med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1978/79, m.m. (kompletteringsproposition)

. Prop. 1977/78: 150

Regeringens proposition

1977/78: 150

med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret

1978/79, m. m. (kompletteringsproposition);

beslutad den 20 april 1978. .

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder som' framgår av föredra-' gandenas hemställan.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas den ckonomiska politiken mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen.

Det förslag till statsbudget för budgetåret 1978/79 som lades fram i årets budgetproposition kompletteras med hänsyn till sénare inträffade ' förändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. Denna ger vid handen att totalbudgetunderskottet skulle minska med 3 627 milj. kr. i förhållande till beräkningarna i årets budgetproposition, Sålunda förutses nu ett underskott om ca 29,6 miljarder kr. För budgetåret 1978/79 beräknades i budgetpropositionen ett underskott om ca 32,2 miljarder I kr. De nya beräkningarna visar ett underskott av ca 41,8 miljarder kr. : : ös

I särskilda bilagor redovisas den reviderade finansplanen 1978 och : det reviderade budgetförslaget 1978/79. |

Vidare redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1978 och :

en långtidsbudget för budgetåren 1978/79—1982/83.'

1 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150

"Prop. 1977/78: 150. . : 2

Utdrag. rov

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1978-04-20

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, | " Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén

Föredragande: statsråden Bohman, Mundebo, Wirtén

Proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1978/79, m. m. (kompletteringsproposition)

Statsrådet Mundebo anför: Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1977/78: 100) förelagt riksdagen ett förslag till statsbudget för budgetåret 1978/79. På de punkter där förslaget upptog endast beräknade belopp har regeringens förslag sedermera redovisats i särskilda propositioner.

Enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § riksdagsordningen skall regeringen — förutom förslaget till statsbudget i budgetpropositionen — avge ett särskilt förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för det kommande budgetåret i den s. k. kompletteringspropositionen. Detta förslag bör nu lämnas till riksdagen. I samband därmed bör regeringen redovisa sin bedömning av. den ekonomiska politiken i en reviderad finansplan. Likaså bör en reviderad nationalbudget tillställas riksdagen.

Statsråden föredrar de delar av förslaget till kompletteringsproposition som faller inom vederbörandes ansvarsområde. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement. |

Statsrådet Mundebo hemställer att regeringen i en gemensam proposition förelägger riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder som de har hemställt om.

Prop. 1977/78: 150 3

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder som föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordnar att de anföranden och förslag som har upptagits i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1-—-3.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780289

Regeringens prop. 1977/78: 150 Bilaga 1

Utdrag EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1978-04-20

Föredragande: statsrådet Bohman

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser reviderad finansplan m. m.

1¶Den internationeila utvecklingen

Den internationella ekonomiska utvecklingen under 1977 präglades av fortsatt stora skillnader mellan olika länderområden. Återhämtningen gick vidare med god styrka i Förenta staterna med en tillväxt på nära 5 90. I Västeuropa blev konjunkturförloppet fortsatt svagt, och ökningen i totalproduktionen stannade här vid något över 2 9c. I Japan noterades en förhållandevis hög tillväxttakt. Det var emellertid främst den utländska efterfrågan som bar upp konjunkturen, medan den inhemska utvecklingen var återhållen. Expansionen i den amerikanska ekonomin möjliggjorde en avsevärd nedgång i den höga arbetslösheten. I flertalet västeuropeiska länder däremot var inte tillväxten tillräcklig för att antalet arbetslösa skulle kunna reduceras. I stället ägde här en ökning rum under loppet av 1977, och arbetslösheten kom att nå rekordhöga nivåer i många länder. Totalt för OECD-området översteg antalet arbetslösa därigenom 16 miljoner personer vid slutet av året. Den höga andelen ungdomar bland dessa är ett ytterst allvarligt problem. Det är framför allt den privata konsumtionen som bidragit till efterfrågetillväxten under de senaste åren. De privata investeringarna och särskilt industrins investeringar har däremot utvecklats mycket svagt. Till stor del förklaras detta av den stora överkapaciteten och den låga vinstnivån. Företagens osäkerhet inför den framtida konjunkturutvecklingen har också verkat dämpande på investeringsviljan. Den svaga investeringsutvecklingen verkar inte bara återhållande på konjunkturförloppet, utan minskar också möjligheterna att inom cen inte alltför avlägsen framtid uppnå full sysselsättning. Dessutom ökar faran för en uppgång i prisstegringstakten, eftersom en återgång till en mer normal efterfrågeutveckling snabbt kan leda till flaskhalsar inom vissa produktionssektorer. 1 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 150. Bilaga 1. Rev. Finansplan

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 2

Den svaga tillväxten i världshandeln 1977 är en annan källa till besvikelse. OECD-ländernas handel ökade med mindre än 5 4 efter att ha stigit med 12 26 året innan. Nedgången i handelns tillväxt hänger bl. a. samman med att lagerrörelserna spelade en ringa roll i fjol jämfört med 1976 samtidigt som efterfrågeutvecklingen var svagare. Det kan emellertid inte uteslutas att den långsamma ökningen av världshandeln också till en del förklaras av en tilltagande protektionism. Frihandeln har haft en avgörande betydelse för den snabba välfärdsutvecklingen i industriländerna under efterkrigstiden. Ett återfall i protektionism hotar att leda in i en ond cirkel av lägre tillväxt, ökad arbetslöshet och ytterligare reglerande ingripanden. oe

Den ökade användningen av handelsbegränsande åtgärder har bl. a. föranletts av den betydande ojämvikten i fördelningen av industriländernas bytesbalanser. Den förvärrades under 1977. Japan ökade sitt bytesbalansöverskott kraftigt, samtidigt som de stora västtyska och schweiziska överskotten blev i stort sett oförändrade. Flertalet övriga länder fick därför ta på sig en fortsatt oproportionerligt stor del av det samlade underskottet gentemot OPEC-länderna. För många mindre underskottsländer utgör de stora bytesbalansunderskotten en allvarlig begränsning av den ekonomisk-politiska handlingsfriheten. Omsvängningen i den amerikanska bytesbalansen från i stort sett jämvikt till ett betydande underskott 1977 innebar ett väsentligt bidrag till anpassningsprocessen. Det bör dock framhållas att ett ökat beroende av importerad olja svarar för en stor del av denna försvagning av bytesbalansen. Frankrike, Storbritannien och Italien har med hjälp av en stram ekonomisk politik lyckats att väsentligt förbättra sina bytesbalanser. De båda senare länderna uppnådde jämvikt 1977, medan man i Frankrike åstadkom cen halvering av underskottet.

Inflationen, mätt med konsumentprisernas ökningstakt, blev något lägre 1977 jämfört med året innan, Kraftiga prisstegringar ägde rum under den tidigare delen av året, varefter inflationen dämpades markant. Av avgörande betydelse för utvecklingen är nedgången i flera råvarupriser sedan våren 1977. '

Betydande framgång i att begränsa inflationen nåddes i framförallt Storbritannien men också i Italien. Av stor betydelse för de resultat som här noterades var den restriktiva inriktningen av den ekonomiska politiken. Den nedgång i både inflationstakt och bytesbalansunderskott som uppnåddes i dessa länder fick dock köpas till priset av en stagnerande produktion och en återhållen utveckling av hushållens konsumtion. Också i de flesta övriga västeuropeiska länder utövade den ekonomiska politiken under större delen av 1977 ett dimpande inflytande på konjunkturutvecklingen. Förutom hänsynen till prisutvecklingen och den externa situationen, verkade en strävan att åstadkomma balans i den offentliga sektorns finanser återhållande på de offentliga utgifterna. På flera håll,

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 3

bl. a. i Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien, blev dessutom skatteintäkterna större än vad som ursprungligen beräknats.

Efterhand blev det allt tydligare att konjunkturtrenden under 1977 var betydligt svagare än vad som allmänt förutsetts. Mot bakgrund av den försvagning som ägde rum under sommarhalvåret sattes stimulansåtgärder in i en rad länder under hösten. Skattesänkningar genomfördes bl. a. i Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien. De stimulansåtgärder som vidtogs i Japan var främst inriktade på ökade offentliga utgifter. Effekten av dessa åtgärder blev dock mycket begränsad vad gäller utvecklingen under 1977. Däremot kommer de sannolikt att ha större betydelse för konjunkturförloppet under innevarande år.

De nämnda ekonomisk-politiska åtgärderna har bidragit till att konjunkturläget i Västeuropa har förbättrats något under de inledande månaderna i år. Kurvan för industriproduktionen pekar uppåt, och viktiga konjunkturindikatorer visar på en fortsatt förstärkning. Sålunda tyder orderingången i den västtyska ekonomin på att en förbättring av konjunkturutvecklingen som kunde noteras under de senaste månaderna i fjol, kommer att hålla i sig ytterligare en tid framåt. Vidare visar detaljhandelns försäljning en ganska gynnsam utveckling i flera länder. Den senaste konjunkturenkäten inom EG tyder på en allmän förbättring i företagens produktionsförväntningar. I Förenta staterna bröts fjolårets gynnsamma utveckling av efterfrågan och produktion första kvartalet i år. Både detaljhandelns försäljning och industriproduktionen minskade. Detta var dock främst en effekt av den då pågående kolstrejken och den onormalt kalla väderleken. De senaste konjunkturindikatorerna tyder på en återhämtning från nedgången i början av året. Nedgången var likväl så markerad att den inte kan undgå att negativt påverka Förenta staternas genomsnittliga tillväxt i år.

Under de inledande månaderna i år har nya stimulansåtgärder tillkommit i Förenta staterna, Japan och Storbritannien. Det amerikanska budgetförslaget innehåller ett skattesänkningspaket omfattande 25 miljarder dollar, som är avsctt att träda i kraft fr. o. m. fjärde kvartalet i år. I den japanska budgeten för innevarande budgetår ingår omfattande ökningar av de offentliga utgifterna. I Storbritannien bidrar det nyligen föreslagna stimulanspaketet, den expanderande oljeproduktionen i Nordsjön och de ökande reala disponibla inkomsterna hos hushållen till att avsevärt förbättra de ekonomiska utsikterna.

Mot en väntad förstärkning i vissa större länder står en fortsatt svag utveckling i de mindre ländernas ekonomier. Flera av dessa har under de senaste månaderna tvingats vidta åtstramande åtgärder med hänsyn till utrikesbalansen. Tillväxten i denna grupp av länder, till vilken våra nordiska grannländer hör, kan nu väntas bli mer dämpad än som förutsågs i årets finansplan.

Ett för de nordiska länderna gemensamt problem är att bl. a. basindu-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 4

strierna brottas med stora svårigheter. Detta förhållande speglas bl. a. i de sedan flera år tillbaka avtagande industriinvesteringarna. En viktig orsak till svårigheterna i våra nordiska grannländer är den under senare år mycket ogynnsamma kostnadsutvecklingen. Denna har bidragit till att — liksom för svensk del — marknadsandelar förlorats på såväl export- som hemmamarknaden. Som ctt resultat härav har bytesbalanserna försämrats, vilket framtvingat ekonomisk-politisk åtstramning i olika hänscenden. För Finlands del tog denna utveckling sin början för ett par år sedan. Finland har nu uppnått i stort sett balans i utrikesbetalningarna. Detta har dock åstadkommits till priset av en mycket hög arbetslöshet. Ett motsvarande svagt arbetsmarknadsläge råder i den danska ekonomin. I Norge är omläggningen av politiken i restriktiv riktning av senare datum. Här bidrar dessutom den expansiva oljeverksamheten i Nordsjön till att arbetsmarknaden alltjämt präglas av hög efterfrågan. I syfte att nå en kostnadsanpassning i förhållande till utlandet genomfördes i februari i år devalveringar i såväl Norge som Finland. Även om tillväxten i de större ländernas ekonomi, och därmed i OECD-området totalt sett, kan förutses bli något starkare i år jämfört med 1977, väntas dock flera av de tidigare nämnda problemen kvarstå. Sålunda är det inte sannolikt att någon utjämning av rådande bytcsbalansojämvikt kan komma till stånd under innevarande år. Med nuvarande utvecklingstendenser finns det i stället risk för att överskottslinderna ytterligare ökar sina överskott, medan underskottsländernas

amerikanskt bytesbalansunderskott kan detta leda till ett bestående tryck uppåt på överskottsländernas valutor. En ytterligare apprecicring får en direkt depressiv effekt på dessa länders ekonomi. Samtidigt skulle underskottsländerna kunna tvingas skärpa inriktningen av den ekonomiska politiken ytterligare. Mot denna bakgrund är det uppenbart att initiativ måste tas, vilka leder till en anpassning av rådande bytesbalansojämvikt. En differentierad efterfrågepolitik, där de betalningsbalansmässigt starka länderna går före i en expansion av den inhemska efterfrågan, framstår som den bästa vägen att undvika de svårigheter industriländerna riskerar ställas inför. I och med att de länder som har det största "utrymmet för expansion ökar den inhemska efterfrågan och därigenom importen, lindras bytesbalansrestriktionen för övriga länder. Efterhand kan därigenom allt fler länder medverka i en allmän stimulanspolitik inom OECD-omridet. I överskottsländerna hävdas i allmänhet den uppfattningen att tillräckliga åtgärder redan vidtagits för att stimulera efterfrågan. Den västtyska regeringen anser sig vilja studera utvecklingen under den tidigare: delen av innevarande år, innan den tar ställning till om ytterligare åtgärder behöver sättas in. Man anser emellertid att det interna utrymmet för nya stimulansåtgärder är mycket begränsat. Av konstitutionella skäl lägger storleken på det federala budgetunderskottet hinder i vägen, och

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 5

budgetpolitiken på det delstatliga planet kan inte påverkas. Vidare befaras att en ytterligare cfterfrågestimulans kan leda till en uppgång i inflationen. Också i andra länder är rädslan för inflationen en återhållande faktor för den ckonomiska politiken. Det finns emellertid mycket som talar för att en ökning av den ckonomiska aktiviteten kan låta sig förenas med en fortsatt nedgång i inflationstakten. Produktivitetsutvecklingen har genomgående varit mycket svag under det gångna året. En av de viktigaste orsakerna härtill är att en omfattande undersysselsättning har uppkommit genom att arbetskraften har hållits kvar inom företagen.

Det är emellertid inte» bara i fråga om bytesbalanssituationen som utsikterna för innevarande år ger anledning till bekymmer. Också arbetslöshetsproblemet kan komma att förvärras. OECD-sekretariatet har beräknat att en ekonomisk tillväxt i såväl hela OECD-området som i Västeuropa på ungefär 4,5 96 är nödvändig för att arbetslösheten skall kunna nedbringas. Det är sannolikt att tillväxten i Västeuropa väsentligt kommer att understiga detta tal. Därmed är faran stor för att en uppgång i antalet arbetslösa äger rum i år. Det är därför troligt att ytterligare stimulansåtgärder kommer att vidtas i vissa länder.

Med tanke på den tidseftersläpning man måste räkna med innan ekonomisk-politiska beslut får någon nämnvärd effekt på konjunkturförloppet, kommer ytterligare stimulansåtgärder att i endast begränsad utsträckning påverka utvecklingen redan i år. För OECD-området totalt sett förutses mot bakgrund av rådande utvecklingstendenser en ckonomisk tillväxt på 3,5 ä 4 40 1978. Detta innebär en viss nedjustering : jämfört med den prognos som lades fram i finansplanen. Huvudsakligen hänger den något försiktigare prognosen samman med att återhämtningen i Västeuropa väntas gå något långsammare än tidigare förutsetts. Även om en klar förbättring torde komma till stånd jämfört med 1977, väntas tillväxten här stanna vid 2,5 ä 3 96 i år. För Förenta staternas del förutses tillväxten uppgå till ca 4,5 40.

Tabell 1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa länder och länderområden 1975—1978 Årlig procentuell volymförändring

1975 1976 1977 1978

Källor: För 1975, 1976 och 1977: OECD, För 1978: Ekonomidepartementet.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan : 6

Den uppgång i den ekonomiska aktiviteten som förutses för Västeuropas del äger rum från en låg utgångsnivå. Även om en avsevärd förbättring av tillväxten äger rum under loppet av 1978, blir därför den genomsnittliga expansionstakten för året begränsad. De stimulansåtgärder som redan satts in, följda av eventuellt ytterligare åtgärder, väntas dock bidra till en successiv förstärkning av konjunkturen i Västeuropa. Den amerikanska administrationen har deklarerat att den ämnar upprätthålla en hög tillväxt i ekonomin såväl i år som under 1979. En sådan utveckling förutsätter att finanspolitiken bibehålls expansiv. Som redan nämnts har administrationen lagt fram förslag om stimulans via skattesänkningar andra halvåret i år. Med hänsyn till dels den senaste tidens ogynnsamma utveckling av priserna, dels bytesbalansunderskottet och den oroande kursutvecklingen för dollarn, torde dock utrymmet för ytterligare stimulansåtgärder vara begränsat. Samtidigt kan en tyngdpunktsförskjutning i den ekonomiska politiken mot större stramhet i kreditpolitiken bli nödvändig. Därmed ökar risken för att produktionstillväxten i Förenta staterna mot slutet av 1978 och under 1979 kan undergå en försvagning.

Den nedåtgående trenden i prisstegringarna väntas fortsätta under loppet av innevarande år. Dämpningen i lönestegringstakten i flera länder kommer efterhand att prägla konsumentpriserna. Råvarumarknaderna kännetecknas sedan något år av utbudsöverskott. För flertalet råvarupriser förutses därför en fortsatt långsam utveckling i år. Dessa prisdämpande faktorer väntas fortsätta att göra sig gällande på den inhemska inflationstakten i olika länder. Den mest markanta nedgången i prisstegringarna väntas dock äga rum för varor i internationell handel. En ökning av endast 4-—5 6 är här trolig.

Utsikterna för världshandeln ter sig inte heller i år särskilt ljusa. En successiv förstärkning av handelns tillväxt, i linje med produktionsutvecklingen, väntas dock komma till stånd under loppet av året. Förbättringen förklaras delvis av världshandelns ländersammansättning. De utomamerikanska länderna har nämligen en betydligt större andel av handeln än av produktionen, och en förstärkning av konjunkturen i dessa länder leder därför till en snabbare tillväxt också av världshandeln. I genomsnitt för 1978 förutses OECD-ländernas import stiga med endast ca 4 96. Däremot är en något högre tillväxttakt för exporten trolig på grund av en starkare efterfrågan från utvecklingsländerna.

Jämviktsbristerna i den internationella handeln är som tidigare framhållits alltjämt mycket stora. För att finansiera underskottsländernas bytesbalanser krävs sedan ctt antal år tillbaka en årlig kapitalförmedling via det internationella betalningssystemet på omkring 80 miljarder dollar. De internationella lånemarknaderna svarar för huvudparten av krediterna. Kredittillgången gör det möjligt för underskottsländerna att förlänga den nödvändiga anpassningen till ny betalningsbalansjämvikt

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 7

och därmed undvika en alltför drastisk ekonomisk åtstramning. En på längre sikt verkande ekonomisk politik blir möjlig som förstärker den utlandskonkurrerande industrisektorn och som samtidigt tar tillvara de existerande produktionsmöjligheterna.

En sådan utveckling är. emellertid behäftad med flera problem på det internationella planct. En förutsättning är att. efterfrågan i de valutastarka länderna ökar i tillräcklig grad. Med undantag för Förenta staterna har detta inte varit fallet. Därför har den erforderliga utjämningen i bytesbalanserna i viktiga hänseenden uteblivit. Utlandsuppliningen och den skuldsättning som underskottsländerna ikläder sig blir i detta perspektiv alltmer bekymmersam.

Ett annat problem är förhållandena i det internationella banksystemet. I den mån som anpassningsprocessen mellan under- och överskottsländer blir alltmer utdragen, kommer också kreditgivningen att koncentreras på ett sätt som inte överensstämmer med banksystemets kapitalförsörjning. Andelen av mycket stora krediter för betalningsbalansfinansiering till ett fåtal låntagare och med i praktiken lång löptid växer. Samtidigt är bankernas inlåning i allmänhet kortfristig och det egna kapitalet relativt litet. En minskning av riskspridningen och en förskjutning till betalningsbalansfinansiering kan således konstateras. Problemen i detta sammanhang gäller särskilt i fråga om krediter till utvecklingsländerna.

Strävandena fortsätter att öka Internationella valutafondens (IMF) andel av finansieringen av ländernas betalningsbalanser. Medlemsländerna kommer under innevarande år att börja inbetala den ökning av insatskapitalet (kvoterna) från ca 35 till 47 miljarder dollar som tidigare beslutats. Överläggningar pågår också om en ny kvotökning — den sjunde — som sannolikt kommer att tillföra IMF ytterligare 20 å 30 miljarder dollar omkring 1980. Som en tillfällig förstärkning under mellantiden kommer IMF att uppta lån med ca 10 miljarder dollar hos ett antal valutastarka länder. Sverige stöder strävandena att ge valutafonden ökade finansiella resurser och stärka den som ett viktigt forum för det valutapolitiska samarbetet. Inom ramen för det begränsade utrymme som vår egen betalningsbalans medger ställer också Sverige finansiella medel till förfogande.

Förenta staternas bytesbalansunderskott utgör den primära källan till den snabbt stigande penningmängden i det internationella betalningssystemet. Genom omsvängningen i den amerikanska bytesbalansen mellan 1975 och 1977 har dollarutbudet ökat med inte mindre än ca 30 miljarder dollar. Utflödet har inte kunnat absorberas vid oförändrat värde för dollarn. Under de senaste två åren har dollarn sjunkit mycket kraftigt gentemot valutorna i Förbundsrepubliken Tyskland, Japan och Schweiz. Under loppet av 1977 då det stod klart att någon snar utjämning i nämnda länders bytesbalanser inte var att vänta, förstärk-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 8

tes utvecklingen av kortfristiga kapitalomplaceringar från dollar till de starka valutorna. Trots omfattande stödoperationer från centralbankerna sjönk dollarn i allt snabbare takt och ligger nu på en lägre nivå mot de västtyska, japanska och schweiziska än någon gång under cfterkrigstiden.

Den senaste tidens kursförändringar har varit större än skillnaderna i Förenta staternas pris- och kostnadsutveckling jämfört med nämnda länder. Utvecklingen av dollarn påverkas emellertid också av rådande bedömningar av framtida skillnader i den ekonomiska utvecklingen i olika länder. Tecken på en starkare uppgång i den amerikanska prisnivån börjar nu ge sig tillkänna på grund av bl. a. den fördyring av importen som dollarns nedgång utomlands skapar. Det är inte osannolikt att den amerikanska penningpolitiken kommer att stramas åt under året för att hejda en sådan utveckling.

I de valutastarka länderna har som nämnts omfattande stödoperationer satts in för att dämpa kursrörelserna. Den interna ckonomin i dessa länder har tillförts betydande penningtillskott. Detta kan leda till en likviditet som överstiger vad som i resp. länder anses vara förenligt med den reala utvecklingen.

Det internationella valuta- och betalningssystemet präglas således av allvarlig obalans och osäkerhet. Underhandlingar pågår om internationellt samordnade insatser för att bringa den fortsatta utvecklingen under bättre kontroll. Enligt min mening är en förutsättning för en stabilisering på det finansiella området att man lyckas nå enighet om åtgärder som angriper de grundläggande orsakerna till jämviktsbristerna i bytesbalanserna.

2¶Konjunkturer och ekonomisk politik under 1977 och början av 1978

Den ekonomiska politiken har under den tid som gått sedan regeringen tillträdde hösten 1976 mriktats på att återställa balansen i den svenska ekonomin. Utgångsläget kan karakteriseras på följande sätt:

Arbetskostnaden per producerad enhet hade i jämförelse med våra viktigaste konkurrentländer försämrats med ca 25 46 mellan 1974 och 1976. I jämförelse med Förbundsrepubliken Tyskland, till vilken vår valuta var knuten genom samarbetet i den s. k. ormen, var försämringen ännu större. "Utvecklingen hade lett till stora förluster av marknadsandelar både på export- och hemmamarknad. Under 1975 och 1976 tappade svensk industri marknadsandelar på OECD-marknaden för bearbetade varor motsvarande mer än 16 90.

Bytesbalansunderskottet var stort och stigande. För 1976 uppgick det till 11,7 miljarder kr. eller 3,6 76 av bruttonationalprodukten (BNP).

De dåliga avsättningsmöjligheterna tillsammans med strävan att bibe-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 9

hålta arbetskraften i företagen hade Jett till en låg produktivitet. Den snabba kostnadsutvecklingen och den låga produktiviteten hade laddat upp ett högt kostnadstryck som successivt mognade ut i en kraftig inflation.

I strävan att överbrygga den internationella lågkonjunkturen under 1975 och 1976 hade lageruppbyggnaden stimulerats. De betydande överlager som därmed uppkommit kunde inte avyttras 1 den takt och till de priser man tidigare räknat med. :

Den svaga efterfrågan och de starkt försämrade vinsterna utgjorde ett hinder för en långsiktigt nödvändig kapacitetsutbyggnad och investeringstillväxt inom industrin.

Konsumtionstillväxten hade under flera år legat på en väsentligt högre nivå än som svarade mot produktivitetstillväxten i ekonomin även vid fullt kapacitetsutnyttjande.

Den ckonomiska politiken inriktades på att angripa dessa problem under bibehållen hög sysselsättning. Den strategi som regeringen valde var att justera kostnadssituationen, stärka konkurrenskraften och reducera bytesbalansunderskottet. Samtidigt inriktades politiken på att bibehålla och på sikt göra det möjligt att föra över resurser för att bygga ut utrikeshandelssektorn. Genom kostnadsdämpande åtgärder cftersträvades en gradvis dämpning av inflationen.

Genom de valutakursjusteringar som ägde rum under 1977 togs ett väsentligt steg mot ett mera balanserat kostnadsläge. Den svenska kronan frikopplades från D-marken genom utträdet ur valutaormen i augusti 1977 och cen fortsatt apprecicring av kronan förebyggdes. Sedan utträdet har D-marken stigit med 7-—8 926. Om de valutapolitiska åtgärderna under 1977 inte vidtagits hade vår kostnadssituation i dag varit avsevärt sämre och svenska produkter hade fortsatt att förlora marknadsandelar både inom och utom Jandet.

För att en devalvering skall bli framgångsrik är det nödvändigt att dämpa den inhemska efterfrågans expansionstakt. Utan en återhållsam politik äventyras de åsyftade effekterna av en inflationistisk utveckling. Regeringens stabilisceringspolitiska program i april 1977 syftade till att hålla tillbaka den inhemska efterfrågan och stärka bytesbalansen. Viktigast var förslaget om en höjning av mervärdeskattesatsen. Detta representerade en åtstramning av den privata konsumtionen om drygt 1,5 <c räknat för helt år.

Genom en stark återhållsamhet med utgifter för statens egen konsumtion hölls denna på en praktiskt taget oförändrad nivå. Den kommunala expansionstakten är dock högre än vad som är förenligt med en på längre sikt balanserad utveckling.

Som en följd av ett lågt kapacitetsutnyttjande och låga vinster hade industriinvesteringarna stagnerat 1976 och föll med ca 16 7: 1977. Grundförutsättningarna för att vända denna utveckling är att industrins

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 10

konkurrenskraft successivt återställs så att kapacitetsutnyttjandet ökar och investeringarna därmed åter kan komma igång. I direkt investeringsstimulerande svfte förlängdes investeringsavdrag och investeringsbidrag hösten 1976 till att avse 1977 samtidigt som investeringsfonderna fick stå öppna för utnyttjande. Under hösten 1977 utsträcktes dessa åtgärder att avse även 1978 samtidigt som investeringsfondsutnyttjandet utvidgades och prövningsförfarandet förenklades.

Den inriktning av politiken som jag här redogjort för präglade även kreditpolitiken. Den hölls stram för att i största möjliga utsträckning stimulera företagen och kommunerna att täcka sina långfristiga finansieringsbehov genom upplåning i utlandet. Samtidigt gavs kreditväsendet riktlinjer med innebörd att den utlandskonkurrerande sektorns kapitalbehov och bostadsbyggandet skulle prioriteras. Innebörden härav blev då naturligen att andra ändamål såsom utlåningen till hushållen och kommunerna måste begränsas. |

På bostadspolitikens område ledde den snabba kostnadsutvecklingen tillsammans med cen viss försiktighet inom kommunerna till en reduktion av igångsättningen av nya lägenheter främst under andra kvartalet i fjol. Kostnadsutvecklingens dämpande inverkan på bostadsbyggandet motverkades genom successiva uppjusteringar av det s. k. Iånetaket. En ny överenskommelse inför 1978 mellan delegationen för bostadsfinansiering och bankerna bidrar till att undanröja tidigare finansieringshinder. Den statliga garanterade bostadslåneräntan kommer enligt regeringens förslag att sänkas med 0,5 2 från den 1 januari 1978. Minskningen av andelen outnyttjade lägenheter har gjort kommunerna benägna att eftersträva ett högre bostadsbyggande. Som följd av de åtgärder jag här redogjort för ägde ett kraftigt omslag i igångsättningen rum mot slutet av 1977 och de första månaderna 1978. Detta är betydelsefullt bl. a. från sysselsättningssynpunkt, eftersom byggaktiviteten försvagats inom andra sektorer.

Det kan nu konstateras att de förväntningar 1 fråga om bl. a. den internationella konjunkturutvecklingen som låg till grund för den lageruppbyggnadspolitik som påbörjades 1975 inte har uppfyllts. Resultatet blev kraftiga överlager inom industrin, främst i de råvaruproducerande branscherna men senare även inom industrigrenar med tillverkning av bearbetade varor. Regeringen inriktade därför politiken fr. o. m. ingången av 1977 på en avtappning av överlagren. En sådan tycks också ha skett under 1977 och tycks ha gått fortare än vad man kunde förutse bara för några månader sedan. Det är främst inom skogsindustrin och järn- och stålindustrin som Jageranpassningen kunnat ske medan överlagren ännu är avsevärda inom verkstadsindustrin. Detta har naturligtvis medfört den olägenheten att produktionen legat på en låg nivå. Den depressiva effekten på totalproduktionen av omslaget från lageruppbyggnad 1976 till lagerminskning 1977 är större än hela nedgången i BNP

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 11

Tabell 2 Försörjningsbalans för 1977

Miljarder Procentuell volymförändkr. 1977, ring, 1975 års priser löpande priser 1975— 1976—

1976 1977

Tillgång

Efterfrågan

Statliga myndigheter och

1 Lagerinvesteringarnas förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.

på 2,5 £& 1977. Samtidigt har dock grunden lagts för att en successivt stigande efterfrågan snabbare skall leda till produktions- och sysselsättningsökning.

Det har trots produktionsminskningen varit möjligt att hålla en hög och stigande sysselsättningsnivå under hela denna period. Under första kvartalet 1978 var 20 000—-30 000 fler sysselsatta än under andra halvåret 1976 sedan hänsyn tagits till normala säsongvariationer. Under samma period har antalet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder berörda personer ökat kraftigt.

Sysselsättningsökningen har inte kunnat förhindra en viss ökning av arbetslösheten som i början av 1978 låg på drygt 2 26. Det svaga konjunkturläget har medfört att sysselsättningen gått ned inom i första hand industrin. Mellan 1976 .och 1977 minskade antalet industrisysselsatta med över 30 000 personer. För att upprätthålla sysselsättningen har regeringen i stort sett följt två handlingslinjer. För det första har omfattande insatser gjorts på arbetsmarknadspolitikens område. I första hand har eftersträvats att genom bl. a. omfattande utbildningsinsatser ge de anställda möjlighet att stanna kvar inom företagen. Därmed underlättas en expansion inom industrin när efterfrågan och produktionen åter börjar få fart. Under 1977 var i genomsnitt över 160 000 personer

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 12

berörda av någon form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För det andra har man genom näringspolitiska åtgärder kunnat trygga sysselsättningen för anställda som annars drabbats av arbetslöshet genom en forcerad nedläggning av företag. För det tredje har en ökning av sysselsättningen ägt rum i den offentliga sektorn. De senaste årens allt tydligare tendenser till minskad rörlighet på arbetsmarknaden kommer att ställa arbetsmarknadspolitiken inför nya uppgifter när efterfrågan på arbetskraft åter börjar öka.

Inflationen var ett av de mest svårbemästrade ekonomisk-politiska problemen under 1977. De kraftiga ökningarna av arbetskraftskostnaderna under 1975 och 1976 och den sjunkande produktivitetstakten hade byggt upp ett kostnadstryck som ofrånkomligen måste komma till uttryck i prisstegringar. Så blev också fallet och kostnadsgenomslaget på konsumentpriserna fick verkningar inte bara 1977 utan påverkar också 1978 ärs prisutveckling. De nödvändiga anpassningsåtgärder som regeringen vidtog under 1977 och som bl. a. var föranledda av de tidigare kostnadsstegringarna, ledde till en viss höjning av konsumentprisnivån. Under det första halvåret 1977 bidrog också stora prisstegringar på kaffe till att höja konsumentpriserna. Under andra halvåret 1977 dämpades inflationstakten trots att devalveringen i augusti verkade prishöjande. Prishöjningarna i januari och februari i år förklaras i betydande mån av att prisjusteringar brukar ske i samband med årsskiften samt att konsekvenser av jordbruks- och hyresavtal infaller då. Den oförändrade prisnivån i mars tyder på att en klar dämpning av prisstegringstakten har kommit till stånd.

Den realt disponibla inkomsten steg trots den snabba inflationen med 1,5 €2& mellan 1976 och 1977. Enligt riksrevisionsverkets beräkningar av realinkomstutvecklingen efter skatt för olika inkomstslag var reallönerna efter skatt oförändrade medan pensioner och inkomstöverföringar från det offentliga efter skatt steg med 5—10 §öo.

Den omläggning av den ekonomiska politiken som skedde under 1977 måste få tid att verka över en längre period för att resultatet med någon högre grad av säkerhet skall kunna avläsas. Vissa tecken till en utveckling i rätt riktning har dock kunnat iakttas, Sålunda sjönk importvolymen successivt under hela 1977. För exporten kan noteras en volymmässig uppgång mot slutet av 1977. De preliminära siffror som föreligger för 1978 tyder på en fortsatt exportvolymuppgång, medan importvolymen tycks ha fortsatt att minska i snabb takt. Lagerneddragningen är med all sannolikhet en viktig förklaring till detta. Importen har hållits nere samtidigt som företagen pressat ut sina varor på export. Osäkerheten är självfallet stor men ett återtagande av förlorade marknadsandelar både på export- och hemmamarknad tycks dock ha påbörjats under andra halvåret 1977. Såvitt nu kan bedömas har företagen utnyttjat devalveringsutrymmet till att i huvudsak sänka sina pri-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 13

Tabell 3 Betalningsbalans 1974—1977 Milj. kr., löpande priser

1974 1975 1976 1977 Handelsbalans —2286 =-—1988 —-5 105 —4 621 Tjänste- och transfereringsbalans —-1927 —4714 —6 561 —10 299 Bytesbalans —4213 —6702 =-—11 666 —14 920 Kapitalbalans : 347 7212 3 683 12 320 -Restpost : 343 5 429 5 357 7419 Valutareservens transaktions förändring —3 523 5939 —2 626 4 819 Förändring på grund av kursrörelser —1 — 863 486 1196 Valutareservens totala förändring —3 524 5 076 —2 140 6 015

ser relativt till de utländska konkurrenterna. Detta innebär samtidigt att importpriserna stiger avsevärt snabbare än exportpriserna vilket på kort sikt försämrar handels- och bytesbalanserna. För kalenderåret 1977 uppgick handelsbalansunderskottet till 4,6 miljarder kr. De senaste månadernas utveckling tyder dock, som jag tidigare framhållit, på att en successiv förbättring av balansen mellan export och import kommer till stånd. För månaderna november 1977—mars 1978 har ctt överskott på mer än 2 miljarder kr. registrerats. Underskotten på tjänste- och transfereringsbalanserna kräver dock en långsiktig successiv förbättring av varuutbytet för att det samlade underskottet på bytesbalansen skall kunna nedbringas. Detta uppgick 1977 till närmare 15 miljarder kr. motsvarande 4,2 6 av BNP. Valutareserven ökade dock under 1977 bl. a. till följd av upplåning i utlandet. Den s.k. restposten svarar för ett inflöde om ca 7,5 miljarder kr. Till en del kan detta inflöde tänkas bestå av oregistrerad tjänsteexport. Statistiska centralbyrån har fått i uppdrag att kartlägga tjänsteexportens omfattning.

Förutom den förbättrade handelsbalansen finns vissa andra tecken till en ljusare situation för den svenska eckonomin. Nedgången i volymen av nya order har upphört och för vissa branscher vänts i en uppgång omkring årsskiftet 1977/1978. I förening med att neddragningen av överlagren blev större än väntat 1977 ger detta vissa förhoppningar om gradvisa produktionsförbättringar framöver. Det torde dock ta tid innan detta sätter tydliga spår i form av en förbättrad arbetsmarknad.

3¶Den ekonomiska politiken 1978

3.1 Målen för och inriktningen av den ekonomiska politiken

Vid ingången till 1977 förelåg en fundamental jämviktsbrist i svensk ekonomi. Det var inte, som under tidigare konjunkturnedgångar under efterkrigstiden, fråga om en mindre avvikelse från tillväxttrenden utan om en betydligt mer djupgående balansrubbning. Som jag understrukit

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 14

i tidigare finansplaner tar det flera år att från ett sådant utgångsläge återföra ekonomin till en balanserad tillväxtväg. Det kan endast ske genom

gradvisa steg i en lång Återanpassningsprocess som bl. a. kräver bety-

dande strukturella förändringar i ekonomin. Målet måste vara att uppnå en rimlig tillväxt, full sysselsättning, en väsentligt lägre inflationstakt och jämvikt i bytesbalansen. Detta måste också ske med hänsynstagande till behovet av regional balans och en rättvis inkomstfördelning.

Under 1977 togs — som jag tidigare redovisat — de första avgörande stegen mot återställd balans. Nedskrivningen av den svenska kronan har i betydande utsträckning utnyttjats till sänkningar av de relativa priserna på exportvarorna. Lageravvecklingen går något snabbare än beräknat. Exporten stiger nu ungefär i takt med världshandeln och Sverige har således upphört att tappa marknadsandelar. Handelsbalansen uppvisar en stark förbättring som dock till en del måste hänföras till den snabba lageravvecklingen.

Trots dessa ljusare inslag är dock läget alltjämt allvarligt. Den internationella konjunkturförbättringen går långsamt. Industriproduktionen fortsätter att falla och kapacitetsutnyttjandet i industrin ligger lågt. Antalet personer som är arbetslösa eller som är sysselsatta genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder är högt. Det finns allvarliga strukturella problem i flera industribranscher, vilka kräver utomordentligt stora statliga insatser för att möjliggöra en anpassning av verksamheten ifråga om inriktning och omfång i socialt acceptabla former. En reduktion av sysselsättningen i dessa branscher är nödvändig. Nya arbetstillfällen måste därför skapas i annan industriell verksamhet. Sysselsättningen inom industrin kan dock inte väntas öka förrän industrin nått någorlunda fullt kapacitetsutnyttjande vilket förutsätter en relativt stor uppgång i produktionen. Först i detta skede, då även lönsamheten bör kunna förbättras, kan man räkna med att industrins investeringar ökar och nya arbetstillfällen skapas.

En grundtanke i regeringens ckonomisk-politiska strategi har varit att nedskrivningen av den svenska kronans effektiva kurs med ca 15 § tillsammans med den produktivitetsresery som vid en ökande produktion kunde frigöras, skulle leda till ett återställande av Sveriges relativa kostnadsläge till den nivå som gällde i början av 1970-talet. Förutsättningen för detta var en dämpad lönekostnadsutveckling. Det nyligen träffade avtalet mellan LO, PTK och SAF har lagt en god grund för ett återställande av Sveriges konkurrenskraft. Det tidigare i år ingångna jordbruksavtalet har på liknande sätt präglats av stor återhållsamhet. Trots detta ligger dock den relativa kostnaden per producerad enhet i enhetlig valuta alltjämt drygt 10 46 över genomsnittsnivån 1970—1974.

Effekten på de totala produktionskostnaderna av den starka inhemska kostnadsökningen 1975 och 1976 dämpades av att priserna på importerade insatsvaror i industrin steg relativt sett långsammare bl. a. som

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 15

följd av den uppskrivning av den svenska kronan, som då ägde rum. . Efter devalveringarna tenderar dock insatsvarupriserna i svenska kronor att stiga snabbare vilket påverkat möjligheterna till relativa prissänkningar. - | -

En höjning av aktivitetsnivån' inom industrin måste först och främst komma till stånd genom ökad export .och återvinnande av marknadsandelar på hemmamarknaden. Nödvändigheten att återställa jämvikten i bytesbalansen medger inte att den privata konsumtionen får bära upp expansionen. Den inledda överflyttningen av inhemsk efterfrågan till utlandsefterfrågan måste fortsätta. En svag utveckling av privat kon- : sumtion i förening med fortsatt lageravveckling ger ingen uppgång i industriproduktionen innevarande år. Genom att exporten fortsättningsvis kan väntas åtminstone följa världshandelns utveckling — ett visst återtagande av marknadsandelar förutses i nationalbudgeten — och lagerinvesteringarna kan beräknas ge ctt positivt bidrag till efterfrågan 1979 finns det skäl att räkna med. en uppgång i industriproduktionen med 4 å 5 90 1979. Med hänsyn till omfattningen av den outnyttjade kapaciteten är detta dock en relativt begränsad uppgång. Det tar därför relativt lång tid innan vi kan räkna med att sysselsättningen inom industrin åter stiger.

Det är således ytterst angeläget att så snabbt som möjligt höja aktivitetsnivån inom industrin utan att för den skull äventyra den påbörjade . stabiliseringen av pris- och kostnadsutvecklingen. Ju längre stagnationen i industriproduktionen varar och det mycket pressade lönsamhetsläget består, desto större risk löper vi att för framtiden värdefull industrikapacitet går förlorad. Industrisysselsättningen fortsätter att sjunka med drygt 20 000 personer mellan 1977 och 1978. Nedgången kan beräknas fortsätta långt in på 1979 om inte efterfrågan ökar snabbare än som nu kan förutses. . |

För närvarande är kapacitetsutnyttjandet i svensk industri mycket lågt. Om trenden för industrins produktion vid fullt kapacitetsutnyttjande under första hälften av 1970-talet dras ut och jämförs med den faktiska produktionsnivån, uppgår gapet till ca 20 960. Den faktiska outnyttjade kapaciteten torde dock vara väsentligt mindre som följd av nedgången i industrisysselsättningen och i industriinvesteringarna. Dessutom har viss produktionskapacitet i ekonomisk mening förlorats genom långsiktiga strukturella förändringar i den internationella efterfrågan. Uppskattningsvis ligger den outnyttjade kapaciteten inom intervallet &—12 90 av produktionen vid fullt kapacitetsutnyttjande. Genom att arbetskraften alltjämt till stor del finns kvar i företagen kan en ökning av industriproduktionen leda till betydande produktivitetsökningar.

En uppgång i industriproduktionen är nödvändig för att frigöra produktivitetsreserven. Genom att arbetskraftskostnaden till betydande del är en fast kostnad kommer produktionskostnaden per producerad enhet därigenom att sjunka. Detta möjliggör ytterligare relativa prissänkningar

Prop. 1977/78: 150 Bilaga I Reviderad finansplan 16

på exportmarknaden och ökad försäljnings- och produktionsvolym.

Av central betydelse för att åstadkomma en sådan dynamisk expan-

Sveriges möjligheter att återvinna marknadsandelar. Liksom så många andra underskottsländer knyter Sverige förväntningar till att den utländska efterfrågan skall dra upp aktivitetsnivån i den utlandskonkurrerande sektorn. I stort sett ligger prognosen i finansplanen för BNPökning inom OECD-länderna på 4 20 fast. Risk finns dock att den västtyska expansionen inte når upp till den där antagna ökningen i BNP på 3,5 %e och att Förenta staternas tillväxt avtar under andra halvåret 1978. Den amerikanska ekonomiska politiken synes komma att lägga allt större tonvikt vid att dämpa inflationen och reducera underskottet i bytesbalansen bl.a. i syfte att stabilisera dollarn. För 1979 är osäkerheten om konjunkturutvecklingen naturligtvis betydligt större. Mycket talar för att den amerikanska ckonomins tillväxt avtar medan den västeuropeiska tillväxten däremot kan öka något. Den ekonomiska politiken i Sverige måste enligt min bedömning därför baseras på en relativt försiktig internationell konjunkturprognos.

Det av arbetsmarknadens parter träffade avtalet är uppsägbart om konsumentprisindex stiger med mer än 7,25 20 mellan januari och december 1978 och med mer än 5 § under perioden december 1978 och oktober 1979. Jag anser det ytterst angeläget att dessa prisökningstal inte överskrids. Enligt nationalbudgetens prisprognos för 1978 kommer det att vara möjligt att hålla inflationstakten inom den stipulerade gränsen. Osäkerheten i prisprognoser av detta slag är dock stor. Bl. a. kan den internationella prisutvecklingen för exempelvis råvaror bli högre än som antagits. Politiken måste därför inriktas på att med en betryggande marginal underskrida den uppställda prisökningsgränsen.

För att bidra till att prismålet uppnås, expansionsprocessen påskyndas inom industrin samt till att öka sysselsättningen kommer regeringen att föreslå riksdagen att fr. o. m. den 1 juli 1978 avskaffa den allmänna arbetsgivaravgiften på 2 procentenheter. Härigenom fullföljs det i augusti 1977 tillkännagivna beslutet att stegvis avskaffa den allmänna arbetsgivaravgiften.

Riksdagen har tidigare beslutat att sjukförsäkringsavgiften och barnomsorgsavgiften skall höjas med sammanlagt 1,3 procentenheter fr. o. m. den 1 januari 1979.

Om de av regeringen föreslagna åtgärderna skulle visa sig otillräckliga för att öka kapacitetsutnyttjandet i näringslivet, frigöra de produktivitetsreserver som där föreligger samt återvinna förlorade marknadsandelar i den takt som på sikt är nödvändig för en balanserad samhällsekonomi, är regeringen beredd att i höst pröva det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter fr. o, m, den 1 januari 1979.

Prop. 1977/78: 150 'Bilaga 1 Reviderad finansplan 1

Med borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften försvinner den regionalpolitiskt motiverade differentieringen 'av avgiftsuttaget. Det finns därför anledning överväga andra former av insatser. En hämmande faktor för utvecklingen av näringslivet i inre stödområdet är alltjämt bristande vägstandard. Regeringen har därför för avsikt att återkomma med förslag till en särskild satsning avseende vägnätet i detta område inom cn ram av 85 milj. kr.

Som understrukits i tidigare finansplaner är det nödvändigt att anpassa kommunernas expansion till det samhällsekonomiska utrymmet. Företrädare för regeringen förhandlar f.n. med företrädare för landsting och primärkommuner om begränsning av tillväxten i den kommunala konsumtionsutvecklingen under 1979. Ett borttagande av den allmänna arbetsgivaravgiften betyder en förstärkning av kommunernas finansiella ställning. Detta måste beaktas i de fortsatta förhandlingarna med kommunerna och den uppgörelse dessa skall leda fram till.

Regeringen har nyligen framlagt en proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. för tiden 1 juli 1978—30 juni 1981 (prop. 1977/78: 154). Propositionen grundas på en mellan lantbrukarnas förhandlingsdelegation och statens jordbruksnämnd jämte nämndens konsumentdelegation träffad överenskommelse som präglas av stark återhållsamhet. Jordbruket kommer att erhålla kompensation för beräknade pris- och kostnadsökningar. Däremot kommer inte den 1 juli i år att tillämpas de regler för inkomstföljsamhet som ingår i överenskommelsen. Enligt överenskommelsen bör vidare ändring av den allmänna arbetsgivaravgiften, i vad gäller den s. k. egenavgiften, beaktas vid första möjliga justeringstillfälle.

I den reviderade nationalbudgeten har försök gjorts att beräkna effekterna av den föreslagna sänkningen av arbetsgivaravgifterna. Kalkyler av detta slag är osäkra och det är svårt att exakt fånga in de positiva självgenererande effekter som en sådan åtgärd kan utlösa. Det är angeläget att det utrymme som borttagandet av arbetsgivaravgiften ger används till att sänka de relativa priserna inom den utlandskonkurrerande sektorn. Den försämring i bytesförhållandet som detta innebär uppvägs av högre cxportvolym och lägre importvolym. Industriproduktionen ökar därför snabbare än den skulle ha gjort utan åtgärder. Någon förbättring i handels- och tjänstebalansen bör man knappast räkna med under första året. På sikt bör dock en betydande förbättring kunna uppnås i utrikesbalansen. Tungt vägande skäl för att ytterligare stärka industrins konkurrenskraft är att påskynda investeringsuppgången inom industrin och att förbättra sysselsättningsläget.

En sänkning av arbetsgivaravgiften av den angivna storleksordningen kan beräknas leda till en reduktion av prisökningstakten under loppet av 1978 med ca 1/2 90. Prisstegringen beräknas i den reviderade nationalbudgeten inkl. denna effekt uppgå till knappa 6 56 mellan januari 2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Rev. Finansplan

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan ' 18

och december 1978. Därmed 'har förutsättningar skapats för att hålla prisstegringstakten under 1978 inom den gräns som angivits i avtalet mellan arbetsmarknadens parter. En arbetsgivaravgiftssänkning är klart att föredra framför en momssänkning därför att den inte bara sänker priserna utan även stärker industrins internationella konkurrenskraft. Detta kan i sin tur leda till sänkta produktionskostnader per producerad enhet och bidra till en ytterligare neddragning av inflationstakten. En sänkning av arbetsgivaravgiften i kombination med en skärpt prisövervakning bidrar till att bryta inflationsförväntningarna och dämpa inflationstakten.

Priskontrollen utgör en integrerad del i den föreslagna politiken. Regeringen har redan skärpt prisövervakningen genom att införa krav på att prisökningar och skälen för dem skall anmälas en månad i förväg. Om SPK inte finner de anmälda prisökningarna motiverade tas över-

läggningar upp med företagen för att förmå dem att avstå från dessa.

Ytterst kan frågan anmälas till regeringen för ev. beslut om prisstopp. Det får förutsättas att den sänkta arbetsgivaravgiften begränsar företagens krav på prishöjningar och att SPK vid sina överläggningar med företagen beaktar de effekter sänkningen får. Åtgärderna ökar också möjligheterna att förhindra eller begränsa redan planerade prishöjningar. I synnerhet är det viktigt att undvika att sänkningen av arbetsgivaravgiften leder till omotiverade pris- och vinsthöjningar i den icke konkurrensutsatta scktorn där det är lättare att kompensera kostnadsökningar med höjningar av priserna. Även i utrikeshandelsscktorn är det viktigt att kostnadssänkningen får slå igenom på priserna för att därigenom öka avsättningsvolymen. Syftet med prisövervakningen är naturligtvis i första hand att förhindra omotiverade prisökningar men också att hålla tillbaka löneglidningen. Skulle åtgärden leda till en prisutveckling som ligger lägre än den som angivits i det träffade kollektivavtalet kommer hushållens realinkomster att kunna öka något mer än de annars skulle ha gjort. Någon stark expansion av den privata konsumtionen är dock inte förenlig med rådande bytesbalansunderskott.

I dagens konjunkturläge med stor outnyttjad kapacitet i ekonomin torde risken vara liten för att den relativt begränsade expansiva effekt på ekonomin, som den föreslagna arbetsgivaravgiftssänkningen innebär, skall leda till ett påskyndande av löneglidning och prisstegringar. Det krävs dock att alla parter i samhället aktivt medverkar till att bekämpa inflationen och hålla tillbaka löneglidningen. Skulle den internationella . konjunkturuppgången bli betydligt snabbare än som nu bedöms som mest sannolikt finns dock risk för ett ökat tryck uppåt på löner och priser. I så fall blir det nödvändigt att sätta in restriktiva åtgärder. Den ekonomiska politiken måste snabbt kunna anpassas till ändrade förutsättningar.

En ökad aktivitet i näringslivet betyder att industripolitiska stödin-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan ' "19

satser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan trappas ned i takt med stigande arbetskraftsefterfrågan. Därigenom kan betydande besparingar i statsutgifterna åstadkommas. Det är av central betydelse för en framgångsrik stabiliseringspolitik att arbetsmarknadspolitiken ges en sådan inriktning att arbetskraftsbehovet i företag och branscher kan tillgodoses under en uppåtgående konjunkturfas. Detta är en förutsättning för att lösa de nödvändiga omställningsproblemen inom näringslivet och för att utnyttja den outnyttjade produktionskapacitet som finns. Detta krävs också för att dimpa den löneglidning som lätt uppstår när efterfrågan på arbetskraft åter skjuter fart.

Efterfrågans inriktning

Bidraget till ökningen i totala efterfrågan i ekonomin måste huvudsakligen komma från utlandet. Förbättringen i handelsbalansens och tjänstebalansens saldo beräknas i 1977 års priser uppgå till 8 miljarder kr., vilket ger ett bidrag till BNP-efterfrågan på 2,5 20 (se nedanstående tablå). Genom den nödvändiga sänkningen av exportpriserna i förhållande till importpriserna och de ökande underskotten på transfereringsbalansen blir dock förbättringen i bytesbalansen mer begränsad.

Bidrag till BNP-tillväxten 1977 och 1978

1976— 1977—

: 1 Export av varor och tjänster ./. Import av varor och tjänster.

Som jag tidigare nämnt, är det nödvändigt att de stora överlagren skärs ned. Lageravvecklingen förklarar till väsentlig del den starka nedgången i importvolymen. Det kan också till viss del förklara ökningen i exporten. Den markanta förbättringen i handelsbalansen under de senaste fem månaderna skall därför inte ses som enbart en följd av en förstärkning av den underliggande konkurrenssituationen. Den starka ökningen i den utländska nettoefterfrågan vägs till stor del ned av ett negativt bidrag till BNP-efterfrågan från lagersidan. .

Nödvändigheten att lämna resursutrymme i ekonomin för en fortsatt ökning i utländsk nettocfterfrågan och på sikt även ökade investeringar i lager och realkapital medför att den privata konsumtionen inte kan tillåtas expandera. 1978 beräknas den privata konsumtionen falla med ca 196. När konkurrenskraften i svensk industri successivt återställts, kan tillväxten i privat konsumtion åter tillåtas öka. Förutsättningarna

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 20

för ett återtagande av hemmamarknadsandelar är då också större. För 1979 räknar jag med en tillväxt i privat konsumtion på ca 1,5 6.

Den statliga konsumtionen hölls under 1977 på en i stort sett oförändrad nivå. Även under 1978 iakttas stor återhållsamhet med nya resurskrävande utgifter. -

Den kommunala expansionstakten har under cen följd av år legat väsentligt över vad som är möjligt att upprätthålla om samhällsekonomisk balans skall kunna uppnås. Detta är delvis ett resultat av statliga ålägganden och normer, som på kommunal nivå blivit kostnädskrävande. Det allvarliga ekonomiska läget kräver begränsningar av den kommunala konsumtionens ökningstakt. De kommunala investeringarna väntas nu inte stiga i samma takt som tidigare, vilket på sikt kan innebära att även den kommunala konsumtionsökningen bromsas upp.

Industriinvesteringarna fortsätter att falla starkt i år. Regeringen har' stött industriinvesteringarna dels genom det generella frisläppet av investeringsfonderna, dels genom selektivt stöd till olika investeringsprojekt. Någon omsvängning i investeringsutvecklingen kan dock inte förväntas förrän kapacitetsutnyttjandet höjts väsentligt och lönsamhetsläget förbättrats. |

I rådande läge är det angeläget att upprätthålla en hög aktivitet inom bostadsbyggandet. Som angavs i finansplanen siktar regeringen mot en igångsättning på inemot 60 000 lägenheter. Enligt konjunkturinstitutets nu föreliggande prognos för 1978 kommer detta mål att uppnås. Regeringen har beslutat om en successiv höjning av lånetaket i takt med produktionskostnadsindex för bostäder. I produktionskostnadsindex .inräknas dock inte ev. löneglidning. En stor löneglidning minskar därför möjligheterna att nå det uppställda målet för bostadsbyggandet.

3.2 Finanspolitiken

De hittills genomförda åtgärderna för att bryta inflationsutvecklingen kommer tillsammans med det av regeringen föreslagna borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften att under loppet av 1978 ge resultat i form av en dämpad prisstegringstakt. Jag vill betona att en förutsättning härför är en stark återhållsamhet i såväl den privata som den offentliga konsumtionsutvecklingen.

Återhållsamheten i de offentliga utgiftsåtagandena måste emellertid avvägas mot sysselsättnings- och fördelningspolitiska målsättningar. För den statliga sektorn innebär detta i det korta perspektivet fortsatt stora utgifter för att trygga sysselsättningen, vilket tillsammans med en svag utveckling av budgetens inkomstsida medverkar till ett kraftigt underskott i den statliga sektorns finansiella sparande. Som framgår av tabell 4 beräknas underskottet i finansiellt sparande för kalenderåret

1978 öka till ca 26 miljarder kr. |

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan on 21

Tabell 4 Statens inkomster och utgifter 1976—1978 Exkl. statens affärsverk och aktiebolag. Löpande priser

3 Utlåning och andra

finansiella transaktioner 5 696 5 980 14 100 4 Totalsaldo (1—2—3) —7 329 —-18 210 +=—40230 5 Totalsaldo exkl. utlåning

och andra finansiella transaktioner = Finansiellt sparande —1 633 —12 590 +—26 130

6 Finansiellt sparande som

procent av brutto- .

nationalprodukten -— 0,2 —3,6 —6,7

Källor: Ekonomidepartementet, budgetdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Den svaga tillväxten av statens inkomster under 1978 förklaras till

en del av de stora utbetalningarna av kommunalskattemedel. En annan

faktor som bidrar till en långsam tillväxt av statsinkomsterna är den

privata konsumtionsvolymens svaga utveckling, varigenom mervärdeskattens och andra indirekta skatters ökning begränsas. Den relativt

måttliga tillväxten i hushållens inkomster leder vidare till en svag ökning av statens intäkter från inkomstbeskattningen.

Utvecklingen av statens intäkter från inkomstbeskattningen måste

också sättas i samband med den statliga skatteskalans omläggning inför

1978. Denna omläggning medför att det reala skatteuttaget har sänkts något. Det skapade en förutsättning för en balanserad avtalsrörelse

under 1978. Ett flertal samverkande faktorer förklarar den fortsatt höga nivån på den statliga budgetens utgiftssida. Jag vill emellertid betona att utgifterna för statlig konsumtion uppvisar cen mycket återhållsam utveckling.

De för 1978 angivna krontalshöjningarna avspeglar således en ungefär

oförändrad statlig konsumtionsvolym.

De stora utgiftshöjningarna återfinns i stället bland de s.k. transfe-

reringsutgifterna. Den utdragna lågkonjunkturen påkallar även fortsättningsvis omfattande stödinsatser av industripolitisk och arbetsmarknads-

4 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga I. Rev. Finansplan

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 22

politisk natur. Dessa är en direkt följd av ambitionerna att så långt möjligt mildra lågkonjunkturens effekter för de människor som riskerar

att bli friställda. es

Jag vill i detta sammanhang framhålla att den främsta förutsättningen för att skapa nya arbetstillfällen ligger i den ekonomiska politikens allmänna uppläggning. Effekterna härav kommer under 1978 att av-' spegla sig bl.a. i en fortsatt ökning av exportvolymen och därmed på sikt i ett ökat antal nya arbetstillfällen i den konkurrensutsatta delen av näringslivet. I samma riktning verkar det föreslagna borttagandet av arbetsgivaravgiften. Denna åtgärd bidrar till att minska det framtida behovet av industri- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den ekonomiska politikens generella åtgärder måste dock kompletteras med insatser på det närings- och arbetsmarknadspolitiska området. De särskilda industripolitiska åtgärderna beräknas under 1978 uppgå till ungefär 10 miljarder kr., varav huvuddelen utgör satsningar för att hålla sysselsättningen uppe i krisbranscher som stålindustrin, textil- och beklädnadsindustrin samt varven. Utgifterna för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna uppgår till ca 7 miljarder kr.

Det stora underskottet i den statliga budgeten skall ses mot bakgrund av att Sverige nu genomgår den allvarligaste lågkonjunkturen under efterkrigstiden. En höjning av den ekonomiska aktivitetsnivån kommer att förändra förutsättningarna såväl vad gäller budgetens utgifter som inkomster. Efter hand som tillväxten ånyo tar fart kommer således en stor del av utgifterna för den typ av industri- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som jag nyss berört, att försvinna, Samtidigt kommer beskattningsunderlaget, och därmed de statliga inkomsterna, att växa. Den långtidsbudget, som budgetministern senare denna dag framlägger, visar emellertid att finanspolitiken i framtiden kommer att ställas inför betydande problem. När kapacitetsutnyttjandet i ekonomin återgått till en normal nivå måste de 'statliga budgetunderskotten nedbringas. En grundläggande förutsättning för detta är att den fastlagda inriktningen mot en stark återhållsamhet i den statliga konsumtionsutvecklingen vidmakthålls.

Utvecklingen av den statliga sektorns finansiella sparande kan emellertid inte ses isolerat. De statliga finanserna måste infogas i en samlad bild med hänsyn till finansieringsströmmarnas art och det starka sambandet mellan olika delar av den offentliga sektorn. Om sålunda statens finansiella sparande sammanställs med sparandet i återstoden av den offentliga sektorn erhålls en mera fullständig bild av den offentliga sektorns totala sparande. För den konsoliderade offentliga sektorn beräknas underskottet i det finansiella sparandet 1978 uppgå till drygt 8 miljarder kr. Det statliga underskottet uppvägs således i stor utsträckning av finansiella sparöverskott i socialförsäkringssektorn och kommunerna,

vilket framgår av tabell 5. |

3¶Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan Tabell 5 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn 1976—1978 = '

Offentlig sektor totalt (rad 1-+-2+3) 9 400 600 —8 300

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Den offentliga sektorns sparande bör i sin tur ställas i relation till den rådande sparbristen i ekonomin och det underskott i utrikesbetalningar- ' na som sammanhänger härmed. Det totala finansiella sparandet och dess fördelning på olika inhemska sektorer anges i tabell 6. För 1978 räknar

jag med en förbättring i bytesbalansens underskott, dvs. en viss förbätt-

ring av det totala sparandet. De vidtagna ekonomisk-politiska åtgärderna har alltså börjat ge avsedd effekt. För att fortsätta denna utveckling måste emellertid det inhemska sparandet-ytterligare ökas: Denna ökning måste ske i alla sektorer: hushåll, företag och offentlig sektor.

En grundläggande förutsättning härför är en förbättrad ekonomisk tillväxt och att resultatutvecklingen förbättras och självfinansieringsgraden ökar i företagen. De redan genomförda åtgärderna förväntas tillsammans med det av regeringen föreslagna borttagandet av arbetsgivaravgiften under 1978 leda till en utveckling.i denna riktning.

Reduktionen av näringslivets sparandeunderskott balanserar den samtidiga nedgången i den offentliga sektorns sparande. Minskningen av företagens sparandcunderskott måste ses i relation till den relativt låga investeringsnivån samt den pågående lageravvecklingen som ger ett betydande finansiellt tillskott. När investeringsaktiviteten ökar och lagerut-

Tabell 6 Finansiellt sparande 1976—1978 Milj. kr., löpande priser

Offentlig sektor (inkl. socialförsäkringssektorn) 9 400 600 —8 300 Summa —11 700 —14 900 —12 200

Källor: Ekonomidepartementet och konjunkturinstitutet.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga I Reviderad finansplan 24

vecklingen vänder kommer förbättringen i näringslivets sparande inte längre att kunna uppväga en sparbrist i offentlig sektor av nuvarande

omfattning. Jag vill med anledning härav ånyo framhålla vikten av att

den offentliga sektorns sparandeunderskott reduceras.

Utrymmet för en ytterligare åtstramning av den privata konsumtio- . nen är starkt begränsat. Regeringens strävan är härvidlag att upprätthålla den höga sparviljan i hushållssektorn och av denna anledning har för riksdagen framlagts ett förslag till värdesäkert lönsparande, som kommer att införas den 1 oktober 19738.

I detta sammanhang vill jag betona att den kommunala: konsumtionstillväxten fortfarande är betydligt snabbare än vad som långsiktigt är förenligt med det samhällsekonomiska utrymmet. Konsumtionsvolymen beräknas öka med 4,1 % under 1978. Detta skall ställas i relation till att det enligt kommunalekonomiska utredningen (KEU) krävs en volymexpansion på drygt 2 96 per år för att upprätthålla oförändrad ambitionsnivå, klara det av riksdagen beslutade programmet för utbyggnaden av barnomsorgen och fullfölja de fastställda planerna för långtidssjukvårdens utbyggnad.

De kommunala skatteintäkterna baseras huvudsakligen på skatteunderlaget två år tidigare. De kraftiga lönehöjningarna 1975 och 1976 förklarar således till stor del ökningen av de kommunala skatteintäkterna och den förbättrade finansiella ställning under 1977 och 1978 som återspeglades i tabell 5. För 1978 tillkommer dessutom en genomsnittlig höjning av den kommunala utdebiteringen på 1,85 kr. per skattekrona. Mot bakgrund av den svaga utvecklingen av den beskattningsbara inkomsten under 1977 och 1978 kan redan nu förutses en kraftig försvagning av utvecklingen för de kommunala intäkterna under 1979 och 1980.

Med anledning härav anser jag det vara av yttersta vikt att den kommunala expansionen anpassas till det samhällsekonomiska utrymmet. Höjningar av den kommunala utdebiteringen bör hållas tillbaka och det tillfälliga inkomstöverskottet under 1978 får inte utnyttjas till att

höja expansionstakten. Tillsammans med strävandena att så långt det

är möjligt med hänsyn till syselsättningspolitiska målsättningar begränsa det statliga utgiftsöverskottet, framstår en neddragning av den snabba tillväxten av de kommunala resursanspråken som en särskilt angelägen åtgärd under de närmaste åren. ee

Avslutningsvis återges i tabell 7 beräkningar av den offentliga sektorns samlade effekt på bruttonationalprodukten under 1978. För jämförelse anges också effekterna under tidigare år. Av tabellen framgår att statens bidrag till den totala efterfrågan i ekonomin uppgår till drygt 3,5 50 av BNP 1978. Den kommunala sektorns återhållande effekt 1978 förklaras av det finansiella överskott som kommunerna beräknas få genom den kraftiga höjningen av skatteuttaget.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 25

Tabell 7 Finanspolitiska effekter 1975—1978 ' Bidrag till ökning av BNP i fasta priser

1975 1976 1977 1978 Staten 0,4 LI 2,2 3,9 Kommunerna 1,1 0,4 0,2 —0,8 Socialförsäkringssektorn inkl. Allmänna pensionsfonden 0,4 —0,2 0,4 0,6 Totalt 1,9 13 2,8 3,7

Källa: Ekonomidepartementet.

3.3 Kreditpolitik och utlandsupplåning

Som framhölls i årets finansplan skulle kreditpolitiken under 1978 ställas inför problemet att bibehålla ett tillräckligt stramt likviditetsläge för att hindra en ogynnsam utveckling av kapitalströmmarna till och från utlandet men samtidigt tillåta en tillräckligt stor kreditexpansion för att tillgodose den utlandskonkurrerande industrins behov av investerings- och rörelsekrediter. Avvägningen försvårades av det tillskott till penningmängden som orsakades av det stora underskottet i statsbudgeten och den stora spridningen mellan olika företags finansiclla läge.

Kreditpolitiken har under 1978. varit väl' förenlig med den allmänna inriktning av den ekonomiska politiken som angavs i finansplanen. Likviditetskraven för affärsbankerna har höjts. Syftet har varit att dels hindra den okontrollerade ökning av bankernas kreditkapacitet som annars skulle följa av ökningen av deras likvida tillgångar dels bereda utrymme för en ökning av utlåningen till näringslivet av ungefär samma omfattning som 1977.

På kapitalmarknaden har placeringskraven på allmänna pensionsfonden och försäkringsbolagen skärpts något för att åstadkomma ökade placeringar i stats- och bostadsobligationer. Prognosen för fondtillväxten i försäkringsinstituten har emellertid blivit något gynnsammare, vilket betyder att deras bidrag till industrins långfristiga finansiering kan bli lika stor som föregående år. Det bör i detta sammanhang observeras att statens direkta utlåning till näringslivet beräknas visa en stark ökning.

När det gäller bankernas bidrag till bostadsbyggandets finansiering, såväl vad avser byggnadskrediter som förvärv av bostadsobligationer,

träffades tidigt på året en överenskommelse mellan delegationen för

bostadsfinansiering å ena sidan och de olika grupperna av bankinstitut å den andra, i syfte att göra det möjligt att genomföra årets bostadsbyggnadsprogram utan rubbningar i kredittillförseln av det slag som

uppstod under 1977.

Syftet att öka tillgången på långfristig kredit — i detta fall genom att stimulera företag och hushåll att placera medel direkt i obligationer i

Prop. 1977/78: 150 - Bilaga 1 Reviderad finansplan 26

stället för i bankerna har också legat bakom de räntejusteringar som riksbanken genomförde den 17 februari och den 19 april. Räntesatsen vid emission av långfristiga obligationer har höjts med en halv procentenhet medan diskontot, och därmed bankernas- ut- och inlåningsräntor, har sänkts i två etapper till 7 26. De räntesatser bankerna tillämpar för inlåning av mycket stora belopp, specialinlåningsräntorna, har det senaste halvåret sjunkit än mera. Som en följd av den väsentligt större skillnad metlan den korta räntan som nu uppnåtts kan ett större intresse väntas hos nya placerargrupper för obligationsförvärv, på samma sätt : som under perioden april 1975—septermber 1976, då skillnaden mellan den långa rintan och diskontot också var relativt stor.

Med den allmänna uppläggning av den ekonomiska politiken som redovisades i finansplanen i januari stod det klart att det inte kunde undvikas att penningmängdens tillväxt under 1978 skulle bli betydligt större än föregående år och överstiga bruttonationalproduktens ökning i löpande priser. En utveckling av detta slag kan med varierande grad av eftersläpning innebära en impuls till ökad inflationstakt. Risken för ett inflatoriskt tryck från efterfrågesidan är emellertid begränsad i rådande ekonomiska läge med relativt betydande outnyttjade produktionsreserver. Oavsett detta kan emellertid en alltför stor likviditet skapa en finansiell miljö som ger en mindre motståndskraft mot Kostnadsstegringar och underlättar ett genomslag i priserna av sådana ökningar. På kort sikt kunde en likviditetsökning också tänkas medföra vissa risker på betalningsbalanssidan genom att påverka de korta kapitalrörelserna.

Vid en ny bedömning i dag framträder :de risker som ovan diskuterats som mindre utpräglade än vid årets början. För det första har de nya löneavtalen som täcker 1978 och större delen av 1979 reducerat riskerna för en starkare prisstegring som följd av snabbt ökäde lönekostnader. För det andra har utvecklingen på valutamarknaden hittills visat att vår valutapolitik, med en anknytning av den svenska kronan till en ”korg” av våra viktigaste handelspartners valutor, skapat förtroende för den svenska kronan. Trots den mycket dramatiska utvecklingen på den internationella valutamarknaden har det icke förelegat några 'svårigheter att hålla den svenska kronans effektiva kurs stabil. Prognosen för bytesbalansen under 1978 pekar också på ett mindre underskott än som tidigare förutsågs. Näringslivets totala likviditet ligger också alltjämt på en relativt låg nivå.

Det stora budgetunderskottet kommer dock att ställa stora krav på smidig anpassning av kreditpolitiken för att undvika att den likviditetsökning i ekonomin som budgetunderskottet ger upphov till får inflationistiska effekter. En fortsatt stark återhållsamhet i bankernas utlåning till hushåll och icke prioriterade scktorer är nödvändig. För att begränsa ökningen i penningmängden är det nödvändigt att med generella kreditpolitiska åtgärder begränsa allmänhetens och företagens likviditets-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan | 27

ökning. Det krävs en omfördelning av den korta inlåningen i bankerna till den långa kapitalmarknaden. Detta underlättar samtidigt för staten att finansiera en större del av budgetunderskottet på den långa kapitalmarknaden och att begränsa upplåningen i affärsbankerna. Detta kommer att ställa stora krav på en smidig anpassning av statens upplåningspolitik för att dra in överlikviditeten hos allmänhet och företag. Det kan därmed inte undvikas att finansieringen av statens budgetunderskott kommer att leda till en undanträngning av andra kredittagare.

Det i proposition nr 1978/79: 165 till riksdagen framlagda förslaget om ökat lönsparande innebär också att en del av hushållens sparande binds långsiktigt och begränsar likviditeten i systemet. |

Statens upplåning på den internationella kapitalmarknaden uppgick 1977 till ca 9 miljarder kr. Därutöver skedde en betydande upplåning av statliga företag och institutioner samt av kommuner och näringsliv. Utlandsupplåningens storlek bestäms dels av behovet av att finansiera det löpande underskottet i bytesbalansen, dels av kravet på att finansiera amorteringar och den kapitalexport som är förenad med utländska direktinvesteringar och långfristig ecxportkreditgivning. Därutöver syftade den stora utlandsupplåningen 1977 till att öka valutareserven för att skapa förtroende för. Sveriges självständiga valutapolitik. Valutareserven är nu av så betryggande storlek — nästan 18 miljarder kr. — att jag inte anser det nödvändigt att räkna med någon ytterligare höjning under 1978.

Det lägre bytesbalansunderskottet som nu förutses för 1978 i förening med en tillräcklig valutareserv betyder att den totala utlandsupplåningen kan bli väsentligt lägre än 1977. Den privata långfristiga upplåningen torde minska. Nedgången begränsas dock av en relativt omfattande upplåning av statliga företag och institutioner och av upplåning med statsgaranti. |

3.4 Sysselsättningspolitiken

Att vidmakthålla sysselsättningen på en hög nivå är ett centralt mål för den ekonomiska politiken. De arbetsmarknads- och industripolitiska insatserna har mot bakgrund av den långsamma internationella konjunkturförstärkningen därför successivt byggts ut under 1977 och i år för att bekämpa tendenserna till ökad arbetslöshet och regional obalans. Kortsiktigt har arbetsmarknadspolitiken bl.a. inriktats på att mildra effekterna för anställda och företag av de problem som många branscher har i dag. Den ekonomiska politiken måste inriktas på att skapa ctt sådant utvecklingsfrämjande klimat att den expansion som är nödvändig för att trygga sysselsättningen framöver kommer till stånd.

Att arbetslösheten kunnat hållas nere på en i internationell jämfö-

Prop. 1977/78: 150 ' Bilaga 1 Reviderad finansplan . 28

relse mycket låg nivå trots den svaga ekonomiska utvecklingen förklaras till en väsentlig del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som vidtagits. Trots den mycket svaga efterfrågan på arbetskraft ökade härigenom också sysselsättningen totalt med ca 16 000 personer mellan 1976 och 1977. Minskningen inom industrin som uppgick till drygt 30 000 personer uppvägdes således mer än väl av expansionen inom den offentliga tjänstesektorn och ökningen av antalet sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I genomsnitt under 1977 var 75 000 personer (1,8 46) arbetslösa. Av dessa var 30 000 ungdomar. Den relativt höga ungdomsarbetslösheten är ett mycket allvarligt problem som Sverige i likhet med andra industriländer kommit att vidkännas under 1970-talet. Väsentliga delar av de arbetsmarknadspolitiska program som regeringen presenterat under 1977 har därför innehållit åtgärder för att motverka ungdomsarbetslösheten. .

I mars i år var 96 000 personer, eller 2,3 96 av arbetskraften arbetslösa. Läget på arbetsmarknaden var fortfarande svagt. Nästan 200 000 personer sysselsattes i mars i arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbete, skyddat och halvskyddat arbete eller arkivarbete. Utsikterna var inte särskilt ljusa för någon mera märkbar förbättring av sysselsättningsläget under det närmaste året. I slutet av mars tog regeringen ytterligare steg för att motverka tendenserna till ökad arbetslöshet. I proposition 1977/78: 164 föreslogs sålunda ytterligare åtgärder för att bekämpa arbetslöshet bland ungdom och underlätta övergången från skola till arbetsliv. Bl. a. kommer medel att anslås för att starta försöksverksamhet i tio kommuner innebärande cen varvning av vanliga studier med praktiskt arbete för långtidsarbetslösa ungdomar.

Det föreslagna borttagandet av arbetsgivaravgiften från den 1 juli i år gör det lättare för åtskilliga företag att hålla kvar sina anställda. Detta torde gälla även i det fall man ännu för en tid räknar med att ha övertalig personal. Den sysselsättningsstimulerande effekten kan för industrin beräknas till i storleksordningen 5 000 personer under andra halvåret i år.

I detta sammanhang vill jag framhålla betydelsen av att arbetsmarknadspolitiken utformas så att den underlättar den omställningsprocess som är nödvändig i vår ekonomi. Den förda arbetsmarknadspolitiken har gjort det möjligt för s. k. övertalig personal att genomgå yrkesutbildning inom företaget. Härigenom kan omställning till nya arbetsuppgifter underlättas. Regeringen har därför funnit det angeläget att förlänga stödet för sådan utbildning, den s.k. 25-kronan, att gälla även för andra halvåret 1978. Vidare föreslår regeringen att särskilt stöd införs i syfte att förmå industriföretag att tidigarelägga nyrekrytering. Den närmare utformningen av dessa och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder presenteras av chefen för arbetsmarknadsdepartementet i särskild bilaga till denna proposition.

Prop. 1977/78: 150 : Bilaga I Reviderad finansplan 29

Arbetskraftsutbudet 1978 väntas öka med ca 20 000 personer, eller räknat i timmar minska med 1,5 2 jämfört med 1977. Minskningen i timvolymen sammanhänger bl. a. med införandet av den femte semesterveckan. De sektorvisa prognoserna för produktion och produktivitet för 1978 pekar på att arbotskraftsefterfrågan på totalnivå blir fortsatt svag, även om den tilltar under året. De varuproducerande näringsgrenarna förutses minska antalet sysselsatta med uppemot 30 000 personer mätt mellan genomsnitten 1977 och 1978. Därav väntas drygt 20 000 falla på industrin, dvs. en något mindre nedgång än mellan 1976 och 1977. Under loppet av 1978 torde man få räkna med en fortsatt minskning under första halvåret som dock torde upphöra mot slutet av året. Industrin torde emellertid ha en ganska stor produktivitetsreserv som möjliggör en ökning av produktionen utan att nyanställningsbehovet blir så stort under 1978. Inom de privåta tjänstesektorerna förutses sysselsättningen minska med drygt 10000 personer medan expansionen väntas fortsätta inom den offentliga sektorn. Kommunerna förutses sålunda komma att öka antalet sysselsatta med ca 45 000 personer och staten med ca 8 000 personer. | Ställer man efterfrågekalkylen mot utbudsprognosen tyder detta sålunda på att en viss risk finns för ökning av arbetslösheten under 1978. De föreslagna arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall ses mot denna bakgrund. Jag vill dock understryka osäkerheten i dessa kalkyler. Ökningen av arbetskraftsutbudet kan bli lägre än vad som förutspås. Vidare är effekterna av den femte semesterveckan svåra att förutsäga. Nyanställningsbehovet inom industrin och kommunerna som detta timbortfall väntas medföra kan bli större än vad som antagits i prognoserna. Med hänsyn till det osäkra arbetsmarknadsläget kommer regeringen att hålla hög beredskap för att sätta in arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att även i fortsättningen hålla arbetslösheten tillbaka. En konsekvens av den pågående processen med resursöverföringar till utrikeshandelssektorn är att sysselsättningsutvecklingen i olika sektorer ändrar karaktär. Sålunda visar de prognoser som gjorts i den reviderade nationalbudgeten avseende utvecklingen 1979 och 1980 att industrisysselsättningen återigen skulle komma att visa upp en viss ökning. Att det tar så pass lång tid innan den redan nu skönjbara förbättringen i industrikonjunkturen slår igenom på arbetsmarknaden beror på att många företag alltjämt har övertalig arbetskraft. Först sedan dessa tagits i anspråk kan produktionsuppgången fullt ut kräva anspråk på ökad tillgång på ny arbetskraft. Parallellt med den väntade utvecklingen för industrins anställda väntas en lugnare ökningstakt för antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn.

4 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 150. Bilaga I. Rev. Finansplan

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan : 30

3.5 Industripolitiken

I finansplanen i januari i år redovisade jag de tankegångar som låg bakom den inriktning som regeringen givit industripolitiken. Jag vill här i största korthet erinra om vad som då sades.

De industripolitiska åtgärderna kan mycket förenklat sägas ha vårit av tre slag.

För det första har riktade insatser varit nödvändiga i branscher som även i ett balanserat allmänt konkurrensläge saknar förutsättningar att långsiktigt behålla en konkurrenskraftig produktion i nuvarande omfattning. Den neddragning av kapaciteten som där är nödvändig är så omfattande att de arbetsmarknadspolitiska medlen inte är tillräckliga.

Även industripolitiska insatser måste tillkomma för att avvecklingen

skall kunna ske i socialt acceptabla former. Varven utgör ett exempel på detta.

För det andra finns det företag som har en långsiktig konkurrenskraft och livskraft men befinner sig i en svår finansiell situation. En omstrukturering och anpassning måste här ske. För att underlätta denna process har statliga insatser gjorts. Specialstålindustrin kan här nämnas som cxempel. |

Av grundläggande betydelse, och därmed på lång sikt viktigast, är dock generella åtgärder för att skapa ett klimat som är gynnsamt för industriell expansion, nyföretagande och satsningar på forskning och utveckling. Det är inom denna tredje typ av åtgärder som tyngdpunkten framöver måste ligga om vårt näringsliv skall kunna återfå sin expansionskraft och kunna bidra till att skapa nya arbetstillfällen.

De industripolitiska insatser som gjorts under 1977 och början av 1978 har varit koncentrerade till de mest utsatta branscherna: varvs-, stål-, teko- och skogsindustrin.

Varvsindustrin utgör en av de branscher där kapaciteten successivt måste reduceras. Våren 1977 lade regeringen fram en proposition som angav en viss kapacitetsneddragning fram till 1979. Samtidigt gavs ett omfattande stöd till lagerproduktion samt till beställare av fartyg hos den svenska varvsindustrin. Befintliga kreditgarantier för finansiering i anslutning till produktion av fartyg byggdes ut. Regeringen kommer att i proposition i juni i år ta ställning till frågan om den svenska varvsindustrins framtid. De belopp som regeringen ställde till förfogande i mars i år tjänar därför syftet att upprätthålla handlingsfriheten i avvaktan på regeringens beslut i juni.

För att åstadkomma cn långsiktig strukturomvandling inom handelsstålindustrin har regeringen framlagt förslag om bildandet av ett handelsstålbolag, Svenskt Stål AB. Förslaget har godtagits av riksdagen. Inom ramen för detta företag skall en samordning och rationalisering ske av större delen av handelsståltillverkningen. Särskild uppmärksamhet ägnas även åt de mindre handelsstålverken.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 31

Inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin har medel satsats för att underlätta en strukturomvandling. Särskilda arbetsmarknads-

politiska insatser med inriktning på stålindustrin har också beslutats.

Tekoindustrin är en bransch som under lång tid befunnit sig i en genomgripande omvandlingsprocess. De statliga insatserna här utgörs av statliga lånegarantier, s.k. särskilda strukturgarantier. Dessa har byggts ut ytterligare under 1977. Vidare har staten bildat en ny tekokoncern med AB Eiser som moderbolag.

Skogsindustrin är en av de branscher som kraftigt fått känna på verkningarna av den utdragna lågkonjunkturen. För att göra det möjligt för skogsföretagen att finansiellt överbrygga den konjunktursvacka som branschen befinner sig i har regeringen framlagt förslag om tidsbegränsade kreditgarantier för skogsindustrin. Som villkor har uppställts bl. a. att företagens ägare och långivare medverkar i överbryggningsprocessen. | i

De särskilda industripolitiska åtgärderna är således koncentrerade till ett relativt begränsat antal men för samhällsekonomi och sysselsättning betydelsefulla branscher. Åtgärderna uppgick till ca 5 miljarder kr. 1977 och beräknas för 1978 till ungefär 10 miljarder kr.

Genom det förslag om ökade möjligheter till exportkreditfinansicring som regeringen lagt fram förslag om, ökas möjligheterna för de svenska företagen att konkurrera på lika villkor som utländska företag på viktiga exportmarknader. Som framgår av 'den reviderade nationalbudgeten har svensk export fortsatt att förlora marknadsandelar på länder utanför industriländernas krets. Jag bedömer att det föreliggande förslaget utgör ett verksamt medel att vända denna utveckling. Särskilt torde möjligheterna att exportera kvalificerade verkstadsprodukter öka.

Man kan klart konstatera att medvetandet om behovet av en utbyggnad av vår industriella kapacitet ökat kraftigt under senarc tid. En sådan ökad förståelse är av största vikt för att kunna få en tillräcklig nivå och kvalitet på den teknologiska utvecklingen.

Regeringen har lagt fram förslag om ökade resurser till styrelsen för teknisk utveckling (STU). En viss omorganisation föreslås så att STU effektivare kan främja teknisk utveckling och forskning.

Regeringen lade hösten 1977 vidare fram en proposition angående de mindre och medelstora företagens utveckling (prop. 1977/78: 40). Den innefattade åtgärder som lättade skattebelastningen på de mindre företagen. Genom de nyinrättade regionala utvecklingsfonderna förstärktes också företagens möjligheter till kapitalförsörjning.

Med den utveckling, bl.a. i fråga om den internationella konjunkturen, som nu kan överblickas kommer fortsatta industripolitiska åtgärder att vara nödvändiga för att strukturomvandlingen inom särskilt utsatta branscher skall kunna försiggå 1 socialt acceptabla former. Successivt kommer dock tyngdpunkten att förskjutas till de offensiva och framåtriktade insatser jag pekat på.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 32

4 Försörjningsbalans och bytesbalans för 1978

Som jag tidigare framhållit finns det skäl att räkna med .en fortsatt förhållandevis långsam konjunkturutveckling i industriländerna under 1978. Möjligen kan en viss förstärkning påräknas i Västeuropa, medan å andra sidan riskerna ökat för en tydlig dämpning av den snabba tillväxten i Förenta staterna.

Marknadstillväxten för våra cexportprodukter blir därför sannolikt ganska svag också i år. Den svenska industrins konkurrenskraft har emellertid förstärkts. Mot slutet av 1977 vände den utveckling som sedan 1975 inneburit förlorade marknadsandelar för de svenska företagen. Den starka uppgången i den svenska exporten under fjärde kvartalet 1977 torde dock ha påverkats av lageravvecklingen, Den föreslagna åtgärden att ta bort den allmänna arbetsgivaravgiften möjliggör en viss förstärkning av konkurrenskraften under andra halvåret i år. Sammantaget ser jag nu något ljusare på den svenska exporten under 1978 än för några månader sedan. För detta talar också de bedömningar och förväntningar om exportorderingången som de svenska industriföretagen redovisat i konjunkturinstitutets barometerundersökning i mars 1978.

Samtidigt som cexportvolymen ökar i något snabbare takt förutses också importutvecklingen dämpas mera markerat än väntat. Detta innebär att handels- och bytesbalansen utvecklas gynnsammare än vad jag tidigare räknat med. Sålunda väntas handelsbalansen 1978 för första gången sedan 1973 uppvisa ett överskott, på 900 milj. kr., mot ctt beräknat underskott enligt finansplanen på drygt 3,5 miljarder kr.

Trots en något gynnsammare utveckling av exportefterfrågan kan den totala tillväxten i ekonomin väntas bli relativt blygsam under 1978. Den privata konsumtionen förutses minska något samtidigt som den offentliga konsumtionen väntas öka något långsammare än enligt tidigare kalkyler. De totala bruttoinvesteringarna väntas minska för fjärde året i rad — om än i mindre omfattning än i fjol. Lagerinvesteringarna kommer att verka kraftigt neddragande på produktionen även i år. Totalt sett väntas den inhemska efterfrågan minska med drygt 1,5 96 från 1977 till 1978. Mot denna bakgrund kommer bruttonationalproduktens (BNP) tillväxt att stanna vid knappt 1 46 1977—1978.

De ekonomiska utsikterna för 1978 på olika delområden redovisas utförligt i den reviderade nationalbudgeten (bilaga 1). Jag vill emellertid här peka på några huvuddrag i den förutsedda utvecklingen.

De fasta bruttoinvesteringarna väntas minska även under 1978 men nedgången blir mindre än väntat. Totalt sett beräknas nu investeringarna minska med knappt 196 1977—1978 mot en förväntad minskning på 1,5 96 i finansplanen. Den något gynnsammare — eller snarare mindre ogynnsamma — investeringsutvecklingen sammanhänger främst med en annorlunda bedömning av bostadsinvesteringarna och de statliga investeringarna. |

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 33

Tabell 8 Försörjningsbalans för 1978

Miljarder Procentuell volymföränd- "kr. 1977, ring, 1975 års priser löpande priser 1976— 1977—

1977 1978

Tillgång

Efterfrågan

1 Lagerinvesteringarnas förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.

Bostadsbyggandet tycks nu definitivt ha vänt uppåt efter de senaste årens svaga utveckling. Under fjärde kvartalet 1977 igångsattes betydligt fler lägenheter än enligt tidigare prognoser och under de första månaderna 1978 fortsatte igångsättningen — särskilt för flerfamiljshus — att öka kraftigt. De åtgärder som regeringen satt in för att stimulera bostadsbyggandet förutses komma att verksamt bidra till en snabbare igångsättning under 1978.

Mot denna bakgrund beräknas antalet igångsatta lägenheter komma att uppgå till inemot 60 000 lägenheter under 1978. Motsvarande igångsättning 1977 uppgick till 53 000. Även ombyggnadsverksamheten i bostadsbeståndet väntas öka. Sammantaget beräknas bostadsinvesteringarna öka med ca 15 96 under 1978 från den låga nivån 1977.

De statliga affärsverkens och myndigheternas investeringsaktivitet väntas också öka påtagligt, ca 8 96, under 1978. Uppgången förklaras främst av ökade investeringar inom televerket, postverket och statens järnvägar samt av en kraftig uppgång av det statliga vägbyggandet genom omfattande beredskapsarbeten. Den kommunala investeringsverksamheten väntas däremot plana ut 1978 på den höga nivå som uppnåddes under 1977.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 34

Nedgången i de totala bruttoinvesteringarna under 1978 förklaras av cen fortsatt kraftig minskning för näringslivets investeringar. Investeringsviljan inom näringslivet är fortfarande mycket svag, främst inom industrin och handeln. De planer som industriföretagen redovisat pekar på en kraftig nedgång i investeringarna även under 1978. Kapacitetsutnyttjandet är alltjämt Jågt och lönsamheten pressad varför förutsättningarna för en snabb återhämtning inte kan bedömas som särskilt goda. Enligt företagens planer är det de kapitalintensiva basindustrierna, främst järn- och stålverk samt massa- och pappersindustri, som genomför de kraftigaste neddragningarna av investeringsnivån. För hela industrin förutses investeringarna minska med 12 4 i volym 1977—-1978. Även inom stora delar av det övriga näringslivet är investeringsviljan svag. Nedrevideringen av den förväntade långsiktiga tillväxten i privat konsumtion tillsammans med ett försämrat finansicllt läge väntas leda till en kraftig nedgång också i handelns investeringar. Liksom inom industrin är nedgången mest markerad för byggnadsinvesteringarna. Sammantaget väntas näringslivets totala bruttoinvesteringar minska med 9 40 i volym från 1977 till 1978.

Lagerinvesteringarna kommer att verka hämmande på produktionen även i år. Den lageravveckling som inleddes under 1977 väntas fortsätta under 1978. Lagerrörelserna mellan 1977 och 1978 får emellertid inte lika stark produktionsneddragande effekt som mellan 1976 och 1977, då omslaget från lageruppbyggnad till lagerneddragning skedde. Totalt sett beräknas lagren minska med inemot 7 miljarder kr. i löpande priser från 1977 till 1978. Detta innebär volymmässigt ett efterfrågebortfall mellan åren motsvarande drygt 1,5 2 av BNP, mot 3 96 mellan 1976 och 1977.

Den privata konsumtionen väntas fortsätta att minska även under 1978. Under förutsättning att den redan träffade löneuppgörelsen på LO-PTK-SAF-området blir normerande för övriga avtalsområden kan arbetskraftskostnadsökningen mellan 1977 och 1978 beräknas till ca 10 76 innan hänsyn tagits till den av regeringen nu föreslagna avgiftssänkningen. Med utgångspunkt i de antaganden om övriga faktorinkomster, inkomstöverföringar, skatter etc. som redovisas närmare i den reviderade nationalbudgeten, ger kalkylerna sammantaget en ökning av hushållens disponibla inkomster på nominellt ca 9 40 för 1978. Prisökningstalet för privat konsumtion har enligt konjunkturinstitutets kalkyler uppskattats till knappt 11 Z& mellan helåren 1977 och 1978. Realinkomsten skulle därmed minska med 13/4 26 1977-—1978. Med hänsyn till de sjunkande realinkomsterna och den svaga detaljhandelsförsäljningen under början av 1978 har konjunkturinstitutet räknat med en nedgång i den privata konsumtionen med 1,2 Z i volym 1977—1978. En smärre neddragning av sparkvoten har således också lagts in i kalkylerna. Med beaktande av effekterna på konsumentpriserna av bortta-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 35

gandet av arbetsgivaravgiften torde minskningen i den privata konsumtionsvolymen bli något mindre. Nedgången har i den reviderade nationalbudgeten beräknats till 1 96 1977—1978. Med hänsyn till den starka nedgången i privat konsumtion under 1977 och början av 1978 bör detta innebära cen viss ökning under loppet av 1978.

Den offentliga konsumtionen väntas öka med 2,5 96 under 1978. Tillväxten kan i sin helhet återföras på en fortsatt expansion i den kommunala sektorn. Den tungt vägande kommunala konsumtionen väntas sålunda komma att öka med drygt 4 70 1977—1978, medan den statliga konsumtionen förutses minska med knappt 1 26. Ökningen i den kommunala konsumtionen förklaras främst av ökade utgifter för barnoch äldreomsorgen.

Som jag tidigare framhållit kan man nu förvänta en ytterligare förbättring av de svenska exportutsikterna. Den ökning av den svenska exportens marknadsandelar som jag räknade med redan i finansplanen 1978 bedöms nu bli ytterligare markerad. Den medvetna politiken att stärka det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft tycks ha fått effekt snabbare än väntat. Exportvolymen kan väntas öka med drygt 5,5 %c från 1977 till 1978. För råvaruexporten antas utvecklingen — liksom under 1977 — bli betydligt svagare än för den övriga exporten. Marknadstillväxten väntas visserligen bli av samma storleksordning som för exporten av bearbetade varor men andelsutvecklingen bedöms bli mindre gynnsam. Bland de varugrupper som väger tungt i den svenska råvaruexporten är det endast pappersmassa som väntas uppvisa någon mer betydande andelsvinst.

Genom den fortsatta dämpningen av den inhemska efterfrågan kommer importen att minska påtagligt under 1978. Med den avgiftssänkning som jag tidigare redovisat kan konkurrenssituationen förbättras även för den importkonkurrerande delen av näringslivet. Totalt sett väntas importvolymen minska med 3,5 26 1977—1978. Härigenom kommer

Tabell 9 Bytesbalans för 1976—1978 Milj. kr., löpande priser

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 36

handelsbalansen att förbättras kraftigt under 1978 jämfört med förra året. För första gången sedan 1973 beräknas handelsbalansen uppvisa ett överskott. Överskottet i handelsbalansen väntas uppgå till 0,9 miljarder kr. 1978 att jämföra med ett underskott på mer än 4,5 miljarder kr. under 1977. | | Omsvängningen i varuhandeln med utlandet kommer i år delvis att uppväga den fortgående försämringen av tjänste- och transfereringsnettot så att byrtesbalansen kan förbättras. Sjöfartsnettot för 1978 väntas till följd av svårigheterna för svensk rederinäring ligga kvar på samma nivå som under 1977. Turistnettot förutses försämras med 400 å 500 milj. kr. liksom nettot av övriga tjänster. Nettotransfereringarna med ut- landet, dvs. biståndet till utvecklingsländerna, räntebetalningarna på utländska lån m. m., väntas ge ett underskott på hela 8,4 miljarder kr. Detta är en försämring med nästan 2 miljarder kr. från 1977. Sammantaget innebär kalkylerna att bytesbalansen förbittras med mer än 2,5 . miljarder kr. och uppvisar ett underskott på ca 12,2 miljarder kr. 1978. Detta innebär en förbättring på drygt 4,5 miljarder. kr. jämfört med prognosen i finansplanen. : Den nedgång i den internationella inflationen som registrerats under loppet av det senaste året väntas komma Sverige till del under innevarande år. Konsumentprisindex väntas stiga med drygt 8 46 under loppet. av 1978, vilket innebär en avsevärd nedtrappning av ökningstakten från

1977. a oo |

Den totala tillväxten i ekonomin väntas bli måttlig under 1978, men ändock påtagligt bättre än vad som angavs i finansplanen. BNP beräknas sålunda kunna öka med knappt 1 £0 1977—1978.. ne Med de antaganden om utvecklingen av arbetsproduktiviteten torde efterfrågan på arbetskraft bli fortsatt relativt svag från näringslivets sida, medan sysselsättningen i den offentliga sektorn väntas fortsätta att expandera, om än i något långsammare takt än under 1977. Arbets-. marknadsläget har i den reviderade nationalbudgeten bedömts bli på det hela taget ganska oförändrad mellan 1977 och 1978. Svårigheter för nytillträdande grupper på arbetsmarknaden liksom problem inom vissa utsatta branscher och regioner torde komma att kvarstå under 1978.

5¶Utblick mot 1979—1980

Ekonomisk-politiska åtgärder som devalveringarna under 1977 och det borttagande av arbetsgivaravgiften som föreslås i denna finansplan har effekter som sträcker sig längre fram i tiden än det år då åtgärderna vidtas. Avvägningen av stabiliseringspolitiken får därför ske under beaktande av den förväntade ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren. Det är mot denna bakgrund man bör bedöma de kalkyler över den ekonomiska utvecklingen under 1979 och 1980 som presenteras i den

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan =. > 37:

reviderade nationalbudgeten. De är överslagsmässiga och får mera be- : traktas som räkneexempel än prognoser. De har sitt intresse därigenom att de ger en bild av en möjlig ekonomisk utveckling under de närmaste åren.

Kalkylerna har utformats mot bakgrund av de övergripande målsättningarna för regeringens ekonomiska politik. Det har sålunda förutsatts att den ekonomiska politiken får en inriktning som möjliggör en stark förbättring av arbetsmarknadsläget, höjning av aktivitetsnivån i ekonomin, en neddragning av inflationstakten samt en fortsatt förbättring av bytesbalansen.

Enligt den bild som tidigare tecknades av den internationella konjunkturutvecklingen finns risk för en avmattning i Förenta staterna 1979 men fortsatt tillväxt i Västeuropa i något högre takt än 1978. Risk finns för att flera av de faktorer som ligger bakom den relativt måttliga tillväxten i världsekonomin, den ojämna fördelningen av bytesbalansunderskotten, starka förändringar i växelkurserna, överkapacitet i flera sektorer, växande protektionism blir bestående även 1980. En snabb allmän uppgång i världskonjunkturen har därför inte bedömts sannolik. Till grund för kalkylen har lagts antagandet om en fortsatt BNP-tillväxt inom OECD-området med 3,5 ä 4 96 per år 1979—1980. Mot den här skisserade bakgrunden har kalkylerna för 1979 och 1980 tagit som utgångspunkt en tillväxt i världshandeln på 5 resp. 6 70 1979 och 1980 och en prisutveckling för världshandeln på 5 46 båda åren. |

En sådan utveckling ställer vår ecxportindustri inför svårigheter under de närmaste åren. En klar återhämtning för exportindustrin kan under dessa omständigheter ske endast under förutsättning att förlorade marknadsandelar fortlöpande kan ätertas. Detta ställer i sin tur stora krav på återhållsamhet i vår relativa pris- och kostnadsutveckling. Devalveringarna har lett till en betydande förbättring av våra relativpriser, vilket kommer att bidra till ökad exportvolym även under 1979 och 1980. ln positiv faktor i detta sammanhang är vidare det tvåårsavtal som nyligen träffats för den privata arbetsmarknaden. Det borttagande av den allmänna arbetsgivaravgiften som nu föreslås kommer att bidra till en förbättrad -kostnads- och prisutveckling. En aktiv prispolitik spelar också en viktig roll när det gäller att bryta inflationsförväntningarna och hålla tillbaka prisstegringarna, Den prisutveckling kalkylerna ger anges i tabell 10.

Tabell 10 Prisutveckling 1978—1980 Årlig procentuell förändring

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 38

Den lugnare kostnadsutvecklingen möjliggör en avsevärd minskning av inflationstakten. Vi kan enligt kalkylerna förvänta oss den dämpade prisutveckling som förutsätts i årets centrala avtal på-arbetsmarknaden. Det måste å andra sidan understrykas att den förmånliga pris- och kostnadsutveckling som anges i tabellen kan komma till stånd endast om vi verkligen får den långsamma löneutveckling som ligger i årets avtal. Det är alltså nödvändigt att starkt begränsa löneglidningen.

En avgörande fråga är hur snabbt produktivitetsreserven kan frigöras. Detta beror i hög grad på den möjliga produktionsökningen. I kalkylen har antagits att produktiviteten i den konkurrensutsatta sektorn ökar med 6 46 1979 och 7 20 1980. Det skulle innebära att ökningen i kostnaden per producerad enhet blir begränsad under 1979 och 1980. Den långsamma pris- och kostnadsutvecklingen möjliggör, trots den svaga internationella utvecklingen, en fortgående förbättring av konkurrenskraften i industrin, vilket skapar förutsättningar för återtagande av marknadsandelar för såväl vår exportindustri som den importkonkurrerande industrin. Detta möjliggör en uppgång i varuexporten med ca 6 26 1979 och 8 26 1980. Ett återtagande av marknadsandelar även på hemmamarknaden ger upphov till en importutveckling som i stort sett håller jämna steg med BNP-utvecklingen. Denna mycket gynnsamma bild när det gäller handelsbalansens volymkomponenter modifieras av den försämring i terms-of-trade som följer av våra sänkta relativa exportpriser. Sammantaget får vi emellertid en förbättring av handelsbalansen med ca 1,5 miljarder kr. 1979 och en ytterligare förbättring 1980 med ca 4 miljarder kr. Ser vi till hela bytesbalansen kan vi vänta oss en fortgående försvagning av såväl tjänstencettot som transfereringsnetto. Som framgår av tabell 11 ger kalkylen dock en förbättring av bytesbalansen, så att vi 1980 har ett underskott på drygt 10 miljarder kr. Därmed har en god utgångspunkt skapats för återställande av den externa balansen mot mitten av 1980-talet.

Jag har pekat på den roll sänkningen av relativpriserna spelar när det gäller förbättringen av bytesbalansen. En annan förutsättning härför är en fortsatt långsam utveckling av inhemsk efterfrågan. Sålunda ökar privat konsumtion med 1,5 90 och offentlig konsumtion med 2,2 2 under de båda åren. En fortsatt dimpad utveckling av den inhemska konsumtionen är en förutsättning för att återgången till en mera balan-

Tabell 11 Bytesbalans 1977—1980 Milj. kr., löpande priser

Transfereringsnetto —6 100 —38 000 —9 500 —11 300

Bytesbalans —14 900 —12 200 —12 800 —10 900

Prop. 1977/78: 150 Bilaga I Reviderad finansplan 39

serad utveckling av ekonomin, med normalt kapacitetsutnyttjande i näringslivet kan ske samtidigt med en dämpning av inflationstakten i ekonomin.

Även på investeringssidan förutses en relativt lugn utveckling. Indu- " striinvesteringarna förutsätts inte få någon mera markant uppgång förrän 1980. Bakgrunden till detta är det låga kapacitetsutnyttjande och den låga lönsamhetsnivå som f. n. råder i industrin. Det är först när vi fått en normalisering av såväl lönsamhetsnivå som kapacitetsutnyttjande, som det är möjligt att räkna med att industriinvesteringarna får fart. Mot bakgrund av den stora vikt dessa investeringar har när det gäller industrins långsiktiga produktionskapacitet och konkurrensförmåga är det emellertid av största betydelse att återgången till en normal utveckling i driftsöverskott och kapacitetsutnyttjande kan ske så snart som möjligt. En samlad bild av efterfrågeutvecklingen ger försörjningsbalansen i tabell 12.

Av tabellen framgår också att BNP-ökningen 1979 blir 3,7 96 och 1980 4,3 6. Industriproduktionen beräknas öka med knappt 5 40 1979 och 6 50 1980. Vi får alltså en markerad uppgång i aktivitetsnivån i ekonomin de båda åren. Detta möjliggör en fortsatt uppgång i sysselsättningen med kanske 40 000-—50 000 personer per år 1979 och 1980. Utbudet av arbetskraft kan antas stiga relativt mycket i en uppåtgående konjunktur. Den ökade efterfrågan på arbetskraft bör dock kunna leda till en viss minskning i antalet arbetslösa.

En det av de som i dag är sysselsatta genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer också att kunna få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Eftersom dessa personers arbetstid redan räknas som insats i produktionen betyder en övergång till den öppna arbetsmarknaden en höjning av produktiviteten.

Sammantfattningsvis pekar kalkylerna på att det är möjligt för den svenska ekonomin att återgå till en mera normal situation med en för-

Tabell 12 Försörjningsbalans 1975—1980 Årlig procentuell volymförändring

1975— = 1976-— = 1977— = 1978— = 1979—

1976 1977 1978 1979 1980

1 Förändring i procent av föregående års BNP.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 40

bättrad extern balans, en höjning av aktivitetsnivån och en dämpning av inflationstakten. Grunden till denna utveckling har lagts av den ekonomiska politiken under 1977 och 1978, som möjliggjort en förbättring av vår industris konkurrenskraft och en dämpning av inflationsförväntningarna. Om vägen till balans skall kunna fullföljas är i hög grad beroende på om vi kan få en fortgående förbättring på dessa båda om-råden. Det är regeringens avsikt att med all kraft verka för att en sådan utveckling kommer till stånd.

6¶Avslutning

Den bristande balansen i Sveriges ekonomi blev under hösten 1976 alltmer påtaglig. I motsats till de mindre avvikelser från tillväxttrenden som förekommit under tidigare konjunktursvackor var det fråga om en djupgående balansrubbning. Vårt kostnadsläge hade under loppet av ett par år försämrats med ca 25 46 i jämförelse med våra viktigaste konkurrentländer. Betydelsefulla branscher brottades med djupgående strukturproblem.

Det starkt försämrade konkurrensläget hade lett till att svensk industri förlorat marknadsandelar på såväl export- som hemmamarknaden. . Underskottet i bytesbalansen var stort och förutsågs komma att stiga. Sedan början av 1975 hade industriproduktionen minskat trots att en betydande lageruppbyggnad ägt rum. Näringslivets investeringsnivå var vikande. De stora kostnadsstegringarna hade byggt upp ett latent inflationstryck. | .

Regeringens ekonomiska politik inriktades därför på att återställa balansen i den svenska ekonomin. Åtgärder vidtogs för att genomföra en Kkostnadsanpassning i förhållande till omvärlden, för att stärka exportindustrins och den importkonkurrerande industrins internationella konkurrensförmåga och för att skapa förutsättningar för ett återtagande av förlorade marknadsandelar. Som betydelsefulla inslag i denna strategi ingick en successiv nedskrivning av den svenska kronan och beslutet att lämna den s. k. valutaormen. Den allmänna arbetsgivaravgiften sänktes från och med årsskiftet. Den privata konsumtionen stramades åt.

Det är för tidigt att med säkerhet bedöma effekterna av dessa ekonomisk-politiska åtgärder. Tydliga tecken kan emellertid iakttas på att utvecklingen börjat vända åt rätt håll. Underskottet i handels- och bytesbalansen blev under 1977 mindre än vad jag räknade med i årets finansplan. En klar förbättring av handelsbalansen inträffade under de sista månaderna förra året och har fortsatt under de första månaderna i år. För månaderna november 1977—mars 1978 uppgick överskottet till drygt 2 miljarder kr. En ökad optimism har kunnat skönjas inom näringslivet. Konjunkturbarometern för första kvartalet redovisar en mer

Prop. 1977/78: 150 Bilaga I Reviderad finansplan | 41

positiv utveckling än tidigare barometerdata. För andra kvartalet förutses ökad orderingång och fortsatt stigande exportorder.

Genom årets avtal mellan LO, PTK och SAF, som var präglat av medvetande om allvaret i de problem vårt land drabbats av och en stor beredvillighet att medverka till problemens lösning, har lagts en grund för en lugnare kostnads- och prisutveckling. Det är angeläget att statsmakterna svarar upp mot den vilja till medverkan som sålunda kommit ' till uttryck. Detta är inte minst betydelsefullt som Sveriges ckonomiska läge i många hänseenden alltjämt måste bedömas som allvarligt.

Kapacitetsutnyttjandet inom industrin ligger lågt. Våra relativa arbeiskraftskostnader per producerad enhet ligger alltjämt över nivån i våra konkurrentländer. Industriproduktionen fortsätter att sjunka. Investeringsutvecklingen är klart otillfredsställande. Antalet personer som är arbeislösa eller som sysselsätts genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder är högt. Någon snar lättnad i arbetsmarknadsläget kan inte förutses. Det är därför utomordentligt angeläget att kostnadsläget ytterligare nedbringas och att den produktivitetsreserv som föreligger i näringslivet frigörs. Behövliga stimulansätgärder bör i dagsläget inriktas på att förstärka industrisektorn. .

Det är mot denna bakgrund som man skall bedöma förslaget att från 1 juli ta bort den allmänna arbetsgivaravgiften. I motsats till vad fallet skulle vara vid en motsvarande momssänkning, är en dylik åtgärd ägnad att nedbringa de relativa arbetskraftskostnaderna i såväl exportsom hemmamarknadsindustrin. Konkurrenskraften 'i näringslivet förstärks, svsselsättningsmöjligheterna förbättras och förutsättningar skapas för en dämpad prisutveckling, Därmed kan större reellt innehåll ges åt träffade löncavtal.

Skulle de steg som nu vidtas icke visa sig tillräckliga för att uppnå angivna syften är regeringen beredd att i höst pröva om ytterligare avgiftssänkande åtgärder erfordras.

Borttagandet av arbetsgivaravgiften leder till en ökning av statens budgetunderskott. Enligt min mening är detta emellertid fullt försvarbart i nuvarande samhällsekonomiska läge, där alla ansträngningar måste inriktas på att få fart på ckonomin och återvinna ekonomisk balans. Det är inte statsbudgeten som skall balanseras utan ckonomin i dess helhet. Ett högre kapacitetsutnyttjande i näringslivet är en förutsättning för att statsbudgetens underskott på sikt ska kunna nedbringas.

Avtalet mellan LO, PTK och SAF förutsätter att omförhandlingar skall ske om prisstegringarna skulle överstiga 7,25 96 mellan januari och december i är eller 5 44 under perioden december 1978 t. o. m. oktober 1979. Det är betydelsefullt att avtalets förutsättningar håller. I syfte att hålla prisutvecklingen under kontroll har regeringen redan tidigare vidtagit åtgärder för att skärpa prisövervakningen. Min bedömning i dagsläget är att förutsättningarna att nedbringa inflationstakten 1978 till 8 <c

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 42

— kommer att förbättras genom den av regeringen nu föreslagna åtgärden. Detta skulle innebära en lägre prisstegringstakt än vi haft sedan 1973. Osäkerheten i sådana prisprognoser måste dock understrykas inte minst med hänsyn till svårigheterna att bedöma den internationella prisutvecklingen.

De förutsägelser jag i övrigt redovisar för 1978 innebär på vissa punkter justeringar i positiv riktning i förhållande till finansplanen. Överskott i handelsbalansen torde för första gången sedan 1973 komma att registreras. Bruttonationalprodukten torde därmed kunna komma att öka med knappt 1 726 mot förra årets minskning på 2,5 20. Bostadsinvesteringarna beräknas öka med nära 15 6. Det skulle vara första gången under 1970-talet — med undantag från en mindre ökning 1972 — som bostadsinvesteringarna ökar.

Nägon klar förbättring av industrisysselsättningen kan dock förutses först under 1979. Liksom tidigare måste därför en hög arbetsmarknadspolitisk beredskap upprätthållas. De ytterligare arbetsmarknadspolitiska insatser som vidtas är erforderliga för att hålla arbetslösheten nere.

Trots den mer optimistiska bedömning av vårt lands ekonomiska läge som nu kan göras, vill jag återigen understryka att åtskilliga allvarliga problem återstår att lösa. Industriproduktionen väntas inte öka förrän 1979. Strukturomvandlingen inom näringslivets krisbranscher har bara påbörjats. Industriinvesteringarna faller alltjämt. Utrymmet för ökad privat konsumtion kommer under flera år att vara begränsat även om den minskning av konsumtionen som skedde förra året och som förutses också i år därefter bör kunna undvikas. Det privata konsumtionsutrymmet kommer inte minst att vara beroende av i vilken utsträckning den kommunala konsumtionen kan bringas ned, För innevarande år förutses en ökning av den kommunala konsumtionen på inte mindre än 4,1 %o. Det är en siffra som är oförenlig med de krav på utgiftsåterhållsamhet som med ökad kraft måste ställas under kommande år.

Sådana krav gäller också den statliga sektorn. Under 1978 beräknas den statliga konsumtionen minska med 0,8 6. Utrymme för nya åtaganden kommer inte heller att finnas under de närmast kommande åren. För 1978 förutses ett underskott i den offentliga sektorns finansiella sparande på drygt 8 miljarder kr. Detta är emellertid till stor det konjunkturpolitiskt betingat och en följd av åtgärder som måst vidtas inte minst på arbetsmarknadspolitikens och industripolitikens område för att hålla sysselsättningen uppe. På sikt är dock en ökning av den offentliga sektorns finansiella sparande erforderlig. Detta medför att offentliga utgiftsökningar måste begränsas till starkt prioriterade områden. Det är också nödvändigt att hushållens sparande ökas. I detta syfte har regeringen nyligen framlagt förslag om nya sparformer som syftar till att ge småspararna möjlighet till en långsiktig värdesäkring av sina sparmedel.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 43

Skulle den internationella konjunkturutvecklingen bli väsentligt snabbare än vad som idag kan antas, kan detta på längre sikt komma att leda till en expansionstakt som kan äventyra de stabiliseringspolitiska målen. Regeringen måste därför vara beredd att i ett sådant skede vidta nödvändiga restriktiva åtgärder. Återställandet av balans i den svenska ekonomin måste ske i sådan takt att förutsättningarna för en framtida stabiliseringspolitik inte försvåras.

Underlaget för en försiktig optimism i fråga om den ekonomiska utvecklingen har alltså blivit fastare. Den svenska ekonomin har passerat botten i konjunkturhänscende, Vi kan räkna med en förbättring under det kommande året. Det är cmellertid en förbättring som sker från en mycket låg utgångsnivå. Vi kommer att få brottas med en rad strukturproblem under lång tid framöver. Mycket beror på den fortsatta internationella konjunkturutvecklingen. En uppbromsning skulle få negativa återverkningar också för Sverige. Inte minst den under senare tid ökande beslutsamheten i vår omvärld att söka bemästra arbetslöshetsproblemen genom en mera expansiv politik leder emellertid till att en viss optimism också i detta hänseende kan vara berättigad.

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som Bilaga: Reviderad nationalbudget 1978

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska poli-

tiken som jag har förordat i det föregående.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 44

Tabellförteckning

1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa länder och länderom-

råden 1975—1978 5 2 Försörjningsbalans för 1977 | | 11 3 Betalningsbalans 1974—1977 | | 13

4¶Statens inkomster och utgifter 1976—1978 21

5 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn 1976—1978 23 G Finansiellt sparande 1976—1978 23 7 Finanspolitiska effekter 1975—1978 | 25 8 Försörjningsbalans för 1978 | 33 9 Bytesbalans för 1976—1978 | | 35 10 Prisutveckling 1978—1980 | 37 11 Bytesbalans 1977-1980 | 28 12 Försörjningsbalans 1975—1980 oe | 39

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978

Bilaga Reviderad Nationalbudget 1978

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 1 Bil. Reviderad nationalbudget 1978

DEN REVIDERADE NATIONALBUDGETEN 1978

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten för 1978 som härmed läggs fram är utarbetad inom ekonomidepartementet och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.

Nationalbudgeten består av tre delar. I den första delen, kapitel 1, sammanfattar ekonomidepartementet det ekonomiska läget och konjunkturutsikterna. Den andra delen, kapitel 2—9, behandlar utvecklingen, t.o.m. 1978 inom olika områden mera i detalj. I den tredje delen redovisas vissa kalkyler över en tänkbar utveckling 1979 och 1980. Dessa kalkyler har utförts inom ekonomidepartementet.

Käapitlen 3 Utrikeshandeln, 6 De enskilda konsumenternas ekonomi, 7 Investeringarna och 9 Kreditmarknaden har sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har även sammanställt avsnitten om gruvor, mineralbrott och tillverkningsindustri samt skogsbruk i kapitel 4. Av ett bihang som följer efter kapitel 10 framgår även i tablåform vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom ekonomidepartementet resp. konjunkturinstitutet. Vidare redovisas prognostal för olika delsektorer enligt ekonomidepartementets och konjunkturinstitutets bedömningar.

Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1978 vilar på ekonomidepartementet där arbetet med nationalbudgeten letts av statssekretcraren Lars Wohlin och departementsrådet Lennart Nilsson. |

1 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan. 2

1 Sammanfattande översikt! 1.1 Tillbakablick

De nationalräkenskaper för 1977 som nu föreligger bekräftar den bild av den ekonomiska utvecklingen förra året som gavs i den preliminära nationalbudgeten. De preliminära siffrorna visar att den samlade produktionen i vårt land, bruttonationalprodukten (BNP), minskade med 2,5 Jo mätt från användningssidan. Samtidigt hade den ekonomiska politiken expansiv inverkan på samhällsekonomin. I kapitel 8 redovisas kalkyler över finanspolitikens effekter. Där framgår att finanspolitiken sammantaget ökade BNP med ca 3 20 1977. Utan denna påverkan skulle sålunda en produktionsminskning på mer än 5 90 varit att vänta från 1976 till 1977. Det finns dock anledning att understryka osäkerheten i beräkningarna. En rad förhållandevis schablonartade antaganden får göras. Detta gäller kanske särskilt för ett år som 1977, då svårigheterna varit betydande att beräkna effekterna av lagerstöd, investeringsstimulanser och olika industripolitiska åtgärder. Men kalkylerna duger för att ange ett grovt mått på finanspolitikens effekter.

BNP-beräkningar görs också från produktionssidan. Enligt dessa kalkyler minskade BNP med 1,5 20. Differensen mellan produktions- och användningssidekalkylerna skulle därmed vara betydligt större 1976— 1977 än de närmast föregående åren, vilket möjligen kan tolkas så att osäkerheten i det statistiska underlaget är något större än vanligt. Det ' kan hävdas att osäkerheten i regel är något större när BNP framräknas från produktionssidan. Osäkerheten är bl.a. stor när det gäller verkstadsindustrins produktionsvolym. Produktionsberäkningarna för tjänstesektorerna är också mycket osäkra. Även på användningssidan finns självfallet felmarginaler, speciellt vad gäller beräkningen av lagerposten. För 1977 — med en mycket stor restpost i transaktionerna med utlandet — kan det kanske också ligga nära till hands att föreställa sig att cxporten undervärderats något.

Som framgår av tabell 1: I minskade såväl investeringar som privat konsumtion 1977. Exportvolymen lyckades nätt och jämnt överskrida 1976 års nivå, medan importfallet blev kraftigt. I reala termer förstärktes därmed handelsbalansen. Eftersom importpriserna steg snabbare än ex-

11 detta kapitel presenteras ekonomidepartementets bedömning av det ekonomiska läget och av konjunkturutsikterna. Här (men ej i de specialkapitel som utarbetats av konjunkturinstitutet) inarbetas också effekterna av de förslag till ekonomisk-politiska åtgärder som lagts fram i den reviderade finansplanen. I de följande kapitlen 2 t. o. m. 9 redovisas mera ingående utvecklingen inom olika områden. I kapitel 10 redovisas en tänkbar utveckling för 1979 och 1980.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 . 3

Procentuell volymförändring från

föregående år

portpriserna försämrades däremot handelsbalansen i löpande priser. De fortsatta underskotten i fråga om tjänsteutbytcet, turism, sjöfart etc., och transfereringarna, medförde ett ökande bytesbalansunderskott. Inflationen blev hög och läget på arbetsmarknaden försämrades något under loppet av året, även om arbetslösheten hölls nere med hjälp av omfattande arbetsmarknadspolitiska insatser.

De bakomliggande orsakerna till att 1977 blev ett ur ekonomiska synpunkter så dåligt år har utförligt beskrivits i många sammanhang, bl. a.

i den preliminära nationalbudgeten i år. Det kan därför här räcka med

att kort beröra de mest väsentliga punkterna. |

Den internationella konjunkturen kom att utvecklas avsevärt svagare under 1976 och 1977 än vad som föreföll troligt när den s. k. överbrygg-

Tabell 1: 1 Försörjningsbalansens utveckiing 1974—1977 Procentuell volymförändring, 1975 års priser

1974— 1975— 1976—

1975 1976 1977 Tillgång

Efterfrågan

1 Lagerinvesteringarnas förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 4

ningspolitiken utformades under 1974 och 1975. Avtalsuppgörelsen för 1975 och 1976 som resulterade i mycket kraftiga lönestegringar baserade sig också på föreställningar om en gynnsam internationell konjunktur. Av betydelse för lönekostnadsutvecklingen 1975 och 1976 var också den snabba pris- och vinstutvecklingen i främst råvarubranscherna under de närmast föregående åren. Vidare hade den ckonomiska politiken i vårt land fr. o. m. 1974 getts en klart expansiv inriktning. Medan omvärlden upplevde den kraftigaste recessionen på flera decennier kom Sverige att ha högkonjunktur. Denna olikartade utveckling kom att sätta sina spår.

Den matta utländska efterfrågan ledde snart till att vår industriproduktion började falla, eftersom närmare hälften därav går på export. Produktiviteten ökade allt långsammare. Arbetskraftskostnaderna per producerad enhet steg sammantaget för 1975 och 1976 inte mindre än 35 96 snabbare än i Förbundsrepubliken Tyskland, till vilket land Sverige var knutet via den s. k. valutaormen. Den svenska industrins konkurrenskraft försvagades successivt. Exporten tappade marknadsandelar. Vinstutvecklingen blev allt svagare, investeringskurvan vände efterhand. Samtidigt medverkade sysselsättningspolitiken och lagerstödet till att produktionen på lager ökade starkt. Efterhand började också strukturella problem visa sig inom flera branscher, t. ex. varvs-, järn- och stål och tekoindustrierna.

Den internationella konjunkturen hade visat en tillväxt i många länder under ett års tid från mitten av 1975 till mitten av 1976. Frånsett en kort period av snabbare tillväxt kring årsskiftet 1976/1977 kom tillväxten i de flesta länder att bli ganska svag, med Förenta staterna som betydelsefullt undantag.

Till den inledande dystra ”årsredovisningen” för 1977 bör fogas vissa kommentarer. Även om utvecklingen, mätt mellan genomsnittslägena för 1976 och 1977, i många avseenden blev negativ kom ändå förloppet under 1977 att ändra karaktär i några fall. Detta blir än tydligare om den hittills statistiskt belysta perioden av 1978 inkluderas. Framför allt gäller det utrikeshandeln. Exporten visade en tydlig uppgång fjärde kvartalet i synnerhet i fråga om verkstadsprodukter. Till en del förefaller det vara en förskjutning av varuexport från tredje till fjärde kvartalet. Exportvolymen sjönk markant under tredje kvartalet för att sedan öka mycket kraftigt till det sista kvartalet på året. Bidragande till en sådan utveckling är den mycket stora lagerneddragningen under fjärde kvartalet och i början av detta år. Med hänsyn härtill finns det skäl att räkna med att den högt uppdrivna cexporttillväxten kring årsskiftet 1977/1978 blir något lugnare framöver. Emellertid har devalveringen skapat nya förutsättningar att konkurrera och. konjunkturinstitutet räknar med återtagande av förlorade marknadsandelar redan från fjärde kvartalet i fjol. Detta innebär också att andelsförlusten för helåret 1977 skulle inskränka

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 5

sig till drygt 22 för bearbetade varor (exkl. fartyg) inom OECDområdet, eller mindre än hälften av vad som räknades med i den preliminära nationalbudgeten. Det finns en rad skäl till att andelsförlusten 1977 blev mindre än väntat. Exportefterfrågans priskänslighet kan vara annorlunda än vad som tidigare antagits. Det är också möjligt att effekterna av priskänsligheten fördelar sig annorlunda över tiden än vad man föreställt sig. Det är sannolikt att omsvängningen från rclativprishöjningar på exportvarorna 1975 och 1976 till relativprissänkningar 1977 har ”skurit av” en del av kvarstående negativa volymeffekter på exporten från den ogynnsamma prisbilden tidigare år. Exportens varusammansättning kan också ha haft en betydelse. En annan omständighet som bör lyftas fram är att lagerneddragningen blev större än väntat förra året. En väsentlig andel härav avser exportvaror.

Exporten till länderna utanför OECD-området utvecklades ogynnsamt 1977. Exporten till OPEC-länderna sjönk med 10 46 1977, vilket innebar cn andelsförlust i storleksordningen 20 96 eller mer än summan av de andelsvinster som noterats under de två föregående årens gynnsamma andelsutveckling. Exporten till Östeuropa och Kina uppvisade en fortsatt kraftig nedgång.

Vad gäller importutvecklingen förra året kan nu konstateras att den dämpning som successivt framträdde blev avscvärt kraftigare mot slutet av året än vad konjunkturinstitutet räknade med i den preliminära nationalbudgeten. Under fjärde kvartalet låg sålunda importnivån ca 12 90 under motsvarande volymtal för fjärde kvartalet 1976. För helåret inregistrerades en nedgång på ca 4,5 90 (i nationalräkenskapstermer). De mest betydelsefulla faktorerna bakom den kraftiga importminskningen var en kraftig dämpning i utvecklingen av såväl den privata konsumtionen som de totala bruttoinvesteringarna under loppet av 1977. Dessutom spelade lagerutvecklingen in.

Den reala handelsbalansen kom att bli något bättre än cnligt beräkningarna i januari. Även i löpande priser har handelsbalansen utvecklats bättre än väntat. Underskottet blev som framgår av tabell 1: 2 4,6 miljarder kr. 1977. Bytesbalansens underskott blev knappt 15 miljarder kr. Sammanställs uppgifterna över bytesbalans och kapitalbalans med valutareservens förändring kan en restpost av storleksordningen 7,4 miljarder kr. — motsvarande halva underskottet i bytesbalansen — konstateras. För både 1975 och 1976 uppgick restposten till ca 5,4 miljarder kr. Förändringen i restposten från 1976 till 1977 är inte exceptionellt stor om man samtidigt beaktar utvecklingen för de registrerade kortfristiga handelskrediterna på kapitalbalansen. Summan av restposten och registrerade kortfristiga Jån i utländska banker för finansiering av import och export har sålunda inte visat någon större förändring de senaste tre åren. 1975 uppgick nämnda summa till 7 miljarder kr., 1976 knappt 6 och för 1977 till ca 7 miljarder kr. Den osäkerhet som restposten repre-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan : 6

Tabell 1: 2 Betalningsbalans för 1974—1977 Milj. kr., löpande priser

1974 1975 1976 1977

Export av varor 70514 — 72012 — 80195 85 527

Import av varor "72 800 74 000 85 300 90 148 Handelsbalans —2 286 —1 988 —5 105 —4 621 Korrigering av handelsstatistiken —100 —268 —106 — —366 Sjöfartsnetto 3 868 2 940 3 149 3 006 Resevaluta —2 232 —2 542 —3 169 —3 601

Övriga tjänster, netto —1688 +=—2239 +=——2888 —3 628

Förändring i valutareserven p.g.a.

kursrörelser i —1 —863 486 1196 Valutareservens totala förändring -——3 524 5076 —2140 6015

senterar torde till en del också gälla tjänsteutbytet med utlandet. Statistiska centralbyrån undersöker f.n. storleken på företagens import och export av tjänster.

Som redan framhållits blev lageromsvängningen större än väntat förra året. Lagerneddragningen blev särskilt markant under sista kvartalet. Lagerneddragningen fortsätter i år, med tyngdpunkt på första halvåret. En avsevärd andel går på export och torde därför övergångsvis ge något ”uppblåsta” exportsiffror.

Den privata konsumtionen minskade med knappt 1 90 i volym från 1976 till 1977. Ser man till utvecklingen under loppet av fjolåret kan konstateras att nedgångstakten ökade avsevärt under halva halvåret. Till en del torde detta ha förorsakats av mervärdeskattehöjningen den 1 juni. Det gäller nästan alla former av privat konsumtion, men med särskilt accentucrad nedgång vad gäller bilar. För dessa- noterades en nedgång på 30—40 0 tredje och fjärde kvartalen 1977 jämfört med motsvarande kvartal 1976. Markant var också att livsmedelskonsumtionen sjönk med 2 46 förra året. Trots den svaga konsumtionsutvecklingen steg sparandets andel av disponibelinkomsten till den mycket höga nivån 9 1/2 Zo. Detta möjliggjordes av att de reala disponibla inkomsterna faktiskt ökade med 1,5 20. Konsumtions- och sparandebenägenheten kan mot bakgrund av inkomstutvecklingen te sig något förvånande. Emellertid bestod i stort sett hela disponibelinkomstökningen av en uppgång av transfereringarna, särskilt till pensioner. Detta kan ha verkat neddragande på konsumtionsbenägenheten. Även andra faktorer, av ibland mera psykologisk art kan emellertid ha spelat in, t. ex. att insikten om det allvarliga ekonomiska läget för svensk ekonomi successivt

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 7

blev allmän under fjolåret. Tillsammans med en sen avtalsuppgörelse för lönerna ledde detta till en ökad försiktighet vad gäller privat konsumtion. Det kan i detta sammanhang finnas anledning att något beröra sambandet mellan den inhemska efterfrågenivån och utrikeshandelns utveckling. I inledningen till den internationella recessionen låg efterfrågenivån påtagligt högre i Sverige än vad som gällde i omvärlden. Vårt s. k. relativa efterfrågetryck steg därmed under 1974 och 1975. I och med att en viss försiktig återhämtning påbörjades inom OECD-området medan aktivitetsnivån i vårt land minskade sjönk också det relativa efterfrågeläget. Denna sänkning skulle i och för sig ha lett till en minskad import och ökad export utan förändringar i den svenska kronans yttre värde. Möjligheterna att kompensera en vikande hemmamarknad med ökad export och undanträngning av import skulle dock varit betydligt sämre. I stället hade produktion och sysselsättning drabbats med desto större kraft. Samtidigt var sänkningen av det relativa efterfrågetrycket en förutsättning för att snabbt uppnå en effektiv devalvering, dvs. en sänkning av Sveriges relativa ecxportpriser. Genomslaget av kostnadsanpassningen på exporten och importen hade annars gått betydligt långsammare. Själva tidsfaktorn är av central betydelse eftersom ju längre tid effekten av en devalvering tar att slå igenom, desto större är risken vid ett högt relativt efterfrågetryck att de pris- och lönestegringar som en devalvering lätt genererar hinner äta upp effekten av devalveringen.

1.2 Utvecklingen under 1978 Inledningen av året har inneburit en hygglig exportutveckling, svag privat konsumtion, svag investeringsverksamhet i näringslivet men en förnyad uppgång i bostadsbyggandet sedan andra halvåret i fjol. Den kommunala konsumtionen fortsätter att expandera starkt. Den sammantagna inhemska efterfrågan är emellertid låg, vilket för med sig en mycket svag importutveckling och handelsbalansutvecklingen har till stor del av denna anledning varit mycket gynnsam. Arbetsmarknadsläget har inte nämnvärt försämrats. En omständighet av största vikt är den skiftning mot ett mera optimistiskt — eller i vart fall mindre pessimistiskt — stämningsläge som tycks ha inträffat i industrin. Skälen härtill är flera. Devalveringen tycks ha varit lyckosam, så långt det nu är möjligt att ännu statistiskt beligga en sådan sak. Prissättningen på exportprodukterna förefaller ha varit sådan att positiva volymeffekter successivt uppstår. Avtalsuppgörelsen LO-—PTK-—SAF innebär låga avtalsmissiga lönepåslag och omfattar nästan två år. Det samhällsansvar som parterna på arbetsmarknaden därmed visat har sannolikt en mycket stor betydelse för tilltron till möjligheterna att vända ckonomin i en positiv riktning. Åtskilligt av stämningsomslaget kan utläsas i konjunkturinstitutets marsbarometer för industrin. Orderingången har mera allmänt visat en uppåtgående ten-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan | 8

dens och förhoppningarna att det fortsätter uppåt är ganska vitt spridda. För den totala produktionen i industrin väntas andra kvartalet medföra en vändpunkt. Däremot kan ännu någon ljusning inte skymtas vad gäller industrins sysselsättning. Tvärtom — med större eftersläpning än normalt mellan produktionsuppgång och sysselsättningsökning — kan vissa ytterligare påfrestningar förutses. Till avsevärd del sammanhänger detta med den arbetsmarknadspolitik som har förts under senare år. Reserverna av outnyttjad arbetskraft är på sina håll betydande. Den väntade produktionsförstärkningen kommer självfallet i första hand att resultera i ett högre utnyttjande av dessa reserver och först i ett senare läge medföra en ökad sysselsättning.

Det kan finnas anledning att stryka under att den ekonomiska situationen fortfarande är dålig. Det som hänt är att förhoppningar, prognoser, tendenser visar på en vändning. För industrikonjunkturen (betraktad från produktionsaspekten) kan det vara rimligt att tro på en vändning under första halvåret. Sysselsättningskurvan vänder senare. Och för de branscher som helt eller delvis präglas av strukturella kriser kan någon allmän ljusning ännu inte skönjas.

Som alltid för en ekonomi av vår typ är den internationella konjunkturens förlopp av avgörande betydelse. I kapitel 2 redovisas ekonomidepartementets syn på konjunkturutsikterna i vår omvärld för 1978. Där framhålles att konjunkturindikatorerna i vissa länder gav en något ljusare bild av läget i början av 1978 jämfört med situationen några månader tidigare. Det gäller t.ex. för Förbundsrepubliken Tyskland, Japan, Storbritannien och Frankrike. För de mindre länderna och de ur vår synpunkt så viktiga nordiska grannländerna är däremot läget nu snarare något dystrare. I Förenta staterna medverkade cen ovanligt kall väderlek och den utdragna kolgruvestrejken till en dämpad utveckling i början av året.

Den underliggande styrkan i konjunkturen för den amerikanska ekonomin förefaller emellertid fortfarande vara stark. Arbetslösheten fortsatte också att sjunka under första kvartalet i år, samtidigt som sysselsättningen ökade. Budgotförslaget för 1978/79 innehåller en skattesänkning på 25 miljarder dollar, som — om den genomförs — sätts in under fjärde kvartalet i år. Därigenom skulle det vara möjligt att motverka den avmattning som kunde väntas efter ca 3 års snabb ekonomisk tillväxt. Det kan dock finnas anledning att sätta ett litet frågetecken i kanten för styrkan i den fortsatta expansionen i Förenta staterna. Genom den starkt tillväxtfrämjande politik som Förenta staterna fört — och avsaknaden av en mera bestämd sådan i andra viktiga länder, främst Japan och Förbundsrepubliken Tyskland — har underskottet i den amerikanska bytesbalansen vuxit mycket snabbt under det senaste året. Skillnaden i tillväxt, inflation och i bakgrunden den ekonomisk-politiska filosofin har lett till stora jämviktsbrister i den internationella handeln och betydande

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | | 9

förskjutningar i kurserna mellan viktiga valutor. Trots omfattande stödoperationer har dollarn sjunkit till en lägre nivå mot de västtyska, japanska och schweiziska valutorna än någon gång under efterkrigstiden.

Överskottsländerna som kraftigare än Förenta staterna har prioriterat inflationsbekämpningen har på det hela taget stått emot försöken att få dem att kraftigt stimulera efterfrågan. Den västtyska regeringen har sålunda sagt sig först vilja studera utvecklingen under första kvartalet i år innan man tar ställning till om ytterligare åtgärder behöver sättas in. Officiella uttalanden under senare tid har också uttryckt tvivel om möjligheterna att nå upp till en tillväxt på 3,5 2 1978, vilket är den målsatta siffran. Det förtjänar påpekas att eventuella åtgärder i stimulerande riktning med sedvanlig tidsfördröjning torde få sina huvudsakliga positiva effekter först mot slutet av året.

Förenta staterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Japan har ansetts ha ctt särskilt ansvar för att världsekonomin återigen skulle komma tillbaka till snabb tillväxt, ett högt utnyttjande av resurserna och en reduktion av den höga arbetslösheten. Som tidigare framhållits är det egentligen bara Förenta staterna som levt upp till denna målsättning. Tillväxten var där ca 5 90 1977 mot ungefär hälften i Förbundsrepubliken Tyskland.

Även om det kan förefalla troligt att stimulanser sätts in i Förbundsrepubliken Tyskland och att tillväxttakten där blir något högre i år kan Förenta staterna komma att finna det svårt att undvika en viss dämpning i tillväxttakten framöver. Tonvikten i politikutformningen glider sakta över mot inflationsbekämpning och reducering av det kraftiga bytesbalansunderskottet. Men tillväxten håller sig troligen kvar över 4 9c även i år.

Möjligheterna att nå en förbättrad tillväxt i Västeuropa 1978 har ökat. Det är inte bara p. g. a. sannolikheten av en något högre tillväxt i Förbundsrepubliken Tyskland. Särskilt för Storbritannien torde stagnationen brytas. Förutsättningarna härför har ökat avsevärt genom en lyckosam pris- och kostnadsbekämpande ekonomisk politik under senare år. Stimulansåtgärder har också satts in i syfte att öka tillväxten. Även Frankrike och troligen också Italien har flera frihetsgrader än tidigare att föra en mera cxpansiv politik. För många små länder föreligger en fasförskjutning, såtillvida att politik mot inflation och växande underskott i utrikeshandeln sattes in betydligt senare än i de flesta stora länder. Också för 1978 torde därför de mindre ländernas tillväxt bli svag.

Sammantaget för Västeuropa kan tillväxttakten väntas öka från 2 96 1977 till storleksordningen 2,5—3 90 i år och förmodligen högre nästa år om, vilket är sannolikt, erforderliga ekonomisk-politiska insatser görs. Investeringarna visar ännu ingen självgenercrande växtkraft och det allmänna förtroendeklimatet i näringslivet är fortsatt ganska ogynnsamt. Däremot har en viss positiv grundton kommit fram på scnare tid vad

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan > 10

gäller ”consumer confidence”, i t. ex. EG-länderna. Det är därför inte osannolikt att den privata konsumtionen i dessa länder kan komma att visa förnyad växtkraft och öka i högre takt under 1978. Efterhand påverkas produktion och investeringar. Om en utveckling enligt dessa linjer inträffar kan BNP-tillväxten i Västeuropa bli något högre än vad som angivits ovan. Emellertid finns anledning att utfärda en varning, som sammanhänger med lagerutvecklingen i dessa länder. Lagren ligger ännu på en hög nivå i Västeuropa och vid en snabbare efterfrågetillväxt är det troligt att en viss lagerkorrigering kommer till stånd. Det är i och för sig möjligt att en sådan process kan sträckas ut i tiden, men det finns också en viss risk att det går snabbare. I så fall kan de depressiva tendenserna härav motverka en uppsnabbning i tillväxtförloppet.

Sammantaget har som huvudprognos för den internationella konjunkturen i kalkylerna lagts in en successivt något lägre tillväxt i Förenta staterna och en tilltagande tillväxt i Västeuropa. För hela OECD-området bedöms tillväxten kunna bli ca 4 &6 från 1977 till 1978. Världshandeln har visat en avsevärd inbromsning i expansionstakten, från 12 <c 1976 till 4,5 20 1977, ökningen väntas bli knappt 5 20 1978. För både 1976 och 1977 sammanhänger ökningstakten en hel del med lagerförloppet. Uppdragningen av lager 1976 drev upp handelssiffrorna och lageromsvängningen till 1977 fick sedan minuseffekter på världshandeln. Nytillkomna omständigheter som växer i styrka och sannolikt påverkar handelsutbytet i inte oväsentlig omfattning är tendenser till ökad protektionism och den instabila situationen på den internationella valutamarknaden.

Borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften i hela landet från den 1 juli 1978, som föreslås i den reviderade finansplanen, kommer att få betydelse för såväl exportutvecklingen som på förloppet på Övriga områden i den svenska ekonomin. Borttagandet betyder att företagens arbetskraftskostnader sänks med ca 1,5 46, räknat för helår. I de effektkalkyler som har gjorts och som inarbetats i prognoserna i detta kapitel har antagits att konstnadssänkningen i huvudsak används till att sänka priserna.

Den totala exporten väntas öka med 5,8 46 från 1977 till 1978, mätt i nationalräkenskapstermer. Exporten av bearbetade varor (exkl. fartyg), väntas öka med 8—10 9, medan råvaruexporten stiger något långsammarc. Fartygsexporten verkar kraftigt nedhållande på exportvolymen; utförseln av fartyg torde nära nog halveras. Detta gäller främst nybyggda fartyg. Avgiftssänkningen har i kalkylerna bedömts sänka exportprisnivån med ca 0,5 procentenheter. Volymen påverkas av den extra prisdämpande åtgärden först med en viss eftersläpning. Med de elasticitetstal som har tillimpats av konjunkturinstitutet kan volymhöjningen trolicen väntas uppgå till 0,1 0 för helåret 1978. I sammanhanget finns det anledning att åter påpeka att de exportbedömningar som konjunktur-

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 oo HU

Tabell 1: 3 Försörjningsbalans för 1978

Miljarder Procentuell volymkr. 1977, förändring, 1975 års

löpande = priser

priser

1976— 1977—

1977 1978

Tillgång

Efterfrågan

1 Lagerinvesteringarnas förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.

institutet presenterar i kapitel 3 inte har kunnat inrymma effekterna av ' de ekonomisk-politiska förslag som lagts i den reviderade finansplanen.

Tillväxten av våra exportmarknader för bearbetade varor beräknas till 4 90. Relativpriset antas komma att sjunka med 5 å 5 1/2 46 efter en nedgång med ca 3 96 1976—1977. Andelsvinster i storleksordningen 5 co för bearbetade varor har bedömts möjliga att nå 1978. Därvid har lagts in cn bedömning att kvarvarande negativa effekter på andelsutvecklingen från prishöjningarna 1975 och 1976 blir mycket små eller obefintliga.

Omsvängningen väntas bli mycket markant för verkstadsexporten; från en liten tillbakagång 1977 till en ökning på ca 8 46 i år. Pappersexporten som klarade sig förhållandevis hyggligt 1977 väntas öka med ytterligare 11 90 i år och för järn och stål förutses en volymökning på 7 <c. Även för trävaror och massa förutses en ökning.

Borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften syftar bl. a. till att uppnå cn lägre inflationstakt. I den konkurrensutsatta sektorn av ekonomin får företagen utrymme för ytterligare relativa prissänkningar i förhållande till utländska konkurrenter både på hemma- och exportmarknad. I den skyddade sektorn där det är lättare för företagen att tillämpa

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 12

en stelare prissättning får man utgå från att prispolitiken får en sådan utformning att huvuddelen av avgiftssänkningen kommer konsumenterna tillgodo. Enligt konjunkturinstitutets prognos i kapitel 6 för konsumentprisernas utveckling skulle det vara möjligt att komma ner under den gräns för prisutvecklingen under 1978 som förutsätts i de på den privata arbetsmarknaden träffade avtalen. I den prognosen har den föreslagna avgiftssänkningen inte kunnat beaktas. Inräknat effekterna av borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften och sänkningen av diskontot med en halv procentenhet från den 20 april 1978, beräknas nu priserna öka med 8 47 under Joppet av året.

1978 års löneavtal ger, inberäknat en relativt låg löneglidning, en realt disponibel inkomst som minskar med ca 1 1/4 90. De i kapitel 6 utförda beräkningarna över disponibelinkomstens fördelning visar att pensioner och transfereringsinkomster behåller sin reala köpkraft 1978. Som ovan nämnts har effekterna på priserna av avgiftssänkningen inte där kunnat beaktas.

Det torde vara rimligt att anta att konsumenterna försöker hålla kvar sina Kkonsumtionsmöjligheter i år genom att sänka sparkvoten. Här har därför förutsatts att nedgången i den reala konsumtionsvolymen stannar vid 1 Z. I genomsnitt för 1978 skulle då konsumtionsstandarden ligga på samma nivå som under första halvåret 1976. Detta innebär samtidigt att den lägsta nivån under 1978 skulle ha nåtts redan under första kvartalet och att volymen därefter sakta stiger under loppet av året.

Den offentliga konsumtionen präglas av två skilda tendenser. Statens egen konsumtion låg 1977 och kommer även 1978 att ligga på en ungefär oförändrad nivå. Kommunernas resursanspråk ökar dock; för 1978 väntas deras konsumtionsvolym öka med ungefär 4 90.

Detta är i och för sig en icke oväsentligt lägre takt än under 1975 och 1976 men fortfarande högt med tanke på det begränsade sammanlagda resursutrymmet för privat och offentlig konsumtion. Kommuninvesteringarna torde enligt bedömningar baserade på enkätmaterial ligga kvar på en oförändrad nivå 1978. Detta trots att bostadsinvesteringarna ånyo börjar öka, vilket regelmässigt ställer krav på kommunala följdinvesteringar.

Minskningen av lägenhetsreserven och anpassningen av låncmöjligheterna till kostnadsutvecklingen har skapat en grund för ett ökat bostadsbyggande, även av flerfamiljshuslägenheter. Påbörjandet av nya lägenheter tycks komma att ligga på den nivå som förutsades i finansplanen i januari, inemot 60 000 lägenheter. |

Under 1978 kommer det ökade bostadsbyggandet att väga upp minskningar i byggaktiviteten på andra håll, exempelvis inom handel och industri. Handelns investeringar minskar sålunda med närmare 10 <5 i år. Med tanke på de begränsade konsumtionsökningar som kan

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 13

väntas framöver torde investeringsnivån inom sektorn förbli låg under flera år.

Med tanke på den även i år låga vinstnivån och den betydande outnyttjade kapacitet som finns kan någon ökning av industriinvesteringarna inte väntas i år. Tillgängligt enkätmaterial tyder på en fortsatt investeringsminskning på drygt 10 2. Av avgörande betydelse för investeringsutvecklingen är hur stor den faktiska kapacitetsreserven är. Om denna reserv är mindre än vad tidigare trendmässiga samband indikerar skulle investeringsbehovcet visa sig tidigare än om motsatsen gäller. En grundläggande förutsättning är dock att försäljnings- och vinstförväntningarna gradvis blir mera optimistiska. |

Totalt innebär den skisserade utvecklingen att de fasta investeringarna fortsätter att sjunka något även 1978. Minskningarna hänför sig i första hand till näringslivet.

Avvecklingen av överlagren påbörjades under 1977, då också lagerpolitiken lades om, Denna avvecklingsprocess fortsätter under 1978, i särskilt hög grad under det första halvåret då basindustriernas lageravveckling är som mest omfattande. Inom verkstadsindustrin ligger tyngdpunkten i avvecklingen på andra halvåret. Lagerminskningen har av konjunkturinstitutet beräknats till 6 å 7 miljarder kr. motsvarande en produktionsnedhållande effekt om ca 1,5 70 räknat på totalproduktionen.

Den ovan redovisade efterfrågeutvecklingen, med avräkning för importen, leder till att BNP ökar med ca 1 96 i år. Den omstrukturering av ekonomin som pågår illustreras av att det i år för första gången på länge är varuproduktionen som ökar snabbare än tjänsteproduktionen. Industriproduktionen torde öka med ca 1/2 96. Den privata tjänsteproduktionen väntas komma att ligga på en oförändrad nivå.

Sysselsättningsmässigt fortsätter dock minskningen inom varuproduktionen, en minskning med över 20 000 personer mellan årsgenomsnitten 1977 och 1978 kan väntas för industrin. För utvecklingen under loppet av året torde detta ändå innebära en viss vändning uppåt mot slutet av året. |

Även under 1978 kommer man att få räkna med betydande påfrestningar på arbetsmarknaden inom många regioner och inom flera branscher. Totalt sett är det dock troligt att efterfrågan i stort sett kommer att motsvara utbudet av arbetskraft. En viss ökning av arbetslösheten genomsnittligt sett kan möjligen komma att inträffa. I år föreligger särskilt stora osäkerheter i sysselsättningsberäkningarna. Speciellt gäller detta antagandena om i vilken grad bortfallet av arbetsinsatser genom införandet av den femte semesterveckan kommer att kompenseras av nyanställningar.

En låg inhemsk cefterfrågenivå och en förbättrad konkurrenskraft för de svenska producenterna leder till att importen, i volym räknat, sjun-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 14

Tabell 1: 4 Förändring i BNP-komponenterna i procent av bruttonationalprodukten föregående år 1974—1978 1975 års priser

1974 1975 1976 1977 1978

Nettoefterfrågan från utlandet! —1,8 —3,3 —1,0 L1 2,5 Summa BNP-ökning 4,1 0,8 1.4 —2,5 0,8 1 Export av varor och tjänster ./. import av varor och tjänster. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån samt beräkningar utförda inom ckonomidepartementet.

ker med 3,5 %o. Den konkurrensförbättring som avgiftssänkningen ger verkar i riktning mot en ytterligare sänkning av importnivån. Å andra sidan medger den lägre inflationstakten cn något mindre nedgång i den privata konsumtionen än vad konjunkturinstitutet räknat med. Detta verkar i importhöjande riktning. De två nämnda tendenserna tar i stort sett ut varandra.

De fortsatta importprisstegringarna leder till att vårt bytesförhållande, terms-of-trade, sjunker även 1978, med ca 3 26. Trots detta sker en kraftig förbättring av handelsbalansen från ett underskott på 4,6 miljarder kr. 1977 till ett beräknat överskott om nära 1 miljard kr. i år. Detta åstadkoms genom förbättringar i den reala balansen. Att sådana förbättringar kommer till stånd beror dels på positiva förskjutningar i konkurrenskraften, dels på att den inhemska efterfrågan hålls på en låg nivå, dels på den kraftiga lageravvecklingen. Sammantaget har importprognosen nedjusterats med ca två procentenheter sedan den preliminära nationalbudgeten.

Den kraftiga förbättringen av handelsbalansen motverkas inte helt av försämringen på tjänste- och transfereringsbalanserna. Tjänstebalansen försämras med ca 0,9 miljarder kr. Försämringen på transfercringsbalansen är större, ca 2 miljarder kr. och förklaras helt av ökade räntebetalningar på utlandsskulden samt ökat u-landsbistånd.

Totalt sett skulle en omsvängning i bytesbalansen på mer än 2,5 miljarder kr. kunna ske, från ett underskott på nära 15 miljarder kr. 1977 till drygt 12 miljarder kr. 1978. Utvecklingen mot ökande underskott i vår utrikesbalans förefaller därmed ha brutits. Som senare skall redovisas kan en viss rekyl förväntas under nästa år. Det främsta skälet härför är att importen i år utvecklas synnerligen svagt, beroende både på den all-

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | | | 15

Tabell 1: 5 Bytesbalans för 1976—1978

Milj. kr., löpande priser

mänt svaga konsumtions- och investeringsefterfrågan och den fortsatta lagerneddragningen. En ”normalisering” på dessa punkter kommer att föra med sig en avsevärt högre import. Förhoppningen är att exporten till dess hinner växa till i styrka i en sådan omfattning att dess ökning kan kompensera importtillväxten och den fortgående försämringen av tjänste- och transfereringsbalansen. I vart fall finns det skäl att varna för att den snabba förbättringen för bytesbalansen inte utan vidare kommer att bli permanent.

I tabell 1: 6 framgår utvecklingen och fördelningen av det finansiella sparandet för huvudsektorerna i ekonomin under 1976 t.o. m. 1978. Det totala sparandeunderskottet, bristen på sparande, är lika med underskottet på bytesbalansen. Sparandet i hushållen och inom den offentliga sektorn svarade 1976 och 1977 för positiva bidrag, medan näringslivet visade mycket kraftiga, och oförändrat stora minustal. En sådan bild av näringslivets finansiella situation överensstämmer med den statistik som nu föreligger avseende de större industriföretagens resultat för 1977. 550 företag med minst 200 anställda redovisar sammantagna ingen vinst alls efter avskrivningar och finansiella intäkter och kostnader. Resultatet har, i förhållande till omsättningen utvecklats på följande sätt, enligt statistiska centralbyrån. Genom omläggning av definitioner m. m. är uppgifterna för 1974—1976 inte i alla avseenden jämförbara med 1977 års siffror.

1974 1975 1976 1977

HH oo 2 0

För en jämförelse mellan 1976 och 1977 redovisar statistiska centralbyrån följande tablå som avser 203 företag med 500 eller fler anställda,

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 16

för vilka det föreligger jämförbara uppgifter. (Rörelseresultat och brutto-

marginal före avskrivningar och finansiella poster.)

Omsätt- Änd- = Bruttomarginal

nings- — ring av föränd- rörelse- 1976 1977 ring, 24, resultat,

1976— 94 1976—

1977 1977

Samtliga industribranscher +4 -—20 7,0 4,7 Massa-, pappers- och pappersvaru-

Av tabell 1: 6 framgår att den offentliga sektorns sammanlagda finansiella sparande skulle visa en fortgående kraftig försämring också från 1977 till 1978, trots en beräknad kraftig positiv omsvängning i kommunernas finansiella saldo, För näringslivet väntas däremot ske en påtaglig förbättring, till följd främst av den markanta förbättring som väntas för kostnadsutvecklingen. Med en antagen produktivitetsförbättring i den konkurrensutsatta industrin om drygt 5 6 kan lönekostnadsökningen per producerad enhet bli 3 —4 96 i år mot drygt 12 96 1976—1977. Även om relativpriset på bearbetade exportvaror kan sänkas med 5 å 5 1/2 I6 innebär antagandet om en ökning av exportpriserna med 10 1/2—11 2 i

Tabell 1: 6 Finansiellt sparande 1976—1978 Milj. kr., löpande priser

Offentlig sektor (inkl. socialförsäkringssektorn) 9 400 600 —8 300 Summa —11 700 —1:4 900 —12 200

genomsnitt för denna typ av varor att en marginalökning kan komma till stånd 1978. Till detta kommer de positiva effekterna av volymökningarna.

I det följande avsnittet lämnas en sammanfattande beskrivning av kalkylerna rörande utvecklingen av den svenska ekonomin 1979 och 1980.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 17

1.3 Utblick mot 1979 och 1980

För en bedömning av såväl effekterna som önskvärdheten av en viss ekonomisk politik är ofta ettårsperspektivet alltför kort. Många stabiliseringspolitiska åtgärder ger effekt först med stor tidseftersläpning, varför de måste vidtas mot bakgrund av en viss föreställning om ekonomins utveckling på ctt par års sikt. Det får exempelvis anses välbelagt att de relativprisförändringar en devalvering ger upphov till ger märkbara cffckter på marknadsandelarna två till tre år efter det att prisförändringen ägt rum. BL a. mot denna bakgrund presenteras även i årets reviderade nationalbudget en kalkyl över den ekonomiska utvecklingen i ett treårsperspektiv. Dessa kalkyler avseende 1979 och 1980 avser att ge en sammanhållen bild av en ekonomisk utveckling som nu kan bedömas som möjlig mot bakgrund av de utvecklingslinjer i ekonomin som vi kan se i dag och mot bakgrund av den allmänna inriktningen av den ekonomiska politiken.

Naturligt nog bygger kalkylerna i många fall på relativt grova schablonantaganden och många av de antaganden som gjorts beträffande de yttre förutsättningarna för ekonomins utveckling får betraktas som mycket osäkra. Kalkylerna får därför betraktas mera som räkneexempel än som prognoser. En utförlig presentation av kalkylerna ges i kapitcl 10 i den reviderade nationalbudgeten, varför vi här skall nöja oss med att diskutera kalkylens huvudresultat och några av de grundläggande förutsättningarna.

En viktig utgångspunkt vid utformningen av kalkylerna har varit att den ekonomiska politiken även fortsättningsvis inriktas på att återföra den svenska ckonomin till balans. Ett huvudmål för den ekonomiska politiken måste därmed vara att skapa förutsättningar för en kraftig dämpning i pris- och kostnadsutvecklingen, vilket dels innebär en återgång till en lägre prisökningstakt och dels att skapa utrymme för en fortsatt förbättring i industrins konkurrenskraft. Därmed möjliggörs en höjning av aktivitetsnivån i ekonomin samtidigt som en förbättring i vår externa balans kan komma till stånd. En viktig förutsättning i detta sammanhang har varit att finanspolitiken utformas så att den inhemska efterfrågeutvecklingen inte äventyrar prisstabiliseringsmålet eller en fortgående förbättring i bytesbalansen.

När det gäller att bedöma våra möjligheter att nå balans i den svenska ekonomin är frågan om hur världsekonomin kommer att utvecklas centralt. Svaret på denna fråga är i sin tur i hög grad beroende på vilken ekonomisk politik regeringarna i de stora industriländerna kommer att föra, Den nuvarande situationen med mycket lågt kapacitetsutnyttjande och låg sysselsättning i så gott som samtliga industriländer samt en i de flesta länder sjunkande prisökningstakt, skulle i princip kunna ge ett 2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 18

mycket gott utgångsläge för en kraftig ekonomisk expansion, förutsatt att adekvata stimulansåtgärder sattes in framför allt i de starka industriländerna med stora överskott i bytesbalansen. Det förefaller emellertid som om den kraftiga prioriteringen av inflationsbekämpning i dessa länder kommer att resultera i en mycket försiktig ekonomisk politik även fortsättningsvis. Det finns därmed knappast anledning att förvänta sig något avgörande bidrag till en högre tillväxt i världsekonomin från dessa . länder. Det finns också mycket som tyder på att den amerikanska ckonomin nu nått en mättnadsfas i sin mycket långvariga konjunkturuppgång. Man kan exempelvis peka på den press uppåt på räntenivå och prisökningstakt som kunnat förmärkas under de senaste månaderna. Detta kan förväntas ha en dämpande effekt på ekonomins reala utveckling. Därtill kommer att den tilltagande inflationstakten i förening med dollarns svaga ställning kan förväntas leda till en relativt försiktig ckonomisk politik även i Förenta staterna.

Det förefaller mot bakgrund av vad som här sagts finnas stora risker för en relativt svag utveckling av världsekonomin under den period som omfattas av kalkylen. För 1979 har antagits en tillväxt i världshandeln med 5 26 och för 1980 med 6 96. Med tanke på den långsamma ckonomiska utvecklingen och regeringarnas prioritering av prisstabiliseringsmålet är det naturligt att anta en måttlig tillväxt i världshandelspriserna under de båda åren. I kalkylen har antagits en ökning med 5 Z vardera året. . . Denna relativt svaga internationella utveckling gör att möjligheterna till en återhämtning av exporttillväxten under de närmaste åren i mycket hög grad beror på i vilken takt vår exportindustri kan återvinna marknadsandelar. Förutsättningen för ett återtagande av marknadsandelar har redan skapats genom de devalveringar som vidtagits under 1977 och genom det tvåårsavtal som nyligen slutits mellan parterna på den privata arbetsmarknaden. Den minskning av arbetsgivaravgifterna som föreslås i årets reviderade finansplan kommer ytterligare att bidra till en förstärkning av industrins konkurrenskraft.

Mot bakgrund av vidtagna åtgärder och den löneutveckling som ligger i avtalet kan man förvänta sig att den sänkning av våra relativpriser som inträffade 1977 och som beräknas inträffa under 1978 kommer att bli bestående. Kalkylerna indikerar också att vi kommer att få en utveckling i kostnaden per producerad enhet, som ligger lägre än den vi kan förvänta oss i våra viktigare konkurrentländer. Det är en vansklig uppgift att översätta denna förbättring av vår konkurrenskraft till en preciserad uppskattning av marknadsandelsutvecklingen för svensk export. Den mycket kraftiga nedgång i den svenska exportens marknadsandelar, som följde på höjningen av de svenska exportvarornas relativpriser 1975—1976, indikerar i och för. sig att exportefter-

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 . . 19

frågans priskänslighet när det gäller bearbetade varor skulle vara hög. Antar vi att denna höga priskänslighet råder även vid nedgången i relativpriserna under 1977 och 1978 skulle vi kunna förvänta oss en mycket snabb uppgång i exportefterfrågan på bearbetade varor. Här har dock en försiktigare kalkyl gjorts. En något lägre priskänslighet än den som konjunkturinstitutet arbetar med i samband med bedömningarna av effekten av de tidigare relativprishöjningarna har använts. Även med detta mera försiktiga elasticitetsantagande får vi en uppgång i exporten av bearbetade varor med ca 7 96 1979 och ca 996 1980. En samlad bild av exportens utveckling ges i följande tablå.

Export 1977—1980 Årlig procentuell votymförändring

1977 1978 1979 1980 Export av varor 0,2 5,6 5,8 7,9 Export av varor och tjänster 0,3 5,0 5,5 1,5

Även på hemmamarknaderna förlorade svenska producenter marknadsandelar under 1975 och 1976. Detta bäddade för en mycket kraftig importökning dessa år. Även när det gäller importen kan vi förvänta oss ett återtagande av marknadsandelar till följd av den tidigare diskuterade förbättringen i den svenska industrins konkurrenskraft. Därför kan vi förutse en i förhållande till den inhemska efterfrågeutvecklingen långsam importökning under 1979 och 1980. Importökningen 1979 uppgår sålunda till ca 4 76 och 1980 till ca 5 £c. Eftersom BNP-tillväxten är 3,5—4 & 1979 och 4—4,5 6 1980 innebär detta att importelasticiteten med avscende på BNP båda åren ligger nära ctt, vilket historiskt sett är ett mycket lågt värde. Den här beskrivna utvecklingen ger en för- bättring av handelsbalansen med ungefär 5 miljarder kr. mellan 1978 och 1980. Samtidigt försämras tjänste- och transfereringsnettot med ca 4 miljarder kr., vilket innebär att förbättringen i bytesbalansen stannar vid drygt 1 miljard kr. Därmed ger bytesbalansens saldo 1980 enligt kalkylen ett underskott på 10,9 miljarder kr.

Inledningsvis berördes det principiella synsätt som ligger bakom den utveckling av inhemsk efterfrågan som ingår i kalkylen. Efterfrågeutvecklingen förutsätts vara ett resultat av en relativt stram finanspolitik som tar sikte på en dämpning av prisstegringstakten och en fortgående förbättring i bytesbalansen. När det gäller det senare målet ger en långsam inhemsk cfterfrågeutveckling effekter på två sätt. Dels hålls import- .

Prop, 1977/78: 150 Bilaga I Reviderad finansplan 20

efterfrågan nere och dels skapas utrymme för en nödvändig expansion i cxportindustrin.

Den privata konsumtionen ökar med 1,5 96 per år såväl 1979 som 1980. Denna ökning motsvarar för övrigt den reallöneökning som ligger i kalkylerna. Den offentliga konsumtionen ökar med 2,2 20 per år. Även investeringarna har, med undantag för bostadsinvesteringarna, bedömts öka relativt långsamt. De totala bruttoinvesteringarna ökar sålunda med 3,4 46 1979 och 3,7 90 1980. Speciellt intressanta är industriinvesteringarna, som även ökar relativt långsamt från den låga nivån 1978. Bakgrunden till detta är den låga vinstnivån och det låga kapacitetsutnyttjandet i utgångsläget. Det är först när vi fått en ökning av såväl vinster som kapacitetsutnyttjande som en uppgång i industriinvesteringarna kan bedömas som sannolik. Därför får vi en mer markant uppgång i industriinvesteringarna först 1980, sedan vinstnivå och kapacitetsutnyttjande närmat sig normala nivåer. En sammanfattning av den här beskrivna utvecklingen ges i försörjningsbalansen i tabell 1: 7.

Den totala produktionen i ekonomin ökar med 3,5—4 > 1979 och 4-—4,5 6 1980. Industriproduktionens ökning är 5 2 1979 och 6 5

1980.' När det gäller produktivitetsutvecklingen i främst industrin, är

denna på grund av det låga kapacitetsutnyttjandet till mycket stor del beroende av produktionsutvecklingens storlek och av kapacitetsgapet

Tabell 1: 7 Försörjningsba!ans 1977—1980 Årlig procentucll förändring

1977 1978 1979 1920

Lagerinvesteringarnas och tjänstenettots förändring är beräknade i procent av föregående års BNP.

i utgångsläget. I kalkylerna ökar arbetsproduktiviteten i industrin med 650 1979 och 7 96 1980. Eftersom utvecklingen av den potentiella produktiviteten får bedömas vara betydligt lägre, reduceras kapacitetsgapet i industrin under kalkylperioden. Sysselsättningen i industrin väntas

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 21

visa en mindre uppgång under loppet av 1979 och 1980. I hela ekonomin får vi emellertid en inte obetydlig ökning av sysselsättningen. Uppgången är 40 000 personer 1979 och 50 000 personer 1980. Större delen av denna ökning faller på kommunerna.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978

UTVECKLINGEN INOM OLIKA OMRÅDEN

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 25

2¶Det internationella läget 2.1 Sammanfattande översikt Utvecklingen 1977

Den ekonomiska utvecklingen inom OECD-området 1977 blev svagare än väntat. Den sammantagna tillväxten stannade något under 3,5 96, vilket var avsevärt lägre än förutsett vid årets början. Dessutom skedde en successiv försvagning under loppet av året. Den långsamma tillväxttakten ledde till en fortsatt ökning i arbetslösheten. Det totala antalet arbetslösa i OECD-länderna vid utgången av. 1977 översteg 16 miljoner personer. Den ojämna fördelningen i de externa balanserna mellan OECD-länderna förvärrades under 1977. Överskottsländerna ökade sitt bytesbalansöverskott, medan många mindre länder fortsatte att ackumulera betydande underskott.

Tabell 2: I Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 1975—1978 Årlig procentuell förändring

Andel 1975 1976 1977 1978? av OECDområdets totala BNP CC)

De sju stora länderna

Norden

Vissa andra OECD-länder

11976 års priser och växelkurser. ? Ekonomidepartementets bedömning. Källor: OECD och nationell statistik.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan' "26

Bland de större ekonomierna uppvisade endast den amerikanska en god utveckling. En bred uppgång både i den privata konsumtionen och de fasta investeringarna gav en tillväxt i bruttonationalprodukten på nära 5 26. En snabb ökning av sysselsättningen medförde att arbetslösheten kunde reduceras väsentligt, trots en samtidig kraftig tillväxt av arbetskraften. Den kvardröjande skillnaden i konjunkturfas mellan å ena sidan Förenta staterna och å andra sidan flertalet övriga industriländer bidrog till att den amerikanska bytesbalansen undergick en fortsatt avsevärd försvagning. Bytesbalansen resulterade 1977 i ett underskott på ca 20 miljarder dollar efter i det närmaste jämvikt året innan,

Också för Japans del kan man konstatera en ekonomisk tillväxt på ca 5 §c. Den inhemska efterfrågeutvecklingen var här emellertid påfallande svag. Det var i stället exportefterfrågan som gav draghjälp åt den japanska ekonomin. Överskottet i bytesbalansen ökade därmed mycket markant, och det kom att uppgå till ca 11 miljarder dollar.

I de västeuropeiska ekonomierna var uvecklingen svagare, och tillväxten stannade sammantaget vid knappt 2 Z. En allmänt stram inriktning av politiken i flertalet länder bidrog till denna utveckling. I Förbundsrepubliken Tyskland medförde en oväntat kraftig indragning av köpkraft via skatterna en långsam ökning av den privata konsumtionen. Tillväxtprognoserna fick här revideras nedåt efterhand, och ökningen i bruttonationalprodukten kom att uppgå till inte fullt 2,5 26. Bytesbalansen uppvisade ett ungefär oförändrat stort överskott jämfört med 1976, eller motsvarande ca 3,5 miljarder dollar. Den ckonomiska politiken i Frankrike, Storbritannien och Italien var under 1977 i första hand inriktad på att åstadkomma balans i utrikesbetalningarna och nedbringa prisstegringarna. För Storbritanniens och Italiens del kom detta att medföra nära nog stagnation i produktionen. Den franska ekonomin uppvisade en tillväxt på ca 2,5 20, dvs. högre än det västeuropeiska genomsnittet. Framgångarna i kampen mot inflationen blev dock mindre i Frankrike än i Storbritannien och Italien, där man lyckades dämpa prisstegringstakten avsevärt. De två senare länderna uppnådde också jämvikt i bytesbalanserna. Det franska underskottet halverades under året.

För de mindre industriländerna kom de betydande underskotten i bytesbalansen efterhand att bli en allt viktigare restriktion på den ekonomiska utvecklingen. Politiken i många mindre länder lades därför om. i en mer restriktiv riktning. Särskilt markerad blev denna utveckling i de nordiska länderna. Sammantaget inträffade 'här en viss nedgång i den totala produktionen. Hade det inte varit för expansionen inom den norska oljesektorn, hade nedgången kommit att bli betydligt större.

Betraktar man utvecklingen av de enskilda efterfrågekomponenterna, kan man konstatera att den privata konsumtionen varit en pådrivande faktor i flertalet länder. Den offentliga konsumtionen däremot visade i linje med den restriktiva ekonomiska politiken generellt små öknings-

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 — - 27

Diagram 2:1 Bytesbalansläge i relation till bruttonationalprodukten i vissa länder 1974—1977

Procent

Förenta staterna Storbritannien 0 0

-2F Fb

-41-

2r

4 Frankrike [0] [0]

-2E

-1L 3r Förbundsrepubliken Tyskland 0

2F -21 Sverige 1L 41]

Schweiz

6F Fi

-8å inland

al

0 2 - =-4F

ol Ez

2F Belgien FT

Norge 1F -121

[4] -16F st Nederländerna 0

2 -2F

Österrike

at -4F

[0] -6F

l L l l J |A I L

1974 19785 1976 1977 1974 1975 1976 1977

Källor: OECD och nationell statistik.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 28

tal. Med Förenta staterna som viktigt undantag noterades vidare för näringslivets investeringar en fortsatt svag utveckling. Förklarande faktorer i detta sammanhang är det låga kapacitetsutnyttjandet, det historiskt sett låga vinstläget och det sviktande förtroendeklimatet. Också när det gäller bostadsbyggandet skiljer sig bilden i Förenta staterna från utvecklingen i övriga länder. Medan bostadsinvesteringarna ökade med nära 20 46 i Förenta staterna, noterades en direkt tillbakagång i flera länder. Lagerinvesteringarna fick inte det stora inflytande på konjunkturförloppet som de haft under föregående år. Ett undantag utgjorde de nordiska länderna, där lagerrörelserna hade en kraftigt neddragande effekt på totalproduktionen.

Den snabba produktionsutvecklingen i Förenta staterna möjliggjorde en nedgång i arbetslösheten från nära 8 90 i slutet av 1976 till mindre än 6,5 26 i december förra året. I övriga större länder däremot ökade åter arbetslösheten. I Västeuropa steg den snabbt under årets första tre kvartal för att därefter stabiliseras på en hög nivå. Ett allvarligt problem inom hela OECD-området är den höga ungdomsarbetslösheten. För att komma tillrätta med arbetslöshetsproblemen har flertalet regeringar introducerat aktivt stödjande ekonomisk-politiska åtgärder. Detta har bidragit till att öka den dolda arbetslösheten, vilket bl. a. kommit till uttryck i en generellt svag produktivitetsutveckling.

Till de positiva inslagen i den ekonomiska utvecklingen under 1977 hör den dämpning av prisstegringarna som ägde rum under årets senare del. Detta hänger givetvis samman med den svaga efterfrågesituationen, men också andra faktorer hade en viktig inverkan. Efter att ha accele-

Tabell 2: 2 Konsumentprisernas utveckling 1974—4februari 1978 Årlig procentuell förändring

1974 1975 1976 1977 Feb 1977

—Feb

Källa: OECD.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 29

rerat något under våren visade råvarupriserna en nedåtgående trend under resten av året. Detta slog så småningom igenom i konsumentprisledet. En annan viktig faktor i sammanhanget är den inkomstpolitik som flera länder bedrev med betydande framgång. Även om den genomsnittliga inflationstakten har minskat, kvarstår stora skillnader i prisutvecklingen mellan olika länder. Om man ser på konsumentprisernas ökningar mätta i löpande tolvmånaderstal, låg Frankrike, Storbritannien, ltalien och de nordiska länderna fortfarande över OECD-genomsnittet i december 1977. Japan lyckades att väsentligt reducera inflationen och var nere i en ökningstakt på mindre än 5 96. Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz uppvisade fortfarande låga ökningstal på 3,5 resp. 19. I Förenta staterna låg konsumentpriserna vid slutet av 1977 nära 7 90 högre än ett år tidigare.

Världshandelns tillväxt blev tillbakahållen under 1977. Efter att ha expanderat med ca 12 X 1976, föll tillväxten tillbaka till 4 äå 5 70 förra året. Utvecklingen av handeln mellan OECD-länderna var särskilt svag, men kompenserades delvis av en fortsatt stark uppgång i exporten till OPEC-länderna. Dessutom märktes en tydlig ökning av efterfrågan från icke-oljeproducerande utvecklingsländer mot:slutet av 1977.

Den ökande ojämvikten i fördelningen av överskott och underskott i bytesbalanserna återspeglades i en stigande oro på valutamarknaderna. Under de senare månaderna av året resulterade tidigare uppbyggda spänningar .i betydande kursförskjutningar mellan viktigare valutor. Överskottsländerna upplevde en kraftig appreciering av sina valutor, samtidigt som dollarns värde sjönk. I effektiva termer steg den japanska vencen och schweizerfrancen med ungefär 18 resp. 15 96 under loppet av 1977. D-markens värde steg med ca 5 40, och dollarkursen sjönk ungefär lika mycket.

Utformningen av penningpolitiken i flertalet industriländer betingades 1 stor utsträckning av valutasituationen. Ränteläget i överskottsländerna pressades ned till historiskt mycket låga nivåer. I de länder där bytesbalansen hade börjat utvecklas i positiv riktning, framför allt Storbritannien och Italien, genomfördes en successiv sänkning av räntorna. I Förenta staterna utgjorde inte penningpolitiken något hinder för den pågående expansionen, I linje med den ökade efterfrågan på krediter skedde dock en måttlig dragning uppåt av ränteläget under loppet av 1977. De mindre underskottsländerna förde i allmänhet en mycket stram penningpolitik, framtvingad av hänsynen till den externa situationen.

Den allmänt sett strama inriktningen av finanspolitiken var en starkt bidragande orsak till den låga aktivitetsnivån inom OECD-länderna under 1977. När det efterhand stod klart hur svag den underliggande trenden var, sattes begränsade stimulansåtgärder in i ett flertal länder. Dessa åtgärder kom dock i allmänhet för sent för att i nämnvärd utsträckning påverka konjunkturförloppet under 1977. Överskottsländerna blev både

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan . 30 :

Diagram 2:2 Kursutvecklingen mot US $ för vissa valutor 1976 — 1 kv. 1978. Procentuvell förändring från fjärde kvartalet 1975 Kvartalsmedelvärdel

FÅ

LJ

Å Sfr

i

4

Lå

2

4

j

[]

Lå

20F

15

10F

-=-10F

I dt I I I | i I I J

1976 1977 1978

11 kv. 1978 utgör medelvärdet för årets tio första veckor.

Källa: Ekonomidepartementet.

inom internationella ekonomiska organisationer och i bilaterala sammanhang utsatta för ett starkt tryck att vidta expansiva ekonomisk-politiska åtgärder för att dels förstärka den allmänna konjunkturutvecklingen i världsekonomin, dels bidra till anpassningen av rådande externa obalanser. Under 1977 var det emellertid endast Förenta staterna som genom sitt bytesbalansunderskott kom att lämna ett väsentligt bidrag till

denna anpassning. | | | :

I Förbundsrepubliken beslutades dock under våren 1977 om ett flerårigt offentligt investeringsprogram. Investeringar i en omfattning av ca 3 miljarder D-mark effektuerades under 1977. Ett skattesänknings-

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 : 31

paket till en total kostnad av drygt 10 miljarder D-mark, motsvarande ca 1 76 av bruttonationalprodukten, antogs vidare under hösten. Den övervägande effekten härav infaller under innevarande år. Också i Japan vidtogs vissa konjunkturstödjande åtgärder. Efter några mer begränsade åtgärder tidigare under året presenterades i höstas ett stimulansprogram uppgående till ca 1 9 av bruttonationalprodukten. Tyngdpunkten var här lagd på ökade offentliga utgifter och stöd till bostadsbyggandet.

Ytterligare ett antal länder vidtog stimulansåtgärder under hösten. Sålunda genomfördes skattesänkningar i bl. a. Storbritannien och Canada. I båda dessa länder hade arbetslösheten ökat kraftigt. Konjunkturstödjande åtgärder presenterades också i Förenta staterna under våren. Dessa åtgärder adderade till effekterna av den tidigare förda expansiva politiken.

Utsikter för 1978

I den preliminära nationalbudgeten förutsågs att det internationella konjunkturläget skulle förbättras något under de inledande månaderna 1978 som en följd av de ekonomisk-politiska initiativ som vidtagits under hösten 1977. Konjunkturindikatorerna i vissa länder ger också cen något ljusare bild av läget i början av 1978 jämfört med situationen några månader tidigare. I Förbundsrepubliken Tyskland hade kurvan för . industriproduktionen börjat pekat uppåt, och orderingången tyder på att denna tendens kommer att hålla i sig ytterligare en tid framåt. Också i Japan antyder tillgängliga data, t. ex. utvecklingen av detaljhandelns försäljning, en viss förbättring av konjunkturläget jämfört med i höstas. Detaljhandelns försäljning har varit gynnsam också i Storbritannien. Den nedpressning av inflationstakten under 10 46 i löpande tolvmånaderstal som ägt rum där, pekar mot en fortsatt expansion av hushållens konsumtion. Den positiva konsumtionsutvecklingen har emellertid ännu inte reflekterats i en uppgång av industriproduktionen. I den franska ckonomin är läget likartat. Industriproduktionen stagnerar trots en ökande detaljhandel, samtidigt som prisstegringarna har dämpats avsevärt de senaste månaderna. I de flesta övriga länder är det svårare att finna några positiva tecken. För de mindre ekonomierna, och då särskilt i våra nordiska grannländer, framstår läget snarare som dystrare nu än för några månader sedan. Flertalet konjunkturindikatorer i Förenta staterna angav något oväntat negativa värden i början på året. Orsakerna till detta torde dock vara av tillfällig karaktär, såsom inflytandet av den ovanligt kalla väderleken och den utdragna kolgruvstrejken. Den underliggande konjunkturtrenden i den amerikanska ekonomii förefaller vara relativt stark, vilket antyds av bl. a. en fortsatt nedgång av arbetslösheten och en ökning av sysselsättningen under första kvartalet i år. Dämpningen i början av året var emellertid så betydande att den

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 32

får en negativ inverkan på den genomsnittliga tillväxten i den amerikanska ekonomin 1978. .

Mot bakgrund av den måttliga, i vissa fall svaga, försäljningsutvecklingen, bedömdes lagren som alltför stora på många håll under 1977. Under senare delen av året skedde en anpassning nedåt av lagren. Särskilt påtagligt var detta i Förenta staterna. Det finns därför anledning räkna med att lagerutvecklingen ej kommer att ha någon nämnvärt neddragande effekt på produktionen den närmaste tiden.

Förtroendeklimatet inom näringslivet är generellt sett svagt. I Japan och Förbundsrepubliken Tyskland bidrar valutornas apprecieringar till att skapa pessimism. Också i Förenta staterna ser företagen i allmänhet dystert på framtidsutsikterna. Detta är förvånande dels med tanke på den hittillsvarande gynnsamma utvecklingen, dels med hänsyn till att administrationen klart deklarerat att man avser att hålla uppe den nuvarande expansionstakten i ekonomin ytterligare ett par år.

Jämfört med 1977 kommer den ekonomiska politiken i de större länderna att i år ge ett ökat bidrag till den totala efterfrågan. I Förenta staterna innehåller budgetförslaget för budgetåret 1978/79 en skattesänkning på 25 miljarder dollar. Denna bedöms kunna kompensera för den avmattning mot slutet av 1978 som många bedömare förutsåg skulle ha inträffat om inga ytterligare stimulanser hade satts in. Även den japanska finanspolitiken kommer att verka konjunkturstödjande. Tillläggsbudgeten från december 1977 innebar ökade statliga utgifter under det första kvartalet i år. Också den budget som trädde i kraft den 1 april i år är allmänt expansiv. Utgifterna i budgeten ökas med ca 20 4 i löpande priser. De stimulansåtgärder som beslutades i Förbundsrepubliken Tyskland förra året kommer att fortsätta att påverka utvecklingen under 1978. Den västtyska regeringen har dock hittills avvisat uppmaningar att stimulera ekonomin ytterligare. Man menar att tillräckliga åtgärder redan vidtagits för att öka den inhemska efterfrågan och att man vill avvakta tills ett statistiskt underlag finns för första kvartalet i år innan man överväger ytterligare stimulanser.

Omläggningen av den ekonomiska politiken i både Japan och Förbundsrepubliken Tyskland representerar viktiga steg i expansiv riktning. Den svaga utvecklingen i dessa ekonomier under andra halvåret i fjol och den depressiva effekten på den inhemska efterfrågan av valutauppskrivningarna, gör det dock tveksamt om hittills vidtagna åtgärder är tillräckliga för att de interna tillväxtmålen skall kunna uppnås. Dessa båda länder måste fortfarande anses ha ett betydande utrymme att öka den interna efterfrågan. Överskotten i bytesbalanserna väntas inte reduceras i någon större utsträckning i år, och prisstegringstrenden pekar nedåt. Flertalet övriga länder har små möjligheter ätt vidta stimulansåtgärder, om inte Japan och Förbundsrepubliken Tyskland går före i en allmän expansion av ekonomierna inom OECD-området. Endast Stor-

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 33

Tabell 2: 3 Bytesbalansutvecklingen i vissa länder 1974—1977 Miljarder dollar

1974 1975 1976 1977

Icke oljeproducerande utvecklingsländer —22,5 —32,5 —26,0 =—23 Källor: OECD och nationell statistik.

britannien har lyckats förbättra den externa situationen och inflationsutsikterna i en sådan utsträckning, att ytterligare stimulansåtgärder har bedömts kunna genomföras. Dessa förutses få ett betydelsefullt inflytande på konjunkturförloppet i år. Även för Frankrikes del torde det finnas ett visst, om än begränsat utrymme för stimulansåtgärder. I andra länder utgör den externa situationen en alltför stor begränsning för att ekonomisk-politiska initiativ i expansiv riktning skall kunna genomföras. Bytesbalansutvecklingen under de senaste månaderna har tvärtom tvingat flera av de mindre länderna att slå in på en ännu stramare kurs.

Återhämtningen från den svåra konjunkturnedgången 1974—1975 har hittills gått i ett så långsamt tempo att arbetslösheten i industriländerna utanför Förenta staterna fortsatt att stiga. Mot bakgrund av den nuvarande ekonomisk-politiska inriktningen är det knappast sannolikt att tillväxten i OECD-länderna i år kommer att överstiga 4 Jo. För Västeuropas del kan ökningen i bruttonationalprodukten väntas stanna vid 2,5—3 26. Det beräknas emellertid att en tillväxt på minst 4,5 70 skulle krävas för att en nedgång i arbetslösheten skall komma till stånd. Sannolikt kommer därför arbetslösheten i Västeuropa att öka under innevarande år. Det framstår mot den bakgrunden inte bara som önskvärt, utan också sannolikt att ytterligare expansiva åtgärder kommer att sättas in i vissa länder under året. |

Liksom under 1977 väntas utvecklingen i de utomeuropeiska OECDländerna bli förhållandevis hävdad. En ekonomisk tillväxt på ca 4,5 90 är trolig för Förenta staternas del. Skattesänkningspaketet kommer att ge en välbehövlig stimulans till den privata konsumtionen, och lager- . investeringarna kan förutses ge ctt visst positivt bidrag till efterfrågan. Bostadsbyggandet har hittills expanderat i en så snabb takt, att man 3 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan > 34

sannolikt inte kan undvika en viss avmattning. Den höjning av ränteläget som skett den senaste tiden och den ytterligare uppgång som eventuellt förutses verkar också dämpande på bostadsinvesteringarna. För Övriga fasta investeringar framstår utsikterna som goda. Kapacitetsutnyttjandet har nu nått en sådan nivå, att det bör verka pådrivande på investeringarna. Ett osäkerhetsmoment är dock det svaga förtroendeklimatet inom näringslivet. Sammantaget torde de fasta investeringarna kunna öka med inemot 6 § i år.

Den fortsatta uppgång som förutses i Förenta staterna kommer att positivt påverka utvecklingen i den kanadensiska ekonomin. Efter en mycket måttlig tillväxt förra året, kan ett uppsving med en ökning i bruttonationalprodukten på uppskattningsvis 4 Zo kunna komma till stånd. Det är framför allt den privata konsumtionen och lagerinvesteringarna som väntas verka pådrivande på konjunkturutvecklingen.

Den ekonomiska tillväxten i Japan förutses även i år uppgå till ca 5 &0. Den privata efterfrågan väntas fortsätta att utvecklas tämligen svagt. I stället är det den offentliga sektorn som genom den expansiva budgetpolitiken förutses svara för det största bidraget till den totala efterfrågan. Dessutom väntas bostadsbyggandet expandera kraftigt som ett resultat av det statliga stödprogrammet som beslutades förra året.

I den preliminära nationalbudgeten förutsågs en tillväxt på 3 90 i Västeuropa i år. Nu framstår denna expansionstakt som något svårare att uppnå. Den viktigaste orsaken till detta är att utvecklingen under andra halvåret i fjol blev betydligt svagare än enligt de bedömningar som gjordes endast för några månader sedan. Även om ytterligare stimulansåtgärder sätts in — vilket också antas komma att ske — påverkar detta sannolikt inte utvecklingen förrän under senare delen av 1978. Effekten därav på den genomsnittliga tillväxten i år skulle därför bli endast

mycket begränsad. |

Utvecklingen i den franska ekonomin i år väntas inte avvika avsevärt från den under 1977. Sålunda förutses en produktionstillväxt på ungefär 3 Fo. Den privata och offentliga konsumtionen väntas stå för huvuddelen av ökningen, medan de privata investeringarna antas fortsätta att utvecklas otillfredsställande. För den västtyska ekonomin förutses en förstärkning av produktionstillväxten jämfört med 1977 till ca 3,5 oe. Den offentliga konsumtionen och de offentliga investeringarna förutses öka betydligt snabbare än i fjol.

I Storbritannien erhöll efterfrågan ett betydande bidrag från den externa sektorn under 1977. Utan detta bidrag hade en direkt nedgång i bruttonationalprodukten ägt rum. Jämfört med denna utveckling väntas en markerad förbättring äga rum under 1978. Samtliga inhemska efterfrågefaktorer förutses bidra till en produktionstillväxt av storleksordningen 3 96. Denna klara förbättring har sin grund i den nedgång i inflationstakten och i bytesbalansunderskottet som ägde rum under 1977.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 . . + 35

Också i Italien nåddes betydande framgångar i dessa avseenden. Utsikterna för den italienska ekonomin präglas emellertid av en betydande osäkerhet, delvis betingad av den politiska situationen. Tillväxten väntas här uppgå till oförändrat ca 2 76.

Tillväxten i de mindre västeuropeiska ekonomierna förutses bli återhållen. Överskottsländerna — Schweiz, Nederländerna och Belgien — väntas uppnå en ökning i totalproduktionen med 1,5—2,5 76. Underskottsländerna å sin sida tvingas att föra en stram politik med.hänsyn till den externa balansen. En åtstramning av den ekonomiska politiken har de senaste månaderna genomförts bl. a. i Österrike och Norge. Den norska totalproduktionen väntas dock öka med 4 å 5 Z på grund av oljesektorns fortsatta expansion. Övriga nordiska länder kommer sannolikt att kunna uppnå endast en mycket begränsad tillväxt.

Totalt för OECD-länderna kan man förutse att den offentliga sektorn i år kommer att lämna ett ökat bidrag till efterfrågetillväxten i jämförelse med 1977. Med tanke på den offentliga efterfrågans inriktning innebär detta troligen att industriproduktionen kommer att uppvisa lägre tillväxttal än den totala produktionen. Detta har i sin tur konsekvenser för industrins investeringar, för vilka den mycket svaga trenden från 1977 kan väntas fortsätta.

Den måttliga uppgången av efterfrågan inom OECD-området medför att någon kraftigare ökning av världshandeln inte är att förutse. Också i år kommer förmodligen internhandeln i OECD att utvecklas långsammarc än den totala världshandeln, vilken väntas stiga med ca 5 2. Den snabba exportökningen till OPEC-länderna väntas fortsätta. Likaså kan man anta att den uppgång av exporten till de icke-oljeproducerande utvecklingsländerna som kunde förmärkas vid slutet av 1977, kommer att hålla i sig. Denna ökning av exporten från OECD-området till andra länder, kombinerad med en gynnsam utveckling av handelspriserna förutses Jeda till att OECD-ländernas samlade bytesbalansunderskott reduceras avsevärt. Den allvarliga ojämvikten i bytesbalansläget mellan olika OECD-länder väntas emellertid bestå. Med nuvarande uppläggning av den ekonomiska politiken i enskilda länder kommer den oundvikliga anpassningen av dessa obalanser att äga rum via växelkurscrna i stället för genom förändringar i berörda länders inhemska efterfrågan. Ändringar i växelkurserna påverkar emellertid bytesbalanserna först med en betydande tidseftersläpning, och inledningsvis gör sig cn motsatt ”terms of trade”-effekt gällande. Det finns därför en viss risk att rådande bytes-

balansojämvikter kommer att öka totalt sett i år, även om man lyckas

nå en differentiering i efterfrågepolitiken.

Sammanfattningsvis finns det anledning att betrakta den ekonomiska utvecklingen 1978 med visst bekymmer. Ojämvikten i fördelningen av underskott och överskott i bytesbalanserna har en direkt depressiv effekt på tillväxten. De skapar dessutom grundvalen för ökade protektionistis-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan so 36

ka strömningar. Den svaga utvecklingen av den internationella handeln under förra året kan antyda att vissa protektionistiska inflytanden kan ha varit betydelsefulla redan då. Ytterligare ett fenomen som inger farhågor är den svaga utvecklingen av näringslivets investeringar i flertalet länder. Härigenom försämras utsikterna för den ekonomiska tillväxten i ett längre tidsperspektiv. Slutligen innebär den höga arbetslösheten inom OECD-området en i längden oacceptabel situation. Särskilt den utbredda ungdomsarbetslösheten är en utomordentligt allvarlig företeelse. Mot denna dystra teckning av de ekonomiska utsikterna står den förmånligare utveckling som en mer expansiv ekonomisk politik skulle kunna åstadkomma, |

2.2 Länderöversikter Förenta staterna

Uppgången i den amerikanska ekonomin fortsatte med god styrka under 1977. Bruttonationalprodukten steg med nära 5 46, vilket innebar att administrationens officiella målsättning uppfylldes. Arbetslösheten reducerades under loppet av året med drygt 1 procentenhet, ned till 6,4 0 i december. Detta kunde ske samtidigt som arbetskraften under loppet av 1977 ökade med drygt 4 miljoner personer.

Liksom 1976 var expansionen snabbast under årets inledande kvartal. En kraftig ökning både av den privata konsumtionen och lagerinvesteringarna bidrog till att tillväxten då uppgick till 7,5'22 i årstakt. Därefter mattades emellertid tillväxten av. Den privata konsumtionens expansion dämpades, liksom också de fasta investeringarna. Den svaga utvecklingen under sommarhalvåret gav upphov till farhågor att det amerikanska konjunkturuppsvinget, som pågått ända sedan mitten av 1975, var på väg att ebba ut. Tillväxten fick dock ny fart det sista kvartalet. Den slutliga inhemska efterfrågan steg då med ca 7 Z i årstakt. En omfattande neddragning av lagerinvesteringarna och en fortsatt negativ effekt från utrikeshandeln medförde att BNP-tillväxten stannade vid inte fullt 4 96 i årstakt.

Den privata konsumtionen har varit den dominerande faktorn bakom den nuvarande konjunkturuppgången. Den har stimulerats av en stadig ökning av de reala disponibla inkomsterna, samtidigt som sparkvoten sjunkit under det långsiktiga genomsnittet. Försäljningen av varaktiga konsumtionsvaror och särskilt bilar har ökat mycket kraftigt. Detta förklaras till stor del av det uppdämda konsumtionsbehovet efter den djupa lågkonjunkturen 1974-—1975. Sammantaget ökade den privata konsumtionen med nära 5 4 i fjol.

I linje med den goda inkomstutvecklingen har också bostadsbyggandet expanderat ovanligt kraftigt efter den låga aktiviteten på detta om-' råde under flera år. Även demografiska faktorer har här verkat pådri-

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 37

vande. Industrins investeringar ökade däremot inte i det tempo man hade hoppats med hänsyn till den stigande industriproduktionen. Detta kan förklaras med den kvardröjande överkapaciteten inom vissa sektorer och en betydande försiktighet hos företagen, betingad av djupet på den senaste konjunkturnedgången. Totalt steg dock de fasta investeringarna med nära 12 90.

Lageruppbyggnaden gav ett betydande bidrag till produktionsuppgången i början av 1977. Efterhand fick den en allt mindre positiv effekt, för att slutligen verka direkt neddragande under det fjärde kvarta- Jet. Sammantaget för hela året gav lagerinvesteringarna därmed endast ett marginellt tillskott till den totala efterfrågan.

Den ekonomiska politiken har verkat konjunkturstödjande under större delen av året. Ett förslag om skattesänkningar i en omfattning av 11 miljarder dollar drogs dock tillbaka under våren eftersom det inte bedömdes nödvändigt för att vidmakthålla den gynnsamma utvecklingen. Det är framför allt de offentliga utgifterna som svarar för stimulansen. Penningpolitiken har successivt fått stramas åt med hänsyn till utvecklingen för den externa balansen.

Handelsbalansen utvecklades sålunda negativt under 1977 och noterade ett underskott på ca 30 miljarder dollar. Medan den snabbt stigande inhemska efterfrågan drev upp importen med nära 10 20 i volym stannade tillväxten av exporten vid knappt 5 2. Denna skillnad i expansionstakt mellan import och export beror i första hand på att Förenta staterna ligger före de flesta övriga industriländer i konjunkturcykeln. En annan faktor av betydelse är det ökande beroendet av importerad olja. Oljeimporten beräknas ha kostat ca 45 miljarder dollar 1977. Det bör dock framhållas att också oljeimportens storlek i stor utsträckning förklaras av den höga ekonomiska aktiviteten. En positiv tjänstebalans medförde att underskottet i bytesbalansen kunde begränsas till ca 20 miljarder. Härtill kommer dock ett utflöde på kapitalbalansen av ungefär samma storleksordning, vilket bidrog till att dollarn under senare delen av 1977 utsattes för en kraftig press på valutamarknaderna. Trots massiva officiella interventioner deprecierades den amerikanska valutan med ca 5 § i effektiva termer. Jämfört med de starkare valutorna, Dmark, yen och schweizerfrancs, blev dock nedskrivningen betydligt större.

Dollarns svaghet måste i första hand betraktas som ett cykliskt fenomen. Det amerikanska näringslivet kan nämligen knappast anses ha förlorat i relativ konkurrenskraft under den senaste tiden. Inflationstakten i Förenta staterna har hållit sig under genomsnittet för OECD-länderna totalt. En viss stegring i konsumentprisernas ökningstakt kunde visserligen förmärkas mot slutet av 1977, men fortfarande begränsades uppgången till 6,7 Z6 under loppet av året.

Den gynnsamma utvecklingen av efterfrågan och produktion under

Prop. 1977/78: 150 Bilaga I Reviderad finansplan - 38

det sista kvartalet 1977 bröts vid ingången av 1978. Både detaljhandelns försäljning och industriproduktionen minskade anmärkningsvärt. Detta händelseförlopp är dock främst att se som resultatet av den pågående kolstrejken och den onormalt kalla väderleken. Samtidigt försvagades efterfrågan på bilar, vilket föranledde en nedgång i biltillverkningen. Viktiga konjunkturindikatorer tyder på en återhämtning från nedgången i början av året. Industriproduktionen liksom orderingången visar åter en positiv utveckling. Samtidigt har arbetslösheten gått ner ytterligare. Dämpningen var dock så betydande att den kommer att få en negativ inverkan på den genomsnittliga tillväxten i ekonomin 1978.

Vid presentationen av den federala budgeten betonade administrationen vikten av att stimulera den ekonomiska tillväxten och reducera arbetslösheten. Den målsatta ökningen i bruttonationalprodukten 1978 anges till 4,5 å 5 <o. |

I syfte att driva på tillväxten föreslog administrationen i budgeten för 1978/79 ett skattesänkningspaket uppgående till 25 miljarder dollar. En stimulans av ekonomin i denna storleksordning anses komma att bli nödvändig dels för att motverka effekten av att löntagarna på grund av inflationen flyttas upp i skatteklasser med högre progressivitet, dels för att kompensera för den avsaktande underliggande trenden i ckonomin under loppet av 1978. Skattesänkningarna föreslås träda i kraft den 1 oktober i år och får därmed direkt inverkan på utvecklingen under det fjärde kvartalet. Det kan dock inte uteslutas, att den omständigheten att en skattesänkning aviserats leder till en positiv effekt på konjunkturutvecklingen redan dessförinnan.

Den privata konsumtionen får en ordentlig stimulans av den föreslagna skattesänkningen. Härtill kommer att konsumenternas förväntningar om den framförliggande ekonomiska utvecklingen, som den kommer till uttryck i enkätundersökningar, är optimistiska. Detta framgår också av hushållens benägenhet att acceptera en ökad skuldsättning för att tillgodose sina konsumtionsbehov. En konsumtionsutveckling i år med ungefär samma styrka som 1977 ter sig därför trolig.

Däremot kan bostadsbyggandet knappast väntas fortsätta att expandera i samma takt som 1977. Investeringar i nya bostäder har nu nått en sådan volym att en viss tillbakagång ter sig naturlig. Den senaste tidens uppåtriktade trend i ränteläget verkar också neddragande, För industrins investeringar finns det dock anledning räkna med en fortsatt relativt gynnsam utveckling. Med hänsyn till den nivå kapacitetsutnyttjandet har nått torde samtidigt investeringarna i större utsträckning inriktas på en utbyggnad av produktionskapaciteten. Sammantaget för de fasta investeringarna är dock en viss dämpning av expansionen jämfört med

1977 sannolik. | i

Utvecklingen på prisområdet kan komma att utgöra ett problem under 1978. Den senaste tidens ogynnsamma utveckling av priserna på en

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | . 39

rad basvaror kommer efterhand att slå igenom på konsumentpriserna. Vidare verkar det stora budgetunderskottet, vilket beräknas uppgå till drygt 60 miljarder dollar såväl innevarande som kommande budgetår inflationsdrivande. Ytterligare inflationsimpulser kan komma från den svaga dollarkursen och den fördyring av importen som detta innebär, samt en eventuell ökning i lönestegringstakten. Risken finns därför att prisutvecklingen kommer att innebära en ökad restriktion på den ckonomisk-politiska handlingsfriheten.

Den höga aktivitetsnivån inom den amerikanska ekonomin innebär "att efterfrågan för importerade varor kommer att hållas uppe. För ex- ' portens del förutses en förstärkning äga rum under loppet av året. Av betydelse i detta sammanhang är den förbättrade konkurrenskraft amerikanska produkter fått till följd av dollarns svaga utveckling det senaste året. Den amerikanska handelsbalansen torde mot denna bakgrund inte komma att undergå någon ytterligare större försämring.

Sammanfattningsvis ter sig utsikterna för den amerikanska ckonomin under 1978 tämligen goda. En fortsatt förhållandevis snabb tillväxttakt bör Ieda till en ytterligare reducering av arbetslösheten. Den underliggande trenden för utvecklingen av den privata efterfrågan är visserligen . f.n. dämpad, men de föreslagna stimulansåtgärderna kan väntas ge ett välbehövligt efterfrågetillskott under senare delen av året. Mot denna bakgrund förefaller en produktionstillväxt på ca 4,5 26 sannolik.

Japan

Den ekonomiska utvecklingen i Japan under 1977 präglades av motsättningen mellan en stagnerande inhemsk efterfrågan och en mycket kraftig uppgång av exporten. Medan den förra steg endast ca 3,5 96, uppvisade exporten en volymökning på 11,5 6. Exporttillväxten var kraftigast i början av året för att därefter successivt dämpas. Denna avmattning sammanföll med en allt svagare utveckling också av den privata inhemska efterfrågan. En ökad stimulans från den offentliga sektorn förmådde inte kompensera för denna dämpning, och utvecklingen under det andra halvåret blev därför betydligt sämre än vad de flesta bedömare hade förutsett. För helåret 1977 uppgick ökningen i bruttonationalprodukten till ca 5 96.

Den privata konsumtionen steg med ca 3 46 1977. Detta återspeglar dels en försiktig attityd från "konsumenternas sida, dels tämligen måttliga ökningar i hushållens disponibla inkomster.

Den svagaste utvecklingen bland de olika efterfrågekomponenterna uppvisade de privata investeringarna. Näringslivets investeringar ökade med endast ca 2 6. Förklaringen härtill är i första hand en utbredd överkapacitet. Flera industribranscher, med ett högt beroende av importerade råvaror och av importerade energi, befinner sig vidare i en all-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 40

varlig strukturkris. Även bostadsbyggandet bidrog till den svaga utvecklingen. Här inträffade en nedgång i absoluta tal.

Den offentliga sektorn kom under loppet av 1977 att ge ett ökat bidrag till den totala efterfrågan. Den ursprungliga budgeten för budgetåret 1977/78 innehöll en del expansiva element. När det så småningom stod klart att ekonomin utvecklades svagare än förutsett, lades ett paket med ytterligare stimulansåtgärder fram i september. Tonvikten i detta låg på ökade offentliga utgifter och stöd till byggnadsverksamheten.

Utvecklingen av den externa sektorn har blivit föremål för en omfattande internationell kritik. Samtidigt med den våldsamma uppgången av exporten förblev importtillväxten mycket svag och resultatet blev en väldig ansvällning av det externa överskottet. Bytesbalansen noterade ett överskott på drygt 11 miljarder dollar 1977. Detta kontrasterar skarpt mot den japanska regeringens ursprungliga målsättning om ett smärre underskott. Utvecklingen av den externa balansen bidrog verksamt till en nästan ständig press uppåt på valutakursen under 1977. Under loppet av året apprecierades valutan med effektivt ca 18 So.

Yen-apprecieringen fick ett starkt negativt inflytande på förtroendeklimatet inom näringslivet. Även antalet konkurser bland exportföretag ökade kraftigt. Å andra sidan bidrog kursuppgången till att utestänga utifrån kommande inflationstendenser och medverkade till en tydlig dämpning i prisstegringstakten. Under loppet av 1977 reducerades konsumentprisernas ökningstakt, mitt i löpande tolvmånaderstal, från drygt 9 till under 5 So. Ett annat positivt tecken i den japanska ckonomin var den klara uppgång i industriproduktionen som ägde rum i början av 1978.

Utvecklingen i den japanska ekonomin under det framförliggande året är i hög grad beroende av insatta och kommande stimulansåtgärder över budgeten. Det stimulanspaket som lades fram i höstas avsåg ökade utgifter motsvarande inte fullt 1 96 av bruttonationalprodukten. Dessa insatser var lokaliserade till i huvudsak det första kvartalet i år. Den ordinarie budgeten för budgetåret 1978/79, vilket inleddes den 1 april, omfattar utgiftsökningar uppgående till 20 45 jämfört med den ursprungliga budgeten från föregående år. Särskilt anslagen för offentliga investeringar har ökats kraftigt. Budgeten innehåller också en omfattande satsning på bostadsbyggandet. Byggnadsinvesteringarna kan till följd härav förutses stiga inemot 7 6.

För näringslivets investeringar däremot är utsikterna fortsatt dystra. Den kvardröjande överkapaciteten, apprecieringen av yenen och det dåliga förtroendeklimatet inom industrin talar för att investeringsutvecklingen kommer att förbli mycket svag.

De ckonomiska stimulanser som presenterats har huvudsakligen varit inriktade på ökade offentliga utgifter. Någon stimulans av den privata konsumtionen via skattesänkningar har inte ingått i de aviserade åtgär-

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 . 41

derna. I stället kan hushållens disponibla inkomster väntas påverkas negativt av att skatternas andel av de stigande nominella inkomsterna ökar med de progressiva skatteskalorna.

Häremot verkar givetvis den avsevärda dämpningen av inflationstakten som inträffat under det senaste året. Sammantaget förutses en viss uppgång av den privata konsumtionens tillväxt jämfört med 1977.

Till följd av den omedelbara förbättringen av bytesförhållandet torde yencens appreciering inte resultera i någon snar nedgång i det externa överskottet i löpande priser. Bytesbalansöverskottet 1978 väntas sålunda bli lika omfattande som förra året. En fortsatt dämpad utveckling av den inhemska privata efterfrågan skapar inte heller förutsättningar för någon större ökning av importen. Härtill bör givetvis fogas att den ganska betydande uppskrivning av yenen som ägt rum under det senaste året successivt borde få kännbara effekter på handelsströmmarna. Detta är dock en process som erfarenhetsmässigt kan bli tämligen utdragen. En annan faktor som verkar i samma riktning — och där likaledes resultaten kan väntas visa sig först på sikt — är det starka tryck som riktats mot Japan från såväl amerikanskt som västeuropeiskt håll att ”öppna den japanska marknaden” för ökad import. En omedelbar effekt på handeln har däremot olika åtgärder att hålla tillbaka exporten av vissa produkter, men betydelsen härav på den totala handeln torde vara relativt begränsad.

Den officiella målsättningen för den ekonomiska tillväxten 1978 är liksom för 1977 mycket ambitiös. Trots insatta stimulansåtgärder är det tveksamt om den ökning av bruttonationalprodukten med ca 6,5 96 som målsatts, går att realisera. Häremot talar främst den svaga underliggande trenden för den privata inhemska efterfrågan under senare delen av 1977 och de inledande månaderna i år. En produktionstillväxt av storleksordningen 5 90 ter sig mer sannolik om inte ytterligare stimulanser vidtas. Däremot torde vidtagna åtgärder få positiva, indirekta effekter under senare delen av 1978, vilket skulle innebära en successiv förstärkning av konjunkturen under loppet av året.

Förbundsrepubliken Tyskland

Den västtyska ekonomin utvecklades mindre tillfredsställande under 1977 än vad som allmänt hade förutsetts. Sålunda stannade den reala tillväxten vid ca 2,5 76, medan den officiella målsättningen så sent som vid halvårsskiftet 1977 angav en ökning av bruttonationalprodukten med 5 46. Den långsamma produktionstillväxten var ej tillräcklig för att reducera arbetslösheten, vilken låg kvar på en nivå kring 4,5 96 i säsongrensade termer.

De första månaderna 1977 präglades av en hög ekonomisk aktivitet, i första hand uppburen av den privata konsumtionen, men efterhand mattades uppgången av. När den utländska efterfrågan dämpades under vå-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 42

ren, påverkades också den inhemska efterfrågan negativt. Sammantaget ledde detta till att industriproduktionen stagnerade under det andra och tredje kvartalet. En viss uppgång ägde därefter rum under årets senare del, då effekten av insatta stimulansåtgärder började visa sig.

Den restriktiva inriktningen av den ekonomiska politiken under första halvåret 1977 bidrog i hög grad till den svaga utvecklingen i ekonomin. De offentliga investeringarna minskade under denna period i absoluta tal, medan den offentliga konsumtionen ökade med mindre än 1 20. Under det andra halvåret skedde sedan cn tydlig uppgång i de offentliga utgifterna. Detta var i stor utsträckning resultatet av att regeringens fleråriga investeringsprogram började visa sig. |

När det efterhand stod klart hur svag den underliggande trenden i konjunkturutvecklingen var, vidtog regeringen ytterligare åtgärder för alt stimulera efterfrågan. Under hösten beslöts om relativt omfattande skattesänkningar både för hushållen och företagen. Huvuddelen av dessa åtgärder får emellertid effekt först under innevarande år. Skattesänkningar i en omfattning av 2—3 miljarder D-mark bidrog dock till att stödja den privata konsumtionen redan under de sista månaderna 1977. Den privata konsumtionen gavs också stimulans av de frisläpp från löntagarnas sparfonder som företogs vid halvårsskiftet. Härigenom uppnåddes en ökning i den privata konsumtionen på ca 3 2 för helåret 1977.

De privata investeringarna ökade med drygt 5 20 1977. Huvuddelen av denna uppgång hänför sig emellertid till årets inledande månader. En utbredd överkapacitet inom flera industrigrenar och en ökande pessimism beträffande exportutsikterna, bidrog till att investeringsverksamheten avtog under loppet av året.

En snabbare tillväxt av exporten i löpande priser jämfört med importen ledde till att handelsbalansöverskottet ökade 1977. I motsatt riktning verkade en fortsatt negativ trend i utvecklingen av tjänste- och transfereringsbalansen, varför överskottet i bytesbalansen begränsades till 1976 års nivå, eller motsvarande ca 3,5 miljarder dollar.

Liksom den japanska yenen var D-marken under 1977 utsatt för ett starkt uppåtriktat tryck. I effektiva termer ägde en appreciering på ca

90 rum. Gentemot vissa valutor, särskilt den amerikanska dollarn, blev apprecieringen betydligt större. D-markens kursutveckling och förhållandevis måttliga löneökningar medförde att den i internationell jämförelse redan låga inflationstakten kunde nedbringas ytterligare. Under loppet av 1977 steg konsumentpriserna med endast 3,5 2.

Uppgången i den ekonomiska aktiviteten under senare delen av 1977 fortsatte in på 1978. Industriproduktionen steg i jämn takt, och orderingången utvecklade sig gynnsamt. Särskilt order från inhemska beställare ökade kraftigt. Av stor betydelse är det faktum att orderingången för investeringsvaror visade en uppåtgående trend. Den positiva bild

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 43

som dessa konjunkturindikatorer förmedlar, skall dock ses mot bakgrund av den låga utgångsnivån. D-markens uppskrivning och de därmed försämrade exportutsikterna är faktorer som verkar negativt på förtroendeklimatet i näringslivet.

De ekonomisk-politiska åtgärder som beslutades under 1977 får till stor del effekt under innevarande år. Av de 16 miljarder D-mark som det medelsfristiga investeringsprogrammet omfattar, förutses drygt en tredjedel effektueras i år. Sänkningen i höstas av de direkta skatterna innebär ett inkomstbortfall för staten om drygt 10 miljarder D-mark. En motverkande faktor utgör dock höjningen av mervärdeskatten med en procentenhet från 1 januari i år. De statliga utgifterna förutses öka med ca 10 Z under året. Sammantaget innebär detta att det federala budgetunderskottet väntas stiga med 10 miljarder D-mark till ca 30 miljarder. En betydande osäkerhet föreligger när det gäller att bedöma utvecklingen av delstaternas och kommunernas utgifter. En strävan att åstadkomma budgetbalans kan här verka återhållande.

Den officiella målsättningen för produktionsutvecklingen 1978 innebär cen tillväxt på 3,5 6. Denna målsättning betraktas av de flesta bedömarc som realistisk; flertalet prognoser anger en ökning i bruttonationalprodukten på 3—3,3 6. Återhämtningen i den västtyska ekonomin skulle således bli tämligen långsam också i år. Med tanke på den låga utgångsnivån krävs dock att tillväxten når upp till 4—5 26 under loppet av 1978 för att målet skall realiseras.

Den bestående överkapaciteten inom många branscher utgör en dämpande faktor för de privata investeringarna. Härtill kommer att industrigrenar som upplevt en god konjunktur under 1977 — särskilt bilindustrin — väntas få sämre avsättningsmöjligheter innevarande år och därmed minskade incitament att företa kapacitetsutvidgningar. Apprecieringen av D-marken tvingar företagen att reducera kostnaderna för att bibehålla konkurrenskraften på världsmarknaden. En stor del av investeringarna kan därför väntas få en rationaliseringsinriktad karaktär. Den förutsedda kraftiga ökningen av de offentliga investeringarna väntas tillsammans med en måttlig ökning av bostadsbyggandet leda till att de totala fasta investeringarna visar en något högre tillväxttakt än förra året, Lagerinvesteringarna tros inte heller i år ge något bidrag till tillväxten. |

De faktorer som verkat dämpande på inflationen under 1977 väntas göra sig gällande också i år. En ökning i konsumentpriserna med ca 3,5 96 ter sig därmed sannolik. Utgången av pågående avtalsrörelse är oviss. Avståndet mellan parternas bud på den privata sidan är fortfarande stort. Om man utgår ifrån att slutresultatet kommer att innebära en löneökning av storleksordningen 6 4t, kan den privata konsumtionen förutses öka i ungefär samma takt som under 1977, dvs. med ca 3.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan "44

I internationella sammanhang har den västtyska regeringen under de senaste åren ofta uppmanats att göra mer för att stimulera den inhemska efterfrågan och därmed bidra till en gynnsammare utveckling av världsekonomin. Förbundsrepubliken tillmäts här en nyckelroll, särskilt när det gäller utvecklingen i Västeuropa. En i internationell jämförelse mycket låg inflationstakt och betydande överskott i bytesbalansen skapar enligt många bedömare ett stort utrymme för en mer expansiv politik, Om den nuvarande inriktningen av politiken bibehålls, menar man att D-marken kommer att apprecieras ytterligare, vilket skulle medföra ökade depressiva effekter på den västtyska ekonomin.

Den västtyska regeringen anser däremot att man redan gjort tillräckligt för att stimulera ekonomin: om den underliggande trenden i utvecklingen är svag, är det inte möjligt att helt motverka detta genom ökad offentlig efterfrågan. Den offentliga sektorns samlade budgetunderskott beräknas för innevarande år uppgå till drygt 4 76 av bruttonationalprodukten, vilket enligt officiell bedömning avsevärt begränsar utrymmet för ytterligare expansiva åtgärder. I detta sammanhang anförs också konstitutionella: hinder att öka budgetunderskottet vidare.

Den tilltagande depressiva effekten av valutaapprecieringen och möjhigheten av en ökning i arbetslösheten gör dock ytterligare stimulansåtgärder allt mer påkallade. Trycket på den västtyska regeringen att mera positivt bidra till konjunkturförloppet särskilt i Västeuropa, är betydande. Det kan därför väntas att åtgärder trots allt kommer att vidtas, vilket skulle förbättra utsikterna för årets senare del. En tillväxt uppemot 3,5 Sö ter sig därmed trolig.

Storbritannien

Den strama ekonomiska politiken bidrog till anmärkningsvärda framgångar i den brittiska ekonomin under 1977. Efter en rad av år med underskott noterades ett överskott i bytesbalansen. Samtidigt dämpades inflationstakten avsevärt. Prisstegringarna, mätta i löpande tolvmånaderstal, uppgick i december 1977 till något över 12 76, att jämföra med nära 18 90 då ökningarna var söm störst. Denna utveckling medförde ett stigande förtroende för det brittiska pundet och ett kraftigt inflöde till valutareserven.

Framgångarna med den externa balansen och på inflationssidan har köpts till priset av en stagnerande inhemsk produktion. De offentliga utgifterna minskade i volym under 1977. Den offentliga konsumtionen bibehölls på 1976 års nivå, medan de offentliga investeringarna minskade med mer än 20 90. Åtstramningen inom den offentliga sektorn kom i volymtermer att bli hårdare än avsett, delvis som en följd av att kostnadsstegringarna blev något större än förutsett.

Den privata konsumtionen sjönk med ca 1 6 i volym. Detta var i första hand ett resultat av nedgången i hushållens disponibla inkomster.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 45

Genom regeringens lönepolitiska samarbete med fackföreningarna uppnåddes en avsevärd dämpning av lönestegringarna. De skattesänkningar som löntagarna erhöll som kompensation, motverkade endast delvis effekten av att lönerna ökade långsammare än priserna.

Liksom de offentliga investeringarna gick också bostadsinvesteringarna tillbaka kraftigt. Det privata näringslivet — särskilt tillverkningsindustrin — kunde däremot registrera en ökning i investeringarna. Härtill bidrog en betydande uppgång i vinsterna från den mycket låga nivån under de närmast föregående åren. Produktionen av olja i Nordsjön gav dessutom ett både direkt och indirekt incitament till ökade investeringar. Industrins investeringar ökade med 7 90. Sammantaget minskade dock de fasta bruttoinvesteringarna med ca 7 2.

Den svaga inhemska efterfrågan och den stagnerande produktionen resulterade i en fortlöpande ökning av antalet arbetslösa. Först mot slutet av 1977 stabiliseradés arbetslöshetsandelen på en nivå av ca 6 9o i säsongrensade tal. |

Bruttonationalprodukten steg endast marginellt 1977. Att en direkt nedgång inte inträffade berodde på den expansiva utvecklingen av exporten. Denna ökade mer än 6 90, varvid en flerårig trend med marknadsandelsförluster kunde "brytas. Särskilt exporten av olja gav ett betydande bidrag, men också den övriga exporten utvecklades gynnsamt. Trots den positiva exportutvecklingen kvarstod ett underskott i handelsbalansen. Detta kompenserades dock av en positiv tjänste- och transfereringsbalans, varför i stort sett jämvikt i bytesbalansen kom att uppnås.

Internationell upplåning har utgjort en viktig beståndsdel av den ekonomiska politiken under 'de senaste åren. Omfattande lån har erhållits från Internationella valutafonden, det senaste från december 1976 på nära 4 miljarder dollar. I samband med dessa lån har regeringen åtagit sig att följa vissa riktlinjer vad beträffar bl. a. storleken på det offentliga budgetunderskottet och den inhemska kreditexpansionen.

Det offentliga budgetunderskottet kom att ligga väl under de uppställda gränserna. För att motverka den stigande arbetslösheten kunde mot denna bakgrund den ekonomiska politiken under hösten ges en ef- : terfrågestödjande inriktning. I oktober presenterades ett stimulanspaket med en omfattning av ca 1 miljard pund, vilket motsvarar ungefär 0,7 96 av bruttonationalprodukten. Paketet innehöll vissa skattelättnader samt en ökning av den offentliga byggnadsverksamheten.

Stabiliseringen av pundkursen under 1977 åtföljdes av en mycket snabb ökning av valutareserven, trots att diskontot sänktes successivt under en tolvmånadersperiod med hela 10 procentenheter. Efter hand medförde ökningen i valutareserven en stark press uppåt på pundet och: i november förra året beslöt myndigheterna att upphöra med interventionerna för att hålla valutakursen nere. En omedelbar appreciering av pundet ägde därvid rum.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 46

Vid ingången av 1978 präglades den brittiska konjunkturbilden av fortsatt stagnation. Varken industriproduktionen eller arbetsmarknadsläget visade någon förändring till det bättre. Lager- och ordersituationen var fortfarande otillfredsställande. Ett positivt tecken var dock statistiken över detaljhandelns försäljning. Denna visade en klar uppgång, vilken kan förklaras dels med skattesänkningen från oktober, dels med den ökning i de reala disponibla inkomsterna som inträffat i samband med

dämpningen i inflationstakten. .

De cenkätundersökningar över förtroendeklimatet inom näringslivet som utförts under årets första månader, visar på en förhållandevis stor optimism. Exportföretagen var dock oroade över att apprecieringen i pundet kunde ha medfört en försämring av deras konkurrenskraft på världsmarknaden. En annan osäkerhetsfaktor var. löneutvecklingen. Det formella lönepolitiska samarbetet upphörde i augusti 1977. Fackförcningarna har emellertid förbundit sig att också i fortsättningen iaktta regeln, att löneförhandlingar skulle ske med ett tidsintervall av minst 12 månader. Regeringen angav 10 6 som en övre gräns för lönehöjningarna och hotade med sanktioner mot företag som gick över denna gräns. De faktiska löneökningarna kom trots detta att i de flesta fall snarare ligga över än under 10 26, och det är därför sannolikt att de genomsnittliga lönekostnadsökningarna 1978 kommer att ligga över den rekommenderade gränsen.

Flertalet prognoser är optimistiska beträffande utsikterna för den brittiska ekonomin 1978. De konsoliderade statsfinanserna och framgångarna med att dämpa inflationen och åstadkomma extern balans, har ökat regeringens utrymme att vidta ytterligare stimulansåtgärder. Expansiva åtgärder i en omfattning av ca 2,5 miljarder pund offentliggjordes i mitten av april i år. Merparten av insatserna gäller skattelättnader för såväl företag som hushåll.

Trenden med en ökning i de reala disponibla inkomsterna förutses hålla i sig under 1978. Därmed skapas förutsättningar för en uppgång i den privata konsumtionen med drygt 3 26. Också bostadsbyggandet, som gått tillbaka under senare år, väntas ta ny fart.

De investeringsenkäter som publicerats pekar mot en snabb ökning i de privata investeringarna 1978. Liksom i fjol är det tillverkningsindustrins investeringar som väntas expandera snabbt. Det kan anses sannolikt att investeringarna efter hand allt mer inriktas på en utbyggnad av produktionskapaciteten. Sammantaget förutses en ökning i de fasta investeringarna med ca 4 9o.

En viktig förutsättning för den skisserade positiva utvecklingen av den brittiska ekonomin är, att inga allvarliga bakslag inträffar vad gäller den externa balansen celler prisutvecklingen. Bytesbalansen kommer troligen att utvecklas mot ökade överskott under loppet av 1978. Från officiellt håll kalkylerar man med ett överskott på motsvarande ca 1,5 mil-

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 47 |

jarder dollar. I januari i år meddelade regeringen att man i förtid avsåg att återbetala 1 miljard dollar av skulden till Internationella valutafonden och ca 2 miljarder dollar av övriga lån.

Vad gäller prisutvecklingen däremot finns det anledning att vara något mindre optimistisk. Trots den neddragning i inflationstakten som ägt rum, är inflationen i Storbritannien fortfarande högre än i flertalet andra större industriländer. Om lönekostnadsstegringarna blir alltför stora kan man befara att prisstegringarna åter accelererar mot slutet av året. Detta skulle betyda att förtroendeklimatet inom näringslivet försämras.

Helhetsbilden av den brittiska ekonomin ter sig dock ljus, Det verkar troligt att 1978 blir det år då en längre tids stagnation bryts. En -ekonomisk tillväxt på 3 å 3,5 2 ter sig fullt förenlig med fortsatt finansiell stabilitet.

Frankrike

I enlighet med den s. k. Barre-planen gavs både finans- och penningpolitiken cen restriktiv utformning under 1977. För att motverka de negativa effekterna härav på sysselsättningen, företogs en rad selektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Selektiva ekonomisk-politiska åtgärder vidtogs också i syfte att hålla tillbaka pris- och lönestegringarna.

Den strama utformningen av den ekonomiska politiken bidrog till att den franska ekonomin utvecklades tämligen långsamt under 1977. Totalproduktionens tillväxt stannade vid ca 2,5 70. En motsvarande ökning noterades också för den privata Konsumtionen, medan de fasta investeringarna, liksom i flertalet övriga industriländer, uppvisade en otillfredsställande utveckling. Expansionen av bostadsbyggandet dämpades under året, medan Övriga privata investeringar gick tillbaka i absoluta tal. Detta kompenserades delvis av en uppgång i de offentliga investeringarna, där särskilt investeringarna inom de statsägda företagen expanderades kraftigt. Den offentliga konsumtionen ökade med ca 3 4.

Den svaga produktionstillväxten ledde efter hand till att arbetslösheten ökade. De högsta talen noterades under tredje kvartalet med en arbetslöshet på nära 5,5 .20. Till följd av de selektiva sysselsättningsstödjande åtgärderna, som sattes in, skedde därefter en nedgång av arbetslösheten till drygt 4,5 20 vid årets slut.

Trots den dämpade efterfrågesituationen, de måttliga löneökningarna och den selektiva prispolitik som bedrevs, visade inflationstendenserna länge inte någon tendens att mattas av. Först mot slutet av året kunde en klar nedgång i prisstegringstakten förmärkas. För 1977 i sin helhet innebar detta att praktiskt taget ingen reducering av inflationen åstadkoms.

Medan resultaten i kampen mot prisstegringarna blev begränsade, var framgångarna större beträffande den externa balansen. Underskottet i bytesbalansen halverades i stort sett under året. Underskottet, som upp-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan > 48

gått till drygt 6 miljarder dollar 1976, stannade vid ca 3 miljarder 1977. En viss förbättring av tjänstenettot bidrog till denna utveckling, men den avgörande orsaken var en kraftig förstärkning av handelsbalansen. BL. a. till följd av marknadsandelsvinster steg exporten mer än 6 90 i volym, medan importen stagnerade i linje med den dämpade inhemska efterfrågan.

Den franska konjunktursituationen i början av 1978 företer en splittrad bild. Till de positiva inslagen hör nedgången i arbetslöshet och inflationstakt. Det råder dock viss tveksamhet huruvida dessa framgångar är av en varaktig natur, eller om de främst är betingade av de selektiva åtgärder som vidtagits. Förtroendeklimatet inom näringslivet ligger fortfarande på en låg nivå, och industriproduktiorien har i stort sett stagnerat. En viss neddragning av färdigvarulagren ägde rum i slutet av 1977, men företagen bedömer ännu lagren som alltför stora. Vad gäller investeringsplanerna i början av 1978 kan man anta att företagens avvaktande attityd i hög grad hängde samman: med osäkerheten inför det då förestående parlamentsvalet.

Under förutsättning att inriktningen av den ckonomiska politiken förblir oförändrad, är det troligt att utvecklingen i den franska ekonomin i år ej väsentligt kommer att avvika från den under 1977. Således kan man vänta att exporten också i fortsättningen kommer att expandera förhållandevis snabbt. Några ytterligare stora vinster av marknadsandelar är visserligen ej att räkna med, men däremot väntas jordbruksexporten komma upp till en normal nivå efter den svåra torkan 1977. Utvecklingen mot extern balans tros därför fortgå under året. Vad inflationen beträffar är det sannolikt att den ekonomiska politiken kommer att uppvisa bättre resultat i år än 1977. Härför talar bl. a. de relativt måttliga löneökningarna och den lugnare prisutveckling som förutses för jordbruksprodukter. |

En avmattning i prisstegringstakten -.skulle verka positivt på den privata konsumtionen som därigenom skulle kunna öka något snabbare än förra året, eller med ca 3 Z. Med utgångspunkt från redovisade utgiftsplaner beräknas den offentliga konsumtionens tillväxt uppgå till ca 3,5 Sa. De offentliga investeringarna väntas fortsätta att expandera kraftigt. Den uppgång på mellan 4 och 5 96 som förutses betingas framför allt av ambitiösa investeringsprogram inom de statsägda företagen.

Utvecklingen för de privata investeringarna däremot förutses bli fortsatt svag. Bostadsbyggandet väntas stagnera, medan den negativa trenden i övriga privata investeringar sannolikt kommer att brytas. Den lageranpassning som ägde rum under 1977 avslutades troligen i början av innevarande år. För året som helhet kan man därför vänta en neutral eller måttligt neddragande effekt av lagren på produktionstillväxten.

De framgångar man i Frankrike vunnit på den externa sidan, måste fortfarande anses vara bräckliga. De skulle uppenbarligen äventyras vid

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 49

en alltför snabb uppgång i den inhemska efterfrågan, Endast vid en allmän uppgång i den västeuropeiska ekonomin kan därför Frankrike vän- , tas följa efter med en omläggning av politiken i expansiv riktning. Med hänsyn till rådande svaga utsikter för utvecklingen på de viktigaste exportmarknaderna ter sig sannolikheten för en snar sådan omläggning relativt liten. En produktionstillväxt i den franska ekonomin 1978 på 3 20 eller något därutöver framstår mot denna bakgrund som mest trolig. Den osäkerhet som präglade läget i den franska ekonomin under perioden omedelbart före parlamentsvalet beträffande såväl den ekonomiska politiken som företagens investeringsvilja innebär dock att prognosen måste omgärdas med betydande reservationer.

Danmark

Den ckonomiska politikens restriktiva inriktning och den svaga utlandsefterfrågan präglade i hög grad utvecklingen i den danska ekonomin 1977. Bruttonationalprodukten ökade med endast drygt 1 20. Detta var otillräckligt för att hindra att sysselsättningsläget försämrades och arbetslösheten steg till ca 7,5 26.

Den offentliga konsumtionen ökade med ca 2,5, dvs. något mindre än året förut. Investeringarna på den offentliga sidan minskade däremot med ca 2,5 Ze. Denna utveckling speglar 1975 och 1976 års beslut om besparingar inom den offentliga sektorn.

Inom näringslivet minskade satsningarna på maskininvesteringar, vilket starkt kontrasterar mot utvecklingen 1976. Däremot ökade industrins byggnadsverksamhet med ca 6 46 1977. Industriinvesteringarnas andel av de totala investeringarna har minskt från 13 90 i början av 1960-talet till 7 26 1977. För bostadsinvesteringarna noterades en minskning med drygt 15 § i fjol. |

I huvudsak som en följd av de båda s.k. augustiuppgörelserna 1976 och 1977, vilka via avgifts- och skattehöjningar tog sikte på att minska konsumtionsutrymmet, stagnerade den privata konsumtionen. Samtidigt visade industrins import av insatsvaror en fallande tendens under året. Den svaga utvecklingen av dessa båda importtunga områden ligger bakom importminskningen på ca 3 26. Även om exporten utgjorde det mest expansiva inslaget i efterfrågan — ökningen uppgick till ca 4,5 Z — skedde till följd av den svaga marknadsutvecklingen en dämpning i tillväxttakten jämfört med 1976. Sammantaget medförde denna utveckling av utrikeshandeln att handelsbalansens underskott minskade med ca 3 miljarder till drygt 5 miljarder Dkr 1977. Den externa balansen förbättrades, särskilt under årets senare del. Bytesbalansunderskottet stannade vid ca 9,6 miljarder Dkr, en förbättring med ca 2 miljarder jämfört med 1976 trots väsentligt ökade ränteutbetalningar för utlandsskulden. Staten tog både 1976 och 1977 en betydligt större del av den ut- 4 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan "50

ländska upplåningen än tidigare. Nettoutlandsskulden uppgick till 48 miljarder Dkr vid slutet av 1977.

De begränsade möjligheterna till ökad utlandsförsäljning inverkar i hög grad på bedömningen av den ekonomiska utvecklingen 1978. Av särskild betydelse är naturligtvis den relativt ogynnsamma bild, som tecknas för de för dansk export så viktiga nordiska marknaderna. Utvecklingen påverkas också i betydande grad av de omfattande ekonomisk-politiska åtgärder, som sattes in under 1977 i syfte att dämpa konsumtionscfterfrågan via höjda skatter och avgifter. De sysselsättningsoch aktivitetsfrämjande satsningar som gjorts inom den offentliga sektorn, byggnadssektorn samt vissa åtgärder för att stärka företagens konkurrensförmåga och investeringsvilja väntas endast delvis kunna uppväga de mer negativa tendenserna.

Ökningstakten för exporten väntas bli något lägre än i fjol, ca 4 96. Då företagens kostnadsökningar avtagit något, anses industriexporten kunna öka i ungefär samma takt som efterfrågan på importerade industrivaror i de viktigaste avnämareländerna. Exporten av lantbruksprodukter resp. tjänster antas öka med ca 6 96 vardera.

För hushållens disponibla realinkomster förutses en viss fortsatt nedgång, vilket torde leda till en minskning i den privata konsumtionen. Särskilt väntas försäljningen av bilar och andra varaktiga konsumtionsprodukter att bli drabbade. .

Delvis som en följd av satsningar inom arbetsmarknadspolitiken samt på energiområdet förutses den offentliga scktorns efterfrågan öka med ca 2,5 0 och visa en ökande trend under året.

Den relativt svaga efterfrågeutvecklingen indikerar att näringslivets investeringar fortsätter att minska. Investeringsavdraget för maskiner, vilket har utsträckts till årets slut, kan komma att medföra ökade satsningar under årets senare del. Industrins anläggningsverksamhet antas komma att öka med ctt par procent. Reparationer och isoleringsarbete i energibesparande syfte väntas väsentligt bidra till aktiviteten inom bostadssektorn, där totalt en ökning på ca 4 90 väntas.

Importprognosen antyder en nedgång på ca 2 96 1978. Minskningar väntas främst för konsumtionsvaror. Energiimporten beräknas fortsätta att stiga. Maskinimporten kan komma att tillta mot årets slut, om företagen vill utnyttja avskrivningsmöjligheterna. Importen av tjänster antas öka, men i lägre takt än 1977.

Handelsbalansen kan mot denna bakgrund förbättras ytterligare, till ett underskott på ca 1 miljard Dkr. Underskottet i bytesbalansen har i prognoserna angetts till inemot 7 miljarder Dkr för 1978. För bruttonationalprodukten antas ökningen bli ca 1 26, vilket kommer att förvärra det redan besvärliga läget på arbetsmarknaden.

| etan 51 Bil. Reviderad nationalbudget 1978

Finland | . .

Efter två år av svag produktionsutveckling i den finska ekonomin, : : minskade bruttonationalprodukten med ca 0,5 90 1977. Efterfrågan från utlandsmarknaderna var sämre än väntat, men ändå ökade exporten med 1020 och nådde den högsta nivån någonsin. Med undantag för den offentliga konsumtionen och bostadsbyggandet uppvisade de inhemska efterfrågekomponenterna en starkt negativ utveckling. Den sjunkande aktivitetsnivån och restriktiva åtgärder, riktade direkt mot införseln, satte tydliga spår i importen, som sjönk med ca 7 4. .

Den externa balansen förbättrades sålunda avsevärt 1977. Handelsbalansens underskott på ca 4 miljarder mark 1976 förbyttes i ett smärre överskott. Frakterna samt övriga tjänster, främst inom byggnads- och anläggningsverksamheten, bidrog med ca' 1,6 miljarder. Trots att ränteutbetalningarna ökade med över 1/3 kunde bytesbalansens underskott reduceras från 4,5 miljarder mark 1976 till drygt 700 milj.

Exportökningen åtföljdes emellertid inte av någon produktionsuppgång inom industrin, utan klarades med hjälp av en markerad lagerneddragning. Arbetslösheten ökade därför fortlöpande under året och utgjorde i genomsnitt 6 % av den totala arbetsstyrkan. Det kärva läget på arbetsmarknaden bidrog till att både kostnader och priser steg något långsammare 1977, trots att marken skrevs ned vid två tillfällen.

Industriproduktionen avtog, särskilt vad gäller insatsvaror. Investeringarna minskade totalt med drygt 6 96, efter en nästan 12-procentig nedgång 1976. Ett överlag lågt kapacitetsutnyttjande, dåliga försäljningsutsikter, låg räntabilitet och en kärv kreditmarknad förklarar företagens svaga vilja att investera. .

De reala disponibla inkomsterna sjönk något mindre 1977 än året innan till följd av att inkomstskatterna reducerades och familjebidragen ökades. Men då sparandet åter steg, minskade den privata konsumtionen med drygt 2 90.

Penningpolitiken — som trots vissa lättnader var restriktiv — får delvis anses ligga bakom framstegen både med den externa balansen och inflationsbekämpningen. I syfte att stimulera den inhemska efterfrågan och söka bromsa en ytterligare försämring på arbetsmarknaden gjordes en viss omorientering av finanspolitiken i expansiv riktning. Effekterna av fjolårets åtgärder väntas först under loppet av 1978. Det kärva ekonomiska läget ökar kraven på statliga insatser för att understödja sysselsättningen och produktionen.

Regeringens tilläggsbudget, framlagd för riksdagen i februari 1978, omfattar ca 700 milj. mark, avsedda att skapa fler arbeten för ungdomar. Ett planerat varvsstöd får formen av tidigarelagda fartygsbeställningar. Budgetunderskottet beräknas genom dessa insatser öka till 4,4 miljarder.

Den norska devalveringen i början av februari i år aktualiserade gi-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 52

vetvis frågan om den finska valutans kurs. Industrin, särskilt skogssektorn, hade sedan länge yrkat på en nedskrivning av marken och många exportföretag hade kompenserat sina ogynnsamma konkurrenspositioner med friställning av personal. Devalveringen i Finland, som genomfördes

i mitten av februari, kan därför motiveras av både konkurrens- och sys-

selsättningsskäl.

I regeringens åtgärdspaket för att följa upp devalveringen märks en räntesänkning med 1 Z, lägre omsättningsskatt på investeringar samt minskade sociala avgifter för arbetsgivare och arbetstagare. Dessa åtgärder ansågs otillräckliga från fackligt håll, varför arbetstagarorganisationernas krav på direkt lönekompensation kvarstod. Arbetsgivarna höll fast vid att löneförhöjningarna var oförenliga med rådande ekonomiska situation i företagen. Jämkningsförhandlingar fördes under strejkhot. Ett viktigt inslag i det kompromissförslag som antogs knyter an till den överenskommelse om en frysning av löner och priser, vilken träffades mellan regeringen och arbetsmarknadens parter i december 1977. Då beslöts att flytta framåt i tiden redan överenskomna lönelyft på totalt 2,5 Ze. Enligt det nu accepterade förlikningsförslaget kommer en löneökning på 1,5 96 att äga rum i maj 1978, återstående ökning kommer att betalas ut i februari 1979. Möjligheterna att hålla prisstegringarna under 10 96 får ändå anses relativt goda.

Justeringen av skatteskalorna och skatteåterbäringarna under våren kan öka hushållens vilja att konsumera, Å andra sidan dras köplusten sannolikt ned av det svaga arbetsmarknadsläget. Sparandet lär knappast minska under rådande ekonomiska klimat, varför den privata konsumtionen kan väntas minska också i år.

Den ekonomiska politiken lägger tyngdpunkten på att bibehålla den uppnådda restaureringen av den externa balansen och att samtidigt successivt söka förbättra sysselsättningsläget. Detta förutsätter bl. a. ökade marknadsandelar både för exporten och för hemmamarknadsindustrin. En sådan utveckling skulle ge underlag för produktionshöjande investeringar, vilka även skulle kräva nyanställningar.

Men efterfrågeutvecklingen på viktiga finska exportmarknader torde förbli fortsatt dimpad. De långsammare inhemska kostnadsstegringarna och den förbättrade konkurrensförmågan anses inte kunna kompensera det svaga efterfrågeläget. Exporttillväxten väntas därför avta till ca 3 6. Byggnads- och metallindustrins orderstock minskade avsevärt under 1977, och exportnedgångar väntas i år. Skogsindustrins konkurrenssituation förbättrades visserligen något genom kursjusteringarna, men mot detta står att lagren av bl. a. cellulosa är stora och att den nordamerikanska konkurrensen alltfort är betydande.

Den fortsatt svaga utvecklingen av den inhemska efterfrågan väntas leda till att importvolymen minskar även i år, men med bara en knapp procent. Den stagnerande industriproduktionen indikerar att insatsva-

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 a | : 53

rorna och även råvarorna drabbas, och likaså antas konsumtionsvaruproducenterna få en svag marknad i Finland. Handelsbalansen väntas kunna förbli positiv och ge ett mindre överskott. Bytesbalansen bör kunna föras närmare balans, trots att ränteutgifterna för utlandslånen väntas resultera i ett utflöde med inemot 2,5 miljarder mark.

För totalproduktionen förutses ingen ökning i år. Bostadssektorn, som i fjol gav ett positivt bidrag till efterfrågan, förutses nu stagnera. Industrins investeringar antas fortsätta att minska kraftigt för tredje året i följd. Utsikterna för sysselsättningen är därmed dystra, trots det offentligas satsningar. Genomsnittligt för 1978 väntas andelen arbetslösa närma sig 9 Fo.

Norge

De senaste årens ekonomiska utveckling i Norge har klart avvikit från den i flertalet övriga industriländer. Produktionstillväxten har genomsnittligt varit starkare än generellt i OECD-området dels till följd av den överbryggningspolitik Norge förde under den senaste internationella lågkonjunkturen, dels till följd av impulserna från den expansiva oljesektorn.

Den gynnsamma produktionsutvecklingen åstadkoms till priset av en kraftigt försämrad extern balans och kraftiga pris- och kostnadsstegringar. Från 1974 till 1977 steg bytesbalansunderskottet från 4,5 20 till drygt 14 90 av bruttonationalprodukten. Till denna försämring bidrog också en betydande tillbakagång på fraktmarknaderna. Den expansiva finanspolitiken och stegrade inkomstförväntningar, grundade på de framtida oljeinkomsterna, pressade emellertid upp kostnads- och prisnivån. Samtidigt sjönk produktiviteten inom de traditionella sektorerna i ekonomin, när produktionen anpassades till den svaga utlandsefterfrågan och sysselsättningen hölls uppe genom olika åtgärder. Konkurrenskraften inom ekonomin försvagades även av uppskrivningen av kronans värde, vilken var en följd av anknytningen till D-marken inom den s. k. valutaormen. De begränsade kursjusteringarna i oktober 1976 samt i april och augusti 1977 kompenserade endast delvis för detta.

Den norska ekonomin företedde sålunda en splittrad bild i fjol. Å ena sidan inverkade den ogynnsamma kostnadsutvecklingen och den svaga utländska efterfrågan negativt. Lönerna ökade i genomsnitt med drygt 10 §c, vilket ändå var den lägsta nominella uppgången under sjuttiotalet. Konsumentpriserna steg i ungefär samma takt som 1976, eller med drygt 9 5o.

Å andra sidan hölls den inhemska efterfrågan, produktionen och sysselsättningen uppe. Bruttonationalprodukten ökade med drygt 3,5 90 1977. Trots att importtillväxten mer än halverades, uppgick den till ca

50 i volym.

Den internationella lågkonjunkturens verkningar blev kännbara för

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan : . 54

flera sektorer inom ekonomin. Sjöfartskrisen, som först drabbade tanktonnaget, utsträcktes i fjol till torrlastfartygen. En fjärdedel av tankflottan och ca 13 26 av torrlastarna var upplagda vid slutet av 1977. I industrin, där de mest utsatta branscherna var träförädling, järn-, stål- och ferrolegeringar, visade produktionen för fjärde året i följd inte någon tillväxt. Relativt många företag berördes av varsel om driftsinskränkningar, men arbetslösheten kunde hållas nere på oförändrat ca 1 2.

Inom andra sektorer, t: ex. byggnads- och anläggningsverksamheten, var aktiviteten hög med stark efterfrågan och brist på arbetskraft. Den expansiva utvecklingen av hushållens konsumtion — ökningstakten nådde nästan 5 96 — gav god avsättning för konsumtionsvaruindustrin. Investeringsaktiviteten var livlig inom olje- och gasutvinningen i Nordsjön samt inom den petrokemiska industrin.

För den traditionella norska exportindustrin blev 1977. ett dåligt år med en exportminskning på över 5 §o och en betydande produktion för lager. Exportökningen totalt sett stannade vid ca 3,5 76. Bytesbalansunderskottet på ca 27,5 miljarder Nkr reflekterar bl.a. den importkrävande verksamheten på kontinentalsockeln. Utlandsskulden har ökat med ca 60 miljarder på tre år och passerar troligen 100-miljardstrecket i år.

Under det senaste halvåret har de tidigare optimistiska prognoserna för den ekonomiska utvecklingen reviderats nedåt på ett drastiskt sätt.

Behovet att rätta till kostnadsläget och att bromsa tillväxten i den privata konsumtionen har blivit de mest angelägna uppgifterna. Regeringens förslag i februari 1978 med bl. a. skärpta avbetalningsvillkor och åtstramning för konsumtionskrediter är ett steg i riktning mot en omorientering av politiken i detta syfte. .

Vidare skrevs den norska kronan ned med 8 46 i förhållande till valutaormen. I samband därmed infördes prisstopp samt förbud för importörer att kompensera sig för kostnadsfördyringen. Vid samma tidpunkt höjdes diskontot från 6 till 7 76 -och bankerna ålades att vara restriktiva i sin utlåning.

Enkäter från början av 1978 visar att företagen tror på fortsatt svaga försäljningssiffror. Investeringsverksamheten. på <kontinentalsockeln minskar betydligt i år och arbetet med att färdigställa de petrokemiska anläggningarna är avslutat. Sjöfartens och varvens kris består. Till de ljusare inslagen hör bl.a. en expansiv: anläggningsverksamhet inom energiförsörjningen.

Trots devalveringen förutses den traditionella exporten minska med ca 3 §o. Även om förseningar. inom olje- och naturgasproduktionen hämmar exportmöjligheterna, blir denna sektor sannolikt ändå expansiv, vilket starkt bidrar till en totalt sett positiv exportbild.

De ekonomisk-politiska åtgärderna kan antas verka neddragande på hushållens konsumtionstillväxt, vilken väntas stanna vid. ca 396 i. år.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 = oo > å5

Importutvecklingen väntas slå om till en minskning på ca 5 90, vilket bidrar till ett minskat handelsunderskott. Men utlandslånen förutses kräva nästan 8 miljarder i räntor 1978, vilket betyder att bytesbalansunderskottet väntas bli stort, eller ca 20 miljarder Nkr.

Sammantaget förutses en markant dämpning av den inhemska efterfrågan i år. Totalproduktionens ökningstakt hålls i första hand uppe av den expansiva oljesektorn, men i någon mån också av den privata konsumtionsefterfrågan. Bruttonationalprodukten förutses visserligen öka "med totalt 4 å 5 22, men undantas oljesektorn torde tillväxten stanna vid ca 2 Gc.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan | 56

3¶Utrikeshandeln

3.1 Exporten Utvecklingen 1977 Världshandeln, vilken ökat mycket kraftigt under senare delen av 1975 och under 1976, utvecklades svagt under 1977. Volymökningen från 1.976 synes ha varit obetydligt större än OECD-ländernas genomsnittliga ekonomiska tillväxt eller i storleksordningen 4 90. Det faktum att uppbromsningen av världshandelstillväxten från 1976 till 1977 blev så markerad får ses mot bakgrund av att tillväxten 1976 betingades av det kraftiga omslaget från lagernedskärningar 1975 till lageruppbyggnad 1976. Återhämtningen av den svenska exporten från hösten 1975 skedde i ett betydligt långsammare tempo än vad som gällde för världshandeln och kom också att brytas redan efter ett år. Den därpå följande mycket svaga exportutvecklingen varade fram till hösten 1977 varefter exporten på nytt började växa. Den oväntat kraftiga exporttillväxten fjärde kvartalet — särskilt accentuerad i fråga om verkstadsprodukter — medförde att exportvolymens nedgång 1976—1977 stannade vid ca 1 96.1 Beräkningen i den preliminära nationalbudgeten 1978 kom härigenom att utgöra cen liten underskattning. Exporten av bearbetade varor till OECD-området utgör mer än hälften av den totala svenska exporten. OECD-områdets import av bearbetade varor beräknas ha ökat med ca 6,5 46 1976—1977. Den svenska cxportens strukturella ländersammansättning var emellertid starkt oförmånlig 1977 — främst till följd av betydande importminskningar i de för svensk export viktiga länderna Danmark och Finland — varför marknadstillväxten för den svenska exporten av bearbetade varor till OECDområdet kom att inskränka sig till ca 4 26.2? Den kraftiga nedgången i den svenska exportens marknadsandelar som ägde rum 1974—1976 bromsades upp kraftigt 1976—1977 (se diagram 3: 1). Under loppet av 1977 synes andelsutvecklingen ha vänt och preliminära data tyder på en mycket kraftig andelsvinst fjärde kvartalet. Härigenom kom andelsförlusten för helåret 1977 att inskränka sig till .« drygt 2 20 eller blott ca hälften av den andelsförlust som räknades med i den preliminära nationalbudgeten. De andelsprognoser för 1977 och 1978 som där redovisades grundades bl.a. på vissa antaganden om

1 Härvid avses den exportvolym som framkommer vid deflatering med enbetsvärdeindex (typ Laspeyres). Med nationalräkenskapernas deflatceringssystem beräknas exportvolymen ha ökat med några få tiondels procent. 2 Exportens länderinriktning utanför OECD-området var likaledes oförmånlig under 1977. OPEC-ländernas import — där Sverige har en förhållandevis liten andel — ökade betydligt snabbare än världshandeln totalt och importen till Östeuropa och Kina — där de svenska andelarna är förhållandevis stora — sjönk.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 57

Diagram 3:1 Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export till OECD-länderna 1967-1978 Index: 1970 = 100. Säsongrensade halvårsdata

105T

1008 få

95 FM WW

Marknadsandel, g0ol--—löpande priser N

85 i ope”

80 |

105T1-

160 ANA

95 I T I

| Marknadsandel, N 30 volym N

| N/ a 85 |

80 | i

115F

10 Å

105F Relativpris NV

100F | |

95

| (RT ob [Nr 1 1 [ I

1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978

Anm, Relativpriset har angivits med avdrag för en sedan länge konstaterad historisk trend — motsvarande en ökning på ca 0,5 76 per halvår — som kan vara utslag av systematiska mätfel. I motsvarande grad har marknadsandelen i volym justerats så att den multiplicerad med det justerade relativpriset är lika med marknadsandelen i löpande priser. Se också anm. till tabell 3: 1.

Källa: Se tabell 3: 1.

exportefterfrågans känslighet för förändringar i de relativa exportpriserna såväl på kort som på litet längre sikt.1 Det antogs sålunda att den mycket kraftiga höjningen av exportens relativpris 1974—1975 och den fort-

1 Priselasticiteten antogs sålunda vara 0,5 under det år en relativprisförändring sker, 0,7 under året därefter, 0,4 under det tredje året och 0,2 under det fjärde året. Den långsiktiga priselasticiteten antogs följaktligen vara 1,8.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan =. —- 58

satta — ehuru väsentligt mindre — höjningen 1975—1976 (se diagram 3: 1) ännu under 1977 skulle ha påverkat andelsutvecklingen med avsevärd kraft. Det faktum att andelsförlusten 1977 blev betydligt mindre än väntat kan naturligtvis tolkas på många olika sätt. Exportefterfrågans priskänslighet kan vara högre på kort sikt och/eller lägre på lite längre sikt än vad som antagits. Resultat med denna innebörd framkommer som regel vid ekonometriska ansatser att förklara utvecklingen enbart med de relativa priserna. Man kan också tänka sig att exportefterfrågans priskänslighet påverkas av det internationella konjunkturläget. De senaste årens svaga konjunkturläge i de allra flesta av våra viktigare avnämarländer skulle sålunda ha kunnat medverka till ett ökat prismedvetande i dessa länder och därmed till ett snabbare utmognande av de svenska relativprishöjningarnas effekter på exportefterfrågan.

En annan tänkbar förklaring till de oväntat små andelsförlusterna 1977 är att valutajusteringarna 1977 kan ha förebyggt en del av de sena reaktioner som utländska kunder eljest skulle ha visat på de svenska relativprishöjningarna 1975 och 1976. Vidare är det möjligt att effekterna på andelsutvecklingen av de senaste årens mycket kraftiga nedgång i det svenska relativa kapacitetsutnyttjandet underskattas (se diagram 3: 2). Det har antagits att förändringar i det relativa kapacitetsutnyttjandet främst påverkar andelsutvecklingen indirekt via effekter på exportens relativpris. De mer direkta effekterna på andelsutvecklingen av ett minskat relativt efterfrågetryck och därmed ökad marknadsföringsintensitet (i vid mening) för Sverige i förhållande till konkurrentländerna

Diagram 3: 2 Sveriges relativa efterfrågetryck 1970—1978

110Å AN

100

920

l Il I l I I l I 1 ]

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976. 1977 - 1978

Anm, Efterfrågetrycket för varje enskilt land har mätts som den faktiska industriproduktionen i procent av den trendmässiga industriproduktionen. Trenden har beräknats genom att binda samman topparna i industriproduktionskurvan. Det relativa efterfrågetrycket har beräknats genom att dividera det svenska efterfrågetrycket med ett vägt medeltal av de 14 OECD-ländernas efterfrågetryck. Vikterna i den sistnämnda beräkningen återspeglar ländernas betydelse som konkurrenter till Sveriges export av bearbetade varor.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 59

kan mycket väl ha varit större än vad som räknats med. Slutligen kan exportens varusammansättning ha haft en viss — icke beaktad — betydelse för andelsutvecklingen 1977. Det kan alltså ha varit så att efterfrågan på vissa produktgrupper, som traditionellt upptar jämförelsevis stora andelar av svensk export, utvecklats starkare än övrig ceftorfrågan. Vid en grov varuuppdelning av den svenska exporten är det svårt att finna några belägg för att sådana varusammansättningseffekter skulle ha varit betydelsefulla 1977. Sveriges Exportråd har cmellertid presenterat en studie som tyder på att varusammansättningseffekter inom gruppen investeringsvaror kan medföra förhållandevis kraftiga effekter på andelsutvecklingen.1 Nu är det inte självklart att alla varusammansättningseffekter skall beaktas vid ett försök att ge en ”rättvisande” bild av andelsutvecklingen. De varusammansättningseffekter som man kan finna inom en grupp som investeringsvaror kan ju i många fall snarare vara strukturella än konjunkturella till sin natur. Om exempelvis negativa varusammansättningseffekter vore ett utslag av en oförmåga hos de svenska exportföretagen att anpassa utbudet till mer långsiktiga förändringar i utlandets efterfrågan (och effekterna alltså ej vore reversibla vid en scnare fas i det internationella konjunkturförloppet) så borde effekterna snarast ses som ctt utslag av en långsiktigt vikande konkurrensförmåga. Man kan också tänka sig fall där de svenska företagen har en marknadsledande ställning och där de genom sitt prissättningsbeteende förorsakat en försvagning av marknadstillväxten. Inte heller i ett sådant fall synes det motiverat att korrigera för eventuella varusammansättningseffekter om syftet är att belysa utvecklingen av den svenska exportindustrins konkurrensförmåga. : |

Den totala exportvolymen under 1977 drogs i inte oväsentlig grad ned genom att exporten till länder utanför OECD-området fortsatte att minska påtagligt. Exporten till OPEC-länderna sjönk med ca 10 0, vilket innebar en andelsförlust i storleksordningen 20 2 eller mer än summan av de andelsvinster som noterats under de två föregående årens. gynnsamma andelsutveckling. Exporten till Östeuropa och Kina, vilken minskat avsevärt redan 1976, uppvisade en fortsatt kraftig nedgång 1977 med en ytterligare kraftig minskning av marknadsandelen som följd. Utvecklingen under andra halvåret och därmed för helåret 1977 blev likväl avsevärt bättre än vad som räknades med i den preliminära nationalbudgeten. Motsatsen gäller för exporten till de icke-oljeproducerande utvecklingsländerna. En oväntat svag utveckling av exporten till dessa länder under andra halvåret medförde att den emotsedda exportökningen 1976—1977 i.det närmaste uteblev varigenom de båda föregående årens svaga andelsutveckling kom att följas av en ytterligare

1 Sveriges Exportråd, [1978], ”Svensk och västtysk export av investeringsvaror 1974—1976 — en undersökning av våra förlorade marknadsandelar”, Stockholm. Nb | oo | söt

Prop. 1977/78: 150 Bilaga I Reviderad finansplan | 60 -

nedgång. Denna blev emellertid betydligt mindre accentuerad än under 1976.

Reaktionerna på den svenska exportens höga relativpris 1975 och 1976 förefaller mot denna bakgrund ha blivit betydligt mer fördröjda i OPEC-länderna och i statshandelsländerna än i OECD-länderna. Det är inte svårt att finna plausibla förklaringar till en sådan skillnad i reaktionsmönster. Efter den kraftiga oljeprishöjningen kring årsskiftet 1973/1974 följde ett par år av utomordentligt snabb importtillväxt i OPEC-länderna, Efterfrågans priskänslighet kan antas ha varit något reducerad under denna period. Bl. a. som en följd av att oljeinkomsterna de senaste åren blivit betydligt mindre än vad ursprungligen kalkylerades med, synes prismedvetandet 'ha ökat påtagligt i dessa länder. De senaste årens utveckling av exportens marknadsandelar i statshandelsländerna får bl. a. ses mot bakgrund av att handeln med dessa länder i så hög grad baseras på långsiktiga kontrakt.

I de icke-oljeproducerande utvecklingsländerna synes efterfrågans anpassning till den svenska exportens relativpris ha skett med samma snabbhet som i OECD-länderna. A priori hade man annars kunnat vänta sig en något senare reaktion även i de icke-oljeproducerande utvecklingsländerna. För exporten till dessa länder gäller nämligen att den i mycket stor utsträckning består av verkstadsprodukter där priskänsligheten på kort sikt torde vara tämligen låg och till mycket liten del av stapelvaror där den kortsiktiga priskänsligheten kan förväntas vara hög.

Utsikterna för 1978

För 1978 emotses en mycket måttlig förstärkning av det internationella konjunkturläget. Som framgått av kapitel 2 bedöms en svag uppdragning av BNP-tillväxten i OECD-länderna komma att generera en världshandelstillväxt som med någon procentenhet överstiger den som skedde 1977. En bedömning av marknadstillväxten 1977—1978 i OECDområdet för den svenska exporten av bearbetade varor har grundats på de prognoser för den reala utvecklingen i olika länder som redovisas i kapitel 2 samt på vissa antaganden om relativprisernas utveckling i fråga om bearbetade varor i de olika avnämarländerna. Beräkningarna ger en marknadstillväxt som är av samma storleksordning som det preliminära utfallet för 1977 — ca 4 26. Exportens strukturella ländersammansättning synes även under 1978 komma att verka klart neddragande på marknadstillväxten. Den ckonomiska tillväxten väntas nämligen bli fortsatt svag i flera av våra viktigaste avnämarländer samtidigt som den expansion som ändå cmotses i dessa länder huvudsakligen synes komma att äga rum inom importsnåla sektorer.

En markerad dämpning av prisstegringstakten för bearbetade varor i internationell handel ägde rum under loppet av 1977. Mcd en som sannolik bedömd svag ökning av prisstegringstakten under loppet av

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 =: ' | | 61

Tabell 3: 1 Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)! till OECD-området? 1970—1978 Procentuell förändring

1970— 1971— 1972— 1973— 1974— 1975— 1976— 1977— 1971 - 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 prel. prognos

Pris (enhetsvårde), Skr.

>? Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.

Anm. Begreppet ”marknad” avser importförändringen för de olika länderna sammanvägda med deras andelar i Sveriges export. Härigenom elimineras eventuella förmånliga eller oförmånliga effekter av exportens strukturella ländersammansättning. Marknadens pris avser det implicit beräknade mellan marknad i Jöpande priser och i volym. . Källor: FN, OECD, nationell statistik, statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

1978 antas prisstegringen 1977—1978 bli ca 4 1/2 90 i nationella valutor, vilket är drygt 2 procentenheter lägre än 1976—1977. Lönekostnadernas ökningstakt väntas visserligen avta förhållandevis svagt eller med ca 1 procentenhet men insatsvaruprisernas väsentligt långsammare uppgång och en till följd av det fortsatt svaga marknadsläget förutsedd försiktighet i företagens prissättningsbeteende synes motivera en sådan prisprognos. I kronor räknat motsvarar prisprognosen för bearbetade varor i internationell handel ca 17 96 givet oförändrade växelkurser från prognostillfället. Jämfört med vad som räknades med i den preliminära nationalbudgeten innebär detta en smärre uppdragning, vilken förklaras av cn viss effektiv depreciering av kronan mellan de båda prognostillfällena. Som en konsekvens härav har även prognosen för de svenska exportpriserna dragits upp något. De bedöms nu komma att stiga med ca 11 96 1977—1978 (mot 10 2 i den preliminära nationalbudgeten).

De svenska företagens kostnadsutveckling kommer av allt att döma att undergå en påtaglig förbättring 1977—1978. Visserligen kommer kostnaderna för importerade insatsvaror troligen att stiga mer 1977— 1978 än 1976—1977 till följd av det senaste årets kraftiga depreciering av kronan. Av avgörande betydelse för kostnadsutvecklingen är emellertid den mycket markerade nedgång i lönekostnadernas ökningstakt som kan ecmotses 1977—1978. Lönekostnadsökningen per producerad enhet förutsätts nu inskränka sig till ca 5 46 mot drygt 12 20 1976—1977. Den gjorda cxportprisprognosen implicerar följaktligen att den kraftiga ned-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 62

Tabell 3: 2. Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg) till olika länderområden 1972—1978

Export till Procentuell volymförändring Andel av

- : total-

1972— = 1973— —-1974— —1975— -1976— = 1977— = summan

1973 1974 1975 1976 1977 1978 1976, "4

prognos

2 SITC 5—38, exkl. 68 och 793,

2 Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.

3 Qatar, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Kuwait, Irak, Iran, Indonesien, Venezuela, Libyen, Algeriet och Nigeria.

Källor: Statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet. pressning av industrins vinstmarginaler som ägt rum under de senaste ären upphör och att en viss marginalökning kommer till stånd 1977— 1978.

Den svenska exportens relativpris antas vidare komma att sjunka med

ca 5 40 1977—-1978 efter en nedgång med ca 3 96 1976—1977. Relativ-

prishöjningen från 1974 års nivå skulle därmed komma att inskränkas till ca 2 0 1978.1 Frågan är nu hur de senaste årens relativprisförändringar kommer att påverka andelsutvecklingen 1977—1978.

De antaganden om exportens priskänslighet på kort och på lite längre sikt som låg till grund för andelsprognosen i den preliminära nationalbudgeten implicerar en andelsvinst i storleksordningen 1 96 1977— 1978. Som tidigare redogjorts för synes utvecklingen under 1977 motivera en viss försiktighet vid tillämpningen av dessa priselasticiteter. Här antas att den negativa inverkan på andelsutvecklingen 1978 av de relativprishöjningar som inträffade 1974—1976 blir betydligt mindre än vad som tidigare räknades med. Bl. a. räknas med den tidigare nämnda möjligheten av att den ”nollställning” av exportens relativpris som inträffade i samband med de svenska devalveringarna 1977 har förebyggt en del av de sena reaktioner som utländska kunder eljest skulle ha visat på den svenska exportens höga relativpris 1975 och 1976. Det svenska relativa kapacitetsutnyttjandet synes komma att sjunka ytterligare även om nedgången blir mindre brant än under de båda närmast föregående åren. Nedgången bör — vid sidan av indirekta effekter via prisbildningen — få en viss positiv inverkan på andelsutvecklingen. Några mer påtagliga effekter på andelarna av en eventucllt förmånlig eller oförmånlig varustruktur hos den svenska exporten av bearbetade varor har inte antagits uppkomma 1978. Investeringsutvecklingen utomlands väntas

1 Denna iakttagelse gäller om man från den beräknade relativprisförändringen drar bort den trendmässiga ökningen med ca 1 26 per år. Jfr anmärkningen till diagram 3: 1.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 . i | 63

Tabell 3: 3 Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex) för bearbetade varor. 1970—1978 1970 = 100

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978

prel. — prognos

US dollar 100 105 113 133 162 182 183 202 229 Genomsnittliga nationella valutor . 100 103 103 110 136 148 157 168 175 Svenska kronor 100 104 -. 105 113 140 147 155 175 205

Källor: FN samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

bli fortsatt dämpad och det förefaller inte troligt att marknadstillväxten för investeringsvaror — en varugrupp som i likhet med papper väger tyngre i den svenska exporten än i avnämarländernas import — nämnvärt kommer att överstiga den totala marknadstillväxten för bearbetade . varor. (Detta hindrar naturligtvis inte att det kan uppkomma positiva eller negativa varusammansättningseffekter inom gruppen investeringsvaror. Möjligheterna att i förväg skatta betydelsen av sådana varusammansättningseffekter är emellertid mycket små. Som tidigare påpekats föreligger också vissa problem vid tolkningen av sådana varusammansättningseffekter.) Utlandets pappersimport väntas visserligen öka något mer än den övriga importen, men den härav följande extra andelsvinsten torde knappast bli större än några få tiondels procent. Efter en kvalitativ avvägning av de olika faktorer som inverkar på andelsförändringen 1977—1978 har en andelsvinst i storleksordningen 4—5 96 antagits komma att realiseras.

När det gäller exporten till länder utanför OECD-området förefaller det — som tidigare framhållits — rimligt att räkna med att efterfrågans anpassning till den svenska exportens relativpris sker med större tröghet än vid exporten till OECD-länderna. 'De prognoser för exporten till länder utanför OECD-området som redovisas i tabell 3: 2 har grundats på ett antagande om oförändrade marknadsandelar i dessa länderområden 1977—1978. | .

För råvaruexporten antas utvecklingen — liksom 1977 — bli betydligt svagare än för den övriga exporten. Marknadstillväxten väntas visserligen bli av samma storleksordning som för exporten av bearbetade varor men andelsutvecklingen bedöms bli mindre gynnsam. Den i och för sig förhållandevis kraftiga sänkning av råvaruexportens relativpris som emotses' 1978 antas nämligen snarare medföra att nedgången i råvaruexportens marknadsandelar upphör än medge några mer påtagliga andelsvinster. Bland de varugrupper som väger tungt i den svenska råvaruexporten är det endast pappersmassa som bedöms komma att uppvisa någon mer betydande andelsvinst. Ökningen av råvaruexporten 1977—1978 väntas under dessa omständigheter inskränka sig till ca 5 CC.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 64

Diagram 3:3 Exportutvecklingen, totalt. och för vissa varugrupper 1971— 1978 Milj. kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala

Export ex kl. fartyg Total export 12000 17000 19000 15000 17600 15000

+

Verkstadspro Sco0 H — fartyg N

NS

8000 rr”

7009 YT 700

of

GOND

690 S000

S00

Papper och papp

| Järn och stål

1600 Å 2 . pa

1400 L Fd 1200 |/

vd

1200 1000

|

1eC0 Övriga industriprodukter | | 3500 4

— Massa

1500 3200

4 Å

1300 | L>/ 2800 /

1100 2400

| KN

1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 "1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 : 65

Sammanfattningsvis beräknas den totala exporten, exkl. fartygsexporten, växa med knappt 7,5 6 1977—1978 — en upprevidering med 1 procentenhet jämfört med den preliminära nationalbudgeten. Utleveranserna av fartyg väntas 1978 bli mycket lägre än 1977. Räknat inkl. fartygsexporten blir prognosen för den svenska exportens tillväxt 1977—

1978 därför betydligt lägre eller drygt 4 20 (ca 5,5 20 i nationalräken-

skapstermer).

Tabell 3: 4 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1976— 1978

Exportvärde, milj. kr. Årlig procentuell förändring

Volym Pris (enhetsvärde)

1976 1977 1978 1976 1977 1978 1976 1977 1978 Jordbruksprodukter : och fisk 1225 993 — 1065 —8,8 —17,5 0 5,5 —1,8 7 Skogsbruksprodukter 239 170 210 —22,0 —35,9 15 16,9 11,1 7 Mineraliska pro- : dukter 2398 1931 1750 16,5 —10,1 0,5 —2,4 ——10,4 —10 därav: järnmalm 1888 ' 1357 1180 15,7 —17,0 0 —2,7 = —13,5 = —13 Industriprodukter | exkl. fartyg 70528 76960 90755 1,2 0,4 7,5 7,8 8,7 9,5 därav: |

livsmedelspro-

ickejärnmetaller 1362 1742 1975 10,7 17,5 5 5,2 8,9 8 verkstadsproduk- |

ter exkl. fartyg 34.003 37034 44515 —5,6 —2,9 8 13,4 12,2 11,5

övriga industri- : | produkter inkl. a .

elektrisk ström 13199 14752 17525 9,8 2,9 7,5 6,7 8,5 10,5 Export exkl. fartyg 74390 80054 93780 ' 14 —0,3 7,5 7,5 7,9 9 Fartyg 5805 5473 3245 42,5 —-12,3 —44 8,8 7.5 6: Totalt 80195 85527 97020 3,5 -—-11 4 7,6 7,8 9. Bearbetade varor . oa : . . exkl. fartyg! 57553 63403 75 795 —0,4 0,3 8 9.0 9,8 11 Råvaror? 16837 16652 17985 8,0 —2,5 5,5 2,3 1,5 2,5 Total export enligt oa . : . nationalräkenskaper- | | nas beräkningsme- | i : toder? 80195 85527 97.020 5,5 0,3 5,5 5.6 6,4 7,5

1 Papper och papp, järn och stål, verkstadsprodukter samt övriga industriprodukter utom elektrisk ström. . 2? Export exkl. fartyg minus de i not 1 nämnda varugrupperna. 3 I nationalräkenskaperna deflateras exportvärdet med 'Paasche enhetsvärdeindex vilket alltså ger Laspeyres” volymindex. 1 tabell 3: 4 i övrigt årerges prisindex Laspeyres och volymindex Paasche. Nationalräkenskapernas uppgifter om den totala exportvolymens förändring visar därigenom regelmässigt en mera positiv volymutveckling.

Anm. 1976 och 1977 års exportvärden enligt utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna: för 1978 avser prognoser. I prognoserna är värdeuppgifterna avrundade till 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procentuclla förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån. 5 Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 66

3.2 Importen

Importen minskade med 6 1/2 § i volym 1976—1977, motsvarande en nedgång på 41/2 90 enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetod.

Eftersom fartygsimporten i det närmaste fördubblades var minskningen

räknad (exkl. fartyg) 1 procentenhet större och uppgick sålunda till 71/2 9.

Importen (exkl. fartyg) vände nedåt i början av 1975 och fortsatte sedan att minska året ut. Importen ökade sedan åter snabbt under 1976 — trots att tillväxten i den inhemska efterfrågan var långsammare än under 1975. Importvolymen (exkl. fartyg) föll sedan med närmare 9 96 första halvåret 1977, jämfört med andra halvåret 1976 och med ytterligare 4 Z, mellan halvåren 1977. Nedgången var ett resultat av den starkt försvagade inhemska efterfrågan under 1977. Hushållens inköp av varor minskade nämligen kraftigt under 1977 och dessutom föll maskininvesteringarna med ca 8 96 1976—1977. Vidare minskade industrins förbrukning av insatsvaror som en följd av den neddragna industriproduktionen. Samtidigt drogs även industrins lager av insatsvaror ned, efter att ha ökat under hela 1976.

Importvolymen har de tre senaste åren legat på en väsentligt högre nivå än vad som kan återföras enbart på utvecklingen av den inhemska efterfrågan. Det beror säkerligen till stor del på att importpriserna för den tunga delgruppen bearbetade varor under 1975-och 1976 steg betydligt långsammare än priserna på motsvarande svenska produkter. Detta fick en starkt uppdragande effekt på importen av bearbetade varor under 1975 och i synnerhet 1976, då importen av dessa varor steg med 7 1/2 46. Importen av bearbetade varor synes 1976 ha legat i runt tal 5 76 högre än man haft anledning förvänta med hänsyn till den inhemska efterfrågeutvecklingen. Devalveringen av den svenska kronan i augusti 1977 medförde att importpriserna mellan helåren 1976 och 1977. steg 2 1/2 90 mer in motsvarande exportpriser. Troligen steg importpriserna då också ungefär lika mycket mer i förhållande till de svenska företagens priser på hemmamarknaden. Denna förändring av relativpriset hann dock säkerligen endast i liten utsträckning påverka importvolymen under 1977. Importen av bearbetade varor sjönk sålunda med 7 44 1976—1977, vilket var mindre än den nedgång som hade kunnat förväntas med hänsyn till den inhemska efterfrågeutvecklingen. För 1977 har den uppdragande effekten av relativprissänkningen 1974 —1976 skattats till ytterligare ca 5 70, så att importvolymens nivå vad avser bearbetade varor legat närmare 10 §c högre in den skulle ha gjort vid oförändrade relativpriser sedan 1974. Att den inhemska varuproduktionen ersatts med import har samtidigt inneburit att behovet av råvaror och insatsvaror minskats. Totala importen (exkl. fartyg) kan därför — på basis av grova skattningar beräknas ha legat ca 5 0 högre

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 67

1977 än vad den skulle gjort vid oförändrade relativpriser sedan 1974.1

Devalveringen av kronan i augusti 1977 beräknas medföra att importpriserna för bearbetade varor stiger ytterligare 4 70 mer än cxportpriserna 1978 — och ungefär lika mycket mer än de svenska företagens priser på hemmamarknaden. Devalveringen väntas också få till effekt att åtskilliga företag, som på grund av relativprishöjningarna på svenska varor 1974—1976 annars skulle ha övergått till import under 1978, kan förmodas avstå från detta. Relativprishöjningarna 1974—1976 skulle därigenom inte få tillfälle att mogna ut med hela den uppdrivande effekt på importnivån, som man annars haft anledning befara. Dessutom tillkommer de direkta marknadsandelsvinster, som kan komma till stånd 1978 av relativprissänkningarna 1976—1978. Sammantaget skulle dessa effekter innebära en viss omfördelning från import till hemmaproducerade varor under 1978. Med de prognoser för den inhemska efterfrågan, som nu föreligger, innebär detta att importen av bearbetade varor skulle sjunka med ytterligare 41/2 7, 1977— 1978. Den totala inhemska efterfrågan förutses nämligen sjunka även 1977—1978 -— men i lägre takt än 1976-1977. Varukonsumtionen förutses minska något mer 1978 än 1977. De importtunga maskinin- vesteringarna beriknas minska kraftigt även 1978, men i lägre takt än 1977. Samtidigt väntas industriproduktionen stiga under loppet av året och takten i neddragningarna av insatsvarulagren minska markant. För totala importen (exkl. fartyg) har detta beräknats innebära en nedgång på 496 1977—1978 och inberäknat fartygsimporten en nedgång på 5 Z. Enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetoder motsvarar detta en nedgång på 3 1/2 96 för totala importen.

Importen av jordbruks-, skogsbruksprodukter och fisk sjönk med ca 2224 1976—1977. Till denna kraftiga neddragning bidrog främst en minskad import av jordbruksprodukter. Mellan 1977 och 1978 väntas

1 Grova skattningar av importefterfrågans priselasticitet ger vid handen att. en relativprissänkning på importvaror med 196 ger en importvolymökning på 0,3 Z, samma år relativprissänkningen sker och en importvolymökning med ytterligare 0,4 %, året därefter. Det förefaller rimligt räkna med att cn importökande effekt kommer även det tredje och troligen även det fjärde året och att elasticiteten då når upp till ett sammanlagt värde klart överstigande 1.

Utvecklingen under 1977 kan förefalla svår att förena med en sådan syn på elasticitetens utveckling. Importen 1977 blev nämligen lägre än vad man utifrån den angivna hypotesen skulle haft anledning förmoda med hänsyn till relativprisutvecklingen för importvaror 1974—L1977.

Det förefaller som om devalveringarnas höjande effekt 1977 på importens relativpriser fått ett förhållandevis snabbt utslag på importvolymen. En tänkbar förklaring är att utmognaden av de cffekter på importefterfrågan som härrör från sänkningarna av importens relativpriser 1975 och 1976 helt eller delvis kommit att avbrytas i samband med devalveringen. Detta skulle med avseende på importens volymutveckling vara likvärdigt med ett tidigareläggande av tyngdpunkten i devalveringseffekterna. En hypotes av denna innebörd har ingått i de överväganden som ligger till grund för importprog- . nosen 1978.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 68

importen för hela gruppen minska med -3'1/2 96 som en följd av en: beräknad tillbakagång i importen av jordbruks- och skogsbrukspro-

dukter. | |

Införseln av livsmedelsprodukter föll med drygt 4974 1976—1977 på grund av en vikande privat konsumtion och en avtappning av livsmedelsindustrins lager. En annan bidragande orsak var att importbe-' hovet av sockerprodukter minskade. Även 1978 beräknas konsumtionen sjunka, och en fortsatt neddragning av livsmedelslagren kommer troligen till stånd. Importen av livsmedelsprodukter antas därför minska med ytterligare någon procent 1977—1978. :

Importen av mineraliska produkter minskade med 11/2 920 1976— 1977. Importen av råolja som utgör huvuddelen av denna import, ökade emellertid från 1976 till 1977. Det var i stället importen av bl. a. stenkol, som minskade drastiskt, och därmed svarade för största delen av nedgången. Importen av mineraliska produkter förutses öka med 89 1977—1978, liksom även införseln av råolja.

Införseln av petroleumprodukter sjönk med 6 96 1976—1977, till största delen beroende på att förbrukningen inom landet minskade. Nedgången i förbrukningen förklaras till största delen av en kraftig minskning av energiåtgången inom industrin men också av att den jämfört med 1976 varmare väderleken lett till ett minskat uppvärmningsbehov i bostäder och lokaler.

Även för 1978 väntas förbrukningen av oljeprodukter minska. Då produktionen vid de svenska raffinaderierna förutses öka, beräknas importen av petroleumprodukter komma att dras ned med 12 2, 1977 1978.

Stålimporten minskade med drygt en fjärdedel 1976—1977. Nedgången berodde till stor del på en påtaglig minskning av förbrukning och lager inom de stålkonsumerande branscherna verkstadsindustri och varv. Att nedgången blev så pass kraftig förklaras dock främst av att lagren i handelsledet drogs ned efter att ha ökat 1976. Dessutom sjönk importandelen i tillförseln något.

För 1978 beräknas en fortsatt minskning av stålförbrukningen ske, hänförlig till den starka produktionsminskningen inom varven. Detta motverkas dock av att takten i lagerneddragningarna i förbrukar- och handelsleden väntas avta. Samtidigt beräknas emellertid importandelen i tillförseln sjunka snabbare än under 1977, och därmed skulle stålimporten minska med ytterligare 5 90 1977—1978.

Införseln av ickejärnmetaller minskade ca 167 1976—1977. Den kraftiga nedgången i importvolymen: berodde dels på den svaga pro-: duktionsutvecklingen inom tillverkningsindustrin, dels på att de svenska producenterna synes ha stärkt sin ställning på den inhemska marknaden. För 1978 väntas den inhemska förbrukningen av ickejärnmetaller öka endast obetydligt. Förutsatt att de svenska producenterna

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 69

Tabell 3: 5 Importutvecklingen för olika varugrupper 1976—1978

Importvärde, milj. kr. Årlig procentuell förändring

1976 1977 1978 Volym Pris (enhets-

: värde)

1977 1978 1977 1978

Jord- och skogsbruksprodukter

Industriprodukter exkl. fartyg 72054 74922 = 80548 —-7,1 —5,3 12,0 13,5

verkstadsprodukter exkl. fartyg 30 017 31129 = 32965 —9,1I -—8,9 14,1 16,3

övriga industriprodukter inkl.

Total import enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetoder 85300 90148 95915 —4,5 —3,5 10,7 10,3 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

efter devalveringen fortsätter att stärka sin ställning, verkar således ytterligare någon neddragning av importen sannolik.

Importen av verkstadsprodukter föll med 9 94 1976—1977. Nedgången förklaras bl.a. av att hushållens inköp av verkstadsprodukter minskat starkt — helt och hållet en följd av de brant fallande nybilsinköpen. Bilimporten minskade också med över en fjärdedel. Vidare drogs maskininvesteringarna ned med ca 894. Dessutom minskade tillverkningsindustrins behov av verkstadsprodukter som insatsvaror avsevärt, i och med att produktionen inom verkstäder och varv föll kraftigt.

För 1978 väntas importen av verkstadsprodukter minska med ytterligare 9 90. Denna importminskning framkommer som en följd av dels att de inhemska efterfrågekomponenterna beräknas utvecklas negativt, dels ett antagande om att de svenska producenterna kan vinna tillbaka marknadsandelar som förlorades under 1975—1977.

Importen av övrigvaror föll med drygt 1/22 1976—1977. Den matta inhemska efterfrågeutvecklingen och tillverkningsindustrins minskade behov av övrigvaror i form av insatsleveranser verkade i återhållande riktning på importen. Dessutom påbörjade de inhemska övrigvaruproducenterna en neddragning av sina färdigvarulager 1976—

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan - 70

1977. För 1978 väntas importen av Övrigvaror stiga med drygt 1/2 9c En viss ökning av efterfrågan på Öövrigvaror för slutliga ändamål väntas — främst till följd av en beräknad exportvolymökning. Dessutom förutses att tillverkningsindustrin får ett ökat behov av övrigvaror i form av insatsleveranser 1977—1978.

Importprisnivån för totala importen steg med 13 46 1976—1977. Av denna uppgång kan uppskattningsvis ca 5 procentenheter hänföras till de förändringar i kronkursen, som ägde rum under 1977. Till följd av devalveringarna i april och augusti kom också de kraftigaste prishöjningarna att infalla dels från första till andra kvartalet och dels från tredje till fjärde kvartalet. Mätt enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetod steg importpriserna med 10 1/2 96 1976—1977. - Drygt 1 procentenhet av ökningen i importprisindex kan återföras på de dramatiska prisstlegringarna på kaffe från 1976 till 1977. Under andra halvåret började dock kaffepriserna att sjunka. För övriga varor inom gruppen jordbruks-, skogsbruksprodukter och fisk steg importpriserna med 161/2 &, och för livsmedelsprodukter exkl. kött blev uppgången i importprisindex 15 1/2 90. För båda dessa grupper återspeglar dessa tal en accelerering av den internationella prisutvecklingen. De svenska importpriserna på kött steg emellertid inte mer än 5 4, varför uppgången i importprisindex för hela gruppen livsmedelsprodukter stannade vid 14 1/2 <0.

Den internationella prisutvecklingen var tämligen lugn för flertalet industriella basråvaror under 1977. Importprisökningen för råolja och petrolcumprodukter stannade t. ex, vid omkring 9 4, trots nedskrivningen av kronan. De svenska importpriserna för järn och stål steg med drygt 10 43 och för ickejärnmetaller med drygt 11 96. Prisbilden för de olika ickejärnmetallerna var dock splittrad — priserna på importerat aluminium steg kraftigt, medan importprisökningen på övriga metalier var mycket blygsam. |

Importpriserna för färdigvaror ökade med drygt 122 1976—1977. Härvid steg importpriserna för verkstadsprodukter mer än för övriga industriprodukter.

För 1977—1978 förutses de svenska importpriserna för gruppen jord- och skogsbruksprodukter samt fisk inte öka med mer än 3 90. Kaffepriserna beräknas då fortsätta falla, medan priserna för övriga varor i gruppen väntas stiga väsentligt mindre än 1976—1977. Prisökningstakten för livsmedelsprodukter exkl. kött väntas avta under 1978, medan en viss acceleration i priserna på importerat kött verkar sannolik. Importpriserna för livsmedelsprodukter totalt skulle därmed stiga med 111/2 & 1977—1978.

Den internationella prisutvecklingen för industriella basråvaror förväntas bli fortsatt Jugn 1978. Världsmarknadspriset på råolja förutses sålunda hållas oförändrat hela 1978. Till följd av devalveringen i augusti

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 71

1977 samt de växelkursförändringar som ägt rum fram till mars 1978, kommer de svenska importpriserna att stiga med ca 6 46 1977—1978. Priserna på importerade petroleumprodukter väntas stiga med drygt 5 0. Prisutvecklingen på metaller förutses bli snabbare — importpriserna för järn och stål väntas stiga med drygt'11 6 1977—1978 och för ickejärnmetaller med ca 10 §.

Den internationella prisutvecklingen på färdigvaror förutses bli livligare än för industriella basråvaror. Någon stark allmän prisstegring på färdigvaror verkar dock inte sannolik under 1978. Kapacitetsutnyttjandet inom de flesta länder är nämligen alltjämt lågt, och betydande produktivitetsvinster borde kunna komma till stånd vid en uppdragning av industriproduktionen utomlands. Dessutom är den ekonomiska politiken av antiinflationistiska skäl alltjämt tämligen återhållande. Prisstegringen i Sverige på importerade färdigvaror blir emellertid, till följd av devalveringen i augusti 1977 samt de växelkursförändringar som ägt rum efter denna, betydande — uppgången 1977—1978 har beräknats till ca 15 Z. Härvid förutses importpriserna för verkstadsprodukter stiga snabbare än för övriga färdigvaror.

Prisnivän för totala importen har därmed beräknats stiga med 12 96 1977—-1978. Den största uppgången beräknas ske under första halvåret och utgör till största delen en följd av devalveringen i augusti 1977 samt växelkursförändringarna fram till mars 1978. Mellan halvåren ' 1978 förutses de svenska importpriserna stiga relativt måttligt. Mätt enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetod skulle prisindex för totala importen stiga med drygt 10 92 1977—1978.

3.3 Bytes- och betalningsbalansen

Bytesbalansen för varor, tjänster och transfereringar har sedan 1974 visat ständigt växande negativa saldon. Det beräknade underskottet 1977 kom att uppgå till närmare 15 miljarder kr. och innebar en försvagning gentemot 1976 med drygt 3 miljarder kr. (se tabell 3: 6). Varuhandeln resulterade i en negativ handelsbalans på ca 4,6 miljarder kr. mot 5,1 miljarder kr. 1976. Den förstärkning av handelsbalansen detta innebar var emellertid helt otillräcklig för att förhindra en fortsatt försämring av bytesbalanscen, eftersom underskotten i tjänste- och transfereringsbalansen ökade med ca 3,7 miljarder kr. Som en direkt följd av den omfattande långfristiga upplåningen under 1977 förstärktes kapitalbalansen jämfört med 1976 mycket kraftigt med ca 8,6 miljarder kr. Den registrerade nettokapitalimporten uppgick därmed till ca 12,3 miljarder kr., vilket dock var mindre än det angivna underskottet i bytesbalansen. Statistiskt registrerades sålunda transaktioner avseende varor, tjänster, transfereringar och kapital motsvarande ett nettoutflöde 1977 på 2,6 miljarder kr.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan pA

Tabell 3: 6 Bytes- och betalningsbalans 1974—1978 Miilj. kr., löpande priser

1974 1975 1976 1977 1978

prognos Export av varor, fob! 70514 72 012 80 195 85 527 927 020 Import av varor, cif! 72 800 74 000 85 300 90 148 95 915 Handelsbalans —2286 +-—1988 ' —5105 +>—4621 1105 Korrigering av handelsstatistiken? : — 100 —268 —106 — 366 —375

Bytesbalans för varor, tjänster och transfereringar' —-4213 +=-—6702 11666 =—14920 +—11970 Kapitalbalans 347 7212 3 683 12 320 Restpost 343 5 429 5357 7419 Valutareservens transaktionsförändring —3 523 5939 —2 626 4 819 Förändring på grund av kursrörelser —1 —863 486 1196 Valutareservens totala förändring 3 524 5076 :— 2140 6 015 2 Enligt handelsstatistiken. Ett nytt redovisningssystem för utrikeshandeln har införts fr.o.m. 1977. I syfte att öka jämförbarheten mellan 1976 och 1977 har statistiska centralbyrån numera utfört en beräkning av utrikeshandeln för 1976 enligt det nya redovisningssystemet. Detta har resulterat i uppjustering av importvärdet 1976 med 1 300 milj. kr. Därmed torde jämförbarhet råda mellan 1976 och efterföljande år medan jämförbarheten mellan 1976 och tidigare år är mera begränsad. > Nettot av återutförsel och återinförsel, korrigering av SAS” flygplansimport, i utlandet direktlandad fisk, nettoimport av icke monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport. 3 Överensstämmer med saldot mellan import och export av varor och tjänster i nationalräkenskapernas försörjningsbalans bortsett från att korrigeringsposten endast med halva beloppet ingår i försörjningsbalansen. Den resterande hälften korrigerar i nationalräkenskaperna transfereringarna. s Överenstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp. Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

Oron på valutamarknaden under 1977 förorsakade stora svängningar i valutareserven. Sålunda registrerades en minskning med 4,4 miljarder kr. under perioden juni-augusti. Efter devalveringen i slutet av augusti ägde ett kraftigt återinflöde rum och för helåret kunde totalt registreras en ökning av valutareserven med ca 4,8 miljarder kr, Detta kom att betyda att det ånyo uppstod en kraftig positiv restpost på ca 7,4 miljarder kr. Efter justering för värdeförändring förorsakad av kursrörelser ökade valutareserven totalt under 1977 med ca 6 miljarder kr. och uppgick vid årets slut till närmare 16,7 miljarder kr.

Enligt de prognoser och antaganden som föreligger väntas bytesbalansen 1978 uppvisa ett underskott på ca 12 miljarder kr. Gentemot 1977 innebär detta en inte oväsentlig förstärkning med närmare 3 miljarder

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 : 73

kr. Denna förklaras i sin helhet av det omslag som förutses i handelsbalansen från ett underskott på ca 4,6 miljarder kr. 1977 till ett överskott på drygt 1 miljard 1978. Handelsbalansen väntas härigenom förstärkas med närmare 6 miljarder kr., vilket mer än väl uppväger tjänste- och transfereringsbalansens väntade tillväxt i negativ riktning.

Handelsbalansen

Efter en oväntat kraftig ökning av exporten under årets sista kvartal "kom handelsbalansens underskott 1977 att inskränka sig till ca 4 1/2 miljard kr. Underskottet blev därmed 1 miljard kr. mindre än vad som räknades med i den preliminära nationalbudgeten och också något mindre än under 1976. Förbättringen 1976—1977 skulle sannolikt ha varit betydligt större om de båda svenska devalveringarna 1977 ej hade företagits, Den omedelbara — och avsedda — cffekten av en devalvering är ju att bytesförhållandet försämras vilket på kort sikt utgör en påfrestning för handelsbalansen. Att en devalvering ändå företas beror naturligtvis på en önskan att uppnå de med en relativprisförändring förknippade positiva volymeffekterna och deras åtföljande inverkan på handelsbalansen. Dessa inträder emellertid först med en viss tidsförskjutning.

Den svenska utrikeshandelns volymutveckling 1976—1977 torde därför endast i begränsad omfattning ha hunnit påverkats av de båda devalveringarna, Eventuella effekter av detta slag bör i alla händelser ha uppvägts av fördröjda — för Sverige oförmånliga — volymeffekter från de närmast föregående årens export- och importprisutveckling. Den betydande förbättring av den fastprisberäknade handelsbalansen som ägde rum 1976—1977 — mätt i 1976 års priser synes förbättringen ha varit i storleksordningen 4 miljarder kr. torde därför i första hand få ses som ett resultat av den kraftiga nedgång i den inhemska efterfrågan som inträffade från 1976 till 1977. Det förhållandet att underskottet i Jöpande priser minskade endast obetydligt 1976—1977 skulle då kunna återföras på den kortsiktigt ogynnsamma effekten av att index för bytesförhållandet samtidigt sjönk med ca 4 96.

Den prognos för handelsbalansens utfall 1978 som redovisades i den preliminära nationalbudgeten har blivit föremål för en kraftig upprevidering. Den oväntat gynnsamma utvecklingen av exportindustrins, liksom även den importkonkurrerande industrins, marknadsandelar under senare delen av 1977 har bidragit till en mer optimistisk bedömning av andelsutvecklingen 1977—1978. De negativa effekterna på marknadsandelarna av de tidigare relativprishöjningarna antas sålunda till en del ha hävts snabbare än vad som troddes tidigare. Den ytterligare försämring av bytesförhållandet 1977—1978 som får anses vara en oundviklig följd av den svenska devalveringen i slutet av augusti 1977 bedöms vidare komma att inskränka sig till ca 3 20 i stället för 4 2.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 74

Det överskott i handelsbalansen med ca 1 miljard kr. som nu väntas uppkomma 1978 innebär om det realiseras en avsevärd förbättring jämfört med 1977. Relaterar man överskottet till Sveriges relativa efterfrågeläge så framstår emellertid bristen på balans i den svenska utrikeshandeln som fortsatt betydande, OECD-ländernas samlade industriproduktion beräknas bli ca 8 6 högre under 1978 än under 1974, vilket var det år då industriproduktionen nådde sitt högsta värde under den förra högkonjunkturen. Den svenska industriproduktionen väntas vid samma jämförelse komma att uppvisa en nedgång med ca 6 Z6. Den positiva effekten på handelsbalansen av denna synnerligen kraftiga nedgång som inträffat i det svenska relativa efterfrågeläget är säkerligen mycket stor. Vid en tänkt situation med ett mer normalt relativt efterfrågeläge — åstadkommen genom en ökning av den inhemska efterfrågan — är det följaktligen rimligt att anta att handelsbalansen fortfarande skulle uppvisa ett kraftigt underskott. Skulle en sådan normalisering av det relativa efterfrågetrycket komma till stånd genom att exporten ökade kraftigt ctt par år, en utveckling som efter devalveringarna inte förefaller osannolik, skulle konsekvenserna för handelsbalansen självfallet bli annorlunda.

Tjänste- och transfereringsbalansen

Det internationella fraktmarknadsläget är oförändrat svagt med små variationer i tonnageefterfrågan. Tonnageöverskottet är fortfarande betydande och den ökning i efterfrågan som tidvis uppstår är i allmänhet alltför otillräcklig och kortvarig för att nämnvärt förändra situationen. Liksom under de närmast föregående åren skedde en viss förbättring av tankraterna under fjärde kvartalet i fjol, men som väntat blev också denna av kort varaktighet. Redan tidigt på nyåret föll raterna till tidigare låga nivåer, vilka åtminstone för svenskt tanktonnage endast i undantagsfall gav täckning åt driftkostnaderna. Uppläggningarna har åter ökat och i början av mars rapporteras ca hälften av det oljebärande tonnaget upplagt eller på annat sätt taget ur trafik. Förhållandena är mycket besvärande även för torrlasttonnage i trampfart. För linjetonnage däremot är läget något bättre. Dess situation förbättrades väsentligt andra halvåret 1977 och det rapporterades god beläggning på flertalet linjer. Man räknade då allmänt med att detta skulle bli bestående för en längre tid, men redan på nyåret i år synes ha inträffat en viss nedgång. På senare tid kan emellertid skönjas vissa förbättringar, särskilt för de linjer vilka trafikerar OPEC-länderna, vars import nu ökar kraftigt efter en svacka 1977.

Den svaga sjöfartskonjunktur som rått de senaste åren väntas inte heller 1978 förbättras i nämnvärd grad. Världshandeln väntas enligt internationella bedömningar öka i volym 1978 obetydligt mer än 1977, ca 5 90. Även om vissa internationella undersökningar visar att världens handelsflotta nu sakta börjat minska får man räkna med ett be-

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 SS 75

tydande överskott på i första hand tank- och bulktonnage för en ganska lång tid framöver. |

Ett oväntat starkt inflöde av utlandsvalutor från den utrikes sjöfarten registrerades under fjärde kvartalet i fjol; Det samlade inflödet för helåret 1977 blev därigenom, det svaga marknadsläget till trots, mycket betydande — ca 7,3 miljarder kr. — och kom att ligga väl i nivå med det som registrerades rekordåret 1974. Följdverkningar av devalveringarna utgör med säkerhet en god del av förklaringen. Dessa innebar emellertid även höjda kostnader, varför nettoinseglingen 1977, ca 2,5 miljarder kr.. kom att något understiga den som registrerades 1976. I sjöfartsnettots termer, dvs. nettoinseglingen med avdrag för biljettintäkter i svensk valuta men med tillägg av utländska fartygs utgifter i Sverige, uppgick nettoinflödet till ca 3 miljarder kr. Enligt många bedömare väntas sjöfartsåret 1978 inte bli nämnvärt bättre än 1977. Det kommer sålunda att föreligga tonnageöverskott ännu lång tid framöver. Den väntade uppgången för världshandeln på ca 5 26 i volym är sannolikt otillräcklig för att påtagligt förändra detta förhållande. Sett mot denna bakgrund har sjöfartsnettot för 1978 antagits bli av ungefär samma storleksordning som 1977, dvs. ca 3 miljarder kr.

Nettoutflödet av resevaluta blev 1977 ca 400 milj. kr. större än 1976 och kom att uppgå till ca 3,6 miljarder kr. Därvid ökade bruttoinflödet ovanligt starkt eller med bortåt 400 milj. kr. (ca 25 96) och bruttoutflödet med drygt 800 milj. kr. (ca 17 96). Förväntningar om en förestående devalvering förefaller ha stimulerat till spekulativa transaktioner, vilka i inte ringa utsträckning påverkat såväl inflöde som utflöde av rescvaluta. Detta inslag kan uppskattas ligga kring storleksordningen 200 milj. kr. i båda riktningarna. Omräknat i fasta priser har utflödet av resevaluta hållits nästan oförändrat 1976—1977. Att antalet charterresenärer destinerade till olika turistorter samtidigt ökade med 15 kan verka motsägelsefullt men troligen har andra transaktioner än de som härrör från den rena turismen verkat i neddragande riktning.

För 1978 har nettoutflödet av rescvaluta kalkylerats till drygt 4 miljarder kr. Härvid har antagits en viss volymtillväxt för såväl inflöde som utflöde jämfört med normaliserade värden för 1977.

Resterande kända tjänstetransaktioncer förs till posten övriga tjänster. Posten blir därigenom ytterst heterogen. Den domineras och styrs emellertid av en förhållandevis liten grupp. Hit hör framför allt transaktioner rörande företagsadministration, provisioner samt entreprenader, montage etc. Sammanlagt resulterade transaktionerna under denna post i ett nettoutflöde på ca 3,6 miljarder kr. 1977, vilket innebar en förskjutning i negativ riktning med drygt 700 milj. kr. från 1976. En i huvudsak trendmässig framskrivning av bruttoströmmarna för 1978 ger ett nettoutflöde av storleksordningen 4 miljarder kr.

Transfereringarna till och från utlandet 1977 gav ett negativt saldo

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 76

på ca 6,5 miljarder kr., en tillväxt sålunda i negativ riktning med drygt 2 miljarder kr. från 1976. Gåvobiståndet till utvecklingsländer tillsammans med de under senare år alltmer växande räntebetalningarna till utlandet förklarar nästan helt postens tillväxt. Gåvobiståndet förutses 1977-—-1978 öka med ca 550 milj. kr. till 3,4 miljarder.! Räntebetalningarna väntas samtidigt resultera i ett ökat nettoutflöde på ca 1,3 miljarder kr. och därmed visa ett negativt saldo på ca 3,4 miljarder kr. Tillsammans väntas sålunda dessa transaktioner utmynna i ett ökat nettoutflöde på drygt 1,8 miljarder kr., vilket i stort motsvarar transfereringspostens

antagna totala förändring 1977—1978. |

Kaupitalbalansen

Kända kapitaltransaktioner med utlandet resulterade 1977 i en bety-

dande nettokapitalimport, drygt 12 miljarder kr. Kapitalbalansen förstärktes därigenom med ca 8,6 miljarder från 1976. Härtill bidrog framför allt den långfristiga upplåningen utomlands. Denna blev mycket omfattande 1977, drygt 22 miljarder kr., vilket innebar mer än en fördubbling gentemot 1976. Av denna upplåning svarade svenska staten för ca 9,7 miljarder kr. och kommuner och kommuninstitut för 750 milj. kr. En fortsatt långfristig upplåning utomlands kan väntas även 1978; i vilken omfattning är dock ovisst. Under januari och februari i år gavs lånetillstånd till ett belopp på ca 1,7 miljarder kr. inberäknat svenska staten. Detta kan jämföras med 7,5 miljarder under samma period 1977. Statens andel härav var då ca 4,3 miljarder för att under samma period i år uppgå till endast ca 400 milj. kr. I tablån nedan redovisas hur nettotransaktionerna med utlandet fördelade sig 1977.

Kapitaltransaktioner, netto Milj. kr.

Kortfristig upplåning för finansiering av export

1 Uttryckt i procent av BNP utgjorde denna del av u-landsbiståndet 0,81 26 1977 och beräknas uppgå till 0,87 96 1978. För det totala biståndet, dvs. inkl. biståndskrediter, var motsvarande tal 0,97 96 1977 och väntas något överstiga 196 1978.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 a 77

Som framgår av tablån resulterade statens och bankernas (inkl. riksbanken) transaktioner i ett med närmare 11 miljarder kr. ökat nettoinflöde, i huvudsak ett resultat av ökad långfristig upplåning. Av övriga utlandstransaktioner förblev de kommunala i stort sett oförändrade gentemot 1976 medan de privata ungefär balanserade efter att ha givit ett nettoinflöde på drygt 2 miljarder kr. 1976. Omkastningen kan i huvudsak återföras därpå att den kortfristiga upplåningen för finansiering av import och export slog om från ett nettoinflöde på ca 1,9 miljarder kr. 1976 till ett nettoutflöde på ca 300 milj. kr. 1977. Övriga privata transaktioner förändrades som synes endast måttligt.

Redovisningen av valutareserven har ändrats i.så måtto att endast riksbankens valutareserv inkluderas. Valutabankernas avistaposition som tidigare fördes till valutareserven redovisas nu som kapitaltransaktion och faller därmed inom ramen för kapitalbalansen. Enligt den nya definitionen uppgick valutareserven vid utgången av 1977 till 16 672 milj. kr. och ökade därigenom med 6 015 milj. kr. under året. Härav : hänför sig 1 196 milj. kr. till effekten av kursförändringar varför transaktionsförändringen uppgick till 4819 milj. kr. Utfallet av statistiskt belagda transaktioner — avseende varor, tjänster, transfereringar och kapital — motsvarade emellertid ett nettoutflöde på ca 2,6 miljarder kr. Sålunda uppstod det ånyo en mycket betydande positiv restpost, ca 7,4 miljarder kr.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan : 78

4 Produktionen

4.1 Sammanfattning av industriproduktionens utveckling

Industriproduktionen förefaller att ha minskat i en tämligen jämn takt under loppet av 1977 möjligen med en tendens till uppbromsning mot slutet av året. Fallet i industriproduktionen blev drygt 4 90 räknat mellan helåren 1976 och 1977. Det förtjänar påpekas att det finns vissa brister i den statistiska belysningen av produktionsutvecklingen. Avsevärda produktionsinskränkningar skedde inom basindustrierna men även skeppsvarven liksom verkstadsindustrin såg sig tvungna att dra ned produktionsnivån i betydande utsträckning. :

Industrins exportorderingång vände svagt uppåt under hösten 1977 och konjunkturbarometern visar på en inte obetydlig tillväxt av exportorderna i början av 1978. Exportleveranserna, exkl. fartyg, förutses nu stiga mellan 7 och 8 1977—1978 efter en total stagnation 1976— 1977. Effekterna härav på produktionen väntas dock bli begränsade då lageranpassningen särskilt under första halvåret beräknas bli som mest uttalad för att därefter avta något i styrka. Därtill kommer att den slut-': liga inhemska efterfrågan, som föll under loppet av 1977, väntas fortsätta minska i synnerhet under första delen av 1978. En plusfaktor är dock att devalveringen synes leda till att den inhemska industrin under 1978 återtar en del av sina tidigare marknadsförluster gentemot importen.

Totalt beräknas industriproduktionen falla ytterligare något under första halvåret 1978 för att därefter stiga svagt mellan halvåren. För helåret räknat innebär den förutsedda utvecklingen att produktionsnivån 1978 förblir i stort sett oförändrad i förhållande till den genomsnittliga för 1977.

Produktionen förutses stiga främst inom basindustrin medan verkstadsindustrin liksom övrigvarusektorn i stort sett väntas bibehålla en oförändrad produktionsnivå mellan årsgenomsnitten 1977 och 1978.

4.2 Utvecklingen inom olika deibranscher

Malnmutvinningen i de svenska järnmalmsgruvorna minskade ca 18 46 1976—1977 till följd av fortsatt försämrade avsättningsmöjligheter på exportmarknaderna. Den internationella stålkonjunkturen började återigen försvagas mot slutet av 1976 och denna tendens har inte brutits under loppet av 1977. I början på 1977 trodde man fortfarande på en återhän:tning av stålkonjunkturen men i stället har produktionen av stål i Västeuropa fortsatt att minska under loppet av året. Detta innebar en fortsatt nedskärning av de svenska exportskeppningarna av malm och

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 : 79

Tabell 4: 1 Industriproduktionens utveckling 1975—1978 Procentnuell volymförändring från föregående år

SNI : 1975 1976 1977 1978

def... prel. prel prognos

2 Gruvor och mineralbrott . —14,6 —2,9 —12,8 —5,4 2301 Järnmalmsgruvor | —10,3 —4,9 —18,1 —8,5 2302 Ickejärnmalmsgruvor —42,9 12,5 4,6 4,0 210, 220, 290 Övriga gruvor och mineralbrott 6,8 —5,9 3,5 0,0 3 Tillverkningsindustrin - —L3 -- —0,5 —4,0 0,4 33111 Sågverk! . —21,2 14,2 -—4,2 6,2

1 Inkl. hyvlerier och träimpregneringsverk. 2 Inkl, träfiberplattindustri. 3 Inkl. smörjmedels-, asfalt- och kolproduktindustri. 3 Inkl. ferrolegeringsverk. 5 Ink]. båtbyggerier. . s Inkl. dryckesvaru- och tobaksindustri. Anm. Beräknat utfall för verkstadsindustrin 1977 enligt konjunkturinstitutet. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

exportvolymen minskade ca 17 Z 1976—1977. I kvantitetstermer innebar detta en järnmalmsexport på drygt 19 milj. ton 1977. Även de inhemska malmleveranserna har minskat betydligt 1976—1977. Trots en fortsatt neddragning av 'malmproduktionen skedde en uppbyggnad av de inhemska järnmalmslagren. En avveckling av utlandslagren — om än blygsam — kunde dock påbörjas, Totala lagren uppgick vid slutet av året till ca 15 milj. ton. |

Nägon större tillväxt i stålefterfrågan väntas inte äga rum under 1978 utan stålproduktionen i Västeuropa bedöms i stort ligga kvar på 1977 års låga nivå. Någon tillväxt av malmefterfrågan förutses därför inte och för den svenska järnmalmsexportens del har här kalkylerats med en oförändrad exportvolym 1977—1978. Hemmaleveränserna förutses samtidigt bli i stort sett oförändrade. En fortsatt avtrappning av de svenskägda utlandslagren bedöms komma till stånd medan 'någon större ökning av de rekordstora hemmalagren inte förutses. Innebörden av dessa leverans- och lagerprognoser blir att en betydande produktionsnedskärning måste ske även 1977—1978.

Efterfrågeläget för sågsverksindustrin var under 1977 pressat. Orderingången, som varit avtagande mot slutet av 1976, upphörde att falla under första kvartalet 1977. Redan under andra kvartalet minskade

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 80

dock orderingången ånyo på såväl hemma- som exportmarknaderna. Fallet fortsatte på hemmamarknaden mot årets slut, medan exportorderingången, frånsett en mindre tillbakagång under andra kvartalet, kunde hållas på i stort sett oförändrad nivå för resten av året. Den obalans mellan utbud och efterfrågan som karakteriserade den internationella trävarumärknaden 1976 kom i allt väsentligt att kvarstå även under 1977. Trots den mycket höga igångsättningstakten för bostäder i Förenta staterna visade sig inte denna marknad i tillräcklig omfattning kunna absorbera det kanadensiska trävaruutbudet. Exporten av trävaror från Canada till Västeuropa kom därför att bli betydande, samtidigt som trävaruefterfrågan på de västeuropeiska marknaderna ut- . vecklades svagt. Kursfallet för den kanadensiska dollarn under loppet av 1977 medförde dessutom att konkurrenskraften stärktes för de kanadensiska exportörerna. De finska försäljningspriserna justerades också efterhand ned i förhållande till de svenska. Västeuropas svaga trävaruefterfrågan hade huvudsakligen sin förklaring i den låga aktiviteten” | inom den västeuropeiska byggnadsindustrin. Trots de efterfrågestimulerande åtgärder som vidtogs under 1977 av flertalet regeringar i Västcuropa förändrades inte bostadsbyggandet i nämnvärd omfattning, varför även trävaruefterfrågan kom att bibehållas på en låg nivå. Importen till de åtta största importörländerna minskade därmed totalt sett något från 1976 till 1977. | I detta kärva efterfrågeläge i Västeuropa kom de svenska exportleveranserna av trävaror att utvecklas svagt. En viss ökad leveransaktivitet mot slutet av året bidrog dock till att nedgången i exporten kunde begränsas till 7,5 96 från 1976 till 1977. Handelsstatistikens exportprisindex visar samtidigt en ökning på 14,5 Z för sågade och hyvlade trävaror mellan helårsgenomsnitten för 1976 och 1977. Prisutvecklingen under loppet av 1977 blev emellertid betydligt blygsammare, närmare

4,5 I.

Efterfrågan var sålunda svag från utlandet och vikande på hemma- | marknaden och detta ledde till en fortsatt återhållsam trävaruproduktion. Produktionen minskade med ca 4,5 9 i volym 1976—1977. En viss neddragning av trävarulagren kunde därvid åstadkommas. Med den tillväxt som förväntas av bostadsbyggandet i Västeuropa. synes utsikterna för en förbättring av trävaruefterfrågan vara goda inför 1978. Icke minst gäller detta den svenska sågverksindustrins huvudmarknad Storbritannien, där tidigare vidtagna bostadspolitiska stimulansåtgärder — vilka för närvarande kommer till uttryck i en hög efterfrågan på bostadsbyggnadslån — bör ge effekt i form av en väsentligt förbättrad trävaruefterfrågan. Utbudet av trävaror kommer emellertid att fortfarande vara betydande i Västeuropa. Trots ett fortsatt expansivt bostadsbyggande i Förenta staterna torde utbudet av kanadensiskt virke i Västeuropa även under 1978 bli omfattande. En viktig orsak härtill är

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 : 81

att trävaruefterfrågan .på den för kanadensisk sågverksindustri viktiga japanska marknaden förväntas bli fortsatt låg under 1978. Utbudet från sovjetiska leverantörer bedöms i stort sett bli oförändrat 1977—1978. Prismässigt har dock de sovjetiska Jeveransavtalen med europeiska importörer förändrats såtillvida att avtalen nu innehåller ett större hänsynstagande till kursutvecklingen på den svenska kronan, i stället för som tidigare den amerikanska dollarn. För de finska sågverken har devalveringen av den finska marken i februari inneburit bättre möjligheter tiil priskonkurrens, varför en fortsatt hård konkurrens från finskt

håll är att vänta även under 1978. |

Den svenska exporten av trävaror har mot denna bakgrund antagits öka med ca 5 96 i volym från 1977 till 1978. Exportpriserna har bedömts bli i stort sett oförändrade under loppet av 1978. Utvecklingen av den svenska trävaruexporten under 1978 kan emellertid i hög grad komma att påverkas av den fortsatta kursutvecklingen för såväl den kanadensiska som den amerikanska dollarn. Ett fortsatt kursfall för dollarn kommer att försvåra förutsättningarna för den svenska trävaruexporten. | .

Även under 1978 väntas hemmaefterfrågan bli fortsatt svag. Vid oförändrad lagernivå och med den förutsedda exportökningen förefaller en produktionsökning på närmare 6 § trolig från 1977 till 1978. Produktionen hämmas redan nu av en viss brist på sågtimmer. Här har förutsatts att denna inte förvärras.

För pappersindustrin blev 1977, från såväl leverans- som produktionssynpunkt, ett otillfredställande år. Efterfrågan förbättrades visserligen under andra kvartalet, efter ett fall i början av året, men föll ånyo under andra halvåret på hemmamarknaden. Orderingången från exportmarknaden kunde i stort sett upprätthållas på oförändrad nivå till årets slut. Tillströmningen av nya order blev därmed alltför blygsam för att medge någon väsentlig leveransförbättring.

Den avmattning i pappersefterfrågan som skedde i Västeuropa mot slutet av 1976 och i början av 1977 torde 1i stor utsträckning ha varit en effekt av att lageruppbyggnaden upphörde i förbrukar- och köparleden i Västeuropa, samtidigt som en avsaktning i konjunkturuppgängen inträdde i flertalet viktiga avnämarländer under hösten 1976. För de svenska bruken begränsades marknadsutrymmet dessutom ytterligare till följd av det betydande nordamerikanska produktionsöverskott som avsattes på den västeuropeiska marknaden som en följd av den otillräckliga pappersefterfrågan i Nordamerika. En mer normaliserad lagersituation i Västeuropa samt en efter hand stigande konsumtionstillväxt i Förenta staterna medförde dock att de svenska exportleveranserna successivt kunde öka under loppet av första halvåret 1977. Uppgången blev dock relativt kortvarig. Redan under tredje kvartalet föll exporten ånyo tillbaka, sannolikt som ett utslag av den konjunkturav- 6 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan ' | 82

mattning som allmänt kännetecknade Västeuropas ekonomier under sommarkalvåret. Exportleveranserna kom slutligen att öka något mot slutet av året, som följd av stora utskeppningar till marknader utanför Västeuropa. Sammantaget kom cexportleveransökningen att bli ca 6,5 9o från 1976 till 1977.

Handelsstatistikens exportprisindex för papper och Papp beräknas ha ökat knappt 3 § från 1976 till 1977.

Den inhemska pappersefterfrågan föll något från 1976 till 1977; huvudsakligen som en följd av den privata konsumtionens svaga utveckling samt en låg förbrukning inom industrin. Leveranserna 'av papper. och papp från de svenska bruken för konsumtion inom landet kom under dessa omständigheter att minska knappt 2 90 från 1976 till 1977. Produktionsökningen blev därför endast ca 2 4 - 1976-1977. Kapacitetsutnyttjandet sjönk ytterligare då betydande kapacitetstillskott tillkom under 1977.

Tillväxten i Västeuropa torde enligt de bedömningar som görs i avsnittet om det internationella konjunkturläget även för 1978 bli mått: lig, varför utvecklingen inte väntas kunna medföra någon starkare efterfrågestimulans för pappersindustrin. Lagersituationen i Västeuropa bör dock ge anledning till viss tillförsikt då förbrukar- och köparlagren befinner sig på en låg nivå. En relativt blygsam konsumtionsökning bör därför kunna ge direkt effekt i form av ökad efterfrågan. Bedömningarna om en fortsatt relativt expansiv utveckling i Förenta staternas. ckonomi torde dessutom ge anledning att förutsätta att det nordamerikanska pappersutbudet under 1978 i högre grad än under 1977 får avsättning på den inhemska marknaden och därigenom också bidrar till att öka marknadsutrymmet för den svenska pappersexporten. Förutsättningarna för exportökningar varierar dock mellan de olika papperskvaliteterna. Sålunda väntas kraftpappersexporten förbli fortsatt låg även under 1978 som en följd av en förväntad låg efterfrågan från den västeuropeiska emballageindustrin. För övriga kvaliteter emotses ökningar i exporten; förväntningarna är dock mest uttalade på finpapperssidan. Goda förutsättningar anses dessutom föreligga att exporten till mark-: nader utanför Västeuropa skall fortsätta att öka under 1978. Sammantaget skulle denna marknadsutveckling medföra en volymmässig ökning av exporten till ca 11 99 från 1977 till 1978.

Någon väsentlig förbättring av den inhemska efterfrågan väntas inte inför 1978. Tillsammans med en förmodad återhållsam lagerpolitik i företagen skulle leveransutvecklingen därmed innebära att produktionen ökar ca 8976 från 1977 till 1978. Kapacitetsutnyttjandet inom pappersindustrin skulle då under 1978 förbli fortsatt lågt, om än förbättras något jämfört med 1977.

Med hänsyn till den förväntade höjningen av massapriserna vid halvårsskiftet beräknas även de svenska exportpriserna av papper och papp

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 83

öka något snabbare under andra halvåret. För helåret 1978 beräknas exporthöjningen bli ca 9 40 för papper och papp.

Efterfrågeläget blev även under 1977 pressat för den svenska massaindustrin. Efter en viss uppbromsning i nedgången under första kvartalet försämrades ytterligare orderingången från exportmarknaderna under sommarhalvåret. Mot slutet av 1977 förstärktes dock efterfrågan något, främst som följd av en förbättrad. orderingång från utomeuropeiska marknader. Detta kunde dock inte: förhindra att exportorderstockarna ytterligare reducerades mot slutet av året.

Efter ett fall i exportleveranserna under fjärde kvartalet 1976 vände exporten åter uppåt under första kvartalet 1977. Uppgången bröts emellertid redan under andra kvartalet och vändes i en mindre nedgång och exporten låg sedan kvar på i stort sett oförändrad nivå under det tredje kvartalet. Till följd av omfattande leveranser till utomeuropeiska marknader under slutet av året växte exporten åter under fjärde kvartalet. Sammantaget kom exporten 'att minska med närmare 2,5 4 i volym från 1976 till 1977. Detta tal utgör dock sannolikt en underskattning vad gäller förändringen av den verkligt avsatta volymen under året. : Det vilar nämligen på handelsstatistikens uppgifter och tar alltså inte hänsyn till de leveranser som skett från svenska utlandslager och direkt till köpare i utlandet. Då utlandslagren beräknas ha kraftigt reducerats under loppet av 1977 bör alltså den verkliga avsättningen ha varit högre.

Fortfarande under 1977 förekom en betydande konkurrens frän framför allt billig nordamerikansk massa på den västeuropeiska marknaden. Detta kom att medföra ytterligare prisjusteringar nedåt för massaprisnivån under våren 1977. Även de svenska företagen sänkte sina priser under våren och sommaren, sannolikt med motiv att så långt som möjligt undvika ytterligare marknadsförluster i Visteuropa. Prisutvecklingen för augusti och september antyder att de svenska företagen i varierande omfattning utnyttjade devalveringen i augusti till att sänka massapriserna i utländska valuta. Utöver nedskrivningsprocenten förekom dessutom ytterligare nedjusteringar av exportpriserna. Avvecklingen av de stora massalagren har till stor del skett genom levcranser till utomeuropeiska marknader. Leveranspriserna på dessa par- | tier kom att ligga 8—10 <4 lägre än leveranspriserna till- Västeuropa. Prisutvecklingen under 1977 innebar således att handelsstatistikens ex-

portprisindex sänktes ca 7,5 9& från 1976 till 1977. ee

Produktionen av avsalumassa kom med hänsyn till leverans- och lagerutveckling att kraftigt dras ned under årct till en historiskt sett mycket låg nivå. Inte sedan 1963 har produktionen varit så låg inom svensk avsalumassaindustri. Kapacitetsutnyttjandet sjönk från 1976 till 1977 och blev endast ca 65 §0 i genomsnitt under året.

Bedömningarna för 1978 visar på en något gynnsammare marknads-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan . ' 84.

tillväxt för massa i Västeuropa. Avgörande blir givetvis utvecklingen av den västeuropeiska pappersproduktionen samt dess förmåga att generera en ökad massaefterfrågan. Lagren hos de västeuropeiska bruken bedöms emellertid vara på så pass låg nivå att relativt blygsamma produktionsökningar väntas kunna få direkt effekt i form av ökade massainköp. Den svenska exportkonkurrensförmågan kan också anses ha stärkts som en följd av. nedskrivningen av den svenska kronkursen, även om denna konkurrensfördel i viss utsträckning reducerats sedan augusti 1977 till följd av den fortsatta deprecieringen av dollarn. Utvecklingen av dollarkursen är dock avgörande ur såväl konkurrens- som intäktshänseende. Resultatet av den redan under hösten 1977 inledda lageravvecklingen är också givetvis betydelsefull för exportutsikterna. Målet är här inställt på en avveckling av överlagren till: halvårsskiftet. Avvecklingen väntas delvis äga rum med hjälp av leveranser till marknader utanför Västeuropa. Anledningen till detta torde vara en strävan från de svenska exportörernas sida att så långt som möjligt undvika ytterligare prisjusteringar nedåt i Västeuropa.

Den ovan skisserade utvecklingen väntas medföra en ) exportökning på ca 9 § i volym från 1977 till 1978. Exportpriserna bedöms i stort sett ligga stilla under första halvåret, och förutsättningarna för prishöjningar under andra halvåret väntas bli direkt avhängig av-:hur pass framgångsrikt lageravvecklingen kommer att kunna ske.

Med de bedömningar som gjorts för Ieverans- och lagerutvecklingen väntas produktionen stiga ca 10 96 i volym från 1976 till 1977. Ökningen väntas i huvudsak äga rum under andra halvåret. Kapacitetsutnyttjandet skulle därmed öka något under 1978 jämfört med 1977, om än utnyttjandegraden alltjämt förblir på en otillfredsställande låg nivå.

Skogsavverkningarna sjönk under 1977 främst som följd av det under året minskade råvarubehovet inom massaindustrin. Förbrukningen av massaved sjönk således drygt 87 — sågtimmerförbrukningen något mindre. Även massavedsimporten minskade, medan importen av sågtimmer kom att öka. Därmed sjönk den totala rundvirkesimporten knappt 3 90. Exportleveranserna av rundvirke sjönk kraftigt med närmare 36 § från 1976 till 1977, huvudsakligen som en följd av den minskade efterfrågan från norsk massaindustri. Med denna utveckling av förbrukning och leveranser drogs de totala skogsavverkningarna ned ca 13 §o i volym under 1977. Härvid kom även rundvirkeslagren att reduceras, vilket dock uteslutande var ett resultat av en neddragning av massavedslagren.

Produktionsprognoserna för skogsindustrierna indikerar en ökad rundvirkesförbrukning med ca 8 76 under 1978, med en något starkare ökning för massaved än för sågtimmer. Exporten av rundvirke väntas öka medan importen antagits ytterligare sjunka. Rundvirkeslagren beräknas

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 — . 85

Tabell 4: 2 Försörjningsbalans för rundvirke 1976-1978

Fast mått utan bark (barr- och lövträ)

1000 kbm =:Förändring från före-

Källa: Konjunkturinstitutet.

minska väsentligt under 1978. Under de förutsättningar som hittills angivits skulle avverkningsvolymen behöva öka med drygt 2 90 från 1977 till 1978.

Järn- och stålverkens efterfrågeläge förblev utomordentligt svagt under 1977 även om en förbättring kunde skönjas under senare hälften av året till följd av stigande exportorderingång. Orderstockarna som reducerädes drastiskt under loppet av 1976 och början av 1977 kom därvid att stiga något. De omfattade dock endast ca 700 000 ton och var därmed klart lägre än vid något årsskifte sedan 1964.

Exportleveranserna steg emellertid inte obetydligt eller med närmare 10 Z räknat i volym mellan 1976 och 1977. Uppgången torde dock i viss utsträckning kommit till stånd genom utförsäljning av produkter som normalt inte exporteras i motsvarande konjunkturskede. Särskilt svagt utvecklades exporten till Norden samt till Östeuropa och Kina medan avsättningen kunde öka i Nordamerika och i CECA-länderna på kontinenten. Vidare noterades cn betydande exporttillväxt till vissa länder utanför Europa och Nordamerika. Devalveringen i augusti 1977 ledde till en viss sänkning av exportpriserna räknat i utländsk valuta. Räknat i inhemsk valuta kom däremot exportpriserna att öka knappt 5 £& mellan helåren 1976 och 1977.

Leveranserna till hemmamarknaden, som föll under loppet av 1976, reducerades markant under 1977. Stålkonsumtionen minskade nämligen högst väsentligt främst som en följd av vikande produktion inom verkstadsindustrin och varven. Samtidigt skedde ett kraftigt omslag till lagerneddragning inom verkstadsindustrin och i grossistledet medan la-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga I Reviderad finansplan 86

gerneddragningen inom varven intensifierades. Tillförseln av stål till den svenska marknaden kom härigenom att minska drastiskt. Konsekvenserna av efterfrågebortfallet blev dock mest uttalade vad gäller importen som i volym räknat decimerades med omkring 26 Z, 1976— 1977. De svenska producenterna kunde således återvinna något av sina sedan senare delen av 1960-talet kraftigt förlorade marknadspositioner.

Produktionsinskränkningarna inom stålverken var, betydande under 1977. Årsgenomsnittet 1977 kom att ligga ca 14 9Z lägre än 1976 års med en produktionstakt i slutet av året som var närmare 30 Z lägre | än under toppåret 1974. Genom produktionsneddragningen kunde väsentlig reducering av stålverkens lager av färdigvaror och varor i arbete ske. |

Mot bakgrund av bedömningen i det internationella avsnittet om en svagt stigande internationell investeringsvilja beräknas stålverkens leveranser till cexportmarknaderna visa en måttlig ökning under 1978. Här har kalkylerats med en uppgång på omkring 7 40 i volym mellan 1977 och 1978, innefattande fortsatta lagerrensningsaffärer. Den något stabilare marknad som förutses torde medge vissa prishöjningar — uppskattningsvis omkring 8 96 mellan 1977 och 1978.

Den inhemska stålförbrukningen förutses minska ytterligare 1977— 1978. Produktionsnedgången inom verkstadsindustrin beräknas dock bli begränsad samtidigt som stålförbrukningen inom byggnadsverksamheten stiger. En fortsatt minskning av förbrukar- och grossistledens stållager kan påräknas ske. Lagerreduceringen förutses dock bli svagare än under 1977 varför dess negativa inverkan på efterfrågan försvagas. Stålbehovet på den svenska marknaden skulle därigenom komma att bli i stort sctt oförändrat 1977—1978. Då den svenska stålindustrin förutses ytterligare kunna återtaga marknadsandelar 1978 väntas stålimporten återigen minska. Minskningen har skattats till omkring 5 40 i volym 1977/—1978. .

Lagerreduceringen i producentledet kommer säkerligen att bli betydande även 1978. Räknar man med en lagerminskning av en sådan storleksordning att större delen av överlagren är avvecklade mot slutet av året ger den ovan skisserade leveransutvecklingen utrymme för en. produktionsökning under 1978. Uppdragningen väntas dock inte bli starkare än att den genomsnittliga produktionsnivån 1978 ligger omkring 4 96 högre än 1977 års.

Huvuddelen av ickejärnmetallverkens produktion går i form av insatsleveranser till den inhemska industrin och ca 1/3 av produktionen finner avsättning på exportmarknaderna.

Den inhemska förbrukningen av ickejärnmetaller som insatsvaror i tillverkningsindustrin minskade 1975—1976 samtidigt som en förstärknirg av utlandsefterfrågan medförde en ökning av exportvolymen.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 oo 87

Detta resulterade i att produktionsvolymen drogs upp med drygt 6 To 1975—1976.

Den inhemska efterfrågan fortsatte att minska 1977 och minskningen blev relativt kraftig på grund av betydande produktionsneddragningar inom tillverkningsindustrin — främst verkstadssektorn — vilket medförde att insatsleveranserna sjönk påtagligt. Däremot blev förstärkningen av utlandsefterfrågan oväntat kraftig och exportvolymen ökade 17 1/2 7, 1976—1977. Under andra halvåret 1977 kunde en nedtrappning av färdigvarulagren påbörjas, vilket för helåret resulterade i en minskning av ickejärnmetallverkens totala lager... Efterfrågeökningen från utlandet svarade sålunda för en fortsatt produktionstillväxt 1976— 1977, beräknad till drygt 4 §

Den inhemska efterfrågan torde upphöra att sjunka under 1978 då en viss förbättring emotses inom tillverkningsindustrin. Exportvolymen beräknas fortsätta att öka om än i något reducerad takt. Därmed skulle en viss produktionsökning kunna påräknas även 1977—1978.

Verkstadskonjunkturen förefaller ha passerat ett bottenläge mot slutet av 1977 och en försiktig uppgång kan nu skönjas. Orderingången från exportmarknaden har varit på uppåtgående sedan mitten av 1977 och under fjärde kvartalet kunde en rejäl uppgång i exportleveranserna registreras. Orderingången från hemmamarknaden har däremot Icegat på en mycket låg nivå under hela 1977 — återspeglande såväl näringslivets som hushållens starkt minskade efterfrågan på verkstadsprodukter. Inköpen av maskiner föll med ca 8Z 1976—1977, samtidigt som hushållens inköp av verkstadsprodukter minskade med 13 96 — helt och hållet en följd av den starka minskningen av nybilsinköpen 1977. Samtidigt minskade importen av verkstadsprodukter med 9 5. Under 1975 och 1976 tappade de svenska producenterna i ovanligt stor utsträckning marknadsandelar till importen. Importutvecklingen under 1977 innebär att dessa' förluster bromsats upp markant under året. | |

Exportvolymen har minskat praktiskt taget oavbrutet sedan början : av 1975. Genom den uppgång som kom till stånd fjärde kvartalet 1977: begränsades minskningen mellan helåren 1976 och 1977 till 396. Det var framför allt exporten till Västeuropa som sköt fart mot slutet av fjolåret, så att exporten dit för helåret 1977 'kom att överstiga "1976" års export. Exporten till Nordamerika ökade stadigt under hela 1977, och därmed kom en viss uppgång till stånd mellan helåren 1976 och 1977. Det var dock enbart exporten av andra verkstadsprodukter- än bilar, som ökade. Bilexporten till' Nordamerika minskade starkt 1976 : och första halvåret 1977. Den steg sedan snabbt andrå halvåret 1977, men för helåret kom bilexporten till Nordamerika ändå att bli .avsevärt mindre än för 1976. Nedgången i .verkstadsexporten 1976—1977 . var framför allt hänförlig till den starkt minskade exporten på övriga:

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 88

Tabell 4: 3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter exkl. fartyg 1976—1978 1968 års producentpriser

Milj. kr. Förändring från före-

Lagerförändring i industrin (milj. kr.) 1260 —1 200 —1 660

2 Produktionen framkommer som saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjning:balansens produktionsförändring för prognosperioden korrigeras därför i enlig et med mönstret för tidigare avvikelser. Källa: Konjunkturinstitutet.

länder, framför allt då OPEC-länderna. Exporten dit torde ha minskat med incmot 20 Z i volym — trots en kraftig uppgång mot slutet av 1977. Även till övriga råvaruländer minskade verkstadsexporten kraftigt 1976—1977. Också till Östeuropa minskade cxporten mellan helåren 1976 och 1977, men under loppet av fjolåret kunde likväl en försiktig uppgång noteras. Exportpriserna steg med drygt 12 40 1976— 1977, dvs. långsammare än under 1976 och framför allt 1975.

Den svaga efterfrågan och de exceptionellt stora lagren av färdigvaror och varor i arbete Icdde till att produktionsvolymen successivt anpassades nedåt under 1977. Produktionsneddragningen tycks ha gått såpass snabbt att man under senare delen av 1977 lyckats hejda den tidigare starka tillväxten av framför allt färdigvarulagren.

Enligt statistiska centralbyråns produktionsindex skulle produktionen ha minskat med 11/2 4 1976--1977. Produktionen beräknas då som summan av verkstadsindustrins leveranser och lagerförändring, uttryckt i fasta priser. Leveransstatistiken ger uppgift om Icveranserna i löpande priser, vilka sedan räknas om till fasta priser med hjälp av producentprisindex för verkstadsprodukter. Mätt på detta sätt skulle exportleveranserna ha ökat med ett par procent 1976—1977, medan leveranserna till hemmamarknaden skulle ha sjunkit med ett par procent. Som nämndes ovan sjönk exportleveranserna enligt tullstatistiken med ca 3 46

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 89

1976—1977 (deflatering har då skett med handelsstatistikens prisindex). Vidare tyder de kraftiga minskningarna av maskininvesteringarna och den privata. konsumtionen av verkstadsprodukter på att leveranserna till hemmamarknaden skulle ha sjunkit avsevärt mer än ett par procent. En produktionsminskning på ca 5 20 erhålls, om man i kalkylen över produktionsutvecklingen enbart ersätter uppgifterna om exporten enligt leveransstatistiken för 1977 med tullstatistikens exportsiffror (deflaterade med handelsstatistikens prisindex), men avstår från att försöka korrigera leveransutvecklingen till hemmamarknaden.

Här har därför räknats med att verkstadsproduktionen fallit med åtminstone 5 96 1976—1977.

Enligt senaste konjunkturbarometern steg orderingången från exportmarknaden starkare än företagen väntat sig under första kvartalet i år och orderingången förutses fortsätta stiga under andra kvartalet. Orderingången till hemmamarknaden fortsatte avta under första kvartalet, men företagen räknar med att den nedåtriktade utvecklingen bryts under andra kvartalet.

Exportleveranserna för 1978 har bedömts dels med hjälp av en enkät till verkstadsföretagen, dels med stöd av konjunkturinstitutets kalkyler över utvecklingen av marknadstillväxt och marknadsandelar för den svenska exporten av bearbetade varor. Företagen i verkstadsenkäten räknar med att öka exporten med närmare 14 96 i värde, samtidigt som exportpriserna uppges stiga med 7 1/2 96. Detta innebär alltså att exportvolymen skulle öka med drygt 5 0 1977—1978. Tidigare erfarenheter av enkäten visar emellertid att företagen tenderar att underskatta exportökningen i början av en uppgång för exporten. De ovan nämnda bedömningarna över marknadstillväxt och utveckling av marknadsandelar (se exportavsnittet) pekar också mot att en starkare exportökning skulle vara möjlig. Här har räknats med en exportvolymökning på närmare 846 1977—1978. Samtidigt bedöms cxportpriserna stiga med 11 1/2 96, dvs. i lägre ökningstakt än under de sista tre åren.

Efterfrågan från hemmamarknaden väntas sjunka även 1977—1978, om än i lägre takt än 1976—1977. Maskininvesteringarna beräknas då minska med 6 1/2 Z och hushållens inköp av verkstadsprodukter förutses falla med ytterligare 8 §0. Förbrukningen av verkstadsprodukter som insatsvaror inom övriga scktorer väntas däremot minska endast obetydligt — en beräknad fortsatt nedgång av industrins förbrukning motvägs till största delen av en förutsedd uppgång i byggnadsverksamheten.

Devalveringen i augusti av den svenska kronan ledde till att importpriserna för verkstadsprodukter steg något snabbare än de inhemska priserna 1976—1977. Under 1978 beräknas importpriserna stiga väsentligt starkare än priserna på svensktillverkade verkstadsprodukter. Den gynnsamma inverkan härav på de svenska tillverkarnas konkur-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 2 90

renskraft torde dock även under 1978 i någon mån begränsas med hänsyn till tidsfördröjda marknadsförluster till följd av att de inhemska priserna steg så mycket snabbare än importpriserna under 1975 och 1976. Importvolymen har beräknats minska med 99, 1977—1978, vilket innebär att de svenska producenterna i viss utsträckning skulle vinna tillbaka marknadsandelar från importen. |

Vid ingången av 1978 kvarstår ett stort behov hos verkstadsföretagen alt reducera de exceptionellt stora lagren av färdigvaror och väror i arbete. Det har därför ansetts sannolikt att företagen åtminstone under första halvåret 1978 håller kvar produktionen på ungefär samma nivå som vid utgången av 1977. Därefter skulle en försiktig uppgång kunna komma till stånd under andra halvåret 1978 — en utveckling som även indikeras av verkstadsföretagen i konjunkturbarometern. Därmed skulle produktionen minska endast obetydligt mellan helåren 1977 och 1978. Lagren av varor i arbete och färdigvaror skulle då kunna reduceras med 1 500 milj. kr. i 1968 års priser — motsvarande ungefär hilften av den lageruppbyggnad som ägde rum under perioden 1975—1977. Denna lageruppbyggnad var delvis oönskad och delvis frammanad av iagerstödet.

Varvens orderstockar för leverans under återstoden av 1978 och senare uppgick i mars 1978 till 5,6 miljarder kr. i löpande priser enligt statistiska centralbyråns varvsenkät. Av denna orderstock beräknas fartyg till ett värde av 2,8 miljarder levereras under återstoden av 1978. Återstående beställningar hänför sig till största delen till 1979. Vid varven kommer dessutom ett antal fartyg byggda i egen regi att färdig-

ställas under 1978 och 1979. : |

Fartygsleveranserna var till följd av tidigare utlagda beställningar alltjämt relativt höga under 1977 — även om de minskade påtagligt jämfört med 1976. Framför allt var det leveranserna till svenska rederier som minskade, men även exportvolymen av nybyggda fartyg blev Jägre 1977 än 1976. Samtidigt drogs lagren av varor i arbete ned, och produktionen minskade därmed med ca 6 90.

Leveranserna under 1978 har bedömts med hjälp av den ovan nämnda varvsenkäten. De senaste årens mycket låga orderingång väntas komma till uttryck i markant minskade fartygsleveranser under 1978. ' Exportleveranserna beräknas sålunda inte volymmässigt uppgå till mer” än drygt 40 % av 1977 års export. Däremot beräknas leveranserna till svenska rederier öka starkt 1977—1978 — trots att då inte inräknats ' fartyg byggda i varvens egen regi. För 1978 får man räkna med stora reduceringar av lagren av varor i arbete. Däremot sker 'en lagerökning i form av fartyg byggda i egen regi. Inberäknat dessa fartyg kan produktionen vid varven väntas minska med uppskattningsvis 15 9 1977. —1978. |

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 91

Industribranscherna inom den heterogena övrigsektorn! producerar huvudsakligen färdigvaror vilka till övervägande delen avsätts på den inhemska marknaden, i huvudsak till privat konsumtion och — som insatsvaror — till industrin och byggnadsverksamheten. En trendmässigt växande andel av sektorns produktionsresultat exporteras dock.

Konjunktursituationen för övrigsektorn förbättrades under 1976. Efterfrågan från utlandsmarknaderna expanderade under loppet av året — speciellt från Västeuropa — så att exportvolymen ökade med nästan 1094 1975-1976. Exportpriserna som låg stilla under 1975, började åter stiga under 1976 och prisökningen blev därigenom ca 6 1/2 1975—1976. Även den inhemska efterfrågan ökade — främst på grund av en betydande tillväxt av både den privata och kommunala konsumtionen av övrigvaror. Dessutom skedde en betydande lageruppbyggnad inom handelsledet. Däremot verkar förbrukningen av insatsvaror inom tillverkningsindustrin ha förblivit oförändrad och inom byggnadsverksamheten minskade behovet av övrigvaror på grund av de vikande investeringarna i byggnader och anläggningar.

Färdigvarulagren inom övrigsektorn steg ytterligare under 1976 men uppbyggnaden var inte av samma omfattning som 1975. Den allmänna efterfrågeökningen medförde att produktionsvolymen åter kunde höjas 1975—1976. Produktionstillväxten blev dock blygsam eftersom uppgängen i den privata konsumtionen främst ledde till en ökning av importen som steg med 12 AZ i volym.

Avsättningsläget för övrigvaror försämrades åter under 1977. Tillväxten av exportvolymen — som inleddes i slutet på 1975 — bröts, och exporten sjönk andra och tredje kvartalen. En återhämtning i slutet på året medförde dock att exporten av övrigvaror kom att stiga med knappt 3 oe 1976-1977. Exportpriserna upphörde att öka under sista kvartalet 1977 men prisökningen mellan årsgenomsnitten 1976 och 1977 kom ändå att uppgå till'ca 8 1/2 96. Den inhemska efterfrågan på övrigvaror utvecklades svagt 1976—1977. Detta innebar att avsätt-

ningen av Övrigvaror för slutliga ändamål ökade endast 1 1/2 90 1976

—1977. Detaljhandeln fortsatte sin lageruppbyggnad medan partihandeln minskade sin lagerhällning av övrigvaror. Handelsledets' lageruppbyggnad blev därmed måttlig jämfört med 1976. |

Tillverkningsindustrins och byggnadsverksamhetens vikande 'produk-' tionsutveckling under 1977 minskade behovet av Öövrigvaror för insats- ' leveranser. Dessutom förefaller uppbyggnaden av övrigsektorns färdig- ”

1 Sektorn omfattar textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri (SNI 32), trähus- och byggnadssnickeriindustri, möbelindustri samt övrig trävaruindustri utom sågverk (SNI 33 exkl. 33111), pappers- och pappförpackningsindustri (SNI 3412), övrig pappers- och pappvaruindustri (SNI 3419), grafisk ' industri (SNI 342), kemisk industri, gummivaru-,: plast- och plastvaruindustri (SNI 351, 352, 355, 356), jord- och stenvaruindustri (SNI 36) samt annan tillverkningsindustri (SNI 39). =

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan . 92

Tabell 4: 4 Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1976—1978 1968 års producentpriser

Milj. kr. Förändring från före-

1976 gående år, '/, resp.

milj. kr.

1977 1978

prel. prognos Produktion? 21 320 -—1,9 0,5 Import 12 030 —0,7 0,8 Summa tillgång : 33 350 —1,5 0,6

Offentlig konsumtion 2550 6,0 1,2

2 Produktionen framkommer som saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare avvikelser. Källa: Konjunkturinstitutet.

varulager ha avstannat under 1977 och mot slutet av året påbörjades

en avveckling, vilket för helåret innebar att färdigvarulagren minskade. Den svaga inhemska cfterfrågeutvecklingen medförde att även importen ' av övrigvaror sjönk — med knappt 196 — samtidigt som övrigvaruproducenterna beräknas ha dragit ned produktionen med knappt 2 Zz 1976—1977.

Efterfrågeläget förutses förbättras något under 1978, främst till följd av gynnsammare avsättningsmöjligheter på exportmarknaderna. Som en

följd av devalveringen och i viss mån ökad tillväxttakt i de västeuro-

peiska ckonomierna väntas exportvolymen öka med ca 7 1/2 70 1977— 1978. Den inhemska efterfrågan på övrigvaror kommer sannolikt att utvecklas svagt 1977—1978, eftersom efterfrågan för inhemsk privat konsumtion väntas minska relativt kraftigt. Dessutom beräknas en minskning av handelsledets övrigvarulager ske. Tillverkningsindustrins och byggnadsverksamhetens produktion kommer dock att växa något, vilket innebär att behovet av Övrigvaror i form av insatsvaror ökar. Den påbörjade avvecklingen av Övrigvaruproducenternas färdigvarulager och lager av varor i arbete väntas fortsätta även under loppet av 1978.

Ökningen av andelen importvaror i försörjningen av Övrigvaror beräknas komma att dämpas 1977—1978, som en följd av den relativprisstegring för importvåror som devalveringen medfört. Importvolym-

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 93

ökningen beräknas stanna vid drygt 1/2 && 1977—1978. Med den inriktning som den förväntat måttliga efterfrågetillväxten förutses få, beräknas utrymmet för produktionstillväxt inom övrigsektorn stanna vid ca 1/2 1977—1978.

Den helt övervägande delen av produktionen inom livsmedelsindustrin inkl. dryckesvaru- och tobaksindustrin går till privat konsumtion inom landet. Livsmedelskonsumtionen ökade med nästan 4 90 1975— 1976 och cn betydande lageruppbyggnad kom till stånd såväl inom livsmedelsindustrin som inom: handeln. Dessutom ökade exportvolymen — för första gången sedan 1972 — med 9 4. Efterfrågetillskottet riktade sig i förhållandevis hög grad mot utlandet — varvid livsmedelsindustrins produktion ökade endast ca 1 90 1975—1976.

Konsumtionen av livsmedel minskade med ca 21/2 Z 1976—1977. Exportvolymen däremot ökade; efter att ha varit vikande första halvåret 1977 återhämtades den kraftigt under loppet av andra halvåret. Ökningen mellan årsgenomsnitten 1976 och 1977 blev därmed ca 5 §t. Livsmedelsindustrins egna lager minskade under loppet av 1977 och likaså partihandelns livsmedelslager, medan däremot detaljhandelns lager fortsatte att stiga. Den vikande inhemska efterfrågan samt Jagerutvecklingen tvingade livsmedelsindustrin till en produktionsminskning med knappt 2 56 1976—1977.

Livsmedelskonsumtionen väntas fortsätta att minska 1977—1978, medan exportvolymen beräknas öka något. En fortsatt minskning av livsmedelsindustrins egna lager syns trolig 1978 och livsmedelslagren inom handeln torde också minska något. Med denna svaga efterfrågeutveckling kan produktionsvolymen inte väntas stiga 1977—1978.

4.3 Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Efterfrågeutvecklingen under 1977 ledde till en mycket svag utveck-. ling av den totala produktionsaktiviteten i ekonomin. Den inhemska efterfrågan minskade samtidigt som exportefterfrågan förblev svag. Trots att exporten utvecklades något bättre än väntat mot slutet av året kom exportvolymen i stort sett att stagnera för helåret 1977 jämfört med 1976. Den totala produktionen i Sverige kom mot denna bakgrund att minska påtagligt från 1976 till 1977. Mätt från användningssidan beräknas minskningen i bruttonationalprodukten ha uppgått till 2,5 Zz. Motsvarande kalkyler från produktionssidan pekar på att nedgången i den totala produktionsaktiviteten inte varit fullt så kraftig; minskningen i bruttonationalprodukten från produktionssidan har sålunda beräknats till 1,5 90 1976—1977. | -

I nedanstående tablå redovisas förändringstal för de olika näringsgrenarna 1976—1977 enligt statistiska centralbyråns beräkningar samt:

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 94

prognoser för utvecklingen 1977-—1978. Vad gäller 1978 har härvid hänsyn tagits till de ekonomisk-politiska åtgärder som föreslås i den reviderade finansplanen.

Andel av Procentuell för-

total pro- ändring i produk-

duktion, = tionsvolym :

L'd

”

1977 1976— 1977—

1977 1978

Jordbrukets produktionsvolym beräknas enligt statistiska centralbyråns kalkyler ha minskat med ca 4 96 1976—1977. Nedgången faller helt på vegetabilieproduktioren medan animalieproduktionen ökade något. Skördeutfallet för 1977 blev betydligt sämre än 1976 vad gäller brödsäd och oljeväxter, men bättre för fodersäd, potatis och oljeväxter. Under förutsättning om normalskörd 1978 räknar statens jordbruksnämnd med att produktionsvolymen inom jordbruket kommer att öka med 2 Z från 1977 till 1978. Vegetabilieproduktionen väntas sammantaget minska något medan animalicproduktionen förutses fortsätta att öka. |

Skogsbrukets förädlingsvärde beräknas ha minskat med drygt 6 96 1976—1977. För 1978. väntas den efterfrågesituation som beskrivits i avsnitt 2 i detta kapitel leda till att produktionen inom skogsbruket ökar med 3 &Z. ee

Som framgått tidigare i detta kapitel beräknas industriproduktionen ha minskat med 4,5 46 under 1977. Därmed har produktionsvolymen minskat för tredje året i rad. Tidigare under efterkrigstiden har industriproduktionen endast minskat under enstaka år. Även under 1978 är ' produktionsaktiviteten inom industrin svag. Enligt konjunkturinstitutet väntas industrins produktionsvolym öka mycket obetydligt. De ekonomisk-politiska stimulansåtgärder som redovisas i den reviderade finansplanen kan emellertid väntas ge en något gynnsammare utveckling för den konkurrensutsatta delen av industrin än vad konjunkturinstitutet räknat med. Vidare väntas åtgärderna leda till att minskningen i den pri-

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 2 95

vata konsumtionen inte blir fullt lika stor. Med beaktande av dessa effekter kan industriproduktionens' tillväxt "uppskattas till ca 0,5 Z 1977— 1978.

Inom elsektorn beräknas produktionsvolymen ha minskat med ca 196 1976—1977. Nedgången förklaras främst av att elkonsumtionen inom industrin minskat till följd av den svaga produktionsutvecklingen. Elanvändningen inom hushåll, handel m. m. har däremot ökat med ca 4,5 %Z från 1976 till 1977. Under 1978 förutses enligt industriverket industrins elförbrukning öka samtidigt som elanvändningen inom gruppen hushåll, handel m. m. fortsätter att stiga. Förädlingsvärdet inom elsektorn väntas mot denna bakgrund öka med ca 6 92 1977—1978. Elproduktionen i såväl vattenkraftverk som kärnkraftverk väntas öka påtagligt medan elproduktionen i oljeeldade kondenskraftverk förutses minska.

Inom byggnadsverksamheten beräknas produktionen ha minskat med drygt 196 1976 till 1977. Nedgången förklaras främst av ett fortsatt minskat bostadsbyggande och minskade bygginvesteringar inom industrin. Som framgår av kapitel 7 minskade de totala bruttoinvesteringarna i byggnader och anläggningar med ca 3,5 %6 under 1977. För 1978 förutses — trots fortsatt kraftiga nedgångar i industrins och handelns byggande -— de totala byggnadsinvesteringarna vända uppåt. Främst genom en förutsedd uppgång i bostadsbyggandet och en ökad statlig byggaktivitet väntas de totala byggnadsinvesteringarna öka med ca 2,5 7, 1977—1978. Inkluderas reparationer och underhåll kan en ökning i byggnadssektorns produktion på ca 3 96 förutses för 1978.

Den svaga utvecklingen av bruttoinvesteringarna och den privata konsumtionen under 1977 har verkat starkt återhållande på produktionen inom de privata tjänstesektorerna. Inom varuhandeln, som svarar för ungefär 1/3 av den totala privata tjänstesektorn, minskade produktionen med ca 2 &. Även inom samfärdseln och hotell- och restaurangsektorn minskade produktionsvolymen, medan övriga delsektorer kunde öka sin produktion. Sammantaget beräknas den privata tjänstesektorn ha varit i stort sett oförändrad mellan 1976 och 1977. Mot bakgrund av bl.a. den svaga privata konsumtionsutveckling som förutses i år, väntas den totala privata tjänsteproduktionen i det närmaste stagnera även under 1978.

Den offentliga tjänsteproduktionen beräknas ha ökat med nära 3 <6 1976—1977. Under 1978 vintas den utveckling som närmare beskrivs i kapitel 8 leda till att den offentliga tjänsteproduktionen ökar med inemot 3 46. Liksom under 1977 är det en uppgång i den kommunala aktiviteten som bidrar till ökningen.

Med ovan redovisade förändringstal skulle bruttonationalprodukten, mätt från produktionssidan, öka med 1,2 90 1977—1978. Ökningen i totalproduktionen kommer främst tili stånd genom att en vändning

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 96

uppåt för de varu- och kraftproducerande näringsgrenarna förutses ske under 1978. Produktionen inom både den privata och offentliga tjänstesektorn väntas totalt sett utvecklas som under 1977.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | a 97

5 Arbetsmarknaden 5.1 Läget på arbetsmarknaden under 1977 och början av 1978

Under sommarmånaderna 1977 noterades en viss ökning av den öppna arbetslösheten, men därefter har relativt små förändringar skett. Arbetslösheten ligger därför kvar på en internationellt sett låg nivå. I mars 1978 var sålunda 96 000 personer, motsvarande 2,3 76 av arbetskraften arbetslösa. I genomsnitt under 1977 befann sig 75 000 personer (1,8 76) i öppen arbetslöshet. Av dessa var 30 000 ungdornar under 25 år. Den låga öppna arbetslösheten förklaras bl. a. av de omfattande stödåtgärder som vidtagits och successivt byggts ut under 1975, 1976 och 1977. Bland dessa åtgärder kan nämnas en kraftig satsning på beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning (främst inom företagen genom den s.k. 25-kronan). Intensifierade arbetsförmedlingsinsatser och inrättande av praktik- och beredskapsarbeten speciellt för ungdomar har satts in. Statliga byggen och industribeställningar har tidigarelagts m. m. I genomsnitt under 1977 var 163 000 personer, eller 3,9 % av arbetskraften, berörda av olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Bland dessa gick dock ett stort antal, ca 40 000-— 50 000 i genomsnitt under höstmånaderna, på utbildning inom ramen för det s. k. 25-kronorsbidraget. Denna interna företagsutbildning sker vanligen bara några timmar per dag eller under någon dag i veckan, övriga tider är arbetstagarna sysselsatta i vanlig produktion.

Trots det allmänt sett svaga arbetsmarknadsläget ökade sysselsättningen 1976—1977 med 16 000 personer. Minskningen av sysselsättningen inom de varuproducerande näringsgrenarna kompenserades således mer än väl av en fortsatt expansion inom den offentliga tjänstesektorn och utbyggnaden av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Att sysselsättningen på totalnivå t. o. m. kunde öka något i antalet personer 1977 sammanhänger också med att det främst är deltidssyssclsättningen som ökat. Nedgången i antalet arbetade timmar har inte återspeglats i antalet sysselsatta personer. Antalet sysselsatta i primärkommuner och landsting ökade med 40 000 mellan genomsnittslägena 1976 och 1977

medan ökningen i den statliga sektorn uppgick till 9 000 personer..In-

dustrisysselsättningen minskade i ökande takt under 1977. Sysselsättningsnedgången 1976—1977 uppgick till 31 000 personer mot 11 000 mellan 1975 och 1976. |

Antalet varsel om persohalinskränkningar' var fortsatt högt mot slutet av 1977 och början av 1978. Fjärde kvartalet 1977 berördes 20 900 personer av varsel om uppsägning eller permittering mot 12 900 motsvarande period 1976. Hittills-under 1978 (jan. — mars) har 14 9200 personer varslats om personalinskränkningar. 7 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan : 98

Arbetskraftsutbud

Arbetskraftsutbudet i antal personer bestäms av tre faktorer: den inhemska befolkningsutvecklingen, in- och utvandringen samt förvärvsfrekvensen. Den mest betydelsefulla av dessa faktorer för arbetskraftsutbudets storlek är förvärvsfrekvensernas utveckling i olika befolkningsgrupper. Förvärvsfrekvensen, mätt med det relativa arbetskraftstalet, anger den andel av befolkningen i en viss åldersgrupp som befinner sig på arbetsmarknaden antingen som sysselsatt eller arbetslös.

Folkmängden ökade under 1977 med 32 000 personer, 0,4 Z, vilket innebar 4000 fler än året innan. Födelseminskningen fortsatte under 1977, dock i en något lägre takt än under de närmast föregående åren.- Antalet födda 1977 uppgick till 96 000 mot 98 000 1976. Födelseöverskottet 1977 var något högre än 1976, 9 000 personer mot 7 700. Merparten av folkökningen var således hänförligt till ett ökat invandringsöverskott. Av nettoinvandringen på 23 000 personer kom 9 600 från Finland, 2 600 från Turkiet och 1700 från Chile. Hittills under 1978 (jan —febr.) uppgår nettoinvandringen till 2 800 personer mot 5 900 under motsvarande period i fjol.

Utvecklingen av förvärvsfrekvenserna för män och kvinnor i olika åldersgrupper framgår av tabell 5: 1. För männen minskade de relativa arbetskraftstalen i samtliga åldersgrupper, mest markant för dem över 55 år medan kvinnorna fortsatte att öka sitt deltagande i arbetslivet. Arbetskraftens utveckling under det senaste decenniet framgår av tabell 5: 2. Mellan 1972 och 1975 ökade antalet personer i arbetskraften starkt (diagram 5: 1). Mot slutet av 1975 och under loppet av 1976 avtog tillväxten markant. Räknat mellan genomsnitten 1975 och 1976 uppgick dock ökningen till 25 000 personer. Mellan 1976 och 1977 stannade ökningen också vid 25 000 personer. Hela arbetskraftstillskottet 1977

föll på kvinnorna som ökade med 37 000 medan antalet män i arbets-

kraften följaktligen minskade. Denna minskning var till övervägande

Tabell 5: 1 Relativa arbetskraftstalen 1970, 1973-1977 Årsmedeltal (16—74 år)

1970 1973 ' 1974 1975 = 1976 — 1977

Män 80,6 79,5 179,7 80,0 79,5 78,6 därav: 16—24 år 67,3 "67,9 70,5 T2,4 72,9 71,9

25—54 år 95,1 94,3 94,5 95,2 95,7 95,5 55—274 år 62,8 58,3 56,6 55,4 52,8 50,8

Kvinnor 52,8 55,2 57,1 59,2 60,0 61,1. därav: 16-—24 år 58,9 60,1 63,5 66,1 67,7 — - 68,0

25—-54 år 64,5 68,9 71,3 74,2 75,6" =” 77,5 55—74 år 29,0 28,9 28,9 29,7 29,9 — : 30,1

Samtliga 66,7 —-: 67,3 . 68,4 69,6 69,8 69,9 - Källa: Statistiska centralbyrån,

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 99

Fabell 5: 2 Antal personer i arbetskraften 1965—1977 1 000-tal

1965 1970 1975 = 1977 — Förändring

därav: kvinnor med barn under 7 år 200 304 350 382 104 46

Källa: Statistiska centralbyrån.

del koncentrerad till de äldre och sammanhänger bl. a. med det svaga arbetsmarknadsläget för dessa grupper. Arbetskraftsutbudet mätt i timmar minskade med 1,3 46 mellan 1976 och 1977. Av denna nedgång berodde 0,7 90 på förändring i långtidsfrånvaron (frånvaro över en vecka). Ungefär hälften av effekten från förändringen i långtidsfrånvaron var hänförlig till ändrad semesterförläggning.

Diagram 5: 1 Arbetskraft och sysselsättning 1974—1978 Milj. personer. Säsongrensade månadsdata. 3 månaders glidande genomsnitt

FM

Arbetskraften FAL

4.1 L / Fa a AM 7

Antal sysselsatta

4.0 /

[ I l l ]

1974 1975 1976 1977 1978

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 100

Den olikartade förändringen av utbudet mätt i personer jämfört med förändringen i timutbudet beror av ett flertal faktorer. Den ökande an-

delen kvinnor i arbetskraften sänker det totala timutbudet eftersom. de

genomsnittligt har kortare medelarbetstid än männen. Effekten av denna könsmässiga förskjutning har för 1976—1977 uppskattats till 0,2 90. Andra faktorer som förklarar den olikartade utbudsutvecklingen är det ökande antalet deltidsarbetande, ökad delpensionering, arbetstidsförkortningar, korttidsfrånvaro och övertidsuttag. Sammantaget minskade dessa faktorer timutbudet med ca 1 70 mellan 1976 och 1977.

ÅArbetskraftsefterfrågan

Tillströmningen av nyanmälningar av lediga platser till arbetsförmed-

lingarna minskade under 1975. Under 1976 bromsades nedgången upp Diagram 5:2 Vid arbetsförmedlingarna kvarstående lediga platser 1974— 1978 Säsongrensade månadsdata. Log. skala

80oF 70F 6ot Totalt . 50 FÄLLAS

40 : : AA

MY

30 Tillverkningsindustri 20 Pat SN - om,

XR

» - / Non, EM

Offentliga sa Nn at NT Ne TV

tjänster NÄST

DS” on a 10 7

Vv

Jr /S

5 TA

ad

a

3r 7 ka

é Varuhandel-

A

Byggnadsverksamhet

4 | Lu .

| | | I l ]

1974 1975 | 1976 . 1977 1978

Anm, Delbranscherna summerar sig inte till totalen då vissa branscher uteslutits. Möts : ts

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Bil. ' Reviderad nationalbudget 1978 oe 101

och nivån, säsongkorrigerad, låg relativt konstant mellan halvåren. Under 1977 fortsatte nyanmälningarna att minska. Nivån andra halvåret låg ca 17 90 under nivån första halvåret.! Inom tillverkningsindustrin sjönk | nyanmälningarna av lediga jobb med 17 46 mellan första och andra halvåret 1977. En minskning av ungefär samma storleksordning noterades även inom byggnadsverksamheten. I mars i år nyanmäldes 63 700 platser vid arbetsförmedlingarna mot 68 500 vid samma tid i fjol. Inom den offentliga tjänstesektorn låg nyanmälningarna av lediga platser kvar på en hög nivå under 1977. T. ex. för sjukvårdsarbete anmäldes

20 90 fler platser än under 1976. Antalet kvarstående lediga platser (diagram 5: 2) som är en indikator på den icke tillgodosedda efterfrågan på arbetskraft, började sjunka andra halvåret 1975 men låg sedan relativt konstant under 1976. Under”

1977 fortsatte nedgången; nivån andra halvåret låg (säsongkorrigerat)

25 0 under första halvåret. Inom tillverkningsarbete sjönk, mätt mellan samma perioder som ovan, antalet lediga platser med 30 96. Som cen konsekvens av bl. a. den låga igångsättningen inom bostadssektorn sjönk antalet lediga platser även inom byggnadsverksamheten kraftigt under 1977. Mot slutet av 1977 och början av 1978 har emellertid nedgången upphört. I mars 1978 uppgick antalet lediga platser totalt till 42 800 vilket visserligen innebar 6 000 färre än i februari 1977 men fler platser

Tabell 5: 3 Andelen företag som uppgivit brist på arbetskraft 1976, 1977 och 1978 Procentuell andel ja-svar

1976 1977 1978

2kv. 3kv. 4kv. I kv. 2kv. 3kv. 4kv. 1kv. Brist på yrkesarbetare Totala industrin 40 42 29 27 24 21 16 | 16 Trävaruindustri 42 48 35 35 30 29 26 29 Massa-, pappers- och grafisk industri 28 26 12 16 15 10 7 7 Järn- och stålverk 52 54 20 22 9 4 4 11 Verkstadsindustri 41 40 32 32 24 21 14 16 Varvsindustri 38 67 55 39 54 53 64 13 Brist på byggnads- och | anläggningsarbetare Betongarbetare 30 45 39 33 28 24 6 1 Träarbetare 66 80 väl 58 66 57 18 8 Murare 22 26 26 11 9 14 3 1 Källa: Konjunkturinstitutet.

1 Analys av tidsserier över lediga platser försvåras av den anmälningsplikt av lediga arbeten som på försök har införts i olika delar av landet. Sedan oktober 1976 har Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län en sådan verksamhet. Den 1 november 1977 utsträcktes anmälningsplikten till att även omfatta Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Fr. o. m. mars 1978 omfattas även arbetsgivare i Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Värmlands län av anmälningsplikten.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan ' 102

Tabell 5: 4 Sysselsättningsutvecklingen 1973—1977 Medeltal sysselsatta, 1 000-tal .

1973" = 1974 = 1975 = 1976 — 1977

Sysselsatta 3879 3963 4062 4088 4099

män 2295 2316 2342 2337 2314

kvinnor : 1584- 1647 1720 1751 1785 Heltidssysselsatta (mer än 35 tim/v) 3214 3282 3313 3239 3191 Deltidssysselsatta | . . (20—34 tim/v) 448 465 521 603 659 Deltidssysselsatta : | (1—19 tim/v) 217 216 228 246 249 Källa: Statistiska centralbyrån (arbetskraftsundersökningarna).

än vad som noterats under höstmånaderna 1977 och under början av 1978. Denna något ljusare efterfrågesituation gäller också för tillverkningsarbete. Den kraftiga sysselsättningsavtappningen i industrin under

1976 och 1977 torde innebära att man behöver nyrckrytera inom en del

företag nu när efterfrågan från utlandet börjar bli något bättre. I tabell 5: 3 redovisas bristen på yrkesarbetare inom några industribranscher såsom den mäts i konjunkturinstitutets barometerundersökningar. För såväl andra arbetare än yrkesarbetare som för industritjänstemän låg bristtalen på en låg nivå under 1977.

Tabell 5: 5 Medelantal sysselsatta 1965, 1970, 1975—1977 1 000-tal

Antal: "> Förändring:

1965 1970 1975 1976 1977 1965- 1970- 1976-

| 1970 1975 1977 Jordbruk, skogsbruk Oo. fiske 450 327 272 261 253 —123 —55 —8 Industri! 1117 1083 1078 1067 1035 —34 —5 —32 Byggnadsverksamhet 359 370 332 324 327 HH —38. 3

1 Gruvor, tillverkningsindustri, el-, gas- och vattenverk. ? Varuhandel, restaurang- och hotellrörelse, samfärdsel, bank- och försäkringsinstitut, fastighetsförvaltning m.m. 3 Den totala sysselsättningsutvecklingen fås från arbetskraftsundersökningarna (AKU) korrigerade för kalendariska effekter m.m. för att överensstämma med nationalräkenskapernas definitioner. På senare år har förelegat en ganska stor diskrepans metlan sysselsättningen summerad över de olika näringsgrenarna och AKU. Källa: Statistiska centralbyrån.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 . 103

Sysselsättningen

Trots det allmänt sett 'svaga arbetsmarknadsläget ökade sysselsättningen något under 1977. Enligt arbetskraftsundersökningarna steg antalet sysselsatta med 16 000 mätt mellan genomsnittslägena 1976 och 1977 (tabell 5: 4). Mellan 1970 och 1977 ökade sysselsättningen med ca 250 000 personer. Hela denna ökning föll på kvinnorna medan antalet sysselsatta män minskade något. Merparten av ökningen bland kvinnorna ligger på de mest aktiva åldersgrupperna 25—54 år. Sysselsättningsminskningen bland männen var hänförlig till de äldsta åldersgrupperna och berodde på att dessa i ökad utsträckning lämnat arbetskraften. Detta är i sin tur en konsekvens bl. a. av pensionsålderssänkningen till 65 år den 1 juli 1976 och ett ökat antal förtidspensioneringar speciellt under 1972 och 1973. Hela sysselsättningsökningen under senare år har legat på de deltidssysselsatta medan antalet heltidssysselsatta minskat. Under 1973 var 17 26 av de sysselsatta deltidsarbetande. Till 1977 steg denna andel till 22 50. Av kvinnorna var 1977 ca 45 §c deltidssysselsatta medan samma andel bland männen uppgick till ca 5.

Under loppet av 1975 började sysselsättningen sjunka inom industrin. Denna utveckling förstärktes under 1976 och 1977. Minskningen i antalet personer uppgick 1975—1976 till 11 000 och mellan 1976—1977 till 32 000 personer (tabell 5: 5). Antalet arbetade timmar i industrin föll med drygt 2 46 1975—1976 och med närmare 5 > 1976—1977. Sysselsättningsökningen inom primärkommuner och landsting fortsatte under 1977 i ungefär samma takt som under 1976. Ökningen 1976—

Tabell 5: 6 Arbetslösheten 1975—1978 Års- och kvartalsmedettal, I 000-tal (16—74 år)

Medeltal antal veckor i arbetslöshet 16 15 14 17 15 16 16 15 Relativa arbetslöshetstal (arbetslösa i procent av arbetskraften)

Källa: Statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan => "104

1977 uppgick till 40 000 personer. Mät i antalet arbetade timmar ökade arbetsinsatsen i den kommunala sektorn med 3 96 mellan 1976 och 1977.

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik

I mars 1978 uppskattades enligt arbetskraftsundersökningarna antalet öppet arbetslösa till 96 000 personer, motsvarande 2,3 46 av arbetskraften. I genomsnitt under 1977 befann sig 75 000 personer. (1,8 ct) i öppen arbetslöshet, vilket innebar en ökning med ca 10 000 jämfört med 1976. Av samtliga 75 000 arbetslösa under 1977 sökte 50 000 nytt arbete omedelbart i anslutning till det tidigare arbetet. Av dessa hade 13 000 blivit arbetslösa p. g. a. permittering eller annan driftsinskränkning. Antalet ny- eller återinträdande på arbetsmarknaden av de arbetslösa uppgick till 25 000. Som framgår av diagram 5: 3 registrerades en viss säsongmässig uppgång i arbetslösheten under loppet av 1977. Av statistiken över arbetslösa medlemmar i arbetslöshetskassorna framgår att det i ökande grad är bland den etablerade arbetskraften som cen ökning skett. Totalt registrerades 48 900 (1,7 26) arbetslösa i kassorna i

Diagram 5: 3 Arbetslösa enligt AKU, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående Iediga platser 1974—1978 Säsongrensade månadsdata

100F

30 Arbetslöshet

, Lediga platser

FT

- » a

[- -N i

N ys” a

+ 4

+

X Å

4 NI

NÅ |

-—-

SN kassamedlemmar

20 | |

L l l I ! J

1974 1975 1976 1977 1978

Källor: Arbetsmarkandsstyrelsen, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån, |

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 105

mars 1978 mot 33 500 (1,2 96) i februari i fjol. Antalet arbetslösa i' industrikassorna uppgick vid samma tidpunkt i år till 14 700 (2,0 20) mot 9 500 (1,3 46) i mars 1977. I byggkassorna registrerades i mars i år 10 200 (8,0 46) arbetslösa mot 5 500 (4,3 46) samma månad i fjol. Den relativa arbetslösheten i tjänstemannakassorna steg något mellan 1976 och 1977 men låg fortfarande på en mycket låg nivå, 0,5 Z av medlemsantalet. :

Av samtliga arbetslösa under 1977 utgjordes 40 96, eller 30 000 personer, av ungdomar under 25 år. Den relativa arbetslösheten i åldersgruppen 16—24 år låg i medeltal på 4,4 56 1977 mot 3,7 76 året innan.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som satts in på senare år har, förutom de direkta stödåtgärder som riktats mot de branscher som brottas med svåra strukturproblem, i hög grad varit inriktade på att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Åtgärdsprogrammen har bl.a. omfattat inrättande av fler beredskaps- och praktikplatser för ungdomar, intensifierade arbetsförmedlingsinsatser och bidrag till företag som anställer ungdomar. Antalet ungdomar i arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten har också ökat kraftigt. Av samtliga 52 000 'som sysselsattes i beredskapsarbete i mars i år utgjordes närmare 60 946, eller 30 000, av ungdomar mot 48 40 i mars 1977 och 32 90 i mars 1976. I det tvåmiljardersprogram för att upprätthålla sysselsättningen som regeringen presenterade i oktober i fjol förstärktes även övriga åtgärder. Ettåriga yrkesutbildningar inom företag motsvarande en volym på 4000 platser för ungdomar får anordnas under 1978 på arbetsförmedlingarna. Fler korta yrkesinriktade kurser i gymnasieskolan inrättas också. Parallellt med detta förstärktes också förmedlingarnas resurser för att kunna sätta in rutinerade arbetsförmedlare för ungdomar.

I februari 1978 förstärktes de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ytterligare inom en ram på ca 900 milj. kr., innefattande bl. a. fler be-

Tabell 5: 7 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1974-1978 Års- och kvartalsmedeltal, 1 000-tal

1974 1975 1976 1977 1978

1kv. 2kv. 3kv. 4kv. Jan. = Febr.

Arbetsmarknadsutbildning 41 36 42 64 99 92 102 95 100 Beredskapsarbeten A 7 4 13 15 18 8 22 25 32

S 16 13 14 14 15 10 14 14 15

Anm. A: Allmänna beredskapsarbeten.

S: Speciella beredskapsarbeten för närplacerad arbetskraft såsom äldre, alkoholister, mental-

och kriminalvårdspatienter etc.

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan - 106

Tabell 5: 8 Antal personer berörda av varsel om personalinskränkningar (uppsägningar, permitteringar) 1974—1978

1974 1975 1976 1977 1977 1978

jan — jan. —

febr. febr. Industri 8037 15922 23000 49677 15791 5995 därav: verkstadsindustri = 1 575 3755 7708 26967 11629 2586 Branscher utanför industrin 6191 7871 11023 18544 1957 3406 Totalt 14228 23793 34023 68221 17748 9401 Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen. redskapsarbeten, tidigareläggning av statliga industribeställningar och byggen m. m. Som framgår av tabell 5: 7 var i genomsnitt 163 000 personer, motsvarande 3,9 90 av arbetskraften, sysselsatta i olika slag av arbetsmarknadspolitiska åtgärder under 1977. Expansionen av arbetsmarknadsutbildningens omfattning sammanhänger i första hand med de utbildningsåtgärder inom företagen för permitteringshotad personal som igångsattes genom den s. k. 25-kronan. Denna verksamhet synes emellertid ha minskat något mot slutet av 1977 och början av 1978.

Bland övriga åtgärder som verksamt har bidragit att hålla sysselsättningen uppe kan nämnas det tillfälliga sysselsättningsstödet (75 90 bidrag till lönekostnaden) för företag med dominerande ställning på vissa orter som annars hade friställt personal, fortsatt och utvidgat ianspråktagande av investeringsfondsmedel m. m. Sedan mitten av 1977 har hittills beslut om bidrag enligt det tillfälliga syssclsättningsstödet fattats för 25 företag med 55 000 anställda. Sysselsättningsstödet för äldre arbetskraft inom tekoindustrin omfattar hittills drygt 600 företag med ca 38 000 anställda. |

Antalet berörda av varsel om personalinskränkningar var mycket högt under 1977 och början av 1978 (tabell 5: 8). Av det höga antalet berörda under jan.—feb. 1977 avsåg 9300 permittering under en vecka i februari vid flera av Volvos anläggningar.

5.2 Arbetsmarknaden under 1978

Nedan redovisas först utbudsprognosen. Därefter diskuteras prognoserna för produktions- och produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar. Genom att sedan ställa utbudsprognosen mot efterfrågekalkylen kan man få en grov uppfattning om sysselsättning och arbets- | löshet.

Arbetskraftsutbud

Det har inte funnits anledning att revidera utbudskalkylen i den preliminära nationalbudgeten på några mer väsentliga punkter. Sålunda

Bil. Reviderad nationalbudget 1978" 107

Tabell 5: 9 Produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1972—1977 Procentuell förändring från föregående år

1972 1973 1974 1975 1976 1977 Jordbruk, fiske 8,0 —7,7 18,7 —14 5,7 [0 Skogsbruk 10,6 12,8 —5,2 0,2 —6,3 —2,5 Gruvor och tillverknings-

Källa: Statistiska centralbyrån.

väntas kvinnorna fortsätta att öka sin andel av arbetskraften under 1978 medan antalet män förutses minska något. Mellan årsgenomsnitten 1977 och 1978 väntas antalet kvinnor i arbetskraften öka med närmare 30 000 vilket är något färre än mellan 1976 och 1977. Minskningen bland männen väntas främst falla på de äldsta åldersgrupperna och uppgå till ca 8 000 personer. Nettoinvandringen förutses bli lägre än under 1977 och stanna vid ca 10 000 å 15 000 personer, av vilka kanske ca en tredjedel innebär ett tillskott till arbetskraften. Sammantaget förutses ctt nettotillskott till arbetskraften på ca 20-000 personer eller 0,5 <o

mellan 1977 och 1978. Utbudet mätt i timmar blir avsevärt svagare. Det totala timutbudet väntas, främst som en effekt av den femte se-

mesterveckans införande, minska med ca 1,5 4. Övriga faktorer förutom semesterförlängningen som påverkar timutbudet är den köns- mässiga förskjutningen i arbetskraftens sammansättning, delpensione-. ring m. m.

Produktion, produktivitet och sysselsättning 1978

Under 1960-talet noterades relativt snabba produktivitetsökningar (mätt som produktion per arbetad timme) inom de flesta näringsgrenar. Under 1970-talet har denna utveckling förändrats mot en lägre tillväxttakt (tabell 5: 9). Detta beror på ett flertal faktorer. Numera riktar sig en relativt större del av den samlade efterfrågan mot de tjänsteproducerande sektorerna som erfarenhetsmässigt brukar uppvisa cen lägre produktivitetstillväxt än de varuproducerande näringarna. Vidare torde de institutionella förändringar som har genomförts på arbetsmarknaden också ha verkat i produktivitetssänkande riktning. Den mycket svaga produktivitetstillväxten inom industrin på senare år sammanhänger också med den förändrade inriktningen som arbetsmarknadspolitiken fått. Genom att stimulera företagen att hålla kvar arbetskraften trots att produktionen minskar blir produktivitetstillväxten i motsvarande mån sämre. Sett på längre sikt torde dock bl. a. den inten-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finvansplan - > / 108

sifierade utbildningsverksamheten av permitteringshotad personal inom företagen innebära att man byggt upp en relativt hög produktivitetspotential som kan realiseras när produktionen vänder uppåt igen.

I tabell 5: 10 redovisas produktions- och 'produktivitetsprognoserna för 1978. I kalkylerna är inlagt effekter av de ekonomisk-politiska åtgärder som föreslås i den reviderade finansplanen. Dessa åtgärder finns . närmare beskrivna i kapitel 1.

Mätt mellan genomsnittslägena 1977 och 1978 väntas nu industriproduktionen öka med närmare 1 26. Detta är en upprevidering jämfört

med den preliminära nationalbudgeten i vilken industriproduktionen

förutsågs minska med en halv procentenhet 1977—1978. Den antagna ' ' produktionsökningen har också gjort det motiverat att revidera upp produktivitetsökningen i industrin från 5 96 till 5,5 96. Med hänsyn till det högre bostadsbyggandet samt ökade investeringar i energibesparande åtgärder m. m. förutses produktionen inom byggnadsverksamheten öka med 3 946 1978 efter produktionsminskning såväl under 1976 som under 1977. Produktionsökningarna inom de privata tjänstesektorerna väntas bli ganska svaga 1978 som en följd av att den privata konsumtionen förutses minska även under 1978. | |

I tabell 5: 10 anges sysselsättningen i timmar. 'På total nivå väntas | en minskning med drygt 2 90. | |

En översättning av prognoserna från arbetade timmar till antalet sysselsatta personer pekar mot att industrin kommer att fortsätta att

minska antalet sysselsatta. Minskningen mellan 1977 och 1978 beräknas

uppgå till drygt 20 000 personer vilket är något mindre än mellan 1976 och 1977. Sett under loppet av året kommer sysselsättningsminskningen att bli relativt kraftig under första halvåret medan nedgången väntas plana ut och minskningen vändas i en viss uppgång mot slutet av 1978. Denna utveckling stämmer ganska väl med företagens egna bedömningar såsom dessa kan avläsas i konjunkturinstitutets industribarome-

Tabell 5: 10 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1978 Procentuella förändringstal från föregående år

Produk- = Produk- = Syssel-

t Handel, restaurang- och hotellverksamhet, samfärdsel, banker och fastighets-

förvaltning m.m.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 - | i 109

ter i mars 1978. Trots de förbättringar som man där förutser för orderingång och produktion förutser man fortsatta relativt kraftiga neddragningar av sysselsättningen för den närmaste tiden. Detta förlopp stämmer väl med vad som sagts ovan om produktivitetsutvecklingen i industrin. Arbetskraftsbehovet från den offentliga sektorn förutses fortsätta att öka relativt starkt under innevarande år. Kommunerna väntas öka antalet sysselsatta med ca 45000 personer medan ökningen för statens del förutses stanna vid ca 8 000 personer. De privata tjänstesektorerna väntas minska antalet sysselsatta med ca 10 000 personer.

Utbuds- och efterfrågeprognoserna 'på totalnivå på arbetsmarknaden tyder sålunda på ett relativt väl hävdat sysselsättningsläge under 1978." Den uppgång av den öppna arbetslösheten mellan 1977 och 1978 som prognoserna indikerar blir av relativt begränsad omfattning. Dock torde man få räkna med fortsatta svårigheter för nytillträdande grupper på arbetsmarknaden såsom ungdomar utan yrkesutbildning och kvinnor. Likaså torde svårigheterna inom vissa utsatta branscher och: regioner komma att kvarstå under 1978. Den förstärkning av de arbetsmarknads- och industripolitiska satsningar som gjorts för 1978 kommer dock verksamt att bidra till att hålla sysselsättningen uppe på en hög nivå.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 110

6 De enskilda konsumenternas ekonomi 6.1 Sammanfattning

Hushållens disponibla inkomster ökade från 1976 till 1977 med 12,6 6, vilket är nästan samma tal som angavs i den preliminära nationalbudgeten (PNB). Detta var ungefär samma tillväxt som 1976. Eftersom prisstegringen 1977 var kraftigare steg dock den realt disponibla inkomsten 1977 med endast 1 1/2 £o mot ca 2 1/2 40 1976.

Till skillnad mot 1976 ökade faktorinkomsterna 1977 (dvs. löner, enskilda företagares inkomster, m. m., se tabell 6: 1), mindre än den totala: disponibla inkomsten. Faktorinkomsterna steg i lägre takt än den genomsnittliga prishöjningen på 11 Z& för hushållens konsumtion. Inkomstöverföringarna till hushållen i form av socialförsäkringsutfall (såsom pensioner, sjukförmåner och arbetslöshetsförsäkring), bidrag vid arbetsmarknadsutbildning, bostadsbidrag m. m. steg däremot kraftigt även realt, dvs. sedan hänsyn tagits till prisstegringen. Hushållens inbetalningar till stat och kommun av skatter och avgifter minskade samtidigt något, realt sett. Förändringen i nettoinbetalningarna till det offentliga -— dvs. i det belopp varmed skatte- och avgiftsinbetalningarna överstiger erhållna transfereringar — gav därmed ctt realt inkomsttillskott som mer än uppvägde den reala nedgången i faktorinkomsterna.

Trots realinkomstökningen minskade konsumtionsvolymen 1977 med ungefär 1 2, vilket är ett kraftigt omslag jämfört med de tre föregående årens volymökningar på 3 till 4 1/2 % per år! Bortsett från säsongmässiga förändringar sjönk konsumtionen redan från fjärde kvartalet 1976 till första kvartalet 1977, med drygt 2 90. Mervärdeskattehöjningen den 1 juni beräknas ha medfört att vissa inköp tidigarelades till andra kvartalet. Justerat för denna effekt fortsatte konsumtionsvolymen att minska i avtagande takt under andra och tredje kvartalen för att därefter öka med ett par procent under sista kvartalet, säsongrensat sctt. Disponibelinkomsten steg kraftigt under tredje och fjärde kvartalen, bl. a. på grund av retroaktiva löncutbetalningar. Korrigerat för säisongmönstret sparade hushållen under första halvåret ca 7 70 av den disponibla inkomsten och andra halvåret hela 12 70. För helåret 1977 uppgick sparkvoten dirigenom till 9 1/2 Z6 mot 7 1/2 § under föregående år.

I prognosen över inkomstutfallet 1978 förutses ytterligare avsaktad ökningstakt för faktorinkomsterna. Den avtalsmässiga löneökningen kan

1 Fr.o.m. föreliggande beräkningar görs nationalräkenskapernas fastpriskalkyler för åren fr. o. m. 1963 med 1975 års priser som bas. Detta har, jämte sedvanliga revideringar av statistiken, medfört förändringar av såväl den registrerade helårsutvecklingen som kvartalsmönstret för konsumtion och inkomster.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 111

Tabell 6: I De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1976—1978!

Milj. kr. Procentuell förändring |

från föregående år

1976 1977 1976 1977 1978

prognos

Löpande priser

1 Faktorinkomster? 202 280 220702 13,3 9,1 7,4 Egentliga löner? 173 019 189805 14,1 9,7 7,8 därav: kontant utbetald

Jönesumma 168 000 183665 13,8 9,3 771 Enskilda företagares inkomster . 13362 13601 13,3 1,8 4,2 Övriga faktorinkomster 15 899 17296 5,9 8,8 4,8 2 Inkomstöverföringar till hushåll 57 868 69749 19,6 20,5 17,9 3 Direkta skatter, avgifter m.m. . 77895 85512 18,7 9,8 12,5 därav: Prel. A-skatt 65 568 71891 17,0 9,6 13,3 4 MNettoinbetalningar till det offentliga (3—2) —20 027 -—15 763 16,2 —21,3 —11,5 5 Räntor och utdelningar, netto! 2867 3749 19,4 30,8 6,0 6 Övriga transfereringsinkomster och -utgifter, netto 793 725 — — — 7 Disponibel inkomst 185 913 209413 12,9 12,6 + 8,9 8 Privat konsumtion 172 150 189293 15,1 10,0 9,5 9 Sparande (7—38)? 13763 20120 —8,2 46,2 3,0

10 Sparkvot (9:7)' 7,4 9,6 —L7 2,2 —0,5

1975 års priser 11 Disponibel inkomst 168 583 171 089 2,4 1,5 —1,8 12 Privat konsumtion 156 106 154657 4,3 —0,9 —1,2

1 Hushållssektorn inkluderar, förutom hushållen, de s.k. ideella organisationerna som betjänar hushållen och som inte helt eller huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektorn. Hit räknas fackföreningarna, folkbildningsverksamheten, nykterhetsrörelsen, idrottsorganisationerna, tjänstemannaorganisationerna, Röda korset m.m. samt ej statsbidragsberättigade privata sjuk- ' hem, barnhem, barnkolonier, semesterhem. Utöver löntagarhushåll ingår hushåll som äger personliga företag, dvs. som erhäller sin huvudsakliga inkomst från rörelse. . 2 Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring, fondavsättningar för PRI och andra privata fonder och stiftelser samt tillräknade pensionsavgifter för statliga och ' kommunala myndigheter och kommunala. affärsverk är ej medtagna som löneförmåner i denna post. | 3 Kontant utbetald lönesumma samt arbetsgivaravgifter till privat försäkring. t Inkl. räntor på privata försäkringsfonder (exkl. skadeförsäkring). 5 Inkl. privat försäkringssparande. Detta uppgick 1976 till 6 213 milj. kr. Det beräknas 1977 uppgå till 7 736 milj. kr. och 1978 till ca 8,2 miljarder. se Förändring mätt i procentenheter. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån. .

för SAF-LO-PTK-området beräknas med utgångspunkt från redan träffade uppgörelser. Under förutsättning att dessa i huvudsak blir normerande för övriga avtalsområden, har totala avtalslöneökningen för 1978. vad gäller kontantförmånerna skattats till ca 2 Z. Eftersläpande effekter

av 1977 års avtal, som innebär att lönehöjningar med verkan först mot

slutet av 1977 bidrar till att höja lönesumman 1978 i förhållande till

Prop. 1977/78: 150 Bilaga I Reviderad finansplan 112

genomsnittet 1977, har beräknats till ca 4 2 för samtliga anställda. Härtill har lagts 2 7 till följd av införandet av femte semesterveckan. Avtalskomponentens bidrag till lönesummcutvecklingen skulle därmed uppgå till ca 8 procentenheter. Löneglidningen uppskattas, bl.a. till följd av försämrat arbetsmarknadsläge, bli lägre än under 1977 och har satts till 1,7 Z. Beträffande sysselsättningsutvecklingen har antagits att den femte semesterveckan medför ett bortfall av arbetstimmar som endast till en del uppvägs av att ny arbetskraft sätts in. Totalt väntas sysselsättningen dra ner lönesummeutvecklingen med 1,7 procentenheter. Ökningen i lönesumman skulle under ovannämnda förutsättningar uppgå till 7,7 960 1978. De totala faktorinkomsterna uppskattas stiga med 7 1/2 70 mellan 1977 och 1978 mot drygt 9 0 1976-1977.

Inkomstöverföringarna från det offentliga till hushållen väntas liksom tidigare år öka avsevärt mer än faktorinkomsterna, eller närmare 18 96 Med beslutade ändringar i skatteskalor och av riksskatteverket utfärdade regler för skatteuttag 1978 förutses hushållens inbetalningar av direkta skatter stiga ungefär 12 1/2 20. För avgifter till stat och kommun förutses än kraftigare ökningar. Hushållens netto mellan inbetalningar till det offentliga och erhållna transfereringar skulle likväl fortsätta att avta

Sammantaget ger kalkylerna för 1978 en ökning av hushållens disponibla inkomster på nominellt närmare 9 90. Prisökningstalet för privat konsumtion har uppskattats till knappt 11 20. Realinkomsten skulle därmed minska med 13/4 Ye 70. Med hänsyn till de sjunkande realinkomsterna och med beaktande av den mycket svaga :utvecklingen av detaljhandelns försäljning de första månaderna 1978 har en volymminskning förutsatts för den privata konsumtionen 1978. Nedgången har satts till drygt 1 96. Detta innebär att sparkvoten skulle sjunka något under 1978, men fortfarande vara så hög som 9 96. |

Viss information om den inbetalade skattens fördelning på inkomstslag (bl. a. uppgifter om skatteavdrag på utbetalade sociala förmåner) har numera blivit tillgänglig. I följande tablå har försök gjorts att fördela den inbetalda skatten på inkomstslag. Tablån visar i mycket grova . drag hur fördelningen på olika inkomstslag av den realt disponibla inkomsten har utvecklats. Tablån bygger på överslagsmässig a kalkyler över fördelningen av A- och B-skatteuttagen (inkl. fyllnadsskatt, kvarskatt och överskjutande skatt) på inkomstslagen löner, företagarinkomster, pensioner och beskattade förmåner. Beräkningarna baseras på cn schablonfördelning av skattebeloppen — däribland även skatt på kapitalinkomster m. m. — varför den endast mycket grovt .anger hur realinkomsterna förändrats efter skatt. ena sen

Tablån visar dels den procentuella förändringen. av de: olika in-" ' komstslagen, dels bidraget till disponibelinkomstutvecklingen. — Rcallönesumman steg kraftigt 1975 :sedan hänsyn -tagits till beskattningen... '

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 113

Inkomstutveckling efter skatt

Förändring i roalinkomsten, Bidrag till disponibelinkomst-

24 utvecklingen

1975 1976 1977 1978 ' 1975 1976 1977 1978

i pro- pro-

gnos gnos Löner 51/2 11/2 0 -4 1/2 3 1 0 -—21/2 Driftsöverskott —51/2 —2 —18 —5 [0] [0] —1/2 0 Övriga kapital- och faktor-

Övriga inkomstöverföringar netto = - 111/2 5 7 9 1 0 1/2 1/2 Disponibel inkomst 41/2 21/2 11/2 —2 41/2 21/2 11/2 —2 ! Inkl. nationalräkenskapens s.k. restposter i inkomstberäkningarna.

Det stora ökningstalet för övriga transfereringar, netto, beror delvis på att avdragsposten Övriga skatter och avgifter till det offentliga detta år minskade, realt sctt. 1976 ökade de beskattade sociala förmånerna, bl.a. på grund av utbyggd arbetsmarknadsutbildning. Den vid halvårsskiftet 1976 sänkta pensionsåldern påverkade pensionsutbetalningarna detta år. Liksom införandet av delpensionen drog den sänkta pensionsåldern upp utvecklingen även 1976—1977. Under 1977 sjönk reallönesumman före skatt, men på grund av det realt minskade skatteultaget på löner skedde enligt dessa kalkyler ingen minskning av den realt behållna lönesumman. Beträffande de beskattade förmånerna 1977 noteras för sjukförsäkringen lägre ökningstal än tidigare. Prognosen för 1978 ger en kraftigt minskad reallönesumma. Härvid får uppmärksammas att sysselsättningen i timmar beräknas sjunka med ca 1 3/4 <, till stor del som följd av införandet av femte semesterveckan. Per arbetad timme räknat blir sålunda reallöneminskningen knappt 3 46. Härvid har icke inräknats den standardökning som den förlängda semestern för med sig. Antalet pensionärer beräknas fortsätta öka relativt kraftigt. Den i tablån angivna ökningen för pensionsutbetalningarna sammanlagt är väsentligen att hänföra till tillväxten i antalet pensionärer. Även den ökande andelen ATP-pensionärer och den minskande andelen pensionärer med enbart folkpension verkar åt samma håll.

Vad gäller fördelningen av realinkomstutvecklingen på olika inkomstslag, framgår av tablån att övervägande delen av realinkomstökningen 1975 kan hänföras till posten löner. 1976 var inkomstökningen jämnare fördelad på inkomstslagen. 1977 var det endast pensionerna som sedan skatten dragits gav ett större positivt bidrag till disponibelinkomstökningen. Den prognoscrade utvecklingen för 1977—1978 innebär ctt svagt rcalt tillskott från pensionerna, men ctt negativt bidrag från lönerna. 8 Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

Prop, 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan : 114

6.2 Löner

Från 1976 till 1977 beräknas lönesumman för samtliga anställda ha ökat med 9,3 2. Härav svarade den avtalsmässiga löneökningen för 7,5 procentenheter, medan löneglidningen beräknas ha bidragit med 2,8. Sysselsättningskomponenten gav ett negativt bidrag till lönesummceutvecklingen på 1 procentenhet,

För industriarbetarnas del visar statistiska centralbyråns förtjänststatistik, korrigerad för retroaktiva löneutbetalningar, en timlöneökning från 1976 till 1977 på knappt 7 26. Därav beräknas avtalen ha svarat för drygt 3,5 procentenheter och löneglidningen för ca 3. Som cen följd av ökade sociala avgifter steg timkostnaderna med drygt 3,5 procentenheter utöver timlöneökningen. |

I lönesummeberäkningarna för 1978 ingår lönehöjningar enligt 1977 års avtal, som inföll under senare delen av 1977 och därigenom bidrar till att höja lönesumman 1978 i förhållande till genomsnittsnivån 1977. Denna effekt har kalkylerats till knappt 4 26. Bidraget till avtalskomponenten från 1978 års avtal har vad gäller kontantförmånerna satts till två procentenheter. Detta tal ligger förhållandevis väl i linje med de uppgörelser som träffats mellan LO—SAF resp. PTK-—SAF. Avtalskomponenten för 1978 innefattar dessutom ca två procentenheter för införandet av den femte semesterveckan. Löneglidningen har satts till 1,7 Jo. Sysselsättningskomponenten förutses ge ctt negativt bidrag till lönesummeutvecklingen på ca 1,7 procentenheter. Vid bedömningen av sysselsättningsutvecklingen har beaktats att den femte scmesterveckan innebär ett bortfall i arbetstimmar, som överslagsmässigt beräknats till 1,6 70, och som endast delvis förutses bli ersatt genom att ny arbetskraft sätts in. Totalt uppskattas lönesumman inkl. sysselsättningseffekter öka med 7,7 7.

Industriarbetarlönerna beräknas avtalsmässigt öka med knappt 4,5 2 från 1977 till 1978, varav 13/4 procentenheter på grund av 1978 års avtal. Förutsatt en löneglidning på 3,0 20 skulle därmed cn timlöneökning på inemot 7,5 70 vara att vänta. Arbetskraftskostnaderna ökar härutöver till följd av införandet av den femte semesterveckan, med ca 3,5 procentenheter,! och en smärre nettohöjning av de sociala avgifterna, med 0,1 procentenhet. Det totala uttaget av lagstadgade arbetsgivaravgifter förändras ej mellan 1977 och 1978. Sänkningen av den allmänna arbetsgivaravgiften med två procentenheter uppvägs av höjda arbetsgivaravgifter till sjukförsäkringen (1,6 procentenheter), barnomsor-

1 Enligt den nya semesterlagen utgör semesterlönen 12 96 av arbetstagarens under intjänandeåret förfallna lön. Tidigare uppgick (för arbetare) motsvarande tal till 9. Denna höjning tillsammans med bi.a. en utvidgning av den semesterlönegrundande frånvaron medför att kostnaderna för införandet av den femte semesterveckan blir högre än vad som föranleds enbart av minskningen i antalet arbetsdagar.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 415

gen (0,3) och vuxenutbildningen (0,1). Höjningen av avtalsmässiga avgif- ' ter till STP (särskild tilläggspension inom LO—SAF-området) och ITP (industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän och arbetsledare) medför en lönekostnadshöjning med en tiondels procentenhet. utöver timlönehöjningen.

6.3¶Hushållens disponibla inkomster

Hushållens disponibla inkomster beräknas ha stigit mellan 1976 och 1977 med 12,6 76, vilket med den prisstegring som registrerades för totala konsumtionsutgifterna — 11 46 — innebar en realinkomstökning på 1,5 2.

Tillväxten i de totala faktorinkomsterna uppgick 1976-1977 till 9 2 (se tabell 6: 1), en betydande avsaktning jämfört med de närmast föregående åren, I avsnitt 6.2 redovisades beräkningar och prognoser för lönerna. Den kontant utbetalda lönesumman, som utgör den övervägande delen av faktorinkomsterna ökade med 9,3 Z. För de enskilda företagarnas inkomster redovisas en endast obetydlig ökning. Kraftig stegring i skogsbruksinkomsterna motvägs av sjunkande driftsöverskott för jordbruk och övrig rörelse. |

1978 förutses ökningstakten för de totala faktorinkomsterna sakta av ytterligare till ca 7 1/2 90. Härvid uppgår ökningen av kontantlönesum- : man till 7,7 26. Driftsöverskottet från personliga företag väntas 1978

Tabell 6: 2 Inkomstöverföringar till hushåll 1976—1978 Milj. kr., löpande priser

1976 1977 1978

prognos Egentliga inkomstöverföringar 15 018 17 870 21 003 därav: barnbidrag 3 231 3 501 3 958

bostadstillägg, statligt och stats- :

pensioner från stat och kommun 2 404 2572 2798

1 Kommunala bostadstillägg till pensionärer redovisas under posten folkpen- . sioner. . 2 Inkl. apotekarrabatter. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 116

öka något mer än 1977. Till skillnad mot läget i fjol förutses fallande priser 1978 dra ner skogsinkomsterna, medån övriga enskilda företägares inkomster väntas öka. |

I tabell 6: 2 återfinnes en detaljredovisning av inkomstöverföringarna till hushållen från det offentliga. De egentliga inkomstöverföringarna, dvs. transfereringar till hushållen från stat och kommun, steg 1976— 1977 närmare 20 40 — betydligt mer än föregående år. Utbetalningarna ökade mycket kraftigt vad gäller bostadsbidrag och ersättningar i samband med arbetsmarknadsutbildning och studiecirkelverksamhet. Beträffande socialförsäkringen har ökningstakten de senaste åren legat kring 20 2 efter den mycket kraftiga höjningen i samband med ändrade regler för sjukersättning och arbetslöshetsförsäkring vid årsskiftet 1973/ 1974. Pensionsutbetalningarna fortsatte 1977 att öka i snabb takt, vilket återspeglar pensionsreformen vid halvårsskiftet 1976. Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen steg avsevärt på grund av höjd dagpenning och stigande arbetslöshet. Utbetalningarna från sjukförsäkringen beräknas 1976-—1977 ha ökat betydligt mindre än 1975—1976.

För 1978 förutses obetydligt långsammare ökningstakt — ca 18 46 mot drygt 20 90 1977 — vad gäller inkomstöverföringarna totalt. Höjda barn- och studiebidrag medverkar tillsammans med ändrade bidragsregler för bostadstillägg till att höja de egentliga inkomstöverföringarna. Dessa ökar dock inte lika mycket som 1977, bl. a. på grund av att arbetsmarknadsutbildningen inte beräknas öka lika snabbt som förra året. — Den tidigare snabba ökningen för ATP-pensionerna väntas nu dämpas något sedan systemet på förmånssidan uppnått en väsentlig omfattning. Sjukförsäkringsutfallet (inkl. föräldraförsäkringen) beräknas stiga lika mycket som 1977. Utbetalningarna från arbetslöshetsförsäkringen kan däremot förväntas öka mer än 1977 på grund av försämrat arbetsmarknadsläge och höjda ersättningsbelopp.

Hushällens inbetalningar till det offentliga i form av skatter och avgifter m. m. (se tabell 6: 3) beräknas ha ökat med närmare 10 96 mellan 1976 och 1977. Ökningstakten blev kraftigare än tillväxten i faktorinkomsterna (9 76). Detta är en uppjustering av inbetalningarna jämfört med det i PNB redovisade värdet med 950 milj. kr.; dels inflöt under de två sista uppbördsterminerna mer preliminär A-skatt än väntat, dels inbetalades större belopp än beräknat som avgifter till kommunerna. Nettoinbetalningarna till det offentliga (se tabell 6: 1), dvs. den för hushållen negativa skillnaden mellan inbetalade skatter och avgifter och erhållna transfereringar, sjönk under 1977 med drygt 4 miljarder kr.

1978 års skattcomläggning innebär att statsskatten sänks samt att skatteskalan framgent inflationsskyddas genom att den anknyts till en s. k. basenhet. Skattereformen innebär dessutom att den särskilda skatte-: reduktionen höjs från 250 till 400 kr. och utsträcks till samtliga in-

Bil. Reviderad nationalbudget 1978. . - Fv AE

Tabell 6: 3 Hushållens direkta skatter och avgifter 1974—1978 Milj. kr., löpande priser

1974 1975 ' 1976 1977 1978 - > prognos 1 Prel. A-skatt 48 485 56 014 65 568 71 891 81 444 2 Prel. B-skatt 4 349 4890 -. 5801 6756 ' 6970 3 Fyllnadsskatt 1734 2 676 3 787 3 729 3 686 4 Kvarskatt! 1562 1786 2286 ': 2619 2 846 5 Överskjutande skatt —4 266 —3 964 —4 331 —5 200 —5 248 6 Slutskattereglering (3::-4+5) —970 498 1742 1148 1284 7 Övriga skatter och avgifter 3 976 4225 4 784 5 717 6 504 8 Summa (1--2+6+7) 55 840 65 627 77 895 85 512 96 202 därav: socialförsäkringspremier 4122 1552 1965 2274 2 408 1 Influtna delen. Anm. Kvarskatten avser inkomsten två år tidigare, medan fyllnadsskatten och överskjutande skatten avser inkomsten ctt år tidigare. Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

komsttagare, även pensionärer. För dessa reduceras samtidigt det extra avdraget något. Enligt riksrevisionsverkets kalkyler blir effekten av

skatteomläggningen 1978 jämfört med ett beräknat utfall med 1977 års

skatteskalor en minskning av skatteuttaget med ca 5 miljarder kr., varav drygt en kvarts miljard avser pensionärernas skatter. Riksskatteverket har för 1978 utfärdat nya regler för skatteuttag, som innebär att skattebeloppet inom varje inkomstskikt skall beräknas efter den inkomst som ligger högst i skiktet i stället för som tidigare i mitten. Därigenom beräknas skattcuttaget öka nied ca 950 milj. kr. Netto beräknas alltså de ändrade bestämmelserna medföra en minskning av inflytande preliminär A-skatt med drygt 4 miljarder kr. jämfört med ett utfall med oförändrade regler. Till följd av att inkomstunderlaget stiger och den kommunala

utdebiteringen ökar (med 1,86 kr.) resulterar kalkylerna i en ökning av

preliminär A-skatt med 13 1/2 96. Slutskatteregleringen, dvs. skillnaden mellan inbetalningarna under året av fyllnadsskatt och kvarskatt samt

återbäringarna av överskjutande skatt (se tabell 6: 3), väntas ge hus-

hållen ett något större negativt netto än 1977. — Hushållens totala inbetalningar till det offentliga av skatter och avgifter förutses öka med 12,5 Fo 1977—1978. | Med ovan redovisade kalkyler skattas ökningen 1977-1978 i hushållens disponibla inkomster till ca 9 26. Den genomsnittliga prisuppgången har beräknats till 10,8 26, och rcalt skulle därmed disponibel- inkomsten minska med 1,8 76 1977—1978. | | |

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 118

6.4¶Konsumentpriserna

Från december 1976 till december 1977 steg konsumentprisindex 12,8 2 enligt långtidsindex. Detta var en avsevärt högre ökningstakt i än under 1976, då priserna gick upp 9,4 96. Som framgår av tabell 6: 5 beräknas höjningen under första halvåret 1977 av mervärdeskatten och vissa andra indirekta skatter ha bidragit med 2,6 procentenheter till den totala prisstegringen. Nettoprisindex, som visar konsumentprisutvecklingen med avdrag för indirekta skatter och tillägg för subventioner, steg december 1976—december 1977 med 10,6 26, mot 10,5 26 under 1976.

Prisökningen 1977 blev 0,7 procentenheter lägre än prognoserna i konjunkturinstitutets höstrapport och i den preliminära nationalbudgeten. En betydande del av avvikelsen beror på att förutsägelserna om den internationella prisutvecklingen och dess genomslag på den svenska konsumentprisnivån visat sig vara något för höga.

Prisutvecklingen för delgrupper i konsumentprisindex redovisas i tabell 6: 4. Under 1977 ökade, till skillnad mot 1976, varupriserna mer än priserna på tjänster. Bidragande till denna utveckling har varit de höjda indirekta skatterna och valutakursförändringarna under året. Endast bostadsposten och övriga privata tjänster samt delgruppen ”övriga icke varaktiga varor” uppvisade en långsammare ökningstakt än 1976. Avgifterna för offentliga tjänster höjdes däremot under 1977 betydligt mer än året innan. — Livsmedlen steg i pris med 16 926 och bidrog därmed

Tabell 6: 4 Konsumentprisindex december 1976—december 1977

Väg- Procen- Inver- = Procen-

nings- = tucli kan på tuell

tal!. föränd- total andel av

ring index = totala

dec. ök-

1976— ningen

dec.

1 Förändringar i vägningstalen sedan den preliminära nationalbudgeten beror på att SCB ändrar vägningstalen i längtidsindex. 2 Exkl. kokgas och elström, vilka ingår i offentliga tjänster.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 119

Tabell 6: 5 Konsumentprisförändringen 1963—1978 uppdelad på komponenter Långtidsindex dec.—dec.

1965-—1970 1970—1975 1976 1977 1978

pro-

To- Per To- Per gnos

talt år talt år Konsumentprisnivåns pro- . centuella uppgång, totalt 23,5 4,3 48,7 8,3 9,4 12,8 8,6 därav hänförs till: |

ändring i indirekta skatter — 4,2 0,8 6,0 1,2 — 2,6 0,5 automatiska effekter av : indirekta värdeskatter 0,9 0,2 3,7 0,7 0,9 12 1,0 ändring av internationellt bestämda priser 2,3 0,4 14,2 2,7 2,4 3,2 2,7 ändring av jordbrukspriser — £,0 0,2 2,2 0,4 0,4 0,6 0,5 ändring av bostadsprissättning 5,0 1,0 5,9 11 2,3 1,6 1,4 ändring i diverse taxor 1,6 0,3 2,2 0,4 0,1 0,7 0,4 trendavvikelse i priserna på färskvaror 0,0 0,0 0,8 0,2 —0,3 —0,1 = 0,0 restfaktor 85 1,6 13,7 2,6 3,6 3,0 2,1

med 3,4 procentenheter till den totala konsumentprisuppgången. Priserna på de livsmedel som påverkas av jordbruksregleringen steg 10,7 Fo och övriga livsmedel betydligt mer, 23,3 70. Bland dessa livsmedel ingår bl. a. kaffe som ökade mer än 50 Z och därmed svarade för 0,7 procentenheter av den totala prisstegringen.

I tabell 6: 5 redovisas indexhöjningen 1977 liksom den prognoserade prishöjningen för 1978 med uppdelning på olika prisstegringskomponenter. Av den totala ökningen av konsumentpriserna på 12,8 70 under loppet av perioden december 1976—december 1977 beräknas restfaktorn, som innefattar lönekostnadsstegringarnas genomslag inom de från internationell konkurrens skyddade näringsgrenarna, ha svarat för tre procentenheter. Detta värde på restfaktorn är lägre än 1975 och 1976, men högre än det beräknade genomsnittet för perioden 1965—1976. Restfaktorn 1977 torde främst förklaras av lönekostnadsökningen 1977, som förmodligen till följd av låg produktivitetsökning inom berörda områden beräknas ha fått ett större än trendmässigt genomslag på prisnivån. Restfaktorn döljer troligen dessutom vissa eftersläpande effekter av tidigare års kostnadsökningar för löner och/eller import. Vidare ingår också

höjningar av taxor för elström. |

Den internationella prisutvecklingen, sådan den representeras av pri-' serna vid import till Sverige, beräknas ha bidragit till konsumentprisökningen under loppet av 1977 med 3,2 procentenheter. Importpriserna har påverkats uppåt genom valutakursförändringarna under 1977. Effekten av devalveringen den 29 augusti har överslagsmässigt skattats till två procentenheter. Därav beräknas en tredjedel ha slagit igenom på priserna

under 1977 och resten slå igenom under första kvartalet 1978. Denna

devalveringseffekt har i tabellen fördelats mellan 1977 och 1978 under ”

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan : 120:

posten ändring av internationellt bestämda priser, och den förutsedda eftersläpningen får därmed inte något utslag i restfaktorn för 1978. Genomsnittet för konsumentprisindex 1977 låg 11,4 6 över genomsnittet 1976. Vid beräkningen av implicitprisindex för den privata konsumtionen enligt nationalräkenskaperna framkommer en svagare genomsnittlig prisökning, 11 96.

Ökningstakten i implicitprisindex för total privat konsumtion har gcnom omräkningen till 1975 års priser och andra revideringar uppiusterats för åren 1973—1976 med 0,3 ä 0,4 procentenheter. För flertalet tidigare år noteras lägre uppjusteringar. Prisökningstakten 1975—1976 är nu lika stor som enligt konsumentprisindex. Utvecklingen enligt nationalräkenskapernas implicitprisindex för de tre första kvartalen 1977 har sänkts med 0,4 procentenheter jämfört med PNB. Helårsgenomsnittet, 11 <c, överensstämmer emellertid med helårsprognosen i PNB 1978, och är som redan nämnts 0,4 procentenheter lägre än konsumentprisindex. Att ökningstakten i implicitprisindex är lägre än den i konsumentprisindex skulle kunna förklaras av att hushållen förskjutit sina inköp så att varor med relativt sett lägre prisökningstakt fått större andel i den aktuella konsumtionen. Varusammansättningen i konsumentprisindex avser däremot konsumtionen under föregående år. Prognosen för implicitprisindex 1978 bygger på antagandet att hushållen även under 1978 i någon mån skulle styra sin konsumtion på liknande sätt.

Prisutsikter för 1978 Från december 1977 till februari 1978 har konsumentprisindex stigit med 3,5 90, varav höjda hyres- och egnahemskostnader svarar för 0,6 procentenheter, höjda priser på bensin och cldningsolja inkl. särskild beredskapsavgift för 0,1, höjda jordbrukspriser för 0,3 procentenheter och diverse taxehöjningar, inkl. avgifter för elström, för 0,6 procentenheter. Den totala indexhöjningen mellan februari 1977 och februari 1978 är 13,9 Go.1 . Bedömningen av prisutsikterna för 1978 har utgått från prognoser och antaganden angående arbetskraftskostnader och importpriser m.m. samt beslutade höjningar av indirekta skatter. Med utgångspunkt från lönekalkylen har arbetsgivarnas genomsnittliga kostnader per timme för samtliga anställda förutsatts öka knappt 10 96. Lönekostnadernas genomslag i priserna inom de från internationell konkurrens skyddade områdena (exkl. jordbruk och bostadsförsörjning) har i prognosen över

restfaktorn 1978 antagits få ett mera normalt värde än det beräknade

lönekostnadsgenomslaget i restfaktorn för 1977. Produktivitetsökningen, som i viss utsträckning uppväger höjningen av lönckostnaderna, har nämligen för 1978 i motsats till 1977 antagits ligga i linje med den tidi-

2 Procentuell ökning enligt SCB:s officiella indexserie. Jämförelse av indexserien över årsskiftet störs av därvid genomförda metod- och viktjusteringar. Om index hade räknats utan metod- och viktförändringar skulle uppgången i stället ha blivit 14,1 76.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 121

gare trenden för berörda områden, Härutöver har restfaktorn justerats upp något med tanke på att timkostnadsökningen inom den skyddade sektorn kan antagas vara något större än den genomsnittliga på grund av det stora inslaget av låglönegrupper. Hänsyn har också tagits till kompletterande information vad avser utvecklingen av vissa taxor. Prognosen förutsätter dessutom någon återhämtning av vinstmarginalerna. — De priskomponenter som innefattas i restfaktorn (inkl. ändring i vissa taxor) väntas under dessa förutsättningar bidra till fortsatt ökning av konsumentprisnivån med 2,5 procentenheter.

Vad beträffar de internationellt: bestämda priserna har inverkan av devalveringen i augusti 1977 redan berörts. I övrigt beräknas prisutvecklingen på den import som ingår i den privata konsumtionen bli avsevärt lägre under loppet av 1978 än under 1977, bl. a. på grund av sjunkande priser på kaffe och råolja. Inkl. den eftersläpande devalveringseffekten har den fortsatta uppgången i de internationellt bestämda priserna uppskattats bidra med 2,7 procentenheter till den totala konsumentprishöjningen.

Beträffande ändringar i den indirekta beskattningen har höjningen av bensinskatten med 25 öre per liter från den 27 april 1978 beräknats dra upp totala prisnivån med 0,4 procentenheter. :

Bidraget från ändrade jordbrukspriser har satts till 0,5 procentenheter, något lägre än 1977. Förhandlingarna mellan lantbrukarnas förhandlingsdelegation och statens jordbruksnämnd jämte nämndens konsumentdelegation har nämligen resulterat i att jordbrukarsidan i år endast skall tillgodoräknas ökade kostnader för inköpta produktionsmedel men däremot ingen höjning av brukarnas inkomster. Med hänsyn till detta kan antagas att höjningen av jordbrukspriserna skulle kunnåa bli något lägre i år än 1977.

Sammantaget leder dessa kalkyler till en konsumentprisstegring under loppet av 1978 på 5,6 96. Detta är samma 1totalprognos som i den preliminära nationalbudgeten. Höjningen av bensinskatten var inte inkalky- Ierad i konjunkturinstitutets PNB-prognos. Däremot skattades restfaktorn då till ett högre värde. Det i inledningen beskrivna utfallet för januari och februari månader överstiger PNB-prognosen med 1/2 procentenhet, främst beroende på att bostadsposten samt jordbrukspriserna och priserna på vissa färskvaror m. m. dragit upp konsumentprisnivån mer än förutsett. Den skärpta prisövervakningen fr. o. m. den 18 mars förutsätts emellertid få en viss fördröjande inverkan på den fortsatta prisutvecklingen. Också erfarenheterna av prisutvecklingen under scnare delen av 1977 har gjort det motiverat att anta att företagens möjligheter att inom de s.k. skyddade sektorerna återställa sina pressade marginaler är mera begränsade än som förutsattes i PNB-prognosen.

Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1977 och 1978 uppskat- . tas konsumentprisstegringen till 11,1 6. Som tidigare anförts har för

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 122

implicitprisindex antagits en något lägre ökning av genomsnittsnivån, 10,8 2. |

6.5¶Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionen beräknas ha minskat med 0,9 26 i volym från 1976 till 1977. Konsumtionen skulle därmed ha blivit 0,4 procentenheter högre än vad som angavs i PNB-78.

Första halvåret 1977 jämfört med andra halvåret 1976 sjönk den totala konsumtionen med ca 1960 säsongrensat. Mellan första och" andra halvåren 1977 beräknas konsumtionen ha minskat med hela 2 96.

Hushållens disponibla inkomster steg med 1,5 96 i fåsta priser 1976—1977 främst tack vare de stora höjningarna i tranfereringsinkomsterna. Inkomstökningen i kombination med en minskad konsumtionsvolym innebar en kraftig höjning av sparkvoten, dvs. sparandets andel av disponibelinkomsten, till en förhållandevis mycket hög nivå på 9 1/2 90.

Konsumtionsnedgången under 1977 gäller främst varaktiga varor (tabell 6: 6). Minskningen av nyinköp av bilar svarade för huvuddelen av det negativa resultatet för gruppen varaktiga varor. Konsumtionen av icke varaktiga varor minskade med 1,3 Z främst beroende på att livsmedelskonsumtionen sjönk med 2 46. Turistnettot under 1977 visar sig nu realt ha sjunkit med 4,5 26 genom en kraftig tillbakagång fjärde.

Tabell 6: 6 Hushållens konsumtionsutveckling 1965—1977 1975 års priser :

Milj. .Procentuell förändring kr. 1976 1965— 1970— 1975— 1976—

1970! 19751 1976 1977

5 Summa inhemsk konsum-

tion 152 713 = 2,8 2,0 4,2 —0,8 6 Turistnetto 3393 14,8 —2,0 = 12,7 —4,5 7 Hushållens totala konsum- :

tion 156 106 3,0 1,9 4,3 —0,9 8 Hushållens disponibla

inkomster 168 580 = 2,6 3,1 2,4 1,5

1 Per är. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 123

Diagram 6:1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1966 —1978 Miljarder kr., 1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala

SVIe

i Disponibel inkomst AA AL

70k " ;

RAK Privat konsumtion;

64 | > at

58 |

KL or bt ot fd of tl bf ör förl po to)

1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978:

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

kvartalet. Ökningstakten för tjänstekonsumtionen avtog något under 1977 och beräknas till 1,7 9e.

Säsongrensade halvårsdata för de olika varugrupperna tyder på att tendensen till fortsatt konsumtionsneddragning var särskilt påfallande under andra halvåret. Detta gäller främst gruppen varaktiga varor. Mervärdeskattehöjningen 1 juni 1977 torde ha bidragit till den skeva halvårsfördelningen. Tjänster totalt sett däremot har ökat något under andra halvåret.

För 1978 beräknas den totala privata konsumtionen sjunka ytterligare. Nedgången har satts till 1,2 26 i volym. Denna prognos baseras på en kalkylerad minskning i hushållens disponibla inkomster med 148 90. Sparkvoten skulle därmed falla något, med en halv procent 1978. Utvecklingen av den privata konsumtionen de första månaderna i år, liksom den beräknade inkomstutvecklingen första halvåret, tyder på en fortsatt minskad konsumtion under första halvåret. En viss återhämtning väntas däremot ske andra halvåret 1978.

1 Ökningen av turistnettot de tre första kvartalen har beräknats till 6,3 20

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 124

7¶Investeringarna

7.1 Sammanfattning av investeringsutvecklingen samt prognos för 1978

De reviderade kalkylerna för 1977 års investeringar som nu föreligger innebär på total nivå cn i stort sett oförändrad investeringsutveckling 1976-—1977, jämfört med de beräkningar som presenterades i den preliminära nationalbudgeten. Utöver de sedvanliga revideringar som statistiska centralbyrån gör — bl. a. mot bakgrund av nya enkätmaterial samt preliminärt utfall för 4:e kvartalet — har denna gång vidtagits omräkningar i samband med övergången till 1975 som basår för fastprisberäkningar. Dessa omräkningar har inte nämnvärt påverkat den statistiska informationen av investeringsutvecklingen 1976—1977 på total nivå.

Totalt beräknas sålunda investeringarna ha minskat med 31/2 Z i volym 1976-—1977 (tabell 7: 2). I fråga om delposterna kan märkas att industriinvesteringarna reviderats ned något medan däremot bostadsinvesteringarna reviderats upp. Industrins investeringar beräknas nu ha minskat med drygt 16 0, vilket innebär en 11/2 procentenheter större minskning än som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Nedgången i bostadsinvesteringarna beräknas däremot ha varit 2 1/2 procentenheter mindre, eller 6 1/2 20. För den offentliga sektorn kan nämnas att kommunernas investeringar exkl. bostäder uppreviderats något och beräknas nu ha ökat med 8 1/2 96 1976—1977. Däremot har de statliga investeringarna reviderats ned kraftigt och nedgången beräknas ha varit 8 1/2 Z mot tidigare angivna 4 96 — främst "hänförligt till framflyttningen av vissa av affärsverkens investeringar.

En fördelning av de totala investeringarna på byggnader resp. maskiner visar att nedgången fördelar sig jämnt på byggnads- och maskininvesteringarna, med i båda fallen 3 1/2 46 (tabell 7: 1). Bortsett från handelsflottan — där investeringarna har ökat ovanligt kraftigt — beräknas maskininvesteringarna ha minskat avsevärt mera eller med 80. Industrins maskininvesteringar har därvid krympt mest, som nämnts med drygt 16 96. Bland de positiva posterna märks de statliga myndigheternas investeringar. På maskinsidan har dessa — bortsett från handelsflottan — visat den största ökningen, med 17 &o.

Den största förändringen i prognoserna för 1978 sedan föregående beräkningstillfälle har skett beträffande bostadsinvesteringarna. Under fjärde kvartalet 1977 igångsattes ett större antal lägenheter än som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Denna mera positiva tendens vad gäller igångsättningen liksom även de ytterligare åtgärder som vidtagits inom bostadspolitiken — se bostadsavsnittet nedan — gör det rimligt att räkna med ett stegrat bostadsbyggande 1978. I kalkylerna

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 125

Tabell 7: 1 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1974—1977 samt prognos för 1978

Milj. kr. — Procentuell volymförändring från föregående

1977, år, 1975 års priser

löpande

: priser 1974 1975 1976 1977 1978 Byggnader och anläggningar

Offentlig sektor exkl. företag och bostäder 15965 > —7,5 —1,5 —3,0 3,5 3,0

Statliga myndigheter inkl. militära? 2428 —4,0 —6,5 —6,0 —6,5 16,5

Statliga affärsverk exkl. industri 2554 " -—5,5 12,5 5,0 -7,5 8,0

Kommunala myndigheter och affärs-

Maskiner m.m.

Kommunala myndigheter och affärs-

Totalt

Offentlig sektor exkl. företag och

1 Privata, statliga och kommunala företag. 2 Inkl. statliga väginvesteringar.

3 Häri innefattas investeringar i avelsdjur och travhästar m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 126

Tabell 7: 2 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1974—1977 samt prognos för 1978 för privat och offentlig sektor | no |

Milj. kr. — Procentuell volymförändring från föregående år, : 1977, 1975 års priser löpande priser 1974 1975 1976 1977 1978

Offentliga

Summa

inkl. bostäder 71 403 2,0 —0,5 —2,0 —3,5 —1,0

exkl. bostäder 57 536 5,0 —0,5 0,0 —3,0 —4,5

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

har räknats med en igångsättning av 59 000 lägenheter, varav 42 000 småhus. Detta innebär en minskning i småhusandelen. Investeringsvolymen beräknas öka ca 15 46 1977—1978. Detta är en betydligt större ökning än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten.

För industrins del har statistiska centralbyråns senaste enkätundersökning, som genomfördes vid månadskiftet februari/mars, legat till grund för bedömningarna av 1978 års investeringar. Planerna för 1978 hålls fortfarande på en mycket låg nivå. Industrin synes här inte ha givit till känna någon positiv omvärdering motsvarande den som börjat framträda vad beträffar exportefterfrågan. Med hänsyn till att industriföretagens internationella konkurrensläge har förbättrats, har en måttlig uppjustcering av investeringsplanerna dock förefallit motiverad. Industriinvesteringarna har därmed totalt sett bedömts minska med 12 90 i volym; 3 procentenheter mindre än den prognos som angavs i den preliminära nationalbudgeten.

Inom handel m. m. kom inte den volymökning till stånd som räknades med för 1977. Prognosen för 1978 som delvis baseras på nytt enkätmaterial innebär en starkare volymnedgång än som förutsetts tidigare. Något uppdämt investeringsbehov torde inte ha förelegat vid borttagandet i höstas av investeringsavgiften,. Den nu förutsedda något större nedgången i den privata konsumtionen 1978 har också beaktats i den nu framlagda prognosen för investeringarna. Den totala volymminskningen på 91/2 Z fördelar sig på —16 96 och —4 96 för byggnader resp. maskiner. |

Investeringarna i handelsflottan företer stora kastningar. 1977 visade en ökning till 1 300 milj. kr. från 300 milj. kr. 1976 (räknat i 1975 års

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 127

Diagram 7: 1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på sektorer 1969—1978 Index 1969 = 100. 1975 års priser

Byggnader och anläggningar Maskiner m. m.

Totalt 1 — Totalt exkl. handelsflottan

sf AN 140 |

AN |

80 I i 120 Vad -

Näringsliv, 1607 :

exkl. handelsflottan

Näringsliv, exkl. bostäder 120T NN DV h 120

100 fe Al

100 - so . Därav: Egentlig industri

140 SA | h

» 4 | p | -—- w - Offentlig sektor, exkl. företag 1201 é lb och bostäder NR 100F 100 7 ]

80 Offentlig sektor, exkl. företag

1401 A

w fn AN ;

100] NAPP An Su VAA 1201 NS

we 4 [| VÄ wv Å

| VA NV

80 V 100 fa M V Vv /”

LJ

60 80

| AH [EA Kr Ke An Hf [a a fr [a a fe fon Ha

1969 70 71 72 73 74 75 76 77 78 1969 70 71 72 73 74 75 76 77 78

Anm. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en streckad kurva. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 128

priser). Prognosen för 1978, baserad bl. a. på enkäter innebär en måttlig ökning i investeringarna i handelsflottan (till I 500 milj. kr.).

Prognosen för kommunernas investeringar för 1978 har vad beträffar byggnadssidan exkl. bostäder nedjusterats relativt kraftigt i förhållande till beräkningarna till den preliminära nationalbudgeten. Däremot har gjorts en uppjustering på maskinsidan. På total nivå innebär detta en neddragning, då byggnadsinvesteringarna dominerar investeringsbilden. Investeringsvolymen har sålunda bedömts i det närmaste stagnera från 1977 till 1978. I den preliminära nationalbudgeten räknades med cen volymökning med 41/2 96. Kommunernas planer tyder på en ökad försiktighet inför de finansiella svårigheter som väntas mot slutet av 1970-talet.

De statliga investeringarna beräknas däremot totalt öka med 6 96 1978, efter en kraftig minskning 1977. Uppgången är främst beroende på alt affärsverken framflyttat vissa invosteringsprojekt från 1977 till 1978. En oförändrad volym 1978 förutsågs i den preliminära nationalbudgeten.

Den väntade starka ökningen i bostadsinvesteringarna liksom ökningen i de byggnadstunga offentliga investeringarna innebär att byggnadsinvesteringarna totalt förutses öka 1978, med 2 1/2 96. Den kraftiga nedgången i de maskintunga privata investeringarna leder till att maskininvesteringarna minskar förhållandevis kraftigt, eller med 5 1/2 9c.

Sammanlagt beräknas de totala investeringarna minska med 1956 i volym 1978 jämfört med 1977, vilket innebär en upprevidering med 1 procentenhet jämfört med prognosen i den preliminära nationalbudgeten. Byggnadsinvesteringarna förutses därvid öka med 2 1/2 26 medan maskininvesteringarna beräknas minska med 5 1/2 960.

Den totala investeringsaktiviteten beräknas 1978 ligga ca 7 90 under 1974 års nivå. Investeringskvoten, dvs. de fasta investeringarnas andel av bruttonationalprodukten, som 1974 uppgick till drygt 21 90 har minskat något de scnaste åren. 1977 beräknas investeringskvoten nämligen ha legat endast något över 20 96. Denna nedgång är delvis hänförlig till en kraftig minskning av bostadsbyggandet.

7.2 Investeringsutvecklingen inem olika områden Bostäder |

Enligt preliminära kalkyler minskade bostadsinvesteringarna totalt sett med drygt 6 96 i volym 1976—1977. Nybyggnadsinvesteringarna sjönk därvid med 8 46 i volym. Investeringarna i flerfamiljshus föll med 11 96 medan investeringarna i småhus minskade med 7,5 96. Ombyggnadsinvesteringarna beräknas ha ökat med 3,5 90 i volym 1976—1977.

Det fortsatt låga bostadsbyggandet under 1977 har inneburit att bostadsproduktionen för tredje året i följd understigit efterfrågan. Under

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 129

Tabell 7: 3 Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadshus 1973—1978

1973 1974 1975 1976 1977 1978

prel. prognos Påbörjade"

Inflyttningsfärdiga"

1 Ett bostadshus anses bli påbörjat den månad då grundbottenbesiktning äger rum och/eller de egentliga byggnadsarbetena påbörjas. .

2 Då minst tre fjärdedelar av lägenheterna i ett bostadshus befinner sig i ett sådant skick att de kan tas i bruk anses huset vara inflyttningsfärdigt.

Anm. Samtliga siffror är för 1973—1976 avrundade till närmast hela femtiotal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

1977 färdigställdes endast 55 000 lägenheter, vilket innebär en liten minskning jämfört med 1976. För att tillgodose en bostadsefterfrågan av samma storlek som 1976 dvs. om ca 60 000 lägenheter, skulle sålunda 5 000 outhyrda lägenheter behövt tas i anspråk under 1977. Av bostadsstyrelsens statistik över antalet outhyrda lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus framgår att dessa minskade med drygt 1 600 lägenheter under första halvåret 1977, vilket är något fler än under motsvarande tidsperiod 1976. Antalet outhyrda lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus! 1 september 1977 uppgick därmed till 14450. Med ovan angivna antagande om bostadsefterfrågan 1977 skulle antalet outhyrda lägenheter ha reducerats med ytterligare ca 3 400 lägenheter under andra halvåret 1977. Härtill bidrog i viss mån ökningen av invandringsöverskottet, i synnerhet som invandringen i hög grad riktade sig mot storstadsområdena, där också en stor del av antalet outhyrda lägenheter fortfarande var belägna 1 september 1977. Inverkan härav på bostadsmarknadsläget i storstadsområdena motverkades till viss del därav att dessa hade ett negativt inrikes flyttningsnetto, vilket i sig medförde ett ökat efterfrågetryck i övriga delar av landet. En viss brist på lägenheter har också lokalt börjat göra sig kännbar.

Kommunernas bedömningar enligt den enkät som genomfördes av bostadsstyrelsen i början av 1978 tyder också på en viss åtstramning av "bostadsmarknadsläget under 1977 — mera påtaglig i storstadsområdena än i övriga delar av landet. När det gäller marknadsläget i början av 1978 anger drygt 40 90 av kommunerna att det är lång väntetid för

1 Uppgifterna om antalet outhyrda lägenheter avser lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus färdigställda fr. o. m. 1967 fram till det halvårsskifte som närmast föregick resp. mättillfälle. 9 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan ' 130

bostadssökande även i de fall dessa inte har speciella önskemål om lägenhetstyp eller område. I ca 40 96 av kommunerna kan bostad er- ' hållas efter en väntetid om högst 3—4 månader, men med ringa valfrihet. Endast i 16 26 av kommunerna kan bostadssökande genast erhålla bostad och ha flera alternativ att välja mellan. För 1978 förutses en fortsatt försämring av bostadsmarknadsläget i storstadsområdena. ' Totalt sett bedömer dock kommunerna att bostadsmarknadsläget blir i stort sett oförändrat under 1978.

Dessa omständigheter talar för en ökad press på bostadsproducenterna att öka igångsättningen. Under 1977 sjönk emellertid antalet påbörjade lägenheter till ca 53 000, vilket är en nedgång med ca 4 000 lägenheter från 1976. För såväl flerfamiljshus som småhus är dock nedgången i stort sett hänförlig till första halvåret 1977, medan igångsättningen under andra halvåret 1977 blev ungefär lika stor som under motsvarande tidsperiod 1976: Den ökade igångsättningen mot slutet av 1977 och i början av 1978 torde endast till en del kunna förklaras av de för byggandet rådande goda väderleksförhållandena. Under denna tidsperiod ökade också antalet inkomna preliminära ansökningar samt av länsbostadsnämnderna fattade preliminära beslut om bostadslån till nybyggnad, främst av flerfamiljshus. Denna utveckling som till stor del torde vara ett resultat av olika. bostadspolitiska åtgärder (se nedan) tyder på en fortsatt ökning av igångsättningen under 1978.

Den låga igångsättningen under 1977, främst första halvåret, torde ha varit betingad av ett flertal olika faktorer däribland den snabba ökningen av byggnadskostnaderna, läget på kreditmarknaden och en otillfredsställande planberedskap i vissa kommuner. -

Kostnadsökningen inom bostadsbyggandet har varit betydande under 1970-talet, och i synnerhet för flerfamiljshus. Detta har medfört en betydande ökning av kapitalkostnaden och därmed också boendekostnaden för nybyggda bostäder. Dessutom har det statliga lånetaket tidigare släpat efter utvecklingen av byggnadspriserna. Därigenom ökade väsentligt de s.k. överkostnaderna som måste finansieras med privata Jån till marknadsränta eller egen insats. Många kommuner har tvekat att ånyo intensifiera byggandet av flerfamiljshus med hänsyn till befarade svårigheter att hyra ut de jämförelsevis dyra lägenheterna i nyproduktionen.

För att stimulera bostadsbyggandet har regeringen under 1977 jämfört med 1976 i genomsnitt höjt lånetaket med 20,5 Zz för flerfamiljshus och 15,5 20 för småhus. Detta kan jämföras med en ökning av faktorprisindex inkl. löneglidning och mervärdeskatt på 15,5 90 för såväl flerfamiljshus som småhus under samma tidsperiod. För att möjliggöra en smidigare anpassning av lånetaket till byggkostnadsutvecklingen skall regeringen varannan månad fr. o. m. februari 1978 pröva om den s.k. tidskocefficienten och därmed lånetaket behöver justeras. Denna

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 = - 131

bedömning skall baseras på utvecklingen av faktorprisindex för småhus exkl. löneglidning och med visst avdrag för produktivitetsutveckling. Dessa åtgärder syftar till att bryta den uppåtgående trenden i de s.k. överkostnaderna för flerfamiljshus och därigenom få en positiv verkan på igångsättningen av lägenheter i flerfamiljshus under 1978. För att ytterligare stimulera igångsättningen av bostäder har regeringen föreslagit en sänkning av den statliga garanterade bostadslåneräntan med 0,5 procentenheter för såväl flerfamiljshus som småhus med retroaktiv verkan från 1 januari 1978. För flerfamiljshus påbörjade under 1977 har regeringen dessutom föreslagit att den garanterade räntan sänks med 0,3 procentenheter. Även den lägre prisökningstakt som kan förutses för 1978 kan få en positiv inverkan på bostadsbyggandet.

Under 1977 förelåg i flera fall betydande svårigheter att erhålla byggnadskreditiv till bostadsbyggandet. Detta gällde även för projekt som beviljats statliga lån. För åtskilliga flerfamiljshus och gruppbyggda småhus åtgick så lång tid för att lösa kreditivfrågan att påbörjandet avsevärt försenades. Den sedvanliga, årliga överenskommelse som träffades mellan delegationen för bostadsfinansiering och kreditinstituten i början av 1977 angående tillhandahållandet av kreditiv till det statsbelånade bostadsbyggandet under 1977 fick således inte genomgående den verkan som avsågs. En huvudorsak till de uppkomna problemen torde ha varit delade meningar mellan bankerna om hur den överenskomna kreditvolymen skulle fördelas .dem emellan. Att dessa spörsmål tillspetsades under 1977 torde ha haft ett samband med att inlåningens fördelning på olika bankgrupper förändrades. Ett särskilt problem uppkom därigenom att överenskommelsen endast avsåg kreditiv till ett belopp motsvarande statslånets övre gräns. För ett stort antal småhusprojekt, som haft behov av topplån för finansiering av kostnader utöver denna gräns, kunde finansieringen inte ordnas. Det ansträngda kreditläget medverkade också till att igångsättningen av privatfinansierade småhus bromsades.

I den överenskommelse som träffades mellan delegationen för bostadsfinansiering och kreditinstituten i början av 1978 har bankerna förklarat sig villiga att medverka till att byggnadskreditiv under 1978 ställs till förfogande även för bostadsbyggandet utan statliga lån. I syfte att undvika svårigheter i kreditgivningen har bankerna sinsemellan träffat en särskild överenskommelse om samarbetet under året. Denna innebär bl. a. att riktpunkter för fördelningen av krediterna på bankgrupper har lagts fast.

Den under 1970-talet fortgående försämringen av kommunernas planberedskap tycks nu, enligt kommunernas bostadsbyggnadsprogram för 1977—1981, i stort sett ha upphört. Någon påtaglig förbättring av planeringsläget har dock ännu inte kunnat observeras. Igångsättningen under 1978 förutses, som framgår av tabell 7:3, uppgå till 59 000 lägen-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 132

heter varav 42000 i småhus. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter 1978 beräknas till 55 000 varav 41 000 i småhus. Med det låga antal färdigställda lägenheter som kan väntas under 1978 är det sannolikt att den lokala bristen på lägenheter i olika delar av landet kommer att tillta.

Moderniseringen av lägenheter ökade i omfattning under 1977. Antalet lägenheter med preliminära beslut om bostadslån i detta syfte ökade totalt sett, vilket framgår av tabell 7:4. Nedgången i antalet lägenheter i flerfamiljshus höll i sig, medan antalet berörda småhus fortsatte att stiga. Antalet lägenheter med förbättringslån sjönk ytterligare. En kraftig minskning med i det närmaste en halvering inträffade under första halvåret 1977 för lägenheter med encrgisparstöd. Under andra halvåret 1977 skedde dock en betydande återhämtning, varför antalet lägenheter med energisparstöd för helåret 1977 uppnådde i stort sett samma nivå som 1975. Detta till följd av den förbättring av energisparstödet som trädde i kraft 1 juli 1977. För att tillgodose den starkt ökande efterfrågan på energisparstöd utlovade regeringen i december 1977 ytterligare 400 milj. kr. till energisparande åtgärder i bostadshus. Därmed skulle ramen för statliga lån och bidrag till energisparande åtgärder under budgetåret 1977/78 uppgå till 958 milj. kr. I budgetpropositionen har regeringen för budgetåret 1978/79 föreslagit en ram på 854 milj. kr. Dessutom föreslås en planeringsreserv på 400 milj. kr. att disponeras av regeringen för att utöka ramarna för lån och bidrag till energibesparande åtgärder med hänsyn till bl. a. sysselsättningsläget. Denna planeringsreserv har inte beaktats i beräkningarna av ombyggnadsinvesteringarna.

Med ovan angivna förutsättningar angående igångsättning m. m. beräknas bostadsinvesteringarna totalt sett öka med 15 20 i volym 1977— 1978. Även nybyggnadsinvesteringarna förutses öka med 15 4. Investeringarna i flerfamiljshus beräknas därvid stiga med 19 26 och små-

Tabell 7: 4 Antal lägenheter med preliminära beslut om bostadslån, förbättringslån samt energisparstöd 1972—1977

! Det statliga stödet till energibesparande åtgärder infördes i juni 1974. Anm. Samtliga siffror är avrundade till närmast hela femtiotal. Källa: Bostadsstyrelsen.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 : 133

husinvesteringarna med 1496. Ombyggnadsinvesteringarna beräknas öka med 14 96 i volym 1977—1978.

Egentlig industri

Den senaste enkätundersökningen angående industrins fasta investeringar, som genomfördes av statistiska centralbyrån kring månadsskiftet februari/mars 1978, bekräftar i stort de utvecklingstendenser som redovisades i den preliminära nationalbudgeten för 1978. Sålunda beräknas nedgången i industrins fasta investeringar 1977 ha varit kraftig och uppgått till drygt 16 Zo. Byggnadsvolymminskningen beräknas därvid ha uppgått till drygt 17 26 och maskininvesteringarna minskade med 16 Jo. Nedgången 1976—1977 torde alltså ha varit något större än vad beräkningarna till PNB visade, nämligen en minskning med 15 2 både på maskin- och byggnadssidan. Företagens planer för 1978, som närmare framgår av det följande, indikerar inte heller någon påtaglig stämningsförbättring sedan i november i fjol. |

Förutsättningarna för en snabb återhämtning i investeringsaktiviteten bedöms inte som goda. Kapacitetsutnyttjandet är alltjämt lågt och lönsamheten pressad. Den förnyade bedömningen av den internationella konjunkturutvecklingen 1978 som framläggs i föreliggande reviderade nationalbudget ger i och för sig knappast heller anledning räkna med någon kraftig påfyllnad av företagens nuvarande mycket låga investeringsplaner för 1978. Positiva faktorer är dock det ur kostnadssynpunkt gynnsamma avtalsresultatet liksom den tillförsikt som börjar ge sig till känna vad beträffar möjligheterna till andelsvinster på exportmarknaderna under 1978.

Företagens planer enligt den nyssnämnda februarienkäten och konjunkturinstitutets prognos för 1978 samt redovisade planer och utfall för de föregående tio åren redovisas i tabell 7:5. Den variation i avvikelserna som kan observeras mellan planer och utfall kan delvis hänföras till konjunkturell inverkan. Vidtagna ekonomisk-politiska åtgärder har dessutom påverkat investeringsaktiviteten och därmed givetvis också avvikelserna mellan planer och utfall.

Företagens redovisade enkätsvar i februari/ mars innebär en revidering uppåt i förhållande till planerna ifrån november i fjol. Planpåfyllnaden mellan dessa enkättillfätllen är visserligen något större än den motsvarande för ett år sedan, men framstår likväl historiskt sett som begränsad och inte av sådan storlek att den antyder någon påtaglig ökning i investeringsviljan. Som framgår av tabell 7:5 är positiva avvikelser mellan planer och utfall mera vanligt förekommande än negativa sådana. Normalt brukar sålunda företagens planer underskatta den faktiska utvecklingen. Företagens svar i februari/mars har också bedömts så att det funnits skäl till en viss om än begränsad uppjustering.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan ' 134

Tabell 7: 5 Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins totala investeringar 1968—1978 Procentuell förändring från föregående år. 1975 års priser

1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 Pjancerat i februari året innan! —-H4 7 8 3 —-4 0 2... 2 —-5 15 -—18 Faktiskt inträffad förändring -—4 8 4 1 4 10 11 1 1 —16 (—12) Differens 10 1 -4 —-2 8 10 9 —1 6 -—1 (6)

1 Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och enkätårets utfall. För planförändringen 1977—1978 har använts det preliminära utfallet för 1977.

4

Anm. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Inberäknat denna förutses industriinvésteringarna likväl minska kraftigt även 1977—1978 ehuru något mindre markerat än 1976—1977. Nedgången i industriinvesteringarna har nu bedömts bli ca 12 90 1977— 1978, att jämföra med —15 70 i den preliminära nationalbudgeten. Fallet i industrins investeringar skulle då bromsas upp under första delen av 1978, och sedan har en försiktig uppgång bedömts komma till stånd mot slutet av året — helt hänförlig till maskininvesteringarna. Liksom i den preliminära nationalbudgeten förutses nedgången i maskininvesteringarna för helåret 1978 bli mindre (-9 20) än i byggnadsinvesteringarna (-20 946).

I diagram 7:2 redovisas investeringsutvecklingen inom de olika huvudbranscherna av industrin. .Branschuppgifterna för 1977 och 1978 - un har schablonmässigt korrigerats på samma sätt som för industrin i dess helhet. Med detta förfaringssätt kan bedömningen av de enskilda branschernas utveckling givetvis bli osäkrare än för industrin i sin. helhet. Med denna reservation att beakta har det likväl sitt intresse att notera att betydande olikheter i utvecklingstendensen mellan branscherna framträder i diagrammet. Inom järn- och stålverk samt massa- och pappers-industri väntas investeringarna fortsätta att minska kraftigt 1978. Massaoch pappersindustrins investeringsnedgång beräknas därvid accelerera medan för järn- och stålindustrin en uppbromsning av nedgången kan förutses. Investeringarna 1978 beräknas för dessa båda branscher — järn- och stålverk samt masså- och pappersindustrin — motsvara endast hälften av deras investeringar under toppåret 1975 resp. 1976. och investeringsnivån skulle därmed bli betydligt lägre än vid föregående bottenmarkeringar under 1970-talet. För verkstadsindustrin beräknas investeringsnivån 1978 ligga marginellt över föregående bottennivå från 1972. För de övriga branscherna beräknas däremot investeringsnivån 1978 ligga klart över föregående bottennivå från 1971. |

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 135

Diagram 7:2 Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher 1971—1978

Index: 1975 = 100. 1975 års priser. Log. skala

100k Totalt TN

gok /Ä Massa- och pappersindustri

X sot >

N 130 L

20 120t A

| 1105 i

100F- ” i

|. Järn- och stålverk ” [

100 ook A / d

90T — / Å '

AN / : . 80

A

gor A V I oh

AM

+ - 50 T Övriga branscher

| 110Tf

AA

| Verkstadsindustri 1001 4 N 100 exkl. varv AA 90 DD

& N

sot (

/ 80F- / Ny NM

80 Ä = AF

| | 70 |

TTR | |

| KR KS KO ne | | KA | OK KUA a [ a pot

1971 72 73 74 75 76 77 78 1971 72 73 74 75 76 77 78

Anm, De branschvisa prognoserna är något osäkrare än prognosen för totala industrin. Investeringarna i bilar är inkluderade. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Handel m.m.

De totala investeringarna inom gruppen handel m. m.1 redovisas nu ha minskat med 0,5 26 i volym från 1976 till 1977. Byggnadsinvesteringarna sjönk med 7,5 2 medan maskininvesteringarna däremot steg med 4,5 RP. Beräkningarna för såväl 1977 som 1978 grundas dels på den av statistiska centralbyrån i februari 1978 genomförda enkätundersökningen

1 Med investeringar inom gruppen handel m. m. avses investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet, teatrar, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga I Reviderad finansplan 136

över faktiska och planerade investeringar inom handels-, bank- och försäkringsföretag, dels på uppgifter om totala kostnader och byggnadstider för byggnadsprojekt inom gruppen privat handel.

Företagens planer för den enkättäckta delen av byggnadsinvesteringarna anger en nedgång i byggandet under 1978. Dessa planer ligger i linje med de beräkningar som gjorts utifrån uppgifter om pågående projekt och förväntad igångsättning. Dessa beräkningar baseras även på arbetsmarknadsstyrelsens statistik över antalet beviljade byggnadsprojekt inom gruppen privat handel samt på uppgifter om förändringen i den s. k. projektreservens storlek. Som mått på denna har använts summa byggnadskostnader för inneliggande ej avgjorda ärenden under den senaste 12-månadersperioden. Dessutom har den av statistiska centralbyrån i november 1977 gjorda byggnadsinventeringen utnyttjats.

Den 15 maj 1977 infördes en investeringsavgift på 15 96 på vissa oprioriterade byggnadsarbeten; avgiften togs bort genom riksdagsbeslut i december samma år med retroaktiv verkan från den 20 oktober 1977. Igångsättningen minskade enligt ännu preliminära beräkningar med drygt 19 96 i volym från 1976 till 1977. Något uppdämt behov av igångsättningstillstånd efter investeringsavgiftens borttagande synes inte ha förelegat. Vid bedömningen av påbörjandet för 1978 har beaktats den negativa utvecklingen för den privata konsumtionen i synnerhet mot slutet av 1977 liksom utsikterna till en fortsatt minskning under 1978. Med hänsyn till detta och till tidigare nämnda uppgiftskällor förutses igångsättningen fortsätta minska med 5 96 i volym 1977—1978. En minskning av de utförda byggnadsinvesteringarna med 16,5 40 i volym från 1977 till 1978 kan därmed påräknas för hela den privata handeln. Inkluderas även den statliga delen erhålls en nedgång med 16 6.

Beträffande maskininköpen pekar enkäten på en inte obetydlig minskning under 1978. Tidigare års erfarenheter av relationen mellan planer och utfall motiverar dock en betydande uppjustering av planerna. Maskininvesteringarna beräknas därför minska med 4,5 46 i volym 1977— 1978. Sammantaget skulle därmed de totala investeringarna inom gruppen handel m. m. sjunka med 9 96 i volym från 1977 till 1978.

Handelsflottan

Investeringarna i handelsflottan — definierade som inköp av nybyggda fartyg från svenska och utländska varv minus nettoutförsel av begagnade fartyg — ökade mycket kraftigt 1976—1977 efter att ha varit mycket små 1976. Ökningen blev, räknat i 1975 års priser, drygt 1 miljard kr. och den därmed uppnådda investeringsnivån uppgick till 1,3 miljarder kr. Detta innebar emellertid inte någon tillväxt av handelsflottan mätt i antal fartyg och dödviktston, utan för andra året i rad kunde härvidlag noteras en minskning. Leveransvärdet av nybyggda fartyg från svenska varv till svenska rederier sjönk något 1976—1977

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 137

medan importleveranserna mer än fördubblades. Samtidigt registrerades en viss nedgång i nettoutförseln av begagnat tonnage från den rekordhöga nivån 1976.

Beräkningarna över nyinköpen av fartyg 1978 bygger på två enkäter, en till svenska rederier angående deras beställningar i utlandet och en till de svenska varven. Enligt dessa kommer leveranserna 1978 från svenska varv! att öka i betydande grad och leveranserna från utländska varv att minska kraftigt från 1977. Totalt sett ökar emellertid inköpen av nya fartyg något gentemot 1977. En mycket svårbedömd post i kalkylerna över investeringarna i handelsflottan utgörs av exporten av begagnat tonnage. Storleken av dessa försäljningar 1978 kommer antagligen till stor del vara beroende av i vilken utsträckning utflaggning till andra länder kommer att tillåtas. Även utvecklingen av priserna på andrahandstonnage kan få avgörande betydelse. Dessa ligger för närvarande på rekordlåg nivå och verkar troligen återhållande på försäljningen. Här har antagits att nettoutförseln av begagnat tonnage ökar endast måttligt 1977—1978. Investeringarna i handelsflottan skulle då komma att uppgå till ca 1,5 miljarder kr. uttryckt i 1975 års priser, vilket får betraktas som en relativt måttlig förändring från 1977.

Stutliga investeringar

De sammantagna statliga investeringarna minskade enligt ännu preliminära beräkningar med 8,5 40 i volym från 1976 till 1977. Som framgår av tablån nedan sjönk investeringarna inom såväl de statliga affärsverken, myndigheterna som företagen.? Byggnadsinvesteringarna minskade med 11,5 56 och maskininvesteringarna med 4 56. Till underlag för beräkningarna över den statliga investeringsverksamheten ligger enkäter från affärsverk, myndigheter och statliga företag insamlade av statistiska centralbyrån vid månadsskiftet februari/ mars 1978. Vid jämförelse med de uppgifter som lämnades i oktober/november 1977 bör framförallt framhållas att en framflyttning av i första hand affärsverkens investeringar från 1977 till 1978 inträffat.

1976 1977 1978

De statliga affärsverkens totala investeringar beräknas nu ha minskat med 5,5 56 i volym 1976—1977. Byggnadsinvesteringarna sjönk med

1 Exkl. fartyg, vilka byggs i egen regi och som för närvarande saknar extern beställare. 2 De statliga företagens investeringar redovisas i tabell 7: 1 dels under Egentlig industri vad avser statliga industriföretag och dels under Övrigt näringsliv vad avser Övriga statliga företag.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan =. =. 138

7,5 Ze — främst till följd av en kraftig nedgång i televerkets och luftfartsverkets byggande. Vattenfallsverkets byggande förblev däremot i stort sett oförändrat. Maskininvesteringarna gick ned med 3,5 26. Nedgången kan huvudsakligen härledas till televerkets neddragning av maskininköpen.

För de statliga myndigheternas investeringar noterades en minskning med 0,5 €6 i volym 1976—1977. Byggnadsinvesteringarna sjönk med 6,5 6 — huvudsakligen föranlett av en nedgång i det statliga vägbyggandet. Maskininvesteringarna ökade med hela 17 96.1 Denna uppgång kan i sin helhet återföras på sjöfartsverkets inköp av en isbrytare, vilken levererades i oktober 1977.

Prognoserna för den statliga investeringsverksamheten under 1978 baseras på de ovan nämnda enkäterna och utgår sålunda från bedömningar grundade på de särskilda verkens, myndigheternas och företagens uppgifter. Enkätsvaren för andra halvåret 1978 från affärsverk och myndigheter bygger bl. a. på budgetproposition 1977/78:.100.

Den totala investeringsverksamheten bland de statliga affärsverken förutses öka med 7 § i volym från 1977 till 1978. Byggnadsinvesteringarna beräknas stiga med 8 90. Ökningen förklaras främst av den kraftiga uppgång som planeras inom televerket och statens järnvägar. Denna uppgång motverkas dock något av den väntade minskningen ' av luftfartsverkets och i viss mån vattenfallsverkets byggande. På maskinsidan beräknas inköpen stiga med 6,5 20 i volym 1977—1978. Denna ökning härrör i första hand från den väntade kraftiga uppdragningen av televerkets maskininköp. Även postverket och statens järnvägar förutser en uppgång av maskininvesteringarna. Däremot planerar vattenfallsverket minska maskininköpen.

För de statliga myndigheterna beräknas de totala investeringarna stiga med 9 7 i volym 1977—1978. På byggnadssidan förutses en ökning med hela 16,5 4. Uppgången kan främst återföras på en uppgång av det statliga vägby. ogandet samt på det byggande som administreras av byggnadsstyrelsen. Även de byggnadsinvesteringar som administreras av fortikationsförvaltningen förutses stiga. Maskininvesteringarna väntas minska med 10,5 9c .

Inberiiknat de statliga företagen förutses de totala statliga byggnadsinvesteringarna öka med 8,5 726 i volym 1977—1978. På maskinsidan väntas en uppgång med 3,5 6. Sammantaget skulle då de totala statliga investeringarna stiga med 6,5 46 i volym från 1977 till 1978.

11 samband med arbetet för den reviderade nationalbudgeten har statistiska centralbyrån ändrat redovisningsmetod vad avser sjöfartsverkets anskaffning av isbrytare. Detta innebär att vid inköp av isbrytare registreras numera hela värdet vid leveranstillfället, medan tidigare inköpsvärdet fördelades över tiden med hänsyn till betalningarna för isbrytaren.

0 139 Bil. Reviderad nationalbudget 1978 =

Kommunala investeringar

Kommunernas investeringar ökade totalt sett med 8,5 26 i volym 1976—1977. De visar därmed ökning för första gången sedan 1972. Det förklaras främst av att byggnadsinvesteringarna nu vänt kraftigt uppåt. Byggnadsinvesteringarna beräknas ha ökat med 10 96 i volym och investeringarna i maskiner och inventarier med 3 9c. |

Till grund för kalkylerna över investeringsutvecklingen 1977 och 1978 ligger en av statistiska centralbyrån i februari insamlad enkät bland primiärkommuner och landsting, samt en enkät avseende de kommunägda företagen. Investeringsuppgifterna i februarienkäten för det passerade

året brukar i allmänhet stämma väl överens med det definitiva utfall

som senare redovisas, Endast primärkommunernas maskininvesteringar har på basis av tidigare erfarenheter korrigerats nämnvärt, i neddragande riktning.

Den förhållandevis höga investeringsaktiviteten inom primärkommunerna 1977, på byggnadssidan en volymökning med 13 46 och på maskinsidan med 8,5 0, kan till stor del återföras på avsevärt ökande investeringar i dag- och fritidshem. Sannolikt har det höjda anordningsbidrag som utgick till dag- och fritidshem med förlängd giltighetstid till 1 mars 1977 medverkat till detta. Primärkommunernas investeringar synes totalt sett ha ökat med 12,5 90 i volym 1976—1977. För landstingen förefaller investeringarna ha ökat med 1,5 26 i volym och för de kommunägda företagen med 1 26. Den måttliga investeringsökningen inom företagssektorn 1977 jämfört med företagens tidigare bedömningar tycks enligt enkäten vara ett resultat av bl. a. seriareläggningar av främst maskininvesteringar inom elförsörjningsområdet. |

Den kommunala investeringsaktiviteten 1978 har liksom tidigare antagits bli volymmässigt beroende av den kommande prisutvecklingen för investeringsvaror. Eftersom budgetramarna i princip fastläggs årsvis och anges i nominella belopp kan prisutvecklingen nämligen förmodas inverka på den investeringsvolym som kommunerna kan realisera. I tabell 7:6 anges primärkommunernas och landstingens investeringsplaner för 1978 omräknade till procentuella volymförändringar tillsammans med

planer och faktiska förändringar för några tidigare år. Det är därvid

den av institutet förväntade prisutvecklingen 1977—1978, som har använts vid deflateringen. De så framräknade investeringsplanerna i fasta priser korrigeras regelmässigt med hänsyn till tidigare systematiska överresp. underskattningar av investeringsvolymen liksom för fysiska restriktioner såsom brist på arbetskraft, förlängda byggnads- och leveranstider etc. samt eckonomisk-politiska åtgärder. Inverkan av dessa faktorer ligger implicit i de differenser som anges i tabell 7:.6.

11 detta avsnitt redovisas de kommunägda företagens investeringar exkl. bo-. städer och egentlig industri. a

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 140

Tabell 7: 6 Planerade och faktiska förändringar i de borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar 1969—1978 Procentuell förändring från föregående år. 1975 års priser

1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 Byggnadsinvesteringar Planerat i februari samma år! 8 9 — —-4 -—8 —-—6 I —1 13 2 Faktiskt inträffad förändring 4 5 —6 0 —-10 —-9 —3 —4 11 (—-1) Differens -4 —4 — 4 -—2 —-3 —-2 —3 —2 (—3) Maskininvesteringar Planerat i februari samma år! 12 2 — 7 0 18 7 9 16 12 Faktiskt inträffad förändring -1 27 —19 0 —I0 9 7 9 6 OY Differens —13 6 — —7 —-10 —9 0 0 —10 (—5)

! Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och föregående års utfall. För planförändringen 1977—1978 har använts det preliminära utfallet för 1977. Uppgifterna inom parentes är prognoserade.

Anm. Uppgifterna avser kommunala affärsverk och myndigheter exkl. kyrkor.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Kommunernas investeringsplaner tyder på en fortsatt ökning av investeringsvolymen 1978. De torde grundas på en positiv bedömning av kommunernas finansiella utveckling under innevarande år (se avsnitt 5.3). Kommunernas försämrade upplåningsmöjligheter på den organiserade svenska kreditmarknaden kan dock få en dämpande inverkan på investeringsutvecklingen 1978.

Som framgår av tabell 7:6 har kommunerna under ett antal år i februari överskattat såväl sina byggnads- som maskininvesteringar för det innevarande året. En viss nedjustering av planerna har därför bedömts vara motiverad också för 1978.

Primärkommunernas och landstingens byggnadsinvesteringar beräknas minska med 1 96 i volym 1977—1978. Nedgången kan återföras på primärkommunernas byggande. Detta förutses falla tillbaka med 3 96 bl. a. till följd av en förväntat lägre igångsättning av dag- och fritidshem under 1978. Landstingen väntas emellertid genomföra en kraftig expansion eller med 10 460 i volym. Inkluderas byggandet inom de kommunägda företagen, som beräknas öka med 8 20 i volym, skulle det totala kommunala byggandet bli i stort sett oförändrat 1978. Primärkommunernas och landstingens investeringsplaner på maskinsidan har i prognosen ned- ' korrigerats till en ökning på 7 20 i volym. De kommunägda företagens planer för den enkättäckta delen av maskininvesteringarna anger en betydande minskning i inköpen av maskiner och inventarier, främst till elverken. Inberäknat företagens maskininvesteringar, som uppkorrigerats till cn nedgång med 16 96 i volym, beräknas kommunernas investeringar i maskiner och inventarier öka med 196 i volym 1977—1978. Den kommunala investeringsutvecklingen förutses således totalt sett i det närmaste stagnera under 1978.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 141

7.3 Lagerinvesteringarna

I början av 1977 påbörjades en lageravveckling i den svenska ekonomin efter en lång och sällsport intensiv period av lageruppbyggnad. Uppbyggnadsfasen, med en enligt reviderade beräkningar markerad toppunkt andra halvåret 1975, kom att för alla näringsgrenar sammantaget resultera i en lagerökning på 22,4 miljarder kr. i 1975 års priser. Det är omkring 70 90 mer än under föregående uppbyggnadsfas 1969— 1971. Avvecklingen under 1977 uppgick till 1,4 miljarder kr. och omfattade praktiskt taget alla näringsgrenar.

Större delen av lagervariationerna har skett inom industrin. Som framgår av vidstående diagram! koncentrerades lagertillväxten där till färdigvarulagren och i någon mån också till lagren av varor i arbete. För insatsvarulagren däremot synes förloppet ha varit mer normalt. Vad gäller färdigvarulagren syns en tydlig acceleration av lagertillväxten under andra halvåret 1976. Denna var cn följd av att industriproduktionen återigen drogs upp under våren 1976 i samband med en förbättring av främst exportorderingången. Efterfrågan föll dock oväntat och anpassningen av industriproduktionen blev långsam med åtföljande konsekvenser för färdigvarulagren. Den starka lagertillväxten var givetvis under speciellt 1976 till mycket stor del påverkad av det statliga stödet till lageruppbyggnad men grundades också på företagens alltför optimistiska egna bedömningar av efterfrågan.

Först vid ingången av 1977 drogs industriproduktionen ned i sädan utsträckning att industrilagren började minska. Avvecklingen inleddes för insatsvaror och varor i arbete under första halvåret medan färdigvarulagren drogs ned först under andra halvåret.

Under 1978 förutses en mycket stark minskning av färdigvarulagren ske, framför allt under första halvåret i och med att verkstadsindustrin då förutses inleda sin Jageravtappning samtidigt som lagerminskningen inom basindustrierna blir som mest intensiv. Den fortsatta starka minskningen som väntas under andra halvåret beräknas verkstäderna huvudsakligen svara för. För varor i arbete förutses också en betydande neddragning av lagerstockarna medan lageravvecklingen för insatsvarorna torde avta under andra halvåret.

Därmed beräknas lagren inom industrin exkl. skeppsvarven komma att minska med ca 5,5 miljarder kr. i 1975 års priser. I och med detta skulle neddragningarna av industrilagren 1977 och 1978 komma att motsvara närmare hälften av lageruppbyggnaden 1975 och 1976.

Varvens lager av varor i arbete steg något under 1977. En kraftig minskning förutses för 1978. Ett antal fartyg byggda i varvens egen

1] diagrammet redovisas lagerförändringarna i 1968 års priser. Förloppet torde dock vara mycket snarlikt med lagerförändringarna uttryckta i 1975 års priser.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan : 142.

Diagram 7:3 Totala industrins lagervolymförändring 1965—19781 Milj. kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata

Insatsvaror ee 8008- "exkl. varv

400) AON NN

+

- 4008 : | IT | | nd

.800f- Varor i arbete 400 — exkl. varv SN w— "

0 IN - +

: | (VAN

-400Å . >

16008 Färdigvaror

exkl. varv 1200

IA A

AA OO OD

-400 | | | |

| VV OA |

N +

Nu

2000- Totalt 1600 = exkl. varv

od /

400 N [ -

J- YA

o A hu /A |

a gm N/ N

-800 IM | ON —

CC . a” s”

|

L l l 1 l l I l l l L l i

1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977

1 Exkl. varvens lagervolymförändringar. Anm, Fr. o. m. första kvartalet 1972 redovisas lagerinvesteringarna enligt en ny metod, vilket stör jämförelser med tidigare perioder i obestämd omfattning. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 = | "143

regi, dvs. sådana som ännu saknar extern beställare, blir färdigställda i är. De har här upptagits som väntad lagerökning av färdigvaror inom varven. Sammantaget beräknas totala varvslagren därmed öka något 1978. Inom handeln skedde en avsedd lagerminskning under fjolårets första hälft. Den kom att vändas i en oönskad ökning under andra halvåret när den privata konsumtionen föll tillbaka. Handeln förutses under dessa förhållanden minska sina lager 1978. För alla näringsgrenar sammantagna beräknas därmed lagerstockarna

under 1978 minska med 5,8 miljarder kr. i 1975 års priser eller i lö-

pande priser 6,7 miljarder kr. Lagerinvesteringarnas utveckling 1976—

1977 svarade för 390 av fallet i totala inhemska efterfrågan mellan dessa år. Motsvarande negativa bidrag beräknas 1977—1978 i stort sett halveras. |

Tabell 7: 7 Lagervolymförändringarna totalt och efter näringsgrenar 1974-1978 Milj. kr., 1975 års priser

1974 1975 1976 1977 1978

prel. prognos Industri (inkl. el-, gas-, värme- och vattenverk) 3866 9986 5987 —1158 —5 450 därav: verkstadsindustri (exkl. :

varv) 2088 3288 2475 —125 —3 060 Detaljhandel (inkl. bilar) 491 = —142 983 5sI5 —235 Partihandel . 1742 - —S517 641 — 605 0 Jord- och skogsbruk — 764 162 —82 —-105 = —150 Summa 5335 9489 > 7529 —-1353 —5 835 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 144

8¶Den offentliga verksamheten

8.1 Allmänt |

Verksamheten inom den offentliga sektorn diskuteras i avsnitten 8.2—8.5 med utgångspunkt från inkomst- och utgiftsöversikter för delsektorerna staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn samt för den offentliga sektorn i dess helhet. Översikterna ger en viss, om än partiell, belysning av den offentliga sektorns inverkan på samhällsekonomin. De offentliga utgifter som avser konsumtion och investeringar påverkar direkt den totala efterfrågan i ekonomin. Transfereringar och skatter påverkar inkomsterna för hushåll och företag och har därmed en stor betydelse för efterfrågeutvecklingen också inom den privata delen av ekonomin.

Den offentliga sektorn har också ett inflytande på ekonomin via kreditmarknaden. De samband som här gäller är emellertid svåra att kartlägga och kan inte heller analyseras fristående från förhållandena på kreditmarknaden i stort. Effekterna via kreditmarknaden kommer därför inte att beröras i det följande. Det bör observeras att riksbanken här inte ingår i begreppet offentlig sektor.

Avslutningsvis presenteras i avsnitt 8.6 vissa beräkningar av finanspolitikens effekter på samhiillsekonomin under perioden 1974—1978. Dessa beräkningar är baserade på den modell som presenterades och tillämpades första gången i natiohalbudgeten 1974.

8.2 Staten

Den bild över utvecklingen i den statliga sektorn som presenteras i detta avsnitt bygger på redovisade utfallssiffror fram t. o. m. budgetåret 1976/77. För innevarande budgetår grundas bedömningarna i huvudsak på riksrevisionsverkets budgetprognoser. I beräkningarna har hänsyn tagits till tilläggsbudget I, II och III för budgetåret 1977/78. För andra halvåret 1978 har kalkylerna gjorts med utgångspunkt från det reviderade budgetförslaget avseende budgetåret 1978/79.

Endast de statliga myndigheterna, inte de statliga affärsverken och aktiebolagen, räknas till den statliga sektorn så som den definieras i detta sammanhang. De statliga myndigheterna har i år drygt 260 000 anställda. Antalet anställda vid de statliga affärsverken och aktiebolagen är ungefär lika många.

Skatteomläggningen den 1 januari 1978 innebär att den statliga inkomstskatten blir 5,5 miljarder kr. lägre 1978 än om oförändrade regler hade tillämpats. Det medför att den statliga direkta skatten torde vara i stort sett oförändrad i nominella tal mellan 1977 och 1978. Att posten

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 . 145

Tabell 8: 17Statens inkomster och utgifter 1976—1978 Exkl. statens affärsverk”och aktiebolag

Milj. kr. Förändring, "4

1970 1977 1978 1976— 1977—

1977 1978 Löpande priser

2.1.4 Till företag inkl. livsmedels- och

6 Netto av transaktioner vid sidan

av statsbudgeten 377 640 . ; 7 Av riksgäldskontoret redovisat

Anm. Skatteinkomsternas peiiodisering skilior sig här från periodiseringen i nationalrakenskaperna. Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

direkta skatter i tabell 8: 1 ändå minskar sammanhänger med att utbetalningarna av kommunalskattemedel ökar kraftigt. Kommunalskattemedlen utgör en avdragspost bland de direkta skatteinkomster som redovisas i tabellen. Den stora ökningen av utbetalningarna till kommunerna beror i sin tur på den kraftiga löneutvecklingen mellan 1974 och 1978. Genom den tidsmässiga eftersläpning med vilken kommunalskattemedlen utbetalas till kommunerna ökar utbetalningarna 1978 med ungefär 3 miljarder kr. mer än om de utdebiterade skatterna hade utbetalats till kommunerna samma år som de inbetalas av hushåll och företag.

Det samlade uttaget av lagstadgade arbetsgivaravgifter är f.n. 34,7 96. Avgifterna räknas i procent av avgiftsunderlag som för de flesta avgifter ungefär motsvarar de utbetalade lönerna. Den allmänna arbets- 10 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga I. Bil.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 146

givaravgiften sänktes den 1 januari 1978 med 2 2. Samtidigt höjdes vissa andra avgifter med sammanlagt 2 2, bl.a. avgifterna för sjukförsäkring och barnomsorg med 1,6 20 resp. 0,3 20. I kompletteringspropositionen föreslås att den allmänna arbetsgivaravgiften tas bort den 1 juli 1978. Det genomsnittliga avgiftsuttaget skulle 1978 bli 33,7 I. Eftersom den allmänna arbetsgivaravgiften inräknas i de indirekta skatterna i tabell 8: 1 så ökar dessa mycket långsamt 1978. Av bety- "delse för de indirekta skatternas utveckling mellan 1977 och 1978 är också de höjningar av energiskatten på elektrisk kraft och av vissa punktskatter som gjordes under våren 1977, höjningen av mervärdeskatten den 1 juni 1977 och höjningen av skatten på bensin som genom-

förs den 27 april 1978.

Sammantaget ökar statens inkomster långsamt mellan 1976 och 1978. Om man emellertid exkluderar den tillfälliga neddragning som systemet för uppbörd av kommunalskatt innebär dessa två år så ökar statens inkomster i övrigt med 9 90 1977 och 2 96 1978. Statens utgifter beräknas öka med 15 å 16 26 1977 och ca 12 90 1978. Transfereringarna som svarar för ca 70 % av utgifterna ökar något snabbare medan konsumtion och investeringar som svarar för resten sammantagna ökar långsammare. Barnbidraget höjdes den 1 juli 1977 med 300 kr. till 2 100 kr. per helår och med ytterligare 160 kr. den 1 april 1978 samtidigt som det statliga inkomstprövade bostadsbidraget höjdes med 360 kr. till 1 260 kr. per barn och helår. Dessa höjningar bidrar till en relativt kraftig höjning av transfereringarna till hushåll 1978. En annan faktor som bidrar till denna ökning är att försäkringskassan övertagit utbetalningarna av bidragsförskott den 1 oktober 1977. Det innebär att statens utgifter för bidragsförskotten fr. o. m. fjärde kvartalet 1977 kommer att föras som transfereringar till hushåll i stället för transfereringar till kommuner, se vidare avsnitt 8.3. Vidare bör påpekas att livsmedelssubventionerna och räntebidragen till bostäder i enlighet med nationalräkenskapernas principer räknas som transfereringar till företag i tabell 8: 1. Industripolitiken medför mycket stora utgifter under 1978. Huvuddelen av insatserna sker i form av lån och aktieteckning och redovisas i tabell 8: 1 under posten utlåning och andra finansiella transaktioner. De omfattande industripolitiska satsningarna förklarar den kraftiga ökningen av denna utgiftspost 1978. Vidare kan nämnas att betydande kreditgarantier har ställts ut för bl. a. varvsproduktion. Statsbidragen till socialförsäkringssektorn är i stort sett oförändrade i nominella tal mellan 1976 och 1978, se vidare avsnitt 8.4. Statsbidragen till kommunerna kommenteras i avsnitt 8.3. Transfereringarna till internationell verksamhet utgörs huvudsakligen av gåvodelen av u-landsbiståndet. Tillsammans med de krediter som

Bil. Reviderad nationalbudget 1978. 147

också ingår i u-landsbiståndet beräknas 'de löpande utbetalningarna av : u-landsbistånd överstiga 3 900 milj. kr. 1978. Ränteutgifterna ökar på ' grund av den kraftiga höjningen av diskontot i oktober 1976 och statsskuldens stora ökning.

Den statliga sysselsättningen räknat i antal personer har enligt statistiska centralbyrån ökat med 3,5 å 4 70 varje år sedan 1974. För 1978 beräknas ökningen bli något lägre, 3 £0. Ändå minskar antalet arbetade timmar något 1978. Denna ”arbetstidsförkortning” beror bl.a. på att allt fler arbetar deltid, att delpensioneringen ökar, att föräldraledigheten utökas, att den femte semesterveckan införs och att 1978 har färre arbetsdagar än 1977. Även inköpen av varor och tjänster väntas minska något 1978. Sammanlagt beräknas den statliga konsumtionen (exkl. socialförsäkringssektorn) minska med 1 äå 2 46 1978. De statliga investeringarna kommenteras i kapitel 7. |

Statens budgetunderskott ökade med nästan 11 miljarder kr. 1977 och beräknas öka med ytterligare 22 miljarder kr. 1978. De industrioch arbetsmarknadspolitiska insatserna har en väsentlig del i de ökade underskotten. Ca 8 miljarder kr. av ökningen mellan 1976 och 1978 förklaras av att kommunalskattemedlen utbetalas med en tidsmässig eftersläpning i stället för direkt när de tas in av staten. -

8.3 Kommunerna

Sedan den preliminära nationalbudgeten presenterades i januari 1978 har statistiska centralbyrån genomfört en enkät till kommunerna avseende de kommunala inkomsterna och utgifterna 1977 och 1978. Den- 'na enkät har legat till grund för en förnyad bedömning av den kommunala sektorns utveckling. Enkäten visar ett bortfall på 9 2 vilket ger en speciell osäkerhet åt materialet. Vad gäller statsbidrag och kommunalskattemedel har emellertid beräkningarna baserats på uppgifter från riksrevisionsverket och budgetdepartementet. De i tabell 8: 2 redovisade utfallen för 1976 och 1977 överensstämmer med nationalräkenskaperna.

Kommunernas skatteinkomster beräknas 1978 öka med ca 25 4. Av denna ökning förklaras ca hälften av ökade förskott till följd av att lönerna ökade kraftigt mellan 1975 och 1976. Kommunernas förskott 1978 beräknas nämligen med utgångspunkt från ett skatteunderlag baserat på hushållens och företagens inkomster 1976. Resten av skatteinkomsternas ökning förklaras till lika delar av ökade slutavräkningsmedel samt av att den kommunala utdebiteringen höjdes den 1 januari

1978 med i genomsnitt 1,86 kr. till 28,71 kr.

Statsbidragen ökade kraftigt 1977, främst p. g. a. att det skattebortfallsbidrag som infördes i samband med 1975 års skatteomläggning utbetalades första gången 1977. Statsbidragen beräknas 1978 öka med 'ca

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 148

Tabell 8: 2 Kommunernas inkomster och utgifter 1976—1978 Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

Milj. kr. Förändring, "4

1976 1977 1978 1976— 1977—

| 1977 1978 i Löpande priser

4 Finansiellt sparande enligt

Anm, Allmänna statsbidrag omfattar skattebortfallsbidrag, skatteutjämningsbidrag, särskilt bidrag till kommunerna, särskild ersättning till Luleå kommun 1978, extra bidrag till kommuner och landsting för 1976 och 1977 samt generellt bidrag till kommuner och landsting för 1978. Speciella statsbidrag utgår till bestämda verksamhetsområden. Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

10 26. Administrationen av bidragsförskotten överfördes i oktober 1977 till försäkringskassan. Bidragsförskotten utbetalades tidigare av kommunerna, som i efterskott fick ersättning av staten med 75 Zz av det utbetalda beloppet. Sedan oktober 1977 betalar försäkringskassan ut beloppet, varefter kommunerna debiteras 25 26 av det utbetalda beloppet jämte ersättning för administrationskostnader med 5 946. Kommunernas nettokostnader är således i stort sett opåverkade, men statsbidragsinkomster och transfereringsutgifter reduceras. Det speciella bidraget till anordnande av daghem upphörde i mars 1977.

Ökningen av de samlade kommunala utgifterna kan för 1978 förutses bli väsentligt lägre än 1977, ca 13 20 mot ca 21 46 1977. Transfereringarna ökar i långsammare takt, vilket till stor del förklaras av den ändrade administrationen av bidragsförskotten. |

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 149

Den kommunala konsumtionen ökade 1977 i löpande priser med 22 So6, en Ökningstakt som 1978 väntas avta till ca 14 §60. Den volymmässiga ökningen beräknas för båda åren uppgå till ca 4 96. Genom cen ändrad beräkningsmetod för den kommunala konsumtionen har nivån för samtliga år höjts med 700—21 100 milj. kr. Sysselsättningen i kommunerna fortsätter att öka kraftigt. För 1978 förutses en sysselsättningsökning med ca 45 000 personer. Till viss del beror denna ökning på att arbetstiden per anställd beräknas minska betydligt 1978, främst till följd av längre semester och ökat deltidsarbete. Antalet sysselsatta i kKommunala beredskapsarbeten utgjorde i genomsnitt ca 1 96 av den kommunala sysselsättningen 1977.

De kommunala myndigheterna och affärsverkens investeringar ökade 1977 med 9 fö i volym, Denna förhållandevis kraftiga investeringsökning kan till stor del förklaras av det ökade byggandet av dag- och fritidshem som bl. a. betingas av det höjda anordningsbidrag som utgick : t.o.m. mars 1977. För 1978 förutses en oförändrad investeringsvolym. För en närmare redovisning av dessa beräkningar hänvisas till kapitel 7.

De ovan redovisade beräkningarna över kommunernas inkomster och utgifter innebär att det finansiella sparandet i kommunerna har förbättrats från ett underskott på 3,4 miljarder kr. 1976 till ett underskott på knappt 2 miljarder kr. 1977. Genom att utgifterna 1978 beräknas öka väsentligt långsammare än inkomsterna förutses en fortsatt förbättring till ett inkomstöverskott på närmare 3 miljarder kr.

Statistiska centralbyrån har även genomfört en enkät avscende kom- : munernas finansiella tillgångar och skulder 1977. Det finansiella sparände som framkommer enligt denna enkät avviker väsentligt från det finansiella sparandet enligt nationalräkenskaperna. Underskottet skulle enligt denna statistik bara vara 2,3 miljarder kr. 1976 och 1,3 miljarder kr. 1977. Diflerensen mellan de två statistikserierna understryker den osäkerhet som råder kring storleken av det finansiella sparandet 1976 och 1977. Uppgifterna måste därför tolkas med stor försiktighet. Även den osäkerhet som råder kring prognosen för det finansiella sparandet 1978 bör framhållas. De pris- och löneantaganden beräkningarna vilar

på överensstämmer med de som görs i andra kapitel i den reviderade

nationalbudgeten. Om priser och löner utvecklas på ett annorlunda sätt 1978 kommer kommunernas ekonomi att påverkas av detta. Varje procentenhets löneökning medför ca 500 milj. kr. i ökade kommunala utgifter.

Ett förutsett inkomstöverskott på närmare 3 miljarder kr. reser frågan huruvida det är realistiskt att räkna med att kommunerna inför perspektivet av en sådan utveckling inte kommer att fatta beslut om nya utgifter, vilket skulle medföra att det förutsedda överskottet inte skulle komma att realiseras. En sådan utveckling kan inte uteslutas. Insikten om att skatteunderlagets svaga utveckling 1977—1978 medför en jäm-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 150

förelsevis låg tillväxt av komniunernas skatteinkomster 1979—1980, de begränsade möjligheterna till nya utdebiteringshöjningar och svårigheterna att minska en pågående volymexpansion vid en försämrad ckonomisk utveckling torde dock verka återhållande på sådana utgiftshöjningar.

8.4¶Socialförsäkringssektorn

Socialförsäkringssektorn är egentligen inte en självständig ekonomisk delsektor. Den är snarare en statistisk konstruktion som svarar mot internationell praxis. Socialförsäkringssektorn består av ett antal försäkringsformer inom det sociala området. Scktorn omfattar allmän sjukförsäkring, föräldraförsäkring, yrkesskadeförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, folkpensionering inkl. kommunala bostadstillägg till folkpensionärer, allmän tilläggspensionering, delpensionsförsäkring och frivillig pensionsförsäkring. Alla dessa försäkringar finansieras helt eller delvis med avgifter. Arbetsgivarna svarar för den övervägande delen av avgifterna. Sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och folkpensionerna finansieras också i betydande utsträckning över statsbudgeten. För de kommunala bostadstilläggen till folkpensionärer bär dock kommunerna hela kostnadsansvaret.

Pensionsutbetalningarna utgör drygt 60 76 av de transfereringar till hushåll som redovisas i tabell 8: 3. De beräknas öka med drygt 6 miljarder kr. 1978. Bakom denna ökning ligger, vid sidan av kompensation för prisstegringar, de förbättringar av pensionsförmånerna som riksdagen redan har beslutat om och den successiva ökningen av antalet pensionärer med ATP. Folkpensionens grundbelopp är för ensamstående 95 0 av basbeloppet och för pensionärspar 155 96. Basbeloppet är i april 1978 12600 kr. De folkpensionärer som saknar ATP eller har

Tabell 8: 3 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1976—1978 Löpande priser

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstilutet och statistiska centralbyrån.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 151

låga ATP-belopp är garanterade en årlig standardökning på ca 4 96 genom årliga ökningar av pensionstillskotten. Pensionstillskottet är f.n. 29 20 av basbeloppet och höjs den 1 juli 1978 till 33 <6.

Sedan juli 1976 har det varit möjligt för anställda mellan 60 och 65 år att ta ut delpension, Vid en reducering av arbetstiden täcker delpensionsförsäkringen 65 <& av inkomstbortfallet. Denna möjlighet har kommit att utnyttjas av ett stort antal personer. I mars 1978 hade ca 35 000 personer delpension, varav det övervägande antalet arbetar halvtid. Utbetalningarna beräknas 1978 uppgå till ca 700 milj. kr.

Det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter, som hölls oförändrat mellan 1977 och första halvåret 1978, kommer med de i den reviderade finansplanen föreslagna åtgärderna att sänkas med 2 procentenheter den 1 juli 1978 och kommer andra halvåret 1978 att uppgå till 32,7 %6 av avgiftsunderlaget. I genomsnitt för år 1978 skulle därmed uttaget uppgå till 33,7 720. Arbetsgivaravgifternas utveckling 1970—1978 framgår av nedanstående tablå.

Arbetsgivaravgifter Procent av avgiftsunderlaget

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 Socialförsäkringsavgifter 13,2 13,7 13,9 14,0 18,3 22,6 26,0 29,0 30,6 Övriga i lag reglerade avgifter 1,0 2,0 21 4,1 4,1 4,1 4,7 5,8 3,2 Summa 14,2 15,7 16,0 18,1 22,4 26,7 30,7 34,7 33,7

Anm. Årsgenomsnitt.

Socialförsäkringssektorns inkomster ökar 1977 och 1978 ungefär lika mycket som utgifterna. Sektorns utgiftsökning mellan 1976 och 1978 har i stort sett finansierats med höjda avgifter och ökade ränteinkoms-

under perioden och har som andel av utgifterna minskat från 31 9 1976 till 21 96 1978.

Det finansiella sparandet inom socialförsäkringssektorn uppgick 1977 till drygt 15 miljarder kr. men blir enligt beräkningarna något lägre 1978. I det närmaste hela denna fonduppbyggnad sker inom Allmänna pensionsfonden. Fondökningen utbjuds till allra största delen på kreditmarknaden. Riksdagen har ställt 1 000 milj. kr. till Allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses förfogande för placering i aktier. En proposition har förelagts riksdagen om att öka denna summa med 250 milj. kr.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan . 152

Tabel! 8: 4 Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1976—1978

Milj. kr. "Volymförändring, 4 Värdeförändring, ?4

1977 .

Socialförsäkringsscktorns konsumtion

Källor: Ekonomidepartementet, konjunrkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån:

8.5 Den totala offentliga sektorn

Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar svarar tillsammans för ungefär 1/3 av bruttonationalprodukten. Förändringar i den offentliga sektorns efterfrågan har därför en stor betydelse för produktionens och sysselsättningens utveckling.

Den offentliga konsumtionen beräknas öka med 2,5 46 per år 1977 och 1978. Bakom denna siffra ligger en betydligt snabbare tillväxt i den kommunala sektorn och en viss minskning i den statliga sektorn. Antalet anställda i den offentliga sektorn beräknas öka med ungefär 50 000 personer båda åren. P. g. a. att tillväxten i investeringarna väntas bli avsevärt lägre 1978 än 1977 kommer den offentliga sektorns reala efterfrågan på resurser att växa långsammare 1978.

I tabell 8: 5 redovisas den offentliga sektorns inkomster och utgifter 1976-1978. Transaktionerna mellan de tre offentliga delsektorerna har eliminerats. Tabellen visar alltså bara transaktioner mellan den offentliga sektorn som helhet och resten av ekonomin.

Överskottet i den offentliga sektorn var 1976 drygt 9 miljarder kr. Allmänna pensionsfonden svarade för mer än hela detta sparande. Både staten och kommunerna hade ett negativt finansiellt sparande. Överskottet minskade 1977 till nästan ingenting främst på grund av att statens underskott ökade med ca 11 miljarder kr. Allmänna pensionsfondens sparande uppvägdes 1977 i stort sett av underskotten i stat och kommun.

1978 uppstår ett samlat underskott på ca 8 miljarder kr. Statens underskott ökar med 14 miljarder kr. En väsentlig förutsättning för att det finansiella underskottet inte skall bli ännu större är att det över-

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 153

Tabell 8: 5 Den totala offent!iga sektorns inkomster och utvifter 1976—1978

Löpande priser

2.1.2 Till företag, inkl. livsmedels- och

4¶Över statsbudgeten finansierad

utlåning m.m. 5 696 5 980 14 100 . Källa: Ekonomidepartementet.

skott på närmare 3 miljarder kr. som redovisas för den kommunala sektorn 1978 verkligen kommer till stånd. Kalkylerna för den kommunala sektorn har gjorts med utgångspunkt från bl. a. vissa centrala antaganden om den kommunala volymexpansionen och löneutvecklingen. Skulle utgifterna öka mer än vad som förutsatts i kalkylerna blir den offentliga sektorns finansiella underskott större än vad som redovisas i tabell &: 5.

Vid beräkningen av statens finansiella underskott ingår inte statens utlåning, aktieteckning och andra finansiella utgifter. Även sådana utgifter måste staten finansiera med löpande inkomster eller genom upp- Jåning. Den utlåning, aktieteckning m. m. som finansieras Över statsbudgeten ökar 1978 på grund av de industripolitiska insatserna.

8.6¶Beräkning av finanspolitiska effekter Metod

Under många år har en enkel modell använts i nationalbudgetarbetet för att belysa de samlade finanspolitiska effekterna inte bara av statsbudgetens förändringar, utan även av förändringar i kommunernas och socialförsäkringssektornas inkomster och utgifter. Fr. o. m. nationalbudgeten 1974 beräknas de finanspolitiska effekterna med hjälp av en i

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 154

förhållande till tidigare år något modifierad modell.!

De sektoravgränsningar som har valts för modellberäkningarna skiljer sig något från redovisningen i tidigare avsnitt i detta kapitel. Investeringar i statliga affärsverk och bolag och kommunala bolag och stiftelser betraktas i detta sammanhang som ingående i den offentliga sektorns utgifter.

Analysen tar sin utgångspunkt i de reala förändringarna från föregående år i konsumtion, investeringar, transfereringar, skatter samt övriga inkomster. Beräkningarna visar dessa förändringars effekter på bruttonationalprodukten. I kalkylerna tas endast hänsyn till de effekter som kommer till uttryck under prognosåret. Kvarstående effekter av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet under föregående år beaktas inte heller.

Den offentliga sektorns direkta efterfrågan i form av konsumtion och investering betraktas i modellen som en direkt effekt på bruttonationalprodukten. Med indirekta effekter avses de effekter som förändringarna i de olika delposterna i den offentliga sektorns inkomster och utgifter ger upphov till via hushållens och företagens efterfrågan. Exempelvis betraktas den stimulerande effekt som ökade transfereringar till hushållen har på bruttonationalprodukten som en indirokt effekt. Likaså betraktas den åtstramande effekt som ökade skatter har som cen indirekt effekt.

Statens inkomster och utgifter påverkas ibland med cen tidsmässig cftersläpning i förhållande till de ekonomisk-politiska åtgärdernas verkliga produktionsmässiga cffekt. Det gäller exempelvis investeringsavdraget för maskininvesteringar. Det stimulerar produktionen under det år avdraget gäller men minskar statens skatteinkomster först under följande år. Med den teknik som tidigare har använts vid effektberäkningarna skulle den stimulerande effekten ha redovisats när statsinkomsterna minskar. De statliga stimulerande åtgärderna som är av denna karaktär är särskilt stora 1976—1978. Därför har fr. o. m. den preliminära nationalbudgeten 1977 ctt försök gjorts att på särskilt sätt grovt uppskatta effekten av vissa eckonomisk-politiska åtgärder och fördela denna i tiden så att den redovisas för den period när produktionen påverkas. Det gäller lagerstöd, investeringsstimulanser och vissa näringspolitiska insatser.

Förändringar i olika delposter av de offentliga inkomsterna och utgifterna ger skilda effekter på samhällsekonomin. Genom att göra antaganden om bl. a. de marginella konsumtions- och importbenägenheterna tas i modellen hänsyn till detta förhållande. Till grund för effektberäkningarna Jigger således bedömningar av dels importbenägenheterna för privat konsumtion samt för offentlig konsumtion och investering, dels hushållens konsumtionsbenägenhet för olika slags inkomster. 1 Modellen är statisk och liknar i sina huvuddrag den som redovisats av Bent Hansen i Fiscal Policy in Seven Countries 1955—1965 (OECD).

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 155

Det aktuella konjunkturläget liksom även efterfrågeökningarnas sammansättning påverkar de marginella importbenägenheternas storlek. För de nu aktuella åren, 1977 och 1978, har det bedömts rimligt att räkna med en marginell importbenägenhet för privat konsumtion som är något lägre än under tidigare år. Orsaken är nedskrivningen av den sveriska kronan som gjort importen dyrare och den mycket svaga utvecklingen av den privata konsumtionen. Den marginella importbenägenheten för privat konsumtion har därför satts till 0,30 1977 och 0,25 1978. Importbenägenheterna för offentlig konsumtion och investering har uppskattats till lägre tal än för privat konsumtion. Hushållens marginella konsumtionsbenägenhet har som i tidigare beräkningar förutsatts vara 0,7 även om den svaga utvecklingen av hushållsinkomsterna 1977 och 1978 skulle ha kunnat motivera en något högre marginell konsumtionsbenägenhet. För inkomster som härrör från permanenta transfereringar har konsumtionsbenägenheten antagits vara något högre än för andra inkomster. De marginella konsumtionsbenägenheter som ingår i modellen avser, som tidigare framhållits, endast att avspegla den konsumtionsökning som inträffar under prognosåret.

Med de antaganden om import- och konsumtionsbenägenheter som redovisas ovan erhålls ur modellen värden på ett antal multiplikatorer. Med tillämpning av dessa multiplikatorer kan den totala effekten på bruttonationalprodukten av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet räknas fram. För några av de viktigaste variablerna redovisas multiplikatorerna nedan.

Multiplikatorer

1977 1978

-Byggnadsinvesteringar 1 N Maskininvesteringar 1 Offentliga löner | RA Övrig offentlig konsumtion 1, Permanenta transfereringar till hushåll : 1 DU Direkta skatter : —0 Indirekta skatter —!1 OM MULEN v "OA

Resultat

De beräkningar för åren 1971—1976 som redovisas 1 tabell 8: 6 har hämtats från de reviderade nationalbudgeterna för 1975, 1976 resp. 1977. Den offentliga sektorn hade en i avtagande grad expansiv effekt dessa tre år. När det gäller 1976 bör påpekas att i den totala stimulerande effekten på 1,3 90 av bruttonationalprodukten ligger en mycket grov uppskattning av effekterna av lagerstödet och investeringsstimulanserna (avdrag och bidrag för maskininvesteringar och investeringsfondernas frisläppning). De har bedömts svara för en stimulanseffekt på ca 3 6 av brutto-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan ' | 156 '

Tabell 8: 6 Finanspolitiska effekter 1974—1978 Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

1974 1975 1976 1977 1978 Staten:

Kommunerna:

nationalprodukten. Frånsett dessa särskilda åtgärder var således finanspolitiken kontraktiv och svarade för en allmän åtstramning med närmare 2 0 av bruttonationalprodukten.

Även 1977 och 1978 beräknas den offentliga sektorn ha en stimulerande inverkan på ekonomin, vilket också återspeglas i det minskade finansiella sparandet dessa båda år. Den expansiva effekten kommer främst från staten. En stor del av denna effekt beror 1977 på den tidigare redovisade eftersläpningen i utbetalning av kommunalskattemedel vilken svarar för närmare 11/2 2 detta år och på de industripolitiska åtgärderna vilka beräknas svara för drygt 1 90. I stort sett motsvaras den realt sett sänkta statliga direkta skatten 1977 av reala höjningar av mervärdeskatt och andra statliga indirekta skatter.

Även 1978 sänks den statliga direkta skatten i reala termer. Det motsvarar en expansiv effekt på ungefär 1 96. Sänkningen av den allmänna arbetsgivaravgiften den 1 januari 1978 från 4 §6 till 2 £6 och det i kompletteringspropositionen föreslagna borttagandet av avgiften den 1 juli 1978 medför att även statens indirekta skatter sänks i reala termer 1978 vilket ger en stimulerande effekt på ca 1 946. Ytterligare närmare 1 90 av statens stimulerande effekt kan hänföras till eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskatt. Även ökade transfereringsutgifter och industripolitiska åtgärder verkar stimulerande på ekonomin 1978.

Kommunernas direkta efterfrågan i form av konsumtion och investeringar svarar för en expansiv effekt på 1/2 å 1 76 både 1977 och 1978. Till detta kommer en positiv indirekt effekt av samma storleksordning från denna efterfrågan på grund av att produktionen i samhället stiger och därmed löner, konsumtion osv. De positiva effekterna motvägs delvis av de reala ökningarna i kommunalskatten och av eftersläpningen i kommunalskattens utbetalning. Utan denna eftersläpning hade den kommunala sektorn uppvisat en positiv effekt både 1977 och 1978 trots

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | | 157

den särskilt 1978 kraftigt böjda kommunala utdebiteringen av skatt.

Bruttonationalprodukten beräknas ha minskat 1977 med 21/2 9. Resultaten av effektberäkningarna tyder på att den samlade offentliga sektorn 1977 har dämpat bruttonationalproduktens minskning med närmare 3 Jo. 1978 beräknas den totala produktionen öka rned ca 196. Den offentliga sektorn skulle enligt effektberäkningarna utöva en kraftigt expansiv inverkan med ungefär 4 6 och förhindrar därmed en ' minskning av bruttonationalprodukten 1978.

De beräkningar som redovisas i detta avsnitt avser enbart finanspolitikens effekter. Andra delar av den ekonomiska politiken verkar återhållande 1977 ech 1978. Det gäller exempelvis kreditpolitiken och devalveringen av den svenska kronan.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 158

9 Kreditmarknaden

Obalansen i Sveriges transaktioner med utlandet styrde i hög grad utformningen av kreditpolitiken 1977 liksom under de närmast föregående åren, Det gällde sålunda att täcka bytesbalansunderskottet genom främst medel- och långfristig upplåning utomlands och att motverka utflöden av kortfristiga medel till utlandet. I detta syfte bibehölls kreditmarknaden stram med en oförändrad räntenivå samt en inhemsk kreditbegränsning. Inom ramen för en dämpad utlåningsexpansion skulle det befintliga Jåneutrymmet i första hand komma industrin tillgodo. Den inhemska kreditbegränsningen kom under perioden oktober 1976 till mars 1977 till stånd genom utlåningsreglering för affärsbankernas oprioriterade utlåning!. Därefter ersattes regleringen av en rekommendation om utlåningsbegränsning. Sedan denna rekommendation utlöpt styrdes bankernas kreditkapacitet under fjärde kvartalet 1977 genom en anpassning av likviditetskraven. Som framgår av diagram 9: 1 innebar det att bankerna gavs möjlighet att öka sin kreditgivning snabbare än tidigare under året.

Mot bakgrund av det beräknade statliga budgetunderskottet för 1978 höjdes likviditetskraven för affärsbankerna fr.o.m. februari 1978. Höjningen uppgick till 6 procentenheter för de tre största bankerna och 5 procentenheter för övriga affärsbanker, Sparbankernas bank och Föreningsbankernas bank undantagna. Avsikten med höjningen var att förhindra en alltför kraftig ökning av bankernas oprioriterade utlåning och i stället förmå dem att i ökad utsträckning delta i finansieringen av statens budgetunderskott.

I april 1975 hade riksbanken inlett en politik syftande till att bredda kapitalmarknaden genom att höja den långa räntan i förhållande till diskontot. Denna utveckling bröts i oktober 1976 genom åtgärder som då fick vidtagas mot bakgrund av den internationella valutaoron. Diskontot höjdes med 2 procentenheter, medan obligationsräntorna steg med 0,5 procentenheter. Under det senaste halvåret fram till februari 1978 hade räntorna utomlands sjunkit, varför utrymme förelåg för en sänkning av diskontot från 8 7 till 7,5 oe i februari 1978. Samtidigt höjdes den långa räntan med 0,5 procentenheter. Detta innebär, att den tidigare ränteskillnaden mellan den korta och långa räntan återställts till större delen. Placeringar på kapitalmarknaden förväntas bli mer attraktiva genom dessa åtgärder.

Under 1977 förekom vissa svårigheter att få fram byggnadskreditiv ' till bostadsbyggandet. Vid överläggningar med delegationen för bostads-

1 Det s.k. utlåningstaket omfattade ej bostadsbyggnadskrediter och krediter refinansierade i utlandet.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 159

Diagram 9:1 Affärsbankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1972—1978 Procentuella 12-månadersförändringar

20 r

Totalt

|

15F

Ad

Brända

N V

5

Totalt, exkl. refinansiering

i utlandet [0]

||

l I | il I ! I

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 ” Källa: Riksbanken.

finansiering om åtagandet för 1978 har överenskommelser träffats, som syftar till att bostadsfinansieringen skall löpa smidigt under 1978. Som framgår av diagram 9: 1 sjönk ökningstakten i det utestående beloppet för övrigutlåning successivt efter de kreditpolitiska åtgärderna i oktober 1976. Till följd av statens omfattande budgetunderskott och

ökningen av valutareserven under senare delen av 1977 förbättrades

likviditeten kraftigt i bankerna och övrigutlåningen expanderade i slutet av året. Detta medförde för 1977 som helhet att övrigutlåningen ökade snabbare än 1976. Det befintliga låneutrymmet kom enligt

riksbankens intentioner, främst företagssektorn tillgodo (tabell 9: 1).

Tabell 9: 1 Affärsbankernas övriga utlåning 1976 och 1977 Milj. kr. Fördelning på låntagarsektorer

Kållor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan . 160

I överensstämmelse med de utlåningsbegränsade åtgärdernas syfte öka- ' de bankernas i utlandet refinansierade krediter i snabb takt 1977 (diagram 9: 1). Dessa krediter gick helt till företagssektorn (tabell 9: 2).

Den totala svenska långfristiga bruttoupplåningen utomlands under 1977 blev drygt dubbelt så stor som 1976 eller ca 22 miljarder kr. Härav svarade staten och riksbanken för inemot 10 miljarder kr. (tabell 9: 2).

Tabell 9: 2 Långfristig bruttoupplåning utomlands 1976 och 1977 Milj. kr.

Summa svensk långfristig bruttoupplåning 10 115 22 244 Källa: Riksbanken. 9.1 Tikviditetsutvecklingen Penningmängden

Penningmängden ökade under stora delar av 1975 i ett snabbt tempo (diagram 9: 2). Denna tendens bröts under 1976 och penningmängden .

Diagram 9:2 Penningmängden 1975—1978 Löpande 3-månadersförändringar uppräknade till årstakt. Procent. Säsongrensade uppgifter i8T

p

10F /

l I l ]

1975 1978 1977 1978

Källa; Riksbanken.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 oo . 161

visade i slutet av året en tillväxt på endast ca 2 Z i årstakt. Under loppet av 1977 kom penningmängdens ökningstakt att utvecklas i nära anslutning till valutarörelserna och statsbudgeten. I början av året accelererade den sålunda vid ett växande underskott i statsbudgeten. En omfattande valutautströmning bröt i juni likvidiseringen av penningmarknaden och kom-att leda till ett mycket stramt likviditetsläge. Efter devalveringen i augusti ägde ett återinflöde av valutor rum (diagram 9: 3) som tillsam-

Diagram 9: 3 Valutareserven 1975—1978 Milj. kr. Stockuppgifter vid slutet av varje månad

18F-

i /

12r

10l /

SN

| I I I I ]

1975 1976 | 1977 1978

Killa: Riksbanken.

mans med ett omfattande statligt budgetunderskott ånyo resulterade i en tilltagande stegringstakt för penningmängden. Mot slutet av året tenderade dessutom bankernas utlåning att dra upp tillväxten av penningmängden räknat i årstakt. I slutet av 1977 var penningmängdens tillväxt uppe i 15,5 Z i årstakt. Den beloppsmässiga' ökningen av penningmängden uppgick till närmare 17 miljarder kr. 1977 jämfört med närmare 9 mil-

jarder kr. 1976 (tabell 9: 3). |

Likviditetsutvecklingen inom vissa sektorer

Tendensen i samhällsekonomins totala likviditetsutveckling 1977 speglades i stort sett även i de större sektorerna. I samband med det starka valutautflödet sommaren 1977 sjönk företagens likviditet. Efter devalveringen i augusti skedde ett återflöde av valutor och företagens likvida medel ökade avsevärt. Utvecklingsmönstret återspeglas i likviditets- 11 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil. .

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 162 :

Tabell 9: 3 Penningmängden 1975—1977

Tillskott genom Valutareserven, exkl. statens och riksbankens nettoupplåning i utlandet, transaktionsvärden 5 202 -—2626 '-—-4 141 Statens utgiftsöverskott 11 461 + 6952 17570 Statens upplåning utanför bankerna (ökn. = —) —5 783 —8 313 —9 261 Medel på investeringskonton i riks- mo banken (ökn. = —) —2 186 1147 456 Övriga riksbankstransaktioner : -—923 —1 160 —1 348 Bankernas utlåning till allmänheten exkl. refinansiering i utlandet 11 485 13 729 14 729 Bankernas nettoförvärv av bostads- = obligationer 4137 3 943 4397.

Kålla: Riksbanken. Diagram 9: 4 Industrins likviditetsutveckling 1971—1977 Milj. kr. 12-månadersflöde

3000 FE AV

2000 pad —

1000] r

0 / : VARKEN l Å

-1000 l |

+-2000 4000

| I I l L I I

1971 1972 1973 1974 1975 1976 + 1977

Anm. Med likvida medel menas kassa-, bank-, postgirotillgodöhavanden, kortfristiga penningplaceringar samt icke-utnyttjad checkräkningskredit. Upp-. gifterna avser industriföretag med fler än 200 anställda.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån. '

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 a 163

förändringarna inom industrin (diagram 9: 4). Även hushållens banktillgodohavanden, som dock huvudsakligen bestäms av. andra faktorer än de nyssnämnda, försvagades under första hälften av 1977 för att under den scnare delen expandera i snabb takt. Kommunernas banktillgodohavanden uppvisade ett omslag från en minskning 1976 till en ökning 1977.

Real likviditet | |

I diagram 9:5 har den totala penningmängden satts i relation till bruttonationalprodukten i löpande priser, varvid samhällets samlade reala likviditet har erhållits. Härur kan utläsas att denna successivt har sjunkit mycket snabbt från ett toppläge 1973. Nedgången blev speciellt påtaglig från 1975 trots en fortsatt relativt snabb tillväxt i den nominella penningmängden sett över perioden i dess helhet och trots en mycket svag volymmässig produktionsutveckling under dessa år. Prisstegringstakten har sålunda överstigit ökningstakten i penningmängden.

Diagram 9:5 Real likviditet 1967—1977 Index: 1967 = 100

106F

102F . | Å

100 vw N

38

| N

| KR KA ON NA a fr fr a a

1967 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77

Anm. Den reala likviditeten är definierad som kvoten mellan ett index för penningmängden och ett index för bruttonationalprodukten till löpande priser.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga I Reviderad finansplan 164

Bankernas likvida tillgångar

Affärsbankernas likviditet försvagades märkbart under 1976 (tabell 9: 4). Statens stora inhemska upplåning utanför banksystemet bidrog under första halvåret 1977 till ett fortsatt ansträngt likviditetsläge för affärsbankerna med åtföljande stor upplåning i riksbanken och i riks-

gäldskontoret. Valutautflödet under sommaren accentuerade stramheten.

Det omfattande utgiftsöverskottet i statens budget under senare delen av året medförde en stark ökning av bankernas likvida tillgångar. Ban-

kerna minskade då kraftigt sin skuld till riksbanken och avvecklade den tidigare kortfristiga upplåningen i riksgäldskontoret. I anslutning till

statens stigande budgetunderskott byggde bankerna under sista kvartalet upp kortfristiga fordringar på riksgäldskontoret. Likviditetsinflödet till bankerna syns också, med viss fördröjning, i att skillnaden mellan faktisk och krävd kvot räknat på 12-månadersperioder successivt ökade

(tabell 9: 5).

Tabell 9: 4 Bankernas likvida tillgångar 1975—1977 Milj. kr., nettobelopp

1975 1976 1977 Påverkande faktorer Valutareserven, exkl. statens och riksbankens nettoupplåning i utlandet, transaktionsvärden 5 202 —2 626 —4 141 Statens utgiftsöverskott 11 461 6 952 17 570 Statens upplåning utanför bankerna (ökn. = —) —5 783 —8 313 —9 261 Allmänhetens innehav av sedlar och mynt (ökn. = —) —2 807 —2 035 —2 254 Medel på investeringskonton i riksbanken (ökn. = —) —2186 1147 456 Kassakvotsmedel i riksbanken

Affärsbankernas likvida tillgångar Korta nettofordringar på riksbanken 2194 —2 587 —1 040 Korta nettofordringar på riksgäldskontoret 3 073 —3 455 3471 Statsobligationer | 2039 —920 —1 325 Korta nettofordringar på spår- och föreningsbanker —338 634 —909 Summa (1) 6 968 —6 328 197

Spar- och föreningsbankernas likvida tillgångar

Källa: Riksbanken.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 165

Tabell 9: 5 Affärsbankernas likviditetskvoter 1975-—1978 Genomsnittligt överskott för affärsbanksystemet under successiva 12-månadersperioder. Procent

1975 1976 1977 1978

Anm. Systemet med utjämningsregler infördes i mars 1975. Första fullständiga 12-månadersperioden avser således värdet för februari 1976. Tidigare uppgifter har beräknats successivt från mars 1975. Källa: Riksbanken.

9.2 Kreditinstitutens utlåning

Utlåningen på den organiserade kreditmarknaden växte totalt med närmare 13 miljarder kr. 1977 till 69,5 miljarder kr. (tabell 9: 6). Den registrerade svenska upplåningen i utlandet ökade med drygt 9 miljarder

kr. och svarade således för huvuddelen av kredittillväxten 1977.

Affärsbankernas kreditgivning i svenska kronor växte med 8,4 miljar-: der kr. till 15 miljarder kr. 1977. Det var framför allt kreditgivningen till staten, som förändrades genom ett omslag i positiv riktning på 6,4 . miljarder kr.

Affärsbankernas kreditgivning till bostadssektorn var av ungefär samma storleksordning 1977 som 1976. Utbetalningarna av bostadsbyggnadskrediter ökade i en snabbare takt än avlyften 1977, varför tillväxten i stocken utestående byggnadskrediter blev större 1977 än 1976. Nettoköpet av bostadsobligationer var av ungefär samma omfattning båda åren. |

Affärsbankernas utlåning i svenska kronor till andra ändamål än bostäder var under perioden oktober 1976—Sseptember 1977 underkastade utlåningsbegränsningar (diagram 9: 1). Under fjärde kvartalet 1977 ägde: en kreditexpansion rum, som ledde till en snabbare ökning i det utestående beloppet 1977 än 1976. Som framgår av tabell 9: 1 kom den ökade utlåningen i första hand företagssektorn tillgodo.

Sparbankernas och föreningsbankernas kreditgivning sjönk 1 miljard kr. 1977 till 6,4 miljarder kr. Minskningen föll med ungefär lika belopp på staten och hushållen.

De enskilda försäkringsinrättningarnas totala nettoplaceringar på kre-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 166

Tabell 9: 6 Kreditmarknaden 1976 och 1977

Milj. kr., nettobelopp

Långivare Låntagare

Staten Kom- Bostäder Företag Hushåll Summa

. . muner

1976 A I Sverige Riksbanken 2371 - 3 —6 «19 89 2476. Affärsbanker —4145 . —472 3 794 4 202 3 250 6 629 Spar- och föreningsbanker 4l4 IS 2 020 1727 3 250 7426

Enskilda försäkringsinrätt- . . | .

ningar 1346 56 2359 2 568 — 6 329 Offentliga försäkringsinrätt-

ningar 3 006 1364 . 3576 4 170 — 12 116 Allmänheten 3960 . 439 461 2028 .. — 6 888 Staten | — — 2518 2330 650 5 498 Summa 6 952 1405 14722 17 044 7239 47 362

B I utlandet

Anm. Tabell 9: 6 visar olika sektorers upplåning på den organiserade kreditmarknaden i Sverige samt deras registrerade upplåning i utlandet. Den organiserade marknaden i' Svcrige är avgränsad till att omfatta riksbanken, affärsbanker, sparbanker, föreningsbanker, enskilda och offentliga försäkringsinrättningar samt allmänhetens förvärv av aktier, förlagsbevis och obligationer samt dessutom mellanhandsinstitutens upplåning utanför bankerna och försäkringsinrättningarna. Även statens utlåning ingår. Upplåningen i utlandet innefattar valutabankernas refinansiering i utlandet och stutens, kommunernas, företagens och mellanhandsinstitutens långfristiga nettoupplåning. I företagens upplåning ingår även nettot av den kortfristiga upplåningen i-utländska banker för finansiering av export och import. Bankernas utlåning till hushållen har beräknats på ett ofullständigt underlag. Deras utläning till företag utgör restpost. Källa: Riksbanken.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 =: | 167 Tabell 9: 7 Allmänna pensionsfonden 1973-—1977 Milj. kr.

1973 = 1974 1975 — 1976 — 1977

Källa: Allmänna pensionsfonden.

ditmarknaden växte med 1,7 miljarder kr. 1977 till drygt 8 miljarder kr. Den största delen av ökningen gick till företag.

Under 1977 accentuerades skillnaden i utvecklingstakt vad gäller allmänna pensionsfondens pensionsutbetalningar och ränteinkomster (tabell 9: 7). Under tidigare år har fondens ränteinkomster täckt pensionsutbetalningarna. I slutet av 1976 skedde en omsvängning så att även cen viss del av avgifterna för 1977 måste användas för att täcka pensionsutbetalningarna. Härigenom kom ökningen i fondkapitalet att understiga de influtna avgifterna 1977. Fondtillväxten hos de tre första fonderna uppgick 1977 till 14,7 miljarder kr., vilket ändå blev ca 1 miljard kr. mer än 1976. Kapitalmarknadsplaceringarna från dessa fonder blev lägre, 13,1 miljarder kr., då återlånen var av stor omfattning 1977. Storleken på dessa lån är bl. a. avhängig läget på kreditmarknaden. I början av året visade bankerna stor restriktivitet vid beviljandet av återlån under inflytande av det då gällande utlåningstaket. Återlånen omfattades nämligen också av utlåningstaket. Efter takets avskaffande steg återlånen kraftigt och låg på en mycket hög nivå året ut. |

En viss omfördelning i fondens kreditgivningsmönster skedde under 1977. Dess kreditgivning till kommuner både i form av obligationer och reverslån minskade till förmån för framför allt näringslivet. Fondens förvärv av bostadsobligationer blev av samma omfattning 1977 som 1976, medan förvärven av statsobligationer blev betydligt större än året innan. '

9.3 Den sektorvisa upplåningen

Statens budgetunderskott uppgick till 17,6 miljarder kr. 1977 jämfört med 6,9 miljarder kr. 1976 (tabell 9: 8). Statens upplåning utomlands under 1977 bestod dels av banklån på euromarknaden till ett belopp på 4,3 miljarder kr., dels av några obligationslån på den internationella kapitalmarknaden på tillsammans 4,6 miljarder kr. Liksom under de närmast föregående åren var statens inhemska upplåning till övervä-

gande delen långfristig och förlades i stor utsträckning utanför bank-

systemet. I samband med bankernas likviditetsförbättring under senare delen av 1977 finansierades emellertid även en del av underskottet i dessa.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan | 168

Tabell 9: 8 Statens budgetutfall samt upplåningsformer 1975-—1977 Milj. kr., nettobelopp

1975 1976 1977 Budgetutfallet

Källa: Riksbanken och riksgäldskontoret.

Kommunernas utgiftsöverskott var lägre 1977 än 1976 (tabell 9: 9). Förbättringen i deras finansiella sparande uppgick till runt 1 miljard kr. Kommunernas utrymme på den inhemska kreditmarknaden var begränsat 1977. Upplåningen på denna marknad sjönk med 700 milj. kr. 1977. Även kommunernas upplåning i utlandet var något lägre 1977 än 1976. Sammanlagt medgav upplåningen ändock att kommunernas likvida tillgångar kunde byggas upp med nära 1 miljard kr. 1977.

Under 1977 var igångsättningen av bostäder ca 4 000 lägenheter läg-

Tabell 9: 9 Kommunernas finansiella sparande 1975—1977 Milj. kr., nettobelopp

Finansiellt sparande:

enligt finansräkenskaperna —2 380 —2 672 or enligt realräkenskaperna —2 856 —3387 —1870

Anm. Kommunernas finansiella sparande enligt realräkenskaperna avviker något från beräkningen enligt finansräkenskaperna på grund av att vissa justeringar görs i kommunernas bokslutsredovisning, bl.a. för att uppnå överensstämmelse med statens redovisning. Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 | 169

re än 1976 och uppgick till 53 000. 'Bostadsinvesteringarna minskade med drygt 6 46 i volym 1977 men kostnadsstegringen innebar dock, att de växte med 7 90 i löpande priser. Under 1977 var också utbetalningarna i bostadsbyggnadskrediter större än 1976 eller 15,7 miljarder kr. mot 15,3 miljarder kr.

Antalet färdigställda lägenheter var ca 1 000 lägre 1977 än 1976. Avlyften för 1977 var större än 1976. Takten i ävlyften var dock ojämn under loppet av året med en nedgång under de tre första kvartalen samt en kraftig uppgång under sista kvartalet jämfört med motsvarande perioder 1976. Scktorns nettoupplåning på obligationsmarknaden ökade i snabbt tempo 1977 (tabell 9:10). Försäkringsbolagen svarade för drygt hälften av ökningen, Deras placeringskapacitet växte nämligen betydligt 1977. Totalt ökade bostadssektorns nettoupplåning på kreditmarknaden inkl. staten med 900 milj. kr. 1977.

Företagssektorns investeringar i byggnader och maskiner ökade värdemässigt med 1,3 miljarder kr. 1977. Samtidigt ägde ett lageromslag rum från en lageruppbyggnad på ca 8 miljarder kr. 1976 till en avveckling av lagren på 1,5 miljarder kr. 1977. Företagens finansieringsbehov för fasta investeringar och lager avtog således 1977. Definitiva uppgifter om företagens bruttosparande 1977 är ännu inte tillgängliga. Uppgifter om bruttovinstmarginalerna dvs. kvoten mellan bruttovinster och försäljningsintäkter för industriföretag med minst 500 anställda visar en nedgång från 6,8 90 1976 till 4,9 Z 1977. Resultaten för de stora industribolagen tyder på ett försämrat bruttosparande för hela företagssektorn 1977 och bruttosparandet för sektorn förefaller ha: minskat mer än dess finansieringsbehov. Försämringen i scktorns finansiella sparande beräknas sålunda ha uppgått till drygt 2 miljarder kr. 1977.

Försämringen av företagssektorns finansiella sparande 1977 har täckts genom en ökad upplåning på kreditmarknaden, både den svenska och utländska. Företagens upplåning i Sverige var 2,3 miljarder kr.

Tabell 9: 10 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1976—1977 Milj. kr., nettobelopp

Lån från enskilda och offentliga för-

Källa: Riksbanken.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan "170

Tabell 9: 11 Företagens upplåning på kreditmarknaden 1976 och 1977 Milj. kr., nettobelopp

1976 1977 I Sverige

I utlandet

större 1977 än 1976 (tabell 9: 11). Det var särskilt affärsbankernas kreditgivning som expanderade. Även försäkringsbolagens ökade placeringskapacitet kom företagen tillgodo detta år. Scktorns upplåning utomlands var ca 1 miljard kr. större 1977 än 1976 (tabell 9: 11). Den stora upplåningen medförde för året som helhet en uppbyggnad av sektorns banktillgodohavanden. Utvecklingen under loppet av året fram till hösten präglades emellertid av en betydande likviditetsneddragning i samband med förskjutningar i betalningsmönstret gentemot utlandet. Likviditetsutvecklingen var dock differentierad mellan de olika branscherna. Under årets senare del skedde en stark uppbyggnad av likviditeten.

9.4 Utblick 1978

Utifrån de inkomst- och utgiftsprognoser för de olika sektorerna, som presenteras i de övriga kapitlen, framläggs i det följande vissa skattningar för dessa scektorers finansiella variabler för 1978.

Statens budgetunderskott beräknas uppgå till ca 40 miljarder kr. 1978. Mot bakgrund av ett fortsatt stort underskott i bytesbalansen kommer staten även 1978 att företa utlandsupplåning i stor omfattning. Statens ' anspråk på den svenska kapitalmarknaden kommer också att växa 1978. Dessutom kommer bankerna i ökad utsträckning att bli engagerade i finansieringen av budgetunderskottet.

Kommunernas finansiella sparande förväntas förbättras kraftigt 1978 till följd av bl. a. stark tillväxt i deras skatteintäkter. Detta skulle kunna innebära fortsatt växande likviditetsresurser för kommunerna, även om

deras upplåningsmöjligheter på den svenska kreditmarknaden blir be-

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 . "171

gränsade 1978. Stora olikheter förekommer dock mellan kommunerna.

Igångsättningen av bostäder, som återhämtades i slutet av 1977, beräknas 1978 öka med ca 11 46 eller 6 000 lägenheter till 59 000. Samtidigt uppskattas färdigställandet bli av samma omfattning 1978 som 1977. Bostadsinvesteringarnas volymmässiga ökning förefaller därmed bli kraftig 1978 eller närmare 15 20. Investeringsutgifterna beräknas öka med 24 90 i löpande priser, trots en viss dimpning i kostnadsstegringstakten. Behovet av bostadsbyggnadskrediter kommer således att växa kraftigt 1978. I överenskommelsen mellan delegationen för bostadsfinansiering och affärsbankerna, sparbankerna och föreningsbankerna har dessa förklarat sig villiga att, med en viss fördelning mellan bankerna, svara för de byggnadskrediter, som kommer att krävas enligt bostadsbyggnadsplanen för 1978.

Överenskommelsen om bostadsfinansieringen 1978 avser även bankernas bidrag till den långa bostadsfinansieringen, Bankerna förklarade sig villiga att öka sitt nettoinnehav av bostadsobligationer med 6 miljarder kr., med följande fördelning:

Fördelning av nettoökning av bostadsobligationer 1978, milj. kr.

Företagssektorns fasta investeringar beräknas öka med 1,2 miljarder kr. i värde 1978 till 35,8 miljarder kr. Lageravvecklingen kommer att fortsätta 1978 och uppskattas till 6,8 miljarder kr. jämfört med 1,5 miljarder kr. 1977. Detta pekar på ett fortsatt avtagande finansieringsbehov för fasta investeringar och lager. Jämfört med 1977 kan under 1978 dessutom cn viss förbättring av sektorns bruttosparande förväntas. En sådan utveckling tillsammans med en svag investeringsutveckling och en omfattande lageravveckling innebär att företagens finansiella sparande kommer att förbättras relativt kraftigt 1978.

Sammanfattningsvis pekar nu föreliggande beräkningar av de olika realsektorernas inkomster och utgifter på en klar förskjutning i mönstret för det finansiella sparandet 1977—1978. Statens finansiella underskott beräknas stiga kraftigt samtidigt som bostadssektorns finansieringsbehov tilltar väsentligt. Mot detta står en väntad ökning av hushållssparandet och en förstärkning av kommunernas finansiella sparande samt — framför allt — en betydande sänkning av företagens sparandeunderskott. Tillsammantaget skulle sparandebristen i den svenska ekonomin och därmed även bytesbalansunderskottet minska något. Utvecklingen på den svenska kreditmarknaden under 1978 kommer således att

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 172

präglas främst av det starkt ökande penningtillflödet från statens budgetunderskott och formerna för dess finansiering. Kredittillförseln till bostadssektorn kommer att ökas. Företagens kreditefterfrågan är svårbedömd. Trots den antagna sparandeförbättringen är det möjligt att deras kreditefterfrågan fortsätter att vara hög med hänsyn till behovet att återställa den reala likviditeten från de senaste årens försämring.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 173

UTBLICK MOT 1979 OCH 1980

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 175

10 Utblick mot 1979 och 1980 10.1 Inledning

Ekonomisk-politiska åtgärder får i regel effekter på utvecklingen under flera år. Vid utformningen av den ekonomiska politiken. är det självfallet av vikt att så långt som möjligt kunna beräkna dessa effekter. När regeringen i april 1977 föreslog ett antal åtgärder, låg till grund för dessa en uppfattning om ekonomins utveckling de kommande åren. I den reviderade nationalbudgeten 1977 redovisades sedan i räkneexemplets form en tänkbar utveckling för 1978 och 1979. Det påpekades samtidigt att kalkyler av detta slag självfallet är osäkra, men det ansågs ändå väsentligt att redovisa dem.

Riksdagen uttryckte vid behandlingen av kompletteringspropositio-

nen sin tillfredsställelse med att en utblick mot de närmaste åren'

presenterades. Man uttryckte också önskemål om att det även i kommande reviderade nationalbudgeter skulle redovisas kalkyler som sträckte sig 2 å 3 år framåt. ses | :

Mot denna bakgrund redovisas i föreliggande kapitel en tänkbar -

utveckling av Sveriges. ekonomi under 1979 och 1980. Kalkylerna är

med nödvändighet osäkra. Sedan den reviderade nationalbudgeten 1977 har emellertid beräkningsmetoderna förbättrats. De beskrivs i avsnitt 10.2. Förutsättningar och resultat redovisas i avsnitt 10.3—

10.11. Kalkylerna sammanfattas i kapitel 1. | : |

Utgångspunkten för beräkningarna är den bild av 1978 som tecknas: i kapitel 1 i den reviderade nationalbudgeten. Hänsyn har tagits till effekterna av att den allmänna arbetsgivaravgiften. — vilken 'sänktes från 4 2 till 2 20 den 1 januari 1978 — tas bort helt den 1 juli 1978 enligt förslag i den reviderade finansplanen.

10.2 Metod

Kalkylerna har byggts upp kring två modeller. Den ena beskriver den reala utvecklingen dvs. den volymmässiga förändringen i ekonomins olika delar. Den andra beskriver 'prisernas och lönernas ut-

veckling. | |

I den reala modellen är näringslivet uppdelat i fyra branscher, nämligen jord- och skogsbruket, industrin (inkl. gruvor och el-, gas-, vatten- och värmeverk), byggnadsverksamheten och den privata tjänstesektorn. Därtill kommer offentlig sektor uppdelad på stäten och kommunerna. Samtliga delar av den slutliga användningen — privat konsumtion, offentlig konsumtion; bruttoinvesteringar; lagerförändring och export — anges cexogent, dvs. som. utifrån 'givna' förutsättningar. Leveranserna mellan de olika sektorerna bestäms endogent med hjälp

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan =. > 176 .

av en ”input-output-matris”. I modellen beräknas också vilken produktion i olika branscher och vilken import dessa förutsättningar resulterar i. Via antaganden om produktivitetsutvecklingen beräknas också sysselsättningens utveckling. Resultaten av modellberäkningarna redovisas i form av försörjningsbalanser, bytesbalanser, etc.

Prismodellen anger bl.a. de bokföringsmässiga sambanden mellan internationella priser, inhemska priser, löner och vinster. Modellen ger prisutvecklingen för såväl privat som offentlig sektor. Den privata sektorn är uppdelad i en konkurrensutsatt sektor, vilken schablonmässigt antagits sammanfalla med industrin, och en sektor som är skyddad från utländsk konkurrens vilken i modellen utgörs av övriga näringslivet. Via priser på import och insatsleveranser tas hänsyn till kostnadsutvecklingen på förbrukningen av varor och tjänster. Förutsättningarna rörande produktivitetsutvecklingen i olika branscher är desamma i prismodellen som i den reala modellen. Genom att ange tre av de fyra faktorer som nämndes ovan — internationella priser, inhemska priser, löner och vinster — kan den fjärde beräknas i prismodellen. Vilka överväganden som har gjorts i dessa avseenden redovisas i avsnitt 10.4. .

Såsom framhållits ovan är de båda modellerna inbördes beroende. Därför har flera beräkningsomgångar fått göras innan den bild som redovisas i detta kapitel har kommit fram. Viktiga delar av 'beräkningarna har också gjorts vid sidan av modellerna. Det gäller exempelvis bestämningen av offentlig konsumtion, bruttoinvestering, lagerförändring och export. Dessa faktorer införs som tidigare nämnts som givna förutsättningar i den reala modellen. De metoder som har använts vid sådana beräkningar beskrivs nedan.

10.3 Den internationella konjunkturutvecklingen

Utsikterna för den internationella konjunkturen under de kommande åren måste bedömas mot bakgrunden av den dramatiska utvecklingen sedan 1973. Den konjunkturnedgång som ägde rum 1974— 1975 var den djupaste sedan 1930-talet. En långsam återhämtning har ägt rum under loppet av snart tre år. Kapacitetsutnyttjandet inom näringslivet är cmellertid fortfarande mycket lågt i de flesta industriländerna. .

Samtidigt har industrivärlden och utvecklingsländerna ett mycket stort samlat underskott i bytesbalansen mot OPEC-länderna. Vissa-.av industriländerna, främst Förbundsrepubliken Tyskland och Japan, har betydande överskott i sina bytesbalanser medan andra länder har mycket stora underskott. För flera av de senare länderna utgör denna obalans en allvarlig begränsning för möjligheterna att föra en aktiv konjunkturpolitik.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 177

Ett annat problem utgör den ökning av den internationella inflationen som inleddes under högkonjunkturen 1972—1973 och som förstärktes i och med oljeprishöjningen 1973. .Trots den mycket svaga konjunkturutvecklingen därefter har inflationen i många länder kunnat nedbringas i endast begränsad omfattning. Den starka inriktningen i flertalet länder på prisstabilisering har emellertid för OECD-området "som helhet medfört en dämpning i prisstegringarna. Klarast har dämpningen kommit till uttryck för varor i internationell handel för vilka priserna i år väntas stiga med högst 5 96.

Inom de stora västeuropeiska länderna torde förutsättningarna vara mindre goda för en mer väsentlig ökning av tillväxttakten de närmaste åren. I Förbundsrepubliken Tyskland antas tillväxten i år bli 3 å 4 <c. Sysselsättningsläget riskerar därmed att försämras. En viss ökning av tillväxttakten skulle kunna ske de närmaste åren, men utan omfattande stimulansåtgärder torde den emellertid inte bli mer än 3,5 äå 4 <c 1979 och 1980. De grundläggande förutsättningar som tidigare skapade en jämn och snabb tillväxt i Frankrike anses fortfarande föreligga. Även i Frankrike skulle man därför kunna räkna med en viss ökning av tillväxttakten. Den fortsatt relativt dämpade utvecklingen i omvärlden som kan förutses 1979 och 1980 utgör emellertid en begränsning för Frankrikes del. I Storbritannien är förutsättningarna goda för en period av i förhållande till tidigare år hög ekonomisk tillväxt. De senaste årens restriktiva politik har återfört landet till ett läge av monetär och extern balans. Den ökande oljeproduktionen i Nordsjön ger en viss stimulans till ekonomin.

De mindre ekonomierna i Västeuropa brottas allmänt med stora problem med de externa balanserna. Den ekonomiska tillväxten i dessa länder väntas därför bli mindre än i de stora länderna. De nordiska länderna har under senare år fört en expansiv politik och därmed dragit på sig en betydande utländsk skuldsättning. Samtidigt har den ogynnsamma kostnadsutvecklingen i flera fall framtvingat devalveringar. Man kan utgå ifrån att den inhemska efterfrågan i de nordiska länderna inte tillåts öka särskilt starkt åtminstone under 1979. För Västeuropa som helhet förutses en viss förstärkning av produktionstillväxten 1979 och 1980 jämfört med tidigare år, se tabell 10: 1.

Tabell 10: 1 Bruttonationalprodukt i OECD-området 1977—1980 Årlig procentuell volymförändring

12 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan ' 178

Förenta staterna har ensamt bland de stora västekonomierna upplevt en tillfredsställande expansion under de senaste två åren. Den: senaste tidens tecken på cen uppgång :i inflationen, den negativa utvecklingen av den externa balansen och oron för dollarns värde kan emellertid lägga hinder i vägen. för en fortsatt expansiv ekonomisk politik och leda till en förskjutning av politiken mot kreditpolitisk åtstramning. Detta väntas leda till en dämpning av tillväxten under loppet av 1978, och 1979 och 1980 förutses bli sämre år än de tre närmast föregående. Jupan hade 1977 den högsta tillväxten i OECD-området, drygt 5 eo. Den kraftiga tillväxten har emellertid inte som i många andra länder vid snabb tillväxt resulterat i stora underskott i bytesbalansen. Det beror på den japanska ekonomins grundläggande strukturella inriktning på exporten. Även 1979 och 1980 kan man vänta en exportledd tillväxt i ungefär samma takt i Japan.

Denna kortfattade genomgång tyder på att tillväxttakten i OECDområdet sannolikt kommer att öka endast långsamt de närmaste åren. En tillväxttakttakt på över 4,5 6 anses nödvändig för att reducera arbetslösheten i Västeuropa. Detta hänger delvis samman med den f.n. snabba ökningen av arbetskraftsutbudet som har sin grund i både demografiska förhållanden och en ökad förvärvsintensitet bland kvinnorna. Den tillväxttakt som har angivits i tabell 10: I torde därför inte möjliggöra någon reduktion av arbetslösheten i Västeuropa förrän tidigast 1980. Kapacitetsutnyttjandet torde därmed fortsätta alt vara lågt de närmaste åren.

Det innebär att man trots en produktionstillväxt på 3,5—4,5 %6 per år troligen får räkna med en relativt svag utveckling av världshandeln. De tidigare normala relationerna mellan produktionstillväxt och handelstillväxt gäller inte vid nuvarande låga kapacitetsutnyttjande. Sålunda var 1977 den procentuella ökningen av världshandeln bara något större än den procentuella ökningen av bruttonationalprodukten. Även 1978— 1980 får man räkna med en världshandelstillväxt som ligger obetydligt över BNP-tillväxten. En bidragande orsak härtill är de protektionistiska tendenser som på flera håll har börjat göra sig gällande. De förutsättningar rörande världshandelns tillväxt som har gjorts vid beräkningarna av den svenska exporten 1979 och 1980 redovisas i tabell 10: 2. Tabell 10: 2 Bruttonationalprodukt, världshandel och internationella priser 1977— 1980 Årlig procentuell förändring

1977 1978 1979 1980

1 I nationella valutor.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 179

Den dämpning av den allmänna internationella prisstegringstakten som ägt rum under 1977 väntas fortgå under 1978. Det låga kapacitetsutnyttjandet gör att man även för 1979 och 1980 kan räkna med en måttlig internationell prisstegring. De tendenser till prisstegringar som gör sig gällande från efterfrågesidan väntas motverkas av att produktiviteten stiger. Globalt sett väntas ett utbudsöverskott på olja bli bestående fram till början av 1980-talet. Några större risker för drastiska ökningar av oljepriset anses därför inte föreligga. Inte heller för huvuddelen. av andra råvaror finns det f. n. tecken som tyder på prisstegringar i snabbare takt än den som väntas för industrivaror. Den förutsatta internationella prisstegringen redovisas i tabell 10:2. Som alltid när det gäller utvecklingen av priser på varor i internationell handel finns det skäl att framhålla den stora osäkerheten.

10.4 Löner och priser

De löneavtal för 1978 och 1979 som har slutits för huvuddelen av den privata arbetsmarknaden och det föreslagna borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften fr. o. m. den 1 juli 1978 har lagt grunden för en måttlig kostnadsökning de närmaste åren i Sverige. Inte heller prisimpulserna från utlandet väntas verka uppdrivande på inflationstakten.

Vid beräkningen av prisutvecklingen i den prismodell som tidigare nämnts har lönerna förutsatts öka med 7 96 per år både 1979 och 1980. För 1979 ligger den antagna löneutvecklingen i linje med redan slutna avtal när hänsyn har tagits till bl. a. löneglidning. Det kan vidare nämnas att de prisprognoser som framkommer ur modellen ligger väl under de prisgränser som har angetts i de nämnda löneavtalen. För 1980 har schablonmässigt antagits gälla samma utveckling som för 1979. I modellen antas vidare samma löneökning gälla för både den konkurrensutsatta och den skyddade delen av näringslivet.

De produktivitetsreserver som finns f. n. och den relativt snabba produktionsökning som beräkningarna visar på (vilket kommer att framgå nedan) gör det rimligt att räkna med en produktivitetsökning 1979 och 1980 som ligger över den långsiktiga trenden. Produktiviteten i industrin beräknas 1978 öka med 6 46. För 1979 och 1980 förutsätts en fortsatt snabb produktivitetsökning på 6 90 resp. 7 726. En bidragande orsak till den förväntat relativt snabba produktivitetsstegringen är att många som idag är sysselsatta utanför den direkta produktionen -— i utbildning, i reparations- och underhållsarbeten etc. — kommer att övergå till produktionsverksamhet när efterfrågan stiger. Även den minskning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna — företagsutbildning, arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten etc. — som torde kunna ske vid en ökad aktivitetsnivå väntas bidra något till produktivi-

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 180 Tabell 10: 3 Priser 1977—1980 Årlig procentuell förändring

1 I svenska kronor.

tetsökningen. Svårigheterna att göra säkra prognoser av denna variabel är självklart stora.

Genom en relativt långsam kostnadsutveckling både när det gäller löner och importerade råvaror och halvfabrikat finns det utrymme för en återhämtning av vinsterna 1979 och 1980. Vid prisberäkningarna har förutsatts att vinståterhämtningen inte blir större än att exportprisernas ökningstakt kan hållas i nivå med den internationella prisstegringen, dvs. att ”terms-of-trade” skall vara oförändrade. Det medger

till den nivå som rådde 1971 och 1972. I den skyddade sektorn antas också en viss vinståterhämtning komma att ske när efterfrågan stiger.

Huvudresultaten av prisberäkningarna återges i tabell 10: 3. Konsumentprisernas stegringstakt beräknas med utgångspunkt från den låga kostnadsökningen kunna begränsas till 5 ä 6 40 per år 1979 och 1980. De antaganden som har gjorts rörande lönernas och vinsternas utveckling de närmaste åren är centrala för prisprognosen. 1 tabellen anges också som jämförelse importprisernas utveckling.

10.5 Export

Exportprognoserna utgår från de förutsättningar som angivits ovan, nämligen att världshandeln uppvisar en måttlig tillväxt på 5 resp. 6 96 för 1979 och 1980 samt att de svenska exportpriserna inte stiger snabbare än världsmarknadspriserna (och priset på vår import). Dessutom har hänsyn tagits till effekterna av de relativprisförändringar som har beräknats ske t. o. m. 1978. :

För exporten av bearbetade varor spelar förskjutningar i relativpriserna en väsentlig roll. Stiger priserna på våra exportvaror snabbare än priserna på andra länders exportvaror får vi räkna med cen förlust av marknadsandelar för svensk export. På motsvarande sätt vinner svenska exportvaror marknadsandelar vid en sänkning av våra relativa exportpriser. Den fulla effekten av prisförändringen kan väntas mogna ut med en viss tidseftersläpning. Hur stor exportens elasticitet med avseende på relativprisförändringar är (dvs. med hur många procent exporten minskar när relativpriset stiger med en procent) och hur effekterna av denna

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 SS 181

Tabell 10: 4 Export 1977—-1980 Årlig procentuell volymförändring

1977 + 1978 — 1979 1980

Bcearbetade varor 0,3 "88,5 7 9 Råvaror | —2,5 5,5 6 7 Export av varor 0,2 5,6 5,8 7,9 Export av tjänster 1,4 0,9 2,0 2,0 Export av varor och tjänster 03 5,0. 5,5 7,5...

priskänslighet fördelar sig över tiden är mycket ovisst. Konjunkturinstitutet har tidigare räknat med att elasticiteten är sammanlagt 1,8 fördelat med 0,5, 0,7, 0,4 och 0,2 på första, andra, tredje resp. fjärde året. - :

Vid beräkningarna av exporten 1979 och 1980 har flera olika elasticitetstal och tidsfördelningar prövats. Efter dessa beräkningar har bedömningen gjorts för det första att de på exporten kvarvarande däm- : pande effekterna av relativprishöjningarna 1975 och 1976 torde vara mycket små eller kanske inga alls under 1979 och 1980. För det andra torde relativprissänkningarna 1977: och' 1978 komma att få en positiv inverkan på Sveriges marknadsandelar under 1979 och 1980.

Den prognos som bedömts som mest sannolik förutsätter att clasticiteten vid relativprishöjningar är högre än vid relativprissänkningar. Exportens priskänslighet med avseende på de relativprissänkningar som har förutsatts för 1977 och 1978 har antagits vara 1,3. Återhämtningen av marknadsandelar skulle då uppgå till ungefär 5 20 för 1979 och 1980 tillsammans. |

Fartygsexporten beräknas 1978 ligga på en volymnivå som är ca 55 lägre än 1976 års höga nivå. Exporten av fartyg kan väntas fortsätta att minska även de närmaste åren. Exporten av råvaror har antagits öka i samma takt som världshandeln. För tjänsteexporten har en måttlig ökning antagits. Exportprognoserna redovisas i tabell 10: 4.

10.6 Konsumtion

Den privata konsumtionsvolymen minskade 1977 med närmare 1 &. Även för 1978 förutses en minskning. För 1979 och '1980 har som redan nämnts lönerna förutsatts öka med 7 70 per år och priserna med 5,5 40 per år. Reallönerna skulle därmed öka med 1,5 Z& per år. Mot bakgrund av den allmänna bilden av ekonomin under 1979 och 1980 när det gäller exempelvis bytesbalansutveckling, kapacitetsutnyttjande och inflationsförväntningar, har en real ökning av den privata konsumtionen med 1,5 26 om året bedömts vara möjlig. Det innebär att den privata konsumtionen i kalkylen ökar i takt med reallönerna. 13 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga I. Bil.

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan | 182

Tabell 10: 5 Konsumtion 1977—1980 Årlig procentuell volymförändring

1977 1978 --:1979 — 1980

Den statliga konsumtionen har varit i stort sett oförändrad mellan ' 1976 och 1978. I långtidsbudgeten för den närmaste femårsperiodent!: anges den konsumtionstillväxt som följer av redan gjorda åtaganden till 0,5 %2 per år. Här har antagits att denna utveckling även gäller för 1979 och 1980. :

Den kommunala konsumtionen beräknas i kapitel 8 öka med ca 4 & : per år 1977 och 1978. De senast tillgängliga planerna i landsting och pri- märkommuner tyder på en ökningstakt om ca 3,6 % per år de närmaste åren. Emellertid finns det tecken som tyder på att dessa planer kan komma att nedrevideras något. Kommunalskatten har ökat kraftigt under 1970-talet, särskilt de senaste åren. Från 1970 till 1978 har medelutdebiteringen ökat från 21,00 kr. till 28,71 kr. per skattekrona. Motståndet mot ytterligare kommunala skattehöjningar torde ha vuxit. Av betydelse i sammanhanget är att den privata konsumtionen minskar 1977 och 1978. Ytterligare en faktor som verkar återhållande på den kommunala expansionen de närmaste åren är att kommunerna inte längre kommer att få kraftiga inkomsttillskott genom eftersläpningseffekten i systemet med utbetalning av kommunalskattemedel, ett förhållande som beskrivs närmare i kapitel 8. Sammantaget har de överväganden som gjorts medfört att den kommunala konsumtionen här har antagits öka något långsammare 1979 och 1980 än tidigare år. Prognoserna rörande konsumtionsutvecklingen sammanfattas i tabell 10: 5.

10.7 Investeringar

Industrins investeringar beräknas som framgår. av kapitel 7 minska med 16 46 1977 och 12 26 1978. Flera faktorer talar för att investeringsnivån åter kommer att öka 1979 och 1980.

Efterfrågeläget för industrins vidkommande förutses förbättras påtagligt under 1979 och 1980. Efterfrågeökningen kommer främst från exporten vilken i högre utsträckning än andra efterfrågekomponenter riktar sig enbart mot inhemsk produktion. Denna utveckling börjar redan 1978 och torde lägga grunden för mer positiva förväntningar rörande de 1 Redovisas i bilaga 2 till kompletteringspropositionen.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978' ee 2183

Tabell 10: 6 Industrins investeringar 1977—1980

framtida avsättningsmöjligheterna och därmed stimulera investeringarna. |

Den tidigare utvecklingen mot ctt allt lägre kapacitetsutnyttjande torde brytas redan 1978. De produktivitetsökningar som kan väntas 1979 och 1980 ligger över den långsiktiga trenden. Kapacitetsgapet kommer därmed att minska. Investeringsnivån beräknas 1978 ha kommit ner på en så låg nivå att kapitalstocken endast tillväxer mycket långsamt. Enligt schablonmässiga beräkningar skulle tillväxten i industrins realkapitalstock ha minskat från ca 3.96 1976 till ca 1 76 1978. Med ett successivt högre kapacitetsutnyttjande kan industrins investeringar åter öka. från den låga nivån 1978.

Vinsterna i industrin förväntas de närmaste åren återhämta sig. En förutsättning för detta är den relativt måttliga kostnadsökning som man kan räkna med både när det gäller lönekostnaden per producerad enhet och när det gäller priserna på importerade insatsvaror. Även återhämtningen av vinsterna torde verka stimulerande på investeringarna i industrin,

Varje prognos av industrins investeringar över en längre period är naturligtvis osäker. De faktorer som redovisas ovan gör det troligt att investeringsnivån stiger. Vid beräkningarna har ändå antagits en ganska måttlig ökning av investeringsaktiviteten i industrin. Ökningen motsvara halva nedgången mellan 1976 och 1978. Investeringsprognosen och några faktorer som kan inverka på investeringarna redovisas i tabell 10: 6.

Investeringarna i jord- och skogsbruket förutsätts öka något 1979 och 1980. Bedömningen baseras på preliminärt underlag till den avstämning av 1975 års långtidsutredning, som avses bli presenterad hösten 1978. Inom handeln finns ännu fram till 1980 en viss överkapacitet på grund av de stora investeringarna de senaste åren. Investeringsvolymen antas därför minska de närmaste åren. Handelsflottans investeringar förutses också minska relativt kraftigt. :

Bostadsinvesteringarna har beräknats med utgångspunkt från att ca 65 000 lägenheter påbörjas vardera året 1979 och 1980. Ökningen från 1978 antas falla på flerfamiljshus, medan småhusinvesteringarna antas ligga på samma nivå som 1978. Investeringarna i fritidshus väntas öka något de närmaste åren. Investeringsnivån vid de statliga myndigheterna

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan . . 184 '

Tabell 10: 7 Bruttoinvesteringar 1977— 1980

1977 1978 . 1979. 1980

och affärsverken antas vara densamma 1979 och 1980 som 1978. De kommunala investeringarna har förutsatts öka med 2 4 per år. De totala bruttoinvesteringarna redovisas i tabell 10: 7.

Lageravvecklingen 1978 beräknas bli mycket kraftig, se kapitel 7. Vid slutet av 1978 skulle en stor del av de överlager som delvis med statligt stöd byggdes upp under 1975 och 1976 vara avvecklade. Det finns därför anledning anta att lageravvecklingen 1979 kommer att bli långsammare än under 1978. Den relativt kraftiga produktionsökningen som förutses 1979 och 1980 kan vidare beräknas medföra en tendens till uppbyggnad av insatsvarulager. Under 1978 skulle denna tillsammans ” med cn viss fortsatt avveckling av färdigvarulagren kunna resultera i en mindre lageruppbyggnad när det gäller de totala lagren. I diagram 10: 1 | redovisas den utveckling av lagerkvoten i industrin som följer av de gjorda förutsättningarna.

Diagram 10:1 Lagerkvoten inom industrin 1963—1980

26F

2 fÅ

SN

183F

il OM

16

l I I - |

1965 1970 1975 1980

Anm. Lagerstocken i procent av bruttoproduktionen, båda räknade i 1975 års priser.

Källor: Ekonomidepartementet och statistiska centralbyrån.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 Mens 185

10.8 Produktion

I den reala modellen har produktionsutvecklingen i olika branscher beräknats. Produktionsutvecklingen är i modellkalkylerna en följd av antaganden beträffande tre faktorer. Den första utgörs av förändringar | i den slutliga efterfrågan — privat konsumtion, offentlig förbrukning, bruttoinvesteringar, lagerförändring och export. Den slutliga efterfrågan har fördelats på producerande bransch på grundval av historiska mönster och med hänsyn till det aktuella konjunkturläget. Som underlag har funnits de preliminära branschvisa försörjningsbalanser för 1963—1975 som används i arbetet med avstämningen av 1975 års långtidsutredning samt underlaget till den reviderade nationalbudgeten.

Den andra faktorn är utvecklingen av insatsleveranser mellan olika branscher och förädlingsvärdets andel av bruttoproduktionen. Efter mönster från långtidsutredningarna har insatskoefficienter och förädlingsvärdesandelar uppskattats för 1979 och 1980. Dessa styr i sin tur tillsammans med produktionsutvecklingen efterfrågan i form av insatsleveranser.

Den tredje faktorn är hur stor del av efterfrågan som tillgodoses genom import av varor och tjänster och hur stor del som tillgodoses genom hemmaproduktion. Det bestäms av de importfunktioner som redovisas i avsnittet om import nedan.

Den produktionsutveckling i enskilda branscher som framkommer i modellen är till sin natur osäker. Resultaten tyder emellertid på att industriproduktionen skulle öka med ca 5 40 1979 och ca 6 90 1980. Hela bruttonationalprodukten skulle komma att öka med ca 3,5—4 96 1979 och 4—4,5 4 1980.

10.9 Sysselsättning

Produktionsutvecklingen resulterar via de produktivitetsantaganden som har gjorts i en utveckling av arbetskraftsefterfrågan mätt i timmar. Översättningen av produktion till timmar och av timutveckling till antal sysselsatta personer är svår att göra. Likaså är osäkerhetsmarginalerna vida om man vid en jämförelse mellan det utbud av arbetskraft som kan

Tabell 10: 8 Sysselsättning i antal personer r 1979 och 1980 | Årlig förändring NS

1979 s 1980

Näringslivet 10000. . 20000

Prop. 1977/78: 150 . Bilaga 1 Reviderad finansplån =. - 186:

förutses försöker precisera om en viss produktionsutveckling medför en ökad arbetslöshet eller en brist på arbetskraft 1980. En felbedömning av exempelvis produktivitetsutvecklingen eller förändringen av antalet arbetade timmar per person med 1 2 per år under två år medför en felbedömning av antalet arbetslösa med 80 000 personer. Med denna reservation har ändå ett försök gjorts att översätta produktionskalkylerna till förändring av antal sysselsatta. .

Utbudet av arbetskraft i antal personer och i antal timmar har bestämts utifrån prognoser av befolkningens storlek i olika åldersgrupper och av förvärvsbenägenheter. Prognoserna bygger på de arbetskraftsprognoser för 1977---1983 som statistiska centralbyrån gör inför avstämningen av 1975 års långtidsutredning. Det har här förutsatts att den långsiktiga trend i arbetskraftsutbudet, som där redovisas, har uppnåtts 1980. Den totala utbudsökningen mellan 1978 och 1980 har uppskattats till ca 80 000 personer. Av utbudsökningen svarar befolkningens föränd-

ringar för 1/4 och ökad förvärvsintensitet för 3/4,

Antalet arbetade timmar per person minskade med i genomsnitt 1,4 70 per år 1974—1978. För 1979 och 1980 skulle minskningen bli något mindre. |

Kalkylerna av efterfrågan på arbetskraft tyder på att antalet syssclsatta skulle kunna öka med sammanlagt närmare 100 000 personer mellan 1978 och 1980. Ökningen faller på tjänstesektorerna. För industrins del kan man notera att de senaste årens tendens mot minskat antal sysselsatta bryts. Eftersom industrisysselsättningen minskade avsevärt 1977 och fortsätter nedgången 1978 skulle kalkylerna här innebära en förändring i positiv riktning redan mot slutet av 1978 eller första halvåret 1979. Än en gång måste kalkylernas osäkerhet och karaktär av räkneexempel betonas. Resultaten sammanfattas i tabell 10: 8.

10.10 Import

Liksom exportutvecklingen kan importutvecklingen de närmaste åren väntas bli påverkad av den relativa prissänkningen på svenska varor. En dämpning av varuimportens ökningstakt med ungefär 1 90 både 1979 och 1980 väntas bli följden av prisförskjutningarna.

Denna dämpning har införts i modellen som en given förutsättning. I övrigt bedöms varuimporten i modellen som en funktion av ett tiotal efterfrågevariabler. Det har därvid förutsatts att relativt höga importbenägenheter gäller 1979 och 1980. De svarar mot importbenägenheterna 1963—1965, 1968—1970 och 1972—1974. Varuimportens elasticitet med avseende på den totala efterfrågan blir med dessa förutsättningar ca 1,4 och med avseende på den inhemska efterfrågan 1,6 å 1,8. Tjänsteimporten har antagits öka med ett par procent per år 1979 och 1980. Importprognoserna redovisas i tabell 10: 9.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 eo 187

Tabell 10: 9 Import 1977—1980 Årlig procentuell volymförändring

"1977 1978 1979 1980

Import av varor -—4,5 —3,5 4,1 5,5 Import av tjänster 6,3 0,1 2,0 2,0 Import av varor och tjänster —3,1 —3,1 = 3,7 5,0

10.11¶Sammanfattning

Om den utveckling av export och import som beskrivits ovan omräknas till löpande priser och kompletteras med transfereringsbalansens utveckling så framkommer bytesbalansens saldo. De beräkningar som redovisas i tabell 10: 10 är i de flesta fall schablonmässiga men visar. ändå flera väsentliga tendenser. Den första är att underskottet på tjänsteoch transfereringsbalanserna växer mycket kraftigt. Tillsammans uppvisar de ett underskott på över 17 miljarder kr. 1980. Det krävs därför mycket kraftiga överskott på handelsbalansen för: att landet skall uppnå jämvikt i de utrikes betalningarna. Den andra tendensen är att handelsbalansen med de förutsättningar som kalkylen baseras på förbättras avsevärt mellan 1977 och 1980. Sammantaget innebär prognoserna en viss förbättring av bytesbalansen. Självfallet är prognosen behäftad med stora osäkerhetsmarginaler.

Avslutningsvis sammanfattas de olika prognoser som tidigare har redovisats i en försörjningsbalans, tabell 10: 11. Bruttonationalprodukten skulle komma att öka med 3,5-—4 26 1979 och 4—4,5 46 1980. Importen skulle, bl. a. till följd av relativprisförändringarna under 1977 och 1978, öka i väsentligt långsammare takt än exporten. Både den privata och offentliga konsumtionen skulle kunna öka inte oväsentligt utan att

Tabell 10: 10 Bytesbalans 1977—1980 Milj. kr., löpande priser

1977 1978 1979 1980

därav: räntor och utdelningar —2100 —3400 —3800 — 4700

gåvobistånd —2900 -—3400 +—4100 — 4600 Bytesbalans —14900 =—12200 =—12800 >—10 900

Prop. 1977/78: 150 Bilaga 1 Reviderad finansplan ' 188

Tabell 10: 11 Försörjningsbalans 1977—1980 Årlig procentuell förändring

1977 1978 — 1979 — 1980

BNP : —2,5 0,8 3,7 4,3 Import av varor —4,5 —3,5 = 4,1 5,5 Summa tillgång —2,9 -—0,1 = 3,7 4,5

1 Lagerinvesteringarnas och tjänstenettots förändringar är beräknade i procent av föregående års BNP. . :

bytesbalansens underskott försämras och utan att det uppstår överhettningstendenser på arbetsmarknaden. Bruttoninvesteringarna skulle åter ge ett positivt bidrag till efterfrågeökningen främst till följd av ökade industriinvesteringar och ökat bostadsbyggande. Lagerinvesteringarna - skulle 1979 och 1980 inte längre som tidigare år utgöra en återhållande faktor.

Bil. Reviderad nationalbudget 1978 = -- 189

BIHANG

Delprognoser och arbetsfördelning rörande den reviderade nationalbudgeten 1978

Av inledningen framgår vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom ekonomidepartementet (E) resp. konjunkturinstitutet (KT). Nedan redovisas detta i tablåform. Härutöver framgår E:s och KI:s bedömningar av utvecklingen inom olika delsektorer.

Sektor Avsnittet ut- Prognos, Io

format inom

E KI Privat konsumtion KI -1,0 —12 Offentlig konsumtion E 2,5 — Bruttoinvesteringar KI —0,9 —0,9