet disponerar landstinget 500 m norr därom mark på 4.5 har, Som för närvarande användes för infektionsklinik m. m., samt ca 1 500 m väster därom mark på ca 12 har (Vallaområdet), som användes för långtidsvård. Till detta område planeras i framtiden regionsjukhusets klinik för långtidsvård bli förlagd. Vidare disponerar landstinget rehabiliterings- hemmet Vårgårds tomt (10 har) på fem km avstånd från sjukhuset och i direkt anslutning till denna mark på 32,5 har, till vilket område ett behand- lingshem för den barnpsykiatriska kliniken förlagts, samt slutligen tomt för regional CP-skola på ca 4 har på två km avstånd från regionsjukhuset. '

8.2.5. Nuvarande sjukhus De äldsta delarna av Linköpings sjukhus, nämligen medicinska vårdavdel— ningsbyggnaden och ekonomibyggnaden uppfördes 1895. Utbyggnader av sjukhuset genomfördes 1915—1920, då garnisonssjukhuset tillkom, samt 1925, då det centrala partiet, som nu inrymmer medicin- och kirurgimottag- ningar, röntgendiagnostisk avdelning, centrallaboratorium, operationsavdel—

178 ning m. m. uppfördes, liksom den kirurgiska vårdavdelningsbyggnaden. Senare har kvinnokliniken tillkommit (1947) ävensom barnsjukhuset (1930 samt 1948), ögon-, näs- och halsklinikbyggnad med hud- och könsklinik (1951), ortopedisk och psykiatrisk klinik (1961) och barnpsykiatrisk klinik (1963).

De äldre byggnaderna har vid upprepade tillfällen varit föremål för om- byggnader och tillbyggnader. Upprustningen av sjukhuset har varit särskilt intensiv under de senaste åren, vilket framgår av nedanstående samman- ställning av byggnadskostnader för regionsjukhuset under åren 1960—1963. För översiktens skull medtages även kostnader för nybyggnadsåtgärder. Kostnaderna är angivna i respektive års byggnadsprisläge.

År Objekt Verksamhet Kostnad 1 kronor 1960 Barndaghem ............................... Ombyggnad 68 000 1961 Intensivvårdsavd. .............. ' ..... '. ..... » 250 000 1961 Ortopedisk klinik ........................... Nybyggnad 5 500 000 > . _ 4 357 000 i

1961 Psykiatrisk klinik .......... _ ................ 1961 Kirurgiska klinikens operationsavdelning ...... Ombyggnad 435 000 |

1961 Kirurgiska klinikens mottagningsavd. ........ 42 000 1961 Kirurgiska klinikens vårdavdelningar ......... » , 1 585 000 1961 Prematu'ravdelning. . . . . . . . . . . .” ............. Tillbyggnad 400 000 1961 Badavd. ........................... _. . . . . Ombyggnad 95 000 ' 1962 Radioterap. klin. högvoltsavd. . . _. ........... Nybyggnad . 1 150 000 1962 Radioterapklin. mottagningavd. ............ » ' 350 000 1963 Barnpsykiatr. klin. ........................ » 2 015 000

Summa - - 16247 000

Pågående byggnadsprojekt, som kommer att färdigställas under år 1964 är följande ' ' '

- * Beräknad kostnad Objekt Verksamhet - i kronor ! . l Medicinska klinikens mottagningsavd. . . .' ..... -. . . . Ombyggnad 620 000 . Medicinska klinikens vårdavdelningar ............ . » . 1 270 000 | Kliniken för långtidssjuka ...................... »_ 800 000 ' : ' Summa 2 690 000 i | !

I följande tablå angives under perioden 1960/61 beviljade anslag för inventarier m. m. på Linköpings regionsjukhus

År ' ' Anslag i kronor 1960 ................. » ......... ' ......... 1 501 000 - 1961 ................................... 1 257 0.00 , 1962 ................................... 1 680 000 , 1963 ........... -. . . ..................... 3 434 000 r

Summa 7 872 000

.===.=-___ __

Nedan sammanställes det befintliga byggnadsbeståndet vid Linköpings sjukhus samt angives, hur byggnaderna för närvarande brukas m. ni. Därvid medtages även en nybyggnad för patologi, som för närvarande är under projektering och som beräknas vara uppförd år 1965. Däremot medtages icke landstingets nuvarande sjuksköterskeskola, som är placerad på lasa- rettsområdet. Byggnadsbeteckningarna hänvisar till bifogad karta (fig. 1: 2).

355233; Funktion Nettoyta i m” Byggnader inom Iasareltsområdel A Öron— och hudklinik .................................... 2 468 B Med. överläkarvillan, disponeras för foniatrisk verksamhet m. m. .............................................. 805 C Patologisk avdelning (ännu ej uppförd) .................... 2 079 D Maskincentral .......................................... 459 E Kök, matsalar m. m. ................................... 2 729 F Med. klin. vårdavd. intensivvårdsavd. samt en plastikkirugisk vårdavdelning ........................................ 2 018 G Med.mottagn., kir.mottagn. och op.avd. ögon-klinik, central- lab. röntgendiagn.avd. m. m. .......................... 2 603 H Kir.vård.avd, neurokir.värdavd. ambulansmott. radioterapi- mott. och högvoltsanläggning, husmorsexp. m. m. ........ 3 108 I Kvinnoklinik, tandvårdsavd. centralförråd m. m. .......... 2 643 .] Barnklinik m. prematuravd. ............................ 1 108 K F. (1. Birgittaskolan, vari lokaler för nenrokirurgi och klin.fys. lab. iordningställts ................................... 1 050 L Ortopedisk klinik, apotek, röntgendiagnostisk avd. samt radio- terapeutisk vårdavd. ................................. 4 625 M Psykiatrisk klinik. Här disponerar neurofys. avd. samt neuro- logisk klinik lokaler ................................... 3 704 N Barnpsykiatrisk klinik .................................. 1 290 0 Kapell ................................................ 162 P Sköterskehem .......................................... 1 306 R Biträdande kirurgiöverläkarvillan ......................... 311 S Personalhemmet, annexavd. ............................ 2 029 T F. d. kirurg. överläkarvillan, beräknas kunna disponeras till förvaltningslokaler .................................... 522 U Underläkarvillan ....................................... 556 V Telefonväxel ........................................... 133 X Kontor ................................................ 279 Y Avd. för långvarigt sjuka ................................ 1 619 Summa 37 606 Byggnader alan/ör lasarellsområdel F.d. J.G. Westmans BB ................................ 830 Byggnader pa infektionskliniksområdet .................... 4 389 Summa utanför lasarettsområdet 5 219

180. Figur 1:2. Linköpings regionsjukhus

Beträiiande de använda byggnadsbeteckningarna A—Y hänvisas till sid. 179. Härutöver avser Z sjuksköterskeskola och A soldathem

I tabell 1: 51 sammanställs vårdplatsantalet för regionsjukhuset den 1 janu- ari 1964 samt sannolikt vårdplatsantal år 1968 (efter pågående utbyggnad). Samtidigt angives antalet besök i öppen vård under verksamhetsåret 1962.

Tabell 1: 51. Vårdplatsantal m.m. på och i anslutning till Linköpings regionsjukhus

Antal vårdplatser Antal besök Klinik i öppen vård 1.1. 1964 År 1968 19621 Med. klinik .......................... 147 144 13 083 Kir. klinik ........................... 132 133 32 765 * Urologisk klinik ...................... —— 25 * Kvinnoklinik Gyn.avd ................. 47 62 2 8 733 ? BB—avd ................. 50 75] Med. barnklinik ...................... 69 69 3 493 Öron-, näs- och halsklinik ............. 41 50 19 474 ; Hörcentral ......................... 2 371 » Röst- och talvärd ................... 1 578 1 Ögonklinik .......................... 24 24 5 317 ; Infektionsklinik ...................... 136' 136 * Ortopedisk klinik ..................... 904 90 15 159 i Klin. för långvarigt sjuka .............. 88 300 [ Avd. för långvarigt sjuka .............. 35 1 Psyk. klinik ......................... 445 440 8 845 Bampsyk. klinik ..................... 22 22 *! Neural. klinik ........................ 30 30 Hudklinik+allergilab. ................ 25 25 11 662 Radioter. klinik allm. ................ 58 58 6 9737 gyn. ................. 37 Neurokir; klinik ...................... 24' 24 Plastikkir. klinik .................... . 30' 30 Rehabiliteringsklinik .................. 29 Anestesiavd. ........................ (13)' Annexavd. (patienthotell) ............. , 42 42 Röntgenavd. ........................ 18 284 ! Centrallah. Totalantal analyser ........ :. 21 388 [[ Tandvårdsavd. ...................... . , 4 528 l Odisponibelt ........................ .' 59 Summa 1 134 1 508 " ' (jämte 20 platser för psyk. rehabi- litering)

* Härför» förutsättes att en" planerad tillbyggnad är genomförd. 3 Härav beräknas 30 platser kunna disponerasåav annan klinik. ' Endast 90 av klinikens 120 platser har hittills tagits i bruk. 5 Endast-44 av klinikens 74 platser har'hittills tagits i brukw ' Vartill kommer rehabiliteringshem 20 platser. 7 Varav 6 621 röntgenbehandlingar. ' Verksamheten påbörjas under 1964. 9 Ej inräknat i vårdplatsantalet.

j . | 1 I överläkarens och övriga läkares mottagningar jämte vissa jourfall. '

8.2.6. Uthyggnadsplaner för regionsjukhuset "”' '

En omfattande utbyggnad av regionsjukhuset är planerad. I det följande redovisas först deta'ljplanerad utbyggnad samt redogöres därefter för före- liggande planer på långsiktig utbyggnad.

8.2.6.1. Detaljplanerad utbyggnad Byggnadsarbete har påbörjats för en nybyggnad för patologi, som beräknas vara färdig 1966. Byggnaden skall omfatta en nettoyta av ca 2 000 m? och byggnadskostnaderna torde uppgå till 5 milj. kronor. Vidare beräknades tidigare en till- och ombyggnad för kvinnokliniken kunna genomföras till år 1967. Tillbyggnadsåtgärderna beräknades kosta ca 7 milj. kronor. Frågan om utbyggnaden av kvinnokliniken kommer emellertid att lösas i samband med den långsiktiga utbyggnaden av lasarettet.

Inom lasarettsområdet kommer lokaler under 1964 att friställas i f. d. sjuksköterskeskolan för en avdelning för klinisk fysiologi. Kostnaderna för härför erforderliga ombyggnadsåtgärder beräknas uppgå till ca 0,4 milj. kronor. Vidare beräknas lokaler för en rehabiliteringsavdelning kunna anordnas inom sjukhuset.

Landstinget avser att inom den närmaste framtiden uppföra en nybyggnad för långtidssjuka i Valla, innehållande 240 vårdplatser samt stora utrymmen för fysikalisk terapi och arbetsterapi. Vid årsskiftet 1964/65 kommer 30 vårdplatser av paviljongtyp att tillkomma för långtidsvård. Byggnadskost- naderna för Valla sjukhus beräknas till 13,8 milj. kronor. Vidare avses ett behandlingshem för barnpsykiatriskt klientel bli uppfört i Hackefors. Kost— naderna för detta hem beräknas uppgå till 0,8 milj. kronor.

8.262. Planer på fortsatt utbyggnad En generalplan för regionsjukhusets utbyggnad har nyligen (i april 1964) fastställts av Östergötlands läns landsting. En begränsad arkitekttävling om lasarettets utbyggnad på grundval av den fastställda generalplanen har igångsatts och beräknas vara avslutad omkring årsskiftet 1964/65. De upp- gifter som i det följande lämnas om regionsjukhusets utbyggnad är hämtade ur det förslag till generalplan, som låg till grund för landstingets nyss- nämnda beslut, samt från tävlingsprogrammet. Det planerade vårdplatsantalet år 1975 vid regionsjukhuset i Linköping framgår av tabell 1: 52. I tåvlingsprogrammet framhålles, att det med hänsyn till den medicinska utvecklingen synes nödvändigt att i framtiden räkna med att vårdplats- antalet på sjukhuset stiger upp emot 2 000. Följande ytterligare laboratorier och avdelningar m. m. beräknas ingå i det nya sjukhuset.

Yrkesmedicinsk avd. Intagningsavd. för 15 pat. Intensivvårdsavd. för 20 pat. samt postoperativ avd. för 15 pat. Mottagningar med akutmottagningsavd. Blodcentral Djuravd. Fotografisk avd.

Tabell 1: 52. Planerat vårdplatsantal vid regionsjukhuset i Linköping är 1975

Specialitet

Därav

Med. njursjukdomar .....

Reumatologi ............ Yrkesmedicin ...........

Allmän kirurgi .......... Urologi ................. Thoraxkirurgi ........... Plastikkirurgi ........... Neurokirurgi ............ Ortopedi ...............

Kvinnosjukdomar

Barnmedicin ............ Barnkirurgi ............. Öronsj ukdomar .........

Foniatri .............. Audiologi ............. Ögonsjukdomar ......... Infektionssjukdomar ..... Invärtes medicin ........ Kardiologi ..............

gyn.

! i Rehabilitering . allmän ...............

” Lungsjukdomar ......... % Psykiatri ............... [ Neurologi ......... . ..... Barnpsykiatri. .- ...... .. . . ' Hudsj ukdomar .......... Radioterapi

allmän ...............

i i neurologi ............. | ' Längvarigt kroppssjuka. .

Socialmedicin ..... . ......

Summa

Summa Amn. A-platser1 Icke A-pl.a

158 128 30 (32) (32) Subspecialitet, vård- platsantalet inräknat i moderkliniken (32) (32) Subspecialitet, vård- platsantalet inräknas i moderkliniken.

52 32 20

—— — — Behovet av icke A- platser har ännu ej studerats.

143 128 15

50 50 32 32 42 32 10

40 40 —- 90 90 _— Behovet av icke A- platser har ännu icke studerats.

64 64 75 75 69 69 32 32 50 50

10 — 10

32 32

64 64 . .

30 30 I anslutning'tlll angiv- na vårdavd. anordnas 30 A-platser att begag- nas av intklin. el. av annan klinik.' 64 64 Centraldisp. beräknas

' bli ansluten till klini— ken. 104 74 30

64 64 -—

22 22 .— 42 32 10

62 32 30 32 32

32 32 Behovet av icke A- platser har ännu icke studerats. ' — -— Tillgodoses inom all— männa rehabiliterings— kl. 0. neurolog. klin. —— — -—- Valla sjukhus utgör regionsjukhusets klinik för långvarigt sjuka.

1 455 1 300 1553

Käkcentral (såsom samarbetsorgan utan egna lokaler) Allergilab. (anordnas inom allergiutredande kliniker) Bakteriologiskt lab. (Virologiskt lab., upptages dock ej i generalplanen) Cytologiskt lab. Kliniskt fysiologiskt lab. Isotoplab. (beräknas i resp. laboratorier) Kliniskt kemiskt lab. Neurofysiologiskt lab.

Operationscentral

Patologisk avd. Radiofysiskt lab. Radioterapeutisk behandlingsavd. Rehabiliteringsavd. Röntgendiagnostisk avd. Tandvårdsavd. Audiologiskt lab. F oniatrisk avd. Klinisk farmakologisk avd. Socialmedicinsk avd. Apotek (under utredning)

Budcentral m. m. Centralförråd Centralkök

Personal- och patientmatsalar Maskin- och panncentral (under utredning) Desinfektionscentral

Steriliseringscentral

Städcentral

Tvättbytesförråd

Verkstäder

Arkiv ,

Bibliotek "(medicinskt och patient-) Övriga tekniska avdelningar tillhörande sjukvården liksom expeditions- och administrativa avdelningar samt ekonomiavdelningar.

Sjukhusets lokalmässiga omfattning vid full utbyggnad beräknas enligt tävlingsprogrammet komma att uppgå till ca 80 000 m2 nettoyta. Därvid har hänsyn endast tagits till sjukvårdens behov. I tävlingsprogrammet har dock angivits vissa krav på expansionsmöjligheter för eventuell medicinsk under- visning och forskning.

Byggnadsmässig organisation och tidsplan m. m.: I generalplanen har inte angivits, vilka befintliga byggnader inom lasarettsområdet, som på relativt kort sikt kan och bör ersättas med nybyggnader. Däremot anges, att följande äldre byggnader på längre sikt behöver ersättas, nämligen medicinska vård- avdelningsbyggnaden och ekonomibyggnaden, garnisonssjukhuset samt eventuellt det centrala partiet med mottagningar, röntgen och kirurgopera- tion. Samtliga har dock, framhålles det, moderniserats och är därför nu fullt användbara.

I tävlingsprogrammet anges följande angelägenhetsgradering i det medi- cinska utbyggnadsprogrammet för sjukhuset. Detta innebär inte, framhålles det, att de definitiva lokalerna för respektive enheter nödvändigtvis behöver tillkomma i samma ordningsföljd. Provisorier måste dock enligt program- met betraktas som oundvikliga under regionsjukhusets utbyggnadsperiod.

1. Kvinnoklinik, neurokirurgisk operations- och mottagningsavdelning, akutmot- tagning, gynekologisk radioterapeutisk klinik och plastikkirurgisk klinik. Panncentral, kök, laboratorier för klinisk kemi, bakteriologi och klinisk fysiologi.

3. Medicinska serviceavdelningar: Operationscentral, röntgendiagnostisk avdel- ning samt laboratorier i den mån de icke ingår under rubriken 2. Även en urologisk klinik bör inrymmas här, om så befinnes möjligt.

4. Denna del innebär främst en utbyggnad av regionsjukhuset såsom centrallasa- rett med specialiteterna rehabilitering, reumatologi, socialmedicin, lungmedi- cin, infektionssjukdomar och yrkesmedicin.

5. Slutligen upptages de specialiteter, som man i generalplanen ställt sig avvak- tande till, nämligen thoraxkirurgi, kardiologi, barnkirurgi samt neurologisk rehabilitering. Av medicinska serviceavdelningar kan avdelningar för virologi och klinisk farmakologi väntas tillkomma i sent skede. [0

I tävlingsprogrammet anges bl. a. följande riktlinjer för utbyggnaden.

Med utgångspunkt från de medicinska önskemål, som nyss angivits, skall den etappvisa utbyggnaden genomföras. Utbyggnaden bör inledas med ett vårdavdel- ningsblock för kirurgiska specialiteter samt de serviceenheter, som betjänar ett sådant block. Till vårdavdelningsblocket bör därför anslutas centraloperations- avdelning med en postoperativ enhet och intensivvårdsavdelning. Sistnämnda av- delning förutsättes bli begagnad även av de medicinska specialiteterna. Även de kirurgiska specialiteternas mottagningar bör här inrymmas tillsammans med sjuk- husets akutmottagning och intagningsvårdavdelning. Vidare är det nödvändigt, att en röntgendiagnostikavdelning och laboratorieresurser tillskapas i denna etapp.

Utbyggnaden bör planeras med utgångspunkt från en beräknad medelsförbruk— ning om 20—25 milj. kronor per år. Det är vidare angeläget, att den första bygg- nadsdelen snabbt kan tagas i bruk, dels därför att flertalet inom sjukhusets cen- trala delar befintliga specialiteter är mycket trångbodda, dels därför att den medi- cinska undervisningen — om den kommer kräver avsevärda utrymmen.

På lång sikt bör en fullständig koncentration av de kirurgiska specialiteterna genomföras. Först därigenom blir det möjligt att utnyttja de fördelar, som opera- tionscentral och intensivvårdavdelning erbjuder samt att lämna god narkosservice till hela sjukhuset.

Kirurgspecialiteternas koncentration till de nya byggnadsdelarna gör det möj- ligt att i avvaktan på en fullständig ersättning av det befintliga byggnadsbeståndet disponera befintliga byggnader, som idag inrymmer kirurgspecialiteter, för ut— byggnad av medicinspecialiteterna och koncentnation av verksamheten till region- sjukhusets centrala område. Även möjligheterna att tillgodose önskemålet om en mentalklinik synes om möjligt böra tillvaratagas i detta sammanhang. Man anser det även nödvändigt att räkna med att en särskild mentalklinik med högst 200 vårdplatser framdeles kommer att upprättas vid regionsjukhuset.

De byggnader, som friställes genom första etappen, bör vidare kunna disponeras för den medicinska undervisningen '— om den kommer — och för en utbyggnad av de medicinska specialiteterna.

I fråga om tidsplanen för utbyggnaden beräknas projekteringsarbetet en- ligt prisnämnden kunna påbörjas så snart arkitekttävlingen avgjorts och den därpå följande bearbetningen avslutats, vilket beräknas ske till urtima landsting våren 1965. Om byggnadsarbetet påbörjas 1967, kan det därefter, fortsätter nämnden, beräknas pågå åtminstone under en tioårsperiod.

8.2.6.3. Kostnader för utbyggnaden m. m. I generalplanen har kostnaderna för utbyggnaden uppskattats med utgångs- punkt från den byggnadsvolym, som erfordras vid en fullständig utbyggnad av regionsjukhuset. I det följande kommer denna kostnadsberäkning att redovisas, varvid beredningen dock tar hänsyn till det lokaltillskott, som tillkommit i tävlingsprogrammet. Volymantalet beräknas med ledning av de nettoytor, som redovisas i tävlingsprogrammet. Nettoytan omvandlas till bruttoyta, därigenom att till- lägg med 50 procent göres för korridorer, trappor, hisschakt och väggar. Bruttoytan omvandlas till volym, varvid antages en genomsnittlig takhöjd av 4,5 m. (En ventilationsvåning med hissmaskinrum och kulvertutrymme är därvid medräknad.) Vid kostnadsberäkningen i generalplanen upptogs för nybyggnader 300 kronor/ma och för ombyggnader 200 kronor/m=, vilka ge- nomsnittskostnader begagnats vid överslagsmässiga beräkningar för andra aktuella sjukhusprojekt inom landstinget. Beredningen finner för sin del anledning att nu räkna med en produktionskostnad av 325 kronor/m3 för nybyggnad och 200 kronor/m3 för ombyggnad. Investeringsbehoven är framräknade enligt två alternativ. Vid det ena alternativet antages viss del av volymbehovet (119 000 ma) utöver de utrymmen, som kan disponeras i byggnader i mycket gott befintligt skick (115000 ma) kunna tillgodoses genom ombyggnadsåtgärder. Vid det andra alternativet tänkes erforderliga ytterligare utrymmen bli anordnade genom nybyggnader. Beräkningen redovisas i nedanstående sammanställning.

Ny- och ombyggnad Nybyggnad m5 milj. kronor m= milj. kronor Total volym ca 540 000 m” Nybyggnad 325 kr/m”. . . 306 000 99,5 425 000 138,1 Ombyggnad 200 kr/m”. . . . 119 000 23,8 _— -—— Befintligt ........................ 115 000 -— 115 000 — Summa 540 000 123,13 540 000 138,1

För de ovan angivna alternativen har man därför att räkna med byggnads- kostnader mellan 123 och 138 milj. kronor. Härvid har dock inräknats den nybyggnad för patologi, som är under uppförande.

Utöver angivna byggnadskostnader torde krävas särskilda anslag för in— redning och utrustning. Några beräkningsgrunder för dylika anslag anges icke i generalplanen.

I tabell 1: 53 redovisas i generalplanen beräknad kostnadsutveckling på driftsidan bl. a. med hänsyn till den förväntade personalutvecklingen.

Tabell 1: 53. Beräknad driftkostnadsulveckling på regionsjukhuset i Linköping.

Första delen av Utbyggnaden År 1964 "myggnät?” slutförd om- Har omk'mg krin år 1975 år 1968 g 1. Vårdplatser i bruk .................. 1 100 1 200 1 400 2. Personal .......................... 1 150 1 300 1 650 3. Löneindex (beräknad stegring 5 % per år) ............................... 100 121 171 4. Lönesumma per anställd i 1 OOO—tal kr (1962 =15,7) ....................... 17,3 29,9 29,6 5. Lönesumma för sjukhuset i milj. kr per år ................................ 19,8 27,2 48,8 6. Övriga driftkostn. i milj. kr per år ..... 8,6 11,7 21,0 7. Annuiteter på lån i milj. kr per år ..... _ 2,0 7,0 8. Summa drift- och personalkostn. 1 milj. kr per år ..................... 28,5 40,9 76,8

Medelvärddagkostnaden vid Linköpings centrallasarett uppgick år 1962 till ca 73 kronor. Om man utgår från att beläggningen på tillgängliga vård- platser är 85 procent kan medelvärddagkostnaden med utgångspunkt från Ovan angivna siffror beräknas för år 1964 till ca 85 kronor samt för år 1975 till ca 175 kronor.

8.3. Regionsjukhuset i Örebro 3.3.1. Befolkningsunderlag Örebro sjukhus är regionsjukhus för Örebro—regionen med ca 750 000 invå- nare och omfattande Värmlands och Örebro län, Eskilstuna och Katrineholms upptagningsområden av Södermanlands län liksom västra delen av Västman- lands län samt är centrallasarett i Örebro län, som för närvarande har ca 263 000 invånare. Upptagningsområdet för normallasarettsspecialiteterna medicin och kirurgi m. m. omfattar ca 140 000 invånare, varvid Örebro stad har ett invånarantal av ca 78 000. Enligt befolkningsprognoser bör invånarantalet i Örebro län fram till år 1975 ha ökat till ca 275 000. En viss ökning av befolkningsunderlaget inom det centrala upptagningsområdet torde även komma att äga rum. Man torde kunna utgå ifrån att invånarantalet inom detta område är 1975 kommer att överstiga 150 000. Hänsyn har därvid icke tagits till den utveckling inom Örebro-regionen, som skulle bli följ den av ett realiserande av ett program till

lokalisering av statlig verksamhet till Örebro, som nyligen framlagts av ut- redningen rörande statlig verksamhet (SOU 1963: 69).

8.3.2. Sjukvårdens organisation inom Örebro läns landstingsområde

Förutom regionsjukhuset finnes inom landstinget två normallasarett, näm- ligen länslasarettet i Karlskoga med 341 vårdplatser och det i Lindesberg med 224 vårdplatser. Båda dessa lasarett ligger på mindre än fem mils avstånd från Örebro. På båda sjukhusen finnes avdelningar för medicin, kirurgi, förlossningsvård, långtidsvård och röntgendiagnostik. I Karlskoga bedrives härutöver genom i staden praktiserande läkare med specialistkompetens, vil- ka är knutna till lasarettet som konsultläkare, sjukvårdande verksamhet i oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi och pediatrik. Respektive 6, 10 och6vård— platser finnes reserverade för ifrågavarande discipliner. Nämnda speciali- tetssjukvård, dock ej pediatrik, tillgodoses på Lindesbergs lasarett genom konsulter från Örebro.

För förlossningsvården disponeras vidare mindre BB—avdelningar på sjuk- stugor i Askersund och Hällefors. Askersund ligger inom Örebros upptag- ningsområde för normal]asarettsspecialiteterna.

Lasarettet i Lindesberg har nyligen nybyggts. En utbyggnad av lasarettet i Karlskoga är vidare planerad. Denna utbyggnad beräknas bli färdig år 1968. Kostnaderna härför beräknas uppgå till i storleksordning 8—10 milj. kronor. '

I fråga om den framtida sjukvårdsorganisationen i länet har diskuterats inrättande av ytterligare ett normallasarett i Kumla. Detta torde dock endast komma att aktualiseras, om befolkningsökningen inom området skulle bli av större omfattning än vad man tidigare räknat med.

Tjänsteläkarväsendets överförande på landstinget har givit Örebro läns landsting anledning att medverka i en utredning rörande t jänsteläkarväsen- dets utbyggnad och organisation inom länet, avsedd att genomföras under 1960-talet. En dylik organisation kan förväntas komma att medföra ökat ,

läkarbehov. , Mentalsjukvården inom landstingsområdet tillgodoses av Mellringe sjuk— hus, som nyligen uppförts av staten och är beläget inom Örebro stad på ett | avstånd av fem km från regionsj ukhuset. Mentalsjukhuset, som har 720 vård— platser samt för närvarande 17 läkartjänster, drivs redan från starten av landstinget, som planerat ett nära samarbete mellan regionsjukhuset och mentalsjukhuset. _ Utöver mentalsjukhuset i Mellringe finnes inom staden på ett avstånd av ! 2,5 km från regionsj ukhuset en psykiatrisk klinik med 32 vårdplatser. Denna klinik, som år organisatoriskt inordnad i regionsjukhuset, kommer att be- röras i samband med redogörelsen för Örebro sjukhus. I planeringen för den framtida utbyggnaden av regionsjukhuset beaktas behovet av sjukvårds— resurser i psykiatri på sjukhusområdet.

Lungs jukvården inom länet tillgodoses av Garphytte sanatorium, beläget på ett avstånd av 2 mil från staden. Sanatoriet har för närvarande 160 vård- platser. För att tillgodose framtida behov av lungsjukvård planeras inom regionsjukhuset en särskild lungklinik, som skall ersätta Garphytte sana— torium.

Ologofrenivården är inom staden representerad genom Västra Marks sjuk- hus med 320 vårdplatser. I planerna för landstingets utbyggnad av vården av psykiskt efterblivna ingår uppförande av en anläggning i Örebro för svår— skötta psykiskt efterblivna.

En av de statliga skolorna för hörselskadade barn är belägen i Örebro. År 1963 påbörjades vidare uppförande av ett skolhem för blinda med kompli- cerade lyten.

Landstinget driver sedan flera år tillbaka ett skol- och behandlingshem för barn med cerebral pares i nära anslutning till regionsjukhuset. År 1962 startade vidare landstinget i Örebro ett rikshem för astma- och sockersjuka barn. Förskolan för hörselskadade barn från Örebro och Västmanlands län flyttades hösten 1963 från Lindesberg till Örebro.

Örebro läns landsting har slutligen en institution för arbetsprövning och arbetsträning i Örebro. Denna institution förfogar över 90 platser.

8.3.3. Regionsjukvårdens organisation Jämlikt av riksdagen fastställda riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggan- de ( prop. 1960: 159 ) skall Örebro lasarett utgöra regionsjukhus i Örebro- regionen. I propositionen förutsättes dock regionkliniker endast bli anordna- de i thoraxkirurgi, plastikkirurgi, radioterapi och reumatologi. Beträffande neurokirurgi räknade föredragande departementschefen med att denna spe- cialitet tills vidare ej skulle behöva utbyggas i Örebroregionen, då särskilt Stockholm men även Lund och Göteborg skulle komma att ha överskott på vårdplatser i neurokirurgi. Departementschefen anmälde vidare, att i fråga om neurologi och derma- tologi avsågs enligt förvaltningsutskottet en utbyggnad på länsplanet skola komma till stånd. Häremot hade departementschefen i och för sig inte nå— got att erinra, då han fann det sannolikt, att klinikerna vid regionlasarettet på grund av den mera kvalificerade vård, som tillgången till specialister inom andra discipliner där möjliggjorde, i praktiken mer eller mindre skulle få karaktären av regionkliniker. Det syntes honom angeläget, att viss hänsyn toges härtill vid dimensioneringen av klinikerna. För att säkerställa tillgången till specialister i urologi och barnkirurgi vid regionsjukhuset bor- de enligt departementschefens mening avskiljande av ett mindre antal plat- ser inom kirurgiska kliniken under biträdande överläkare förtjäna att över- vägas. »

Vad slutligen angår reumatologi syntes det departementschefen böra

övervägas, huruvida icke denna specialitet borde tillgodoses genom subspee- cialisering inom internmedicinen.

I enlighet med angivna riktlinjer har överenskommelse träffats med be:- rörda landsting om anordnande av regionsjukvård vid Örebro sjukhus inonn specialiteterna thoraxkirurgi, kardiologi, plastikkirurgi, urologi, radioterat- pi, dermatologi, reumatologi och neurologi. Den radioterapeutiska och thov- raxkirurgiska verksamheten har redan i begränsad omfattning påbörjats. För den radioterapeutiska verksamheten kommer efter pågående utbyggg- nad att disponeras förutom konventionell röntgenutrustning och kobolt— kanon även betatron. Vårdplatsantalet kommer att uppgå till 51. Även den thoraxkirurgiska kliniken kommer efter pågående utbyggnad att erhålla ökade resurser. Vårdplatsantalet är fastställt till 32. Kardiologien är anordå— nad som en subspecialitet inom internmedicinen. Den förfogar över 15 vård—- platser. Den plastikkirurgiska verksamheten har påbörjats i september 1964 med 30 vårdplatser samt den reumatologiska verksamheten beräknas kunna igångsättas med 30 vårdplatser vid årsskiftet 1964/65. Sistnämnda verksamhet beräknas bli anordnad som en subspecialitet till internmedici— nen.

Den dermatologiska kliniken inflyttade i september 1964 i nybyggda loka- ler och i samband därmed har vårdplatsantalet ökats från 29 till 48. Den neurologiska sjukvården får från börj an av år 1965 disponera 30 vårdplatser. Verksamheten kommer att ledas av en överläkare.

Urologi planeras att ingå som en självständig specialitet. Härför beräknas ett vårdplatsantal av 25. Den barnkirurgiska sjukvården planeras vidare bli tillgodosedd inom den allmänna kirurgins ram genom samarbete med barnmedicinen. l utbyggnadsprogrammet har medtagits 15 vårdplatser för denna specialitet.

I enlighet med statsmakternas uttalande kommer icke någon neurokirur- gisk klinik att inrättas i Örebro. Inom landstinget diskuteras däremot att inrätta en särskild traumatologisk avdelning såsom en subspecialitet till den allmänna kirurgien.

Någon fristående enhet för »konstgjord njure» är icke upptagen i utbygg- nadsprogrammet. Icke heller torde någon särskild käkcentral komma att inrättas. Behovet av sjukvård inom detta område beräknas bli tillgodosett genom samverkan mellan de plastikkirurgiska och otologiska klinikerna samt den centrala tandvårdsavdelningen.

8.3.4. Disponibla markområden för regionsjukhuset i Örebro

Regionsjukhuset i Örebro är beläget relativt centralt i staden på ett avstånd av mindre än en km från Örebro slott. Nuvarande sjukhusområde är lång- smalt i öst-västlig riktning och begränsas av Svartån i söder och Grev Ro— sengatan i norr. På andra sidan nämnda gata ligger ett industriområde med verkstäder tillhörande Statens Järnvägar. Åt väster kan sjukhustomten ut—

vidgas fram till Alnängsgatan. Ytterligare utvidgning kan i denna del ge- nomföras åt söder till Olaigatan, eventuellt även till Svartån.

Söder om sjukhuset i Svartån ligger Stora Holmen med en areal av ca 3,5 har, som utgör parkområde. Ett stort parkområde — Stadsparken —— finnes även söder om Svartån. Här ligger även vissa av stadens reserverade tomter för eventuella universitetsinstitutioner —— en tomt väster om stads- parken om ca 6 har och en öster om stadsparken om 16 har.

Den nuvarande sjukhustomten med utvidgningen fram till Alnängsgatan omfattar 13,4 har och området ned till Olaigatan 3,4 har. Området Olaiga- tan—Svartån omfattar ca 2 har. Sjukhuset skulle således norr om Svartån kunna utvidgas till ca 18,8 har. Om härtill lägges Stora Holmen, vilken kan fungera som sjukhuspark, kommer arealen att uppgå till drygt 22 har. På en viss del av angivet markområde finnes för närvarande bl. a. i relativt gott skick befintliga bostadshus.

Utöver sjukhustomten disponerar landstinget i Örebro 300 m norr om sjukhuset ett område om 2,6 har, på vilket nuvarande epidemisjukhus är för- lagt. I närheten av epidemitomten finnes Norra sjukhuset med ett mark- område om 1,9 har. I den västra delen av staden disponerar staden vidare bl.a. tomtmark vid Älvtomtagatan om ca 2,0 har dels för sjukhusets psy- kiatriska klinik, dels ock för Västra sjukhemmet.

8.3.5. Nuvarande regionsjukhus samt pågående utbyggnad

Nuvarande sj ukhusorganisation framgår av bifogat kartmaterial. (Fig. 1: 3.)

De centrala delarna av nuvarande sjukhusbyggnad med bl.a. nuvarande medicin- och kirurgiavdelningar och centrallaboratorium byggdes under 1890-talet. En större om- och tillbyggnad genomfördes under 1920-talet, då den västra flygeln och köksavdelningen tillkom. Samtidigt uppfördes även lokaler för sjuksköterskeskolan. Senare har successiva ytterligare om- och tillbyggnadsåtgärder vidtagits. Sålunda kan nämnas, att nuvarande matsals- och tidigare tvättavdelningen tillkom i mitten på 40-talet. Central- längan påbyggdes 1951, varvid bl.a. en centraloperationsavdelning anord- nades, en fristående byggnad för en barnmedicinsk klinik uppfördes 1954 och placerades söder om det långsträckta centralkomplexet, panncentral och verkstäder även ortopedisk bandageverkstad —— uppfördes 1957, sjuksköterskeskolan tillbyggdes bl. a. med aula 1961 och den barnmedicins- ka byggnaden tillbyggdes för radioterapi 1961.

Nyligen har arbetet med uppförande av en provisorisk tillbyggnad av centrallängan åt söder, den s.k. röntgenflygeln, avslutats. I denna flygel kommer tills vidare förutom en röntgenavdelning att inrymmas ortopedi- och medicinmottagningar samt bakteriologiskt och patologiskt laboratorium. Genom att ny centraltvätt uppföres utanför sjukhusområdet, frigöres tvätt- anläggningens lokaler för annat ändamål. Under hösten 1964 har färdigställts en sjukhusbyggnad om 10 våningar, det s.k. höghuset, placerad väster om

Figur 1: 3. Örebro regionsjukhus

-sz Q.:

x_qQ viss,

muusrmcmkns s.: nwuovrnnsm

P???

: Barndaghem (t. v.).

Sjukhusbyggnadernas innehåll m.m.

Planerad utbyggnad, etapp II.

Barnmedicin. Barn- och ungdomspsykiatri. Radioterapi.

Allmän kirurgi, thorax-kirurgi, urologi, or- topedi, internmedicin, kardiologi, reumat- ologi, neurologi, yrkesmedicin, obstetrik och gynekologi, röntgendiagnostik samt skilda laborativa och övriga servicespeci— aliteter.

??

??

B-sjukhus med avdelningar för reumato- logi, neurologi, medicin och gynekologi.

Djurstall. Disponibel (f. d. personalbostad).

: Båthus.

Infektionssjukdomar, ögonsjukdomar, öronsjukdomar, hudsjukdomar, plastik— kirurgi och toniatrik.

Panncentral: Sjuksköterskeskola.

lasarettets centralkomplex. I denna byggnad inryms förutom infektions- klinik även öronklinik, ögonklinik, plastikkirurgisk klinik, hudklinik, centraltandpoliklinik, foniatrisk-logopedisk avdelning samt audiologisk av- delning med hörcentral.

Genom utflyttningen av hudkliniken samt ögon- och öronklinikerna från nuvarande centralbyggnad till höghuset kommer utökade lokalutrymmen att erhållas för där kvarvarande kliniker och laboratorier, nämligen medi- cinkliniken, allmän-kirurgiska och thorax-kirurgiska klinikerna, ortopediska kliniken och kvinnokliniken samt centrallaboratoriet. Därigenom möjlig- göres inrättande av avdelningar inom medicinska subspecialiteter såsom reumatologi och neurologi, samt inom kirurgiska subspecialiteter såsom urologi och eventuellt även barnkirurgi. Utrymmen erhålles även för medi- cinsk rehabilitering och en avdelning för klinisk fysiologi. I förutvarande ! ortopedmottagningen färdigställs en intensivvårdavdelning.

De vårdplatser, som vid tillkomsten av en infektionsklinik friställes i nuvarande epidemisjukhus, beläget 300 m norr om sjukhuset, kommer att

användas såsom lättvårdsplatser för de kliniska specialiteterna medicin, reumatologi, neurologi och kvinnosjukdomar.

Arbete pågår vidare på utbyggnad av den radioterapeutiska kliniken med inrättande av nya vårdavdelningar samt utökade behandlingslokaler. I sam— band härmed erhålles även nya lokaler för det radiofysiska laboratoriet. Genom utbyggnad av barnsjukhusbyggnaden har från våren 1964 barn- och ungdomspsykiatriska kliniken erhållit nya och utökade lokaler.

I början av år 1965 kommer bl. a. en mindre tillbyggnad till centrallängan att färdigställas, innehållande en akutmottagning med en intagningsavdel- ning med 12 sängplatser.

Regionsjukhusets psykiatriska klinik måste tills vidare bibehållas utanför lasarettsområdet. Klinikbyggnaden är, som tidigare nämnts, belägen vid Älvtomtagatan. Mottagningslokaler finnes inrättade i fastigheten Drott—

, ninggatan 11.

Kirurgiska kliniken får lättvårdsavdelning (59 vårdplatser) i Adolfbergs l sjukhem, beläget på 5 km avstånd från regionsjukhuset. Till sjukhuset * men beläget utanför detsamma hör även ett patienthotell med ca 100 plat-

ser.

» Den byggnadsmässiga storleken av sjukhuset i Örebro efter avslutande av i; ovan angivna byggnadsarbeten framgår av nedanstående tablå. ! l l

Sjukhusdel Volym i m3 ca Centrallängan med vissa bostadshus, panncentral, kulvert, sjuksköterskeskola ....... 160 000

Tillbyggnad—röntgenflygel ................................................ 25 000 Barnsjukhus ............................................................... 15 000

Till- och påbyggnad för radioterapi och barnpsykiatri ......................... 18 000 Höghus inkl. transport— och rörkulvert ........................................ 82 000

300 000

Summa

7—413173

I det följande sammanställes kostnader för vissa under senare år genom- förda och nu pågående byggnadsåtgärder.(inkl. fast inredning).

. Byggnkostn. i PI'OJekt milj. kronor År

Uppförande av barnsjukhus ..................... 2,50 1954 Uppförande av panncentral m. verkstad ......... 3,25 1957 Utbyggnad av sjuksköterskeskola ................ 1,20 1961 Tillbyggnad i form av s. k. röntgenflygel ........... 6,92 1963 Utbyggnad av barnklinikbyggnaden för anordnande av lokaler för radioterapi och barnpsykiatri (på— gående) .................................... 6,201 1963 Uppförande av höghus ......................... 26,001 1963 Pågående ombyggnader inom centralkomplexet. . . . 2,251 1963 Planerad ombyggnad inom centralkomplexet (fysiol. lab., arbetsterapi, sjukgymnastikavd., intagnavd. m. m.) .....................................

1 Beräknad kostnad.

2,70

Någon fullständig redogörelse för gjord eller planerad investering för ut- rustning motsvarande angivna byggnadsåtgärder kan inte lämnas. Här kan dock nämnas, att utrustningen för röntgenflygeln beräknas uppgå till 2,6 milj. kronor, för höghuset till 2,5 milj. kronor, för barnpsykiatriska kliniken till 0,25 milj. kronor samt för radioterapitillbyggnaden till 1,6 milj. kronor. I tabell 1: 54 angives beräknat antal vårdplatser vid regionsj ukhuset i Öre-

Tabell 1: 54. Planerat vårdplatsantal på Örebro regionsjukhus år 1965.

Antal vårdplatser Klinik Totalt Därav B-platser Allmän internmedicin .......................... 157 Reumatologi ................................ 30 55 Neurologi ................................... 30 Kardiologi .................................. 15 Yrkesmedicin ............................... — Allmän kirurgi ................................ 160 Urologi ..................................... 25 59 Barnkirurgi ................................. 15 Thorax- och kärlkirurgi ........................ 32 Plastikkirurgi ................................. 30 Ortopedi ..................................... 75 15 Gynekologi och obstetrik ....................... 108 20 Radiologi ..................................... 51 Infektionssjukdomar ........................... 74 Dermatologi .................................. 48 Ögonsjukdomar ............................... 48 Öronsjukdomar ............................... 48 Barnmedicin .................................. 67 Barn— och ungdomspsykiatri .................... 22 Psykiatri ..................................... 32 * .Patienthotell .................................. 100 100 Summa 1 167

platser (B—platser) redovisas separat. Följande serviceavdelningar torde vidare vara i verksamhet vid sjukhuset

våren 1965.

Avdelning

Intagningsavdelning .............................................. Anestesiologisk avdelning med 2 intensivvårdavdelningar .............. Centraltandpoliklinik ............................................. Central operationsavdelning1 ....................................... Blodgivarcentral ................................................. Klinisk kemisk avdelning .......................................... Allergilaboratorium ............................................... Radiofysisk avdelning med isotoplaboratorium ....................... Röntgenavdelningar med allmän röntgen samt neuro- och thoraxröntgen Klinisk fysiologisk avdelning ....................................... Klinisk neurofysiologisk avdelning .................................. Klinisk bakteriologiskt laboratorium ................................ Patologisk avdelning med cytologiskt laboratorium ................... Fysioterapiavdelning .............................................. Audiologiskt laboratorium med hörcentral ........................... Foniatrisk-logopedisk avdelning ....................................

Summa

bro våren 1965 efter det att pågående utbyggnad avslutats. Antalet låttvård—

Antal vårdplatser

12 20

"35

1 Angiven operationsavdelning är gemensam för de kirurgiska specialiteterna, utom ortopedi och plastikkirurgi, samt för gynekologi. Separata operationsavdelningar finnes inrättade för ortopedi, plastikkirurgi, ögon och öron. Av dessa år de tre sistnämnda placerade i höghuset.

Omfattningen av öppnavårdsverksamheten vid sjukhuset i Örebro fram- går av tabell 1: 55, som visar antalet patienter och besök m. m. i öppen mot- tagning dr 1962.

Tabell 1: 55. Antal besök i öppen vård på regionsjukhuset i Örebro är 1962

Antal besök (förstagångs- Antal och återbesök) Antal Klinik (avdelning) ati ent er behandl. i p 1 överläk. 1 övr. öppen vård mottagn. mottagn.

Medicinsk klinikl1 ................ 2 399 5 477 Medicinsk klinik II1 ............... 2 135 5 477 Kirurgisk klinik .................. 10 359 27 903 Kvinnoklinik .................... 4 116 2 587 8 836 Med. barnklinik .................. 4 916 1 521 3 395 Öronklinik ....................... 7 733 4 103 10 491 Ögonklinik ...................... 11 713 3 752 7 961 Ortopedisk klinik ................. 6 126 3 664 7 837 Psykiatrisk klinik ................ 1 372 5 309 Barnpsykiatrisk klinik ............ 550 682 Hudklinik ....................... 4 258 5 502 7 585 Anestesiavd. .................... 1 743 Klin. kemiskt lab. ............... 6 550 6 550 Röntgenavd. .................... 28 751 Radioterapiavd. ................. 11 9723 Fysikalisk terapiavd. ............. 3 632

1 Medicinska klinikerna I och II har efter år 1962 sammanslagits. 2 Av dessa var 2 387 koboltbehandlingar och 1 058 isotopundersökningar (diagnostik och be-

handling).

I fråga om det tillgängliga öppnavårdsklientelet vid Örebro regionsjukhus framhålles från landstingets sida, att detta material är mycket rikt diffe- rentierat. Man strävar i Örebro liksom når fråga var om regionsjukhusets i Linköping öppna mottagningar efter att något begränsa sjukhusets öppna- vårdsverksamhet till att enbart avse omhändertagande av patienter med akuta sjukdomar och s.k. remisspatienter. Härför förutsättes emellertid en starkare samordning av sjukhusets verksamhet med den övriga öppna- vårdsverksamheten inom landstingsområdet.

8.3.6. Fortsatt utbyggnad samt kostnader härför

Generalplanearbete pågår för den fortsatta utbyggnaden av regionsjukhuset. Under den närmaste tioårsperioden skall enligt av landstinget fattat prin- cipbeslut uppföras stora nybyggnader, avsedda att ersätta sjukhusets nu- varande huvudbyggnad. Planeringsarbetet befinner sig för närvarande på programstadiet. Definitiv ställning i fråga om sjukhusets framtida omfatt- ning, såsom vårdplatsantal m.m., har ännu inte tagits. Förslag till konkret plan för utbyggnaden torde kunna föreläU ggas 1965 års landsting. Byggnads— arbetet beräknas kunna igångsättas år 1967.

Inom landstinget diskuteras att tillgodose behovet av nya lokaler genom en centralbyggnad, förlagd utefter södra Grev Rosengatan och Alnängs- gatan på den utvidgade lasarettstomten. Centralbyggnaden skulle således komma att ligga väster om det nyligen uppförda höghuset (se fig. 1: 3).

Enligt den diskuterade lösningen skulle lasarettsområdet erhålla en fram- tida uppdelning enligt följande. Uppdelningen är gjord från väster till öster. I Regionsju—khusets centralbyggnad, innehållande främst grunddisciplinerna in- 5 ternmedicin, kirurgi och obstetrik-gynekologi med därtill hörande arbets- och behandlingsavdelningar. Inom centralbyggnaden skulle även finnas centralfö— råd jämte den centrala försörjningsdepån. II Specialklinikbyggnader, av vilka nu finns höghuset och det s.k. barnsjukhuset-

III Ett reserverat område —- motsvarande nuvarande lasarettets centralkomplex för eventuella byggnader för undervisning och forskning samt för lokaler för studenterna. l

IV Sjuksköterskeskola jämte eventuellt ytterligare tillkommande lokaler för ut- bildning.

Höghuset med bl.a. infektionsklinik, hudklinik, ögonklinik, öronklinik och plastikkirurgisk klinik samt barnsjukhuset med barnmedicinsk, barn— psykiatrisk och radioterapeutisk klinik kommer således inte att beröras av utbyggnaden. Den nyligen uppförda röntgenflygelns framtida öde är inte avgjort. Den torde dock komma att omdisponeras för annat ändamål än för ; närvarande. Nuvarande panncentral med verkstäder torde även komma att utnyttjas som permanenta lösningar. För värmeförsörjningens del planeras för övrigt anslutning av sjukhuset till stadens fjärrvärmenät.

En lösning av centralbyggnadens utformning, som nu diskuteras, är att anordna mottagnings-, operations- och övriga serviceutrymmen i ett tre-

våningsblock med överbyggnader för vårdavdelningarna, vilka Överbyggna- der år orienterade i riktning norr—söder. Vidare räknas med att vårdav- delningarna skall vara arrangerade i dubbelkorridorplan med vårdrum ut- efter båda långsidorna.

Såsom tidigare nämnts har ställning ännu icke tagits ifråga om region- sjukhusets framtida omfattning. I nedanstående tabell angives för de kli- niker, som planeras att ingå i centralbyggnaden, de vårdplatsantal, som för närvarande utgör underlag för pågående diskussioner om utbyggnaden av regionsjukhuset i Örebro. Därvid förutsättes, att de kliniker, som nu ingår i barnsjukhuset och i höghuset med sammanlagt 388 vårdplatser, kommer att kvarbliva i nuvarande lokaler under överblickbar framtid.

Antal

Specialitet vårdplatser Anmärkning

Allmän medicin ............................... 160 Reumatologi ................................ 30 Uppgiften prellm. Neurologi ................................... 30 o » Kardiologi .................................. 25 Yrkesmedicin ............................... Allmän kirurgi ................................ 170 Barnkirurgi ................................. 25 Thoraxkirurgi ............................... 45 Urologi ..................................... 25 Ortopedi ..................................... 62 Obstetrik-gynekologi ........................... 130 Psykiatri ..................................... 60 Lungmedicin .................................. 46 Rehabilitering ................................. ?

Summa 808

Vid ett realiserande av angivet program skulle det totala vårdplatsantalet på regionsjukhuset i Örebro komma att uppgå till I 196 vårdplatser. I centralbyggnaden planeras bl. a. följande serviceavdelningar ingå Akut behandlings— och intagningsavdelning Central anestesiavdelning Operationscentral Röntgendiagnostisk avdelning Kliniskt kemiskt laboratorium Kliniskt fysiologiskt laboratorium Kliniskt bakteriologiskt laboratorium Blodcentral Allergilaboratorium Centrum för rehabiliteringsmedicin Patologisk institution Apotek Medicinskt centralbibliotek

Centralt fotolaboratorium m. m. Personalrestaurang Administrationsavdelning

Elektronisk datacentral Desinfektionscentral

Storleken av eentralhyggnaden skulle enligt föreliggande programutkast komma att uppgå till över 75 000 In2 nettoyta. Vid planeringsarbetet har därvid enligt vad som angivits endast beaktats sjukvårdens behov och hän- syn inte tagits till de krav på lokaltillskott, som ett förläggande av under— visning och forskning till regionsjukhuset i Örebro skulle föra med sig. Med hänsyn till omfattningen av nybyggnadsåtgärderna torde man kunna utgå ifrån att utbyggnaden av regionsjukhuset sker successivt. Någon tids- plan för utbyggnaden har inte framlagts utöver vad som tidigare angivits om tidsprogrammet för planeringsarbetet. Inte heller har man tagit defini- tiv ställning till i vilken ordning de skilda klinikerna och serviceavdelningar- na skulle komma att uppföras vid ett etappvist utbyggande av sjukhuset. _ Man har dock anmält, att inrättande av personalmatsal står mycket högt i | prioritetsordning och bör komma att ingå i en eventuell första etapp.

Det är naturligtvis för tidigt att nu framlägga konkreta kostnadsberäk- ningar beträffande utbyggnaden av regionsjukhuset i Örebro. Ovan angivna uppgifter om storleken av nybyggnadsbehovet är endast preliminära. Ytter- l ligare diskussioner kommer att ske, innan slutlig ställning tages i utbygg- nadsfrågan. För att emellertid en bedömning skall kunna göras av stor— I leksordningen av investeringsbehovet för utbyggnaden av sjukhuset har beredningen uppgjort följande beräkningar enligt samma normer, som an- vänts beträffande Linköpings regionsjukhus.

Beredningen utgår vid sina beräkningar från nyss angivna nettoyta om 75 000 m2. Denna omvandlas till bruttoyta, därigenom att tillägg göres med 50 procent. Bruttoytan uppgår till 112 500 m2. Bruttoytan omvandlas till vo- lym, varvid beredningen räknar med en genomsnittlig takhöjd av 4,5 m. Den totala byggnadsvolymen skulle därvid uppgå till 510 000 ms. Om man an— tager nybyggnadskostnaderna vara 325 kronor per ma 1, kan de totala byggnadskostnaderna för uppförande av centralbyggnaden beräknas till ca 165 milj. kronor.

Några uppgifter angående behovet av medel för inredning och utrustning av centralbyggnaden har inte angivits.

Det är inte heller möjligt att bedöma den framtida utvecklingen på drift- * kostnadssidan, bl. a. som en följd av personalutvecklingen. Den genomsnitt- liga vårddagkostnaden vid Örebro lasarett år 1962 uppgick till ca 97 kronor. i

1 Nybyggnadskostnaderna för uppförande av höghuset i Örebro kan mot bakgrund av tidigare redovisade uppgifter beräknas till ca 315 kronor per m3 samt kostnaderna för uppförande av röntgenfiygeln till ca 275 kronor per m”.

8.4. Allmänna förutsättningar för anordnande av läkarutbildning på sjukhusen i Linköping och Örebro samt vissa jämförelser mellan de två sjukhusen med hänsyn till utbildningens och forskningens behov

Läkarutbildningsberedningen anser, att den planerade sjukvårdsutbygg- naden såväl i Linköping som i örebro kommer att ge sjukvårdsmässigt un- derlag för anordnande av läkarutbildning på dessa platser med en intag— ningskapacitet av ca 86 nybörjare årligen i de kliniska ämnena. Detta skulle motsvara en årlig intagning av 90 nybörjare i de teoretiska ämnena. En förutsättning för läkarutbildning på endera av orterna vore emellertid, att man vid den fortsatta utbyggnaden av ifrågavarande regionsjukhus tillska- pade för undervisningen och forskningen erforderliga lokaler.

För att något av sjukhusen i Linköping och Örebro skall kunna ianspråk- tagas för läkarutbildningsändamål förutsättes givetvis också, att en överens- kommelse kan träffas mellan staten och vederbörande kommunala huvud- man angående de ekonomiska villkoren härför.

Både sjukhuset i Linköping och det i Örebro är nu föremål för en om- fattande utbyggnad. Vissa byggnadsåtgärder har visserligen redan genom- förts eller är på gång. På båda sjukhusen pågår emellertid nu planerings- arbete för den betydande om— och utbyggnad, som föranleds av sjukhusens omvandling till högspecialiserande regionsjukhus för var sitt regionområde. Ur tidssynpunkt är det ytterst lägligt, att om statsmakterna under år 1965 beslutade förlägga läkarutbildning till ettdera av sjukhusen _ det vore möj— ligt att i det fortsatta planeringsarbetet för detta sjukhus utbyggnad beakta de lokalmässiga krav för undervisningen och forskningen, som därvid skulle framkomma. Ett sådant beslut skulle härigenom icke behöva ge anledning till några mer omfattande omplaneringar med förseningar och merkostna— der som följd. Det är emellertid angeläget med hänsyn till det fortsatta pla- neringsarbetet på båda sjukhusen, att ställning snarast tages i nu aktuell läkarutbildningsfråga. '

Om man beslutade att ianspråktaga ettdera av sjukhusen för läkarutbild- ningsändamål, borde sålunda goda lokalmässiga betingelser härför kunna tillhandahållas. Den närmast förestående utbyggnaden av båda sjukhusen kommer enligt föreliggande planer att vara avsluta-d i mitten på 1970—talet. Som beredningen längre fram kommer att redovisa, bör det dock vara möjligt att dessförinnan genom vidtagande av vissa provisoriska åtgärder bereda läkarutbildningsplatser på det sjukhus, som kunde komma att ut- nyttjas för ifrågavarande ändamål.

Det kan synas som om svårigheter kunde uppkomma med hänsyn till den relativt begränsade vårdplatstillgången inom några kliniker på de två nu aktuella sjukhusen att bereda tillfredsställande utbildningsförhållanden för därvid berörda ämnen. För eventuell undervisning i internmedicin i Linköping synes det t. ex. kunna ifrågasättas, om den internmedicinska kliniken där här ett så stort studerandeantal, som här är fråga om. Vård-

platsantalet på denna klinik har nämligen endast planerats uppgå till 128 platser, varav även en del platser kan komma att utnyttjas för subspeciali- teterna kardiologi och medicinska njursjukdomar. Enligt beredningens me- ning bör det dock vara möjligt att åstadkomma godtagbara undervisnings- förhållanden i detta ämne på det nu aktuella sjukhuset genom utnyttjande jämväl av de planerade vårdplatserna för reumatologi, lungsjukvård och långtidsvård samt de planerade icke-A—platsema för internmedicin, vilka enligt vad nuvarande klinikchefen meddelar torde komma att beläggas av utredningsfall och övriga lättvårdsfall, som väl lämpar sig för demonstra- tioner och annat studiesyfte. Härtill bör beaktas de mycket betydande öppna— vårdsresurser, som planeras bli anordnade på sjukhuset.

För Örebros del synes vidare särskilda svårigheter kunna uppkomma bl. a. i fråga om undervisningen i neurologi och psykiatri med hänsyn till de be- gränsade vårdplatsantalen i därvid berörda discipliner. Beredningen anser det dock böra vara möjligt att skapa tillfredsställande förutsättningar för 1111— dervisning och forskning i dessa ämnen. För psykiatrins vidkommande skul- le dock erfordras vissa särskilda anordningar, som beredningen kommer att beröra längre fram (sid. 221).

Ur sjukvårdsorganisatorisk synpunkt förefinnes vissa olikheter mellan de två sjukhusen. Sjukhuset i Linköping kommer på längre sikt att bli nå- got större än det i Örebro, bl. a. därför att det replierar på ett större befolk- ningsunderlag, samt ha en något högre specialiseringsgrad. Enligt bered— ningens mening bör dock dessa sjukvårdsorganisatoriska skillnader inte till- mätas avgörande värde vid ett eventuellt val av plats för ny medicinsk hög- skola.

Större betydelse vid bedömningen av förutsättningarna för anordnande av läkarutbildning på nu aktuella platser torde markförhållandena vid respektive sjukhus ha. Vid planeringen av ett modernt undervisningssjukhus måste hänsyn tagas till de mycket stora krav på expansionsmöjligheter, som sjuk— vårdens, undervisningens och vetenskapens utveckling ställer.

I Linköping disponeras för sjukhuset ett område om ca 28 har och ytter— ligare utvidgningar kan eventuellt i framtiden vara möjliga. Det disponibla området torde vara lämpligt ur allmän sjukhusplaneringssynpunkt. En stor trafikled, som eventuellt kan komma att passera sjukhusområdet (över det nuvarande Brigadfältet), skulle dock kunna komma att verka störande för sjukhusbebyggelsen och därmed begränsa planeringsmöjligheterna.

Det tillgängliga sjukhusområdet i Örebro är mindre omfattande och be- står endast av ca 19 har, exklusive ett parkområde om 3,4 har. Några nämn- värda reservytor för framtida utvidgning av sjukhuset torde icke finnas på den norra sidan av Svartån. Söder om än finns däremot disponibla områ— den om sammanlagt ca 22 har.

Nuvarande lasarettsområde i Örebro är mycket långsmalt och oregelbun— det, varför svårigheter kan komma att föreligga att inom detta område

skapa en från sjukvårds— och driftsynpunkt rationell och ändamålsenlig gruppering av sjukhusets olika enheter med hänsyn bl.a. till det inbördes sambandet olika kliniker och avdelningar emellan samt till de interna för— bindelserna. Ifrågavarande svårigheter synes bli än mer framträdande, då markområdet närmast ån knappast torde kunna utnyttjas för bebyggelse och då höghusbebyggelse, på grund av områdets läge och natur, endast torde få ske i begränsad utsträckning. Nämnda omständigheter kan befaras fram- tvinga dubblering av vissa sådana gemensamma anordningar (röntgen, ope— ration, centrallaboratorium o.s.v.), som annars hade kunnat samordnas, och därigenom leda »till att driftkostnaderna för sjukhuset blir högre än vad eljest skulle ha blivit fallet.

Av nu nämnda skäl kan det också uppkomma svårigheter när det gäller att för sjukhusändamål liksom för kliniska undervisnings- och forsknings- syften på ett rationellt sätt utnyttja de tillgängliga markområdena söder om än. Det är nämligen angeläget, att undervisnings- och forskningslokaler— na i de kliniska och kliniskt |laborativa ämnena anordnas i intim anslutning till lokaler för rutinsjukvård inom motsvarande discipliner. Området söder om ån torde dock vara lämpligt för sådana yttre anläggningar som bostäder, sjuksköterskeskola, daghem, parkeringsplatser etc.

Normerna för en sjukhustomt anges numera av centrala gransknings- myndigheter till 200 1112 per Vårdplats för lasaretts- och långtidsvårdssjuk- hus samt 400 m2 för mentalsjukhus. För Linköpings sjukhus skulle således enligt denna norm behov föreligga av tomtmark om ca 30 har (för ett be- räknat vårdplatsantal av 1 500) samt för Örebro lasarett av tomtmark om ca 25 har (för ett beräknat vårdplatsantal av 1 250). Härtill kommer de ytterligare krav, som undervisningen och forskningen ställer.

I det följande lämnas för en jämförelse uppgifter om tomtförhållandena vid övriga fullständiga undervisningssjukhus.

Tillgängligt Planerat antal Sjukhus tomtiultlgyrmme vårdplatser Akademiska sjukhuset i Uppsala ................ 22,2 1 600 Lasarettet i Lund ............................. 20,0 1 750 Malmö allmänna sjukhus ....................... 24,8 2 200 Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg ................ 17,8 2 000 Karolinska sjukhuset .......................... 30,5 2 200 Umeå lasarett ................................. obegränsat 1 250

Enligt beredningens mening bör det vara möjligt att med hänsyn till markförhållandena vid Linköpings sjukhus skapa en ändamålsenlig region- sjukhusorganisation där kombinerad med en undervisnings— och forsk— ningsorganisation för de kliniska ämnena och för vissa propedeutiska äm— nen. I Örebro synes, som framhållits ovan, markförhållandena icke i detta hänseende vara lika gynnsamma. Med utnyttjande av mark söder om Svart- ån hör det dock enligt beredningens mening finnas förutsättningar att där anordna ett ändamålsenligt undervisningssjukhus även om svårigheter

kan komma att föreligga när det gäller att tillgodose behovet av framtida expansionsmöjligheter. Det bör, anser beredningen, vara möjligt att efter noggrann planering fördela de olika sjukhus-, undervisnings- och forsk- ningsenheterna på de tillgängliga markområdena så att en även från sjuk- vårds- och driftsynpunkt rationell lösning erhålles.

Det torde enligt beredningens mening inte vara möjligt med hänsyn till det begränsade tomtutrymmet att i omedelbar anslutning till Linköpings sj uk- hus uppföra nybyggnader för eventuella teoretiskt medicinska ämnen så- som anatomi, histologi, medicinsk kemi samt fysiologi och medicinsk fysik. Om sådana skall tillkomma, bör de därför placeras på annan plats och då lämpligtvis i anslutning till eventuella nybyggnader för närbesläktade natur- vetenskapliga ämnen. I Örebro däremot kan det eventuellt finnas rum för medicinskt teoretiska institutioner på det tillgängliga markområdet söder om Svartån. Av skäl, som längre fram kommer att omtalas, ifrågasätter dock beredningen lämpligheten att förlägga sådana institutioner på denna plats.

Beredningen räknar med att institutionsbyggnader för de propedeutiska ämnena patologi och allmän bakteriologi bör kunna placeras inom sjukhus- området i såväl Linköping som i Örebro och då i omedelbar anslutning till respektive sjukhus rutinlaboratorium för ifrågavarande specialitet. Institu- tionsbyggnaden för farmakologi liksom för hygien bör kunna placeras an- tingen inom sjukhusområdet eller utanför detsamma i anslutning till even- tuella institutionsbyggnader för medicinskt teoretiska ämnen.

Med hänvisning till vad ovan anförts anser sig beredningen således inte på grund av markförhållandena kunna utpeka något av de två aktuella sj uk- husen såsom varande olämpligt för undervisnings- och forskningsändamål.

Vad gäller nuvarande och planerade lokalförhållanden m.m. på s jukhu- sen i Linköping och i Örebro kan följande anföras.

I nedanstående tablå sammanfattas vissa uppgifter om de två sjukhusen av intresse i nu aktuellt sammanhang.

Sjukhusen i Linköping Örebro Nuvarande storlek antal vårdplatser ................ 1 150 950, vartill ca 250 B-plat- ser utanför sjukhuset volym .......................... 234 000 m3 ca 300 000 m3 Investeringar på hyggnadssidan sedan 1960 ........................... omkr 40 mkr omkr 20 mkr Storlek efter planerad utbyggnad antal vårdplatser ......... . ....... 1 300, vartill kommer ca 1 200, vartill kommer vissa 250 icke A-platser B-platser utanför sjukhu- set volym .......................... 540 000 m” 625 000 m” varav redan uppfört ........... 115 000 m8 115 000 m3 planerat utbyggnadsbehov (inkl. viss ombyggnad) för sjukvården . 425 000 m3 510 000 m3 Kostnad för den planerade utbyggna- den ............................ 123—138 mkr 165 mkr

Enligt beredningens mening torde förutsättningarna vara något gynnsam- mare i Örebro än i Linköping att snabbt igångsätta läkarutbildning. Det till- gängliga lokalutrymmet på Örebro sjukhus är för närvarande större än det på Linköpings sjukhus. Genom de nybyggnadsåtgärder, som vidtagits på Öre- bro sjukhus, kan även — som närmare kommer att redovisas längre fram lokaler lätt omdisponeras för undervisnings- och [forskningsändamål. På längre sikt bör det emellertid finnas samma lokalmässiga förutsättningar på de två sjukhusen att tillgodose undervisningens och forskningens behov.

På grundval av hittills presenterade uppgifter synes Örebro sjukhus i framtiden komma att få större byggnadsmässig storlek än Linköpings sjuk- hus, trots att vårdplatsantalet kommer att bli lägre på det förstnämnda sj uk- huset. Härvid bör emellertid framhållas, att beräkningarna om storleken av nuvarande lokaler på de två sjukhusen icke synes vara enhetligt gjorda. Vi- dare är de inhämtade uppgifterna om utbyggnadsplaneringen av Örebro sjuk- hus grundade på preliminära lokalprogram och kan således komma att bli justerade, medan motsvarande uppgifter om Linköpings sjukhus är häm- tade ur en av landstinget godkänd generalplan för sjukhusets utbyggnad. Då det är att förvänta, att de två regionsjukhusen i framtiden kommer att erhålla samma sjukvårdsmässiga standard, finns det inte anledning tro, att här angiven skillnad i storlek mellan sjukhusen kommer att bestå. Med hän- syn till föreliggande svårigheter att nu bestämma omfattningen av s jukhus- byggnaderna bör man inte, anser beredningen, låta de differenser i fråga om kostnaderna för anordnande av lokaler för undervisning och forskning, som enligt beredningens beräkningsmetod (sid. 227 f) blir en konsekvens av den här angivna skillnaden i storlek mellan utbyggnadsprogrammen för de två sjukhusen, vara utslagsgivande vid ställningstagandet till placeringen av en eventuell tillkommande medicinsk utbildningsanstalt.

Vid bedömningen av vilket av de två sjukhusen i Linköping och i Örebro, som vore det lämpligaste för Iäkarutbildningsändamål anser sig beredning- en inte med hänsyn enbart till allmänna sjukvårds- och läkarutbildnings— synpunkter kunna ge det ena sjukhuset absolut företräde framför det andra. Vissa skillnader i fråga om förutsättningarna att utbygga och planera en läkarutbildningsorganisation på de båda platserna föreligger visserligen, som ovan redovisats. Vid ställningstagandet till denna fråga måste emeller- tid även andra utbildningsfaktorer tillmätas värde, såsom t. ex. möjligheten att samordna den medicinska utbildnings- och forskningsorganisationen med en motsvarande organisation i naturvetenskapliga eller tekniska ämnen, liksom allmänt lokaliseringspolitiska omständigheter. Beredningen har för sin del inte haft att beakta hithörande spörsmål.

8.5. Alternativa utbildningsorganisationer i Örköping Enligt direktiven skall läkarutbildningsberedningen undersöka förutsätt- ningarna att i Örköping anordna läkarutbildning enligt tvenne alternativ, nämligen dels enligt ett alternativ med fullständig läkarutbildning på den nya studieorten, dels ock enligt ett alternativ med utbildning enbart i de propedeutiska och kliniska ämnena på den nya studieorten. Det senare al- ternativet förutsätter naturligtvis, att utbildningsplatser i de teoretiska äm— nena kan anordnas vid något befintligt lärosäte för det antal studerande, som har att genomgå det propedeutiska och kliniska skedets kurser i Örköping.

Beredningen har, som redovisats i ett föregående avsnitt, funnit förutsätt- ningar föreligga att anordna utbildning i de kliniska ämnena för ca 86 ny— börjare årligen i såväl Linköping som Örebro. Denna utbildningskapacitet motsvarar ett intag av 90 nybörjare i de teoretiska ämnena och av ca 86 nybörjare i de propedeutiska ämnena.

Som beredningen i senare avsnitt kommer att redovisa finnes möjlighet att i både Linköping och Örebro uppföra nybyggnader för såväl teoretiska som propedeutiska ämnen. Förutsättningar finnes sålunda att tillskapa en full— ständig medicinsk högskola i bägge städerna. Beredningen kommer längre fram att beröra frågan om en samordning av nybyggnader för de teoretiska institutionerna med eventuella nybyggnader för närbesläktade naturveten- skapliga ämnen.

Beredningen har vidare, som redovisats i kapitlen 5 och 6, funnit det möj- ligt att i både Uppsala och Stockholm bereda erforderligt antal utbildnings- platser för de studenter, som enligt ett här angivet alternativ skulle ha att efter medicine kandidatexamen flytta till ett nytt lärosäte för att där genom- gå den propedeutiska och kliniska delen av utbildningen.

I det följande diskuterar beredningen frågan om man vid anordnandet av en medicinsk högskola i Örköping kan tänka sig att begränsa utbildning- en till att enbart avse de propedeutiska och kliniska ämnena eller om man måste räkna med uppförandet av en fullständig medicinsk högskola. Bered- ningen anser det självklart, att den nya medicinska högskolan _- om den inrättas i vart fall förses med propedeutiska institutioner bl. a. med hän- syn till den samverkan mellan propedeutisk och klinisk utbildning, som förutsättes i den nya medicinska studieordningen.

Beredningen finner det rent allmänt vara fördelaktigare, om vid tillkoms- ten av en ny medicinsk högskola denna redan från starten kunde förses med institutioner i medicinskt teoretiska ämnen. Det vore till gagn för stu- denterna, om de finge möjlighet att genomföra sina studier på en och samma plats. För en kvalitativt fullgod propedeutisk och klinisk undervisning vore det vidare angeläget, att de kliniska lärarna hade möjlighet till samarbete med

lärare och forskare från teoretiskt betonade ämnen. För den kliniska forsk- ningen kunde likaså frånvaron av grundforskning på platsen synas vara en belastning. Den moderna kliniska forskningen arbetar i allt större utsträck- ning med modern naturvetenskaplig metodik och teknik. För rekryteringen av akademisk lärarpersonal vore det härutöver väsentligt, att ett nytt under- visningssjukhus kunde locka med goda forskningsmöjligheter. Frånvaron av grundforskningsinstitutioner kunde därför komma att försvåra rekryte- ringen av goda krafter för att besätta de olika lärartjänsterna.

De hittillsvarande erfarenheterna från den medicinska högskolan i Umeå kan synas bekräfta vad som nyss anförts angående lämpligheten av att vid uppförandet av en ny medicinsk högskola göra denna fullständig från bör- jan. Såväl flyttningen av studenter från övriga lärosäten till Umeå som den ofullständiga forskningsorganisationen i Umeå har vållat svåra pro- blem, i sistnämnt avseende framförallt när det gällt lärarrekryteringen.

Även om förläggning av enbart propedeutisk och klinisk utbildning till antingen Linköping eller Örebro i många avseenden, som ovan angivits, har olägenheter, anser dock beredningen, att denna lösning skall kunna erbjuda tillfredsställande förhållanden för undervisningen och forskningen. Bered- ningen finner inte att erfarenheterna från den ofullständiga högskoleverk- samheten i Umeå helt kan åberopas i nu aktuellt sammanhang. Det kortare avståndet mellan här ifrågasatta befintliga lärosäten (Uppsala eller Stock- holm) och antingen Linköping eller Örebro kommer dels att göra det lättare att flytta studenter till den nya medicinska högskolan, dels ock att under— lätta samarbete mellan kliniska forskare i Örköping och medicinskt teo- retiska grundforskningsinstitutioner vid ett befintligt lärosäte. I och med att propedeutisk undervisning kommer att meddelas vid den eventuella nya läroanstalten får den kliniska forskningen för övrigt stöd av de propedeu— tiska forskningsinstitutionerna i ämnena patologi, bakteriologi och farma- kologi, vilka ämnen till sin karaktär är grundvetenskapliga och kräver be- tydande forskningsresurser. Det bör framhållas, att de tidigare omnämnda hittillsvarande erfarenheterna från Umeå huvudsakligen härrör från en tid, då den propedeutiska undervisnings- och forskningsorganisationen ännu inte var fullt utbyggd.

Beredningen räknar emellertid som nödvändigt att —— om en till de pro— pedeutiska och kliniska ämnena begränsad läkarutbildning förläggs till Ör- köping —— forskningsorganisationen där på samma sätt som. i Umeå för- stärks med en forskningsenhet i medicinsk kemi. Beredningen kommer att i samband med behandlingen av för läkarutbildningen och forskningen erfor- derliga lokaler och erforderlig personalorganisation beakta kraven härvid- lag.

I detta sammanhang vill beredningen framhålla betydelsen — inte minst för rekryteringen av goda lärarkrafter av att goda forskningsbetingelser skapas på det eventuella nya undervisningssjukhuset, oavsett om teoretiskt

medicinska institutioner placeras där eller inte. För den kliniska vetenskap- liga verksamheten spelar de kliniska laboratorierna såsom de kliniskt ke- miska, kliniskt fysiologiska, kliniskt bakteriologiska och patologiska labora- torierna en central roll. Genom sin tillgång på kvalificerad vetenskaplig sakkunskap och avancerade tekniska resurser utgör de en grund för den kli- niska forskningen, som även tenderar att bli alltmer experimentellt inriktad och beroende av teknisk apparatur. Vid utbyggnaden av ett undervisnings- sjukhus får man därför särskilt beakta dessa omständigheter.

Nu aktuell diskussion får emellertid enligt beredningens mening inte enbart begränsas till att avse en fullständig eller en ofullständig medicinsk högskola i Örköping. Den medicinska forskningen och enkannerligen då grundforskningen är i stigande grad beroende av samarbete med närbesläk- tade naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Den moderna utvecklingen inom naturvetenskapen som helhet kännetecknas bl. a. av att gränserna mellan vetenskapens olika delar suddas ut. Samma teknik och metodik kommer till användning inom olika områden inom de experimentella ve- tenskaperna och samm-a problemställningar blir föremål för behandling inom skilda fält men från växlande utgångspunkter.

Med den utveckling, som ovan skisserats med alltmer stig-ande krav på integration i första hand i forskningshänseende mellan naturvetenska- pens olika områden kan det enligt beredningen icke synas helt ändamålsen- ligt att sörja för avgränsade utbildningsbehov genom tillskapande av orga- nisatoriskt helt fristående och därför i viss mån isolerade fackhögskolor. Även på utbildnings— och forskningssidan bör man söka nyttiggöra »stor- driftens» fördelar. Ur allmän utbildningssynpunkt vore det sålunda önsk- värt, att _— om en medicinsk högskola placerades på en ny ort —— denna kunde ingå som en del i en större universitetsenhet.

Beredningen har tidigare angivit, att det begränsade tomtutrymmet vid Lin- köpings sjukhus icke torde tillåta placering av eventuella teoretiska institu- tionsbyggnader i anslutning till universitetssjukhuset. De disponibla mark- områdena i anslutning till sjukhuset i Örebro ( söder om Svartån) kan i och för sig synas tillräckliga för att i dagens läge rymma både delar av ett under- visningssj ukhus och medicinskt teoretiska institutioner. Beredningen ifråga- sätter emellertid, om det med hänsyn till eventuella framtida i dag icke för- utsebara expanlsionsbehov kan anses försvarbart att placera dylika institu- tioner inom ett så begränsat område, som det här är fråga om. Det kan för övrigt synas lämpligt, att de tillgängliga markområdena helt reserveras för sjukvårdens behov.

Vid förläggning av en fullständig medicinsk högskola till Linköping eller Örebro torde sålunda nybyggnader för medicinskt teoretiska institutioner behöva placeras på mark utanför sjukhusområdet. Om även en naturveten- skaplig eller teknisk undervisnings- och forskningsorganisation uppbygges

i samma stad, bör med hänsyn till vad ovan anförts en samordning etableras såväl mellan de medicinskt teoretiska institutionerna som mellan dessa institutioner och institutioner i bl. a. närbesläktade naturvetenskapliga äm- nen. Härigenom skapas underlag för en slagkraftig och effektiv undervis— nings— och forskningsorganisation.

Om emellertid inte en fullständig naturvetenskaplig undervisnings- och forskningsorganisation tillkommer i Örköping. kan det synas som om den medicinskt teoretiska organisationen i vart fall ur forskningssynpunkt blir relativt begränsad och isolerad. Det kan då bli nödvändigt att med i förhål- lande till antalet studerande och forskare relativt dyrbara förstärkningsåt— gärder tillgodose de krav, som måste ställas på en fullgod medicinskt teore- tisk utbildnings- och forskningsanstalt.

Beredningen har vid sitt utredningsarbete prövat möjligheten att om läkarutbildning förläggs till Linköping —— öka intagningskapaciteten nybör- jare i de kliniska ämnena vid detta lärosäte utöver 86 nybörjare årligen ge- nom att ianspråktaga Norrköpings lasaretts sjukvårdsresurser för utbild- ningsändamål. Norrköpings lasarett är stort och relativt rikt differentierat. Man diskuterar för närvarande en utbyggnad av detsamma. Lasarettet kom- mer även efter den 1 januari 1967 att ställas under samma huvudman som Linköpings lasarett. Då sjukvården på sjukhusen i Linköping och Norr- köping således torde komma att samordnas, kunde det synas ändamåls- enligt, att — därest läkarutbildning anordnades i Linköping — sjukvårds- resurserna på Norrköpings lasarett även ställdes till denna utbildnings för- fogande. Härigenom skulle det tillgängliga kliniska materialet på Linkö- pings lasarett på väsentliga punkter kunna kompletteras och underlag er- hållas för en större utbildningskapacitet i Linköping än eljest skulle vara fallet. Beredningen anser det dock inte möjligt med hänsyn till det rela- tivt stora avståndet mellan Linköping och Norrköping (45 km) att med ut- nyttjande av båda sjukhusen åstadkomma en utbildningslösning, som även tillgodoser behovet av samordning mellan de centrala kliniska ämnen, som sjukvårdsmässigt är representerade i Norrköping, och övriga kliniska och laboratoriediagnostiska ämnen, vilka endast finnes representerade i Linkö- ping. Dct bör betänkas, att Norrköpings lasarett sjukvårdsmässigt inte är av samma storlek och specialiseringsgrad som t. ex. Huddinge och Enskede— dalens sjukhus, vilka kan utgöra relativt självständiga kliniska undervis- ningsenheter. Beredningen finner med hänsyn till vad nyss anförts inte an- ledning att ytterligare behandla alternativet med gemensamt utnyttjande av Linköpings och Norrköpings lasarett för läkarutbildningsändamål.

Med hänvisning till vad tidigare angivits har beredningen sålunda funnit det möjligt att anordna läkarutbildning i vardera Linköping och Örebro enligt tvenne alternativ, nämligen dels enligt alternativet Ö-A med intag av 90 nybörjare årligen i de teoretiska ämnena och av ca 86 nybörjare årligen

i de propedeutiska och kliniska ämnena, dels ock enligt alternativet Ö-B med intag av ca 86 nybörjare årligen enbart i de propedeutiska och kliniska ämnena. Ett realiserande av alternativet Ö-B på endera av nämnda orter förutsätter dock, att utbildningsplatser i de teoretiska ämnena kan anordnas vid något nu befintligt lärosäte för ca 90 nybörjare årligen.

Beredningen anser alternativet Ö-A ha fördelar framför alternativet Ö-B, särskilt om den medicinska undervisnings- och forskningsorganisationen på den nya orten kan ingå som en del i en större universitetsenhet.

Beredningen är medveten om att vid val av alternativ Ö—A med hänsyn till nuvarande brist på läkare och riklig tillgång på studenter tidsfaktorn och ekonomiska skäl kan motivera, att en ny medicinsk högskola utbygges etappvis på så sätt, att på det nya lärosätet utbildningsplatser inledningsvis anordnas enbart i de propedeutiska och kliniska ämnena samt att utbild- ningsmöjligheter vid en senare tidpunkt tillskapas i de teoretiska ämnena. Detta förutsätter naturligtvis, att utbildningsplatser i dessa ämnen temporärt kan arrangeras på befintliga lärosäten för de studenter, som efter medicine kandidatexamen har att flytta till den nya studieorten.

8.6. Administrativa och vissa servicefrågor

I detta avsnitt behandlar beredningen administrativa och olika servicefrå- gor samt anlägger därvid synpunkter på deras lösning vid skilda alternativa utbildningsorganisationer. .

Beredningen räknar med att vid förläggning av medicinsk utbildning till en ny plats där skall på lång sikt skapas en i förhållande till övriga läro- säten självständig utbildnings- och forskningsorganisation, oavsett om full- ständig läkarutbildning anordnas eller inte. I det fall, att även naturveten- skaplig eller teknisk utbildning och forskning tillkommer, bör självklart den medicinska organisationen ingå som en del (fakultet) i en gemensam universitetsenhet. Beredningen finner inte anledning att närmare beröra dessa administrativa spörsmål.

Storleken av den förvaltningsmässiga organisationen vid den eventuella nya högskolan blir beroende av om den medicinska högskolan kommer att verka som en isolerad fackhögskola eller ingå som en del i en större uni- versitetsorganisation. I det förstnämnda fallet torde erfordras i förhål- lande "till studentantalet relativt omfattande förvaltningsmässiga resurser, oavsett om den medicinska högskolan vore fullständig eller inte. I det senare fallet torde rationaliseringsvinster kunna erhållas, därigenom att den me- dicinska undervisnings- och forskningsorganisationen då bör kunna repliera på en gemensam förvaltningsenhet för universitetet som helhet. Bered- ningen anser sig dock för sin del inte kunna framlägga konkreta förslag till lösning i detta hänseende vid skilda utbildningsorganisationer. Vetenskaplig forskning och undervisning kan inte bedrivas utan tillgång

till vetenskaplig litteratur. Ett medicinskt bibliotek utgör därför en ound- gänglig del av en medicinsk undervisnings- och forskningsenhet. Bered- ningen räknar med att, om en fullständig universitetsorganisation skapas på den nya studieorten, man även tillgodoser det medicinska biblioteksbe- hovet vid inrättandet av den centrala biblioteksorganisation, som då blir aktuell. Även en självständig medicinsk högskola torde fordra en relativt omfattande biblioteksorganisation. Det förhållandet, att vid den medicinska högskolan i Linköping eller i Örebro vid realiserandet av alternativ Ö—B un— dervisning icke vore avsedd att meddelas i de ämnen, som inginge i medi- cine kandidatexamen, kunde synas motivera, att biblioteket endast finge representera de kliniska områdena eller att de prekliniska ämnena till- godosåges i begränsad utsträckning. Emellertid beräknas i Örköping vid detta alternativ komma att inrättas en institution i det medicinskt teoretiska ämnet medicinsk kemi, liksom institutioner i ämnena farmakologi och bakteriologi, vilka ämnen som tidigare nämnts ur forskningssynpunkt närmast är att betrakta som medicinskt teoretiska. Vidare utnyttjar den kliniska kemin och den kliniska fysiologin samma litteratur som moder- vetenskaperna fysiologisk kemi och fysiologi. Patologien kräver härjämte för sin del tillgång till normalanatomisk och normalhistologisk litteratur. Därtill kommer, att de kliniska forskarna i sitt arbete i allt större utsträck- ning behöver disponera litteratur från grundforskningsområdena. Bered- ningen anser därför, att den eventuella medicinska högskolans bibliotek även vid ofullständig läkarutbildning måste ha i stort sett samma omfatt- ning som ett bibliotek, avsett för en fullständig högskola.

Beredningen vill i detta sammanhang understryka betydelsen av att man vid planeringen av en eventuell ny biblioteksorganisation oavsett om den är avsedd att betjäna en begränsad medicinsk högskola eller en större uni- versitetsenhet —— beaktar behovet av resurser för dokumentationsverksam- het. Beredningen vill vidare framhålla betydelsen för det vetenskapliga ar- betet på det eventuella nya lärosätet —— särskilt om detta begränsas till att endast omfatta ett fackområde —— att resurserna för den verksamhet, som kan betecknas som litteraturtjänst pä riksplanet förstärkes, så att forskare snabbt kan erhålla kopior av den litteratur, som icke är tillgänglig på det lokala biblioteket. En dylik upprustning skulle givetvis vara av stort värde för undervisnings- och forskningsverksamheten vid nu befintliga lärosäten liksom även för det vetenskapliga arbetet utanför universitets- och hög- skoleorganisationen.

Beredningen anser sig för sin del inte kunna framlägga konkreta förslag till organisation av bibliotek m. m. vid nu ifrågasatta alternativa utbild- ningslösningar.

Modern vetenskaplig verksamhet kräver tillgång till datamaskinella re— surser ( ADB-resurser). Beredningen räknar med att, om ett nytt universi- tet tillkommer, detta skall utrustas med dylika resurser på samma sätt,

som planeras för nu befintliga lärosäten. Man torde även kunna utgå ifrån att sjukhusen i Linköping och Örebro kommer att utrustas med ADB-ut- rustning för att bl. a. lagra, bearbeta och överföra information om patienter, laboratorieprover etc. Om ett av sjukhusen ianspråktages för klinisk utbild- ning och forskning, bör man enligt beredningen vid planeringen beakta möjligheterna att bruka den för sjukvården erforderliga datamaskinella utrustningen även för vetenskapligt ändamål. Vid inrättande av en fristå- ende medicinsk fackhögskola _ i synnerhet om denna icke utbygges med medicinskt teoretiska institutioner torde det, anser beredningen, härut- över icke vara nödvändigt att vid lärosätet tillskapa en fristående data- maskinell organisation avsedd för vetenskapligt ändamål. Det bör natur- ligtvis vara möjligt för forskare vid lärosätet att vid behov förhyra maskin- tid vid annan ADB-anläggning på samma eller annan ort.

Beredningen räknar med att för undervisningen och forskningen i de kli- niska och propedeutiska ämnena erforderlig verkstadsservice skall kunna tillgodoses genom den verkstad, som kommer att inrättas på undervisnings- sjukhuset. Därest institutioner i medicinskt teoretiska ämnen tillkommer, bör verkstadsfrågan för deras del enligt beredningen lösas genom en ge- mensam anläggning. Som tidigare angivits torde nybyggnader »för dylika institutioner i vart fall i Linköping icke kunna placeras i anslutning till un- dervisningssjukhuset. Vid en samordning av institutioner i medicinskt teo- retiska ämnen med institutioner i närbesläktade naturvetenskapliga ämnen bör, anser beredningen, särskilda fördelar kunna vinnas genom ytterligare sambruk i vissa delar av verkstadsorganisationen.

Vad ovan anförts i verkstadsfrågan torde i princip gälla även djuravdel- ningsfrågan. Med hänsyn till de speciella problem, som gäller vid förvaring av djur, kan man dock i detta fall endast räkna med sambruk institutioner emellan av vanliga djuravdelningar i begränsad omfattning.

Vid förläggning av enbart propedeutisk och klinisk läkarutbildning till ett nytt lärosäte bör matsalsfrågan kunna lösas genom att studenter, lärare och övrig personal får tillåtelse att äta i sjukhusmatsalen. Detta bör even— tuellt även kunna vara möjligt, om medicine kandidatutbildning tillkom- mer. Därest emellertid härutöver en fullständig universitetsorganisation till— skapas på platsen, måste särskilda anordningar vidtas för att tillgodose matsalsbehovet för studenter m. fl. i de teoretiska ämnena vid medicinska fakulteten och i övriga ämnen vid universitetet.

Beredningen saknar för sin del anledning att beröra behovet av student- kårslokaler och studentbostäder m. in. vid skilda alternativa utbildnings- organisationer.

? &

8.7. Lokalmässiga förutsättningar m.m. för anordnande av utbildning i de. propedeutiska och eventuellt i de teoretiska ämnena i Linköping och Örebro

Vid förläggning av läkarutbildning till Linköping eller Örebro måste i vil- ket fall som helst institutionsbyggnader för de propedeutiska ämnena pato— logi, farmakologi och bakteriologi liksom för ämnet hygien under det kli- niska skedet tillkomma. Vid alternativ Ö-B räknar beredningen med att härutöver en institutionsbyggnad för medicinsk kemi skall uppföras. För undervisningen och forskningen i patologi bör utrymmen anordnas i an- slutning till det patologiska rutinlaboratorium, för vilket lokaler kommer att anordnas vid respektive sjukhus. På samma sätt bör, anser beredningen, undervisnings- och forskningsverksamheten i allmän och klinisk bakterio- logi lokalmässigt samordnas med den kliniskt bakteriologiska rutinverk- samheten. För ämnena farmakologi, hygien och medicinsk kemi erfordras ingen direkt anslutning till sjukhuset. Nybyggnader för dessa bör således kunna placeras utanför sjukhusområdet. Det vore emellertid, anser bered— ningen, med hänsyn bl. a. till den kliniska forskningens behov av värde, om även dessa institutioner vid nu aktuellt alternativ inte bleve placerade på alltför långt avstånd från klinikerna. Beredningen är dock medveten om de svårigheter, som kan komma att föreligga i Linköping på grund av den re- lativt begränsade sjukhustomten att på denna bereda plats för dessa insti— tutioner. I Örebro är förhållandena härvidlag gynnsammare, då man för ifrågavarande ändamål kan disponera vissa friområden söder om Svartån.

Om alternativ Ö-A realiseras, måste nybyggnader tillkomma utöver för ovan nämnda ämnen även för ämnena anatomi, histologi samt fysiologi och medicinsk fysik. Institutionsbyggnaden för medicinsk kemi måste även vid detta alternativ bli större än vad som vore erforderligt vid alternativ Ö-B. Beredningen räknar inte med att det skall vara möjligt att bereda ut- rymme för dessa institutioner inom lasarettsområdet i Linköping. För Öre- bros del kan man som tidigare anförts, ifrågasätta lämpligheten —- oavsett om enbart en medicinsk [fackskola uppfördes där eller den medicinska un- dervisnings- och forskningsorganisationen inginge som en del i en större universitetsorganisation -— att uppföra medicinskt teoretiska institutioner på friområdena söder om Svartån, vilka för övrigt kunde behöva reserveras för sjukhusets framtida expansion m. m. De medicinskt teoretiska institu- tionerna borde därför placeras på annan plats. Om även en naturvetenskap— lig eller teknisk undervisnings- och forskningsorganisation uppbyggdes i Linköping eller Örebro borde man, som beredningen likaså tidigare anfört, sträva efter att lokalmässigt samordna medicinskt teoretiska institutioner med institutioner i naturvetenskapliga eller tekniska laborativa ämnen inom ett allmänt universitetsområde. Det kunde därvid finnas anledning att på detta område uppföra institutionsbyggnader även för ämnena farmakologi och hygien.

I tabell 1: 56 anger beredningen erforderligt lokalbehov för de teoretiska och propedeutiska ämnena enligt de två aktuella alternativen. De angivna nettoytorna motsvarar i fråga om de teoretiska ämnena nettoytorna för sam- ma ämnen i Umeå enligt av beredningen framlagda lokalprogram. Netto- ytorna för övriga institutioner motsvarar i stort storleken av nuvarande eller planerade institutionslokaler i Umeå. Vid sin bedömning av ifråga- varande lokalbehov har beredningen ifråga om institutionerna för de teo- retiska ämnena tagit hänsyn till att institutionerna i Umeå planerats för ett lägre intag medicine studerande (60 nybörjare per år) än som kommer att bli aktuellt i Linköping eller i Örebro men härutöver även för utbildning av odontologie studerande (60 nybörjare per år).

Lokalbehovet för ämnet medicinsk kemi vid alternativ Ö-B har överslags- mässigt beräknats till 1 500 m2 nettoyta.

Beredningen har vid sin bedömning av lokalbehovet i nu aktuellt hän- seende utgått ifrån att det årliga intaget nybörjare om 90 i de teoretiska ämnena (vid alternativ Ö-A) och 86 i de propedeutiska ämnena skall för- delas på vardera ett hösttermins- och ett vårterminsintag av lika storlek.

Vid en samordning av medicinskt teoretiska institutioner med institutio- ner i närbesläktade naturvetenskapliga ämnen räknar beredningen på grund- val av de erfarenheter, som vunnits vid ifrågavarande samordning i Umeå, med en lokalmässig rationaliseringsvinst av ca 10 procent. Då en samordning kan vara tänkbar för ämnena anatomi, histologi, medicinsk kemi samt fy- siologi och medicinsk fysik synes därigenom vid alternativ Ö-A en minsk- ning av lokalbehovet med upp till 1 150 m2 nettoyta böra kunna åstadkom- mas i Örköping.

Tabell 1: 56. Erforderligt lokalbehov för de teoretiska och propedeutiska ämnena i ,

Örköping Storlek i m8 nettoyta vid Ämne Alternativ Ö—A Alternativ Ö—B Anatomi1 .................................... 2 000 Histologi1 ..................................... 2 000 -— Medicinsk kemi ............................... 3 250 1 500 Fysiologi och medicinsk fysik ................... 2 900 Farmakologi ................................. 2 000 ' 2 000 Bakteriologi och virologi ................... . . 2 000” 2 0002 Hygien ....................................... 1 500 1 500 Patologi ...................................... 2 0003 2 000” Summa 17 650 9 000

1 Beredningen har vid beräkningen av storleken av motsvarande lokaler i Umeå icke medtagit vissa föreslagna lokaler för odontologiska specialkurser. * Härtill är beräknat för sjukvårdens behov 1 000 m” i Linköping och 2 100 m2 i Örebro. " Härtill är beräknat för sjukvårdens behov ca 2 000 mil i Linköping och ca 2 750 m' i Örebro;

I detta sammanhang vill beredningen informera om vissa möjligheter att

provisoriskt bereda utbildningsplatser i de propedeutiska ämnena i Linkö- ping och Örebro.

För Linköpings del bör det vara möjligt att under en övergångstid i av- vaktan på tillkomsten av en tillbyggnad till det patologiska rutinlabora- toriet skapa tillfredsställande betingelser för undervisningen i patologi ge- nom utnyttjande av föreläsnings— och mikroskoperingssal i matsalsbyggna- den E samt av ohduktionssal i patologibyggnaden.

Av intresse för förläggning av läkarutbildning till Örebro är att, enligt vad landstingsrepresentanterna anmält, till undervisningens förfogande eventuellt skall kunna ställas ett par fabriksfastigheter, belägna söder om Svartån i omedelbar närhet av sjukhuset.

De industrier, som för närvarande utnyttjar fastigheterna, torde enligt vad som meddelats av Örebro stads fastighetskontor, komma att utrymma dessa under den senare delen av är 1965. Den ena industrifastigheten, be- lägen utmed Svartån, innehåller en sammanlagd golvyta (bruttoyta) av 3 400 m2. Byggnaden är till huvuddelen uppförd i tre våningar och en mind— re del i ett våningsplan. Den andra industrifastigheten är belägen i hörnet av Skebäcksvägen och Slussgatan och har en sammanlagd golvyta av 1 800 m2.

Man kunde eventuellt tänka sig att temporärt _ i avvaktan på färdigstäl- landet av definitiva lokaler —- utnyttja nämnda industrifastigheter för un- dervisning och forskning under det propedeutiska året såsom i bakterio- logi, i farmakologi och möjligen även i patologi. Tillgången på dylika pro- visoriska lokaler kunde bli av särskilt värde, om det visade sig lämpligt att i ett definitivt stadium placera institutioner i bakteriologi och farmakologi på mark, som nu disponeras för lasarettets äldre delar och som efter lasa- rettets utbyggnad skall fristållas för annat ändamål. Några närmare under— sökningar om i vilket skick fabrikslokalerna befinner sig och om möjlig- heterna att disponera lokalerna i förenämnt syfte har dock ännu ej kun- nat genomföras.

För eventuell undervisning i bakteriologi och klinisk bakteriologi samt i patologi i Örebro torde även vissa utrymmen i den nyligen uppförda s. k. röntgenflygeln kunna utnyttjas (föreläsningssal och obduktionsavdelm'ng). De härvid tillgängliga utrymmena är dock troligen icke tillräckliga för hela undervisningsbehovet. Bl. a. torde utrymmen för den laborativa undervis- ningen i bakteriologi komma att saknas.

8.8. Lokalmässiga förutsättningar för anordnande av utbildning i de kliniska ämnena ". Linköping och Örebro

Beredningen räknar med att i samband med den pågående utbyggnaden av regionsjukhusen i Linköping, och Örebro tillfredsställande permanenta lo- kalförhållanden skall kunna skapas för utbildning och forskning i de kli—

niska ämnena på det sjukhus, som kan komma att ianspråktagas för detta ändamål. Utbyggnaden av sjukhusen kommer enligt föreliggande planer att vara färdig i mitten av 1970-talet. Enligt beredningens mening bör det dock vara möjligt att på båda sjukhusen dessförinnan genom vidtagande av pro— visoriska åtgärder bereda ifrågasatt antal utbildningsplatser i dessa ämnen.

Då detaljplaneringen av den fortsatta utbyggnaden av regionsjukhusen i såväl Linköping som Örebro icke behöver slutföras förrän tidigast under se- nare hälften av år 1965, bör man, som tidigare nämnts, tidsmässigt ha möj— ligheter att i detta planeringsarbete beakta de krav på lokaltillskott, som ett eventuellt förläggande av läkarutbildning till någon av dessa platser skulle föra med sig. Ett undantag härifrån är nybyggnaden för patologi i Linköping. Byggnadsarbetet för uppförande av denna byggnad beräknas kunna påbörjas inom kort. En förutsättning för det ovan sagda är emeller— tid, att statsmakternas beslut i läkarutbildningsfrågan fattas under år 1965.

Vissa av de av en eventuell läkarutbildning berörda klinikerna kommer vid den tidpunkt, som kunde komma att bli aktuell för respektive ämnen, om intagningen studerande påbörjades, innan utbyggnaden av det even- tuella undervisningssjukhuset vore avslutad, att disponera lokalutrymmen, som vore i gott skick och vore avsedda att permanent användas för samma sjukvårdsändamål. Då dessa lokaler emellertid ej vore planerade för under- visning och forskning, kunde det bli erforderligt att genom särskilda om- eller tillbyggnadsåtgärder bereda utrymme för ifrågavarande verksamhet. Andra kliniker kommer vid den tidpunkt, då de skulle komma att beröras av undervisning, att vara kvar i äldre byggnader eller provisoriskt inhysta i sådana men kommer senare i den takt, som utbyggnadsplanen för region- sjukhuset realiseras, att flytta över till nybyggnader. Även här kunde vid tidpunkten för låkarutbildningens igångsättande om- och tillbyggnads- åtgärder bli nödvändiga för att ändamålsenliga förhållanden för undervis- ningen och forskningen skulle kunna erhållas. Det säger sig dock självt, att man i dessa fall måste sträva efter att begränsa byggnadsåtgärderma till de minsta möjliga. Vid planeringen av nybyggnader för dessa kliniker borde man emellertid ha möjlighet att i full utsträckning beakta de krav, som un- dervisningen och forskningen ställer.

I det följande redovisas bl. a. de lokalmässiga förutsättningarna att med- dela läkarutbildning i de kliniska ämnena vid regionsjukhuset i Linköping och Örebro var för sig. Därvid kommer även att beröras möjligheterna att anordna sådan utbildning, innan de planerade utbyggnaderna färdigställts. Vid bedömningen av de lokalmässiga förutsättningarna att i de olika kliniska ämnena bereda utbildningsplatser liksom senare vid bedömningen av per- sonalbehovet utgår beredningen ifrån att det årliga intaget nybörjare (86) skall fördelas på två likstora kurser med 43 deltagare i varje i det prope- deutiska årets och i medicin-kirurgi-årets ämnen. Vidare räknar bered- ningen med att i ämnena psykiatri, neurologi, pediatrik, socialmedicin och

obstetrik-gynekologi skall anordnas tre kurser per år med vardera ca 29 del- tagare samt i Övriga kliniska specialämnen fyra kurser per år med ca 22 stu- derande i varje. För undervisningen i hygien, rättsmedicin och krigsmedi- cin torde alternativa lösningar kunna erbjudas. Beredningen finner inte an- ledning att på detta stadium ingå på en ytterligare diskussion om studieupp- Iäggningen med angivande av detaljerade studieschemata för undervisning- ens ordnande.

8.8.l. Regionsjukhuset i Linköping I det första skedet av utbyggnaden av regionsjukhuset i Linköping torde ingå uppförande av nybyggnad för kök och matsalar samt anordnande av lokaler för laboratoriespecialiteterna. Arbetena härför har preliminärt be- räknats kunna vara avslutade år 1968. Dessa planer kan dock komma att ändras som resultat av pågående arkitekttävling. Om regionsjukhuset skul- le ianspråktagas för läkarutbildning, vore det, menar beredningen, önsk- värt, om nämnda byggnadsprogram forcerades. De ytor, som komme att friställas, när nuvarande kök och matsalar i byggnad E utrymdes, kunde , nämligen ställas till undervisningens förfogande. I denna byggnad, som är ; centralt belägen och genom kulvert står i förbindelse med dels den patolo— giska institutionen, dels med sjukhuset i övrigt, kunde anordnas föreläs- ningssalar, demonstrationsutrymmen, uppehålls- och skrivrum för kandi— daterna, lärarrum jämte övriga för utbildningen erforderliga lokaler. ' I det följande redogöres relativt ingående för de lokalmässiga förutsätt- ningarna att snabbt anordna läkarutbildning i de olika kliniska ämnena var för sig.

8.8.1.1. Kliniska kurser under det propedeutiska året Klinisk kemi: Nya lokaler för klinisk kemi torde komma att ingå i den första utbyggnadsetappen, som preliminärt beräknas vara färdig tidigast år 1968. Det bör enligt beredningen vara möjligt att i planeringsarbetet beakta de eventuella krav, som undervisningen och forskningen kunde komma att ställa. Klinisk fysiologi: Provisoriska lokaler för den kliniskt fysiologiska sjukvårdan- de verksamheten planeras i f. d. sjuksköterskeskolan. Definitiva lokaler planeras ingå i den laboratoriebyggnad, som kan komma att bli uppförd till år 1968. Sam- tidigt bör även eventuellt erforderliga utrymmen för undervisningen och forsk- ; ningen kunna anordnas.

Om förseningar i utbyggnadsprogrammet skulle inträffa, kunde det eventuellt bli möjligt att under en övergångstid bereda utbildningsplatser i vart fall för klinisk fysiologi i de provisoriskt disponibla lokalerna.

Röntgendiagnostik: Nya lokaler för ämnet planeras i utbyggnaden. Provisoriska demonstrationslokaler i nuvarande byggnad kan eventuellt ordnas i samband med den omdisposition, som kommer att bli aktuell vid centrallaboratoriets utflyttning till nya lokaler. För föreläsningar m.m. bör föreläsningssal i byggnad E kunna utnyttjas.

Det propedeutiska årets äversiktskurser samt demonstrationskurser i fysikalisk

diagnostik, sjukvårdsteknik jämte fysikalisk terapi bör kunna anordnas utan stör- re svårigheter. Lämpligtvis kan långvarigt kroppssjuka patienter utnyttjas i demon- strationssyfte härvidlag.

8.8.1.2. Medicin-kirurgi-årets kurser

Intern medicin: En ny klinikbyggnad torde komma att ställas till förfogande i början av 1970-talet. Vissa svårigheter torde uppkomma att i avvaktan härpå med- dela undervisning i nuvarande lokaler. Föreläsningssal bör visserligen kunna arrangeras i byggnad E, vari även uppehållsrum, omklädningsrum och skrivrum för kandidaterna bör kunna iordningställas. På vårdavdelningarna bör undersök- nings- och demonstrationsrum kunna anordnas.

Den medicinska mottagningen kommer emellertid även efter pågående utbygg- nad att ha trånga lokaler. Om läkarutbildning förlägges till Linköping, måste enligt beredningen tillkomma särskilda föreläsnings- och demonstrationslokaler i anslut- ning till mottagningsavdelningen. Detta kan ske antingen genom en utbyggnad av mottagningsavdelningen (t.ex. i barackform) eller därigenom att till undervis- ningens förfogande ställes nuvarande lokaler för eentrallaboratoriet i samband med laboratoriets utflyttning till en nybyggnad.

Kirurgiska kliniken: Det är osäkert, om nuvarande kirurgilokaler kommer att utnyttjas för samma ändamål i framtiden. Provisorisk föreläsningssal kan anord- nas i byggnad E liksom uppehållsrum och skrivrum för kandidaterna. På vårdav- , delningarna bör demonstrations- och undersökningsrum kunna beredas. Mottag- [ ningslokalerna är dock trånga och måste utökas. Ett begränsat lokaltillskott kan » möjligen erhållas vid centrallaboratoriets utflyttning. För att tillfredsställande un- & dervisningsförutsättningar skall kunna erbjudas (föreläsnings- och demonstra— tionsutrymmen), kan det emellertid, -— därest läkarutbildning förlägges till Lin- köping —— bli nödvändigt att genomföra provisoriska tillbyggnadsåtgärder, even- tuellt i barackform, till nuvarande mottagningsavdelning.

Ortopedi: En nybyggnad för kliniken har nyligen färdigställts. Eventuellt er— forderliga undervisningslokaler bör kunna ordnas. Bl. a. bör ett solarium kunna användas som föreläsningssal.

Radioterapi: Kliniken har nyligen erhållit lokaler, i vilka eventuellt erforder- liga demonstrationsutrymmen bör kunna beredas utan svårighe-t.

8.8.1.3. Det fria kliniska skedets kurser

Obstetrik-gynekologi: Lokalerna är nu helt otillräckliga för sjukvårdens behov. Planering pågår för klinikens snara om- och tillbyggnad. Det bör vara möjligt att, om läkarutbildning förläggs till Linköping, därvid beakta de krav, som undervis- ning och forskning ställer. ?

Pediatrik: Det är osäkert, om den pediatriska kliniken kommer att kvarbliva i I nuvarande lokaler. Eventuellt erforderliga undervisningslokaler, Såsom föreläs- 3 ningssal, jourrum samt läkarexpeditioner, saknas. Dylika lokaler bör emellertid *. kunna anordnas i samband med 'den förestående utbyggnaden av kvinnokliniken. '

Oto-rhino-Iaryngologi: En framtida flyttning av öronkliniken till en nybyggnad kan komma a-tt bli aktuell. Nuvarande utrymmen är visserligen begränsade men föreläsningssal, eventuellt kombinerad som undersökningsrum, bör vid behov kun- na anordnas genom omdispositioner antingen i klinikbyggnadens källarvåning el- ler i en närbelägen byggnad.

Oftalmiatrik: En framtida flyttning av ögonkliniken till en nybyggnad torde kom- ma att bli aktuell. Nuvarande utrymmen är mycket trånga. Eventuellt erforderliga undervisningslokaler i anslutning till mottagningen bör dock kunna anordnas ge-

nom omdispositioner och genom utnyttjande av vissa utrymmen, som friställes, när nuvarande centrallaboratorium utflyttas till en nybyggnad. Om detta inte vore möjligt, kunde man tänka sig att provisoriskt lösa lokalfrågan för undervisningen i ämnet i samband med en eventuell tillbyggnad för motsvarande ändamål till de kirurgiska och medicinska mottagningsavdelningarna.

Klinisk epidemiologi: En nybyggnad är planerad. Tillfredsställande provisoriska undervisningslokaler torde kunna ordnas på nuvarande infektionssjukhus, belä- get på ca 500 meters avstånd från sjukhusområdet, då lokalerna där medger en stor elasticitet. Bl.a. bör vid behov en mindre föreläsningssal kunna beredas.

Ftisiologi: Lungklinik planeras på regionsjukhuset. I avvaktan på tillkomsten av en sådan bör Kolmårdssjukhuset kunna utnyttjas för nu aktuell undervisning. Svårigheter kan dock uppkomma med hänsyn till att detta sjukhus är beläget på ett avstånd av cirka sex mil från Linköping.

Psykiatri: En nybyggnad för kliniken har nyligen färdigställts. Lokalerna har enligt representanterna för lasarettet planerats med hänsyn till undervisning och forskning. Sålunda finnes en föreläsningssal med 100 platser. Vissa byggnadsåt- gärder kan inom en snar framtid bli aktuella i nuvarande byggnad för att anordna en mottagningsavdelning för bl. a. akuta psykiatriska fall.

I psykiatribyggnaden inrymmas tills vidare även en neurologisk klinik och ett neurofysiologiskt laboratorium, vilket emellertid icke bör förhindra anordnande av läkarutbildning i psykiatri.

Det torde vara önskvärt, att även Birgitta sjukhus i Vadstena utnyttjades för undervisning i psykiatri. Vissa svårigheter kunde härvidlag tänkas uppkomma, då detta sjukhus är beläget på cirka fem mils avstånd från Linköping.

Barnpsykiatri: En nybyggnad för kliniken har nyligen färdigställts. Föreläs- ningssal finnes. Eventuellt erforderliga övriga undervisningslokaler bör kunna anordnas utan svårighet.

Neurologi: En nybyggnad är planerad. I avvaktan på tillkomsten av denna borde vid behov undervisning kunna meddelas i nuvarande lokaler på psykiatriska kli- nikon.

Dermato-venereologi: En flyttning av hudkliniken torde i framtiden komma att bli aktuell. Nuvarande utrymmen är visserligen begränsade men torde möjliggöra undervisning. För föreläsningar och demonstrationer bör utrymmen i byggnad E kunna utnyttjas.

Hygien: Nybyggnad erfordras. Under en övergångstid torde dock provisoriska lokaler för undervisningen kunna anordnas i t.ex. någon propedeutisk institu- tionsbyggnad.

Krigsmedicin: Föreläsningsutrymmen torde kunna ordnas. Rättsmedicin: I Norrköping planeras en rättsläkarstation. Eventuell undervis- ning i rättsmedicin bör uppläggas i samarbete med denna institution. För rättsme- dicinska obduktioner i Linköping kan obduk-tionssal på patologiska institutionen ställas till förfogande.

Socialmedicin: En socialmedicinsk avdelning torde komma att inrättas på sjuk- huset. Till att börja med räknar man med att provisoriska lokaler skall disponeras. Vid behov bör därvid även undervisningslokaler kunna anordnas.

8.8.2. Regionsjukhuset i Örebro

Vissa av de av eventuell läkarutbildning berörda klinikerna kommer vid den tidpunkt, som kan komma att bli aktuell för respektive ämne, om intagning av studerande igångsättes så snabbt som möjligt, att disponera lokalutrym-

men, som är i gott skick och som är avsedda att permanent användas för sam- ma sjukvårdsändamål. De kliniker på Örebro lasarett, för vilka detta gäller, är de barnmedicinska, barnpsykiatriska och radioterapeutiska klinikerna på barnsjukhuset samt infektionskliniken, hudkliniken, öronkliniken, ögon— kliniken och den plastikkirurgiska kliniken i höghuset. Lokalerna för dessa kliniker är visserligen ej planerade för läkarutbildning och forskning, men då de är rymligt tilltagna, torde de lätt kunna omdisponeras för att även till- godose undervisningens krav. Vissa tillbyggnadsåtgärder bl. a. för forsk- ningen kan dock eventuellt senare komma att bli erforderliga.

I samband med pågående och förestående omdispositioner med anledning av de lokaltillskott, som erhålles genom färdigställandet av röntgentillbygg- naden och höghuset, kommer betydligt förbättrade förhållanden att erbju- das de kliniker och laboratorier, som kommer att ytterligare någon tid få vara kvar i det centrala lasarettskomplexets lokaler. Därvid borde det även finnas möjlighet att temporärt på ett tillfredsställande sätt tillgodose un- dervisningens behov.

Vid den tidpunkt undervisningen skulle komma att beröra lasarettet kom- mer för föreläsningarna en aula i sjuksköterskeskolan att kunna disponeras samt härutöver följande föreläsningssalar, nämligen sjuksköterskeskolans förutvarande föreläsningssal i ekonomibyggnaden med 98 sittplatser, två lektionsrum på vardera 65 m2 i röntgenflygeln samt en föreläsningssal med 70 sittplatser i nionde våningen och två lektionsrum på vardera 50 m2 i tionde våningen i höghuset. Patientdemonstrationer kan ske i samtliga ovan angivna lokaler. För att sängliggande patienter skall kunna föras till före- läsningssalen i ekonomibyggnaden förutsättes emellertid installation av hiss. Hiss saknas ävenledes mellan nionde och tionde våningarna i höghuset. I sjuksköterskeskolan finnes härutöver ett flertal mindre demonstrations— och föreläsningssalar.

Antalet föreläsningssalar torde vara tillräckligt för undervisningens be- hov under en övergångstid. Det fordras emellertid, att, då samma föreläs- ningssal måste utnyttjas i skilda ämnen och för olika studentgrupper, un- dervisningen i de olika ämnena på lämpligt sätt kan samordnas.

För kandidaternas tjänstgöring på vårdavdelningarna fordras för vissa äm- nen säsom medicin, kirurgi, pediatrik m. fl., undersöknings- och skrivplatser samt demonstrationsutrymmen. Landstingets representanter anser, att man vid behov bör kunna ställa lokaler härför till förfogande, eventuellt genom ianspråktagande av en eller två vårdplatser på varje avdelning.

De särskilda kraven på utrymmen för kandidaternas poliklinikutbild- ning bör temporärt kunna tillgodoses i samband med den utvidgning, som nu förestår för de flesta discipliner. Därvid erfordras undersökningsrum och demonstrationsrum i framför allt medicin- och kirurgimottagningarna. I samband härmed bör även tjänsterum för tillkommande lärarpersonal m. ni. kunna anordnas.

En ny personalmatsal beräknas bli uppförd i centralblocket. Matsalsfrå- gan kräver en snabb lösning och man torde därför kunna utgå ifrån att en personalmatsal ingår i den första etappen av utbyggnaden. Nuvarande mat- sal bör därvid kunna friställas och användas för undervisning. Eventuellt kan lektionsrum anordnas där och utrymme beredas för bl. a. skrivrum, jourrum för kandidater etc.

I den planerade nya matsalen bör plats finnas även för kandidater, som tjänstgör på sjukhuset.

Till bibliotek, klubbrum etc. för läkarkandidaterna kan enligt landstingets representanter upplåtas förutvarande styresmannavillan, placerad inom lasarettsområdet och omfattande tretton rum med en sammanlagd yta av ca 450 m2.

I det följande redogöres relativt ingående för de lokalmässiga förutsätt- ningarna att snabbt anordna läkarutbildning i de olika kliniska ämnena var för sig.

l 8.8.2.1. Kliniska kurser under det propedeutiska året 1

1 Klinisk kemi: Centrallaboratoriet disponerar för närvarande ca 550 m2 nettoyta. Vid den förestående omdispositionen inom lasarettet kommer laboratoriet att få 1 lokaltillskott av ungefär 300 m2 i anslutning till nuvarande utrymmen, vartill kom- ! mer vissa lokaler i höghusbyggnaden. Det bör därvid även vara möjligt för labora- l toriet att vid eventuellt behov —— i avvaktan på permanenta lokaler i cen-tralhygg- naden —— ställa begränsade utrymmen till undervisningens och länarnas förfogande. I För föreläsningar bör kunna utnyttjas föreläsningssal i ekonomibyggnaden eller på annat håll. Eventuellt friställda lokaliteter i nuvarande matsalsbyggnad bör även kunna utnyttjas för nu aktuellt undervisningsändamål. , Klinisk fysiologi: För den nytillkommande disciplinen planeras lokaler i den ? tidigare tvättbyggnaden om ca 600 m2 nettoyta. Det bör vara möjligt att i dessa l lokaler provisoriskt anordna erforderliga utbildningsplatser för det ifrågasatta elevintaget.

Röntgendiagnostik: Röntgenavdelningarna har genom tillkomsten av röntgen- flygeln erhållit betydande lokaltillskott. Nya lokaler för röntgendiagnostik plane- ras i cen-tralbyggnaden. Det bör dock vara möjligt att vid behov temporärt bereda tillräckligt antal utbildningsplatser i nuvarande lokaler. Vissa mindre ombygg- ] nadsåtgärder kan dock bli erforderliga för att tillgodose behovet av demonstra- ; tionsutrymme.

I det propedeutiska årets översiktskurser samt demonstrationskurser i fysikalisk diagnostik, sjukvårdsteknik jämte fysikalisk terapi bör undervisning under det provisoriska. skedet utan svårigheter kunna meddelas. För demonstrationer och

. för praktisk övning i un-dersökningsmetoder bör material från medicinkliniken ' och eventuellt även från långtidsvårdssjukhusen kunna utnyttjas.

8.8.2.2. Kurserna i medicin och kirurgi Medicin: Genom de omdispositioner, som förestår inom lasarettet, kommer ökade utrymmen att beredas medicinkliniken. Bl. a. kommer nya mottagningslokaler om ca 730 m2 nettoyta (exklusive väntrum och korridorer) att kunna anordnas i

röntgenflygeln. Om undervisning förläggs till örebro, kan härigenom goda pro— visoriska förhållanden för undervisningen skapas, i avvaktan på att lokalfrågan för kliniken som helhet erhåller en definitiv lösning. För de katedrala föreläsning- arna kan lämpligen brukas föreläsningssal i röntgenflygeln. Vidare bör en större demonstrationssal i anslutning till mottagningen kunna utnyttjas. Undersöknings- och skrivrum torde kunna tillhandahållas på avdelningarna liksom på mottag- ningen, där även skriv- och expeditionsutrymmen för nytillkommande lärare bör kunna beredas.

Kirurgi : Även för de kirurgiska disciplinerna planeras lokaltillskott i samband med förestående omdispositioner inom sjukhuset. Bl.a. kommer den kirurgiska mottagningen att utökas till ca 700 m2 nettoyta. Den ortopediska mottagningen, har nya lokaler om ca 400 m2 nettoyta (inkl. verkstad) i röntgenflygeln. Tillfredsstäl- lande förhållanden bör därför vid behov under en övergångstid kunna beredas för undervisningen i detta ämne, motsvarande den lösning, som angivits för ämnet medicin. För de katedrala föreläsningarna bör föreläsningssalen i ekonomibygg— naden kunna användas. För poliklinikföreläsningar kan eventuellt en av föreläs- ningssalarna i röntgenbyggnaden brukas. Vidare bör ett större demonstrationsrum kunna anordnas inom mottagningsdelen liksom undersökningsrum och vissa tjänsterum för lärare.

8.8.2.3. Övriga kurser

I det följande kommer att redovisas förutsättningarna för läkarutbildning för äm- nena obstetrik-gynekologi och neurologi, i vilka ämnen undervisning kommer att meddelas i centralkomplexet, i avvaktan på att permanenta lokaler kan anordnas i samband med utbyggnaden av sjukhuset. Därefter kommer att behandlas förut- sättningarna för undervisningen på de kliniker, som vid tidpunkten för igång- sättande av läkarutbildning kan tänkas ha sin verksamhet förlagd till samma lo- kaler, som de även framdeles kommer att utnyttja, nämligen de kliniker, som är placerade i barnsjukhusbyggnaden och i det 5. k. höghuset.

Obstetrik-gynekologi: Även för kvinnokliniken kommer förestående omdispo- sition att innebära ökade utrymmen. Mottagningsavdelningen kommer att omfatta ca 500 rn2 nettoyta. Det torde vara möjligt att där vid behov bereda tillfredsställan- de förhållanden för undervisningen. Svårigheter kan dock uppkomma på förloss- ningsavdelningen med hänsyn till den begränsade lokaltillgången. För föreläsning- arna bör någon av föreläsningssalarna i röntgenflygeln eller den i ekonomibyggna- den kunna användas.

Den neurologiska sjukvårdsverksamheten i örebro planenas till en början endast svara mot behovet på länsplanet. Det tillgängliga sjukvårdsmaterialet bör trots detta enligt beredningens mening tillåta läkarutbildning i neurologi av 86 nybör— jare årligen. De lokalmässiga förhållandena på den neurologiska kliniken torde ur utbildningssynpunkt även vara tillfredsställande i avvaktan på tillkomsten av nya lokaler i den planerade centralbyggnaden.

För ämnet radioterapi borde goda utbildningsförhållanden kunna beredas i barnsjukhusbyggnaden. Vid behov bör såväl tjänsterum för lärare som demonstra- tionsutrymmen för kandidater kunna ställas till förfogande. Barnsjukhusets före- läsningssal bör kunna utnyttjas gemensamt för undervisning i radioterapi, pediatrik och barnpsykiatri.

Tillfredsställande utbildningsförutsättningar bör vid behov även kunna skapas i pediatrik och barnpsykiatri. Såväl tjänsterum för lärare som skrivrum och un- dersökningsrum för kandidater bör kunna ordnas.

Lokalerna på de kliniker, som kommer att inrymmas i det 5. k. höghuset är

___—_q..- .

visserligen, som tidigare omtalats, inte planerade för undervisning och forskning. De är dock mycket rymligt tilltagna, och kan därför _— om läkarutbildning för- lägges till Örebro lätt omdisponeras för att även tillgodose undervisningens krav. Därvid måste i första hand demonstrationsrum och undersökningsrum för kandidater anordnas. De i höghuset befintliga föreläsningssalarna bör vara till. räckliga för föreläsningar i samtliga ämnen, som kan komma att få lokaler i hög- huset, nämligen i första hand dermato-venereologi, oftalmiatrik, oto-rhino-laryng— ologi och klinisk epidemiologi, även om problem kan uppkomma med hänsyn till avståndet mellan klinik och föreläsningssal. I höghuset finnes dessutom samman- lagt nio rum, som kan användas som tjänsterum för utbildningspersonal. För att tillgodose forskningens behov torde på längre sikt tillbyggnadsåtgärder för ifråga- varande ämnen erfordras.

Undervisningen i ämnet psykiatri måste under övergångstiden i avvaktan på sjukhusets utbyggnad vara förlagd till den psykiatriska kliniken vid Älvtomtagatan. Lokalutrymmet är här mycket begränsat. Föreläsningssal och lämpliga kandidat- och lärarutrymmen saknas. Sådana måste därför vid behov anordnas. Genom om- dispositioner torde vissa lokalutrymmen kunna friställas för undervisningen i klinikbyggnadens källarvåning. Vidare borde utrymme för undervisningen kunna erhållas, därigenom att vissa lokaler på det närbelägna Västra sjukhemmet utnytt- jas. Om icke dessa åtgärder vore tillräckliga borde en tillbyggnad eventuellt i barackform _ övervägas.

Vid förläggning av läkarutbildning till Örebro torde för undervisningen i psy- kiatri även Mellringe sjukhus behöva utnyttjas. Vårdplatsantalet i den nuvarande psykiatriska kliniken liksom det planerade vårdplatsantalet för specialiteten i regionsjukhusets centralbyggnad är begränsat. Den samverkan, som i sjukvårds- hänseende råder mellan regionsjukhusets psykiatriska klinik och Mellringe sjuk- hus, skapar, anser beredningen, underlag för en samverkan även i undervisnings- hänseende mellan de två sjukhusen. På Mellringe sjukhus torde de lokalmässiga förhållandena ur utbildningssynpunkt vara tillfredsställande. Föreläsningssal fin- nes och bl. a. tjänsterum för lärare kan ställas till förfogande.

För eventuell undervisning i ftisiologi torde under en övergångstid Garphytte sanatorium behöva utnyttjas. För undervisningen erforderliga lokaler torde här kunna ställas till förfogande. I programmet för utbyggnad av örebro regionsjukhus ingår en lungmedicinsk klinik och därigenom bör på längre sikt nu aktuell under- visningsfråga kunna erhålla en mer tillfredsställande lösning.

En socialmediciHSk institution torde i vart fall temporärt kunna inrymmas i en byggnad inom sillkhusområdet, som nu användes SOm bostadshus. Den inne- håller fjorton rum med en sammanlagd yta av ca 325 m2. Härigenom skulle goda förhållanden för undervisningen i ifrågavarande ämne kunna erbjudas.

Hygien: Nybyggnad erfordras. Denna bör kunna placeras antingen på det dis- ponibla området söder om Svartån eller på annat lämpligt institutionsområde. Under en övergångstid torde dock provisoriska lokaler för undervisningen i ifrå- gavarande ämne kunna anordnas i t. ex. någon propedeutisk institutionsbyggnad.

Några särskilda svårigheter att vid behov bereda undervisning i rättsmedicin torde ej komma att föreligga, även om rättsläkarstation för närvarande saknas och icke heller planeras bli uppförd i Örebro. Bl. a. bör den patologiska institutionens lokala och personella resurser kunna utnyttjas för detta ändamål.

Likaså bör undervisning i krigsmedicin i Örebro kunna genomföras utan större svårigheter.

8.9. Tidsplan för igångsättande av läkarutbildning

Beredningen beräknar att — om statsmakterna under år 1965 beslutade för- lägga läkarutbildning till Linköping eller Örebro _ Vissa undervisningsdelar av nyhyggnaderna för medicinskt teoretiska och propedeutiska ämnen bör kunna vara uppförda till sommaren 1968. Om man startade läkarutbildning i Örköping enligt alternativet Ö-A med intag i de teoretiska ämnena, skulle således nybörjare första gången kunna tagas in i Linköping eller Örebro höstterminen 1968. Ett dy'likt intag skulle påverka de propedeutiska ämne- na höstterminen 1970, medicin- och kirurgiårets ämnen höstterminen 1971 och övriga kliniska ämnen fr. o. m. höstterminen 1972. För ifrågavarande läkarutbildning erforderliga byggnadsåtgärder skulle således behöva vara färdiga i motsvarande takt.

Vid realiserandet av alternativet Ö-B skulle intag i de propedeutiska äm- nena enligt ovan angivna förutsättningar tidigast kunna igångsättas höst- terminen 1968. Ett sådant intag skulle första gången påverka medicin- kirurgiårets ämnen höstterminen 1969 samt det fria kliniska skedet fr. o. m. höstterminen 1970. Ett realiserande av detta alternativ skulle naturligtvis förutsätta, att ca 90 utbildningsplatser kunde anordnas fr. o. m. hösttermi- nen 1966 i de teoretiska ämnena vid nu befintliga lärosäten för de studen- ter, som senare hade att flytta till Örköping.

Som beredningen tidigare anfört kan tidsfaktorn och ekonomiska skäl motivera att om man beslutade tillskapa en medicinsk undervisnings— och forskningsorganisation för fullständig läkarutbildning (alternativ Ö—A) -— den nya medicinska högskolan utbyggdes etappvis på så sätt, att utbild- ningsmöjligheter på det nya lärosätet under ett första skede anordnades enbart i de propedeutiska och kliniska ämnena samt att till en senare tid- punkt utbildningsmöjligheter arrangerades även i de teoretiska ämnena. Detta förutsatte naturligtvis, att provisoriska utbildningsmöjligheter i de teoretiska ämnena för 90 nybörjare årligen kunde beredas vid annat lärosäte.

Beredningen anser det fullt möjligt att anordna utbildningsplatser i de kliniska ämnena enligt ovan angiven tidsplan för alternativ Ö-B. Vissa svårigheter kan dock komma att föreligga i Linköping att till ifrågava- rande tidpunkter på regionsjukhuset anordna såväl sjukvårds- som under- visningslokaler för vissa laboratoriediagnostiska ämnen samt för matsal, varigenom nu för sistnämnt ändamål utnyttjade utrymmen kunde fri- ställas bl.a. för undervisning. För vissa kliniska ämnen i Linköping kunde även problem uppkomma att i avvaktan på realiserandet av den planerade sjukhusutbyggnaden bereda tillfredsställande undervisningsförutsättningar (medicin, kirurgi och oftalmiatrik). Det kunde därvid bli nödvändigt att för undervisningen i dessa ämnen skapa lokalmässiga provisorier. Beredningen har funnit, att det i och för sig borde vara möjligt att genom

vidtagande av samma provisoriska till- eller ombyggnadsåtgärder, som bleve aktuellt vid intag i de propedeutiska ämnena höstterminen 1968 en- ligt ovan, redan dessförinnan bereda utbildningsplatser enbart i de kliniska ämnena. Sålunda borde det, anser beredningen, vara möjligt att till medicin- kirurgiårets kurser intaga studerande i både Linköping och Örebro redan höstterminen 1968. I Örebro kunde det t.o.m. vara tänkbart med hänsyn till de lokalmässiga förutsättningarna att intaga studerande i medicin- kirurgiårets kurser så tidigt som höstterminen 1965. Då det emellertid för ett sådant intag fordrades, att dessa studerande före flyttningen till det nya lärosätet hade vid annat lärosäte meddelats undervisning förutom i de två första studieårens ämnen även i det propedeutiska årets ämnen, vore höstterminen 1968 den tidigaste tidpunkt, då klinikutbildning enligt denna lösning kunde bli aktuell i Örköping.

I det följande sammanställes en optimal tidsplan för igångsättande av permanent läkarutbildning i Linköping eller i Örebro (Örköping) enligt de olika alternativen.

För varje nalternativ anges i sammanställningen tidpunkterna för intagning av studerande till preklinisk teoretisk undervisning de två första studieåren (I), till propedeutisk utbildning det tredje studieåret (II), till klinisk utbildning det fjärde studieåret (III) samt för förflyttning av studerande till det nya lärosätet inför den propedeutiska utbildningen (F).

Tidsplan för igångsättande av läkarutbildning i Örköping

Alt. Ö—A Ö—B Tidp. HT Intag Tidp. HT Intag I 1968/69 90 1966/67 — F 0 + 86 H 1970/71 86 1968/69 86 111 1971/72 86 1969/70 86

8.10. Personalorganisation

Vid sin bedömning av personalbehovet för de teoretiska ämnena (enligt alter- nativ Ö-A) och propedeutiska ämnena (enligt båda alternativen) har bered- ningen i stort utgått från personalorganisationen i motsvarande ämnen vid medicinska fakulteten i Uppsala, som för närvarande har samma intag- ningskapacitet, som planeras för Örköping. Någon särskild organisation för ämnet virologi har dock icke medtagits. Däremot upptages vi nu aktuellt sammanhang viss personal för undervisning och forskning i medicinsk fysik.

Vid bedömningen av personalbehovet för de kliniska ämnena anser sig beredningen inte kunna utgå från personalorganisationen i motsvarande ämnen vid medicinska fakulteten i Uppsala, då akademiska sjukhuset är ett statligt undervisningssjukhus, vid vilket personalbehovet för de kliniska ämnena, som redovisats i kapitel 3., tillgodoses på ett annorlunda sätt

än vid kommunala undervisningssjukhus. Då i fråga om de kliniska äm- nena utbildningskapaciteten vid medicinska fakultetens i Lund undervis- ningssjukhus kommer att bli jämförbar med vad som nu diskuterats för Örköping, utgår beredningen i nu aktuellt beräkningssammanhang i stort från den personalorganisation som jämlikt 1963 års riksdagsbeslut (prop. 1963: 142) skall inrättas för ifrågavarande ämnen på Lunds lasarett vid intag av 90 nybörjare årligen. För specialämnena psykiatri, neurologi, oftal- miatrik, oto-rhino-laryngologi, dermato-venereologi, klinisk epidemiologi, ftisiologi, socialmedicin, hygien och rättsmedicin är dock redan nuvarande organisation i Lund dimensionerad för detta intag, varför beredningen för dessa ämnen saknar anledning att beakta i propositionen angivna förslag till personalförstärkning vid ökad läkarutbildning. Med hänsyn till de speciella omständigheter, som föranlett dels inrättandet av en professur i neuro- kirurgi, en professur i s. k. »tung» psykiatri, en lärartjänst i reumatologi och en personlig professur i njursjukdomar, dels ock förslag om inrättandet av en professur -i klinisk epidemiologi vid Lunds universitet tar beredningen inte i detta sammanhang upp dylika tjänster. Beredningen utgår ifrån att ansvaret för undervisningen i klinisk epidemiologi, barnpsykiatri m. ni. skall åvila respektive överläkare mot arvode.

För undervisningen i medicin och kirurgi räknar beredningen med att utöver en akademisk organisation för vartdera av huvudämnena skall till- komma en forsknings- och undervisningsenhet i ett medicinskt och ett kirurgiskt subspecialitetsämne. Beredningen har för sin del inte anled- ning att här upptaga diskussioner om ämnesområden för de sålunda even- tuellt aktuella professurerna.

För alternativ Ö-B anser beredningen med hänvisning till vad tidigare anförts behov föreligga av en forskningsorganisation i medicinsk kemi under ledning av en professor. Denne bör enligt beredningens mening ha undervisningsskyldighet, som dels kan fullgöras genom forskningsunder- visning, dels ock genom medverkan i den ordinarie undervisningen för me- dicine kandidater med deltagande i sådana kliniska konferenser, där proble- men lämpligen bör belysas utifrån medicinskt kemiska utgångspunkter. Be- redningen räknar vid detta alternativ med samma personalorganisation i me- dicinsk kemi, som i motsvarande sammanhang föreslagits för Umeås del.

I den redovisade personalorganisationen medtages icke —— som även tidi- gare anförts tjänster för administration och bibliotek. Däremot med— tages viss för de vetenskapliga institutionerna gemensam personal (verk- stads- och djurpersonal); för alternativ Ö-B motsvarande den personal— organisation som för samma ändamål beräknats för medicinska högskolan i Umeå (prop. 1957: 188). För alternativ Ö-A räknas härutöver med visst personaltillskott.

I fråga om de tekniska tjänsterna och skrivbiträdestjänsterna preciserar beredningen icke vilka kategorier av tjänster, som kommer att erfordras

för den ökade läkarutbildningen. Beredningen anger endast det antal såda- na tjänster, som erfordras i varje ämne. Beredningen beräknar senare kostnaderna för dessa tjänster på motsvarande sätt, som angivits i redo- görelsen om den erforderliga pcrsonalförstärkningen i Stockholm (sid. 143).

Behovet av ekonomibiträden medtages icke i den efterföljande samman- ställningen utan kommer att redovisas i annat sammanhang.

I fråga 0111 de olika lärarkatcgorierna vill beredningen hänvisa till vad beredningen tidigare anfört angående möjligheten av framtida ändringar som resultat av bl. a. 1963 års klinikutrednings arbete.

Vad gäller behovet av docent- och forskardocenttjänster hänvisar bered- ningen till avsnittet om kostnadsberäkningar.

Beredningen har inte ansett sig ha anledning att i detalj undersöka de speciella personalproblem, som föranleds av att —— vid ianspråktagandet av ett av sjukhusen i Linköping eller Örebro för läkarutbildning — det där- vid aktuella sjukhuset skall transformeras från ett regionsjukhus utan aka- demisk anknytning och med en läkarstab, som rekryterats uteslutande med hänsyn till sjukvårdande uppgifter, till undervisningssjukhus. Vad beträf- far lärarsidan torde dock utgångsläget för en omvandling av ettdera av sjukhusen i Linköping och Örebro till undervisningssjukhus vara gynn- samt. Ett flertal överläkare har bakom sig en vetenskaplig karriär. Vissa chefsläkarbefattningar på båda sjukhusen kommer under mellantiden till dess läkarutbildning kan igångsättas att bli lediga och kan därför återbesät— tas i den ordning, som föreskrives beträffande tillsättning av professors- befattning. I samma ordning kan givetvis också samtliga nytillkommande chefsläkarbefattningar tillsättas.

Beredningen redovisar i tabell 1:57 erforderlig personalorganisation vid läkarutbildning i Örköping enligt alternativen Ö-A och Ö-B.

8.1 1 . Kostnader

Beredningen redovisar för de olika alternativen först investeringskostnader i form av byggnads- och utrustningskostnader samt därefter driftkostna- der av skilda slag. Under varje avsnitt behandlas kostnader under åttonde huvudtiteln (ecklesiastik—) respektive under femte huvudtiteln (social-) var för sig. I den mån man kan antaga, att skillnader i kostnadshänseende kan uppkomma genom förläggning av läkarutbildning till antingen Linköping eller Örebro, kommer detta att påtalas.

8.11.l. Investeringskostnader 8.11.1.1. Åttonde huvudtiteln

Byggnadskoslnadcr: Beredningen har i avsnittet 8.7. redovisat behovet av byggnadsåtgärder på de teoretiska och propedeutiska institutionerna. I följande tablå sammanställes kostnaderna för därvid aktuella nybyggnads- s——413173

Tribell 1:57. Erforderlig personalorganisation vid läkarutbildning i Örköping enligt _ alternativen Ö—A och Ö—B-

Därvid anges först personalorganisationen enligt alternativet Öf—B samt. därefter (inom parentes) - ._ härutöver erforderlig personalförstärkning enligt alternativet Ö—A !

Ämne PmL (lägg få" Klin. Forsk- Ass_ 1:e 3:e Teknisk ' sv.) A 27 aman. ass. aman. aman. personal 'Anatomi .............. (1) (i) (3) (3) (2) i (71.) Histologi .............. (1) (1) (2) (2) (2) (7) Med. kemi ............. 1 (1) (1) 1 (2) (3) (3) 4 (M) Fysiologi .............. (1) ' (1) (3) (2) (2) (71) Med. fysik ............. (1) (1) (1) (3) Farmakologi ........... 1 1 1 2 2 2 8 Bakteriologi ........... ' 1 1 3 2 2 ' 8 iPatologi ............... 2 2 2 4 4 4 10 Klin. kemi ..... _. . . . .. 1 2 1 1 4 Klin. fysiologi. . . . . : . . 1 1 3 Medicin ....... ' ........ 21 2 4 1 4 Kirurgi. . . . ,. .- ......... 21 2 4 1 4 Ortopedi. . .i .......... 1 1 1 2 Röntgendia—gnostik ...... 1 1 2 2 Radioterapi med radiofy- sik .................. 1 1 2 1 ' 4 Pediatrik .............. 1 1 3 2 Psykiatri ........... _ . . . 1 , 1 4 1 2 Barnpsykiatri2 ......... Dermatologi ........... 1 1 1 2 Klin. epidemiologi” ..... 1 1 1 Ftisiologi .............. 13 1 2 Neurologi ........... '. . . 1 1 2 Neurokirurgi= ........ .- . 1 Obstetrik—gynekologi. . . . 1 1 3 2 Oftalmiatrik ........... 1 1 2 2 Oto-rhino-laryngologi... 1 1 2 2 . Hygien ................ 1 1 1 3 Socialmedicin. . . .Å ...... 1 1 1 2 Rättsmedicin3 ......... 1 1 Krigsmedicin2 .......... Gemensamt ändamål. . . . , 10 (2) Summa 23 (3) 6 (5) 14 36 3 (1) 14(10) 13(11) 8(10) 86 (314)

1 Varav en professur i ett specialämne. 2 Lärarbehovet beräknas kunna tillgodoses genom arvode i tillämpliga fall till kommunalan- ställd överläkare. 3 När en lungklinik tillkommit på regionssjukhuset.

åtgärder, varvid vid kostnadsbedömningen antages, att byggnadskostnader- na per 1112 nettoyta uppgår till 2 200 kronor. I sammanställningen medtages för undervisningen och forskningen beräknade erforderliga byggnadsåt- gärder för patologi och bakteriologi, vilka emellertid vid vissa andra läro- säten (i Göteborg och Umeå samt delvis även i Stockholm) är redovisade under socialdepartementets huvudtitel. '

Alternativ Ö—A Ö—B Beräknat byggnadsbehov i m2 ................................... 17 650 9 000 Beräknad kostnad i milj. kronor .................................. 38,83 19,80

Vid en lokalmässig samordning av de medicinskt teoretiska institutio- nerna med institutioner i närbesläktade naturvetenskapliga ämnen bör vid alternativ Ö-A enligt beredningens beräkningar en reducering av angivet lokalbehov kunna ske med ca 1150 1112. Den besparing, som härigenom skulle kunna åstadkommas, beräknas sålunda till 2,5 milj. kronor.

Utrustningskoslnnder: Beredningen antager att utrustningskostnaderna utgör 40 procent av byggnadskostnaderna för motsvarande institutioner. Kostnaderna för utrustningsanskaffning till teoretiska och propedeutiska in- stitutioner i Örköping beräknas sålunda enligt följande.

Alternativ

Ö—A Ö—B Kostnader för utrustningsanskaffning i milj. kronor ................. 15,53 7,92

8.11.1.2. Femte huvudtiteln Byggnadskostnadcr: Förläggning av läkarutbildning till antingen Linköping eller Örebro enligt de två nu aktuella alternativen förutsätter ianspråk- tagande av regionsjukhuset på den ort, som skulle komma att beröras av läkarutbildning. I direktiven till 1963 års universitets- och högskolekommitté angives, att vid beräkningen av de statliga drift- och kapitalkostnaderna för den kli— niska delen av utbildningen bör schematiskt räknas med samma huVud- principer för kostnadsfördelningen mellan staten och den kommunala huvudmannen, som ligger 'till grund för 1959 årsavtal mellan staten och den kommunala huvudmannen i Göteborg. Enligt detta avtal skall sta- ten för utnyttjande av vissa sjukvårdsenheter för undervisning och forsk- ning lämna Göteborgs stad byggnadsbidrag med 25 procent av kostnaderna för de byggnadsåtgärder, som inte är att hänföra till underhåll beträffande för utbildning och forskning upplåtna sjukhusenheter vid undervisnings- sjukhuset. Beredningen utgår ifrån att staten inte skall behöva vidkännas några kostnader för inlösen av nuvarande sjukhus, därest ett av sjukhusen i Lin- köping och Örebro skulle ianspråktagas för utbildning och forskning. Som framgår av tidigare redovisning beräknas kostnaderna för den fort— satta sjukhusutbyggnaden i Linköping uppgå till 123—138 milj. kronor och i Örebro till 165 milj. kronor. Därvid har hänsyn icke tagits till behovet av särskilda lokaler för undervisning och forskning. I sina fortsatta kost- nadsanalyser räknar beredningen för Linköpings del med 138 milj. kronor men utesluter på båda sjukhusen kostnaderna för uppförande av ett pato- logiskt och ett bakteriologiskt rutinlaboratorium, enär kostnaderna för ifrågavarande undervisnings- och forskningsverksamheter redan tidigare upptagits. Då kostnaderna härför i Linköping antages uppgå till ca 8,0 milj. kronor och i Örebro till ca 12,0 milj. kronor, kan således kostnaderna för den del av sjukhusutbyggnaden, som är av intresse för läkarutbild-

ningsberedningen, beräknas till 130 milj. kronor i Linköping och till 152 milj. kronor i Örebro.

Beredningen har inte i detalj kunnat utreda det behov av lokaler, som skulle tillkomma vid utbyggnaden av regionsjukhuset i Linköping respek- tive av det i Örebro, om statsmakterna beslöt förlägga läkarutbildningen till endera av dessa platser. Beredningen beräknar emellertid merkostnaderna för undervisning och forskning enligt samma fördelningsprincip, som till- lämpats i nyssnämnda avtal mellan staten och Göteborgs stad. Andelen för sjukvård av de totala byggnadskostnaderna skulle därvid uppgå till 75 pro- cent. Vid motsvarande tillämpning i nu aktuel'lt sammanhang kan merkost- naderna för undervisning och forskning beräknas enligt följande.

Kostnader i milj. kronor på region- sjukhuset i

Linköping Örebro Sjukvårdskostnader enligt tidigare beräkningar . . . 130,0 153,0 Merkostnader för undervisning och forskning ...... 43,0 50,0

Vid nu nämnda beräkningar har emellertid hänsyn icke tagits till de eventuella provisoriska byggnadsåtgärder, som kan komma att behöva vid— tagas i avvaktan på respektive sjukhusutbyggnad. Beredningen har inte i detalj kunnat bedöma behovet av byggnadsåtgärder för ifrågavarande än- damål men uppskattar kostnaderna härför till 3,0 milj. kronor i Linköping och 1,0 milj. kronor i Örebro.

Om läkarutbildning förlades till ettdera av regionsjukhusen i Linköping eller Örebro, skulle således enligt de angivna beräkningsgrunderna statens andel av byggnadskostnaderna uppgå till i Linköping 46,0 milj. kronor och i Örebro 51,0 milj. kronor.

Beredningen vill i detta sammanhang hänvisa till vad beredningen tidi- gare (sid. 203) anfört beträffande vikten av att man på grund av osäkerhe- ten i kostnadsberäkningarna icke låter de ovan redovisade skillnaderna i byggnadskostnader mellan regionsjukhusen i Linköping och Örebro vara utslagsgivande vid eventuellt val av plats för nytt undervisningssjukhus mellan Linköping och Örebro.

I sin beräkning av kostnaderna för sj ukhusbyggnaderna i Linköping och Örebro har beredningen använt en något annorlunda metod än för motsva- rande kostnadsberäkningar beträffande Enskededalens sjukhus och Hud- dinge sjukhus i Stor-Stockholmsområdet. Vid kalkyleringen av kostnaderna för utbyggnaden av de två förstnämnda sjukhusen har antagits en produk- tionskostnad av 325 kronor/m3 och vid kalkyleringen av kostnaderna för utbyggnaden av de två Stockholms-sjukhusen har antagits en produktions- kostnad av 350 kronor/mä Skillnaden kompenseras dock delvis av det för- hållandet, att den metod, som vid de två första sjukhusen använts för att

beräkna volymen på grundval av angiven nettoyta, ger 3 procent högre värde än den metod, som använts när det gällt Enskededalens och Huddinge sjuk- hus.

Utrustningskostnader: Enligt 1959 års avtal mellan staten och Göteborgs stad om upplåtelse av vissa sjukhus i Göteborg för undervisning och forsk- ning skall staten lämna staden utrustningsbidrag med 25 procent av kostna- derna för utrustningsanskaffning. Några beräkningar om utrustningsbehovet för sjukvårdens del har icke redovisats ifråga om utbyggnaden av regionsj uk— husen i Linköping och Örebro. Här antages, att kostnaderna för utrustning, betingad såväl av sjukvården som av undervisningen och forskningen, upp- går till 25 procent av de totala byggnadskostnaderna för respektive sj ukhus- ulby 'gnad. Statens andel av utrustningskostnaderna kan således beräknas enligt följande.

Kostnader 1 milj. kronor på region— sjukhuset i

Linköping Örebro Totala byggnadskostnader ...................... 173,0 203,0 Totala utrustningskostnader .................... 43,0 51,0 Statens andel av utrustningskostnaderna ......... 11,0 13,0

Till detta bör emellertid läggas utrustningskostnader för undervisningen och forskningen på de kliniker, som framdeles kommer att kvarbliva i nu- varande lokaler samt utrustningskostnader, betingade av de provisoriska byggnadsåtgärder, som kan bli nödvändiga i avvaktan på tillkomsten av permanenta lokaler. Beredningen beräknar kostnaderna härför till 2,0 milj. kronor i såväl Linköping som Örebro.

Om läkarutbildning förlades till antingen regionsjukhuset i Linköping eller det i Örebro, skulle således enligt de antagna heräkningsgrunderna statens andel av utrustningskostnaderna uppgå i Linköping till 13,0 milj. kronor och i Örebro till 15,0 milj. kronor.

8.ll.2. Driftkostnader 8.11.2.1. Å ttonde huvudtiteln

Beredningen anger i tabell 1: 58 beräknade totalkostnader samt kostnader- per utbildningsplats och år för tidigare angiven personalförstärkning enligt de skilda alternativen. Beräkningarna är gjorda efter samma normer, som redovisats på sid. 26. Övriga kostnader: Beredningen beräknar översiktligt kostnaderna för lö— ner till ekonomipersonal samt till vissa forskartjänster, kostnader för ar- voden, materiel och apparatur liksom kostnaderna för vissa forskningsän- damål med utgångspunkt från kostnaderna för dessa syften budgetåret

Tabell 1:58. Årliga personalkostnader

Alternativ

Ö——A Ö—B Kostnader i 1 OOO-tal kronor .................... 6 300 4 900 Antal tillkommande utbildningsplatser ........... 610 430 Kostnad per utbildningsplats och år i kronor ...... 10 300 11 400

Tabell 1:59. Årliga övriga kostnader (Kostnaderna angivna i 1 OOO-tal kronor)

Kostnad per Alternativ Anslagspost utbildningsplats

och år (j_A (j_B

Antal tillkommande utbildningsplatser ....... 610 430 Löner till ekonomipersonal .................. 0,420 262,13 180,13 Löner till vissa torskartjänster .............. 1,260 768,6 541,8 Kostnader för arvoden m. m. .............. 0,800 488,0 344,0 Anslag till materiel m. m. .................. 1,800 1098,0 774,0 Anslag till nyanskaffning av apparater ........ 0,270 164,7 116,1 Kostnader för vissa forskningsändamål ....... 0,400 244,0 172.0 Summa | 3 0255 2 128,13

1963/64 per utbildningsplats (sid. 29 f). Resultaten av dessa beräkningar re- dovisas i tabell 1: 59.

Beredningen har icke kunnat beräkna erforderligt behov av anslag till om- kostnader liksom icke heller behoven av personal in. in. för administration och bibliotek.

8.11.2.2. Femte huvudtiteln Driftbidrag till undervisningssjukhus: I 1959 års avtal mellan staten och Göteborgs stad om "utnyttjande av vissa staden tillhöriga sjukhus för läkar— utbildning stadgas, att staten skall *lämna driftbidrag med 10 procent av den del av driftkostnaderna vid respektive sjukhus, som efter antalet vårddagar belöper på vissa av de för undervisning och forskning upplåtna vårdplat- serna. Vid eventuell förläggning av läkarutbildning till ettdera av region- sjukhusen i Linköping eller Örebro kan med användande av samma nor— mer statens andel av driftkostnaderna beräknas på följande sätt. Medelvårddagkostnaden vid Linköpings sjukhus uppgick år 1962 till ca 73 kronor och vid Örebro sjukhus till ca 97 kronor. Under motsvarande tid var den genomsnittliga vårddagkostnaden på undervisningssjukhusen ca 117 kronor med variation från 90 kronor på lasarettet i Umeå till 152 kro- nor på barnsjukhuset i Göteborg.- Vårddagkostnaden på undervisningssjuk- husen har därefter stigit kraftigt, som framgår av redovisningen i avsnittet 3.3. Här antages, att vårddagkostnaden vid det nya undervisningssjukhuset. därest ettdera av regionsjukhusen i Linköping eller Örebro ianspråktages

för utbildningsändamål, kommer vid från i dag oförändrat penningläge att uppgå till 140 kronor. Om man utgår ifrån att antalet vårdplatser kommer att bli på Linköpings regionsjukhus 1450 (inklusive ca 150 platser för lättvård) samt på Örebro regionsjukhus 1 250 (inklusive ett begränsat an- tal B-platser) samt att beläggningen på tillgängliga vårdplatser uppgår till 85 procent, kan de totala årliga driftkostnaderna beräknas till 63,0 milj. kro— nor för Linköpings regionsjukhus och till 54,5 milj. kronor för Örebro regionsjukhus. Den statliga driftkostnadsandelen skulle således för Lin- köpings regionsjukhus uppgå till "6,3 milj. kronor och för Örebro region- sjukhus till 5,5 milj. kronor.

8.11.3 Sammanställning av kostnader I tabell 1: 60 sammanföres de beräknade kostnaderna för förläggning av läkarutbildning till Linköping eller till Örebro enligt de av beredningen an- givna alternativen.

il Tabell 1: 60. Kostnader för läkarutbildning [ Örköping * . l

Alternativ * Anslagsrubrik Ö_ A Ö_B i Linköping Örebro Linköping Örebro ' ' InvesteringskOstnader i milj. kronor 8:c huvudtiteln Byggnadskostnader ........... 38,83 38,83 19,80 19,80 Utrustningskostn. ........... 15,53 15,53 7,92 7,92 i Summa kostnader ............ 54,36 54,36 27,72 27,72 ” a':e huvudtiteln ' ll Byggnadskostnader ........... 46,00 51,00 46,00 51,00 Utrustningskostn. ........... 13,00 15,00 13,00 15,00 , Summa kostnader ...... . ...... 59,00 66,00 59,00 66,00 Driftkostnader [ milj. kronor i 8:e huvudtiteln 3 Pcrsonalkostnader ............ 6,300 6,300 4,900 4,900 l Övriga kostnader ............. 3,026 3.026 2.129 2,129 ' Summa kostnader ............ 9,326 9,326 7,029 7,029 5:e huvudtiteln ................ 6,30 5,50 6,30 _ 5,50

9. Alternativ att uppnå en intagningsstorlek av drygt 900 nybörjare per år samt ekonomiska och personal- mässiga m.fl. konsekvenser därav

Beredningen anser förutsättningar föreligga att öka läkarutbildningen vid de i direktiven angivna befintliga medicinska lärosätena enligt följande:

i Uppsala med intag av upp till 210 nybörjare i de teoretiska ämnena (de två första studieåren) samt av maximalt 120 nybörjare i de propedeutis- tiska och kliniska ämnena, i Stockholm med intag av upp till 370 nybörjare i de teoretiska ämnena samt av 270 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena samt i Umeå med intag av 82 nybörjare i de teoretiska ämnena samt av 80 ny- börj are i de propedeutiska och kliniska ämnena. Ett realiserande av nämnda utbildningskapacitet i Uppsala och Stock- holm förutsätter ianspråktagande för läkarutbildningsändamål av ytterli- gare sjukvårdsresurser. I Uppsala vore det därvid, anser beredningen, tänk- bart att för medicine kandidaters praktiska tjänstgöring i medicin och ki— rurgi utnyttja Diakonissanstalten Samariterhemmets sjukhus, som plane- ras bli utbyggt. I Stockholm vore det enligt beredningen möjligt att för ut- bildnings- och forskningssyften taga i anspråk ett av Stockholms läns lands- ting planerat nytt storsjukhus söder om Stockholm, nämligen Huddinge sjukhus, samt omvandla detsamma till karolinska institutets tredje fram— tida undervisningssjukhus vid sidan av karolinska sjukhuset och S:t Gö- rans sjukhus.

Beträffande utbildningskapaciteten i de propedeutiska och kliniska äm- nena i Stockholm anser beredningen, att det i och för sig, bl. a. med hänsyn till det sjukvårdsmässiga underlaget i Stor-Stockholm, kunde vara möjligt att utbygga organisationen till ett årligt intag av 360 nybörjare i dessa ämnen genom utnyttjande av ett av Stockholms stad planerat nytt storsjukhus i stadens södra delar, nämligen Enskededalens sjukhus. Beredningen finner det emellertid inte vara vare sig ekonomiskt eller sjukvårdsorganisatoriskt rationellt att nu taga i anspråk de ytterligare sjukvårdsresurser, som skulle erfordras för detta ändamål. Beredningen bedömer därför en intagnings- kapacitet av 270 nybörjare årligen för närvarande vara den optimala för de propedeutiska och kliniska ämnena i Stockholm.

Detta innebär, att beredningen inte anser det realistiskt att vid de befint-

liga lärosätena kunna meddela utbildning för mer än 810 nybörjare årligen i de propedeutiska och kliniska ämnena, innefattande 180 platser i Lund och 160 platser i Göteborg. Detta motsvarar _" om hänsyn tages till den be- räknade avgången av elever före medicine kandidatexamen —- ett intag av 844 nybörjare i de teoretiska ämnena. Beträffande de sistnämnda ämnena finnes dock som framgår av det ovan anförda _ förutsättningar vid de befintliga lärosätena för en betydligt högre intagningskapacitet.

För att nå upp till i propositionen 1963: 172 förordad samt av riksdagen godkänd målsättning för fortsatt utbyggnad av den medicinska utbildnings— organisationen, innebärande att utbildningskapaciteten vid de medicinska fakulteterna under återstoden av 1960—talet utbygges till att omfatta drygt 900 nybörjarplatser årligen, måste enligt beredningens mening i vart fall propedeutisk och klinisk utbildning anordnas genom ianspråktagande jäm- väl av sjukvårdsresurser utanför nuvarande universitetsorter. För den teo- retiska delen av utbildningen bör det i och för sig vara möjligt att bereda drygt 900 utbildningsplatser vid befintliga lärosäten.

Beredningen har funnit förutsättningar föreligga att såväl i Linköping som i Örebro med utnyttjande av föreliggande och planerade regionsjuk— liusresurser på respektive orter anordna läkarutbildning för ett intag av ca 86 nybörjare årligen i de propedeutiska och kliniska ämnena, motsva- rande ett intag av ca 90 nybörjare årligen i de teoretiska ämnena. Vid en bedömning av vilket av de två sjukhusen i Linköping och Örebro, som vore det lämpligaste för läkarutbildningsändamål, anser sig beredningen inte enbart med hänsyn till allmänna sjukvårds— och läkarutbildningssynpunk- ter kunna ge det ena sjukhuset absolut företräde framför det andra. Vid ställningstagandet till denna fråga måste, anser beredningen, även andra utbildningsfaktorer tillmätas värde, såsom t. ex. möjligheten att samordna den medicinska utbildnings- och forskningsorganisationen med en motsva- rande organisation i naturvetenskapliga eller tekniska ämnen liksom all— inänt lokaliseringspolitiska omständigheter. Beredningen har för sin del inte haft att beakta hithörande spörsmål.

Beredningen finner det realiserbart att anordna läkarutbildning i var- dera Linköping och Örebro enligt tvenne alternativ, nämligen dels genom anordnande av en fullständig medicinsk högskola på den nya orten med intag av 90 nybörjare årligen i de teoretiska ämnena och 86 nybörjare år- ligen i de propedeutiska och kliniska ämnena, dels ock genom förläggning av enbart propedeutisk och klinisk utbildning till det nya lärosätet. Ett realiserande av det sistnämnda alternativet på endera av orterna kräver. dock, att utbildningsplatser i de teoretiska ämnena för ca 90, nybörjare åre ligen anordnas vid någon nu befintlig medicinsk utbildningsanstalt.

Beredningen är medveten om att vid val av alternativet med fullständig läkarutbildning i Örköping med hänsyn till nuvarande brist på läkare och riklig tillgång på studenter tidsfaktorn och ekonomiska skäl kan motivera,

att en ny medicinsk högskola utbygges etappvis på så sätt, att på det nya lärosätet utbildningsplatser inledningsvis anordnas enbart i de propedeu- tiska och kliniska ämnena samt att vid en senare tidpunkt utbildningsmöj- ligheter tillskapas i de teoretiska ämnena. Detta förutsätter naturligtvis, att utbildningsplatser i dessa ämnen temporärt kan arrangeras på befintliga lärosäten för (le-studenter, som efter medicine kandidatexamen har att flyt— ta till den nya studieorten. .

Alternativet med en fullständig medicinsk högskola i antingen Linköping eller Örebro har enligt beredningen i många avseenden fördelar framför al— ternativet med en ofullständig sådan högskola med enbart propedeutisk och klinisk utbildning. Beredningen anser dock, att sistnämnda lösning skall kunna erbjuda tillfredsställande förhållanden för undervisningen och forskningen.

Vid ett ianspråktagande av regionsjukhuset i antingen Linköping eller Örebro för läkarutbildningsändamål skulle erhållas en total utbildnings- kapacitet i landet av 896 utbildningsplatser i de propedeutiska och kliniska ämnena, vilket skulle motsvara en intagningskapacitet av 934 nybörjare per år i de teoretiska ämnena.

En reducering av nämnda intagningskapacitet till ett intag av 920 ny- börjare i de teoretiska ämnena och 882 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena kunde ske genom en motsvarande minskning i Uppsala. Vid en dylik sänkning av intagningskapaciteten i Uppsala skulle Samariter— hemmets sjukhusresurser icke behöva tagas i anspråk för läkarutbildnings- ändamål.

Under åberopande av vad ovan anförts uppställer beredningen i tabeller- na 1: 61—63 tre olika utbildningslösningar, varigenom utbildningskapaci- teten vid de medicinska fakulteterna kunde komma att omfatta drygt 900 nybörjarplatser per år. Av dessa alternativ avser det första — alternativ I _— anordnande av fullständig läkarutbildning i antingen Linköping eller Öre- bro samt de två andra anordnande av enbart propedeutisk och klinisk ut- bildning i Linköping eller Örebro, varvid vid altcrnativ II 90 utbildnings- platser anordnas i Uppsala för de studerande, som senare efter medicine kandidatexamen har att fullfölja sin propedeutiska och kliniska utbildning på den nya högskolan, och vid alternativ III 90 utbildningsplatser anordnas i Stockholm av motsvarande anledning. Med kursiv stil anges för Uppsalas del den intagningsstorlek, som skulle bli aktuell, om Samariterhemmets sjukhus utnyttjades för låkarutbildningsändamål.

För varje alternativ redovisas en plan för en successiv ökning av utbildnings- kapaciteten. Planen redovisas i form av etapper med angivande av tidpunkter för påbörjande av anatomiundervisning (I), propedeutisk undervisning (II), och medicinundervisning (111). För varje etapp angives samtidigt omflyttning av ele— ver inför den propedeutiska undervisningen (F). Inom parentes anges siffror, avseende skillnader i intag mellan de olika etapperna. Som utgångspunkt användes den beslutade och planerade intagningsnivån 0111 718 nybörjare årligen höstter— minen 1965.

Tabell 1: 61. Ökad läkarutbildning enligt alternativ I

Plats i Stock Ör- Tidpunkt studie- Uppsala Lund Göteborg * ' Umeå .. . Totalt holm kopmg ordn. Etapp nr Ht 1965 I 110 ( +20) 190 168 208 62 —— 738 ( +20) F 0 0 0 0 0 Ht 1967 11 106 ( +20) 180 160 200 60 -— 706 ( +20) Ht 1968 lll 106 ( +20) 180 160 200 60 706 ( +20) Etapp nr ' Ht 1966 1 110 190 168 208 82 ( +20) 758 ( +20) 124(+14) 772(+34) I" O 0 0 0 O Ht 1968 H 106 180 160 200 80 ( +20) -— 726 ( +20) 120 (+14) 740(+34) l, Ht 1969 111 106 180 160 200 80 ( +20) —— 726 ( +20) j| I20(+14) 740(+34) i Etapp nr . l * Ht 1968 I 110 190 168 208 82 90 ( +90) 848 ( +90) 124 862 ( + 90) F 0 0 0 0 () O Ht 1970 II 106 180 160 200 80 86 ( +86) 812 ( +86) 120 826 ( + 86) Ht 1971 III 106 180 160 200 80 86 ( +86) 812 (+86) 120 826 ( + 86) Etapp nr , Ht 1969 I 110 190 168 280 ( +72) 82 90 920 ( +72) l 124 934 ( + 72) ! F 0 0 0 0 0 0 0 | Ht 1971 II 106 180 160 270 ( +70) 80 86 882 ( +70) 1 120 896 ( + 70) & Ht 1972 llI 106 180 160 270 ( +70) 80 86 882 ( +70) l 120 | 896 ( + 70)

Det alternativ som således skulle ge den snabbaste intagsökningen vore : alternativ II, innebärande förläggning av enbart propedeutisk och klinisk , utbildning till en ny ort samt anordnande av ca 86 utbildningsplatser i de : teoretiska ämnena i Uppsala för de studenter, som efter medicine kandi— j datexamen har att flytta över till det nya lärosätet.

! Beredningen vill understryka, att angivna planer för etappvis utbyggnad av den medicinska utbildningsorganisationen i vissa avseenden endast får betraktas som preliminära. Förseningar kan nämligen komma att inträffa, särskilt när det gäller förverkligandet av utbyggnadsprogrammen för sjuk- husen, vilket kan nödvändiggöra, att man för en eller ett par terminer till vissa delar måste uppskj uta igångsättandet av ifrågasatt kapacitetsvidgning.

Tabell 1: 62. Ökad läkarutbildning enligt alternativ I I

Plats i Sto ck- Tidpunkt studie- Uppsala Lund Göteborg holm L'meå Örköping Totalt ordn. Etapp nr . Ht 1965 I 110 (+20) 190 168 208 62 738 (+ 20) F 0 0 0 0 Ht 1967 II 106 ( + 20) 180 160 200 60 — 706 (+ 20) Ht 1968 III 106 ( +20) 180 160 200 60 —— 706 ( +20) Etapp nr 2. Ht 1966 I 196 (+86) 190 168 208 82 (+20) _ 844 ( +1OG) F —84 0 0 0 0 + 84 Ht 1968 II 106 180 160 200 80 ( +20) 84 ( +84) 810 ( +104) Ht 1969 III 106 180 160 200 80 ( +20) 84 ( +84) 810 ( + 104) Etapp nr 3. Ht 1969 I 196 190 168 280 (+ 72)'82 916 ( +72) 210 (+14) 930(+86) F —84 0 0 O 0 + 84 Ht 1971 II 106 180 160 270 ( + 70) 80 84 880 ( +70) 120(+14) 894 (+84) Ht 1972 III 106 180 160 270 ( +70) 80 84 880 ( +70) 120(+14) 894(+84) &

Tabell 1: 63. Ökad läkarutbildning enligt alternativ III

Plats i Stock- Tidpunkt studie— Uppsala Lund Göteborg holm Umeå Örköping Totalt ordn. Etapp nr 1. Ht 1965 I 110 (+20) 190 168 208 62 738 ( +20) F 0 0 0 0 0 Ht 1967 II 106 ( +20) 180 160 200 60 _ 706 ( +20) Ht 1968 III 106 ( +20) 180 160 200 60 -— 706 (+20) Etapp nr 2. Ht 1966 I 110 190 168 208 82 (+20) _ 758 (+20) . 124(+14) 772(+34) F 0 0 0 O 0 Ht 1968 II 106 180 160 200 80 (+20) — 726 ( +20) | 120 ( + 14) 740 ( +34) Ht 1969 III 106 180 160 200 80 (+20) — 726 ( +20) 120(+14) 740 (+.?!) . Etapp nr 3. ' Ht 1967 I 110 190 168 296 ( +88)'82 — 846 ( +88) , 124 860 (+ 88) F 0 0 0 —86 0 +86 Ht 1969 II 106 180 160 200 80 86 (+ 86) 812 ( +86) 120 826 ( +86) Ht 1970 III 106 180 160 200 80 86 (J.-86) 812 ( +86) & 120 826 ( + 86) - Etapp nr 4. Ht 1969 I 110 190 168 370 ( +74)582 —— 920 ( +74) 124 934 ( + 74) F 0 O 0 —86 0 +86 Ht 1971" II 106 180 160 270 (+70) 80 86 882 ( +70) 120 896 ( + 70) Ht 1972 III 106 180 160 270 ( +70) 80 86 882 ( +70) 120 896 ( + 70)

läkarutbildning i milj. kronor.

mets sjukhus i Uppsala)

De sammanlagda kostnaderna för realiserande av de olika ökningsalter- nativen redovisas i tabell 1: 64. Det bör noteras, att de därvid redovisade driftkostnaderna innefattar personal- och övriga kostnader jämväl för per- manentning av nuvarande provisoriska intagsökning om 40 nybörjare per år i Stockholm. Kostnaderna för denna beräknas uppgå till 2,0 milj. kro- nor, varav 1,6 milj. kronor för personalförstärkning och 0,4 milj. kronor för uppräkning av materielanslagen.

Tabell 1: 64. Sammanställning av kostnader för realiserande av olika alternativ till ökad

(med kursiv stil anges kostnader för läkarutbildning med utnyttjande jämväl av Samariterhem-

Alternativ Anslagsrubrik I II Ill Linköping Örebro Linköping Örebro Linköping Örebro I nvesteringskostn. 8:e huvudtiteln Byggnadskostnader. . 89,68 89,68 74,65 74,65 79,89 79,89 90,58 90,58 75,65 75,65 80,79 80,79 Utrustningskostnader 36,13 36,13 30,12 30,12 32,22 32,22 36,53 36,53 50,52 30,52 32,62 32,02 Summa kostnader 125,81 125,81 104,77 104,77 112,11 112,11 127,11 127,11 100,17 106,17 113,11 119,41 5:13 huvudtiteln Byggnadskostnader. . 119,00 124,00 119,00 124,00 1 19,00 124,00 122,75; 127,76— 122,75+ 127,75— 122/"&_ 127,75— 125,50 131,50 120,50 131,50 126,50 181,50 Utrustningskostnadcr 31,00 33,00 31,00 33,00 31,00 33,00 31,94— 33,94—— 31,94— 33,94— 31,91— 38,94— 32,90 34,90 32,90 34,90 32,90 34,90 Summa kostnader 150,00 157,00 150,00 157,00 150,00 157,00 154,70— 161,70— 154,70_ 161,70— 154,70— 161,70— 159,40 166,40 159,40 166,40 159,40 166,40 Driftkostnader 8:e huvudtiteln Personalkostnader. . . 14,966 14,966 14,251 14,251 14,746 14,746 __ 15,770 15,770 14,981 14,981 15,550 15,550 Ovriga kostnader. . . . 8,250 8,250 8,204 8,204 8,245 8,245 8,735 8,735 8,690 8,690 8,730 8,730 Summa kostnader 23,216 23,216 22,455 22,455 22,991 22,991 24,511 24,511 23,67] 23,67] 24,286 24,286 5:e huvudtiteln Sjukhuskostnader . .. 12,40 11,60 12,40 11,60 12,40 11,60 18,20— 12,46— 18,26— 12,46— 13,20-— 12,46— 13,52

I tabell 1: 65 sammanställes behovet av personal av olika kategonier vid de olika alternativen till intagsökning utöver intagsnivån 718 nybörjare årligen.

Tabell 1: 65. Behovet av lärare m.m. vid ökning av läkarutbildningskapaciteten enligt olika alternativ

(med kursiv stil anges personalbehovet vid utnyttjandet jämväl av Samariterhemmets sjukhus)

. Lärare . _ . . Lab. Umv.— Klin. Forsk. Tekniska Alternativ Prof. (motsv.) lekt. Ae2275— aman. ass. Assl tjänster I ............. 53 11 9 38 78 36 741» 234 54 11 12 38 78 56 751— 235 II ............ 52 5 12 38 78 40 6311 2171» 52 5 14 38 78 5 7 68% 219 III ............ 50 10 13 38 78 40 691» 2235 51 10 16 38 78 60 701 2245

1 Assistent- och amanuenstjänster är här uttryckta i assistenttjänster.

Härtill bör emellertid läggas de docenttjånster m.m., som måste till- komma för den ökade läkarutbildningen. Beredningen beräknar antalet sådana tjänster med ledning av tidigare angiven kostnad per utbildnings- * plats för löner till vissa forskartjänster (sid. 30). För ett intag av 200 nybörjare per år skulle kostnaderna härför uppgå till 1,764 milj. kronor. En fördelning av detta anslag på e.o. docent-, forskardocent- och forskarassi- stenttjänster samt doktorandstipendier i samma proportion, som gäller för budgetåret 1963/64, ger följande antal tillkommande forskartjänster vid ökad läkarutbildning utöver intagsnivån 718.

E. 0. Forskar— Forskar- Doktor— Kostnad docent docent assistent andstip. milj. kr 28 | 6 7 34 1,768

Från det läkartillskott, som under 1960-talet tillföres sjukvården i vårt land, kommer den lärarförstärkning att rekryteras, som enligt ovan är nödvändig för ett utbildningsprogram av aktuell storlek. Enligt beredning- ens mening finnes i landet tillräckligt underlag för denna lärar- och fors- karrekrytering. Bl. a. ökar för närvarande, som tabell 1:66 utvisar, antalet

Tabell 1:66. Examinationen inom de medicinska fakulteterna (motsvarande)

| _ - _ __ 63/64 , 36/37— 41/42_ 46/47— 91/52— 56/0 7_ . Examen _ _ _ 60/61 61/62 62/63 preh- 40/41 45/46IoO/51 55/56 60/61 minä”

Med. kand. ............. 180,0 177,0 215,4 325,8- 391,8 398 413 436 506 5 Med. lic. ................ 152,0 167,0 185,2 211,13 277,6 228 279 304 303 Med. dr. ................ 21,4 31,8 44,8 52,8 62,4 73 71 76 84

disputationer inom de medicinska fakulteterna (motsvarande), innebäran- de att behovet av kvalificerade lärarkrafter kan tillgodoses.

räknas bli uppnådd år 1969.

Det kan ha sitt intresse att undersöka vilka konsekvenser ökad intagning av medicine studerande enligt angivet schema kan få för den framtida läkar- tillgången i landet. I nedanstående tablå redovisas denna mot bakgrund av en permanent intagning av 918 nybörjare årligen, vilken intagsnivå be—

| År 1 964 I 1 970 1980

1990

Läkartillgång i landet ............. 8 0441 | 9 350 14 600 20 500

1 Avser den 1 januari 1964. Härtill kommer 339 utländska läkare.

1 tabell 1: 67 sammanfattas slutligen den reella och den förväntade rela- tionen mellan antalet nyintagna medicine studerande och det årliga antalet utexaminerade studenter från de allmänna gymnasterna. Uppgifterna om det förväntade antalet studentexamina är hämtade ur betänkandet »Ten- denserna på akademikernas arbetsmarknad fram till mitten av 1970-talet» (SOU 1962: 55).

Det bör dock noteras, att enligt senare av statistiska centralbyrån gjorda beräkningar skulle antalet studentexamina på de allmänna gymnasierna år 1970 komma att bli 17 900. Med utgångspunkt från denna siffra kan an- talet intagna medicine studerande beräknas uppgå till 5,1 procent.

Tabell 1: 67. Relationen av intagna medicine studerande i förhållande till antalet stu-

dentexamina År 1950 1955 1960 1970 Antal studentexamina per är t. o. m. är 1960 reellt, därefter förväntat .......... 4 391 5 886 9 136 16 850 lntagna med. stud. per år, antal ........ 304 363 453 920 5,5

% av studentexamina ................ 6,9 6,2 5,0

Avdelning 2

FORTSATT UTBYGGNAD AV DE TEKNISKA HÖGSKOLORNA

RAPPORT AV

GENERALDIREKTÖREN RAGNAR WOXEN

Till

1963 års universitets- och högskolekommitté

I min egenskap av ledamot i universitets— och högskolekommittén med särskilt uppdrag att närmare utreda förutsättningarna för en fortsatt ut- byggnad av de tekniska högskolorna får jag härmed överlämna det slutliga resultatet av utredningsarbetet, rapporten »Fortsatt utbyggnad av de tek- niska högskolorna». Jag fäster uppmärksamheten på att tidsuppgifterna om ökad intagning m. m. i allmänhet är baserade på att riksdagsbeslut här— om fattas våren 1965. Stockholm den 1 oktober 196-l

Ragnar Woxén

IQ

. Utredningsarbetets förutsättningar och uppläggning

Sammanfattning

7.1 Direktiven . Tvåskift- och/eller treterminsutbildning Förslag till fortsatt utbyggnad av befintliga högskolor

2.

.5.

7.3.1. 7.3.2.

7.4.1. 7.4.2. 7.4.3. '7. 4. 4. '7. 4. 5.

Beräknade driftkostnader . Beräknade investeringskostnader . . XTH Vissa framställningar och förslag .

Utformning och dimensionering

Lokalbehov och beräknade investeringskostnader. Lärarbehov och beräknade driftkostnader . Lokaliseringsfrågan

Intagningskapaciteten vid tekniska högskolor i början av 1970- talet

Bilaga 1. Utbildning i samhällsbyggnad . Bilaga 2. Sluten-krets-television (CCTV) i akademisk utbildning . Bibliografi rörande television i den högre utbildningen

344 349 353 360

3 63

384 384 384 386 386 383

339 382) 390 390 391 391 392

394 404 415

1. Utredningsarbetets förutsättningar och uppläggning

Inledningsvis tillåter jag mig erinra om universitets- och högskolekommit- léns direktiv rörande den fortsatta utbyggnaden av tekniska högskolor, vilka utgjort förutsättningarna för utredningsarbetet. Som en komplette- ring av direktivens uppgifter om nybörjarplatser för högre teknisk ut- bildning anges i följande sammanställning utvecklingen av antalet platser under olika läsår och beräknad examination av civilingenjörer per miljon innevånare i landet.

Nybörjarplatser/läsår _ Ant. _. ;. .. _ c1v.-1ng.-ex. Plane11ngslage/laså1 ' . * & per milj. Ix'l Hl CTH- LTHa Totalt innev! 1959/60 ........................ 606 400 — 1 006 125 Direktivens »nuläge»: 1962/63 ...................... 756 517 80 1 353 160 Kommitténs »utgängsläge»: 1963/64 ...................... 756 620 180 1 556 185 1960 års plan vid full utbyggnad: 1966/67 ...................... 771 650 490 1 911 230 Direktivens målsättning för början av 1970-talet ................. 2 861 330 1 Tekniska högskolan i Stockholm. 2 Chalmers tekniska högskola i Göteborg. 3 Tekniska högskolan i Lund. 4 Vid 10 procents avbrottsfrckvens.

En närmare redovisning av nuvarande utbildningskapacitet jämte av statsmakterna beslutade intagningsökningar vid de tekniska högskolorna lämnas i kapitel 2. I kapitel 3 redovisas kostnadsläget för de tekniska hög- skolorna. Rörande den fortsatta utbyggnaden av dessa anföres i direktiven huvudsakligen följande.

På sätt som angivits i prognos- och planeringsgruppens inom ecklesiastikde— partementet (P-gruppens) promemoria synes man i första hand böra undersöka vilka anordningar som kräves för att utan väsentligare lokalmässiga utbyggnader öka intagningen vid de tre högskolorna under andra hälften av 1960-talet med sammanlagt ca 300 nybörjarplatser. Denna ökning bör fördelas på avdelningar ungefär i proportion till avdelningarnas storlek sedan 1960 års program genom-

förts. Om en dylik ökning blott skulle kunna genomföras medelst utnyttjande av tvåskift- och/eller treterminsutbildning bör klarläggas kostnader och övriga konsekvenser av en dylik förändring i nu gällande studieordning.

Därutöver bör undersökas de kostnadsmässiga konsekvenserna av att under perioden 1966/67——1970/71 utöka intagningskapaciteten vid tekniska högskolor med ytterligare ca 650 nybörjarplatser fördelade på avdelningar i stort sett pro- portionellt till avdelningarnas storlek sedan 1960 års program genomförts. Därvid bör undersökas de ekonomiska konsekvenserna av att antingen bygga en ny tek- nisk högskola eller att genomföra denna ytterligare kapacitetsökning jämte den tidigare nämnda på ca 300 vid de tre existerande högskolorna.

Kommittén bör dock vara oförhindrad att, 0111 preliminära undersökningar så ger vid handen, pröva andra möjligheter att genomföra den totala ökningen av 950 nybörjarplatser än som nu skisserats.

Med hänsyn till yttranden över P-gruppens promemoria bör därvid även prövas de kostnadsmässiga konsekvenserna av att inom ramen för ovannämnda 950 ytter- ligare nybörjarplatser utplacera högre teknisk utbildning inom en eller två av- delningar vid ytterligare någon ort, varvid några av huvudorterna i övre Norr- land i första hand bör övervägas.

I enlighet med kommitténs direktiv har utredningsarbetet först inriktats på en undersökning av möjligheterna att expandera de tre nuvarande hög- skolorna. Härvid har särskilt frågan om införandet av tvåskift- och/eller treterminsutbildning mycket ingående penetrerats. Resultaten av detta utredningarbete redovisas i kapitlen 4 och 5. I samband med överväganden om en fortsatt utbyggnad av sektionen för arkitektur har den sedan länge aktuella frågan 0111 inrättandet av en utbildningslinje för samhällsbyggare behandlats inom en särskild expertgrupp, tillkallad att biträda i universitets- och högskolekommitténs arbete genom beslut av statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet den 28 oktober 1963. Expertgruppen har haft följande sammansättning, nämligen professor R. 'Woxén, ordförande, pro— fessorerna (l.-F. Ahlberg, B. T:son Björkman och H. Brunnberg, arkitekt F. Forbat, professor Gunnar Henriksson, docent L. Holm, filosofie licentiat P. Holm, professor T. Hägerstrand, byggnadsrådet Ivar Jonsson och profes- sor Gerhard Larsson. Resultaten av expertgruppens arbete redovisas närma— re i bilaga 1 till denna rapport. V

Redan på ett tämligen tidigt stadium i utredningsarbetet upptogs frågan om inrättandet av en fjärde teknisk högskola (XTH). Genom beslut den 28 oktober respektive den 7 november 1963 tillkallade statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet ett antal experter för att biträda universi- tets- och högskolekommittén i denna fråga. Expertgruppen har haft föl- jande sammansättning, nämligen professor R. W'oxén, ordförande, pro- fessor B. Agdur, direktörerna L. Brising, Chr. Jacobaeus och Ingvar Jung, professor C. Kihlstedt, direktör U. Lamm, professor Karl-Erik Larsson, di- rektör H. Liander, avdelningschef bl.-H. Lundquist, disponent G. Luthman,

tillika ledamot i universitets- och högskolekomlnittén, direktörerna C. Mileikowsky och Alde Nilsson samt professor K. Siegbahn, tillika ledamot i universitets- och högskolekommittén. Frågan om en fjärde teknisk hög- skola behandlas närm—are i kapitel 6. I kapitel 7 lämnas slutligen en sam— manfattning av rapporten.

Byrådirektören R. Henriksson har svarat för driftkostnadsberäkningar- na i kapitlen 3 och 5. Motsvarande beräkningar i kapitel 6 har utförts av by- rådirektören I..—O. Norrman. Den slutliga rapporten har redigerats och på vissa punkter kompletterats inom universitets- och högskolekommitténs sekretariat av byrådirektören Lars G. Johansson.

2. Nuvarande utbildningskapacitet jämte beslutade

intagningsökningar

2.1. 1960 års utbyggnadsplan

1955 års universitetsutredning framlade i sitt betänkande VI, »Universitet och högskolor i 1960-talets samhälle» (SOU 19:39:45), riktlinjer och förslag till utbyggnad av universiteten samt av tekniska och vissa andra fack- högskolor. När det gällde dimensioneringen av de tekniska högskolorna byggde utredningen sitt förslag i huvudsak på den av Sveriges industriför- bunds s. k. teknikerkommitté framlagda beräkningen av det framtida civil- ingenjörsbehovet.

På grundval av universitetsutredningens förslag fattade statsmakterna år 1960 beslut om en avsevärd utbyggnad av de tekniska högskolorna under första hälften av 1960-talet (proposition 1960:]19). Dessas intagningskapaci- tet, som 1959 var 1 006 studerande, varav 606 på KTH och 400 på CTH, beslöts ökad till 1 850 studerande 1965. Av ökningen belöpte sig 165 nybörjarplatser på KTH, som sålunda 1965 skulle taga emot 771 studerande, och 250 platser på CTH, som samma år skulle taga emot 650 studerande. Vidare beslöts att upprätta en helt ny teknisk högskola med placering i Lund. Intagnings- kapaciteten vid denna avsågs redan 1965 uppgå till 429 studerande.

I enlighet med 1960 års utbyggnadsplan omfattade. intagningen vid de tek— niska högskolorna 1963 1 556 studerande, varav 756 vid KTH, 620 vid CTH och 180 vid LTH. Fördelningen av nybörjarplatserna på olika sektioner vid högskolorna framgår av tabell 2: 1.

2.2. Utbyggnadsbeslut efter 1960

Expansionen av den högre tekniska utbildningen under innevarande decen- nium har icke begränsat sig till den i och för sig mycket kraftiga stegring, som 1960 års beslut innebar. Under de senaste åren har beslut fattats om ytterligare ökningar av platsantalet, vilka i vissa fall sträcker sig ända fram till 1967. I det följande redovisas dessa ökningar, som även medtagits i tabell 2:1, högskolevis.

Vid KTH skall enligt beslut av statsmakterna 1964 (proposition 1964:1, bil. 10; SU 1964255) samma år påbörjas utbildning av studerande för avläg—

Tabell .2.-!. Nuvarande inlagnillgskupacilcl jämlc av slalsmuklenm beslutade inlagningsökningar vid de lcknisku högskolorna (1960 års modi/ierade plan)

Beslutade intagningsökningar Total intagningskapacitet 1966] _ enligt 1960 års modifierade 67 1967/68 plan 1967/68

CTH LTH Summa CTH LTH KTH LTH KTH KTH LTH KTH CTH LTH Summa

Iutagningskapacitet Sektion/årskurs 1963/64 1964/65 1965/66

30 105 45 30 110 —— 15 —— 15 350 400 —— 30 30 40 40 40 —- 30 30 20 50 420 435 —— 15 90 360 64 199 40 90 110 72 ' 182 ' 56

årskurs 1 ......... 2 002 årskurs 1 och 3. . .. . ' ' ' 2 122

gande av den nyinförda teknologie magisterexamen. Utbildningen, som un— der de tre första studieåren avses vara förlagd till KTH, skall fullt utbyggd omfatta en årlig intagning av 60 studerande. Av dessa skall 30 studera vid en maskinteknisk linje med början 1964, 15 vid en linje för teknisk fysik med början 1905 och återstående 15 vid en elektroteknisk linje med början året därefter. [ detta sammanhang må nämnas, att utbildning till teknologie magisterexamen även sker utanför KTH. I Örebro och Linköping förekom- mer sedan hösten 1963 sådan utbildning på linjer för elektroteknik och teknisk fysik med en intagning av 20 studerande per linje och kursort. to- talt 80 studerande per år.

Vidare har statsmakterna 1964 fattat principbeslut om utbildning av flygtekniker från övriga nordiska länder vid delsektionen för flygteknik vid KTH. Utbildningen skall påbörjas i tredje årskursen och omfatta en årlig intagning av 30 studerande. De 15 första avses skola börja 1966, var- efter intagning i full utsträckning skall ske från året därpå.

Möjligheterna att inom sektion K vid KTH intaga universitetskemister har av mig behandlats i en promemoria den 27 oktober 1962, vilken komplet- terats med en promemoria den 27 juni 1963. Vederbörande högskolemyn— digheter har därefter petitavägen hemställt om medgivande att i tredje årskursen intaga 40 universitetskemister. Förslaget har bifallits av stats- makterna. Första intagningen sker hösten 1965.

1964 års beslut om ökad intagning av studerande vid KTH innefattar slut- ligen även en stegring av lantmäterisektionens utbildningskapacitet. Sek— tionen skall från och med 1964 i det närmaste fördubblas i det att intag— ningen höjes från 30 till 56 studerande årligen.

Den redan beslutade intagningen vid KTH uppgår 1966 och 1967 sålundi till 912 respektive 927 studerande, varav 55 respektive 70 i årskurs 3.

För CTH :s del har utöver 1960 års plan riksdagen 1964 beslutat, att intag- ningen till sektion F skall höjas med 5 till totalt 35 studerande, sedan vid sektionen inrättats en studieriktning med kemitekniskt innehåll.

Vad beträffar LTH har statsmakterna 1964 (proposition 1964zl23: SU 1964:111) fattat beslut om kemisektionens storlek och utformning. Beslu- tet innebär, att intagning skall ske dels i första årskursen av 80 studeran- de från och med 1965, dels direkt i årskurs 3 av 50 universitetskemister från och med 1967. Intagningskapaciteten n'd LTH kommer till följd härav att 1967 sammanlagt uppgå till 540 studerande, varav 50 i årskurs 3.

3. Kostnader för de tekniska högskolorna

3.1 . Driftkostnader budgetåret 1963/64 och vid full utbyggnad enligt beslutade intagningsökningar

3.1.1. Läget budgetåret 1963/64

Vid den följande redovisningen av driftskostnadsutvecklingen vid de tek- niska högskolorna anges först utgifter för lärar-/forskarpersonalen (exkl. forskardocent-, docent- och forskarassistenttjänster). Därefter redogöres

, för övriga kostnadsposter: avlöningskostnader _- förutom lärar-/forskar- ;, löner, omkostnader, kostnader för materiel m.m. och kostnader för ny- anskaffning av apparater m. m. samt kostnader för bokinköp och resebi- j; drag till studerande.

* De vid de tekniska högskolorna budgetåret 1963/64 befintliga professu- rerna, laboraturerna, universitetslektoraten och Övriga lärarbefattningarna redovisasi tabell 2: 2. Vid CTH har därvid ej medräknats de lärare vid hög- skolan, som är avsedda för undervisningen av filosofie studerande vid Gö- teborgs universitet. Av tabellen framgår även lönekostnaderna för befatt-

; ningarna. Vid beräkningen av kostnaderna har härvid _ liksom i efter- j följande utgiftskalkyler — i de fall, då arvodes eller löns storlek varierat

(

!

* efter ortsgrupp, beloppet beräknats efter ortsgrupp 4. För varje lärartjänst ; i lönegrad med flera löneklasser (lektorer och assistenter) har lönen upp- tagits till beloppet i näst lägsta löneklassen.

Tabell 2: 2. Antal Iärar-//orskarljänsler samt beräknade lönekostnader lör lärar—Hor- skarpersonal vid de tekniska högskolorna budgetåret 1963/64, 1000-tal kronor

S ecial- Universi- . Övnin s- Ber. total Högskola Professu- Labora- edit bitr. tets- Assnsten- assistegn- lönekost- rei turei .. _ tel larare lektorat ter nad 1 KTH .......... ; Tjänster ...... '77 15 _— 19 274 — — ;, Kostnader. . . . 4 221,0 746,0 821,0 837,0 7 099,0 3 438,0 17 162,0 , CTH [ Tjänster ...... 59 15 — 25 225 * Kostnader. . . . 3 235,0 746,0 604,0 1 101,0 5 829,0 2 508,0 14 023,0 LTH Tjänster ...... 13 _ 7 33 _— — Kostnader. . . . 713,0 —— 55,0 308,0 855,0 234,0 2 165,0 Samtliga Tjänster ...... 149 30 51 532 Kostnader. , . . 8 169,0 1 492,0 1 480,0 2 246,0 13 783,0 6180,0 33 350,0

Tabell '2. 3. Beräknad lärar-,'forskarlönekostnad per nominell studerande vid de tekniska högskolorna budgetåret 1963/64

Lärar-lforskarlöne- . . Lära1'-/torskarlönc- Högskola kostnad, antåoslilildilrlzindc kostnad per nominell 1 OOO—tal kr. I studerande, kr. KTH ..................... 17 162,0 2 736 6 275 CTH ...................... 14 023,0 2 075 6 760 LTH ...................... 2 165,0 290 7 465 Samtliga 33 350,0 5 101 6 540

Det nominella antalet studerande (summan av de senaste fyra läsårens intag) vid de tekniska högskolorna uppgick 1963/64 till 5 101, varav 2 736 vid KTH, 2 075 vid CTH och 290 vid LTH. I tabell 2:3 har beräknade löne- kostnader för lärar-/forskarpersonal relaterats till det nominella antalet studerande vid respektive högskola. Av tabellen framgår, att läran/forskar- lönekostnaden per nominell studerande är något högre vid CTH än vid KTH. Vid KTH uppgår kostnaden till 6 275 kronor och vid CTH till 6 760 kronor. KTH synes följaktligen icke ha tilldelats lärarkrafter i förhållandevis samma utsträckning som CTH. Skillnaden kan uppskattas till närmare 500 kronor per studerande. Eftersläpningen vid KTH i fråga om lärarkrafter ul- gör totalt (2 736 )( 485 =) 1 327 000 kronor.

För budgetåret 1963/64 å riksstat anvisade belopp för avlöningar, om- kostnader, materiel m. m. och nyanskaffning av apparater m.m. samt kost- nader för bokinköp och resebidrag till studerande redovisas i tabell 2.'!i.

Tabell 2: 4. Riksstatsanslag till de tekniska högskolorna budgetåret 1963/64, ] OOO-tal kronor

Anslag KTH CTH1 LTH Totalt Avlöningar ...................... 24 276,0 19 701,0 2 623,0 46 600,0 Omkostnader. .. .................. 2 485,0 1 399,0 338,0 4 222,0 Materiel m. m .................... 2 575,0 2 205,0 325,0 5 105,0 Nyanskaffning av apparater m. m.. . 1 350,0 950,0 100,0 2 4001! Bokinköp och bokbindning ........ 190,0 190,0 85,0 465,0 Resebidrag till studerande ......... 100,0 54,0 2,0 156.0 Totalt 30 976,0 24 499,0 3 473,0 58 948,0

Nominellt antal studerande ........ 2 736 2 259 290 5 285 Anslaget belopp per studerande, kr. 11 322 10 845 11 976 11 154

3.1.2. Läget sedan 1960 års modifierade plan genomförts 1 Till det nominella antalet studerande teknologer har i förevarande tabell lagts 184 filosofie studerande.

Vid beräkning av lärar- och forskarpersonalens storlek och sammansätt- ning efter ett genomförande av 1960 års plan för utbyggnad av de tekniska högskolorna och till denna senare gjorda tillägg har utgångspunkten varit

de budgetåret 1963/64 befintliga lärartjänsterna. Till dessa har när det gäller professurer och laboraturer —— lagts de nya tjänster, som enligt beslut av statsmakterna skall tillkomma vid högskolorna.

Dessa tjänster är för KTH:s del en professur i biokemi (genom omvand- ling av professuren i livsmedelskemi), en professur i analytisk kemi (ge- nom omvandling av laboraturen i kvantitativ kemisk analys) och en labo- ratur i kemisk apparatteknik. Vid CTH tillkommer fem nya lopptjänster, nämligen professurer i fasta tillståndets fysik, strömningsniaskinteknik, konstruktionsmaterial I och transportteknik samt laboratur i byggnads- teknik I.

Vidare har vid KTH förutsatts inrättandet av sådana topptjänster, som från högskolans sida förklarats vara nödvändiga, om vissa intagningsök- ningar skall kunna genomföras. För teknologie magisterutbildning har sålunda medräknats en ny professur i matematik och omvandling av labo- raturen i elektrisk mätteknik till professur. En laboratur i flygteknik har antagits skola tillkomma vid intagning av 30 nordiska flygtekniker. Med hänsyn till fördubblingen av sektionen för lantmäteri har förutsatts inrät- tandet av en professur i fastighetsstrukturens ekonomi. Kemisektionen har beräknats bli tillförd en professur i biokemisk teknolögi och en laboratur i organisk kemi samt bergssektionen två av högskolan äskade laboraturer i teknisk mineralogi och metallografi.

Den lärarpersonal, som erfordras utöver topptjänsterna, har uträknats efter de normer för beräkning av behovet av lärarkrafter, som utarbetats av förutvarande överstyrelsen för de tekniska högskolorna.

Vid KTH kan med dessa beräkningsgrunder den lärarkader, som er- fordras i fortvarighetstillstånd vid en högskola av den omfattning 1960 års plan förutsätter, uppskattas till 82 (+ 5) professurer, 18 (+ 3) labo- raturer, 51 (+ 32) lektorat och 326 (+ 52) assistenttjänster, vartill kom- mer 11 300 (+ 11 300) extra lektorstimmar och 73 700 (+ 17 300) övnings- assistenttimmar.

Lönekostnaderna för ifrågavarande lärare. uppgår till 22 065 000 kronor vilket innebär en ökning i jämförelse med budgetåret 1963/64 med 4 903 000 kronor eller 28,6 procent. Antalet studerande vid högskolan kommer, sedan intagningsökningarna slagit igenom i alla årskurserna, att uppgå till 3 508 (+ 772; + 28,2 procent).

För CTst del kommer att vid full utbyggnad enligt 1960 års plan be— hövas 63 (+ 4) professurer, 16 (+ 1) laboraturer, 72 (+ 47) lektorat och 316 (+ 91) assistenttjänster. Utöver detta kommer 11 200 (+ 11 200) extra lektorstimmar och 18 700 (— 22 400) övningsassistenttimmar.

Lärarkostnaderna vid högskolan kommer härigenom att stiga till 17 531 000 kronor (+ 3 508 000), vilket i jämförelse med budgetåret 1963/64 innebär 25 procent högre kostnad. Samtidigt har studerandeantalet under- gått en höjning från 2 075 till 2 620 eller med 26 procent.

Tabell Zu]. Lärarbehovet samt beräknade ldrar-,'lorskartänekostnader vid KTH eftczr genomförd utbyggnad enligt föreliggande beslut ( 927 utbildningsplatser )

Special- och _ Övnings— _ . Professu» Labora- b'tr' larare Univ.- Tillfall. Assistcn- assisten— Sektion —— _ larare, rer turer .. lektorat . ter ter, Forel. Övn. timmar timmar tim. tim. F ................ 15 8 413 601 18 3133 66,5 17 825 M ............... 10 1 576 483 2 1 668 40 10 223 S ................ 6 2 426 875 6 1 074 27 2 189 E ............... 10 1 385 331 8 1 506 40 6 371 V ............... 7 1 273 315 4 545 26 4 264 K ............... 14 3 63 187 7 1 073 62 12 392 B ............... 8 2 427 482 1 1 135 29 6 830 A ............... 7 _ 488 1 442 _ 396 18,5 10 545 L ............... 5 —- 497 391 5 803 17 3 023 Totalt 82 18 3 548 5 107 51 11 333 326 73 662 _”..— Beräknade kostna— der, 1 OOO-tal kronor 4 494,9 894,9 696,2 2 246,7 793,3 8 446,0 4 493,11

Tabell '2: 6. Lärarbehovet samt beräknade Iärar-//orskarlönekostnader vid CTH eller genomförd utbyggnad enligt föreliggande beslut ( 655 utbildningsplatser )

. . Tillfäll. . Övn-assi-

Scktion Professu— Lgbora- 113211 lärare, stt/ZS; r stenter,

ner mer e ra timmar1 timmar F ........................ 14 7 24 1 814 84 4 422 M ....................... 9 1 10 2 741 52 3 998 S ........................ 3 _— 3 189 12 ——741 E ........................ 11 2 14 1 853 52 3 807 1 V ........................ 11 2 10 2 243 52 951 K ....................... 9 1 5 1 194 36 4 085 A ....................... (i 3 6 1 124 28 2 205 Totalt 63 16 72 11 158 316 18 727

Ber. kostnader, 1 OOO-tal kr. 3 453,4 795,5 3 171,7 781,1 8 186,13 1 142,13

* Inberäknat timmar för speciallärare och biträdande lärare.

Lärarnas fördelning på de olika sektionerna vid vardera högskolan fram— går av tabellerna 2.5 och 6.

I det föregående har endast ökningen ifråga om lärarpersonal berörts. Övriga personalkategorier vid högskolorna kommer självfallet att även be— höva förstärkas till följd av utbyggnaden.

Vid undersökningar om personalkostnadernas fördelning, som företagits vid KTH, har det visat sig att löneutgifterna för förvaltningspersonal och annan gemensam personal motsvarar 12,2 procent av det sammanlada löne- beloppet för lärarkrafterna och löneutgifterna för återstående personal vid högskolan 37,8 procent av samma lönebelopp. Motsvarande förhållanden har

antagits gälla äVen för CTH. Underantagandet-om' samma- relationi fram- tiden har de totala lönekostnaderna vid full utbyggnad .av. KTH och CTH enligt nu gällande plan beräknats såsom framgår av'tabell 2: '7 . Tabell _2. _7. Beräknad total lönekostnad vid KTH och CTH vid full iitbyggnad enligt av statsmakterna fattade beslut, 1 000-tal kronor

Personalkategori KTH CTH '

Lärar- och forskarpersonal .......... 22 oss,—3 17 531,0 ' . ., _ . För högskolan gemensam personal. . . 2 692,0_ 2 138,7 ; : i La: Övrig personal .................... 8340,7 6-626,7 ., - ' - '

Totalt . 33 098,11 26 296,4

Den totala lönekostnaden för KTH kan med-denna beräkningsgrundlupp.L skattas komma att efter genomförandet av 1960 års modifierade plan stiga till 33 098 000 kronor (+ 8 822 000). För CTH: 5 del är motsvarande belopp 26 296 000 kronor (+ 6 595 000). *

Vid LTH kan den totala lönekostnaden efter genomförandet av högskolans utbyggnad i enlighet med statsmakternas 1960 och senare fattade beslut beräknas till 18 187 000 kronor; jfr tabellerna 2: 25 och 26. _

Vid bedömningen av de framtida kostnaderna vid de tekniska högsko— lorna bör hänsyn även tagas till de till högskolornas disposition stående sakanslagen, nämligen omkostnader, materiel m.m., nyanskaffning av apparater m. m., bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek samt resebidrag till studerande.

i Ökningen av omkostnaderna från budgetåret 1963/64 torde för KTH och + CTH kunna beräknas ske i samma takt som ökningen av studerandean- + talet. Detsamma tordebgälla för bokinköps- och resebidragskostnaderna. i Även för uppskattningen avkostnadsutvecklingen för anskaffning av i apparater synes tillväxten av antalet studerande utgöra lämplig grund. Dock , bör ej när det gäller apparatanslaget medelsanvisningen för budgetåret 1963/64 läggas till grund för kostnadsberäkningen, eftersom de anvisade medlen detta budgetår var klart otillräckliga. För att få en lämpligare bas bör anslaget uppräknas med 30 procent. Anslagsbeloppet blir då för 1963/64 vid KTH (1 350 000 + 30 procent därav =')'—1 755 000 kronor och vid CTH (950 000 + 30 procent därav :) 1 235 000 kronor. * Vad beträffar materielansl—agen har inom överstyrelsen för de tekniska högskolorna utarbetats normer för beräkning av medelsbehovet å dessa * anslag. Genom att grunda uppskattningen av materielbehovet på avlönings- ! kostnaderna avses normerna skola tillförsäkra att materielanslaget växer * i samma omfattning som avlöningsanslaget vid en expansion av högskolörna. Det första budgetår, för vilket eri beräkning enligt normerna företagits, är 1963/64. Materielanslaget bör sagda budgetår enligt normerna utgöra för

9—413173

Tabell 2: 8. Beräknade driftkostnader vid full utbyggnad av de tekniska högskolorna enligt av statsmakterna fattade beslut, 1 000-tal kronor

Högskola Anslag Totalt KTH CTH LTH

Avlöningar ...................... 33 098,0 26 296,4 18 186,9 77 581,3 Omkostnader .................... 3 180,8 1 762,7 1 662,4 6 605,9 Materiel m. m .................... 4 964,7 3 944,5 2 728,0 11 637,2 Nyanskatining av apparater m. m.. . 2 246,4 1 556,1 1 141,2 4 943,7 Bokinköp och bokbindning för hög- skolans bibliotek ............... 243,2 239,4 162,7 645,3 Resebidrag till studerande ......... 128,0 68,0 65,9 261,9 Totalt 43 861,1 33 867,1 23 947,1 101 675,3

KTH 3 400 000 kronor och för CTH 2 990 000 kronor. De nämnda beloppen utgör ca 15 procent av respektive avlöningsanslag. Materielanslaget bör vid utbyggnaden av högskolorna antagas komma att uppgå till samma procen- tuella andel av de totala avlöningskostnaderna.

För LTH, som befinner sig i det första uppbyggnadsskedet, är det ej lämpligt att basera en kostnadsberäkning på anslagen för budgetåret 1963/ | 64. De för högskolan i tabell 2: 8 upptagna beloppen har därför baserats på ! kostnadsläget vid KTH och CTH.

Driftkostnaderna för envar av högskolorna har framräknats på angivet sätt och redovisas i nämnda tabell. Driftkostnaden utslagen på det vid respektive högskola nominellt in- skrivna antalet studerande blir vid KTH 12 503 kronor, CTH 12 926 kronor och LTH— 11 625 kronor.

I tabell 2:9 har för varje sektion vid KTH och CTH angivits lärarkostna- den per-nominell studerande. Tabellen kan ge en viss uppfattning om hur sistnämnda värde varierar sektionerna emellan. Vid studiet av tabellen

Tabell 2: 9. Beräknad lärarkostnad per nominetl studerande vid full utbyggnad

KTH CTH Sektion Lärarkost- Lärarkost- Lärarkost- Lärarkost- nad, Antt. '?m' nad per nom. nad, Aging)? ' nad per nom. 1 OOO-tal kr S ** ' stud., kr 1 OOO-tal kr ' sme., kr ' F 5 125,6 225 22 780 4 746,0 140 33 900 M 2 560,2 690 3 710 2 767,0 600 4 610 S 1 695,6 300 5 650 575,0 120 4 795 E 2 538,2 645 3 935 3 028,0 740 4 090 V 1 636,2 360 4 545 2 705,0 600 4 510 K 3 684,4 336 10 965 2 029,0 220 9 220 B 1 910,6 440 4 340 —— — -— A 1 664,8 288 5 780 1 681,0 200 8 405 L 1 249,7 224 5 580 —- -— Summa 22 065,3 | 3 508 ' 6 290 17 531,0 2 620 | 6 690

1 Exkl. universitetsstuderande.

mäste emellertid ihågkommas, att de olika sektionerna belastas i växlande omfattning av undervisning för studerande från andra sektioner. Sektioner- na för teknisk fysik svarar för grundläggande undervisning för samtliga studieriktningar vid högskolorna, varför undervisningsorganisationen blir omfattande. Kostnaden per studerande för dessa sektioner synes därför exceptionellt hög. Vid andra sektioner såsom lantmäteri har undervis- ningen för studerande från andra sektioner mycket begränsad omfattning.

3.2. Investeringskostnader vid full utbyggnad enligt av statsmakterna beslutade intagningsökningar

3.2.1. Utbyggnaden av KTH

1 augusti 1962 framlade tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommit- té ett förslag till generalplan för utbyggnaden 1960—1970 av högskolan. . Denna plan följes nu vid utbyggnaden. Enligt prisläget den 1 juli 1964 kan den uppskattade totalkostnaden för planens realiserande beräknas till ca 54,2 milj. kronor. I tabell 2:10 redovisas byggnads— och planeringsläget

Tabell 2:10. Byggnads- och ptaneringsläget vid KTH per den 1 september 1964, beräknade byggnadskostnader i prisläget den 1 juli 1964, milj. kronor

Ber. b nadskostnad Ber. in- . Netto- ___—_ygg rednings- Ber. nd— , _ . yta m” Medelsförbrukning och ut— punkt. , Planeringsstadium/objekt ' for far- i (""kom' Totalt Faktisk B ..k_ "m" digstäl- mande) t. o. ni. era nings- lande ! 1963/64 nad kostnad ,i Objekt under byggnad '( Byggn. XXII, nybyggn. för sekt. & för tekn. fysik (kurslab. m. m.) . . 4 417 4,5 4,5 —— färdig & Byggn. XV e, nybyggn. av kurslab. ; för kemi ...................... 2 780 4,8 2,5 2,3 färdig Byggn. XVI, tillbyggn. för inst. för . elektronik .................... 1 180 1,9 1,6 0,3 _ färdig Byggn. XXI, personalmatsal ...... 820 1,8 1,7 0,1 färdig Byggn. IX a, ombyggn. för sekt. för . tekn. fysik .................... 0,1 0,1 färdig Byggn. XXXVI a—c, nybyggn. för , ; sekt. för maskinteknik ......... 12 800 19,4 3,0 16,4 7.66 ? Objekt under projektering 1 Byggn. XXXV, nybyggn. för sekt. för bergsvetenskap ............. 7 207 12,6 —— 12,6 7.67 Byggn. XV! a, ombyggn. för sekt. för kemi ...................... 940 0,5 0,5 . 10.65 ,? Objekt under programmering ' ' % Byggn. IV a, ombyggn. för sekt. för * bergsvetenskap ................ — 0,8 —— 0,8 7.67 Byggn. II I c, ombyggn. för sekt. för tekn. fysik .................... _ 0,2 _ 0,2 7.67 Försörjningsåtgårder ............. 5,1 2,3 2,8 Totalt

260 per den 1 september 1964 enligt uppgifter lämnade av högskolans byggnads- kommitté. De i tabellen angivna inrednings- och utrustningskostnaderna har uppskattats av byggnadskommitténs arkitekt i samråd med universitets- och högskolekommitténs expert på inrednings- och utrustningsfrågor. En situationsplan över högskolans utbyggnad återges i figur 2: 1.

Byggnad XXII, nybyggnad för sektionen för teknisk fysik (kurslaboratorier m. m.) En närmare'redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1961:1 (bil. 30, sid. 24 f.).

Byggnad XV e, nybyggnad av kurslaboratorium för kemi En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i propositionerna 1962 :1 (bil. 10, sid. 618 f.) och 1963 :1 (bil. 10, sid. 671). Ifrågavarande nybygg- nad är avsedd att möjliggöra en utökning av antalet nyintagna studerande vid sektionen för teknisk fysik från 30 till 45 och vid sektionen för bergsvetenskap från 45 till 110. Nybyggnaden skall sålunda bli gemensam för sektionerna F, B och K. - '

Byggndd XVI, tillbyggnad för elektronik En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1962: 1 (bil. 10,'s'id. 619).

Byggnad XXI, personalmatsal En närmare._redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i propositon 1962 :1 (bil. 10,. sid; 619). Enligt byggnadsprogrammet avses nybyggnaden rymma ca 325 Vmåltidsplatser. Byggnad XXXVI a—c, nybyggnader för sektionen för maskinteknik En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1963 :1 (bil. 10,'sid. 672 och 676) och proposition 1964 :1 (bil. 10, sid. 647). Genom be- slut denl 28 juni' 1963 godkände Kungl. Maj:t huvudhandlingar inkl. kostadsbe- räkning för nybyggnaderna. Byggnadsföretaget påbörjades i september 1963 och beräknas till huvudsaklig del vara färdigställt i juli 1966.

Byggnad XXXV, nybyggnad för sektionen för bergsvetenskap En- närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1964:1 (bil. 10, sid. 647 f.). Den årliga intagningen vid sektionen har ökat från 45 till 7110. studerande fr.o.m. höstterminen 1962. Genom beslut den 20 mars 1964 har !Kungl. Maj:t uppdragit åt tekniska högskolans byggnadskommitté att på grund- ival- av redovisade huvudhandlingar fortsätta projekteringen fram till och med färdigställande av bygghandlingar. Byggnadsarbetena beräknas bli påbörjade i december 1964 och avslutade under sommaren 1967. '

Byggnad XV a, ombyggnad för sektionen för kemi En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1964:1 (bil. 10, sid. 648). Byggnadsföretaget beräknas påbörjat i februari 1965 ooh fär- digställt i oktober 1965.

De byggnadsobjekt som för närvarande befinner sig under programme- ring återfinnes redovisade i högskolans generalplan, till vilken hänvisas. Till dessa objekt kommer vissa omåndringsarbeten för kurslaboratorium i

BYGGNADER 1970

&

/

/,m

*?

| 4 " . C: ;. ;

' r ; ,, . _ .Zk

/ * (. » —_ _ (_-

nybyggnader 1960 "1970

::::2: KTH utbyggnndål'ägn' (:E 5 9 bYQQ "d "

:=» KTH

fysik (byggnad XXII) och ombyggnadsarbeten för sektion E (byggnad III a), vilka åtgärder i prisläget den 1 juli 1960 beräknas till 2,2 milj. kronor och i prisläget den 1 juli 1964 kan beräknas till ca 2,5 milj. kronor. Inred— nings- och utrustningskostnaderna för ifrågavarande objekt har uppskattats till ca 3,5 milj. kronor. Programmerings- och projekteringsarbetet för dessa objekt har ännu ej påbörjats. '

3.2.2. Utbyggnaden av CTH

I oktober 1958 framlade byggnadsstyrelsen ett förslag till generalplan för Chalmers teknisk-a högskola. För närvarande pågår under styrelsens led- ning arbete med att revidera ifrågavarande plan. En situationsplan över högskolans utbyggnad återfinnes i figur 2: 2. I tabell 2: 11 redovisas bygg- nads- och planeringsläget per den 1 september 1964 enligt uppgifter från byggnadsstyrelsen. Angivna inrednings- och utrustningskostnader har i samråd med mig uppskattats av universitets- och högskolekommitténs expert på dylika frågor.

Tabell 2:11. Byggnads- och planeringsläget vid CTH per den 1 september 1964, beräk- nade byggnadskostnader i prisläget den 1 juli 1964, milj. kronor

Ber. byggnadskostnad Ber. in- Ber ti d- Nmo- Medelsförbruknin rednings' punkt Planeringsstadium/objekt. yta, mn g OCh M" för får- (mlkom' Totalt Faktisk - . "*St- digstäl- mande) t. 0, m. Berak- nings- lande 1963/64 nad kostnad Avslutade arbeten för Chalmers bygg-— nadskommitté ................. (20,0) (19,9) (0,1) — Objekt under byggnad Nybyggn. för sekt. för elektroteknik samt hörsalsbyggnad ........... 4 540 6,7 6,5 0,2 färdig Nybyggn. för sekt. för kemi, etapp I 15 310 24,5 18,1 6,4 färdig Nybyggn. för övningslab. för fysik. 3 500 5,8 5,5 0,3 färdig Administrationsbyggn. jämte hörsal 1 450 2,0 2,0 —— färdig Nybyggn. för sekt. för väg- och vat- ; tenbyggnad, etapp I ........... 4 575 7,5 1,9 5,6 9.65 ! Tillbyggn. för sekt. för elektrotek- ? nik m. m ..................... 4 055 5,9 0,5 5,4 9.65 Utökning av panncentralen ....... -— 5,4 0,5 4,9 —- Oblekt under projektering Nybyggn. för matematiskt centrum, , etapp I ...................... 6 620 10,7 -— 10,7 9.67 ] Nybyggn. för sekt. för väg- och vattenbyggnad. etapp II ....... 12 475 29,0 —- 29,0 9.67 Nybyggn. för sekt. för arkitektur. . 5 507 10,3 —— 10,3 9.67 Nybyggn. för sekt. för tekn. fysik . 6 685 16,2 16,2 9.68 ' Ny- och ombyggn. för sekt. för l maskinteknik .................. 10 382 31,0 _ 31,0 9.69 [ Försörjningsdtgärder ............. . 27,0 4,7 22,3 —— Totalt 75 099 182,0 39,7 142,3 61,5 —— !

I följande kommentarer beröres enda-st icke färdigställda objekt, 'redovi-_ sade i föregående tabell.

N ybyggnader för sektionen för våg- och vattenbyggnad. En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1963:1 (bil. 10, sid. 678 ff.). I skrivelse den 14 november 1962 har byggnadsstyrelsen underställt Kungl. Maj:ts prövning förslag till huvudhandlingar för en första etapp. Därvid redovisade styrelsen programmerad och projekterad nettoyta för hela byggna-dsobjektet enligt följande sammanställning.

_ Programme- Projekterad Ändamål rad yta, m* yta, rna Kontor ............... 260 193 Ritsalar .............. 2 040 2 394 Hörsalar ............. 960 1 016 Övrigt ............... 1 000 972 Summa etapp I . . . . 4 260 4 575 etapp II. . .. 12 240 12 084 Totalt ............. 16 500 16 659

, Genom beslut i mars 1963 anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen att utföra , byggnadsföretagets etapp 1. Sedan erforderliga förberedande arbeten slutförts l igångsattes de egentliga byggnadsarbetena i januari 1964. Vissa lokaler beräk- nas kunna vara klara för inflyttning under hösten 1964 och byggnaden i sin hel— het till höstterminen 1965. Kungl. Maj:t har genom beslut i september 1963 föreskrivit, att utöver vad som ovan angivits som projekterad yta ett laboratorium om 550 rn2 nettoyta för ! sektionen för arkitektur skall medtagas vid projekteringen av etapp 11 av ny- ' byggnaderna. Byggnadsstyrelsen räknar med att kunna redovisa "huvudhand- *, lingarna inkl. kostnadsberäkning för denna etapp under oktober 1964. Byggnads- ! arbetena torde enligt styrelsen kunna igångsättas under hösten 1965.

, Tillbyggnad för sektionen för elektroteknik m. m.

En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 196311 (bil. 10, sid. 680 ff.). Sektionens för elektroteknik lokalbehov avses skola lösas genom tillbyggnad av en fjärde flygel, den s. k. fjärde länken, till sektionens nuvarande byggnad. Av byggnadsekonomiska skäl har det befunnits lämpligt att i denna tillbyggnad även inrymma övergångsvis disponerade lokaler för sektio- nen för maskinteknik och övningslaboratoriet för elektronik, för närvarande in- rymt i byggnad 5R (jfr proposition 1962z43, sid. 58 och 88 samt proposition 1963: 1).

I särskilda skrivelser den 3 och 13 december 1962 har byggnadsstyrelsen redo- visat huvudhandlingar för tillbyggnaden. Den programmeraderespektive projek- terade nettoytan framgår av följande sammanställning. V

Programme- Projekterad l . ' Sektion rad yta, ma yta, m'

_ E (inkl. övningslah. för elektronik) ......... 1 925 1 935 2 050 2 120

3 975 4 055

264 Genom beslut i mars 1963 a'nbefallde Kungl.. Majtt byggnadsstyrelsen watt'utföra byggnadsföretaget. Sedan erforderliga förberedande arbeten'slutförts och Kungl. Maj:t genom beslut -i maj 1964 medgivit undantag från gällande igångsättnings- förbud, påbörjades de egentliga byggnadsarbetena i juni 1964. Byggnadsföretaget beräknas kunna vara färdigställt till höstterminen 1965.

' " "”)351. ' ' ' Nybyggnader för matematiskt centrum, etapp I , _ , . ' En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i propositionerna 1962: 43 (sid. 56 ff.) och 1964:1 (bil. 10, sid. 653) s; » -..

Lokalprogram för nybyggnader för matematiskt_ centrum i Göteborg har utarbe- tats av naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg. Enligt sina direk- tiv hade kommittén att: utgå från universitetsutredningens beräkningar av total- antalet studerande år* 1970 i matematisk-naturve't'ehskapliga ämnen. Antalet stu- derande vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet i Göteborg uppskattades av universitetsutredningen till ca 2900 å1551970. Med utgångspunkt i dessa beräk- ningar har kommittén gjort en prognos rörande tillströmningen till matematik, numerisk analys, matematisk statistik och teoretisk fysik med mekanik enligt följande sammanställning.

Studienivå Ämne ,_ __ _ . . Totalt * ' 1 betyg- 2 betyg. Högst.

Matematik. . . . . . . . .. . .' .......... 6'50” . 420 " , 100 1170 Numerisk analys ................. ' ” 80 "40 10 130 Matem. statistik .................. 50 25 10 _ 85 Teor. fysik med mekanik .......... ' 270 ' 80 . 20 . ' i 370 ' Summa 1 050 565 140 1 755

Beträffande Chalmers tekniska.-högskola har samordningskommittén utgått från den beslutade 'intagningskvoten _— 650 studerande "fr. o. m. läsåret 1963/64.

På grundval av samordningskommitténs lokalprogram uppgjorde byggnads- styrelsen förslag till byggnadsprogram, vilket underställts Kungl. Maj:ts pröv- ning. Lokalprogrammet omfattade ursprungligen en sammanlagd nettoyta av 9 220 m9, vilken fördelade sig med 1 330 m2 på åtta hörsalar med preparationsrum. med 2400 m2 på lektionsrum m. m. och med 5 490 m2 på institutionslokaler för institutionerna för teoretisk fysik vid universitetet, för matematisk fysik vid tek- niska högskolan, för mekanik vid högskolan, för matematik vid universitetet, för matematik vid tekniska högskolan samt för numerisk analys och matematisk sta- tistik vid universitetet och högskolan. Byggandet av matematiskt centrum föreslogs av byggnadsstyrelsen ske etappvis, varvid etapp' I skulle omfatta en institutions- byggnad och en hörsalsbyggnad på sammanlagt 6070 ru*. Etapp II skulle om- fatta lektionssalar och etapp III bl. a. ytterligare ett antal lektionssalar. I skrivelse den 7foktober 1963 har "byggnadsstyrelsen hos Kungl. Maj:t hemställt, att bygg- nadsprogrammet för etapp 1 måtte få ändras enligt följande sammanställning:

Ändamål. Nettoyta m2 Institutioner för teoretisk fysik och mekanik ... . . . . 1 965 Institutioner för matematik ...................... . 1 950 Institutioner för tillämpad matematik ........... ,. . 1 125 ADB-anlägg gging ................... _ ............. "600 Fyra hörsa .................................. 980

Summa 6 620

Genom beslut den 13 december 1963 har Kungl. Maj:t godkänt 'av byggnads- styrelsen föreslagen ändring av byggnadsprogrammet för första etappen av ma- tematiskt centrum. , . _ ' *

Byggnadsstyrelsen räknar. med att kunna redovisa huvudhandlingar, inkl. kost— nadsberäkning för institutionsbyggnaden under oktober 1964 samt att byggnads- arbetena för denna byggnad skall kunna påbörjas under hösten 1965. För hörsals- byggnaden räknar styrelsen med att kunna redovisa huvudhandlingar, inkl. kost- nadsberäkning under november 1964. Byggnadsarbetena för denna byggnad be- räknas kunna påbörjas under våren 1965. '

Nybyggnad för sektionen för arkitektur

I skrivelse den 13 november 1962 till byggnadsstyrelsen har naturvetenskapliga samordningskommittén framlagt ett förslag till lokalprogram för sektionen för arkitektur enligt följande sammanställning.

Ändamål Lokalprpngå'am yta, Kontor ................................. 1 605 Ritsal .................................. 1 660 Hörsal ................................. 390 Bedömning och utställning ............... 600 Laboratorier ............................ 952 .- Verkstad ............................... . 300 Summa 5 507

Genom beslut i september 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att på grundval av ingivet förslag till byggnadsprogram, vilket beträffande omfatt- ningen överensstämde med samordningskommitténs lokalprogram, utföra pro- jektering fram till och med huvudhandlingar inkl. kostnadsberäkning för en ny- byggnad för avdelningen för arkitektur och att därefter underställa ärendet Kungl. Maj:ts förnyade prövning. Byggnadsprogrammet hade uppgjorts på grundval av en årlig intagni-ng av 60 studerande. Vid avdelningen för arkitektur kan f. 11. in— tagas 50 nya studerande per år. Samordningskommittén framhöll i sitt förslag, att syftet med programmet var att byggnadsföretaget skulle kunna tillföras re— serven av projekterade företag (investeringsreserven). Byggnadsprogrammet upp- tog en nettoyta av ca 4960 mz, ,eku. 'det laboratorium som avses tillkomma i etapp II av nybyggnaden förväg- och vattenbyggnadssektionen. Kostnaderna skulle enligt beslutet begränsas till ca 9,5 milj. kronor enligt prisläget den 1 juli 1962 exkl. försörjningsåtgärder. . -

Byggnadsstyrelsen, som anser att det vore ekonomiskt fördelaktigt om nybygg- naderna för sektionen för väg- och vattenbyggnad, etapp II och arkitektur ut— fördes samtidigt, räknar med att kunna redovisa huvudhandlingar, inkl. kost— nadsberäkning för byggnadsföretaget under oktober 1964. Byggnadsarbetena torde kunna igångsättas under hösten 1965. ' '

Nybyggnad för sektionen för teknisk fysik m. m. Med skrivelse i maj 1962 till byggnadsstyrelsen överlämnade naturvetenskapliga samordningskommitténs organisationsgrupp för Chalmers tekniska högskola för- slag till lokalprogram för ämnena fysik, reaktorfysik och kärnkemi vid högsko- lan- och ämnet-fysik vid universitetet.. Byggnadsstyrelsen redovisade i underdå- pig skrivelse den" 1 juli 1963 byggnadsprogram för'ifrågavarande nybyggnad.

:Vid uppgörandet'av lokal- och byggnadsprogram. var utgångspunkten, att an-

talet studerande i ämnet fysik vid universitetet skulle i fullt utbyggt skede uppgå till 160 tvåbetygsstuderande och 50 högstadiestuderande samt det nominella an- talet studerande vid Chalmers tekniska högskola till 1 210 (exkl. sektionen för arkitektur, vilken- ej belastar undervisningen i fysik). Beträffande tvåbetygsstu— derande i fysik antogs full utbyggnad vara uppnådd 1967/68 och för högstadiet antogs detta skede nått 1970/71. För högskolans del antogs full utbyggnad före— ligga 1965/66. -

Det totala lokalprogrammet upprättat av organisationsgruppen, omfattade 9 763 m2 nettoyta. Genom den år 1962 färdigställda övningslaboratoriebyggnaden för fysik kan programmet reduceras med 3078 m2 undervisningslokaler. Av resterande programmerad yta (9 763— 3 078 =) 6 685 m2 disponeras för närvarande 245 m: i en befintlig byggnad för kärnkemi. .

Genom beslut den 9 juli 1964 har Kungl. Maj :t anbefallt byggnadsstyrelsen att utföra projektering fram till och med färdigställande av huvudhandlingar, inkl. kostnadsberäkning av ifrågavarande nybyggnad om 6 685 m2 nettoyta. Vid pro- jekteringen skall förutsättas, att den s. k. Origobyggnaden Och byggnaden för kärnkemi bibehålles. Kungl. Maj:t avser sedermera meddela beslut om den fram- tida dispositionen av ifrågavarande byggnader. Den 5. k. Origobyggnaden dispo- neras för närvarande av fysikinstitutionerna och kärnkemi. Nämnda byggnader omfattar ca 4 000 m2 nettoyta.

Byggnadsstyrelsen har i sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 anmält, att styrelsen räknar med att byggnadsarbetena för nybyggnaden för tek- nisk fysik skall kunna igångsättas under hösten 1966. För detta byggnadsföretag erfordras omfattande sprängningsarbeten m. m. innan de egentliga byggnads- arbetena kan igångsättas. Vissa av ifrågavarande arbeten bör eventuellt påbör- jas redan under innevarande budgetår.

Ny- och ombyggnader för sektionen för maskinteknik

Med skrivelse i december 1961 till byggnadsstyrelsen överlämnade naturveten- skapliga samordningskommitténs organisationsgrupp för Chalmers tekniska hög- skola förslag till lokalprogram för sektionen för maskinteknik avseende en ut- bildningskapacitet av 150 årligen intagna vid sektionen. Byggnadsstyrelsen redo- visade i underdånig skrivelse den 23 juni 1964 byggnadsprogram för ifrågava- rande ny- och ombyggnader. Styrelsen föreslog i programmet, att nybyggnaderna får utföras i den omfattning som bestämmes av det programmerade lokalbehovet med endast de reduceringar som motiveras av redan befintliga lokalinnehav och en institution förlagd till byggnaden för sektionen för väg- och vattenbyggnad. Något avdrag för de lokaler den maskintekniska sektionen avses få disponera i tillbyggnaden m.m. för elektroteknisk sektion föreslogs av styrelsen därmed ej göras. Med några smärre korrigeringar av lokalprogramförslaget som styrelsen funnit nödvändiga, skulle nybyggnaden komma att omfatta 10 382 m” nettoyta vartill kommer ombyggnader i befintliga lokaler, vilka enligt styrelsens beräk- ningar rymmer 5 037 m2 nettoyta. Dessutom kommer att en institution med pro- grammerad 145 m2 yta skall förläggas till väg- och vattenbyggnadssektionens nu- varande byggnad. Hela programmet uppgår sålunda till (10 382 + 5 037 + 145 =) 15 564 m=. -

Genom beslut den 9 juli 1964 har Kungl. Maj:t anbefallt byggnadsstyrelsen att utföra projekteringen av ifrågavarande byggnadsföretag fram till och med färdig- ställande av huvudhandlingar, inkl. kostnadsberäkning. Enligt beslutet vill Kungl. Maj:t sedermera taga ställning till disp05itionen av 2 120 m2 nettoyta i tillbygg- naden för sektionen för elektroteknik (den s. k. fjärde länken) och av 250 m2 nettoyta i en byggnad benämnd 5 B.

! F

01. VW. Lv VU N..: _

m_un>_.;xo>q>z

dox>zzmwmmo

Byggnadsstyrelsen räknar med att byggnadsarbetena för ny- och ombyggnaden skall kunna igångsättas under'hösten 1966. Vissa sprängningsarbeten m. m. bör eventuellt påbörjas under innevarande budgetår.

Försörjningsåtgäräer

Som nämnts har byggnadsstyrelsen igångsatt visst utbyggnadsarbete för Chal- mers tekniska högskola. I proposition 1964:1 (bil. 10, sid. 650 ff.) återfinnes en sammanfattning av styrelsens förslag av den 30 augusti 1963 till reviderad försörjningsplan för högskolan. Planen omfattar perioden fram t. o. m. budget— året 1967/68 och kostnaderna beräknas enligt följande i prisläget den 1 juli 1963, milj. kronor. '.

a) Kulvertar och ledningar m. m. ................ 14,0 b) Väg- och markarbeten m. m. .- ................. 7,0 c) Särskilda utgifter ........................... 5,0

Summa milj. kr. .............................. 26,0

Byggnadsstyrelsen räknar enligt uppgift med att under hösten 1964 som ett första resultat av utbyggnadsplanearbetet kunna redovisa en ånyo reviderad för— sörjningsplan _— benämnd Försörjningsplan 1964 — för Chalmers tekniska hög- skola. I tabell 2:11 har emellertid ovan angivna totalkostnad, omräknad i pris- läget den 1 juli 1964, angivits. ' A '

3.2.3. Utbyggnaden .av LTH .

Utbyggnaden av tekniska högskolan i Lund sker enligt den stomplan som upprättats för högskolan. I tabell 2: 12 redovisas byggnads- och planerings- låget per den 1 september 1964 enligt uppgifter lämnade av byggnadsstyrel- sen. Angivna inrednings— och utrustningskostnader har uppskattats på grundval av stomplan 1 under hänsynstagande till det aktuella kostnadsläget.

Tabell 2: 12. Byggnads- och planeringsläget vid LTH per den 1 september 1964, beräk- nade byggnadskostnader i prisläget den 1 juli 1964, milj. kronor

Netto- Ber. byggnadskostnad. Ber. in- . Ber. _ _ yta, m” Medelsforbrukmng rednmgs- tidpunkt Planeringsstadium/objekt ( tillk o m- Totalt Faktisk B " o. utrust- f"fo; = mande) t.o.m. erak- nmgs- i." lg— 1963/64 nad kostnad stallande Objekt under byggnad Tillbyggn. för matematisk inst.. . . . 1 107 0,8 0,8 _ _— färdig Nybyggn. för matematisk inst.. . . . 8 355 11,2 7,4 3,8 9.64 Nybyggn. för sekt. för elektroteknik 7 758 18,0 6,1 11,9 9.65 Nybyggn. för sekt. för maskintek- nik .......................... 10 997 25,8 2,3 23,5 9.66 Nybyggn. för sekt. för arkitektur. . 5 437 10,5 0,9 9,6 9.65 Objekt under projektering Nybyggn. för sekt. för väg- och vat— tenbyggnad ................... 10 385 19,7 —— 19,7 9.67 Matsalsbyggnad ................. 525 1 ,0 —— 1 ,O —— Försörjningsdtgårder ............. —— 9,21 1,7 7,5 -—- ,). Totalt 44 564 96,2 19,2 77,0 27,6 _—

1 Beräknad medelsförbrukning t. o. m. budgetåret 1965/66.

I redovisade uppgifter har inte medtagits kemiskt centrum i Lund. Det- ta byggnadskomplex avses komma att tillgodse lokalbehovet för såväl medicinsk som naturvetenskaplig och teknisk kemi. För samtliga bygg- nadsdelar (I—IV) beräknas byggnadskostnaden till 64,2 milj. kronor i pris- läget den 1 juli 1964. Inrednings- och utrustningskostnaderna har uppskat- tats till totalt ca 39 milj. kronor. Av de totala kostnaderna kan ca 44 milj. kronor beräknas för den tekniska kemin. För den medicinska och natur- vetenskapliga kemin kan kostnaderna beräknas till ca 16 respektive 43 milj .. kronor.

En situationsplan över LTH:s utbyggnad, hämtad ur byggnadsstyrelsens utbyggnadsplan för Lund, återfinnes i figur 2: 3. Utbyggnaden sker "tids- mässigt enligt följande sammanställning, varvid refereras till i situations- planen angivna nummer för skilda byggnadsobjekt.

Tidpunkt för

Y . summer Byggnadsoblekt färdigställande

701 Lab. M färdigt ht 1962 607 Lab. E , färdigt ht 1962 609 Fysiska inst., etapp I ht 1964 608 Fysiska inst., etapp Il, delvis (streckat) färdig ht 1965 901—902 Matematiska inst. ht 1964 904 Sekt. E, lab.-byggn. ht 1964 904 Sekt. E, huvudbyggn. ht 1965 903 Sekt. M, delvis färdig ht 1965 Sekt. M, helt färdig ht 1966 906 Sekt. A, delvis färdig vt 1965 Sekt. A, helt färdig ht 1965 905 Sekt. V, delvis färdig ht 1966 Sekt. V, helt färdig ht 1967 807 Sekt. K, etapperna I och II av ke- miskt centrum, helt färdiga ht 1967

Nybyggnad för matematiska institutionen

En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1962z43 (sid. 61) och 1962:190 (sid. 32).

Lokalfrågan för de matematiska ämnena matematik, numerisk analys, mate- matisk statistik, mekanik, teoretisk fysik och matematisk fysik — vid universi- tetet i Lund och tekniska högskolan i Lund har lösts dels genom en tillbyggnad till den matematiska institutionen i Lund, vilken tillbyggnad färdigställts och enligt universitets- och högskolekommitténs lokalinventering omfattar 1 107 m2, dels genom en nybyggnad på ett angränsande område. Byggnadsprogrammet för nybyggnaden omfattar 8355 mg, varav 1750 m2 hänför sig till skrivsalar och 1350 m2 till hörsalar. Ifrågavarande nybyggnad har tagits i bruk höstterminen 1964.

Lokalprogrammet för LTH har beräknats efter en årlig intagning av följande antal studerande per sektion, nämligen F: 30, E:100, M: 100, V: 120, A: 28 och för K: 55. Av dessa sektioner kommer samtliga dock i olika omfattning att deltaga i undervisningen i matematik. Sektionerna F, E, M och V kommer att deltaga i undervisningen i matematisk statistik. Sektionerna F, E, M, V och K kommer att deltaga i undervisningen i matematisk fysik liksom i mekanik.

BYGGNAD BEF. UTGÄR BYGGNAD EEE BIBEHÄLLES BYGGNAD FÖRESLAGEN BYGGNAD RESERV PARKERING

'» X : _ & /X X x_V/ .lEGEL anus—t

För Lunds universitet har lokalprogrammet gjorts upp på grundval av följande uppskattning av antalet studerande i olika ämnen, nämligen

studerande/termin matematik 867 (ht) 797 (vt) numerisk analys 187 matematisk statistik ' 38

teoretisk fysik 428

Nybyggnad för sektionen för elektroteknik En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i proposition 1962:190 (sid. 30 ff.) och proposition 1963:89 (sid. 24 ff.).

Till grund för byggnadsprogrammet för ifrågavarande byggnad låg ett av organisationskommittén i Lund utarbetat lokalprogram. Enligtvb'yggnladsprogram- met uppgick nettoytan för nybyggnaden till ca 7900 m”. I en till ecklesiastik- departementet ingiven promemoria den 14 september11962 har byggnadsstyrelsen anmält, att programmet för nybyggnaden ökat med 240 in:. I skrivelse den 23 februari 1963 har styrelsen anmält, att den ifrågavarande ökningen bör användas som reservlokaler för högskolan. Föredragande departementschef har -i' pröpo- sition 1963:89 inte haft något att invända emot detta. Byggnadsarbetena påbörjades i maj 1963 och vissa lokaler har tagits i bruk höstterminen 1964. Övriga lokaler beräknas kunna tagas i bruk till höstterminen 1965. " *

Nybyggnad för sektionen för maskinteknik En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i propositionen 1963z89 (sid. 25 ff.) och 1964:1 (bil. 10, sid. 654 ff.).

I skrivelse den 19 november 1962 har byggnadsstyrelsen redovisat huvudhand- lingar för ifrågavarande nybygge och i samband härmed följande uppgifter. om den programmerade respektive projekterade nettoytan. »

Programmerad Projekterad yta, Ändamål yta, m" m”

Hörsalar ............. 475 505 Seminarierum ......... 220 204 Ritsalar .............. 864 900 Institutionslokaler ..... 3 030 3 028 Laboratorier .......... 6 372 6 360

Summa 10 961 10 997

Genom beslut i november 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen. att utföra nybyggnaden jämte därtill hörande försörjningsåtgärder. I uppdraget innefattades inte byggnadsåtgärder för inredning och utrustning i apparathal- larna, beträffande vilka Kungl. Maj:t förklarade sig framdeles Vilja meddela be- slut. Enligt beslutet förutsattes kostnaderna för ifrågavarande åtgärder skola rymmas inom en kostnadsram av 1,0 milj. kronor. I proposition 1964: 1 förordades bl. a. att Kungl. Maj:t finge besluta om utförandet av ifrågavarande byggnadsåt- gärder sedan styrelsen redovisat kostnadsberäkning. Riksdagen har inte haft någon erinran häremot. Styrelsen har för avsikt att inkomma med en dylik kost- nadsberäkning under hösten 1964. Byggnadsarbetena påbörjades i januari 1964 och vissa lokaler beräknas kunna tagas i bruk till höstterminen 1965 samt byggna- den i sin helhet till höstterminen 1966.

272 Nybyggnad för sektionen för arkitektur En närmare redogörelse för detta byggnadsföretag återfinnes i propositionen 1963z89 (sid. 25 ff.) och 1964:1 (bil. 10, sid. 655 ff.).

I skrivelse den 30 januari 1963 har byggnadsstyrelsen redovisat huvudhand- lingar för ifrågavarande nybyggnad. Styrelsen lämnade därvid följande uppgifter om den programmerade respektive den projekterade nettoytan.

Ån dam ål Programmerad Projekterad yta, yta, ln2 m=

Hörsalar ............. 250 252 i Ritsalar .............. 1 200 1 272 ! Ateljéer .............. 240 258 * Seminarierum ......... 420 428 * Institutionslokaler ..... 2 265 2 177 Laboratorier .......... 1 080 1 050

Summa 5 455 | 5 437

Genom beslut den 5 juni 1963 anbefallde Kungl. Maj:t styrelsen att utföra nybyggnaden jämte därtill hörande försörjningsåtgärder. Byggnadsarbetena på- I börjades i februari 1964 och vissa lokaler beräknas kunna tagas i bruk till vårter- i minen 1965 och byggnaden i sin helhet till höstterminen 1965. |

Nybyggnad för sektionen för väg- och vattenbyggnad I proposition 1964:1 (bil. 10, sid. 655 f.) anmäldes att byggnadsstyrelsen hade för aVSikt att redovisa huvudhandlingar för detta byggnadsobjekt under våren 1964 samt att Kungl. Maj :t räknade med att det skulle vara möjligt att framlägga förslag på tilläggsstat under budgetåret 1964/65 rörande en nybyggnad för sektio— T nen för väg- och vattenbyggnad.

Genom beslut i juli 1962 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att på grundval av ingivet byggnadsprogram utföra projektering fram till och med hu- vudhandlingar. Byggnadsprogranlmet hade utarbetats på grundval av ett av organisationskommittén för teknisk högskola i Lund upprättat lokalprogram. Med skrivelse i april 1964 har byggnadsstyrelsen redovisat huvudhandlingar för ifrågavarande nybyggnad. Kostnadsralnen för nybyggnaden beräknades till 19,0 lnilj. kronor vartill kom försörjningsåtgärder för 1,0 milj. kronor, allt enligt pris- läget den 1 juli 1963. Genom beslut fjuni 1964 har Kungl. Maj:t uppdragit ät bygg- nadsstyrelsen att på grundval av de redovisade huvudhandlingarna fortsätta projek- teringen fram till och med bygghandlingar samt att därefter för Kungl. Maj:t re— dovisa på anbud grundad kostnadsberåkning. Styrelsen räknar lned att kunna re- dovisa på anbud grundade kostnader under februari 1965. Byggnadsarbetena torde kunna igångsättas i omedelbar anslutning till lämnat byggnadsuppdrag. Vissa loka- ler beräknas kunna tagas i bruk till höstterminen 1966 samt byggnaden i sin helhet till höstterminen 1967. ,

Försörjningsåtgärder ) . En för universitetet och tekniska högskolan i Lund gemensam försörjningsplall är under färdigställande. Tillvgrund för denna plan, som för närvarande är före- mål för kostnadsgranskning inom byggnadsstyrelsen, ligger bl.a. en _av styrelsen upprättad utbyggnadsplan för universitet och högskolor i, Lund.

273 3.2.—!». Sammanfattning

I tabell 2:13 ges en sammanfattning av byggnads- och planeringsläget vid de tekniska högskolorna och de beräknade totala investeringarna i bygg- nader, inredning och utrustning samt hittills gjorda uppskattningar av kostnader för försörjningsåtgärder för en full utbyggnad enligt av statsmak- terna hittills beslutade intagningsökningar.

Tabell 2:13. Beräknade investeringskostnader vid full utbyggnad av de tekniska häg- skolorna enligt au statsmakterna beslutade intagningsökningar, byggnadskostnader i prisläget den 1 juli 1964, milj. kronor

Ber. byggnadskostnad Ber in- l .. - . Planerin gsst a diu m / Nettoyta, m2 Medelstorbruknmg rednings- .. (tlllkomman- . och utrust- hogskola de) Totalt Faktlsk nin kost- t.o.m. Beräknad ngad 1963/64

lj Objekt under byggnad ! KTH ............ 21 997 32,5 13,4- 19,1 ! CTH ............. 33 430 57,8 35,0 22,8

LTH ............. 33 654 66,3 17,5 48,8 . Summa 89 081 156,6 65,9 90,7 i Objekt under projekte-

ring ; KTH ............ 8 147 13,1 13,1 ' CTH ............. 41 669 97,2 — 97,2 1 LTH ............. 10 910 20,7 20,7 ! Summa 60 726 131,0 131,0 | "Objekt under program- | mering *- KTHl ............ _ 3,5 -— 3,5 ' Försörjningsdlgärder * KTH ............ —— 5,1 2,3 2,8

CTH ............. — 27,0 4,7 22,3 LTH ............. 9,2 1,7 7,5 , Summa — 41,3 8,7 32,6 * Totalt 149 807 332,4 74,6 257,8 128,3 '

1 Inkl. omändring av kurslab. för fysik (XXII) och ombyggnad för sektion E (Ill 3).

4. Tvåskift- och/ eller treterminsutbildning

4 1. Undervisningsstruktur och hörsalsbeläggning

Om ökningen av antalet studerande sägs i utredningens direktiv bl. a., att, om en dylik ökning blott skulle kunna genomförasmedelst utnyttjande av två- skift-" och/eller treterminsutbildning, borde klarläggas kostnader och öv- riga konsekvenser av en dylik förändring i nu gällande studieordning.

Två faktorer av avgörande betydelse i detta sammanhang är undervis- ningens struktur och den möjliga hörsalsbeläff =,gningen. Vad strukturen be- . träffar kan konstateras, att vid en normal sektion vid en teknisk högskola tiden för föreläsningar är ungefär densamma som tiden för övningar. Öv- ningarna fördelar sig sedan med ca 20 procent på laborationer och resten på salsövningar. Härtill kommer obligatoriska fältövningar, som vid vissa sektioner är omfattande, exempelvis vid sektionerna för lantmäteri, bergs- vetenskap samt väg- och vattenbyggnad. Vidare skall varje studerande ha viss obligatorisk praktik varierande mellan sex och fyra månader. Denna praktik måste i regel ske under sommalferierna. Det är därvid ur utbild- ningssynpunkt viktigt, att praktiken kommer på sent stadium och i sam- band med högskolestudierna för att den studerande skall ha största ut- bytet därav.

Många meningar har uttalats'beträffande den möjliga beläggningen av hörsalar på en teknisk högskola. Det har därför ansetts lämpligt att när- mare analysera detta förhållande vid KTH, där för närvarande vid enkel- skift beläggningen kan betecknas som 100-procentig. Man får i det sam- . manhanget beakta, att ju större en högskola är vad olika sektioner och " studieriktningar beträffar, och ju mer samundervisning, som förekommer olika sektioner emellan, desto mer komplicerat blir schemaläggandet och desto mindre kan hörsalarna utnyttjas särskilt i de högre årskurserna.

Vid KTH finns för närvarande 27 hörsalar. I efterföljande tabell 2:11; redovisas dessa salars fördelning på sektioner, antal platser och medeltal ; timmar, som salarna varit belagda under höstterminen 1963 samt den tid- 1 punkt, då undervisningen vanligen slutar på eftermiddagen.

Av tabellen framgår bl.a. att ett stort antal hörsalar är belagda från klockan 08.00 till klockan 21.00. Man finner vidare, att 7 salar har mindre än 50 platser, 7 salar har mellan 50 och 100 platser, 10 salar mellan 100 och

Tabell 2: 14. Beläggningen av hörsalar vid KTH höstterminen 1963

Hörsalar Sektion _. _ Nummer Antal platser Belagåräéatlmj Undgäläyslu- F 131 300 44 21.00 132 150 30 34 20.00 187 500 28 21.00 M 65 70 12 15.00 377 125 32 27 20.00 44513 126 38 21.00 5 112 140 24 19.00 306 66 25]24 5 18.00 309 36 18 ' 17.00 413 42 31 18.00 E 409 100 28 21.00 134 100 413 4 21.00 135 140 43 20.00 432 260 26 21.00 V 153 110 29127 5 20.00 253 110 26 ' 15.00 K 241 120 28 15.00 24113 40 28128 18.00 246 90 27 17.00 247 32 29 17.00 B 126 40 24 17.00 316 90 19 13 18.00 331 40 20 19.00 A 103 40 8 14.00 203 72 18 15 17.00 1051 72 20 17.00 , L 25 116 20 20.00 Summa hörsalar 27 _ 26,5 _

1 Riddargatan 5.

150 platser, 2 salar mellan 250 och 300 platser samt att 1 sal har 500 plat- ser. Medelbeläggningen är 26,5 timmar i veckan. Vidare finner man, att 3 salar är belagda mellan 40 och 50 veckotimmar, 4 salar belagda mellan 30 och 40 timmar, 15 salar mellan 20 och 30 timmar samt att 5 salar är belagda mindre än 20 timmar i veckan. Det senare gäller särskilt arkitek- tursektionen, där undervisningen i väsentlig omfattning är förlagd till rit- salama. Man skulle också vid högskolans lokaler vid Valhallavägen kunna arbeta med endast en sal på samma sätt som sker för parallellavdelningen vid Riddargatan. Tillgången till två salar kommer emellertid att möjlig- göra en eventuell tre-delning av sektionen och anordnandet av särskild utbildning i samhällsbyggnad. De ritsalar, i vilka räkneövningar äger rum, har icke redovisats, men dessa salar är normalt mer belagda än hör- salarna beroende på att man vid räkneövningarna arbetar med väsentligt mindre grupper än vid föreläsningarna och eftersträvar att icke ha större gruppstorlek än tj ugo studerande.

Det anförda materialet, som kan anses vara signifikativt även,för CTH

och LTH, visar, "att man i normala fall icke skall räkna med större be- läggning än 25 veckotimmar i hörsalar.

4.2. Skiftutbildning .

Vidare framgår av tabellen att en skiftutbildning så anordnad att antalet studerande på högskolan fördubblades _ en grupp har föreläsningar på förmiddagen och laborationer på eftermiddagen och den andra gruppen vice versa —— är: helt ogenomförbar vid nuvarande tillgång på hörsalar och övriga utrymmen. Även om alla lokaler utökades i erforderlig omfattning, skulle säkerligen en skiftundervisning icke låta sig genomföras bl.a. be- roende på den stora svårigheten att finna lärare, särskilt då speciallärare, som vill ställa sig till förfogande. Det skulle också komma att erbjuda stora svårigheter att hinna förbereda alla de. laborationer, som skulle genom— föras, och framför allt skulle en helt genomförd skiftutbildning bli kata- strofal-”för forskningen och forskning är ofrånkomlig vid en teknisk högskola, om denna skall hålla sig på hög nivå och kunna utbilda licen- tiander. Effektiviteten i studierna skulle säkerligen även nedgå och med- föra förlängda studietider. —— Nämnas må i detta sammanhang, att vid ett möte mellan de nordiska tekniska högskolerektorerna i Stockholm i maj 1963 de närvarande på grundval av sina erfarenheter enhälligt konstate— l rade, att skiftutbildning i den här angivna utformningen icke kunde ifråga— komma.

I kapitel 6 kommer emellertid att studeras, huruvida skiftutbildning kan genomföras vid en ny högskola, som från början planlägges härför.

4.3. Treterminsutbildning

Med treterminssystem torde i direktiven avses, att året indelas i tre ter- miner, ochratt de studerande även begagnar sommaren för schemabund- na studier. Om detta genomfördes, skulle den eftersläpning en studerande _ kan råka få i fråga om laborationer och tentamina knappast kunna in- ! hämtas. Ej heller skulle någon tid stå till förfogande för obligatorisk % praktik eller obligatoriska fältövningar. Man kanske på sätt som nyligen skett i Danmarks tekniska högskola, DTH, vid sektionerna M och E —— finge öka studietiden genom att lägga till ett helt år för praktik. Mycket stora svårigheter skulle även kOmma att uppstå i fråga om underhåll och reparation av utrustning och lokaler, något som huvudsakligen måste ske under ferietid. Man måste konstatera, att treterminssystem i den här nämn- da formen icke ar en genomförbar lösning.

Treterminssystem i här diskuterad form förekommer praktiskt taget icke i Europa, vilket framgår av figur 2: 4, som utvisar läsårets indelning i terminer och ferier vid olika europeiska universitet och högskolor. Upp-

Figur 2: 4

Eeiqlen Danmark Frankrike Storbritannien Italien Nederländerna Norge

Schweiz Spanien

Sverige, universiteten

Sverige, tekniska högskolorna

Västtyskland

Österrike

' 'acnuur. Februari Mors ' AP.-n Maj ' ',Juli ' Augusti September omm November December DFörglösninqcr, seminarier met-nmensperinder

gifterna har hämtats från ett motsvarande diagram, upprättat för en kon- ferens 1963 med rektorer för västtyska universitet och högskolor. Dia- grammet visar, att i regel ett sommaruppehåll om ca 3 månader tillämpas, något som icke kan vara en tillfällighet utan i stället torde vara betingat av praktiska, erfarenhetsmässiga skäl.

Emellertid kan man tänka sig ett modifierat treterminssystem. Det kan tänkas på två sätt. Året indelas i tre lika långa terminer, var och en om- fattande 12 å 13 veckor. I det ena alternativet går varje studerande varan- nan termin på högskolan och begagnar varannan termin för praktik och självstudier. Studietiden fördelas med 7 terminer på högskolan för schema— bundna studier och 1 termin för examensarbete samt 7 mellanliggande fria terminer. Totala studietiden blir då fem år och dubbla antalet stude- rande skulle kunna utbildas. Eftersom alla föreläsningar och övningar skulle behöva upprepas två gånger öm året, finge i princip hela lärarkåren med sina hjälpkrafter fördubblas. Däremot skulle de nuvarande lokalerna — med undantag för kontorsutrymmen i princip vara tillräckliga. Ge- nomtänker man lokalernas beläggning finner man emellertid, att under två av årets tre terminer 25 procent mer studerande kommer att bli närvaran- de än under den tredje terminen. Då lokalerna år full-belagda vid nuvarande intagning, skulle intagningen icke kunna ökas med 100 procent utan med 80 procent. Vidare skulle den nominella studietiden för varje teknolog också

komma att öka från nuvarande fyra till fem år vilket innebär en med 80 pro- cent reducerad utbildning-skapacitet. Den reella ökningen i utbildningshänse- ende skulle sålunda i realiteten icke komma att bli 100 procent utan (0,80 x 0,80 :) 64 procent. Härtill kommer att teknologerna finge finna sig i en väsentligt ökad studiekostnad beroende på att endast en grupp kunde påbörja sina studier strax efter studentexamen, under det att den andra gruppen finge vänta en viss tid. Härjämte kommer ett års förlängd studietid att för individen medföra ett års bortfall i inkomst efter avlagd examen och för samhället en förkortad arbetsinsats. Denna form av treterminssystem får därför anses vara så pass irrationell, att den icke närmare behöver studeras utan direkt kan avfärdas såsom mindre lämplig.

4.4. Modifierad treterminsutbildning

En mer realistisk form av treterminssystem är, om året alltjämt är indelat i tre terminer och de studerande intages tre gånger om året i lika stora grupper. Man skulle då med samma totala antal närvarande studerande per termin som nu, kunna öka utbildningskapaciteten med 50 procent. Den totala studietiden skulle komma att bli 12 terminer omfattande 12 år 13 veckor och inlagda under fyra år, (1. v. 5. under ungefär samma nomi- nella studietid som nu tillämpas. Denna är emellertid något kortare bero- ende på att undervisningen första året tager sin början den 2 oktober och det sista året slutar den 21 juni. Förslaget behandlas ingående i det följ ande. För närvarande är varje år uppdelat i två terminer var och en omfattande 14 veckor. Nominella studietiden är 8 terminer. Intagning av studerande sker en gång om året vid höstterminens början. Treterminssystemet delar varje år i lika långa terminer, en vår-, en sommar- och en hösttermin. Varje termin omfattar ca 12,5 veckor och totala studietiden blir nio ter— miner. Intagning sker tre gånger om året. Antalet samtidigt närvarande studerande blir lika med det nuvarande antalet men totala utbildnings- kapaciteten ökar med 50 procent. Undervisningstiden per vecka förutsättes oförändrad med ca 30 timmar fördelade med hälften på föreläsningar och hälften på övningar och laborationer. Fördelningen mellan övningar och labo- rationer antages vara 20 procent laborationstid och 80 procent salsövningstid. Härtill kommer obligatoriska fältövningar, studieresor och praktiktider. An- talet undervisningstimmar per lärare förutsättes oförändrat, nämligen nor- malt 112 timmar per år för professor och laborator, 396 timmar för universi- tetslektor samt 300 timmar för assistent. Fördelningen av undervis-ningen mellan olika lärarkategorier förutsättes följa de normer härför, som föresla- gits av förutvarande överstyrelsen för de tekniska högskolorna, och som bl.a. karaktäriseras av att gruppstorleken vid salsövningar uppgår till. 20 och vid laborationer i normala fall till 8 studerande. Vid treterminssyste- met förutsättes vidare, att årliga totala tiden för tentamina blir oförändrat

45 dagar, att under sommaren ett sammanlagt upphåll på fyra veckor göres, vartill kommer två veckor julferie och en veckas påskferie.

Eftersom intagning sker tre gånger om året med lika stora grupper, skulle till synes varje föreläsningsserie behöva upprepas tre gånger om året. Om man emellertid beaktar att två grupper alltid samtidigt är närvarande och om man kunde tillåta en fasförskj utning av en termin för ena gruppen, skulle två grupper kunna sammanföras till en dubbelt så stor enhet med gemen- sam föreläsning. Den tredje gruppen skulle däremot ha egen föreläsnings- serie. På detta sätt skulle föreläsningsserierna endast behöva upprepas två i stället för tre gånger om året. —— Av pedagogiska och andra skäl kan icke alltid dylika förskjutningar göras, varför det tillämpbara värdet måste ligga mellan de två angivna gränserna. Var skall närmare undersökas.

Med de i det föregående angivna allmänna förutsättningarna har vissa undersökningar utförts vid KTH, CTH och LTH, Undersökningarna har planlagts och genomförts på olika sätt för varje högskola för att proble- men skulle bli så allsidigt belysta som möjligt.

Vid LTH har man haft att jämföra kostnadsskillnaden vid en 50 pro- centig ökning och treterminssystem därstädes med tvåterminssystem och kostnaderna för en helt ny högskola för sektionerna F, M, E ochV.

Vid CTH har man med tillämpning av förutnämnda lärarkraftnormer haft att genomföra en beräkning avseende hela högskolan. '

Vid KTH har varje sektion haft att genomräkna sina speciella behov och att därutöver i detalj motivera sina ståndpunkter.

I'det följande kommer dessa tre utredningar att refereras. Redan nu må sägas att de giver ett i det närmaste "entydigt resultat. '

För LTH har efter gemensamma överläggningar en detaljbearbetning ut- förts av professorerna Gunnar Blom och Bertram Broberg. Dessa har först i detalj studerat sektionerna F och E i vad avser föreläsnings- och övnings- tider. Resultatet återges 1 tabell 2. 15.

Man finner av tabellen att föreläsningstimmarna vid en 50—procentig ökning av intagningskapaciteten måste ökas med faktorn 2, 5 (534: 214,5 = 2,5) under det att övningstiden måste ökas "med faktorn 1,5 (2273,5 : 1517 = 1,5), d.v.s. att kostnaden för övningstid står i direkt proportion mot den ökade intagningen. Vid ett studium av övriga sektioner har man funnit, att föreläsningsfaktorn blir 2,7 och sålunda ligger ganska nära det högsta värde 3, som skulleuppnås, om samtliga föreläsningsse- rier behövde upprepas tre gånger om året.: . .

Vid kostnadsjämförelsen mellan 50-pr06entsalternativet vid LTH och en ny högskola har man kommit fram'till, att viss-a kostnader är direkt pro- portionella mot antalet studerande och sålunda icke behöver redovisas se- parat. Dit hör lönekostnader för assistenter, övningsassistenter och tillfäl- liga lärare, lönekostnader för lektorer beträffande den del av Undervis- ningen, där dessa leder övningar, samt lönekostnader för all" personal

Tabell 2:15. Beräknat antal föreläsningstimmar vid två- respektive modifierad Ire- ierminsutbitdning för sektionerna F och E vid LTH

Föreläsningstimmar Övningstimmar

Institutmn Tvåtermins- Ökn. vid Tvåtermins- Ökn. vid

utbildning 50- %-syst. utbildning 50- %-syst.

Matematik ...................... 26 1 6 328 1 64 Numerisk analys ................. 12 6 87 43,5 Matematisk statistik .............. 13 9,5 115 55,5 Mekanik ........................ 20 16 129 64,5 Matematisk fysik ................. 14 22 86 43 Fysik ........................... 20 31 226 113 Kärnfysik ....................... 7 14 30 15 Fasta tillståndets fysik ............ 10 20 48 24 Regleringsteknik ................. 10 27 13,5 Allmän kemi ..................... 24 12 Ritteknik I ...................... 31 15,5 Mekanisk värmeteori med ström- ningslära ...................... 32 16 Allmän teleteknik ................ 8 4 Hållfasthetslära .................. , 74 37 Materiallära och värmebehandling . . 0 0 Teoretisk elektroteknik ............ 56 28 Elektrisk mätteknik .............. 99 49.5 Tillämpad elektronik .............. 26,5 13,25 Teletransmissionsteori ............. 26,5 13,25 Teletrafiksystem ................. 18 9 Elautomatik ..................... 37 18,5 Allmän elkraftteknik .............. 9 4,5

Summa timmar 319,5 » 1 517 756,5 4 Totalt timmar 534,0 2 273,5

som icke är lärare. Materielanslaget har vidare antagits bli detsamma i de båda fallen liksom anslagen för olika gemensamma ändamål, omkostnader etc. -

En genomgång av tabell 2:15 ger vidare vid handen, att nya laboraturer i vissa fall professurer måste inrättas i ämnena matematik, mekanik, matematisk fysik, fysik, kärnfysik, fasta tillståndets fysik, mekanisk vär- meteori med strömningslära, hållfasthetslära, teoretisk elektroteknik, elekt- risk mätteknik samt elautomatik, således tillhopa elva befattningar inom sektionerna F och E. Man har vidare funnit, att för de ökade föreläsningar— na måste tillkomma lika många lektorer, och att den typiska konstellatio- nen i'genomsnitt vid 50-procentsystemet blir att för varje professur måste inrättas en laboratur och ett lektorat. Detta betyder, att utöver stomplanen sammanlagt skulle behöva tillkomma ca 25 laboraturer samt lika många universitetslektorat, och att, om hänsyn .tas till den ökade övningstiden, totala antalet tillkommande lektorat skulle bli icke mindre än 40. Man be- dömer det som uteslutet, att denna stora personalkader under 1960-talet skulle kunna rekrytel as till LTH.

En genomräkning av hörsalsbehovet för LTH vid en antagen beläggning av i genomsnitt 25 .timmar per vecka visar, att för de berörda sektionerna

F, M, E ööh V det nu i stomplan I beräknade” behovet av 1.2 Salar ”måste ökas till 18, d. v. 5. med 50 procent, och att det därvid framför allt är fråga om mindre salar i detta fall sådana med 75 platser. Antalet kontorsrum mås- te med hänsyn till den ökade lärarkadern, tillkomsten av fler kanslibiträden etc.—»J-ökas med ca 150 rum motsvarande 36 procent. Laboratorierna måste soniföl-jd av ökat antalexamens— och licentiandarbeten ökas med 2 000 a 3 000 -,m2 vartill kommer vissa lokaler av servicekaraktär. Detta innebär en samm-anlagd ökning av laboratorierna med ca 13 procent utöver de i stomplanen angivna. -

Ökningen av det löpande nyanskaffningsanslaget uppskattas till 0, 7 mil— jonei kronor per år.

Föl en ny teknisk högskola med tvåterminssystem och med samma stor- lek på sektionerna F, M, E och V som de vid LTH har man uppskattat byggkostnaden till4'100 miljoner kronor, utrustningskostnaden till 2 mil- joner kronor per år och den del av lönekostnaden, som skall medtagas i jämförelsen, till 2 miljoner kronor per år. För att göra 50-procentsförsla— get vid LTH jämförbart med *den nya högskolan måste siffrorna för LTH- förslaget fördubblas. Man kommer då fram till en byggnadskostnad på 25 miljoner kronor, en utrustningskostnad på 1,4 miljoner kronor per år och en lönekostnad på 4,8 miljoner kronor per år, om man räknar med att före- läsningsserierna upprepas 2,7 gånger om året. Räknar man däremot med att föreläsningarna måste upprepas tre gånger om året blir lönekostnaden 5,3 miljoner kronor.

Om jag nu antar, att byggnadskostnaden kan översättas till årskostnad genom att 10 procent av densamma beräknas som sådan — en siffra som torde vara försvarbar om hänsyn tages till räntekostnad och till den starka förslitning som laboratorier ärvutsatta för —— så finner man, att i 50-pro— centförslaget den del av årskostnaden, 'som- skall jämföras (sålunda