Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om statligt stöd till politiska partier
Nr 126
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om statligt stöd till
politiska partier; given Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.
Enligt Vårt nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF
CARL LIDBOM
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en lag om statligt stöd till politiska partier. Lagens bestämmelser överensstämmer med de förslag som har lagts fram av 1971 års partistödsutredning. Bestämmelserna innebär bl. a. att det hittillsvarande statliga partistödet justeras upp från 70 000 till
85 000 kr. per riksdagsmandat och kalenderår. Vidare föreslås att parti
som ej blivit företrätt i riksdagen men vars röstandel vid riksdagsval är större än 2,5 20 får avtrappat partistöd och att det statliga partistödets storlek anpassas successivt till valutslagen. Som ett komplement till nu-
varande kanslistöd införs ett grundstöd om 1,5 milj. kr. per kalenderår
till varje riksdagsparti som uppnått minst 4 26 av rösterna i hela landet. Även parti som är representerat i riksdagen enligt den s. k. tolvprocentregeln får visst grundstöd.
De nya bestämmelserna föreslås få tillämpning redan fr. o. m. den 1 juli 1972. Reglerna om successiv anpassning till valutslagen skall dock
inte tillämpas förrän fr. o. m, år 1974.
Prop. 1972: 126 2
Förslag till
Lag om statligt stöd till politiska partier
Härigenom förordnas som följer.
Inledande bestämmelse 18 Till politiskt parti som deltagit i val till riksdagen utgår statligt stöd enligt denna lag. Stödformerna är partistöd och kanslistöd.
Partistöd 2§ Partistöd utgår som mandatbidrag. Varje mandatbidrag utgör 85 000 kronor.
3 & Antalet mandatbidrag som varje parti erhåller bestämmes årligen med hänsyn till utgången i de två närmast föregående ordinarie valen, om ej annat följer av 4 §. Första året under den treårsperiod som följer efter ordinarie val till riksdagen erhåller varje parti så många mandatbidrag som motsvarar en sjättedel gånger antalet vunna mandat i det senaste valet plus fem sjättedelar gånger antalet vunna mandat i närmast föregående val. Andra året erhåller partiet så många mandatbidrag som motsvarar halva antalet mandat i det senaste valet plus halva antalet mandat i närmast föregående val. Tredje året erhåller partiet så många mandatbidrag som motsvarar fem sjättedelar gånger antalet mandat i det senaste valet plus en sjättedel gånger antalet mandat i närmast föregående val. Har parti i något av valen ej blivit företrätt i riksdagen, räknas beträffande sådant val i stället för mandat antalet hela tiondels procentenheter röster över 2,5 procent som partiet erhållit i valet i hela landet. Har parti i något av valen blivit företrätt i riksdagen men ej fått 4 procent av rösterna i hela landet, räknas beträffande sådant val dels antalet mandat, dels antalet hela tiondels procentenheter röster över 2,5 procent. Om det sammanlagda antalet mandat och tiondels procentenheter röster över 2,5 procent överstiger fjorton, räknas dock ej överskjutande tal.
4 & Har nyval ägt rum efter något av de ordinarie val som avses i 3 § första stycket, räknas som antal mandat vid tillämpningen av 3 § andra stycket medeltalet av antalet mandat som erhållits vid det ordinarie valet och vid därefter förekommande nyval. Vad som sagts nu om antal mandat gäller vid tillämpning av 3§ tredje stycket antalet hela tiondels procentenheter röster.
Kanslistöd 5 8 Kanslistöd utgår som grundstöd och tilläggsstöd.
6 & Parti som vid val till riksdagen fått minst 4 procent av rösterna i hela landet erhåller för varje kalenderår för vilket valet gäller ett helt grundstöd. Helt grundstöd utgör 1,5 miljoner kronor,
. an Prop. 1972: 126
7 8 Parti som blivit företrätt i riksdagen men ej fått 4 procent av rösterna i hela landet erhåller för varje kalenderår för vilket valet gäller så . många fjortondelar av ett helt grundstöd som motsvarar antalet vunna mandat.
8 8 Parti som avses i 6 eller 7 § erhåller utöver grundstödet tilläggsstöd för varje kalenderår för vilket valet gäller med 3 500 kronor för varje vunnet mandat, om partiet är företrätt i regeringen, och annars med 5 250 kronor för varje vunnet mandat.
9 & Har parti vid val till riksdagen fått minst 4 procent av rösterna i hela landet och erhåller partiet en lägre procentandel än fyra vid närmast följande val, utgår avtrappat grundstöd för de tre därpå följande kalenderåren, första året med 75 procent av ett helt grundstöd, andra året med 50 procent av ett helt grundstöd och tredje året med 25 procent av ett helt grundstöd. Är 6 eller 7 § tillämplig, gäller dock i stället bestämmelserna där, om de skulle medföra ett högre grundstöd.
10 8 Har parti vid nyval fått minst 4 procent av rösterna i hela landet och uppnådde partiet en lägre procentandel än fyra vid närmast föregående val, utgår en tolftedel av ett helt grundstöd för varje hel
månad som återstår av nyvalsåret från och med den dag då den nyvalda
riksdagen sammanträder första gången.
11 8 Parti kan under ett kalenderår ej få högre belopp i grundstöd än som motsvarar ett helt grundstöd.
Gemensamma bestämmelser 12 8 Stöd som avses i denna lag utgår per kalenderår. Förhållandena vid utbetalningstillfället bestämmer stödets storlek, om ej annat anges i lagen.
Om det vid uträkning för bestämmande av stöd uppkommer brutet tal, sker sedvanlig avrundning till helt tal.
13 8 Fråga om stöd enligt denna lag prövas av partibidragsnämnden. Nämnden består av ordförande och två andra ledamöter. Ledamöterna, som skall inneha eller ha innehaft ordinarie tjänst som domare, utses av riksgäldsfullmäktige för sex år.
Som partibidragsnämndens beslut gäller den mening varom flertalet ledamöter förenar sig eller, vid lika röstetal, ordförandens mening. Mot nämndens beslut får talan icke föras.
14 8 Ansökan om stöd enligt denna lag göres skriftligen varje år hos riksgäldskontoret. Ansökan bör göras före utgången av januari,
Partistöd och kanslistöd betalas såvitt möjligt ut samtidigt och med hela sina belopp. Utbetalningen göres av riksgäldskontoret inom en månad efter det att ansökan gjorts. Utbetalningen sker till respektive partis riksorganisation. På begäran av parti kan dock kanslistödet eller del därav betalas till riksdagsgruppens kansli,
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Bestämmelserna i 9 § tillämpas först från och med år 1974. I övrigt tillämpas lagen för tid från och med den 1 juli 1972. För vart och ett av åren 1972 och 1973 gäller dock i stället för 3 och 4 §§ att varje parti erhåller så många mandatbidrag som motsvarar det antal mandat som vunnits i 1970 års val till riksdagen.
Överskjutande partistöd och grundstöd som till följd av lagen skall
utgå för andra halvåret 1972 betalas ut efter ansökan hos riksgälds-
kontoret. Ansökan bör göras före utgången av år 1972.
Prop. 1972: 126 S 5
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande: Statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT
Statsrådet Lidbom anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om offentligt stöd till de politiska partierna och anför. Frågan om offentligt stöd till de politiska partierna har sedan lång tid tillbaka varit föremål för uppmärksamhet, Detta är naturligt med hänsyn till den centrala roll som partierna spelar i vår demokrati. I en utveckling som innebär att samhällsfrågorna blir alltmer komplicerade är det nödvändigt att partierna driver en omfattande upplysande och opinionsbildande verksamhet och att de förfogar över de ekonomiska resurser som en sådan verksamhet kräver. Förslag om statligt stöd till partiernas verksamhet lades fram i proposition vid 1965 års riksdag (prop. 1965: 174). I propositionen anfördes bl. a. att det uppenbarligen är ett samhällsintresse att partierna har tillräckliga resurser för sin opinionsbildande verksamhet och att det därför borde införas ett permanent statligt stöd till denna verksamhet. Propositionsförslaget innebar att det till varje parti som vid senaste andrakammarval hade fått minst ett mandat i riksdagen och minst 2 96 av rösterna i hela riket skulle utgå bidrag med 60 000 kr. per mandat och
år. Bidragen skulle utgå fr. o. m. år 1966 och inte vara förknippade
med några villkor eller någon kontroll beträffande användningen. Förslaget bifölls av riksdagen (KU 1965: 44, rskr 1965: 452). Vid 1965 års riksdag beslöts även om bidrag till varje partigrupp i riksdagen för bestridande av gruppkansliernas kostnader (BaU 1965: 54,
rskr 1965: 442). Detta s.k. kanslistöd skulle utgå med ett årligt belopp av 3 000 resp. 4 500 kr. per mandat beroende på om gruppen var före-
trädd i regeringen eller inte. Liksom det statliga partistödet skulle kanslistödet utgå fr. o. m. år 1966, och det skulle inte förekomma någon kontroll över hur medlen utnyttjades. Förslag beträffande kommunalt partistöd lades fram vid 1969 års riksdag (prop. 1969: 126). Förslaget innebar att borgerliga primärkommuner och landstingskommuner genom en särskild lag skulle tilläggas befogenhet att lämna ekonomiskt bidrag till parti som under den tid
beslut om bidrag avsåg var representerat i kommunens fullmäktige resp. landstinget. Beslutet skulle innehålla att bidrag utgick till varje sådant parti med samma belopp för varje plats som partiet under nämnda tid hade i den representativa församlingen. Även detta förslag bifölls av riksdagen (KU 1969: 36, rskr 1969: 353). Sedermera har det statliga partistödet justerats med hänsyn till införandet av enkammarriksdagen (prop. 1970: 1 bil. 4 s. 79, SU 1970: 2, rskr 1970:2, KU 1970: 14, rskr 1970: 103). Fr.o.m. år 1971 utgår sålunda partistöd med 70 000 kr. per mandat och kalenderår till parti som deltagit i senaste val till riksdagen och därvid vunnit mandat. Även kanslistödet har justerats och utgör f. n. 3 500 resp. 5 250 kr. per mandat och år (BaU 1970: 68, rskr 1970: 339). Statligt partistöd samt kanslistöd utgick under år 1971 med sammanlagt ca 26 milj. kr. År 1971 hade kommunalt partistöd införts i samtliga landstingskommuner och i cirka nio tiondelar av landets primärkommuner, Under nämnda år utbetalades sammanlagt drygt 40 milj. kr. i kommunalt partistöd, varav 28,4 milj. kr. i primärkommunalt stöd och 11,8 milj. kr. i landstingskommunalt stöd. I samband med att 1965 års förslag om statligt partistöd lades fram betonades vikten av att beslutet om ett sådant stöd hade förankring i en bred opinion. Numera torde man också inom samtliga partier vara ense om behovet av offentligt stöd till partiernas verksamhet. Det har emellertid visat sig motiverat att se över den närmare utformningen av systemet. Efter hemställan av 1971 års riksdag (KU 1971: 27 och 28, rskr 1971:95 och 96) tillkallades därför sakkunniga" med uppgift att göra en Översyn av såväl det statliga som det kommunala partistödet. De sakkunniga, som antagit namnet 1971 års partistödsutredning, har i augusti i år avlämnat betänkandet (SOU 1972: 62) Offentligt stöd till de politiska partierna. Betänkandet torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga. Utredningens förslag bygger på samma grundläggande principer som bär upp det nuvarande statliga och kommunala partistödet: a) Bidrag bör utgå endast till parti som har ett inte obetydligt stöd i väljaropinionen, manifesterat i allmänna val. b) Bidragen bör beräknas schematiskt och fördelas enligt fasta regler, som inte tillåter någon skönsmässig prövning. c) Bidragens storlek bör stå i relation till partiernas styrka. d) Någon offentlig kontroll av hur medlen används bör inte förekomma. e) Införandet och omfattningen av kommunalt partistöd bör bestäm-
t Landshövdingen Hjalmar Mehr, ordförande, samt riksdagsmännen Per Ablmark, Sten Andersson och Karl Boo, partisekreteraren Tore Forsberg, riksdagsmannen Bengt Gustavsson och tredje vice talmannen G. Ivar Virgin.
mas av landstingen och kommunerna själva på grundval av den i lag givna konstruktionen. Förslaget innehåller emellertid åtskilliga betydelsefulla nyheter. Huvudpunkterna är följande: 1. Det hittillsvarande statliga partistödet höjs från 70 000 till 85 000 kr. per riksdagsmandat och kalenderår. 2. Parti som ej blivit företrätt i riksdagen men vars röstandel är större än 2,5 20 får avtrappat partistöd. Parti som representerats enligt den s. k. tolvprocentregeln får dels avtrappat partistöd, dels partistöd i förhållande till antalet mandat. 3. Det statliga partistödets storlek anpassas successivt till valutslagen. 4. Som ett komplement till nuvarande kanslistöd införs ett grundstöd om 1,5 milj. kr. per kalenderår till varje riksdagsparti som uppnått minst 4 92 av rösterna i hela landet vid senaste val, 5. Även parti som representerats enligt tolvprocentregeln får visst grundstöd. Parti som tidigare fått minst 4 26 av rösterna i hela landet men som inte uppnått denna röstandel i det senaste valet får avtrappat grundstöd. 6. Konstruktionen av det primärkommunala och det landstingskommunala partistödet lämnas oförändrad. De nya reglerna föreslås få tillämpning redan fr. o. m. den 1 juli 1972. Reglerna om successiv anpassning till valutslagen skall dock inte tillämpas förrän fr. o. m. år 1974. Enligt utredningens mening bör de nya reglerna gälla inte bara under den nu löpande valperioden utan också under valperioden 1974—1976, oberoende av utgången i 1973 års val. Vid utformningen av sitt förslag till nya partistödsregler har de sakkunniga eftersträvat största möjliga politiska uppslutning kring förslaget. Detta är också enhälligt. Med hänsyn till att reglerna om offentligt stöd till partierna berör förutsättningarna för en väl fungerande opinionsbildning och utgör en del av demokratins spelregler i vidsträcktaste mening är det av oskattbart värde om de får en sådan konstruktion att systemet kan påräkna brett stöd i den allmänna opinionen och omfattas av förtroende av alla de i riksdagen representerade politiska partierna. Därmed får man bl, a. en garanti för stabilitet i systemet. Med utgångspunkt från denna principiella inställning vill jag förorda att de sakkunnigas förslag genomförs i sin helhet. De nya regler som de sakkunniga har föreslagit ger inte på någon punkt anledning till invändningar av sådant slag att alternativa lösningar behöver övervägas. F.n. finns det inte några författningsbestämmelser om vare sig det statliga partistödet eller kanslistödet. De båda stödformerna utgår i enlighet med de grunder som har beslutats av statsmakterna resp. av riksdagen ensam och som kan utläsas av riksdagstrycket. Utredningens förslag innebär emellertid att reglerna om det statliga partistödet och
kanslistödet blir väsentligt mera omfattande och komplicerade än hittills. Enligt min mening utgör detta ett starkt skäl att nu överföra reglerna till en särskild författning. Till denna bedömning medverkar det förhållandet att enighet har nåtts om hur reglerna skall utformas. Den författningsmässiga regleringen bör ske genom lag. Som framgår av vad jag tidigare har anfört har primärkommunerna och landstingskommunerna genom en särskild lag tillagts befogenhet att lämna bidrag till parti som är representerat i fullmäktige resp. landsting. Utredningen har beträffande det kommunala partistödet endast rekommenderat en samordning med de förslag om ansökningsförfarande och utbetalning som Jagts fram i fråga om det statliga partistödet och kanslistödet. Utbetalning förordas ske, efter ansökan i februari varje år, till partiernas lokal- resp. distriktsorganisationer, om inte annat särskilt beslutas. Det kan förutsättas att kommuner och landsting kommer att följa utredningens rekommendationer på denna punkt. Jag finner därför inte anledning föreslå något tillägg till lagen om kommunalt partistöd. I enlighet med det anförda bar inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag om statligt stöd till politiska partier. De regler som har tagits upp i förslaget överensstämmer i sak fullständigt med vad utredningen har föreslagit. Min kommentar till bestämmelserna kan därför göras kortfattad. I övrigt får jag hänvisa till betänkandet.
18 Lagen innehåller inte någon bestämning av begreppet politiskt parti.
Frågan om vad som enligt lagen skall förstås med parti får bedömas med utgångspunkt i den definition som ges i 16 § riksdagsordningen. Enligt denna definition avses med politiskt parti varje politisk sammanslutning eller grupp av väljare som uppträder i val under särskild partibeteckning. För att ett parti skall kunna uppbära stöd måste det emellertid vara juridisk person. Detta är enligt fast rättspraxis fallet om den politiska sammanslutningen eller väljargruppen har antagit stadgar av inte alltför ofullständig beskaffenhet och valt styrelse.
3 §
Lagen innehåller inte några bestämmelser om beräkning av partistöd vid fall av valsamverkan mellan flera partier, vid partisammanslagning eller vid delning av parti. Inte heller finns några bestämmelser om partistöd för det fall att en vald representant för ett parti lämnar detta under löpande valperiod. Dessa frågor får lösas med ledning av de allmänna principer som ligger till grund för lagen och de uttalanden i frågorna som har gjorts av utredningen (se särskilt betänkandet s. 54 och 55).
en 9 Prop. 1972: 126
I enlighet med 12 § första stycket beaktas resultatet av ett nyval i
allmänhet först året efter det att nyvalet har ägt rum. Undantag gäller för den händelse att nyval har skett så tidigt på året att resultatet föreligger klart vid den tidpunkt då partistödet skall betalas ut. Det förhållandet att nyval har ägt rum rubbar inte den ordinarie årsindelningen av den treåriga valperioden. Om sålunda nyval sker under andra året av valperioden, räknas följande år fortfarande som valperiodens tredje år. Varje parti skall för det året erhålla så många mandatbidrag som motsvarar fem sjättedelar gånger medeltalet av antalet mandat som vunnits vid nyvalet och vid senaste ordinarie val plus en sjättedel gånger antalet mandat som vunnits vid närmast föregående ordinarie val. Har parti vid något av de tre valen ej blivit företrätt i riksdagen eller har det fått representation enligt tolvprocentregeln, är beräkningsgrunden, såvitt angår det valet, enligt 3 § tredje stycket antalet hela tiondels procentenheter röster över 2,5 29 resp. summan av antalet mandat och hela tiondels procentenheter röster över 2,5 I.
5 § Den hittillsvarande formen för kanslistöd har i lagen fått benämningen tilläggsstöd. I betänkandet förekommer i något fall beteckningen mandatstöd. Denna beteckning har emellertid ansetts mindre lämplig med hänsyn till risken för förväxling med partistödet, som utgår i form av mandatbidrag. Det bör påpekas att beteckningen kanslistöd inte innebär att stödet får användas endast till att täcka kostnaderna för gruppkanslierna.
Såväl kanslistödet som partistödet får användas på det sätt som partierna
finner lämpligast, och någon statlig kontroll av hur medlen använts skall
inte förekomma.
6—8 88
Paragraferna innebär att kanslistöd utgår endast till parti som är företrätt i riksdagen. Parti som är orepresenterat men som vid närmast föregående val har fått minst 4 76 av rösterna i hela landet och därmed också uppburit grundstöd enligt 6 8 har dock rätt till ett avtrappat grundstöd enligt 9 8. Avgörande för om tilläggsstöd skall utgå med 3 500 eller 5 250 kr. per mandat är om partiet är företrätt i regeringen eller inte vid den tidpunkt när stödet skall betalas ut (jfr 12 § första stycket). Sker regeringsombildning efter det att tilläggsstöd har betalats ut, beaktas detta först vid nästa års utbetalningstillfälle. Lika litet som när det gäller partistöd innehåller lagen några bestämmelser om kanslistöd vid fall av valsamverkan, partisammanslagning eller partiuppdelning. Även på denna punkt hänvisas till lagens allmänna
principer och uttalandena i betänkandet. Bestämmelsen i 118 utgör emellertid en spärr mot att partier som samverkat utan att bilda en särskild juridisk person för denna samverkan får högre grundstöd under ett kalenderår än vartdera 1,5 milj. kr.
9 § Den utjämningsregel som har tagits upp i förevarande paragraf avser endast grundstöd. Tilläggsstöd utgår sålunda aldrig till parti som är orepresenterat i riksdagen, även om partiet tidigare har uppburit sådant stöd. Paragrafens sista punkt innebär bl. a. att, om ett parti tidigare haft minst 4 &6 av rösterna i hela landet men vid det senaste valet får representation enligt tolvprocentregeln, grundstöd utgår enligt 7 §, om bestämmelserna där medför ett högre grundstöd än bestämmelserna i förevarande paragraf. Det kan vidare inträffa att parti vid ett nyval kommer under 4 Z6-gränsen men vid det därpå följande ordinarie valet på nytt överskrider denna gräns. Partiet skall givetvis i sådant fall få helt grundstöd enligt 6 § redan första året efter det ordinarie valet, även om tre år inte har förflutit efter nyvalet.
10 8 Av 128 första stycket följer att resultatet av ett nyval i allmänhet inte beaktas förrän året efter nyvalet. Förevarande paragraf innehåller ett undantag från denna huvudregel. Undantagsregeln gäller endast grundstöd och alltså inte tilläggsstöd. Regeln avser såväl parti som före nyvalet varit orepresenterat i riksdagen som parti som varit representerat enligt tolvprocentregeln. Till parti som sist nämnts får i förekommande fall göras en kompletterande utbetalning, så att grundstödet för varje hel månad som återstår fr. o. m. den dag då den nyvalda riksdagen håller sitt första sammanträde uppgår till en tolftedel av 1,5 milj. kr. I enlighet med 11 § måste det dock ses till att partiet inte erhåller mer än 1,5 milj, kr. i sammanlagt grundstöd under nyvalsåret.
12 § Utredningen anser att man bör undvika att komplicera bidragssystemet med regler om återbetalningsplikt resp. rätt till tilläggsbidrag. Med hänsyn därtill föreslås i betänkandet att nyval, regeringsombildning, partisammanslagning och partiuppdelning i princip inte skall påverka de olika stöden förrän året efter förändringen. I linje med utredningens principiella uppfattning ligger emellertid att ett nyval eller annan händelse skall beaktas redan samma år som den inträffar, om tidpunkten för händelsen ligger så tidigt på året att stödet ännu inte har hunnit betalas ut. Första stycket av förevarande paragraf har utformats i överensstämmelse med det anförda.
Prop. 1972: 126 a 11
Andra stycket innebär att avrundning sker till det hela tal som ligger närmast det brutna tal som uppkommit vid uträkningen. Slutar det brutna talet med fem tiondelar, sker avrundning uppåt.
14 8
Enligt första stycket i förevarande paragraf bör ansökan om partistöd och kanslistöd göras före utgången av januari varje år. Skulle undantagsvis en ansökan ha gjorts senare, bör detta dock inte medföra att ansökningen avvisas. Ansökan om partistöd och kanslistöd bör göras samtidigt. I ansökniongshandlingarna bör partierna ange efter vilka grunder yrkade belopp har räknats fram. Särskilda ansökningsblanketter kan lämpligen fastställas av partibidragsnämnden. Även grundstöd eller kompletterande grundstöd som avser den tid av ett nyvalsår som återstår sedan den nyvalda riksdagen samlats bör utgå endast efter ansökan. Ansökan bör i detta fall göras så snart det kan ske efter nyvalet.
Ikraftträdandebestämmelserna Ikraftträdandebestämmelserna innebär bl.a. att ett halvt grundstöd och hälften av höjningen av partistödet skall utgå till riksdagspartierna under andra halvåret 1972. Ansökan om överskjutande partistöd och om grundstöd för nämnda tid bör enligt ikraftträdandebestämmelserna göras före 1972 års utgång. Ikraftträdandebestämmelserna innebär vidare att reglerna om utjämning i tiden av partistödet och grundstödet skall tillämpas först fr. o. m. år 1974. Vid bidragsberäkningen för år 1974 skall alltså med senaste resp. näst senaste val avses 1973 resp. 1970 års val.
För innevarande budgetår har 24,5 milj. kr. anslagits till det statliga partistödet och 1553 000 kr. till kanslistödet. Genomförs utredningens förslag, uppstår en merkostnad för innevarande budgetår under de båda anslagen med 7 875 000 resp. 11 250 000 kr. Eftersom anslagen är förslagsanslag behövs inte någon ytterligare medelsanvisning. Frågan om rubricering och eventuell sammanföring av de båda anslagen under kommande budgetår får tas upp senare.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att antaga förslaget till lag om statligt stöd till politiska partier.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Margit Edström
Svenska Roproduktions AB, Sthlm 1972 25840
Prop. 1972: 126 Bilaga
Statens offentliga utredningar 1972: 62 Justitiedepartementet
Offentligt stöd till de politiska partierna
Betänkande avgivet av 1971 års partistödsutredning Stockholm 1972
ISBN 91-38-01354-1
Svenska Reproduktions AB, Sthlm 1972 24910
Till Statsrådet Carl Lidbom
Genom beslut den 4 juni 1971 bemyndi- utredningen om den kommunala demokragade Kungl. Maj:t statsrådet Carl Lidbom tin beträffande en av tf docenten Harry att tillkalla högst sju sakkunniga med upp- Forsell gjord undersökning om det komdrag att se över reglerna om statligt och munala partistödet. Utredningarna har i
kommunalt partistöd. samråd beslutat att publicera Forsells un-
Med stöd av detta bemyndigande tillkal- dersökning i utredningens om den kommulade statsrådet Lidbom som sakkunniga nala demokratin Rapport angående komlandshövding Hjalmar Mehr, ordförande, munal information m. m. (SOU 1972: 52). riksdagsman Per Ahlmark, partisekreteraren, Utredningen har beträffande utbetalningsriksdagsman Sten Andersson, riksdagsman regler haft kontakt med partibidragsnämn- Karl Boo, partisekreterare Tore Forsberg, dens kansli. riksdagsman Bengt Gustavsson och riksda- Den 7 april 1972 beslöt partistödsutredgens tredje vice talman G. Ivar Virgin. ningen att lägga fram ett förslag om den De sakkunniga har antagit namnet 1971 statliga och kommunala bidragsgivningen till års partistödsutredning. partierna. Utredningens presskommuniké Att såsom expert biträda utredningen för- härom är redovisad i konstitutionsutskottets ordnades fr.o.m. den 1 augusti 1971 av- enhälliga betänkande (KU 1972: 27) i andelningsdirektören vid länsstyrelsen i Stock- ledning av dels förslag i statsverksproposiholms län Ulf Dahlsten. tionen för budgetåret 1972/73 (prop. 1972:
Till sekreterare åt utredningen förordna- 1 bil. 4 sid. 83) om oförändrat anslag till
des fr.o.m. den 22 december 1971 avdel- statligt partistöd, dels vissa motioner om det ningsdirektören vid bankinspektionen Carl- statliga och det kommunala partistödet. I Einar Nordling. betänkandet anföres bl. a. att utskottet in- Till en av utredningen gjord sam- hämtat att proposition på grundval av utmanställning av utgående primär- och redningens förslag kommer att föreläggas landstingskommunalt partistöd har bl. a. 1972 års höstriksdag. Konstitutionsutskottets Svenska Kommunförbundet, landsting, kom- betänkande har godkänts av riksdagen. muner och de i riksdagen representerade Sedan uppdraget nu slutförts får utredpartiernas riksorganisationer lämnat med- ningen härmed överlämna sitt enhälliga beverkan. Partiernas riksorganisationer har vi- tänkande Offentligt stöd till de politiska dare medverkat i en av utredningen utförd partierna. Experten har biträtt utredningens enkätundersökning angående partiernas förslag. centrala kostnader m. m. Partistödsutredningen har samarbetat med Stockholm i augusti 1972
Hjalmar Mehr
Per Ahlmark Sten Andersson Karl Boo Tore Forsberg Bengt Gustavsson G. Ivar Virgin/Carl-Einar Nordling
SOU 1972: 62
Innehåll
Kapitel I Utredningsuppdraget . 5.3 Partierna och pressen . a [SA 5.4 Partierna och Sveriges Radio . . 43 Kapitel 2 Tidigare offentliga utredningar och riksdagsbehandling . 1 Kapitel 6 Utredningens överväganden 2.1 Några drag i utvecklingen före år 6.1 Inledning -. . e 45 1965 . . 11 6.2 Grundbidrags- och pressfrågorna . 45 2.2 1965 års beslut om statligt parti- 6.3 Det statliga och det kommunala stöd 12 stödets omfattning 48 2.3 1966 och 1967 års riksdagar . 15 6.4 Stöd till parti som ej representerats 2.4 Genomförandet av kommunalt i riksdagen respektive i landsting partistöd 15 eller kommunfullmäktige . . 49 2.5 Justeringen av det statliga parti- 6.5 Statligt stöd till parti som represenstödet med hänsyn till införandet terats i riksdagen enligt tolvproav enkammarriksdagen . 17 centregeln . 2.6 Behandlingen av partistödsfrågorna 6.6 Utjämning i tiden av "utgående under de senaste riksdagarna . . 17 stöd till partierna . » ev 6.7 Utbetalningsregler . . ss . « Kapitel 3 Partifinansieringen i vissa 6.8 Valsamverkan . . . . Jrämmande länder . . a 6.9 Vissa tillämpningsfrågor . 3.1 Danmark . . . . . cv 6.10 Ikraftträdande m.m. . . . . 3.2 Finland . . . . . . Kapitel 7 Sammanfattning 3.3 Norge .. . 3.4 Förbundsrepubliken Tyskland . e Bilaga 1 Primärkommunalt partistöd 3.5 Storbritannien . . +. . a länsvis år 1971. . . . . 3.6 USA . Bilaga 2 Landstingskommunalt partistöd år 1971 . co cc. Kapitel 4 Utgående bidrag från det allmänna till de politiska partierna . 25 4.1 Statligt stöd. . . . . . . . 4.1.1 Partistödet «= . . . . . 25 4.1.2 Kanslistödet . 26 4.1.3 Stödet till partiernas ungdomsorganisationer 26 4.1.4 Valsedelskostnaderna =. 27 42 Det kommunala partistödet 28 4.3 Total bidragsgivning till partierna 29
Kapitel 5 Vissa uppgifter om de politiska partierna . . . . 30 5.1 Partiernas organisation, 'medlemsantal, röstandelar m.m. . . . . 30 5.2 Partiernas kostnader . . . . « 34
SOU 1972: 62
Tabellförteckning
Tabell 1. Månatligt utgående statligt Tabell 15. Vänsterpartiet kommunisstöd till de olika partigrupperna i ternas centrala kostnader åren 1970 det danska folketinget . 21 och 1971 . . . . . s»s s a 4 40
Tabell 2. Årligt utgående statligt stöd Tabell 16. Partiernas centrala kostnatill de norska partierna . 23 der för riksverksamhet i jämförelse Tabell 3. Åren 1966—1971 utbetalat med deras röstandelar vid riksdagsstatligt partistöd 26 valet 1970 och medlemsandelar per
Tabell 4. Åren 1966—1971 utbetalat den 1 januari 1971. . soc 40
kanslistöd . : . 27 Tabell 17. Utsträckning i vilken par- Tabell 5. År 1971 utbetalat totalt lands- tiernas totala centrala kostnader mottings- och primärkommunalt stöd 28 svarats av statligt partistöd åren 1966
Tabell 6. År 1971 utbetalat samman- —I1971 oe co oc oo oo so sa 41
lagt statligt och kommunalt partistöd 29 Tabell 18. Åren 1964—1971 utbetalat Tabell 7. Medlemsantal i riksdagspar- stöd till dagstidningar från partiertierna (inkl. kvinno- och ungdoms- nas riksorganisationer och dem närförbunden) . 33 stående stiftelser «= . . . . . 41
Tabell 8. Röstfördelningen i Zo mellan Tabell 19. Utsträckning i vilken utbepartierna vid andrakammarvalen talt stöd till dagstidningarna motsva- 1936—1968 samt vid riksdagsvalet rats av statligt partistöd . . a 41 1970 . er 33 Tabell 20. Dagstidningarnas redovisade Tabell 9. Röstfördelningen i 26 mellan politiska tendenser . . . . 42 partierna vid kommunalvalen 1938— 1970 . 34 Tabell 21. Fördelning mellan partierna av det föreslagna ökade totala stat- Tabell 10. Totala centrala kostnader för liga parti- och kanslistödet (inkl. riksdagspartierna åren 1965—1971 35 grundstödet) för helt kalenderår 48
Tabell 11. Moderata samlingspartiets Tabell 22. Stöd till partier utan reprecentrala kostnader åren 1970 och sentation i riksdagen . . . . . . .. 50 1971. . ..c.o.soc.. sw cv. 36 Tabell 23. Exempel på innebörden av Tabell 12. Centerpartiets centrala kostförslaget till statligt stöd åt parti som nader åren 1970 och 1971. . . . 37 representerats i riksdagen enligt tolv- Tabell 13. Folkpartiets centrala kost- procentregeln . . . »s » » s &
nader åren 1970 och 1971 . 38 Tabell 24. Exempel på förslaget till ut- Tabell 14. Socialdemokraternas centrala jämning i tiden av det statliga partikostnader åren 1970 och 1971 . 39 stödet 52
SOU 1972: 62
1 Utredningsuppdraget
I yttrande till statsrådsprotokollet den av dess praktiska tillämpning. Riksdagen bi- 4 juni 1971 anförde chefen för justitie- föll utskottsutlåtandet (rskr 452). departementet följande. Numera finns viss erfarenhet av det stat- Det förekommer numera både statligt och liga partistödet. Dessutom har inträffat förkommunalt partistöd. Statligt stöd utgår ändringar som också kan motivera en samenligt gällande regler till varje parti, som lad översyn, Jag tänker då inte bara på att är representerat i riksdagen, med 70 000 kr de statliga bidragen till politisk verksamhet
per mandat. För budgetåret 1971/72 har på åtskilliga båll har kompletterats med ett
riksdagen för ändamålet anvisat ett förslags- kommunalt stöd. Även de statliga bidragsanslag av 24 500 000 kr. reglerna har modifierats och delvis fått en Det kommunala partistödet är en frivillig ny innebörd i samband med övergången till angelägenhet för kommunerna. Enligt lagen enkammarriksdag och ett nytt valsystem. (1969: 596) om kommunalt partistöd kan Proportionaliteten i bidragssystemet har både primärkommun och landstingskommun accentuerats genom tillämpningen av riksbevilja bidrag till partier som är represen- proportionell metod vid fördelningen av terade i den beslutande församlingen. Bi- riksdagsmandaten. Men samtidigt har det dragen skall enligt lagen utgå med lika stora nya valsystemets spärrar — som ju är av belopp för varje mandat som det bidrags- direkt betydelse för rätten till bidrag — berättigade partiet har i kommunfullmäk- gjort det svårare än tidigare för de minsta
tige eller i landstinget. partierna att komma i åtnjutande av parti-
Det statliga partistödet infördes år 1965. stöd. Det vid årets riksdag beslutade press- I sitt utlåtande (nr 44) över propositionen stödet är inte kopplat till de politiska pari ämnet (nr 174) gav konstitutionsutskottet tiernas verksamhet, men stödet kan ändå
sin anslutning till de grundläggande prin- få betydelse för olika åsiktsriktningars möj-
ciper på vilka förslaget byggde: 1) bidrag ligheter till information och opinionsbildbör utgå endast till parti som har ett inte ning. obetydligt stöd i väljaropinionen, manifeste- I samband med behandlingen av årets rat i allmänna val, 2) bidragen bör beräk- statsverksproposition och vissa motionskrav nas schematiskt och fördelas enligt fasta har riksdagen nu begärt en översyn av regler som inte tillåter någon skönsmässig reglerna för både statligt och kommunalt prövning, 3) bidragens storlek bör stå i rela- partistöd (KU 1971:27 och 28, rskr 95 tion till partiernas styrka, och 4) någon och 96). Denna översyn bör komma till statlig kontroll av hur medlen används bör stånd utan dröjsmål. Jag föreslår att särinte förekomma, Utskottet framhöll emel- skilda sakkunniga tillkallas för ändamålet. lertid också att det i propositionen fram- Som riksdagen framhållit har det nuvalagda förslaget inte kunde fastställas som rande systemet 1 stort sett fungerat tillen i alla delar för framtiden orubblig ord- fredsställande. De sakkunniga bör därför i ning. Systemets detaljutformning borde bli sitt arbete kunna utgå ifrån de fyra grundföremål för översyn när erfarenhet vunnits läggande principer för partistödets kon-
SOU 1972: 62 9
struktion som har redovisats i det föregående. Översynen bör emellertid innefatta en förutsättningslös prövning av hur principerna lämpligast kan förverkligas och hur reglerna bör vara utformade i detalj. De sakkunniga bör försöka få så ingående kunskap som möjligt om hur partistödet hittills använts och hur partierna nått allmänheten med sin information. Den omständigheten att partier kan ha olika utgifter
beroende på skillnader i möjligheterna satt
sprida information och driva opinionsbildning genom pressen bör i görligaste mån beaktas både vid en närmare utvärdering av nuvarande regler och vid prövningen av olika tänkbara ändringar i dessa. Vid riksdagsbehandlingen i år av det statliga partistödet diskuterades införandet av ett enhetligt grundbidrag till alla partier som är representerade i riksdagen och införandet av någon form av reducerat bidrag till parti som har fått ett stort antal röster i val men ändå inte blivit representerat i riksdagen. De sakkunniga bör utreda både dessa och andra frågor av betydelse för det statliga partistödets utformning och storlek. I den mån ändringar föreslås i gällande regler, måste givetvis de kostnadsmässiga konsckvenserna beaktas. Beträffande det kommunala partistödet bör i framtiden liksom hittills gälla att det bör bygga på samma principer som det statliga i den mån inte starka skäl, som direkt anknyter till kommunala förhållanden, mo-
tiverar avvikelse på en eller annan punkt.
Utredningsarbetet bör bedrivas med största möjliga skyndsamhet. De sakkunniga bör om möjligt redovisa resultatet av sitt arbete i så god tid att förslag kan föreläggas riksdagen för beslut nästa år.
SOU 1972: 62
2 Tidigare offentliga utredningar och riksdagsbehandling
Frågan om de politiska partiernas finansie- fentligen redovisa sina inkomster och utring har under årens Jopp varit föremål för gifter. Någon lagstiftning i dessa hänseenen omfattande och stundom intensiv debatt. den genomfördes inte heller. Denna har förts både i de folkvalda poli- Debatten om de politiska partiernas fitiska församlingarna, inom partierna samt nansiering fick så småningom under 1950inte minst i dags- och fackpress, debattlitte- och 1960-talet en i viss mån annan inriktratur och samhällsvetenskapliga skrifter. ning än tidigare. Förut hade frågan huvud-
Partistödsutredningen har i det följande — sakligen gällt ifrån vilka källor partiernas
för att framställningen inte skall bli alltför intäkter härrörde. Nu kom diskussionen
omfattande — valt att begränsa redogörel- också in på spörsmålet om ett statligt stöd
sen till tidigare offentliga utredningar samt till politisk verksamhet borde införas eller frågans behandling av Kungl. Maj:t och ej. Denna förskjutning av debatten torde ha riksdagen. varit en följd av de fortgående kostnads-
stegringarna för de politiska partierna, bl. a.
i fråga om valkampanjerna. Vid 1959 års 2.1 Några drag i utvecklingen före år 1965 riksdag motionerade sålunda en ledamot av
andra kammaren, herr Wahlund, centerpar- Spörsmålet om hur partierna finansierade tiet (1959: II: 98), att riksdagen i skrivelse sin verksamhet blev föremål för ett livligt till Kungl. Maj: t måtte anhålla om en förmeningsutbyte i 1948 års valrörelse. Vid utsättningslös utredning rörande möjlighe- 1949 års riksdag väcktes i anslutning härtill terna att åstadkomma en bättre balans melmotioner i ämnet och på hemställan av förs- lan de olika partiernas ekonomiska resurser ta lagutskottet (1949: 28) anhöll riksdagen i valrörelserna. Motionen avstyrktes emeli skrivelse till Kungl. Maj:t (rskr 210) om lertid av statsutskottet (1959: 166) och avutredning av frågan huruvida organisationer, slogs av riksdagen utan debatt. som bedrev politisk propaganda, borde År 1961 togs frågan om statligt stöd till åläggas bokföringsskyldighet samt förpliktas de politiska partierna upp i riksdagen på att offentligen låta redovisa sina inkomster nytt, denna gång i form av likalydande partioch utgifter. Skrivelsen ledde till att rege- motioner i första och andra kammaren av ringen år 1950 tillsatte en utredning som centerpartiet (1961:1:44 av herr Bengtantog benämningen partifinansieringssak- son m. fl. och 1961: II: 58 av herr Hedlund kunniga. Utredningen avgav i slutet av på- m. fl.). I motionerna hemställdes att riksföljande år sitt betänkande Om offentlig dagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t redovisning av den politiska propagandans anhålla om skyndsam prövning och förslag finansiering (SOU 1951:56). De sakkun- till riksdagen angående anslag till de partier niga ställde sig avvisande till en lagstiftning i riksdagen vilka stod utanför regeringen. om bokföringsskyldighet för organisationer Anslagen skulle avse finansiering av sekresom bedrev politisk propaganda samt för- tariat för riksdags- och utredningsarbete i pliktelser för sådana organisationer att of- syfte att skapa balans mellan regering och
SOU 1972: 62 11
opposition i fråga om resurser på nämnda Larsson, centerpartiet) att en utredning skulområde. Bankoutskottet fann i sitt utlåtande le tillsättas med uppgift att redovisa skälen över motionerna (1961: 19) det aktualise- för och emot statsbidrag till politiska partiers rade spörsmålet höra till de uppgifter som allmänna verksamhet och att utarbeta alterförfattningsutredningen hade att penetrera. nativa system för sådana bidrag. Redan vid Utskottet ansåg frågan huruvida de poli- riksdagens höstsession samma år avlät tiska partierna borde stödjas genom anslag Kungl. Maj:t proposition till riksdagen i av en eller annan art så vansklig och svår ämnet (1965: 174). Framläggandet av denna att överblicka i sina konsekvenser att ut- proposition torde emellertid inte i någon avskottet inte fann sig böra ta ställning innan görande grad ha initierats av sistnämnda det utredningsarbete som bedrevs inom för- motioner. Bakgrunden var i stället följande. fattningsutredningen hade slutförts. Utskot- År 1963 i november tillkännagavs att den tet bemställde därför att motionerna inte socialdemokratiska dagstidningen Ny Tid, måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Göteborg, skulle läggas ned. Som en följd Riksdagen följde utskottet. av detta och tidigare beslut om nedlägg- Författningsutredningen avgav sitt slutbe- ningar av dagstidningar bemyndigade Kungl. tänkande Sveriges statsskick år 1963. Del 3 Maj:t den 22 november 1963 chefen för av betänkandet (SOU 1963:18) innehöll justitiedepartementet att tillkalla ett antal bl. a. ett förslag (sid. 211 f.) att varje parti- sakkunniga för att utföra en undersökning grupp i riksdagen av den storlek att gruppen av tidningspressens ekonomiska förutsättvar representerad i utskott skulle få rätt att ningar m. m. Med stöd av detta bemyndiunder riksdagssessionerna erhålla biträde av gande tillsattes en kommitté som antog en sekreterare som avlönades av statsmedel. namnet pressutredningen. Kommittén redo- Efter motioner i denna fråga vid 1965 års visade i mars 1965 resultatet av sitt arbete riksdag och efter närmare utredning av i betänkandet Dagstidningarnas ekonomiska bankoutskottet (1965: 54) beslöt riksdagen villkor (SOU 1965: 22). Utredningen föreatt anvisa visst anslag för bestridande av slog ett statligt presstöd å 25 miljoner kr kostnaderna för de särskilda sekretariat per år vilket skulle förmedlas till tidningpartigrupperna i riksdagen är utrustade med, arna av de politiska partierna. Som villkor s.k. gruppkanslier. Bidragen till gruppkans- för att ett parti skulle få bidrag för presslierna skulle utgå till varje partigrupp i riks- ändamål gällde enligt förslaget att partiet dagen med 3 000 kr per medlem och år, var representerat i riksdagen och hade erom gruppen var företrädd i regeringen, och hållit mandat i två på varandra följande eljest med 4500 kr per medlem och år. andrakammarval. Beräkningen av bidragens Olikheterna i beloppen motiverades med storlek föreslogs skola ske med wutgångsskillnaden i arbetsvillkor för ett parti i punkt i partiernas genomsnittliga röstandel oppositionsställning jämfört med ett rege- vid de två senaste ordinarie andrakammarringsparti. Bidragen skulle utgå fr. o. m. den valen. Förslaget om en genomsnittsberäk- 1 januari 1966 och någon kontroll över hur ning baserad på utfallet vid två val avsåg medlen utnyttjades skulle inte förekomma att förebygga att tillfälliga förskjutningar (rskr 442). i röstetalen påverkade partiernas ekonomiska resurser för opinionsbildning. I ett särskilt yttrande uttalade en av utredningens leda- 2.2 1965 års beslut om statligt partistöd möter — riksdagsmannen Nils G. Hansson i Skegrie, centerpartiet — att det vid den I likalydande motioner i första och andra fortsatta behandlingen av pressutredningens kammaren föreslogs vidare vid 1965 års riks- förslag borde allvarligt övervägas att utvidga dag (1965:1: 218 av herr Källqvist och herr stödet till att avse även annan opinionsbil- Thorsten Larsson samt 1965: II: 273 av herr dande verksamhet som bedrevs av partierna Ullsten m. fl., samtliga folkpartiet utom än tidningsverksamhet.
SOU 1972: 62
Remissutfallet i fråga om pressutredning- hänsyn till de betingelser under vilka oppoens betänkande blev i huvudsak negativt; sitionen hade att bedriva sitt riksdagsarbete utredningen tillstyrktes inte oreserverat av ansåg departementschefen det rimligt att någon remissinstans. Ett par av dessa gick partier som inte hade del i regeringsansvaret in på frågan om möjligheten av att införa gynnades vid bidragsgivningen i detta speett allmänt partistöd i stället för ett press- ciella sammanhang. Då det däremot var stöd. Bl.a. LO och TCO (den sistnämnda fråga om att införa ett allmänt partistöd organisationen i form av ett utredningskrav) ställde sig saken annorlunda. Om man ville gick på denna linje. Pressutredningens för- undvika att bidragssystemet inbjöd till en slag förverkligades inte heller utan ledde i uppsplittring på småpartier eller fick andra,
stället till framläggandet av ovannämnda inte avsedda återverkningar på partiförhål-
proposition 1965: 174 i vilken föreslogs att landena kunde — anfördes det i propositiostatsbidrag skulle utgå till politiska partier. nen — något annat än proportionell beräk- Föredragande departementschefen anförde ning efter enhetliga grunder inte komma i propositionen att förutsättningar borde fin- i fråga. Konstruktioner, som t. ex. kombinenas att samla en bred opinion kring ett för- rade ett för alla bidragsberättigade partier slag om statligt partistöd enligt följande lika stort grundbelopp med ett proportionellt principer: 1) bidrag skulle utgå endast till beräknat tilläggsbelopp, torde av denna anpartier som hade ett inte obetydligt stöd ledning sakna aktualitet konkluderade dei väljaropinionen, manifesterat i allmänna partementschefen. val, 2) bidragen borde beräknas schematiskt Den proportionella beräkningen av bidraoch fördelas enligt fasta regler som inte gen borde bygga på partiernas mandatmästillät någon skönsmässig prövning, 3) bidra- siga representation i riksdagens båda kamrar gens storlek borde sättas i relation till par- anfördes vidare i propositionen. Bestämmeltiernas styrka och 4) någon statlig kontroll serna föreslogs så utformade att ett fixerat av hur medlen användes skulle inte före- belopp per mandat skulle utgå till det parti komma. Bidrag borde utgå endast till parti som innehade mandatet. Vid fastställandet som fortlöpande bedrev opinionsbildande av den anslagssumma som kunde ställas till verksamhet bland sina medlemmar och all- förfogande för ett allmänt partistöd togs mänheten. Synpunkten att bidragsberättigat hänsyn till bankoutskottets förslag om biparti skulle ha ett inte obetydligt stöd i drag till riksdagspartiernas gruppkanslier, väljaropinionen tillgodosågs enligt departe- vilket förslag beräknades medföra en årlig mentschefen bäst genom ett krav på att par- kostnad av ca 1,5 miljoner kr. Inom en tiet var representerat i riksdagen och hade totalram av ca 25 miljoner kr — vilket var erhållit mandat i det senaste valet till andra den högsta summa departementschefen kunkammaren. Regeln om mandatmässig repre- de tillstyrka och som motsvarade pressutsentation i riksdagen kompletterades med en redningens förslag — fanns då utrymme för föreskrift att partiet vid det senaste andra- ett stöd på 60 000 kr per mandat och kalenkammarvalet även skulle ha fått en viss an- derår. del, två 20, av de i hela riket avgivna giltiga Ett sålunda utformat bidragssystem förerösterna. slogs i propositionen böra tillämpas fr. o. m. Departementschefen refererade det för- kalenderåret 1966. slag som övervägdes inom bankoutskottet I samband med framläggandet av förslabeträffande stöd till riksdagspartiernas get till statsbidrag till politiska partier väckgruppkanslier och som byggde på tanken tes i riksdagen ett flertal motioner i såväl att bidragen visserligen skulle vara propor- första som andra kammaren. Den fråga som tionella i förhållande till partiernas mandat- främst behandlades i dessa motioner och siffror men att de skulle utgå med 50 20 som även kom att dominera den efterföljanhögre belopp för ett oppositionsparti än för de riksdagsbehandlingen var spörsmålet om ett parti som var företrätt i regeringen. Med något statsbidrag överhuvudtaget borde ut-
SOU 1972: 62 13
gå till partierna. I vissa motioner togs emel- tänka sig ett fast belopp upp till ett visst lertid också upp frågor om hur partistödet antal mandat samt tillämpning av en falnärmare borde vara utformat. Sålunda inne- lande skala för återstående mandat. Till stöd håller ett par likalydande partimotioner i för en utformning av bidragen enligt någon kamrarna från folkpartiet (1965:1: 818 av av dessa modeller åberopades att det väherr Lundström m. fl. och 1965: II: 972 av sentliga för de politiska partiernas verkherr Ohlin m. fl.) en del synpunkter av in- samhet var att de gavs möjligheter att intresse i detta sammanhang. Gentemot argu- rikta sin opinionsbildning på allmänheten, mentet att ett stöd som utformades som dvs. hela det svenska folket. Det var och grundbidrag och proportionella tilläggsbidrag måste vara varje partis målsättning — bhävskulle verka partisplittrande anförde motio- dade motionärerna — att vinna så stor annärerna att man fick utgå från att om för- slutning som möjligt från samtliga grupper ändringar i partistrukturen genomfördes, i samhället. En opinionsbildning inriktad på dessa motiverades av så starka politiska skäl hela valmanskåren medförde givetvis i stort att variationer i det statliga stödet var av sett samma kostnader för alla partier — t. ex. underordnad betydelse. Vidare kunde den för spridande av broschyrer, affischer och invändningen göras att en gemensam parti- valtidningar samt för användande av andra organisation måste ge sådana kostnadsminsk- media att nå ut till medborgarna och bilda ningar i jämförelse med två separata orga- opinioner. Dessa synpunkter talade enligt nisationer att besparingarna borde kompen- motionärernas uppfattning för att de olika sera bortfallet av ett grundbidrag om detta partierna tillfördes lika belopp. Emellertid beräknades något så när rimligt. I folkparti- fick man förutsätta att ett större parti hade motionerna anfördes också att det fanns an- vissa högre kostnader för att hålla en mera ledning att undersöka om inte delar av ett omfattande partiorganisation kontinuerligt mera utbyggt partistöd borde utformas så, funktionsduglig, såväl under som mellan vaatt staten övertog vissa bestämda kostnader len. Denna omständighet och flera andra från partierna. Motionärerna fann det inte skäl talade för att man inte kunde renodla rimligt att man årligen skulle behöva göra principen om ett lika stort ekonomiskt stöd avvägningar av gängse statsfinansiell natur till varje härför berättigat parti. Motionäom stödets storlek. När man genom en av- rerna drog därför den slutsatsen att man i vägning av partiernas behov fastslagit en praktiken fick göra en sammanvägning av lämplig stödnivå borde. det krävas synner- de angivna faktorerna vid utformningen av liga skäl att ändra denna. Däremot kunde stödet till de politiska partierna. enligt motionärerna en anpassning till den Kommunisterna yrkade i likalydande fortlöpande penningvärdeminskningen vara partimotioner i första och andra kammaren motiverad. Slutligen anfördes att eftersom (1965:1: 815 av herrar Adolfsson och Werprinciperna för ett partistöd var utomordent- ner samt 1965: II: 971 av herr Hermansson ligt viktiga för de politiska partiernas arbete m. fl.) att riksdagen med bifall i övrigt till borde reglerna lagfästas — eventuellt i proposition 1965: 174 måtte besluta att bigrundlagsform — för att minska risken för dragsberäkningen borde bygga på partiernas godtyckliga ändringar. röstetal vid valen till andra kammaren i De båda ledamöterna av andra kamma- stället för på deras mandatmässiga tepresenren Johannes Antonsson och Anders Dahl- tation i riksdagens bägge kamrar. gren, centerpartiet, tog i en motion (1965: Ett flertal av de motioner som väcktes II: 966) upp spörsmålet om en eventuell för- med anledning av propositionen om statsdelning av stödet efter regressiv skala, inne-. bidrag till politiska partier utmynnade i olika bärande t. ex. att ett parti med större antal krav på ytterligare utredningar. Således ut-
andrakammarmandat erhöll mindre belopp talades i likalydande partimotioner från cenper mandat än ett parti med ett högre antal terpartiet (1965:1: 816 av herr Torsten
mandat. Alternativt kunde motionärerna Andersson m. fl. och 1965: II: 970 av herr
14 SOU 1972: 62
Hedlund m. fl.) att partiet var berett att för det till de politiska partierna. Dessa motiokalenderåret 1966 acceptera de fördelnings- ner innebar i huvudsak en upprepning av grunder, som föreslogs i propositionen, men vid 1965 års riksdag intagna ståndpunkter. att frågan om en lämplig och riktig utform- Efter avstyrkan från konstitutionsutskottet ning av det allmänna partistödet för tiden avslogs motionerna av riksdagen. Vid 1967 därefter enligt centerpartiets mening när- års riksdag väcktes också motioner (1967: mare borde övervägas. 1: 592 av herr Torsten Andersson, center-
Konstitutionsutskottet anförde i sitt ut- partiet, m.fl. och 1967:11: 769 av herr låtande (1965: 44) bl. a. följande: Sterne, folkpartiet) med hemställan att riks-
dagen måtte dels besluta att genomföra en
I propositionen har angetts fyra principer,
automatisk reglering av bidraget till rikssom bör ligga till grund vid utformningen av
dagspartiernas kostnader för gruppkanslier, ett system för statsstöd åt politiska partier, nämligen aft bidrag utgår endast till partier dels uppdra åt styrelsen för riksdagens försom har ett inte obetydligt stöd i väljaropinio- valtningskontor att framlägga förslag annen, manifesterat i allmänna val, att bidragen
gående konstruktionen av en sådan automaberäknas schematiskt och fördelas enligt fasta
tik. I sitt utlåtande 1967: 39 behandlade regler som inte tillåter någon skönsmässig prövning, att bidragens storlek sätts i relation bankoutskottet bl.a. de nu aktuella motiotill partiernas styrka, och att någon statlig nerna, varvid utskottet anförde att riksstakontroll av hur medlen används inte skall före- ten varje år upptog ett relativt stort antal komma. Utskottet ansluter sig till vad sålunda
anslag till privata Organisationer av olika anförts i propositionen. — — —
Det anförda innebär inte, att det i proposi- slag. Med längre eller kortare mellanrum antionen framlagda förslaget enligt utskottets me- passades dessa anslag i många fall med hänning skulle kunna nu fastställas som en i alla syn till pris- och lönestegringar för att bidradelar för framtiden orubblig ordning. Väl kan
gens reala värde inte skulle urholkas. Någon
de förut angivna fyra grundprinciperna inte
automatisk anpassning till exempelvis löneöverges, men systemets närmare detaljutformning torde böra bli föremål för översyn, sedan utvecklingen torde däremot, vad gällde dyerfarenhet vunnits av dess praktiska tillämp- lika anslag, inte förekomma. Enligt utskotning. Med anknytning till propositionens för-
tets mening borde någon automatisk regleslag om årlig omprövning av bidragens storlek
Ting inte heller äga rum när det gällde bioch till motionerna I: 816 och II: 970 vill utskottet därför förorda, att fördelningsreglerna drag till kostnaderna för riksdagspartiernas underkastas en förutsättningslös översyn, sedan gruppkanslier. Utskottet erinrade i sammannödvändig erfarenhet erhållits av deras till- hanget om att någon sådan automatik inte lämpning.
förekom i fråga om bidrag till de politiska
I en reservation av sex ledamöter av ut- partierna. Utskottet hemställde därför att
skottet (tre från folkpartiet och tre från motionerna inte måtte föranleda någon riks-
högerpartiet) 'hemställdes om avslag på pro- dagens åtgärd och riksdagen följde även i
detta fall utskottet. positionen. I en annan reservation av en ledamot från folkpartiet hemställdes om avslag i förening med begäran om en skynd-
2.4 Genomförandet av kommunalt sam utredning om utformningen av ett stat-
partistöd ligt partistöd. Efter en omfattande debatt i kamrarna följde riksdagen utskottet och statligt partistöd infördes fr. o. m. kalender- Ett antal ledamöter av både första och året 1966 (rskr 452). andra kammaren från centerpartiet motio-
nerade vid 1968 års riksdag om att riksda-
gen skulle uttala att beviljande av anslag till 2.3 1966 och 1967 års riksdagar politiskt parti för bedrivande av kommunal
information och opinionsbildning var en Vid 1966 och 1967 års riksdagar väcktes angelägenhet för kommunerna (1968: 1:451 ett par motioner som hade avseende &å stö- av herrar Torsten Andersson, Ernst Olsson
SOU 1972: 62 15
och Johan Olsson samt 1968: II: 561 av her- samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet rar Boo och Larsson i Borrby). Motionerna ansåg sig i huvudsak kunna godta det frambehandlades av konstitutionsutskottet (1968: lagda förslaget till lag om kommunalt parti- 33) som fann att frågan om en vidgning av stöd men yttrade beträffande fördelningen den kommunala kompetensen i förevarande av detta följande (1969: 36): hänseende borde närmare utredas. Tre leda-
möter av utskottet (alla från högerpartiet) Olika meningar har framkommit om de grunder, som här gäller för fördelningen av ett
reserverade sig och yrkade avslag på motio-
kommunalt partistöd. Propositionen föreslår en
nerna. Riksdagen följde utskottet. Efter en mot mandatantalet proportionell fördelning.
närmare utredning inom kommunikations- I tre par motioner har i stället föreslagits, att departementet framlades vid 1969 års riks- viss del av stödet skall utgå som ett för alla partier lika stort grundbidrag. Utskottet finner
dag förslag till lag om kommunalt partistöd
starka skäl tala för den senare lösningen. Åt-
(prop. 1969: 126). Där föreslogs att borger-
skilliga av de kostnader partierna har för sin liga primärkommuner och landstingskom- informationsverksamhet inom kommunerna är muner genom en särskild lag skulle tilläggas oberoende av partiernas storlek. Som skäl mot en konstruktion med lika grundbidrag samt
befogenhet att lämna ekonomiskt bidrag till
tilläggsbidrag i förhållande till mandatantalet
politiskt parti, som under den tid beslut om
har i propositionen anförts att den kan främja bidrag avsåg, var representerat i kommu- partisplittring. Denna synpunkt är emellertid
nens fullmäktige respektive landstinget. Be- knappast bärkraftig, när det gäller den kom-
munala verksamheten. En konstruktion med
slutet skulle enligt lagförslaget innehålla att
grundbidrag är enligt utskottets mening bättre
bidrag utgick till varje sådant parti med sam-
ägnad än propositionens förslag att åstadkom-
ma belopp för varje plats som partiet under ma en aktiv informationsverksamhet och därnämnda tid hade i den representativa för- med vidareutveckla den kommunala demokra-
samlingen. I motioner yrkades dels avslag tin. Grundbidragen bör lämpligen, som föreslagits i motionerna I: 1076 och II: 1245, ut-
på propositionen (1969: II: 1231 av herr
göra en fjärdedel av det totala bidragsbeloppet.
Sjöholm, folkpartiet), dels att bidrag skulle kunna utgå retroaktivt till parti som inte
Tio ledamöter (alla socialdemokrater) yr-
varit men genom valet blev representekade i en reservation helt bifall till propo-
rat i den kommunala församlingen (1969: sitionen och ansåg att utskottets yttrande
I: 1064 av herrar Ferdinand Nilsson och bort haft bl. a. följande lydelse: Mattsson samt 1969: II: 1227 av herrar Jo-
hansson i Skärstad och Persson i Heden, Utskottet tillstyrker att kommunerna ges rätt
alla centerpartiet), dels att bidrag skulle utgå att lämna bidrag till politiska partier på sätt föreslås i propositionen och avstyrker sålunda med visst belopp lika för alla partier och
motionen II: 1231 i vilken yrkats avslag på med visst belopp i förhållande till antalet propositionen. Då det gäller den närmare utmandat. Som grundbelopp föreslogs både formningen av regler om kommunalt parti- 25 20 (1969:1: 1076 av herrar Dahlén, folk- stöd är det angeläget att fasthålla utgångspunkten, att syftet är att öka medborgarnas
partiet, och Nils-Eric Gustafsson, center-
möjligheter till information inte att gagna
partiet samt 1969: II: 1245 av herrar Hed-
partierna i och för sig. Det är också naturligt lund och Wedén, samma partier) och 50 96 att inte utan starka skäl, som direkt anknyter av totala bidragssumman (1969:T1: 1077 av till de kommunala förhållandena, göra avviherrar Strandberg, Brundin och Karl Pet- kelser från vad som gäller i fråga om det statliga partistödet. Med hänsyn härtill avstyrker
tersson samt II: 1246 av herrar Nordstrandh,
utskottet motionerna I: 1064 och II: 1227, i
Thylén, Petersson i Gäddvik och Oskarson, vilka föreslagits att bidrag skall kunna utgå alla moderata samlingspartiet). I likalydande även för valår till parti som då inte är men partimotioner från vänsterpartiet Kommunis- genom valet blir representerat i den kommu-
nala församlingen. Utskottet finner också att terna (1969: 1: 1078 och 1969: II: 1244) anen fördelning av bidraget i direkt proportion gavs inte någon uppdelning. till antalet mandat är bestämt att föredraga En majoritet i konstitutionsutskottet be- från den angivna utgångspunkten. De förslag stående av tio ledamöter från moderata om att en viss del av anslagen skall fördelas
SOU 1972: 62
lika mellan partierna som grundbelopp, vilka avgivna röster i landet erhöll stöd som svaframförts i övriga motioner, bör sålunda av- rade mot bidraget för ett riksdagsmandat visas. Utskottet vill särskilt erinra om att det (70 000 kr) oberoende av om partiet blev som skäl för en sådan konstruktion av det representerat eller inte och partier som uppstatliga partistödet anfördes, att den skulle gynna partisplittring. Denna synpunkt är giltig nådde 2,5 Zoo, 3 Jo respektive 3,5 2 fick även i detta sammanhang. bidrag svarande mot två, tre respektive fyra riksdagsmandat. Till partier som uppnådde Riksdagen biföll reservationen. mer än fyra 26 borde utbetalas ett grundbidrag motsvarande bidraget för fyra riksdags- 2.5 Justeringen av det statliga partistödet enlighet med de i statsverkspropositionen anmed hänsyn till införandet av enkammarriksgivna grunderna. Enligt det andra motionsdagen
förslaget (1970: 525 av herrar Björck i Nässjö
Vid 1970 års riksdag framlades i statsverks- och Fridolfsson i Stockholm, bägge moderata propositionen (prop. 1970:1 bil. 4 sid. 79) samlingspartiet) borde 50 920 av det statliga förslag angående ändring av grunderna för partistödet fördelas lika mellan de i riksdet statliga stödet till de politiska partierna. dagen representerade partierna och reste- Förslaget innebar att fr. o. m. år 1971 skulle rande belopp i enlighet med dittills gällande
för rätt till sådant bidrag gälla att partiet regler. I sitt utlåtande (1970: 14) anslöt sig
deltagit i senaste val till riksdagen och där- konstitutionsutskottet till propositionens förvid vunnit mandat. Bakgrunden till detta slag och avstyrkte motionerna. Två reservaförslag var det valsystem som tillämpas tioner avgavs, dels av sju ledamöter (fyra
fr.o.m. år 1970 för val till den nya en- från folkpartiet och tre från centerpartiet),
kammarriksdagen, enligt vilket system man- vilka anslöt sig till de synpunkter som an-
dat endast kan tilldelas parti som fått an- förts i den förstnämnda motionen, dels av
tingen minst fyra 90 av rösterna j hela lan- tre ledamöter (alla från moderata samlingsdet eller tolv 26 av rösterna i en valkrets. partiet), vilka anslöt sig till det andra mo- Med hänsyn till dessa spärregler ansågs det tionsförslaget, dock med den ändringen att inte finnas anledning att — förutom kravet en fjärdedel av bidraget i stället för som på representation i riksdagen — behålla den föreslagits i motionen 50 26 skulle fördelas tidigare bestämmelsen om att ett parti, för lika mellan de i riksdagen representerade
att erhålla statligt stöd, vid det senaste valet partierna och återstoden efter antalet man-
måste ha fått minst två Jo av rösterna i dat. Riksdagen avslog motionerna. landet. Övergången till enkammarriksdag På förslag av bankoutskottet (1970: 68) innebar vidare att antalet mandat i riks- beslöt 1970 års riksdag att höja bidragen till dagen minskade från 384 till 350 fr. o. m. riksdagspartiernas kostnader för gruppkansår 1971. I statsverkspropositionen förorda- ler från tidigare 3 000 respektive 4 500 kr des på grund härav att bidragsbeloppet per per mandat och år till 3 500 respektive mandat och kalenderår räknades upp från 5 250 kr, varvid som förut det högre belopförut 60 000 till 70 000 kr. Någon större pet skulle utgå till partigrupp som inte var total höjning av det statliga stödet till de företrädd i regeringen (rskr 339). politiska partierna innebar inte denna uppräkning. Två motioner väcktes med förslag till an- 2.6 Behandlingen av partistödsfrågorna nan fördelning av det statliga bidraget än under de senaste riksdagarna den i statsverkspropositionen framlagda. Enligt det ena motionsförslaget (1970: 740 av Fem motioner väcktes vid 1971 års riksdag herrar Boo och Larsson i Öskevik, center- angående bidragen från det allmänna till de
partiet) borde reglerna utformas så, att par- politiska partierna; tre av motionerna rörde
tier som uppnådde minst två 7 av samtliga det statliga och två av motionerna det kom-
SOU 1972: 62 17
munala partistödet. Beträffande det statliga Konstitutionsutskottet erinrade i sitt bestödet anförde herrar Ahlmark, folkpartiet, tänkande (1971:27) om de fyra principer Boo, centerpartiet och Brundin, moderata som enligt prop. 1965: 174 borde ligga till samlingspartiet (1971:523) att väsentliga grund för utformningen av ett system för kostnader för partierna i stort sett var obe- statsstöd åt politiska partier. Vidare erinrade roende av antalet riksdagsplatser, varför det utskottet om att det i sitt av riksdagen godnuvarande mandatbidraget borde komplette- kända utlåtande (1965: 44) anslutit sig till ras med ett grundbidrag till partigrupper vad som anförts i propositionen men utsom nått över fyra 7 av rösterna i hela talat att detaljutformningen av fördelningslandet, erhållit utjämningsmandat och där- reglerna inte då kunde fastställas som en med kunde betraktas som rikspartier. Grund- i alla delar orubblig ordning utan fick unbidraget föreslogs uppgå till en miljon kr derkastas en förutsättningslös översyn sedan per år och parti, vilket utgjorde ungefär en nödvändig erfarenhet erhållits av reglernas sjättedel av hela det statliga partistödet. Vi- tillämpning. Utskottet fortsatte:
dare borde det övervägas om en del av Utskottet anser att det nuvarande systemet grundbidraget skulle utgå till parti som fått i stort sett fungerat tillfredsställande. Sedan ett stort antal röster men inte nått den andel det statliga partistödet infördes har emellertid många förhållanden som har betydelse för sys-
som gav utjämningsmandat. I motion 1971:
temets utformning ändrats. Sålunda har kom- 46 av herr Björck i Nässjö (moderata sam- munerna genom en särskild lag fått möjlighet lingspartiet) yrkades — såvitt nu är av att anslå medel till de politiska partierna. intresse — att en ny typ av partistöd borde Genom den partiella författningsreformen har övergång skett till enkammarriksdag, och ett införas, så utformat att det kompenserade nytt valsystem införts. Vidare har förslag fram- Ooppositionspartierna för alla automatiska lagts till ett särskilt stöd till dagspressen, vilket fördelar som regeringsinnehavet hävdades kommer att behandlas senare vid årets riksdag. innebära. Varje i riksdagen representerat Utskottet finner tiden nu vara mogen för den översyn av fördelningsreglerna, som förutsattes
parti som passerat fyra 9o-spärren föreslogs
vid det statliga partistödets tillkomst.
erhålla ett grundbidrag. Till detta ändamål
Denna översyn bör ske med skyndsamhet.
borde avsättas 25 20 av det disponibla parti- Som förutsattes 1965 bör den vara förutsättstödsbeloppet. Resten av detta skulle fördelas ningslös men ha som utgångspunkt de ovan
nämnda fyra grundprinciperna. För en allsidig
mellan de berättigade partierna på så sätt,
bedömning av partistödets storlek och fördel-
att parti som ej var representerat i rege-
ning är det av vikt att i görligaste mån få ringen erhöll 50 20 högre bidragsbelopp än kunskap om hur partistödet hittills använts och regeringsparti. Om en uppräkning skedde av hur partierna nått allmänheten med sin infor-
partistödsbeloppet kunde kanslistödet till mation.
I motioner har yrkats att det nuvarande, ef-
riksdagspartierna upphöra att utgå. Den tred-
ter mandatantal utgående bidraget bör kompletje motionen angående det statliga partistödet teras med ett grundbidrag för varje parti. Som var en partimotion från vänsterpartiet kom- motivering härför har anförts att informationsmunisterna (1971:229). I denna motion och administrationskostnader till stor del är oberoende av partiets storlek. Vidare har yr-
föreslogs bl.a. att riksdagen skulle uttala
kanden framförts att även politiskt parti som
sig för en översyn av gällande regler för det fått ett stort antal röster utan att uppnå mandat
statliga partistödet, innebärande ett genom- i riksdagen skall få ett visst reducerat belopp
förande av principen om ett grundbidrag 1 partistöd.
Den av utskottet förordade utredningen bör
för varje parti plus ett belopp i förhållande
vara oförhindrad att ta upp dessa och andra
till partiernas styrka. Vidare föreslogs att
frågor rörande partistödet. Utskottet vill härriksdagen uttalade sig för att en uppräkning vid framhålla att frågan om grundbidrag måste av den totala ramen för anslagsgivningen ses mot bakgrund av att utgifterna för partiernas verksamhet bl.a. är beroende av deras
skedde och att regler utformades enligt vilka
möjligheter att sprida information, exempelvis även politiska riksorganisationer, som inte genom pressen. erhållit mandat i riksdagen, fick möjlighet Vid översynen bör övervägas den totala kostatt erhålla partistöd. nadsramen för partistödet, varjämte bör beaktas
SOU 1972: 62
Prop. 1972: 126
de kostnadsmässiga konsekvenserna av ifråga- varande bidragskonstruktionen skulle miss-
satta ändringar i gällande regler. gynna de små partierna och bidraga till en Ledamöterna av utskottet från moderata från demokratisk synpunkt inte önskvärd samlingspartiet, centerpartiet och folkpar- konservering av partistrukturen. Vid ändtiet reserverade sig under anförande: ring av lagen borde enligt motionärerna beaktas att grundbelopp rimligen inte borde
Som framhållits bl. a. i motion 1971: 523 är
vissa grundläggande kostnader för partierna i utgå till tillfälliga grupperingar av den art
stort sett oberoende av hur många riksdags- som lokalt kunde förekomma främst vid platser de har. Dit hör t. ex. utgifter för infor- de primärkommunala valen samt att grupp mationsmaterial till väljarna och vissa delar
som erhöll kommunalt bidrag borde till-
av personal- och administrationskostnaderna. Det är därför angeläget att redan nu komplet- höra politisk organisation med större förtera det nuvarande bidraget, som fördelas efter ankring. antalet mandat i riksdagen, med ett grund- Konstitutionsutskottet (1971: 28) hänvisabidrag.
de i sitt betänkande till det samma dag
Det är inte rimligt att ytterligare uppskjuta
avgivna betänkandet om det statliga parti-
denna reform, som gör fördelningen av det statliga partistödet mer rättvist än idag. Av stödet. Utskottet anförde: detta skäl kan vi ansluta oss till kravet i motion Vid tillkomsten av lagen om kommunalt 1971: 523 att utöver bidraget per mandat anslå 1 miljon kronor som grundbidrag till varje partistöd uttalades från riksdagens sida att det var naturligt att inte utan starka skäl, som riksdagsparti som erhållit utjämningsbidrag. Starka skäl talar vidare för att del av grund- direkt anknyter till de kommunala förhållanbidrag bör utgå för parti som fått ett stort dena, göra avvikelser från vad som gäller i antal röster men inte nått den andel av val- fråga om det statliga partistödet. Allmän enigmanskåren som ger utjämningsmandat. Ett av- het råder också numera om att samma huvudtrappat grundbidrag skulle kunna minska den principer bör gälla för det kommunala partiekonomiska tröskeleffekten av 4-procent spär- stödet som för det statliga. Utskottet anser det ren. I god tid före nästa val bör riksdagen därför vara lämpligt att frågan om reglerna besluta om en sådan regel. Därefter bör Kungl. för kommunalt partistöd upptas till övervä- Maj:t till nästa års riksdag lägga fram förslag gande gemensamt med fördelningsreglerna för till bestämmelser om avtrappningsregler, det statliga partistödet. I detta läge bör riksdagen inte nu ta ställning till de i motionerna Som tidigare nämnts väcktes vid 1971 års aktualiserade frågorna om grundbidrag och
riksdag också två motioner rörande det spärregler. kommunala partistödet. I motion 1971: 541 Även i detta fall reserverade sig ledamö-
av herr Molin m. fl. (folkpartiet) framhölls terna av utskottet från moderata samlings-
att vissa informationskostnader avseende partiet, centerpartiet och folkpartiet. De skäl spridandet av partiernas kommunalpolitiska som därvid åberopades var följande: förslag var desamma oberoende av partiets
mandatantal i kommunens fullmäktige, var- I vår reservation om det statliga partistödet har vi framhållit att vissa grundläggande kost-
för det kommunala partistödet till viss del
nader för partierna i stort sett är oberoende av borde bestå av ett till alla partier med sam- hur stora partierna är. Vi förordade därför inma belopp utgående pgrundbidrag. Detta förandet av ett grundbidrag lika för alla partier
borde uppgå till en fjärdedel av hela bidra- som erhållit utjämningsmandat i riksdagen.
Då man bör sträva efter likartade huvud-
get enligt motionärerna, Vidare ifrågasattes
principer så långt möjligt för det statliga och om alla i fullmäktige företrädda partier
det kommunala partistödet bör därför reglerna
skulle ha rätt till grundbidrag och föreslogs för det kommunala partistödet ändras därhän
en spärregel, knuten antingen till respektive att ett grundbidrag utgår till i fullmäktige företrädda partier.
partis andel av det totala antalet avgivna
Eftersom det vid val till kommunfullmäktige
röster eller till det totala antalet ledamöter
f.n. inte finns någon regel motsvarande spärr-
i kommunfullmäktige eller landsting. Den
regeln om 4 procent av de röstande för repreandra motionen (1971: 549 av herrar Strind- sentation i riksdagen får eventuella avtrappberg och Brundin, båda moderata samlings- ningsregler ges en annan utformning för det
partiet) innehöll argument för att den nu- kommunala partistödet, Därvid kan en kom-
SOU 1972: 62 19
pletterande regel införas om att parti med myc- partiet, herr Strömberg, (motion 1972: 169) ket liten fullmäktigerepresentation inte skall att riksdagen skulle räkna upp det statliga vara berättigad till helt grundbidrag. partistödet till 35 miljoner kr per år och Såväl i fråga om det statliga som det besluta att 25 90 av beloppet utgick som kommunala partistödet följde riksdagen ut- grundbidrag, lika för alla i riksdagen tepreskottet med knapp majoritet. senterade partier som erhållit utjämnings-
1972 års vårriksdag visade också parti- mandat, Det yrkades också att likartade regstödsfrågorna ett betydande intresse. Sålun- ler skulle införas för partistödet på det lands-
da framhölls i en partimotion (1972: 294) tings- och primärkommunala planet samt
från moderata samlingspartiet att nuvarande förordades avtrappningsregler av innebörd statliga och kommunala partistöd, vilket för- att partier, som inte fått representation i
delas i förhållande till det antal mandat som t. ex. riksdagen, ändå erhöll en del av ett respektive parti har i riksdag, fullmäktige grundbidrag. och landsting, var orättfärdigt till sin kon- I sitt betänkande i anledning av dels struktion. Starka skäl talade för en ändring Kungl. Maj: ts framställning i statsverksproav i vart fall det statliga partistödssystemet positionen för budgetåret 1972/73 om oföranfördes i motionen. Såväl det statliga som ändrat anslag till statligt partistöd (prop. det kommunala partistödet borde till bety- 1972: 1 bil. 4 sid. 83), dels ovannämnda dande del utgå som grundbidrag, lika stort motioner hänvisade konstitutionsutskottet för varje parti som erhållit representation. till att partistödsutredningen den 7 april Detta borde enligt motionärernas mening 1972 enats om vissa huvudprinciper beträfvara en riktpunkt för partistödsutredningens fande den statliga och den kommunala biarbete. Däremot borde inte tidningspressens dragsgivningen till partierna (1972: 27). ekonomiska willkor och tidningarnas even- Dessa huvudprinciper — anförde utskottet tuella sympatier för det ena eller andra — tillgodosåg i det väsentliga motionärernas politiska partiet blandas in i frågan om par- synpunkter. Utskottet hade inhämtat att en tiernas finansiering hävdade motionärerna. proposition på grundval av partistödsutred- Liksom förra året väcktes vid 1972 års ningens förslag skulle komma att föreläggas riksdag en motion på ifrågavarande område 1972 års höstriksdag. I avvaktan på bevilken undertecknats av en ledamot från handlingen härav borde enligt utskottets mevardera moderata samlingspartiet, centerpar- ning anslag till statligt partistöd beviljas entite och folkpartiet (1972: 797 av herrar ligt Kungl, Maj:ts förslag och motionerna Romanus, folkpartiet, Fiskesjö, centerpartiet, inte föranleda någon riksdagens åtgärd. och Brundin, moderata samlingspartiet). Utskottets ställningstagande, som var en- Argumentation och yrkanden var i huvud- hälligt, bifölls av riksdagen. sak desamma som i motion 1971: 523 och de borgerliga reservationerna till konstitutionsutskottets betänkanden 1971:27 och
1971: 28. I 1972 års motion yrkades dock
att grundbidraget skulle sättas till 1,5 miljon kr per parti och år i stället för till en miljon kr och föreslogs att det statliga partistödet skulle höjas till ett årligt belopp av
32 miljoner kronor. Motionärerna påpekade
att sistnämnda belopp ungefär motsvarade en uppräkning av bidraget till de politiska partierna i enlighet med konsumentprisindex uppgång sedan partistödet infördes år 1965. Vidare hemställde en ledamot från folk-
SOU 1972: 62
3 Partifinansieringen i vissa främmande länder
Partistödsutredningen har bedömt det vara förhållande till utgående belopp, träder ökav intresse att inhämta uppgifter om för- ningen i kraft fr. o. m, första kalendermånahållandena utomlands med avseende på bi- den efter den, under vilken valet ägde rum, dragsgivning från det allmänna till politiska medan en minskning får verkan först partier. Information har skaffats beträffan- fr.o.m. fjärde kalendermånaden efter den, de partifinansieringen i de nordiska länder- under vilken valet skedde. Vid ändringar na, Förbundsrepubliken Tyskland, Storbri- som har annan grund än folketingsval tilltannien och USA. Det insamlade materialet, lämpas motsvarande regler. Motiveringen som endast redigerats av utredningen, har till att ett minskat bidrag träder i kraft tre erhållits via utrikesdepartementet. Detta de- månader senare än ett förhöjt stöd är bepartement svarar sålunda för sakinnehållet. hovet av anställningstrygghet för de sakkun- Upppifterna avser förhållandena i respek- niga, experter och kontorsanställda som avtive land under slutet av år 1971 och början lönas med stödet. av 1972. På grundval av den sålunda beskrivna bidragsformen utbetalades till de olika grupperna i folketinget per den 1 oktober 1971 3.1 Danmark månatligen stöd enligt tabell 1.
I Danmark finns en motsvarighet till det Tabell 1. Månatligt utgående statligt stöd till i Sverige utgående stödet åt riksdagsgrupde olika partigrupperna i det danska folkepernas kanslier. De danska reglerna på dettinget. ta område är fastställda av folketingets udvalg for forretningsordenen. Enligt gällande bestämmelser utgår till varje folketingsgrupp Parti Belopp, dkr ett årligt grundbelopp å 1 700 danska kr per mandat. Härutöver utbetalas till folketings- Socialdemokratiets folketingsgruppe 61 855,83 grupper med minst fyra och högst åtta Det konservative folkepartis mandat ett grundbelopp å 6 000 danska kr folketingsgruppe 30 550,14 per grupp och år samt till folketingsgrupper Venstres folketingsgruppe 29 747,43 Det radikale venstres folketingsmed lägst nio mandat ett årligt grundbelopp gruppe 27 339,30 å 12 000 danska kr per grupp. Utöver nämn- Socialistisk folkepartis folketingsgruppe 19 312,20 da grundbelopp kommer wissa tillägg enligt särskilda regler. Beloppen utgår över folke- Summa dkr 168 804,90 tingets budget och erlägges månadsvis i förskott. Eftersom bidragen utbetalas förskotts- Angivna belopp motsvarar ett årligt bidrag vis finns särskilda stadganden för det fall till de politiska partierna å sammanlagt att någon bidragsgrundande faktor ändras. 2025 658 danska kr 80 öre. Stöd av all- Så t ex. stadgas att om ett folketingsval männa medel härutöver utgår inte till parmedför ökning eller minskning av stödet i tierna i Danmark.
SOU 1972: 62 21
3.2 Finland partiernas relativa presstyrka m. m. Det har därför hävdats att bidragen till tidningarna Sedan år 1969 utgår i Finland ett generellt utgör en form av indirekt stöd till partierna. statligt stöd till de i riksdagen företrädda Av det generella partistödet torde för övrigt politiska partierna. För år 1972 finns i bud- en icke obetydlig del kanaliseras till presgeten anslaget sammanlagt tio miljoner fins- sen. ka mark för detta ändamål. Enligt gällande En annan form av indirekt partistöd som lag fördelas nämnda belopp i förhållande utgår i Finland är bidragen till de politiska till det antal riksdagsmandat partierna erhöll partiernas ungdomsorganisationer. Dessa bivid de senaste allmänna valen. Nuvarande drag ingår som ett led i det statliga stödet bidrag uppgår till 50 000 finska mark per till olika slags ungdomsverksamhet. År 1971 mandat och år. Stödbeviljande organ är stats- anslogs 2,5 miljoner finska mark för detta rådet som efter ansökan från partierna ut- ändamål, varav 1,27 miljoner mark gick till betalar bidragen månadsvis via statskonto- de politiska ungdomsförbunden. Samtliga ret. Till beslut om beviljande av stöd skall i riksdagen representerade partiers ungdomsfogas »nödigbefunna villkor» för utbetal- organisationer med undantag för landsningen, användningen och redovisningen av bygdspartiets erhöll på detta sätt statliga bibidragen samt för tillsynen däröver. För an- drag. Stöd till de politiska partierna på vändningen av stödet skall parti avge redo- kommunal- eller landstingsnivå utgår inte visning i enlighet med statsrådets föreskrif- med undantag för landskapet Åland, som ter. Övervakning av användningen av bi- från staten erhåller 50 000 mark per år att dragen ligger hos statsrådets kansli som användas till bidrag åt politisk verksamhet härvid kan anlita statskontorets och statens i landskapet. Några bestämmelser om lokal revisionsverks bistånd. Enligt uttryckliga för- fördelning av det generella statliga partistöfattningsbestämmelser skall alla partier be- det finns inte; användningen av detta stöd handlas lika av de statliga myndigheterna. är därför en fråga som avgörs av varje Liksom i Sverige och Danmark erhåller parti. de i den finska riksdagen representerade partierna bidrag till sina gruppkanslier. I 1972 års budget uppgår anslaget för detta 3.3 Norge ändamål till 330 000 finska mark. Angivna medel fördelas i enlighet med samma prin- Det norska stortinget beslöt i juni 1970 ciper som det generella partistödet, dvs. bi- att med retroaktiv verkan från årets ingång drag tillkommer riksdagsgrupperna i för- införa ett statligt stöd till de politiska parhållande till deras antal mandat. tierna å totalt åtta miljoner norska kr. Detta I sammanhanget bör även nämnas att det stöd har numera höjts till sammanlagt tio utgår ett statligt stöd till den finska dags- miljoner norska kr att gälla fr.o.m. år pressen avseende tidningarnas transport- 1972. Bidrag utgår till samtliga partier och distributionskostnader. Anslaget för detta som vid stortingsval ställer upp listor i minst ändamål har i 1972 års statsverksproposi- hälften av landets valkretsar. Stödet fördelas tion höjts till åtta miljoner finska mark i proportionellt i förhållande till partiernas jämförelse med under år 1971 utbetalda röstandelar vid de senaste stortingsvalen. 7,5 miljoner mark. Pressbidragen beviljas Inga villkor är förknippade med de bidrag
efter ansökan av en av statsrådet utsedd som på detta sätt ställs till de olika partier-
nämnd till tidningar som utkommer minst nas förfogande. Det må nämnas att i stället tre gånger i veckan. Enligt gällande fördel- för kravet på att vederbörande parti ställer ningsgrunder skall presstödet utdelas med upp listor i minst hälften av landets valhänsyn till tidningarnas ekonomiska ställ- kretsar har diskuterats en annan spärregel ning. I praktiken lär dock enligt uppgift av innebörd att bidrag endast skulle utgå även beaktas tidningarnas politiska färg, till partier med minst 2,5 2 väljaranslut-
SOU 1972: 62
ning. För år 1972 innebär gällande regler såsom stridande mot den tyska grundlagen. att partistödet å ca tio miljoner norska kr År 1967 antogs emellertid en författning fördelas i enlighet med tabell 2. vilken bl. a. medger ersättning till partierna
för rimliga kostnader för deras valkampan- Tabell 2. Årligt utgående statligt stöd till jer. Denna bidragskonstruktion har inte de norska partierna. ogillats av författningsdomstolen. Partierna
får 2,50 tyska mark i stöd för varje giltig Parti Belopp,
röst de erhåller. För att vara berättigad till
miljoner nkr
bidrag krävs att partiet får mer än 0,5 96
| Arbeiderpartiet | 4,6 | av rösterna i valet. Kvalifikationsgränsen |
| Höyre | 1,9 | sattes ursprungligen till 2,5 26, men sänktes |
| Venstre | 0,9 | till nuvarande nivå av författningsdomstolen. |
| Senterpartiet | 1,0 | |
| Kristelig Folkeparti | 0,9 | I samband med denna sänkning uttalade |
| Sosialistisk Folkeparti | 0,4 | domstolen att den högre gränsen på ett |
Norges Kommunistiska Parti 0,1 otillåtet sätt diskriminerade de minsta par- Summa, miljoner nkr 9,8 tierna. Valkostnadsersättningen betalas ut
till partierna i rater under fyra år. Före va- Ett mindre indirekt stöd till partierna ligger let utbetalas 60 26 av den beräknade ersättinbyggt i det statliga presstöd som infördes ningen (man utgår preliminärt från resultatet och gäller fr. o. m. år 1969. Enligt detta erav föregående val), uppdelad på 10 20 under håller partiernas centrala presskontor vartvalperiodens andra år, 15 90 under tredje dera 75 000 norska kr i årligt bidrag. Lik-
året och 35 6 under valåret. Resterande
som i Övriga nordiska länder har man i 40 90 utbetalas efter valet, dvs. under den Norge statliga anslag för de i stortinget nya valperiodens första år. Därvid görs ockrepresenterade partiernas gruppsekretariat. så slutavräkning med ledning av valresulta- Denna bidragsform infördes i Norge år tet. Förslag har framförts att öka stödbelop- 1963 och för 1972 beräknas kostnaderna pet från 2,50 till 3,50 tyska mark per erför ändamålet uppgå till drygt en miljon hållen röst. . norska kr. Även i Norge utgår statligt stöd I gällande författning ställs detaljerade till olika slags ungdomsverksamhet, bl.a. krav på partiernas redovisning av sina intill de politiska partiernas ungdomsförbund. komster. BL a. åläggs de att namnge en- För år 1972 har anslagits ca sju miljoner skilda och juridiska personer som gett bidrag norska kr i bidrag till ungdomsverksamheöverstigande 20 000 tyska mark. Denna beten. Av nämnda belopp tillfaller mellan en stämmelse kringgås emellertid på olika sätt, och två miljoner norska kr de politiska ungbl. a. genom att man mellan bidragsgivarna domsförbunden. Frågan om stöd från komoch partierna skjuter in särskilda för ändamuner och fylken (län) till politisk verksammålet bildade organisationer, som insamlar het är f. n. under utredning i löne- och prisbidragen, slussar dem vidare till partierna departementet. Enligt gällande författningar och i dessas räkenskaper anges såsom donaföreligger inte någon möjlighet för komtorer. Även de tyska delstaterna kan enligt munala och fylkeskommunala organ att ge gällande författningar ge partierna ersättdirekt ekonomiskt stöd till partierna. En viss ping för deras kostnader i samband med indirekt bidragsgivning förekommer dock lantdagsvalen. Villkor är endast att de delvia anslag till exempelvis ungdomsverksamstatliga lagarna i detta hänseende överenshet, däribland sådan som bedrives av de postämmer med den federala författningen. litiska ungdomsförbunden. Vid de tyska kommunalvalen uppträder ofta
små, lokala valsammanslutningar och till- 3.4 Förbundsrepubliken Tyskland fälliga politiska grupperingar. En tillämp-
Ett generellt stöd till de politiska partierna ning av ovan angivna regler om valkostnads-
har ansetts och anses formellt fortfarande ersättning skulle därför på det kommunala
SOU 1972: 62 23
planet bli tämligen komplicerad. I delstaten larna att på deklarationsblanketterna kunna Nordrhein-Westfalen har man med hänsyn ange huruvida de vill bidra med en dollar härtill lagstiftat mot valkostnadsstöd på kom- till nästa presidentkampanj. Om så är fallet munal nivå. skall anges huruvida detta bidrag skall utgå till ett särskilt parti eller till en »non-partisan fund», som i sin tur uppdelas på de 3.5 Storbritannien enskilda partierna efter dessas storlek. En sammanlagd övre bidragsgräns har satts ge- Med undantag för viss kostnadsfri service nom att kongressen beslutat att partierna får från det allmänna av mindre omfattning i spendera högst 15 cent per väljare i samsamband med parlaments- och kommunal- band med den egentliga presidentkampanjen, valen utgår inte något statligt eller kommu- dvs. efter nomineringen av respektive kannalt stöd til de politiska partierna i Stor- didat, vilket i dagens läge skulle innebära britannien. Det må nämnas att ledaren och en maximal kampanjbudget per parti å 20,4 »inpiskaren» för det största oppositionspar- miljoner dollar. Användandet av den stattiet erhåller statliga löner. Dessa anses emel- liga finansieringsmöjligheten skall inte vara lertid inte utgöra någon form av statligt obligatoriskt. Om presidentkandidaten välpartistöd utan räknas som ersättning för jer privat finansiering, sätts ingen gräns för nämnda personers '»recognised public storleken av hans kampanjbudget. Genom duties». att utnyttja finansieringen via statsbudgeten avsäger sig kandidaten också möjligheten att motta privata bidrag, såvida maximibe- 3.6 USA loppet å 20,4 miljoner dollar inte nåtts via skattebidragen. Redan år 1966 presenterade senator Russell I sammanhanget må slutligen nämnas Long ett förslag om statliga bidrag till de att president Nixon den 7 februari 1972 unpolitiska partierna i USA. Detta förslag dertecknat en lag som innebär olika begodkändes av kongressen samma år men gränsningar i kostnaderna för politiska ogiltigförklarades året därpå och kom så- kampanjer. lunda aldrig att praktiskt tillämpas. Från demokratiskt håll lanserades i november 1971 ett förslag rörande finansiering av presidentkampanjer via statsbudgeten. Ursprungligen avsågs detta förslag bli tillämpligt i samband med 1972 års presidentkampanj. Kongressen antog förslaget och upphöjde detsamma till lag men beslöt att ikraftträdandet skulle uppskjutas så att lagen fick praktisk effekt först i samband med
presidentkampanjen år 1976. I samband
med att lagen undertecknades av president Nixon gjordes dock från Vita Huset klart att presidenten, om han blev omvald, avsåg att verka för att lagen upphävdes eller inskränktes. De flesta bedömare uppges därför vara eniga om att statlig finansiering av presidentkampanjer är mycket osannolik, i varje fall under president Nixons ämbetsperiod. Enligt nämnda lag kommer skattebeta-
SOU 1972: 62
4 Utgående bidrag från det allmänna till de politiska partierna
I Sverige utgår bidrag från det allmänna i för ett kalenderår i sänder. Bidragsberäkolika former till de politiska partierna. Ka- ningen varje år skall ske med utgångspunkt pitel 2 ovan innehåller en redogörelse för i mandatförhållandena den 1 februari under tillkomsten av de viktigaste bidragsformer- bidragsåret. Även sådana mandat som den na, nämligen det statliga partistödet och angivna beräkningsdagen är obesatta beakstödet till riksdagsgruppernas kanslier samt tas. det kommunala partistödet. Ytterligare ett Parti som vill komma i åtnjutande av
par former av bidrag från det allmänna sy- bidrag får ansöka därom hos riksgäldsfull-
nes emellertid böra nämnas. Här avses dels mäktige. I sina ansökningar uppger partierde bidrag som utgår till de politiska ung- na de bidragsbelopp de anser sig vara bedoms- och studentförbunden såsom ett led i rättigade till samt efter vilka grunder belopsamhällets understödjande av olika slags pen uträknats, Ansökningarna prövas inte ungdomsverksamhet, dels de kostnader det av riksgäldsfullmäktige utan överlämnas till allmänna ikläder sig för framställning av en av fullmäktige tillsatt nämnd, partibivalsedlar. Nedan följer en kortfattad redo- dragsnämnden, som har att fördela stödet. görelse för nämnda bidragsformer till par- Ledamöterna i nämnden är tre till antalet tierna. och utses för en tid av sex år i sänder. I proposition 1965: 174 förordades att ledamot av nämnden skulle vara eller ha varit 4.1 — Statligt stöd innehavare av högre domartjänst. Såsom ledamot av nämnden borde inte komma 4.1.1 Partistödet i fråga någon som hade politiskt förtroendeuppdrag. Sedan partibidragsnämnden bilda- Såsom framgår av kapitel 2 (avsnitt 2.2) des har den varit sammansatt av ett justitieinfördes ett statligt partistöd genom beslut råd såsom ordförande, ett regeringsråd och av 1965 års riksdag med verkan fr. o. m. ordföranden i arbetsdomstolen. Sekreterarkalenderåret 1966 (prop 1965: 174, KU 44, göromålen fullgöres av chefen för riksgäldsrskr 452). T. o. m, år 1970 gällde som förut- kontorets sekretariat. Vid sammanträdena sättning för erhållande av bidrag att partiet föres protokoll som justeras av samtliga erövrat mandat vid senaste val till andra ledamöter. Om sina beslut underrättar kammaren och dessutom vid samma val fått nämnden riksgäldsfullmäktige genom protominst två 6 av de i hela riket avgivna kollsutdrag. Fullmäktige låter sedan utbegiltiga rösterna. Fr.o.m. år 1971 gäller tala bidragsbeloppen till partierna, vilket (prop. 1970:1 bil. 4 sid. 79, KU 14, rskr brukar ske någon gång under första hälften 103) att politiskt parti som har deltagit i av februari månad. Kostnaderna för nämnsenaste val till riksdagen och därvid vunnit dens verksamhet bestrides ur det anslag som
mandat erhåller ett bidrag å 70 000 kr per anvisats till partistödet. Nämndens beslut
mandat och kalenderår. kan inte överklagas. Statlig kontroll av hur Bidragen omprövas årligen och utbetalas partierna använder sina bidrag förekommer
SOU 1972: 62 25
ej. Till de bidragsberättigade politiska par- partigrupp som var företrädd i regeringen tierna har för perioden 1966—1971 utbeta- och med 4 500 kr per år och medlem till lats stöd enligt tabell 3 (partiernas röstande- annan partigrupp. Genom beslut av 1970 lar vid andrakammarvalen 1964 och 1968 års riksdag (B: oU 1970: 68, rskr. 339) höjsamt vid riksdagsvalet 1970 har medtagits des motsvarande belopp fr.o.m, 1971 års som jämförelse): ingång till 3 500 respektive 5 250 kr. Olik-
Tabell 3. Åren 1966—1971 utbetalat statligt partistöd.
| Parti/år | 1966 1967 1968 1969 1970 1971 Summa tkr/ | genomsnitt | |||
| m Belopp, tkr | 9 av stödet Röstandel | 3 540 3 540 3 480 3 420 3 300 2 870 20150 15,4 15,4 15,i 14,8 14,3 11,7 13,7 13,7 13,7 13,9 13,9 11,5 | 14,4 13,4 | ||
| [ Belopp, tkr | Jo av stödet Röstandel | 3 180 3 240 3 360 3 540 3 600 4970 21 890 13,8 14,1 14,6 15,4 15,6 20,3 13,2 13,2 13,2 16,1 16,1 19,9 | 15,7 15,3 | ||
| fp Belopp, tkr | 2 av stödet Röstandel | 4:140 4 080 4 080 3 600 3 660 4 060 23 620 18,1 17,8 17,8 15,6 15,9 16,6 17,0 17,0 17,0 15,0 15,0 16,2 | 16,9 16,2 | ||
| s Belopp, tkr | 20 av stödet Röstandel | 11520 11580 11520 12240 12240 11410 70 510 50,1 50,4 50,1 53,1 53,1 46,6 47,3 47,3 47,3 50,1 50,1 45,4 | 50,5 47,9 | ||
| vpk = Belopp, tkr | Z av stödet Röstandel Summa tkr | 600 540 540 240 240 1190 3 350 2,6 5,2 5,2 22980 22980 22980 23040 23040 24500 139 520 | 2,3 2,3 5,2 | 1,1 1,1 3,0 3,0 4,8 | 4,9 2,4 4,4 |
| 4.1.2 Kanslistödet | heterna i beloppen har motiverats med skill- |
naden i arbetsvillkor för ett oppositionsparti Alla i riksdagen representerade politiska par- i jämförelse med ett parti i regeringsställtier har till hjälp åt sina riksdagsgrupper ning. Bidragen utbetalas till riksdagsgrupsärskilda kanslier bestående av anställd per- perna utan ansökningsförfarande med en sonal. Ett sådant kansli har till främsta tolftedel per månad; utbetalande myndighet uppgift att biträda gruppen och dess med- är riksdagens förvaltningskontor. Bidragen lemmar med utrednings- och skrivarbete utgår till varje partigrupp i riksdagen oavsamt att tjänstgöra som kontaktorgan med sett dess storlek och således även om t. ex. allmänheten, statliga och kommunala myn- bara en riksdagsman företräder partiet. Nådigheter, fackliga eller andra intresseorga- gon kontroll av hur medlen utnyttjas förenisationer etc. Kansliernas ställning i förhål- kommer inte. Under perioden 1966—1971 lande till respektive partiorganisation är nå- har de olika partigrupperna varit berättigade got skiftande. Likaså varierar personalstyr- till kanslistöd enligt tabell 4. kan från det ena kansliet till det andra. T.o.m. år 1965 finansierades gruppkanslierna belt eller till avsevärd del med obliga- 4.1.3 Stödet till partiernas ungdomsorganitoriska avgifter från de riksdagsledamöter sationer som ingick i de olika grupperna. Fr. o. m. år 1966 utgår statsbidrag till partiernas kost- Liksom till andra ungdomsorganisationer utnader för gruppkanslier (B: oU 1965: 54, går statsbidrag till de politiska partiernas rskr. 442). Ursprungligen utgick sådant bi- ungdomsförbund. — (Gällande «författning drag med 3 000 kr per år och medlem till finns i SFS 1971: 388). Stödet avser förbun-
SOU 1972: 62
Tabell 4. Åren 1966—1971 utbetalat kanslistöd.
| År/parti m | c fp | S vpk mbs Summa kr |
| 1966 | 265 500 238 500 310 500 576 000 45 000 4 500 1 440 000 | |
| 1967 | 265 500 243 000 306 000 579 000 40 500 4 500 1438 500 | |
| 1968 | 261 000 252 000 306 000 576 000 40 500 4 500 1 440 000 | |
| 1969 | 256 500 265 500 270 000 612 000 18 000 | — 1422 000 |
| 1970 | 247 500 270 000 274 500 612 000 18 000 | — 1422 000 |
| 1971 | 215 250 372 750 304 500 570 500 89 250 | — 1552 250 |
Summa kr 1 511250 1 641 750 1771500 3525500 251250 13500 8 714 750
dens kostnader för central verksamhet och fem gånger sammanlagda antalet vid valet utbildning av ungdomsledare samt för lokal röstberättigade i de valkretsar, i vilka val verksamhet. För den centrala verksamheten förrättas samtidigt. Gottgörelsen skall utgå utbetalas statsbidraget i form av ett grund- med belopp motsvarande faktiska kostnaderbidrag och ett rörligt bidrag. För utbildning- na, dock högst med sex kr per 1 000 valen av ungdomsledare utgår det statliga stö- sedlar. Vid val av kommunfullmäktige äger det i form av ett ungdomsledarbidrag. kommunen enligt 60 a 8 kommunala valla- Grundbidraget utgör f.n. 30000 kr per gen besluta att parti, som är eller genom budgetår som huvudregel. Bidragsfrågorna valet blir representerat i fullmäktige, skall prövas — med visst undantag där beslutan- erhålla bidrag av kommunen till partiets derätten ligger hos Kungl. Maj:t — av skol- kostnader för framställning av valsedlar. Beöverstyrelsen. Ingenting hindrar numera en slutet skall innehålla att ersättning utgår till politisk ungdomsorganisation som åtnjuter varje sådant parti efter enhetliga grunder. statsbidrag att använda detta för exempelvis Ersättning får dock ej utgå i den mån gottpolitisk information och opinionsbildande görelse erhålles av statsverket. Sistnämnda verksamhet. Sammanlagt utgår enligt denna bestämmelser äger enligt 61 § kommunala bidragsform drygt två miljoner kr per bud- vallagen motsvarande tillämpning på landsgetår till de politiska ungdoms- och student- tingskommun vid val av landstingsmän och förbunden, Härtill kommer statligt stöd för på församling vid val av kyrkofullmäktige. särskilda ändamål. År 1969 infördes den regeln att papper för
Vidare erhåller de politiska ungdomsor- framställning av valsedlar för val till riksganisationernas distrikts- och lokalavdelning- dagen tillhandahålles kostnadsfritt av statsar vissa bidrag från landsting och kommu- verket enligt de närmare bestämmelser som ner. meddelas av Kungl. Maj:t Vad nu sagts gäl-
ler också papper för framställning av val-
sedlar för andra val som förrättas samma 4.1.4 Valsedelskostnaderna
dag som ordinarie val till riksdagen äger
rum. Enligt 97 § lagen (1920: 796) om val till riksdagen och 60 a 8 kommunala vallagen Vid 1970 års val uppgick statsverkets (1930: 253) äger i riksdagen representerat kostnad för valsedlar till 2,7 miljoner kr. parti vid riksdags- och landstingsval, i den (Några kommunala bidrag för detta ändaomfattning och ordning Kungl. Maj:t be- mål torde inte ha utgått; jfr SFS 1969: 825.) stämmer, erhålla gottgörelse av statsverket 1965 års valtekniska utredning föreslår i
för kostnaderna för de valsedlar partiet låtit sitt betänkande IV Maskinell teknik vid de
iordningställa för valen. De närmare be- allmänna valen (SOU 1971: 72 sid. 37) bl. a. stämmelserna finns i KK (1964: 395) om att staten för varje val ställer ett visst begottgörelse för kostnader för valsedlar. Er- lopp till partiernas förfogande. Detta belopp sättning utgår vid varje val för kostnader för skall svara mot kostnaden för att framställa högst det antal valsedlar, som motsvarar valsedlar till ett antal som motsvarar fyra
SOU 1972: 62 27
gånger antalet röstberättigade i valkretsen Frågan vad som enligt lagen skall förstås respektive landstings- eller primärkommu- med parti bör, som anförs i promemorian, bedömas med utgångspunkt i den definition av nen. Partierna skall därefter enligt förslaget begreppet politiskt parti som ges i 16 § riksfå bestämma om de vill ha valsedlar för dagsordningen. Enligt denna definition avses hela beloppet eller om de vill använda en med politiskt parti varje politisk sammanslutdel av detta till valsedlar och återstoden ning eller grupp av väljare som uppträder i val för annan verksamhet, t. ex. informations- under särskild partibeteckning. För att ett parti skall kunna uppbära bidrag måste det emeller-
verksamhet inför valet. I den mån partiet
tid vara juridisk person, d.v.s. partiet måste inte vill använda hela beloppet till valsedlar. kunna förvärva rättigheter och ikläda sig skylutbetalas den del av totalbeloppet, som inte digheter. Det är enligt fast rättspraxis fallet tas i anspråk för valsedlar, till partiet. Cen- om den politiska sammanslutningen eller väljargruppen antagit stadgar och valt styrelse. trala valmyndigheten skall sedan svara för Beslut om partistöd kan alltså inte avse parti framställning av de valsedlar som partiet som inte är juridisk person. Om två eller flera uppgivit sig vilja ha. partier samverkar vid ett val genom att använda gemensam partibeteckning utan att skapa en särskild juridisk person för denna samverkan, torde därför beslut om kommunalt partistöd 4.2 Det kommunala partistödet få avse de samverkande partierna var för sig.
I lag (1969: 596) om kommunalt partistöd Att partistödet skall avse politisk verkstadgas att kommun får lämna ekonomiskt samhet i den bidragsgivande kommunen föbidrag till politiskt parti, som under den tid reskrives inte i lagen. Av förarbetena frambeslut om bidrag avser, är representerat i går emellertid klart att befogenheten för kommunens fullmäktige. Beslutet skall in- kommunerna att utge stöd till partierna inte nehålla att bidrag utgår till varje sådant innebär något avsteg från den princip som parti med samma belopp för varje plats gäller för all kommunal verksamhet, nämsom partiet under nämnda tid har i full- ligen att den skall tillgodose ett till kommumäktige. Vad nu sagts äger motsvarande nen knutet intresse. En uttrycklig föreskrift tillämpning på landstingskommun «och härom har dock bedömts kunna ge en förelandsting. ställning om att bidragens användning skulle Någon närmare bestämning av begreppet kontrolleras från kommunerna. Enligt förpolitiskt parti finns inte i lagen. Föredra- arbetena bör en sådan kontroll självfallet gande departementschefen anförde härom i inte förekomma (prop 1969: 126, sid. 20). den proposition (1969: 126 sid. 21 f) som På uppdrag av utredningen om den komlåg till grund för lagstiftningen: munala demokratin har t. f. docenten Harry
Tabell 5. År 1971 utbetalat totalt landstings- och primärkommunalt stöd.
| Parti Belopp, kr | Primär- kommuner! = kommuner? Totalt | Landstings- | Zz av stödet Primär- Landstings- Kommu- Lands- kommuner! kommuner? = nalvalet tings- | Röstandel | valet | |
| m | 3 322 157 1404 500 4 726 657 11,7 | 11,9 | 11,8 11,6 | |||
| c | 5187 583 2376 800 7 564 383 18,2 | 20,1 | 18,9 20,6 | |||
| fp | 4 596 781 2 008 600 6 605 381 16,2 | 17,0 | 16,1 15,3 | |||
| s | 13 458 182 5739 400 19197 582 47,3 | 48,5 | 45,3 45,8 | |||
| vpk | 1245 686 282 300 1527 986 4,4 | 2,4 | 4,4 | 4,3 | ||
| kds | 279 238 | 13 000 292 238 1,0 | 0,1 | 1,8 | 1,9 | |
| övr | 339 600 | 5 000 344 600 1,2 | 0,0 | 1,7 | 0,5 | |
| Summa 28429227 11829600 40258 827 100,0 | 100,0 | 100,0 100,0 |
2 413 av 464
2 Samtliga 28 SOU 1972: 62
Forsell gjort en undersökning rörande det” former till de politiska partierna. För år
kommunala partistödet. Undersökningen bar 1971 t.ex. utgick statligt och kommunalt publicerats i utredningens om den kommu- partistöd med sammanlagt nästan 65 miljo-
nala demokratin Rapport angående kommu- ner kr. Beloppet fördelade sig på partierna
nal information m. m. (SOU 1972: 52). Bl. a. i enlighet med tabell 6 (röstandelarna vid innehåller undersökningen en tabell med riksdagsvalet 1970 medtagna som jämföreluppgifter om det primärkommunala parti- se).
stödet för åren 1970 och 1971 fördelat per Om man till det statliga och kommunala
kommun, parti, mandat och bostadsbushåll. partistödet å tillhopa närmare 65 miljoner Partistödsutredningen har haft ett visst sam- kr lägger kanslistödet å drygt 1,5 miljon kr, arbete med utredningen om den kommunala uppgick de allmänna bidragen åt de poli-
demokratin beträffande Forsells undersök- tiska partierna år 1971 till något över 66 ning. Uppgifterna rörande omfattningen miljoner kr. Till denna summa kommer
och fördelningen av den primärkommunala under valår 2—3 miljoner kr i valsedelsbidragsgivningen till partierna har t. ex. av- kostnader. stämts mot det material i nämnda hänseende som partistödsutredningen insamlat och lagt till grund för sina överväganden. I Bilaga I till detta betänkande redovisas vad partierna år 1971 erhållit i primärkommunalt partistöd länsvis. Såsom komplettering av den undersökning Forsell gjort har partistödsut-
redningen inhämtat uppgifter om det stöd
som år 1971 utgått till partierna från landstingskommunerna. Uppgifterna härom finns intagna såsom Bilaga 2 till betänkandet De företagna undersökningarna i fråga om det kommunala partistödets omfattning och fördelning år 1971 sammanfattas i tabell 5 (partiernas röstandelar vid landstingsoch kommunalvalen 1970 medtagna som jämförelse).
4,3 Total bidragsgivning till partierna
Som framgår av vad ovan anförts i detta kapitel lämnar det allmänna bidrag i olika
Tabell 6. År 1971 utbetalat sammanlagt statligt och kommunalt partistöd.
Parti Belopp, kr 296 av stödet Röstandelar
| m | 7 596657 — 11,7 | 11,5 |
| c | 12534 383 = 19,4 | 19,9 |
| fp | 10 665 381 16,4 | 16,2 |
| S | 30 607 582 47,3 | 45,4 |
| vpk 2717 986 4,2 | 4,8 | |
| kds | 292 238 0,5 | 1,8 |
| övr | 344 600 0,5 | 0,4 |
| Summa 64 758 827 100,0 | 100,0 | |
| SOU 1972: 62 | 29 |
5 Vissa uppgifter om de politiska partierna
Partistödsutredningen har funnit det natur- parti är under uppbyggnad sedan den med ligt att som bakgrund till utredningen över- partiet tidigare samarbetande ungdomsorgaväganden i följande kapitel lämna vissa upp- nisationen, Vänsterns Ungdomsförbund gifter om de politiska partierna. Någon me- (VUF), numera upplösts. ra fullständig redogörelse för svenskt parti- Samtliga partier har centrala kanslier väsende åsyftas emellertid inte. Endast så- (partisekretariat). Politiskt ledande tjänstedana uppgifter som med hänsyn till utred- man är partisekreteraren; denne är i vissa ningsuppdraget bedömts vara av intresse har partier medlem av partistyrelsen och styreldärför medtagits. Redogörelsen avser de fem sens arbets- eller verkställande utskott. riksdagspartierna, om inte annat uttryckligen Tjänstemännen på partisekretariaten handanges. lägger i allmänhet olika ärendegrupper, t. ex. informations-, fackliga, kommunal-, studie-, internationella eller ekonomiska och orga- 5.1 Partiernas organisation, medlemsantal, nisatoriska frågor. Förutom tjänstemännen röstandelar m. m. på partisekretariaten, har partierna ombudsmän anställda på distrikts- och lokalnivå. I organisatoriskt hänseende föreligger bety- Vidare har partierna såsom nämnts i kadande olikheter mellan partierna. Ett likartat pitel 4 ovan (avsnitt 4.1.2) särskilda kanslier mönster kan dock urskiljas i den grundläg- till sina riksdagsgrupper med uppgift att bigande organisatoriska uppbyggnaden med träda med utrednings- och skrivarbete samt tjänstgöra som kontaktorgan. riks-, distrikts- och lokalorganisationer samt kvinno- och ungdomsförbund, vilket torde Av den föregående översikten torde ha framgå av på följande sidor redovisade or- framgått att det visserligen finns en del likganisationsskisser. heter i partiernas organisationsstruktur. Sidoorganisationerna är som skisserna vi- Skillnaderna mellan partierna är dock besar i allmänhet uppbyggda på i princip sam- tydande. Bl. a. måste beaktas att arbetsförma sätt som moderpartierna. Som regel är delningen mellan olika nivåer inom partiersidoorganisationerna företrädda med repre- na skiftar. Sålunda kan hos ett parti en viss sentanter i moderpartiernas olika instanser. uppgift åvila distriktsorganisationen medan I vissa av sidoorganisationerna är medlem- i ett annat parti samma uppgift ombesörjes marna automatiskt även medlemmar i re- av lokalavdelningarna. De olika ledens självspektive moderparti, i andra fall föreligger ständighet i förbållande till varandra växlar
inte sådana dubbla medlemskap. Över huvud också inom partierna. Andra viktiga olik-
taget varierar fastheten i anknytning mel- heter mellan partierna är: skilda förankringlan moderpartierna och sidoorganisationer- ar hos fackliga eller andra intresseorganina. sationer, olika stöd hos pressen samt skilda Vänsterpartiet kommunisterna har av möjligheter att mobilisera stöd från parprincipiella skäl ingen särskild kvinnoorga- tiets sympatisörer, antingen i form av pernisation. En ungdomsorganisation för detta sonliga arbetsinsatser eller penningbidrag.
SOU 1972: 62
Moderata samlingspartiet
RIKSORGANISATION 1. Partistämma UNGDOMS- KVINNO- i
] = 2. Partiråd 7 FförBUND
FÖRBUND 3. Partistyrelse ö
(arb. utskott)
| FÖRBUND 1, Förbundsstämma UNGDOMS- LÄNSKVINNO- FÖRBUND Ä rr 2. Förbundsråd at — —-—— DISTRIKT 3. Förbundsstyrelse larb. utskott) EL KOMMUNKRETS
Kvinnoförening Ungdomsförening alt Avdelning Skolungdomseller Kvinno- förening alt Grupp kommitté eller Kommitté
Fria Moderata Studentförbundet helt fristående. Centerpartiet
RIKSORGANISATION CKF 1. Riksstämma CUF ag DD 2. Förtroenderåd a Dr Kvinnoförbund Ungdomsförbund 3. Partistyrelse (arbetsutskott)
I
DISTRIKT CKF (0) 1. Distriktstämma CUF Distrikt 2. Distriktsstyrelse Distrikt (arbetsutskott)
I I
HH i
KOMMUNORGANISATION
CKF- !
Center- CUFavdelning avdelning avdelning
QQ) Utbytesrepresentation i styrelserna
SOU 1972: 62 31
Folkpartiet
KVINNO- bo ee 1. Landsmöte — 1 UNGDOMS-
FÖRBUND 2. Förtroenderåd FÖRBUND
3. Partistyrelse (arb.utskott)
VALKRETSFÖRBUND DISTRIKT Fr 1. Förbundsmöte OA DISTRIKT 2. Förbundsstyrelse
TA
| KOMMUNFÖRENING |
P KLUBB
GRUP Or HM LoKALAVDELNING ft —X—XXÅ uB
Loo no oo J
Liberala förbundet numera helt fristående,
Socialdemokratiska partiet
SSKF SKSF PARTI Kvinnoförbund
Broderskaps- ee 1. Kongress ja;
rörelsen 2. Partistyrelse ssu (Verkställande utskott) Ungdomsförbund
PARTIDISTRIKT Dikt
SKSF | 1. Distriktskongress -- Distrikt 2. Distriktsstyrelse sSU
| (Verkställande utskott) Distrikt
SKSF Broderskapsgrupp
SO ST MV
Pfackklubb/ = | | Tjänstemanna- > PARTIKRETS | innoklubb
| Kvinnoklu
prörening = d [ARBETAREKOMMUN 196 =Umdomskiutt
7 I | ngdomsklu I Stadsdels-, för- | samlings-, kvarters-
| förening I | JT
Kulturarbetar-
pförening 3
32 SOU 1972: 62
Vänsterpartiet kommunisterna
1. Partikongress
2. Partistyrelse (Verkställande utskott)
!
PARTIDISTRIKT
1. Årskonferens
2. Distriktsstyrelse
rp PARTIKRETS 1
| LOKALORGANISATION |
| Tr rn J
Tabell 7. Medlemsantal i riksdagspartierna (inkl. kvinno- och ungdomsförbunden)
Datum/parti m c fp 8 vpk 1.1.1965 197 400 248 300 115 400 921 500 25 900 1.1.1966 180 900 241 800 114 500 931 600 25 900 1.1.1967 170 400 236 000 116 100 945 600 23 500 1.1.1968 162 200 230 700 116 300 952 600 25 000 1.1.1969 164 500 229 000 117 300 9250 000 22 200 1.1.1970 159 300 226 900 112 700 977 900 18 500 1.1.1971 153 700 227 500 108 700 956 600 19 300
Tabell 8. Röstfördelningen i 96 mellan partierna vid andrakammarvalen 1936—1968 samt vid riksdagsvalet 1970
| År/parti | h/m | bf/c | fp | s | k/vpk | övr |
| 1936 | 17,6 | 14,3 | 12,9 | 45,9 | 7,7 | 1,6 |
| 1940 | 18,0 | 12,0 | 12,0 | 53,8 | 3,5 | 0,7 |
| 1944 | 15,9 | 13,6 | 12,9 | 46,6 | 10,3 | 0,7 |
| 1948 | 12,3 | 12,4 | 22,8 | 46,1 | 6,3 | 0,1 |
| 1952 | 14,4 | 10,7 | 24,4 | 46,1 | 4,3 | 0, |
| 1956 | 17,1 | 9,4 | 23,8 | 44,6 | 5,0 | 0,1 |
| 1958 | 19,5 | 12,7 | 18,2 | 46,2 | 3,4 | — |
| 1960 | 16,5 | 13,6 | 17,5 | 47,8 | 4,5 | 0,1 |
| 1964 | 13,7 | 13,2 | 17,0 | 47,3 | 5,2 | 3,6! |
| 1968 | 13,9 | 16,1 | 15,0 | 50,1 | 3,0 | 1,8" |
| 1970 | 11,5 | 19,9 | 16,2 | 45,4 | 4,8 | 2,2" |
2 Därav kds 1,8 20 och mbs 1,5 2
3 Därav kds 1,5 26 och mbs 0,3 7
3 Därav kds 1,8 20 och kfmi 0,4 2
SOU 1972: 62 33
Tabell 9. Röstfördelningen i 70 mellan partierna vid kommunalvalen 1938--1970.
| År/parti | h/m | bf/c | fp | 8 | k/vpk | övr |
| 1938 | 17,8 | 12,6 | 12,2 | 50,4 | 5,7 | 13 |
| 1942 | 17,6 | 13,2 | 12,4 | 50,3 | 6,0 | 0,5 |
| 1946 | 14,9 | 13,6 | 15,6 | 44,4 | 11,2 | 0,3 |
| 1950 | 12,3 | 12,3 | 21,7 | 48,6 | 4,9 | 0,2 |
| 1954 | 15,7 | 10,3 | 21,7 | 47,4 | 4,8 | 0,1 |
| 1958 | 20,4 | 13,1 | 15,6 | 46,8 | 4,0 | 0,1 |
| 1962 | 15,5 | 13,1 | 17,1 | 50,5 | 3,8 | 0,0 |
| 1966 | 14,7 | 13,7 | 16,7 | 42,2 | 6,4 | 6,1" |
| 1970 | 11,8 | 18,9 | 16,1 | 45,3 | 4,4 | 3,5? |
1 Därav kds 1,8 26, mbs 1,7 20 och borgerlig samling 2,6 9 ? Därav kds 1,8 20 och kfml 0,4 26
I sammanhanget bör även beaktas att olik- partier att medlemmar av kvinno-, ungheter föreligger mellan partierna beroende doms- eller andra sidoorganisationer autopå skillnader i tradition och praxis när det matiskt även förvärvar medlemskap i mogäller att bedriva verksamheten. derpartiet. Partiernas medlemsstatistik är
Avslutningsvis under detta avsnitt återges emellertid inte så utformad att dylika dubi tabellform ett antal uppgifter om partier- belanslutningar exakt kan anges. I viss utnas medlemsantal och röstandelar vid skilda sträckning grundar sig därför i tabell 7 redotillfällen. När man jämför de olika partier- visade siffror på uppskattningar, gjorda i nas medlemsantal bör beaktas att principer- samråd med partisekretariaten; på grund na för anslutning av medlemmar delvis skil- härav har en avrundning till jämna hundrajer sig åt. Här må främst erinras om att tal företagits.
medlemskap i det socialdemokratiska par- När det gäller partiernas röstandelar må
tiet förvärvas både enskilt och kollektivt, tabellerna 8 och 9 kompletteras med påpemedan rekryteringen av medlemmar i öv- kandet att mellan de redovisade åren 1936 riga partier endast sker individuellt. Vidare — 1970 partierna haft sina starkaste fästen må nämnas att något mera direkt och på- respektive svagaste punkter inom i stort sett tagligt samband mellan kortsiktiga föränd- samma områden under hela perioden. Betyringar i medlemsantal och röstandelar inte delsefulla geografiska förskjutningar av parsynes kunna påvisas. Mer långtgående slut- tiernas väljarunderlag kan dock i vissa fall satser bör därför inte dras av de publicerade noteras; under senare år må främst pekas medlemsuppgifterna. på centerpartiets inbrytning bland stadsväl- " Som tidigare nämnts förekommer ji vissa jarna.
Tabell 10. Totala centrala kostnader för riksdagspartierna åren 1965—1971.
| År/parti | m | c | fp | 8 | vpk |
| 1965 | 7 198 856 | 644 838 | 2993 603 | 2764 424 | 725 347 |
| 1966" | 10 918 000 | 4 240 515 | 6927 987 | 19 623 270 | 1098 394 |
| 1967 | 11 253 300 | 3 725 316 | 6 768 150 | 16 384 940 | 878 571 |
| 1968 | 15 185 900 | 3 815 049 | 9 285 529 | 22 179 374 | 938 122 |
| 1969 | 8 874 700 | 4 341 580 | 5655 455 | 16 490 977 | 696 724 |
| 1970 | 10 152 500' 4 700 400 8 301 870' 5 872 000 | 7226 776 5 104 000&8 | 25 795 446 18 106 125 | 1 044 000 1430 000 |
1971"
1 Statligt partistöd utgår fro m detta år
? Boksluten ej klara vid redovisningstillfället; beloppen därför inte definitiva
3 Minskningen jämfört med 1970 beror på att vissa distriktskostnader som tidigare åvilade fp:s riksorganisation numera belastar partiets valkretsförbund (distrikt)
+ Exkl förlusttäckning
SOU 1972: 62
5.2 Partiernas kostnader 1970 och 1971 års centrala kostnader för de fem riksdagspartierna fördelar sig på I direktiven för partistödsutredningens arbe- sätt framgår av tabellerna 11—15 (siffrorna te anförs bl. a. att de sakkunniga bör för- för 1971 ej definitiva). söka få så ingående kunskap som möjligt om hur partistödet hittills använts. Eftersom partierna även uppbär andra intäkter än stödet från staten och kommunerna, t. ex. medlemsavgifter, bidrag från fackliga organisationer och företag m. m., kan naturligtvis inte närmare preciseras vilka kostnader i verksamheten just partistödet använts för att täcka. Utredningen har emellertid gått ut till de fem riksdagspartiernas partisekretariat med en enkät angående partiernas centrala kostnader över huvud taget. Med centrala kostnader menas sådana utgifter som belastar partiernas centralt upprättade bokslut (oavsett om Kostnaderna avser riks-, distrikts- eller lokalverksambet) i motsats till utgifter som upptagits i bokslut på distrikts-
eller lokalnivå. Enligt svaren på enkäten
uppgick de totala centrala kostnaderna för de fem riksdagspartierna under åren 1965— 1971 till i tabell 10 redovisade belopp. Som synes av tabellen har kostnaderna varierat kraftigt mellan olika år och mellan partierna inbördes. Dessa variationer beror bl. a. på att vissa av åren varit valår (1966, 1968 och 1970). Även utgången av de allmänna valen har givetvis spelat sin roll i sammanhanget. Så t.ex. är ju det statliga och det kommunala partistödets storlek med nuvarande regler direkt proportionell mot antalet erövrade mandat j riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Sett över hela den aktuella tidsperioden har emellertid kostnaderna för partierna stigit. Dock har den sammanlagda ökningen i medelsförbrukningen blivit tämligen begränsad; i jämförelse med konsumentprisindex” utveckling under samma tid lägre än hälften. Detta förhållande sammanhänger synbarligen med att det statliga partistödet varit i stort sett oförändrat sedan det infördes år 1966. Något direkt samband mellan kostnadsutvecklingen för partierna å ena, och deras medlemsantal och röstandelar å andra sidan, har inte kunnat konstateras under denna korta tidsperiod.
SOU 1972: 62 35
Tabell 11. Moderata samlingspartiets centrala kostnader åren 1970 och 1971.
1970 1971 Riksverk- Distrikts- och Riksverk- Distrikts- och samhet lokalverksamhet samhet lokalverksamhet i den mån kost- i den mån kostnaderna härför naderna härför belastar den cen- belastar den centrala budgeten trala budgeten
Löner och arvoden inkl sociala förmåner 2.792 000" 1870 000 2904 300: 1901 280 Konsulter 35 000 — 64 200 — Resor, traktamenten, sammanträdeskostnader och representation 464 000 45 000 234 490 37 000 Studier och konferensverksamhet 266 300 15 000 50 000 6 000 Egna trycksaker för internt bruk (medlemsinformation etc) 413 300 — 290 000 — Egna trycksaker för externt bruk (valtidningar m m) 380 200 241 200 3 500 — Annonser 173 700 — 31 000 — Lokal-, distributions- och kontorsomkostnader 1045 300 145 700 206 000 50 000 Stöd till dagstidningar -— — — — Stöd till veckopress och tidskrifter — — — — Anslag till egna organisationer 1404 000? — 1 084 100? — Anslag till och medlemsavgifter i utomstående organisationer 180 000 — 180 000 — Kapitalkostnader (räntor, kapitalskatter och avskrivningar) 560 900 — 460 000 — Avsättning till kommande val-
| rörelse | — | — | — | — |
| Förlusttäckning | 1575 000 | — | 500 000? | -— |
| Div kostnader | 120 900 | — | 100 000 | — |
| Totalt | 92410600 2316 900 | 7 207 590 1994 280 |
1 Varav löner inkl sociala förmåner för riksdagsgruppens kansli ca 410 000 (1970) resp ca 420 000 (1971) 2 Varav löner inkl sociala förmåner till MUFoch kvinnoförbundet 810 000 (1970) resp 883 100 1971) : Mellan 500 000—1 000 000
SOU 1972: 62
Prop. 1972: 126
Tabell 12. Centerpartiets centrala kostnader åren 1970 och 1971.
1970 1971
Riksverk= = Distrikts- och Riksverk= = Distrikts- och samhet lokalverksambhet samhet lokalverksambet i den mån kost- i den mån kostnaderna härför naderna härför belastar den cen- belastar den centrala budgeten trala budgeten
Löner och arvoden inkl sociala förmåner 1 115 000! — 1220 000! — — — — = Konsulter Resor, traktamenten, sammanträdeskostnader och representation 320 286 -— 310 000 — Studier och konferensverksamhet 285 000 — 184 000 — Egna trycksaker för internt bruk (medlemsinformation etc) 70 162 -— 427 000 — Egna trycksaker för externt bruk (valtidningar m m + affischer) 24 202 — 36 000 — Annonser 6 000 — 20 060 -— Lokal-, distributions- och kontorsomkostnader 502 750 — 670 000 — Stöd till dagstidningar 272 000 — 150 000 — Stöd till veckopress och tidskrifter — — — — Anslag till egna organisationer 1375 000 — 1710 000 — Anslag till och medlemsavgifter i utomstående organisationer — — — — Kapitalkostnader (räntor, kapitalskatter och avskrivningar) 60 000 — — — Avsättning till kommande valrörelse — — 900 000 — Valkostnader i 1970 års budget 670 000 — — — Resterande valkostnader från 1970 — — 245 000 — Totalt 4 700 400 — 5 872 000 —
1 Varav ca 500 000 avser kostnader för presstjänst och riksdagsgruppens kansli
SOU 1972: 62 37
Tabell 13. Folkpartiets centrala kostnader åren 1970 och 1971.
1970 1971 Riksverk- Distrikts- och Riksverk- Distrikts- och samhet lokalverksamhet = sambet lokalverksamhet i den mån kost- i den mån kostnaderna härför naderna härför belastar den cen- belastar den centrala budgeten trala budgeten
Löner och arvoden inkl sociala förmåner 1837 769 — 1729289 1925 000 — Konsulter 65 445 — 15 000 — Resor, traktamenten, sammanträdeskostnader och representation 179 278 288 828 360 000? — Studier och konferensverksamhet 103 263 103 114 215 000 — Egna trycksaker för internt bruk (medlemsinformation etc) 483 950 — 505 000 — Egna trycksaker för externt bruk (valtidningar m m) 539 829 — 50 000 — Annonser 465 797 -— 50 000 — Lokal-, distributions- och kontorsomkostnader 563 094 — 490 000 — Stöd till dagstidningar — — -— — Stöd till veckopress och tidskrifter -— — — — Anslag till egna organisationer 682 000 — 712 000 — Anslag till och medlemsavgifter i utomstående organisationer — — — — Kapitalkostnader (räntor, kapitalskatter och avskrivningar) 47 120 — 70 000 — Avsättning till kommande valrörelse 138 000 — 712 000 — Avsättning till övriga fonder alt förlusttäckning — — — -— Totalt 5 105 545 2 121 231 5 104 000 — ? Varav ca 200 000 (1970) och ca 260 000 (1971) avser kostnader för presstjänst ? Partikongress
38 SOU 1972: 62
Tabell 14. Socialdemokraternas centrala kostnader åren 1970 och 1971.
1970 1971
Riksverk- Distrikts- och Riksverk- Distrikts- och samhet lokalverksamhet = samhet lokalverksamhet i den mån kost- i den mån kostnaderna härför naderna härför belastar den cen- belastar den centrala budgeten trala budgeten
Löner och arvoden inkl sociala förmåner 1949 156 — 2 314 000 — Konsulter — — — — Resor, traktamenten, samman-
trädeskostnader och represen-
tation 639 100 — 604 125 — Studier och konferensverksamhet 2 140 300 — 1178 000 — Egna trycksaker för internt bruk (medlemsinformation etc) 659 460! -— 472 000! -— Egna trycksaker för externt bruk (valtidningar, affischer m m) 1792 121 — 1171 000 — Annonser 998 287 — 50 000 — Lokal-, distributions- och kontorsomkostnader 1334 600 — 1327 000 — Stöd till dagstidningar 8 000 000 — 8 000 000 — Stöd till veckopress och tidskrifter -— — — — Anslag till egna organisationer 4 454 169 — 1 850 000 — Anslag till och medlemsavgifter i utomstående organisationer 247 899 — 305 000 — Kapitalkostnader (räntor, kapitalskatter och avskrivningar) 1240 993 — 435 000 — Avsättning till kommande valrörelse 400 000 — — - Avsättning till övriga fonder
| alt förlusttäckning | 715 000? | — | 400 000? | — |
| Överskott | 1224 161 | — | — | — |
| Totalt | 25 795 446 | — | 18 106 125 | — |
1 Bla tidningen Aktuellt i politik och samhälle
>? Kongressfonden
3 Underskott 1 480 125
SOU 1972: 62 39
Tabell 15. Vänsterpartiet kommunisternas centrala kostnader åren 1970 och 1971.
1970 1971
Riksverk- Distrikts- och Riksverks = Distrikts- och samhet lokalverksamhet samhet lokalverksamhet i den mån kost- i den mån kostnaderna härför naderna härför belastar den cen- belastar den centrala budgeten trala budgeten
Löner och arvoden inkl sociala förmåner 374 000 — 320 000 Konsulter — Resor, traktamenten, eammanträdeskostnader och representation 45 000 — 70 000 Studier och konferensverksamhet 65 000 — 150 000 -— Egna trycksaker för internt bruk (medlemsinformation etc) 75 000 -— 20 000 Egna trycksaker för externt bruk (valtidningar m m) 228 000 — 20 000 Annonser — Lokal-, distributions- och kontorsomkostnader 40 000 — 60 000 Stöd till dagstidningar 100 000 — 250 000 Stöd till veckopress och tidskrifter — — 25 000 — Anslag till egna organisationer 95 000 — 400 000 Anslag till och medlemsavgifter i utomstående organisationer -— Kapitalkostnader (räntor, kapitalskatter och avskrivningar) 22 000 — 25 000 Avsättning till kommande valrörelse — -— -— — Avsättning till övriga fonder alt förlusttäckning — — 90 000
Totalt 1044 000 — 1430 000 —
Tabell 16. Partiernas centrala kostnader för riksverksamhet i jämförelse med deras röstandelar vid riksdagsvalet 1970 och medlemsandelar per den 1 januari 1971.
| Parti Centrala kostnader för riksverksamhet! | 1970 kr | VA | 1971 kr | Vv | Röstandelar Medlemsan- Vd | delar Po |
| m | 6 020 000 18,7 | 4 800 000 17,6 | 11,5 | 10,5 | ||
| c | 2 160 000 | 6,7 | 2 520 000 | 9,7 | 19,9 | 15,6 |
| fp | 4 090 000 12,7 | 3 220 000 11,8 | 16,2 | 7,4 | ||
| S | 19 000 000 59,0 | 15 850 000 58,0 | 45,4 | 65,2 | ||
| vpk | 950 000 | 2,9 | 940 000 | 3,4 | 4,8 | 1,3 |
1 Exkl ev kostnader för riksdagsgruppskanslier och presstjänst, avsättningar, överskott samt anslag till egna organisationer. Avrundning har skett till jämna tiotusental kr
40 SOU 1972: 62
En jämförelse mellan partierna visar att Ursprungligen föreslogs, som närmare kostnaderna för distrikts- och lokalverk- beskrives i kapitel 2 ovan (avsnitt 2.2), att samheterna i olika hög grad räknas in bland det nuvarande statliga partistödet skulle utde centrala kostnaderna. Det sammanlagda formas såsom ett presstöd. Vid införandet beloppet av sistnämnda kostnader för varje av partistödet utgick man också från att en parti är därför inte jämförbart med mot- betydande del av bidragsmedlen beträffande svarande siffra för övriga partier. Däremot vissa partier skulle komma att slussas vidare kan till viss del kostnaderna för riksverk- till pressen. Partistödsutredningens enkät samheterna jämföras, tabell 16. (Röstande- till de fem riksdagspartiernas partisekretalarna vid riksdagsvalet 1970 och andelarna riat har bekräftat riktigheten av detta antaav de i riksdagspartierna per den 1 januari gande. Under åren 1964—1971 utbetalat 1971 organiserade har medtagits som jäm- stöd till dagstidningar från partiernas riksförelse). Därvid bör emellertid beaktas vad organisationer och dem närstående stiftelser
i föregående avsnitt (5.1) anförts om skill- redovisas i tabell 18. (Dagstidning har där-
naderna i partiernas organisationsstruktur, vid definierats som allmän nyhetstidning av fackliga förankring, pressförhållanden etc. dagspresskaraktär vilken normalt utkom- De totala centrala kostnaderna för samt- mer med minst ett nummer varje vecka och liga partier har i den utsträckning som vars upplaga till övervägande delen är abonframgår av tabell 17 motsvarats av statligt nerad, 13 § första stycket KK (1971: 492) partistöd. Av sifferserien i tabellen torde om statligt stöd till dagstidningar). bl. a. kunna utläsas att kostnaderna för Den utsträckning i vilken utbetalade bidrag samtliga partier tagna tillsammans i allt från partierna till pressen motsvarats av statlägre grad motsvaras av statligt partistöd. ligt partistöd framgår av tabell 19.
(Valåren och icke-valåren bör jämföras var Socialdemokraterna och «vänsterpartiet
för sig.) Detta förhållande synes vara en
av förklaringarna till den tidigare påvisade
Tabell 19. Utsträckning (26) i vilken utberelativt begränsade ökningen av partiernas talt stöd till dagstidningarna motsvarats av utgifter. statligt partistöd.
Tabell 17. Utsträckning (96) i vilken partier- = År/parti m cc fp s vpk nas totala centrala kostnader motsvarats av
statligt partistöd åren 1966-—1971. ooo TI 3 0 2
1968 72 298 0 69,4 64,8
1966 1967 1968 1969 1970 1971 1969 7,3 183 0 65,4 70,8
1970 7,6 7,6 0 65,4 70,8 Valår — 53,6 447 47. 1971 87 30 0 70,1 46,2 Icke valår 71,3 63,8 62,5 Genomsnitt 7,5 202 0 72,2 57,9
Tabell 18. Åten 1964—1971 utbetalat stöd till dagstidningar från partiernas riksorganisationer och dem närstående stiftelser.
| År/parti m | [4 | fp | 8 | vpk | Summa kr | ||
| 1964 | 250 000 | — — | — 470 000 | 720 000 | |||
| 1965 | 250 000 | -— — | — 320 000 | 570 000 | |||
| 1966 | 250 000 | 1 000 000 — | 10 958 689 270 000 | 12 478 689 | |||
| 1967 | 250 000 | 1 000 000 — | 7 867 000 270 000 | 9 387 000 | |||
| 1968 | 250 000 | 1 000 000 — | 8 000 000 350 000 | 9 600 000 | |||
| 1969 | 250 000 | 647 000 — | 8 000 000 | 170 000 | 9 067 000 | ||
| 1970 | 250 000 | 272 000 — | 8 000 000 | 170 000 | 8 692 000 | ||
| 1971 | 250 000! | 150 000 — | 8 000 000 . 550 000 | 8950 000 |
2 Utöver ovan angivna bidrag torde ett icke obetydligt belopp utgå till Svenska Dagbladet.
SOU 1972: 62 41
kommunisterna kan sägas ha använt en re- Tabell 20. Dagstidningarnas redovisade lativt större andel av partistödet som bidrag politiska tendenser. till sin press än övriga partier. Totalt motsvarade bidragen till pressen 54,3 av Medelnettoupplaga
vardagar 1.1—30.6 partistödet — eller 12,5 av 23 miljoner kro-
1971 i Po nor — under år 1966, Därefter har andelen sjunkit i viss utsträckning. Detta beror en- Moderat/Höger/Konligt samstämmiga uppgifter från partisekre- servativ 12,1
Centerpartistisk 3,8 tariaten på att det statliga partistödet kom-
Centerpartistisk-Foltkmit att svara för en successivt minskande an- partistisk 0,1 del av partiernas intäkter, däremot inte på Folkpartistisk/Liberal/
| Frisinnad | 45,3 | |
| att behovet av bidrag till pressen minskat. Oberoende liberal | 6,1 | |
| Observeras bör också att presstöd i form av Borgerlig | Socialdemokratisk | 2,9 19,3 |
främst produktionsbidrag införts under år Vänsterpartiet 1971 och ökats kraftigt år 1972. kommunisterna 0,2 I förevarande avsnitt redovisade siffer- Övriga 10,2 material, vilket insamlats av partistödsutredningen, avser som torde ha framgått riksorganisationerna. Utredningen har inte in- politiska tendenserna endast avser tidningfordrat motsvarande uppgifter för partier- arnas politik på ledarsidorna och att ledarnas distrikts- och lokalorganisationer. Detta avdelningarna ofta är självständiga i förär motiverat främst av att utredningen haft hållande till de partier tidningarna står näratt överväga både omfattningen och kon- mast. Nyhetsbevakningen däremot förutsätstruktionen av det statliga stödet men endast tes ske enligt objektiva principer. Dessa förkonstruktionen av det kommunala stödet. hållanden torde — hävdas det — inte minst Vidare har användningen av det kommunala gälla de stora och därmed politiskt särskilt stödet kartlagts i ett urval av kommuner betydelsefulla dagstidningarna. Å andra sii den förut omnämnda undersökningen (ka- dan förfäktas, att undersökningar visar, att pitel 4 avsnitt 4.2) av t.f. docenten Harry inte bara ledarsidorna utan även nyhetsbe- Forsell (utredningen om den kommunala vakningen i praktiken präglas av tidningardemokratin, SOU 1972: 52). nas politiska färg. När det gäller att bedöma partiernas stöd i pressen bör också anmärkas att sam- 5.3 Partierna och pressen manställningen ovan endast omfattar dagspress, varför exempelvis fackförbundspres- Sedan gammalt bekantgör de svenska dags- sen saknas. Även rader av andra facktidtidningarna den grundläggande politiska skrifter, utgivna av skilda organisationer åskådning respektive tidning företräder. En och sammanslutningar, speglar politiska opipå material från Tidningsstatistik AB gjord nioner som är representativa för tidskrifsammanställning över dagspressens sålunda ternas utgivare och som ofta ligger i linje
redovisade politiska tendenser återfinns i med olika politiska partiers strävanden och
tabell 20. krav. Trots dessa reservationer måste man "Uppställningar av denna typ måste natur- konstatera att det föreligger stora skillnaligtvis läsas med en viss försiktighet. Riktig- der mellan partiernas andelar av valmansheten av själva gruppindelningen av dags- kåren och dagstidningarnas redovisade pressen kan t. ex. diskuteras. motsvarande politiska tendenser. Olika uppfattningar finns vidare om i Varken moderata samlingspartiet eller vilken utsträckning de skilda politiska åskåd- folkpartiet har direkta ägareintressen i tidningarna kommer till uttryck i dagstidning- ningsföretag. Ett par dagstidningar (Västerarna. Å ena sidan hävdas, att de redovisade norrlands Allehanda och Enköpings-Posten)
SOU 1972: 62
ägs dock av en till moderata samlingspartiet redaktionstjänst, som ägs av A-pressen AB, närstående stiftelse. Övriga partier har emel- moderbolag till ett flertal socialdemokralertid i större eller mindre grad engagerat tiska tidningar och minoritetsdelägare i sig som tidningsägare. Merparten av den andra. A-pressens redaktionstjänst produpress som stöder centerpartiet ägs gemen- cerar enligt uppgift inga cirkulärledare. Församt av privatpersoner och partiorgan på utom via ovan angivna kanaler förekommer distrikts- eller lokalnivå. Centerpartiets riks- naturligtvis en mångfald kontakter på skilda organisation har däremot inga tillgångar av nivåer och i olika former mellan partierna detta slag. Ett par av de tidningar som stö- och pressen. Slutligen må anmärkas att samtder centerpartiet är helt privatägda. liga partier och många av de politiska sido-
Den socialdemokratiska pressen ägs av organisationerna ger ut egna tidskrifter, fackföreningsrörelsen och partiet gemen- främst avsedda för de egna medlemmarna. samt samt i ett fall (Aftonbladet) av fackföreningsrörelsen ensam. Norrskensflamman, den numera enda kommunistiska tidning som utkommer dagligen, ägs till större delen 5.4 Partierna och Sveriges Radio av partidistriktet i Norrbotten. Även vänsterpartiet kommunisternas huvudorgan Ny Avslutningsvis må i detta kapitel sägas några Dag, vilken under senare år endast utkom- ord om partiernas framträdande i radio och mit med ett — numera två — nummer per TV. Enligt avtalet med staten har Sveriges vecka, är partiägd. Radio bl.a. »att sakligt, opartiskt och i
Oberoende av ägareförhållandena är det lämplig form meddela upplysningar om vanligt med partipolitiskt engagerade sty- nuets händelser och lämna allmänheten relseledamöter j tidningsföretag. Chefredak- orientering rörande viktigare kultur- och törer och andra pressmän har inte sällan samhällsfrågor ävensom stimulera till debatt förtroendeuppdrag inom riks- eller kommu- kring sådana frågor». Genom denna benalpolitiken. Partiernas stadgar ger även i stämmelse är Sveriges Radio förpliktad och vissa fall utrymme för nära kontakter mel- berättigad att i program behandla viktigare lan partierna och pressen. Sålunda före- händelser i det politiska skeendet i Sverige skrivs i flera fall representation eller i varje och i andra länder. Avtalet med staten innefall närvarorätt för partiernas press i olika håller inte några särskilda stadganden bepartiinstanser. träffande program rörande politik. För
I sammanhanget må vidare med några dessa gäller samma bestämmelser som regleord omnämnas den verksamhet som bedrivs rar programverksamheten i Övrigt, dvs. sakav de politiska pressbyråerna. Den största lighet och opartiskhet skall iakttagas i verkav dessa, Svenska Nyhetsbyrån, ägs av samheten samtidigt som denna i sin helhet Svenska Högerpressens Förening. Center- skall präglas av skälig balans mellan åsikter partiets och folkpartiets motsvarigheter, och intressen. Vissa specialregler för poli- Centerns Presstjänst respektive Folkpress, tiska program har dock fastställts år 1968. är däremot integrerade delar av respektive Enligt uppgift från Sveriges Radio avviker partiorganisation. Bl a. producerar dessa emellertid praxis i viss omfattning från despressbyråer i viss utsträckning s. k. cirkulär- sa regler. Någon mera fullständig underledare, dvs. artiklar som kan användas på sökning av hur det politiska skeendet spegledarplats i tidningar tillhörande den »egna» las i Sveriges Radio har inte företagits. Som dagspressen. Mindre tidningar torde icke huvudprincip vid genomförandet av valprosällan begagna sig av cirkulärledare, anting- grammen gäller dock att partierna beredes en som bakgrundsmaterial eller i mer eller samma utrymme i TV och radio oberoende mindre bearbetad form som egna ledande av partistorlek. Vissa avvikelser från denna artiklar. Den socialdemokratiska motsvarig- princip förekommer emellertid. heten till dessa pressbyråer är A-pressens Beslut om uppläggningen av valprogram-
SOU 1972: 62 43
men fattas av radiochefen efter underhandlingar med partierna. Den politiska programverksamheten mellan valkampanjerna uwutformas däremot oberoende av direkt inflytande från riksdagen eller partierna, även om samråd mellan dessa och Sveriges Radio av rent praktiska skäl ibland äger rum.
SOU 1972: 62
6 Utredningens överväganden
6.1 Inledning 4. Någon statlig kontroll av hur medlen använts bör inte förekomma. Statligt partistöd utgår f.n. till politiskt 5. Införandet och omfattningen av komparti, som deltagit i senaste val till riksda-
munalt partistöd bestämmes av lands-
gen och därvid vunnit mandat, med 70 000
tingen och kommunerna själva på
kr per mandat och kalenderår. Härutöver grundval av den i lag givna konstrukutgår statliga bidrag till de olika partigruptionen. pernas kanslier i riksdagen (kanslistöd) med 6. Största möjliga enighet om bidragens ett årligt belopp av 3 500 respektive 5 250 omfattning och konstruktion bör efterkr per mandat beroende på om gruppen är strävas. representerad eller ej i regeringen. Budgetåret 1971/72 har för dessa ändamål anvi- Utredningen har i sitt arbete vägletts av
sats 24,5 respektive drygt 1,5 miljoner kr. strävan att uppnå största möjliga enighet
År 1971 hade kommunalt partistöd in- mellan partierna och samling kring ett geförts i samtliga landstingskommuner och mensamt förslag. I detta syfte har inom uti ca nio tiondelar av landets primärkom- redningen kompromisser gjorts i förhållande muner. I kommunalt partistöd hade samma till tidigare ståndpunkter. Enighet har ockår utbetalats tillsammans drygt 40 miljoner så uppnåtts om förslaget. Utredningen har kr. vidare ansett det värdefullt om det allmän- Förutom angivna bidragsformer utgår ett nas bidragsgivning till partierna kan ges en visst stöd från det allmänna till de politiska sådan utformning att ändringar inte omedelungdoms- och studentförbunden samt, under bart genomföres vid förskjutningar i de valår, till partiernas Valsedelskostnader med politiska styrkeförhållandena. närmare tre miljoner kr (1970). Grundläggande för utredningens ställningstaganden har varit följande principer, 6.2 Grundbidrags- och pressfrågorna
av vilka punkterna 1—4 finns intagna i
direktiven för utredningen och redan gäller Av kapitel 2 ovan framgår att man vid tidii fråga om det statliga och det kommunala gare riksdagsbehandlingar av både det statpartistödet: liga och det kommunala partistödet diskute- 1. Bidrag bör utgå endast till parti som rat införandet av ett enhetligt grundbidrag har ett inte obetydligt stöd i väljar- till alla partier, som är representerade i riksdagen respektive i landsting och kommunopinionen, manifesterat i allmänna val.
fullmäktige. Även vid 1972 års riksdag har 2. Bidragen bör beräknas schematiskt och
motioner väckts med krav på statliga och fördelas enligt fasta regler som inte tillkommunala grundbidrag till partierna. En låter någon skönsmässig prövning. annan fråga som i detta sammanhang dis- 3. Bidragens storlek bör stå i relation till kuterats i riksdagen är spörsmålet huruvida partiernas styrka. den omständigheten att partierna kan ha
SOU 1972: 62 45
olika utgifter beroende på skillnader i möj- Alla dessa olikheter har nämligen en så stor ligheterna att sprida information och driva betydelse för partiernas kostnader att någon opinionsbildning genom pressen bör på- statistisk analys av sambandet mellan kostverka partistödet. naderna, å ena, och partistorleken, å andra Såväl grundbidrags- som pressfrågan har sidan, inte blir meningsfull. (Jfr tabell 16 i tagits upp i utredningens direktiv. I enlighet avsnitt 5.2 med uppgifter om partiernas cenhärmed har dessa spörsmål blivit föremål trala kostnader för riksverksamhet åren 1970 för närmare undersökningar och övervä- och 1971 i förhållande till röst- och medganden inom utredningen. lemsandelarna.) För införandet av grundbidrag har åbe- De uppskattningar, som partisekretariaten
Topats att det måste vara varje partis mål- själva gjort av grundkostnaderna i respek-
sättning att vinna så stor anslutning som tive partis verksamhet, måste också sägas möjligt bland väljarna. En informations- ha givit ett osäkert resultat. Anledningen och opinionsverksamhet inriktad på hela val- härtill är att man i detta fall liksom i det manskåren medför i stort sett samma kost- föregående utgått från partiernas faktiska nader för alla partier. Såsom exempel har kostnader. Liknande svårigheter har då nämnts kostnaderna för framställning och mött att dra samlande slutsatser som när det spridande av broschyrer, affischer och val- gällt svaren i partienkäten. Vidare har partitidningar samt för användande av andra sekretariaten sökt räkna fram grundkostnamedia att nå ut till medborgarna. Mot bak- derna med utgångspunkt från vilka uppgifgrund av denna argumentation har utred- ter ett parti bar att fullgöra inom den ningen sökt klarlägga i vad mån det finns representativa demokratin. Även de resulnågra för partierna gemensamma pgrund- tat denna metod frambragt har dock visat kostnader och i så fall dessas storlek. I av- sig svårbedömbara. sikt att närmare utforska angivna frågor har Slutligen har diskuterats att på basis av utredningen företagit en enkät bhos parti- den rationaliseringsvinst som skulle uppsekretariaten i de fem riksdagspartierna an- komma vid en sammanläggning av två pargående partiernas centrala kostnader (jfr tier uppskatta grundkostnaderna. (Jfr de kapitel 5, avsnitt 5.2). Vidare har utredning- likalydande partimotionerna 1965:1: 818 en haft överläggningar med representanter och 1965: II: 972 från folkpartiet, kapitel 2, för partisekretariaten, både var för sig och avsnitt 2.2.) Också denna tanke har emelgemensamt, om partiernas uppfattningar lertid visat sig förenad med samma svagrörande grundkostnaderna i partiernas verk- heter som de tidigare metoderna beroende samhet. på de stora skillnaderna som föreligger mel- På grundval av svaren i partienkäten har lan partierna i olika avseenden; storleken utredningen sökt klarlägga i vad mån par- av rationaliseringsvinsten blir bl. a. beroentiernas kostnader varierar med storleken av de av vilka partier man tänker sig går partierna (röstandel och medlemsantal). Syf- samman. tet har varit att med utgångspunkt från va- Sammanfattningsvis måste konstateras att riationer i kostnaderna för partierna söka avsevärda svårigheter möter att få fram för dra slutsatser om förekomsten och omfatt- partierna gemensamma grundkostnader på ningen av eventuella grundkostnader. Några ett objektivt godtagbart sätt. bestämda slutsatser i detta hänseende grun- Vad nu sagts utesluter enligt utredningens dade på det insamlade materialet har emel- uppfattning inte att det kan göras gällande lertid inte varit möjligt att komma fram till. att partierna har vissa gemensamma kost- Skälen härför är bl. a. de i kapitel 5 angiv- nader för sin verksamhet, ehuru vanskligna olikheterna i partiernas organisations- heter möter att siffermässigt fixera dessa struktur, kostnader för egen press, traditio- kostnaders storlek. Vidare kan noteras att ner med avseende på arbetsformer, inkomst- utredningens undersökningar inte ger vid källor, medlemmarnas frivilliga arbete m. m. handen att kostnaderna för partierna skulle
SOU 1972: 62
Prop. 1972: 126
vara helt proportionella mot partistorleken. den omständigheten att partierna kan ha Mot införandet av grundbidrag har som skilda utgifter beroende på olika möjligheter främsta argument åberopats att en dylik att sprida information och driva opinionsåtgärd skulle innebära risker för partisplitt- bildning genom pressen. Fråga har nu varit i ring. Därvid har bl. a. hänvisats till de nega- vilken utsträckning angivna omständighet
tiva erfarenheterna i andra länder av före- skulle påverka spörsmålet om att införa ett
komsten av många småpartier. Det har ock- enhetligt bidrag till samtliga partier. så anförts att sedan ett småpartisystem väl Inom utredningen har frågan om pressens är etablerat stora svårigheter uppreser sig politiska betydelse ingående diskuterats och mot försök att ändra systemet. olika meningar därvid framförts. Även Emellertid har hävdats att skälen mot radions och televisionens inflytande på opiinförandet av grundbidrag äger något olika nionsbildningen har varit föremål för debatt. tyngd på riks- och kommunalnivå, då i pu- Under utredningsarbetets gång framlades varande system för val till riksdagen finns emellertid proposition (1972: 59) angående vissa spärrar mot småpartier. (Anmärkas anslag till produktionsbidrag och samdistribör dock att vänsterpartiet kommunisterna butionsrabatt för dagstidningar. I proposimotionerat i riksdagen om spärrarnas bort- tionen föreslogs en förstärkning av det nutagande.) varande statliga stödet till dagspressen, dels I det kommunala valsystemet däremot uppräkningar av produktionsbidragen för saknas en motsvarighet till de spärrar mot s.k. andratidningar, dels en höjning av den småpartier som finns vid riksdagsvalen. Vi- rabatt som utgår vid samdistribution av dare kan införandet av kommunala grund- dagstidningar. Vidare aviserades en ny bidrag främja omvandlingen till politiska pressutredning. Sammanlagt beräknades det partier av många av de olika slags tillfälliga statliga pressstödet öka med drygt 40 miljoaktionsgrupper som på vissa håll nu är verk- ner kr till ca 97 miljoner kr för budgetsamma. Risken kan också öka för komma- året 1972/73. Ett flertal motioner väcktes nala fraktionsbildningar inom redan be- i riksdagen med anledning av att proposistående partier om grundbidrag införes. tionen framlagts. Riksdagen biföll dock i Inom utredningen föreligger skilda upp- allt väsentligt förslagen i propositionen (KU fattningar om graden av riskerna för den 1972: 29 och rskr 203). kommunala demokratin vid en framväxt av Bl.a. då pressfrågorna och de problem, småpartier på kommunal nivå. Sålunda har som aktualiserats vid nämnda riksdagsbeanförts att uppkomsten av nya politiska handling t. ex. i motioner, kommer att bli grupperingar kan komma att spela en vita- föremål för ytterligare överväganden i en liserande roll i det kommunalpolitiska skeen- särskild utredning, har partistödsutredningen det. Häremot har invänts att den upp- stannat för att icke ta någon hänsyn till delning i småpartier som denna utveckling press- och övriga massmediafrågor. kan Jeda till innebär risker för handlings- Med utgångspunkt i förenämnda överväförlamning vid parlamentariska jämvikts- ganden har utredningen slutligen enats om lägen och försvårar övergripande plane- att föreslå att som komplement till det nu ring och nödvändiga prioriteringar. I linje utgående kanslistödet införes ett grundstöd med denna senare uppfattning skulle det å 1,5 miljoner kr per kalenderår till varje i vara olyckligt, om det allmännas bidrags- riksdagen företrätt parti, som vid senaste givning till partierna konstruerades så, att val uppnått fyra 96 av rösterna i hela lanframväxten av ett småpartisystem på kom- det. Däremot föreslås att inte någon del av munal nivå stimulerades. det kommunala partistödet skall utgå som Vid prövningen av olika tänkbara änd- grundbidrag. Den valda konstruktionen ringar i det allmännas bidragsgivning till med ett grundstöd som komplement till partierna har utredningen enligt sina direk- kanslistödet är förenad med vissa fördelar tiv vidare haft att i görligaste mån beakta och tillgodoser kravet i direktiven att det
SOU 1972: 62 47
statliga och det kommunala partistödet bör tel 4, det totala partistödet — statligt samt bygga på samma principer. primär- och sekundärkommunalt — ökat
Genom sin utformning som ett komple- till inemot 66 miljoner kr år 1971. Dock
ment till kanslistödet kommer grundstödet bör beaktas, att det statliga partistödet varit inte att utgå till partier utanför riksdagen. i stort sett oförändrat sedan det började utgå (Beträffande en viss utjämning i tiden, se fr.o.m. år 1966, vilket med hänsyn till dock avsnitt 6.6 nedan.) Begränsningen till penningvärdeförändringen motiverar viss riksdagspartierna anser utredningen bl. a. uppjustering. Härtill kommer, som wutredmotiverad med hänsyn till att dessa på ningens undersökningar visar, att partiergrund av sin riksdagsrepresentation får ta nas samlade kostnader i allt mindre grad ställning i alla större samhällsfrågor och täcks av statligt partistöd (kapitel 5, avsvara för sitt agerande i dessa på ett annat snitt 5.2). Med hänsyn till dessa olika omsätt än vad partier som står utanför riks- ständigheter har utredningen enat sig om dagen behöver. Riksdagspartierna har därför att föreslå dels en uppräkning av det statliga behov av större resurser för utrednings-, partistödet från f.n. 70 000 till 85 000 kr informations- och opinionsbildande verk- per riksdagsmandat och kalenderår, dels insamhet än de i riksdagen orepresenterade förandet av grundstöd på 1,5 miljoner kr partierna. till varje i riksdagen företrätt parti som kom- Någon statlig kontroll av grundstödets plement till kanslistödet enligt avsnitt 6.2. användning är naturligtvis inte tänkt att före- I förhållande till nuläget innebär utredkomma. Kanslistödet i övrigt föreslås oför- ningens förslag att det statliga stödet höjs ändrat, både till konstruktion och till be- med tillsammans 12,75 miljoner kr per kalopp. I konsekvens med ställningstagandena lenderår varav den något större delen utgör rörande det statliga partistödet blir det kom- en anpassning med hänsyn till utvecklingen munala partistödets konstruktion oföränd- av penningvärdet. Med nuvarande mandatrad. ställning i riksdagen kommer nyssnämnda belopp respektive det totala statliga stödet att fördela sig på riksdagspartierna i enlig- 6.3 Det statliga och det kommunala stödets het med tabell 21. (Röstandelarna vid riksomfattning dagsvalet 1970 medtagna som jämförelse). Som ovan påpekats har det statliga parti- Beträffande storleken av det statliga stödet stödet varit i stort sett oförändrat sedan det till partierna har följande överväganden började utgå fr. o. m. år 1966. Utredningen gjorts. Sedan det kommunala partistödet till- vill uttala önskemålet att för framtiden omkommit år 1969 har, som framgår av kapi- prövning av det statliga kansli- och partistö-
Tabell 21. Fördelning mellan partierna av det föreslagna ökade totala statliga parti-
och kanslistödet (inkl. grundstödet) för helt kalenderår.
Parti Statligt kanslistöd, kr Statligt Summa 2 av Summa 20 av Röstpartistöd, stöd, kr stöd ökat ökat andel, Grundstöd Mandatstöd kr stöd, kr stöd
m 1 500 000 215 250 3 485 000 5 200250 13,4 2115000 16,6 11,5 c 1 500 000 372 750 6 035 000 7 907 750 = 20,4 2 565.000 20,1 19,9 fp 1 500 000 304 500 4 930 000 6 734 500 = 17,4 2370000 18,6 16,2 s 1 500 000 570 500 13 855 000 15 925 500 = 41,0 3 945.000 30,9 45,4 vpk 1 500 000 89 250 1 445.000 3 034 250 7,8 1755 000 13,8 4,8
Sammanlagt 7500 000 —1552250 29750 000 38 802250 100,0 12750000 100,0 97,8
SOU 1972: 62
det, med hänsyn till penningvärdeförändring- bidragsgivning ett parti som passerat fyraen, sker med kortare intervaller än hittills procentspärren minst (14 mandat X 70 000 varvid relationerna mellan utgående belopp kr =) 980 000 kr per kalenderår i partistöd enligt de båda stödformerna förutsättes jämte ett mindre belopp i kanslistöd. Utredoförändrade. En dylik ordning skulle under- ningen har i det föregående föreslagit infölätta partiernas planering av sin verksam- randet av ett årligt statligt grundstöd å 1,5 het och medföra att språngvisa höjningar av miljoner kr till varje riksdagsparti med ett
de statliga stödbeloppen kunde undvikas. väljarunderlag av lägst fyra 76 i hela landet
Detta avsnitt har behandlat frågan om vid senaste val samt en höjning av det statlistorleken av det statliga stödet till partierna. ga partistödet från 70 000 till 85 000 kr per Det kommunala partistödets omfattning har kalenderår och riksdagsmandat. Om detta däremot utredningen — med hänsyn till att förslag genomföres skulle en förlorad riksinförandet av dylika stöd är en för kom- dagsrepresentation för det parti som drabmunerna och landstingen frivillig angelägen- bades därav medföra förlust av statliga bihet — ansett vara ett spörsmål som utred- drag med lägst ett årligt belopp av ca 2,7 ningen inte bör ta ställning till. miljoner kr. Nuvarande ekonomiska tröskeleffekt av de i valsystemet inbyggda spärrreglerna mot småpartier skulle alltså högst avsevärt förstärkas. Detta talar enligt utred- 6.4 Stöd till parti som ej representerats i ningens uppfattning för att man inför avriksdagen respektive i landsting eller kom- trappningsregler, varigenom ett parti som munfullmäktige har fått ett stort antal röster i val men ändå blivit orepresenterat i riksdagen kan erhålla visst bidrag. Att förlusten av kanske endast Vid flera tillfällen har i riksdagen diskute- någon handfull röster kring fyraprocentrats frågan om införandet av någon form spärren skulle kunna få till konsekvens att av bidrag till parti som har fått ett stort det statliga stödet till vederbörande parti antal röster i val men ändå inte blivit före- minskade med flera miljoner kr anser utträtt i riksdagen respektive i landsting eller redningen inte rimligt. kommunfullmäktige. Detta spörsmål anges På grundval av dessa överväganden har uttryckligen i direktiven bland de frågor ut- utredningen enat sig om att föreslå att parti,
redningen har att särskilt ta ställning till. vilket ej blivit företrätt i riksdagen, skall
Som tidigare nämnts har det nuvarande erhålla statligt partistöd med så många mansystemet för val till riksdagen försetts med datbidrag som partiet har tiondedels procent vissa spärrar mot småpartier. Huvudregeln röster över 2,5 Yo av hela väljarkåren vid är att endast parti som erhållit minst fyra senaste val (avtrappat partistöd). Hur stor 7 av rösterna i hela landet får deltaga i anslutning bland väljarna som bör krävas mandatfördelningen. (Exakt fyra 9o av rös- för att ett parti skall vara berättigat till stöd terna berättigar till 14 mandat i riksdagen). kan naturligtvis alltid diskuteras. Vägledan- Parti med färre röster skall dock få vara de för utredningen när gränsen satts vid med vid mandatfördelningen i valkrets där 2,5 Jo av rösterna har varit den i direktiven partiet har erövrat minst tolv 90 av rösterna. fastslagna principen om att bidrag endast Med hänsyn till dessa spärregler och den bör utgå till parti som har ett inte obetydomständigheten att det statliga stödet till par- ligt stöd i väljaropinionen, manifesterat i tierna är kopplat till riksdagsrepresentatio- allmänna val. nen kan ett valutslag, som innebär att något Siffermässigt belyses utredningens förslag parti måste lämna riksdagen, medföra syn- om avtrappat partistöd av tabell 22. nerligen omfattande ekonomiska konsekven- Någon avtrappning av det statliga kansliser för detta parti. En förlorad riksdags- stödet föreslås däremot inte, vilket som tidirepresentation kostar med nuvarande statlig gare anförts betyder en begränsning av
SOU 1972: 62 49
Tabell 22. Stöd till partier utan representa- f.n. vid de kommunala valen. Vidare har tion i riksdagen. varje enskild kommuns bidrag för sig i fler-
talet fall inte någon avgörande betydelse för Mandat i = Röster Antal man- Partistöd respektive parti. (I medeltal utgår 500 kr
| riksdagen i 0 | datbidrag ikr | per mandat i kommunfullmäktige). Ett trös- | ||
| 14 | 4,0 | 14 | 1190 000 kelproblem av motsvarande storlek som vid | det statliga stödet till partierna föreligger |
| — | 3,9 | 14 | 1190 000 | |
| — | 3,8 | 13 | 1105 000 därför inte vid det kommunala partistödet. | |
| — | 3,7 | 12 | 1 020 0600 Med hänsyn härtill och då avtrappningsreg- | |
| — | 3,6 | 11 | 935 000 | ler enligt ovan föreslås i fråga om det stat- |
| — | 3,5 | 10 | 850 000 | |
| -— | 3,4 | 9 | 765 000 liga partistödet har utredningen inte funnit | |
| — | 3,3 | 8 | 680 000 | erforderligt med regler om avtrappning av |
| — | 3,2 | 7 | 595 000 | |
| — | 3,1 | 6 | 510 000 den kommunala bidragsgivningen till par- | |
| — | 3,0 | 5 | 425 000 tierna. | |
| — | 2,9 | 4 | 340 000 | |
| — | 2,8 | 3 | 255 000 | |
| — | 2,7 | 2 | 170 000 | |
| — | 2,6 | 1 | 85 000 | |
| — | 25 | — |
6.5 Statligt stöd till parti som representerats
i riksdagen enligt tolvprocentregeln grundstödet till riksdagspartierna. (Beträffande en viss utjämning i tiden, se dock av- Beträffande parti som representerats i rikssnitt 6.6 nedan). dagen med enstaka mandat finner utred-
I det kommunala valsystemet saknas mot- ningen att stöd bör utgå i princip såsom till svarighet till de spärrar mot småpartier som parti vilket ej representerats i riksdagen. finns vid riksdagsvalen. Kommunalvalskom- Dock torde visst extra stöd vara motiverat mittén, som haft att utreda frågan om ett med hänsyn till det större ansvar som följer eventuellt nytt valsystem för de kommunala med riksdagsrepresentationen. valen, har i sitt betänkande »>Kommunala Utredningen föreslår således att parti, val (SOU 1971: 4) bl. a. föreslagit att sam- som blivit företrätt i riksdagen enligt tolvma spärrar som vid riksdagsvalen skulle in- procentregeln men ej nått upp till fyra 9 föras i det kommunala valsystemet; dock av rösterna i hela landet vid senaste val, skulle tolvprocentregeln inte gälla vid kom- erhåller följande statligt stöd. I partistöd munfullmäktigeval. Emellertid har kommu- får ett sådant parti summan av dels de nalvalskommitténs betänkande utsatts för mandatbidrag som röstandelen enligt regviss kritik under remissbehandlingen. Vid lerna i närmast föregående avsnitt berättigar överläggningar mellan regeringen och ledar- till, dels de mandatbidrag som riksdagsna för övriga tiksdagspartier har Överens- representationen ger, sammanlagt dock kommits att en generell spärr mot småpar- högst ett belopp motsvarande 14 mandattier i de kommunala valen inte skulle tas bidrag. Sistnämnda spärr hindrar att ett upp till avgörande förrän utredningen om parti, som representerats i riksdagen enligt den kommunala demokratin haft tillfälle tolvprocentregeln, i något fall erhåller högre
att belysa småpartiernas roll i det kommu- partistöd än ett parti som fått minst fyra
nalpolitiska systemet. (Sistnämnda utred- Z av rösterna i hela landet och därmed ning har erhållit tilläggsdirektiv i detta syfte blivit företrätt i riksdagen enligt valsysteden 21 april 1972). Regeringen har mot mets huvudregel. Vidare föreslås att parti denna bakgrund deklarerat att den inte an- med riksdagsrepresentation grundad på tolvsett sig böra föreslå någon ändring till år procentregeln i statligt kanslistöd erhåller 1973 av valsystemet vid de kommunala summan av dels de mandatbidrag som revalen. presentationen i riksdagen och ställningen
Spärregler mot småpartier saknas alltså som regerings- eller oppositionsparti berät-
SOU 1972: 62
Prop. 1972: 126 Tabell 23. Exempel på innebörden av förslaget till statligt stöd åt parti som representerats i riksdagen enligt tolvprocentregeln.
| Mandat Röster | Partistöd | Kanslistöd | Samman- | ||||
| i riks- | iP | N | lagt stöd, | ||||
| dagen | Antal man- Bidrag datbidrag — i kr | Grund- stöd, kr | Mandat- stöd, kr | kr | |||
| 14 | 4,0 | 14 | 1 190 000 1500 000 73 500 | 2763 500 | |||
| — | 3,5 | 10 | 850 000 | — | — | 850 000 | |
| 1 | 3,5 | 11 | 935 000 | 107 143 | 5 250 | 1 047 393 | |
| 2 | 3,5 | 12 | 1 020 000 | 214 286 | 10 500 | 1 244 786 | |
| 5 | 3,5 | 14 | 1 190 000 | 535 715 | 26 250 | 1751 965 | |
| — | 3,0 | 5 | 425 000 | — | -— | 425 000 | |
| 1 | 3,0 | 6 | 510 000 | 107 143 | 5250 | 622 393 | |
| 2 | 3,0 | 7 | 595 000 | 214 286 | 10 500 | 819 786 | |
| 5 | 3,0 | 10 | 850 600 | 535 715 | 26 250 | 1411 965 |
1 Partiet förutsättes ej vara företrätt i regeringen
tigar till, dels lika många fjortondedelar av successivt anpassas till valutslagen. (Jfr grundstödet å 1,5 miljoner kr som partiets pressutredningens betänkande Dagstidningantal riksdagsmandat. Några exempel må arnas ekonomiska villkor (SOU 1965: 22), belysa innebörden av förslaget i detta av- i korthet refererat i kapitel 2, avsnitt 2.2 snitt, tabell 23. ovan). Som närmare redogjorts för i kapitel 5 (avsnitt 5.1) har samtliga partier ett större 6.6 Utjämning i tiden av utgående stöd till eller mindre antal tjänstemän anställda, både partierna på partisekretariaten och på riksdagsgruppernas kanslier samt på distrikts- och lokal- Trots att själva partistrukturen präglas av nivå. Liksom andra anställda har dessa stabilitet, inträffar vid valen icke ringa för- tjänstemän behov av viss anställningstryggskjutningar i partiernas stöd hos väljarna. het. Om ett valnederlag via det allmännas Större förskjutningar får via det statliga och bidragsgivning omedelbart slår igenom i det kommunala stödet till partierna avse- respektive partis ekonomi, kan betydande värda konsekvenser för dessas ekonomi. I svårigheter uppkomma att tillgodose kravet avsnitt 6.4 om stöd till parti som ej repre- på anställningstrygghet när partiet tvingas senterats j riksdagen respektive i landsting skära ned sin organisation. Detta förhåleller kommunfullmäktige har utredningen lande talar med styrka för ett införande av bl. a. berört följderna på det ekonomiska utjämningsregler. Dylika regler underlättar planet av att ett parti förlorar sin riksdags- också partiernas planering av sin verksamrepresentation. Naturligtvis blir en valut- het. gång som leder till denna konsekvens Med hänsyn till dessa överväganden har mycket kännbar för det parti som drabbas utredningen enats om att föreslå följande därav. Men även en motgång i val, som inte utjämningsregler i fråga om det statliga parmedför att hela utan endast en del av riks- ti- och kanslistödet. Första året efter val dagsrepresentationen förloras, kan mycket beräknas utgående partistöd utifrån en sjätnegativt påverka det berörda partiets eko- tedel gånger antalet mandat i senaste val nomi genom minskat statligt stöd. Mot den- plus fem sjättedelar gånger antalet mandat na bakgrund har inom utredningen tagits i näst senaste val. Andra året efter val beupp frågan om utjämning i tiden av utgåen- räknas utgående partistöd utifrån hälften
de stöd till partierna, dvs. spörsmålet om gånger antalet mandat i senaste val plus
man inte borde ba regler varigenom stödet hälften gånger antalet mandat i näst senaste
SOU 1972: 62 51
Tabell 24. Exempel på förslaget till utjämning i tiden av det statliga partistödet.
År Exempel 1 Exempel 2 Exempel 3 Exempel 4
Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal
mandat utgående mandat utgående mandat utgående mandat «utgående
| mandat- bidrag! | mandat- bidrag! | mandat- bidrag! | mandat- bidrag! | |||||
| 0 | 70 | (70) | 70 | (70) | 70 | 70 | 15 | (15) |
| 1 | 60 | 68 | 80 | 72 | 920 | 73 | (5 | 13 |
| 2 | 60 | 65 | 80 | 75 | 920 | 80 | (5) | 10 |
| 3 | 60 | 62 | 80 | 78 | 90 | 87 | (5) | 7 |
| 4 | 40 | 57 | 80 | 82 | 70 | 87 | (5) | 7 |
| 5 | 40 | 50 | 920 | 85 | 70 | 80 | (5) | 6 |
| 6 | 40 | 43 | 920 | 88 | 70 | 73 | (5) | S |
| 7 | 30 | 38 | 110 | 93 | 60 | 68 | 15 | 7 |
| 8 | 30 | 35 | 110 100 | 60 | 65 | 15 | 10 | |
| 9 | 30 | 32 | 110 | 107 | 60 | 62 | 15 | 13 |
| 10 | 25 | 29 | 120 112 | 70 | 62 | (5) | 13 | |
| 11" | 15 | 25 | 130 118 | 90 | 70 | 15 | 13 | |
| 12 | 15 | 22 | 130 | 123 | 920 | 7 | 15 | 11 |
+ Sedvanlig avrundning till hela mandatbidrag har gjorts 2 (5) betyder att partiet har 3 20 av rösterna = 5 mandatbidrag enligt förslaget om avtrappat
partistöd 2 Under år 10 förekommer nyval, som påverkar mandattalet fr om år 11
val. Sista året av valperioden slutligen be- utredningen funnit det rimligt att ett parti,
räknas utgående partistöd utifrån fem sjätte- som helt saknat riksdagsrepresentation eller
delar gånger antalet mandat i senaste val endast varit företrätt i riksdagen enligt tolvplus en sjättedel gånger antalet mandat i näst procentregeln men som genom ett nyval blir senaste val. Som mandat betraktas även representerat i riksdagen jämlikt valsystemandatbidrag till parti som ej represen- mets huvudregel (minst fyra P6 av rös terats i riksdagen eller representerats enligt terna i hela landet), bör få grundstöd mottolvprocentregeln, Om nyval ägt rum Trtäk- svarande den del av året (hela månader) nas som senaste val medeltalet av senaste som återstår från det att den nyvalda riksordinarie val och därefter förekommande dagen haft sitt första sammanträde. Högre nyval och som näst senaste val medeltalet belopp än 1,5 miljoner kr i grundstöd för av näst senaste ordinarie val och därefter nyvalsåret skall dock givetvis inte kunna förekommande nyval. utgå. Utredningen förutsätter att eventuellt
För förståelse av hur denna utjämnings- extra stöd till partierna vid nyval — varom regel kommer att verka i olika situationer riksdagen kan fatta särskilt beslut — så för-
må de i tabell 24 angivna exemplen stude- delas att gällande relationer mellan utgående
ras, statligt stöd till respektive partier inte rub-
Nedan föreslår utredningen bl. a. (avsnitt bas. 6.7) att det statliga parti- och kanslistödet Beträffande det statliga kanslistödet i öv- (inkl. grundstödet) utbetalas med hela sitt rigt vill utredningen föreslå en särskild avbelopp för ett kalenderår i taget. För att trappningsregel om ett parti, som represenundvika regler om återbetalningsplikt re- terats i riksdagen enligt fyraprocentregeln, spektive rätt till tilläggsbidrag föreslår utred- i val inte får tillräckligt antal röster i hela ningen att ett nyval och eventuell regerings- landet för att passera sistnämnda spärr. Ett ombildning påverkar det statliga stödet först sådant parti föreslås bli garanterat grundfr.o.m. året efter förändringen. Dock har stöd med 75 0 (dvs. 1125 000 kr) första
SoU 1972: 62
året efter det aktuella valet, med 50 90 (dvs. beslutar om den statliga bidragsgivningens 750 000 kr) andra året efter valet och med storlek till partierna. Utredningen anser det 25 Z (dvs. 375 000 kr) tredje året efter ligga närmast till hands att anförtro denna valet (avtrappat grundstöd). I övrigt föreslås uppgift åt partibidragsnämnden med dess inte någon utjämning i fråga om grundstö- fristående ställning och högt kvalificerade det (eller kanslistödet), vare sig uppåt eller juridiska expertis. Utredningen vill därför nedåt. föreslå att både det statliga kanslistödet Ovanstående förslag avser det statliga stö- (inkl. grundstödet) och det statliga partistödet till partierna. I och för sig skulle givetvis det handläggs efter de rutiner som nu gäller utjämningsregler kunna införas även beträf- för partistödet och som visat sig ändamålsfande det kommunala partistödet. Emeller- enliga. Grundstödet och det övriga kanslitid har som tidigare anförts varje enskild stödet skall alltså liksom det statliga partikommuns bidrag för sig i flertalet fall inte stödet erläggas med hela sitt belopp under någon avgörande betydelse för respektive februari månad varje år. Partierna bör i parti. Med hänsyn härtill och då tillräcklig sina ansökningar om stöd ange efter vilka stabilitet i partiernas ekonomi bör kunna grunder yrkade belopp framräknats. Säruppnås genom utjämningsregler vid det stat- skilda ansökningsblanketter kan lämpligen liga stödet har utredningen ansett att till- fastställas av partibidragsnämnden. Ställräckligt vägande skäl inte föreligger att ningen som regerings- eller oppositionsparti komplicera det kommunala partistödet med vid utbetalningstillfället bör vara avgörande tegler om utjämning. för kanslistödets storlek under det aktuella året. BL. a. av administrativa skäl föreslås att samtliga statliga bidragsformer utbetalas di- 6.7 Utbetalningsregler rekt till partiernas riksorganisationer. Dock Enligt gällande regler utbetalas det statliga kan vederbörande parti besluta att kanslipartistödet med hela sitt belopp i februari stödet skall utgå till riksdagsgruppen. Skulle månad varje år efter ansökan från partierna nuvarande valperioder för riksdagen läggas hos riksgäldskontoret. Utbetalningen ombe- "om — se grundlagsberedningens slutbetänsörjes av denna myndighet, men storleken kande med förslag till ny regeringsform av stödet fastställes av den för ändamålet och ny riksdagsordning m. m., SOU 1972: särskilt tillsatta partibidragsnämnden. Depn- 15, sid. 89 ff — får tidpunkten för utbetalna består av tre framstående domstolsjuris- ningarna och den tidrymd dessa avser lämpter. Beträffande det statliga kanslistödet gäl- ligen justeras i enlighet härmed. ler att detta betalas ut till partiernas respek- Beträffande det kommunala partistödet tive riksdagsgrupper utan ansökningsförfa- skiftar f. n. förhållandena från kommun till rande med en tolftedel varje månad av riks- kommun när det gäller dels tidpunkten för dagens förvaltningskontor. utbetalningen av stödet, dels till vem stödet Ett genomförande av utredningens för- erlägges. I vissa kommuner sker utbetalningslag kommer att medföra betydande för- en till vederbörande partis distrikts- eller ändringar i fråga om den statliga bidrags- lokalorganisation, i andra kommuner till givningen till partierna. Bl.a. innebär för- de olika partigrupperna i respektive landsslaget om införande av grundstöd att det ting eller kommunfullmäktige. Enligt utredstatliga kanslistödet kraftigt ökar. Vidare ningens direktiv bör det kommunala partifår förslaget om utjämning i tiden av utgå- stödet bygga på samma principer som det ende stöd, om stöd till parti som ej repre- statliga i den mån inte starka skäl, som disenterats i riksdagen m. m. till följd att re- rekt anknyter till kommunala förhållanden, gelsystemet på detta område blir mer kom- motiverar avvikelse på en eller annan punkt. plicerat än nuvarande mycket enkla bestäm- Utredningen har inte funnit någon sådan melser. Skäl talar för att med utredningens avvikelse befogad i här berört avseende. I förslag ha en och samma myndighet som konsekvens härmed föreslås att det kommu-
SOU 1972: 62 53
nala partistödet — liksom den statliga bi- den praxis som sålunda utbildat sig framdragsgivningen — bör utbetalas efter ansö- står inte som befogad. Inför man det kan med hela sitt belopp under februari må- grundstöd som utredningen föreslår, uppstår nad varje år. Utbetalningen bör därvid ske däremot vissa problem i sammanhanget. Uttill respektive partis distrikts- eller lokalor- redningen har ansett dessa böra lösas så, att ganisation, om inte vederbörande parti be- grundstöd utgår till de samverkande partierslutar annorledes. na med en fjortondedel av ett helt grund- För Stockholm börjar mandatperioden re- stöd för varje mandat respektive parti erdan den 15 oktober under valåret i stället håller genom valsamverkan. Dock bör den för den 1 januari året näst efter valåret, begränsningen gälla att inte något parti vilken dag eljest utgör början på valperioden skall kunna få mer än ett helt grundstöd per både för riksdagen och för landsting och kalenderår. I övrigt utgår kanslistöd till de kommunfullmäktige. I samband med be- samverkande partierna enligt samma grunslut om kommunalt partistöd för år 1970 be- der som partistödet, dvs. i proportion till stämdes i Stockholm att de fastställda bidra- antalet genom valsamverkan erövrade mangen skulle avse hela budgetåret 1970 utan dat. Liksom eljest när det gäller kanslistöd hänsyn till eventuella förändringar i man- bör beloppen differentieras med hänsyn till datfördelningen genom 1970 års val (stads- om partigrupperna är representerade eller ej kollegiets utlåtande 1970: 93 och stadsfull- i regeringen. mäktiges protokoll den 16 mars 1970, $ 5). Ett speciellt problem beträffande valsam- På grund härav synes den avvikande val- verkan uppkommer genom utredningens perioden i Stockholm inte böra föranleda förslag om avtrappat stöd till parti som andra utbetalningsregler än vad som ovan inte blivit företrätt i riksdagen (avsnitt föreslagits gälla för övriga kommuner. (An- 6.4 ovan). Enligt förslaget skall parti som gående utbetalningsreglerna vid nyval se blivit orepresenterat i riksdagen erhålla ett avsnitt 6.6 ovan.) mandatbidrag i statligt partistöd för varje tiondedels 46 i erövrade röster över 2,5 9
av hela väljarkåren. Om två eller flera par-
6.8 Valsamverkan tier samverkar vid ett val och därvid inte uppnår den väljaranslutning som fordras för För att kunna uppbära bidrag måste ett riksdagsrepresentation men tillsammans därparti vara juridisk person, dvs. partiet måste emot får över 2,5 20 av rösterna i hela lankunna förvärva rättigheter och ikläda sig det, kan frågas om något avtrappat stöd skyldigheter. Juridisk person blir ett parti bör utgå. Eftersom valutslaget inte ger regenom att antaga stadgar av inte alltför presentation i riksdagen är det inte möjligt ofullständig beskaffenhet samt välja styrelse. att lösa fördelningen av stödet på samma Om två eller flera partier samverkar vid ett sätt som föreslagits i övrigt. Enligt utred-
val genom att använda gemensam partibe- ningens uppfattning föreligger här inte nå-
teckning utan att skapa en särskild juridisk gon lämplig fördelningsgrund. Av praktiska person för denna samverkan, utgår enligt skäl och med hänsyn till att inget av de samgällande praxis partistöd till de samverkande verkande partierna torde kunna styrka sig partierna var för sig i proportion till det ha ett stöd i väljaropinionen överstigande antal mandat respektive parti erhåller genom 2,5 20 synes något avtrappat stöd inte böra valsamverkan. Denna praxis torde överens- utgå i denna speciella situation. stämma med ett uttalande av föredragande departementschefen i förarbetena till lagen (1969: 596) om kommunalt partistöd (prop. 6.9 Vissa tillämpningsfrågor 1969: 126, sid. 21). I fråga om statligt och kommunalt partistöd uppkommer inte några Om flera partier går ihop till ett parti, föreproblem vid valsamverkan. En ändring av slår utredningen att det nya partiet vid den
SOU 1972: 62
statliga bidragsgivningen av praktiska skäl fas inte genom att någon av de valda persobehandlas som en enhet först fr. o. m. på- nerna lämnar sitt parti. I överensstämmelse följande årsskifte. Detta för att undvika att med det anförda föreslår utredningen att det bidragssystemet kompliceras med regler om är den lagakraftvunna fördelningen av manåterbetalningsskyldighet av grundstöd. För daten i riksdagen, landsting och kommuntiden efter utgången av det år då sam- fullmäktige som skall vara utslagsgivande manslagningen skett skall det nya partiet för både den statliga och den kommunala behandlas som ett parti. Tidigare och aktu- bidragsgivningen till partierna. — Gränsella mandat- och röstetal läggs då samman dragningen mellan fall enligt detta och närvid beräkningen av det statliga stödet. Be- mast föregående stycke får preciseras i träffande i riksdagen orepresenterade partier praxis. Vägledande torde kunna vara om som gått samman föreslås dock en spärre- det ursprungliga partiet kvarstår som jurigel av innehåll att det sammanslagna par- disk person. tiet blott skall kunna få statligt partistöd med högst 14 mandatbidrag även om de tidigare partiernas sammanlagda röstetal 6.10 Ikraftträdande m, m. överstiger fyra Jo. I fråga om det kommu-
nala stödet till partierna behövs inte några Utredningen föreslår att ovanstående nya
särregler vid partisammanslagningar. regler träder i kraft den 1 juli 1972, vilket Skulle ett parti splittras upp i flera par- bl.a. innebär att ett halvt grundstöd och tier, föreslår utredningen att man fördelar hälften av den föreslagna uppjusteringen av utgående statliga och kommunala bidrag på det statliga partistödet skall utgå till riksde nya partierna på sätt utredningen för- dagspartierna under andra halvåret 1972. ordar vid valsamverkan (avsnitt 6.8 ovan). Reglerna om utjämning i tiden av grundstö- Av praktiska skäl föreslås, liksom vid sam- det och det statliga partistödet föreslås dock gående mellan partier, att uppsplittringen träda i kraft först fr.o.m. 1973 års val. får effekt från bidragssynpunkt först fr. o. m. Med senaste respektive näst senaste val skall påföljande år. I konsekvens med ställnings- vid bidragsberäkningen för år 1974 alltså tagandet till frågan om avtrappat stöd till förstås 1973 respektive 1970 års val. samverkande partier, som inte uppnått till- Slutligen vill utredningen föreslå att de räckligt antal röster vid senaste val för att nya reglerna skall gälla inte blott under nu erhålla riksdagsrepresentation men däremot löpande valperiod utan även under valperioöverskridit den föreslagna 2,5 procentgrän- den 1974—1976, oberoende av utgången i sen, bör det statliga partistödet falla bort om 1973 års val. ett parti vilket uppbär avtrappat stöd delas i flera. Om i något fall en vald representant för ett parti lämnar detta under löpande valperiod, föreslår utredningen att utgående statliga och kommunala bidrag inte påverkas härigenom. Det torde vara allmänt erkänt att med nuvarande valsystem såväl riksdagssom kommunalvalen i realiteten i huvudsak utgör val på det ena eller det andra partiet, i regel utan något mera påtagligt inslag av personval. Systemet att beräkna statligt och kommunalt partistöd samt statligt kanslistöd på grundval av antalet mandat är därför ji huvudsak endast ett sätt att enkelt mäta partiernas styrka. Valutslagen föränd-
SOU 1972: 62 55
7 Sammanfattning
1971 års partistödsutredning, som tillsattes redningens direktiv och redan gäller beträfi juni 1971, har haft i uppdrag att utreda fande det statliga och det kommunala partiomfattningen och konstruktionen av det stödet. statliga stödet till partierna. F.n. utgår dylikt stöd till politiskt parti, som deltagit i a) Bidrag bör utgå endast till parti som har senaste val till riksdagen och därvid vunnit ett inte obetydligt stöd i väljaropinionen, mandat, med 70 000 kr per mandat och ka- manifesterat i allmänna val. lenderår. För budgetåret 1971/72 har för b) Bidragen bör beräknas schematiskt och ändamålet anvisats 24,5 miljoner kr. Här- fördelas enligt fasta regler, som inte tillutöver utgår statligt stöd till de olika parti- låter någon skönsmässig prövning. gruppernas kanslier i riksdagen (kanslistöd) c) Bidragens storlek bör stå i relation till om tillhopa ca 1,5 miljoner kr med ett årpartiernas styrka. ligt belopp av 3 500 eller 5 250 kr per mandat till partier som är företrädda respektive d) Någon offentlig kontroll av hur medlen inte företrädda i regeringen. används bör inte förekomma. Utredningen har vidare haft att utreda e) Införandet och omfattningen av kommukonstruktionen av det primär- och Jlands- nalt partistöd bestämmes av landstingen tingskommunala partistödet. Därvid har och kommunerna själva på grundval av förutsatts att kommunerna och landstingen den i lag givna konstruktionen. — liksom hittills — själva beslutar om stöf) Största möjliga enighet om bidragens dets storlek. omfattning och konstruktion bör efter- Kommunalt partistöd hade år 1971 införts strävas. i nio tiondelar av landets primärkommuner och det sammanlagda stödbeloppet uppgick Utredningen, i vilken ingår representanter sistnämnda år till drygt 28 miljoner kr en- för samtliga riksdagspartier, har enhälligt ligt de undersökningar som utredningen gjort. beslutat att lägga fram följande förslag: Från landstingen, som samtliga infört parti- 1. Det statliga partistödet — som i stort stöd, erhöll partierna år 1971 bidrag med sett varit oförändrat sedan det infördes omkring 12 miljoner kr. I sammanlagt komfr. o. m. år 1966 — uppjusteras från 70 000 munalt partistöd utgick således 40 miljoner kr per riksdagsmandat och kalenderår till kr. Av allmänna medel erhöll partierna allt- 85 000 kr, vilket innebär en årlig uppräkså parti- och kanslistöd med totalt något ning med 5,25 miljoner kr. över 66 miljoner kr. Härtill kommer bidrag till de politiska ungdoms- och studentför- 2. Som ett komplement till nuvarande
bunden samt under valår 2—3 miljoner kr i kanslistöd införs ett grundstöd å 1,5 miljo-
valsedelskostnader. ner kr per kalenderår till varje riksdagsparti Grundläggande för utredningens ställ- som uppnått minst fyra Jo av rösterna i ningstaganden har varit följande principer, hela landet vid senaste val. Härigenom ökar av vilka punkterna a—d finns intagna i ut- det statliga stödet till partierna med 7,5 mil-
SOU 1972: 62
joner kr per år. Kanslistödet i övrigt kvar- gräns, garanteras partiet grundstöd lägst
står oförändrat, dvs. utgår med ett årligt med 75 90 (dvs. 1125 000 kr) första året belopp av 3 500 respektive 5 250 kr per efter valet, med 50 90 (dvs. 750 000 kr) riksdagsmandat beroende på om vederbö- andra året efter valet och med 25 96 (dvs. rande partigrupp är representerad eller inte 375 000 kr) tredje året efter valet (avtrappat
i regeringen. grundstöd).
3. Till parti som ej blivit företrätt i riks- 6. I konsekvens med ställningstagandena dagen utgår statligt partistöd med så många rörande det statliga partistödet blir det primandatbidrag (å 85 000 kr) som partiet fått mär- och landstingskommunala partistödets tiondedels procentenheter röster över 2,5 90 konstruktion oförändrad.
av väljarkåren i hela landet vid senaste val 7. De statliga bidragen erlägges med hela (avtrappat partistöd). sina belopp under februari månad varje år efter beslut av partibidragsnämnden. BL a. 4. Parti som representerats i riksdagen av administrativa skäl utbetalas bidragen enligt tolvprocentregeln och som vid senaste direkt till partiernas riksorganisationer, om val inte nått upp till fyra 70 av rösterna i inte vederbörande parti särskilt besklutar att hela landet erhåller statligt partistöd enligt kanslistödet (inkl. grundstödet) skall utgå punkterna 1 och 3 ovan, dock högst samtill riksdagsgruppen. Motsvarande utbetalmanlagt 14 mandatbidrag. I kanslistöd erningsregler bör tillämpas i fråga om det håller ett sådant parti dels bidrag per erövkommunala partistödet. rade mandat i riksdagen, dels lika många fjortondedelar av ett grundstöd som partiet 8. Nyval och eventuell regeringsombildhar antal riksdagsmandat. ning påverkar det statliga parti- och kansli-
stödet (inkl. grundstödet) först fr. o. m. året 5. För successiv anpassning av den statefter förändringen. Parti, som saknat riksliga bidragsgivningen till valutslagen föredagsrepresentation eller endast varit företrätt slås utjämning i tiden av det statliga partii riksdagen med enstaka mandat men som och kanslistödet med följande konstruktion. genom nyvalet blir representerat i riksdagen Första året efter val beräknas partistöd utpå grundval av minst fyra Jo av rösterna ifrån en sjättedel gånger antalet mandat i i hela landet, får dock grundstöd motsvasenaste val plus fem sjättedelar gånger anrande den del av året som återstår från det talet mandat i näst senaste val. Andra året att den nyvalda riksdagen haft sitt första efter val beräknas partistöd utifrån hälften sammanträde, dock högst 1,5 miljoner kr. gånger antalet mandat i senaste val plus 9. Särskilda tillämpningsregler — vars hälften gånger antalet mandat i näst senaste innehåll framgår av kapitel 6, avsnitt 6.8 val, Sista året av valperioden slutligen beoch 6.9 — föreslås vid valsamverkan mellan räknas partistöd utifrån fem sjättedelar flera partier, vid sammanslagningar och gånger antalet mandat i senaste val plus en sjättedel gånger antalet mandat i näst se- uppdelningar av partier samt för det fall att naste val. Som mandat betraktas även någon vald representant för ett parti lämmandatbidrag enligt 3 och 4. Om nyval ägt nar detta under löpande valperiod.
rum räknas som »senaste val» medeltalet av 10. De nya reglerna träder i kraft den
senaste ordinarie val och därefter förekom- 1 juli 1972. Detta innebär bl. a. att ett halvt
mande nyval och som »näst senaste val» grundstöd och hälften av den föreslagna
medeltalet av näst senaste ordinarie val och höjningen av det statliga partistödet skall därefter förekommande nyval. utgå till riksdagspartierna under andra halv-
Om ett riksdagsparti, med minst fyra året 1972. Reglerna om utjämning i tiden 20 av väljarna bakom sig, vid ordinarie av grundstödet och det statliga partistödet val eller nyval inte får tillräckligt antal rös- föreslås dock träda i kraft först fr. o. m. ter i hela landet för att passera sistnämnda 1973 års val.
SOU 1972: 62 57
11. De nya reglerna skall gälla inte blott under nu löpande valperiod utan även under valperioden 1974—1976, oberoende av utgången i 1973 års val.
12. Det statliga partistödet som infördes att gälla fr. o. m. 1966 har i praktiken varit oförändrat sedan dess. Utredningen uttalar önskemålet att en omprövning av utgående belopp inom det statliga parti- och kanslistödet sker med kortare intervaller, varvid relationerna mellan beloppen förutsättes oförändrade,
13. Frågan om pressens betydelse för den politiska opinionsbildningen har i enlighet med direktiven diskuterats inom utredningen. Sedan proposition beträffande pressstöd lagts och behandlats av riksdagen liksom ny pressutredning aviserats har utredningen förutsatt att pressfrågan löses i dessa sammanhang.
Utredningens förslag innebär en sammanlagd ökning av den statliga bidragsgivningen till partierna med 12,75 miljoner kr per kalenderår. Stödet från staten skulle därmed uppgå till ett årligt belopp av ca 39 miljoner kr. Tillsammans med det kommunala partistödet på 40 miljoner kr skulle den totala bidragsgivningen till partierna från staten och kommunerna ligga i storleksordningen 80 miljoner kr per kalenderår, vartill kommer stödet till de politiska ungdoms- och studentförbunden samt bidragen till valsedelskostnaderna.
SOU 1972: 62
Prop. 1972 126
007 Lv8 005 000 009 SIV 008 007 008 000 529 00L 056 008 068 006 0S8 005 005 0089 006 0€7 0Z£ 005 LTT I våvng BUNENS Zesprq 555 €TS €£€6 9Z+b 60 0IS z09 867 L6P Z96 ZT6V TrP 1€8 ZLO ZS9 £9L £00 TIL €Z6 6€T bIT 695 8z8 £8€E 6TV
9 I I zT I I I I I I 8Z
009 007 0 000 008 000 007 009 0 OSP OSL 000 00T [0] 007 000 059 0 009 005 0 056 005 005 009 PVILIAQ LI Zz I PI Zz LE 8ET ST ZI LI Zz I +$I 8 L 9 vZ v IT 6€€
0 €ILZ 005 001 000 07E 006 0 005 009 007 001 [NYA 009 0S7Z 001 OSP 005 007 005 001 007 SSL 005 8€ZT
spi 9 LZ IS 9 ST 9 €I L £ 91 F €I Zz 9 L 81 9 9T €€ 6L7
O0b E6P 000 000 008 008 005 0 000 008 000 000 OSL OSP OST 00L 056 008 005 OSS 00€ OSS €6V 000 989
ILE Zz 67 br PI 61 0Z 61 8 9T 9 ITI Zz LI 8E b€ £€ 8€ £01T 6L €I 5 S6I Spz 3dA I
OO0P 965 005 007 007 S8€E 009 008 005 OSL STL OST 00T 0S8 ZIP 00€ 009 005 00€ 057 O0b +09 098 005 T8I
006 8ST LOS 6ZL 6Ev bOT 087 IZI 0SZ TtP EST OLI 8+$L €8V bbz 86€ zES 68€ 69P zS9 €65 S8Z p8€ LIL BS
Zz I €I s
009 86E 005 000 00L S9L 000 0 000 OSL SLL 005 059 009 Zpz 008 059 00S 000 050 008 Opp 195 005 18L
69€ 68 TPI +b6T L91T 85 IP LL vyI 88E 95 pbS 581 £0T $6 EPI 001 LOI LET SOT 19 091 ZZI 965 'T461 dj I v
I8 Iopun 00L L9S 005 OST 005 S8T 007 0 005 008 OST 0SZ 000 OSS ZS0 001 001 000 000 008 006 ZOp LLv 000 €85
Zv8 €TI 6ST 1LZ 997 OST STI 76 LO0Z LEP LET 8zZ £€Z +8I LbI 10Z bET S€Z 657 LvZz 671 6LI £07Z LI nyÄZN 2 S
twWos 005 088 005 OSS 009 096 007 008 000 0SZ ST6 00L 00T OSL +$85 006 OS+ 005 000 058 00t +$80 §L6 005 LST stAsugf £50 +S 88 651 STI 89 z8 LE 05 6TI1 9LE SS L61 6€1 98 99 EL zS 09 ZL OL 8§ 99 vOT TTE w I pojsnIed
snqog IFeunuwnuoOFIBWLHA
Spuejuetwapos 420 SPUeLIIOTISISEA spueno3asgQ SPUe[UeUNSEA SUOQIANSEA SPP)SUeNSIry s31aqreddox SWIOYY30)S söurdoyvof ST13Q0UOIY S3IOQ3JARD SUHJOQLION SnyovwjeW -s310q2100N SFIOQLIEYS SPUe[uLIPA SpuenoDN SIIOQSALY spuenwef eresddn) SZUNFaA SpueeH JewJeA euuwuns 01Q3IQ upT
vn oa SOU 1972 62
Prop. 1972 126
& 000 001 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 005 000 000 009 väva TWWNS ZeIpIg STL ErE 09€ czS zZEr S61T 06Z brT FOS 918 SET 88r OLP Frz OSE S0€ S6T SSE OPE 80F Lvz TLÉ 06£ 678 € TT
BvILAO 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0005 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0005
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 000 0 000 0 000 Spy 9 £ ET
000 00€ 0 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 000 000 000 000 000 000 0 0 000 00€ ydA STI L ZI OT OT 5 5 Of 8T 09 z8C
000 006 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 00S 000 000 008 00£ L9T ro 0LZ z6T 08 SPI 9L ctZ 8075 06 z6T 002 76 O6T 09T SAT 002 S8T 87Z TPI Z8T 8zZ 6€L s I 5
000 0017 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 005 000 000 009 578 TS 09 99 ZTL SZ Of Fz ZL OZT SZ zST 08 br Op SV OS SP Of 9£ TT OL $VZ 8007 dJ
000 00£ 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 005 000 000 008 OSP 08 TL FIT PTT £9 SL z£ 9€T 9LT 06 08 OZT 08 £8 £9 SS £6 58 zOT £9 v8 §S 9LEZ 2 000 005 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 005
'T461
£z9 9€ +Z 09 vS ST Or ZI F9 ZTIT SZ $9 OL 8Z SZ SZ OT OT OT 8T ST 8z §z FORT wu
18 Iopun
13d Zespig 1epuew 000 00€ 000 000 0009 000 000 000 000 0008 0005 000 000 000 000 000 0005 000 000 000 005 000 000
Hen
£z L 9 9 5 5 & 8 8 5 § 5 5 5 5 9 £ £ 9 wos jepuew [ey 6pI Lv 09 L£8 TL 6t 85 9 £9 cO0I Ly 19 v6 19 [VA 19 65 TIL 89 89 tt €£S £9
porsrmred
seununuoyssunspuey
snqog
SpUejLNOTISISEA SpUue[ueULISpoS 4530 spuenosrasQ SpUe[uetTISeA SUSPNOQIASEA SPEISUPNSUN säl2qIeddox SUMPOQUON SWJOYF50)S ssurdoquof ST1IQOUOIA SZIOQLIEYS SPue[uLEA S3IOQaARD SNYOwJewW sä10gqa10D S31OQSATY Spuepninef Furl SpuelfeH eresddny Tee vwWwNnS 01310 ugT
3 Aa 3 & &