Prop. 1970:122
('angående utbyggnad av orga\xad nisationen för läkar- och tandläkarutbildning i Stockholm m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
1
Nr 122
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utbyggnad av orga
nisationen för läkar- och tandläkarutbildning i Stockholm m. m.; given Stockholms slott den 3 april 1970.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsråds protokollet över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.
GUSTAF ADOLF
Sven Moberg
Propositionens huvudsakliga innehåll
Enligt statsmakternas beslut år 1965 skall medicinsk klinisk utbildning och forskning anordnas vid Huddinge sjukhus. I föreliggande proposition föreslås — på grundval av förslag från universitetskanslersämbetet — att sammanlagt sjutton nya professurer i kliniska ämnen skall inrättas vid karolinska institutet under perio den 1972/73—1976/77, med placering vid Huddinge sjukhus. I stockholmsom rådet kommer härigenom att finnas två högspecialiserade undervisningssjukhus — karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus.
På grundval av förslag från universitetskanslersämbetet läggs vidare fram rikt linjer för en väsentlig utbyggnad av organisationen för tandläkarutbildning i Stock holm. Nya lokaler för odontologisk utbildning och forskning föreslås bli uppförda i anslutning till Huddinge sjukhus. De nya lokalerna avses bli dimensionerade för ett intag av 120 nybörjare per år. Härutöver föreslås att tandläkarutbildningen i de nuvarande lokalerna vid Holländargatan skall fortsätta under en övergångsperiod med ett tills vidare oförändrat intag av 100 studerande per år. Den totala intag- ningskapaciteten för tandläkarutbildning i landet kommer härigenom att öka från nuvarande 380 nybörjarplatser till 500 platser per år. Tandsjukvården i Huddinge föreslås bli organiserad inom ramen för en tandsjukvårdscentral liksom i Umeå och Göteborg. Samtliga lärare/tandläkare i Huddinge blir heltidsanställda med tjänst göringsskyldighet även inom tandsjukvården. Vidare föreslås att dels en profes-
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 122
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
sur i teknologi skall inrättas, dels den nuvarande tjänsten som biträdande professor
i parodontologi — tandlossningssjukdomar — skall omvandlas till professur i sam
band med att undervisningen i dessa båda ämnen inleds i Huddinge. Enligt en av
byggnadsstyrelsen framlagd tidsplan för uppförande av de nya lokalerna i Huddinge
bedöms den föreslagna intagningsökningen kunna starta läsåret 1972/73.
I propositionen föreslås slutligen att all tandtekniker- och tandsköterskeutbildning
skall bedrivas under kommunalt huvudmannaskap.
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
3
Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 april 1970.
Närvarande:
Statsministern
Palme,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng,
Andersson, Länge, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
Statsrådet Moberg anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om utbyggnad av organisationen för läkar- och tandläkarutbildning i Stockholm m. m. och anför.
1. Utbyggnad av organisationen för läkarutbildning i Stockholm
1.1 Bakgrund
På grundval av 1963 års universitets- och högskolekommittés (U 63) förslag
fastställde statsmakterna år 1965 en plan för en successiv ökning av intagnings-
kapaciteten till läkarutbildning i landet under perioden 1966/67—1969/70 till
sammanlagt 916 nybörjarplatser per år (prop. 141, SU 173, rskr 411). Denna ut-
byggnadsplan innebar bl. a. att antalet nybörjarplatser i medicinskt teoretiska
ämnen vid karolinska institutet i Stockholm innevarande läsår skulle öka med 72
till sammanlagt 280 intagningsplatser per år, vilket med hänsyn till beräknad av
gång skulle medföra ett behov fr. o. m. läsåret 1971/72 av 270 intagningsplatser
per år under det propedeutiska och fr. o. m. läsåret 1972/73 under det kliniska
stadiet.
Enligt en år 1964 mellan staten och Stockholms läns landsting träffad överens
kommelse (jfr prop. 1965:141 s. 193) skall det nya sjukhus som landstinget f. n.
uppför i Huddinge tas i bruk för viss propedeutisk och för klinisk utbildning av
bl. a. dessa nytillkomna studerande. Huddinge sjukhus, som dimensioneras för ett
årligt intag av 90 läkarstuderande, blir härigenom det tredje undervisningssjukhu-
set i stockholmsområdet vid sidan av de båda befintliga undervisningssjukhusen,
karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet. Sistnämnda sjukhus avses senare bli
ersatt som undervisningssjukhus av S:t Görans sjukhus enligt ett år 1967 träffat
avtal mellan staten och Stockholms stad (jfr prop. 1967: 175, SU 1968: 25, rskr
1968: 62).
Vid karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet kommer utbildning i huvud
ämnena medicin och kirurgi jämte anslutande sidoämnen att äga rum för ett årligt
intag av 180 studerande. Utbildningen i de kliniska specialämnena för dessa stu
derande förläggs huvudsakligen till karolinska sjukhuset. Inom vissa ämnesområden
utnyttjas även andra stockholmssjukhus för utbildningen såsom S:t Görans sjuk
hus för psykiatri och pediatrik. Roslagstulls sjukhus för infektionssjukdomar och
Sabbatsbergs sjukhus för obstetrik och gynekologi samt oftalmiatrik.
Statsmakterna har nyligen fattat beslut om ökning av läkarutbildningskapacite-
ten vid karolinska institutet med ytterligare 90 nybörjarplatser per år (prop.
1969: 137, SU 187, rskr 421). Ökningen genomförs i två etapper med 40 ny
börjarplatser innevarande läsår och 50 platser läsåret 1972/73. Den kliniska
utbildningen för dessa nya studerande förläggs till främst Södersjukhuset och Dan-
deryds sjukhus, vilka redan utnyttjas temporärt för utbildning av 40 studerande per
år. Innevarande läsår har sålunda tagits in sammanlagt 320 studerande till läkar
utbildning i Stockholm.
En närmare redogörelse för såväl nuvarande som beslutad organisation av lä
karutbildningen i Stockholm återfinns i prop. 1969: 137 (s. 5 och 11).
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
5
1.2 Huddinge sjukhus
Huddinge sjukhus, som avses bli centralsjukhus i sydvästra förvaltningsområdet inom det kommande storlandstingets sjukvårdsorganisation, uppförs ca tre km sydväst om Huddinge centrum i trakten av Flemingsberg. Stockholms läns lands ting har här förvärvat ett markområde av ca 200 hektar, varav det egentliga sjuk husområdet omfattar ca 80 hektar.
Huvuddelen av Huddinge sjukhus består av fem parallella huskroppar på en yta av ca 250X300 m. Husen är fem våningar över marken och binds samman av två tvärsgående kommunikationsleder. Vid norra sidan av huvudanläggningen ligger lägre huskroppar som inrymmer försörjningsanläggningar samt infarts- och parkeringsanordningar.
På västra sidan av huvudanläggningen placeras en infektionspaviljong och på den östra en laboratorie- och forskningsbyggnad. I anslutning till sistnämnda byggnad avses en nybyggnad för odontologisk utbildning och forskning bli upp förd, till vilken jag återkommer i det följande (jfr även prop. 1969: 36 s. 6 och
16). Området söder om sjukhuset har reserverats som park- och friområde och kommer att omfatta bl. a. en gymnastik- och simhall.
I den egentliga sjukhusanläggningens mellersta huskropp förläggs skilda service discipliner, såsom röntgenavdelningar, de kliniskt-kemiska, kliniskt-farmakolo- giska och kliniskt-fysiologiska laboratorierna samt sjukhusförvaltningen. De båda västra huskropparna avses inrymma de medicinska och psykiatriska klinikerna samt rehabiliterings- och långvårdskliniker. I de båda östra huskropparna förläggs de kirurgiska klinikerna och barnklinikerna. I anslutning till dessa huskroppar upp förs även en radioterapeutisk behandlingsavdelning. Laboratorie- och forsknings- byggnaden innehåller bl. a. den patologiska avdelningen, det kliniskt-bakteriolo- giska laboratoriet samt forskningslaboratorier och djuravdelning. Sjukhuset beräk nas totalt omfatta ca 350 000 m2 nettoyta.
I närheten av sjukhuset förläggs vidare en vårdyrkesskola, som skall inrymma lokaler för utbildning av bl. a. tandsköterskor och tandtekniker. Till skolan planeras även tandhygienistutbildning bli förlagd.
Huddinge sjukhus planerade utformning framgår av följande plan över sjuk husområdet.
Sjukhusets upptagningsområde beräknas för specialklinikerna komma att om fatta ca 350 000 invånare och för grunddisciplinerna internmedicin och allmän kirurgi samt psykiatri ca 130 000 invånare. Enligt en reviderad generalplan från år 1967 skall sjukhuset omfatta ca 1 600 vårdplatser. Vårdplatsernas fördelning på olika discipliner samt sjukhusets planerade kapacitet för öppen vård framgår av följande sammanställning. Av densamma framgår även den planerade block organisationen inom sjukhuset.
Utöver de i sammanställningen angivna disciplinerna kommer sjukhuset att er hålla en omfattande serviceorganisation, särskilt på laboratoriesidan, inom ramen för ett block för medicinsk service och forskning. Detta kommer att innefatta bl. a.
Plan över Huddinge sjukhus
\ MARK RESERVERAD FÖR &
% STATLIGA ÄNDAMÅL |
j
ÉglÉ^
faslig
IVÅRDYRXESSKOLA L
jifesB&g^Sga
; ■
lODONTFAiaiLfETl
romiNGSHUsp
liHF^
KLINIKER OCH
VÅRDAVDELNINGAR
EOLLPLAH
SIM- OCH IDROTTSHALLi
WgffläSKJ;
HUVUPEMTRÉ
MEDICINSK SERVICE fM
FÖRVALTNING igfe
CENTRALKÖK
APOTEK M.M.
laiNFEKTIONSKLINiK;
mm
PpP
mg®
jMvjpj
' U-
0\
K
u
n
g l.
M
a
j:
ts
p
ro
p
o
sit
io n
n r
1
2 2 år
1
9
7
0
Stomplan för Huddinge sjukhus
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
7
Sluten vård Öppen vård
Disciplin Antal nominel-
Besök per år
la vårdplatser
exkl. jourfall
Barnmedicin
{ 141
8 000
Barnkirurgi
20 000
Barn- och ungdomspsykiatri
40
1 500
S:a barnblock
181
Internmedicin
162
20 000
allergi
10 000
diabetes
10 000
Lungmedicin
78
8 000
tbc-dispensär
15 000
Njurmedicin
40
8 000
Långvård
88
2 000
Rehabilitering
44
3 000
Neurologi
60
6 000
Hud- och könssjukdomar
55
20 000
Infektionssjukdomar
112
5 000
S:a medicinblock
639
Neurokirurgi
36
Plastikkirurgi
20
8 000
Kirurgi
110
| 40 000
Ortopedi
80
Urologi
40
10 000
Obstetrik-gynekologi
132
15 000
mödravårdscentral
3 000
Radioterapi
60
12 000
Ögonsjukdomar
40
15 000
Öron-, näs- och halssjukdomar
40
25 000
S:a kirurgiblock
558
Allmänpsykiatri
240
15 000
alkoholdispensär Psykiatrisk rehabilitering
30
20 000
S:a psykiatriskt block
270
S:a totalt
1648
299 500
bakteriologiskt laboratorium, blodcentral, farmaceutisk avdelning (sjukhusapotek), klinisk-farmakologisk avdelning, fysiologiska laboratorier, kemiska laboratorier, neurofysiologiskt laboratorium, patologisk avdelning med cytologiskt laboratorium och röntgenavdelningar. Vidare kommer vid sjukhuset att finnas bl. a. anestesi- och intensivbehandlingsavdelningar, audiologisk avdelning, foniatrisk avdelning, rehabiliteringscentral (allmän och psykiatrisk) samt socialmedicinsk avdelning.
Den första delen av Huddinge sjukhus avses bli tagen i bruk under våren 1972, då viss sjukvårdande verksamhet inleds inom områdena medicin, långvård, kirurgi, ortopedi, urologi, obstetrik-gynekologi och psykiatri. Sjukhusets övriga delar fär digställs successivt och hela sjukhusanläggningen planeras vara i bruk hösten 1977. Läkarutbildning inleds läsåret 1972/73 för 90 studerande inom ämnesområdena medicin och kirurgi. Den aktuella tidsplanen för sjukhusets färdigställande innebär
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
att vissa kliniker och avdelningar inte kommer att kunna tas i bruk vid de tidpunk
ter då utbildningen i motsvarande ämnen inleds. Situationen härvidlag åskådliggörs
i det följande. En redovisning av konsekvenserna för utbildningen har vidare läm
nats i prop. 1969: 137 (s. 16).
De totala byggnadskostnaderna för sjukhuset har i oktober 1967 av Stockholms
läns landsting fastställts inom en ram av högst 700 milj. kr. En redovisning av vissa
kostnadsberäkningar för sjukhuset har lämnats i prop. 1969: 102 (s. 10).
Överenskommelsen år 1964 mellan staten och Stockholms läns landsting innebar
att landstinget upplåter hela sjukhuset för klinisk läkarutbildning och för forsk
ning enligt den i avtalet intagna stomplanen. Som tidigare nämnts, skall lokalerna
dimensioneras för ett intag av 90 studerande per år, men möjlighet finns till ökning
av detta antal i vissa specialämnen. I överenskommelsen åtog sig landstinget även
att i närheten av sjukhusområdet reservera ett markområde om ca 25 hektar för
statliga ändamål.
I ett tilläggsavtal år 1969 till 1964 års överenskommelse har det statliga bygg
nads- och utrustningsbidraget för sjukhusanläggningen m. m. fastställts till totalt
230 milj. kr., oavsett vad de faktiska kostnaderna kommer att bli (prop. 1969: 102
s. 47, SU 85, rskr. 217). Enligt avtalet utgår tilläggsbidrag vid prishöjningar som
överstiger en normal prisutveckling. Bidraget innefattar ersättning även för vissa
ökade kostnader, som uppstår vid förläggning av odontologisk utbildning och forsk
ning till laboratorie- och forskningsbyggnaden vid sjukhuset. Om antalet vårdplat
ser vid den planerade radioterapeutiska kliniken med tillhörande strålbehandlings-
avdelning m. m. ökas från 20 till 60 utgår statsbidrag med ytterligare 5 milj. kr.
Som framgått av stomplanen har denna ökning beslutats av landstinget. Kungl.
Maj:t godkände för sin del avtalet med nämnda ökning av vårdplatserna den 19
december 1969.
1.3 Universitetskanslersämbetets förslag
Universitetskanslersämbetet har i sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71
lagt fram en detaljerad plan för inrättande av professurer vid karolinska institutet
i samband med att Huddinge sjukhus tas i bruk för läkarutbildning och medicinsk
forskning. Ämbetets förslag grundar sig på den personalplan som läkarutbildnings-
beredningen redovisade i 1963 års universitets- och högskolekommittés betänkande
Utbyggnaden av universitet och högskolor (SOU 1965: 12 s. 147 och 148). Ämbe
tets förslag och uppgifter om tidpunkterna för färdigställandet av berörda kliniker
och avdelningar vid sjukhuset i förhållande till undervisningens början framgår av
följande sammanställning.
Ämbetet framhåller behovet av att statsmakterna nu fattar beslut om en full
ständig plan för tillkomsten av dessa tjänster för att ge underlag för den fortsatta
planeringen. Ämbetet har vidare föreslagit att professurerna skall inrättas en ter
min före undervisningens början, när detta är möjligt, för att ge blivande tjänstin
nehavare möjlighet att organisera den kommande utbildningsverksamheten. I fråga
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
9
Ämne
Undervisningen
Klinik (motsva-
Professur
börjar
rande) färdig
inrättas
Patologi
Klinisk bakteriologi
Klinisk farmakologi
Klinisk kemi
Klinisk fysiologi
Rö ntgendiagonstik
Medicin
Intemmedicinskt specialämne
Kirurgi
Kirurgiskt specialämne
Ortopedisk kirurgi
Dermatologi och venereologi
Infektionssjukdomar
Psykiatri
Socialmedicin
Neurologi
Oftalmiatrik
Oto-rhino-laryngologi
Pediatrik
Barn- och ungdomspsykiatri
Obstetrik och gynekologi
ht 1971
ht 1972
ht 1972
ht 1972
ht 1972
ht 1972
ht 1972
(ht 1972)
vt 1973
(vt 1973)
vt 1973
ht 1973
ht 1973
ht 1973
vt 1974
vt 1974
vt 1974
vt 1974
ht 1974
ht 1974
ht 1974
1.4.1974
1.3.1972
1.3.1972
1.3.1972
1.3.1972
1.3.1972
1.7.1972
1.4.1975
1.11.1976
1.9.1977
1.1.1974
1.11.1973
1.11.1973
1.11.1973
1.5.1974
1.5.1974
1.9.1972
1.7.1972
1.7.19721
1.7.1973
1.7.1972
1.7.1972
1.7.1972
1.1.1972
1.1.1972
1.7.1973
1.7.1972
1.7.1973
1.1.1973
1.1.1973“
1.7.19733
1.7.19733
1.7.1973
1.7.1973
1.7.1973
1.7.1973
1.1.1974
1.1.1974
1.1.1974
1 Placerad vid S:t Görans sjukhus
2 Övergångsvis placerad vid Södersjukhuset
3 övergångsvis vakanssättning
om närmare motiveringar för de föreslagna tidpunkterna för tjänsternas inrättande
m. m. hänvisas till ämbetets anslagsframställning för budgetåret 1970/71.
I särskild skrivelse har Svenska anestesiologförbimdet och Svensk anestesiolo-
gisk förening hemställt om att en professur i anestesiologi skall inrättas vid karo
linska institutet och placeras vid Huddinge sjukhus. Universitetskanslersämbetet
har i yttrande över skrivelsen avstyrkt förslaget med hänvisning till sina nyssnämn
da förslag. Ämbetet erinrar vidare om att professurer i anestesiologi — förutom
vid karolinska institutet — finns inrättade endast vid två universitet samt att beslut
fattats om att inrätta ytterligare en tjänst vid enheten i Linköping.
1.4. Föredraganden
Utbyggnaden av läkarutbildningskapaciteten vid karolinska institutet medför
att allt fler sjukhus i stockholmsområdet tas i anspråk helt eller delvis för klinisk
läkarutbildning. Statsmakterna beslöt år 1965 att antalet nybörjarplatser vid in
stitutet läsåret 1969/70 skulle öka från 208 till 280 per år. Denna intagningsökning
skall i enlighet med en år 1964 träffad överenskommelse mellan staten och Stock
holms läns landsting genomföras så att det nya sjukhus, som f. n. byggs i Huddinge,
med början den 1 juli 1972 successivt tas i anspråk för klinisk läkarutbildning och
forskning. Vidare har intagningskapaciteten till läkarutbildning i Stockholm enligt
beslut förra året ökat med ytterligare 40 platser innevarande läsår, vartill kommer
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
en beslutad ökning med 50 nybörjarplatser läsåret 1972/73 till totalt 370 platser
per år. Den kliniska delen av utbildningen för dessa studerande skall förläggas
till främst Södersjukhuset och Danderyds sjukhus, vilka redan i viss utsträckning
utnyttjas för läkarutbildning. I samband med mina förslag om sistnämnda utbygg
nad i prop 1969:137 framhöll jag bl. a. att det i stockholmsområdet kommer att fin
nas möjligheter att för mer speciell utbildnings- och forskningsverksamhet repliera
på två högspecialiserade undervisningssjukhus — karolinska sjukhuset och Hud
dinge sjukhus.
Som jag redovisat i det föregående, har universitetskanslersämbetet lagt fram en
plan för inrättande av professurer, avsedda för klinisk utbildning och forskning
vid Huddinge sjukhus. I likhet med ämbetet finner jag det från planeringssynpunkt
motiverat att statsmakterna redan nu beslutar om vilka professurer som
skall inrättas, när Huddinge sjukhus tas i anspråk för klinisk läkarutbildning och
medicinsk forskning. Jag föreslår därför att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens
bemyndigande att inrätta sammanlagt 17 professurer vid karolinska institutet
under perioden 1972/73—1976/77 i de ämnen och — i fråga om vissa tjänster
— vid de tidpunkter som anges i följande sammanställning.
Ämne
Tidpunkt för tjänstens
inrättande
Klinisk farmakologi .................................................................................
1.7.1972
Klinisk fysiologi .......................................................................................
1.7.1972
Klinisk kemi .............................................................................................
1.7.1972
Medicin........................................................................................................
1.7.1972
Röntgendiagnostik .....................................................................................
1.7.1972
Kirurgi ........................................................................................................
1.1.1973
Ortopedisk kirurgi ...................................................................................
Dermatologi och venereologi ..................................................................
Infektionssjukdomar .................................................................................
Klinisk bakteriologi...................................................................................
Psykiatri ......................................................................................................
1.1.1973
Neurologi ....................................................................................................
, successivt under budget-
Oftalmiatrik ................................................................................................
Socialmedicin .............................................................................................
Öron-, näs- och halssjukdomar................................................................
Obstetrik och gynekologi ........................................................................
Pediatrik ......................................................................................................
åren 1973/74—1976/77
Enligt planerna avses vidare verksamheten vid den nuvarande patologiska in
stitutionen på Sabbatsbergs sjukhus föras över till Huddinge sjukhus. Härigenom
kommer även en professor och två biträdande professorer i patologi att utöva sin
verksamhet vid sistnämnda sjukhus.
Vad här föreslagits innebär en mycket betydande ökning av resurserna för
klinisk forskning och forskarutbildning vid karolinska institutet. Jag vill fram
hålla, att en professur i klinisk farmakologi tidigare har inrättas endast i Lin
köping. Förslaget innebär vidare, att det inom flertalet kliniska ämnesområden
vid karolinska institutet kommer att finnas minst två tjänster som professor eller
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
11
biträdande professor. I anslutning härtill vill jag erinra om vad dåvarande departe mentschefen anförde i prop. 1967: 1 (bil. 10 s. 246) om att förslag om nya specia liteter, särskilt inom de mer omfattande ämnena, framdeles borde prövas inom ramen för redan befintliga eller i samband med utbyggnaden av läkarutbildningen tillkommande forskningsresurser. Mot denna bakgrund finner jag det angeläget att vederbörande myndigheter i sitt fortsatta planeringsarbete rörande de nu aktuella tjänsterna prövar möjligheterna att inom ramen för de angivna ämnesområdena differentiera forskningsverksamheten vid de olika undervisningssjukhusen i Stock holm.
I detta sammanhang vill jag peka på det unika tillfälle som föreligger att vid ett nytt sjukhus som Huddinge sjukhus, vilket från början planerats som under- visningssjukhus och med mycket goda resurser för klinisk forskning, redan från starten inrikta forskningsverksamheten inom olika ämnesområden mot några, för
samhället särskilt betydelsefulla områden.
Som jag redovisat i det föregående, avses Huddinge sjukhus vara helt taget i bruk hösten 1977. Av universitetskanslersämbetets redogörelse framgår att vissa kliniker och avdelningar vid sjukhuset inte kommer att stå färdiga, när utbild ningen i motsvarande ämnen skall börja. Jag har tidigare behandlat dessa frågor i prop. 1969: 137 (s. 25). Enligt vad jag erfarit har vissa ändringar i utbyggnads- planeringen numera gjorts inom Stockholms läns landsting. Detaljplaneringen av tidpunkterna för de olika klinikernas färdigställande är inte helt avslutad. Mot denna bakgrund har jag i det föregående angett tidpunkterna för inrättande av endast de professorstjänster som skall komma till budgetåret 1972/73. Jag avser att efter förslag av universitetskanslersämbetet återkomma till frågan om tidpunk terna för inrättande av de övriga professurerna. Tjänsterna bör emellertid inrättas först när läkarutbildning och forskning kan inledas i resp. ämne vid Huddinge sjukhus.
Med hänsyn till att den sjukvårdande verksamheten inom flera descipliner kom mer att inledas vid sjukhuset, innan läkarutbildningen och forskningen börjar där, kan det bli aktuellt att tillsätta överläkartjänster som senare skall förenas med professur. Berörda överläkartjänster bör därvid tillsättas efter samma regler som gäller för professur. Enligt gällande bestämmelser får vidare åtgärder för tillsät tande av tjänst som professor, som skall inrättas vid viss tidpunkt, påbörjas tidigast två år före denna tidpunkt. Av planeringsskäl kan det bli nödvändigt att inleda till- sättningsförfarandet för vissa nu föreslagna professurer tidigare än två år innan tjänsten skall inrättas. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att vidta erforderliga åtgärder.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
2. Utbyggnad av organisationen för tandläkarutbildning i
Stockholm m. m.
2.1 Inledning
Med anledning av riksdagens beslut år 1965 angående utbyggnaden av univer
sitet och högskolor m. m. (prop. 141, SU 173, rskr 411) uppdrog Kungl. Maj:t
den 21 januari 1966 åt universitetskanslersämbetet att bl. a. utreda och komma in
med förslag om utbyggnad av den odontologiska utbildningen i Stockholm, varvid
ämbetet i första hand skulle utgå från att utbyggnaden borde ske i anslutning
till det planerade undervisningssjukhuset i Huddinge. I uppdraget ingick även
att undersöka den av 1963 års universitets- och högskolekommitté anvisade möj
ligheten att under en övergångsperiod dubblera utbildningskapaciteten för tand
läkare i Stockholm genom utnyttjande av såväl tillkommande som befintliga loka
ler för odontologisk utbildning.
Universitetskanslersämbetet tillsatte för denna uppgift en kommitté, bestående
av riksdagsledamoten Gösta Skoglund, ordförande, byråchefen Sixten Fors, pro
fessorerna Carl-Axel Hamberger och Anders Lundström samt numera medicinal
rådet Gunnar Wennström. Kommittén, som antog benämningen Kommittén för ut
redning av odontologisk utbildning i Stockholm (KOS), lade i februari 1968 fram
resultatet av sin utredning i betänkandet Utbyggnad av odontologisk utbildning i
Stockholm (Stencil universitetskanslersämbetet 1968).
Över kommitténs betänkande har ämbetet genom remiss inhämtat yttranden
från socialstyrelsen, rektorsämbetena vid universiteten i Lund och Umeå, som båda
överlämnat yttranden från resp. odontologiska fakultet, rektorsämbetet vid univer
sitetet i Göteborg, som överlämnat yttrande från medicinska fakulteten, rektors
ämbetet vid karolinska institutet, som överlämnat yttranden från medicinska och
odontologiska fakulteterna, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet,
Stockholms läns landstings förvaltningsutskott, Stockholms stadskollegium, Stor
stockholms sjukvårdsberedning, Sveriges tandläkarförbund och Svenska tand-
läkaresällskapet, som avgett gemensamt yttrande, samt Sveriges förenade student
kårer (SFS).
Vidare har Statstjänstemannaförbundet kommit in till ämbetet med en skrivelse
i ärendet.
Universitetskanslersämbetet har, i samband med att ämbetet den 8 februari 1969
kommit in till Kungl. Maj:t med förslag om utbyggnad av odontologisk utbildning
m. m. i Stockholm, överlämnat nämnda betänkande samt nyss angivna yttranden
över betänkandet jämte en sammanställning av dessa yttranden.
Statens förhandlingsnämnd har med skrivelse den 26 februari 1970 för Kungl.
Maj:ts prövning överlämnat ett med Kommunalförbundet för Stockholms stads
och läns regionala frågor ingånget avtal om mark m. m. för odontologisk utbildning
i Huddinge. Avtalet har träffats under förbehåll av Kungl. Maj:ts samt Kommunal
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
13
förbundets och Stockholms läns landstings godkännande. Förhandlingsnämndens skrivelse och avtalet samt en till avtalet fogad karta torde få fogas till statsråds protokollet i detta ärende som bilaga 1—3.
Slutligen har skolöverstyrelsen i skrivelse den 24 mars 1969 lagt fram förslag rörande huvudmannaskapet för tandtekniker- och tandsköterskeskolor.
I det följande redovisas för överblickens och sammanhangens skull på åtskilliga punkter även förslag, som inte kräver riksdagens beslut.
2.2 Bakgrund
Under hela efterkrigstiden har tandläkarutbildningskapaciteten successivt byggts ut. I början av 1940-talet togs omkring 100 nybörjare per år in vid dåvarande tandläkarinstitutet i Stockholm, som var landets enda odontologiska läroanstalt. Utbyggnaden av intagningskapaciteten har hittills skett främst genom att odonto logisk utbildning och forskning förlagts till nya orter. År 1948 inleddes således tandläkarutbildning i Malmö med ett intag av ursprungligen 80 nybörjare per år (jfr prop. 1946: 241, SU 223, rskr 454). Enligt statsmakternas beslut år 1955 (prop. 138, SU 148, rskr 326) började viss tandläkarutbildning i Umeå höstter minen 1956. Denna utbildning, till vilken i början togs in 40 nybörjare per år, om fattade andra, tredje och fjärde årskurserna, medan första och femte studieårens kurser var förlagda till tandläkarhögskolan i Stockholm. Vid en senare intagnings ökning till 60 nybörjare per år läsåret 1962/63 togs även tandläkarhögskolan i Malmö i anspråk för utbildningen under det första studieåret. Fr. o. m. hösttermi nen 1965 meddelas fullständig odontologisk utbildning i Umeå. I samband med reformeringen av universitets- och högskoleväsendets organisation och förvaltning år 1964 ombildades de tidigare tandläkarhögskolorna till odontologiska fakulteter vid resp. universiteten i Lund och Umeå samt karolinska institutet (prop. 50 s. 179, SU 119, rskr 293). I januari 1967 inleddes tandläkarutbildning i Göteborg med ett intag av 100 nybörjare per år, vilket ökades till 120 läsåret 1968/69 (jfr prop. 1964: 161, SU 183, rskr 364).
Antalet intagningsplatser vid de fyra odontologiska fakulteterna uppgår f. n. till 380 per år av vilka således 140 platser kommit till under 1960-talet. Intagnings- platserna fördelar sig med 100 i Stockholm och Malmö, 120 i Göteborg och 60 i Umeå. Intagning av studerande sker vid samtliga fakulteter både höst- och vår termin med lika fördelning på resp. termin.
För samtliga läroanstalter med odontologisk utbildnings- och forskningsorgani sation gäller att de — vid sidan av sina primära uppgifter utbildning och forskning — har att i egen regi bedriva tandsjukvård. Denna kliniska verksamhet sker f. n. enligt två olika system som skiljer sig främst genom verksamhetens organisation och lärarnas medverkan i och ansvar för tandsjukvården. Det ena äldre systemet tillämpas i Stockholm och Malmö, medan det andra nyare systemet gäller för verk samheten i Umeå och Göteborg. I det följande redovisas i korthet huvudlinjerna i de båda systemen.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
I Stockholm och Malmö meddelas tandsjukvård dels inom ramen för
de odontologiska institutionerna vid kandidatklinik, dels vid lärarklinik. Patienter
erhålls genom öppen mottagning och remisser. Den kliniska tandläkarutbildningen
är förlagd till kandidatklinikerna, där de studerande under lärares ledning och
övervakning utför de behandlingar som fordras för att erhålla tjänstgöringsbetyg.
I huvudsak finns det en kandidatklinik för vart och ett av de i studieplanen upp
tagna kliniska examensämnena. Institutionsprefekten, dvs. normalt professor —
eller i ämne, där professor inte finns, biträdande professor — är ansvarig för vården
vid resp. kandidatklinik, medan sjukvårdsansvaret för patienten och dennes be
handling som regel inte är lagt på någon enskild lärare/tandläkare.
Lärarkliniken har kommit, till främst i syfte att säkerställa så stort patienturval,
att för undervisningen lämpliga fall alltid kan erhållas (jfr prop. 1949: 92 s. 17).
Vid lärarkliniken, dit remisstandvården är förlagd, sker även de behandlingar som
de studerande inte kan utföra vid kandidatklinikema. Behandlingarna utförs
av fakultetens lärare. Tjänstgöring vid lärarkliniken är frivillig och ersättes genom
timarvode.
Den tandsjukvårdande verksamheten har genom särskilda avtal med vederböran
de huvudmän för folktandvården i viss utsträckning samordnats med folktandvår
den i Stockholm och Malmö. De båda odontologiska fakulteterna fungerar även i
viss omfattning som centraltandpolikliniker.
Professor och biträdande professor vid dessa båda fakulteter har jämte ålig
ganden i fråga om bl. a. undervisning och forskning enligt universitetsstadgan
(1964: 461) en daglig tjänstgöringsskyldighet om resp. fem och fyra timmar. Med
patientvården är de inte skyldiga att ta befattning annat än i den utsträckning som
undervisningen och forskningen påkallar. Professorerna har vidare rätt att, om
de så önskar, bedriva privatpraktik inom institutionen under den tid av dagen som
inte omfattas av deras dagliga tjänstgöringsskyldighet.
Avdelningstandläkare, assistenter och amanuenser svarar för större delen av den
i tandläkarutbildningen ingående undervisningen. Dessa är inte heltidsanställda
utan har en till vissa timmar fastställd tjänstgöringsskyldighet. För behörighet till
dessa tjänster fordras legitimation som tandläkare.
Organisationen av den kliniska verksamheten i Umeå och Göteborg
grundar sig på de förslag som lades fram av odontologiska förhandlingssakkunniga
i betänkandet Tandsjukvården vid de odontologiska läroanstalterna (SOU 1961:
36). En redovisning av dessa förslag har lämnats i prop. 1962: 104 (s. 53 och 88).
De sakkunnigas utgångspunkt var att den kliniska tandläkarutbildningen borde
organiseras i stort sett efter samma mönster som den kliniska läkarutbildningen.
I stället för att som i Stockholm och Malmö delas upp på kandidatkliniker och
lärarklinik hålls den kliniska verksamheten i Umeå och Göteborg samman inom
ramen för en organisatorisk enhet, tandsjukvårdscentralen, vid vilken meddelas
tandsjukvård i anslutning till den odontologiska utbildningen och forskningen. Cen
tralen, som är uppbyggd kring en mottagningsavdelning (tillika avdelning för oral
diagnostik), är funktionsmässigt uppdelad på tre enheter, nämligen cariologi-prote-
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
15
tik, parodontologi-bettfysiologi samt pedodonti-ortodonti. Dessutom finnes vissa centrala behandlings- och serviceavdelningar, nämligen för oral kirurgi, endodonti, odontologisk röntgendiagnostik och käkbehandlingar (käkcentral).
Vidare har i Umeå och Göteborg införts ett nytt ämne, som företräds av en pro fessor, nämligen teknologi. Detta ämne omfattar den undervisning som i Stock holm och Malmö meddelas dels i odontologisk teknik inom ramen för de prekli- niska kurserna i cariologi och protetik, dels i materiallära. Till utbildnings- och forskningsenheten för teknologi har i både Umeå och Göteborg knutits en statlig tandteknikerskola, vars praktikantlaboratorium har avsetts att svara för tandteknisk service åt tandsjukvårdscentralen.
Konstruktionen av lärartjänsterna i Umeå och Göteborg har utformats med hän syn bl. a. till uppläggningen av den kliniska verksamheten. Samtliga lärar/tand läkartjänster är sålunda heltidstjänster och förenade med tjänster vid tandsjuk vårdscentralen. I egenskap av tandläkare vid tandsjukvårdscentralen har lärarna det sjukvårdsmässiga ansvaret för den patientvårdande verksamheten.
Professor och biträdande professor i kliniskt ämne är således tillika övertand läkare vid tandsjukvårdscentralen och erhåller härför ett särskilt uppdragstillägg. Även den lärare som är föreståndare för mottagningsavdelningen är tillika över tandläkare med uppdragstillägg härför. Som övertandläkare har vederbörande de uppgifter och det ansvar som inom folktandvården åligger övertandläkare vid cen traltandpoliklinik.
Vidare finns tjänster som lärare/biträdande övertandläkare i kliniska ämnen med uppdragstillägg för verksamheten vid tandsjukvårdscentralen. I kliniska ämnen finns dessutom assistenttandläkare med en klinisk tjänstgöringsskyldighet om 1 400 timmar per år. I deras uppgifter ingår att svara främst för handledningen av de studerande.
Tandläkare vid tandsjukvårdscentralen i Umeå får inte utöva enskild praktik, medan i Göteborg professorer och biträdande professorer, som är övertandläkare, efter medgivande av universitetskanslersämbetet får utöva enskild verksamhet på tandsjukvårdscentralen i medeltal sex timmar i veckan. Likaså skall lärare/biträ dande övertandläkare i Göteborg beredas möjlighet att mot särskilt timarvode med dela tandsjukvård under i medeltal sex timmar i veckan under 35 veckor åt patien ter som skrivits in vid tandsjukvårdscentralen. Uppdragstilläggen till övertandläkare och biträdande övertandläkare utgår därför med större belopp i Umeå än i Göte borg.
Tandsjukvårdscentralema i Umeå och Göteborg utgör enligt därom träffat avtal med den kommunale huvudmannen centraltandpolikliniker för resp. Västerbottens läns landstingsområde och Göteborgs stad. I denna sin egenskap skall de meddela dels kostnadsfri lasarettstandvård, dels remisstandvård. Inom ramen för centraler nas kapacitet sker även i övrigt en samordning med den kommunala tandvården. I Umeå meddelas sålunda folktandvård för vuxna och barn vid tandsjukvårdscen tralen.
Behandling av patienter, som tillförs tandsjukvårdscentralen i dess egenskap av
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
centraltandpoliklinik, utförs av lärarna/tandläkarna. Därvid förekommer demonst
rationer för de studerande, vilka även har att assistera vid behandlingen. Patienter
från öppen mottagning behandlas av lärama/tandläkarna i samarbete med stu
denterna, som därvid utför de för den manuella träningen nödvändiga behand
lingarna.
En utförlig redogörelse för tandsjukvårdens organisation, lärarnas uppgifter och
skyldigheter samt avtalsförhållandena har lämnats i prop. 1964: 161 (s. 2 och 40).
I sammanhanget kan nämnas att samtliga avtal med berörda kommuner numera
är uppsagda.
2.3
Kommittén
I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för de förslag som lagts fram av
den nämnda kommittén för utredning av odontologisk utbildning i Stockholm. I
fråga om närmare motiveringar tillåter jag mig att hänvisa till betänkandet Utbygg
nad av odontologisk utbildning i Stockholm.
2.3.1. Intagningskapacitet
Kommittén redovisar inledningsvis vissa beräkningar rörande tillgången på tand
läkare och uppskattningar av den framtida efterfrågan på tandvård och därmed
behovet av tandläkare. I skilda sammanhang har vidare bl. a. av riksdagen fram
hållits angelägenheten av att öka intagningskapaciteten till tandläkarutbildningen.
Kommittén anser därför att det, även om tandläkartillgången på längre sikt kan
förväntas nå en såvitt nu kan bedömas acceptabel nivå, finns all anledning att ut
nyttja möjligheterna att öka utbildningskapaciteten ytterligare genom att ta till vara
de särskilda fördelar som situationen i Stockholm skulle erbjuda i detta avseende.
Kommittén föreslår på grundval av bl. a. pedagogiska och forskningsmässiga vär
deringar att intagningskapaciteten till tandläkarutbildning sätts till 120 studerande
per år vid de av kommittén föreslagna nya lokalerna för odontologisk utbildning
och forskning i Stockholm. Vidare föreslår kommittén att tandläkarutbildning under
en övergångsperiod bibehålls i de nuvarande lokalerna vid Holländargatan. För att
i mesta möjliga mån alltför omfattande investeringar skall kunna undvikas i den
nuvarande byggnaden, föreslår kommittén att intaget där begränsas till 80 nybör
jare per år. Kommitténs förslag innebär således en sammanlagd intagning av 200
nybörjare per år mot f. n. 100 per år.
2.3.2 Odontologisk utbildning och forskning i Huddinge
Kommittén har i överensstämmelse med sina direktiv undersökt olika alternativ
till förläggning av en nybyggnad för odontologisk utbildning och
forskning i Stockholm. I första hand har en förläggning av nybyggnaden i anslut
ning till det blivande undervisningssjukhuset i Huddinge prövats, men även alterna
tiven av en placering vid S:t Görans sjukhus, i Västra Skogen eller på annan mark
i närheten av karolinska institutet och karolinska sjukhuset har undersökts. Vid
valet mellan de nämnda lokaliseringsalternativen har kommittén särskilt beaktat
17
deras förutsättningar i fråga om marktillgång, patientunderlag, anknytning till lämp ligt undervisningssjukhus, närhet till teoretiska institutioner och bostadsförsörjning för studerande, lärare och övrig personal. Kommittén har härvidlag konstaterat att huddingealternativet beträffande flertalet av dessa förutsättningar är överlägset de andra alternativen och därför föreslagit att nya lokaler för odontologisk utbildning och forskning uppförs i anslutning till Huddinge sjukhus. Med hänsyn till den på gående sjukhusplaneringen i storstockholmsområdet anmälde kommittén detta ställ ningstagande i skrivelse till universitetskanslersämbetet den 19 december 1966.
Beträffande organisationen av utbildnings- och forskningsenheten i Huddinge framhåller kommittén att verksamheten så långt som möjligt bör sam ordnas i större enheter. Kommittén räknar sålunda med att resurserna för utbildning och forskning inom ämnesområdena cariologi och protetik resp. ortodonti och pedo- donti förs samman till var sin institution. Motsvarande samordning bör enligt kom mittén även övervägas för ämnesområdena oral kirurgi och parodontologi. I likhet med vad som skett i Umeå och Göteborg föreslås den hittillsvarande utbildningen under de prekliniska kurserna i cariologi och protetik samt i ämnet materiallära även i Stockholm föras samman till det nya ämnet teknologi. En institution för odontologisk teknologi bör härvid inrättas i Huddinge.
Beträffande formerna för tandsjukvårdens bedrivande vid en odontologisk ut bildnings- och forskningsorganisation anser kommittén att en samordning av den samma inom ramen för en tandsjukvårdscentral möjliggör en mer rationell tand vårdsorganisation. Samtidigt erbjuder systemet med heltidsanställda lärare/tand läkare med uppgifter inom såväl tandsjukvården som utbildningen och forskningen stora fördelar, t. ex. när det gäller ansvaret för patientbehandlingen och formerna för de studerandes kliniska träning. Kommittén föreslår därför att tandsjukvården vid den odontologiska utbildnings- och forskningsenheten i Huddinge — i likhet med vad som är fallet i Umeå och Göteborg — skall bedrivas inom ramen för en tandsjukvårdscentral. Kommittén föreslår vidare, att denna central skall fungera som centraltandpoliklinik för storstockholmsområdets sydvästra delar och även liksom i Göteborg innefatta utrymmen för en skoltandpoliklinik.
Kommittén förordar vidare att en käkcentral för vård, utbildning och forskning inom ämnesområdena käkortopedi och käkprotetik inrättas i Huddinge, dit resur serna för käkortopedi inom stockholmsregionen bör koncentreras. Enligt kom mittén skulle en sådan central kunna komma till stånd samtidigt med att gällande avtal mellan styrelsen för stiftelsen Röda korsets sjukhus och direktionen för karo linska sjukhuset löper ut beträffande den käkortopediska avdelning, som f. n. finns inrättad vid Röda korsets sjukhus.
Kommittén har grundat sitt förslag till personalorganisation för tandläkarutbildningen i Huddinge på den personalplan efter vilken den odontolo giska fakulteten i Göteborg byggs upp, med de modifikationer som betingats av att göteborgsplanen ursprungligen var utformad för ett årligt intag av 100 studerande. Vidare har hänsyn tagits till dels de erfarenheter beträffande personalorganisatio nen som gjorts i Umeå, dels den redan befintliga odontologiska utbildnings- och
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 122
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
Förslag till personalplan för odontologisk utbildning och forskning i Huddinge
Ämne (motsv.)
Tjänstekategori/antal tjänster
Pro
fessor
Biträdan- Univ.-
de profes- lektor
sor
Lärare Docent Forskar
assistent
Assi-
stent-
tand-
läkare
Assistent-
timmar
Tand-
sköterske-
personal
Grupp 1
Tandskö-
terske-
prakti-
kanter
Teknisk och
Summa
administrativ
personal
Grupp 2 Grupp 1
1/21
1
2000
2
51/2
1/21
1
1 725
1
5/2
V21
1
1 500
2
5Yt
1/21
1
1 000
1
4/2
1
225
1/2
2Vi
1
1
5
6 450
61/2
231/2
(=10)
1
1 000
2
5
1
1 225
1
5
1
2
4
2 000
7
18
12
2
225
5
4
1
14
225
1
225
1
1
1 500
3
6
1
500
4
7
2
1 5
/ 1 350
|
ris
1112
2
26Vi
2
15
\
it
i
L
2
26/2
2
3
900 \
1
f 6
1f 4
2
15
l2
1
3
/ 500
1! 1L
2
15
1
4
450 I1 6 |f 6
2
16
2
3
725
1
l
i
l
2
16
2
4
675
11
8
2
31
2
3
725
7
1
3
19
l2
1
3
725
7
4
2
20
225
1
1
1
/
225 jf 4
jr 2
j
(
3
7
1
1
\ 11
i1
i
l
7
1 500
2
4
500
1
2
1
5
5
2
7
i
11
12
4
4
10
9
7
26
2
4
1 500
11
19
3
2
21
2
5
41
16 900
77
54
i
76
334
(=43)
4
3
21
2
10
41
23 350
77
54
i
82/2
357/2
(=53)
fakulteten och uppförda på dess personalförteckning.
Anatomi inkl. tandanatomi och pro
pedeutisk bettfysiologi...................
Histologi inkl. oral histologi ...........
Kemi ......................................................
Fysiologi ...............................................
Bakteriologi .........................................
Summa prekliniska ämnen
Farmakologi .........................................
Allmän patologi..................................
Teknologi ............................................. 1
Oral diagnostik ..................................
Allmän kirurgi.....................................
Medicin .................................................
Oral mikrobiologi ..............................
Oral histopatologi .................................. 1
Cariologi ............................................. l2
Protetik .................................................. la
Parodontologi....................................... la
Klinisk bettfysiologi ..........................
Pedodonti ............................................. I2
Ortodonti............................................... I2
Oral kirurgi ......................................... I2
Odontologisk röntgendiagnostik .... I2
Endodonti .............................................
Rättsodontologi ..................................
Käkprotetik .........................................
Käkortopedi .........................................
Kliniskt laboratorium..........................
Seminarielaboratorium och -klinik . .
Specialistklinik .....................................
Verkstad ...............................................
Fotoateljé .............................................
Förstärkning vid 120-intag...............
Gemensamt .........................................
Summa propedeutiska och kliniska
ämnen ............................................... 9
Totalt 9
Tillika övertandläkare vid tandsjukvårdscentralen.
K
u
n
g l.
M
a
j:
ts
p
ro
p
o
sit
io n
n r
1 22
å r
1
9
7
0
19
forskningsorganisationen i Stockholm. Kommitténs förslag till personalplan redo visas i vidstående sammanställning. Planen omfattar även vissa tjänster som profes sor och biträdande professor samt universitetslektor, docent och forskarassistent, vilka redan ingår i den nuvarande organisationen vid karolinska institutet.
För den prekliniskt odontologiska utbildningen, vilken även i fortsättningen avses vara förlagd till de medicinskt teoretiska institutionerna på karolinska institutets område i Solna, finns inrättade fyra högre lärartjänster, gemensamma för medi cinsk och odontologisk utbildning och forskning, nämligen en biträdande professor i vardera anatomi och histologi och en universitetslektor i vardera fysiologi och medicinsk kemi. Kommittén räknar inte med någon ändring av befintliga gemen samma tjänster vid tillkomsten av huddingeenheten utan utgår ifrån att innehavarna av dessa tjänster liksom hittills svarar för ledningen av den odontologiska utbild ningen inom resp. ämnesområden. Mot bakgrund av föreliggande behov av mera odontologiskt inriktad forskning inom ifrågavarande ämnesområden påpekar kom mittén att önskvärdheten av meritering även inom det odontologiska området för erhållande av ifrågavarande tjänster bör framhållas starkare. Kommittén berör även frågan om inrättande av universitetslektorat för den prekliniskt odontologiska utbildningen inom bl. a. ämnesområdena anatomi med tandanatomi och prope deutisk bettfysiologi samt histologi med oral histologi. Kommittén konstaterar att frågan om inrättande av sådana tjänster får tas upp senare och bedömas mot bakgrund av den totala lärarpersonalen vid berörda institutioner.
I förhållande till den nuvarande personalorganisationen vid odontologiska fakul teten i Stockholm innebär personalförslaget bl. a. att ytterligare två professurer in rättas, nämligen en professur i det nya ämnet teknologi samt omvandling till pro fessur av den befintliga tjänsten som biträdande professor i parodontologi. De nu varande tjänsterna som biträdande professor i resp. cariologi och protetik, vilka f. n. uppehålls genom långtidsvikariat, föreslås bli ersatta med lärartjänster. Den föreslagna organisationen av tandsjukvården vid den odontologiska utbildnings- och forskningsenheten i Huddinge innebär vidare att innehavarna av tjänster som professor och biträdande professor i kliniskt odontologiska ämnen liksom i Umeå och Göteborg aktivt skall delta i den tandsjukvårdande verksamheten. Berörda tjänster föreslås därför bli förenade med tjänst som övertandläkare vid tandsjuk- vårdscentralen mot särskilt uppdragstillägg.
Övriga tjänster vid den nya enheten föreslås bli utformade på samma sätt som i Umeå och Göteborg. Kommittén räknar sålunda med att läraren i oral diagnostik blir chef för mottagningsavdelningen och att hans tjänst förenas med tjänst som övertandläkare. Övriga lärartjänster har förutsatts bli förenade med tjänst som biträdande övertandläkare.
Den föreslagna tjänsten som universitetslektor i patologi avses vara gemensam för odontologiska och medicinska fakulteterna.
Utöver angivna tjänster räknar kommittén med behov av medel för ca 300 tim mar arvoderad undervisning och för vissa undervisningsarvoden.
Vid sin beräkning av lokalbehovet för den nya tandläkarutbildningen i
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
Huddinge har kommittén förutsatt att utrymme för den prekliniska odontologiska
utbildningen samt för ämnet farmakologi kan tillgodoses inom de nya lokaler som
f. n. uppförs på karolinska institutets område i Solna i samband med beslutad
ökning av intaget till medicinsk utbildning. Dessa lokaler skall stå färdiga höstter
minen 1970.
Det totala lokalbehovet för den propedeutiska och kliniska delen av tandläkar
utbildningen i Huddinge har kommittén — med utgångspunkt i lokalstandarden
vid odontologiska fakulteten i Göteborg — beräknat till ca 17 200 m2 nettoyta.
I denna yta ingår bl. a. ca 200 m2 avsedda för tandhälsovård samt 2 120 m2 in
rymda i själva sjukhusanläggningen. Sistnämnda yta innefattar bl. a. lokaler för
ämnesområdena oral histopatologi och oral mikrobiologi samt vissa forsknings-
lokaler och djurlaboratorier.
Kommittén har redovisat följande tidsplan för genomförande av tandläkar
utbildning i Huddinge. Enligt kommittén bör en nybyggnad för odontologisk ut
bildning och forskning i Huddinge i sin första del, vilken innefattar lokaler för bl. a.
undervisningen i teknologi, kunna stå färdig hösten 1972. Det skulle härvid vara
möjligt att ta in de studerande för tandläkarutbildning i Huddinge fr. o. m. höst
terminen 1971 genom att det första studieårets teoretiska kurser är förlagda till
de medicinskt teoretiska institutionerna. Lokalerna för den kliniska delen av utbild
ningen bör enligt denna tidsplan vara färdiga i sin första del höstterminen 1973.
2.3.3 Tandhälsovård
Kommittén framhåller att frågan om en ökad satsning på tandhälsovård har
aktualiserats av bl. a. vetskapen om att kariessjukdomen är mycket vanligare i
Sverige än i andra jämförbara europeiska länder. Likaså har tandlossningssjukdo-
marna (parodontiterna) en hög frekvens i landet. Tandhälsovården innefattar enligt
kommitténs redovisning såväl allmänt förebyggande åtgärder, t. ex. genom fluor
profylax, som upplysningsverksamhet till allmänheten och utredning av svårare fall
av bl. a. karies och parodontit. Stockholms läns landsting har f. n. viss tandläkar-
personal anställd enbart för tandhälsovårdande uppgifter.
Kommittén anser att problem som hänger samman med tandhälsovård kommer
att få allt större betydelse i tandläkarutbildningen. Det är därför lämpligt att sär
skilda resurser för utvecklingsarbete m. m. inom tandhälsovården tillförs den odon
tologiska fakulteten i Stockholm. Vidare föreslår kommittén att den organisation
för tandhälsovård som Stockholms läns landsting planerar att bygga upp inom
huddingeområdet anknyts till den odontologiska utbildnings- och forskningsenheten
där.
Kommittén föreslår att två tjänster som lärare i tandhälsovård, tillika biträdande
övertandläkare och två forskarassistenttjänster samt fyra biträdestjänster inrättas,
avsedda för tandhälsovårdande verksamhet i nära anslutning till de odontologiska
forskningslaboratorierna i Huddinge. Lärartjänsterna föreslås med hänsyn till bl. a.
verksamhetens karaktär av försöksverksamhet bli inrättade på sexårsförordnande
21
med möjlighet till omförordnande. Lönekostnaderna för denna personal har kom mittén beräknat till 330 000 kr. i 1967 års löneläge. Lokalbehovet för verksamheten har, såsom tidigare redovisats, uppskattats till ca 200 m2.
Den odontologiska enheten i Huddinge avses härigenom få en mot tandhälsovård inriktad profil. Enligt kommittén bör de nu föreslagna resurserna inte koncentreras till en särskild institution för tandhälsovård utan i stället på lämpligt sätt anknytas till de institutioner där forskning av betydelse för tandhälsovård bedrivs.
Kungl. Maj. ts proposition nr 122 år 1970
2.3.4 Tillfällig ökning av utbildningskapaciteten
Som inledningsvis redovisats, har kommittén i överensstämmelse med sina direk tiv prövat möjligheten att öka utbildningskapaciteten genom utnyttjande av såväl föreslagna som befintliga lokaler för tandläkarutbildning. Kommittén har härvid föreslagit ett intag av 80 nybörjare per år vid lokalerna på Holländargatan. Kom mittén räknar med att detta intag skall kunna äga rum under åtminstone en fem årsperiod från den tidpunkt, då intaget av studerande för utbildning i Huddinge inleds. Med en avtrappningsperiod av 4—5 år kommer således lokalerna vid Hol ländargatan att vara i bruk för tandläkarutbildning fram till år 1980.
Kommittén redovisar den nuvarande lokalsituationen vid Holländargatan samt noterar att lokalerna är trånga och otidsenliga med brister i försörjningssystemen. Vidare är utrustningen hårt sliten. Kommittén räknar dock med att ett fortsatt ut nyttjande av lokalerna vid Holländargatan för tandläkarutbildning enligt kom mitténs förslag inte kommer att föranleda andra investeringskostnader än sådana som bedöms nödvändiga för att nuvarande verksamhet skall fortsätta.
Kostnaderna för modernisering av utrustningen har enligt en försiktig bedöm ning uppskattats till ca 2 milj. kr.
Kommittén har undersökt möjligheterna att under dubbleringsperioden samordna utbildningen inom olika ämnen vid de båda enheterna, bl. a. för att i så stor ut sträckning som möjligt kunna utnyttja den högre lärarpersonalen gemensamt. Med hänsyn till den odontologiska utbildningens starkt integrerade karaktär, där utbild ning sker parallellt i ett flertal ämnen, och mot bakgrund av de omfattande praktiska utbildningsmomenten har detta emellertid visat sig genomförbart en dast för de prekliniska ämnena under det första studieåret och för de propedeu- tiska ämnena farmakologi, oral histopatologi och oral mikrobiologi. Utbildningen i sistnämnda båda ämnen föreslås bli förlagd i huvudsak till huddingeenheten. För dessa prekliniska och propedeutiska ämnen räknar kommittén under dubblerings perioden med ett ytterligare behov av medel för 70 föreläsningstimmar och 3 450 assistenttimmar samt 4 Vi biträdestjänster. Bl. a. mot bakgrund av den begränsade tillgången på vetenskapligt kvalificerade tandläkare har kommittén inte ansett det möjligt att under en övergångsperiod dubblera tjänsterna som professor och biträ dande professor. Kommittén har i stället räknat med att dessa tjänster, om de nu varande innehavarna medger det, placeras i Huddinge och i förekommande fall, såsom tidigare redovisats, förenas med tjänst som övertandläkare. För att tillgodose
22
undervisningsbehovet vid Holländargatan föreslås motsvarande antal extra lärar
tjänster bli inrättade. Dessa lärartjänster avses ha samma tjänstgörings- och kom
petensvillkor som motsvarande tjänster i Umeå och Göteborg. Vid ett intag av 80
studerande per år till enheten vid Holländargatan kan enligt kommittén den nuva
rande personalstyrkan, som är dimensionerad för ett intag av 100 studerande,
minskas med totalt 1 tjänst som assistent och 10 biträdestjänster samt medel för
arvoden till 8 första amanuenser och 10 tandsköterskepraktikanter dras in. Vid en
förläggning av den käkprotetiska och käkortopediska verksamheten till Huddinge
enligt kommitténs i det föregående redovisade förslag kan härutöver två tjänster
som avdelningstandläkare dras in.
Kommittén har förutsatt att om det vid den nu föreslagna personalminskningen
och senare vid nedläggningen av utbildningen vid Holländargatan skulle uppkomma
behov av övergångsanordningar för viss personal, möjlighet även kommer att finnas
att vidta sådana anordningar.
Beträffande organisationen under dubbleringsperioden föreslår kommittén att för
båda enheterna gemensamma institutioner inrättas inom varje ämnesområde, vari
genom möjligheterna till samordning och effektivt utnyttjande av de samlade resur
serna lättare kan åstadkommas, samtidigt som utbildningens enhetlighet i högre
grad stryks under. Kommittén har vidare utgått från att det skall vara möjligt att
fördela personalen vid varje institution mellan de båda enheterna på det sätt som i
varje särskilt fall är mest ändamålsenligt.
Kommittéledamoten professor Lundström föreslår i en reservation bl. a. att hud-
dingeenheten organiseras som en självständig institutionsgrupp med den av kom
mittén föreslagna institutionsorganisationen, medan utbildningsenheten vid Hollän
dargatan organiseras som en klinisk storinstitution. Som prefekt vid Holländar
gatan föreslås en ordinarie professor eller biträdande professor fungera. Vidare bör
med hänsyn till rekryteringsläget möjlighet finnas att inrätta extra tjänster som pro
fessor eller biträdande professor vid Holländargatan under dubbleringsperioden,
när de ordinäre tjänstinnehavarna mottar förordnande som övertandläkare i Hud
dinge. Reservanten framhåller att den av honom föreslagna organisationen genom
en praktisk ansvars- och arbetsfördelning skapar förutsättningar för en bättre orga
nisation och ledning av utbildning, forskning och patientvård vid båda enheterna än
kommittémajoritetens förslag.
Kung!. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
2.3.5 Kostnadsberäkningar
Kommitténs beräkningar av driftkostnaderna — i 1967 års löne- och prisläge —
för den föreslagna organisationen vid full utbyggnad framgår av följande samman
ställning. I densamma har även tagits med motsvarande kostnader för den hittills
varande odontologiska utbildnings- och forskningsorganisationen vid Holländar
gatan budgetåret 1967/68 enligt kommitténs uppgifter. Beloppen anges i 1 000-tal
kr. samt beträffande avlöningskostnaderna exklusive lönekostnadspålägg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
23
Ändamål
Utbildnings- och forskningsenhet vid
Holländar gatan 1967/68
Huddinge
Holländar gatan under dubblerings- perioden
Huddinge och Holländar gatan under dubblerings- perioden
Avlöningskostnader
Personal m. m. för odontologisk utbildning och forskning1.............
7 435 10 290 5 995
16 285
Personalförstärkningar vid karo linska institutets förvaltning.........
85
40
125
Materiel m. m........................................
360
450 260
710
Omkostnader ......................................
1 245
2 230
1 060
3 290
Doktorandstipendier ..........................
57
76
28
104
Främjande av ograduerade forskares
vetenskapliga verksamhet.............
95
115
35
150
Summa 9 192
13 246 7 418 20 664
1 Exklusive ersättning till tandtekniker- och tandsköterskepraktikanter.
Vid beräkningarna har inte tagits med inkomster av den tandsjukvårdande verk samheten samt kostnader för lärarkliniken vid Holländargatan.
Av sammanställningen framgår att ökningen av de årliga driftkostnaderna vid genomförande av den föreslagna utbyggnaden av odontologisk utbildning i Stock holm beräknats till sammanlagt nära 11,5 milj. kr. i 1967 års löne- och prisläge. Av ökningen avser närmare 9 milj. kr. avlöningskostnader.
Kommittén har — med utgångspunkt i motsvarande kostnader i Göteborg — uppskattat byggnadskostnaderna för den odontologiska utbildnings- och forsknings enheten i Huddinge till ca 60 milj. kr. Kostnaderna för inredning beräknas uppgå till 6 milj. kr. och för utrustning till 18 milj. kr., allt i 1967 års prisläge.
2.3.6 Samarbete med tandsjukvårdsorganisationen i Stor-Stockholm
Kommittén har — som tidigare redovisats — föreslagit att tandsjukvårdscentra- len vid enheten i Huddinge skall fungera även som en centraltandpoliklinik inom ramen för den kommunala tandsjukvårdsorganisationen. Vid centralen förutsätter kommittén vidare att folktandvård kommer att meddelas för vuxna och barn i den utsträckning dels utbildningen och forskningen erfordrar, dels lärarna/tandläkarnas kapacitet tillåter.
Mycket översiktligt har kommittén uppskattat, att huddingeenheten skulle kunna meddela tandsjukvård inom olika områden i en omfattning som totalt skulle mot svara ca 15 heltidsarbetande tandläkare. Kommittén redovisar vidare att represen tanter för Stockholms läns landsting med hänsyn till beräknade befolkningstal för Huddinge/Flemingsbergsområdet översiktligt räknat med ett behov av 20 till 25 tandläkare för central- och distriktstandpoliklinikverksamhet samt för viss specia listtandvård inom detta område.
Kommittén anför i anledning härav.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
När fråga är om samarbete med vederbörande huvudman för tandsjukvården
föreslås ett längre gående sådant samarbete för huddingeenheten med Stockholms
läns landsting än vad som är fallet i Umeå och Göteborg. Sålunda föreslås att den
offentliga tandsjukvården för huddingeregionen sammanförs till en enhet genom att
tandsjukvårdscentralen utbyggs och förstärks med befattningshavare som endast
har till uppgift att svara för tandsjukvård. Differensen mellan behovet av tandsjuk
vård för huddingeområdet och den tandsjukvårdskapacitet som kan tillhandahållas
av utbildningsenheten i Huddinge inom ramen för de resurser m. m. vilka dimen
sionerats med hänsyn till utbildningens och forskningens behov, bör kunna täckas
genom inrättandet av ett antal assistenttandläkartjänster och ett häremot svarande
antal hjälpkrafter. Ett genomförande av kommitténs förslag ger enligt kommitténs
uppfattning samtidigt underlag för en väsentligt utökad specialistutbildning.
De av kommittén föreslagna ytterligare assistenttandläkarna med huvudsakliga
uppgifter i den tandsjukvårdande verksamheten föreslås få en tjänstgöringsskyldig
het om 1 800 timmar per år. Motsvarande tjänstgöringsskyldighet för de assistent
tandläkare som f. n. tjänstgör vid tandsjukvårdscentral i Umeå och Göteborg är
1 400 timmar per år.
2.3.7 Tandtekniker- och tandsköterskeutbildning
Beträffande den statliga tandtekniker- och tandsköterskeutbildningens upplägg
ning och organisation får jag hänvisa till min redogörelse i det följande i samband
med skolöverstyrelsens förslag om ändrat huvudmannaskap för denna utbildning
(avsnitt 2.6).
Med hänsyn till skolöverstyrelsens utredning rörande dels huvudmannaskapet
för tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen, dels dimensioneringen och ut
formningen av dessa utbildningar har kommittén lagt fram endast provisoriska för
slag beträffande den statliga tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen i Stock
holm.
I fråga om tandteknikerutbildningen föreslår kommittén således
att den nuvarande statliga tandteknikerskolan i Stockholm med fyraårig utbildning
ersätts av en skola med treårig utbildning, förlagd till huddingeenheten. Skolan
föreslås bli organiserad på samma sätt som motsvarande skolor i Umeå och Göte
borg. Det årliga intaget föreslås bli 35 elever, vilka under sitt tredje utbildningsår
tjänstgör inom ett praktikantlaboratorium. Detta laboratorium avses svara för hu
vuddelen av den tandtekniska servicen åt tandsjukvårdscentralen. De totala avlö-
ningskostnaderna för den nya skolan har beräknats till 682 000 kr. per år i 1967
års löneläge. Av dessa kostnader utgör 372 000 kr. praktikantarvoden. Merkost
naderna i förhållande till den nuvarande skolan i Stockholm beräknas till 514 000
kr. i 1967 års löneläge.
Kommittén föreslår vidare att en statlig tandsköterskeskola inrättas
vid huddingeenheten med ett årligt intag av 100 elever. Kostnaderna härför beräk
nas vid full utbyggnad uppgå till 600 000 kr. per år i 1967 års löneläge, varav
493 000 kr. är arvoden till tandsköterskepraktikanter. Under övergångsperioden
har tandsköterskeutbildning förutsatts äga rum även vid enheten på Holländar-
gatan.
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
25
2.4 Remissyttrandena
Den av universitetskanslersämbetet överlämnade sammanställningen över ytt randena har i huvudsak följande lydelse.
2.4.1 Allmänna synpunkter rörande tandläkarutbildningen m. m.
Några remissinstanser beklagar att utredningsdirektiven varit så restriktiva att kommittén inte kunnat göra en analys av odontologins problem och framtida ställ ning. En sådan målsättningsanalys önskas av odontologiska fakulteten vid karo linska institutet, socialstyrelsen och SFS.
Mot bakgrund av att den odontologiska utbildningsorganisationen i Umeå i stora delar utgör modellen för den föreslagna huddingeenheten, anser odontologiska fa kulteterna vid universiteten i Lund och Umeå samt vid karolinska institutet, social styrelsen, Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet och SFS, att kommittén tagit alltför liten hänsyn till de erfarenheter man hittills vunnit av denna organisation. I samband härmed beklagas att ingen representant för den odontolo giska fakulteten i Umeå ingått i kommittén.
Svenska landstingsförbundet, Stor-Stockholms sjukvårdsberedning och Svenska stadsförbundet ansluter sig till kommitténs bedömning av behovet att öka utbildningskapaciteten. Denna uppfattning delas av odontologiska fakulteten vid karolinska institutet, som understryker att betydande skillnader råder mellan befolkningens vårdbehov och nuvarande vårdefterfrågan och anför bl. a.
Införandet av en allmän tandvårdsförsäkring skulle komma att öka denna vård efterfrågan. Därtill kommer att vårdformerna ändras till att bli alltmer tidskrävan de varför en ökad tandläkarutbildning blir än mer motiverad.
Av övriga remissinstanser ställer sig flera tveksamma i denna fråga. Prognoserna anses lida av stor osäkerhet, och dessutom har en framtida tandvårdsförsäkrings vara eller inte vara stor inverkan på vårdefterfrågan. Flexibilitet vid den långsiktiga planeringen av utbildningskapaciteten är ett allmänt önskemål. Tandläkartätheten i landet anges av Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet och odontologiska fakulteten i Umeå som den högsta i världen. Effekten av förebyg gande åtgärder måste beaktas enligt Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandlä karsällskapet och socialstyrelsen. Sistnämnda instans framhåller bl. a.
Redan nu har man efter några års verksamhet med allmän lokal fluorprofylax framförallt för barn i skolåldrarna kunnat avläsa betydande resultat i form av re duktion av kariesfrekvensen. Detta har medfört att behandlingstiden per barn kraf tigt sjunkit inom de flesta av huvudmannaområdena. Härtill kommer, efter allt att döma, effekten av en kommande vattenfluoridering.
Kommittén har inte haft till uppgift att diskutera frågan om tandläkar utbildningens organisation något som beklagas av odontologiska fakulteterna i Umeå och vid karolinska institutet samt Svenska tandläkarförbun det/Svenska tandläkarsällskapet. Odontologiska fakulteten i Umeå framhåller bl. a.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
Kommitténs förslag är baserat på de utbildnings- och studieplaner som användes
nu; dessa är mogna för omarbetning. De senaste årens nytänkande och färska forsk
ningsresultat på området, ägnade att effektivisera tandläkarutbildningen, borde ha
beaktats. Det är angeläget att man i det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet
i största möjliga mån tager hänsyn till dessa nya rön, t. ex. beträffande utformning
en av den kliniska undervisningen inom vissa ämnesområden och fantomundervis
ningens organisation.
SFS föreslår att ämnet arbetsfysiologi skall ingå i utbildningsplanen.
Odontologiska fakulteterna vid universiteten i Lund och Umeå samt vid karo
linska institutet och Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet in
stämmer i princip i kommitténs resonemang att systemet med lärare/biträdande
övertandläkare ökar möjligheterna för forskarutbildning men anser att
dessa möjligheter spolieras, eftersom antalet lärare inte ställts i proportion till an
talet studerande. Odontologiska fakulteten vid karolinska institutet anser att, om
den föreslagna lärarplanen skulle genomföras, den tid, som står till ämnesföreträ-
darnas förfogande för forskarutbildning och forskning, kommer att bli utomordent
ligt ringa och en försämring jämfört med nuvarande förhållanden utan tvekan kom
mer att inträffa. Medicinska fakulteten i Göteborg anser kommitténs förslag att in
rätta fyra icke ämnesbundna forskarassistenttjänster vara en viktig faktor för att
eliminera bristen på docentmeriterade tandläkare.
Några detaljerade synpunkter beträffande tandläkarnas specialistut
bildning framförs inte med hänsyn till de önskemål om utredning av denna
fråga som begärts i annat sammanhang. Remissinstanserna finner det dock ange
läget att specialistutbildningen ökas. Svenska landstingsförbundet, som uttrycker
bekymmer över bristen på specialistutbildade tandläkare inom folktandvården, an
för bl. a.
Endast när det gäller specialiteten tandsystemets kirurgiska sjukdomar synes
förhållandena tillfredsställande. Bristen på specialistutbildade tandläkare har med
fört, att en önskad utbyggnad av specialistvården inom folktandvården ej kunnat
genomföras.
Odontologiska fakulteten vid universitetet i Lund och Svenska tandläkarförbun
det/Svenska tandläkarsällskapet anser att en tillfredsställande specialistutbildning
bara kan ske vid de odontologiska fakulteterna.
Några instanser tar upp frågan om vidare- och efterutbildning. Svenska tandlä
karförbundet/Svenska tandläkarsällskapet och reservanter i socialstyrelsen förordar
sålunda, att lokalerna vid Holländargatan skall rustas upp och användas för sådana
ändamål.
Remissinstanserna är positiva till kommitténs förslag rörande tandhälso
vård. Svenska landstingsförbundet konstaterar att tandhälsovården kommit att
utgöra en allt större del av folktandvårdens arbete under de senaste åren. Förbun
det uttalar vidare.
Den förebyggande tandvården har kommit att ingå som ett naturligt led i verk
samheten på samma sätt som den förebyggande vården inom den allmänna hälso-
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
27
och sjukvården. Därför hälsar styrelsen med tillfredsställelse kommitténs förslag att inom ramen för den nya utbildningsenheten i Huddinge tillgodose tandhälsovårdens behov av resurser för utvecklings- och forskningsarbeten m. m.
Liknande synpunkter framförs av odontologiska fakulteterna vid universiteten i
Lund och Umeå samt medicinska och odontologiska fakulteterna vid karolinska institutet, Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet, Svenska stads förbundet och Stor-Stockholms sjukvårdsberedning.
2.4.2 Den odontologiska utbildnings- och forskningsenheten i Huddinge
2.4.2.1 Lokalisering
Remissinstanserna ställer sig i huvudsak positiva till kommitténs förslag till lo kalisering av den nya odontologiska utbildnings- och forskningsenheten till det bli vande undervisningssjukhuset i Huddinge. Även de instanser vilka anför bety dande nackdelar med en förläggning till Huddinge förefaller dock acceptera detta alternativ som det enda realistiska.
Närheten till ett medicinskt undervisningssjukhus framhålls som en fördel av flera instanser. Odontologiska fakulteten i Umeå anför.
Erfarenheterna från Umeå visar att förläggandet av odontologisk utbildning och oral sjukvård i omedelbar närhet av enheter för medicinsk utbildning och sjukvård är bra inte enbart för patienter och studerande utan även för lärarnas vidareut bildning och forskning. Fakulteten finner, i den förhandenvarande situationen, förläggadet av den nya tandläkarutbildningen till Huddinge motiverat.
Medicinska fakulteten vid karolinska institutet anser att huddingealternativet kommer att medföra mycket goda betingelser för främst kliniskt inriktad forsk ning. Fakulteten fortsätter.
Fakulteten är visserligen medveten om att förläggningen till Huddinge för den odontologiska liksom för den medicinska verksamheten kan medföra vissa svårig heter i fråga om kontakterna med bl. a. de medicinskt teoretiska institutionerna på norrbackaområdet. Fakulteten anser emellertid att dessa svårigheter ej bör över drivas utan ses i relation till de möjligheter till integration och samverkan som kommer att erbjudas vid Huddinge sjukhus.
Stor-Stockholms sjukvårdsberedning tillstyrker huddingealternativet under för utsättning att överenskommelse kan träffas mellan berörda parter rörande lokali sering, formerna för samarbetet med folktandvården, ekonomisk ersättning m. m. och framhåller vidare att projektkontoret för Huddinge sjukhus delar kommitténs positiva bedömning av möjligheterna att anskaffa bostäder och parkeringsplatser.
Ingen av remissinstanserna avstyrker huddingealternativet, även om vissa nack delar påtalas. Samarbetet med övriga forskningsinstitutioner försvåras enligt odon tologiska fakulteten vid karolinska institutet och Svenska tandläkarförbundet/Sven ska tandläkarsällskapet. Problem med patientunderlaget kan förväntas, skriver odontologiska fakulteten vid karolinska institutet och Stor-Stockholms sjukvårdsbe redning. Detta kan komma att visa sig för litet differentierat, speciellt med hänsyn
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
till att endast den s. k. dagbefolkningen utgör underlag för patientrekrytering. Detta
förhållande, menar instanserna, accentuerar nödvändigheten av god service åt pa
tienterna med avseende på vänte- och behandlingstider m. m.
2.4.2.2 Organisation m. m.
Odontologiska fakulteten vid karolinska institutet anser att den av kommittén
föreslagna institutionsindelningen inte bör genomföras. Som motiv
anför fakulteten.
Erfarenheterna från Umeå och från utländska läroanstalter visar att gemen
samma institutioner och gemensamma lärare erbjuder stora praktiska svårigheter
bl. a. på grund av utbildningens organisation och ämnesområdenas omfattning en
ligt studieplanen. Fakulteten finner således att nuvarande institutionsindelning bör
bibehållas oförändrad.
Odontologiska fakulteten vid universitetet i Lund föreslår däremot en enda stor
institution för hela fakulteten och anför bl. a.
Mot en sammanslagning kan många invändningar resas. Sålunda är det icke
utan vidare självklart att just dessa ämnesområden är mest lämpliga att slås sam
man. Man skulle t. ex. med lika goda skäl kunna föreslå att cariologi och parodon
tologi förenas till en funktionsenhet. Enligt fakultetens mening är därför den na
turliga funktionsenheten en storinstitution för fakultetens arbetsområde. Att inom
denna upprätta konstlade större enheter måste leda till besvärliga samarbetspro-
blem och även till andra helt onödiga komplikationer.
Enligt odontologiska fakulteten i Umeå minskar fakultetsbegreppet i betydelse
som sammanhållande enhet. I stället kommer institutionsenheten att bära allt större
ansvar, vilket motiverar en fast institutionsindelning. Fakulteten föreslår en insti
tutionsindelning som omfattar sex institutioner i stället för nuvarande tio institu
tioner.
SFS stöder kommitténs förslag att ämnena cariologi och protetik resp. ortodonti
och pedodonti i samband med tillkomsten av den nya enheten i Huddinge förs
samman till en institution. Likaså anser SFS att ämnena oral kirurgi och paro
dontologi bör samordnas.
Odontologiska fakulteten vid karolinska institutet och Svenska tandläkarförbun
det/Svenska tandläkarsällskapet kritiserar den av kommittén föreslagna tand-
sjukvårdscentralen då man anser att kommitténs beskrivning av tand-
sjukvårdscentralen i Umeå, som varit förebilden för motsvarande enhet i Hud
dinge, är felaktig. Nämnda instanser anser att undervisningen och patientvården i
Umeå numera bedrivs efter samma linjer som i Stockholm och Malmö med verk
samheten fördelad på skilda behandlingsavdelningar, som sedan i sin tur är upp
delade på kandidat- och lärarkliniker. Odontologiska fakulteten i Umeå har dock
ingen anmärkning beträffande tandsjukvårdscentralen.
Positiv till tanken på en tandsjukvårdscentral är däremot odontologiska fakulte
ten vid universitetet i Lund, som anser att tandsjukvården ges en större stadga
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
29
genom att den organisatoriskt inordnas under en tandsjukvårdscentral. Stor-Stockholms sjukvårdsberedning och Svenska stadsförbundet anser att införande av en tandsjukvårdscentral torde medföra en mera rationell tandsjukvårdsorganisation samt öka lärarnas ansvar för vården av patienterna.
Beträffande kommitténs förslag om en k ä k c e n t r a 1 för vård, utbildning och forskning i käkortopedi och käkprotetik i Huddinge ifrågasätter Stor-Stockholms sjukvårdsberedning om inte vårdaspekten motiverar två dylika enheter och förutsätter att berörda organ får tillfälle att noggrant penetrera frågan innan beslut fattas. Odontologiska fakulteten vid karolinska institutet räknar med svårigheter vid en eventuell omorganisation till käkcentral. Fakulteten pekar bl. a. på att den plastikkirurgiska specialiteten kommer att få väsentligt mindre resurser i Huddinge än vid karolinska sjukhuset och önskar att frågan ytterligare utreds. Odontologiska fakulteten i Umeå och Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet avstyrker förslaget. Umeåfakulteten anför.
Fakulteten avstyrker inrättandet av en käkcentral mot bakgrunden av i Umeå vunna erfarenheter. Käkprotetiken och käkortopedin, som tillsammans föreslås ut göra käkcentralen enligt umeåmodell, behandlar två skilda typer av patienter och grund för sammanföring till käkcentral saknas.
Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet anser att begreppet »käkcentral» skapar förvirring, inte minst bland läkarna, och att man torde uppnå en effektivare patientvård och klarare organisatoriska linjer genom en uppsplittring av käkcentralen i två delar, som hänförs till var sin moderinstitution.
2.4.2.3 Personalfrågor
Betydande invändningar riktas mot den av kommittén föreslagna personalorga nisationen i första hand från de odontologiska fakulteterna och Svenska tandläkar förbundet /Svenska tandläkarsällskapet, vilka anser att den är helt underdimen- sionerad. Undervisningen anses bli lidande, i första hand genom ett för lågt be räknat antal handledare. Forskningen och forskarutbildningen kommer att inskrän kas, främst till följd av att antalet lärare/biträdande övertandläkare blir för litet, varvid framför allt professorer och biträdande professorer inte får erforderlig tid för forskning och forskarutbildning. Odontologiska fakulteten vid karolinska institutet anför bl. a.
Fakulteten vill mycket bestämt framhålla att den begränsade tillgången på ve tenskapligt kvalificerade tandläkare i landet icke får tas till intäkt för att ytterligare försämra möjligheterna för forskning. Endast vidgad möjlighet för vetenskaplig verksamhet samt större tillgång till kvalificerade tjänster förmår stimulera presum tiva forskare. Det antal högre tjänster, som erfordras för en fullgod undervisning bör därför inrättas redan från början. Mot personalplanerna för Göteborg har ti digare riktats stark kritik. Det grundläggande kravet att lärarorganisationen måste dimensioneras så att tillräcklig tid för forskning står till förfogande inom tjänstgö ringstidens ram kommer ej att uppfyllas. Liksom vid de äldre utbildningsanstalterna kommer där all tjänstgöringstid att behöva ägnas åt kursgivning, handledning och direkt hjälp vid de studerandes kliniska verksamhet.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet, vilka bedömer den fö
reslagna personalplanen som helt otillfredsställande och otillräcklig, anför bl. a.
Inlärning av kliniska rutiner kräver erfarenhetsmässigt en intensiv individuell
handledning för att resultatet skall bli tillfredsställande. Den brist på lärarpersonal
som blir en följd av den föreslagna personalplanen kommer därför att medföra,
att studenten får ägna långa tider åt improduktiv väntan på handledare. Detta
är onödigt påfrestande för patienten. Det medför vidare effektivitetsförluster i un
dervisningen som icke kan anses försvarliga mot bakgrund av den stora undervis-
ningsvolym, som skall pressas in i de fem studieåren till tandläkarexamen.
Sistnämnda organisationer anser den föreslagna personalplanen för Huddinge —
med ett intag av 120 studenter per år — vara i det närmaste analog med Umeås
— 60 studenter per år. För huddingeenheten hade umeåfakultetens nuvarande per
sonalorganisation med undantag för de högre tjänsterna i stort sett bort fördubblas.
Odontologiska fakulteten i Umeå anför.
De svårigheter, som föreligger vid umeåskolan, för undervisning och tandsjuk
vård inom vissa ämnesområden på grund av alltför få lärare visar att kommitténs
förslag till lärarpersonal (lärare, assistenttandläkare, assistenter och amanuenser)
liksom övrig personal är helt otillfredsställande. Detta gäller främst ämnesområdena
cariologi, endodonti, parodontologi, pedodonti och protetik.
Fakulteten anser att antalet assistenttimmar bör minst tredubblas jämfört med
vad kommittén föreslagit och motiverar detta med att assistenter och amanuenser
fyller en mycket angelägen funktion i undervisningen och den kliniska verksamhe
ten.
Odontologiska fakulteten i Lund finner att alla ämnen utom ortodonti och odon
tologisk röntgendiagnostik fått för liten tilldelning av lärarresurser.
Socialstyrelsen pekar på vissa olägenheter som följer av en underdimensionerad
lärarkader såsom studenternas ineffektiva väntan på handledning i sin tandvår
dande verksamhet. Socialstyrelsen anför vidare.
En underdimensionerad lärarpersonal kan också leda till att man för att klara
undervisningen och patientvården på ett godtagbart sätt tvingas att i likhet med
vad som skett vid den nuvarande fakulteten i Stockholm utnyttja ett antal ej av
lönade extra amanuenser, vilka för sin specialistmeritering eller allmänna merite-
ring söker sig till avdelningarna. Ett dylikt provisoriskt arrangemang kan ej anses
tillfredsställande. Med utgångspunkt från det sagda finner socialstyrelsen det an
geläget att personalplanen beträffande Huddinge-enheten successivt överses och
anpassas till den växande tillgången på kvalificerade lärare i landet.
SFS anser att tillgången på kliniskt verksamma lärare är otillräcklig på vissa
avdelningar vid fakulteten i Stockholm. Väntetider för studenter och patienter
måste nedbringas. Härigenom förbättras de studerandes möjligheter att tillägna sig
en god klinisk erfarenhet och att uppfylla kursfordringarna inom stipulerad tid. Vi
dare föreslår SFS att ett större antal rena lärartjänster — universitetslektorat ■—
inrättas i de kliniska ämnena.
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
31
De föreslagna assistenttandläkarna vid tandsjukvårdscentralen bör ha en tjänst
göringsskyldighet av maximalt 1 400 tim./år och inte 1 800 tim. anser Svenska
tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet samt odontologiska fakulteterna
vid universitetet i Umeå och vid karolinska instiutet. Sistnämnda fakultet anvisar
följande alternativ.
Önskar man utvidga tandsjukvårdscentralens kapacitet bör detta dock i första
hand ske genom att vid fakulteten anställda assistenter och amanuenser på lämp
ligt sätt bereds tillfälle att där utöva tandvård. Man har här en grupp tandläkare
ofta med avsevärd vidareutbildning inom respektive ämnesområde, vilka det vore
av stort värde att kunna utnyttja inom tandsjukvården.
Tjänster delade mellan två avdelningar bör inte förekomma, enligt odontologiska
fakulteten i Umeå och Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet.
Platserna anses omöjliga att besätta på grund av intressesplittringen mellan två
specialiserade ämnesområden. Behovet av assisterande personal måste enligt Sven
ska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet och socialstyrelsen beaktas
för att kandidaterna redan under studietiden skall få lära sig att utnyttja den assi
sterande personalen på rätt sätt. Odontologiska fakulteten i Lund anser att antalet
tandsköterskepraktikanter är helt otillfredsställande. Behovet av teknisk personal
har inte beaktats anser Statstjänstemannaförbundet.
Den statliga tandhälsovårdsenheten bör enligt Svenska landstings
förbundets uppfattning — åtminstone på sikt -—- ledas av en professor i tandhälso
vård och utgöra ett för hela landet gemensamt forskningscentrum som samtidigt
har att svara för bl.a. specialist- och vidareutbildning på området. Svenska tandlä
karförbundet/Svenska tandläkarsällskapet och odontologiska fakulteten vid karo
linska institutet önskar båda lärartjänsterna utbytta mot professurer. Sistnämnda
remissinstans hänvisar till att på många håll i utlandet särskilda professurer för
förebyggande odontologisk målforskning har inrättats.
Socialstyrelsen hälsar med glädje att tandhälsovården erhållit vissa resurser vid
utbildningsenheten i Huddinge och anför.
Förslaget att tillskapa särskilda kvalificerade tjänster som anknyter till lämpliga
institutioner, t. ex. cariologi och parodontologi är i och för sig en god lösning So
cialstyrelsen anser dock att det skulle vara av stort värde att få frågan om en in
tensifierad tandhälsovård ytterligare utredd. Möjligheter borde tillskapas att bedriva
målinriktad forskning inom profylaktiken beträffande ämnesområdena cariologi,
parodontologi och pedodonti.
Frågan om ytterligare förvaltningspersonal har avfärdats alltför lättvindigt enligt
odontologiska fakulteten vid universitetet i Lund. Om en så stor enhet som fakul
teten och tandsjukvårdscentralen i Huddinge skall fungera måste väl dimensionerad
personal för administration och förvaltning stå till dess förfogande. Även rektors
ämbetet vid karolinska institutet påpekar behovet av förvaltningspersonal, särskilt
intendentspersonal.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
2.4.2.4 Lokalfrågor
Rektorsämbetet vid karolinska institutet finner det ändamålsenligt att utbild
ningen i vissa prekliniska ämnen även fortsättningsvis blir förlagd till de medicinskt
teoretiska institutionerna inom institutets område, men framhåller att lokalproblem
kan komma att uppstå framför allt under dubbleringsperioden.
Odontologiska fakulteten vid karolinska institutet anser att det föreslagna lokal
programmet för huddingeenheten i stort sett motsvarar behoven sådana de i da
gens läge kan bedömas. En organiserad vidare- och efterutbildning kommer emel
lertid att ställa krav på ytterligare lokaler. Lokalbehovet för framtida utbildning av
tandhygienister måste även beaktas.
Odontologiska fakulteten i Umeå anser det av kommittén angivna lokalbe
hovet i Huddinge, ca 17 000 m2 för 120 studerande, vara alltför litet. Lokaltill
gången i Umeå, ca 12 000 m2 för 60 studerande, är enligt fakulteten redan den
alltför liten.
SFS beklagar att kommittén inte diskuterat betydelsen av lokalernas utformning
för den framtida tandläkarutbildningen. Organisationen anför.
Det starkt utvecklade avdelningstänkandet i nuvarande utbildning innebär att de
lokaler som byggts och de som enligt kommitténs förslag skulle komma att byggas
troligen skulle erbjuda hinder för mer genomgripande förändringar i tandläkarut
bildningens organisation.
2.4.3 Tillfällig ökning av utbildningskapaciteten
Åsikter såväl för som emot en tillfällig dubblering av utbildningskapaciteten i
Stockholm genom att de nuvarande lokalerna vid Holländargatan temporärt bibe
hålls för tandläkarutbildning redovisas i remissvaren. Huvudmannainstanserna är
positiva, medan de odontologiska fakulteterna är tveksamma.
Stor-Stockholms sjukvårdsberedning och Svenska stadsförbundet tillstyrker en
dubblering, liksom Svenska landstingsförbundet, som hälsar en sådan åtgärd med
tillfredsställelse med hänsyn till en eventuell framtida tandvårdsförsäkring; en så
dan torde enligt förbundet innebära en starkt ökad efterfrågan på tandvård. Även
odontologiska fakulteten vid karolinska institutet tillstyrker förslaget dock under
förutsättning att lokalerna vid Holländargatan rustas upp och befintlig nedsliten
utrustning ersätts och moderniseras.
Odontologiska fakulteten i Umeå och Svenska tandläkarförbundet/Svenska tand
läkarsällskapet avstyrker en dubblering. Med hänsyn till den framtida tillgången
och efterfrågan på tandvård är det enligt dessa instanser inte troligt att en dubb
lering blir nödvändig. Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet
anser att enheten vid Holländargatan bör användas för vidare- och efterutbildning
av tandläkare, varför organisationen förordar att lokaler och utrustning under alla
omständigheter moderniseras. Odontologiska fakulteten i Umeå anför ekonomiska
och organisatoriska skäl för sin avstyrkan.
Odontologiska fakulteterna vid universiteten i Lund och karolinska institutet,
33
medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg och Svenska tandläkarförbundet/ Svenska tandläkarsällskapet anser att reservanten Lundströms förslag till organisa tion under dubbleringsskedet är att föredra framför det av kommittén förordade alternativet. Odontologiska fakulteterna vid universitetet i Lund och karolinska institutet anför som främsta skäl att forskning och undervisning blir lidande. Sist nämnda fakultet skriver.
Vad beträffar personalorganisationen under övergångstiden ansluter sig fakulte ten helt till kommittéledamoten Lundströms reservation. Som Lundström mycket riktigt anmärker är de uppgifter institutionscheferna skulle få, om kommittémajori tetens förslag genomfördes, helt omöjliga att fullfölja. Detta kommer i första hand att gå ut över forskning och forskarhandledning och som kommittén konstaterar råder det stort brist på kvalificerade sökande till de högre tjänsterna. Den för när varande aktuella forskningen bedrives i hög grad med profylax som slutmål, var vid man kan konstatera att forskningen troligen ger lika värdefullt tillskott till tandvården som den ökade utbildningstakten. Den besparing som fås genom kom mitténs förslag står icke i rimlig proportion till den skada som åstadkommes ge nom sämre utbildning och minskad forskning. En redan från början i alla avseen den fungerande huddingeinstitution är säkerligen av största värde ur alla synpunk ter.
Medicinska fakulteten vid karolinska institutet tillstyrker kommitténs alternativ och anför.
Beträffande organisationen under dubbleringsskedet är fakulteten medveten om att kommitténs förslag onekligen kommer att innebära en mycket kraftig arbets belastning för prefekterna. Vid en ändamålsenlig delegering av olika ärenden bör dock denna kunna nedbringas. Fakulteten noterar också att en ökning av den kvalificerade lärarpersonalen föreslås. Med hänsyn till rådande begränsade till gång på vetenskapligt kvalificerade tandläkare i landet och till den föreslagna dubb- leringsperiodens förhållandevis korta varaktighet ställer sig fakulteten tveksam till behovet av speciella organisatoriska åtgärder enligt ledamoten Lundströms re servation. Fakulteten tillstyrker därför kommitténs förslag i detta avseende, men anser, att om dubbleringsperioden skulle visa sig behöva bli längre än vad som an givits, en omprövning av organisationen bör göras.
Även rektorsämbetet vid karolinska institutet tillstyrker kommitténs alternativ. Båda lösningarna befinns vara intressanta alternativ för organisationen av en så omfattande odontologisk utbildnings- och forskningsverksamhet. Rektorsämbetet understryker emellertid betydelsen av att den odontologiska verksamheten, även om den blir lokalmässigt åtskild i vissa delar, hålls samman i en enhetlig organi sation med ökade möjligheter till samordning och effektivt samutnyttjande av de totala resurserna inom de olika ämnesområdena.
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
2.4.4 Samarbete med tandsjukvårdsorganisationen i Stor-Stockholm
Svenska tandläkarförbundet/Svenska tandläkarsällskapet och odontologiska fa kulteten i Umeå tillstyrker kommitténs förslag att viss folktandvård bör äga rum
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 122
34
vid huddingeenheten. Sistnämnda instans anser att landstinget bör vara huvudman
för tandsjukvårdscentralen.
Stor-Stockholms sjukvårdsberedning och Svenska stadsförbundet finner det na
turligt med samverkan mellan den tandsjukvårdande verksamheten vid fakulteten
och folktandvården, men vill inte ta ställning till kommitténs förslag till samver
kan. Som en allmän synpunkt framhålls att de odontologiska fakulteternas efter
frågan på patienter inte får leda till krav på inskränkning i utbyggnaden av folk
tandvården.
Svenska landstingsförbundet, Stor-Stockholms sjukvårdsberedning och Svenska
stadsförbundet ställer sig negativa till den av kommittén föreslagna integreringen
mellan landstingets tandhälsovårdsorganisation och den odontologiska fakulteten.
Svenska landstingsförbundet framhåller bl. a.
Styrelsen vill för sin del förorda att den för forsknings- och utvecklingsarbete
samt vissa undervisningsuppgifter föreslagna personalen sammanförs till en perso
nellt sammanhållen, i statlig regi driven enhet med uppgift att bl. a. svara för mål
forskning inom den odontologiska profylaktiken. Fristående från denna enhet bör
landstinget svara för det praktiska tandhälsovårdsarbetet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
2.4.5 Tandtekniker- och tandsköterskeutbildning
Remissinstanserna tar i allmänhet inte närmare ställning till kommitténs provi
soriska förslag rörande tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen med hänsyn
till den utredning som pågick rörande dessa frågor. Odontologiska fakulteten vid
karolinska institutet och Statstjänstemannajörbundet påpekar emellertid att utbild
ningen till tandtekniker kräver avsevärd individuell handledning. Förstnämnda re
missinstans skriver.
Kommittén föreslår nära nog en fördubbling av elevantalet jämfört med Umeå
utan samtidig förstärkning av den handledande personalen. Detta skulle medföra
en betydande försämring av utbildningen till tandtekniker. Fakulteten anser det
icke möjligt att med den föreslagna personalen utbilda kvalificerade tandtekniker,
på vilka det i landet råder stor brist.
Statstjänstemannaförbundet föreslår likaså ytterligare lärare. I synnerhet under
praktikåret är behovet av handledning stort. Att tandteknikerskolans praktikant-
laboratorium skulle svara för huvuddelen av den tandtekniska servicen åt tand
sjukvårdscentralen är en omöjlighet enligt odontologiska fakulteterna vid univei-
sitet i Umeå och vid karolinska institutet.
Stor-Stockholms sjukvårdsberedning och Svenska stadsförbundet finner det an
geläget att utbildningen av tandhygienister igångsätts i Stor-Stockholm. Odontolo
giska fakulteten vid karolinska institutet anser det av många skäl vara naturligt att
sådan utbildning förläggs till de odontologiska fakulteterna. Då en central för tand
hälsovård inrättas ter det sig självklart att utbildning av tandhygienister förläggs
dit.
35
2.5 Universitetskanslersämbetet
Universitetskanslersämbetet, som i huvudsak ansluter sig till de av kommittén för utredning av odontologisk utbildning i Stockholm framlagda förslagen, erinrar inledningsvis om den kraftiga utbyggnad av tandläkarutbildningen som genomförts under den senaste tioårsperioden i vårt land, varvid intagningskapaciteten till denna utbildning ökat från 240 till 380 studerande per år. Efterfrågan på tandsjukvård har emellertid visat sig vara sådan att bristen på tandläkare fortfarande är kännbar.
Beträffande dimensioneringen av tandläkarutbildningen i Stockholm förutsätter ämbetet att det antal utbildningsplatser som kommer att anges i ett dimensioneringsbeslut närmast skall uppfattas som en riktpunkt. Ämbetet fram håller vidare att prognoser av den art som redovisats och som innehåller sådana obestämbara, i olika riktningar verkande faktorer, som efterfrågan på tandsjukvård, eventuellt införande av allmän tandvårdsförsäkring, insättande av profylaktiska åt gärder m. m., måste bli osäkra. Mot denna bakgrund och i betraktande av kom mitténs allmänna bedömning ser ämbetet inga skäl för tveksamhet inför en fort satt utbyggnad av tandläkarutbildningen i Sverige. Ämbetet föreslår alltså att dels intagningskapaciteten till tandläkarutbildning ökas till minst 120 studerande per år, dels intagning under en övergångsperiod sker parallellt i såväl nytillkommande som befintliga lokaler.
I fråga om förläggningen av den nya odontologiska utbildnings- och forskningsenheten i Stockholm biträder universitetskanslersämbetet kommitténs förslag om en placering i anslutning till Huddinge sjukhus och påpekar att redan den föreslagna förläggningen kommer att förbättra förutsättningarna för klinisk odontologisk forskning genom att närheten till detta högspecialiserade undervis- ningssjukhus möjliggör samverkan med medicinsk forskning inom angränsande områden.
Universitetskanslersämbetet ansluter sig till förslaget att tandsjukvården vid hud- dingeenheten anordnas inom ramen för en tandsjukvårdscentral enligt förebild från Umeå och Göteborg. Ämbetet betonar i sammanhanget att valet av en organisation som byggs upp kring en tandsjukvårdscentral medför den viktiga fördelen, att verk samheten där kan bedrivas utan hinder av de ur funktionell synpunkt omotiverade gränser som finns vid de äldre enheterna, samtidigt som konstruktionen med hel tidstjänster för lärarna ger dessa ett ökat ansvar för vården av patienterna.
Universitetskanslersämbetet framhåller även angelägenheten av att tandsjuk vården vid enheten integreras med folktandvården. Kommitténs förslag att inrätta ytterligare assistenttandläkare för rent tandsjukvårdande uppgifter är enligt ämbetet ägnat att underlätta denna integration. I likhet med vad som gäller på den medi cinska sidan bör därvid tandsjukvården betraktas som den primära funktionen, till vilken den odontologiska utbildningen och forskningen på lämpligt sätt bör ansluta sig. Universitetskanslersämbetet finner även i likhet med kommittén patientunder laget för huddingeenheten vara tillfredsställande för utbildningens och forskningens behov.
3* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 122
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
Ämbetet uppfattar de skilda meningarna som kommit fram vid remissbehand
lingen beträffande institutionsindelningen i Huddinge som en be
kräftelse på att ingen av de nu existerande organisationsmodellerna kan betraktas
som en slutgiltig lösning av frågan hur verksamheten inom en odontologisk utbild
nings- och forskningsenhet skall organiseras. Ämbetet, som även inom andra om
råden eftersträvar större funktionsenheter, ser för sin del inget principiellt hinder
mot att den aktuella odontologiska enheten organiseras som en storinstitution.
Universitetskanslersämbetet finner inte anledning att nu ta ställning till kom
mitténs förslag om en koncentration av resurserna för käkbehandling till Huddinge.
Frågan härom måste enligt ämbetets uppfattning ingå i den slutliga sjukvårdsmäs-
siga lösningen i Stockholm beträffande behandling av de patienter med läpp-, käk-
och gomdefekter och med grava käkställningsanomalier.
Ämbetet konstaterar mot bakgrund av den kritik som riktats mot kommitténs
förslag till personalorganisation i Huddinge att ytterligare personal
förstärkningar inte är möjliga att genomföra på grund av bl.a. den begränsade till
gången på vetenskapligt utbildade odontologer.
Ämbetet föreslår i likhet med kommittén att en professur i teknologi inrättas vid
stockholmsfakulteten. Tjänsten bör enligt ämbetet inrättas den 1 januari 1972, dvs.
en termin innan utbildningen skall börja enligt kommitténs tidsplan. Härigenom
ges tjänsteinnehavaren möjlighet att genomföra nödvändiga förberedelser. Universi
tetskanslersämbetet ansluter sig även till förslaget om att den nuvarande tjänsten
som biträdande professor i parodontologi skall omvandlas till professur i ämnet.
Ämbetet föreslår att omvandlingen sker den 1 januari 1974, när utbildningen i
detta ämne skall inledas vid den nya enheten. Vad avser kommitténs förslag till
personalorganisation i övrigt vid den odontologiska enheten i Huddinge finner
ämbetet inte anledning att nu ta ställning till dess detaljer. Kommittéförslaget bör
emellertid enligt ämbetets uppfattning kunna läggas till grund för de årliga anslags
framställningarna.
I likhet med remissinstanserna anser universitetskanslersämbetet det motiverat
att — som kommittén föreslagit — en förstärkning av resurserna för tandhål-
sovården kommer till stånd i samband med uppbyggnaden av en ny odontolo
gisk utbildnings- och forskningsenhet. En samverkan bör enligt ämbetet inte bara
etableras mellan tandsjukvård och tandhälsovård utan även mellan landstingets och
fakultetens verksamhet på den förebyggande tandhälsovårdens område. Ämbetet
anser att kommitténs bedömning när det gäller utformningen av personalorganisa
tionen är realistisk och föreslår därför att den odontologiska fakulteten i Stockholm
ges en viss profil genom att resurser avsätts för tandhälsovårdande verksamhet.
Beträffande kommitténs förslag till lokalprogram för huddingeenheten
stryker ämbetet under de synpunkter som förts fram av LUP-kommittén för Stock
holm om önskvärdheten av att under projekteringsstadiet så långt möjligt söka
samordna vissa funktioner till större enheter och noggrannare utreda behov och
utformning av föreslagna personalutrymmen. Vissa remissinstanser har vidare
framhållit att ett framtida behov av lokaler för utbildning av tandhygienister kan
37
uppkomma vid huddingeenheten. Ämbetet anser att, mot bakgrund av betydelsen av tandhälsovården, en dylik utbildning är starkt motiverad, men att anordningar bör kunna vidtas för att inrymma sådan verksamhet inom ramen för de föreslagna lokalerna.
Ämbetet tar så upp de vissa frågor som hänger samman med att tandläkarutbild ning under en övergångsperiod skall ske både i de nya lokalerna i Huddinge och i befintliga lokaler vid Holländargatan. Ämbetet, som uppfattar kommitténs förslag om längden för övergångsperioden som en ungefärlig nedre gräns, framhåller att innan definitiv ställning tas till periodens längd, vilket synes kunna anstå tills vidare, bör större klarhet ha vunnits beträffande byggnadstekniska och övriga förut sättningar för den fortsatta verksamheten i lokalerna vid Holländargatan.
I organisationsfrågan under dubbleringsperioden ansluter sig universitetskanslers- ämbetet till huvudprincipen i kommitténs förslag, nämligen att resurserna för odon tologisk utbildning och forskning skall koordineras och utnyttjas gemensamt. Vid en samordning av denna omfattning blir enligt ämbetets uppfattning den naturliga organisationsformen en samlad institution som omfattar all odontologisk verksam het vid institutet. Ämbetet föreslår att en konsistoriet underställd nämnd eller sty relse anförtros uppgiften att planera och leda denna institution och att en sådan ledningsgrupp ges erforderliga resurser för det fortsatta planeringsarbetet.
Universitetskanslersämbetet tar slutligen med hänsyn till pågående utredningar endast upp sådana frågor beträffande tandsköterske- och tandtek nikerutbildning som hänger samman med en eventuell förläggning av statlig sådan utbildning till Huddinge. Ämbetet konstaterar att en förläggning av även ifrågavarande utbildningar till huddingeenheten kan innebära rationaliserings vinster genom sambruk av bl. a. lärare och lokaler. Med hänsyn till de hittills varande erfarenheterna av kapaciteten vid praktikantlaboratoriet i Umeå ställer sig ämbetet tveksamt till att ett sådant laboratorium inrättas även i Huddinge. Ämbetet framhåller avslutningsvis att, om ett odontologiskt inflytande garanteras på tandtekniker- och tandsköterskeutbildningens innehåll och utformning, så har ämbetet intet emot att all utbildning av assisterande yrkesgrupper inom den odon tologiska sektorn sker under kommunalt huvudmannaskap.
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
2.6 Skolöverstyrelsens skrivelse angående den statliga tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen
Kungl. Maj:t uppdrog den 3 juni 1966 åt skolöverstyrelsen att i samråd med dåvarande medicinalstyrelsen åstadkomma en ökning av tandsköterskeutbildningen huvudsakligen inom ramen för yrkesskoleorganisationen samt att i övrigt se över tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen i vad avser utbildningsbehov, studie planer, huvudmannaskap och organisation.
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 24 mars 1969 redovisat vissa överväganden i anledning av detta uppdrag.
Innan jag redogör för innehållet i nämnda skrivelse finner jag det emellertid
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
motiverat att som bakgrund kortfattat redovisa omfattningen och organisationen av
den statliga tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen.
T andteknikerutbildning bedrivs vid fem statliga tandteknikerskolor.
Skolorna i Stockholm, Malmö, Umeå och Göteborg är anslutna till de på dessa
orter befintliga odontologiska fakulteterna och har en årlig intagningskapacitet av
resp. 24, 30, 20 och 30 platser. Vidare finns i Göteborg ytterligare en äldre tand
teknikerskola, som är förlagd till Vasa sjukhus och som har en intagningskapacitet
av 30 platser per år. Sistnämnda skola skall enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 maj
1968 läggas ned vid utgången av år 1970.
Uppläggningen av tandteknikerutbildningen följer två olika studiegångar. Den
äldre utbildningsgången, som tillämpas vid skolorna i Stockholm och Malmö samt
vid den äldre skolan i Göteborg, omfattar två års förpraktik i form av elevtjänst
göring på av socialstyrelsen godkända tandteknikerlaboratorier, ett skolår samt
ett års efterpraktik. Efter godkänd efterpraktik kan behörighetsbevis erhållas av
socialstyrelsen.
Enligt den nyare studiegången i Umeå och Göteborg tas eleverna in till tvåårig
skolutbildning direkt efter genomgången grundskola. Efter skolkursen fullgör ele
verna ett års praktiktjänstgöring vid skolans praktikantlaboratorium, som liksom
skolan är anslutet till den odontologiska fakulteten. Därefter kan behörighetsbevis
erhållas. Praktikantlaboratorierna har avsetts svara för tandteknisk service åt tand-
sjukvårdscentralerna i Umeå och Göteborg.
Tandsköterskeutbildning bedrivs vid fyra statliga skolor och vid ett
antal kommunala, främst landstingskommunala, skolor, vilka uppbär statsbidrag.
De statliga skolorna är anslutna till de odontologiska fakulteterna i resp. Stock
holm, Malmö, Umeå och Göteborg. Dessa skolor har en årlig intagningskapacitet
till skolkurs av 80 elever vardera, med undantag av Umeå som tar in 60 elever per
år. Göteborgsskolan skall fr. o. m. vårterminen 1971 ta in 120 elever per år.
För inträde till de statliga tandsköterskeskolorna fordras en förberedande elev
tjänstgöring om minst fyra månader, vilken kan äga rum vid odontologisk fakultet.
Skolkursen, som ges två gånger om året, omfattar c:a fem månader och avslutas
med tandsköterskeexamen. Skolkurs skall efterföljas av praktikanttjänstgöring om
minst nio månader, som fullgörs vid odontologisk fakultet eller på av socialstyrel
sen auktoriserad arbetsplats. Den sammanlagda utbildningstiden blir således ca
18 månader. För den som godkänts vid genomgång av tandsköterskeskola jämte
efterföljande praktikanttjänstgöring utfärdar socialstyrelsen behörighetsbevis såsom
examinerad tandsköterska.
Skolöverstyrelsen redovisar i sin nämnda skrivelse först vissa kapacitetsfrågor.
Den samlade utbildningskapaciteten vid tandsköterskeskolorna i landet uppgick
förra året till ca 600 per år. Skolöverstyrelsen räknar med att det årliga behovet av
nyutexaminerade tandsköterskor, vilket f. n. uppgår till ca 730 per år, under 1970-
talet kommer att öka till minst 800 nya tandsköterskor per år. Skolöverstyrelsen
har inte funnit det möjligt att öka utbildningskapaciteten vid nuvarande skolor i
denna utsträckning och föreslår därför att tandsköterskeutbildning inrättas på tre nya orter samtidigt med en viss ökning vid några av de nuvarande skolorna.
Vad gäller behovet av tandtekniker har skolöverstyrelsen grundat sin bedömning på en inom Sveriges Tandläkarförbund gjord utredning. Med utgångspunkt i denna utredning beräknas utbildningsbehovet av tandtekniker komma att överstiga 170 per år redan från år 1976, vilket skulle medföra att antalet elevplatser skulle be höva öka jämfört med nuläget med ca 60 från och med år 1973. Med hänsyn till osäkerhet i prognosmaterielet vill emellertid skolöverstyrelsen inte f. n. förorda en ökning av tandteknikerskolornas kapacitet. Styrelsen utgår därvid dock ifrån att den nuvarande tandteknikerskolan i Stockholm tills vidare bibehålls jämsides med den planerade nya skolan i Huddinge.
Skolöverstyrelsen meddelar även att en översyn av läroplanerna för tandtekni ker- och tandsköterskeutbildning pågår inom styrelsen.
I samråd med socialstyrelsen och universitetskanslersämbetet har skolöversty relsen behandlat frågan om huvudmannaskapet för nuvarande statliga tandtekniker- och tandsköterskeskolor. Universitetskanslersämbetet, som inhämtat synpunkter från berörda läroanstalter i frågan, anser att starka praktiska skäl talar för att all offentlig vårdyrkesutbildning på här behandlade områden får en enhetlig organisatorisk ram. Under förutsättning av att de odontologiska fakulteterna även i fortsättningen tillförsäkras inflytande på tandtekniker- och tandsköterskeutbild- ningens innehåll och uppläggning har ämbetet intet att erinra mot att all utbildning av de assisterande yrkesgrupperna inom den odontologiska sektorn sker under kommunalt huvudmannaskap.
Skolöverstyrelsen hänvisar till de av huvudmannautredningen (SOU 1968: 63) redovisade påtagliga fördelarna med ett gemensamt huvudmannaskap för vårdverk samhet och vårdyrkesutbildning, bl. a. i fråga om lärarrekrytering, anordnande av praktikplatser och personalrekrytering till olika vårdyrken. Styrelsen anser även att det av universitetskanslersämbetet påtalade behovet om inflytande från de odon tologiska fakulteternas sida på de nu aktuella utbildningarna till viss del kan till godoses genom att någon representant för odontologisk expertis ingår i yrkesrådet.
Sammanfattningsvis hemställer skolöverstyrelsen att åtgärder vidtas för att tand tekniker- och tandsköterskeutbildningen vid de statliga tandtekniker- och tandskö- terskeskolorna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå skall föras under resp. kommunalt och landstingskommunalt huvudmannaskap.
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
39
2.7 Föredraganden
Intagningskapaciteten till tandläkarutbildning är i dag nära fyra gånger större än för tjugufem år sedan, då sådan utbildning förekom endast i Stockholm. Denna ökning har skett genom att nya odontologiska utbildnings- och forskningsorgani sationer byggts upp i Malmö, Umeå och senast — med början vårterminen 1967 — i Göteborg. Antalet intagningsplatser för tandläkarutbildning uppgår f. n. till
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
sammanlagt 380 per år, vilka fördelar sig med 100 i vardera Stockholm och
Malmö, 120 i Göteborg och 60 i Umeå.
På uppdrag av Kungl. Maj:t har universitetskanslersämbetet utrett frågan om
en utbyggnad av den odontologiska utbildningen i Stockholm. Ämbetet föreslår
— på grundval av undersökningar som gjorts av en särskild inom ämbetet tillkallad
kommitté — att nya lokaler för odontologisk utbildning och forskning skall upp
föras i anslutning till det blivande undervisningssjukhuset i Huddinge och att sam
tidigt intagningskapaciteten skall ökas till minst 120 nybörjarplatser per år. Vidare
föreslås att under en övergångstid tandläkarutbildning skall fortsätta även i de nu
varande lokalerna vid Holländargatan. De sammanlagda investeringskostnaderna
— innefattande byggnadskostnader samt kostnader för inredning och utrustning —
har med utgångspunkt i kostnaderna för motsvarande nybyggnad i Göteborg upp
skattats till ca 85 milj. kr. i 1967 års prisläge. Ökningen av de årliga driftkostna
derna vid genomförande av förslaget har beräknats till ca 11,5 milj. kr. i 1967 års
löne- och prisläge och vid full utbyggnad.
Vid ämbetets remissbehandling av förslaget har bl. a. från tandläkarorganisatio-
nernas sida uttalats tveksamhet inför den föreslagna kapacitetsökningen, medan
de för folktandvården ansvariga huvudmännen framhållit behovet av ytterligare
tandläkare. Antalet tandläkare i landet har under den senaste 20-årsperioden i det
närmaste fördubblats. Som 1961 års sjukförsäkringsutrednings undersökningar
visar finns emellertid fortfarande betydande, inte tillgodosedda behov av tandsjuk
vård inom stora befolkningsgrupper. Nyligen har vidare 1967 års folktandvårds-
utredning lagt fram förslag om utbyggnad av folktandvården för ytterligare ålders
grupper. Mot denna allmänna bakgrund anser jag i likhet med universitetskanslers
ämbetet att en fortsatt utbyggnad av tandläkarutbildningens kapacitet bör komma
till stånd. Jag vill erinra om att Kungl. Maj:t i oktober 1969 uppdrog åt universi
tetskanslersämbetet att i samråd med 1968 års utbildningsutredning (U 68) utreda
förutsättningarna för att snabbt ytterligare öka utbildningskapaciteten vid de odon
tologiska fakulteterna. Jag har vidare, bl. a. i prop. 1970: 1 (bil. 10 s. 252), strukit
under angelägenheten av att man, där så är möjligt, ökar intagningen vid vissa
spärrade utbildningsvägar, under förutsättning att detta kan ske till rimliga kost
nader.
En utbyggnad av utbildningen enligt universitetskanslersämbetets förslag inne
bär enligt min uppfattning ett ändamålsenligt utnyttjande av de särskilda möjlig
heter som finns i Stockholm att till rimliga kostnader åstadkomma en betydande
kapacitetsökning. Jag förordar därför att utbyggnaden av tandläkarutbildningen i
stockholmsområdet genomförs i huvudsak på det sätt som föreslagits av ämbetet.
Det fortsatta planeringsarbetet bör inriktas på att den nuvarande intagningskapa
citeten av 100 nybörjare per år tills vidare skall behållas i lokalerna vid Holländar
gatan. Antalet nybörjarplatser vid karolinska institutets odontologiska fakultet
kommer vid bifall till mina förslag att under en övergångsperiod nå upp till 220
per år, vilket för hela landets del innebär en intagning till tandläkarutbildning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
41
500 nybörjare per år. Jag återkommer i det följande till vissa organisatoriska frågor som hänger samman med den nu föreslagna intagningsökningen och till tidsplanen för dess genomförande.
Universitetskanslersämbetet har — som jag nyss framhållit — föreslagit att de nya lokalerna för odontologisk utbildning och forskning skall förläggas i anslutning till Huddinge sjukhus. Jag finner att detta förslag bör genomföras. I sammanhanget vill jag erinra om vad dåvarande departementschefen anförde i prop. 1962: 104 (s. 89) om vikten av att klinisk odontologisk undervisning och forskning sker i så nära anslutning som möjligt till motsvarande medicinska verksamhet och att därför en anknytning till undervisningssjukhus syntes följdriktig. En sådan anknytning har redan kommit till stånd i Umeå och Göteborg samt i viss utsträckning i Malmö. Genom den föreslagna förläggningen av stockholmsfakultetens lokaler skapas möj ligheter till nära samverkan såväl med den medicinska utbildnings- och forsknings organisationen vid Huddinge sjukhus som med den kliniska verksamheten inom angränsande områden vid sjukhuset.
Som framgått av min föregående redovisning har den tandsjukvårdande verk samheten i Umeå och Göteborg organiserats inom ramen för en sammanhållen tandsjukvårdscentral. Vidare är lärarna/tandläkarna heltidsanställda med uppgif ter inom såväl utbildning och forskning som tandsjukvård, varigenom de har även det direkta sjukvårdsmässiga ansvaret för patientbehandlingen. Systemet ger ökade möjligheter till samordning av den tandsjukvårdande verksamheten och till inte gration mellan tandsjukvård, utbildning och forskning samtidigt som lärarnas ansvar för patientbehandlingen är klart fastlagt. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av de positiva erfarenheter som hittills vunnits av denna organisationsform föreslår jag i överensstämmelse med vad universitetskanslersämbetet uttalat att den kliniskt odontologiska verksamheten i Huddinge skall organiseras inom ramen för en tand sjukvårdscentral på i huvudsak samma sätt som i Umeå och Göteborg. I sam manhanget vill jag framhålla att en tandsjukvårdscentral är en sammanhållen enhet för den patientvårdande verksamheten och fristående från institutionsorganisatio- nen i övrigt. I likhet med universitetskanslersämbetet och Sveriges förenade stu dentkårer vill jag betona vikten av att en ändamålsenlig samordning av tandsjuk vårdens och tandläkarutbildningens olika delar inte försvåras genom att man håller fast vid traditionellt uppdragna avdelningsgränser. Jag finner det önskvärt att såväl tandsjukvård som utbildning kan bedrivas inom ramen för en i största möjliga utsträckning enhetlig organisation vid samtliga odontologiska fakulteter. Vad jag nu föreslagit för stockholmsfakultetens del innebär att ytterligare ett steg tas i denna riktning. Jag vill vidare erinra om att universitetskanslersämbetet enligt Kungl. Maj:ts tidigare nämnda uppdrag skall utreda även organisationen av den odonto logiska utbildningen och tandsjukvården i Malmö.
I den utredning som ligger till grund för universitetskanslersämbetets förslag har man funnit att en nära samverkan mellan tandsjukvårdscentralen och den kommunala tandsjukvårdsorganisationen i Stor-Stockholm bör komma till stånd, bl. a. genom att folktandvården i huddingeområdet förläggs till tandsjukvårdscen-
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
trålen. För egen del finner jag det naturligt med ett nära samarbete med den kom-
munale huvudman som har ansvaret för folktandvården. Härigenom garanteras
ett ändamålsenligt utnyttjande av de gemensamma resurserna för tandsjukvård.
Vidare tillförs tandsjukvårdscentralen därigenom ett tillräckligt patientunderlag för
utbildning och forskning. Detta samarbete får utformas närmare i anslutning till
de kommande förhandlingarna med vederbörande kommunale huvudman om drif
ten av den odontologiska utbildnings- och forskningsenheten i Huddinge.
Tanken har väckts att koncentrera de kvalificerade käkbehandlingarna till en
käkcentral i Huddinge. I likhet med universitetskanslersämbetet anser jag det när
mast vara en fråga för berörda sjukvårdshuvudmän att i samråd med utbildnings-
myndighetema pröva omfattningen av vårdorganisationen för denna verksamhet.
Jag räknar emellertid med att det i Huddinge kommer att bedrivas en sjukvård
inom detta område som minst svarar mot utbildningsbehovet inom ämnesområ
dena käkprotetik och käkortopedi.
Jag övergår så till vissa frågor rörande personalorganisationen, vilka hänger
samman med tillkomsten av huddingeenheten. Mitt ställningstagande i det före
gående till organisationen av tandsjukvården i Huddinge innebär att samtliga
tjänster som lärare/tandläkare skall bli heltidstjänster med tjänstgöringsskyldighet
för innehavarna även inom tandsjukvården. De nuvarande tjänsterna som professor
och biträdande professor i kliniska ämnen bör därför i överensstämmelse med uni-
versitetskanslersämbetets förslag, allteftersom tjänstinnehavarnas verksamhet för
läggs till huddingeenheten, normalt förenas med tjänst som övertandläkare vid
tandsjukvårdscentralen. För att bl. a. tandsjukvård som ges där skall komma ut
bildningen och forskningen till godo, bör för tjänsterna som övertandläkare och
som biträdande övertandläkare gälla samma regler som för motsvarande tjänster i
Umeå. Det innebär att innehavare av nämnda tjänster inte skall ha rätt att utöva
enskild verksamhet eller att utöva särskild tandsjukvårdande verksamhet inom
tandsjukvårdscentralen.
Enligt organisationsförslaget skall vissa delar av den propedeutiska tandläkar
utbildningen föras samman till ett ämne — teknologi. Universitetskanslersämbetet
har föreslagit att en professur i teknologi skall inrättas. Ämbetet har vidare — med
hänsyn till ämnesområdets betydelse — föreslagit att den nuvarande tjänsten som
biträdande professor i parodontologi — tandlossningssjukdomar — skall omvand
las till professur. Jag förordar att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande
att i överensstämmelse med universitetskanslersämbetets förslag inrätta dessa båda
professurer vid karolinska institutet vid de tidpunkter utbildningen i resp. ämne
inleds i Huddinge. Samtidigt bör alltså den nuvarande tjänsten som biträdande
professor i parodontologi vid institutet dras in.
Den av universitetskanslersämbetet framlagda personalplanen innebär i övrigt
ett tillskott av drygt 260 tjänster, av vilka mer än 60 är tandläkartjänster av tjäns
tetyperna lärare/biträdande övertandläkare och assistenttandläkare för den kliniska
utbildningen. Vid remissbehandlingen har förslaget till personalorganisation kritise
rats som alltför begränsat för att man skall kunna bedriva en tillfredsställande ut
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
43
bildning och forskning. Jag vill erinra om att bl. a. tillkomsten av ett antal tjänster som lärare/biträdande övertandläkare, för vilka krävs vetenskaplig examen, inne bär en väsentlig kvalitetsförstärkning av tandläkarutbildningen. Sammanfattnings vis finner jag den framlagda personalplanen vara i stort sett väl avvägd. Till de taljerna i planen tar jag inte ställning i detta sammanhang.
Jag vill emellertid redan nu framhålla, att personalorganisationen bör innefatta bl. a. dels en tjänst som biträdande professor i oral mikrobiologi i stället för den av universitetskanslersämbetet föreslagna tjänsten som lärare i detta ämne, dels en tjänst som universitetslektor i vartdera av ämnena teknologi och patologi, sistnämn da tjänst gemensam för odontologisk och medicinsk utbildning. Förslaget om en tjänst som biträdande professor i oral mikrobiologi bör ses mot bakgrund av äm nesområdets betydelse för forskningen rörande förebyggande åtgärder mot bl. a. kariessjukdomama.
Jag vill i detta sammanhang beröra även frågan om tandhälsovård — varmed avses alla former av förebyggande tandvård — inom den odontologiska utbildning en och forskningen. Undersökningar rörande uppkomsten av tandsjukdomarna och om metoder i syfte att förebygga dessa har givetvis alltid framstått som centra la uppgifter för verksamheten vid de odontologiska fakulteterna. Mina förslag i det föregående om bl. a. en tjänst som biträdande professor i oral mikrobiologi och en tjänstekonstruktion med vetenskapligt meriterade lärare, tillika biträdande över- tandläkare, syftar till att förstärka stockholmsfakultetens resurser även för tand- hälsovårdande uppgifter. De förslag som lagts fram om särskilda resurser vid fa kulteten härutöver för tandhälsovård får behandlas i det fortsatta planeringsarbe tet.
Som jag inledningsvis redovisat, bör tandläkarutbildning under en övergångs period bedrivas även i de nuvarande lokalerna vid Holländargatan. Planeringen bör utgå från att nuvarande intagningskapacitet av 100 studerande per år övergångs vis skall behållas. Jag räknar med att den fortsatta verksamheten i lokalerna vid Holländargatan inte skall medföra några större investeringar. Enligt vad jag erfa rit har viss nyanskaffning och modernisering av utrustningen skett med utnyttjan de av medel som står till universitetskanslersämbetets disposition under anslaget till inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m. Liksom universitetskanslersämbetet anser jag att ställning inte nu bör tas till övergångspe riodens längd. Denna fråga bör prövas mot bakgrund av bl. a. det framtida be hovet av tandläkare och de tekniska möjligheterna att på längre sikt bedriva tand läkarutbildning i de aktuella lokalerna. Övergångsperioden bör dock enligt min me ning inte omfatta utbildning av mindre än fem intagningsårgångar. Jag räknar med att lärarpersonalen vid stockholmsfakulteten behöver förstärkas under denna dubb- leringsperiod i huvudsak på det sätt som universitetskanslersämbetet har före slagit.
Både i utredningsarbetet och vid remissbehandlingen har man ingående behand lat organisationen såväl av huddingeenheten som av de båda enheterna tillsam mans. Jag vill i detta sammanhang beröra endast vissa hithörande frågor. I lik het med universitetskanslersämbetet anser jag att de båda enheterna bör utgöra en
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
gemensam organisation bl. a. för att de samlade resurserna skall utnyttjas så ef
fektivt som möjligt. Jag vill stryka under att särskilt den kvalificerade lärarpersona
len inte bör betraktas som fast placerad vid någondera enhet, utan att den bör
tjänstgöra vid båda enheterna. För att en sådan gemensam organisation skall un
derlättas, bör man pröva möjligheterna att närma organisationen av verksamheten
vid Holländargatan —- i den utsträckning befintliga resurser i fråga om lokaler och
personal så medger — till den organisation som föreslagits för huddingeenheten.
En sådan ordning bör kunna nås bl. a. genom en ökad integration mellan tand
sjukvård och utbildning. Det finns vidare anledning att mot bakgrund av bl. a. bris
ten på vetenskapligt meriterade tandläkare undersöka om heltidstjänster av sam
ma typ som föreslagits vid huddingeenheten med uppgifter i såväl utbildningen
som tandsjukvården kan inordnas i verksamheten vid Holländargatan. De organi
satoriska frågor som hänger samman med den dubbla intagningen får i övrigt un
dersökas närmare i det fortsatta planeringsarbetet.
Mina förslag i det föregående innebär bl. a. att en nybyggnad för odontologisk
utbildning och forskning skall uppföras i anslutning till Huddinge sjukhus. Statens
förhandlingsnämnd har för Kungl. Maj:ts prövning överlämnat ett med Kommu
nalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor träffat avtal om mark
m. m. för odontologisk utbildning i Huddinge. Enligt avtalet förvärvar staten ett
markområde i omedelbar anslutning till sjukhuset för att där uppföra nämnda
byggnad. Vidare regleras i avtalet anslutningen av nybyggnaden till sjukhuset och
till dess försörjningsanordningar. Den ersättning härför som staten skall betala har
fastställts till 8,3 milj. kr. av vilka 5 milj. kr. skall betalas snarast möjligt efter
den 1 juli 1970 och senast den 20 december 1970. Jag finner de framlagda villko
ren godtagbara för staten och avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t
att godkänna avtalet. Kostnaderna för nämnda markförvärv m. m. bör bestridas
av de medel som i prop. 1970: 76 föreslagits bli anvisade under anslaget till bygg
nadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor m. m. Jag förordar att så får
ske.
Jag har tidigare i prop. 1969: 36 (s. 6 och 16) redogjort för de förberedande ar
beten som redan utförts för den aktuella nybyggnaden. En närmare redovisning
för byggnadsobj ektet och för kostnaderna för detta får senare lämnas till riksdagen
i samband med att medel begärs för att byggnadsarbetena skall kunna inledas.
Tidsplanen för genomförandet av den nu förordade intagningsökningen till tand
läkarutbildning i Stockholm är avhängig av när de nya lokalerna i Huddinge kan
tas i bruk. Byggnadsstyrelsen har i byggnadsprogram för nybyggnaden redovisat
att denna skulle kunna vara helt färdig i augusti 1974 och att vissa undervisnings
lokaler skulle kunna tas i bruk redan höstterminen 1973. Med hänsyn till att det
första studieårets utbildning helt är förlagd till karolinska institutets medicinskt
teoretiska institutioner skulle detta innebära att det ökade intaget kan genomföras
läsåret 1972/73. Jag har tidigare redovisat att pågående utbyggnad av lokalerna
för dessa institutioner beräknas vara helt avslutad till höstterminen 1971 (prop.
1969: 137 s. 20). Definitivt förslag till tidpunkt för intagningsökningen får mot
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
45
bakgrund av lokalsituationen — efter förslag av vederbörande myndigheter — senare underställas riksdagen.
Jag vill i detta sammanhang ta upp även frågan om den statliga tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen.
Det finns f. n. statliga tandtekniker- och tandsköterskeskolor i Stockholm, Mal mö, Umeå och Göteborg, anknutna till den odontologiska utbildnings- och forsk ningsorganisationen på dessa orter. Tandsköterskeutbildning bedrivs även un der landstingskommunalt huvudmannaskap på ett flertal orter. På uppdrag av Kungl. Maj:t har skolöverstyrelsen prövat bl. a. frågan om huvudmannaskapet för tandtekniker- ocn tandsköterskeutbildningen. I samråd med socialstyrelsen och universitetskanslers ämbetet har skolöverstyrelsen föreslagit att den nuvaran de statliga tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen skall få kommunalt hu vudmannaskap. Styrelsen hänvisar bl. a. till de av huvudmannautredningen påvi sade fördelarna med att huvudmannen för vårdverksamheten handhar även vård yrkesutbildningen. Jag biträder skolöverstyrelsens förslag och förordar att de stat liga tandtekniker- och tandsköterskeskolorna avvecklas. Samtidigt bör motsvarande kommunala utbildning komma till stånd. Jag vill i sammanhanget erinra om att che fen för utbildningsdepartementet nyligen behandlat bl. a. frågan om huvudmanna skapet för vårdyrkesutbildningen (prop. 1970: 4 s. 78). Det ankommer på skol överstyrelsen att i samverkan med vederbörande kommunala huvudmän vidta er forderliga åtgärder för anordnande av tandtekniker- och tandsköterskeutbildning. En rad praktiska frågor måste härvid lösas, bl. a. frågan huruvida resurser vid de odontologiska fakulteterna även i fortsättningen skall utnyttjas för dessa utbild- ningsvägar. Förhandlingar mellan staten och berörda kommunala huvudmän kan härvid bli aktuella. Det ankommer på universitetskanslersämbetet att efter hand efter samråd med skolöverstyrelsen lägga fram förslag om tidpunkterna för ned läggning av de statliga tandtekniker- och tandsköterskeskolorna.
Enligt vad jag inhämtat kommer Stockholms läns landsting att anordna tand tekniker- och tandsköterskeutbildning vid den vårdyrkesskola som landstinget skall uppföra vid Huddinge sjukhus. Jag vill i detta sammanhang ta upp vissa frågor som hänger samman med tandtekniker- och tandsköterskeelevernas prak tiska tjänstgöring inom den odontologiska utbildningsorganisationen.
Eleverna vid de statliga tandsköterskeskolorna fullgör viss del av sin avslutande praktikanttjänstgöring inom den tandsjukvårdande verksamheten vid de odontolo giska fakulteterna. Detta synes böra bli fallet även vid en helt kommunal tand sköterskeutbildning.
Tandteknikerutbildningen i Umeå och Göteborg är, som framgått av min tidi gare redogörelse, så utformad, att elevernas avslutande ettåriga praktikanttjänst göring är förlagd till ett särskilt praktikantlaboratorium, som därjämte skall svara för tandteknisk service åt resp. tandsjukvårdscentral. Erfarenheterna från Umeå, där praktikantlaboratoriet fungerat sedan läsåret 1966/67, har emellertid visat att systemet med ett sådant laboratorium har vissa svagheter främst genom att
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 122
46
laboratoriets kapacitet inte räcker till för tandsjukvårdscentralens behov. Därtill
kommer att laboratoriets utbildningsuppgift lätt kan komma i skymundan för ser
viceuppgiften. Jag avser därför att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att
uppdra åt universitetskanslersämbetet att utreda hur behovet av tandteknisk ser
vice vid de odontologiska fakulteterna skall kunna tillgodoses.
Universitetskanslersämbetet och vissa remissinstanser har framhållit önskvärd
heten av att utbildning av tandhygienister anordnas i Huddinge. Sådan utbildning
bedrivs f. n. försöksvis i Malmö och Örebro, i resp. kommunal och landstingskom
munal regi. I Malmö är den praktiska delen av utbildningen förlagd till den odonto
logiska fakulteten. Utvärdering av denna utbildning pågår f. n. inom skolöver
styrelsen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
3. Hemställan
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer vid karo linska institutet enligt vad jag förordat i det föregående,
b) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för utbyggnad av organisationen för tandläkarutbildning vid karolinska insti tutet,
c) godkänna vad jag förordat angående bestridande av vissa kostnader för markförvärv m. m. i Huddinge,
d) godkänna vad jag förordat angående avveckling av de stat liga tandtekniker- och tandsköterskeskoloma.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas pro position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
47
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
Bilaga 1
Statens förhandlingsnämnds skrivelse den 26 februari 1970
Till KONUNGEN
Utbildningsdepartementet
Avtal om mark m. in. för odontologisk utbildning i Huddinge
Statens förhandlingsnämnd underställer Kungl. Maj:t rubricerade avtal för prov
ning.
Avtalet har träffats med representanter för Kommunalförbundet för Stockholms
stads och läns regionala frågor under förbehåll av Kungl. Maj:ts och Kommunal
förbundets samt Stockholms läns landstings godkännande.
FÖRHANDLINGSUPPDRAGET
Genom beslut den 10 mars 1967 uppdrog chefen för dåvarande ecklesiastik
departementet åt nämnden att efter samråd med universitetskanslersämbetet ta
upp de förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms läns landstingskom
mun som kunde befinnas erforderliga för utbyggnaden av den odontologiska ut
bildningen vid karolinska institutet.
BAKGRUND
Kungl. Maj:t uppdrog den 21 januari 1966 åt universitetskanslersämbetet att
komma in med utredning och förslag beträffande utbyggnad av den odontologiska
utbildningen i Stockholm. Med anledning härav föreslog universitetskanslersäm
betet i skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 februari 1969 bl. a. att odontologisk utbild
ning och forskning i propedeutiska och kliniska ämnen liksom i samband härmed
bedriven tandsjukvård skulle förläggas i anslutning till det blivande undervisnings-
sjukhuset i Huddinge. Ämbetet hade tidigare i skrivelse den 20 december 1966
till chefen för ecklesiastikdepartementet hemställt att åtgärder skulle vidtas för
förvärv av mark i Huddinge för ifrågavarande ändamål.
Beträffande markfrågan vill nämnden erinra om att Kungl. Maj:t den 17 decem
ber 1965 godkände en av förhandlingsnämnden den 3 oktober 1964 villkorligt
träffad överenskommelse med delegerade för Stockholms läns landsting om vill
koren för anordnande av läkarutbildning vid ett nytt sjukhus i Huddinge m. m.
(jfr prop. 1965:141). Enligt punkt 8 i överenskommelsen åtog sig landstinget att
reservera ett markområde om cirka 250 000 m2 i närheten av sjukhusområdet för
statliga ändamål med anknytning till medicinsk utbildning och forskning.
Genom avtal den 24 och 25 maj 1966 mellan landstinget och Huddinge kommun
har landstinget förvärvat mark för uppförande av Huddinge sjukhus och bostäder
för sjukhuspersonal m. m. I förvärvet ingår fastigheten Grantorp 2:1, som om
fattar mark för bl. a. sjukhusområdet och sådan mark om cirka 250 000 m2 som
landstinget enligt punkt 8 i överenskommelsen den 3 oktober 1964 åtagit sig att
reservera för statliga ändamål. Landstinget har tillträtt området och erlagt köpe
skillingen därför den 1 december 1966. Enligt avtalet har landstinget erlagt ett
råmarkspris av 3 kronor 50 öre per m2 samt åtagit sig att utföra och bekosta
områdets stadsplanering och utbyggnad med gator och ledningar. Landstinget har
dessutom att bekosta områdets behov av tryckstegring för levererat vatten. Avtalet
stadgar också att särskild överenskommelse skall träffas beträffande ersättning
för andel i kommunens huvudvatten- och huvudavloppsledningar m. m. för even tuella statliga anläggningar inom sjukhustomten.
Kungl. Maj:t har den 26 april 1968 fastställt stadsplan för sjukhusområdet. Enligt gällande tomtindelning skall sjukhusområdet uppdelas på två tomter. Den större tomten innefattar byggnadsområdet för sjukhuset och söder därom belägen mark under det att den mindre tomten är avsedd för maskincentral. Enligt stads planen kommer infartsgatan till sjukhuset att till större delen förläggas på tomt mark. Den gata som på bilaga 1 till avtalet betecknas B (institutionsgatan) är i sin helhet förlagd på tomtmark.
Det kan även nämnas att förhandlingsnämnden — med hänvisning till det s. k. huvudavtalet om landstingets övertagande av statens mentalsjukvård inom lands tingsområdet m. m. -—- den 20 januari 1967 träffade avtal med landstinget om statligt bidrag till landstinget för dess kostnader för förvärv av mark för den plane rade mentalsjukvårdsenheten vid Huddinge sjukhus. Avtalet, som godkändes av Kungl. Maj:t den 26 april 1967, innebär bl. a. att staten ersätter landstinget för anskaffande av den del av sjukhusområdet som anses belöpa på mentalsjukvårds enheten samt bidrar med 16 % av vissa andra kostnader för hela det egentliga sjukhusområdet, nämligen lagifartskostnader, stadsplanekostnader, gatukostnader, kostnader för anslutning av vatten och avlopp samt expropriationskostnader.
Efter samråd med universitetskanslersämbetet träffade förhandlingsnämnden den 3 juli 1968 överenskommelse med representanter för Stockholms läns landsting om schaktning m. m. för en byggnad för odontologisk utbildning m. m. invid det blivande undervisningssjukhuset i Huddinge. Kungl. Maj:t godkände överenskom melsen den 11 juli 1968 (jfr prop. 1969:36 s. 6).
Sedermera har Kungl. Maj:t deri 19 december 1969 godkänt ett den 27 mars 1969 mellan statssekreterarna i social- och finansdepartementen samt företrädare för Stockholms läns landsting träffat avtal om tillägg till 1964 års överenskommelse om läkarutbildning i Huddinge (jfr prop. 1969:102). Av avtalet, som huvudsak ligen reglerar det statliga byggnads- och utrustningsbidraget för sjukhusanlägg ningen, framgår att detta bidrag innefattar ersättning även för den ökning av byggnads-, inrednings- och utrustningskostnaderna för sjukhusanläggningen m. m. som landstinget åsamkas genom att odontologisk utbildnings- och forsknings verksamhet förläggs till den byggnad som på bilaga A1 till denna skrivelse beteck nas F 2.
Tilläggsavtalet innehåller följande protokollsanteckning: »Parterna är överens om att ifrågavarande investeringsbidrag ej innefattar mark kostnader samt övriga investeringskostnader för planerad byggnad för odontolo gisk utbildning invid den blivande sjukhuset, utan att staten helt svarar för dessa kostnader, i fråga om mark efter landstingets självkostnader. Det statliga bidraget utgör däremot ersättning för dels byggnads- och inredningskostnader för de lokaler som enligt förslag av kommittén för utredning av odontologisk utbildning i Stock holm avses tillkomma i forskningsbyggnaden (byggnad F) vid sjukhuset, dels kost nader för grundutrustning av de enligt nämnda kommittés förslag tillkommande lokalerna för allmän forskningsverksamhet och för djurlaboratorier, dels de kost nader för anläggande av försörjningsanordningar m. m., såsom kulvertar och ledningar samt transport- och parkeringsanläggningar inom sjukhusområdet som föranleds av att odontologisk utbildnings- och forskningsverksamhet tillkommer i forskningsbyggnaden vid sjukhuset. Om tandtekniker- och tandsköterskeutbildning förläggs till den av staten uppförda byggnaden, är staten berättigad att från lands tinget erhålla ersättning härför. Parterna är vidare överens om att landstinget för
1 Inte medtagen här. Jfr plan över Huddinge sjukhus vid full utbyggnad (s. 6).
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
49
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
den tandsjukvård som den i statens byggnad inrymda tandsjukvårdscentralen med
delar landstingets invånare eller sjukhusets patienter skall utge ersättning som
motsvarar den kostnad landstinget skulle ha haft för verksamheten, om den utövas
av landstinget.»
AVTALET
Av vad som anförts framgår att parterna i samband med uppgörelsen om läkar
utbildning vid Huddinge sjukhus var överens om att landstinget skulle för statliga
ändamål reservera ett markområde i sjukhusets närhet. I samband med de nu
äyslutade förhandlingarna har enighet nåtts om att denna reservation skall avse
dels mark för odontologiska utbildningen och forskningen (området A enligt av
talets bilaga 1), dels ytterligare mark öster om institutionsgatan.
Förevarande förhandlingar har i huvudsak avsett att reglera statens ersättning
för förvärv av området A samt statens andel i sådana kapitalkostnader som fordras
för att ansluta den för odontologisk utbildning och forskning avsedda byggnaden
(T-huset) till sjukhusanläggningen (4§) och till vissa försörjningsanordningar (5 §).
Nämnden avser att snarast återkomma beträffande statens förvärv av markområdet
öster om institutionsgatan.
Parterna har varit ense om att personal och studerande inom området A får
tillgång till sjukhusets parkanläggning m. m.
Speciella kommentarer
Ad 3 §
Från landstingets sida har starkt hävdats det angelägna i att T-huset miljö
mässigt ansluter sig till sjukhuset. Detta avses ske främst genom att fasaderna ges
en med sjukhuset likartad yttre arkitektur.
Det har från båda parters sida ansetts angeläget med visst samråd mellan staten
och landstinget beträffande planering, projektering och byggande av T-huset.
Sådant samråd bör ske exempelvis i tekniskt avseende för att anpassa T-huset till
den kulvertanläggning och den kommunikationsbyggnad som anges i 4 §. Vidare
bör samråd äga rum om en funktionell inpassning i T-huset av en folktandvårds
enhet som kan komma att ingå i tandsjukvårdscentralen samt av de utrymmen
som kan behövas för landstingskommunal utbildning av personal inom tandvården.
Landstinget planerar att anordna utbildning av bl. a. tandsköterskor och tandtek
niker i en vårdyrkesskola invid sjukhuset.
Byggnadsstyrelsen har enligt skrivelse den 9 februari 1970 till Kungl. Maj:t
om byggnadsprogram för T-huset beräknat att byggstart skall kunna ske i septem
ber eller oktober 1971. Styrelsen har därvid framhållit att med hänsyn till den
begränsade storleken av området A den angivna tiden kan påverkas av tidplanen
för F-husets uppförande.
Ad 4 §
Landstingets åtagande enligt första stycket innebär att den s. k. SF-kulverten
utsträcks från F-husets till T-husets östra fasadliv och samtidigt utgör stödmur
norrut för fyllningsmassor mellan T-huset och institutionsgatan.
Den kommunikationsbyggnad som landstinget skall uppföra enligt andra stycket
skall i princip överensstämma med motsvarande kommunikationsbyggnader mellan
sjukhusets olika byggnadskroppar. Av praktiska skäl har det befunnits lämpligt
att byggnaden i sin helhet blir landstingets egendom trots att den till hälften
kommer att ligga på statens mark.
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
51
Ad 5 §
För sjukhuset har landstinget utfört och bekostat bl. a. markexploatering i form av vattenledningar samt dag- och spillvattenavlopp. T-huset ansluts till vatten- och avloppsledningar via ett sänke till landstingets huvudledningar i den avloppstunnel som är dragen under det blivande T-huset.
För att försörja sjukhuset med värme samt kyla, tryckluft och olika former av gas har landstinget byggt en maskincentral. Denna inrymmer även centralanlägg ning för sugtransport av avfall och smutstvätt som transporteras i särskilda rör system. Vidare sker sopförbränning för sjukhuset i en särskild sopförbrännings- panna.
Av byggnadsstyrelsen gjorda beräkningar har visat att det är ekonomiskt fördel aktigt för staten att ansluta T-huset till försörjningsanläggningama i landstingets maskincentral.
Landstinget drar i den i 4 § nämnda SF-kulverten fram huvudledningarna för värme- och övriga försörjningsanordningar så att T-huset kan anslutas till de olika rörsystemen i kulvertens bottenplan. Genom landstingets försorg utförs huvudled ningarna med förgreningsrör till T-huset och förses med avstängningsanordningar medan staten utför anslutningsledningar och uppmätningsanordningar för T-huset i den mån sådana fordras.
Sjukhusets transporter som skall ske med kedje- och boxtransportörer förläggs till den s. k. transportkulverten i SF-kulverten. Genom ett mekaniskt transport system förbinds olika försörjningsstationer med de centrala försörjningsenhetema.
Det har från driftsynpunkt befunnits lämpligt att ansluta T-huset till sjukhusets transportsystem. För T-huset anordnas en försörjningsstation för vardera box- och kedjetransportören. Den närmare förläggningen av stationen för boxtranspor tören får bestämmas i samband med T-husets projektering. Vad kedjetransportören beträffar har parterna överenskommit att försörjningsstationen skall förläggas i transportkulverten i jämnhöjd med T-husets mittlinje eller väster därom.
Ad 7 §
Staten skall tillgodose parkeringsbehovet för personal och studerande som är verksamma inom T-huset. Med hänsyn till att sjukhusets parkeringsanläggning i inledningsskedet har god kapacitet har landstinget medgivit att personal och stu derande, som är verksamma inom T-huset mot avgift får använda sjukhusets par keringsanläggning under en övergångstid. Det ankommer på landstinget att avgöra och att i god tid anmäla till staten vid vilken tidpunkt parkeringsbehovet för nämnda personalkategorier helt eller delvis skall tillgodoses genom statens försorg.
Besökande till den tandsjukvårdande verksamheten får använda sjukhusets parkeringsanläggning.
Ad 8 §
Det belopp om 8 300 000 kronor som staten skall erlägga till landstinget inne fattar ränta fr. o. m. den 1 december 1966 — den dag landstinget förvärvade marken från Huddinge kommun — fram till den 1 juli 1970 på den del av beloppet som avser råmarkkostnaden.
De dellikvider om 2 000 000 och 1 300 000 kronor som staten har att erlägga till landstinget skall utgå när respektive anordningar och anläggningar i vad på landstinget ankommer är färdigställda.
Ad 10 §
De driftavgifter staten har att erlägga till landstinget beräknas i den mån så är möjligt med hjälp av mätningsanordningar. Från nämndens sida har understrukits
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
att de fördelningsgrunder som använts vid beräkning av statens ersättning enligt
8 § inte får åberopas, när det gäller att träffa överenskommelse om statens andel
av driftavgifter eller drift- och underhållskostnader.
I samband med att överenskommelse enligt denna paragraf träffas bör även
överenskommelse nås om den driftersättning som staten skall erlägga till lands
tinget för tidigare nämnda lokaler i forskningsbyggnaden inom sjukhusområdet
till vilka odontologisk utbildnings- och forskningsverksamhet skall förläggas samt
om landstingets ersättning till staten för disposition av lokaler i T-huset.
Särskild överenskommelse fordras om den ersättning landstinget skall utge för
den tandsjukvård som kommer att meddelas landstingets invånare eller sjukhusets
patienter vid tandsjukvårdscentralen. Såsom framgår av den tidigare återgivna
protokollsanteckningen till avtalet om tillägg till 1964 års överenskommelse om
läkarutbildning i Huddinge skall Stockholms läns landsting för denna tandsjukvård
utge ersättning, som motsvarar den kostnad landstinget skulle ha haft för verksam
heten, om den utövas av landstinget.
I detta sammanhang vill nämnden erinra om Kungl. Majrts uppdrag den 1
november 1963 åt dåvarande statens nämnd för förhandlingar med kommuner
att ta upp förhandlingar med Stockholms stad om bl. a. det av Kungl. Maj:t den
23 april 1954 godkända avtalet med staden angående samordnande av den patient
vårdande verksamheten vid tandläkarhögskolan i Stockholm med stadens folk
tandvård. Med skrivelse den 28 juni 1965 överlämnade nämnden en med represen
tanter för Stockholms stad villkorligt träffad överenskommelse om fortsatt giltighet
av 1954 års avtal i avvaktan på att nytt avtal träffas. Överenskommelsen god
kändes av Kungl. Maj:t den 30 juni 1965. Nämnden framhöll i sin skrivelse
behovet av en genomgripande revision av 1954 års avtal. På grund av ovissheten
om förläggningen av en planerad nybyggnad för tandläkarhögskolan i Stockholm
hade parterna enats om att skjuta en sådan revision på framtiden.
Vidare vill förhandlingsnämnden erinra om den överenskommelse nämnden
den 13 mars 1968 träffade med företrädare för kommunala sjukvårdshuvudmän
om ömsesidig uppsägning räknat fr. o. m. den 1 juli 1970 av gällande avtal
mellan stat och kommun om bl. a. tandsjukvård vid de odontologiska fakulteterna
i Malmö, Göteborg och Umeå. Syftet med uppsägningen var att vid förhandlingar
med samtliga berörda huvudmän söka nå likformiga avtal. Kungl. Maj:t godkände
överenskommelsen den 6 juni 1968 och uppdrog samtidigt åt nämnden att ta upp
erforderliga förhandlingar med vederbörande kommuner.
HEMSTÄLLAN
Nämnden hemställer att Kungl. Maj:t godkänner det överlämnade avtalet.
Kungl. Map.ts proposition nr 122 år 1970
53
54
Landstinget uppför vidare kommunikationsbyggnad i fem plan för förbindelse
mellan T-huset och intilliggande byggnad inom stamfastigheten (F-huset). Kom
munikationsbyggnaden som till hälften kommer att vara belägen inom den över
låtna egendomen skall i sin helhet tillhöra landstinget.
Landstinget äger bibehålla och använda de ovan angivna anläggningarna även
till den del dessa är belägna inom den överlåtna egendomen.
Inom den överlåtna egendomen äger landstinget för tillsyn och underhåll till
gång till den avloppstunnel med tillhörande ledningar som är framdragen inom
det på bilaga 1 med U markerade området.
5 §.
T-huset anslutes till
1. sjukhusets vattenledning samt dag- och spillvattenavlopp i landstingets avlopps
tunnel.
2. sjukhusets värmecentral och anläggningar för gas, kyla, tryckluft, sopsugning,
sopförbränning samt sugtransportör för avfall och smutstvätt.
3. sjukhusets kedje- och boxtransportörer.
Protokollsanteckning: Landstinget anordnar en station för boxtransportören i
T-husets transportplan innanför huslivet samt en station med vändslinga för kedje-
transportören i transportkulverten. I den mån det är påkallat av tekniska skäl,
får stationen och vändslingan delvis förläggas inom T-huset.
6
§.
Staten äger för den överlåtna egendomen rätt till utfartsväg över den del av
stamfastigheten som utnyttjas som infartsgata för på denna fastighet uppfört
sjukhus samt över den på bilaga 1 som B betecknade gatan (institutionsgatan).
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
7 §.
Staten åtager sig att tillgodose parkeringsbehovet för T-husets personal och
studerande.
Protokollsanteckning: Landstinget medger att personal och studerande inom
T-huset mot avgift får använda sjukhusets parkeringsanläggning under en över
gångstid.
8
§.
Staten erlägger 8 300 000 kronor till landstinget. Av beloppet betalas 5 000 000
kronor snarast möjligt efter den 1 juli 1970 och senast den 20 december 1970,
2 000 000 kronor när anordningarna enligt 4 § första stycket är färdigställda och
1 300 000 kronor när anordningarna enligt 4 § andra stycket är färdigställda.
Statens ersättning avser
1. köpeskilling för egendomen
2. exploateringskostnader för egendomen, ersättning för på egendomen belöpande
del av kostnaderna för stamfastighetens planläggning och iordningställande
för exploatering ävensom av kostnaderna för tryckstegringsstation, proviso
riska infartsleder, infartsgata och institutionsgatan
3. ersättning för landstingets åtaganden enligt 4 §
4. ersättning för på T-huset belöpande del av byggnadskostnader och övriga
kostnader för exploaterings- och försörjningsanordningar m. m. enligt 5 §.
Staten äger att för T-huset använda de anläggningar som avses i 4 och 5 §§ så
länge sjukhuset drives. Staten erhåller dock ej del i äganderätten till dessa anlägg
ningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
55
9 §.
Staten skall med Huddinge kommun träffa avtal om de på T-huset belöpande avgifterna för anslutning till kommunens huvudvatten- och huvudavloppsledningar. Avgifterna betalas av staten.
10
§.
Särskilda överenskommelser som grundas på självkostnadsprincipen skall träffas mellan staten och landstinget om
1. drift- och underhållskostnader som avser de i 4 § nämnda anläggningarna
2. driftavgifter för de nyttigheter och tjänster som landstinget tillhandahåller ge
nom anordningarna enligt 5 §
3. drift- och underhållskostnader för de gator som avses i 6 § så länge de ligger
på tomtmark.
4. driftavgifter för sådana nyttigheter och tjänster, utöver de i detta avtal nämnda,
som landstinget kan komma att tillhandahålla odontologiska fakulteten och därtill anslutande tandsjukvårdsverksamhet.
11
§•
För att bli bindande för parterna skall detta avtal ha godkänts av Kungl. Maj:t samt Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor och Stockholms läns landsting genom beslut som vunnit laga kraft före den 16 decem ber 1970.
Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm den 26 februari 1970.
Statens förhandlingsnämnd För Kommunalförbundet för Stockholms
stads och läns regionala frågor
Lennart Rydback Bertil Jonberger Sven Johansson
Lars Fredlundh Gösta Pehrson
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
Bilaga 3
Bilaga 1 till avtal 26.2 1970
om mark m m för odontolo
gisk utbildning i Huddinge.
A Till staten överlåtet område
B Institutionsgata
U Avloppstunnel
Skala
1:2
000
[y=ca-24.p00r^;
r/nxå&i
i
mamsm
IRflvV^^irr.'
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1970
57
INNEHÅLL
Sid.
1. Utbyggnad av organisationen för läkarutbildning i Stockholm 1.1 Bakgrund ................................................................................................... 4 1.2 Huddinge sjukhus.............................................................. 5 1.3 Universitetskanslersämbetets förslag....................................................... 8 1.4 Föredraganden ......................................................................................... 9
2. Utbyggnad av organisationen för tandläkarutbildning i Stockholm m. m. 2.1 Inledning ................................................................................................ 12 2.2 Bakgrund ................................................................................................... 13 2.3 Kommittén .............................................................................................. 16 2.3.1 Intagningskap acitet........................................................................ 16 2.3.2 Odontologisk utbildning och forskning i Huddinge.................... 16 2.3.3 Tandhälsovård ............................................................................ 20 2.3.4 Tillfällig ökning av utbildningskapaciteten................................. 21 2.3.5 Kostnadsberäkningar .................................................................... 22 2.3.6 Samarbete med tandsjukvårdsorganisationen i Stor-Stockholm 23 2.3.7 Tandtekniker- och tandsköterskeutbildning ............................. 24 2.4 Remissyttrandena 2.4.1 Allmänna synpunkter rörande tandläkarutbildningen m. m. .. 25 2.4.2 Den odontologiska utbildnings- och forskningsenheten Hud
dinge .............................................................................................. 27 2.4.2.1 Lokalisering .................................................................... 27 2.4.2.2 Organisation m. m........................................................... 28 2.4.2.3 Personalfrågor ............................................................... 29 2.4.2.4 Lokalfrågor .................................................................... 32
2.4.3 Tillfällig ökning av utbildningskapaciteten................................. 32 2.4.4 Samarbete med tandsjukvårdsorganisationen i Stor-Stockholm 33 2.4.5 Tandtekniker- och tandsköterskeutbildning ............................. 34 2.5 Universitetskanslers ämbetet .................................................................... 35 2.6 Skolöverstyrelsens skrivelse angående den statliga tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen .................................................................... 37 2.7 Föredraganden ......................................................................................... 39
3. Hemställan ....................................................................................................... 47