4. Arbetsrum och därtill hörande personalrum skola hava tillräckligt luft- utrymme och kunna tillfredsställande belysas. därvid dagerbelysning bör anordnas, om förhållandena medgiva sådan. '

5. Till byggnaden skal/höra soprum 5. Till byggnad skola höra anord- om så er/brdras. ! byggnad med mer ningar som möjliggöra ar! (nya/I ji'a'n än två bostadslägenheler och som om- byggnaden kan omhändertagas "och jaaa/'_ller våningar än två skall sop- bortförs/osm" eizlillli'edssiä/Iande sä". nedkasl anordnas.

6. Rumshöjden i bostadslägenhet skall. räknat från golv till tak, vara minst 2,40 meter.

7. Golvytan i boningsrum må ej understiga 7 kvadratmeter.

8. Till bostadslägenhet skola höra vindskontor eller annat därmed jäm- förligt förvaringsrum samt lämpligt utrymme för förvaring av matvaror.

9. För dem som bo i byggnaden skall finnas tillgång till utrymmen med anordningar för tvätt och torkning. plats för rengöring och vädring av säng- kläder. mattor och dylikt samt. där så erfordras. utifrån lätt tillgänglig för- varingsplats för cyklar och barnvagnar. 10. Lägenhet skall om möjligt hava soligt läge och helst göras genom- luftbar.

IStadgan omtryckt l972:776. 2Senaste lydelse 19761678.

• Sida 3
•  Original

Prop. l976/77:3l

Nuvarande lydelse

'.u

Föreslagen lift/else

ll. Lägenhet skall vara försedd med balkong eller uteplats där förhål- landena så medgiva och kravet är befogat med hänsyn till lägenhetens stor- lek.

48 a ål

Vid sådan ändring av byggnad. som enligt 75 & b)—D är att hänföra till nybyggnad. skola bestämmelser- na i 38 & första stycket. 40 och 42—48 && tillämpas endast beträffan- de de delar av byggnaden som be- röras av ändringen och endast i den omfattning som erfordras för att des- sa delar av byggnaden skola uppfylla skäliga anspråk på säkerhet. handi- kappanpassning. god värmehushåll- ning. god hygien och trevnad.

Vid sådan ändring av byggnad. som enligt 75.5 bl—D är att hänföra till nybyggnad. skola bestämmelser- na i 38?" första stycket. 40 och 42—48 åå tillämpas endast beträffan- de de delar av byggnaden som be- röras av ändringen och endast i den omfattning som erfordras för att des- sa delar av byggnaden skola uppfylla skäliga anspråk på säkerhet. handi— kappanpassning. god värmehushåll- ning, trevnad. god li_t-'gien och god/ug- har ati/iillslianlering.

l byggnadens övriga delar skola sådana brister som avse hållfasthet. brand- säkerhet eller sanitära förhållanden och som innebära så avsevärda olägen- heter att de icke skäligen kunna godtagas undanröjas.

Denna lag träder i kraft den ] juli 1977.

3Senaste lydelse l976:678.

1* Riksdagen 1976/ 77, ] sam/. Nr 3]

• Sida 4
•  Original

Prop. 1976/77:31 4

Utdrag BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976- l l-04

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Bohman. Romanus. Turesson. Gustavsson. Antonsson. Mogård. Olsson. Dahlgren. Åsling. Söder. Troedsson. Mundebo. Krönmark, Wikström. Johansson. Frig- gebo.

Föredragande: statsrådet Olsson

Proposition om ändring i byggnadsstadgan (1959z612)

] Inledning

I februari 1976 tillsattes inom bostadsdepartementet en arbetsgrupp för att utreda vilka åtgärder som borde vidtas för att förbättra sophämtnings- personalens arbetsmiljö. Arbetsgruppen. som kallade sig arbetsgruppen för sophämtningsfrågor. överlämnade i juni 1976 en promemoria med förslag till lag om ändring av byggnadsstadgan (19591612) (BS). Promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av bostadsdom- stolen. kammarrätten i Sundsvall. socialstyrelsen. Sjukvårdens och social- vårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI). byggnadsstyrelsen. riksrevisionsverket (RRV). arbetarskyddsstyrelsen. bostadsstyrelsen. statens institut för byggnadsforskning. statens planverk. länsstyrelserna i Stock- holms. Göteborgs och Bohus län. Malmöhus län och Västernorrlands län. Svenska kommunförbundet. Sveriges fastighetsägareförbund. Sveriges vil- laägareförbund. Näringslivets byggnadsdelegation. Sveriges advokatsam- fund. Svenska kommunalarbetareförbundet. Fastighetsanställdas förbund. Svenska byggnadsarbetareförbundet. Föreningen Sveriges Stadsarkitekter. Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO). Svenska riksbyggen. BPA Byggproduktion. Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riks- förbund (HSB). Hyresgästernas riksförbund. Stockholms. Göteborgs. Malmö. Norrköpings. Sundsvalls. Luleå och Örebro kommuner.

Socialstyrelsen har bifogat yttranden "från länsläkarorganisationerna i Mal- möhus. Älvsborgs och Norrbottens län. Länsstyrelsen i Stockholms län har

• Sida 5
•  Original

Prop. 1976/77:31 5

bifogat yttranden från Solna. Sundbybergs och Södertälje kommuner. Länsstyrelsen i Gävleborgs och Bohus län har till sitt yttrande fogat yttrande från Göteborgs fastighetsägareförening u.p.a. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har bifogat yttranden från länsläkarorganisationen i länet samt från Här- nösands och Örnsköldsviks kommuner. Svenska byggnadsentreprenörför- eningen har åberopat yttrandet från Näringslivets byggnadsdelegation som sitt eget yttrande.

2. Gällande ordning och arbetsgruppens förslag

I dessa frågor ber jag att få hänvisa till bilaga 1.

3. Remissyttrandena

Arbetsgruppens förslag har fått ett övervägande positivt mottagande vid remissbehandlingen. Den kritik som remissinstanserna har framfört rör nä- stan uteslutande förslaget att bestämmelserna om avfallshantering skall utan samband med ombyggnad kunna tillämpas även på befintliga byggnader. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Bestämmelser för befintliga byggnader

Arbetsgruppen för i promemorian fram den uppfattningen att det av hän- syn till sophämtningspersonalens arbetsmiljö bör finnas lagstiftning som ger samhället möjlighet att utan samband med ombyggnad kräva sådana

• Sida 8
•  Original

Prop. 1976/77z3l 8

ändringar i befintliga byggnader att en tillfredsställande avfallshantering kan ordnas. Gällande bestämmelser i hälsovårds- och arbetarskyddslagstiftning- en är enligt arbetsgruppens mening inte tillräckliga för att åstadkomma bästa möjliga förhållanden för sophämtningspersonalen. Med hänsyn till att frågan om avfallshanteringens ordnande i stor utsträckning inrymmer bedömningar av byggnadsteknisk art är det enligt arbetsgruppen mest naturligt att be- stämmelser som kan möjliggöra en godtagbar avfallshantering tas in i bygg- nadslagstiftningen. Arbetsgmppens lagförslag berör därför enbart BS.

Arbetsgruppens uppfattning i denna fråga delas av ett stort antal remiss- instanser. Även jag anser i princip att ingrepp i befintliga byggnader för att åstadkomma en bättre arbetsmiljö för renhållningspersonalen har ett så nära samband med andra byggnadstekniska åtgärder att erforderliga bestäm- melser i ämnet bör ingå i byggnadslagstiftningen.

[ promemorian hävdas att de i det föregående föreslagna bestämmelserna måste kunna tillämpas på befintliga byggnader även utan samband med ombyggnad, om bestämmelserna över huvud taget skall få någon genom- slagskraft. Skall arbetsmiljön för sophämtningSpersonalen förbättras inom rimlig tid, kan man enligt arbetsgruppen inte acceptera en utveckling som sker i takt med att byggnadsbeståndet förnyas eller saneras. Arbetsgruppen föreslår därför att bestämmelserna i 46% andra stycket 5 BS i princip skall äga tillämpning även i fråga om befintlig byggnad oberoende av om någon ombyggnadsåtgärd utförs beträffande byggnaden. Regler i detta hänseende föreslås av arbetsgruppen bli intagna i en ny paragrafi BS. betecknad 48 b.

Många remissinstanser är positiva till arbetsgruppens förslag i denna del. Från flera håll föranleder förslaget emellertid kritiska anmärkningar. Även remissinstanser som godtar förslaget i stort framför erinringar i olika av- seenden.

Remisskritiken avser i huvudsak följande. En del remissinstanser anser att förslaget inte bör genomföras förrän man vet mer om de tekniska och ekonomiska problem som kan uppstå vid tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna i 48 bä BS. Behovet av en analys av förslagets kostnads- konsekvenser stryks särskilt under av några remissinstanser. [ detta sam- manhang efterlyser man från en del håll förslag om på vilket sätt samhället kan genom län eller bidrag eller på annat sätt stimulera till sådana om- byggnads- och ändringsarbe'ten som uppfyller det av arbetsgruppen redo- visade målet för avfallshanteringen. Så gott som samtliga remissinstanser som är kritiska mot förslaget menar att annan lagstiftning än byggnads- lagstiftningen bör kunna tillämpas för att komma till rätta med rådande missförhållanden i sophämtningspersonalens arbetsmiljö. Några remissin- stanser framhåller att förslaget på vissa punkter medför konsekvenser för hyresnivån som bör beaktas. Det har också påtalats att hyreslagstiftningen medför svårigheter att genomföra förslaget.

Även enligt min mening saknas i arbetsgruppens promemoria en till- räckligt allsidig och utförlig belysning av de nu angivna problemen. Jag

• Sida 9
•  Original

Prop. l976/77:31 9

efterlyser särskilt en utredning om vilka kostnadskonsekvcnser som ett genomförande av förslaget kan leda till. Även frågan om vilka ändringar i hyreslagstiftningen som bör genomföras för att åstadkomma verkligt ef- fektiva möjligheter att förbättra sophämtningspersonalens arbetsförhållan- den bör enligt min mening bli föremål för ytterligare utredning.

Med hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag att frågan om tillämpning av bestämmelserna om avfallshantering på befintlig bebyggelse utan sam- band med ombyggnad bör ytterligare övervägas. Jag är därför inte beredd att f. n. lägga fram något förslag i frågan. I detta sammanhang vill jag emel- lertid peka på de möjligheter till ingripande som gällande hälsovårds- och arbetarskyddslagstiftning ger. Vad som har framkommit vid remissbehand- lingen visar att den lagstiftningen kan tillämpas för att komma till rätta med många olägenheter i fråga om avfallshanteringen.

Ikraftträdande och fortsatt arbete

Jag har i det föregående funnit att det av arbetsgruppen framlagda förslaget inte i sin helhet kan genomföras utan ytterligare utredning. Varje åtgärd som kan bidra till att förbättra arbetsförhållandcna för sophämtningsper- sonalen bör emellertid genomföras utan onödigt dröjsmål. På grund härav anser jag att ändringarna avseende ny- och ombyggnad bör genomföras utan att den ytterligare utredning som jag nyss har förordat avvaktas.

l promemorian föreslås att ändringarna i BS skall träda i kraft den 1 januari 1977. Enligt min uppfattning är det nödvändigt att verkställighets- bestämmelser i SBN träder i kraft samtidigt med ändringarna i 46% andra stycket 5 och 48 aå BS. Jag bedömer det emellertid inte som möjligt att sådana bestämmelser hinner utarbetas och beslutas till den I januari l977. På grund härav förordar jag att de föreslagna ändringarna i BS träder i kraft först den 1 juli 1977.

Det fortsatta utredningsarbetet beträffande åtgärder för att komma till rätta med missförhållandena i befintlig bebyggelse bör inriktas på att ås- tadkomma ett system som i likhet med arbetsgruppens förslag gör det möjligt att ålägga fastighetsägare att avhjälpa förekommande brister. Arbetet bör bedrivas med största möjliga skyndsamhet. Jag avser därför att omedelbart uppdra åt en särskild mer allsidigt sammansatt arbetsgrupp att lägga fram kompletterande förslag i denna del.

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom bostadsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan (19591612).

• Sida 10
•  Original

Prop. l976/77:3l 10

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som före- draganden har lagt fram.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1976/77:31 ll

Bilaga ]

Arbetsgruppen för sophämtningsfrågor

PM med förslag till lag om ändring av byggnadsstadgan (1959z612)

• Sida 12
•  Original

Prop. 1976/77:31 12

Till Statsrådet och chefen för bostadsdepartementet

Vid en uppvaktning den 23 februari 1976 till chefen för bostadsdeparte- mentet framförde företrädare for Svenska transportarbctareförbundet krav på bättre arbetsmiljö för sophänttningspersonalen. En skrivelse i samma fråga hade den 5 november 1975 inkommit till departementet från Stockholms kommun. En arbetsgrupp tillsattes för att utreda frågan. Till ledamöter i arbetsgruppen utsågs Bengt Hedman. bostadsdepartementet. tillika ordfö- rande. Bosse Ringholm. arbetsmarknadsdepartementet, Anders Westin, Svenska transportarbetareförbundet. Ove Rubenman. Svenska kommunal- arbetareförbundet och Åke Sköld. Fastighetsanställdas förbund. Som sekre- terare åt arbetsgruppen har tjänstgjort Per Eklund. bostadsdepartementet.

Sedan arbetsgruppen nu slutfört sitt arbete får arbetsgruppen härmed överlämna sin utredning med förslag till lag om ändringni byggnadsstad- gan.

Stockholm ijuni 1976 Bengt Hedman Bosse Ringholm Anders Westin

Ove R ubenman Åke Sköld

/Per Eklund

• Sida 13
•  Original

Prop. 1976/77:31 13

1. Inledning

1 skrivelse den 5 november 1975 till bostadsdepartementet anförde Stockholms kommun att byggnadSStadgan snarast borde ändras så att tillämpningsbestämmelserna i Svensk byggnorm 1975 skulle få tillämpas retroaktivt på alla befintliga soprum och transportvägar. Som exempel på gällande bestämmelser i byggnadsstadgan med retroaktiv verkan åberopade kommunen bestämmelserna i 53; 4 mom. om tomts ordnande. Som huvudsaklig grund för sin framställning anförde kommunen att rådande missförhållanden i fråga om soprum och transportvägar ofta är mycket allvarliga och ibland helt oacceptabla för sophämtningspersonalen. Enligt kommunens mening är det därför angeläget att varje tänkbar åtgärd från myndigheternas sida i syfte att förbättra arbetsmiljön på detta område vidtas med största skyndsamhet.

Chefen för bostadsdepartementet beslöt i februari 1976 att tillsätta en arbetsgrupp som fick i uppgift att utreda vilka åtgärder som bör vidtas för att förbättra sephämtningspersonalens arbetsmiljö. Till ledamöter i arbets- gruppen utsågs företrädare för bostads- och arbetsmarknadsdepartementen, Svenska transportarbetareförbundet. Svenska kommunalarbetareförbundet och Fastighetsanställdas förbund.

Arbetsgruppen har sökt kartlägga vilka lagliga möjligheter som finns att förbättra förhållandena vid sophantering. Upplysningar om lagtillämpning och praxis har därvid inhämtats från representanter för hälsovårds- och arbetarskyddsmyndigheter samt annan expertis. Arbetsgruppen har bl. a. tagit del av en utredning som innehåller en typindelning av olika sophämt- ningsställen.

3.2. Hälsovårdslagstiftningen

Hälsovårdsstadgan (1958z663. ändrad senast 1975:759) (HS) innehåller bestämmelser som syftar till att dels förebygga och undanröja vad som kan betecknas som sanitär olägenhet för människor, dels fortlöpande höja den allmänna hygieniska standarden.

1 15 & HS föreskrivs att byggnad, som inrymmer boningsrum. skall vara så anordnad och inredd samt skall så underhållas och skötas. att sanitär olägenhet inte uppstår för dem. som uppehåller sig i byggnaden.

Bestämmelser om renhållning finns i 9 kap. HS. Enligt 47,5 skall vid bebyggelse förekommande orenlighet och avfall uppsamlas och omedelbart bortforslas eller så förvaras att sanitär olägenhet inte uppstår. 1 48 ;" upptas vissa generella regler i fråga om uppsamling och förvaring av avfall. som inte omedelbart bortforslas. Sålunda föreskrivs att köksavfall varje dag bör bortföras från bostadslägenhet. att flytande ämnen inte får hällas i därför inte avsett förvaringskärl för sopor. att sopnedkast och soprum samt annat

• Sida 16
•  Original

Prop. 1976/77:31 16

förvaringsställe för avfall skall vara ändamålsenligt anordnade och inredda samt att dylika förvaringsställen skall jämte kärl och annan behållare tillfredsställande underhållas och skötas. 1 49,5" första stycket meddelas särskilda föreskrifter om förvaringsanordningar. lnom hälsovårdstätort får sålunda avfall i avvaktan på bortforsling inte förvaras annorledes än i täta och lättömda kärl eller andra behållare,som vid uppställning utomhus måste vara placerade på - i paragrafen närmare beskrivet — sanitärt betryggande sätt. 1 vissa fall skall behållare vara försedda med tättslutande lock. Vidare stadgas i paragrafens andra stycke att kärl eller behållare skall finnas tillgängliga i erforderligt antal.

Om det för kommun eller del därav erfordras ytterligare föreskrifter utöver dem som finns i HS kan sådana föreskrifter enligt 65 & första stycket HS meddelas i lokal hälsovårdsordning. som antas av kommunens fullmäktige och fastställs av länsstyrelsen.. Till ledning för utarbetande av lokal hälso- vårdsordning har Kungl. Maj:t. år 1971 fastställt en normalhälsovårdsordning (1971:761). I dess 15 & stadgas att hälsovårdsnämnden får meddela närmare föreskrifter om hur orenlighet och avfall skall förvaras inom fastighet i avvaktan på borttransport. Nämnden får vidare bestämma hur behållare och förvaringsanordning skall vara beskaffade. Slutligen förordnas att behållare skall vara uppställd så att hämtning underlättas och att väg till behållaren skall hållas lätt framkomlig. 1 18 & anges bl. a. att borttransport från fastigheten skall ske så ofta och på sådant sätt att sanitär olägenhet inte uppkommer. Uppehåll i transport får inte göras längre än som är oundgäng- ligen nödvändigt.

Enligt 71 & HS kan hälsovårdsnämnden antingen omedelbart eller efter råd eller uppmaningar och skäligt anstånd meddela föreläggande eller förbud. som är erforderliga för efterlevnad av HS eller lokal hälsovårdsordning. Beslut om föreläggande eller förbud kan enligt 725)" första stycket HS avse bl. a. föreläggande att inom viss tid vidta åtgärd för undanröjande av bristfällighet hos byggnad eller förbud mot att använda lägenhet eller lokal för avsett ändamål intill dess förekommande bristfällighct undanröjts. 1 beslut om föreläggande eller förbud får enligt 75 & HS meddelas vite eller föreskrift om utförande på den försulmliges bekostnad. om beslutet inte åtlyds.

3.3. Arbetarskyddslagstiftningen

Huvudförfattningen på arbetarskyddets område är arbetarskyddslagen (194921. omtryckt 1973z834. ändrad senast 19752695). Denna lag äri princip tillämplig på varje verksamhet vari arbetstagare används till arbete för arbetsgivares räkning (] ;" första stycket). Med verksamhet avses inte bara stadigvarande verksamhet utan också tillfälligt kortvarigt arbete. Från lagens tillämpning undantas bl. a. (3 ;" a)arbete som utförs i arbetstagarens hem eller eljest under sådana förhållanden att det inte kan anses tillkomma arbetsgi- varen att vaka över arbetets anordnande.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1976/77:31 ”

Som kommer att framgå av redogörelsen i det följande nämns begreppet arbetsställe i flera sammanhang i arbetarskyddslagen. Begreppet definieras dock inte. Enligt förarbetena till arbetarskyddslagen ( SOU 1946:60 s. 60 ) förstås med arbetsställe det lokala avgränsade område. inom vilket arbetsgi— vare i och för sin verksamhet bedriver arbete. oavsett om detta utförs i arbetslokal.i det fria eller underjord. Begreppet arbetsställe får dock inte alltid tas i så inskränkt bemärkelse att därmed skulle avses en och samma lokal. byggnad eller plats i det fria. Vad som skall räknas som ett arbetsställe fåri stället vid tvekan bedömas från fall till fall. Därvid skall iakttas att begränsningen till lokalt område i princip innebär att verksamheten skall utövas på en och samma ort. Denna begränsning gäller emellertid inte alltid såsom exempelvis beträffande vägbyggnad.

Enligt huvudregeln i 7 & första stycket arbetarskyddslagen är arbetsgivare skyldig att iaktta allt som med hänsyn till arbetets natur och de förhållanden. under vilka arbetet bedrivs. samt arbetstagares ålder. yrkesvana och övriga förutsättningar för arbetet skäligen kan erfordras för att förebygga att arbetstagare ådrar sig ohälsa eller olycksfall i arbetet. Arbetstagaren är å sin sida pliktig att använda förefintliga skyddsanordningar. noga följa gällande bestämmelser. iaktta tillbörlig försiktighet samt i övrigt medverka till att förekomma ohälsa och olycksfall (N' andra stycket). På arbetsställe skall enligt 10,5 arbetarskyddslagen bl. a. vara sörjt för tillräckligt luftutrymme. tillfredsställande luftväxling. tillräcklig och tjänlig belysning samt lämplig värme- och fuktighetsgrad. Ordning och renlighet skall iakttas. Vidare föreskrivs att arbetet skall anordnas så att det kan utföras på sätt som inte är onödigt tröttande.

Allmänna bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter finns också i arbetarskyddskungörelsen (19491208). Kungörelsen innehåller ett stort antal bestämmelser. som i olika avseenden beskriver arbetsgivares skyldigheter att vidta åtgärder till förebyggande av ohälsa och olycksfall. Bestämmelser av intresse i förevarande sammanhang finns särskilt i kungörelsens 20—28 så. I 27 & föreskrivs bl.a. att arbetet skall anordnas och planeras så att en onödigt tröttande arbetsställning undviks. Om det ingår i arbetet att bära eller lyfta tunga föremål. bör om möjligt särskilda hjälpmedel användas härför.

1973 års reform av arbetarskyddslagstiftningen (19731834) syftade till att skapa en bättre arbetsmiljö och tillförsäkra de anställda ett ökat inflytande över arbetsmiljön på den egna arbetsplatsen. Genom reformen tillkom bl. a. bestämmelser angående gemensamma arbetsställen. I samband därmed diskuterades frågan om arbetsgivares ansvar för arbetstagare i de fall då arbetsgivaren inte råder över den arbetsplats där arbetet utförs. Frågan hade tidigare behandlats av arbetarskyddskommittén. som berörde ansvaret för arbetarskyddet vid arbete på hustak. t. ex. reparationsarbete. målningsarbete och snöskottning (SOU 1946160 5. 245 ff). Det kunde enligt kommittén ifrågasättas om nödvändiga skyddsåtgärder under alla förhållanden kunde krävas av arbetsgivaren. särskilt som denne inte hade rådighet över

• Sida 18
•  Original

Prop. 1976/77:31 18

arbetSplatsen och dessutom vanligen blott tillfälligt anlitades för arbetet i fråga. Kommittén föreslog att arbetsgivarens ansvari viss utsträckning skulle flyttas över på husägaren genom en bestämmelse i arbetarskyddslagen. Enligt den föreslagna bestämmelsen skulle arbetsgivares skyldighet att vidta vissa skyddsanordningar på byggnad gälla husägaren eller innehavaren av nyttjan- derätten till byggnaden. om inte annan överenskommelse träffades. Någon bestämmelse. av detta slag togs emellertid inte in i arbetarskyddslagen. l stället ansågs böra gälla vad som föreskrevs i BS. I nuvarande BS finns bestämmelser om skyddsanordningar på tak.

Arbetsmiljöutredningen framhöll i sitt år 1972 lämnade delbetänkande att de problem som finns på arbetsställen över vilka den egna arbetsgivaren inte råder till stor del avser transportområdet (SOU 1972186 5. 169 fo. 221). Som exempel nämnde utredningen bl. a. renhållningsarbete (a. bet. s. 170). Utredningen hänvisade till en skrivelse år 1971 från Svenska transportarbe- tareförbundet till arbetarskyddsstyrelsen. ldenna skrivelse framhölls bl. a. att man beträffande sophanteringen inte tog tillräcklig hänsyn till renhållnings- arbetarnas arbetsmiljöförhållanden vid bestämmande av behållarnas storlek. soputrymmenas utformning. belysning och transportvägar. Allt större emballagevolymer medförde risker för förslitningar i ryggar. armar och ben. Arbetarskyddsstyrelsen påpekade i anledning av skrivelsen att fastighets- ägare inte med stöd av arbetarskyddslagen kunde åläggas vidta åtgärder för att förebygga att renhållningsarbetare utsattes för risk för olycksfall. Om det emellertid i en fastighet skulle råda sådana missförhållanden som avsågs i lagens 53 & hade yrkesinspektionen befogenhet att förbjuda att sophämtning utfördes. Arbetsmiljöutredningen övervägde en reglering med direkt avse- ende på ansvaret vid avhämtande och avlämnande av gods men stannade för att föreslå bestämmelser som hade 53% arbetarskyddslagen som utgångs- punkt. På grundval av utredningens förslag infördes år 1973 en ny paragrafi arbetarskyddslagen. 53 a. som möjliggör åtgärder för att komma till rätta med dåliga arbetsförhållanden för dem som sysselsätts på främmande arbetsplat- ser. Bestämmelserna i 53 a ;" hänvisar till bestämmelserna i 53 ä'. som också ändrades år 1973 som ett led i en effektivisering av sanktionssystemet inom arbetarskyddslagstiftningen.

Enligt 53 & arbetarskyddslagen kan yrkesinspektionen.om arbetsställe inte uppfyller de krav SOm gäller enligt arbetarskyddslagen eller föreskrifter eller anvisningar som meddelats med stöd av lagen. förelägga arbetsgivaren att avhjälpa missförhållandet. Yrkesinspektionen kan också förbjuda arbetsgi- varen att bedriva visst arbete eller använda exempelvis viss lokal. 1 beslut om föreläggande eller förbud kan yrkesinspektionen utsätta vite. Underlåter arbetsgivare att vidta åtgärd som åligger honom enligt föreläggande äger inspektionen förordna om rättelse på hans bekostnad. Arbetarskyddssty- relsen äger utan föregående beslut av yrkesinspektionen förordna om åtgärd som avses i 53 s'. Föreligger missförhållande i skyddshänsecnde och saknar arbetsgivare den rådighet över arbetsstället. som behövs för att avhjälpa

• Sida 19
•  Original

Prop. 1976/77z3l 19

missförhållandct. äger yrkesinspektionen med stöd av 53 a & första stycket rikta föreläggande eller förbud enligt 53 ;" mot den som råder över arbets- stället. Bestämmelserna i 53 a & första stycket riktar sig uttryckligen mot den som råder över visst arbetsställe. Härav torde framgå att avsikten är att fastlägga ett ansvar för arbetsgivare eller ensamföretagare. som disponerar över ett arbetsställe. men inte att reglera ansvaret för ägare eller nyttjande- rättshavare till fastighet (prop. 19731130 5. 209).

1 anslutning till den nu behandlade frågan anförde arbetsmiljöutredningen fa. bet. s. 222). att svårigheter i skyddshänseende kan uppkomma då arbetstagare är sysselsatt på platser över vilka den egna arbetsgivaren inte råder men där verksamhet som faller under arbetarskyddslagen i övrigt inte förekommer. Detta kan vara fallet exempelvis vid transporter till bostadsfas- tigheter och vid underhålls-. reparations- och tillsvnsarbeten beträffande sådan fastighet. Det torde dock enligt utredningen vara nödvändigt att hålla fast vid att regleringen av hithörande frågor i princip hör till byggnadslag- stiftningen. Ett särskilt ansvar för ägare och nyttjanderättshavare till fastighet borde alltså enligt utredningens uppfattning inte införas i arbetarskyddslag- stiftningen. Utredningen underströk betydelsen av ett nära samarbete mellan byggnads- och arbetarskyddsmyndigheterna för att få till stånd säkra arbetsplatser.

1973 års reform av arbetarskyddslagstiftningcn innebar också att skydds- ombudens ställning stärktes och att deras lagfästa befogenheter utvidgades. Bl.a. kan skyddsombud enligt 40 b ;" första stycket arbetarskyddslagen bestämma att arbete skall avbrytas i avvaktan på ställningstagande av yrkesinSpektioncn. Förutsättningarna härför är att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv och hälsa och att rättelse inte genast kan uppnås genom hänvändelse till arbetsgivaren.

4.1. Bygglagutredningen

Bygglagutredningen lade år 1974 fram principbetänkandet (SOU 1974:21) Markanvändning och byggande. [ betänkandet föreslås att vissa grundläg- gande krav i fråga om byggnads egenskaper införs i en kommande bygglag och görs tillämpliga vid uppförande av ny byggnad. Sålunda föreslås t. ex. lagregler (a. bet. s. 206) som föreskriver att byggnad skall utföras så att den från allmän synpunkt är lämplig för sitt ändamål och så att den nöjaktigt tillgodoser de verksamheter för vilka byggnaden avses. Vidare föreslås lagregler av innehåll att byggnad avsedd att innehålla lokaler där människor stadigvarande skall vistas skall utföras så att den möjliggör god hygien. tillfredsställande inomhusklimat och tillfredsställande sanitära förhållanden. Att byggnad skall utföras så att den vid nyttjandet i skälig utsträckning erbjuder skydd mot olycksfall föreslås också bli föreskrivet i lagen. Utred—

• Sida 20
•  Original

Prop. 1976/77:31 20

ningen föreslår vidare att tillämpningsbestämmelser till lagen utfärdas av statens planverk.

Utredningen förordar en viss skärpning beträffande kraven på underhåll av byggnader (a. bet. s. 209 ff). Enligt utredningen är vården av det äldre byggnadsbeståndet av ekonomiska och miljömässiga skäl en angelägen uppgift. Utredningen anser därför att underhållsbestämmelser bör omfatta all bebyggelse och gälla även byggnader som uppfördes då andra — och ofta lägre — egenskapskrav ställdes eller då inga lagfästa egenskapskrav alls förekom. Enligt utredningens mening får därför en allmän regel anses ofrånkomlig. i vilken ett grundläggande krav ställs på sådant underhåll som tillgodoser skäliga anspråk på säkerhet. hygien och ett vårdat yttre. En på detta sätt formulerad bestämmelse klargör vilka egenskaper som skall tillgodoses genom underhåll. Beträffande underhållsskyldighetens omfattning bör endast anges att det är fråga om en skälighetsbedömning. Vad som är skäligt får i första hand bedömas utifrån de krav som från tid till annan ställts vid nybyggnad. I enlighet med det: anförda föreslår utredningen lagbestämmelser som föreskriver att byggnad. som uppförts före den nuvarande BS:s ikraftträdande eller den 1 juli 1960. skall underhållas och vårdas så att den tillgodoser skäliga anspråk på bl. a. hållfasthet, beständighet. hygien och säkerhet mot olycksfall. Utredningen gör bl. a. gällande att uttrycket "skäliga anspråk på hygien" får anses innefatta ett längre gående underhållskrav än det nuvarande.enligt vilket krävs ett sådant underhåll att "sanitär olägenhet" inte uppkommer (50 & BS). För byggnader. som uppförts efter den ljuli 1960, förordas en mer avsevärd skärpning i förhållande till nuläget. Dessa byggnader skall enligt utredningens förslag underhållas så att de väsentligen bibehåller de egenskaper som i lag eller med stöd av lag meddelade bestämmelser krävdes av dem som nya.

Frågan om det befintliga byggnadsbeståndets anpassning till nya krav berörs av bygglagutredningen i samband med underhållsfrågorna (a. bet. s. 210). Utredningen anser därvid att det inte kan krävas att man utformar kravet på underhåll av byggnader så att man åstadkommer en fullständig anpassning till de förändringar som sker av egenskapskraven. Ett sådant förfarande skulle enligt utredningens bedömning medföra alltför stora ingrepp i förvaltningen av fastigheterna.

Bygglagutredningens förslag avseende byggnads egenskaper och underhåll av byggnad tillstyrks eller lämnas utan erinran av ett stort antal remissin- stanser (SOU 1975:17 s. 98 ff och 107 ff). Enligt Svenska naturskyddsföre- ningen bör bland fordringarna på byggnad också tilläggas att den skall vara så konstruerad att omhändertagande och återanvändning av avfall underlättas. 1 en kommande lagstiftning bör enligt arbetarskyddsstyrelsen kravet på skydd mot olycksfall ges en formulering som tydligt utmärker att skyddet skall avse även personer som kortvarigt besöker en fastighet för att t.ex. utföra arbete där. Beträffande de föreslagna underhållsbestämmelserna tillstyrker statens planverk utredningens uppfattning att det är nödvändigt att

• Sida 21
•  Original

Prop. 1976/77:31 . 21

de för en byggnads användning erforderliga egenskaperna bibehålls i erforderlig grad så länge byggnaden används. I likhet med flera andra remissinstanser ifrågasätter emellertid planverket nödvändigheten av att ange differentierade. generella underhållskrav för byggnader uppförda vid skilda tidpunkter. Några remissinstanser vill gå längre än vad utredningen föreslagit. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar att egenskaps— kraven skärps med tiden och att underhållskravet bör anpassas till den utveckling som kan förväntas ske på området. Föreningen Sveriges stadsar— kitekter anser att krav på olycksfallssäkerhet bör göras retroaktiva så att de kan beaktas även vid underhållskontroller. Också planverket ifrågasätter om det inte — i motsats till vad utredningen utgår från — bör finnas möjlighet att med stöd av den nya byggnadslagen i speciella fall införa tillbakaverkande krav på befintlig bebyggelse. Om erfarenheten ger vid handen att ett tidigare accepterat utförande. t. ex. i fråga om skyddsräcken. leder till att allvarliga olyckshändelser inträffar. så bör det enligt verket finnas möjlighet att föreskriva säkerhetshöjande åtgärder som har retroaktiv verkan.

4.2. Arbetsmiljöutredningen

1 sitt slutbetänkande (SOU l976:1) Arbetsmiljölag lade arbetsmiljöutred- ningen fram ett samlat förslag till helt ny arbetarskyddslagstiftning. Den nya arbetsmiljölag som föreslås anger de grundläggande krav som skall kunna ställas på förhållandena i arbetslivet. Lagen är enligt förslaget en utpräglad ramlag. Detta innebär att det materiella innehållet i reglerna om arbetsmiljöns beskaffenhet och de kontrollåtgärder som skall kunna sättas in i hög grad bestäms av de tillämpningsföreskrifter som arbetarskyddsstyrelsen skall kunna utfärda. 1 lagen och den därtill knutna arbetsmiljöförordningen finns en rad stadganden som ger styrelsen befogenheter att i nära samverkan med parterna på arbetsmarknaden meddela detaljerade föreskrifter i olika hänse- enden.

Tillämpningsområdet för den nya arbetsmiljölagen föreslås bli utvidgat. Bl. a. skall s. k. okontrollerbart arbete i princip omfattas av arbetsmiljölagen . Beträffande arbetsmiljöns beskaffenhet föreslås bl. a. bestämmelser. enligt vilka arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Enligt förslaget skall vidare arbete planläggas och anordnas så att det kan utföras i en sund och säker miljö.

Om det på arbetsställe föreligger missförhållande som innebär risk för ohälsa eller olycksfall för någon som arbetar där. kan yrkesinspektionen enligt utredningens förslag rikta föreläggande eller förbud mot den som råder över arbetsstället även i fall då denne inte är arbetsgivare i förhållande till den som utsätts för risken. Någon ändring beträffande möjligheterna att ingripa mot ägare eller nyttjanderättshavare till fastighet synes emellertid inte vara avsedd i utredningens förslag. Förslaget motsvarar närmast 53aä första

• Sida 22
•  Original

Prop. 1976/77:31 22

stycket arbetarskyddslagen.

Arbetsmiljöutredningen tar upp frågan om vad som menas med arbets- ställe (a. bet. s. 357 ff). Med hänsyn till de synnerligen skiftande förhållanden som det är fråga om anser utredningen det ogörligt att ha en definition av begreppet arbetsställe i arbetsmiljölagen . Det blir i stället nödvändigt att se till funktionskraven i det aktuella sammanhanget.

Arbetsmiljöutredningens förslag remissbehandlas f. n.

Prop. 1976/77:31 23

ställas även på det befintliga beståndet av soprum och transportvägar.

Som har kommit till uttryck i kommunens framställning till regeringen finns det i det befintliga byggnadsbeståndet påtagliga brister i utformningen av soprum och transportvägar. Arbetsgruppen anser att det av hänsyn till sophämtningspersonalens arbetsmiljö bör finnas lagstiftning som ger samhället möjlighet att kräva sådana ändringar i befintliga byggnader att en tillfredsställande avfallshantering kan ordnas. Gällande lagstiftning saknar uttryckliga regler av detta slag. De bestämmelser i HS som syftar till att förhindra sanitär olägenhet i byggnader vid uppsamling. förvaring och bortforsling av avfall synes emellertid kunna tillämpas för att komma till rätta med vissa väsentliga hygieniska bristeri avfallshanteringen. vilket också kan leda till förbättrade förhållanden för sophämtningspersonalen. Arbets- gruppen vill vidare hänvisa till den nuvarande arbetarskyddslagstiftningen. som ger möjlighet att pröva vissa missförhållanden i fråga om sophämtnings- personalens arbetsmiljö. Även om det således kan finnas möjlighet att komma till rätta med en del olägenheter i fråga om avfallshanteringen anser arbetsgruppen det vara nödvändigt att möjligheterna förbättras.

Frågan om avfallshanteringens ordnande inrymmer i stor utsträckning bedömningar av byggnadsteknisk art. Som arbetsgruppen ser det måste därför bestämmelser som möjliggör tillfredsställande avfallshantering finnas också i byggnadslagstiftningen. Med hänsyn till det nära sambandet med andra byggnadstekniska åtgärder får det anses vara mest naturligt att de bestämmelser som behövs för att frågan om avfallshanteringen skall få en godtagbar lösning tas in i byggnadslagstiftningcn. Arbetsgruppens förslag om nya och ändrade lagregler berör därför enbart denna lagstiftning. Förslaget bör emellertid enligt arbetsgruppens mening inte leda till att man vid utarbetandet av en ny arbetsmiljölag underlåter att överväga mera precise- rade regler i de avseenden som här diskuteras.

Framställningen från kommunen går ut på att gällande nybyggnadsbe- stämmelser skall göras retroaktivt tillämpliga på det befintliga byggnadsbe- ståndet. Arbetsgruppen har emellertid funnit att även nybyggnadsbestäm- melserna bör ses över. om bästa möjliga förhållanden för sophämtningsper- sonalen skall kunna åstadkommas.

Det arbete och de utredningar som gjorts av AIR har enligt arbetsgruppens mening varit av stort värde. De bedömningar och de förslag som arbets- gruppen kommer att redovisa i det följande har i väsentliga avseenden sin grund i det utredningsarbete som AIR har åstadkommit. Arbetsgruppen har avgränsat sitt arbete till att analysera gällande möjligheter att ingripa mot rådande missförhållanden och att arbeta fram förslag till ny lagstiftning. Arbetsgruppen vill därför betona det angelägna i att fortsatta insatser görs för att klarlägga de tekniska problemen och föreslå tekniska lösningar.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1976/77:31 24

5.2 Avfallshantering vid nybyggnad

1 och för sig synes varken tidigare bestämmelser i BS om soprum och om sopnedkast eller de nu gällande i 46ä andra stycket 5 BS ha medfört några större problem i tillämpningen. Vissa betydelsefulla frågor regleras emellertid inte i paragrafen. Ett exempel är anordnande av storsoprum för skrymmande avfall. En annan för sophämtningspersonalen väsentlig fråga som inte regleras i BS är frågan om utformning av transportväg för avfall. Även om nu nämnda frågor behandlas i SBN 1975. är det otillfredsställande att de inte har förankring i BS. '

Det är givetvis möjligt att komplettera 46% andra stycket 5 BS med detaljerade bestämmelser om t. ex. transportväg. Ett annat sätt är att ersätta Stadgandet med bestämmelser som i mera allmänna ordalag formulerar de krav som bör gälla. Dessa krav får sedan preciseras av statens planverk genom tillämpningsbestämmelser i SBN.

Arbetsgruppen finner att övervägande skäl talar för att den sist nämnda lagtekniska lösningen bör väljas. Härigenom uppnås bl. a. den fördelen att förutsättningar och målsättningar som ändrats på grund av exempelvis den tekniska utvecklingen kan beaktas på ett mera ändamålsenligt sätt genom ändringar i SBN. Härtill kommer att nuvarande ganska detaljerade bestäm- melser i BS med krav på exempelvis sopnedkast i flerfamiljshus med fler än två våningar inte uppmuntrar till att söka uppnå goda helhetslösningar vad gäller sophanteringen utan kan snarare leda till mindre tillfredsställande lösningar. Genomförandet av andra och bättre lösningar i det enskilda fallet kan försvåras. Även av dessa skäl är generellt utformade krav i BS att föredra. På grund härav föreslår arbetsgruppen att 46 å andra stycket 5 BS ändras. Stadgandet föreslås få följande lydelse: Byggnad skall anordnas och utrustas så att avfallsprodukter från byggnaden kan omhändertas och bortforslas på ett tillfredsställande sätt.

För att sophanteringen skall fungera tillfredsställande krävs i de flesta fall att byggnaden förses med soputrymme och sopnedkast. Flervåningshus måste så gott som undantagslöst vara utrustade med sopnedkast. Om sopnedkast inte installeras i flerfamiljshus som uppförs i flera våningar kan man knappast hävda att avfallet omhändertas på ett för hyresgästerna tillfredsställande sätt. Arbetsgruppens förslag är således inte uttryck för någon ändring i fråga om de krav på sopnedkast som nuvarande BS innehåller. Arbetsgruppen. som anser det olämpligt att generellt utformade lagregler om avfallshantering kombineras med detaljföreskrifter om sopned- kast. förordar för egen del att bindande föreskrifter om sopnedkast utfärdas i SBN. I enlighet med de synpunkter som redovisats i det föregående bör också övriga tillämpningsbestämmelser finnas i SBN. Hur dessa skall utformas är inte arbetsgruppen beredd att ta ställning till. Liksom i gällande SBN bör det dock finnas bestämmelser som föreskriver dels att soputrymmen och sopnedkast bör placeras och anordnas så att sanitära krav beträffande lukt och

• Sida 25
•  Original

Prop. 1976/77:31

fx) 'J1

buller samt krav på säkerhet mot olycksfall tillgodoses.dels att soputrymmen bör placeras lätt tillgängliga så att hämtningsarbetet underlättas. dels att transportväg för avfall bör vara så utformad att kärra eller annat transport- redskap kan användas.

5.3 Avfallshantering vid ombyggnad

De föreslagna bestämmelserna bör självfallet gälla även vid ombyggnader. Med den utformning 499" första stycket BS har kommer den föreslagna ändringen av 46 å andra stycket 5 att. såvitt avser de delar av byggnaden som berörs av ändringen. omfatta även sådan ändring av byggnad som inte är att hänföra till nybyggnad. Av 48 a ;" första stycket BS följer att vid sådan ändring av byggnad. som enligt 75 &" b)—f) är att hänföra till nybyggnad. bestämmel- serna i bl. a. 42—48 åå skall tillämpas endast beträffande de delar av byggnaden som berörs av ändringen och endast i den omfattning som erfordras för att dessa delar av byggnaden skall uppfylla skäliga anspråk på säkerhet. handikappanpassning. god värmehushållning. god hygien och trevnad. För att säkerställa att bestämmelserna i 46 ;" andra stycket 5. särskilt i vad de avser bortforsling av avfall. även äger tillämpning i den omfattning som framgår av 48 ä &" första stycket bör sistnämnda paragraf ändras. Arbetsgruppen förordar därför att bestämmelsen kompletteras med egen- skapskravet "godtagbar avfallshantering".

Det är vid ombyggnader av äldre fastigheter ofrånkomligt att byggnadstek- niska skäl. kulturhistoriska hänsynstaganden o. dyl. kan göra det svårt eller omöjligt att fullt ut tillämpa alla de regler. som måste uppfyllas vid nybyggnad. I propositionen 1975/76:198 med förslag om förbättrad handi- kappanpassning av byggnader föreslogs bl. a. att 48 a ;" första stycket skulle kompletteras med egenskapskravet handikappanpassning. Departements- chefen ansåg (a. prop. s. 23) beträffande de delar av byggnaden som berörs av ombyggnadsåtgärder. att höga kostnader. byggnadstekniska hinder. kultur- historiska eller miljömässiga värden kan föranleda att skäliga anspråk på handikappanpassning inte kan uppfyllas. Riksdagen godtog den 20 maj 1976 (CU 1975/76:30. rskr 360) den föreslagna ändringen av 48 a & första stycket samt hade ingen erinran mot vad departementschefen hade anfört rörande tillämpningen av nämnda bestämmelse i dess nya lydelse.

Enligt arbetsgruppens mening bör man kunna godta att den typ av omständigheter. som kan medföra vissa inskränkningar i kravet på handi- kappanpassning. också får påverka bedömningen av hur godtagbar avfalls- hantering skall kunna anordnas vid ombyggnader.

5.4 Tillämpning på befintlig bebyggelse

I samband med nybyggnad eller ombyggnad kan fastighetsägare tvingas genomföra förbättringar i arbetsmiljön för sophämtningspersonalen. Det är

• Sida 26
•  Original

Prop. 1976/77:31 26

däremot inte i övriga fall möjligt att utan fastighetsägarens medgivande åstadkomma sådana förbättringar beträffande det befintliga beståndet av soprum och transportvägar. Anledningen härtill är att byggnadslagstift- ningen principiellt vilar på den grunden att nya krav på egenskaper hos byggnader inte skall ges tillbakaverkande kraft.

Från denna princip har emellertid undantag gjorts i ett speciellt fall där säkerhetsintresset är särskilt uttalat. I 45 & BS finns krav på vissa skyddsan- ordningar på tak. Enligt 82 ;" BS skall vissa av dessa krav gälla även i fråga om byggnad som uppförts eller för vilken byggnadslov beviljats före ikraftträ- dandet av BS. Byggnadsnämnden kan på grund härav när som helst fordra att byggnad som saknar sådan skyddsanordning skall ändras så att kraven enligt 45 ;" första och tredje stycket BS blir uppfyllda.

Också bestämmelserna i 53 & 4 mom. BS om utrymmen för barns lek har getts ett sådant innehåll att de gäller såväl befintlig bebyggelse som nybebyggelse och att de således är tillämpliga även utan samband med nybyggnad eller annan åtgärd som kräver byggnadslov. För att bestämmel- serna inte skulle bli onödigt betungande ansåg departementschefen (prop. 1971:168 5. 20 ff). att kravet på lckutrymme borde gälla endast om friyta kunde beredas för rimlig kostnad och utan synnerlig olägenhet. Skulle en fastighetsägare genom någon åtgärd omöjliggöra att befintliga friområden används som lekområden pekade departementschefen på möjligheten för byggnadsnämnden att. om skäl därtill föreligger. med stöd av 70; andra stycket BS förelägga fastighetsägaren vid vite att tillse att det i 53 ;" BS intagna kravet på lekområden uppfylls.

Den genom Stockholms kommun aktualiserade reformen är enligt arbets- gruppens mening i högsta grad motiverad. Skall arbetsmiljön för sophämt- ningspersonalen förbättras inom rimlig tid kan man inte acceptera en utveckling som sker i takt med att byggnadsbeståndet förnyas eller saneras. För att de i det föregående föreslagna bestämmelserna över huvud taget skall få någon genomslagskraft krävs således att de kan tillämpas även med avseende på befintliga byggnader. Arbetsgruppen föreslår därför att bestäm- melserna i 46 ä' andra stycket 5 i princip skall äga tillämpning även i fråga om byggnad som har uppförts eller för vilken byggnadslov har beviljats före bestämmelsernas ikraftträdande.

Naturligtvis måste förslaget om retroaktiv tillämpning av bestämmelserna om sophantering förenas med undantagsregler. Om så ej sker skulle fastighetsägare. till skillnad mot vad som föreslås gälla vid ombyggnad. kunna föreläggas att rusta upp befintliga soputrymmen till nybyggnadsstan- dard. vilket i många fall givetvis skulle vara uppenbart otillfredsställande. Arbetsgruppen anser det därför rimligt att de krav på en tillfredsställande avfallshantering som föreslås gälla vid ombyggnad bör vara normerande då det gäller att bestämma de krav som skall kunna ställas på den befintliga bebyggelsen. Höga kostnader. byggnadstekniska hinder eller kulturhistoriska värden kan liksom vid ombyggnad.som fastighetsägaren själv tagit initiativet

• Sida 27
•  Original

Prop. 1976/77:31 27

till.i vissa fall betyda att nybyggnadskrtwen i fråga om sophantering inte kan tillämpas fullt ut. Arbetsgruppen vill dock understryka att detta inte får tolkas så att man regelmässigt skall tillämpa mildare bedömningar i fråga om befintlig bebyggelse eller vid ombyggnader.

Reglerna bör ha ett sådant innehåll att byggnadsnämnden inte hindras från att göra en med hänsyn till förhållandena lämplig avvägning mellan't. ex. vad som bör krävas för att förbättra arbetsmiljön för sophämtningspersonalen och vad åtgärder i detta syfte bör få kosta. Riktmärket bör vara att få till stånd en med hänsyn till ekonomiska och byggnadstekniska förutsättningargodtagbar helhetslösning vad avfallshanteringen beträffar. Förhållandena kan t.ex. vara sådana att det är nödvändigt att göra genombrott i bärande vägg eller annan liknande åtgärd för att anordna en godtagbar transportväg för avfall. För att åstadkomma en sådan avfallshantering kan man tvingas att avstå från sådant som normalt hör till den interna sophanteringen i byggnaden. Önskemålet att anordna en godtagbar transportväg får 1. ex. vägas mot de boendes önskemål att av bekvämlighetsskäl kasta avfallet i sopnedkastet. Det kan visa sig i det enskilda fallet att kravet på att anordna en godtagbar transportväg kan medföra att hyresgästerna får upphöra med att kasta avfallet i sopnedkastet. om sådant finns. och i stället lämna avfallet i särskilt anordnade utrymmen i anslutning till transportvägen.

Med hänsyn till behovet av undantagsbestämmelser och mot bakgrund av de överväganden som arbetsgruppen har gjort angående utformningen av sådana bestämmelser finner arbetsgruppen att bestämmelserna i 46 å andra stycket 5 beträffande befintlig byggnad bör äga tillämpning i den omfattning som erfordras för att byggnaden skall uppfylla skäliga anspråk på godtagbar avfallshantering. Arbetsgruppen anser att de föreslagna bestämmelserna om avfallshantering som rör det befintliga byggnadsbeståndet lämpligen bör upptas i ett särskilt stadgande i BS. Arbetsgruppen föreslår att bestämmel- serna tas in i en ny paragraf. 48 b. Denna paragraf bör gälla dels för alla byggnader som uppförts före bestämmelsens blivande ikraftträdande. dels för alla byggnader för vilka byggnadslov meddelats dessförinnan.

I sammanhanget bör erinras om att riksdagen nyligen har antagit i propositionen l975/76:164 framlagt förslag till ny lag om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m. (CU l975/76129. rskr 359). Lagen träderi kraft den I januari l977.

Enligt lök" nämnda lag får byggnadsnämnden. om någon underlåter att utföra arbete eller vidta annan åtgärd. som åligger honom enligt BS eller enligt beslut som har meddelats med stöd av BS. förelägga honom att inom viss tid vidta åtgärden. Om det nyss berörda förslaget till bestämmelser för det befintliga byggnadsbeståndet genomförs. kommer byggnadsnämnden att med stöd av 16 & kunna meddela föreläggande för den som inte självmant ordnar avfallshanteringsfrågan på ett godtagbart sätt. Föreläggande enligt 16 .:" får förenas med vite eller med föreskrift att. om föreläggandet inte åtlyds. åtgärden kan utföras genom byggnadsnämndens försorg på den försumliges

• Sida 28
•  Original

Prop. 1976/77:31 28

bekostnad (17%). Föreläggande som meddelas någon i egenskap av fastig- hetsägare. tomträttshavare eller ägare av byggnad på s. k. ofri grund gäller även mot ny ägare till egendomen i fråga (19 å).

Enligt arbetsgruppens mening är det självklart att man vid utfärdande av föreläggande enligt 16 & påföljdslagen väljer sådana lösningar som utan att vara onödigt betungande för fastighetsägaren uppfyller uppställd målsättning för avfallshanteringen. 1 allmänhet torde förbättringarna kunna åstad- kommas inom utrymmen som fastighetsägaren har rådighet över och därvid uppkommer inga särskilda juridiska problem i samband med föreläggandet. l åtskilliga fall kan det emellertid visa sig att en ändamålsenlig lösning inte kan åstadkommas med mindre än att visst utrymme som är uthyrt måste tas i anspråk t. ex. som del av sopnedkast eller som soputrymme. Detta bör inte förhindra att fastighetsägaren. föreläggs att vidta åtgärden men tiden för dess genomförande bör sättas så att fastighetsägaren får tillfälle att genom uppsägning av hyresavtalet skaffa sig rådighet över utrymmet. Skulle uppsägningen inte godtas av hyresgästen och eventuellt ogillas i samband med efterföljande process har fastighetsägaren gjort vad på honom ankommer för att följa föreläggandet varför eventuellt förelagt vite inte kommer att dömas ut. Ett nytt föreläggande därefter bör inriktas på någon annan lösning.

5.5 Ikraftträdande

F. n. pågår en genomgripande översyn av byggnadslagstiftningen inom bostadsdepartementet. Det skulle därför kunna övervägas att behandla arbetsgruppens förslag i det sammanhanget. Om bygglagreformen skall avvaktas kan emellertid de lagliga möjligheterna att få till stånd förbättring av sophämtningspersonalens arbetsmiljö inte förstärkas förrän tidigast om ett par år. Med hänsyn till att det får anses som synnerligen angeläget att skyndsamt lösa en så väsentlig arbetsmiljöfråga kan en sådan tidsutdräkt inte accepteras. Arbetsgruppen vill understryka att förslaget. om det godtas av statsmakterna. bör genomföras så snart som möjligt. Tiden för ikraftträ- dandet av de föreslagna ändringarna i BS bör bestämmas till den 1 januari 1977. Tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna skulle därvid tidsmäs- sigt samordnas med de förbättrade möjligheter till ingripanden som följer av den nya lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1976/77:31 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 &

Byggnad för stadigvarande bruk, vari inrymmes bostads- eller arbetsrum. skall anordnas och inredas så. att den bereder möjlighet till trevnad och god hygien. Den skall innehålla nödiga förvaringsutrymmen samt vara försedd med behövlig sanitär utrustning.

Särskilt skall beaktas följande:

1. Byggnaden skall bereda erforderlig värme- och ljudisolering samt tillfredsställande skydd mot fukt.

2. Byggnaden skall kunna uppvärmas och ventileras på tillfredsställande sätt.

3. 1 boningsrum samt i kök. som hör till bostadslägenhet. skall linnas fönster. som vetter omedelbart åt det fria och lämnar god dager.

4. Arbetsrum och därtill hörande personalrum skola hava tillräckligt luftutrymme och kunna tillfredsställande belysas. därvid dagerbelysning bör anordnas. om förhållandena medgiva sådan.

5. Till bvggnaden skall höra soprum 5. nggnad ska/l anordnas och om så erfordras. I brigg/rad med mer utrustas så att ail'fallsprodukrer från än två bostadslägenherer och som byggnaden kan omhändertas och bort- arri/altar _ller våningar än två skall forslas på ett rill/redssrä/lande sär/. sopnedkast anordnas. 6.Rumshöjden i bostadslägenhet skall. räknat från golv till tak. vara minst 2.40 meter.

7. Golvytan i boningsrum må ej understiga 7 kvadratmeter.

8. Till bostadslägenhet skola höra vindskontor eller annat därmed jämför- ligt förvaringsrum samt lämpligt utrymme för förvaring av matvaror.

9. För dem som bo i byggnaden skall finnas tillgång till utrymmen mcd anordningar för tvätt och torkning. plats för rengöring och vädring av sängkläder. mattor och dylikt samt. där så erfordras. utifrån lätt tillgänglig förvaringsplats för cyklar och barnvagnar. . 10. Lägenhet skall om möjligt hava soligt läge och helst göras genomluft- har.

11. Lägenhet skall vara försedd med balkong eller uteplats där förhållan-

lStadgan omtryckt 1972z776.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1976/77:31

Nuvarande lvde/se

30

föreslagen lydelse

dena sä medgiva och kravet är befogat med hänsyn till lägenhetens storlek.

48a;'

Vid sådan ändring av byggnad. som enligt 78 ;bl—Däratt hänföra till nybyggnad. skola bestämmelserna i 38 ; första stycket. 40 och 42—48 ;; tillämpas endast beträffande de delar av byggnaden ändringen och endast i den omfatt— ning som erfordras för att dessa delar av byggnaden skola uppfylla skäliga anspråk på säkerhet. handikappan- värmehushällning.

som beröras av

passning. god god hygien och trevnad.

Vid sådan ändring av byggnad. som enligt 78 ;"bi—D är att hänföra till nybyggnad. skola bestämmelserna i 38; första stycket. 40 och 42—48 ;; tillämpas endast beträffande de delar av byggnaden som beröras av ändringen och endast i den omfatt- ning som erfordras för att dessa delar av byggnaden skola uppfylla skäliga anspråk på säkerhet. handikappan- passning. god värmehushållning. trevnad. god hygien och godtagbar avfallshantering.

] byggnadens övriga delar skola sådana brister som avse hållfasthet. brandsäkerhet eller sanitära förhållanden och som innebära så avsevärda olägenheter att de icke skäligen kunna godtagas undanröjas.

48bs'

Bestämmelserna i 46 % andra styrk- er 5 skall. såvitt avser byggnad som har uppförts eller för vilken bvggnadslov har beviljats/öre den ljanuari 197 7. äga tillämpning i den omfattning som er/Ördras för att hvggnaden skall upp/_i'I/a skäliga anspråk på godtagbar ailffallsha/ttering.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1977.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1976/77:31 31