Prop. 1971:145

Kungl. Maj:ts proposition angående utgmer på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72

Nr 145

Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat [ till riks- staten för budgetåret 1971/72; given Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departements- chefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigaste Konungs och Herres frånvaro:

CARL GUSTAF

G. E. STRÄNG

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WlCKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS— SON.

Chcfen för finansdepartcmentet, statsrådet Sträng, anför efter ge- mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riks- dagen vid dess höstsession och som nu kan överblickas, hör samman— fattas i en särskild proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret ].971/72. Jag vill erinra om att tidigare i dag anmälts frågor om konjunkturstimulerande åtgärder och höjda bostads-

l Riksdagen 1971. ] saml. Nr 145

Prop. 1971: 145 2

tillägg till barnfamiljer som också innefattat framställningar om an- slag på tilläggsstat I ( prop. 1971: 139 och 156). Dessutom har Kungl. Maj:t på föredragning av chefen för industridepartementet den 22 ok- tober 1971 beslutat särskild proposition angående finansiering m.m. rö- rande vissa statliga bolag ( prop. 1971: 139 ).

De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj:t be- slutar om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över utrikes- departements-, försvars-, social-, kommunikations-, "finans-, utbild- nings-, jordbruks-, handels-, inrikes- och industriärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som bila- gor 1—11. En sammanställning över av Kungl. Maj:t i denna propo- sition begärda anslag torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ären- de som bilaga 12.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t i en gemensam proposition före- lägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 som framgår av nämnda utdrag av statsrådspro- tokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta G yllensten

Prop. 1971: 145 3

Bilaga ]

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvaramle: statsministern PALME, minstcrn för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP— LING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON.

Ministern för utrikes ärendena anmäler de ärenden under utrikes- departementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.

DRIFTBUDGETEN

TREDJE HUVUDTITELN

A. Utrikesdepartementet m. m.

[1] A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat. [ riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik upp- fört ett reservationsanslag av 3 960 000 kr., varav 575 000 kr. utbetalas och disponeras av Utrikesdepartementet.

Behov av ytterligare medel under detta anslag har uppstått. Detta kan beräknas till 200 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 an- visa ett reservationsanslag av 200000 kr. att utbetalas och disponeras av Utrikesdepartementet.

Prop. 1971: 145 4

[2] AS. Kommittéer m.m. I riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 225000 kr.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 juli 1971 till- kallades den 26 juli 1971 sakkunniga med uppdrag att företa en över- syn av svenska bilaterala åtgärder för att främja u-länders industriali- sering, den s. k. industribiståndsutredningcn. Tillgängliga medel på detta anslag förslår inte för att täcka de beräknade utgifterna för denna utred- ning.

Jag hcmställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kommittéer m.m. på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 175000 kr.

KAPITALBUDGETEN

ll. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[3] 5.1nköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för ut- rikesrepresentationen. I investeringsplanen för anslaget finns uppförda kostnadsramar i prisläget den 1 april 1970 för ambassadanläggningar i Moskva och Paris samt chcfsbostad i London av resp. 33 650 000 kr., 7,5 milj. kr. och 1 milj. kr. (prop. 1971: 1 bil. 5 s. 66).

Byggnadsstyrels-en hemställer, att kostnadsramarna uppräknas vad avser nybyggnad av ambassad-anläggning i Moskva till 34 650000 kr., nybyggnad av ambassadanläggning i Paris till 12,4 milj. kr. samt om- byggnad av sändebudsbostad i London till 1,5 milj. kr. Dessutom hem- ställs att för tillbyggnad av ambassadanläggning i Tokio uppförs en kostnadsram av 700 000 kr.

Beträffande Mos./tva anger byggnadsstyrelsen, att till följd av en överenskommelse år 1958 mellan Sverige och Sovjetunionen, enligt vil- ken avtalsparterna utför beskickningsanläggningar åt varandra, ut- nyttjas anvisade medel för att täcka kostnader för dels utförande av huvuddelen av den sovjetiska ambassadanläggningen i Stockholm, dels leveranser av svenskt material till anläggningen i Moskva och dels den svenska platsorganisationen i Moskva. lnträffade kostnadsökningar, bl. a. till följd av förseningar, har medfört att en höjning av kostnads- ramen med 1 milj. kr. till 34 650000 kr. är nödvändig. Den slutliga kostnaden för ambassadanläggningen i Moskva kan dock framräknas och regleras först efter det att arbetena slutförts samt granskning och förhandling-ar rörande den ekonomiska avräkningen blivit avslutade.

[ prop. .1971: 1 (bil. 5 s. 66) anmäldes, att förberedelsearbetet för en

Prop. 1971: 145 5

ambassadanläggning i Paris fördröjts och att beräknad byggstart fram- skjutits till januari "1972. Projekteringsarbetet har numera framskridit så långt att ett av vederbörande myndigheter godkänt förslag jämte en på huvudhandlingar baserad kostnadsuppskattning av fransk expertis före- ligger. Bl. a. på grund av ökade byggnadskostnader i Paris under perio— den maj 1968—maj 1971, uppgående till 30 %, ej tidigare inräknad mer- värdcskatt på 17,7 0/0 samt uppförande av ett ytterligare garageplan, vii- ket krävs av de franska myndigheterna, kommer kostnadsramen att upp- gå till 12,4 milj. kr. Byggstarten är beräknad till april 1972.

Investeringskostnader för ombyggnad av sändebudsbostaden i Lon- c/on har i prop. 1971: .l. (bil. 5 s. 66) angivits uppgå till 1 milj. kr. Sedan offerter nu inkommit bedöms en höjning av kostnadsramen med 500 000 kr. erforderlig. Arbetet kan påbörjas under november 1971.

Sedan den nyuppförda ambassadanläggningen i Tokio togs i bruk år "1.959, har ambassaden tillförts väsentligt ökade arbetsuppgifter och därav betingad personalökning, vilket medfört, att provisoriska lokaler mäst förhyras utanför anläggningen. Då detta visat sig mindre tillfredsställande ur arbetssynpunkt, har styrelsen undersökt möj- ligheterna att bygga ett annex på ambassadtomten. Kostnaderna för detta beräknas uppgå till 700000 kr. Arbetet kan igångsättas i ja- nuari 1972.

De 7(Ii'lt?lll€Ill.l'(.'lle en l-

] enlighet med byggnadsstyrelsens förslag bör följande nya och ändra- de kostnadsramar i prisläget den 1. april 1971 föras upp i investerings-

planen.

Moskva, ambussadanläggning 34 650 000 Paris, ambassadanläggning 12 400 000 London, ombyggnad av chefsbostad 1 500000 Tokio, tillbyggnad av ambassadkansli 700 000

Jag förordar att de utgifter som hänger samman med de redovisade byggnadsobjekten får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat angående bestridande av utgif- terna för vissa byggnadsarbeten för utrikesrcpresentationen.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen—Regenten.

Ur protokollet: Britta G yllensten

Prop. 1971: 145 7

F ÖRSVARSDEPA RTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande: statsminstern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden under försv-arsdepart-ementets handläggning som angår utgif- ter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE HUVUDTITELN

0. Diverse

[1] O 7. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för en svensk militär styrka i FN—tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 359). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet m.m. Fr. o. m. budgetåret 1965/66 anvisas me- del för de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m.m. under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan utgifter för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN samt —— fr.o.m. den 1 juli 1967 —— för observa- törer i FN-tjänst betalas från reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m.m. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats 440 565 000 kr. på tilläggsstat.

Under år 1971 har riksdagen anvisat medel på tilläggsstat III till

Prop. 1971: 145 8

riksstaten för budgetåret "1970/71. dels för att täcka utgifter för FN- styrkan på Cypern under tiden 15 december 1970—15 juni 1971 och för FN-observatörer under januari—juni 1971. dels för vissa oförut- sedda utgifter ( prop. 1971: 75 bil. 2, FöU 1971: 12, rskr 1971: 142).

Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatta av FN. In- till den 1 augusti 1971 har från FN influtit 303 930 814 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår f. 11. till 45 748 774 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs riksstatens inkomst- titel Övriga diverse inkomster.

Genom beslut den 18 juni 1971 har tiden för den svenska FN-in- satsen på Cypern förlängts längst intill den 15 december 1971.. Utgif— terna för tiden den 15 juni—15 december 1971 har beräknats till 1,5 milj. kr. för månad eller sammanlagt 9 milj. kr. Härutöver bör ]. milj. kr. beräknas som allmän medelsreserv med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenten på Cypern.

Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i september 1971 till 38. Medelsbehovct för dessa kan beräknas till 220 000 kr. för månad eller för tiden juli—december 1.971 sammanlagt ca 1 320 000 kr.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor på Cypern och för ob- servatörer uppgår alltså till (9 000 000 + 1 000 000 + 1 320 000) 11 320 000 kr. Vid ingången av juli 1971 kvarstod under anslaget Kost- nader för svenska FN-styrkor m.m. en behållning på 1 541 230 kr. Det sammanlagda medelsbehovct för ovan nämnd tid uppgår således till 9 778 770 kr., avrundat 9,8 milj. kr.

Med hänsyn till att mång-a osäkra faktorer ligger i anslagsberäk- ningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförut- sedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget Kostnader för svenska FN—styrkor m. m. Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles. _

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kostnader för svenska FN-styrkor m.m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsan- slag av 9 800 000 kr. '

[2] 08. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953: 234 anvisade riksdagen (SU 1953: 196, rskr 1953: 431) på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvud- titeln ett reservationsanslag av 5 milj. kr. till svenska övervaknings— och repatrieringskontingenterna i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört upp—

Prop. 1971: 145 9

drag i mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag kvarstår allt— jämt, men dess personal har reducerats avsevärt och uppgår nu till sju personer mot omkring 90 personer i mars 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under förevarande anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj:t anvisat sammanlagt 1.8 380 000 kr. (jfr senast prop. 1970: 165 bil. 3, SU 1970: 211, rskr 1970: 426). Hittills har alltså anvisats 23 380000 kr. för ifrågavarande ändamål. De medel som anvisades senast beräknas täcka utgifterna för kontingentens verksamhet t. o. m. december 1971.. Vid utgången av december beräknas en behållning på ca 50 000 kr. kvarstå under anslaget. '

Det kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emeller- tid beräknas för tiden t.o.m. utgången av år 1972. Jag anser att kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 87000 kr. för månad. Anslagsbeloppet för år 1972 uppgår därför, efter hänsynstagande till den beräknade behållningen vid årets början, till avrundat ]. milj. kr.

Beräkningen av medelsbehovct måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjlig- heten av en avveckling av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning av utgifter som bestrids på detta sätt torde få anmälas framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Svenska ävervakningskontingenren i Korea på tilläggs- stat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reser- vationsanslag av 1 000 000 kr.

[3] 09. Bidrag till bostadsrättsföreningen Musköten. Efter förslag av Kungl. Maj:t i prop. 1967: 105 (bil. 1) anvisade riksdagen (SU 1967: 72, rskr 1.967: 184) till Lån till bostadsrättsföreningen Musköten för budget- året 1966/67 ett investeringsanslag av 1,4 milj. kr. Genom beslut den 1. juni 1967 bemyndigade Kungl. Maj:t bostadsstyrelsen att förfoga över anslaget för att till föreningen utbetala ett särskilt lån om nämnda be— lopp, avsett för förvärv av ett tomtområde i Ösmo kommun, där för- eningen ämnade uppföra bostäder för den personal vid Ostkustens ör- logsbas som efter basens utflyttning till Muskö fick sin tjänstgöring för- lagd dit. Som villkor för lånet skulle gälla bl. a. att lånet skulle avse tiden till dess det planerade byggnadsprojektet var slutfört, under vilken tid lå-

Prop. 1971: 145 10

net skulle vara amorteringsfritt, att lånet skulle löpa med ränta motsva- rande statens långsiktiga obligationsränta med ett tillägg av 0,25 0/0 samt att lånet utan föregående uppsägning skulle vara förfallet till betalning, om föreningen sålde tomtområdet eller upplät det för annat ändamål än bostäder för personalen vid Ostkustens örlogsbas.

Kungl. Maj:t har sedermera på framställningar av föreningen med- gett förlängning på oförändrade villkor av lånet, senast till den 1 ja- nuari 1972.

Föreningen har under åren 1967—1969 i Ösmo uppfört bostadsfas— tigheter till en produktionskostnad av ca 25,5 milj. kr. Antalet lägen- heter uppgår till något mindre än trehundra med en sammanlagd lä- genhetsyta av 22 546 ml. Härtill kommer bl. a. garage med uppställ- ningsplats för 176 bilar och 139 särskilt anordnade parkeringsplatser. Föreningens fastigheter har år 1970 åsatts ett taxeringsvärde av 16,9 milj. kr.

Föreningens styrelse har anmält att föreningen i sin verksamhet mött betydande svårigheter. Intresset för att teckna bostadsrätt i föreningens fastigheter har visat sig vara väsentligt mindre än vad som förutsattes. Vid en upplåtelse av samtliga bostadsrätter i fastigheterna beräknades i grundavgifter inflyta 2 147 000 kr. Teckning av bostadsrätter har dock endast skett i sådan omfattning att grundavgifter om tillhopa 1 015 000 kr. influtit, dvs. motsvarande ungefär hälften av föreningens lägen- heter. För att lägenheter inte skulle stå oanvända har föreningen varit nödsakad att med hyresrätt upplåta de lägenheter för vilka bostadsrätt inte tecknats. Föreningen har emellertid inte ens på detta sätt lyckats få full beläggning i fastigheterna. I början av år 1971, när uthyrnings- läget var som bäst, fanns åtta outhyrda lägenheter. Sedan det i sam- band med utarbetandet av den slutliga ekonomiska planen för för- eningens verksamhet under våren 1971 visat sig nödvändigt att höja avgifter och hyror med 15—20 % har en försämring av uthyrningslä- get uppstått. Den 1 september 1971 fanns i fastigheterna 32 outhyrda eller för avflyttning uppsagda lägenheter. Därutöver är bl. a. en be- tydande del av garage- och parkeringsplatserna outhyrda.

På grund av svårigheterna att sälja eller uthyra lägenheter har föreningen fått betydande hyresförluster. Vidare har föreningen fått vid- kännas avsevärt förhöjda räntekostnader till följd av svårigheter att erhålla avlyft av byggnadskreditiv och genom att utbetalningen av statligt byggnadslån fördröjts till följd av svårigheter att placera bostadsrätter- na. Dessa förhållanden har lett till att driften av föreningens fastighe- ter fram till den 1 januari 1971 gett ett underskott av 985000 kr. För år 1971 beräknas uppkomma ett underskott av 463 000 kr. Häri ingår inte någon avsättning till reparationsfond. Det dåliga driftsresul— tatet och det faktum att knappt hälften av de i den ekonomiska pla- nen beräknade grundavgifterna har influtit har medfört en akut likvidi-

Prop. 1971: 145 ' 11

ditctskris för föreningen. En fortsatt verksamhet med i stort sett oför- ändrat uthyrningsläge beräknas medföra en förlust och en ökning av lik- viditetsunderskottet med ca 100 000 kr. per kvartal.

Föreningens ekonomiska svårigheter har lett till att föreningens styrelse tagit upp överläggningar med Ösmo kommun om överlåtelse av föreningens fastigheter till den kommunala bostadsstiftelsen i Ös- mo. Diskussionerna har lett till en preliminär överenskommelse om en sådan överlåtelse. Enligt överenskommelsen övertar den kommunala bostadsstiftelsen föreningens fastigheter från och med den 1. april 1972 till ett värde motsvarande föreningens produktionskostnader med av- drag för avskrivning, vilken beräknas vara lika med gjorda amortering- ar. Föreningen betalar alla kostnader som hänför sig till tiden fram till den 1 april 1972. I dessa kostnader räknas in avsättning till repa- rationsfond för tiden den 1 januari 1970—den 31 mars 1972 enligt gällande normer för bostadsrättsföreningar, eller med 10 kr. per m? lä- genhetsyta och år. Föreningen svarar även för att vissa omedelbart nödvändiga iståndsättningsarbeten på fastigheterna är utförda före överlåtelsedagen. Överenskommelsen är för kommunens del träffad under förutsättning av kommunfullmäktiges godkännande. För förening- ens del gäller som förutsättning för en slutlig överenskommelse att för- eningen erhåller ett statligt bidrag till de kostnader som föreningen skall betala. Överenskommelsen förutsätter vidare att det i det föregående om- förmälda särskilda statliga lånet på 1,4 milj. kr. dels överförs från för- eningen till den kommunala stiftelsen, dels blir amorteringsfritt under fem år för att därefter av stiftelsen amorteras under högst 15 år.

Enligt föreningsstyrelsens beräkningar behöver föreningen ett tillskott

,,

av 2,5 milj. kr. för att kunna fullgöra sina åtaganden enligt den träffade överenskommelsen. Styrelsen hemställer att föreningen erhåller ett stat- ligt bidrag med detta belopp och att det särskilda statliga lånet på 1,4 milj. kr. överförs till den kommunala bostadsstiftelsen på de villkor som förutsatts i överenskommelsen.

För egen del får jag anföra följande. Jag har ansett det angeläget att i möjligaste mån minska omställningssvårigheterna för den personal som genom örlogsbasens utflyttning fått sin tjänstgöring förlagd till Muskö. När de anställda beslöt att i samverkan låta uppföra bostadsfastigheter i Ösmo kommun fann jag det angeläget att stödja dem i deras verksamhet och tillstyrkte att det tidigare nämnda lånet om 1,4 milj. kr. beviljades. Riksdagen beslöt i enlighet härmed. Ett fullföljande av de anställdas pla- ner skulle göra det möjligt för den personal som så önskade att få bo- stad i närheten av den nya arbetsplatsen.

Det har emellertid visat sig stöta på avsevärda svårigheter att driva ett bostadsföretag av den omfattning det här gäller. Efterfrågan på bostäder har inte varit så stor som man ursprungligen räknade med. Föreningen har av denna anledning förorsakats betydande förluster, vilka i sin tur

Prop. 1971: 145 12

medfört en akut likviditetskris. Någon väsentlig förbättring inom den närmaste framtiden av möjligheterna att uppnå ett ekonomiskt godtag- bart resultat kan inte förutses. I detta läge har föreningens styrelse tagit upp förhandlingar om överlåtelse av föreningens fastigheter till den kommunala bostadsstiftelsen i Ösmo. Jag anser att styrelsens åtgärd är berättigad. Den kommunala bostadsstiftelsen torde ha väsentligt större möjligheter att förvalta och driva fastigheterna på ett från ekonomisk synpunkt godtagbart sätt. Även för dem som är bosatta i föreningens fastigheter torde det innebära fördelar att fastigheterna övertas av den kommunala stiftelsen.

Föreningens styrelse har hemställt om ett statligt bidrag av 2,3 milj. kr. för att kunna avveckla sin verksamhet och överlåta fastigheterna till den kommunala stiftelsen. Jag förordar att föreningen beviljas ett stat- ligt bidrag med detta belopp. Anslag för detta ändamål bör föras upp på tilläggsstat för budgetåret 1971/72. Jag förordar vidare att riksdagens bemyndigande utverkas att föra över det särskilda statliga lån på 1,4 milj. kr., som beviljats föreningen, till den kommunala bostadsstiftelsen på de villkor som innefattas i den träffade överenskommelsen.

Såsom framgår av vad jag anfört tidigare är överenskommelsen mel- lan föreningen och kommunen träffad under förbehåll av kommunfull— mäktiges godkännande. Fullmäktige har sedermera godkänt överenskom- melsen och bemyndigat kommunstyrelsen att fullfölja densamma. Så snart detta beslut vunnit laga kraft kommer meddelande om detta att lämnas riksdagens försva-rsutskott.

"Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att ' 1) till Bidrag till bosmdvärtsföreningen Illusköten på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 2 300 000 kr.. 2) medge att det föreningen år 1967 beviljade särskilda statliga lånet på 1,4 milj. kr. får överföras på Ösmo kommuns bostads- stiftelse på de villkor som jag har angett i det föregående.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet: Britta Gylle/ister:

Prop. 1.971: 145 13

SOCIALDEPA RTEMENT'ET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS— SON.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler de ären- den under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på till- läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.

DRIFTBUDGETEN

FEMTE HUVU DTlTELN

G. Universitetssjukhus m. m.

[1] G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning. Till ändamålet har för budgetåret 1971/72 anvisats ett reservationsanslag av 7 576 000 kr.

Kungl. Maj:t har den 7 maj 1971 fastställt en slutlig total kostnads— ram av 31,6 milj. kr. för anskaffande av viss utrustning till etapp 2 av utbyggnaden av akademiska sjukhuset i Uppsala. Utbyggnadsetapp 2 omfattar ett nytt kirurgiskt block, som beräknas kunna tas i bruk om— kring den 1. januari 1972. Byggnadsföretaget innefattas i det mellan sta- ten och Uppsala läns landsting träffade avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala m.m. ( prop. 1961: 79 , SU 1961: 97, rskr 1961: 265; prop. 1967: 105 bil. 2 s. 11, SU 1967: 73, rskr 1967: 185). Staten betalar 40 procent av byggnads- och utrustningskost- naderna. Statens andel av kostnaderna för utrustningen till det nya bloc- ket blir sålunda 12 640 000 kr. Hittills har 12 milj. kr. anvisats för ända-

Prop. 1971: 145 14

målet. Återstående medelsbehov uppgår till 640 000 kr. Medlen bör an- visas på tllläggsstat till riksstaten för budgetåret 1971/72.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning på tilläggs-

stat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reserva- tionsanslag av 640 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

ll. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETS'FOND

[2] 11. Vissa byggnadsarbeten inom socialdepartementets verksam- hetsområde. Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 10 480 000 kr. I fråga om vissa av de ändamål för vilka medel beräknas under anslaget bör ytterligare bygg- nadsobjekt nu redovisas för riksdagen.

Vissa byggnadsarbeten m.m. vid statens i-fårdanstalter för alkoholmiss- brukare

Byggnadsstyrelsen har den 20 september 1971 redovisat huvudhand- lingar för nybyggnad vid Gudhcm av diverseverkstad, verkstadsförråd och servicebyggnad för arbetsdriften samt viss ombyggnad inom anstal- tens klinik- och administrationsbyggnader. Kostnaderna för byggnadsar- betena, som kan påbörjas i januari 1972, beräknas till 3255 000 kr. i prisläget den 1 april 1970.

Vissa byggnadsarbeten m. 711. vid statens bakteriologiska laboratorium

Byggnadsstyrelsen har den 16 november 1970 redovisat förslagshand- lingar för nybyggnad för smådjurhus, ny- och ombyggnad av stallar m.m. Nybyggnaden för smådjurhus avses bl. a. för djur som används vid tuberkulosprov och framställning av poliovaccin. Byggnaden omfat— tar en rumsyta av 2 810 m2. Byggnadsarbetena, som har kostnadsberäk- nats till sammanlagt 14 360 000 kr. i prisläget den 1 april 1970, kan en- ligt styrelsen påbörjas i januari 1972.

Departementsclzefen

] investeringsplanen för statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare bör i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag föras upp en kostnadsram av 3 255 000 kr. i prisläget den 1 april 1970 för diverse verkstäder m. 111. vid Gudhem.

Statens bakteriologiska laboratorium tillhör de myndigheter vars framtida lokalisering f. n. övervägs av delegationen för lokalisering av statlig verksamhet. I-- avvaktan på ställningstagande -till delegationens

Prop. 1971: 145 15

förslag, som kan väntas bli framlagt under våren 1972, är det därför na- turligt att begränsa investeringskostnaderna inom laboratoriets nuva— rande förläggningsområde i Solna. I fråga om förvaringen och handha— vandet av smådjur vid laboratoriet råder i dag mindre tillfredsställande förhållanden vad gäller säkerhet och arbetarskydd. Starka skäl talar för att förbättringar åstadkoms utan onödig tidsutdräkt, främst med hänsyn till de anställdas säkerhet. Även om statsmakterna fattar beslut om ut- flyttning av laboratoriet kan en sådan inte verkställas förrän under se- nare delen av 1970-talet.

Efter att ha låtit undersöka alternativa möjligheter har jag funnit att en nybyggnad för smådjurhus snarast bör uppföras. För att bibehålla handlingsfriheten i fråga om laboratoriets lokalisering bör emellertid in- vesteringskostnaderna begränsas så mycket som möjligt. Jag räknar därför med att de av byggnadsstyrelsen föreslagna stallarna m.m. tills vidare inte bör utföras. Vidare bör den yta inom den föreslagna nybygg- naden för smådjurhus som förses med fullständig inredning m.m. för djurförvaring tills vidare kunna begränsas för att endast tillgodose de mest angelägna behoven. Beslut om användningen av de disponibla lo- kalerna bör inte fattas förrän ställning tagits i lokaliseringsfrågan. De besparingar som kan uppnås genom dessa åtgärder kan inte nu säkert överblickas. För att byggnadsarbetena skall kunna påbörjas så snart som möjligt bör dock, i avvaktan på närmare kostnadsberäkningar, en preli- minärt beräknad kostnadsram av 11 milj. kr. i prisläget den 1. april 1971 för nybyggnad för smådjurhus föras upp i investeringsplanen för statens bakteriologiska laboratorium.

Som jag framhållit vid min anmälan av detta anslag tidigare denna dag är det svårt att i dag överblicka hur medelsförbrukningen under in— nevarande budgetår kommer att utveckla sig inom det samlade investe- ringsanslaget. Jag avser att senare återkomma till frågan om ytterligare medelsanvisning, om en sådan skulle visa sig behövas.

Jag förordar att de utgifter som hänger samman med här behandlade byggnadsobjekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat angående bestridande av utgif- terna för vissa byggnadsarbeten inom socialdepartementets verksamhetsområde.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet; Britta Gyllensten

Prop. 1971: 145 17

KOM MUNIKATIONSDEPARTEM ENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LlNG, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsråd-et Norling, anmä- ler de ärenden under kommunikationsdepartementet-s handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.

DRIFTBUDGETEN

SJ ÄTTE HUVUDTITELN

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 2 120 000 kr. Med beaktande av en disponibel reservation på anslaget vid ingången av budgetåret av 100 000 kr. finns totalt ?. 220 000 kr. att tillgå. Detta belopp bedöms bli otillräckligt med hänsyn dels till de höjda kommittéarvoden m.m. som gäller fr.o.m. den 1 juli 1971, dels till merkostnader för vissa utredningar, bl. a. trafikplaneringsutredning- en, trafikpolitiska delegationen och de särskilda cxpertutredningarna för planering m.m. av den nya flygtrafikledarskolan i Sturup. Belastningen på anslaget för hela budgetåret 1971/72 förväntas uppgå till 3 420 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 1 200 000 kr.

2 Riksdagen 1971. ] santl. Nr 145

Prop. 1971: 145 18

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kommittéer m.m. på tilläggsstat I till riksstaten för bud— getåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kr., därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen.

B. Vägväsendet

[2] B 2. Drift av statliga vägar. På riksstaten för innevarande bud- getår har under ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett anslag av 826,8 milj. kr. Från anslaget betalas bl. a. kostnaderna för regional administra— tion hos statens vägverk med förslagsvis 21,2 milj. kr.

Sedan Vägförvaltningen i Stockholms län i vederbörlig ordning sagts upp från sitt hyreskontrakt med statens vattenfallsverk i Råcksta har genom byggnadsstyrelsens försorg anvisats nya lokaler för Vägförvalt- ningen i kvarteret Aprikosen i Solna. Övcrflyttningen av driften till dessa lokaler är förbunden med särskilda flyttnings- och utrustningskost- nader om ca 675 000 kr. samt ökade kostnader för hyra med ca 490 000 kr. eller tillsammans ca 1 165 000 kr., vilka inte kan täckas av det redan beviljade anslaget. Vägverket bör erhålla ytterligare medel för att bestri— da dessa merkostnader.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Drift av statliga vägar på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 165 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

F. Diverse

[3] F1. Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett anslag av 256,7 milj. kr. Från anslaget utgår sedan budgetåret 1964/65 ersättning till SJ för underskott för drift av icke lönsamma järnvägslinjer. Enligt beslut av 1969 års riks- dag skall vidare från anslaget betalas dcls SJ:s kostnader för drift av så- dana icke lönsamma järnvägsanstalter, som skall bibehållas enligt Kungl. Maj:ts beslut, dels ersättning för 67-kortsrabattens utvidgning till förtidspensionärer m. fl. Medelsbehovet för ersättning till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer uppgår till sammanlagt 255,3 milj. kr. av angivna totalbelopp.

Departementschefen

De riktlinjer för den statliga trafikpolitiken, som fastställdes genom beslut av 1963 års riksdag med anledning av prop. 1963: 191 (S3LU

Prop. 1971: 145 ' 19

1963: 1, rskr 1963: 424) innebär bl. a., att SJ skall ersättas för driftun- derskott på sådana trafiksvaga järnvägslinjer, vars trafikering utgör en ekonomisk belastning för SJ men på vilka trafiken bör bibehållas tills vi- dare av samhälleliga skäl.

Vid bedömningen i prop. 1971: 1 (bil. 8 s. 125) av de olika faktorer, som antogs komma att påverka behovet av ersättning för budgetåret 1971/72, togs bl. a. hänsyn till en ökning av 5st lönekostnader per ca- pita med 7 % för vart och ett av åren 1971 och 1972. Lönekostnadsök- ningen för ifrågavarande verksamhet har blivit väsentligt större för an- givna båda år. SJ:s underskott i driften av icke lönsamma järnvägslinjer kommer främst härigenom att öka med ca 27 milj. kr. utöver vad som förutsågs vid tidpunkten för beräkningen av driftersättningen för bud- getåret. Vid denna beräkning har även effekten av beslutade taxehöj- ningar fr. o. m. den '1 oktober 1971 beaktats. Driftbidragct till SJ för in- nevarande budgetår bör räknas upp med angivet belopp.

I detta sammanhang vill jag också ta upp en fråga om ersättning till SJ för vissa pensionskostnader som belastar det ersättningsberättigade bannätet.

I prop. 1971: 85 angående nedskrivning av statens järnvägens statska— pital m.m. beaktades bl. a. den extra belastning som åvilar SJ i pen- sionskostnadshänseende. Med anledning av propositionen fastslog riks— dagen (TU 1971.: 5, rskr 1971: 145) att —— förutom ATP-avgifterna — endast en kompletteringspension (KP) svarande mot 16 % av den totala lönesumman skulle belasta SJ:s resultatredovisning. Med tillägg för kostnaden för ATP-pensioner (8,3 %) kommer således SJ:s resultat för budgetåret 1971/72 att belastas med en total pensionskostnad om (16 + 8,3) 24,3 %. Eftersom de i 1969 års separatredovisning inkalkyle- rade pensionskostnaderna för det olönsamma bannätet endast uppgår till 20 % får SJ inte full ersättning för den del av de faktiska pensions- kostnaderna som belöpcr på detta bannät. Jag förordar att driftbidraget till SJ för budgetåret 1971/72 inkluderar pensionskostnader om 24,3 % av lönesumman. För budgetåret 1971/72 motsvarar skillnaden i förhål- lande till tidigare beräkningsgrunder (4,3 %) 13 milj. kr. Driftbidraget för budgetåret bör därför höjas med detta belopp. Detta är att se som en följd av den finansiella rekonstruktion av SJ som riksdagen tidigare i år har godkänt.

Med hänvisning till vad jag anfört uppgår behovet av ytterligare medel för ersättning till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m. för budgetåret 1971/72 till (27 + 13) 40 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lön- samma järnvägslinjer m.m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av' 40 000 000 kr.

Prop. 1971: 145 20

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFF ÄRSVERKSFONDER

A. Postverket

[4] 1. Posthus m. m.

Förlängt bemyndigande för postverket att lämna statlig kreditgaranti för lantbrevbärare vid lån för inköp av motorfordon m. m.

Genom riksdagsbeslut år 1967 ( prop. 1967: 163 , SU 1967: 194, rskr 1967: 387) och Kungl. Maj:ts beslut den 29 december 1967 har postver- ket bemyndigats att dels intill utgången av år 1971 utställa statlig kredit- garanti intill ett sammanlagt belopp av 15 milj. kr. för lån i postbanken avseende anskaffning av lantbrevbärarbilar dels biträda ackord eller på annat sätt efterge statens rätt på grund av fordran som uppkommer i an- ledning av garantiåtagandena.

Postverket har i skrivelse den 7 oktober 1971 hemställt att bemyndi- gandet måtte förlängas tills vidare.

Postverket

Postverket erinrar om att det sedan 1950-talets början inom postver- ket pågått en snabb utbyggnad och motorisering av lantbrevbäringen. Varje år har i rationaliseringssyfte tillkommit ett stort antal nya billinjer dels vid utbyggnad och sammanslagning av linjer, dels i samband med att mindre poststationer dragits in och ersatts med lantbrevbäring.

Vid utgången av år 1970 var antalet lantbrevbäringslinjer 2 812, var- av 2625 var billinjer med en sammanlagd linjelängd av 173 200 km, vilket utgjorde 97,5 % av linjelängden för samtliga lantbrevbäringslin— jer. Postverket antar att antalet bilreglerade lantbrevbäringslinjer inom överskådlig framtid kommer att ligga mellan 2 600 och 2 800.

Lån med statlig kreditgaranti för anskaffning av lantbrevbärarbilar infördes i postverket i maj 1968. I anslutning till högertrafikomlägg- ningen under hösten 1967 ålades samtliga bilåkande lantbrevbärare att inköpa högerstyrda bilar, varigenom de flesta lantbrevbärarna redan vid införandet av lån med statlig kreditgaranti innehade relativt nya bilar. Lån med statlig kreditgaranti har kommit att utnyttjas successivt allt- eftersom de första inköpta högerstyrda bilarna bytts ut. Antalet dylika län kan antas fortsätta att öka i framtiden.

Den 30 juni 1971 var totalt 479 ännu inte slutbetalda lån beviljade. Den totala beviljade lånesumman uppgick vid denna tidpunkt till 4,3 milj. kr., varav 2,6 milj. kr. utgjorde postbankens utestående fordran. Lånen löper efter en rörlig räntesats, som vid tidpunkten för postver- kets skrivelse utgjorde 8,25 %. Amortering sker genom löneavdrag under vanligen tre år.

Prop. 1971: 145 21

Erfarenheterna av systemet med lån med statlig kreditgaranti för an— skaffning av lantbrevbärarbilar är enligt postverkets uppfattning mycket goda. Läneformen är enkel att administrera för postbanken och innebär en smidig lösning för lantbrevbärarna, eftersom dessa inte behöver an- lita privata borgenärer för bilköp eller köpa bilar på avbetalning med åt- följande höga räntekostnader. Dcn statliga kreditgarantin har hittills inte i något fall medfört att postverket behövt biträda ackord eller på annat sätt efterge fordran som uppkommit i samband med garantiåta- ganden.

Det sammanlagda beloppet för statlig kreditgaranti, 15 milj. kr., anser pestverket inom överskådlig framtid vara tillräckligt.

Med stöd av det nämnda föreslår postverket att verket fr.o.m. in- gången av år 1972 och tills vidare bemyndigas utställa statlig kreditga— ranti intill ett sammanlagt belopp av 15 milj. kr. för lån i postbanken avseende anskaffning av motorfordon avsedda för lantbrevbäring och att eventuellt uppkommande förluster för postverket på grund av garan— tin skall täckas av verkets driftmedel.

Till postverkets skrivelse har fogats ett uttalande av Statsnnställdcts förbund. Förbundet anför att kreditgarantin har upplevts som en stor fördel för de lantbrevbärare som på grund av den ökade motoriseringen på landsbygden måste skaffa sig motorfordon med därav följande eko- nomiska problem. Med hänvisning till de synpunkter som postverket an- fört i sin skrivelse, vilka förbundet kan verifiera, anser förbundet det mycket angeläget att kreditgaranti kvarstår även efter den 31 december 1971 och tillstyrker därför postverkets framställning.

Remissyttrande

Rik-srcVisions-verket vill inte motsätta sig postverkets hemställan men anser att postverket närmare bör utreda andra alternativ till systemet med bilar ägda av lantbrevbärarna, t. ex. tjänste- eller leasingbilar. I av- vaktan på resultatet av utredningen bör postverket enligt riksrevisiens- verkets mening kunna ges ett fortsatt bemyndigande.

Departenzentsc/lefen

Under en följd av år har postverket rationaliserat och förbättrat post— servicen på landsbygden i första hand genom utökning av lantbrevbä- ring med bil. Som framgår av postverkets skrivelse är nu mer än 97,5 % av den totala linj-elängden i lantbrevbäringen bilreglerad.

Lantbrevbärarna skall själva hålla bil, för vilket de får särskild ersätt- ning. Ersättningen är baserad på kostnaderna för bilinnchavet, där kapi- talkostnadcrna utgör en tung post. Statlig kreditgaranti för lantbrevbä- rarnas lån är enligt min uppfattning ett lämpligt sätt att dels hålla kost- naderna nere, dels underlätta för lantbrevbärarna att ordna kredit.

Riksrevisionsverket tar i sitt remissyttrande upp frågan om andra al-

Prop. 1971: 145 22

ternativ för lantbrevbäring med bil. t. ex. tjänste- eller leasingbilar. Post- verket har hittills inte funnit några skäl att frångå det nuvarande syste- met på grund av de betydande fördelar för både postverket och persona- len som systemet visat sig ge, men verket — som successivt följer ut- vecklingen inom området — utreder f. n. frågan om leasingbilar i lant- brevbäring i första hand som ett komplement till det nuvarande syste- met.

Erfarenheterna från de år systemet med statlig kreditgaranti för lant- brevbärarlån varit i kraft är enligt postverket mycket positiva, en upp- fattning som delas av Statsanställdas förbund.

Den totala lånesumman var den 30 juni 1971 4,3 milj. kr. Det är att vänta att lånesumman kommer att stiga relativt kraftigt de närmaste åren. Det av postverket angivna högsta beloppet för garantiåtagandena —— "15 milj. kr. — har jag mot denna bakgrund ingenting att invända emot.

Postverket har under den gångna perioden inte åsamkats någon för— lust genom garantiåtagandena. Jag anser — i likhet med postverket — att lånen även i fortsättningen bör kunna lämnas utan särskild formell säkerhet. För att täcka eventuella förluster till följd av garantiåtaganden bör postverket få ta i anspråk driftmedel inom allmänna poströrelsen.

Det tidsbegränsade bemyndigandet för postverket upphör vid ut- gången av år 1971. Jag förordar att postverket lämnas fortsatt bemyn— digande att gälla tills vidare. Bemyndigandet bör gälla inte bara mo— torfordon utan även annat färdmedel, som erfordras för lantbrevbäring, t. ex. motorbåt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1) medge att statlig kreditgaranti även efter utgången av år 1971 och tills vidare får beviljas intill ett belopp av 15000 000 kr. för lån avseende anskaffning av motorfordon eller annat mo- tordrivet färdmedel att användas vid lantbrevbäring 2) bemyndiga Kungl. Maj:t eller myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer, att biträda ackord eller på annat sätt efterge sta- tens rätt på grund av fordran som uppkommer i anledning av angivna garantiåtaganden.

ll . STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[5] 11 a. Byggnadsarbeten för meteorologiska observationsstationer m. m. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett in- vesteringsanslag av 375 000 kr. för nybyggnad av meteorologiskt obser- vatorium m.m. vid Katterjåkk för Sveriges meteorologiska och hydrolo- giska instituts räkning.

Prop. 1971: 145 23

Den av byggnadsstyrelsen uppskattade investeringskostnaden grundar sig på rådande prisläge den 1 april 1970. Då igångsättningen av projek- tet emellertid inte skett förrän under hösten 1.971 föreslår byggnadssty— relsen med hänvisning till prisläget den 1. april 1971 att kostnadsramen höjs till 410000 kr. vilket motsvarar den allmänna byggnadskostnads- stegringen för perioden. Med hänsyn härtill uppgår behovet av ytterli- re medel för att slutreglera ifrågavarande projekt till 35 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Byggnadsarbeten för meteorologiska observationsstationer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 an- visa ett investeringsanslag av 35 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Prop. 1971: 145 25

FINANSDEPA RTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON.

Chefen för finansdeparlementet, statsrådet Sträng, anmäler ärende under finansdepartcmcntets handläggning som angår utgifter på tilläggs- stat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.

KAPITALBUDGETEN

I I . STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1] 12. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 70 850 000 kr.

Byggnads-styrelsen har föreslagit att en tillbyggnad uppförs till det s.k. Skattchuset 1 kv. Gamen i Stockholm. Lokalerna i tillbyggnaden, som omfattar ca 230 rn2 rumsyta, erfordras för en utvidgning av dataav- delningen vid länsstyrelsen i Stockholm.

Departemen tsch e fen

För att byggnadsarbetena skall kunna påbörjas så snart som möjligt har Kungl. Maj:t den 7 september 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra tillbyggnaden inom kv. Gamen. Enligt vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen har kostnaderna för objektet uppskattats till ca 1,8 milj. kr. I avvaktan på en slutlig kostnadsberäkning bör en preliminär kostnadsram av detta belopp föras upp i investeringsplanen.

Byggnadsstyrelsen har begärt att medel anvisas på tilläggsstat till an-

Prop. 1971: 145 26

slaget, bl. a. på grund av ökad medelsförbrukning innevarande budgetår för nybyggnad i kv. Garnisonen i Stockholm. Jag avser att återkomma till denna fråga sedan styrelsen närmare redovisat bakgrunden till det ökade medelsbehovct. I avvaktan härpå förordar jag att de utgifter som hänger samman med det i det föregående redovisade byggnadsobjektet får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat angående bestridande av utgif- terna för en tillbyggnad inom kv. Gamen i Stockholm.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet: Britta G _vllensten

Prop. 1971: 1.45 27

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON.

Statsråden Moberg och Myrdal anmäler de ärenden under utbild- ningsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72. Statsrådet Myrdal anmäler därvid frågan under punkten 1 och statsrådet Moberg frågorna under punk- terna 2, 3 och 4. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN

ATTONDE HUVUDTITELN

C. Kyrkliga ändamål

[1] Rörlig kredit till stiftsnämnderna för den kyrkliga Skogsförvalt- ningen. I den kyrkliga egendomsförvaltningen ingår bl. a de s.k. löne- boställcna. Dessa förvaltas f.n. av pastoraten. Enligt beslut av stats- makterna (skr 1970: 4, KLU 1970: 12, kskr 1.970: 24, prop. 1970: 168 . 3LU 1970: 91, rskr 1970z465) övertar stiftsnämnderna den 1 januari 1972 förvaltningen av de skogar som tillhör löneboställcna. Vinst eller förlust på stiftsnämndens förvaltning av boställsskogen skall därvid för- delas mellan pastoraten efter deras andel i den samlade boställsskogen istiftet.

Stiftsnämnderna kommer att behöva rörelsekapital. Jag förordar, efter samråd med chefen för finansdepartementet, att stiftsnämnderna får möjlighet att utnyttja en rörlig kredit i riksgäldskontoret för att

Prop. 1971: 145 28

täcka behovet av rörelsekapital. Denna kredit bör få stå till förfogande även för stiftsnämndernas förvaltning av de s.k. prästlöncfondsfastig- heterna.

Jag uppskattar kreditbehovet till 8 milj. kr. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att ge närmare bestämmelser om utnyttjande av krediten. Jag förutsätter därvid att krediten skall kunna utnyttjas även före års- skiftet 1971/72 för betalning av kostnader som avser nödvändiga för- beredelser för stiftsnämndernas förvaltning, såsom för anställning och utbildning av personal samt anskaffande av lokaler och kontorsutrust— ning.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att medge att en rörlig kredit hos riksgäldskontoret om 8 milj. kr. ställs till förfogande enligt vad jag har angett i det föregående.

E. Högre utbildning och forskning

[2] E65. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m.m. I riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik upp— fört ett reservationsanslag av 63 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté 15,5 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 47 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan (jfr prop. 1971.: 35 s. 25 och 27).

Byggnadsstyrelsen har lagt fram förslag om nya och ändrade kost- nadsramar för vissa inredningsobjekt. För de förslag till nya och änd- rade ramar som med hänsyn till föreliggande tidsplaner nu bör behand- las kommer jag i det följande att lämna en kortfattad redogörelse.

Stockholm

Nybyggnad för kemi m.m. Redogörelse för nybyggnaden som f.n. uppförs inom Freseatiområdct lämnades i prop. 1970: 76 (s. 13"). Bygg- naden omfattar ca 13 200 m2 rumsyta, varav 7 500 In2 avser lokaler för forskning m.m. i kemi vid universitetet. Byggnaden kommer även att inrymma lokaler för bl.a. biofysik och meteorologi. Byggnaden, som planeras vara inflyttningsklar till höstterminen 1973, har kostnadsberäk- nats till 42 215 000 kr. i prisläget den 1 april 1971. Styrelsen beräknar kostnaderna för anskaffning av inredning till 7,1 milj. kr.

Nybyggnad för lanflläkarmbildning m.m. Kungl. Maj:t uppdrog den 17 juni 1970 åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för tandlä- karutbildning m.m. i anslutning till undervisningssjukhuset i Huddinge omfattande högst 1.4 300 m2 programyta exkl. kapprum, toaletter etc. Projekteringen skulle även omfatta-lokaler för kommunal tandvård

Prop. 1971: 145 29

och utbildning av tandhygienister om överenskommelse kunde träffas med Stockholms läns landsting om förläggning av dessa verksamheter till nybyggnaden.

Styrelsen har den 14 september 1971 redovisat förslagshandlingar för nybyggnaden. Denna omfattar en rumsyta av 18 460 m? och har kost- nadsberäknats till 66 800 000 kr. Styrelsen räknar med att kunna börja med byggnadsarbetena under våren 1972 och att vissa lokaler i byggna- den skall kunna tas i bruk till vårterminen 1974. För att möjliggöra an- skaffning av viss installationsbunden inredning föreslår styrelsen att en delram av 3 500000 kr. förs upp i inredningsplanen för innevarande budgetår.

Lund

Ombyggnad av universimtsbiblioteket. Redogörelse för ombyggnaden lämnades i prop. 1970: 165 (bil. 7 s. 45). Styrelsen föreslår nu att den i inredningsplanen uppförda ramen av .l. 200 000 kr. höjs med 375 000 kr. till (1200 000 + 375 000 =) 1 575 000 kr.

Ombyggnad för biologi m.m. Kungl. Maj:t har den 22 oktober 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra ombyggnad bl. a. av f. d. kemi- byggnaden vid Helgonavägen i Lund. Byggnaden, som inrymmer lokaler med en sammanlagd rumsyta av 3 570 m2, skall efter ombyggnaden dis- poneras för utbildning och forskning inom de biologiska ämnesområdena vid universitetet. Styrelsen uppskattar att kompletterande inredning till ett värde av 300 000 kr. behöver anskaffas till lokalerna.

Malmö

Lärarhögskolan m. m. Genom beslut den 10 juli 1969 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att projektera ny- och ombyggnad för lärar- högskolan i Malmö. Den 21 september 1971 har styrelsen redovisat för- slagshandlingar för om- och tillbyggnaden. Byggnadsobjcktet omfattar enligt förslagshandlingarna en rumsyta av 19 400 m2 och kostnaderna har uppskattats till 38 270 000 kr. i prisläget den 1 april 1.970. En första etapp av denna beräknas kunna tas i bruk till vårterminen 1973. Styrel- sen räknar med att den befintliga inredningen behöver kompletteras. I avvaktan på närmare utredning härom föreslår styrelsen att en delram av 2 milj. kr. förs upp i inredningsplanen för innevarande budgetår.

Göteborg

Ombyggnad av Origo. I samband med projektering av nybyggnaden för fysiska institutionen m.m. (jfr prop. 1968: 26 s. 4 och 1968 : 105.L s. 15 och 1.6) uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni 1967 åt byggnadssty- relsen att i samråd med LUP-kommittén för Göteborg utreda frågan om användningen av bl.a. den s.k. Origobyggnaden inom Chalmers tekniska högskolas område.

Prop. 1971: 145 30

Styrelsen har den 10 september 1971 redovisat ett förslag till disposi- tion av nybyggnaden, Origo och det s.k. Trapphuset. I detta föreslår styrelsen att Origo efter ombyggnad utnyttjas för främst fysik av icke- laborativ karaktär.

Rumsytan i Origo omfattar 3 915 mg. Enligt styrelsen behöver en stor del av den befintliga inredningen bytas ut. I avvaktan på en närmare ut- redning av nyinredningsbehovet föreslår styrelsen att en delram av 500000 kr. förs upp i inredningsplanen.

Örebro

Universitcfsj'ilialen m.m. Gymnastik- och idrottshögskolans teoretiska undervisning avses få permanenta lokaler i de nybyggnader som pla- neras för bl.a. universitetsfilialen och socialhögskolan. De lokaler inkl. inredning som hittills förhyrts för den teoretiska undervisningen kan en- ligt byggnadsstyrelsen inte längre användas för ändamålet. Styrelsen av- ser att övergångsvis tillgodose detta lokalbehov i nybyggnaderna för gymnastik- och idrottshögskolan genom vissa omdispositioner där. De inredningskostnader som föranleds av omdispositionerna beräknar sty- relsen till 75 000 kr. Styrelsen föreslår att den i inredningsplanen upp-

förda delramen av 350 000 kr. för universitetsfilialen m.m. således höjs till 425 000 kr.

U med

!ckc-laboratira institutioner. Kungl. Maj:t uppdrog den 7 maj 1971 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad för icke-laborativa institutioner. Av den redogörelse för objektet som lämnades i prop. 1971: 35 (s. 8) framgår att rumsytan uppgår till 7 980 mg. Byggnaden, som beräknas delvis vara färdigställd till höstterminen 1972 och i sin helhet till vårter- minen 1973. har kostnadsberäknats till 16 ”135 000 kr. i prisläget den 1 april 1971. Styrelsen föreslår att en definitiv kostnadsram av 2 milj. kr. förs upp i inredningsplanen för objektet.

Luleå.

Högskolan/teten. En maskinteknisk utbildnings- och forskningsorgani- sation avses bli uppbyggd i Luleå med start budgetåret 1971/72 (jfr prop. 1971: 59 ). Intagningskapaciteten vid den maskintekniska utbild- ningslinjen är 50 platser läsåret 1971/72 och skall därefter öka till 200 platser vid full utbyggnad läsåret 1975/76. Provisoriska lokaler uppförs f.n. inom Porsöområdet av Luleå kommun. Inredningen bekostas av staten som t.v. förhyr lokalerna. Innevarande läsår utgör den samman- lagda programytan 1140 mg. Till höstterminen 1972 erfordras enligt byggnadsstyrelsen ytterligare ca 2 765 m2 sammanlagd programyt-a. Sty- relsen föreslår att en delram av 5 375 000 kr. förs upp i inredningspla- nen för högskolenheten.

Prop. 1971: 145 31

Föredragande):

För att inredning utan försening skall kunna anskaffas till de objekt som jag redogjort för i det föregående bör de i följande sammanställ- ning angivna kostnadsramarna — i 1 OOO-tal kr. _ föras upp i inred— ningsplanen. Objekt Förordad ram Kostnadsram

eller förordad ändring av ti- Definitiv Delram

digare ram ram

Stockholm Nybyggnad för kemi m. m. + 6 500 6 500 Nybyggnad för tandläkarutbildning

m. m. + 3 500 3 500 Lund Ombyggnad av universitetsbiblioteket 375 1 575 Ombyggnad för biologi m. rn. + 300 300 Malmö Lärarhögskolan m. m. + 1 000 1 000 Göteborg Ombyggnad av Origo + 500 500 Örebro Universitetstilialen m. m. + 75 425 Umeå Icke-laborativa institutioner + 2 000 2 000 Luleå Högskolenheten + 1 500 1 500

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här be- handlade objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat i det föregående angående be— stridande av utgifterna för viss inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.

I. Internationellt - kulturellt samarbete

[3] 16. Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. Den 15 mars 1971 undertecknade de fem nordiska länderna ett avtal om kulturellt samarbete. Avtalet har godkänts av riksdagen ( prop. 1971: 54 , KrU 1971: 13, rskr 1971: 188) och ratificerats av Sverige. Det väntas träda i kraft senast vid årsskiftet 1971/72.

I avtalet ingår bestämmelser om samarbetets organisation. Under det nordiska ministerråd som inrättats enligt den år 1971 träffade överens- kommelsen om ändring av 1962 års nordiska samarbetsöverenskom-

Prop. 1971: 145 32

melse skall en ämbetsmannakommitté för det nordiska kultursamarbetet tillsättas och ett gemensamt nordiskt sekretariat inrättas. Sekretariatet kommer enligt överenskommelse mellan de nordiska ländernas re- geringar att förläggas till Köpenhamn och börja sin verksamhet i ja- nuari 1972.

En nordisk organisationskommitté förbereder upprättandet av sek- retariatet och andra frågor i samband med genomförandet av avtalet. Inom kommittén har kostnaderna för sekretariatet, inberäknat kostna- der för lokaler och inredning samt medel för utredningsverksamhet för tiden fram till den 30 juni 1972 beräknats till 1 990000 danska kronor. Eftersom arbetet med att inreda lokaler m.m. redan påbörjats. uppstår vissa kostnader härför redan under sista kvartalet 1971.

Avtalet föreskriver en ordning med en gemensam nordisk verksam- hetsbudget för att bl.a. möjliggöra samlad bedömning och priorite- ring av olika samarbetsprojekt. Enligt förslag av den arbetsgrupp som förberedde avtalet skall ett belopp årligen ställas till ministerrådets fria disposition för olika samarbetsändamål. De nordiska undervis- nings- och kulturministrarna har anslutit sig till förslaget och förordat att detta dispositionsbelopp för år 1972 uppgår till 6,5 milj. danska kro- nor.

Departemett tsche fen

Då jag anmälde frågan om godkännande av det nordiska kulturav- talet framhöll jag att avtalet skulle medföra vissa kostnader under budgetåret 1971/72, men att underlag för exakt beräkning av dessa då inte förelåg. Den svenska andelen av kostnaderna bör nu tas upp på tilläggsstat.

Jag tillstyrker de nordiska undervisnings- och kulturministrarnas förslag att för år 1972 6,5 milj. danska kronor inom den nordiska verksamhetsbudgetens ram ställs till det nordiska ministerrådets fria disposition. Hälften av detta belopp bör ställas till förfogande för ti- den den 1 januari—den 30 juni 1972.

Organisationskommitténs beräkningar av kostnaderna för det nor- diska sekretariatet för tiden fram till den 30 juni 1972 finner jag rim- liga.

Jag ansluter mig till de nordiska undervisnings- och kulturministrar- nas förslag att anslaget till ministerrådets disposition och kostnaderna för sekretariatet t.v. fördelas mellan de nordiska länderna på samma sätt som anslagen till nordiska kulturfonden, varav Sverige betalar 37 %. Med denna fördelningsgrund uppgår Sveriges andel för första halvåret 1972 av medlen till ministerrådets disposition till motvärdet till 1 202500 danska kronor och av kostnaderna för sekretariatet till motvärdet till 736300 danska kronor, vilket nu kan beräknas till 1 348 000 svenska kronor.

Prop. 1971: 145 33

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete på tilläggs- stat 1 till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reserva- tionsanslag av 1 348 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[4] 19. Byggnadsarbeten vid universiteten m.m. I riksstaten för inne- varande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett 'investe- - ringsanslag av 140 milj. kr. ( prop. 1971: 35 ). Någon medelsreservation vid budgetårets början fanns inte. I sin anslagsframställning för-budget- året 1972/73 föreslår byggnadsstyrelsen att ytterligare 35 milj. kr. -an-' visas på tilläggsstat för budgetåret 1971/72. Vidare bör följande bygg-' nadsobjekt redovisas för riksdagen i- "detta sammanhang. Kostnaderna- - redovisas härvid i prisläget den 1 april 1970 där inte någon. annan pris- nivå anges.

Stockholm

Nybyggnad för tandläkarutbildning m.m. I investeringsplanen finns uppförd en delram av 0,5 milj. kr. benämnd Nybyggnad för tandlä- karutbildning. Ramen avser förberedande markarbeten för den nybygg— nad för tandläkarutbildning m.m. som planeras bli uppförd'i "anslut— ning till det nya undervisningssjukhuset i Huddinge (jfr prop. 1969: 36 s. 6 och 1970: 122 s. 16). ' - - -

För markförvärv från Stockholms läns landsting m.m. för nybygg— naden finns en kostnadsram av 8,3 milj. kr. uppförd i investeringspla- nen (jfr prop. 1970: 122 s. 48 och 1971 : 35 s. 9).

Som jag redovisat i det föregående vid min anmälan av anslaget till inredning och utrustning av lokaler vid universiteten rn. rn. har bygg— nadsstyrelsen den 14 september 1971 redovisat förslagshandlingar för nybyggnaden. Enligt dessa är byggnadens rumsyta 18 460 mg. I denna yta innefattas även bl.a. lokaler för kommunal folktandvård samt för utbildning av tandhygienister. Styrelsen uppskattar byggkostnaderna —— inkl. nämnda 0,5 milj. kr. — till 66,8 milj. "kr. och föreslår att en ram av detta belopp förs upp i investeringsplanen.

Malmö

Om- och tillbyggnad för lärarhögskolan. Som jag nämnt i det före- gående vid min anmälan av anslag-et till inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m.m. har byggnadsstyrelsen redovisat för-

3 Riksdagen 1971. ] saml. Nr 145

Prop. 1971: 145 34

slagshandlingar för om- och tillbyggnad för lärarhögskolan i" Malmö. Byggnadsobjektet omfattar enligt förslagshandlingarna en rumsyta av 19400 m'—', varav 4770 m2 utgör befintliga byggnader och resterande 14 630 rn2 tillbyggnader. Byggnadsstyrelsen uppskattar kostnaderna för om- och tillbyggnaden till 38 270000 kr. Styrelsen begär uppdrag att få utföra huvuddelen av objektet till en kostnad av 30 320000 kr. Styrelsen räknar med att vissa byggnadsarbeten skall kunna påbörjas redan under januari 1972.

Göteborg

Nybyggnad för lärarhögskolan m.m. Som redovisades i prop. 1970: 1 bil. 10 (s. 367) har preliminär överenskommelse träffats mellan staten och Mölndals kommun om mark för lärarhögskolan m.m. i Göteborg. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 14 september 1971 redovisat för— slagshandlingar för nybyggnad för lärarhögskolan m.m. Nybyggnaden inrymmer bl. a. för lärarhögskolan och universitetet gemensamma lo- kaler för ämnet pedagogik samt restaurang m.m. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för byggnaden, som omfattar 24 660 m? rumsyta, till 60 milj. kr. I beloppet ingår även kostnader för erforder- liga försörjningsåtgärder. Med hänsyn till angelägenheten av att ny- byggnaden färdigställs så skyndsamt som möjligt driver styrelsen pro- jekteringen med utgångspunkt i att schaktningsarbeten m.m. skall igångsättas redan under januari 1972.

Karlstad

Nybyggnad för lärarhögskolan och univers-itetsfilialen. Som framgår av min redogörelse i prop. 1971:35 (s. 13) har byggnadsstyrelsen redo- visat förslagshandlingar för objektet den 2 februari 1971. Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1971 åt styrelsen att fortsätta projektering- en av nybyggnaden till och med bygghandlingar. som ett led i åtgär- derna för att stimulera sysselsättningen inom byggnadssektorn upp- drog Kungl. Maj:t den 7 september 1971 år byggnadsstyrelsen att ut- föra bl. a. förberedande arbeten för nybyggnaden inom en kostnadsram av 1,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971. Vidare bemyndigade Kungh Maj:t den 15 oktober 1971 styrelsen att ta 3,5 milj. kr. i anspråk från den i investeringsplanen uppförda kostnadsramen för diverse ob- jekt för upphandling av förtillverkade stomelement för nybyggnaden.

Byggnadsstyrelsen uppskattar, på grundval av förslagshandlingarna, byggnadskostnaderna till 33 350 000 kr.

F öredraganden

Som jag redovisat i det föregående räknar byggnadsstyrelsen med att kunna påbörja byggnadsarbetena bl.a. för nybyggnad för tandläkar- utbildning m.m. [ Huddinge, för lärarhögskolan i Mölndal samt för

Prop. 1971: 145 35

lärarhögskolan och ztniversitctsfilialen i Karlstad redan under innevaran— de budgetår. För dessa objekt återstår bl. a. prövning av vissa program- frågor. När så har skett räknar jag med att återkomma senare med en närmare redovisning av byggnadsobjekten och en definitiv kostnadsbe— räkning. För att kunna påbörja byggnadsarbetena så snart som möjligt bör preliminärt beräknade kostnadsramar enligt styrelsens förslag föras upp i investeringsplanen för innevarande budgetår.

Med hänvisning till vad jag redovisat i det föregående bör i gällande investeringsplan föras upp nya och höjda kostnadsramar i prisläget den 1 april 1970.

Stockholm

Nybyggnad för tandläkarutbildning m.m. 66 800000 Malmö

Om- och tillbyggnad för lärarhögskolan 30 320 000 Göteborg

Nybyggnad för lärarhögskolan m.m. 60000 000 Karlstad

Nybyggnad för lärarhögskolan och universitetsfilialen 33 350 000

Byggnadsstyrelsen har begärt att medel anvisas på tilläggsstat till an- slaget. Jag avser att återkomma till denna fråga när medelsförbruk- ningen säkrare kan bedömas. 1 avvaktan härpå förordar jag att de öka- de utgifter som hänger samman med i det föregående redovisade ob- jekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat angående bestridande av utgif- terna för vissa byggnadsarbeten vid universiteten m. m.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Prop. 1971: 145 37

J ORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår ut- gifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.

DRIFTBUDGETEN

NIONDE HUVUDTITELN

E. Fiske

[1] E 12. Fiskeriumlersökningsfartyg. Genom" beslut av 1.970 års riks— dag (prop. 1970: 61, JoU 1970: 27, rskr 1970: 236) bemyndigades Kungl. Maj:t att beställa ett nytt fiskeriundersökningsfartyg som skall ersätta undersökningsfartyget Skagerak. Till ändamålet har under denna an- slagsrubrik för budgetåren 1970/71 och 1971/72 uppförts reservations—"' ' » anslag av 3 milj. kr. resp. 1 000 kr Genom beslut den 13 augusti 1971 har" Kungl. Maj:t bemyndigat ' fiskeristyrelsen att beställa ett 'nytt fiskeri'undersökn'ingsfarty'g till en kostnad av högst 16 120 000 kr., exkl. mervärdeskatt, enligt prisläget i' " juni månad 1971. Det totala medelsbehovetför 'att bygga. och utrusta .- . det nya undersökningsfartygetupptar fiskeristyrelsenf. 11. till 18,5 .milj. . kr. Av nämnda belopp hänför. sig 16 120 000 kr. till.fartygelt,_1 900 000 _ . kr. till utrustning, 350 000 kr. till anlitande av teknisk expertis i_-sam- .-

Prop. 1971: 145 38

band med fartygets byggande m.m. samt 130000 kr. till oförutsedda utgifter.

Med ledning framför allt av betalningsklausulerna i fartygskontrak- tet bedömer fiskeristyrelsen att medelsbehovct för angivna ändamål fördelar sig med 6 milj. kr. på budgetåret 1971/72, 6 milj. kr. på budgetåret 1972/73 och återstående belopp, f. n. beräknat till 6,5 milj. kr., på budgetåret 1973/74. Reservationen under anslaget var vid ut- gången av budgetåret 1970/71 2,9 milj. kr. För innevarande budgetår erfordras under anslaget ett medelstillskott av 3,1 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Fiskeriundarsökningsfarryg på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 100 000 kr.

H. Utbildning och forskning

[2] H 4. Lantbrukshögskolan: F örsöksverksamheten. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 17 871 000 kr.

Lantbrukshögskolan föreslår att på tilläggsstat för budgetåret 1971/ 72 anvisas 1,4 milj. kr. för att täcka ökade lönekostnader för försöks- verksamheten. Högskolan anför att utfallet av årets lönerörelse för den personal som är anställd under anslaget medför en ökad lönekost- nad med ca 2,3 milj. kr. för budgetåren 1970/71 och 1971./72. En del av de ökade kostnaderna kan täckas med redan anvisade medel. Enligt hög— skolans beräkningar föreligger ett medelsbehov av ytterligare 1,4 milj. kr.

Departemen tsc/te/cn

Vid beräkningen av anslaget till lantbrukshögskolans försöksverk- samhet för innevarande budgetår kunde inte lönestegringarna förutses. Med hänsyn till de under innevarande är centralt träffade löneöverens- kommelserna behöver ytterligare medel anvisas för försöksverksamhe- ten vid lantbrukshögskolan. Det ökade medelsbehovct beräknar jag till 1,4 milj. kr. Med hänsyn till att den uppräkning av anslaget som sked- de i statsverkspropositionen också till en del får täcka löneökningarna räknar jag med att lantbrukshögskolan genom den nu föreslagna medels- anvisningen kompenseras för löneökningar för den personal som f. n. av- lönas från detta anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Lantbrukshögskolan: Försöksverksanzheten på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsan- slag av 1 400 000 kr.

Prop. 1971: 145 39

[3] H14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets hög- skolor m. m. För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 5,8 milj. kr. Av beloppet disponeras 2,15 milj. kr. av byggnadsstyrelsen för ändamål som redovisas i en sär- skild inredningsplan. Återstående 3,65 milj. kr. disponeras av utrust- ningsnämnden för universitet och högskolor för ändamål som tagits upp i en särskild utrustningsplan. Styrelsen och nämnden får inom ra- men för tillgängliga medel —- oavsett i inrednings- och utrustnings— planerna för objekten beräknad medelsförbrukning —- bestrida kostna— dcr för inredning resp. utrustning av de i planerna upptagna objekten intill högst de belopp, som för varje objekt anges som kostnadsram.

Byggnadsstyrelsen föreslår att en kostnadsram på 800 000 kr. för in- redning av undervisningshus och aula vid lantbrukshögskolan, Ultuna, förs upp i den gällande inredningsplanen.

I prop. 197l: 75 (s. 25—26) lämnades bl. a. en redovisning för ny— byggnad av undervisningshus och aula för lantbrukshögskolans Ultu- nadel och de veterinärmedicinska institutioner som i enlighet med 1970 års riksdagsbeslut kommer att förläggas till Ultuna. Byggnadsobjektet togs upp i investeringsplanen med en kostnadsram på 6 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1970. Byggnadsarbetena beräknas bli färdigställda vid årsskiftet 1972/73 varför styrelsen bör erhålla möjlighet att be- ställa inredning under första kvartalet 1972.

Enligt styrelsens mening behövs f.n. ingen ytterligare medelsanvis- ning för inredningsobjektet i fråga.

Departemen tsch ej en

Kungl. Maj:t har genom beslut den 8 oktober 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra förenämnda nybyggnad av undervisnings- hus och aula vid lantbrukshögskolan, Ultuna.

Den av byggnadsstyrelsen föreslagna kostnadsramen för inredning av ifrågavarande nybyggnad föranleder ingen erinran från min sida. Jag förordar alltså att i inredningsplanen för jordbrukets högskolor m.m. förs upp en definitiv kostnadsram på 800 000 kr. för inredning av undervisningshus och aula vid lantbrukshögskolan. I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag bör kostnaderna få bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat i det föregående angående be- stridande av utgifter för inredning av undervisningshus och aula vid lantbrukshögskolan.

Prop. 1971: 145 40

KAPI TALBUDGETEN

II . STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[4] 20. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m.m. För inne- varande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investe- ringsanslag av 14 328 000 kr. att disponeras i enlighet med en investe- ringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.

Byggnadsstyrelsen anför följande i fråga om byggnadsobjekt som inte tidigare redovisats för riksdagen eller för vilka föreslås nya kostnadsra- mar.

Lantbrukshögskolan Alnarp

Alnarps trädgårdar, växthus samt lantbrukets byggnadsteknik, växt- hus. Närmare redogörelse för dessa båda byggnadsobjckt har lämnats i prop. 1970: 37 (s. 36 och 48). Genom beslut den 1.8 september 1970 uppdrog Kungl. Maj:t åt styrelsen att utföra objekten. Med hänsyn till den kostnadsökning som skett till följd av att nytt anbud har inford— rats då den ursprungliga anbudsgivaren gått i konkurs behöver kostnads- ramen för växthusen vid Alnarps trädgårdar höjas med 280 000 kr. till ] 535 000 kr. och ramen för växthusen vid lantbrukets byggnadsteknik med 495 000 kr. till 1 750 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1971.

Statens maskinprovningar

Förråds- och provningshall i Alnarp, nybyggnad. Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 18 november 1968 redovisat byggnadsprogram för nybyggnad av förråds- och provningshall vid statens maskinprov- ningar i Alnarp. Byggnaden skall användas för provning av handels- gödselspridare och för förvaring. av större maskiner. Byggkostnaderna beräknas till 512 000 kr. enligt prisläget. den 1 april .1971.

Departenzentschefen

Det är väsentligt för undervisningen vid Alnarpsinstitutet och för trädgårdarnas ekonomi att nybyggnaden av växthus vid Alnarps träd- gårdar snabbt kommcr till stånd. Jag har ingen erinran mot höjningen av kostnadsramen med 280 000 kr. Jag har heller inget att erinra mot" att ramen för växthusen vid lantbrukets byggnadsteknik höjs med 495 000 kr. ' '

Byggnadsobjektet vid statens maskinprovningars Alnarpsavdelning avser provnings- och förrådshall. I avsaknad av lämpliga lokaler har provningar av handelsgödselspridare och av skyddshytter för trakto-

Prop. 1971: 145 41

rer hittills utförts i gemensam lokal. Detta har fört med sig betydande nackdelar och merkostnader. Jag har ingen erinran mot den redovisa- de kostnaden på 512 000 kr. Objektet bör således med denna ram tas upp i investeringsplanen. Kungl. Maj:t har genom beslut den 22 oktober 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra byggnaden.

Utgifterna under innevarande budgetår för ovan nämnda byggnads- objekt bör rymmas inom det till byggnadsarbeten för jordbrukets hög- skolor m.m. anvisade investeringsanslagct. Jag förordar därför att ut- gifterna får bestridas av tillgängliga medel under anslaget.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat i det föregående angående be- stridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten vid jordbru- kets högskolor m. m.

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[5] 7 a. Lån till Täby Galopp AB. Täby Galopp AB har i. skrivelse till lantbruksstyrelsen anhållit om statligt stöd för täckande av för— lust. Bolaget beräknar ett kraftigt underskott år 1971. För att undvika en likvidation av bolaget anhåller styrelsen för bolaget att staten efter- skänker ett erforderligt belopp av vinstavdraget på totalisatorspelet. Styrelsen beräknar det erforderliga beloppet till ca 400 000 kr. Skrivel- sen har av lantbruksstyrelsen överlämnats till galoppsportutredningen, som med eget yttrande överlämnat ansökningen till Kungl. Maj:t.

Galoppsportutredningcn erinrar om att Täby Galopp AB är den största tävlingsanordnaren inom galoppsporten och svarar för ca 75 % av totalisatoromsättningen. Bolaget har ett eget nominellt aktiekapital på 100000 kr. men inget eget kapital i övrigt. I resultaträkning per den 31 juli 1971 redovisar bolaget en delårsförlust på 305 000 kr. Då aktiekapitalet härigenom är förbrukat kan bolaget komma att prövas likvidationspliktigt inom kort.

Enligt galoppsportutredningens mening bör staten i princip inte ge- nom direkta bidrag stödja verksamhet av det slag Täby Galopp AB bedriver. Men hänsyn till bolagets dominerande ställning inom sporten anser dock utredningen att en likvidation av bolaget under pågående utredningsarbete bör undvikas. Utredningen föreslår därför att ett stöd undantagsvis och på vissa villkor lämnas Täby Galopp AB.

Utredningen framhåller att stödet bör utformas så att det ger Täby Galopp AB en resultatmässig förbättring utan att det ger bolaget en kassamässig förbättring. Utredningen föreslår därför att det lån på 2 250 000 kr. som staten lämnade bolaget är 1970 avskrivs med 400 000 kr. Utredningen förutsätter att bolaget i fortsättningen, genom bl.a. lämplig avvägning av hästägareinsatsernas och penningprisernas storlek,

Prop. 1971: 145 43 planerar sin verksamhet så att förlust inte uppkommer i bolaget utan i stället tas i hästägareledet.

Riksrevisionsverket har avgivit yttrande i ärendet. Verket har ingen erinran emot utredningens förslag.

Departemen [sc/ze fen

Med hänsyn till framför allt galoppsportens ekonomiska situation tillkallades galoppsportntredningen med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndi- gande den 14 maj 1971. Utredningen har att under beaktande av såväl de tävlings-anordnande organisationernas som de övriga berördas situa- tion söka föreslå åtgärder för att trygga galoppsportens framtida exi- stens.

Som jag framhöll i direktiven till utredningen anser jag att verksam- het av ifrågavarande karaktär bör vara självfinansierande. Med hänsyn till den ekonomiska situation som Täby Galopp AB befinner sig i anser jag dock att särskilda åtgärder får vidtas för att bereda bolaget möj- lighet att fortsätta sin verksamhet under det pågående utredningsar- betet. Jag kan därför tillstyrka det förslag utredningen lagt fram.

Den fordran som staten har på bolaget och som redovisas under fonden för låneunderstöd bör således efterges med ett belopp Kungl. Maj:t senare bestämmer, dock högst 400 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att medge att fordran på Täby Galopp AB efterges med ett be- lopp av högst 400 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen—Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten.

Prop. 1971: 145 43

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON.

T. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler ärende under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.

KAPITALBUDGETEN

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

Förrådsfondeu för ekonomisk försvarsberedskap

[1] 6. Förrådsanläggllingar m.m. Under denna anslagsrubrik har till kompletterande byggnadsarbeten för att förbättra en oljelagrings— anläggning på riksstaten anvisats 1 milj. kr. för budgetåret 1967/68 ( prop. 1967: 1 bil. 12 s. 168, SU 1967: 10, rskr 1967: 10) och 2,1 milj. kr. för budgetåret 1968/69 ( prop. 1968:1 bil. 12 s. 60, SU 1968: 10, rskr 1968: 10).

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har i skrivelse den 27 augusti 1971 hemställt, att ytterligare 130 000 kr. anvisas för att täcka index- mässiga kostnadsstegringar för byggnadsarbetena vid anläggningen.

Riksrevision.s'i-*erket tillstyrker bifall till överstyrelsens framställning.

Departemenlschefen Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Förrådsnnläggningar m.m. på tilläggsstat I till riks- staten för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 130 000 kr.

Prop. 1971: 145 44

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron— prinsen-Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Prop. 1971: 145 45

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen—Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler ärende under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.

DRIFTBUDGETEN

ELFTE HUVUDTITELN

D. Bostadsbyggande m. m.

[1] D63. Viss ersättning till Örnsköldsviks kommun. Enligt 33 5 den numera upphävda bost-adslånekungörelsen (1962: 537), vilken fort- farande tillämpas beträffande äldre län, har kommun rätt att under vissa förutsättningar av statsmedel få ersättning med fyra femtedelar av vad kommunen har erlagt till täckande av förlust, som uppstått vid förvaltning av allmännyttigt bostadsföretag tillhörigt hus vilket upp- förts, ombyggts eller förvärvats med stöd av bostadslån. Anspråk på sådan ersättning av statsmedel prövas av bostadsstyrelsen.

Bostadsstyrelsen har beslutat att ersättning av statsmedel skall utgå till Örnsköldsviks kommun med anledning av att kommunen har täckt vissa förvaltningsförluster som åsamkats Stiftelsen Anundsjö Hyreslä- genheter, numera Stiftelsen Hyresbostäder i Örnsköldsvik. Vidare har styrelsen hemställt att erforderliga medel, 935 000 kr., ställs till styrel- sens förfogande för utbetalning till kommunen.

Prop. 1971: 145 46

Eftersom anslag för nämnda ändamål inte finns anvisat på rikssta- ten, förordar jag att det av bostadsstyrelsen angivna beloppet anvisas på

tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Viss ersättning till Örnsköldsviks kommun på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av

935 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron— prinsen-Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Prop. 1971: 145 47

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON.

T. f. chefen för industridepartementet, statsrådet Löfberg, anmäler de ärenden under industridepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.

DRIFTBUDGETEN

TRETTON DE HUVUDTITELN

E. Teknisk utveckling m. m.

[1] Statens skeppsprovningsanstalt: Kavitationslaboratorium. Under denna anslagsrubrik har för budgetåret 1965/66 anvisats 2,3 milj. kr. (prop. 1965: 1 bil. 12 s. 86, SU 1965: 10, rskr 1965: 10) och för budget- året 1966/67 1,2 milj. kr. (prop. 1966:1 bil. 12 s. 83, SU 1966: 10, rskr 1966: 10).

Enligt uppgift från riksrevisionsverket fanns på anslaget vid ingången av budgetåret 1971/72 en reservation av 405 298 kr.

Genom beslut den 27 juni 1969 medgav Kungl. Maj:t att anslaget fick disponeras under budgetåret 1969/70.

Enligt beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970:165, SU 1970: 219, rskr 1970: 434) fick anslaget disponeras även under budgetåret 1970/71.

I skrivelse den 23 juni 1971 har statens skeppsprovningsanstalt med- delat, att anslagets utnyttjande ytterligare fördröjts på grund av bl.a.

Prop. 1971: 145 43

förseningar från leverantörer och oförutsedda tekniska svårigheter, samt hemställt, att anslaget får disponeras även under budgetåret 1971./72.

Departmnenfsche ] en

Med hänsyn till vad statens skeppsprovningsanstalt anfört förordar jag, att anslaget får disponeras även under budgetåret 1971/72.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att medge att det för budgetåret 1966/67 på riksstaten upp- förda reservationsanslaget Statens skeppsprovningsanstalt: Ka- vitationslaboratorimn får disponeras även under budgetåret 1971/72.

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

F. Statens vattenfallsverk

[2] 1. Kraftstationer m.m. På riksstaten för budgetåret 1971/72 har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 975 milj. kr. Kungl. Maj:t har bemyndigats att fr.o.m. innevarande budgetår medge statens vattenfallsverk att teckna borgen intill sammanlagt 75 milj. kr. för varje budgetår.

I regleringsbrev den 18 juni 1971 har Kungl. Maj:t föreskrivit bl. a. att vattenfallsverket under innevarande budgetår inte utan Kungl. Maj:ts medgivande får belasta investeringsanslaget till kraftstationer m. m. med högre belopp än sammanlagt 960 milj. kr.

Statens vattenfallsverk

I sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 har vattenfallsverket hemställt bl. a. att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1971 års riksdag att dels anvisa medel på tilläggsstat för budgetåret 1971/72, dels besluta om för- djupning av Trollhätte kanal.

Löne- och prisutvecklingen under de senaste åren har präglats av stark uppgång. Kraftutbyggnader har drabbats av kraftigare kostnads- stegringar än vad som åtcrspeglats i officiella prisindex för exempelvis stål, metaller och industriprodukter. För en rad viktiga anläggningsdelar såsom turbiner, generatorer, transformatorer, brytare, stålkonstruktioå ner, linor och isolatorer noteras prishöjningar som avsevärt överstiger vad som registreras av sammanvägda index för ingående poster.

Den ogynnsamma kostnadsutvecklingen är särskilt anmärkningsvärd vad gäller atomreaktorer och andra värmekraftanläggningar. Dessutom har tillkommit oförutsedda tekniska komplikationer samt vad gäller

Prop. 1971: 145 49

atomkraftanläggningar ökade kvalitets- och säkerhetskrav, vilket med- fört betydligt högre anläggningskostnader än man tidigare har haft an- ledning att räkna med. De avtal som träffats beträffande reaktor- och turbinanläggningar för Ringhals kraftstation innehåller indexklausuler, som medför ökade kostnader på grund av pris- och löneutvecklingen under kontraktstiden. Arbeten som verket bedriver i egen regi påverkas på motsvarande sätt. Anläggningskostnaderna för" kraftstationen beräk- nas således nu till 1 410 milj. kr., vilket är 180 milj. kr. mer än vad som angavs i föregående års anslagsframställning. Härav föll 45,4 milj. kr. på budgetåret 1970/71. Beloppet har kunnat täckas genom förskjut- ningar och begränsningar i det övriga investeringsprogrammet.

Av den nyssnämnda kostnadsökningen för Ringhals kraftstation av totalt 180 milj. kr. faller 42,4 milj. kr. på budgetåret 1971/72. För övriga investeringsobjekt erfordras detta budgetår i första hand 38,1 milj. kr. för att kompensera de till följd av fördyringen av Ringhals gjorda be- gränsningarna under budgetåret 1970/71 samt därutöVer 48,5 milj. kr. väsentligen beroende på högre pris- och lönenivå. För Trollhätte kanal har vidare tagits upp 5 milj. kr., sedan regeringen tillkännagivit sin av- sikt att föreslå utbyggnad av kanalen. Pågående förhandlingar med Gö- teborgs kommun förutsätts leda till bildandet av ett särskilt aktiebolag för projektering av ett atomkraftbaserat kraftvärmeverk. För kapitaltill- skott till detta bolag har beräknats 400 000 kr. Ökningen av medelsbe- hovet för budgetåret 1971/72 uppgår'således till sammanlagt (42,4+ 38,1+48,5+5,0+0,4) 134,4 milj. kr.

Statens vattenfallsverk äger i Skellefteälven Vargfors och Gallejaur kraftstationer samt — tillsammans med Boliden AB -— Grytfors kraft- station. Utbyggnad pågår f.n. av Ba-stusels kraftstation som verket äger gemensamt med Skellefteå kommun. '

I prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 158) förordades utbyggnad av Rebnislus- pens kraftstation i Skellefteälven. Stationen tillhör de vattenkraftpro- jekt som verket inventerat som ersättning för tidigare planerade ut- byggnader i Vindelälven. Kraftstationen väntas emellertid inte ge den förräntning som normalt krävs för vattenfallsverkets investeringar. Chefen för industridepartementet ansåg därför att verket bör medges ett avskrivningsanslag med högst 14 milj. kr. när stationen tas i drift.

Den fortsatta projekteringen av Rebnisluspens kraftstation har bedri- vits i samarbete med Skellefteå Stads Kra-ftverk och Boliden AB i enlig- ' het med träffat samarbetsavtal om gemensamt utnyttjande av vatten- kraftresurserna i Skellefteälvens flodsystem. Överläggningar i anslutning till projekteringsarbetet har letttill en överenskommelse om bildande av ett särskilt aktiebolag — Rebnis Kraft AB —— för gemensam utbyggnad och drift av Rebnis kraftstation. Den närmare innebörden av "över-

Prop. 1971: 145 50

enskommelsen framgår av ett mellan parterna ingånget konsortialavtal och en till avtalet fogad bolagsordning.

Enligt konsortialavtalet, som förutsätter Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 januari 1972, skall vattenfallsverket teckna 52 % av aktierna i det tillämnade bolaget, Skellefteå Stads Kraftverk 28 % och Boliden AB 20 %. Vattenfallsverket förbinder sig att som likvid för tecknade aktier tillskjuta staten tillhörig vattenkraft i Rebnisströmmen mellan sjöarna Rebnisjaure och Hornavan samt för utbyggnaden gjorda utred- ningar, allt till ett sammanlagt värde av. 1. 950 000 kr. Övriga parter skall betala sina aktier kentant. När'bolagct bildas skall aktiekapitalet vara 3 750 000 kr. Vid bolagsstämma får aktieägarna rösta för det fulla antal aktier de företräder. Till skydd för parterna har i bolagsordningen före- skrivits att aktie som övergått -till någon .som inte förut är aktieägare skall hembjudas aktieägarna i bolaget. Parterna har i avtalet också för- bundit sig att inte bjuda ut eller anta anbud på aktiepost, förrän övriga parter haft tillfälle att efter förhandling ta ställning till huruvida de önskar förvärva aktieposten ifråga.

Bolagets styrelse skall bestå av fyra ledamöter, av vilka vattenfallsver- ket utser två. Av dessa skall en vara ordförande eller. vice ordförande. Styrelsens ordförande eller, vid förfall för denne, vice ordförande skall vara ordförande vid bolagsstämma.

Anläggningsarbetena planeras starta i början av år 1972 och skall be- . drivas så att kraftstationen kan-tas i drift hösten 1974. Maximieffekten blir 62 MW1 och den genomsnittliga produktionsförmågan 140 GWh2 per år. Vattenfallsvcrkets andel blir högst 32 MW och 73 GWh per år.

Den sammanlagda anläggningskostnadcn inkl. fallrättcr, nedlagda ut- redningskostnader, ränta under byggnadstiden och andel-i reglerings- kostnader beräknas till 55 milj". kr. Kostnaderna: skall bestridas dels med inbetalt aktiekapital, dels med lån på den allmänna kapitalmarknaden mot borgen av delägarna i proportion till aktieinnehavet. Parterna är också skyldiga att om så erfordras lämna lån till bolaget likaledes i för- hållande till sina andelar.-.Vattenfallsverket har beräknat borgensbehovet för egen del till totalt 27 milj. kr.- .

Till följd av stegrade kostnader för alternativ värmekraftutbyggnad har den här aktuella kraftproduktionens specifika värde ökat. Vidare har stationens prestanda förbättrats -i förhållande .till tidigare utbygg- nadsförslag. Som följd häraV' har behovet av avskrivningsanslag till kraftstationen minskat. För att uppnå-normal 'förräntning av det kapital som skall investeras i bolaget krävs emellertid, att den kraft som produ- ceras i stationen kan överföras från anläggningen på gynnsammare vill- kor än vad som betingas av kravet på normal förräntning av investering- arna i erforderlig anslutningsledning. Parterna har därför utgått från att

1 MW (megawatt) = 1 000 kilowatt. = GWh (gigawattimme) = 1 milj. kiloWattimmar.

Prop. 1971: 145 51

vattenfallsverket, som skall bygga och äga ledningen, medges avskriv- ningsanslag med 7,5 milj. kr. och att ersättningen till verket för del- ägarnas krafttransitering på ledningen bestäms med hänsyn härtill.

I prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 159) anmälde chefen för industridepartemen- tet att en överenskommelse träffats mellan vattenfallsverket, Mellan- svensk Kraftgrupp AB (Gullspångs Kraft AB, Krångede AB, Stora Kop- parbergs Bergslags AB, Svarthålsforsens AB och Värmlands Lednings AB) och Bålforsens Kraft AB om gemensam förprojektering av en atom- kraftstation vid Forsmark i norra Uppland. Parterna hade enligt över- enskommelsen för avsikt att bilda ett särskilt aktiebolag —— Forsmarks Kraftgrupp AB —- för att gemensamt uppföra, äga och driva kraftsta— tionen. Frågan om godkännande av konsortialavtal och bolagsordning skulle underställas riksdagen, när slutgiltigt förslag till avtal förelåg. I samband därmed skulle på nytt prövas dispositionen av de medel — 27 milj. kr. — som beräknats för kraftstationen under vattenfallsverkets in- vesteringsanslag för budgetåret 1971/72.

Nämnda konsortialavtal har nu träffats mellan parterna _ från vat- tenfallsverkets sida med förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande. Be- träffande avtalets närmare innebörd hänvisas till handlingarna i ärendet. Samtidigt har träffats ett kompletteringsavtal som reglerar dels parter- nas delaktighet i kostnaderna för förprojekteringssamarbetct, dels fort- satt samarbete för projektering, upphandling och byggande intill dess det tillämnade aktiebolaget har bildats, dels. huvudsakliga villkor för det uppdrag att svara för utbyggnad och drift 'av kraftstationen som bolaget enligt konsortialavtalet skall lämna till vattenfallsverket. Detta uppdrag skall regleras i ett särskilt byggnadsavtal. Vattenfallsverket skall också svara för kraftstationens drift och underhåll med därtill hörande in- köps-, personal- och övriga förvaltningsfrågor samt handha bolagets all- männa administration. För detta skall träffas ett särskilt driftavtal mel- lan verket och bolaget.

Konsortialavtalet avhandlar den första utbyggnadsetappen som om- fattar två atomkraftaggregat om vardera ca 900 MW. Vid planeringen skall hänsyn tas till en framtida utvidgning av anläggningen med ytterli- gare sex aggregat av minst samma storlek. Varje nytt aggregat skall därvid anses utgöra en utbyggnadsetapp. Parterna tillförsäkras rätt men inte skyldighet att på villkor som föreskrivs i avtalet delta i de fortsatta utbyggnaderna. Därvid kan också nya intressenter tas med i samarbetet. Om kraftstationens skilda delar får olika ägare, skall särskilda avtal träf- fas för att reglera förhållandena dem emellan.

När bolaget bildas skall aktiekapitalet vara 10 milj. kr. och betalas in kontant. Vattenfallsverket skall teckna 66,5 %, Mellansvensk Kraft- grupp AB 26,5 % och Bålforsens Kraft AB 7 % av aktierna. Aktiekapi- talet skall kunna ökas, om verksamhetens finansiering kräver det. Vid

Prop. 1971: 145 52

bolagsstämma får aktieägarna rösta för det fulla antal aktier de företrä- der. Till skydd för parterna har i bolagsordningen föreskrivits att aktie som övergått till någon som inte förut är aktieägare skall hembjudas ak- tieägarna i bolaget. Parterna har i avtalet också förbundit sig att inte bjuda ut eller anta anbud på aktiepost, förrän övriga parter haft tillfälle att efter förhandling ta ställning till huruvida de önskar förvärva aktie- posten ifråga. Besked härom skall lämnas inom sextio dagar.

Bolagets styrelse skall bestå av sju ledamöter, av vilka vattenfallsver- ket utser fyra. Styrelsens ordförande utses på förslag av verket och vice ordförande på förslag av de båda andra parterna. Styrelsens ordförande eller, vid förfall för denne, vice ordförande skall också vara ordförande vid bolagsstämma. Under den tid planering, projektering och byggande pågår, skall finnas en byggnadsdelegation för samordning av parternas önskemål beträffande anläggningens tekniska utformning. Vidare skall det finnas en driftdelegation för samordning av drift, underhåll, kör- ning, fördelning av rörliga kostnader och andra frågor som rör kraftsta- tionens förvaltning.

Parterna skall äga rätt till andel i kraftstationens effekt i förhållande till sina andelar i aktiekapitalet samt vara skyldiga att delta i finansie— ringen av utbyggnaden i proportion till aktieinnehavet.

Projekteringsarbetet för kraftstationen har bedrivits med sikte på byggstart hösten 1971. Det första aggregatet planeras bli taget i drift 1977 och det andra aggregatet två år senare.

Bolaget skall förvärva den mark på vilken kraftstationen skall upp- föras. Under den första utbyggnadsetappen skall markområden, vägar, hamn, anslutningsledningar och andra gemensamma serviceanordningar byggas ut i den utsträckning som bedöms ekonomiskt med hänsyn till planerna för den fortsatta utbyggnaden av kraftstationen.

Anläggningskostnaden för de två första aggregaten inklusive första bränsleladdning och räntekostnader under byggnadstiden beräknas till 2,5 miljarder kr. Kostnaderna skall bestridas dels med inbetalt aktieka- pital, dels med lån på den allmänna kapitalmarknaden mot säkerhet av penninginteckningar i bolagets fasta och lösa egendom eller mot säker— heter som parterna ställer i proportion till aktieinnehavet. Parterna är också skyldiga att om så erfordras lämna lån till bolaget, likaledes i för- hållande till sina andelar. Vattenfallsverket har beräknat ett borgensbe- hov för egen del av tills vidare 200 milj. kr. Medelsbehovet för aktie- teckning och delägarlån under budgetåret 1971/72 har verket beräknat till 40 milj. kr.

I konsortialavtalet föreskrivs som nämnts att besked om hembjudna aktier skall lämnas inom sextio dagar. Denna tidsfrist kan enligt vatten— fallsverket vara svår att hålla för verkets del. Tidsfaktorn kan också ha betydelse vid aktieförsäljning, exempelvis om ny part enligt vad tidigare sagts skall tas med i samarbetet. Vattenfallsverket föreslår därför, att

Prop. 1971: 145 53

Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att medge verket att köpa och sälja aktier i Forsmarks Kraftgrupp AB.

chzissyttrandmz

Rf.kr—revtrimm-verkat har inte något att erinra mot vattenfallsverkets hemställan om godkännande "av konsortialavtalet angående Rebnis Kraft AB.

Beträffande avtalet om Forsmarks Kraftgrupp AB anser riksrevisions- verket att uppförandet av anläggningen i Forsmark i samverkan med enskilda kraftproducenter samt det fortsatta produktionssamarbetct i en- lighet mcd överenskommelsen innebär så betydande förändringar i sta- tens engagemang i kraftproduktionen att en översyn av syftet med vat- tenfallsverkets verksamhet kan anses motiverad, innan ställning tas till frågan om godkännande av konsortialavtalet.

Departelnenlsc/zefen

Kraftindustrin världen över har under senare är erfarit starkt stegrade kostnader. Detta gäller inte minst atomkraftreaktorer och andra värme- kral'tanläggningar. Bland de faktorer som bidragit till kostnadsökning- arna kan i första hand nämnas pris- och löneutveckling, konstruktions- ändringar samt skärpta krav från säkerhets- och miljövårdssynpunkt.

För att det investeringsprogram skall kunna fullföljas, som 1971 års riksdag tagit ställning till och för vilket medel beräknats i prisläget den 1 juli. 1970, har statens vattenfallsverk med hänvisning till den utveckling på kostnadssidan som jag nyss berört anmält behov av ytterligare inves— teringsmedel för innevarande budgetår. Enligt verkets beräkningar er- fordras således 80,5 milj. kr. på grund av fördyringar av Ringhals atom- kraftstation. För övriga objekt i investeringsprogrammet har det ökade medelsbehovct angetts till 48,5 milj. kr. Därutöver begär verket 0,4 milj. kr. för kapitaltillskott till ett projekteringsbolag, — Götakraft AB —— om vilket förhandlingar f. n'. pågår med Göteborgs kommun.

Jag godtar vattenfallsverkets beräkning av kostnaderna för det fast— ställda investcringsprogrammet och förordar att ytterligare medel ställs till verkets förfogande redan under innevarande budgetår.

Verkets begäran om kapitaltillskott till det planerade Götakraft AB är jag inte beredd att ta ställning till förrän förhandlingarna med Göte- borgs kommun är slutförda.

I prop. 1971: 126 har chefen för kommunikationsdepartementet för- ordat bl. a. en utbyggnad av Trollhätte kanal, som förvaltas av vatten— fallsverket. Totalkostnaden för en fördjupning av kanalledcn till 5,3 m djupgående har uppskattats till 45 milj. kr. i 1970 års prisläge. Arbetena bör sättas igång redan i början av år 1972 för att kanalen enligt förut- sättningar-na skall vara färdigutbyggd till senhösten 1974. Medelsbeho- vet under innevarande budgetår beräknar jag till 5 milj. kr.

Prop. 1971: 145 54

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att vattenfallsverkets investeringsram för budgetåret 1971/72 räknas upp med 134 milj. kr. till sammanlagt ]. 094 milj. kr. Vid beräkningen av er- forderligt tilläggsanslag har jag tagit hänsyn till att en marginal utöver ramen bör finnas för sådana ytterligare investeringar som under löpande budgetår kan påkallas av konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl. Anslaget bör därför räknas upp med 145 milj. kr. till 1 120 milj. kr.

Jag har inte något att erinra mot det av vattenfallsverket föreslagna samarbetet i aktiebolagsform med Skellefteå Stads Kraftverk och Boli- den AB beträffande utbyggnad och drift av Rebnis kraftstation i Skellef- teälven. Jag förordar därför att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens be— myndigande att godkänna det mellan parterna villkorligt träffade avtalet och att medge verket att träffa överenskommelse om de smärre ändring- ar i avtalet som kan visa sig nödvändiga i framtiden.

Härutöver bör Kungl. Maj:t bemyndigas att medge vattenfallsverket att använda staten tillhörig vattenkraft i Rebnisströmmen till ett värde av 1,3 milj. kr. som dcllikvid vid aktieteckning i det planerade bolaget — Rebnis Kraft AB.

Vidare. förordar jag att vattenfallsverket får ställa erforderliga lån till bolagets förfogande i enlighet med åtagandena i konsortialavtalet.

Jag tillstyrker vattenfallsverkets framställning om avskrivningsanslag för utbyggnad av en anslutningsledning till Rebnis kraftstation. Avskriv— ningsanslaget, som jag beräknar till högst 7,5 milj. kr., bör anvisas när stationen tas i drift. Det slutliga beloppet torde få fastställas senare.

Enligt kraftindustrins föreliggande utbyggnadsplaner kommer för- brukningen -av elkraft under de närmaste årtiondena i allt större ut- sträckning att täckas av atomkraft. Av ekonomiska skäl eftersträvas vid atomkraftverken mycket stora aggregatstorlekar, utbyggnad av flera ag- gregat inom samma atomkraftstation och maximalt utnyttjande av pro- duktionscnheterna. En konsekvens härav är, att krafttillskottet från nya atomkraftaggregat blir större än vad ett enstaka kraftföretag kan finna avsättning för, när aggregaten tas i drift. Kraftföretagen tvingas därför söka utvägar för ett närmare samarbete vid utbyggnad av atomkraftsta- tionerna.

Med hänsyn till de avsevärda resurser som dagens kraftverksutbygg- nader kräver har det från samhällsekonomisk synpunkt ansetts önskvärt med en totaloptimering av landets kraftsystem och att en sådan optime- ring läggs till grund för såväl utbyggnader som drift. Mot denna bak- grund tillkallades vårcn 1971 en utredning med uppgift bl. a. att under- söka förutsättningarna för en långtgående strukturrationalisering av el- produktionen, särskilt ifråga om atomkraftens utbyggnad, och att utar— beta förslag till lämpliga organisations— och samarbetsformer inom kraftsektorn.

De av utvecklingen på atomkraftområdet betingade samarbetssträvan-

Prop. 1971: 145 55

dena har hittills utmynnat i bildandet av ett konsortium för utbyggnad och drift av atomkraftverket vid Oskarshamn.

[ prop. 1971:1 (bil. 15 s. 159) anmälde chefen för industrideparte- mentet att statens vattenfallsverk, Mellansvensk Kraftgrupp AB och Bål- forsens Kraft AB träffat en överenskommelse om gemensam förprojek- tering av den planerade atomkraftstationen vid Forsmark i syfte att —— eventuellt tillsammans med andra intressenter _ bilda ett bolag för att bygga, äga och driva kraftstationen.

Enligt nu föreliggande konsortialavtal avser nyssnämnda kraftföretag att bilda ett gemensamt aktiebolag —— Forsmarks Kraftgrupp AB —— för utbyggnad och drift av i första hand två atomkra-ftaggregat om vardera ca 900 MW. Utbyggnaden skall dock planeras för framtida utvidgning av stationen med ytterligare sex aggregat av minst samma storlek. varvid varje nytt aggregat skall anses utgöra en ny utbyggnadsetapp.

Vattenfallsverket skall äga 66,5 %, Mellansvensk Kraftgrupp AB 26,5 % och Bålforsens Kraft AB 7 % av aktierna i bolaget och motsva- rande andel i kraftstationens nettoeffekt. Parterna har rätt men inte skyldighet att delta i nästa utbyggnadsetapp med lika stora andelar som i den första utbyggnadsetappcn eller med de lägre andelar som de själva väljer, dock lägst 51 % för vattenfallsverkets del och lägst 5 % för envar av övriga parter. I det senare alternativet kan nya intressenter tas med i samarbetet.

Mot bakgrund av vad jag tidigare anfört om behovet av en översyn av företagsstrukturen inom elkraftproduktionen, finner jag det lämpligt att avvakta den nyssnämnda utredningens överväganden, innan ställ- ning tas till konsortialavtalet, vad gäller utbyggnad och drift av mer än de båda första aggregaten.

Jag förordar således att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndi- gande att godkänna det villkorligt träffade avtalet mellan vattenfallsver- ket, Mellansvensk Kraftgrupp AB och Bålforsens Kraft AB såvitt gäller utbyggnad och drift av de två första atomkraftaggregaten vid Forsmark. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att närmare ange i vilka avseenden ändringar i avtalet är påkallade. Vattenfallsverket bör dock äga rätt att med utgångspunkt i det avtal som godkänts träffa överenskommelse om de smärre ändringar därav som kan visa sig nödvändiga i framtiden.

Vidare förordar jag att verket får ställa erforderliga lån till bolagets förfogande i enlighet med åtagandena i konsortialavtalet samt att verket får ta medel i anspråk från investeringsanslaget till kraftstationer m.m. för att teckna aktier i det planerade bolaget — Forsmarks Kraftgrupp AB. Vid beräkningen av verkets medelsbehov för innevarande budgetår har jag tagit upp 40 milj. kr. för dessa ändamål.

Vattenfallsverkets yrkande om bemyndigande för Kungl. Maj:t att medge verket köp och försäljning av aktier i bolaget kan jag inte till— styrka.

Prop. 1971: 145 56

Kungl. Maj:t har för innevarande budgetår bemyndigats att medge vattenfallsverket att teckna borgen intill sammanlagt 75 milj. kr. Belop- pet har beräknats med utgångspunkt i verkets tidigare kända behov av borgensåtaganden. Verket har hittills under budgetåret fått medgi- vande att teckna borgen för lån om 59,2 milj. kr. För att verket skall kunna ikläda sig borgensansvar för lån som de nu aktuella bolagen tar upp på den allmänna kapitalmarknaden under budgetåret 1971/72 och för att utrymme skall finnas för de ytterligare borgensåtaganden som kan bli aktuella under budgetåret bör nuvarande borgcnsram höjas. Jag förordar därför att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att medge vattenfallsverket att teckna borgen för lån om sammanlagt 150 milj. kr. under budgetåret 1971./72.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1) till Kraftstationer m.m. på tilläggsstat ]. till riksstaten för budget- året 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 145 000 000 kr.,

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att dels godkänna avtalet om bildande av ett aktiebolag för utbyggnad och drift av Rebnis kraftstation, dels med- ge vattenfallsvcrket att träffa överenskommelse om smärre ändringar i avtalet,

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge vattenfallsverket att intill ett belopp av 1 300000 kr. använda staten tillhörig vattenkraft i Rebnis- strömmen i Skellefteälven som dellikvid vid aktieteckning i det under "2 avsedda aktiebolaget,

4) bemyndiga Kungl. Maj:t att dels godkänna avtalet om bildande av ett aktiebolag för utbyggnad och drift av en atomkraftstation vid Fors- mark, såvitt gäller två atomkraftaggregat, med de ändringar i avtalet som kan visa sig erforderliga, dels medge vattenfallsverket att träffa överenskommelse om smärre ändringar i det godkända avtalet,

5) medge att medel får tas i anspråk från investeringsanslaget Kraft- stationer m.m. dels för teckning av aktier i det under 4 avsedda aktie- bolaget, dels för lån till de under 2 och 4 avsedda aktiebolaget), allt i enlighet med åtagandena i avtalen,

6) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1971/72 medge sta- tens vattenfallsverk att teckna borgen intill sammanlagt "1.50 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllenrten

Prop. 1971: 145 ' 57

Bilaga ]]

AVSKR_1VN1NG AV OREGLERADE KAPITALME— DELSFORLUSTER

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster på tilläggs— stat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.

Täckande av underskott på statens järnvägars fond. I skrivelse den 30 mars 1971 hemställde SJ om anslag för att täcka det underskott på sta- tens järnvägars fond som beräknades uppstå under budgetåret 1970/71 till följd av arbetsmarknadskonflikten i februari—mars 1971. Enligt skrivelsen skulle den totala resultatförsäm-ringen komma att uppgå till ca 170 milj. kr.

SJ har vidare — i skrivelse den 22 juni 1971 — hemställt om medgi- vande att belasta investeringsanslaget med ytterligare 3,1 milj. kr. eller med totalt 358,1 milj. kr. för att täcka AB Trafikrestaurangers förlust med anledning av samma konflikt. Verket hemställde samtidigt om ett avskrivningsanslag av 3,1 milj. kr. på statens driftbudget.

Departememsc/zefen

I anledning av SJ:s framställningar medgav Kungl. Maj:t i beslut den 15 juli 1.971, att avsättningarna till värdeminskningskontot på statens järnvägars fond för budgetåret 1970/71 fick minskas med det belopp som erfordrades för att underskott i resultaträkningen för fonden inte skulle uppstå för budgetåret. I beslut den 7 september 1971 medgav Kungl. Maj:t vidare dels att SJ av driftmedel fick lämna ett medelstill-

Prop. 1971: 145 58

skott på högst 3,1 milj. kr. till AB Trafikrestauranger, dels att avsätt- ningarna till värdeminskningskontot på statens järnvägars fond för bud- getåret 1970/71 fick minskas med det ytterligare belopp som i anledning av detta beslut erfordrades för att undvika underskott i resultaträk- ningen för fonden för budgetåret. Kungl. Maj:t föreskrev i samman- hanget, att SJ sedan bokslutet för budgetåret färdigställts skulle anmäla till Kungl. Maj:t med vilket belopp den medgivna minskningen verk- ställts.

SJ har — i skrivelse den 30 september 1971 —— anmält, att avsätt— ningarna minskats med 178 076 101 kr. Samtidigt hemställde verket om kompensation för den ökning av det förräutningspliktiga statskapitalet som följt härav.

I anledning av de minskade avsättningarna förordar jag efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet att SJ per den 30 juni 1972 genom kapitalminskning får avsätta 178076 101 kr. till värde- minskningskontot för statens järnvägars fond. Ifrågavarande kapital— minskning bör täckas med anlitande av fonden för oreglerade kapital- medelsförluster. Jag förordar vidare att förräntningsplikten för budget- året 1971/72 sätts ned med ett belopp som motsvarar räntan på 178 076 101 kr. eller med ca 12 milj. kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen _

att godkänna vad jag har anfört i det föregående beträffande fi- nansieringen av vissa underskott på statens järnvägars fond.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensfen

Prop. 1971: 145

Förteckning

59

A. Egentliga statsutgifter

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1971: 145 begärda anslag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72

DRIFTBUDGETEN

III. Utrikesdqmrtementer Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag Kommittéer m. m., reservationsanslag

IV. Försvarsdepartementet Kostnader för svenska FN-styrkor m.m., reservationsanslag Svenska övervakningskontingenten i Korea, reservationsanslag Bidrag till bostadsrättsföreningen Musköten

V. Sacialdeparrementet Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning, reservationsanslag

VI. Kommunikationsdeparlementet Kommittéer m.m. reservationsanslag, därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen Drift av statliga vägar, reservationsanslag.

att avräknas mot automobilskattemedlen Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m.

VIII. Utbildaingsdepartenwntef Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reservationsanslag

200 000 175 000

375 000

9 800 000

1 000 000 2 300 000

13 100000

640 000

1 200 000 1 165 000

40 000 000 42 365 000

1 348 000

Prop. 1971:145 60

IX. .lordbruksdepartementet

E 12 Fiskeriundersökningsfartyg, reservationsanslag 3 100 000 H 4 Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten,

reservationsanslag 1 400 000

4 500 000

X ]. Inrikesdepartementet D 6 a Viss ersättning till Örnsköldsviks kommun 935 000

Summa för driftbudgeten 63 263 000

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

I. Statens afärsvm'ksfonder F. Statens vattenfallsverk 1 Kraftstationer m.m. 145 000 000

I]. Statens allmänna fastighetsfond Kommunikationsdepartementct:

11 a Byggnadsarbeten för meteorologiska observa- tionsstationer m.m. 35 000

IX. Diverse kapital/onda Handelsdepartementet:

6. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsbercd- skap: Förrådsanläggningar m.m. 130 000

Summa för kapitalbudgeten 145 165 000

MARCUS BOKTR. STHLM l97l 7l0$24