Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås riktlinjer för inriktningen av förenade fabriks- vcrkcns verksamhet samt ny organisation för verket. Vidare före- slås att verksamheten vid Centrala beklädnadsverkstadcn i Karlskrona och Åkers krutbruk avvecklas. Ett investeringsanslag på 65 milj. kr. föreslås till investeringar hos verket budgetåret 1976/77.

1. Riksdagen 1975/76. ] saml. Nr 122

• Sida 2
•  Original

Prop. 1975/76: 1222 Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1976-02-26

Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Peterson

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om omorganisation av förenade fabriksverken, m. m.

I prop. 1975/76: 100 (bil. 15 s. 260) har regeringen föreslagit riks- dagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Byggnader och utrustning inom fabriksverkens fond för budgetåret 1976/77 beräkna ett investeringsanslag av 32,2 milj. kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

2. Nuvarande organisation 2.1 Ledning och uppgifter

Enligt gällande instruktion för FFV (1965: 840, ändrad senast 1975: 1026) förvaltar FFV under fabriksverkens fond redovisade fabri- ker, verkstäder och tvätterier samt andra under fonden upptagna stat- liga kapitaltillgångar. Det ankommer på FFV att bedriva utveckling, tillverkning, försäljning och underhåll av försvarsmateriel. Vidare an- kommer det på FFV att bedriva utveckling, tillverkning och försälj- ning av civila verkstadsprodukter samt bedriva tvätterirörelse och för- säljning av övertalig och kasserad materiel m. m. FFV uppbär och redo- visar verkets inkomster samt bestrider därmed och med medel som i övrigt står till förfogande verkets utgifter. FFV uppför de anläggningar och byggnader som verket behöver.

FFV leds av en styrelse. Ledamöter i denna är verkets generaldirek- tör och fem andra ledamöter som regeringen utser särskilt. Härtill kom- mer representanter för de anställda. Bland ledamöterna förordnar rege- ringen en ordförande och en vice ordförande. Generaldirektören är chef för FFV. Vid FFV finns en teknisk direktör som är generaldirek- törens ställföreträdare.

Huvudkontoret är sedan år 1965 förlagt till Eskilstuna. Enligt fast- ställd organisation är huvudkontoret indelat i avdelningar. F.n. till-

• Sida 4
•  Original

Prop. 1975/76: 122 4 .'

. lämpas på försök en organisation där huvudkontoret är indelat i ett antal koncemstaber. I Eskilstuna finns också ett tvätteriernas cen-tral- kontor, som är en särskild driftsledning för FFst tvätteriverksamhet.

FFV skall följa de direktiv som ÖB meddelar" för krigsplanläggningen i fråga om de verkstäder regeringen bestämmer.

2.2. Lokala enheter

De lokala enheterna består av fabriker, i fortsättningen benämnda' tillverkande enheter, av underhållsverkstäder, .tvätterier och .överskotts-. försäljningen. Enheterna har, i en del fall sammanförda i grupper, in- delats i produktionsenheter och resultatenheter. En- produktionsenhet har direkt ansvar för kostnaderna i sin verksamhet, medan ansvaret för intäkterna från verksamheten och därmed förenade funktioner och. i regel även produktutveckling åvilar huvudkontoret. En resultatenhet har ansvar för både kostnader och intäkter i sin verksamhet. Det inne-' här att sådan enhet som regel har funktioner för både marknadsföring och produktuveckling.

2.3. Tillverkning

Ammunitionsgruppen består av Zakrisdalsverken i Karlstad, som är huvudföretaget inom gruppen, och av Vingåkersverken, Vingåker, _och Gällöverken, Gällö. Vid Zakrisdalsverken tillverkas ammunition för närpansarvapen, minor, raketer, ammunitionshylsor, tändrör, tändhattar, pyroteknisk materiel m.m. Dessutom förekommer viss legotillverkning._ År 1970 förvärvade FFV ett mindre företag, AB Avimat, som tillver- kade tändrör (prop. 1970: 105 bil. 8, SU 1970:111, rskr 1970: 289). Den inom bolaget bedrivna verksamheten fördes över till Zakrisdals- verken. Ca 700 personer var anställda vid Zakrisdalsverken under bud- . getåret 1974/75.

Vingåkersverken utför sammansättning av ammunition och gjutning av laddningar samt förstöring (störtning) av äldre ammunition. Gällö- verken utför huvudsakligen hylsrevidering. Vingåkersverken hade 87 personer anställda under föregående budgetår och Gällöverken 24.

Ammunitionsgruppen är en produktionsenhet. Faktureringen från gruppen var 93,4 milj. kr. under budgetåret 1974/75.

Vanäsverken, Karlsborg, tillverkar och sätter samman finkalibrig och viss mellankalibrig ammunition samt spårljusammunition. Vanäsverken, som är en produktionsenhet, hade under budgetåret 1974/75 ca 290 per- soner anställda och en fakturering av 40,2 milj. kr.

Gevärsfaktoriet, Eskilstuna, tillverkar finkalibriga vapen såsom ge— vär, automatkarbiner och kulsprutor. Vidare tillverkas granatgevär och pansarvärnspjäser. Bland civila produkter märks främst jakt- och sport- skyttevapen samt komponenter till kylkompressorer. Därutöver före- kommer viss legotillverkning avseende bl.a. styrspindelhus till bilar.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1975/76: 122 - 5

Gevärsfaktoriet är en produktionsenhet. Antalet anställda under budget- året 1974/75 var ca 420. Faktureringen uppgick till 55,5 milj. kr.

Torpedverksmden (CTV),'Motala, bedriver utveckling och tillverk- ning av torpeder samt utför även reparationer, översyner och moderni- seringar av torpeder. CTV är en resultatenhet. Antalet anställda var ca 325 under förra budgetåret. Faktureringen uppgick till 50,4 milj. kr.

Åkers krutbruk, Åkers Styckebruk, tillverkar främst krut och vissa andra kemisk-tekniska produkter. Krutbruket tillverkar även vissa läke- medel och har produktion av försöksdjur. Åkers kru-tbruk är en produk- tionsenhet. Under förra budgetåret var antalet anställda ca 130. Faktu— reringen uppgick till 21,8 milj. kr.

Beklädnadsverksmden (CBV), Karlskrona, tillverkar militära och ci- vila uniformer samt vissa persedlar för användning inom sjukvården. CBV är en resultatenhet. Under budgetåret 1974/75 var antalet an- ställda 130 och faktureringen 10,8 milj. kr. I samband med en ökning av orderingången vid CBV övertog FFV i början av år 1970 lokaler, maskiner och personal från ett konfektionsföretag i Ängelholm. Verk- samheten bedrivs där i samverkan med CBV inom ramen för ett av FFV för ändamålet bildat aktiebolag, Trivab konfektions AB.

2.4. Underhåll

Verksamhetsområdet underhåll omfattar teknisk konsultverksamhet och materielunderhåll avseende huvudsakligen försvarsmateriel och då främst flygmateriel. Verksamheten är inriktad på olika materielområden, nämligen flygplan, apparater och instrument i flygplan, robotar och vapen, motorer, marktelemateriel, basmateriel och telemätinstrument.

Underhållsverkstäderna finns i Arboga (CVA), med filial i Östersund (CVAÖ) och i Malmslätt (CVM), med filial i Visby. CVA överfördes från dåvarande flygförvaltningen till. FFV den 1 juli 1967 enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963: 114, SU 1963: 135, rskr 1963: 319). Ett år senare, den 1 juli 1968, överfördes CVM och den centrala flyg— verkstaden i Västerås (CVV) till FFV enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 109, SU 1968: 124, rskr 1968: 282). Verkstaden i Västerås har sedermera avvecklats i enlighet med samma riksdagsbeslut. .

Underhållsarbetet är fördelat på verkstäderna så att CVA huvud- sakligen utför underhåll av jet- och turboaxelmotorer till flygplan, helikoptrar och stridsvagnar samt radarutrustningar, apparater för ro- botar, elektroniska mätinstrument m. m.

Vid C VAÖ utförs främst underhåll av markbunden telemateriel, bas- materiel och specialfordon.

Underhåll och översyn .av flygplan och helikoptrar, instrument och apparater till dessa utförs vid C VM. I denna verkstad sker också viss tillverkning, bl.a. av kapslar och balkar för flygplansbeväpning, av bränsletankar, flyghjälmar, m. m.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1975/76: 122 6

Verkstäderna har i en organisatorisk försöksverksamhet slagits sam— man till en underhållssektor under gemensam ledning. Sektom har ålagts resultatansvar. Under budgetåret 1974/75 hade sektorn drygt 3 000 per— soner anställda. Faktureringsvärdet uppgick till 308 milj. kr.

Till underhållsverksamheten hör också Telub AB, Växjö, som enligt beslut av 1963 års riksdag ( prop. 1963: 114 , SU 1963: 135, r'skr 1963: 319) bildades samma år under namnet AB Teleunderhåll. Aktierna i bolaget ägs till 51 % av staten. De förvaltas av FFV. Övriga 49 % av aktierna ägs av ett antal företag inom teleindustrin. Bolaget bedriver bl. a. teknisk konsultverksamhet huvudsakligen åt försvarets materiel- . verk. Vidare utför bolaget underhåll av marktelemateriel för försvaret. och har även viss tillverkning av egna produkter. Bolaget har en orga— nisation för regional service för underhåll av datorutrustningar m.m. Bolaget hade ca 700 anställda år 1974 och hade en omsättning av 66 milj. kr.

2.5. Tvätterier

FFV:s tvätteriverksamhet bedrevs från början i tre tvätterier främst för försvarets behov. Det förutsattes från början att tvätterierna till en del skulle kunna utföra tvätt åt vissa sjukvårdsinrättningar. Verksam- heten har efter hand starkt ökat i omfattning. Den bedrivs nu i 15 tvätterier, som finns i Boden, Umeå, Långsele, Östersund, Ockelbo, Karlstad, Hagfors, Eskilstuna, Norrköping, Visby, Ödeshög, Alingsås, Karlskrona, Lund och Malmö. Av dessa tvätterier ägs fyra av olika- landsting. Dessa tvätterier arrenderas av FFV som svarar för driften.

Verksamheten avser såväl vattentvättning som kemisk tvättning. Vi- dare utförs lagning av behandlade persedlar och även uthyrning av per- sedlar. Vid ett par av tvätterierna utförs skoreparationcr m.m. för för- svarets behov. Av verksamheten faller numera ca 85 % på sjukvårds- inrättningarna, som sålunda på ett markant sätt har kommit att bli den dominerande kundgruppen.

Den samlade tvätteriverksamheten hålls samman inom en sektor med resultatansvar. Inom denna finns förutom tvätterierna ett tvätteriernas centralkontor i Eskilstuna med vissa centrala ledningsfunktioner. En samarbetsorganisation med rådgivande funktioner har bildats. Den om— fattar ett centralt tvätteriråd, ett försvarets tvätteriråd och ett antal lokala tvätteriråd. I dessa är FFV, försvaret och landstingen represente— rade.

Under budgetåret 1974/75 var drygt 2 300 personer anställda inom tvättsektorn. På grund av att antalet deltidsarbetande är stort, motsva- rar detta ca 1 700 heltidsanställda. Faktureringen under samma budget- år uppgick till 161,1 milj. kr.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1975/76: 122 7

2.6. Överskottsförsäljning

År 1960 bildades en enhet inom FFV för försäljning av krigsmaktens övertaliga och kasserade tygmateriel. Verksamheten har sedan dess breddats och omfattar nu även övertalig och kasserad materiel från stat- liga myndigheter och andra. Dessutom säljs nytillverkade produkter från skyddade verkstäder och andra s. k. samhällsverkstäder.

Enligt kungörelsen (1973: 1210) om försäljning av övertalig eller kas- serad materiel och inventarier skall i princip all försäljning av detta slag för statsverkets räkning ske genom försorg av FFV. Vidare skall i vissa fall enligt lag (1974: 1066) om förfarande med förverkad egen- dom och hittegods m.in. sådant gods säljas av FFV.

Överskottsförsäljningen är en resultatenhet. Dess försäljning sker från försäljningsställen i Solna, Göteborg, Kävlinge, Arboga, Sundsvall och Luleå. Försäljningen uppgick under budgetåret 1974/75 till 57,5 milj. kr. Antalet anställda var 126.

2.7. Civila produkter

Till verksamhetsområdet civila produkter hör dels sådan verksamhet som syftar till att utveckla och föra ut egna produkter på den civila marknaden och dels sådan tillverkning, häri inräknad legotillverkning, som är mer eller mindre integrerad med produktionen för försvaret. Tillverkning av civila produkter, som har bedrivits sedan början av 1960- talet, togs upp främst för att utnyttja överkapacitet av personal och utrustning men också för att kompensera förutsedda minskande beställ- ningar från det svenska försvaret.

Det största utvecklingsprojektet avser den s.k. stirlingmotorn. Detta projekt drivs inom ett för ändamålet bildat företag, KB United Stirling (Sweden) AB & Co. Företaget ägs till hälften vardera av staten, före- trädd av FFV, och av Kockums Mekaniska Verkstads AB. Huvudsyftet med företaget är att utveckla en stirlingmotor av en storleksklass främst lämpad för lastbilar och bussar.

ETF-sektorn, där ETP står för Energy Transfer Products, organi— serades i slutet av år 1973 med syfte att ha hand om utveckling, till- verkning och marknadsföring av sådana produkter inom områdena energiomvandling och energiöverföring, som bygger på den teknik som kommer till användning i den s.k. stirlingmotorn. Till ETF-sektorn har förts samman de funktioner för styrning och ledning av ett projekt för utveckling av stirlingmotorer och applikationer för sådana, som tidi- gare har ingått direkt i verksamheten vid huvudkontoret, samt de funk- tioner och resurser för utveckling och produktion inom detta projekt som är placerade vid CVM i Malmslätt. Vidare handhar sektorn utveck- ling och tillverkning av den s.k. ETP-bussningen, vilken används för att fästa maskinelement på axlar.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1975/76: 122 3

För utveckling, produktion och marknadsföring av jakt- och sport- skynevapncn har en särskild resultatenhet bildats inom FFV. i denna in- går lndustri AB Gelfa, Gällö, som tillverkar gevärsstockar, och FFV Sport AB (tidigare Kredit AB G. M. Flink & Co), som i huvudsak sva- rar för marknadsföringen. De båda bolagen bildades resp. förvärvades genom beslut av 1.970 års riksdag ( prop. 1970: 105 bil. 8, SU 1970: 111, rskr 1.970: 289). Tillverkningen av vapnen sker vid gevärsfaktorict och är i hög grad integrerad med den där bedrivna militära vapenproduk- tionen.

Andra civila produkter är bl.a tillverkning av läkemedel, kemisk- tekniska produkter, elektroniska mätdon samt uppfödning av försöks- djur. .

Verksamhet för att finna nya lämpliga produkter och material bedrivs inom Innovations AB Projection KB. Staten äger genom FFV en sjun- dedel av andelarna i bolaget.

FFV bedriver även viss tillverkning såsom underleverantör till andra företag. Som exempel härpå kan nämnas tillverkning av detaljer till bil- industrin.

3. Utredningen

FFV-utredningen lägger till grund för sina förslag vissa principiella överväganden. De gäller dels speciella förutsättningar som kan anföras för vissa verksamheter, dels företagsekonomiska och samhälleliga krav som bör ställas på verksamheten, dels den inriktning, omfattning och struktur som kan komma i fråga för verksamheten, dels den företags- form som bör tillämpas.

3.1. Speciella förutsättningar för verksamheten

Utredningen konstaterar att tillverkningen av försvarsnu'lteriel vid FFV väsentligen utgör sådan produktion som enligt givna förutsättning- ar för den svenska säkerhets- och försvarspolitiken bör bedrivas inom landet. I. fråga om vissa slag av materiel, såsom torpeder, vissa pansar- värnsmateriel och finkalibriga handeldvapen är FFV den enda tillver- karen i landet. Utredningen anser därför att det är i hög grad angelä- get att väsentliga delar av den produktion och produktionskapacitet i fråga om försvarsmateriel som f.n. finns vid FFV kan upprätthållas även i en framtid.

När det gäller underhåll av först-'arsniateriel finner utredningen att statsmakterna genom såväl sina allmänna ställningstagandcn som sär- skilda föreskrifter och beslut har tagit klar ställning för att det även i framtiden skall finnas särskilda och i första hand statliga företag för

• Sida 9
•  Original

Prop. 1975/76: 122 - 9

underhåll av försvarsmateriel. ,Av betydelse i sammanhanget torde inte minst vara olika försvarsberedskapsskäl.

Tvälteriverksamheten har en dominerande ställning såväl inom sin bransch som ännu mer när det gäller att tillgodose tvättbehoven inom den offentliga sektorn. Alternativ tvättkapacitet finns inte tillgänglig och kan inte komma till stånd under avsevärd tid. Utredningen konsta- terar att detta i och för sig utgör skäl för att verksamheten måste drivas vidare under överskådlig tid. Därutöver anser emellertid utredningen att ett sammanhållande av en stor del av tvätteriverksamhe-ten för den offentliga sektorn i en enhet av det slag som nu finns inom FFV med- för betydande fördelar såväl för de olika uppdragsgivarna som i ett vidare samhällsekonomiskt perspektiv. Utredningen anser därför att det är angeläget att så långt som möjligt hålla samman tvätteriverksam- het för den offentliga sektorn i ett företag med betydande kapacitet och resurser.

Utredningen framhåller att utvecklingen av FFV har inneburit att verksamheten har kommit att få en i allt väsentligt helt företagsekono- misk inriktning. Utredningen finner att denna utveckling är naturlig och anser att verksamheten vid FFV så gott som helt kan hänföras till sådan industriell och affärsmässig verksamhet som inom såväl de en- skilda som statliga sektorerna av näringslivet drivs enligt vedertagna företagsekonomiska principer.

Med denna utgångspunkt anser utredningen att den verksamhet som nu bedrivs inom FFV skall tillgodose sådana krav på avkastning som normalt gäller för motsvarande verksamheter inom den svenska in- dustrin i övrigt. Detta är från såväl företagsekonomisk som samhälls- ekonomisk synpunkt en förutsättning för att verksamheten på lång sikt skall kunna upprätthållas och ta till vara olika möjligheter till expan- sion. Eftersom avkastningskraven inom den svenska industrin normalt varierar mellan olika verksamhetsområden och mellan olika tillfällen är det inte möjligt att närmare precisera ett avkastningskrav för verk- samheten inom nuvarande FFV. Det väsentliga i detta sammanhang bör vara att betingelserna för verksamheten och redovisningen av den är sådana att avkastningskrav kan formuleras enligt företagsekonomiska principer och att de kan jämföras med vad som gäller för andra industri- företag.

Samhälleliga krav på verksamheten skulle enligt utredningen främst kunna avse sådana som motiveras av försvarspolitiska samt sysselsätt- nings- och lokaliseringspolitiska skäl.

För FFV gäller numera inte några andra krav än för övriga delar av den svenska försvarsmaterielindustrin i fråga om bl.a. krigsproduk- tionsåtaganden och vidmakthållande av viss produktionskapacitet. Ut- redningen anser att det är en riktig princip att den försvarsmaterielin- riktade verksamhet som nu bedrivs vid FFV inte behandlas annorlunda

• Sida 10
•  Original

Prop. 1975/76: 122 10

än motsvarande verksamheter "vid andra svenska företag. Det innebär att det inte bör utgå någon särskild ersättning till FFV för olika åtagan- den utöver vad som normalt utgår till alla företag vid motsvarande åtaganden eller åligganden. Med hänsyn till de företagsekonomiska krav som bör gälla för verksamheten innebär det emellertid också att i de fall verksamheten belastas med ålägganden av speciell omfattning eller karaktär bör den kompenseras för kostnaderna härför.

De fall där sysselsättnings- och lokaliseringspolitiska skäl direkt och formellt har inverkat på utformning och förläggning av verksamheten inom FFV är få och relativt små till sin omfattning. Därutöver har dock FFV fortlöpande tagit betydande hänsyn till olika sysselsättningsfrågor. I stort sett synes ålägganden och åtaganden av sysselsättnings- och lokaliseringspolitisk art för FFV inte ha varit av annan karaktär eller omfattning än vad som gäller för andra statliga företag.

Utredningen anser att det är angeläget att någon ändring av detta förhållande inte sker. De krav på särskilda åtaganden av sysselsättnings- och lokaliseringspolitisk art som ställs på den verksamhet som nu be- drivs inom FFV bör således även i framtiden överensstämma med de som ställs på verksamhet vid andra jämförbara statliga företag.

3.2. Verksamhetens inriktning, omfattning och struktur

Utredningen framhåller att utvecklingen av FFV har inneburit att en rad verksamhetsområden med olika karaktär, inriktning och omfatt- ning har förts samman inom den organisatoriska ram som utgörs av ett statligt affärsverk.

Utredningen anger att ett skäl för sammanhållning av skilda verk- samhetsområden inom ett företag kan vara av finansiell art.

Variationer i lönsamheten mellan de olika verksamhetsområdena kan härvid utjämnas. Utredningen anser dock att ett sammanhållande av de olika verksamhetsområdena inom FFV av finansiella skäl har mindre praktisk betydelse när det gäller FFV som statligt affärsverk och de särskilda finansieringsformer som gäller för detta.

Lämpligheten av att av finansiella skäl hålla samman de nuvarande verksamhetsområdena inom FFV kan enligt utredningen bedömas även med utgångspunkt i FFV:s ställning inom hela den statliga företags- sektorn. Utredningen anser att de olika verksamheterna inom FFV i fråga om industriell och affärsmässig inriktning är av väsentligen sam- ma karaktär som de verksamheter som hålls samman inom ramen för Statsföretag AB. Utredningen finner det vara naturligt att se verksam- hetsområdena inom nuvarande FFV som mer eller mindre integrerade delar i den statliga företagssektorn under industridepartementet. Det kan då hävdas att principen om uppdelning av verksamheten på skilda

• Sida 11
•  Original

Prop. 1975/76: 122 11

områden, där variationer i lönsamhet kan utjämna varandra, här till- lämpas mera på hela den statliga företagssektorn än på den del därav som nu ryms inom FFV. Affärsverksformen för FFV hindrar dock genomförandet av en del åtgärder av bl. a. finansiell och organisatorisk art, som kan bli en praktisk följd av en sådan principiell syn på den statliga företagssektorn som en helhet.

Andra skäl för att hålla samman olika verksamhetsområden inom ett företag kan vara strävanden att ta till vara sådana positiva effekter —— synenergieffekter — i fråga om t.ex. företagsledning, produktut- Veekling, produktion, marknadsföring och administration som kan upp- nås genom att olika verksamheter har vissa gemensamma förutsättningar eller på något sätt kompletterar varandra. Samband av detta slag före- ligger enligt utredningen endast i begränsad utsträckning mellan de olika verksamhetsområdena inom FFV. De positiva effekter som kan tas till vara härur är därför små.

I vissa fall anser utredningen att någon form av avveckling av ett verksamhetsområde kan vara riktig. Ett väsentligt skäl för avveckling av ett verksamhetsområde är att det inte bedöms kunna ge ett tillfreds- ställande ekonomiskt resultat inom överskådlig tid. Andra skäl kan vara att verksamhetsområdet inte har några påtagliga samband med övriga verksamhetsområden eller har större samband med verksamhe- ten inom andra företag.

En avveckling av ett verksamhetsområde kan ges olika form och innebörd. I vissa fall kan det enda möjliga alternativet vara en ned- läggning av verksamheten. I andra fall kan avvecklingen innebära att en verksamhet med i princip oförändrad inriktning och omfattning förs över i annan form.

Inom FFV har fortlöpande fram till början av 1970—talet skett en utvidgning av verksamherrområden. I huvudsak har det skett genom att olika verksamheter med i princip oförändrad inriktning har fått ökad omfattning.

En särskild karaktär har de strävanden inom FFV som har gått ut på att ta upp en civilt inriktad verksamhet i mer eller mindre direkt anslutning till tillverkning och underhåll av försvarsmateriel. Syftet har varit att motverka förekommande variationer i beläggningen av be- fintliga resurser för den försvarsmaterielinriktade verksamheten. Det har emellertid inte gått att uppnå någon mera betydande omfattning på en kompletterande civilt inriktad verksamhet av detta slag eller att göra den företagsekonomiskt lönsam.

Utvecklingen inom FFV bekräftar erfarenheter från andra försvars- materielproducerande företag i Sverige och andra länder. De innebär att en mera omfattande civilt inriktad verksamhet vid sådana företag inte kan byggas upp och drivas med framgång om den inte hänförs till

• Sida 12
•  Original

Prop. 1975/76: 122 12

en organisation, som är i stort sett helt skild från den försvarsmateriel- inriktadc verksamheten. '

Utredningen anser att en effektiv användning av resurser och ett till- fredsställande ekonomiskt resultat i den verksamhet som nu bedrivs inom FFV i första hand bör kunna uppnås inom'de befintliga verksam- hetsområdena. När det gäller en civilt inriktad verksamhet för utjäm- ning av variationer i beläggningen av produktionsresurser och i det eko- nomiska utfallet av verksamheten bör denna enligt utredningen i första hand ske inom ramen för en särskild organisation vid sidan av försvars- materielproduktionen. Utredningen anser vidare att det är tveksamt om en civilt inriktad verksamhet bör knytas till försvarsmatericlproduktio- nen inom ramen för en företagskonstruktion av det slag som det nuva—. rande FFV utgör. Utredningen utgår härvid från uppfattningen att de olika verksamhetsområdcna inom FFV bör ses som mer eller mindre integrerade delar i den statliga företagssektorn under industrideparte- mentet. Möjligheter att uppnå eftersträvade.utjämningar bör då sökas inom hela denna företagssektor.

När det gäller verksamhetens framtida struktur och organisation an- ser utredningen sammanfattningsvis att det kan vara naturligt att över- väga inte endast ett sammanhållande av nuvarande verksamheter vid FFV inom ett företag utan även en uppdelning av verksamheterna på flera företag.

Utredningen anser att följande riktlinjer bör gälla för den framtida utformningen av de verksamheter som nu bedrivs inom FFV.

De båda inom nuvarande FFV dominerande verksamheterna avse- ende tillverkning av försvarsmateriel och underhåll av försvarsmateriel bör drivas vidare med i huvudsak nuvarande inriktning och syfte att främst till godosc behov hos det svenska försvaret.

Tvätterivcrksamheten bör även drivas vidare med i huvudsak nu- varande inriktning och med syfte att i första hand tillgodose tvättbehov hos det svenska försvaret oeh hos statliga, landstingskommunala och primärkommunala vårdinstitutioner.

Övriga verksamheter bör drivas vidare, avvecklas eller utvidgas efter bedömningar och ställningstaganden, som för varje verksamhet be- aktar bl. a. angelägenheten av de behov som verksamheten tillgodoser, verksamhetens förutsättningar från företagsekonomisk synpunkt och dess möjligheter att komplettera de försvarsmaterielinriktade verksam— heterna genom att bl. a. utjämna förekommande variationer i belägg- ningen av därför erforderliga resurser.

De olika verksamheterna bör tillgodose sådana krav på avkastning som normalt gäller för motsvarande verksamheter inom den svenska industrin i övrigt.

De försvarsmaterielinriktade verksamheterna bör inte behandlas an-

• Sida 13
•  Original

Prop. 1975/76: 122 13

norlunda än motsvarande verksamheter vid andra företag inom den . svenska försvarsmaterielindustrin i fråga om beredskapsåtgärder och ersättning för härav betingade kostnader.

Verksamheterna bör. inte åläggas sysselsättnings- och lokaliserings— politiskt betingade hänsynstaganden och insatser av annat slag och i annan form än jämförbara statliga verksamheter.

Verksamheterna bör bedrivas inom en företagskonstruktion som, med beaktande av de samband som finns mellan olika verksamheter såväl inom som utom nuvarande FFV, ger möjligheter att dels skapa effek- tiva företagsenheter, dels ta till vara de fördelar som kan uppnås genom olika slag av samordning av skilda verksamheter. Härvid bör särskilt eftersträvas att åstadkomma en samordning med de verksam- heter som bedrivs inom" övriga delar av den statliga företagssektorn under industridepartementet.

Utredningen redovisar därefter sina bedömningar av förutsättningar- na för framtida verksamhet inom de olika verksam/zetsområdena vid nuvarande FFV. Utredningen föreslår vidare olika åtgärder som bör vidtagas inom ramen för dessa verksamhetsområden.

Tillverkningen av försvarsmateriel vid FFV repre— senterar enligt utredningen ett stort och specialiserat kunnande, som delvis är unikt inom Sverige. I tekniska och kvalitativa avseenden upp- fyller de framställda produkterna högt ställda krav.

Det ekonomiska resultatet av försvarsmaterieltillverkningen som hel- het innebär emellertid f. n. betydande årliga underskott. Dessa avser inte hela tillverkningen utan hänför sig till vissa produkter och till- verkningsenheter.

Utredningen anger en väsentlig orsak härtill vara att FFV under flera år av olika skäl har haft en betydande överkapacitet i fråga om såväl personal som anläggningar och utrustning för tillverkning av vissa slag av försvarsmateriel. Vidare har priserna för till försvaret levererad ma- teriel inte helt kunnat anpassas till kostnadsutvecklingen. Lönekostna- derna för FFV har varit högre än för konkurrerande företag, vilket har bidragit till att FFV inte har kunnat hävda sig i konkurrensen om vissa beställningar från försvaret.

Inom FFV har företagits en omfattande utredning — den s. k." FMS- utredningen — avseende målsättning för tillverkningen av försvarsma- teriel och utformning av en ändamålsenlig organisation för denna verk- samhet. En särskild utredning har utförts även i fråga om den framtida verksamheten vid Åkers krutbruk.

Utredningen ansluter sig i stort till den i FMS-utredningen framförda uppfattningen att en tillverkning av försvarsmateriel av det slag som nu bedrivs vid FFV under vissa förutsättningar bör kunna effektivise- ras så att den uppnår rimlig lönsamhet inom en femårsperiod. Det

• Sida 14
•  Original

Prop. 1975/7 6: 122 14

krävs emellertid betydande insatser för att åstadkomma ett bättre kapa- citetsutnyttjande genom samtidig ökning av produktionsvolymerna och minskning av resurserna.

En viktig förutsättning för ökning av produktionsvolymerna i försvars- materieltillverkningen anför utredningen är att en ökad export kan komma till stånd. Detta kräver enligt utredningen intensifierade mark- nadsföringsinsatser på olika exportmarknader.

Utredningen anser i övrigt att alla möjligheter att sänka kostnaderna i tillverkningen av försvarsmateriel måste tas till vara. Med anslutning till de förslag som har förts fram i FMS-utredningen förordar utred- ningen att produktionen av försvarsmateriel koncentreras till ett färre antal enheter. Vidare bör utvecklingsarbete och tillverkning samordnas organisatoriskt och lokalmässigt i högre grad än vad som nu är fallet. Möjligheterna att genomföra rationaliseringar i olika led av produk- tionen måste givetvis fortlöpande tas till vara. På längre sikt blir det även nödvändigt att skapa nya konkurrenskraftiga produkter. Det krä- ver betydande utvecklingsinsatser.

Med anslutning till förslag som har lagts fram i utredningen om Åkers krutbruk förordar utredningen att produktionen av försvars— materiel vid Åkers krutbruk successivt avvecklas. Utredningen anser att den relativt långa avvecklingstiden och Åkers för industrilokalisering lämpliga läge bör ge goda möjligheter att bereda fortsatt sysselsätt- ning för personalen i annan verksamhet på orten.

FMS-utredningen har föreslagit att produktionen av försvarsmateriel inom FFV organisatoriskt skall föras samman i en försvarsmateriel— sektor med ställning som resultatenhet.

Utredningen förordar i samma. syfte som har kommit till uttryck i FMS-utredningens förslag att den produktion av försvarsmateriel som nu bedrivs inom FFV hänförs till ett särskilt företag.

Verksamheten i fråga om jakt- och sportskyttevapen har huvudsakligen tillkommit och upprätthållits för att ge viss komplet- terande beläggning av de resurser som krävs för produktionen av fin- kalibriga militära vapen.

Beräkningar av det ekonomiska resultatet av verksamheten visar en- ligt utredningen att den under en lång följd av år har medfört relativt betydande underskott. På grundval av förutsedda resultat av en ändrad uppläggning och mycket kraftig rationalisering av produktionen samt ett inlett samarbete med ett internationellt verksamt företag i jakt- och sportskyttevapenbranschen i fråga om marknadsföringen av. produkter- na har inom FFV tagits fram en prognos för. verksamhetens resultat under femårsperioden 1973/74——1977/78. Enligt prognosen förutses underskott även under dessa år. De bedöms dock komma att successivt minska, så att verksamheten eventuellt skulle kunna bära sina egna kostnader fr. o. m. verksamhetsåret 1977/78.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1975/76: 122 15

Även om det kan vara i hög grad osäkert om den angivna resultat- förbättringen kan uppnås helt, anser utredningen att de nu inledda åt- gärderna i fråga om produktion och marknadsföring bör ge goda möj- ligheter till en sådan förbättring att en avveckling ändå framstår som ofördelaktig. Med beaktande även av verksamhetens betydelse för upp- rätthållande av en produktionskapacitet för finkalibriga vapen och för verksamheten vid Industri AB Gelfa förordar utredningen att verksam- heten avseende jakt- och sportskyttevapen drivs vidare ytterligare ett par år. Under denna tid bör utvecklingen av verksamhetens resultat noga följas. Därefter bör ställning på nytt tas till frågan om avveckling eller fortsatt verksamhet.

Underhållsverksamheten vid FFV har en mycket stark anknytning till det svenska försvaret. En viss minskning av verksam- heten kan enligt utredningens bedömning bli aktuell som en följd av minskade underhållsbehov för försvarsmateriel. En civilt inriktad un- derhållsverksamhet av någon större omfattning än den hittillsvarande bör däremot kunna uppnås. Utredningen bedömer dock att den under- hållsverksamhet som nu bedrivs vid FFV även i framtiden till huvud- saklig del kommer att avse försvarsmateriel.

De redovisade ekonomiska resultaten av underhållsverksamheten in- nebär att denna ger betydande årliga överskott. Till stor del hänger detta samman med det system för ersättning av tillhandahållna underhålls- tjänster som tillämpas i fråga om avsevärda delar av verksamheten och som innebär att ersättning utgår för redovisade självkostnader med visst tillägg.

Utredningen finner det angeläget att framhålla, att den relativa sä- kerhet för verksamhetens fortbestånd och positiva ekonomiska resultat, som anknytningen till försvaret och härvid tillämpade avtal innebär, inte får leda till att kraven på största möjliga effektivitet i verksamhe— ten eftersträvas. Förekommande rationaliseringssträvandcn inom under- hållsverksamheten bör därför intensifieras.

Utredningen anser att det inte nu finns någon anledning att pröva frågan om ett. återförande av verkstäderna till försvaret. Utredningen förordar i stället att underhållsverksamheten ges ökade möjligheter till effektivisering och affärsmässigt handlande.

En fråga i detta sammanhang är om underhållsverksamheten bör dri- vas inom ett särskilt bolag eller inordnas i samma bolag som bedriver tillverkning av försvarsmateriel. Utredningen finner att de båda verk- samheterna var för sig är av sådan "omfattning att de med fördel bör dri- vas som två skilda företag. De samband som föreligger mellan de båda verksamheterna i operativa avseenden är vidare relativt obetydliga. Ut- redningen anser att erforderlig samverkan bör kunna bedrivas mellan två skilda företag som hålls samman inom något slag av koncemförhål- lande.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1975/76: 122 16

Utredningen föreslår att den "verksamhet som nu bedrivs inom den s.k. Underhållssektorn vid FFV hänförs till ett särskilt aktiebolag.

Verksamheten vid Telub AB har haft och har fortfarande flera ge- mensamma drag med verksamheten inom Underhållsektorn vid FFV. Den planerade utvecklingen för Telub AB innebär dock att dessa kom— mer att minska relativt snabbt. Verksamheten vid Telub 'AB avses vä- sentligen få en civil inriktning. Om utvecklingen kan fullföljas torde- verksamheten på längre sikt övergå till att i betydande omfattning avse tillverkning av olika produkter. Det ekonomiska resultatet är och förut- ses även under de nämiast kommande åren bli relativt tillfredsställande.

Utredningen föreslår att Telub AB bibehålls som ett särskilt företag. Det pågående samarbetet med den nuvarande Underhållssektorn bör dock fortsätta och så långt som möjligt byggas ut när det gäller det nya underhållsföretaget.

Strävandena att vid FFV skapa en lämplig kompletterande produk- tion av olika produkter för civil användning har inte varit framgångsrika. Det gäller såväl möjligheterna att i nämnvärd ut- sträckning uppnå en utjämning av beläggningen av produktionsresurserna som det ekonomiska utfallet. Detta har i flertalet fall inneburit under- skott.

Utredningen förordar att direkta insatser för att utveckla civila pro- dukter och bygga upp en produktion av dessa inom de föreslagna huvud- sakligen försvarsmaterielinriktade företagen inte bör ske. Detta bör dock inte utesluta att verksamheten vid dessa kan omfatta viss utveckling och produktion av sådana produkter eller tjänster för civila använd- ningar som kan erhållas som följdresultat (”spin-off”) av den försvars- materielinriktade verksamheten. Det samma bör givetvis gälla sådana produkter och tjänster i den försvarsmaterielinriktade verksamheten som utan nämnvärd anpassning kan tillhandahållas även av civila användare. Exempel härpå kan vara underhåll av flygmotorcr för civila flygföretag och en elektronisk utrustning för civila myndigheter och enskilda före- tag.

I den mån en mera omfattande vidareutveckling, produktion, mark- nadsföring m.m. kommer i fråga beträffande en produkt, som är spe- ciellt inriktad på civil användning, bör enligt utredningens mening för- läggningen av sådana insatser ske med hänsyn till vad som anses lämp- ligt från fall till fall och med beaktande av bl. a. förutsättningarna inom alla delar av den statliga företagssektorn.

Utredningen framhåller att en ökad integrering av de föreslagna för- svarsmaterielinriktade företagen i den statliga företagssektorn kan' un- derlätta för dessa företag att från andra delar av denna sektor erhålla kompletterande verksamhet avseende viss utveckling, produktion m.m. som de kan vara särskilt lämpade för.

När det gäller det projekt som avser den s.k. stirlingmotorn kan ut-

• Sida 17
•  Original

Prop. 1975/76: 122 17

redningen konstatera att FFV på uppdrag av KB United Stirling (Swe- den) AB & Co har bedrivit och bedriver ett omfattande utvecklings- arbete. Detta har givit betydande kunskaper och praktiska erfarenheter i fråga om den speciella teknik som kommer till tillämpning inom detta område. Utredningen anser att detta utvecklingsarbete bör fortsätta i den omfattning som bestäms av fortsatta uppdrag från United Stirling och statsmakternas ställningstaganden till projektets framtida utveckling. Den fortsatta verksamheten bör knytas till det föreslagna aktiebolaget för försvarsmaterieltillverkning.

Underleveranser och legotillverkning med civil inriktning kan enligt utredningen endast bli av marginell betydelse för utnyttjande av produktionsresurserna i de försvarsmatericlinriktade verksamheterna. I enlighet med vad som nu tillämpas inom FFV bör det kunna ankomma på ledningarna för de olika produktionscnheterna att avgöra om och i vilken mån åtaganden i fråga om underleveranser och legotillverkning skall ske.

Konfektionsverksamheten inom FFV har under flera år drivits med förlust. Föreliggande prognoser för verksamheten anger fortsatta underskott för i första hand beklädnadsverkstaden i Karls- krona men även för Trivab konfektions AB.

Orsakerna till detta torde vara flera. Enligt utredningens bedömning är enheterna för små för att kunna bära de fasta kostnaderna för admi- nistration, marknadsföring och utveckling. Produktionsmöjligheterna i Karlskrona är inte ändamålsenliga och produktionen torde inte kunna bära kostnaderna för en flyttning till moderna, men betydligt kostsam- mare lokaler.

Utredningen har också kunnat konstatera att konkurrensen på de marknader det här gäller är mycket hård.

Utredningen bedömer utsikterna att varaktigt uppnå ett tillfredsstäl- lande ekonomiskt resultat för CBV som mycket små och anser att CBV bör läggas ned. Nedläggningen bör därvid ske i en sådan takt och på ett sådant sätt att de anställdas intresse tillgodoses i största möjliga ut— sträckning.

För Trivab ser utredningen vissa möjligheter till fortsatt drift, då nu- varande prognoser pekar på förbättrad lönsamhet. Utredningen anser emellertid att en förutsättning för fortsatt drift är att företaget passas in i ett större företag i branschen, då företaget i dag är för litet för att kunna existera på egen hand. Denne nye huvudman finns enligt utred- ningens bedömning inte inom den statliga sektorn.

Överskottsförsäljningen har med ett enstaka undantag, som kan hänföras till speciella förhållanden, varje år redovisat ett eko— nomiskt överskott. Det ekonomiska resultatet förutses även i fortsätt- ningen bli positivt. Vid sidan av att överskottsförsäljningen i och för sig drivs med ett positivt ekonomiskt resultat torde verksamheten medföra

2 Riksdagen 1975.-'76. 1 saml. Nr 122

• Sida 18
•  Original

Prop. 1975/76: 122 18

betydande fördelar för de olika uppdragsgivarna bland statliga myndig- heter, samhällsverkstäder m. fl. Utredningen förordar att verksamheten avseende försäljning av över- talig och kasserad materiel samt nytillverkade produkter från samhälls- verkstäder drivs vidare med i huvudsak oförändrad inriktning.

T v ä t t e riv e r k 5 3. m h e t e 11 vid FFV tillgodoser väsentliga be- hov av tvätt inom den offentliga sektorn. De ekonomiska förutsätt- ningarna för tvätteriverksamheten bestäms av den samverkan som sker med berörda landsting och de långsiktiga avtal eller motsvarande som tillämpas för så gott som hela verksamheten. De principer som härvid tillämpas innebär att tvätteriverksamheten skall erhålla full täckning av sina självkostnader.

Inom tvätteriverksamheten har ett omfattande program för utveck- ling och rationalisering börjat genomföras. Det förutses leda till av- sevärda kostnadsbesparingar och effektiviseringar och avses även med- föra att vissa balanserade ”underskott” skall ha undanröjts i slutet av 1970-talet. Strävanden pågår vidare att söka belägga befintlig över- kapacitet med tvätt från nya uppdragsgivare bland primärkommuncr och enskilda industriföretag.

Utredningen anser det vara angeläget att påbörjade utvecklings- och rationaliseringsinsatser fullföljs. Möjligheterna att i allt väsentligt uppnå avsedda kostnadssänkningar och effektiviseringar bedömer ut- redningen vara stora. Det är väsentligt att tvätteriverksamhetens kon— kurrensförmåga kan ökas om strävandena att belägga förekommande överkapacitet med tvätt från nya uppdragsgivare skall lyckas. Det kan dock enligt utredningens mening vara tveksamt om det blir möjligt att i erforderlig utsträckning finna avsättning för överkapaciteten. Det bör därför även kunna övervägas att anpassa kapaciteten till föreliggan- de behov genom avveckling av ett eller ett par tvätterier.

Tvätteriverksamheten är av sådan omfattning och karaktär, att den med fördel kan utgöra underlag för ett fristående företag.

I detta sammanhang framhåller utredningen de samband som före- ligger mellan tvätt av sjukvårdspersedlar och användningen av dessa vid landstingens sjukvårdsinrättningar. Dessa samband och landstingens do- minerande ställning som beställare av tjänster från tvätteriverksamheten har redan lett till en viss samverkan mellan FFV och landstingen i sär- skilda organisatoriska former. Utredningen anscr att det nu finns an- ledning att överväga en utveckling av denna samverkan eller ett över- förande av tvätteriverksamheten till landstingen.

Utredningen finner det vara angeläget att så långt som möjligt hålla samman tvätteriverksamheten i en enhet av i princip nuvarande om- fattning. Det innebär att tvätt av militära persedlar och sjukvårdspcr- sedlar även i fortsättningen till stor del bör kunna ske i samma anlägg- ningar. Utredningen anser inte att verksamhetsform eller huvudmanna- skap bör ha någon avgörande betydelse i dessa avseenden.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1975/76: 122 19

Utredningen föreslår att överläggningar tas upp mellan staten och landstingen angående formerna för fortsatt drift av en sammanhållen tvätteriverksamhet av det slag som nu drivs inom FFV. Syftet bör vara att få till stånd en tvätteriverksamhet som i lämplig form drivs antingen helt av landstingen eller gemensamt av staten och landstingen.

3.3. Företagsform

Valet av företagsform för de verksamheter som nu bedrivs inom FFV anser utredningen bör stå mellan affärsverksformen och aktiebolags- formen. Den s.k. ”tredje formen” för statlig verksamhet finns inte ut- formad för praktisk tillämpning. Den skulle inte heller enligt utred- ningen kunna erbjuda möjligheter att tillgodose olika krav på en lämplig form för verksamheten inom affärsverksformen med däri möjliga mo- difieringar eller aktiebolagsformen.

Utredningen konstaterar att en utgångspunkt för tidigare övervägan- den om lämplig företagsform för de verksamheter som nu bedrivs inom FFV ända från början ofta har varit möjligheterna att bedriva verk- samheten på i stort sett samma villkor som konkurrerande företag. Ut- redningen ansluter sig i princip till uppfattningen att verksamheterna bör bedrivas på samma villkor som vid konkurrerande företag. De största förutsättningarna att uppnå detta föreligger allmänt om de drivs i aktiebolagsform.

Efter genomgång av dels olika skillnader mellan affärsverksformen och aktiebolagsformen, dels olika tillämpade modifieringar av affärs- verksformen, dels förslag som har framlagts av affärsverksutredningen i betänkandet (SOU 1968: 45 och 46) Affärsverken — ekonomi, kon- kurrens, effektivitet och affärsverkskommittén i betänkandet Affärs- verken — målsättning och styrformer samt budgetutredningen i be- tänkandet (SOU 1973: 43) Budgetreform anser sig utredningen kunna konstatera att affärsverksformen med förekommande modifieringar inte kan erbjuda de möjligheter som krävs för att verksamheterna vid nu- varande FFV i olika väsentliga avseenden skall kunna jämställas med verksamheten vid konkurrerande företag.

Ett genomförande av affärsverksutredningens förslag i fråga om verksamheterna vid FFV skulle i avsevärt högre grad kunna erbjuda sådana möjligheter. Vissa grundläggande skillnader skulle dock kvarstå och medföra sämre förutsättningar för verksamheterna vid FFV att uppnå full företagsekonomisk effektivitet och konkurrensförmåga. Ett genomförande av förslagen innebär vidare vissa ändringar i det statliga budgetsystemet och torde böra tas upp generellt för samtliga affärs- verk. Det synes för övrigt vara tveksamt om affärsverksutredningens förslag över huvud taget kan komma att genomföras, i varje fall inom överskådlig tid.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1975/76: 122 20

Utredningen framhåller vidare att ett fullgörande av vissa av de inten— tioner som har angetts i betänkande från budgetutredningen kan minska möjligheterna att bedriva verksamheterna vid FFV efter företagsekono- miska principer. _

Utredningen förordar att i första hand aktiebolagsformen används för de verksamheter som nu bedrivs inom FFV. Inga sådana principiella förhållanden som utpräglad monopolställning, särskilda försvarspoli- tiska, syssselsättningspolitiska och liknande krav, specifika myndighets- funktioner m. in. kan enligt utredningens uppfattning anföras för ett bibehållande av något slag av affärsverksform. I varje fall har de inte sådan karaktär och omfattning att de inte likaväl kan förenas med aktiebolagsformen. Aktiebolagsformen underlättar vidare en samordning med de delar av den övriga statliga företagsektorn, som verksamheterna vid FFV har vissa samband med och som redan bedrivs i aktiebolags— form.

3.4. Organisation

Utredningen behandlar därefter frågan om lämplig företagskonstruk- tion. Utredningen anser härvid att de två föreslagna aktiebolagen för produktion av försvarsmateriel och för underhållsverksamhet bör pla- ceras i den statliga företagsgruppen under Statsföretag AB. Detsamma bör gälla Telub AB. En eftersträvad komplettering av den militärt in— riktade vcrksamheten med civilt inriktad sådan bör enligt utredningens uppfattning kunna underlättas i avsevärd mån inom en grupp av före- tag som samverkar och fördelar olika uppgifter mellan sig.

Utredningen framhåller även att en effektiv samordning mellan de tre företagen, som alla får en verkstadsindustriell inriktning, och mellan dessa och andra verkstadsföretag inom Statsföretaggruppen är en väsent- lig förutsättning för att avsedda syften skall kunna tillgodoses. Ut- redningen förutsätter därför att en särskild verkstadssektor organiseras inom Statsföretaggruppen, dit berörda företag hänförs. Samordnings- uppgifterna bör lämpligen handläggas av en särskilt organiserad sektor- ledning inom företagsgruppen.

Det särskilda bolaget för överskottsförsäljning kan enligt utredning- ens mening skiljas från övriga delar av det ombildade FFV och pla- ceras inom Statsföretagskoncernen inom den konsumentvarusektor som f. n. är under bildande och där Svenska Tobaks AB med dotterbolag in- går. Härigenom kan överskottsförsäljningen dra fördel av de samord- ningsfördelar som denna sektor erbjuder.

Vad gäller stirlingprojektet och frågan om en framtida produktion av delar till stirlingmotorer blir aktuell i Sverige konstaterar utredningen att det åligger United Stirlings styrelse att fatta beslut i denna fråga. Det är utredningens åsikt att det nuvarande FFV:s möjligheter för-

• Sida 21
•  Original

Prop. 1975/76: 122 01

stärks avsevärt i konkurrens om detta tillverkningsobjekt vid övergång till bolagsform och inpassning i Statsföretagskoncernen.

Den företagskonstruktion som utredningen föreslår innebär att det inte kommer att finnas utrymme för en organisatorisk enhet av det slag som det nuvarande huvudkontoret utgör. De funktioner inom huvudkontoret som avser de olika verksamhetsområdena bör hänföras till de föreslagna nya företagsenheterna'eller i förekommande fall av- vecklas. Vissa samordnande funktioner bör vidare övertas av Stats- företag AB och av ledningen av den verkstadssektor som utredningen anser bör komma till stånd.

3.5. Genomförande

Utredningen föreslår att statsmakterna snarast möjligt fattar ett prin- cipbeslut om att de tre företagen skall komma till stånd och överta berörda delar av verksamheten vid FFV. Efter principbeslutet bör till- sättas en arbetsgrupp som får karaktären av interimstyrelse för vart och ett av de blivande aktiebolagen. Arbetsgruppen bör ges i uppdrag att lägga fram preciserade förslag till de åtgärder som erfordras för att företagen skall kunna bildas och träda i verksamhet. Vid fullgörandet av sina uppgifter bör gruppen ha ansvar för att erforderliga förhand- lingar med berörda personalorganisationer kommer till stånd. Bolagen bör kunna träda i verksamhet tidigast den 1 juli 1976. Samtliga aktier i företagen bör tecknas av staten.

För de blivande tre aktiebolagen bör vidare ske en reglering av pen- sionskostnaderna. Härvid bör kunna tillämpas samma principer som tidigare vid motsvarande övergång till aktiebolagsform för Karlskrona- varvet AB och för Svenska Reproduktions AB. Principerna innebar bl. a. att staten helt svarar för kostnaderna för infriande av de pensionsför- pliktelser som gäller anställda som övergått till anställning hos de ny- bildade bolagen och som hänför sig till tiden före övergången till bo- lagen.

För behandlingen av frågor om förmåner för den personal som övergår till anställning vid de blivande aktiebolagen bör tillämpas så- dana principer som innebär att ingen enskild person, som är anställd vid tillfället för verksamhetens övergång till aktiebolagsform, skall vid- kännas en försämring av då utgående förmåner. De villkor som skall gälla för personalen vid övergång till anställning vid de blivande bo- lagen och som kan avse bibehållande av vissa förmåner eller avlös— ning av dessa genom någon form av engångsersättning bör bestämmas genom förhandlingar och överenskommelser mellan staten och perso— nalens organisationer.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1975/76: 122 22

Utredningen framhåller vidare att all den personal som är sysselsatt inom berörda verksamhetsområden, när dessa överförs till aktiebolags— form, bör erbjudas anställning vid de nya bolagen. ,

3.6. Reservation

Två av ledamöterna1 i FFV-utredningen har avgivit'reservation mot utredningens förslag i vissa delar. Reservanterna anser att den verk- samhet FFV bedriver även framdeles skall ske inom affärsverksformen. Ställningstagandet grundar sig främst på de konsekvenser valet av före- tagsform får för de anställda. Reservanterna förordar att reglerna och de ekonomiska förutsättningarna för affärsverken regleras i huvudsak enligt affärsverksutredningens och affärsverkskommitténs förslag. En- dast under denna förutsättning kan bibehållen anställningstrygghet och oförändrade anställningsvillkor garanteras. _

Reservanterna anser vidare att valet av företagskonstruktion bör grun- das på det starka allmänna samhälls- och försvarsintresset av att ha en sammanhållen statlig verksamhet för produktion, underhåll, service och tjänster för försvarsändamål. Endast genom affärsverksformen med- ges full parlamentarisk insyn i verksamheten.

Med hänvisning till regional- och sysselsättningspolitiska skäl avstyr- ker reservanterna majoritetens förslag vad gäller konfektionsverksam- heten. De av majoriteten åberopade skälen för en eventuell förändring av huvudmannaskapet för tvätteriverksamheten anses inte tillräckligt b'ä- rande av reservanterna. Reservanterna anser vidare att en reorganisa- tion är nödvändig av den år 1970 inrättade affärsverksdelegationen för att åstadkomma ökad samordning mellan statliga verk och Statsföretag AB.

4. Remissyttranden

4.1. Allmänna synpunkter

ÖB framhåller att 1972 års försvarsbeslut och de därefter givna för- utsättningarna för planeringen har framtvingat långtgående begräns- ningar av verksamheten på de "flesta områden inom försvarsmakten. Detta innebär beträffande nyanskaffningen för viss materiel kortare sc- rier och längre intervall mellan serierna. Till följd av reduceringen kom- mer underhåll av försvarsmateriel totalt sett att minska i omfattning. FMV räknar med en successiv nedgång i efterfrågan av materiel och tjänster från FFV till följd av 1972 års försvarsbeslut. Även i fråga om matericlundcrhåll räknar FMV med en viss nedgång. FMV framhåller

1 Ledamöterna Granath och Sandberg

• Sida 23
•  Original

Prop. 1975/76: 122 23

vidare att de tillämpade principerna för matericlunderhållets upplägg- ning och fördelning och princip- och ramavtalen samt FFV:s domine- rande ställning och delvis unika kunnande inom försvarsmaterielsek- torn innebär stor säkerhet för att dessa verksamhetsgrenar kommer att bestå under överskådlig tid.

LO framhåller att ett enstaka samhällsägt företags verksamhetsform, arbetsuppgifter och målsättningar inte bör bedömas isolerat från statens övriga agerande inom det industriella och näringspolitiska området. LO anser således att de olika statliga affärsföretagen måste hållas samman inom ramen för en genomtänkt politik samt en rationell och effektiv or- ganisation av den statliga industriella verksamheten. LO instämmer i utredningens syn på att verksamheten måste få sådana former att kon- kurrenskraftiga enheter skapas. TCO framhåller att verksamhetsinrikt- ningen i stora drag är given av det svenska försvarets materielbehov. Verksamheten måSte i stor utsträckning underordnas det allmänna för- svarspolitiska intresset t.ex. av att viss tillverkning bedrivs eller viss kunskap upprätthålls inom landet. Företagsekonomiska lönsamhetskrav i konventionell bemärkelse kan därför endast i begränsad utsträckning tillämpas i fråga om FFV:s verksamhet. SF och FCTF anför i sitt ge- mensamma yttrande att genom att bibehålla affärsverksformen tillgodo- ses såväl den parlamentariska insynen vad avser försvarsproduktionen som statsmakternas möjligheter att trygga att en tillfredsställande pro- duktionsberedskap upprätthålls inom landet även om denna ur en snävt företagsekonomisk aspekt innebär en ekonomisk belastning. Det är en- ligt organisationens uppfattning angeläget att statsmakterna av syssel- sättnings- och lokaliseringspolitiska skäl även i framtiden kan påverka utformningen och förläggningen av verksamheten inom FFV på samma sätt som skett hittills.

Ett par remissinstanser har anfört synpunkter på utredningens ar- bete. Sålunda ser RRV utredningens förslag som ett kraftfullt försök att komma tillrätta med problem inom FFV:s verksamhet. De konkreta förslagen ligger i huvudsak väl i linje med de slutsatser RRV tidigare dragit i sin förvaltningsrevisionella verksamhet. SPN anser att utred- ningsarbetct inte bedrivits på ett sådant sätt att ett tillfredsställande be- slutsunderlag framtagits i fråga om personalkostnader och personalav- veckling.

4.2. Speciella förutsättningar för verksamheten

Statskontoret konstaterar att verksamheten vid FFV i allt väsentligt är affärsmässig och drivs i konkurrens med andra företag. Den företags- ekonomiska inriktningen av verksamheten har under senare år star- kare markerats genom uttalanden och åtgärder från statsmakterna. De

• Sida 24
•  Original

Prop. 1975/76: 122 34

speciella krav, t.ex. av försvarspolitisk art _som gäller, bör inte be- gränsa möjligheterna till uppnående av på företagsekonomiska grunder uppställda mål för verksamheten. FFV anför liknande synpunkter. RRV anför som sin mening att de samhälleliga målen för underhållsverksam- heten är av betydligt högre dignitet än de företagekonomiska. SF och FCI F förklarar sig inte dela utredningens uppfattning att den över- gripande målsättningen skall vara att FFV skall kunna redovisa en så- dan vinst och avkastning som gäller inom motsvarande delar av den privata industrin. Den väsentliga målsättningen för FFV måste vara att nå ett så effektivt utnyttjande som möjligt av i företaget befintliga resurser. "

4.3. Verksamhetsinriktning

I fråga om FFV:s tillverkning av fö r s v a r 5 m at e r i cl tillstyrker ÖB förslaget att den skall drivas vidare med'i huvudsak nuvarande in- riktning. Produktionen måste i första hand inriktas på att tillgodose behovet hos det svenska försvaret. Möjligheter att förbättra lönsamhe- ten genom ökad export bör få tillvaratas i syfte att för det svenska för- svaret åstadkomma lägre priser, större valmöjligheter och bättre _för- utsättningar att bibehålla kapacitet för krigsproduktion. Liknande s_vn- punkter anförs av FFV som framhåller att betydande resurser skapats inom FFV för utveckling, tillverkning och underhåll av kvalificerad försvarsmateriel. RRV pekar på att verksamheten till stor del sker i konkurrens med övriga försvarsmaterielproducerande företag såväl inom som utom landet. Genom tillgången på alternativ bedömer RRV att det samhälleliga behovet av en säker försörjning av försvarsmateriel inte är låst till FFV och därmed försvagas behovet av kontroll och infly- tande över verksamheten.

Såväl ÖB som FMV tar upp frågan om finkalibrig ammunition och framhåller att det av beredskapsskäl behövs kapacitet för inhemsk pro- duktion av sådan ammunition. Båda anser att ett samgående mellan FFV och AB Norma projektilfabrik skulle från samhällelig synpunkt vara en fördelaktig lösning.

Ifråga om underhållsverksamhetens framtida inrik'— ning, organisation och struktur biträder ÖB och FMV utredningens för- slag. RRV pekar på att underhåll av försvarsmateriel i dag bedrivs inom ett flertal organisatoriskt skilda enheter. De militära förbandens primära underhåll tillgodoses av de förbandsbundna verkstäderna vars verksam- het leds och samordnas av en vcrkstadsledning inom FMV. Det kvalifi- cerade flygmaterielunderhållet handhas huvudsakligen av FFV:s under- hållsverkstäder. Vidare noterar RRV att utredningen inte närmare prö- vat möjligheten att bedriva underhållsverksamheten inom ramen för ett under försvaret samordnat underhåll. RRV förordar att alternativet med

• Sida 25
•  Original

Prop. 1975/76: 122 25

ett återförande av FFV:s underhållsverksamhet till en under försvaret lydande organisation utreds innan slutlig ställning tas till den framtida organisationen för FFV:s nuvarande underhållsverksamhet.

FFV delar inte utredningens uppfattning att samband mellan tillverk- ning och underhåll av försvarsmateriel endast-föreligger i begränsad omfattning. FFV anser tvärtom att detta väsentligt kan utvidgas. Un- derhållsverksamheten representerar en bred kontaktyta med olika tek- niska områden, utvecklingsmöjligheter, personer och företag inom det verkstadstekniska fältet. Denna kontaktyta kan i kombination med den erfarenhet av produktion och utveckling av verkstadsprodukter som finns inom försvarsmaterielområdet ge goda förutsättningar för ut- veckling av civila produkter. SF och F CT F framför liknande synpunkter. SACO framhåller att underhållssidans engagemang med försvaret i nu- läget är inriktat och även i framtiden i huvudsak inriktas på flygun— derhåll och viss telemateriel. Detta engagemang borde kunna utökas till att avse även annan försvarsmateriel.

Vad gäller Telu b AB anser såväl ÖB, FMV som RRV att för- utsättningarna bör utredas att på sikt överföra det militära underhållet som bedrivs av Telub till underhållsföretagct. FMV:s kontakter skulle härigenom begränsas till ett enda statligt underhållsföretag. SACO fram- för liknande synpunkter.

Telub AB framhåller att bolaget har behov av att under en längre tid framåt ha en militär basproduktion på grund av svårigheterna att snabbt bygga upp en civil produktion. Telub anser vidare att FFV-utredningens material dokumenterar uppfattningen att en sammanslagning av Telub med det föreslagna underhållsbolaget skulle försämra Telubs möjlig- heter att bygga upp en effektiv verksamhet och inte heller medföra några nämnvärda fördelar. Däremot anser Telub att det finns ett natur- ligt samarbetsbehov mellan bolaget och FFV:s underhållssektor. Till Telubs yttrande har fogats ett uttalande från fackklubbarna vid Telub som anser att verksamheten vid bolaget bör inom överskådlig framtid baseras på försvarsproduktion kombinerad med civilproduktion och att Telub bör behållas som ett särskilt bolag.

Utredningens förslag att lägga ned Å k e r s k r utb r u k anser sig ÖB nödsakad godta mot bakgrund av att fortsatt tillverkning vid krut- bruket skulle medföra behov av betydande investeringar. Liknande syn- punkter förs fram av FMV. Även SACO anser att de motiv som anförts för nedläggningen kan accepteras. SF och FCTF anser däremot att för- slaget inte skall genomföras på grund av sysselsättningspolitiska skäl. Strängnäs kommun framhåller vikten av att annan verksamhet lokaliseras till Åker för att upprätthålla sysselsättningen vid nuvarande nivå.

ÖB, FM V, RRV, FFV och SACO har inga invändningar mot utred- ningens förslag om nedläggning av C e n t r al a b e kl ä d n a d 5- verkstaden (CBV) och försäljning av Trivab konfek-

• Sida 26
•  Original

Prop. 1975/76: 122 — 26

tio n 5 AB. SF och FCT F anser att om utredningens förslag genom- förs skulle det medföra en oacceptabel sysselsättningspolitisk situation i Karlskrona. Organisationerna föreslår i stället att en särskild resultat- enhet bildas inom affärsverket FFV genom att Trivab upphör som bo- lag och verksamheten samordnas med CBV. En ökad samordning av de olika affärsverkens uniformsupphandlingar skulle vidare medföra ökade möjligheter för CBV att genom längre orderserier ytterligare för- bättra sin ekonomiska situation påpekar organisationerna. SALF före- slår att CBV och Trivab ombildas till ett gemensamt statligt bolag.

I fråga om c iv i l a p r o d u k t e r ' delar RRV utredningens upp- fattning om de svårigheter som föreligger att samordna militär och civil produktion och tillstyrker därför avveckling av den civila verk— samheten. FFV delar den av utredningen framförda uppfattningen att försvarsmatcrielinriktad verksamhet och civilt inriktad verksamhet bör ' organiseras i skilda resultatenheter. FFV framhåller vidare att en på längre sikt osäker efterfrågan på tillverkning och underhåll av försvars- materiel nödvändiggör att FFV expanderar på civila produktområden. FFV finner det angeläget med komplettering med nya företag inriktade på civil produktion och noga anpassade till koncernens framtida struk- tur, målinriktning och karaktär av verkstadsindustri. Vid valet av kom- pletterande verksamhet bör främst beaktas möjligheterna till lönsam- hets- och syssclsättningstillskott samt expansionsförmåga. SACO anser att utredningen inte i tillräcklig utsträckning beaktat de sysselsättnings- politiska skälen för möjligheten till en ökad satsning på civil verksam- het. SACO nämncr i detta sammanhang att en ökad civil satsning bör ske genom såväl egen utveckling som genom förvärv av licenser eller hela företag. Den civila verksamhet inom FFV som SACO anser måste komma till stånd bör enligt organisationens uppfattning sammanhållas inom en separat civil sektor inom FFV. Telub AB bekräftar utredning- ens uppfattning om svårigheter att bygga upp en civil verksamhet i en från början för försvarsändamål inriktad industri, men pekar på att med nuvarande utveckling av marknaden för sådana produkter är nöd— vändiga med en civil komplementärverksamhet för att möta nedgången i sysselsättning och lönsamhet. Länrstyrelsen i Östergötlands län fram- ' håller att det är synnerligen angeläget att näringslivet omstruktureras så att försvarsberoendet minskar. En sådan förändring torde bl. a. kun- na ske genom att civil produktion i större omfattning än nu bedrivs inom FFV:s anläggningar.

ÖB, FMV, FFV och SACO tillstyrker utredningens förslag att bilda ett separat bolag av den nuvarande överskottsförsäljning- e n. RRV bedömer de marknadsmässiga förutsättningarna fören be- tydande expansion av överskottsförsäljningen som goda. Under förut— sättning att affärsverket FFV i övrigt avvecklas tillstyrker RRV att överskottsförsäljningen överförs till ett aktiebolag under Statsföretag

• Sida 27
•  Original

Prop. 1975/76: 122 27

AB. SF och FCT F anser det väsentligt att den ekonomiskt kontinuer- ligt förbättrade verksamheten vid överskottsförsäljningen bibehålles inom affärsverkets ram.

Tvätt- och textilreparationsverksamheten bör enligt ÖB och FMV drivas vidare med i huvudsak nuvarande inrikt- ning. De framhåller att det ur försvarsmaktens synvinkel är mindre lämpligt att denna organisation drivs helt av landstingen. Statskontoret, FFV och SALF anser däremot att en närmare anknytning av tvätteri- verksamheten till landstingen bör ske. Sålunda framhåller FFV att landstingen bör vara huvudmän för en sammanhållen tvätteriverksam- het för att dessa därigenom skulle kunna påverka och optimera försörj- ningen av persedlar till sjukvården. Om någon form av samverkan i stället blir aktuell mellan staten— och landstingen vad gäller driften av tvätteriverksamheten bör denna ske helt avskilt från FFV.

SF, FCTF och Komntmzalarbetareförbundet delar inte utredningens uppfattning av tvätteriverksamheten skall överföras till annan huvud- man. Även SACO ställer sig tveksam till förslaget om ändrat huvud- mannaskap. Landstingsförbundet framhåller att man ser utredningens förslag som bestående av två delar, dels övergång till bolagsform för tvätteriverksamheten, dels överförande av verksamheten under lands- tingskommunalt huvudmannaskap. Vid eventuella förhandlingar bör båda förslagen prövas förutsättningslöst med hänsyn till varje tvätteris lokala förhållanden. Tills vidare bör dock affärsverket FFV behållas för tvätteriverksamheten. Avslutningsvis framhåller förbundet att man är beredd att uppta förhandlingar om tvätteriverksamhetens framtida utformning. Kalmar läns landsting ställer sig mycket tveksam till de eventuella fördelar som ett bibehållande av en sammanhållen tvätteri— verksamhet skulle kunna medföra för de enskilda landstingen, oavsett huvudmannaskapets fördelning på olika intressenter.

I fråga om verksamheten" -vid h u v u d k 0 n t 0 r e t i Eskilstuna understryker FFV att det vid kontoret finns resurser inorn bl. a. om- rådena företagsledning, produktutveckling, produktion, marknadsföring och administration. FFV bedömer att den blivande koncernledningen, koncerngemensamma servicefunktioner,ledningen för försvarsmatericl- sektorn och delar av dess operativa verksamhet med fördel fortfarande kan lokaliseras till Eskilstuna. SACO framför en liknande uppfattning och betonar vikten av att organisatoriska omplaceringar kan göras utan att omlokalisering av personal behöver vidtagas. SF och FCTF delar utredningens uppfattning att en decentralisering bör ske av de delar som handlägger direkt operativa uppgifter som kan hänföras till någon av sektorerna inom verket. Vid en omorganisation måste mycket stor hänsyn tas till de problem som härigenom kan uppstå för den berörda personalen.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1975/76: 122 28

4.4. Företagsform

Frågan om ändrad företagsform behandlas ingående i flertalet av remissyttrandcna. I praktiskt taget samtliga'myndigheters yttranden till- styrks eller lämnas utan erinran FFV:s omvandling helt eller delvis till aktiebolag. '

ÖB har ingenting att erinra mot av utredningen föreslagen företags- form under förutsättning att ÖB kan erhålla tillräcklig insyn i före- tagen. FMV anser att de ekonomiska utgångspunkterna för FFV:s en— heter skall likställas med dem som gäller för enskilda företag och fin- ner därför den föreslagna aktiebolagsformen lämplig. Statskontoret delar utredningens uppfattning att affärsverksformen i nuvarande ut- formning och med förekommande slag av modifieringar som skett för vissa affärsverk inte kan erbjuda de möjligheter som krävs för att verk- samheten vid FFV skall kunna jämställas med verksamheten vid kon- kurrerande företag och kunna drivas efter företagsekonomiska princi- per. Statskontoret anser starka skäl föreligga för en ombildning av FFV till aktiebolag.

RRV anser att företagsformen endast i mindre utsträckning påverkar förutsättningarna för en effektivdrift av FFV:s verksamhet. Andra faktorer än företagsformen kommer att avgöra det ekonomiska utbytet. Val av företagsform bör enligt RRV:s uppfattning i första hand grun- das på överväganden angående verksamhetens art och det därmed sam- manhängande behovet för statsmakterna att ha ett större eller mindre direktinflytande över verksamheten. I de fall de samhälleliga målen är av primär betydelse för en verksamhet ökar kraven på insyn, styrning och kontroll från statsmakternas sida. Det önskvärda direktinflytandet från statsmakternas sida tillgodoses enligt RRV:s uppfattning i regel bäst om verksamheten i dessa fall bedrivs inom den egentliga statsförvalt- ningen. Affärsverksdelegationen och Statsföretag ansluter sig till upp- fattningen att verksamheten kan bedrivas i former som möjliggör kon- kurrens på samma villkor som gäller för övrigt näringsliv.

FFV konstaterar att såväl utredningens majoritet som reservanterna är överens om att den nuvarande affärsverksformen inte är lämplig för vare sig den verksamhet som f.n. bedrivs eller som avses att bedrivas av den nya FFV-koncernen. FFV ansluter sig därför till utredningens förslag i denna fråga. Ombildningen till aktiebolag utgör enligt FFV:s uppfattning en grundförutsättning för att det nya företaget skall kunna tillvarata möjligheterna till expansion och därigenom utvecklas till ett lönsamt företag. En av ledamöterna i FFV:s styrelse reserverade sig mot yttrandet med uttalandet att FFV även i fortsättningen skall be- drivas i verksform, men i modifierad sådan. Även Sveriges industriför- bund, Svenska arbetsgivareföreningen och SALF tillstyrker utredning- ens förslag om FFV:s övergång från affärsverk till bolag. Beklädnads-,

• Sida 29
•  Original

Prop. 1975/76: 122 29

jabriks- och metallindustriarbetareförbundet har inte något att invända mot förslaget.

De yttranden, i vilka aktiebolagsformen avstyrks, kommer praktiskt taget alla från de anställdas organisationer. Sålunda anför SF och F CTF att det från såväl samhällsekonomiska som statliga företagsekonomiska synpunkter bör vara riktigt att åstadkomma en organisationsform för de statliga företagen som möjliggör för dem att kunna uppnå och bibe- hålla en från produktionsekonomisk synpunkt lönsam verksamhet. Från organisationernas sida har således tillstyrkts förslag som skulle innebära omorganisationer, rationaliseringar eller strukturförändringar av den statliga företagsamheten. Organisationerna anser att ett genomförande av affärsverksutredningens och affärsverkskommitténs förslag i stor utsträckning skulle innebära att förutsättningar skapas för affärsverken att driva sin verksamhet efter med privatindustrin likartade normer. Organisationerna anser att ett genomförande av dessa förslag innebär stora möjligheter och god lönsam verksamhet. En för organisationerna väsentlig och framträdande grund är att en övergång till bolag skulle innebära att anställningstryggheten och anställningsvillkoren för de nu anställda och de som kommer att anställas försämrades.

LO framhåller att valet av företagsform för affärsverken givetvis inte får ses som helt eller ens huvudsakligen en fråga om anställnings- villkor för personalen. Det väsentligaste är att finna sådana verksam- hetsformer att företagen kan utvecklas så att konkurrenskraft och sys- selsättning vidmakthålles. LO instämmer därför i den föreliggande ut- redningens syn på att verksamheten måste få sådana former att kon- kurrenskraftiga enheter skapas. Men det är angeläget att detta sker i samordning med och under beaktande av all övrig statlig verksamhet i såväl bolag som affärsverk. LO vidhåller sin tidigare uppfattning att enstaka ingrepp i systemet inte löser några problem. Det finns enligt LO:s uppfattning ingenting som säger att inte samma fördelar som aktiebolagsformen ger skulle kunna vinnas genom modifierad affärs- verksform. Reservanterna framhåller i detta sammanhang att sådana möjligheter skulle finnas om affärsverksutredningens och affärsverks- kommitténs förslag genomförs helt eller delvis. LO anser att det gäller att finna en verksamhetsform för företagen inom samhällssektorn som svarar mot framtidens krav och problem.

SACO anför att bolagsformen enligt SACO:s principiella uppfatt- ning utgör den lämpligaste formen för den fortsatta verksamheten. Den fortsatta nära anknytningen till försvaret kan dock motivera ett bibe- hållande av affärsverksformen. SACO föreslår därför att FFV skall arbeta efter den modifierade affärsverksform som affärsverksutred- ningen och affärsverkskommittén skisserat.

TCO framhåller att det visserligen kan hävdas att affärsverksformen i vissa avseenden är osmidigare än bolagsformen men att åtskilliga av

• Sida 30
•  Original

Prop. 1975/76: 122 30

dessa nackdelar kan elimineras genom en reformering av affärsverks- systemet. En väsentlig fördel med affärsverksformen just när det gäller FFV med dess betydelse i försvarspolitiken är att den medger en helt annan parlamentarisk insyn än vad som är möjligt i fråga om aktie- bolag.

Eskilsttma arbetarekommun stöder utredningsrcservanternas synpunk- ter. Även SPN anser reservanternas invändningar så allvarliga att de bör föranleda ytterligare utredning om konsekvenserna för personalens del vid ombildning till bolag.

Det är framför allt de fackliga organisationerna som lämnat utför- liga synpunkter på uppkommande personalfrågor i samband med änd- ring av företagsform. SF och FCTF finner det angeläget framhålla att utredningens uppfattning om personalkostnadernas roll som avgörande faktor vid konkurrensjämförelser inte är riktig. Den avgörande faktorn är i stället den grad av rationalitet och effektivitet som företaget har. Organisationerna ansluter sig också till reservanternas uppfattning att en ombildning av FFV till aktiebolag skulle innebära ett underkännan— de av den statliga löne- och personalpolitiken, då den besparingsvinst man i detta avseende anser sig uppnå helt faller inom den lägre avlö- nade personalens område. Även TCO och SALF finner att de gjorda personalkostnadsjämförclserna delvis är missvisande. TCO påpekar att en övergång till bolagsform dock innebär försämrade anställningsvill- kor. TCO kan inte medverka till en sådan förändring. LO finner det oacceptabelt att söka lösa enstaka "affärsverks konkurrensproblem på ett sådant sätt att det får till konsekvens en likriktning nedåt av an- ställningsvillkoren.

Bland de myndigheter som yttrat sig om personalfrågorna framhåller statskontoret att det är svårt att på utredningens underlag bedöma per- sonalkostnadernas inverkan på FFV:s möjligheter att uppnå tillfreds- ställande ekonomiskt resultat. FFV anser att det finns en allvarlig risk för att pcrsonalkostnadsfrågan, som motiv och problem vid val av före- tagsform, får alltför stor vikt i den framtida behandlingen av FFV-ut- redningen. Personalkostnadsfrågan måste därför värderas så, att den ej ensam får vara avgörande för valet av företagsform. RRV betonar att lönenivån endast är en av många faktorer som påverkar ett företags konkurrensförmåga. En viss skillnad i enbart lönenivå bör ej tillmätas någon avgörande betydelse vid val av företagsform."

4.5. Organisation

I fråga om företagskonstruktion tillstyrker affärsverksdelegationen och Statsföretag att de föreslagna bolagen förs över till Statsföretag. FMV har den uppfattningen att det inte är ändamålsenligt att under- hållsbolaget inordnas i en verkstadssektor, men har i övrigt ingen erin-

• Sida 31
•  Original

Prop. 1975/76: 122 31

ran mot en anknytning till statsförctaggruppen. FFV föreslår en mer sammanhållen företagskonstruktion än vad utredningen antytt. FFV förordar därför att tillverkning och underhåll av försvarsmateriel sam- manhålls i ett bolag, direkt inordnat under Statsföretag. I likhet med utredningen anser FFV att Telub bör ingå som dotterbolag i den nya FFV-koncernen. SALF anför liknande synpunkter. Telub ifrågasätter starkt lämpligheten och möjligheten av att bilda en verkstadssektor på av utredningen föreslaget sätt.

SF och FCT F, som vill bibehålla affärsverksformen, anser sig inte kunna tillstyrka den föreslagna uppsplittringen av FFV. Organisatio- nerna delar helt reservanternas uppfattning att valet av företagskon— struktion måste grundas på det starka allmänna samhälls- och försvars- intresset av att ha en sammanhållen statlig verksamhet för produktion, underhåll och tjänster för försvarsändamål. En fortsatt sektorisering av verksamheten inom FFV bör ske. De båda organisationerna anser vi- dare att affärsverksdelegationen bör reorganiseras så att den får reella möjligheter att aktivt samordna den statliga företagsamheten. Olika företagsformer utgör därvid inte något hinder för en sådan förbättrad samordning. Även SACO förordar en sammanhållen organisation, in- delad i sektorer och med en långtgående delegering av ansvar och be- fogenheter.

5. Förslag till ny organisation m. m.

FFV har i skrivelse den 17 februari 1976 tagit upp vissa frågor rö- rande verksamhetsinriktning, organisation, ekonomiska befogenheter och kapitalbehov för FFV:s framtida verksamhet. FFV anför i huvud- sak följande.

Frågan om FFV:s framtida vcrksamhctsinriktning, organisation och befogenheter har varit föremål för ingående utredningar inom FFV alltsedan FFV-utredningen avlämnade sitt betänkande.

FFV anser att dess verksamhet huvudsakligen bör vara inriktad på tillverkning och underhåll av försvarsmateriel för såväl det svenska för- svaret som för export. Verksamheten bör vidare omfatta utveckling, produktion och försäljning av civila produkter och tjänster. Målet för denna verksamhet är i första hand att utnyttja den överkapacitet som finns och som beräknas öka inom försvarsmaterielområdet. FFV be- dömer att verkets tillverkningsresurser och den såväl breda som djupa tekniska kompetensen tillsammans med personalens yrkeskunnande ut- gör en betydande tillgång som är grunden för en utveckling av FFV.

Verksamheten vid FFV bör organiseras i sektorer med resultatansvar. Varje sektor bör ha ett internstyrc, i vilket bl.a. bör ingå representan- ter för personalen. De ökande företagsekonomiska kraven på FFV:s verksamhet medför behov av att såväl lönsamhet som kapitalbildning

• Sida 32
•  Original

Prop. 1975/76: 122 . 32

bättre kan följas inom de olika verksamhetsgrenarna. Det är därför naturligt att FFV nu genomför en fullständig sektorisering av hela verksamheten.

Verksamheten bör i första hand omfatta de nuvarande verksamhets- grenarna för tillverkning och underhåll av försvarsmateriel samt för— säljning av överskottsmateriel. Därutöver bör finnas kompletterande verksamhet med civil inriktning som i första hand tar tillvara över- kapaciteten i den försvarsmaterielinriktade verksamheten. FFV anser att överskottsförsäljningen bör bibehållas som en sektor inom FFV huvudsakligen av det skälet att lämpligare alternativplacering inte före- ligger f. n.

FFV bör även fortsättningsvis förvalta statens aktier och andelar i Industriaktiebolaget Gelfa, AB Avimat, FFV Sport AB, Telub AB, United Stirling (Sweden) AB, Innovations AB Projection och Swe- develop Hospital Equipment AB.

Tvättverksamheten bör skiljas från FFV för att drivas-i" annan form i huvudsak med anknytning till landstingen. Konfektionsverksamheten bör avskiljas från FFV i samband med att den nya organisationen trä- der i kraft. FFV framhåller vidare att för Åkers krutbruk är en fort- satt lönsam drift möjlig till omkring år 1980. Därefter bör krutbruket nedläggas och annan verksamhet etableras.

Den organisation som FFV föreslår för verket bör bestå av en kon- cernledning och t. v. fyra sektorer.

Koncernleclningen bör indelas i sex staber och en grupp för konsult- och servicetjänster. Koncernstaberna kommer i framtiden endast att ha hand om koncernövergripande frågor. Följande koncernstaber föreslås ingå i koncernledningen: administration med uppgifter inom budgete— ring, redovisning, finansiering och organisation; juridik; personal med uppgifter rörande personalpolitik, förhandlingar samt formerna för sam- verkan och medinflytande; information med uppgift att handha såväl den externa som interna informationen; revision; koncernplanering med uppgift att utarbeta riktlinjer och hålla samman sektorernas lång- siktiga planering främst i investeringsfrågor. För att erhålla en bättre planering och kontroll över gemensamma serviceorgan grupperas denna typ av tjänster, t.ex. databehandling i en gemensam enhet betecknad konsult- och servicetjänster.

1. Försvarsnzaterielsektorn med sektorledning och fyra resultaten- heter benämnda grovkaliber, finkalibcr, torpeder samt t.v. Åkers krut- bruk. 2. Underhållssektorn med sektorledning och sex resultatenheter benämnda flygplan, elektronik, motor, tillverkning, basmateriel samt materiellaboratorium. 3. Sektor för civila produkter. 4. Sektor för över- skottsmateriel. FFV framhåller att det för de angivna sektorerna finns planer utarbetade som belyser resp. sektors mål, policy, organisation och förväntade lönsamhetsutveckling.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1975/76: 122 33

FFV framhåller att verket har gjort en kapitalbehovsprognos och ett finansieringsförslag för verksamheten under perioden 1976/77 till 1980/ 81. Dessa uppgifter är en del av den femårsplan FFV utarbetat för den aktuella perioden. Planeringsmaterialet bygger på ingående studier av inneliggande orderstockar och prognoser över marknadsförutsättning- arna för perioden. Vidare har tillverkningskostnader och marginaler för nuvarande och kommande produktsortiment noggrant analyserats. FFV framhåller att de i planen upptagna investeringarna är nödvän- diga för att säkerställa FFV:s konkurrensförmåga.

Som förutsättningar för beräkningarna har gällt att de har utförts i det penningvärde som gällt under hösten 1975 samt att tvätt— och kon- fektionssektorerna har undantagits. Underskott och eventuella avveck- lings— och eller omstruktureringskostnadcr för dessa sektorer är därför inte tagna med i beräkningarna. Investeringarna under perioden har med dessa förutsättningar beräknats till 420 milj. kr. Investeringarna fördelar sig på sektorer enligt följande:

(milj. kr.) Försvarsmateriel 195 Underhåll 145 Överskottsförsäljnin gen 10 Civila produkter 65 Huvudkontoret 5

420

Investeringarna har fördelats på kategorier enligt följande:

(milj. kr.) Eftersläpande investeringar 50 Miljöbetingade investeringar 50 Kapacitetsbevarande investeringar 135 Kapacitetshöjande investeringar 80 Nya produkter (försvarsmateriel och civila produkter) 105 420

FFV:s ackumulerade kapitalbehov med hänsynstagande till själv- finansiering och inleverans av ränta på statskapitalct uppgår för perio- den till 357 milj. kr. Efter avdrag av beräknade likvida medel vid pla- neringsperiodens ingång, ca 100 milj. kr., återstår ett nettokapitalbehov på 257 milj. kr.

FFV påpekar att med hänsyn till den osäkerhet som är förknippad med denna typ av beräkningar har en reserv på 30 milj. kr. inkalkyle- rats för den senare delen av femårsperioden. FFV påpekar vidare att beräkningarna förutsätter att avskrivningsmedel fr.o.m. budgetåret 1976/77 behålles i FFV:s rörelse och får användas för investeringar. Dessutom har förutsatts att de rörelsemedel som f.n. ianspråktages av FFV:s tvättsektor är disponibla för FFV:s övriga verksamhet.

• Sida 34
•  Original

Prop. 1975/76: 122 34

FFV föreslår att kapitalbehovet täcks enligt följande:

(milj. kr.) lnvesteringsanslag för eftersläpande och miljöbetingade investeringar 1.00 Investeringsanslag 1976/77 enligt av FFV avlämnad petita 82 Investeringsanslag för rörelsemedel 50 Utökning av rörlig kredit hos riksgäldskontoret från 170 milj. kr. till 225 milj. kr. 55 287

FFV anser att verket alltmer fått karaktären av en industrikoncern, som inom flertalet områden arbetar i en allt hårdare konkurrenssitua— tion och med företagsekonomiska avkastningskrav. Detta innebär att FFV i avseende på ekonomiska befogenheter, finansiering och redovis- ningsprinciper måste erhålla en högre grad av självständighet och jäm- ställas med övrig konkurrerande industri. '

Verket föreslår därför att verksamheten bör bedrivas inom övergri- pande finansierings- och andra ramar. Det skall ankomma på FFV att upprätta en rullande femårsplan som årligen skall fastställas av rege- ringen. Verket bör befrias från skyldigheten att avge förslag till drift— stat.

FFV anser sig böra erhålla följande ekonomiska befogenheter, näm- ligen att

1. göra för verksamheten erforderliga investeringar inom etablerade områden,

2. förvärva och försälja fast egendom till ett värde av högst 1 milj. kr. om syftet med förvärvet står i överensstämmelse med verkets upp— gifter,

3. lämna koncernbidrag och lån till dotterbolag,

4. teckna borgen till dotterbolag intill 20 milj. kr.,

5. placera likviditetsöverskott på räntebärande bankkonto,

6. teckna sådana försäkringar som är lämpliga eller nödvändiga för FFV:s verksamhet,

7. lämna lån till anställda för bostadsanskaffning. Vidare föreslår FFV att regeringen i varje särskilt fall skall kunna medge verket att

1. förvärva och försälja fast egendom till värde överstigande 1 milj. kr. om syftet står i överensstämmelse med verkets uppgifter,

2. etablera nya verksamhetsområden,

3. för statens räkning bilda aktiebolag för särskilt ändamål eller för— värva aktier i redan befintliga bolag samt försälja aktier, som förvaltas av verket.

FFV har successivt anpassat såväl värderings- som redovisningsprin—

• Sida 35
•  Original

Prop. 1975/76: 122 35

ciper i stort till vad som kan sägas vara praxis inom svensk industri. Nu gällande regler för FFV ger inte tillräckligt preciserade anvisningar i t.ex. värderingsfrågor. Det är därför angeläget att mera definitiva regler skapas och att anpassning sker till vad som gäller industriell verksamhet bedriven i aktiebolagsform. FFV föreslår därför att aktie- bolagslagens regler beträffande värdering av samtliga tillgångar och skulder skall vara normgivande men med möjligheter att tillämpa kom- munalskattelagens nedskrivnings- och avskrivningsreglcr.

Inom personalområdet har FFV rätt att inrätta extra ordinarie tjäns- ter t.o.m. lönegrad F 18 och extra tjänster t.o.m. lönegrad F 20. FFV har rätt att tillsätta tjänster i lönegrader Linder lönegrad F 23/24.

FFV har liksom de flesta andra företag ekonomiska ramar i form av t. ex. budget och långtidsplaner för de olika delarna av verksamheten. Detta gäller även inom personalområdet, där personalbudgets fastställs en gång per år. Det åvilar resp. ansvarig chef att inom budgetens ram anställa och omplacera personal. De nämnda begränsningarna i rätten att inrätta och tillsätta tjänster anser verket vara ett stort hinder i det praktiska arbetet.

FFV anser starka skäl föreligga att ge verket större befogenheter inom personalområdet. Dessa bör innebära, att FFV får inrätta tjänster t.o.m. högst lönegrad F 27 och tillsätta dessa utan kungörelseförfa- rande.

FFV har i likhet med andra verk ingen beslutanderätt i fråga om kontraktsanställning. Proceduren med föredragning inför kontrakts- delegationen och beslut av regeringen är enligt verkets uppfattning tungrodd och tidsödande och kan som yttersta konsekvens innebära, att personer som FFV vill knyta till sig, föredrar att välja andra arbets- givare, då besked inte kan ges tillräckligt snabbt. Detta begränsar vä— sentligt FFV:s möjligheter att kunna konkurrera med andra svenska industriföretag om kvalificerad personal.

Befogenheterna för FFV bör därför utökas till rätt för verket att teckna kontrakt. I konsekvens med det sagda, bör FFV få rätt att själva föra de förhandlingar som föranleds av FFV:s omorganisation och som ryms inom ovan föreslagna ramar.

SACO/SR klubben vid FFV har i skrivelse den 19 januari 1976 an- fört liknandc synpunkter.

6 Anslagsframställning för budgetåret 1976/77.

FFV redovisar i sin anslagsframställning' för budgetåret 1976/77 det ekonomiska resultatet av verksamheten under de senaste budgetåren en- ligt följande (milj. kr.).

• Sida 36
•  Original

Prop. 1975/76: 122 36

1972/73 1973 /74 1974/75

Rörelseintäkter 698,0 745,7 831,2 Rörelseresultat efter avskrivningar 1,3 20,9 44,3 Resultat efter extraordinära intäkter

och kostnader men före boksluts- dispositioner och kommunalskatt —— 14,4 31,3 34,4 Avsättning till lagerreserv —9,2 Kommunalskatt — 0,7 —0,8 —0,8 Nettoresultat — 15,1 30,5 24,4

Rörelseresultatet efter avskrivningar blev för budgetåret 1974/75 en förbättring gentemot föregående budgetår med ca 20 milj. kr. Nettore- sultatet motsvarar en förräntning av statskapitalet på 7,25 %, vilket överensstämmer med den för ifrågavarande budgetår gällande normal- räntan för lån från statens utlåningsfonder. 23,6 milj. kr. av nettoöver- skottet har disponerats för täckning av från tidigare år kvarstående för- lust. Till statsverket har inlevererats dels det överskjutande överskottet av 800 000 kr. och dels 22,1 milj. kr. i avskrivningsmedel. Kapitalbehåll- ningen i fabriksverkens fond uppgick den 30 juni 1975 till 348,6 milj. kr.

Den totala faktureringen vid FFV uppgick under budgetåret 1974/75 till 809 milj. kr. vilket innebär en ökning med 74,9 milj. kr. i förhål- lande till föregående år. Av faktureringen hänförde sig 252,9 milj. kr. till försvarsmaterielsektorn, 308,1 milj. kr. till underhållssektorn, 161,1 milj. kr. till tvättsektorn, 57,5 milj. kr. till överskottsförsäljningen och 29,9 milj. kr. till övrig verksamhet. Faktureringsvärdet av material och tjänster till försvaret, exkl. tvätteriverksamheten och överskottsförsälj- ningens verksamhet, uppgick under budgetåret 1974/75 till 446,3 milj. kr. Faktureringen på exportmarknader uppgick till 116,3 milj. kr., var- av 2,2 milj. kr. för civila produkter.

Den totala orderingången för FFV uppgick under budgetåret 1974/ 75 till 913 milj. kr., vilket innebär en ökning med 71,7 milj. kr. i för- hållande till föregående år. Beställningarna från det svenska försvaret, exkl. tvätt, minskade härvid med 30,9 milj. kr. till 487,3 milj. kr. sam- tidigt som exportbeställningarna ökade med 75,8 milj. kr. till 163,3 milj. kr. Beställningarna av civila produkter ökade med 6,8 milj. kr. till 51,9 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1974/75 uppgick orderstocken vid försvarsmaterielsektorn till ca 690 milj. kr. och vid underhållssek- torn till ca 290 milj. kr.

Vid ingången av budgetåret 1974/75 var den ingående behållningen av anslagsmedel till investeringar 21,8 milj. kr. Investeringsanslaget för samma budgetår uppgick till 14,9 milj. kr. Den faktiska medelsförbruk- ningen uppgick till 28,9 milj. kr., varför den utgående behållningen vid slutet av nämnda budgetår uppgick till 7,8 milj. kr.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1975/76: 122 37

För budgetåret 1975/76 har investeringsramen fastställts till 49,4 milj. kr. Det outnyttjade beloppet på anslaget uppgick som nämnts vid ut- gången av budgetåret 1974/75 till 7,8 milj. kr., varav 1,5 milj. kr. re- serverats för rationalisering av tvättransporter. Eftersom anslaget för budgetåret 1975/76 utgör 47,6 milj. kr., varav 15,4 milj. kr. på tilläggs- budget. står tillsammans 55,4 milj. kr. till förfogande under innevaran- de budgetår. FFV räknar med att investeringsramcn liksom de medel som reserverats för rationalisering av tvättransporter kommer att ut- nyttjas helt. En behållning av 4,5 milj. kr. (SSA—50,9) kan alltså för- utses vid budgetårets utgång den 30 juni 1976.

FFV framhåller i sin anslagsframställning för budgetåret 1976/77 att' verksamheten under budgetåret 1974/75 har kännetecknats dels av en ökad orderingång för främst försvarsmateriel vilket medfört ökade krav på FFV:s produktionsresurser dels att det fortfarande ställs stora krav på underhållsverksamhcten. För dessa sektorer räknar FFV med en fort- satt god orderingång även under resten av 1970-talet. För vissa enheter föreligger dock behov av kompletterande civila produkter för att er- hålla ett bättre kapacitetsutnyttjande.

Investeringarna under budgetåret 1974/75 har inom FFV i stor om- fattning varit knutna till ersättningar, rationaliseringar och miljöförbätt- ringar. Större kapacitetsförändrade investeringar har hållits tillbaka inom ammunitions- och mekaniska verkstäder i avvaktan på princip- beslut om FFV:s framtida inriktning. För budgetåret 1976/77 räknar FFV med att behöva medel för investeringar till ett belopp av 90,4 milj. kr.

I följande sammanställning lämnas uppgifter om faktisk och beräknad medelsanvändning budgetåren 1974/75—1976/77 (i 1 OOO-tal kr.).

Faktisk Beräknad utgift 1974/ 75 _— 1975/761 1976/77 Tillverkade enheter 1 500 14 700 39 000 Underhållsverkstäder 9 500 10 100 18 400 '_fvätterier 1 500 1 500 5 000 Överskottsförsäljning 1 000 2 100 _- Reinvesteringar i utrustn. 15 400 15 000 28 000 28 900 49 400 90 400

1 15,4 milj. kr. anvisade på tilläggbudget 1.

Av de föreslagna investeringarna utgör 6,6 milj. kr. följtlinvesteringar. Dessa framgår av följande sammanställning.

4 Riksdagen 1975/"76. ! saml. Nr 122

• Sida 38
•  Original

Prop. 1975/76: 122 38

Objekt Beräknad Tidigare Beräknad kostnad anvisade utgift medel I976/77 ]. Marketenteri (MZ) 1 900 1 700 200 2. Komplettering av spräng- ämnesgjuteri (MÅ) 10 0001 3 200 4 000 3. Omläggning av värmekulvert- ledning (CVA) 900 ' 500 400 4. Rationalisering av tvättransporter 10 000 8 000 2 000

1 Den tidigare beslutade ombyggnaden har kompletterats med en nybyggnad. Redovisning av dessa objekt har lämnats i föregående års budgetproposition (prop. 1975: ] bil. 15 sid. 179).

För nya investeringar har FFV beräknat 54,8 milj. kr. enligt följande

sammanställning. Objekt Beräknad Beräknad kostnad utgift 1976/77 ]. Kontor (MZ) 6 500 4 500 2, Godsterminal (MZ) 12 000 5 000 3. Vaktlokal m. m. (MZ) ] 800 1 800 4. Sammansättningsbyggnad (MÅ) 3 200 1 000 5. Komplettering av störtaingsanläggning (MÅ) 2 400 2 400 6. Förråd (MÅ) | 100 600 7. Teknikbyggnad (CVA) 9 000 4 500 8. Teknikbyggnad (CVM) 8 000 4 500 9. Byggnad för elektronikavd. (CVA) 13 000 6 000 10. Verkstad för telekomponenter (CVA) 2 500 1 500 11. Byggnad för vakttjänst och hälsovård (CVA) 2 000 1 500 12. Sorteringsanläggning Tvätteriet Alingsås 3 000 3 000 B. Pjäshylsutrustning (MZ) 4 000 4 000 14. Kapacitetshöjandc maskininvesteringar (MZ) 6 000 6 000 15. Kompletterande utrustning (GF och CTV) 7 000 7 000 16. Utrustning för kallsprutsmidc (MV) 2 000 2 000

I fråga om nyinvesteringarna anför FFV i huvudsak följande. Zakrisdalsverken har starkt behov av nya lokaler och skyddsrum (1). Godshanteringen vid Zakrisdalsverken bör koncentreras från nuva- rande 14 förråd till en godsterminal med lager (2).

Nytt utrymme för vakt, ny telefonväxel och motionsutrymme för personalen behövs vid Zakrisdalsverken (3).

Med hänsyn till behövlig ökning av sammansättningskapacitet för ammunition fordras ny byggnad för detta ändamål (4).

Störtning (förstöring) av ammunition ökar i omfattning och anlägg- ningen behöver bl. a. av säkerhetsskäl förnyas (5).

Rationalisering av förrådshanteringen kräver nya förråd (6). Kontorslokalerna för den tekniska konsultverksamheten vid CVA

• Sida 39
•  Original

Prop. 1975/76: 122 39

och CVM behöver ersättas, så nuvarande miljömässigt icke godtagbara provisorier kan elimineras (7, 8).

Elektronikavdelningen vid CVA sysselsätter 320 personer av vilka 190 personer arbetar i en mer än 30 år gammal hangarbyggnad vilken är mycket hårt nedsliten och brandfarlig (9).

Telekomponentverkstaden bör koncentreras till en byggnad för att medge rationell produktion (1.0).

Nuvarande lokaler för vakt och läkarmottagning är hårt nedsliten och behöver förnyas (11).

En betydande ökning av tvättgods medför ett behov av utbyggnad av sorteringsanläggningen för smutsgods (12).

Ny utrustning för tillverkning av pjäshylsor, för att ersätta en för- åldrad och mycket underhållskrävande maskinpark (13).

För att kunna öka resurserna i fråga om tillverkning av grovkalibrig ammunition behövs utrustning vid Zakrisdalsverken (14).

För att komplettera nuvarande maskinutrustning vid GF och CTV för bl. a. tillverkning av civila produkter krävs ytterligare maskiner (15).

Resurserna för kallsprutsmide behöver ökas på grund av ökad efter- frågan (16).

För reinvesreringar i maskiner och utrustningar begärs 28 milj. kr. För budgetåret 1976/77 räknar FFV med en medelsförbrukning av 90,4 milj. kr. för investeringar. Sedan detta belopp ökats med 10 % för konjunkturreserv och därefter avdrag gjorts med 4,5 milj. kr. mot- svarande den vid budgetårets ingång beräknade behållningen samt re- servering gjorts med 660 000 kr. för projektering av tvätteri i Norrland uppgår anslagsbehovet för budgetåret 1975/76 till 95,5 milj. kr. Detta innebär en ökning av anslaget med 47,9 milj. kr. jämfört med inneva- rande budgetår.

7. Föredraganden 7.1 Inledning

Förenade fabriksverken (FFV) inrättades genom statsmakternas be- slut år 1943 (prop. 1943: 180, SäU 1943: 2, rskr 1943: 319) såsom ett statligt affärsverk med namnet försvarets fabriksverk. Verket överfördes den 1 januari 1970 från försvarsdepartementet till industridepartementet. Verkets namn ändrades i samband därmed till förenade fabriksverken.

Till FFV fördes från början vissa statliga fabriker för tillverkning och underhåll av försvarsmateriel. Dessa fabriker hade tidigare sorterat direkt under de olika försvarsgrensförvaltningarna. Till FFV fördes ock- så tvätterier och beklädnadsverkstäder inom försvaret. År 1960 började FFV med försäljning av överskottsmateriel från främst försvaret. Genom beslut av 1963 och 1968 års riksdagar ( prop. 1963: 114 , SU 1963:-135,-

• Sida 40
•  Original

Prop. 1975/76: 122 - 40

rskr 1963:319 resp. prop: 1968:109, SU 1968:_124, rskr 1968:282) fördes de centrala flygverkstäderna i Arboga, Malmslätt och Västerås över till FFV. , .

Verksamheten har dels genom expansion inom de ursprungliga verk- samhetsområdena och dels genom tillkomsten av nya verksamhetsområ- den expanderat starkt. FFV sysselsatte under verksamhetsåret 1974/75 ca 8 000 personer och hade en omsättning på 809 milj. kr. Exklusive ' tvätteriverksamheten uppgick antalet anställda till ca 5 700 personer och omsättningen till 648 milj. kr. Större delen av verksamheten vid FFV av- ser att tillgodose behov hos det svenska försvaret genom produktion av försvarsmateriel och tjänster. Verksamhetsåret 1974/75 uppgick den sam- lade faktureringen gentemot det svenska försvaret till ca 450 milj. kr. Detta motsvarade 70 % av verkets omsättning, exklusive tvätteriverk- samheten. '

Särskilda sakkunniga tillkallades år 1972 för att utreda den framtida verksamhetsinriktningen m.m. för FFV. Uppdraget omfattade frågor om såväl produktion och produkter som organisation och företagsform för FFV. '

e sakkunniga, som antog benämningen 1972 års FFV-utredning, av- lämnade i juni 1974 sitt betänkande (SOU 1974: 38) FFV — Förenade fabriksverken. Betänkandet har remissbehandlats.

7.2. Verksamhetsinriktning

FFV bedriver dels utveckling, tillverkning, försäljning och underhåll av försvarsmateriel, dels utveckling, tillverkning och försäljning av civila verkstadsprodukter och dels tvätterirörelse. Därutöver bedriver FFV även försäljning av övertalig och kasserad materiel m.m. (överskotts- materiel) för statens och andras räkning. För FFV gäller i princip att verksamheten i sin helhet skall lämna ett överskott som täcker statens ränteutgifter för de i verkets anläggningar m.m. investerade medlen. F. n. gäller att hela det uppkomna överskottet skall inlevereras till sta- ten.

FFV-utredningen framhåller att FFV:s utveckling har inneburit att verksamheten har kommit att få en i allt väsentligt företagsekonomisk inriktning. Utredningen finner att denna utveckling är naturlig och an- ser att verksamheten bör drivas enligt vedertagna företagsekonomiska principer. Jag delar utredningens uppfattning på denna punkt.

En central uppgift för FFV är att bidra till att täcka den svenska försvarssektorns behov av försvarsmateriel och underhåll. I likhet med FFV-utredningen anser jag att andra krav inte bör ställas på FFV än på övriga företag inom den svenska försvarsmaterielindustrin i fråga om bl.a. krigsproduktionsåtaganden och vidmakthållandc av viss produk- . tionskapacitet.

FFV-utredningen konstaterar att ålägganden och åtaganden av regio—

• Sida 41
•  Original

Prop. 1975/76: 122 41

nalpolitisk art för FFV har varit få och inte av större omfattning än vad som gäller för andra statliga företag. Utredningen anser det väsent- ligt att någon ändring av detta förhållande inte sker. Jag anser att FFV, liksom övrig statlig eller statsägd verksamhet, bör kunna medverka i de regionalpolitiska insatserna. I sådana fall bör dock, såvida de före- tagsekonomiska målen för enheterna inte kan uppnås frågan avgöras av regeringen.

I prop. 1972: 75 angående försvarets fortsatta inriktning m.m. slås fast att det är väsentligt för försvaret att det inom landet finns tillgång till sådan produktionskapacitet som FFV representerar. Utredningen finner också att statsmakterna genom tidigare beslut har tagit ställning för att det även i framtiden skall finnas särskilda och i första hand stat- liga företag för underhåll av försvarsmateriel. De remissinstanser som har yttrat sig i frågan framhåller vikten av att FFV:s produktionskapa- citet inom områdena tillverkning och underhåll av försvarsmateriel upp- rätthålls främst av beredskapsskäl.

Jag anser i likhet med utredningen och flera remissinstanser att pro- duktionskapaciteten inom FFV bör'upprätthållas på en sådan nivå att FFV kan tillgodose försvarets efterfrågan på tillverkning och underhåll av försvarsmateriel som FFV har på sitt tillverkningsprogram.

Enligt vad som framgår av överbefälhavarens (ÖB) och försvarets materielverks (FMV) remissyttranden är i fredstid efterfrågan på längre sikt på tillverkning och underhåll av försvarsmateriel till det svenska försvaret minskande. Detta förhållande bör beaktas vid dimensione- ringen av verksamheten. Vidare bör den tillgängliga kapaciteten i än högre grad användas för andra kunder än det svenska försvaret. I de nämnda yttrandena framhålls som önskvärt att FFV kan exportera sina produkter för att därigenom kunna öka serielängden och därmed minska inköpskostnaderna för det svenska försvaret. FFV har nått viss framgång på exportmarknaderna för sina egentillverkade produkter, bl. a. ett granatgevärssystem. Exportmarknaderna är emellertid svårbe- arbetade eftersom inköp av försvarsmateriel i många länder ofta görs på andra grunder än efter en rent objektiv bedömning av varornas kvalitet och pris. För FFV liksom för andra försvarsmaterielcxportcranä de företag gäller vidare att exporten är underkastad licenstvång.

FFV disponerar inom försvarsmaterielsektorn viss nödvändig'pro- duktionskapacitet som inte helt kan utnyttjas för den försvarsmateriel- inriktade verksamheten. Möjligheterna främst på kort sikt att genom avveckling av personal, utrustning och anläggningar minska den out- nyttjade kapacitetcn är av tekniska skäl begränsade. FFV anser att det för att undanröja den belastning på verksamhetens ekonomiska re- sultat som den outnyttjade kapaciteten utgör är nödvändigt att få till stånd en lönsam, kompletterande produktion som utnyttjar den tillgäng— liga kapaeiteten. FFV har sedan början av 1960-talet försökt att skapa

• Sida 42
•  Original

Prop. 1975/76: 122 42

en kompletterande, civilt inriktad produktion. Ansträngningarna har hit- tills i stor utsträckning inriktats på legoarbeten för främst andra verk- stadsföretag. Möjligheterna att genom sådana arbeten täcka behovet av kompletterande produktion torde med hänsyn till FFV:s kostnadssitua- tion och förutsättningar i övrigt vara mindre goda. FFV har vidare ge- nom eget utvecklingsarbete inom vissa områden tagit fram prototyper av vissa civila produkter. Om pågående utvärdering utfaller positivt skall dessa enligt verket kunna ge beläggning hos FFV från verksam- hetsåret 1977/78.

Jag anser i likhet med FFV att verket bör kunna utnyttja den över- kapacitet som av säkerhetspolitiska- skäl inte kan minskas för att i viss utsträckning producera civila produkter. För en viss begränsad civil produktion talar också möjligheterna att härigenom utjämna belägg- ningen från den militära sidan. Detta bör enligt min mening kunna leda till ökad sysselsättningstrygghet vid verket och till att verkets lönsam- het på sikt kan stärkas.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att verksamheten vid FFV huvudsakligen bör vara inriktad på tillverkning och underhåll av för- svarsmateriel för såväl det svenska försvaret som för export. Dimen- sioneringen av de två verksamhetsgrenarna börske med hänsyn främst till. säkerhetspolitiska krav, men bör också bestämmas av kraven på att en lönsam och rationell drift skall kunna upprätthållas. Verksamheten vid FFV bör kunna omfatta även viss kompletterande, lönsam civil produktion av varor och tjänster, som är väl lämpad för de slag av resurser och den kompetens som används i den försvarsmatericlinriktade verksamheten och som i övrigt passar väl in i FFV:s struktur. Affärs- idéer, som grundas på unik kompetens inom FFV, bör. sålunda kunna förverkligas om detta kan bidra till att tillfredsställande lönsamhet upp- nås i den samlade verksamheten.

De verksamheter vid FFV som inte ryms inom den angivna verk- samhetsramen bör enligt min åsikt'avskiljas från FFV. Om sådan verk— samhet bedöms inte kunna drivas bättre av annan huvudman, bör dock en fortsatt anknytning till FFV kunna övervägas.

Om något civilt projekt, som utvecklas inom FFV, kommer att leda till en verksamhet av större omfattning torde denna sällan med framgång kunna bedrivas som supplement till FFV:s övriga verksamhet. I sådana fall bör förutsättningslöst prövas var projektet bäst 'passar inom den statliga företagssektorn. Det kan på förhand inte uteslutas att projek— tet lämpligen bör bedrivas inom ett bolag med anknytning till FFV. Sådana bolag torde dock normalt komma att falla utanför FFV:s naturliga verksamhet. -

FFV-utredningen föreslår i Sitt betänkande att. förhandlingar inleds med de landstingskommuner som är kunder till FFV:s tvätterier om bl.a. det framtida huvudmannaskapet för dessa. En arbetsgrupp med

• Sida 43
•  Original

Prop. 1975/76: 122 43

företrädare för bl.a. industridepartementet, FFV och landstingen har på mitt uppdrag utrett frågan om vilka alternativ som är lämpliga för den fortsatta verksamheten vid tvätterierna. Efter det att utredningen färdigställts har landstingsförbundets styrelse förklarat att landstings- kommunema är intresserade att ta upp förhandlingar med staten röran- de ett förändrat huvudmannaskap. Jag anser att sådana förhandlingar bör inledas med företrädare för landstingskommunerna i syfte att klar- lägga villkoren för en sådan förändring. Jag räknar med att dessa för- handlingar skall kunna avslutas under innevarande år. I avvaktan härpå bör tvätteriverksamheten drivas som hittills. Om förhandlingarna resul- terar i förutsättningar för ändrat huvudmannaskap avser jag att åter- komma i dcnna fråga.

Konfektionsverksanzhete/z inom FFV har under de senaste åren fått vidkännas betydande förluster. Verksamheten vid Centrala beklädnads- verkstaden (CBV) i Karlskrona har främst varit inriktad på beställ- ningar från statliga myndigheter. Detta har medfört att CBV inte har någon egen modeinriktad profil i sitt produktsortiment utan tillverkar standardprodukter, vilka är känsliga för såväl svensk som utländsk konkurrens. För att kunna upprätthålla sysselsättningen vid CBV har FFV tvingats att i vissa fall ta order till priser som har legat i nivå med de priser som gäller vid import från lågprisländer. I likhet med FFV- utredningcn anser jag att det saknas ekonomiska förutsättningar för att långsiktigt kunna upprätthålla produktionen vid CBV. Jag anser därför att verksamheten vid CBV bör avvecklas. Driften vid CBV bör dock upprätthållas till den 30 juni 1977. Självfallet skall alla ansträngningar göras för att bereda de anställda annan sysselsättning.

Trivab konfektions AB, som tillverkar sjukhus- och skyddskläder, har under senare år uppvisat en mera gynnsam utveckling. Eftersom FFV:s konfektionsverksamhet bör avvecklas, bör i konsekvens härmed Trivab aVSkiljas från FFV och försäljas. Jag utgår från att vid en för- säljning av Trivab möjligheten att sammanföra bolaget med annan , statlig konfektionsindustri kommer att beaktas. Trivabs aktiekapital uppgår f. 11. till 5 000 kr. Med hänsyn till att den nya aktiebolagslagen(1975: 1385) föreskriver ett aktiekapital av minst 50 000 kr. bör Trivabs aktiekapital nu höjas till detta belopp. Jag förordar att medel för ända- målet får tas från FFV:s investeringsanslag.

Uppfödning av försöksdjur bedrivs f. n. vid Åkers krutbruk. 1972 års försöksdjursutredning har i sitt betänkande (Ds [ 1975: 4) Framtida försörjning med försöksdjur m.m. föreslagit ny huvudman för denna uppfödning. Frågan bereds ,f. n. inom jordbruksdepartementet. Jag räk- . nar med att uppfödningen skall avskiljas från FFV och beslut i frågan kunna fattas under budgetåret 1976/77.

Öi'erskottrförsäljninng bildades och. inlemmades med FFV vid en tidpunkt då dess uppgifter främst var att sälja militär överskottsmate- riel. Den försäljning som nu sker är emellertid endast till mindre del

• Sida 44
•  Original

Prop. 1975/76: 122 44

på uppdrag från militära myndigheter. Försäljningen av materiel fiån övriga statliga myndigheter har alltsedan mitten av 1960-talet ökat. Andelen produkter från de s.k. samhällsverkstäderna har också ökat, främst under senare år. Denna verksamhet faller utanför den verksam- hetsinriktning jag har angivit för FFV. Det torde dock f. n. inte bland övriga statliga myndigheter finnas annan lämplig huvudman. Med hän- syn härtill förordar jag att överskottsförsäljningen t.v. behålls inom FFV.

Det finns också inom FFV verksamheter som visserligen inte är art- främmande men som av andra skäl bör avvecklas från FFV.

FFV-utredningen förordar att produktionen vid Åkers krutbruk av- vecklas under budgetåret 1980.-'$]. Förslaget godtas av ÖB. Jag delar utredningens mening. En drift på lång sikt skulle enligt min mening göra det nödvändigt med betydande investeringar som bedöms inte bli lön- samma. Tidpunkten för avvecklingen bör dock anpassas till möjlighe- terna att bereda berörd personal annan sysselsättning. Alla ansträng- ningar skall självfallet göras för att åstadkomma andra sysselsättnings- tillt'ällen. En särskild arbetsgrupp bör bildas för detta ändamål.

FFV har beslutat att inom de närmaste åren lägga ned den egna till- verkningen av jakt- och sportskyttevapen. Ett samarbetsavtal har slu- tits med ett tyskt företag som i fortsättningen kommer att producera sådana vapen. FFV kommer att tillverka "viss del av vapnen och kom- mer dessutom att under eget namn sälja vapen på den nordiska mark- naden.

Industri AB Gelfa tillverkar f.n. gevärsstockar till jakt- och sport- skyttevapen i Gällö i Jämtland. I och med att FFV upphör med till- verkningen av vapnen uppkommer behov av ny produktion vid Gelfa. Med tanke på sysselsättningsläget i östra Jämtland ser jag det som an- geläget att sysselsättningen vid detta företag i framtiden kan upprätt- hållas vid nuvarande nivå. Företaget bör överlåtas till annan huvudman om detta kan medföra att sysselsättningen vid företaget garanteras.

Den framtida inriktningen av verksamheten vid FFV innebär enligt min mening att vissa andra bolag i vilket FFV förvaltar statens aktier och andelar bör avvecklas från FFV. Detta kan ske genom att resp. bolag upphör eller säljs. De företag som berörs är Avin-mt AB, FFV Sport AB och Sn'edevelop Hospital Equipment AB.

Med hänsyn till vad jag tidigare har framhållit 'om FFV:s verksam- hetsinriktning anser jag det lämpligt att FFV t.v. förvaltar statens ak- tier och andelar i Telub AB och Innovatirms AB Projection. Vad gäller pågående arbete inom KB United Stirling (Sweden) AB & Co vill jag erinra om att nästa beslutstidpunkt för en eventuellt fortsatt utveckling av stirlingmotorn satts till början av år 1977 (prop. "1975/76: 25, NU 1975/76:18, rskr 1975/76:135). I. avvaktan härpå bör ingen ändring ske vad gäller FFV:s förvaltning av statens andelar i företaget.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1975/76: 122 45

Inom ramen för vad jag anfört bör regeringen bemyndigas att för- sälja statens aktier och andelar i bolag, som förvaltas av FFV.

7.3. Företagsform

FFV-utredningen har utförligt behandlat frågan om lämplig företags- form för FFV. Betydelsen av konkurrenslikställigheten har enligt ut- redningen kommit att framhållas allt mer under senare år. Utredningen framhåller att verksamheten inom FFV bör bedrivas på samma villkor som gäller för konkurrerande företag. Utredningen anser att inga så- dana förhållanden som monopolställning, särskilda försvarspolitiska, sysselsättningspolitiska och liknande krav, specifika myndighetsfunk- tioner m.m. kan anföras för ett bibehållande av affärsverksformen. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att FFV ombildas till aktie- bolag.

Remissinstansernas inställning till utredningens förslag om ändrad företagsform för FFV är delad. I princip har myndigheterna godtagit eller lämnat utan erinran förslaget om FFV:s övergång till bolagsform, medan huvuddelen av de anställdas organisationer vill bibehålla FFV som affärsverk. Huvudskälet till organisationernas inställning är att de anser att en övergång till aktiebolagsform skulle medföra sämre an- ställningsvillkor än om FFV blev kvar i affärsverksform.

Jag delar i princip utredningens uppfattning att verksamheten vid FFV utifrån företagsekonomiska bedömningar med fördel skulle kunna bedrivas i aktiebolagsform. Jag vill i detta sammanhang särskilt fram- hålla att FFV inte har myndighetsuppgifter utan är ett företag, som i huvudsak bedriver sin verksamhet i konkurrens med andra inhemska och utländska industriföretag.

leot detta står det förhållandet att flertalet av de anställda motsätter sig att FFV ombildas till bolag. Detta är ett starkt skäl för att ytterli- gare en tid behålla affärsverksformen för FFV. Jag förordar att så sker.

Exempel från andra områden visar att affärsverksformen, rätt an- vänd, medger hög effektivitet i verksamheten. Med olika åtgärder som entydigare mål, avskiljande av artfrämmande och förlustbringande verksamheter, ny organisation och väl avvägda investeringar bör det finnas möjligheter att uppnå en avsevärd effektivisering av FFV:s verk- samhet. Jag anser att en säkrare bedömning av dessa möjligheter bör föreligga innan beslut fattas om ändring av FFV:s verksamhetsform.

FFV bör ges tillfälle att som affärsverk en tid verka under dessa nya förutsättningar. FFV bör under denna tid utveckla sin verksamhet och organisation så att. största möjliga handlingsfrihet föreligger vid ett eventuellt beslut att förändra FFV:s företagsform om fem år. Ett så- dant beslut förutsätter enligt min mening att frågan om FFV:s före- tagsform prövas på nytt om ca tre år. '

• Sida 46
•  Original

Prop. 1975/76: 122 46

De remissinstanser, som förordar att FFV skall bibehållas som affärs- verk, föreslår modifieringar av affärsverksformen. Med hänsyn till den lösning jag har stannat för, är jag inte nu beredd föreslå några änd- ringar i affärsverksformen som sådan för FFV. Eventuella sådana för- ändringar bör anstå till dess FFV:s företagsform på nytt blir föremål för prövning.

Jag vill här erinra om att förslag angående målsättning och styrfor— mer för atfärsverken har lagts fram av affärsverkskommittén och af- färsverksutredningen (SOU 1968: 45—46). Vidare har budgetutredning— en (SOU 1973: 43—46) lagt. fram förslag med anknytning till affärsver- kens verksamhet. Som chefen för finansdepartementet anfört i 1976 års finansplan (prop. 1975/76: 100 bil. 1 s. 55) kräver ställningstagande till dessa frågor ett noggrant och komplicerat förberedelsearbete, vilket f. n. pågår inom regeringens kansli. Jag vill i detta sammanhang understryka nödvändigheten av att de nämnda utredningsförslagen blir föremål för en samlad bedömning. Ett ställningstagande nu till större förändringar i FFV:s affärsverksform skulle försvåra 'en sådan bedömning.

Inom ramen för affärsverksformen bör dock vissa modifieringar övervägas. Jag syftar bl. a. på frågan om avkastningskrav och frågan om försäkring av inte statlig egendom som FFV disponerar. Det an- kommer på regeringen att besluta i dessa frågor.

7.4. Organisation

FFV:s organisation fastställdes av riksdagen år 1965 (prop. 1965: 119, SU 1965: 163, rskr "1965: 398). Därvid bestämdes att inom FFV skulle finnas ett huvudkontor, indelat i avdelningar samt ett tvätterier— nas centralkontor, fabriker, verkstäder, tvätterier och en enhet för-över- skottsmateriel. Genom att de förutsättningar som gällde vid denna or- ganisations tillkomst successivt har förändrats har FFV försöksvis för- ändrat organisationen. Förändringarna innebär att verksamheten inom huvudkontoret har fördelats på koncernstaber och att flera lokala en- heter har sammanförts i grupper.

[ skrivelse den 17 februari 1976 har FFV hemställt att en ny organisa- tion fastställs för verket. Organisationen bör enligt FFV i huvuddrag om- fatta styrelse, koncernledning samt sektorer för försvarsmateriel, under- håll, civila produkter och överskottsförsäljning.

Förslaget till ny organisation har kommit fram efter'ett långvarigt internt utredningsarbete i vilket personalen har deltagit med represen- tanter i samtliga utredningsgrupper. Syftet med den föreslagna-organi- sationen är bl. a. att skapa bättre förutsättningar för planering och upp- följning av lönsamhet och kapitalbehov inom deolika verksamhetsom- rådena. Den föreslagna organisationen skapar vidare enligt FFV för- utsättningar för ett fördjupat lönsamhetsansvar.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1975/76: 122 47

Till koncernledningens förfogande ställs enligt förslaget ett antal kon- cernstabscnheter nämligen administration, personal, juridik, information, revision samt koncernplanering. Härtill kommer vissa serviceorgan. Som redan har framgått avses vissa sektorer bli indelade i resultatenheter.

Jag bedömer det väsentligt att FFV ges en organisation som medger en i förhållande till nuläget ökad delegering av operativa beslut. De föreslagna sektorerna kommer att få- ansvar för såväl utveckling och tillverkning som försäljning inom verksamhetsområdet, vilket enligt min- mening medför en bättre fördelning av ansvar och befogenheter än i gällande organisation. Den föreslagna organisationen överensstämmer med vad som är vanligt inom svensk industri. Jag förordar alltså att FFV organiseras i enlighet med det framlagda förslaget.

Enligt vad jag har erfarit innebär den föreslagna organisationen att anställda vid det nuvarande huvudkontoret i Eskilstuna endast i en- staka fall behöver byta stationeringsort. Huvuddelen av de anställda vid det nuvarande huvudkontoret kommer att i den nya organisationen placeras antingen inom koncernledningen eller inom försvarsmateriel— sektorns ledningsorgan, vilka båda kommer att lokaliseras till Eskils- tuna.

En plan över den förordade organisationen för FFV bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga. För överblickens skull redovisas i denna även indelningen i resultatenheter, fördelningen av produktions- ställcn och koncernledningens organisation. I enlighet med var jag tidi- gare har anfört bör utöver de fyra föreslagna sektorerna vid FFV ingå sektorer för tvätterier och konfektion tills'en avveckling från FFV sker.

Organisationen bör emellertid i fortsättningen snabbt kunna anpassas till utvecklingen. Regeringen bör därför inhämta riksdagens medgivande att besluta om sådana ändringar i organisationen som den framtida ut- vecklingen kan ge anledning till.-

Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.

FFV har i sin skrivelse påtalat behovet av att verket behöver öka sina befogenheter inom personalområdet och framhåller att verket måste kunna konkurrera med andra svenska industriföretag om kvalificerad personal.

I likhet med FFV anser jag det väsentligt att FFV kan anställa kva- lificerad ledningspersonal. Detta" är en väsentlig förutsättning för att FFV skall kunna genomföra den effektivisering jag har förordat i det föregående. Erforderliga möjligheter härtill finns inom ramen för gäl- lande bestämmelser. Jag är därför inte beredd att nu aktualisera några ändringar i verkets befogenheter i detta avseende.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1975/76: 122 48

7.5. Anslagstrågor

FFV har i skrivelse den 17 februari 1976 anmält sitt investeringsbc- hov för den kommande femårsperioden. Det presenterade investerings- programmet är enligt FFV nödvändigt för att skapa en konkurrenskraf- tig industri. Investeringsbehovet uppgår för femårsperioden till 420 milj. kr. beräknat i det penningvärde som gällde hösten 1975. Av dessa in- vesteringar avser 195 milj. kr. försvarsmaterielsektorn, 145 milj. kr. underhållssektorn, 10 milj .kr. överskottsförsäljningen, 5 milj. kr. huvud- kontoret och 65 milj. kr. civila produkter. Av investeringarna beräknas 100 milj. kr. vara eftersläpande eller miljöbetingade investeringar.

I anslagsframställning den 29 augusti 1975 har FFV begärt 90,4 milj. kr. till investeringar under det kommande budgetåret. Detta belopp är 41 milj. kr. större än vad som anslagits, inkl. på tilläggsbudget, för ver- kets investeringar under innevarande år. Av de begärda medlen avser enligt verket ca 34 milj. kr. eftersläpande och miljöbetingade investe- ringar.

För reinvcsteringar i utrustning har FFV begärt 28 milj. kr. av vilka 26 milj. kr. enligt vad jag erfarit beräknas motsvara de kalkylmässiga avskrivningarna.

För försvarsmaterielsektorn begärs sammanlagt 39 milj. kr.. varav 4,5 milj. kr. till ett nytt kontor med skyddsrum vid Zakrisdalsverken, 5 milj. kr. till en ny godstcrminal. vid Zakrisdalsverken, 10 milj. kr. till maskininvesteringar vid Zakrisdalsverken, 4 milj. kr. till ny- och till- byggnad av sprängämnesgjuteri vid Vingåkersverken, 7 milj. kr. till ut- rustning för vissa kompletterande produkter och 8,5 milj. kr. till ett an- tal mindre investeringar.

För undcrhållssektorn begär FFV sammanlagt 18,4 milj. kr. Av des- sa avses 9 milj. kr. till kontorsbyggnader för teknikerpersonal vid cen- trala verkstaden i Arboga (CVA) och centrala verkstaden i Malmslätt (CVM), 6 milj. kr. till verkstads- och kontorslokaler för elektronik- avdelningen vid CVA och 3,4 milj. kr. till vissa mindre investeringar.

Till investeringar inom tvättsektorn begärs sammanlagt 5 milj. kr. FFV har i senare skrivelse begärt 2 milj. kr. till utrustning för civilt helikopterunderhåll.

Jag beräknar för investeringar inom FFV för nästa budgetår 62,5 milj. kr. Jag har i detta belopp inte inräknat några medel för investeringar i kontorsbyggnader vid Zakrisdalsverken och CVM, inte heller till gods- terminal vid Zakrisdalsverken, till utrustning för vissa kompletterande produkter eller investeringar i tvätteriverksamheten. Jag har däremot i beloppet räknat in 2 milj. kr. till utrustning för civilt helikopterunder- håll. Till reinvcsteringar bör verket använda så stor del av medlen som motsvarar de kalkylmässiga avskrivningarna under budgetåret.

Anslagsbc—loppet för budgetåret 1976/77 bör på sedvanligt sätt beräk-

• Sida 49
•  Original

Prop. 1975/76: 122 49 ' _

nas med en marginal av 1.0 % utöver investeringsramen för att möjlig- göra en-av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av me- delsanvändningen. Av den behållning på 4,5 milj. kr. som förutses fin- nas under anslaget vid utgången av detta budgetår bör reserveras 660 000 kr. för projektering av nytt tvätteri i Norrland. Sedan övriga 3,8 milj. kr. dragits av förordar jag ett anslag av (62.5+6,3—3,8=) 65 milj.

kr.

8. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.

6.

godkänna vad jag har förordat om förenade fabriksverkens verksamhetsinriktning, .godkänna vad jag har förordat i fråga om förenade fabriks-

verkens organisation och medge regeringen rätt att i fortsätt- ningen besluta om ändring i denna, . bemyndiga regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder och åt-

gärder i övrigt som behövs för förslagets genomförande,

emyndiga regeringen att besluta om försäljning av statens aktier och andra andelar i företag, som förvaltas av förenade fabriksverken, .medge att 45 000 kr. får tas i anspråk från anslaget Byggna-

der och utrustning under fabriksverkens fond för teckning av aktieri Trivab konfektions AB, till Byggnader och utrustning under fabriksverkens fond för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 65 000 000 kr.

9. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslu- tar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 50
•  Original

| FFV Styrelse | Generaldirektör

' Koncernledning

Koncernstabscnheter

——| Administration _! Koncernplanering __| Juridik

—-—| Personal

——| Information

—————| Revision

! |

Konsult/Serviceenheter

___—| Databehandling

| Intern service __| Reklamateljé

| Anläggningar

| | l |

Sektorer __ FÖRSVARS— MATERIEL

— UNDERHÅLL

__| CIVILA PRODUKTER |

_! ÖVERSKOTT |

1— —| TVÄTTERIER | I— —| KONFEKTION

| |

FÖRENADE F ABRIKSVERKENS ORGANISATION

Resultatenheter

Grovkaliber Finkalibcr Torpeder Åkers krutbruk

Elektronik Motor Flygplan , Basmatcriel Tillverkning

Produktionsställen

Zakrisdalsverken Vin åkersverken Gäl löverken

| Gevärsfaktoriet Van äsverken Torpcdverkstaden Åkers krutbruk

Arboga, CVA Linköping, CVM

Stockholm Östersund, CVÖ

Materiallaboratorium

Aktier och andelar

Telub AB

.lnnovations AB Projection Innovations AB Projection KB United Stirling (Sweden) AB

KB United Stirling (Sweden) AB & CO

AB Avimat Industri AB Gelfa

FFV Sport AB

Trivab konfektions AB

Swedevelop Hospital Equipment AB

BILAGA

Prop. 1975/ 76 122

• Sida 51
•  Original

Prop. ] 975/76: 122 51

Innehåll Propositionens huvudsakliga innehåll . ........................ 1 1 Inledning .............................................. 2 2 Nuvarande organisation .................................. 3 2.1 Ledning och uppgifter ................................ 3 2. 2 Lokala enheter ...................................... 4 2. 3 Tillverkning ........................................ 4 2. 4 Underhåll .......................................... 5 2. 5 Tvättericr .......................................... 6 2. 6 Överskottsförsäljning. ................................ 7 2. 7 Civila produkter .................................... 7 3 Utr redningen ............................................ 8 3.1 Speciella förutsättningar för verksamheten .............. 8 3.2 Verksamhetens inriktning, omfattning och struktur ...... 10 3.3 Företagsform . ...................................... 19 3.4 Organisation ........................................ 20 3. 5 Genomförande ...................................... 21 3.6 Reservation . ........................................ 22 4 Remissyttranden ........................................ 22 4.1 Allmänna synpunkter ................................ 22 4.2 Speciella förutsättningar för verksamheten .............. 23 4.3 Verksamhetsinriktning . .............................. 24 4.4 Företagsform . ...................................... 28 4.5 Organisation . ...................................... 30 5 Förslag till ny organisation m.m. .......................... 31 6 Anslagsframställnjng för budgetåret 1976/77 ................ 35 7 Föredraganden .......................................... 39 7.1 Inledning .......................................... 39 7.2 Verksamhetsinriktning ................................ 40 7.3 Företagsform . ...................................... 45 7.4 Organisation ........................................ 46 7.5 Anslagsfrågor . ...................................... 48 8 Hemställan . ............................................ 49 9 Beslut . ................................................ 49 Bilaga .................................................. 50

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM l976 760134

• Sida 52
•  Original