Prop. 1977/78:114

om ett centralt organ för informationsförsörjning, m.m.

Prop. 1977/78: 1 Regeringens proposition

1977/78:114

om ett centralt organ för informationsförsörjning, m. m.;

beslutad den 16 mars 1978.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN JAN-ERIK WIKSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

l propositionen konstateras att den snabba utvecklingen på informa- tions- och dokumentationsområdet kräver åtgärder för att säkerställa en __ effektiv informations- och dokumentationsverksamhet och ett ändamåls- enligt utnyttjande av resurserna. Det är därvid viktigt att behandla den tra- ditionella biblioteksverksamheten och den tekniska informationen och do- kumentationen som en helhet. vetenskaplig och teknisk informationsför- sötjning.

Mot denna bakgrund föreslås att en särskild delegation för informations- försörjning inrättas. Delegationen skall ha som huvuduppgift att svara för dels övergripande samordning och planering av informationsförsörjningen. dels forsknings- och utvecklingsarbete inom denna.

[ propositionen föreslås också att kungl. biblioteket omorganiseras. Bib- lioteket bör framdeles ha ställning som nationalbibliotek med uppgift bl. a. att bevara nationalexemplaret av det svenska trycket och att svara för den nationalbibliografiska verksamheten. Det omorganiserade biblioteket skall enligt förslaget ledas av en styrelse med representation för olika intressen som berörs av bibliotekets verksamhet.

Även frågor om organisation m.m. för mikrotilmning av svensk dags- press behandlas i pr0p0sitionen. Förslagen i propositionen föreslås bli genomförda den ljuli 1979.

i Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 114

Prop. 1977/78:114

I-J

Utdrag UTBlLDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde

1978-03-16

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, statsråden Bohman. Ull- sten. Romanus. Turesson. Gustavsson, Antonsson, Mogård. Dahlgren, Åsling. Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wik- ström, Johansson och Wirtén.

Föredragande: statsrådet Wikström.

Proposition om ett centralt organ för informationsförsörjning, m. m.

1 Inledning Med stöd av regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 tillkallade dåva- rande chefen för utbildningsdepartementet sakkunniga1 för att utreda frå- gan om ett centralt biblioteksorgan m. m. De sakkunniga antog benämning- en biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén (BIDOK; U 1975: 06). Med stöd av regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 tillkallade t.f. chefen för industridepartementet en sakkunnig2 för att se över organisatio- nen av verksamheten inom området teknisk och vetenskaplig information och dokumentation. Utredningen antog benämningen SlNFDOK-utred- ningen ([ 1975104). Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade slutligen dåvarande statsrådet Moberg den 18 maj 1973 sakkunniga3 med uppgift att svara för planering m. in. av verksamheten med mikrofilmning av den svenska dags- pressen. De sakkunniga antog benämningen tidningsfilmningskommittén (U 1973207). BlDOK och SlNFDOK-utredningen avgav den 20 oktober 1977 ett ge— mensamt betänkande (SOU 1977: 71) Vetenskaplig och teknisk informa- tionsförsörjning. Efter remiss nar yttranden över betänkandet avgivits av datainspektionen. försvarets forskningsanstalt, socialstyrelsen. telever- ket, statens väg- och trafikinstitut. statistiska centralbyrån, statskontoret,

1 Generaldirektören Sven Moberg (ordförande), byråchefen Paul Almefelt," t. f. överbibliotekarien Birgitta Jansson. länsbibliotekarien Jan Nilsson. riksdagsledamo- ten Lennart Pettersson. överbibliotekarien Björn Tell, dåvarande riksbibliotekarien Uno Willers 2 Riksdagsledamoten Lennart Pettersson, den 1 februari 1977 efterträdd av civilin- genjören Harry Brynielsson 3 Overdirektören Benkt Konnander. ordförande, förste bibliotekarien Måns Backe- lin, organisationsdirektören Olov Höglund, numera kanslichefen Kerstin Sönner- lind, docent Jarl Torbacke

Prop. 1977/78: 114 . 3

byggnadsstyrelsen. riksrevisionsverket, nämnden för samhällsinforma- tion, riksarkivet, kungl. biblioteket, universitets- och högskoleämbetet, som också har överlämnat remissyttranden från ett antal högskolor. skol- överstyrelsen. statens kulturråd. statens naturvårdsverk, patent- och re- gistreringsverket. statens industriverk. styrelsen för teknisk utveckling. statens råd för vetenskaplig information och dokumentation. forsknings- rådsnämnden, humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, medi- cinska forskningsrådet. naturvetenskapliga forskningsrådet, forskningsbib- lioteksrådet, Sveriges lantbruksuniversitet, statens råd för skogs- ochjord- bruksforskning. delegationen för energiforskning. AB Atomenergi. Biblio- tekstjänst AB. Centralorganisationen SACO/SR, Företagarföreningamas förbund. lngenjörsvetenskapsakademien, Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet, länsbiblioteket i Jämtlands län, Nordforsk, Svens- ka arbetsgivareföreningen, Svenska bokförläggareföreningen, Svenska kommunförbundet. Svenska språknämnden. Sveriges allmänna biblioteks- förening, Sveriges författarförbund, Sveriges hantverks- och industriorga- nisation, Sveriges industriförbund. Sveriges radio AB, Standardiserings- kommissionen i Sverige, Tekniska litteratursällskapet, Tekniska nomen- klaturcentralen och Tjänstemännens centralorganisation.

Skrivelser har dessutom inkommit från Nordiska museet. Sveriges civil- ingenjörsförbund,_Läkemedelsindustriföreningen. Föreningen Teknisk ln- formation samt Plan- och byggterminologikommittén.

Tidningsfilmningskommittén avgav den 14 februari 1975 en rapport (DsU 1975c4) Dagspress på mikrofilm. Tidningsftlmningens omfattning och organisation m.m. och den 17 november 1976 en andra rapport (DsU 1976; 14) Dagspress på mikrofilm. Filmning — arkivering — läsning. Efter remiss har yttranden över kommitténsförsm rapport avgivits av justitie— kanslern. riksåklagaren. hovrätten över Skåne och Blekinge, statskontoret.

byggnadsstyrelsen. riksrevisionsverket, riksarkivet, kungl. biblioteket. universitetskanslersämbetet —— som överlämnat yttranden från universite-

ten i Uppsala. Lund. Göteborg. Stockholm och Umeå — arbetsmarknads- styrelsen, statens humanistiska forskningsråd, statens råd för samhälls- forskning, forskningsbiblioteksrådet, länsstyrelsen i Kalmar län — som överlämnat yttranden bl. a. från länsarbetsnämnden i Kalmar län — organi- sationskommittén för skyddat arbete, Kalmar läns landsting. Kalmar kom- mun, Sveriges allmänna biblioteksförening samt Pressens samarbets- nämnd (Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet och Svenska Tid- ningsutgivareföreningen), samt över kommitténs andra rapport av stats- kontoret, byggnadSstyrelsen, riksrevisionsverket, riksarkivet, kungl. bib- lioteket. universitets- och högskoleämbetet — som överlämnat yttranden från universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå och Lin— köping — arbetsmarknadsstyrelsen, statens provningsanstalt, humanis- tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, forskningsbiblioteksrådet, samarbetsnämnden för LUP-kommittéema, Kalmar läns landsting. Sveri-

Prop. 1977/78:114 4

ges allmänna biblioteksförening, Svenska kommunförbundet. Landstings- förbundet. Svenska journalistförbundet samt Svenska tidningsutgivare- föreningen.

2. BIDOK:s och SINFDOK-utredningens förslag 2.1 Utredningsförslagen

Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén (U 1975:06. Bl- DOK) och SlNFDOK-utredningen (] 1975: 04) har lagt fram förslag om in- formations- och dokumentationsverksamhet m.m. i det gemensamma bc- tänkandet ( SOU 1977:71 ) Vetenskaplig och teknisk informationsförsörj- ning.

2.1.1 Avgränsnings- och defmitionsfrågor

I kapitel 2 av betänkandet redovisar utredningarna sin uppfattningi centra- la avgränsnings- och definitionsfragor. Sveriges beroende som industrina- tion av den information som framkommer på olika håll i världen medför allt större krav på en effektiv informationsförsörjning, framhåller dc. Sam- tidigt är kostnadsutvccklingen ogynnsam. För att bemästra den krävs ökad samverkan. nationellt och internationellt. mellan de institutioner som för— medlar information och ökad användning av tekniska hjälpmedel.

Den verksamhet de båda utredningarna behandlar faller inom ett område som är svårt att definiera och avgränsa. Utredningarna ser det som nöd- vändigt att samordna å ena sidan traditionell biblioteksservice och å andra sidan vetenskaplig och teknisk information och dokumentation.

Utredningarna använder som sammanfattande benämning på detta vida problemområde begreppet vetenskaplig och teknisk informationsförsörj- ning till skillnad från informationsspridning. Den vetenskapliga och teknis— ka informationsförsörjningen betjänar forsknings- och utvecklingsverk- samhet, högskoleutbildning och annan verksamhet som baseras på doku- menterad erfarenhet, såsom utrednings- och planeringsverksamhct inom den offentliga och privata sektorn, massmedias verksamhet men även en- skilda människors studier. Den tekniska informationen i strikt bemärkelse är ett problemområde som i första hand berör SlNFDOK-utredningen. Med sådan teknisk information avses material av icke-vetenskaplig karak- tär av särskild betydelse för företagen. såsom produktdata. mätvärden. områdesöversikter och information om patent.

lnformationsförsörjningen beskrivs mot bakgrund av en indelning i tre typer av system: referenssystem. beståndssystem och kommunikations- system. Till referenssystem hänförs de hjälpmedel som syftar till att ge kännedom om existerande informationskällor. Beståndssystem består av biblioteks och andra institutioners gemensamma samlingar av dokument

Prop. 1977/78:114

Ut

och andra informationsbärare. Referenssystem och beståndssystem sam- verkar via kommunikationssystem som främst kan ses som förbindelse- länk med användaren eller den som söker information.

2.1.2 Allmänna riktlinjer för informationsförsörjningen

Utredningarna formulerar vissa allmänna riktlinjer för informationsför- sörjningen. De anger att huvudsyftet bör vara att informationsförsörj- ningen skall kunna tillgodose de behov av information som finns eller som kan förutses vid forsknings- och utvecklingsverksamhet och liknande verksamhet oavsett var den bedrivs i samhället.

lnformationsförsörjningen skall avse information inom alla ämnesområ- den samt förse användama med information oavsett medium, form, bear- betningsgrad och oberoende av var den framtagits. Det internationella ut— budet av informationstjänster skall utnyttjas i största möjliga utsträckning och de internationella kontakterna hanteras med utgångspunkt i en hel- hetssyn på den nationella informationsförsörjningen. De tjänster som byggs upp skall också utnyttja de möjligheter som ges av tillgänglig teknik.

Utredningarna framhåller att Sverige har ett särskilt ansvar för att det svenska kulturarvet bevaras och tillhandahålles. Detta speciella ansvar medför stora krav på fullständiga bestånd och noggrann bibliografering. Riktlinjer för denna typ av nationaldokumentär verksamhet anges vara att samla, ordna, förteckna, förvara och tillhandahålla yttringar av svenskt språk, liv och kultur.

2.1.3 Informationsförsörjningens nuvarande struktur

Med utgångspunkt i den tidigare indelningen i referenssystem, be- ståndssystem och kommunikationssystem ger utredningarna en utförlig beskrivning av informationsförsörjningen i dagsläget. Med anledning av den betydelse frågorna om forskning och utveckling samt utbildning inom informationsförsörjningen har för utredningamas senare överväganden be- handlas dessa verksamheter i ett särskilt avsnitt. Vidare beskrivs folkbib- liotekens roll liksom internationell samverkan inom informationsförsörj- ningen.

1 Särskilda avsnitt beskriver utredningarna kungl. biblioteket, forsk- ningsbiblioteksrådet (FBR), statens råd för vetenskaplig och teknisk information och dokumentation (SINFDOK), informationscentralema vid karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm, Tekniska no- menklaturcentralen samt försöksverksamheten med ett datorbaserat infor- mationssystem för bibliotek (LIBRIS).

2.1.3.I Den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen

Vid redogörelsen för den vetenskapliga och tekniska informationsför-

Prop. 1977/78: 1 _14 6

sörjningen beskriver utredningarna först tillkomsten av vissa samarbetsor- gan. Vissa av dem beskrivs utförligare senare i betänkandet.

Det svenska biblioteksväsendet brukar traditionellt indelas i två skilda bibliotekstyper, vetenskapliga bibliotek (forskningsbibliotek) och folkbib- liotek. Till den första gruppen kan också hänföras vissa specialinriktade informationscentraler för informationssökningstjänster. inom gruppen re- tenxkapliga bibliotek brukar man skilja mellan allmänbibliotek. specialbib- liotek och förvaltningsbibliotek. Även vissa företagsbibliotek har karaktär av forskningsbibliotek.

Som vetenskapliga allmänbibliotek räknas i första hand kungl. bibliote- ket och universitetsbiblioteken. Kungl. biblioteket intar en särställning ge- nom att såsom nationalbibliotek och självständig myndighet sortera direkt under regeringen. Universitetsbiblioteken och de flesta specialbiblioteken är däremot i organisatoriskt hänseende serviceinrättningar inom högsko- lan.

Betydande specialbibliotek finns vid de tekniska högskolorna, lantbruks- universitetet, Handelshögskolan i Stockholm samt karolinska institutet och vid vissa museer, vetenskapliga institut och akademier. Dessa biblio- tek begränsar i regel förvärv och service till vissa ämnesområden av sär- skilt intresse för bibliotekets huvudman. Flera större förvaltningsbibliotek fungerar också som specialbibliotek. bl. a. riksdagsbiblioteket. De veten- skapliga specialbiblioteken har en påtagligt stark koncentration till stock- holmsområdet.

De större informationscentrulw-na är förlagda till högskoleenheter under utbildningsdepartementet. Verksamheten finansieras dock till stor del ge- nom bidrag från SINFDOK. Myndigheter inom flera andra departements ansvarsområden finansierar och bedriver också informationsförsörjning. Huvuddelen faller dock inom industri— och utbildningsdepartementens an- svarsområden.

Informationsförmedlingen till industrin sker på olika sätt. Företagsbib- lioteken svarar för vissa informationsfunktioner, medan en betydande del av den aktuella informationen går direkt till företagsledningar. stabsorgan eller expertis i linjeorganisationen utan att passera biblioteken. Arbets- givarorganisationer och branschorgan liksom branschforskningsinstitut och olika serviceorgan inom näringslivet är betydelsefulla inslag i företa- gens informationsförsörjning.

Ett tjugotal större företagsbibliotek finns f.n. i landet. Mindre företag har i allmänhet inte egna resurser för informationsförsörjning.

Företagsbiblioteken samarbetar inbördes och med allmänt tillgängliga vetenskapliga bibliotek och informationscentraler genom fjärrlån och ut- nyttjande av referenstjänster. Tekniska högskolans bibliotek i Stockholm förmedlar bl. a. lån av sällsynta tidskrifter från vissa företagsbibliotek.

Medan staten bär huvudansvaret för de vetenskapliga biblioteken är folkbiblioteken i allt väsentligt en uppgift för kommunerna, även om ett mindre statsbidrag utgår till främst länsbibliotek och lånecentraler.

Prop. 1977/78:114 ', _ 7

Anslagen till de vetenskapliga biblioteken inom utbildningsdepanemen- tets ansvarsområde (undantaget vissa bibliotek med programbudgetanslag) uppgår innevarande budgetår (1977/78.) till ca 90,1 milj. kr. SINFDOKzs anslag uppgår budgetåret 1977/78 till 7,4 milj. kr.

Referenssystemet

Referenssystemet tillhandahåller uppgifter om informationsbärare som dels gör det möjligt att entydigt identifiera dokument, dels ger en viss upp- fattning om dess innehåll. ] systemet inbegrips även hänvisningar till andra källor än dokument, t. ex. fakta, numeriska data, institutioner och perso- ner.

Dokumenten identifieras med hjälp av bibliografiska beskrivningar. Dessa kan innehålla uppgifter om författarnamn. titel, utgivningsort, tryckår m.m. Till beskrivningarna kan också höra klassifikationsbeteck- ningar, indextermer och innehållsbeskrivningar (referat. abstracts).

Bibliotek och informationscentraler tillhandahåller informationssök- ningsservice. referenstjänster, som innebär att användaren får tillgång till bibliografisk information. Biblioteken har sedan länge tillhandahållit kata— loger över det egna beståndet och tryckta bibliografier av olika slag, t. ex. nationalbibliografier och ämnesvis ordnade bibliografier. På senare år har stora insatser gjorts, i första hand vid olika informationscentraler men även vid bibliotek. för att erbjuda referenstjänster med hjälp av datatek- nik.

Nationalbibliografierna utgör ett centralt inslag i referenssystemet. l-Iu- vudtanken i det s.k. Universal Bibliographie Control-programmet är att varje land har skyldighet att publicera information om verk som publiceras inom landet. Med datateknikens möjligheter att snabbt tillhandahålla bib- liografiska data står det klart att datorbaserade nationalbibliogratier över böcker, tidskrifter, rapporter etc. i framtiden kommer att kunna spela en väsentlig roll för uppbyggnad av bibliotekens kataloger. framhåller utred- ningarna.

Den svenska nationalbibliografieringen syftar till att ge fullständig över— blick över produktionen av svenska skrifter. Detta sker genom dels löpan- de bibliografier, dels retrospektiva. Äldre svenska skrifter ftnns redovisa- de i bibliografier, med undantag för perioden l700— l829. Vid kungl. bib- lioteket pågår ett arbete med stöd från riksbankens jubileumsfond för att täcka denna lucka. De löpande nationalbibliografiska förteckningama framställs av bibliografiska institutet (BI), vid kungl. biblioteket.

Central katalogisering av det svenska trycket utförs sedan år 1958 vid BI. Svenska verk skall härigenom inte behöva katalogiseras mer än en gång för samtliga bibliotek som mottager leveranser av svenska skrifter. Från BI har tidigare distribuerats katalogkort bl. a. till samtliga bibliotek som erhål- ler tryckerileveranser. Denna verksamhet har upphört i och med att biblio- teken nu kan beställa önskade kort via LIBRIS. Huvuddelen av den svens-

Prop. 1977/78:114 s

ka litteraturen katalogiseras för folkbiblioteken genom sambindningstjäns- ten vid Bibliotekstjänst AB.

Svenskt material inrapporteras till ett flertal internationella ämnesbib- liografier m. m., både av konventionell typ och i datorläsbar form.

Den traditionella utgivningen av Accessionskatalogen över utländska böcker i svenska forskningsbibliotek (AK) släpar starkt efter. För mono- grafier finns uppgifter senast i en AK-publikation som förtecknar inköp år 1974. De flesta där förtecknade verken har publicerats ett eller flera år tidi- gare. De stora biblioteken har en ersättning i LIBRIS.

Beståndskataloger kan i vissa fall innehålla en mycket stor del av den till- gängliga litteraturen av ett visst slag eller inom ett visst område. I kungl. bibliotekets och de äldre universitetsbibliotekens kataloger finns större de— len av den svenska bokproduktionen förtecknad. Riksdagsbibliotekets ny- förvärvslistor som seriepubliceras i Från riksdag och departement tjänst- gör som en svensk bibliografi inom samhälls— och rättsvetenskap.

Nordisk samkatalog över periodica (NOSP) är ett projekt som syftar till en datorbaserad samkatalog över tidskrifter i nordiska bibliotek. NOSP skall som lokaliseringsregister i framtiden kunna ge svar på frågor om vilka bibliotek i Norden som i sina samlingar har utländska tidskrifter. Avsikten är att ur en gemensam nordisk databas göra periodiska och kumulerade ut- tag samt att kunna producera olika slag av ämnesförteckningar. Målsätt- ningen är att databasen även skall vara direkt sökbar via terminaler över det allmänna telenätet eller det nordiska datanätet SCANN ET.

Katalogiseringsregler som utgivits av kungl. biblioteket har varit norm- givande för dcn bibliografiska beskrivningen i landets bibliotek. Efter initi- ativ av FBR utgavs år 1974 nya svenska regler, som ansluter till Internatio- nal Standard Bibliographic Description (ISBD). Dessa regler används i LIB- RIS och har därmed successivt införts i de svenska forskningsbiblioteken samt i något förenklad form även vid folkbiblioteken.

Ämnesbibliograliska databaser är tillgängliga för användaren via svens- ka och utländska informationscentraler. Även myndigheter. företag och organisationer tillhandahåller sökningar i databaser.

Beståndssystemet

Beständssystemet består av bibliotekens och andra institutioners gemen- samma tillgängliga samlingar av dokument eller andra informationskällor. t. ex. produkt- och faktadatabaser.

Svenska skrifter

Enligt lagen om skyldighet att avlämna biblioteksexemplar av tryckt skrift i den form den hade då betänkandet avlämnades skulle boktryckare till kungl. biblioteket och vart och ett av universitetsbiblioteken i Uppsala. Lund och Göteborg lämna ett exemplar av varje tryckt skrift som fram-

Prop. 1977/78:114 . 9

ställs i landet. Umeå universitetsbibliotek har sedan år 1967 erhållit granskningsexemplaret av tryckt skrift. Enligt särskilda bestämmelser lc- vereras allt statligt offentligt tryck även till riksdagsbiblioteket. Andra ve— tenskapliga bibliotek är hänvisade till köp.

Alla svenska tryckta skrifter bör i minst ett exemplar finnas tillgängliga för såVäl svenska som utländska låntagare enligt internationella rekom- mendationer (Unesco). Kungl. biblioteket skall enligt sin instruktion sam- la. förvara och tillhandahålla i landet framställda och utgivna tryckta skrif- ter samt utomlands utgivna tryckta skrifter på svenska språket, av svenska författare eller om svenska förhållanden. Övriga vetenskapliga bibliotek som erhåller tryckerileveranser har inte motsvarande skyldighet; för dem finns sålunda möjlighet att i större utsträckning gallra i materialet.

Pliktleveranserna omfattar årligen ca 200000 trycksaker. År 1976 upp- gick leveranserna till kungl. biblioteket till ca 218000 exemplar. Därav ut- gör böcker. broschyrer och fortsättningsverk ca 15000 exemplar, s.k. småtryck, dvs. sådana skrifter m.m. som inte katalogiseras, ca 95000 ex- emplar. tidningsnummer ca 60000 och tidskrifter ca 43000. Det leverans- pliktiga materialet ökar med ca 3 % per år. Av detta material upptas årli- gen ca 10000 i Svensk bokförteckning.

Utöver förvärv genom pliktleveranser och köp erhåller biblioteken ock- så gåvor av svenskt material. särskilt forskningsrapporter, uppsatser, sten- ciler. småtryck etc. Vissa specialbibliotek anskaffar systematiskt sådant material från andra instanser. Folkbiblioteken köper den svenska litteratur de behöver, i allmänhet genom Bibliotekstjänst AB.

Utredningarna konstaterar att den nya tryckfrihetsförordning (TF) som träder i kraft den 1 januari 1978 innebär vissa ändringar med återverkan på pliktleveransordningen och hänvisar till de förslag med anledning härav som har lagts fram av utredningen om skyldighet att leverera biblioteksex- emplar av tryckt skrift m.m. i betänkandet (DsU 1977: 12) Pliktexemplar av skrift.

Vetenskapliga och tekniska rapporter utgör ett speciellt problem till följd av variationema i utformning och publikationssätt. En av SIN FDOK stödd utredning uppskattade antalet i landet framställda vetenskapliga och tekniska rapporter till 10000— 15 000 (fördelade på ca 1 000 serier) i början av 1970—talet. Detta material ingår som regel i numrerade serier och levere- ras vanligen till och förvaras vid högskolebibliotek, myndighetsbibliotek och företagsbibliotek. l allmänhet söker de vetenskapliga biblioteken in- samla oeh tillhandahålla rapporter framställda inom den egna högskoleen- heten.

Utländsk litteratur

De svenska forskningsbiblioteken anskaffar en stor mängd utländsk lit- teratur och avsevärda summor tas i anspråk för sådana förvärv. Tillgänglig statistik medger inte någon beräkning av de totala kostnaderna för köp av utländsk litteratur till forskningsbiblioteken.

Prop. 1977/78:114 10

En betydande del av den litteratur som inkommer till de statliga svenska forskningsbiblioteken skaffas dock genom byte. Den genom byte erhållna litteraturen utgör kvantitativt sett en mycket stor del. i många fall mer än hälften, av de större vetenskapliga bibliotekens nyförvärv. Bland betydel- sefull litteratur som förvärvas genom byte kan nämnas doktorsavhandling- ar samt tidskrifter och serier från universitet. akademier och vetenskapliga sällskap m. m. Sådana skrifter är ofta svåra att anskaffa på annat sätt. En annan betydelsefull kategori är skrifter från öststaterna. Även sådant ma- terial är svåråtkomligt på annat sätt än genom byte.

Defaktadatubaser som utvecklats särskilt under senare år kan anses in- gå i beståndssystemet. Sådana faktadatabaser innehåller t. ex. mätvärden, materialinformation och produktinformation. 1 Sverige finns f. n. ett antal sådana databaser i drift. Som exempel kan nämnas databaserna inom kris- tallografi och maSSpektrografi vid Medicindata i Göteborg.

Konmllmikationssyslem

Referens- och beståndssystemen samverkar via kommunikationssy- stem. Kommunikationssystem är dock främst en förbindelselänk från refe- rens- och beståndssystemen till den som söker information, användaren.

Kommunikationen från referenssystemet till beståndssystemet går of- tast via användaren, eftersom det krävs ett besked från denne om vilken information som skall tas fram ur beståndssystemet på basis av erhållna re— ferenser. I många fall kan det vara överflödigt att föra in begreppet kom- munikationssystem när det gäller användarnas kontakter med referens- och beståndssystemen. Detta gäller när användaren möter dessa system samtidigt, t. ex. i ett bibliotek där litteratur efterforskas i kataloger och se- dan direkt hämtas. ] andra fall föreligger inte denna samtidighet och då har kommunikationssystemet ett speciellt intresse.

Redan under 1950-talet började datorer användas för informationsåter- vinning och i början av 1960-talet började sådana tillämpningar bli mera vanliga. Ett av de första och även största var det system som utvecklades av National Library of Medicine (NLM) i USA under benämningen Medi— cal Literature Analysis and Retrieval System (MEDLARS).

Flera av de stora informationsåtervinningssystem som skapades i början av 1960-talet hade till primärt syfte att producera index eller referatpubli- kationer. Nästa steg i utvecklingen blev att göra databaserna tillgängliga för sökningar via terminaler i direktkontakt med datorn och databaserna. Redan tidigt under 1960—talet gjordes experiment med denna sökteknik och i slutet av decenniet utvecklades ett antal stora programpaket för interak- tiv sökning via terminal. Överföringen år 1971 av MEDLARS till terminal— versionen MEDLINE har betytt mycket för utvecklingen av informations- återvinning med terminalteknik.

MEDLINE tillhandahålls för terminalsökning dels hos databasprodu- centen NLM på egen datorutrustning, dels hos olika informationscentraler

Prop. 1977/78:114 11

runt om i världen. Under senare år har särskilda företag bildats som an- skaffar databaser från olika håll och gör dessa tillgängliga för terminalsök- ning för en mycket vid krets av kunder. En europeisk organisation som se- dan slutet av 1960-talet arbetar på detta sätt är European Space Agency (ESA) som genom sin Space Documentation Service (SDS) har ett antal databaser tillgängliga.

Ett flertal olika programpaket avsedda för terminalsökning har konstru- erats och är i kontinuerlig användning i Sverige och utomlands. Även då det gäller den maskinella utrustningen har utvecklingen i snabb takt gått mot datorer avsedda för terminalbearbetningar.

Datanäten har haft en avgörande betydelse för terminalsökningens fram- växt. Främsta anledningen är att kommunikationer med avlägset belägna datacentraler med tillgång till databaser förbilligas genom utnyttjande av datanäten. Datanäten kan också ge en snabbare och säkrare överföring av informationen. Tillkomsten av datanäten har otvivelaktigt varit en av de mest betydelsefulla strukturförändringar som ägt rum inom informations- försörjningen.

Då det gäller kommunikationsmedia för överföring av data mellan dator och terminaler finns det flera alternativ som kan kombineras, t. ex. lokala förbindelser mellan dator och terminaler, uppringda förbindelser över all- männa telefonnätet, fast uppkopplade tjärrförbindelser i det allmänna tele- fonnätet och datanät. I Sverige har den förhållandevis omfattande MED- LINE-sökningen tidigare skett genom uppringda förbindelser över allmän- na telenätet. Nttmera är tjänsten tillgänglig genom en kombination av upp- ringda förbindelser och ett speciellt datanät, SCANNET. SCANNET som tillkommit på initiativ av SINFDOK är ett nordiskt datanät som drivs av NORDFORSK och är avsett speciellt för informationsförsörjningen.

Det första nät som byggdes upp för svenskt vidkommande var LIBRIS- nätet. Utredningarna redovisar LIBRIS-projektet utförligare i ett särskilt avsnitt i betänkandet.

Det äldsta av näten avsedda för sökning i referensdatabaser är ESA:s nät. via vilket ett antal databaser vid ESA:s datacentral i Frascati kan nås.

ESA:s dokumentationsservice (Space Documentation Service, SDS) startades ursprungligen som en service enbart för den egna organisationen. Det var därför naturligt att de databaser som anskaffades huvudsakligen täckte området rymdteknik och angränsande vetenskaper. Då tjänsterna började erbjudas även utanför den egna organisationen framfördes önske- mål från de nya användarna om tillgång även till andra ämnesområden. Detta har medfört att ämnesurvalet inte längre är strängt avgränsat till det ursprungliga.

I Sverige finns en fast ansluten textskärmsterminal vid IDC i Stockholm. Under år 1976 har en nod för uppringning installerats i Stockholm. IDC i Stockholm är nationellt centrum för ESA/SDS.

Prop. 1977/78:114 13

l ESA/SDS-nätet finns endast en datacentral. Nätet har till uppgift att förbinda denna med anslutna terminaler, noder och andra nät.

Ett tredje datanät av växande betydelse för svenska användare är TYM- NET som ägs av företaget Tymshare Inc. i USA. TYMNET är ett ameri- kanskt kommersiellt tillgängligt nät som spelar en stor roll för svenska an- vändare genom att ge tillgång till ett större antal databaser än något annat datanät. TYMNET har flera noder i Europa varav den i Nederländerna nås från Sverige. Via nodema överförs samtalen till USA där ett flertal da- tacentraler kan nås.

Ett par datanät som kan komma att få stor betydelse för informationsför- sörjningen i Sverige är under uppbyggnad. Dessa är EURONET. som byggs uppi regi av EG, och det allmänna datanätet i Norden. "F ör uppbygg- naden av det senare har teleförvaltningama i Danmark, Finland, Norge och Sverige etablerat ett ingående samarbete. Det allmänna datanätet i Norden kommer att baseras på televerkets nuvarande kabelnät men med särskilda växlar och koncentratorer för datatrafiken. Nätet förväntas kom- ma i bruk under år 1978.

Sverige deltar inte direkt i samarbetet kring EURONET. Sverige har dock en del anknytningspunkter eftersom Sverige är delägare i ESA/SDS och denna verksamhet genom avtal mellan EG och ESA kommer att inför- livas med EURONET. Det finns vidare ett erfarenhetsutbyte mellan det nordiska datanätet SCANNET och EURONET.

Utredningarnas redovisning visar att det finns ett omfattande utbud av databaser tillgängliga för terminalsökning från Sverige. Utbudet är så stort att det för en enskild informationssökare, en forskare, tekniker eller hand- läggare. torde vara svårt att med rimlig säkerhet veta var den sökta infor- mationen står att finna. Även om utvecklingen går mot att de slutliga infor- mationsanvändarna själva skall kunna söka vid terminalen kommer det att under lång tid finnas behov av specialister som kan ge råd om vilka databa- ser som passar bäst för en viss frågeställning.

Enligt utredningens mening är detta ett problem som delvis kommer att kunna lösas med utbildning och erfarenhet. Emellertid kvarstår frågan om kvaliteten på den information som erbjuds i olika databaser. Det finns be- hov av att man utvärderar och informerar om olika tillgängliga informa- tionstjänster. Detta problem kan bli särskilt aktuellt i samband med de in- ternationellt tillgängliga näten.

2.1.3.2 Forskning, utveckling och utbildning Forskning och utveckling avsedd för eller tillämpbar på informationsför- sörjning är av mycket skiftande slag och bedrivs på olika håll i samhället. Informationsförsötjning är ej från forsknings- och utvecklingssynpunkt ett entydigt och avgränsat område utan utgör ett typiskt tvärvetenskapligt område liksom exempelvis miljövård och trafiksäkerhet. Detta ställer stora krav ifråga om planering för att få till stånd forskning och utveckling inom väsentliga delområden för informationsförsöijningen.

Prop. 1977/78:114 13

Merparten av den utvecklingsverksamhet inriktad på informationsför- sörjning som bedrivits i Sverige under senare år har varit av datateknisk karaktär. Med målsättningen att förbättra ekonomi och funktion inom in- formationsförsörjningen har t.ex. SINFDOK koncentrerat sina resurser till datorbaserade informationssystem.

Forskningsaktiviteter brukar vanligtvis indelas i grundforskning. tilläm- pad forskning och utvecklingsarbetc. SlNFDOK:s program har innehållit relativt begränsade insatser för grundforskning, en något större satsning på tillämpad forskning och en avsevärd satsning på utvecklingsarbete inom informationsförsörjningen.

Huvuddelen av grundforskningen har bedrivits av forskningsstipendia— ter vid olika institutioner både i Sverige och utomlands. Det har gällt äm- nen inom bl. a. informationssociologi, organisationsteori. systemanalys och ekonometri tillämpade på informationsprocessen.

Den tillämpade forskningen har främst bedrivits inom ramen för större utvecklingsprojekt och bl. a. omfattat framtagning av s. k. snabba sökalgo- ritmer och statistiska beskrivningsmodeller för informationssöknings- system.

Utvecklingsarbetet har varit inriktat på att få fram effektivare program- system för den datorbaserade informationsförsörjningen. Insatserna har koncentrerats på metoder att kunna utnyttja en och samma frågeteknik oavsett typ av databasuppbyggnad, att förenkla sättet att upprätta frågor och att komprimera den lagrade informationsmängden för att minska sök- kostnaderna vid stora informationsmängder.

] och med att datatekniken tidigt kom att utnyttjas för ändamål inom in- formationsförsörjningen har anpassning och utveckling av sådana hjälpme- del bedrivits i många sammanhang både utomlands och i Sverige. Man kan här dela in den hittillsvarande utvecklingen efter två huvudlinjer, dels da- tasystem avsedda för att rationalisera traditionell bibliotekshantering, dels datasystem avsedda för hantering av referensinformation.

Den förstnämnda typen av utveckling började tidigt bedrivas i Sverige. LlBRlS-projektet startades av statskontoret i samverkan med forsknings- biblioteksrådet och universitetskanslersämbetet (UKÄ) i början av 1970- talet. År 1972 presenterades BUMS (Bibliotekstjänsts Utlånings- och Mc- diaKontrollsystem). ett för folkbiblioteken speciellt avsett datasystem. Liknande system har utvecklats på många håll i utlandet. Karakteristiskt för denna typ av system är att de i första hand utvecklats för att motsvara behoven inom en viss organisation och för ett bestämt informationsinne- håll.

Behoven av samverkan mellan användare, bibliotek och informations- centraler inom och utom landet har inneburit att utveckling av kommuni- kationsteknik blivit ett angeläget område inom informationsförsörjningen. De mest omfattande insatserna har gällt utvecklingen av datanät för olika ändamål. Inom LIBRIS-projektet har sålunda bedrivits viss kommunika- tionsteknisk utveckling för att knyta samman de olika vetenskapliga biblio- eken i ett datanät.

Prop. 1977/78:114 14

Den mest omfattande insatsen av kommunikationsteknisk natur inom landet har emellertid skett genom utvecklingen av SCANNET som ett nordiskt försöksdatanät avsett för informationsförsörjningen.

Utanför det data- och kommunikationstekniska området bedrivs forsk- ning och utveckling med inriktning på informationsförsörjning på olika håll. Exempelvis forskningsgruppen för kvantitativ lingvistik (KVAL) i Stockholm arbetar med problem rörande dokumentsökning och anlägger därvid främst lingvistiska aspekter på metodiken. Ett annat exempel ger informationsforskningsgruppen vid sociologiska institutionen vid universi- tetet i Umeå. som bl. a. har ägnat sig åt studier av hur olika informations- tjänster används i olika miljöer (t. ex. inom industri. av teknologistuderan- de) samt åt utvärdering av informationssystem och informationstjänster.

Även inom Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) pågår flera projekt bl. a. rörande utformning av publikationer (förkortning av titlar. dokumentdatablad för rapporter m. m.), bibliografisk struktur för informa- tionsutbyte på magnetband och standardisering inom mikrografiområdet.

Vid Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) slutligen finns projektet TERMDOK. som bl. a. syftar till att skapa ett register över svenska tek- niska termer. Avsikten är att denna termdatabas i framtiden skall ktinna nås via SCANNET.

Forskning om litteratur och bibliotek [samhället kan gälla studiet av läs- vanor, läsupplevelser, biblioteksutnyttjande samt bibliotekens administra- tion. ekonomi och roll i samhället m.m. Forskning av detta slag spänner över ett vitt fält och har anknytning till bl.a. samhällsvetenskaper, ekono- miska vetenskaper, litteraturvetenskap och beteendevetenskaper. Verk- samheten bedrivs på olika håll av intresserade personer och utan institutio- nell anknytning även om undantag finns (avdelningen för litteratursociolo- gi vid Uppsala universitet).

Utbildning inom området informationsförsörjning kan vara av många olika slag. Den kan dels omfatta den grundutbildning som är nödvändig för bibliotekarier och dokumentalister, dels omfatta information och utbild- ning för användare.

Bibliotekshögskolan inrättades år 1972 med uppgift att utbilda bibliote- karier för folk- och skolbibliotek samt forsknings- och företagsbibliotek. Utbildningen är fr.o.m. den ljuli 1977 en allmän utbildningslinje vid hög- skolan i Borås. Intagningskapaciteten är läsåret 1977/78 300 platser.

Bibliotekarielinjen är tvåårig med tre terminers sammanhållen utbildning och specialisering under den fjärde terminen på folk- och skolbibliotek el- ler forsknings- och företagsbibliotek. En översynsgrupp arbetar f.n. med att revidera Studiegången.

Bibliotekshögskolan erbjuder i dag ingen utbildning avsedd för biblio- teksbiträden och assistenter. Den nu arbetande översynsgruppen för ut- bildning vid bibliotekshögskolan behandlar frågan.

För tillträde till kungl. bibliotekets biträdes- och assistentutbildning om

Prop. 1977/78:114 15

14 veckor krävs f. n. anställning vid forskningsbibliotek i stockholmsregio- nen. Andra statliga forskningsbibliotek, främst universitetsbiblioteken. har tidigare haft och på senare tid ånyo börjat bedriva en liknande utbild- ning.

Undervisning i informatik mcddelas sedan början av 1970-talet vid insti- tutionen för informationsbehandling. som är gemensam för universitetet och tekniska högskolan i Stockholm.

De högre kurserna syftar till fördjupade insikter i ämnesområdet och kännedom om aktuella frågeställningarjämte förmåga att självständigt och kritiskt ge förslag till problemlösningar. Vidare finns forskarutbildning i ämnet.

Tekniska litteratursällskapet (TLS) ser som sin uppgift att sprida kun- skap om och verka för utveckling av samt stimulera erfarenhetsutbyte inom informations- och dokumentationsområdet. Dess verksamhet är så- lunda inte begränsad till information om teknik. Sällskapet bedriver bl. a. kursverksamhet.

Vidare anordnas kurser av en rad olika organ, bl. a. informationscentra- lerna vid tekniska högskolan i Stockholm (IDC) och karolinska institutet (MIC), FBR. statskontoret och Svenska bibliotekariesamfundet. "

Särskild användarundervisning för studerande bedrivs vid många hög- skolebibliotek. De flesta bibliotek ger en introduktion till nya studerande. Denna brukar vanligtvis ha formen av en kort visning. Åtskilliga bibliotek ger undervisning för studerande på grundexamensnivå, vanligen vid den tidpunkt då eleverna närmar sig slutet av sina studier inom ett ämne eller en utbildning och för studerande på forskarutbildningsnivå. Denna under- visning är i allmänhet frivillig. men kan ibland vara schemalagd.

2.1.3.3 Folkbiblioleken iinformationsförsörjningen

Frågan om den allmänna målsättningen för folkbiblioteken i Sverige har diskuterats i flera sammanhang under senare decennier. Av gällande mål- formuleringar framgår att folkbiblioteken strävar efter att fylla en plats när det gäller att förmedla vetenskaplig och teknisk information (informations- försörjning) till olika grupper i samhället.

I Unescos manifest om folkbibliotek framhålls bl. a. att folkbiblioteket skall bjuda människorna vederkvickelse genom böcker för förströelse och nöje, men också bistå de studerande genom aktuell teknisk, vetenskaplig och samhällelig information.

Folkbibliotekens verksamhet har utvecklats snabbt. År 1960 var deras totala bokbestånd ca 14.5 milj. band och år 1976 ca 33 milj. band. Den tota- la utlåningen var ca 30 milj. band år 1960 och ca 75 milj. band år 1976. Bland övriga media är grammofonskivor och ljudband idag reguljära inslag i verksamheten. Utlåning av konst (anotekverksamhet) växer fram i folk- bibliotekens regi och mikrof'ilmade arkivalier tillhandahålls i allt större ut- sträckning.

Prop. 1977/78:114 16

Kommunernas sammanlagda satsning på folkbiblioteken uppgick år 1976 till ca 520 milj. kr. Vidare tillkommer visst stöd från landstingen samt statliga insatser som syftar till att minska standardskillnaden mellan olika kommuner och stimulera utvecklingen av den uppsökande verksamheten. Sådant statligt stöd till lokala folkbibliotek uppgår budgetåret 1977/78 till sammanlagt 17 milj. kr.

En betydande insats när det gäller rationalisering av folkbibliotekens ar- betsformer har gjorts av Bibliotekstjänst AB (Btj) som bildades år l951 och år 1960 ombildades till aktiebolag. Btj är ett serviceföretag för främst folk- biblioteken men har även anknytning till andra av folkbiblioteksverksam- heten intresserade parter genom att i styrelsen ingår representanter för sta- tens kulturråd och Svenska kommunförbundet. Aktiemajoriteten i bolaget innehas av Sveriges allmänna biblioteksförening och övrig delägare är Svenska kommunförbundet.

En betydelsefull del i Btjzs verksamhet är sambindningen, som startade i syfte att lösa folkbibliotekens problem att få böcker i specialband avsedda för biblioteksbruk. Genom den centrala katalogiseringen vid Btj erhåller biblioteken erforderliga katalogkort. Btj svarar också för anskaffning och katalogisering av grammofonskivor. talböcker och andra AV-media. Verk- samheten vid förlagssektionen inom Btj innefattar publicering av olika bib- liografiska hjälpmedel som även utnyttjas av forskningsbiblioteken.

Btj presenterade år 1972 ett för folkbiblioteken speciellt avsett datasy- stem, BUMS. Detta system syftar på kort sikt till att förenkla och förbilliga folkbibliotekens rutiner avseende förvärvsregistrering. lånehantering, om- sättning. reservationer, kravkontroller etc. Det syftar också att tillgodose både bibliotekens och den enskilde låntagarens behov av aktuell och syste- matisk information om folkbibliotekens mediabestånd.

De formella kontakterna mellan folk- och forskningsbibliotek består främst i att folkbiblioteken har representation i forskningsbiblioteksrådet och forskningsbiblioteken representation i Btjzs styrelse. lnom Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB) är såväl folkbibliotek som forsknings- bibliotck företrädda, och i bibliotekstidskrifter som Biblioteksbladet disku— teras gemensamma problem och informeras om verksamheten på ömse håll.

Den praktiska samverkan mellan folk— och forskningsbibliotek består bl. a. av den s.k. tjärrlåneverksamheten. En undersökning från början av 1970-talet visar att av de till vetenskapliga allmänbibliotek inkomna fjärrlå- nebeställningama kom 30 % från folkbibliotek. Av beställningar utsända från folkbibliotek gick 14 % till vetenskapliga allmänbibliotek och 9 % till specialbibliotek. Utlåningen från forskningsbiblioteken till folkbiblioteken är alltså omfattande och utgör ett betydelsefullt inslag i den svenska infor- mationsförsötjningen.

Prop. 1977/78:114 l7

2.1.3.4 Internationell samverkan

Utredningarna presenterar några viktiga organ och program för interna- tionellt samarbete med särskild hänsyn till svensk medverkan. Internatio- nellt samarbete på informationsförsörjningens område bedrivs inom fler organ än de här beskrivna. Det är därvid i allmänhet fråga om ett operativt samarbete inom ett visst ämnesområde.

International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) utgjorde från början en sammanslutning av biblioteksföreningar. Numera kan även institutioner (bibliotek) vara medlemmar. En rad svenska organisationer och institutioner är medlemmar.

IFLA har strävat efter att i sin organisation spegla olika bibliotekstyper och gemensamma funktioner, t. ex. katalogisering och automatisering. Or- ganisationen är även initiativtagare till den biblioteksstatistik som publice- ras av Unesco. För svensk del insamlas denna statistik av FBR. IFLA har även spelat en betydelsefull roll för det internationella publikationsutbytet och för internationell lånetrafik.

International Federation for Documentation/Fédération internationale de documentation ( Fl D) tilldrog sig under 1950-talet ett ökat intresse från främst USA och Sovjetunionen och statliga insatser bidrog till att öka bud- geten. I flera stater bildades understödjande nationalkommittéer för att främja FID:s verksamhet. SINFDOK är s.k. nationell medlem i FID. FID har bl. a. utvecklat det universella decimalklassifikationssystemet. UDK, som översatts till ett tjugotal språk.

Unesco har under sin kvartssekellånga verksamhet aktivt främjat frågor avseende informationsförsörjning. Verksamheten har emellertid varit splittrad, vilket man på senare tid sökt motverka.

Unescos program Intergovernmental Programme for ("o-operation in the Field of Scientific and Technological Information (UNISIST) antogs av Unescos generalförsamling år 1972 efter rekommendationer från Unescos Intergovernmental Conference for the Establishment of a World Science Information System. Sverige har anslutit sig till programmet och utsett SINFDOK till svenskt kontaktorgan. Sedemera har tillkommit en särskild svensk UNISIST-kommitté. knuten till SINFDOK.

National Information System (NATIS) antogs av Unescos generalkon- ferens år 1974 varvid Sverige anslöt sig till det rekommenderade program- met. I-Iuvudpunktema i detta gäller stöd till gemensam planering av den nationella infrastrukturen inom dokumentations-, biblioteks— och arkivom- rådet. vilket innebär upprättande av de organ och myndigheter som är nöd- vändiga för att ett land skall kunna fungera i det internationella samarbetet och maximalt kunna utnyttja detta.

OECD inrättade år 1965 en Information Policy Group (IPG). Denna grupp har sökt formulera en generell informationspolitik för medlemslän- dema.

International Standardization Organization (ISO) har till uppgift att 2 Riksdagen 1977/78. l saml. Nr ll4

Prop. 1977/78: 114 18

främja standardiseringsarbete. I varje land finns nu ett nationellt organ, i vårt land Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS-).

De viktigaste nordiska swnarbetsorganen är numera dels NORD- FORSK, dels NORDINFO.

Inom området vetenskaplig information och dokumentation har NORD- FORSK varit aktivt sedan början av 1950-talet. NORDFORSK:s nämnd för teknisk information och dokumentation har som uppgift att vara ett rådgivande och planerande organ. Vidare svarar NORDFORSK för upp- byggnaden av SCANNET och driver i USA informationscentralen SCAN- DOC.

Det är 1976 inrättade Nordiska samarbetsorganet inom området forsk- ningsbiblioteksväsende. vetenskaplig information och dokumentation (NORDINFO) har till uppgift att inom sitt område verka för en utveckling som syftar till förbättrad eller mer rationell service för forskare och andra nyttjare av vetenskaplig information och dokumentation i de nordiska län- derna. I detta syfte skall organet särskilt följa utvecklingen på området så- väl i de nordiska länderna som internationellt. NORDINFO skall även främja och samordna överföring av dokumenterbar information inom och mellan de nordiska länderna samt på internationell basis. Samarbetsorga- net skall vidare initiera och bedriva utrednings- och projektverksamhet (in- nefattande metod- och systemutveckling samt utbildning på biblioteks-. dokumentations- och informationsområdet) samt lämna råd och upplys- ningar till nationella och nordiska organ.

2.1.3.5 Kungl. biblioteket Uppgifter och inriktning

Kungl. biblioteket (KB) är enligt sin instruktion ( 1965: 733 , ändrad senast 1974: 975) nationalbibliotek med uppgift att:

samla. förvara och tillhandahålla i landet framställda och utgivna tryckta skrifter samt utomlands utgivna tryckta skrifter på svenska språket. av svenska författare eller om svenska förhållanden.

mottaga och förvara handskrifter som tillhör området för bibliotekets verksamhet,

främja utvecklingen av svenskt biblioteksväsen.

Biblioteket skall vidare inom de ämnesområden och i den omfattning re— geringen bestämmer dels vara lokalt forskningsbibliotek. dels svara för biblioteksservice ät universitetet i Stockholm. Den senare uppgiften har fr.o.m. den ljuli 1977 överförts till universitetet i Stockholm. Enligt prop. 1976/77: 59 (s. 345 — 346") skall universitetet svara för litteraturförsörjningen till utbildning och forskning vid universitetet. I framtiden bör i första hand universitetsbiblioteket förvärva och hålla denna litteratur. Den slutliga överföringen till universitetsbiblioteket bör dock anstå tills kungl. bibliote- kets framtida uppgifter fastställs på grundval av BIDOK:s förslag. Fr.o.m. budgetåret l977/78 överfördes ansvaret för juridik samt vissa samhällsve-

Prop. 1977/78:114 19

tenskapliga och språkvetenskapliga ämnen. medan KB t. v. bevakar övriga humanistiska ämnesområden. Biblioteket har sedan år 1661 rätt till "biblio- teksexemplar" av alla tryckta svenska skrifter.

Redigering och utgivning av den samlade accessionskatalogen över ut- ländsk vetenskaplig litteratur vid svenska forskningsbibliotek är en central uppgift för KB. De bibliografiska uppgifterna har sammanförts till ett bib— liografiskt institut för redigering och utgivning av accessionskatalogen och nationalbibliografierna samt den s.k. centralkatalogiseringen av 'len svenska litteraturen. Vidare är forskningsbiblioteksrådets sekretariat ad- ministrativt knutet till KB. Vid KB finns en lånecentral för tidningsfilm och en provisorisk tidningsfilmningsavdelning. KB är också huvudman för na- tionalfonoteket.

Statsbudgetanslagen för KB (inkl. bibliografiska institutet och forsk- ningsbiblioteksrådet) uppgick för budgetåret 1976/77 till sammanlagt 19,1 milj. kr.

Bibliotekets samlingar uppgick år 1975 till ca 55 000 hyllmeter, vilket tor- de motsvara närmare 2 milj. band och ca 10 milj. småtryck. Tillväxten un- der år 1975 uppgick till ca 1000 hyllmeter varav ca 485 m svenskt tryck och ca 435 m utländskt tryck samt ca 80 m övrigt. Under de senaste fem åren har en svag ökning skett i tillväxten uttryckt i meter. Ökningen har gällt den svenska litteraturen. medan den utländska något minskat i tillväxttakt.

Antalet utlånade volymer per år uppgår till ca 100000 och antalet foto- reproduktioner till mellan 300000 och 400000. Variationerna i antalet län har varit små under den senaste femårsperioden. Av lånen var år 1976 ca 70 000 Iäsesalslån, ca 17 000 forskarsalslån och ca 16000 hemlån. De inter- urbana lånen uppgick till ca 11000 varav ca 9700 utlån.

Organisation

KB intar en särställning bland de vetenskapliga biblioteken genom att som myndighet sortera direkt under regeringen. Ansvaret för planering och ledning av verksamheten ligger hos bibliotekets chef. riksbibliotekari- en.

I nu gällande organisation sorterar följande enheter under riksbiblioteka- rien: åtta avdelningar (enligt instruktionen) bibliografiska institutet ' nationalfonoteket tidningsfilmningsavdelningen biblioteksdepån.

Bibliotekets personal (exkl. personal vid Stockholms universitetsbiblio- tek) uppgick vid budgetårsskiftet 1977/78 till ca 165 befattningshavare ut- tryckt i årsverken.

Med denlterminologi som utredningarna använder har KB uppgifter som är nationaldokumentära med inriktning mot kultursektorn men också upp-

Prop. 1977/78:114 20

gifter inom informationsförsörjningen. KB har mer än andra bibliotek en uttalad nationaldokumentär uppgift. nämligen att samla. förvara och till— handahålla i landet framställda och utgivna tryckta skrifter samt utomlands utgivna skrifter på svenska språket. av svenska författare eller om svenska förhållanden. ] sådana uppgifter ingår också att utge de nationalbibliogra- fiska produkterna. KB:s uppgifter med inriktning på informationsförsörj- ning gäller dels nationell informationsförsörjning. dels uppgifter av lokal och regional karaktär.

Nationella uppgifter

Som framgår av instruktionen fungerar KB som nationalbibliotek med arkivskyldighet för svenska skrifter. Biblioteket erhåller enligt lag pliktle- veranser från landets tryckerier. Genom att bibliografiska institutet dess- utom erhåller frivillig leverans från förlagen för bibliografering får KB i all- mänhet två exemplar av den svenska bokproduktionen. De utomlands ut- givna skrifterna om Sverige (suecana) erhålles genom köp eller genom by— te/gäva.

Funktionen som arkivbibliotek för svenska skrifter är KB:s viktigaste. KB har nu det största och mest fullständiga beståndet av svenska skrifter.

KB kan tillsammans med universitetsbiblioteken karakteriseras som ve- tenskapligt allmänbibliotek. även om dess samlingar av utländsk litteratur är koncentrerade till humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområ- den. För Kst del torde ca 60 % av bibliotekets ca 55 000 hyllmeter hänföra sig till de utländska samlingarna. Detta bestånd ingår som en viktig del i det svenska sambiblioteket och spelar därmed en viktig roll i den svenska informationsförsörjningen.

Biblioteket har omfattande bytesförbindelser med en rad bibliotek i and- ra länder. Utlåningen till andra länder uppgår till närmare 1800 volymer per år.

KB har till uppgift att motta och förvara handskrifter som tillhör området för bibliotekets verksamhet. Liknande arbete bedrivs särskilt vid de äldre universitetsbiblioteken. som också har betydande handskriftssamlingar. Under de senaste decennierna har KB lagt större vikt än tidigare vid natio- nalbiblioteksaspekten på handskriftsområdet. Det får betraktas som en na- tionell uppgift att göra KB:s handskriftssamlingar tillgängliga på bästa sätt.

Kart- och planschavdelningen anskaffar. registrerar och tillhandahåller kartor. planscher. porträtt m.m. Anskaffningen sker huvudsakligen ge- nom gåvor. En del material, som svenska kartor, kartografiska arbeten och vykort. ingåri tryckerileveranserna. Det äldre beståndet kompletteras genom köp.

Kartsamlingen är vid sidan av krigsarkivet landets största. Planschsam- lingen innehåller porträtt. historiska och topografiska bilder. handteck— ningar. gravyrer. vykort. exlibris m.m.

De krav som ställs på KB att för framtiden bevara svenskt tryck ställer

Prop. 1977/78:114 21

ocksa särskilda krav på bibliotekets bekväm/savdelning för att förhindra att äldre och nyare material förfars och förslits. Problem vallas av att det inom landet inte finns någon utbildning i bokbinderi och av att det saknas lämplig utbildning av konservatorer. Ett uttalat behov av rådgivning i kon- serveringsfragor finns också. bl.a. till följd av att kommunala bibliotek er- hållit äldre samlingar.

Skyddsjilnzning av tidningar kan också anses vara en nationaldokumen- tär uppgift. Frågan har utretts av tidningsfilmningskommittén (TFK) som har föreslagit att en särskild tidningsftlmningsavdelning inrättas vid KB och att KB utses till att bevara ett nationalexemplar av tidningstrycket. Stats- makterna har bl. a. i avvaktan på BIDOK:s förslag ännu inte tagit slutlig ställning i dessa frågor.

KB administrerar lånecentralen för tidningsfrlm. som står under forsk- ningsbiblioteksradets överinseende. Centralen ställer till bibliotekens för- fogande bruksexemplar av de viktigaste svenska tidningarna och ett antal utländska. KB ger härigenom en service av nationell räckvidd. Vid KB finns en provisorisk tidningsfilmningsavdelning.

Nationalfonoteket har byggts upp genom frivilliga leveranser av olika typer av ljuddokument. Syftet är att bevara hela den kommersiellt saluför- da auditiva produktionen. från fonografrullar till LP-skivor och bandupp- tagningar. Genom insamlingsaktioner i samarbete med framför allt Sveri- ges Radio, har man lyckats i mycket stor utsträckning insamla material producerat före år 1955. lnköp förekommer också ofta av utländska skivor med svensk anknytning eller äldre svenskt material.

Bibliografiska institutet redigerar de nationalbibliograftska publikatio- nerna Svensk bokförteckning. Svensk bokkatalog, Svensk tidskriftsför- teekning och Svensk musikförteckning. Institutet ger ut en periodisk för- teckning över verk om Sverige och svensk litteratur på främmande språk. Vidare katalogiseras svenska skrifter med tryckär t. o. m. är 1975.

Till verksamheten är knutna två nummercentraler med uppgift att föra register över internationella standardnummer. dels för böcker (ISBN-sy- stemet. vari ingår numerisk beteckning för förlag/motsvarande). dels för periodiska skrifter och andra seriepublikationer (ISSN-systemet).

Vid KB anordnas årligen en utbildning av en termins längd för assistent- och biträdespcrsonal vid forskningsbiblioteken.

KB har enligt gällande instruktion uppgiften att vara lokalt forsknings— bibliotek.

Enligt ämbetsberättelsen uppgick år 1976 besöken i läneexpeditionen och läsesalar till 88 588 varav 64 950 i låneexpeditionen och 23 638 i fors- karsal och forskarrum. Vissa förskjutningar i besöksfrekvenscn har inträtt sedan det provisoriska huvudbiblioteket för universitetet i Stockholm etablerats i Frescati.

Av de ca 17 300 hemlånen är 1976 avsåg ca 12 800 privatpersoner. och av de ca 4500 hemlänen till myndigheter etc. avsåg ca 1300 universitet och högskolor i Stockholm.

Prop. 1977/78:114 22

Statens biblioteksdepå iBå/sta förvaltas av KB. ! depån förvaras sällan utnyttjat material som ej behöver vara omedelbart tillgängligt men bör kunna tas fram med några dagars varsel. Depån betjänar förutom KB ett tjugotal vetenskapliga bibliotek och instittttioneri Stockholm samt Uppsa- la universitetsbibliotek.

Raggebibliotekct i Strängnäs är ett bokmuseum för studier och forsk- ning främst i lärdoms- och personhistoria med särskild anknytning till Strängnäs stift. Samlingarna uppgår till mer än 60 000 band.

2.1.3.6 Furskningsbiblioteksrådet

Forskningsbiblioteksrådet (FBR). som inrättades år 1965 Ufr prop. 1965zl bil. 10). skall enligt gällande bestämmelser vara ett organ för sam- råd i frågor av gemensamt intresse för de vetenskapliga biblioteken. FBR består av riksbibliotekarien tillika ordförande och tolv av regeringen för högst tre år förordnade ledamöter med personliga ersättare.

FBR fungerar som remissinstans och har uttalat sig i en rad frågor röran- de svenskt biblioteksväsen. Vidare har FBR ålagts utredningsuppdrag eller självt tagit initiativ till sådana. Rådet har även i särskilda skrivelser till re- gering och centrala myndigheter tagit upp frågor av centralt intresse för biblioteksväsendet. Det utger vissa periodiska publikationer.

FBR redigerar den samstatistik för svenska forskningsbibliotek som årli- gen redovisas i Statistisk årsbok för Sverige och sammanställer sedan slu- tet av 1960-talet prisstatistik i syfte att mäta prisändringar på den från ut- landet förvärvade periodiska litteraturen.

Samarbetskommittén bibliotek—bokbindericr (SaBB) konstituerades år 1968 främst i syfte att föreslå åtgärder för att rationalisera bokbinderiarbc- tet för de vetenskapliga biblioteken. Kommittén består av representanter utsedda för FBR och Sveriges bokbinderiidkareförening.

2.1.3.7 Statens rådför vetenskaplig information och dokumentation

Uppgifter och organisation

Statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINF- DOK) tillkom år 1968 (prop. l968:68, SU 1968: 131, rskr 1968: 304). SINF- DOK fick administrativ anknytning till styrelsen för teknisk utveckling (STU) som tillkom vid samma tidpunkt.

Enligt instruktionen är SINFDOK centralt organ för frågor rörande ve- tenskaplig och teknisk information och dokumentation. SINFDOK har inom detta område särskilt till uppgift att:

följa utvecklingen och dra upp riktlinjer för verksamheten i syfte att ska- pa en samordning av tillgängliga resurser och en i övrigt tillfredsställande ordning

svara för den långsiktiga planeringen av verksamheten. initiera och främja samt fördela stöd till forsknings- och utvecklingsarbete

Prop. 1977/78zll4 23

göra de framställningar och avge de utlåtanden som kan anses erforderli- ga med hänsyn till verksamhetens ändamålsenliga bedrivande

tillhandagä myndigheter och organ med råd. upplysningar och biträde bereda ärenden i frågor rörande internationellt samarbete.

Rådet består av fem ledamöter som utses av regeringen. Till SINFDOK är knuten en särskild rådgivande grupp för industri och teknik. SINF- DOKzs sekretariat hade den I juli 1977 åtta tjänster, samtliga uppförda på STU:s personalstat.

SlNFDOK:s verksamhet finansieras över STU:s delprogram Informa- tions- och dokumentationsverksamhet. För budgetåret l977/78 har anvi- sats 7.4 milj. kr. med karaktär av särskilt reservationsanslag.

Verksamhet

SINFDOK har enligt sin instruktion en väsentlig uppgift genom att det bygger upp en kompetens som kan ligga till grund för inriktningen av fram- tida statliga insatser. Eftersom begreppet teknisk och vetenskaplig infor- mation och dokumentation inte kan entydigt avgränsas och från forsk- nings- och utvecklingssynpunkt utgör ett tvärvetenskapligt område, om- spänner de möjliga insatserna många ämnesområden.

SINFDOK har valt att koncentrera sina utvecklingsinsatser till framta— gande av metoder och hjälpmedel för datorbaserad informationssökning.

Beträffande kunskapsuppbyggnad har SINFDOK främst koncentrerat insatserna till utbildning av specialister genom stipendiatverksamhet samt punktvisa satsningar på forskningsprojekt inom olika delområden. Hittills har SINFDOK haft 14 stipendiater.

SINFDOK är svenskt kontaktorgan för internationella och nordiska or- ganisationer som Unesco. OECD, resp. NORDINFO (tillsammans med FBR) och NORDFORSK.

! sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76 lade SINFDOK fram enfemårsplan för sin fortsatta verksamhet. SIN FDOK angav som övergri- pande mål att myndigheten skulle bidra till ett effektivt utnyttjande av den samlade kunskapen inom vetenskap och teknik. Medan SIN FDOK dittills främst satsat på en utveckling av effektivare system för lagring och sök- ning av datorbaserad information ansåg SIN FDOK att utvecklingsarbetet i framtiden borde förskjutas mot utarbetande av system med decentralisera- de datorterminaler och kommunikation mellan dessa ochide centrala dato- rer i vilka informationen lagras.

2.1.3.8 Informationscentraler

Informations- och dokumentationscentralen vid tekniska högskolans bib- liotek Informations- och dokumentationscentralen vid tekniska högskolans bibliotek i Stockholm (IDC) tillhandahåller datorbaserade informations-

Prop. 1977/78: 114 24

tjänster och bedriver därmed förenad forskning och utveckling. Denna verksamhet syftar till att utveckla system för datorbaserad informations- sökning och till att bygga upp informationstjänster baserade på de utveck- lade systemen.

Verksamheten vid IDC finansieras i huvudsak av SINFDOK, universi- tets- och högskoleämbetet (UI-IÄ) och tekniska högskolan i Stockholm samt genom avgifter. Systemutvecklingen utförs dels av SINFDOK-sti- pendiater, dels inom ramen för särskilda projekt. För driften av de dator- baserade systemen utnyttjas Stockholms datamaskincentral (QZ).

Utvecklingen av informationstjänster har i huvudsak inriktats mot områ- dena naturvetenskap och teknik. Kraven från användarna har lett till att vissa samhälls- och beteendevetenskaper också har inkluderats i de äm- nesområden som täcks av informationstjänstema. En medveten avgräns- ning har gjorts mot de s. k. livsvetenskapema, där MIC tillhandahåller in- formationstjänster. Inom kemiområdet förekommer en överlappning mel- lan MlC och IDC eftersom kemiinformation är väsentlig både inom medi- cin och för industrin.

De informationstjänster som IDC har byggt upp och etablerat är selektiv delgivning av information (SDI). dvs. en löpande, individuellt anpassad nyhetsbevakning i en eller fiera databaser, samt retrospektiva sökningar. SDI-service och satsvisa retrospektiva sökningar tillhandahåller IDC från ett tjugotal databaser.

Ur organisatorisk synvinkel är IDC jämställd med en avdelning vid tek- niska högskolans bibliotek men verksamheten bedrivs i projektform. Un- der första halvåret l976 fanns 27 tjänster vid IDC. vilka till övervägande del finansierades av SINFDOK.

Budgetåret 1976/77 erhöll projekten vid IDC från SINFDOK ca 1,5 milj. kr. och från UI—IÄ ca 0,65 milj. kr. Intäkterna genom avgifter uppgick till ca 1 milj. kr.

Medicinska informationscentralen vid karolinska institutet

Medicinska informationscentralen vid karolinska institutet (MIC) har ut- vecklats ur dåvarande avdelningen för databehandling vid institutionen för medicinsk fysik. Statens medicinska forskningsråd (MFR) anslog medel till karolinska institutet för biomedicinsk dokumentation första gången budgetåret 1963/64 och inrättade år 1968 en forskargrupp för biomedicinsk informations- och dokumentationsverksamhet. Verksamheten förlades till karolinska institutet sedan ur avdelningen för databehandling avskilts en självständig enhet för biomedicinsk informations- och dokumentations— verksamhet, kallad biomedicinska dokumentationscentralen (BMDC).

Budgetåret 1975/76 överfördes BMDC från MFR till karolinska institu- tets stat. Benämningen BMDC har fr. o. m. november 1975 ändrats till MIC.

Den biomedicinska dokumentationscentralen inrättades i första hand som en servicefunktion för forskare vid universitet och högskolor samt lä-

Prop. 1977/78:114

IJ '_ll

kare med klinisk forskningsverksamhet, men även större läkemedelsin- dustrier anmälde tidigt sitt intresse för databasen MEDLARS. I och med den satsning som gjordes av SINFDOK och som innebar en utökning av dokumentationsverksamheten med tre kemiska databaser vidgades kund- kretsen till andra industrier och företag. Naturvetare och samhällsvetare återfanns i ökad utsträckning bland användarna efter introduktionen av Biological Abstracts Previews (nu BlOSlS-Previews) och Psychological Abstracts.

MIC svarar för service till livsvetenskaper (medicin, biologi. biokemi och beteendevetenskap). arbetsmedicin, yrkeshygien och miljövård.

MIC är organiserat på sektioner och projektgrupper samt ett administra- tivt sekretariat. Antalet anställda uppgick ijuni 1977 till ca 30 personer. Budgetåret 1976/77 bedrevs verksamheten med anslag till ett belopp av ca 3,3 milj. kr. och inkomster från avgifter ca 1.1 milj. kr.

Andra informationscentraler

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är specialbibliotek för psykologi och pedagogik. [ samarbete med IDC tillhandahåller SPPB da- torbaserad sökning från databasen ERIC. SPPB svarar också på försök för svensk inmatning till ett internationellt datorbaserat informationssystem för utbildningsområdet, EUDISED, som sorterar under Europarådet.

Vid AB Atomenergi finns ett forskningsbibliotek vars verksamhet om- fattar inmatning till två internationella informationssystem, SDI-verksam- het och litteraturundersökningar (i samarbete med IDC och MIC), system- utveckling inom informationsförsörjningsområdet, handhavande av en rapportdatabas m. m. Verksamheten vid AB Atomenergis bibliotek finansi— eras budgetåret I977/78 med medel från industridepartementet och nämn- den för energiproduktionsforskning (ca 3,6 milj. kr.) samt egna intäkter (ca 0,4 milj. kr.). Biblioteket har nyligen varit föremål för utredning.

Allmänt tillgängliga terminaler för sökning i MEDLARS-databasen finns på karolinska sjukhuset och Södersjukhuset i Stockholm. Huddinge sjuk- hus, biomedicinska biblioteket i Göteborg, regionsjukhuset i Linköping, universitetsbiblioteket i Lund, biomedicinskt centrum i Uppsala och uni- versitetsbiblioteket i Umeå.

Institutet för byggdokumentation (BYGGDOK) tillhandahåller ett brett sortiment av tjänster inom informationsförsörjningsområdet inriktade på byggsektorn.

Andra myndigheter som svarar för databaser eller inmatning till utländs- ka databaser är bl.a. statens väg- och trafikinstitut, miljödatanämnden. lantbruksuniversitetets Ultunabibliotek och försvarets forskningsanstalt. Även vid andra myndigheter används datateknik inom informationsför- sörjningen i allt större utsträckning. Detta är fallet vid bl. a. statens livsme- delsverk, socialstyrelsen (läkemedelsavdelningen) och statskontoret. De åtgärder som vidtas avser dels ökad åtkomst till extern information, dels

Prop. l977/78:II4 26

förbättrad hantering av den interna informationen. I sistnämnda fallet är det ofta diarieföringen som berörts. t. ex. vidjustitiedepartementet, konsu- mentverket och datainspektionen.

Databaser av olika omfattning och med varierande tillgänglighet fram- ställs av vissa organ. t.ex. STU, K-konsult. Sveriges Verkstadsförening. Personaladministrativa rådet och Svenska Textilforskningsinstitutet.

2.1.3.9 LIBRIS Inledning

I rapporten Biblioteksarbete och automatisk databehandling (1969) utar- betad av en kommitté tillsatt av dåvarande universitetskanslersämbetct (UKÄ) i samråd med riksbibliotekarien, drogs riktlinjer upp för ett natio- nellt datorbaserat bibliotekssystem.

Kommitténs förslag gick ut på att man borde arbeta efter tre eller fyra utvecklingslinjer: I) man borde framställa AK-publikationerna med data- teknik, 2) man borde utnyttja andra länders bibliografiska beskrivningar (MARC-band"), 3) man skulle sikta till en integrering av hela det svenska biblioteksväsendets rutiner i ett gemensamt system som även skulle vara kompatibelt med internationella system. Härvid skulle en nationell biblio- tekscentral inrättas med möjlighet att ansluta terminaler. I rapporten fram- hölls att dessa tre utvecklingslinjer stod i nära samband med varandra och att de med tiden skulle kunna förenas. Man tog upp men behandlade inte närmare en fjärde utvecklingslinje. nämligen att med datateknik framställa nationalbibliografiska publikationer. De ovan antydda utvecklingslinjerna återkommer i LIBRIS (LIBRary Information System) där huvudvikten har lagts vid att integrera rutinerna inom och mellan biblioteken.

År 1967 gjordes en översyn av de vetenskapliga bibliotekens inre organi- sation för att bl. a. undersöka möjligheterna att rationalisera verksamheten med tekniska hjälpmedel. Detta utredningsarbete, som utfördes i nära kon- takt med bl. a. FBR och UKÄ, utgjorde inledningen till LIBRIS-projektet.

Försöksverksamheten med LIBRIS påbörjades våren 1972 vid dåvaran— de Linköpings högskolas bibliotek. För närvarande är 14 forskningsbiblio- tek anslutna till LIBRIS. Försöksverksamheten har redovisats i ett antal lä- gesrapporter, senast i LIBRIS: En lägesrapport (Statskontoret. Rapport 1976:10). Verksamheten bedrivs av statskontoret i samråd med FBR och UHÄ.

Inom försöksverksamheten har de datorbaserade rutinerna i LIBRIS vidareutvecklats och anpassats till FBR:s nya katalogiseringsregler för svenska forskningsbibliotek (SKR 1974). Dessa regler som också succes- sivt justerats utifrån gjorda erfarenheter ansluter i princip till internatio- nellt vedertagna principer för bibliografisk beskrivning av olika slags publi- kationer. Den omfattande standardisering som de nya reglerna inneburit har bl. a. ställt krav på nya programversioner av LIBRIS. De nya datorpro-

Prop. 1977/78: 114 37

grammen. benämnda LIBRIS II. färdigställdes successivt under år 1975.

En grundläggande idé i LIBRIS-projektet har varit att integrera fram- ställningen av olika katalogprodukter med löpande bibliografering och re- gistrering vid de vetenskapliga biblioteken. LIBRIS har utformats med sik- te på att även konventionella katalogprodukter såsom katalogkort. nyför- värvsförteckningar och bokkataloger, bl. a. AK, skall kunna framställas ur LIBRIS databas.

Den bibliografiska information som registreras i LIBRIS blir omedelbart tillgänglig för sökning via terminal från samtliga anslutna bibliotek. Katalo- gisering av en publikation sker vid det LIBRIS-bibliotek som först förvär- var publikationen. En huvudprincip är att denna katalogisering skall kunna utnyttjas även av andra bibliotek som förvärvar samma publikation. Biblio- teken skall då endast behöva komplettera den redan registrerade informa- tionen med i första hand lokala uppgifter.

Kostnaderna för LIBRIS utgörs. förutom av vissa personalkostnader, huvudsakligen av engångskostnader för utvecklings- och omläggningsar- bete samt löpande driftkostnader. främst för teknisk utrustning, datortid samt system- och programunderhåll. Därtill kommer bl.a. kostnader för utveckling och framställning av katalogprodukter (samkataloger och kata- logkort) med hjälp av LIBRIS.

Förutom rent kvantifierbara intäkter väntas LIBRIS i utbyggt skick. med rutiner för framställning av bibliotekskataloger i bokform och mikroform. även innebära fördelar av mer indirekt natur.

Samarbetsformer inom projektet

Regeringens uppdrag till statskontoret gäller att "i samråd med universi- tetskanslersämbetet och forskningsbiblioteksrådet bedriva fortsatt för- söksverksamhct med ett datorbaserat informationssystem för bibliotek"".

Forskningsbiblioteksrådets medverkan i projektet sker genom en led- ningsgrupp för fortlöpande informella samråd mellan forskningsbiblioteks- rådet, universitets- och högskoleämbetet och statskontoret. I denna har diskussioner förts om projektets budget, planering och genomförande.

LIBRIS-gruppen vid statskontoret svarar för samordning av arbetet inom projektet bl.a. i förhållande till olika leverantörer. Statskontoret har till projektet knutit konsulter som utför underhåll av system och program i den försöksdrift som bedrivs vid Östergötlands läns landstings datacentral i Linköping (ÖLLD). Forskningsbibliotekens medverkan i projektet har huvudsakligen skett genom personal som engagerats i detta arbete vid si- dan av övriga uppgifter. År 1976 inrättades ett provisoriskt LIBRIS-sekre- tariat vid kungl. biblioteket. Statskontoret har f. n. ca tre personår för sin andel i arbetet med LIBRIS.

Försöksdriften

LIBRIS delsystem för sökning har vissa funktioner för sökning via termi-

Prop. 1977/78: 1 14 28

nal. Vid positivt svar erhålles en bibliografisk beskrivning av en publika- tion jämte uppgift om var publikationen finns.

Däremot ger LIBRIS inte möjlighet till ämnesmässiga sökningar. Sök- ning i andra databaser via de för LIBRIS avsedda terminalerna är möjlig men fordrar särskilda terminalprogram. Sådana sökningar sker dock i mycket ringa utsträckning.

Produktionen av katalogkort med hjälp av LIBRIS sker sedan hösten 1976 från band som framställs vid datacentralen, varefter Bibliotekstjänst AB trycker och distribuerar produkten. Tiden från beställning uppgår f. n. till ca 14 dagar.

Delsystemet för katalogisering tillåter registrering av bibliografiska upp- gifter via terminaler och hålremsstansar vid de LIBRIS-anslutna bibliote- ken samt direkt från magnetband med datorläsbar bibliografisk informa- tion. LIBRIS databas innehåller nu ca 300000 titlar, huvudsakligen mono- grafier.

Utrustning

Terminaldatorema i LIBRIS är via ett fast uppkopplat datakommunika- tionsnät direktanslutna till en centraldator vid ÖLLD i Linköping. Anslut- ningsmöjligheterna är med befintlig programvara begränsade till högst 28 terminaler. LIBRIS datakommunikationsnät består av fyra fast uppkoppla- de teleförbindelser. Vid de LIBRIS-anslutna biblioteken/motsvarande (f.n. 14) finns sammanlagt 24 terminaldatorer och 10 hålremsstansar.

2.1.3.10 Tekniska nomenklaturcentralen

Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) bildades år 1941 på initiativ av IVA som centralorgan för teknisk och vetenskaplig terminologi och har en- ligt sina av Kungl. Maj:t fastställda stadgar till uppgift att åstadkomma en för svenska förhållanden lämpad teknisk nomenklatur, varmed förstås allt som rör teknikens språkliga uttrycksmedel samt dessas innebörd.

TNC bedriver sin verksamhet i samarbete med drygt 100 anslutna med- lemmar samt fyra stödjande akademier och rådgivare.

Omkring 60 % av kostnaderna för TNC:s verksamhet täcks f. n. genom statliga bidrag. År 1976 hade TNC intäkter om ca 1,4 milj. kr.. varav drift- bidrag från SINFDOK 227 000 kr., anslag för särskilda ändamål 560000 kr. och medlemsavgifter 242000 kr. Försäljning av publikationer gav 233 000 kr. Den största utgiftsposten gällde löner m.m. till personalen, 707000 kr. SINFDOK har ställt en särskild publiceringsfond om 100000 kr. till TNC:s förfogande.

2.1.4 Internationell översikt

Utredningarna beskriver hur informationsförsörjningen organiserats i vissa andra länder, bl. a. i Norden. Även om organisationslösningarna va-

Prop. 1977/78:114 39

rierar mellan olika länder kan man skönja likartade och växlande krav på rationalisering och samverkan inom informationsförsörjningen. Omfattan- de åtgärder för att förbättra informationsutbudet inom vetenskap och tek- nik har vidtagits i de flesta industrinationerna. Brister i systemen har analy- serats och motåtgärder har börjat sättas in från det allmännas sida. Sats- ningen på särskilt teknisk och naturvetenskaplig information har i vissa av dessa länder varit betydande.

Utredningarna har studerat organisationslösningar i bl. a. Kanada. Frankrike och Storbritannien.

2.1.5 Utvecklingstendenser och förutsättningar

2.1.5.I Allmänna utvecklirzgstendenser av betydelse för informationsför- sörjningen

Utredningarna konstaterar att bibliotekens uppgift traditionellt har" varit att samla. ordna och tillhandahålla böcker, tidskrifter och andra skrifter. De vetenskapliga bibliotekens verksamhet har sålunda präglats av att varje bibliotek strävat efter hög självförsörjningsgrad. Verksamheten har emel- lertid alltmer utvecklats i riktning mot att hänvisa till och förmedla littera- tur ur bibliotekens gemensamma bestånd. Speciella enheter och institutio- ner har dessutom utvecklats för referensserviee och bearbetning av infor- mation. Ökningen av informationsutbudet medför emellertid att fullständig täckning inte kan komma i fråga ens inom ett helt land.

Under senare år har begrepp som informationsexplosionen kommit att användas om den växande informationsvolymen. Bakom denna informa- tionsexplosion ligger flera faktorer varav en är ökningen av antalet veten- skapsmän och tekniker som producerar forskningsresultat. Utredningarna konstaterar att antalet tekniska och vetenskapliga tidskrifter beräknas växa till ca 100 000 år 1980. Varje år publiceras omkring 2 milj. tidskriftsar- tiklar med vetenskapligt och tekniskt innehåll. Informationsförsörjningen knyts också närmare till forskningens resultatredovisning. Allt större vikt läggs därvid vid att vetenskapliga och tekniska dokument formaliseras.

Datatekniska hjälpmedel är nu förhållandevis vanliga. Merparten av de datorbaserade systemen är avsedda för registrering. lagring och sökning av information. Datatekniken har emellertid också kommit att utnyttjas för det löpande arbetet i biblioteken.

Antalet användare av datorbaserade informationstjänster väntas öka starkt. vilket ställer krav på utbildning både av användare och av personal. Den ökade mängden information tillsammans med alltmer komplicerade tekniska hjälpmedel torde — enligt utredningarna — leda till att förmedlare (mellanhänder) kommer att spela en allt större roll i informationsproces- sen. Bibliotek och informationscentraler får därvid ett ökat ansvar för att tillgodose de grupper som inte har tillgång till teknisk utrustning eller vana att hantera sådan.

Prop. l977/78:1|4 30

2.1.5.2 Förutsättningarför svensk informalionsförsörjning

Informationsförsörjningen med vetenskaplig och teknisk information har tidigare i första hand riktat sig till forskning vid universitet och högsko— lor. På senare tid har emellertid nya användargrupper tillkommit. Politi— ker. läkare, lärare. tjänstemän i offentlig förvaltning och industri. arbets— marknadens organisationer. massmedia och allmänheten ställer numera ökade krav på service. Medan forskare många gånger har möjlighet att själva söka och bearbeta sin information har andra, t. ex. de som är syssel- satta med utvecklingsarbete eller löpande arbete i näringsliv och förvalt- ning. ofta större behov av vägledning och bearbetning för att informatio- nen skall kunna tillgodogöras. För de vetenskapliga biblioteken innebär de nya kraven stora påfrestningar, framhåller utredningarna.

Ökningen av antalet traditionella användare och tillkomsten av nya an- vändargrupper på nya orter leder till att de olika institutioner som svarar för informationsförsörjningen i framtiden kommer att behöva samverka än mera för att kunna lämna en fullgod service. För användarna är det angelä- get att på samma ställe få service inte bara i fråga om lån av dokument utan även i fråga om hänvisningar. bibliografisk information och faktainforma- tion. Folkbibliotek och andra lokala bibliotek kan därvid väntas få ökad betydelse som lokala förmedlare i informationsförsörjningen. Bibliotek av olika slag och övriga institutioner inom informationsförsörjningen blir så- lunda i ökad utsträckning beroende av hur samarbetet dem emellan funge- rar. Ansvar och kostnader måste fördelas mellan ett växande antal institu- tioner. Enligt utredningarna är det för närvarande svårt att överblicka för- ändringar i användarstrukturen och informationsbehoven och att vidtaga

nödvändiga förändringar i den nuvarande organisationen. Beskrivningen visar på behovet av en helhetssyn på informationsförsörj- ningen och behovet av balans mellan de tre tidigare nämnda systemen. De tekniska Iandvinningarna har till stor del utnyttjats för förbättringar i refe- renssystemet. Det är numera tämligen lätt att snabbt få hänvisningar till publikationer från i stort sett hela världen, medan det kan vara svårt att 10- kalisera och få tag i motsvarande dokument. Många av de publikationer som hänvisas till är inte heller tillgängliga i Sverige utan måste hämtas utomlands. En viss obalans råder sålunda mellan referensservicen och be- ständsservicen i landet. Inom samhällsvetenskaper och framför allt inom humaniora har datateknik för bibliografisk service inte utnyttjats i samma utsträckning som inom naturvetenskap. teknik och medicin. Utbudet av datorbaserad information har dock under senare tid ökat inom de först- nämnda områdena och erfarenheterna av den hittillsvarande verksamhe- ten inom naturvetenskapliga och tekniska ämnesområden bör vara tillämp- liga även på andra ämnesområden. Det är också viktigt att se hur Sverige skall utnyttja den internationellt tillgängliga informationen.

Den svenska informationsförsörjningen är decentraliserad, framhåller utredningarna, i det avseendet att den ombesörjs av institutioner under oli-

Prop. l977/78:114 . 3l

ka huvudmannaskap (statligt, kommunalt. privat) och att varje institution oberoende av andra institutioner avgör vilken litteratur som skall inköpas och vilken service som skall ges. En övergång till ändamålsinriktade an- slag (programbudgeteringsprinciper) i den nya högskolan kommer att göra högskoleenheternas bibliotek mera direkt avhängiga av lokal forskning och utbildning. vilket kan förstärka denna decentralisering. För att uppnå en lämpligt sammansatt referens- och littcraturservice behövs enligt utred- ningarna en övergripande planering och samordning av den nationellt in- riktade servicen.

Särskilt under senare år har olika former av teknisk forskning och ut- veckling nyttiggjorts inom informationsförsörjningen i Sverige. Ny teknik ställer stora krav på organisationers och enskilda individers förmåga till omställning liksom på systematisering och enhetlighet i verksamheten. För att utnyttja tekniken effektivt och möta de problem som kan uppstå genom den tekniska utvecklingen krävs noggrann planering.

Den internationella samverkan inom informationsförsörjningen är syn- nerligen omfattande och gäller litteratur. referensinformation och kommu- nikationsnät. konstaterar utredningarna. Det starka internationella be- roendet innebär då bl. a. att planeringen av landets informationsförsörjning måste ske med hänsyn till och med beaktande av den internationella ut- vecklingen.

2.1.6 Aktuella problemområden

En ansvarsfördelning inom bestånds- och referensservicen är nödvän- dig. Utredningarna föreslår att ett system med ansvarsbibliotek införs. Ett ansvarsbibliotek för ett visst område bör bl. a. svara för referensservice, ämnesbibliografering och nationell medverkan i internationella informa- tionssystem. ta initiativ till uppbyggnad av databaser, ansvara för fjärrlån. kunna ge hänvisning till service på området samt bevaka utbildning och in- formation till användare och personal. Förslaget bygger enligt utredningar- na på att det inom många områden finns bibliotek och informationscentra- ler som i praktiken fungerar som ansvarsbibliotek. För vissa bibliotek kan de nationellt inriktade uppgifterna medföra merarbete, för vilket särskilda medel kan komma att behövas.

Utredningarna har funnit att ett inte obetydligt dubbelarbete sker vid bibliograferingen av svenska skrifter mellan bibliografiska institutet, Bib- liotekstjänst AB och riksdagsbiblioteket. Den ämnesbibliografering av svenskt material för databaser och traditionella bibliografier som för när- varande sker på initiativ av myndigheter. organisationer och enskilda per- soner torde väl kunna inordnas i ett system med ansvarsbibliotek. En full- ständigare bibliografering av svenska tidskriftsartiklar och ett klarläggande av luckor och dubbleringar i ämnesbibliograferingen av svenskt material är andra önskemål liksom att utarbeta en enhetligare bibliografering i sam-

Prop. 1977/78:114 32

klang med internationella riktlinjer och att fastställa ambitionsnivån vid bibliografering.

Ett huvudsyfte med LIBRIS har varit att minska dubbelarbete vid kata- logisering. Det är en betydelsefull nationell uppgift att fortsätta detta arbe- te.

Det är även väsentligt att man bevakar och tar initiativ till uppbyggnad av nationell referensservice och därvid tar hänsyn till områden som kan riskera att bli eftersatta. Riktlinjer för en databaspolicy bör därvid formu- leras.

I verksamheten vid bibliotek, informationscentraler, branschorganisa- tioner, företagareföreningar m. fl. ingår att svara för viss hänvisningsser- vice, varigenom användare får upplysning om var information finns och hur man skall nå den. På senare tid har förts fram tanken på en gemensam central för sådan service. avsedd för alla användarkategorier. Utredning- arna menar att behoven på området till viss del bör kunna tillfredsställas inom ramen för ett system med ansvarsbibliotek.

Efterfrågan på tjärrlåneservice kan väntas öka. Det innebär dock inte, enligt utredningamas uppfattning, att det skulle vara aktuellt i Sverige med ett särskilt tjärrlånebibliotek. Ett sådant skulle troligen inteckna en stor del av reformutrymmet på informationsförsörjningens område. En förutsätt- ning för att fjärrlånetraflken skall fungera tillfredsställande är dock. enligt utredningarna, att lokaliseringsinstrumenten förbättras samt att utlånande bibliotek får sina kostnader täckta på ett tillfredsställande sätt.

En allmän tendens i den datatekniska utvecklingen är att allt större re- sursinsatser krävs vid utveckling av stora system och vid produktutveck- ling. För att motivera de höga kostnaderna måste man vid sådant utveck- lingsarbete sikta på flera tillämpningsområden. Man måste också sträva att anpassa redan befintliga produkter till användning inom informationsför- sörjningen. Behov föreligger därvid av teknisk rådgivning.

Utredningarna anser att man bör undersöka möjligheterna att göra infor- mationen i LIBRIS databas tillgänglig i avsevärt bredare skala och via enk— lare och billigare terminaler än de nuvarande. Förändringari LIBRIS i dess nuvarande utformning bör enligt utredningamas mening begränsas till nöd- vändiga eller särskilt angelägna modifieringar, framför allt omläggning till ny dator och förändringar i samband därmed. Vidare bör undersökas möj- ligheterna till ämnesmässig sökning av postema i LIBRIS databas. Biblio- grafisk och teknisk samverkan mellan folkbibliotek och forskningsbiblio- tek bör diskuteras.

Utredningarna framhåller sammanfattningsvis att riktlinjer för ny tek- niks utnyttjande i informationsförsörjningen bör formuleras i en utveck— lingsplan. I en bilaga till betänkandet redovisar utredningarna ett underlag för en sådan plan.

Prop. 1977/78:114 _| 33

2.1.7 Nationella uppgifter inom informationsförsörjningen

Utredningarna har framhållit att informationsförsörjningen i Sverige bygger på en decentraliserad struktur. Denna behöver enligt utredningarna kompletteras med ett samordningsorgan för nationella uppgifter. Ett sär- skilt organ förutsätts dels ha överblick över och ansvar för att det totala serviceutbudet blir så väl avvägt som möjligt, dels disponera egna medel för forskning och utveckling inom området.

Till nationella uppgifter hör planering och samordning inkl. intematio— nell samverkan. forskning och utveckling inkl. utbildning och nationell ser- vice. Till nationella uppgifter med anknytning till informationsförsörj- ningen kan också hänföras den typ av nationaldokumentära uppgifter som kungl. biblioteket av tradition haft ansvar för.

Utredningarna har konstaterat behov av planerings- och samordningsin- satser på nationell nivå bl. a. innefattande långsiktig planering med syfte att skapa beslutsunderlag för åtgärder inom informationsförsörjningen. I ett kortare perspektiv bör planeringsverksamheten resultera i åtgärder för att förbättra referens-, bestånds- och kommunikationsservicen i landet. Bland konkreta åtgärder som organet bör verka för nämner utredningarna systemet med ansvarsbibliotek. att bestämma ambitionsnivån för biblio- grafisk verksamhet och referenservice samt att upprätta service på nya områden och riktad till nya användarkategorier.

Med forsknings- och utvecklingsuppgifter avses här uppgifter av gemen- sam karaktär som syftar till att inom informationsförsörjningen utnyttja forskningens landvinningar samt planera. initiera och stödja forsknings- och utvecklingsprojekt inom området. Det gäller härvid att skaffa en god överblick över den forskning och utveckling som bedrivs i landet och utomlands samt med egna medel finansiera för landets informationsför- sötjning önskvärda projekt. Konsultation och rådgivning i form av teknik- stöd, standardisering och normering är andra angelägna uppgifter. En vik- tig uppgift är att överblicka utbildningen inom informationsförsörj- ningsområdet och att planera och initiera fort- och vidareutbildning för personal samt användarutbildning.

Till nationella serviceuppgifter hör referens- och beståndsservice av ge- mensamt intresse för landet. Fjärrlåneverksamheten mellan olika bibliotek är en sådan service. Vidare ingår i de nationella serviceuppgiftema viss bibliografisk verksamhet.

Informationsförsörjningen syftar främst till att tillgodose användarnas behov i dag och i den närmaste framtiden. De nationaldokumentära uppgif- terna syftar därutöver till att bevara svenska skrifter och göra dem tillgäng- liga för all framtid. På detta område har kungl. biblioteket med bibliografis- ka institutet speciellt uttalade uppgifter. Enligt utredningarnas åsikt bör även fortsättningsvis en institution ha det huvudsakliga ansvaret för de na- tionaldokumentära uppgifterna.

Prop. 1977/78:114 34

2.1.8 Organisatoriska förslag

2.1.8.1 Alternativa arganisationsfbrmer

Den grundläggande principen för en framtida organisation bör enligt ut- redningamas uppfattning vara att operativ verksamhet skall utföras i ett decentraliserat mönster men förstärkas med ett centralt organ för främst planering och samordning samt forskning och utveckling. För ett sådant centralt organ framlägger utredningarna två tänkbara organisationslös— ningar.

Utredningarna har den gemensamma ståndpunkten att endast en lösning som tillgodoser tidigare redovisade krav på en helhetssyn på informations- försörjningsområdet kan anses ändamålsenlig. Utredningarna förutsätter vidare att det organ som föreslås får en oberoende ställning i förhållande till de myndigheter som i övrigt är verksamma inom området. Den starka anknytningen till universitet och högskolor gör det naturligt att organet får ställning som egen myndighet under utbildningsdepanememet.

Det ena alternativet är ett "nationalbibliotek med samordnings- och ut- vecklingsuppgifter. Detta innebär att kungl. biblioteket, forskningsbiblio- teksrådet och SINFDOK upphör och ersätts med ett nationalbibliotek med vida uppgifter inom informationsförsörjningen. däribland ansvar för natio- nella informationsförsöijningsuppgifter samt kungl. bibliotekets nuvaran- de nationaldokumentära uppgifter. En sådan myndighet skulle svara för övergripande planering och samordning samt forskning och utveckling inom hela informationsförsörjningens område.

Det andra alternativet innebär en organisatorisk åtskillnad mellan å ena sidan uppgifterna planering. samordning och utveckling för informations- försörjningen och å andra sidan nuvarande kungl. bibliotekets operativa uppgifter, främst de nationaldokumentära. En särskild delegation för infor- mationsförsörjning inrättas för att handlägga förstnämnda uppgifter. Dele- gationen övertar SIN FDOKzs och FBR:s nuvarande uppgifter. Delegatio- nen får på detta sätt ett uttalat ansvar för övergripande planering och sam- ordning samt forskning och utveckling (inkl. utbildning) inom informa- tionsförsörjningens område. En viktig uppgift är att tjänstgöra som svenskt kontaktorgan för den internationella verksamheten. Kungl. biblioteket ombildas till nationalbibliotek med oförändrad ställning som självständig myndighet.

2,1.8.2 En delegation för irJormationsförsörjning

Utredningarna anser att övervägande skäl talar för lösningen med dels en delegation för informationsförsörjning. dels ett nationalbibliotek. Ut- redningarnas förord för delegationsaltemativet bygger bl. a. på den grund- läggande förutsättningen att delegationen får sådan kompetens samt såda- na befogenheter och ekonomiska resurser att den effektivt kan verka som centralt samordnings- och utvecklingsorgan inom informationsförsörj- ningsområdet.

Prop. 1977/78:114 ' 35

Delegationen föreslås som tidigare nämnts få ställning som myndighet under utbildningsdepartementet med resurser för planering och samord- ning inkl. internationell samverkan, forskning och utveckling inkl. viss ut— bildning samt för viss nationell service. Delegationen skall genom sin sam- mansättning och till myndigheten knutna permanenta nämnder och tillfälli- ga arbetsgrupper kunna verka inom hela informationsförsörjningsområdet. För att ge myndigheten förutsättningar att effektivt verka inom andra sam— hällssektorers ansvarsområden bör delegationen få en allsidig sammansätt- ning.

Delegationen föreslås få mandat att föreslå erforderliga åtgärder för samordning och utveckling inom hela informationsförsörjningsområdet. En viktig uppgift är att i samråd med berörda myndigheter och organisatio- ner hos regeringen föreslå ansvarsbibliotek för olika ämnesområden och serviceformer.

Delegationen bör ha rollen som svenskt kontaktorgan för internationell samverkan och svara för att svenska intressen bevakas och att svenska synpunkter får vederbörligt inflytande.

Delegationen förutsätts bli centralt remissorgan för frågor inom informa- tionsförsörjningsområdet. Statliga myndigheter bör i alla frågor av större omfattning eller principiell betydelse som gäller informationsförsörjning söka samråd med delegationen. Delegationen bör också beredas tillfalle yttra sig över förslag till anslagsframställning från statliga myndigheter och organisationer som har direkt betydelse för informationsförsörjningen.

Utredningarna föreslår att delegationen för informationsförsörjning skall bestå av högst tio ledamöter. som regeringen utser för en period av tre år. Bland ledamöterna utser regeringen ordförande och vice ordförande. An- vändarrepresentanterna föreslås tillsammans med representanter för all- mänintressen bilda majoritet i delegationen. Användarintressena bör enligt utredningamas mening företrädas i delegationen genom representanter för olika sektorer. t. ex. högre utbildning och forskning inom högskolan, tek- nisk forskning och utveckling. annan sektoriell forskning och utveckling samt industri och näringsliv. Utredningarna anser att allmänintressena bör företrädas genom riksdagsledamöter. Representanter för närliggande om- råden, t.ex. folkbiblioteksväsendet. nationaldokumentär verksamhet och datasamordning. bör också enligt förslaget ingå i delegationen. Vidare föreslås i delegationen ingå chefen för delegationens kansli. Utredningarna har inte ansett sig böra ta upp frågan om företrädare för personalorganisa- tionerna.

För att ytterligare bredda inflytandet och därmed underlätta kontakterna med olika intressenter föreslås att delegationen kompletteras med ett antal permanenta rådgivande nämnder och tillfälliga arbetsgrupper. Medan dele- gationens sammansättning avser att spegla allmänintresse och användar- behov, skall nämnder och arbetsgrupper i högre grad spegla mer speciell kompetens på området samt serviceorganens och utbudsorganisationemas

Prop. 1977/78:114 36

intressen. Exempel på nämnder som inledningsvis skulle kunna vara moti- verade är: en nämnd för de vetenskapliga biblioteken. informationscentra- lema och folkbiblioteken. en nämnd för förvaltningsbibliotek och företags- bibliotek. en nämnd för industrifrågor. en nämnd för terminologi och klas- sifikation. en nämnd för forskning och utveckling inom informationsför- sörjningen, en nämnd för kommunikationsfrågor (datanät m.m.) samt en nämnd för utbildningsfrågor.

Utredningarna föreslår vidare att verksamheten vid delegationen skall bedrivas inom tre verksamhetsprogram: forskning och utveckling. plane- ring och samordning samt nationella serviceuppgifter.

Till delegationens förfogande bör stå ett kansli med uppgift att planera. bereda och i delegationen föredra ärenden. Kapacitet bör även finnas för utrednings- och planeringsverksamhet. Till kansliuppgifterna hör vidare att initiera, planera och utvärdera forsknings— och utvecklingsprojekt samt insamla. analysera och sammanställa underlagsmaterial för diskussioner i nämnder och i delegationen. Delegationens kansli föreslås bli uppdelat på en planerings- och samordningsenhet och en utvecklingsenhet. Kansliet föreslås inledningsvis omfatta ca 20 tjänster.

Delegationen för informationsförsörjning förutsätts få omfattande ar- betsuppgifter och ett nationellt ansvar som sträcker sig över alla samhälls- sektorer. Mot denna bakgrund och med hänsyn till omfattningen av det planerings-. samordnings- och utvecklingsarbete delegationen bör få före- slår de båda utredningarna att följande medelsramar ställs till delegatio- nens förfogande för det första verksamhetsåret: för forskning och utveck- ling 8.l milj. kr., för planering och samordning 2.6 milj. kr. samt för natio- nella serviceuppgifter 2.7 milj. kr. eller sammantaget 13,4 milj. kr.

Utredningarna anser det önskvärt att delegationen för informationsför- sörjning börjar sin verksamhet den 1 juli 1978. Förberedelsearbete kan komma att erfordra en särskild organisationskommitté. Verksamheterna vid FBR och SINFDOK föreslås upphöra med utgången av budgetåret 1977/78.

2.1.8.3 Informathmscentra/erna vid karolinska institutet (MIC) och tak- niska högskolan i Stockholm (IDC)

IDC har f. n. en organisatorisk ställning som ärjämförbar med en avdel- ning vid tekniska högskolans bibliotek. Verksamheten finansieras dock i särskild ordning. Utredningarna föreslår att tekniska högskolan i Stock» holm övertar ansvaret för finansieringen av den informationsservice. med undantag av forsknings- och utvecklingsverksamheten. som nu bedrivs vid IDC med medel från SINFDOK. Kostnaderna har preliminärt uppskattats till 0,9 milj. kr. Den organisatoriska inordningen i biblioteket och överfö- ringen av finansieringsansvaret till högskolan av den operativa verksamhet som nu drivs med medel från SINFDOK bör ske snarast. Samtidigt bör uppdras åt delegationen att i samråd med tekniska högskolans bibliotek

Prop. 1977/78: 114 ._ 37

och övriga berörda intressenter utreda vissa frågor beträffande den framti- da verksamheten vid biblioteket mot bakgrund av övergången från för- söksverksamhet till reguljär drift.

Den nu gällande ordningen med huvudmannaskapet för MIC hos karo— linska institutet bör enligt Utredningarnas uppfattning kvarstå. En närmare institutionell samordning mellan informationscentraler] och karolinska in- stitutets bibliotek bör övervägas.

Det är. enligt utredningamas uppfattning, önskvärt att karolinska insti— tutet även övertar det finansiella ansvaret för den del av indexeringsverk- samheten som hittills bekostats av medicinska forskningsrådet. Större forsknings- och utvecklingsprojekt bör som regel finansieras ur delegatio- nens utvecklingsanslag.

Vidare bör karolinska institutet överta ansvaret för finansieringen av den informationsservice som nu bedrivs vid MIC med medel från SINF- DOK. Kostnaderna härför har preliminärt beräknats till 0,4 milj. kr. An- svaret för fördelning av datortidsmedlen från UHÄ till de två centralerna föreslås samtidigt bli överfört till delegationen. Sådant utvecklingsarbete vid informationscentralema som inte är att hänföra till systemunderhåll bör enligt utredningarna finansieras över delegationens anslag.

Frågor enbart för BIDOK

2.1.8.4 Nationalbiblioteket

De båda Utredningarnas förslag till organisatorisk lösning innebär att kungl. biblioteket ombildas till nationalbibliotek med främst nationella uppgifter.

BIDOK lägger fram närmare förslag om nationalbibliotekets uppgifter och organisation. Nationalbiblioteket föreslås under ledning av en styrelse med företrädare för olika intressen överta kungl. bibliotekets uppgifter, som även fortsättningsvis bör hållas samlade.

Nationalbiblioteket bör främst inriktas mot nationella uppgifter. Detta innebär en viss förändring i förhållande till kungl. bibliotekets hittillsvaran- de inriktning. Man måste dock räkna med en omställningsprocess innan denna riktningsförändring får fullt genomslag. Bland annat behöver univer- sitetsbiblioteket i Stockholm enligt BIDOK:s mening viss tid för planering, uppbyggnad av samlingar och andra förberedelser innan universitetet helt övertar ansvaret för biblioteksservicen vad avser utländsk litteratur till forskning och högre utbildning vid universitetet. Även sedan universitets- biblioteket övertagit denna uppgift kommer nationalbibliotekets betydan- de samlingar att vara en värdefull källa för forskning. Inom det nya natio- nalbiblioteket skall enligt BIDOK:s förslag finnas två grupper av uppgifter med skilda inriktningar och krav. För att åstadkomma en lämplig resurs- fördelning mellan dessa olika arbetsuppgifter föreslår BIDOK en uppdel-

Prop. 1977/78:114 38

ning av nationalbibliotekets verksamheter som återspeglar denna skiljelin- je. nämligen på ett verksamhetsprogram för nationaldokumentära uppgif- ter och ett verksamhetsprogram för nationella serviceuppgifter.

Till de nationaldokumentära uppgifterna bör bl.a. hänföras verksamhe- ten som arkivbibliotek för svenska skrifter. verksamheten vid nationalfo- noteket samt framställning av de nationalbibliografiska produkterna. Den i kungl. bibliotekets instruktion fastställda skyldigheten att samla, förvara och tillhandahålla svenska tryckta skrifter (arkivbiblioteksfunktionen) bör enligt BIDOK:s förslag bli en central uppgift för det nya nationalbibliote- ket. BIDOK föreslår att nationalbiblioteket får ansvaret att vårda och till- handahålla det nationalexemplar av svenska skrifter som har föreslagits i betänkandet (DsU 1977: 12) Pliktexemplar av skrift.

Inom det nationaldokumentära området föreslås nationalbiblioteket där- utöver också få till uppgift att vårda och förkovra kungl. bibliotekets äldre samlingar av böcker och annat tryck. handskrifter. kartor och planscher. samt svara för skyddsfilmning av dagstidningar och i övrigt att hålla en representativ samling utländsk litteratur. Enligt BIDOK:s uppfattning kan vidare nationalfonotekets samlingar av fonogram och den därmed förena- de verksamheten med fördel knytas till det nya nationalbiblioteket.

De nationella service uppgifterna är främst att framställa accessionskata- logen samt att tillhandahålla utländsk bibliografisk information i datorläs- bar form (MARC-information) från bibliografiska centraler i andra länder och därvid lämna svensk bibliografisk information i utbyte framhåller Bl- DOK. Upprättande av specialbibliografier eller ämnesbibliografier kan också bidraga till den nationella servicen.

lnsatser från nationalbiblioteket för att upprätta specialbibliografier eller ämnesbibliografier med utgångspunkt i dess omfattande specialsamlingar bör betraktas som bidrag till informationsförsörjningen inom ramen för ett system med ansvarsbibliotek. Förmedling av informationssökningsservice från databaser med vetenskaplig information inom vissa ämnesområden kan också vara uppgifter av sådan karaktär.

Nationalbiblioteket föreslås få utförandeansvaret för LIBRIS och där- med förenad verksamhet medan vidareutvecklingen av systemet ligger un- der delegationens ansvar. Denna lösning bedömer kommittén i dagens läge vara mest ändamålsenlig med hänsyn till nationalbibliotekets ansvar för framställning av accessionskatalogen och nationalbibliografiska produkter samt tillhandahållande av svensk och utländsk bibliografisk information. Vid nationalbiblioteket bör inrättas en samrådsnämnd för bibliografiska frågor.

BIDOK anser det angeläget att nationalbiblioteket får en styrelse vars sammansättning speglar bibliotekets olika kontaktytor mot samhället. Forskning och utbildning inom och utom högskolan. författare. bok- och musikförläggare. boktryckerier och bokbinderier, informationsförsörj- ningen i landet. särskilt de vetenskapliga biblioteken, samt kultursektorn

Prop. 1977/78:114 ._ 39

bör sålunda vara företrädda. Nationalbibliotekets chef bör också ingå som ledamot. Antalet ledamöter, bland vilka regeringen utser ordförande. bör vara högst tio. BIDOK har inte ansett sig böra ta upp frågan om företrädare för personalorganisationema.

BIDOK tänker sig nationalbiblioteket organiserat på tre huvudenheter; en enhet för arkivbiblioteksfunktioner. en'enhet för fonogramfunktioner och en enhet för bibliografiska funktioner (inkl. LIBRIS).

En organisationskommitté bör tillsättas med_uppgift att företa en över- syn av nationalbibliotekets interna organisation utifrån dels de ställnings- taganden BIDOK:s förslag ger anledning till, dels kommande beslut på ba- sis av förslagen från tidningsfilmnings- och dataarkiveringskommittéerna samt förslagen i betänkandet Pliktleveranser av skrift. BIDOK föreslår att kungl. bibliotekets omorganisation sker den ljuli 1979.

2.1.8.5 Samverkan mellan folkbibliotek och forskningsbibliotek

BIDOK förutser att folkbibliotekens roll i försörjningen med vetenskap- lig och teknisk information kommer att öka bl. a. genom uppkomsten av nya användargrupper. Folkbiblioteken kan utgöra en bas i en utbyggd ser- vice till mindre och medelstor industri och lokal förvaltning. Sedan gam- malt spelar de en viktig roll i fjärrlånesamarbetet, vilket kan förbättras ge- nom bättre och aktuellare lokaliseringsinstrument. Åtskilligt dubbelarbete utförs vid behandling av svensk och utländsk litteratur som förvärvas vid folkbibliotek och forskningsbibliotek.

En annan viktig fråga är vilken service de kommunala folkbiblioteken skall ge till den statliga högskoleutbildningen. BIDOK hänvisar här bl. a. till att statens kulturråd i en skrivelse har föreslagit att denna fråga snarast utreds.

BIDOK anser att den föreslagna delegationen särskilt bör uppmärksam- ma. ta initiativ till och stödja samarbetet mellan folk- och forskningsbiblio- tek. En högt prioriterad uppgift är därvid att underlätta fjärrlånesamarbe- tet samt gemensamt utveckla och utnyttja datatekniska hjälpmedel för bib- liografisk samverkan.

Frågor enbart för SINFDOK-utredningen

2.1.9 För SIN FDOK-utredningen särskilda frågor

Med utgångspunkt i den av utredningarna föreslagna organisationen be- handlar SINFDOK-utredningen vissa för utredningen särskilda frågor.

Företagarföreningarnas roll vid förmedling av teknisk information till mindre och medelstora företag har bl. a. berörts i en skrivelse från SIN F- DOK-utredningen till industridepartementet, vilken fogas som bilaga till betänkandet. Utredningsarbetet har enligt SINFDOK-utredningens me-

Prop. 1977/78:114 40

ning bekräftat att utnyttjandet av tillgänglig kunskap har särskild betydelse för ett industriland som Sverige. med dess totalt sett ringa del av världens totala forsknings- och utvecklingsarbete. Betydelsen av en rationellt ord- nad informationsförsörjning har understrukits vid kontakter med represen- tanter för såväl större som mindre företag.

I en delrapport till utredningen lämnar statens industriverk en beskriv- ning av patent- och registreringsverkets tekniska information. lndustriver- ket bedömer det vara angeläget att den kvalificerade tekniska fackkunskap som finns tillgänglig vid patentverket i ökad utsträckning kan komma in- dustrin till godo. Patentverket redovisar i en PM från augusti [977 ett för- slag till utveckling och effektivering av sin informationsservice. SINF- DOK-utredningen är positiv till detta under förutsättning att systemet ut- formas så att förtroendet för verkets myndighetsutövning inte rubbas.

Vidare betonar utredningen värdet av ett organiserat nomenklaturarbete inom det tekniska fältet och därtill hörande vetenskapsområden. Utred- ningen föreslår att delegationen från SINFDOK övertar ansvaret för det ekonomiska stöd som utgår till Tekniska nomenklaturcentralen (TNC). TNC bör mot bakgrund av en genomarbetad och av delegationen i princip godkänd flerårsplan årligen hos delegationen ansöka om medel.

Ett flertal statliga myndigheter med informationsförsörjningsuppgifter har utvecklat eller på annat sätt anskaffat programvara för datorbaserad informationssökning. För tillämpningar anlitas i allmänhet Stockholms da- tamaskincentral (QZ). SINFDOK—utredningen berör bl.a. sådana frågor som drift, underhåll och utveckling av programvara. Den föreslagna dele- gationen bör, enligt utredningens mening, tilldelas en aktiv roll vid utvär— dering, anskaffning och utveckling av programvara inom informationsför- sörjningen. Samarbete bör etableras mellan de berörda datacentralerna och delegationen.

Utredningen finner det även vara angeläget att delegationen följer ut- vecklingen inomfaktadatabasområdet med uppmärksamhet. Ur nationell synpunkt anser utredningen det vara av intresse att söka utröna inom vilka områden det finns behov av nya faktadatabaser. Med tanke på att området är relativt nytt kan det finnas utrymme för svenska insatser med bytesvär- de på den internationella marknaden.

SINFDOK-utredningen tar slutligen upp frågor om utbildning och sti- pendiatverksamhet. Utredningen vill betona behoven av utbildningsinsat- ser såväl när det gäller specialister vid bibliotek och informationscentraler som när det gäller användare, bl. a. inom industrin. Enligt utredningens mening bör den föreslagna delegationen som en inledande åtgärd inventera tillgänglig utbildning inom informationsförsörjningen och utreda behovet av olika typer av utbildning för de kategorier som berörs. I syfte att höja den allmänna kompetensen i landet på informationsförsörjningens område bör det finnas möjligheter att bedriva viss stipendiatverksamhet. Stipen- dier bör kunna utgå för olika nivåer av specialutbildning med teknisk in- riktning vilket innebär en breddning av det nuvarande stipendiatsystemet.

Prop. 1977/78:114 41

2.2 Remissyttrandena

2.2.1 Allmänna synpunkter

Flertalet remissinstanser är avgjort positivt inställda såväl till utredning- arnas allmänna syn på problemområdet som till deras konkreta förslag till lösningar på informationsförsörjningsproblemen.

Sålunda hälsar bl. a. rrnit'ersitcts- och högskoleämbetet (UHÄ). ett antal högskolor, Sveriges lanrbruksrmiversitel. Sveriges allmänna biblioteksför- ening ( SAB). sko/överstyrelsen (SÖ) och statskontoret med tillfredsställel- se de båda utredningamas helhetssyn som ger goda förutsättningar för att lösa problem som rör vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning i ett större och samlat perspektiv. Bl. a. medicinskaforskningsrådet (MFR), namri'etensktrpliga forskningsrådet (NFR), försvarets jbrskningsanstalt (FOA) och Tekniska litteratursr'illskapel (TLS) anger dock redan i sin all- männa översikt att en förutsättning för att utredningamas förslag skall ha framgång är att en kraftig resursförstärkning kommer till stånd. Forsk- ni/rgsriidsniim”den (FRN) förutsätter att de resurser som skall tillföras den föreslagna delegationen för informationsförsörjning blir så omfattande att en successiv uppbyggnad av delegationen och dess verksamhet bör över- vägas. Landsorganisationen iSverige (LO). Tjänstemännens centralorga- nisation (TCO) samt Cetrim/organisationen SACO/SR anser att utredning- arna gjort en värdefull genomgång av området vetenskaplig och teknisk in- formationsförsörjning och kan i huvudsak tillstyrka de förslag som fram- läggs.

Svenska Bakförläggareföreningen och Bibliotekstjänst AB tillstyrker den allmänna uppläggningen i betänkandet. Bokförläggareföreningen fin- ner dock för sin del att vikten av att även i framtiden ha tillgång till infor- mationsbärare i form av tryckt material i stort sett har förbigåtts av utred- ningarna. Bibliotekstjänst AB kan inte frigöra sig från intrycket att utred- ningen i sin huvuddel valt att bortse från folkbiblioteken som informations- förmedlare.

En hög teknologisk nivå inom industri och näringsliv ställer stora krav på en god informationsförsörjning. Detta har varit en av utredningamas grundtankar. vilket också vitsordas av Svenska arbetsgivarföreningen (SAF). SAF finner det dock önskvärt att utredningarna i högre grad beto- nat att de flesta svenska företag till övervägande del hämtar sin informa- tion från den egna interna dokumentationen, alltså från det material som utredningarna valt att kalla icke-vetenskapligt. Sveriges civilingenjörsför— bund (SCF) anser att utredningarna har förbisett de stora användargrup- perna tekniker och ingenjörer inom industri och förvaltning. Förbundet finner att utredningarna på ett otillräckligt sätt har behandlat frågor som rör industrins behov av information och dokumentation och alltför hårt koncentrerat sig till biblioteks- och forskningsområdena. Utredningarna har inte heller föreslagit några kraftfulla åtgärder för att underlätta indu- strins informationssökning.

Prop. 1977/78:114 42 .

Styrelsen/ör teknisk utveckling (STU) anser att ett huvudtema för en in- f'ormations- och dokumentationsutredning borde vara hur teknisk informa- tion skall utnyttjas inom företagen som en dynamisk faktor vid utveckling och innovationsskapande. Det är STU:s uppfattning att utredningamas ge- mensamma utarbetande av ett betänkande inte varit till gagn för teknisk in- formation och dokumentation. En självständig utredning av teknisk infor- mation och dokumentation hade kunnat koncentrera sig på aspekter som hör samman med denna som ett instrument i näringspolitiken. hävdar S'l'U.

Nämnden för samhällsinftmnation (NSI) menar att utredningamas övergripande principresonemang inte står i överensstämmelse med de åt- gärder som föreslås.

Datainspektionen påpekar att det i samband med att informationsför- sörjningen samordnas är lämpligt med en översyn av eventuellt förekom- mande datalagfrågor t. ex. vad avser registeransvar. registerutdrag enligt datalagen och utlämnande av personuppgifter till utlandet.

2.2.2 Betänkandets deskriptiva del

En del remissinstanser har kommenterat de avsnitt av utredningamas betänkande som kan sägas vara huvudsakligen deskriptiva.

Beträffande Utredningarnas definitioner och avgränsningar finner bl. a. statens väg- och trajikinstitut (VTI) att en integrerad syn på informations- verksamheten är nödvändig som en förutsättning för en framtida förbätt- ring av informationsförsörjningen i Sverige. Bctänkandets helhetssyn med sin grunduppdelning i referenssystem. beståndssystem och kommunika- tionssystem är ändamålsenlig och bör gälla alla slag av bibliotek och infor- mationscentraler och i princip omfatta såväl vetenskaplig som teknisk in- formation på alla ämnesområden. oberoende av medium, form, bearbet- ningsgrad och källa. SÖ anser att utredningamas definition och precisering av begreppet informationsförsörjning underlättar en problembeskrivning och ett analysarbete som i sin tur kan leda till åtgärder och förbättringar inom respektive delsystem. Synsättet har stora förtjänster och stämmer väl överens med folkbibliotekens och även museernas metoder i informa- tionsverksamheten. konstaterar statens kulturråd.

Utredningarna betonar starkt vikten av balans mellan de tre delsystem som ingår i deras informationsförsörjningssystem. FOA. Sveriges Industri- förbund och TLS delar denna uppfattning och hävdar att den alltför ofta förekommande obalansen mellan referens- och beståndssystemen, dvs. dokumentations- och biblioteksarbete, måste arbetas bort.

Lantbruksuniversitetet och FOA anser att utredningamas deskriptiva delar utgör en värdefull översikt över informationsväsendet i Sverige och i utlandet. SÖ å sin sida änserd'o—ck' att den beskrivna informationsförsörj- ningens Struktur i själva verket är betydligt mer komplicerad än som den beskriVS i betänkandet. TLS reagerar inför uppgiften att det f.n. finns ett

Prop. 1977/781114 43

tjugotal större företagsbibliotek i landet. TLS jämför siffran 20 med de 220 företagsbibliotek. vars tidskriftbestånd förtecknas i List 'liech och de över 400 företagsbibliotek som ingår i TLS handbok 8. Svenska specialbiblio- tek.

2.2.3 Förutsättningar för svensk informationsförsörjning och aktuella pro- blemområden

Beträffande utredningamas redogörelse för förutsättningar för svensk in- formationsförsörjning har några remissinstanser kommenterat utredning- arnas uppfattning om folkbibliotekens framtida roll i informa- tionsförsörjningen. SACO/SR vill understryka folkbibliotekens speciella möjligheter att nå nya användargrupper inte minst mot bakgrund av den ökande decentraliseringen av högskoleutbildningen.

Även kulturrådet vill vitsorda folkbibliotekens speciella förutsättningar att på lokal nivå svara för att det samarbete som utredningarna föreslar etableras och fungerar. STU finner däremot att tanken att folkbiblioteken skulle utgöra bas i en utbyggd service till mindre och medelstor industri in- te tar hänsyn till vare sig företagens kontaktmönster. kompetensen hos folkbiblioteken eller de krav på snabbhet. ätkomlighet och resursinriktning som en industriell service ställer. Företagen måste för att få förtroende för en service få en samtalspartner insatt i industriella frågeställningar.

En lokal bearbetningsservice kan fungera också som hänvisningsservi- ce. För att kunna hänvisa rätt måste man få den insikt i problemet som en bearbetning ger. Det behövs emellertid en central bearbetningsservice med stora mamma för de uppgifter som inte går att lösa lokalt och där an- nat etablerat organ att hänvisa till saknas, hävdar STU. STU föreslår att en teknisk bearbetningsservice inrättas för områden som inte täcks av In- stitutet för byggdokumentation, exempelvis i anslutning till men fristående från ett tekniskt högskolebibliotek. I avsnittet om aktuella problemområden tar utredningarna upp frågan om ansvarsfördelningen inom informationsförsörjningen. Flertalet remissinstanser behandlar förslaget om ett system med ansvars- bibliotek och tillstyrker därvid utredningarnas förslag. Många ifrågasätter dock huruvida ett genomförande av förslaget är möjligt inom ramen för nu- varande anslagstilldelning. Bl. a. UHÄ, statistiska centralbyrån (SCB) och lantbruksuniversitet vill understryka att de ekonomiska och budgetmässi- ga konsekvenserna av förslaget torde kräva en mera ingående undersök- ning. Rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala anser förslaget helt orea- listiskt om det inte kombineras med en plan om hur de svenska biblioteken skall upprustas på ett kraftfullt sätt.

Att lösa problemen med finansieringen av ansvarsbibliotekens verksam— het blir en viktig uppgift för den föreslagna delegationen. anser FOA. En- ligt FOA:s mening är det i princip rimligt att de som utnyttjar ansvarsbib- liotekets tjänster står för åtminstone en del av kostnaderna. Resterande

Prop. 1977/78:114 44

merkostnader kan täckas av delegationen i form av fjärrlänebidrag e. d.. föreslår FOA.

VTI anser att ett decentraliserat system med ansvarsbibliotek f. n. syns vara den enda tänkbara lösningen för att åstadkomma den avsedda sam- ordningen av informationsförsörjningen. VTI rekommenderar att systemet genomförs samtidigt som de ekonomiska problemen löses så snart som möjligt och i full skala. Någon försöksverksamhet bör ej bedrivas. anser VTl.

,'IIÄ framhåller att försöksverksamheten med ansvarsbibliotek bör kunna omfatta informationscentralema vid tekniska högskolan i Stock- holm (lDC) och karolinska institutet (MIC). Delegationen för energiforsk- ning (DFE) anser att det vore olyckligt om studier av energiområdets infor— mationsförsörjning blev fördröjda i avvaktan på statsmakternas beslut om informationsförsörjningens organisation. lnformationsbehoven på ener- giområdet uppfattas som stora och växande och DFE ser det som en möj- lighet att de föreslagna inledande studierna och försöksverksamheten star- tar med energiområdet.

Kulturrådet och TLS avvisar i enlighet med utredningarna tanken på ett speciellt fjärrlanebibliotek enbart för svenska behov. särskilt mot bak- grund av förslaget om inrättande av ansvarsbibliotek. TLS finner dock frå- gan viktig för företagsbiblioteken och undrar om inte utredningarna avfär- dat frågan väl Iättvindigt. Att lösa problemet med ansvarsbibliotek eller län från British Library Lending Division (BLLD) bör kompletteras med andra alternativ. vilka inte behöver följa BLLD:s konstruktion anser TLS. Be— ståndet kan fördelas på olika bibliotek. men det vore värdefullt, anser TLS. om låntagarna kunde vända sig till en bestämd upplysningscentral. som snabbt hänvisade till det bibliotek som är i besittning av det önskade materialet. Biblioteksnämnden vid universitetet i Lund tillstyrker förslaget om ansvarsbibliotek men anser att frågan om inrättande av ett fjärrlånebib- liotek inte bör upphöra förrän kostnaderna härför i en statistiskt väl under- byggd utredning ställs i relation till kostnaderna för ett system med an- svarsbibliotek.

Även om det ligger förtjänster i utredningamas sätt att koncentrera upp- märksamheten på utbildningens och institutionsforskningens tillgång till information via de vetenskapliga biblioteken bör enligt statens rådför ve— tenskaplig information och dokumentation (SINFDOK) ett större intresse visas industrins informationsproblcm. Betänkandet förutsätts avhandla ve— tenskaplig och teknisk informationsförsörjning, där ordet teknisk bör ges vid tolkning. Frågan om industrins och näringslivets behov av kvalificerad information intar dock en undanskjuten plats i framställningen hävdar SINFDOK.

Det är SINFDOKzs uppfattning att strukturen för informationsförsörj- ning även måste anpassas till industrins. näringslivets och förvaltningens behov. De vetenskapliga biblioteken - liksom andra befintliga institutio-

Prop. 1977/78zll4 45

ner. BYGGDOK. patentverket. miljödalanämnden etc. — bör härvid ges rollen som aktiva förmedlare av vetenskaplig och teknisk information till alla användare. Detta innebär en delvis ändrad målinriktning och förutsät- ter i konsekvens en omgruppering av de vetenskapliga bibliotekens resur- ser. Det som i fortsättningen behövs är således enligt SINFDOKzs mening ett väl integrerat och samordnat nät av infortnationscentraler. där ingåen- de cnheter aktivt marknadsför såväl egna som andras tjänster.

De tjänster som mot bakgrund av informationsförsörjningside'n i stort och på grund av tanken på ansvarsbibliotek skall erbjudas en vid krets av användare även utanför högskolemiljön måste åtminstone inledningsvis till stor del bekostas av allmänna medel, hävdar SINFDOK. Resurser härför bör då tillförsäkras dc nationalansvariga biblioteken och institutionerna genom speciella anvisningar så märkta att de inte kan användas vid lokala läroanstalternas fördelning av programbudgetrnedlen. Om så ej sker är det risk för att kraven från industrin och andra utomstående användare blir ef- tersatta till förmån för kraven inom den egna organisationen. Tillgången till informationsservice inom rimlig tid, till skäliga kostnader och i lämplig form är väsentlig för industrin. lnfortnationens form och lättillgänglighet spelar också en stor roll för hur mycket den blir utnyttjad. Industrin är vil- lig att betala för väl fungerande. användaranpassade tjänster. För att an- svarsbibliotekens tjänster ska kunna anpassas till industrins och andra in- tressenters önskemål måste dessas inflytande vid styrning av ansvarsbib- lioteken tillgodoses. anser SINFDOK.

STU anser att utredningarna själva lägger fram ett tungt vägande argu- ment mot förslaget om ansvarsbibliotek då de konstaterar att när högskole- reformeit är fullt genomförd anslagen till vetenskaplig biblioteksservice kommer att avsättas ur den lokala högskoleenhetcns anslag till forskning och utbildning. F.n genomförd programbudgetering i den nya högskolan skulle därvid innebära att medelsbchoven för lokal informationsförsörj- ning mer direkt kommer att avvägas mot andra behov inom forskning och utbildning vid den egna högskoleenheten. Detta kan komma att förstärka tendenserna till decentralisering av den svenska informationsförsörj- ningen. Detta innebär enligt STU att från industrin framförda önskemål om biblioteksservice kommer att vägas mot exempelvis institutionsönske- mål om apparatinköp. STU anser att de olika bibliotekens ansvarsområ- den måste vara mycket noga definierade och särskilda medel avsatta för littcratutinköp. samkataloger och annan service om detta skall fungera. Utredningarna är helt otillfredsställande härvidlag, hävdar STU.

Då det är av ett betydande och från näringslivet ofta framfört intresse att få tillgång till ett svenskt fjärrlånebibliotck föreslår STU att ett svenskt fjärrlånebibliotek för periodisk litteratur och rapportlitteratur inrättas efter mönster av BLLD.

Bland de remissinstanser som har tagit upp Utredningarnas förslag angå- ende taxor och avgifter för informationsförsörjningen anser Ingen—

Prop. 1977/78:114 46

jöns-t'clenskapmkade/nimi (IVA/' att användarna bör betala för den tjänst som utförts för honom. lVA finner att detta synsätt ocksa bör vara an- vändbart för andra typer av service pa info-försörjningsområdet. exempel- vis bör man ej skilja mellan manuella och ADB-rutiner för informations- framtagning. Det kvalitetskrav pä utfört arbete som denna princip mäste medföra bör vara till nytta för både utföraren och nyttjaren. hävdar IVA.

Även SCF finner det rimligt att införa avgiftssystem för datorbaserade servicetjänster för externa användare t. ex. företag.

Bl.a. riksret'isionsvvrkel (RRV). SCB. VTI. TLS och Indus!riförbmtdet säger sig kunna gå med på Utredningarnas förslag att använda rörliga kost- nader för informationsserviee som grund för avgiftssättningen. Den nuva- rande taxesättningen på området är oenhetlig hävdar ovannämnda remiss- instanser. Det är därför angeläget att principerna för taxesättningen inom hela informationsområdet ses över. SCB anser att dessa fragor på grund av sin komplicerade natur fortlöpande mäste uppmärksammas frän centralt håll.

Traditionellt är utnyttjandet av beståndssystemet gratis framhaller SINFDOK. Däremot är det förenat med kostnader att utnyttja de datorba- serade refercnssystemen. Inom denna verksamhet råder således för närva— rande det ovanliga förhållandet. att kunden måste betala för att få god in- sikt i vad som finns under det att varan (dokumentet) är tillgänglig gratis. En förutsättning enligt SINFDOK för att delegationen skall kunna fullgöra sina samordningsuppgifter är att den får befogenhet och medel att pröva avgiftsbeläggning och subventioner för att åstadkomma en totaloptimering av ekonomin för hela informationsförsörjningsomradet anpassat till sam- hällets intresse av att existerande information effektivt utnyttjas.

En annan grupp remissinstanser är negativ till utredningamas förslag. SACO/SR, kulturrådet och forskningsbibliateksrådet (FBR) anser att frå- gan om avgiftsbeläggning av delar av informationsförsörjningen är ett vik- tigt kulturpolitiskt ställningstagande. Avgiftstäckning av datorbaserad re- ferensservice strider mot allmänt vedertagna principer för folkbibliotekens verksamhet. Remissinstanserna avstyrker direkt utredningamas förslag om att avgiftsbelägga mer omfattande literatursökningar i tryckta biblio- grafier och på längre sikt även annan service vid forskningsbiblioteken. En avgiftSbeläggning på detta område skulle få negativa effekter för folkbiblio- tekens verksamhet, hävdar remissinstanserna.

Svenska Kommunförbundet och TCO anmäler sin tveksamhet inför ut- redningamas förslag. TCO befarar att avgiftsbeläggningen kan motverka ambitionen att göra vetenskaplig och teknisk information tillgänglig för en allt vidare krets intressenter. Kommunförbundet påpekar att en avgiftsbe- läggning av viss informationsförsörjning inte får innebära att kostnader flyttas över från staten till kommunerna.

Lunthrukxuniversiletet anser att utredningarna inte i tillfredsställande utsträckning visat varför de rörliga kostnaderna bör täckas genom avgifter.

Prop. 1977/78:114 47

Enligt gammal tradition är svensk biblioteksservice fri för envar som vill utnyttja den. Skälet därtill är att information bör stå alla medborgare till buds oberoende av vilka möjligheter man har att betala för den. Samma re- sonemang bör tillämpas även på den datorbaserade informationsförmed- lingen. Skall datorbaserad informationsservice avgiftsbeläggas måste det bedömas i sitt sammanhang. I såfall bör formerna för en avgiftsbeläggning av annan biblioteksservice också utredas varvid olika användargruppers varierande betalningsförmåga bör beaktas. hävdar lantbruksuniversitetet.

En rad instanser menar att samarbetet om bibliograferi ng av s v e n s kt mate rial bör byggas ut mellan de organ som i dag sysslar med bibliografering. Bibliotekstjänst AB konstaterar dock att anpassningen av den svenska bibliograferingsverksamheten till internationell praxis bl.a. medför att kraven på fullständighet skärpts i flera avseenden. Detta inne- bär enligt bolaget att betydande skillnader finns mellan den för folkbiblio- teken rimliga ambitionsnivån och den som tillämpas vid nationalbibliogra- fisk registrering. Bolaget menar därför att det krävs en noggrannare analys av kostnaderna m.m.

V'I'I anför att det för institutet är självklart att tekniska och vetenskapli- ga rapporter utgör litteratur av samma värde som annan registrerad littera- tur och därför rimligen måste behandlas i likhet med exempelvis monogra— fier. Att upprätta en central enbart för rapporter förefaller vara en onödig och ekonomiskt betungande splittring av de totala resurserna för informa- tionsförsörjningen. En komplettering av resurserna för bibliografering och beständshållning vid befintliga bibliotek är enligt institutet mera rationell.

Utredningarna har starkt strukit under vikten av u t bi l d n i ngsåtgär- d e r , konstaterar UHÄ och flera högskolor. såväl vad beträffar biblioteks- personal och dokumentalister som teknisk personal och olika användar- grupper. Reklorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola anser att utred- ningarna ägnat alltför lite utrymme åt användarundervisning. Högskolesty- relsen vid lu'igskolun i Borås poängterar särskilt behovet av forskningsan- knytning. Vad gäller fort- och vidareutbildning på informationsförsörj- ningens område är det så att det operativa organet här i helt övervägande grad är högskolan i Borås. Högskolestyrelsen ser med viss oro på inrät-

tandet av ett organ utanför högskoleorganisationen med de tunga upp- gifter inom utbildningsplaneringen som utredningarna föreslår att delega- tionen ska ges. Högskolestyrelsen erinrar om att det är en viktig uppgift för högskolcmyndigheterna att initiera och planera utbildning.

Bl. a. FBR, FRN och SINFDOK anser däremot att den föreslagna dele- gationen bör få uppgifter motsvarande forskningsrådens. således med an- svar för övergripande och långsiktig planering i likhet med vad utredning- arna har föreslagit. SlNFDOK framhåller att den stipendiatverksamhet som rådet bedrivit varit en givande metod att höja landets kompetens i frå- ga om systemutveckling och informationsutgivande. Enligt SINFDOKzs mening bör stipendiatverksamheten fortsätta och vidareutvecklas efter

Prop. 1977/78:114 48

hand i enlighet med aktuella behov av kompetensuppbyggnad och pro— blemlösning. Delegationen bör också ha möjlighet att liksom forskningsrå- den inrätta särskilda forskartjänster. som kan placeras vid högskoleanslut- na institutioner.

Utredningarna förefaller enligt SACO/SR vara väl medvetna om vikten av utbildning. SACO/SR anser dock inte att av betänkandet framgår det angelägna i att den mera traditionella delen av biblioteksverksamheten till- försäkras resurser för forskning och utveckling, t.ex. vid högskolan i Borås, där forskarutbildning bör komma till stånd. SACO/SR vill gärna se att fasta forskartjänster inrättas vid något eller några bibliotek.

Manga remissinstanser har kommenterat frågan om utbildning. utveck- ling och forskning på detta område och samtliga är eniga om att en stark satsning här är av största betydelse.

2.2.4 |nformationsförsörjningens organisation 2.2.4.l Synpunkter på ansvarsfördelning m.m.

Den grundläggande principen för informationsförsörjningcn bör enligt utredningarna även i fortsättningen vara ett decentraliserat system men med ett centralt organ för planering och samordning samt stöd till forsk- ning och utveckling. Flertalet remissinstanser biträder utredningamas för- slag till principiell organisationslösning med en delegation med tillhö- rande nämnder och kansli å ena sidan samt ett n atio n alb i bliote k å den andra. Kungl. biblioteket (KB) har noterat utredningamas uttalande att det kan bli aktuellt att ånyo pröva ansvarsfördelningen inom informationsför- sörjningen sedan närmare erfarenheter vunnits av den nya organisationen.

Några remissinstanser anmäler viss tveksamhet när det gäller delegatio- nens kompetensområde. Enligt SACO/SR:s mening inger det viss oro att ett organ utanför högskoleorganisationen får de tunga uppgifter inom ut- bildningsplaneringcn som utredningarna föreslår att delegationen skall ha. Delegationcns kompetensområde i förhållande till högskoleväsendcts or- gan måste noga definieras. anser SACO/SR. Riksarkivet tar upp samma spörsmål och önskar i klarhetens intresse få fastslaget att delegationens mandat inte berör arkivområdet.

Utredningarna tar avstånd från att ett nationellt planeringsorgan skall ha ansvar för nationell service i operativ drift. vilket skulle göra planeringsor- ganet tungrott. Lantbruks'miit'erxitt-tet kan instämma i att planeringsorga- net inte i onödan skall belastas med ett direkt utförandeansvar. Att därmed frånhända sig styrningen av operativ nationell service, vilket skulle bli resul- tatet om utredningens förslag förverkligades, förefaller lantbruksuniversite- tet olämpligt. Detta är anledningen till att Iantbruksuniversitetet anser att bl. a. de delar av MlC och lDC som har nationell servicekaraktär, liksom nationalbiblioteket i sin helhet bör finansieras och därmed styras av det na- tionella planeringsorganet. Endast därigenom kan tillräckliga garantier

Prop. 1977/78:114 49

skapas för att den för det svenska informationsväsendet nödvändiga natio- nella serVicen kan ges utan att ett centralt organ behöver söka vinna infly- tande över andra myndigheters interna anslagsprioriteringar. Skulle det av utredningen förordade alternativet komma att genomföras anser lantbruks- universitetet att nationalbibliotekets nationaldokumentära uppgifter och nationella serviceuppgifter bör föras in under delegationen.

Bibliotekstjänst AB uttrycker samma tveksamhet inför den föreslagna uppdelningen av ansvaret och hävdar utifrån egna erfarenheter att en myc- ket nära samverkan mellan operativa och utvecklande instanser är en för- utsättning för framgångsrik verksamhet. Rektorst'intbetet rid universitetet i Uppsala tillstyrker i och för sig Utredningarnas förslag men framhåller att det föreligger en klar risk för att den föreslagna delegationen får mycket små möjligheter att påverka det operativa av de centrala uppgifter som skall vila på nationalbiblioteket och andra organ i ett decentraliserat möns- ter. Rektorsämbetet anser att det varit lyckligare om utredningarna föror- dat ett ämbetsverk med dels planerande och samordnande funktion. dels en operativ avdelning med uppgift att fullgöra de funktioner som enligt för- slaget skall utföras av nationalbiblioteket. Unit'ersltetsbihliotcket vid ruti- versitetet i Umeå förordar också att ett tungt centralförvaltningsorgan en- ligt utredningamas alternativ ett skapas.

SINFDOK som tillstyrker Utredningarnas förslag om en delegation, har beträffande förslaget om att integrera ansvaret för forsknings- och utveck— lingsarbete (FoU) i delegationen kommit till den slutsatsen att denna lös- ning endast kan komma i fråga på vissa villkor. Det första är att organisato— riska eller budgettekniska föreskrifter förebygger en utarmning av delega- tionens FoU-resurser. Ytterligare förutsättning är att delegationen ges så- dana befogenheter och medel att den får möjligheter att samordna informa- tionsförsörjningen i landet. Uppfylls emellertid ej dessa förutsättningar an- ser SINFDOK att FoU-ansvaret på området skall anförtros ett jämsides med delegationen inrättat forskningsråd.

Fakultetsnt'imnderna vid medicinska fakulteterna vid universiteten i Lund och Göteborg samt Färetagatföreningarnas förbund är de enda re- missinstanser som avstyrker inrättandet av den föreslagna delegationen. Medicinska fakultetsnämnden i Lund anser det viktigare att skapa en adekvat littcraturservice för medicinska forskare medan medicinska fakul- tetsnämnden i Göteborg anser att de frågor som en delegation skulle ha kan handläggas inom UHÄ.

Företagsföreningamas förbund avvisar tanken på en särskild organisa- tion för statsfinansierad informationsbearbetning med hänvisning till att befintliga informationskanaler i stället bör ytterligare utvärderas och even- tuellt förbättras. Förbundet anser att den tekniska informationsförsörj- ningcn på det centrala planet hör hemma hos STU med vilket organ dagens företagarföreningar redan har ett väl utvecklat samarbete.

Föreningen teknisk information framhåller att en viktig typ av teknisk 4 RiksdagEn 1977/78. [ saml. Nr 114

Prop. 1977/78:114 50

information är den som krävs för användning. drift och underhåll av tek- niska produkter. Föreningen föreslår att den blivande delegationens in- struktion utformas så. att även denna form av informationsverksamhet ges möjlighet att hos delegationen söka stöd för utvecklings-, försöks- och ut- bildningsinsatser.

SCB ställer sig positiv till Utredningarnas förslag men anser att delegatio- nens uppgifter inte bör omfatta system av typ faktadatabaser. SCB finner vidare benämningen ”delegation för informationsförsörjning" olämplig. Den är enligt verkets uppfattning alltför generell och blir därigenom miss- ledande. Med hänsyn till den betydelse utredningarna tillmäter en ända- malsenligare statistik föreslår SCB att verket så snart förutsättningar finns ges i uppdrag att göra en översyn av statistiken rörande de vetenskapliga biblioteken och den till dessa knutna informations— och dokumentations- verksamheten samt att medel härför tilldelas verket.

2.2.4.2 Ett delegation för ityformationsförsörjning Delegationen skall enligt utredningamas förslag bestå av tio ledamöter representerande allmänintressen, användarintressen och närliggande om- råden. Många remissinstanser anser sammansättningen av delega- tio n e n inte fullt tillfredsställande. Inte bara LO. TCO och SACO/SR reagerar mot att frågan om personal- företrädare i delegationen lämnats öppen utan också åtskilliga andra re- missorgan påtalar att representanter för löntagarorganisationerna bör vara med i delegationen. Däribland är lantbruksuniversitetet, FOA. KB. SAB samt bibliotekskollegiet vid universitetet i Göteborg. UHÄ framhåller att det är av betydelse att såväl högskolan i allmänhet som de kunskaper och erfarenheter som finns vid de vetenskapliga biblio- teken blir företrädda i delegationen och i de expertorgan som kan komma att knytas till den. Även FBR och Sverigesförfattarförbund talar för att de vetenskapliga biblioteken representeras i delegationen. Statens råd för skogs— och jiztrdbruksjbrskning finner det välmotiverat att en representant för lantbruksuniversitetet ingår i delegationen. SACO/SR föreslar också att högskolan i Borås med en representant deltar i den föreslagna organisa- tionskommitténs arbete. samt att en representant för högskolan i Borås in- går i delegationen. Fakultet.wzämnden vid humanistiska fakulteten vid universitetet i Umeå anser att chefen för det föreslagna nationalbiblioteket bör ingå som leda- mot i delegationen. Även KB förespråkar att nationalbiblioteket blir repre- senterat i delegationen. Kulturrådet. som i sitt remissvar hävdat att delega- tionens ansvarsområde även skulle omfatta museifrågor. föreslår att detta även bör återspeglas i sammansättningen av delegationen och utformning av nämnderna. Kommunförbundet å sin sida förutsätter att en företrädare för komtnunerna kommer att ingå i delegationen antingen som represen- tant för allmänintressena eller för användarintressena.

Prop. 1977/78:114 ' 51

SAB delar Utredningarnas uppfattning att avnämarrepresentanter och representanter för allmänintressena bör bilda majoritet inom delegationen. Föreningen ifrågasätter dock om inte företrädare för yrkesutövare och per- sonalorganisationer även bör ingå i delegationen och om inte denna i så fall bör utökas något utöver de föreslagna tio ledamöterna. Även KB finner det svårt att begränsa antalet ledamöter till tio.

SAF påpekar att delegationen. om den skall fylla de uppgifter som utred- ningen förutser. bör spegla bade expert- och avnämar/allmänintressc. Som en lösning vill SAF föreslå att de föreslagna nämndernas och arbetetsgrup- pernas ordförande eller annan utsedd representant ingår i delegationen ef- tersom delegationen är den instans som inom det föreslagna systemet skall fatta beslut på samtligas vägnar. Även KB kan tänka sig en sådan lösning för att få till stånd en koppling mellan nämnderna och delegationen.

Förespråkarna för den tekniska informationsförsörjningen intar en något annan hållning än de hittills redovisade remissinstanserna när det gäller förslagen om delegationens sammansättning. STU delar Utredningarnas uppfattning att användar- och allmänintressen bör få en stark ställning i de- legationen. Däremot anser inte STU att representanter för närliggande om— råden eller kanslichefen bör ingå i delegationen. STU föreslår att delega- tionen får högst sju representanter med majoritet för användar- och all- mänintressen. Industrin bör ha minst två representanter varav en från mindre och medelstor industri och en från större och forskningsintensiv.

Även SINFDOK, SCF. TLS och Industriförbundet föreslår samma star- ka representation fran industrins sida som STU. Stark representation för industrin i delegationen och dess rådgivande organ framstår för SINFDOK som särskilt befogad med hänsyn till att delegationen föreslås sortera un- der utbildnings- och inte under industridepartementet.

Som representant för den forskningsintensiva svenska Iäkemedclsindu- strin vill Liikentedelsindustriföraningen att det vid val av representanter till delegationen skall tillses att minst en av ledamöterna kan företräda lä— kemedelsindustrins speciella problem.

Remissinstanserna ställer sig i princip positiva till utredningamas förslag om nämnder och arbetsgrupper knutna till delegationen. LO. TCO och SACO/SR påtalar även här liksom bl. a. KB och kulturriidet vikten av att personalinflytandet i nämnder och grupper säkerställs.

Delegationen bör, menar RRV, kunna inrätta nämnder och andra arbets- grupper av den typ som förutses i förslaget, men dessa bör inte bilda en permanent organisation utan inrättas och avvecklas på initiativ av delega- tionen. DFE är inne på samma linje och menar att ett antal berednings- grupper eller arbetsgrupper skall kunna knytas till delegationen på det sätt delegationen finner lämpligt.

Statens råd för skogs- och jordbrttksforskning tillstyrker också tttred- ningens förslag om att permanenta ämnes- eller branschvisa arbetsenheter inrättas och förutsätter att representation från lantbrukssektorn kommer att finnas i relevanta nämnder och arbetsgrupper.

Prop. 1977/78:114 52

FOA konstaterar att utredningens förslag beträffande olika nämnder knutna till delegationen är preliminärt och finner ej anledning att gå närmare in på denna fråga. FOA vill dock understryka vikten av att fragor beträffande dels myndighetsbibliotek. dels utbildning tillmäts stor betydel- se vid utformningen av nämndorganisationen.

VI"! och KB anser att indelningen i nämnder bör ske efter rcnt funktio- nella grunder och att berörda parter bör få möjlighet att påverka nämndor- ganisationens utseende, innan slutligt beslut fattas om dem.

Nordiska museet anser att museerna har en sa vital betydelse som infor- mationscentraler i utredningens anda att museerna bör vara representera- de i vissa av de föreslagna nämnderna. Museet undrari likhet med kultur- rådet om det inte finns skäl att överväga att knyta en särskild nämnd för museiomradet till delegationen.

De remissinstanser som företräder industri och näringsliv såsom STU, SINFDOK och Industri/örbundet förespråkar kraftfullt att industri och nä- ringsliv bör vara väl representerade i nämnder och arbetsgrupper. Kon- takt- ochforskttingssekretariatet vid högskolan i Luleå fäster stor vikt vid att industrin får en stark representation. såväl för stor- som småindustri. Nämnden för ittdustrifragor bör tillföras resurser så att man kan tillfreds- ställa de mindre och medelstora företagens behov, hävdar sekretariatet.

Stattdardiseringskutnntissiotten iSverige (SIS) stöder förslaget med per— manenta nämnder med speciell kompetens på olika områden. SlS har ett starkt intresse att vara representerad i flera av dessa nämnder för att inotn respektive verksamhetsområde främja standardisering.

'1'LS och Industriförbundet förordar nämnder som företräder användar- intressena framför alternativet med nämnder för bestånds-, referens- och kommunikationssystetn. vilket enligt TLS strider mot den helhetssyn på informationsförsörjningen. som i övrigt markerats i betänkandet.

Med tanke på att de olika nämndernas verksamhet i många avseenden kommer att överlappa varandra vill TLS kraftigt understryka vikten av att nämndernas arbete samordnas, lämpligen av kansliet. på ett rationellt sätt.

Statens industriverk pekar i detta sammanhang pa den roll som bl.a. de regionala utvecklingsfonderna kan spela för att förbättra och systematisera spridningen av information till mindre och medelstora företag. Viss sant- ordning av sadan verksamhet bör enligt verket kunna ske via den föreslag- na delegationen.

Med hänsyn till den byråkratiskt tungrodda organisationen med åtta expertnämnder och arbetsgrupper som föreslås under delegationen vill Landstingsjörbundet anmäla tveksamhet. Av samma skäl ställer sig huma- nistiska sektimzsttämnderna vid universitetet i Göteborg frågande till för- slaget med rådgivande nämnder. Synpunkter och informationer kan enligt nämnderna inhämtas på ett mindre formaliserat sätt, t.ex. genom redan befintliga organ eller särskild expertis.

Endast en remissinstans. Svenska språknämnden, anser att förslaget om

Prop. 1977/78:114 , 53

ett antal rådgivande nämnder inte bör förverkligas. Den föreslagna delega- tionen bör enligt nämndens mening, i stället för att byggas ut med ett om- fattande nät av särskilda nämnder. på lämpligt sätt söka halla kontakt med redan existerande organ och med andra experter. För särskilda behov tor— de tillfälliga arbetsgrupper eller kommittéer vara en lämpligare — och mindre byråkratiserad — metod att lösa delegationens arbetsuppgifter an- ser språknämnden.

Utredningarnas förslag om m ed el s ram a r som skall ställas till delega- tionens förfogande det första verksamhetsåret (sammanlagt 13,4 milj. kr.) samt resurserna i allmänhet pa informationsförsörjningens område kom- menteras direkt eller indirekt av ett stort antal remissinstanser. som samt- liga förordar kraftiga resursförstärkningar. Flertalet menar också att fram- gången av den föreslagna reformen pa informationsförsörjningens område helt är beroende av om ytterligare medel kan ställas till verksamhetens för- fogande.

IVA vill framhäva att det är viktigt att den föreslagna delegationens självständighet gentemot andra myndigheter kan hävdas. ] förhållande till Utredningarnas förslag vill IVA förorda att delegationen tilldelas en vidare beslutsfunktion. Enligt IVA kan detta endast ske genom en förstärkt me- delstilldelning. vilket stärker delegationens status.

Enligt SINFI)OK:s bedömning kommer de föreslagna medlen till FoU och försöksverksamhet ej att vara tillräckliga för att genomföra ens mer- parten av det av utredningarna föreslagna programmet. Detta finner SlNF- DOK allvarligt eftersom den framtida utvecklingen av en effektiv informa- tionsförsörjning i Sverige i hög grad är beroende av ett stabilt faktaunder- lag. Ett sadant faktaunderlag kan endast erhållas genom kvalificerade och samordnade studier av brukarbehov och möjligheter att tillfredsställa dessa. hävdar SINFDOK.

Det viktigaste kravet på informationsförsörjningens område är enligt TLS i dagens läge en kraftig förstärkning av de ekonomiska resurserna. Svenskt biblioteksväsen har enligt TLS under lång tid, med hänvisning till framtida vinster med LIBRIS-systemet, fått vidkännas en kraftig reell nedskärning av resurser genom att bokinköpsanslagen inte ens höjts i takt med inflationen. än mindre med priserna, och genom att antalet nya tjäns- ter kraftigt begränsats. TSL hävdar att kunskap utgör en produktionsfak- tor som kommer att bli allt väsentligare för svensk industris utveckling. De resurser som satsas på informationsförsörjning bör alltså ses i ett övergri— pande näringspolitiskt sammanhang. Den föreslagna statliga satsningen på metoder att nå kunskap om ny teknik förefaller helt marginelljämfört t. ex. med motsvarande statliga satsningar för att rädda sysselsättning vid före- tag med passerad teknik. TLS hemställer att en översyn snarast görs av ekonomin för hela den framtida dokumentförsörjningen.

VTI förordar att den i betänkandet gjorda fördelningen av insatser mel- lan å ena sidan FoU och å andra sidan övrig verksamhet torde få omprövas till förmån för de senare.

Prop. 1977/78:114 54

Humanistisk-sam/zällsvetenskapliga fomkningsnitlet (HSFR) påtalar forskningsbibliotckens vanskliga ekonomiska läge. Den vetenskapliga in- formationsförsörjningen kan ej främjas bättre. anser HSFR. än genom en kraftig uppräkning av inköpsanslagen till biblioteken.

AB Atmnanergi menar att medelsbehovet för delegationen förefaller av- sevärt underdimensionerat och ej står i överensstämmelse med utredning- arnas uttalade målsättning att vidta kraftfulla åtgärder för att samordna och förbättra informationsförsörjningen.

Enligt FBR:s mening är de föreslagna medelsramarna alltför snävt till— tagna och innebär i realiteten ingen nämndvärd resursförstärkning för in- l'ormationsförsörjningsområdet. FBR anser att en omorganisering av den stora omfattning som föreslås, för att bli meningsfull måste följas upp med avsevärda ekonomiska insatser.

2.2.4.3 Informationscentralerna vid karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm

Samtliga instanser som yttrar sig om utredningamas förslag om ansvars- fördelning och finansiering av de olika uppgifter som i dag ingår i informa- tionscentralema vid karolinska institutet (MIC vid Kl) och tekniska hög- skolan (IDC vid K'l'H) tillstyrker Utredningarnas förslag.

Vad gäller informationscentralernas operativa verksamheter föreslår ut- redningarna att dessa finansieras via den ordinarie budgeten eller genom avgifter i stället för som nu via medel avsedda för forskning och utveck- ling.

Statskontoret och RRV delar utredningamas uppfattning i denna fråga. Statskontoret vill i detta sammanhang hänvisa också till RRV:s förvalt- ningsrevisionella studie om SINFDOK (1977). där det bl. a. konstateras att det finns anledning att se över relationen mellan taxeinkomsterna och bi- dragen för att inte SlNFl)0K:s medel till forsknings- och utvecklingsstöd fortlöpande skall bli bundet till viss verksamhet.

SINFDOK tillstyrker finansieringsförslaget under förutsättning att adekvata resurser ställs till förfogande. SINFDOK anser i likhet med ut- redningarna att informationscentralema måste bli en resurs för hela landet men då måste informationscentralema ges organisatoriska och ekonomis- ka möjligheter att fylla de nationella uppgifterna. Även TLS yrkar på att IDC och MIC får resurser som motsvarar de uppgifter de båda centralerna förväntas fylla.

MFR svarade från början för tillkomsten av den medicinska dokumenta- tionscentralen. Huvuddelen av dess verksamhet har nu lämnat forsknings- och utvecklingsstadiet. Det är helt i linje med rådets uppfattning att huvud- ansvaret för verksamheten bör åvila karolinska institutet. ] detta samman- hang önskar rådet framhålla att rådets anslag till medicinska informations- centralen för projektet ”Biomedicinsk dokumentation" budgetåret 1977/78 är ett slutanslag innebärande att rådet ej är berett bevilja ytterligare medel

Prop. 1977/78:114 55

för projektet i dess nuvarande utformning. Rådet vill dock understryka den utomordentliga vikt det faster vid medicinska informationscentralens fort- satta verksamhet och utveckling.

Miljödatanämnden vill i sammanhanget poängtera att båda dessa infor— mationscentraler spelar en roll när det gäller toxikologisk informationsser- viee med inriktning på miljöområdet och hälsoaspekter.

Fakultetsnänimlen vid KTH tillstyrker att kostnaderna för IDC vid KTH förs över till KTH på dess ordinarie anslag och förordar liksom rektorsäm- betet vid KTH att en särskild anslagspost tas upp för den externa verksam- heten. Vad gäller avgifter för olika tjänster hävdar överbibliotekariwr vid KTH att företagsekonomiska synpunkter inte utan vidare kan läggas på biblioteks- och dokumentationsverksamhet och anser det överhuvudtaget svårt att värdera effekterna av förbättrad tillgång på vetenskaplig informa- tion.

Att sammanföra MlC och karolinska institutets bibliotek anser MIC kan ha vissa fördelar men tycker att landet borde ha råd att hålla sig med en specialenhet av MlC:s typ. MIC liksom rektorsämhetet och ("it-'arbibliote- karien vid Kl påtalar vikten av att Kl erhåller resurser för MlC i erforder- lig utsträckning vid en övergång till ett nytt finansieringssystem. Överbib- liotekarien vid Kl delar utredningens uppfattning att en närmare institutio- nell samordning mellan KlB och MlC bör övervägas. En utredning i denna fråga pågår för närvarande inom Kl.

2.2.4.4 Nationalbiblioteket

Flertalet instanser tillstyrker förslaget om att KB omorganiseras till ett nationalbibliotek med de uppgifter som utredningarna anger. så bl. a. stats- kontoret. RRV. KB. UHÄ. kulturrtidet. MFR. LO. TCO och SAB. KB till- styrker även utredningarnas förslag om att biblioteket bör ha benämningen nationalbiblioteket, med hänvisning till att detta bättre anger bibliotekets uppgifter och även ansluter till internationell praxis.

UHÄ erinrar om statsmakternas beslut att universitetsbiblioteket i Stockholm i fortsättningen skall svara för informationsförsörjningen till ut- bildning och forskning vid universitetet. BlDOK:s förslag innebär, menar UHÄ, att en klar åtskillnad nu kan göras mellan nationalbibliotekets och universitetsbibliotekets uppgifter. En överföring av uppgifter och resurser från KB till universitetsbiblioteket bör sålunda nu komma till stånd i enlig- het med den fastställda gränsdragningen.

Sverigesförfattarförbund anser. mot bakgrund av de ställningstaganden som tagits om att biblioteket vid universitetet i Stockholm skall överta ser- vicen till utbildning och forskning vid universitetet, att BIDOK undvikit att behandla kärnfrågan i avgränsningen mellan KB och universitetsbibliote- ket. och att förslaget behöver omarbetas. Förbundet hävdar att KB:s nuva-

rande samlingar under överskådlig framtid kommer att vara absolut ound- gängliga för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i stock—

Prop. 1977/782114 56

holmsregionen. Det är enligt förbundet av yttersta vikt att nationalbibliote- ket ges möjlighet att även i fortsättningen fungera som forskningsbibliotek för kulturliv, forskning och massmedia i stockholmsregionen. Förbundet förordar att KB och universitetsbiblioteket förs samman lokalmässigt även om de organisatoriskt är uppdelade i en nationalbiblioteksdel och en uni- versitetsbiblioteksdel.

Rektorsämhetet vid universitetet i Uppsala finner det naturligt att natio— nalbiblioteket och biblioteket vid universitetet i Stockholm organisatoriskt förs samman till en enhet under högskolestyrelsen.

KB pekar pa att nationalbiblioteket även framdeles kommer att ha en roll som forskningsbibliotek för de områden som anknyter till bibliotekets samlingar. Därutöver bör nationalbiblioteket ha ansvaret för bl.a. den ganska stora sektor som nu bevakas av KB men knappast med samma bredd av nagot av universitetsbiblioteken. som t.ex. bok- och biblioteks- väsen och flera andra humanistiska områden som har anknytning till de stora centrala kulturinstitutionernas. massmedias och bokbranschens be- hov. SAB anför. med hänvisning till samma intressen. att det bör vara möj- ligt att infoga KB i systemet med ansvarsbibliotek. Sveriges Radio menar att det är viktigt att KB fortsätter förvärva utländsk litteratur eftersom bl. a. massmediernas behov inte torde komma att kunna tillfredsställas av universitetsbiblioteket. lnom nationalbiblioteket bör därför finnas en sär- skild enhet för utländsk litteratur.

Vad gälller nationalbibliotekets uppgifter i övrigt önskar riksarkivet en klargöring av gränsdragningen gentemot arkivinstitutioner.

Byggt:adsstyrelsen erinrar om att en översyn pågår av KB:s Iokalbehov. Styrelsen kommer i samband med översynen att beakta de förändringar i lokalbehovet som kan bli aktuella vid ett genomförande av utredningens förslag.

Statskontoret och RRV erinrar om dataarkiveringskommitténs förslag att n a t ion a l fonot e ket bör föras till en ny institution för ljud- och bild- medier. Riksarkivet och Sveriges Radio förordar en lösning i enlighet med dataarkiveringskommitténs förslag. medan KB pekar på att en sådan lös- ning kan leda till vissa gränsdragningsproblem.

Skyddsfilmning av tidningar ingår. anför KB, som ett viktigt moment i de centrala nationaldokumentära uppgifterna. KB finner det vä- - sentligt att tidningsfilmningskommitténs förslag genomförs. Det är också enligt KB oundgängligt att filmningen lokalt blir förlagd i så nära anslutning till biblioteket som möjligt.

Flera instanser. bl.a. KB självt, framhåller att resurstillskott krävs för att nationalbiblioteket skall kunna fylla de uppgifter det skall ha enligt ut- redningamas förslag. Bl.a. KB. kulturrådet, HSFR. flera högskolor, kom- munförbundet och SACO/SR betonar att accessionskatalogen över ut- ländsk litteratur i svenska forskningsbibliotek måste ajourföras. Även förslaget om en styrelse för nationalbiblioteket tillstyrks. Flera

Prop. 1977/78:114 57

instanser har synpunkter på sammansättningen. Så anser bl. &. kulturrådet och SACO/SR att folkbiblioteken bör representeras i den. Universitetssty- relsen för universitetet i Stockholm noterar med tillfredsställelse att uni- versitetet föreslås få en representant i styrelsen för nationalbiblioteket. TCO och SACO/SR finner det självklart att personalen är representerad. Sverigesft'irfattarförbund framhåller. med anledning av att förbundet före- slas vara representerat i styrelsen. att även övriga kulturarbetarorganisa- tioner och massmedier hör till KB:s/nationalbibliotekets viktigaste intres- senter.

Flera instanser. bl. a. kulturrådet och komntunft'irbmtdet. menar att folk- biblioteken bör företrädas, t.ex. av en av SAB utsedd representant, i nämnden för bibliografiska frågor.

KB pekar på en rad detaljfrågor som bör tas upp av den föreslagna orga- nisationskommittén.

2.2.4.5 LIBRIS

En rad instanser tar upp försöksverksamheten med LIBRIS. Förslaget om ansvarsfördelning för LIBRIS tillstyrks i allmänhet. Universitetsstyrel— sen vid universitetet i Linköping vill dock fästa uppmärksamheten på att delegationens möjligheter att förändra och påverka driften av LIBRIS blir mycket små om budgetansvaret för LIBRIS förs till nationalbiblioteket. SACO/SR framhåller att i det kommande utvecklingsarbetet synpunkter från de LIBRIS—anslutna biblioteken måste inhämtas. TCO anser att en för— utsättning för att nationalbiblioteket skall svara för driften av LIBRIS är att den föreslagna nämnden för bibliografiska frågor kommer till stånd så att användarna tillförsäkras inflytande.

En rad instanser för fram önskemål och förslag om vidareutveckling av LIBRIS, så bl. a. FOA, UHÄ och ett antal högskolor, SÖ, FBR och TCO. Flera av dessa. bl.a. SÖ. FBR och flera högskolor. anser att fler bibliotek bör anslutas till LIBRIS-nätet med egna terminaler.

Några instanser tar upp möjligheterna till samverkan mellan LIBRIS och det datanät som byggs upp för folkbiblioteken. BUMS. En sammankopp- ling mellan dem ter sig enligt SÖ rationell. Bibliotekstjänst AB anger att man fortfarande har en positiv syn på samverkan mellan bibliografiska ADB-system i Sverige. Det förefaller emellertid, anför bolaget, som om LIBRIS i sin nuvarande utformning skulle vara olämpligt som bas för en gemensam utveckling och starkare skäl skulle tala för att en fortsatt ut- veckling skulle ske med tillvaratagande av det stora kunnande inom de ak- tuella områdena som genom åren ackumulerats på Bibliotekstjänst. UHÄ noterar att möjligheterna till datateknisk samverkan mellan LIBRIS och BU MS är begränsade och tillstyrker att en utvecklingsplan för datatekni- kens utnyttjande inom hela informationsförsörjningens område utarbetas.

Statskontoret anför att svårigheterna att vidareutveckla LIBRIS under- skattats. I dagsläget bör därför. anser statskontoret, förändringarna i LIB-

Prop. 1977/78:114 58

RIS begränsas till vissa förbättringar medan en fortsatt systemutveckling ställs på framtiden. HSFR finner att de stora förväntningar om rationalise- ringsvinster som knutits till LIBRIS-projektet hittills inte infriats utan att projektet blivit dyrbart för svenskt biblioteksväsen. Projektet bör därför enligt rådets mening tills vidare begränsas till att utveckla funktionen för katalogproduktion och lokalisering av vetenskaplig litteratur.

STU menar att LIBRIS-systemet bör ersättas av ett modernt. billigt och användarvänligt system som bl. a. medger ämnesmässiga sökningar. SA- CO/SR menar att man i det fortsatta arbetet med utveckling av LIBRIS bör satsa på ett nytt system med mer modern teknik och med atkomstmöjlighc- ter för ett stort antal bibliotek.

2.2.5 Samverkan mellan folkbibliotek och forskningsbibliotek

En rad instanser instämmeri att folkbiblioteken har en ökande roll i in— formationsförsörjningen och att det är viktigt att samarbetet byggs ut mel- lan folkbibliotek och forskningsbibliotek, så bl. a. KB, UHÄ, kulturrådet. FBR, HSFR, LO. SACO/SR. TCO, Landstingsförbuna'et, Kommunför- bundet och Sveriges författarförbund. Flera av dessa pekar också på att det bör bli en uppgift för den föreslagna delegationen att arbeta med dessa frågor.

Bl.a. KB, FBR och SACO/SR anför att det. på grund av det primärkom- munala huvudmannaskapet för folkbiblioteken. inte är möjligt att fastställa några allmänna riktlinjer för en samverkan.

Flera instanser påpekar att vissa uppgifter för folkbiblioteken inte upp- märksammats av utredningarna. KB menar att de kulturpolitiska målen i flertalet kommuner torde ha inneburit en klar prioritering av bibliotekens insatser för att nå nya grupper. l radande resursknappa läge torde detta ha medfört minskade eller i vart fall inte ökade möjligheter att tillhandahålla kurs- och vetenskaplig litteratur.

Kulturrådet och SACO/SR visar på att folkbibliotekens roll inom den samhälleliga informationen har ökat. Sveriges författarförbund menar att delegationen för informationsförsörjning bör ta initiativ till försöksverk- samhet med informations- och utredningstjänster vid folkbiblioteken. De- ras uppgift skall vara att ställa sådan utredningskapacitet till löntagarnas och medborgarnas förfogande som i dagens samhälle bara näringslivet. förvaltningen och de stora organisationerna besitter. Riksdagens upplys- ningstjänst kan tjäna som förebild.

Förbundet föreslår vidare att folkbiblioteken bör ges resurser att stödja amatörforskning på olika områden och att delegationen för informations- försörjning tar initiativet till försöksverksamhet med forskningshandle- dartjänster vid folkbiblioteken.

SAB beklagar att utredningarna inte mer berört sådana frågor som den ojämna utbyggnaden av informationsresurserna. svårigheterna för folkbib- lioteken att prioritera vissa läntagargrupper före andra och den besvärande

Prop. 1977/78:114 59

ekonomiska situationen i kommunerna och dess konsekvenser för t. ex. in- formationsförsörjningen.

Bibliotekstjt'inst AB beklagar att utredningarna inte lagt fram konkreta förslag om hur samverkan skulle kunna utformas. Det skulle enligt bolaget sannolikt vara av värde med en diskussion om ambitionsnivä och finansie- ring av projekt som har gemensamt intresse för alla bibliotekstyper och för forskningen i stort.

Flera instanser tar upp folkbibliotekens roll för högskolan i samband med den nyligen genomförda högskolereformen. UHÄ anför att folkbiblio— teken har stor betydelse för informationsförsörjningen till högskolan på ut- byggnadsorterna. Den fortsatta spridningen av den statliga högskoleutbild- ningen liksom utvecklingen inom den kommunala högskoleutbildningen kommer att ställa ökade krav på folkbiblioteken. En ökad samverkan mel- lan de vetenskapliga biblioteken och folkbiblioteken är därför angelägen. UHÄ anser att det bör bli en uppgift för den föreslagna delegationen att i samråd med statens kulturråd och UHÄ närmare överväga och finna lös- ningen pa frågan om ansvarsfördelning och samverkan. Samma uppfatt- ning har SAB.

Kulturnidet upprepar sitt förslag i skrivelse till utbildningsdepartemen- tet ijuni [977 om en utredning av litteraturförsörjningen till högskoleut- bildningen och distansundervisningen. Konunuuförbundet stöder kulturrå- dets förslag och framhåller att informationsförsörjningen till vuxenutbild- ning och grundläggande_högskoleutbildning bör tillgodoses inom ramarna för respektive utbildningsform. Det är viktigt att kontakten mellan folkbib- liotek och forskningsbibliotek på högskoleorterna är god. På en del sådana orter — som i Örebro — finns ett särskilt samrådsorgan för utbyte av tjäns- ter och erfarenheter mellan högskolebibliotek, folkbibliotek och gymnasie- bibliotek. Samrådsorgan av denna typ bör, anför förbundet, efter hand in- rättas på alla högskoleorter. KB menar också att några generella förpliktel- ser för de kommunala biblioteken att lämna littcraturservice till högskolor- na inte föreligger. Några lokala avtal med berörda kommuner har enligt KB inte träffats vid tillkomsten av de nya högskoleenheterna. SACO/SR menar att en tillfredsStällande lösning av kostnadsansvaret för de kommu- nala bibliotekens ansvar för högskoleväsendets informationsförsörjning måste åstadkommas. Jämtlands läns bibliotek redogör för svårigheterna att i Östersund från bibliotekets sida ge biblioteksservice till högskolan och anför att ökade statliga bidrag krävs.

Fjärrläneverksamheten berörs av några instanser. Konrnunrför- bundet anför att fjärrläneservicen är en personalintensiv och kostnadskrä- vande uppgift. och att det är väsentligt att den inte drabbas av inskränk- ningar på grund av bristande ekonomiska resurser. Resurstillskott härför kommer därför att krävas. Förbundet vill i sammanhanget aktualisera litte- rattrrutredningens förslag om att de kommunala biblioteken skulle få tjäns- tebrevsrätt och s.k. rikstillstånd för svarsförsändelser. Regionstyrelsen

Prop. 1977/78:114 60

för Lund/Malmö högskoleregion menar att en översyn av bestämmelserna för fjärrlåneverksamheten bör göras. Kulturrådet och SACO/SR betonar länsbibliotekens och länecentralernas roll för fjärrlåneverksamheten. Ett ökat statligt stöd till dessa är enligt båda instanserna angeläget. De pekar bl. a. på de tyngande portokostnaderna. Statskontoret menar att en utbyggd samverkan mellan forskningsbiblio- tek och folkbibliotek i allt väsentligt blir beroende av hur frågan om ett närmare bibliografiskt samarbete mellan KB. Bibliotekstjänst AB och bokförlagen kan komma att lösas. Vikten av ett bibliografiskt samar- bete understryks ocksa av bl. a. KB. kommunförbundet, SAB och Biblio- tekstjänst AB. Likaså är det enligt KB, kulturrådet, kommunförbundet, SA C O/SR och SAB angeläget att möjligheterna till samverkan mellan LIB-

RIS och BUMS beaktas. Bibliotekstjänst AB menar också att en samordnad inköpsorganisation skulle erbjuda intressanta möjligheter.

2.2.6 För SINFDOK-utredningen särskilda frågor

I utredningens bedömning av de frågor som tas upp under detta avsnitt instämmer SINFDOK. SINFDOK betonar samtidigt att flera av dessa in— formationsbehov ej kan tillgodoses utan avsevärda ekonomiska insatser. Detta gäller särskilt de mindre företagens behov och upprättandet av fakta-

databaser. Statskontoret tillstyrker att uppgifter av den art som utredningen anger hålles under delegationen. Särskilt angeläget finner statskontoret det vara att datorbaserade informationssökningssystem blir mera lättillgängliga för användarna genom ökade krav på samordning gentemot de systemansvari— ga. Statskontoret vill även peka på möjligheterna att i större utsträckning än hittills förbehålla staten upphovsrätten till bl.a. datorprogram som tit- vecklas inom statligt finansierade projekt. Även RRV anser att den före- slagna delegationen noggrant bör pröva möjligheterna att förbehålla staten utnyttjanderätten till bl.a. datorprogram som utvecklas med statliga me- dcl. Om det skulle visa sig att det inte är möjligt för staten att få utnyttjan- derätt. bör detta föranleda åtgärder i form av omprioriteringar till förmån för projekt som kan utnyttjas av staten för en förbättrad informationsför- sörjning.

Flera instanser betonar att standardisering, normering och terminologi- frägor är angelägna utvecklingsuppgifter och att bl.a. Tekniska no- menklaturcentralen (TNC) här har en viktig roll. Så gör bl.a. tele- verket, DFE, Standardiserings-kommissionen [ Sverige (SIS) och plan- och byggterminologikommittén. Televerket förutsätter att den delegation som föreslås ersätta SINFDOK kommer att verka för att målsättningarna för TNC:s verksamhet fullföljs. SINFDOK finner utredningens förslag om TNC:s finansiering ändamålsenlig. Det är angeläget att dialogen mellan TNC och delegationen förs på grundval av en rullande flerårsplan och kon-

Prop. 1977/78:114 61

centreras kring fragor om verksamhetens mal, inriktning och ekonomiska ramar. Prioriteringcn mellan enstaka projekt. andra verksamheter och ad- ministrativa kostnader far sedan göras av "INC inom de givna ramarna. Härigenom kommer högre krav att ställas pa TNC:s långsiktiga planering. samtidigt som den dagliga verksamheten underlättas genom att den blir mindre beroende av enstaka beslut av andra organ.

SIS framhåller att samarbetet mellan TNC och SIS med fackorgan bör organiseras sa att bada parters resurser utnyttjas optimalt. SIS anför i det- ta sammanhang ocksa att de anslag kommissionen sedan ar 1970 har erhal- lit fran SINFDOK har varit helt avgörande för möjligheterna att bedriva ett meningsfullt arbete. SIS anser det väsentligt att detta stöd upprätthalls även i fortsättningen.

3. Mikrofilmning av svensk dagspress

3.1. Tidningsfilmningskommittén

I proposition 1973:! (bil. 10 s. 392) förordade föredragande statsrådet att en mikrofilmning av den svenska dagspressen skulle komma till stånd i hu- vudsak efter de riktlinjer som statskontoret hade föreslagit i rapporten Mikroftlmning av den svenska dagspressen (Stencil 1971). Föredraganden förordade också att vissa detaljundersökningar samt planerings- och sam- ordningsuppgifter vid ett genomförande av statskontorets förslag borde ut- föras av en speciellt tillkallad organisationskommitté. Riksdagen biföll för- slagen (UbU 1973: 8, rskr 1973: 105).

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1973 tillkallades en organisationskommitté bestående av fem ledamöter med uppgift att svara för planeringen m.m. av verksamheten med mikrofilmning av den svenska dagspressen. De sakkunniga som antog namnet tidningsfilmnings- kommittén (TFK) (U 1973: 07) har kommit med två rapporter: Dagspress på mikrofilm (Ds U 1975:4 och Ds U 1976: 14). Den första rapporten be- handlar tidningslilmningens omfattning och organisation m.m. och den andra filmning, arkivering och läsning av mikrofilm.

I det följande redovisas kortfattat kommitténs förslag.

3.1.1. Bakgrund

Enligt lagen (1949: 166) angående skyldighet att avlämna för bibliotek av- sedda exemplar av tryckt skrift (ändrad senast 1977:1022) skall ett exem- plar av varje tryckt skrift levereras till vart och ett av kungl. biblioteket (KB) samt universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund och Göteborg. En bety- dande del av det leveranspliktiga svenska trycket utgörs av dagstidningar. Av samtliga dagstidningar bevarar vart och ett av nämnda bibliotek minst

en edition. Förvaringen av dagstidningsmaterialct ställer stora krav på utrymmen.

Prop. 1977/78:114 62

Uppskattningsvis 25-- 30 % av totala antalet hyllmeter —— motsvarande en yta av nära 80th m2 — vid nämnda bibliotek utgörs av tidningar. Lokalbe- hovet för dagstidningar växer med uppskattningsvis 150 m2 per år.

Arbetet med att ta emot. förvara och tillhandahålla dagstidningar i origi- nal är förenat med betydande kostnader och olägenheter från servicesyn- punkt. Tidningarna binds vanligen i tunga och skrymmande lägg. Genom bindningen fördröjs tillgängligheten av tidningarna avsevärt. Till detta kommer den överhängande risken av att det äldre tidningsmaterialet går förlorat för eftervärlden genom att papperet förmultnar eller slits ned.

Såväl skyddssynpunkter som ekonomiska aspekter har drivit fram mik- rofilmning av dagspressen. Genom sådan mikrofilmning kan nedslitningen av laggen reduceras och centralt belägna bibliotekslokaler disponeras för andra ändamål. Vidare blir tidningsmaterialet genom mikrofilmning rela- tivt snabbt tillgängligt samt lätt att distribuera och att i enskilda delar över- föra till papperskopia.

I Sverige har viss mikrofilmning av tidningar förekommit sedan slutet av 1940-talet. Mikrofilmningen har till övervägande del utförts av privata fö- retag.

3.1.2. Nuvarande tidningshantering och tidningsfilmning

Organisationskommittén beskriver de rutiner som förekommer vid tid- ningshantering vid ett av de fyra biblioteken, nämligen KB. Tidningstryc- kerierna levererar tidningsmaterialet ungefär en gång varannan månad. Ef- ter kontroll och registrering transporteras materialet till magasin, i första hand statens biblioteksdepåi Bålsta.

Tidningsfilmning i Sverige omfattar både äldre årgångar. retrospektiv filmning, och löpande årgångar, kontinuerlig filmning. Det totala antalet utförda exponeringar uppskattas. enligt kommittén. till ca 20 milj. Tid- ningslägg som hotar att bli förstörda har genom kommitténs försorg skyddsfilrnats.

För retrospektiv filmning — liksom kontinuerlig filmning av tidningar med ringa efterfrågan vid biblioteken -—— krävs i regel att en utomstående beställare helt eller delvis svarar för grundkostnaderna i samband med filmningen. Detta system för igångsättning av mikrofilmning har medfört att retrospektiv mikrofilmning endast undantagsvis kommit ifråga för ned- lagda tidningar eller tidningar med svag ekonomi annat än i den mån biblio- tek eller andra institutioner finansierat sådan filmning.

År 1974 utgavs i Sverige 148 tidningar av dagspresskaraktär. Enligt kom- mittén filmades 80 (54%) av dessa kontinuerligt, vilket motsvarar ungefär 60 %, av antalet framställda tidningssidor. Företrädesvis är det storstads- tidningar och större landsortstidningar som mikrofilmas kontinuerligt.

Mer än hälften av de exponeringar som hittills utförts har förvärvats av kungl. biblioteket och/eller universiteten i form av en eller flera positiva kopior.

Prop. 1977/78:114 -. 63

3.1.3 Rättsliga frågor (.)rganisationskommittén redogöri kapitel 3 av rapporten för de rättsliga frågor som uppkommer i samband med mikrofilmning av svensk dags- press. De rättigheter som är knutna till tidningsfilm är av två slag. dels ägande- rätt. dels upphovsrätt till de alster som är upptagna på filmen. Beträffande upphovsrätten finns bestämmelser härom i lagen (1960: 729) om upphovs- rätt till litterära och konstnärliga verk (ändrad senast 1976: 192. upphovs- rättslagen). Till denna lag ansluter sig lagen (1960: 730) om rätt till fotogra- fisk bild (ändrad senast 1973: 362), som handlar om fotografens rätt till sina bilder.

Upphovsmännens principiella ensamrätt är inskränkt i vissa hänseenden av hänsyn till privata och allmänna intressen (ll—26 åå upphovsrättsla- gen). De viktigaste av de inskränkningar som kan vara aktuella i detta sam- manhang är följande. För det första får enstaka exemplar framställas för enskilt bruk. Dessa exemplar får inte användas för annat ändamål (11 & upphovsrättslagen). För det andra får arkiv och bibliotek med regeringens tillstånd och på de villkor, som anges däri, för sin verksamhet framställa exemplar av verk genom fotografi (12 & upphovsrättslagen). De närmare bestämmelserna härom finns i kungörelsen (1961: 348) med tillämpnings- bestämmelser till lagarna den 30 december 1960 om upphovsrätt till litterä— ra och konstnärliga verk och om rätt till fotografisk bild.

Kommittén framhåller att de upphovsrättsliga förhållandena kring ma- terial som publiceras i tidningarna ofta är svåra att utreda. bl. a. därför att de är grundade på oklara avtal. I många fall har dock upphovsrätten över- gått på tidningsföretaget, vilket särskilt gäller material som de anställda framställer i sin tjänst. Detta innebär alltså att tidningen. såvitt det är av in- tresse i samband med mikrofilmning. i princip har ”all rätt" till materialet. Det bör emellertid enligt kommittén tilläggas. att åtskilligt material som pu- bliceras i tidningar inte har skydd, eftersom det utgörs av meddelanden m. m. av enklare karaktär som inte uppnår tillräcklig grad av självständig- het.

3.1.4. Tidningslilmningens omfattning

Kommittén föreslår att tidningsfilmningen omfattar både kontinuerlig filmning, dvs. löpande mikrofilmning av varje dagstidning som utkommer i Sverige, och retrospektiv filmning, dvs. mikrofilmning av sådana serier av svenska dagstidningar som finns vid de vetenskapliga biblioteken och som tidigare inte lilmats.

Den kontinuerliga filmningen bör enligt kommittén prioriteras. Kom- mittén har sökt uppskatta antalet unika sidor i ett års tidningsproduktion samt antalet exponeringar vid filmning av alla unika sidor. Kommittén har därvid delat upp tidningarna i tre grupper, nämligen storstadspress (tid- ningar utkommande i Stockholm, Göteborg och Malmö). landsortspress samt 5. k. smärre enheter i Stockholm. Tidningsgrupperna bör enligt kom-

Prop. 1977/78:114 (34

mittén filmas i tre olika sviter. Svit A bör innehålla resp. tidnings huvud— edition. dvs. i allmänhet den senast utkommande editionen. Svit B bör om- fatta de ändrade sidorna. i förekommande fall föregångna av första editio- nen. om denna skiljer sig från huvudeditionen. Detta gäller f. n. beträffan- de storstadspress. Svit C avses för löpsedlar.

Svit A väntas bli den av forskarna mest utnyttjade och föreslås bli filmad med 16 gångers förminskning. Av besparingsskäl bör för sviterna B och C tillämpas 24 gångers förminskning. Det av kommittén uppskattade antalet unika tidningssidor m.m. och exponeringar per år framgår av följande ta- bell.

Som framgår av tabellen kommer en årgång dagstidningar vid kontinuer- lig filmning av unika sidor jämte första editionen av storstadspress att motsvara ca 780000 exponeringar. Den årliga kostnaden för själva film- ningen har av kommittén beräknats till ca 370 000 kr. i 1975 års prisläge.

Tidningar i Tidningar i Summa det mindre det större formatet formatet (tabloid) sidor exp sidor exp sidor exp Storstad Svit A l-Iuvuded tex 56 28 76 76 132 104 Svit B Första ed 24x 101 51 51 25 152 76 Ändr. sidor 24x 77 39 40 20 117 59 Svit C Löpsedlar (3 st/exp) 24x IB 6 5 2 23 8 Summa 252 124 172 123 424 247 La ndsort + SES Svit A Huvuded MX 103 52 437 437 540 489 Svit B Ändr. sidor 24x 12 6 44 22 56 28 Svit C Löpsedlar . (3 st/exp) 24x 4 1 36 12 40 13 Summa . 119 59 517 471 636 530 SUMMA (storstad. lands- ort+ SES) 371 183 689 594 1060 777

Siffrorna anger 1000-ta1 sidor resp. exponeringar.

Anmärkning: ed = edition; SES = små(tidnings-)enheter i Stockholm; exp = ex- poneringar. Tidningar i det mindre formatet filmas med två sidor per exponering och tidningar i det större formatet filmas med en srda per exponenng.

Prop. 1977/78:114 65

Kommittén har undersökt möjligheten av att unika sidor skall kunna sor- teras ut på resp. tidningstryckeri. Av en enkät'som Svenska tidningsutgiva- reföreningen på initiativ av kommittén har genomfört hos sina medlemsfö- retag framgår. att ett nittiotal tidningar. som representerar ca 80% av antalet sidor enligt den i det föregående redovisade tabellen. är villiga att. ifall tanken på filmning av unika sidor realiseras. varje dag plocka ut de unika sidorna och markera dessa sidors kronologiska förhållande till första editionen eller huvudeditionen.

Under förutsättning att de unika tidningssidorna — jämte första editio- ncn av storstadspress och löpsedlar — kan tas fram för filmning utan andra kostnader för staten än dem som hänger samman med exponeringama bör. enligt kommittén. den kontinuerliga tidningsfilmningen omfatta detta material. Den retrospektiva filmningen bör enligt kommittén kunna genomföras under en femtonårsperiod. Kommittén uppskattar antalet olilmade tid- ningssidor till mellan 11 och 14 milj. Kostnaderna för den återstående film- ningen-har av kommittén beräknats till ca 300000 kr./åri 1975 års prisläge.

3.1.5. Organisation

Bevarandet av svensk dagspress åvilar av tradition vissa vetenskapliga bibliotek. Kommittén finner det därför naturligt, att den med tidningsfilm- ningen förenade verksamheten knyts till det statliga biblioteksväsendet. Kommittén anser att starka skäl talar för att en särskild organisatorisk en- het — av kommittén benämnd Svenska tidningsavdelningen (STA) — för denna verksamhet inrättas vid KB. Tidningstryckeriema bör sända in ma- terialet till denna enhet. som kontrollerar det innan det skickas vidare till filmning. Det bör enligt kommittén ankomma på KB att för utlåning förvara en fullständig omgång positiva kopior av svensk tidningsfilm. Själva film- ningen av tidningsmaterialet bör, enligt kommitténs mening. förläggas ex- ternt. dvs. hos företag (motsv.) som redan bedriver likartad verksamhet.

Den föreslagna tidningsenheten vid KB bör enligt kommittén ha en per- sonalorganisation motsvarande 11 årsverken. Eftersom KB f.n. har vissa resurser för tidningshantering erfordras ett nettotillskott som motsvarar

sex årsverken. För att KB skall kunna skaffa kopior av filmade tidningar erfordras enligt

kommittén dels ca 800000 kr. för engångsanskaffning av redan utförda ex- poneringar. dels ca 100000 kr. per år för inköp av positiva kopior av den årliga produktionen av tidningsfllm. För inredning och utrustning behövs en engångsanvisning av ca 100000 kr. Detta belopp inkluderar inte foto-

utrustning och dylikt.

3.1.6. Lokalisering av filmningsarbetet

Som nämnts i det föregående har kommittén föreslagit att själva film- ningsarbetet sker externt. Enligt kommitténs uppfattning bör biblioteks- 5Riksdagen 1977/78. ] saml. Nr114

Prop. 1977/78:114 66

tekniska, produktionstekniska och ekonomiska faktorer bilda utgångs- punkt för överväganden om lokalisering av tilmningsarbetet.

Kommittén pekar på att sysselsättningseffektema blir relativt små men självfallet positiva var än tidningstilmningen förläggs. En landsortsför- läggning innebär att svårigheter uppstår för den personal i Stockholm som f.n. är sysselsatt med tidningstilmning. Kommittén anser att den retro- spektiva filmningen kan ge sysselsättning motsvarande tre årsverken un— der en lS-årsperiod. Den kontinuerliga filmningen kan. enligt kommittén. ge permanenta arbetstillfällen motsvarande ca fyra arsverken.

Kommittén har varit i kontakt med företag (motsv.) som här i landet kan tänkas framställa tidningsmikrotilm och därvid funnit, att de bästa produk- tionstekniska förutsättningarna för tidningstilmning föreligger i Stockholm och Kalmar.

Kommittén har därför närmare granskat dessa lokaliseringsalternativ. varvid särskild hänsyn tagits till bibliotekstekniska och ekonomiska fakto- rer. Vid sin bedömning av dessa faktorer har kommittén först behandlat den retrospektiva filmningen. Denna kommer att baseras på tidningssam- lingar i vissa vetenskapliga bibliotek och i statens biblioteksdepå i Bålsta. Med hänsyn till att tidningarna vanligen binds i tunga och skrymmande lägg. som deSsutom vad beträffar det äldre materialet är mycket ömtåligt, kommer transportkostnaderna — vid en förläggning av den retrospektiva filmningen till Kalmar — att bli avsevärt högre än om filmningen förläggs till stockholmsområdet. Vid retrospektiv filmning är det vidare. framhåller kommittén. särskilt angeläget. att den personal som filmar materialet och de som inom KB förberett materialet för filmning kan hålla nära kontakt med varandra. Vid förläggning av den retrospektiva filmningen till Kalmar kan det. enligt kommittén, bli nödvändigt att förstärka KB med biblioteks- skolad arbetskraft. motsvarande en årsarbetskraft. placerad i Kalmar som rådgivare åt det företag (motsv.) som svarar för filmningen. Enligt kom- mitténs mening talar såväl bibliotekstekniska som ekonomiska skäl för att den retrospektiva tidningsfilmningen förläggs till storstockholmsområdet.

Den kontinuerliga filmningen kan. enligt kommittén. med beaktande av transportkostnader före filmningen. lika gärna förläggas till Kalmar som till stockholmsområdct. Avgörande för kommitténs bedömning av var den kontinuerliga filmningen bör förläggas har varit att en splittring av verk- samheten mellan skilda orter leder till kommunikationsproblem av biblio- teksteknisk art samt orationella lösningar. som får merkostnader till följd. Efter ingående överväganden har kommittén funnit att även den kontinu- erliga filmningen bör förläggas till storstockholmsområdet.

3.1.7. Leveransskyldighet, upphovsrätt och tryckfrihetsrätt

Kommittén föreslår att av varje tidning som utgör tryckt skrift och som har framställts och utgivits i Sverige skall den som trycker tidningen lämna

Prop. 1977/78:114 _. . 67

ett exemplar (filmningsexemplar") till KB. Detta exemplar ska bilda under- lag för filmning och därefter utgöra nationale xemplar.

Den tidigare skyldigheten att leverera tidningar till bibliotek skulle ersät- tas av skyldigheten att lämna filmningsexemplar till KB. På grund av vissa speciella svårigheter, såsom önskemål om tätare leveranser av tidningsex— emplar och behovet att den leveransskyldige viss tid bevarar och ev. läm- nar nytt exemplar av tidning. bör enligt kommittén bestämmelserna om av- lämnande av tidningar till KB brytas ut från lagen om skyldighet att avläm- na biblioteksexemplar. Dessa bestämmelser måste med hänsyn till grund- lagsföreskrifter intas i en lag. Denna lag föreslås få samma uppbyggnad som lagen om biblioteksexemplar.

Kommittén har funnit att nuvarande lagstiftning inte behöver ändras för att mikrofilmningen av dagspress ska bli möjlig. Kommittén anser vidare att nuvarande bestämmelser om möjligheten att utnyttja upphovsrättsligt skyddat material är tillräckliga även för det mikrofilmade tidningsmateria- let.

Kommittén har kommit fram till att upptagningen pä mikrofilm är att an- se som handlingar i tryckfrihetsförordningens mening och att alltså offent- Iighetsprincipen skall tillämpas i den män de upprättats av eller getts in till myndighet. Från tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingars offentlighet görs emellertid undantag för bl.a. material som överlämnats till arkiv eller bibliotek. Kommittén finner det uppenbart att filmningsex- emplaren bör behandlas lika med biblioteksexemplaren och således inte omfattas av bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet. Här- igenom kan enligt kommittén utlämnandet av nationalexemplaret och mik- rofilmade exemplar styras av administrativa föreskrifter.

3.1.8. Filmning—arkivering—läsning

Med utgångspunkt i sin första rapport tar TFK i sin andra rapport upp frågor rörande filmning. arkivering och läsning av den mikrofilmade dags- pressen.

Beträffande filmningen och behandlingen av film hänvisar TFK till de förslag och rekommendationer som dataarkiveringskommittén ("U 1968: 48 DAK) lägger fram i sitt tredje betänkande.

Kommittén, som samrått med DAK i dessa frågor. finner det vara en uppgift för den föreslagna svenska tidningsavdelningen (STA) vid KB att bevaka pågående standardarbete avseende mikrofilm. Kommittén utgår dessutom ifrån att STA beaktar de beslut och rekommendationer som blir följden av DAK:S förslag rörande behandling av mikrofilm.

Sedan nationalexemplaret efter filmning arkiverats. bör enligt kom- mittén dubblettmaterial i de fyra berörda biblioteken så snart som möjligt gallras. ut. Biblioteken bör erhålla fullständiga kopieringar av det kontinu- erligt och retrospektivt filmade materialet med hänsyn bl.a. till gallrings- förfarandet. TFK föreslår att det centrala ledningsorganet vid KB —- STA

Prop. 1977/78:114 68

— erhåller två fullständiga omgångar positiva kopior. av vilka en för fort- satt kopiering och en för utlåning. främst interurbant till bibliotek och and— ra institutioner. Kommittén föreslår vidare att universitetsbiblioteken i Stockholm, Umeå och Linköping bör ges tillgång till kopieomgängar av den kontinuerliga filmningen.

Det filmade materialet av löpande tidningsutgåvor bör enligt kommittén arkiveras som nationalexemplar. Som tidigare nämnts levereras för närva- rande exemplar av svenska dagstidningar till vart och ett av KB samt uni- versitetsbiblioteken i Uppsala. Lund och Göteborg. Om endast en fullstän- dig omgång dagstidningar skall bevaras i original för framtiden bör det en- ligt kommittén prövas om befintligt tidningsbeständ vid något av nämnda bibliotek kan utpekas som nationalexemplar. Frågan har därför prövats mot bakgrund av organisatoriska och lokalmässiga förhållanden. Därvid har kommittén funnit att KB bör utses till det bibliotek som skall förvara nationalexemplaret och att detta bör arkiveras i statens biblioteksdepä i Bälsta. Det tidningsbeständ som hör till KB bör utgöra grund för national- esemplaret. [ samband med detta förslag anger kommittén hur komplette- ring av nämnda exemplar bör ske.

Den retrospektiva filmningen av ännu otilmade tidningsbestånd kan en— ligt kommittén väntas ta åtskilliga är i anspråk. Detta påverkar takten i gallringen och därmed friställandet av magasinslokaler vid berörda biblio- tek. Kommittén lämnar vissa rekommendationer och förslag om hur utgall- ringen bör ske. Tidningsmaterialet fram till l900 är därvid dock av så ringa omfattning. att det icke bör innefattas i gallringsförslaget. anser kom- mittén. Den förutsätter vidare att närmare föreskrifter ifråga om gallringen meddelas av den myndighet som regeringen bestämmer.

Filmoriginalet bör enligt kommittén förvaras i riksarkivets underjordis— ka magasin. Beträffande förvaringstörhällanden för såväl filmoriginal som nationalexemplar av tidningar hänvisar kommittén till dataarkiverings- kommitténs undersökningar.

I fråga om läsmiljö och läsutrustning redovisar kommittén en rad önske- mål. En handdriven läsapparat tillverkad i Finland har anpassats till kom- mitténs krav och senare levererats till en rad bibliotek och institutioner.

De löpande kostnaderna för genomförande av kommitténs förslag i de båda rapporterna kan för den närmaste lS-ärsperioden uppskattas till sam- manlagt ca 3.8 milj. kr. per år enligt 1976 års löne- och prisläge. Härtill kommer vissa engångskostnader.

Kommittén lägger även fram förslag till författningsreglering rörande lilmningens genomförande, urval av nationalexemplar och utgallring.

3.2. Remissyttrandena

Organisationskommitténs förslag, som framlagts i den första rapporten. har fått ett positivt mottagande i remissyttrandena. Man konstaterar med

Prop. 1977/78:114 69

tillfredsställelsc att mikrofilmning av hela den svenska dagspressen synes förestående. Flertalet remissinstanser biträder kommitténs förslag att den kontinuerliga filmningen ges prioritet. Statskontoret, riksrevisiansverket t'RRl") och Pressens sanmrbetsniimntl finner det ändamålsenligt att resp. tidningstryckeri skall handha den dagliga utsorteringen av det material som skall filmas. Denna uppfattning framförs även av riksarkivet, som dock anser att kontrollmöjligheten inte är helt tillfredsställande från forsk- ningssynpunkt. Fors/ozingsbil)/ioteksriit/e/ (FBR) anser att garantier sak— nas för att tidningsfilmningen kotnmer att omfatta samtliga unika sidor. Flera remissinstanser understryker vikten av att yttersta omsorg ägnas'åt problemet med framtagning av tidningssidor.

Den av kommittén föreslagna omfattningen av den kontinuerliga film- ningen — samtliga unika sidor—jämte första editionen av storstadspress — tillstyrks av dem som yttrat sig i denna fråga. bl. a. RRV och FBR. Stats- kontoret tillstyrker en filmning av nämnd omfattning under förutsättning av att tidningsföretagen svarar för framtagning av de unika sidorna.

Med hänsyn till det äldre tidningsmaterialets sprödhet och starka förslit— ning framhålles bl. a. från riksarkivet. FBR och universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund att den retrospektiva filmningen bör fullföljas så snabbt som resursema medger.

Kommitténs förslag att en särskild enhet för mikrofilmning av tidningar inrättas vid kungl. biblioteket tillstyrkes av stutsktmtoret. RRV, riksarki— vet. kungl. biblioteket (KB). Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB)" och Pressens samarbetsnämnd. Förslaget avstyrkes av FBR och unit-*ersi- tets-biblioteket [ Lund. vilka anser att det administrativa och organisatoris- ka ansvaret för tidningslilmningen bör tillkomma det planerade centrala ledningsorganet för de vetenskapliga biblioteken. bl. a. med hänsyn till att tidningstilmningen är en fråga som berör samtliga vetenskapliga bibliotek.

Flera remissinstanser tar upp frågan om fortsatt förvaring av tidningar i original. Enligt direktiven till organisationskommittén bör normalt ett ex- emplar av varje tidning bevaras. FBR framhåller att om endast ett exem- plar bevaras i original för framtiden. detta måste förvaras under så betryg- gande omständigheter att det endast i undantagsfall blir åtkomligt för forsk- ningen. Rådet förordar därför att två kompletta sviter originaltidningar be- varas, varav den ena under högt ställda arkiveringskrav. Den andra sviten bör ställas till forskningens förfogande i de fall då mikrofilm ej är tillräcklig för uppgiftens genomförande. l sak likartade synpunkter förs fram av sta- tens humanistiska forskningsråd. universitetsbihlioteken i Uppsala. Lund, Göteborg och Umeå. historisk-jilosofiska sektionen vid universitetet i Lund och SAB.

Statskontoret tillstyrker kommitténs förslag att förlägga själva filmning- en externt. Därvid bör. enligt statskontoret. filmningen beställas hos före— tag (motsv.) som redan bedriver likartad verksamhet och som kan förutsät- tas ha erfarenhetsmässig bakgrund för denna verksamhet. Riksarkivet.

Prop. 1977/78:114 7t)

FBR och rmii'ersitetsbiblioteket i Lund anser att kommittén redovisat övertygande skäl för en förläggning av filmningsverksamheten till stor- stockholmsområdet. Organisationskommittenför skyddat arbete framhål- ler i sitt yttrande. att oavsett till vilken ort filmningsarbetet lokaliseras. i första hand arbetsvärden bör tillfrågas om sina möjligheter att åtaga sig filmningsarbctet. RR l-" anser att hänsyn bör tas till transportkostnader vid prövning av anbud.

Med hänsyn till att Kalmarregionen under senare tid fatt vidkännas vissa sysselsättningsproblcm förordar länsstyrelsen och liinsarbetsnä/nnrt'en i Kalmar län. Kalmar lärts landsting samt Kalmar kommun att hela den med tidningsfrlmningen förenade verksamheten — administration, filmning. ar- kivering, m.m. — förläggs till Kalmar. Själva filmningen bör därvid. fram- hålls det. bedrivas i landstingets regi i anslutning till dess arbetsvårdande verksamhet. Arbetsnrarknudsstyrelsen anser att objektet lokaliseringsmäs— sigt kan bli av största värde för regionen och förordar därför en förläggning till Kalmar.

Kommitténs förslag angående filmning. arkivering och läsning av dags- pressen har också fått ett positivt mottagande av flertalet remissinstanser.

Statskontoret tillstyrker kommitténs förslag till genomförande av den kontinuerliga och retrospektiva filmningen. Däremot ifrågasätter statskon- toret kommitténs förslag om komplettering med kopior av det befintliga filmbeständet. Kommittén föreslär här en kostnadsram på ca IO milj. kr.. motsvarande ca 0,7 milj. kr. per år under en femtonårsperiod. Före ett be- slut om ett så omfattande kompletteringsprogram bör enligt statskontoret utredningen fördjupas på några punkter. Enligt statskontorets mening måste vissa delar av redan filmade tidningar under alla omständigheter fil- mas om och omfilmning i större skala än kommittén förutsatt kan vara ett alternativ till komplettering av kopiebeståndet. Omfilmning förefaller. till ungefär samma kostnad som kompletteringen. kunna ge fler bruksko- pior. högre arkivkvalitet och en enklare administrativ hantering. hävdar statskontoret. Till dess en plan för omfilmning framlagts bör ytterligare ko- pior anskaffas endast då det är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till biblioteksservicen, anser statskontoret. som tills vidare kan se som en tänkbar åtgärd att endast komplettera tidningsavdelningens kopiebestånd.

Även RRV tillstyrker i huvudsak kommitténs förslag. RRV vänder sig dock mot förslaget att den föreslagna tidningsavdelningen vid KB skulle få disponera två fullständiga kopieomgångar av redan filmat material. Enligt RRV torde det av ekonomiska skäl vara tillräckligt med en omgång positi- va kopior av befintligt tidningsmaterial med hänsyn till att fyra fullständiga sviter kommer att därutöver finnas tillgängliga.

Även tutiversitets- och högskoleämbetet (UHÄ) tillstyrker för sin del i allt 'äsentligt tidningsftlmningskommitténs förslag. UHÄ anser i likhet med FBR dock att även universitetsbiblioteken i Linköping och Umeå bör få kopior av det retrospektivt filmade materialet. Därigenom fär samtliga

Prop. 1977/78:114 7l

sex högskoleregioner kopior av mikrofilmen. Universiteten i Stockholm. Umeå och Linköping samt SAB hävdar att resp. bibliotek bör få kopior även av det retrospektivt filmade materialet. UHÄ delar även universite- tets [ Lund uppfattning att uppgiften att utfärda föreskrifter om utgallring med fördel kan ävila det blivande centrala ledningsorganet för de veten- skapliga biblioteken.

Riksurkiret ansluter sig allmänt sett till kommitténs förslag och finner det riktigt att nationalexemplaret på papper och det vilande filmnegativet av säkerhetsskäl förvaras på olika håll.

Vid den filmning som kontinuerligt bedrivs i dag förstörs det uppskurna och filmade exemplaret sedan filmen kontrollerats och nödvändig omfilm- ning skett. Riksarkivct ifrågasätter om inte så bör ske också i fortsättning- en. Enligt riksarkivet borde två exemplar kunna tagas ut och granskas utan större extrakostnader. Det ena skäres och filmas. det andra — komplette— rat med ändringsblad m. m. --- bevaras som nationalexemplar. Detta borde enligt riksarkivet genom ett sådant förfarande få ökad hållbarhet.

KB vill också i likhet med htimanistisk-samhällsvetenskapliga forsk- ningsrådet och SAB att två exemplar i original bör kunna tagas ut, dock för att båda bevaras — efter det att det ena mikrolilmats. KB föreslår detta med hänsyn till dels säkerheten. dels önskvärdheten av att servicen under— lättas för de nyttjare som av skilda skäl inte kan använda mikrofilm.

Byggnadsstyrelsen konstaterar att realiserande av kommitténs förslag förutsätter en ytterligare utbyggnad i Bålsta. Det finns goda utbyggnads- möjligheter i anslutning till de befintliga lokalerna. konstaterar byggnads- styrelsen. Byggnadsstyrelsen bedömer att en ytterligare etapp kan färdig- ställas 4—5 år efter beslut.

Vad gäller omfattningen av de lokaler som kan friställas i samband med att en gallring genomförs utgår byggnadsstyrelsen ifrån att denna är be- roende av takten i gallringen i förhållande till ackvisitionen av annan litte- ratur och av de befintliga lokalernas kvalitet.

Vad avser förvaringen av filmoriginalet har byggnadsstyrelsen i sitt yt— trande över betänkandet (SOU 1976: 68) Moderna arkivmedier bl.a. anfört att riksarkivets nuvarande resurser för att förvara ADB-material är begrän- sade. men att planering pågår i samråd mellan riksarkivet och byggnadssty- relsen för en utbyggnad av bergrum, där även band och filmmaterial kan förvaras.

Byggnadsstyrelsen bedömer det slutligen sannolikt att förvaring av full- ständiga kopieomgångar av det filmade materialet i universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund m.fl. kan komma att ställa krav på lokalmässiga om- dispositioner och ombyggnader i befintliga lokaler. vars omfattning får prövas från fall till fall. _

LUP-niinzndmzjör universitet och högskolor kommenterar endast de de- lar av kommitténs förslag som berör nämndens verksamhet och ansluter sig härvid till kommitténs förslag.

Prop. 1977/78:114 73

Nämnden kan konstatera att förslaget om Bålstadepån som förva— ringsplats för nationalexemplarct av tidningar väl låter sig kombineras med förslaget — som är under utredning inom nämnden — att successivt bygga ut biblioteksdepån i Bålsta till en riksdepå för litteratur. En mera allsidig depåservice kommer därigenom att kunna lämnas bibliotekskunderna och förutsättningarna för att uppnå en tillfredsställande servicegrad och be- manning vid depån ökar. konstaterar nämnden.

Nämnden tillstyrker även kommitténs förslag att förvara originalexcm— plaret av ncgativfilmer av tidningarna i riksarkivets arkivlokaler i Stock- holm. Det härigenom uppkomna lokalbehovet bör sålunda beaktas vid den framtida utbyggnaden av de underjordiska magasinslokalerna vid riksarki- vet.

Nämnden har heller inget att erinra mot kommitténs synpunkter och för- slag beträffande läsmiljö och läsutrustning m. in. vid studium av mikrofil- made tidningar. Det bör ankomma på LUP-kommittéerna att i det löpande lokal- och utrustningsprogramarbetet beakta behovet av lokaler och ut- rustning —- bl.a. läsapparatcr — för tidningsftlmstudier vid universitets- och högskolebiblioteken. hävdar nämnden. Dct underlag för denna planc- ring som tidningslilmningskommittén givit i rapporten bör kunna tjäna som vägledning för kommittéerna i detta arbete. anser nämnden.

4. Internationellt system för tidskriftsregistrering (ISDS)

Unesco antog är 1972 det s.k. UNISIST-programmet, som numera är en del av Unescos s.k. General Information Programme. Sverige har utsett statens råd för vetenskaplig information och dokumentation till svenskt kontaktorgan med programmet.

Inom ramen för programmet har upprättats ett internationellt system för registrering av periodiska skrifter och serier, International Serials Data System (ISDS). Syftet med systemet är att skapa ett pålitligt och heltäc- kande register för samtliga sericpublikationer. En central för systemet har upprättats i Paris. Förslag till statuter för centret har diskuterats vid inter- nationella konferenser där även svenska observatörer har deltagit.

Sverige deltar redan i det praktiska arbetet. I oktober 1974 anvisade re- geringen första gången medel till kungl. biblioteket för introduktion och drift i Sverige av systemet.

Sverige har senare erbjudits att ansluta sig formellt till centret. Med anledning härav remitterades hösten 1976 förslag till statuter för centret till berörda instanser. Samtliga instanser tillstyrkte att Sverige ansluter sig. Några av instanserna hade dock förslag till ändringar i statutcrna. Ändring- ar i den riktning förslagen gick har sedermera gjorts.

Prop. 1977/78:114 ' - 73

5. Föredraganden

5.1. Inledning

Mot bakgrund av utvecklingen inom informations- och dokutnentations- området tillkallades år l975 tva utredningar med uppgift att se över pro- blem inom ittformationsomrädct. Dessa utredningar var dels utredningen rörande ett centralt biblioteksorgan m.m.. som antog namnet biblioteks— och dokttmentationssamverkanskommittén. BIDOK (L; 1975: 06). dels ut- redningen om organisation av verksamheten inom området teknisk och ve- tenskaplig information och dokumentation. som antog namnet SINF- DOK-utredningen (l 1975104). l direktiven för de två utredningarna före- skrevs att de skttlle samråda.

Utredningarna lade hösten l977 fram ett gemensamt betänkande (SOU 1977: 71) Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. [ betänkandet beskriver utredningarna bl. a. nuvarande struktur inom informationsområ- det och redogör för sina överväganden om förutsättningarna för och pro- blemen inom informationsförsörjningen. Vidare lägger de fram ett gemen- samt förslag om en delegation för informationsförsörjning med planerings- och santordningsuppgifter.

] betänkandet ingår också särskilda förslag från var och en av utredning- arna. BIDOK lägger fram förslag om kungl. bibliotekets (KBlframtida upp- gifter och organisation samt redogör för sina överväganden om möjlig- heterna till samverkan mellan folkbiliotek och forskningsbiliotek. SIN FDOK-utredningen tar upp vissa frågor rörande bl. a. industrins infor- mationsbehov.

Med tanke på'vikten av att bedöma informations- och dokumentations- frägorna samlat tinnerjag det värdefullt att utredningarna kunnat enas om ett gemensamt underlag för regeringens och riksdagens ställningstagan- den. Jag kommer i det följande att redogöra för utredningamas förslag och mina ställningstaganden till dem. Jag vill från början betona attjag. i likhet med utredningarna. främst behandlar den vetenskapliga och tekniska in- formations- och dokumentationsverksamheten. Jag har i dessa delar sam— rått med statsrådet Johansson.

] anslutning till BIDOK:s förslag om KB:s uppgifter och organisation kommerjag även att ta upp de förslag om mikrofilmning av svensk dags- press som tidningstilmningskommittén (U 1973: 07) har lagt fram i sina två rapporter (DsU 1975: 4 och 1976: 14) Dagspress på mikrofilm.

Jag vill redan nu ange att jag avser att i huvudsak följa utredningamas förslag om organisation för informations- och dokumentationsomrädet. Detta innebär bl. a. att jag vad gäller övergripande uppgifter kommer att föreslå en ansvarsfördelning mellan å ena sidan en delegation för informa- tionsförsörjning och å andra sidan ett nationalbibliotek.

Utredningarna tar upp en rad frågor som i första hand bör bedömas av

Prop. 1977/78:114 74

de organ som har eller kontmer att fa ansvar för informationsförsörjningen. Jag kommer därför inte att lägga fram förslag i dessa frågor utan överläm- nar till vederbörande organ att ta ställning till förslagen och använda dem som underlag för sin planering.

För sammanhangets skull kommerjag att beröra vissa frågor där det an- kommer pä regeringen att besluta.

5.2. Informationsförsörjning 5.2.1 Utgångspunkter

Utvecklingen under senare år har medfört att samhället blivit alltmer bc- roende av information och dokumentation. Forsknings- och utvecklingsar- bete inom universiteten och högskolorna har ökat snabbt. Samtidigt och i samspel med tillväxten inom högskolan har forsknings- och utvecklingsar- bete fått ökad betydelse inom skilda sektorer av samhället. En förutsätt- ning för att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete är att man får känne- dom om vad som görs och tidigare har gjorts inom det aktuella området och att man får tillgång till och kan utnyttja resultat och idéer från andra håll. Även inom annan samhällsverksamhet ökar behovet av information och dokumentation.

Främst den växande forskningsverksamheten har i sig inneburit att ock— så mängden av information ökat explosionsartat. Enligt olika beräkningar fördubblas informationsmängden vart tionde till femtonde år. Detta skulle innebära att det sedan mitten av 1960-talet fram till idag har publicerats li- ka mycket vetenskaplig och teknisk information som under all tid dessför- innan.

l')enna utveckling leder också till krav på att information skall kunna för- medlas allt snabbare. Ofta riktas intresset mot arbete som fortfarande på- går. De traditionella formerna för informationsförmedling är inte längre tillräckliga. Så har t. ex. rapporter och tidskrifter till en del ersatt böcker. Tekniska hjälpmedel av olika att måste tillgripas och utnyttjas i allt större omfattning. Datatekniken har här fått stor betydelse för lagring och sök- ning av information. Utvecklingen har också medfört ett ökande behov av samarbete mellan olika organ med verksamhet inom dessa områden såväl nationellt som internationellt.

Informations- och dokumentationsverksamhet har behandlats i olika sammanhang under senare år. Behovet av samordning och övergripande planering har man sökt tillgodose bl. a. genom att inrätta särskilda organ. År 1965 inrättades forskningsbiblioteksrädet (FBR) som ett samrådsorgan för främst de vetenskapliga biblioteken. År l968 inrättades statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK) med uppgift bl.a. att inom området vetenskaplig information och dokumentation följa utvecklingen och dra upp riktlinjer för verksamheten. att svara för långsik-

Prop. 1977/78:114 75

tig planering och att fördela stöd till forsknings— och utvecklingsarbete. Klara riktlinjer för hela området information och dokumentation har dock saknats.

Det är mot bakgrund bl. a. av denna utveckling som utredningarna gör sina överväganden. De anser det nödvändigt att förena å ena sidan traditio- nell bihlit'ueksservice och å andra sidan vetenskaplig och teknisk informa- tion och dokumentation. Utredningarna utgår från att i princip alla veten- skaper och ämnen bör rymmas inom begreppet vetenskaplig information. De anför att det av organisatoriska. personella och ekonomiska skäl är mo— tiverat att behandla området som en helhet. vilket också är grunden för att de har kunnat lägga fram gemensamma förslag.

Utredningarna anför vidare att det är väsentligt att definiera och avgrän- sa problemområdet pä ett sådant sätt att framtida tekniska landvinningar kan inkluderas. De anser det därför vara befogat med en viss återhållsam- het med att entydigt och exakt söka staka ut det område utredningarna har haft att behandla. De definitioner och avgränsningar som redovisas i be- tänkandet anges vara av snarast operationell karaktär och gör därför inte anspråk på exakthet.

Utredningarna definierar information och dokumentation som systema- tisk anskaffning. lagring. urval och förmedling av fakta eller begrepp obe- roende av hur detta görs. Ett viktigt inslag i denna verksamhet är enligt ut- redningarna en aktiv vägledning och undervisning av den som söker infor- mation. En avgränsning görs gentemot informationsspridning. varmed ut- redningarna avser verksamhet där någon själv väljer ut informationen och sprider den.

Som sammanfattande benämning på informations- och dokumentations- verksamhet inför utredningarna begreppet informationsförsörjning. Syftet med denna skall vara att underlätta för informationssökare att nå den in- formation som är relevant för dern. Begreppet omfattar bl. a. verksamheten vid olika typer av bibliotek. informationscentraler och vissa arkiv. Utred— ningarna anger dock, i anslutning till sina direktiv. att deras uppgift är att behandla den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen. Detta område definierar utredningarna som den verksamhet som betjänar främst forskning. högskoleutbildning. industriell utveckling och annan samhälle- lig verksamhet som grundar sig på tillämpning av dokumenterad erfaren- het.

Jag kan i huvudsak ansluta mig till de avgränsningar som utredningarna gör. Utredningarnas sammanfattande benämning informationsförsörjning bör kunna användas som praktisk benämning. Enligt min mening är det vä- sentliga att informations- och dokumentationsverksamhet ses som en hel- het. Endast med den utgångspunkten kan man pä sikt bygga tipp en ända- målsenlig organisation för informationsförsörjning som underlättar och möjliggör en långsiktig planering och ett rationellt utnyttjande av resurser- na. Man kan i sammanhanget peka på att en sådan enhetlig syn allmänt

Prop. 1977/78:114 %

vinner insteg i mänga andra länder. Bl. a. i övriga nordiska länder har man börjat bygga upp en organisation för informalionsförsörjningen enligt ett sådant mönster.

Samtidigt vill jag. i likhet med utredningarna. framhalla att begreppsbe— stämningar inte har ett värde i sig. Deras värde ligger i att de kati användas praktiskt och utgöra grund för en ändamålsenlig organisation. Därmed bortfaller också till en del behovet av att göra exakta definitioner. l stället bör man läta avgränsningarna göras efter hand och i anslutning till utveck- lingen.

Utredningarna delar in informationsförsöijningen i tre system: referens- systemet. beständssystcmet och kommunikationssystemet. Referenssy— stemet består av de hjälpmedel som används för att orientera sig bland och leta sig fram till fakta och dokument av olika slag. l referenssystemet ingår därför främst olika bibliografiska hjälpmedel som tryckta och stencilerade bibliografier och litteraturlistor, bibliotekens kortkatalogcr och datorbase- rade söksystem.

l beståndssystemet ingår de dokument och andra informationskällor som referenssystemet hänvisar till. Det består främst av bibliotekens och andra institutioners gemensamma. tillgängliga samlingar av dokument eller andra informationskällor såsom produkt- och faktadatabaser.

Kommunikationssystemet slutligen utgörs av förbindelserna mellan an- vändarna och referens- och beståndssystemen liksom mellan systemen in- bördes. l det ingår bl. a. post, telefon. direkta personkontakter. telex och datakommunikationsnät.

Utredningarna påpekar att denna indelning i tre system tjänar det prak- tiska syftet att ge. en grund för att beskriva och diskutera åtgärder inom in- formationsförsöijningen. I praktiken hänger givetvis systemen nära sam- man och kan inte alltid klart skiljas åt.

5.2.2. Riktlinjer för informationsförsörjningen

Utredningarna anför att informationsförsörjningen inte är en isolerad fö- reteelse utan ett av flera medel för att uppnå vetenskapliga. ekonomiska. sociala och kulturella mål i samhället. Mot denna bakgrund ställer utred— ningarna upp vissa riktlinjer för informationsförsörjningen.

Huvudsyftet för informationsförsörjningen är enligt utredningarna att den skall tillgodose de behov av information som finns eller kan förutses vid forsknings— och utvecklingsverksamhet eller liknande verksamhet oav- sett var den bedrivs i samhället.

Utredningarna framhåller vidare vissa krav som bör uppfyllas. Bl.a. skall informationsförsörjningen avse information inom alla discipliner och områden som kan bidra till samhällsutvecklingen och syfta till att tillför- säkra användarna information oavsett medium, form och bearbetningsgrad och oberoende av var den har framtagits. Det internationella utbudet av in-

Prop. 1977/78:114 77

formationstjänster skall utnyttjas i största möjliga utsträckning och de in- formationstjänster som byggs upp skall utnyttja tillgänglig teknik.

Dessa riktlinjer kan enligt min uppfattning utgöra en god utgångspunkt för planeringen av informationsförsörjningen. Det bör ankomma på de or- gan som får det övergripande ansvaret för informationsförsörjningen att i sin planering vidareutveckla och tillämpa dessa riktlinjer.

Utredningarna behandlar vidare i ett särskilt avsnitt nationella uppgifter inom informationsförsörjningen. Som utgångspunkt fastslår utredningarna att den decentraliserade struktur som i dag gäller för informationsförsörj- ningen i Sverige bör gälla även framdeles. Detta innebär att service ges av lokala organ och att beslut om service i stor utsträckning fattas lokalt. Denna struktur behöver dock enligt utredningarna kompletteras med ett samordningsorgan för nationella uppgifter.

Som nationella funktioner anger utredningarna planering och samord- ning. forskning och utveckling, samt nationella serviceuppgifter. Till detta kommer också nationaldokumentära uppgifter. Jag har i det föregående kortfattat redovisat vilka uppgifter utredningarna anger under de olika funktionerna.

Jag tillstyrker för egen del denna principskiss för intbrmationsförsöri- ningens uppbyggnad. Några av de viktigaste delarna av den vetenskapliga informationsverksamheten utgörs av de vetenskapliga biblioteken inom högskolan. Dessa ingår i en decentraliserad högskoleorganisation. där be- sluten om deras verksamhet inkl. anslagstilldelning fattas lokalt av resp. högskolestyrelse. Nägon ändring av denna struktur bör inte ske.

.lag kan också tillstyrka utredningamas förslag att vissa uppgifter av övergripande karaktär läggs på ett centralt organ. [ detta sammanhang vill jag erinra om att utgångspunkten för BIDOK:s uppdrag var vad min före- trädare anförde i pr0p. l97519 om reformering av högskoleutbildningen (s. 5451. nämligen att ett centralt ledningsorgan på de vetenskapliga bibliote- kens område var väl motiverat. ett uttalande som riksdagen inte hade nä- gon erinran mot (UbU 1975: l7. rskr 1975: 17.9). Mot bakgrund av mitt till- styrkande i det föregående av en enhetlig syn på informationsförsörj- ningsomrädet bör ett sådant centralt ledningsorgan få ansvar inte enbart för biblioteksomrädet utan också för den verksamhet med inriktning på den tekniska informationen för vilken hittills SINFDOK har ansvarat. Jag återkommer i det följande till uppgifter och organisation för ett sådant or- gan.

5.2.3. Vissa särskilda frågor

Utredningarna redogör för ett antal problemområden som helt eller del- vis bör ingå i ett kommande centralt ledningsorgans ansvarsområde. 1 en särskild bilaga ger utredningarna ett underlag för en utvecklingsplan inom informationsförsörjningens område. I det avsnitt som innehåller särskilda

I

Prop. 1977/78: 'I "14 78

övervi-iganden för SINFDOK-utredningens del tas också vissa sådana upp- gifter upp.

Som jag har angivit i det föregående är en rad av dessa uppgifter av den arten att de i första hand bör bedömas av de organ som i framtiden kommer att vara ansvariga för informationsförsörjningcn. Jag finner därför inte an— ledning att här närmare gä in på dem. På ett par punkter av principiell ka- raktär vill jag dock ange vilka utgångspunkter som enligt min mening bör gälla för den fortsatta planeringen av inlorrnationsförsörjningen.

Utredningarna anför att fördelningsplancr för litteraturköp har prövats för de vetenskapliga biblioteken och att en viss ansvarsfördelning före- kommer bland säväl vetenskapliga bibliotek som folkbibliotek för servicen till användarna. De nya krav som kommer att ställas på informationsför- sörjningen behöver. anser utredningarna. mötas med en ansvarsfördelning som omfattar säväl beständs— som referensservice. Därför bör. förordar ut— redningarna. ett system med unsvarsbibliarek prövas. Ett sådant system innebär att vissa bibliotek eller informationscentraler får ett nationellt an- svar för referens- och beståndsservicen inom ett visst ämnes- eller pro- blemomräde.

Flertalet remissinstanser tillstyrker principen om ett system med an— svarsbibliotek. Samtidigt ifrågasätter flera instanser om systemet är möj- ligt att genomföra inom ramen för nuvarande resurser. Andra instanser an- föratt ekonomiska och budgetmässiga konsekvenser av ett sådant system måste utredas närmare innan en försöksverksamhet sätts igäng. Bl. a. pe— kar man på att anslagssystetnet för högskolan. där kostnader för biblio- teksservice kommer att ingå som icke särmarkerade delar av anslagen för utbildning och forskning. rcser vissa tekniska frågor.

Jag är för egen del beredd att i princip tillstyrka att ett system med an— svarsbibliotek prövas närmare. I likhet med en rad remissinstanser anser jag emellertid också att de närmare formerna för och omfattningen av systemet m.m. bör utredas innan en konkret försöksverksamhet startas. Bl.a. bör. som flera instanser påpekar. frågan om hur ett sådant system skall kunna anpassas till högskolans anslagssystem undersökas. Jag vill här erinra om attjag i årets budgetproposition (prop. 1977/78:100 bil. 12 s. 393). i enlighet med riksdagens uttalande våren 1977 (prop. 1976/77: 59 s. 243. UbU l976/77: 20 s. 81. rskr 1976/77: 246). förordat att kostnaderna för bl.a. biblioteksservice inom högskolan bestrids inom ramen för anslag till utbildning och forskning inom högskolan. Detta medför att det i sista hand är styrelsen för resp. högskoleenhet som fastställer medelstilldelningen till enhetens bibliotek. Eftersom de vetenskapliga biblioteken inom högskolan tillhör de viktigaste beståndsdelarna i informationsförsörjningen. är det nödvändigt att noggrant överväga hur ett system med ansvarsbibliotek skall anpassas till högskolans anslagssystem.

För att genomföra ett ansvarsbibliotckssystem krävs vidare god översikt över bestånd m.m. vid berörda bibliotek och inforniationsccntraler, lik-

Prop. 1977/78:114 79

som en inventering av behovet av särskild bevakning av olika ämnesområ- den. Därvid torde man kunna konstatera att vissa bibliotek redan i dag i huvudsak fyller de krav som kan ställas på ett ansvarsbibliotek enligt ut- redningamas modell. Vissa ämnesområden torde å andra sidan vara av den arten att en ansvarsfördelning inte kommer ifråga eftersom dessa områden bör bevakas i full utsträckning av flera bibliotek.

Det bör ankomma på i första hand det centrala organ som jag kommer att förorda att närmare utreda de frägorjag har angivit. Ett genomförande av systemet får givetvis förutsättas ske successivt. allteftersom förutsätt- ningarna för bevakning av de ämnesområden som väljs ut föreligger.

[ anslutning till ansvarsbibliotekssystemet har utredningarna även tagit upp några frågor av delvis liknande karaktär. Sä avvisar de tanken på ett svenskt bibliotek särskilt avsett för fjärrläneservice. Motiveringen härför är att den tekniska utvecklingen liksom ett genomfört system med ansvars- bibliotek till stor del bör kunna ersätta ett sådant bibliotek. Uppbyggnaden av ettjj'ärrlånehib/inrek skulle dessutom kräva jämförelsevis stora basinv vesteringar som inte skulle vara nödvändiga vid utvecklandet av ett an- svarsbibliotekssystem.

Några remissinstanser anser att tanken på ett tjärrlänebibliotek inte bör avskrivas definitivt utan att den kan prövas vidare. eventuellt också med andra konstruktioner än ett sammanhållet bibliotek.

För egen del ansluterjag mig till utredningamas bedömning att ett sär- skilt fjärrlänebibliotek inte bör byggas upp. En stor del av de behov ett så- dant skulle möta tillgodoses redan genom den omfattande tjärrläneverk- samhet som i dag bedrivs mellan biblioteken i landet. Ett system med an- svarsbibliotek kan ytterligare bidra till att täcka sådana behov.

Utredningarna har också diskuterat tanken på en central för registrering och insamling av tekniska och vetenskapliga rapporter. Dessa utgör i dag ett särskilt problem. eftersom de ofta inte registreras på samma sätt som övrig litteratur och inte behandlas enhetligt i biblioteken. Frågan om en särskild rapportcentral bör enligt utredningarna övervägas närmare i sam- band med frågan om ett ansvarsbibliotekssystcm.

Några remissinstanser har kommenterat denna fråga. Statens väg- och trafikinstitut har anfört att sådana rapporter bör behandlas. registreras och förvaras på samma sätt som övrig litteratur. Styrelsen för teknisk utveck- ling föreslår att man inrättar ett fjärrlänebibliotek för periodisk litteratur och rapportlitteratur.

Dokumentation av den typ som de tekniska rapporterna representerar är en del av den samlade dokumentationen. För vissa behov. bl.a. inom in- dustrin. torde de tekniska rapporterna tillhöra den väsentligaste delen av dokumentationen. Det är därför viktigt att denna dokumentation behand- las så långt möjligt på samma sätt som övrig dokumentation. Detta uteslu— ter givetvis inte att man väljer särskilda metoder för att göra en särskild ka- tegori av dokument tillgänglig. Jag är emellertid inte f.n. beredd att föror—

Prop. 1977/78:114 80

da att en särskild rapportcentral inrättas. Denna fråga bör övervägas vida— re av de organ som får ansvar för informationsförsörjningen. bl. a. i sam- band med frågan om ett system med ansvarsbibliotek.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag i 1977 års budgetproposi- tion (prop. 1976/77: 100 bil. 12 s. 377) tog upp frågan om framtida ställning för AB Atomenergis bibliotek i Studsvik. Frågan har utretts vidare av uni- versitets— och högskoleämbetet (UHÄ) som i en skrivelse den 19 septem- ber l977 har redovisat sina slutsatser.

l prop. 1977/78:110 om energiforskning m.m. har statsrådet Johansson efter samråd med mig bl. a. förordat att AB Atomenergis biblioteks ställ— ning inte ändras f. n. I anslutning härtill villjag konstatera attjag förutsät— ter att bibliotekets möjligheter beaktas i samband med frågan om ett sy- stem med ansvarsbibliotek.

Utredningarna har också tagit upp frågan om avgiftsbeläggning av bil)- lioleks'xw'vica. Sådan förekommer i dag i begränsad utsträckning. Utred- ningarna förordar att rörliga kostnader för datorbaserad referensservice i största möjliga utsträckning täcks genom uttag av avgifter från användar- na. Övriga resurser för verksamheten bör tillföras över ordinarie budget. På längre sikt bör den organisation som utredningarna föreslår ta initiativ till en översyn av nuvarande taxesättning och diskutera mer genomgripan- de förändringar av gällande principer. Utredningarna anser att man särskilt bör undersöka förutsättningarna för att låta omfattande litteratursökningar i tryckta bibliografier och på sikt även annan service vid forskningsbiblio- tek betalas av användarna.

Flera remissinstanser instämmer i huvudsak med utredningamas reso- nemang. SINFDOK menar att det är en förutsättning för att den föreslagna delegationen skall kunna fullgöra sina samordningsuppgifter att den får be— fogenhet och möjligheter att pröva avgiftsbeläggning och subventioner för att åstadkomma en riktig avvägning av ekonomin för hela informationsför- sötjningsomrädet. anpassad till samhällets intresse av att existerande in- formation effektivt utnyttjas.

Andra instanser är negativa till utredningamas förslag. Statens kultur- råd. FBR och Centralorganisationen SACO/SR anser att beslut om avgifts- beläggning av delar av informationsförsörjningsområdet är ett viktigt kul- turpolitiskt ställningstagande. Avgiftsbeläggning av biblioteksservice stri— der mot vedertagna principer för folkbibliotekens verksamhet. Tjänste- männens centralorganisation (TCO) pekar på att avgiftsbeläggning kan motverka att en allt vidare krets av intressenter får tillgång till information. Svenska kommunförbundet anför att en avgiftsbeläggning inte får innebära att kostnader flyttas över från staten till kommunerna.

Avgiftsbeläggning förekommer redan i dag inom vissa delar av informa- tionsförsörjningsomradet. främst för viss datorbaserad informationsför- medling. Den traditionella biblioteksservicen är däremot sedan gammalt avgiftsfri.

Prop. 1977/78:114 8l

Utvecklingen innebär emellertid att allt större grupper efterfrågar infor- mation av olika slag. Den information de söker är också ofta av rner kvali- ficerad karaktär än tidigare och fordrar inte sällan att kostnadskrävande teknisk utrustning utnyttjas. Enligt min uppfattning är det mot den bak- grunden inte rimligt att lägga fast en princip att informationsserviee i alla lägen skall vara kostnadsfri för användaren.

I dag saknas dock underlag för att fastställa nya principer för avgiftsbe— läggning av informationsservice. Tills vidare bör avgiftsbeläggning före- komma i vart fall i nuvarande omfattning. På längre sikt bör de organ som får ansvaret för informationsförsörjningen i framtiden ta initiativ, i enlighet med utredningamas förslag. till en allsidig undersökning av förutsättningar för avgiftsbeläggning av informationsserviee. Utgångspunkten bör därvid vara att en rimlig avgiftsbeläggning för användarna skall gälla. utan att den förhindrar informationsförmedling i samhället. Detta innebär givetvis inte att alla bibliotekstjänster bör avgiftsbeläggas. Särskilt bör beaktas att en- skildas tillgång till information inte skall försvåras.

5.3. Informationsförsörjningens organisation

5.3.1. Nuvarande struktur

Som framgår av utredningamas redogörelse — som jag i det föregående har redovisat förhållandevis fylligt — företer den nuvarande organisationen för förvarande och förmedling av information och dokumentation en mångsi- dig uppbyggnad. Ansvaret för det löpande, operativa arbetet ligger på en lång rad organ av växlande karaktär. Bland sådana organ märks t. ex. ve- tenskapliga bibliotek, såväl s.k. allmänbibliotek som specialbibliotek. Vidare ingår i nätet bl. a. en rad myndigheter med särskilt ansvar för sitt ansvarsområde. eller informationscentraler med såväl bevarande som för- medlande uppgifter.

Ansvar för sådana uppgifter som utredningarna betecknar som nationel- la oeh som avser både övergripande planerings- och samordningsuppgifter och serviceuppgifter ligger hos några organ. Dessa har dock i allmänhet ett avgränsat ansvarsområde och inte ansvar över hela fältet. Bland dessa or- gan bör främst nämnas kungl. biblioteket (KB) och FBR samt vad gäller forskning och utveckling SINFDOK.

5.3.2. Framtida struktur och ansvarsfördelning

Utredningarna utgår från att den grundläggande principen för en framti- da organisation skall vara att Operativ verksamhet utförs i ett decentralise— rat mönster. Utredningarna föreslår att denna struktur kompletteras med ett centralt organ för främst planering och samordning samt forskning och utveckling. Jag har i det föregående tillstyrkt denna principstruktur.

6Rik.rdagen l977/78. I .ruml. Nr II4

Prop. 1977/78:114 82

Med denna utgångspunkt presenterar utredningarna två organisationsal- ternativ.

Det ena alternativet är ett nationalbibliotek med planerings—, samord- nings- och utvecklingsuppgifterjämte de operativa uppgifter, främst natio- naldokumentära. som f.n. åvilar KB. Det andra alternativet innebär att en särskild delegation för informationsförsörjning inrättas för planerings—. samordnings— och utvecklingsuppgifter. Vid sidan av delegationen får KB ställning som nationalbibliotek med ansvar i huvudsak för KB:s nuvarande uppgifter.

Utredningarna förordar det senare av dessa två alternativ. Flertalet re- missinstanser tillstyrker också utredningamas förslag.

Sveriges lantbruksuniversitet och biblioteket vid universitetet i Umeå menar att de två föreslagna organen bör höra samman organisatoriskt. Mo- tiveringen härför är bl.a. att det samordnande och planerande organet även bör ha direkt inflytande på den operativa nationella servicen, samt att det torde krävas en stark central myndighet för att få det inflytande på in- formationsförsörjningsområdet som delegationen förutsätts få.

Som jag redan har angivit förordar jag att utredningamas förslag följs. Jag delar således utredningamas bedömning att man bör skilja de två funk- tionerna åt. Delegationen bör alltså i sin myndighetsutövning vara friståen- de från nationalbiblioteket. En fristående delegation får en neutral ställ- ning gentemot nationalbiblioteket och andra vetenskapliga bibliotek och institutioner som svarar för informationsförsörjning. Delegationen kom- mer också att ha ett ansvar gentemot ett vidare falt än det som direkt be- rörs av det föreslagna nationalbibliotekets verksamhet. ] delegationen bör finnas en stark representation för användarintressena. bl.a. inom industri och näringsliv. Den får därför en annan sammansättning än den styrelse som jag kommer att föreslå inrättas för biblioteket.

Denna uppdelning av ansvarsområden innebär inte i sig att delegationen inte kan ha vissa verkställande uppgifter. Ställning till detta bör emellertid inte tas nu, utan man bör avvakta en närmare precisering av uppgifterna i organisationsarbetet samt utvecklingen efter hand.

Ett antal remissinstanser har tagit upp vissa synpunkter på ansvarsför- delningen inom informationsförsörjningens område och på de uppgifter som de nämnda organen föreslås få. Dessa frågor och andra av liknande art bör granskas närmare i det organisations— och förberedelsearbete som jag förutsätter kommer att utföras fram till dess att den nya organisationen börjar arbeta. Jag återkommer i det följande till formerna för detta organi- sationsarbete. Några av de frågor som remissinstanserna har berört villjag dock ta upp redan nu.

I sitt yttrande anför SINFDOK att en förutsättning för att den föreslagna lösningen bör genomföras är att garantier skapas för att delegationen får tillräckliga resurser för forsknings- och utvecklingsarbete. Om detta inte blir fallet bör enligt SINFDOK forsknings- och utvecklingsansvaret läggas på ett vid sidan av delegationen inrättat forskningsråd.

Prop. 1977/78:114 83

Enligt min uppfattning vore det en klar nackdel om delegationen inte

jämte sina övriga övergripande uppgifter för informationsförsörjningen även hade ansvaret för utveckling och forskning på detta område. En ut- gångspunkt för förslaget är att man hos ett organ skall få en samlad över- blick och ett samlat ansvar för informationsförsörjningen. Forsknings- och utvecklingsarbetet är en mycket väsentlig del av detta, varför ansvaret bör ligga hos delegationen som en central uppgift.

Detsamma kan i princip sägas om den om som några instanser har fram- fört med anledning av att delegationen föreslås få ett övergripande plane- ringsansvar för utbildning inom informationsförsörjningsområdet. Detta har bl. a. framförts av högskolan i Borås. där utbildning för bibliotekarier bedrivs, och av SACO/SR. Det är min uppfattning att delegationen bör ha en övergripande. samordnande uppgift när det gäller att ta initiativ till och främja utbildning inom detta område. Detta innebär inte något intrång på högskolans ansvar för planering och utveckling av sådan utbildning som naturligen hör till högskolans ansvarsområde. Delegationen bör givetvis samarbeta nära med alla berörda organ. Dess övergripande ansvar innebär i första hand att den skaffar sig överblick över befintliga utbildningar och tar initiativ. i samråd med övriga berörda organ. där brister finns.

Riksarkivet anför att en gränsdragning bör göras så att delegationens mandat inte berör arkivområdet. Jag delar riksarkivets uppfattning att en så klar ansvarsfördelning som möjligt bör göras mellan delegationen och statens arkivstyrelsc. Frågan om avgränsning mellan arkivstyrelsens an- svarsområde och delegationens bör därför behandlas i organisationsarbe- tet.

5.3.3. En delegation för informationsförsörjning

Jag tillstyrker således att en delegation för informationsförsörjning inrät- tas. Delegationen skall ansvara för övergripande planering och samordning inom informationsförsörjningsområdct. Den skall vidare svara för forsk- nings- och utvecklingsverksamhet och ha vissa serviceuppgifter. l delega- tionens uppgifter bör ingå att svara för internationell bevakning och sam- verkan.

Delegationen bör i enlighet med utredningamas förslag få ställning som självständig myndighet under utbildningsdepartementet. Till frågan om ad- ministrativ ställning för delegationen återkommer jag i det följande. Samti- digt med att delegationen inrättas bör SINFDOK och FBR upphöra.

Enligt utredningamas förslag skall delegationen ha högst tio ledamöter representerande allmänintressen. användarintressen och närliggande om- råden. Allmän- och användarintressena förutsätts få majoritet i delegatio- nen. Utredningarna har inte tagit ställning till frågan om i delegationen bör ingå personalföreträdare.

Prop. 1977/78:114 84

En rad remissinstanser har anfört synpunkter på sammansättningen. Jag utgår för egen del från att sammansättningen bör övervägas ytterligare. bl.a. i anslutning till organisationsarbete, och med hänsynstagande till framförda synpunkter. Utgångspunkten för sådana överväganden bör vara att delegationen, för att fullgöra sina uppgifter. måste vara ett organ där allmän— och användarintressena har en stark representation. Samtidigt måste delegationen ha tillgång till bred sakkunskap. När den slutliga sam- mansättningen fastställs måste dessa olika faktorer beaktas. Enligt min mening bör dock inte någon bindning göras i instruktion eller liknande till att bestämda organ eller sammanslutningar skall representeras i delegatio- nen.

Remissinstanserna har i allmänhet varit positiva till utredningamas för— slag om att ett antal nämnder knyts till delegationen. En rad synpunkter har emellertid förts fram på såväl vilka nämnder som bör inrättas som sam- mansättningen av nämnderna. Några instanser. bl.a. riksrevisionsverket (_RRV) och Landstingsförbundet. är tveksamma till en fast nämndorganisa- tion. RRV förespråkar i stället en mer flexibel organisation med arbets- grupper där delegationen själv beslutar såväl om inrättande som om av- vecklande.

Med tanke på informationsförsörjningens mångsidighet torde det kom- ma att krävas olika beredande organ under delegationen. Det torde också bli nödvändigt att i olika sammanhang anlita ytterligare expertis utöver den som ingår i själva delegationen. Ett system med nämnder så som utred— ningarna har föreslagit anserjag därför vara befogat. Givetvis bör vid sidan av permanenta nämnder olika arbetsgrupper m.m. kunna tillsättas för till- fälliga uppgifter.

Remissbehandlingen har visat att ytterligare överväganden krävs om vil- ka nämnder som bör inrättas. Detta bör ske under organisationsarbetet. Därvid bör givetvis beaktas såväl utredningamas förslag —— som dessa själva har angett som exempel — som synpunkter framförda i remissbe- handlingen.

Vid utformningen av nämndorganisationen bör givetvis en avstämning göras av hur olika intressegrupper kan representeras i olika nämnder. Det är möjligt att man härvidlag från början kan ange vilka sakområden som bör företrädas i resp. nämnd. Någon definitiv bindning till organ och sam- manslutningar bör emellertid inte heller här göras.

Delegationen kommer i vart fall inledningsvis att ha ett jämförelsevis li- tet kansli. Det kan därför vara ändamålsenligt om den administrativt kan knytas till något befintligt organ. i första hand nationalbiblioteket. Detta bör prövas som ett första alternativ i organisationsarbetet.

Flera remissinstanser har tagit upp de förslag till medelsberäkningar som utredningarna har gjort för delegationens verksamhet. Detta måste givet- vis bedömas i budgetberedningen för resp. budgetår. Som utgångspunkt för den första budgetbedömningen bör då ligga ett inom organisationsarbe-

Prop. 1977/78:114 85

tet utarbetat detaljförslag till organisation för delegationen och till anslags- struktur. .Jag återkommer i det följande till frågor om förberedande organi- sationsarbete inför inrättandet av delegationen.

5.3.4 Nationalbiblioteket

Som jag har anfört i det föregående förordarjag att vid sidan av en dele- gation för informationsförsörjning det nuvarande KB ombildas till ett natio- nalbibliotek med vissa uppgifter av nationell karaktär. Dessutom skulle na- tionalbiblioteket överta övriga uppgifter som f. n. åvilar KB och som inte förs till något annat organ.

Förslagen om nationalbibliotekets uppgifter och organisation läggs som jag har nämnt fram av BIDOK ensam.

Enligt BIDOK:s förslag skall det nya nationalbibliotekets verksamhet försiggå inom två program. ett för nationaldokumentära uppgifter och ett för nationella serviceuppgifter.

Till de nationaldokumentära uppgifterna bör enligt utredningen hänföras bl. a. verksamheten som arkivbibliotek för svenska skrifter. verksamheten vid nationalfonoteket samt framställning av de nationalbibliografiska pro- dukterna. Därutöver skall i det nationaldokumentära programmet också ingå att vårda och förkovra KB:s äldre samlingar av böcker och annat tryck. handskrifter, kartor och planscher samt att svara för skyddsfilmning av dagstidningar och i övrigt hålla en representativ samling utländsk litte- ratur.

De nationella serviceuppgifterna avses främst bestå i att framställa ac- cessionskatalogen över förvärv av utländsk litteratur till landets veten- skapliga bibliotek samt tillhandahålla utländsk bibliografisk information i datorläsbar form från bibliografiska centraler i andra länder och lämna svensk bibliografisk information till utländska centraler m. m. I detta pro- gram skall enligt BIDOK också kunna ingå att upprätta specialbibliografier eller ämnesbibliografier.

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt BIDOK:s förslag om det nya na- tionalbibliotekets uppgifter. Även jag kan i huvudsak ansluta mig till den inriktning som utredningen har angivit.

På några punkter torde dock en närmare precisering behöva göras. Vad gäller uppgiften att svara för bevarandet av natimzalexemplaren av svens- ka skrifter har denna fråga behandlats av en särskild utredning. utredning- en om skyldighet att leverera biblioteksexemplar av tryckt svensk skrift, som i augusti 1977 lade fram sina förslag i betänkandet (DsU 1977112) Pliktexemplar av skrift. Mina ställningstaganden till dessa förslag har jag redovisat i den proposition (1977/78: 97) som tidigare under riksmötet har förelagts riksdagen med förslag om åtgärder för att bevara skrifter och ljud- och bildupptagningar. Ställningstagandena innebär för KB:s del bl. a. att det får pliktexemplar av allt svenskt tryck och har skyldighet att bevara

Prop. 1977/78:114 86

detta som nationalexemplar för framtiden. Detta ställningstagande över- ensstämmer i huvudsak med BIDOK:s förslag.

1 den nämnda propositionen har jag även förordat, med avvikelse från BlDOKzs förslag men i anslutning till dataarkiveringskommitténs (U 1968: 48) förslag, att nationalfonoteket förs till det arkiv för ljud och bild som föreslås bli inrättat den ljanuari 1979.

Organisationen av mikrofilm/tingen uv dagstidningar har övervägts av en särskild kommitté. tidningsftlmningskommittén. Jag avser att ta upp denna fråga särskilt i det följande och kommer därvid att förorda att denna verksamhet knyts till nationalbiblioteket.

Några remissinstanser har tagit upp avgränsningen mellan nationalbib- lioteket och biblioteket vid universitetet i Stock/mhn.

Jag vill i denna fråga först erinra om vad jag anförde härom i prop. l976/77: 59 om utbildning och forskning inom högskolan (s. 345. jfr. UbU 1976/77: 20. rskr 1976/77: 246). Jag erinrade därvid om uttalandet i prop. l975: 9 att den del av KB som avsåg service till utbildning och forskning så långt möjligt borde inordnas i högskolans biblioteksorganisation. Mot bak- grund av det utredningsarbete som därefter hade fullgjorts av organisa- tionskommittén för högskolereformen i stockholmsregionen förordade jag att universitetet i Stockholm i princip skulle svara för litteraturförsörjning- en till utbildning och forskning vid universitetet. Det skulle alltså i första hand ankomma på universitetsbiblioteket att förvärva och hålla den littera— tur det därvid var fråga om. I avvaktan på att KB:s framtida uppgifter fast- ställdes utgickjag från att den slutliga överföringen av uppgifter till univer- sitetsbiblioteket borde anstå. En viss resursomfördelning ägde dock rum med anledning av att universitetsbiblioteket från KB övenog bevakningen avjurdiska samt vissa samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnesom- råden. Riksdagen anslöt sig till dessa förslag.

I sitt yttrande över BIDOK:s förslag menar universitets- och högskole- ämbetet (UHÄ) att en klar åtskillnad mellan nationalbibliotekets och uni- versitetsbibliotekets uppgifter nu kan göras. och att en överföring av upp- gifter och resurser till universitetsbiblioteket bör komma till stånd i enlig- het med den fastställda gränsdragningen. Sveriges författarförbund hävdar för sin del att KB:s nuvarande samlingar under överskådlig framtid kom- mer att vara absolut oundgängliga för humanistisk och samhällsvetenskap- lig forskning i stockholmsregionen. Nationalbiblioteket måste ges möjlig- het att även i fortsättningen fungera som forskningsbibliotek för kulturliv, forskning och massmedia i regionen. KB och universitetsbiblioteket bör därför, anför förbundet, föras samman lokalmässigt. KB självt. liksom Sveriges allmänna biblioteksförening och Sveriges Radio. menar att vissa ämnesområden, bl. a. sådana som anknyter till de centrala kulturinstitutio— nernas. massmedias och bokbranschens behov. inte kommer att bevakas med tillräcklig bredd av något av universitetsbiblioteken. och att därför na- tionalbiblioteket även i fortsättningen bör bevaka dessa.

Prop. 1977/781114 87

Särskilt i dag med den snabba utvecklingen och ökningen av kostnader— na för infortnationsförsörjningen måste ett rationellt utnyttjande av de ge.— mensamma resurserna vara utgångspunkten för fördelningen av uppgifter mellan berörda enheter. För egen del anser jag att den huvudprincip som jag förordade förra året skall vara utgångspunkten för ansvarsfördelningen mellan de två biblioteken. Universitetsbiblioteket bör alltså i första hand ansvara för Iitteraturförsörjningen till den forskning och utbildning sotn bedrivs vid universitetet. Som bl. a. KB självt påpekar finns det vissa äm- nesområden som i första hand utnyttjas av grupper utanför universitetet. Dessa bör kttnna bevakas av nationalbiblioteket. Detta har vidare en själv— klar skyldighct att specialbevaka sådana områden som direkt anknyter till bibliotekets övriga uppgifter. Slutligen är det givetvis så att KB:s nuvaran- de samlingar delvis täcker områden som i fortsättningen kommer att beva- kas av universitetsbiblioteket. Dessa delar kommer självklart att behöva utnyttjas även av dem som studerar eller forskar vid universitetet. vilket förutsätter en nära samverkan mellan biblioteken.

En skarp gränslinje kan inte dras mellan de två bibliotekens ansvarsom- råden. Ett rationellt framtida utnyttjande av de två bibliotekens resurser förtttsättcr ett nära samarbete mellan dem. Det bör ankomma på de två bibliotekens ledningar att närmare lägga fast ansvarsfördelningen och lämpliga samarbetsrutiner mellan biblioteken.

Sveriges författarförbund har anfört att de två biblioteken bör föras sam- man lokalmässigt. Detta är givetvis en fråga som får prövas i ljuset av övri- ga beslut om lokaler m. m. för de två enheterna. Förutsättningar för en lo- kalsamordning torde inte föreligga f. n. Universitetsbiblioteket är nu för- lagt till Frescati. Jag vill här anmäla att regeringen den 30juni 1977 gav byggnadsstyrelscn i uppdrag att projektera en ny biblioteksbyggnad i an— slutning till de nuvarande lokalerna. För att fylla sina uppgifter bör univer- sitetsbiblioteket enligt min mening också vara förlagt till det område där huvuddelen av universitetets institutioner m. m. är lokaliserade.

En viktig uppgift för det nya nationalbiblioteket kommer att vara att sva— ra för nutionulbibliogrrt/iska uppgifter och för (recessiv/iskatalogen för för- värv av utländsk litteratur i vetenskapliga bibliotek. F.n. släpar produktio- nen av bibliografierna kraftigt efter. För att bibliografierna rätt skall fylla sin uppgift krävs emellertid att eftersläpningar i framställningen undviks. Det bör ankomma på nationalbiblioteket att göra en sådan planering att detta kan ske. Frågan bör övervägas redan under arbetet inför omorganise- ringen av biblioteket. Delegationen bör i samråd med nationalbiblioteket lägga fram förslag om hur det bibliografiska arbetet skall utformas i framti- den. Detta sammanhänger givetvis ocksä på sikt med utvecklingen av det datorbaserade informationssystetnet för de vetenskapliga biblioteken. LIBRIS.

F.n. leds biblioteket av riksbibliotekarien. Enligt BIDOK:s förslag skall det_omorganiserade biblioteket ledas av en styrelse vars sammansättning

Prop. 1977/78zll4 88

är representativ för olika grupper m. ni. som är intressenter i bibliotekets verksamhet. Remissinstanserna har genomgående tillstyrkt detta förslag. Även jag ansluter mig till förslaget. En sådan ordning är i dag den normala för bl. a. centrala ämbetsverk och bör gälla även nationalbiblioteket. Det bör vidare betonas att biblioteket har en mycket bred inriktning mot stora grupper i samhället. och att det därför bör vara ett klart intresse för biblio- teket att i en styrelse få in synpunkter och önskemål på verksamhetens ut- formning från dessa olika grupper.

Vissa synpunkter har framförts på styrelsens sammansättning. Den slut- liga sammansättningen bör övervägas vidare mot bakgrund av förslagen och dessa synpunkter. ! likhet medvadjag anförde i det föregående om de- legationen för informationsförsörjning bör inte heller för nationalbibliote- kets del i instruktionen skrivas in att bestämda organ eller sammanslut- ningar skall representeras i styrelsen.

BlDOK har också föreslagit att nationalbiblioteket organiseras på tre hu- vudenheter. en enhet för arkivbiblioteksfunktioner, en enhet för fono- gramfunktioner och en enhet för bibliografiska funktioner. Jag är inte be- redd att f.n. ta ställning till detta förslag utan utgår från att bibliotekets in- terna organisation prövas under organisationsarbetet.

Jag återkommer i det följande till frågor om förberedande organisations— arbete inför omorganisationen.

5.3.5. Mikrofilmning av svensk dagspress

[ prop. 1973: | (bil. l0 s. 393) förordade föredragande statsrådet att mik- rofilmning av den svenska dagspressen skulle ske i huvudsak efter riktlin- jer som statskontoret hade föreslagit i en särskild rapport. Riksdagen an— slöt sig till förslaget (UbU l973: 8. rskr 19732105). Förslag om organisation m.m. för tidningstilmningen har sedermera utarbetats av en särskild kom- mitté. tidningsfilmningskommitten (U 1973: ()7. TFK) och lagts fram i två rapporter (Ds Ll l975: 4. 1976214) Dagspress på mikrofilm. Eftersom tid- ningstilmningen har anknytning till vissa av de frågor jag har berört i det föregående. främst KB:s framtida organisation och uppgiften att bevara na- tionalexemplaret av svenskt tryck. tarjag upp denna fråga nu.

Pappcret i dagstidningar är av sådan kvalitet att det fortgående bryts ner och förstörs. Om materialet också används. t. ex. för forskningsändamål. förslits det snabbt. För att bevara tidningsmaterialet på sikt fordras därför att det filmas. Filmen kan nämligen i flertalet fall utnyttjas i stället för origi- nalet. Ett ytterligare skäl för filmning är att därigenom avsevärda lokal— utrymmen kan frigöras eftersom originaltidningarna inte behöver sparas i så många exemplar.

Utgångspunkten för mina överväganden i det följande är riksdagens ställningstagande år 1973. Jag erinrar om att jag i proposition 1977/78: 97 om åtgärder för att bevara skrifter och ljud— och bildupptagningar vad gäl-

Prop. 1977/78:114 89

ler pliktleveranser av dagstidningar har utgått från detta. Mina förslag i nämnda proposition innebär att dagstidningar. till skillnad från annat svenskt tryck. skall lämnas i tre exemplar. Två exemplar skall gå till KB och ett exemplar till biblioteket vid universitetet i Lund. Ett av KB:s ex- emplar skall vara nationalexemplar och sparas för framtiden. medan det andra exemplaret är avsett att användas vid filmningen och därefter gall- ras. Det exemplar som lämnas till universitetsbiblioteket i Lund förutsätts sparas och vid behov nyttjas på samma sätt som det nationella reserv— exemplaret av svenskt tryck i övrigt.

I nämnda proposition har jag också redogjort för min bedömning av vis- sa rättsliga frågor kring filmning av tidningsexemplaren. De rättsliga frågor i övrigt som kan bli aktuella bör övervägas i samband med det kommande organisationsarbetet mot bakgrund av förslagen i prop. 1977/78:97 och TFK:s bedömningar.

TFK föreslår att tidningsfilmningen omfattar såväl kontinuerlig film- ning. dvs. löpande filmning av varje dagstidning som kommer ut i Sverige. och retrospektiv filmning. dvs. filmning av sådana serier av svenska dags- tidningar som finns vid de vetenskapliga biblioteken och som inte har fil— mats tidigare.

Kommittén förordar att filmningen omfattar samtliga unika sidor av tid- ningarna samt löpsedlar. Filmningen föreslås vara uppdelad i tre sviter. nämligen svit A omfattande resp. tidnings huvudedition. svit B omfattande ändrade sidorjämte tidningens första edition ifall denna skiljer sig från hu- vudeditionen. och svit C omfattande löpsedlar. Kommittén beräknade an- talet exponeringar per år till 780000.

F.nligt förslagen i prop. 1977/78:97 skall pliktexemplar lämnas av den första editionen av dagstidning och. om minst tre editioner ges ut. även av den sista editionen. Vidare skall bl. a. varje ändrad sida lämnas.

Jag ansluter mig till kommitténs förslag. En förutsättning för en filmning av denna omfattning bör vara att de unika sidorna sorteras ut på resp. tid- ningstryckeri. Såväl vid en enkät som Svenska tidningsutgivareföreningen gjorde för TFK:s räkning som av remissvar från Pressens samarbets- nämnd framgär att förutsättningar härför föreligger. Jag utgår från att sam- räd äger rum mellan tidningarna och det organ som får ansvar för tidnings- tilmningen om närmare regler för framtagningen av materialet.

Vad gäller den retrospektiva filmningen bör denna enligt kommitténs be- dömning kunna genomföras under en femtonårsperiod. Jag anser inte att det finns anledning att f.n. fixera någon tidsgräns för den retrospektiva filmningen. ] likhet med kommittén menar jag att den kontinuerliga film- ningen bör prioriteras. Vid den retrospektiva filmningen bör givetvis med förtur tas sådana tidningar som löper störst risk att förstöras.

Kommittén lägger också fram beräkningar av kostnader och behov av arbetskraft för såväl den kontinuerliga som den retrospektiva filmningen. Jag återkommer till detta i det följande.

Prop. 1977/78:114 90

TFK finner det naturligt att uppgiften att svara för mikrofilmning av svensk dagspress knyts till KB. En särskild enhet. svenska tidningsavdel- ningen. föresläs bli inrättad.

Ansvaret för nationalexemplaret av det svenska trycket ligger i dag hos KB och skall enligt mina förslag i det föregående göra det även i fortsätt- ningen. Uppgiften att svara för mikrofilmning av den svenska dagspressen är enligt min mening en del av detta ansvar. Förslaget till lag om plikt- exemplar i prop. l977/78: 97 utgår också från att så är fallet. Jag förordar därför att KB skall ansvara för tidningsfilmningen.

Vad gäller själva filmningen förutsätter jag i likhet med kommittén att den utförs externt. Det bör ankomma pä KB att infordra anbud och ta ställ— ning till var och hur filmningsverksamheten i detalj skall bedrivas. Därvid får möjligheterna att förlägga själva filmningen såväl till stoekholmsomrä— det som utanför detta undersökas. Avgörande för ställningstagandet bör vara dels de biblioteksmässiga krav som bör ställas. dels en ekonomisk be- dömning av olika alternativ. Enligt förslagen i prop. l977/78z97 skall de nya bestämmelserna om pliktleveranser av bl.a. dagstidningar träda i kraft den I januari 1979. Planeringen för mikrofilmning av dagstidningarna bör inriktas på start den ljuli 1979. "l'idningsfilmningen bör alltså beaktas i för- slagen till anslagsframställning för budgetåret 1979/80.

TFK har vidare förordat att allteftersom den retrospektiva filmningen utförs. äldre tidningsläggi biblioteken bör gallras ut. I anslutning till mina tidigare förslag om nationalexemplar och nationellt reservexemplar av svenskt tryck utgärjag ifrån att även de äldre tidningsläggen sparas av KB och av universitetsbiblioteket i Lund. Övriga exemplar bör. med hänsyn till de stora magasinutrymmen som tas i anspråk. efter hand kunna gallras ut,

TFK tar också upp en rad tekniska frågor i samband med tidningstilm- ningen. Jag bedömer att dessa inte behöver tas upp i detta sammanhang utan bör ligga till grund för resp. myndigheters arbete med dessa frågor.

5.3.6 lnformationseentralerna vid karolinska institutet och vid tekniska högskolan i Stockholm

Utredningarna har även diskuterat medicinska informationscentralen vid karolinska institutet (MIC) och informations- och dokumentationscen- tralen vid tekniska högskolan i Stockholm (IDC) och deras framtida ställ- ning.

Jag har i det föregående redovisat vilka förslag utredningarna lägger fram för centralernas verksamhet. Remissinstanserna har i stort sett till- styrkt förslagen.

För egen del ansluterjag mig till Utredningarnas bedömning att verksam- heten vid centralerna nu har kommit över försöksstadiet. Huvudansvaret för centralernas verksamhet bör framdeles åvila karolinska institutet resp.

Prop. 1977/78:114 91

tekniska högskolan. Det bör ankomma pä berörda myndigheter att i sam- band med sina förslag till anslagsframställning för budgetåret 1979/80 lägga fram förslag om finansiering m. ni. av centralernas verksamhet.

5.3.7. LIBRIS

Försöksverksamhet med ett datorbaserat införmationssystem för biblio- tek. LIBRIS. bedrivs sedan är 1973. Sammanhällande ansvar för verksam— heten har ävilat statskontoret. Enligt beslut av regeringen den l5 decem- ber 1977 skall. i avvaktan på ställningstagandena till BIDOK:s förslag. an- svaret för den löpande driften av LIBRIS ligga hos KB. medan utvecklings- ansvaret fortsatt ligger hos statskontoret.

Enligt BIDOK:s förslag skall ansvaret för den löpande driften ligga hos det nya nationalbiblioteket, som en del av dess nationalbibliografiska upp- gifter. Utvecklingsansvaret skall ligga hos delegationen för informations- försörjning. Remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt denna uppdelning. Några instanser har framhållit angelägenheten av att bl. a. de LIBRIS-an- slutna biblioteken och användarna tillförsäkras inflytande pä säväl driften som utvecklingen av systemet. Några instanser har också önskemål om ut- byggnad av LIBRIS i olika avseenden. Statskontoret å sin sida förordar att i dagsläget förändringarna i LIBRIS begränsas till vissa förbättringar me- dan en fortsatt systemutveckling bör ställas på framtiden.

Riksdagens revisorer har i skrivelse den 28 februari 1978, med utgångs- punkt i en på initiativ av revisorerna företagen granskning (Gransknings- promemoria nr. 10/1977) hemställt att erforderliga åtgärder vidtas för att uppnå en tillfredsställande organisatorisk förankring av LIBRIS-systemet. att såväl kortsiktiga som långsiktiga mål för systemets utveckling fast- ställs. att systemets tekniska funktioner ses över och att tillfredsställande utbildning ges den personal som är engagerad i LIBRIS-verksamheten.

För egen del anserjag att förslaget om ansvarsfördelning för LIBRIS na- turligt följer den uppdelning av de nationella informationsförsörj- ningsuppgifterna som utredningarna har föreslagit. Jag tillstyrker därför förslaget. Den exakta inplaeeringen organisatoriskt hos resp. organ bör övervägas under det organisationsarbete som förutsätts komma till stånd inför budgetåret 1979/80.

Det bör ankomma på delegationen och nationalbiblioteket att överväga den fortsatta utvecklingen av LIBRIS och lägga fram förslag till verksam- hetsplaner på längre sikt. Det material och de synpunkter som har förts fram av riksdagens revisorer bör därvid kunna nyttiggöras. Jag avser att senare föreslå regeringen att revisorernas skrivelse överlämnas till berörda organ för beaktande.

Prop. 1977/78:114 93

5.3.8. Genomförande

BIDOK och SINFDOK-utredningen har föreslagit att delegationen för inforinationsförsörjning inrättas den ljuli 1978. BIDOK har vidare förordat att omorganisationen av KB genomförs den ljuli 1979.

Med hänsyn bl. a. till den tid som krävs för förberedelser förordarjag att såväl delegationens inrättande som [(st omorganisation sker den I juli 1979. Ytterligare skäl härför är att gränsdragningsfrågor kan komma upp som lättare kan lösas i ett parallellt organisationsarbete.

Detta senare förhållande är också enligt min mening anledning att låta organisationsarbetet för båda myndigheterna ledas av en gemensam orga— nisationskommitté. För detta talar också vad jag anförde i det föregående att man i organisationsarbetet borde pröva möjligheterna att administrativt knyta delegationen till något befintligt organ. i första hand nationalbibliote- ket.

5.4. Övriga frågor 5.4.1 Samverkan mellan vetenskapliga bibliotek och folkbibliotek

Enligt BIDOK:s bedömning kommer folkbiblioteken att få en allt större roll inom informatiOnsförsörjningen. bl. a. till följd av att nya användar- grupper tillkommer samtidigt som kraven på informationsförsörjningens bredd ökar. Detta är enligt min uppfattning en riktig bedömning. Till följd av att en helhetssyn på informationstörsörjningen tränger igenom allt mer kommer kraven på informationsserviee vid varje enskilt bibliotek. såväl vetenskapligt bibliotek som folkbibliotek. att öka och i många fall avse så— dana områden där biblioteket inte i dag ger service. Även detta kommer att öka folkbibliotekens roll för informationsförsörjningen.

Mot den bakgrunden är det av yttersta vikt att samverkan mellan veten- skapliga bibliotek och folkbibliotek kan byggas ut. och att möjligheterna till direkt samarbete och gemensamt utnyttjande av resurser tas till vara. I det sammanhanget måste beaktas att. med hänsyn till att bestämmandet

över bibliotekens förpliktelser ligger inom resp. kommun. några generella regler inte kan fastställas. Det bör vara en angelägen uppgift bl. a. för den föreslagna delegationen för infor—mationsförsörjning att kontinuerligt se över samarbetsmöjligheter och på annat sätt främja samverkan.

Några områden där samarbete bedöms möjligt har tagits upp i BIDOK:s förslag. Så understryker flera remissinstanser vikten av bibliografiskt sam- arbete. F.n. utförs bibliografering av svenskt tryck dels av bibliografiska institutet vid KB. dels av Bibliotekstjänst AB för folkbibliotekens bruk. Jag anser, i likhet med instanser som tagit upp denna fråga, att möjligheterna att samverka. och därmed att undvika dubbelarbete, bör tillvaratas. De närmare formerna härför måste emellertid diskuteras mellan ansvariga or- gan. Bl.a. berörs här de två datorsystem för biblioteksservice som finns i

Prop. 1977/78: 114 93

landet. LIBRIS för de vetenskapliga biblioteken och BL? MS för folkbiblio— teken. Inget av dessa två system har fått sin slutliga utformning i dag. Det är dessutom. som Bibliotekstjänst påpekar. så att bibliograferingen förde vetenskapliga biblioteken kräver en högre grad av utförlighet än vad som krävs för folkbiblioteken. varför en samordning inte utan vidare kan ses som ändamålsenlig.

Flera instanser tar upp folkbibliotekens roll för högskolan. bl.a. i an- knytning till den nyligen genomförda högskolereformen. Allmänt anförs att folkbiblioteken särskilt på orter där högskolctrtbildningen byggs ut får betydelse för informationsförsörining för bl.a. denna utbildning. UHÄ an- ser att det bör bli en uppgift för den föreslagna delegationen att i samråd med statens kulturråd och UHÄ närmare överväga och finna lösningar på frågan om ansvarsfördelning och samverkan.

Kulturrådet har i en särskild skrivelse ijtrni 1977 föreslagit att en utred— ning görs om litteraturförsörjningen till högskoleutbildningen och distans- undervisningen. I sitt yttrande över BIl)0K:s förslag upprepar rådet sitt förslag. Svenska kommunförbundet ansluter sig till förslaget. Förbundet anser att informationsförsörjningen till vuxenutbildning och grundläggan— de högskoleutbildning bör tillgodoses inom ramarna för resp. utbildnings- form. Samrädsorgan för utbyte av tjänster och erfarenheter mellan olika bibliotek på orten bör vidare enligt förbundet inrättas på alla högskoleor- ter.

Det är enligt min mening angeläget att högskoleutbildningen på de nya högskoleorterna får en tillfredsställande informationsförsötining. De cen- trala organ som har ansvar för informationsförsörjning resp. högskoleut- bildning bör kontinuerligt följa dessa frågor. Huvudansvaret för att lösa dem måste dock ligga på lokal nivå. Skälen härför är följande. Förutsätt- ningarna är i utgångsläget olika på olika orter. Vidare är det med hänsyn till dels den kommunala självbestämmanderätten. dels högskolans anslags- system m.m. — som bl. a. innebär att beslutanderätten över fördelning av anslag är en fråga för resp. högskolestyrelse — inte lämpligt att utfärda ge- nerella bestämmelser. Samarbetsrutiner måste därför överenskommas lo— kalt. En möjlighet därvidlag är att formella avtal ingås som reglerar hur in- formationsförsörjningen till högskoleutbildningen på orten skall tillgodo- ses. och hur kostnaderna för berörda folkbibliotek skall täckas. En sådan avtalsmässig reglering tillämpas på flera andra områden där folkbibliotek svarar för biblioteksservice till organ och institutioner under annat än pri- märkommunalt huvudmannaskap.

Flera instanser har berört tjärrlåneverksamheten. Sä anför bl. a. Svens- ka kommunförbundet att fjärrlåneverksamheten är en personalintensiv och kostnadskrävande uppgift. Regionstyrelsen i Lund/Malmö högskole- region menar att en översyn av bestämmelserna för fjärrlåneverksamheten bör göras.

Fjärrlåneverksamheten är av mycket stor betydelse för informationsför-

Prop. 1977/78:114 94

sörjningen. Särskilt under en utveckling mot att fler grupper kräver infor- mationsförsöijning är del av vikt att fjärrläneservicen fungerar. Denna in- nebär att krav ställs på bl. a. folk— och andra bibliotek på orter där stora ve- tenskapliga bibliotek inte finns att skaffa fram den litteratur och annan do- kumentation som krävs. Samtidigt ställs krav på de stora biblioteken att genom utlåning av litteratur bistå bl. a. folkbiblioteken. Att stor generosi- tet vid utlåningen därvid visas är en förutsättning för en fungerande fjärrlå- neverksamhet. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag har anfört i prop. 1977/78: 97 om åtgärder för att bevara skrifter och ljud- och bildupp- tagningar om att det är naturligt att universitetsbiblioteken i den nya hög- skoleorganisationen har en uppgift också gentemot andra högskoleenheter i regionen än den till vilken resp. bibliotek hör. Ett sådant ansvar kan de i viss mån sägas ha gentemot regionen i sin helhet. Givetvis utesluts därmed inte samverkan över regiongränserna.

5.4.2. Internationellt system för tidskriftsregistrering

Inom ramen för Unescos UNISIST-program har initiativ tagits till ett in- ternationellt system för registrering av periodiska skrifter och serier, Inter- national Serials Data System (ISDS). Målet för detta system är att skapa ett heltäckande register för samtliga dylika publikationer. Sverige har in- bjudits att formellt ansluta sig till det centrum för systemet som har upprät- tats i Paris.

Sverige medverkar i UNISIST-programmet. och deltar redan i dag i ISDS-arbetet. En formell anslutning har tillstyrkts av berörda myndighe- ter. Exakta uppgifter om kostnaderna för en anslutning föreligger inte. En preliminär beräkning har angett en årlig kostnad om ca 15000 franska francs.

För egen del anserjag att Sverige bör ansluta sig till det internationella centret för ISDS. En formell anslutning torde ge bättre möjligheter att medverka i och påverka utformningen av systemet än det informella sam— arbete som Sverige i dag har med centret. De kostnader som anslutningen kan medföra bör kunna bestridas inom ramen för de medel som f. n. beräk- nas för samarbetet inom ISDS.

Jag förordar därför att regeringen bemyndigas att besluta om anslutning till International Serials Data System.

6. Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag att regeringen före- slår riksdagen att I. godkänna de riktlinjer för informationsförsörjningen som jag har förordat, 2. bemyndiga regeringen att besluta om anslutning till International Serials Data System.

Prop. 1977/78:114 95

7. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- gandcn har lagt fram.

Prop. 1977/78:114