om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, m.m.

Prop. 1977/78: 38 Regeringens proposition

1977/78: 38

om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, m. m.;

beslutad den 3 november 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i

bifogade utdrag av regeringsprotokoll. |

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN SVEN ROMANUS

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till de ändringar i sekretesslagen som

behövs för att lagen fram till dess den kan ersättas med en helt ny sekretesslag skall stå i överensstämmelse med de nya regler i tryckfrihetsförordningen om

allmänna handlingars offentlighet som kommer att träda i kraft den I januari

1978. Till nyheterna hör att en enhetlig besvärsgång införs för ärenden som gäller utlämnande av allmänna handlingar på så sätt att kammarrätterna i

regel blir andra instans. I sammanhanget föreslås också ändringar i vissa andra lagar som innehåller sekretessregler.

Vidare förslås några ändringar i sekretesslagen som saknar samband med grundlagsändringarna. Dessa förslag avser en förstärkning av sekretessskyddet på vissa områden, t. ex. för statistiskt material. Å andra sidan föreslås att de regler som medger sekretess i planärenden och angående förmögenhetslängd skall upphävas.

Propositionen innehåller också ett förslag till lag som anger i vilka fall en föreskrift om tystnadsplikt skall bryta genom den s. k. meddelarfriheten, dvs. gälla också i fråga om meddelanden för offentliggörande i tryckt eller därmed jämställd skrift. I likhet med ändringarna i sekretesslagen skall den föreslagna

lagen gälla bara under en kortare övergångstid. Avsikten är att den därefter

skall ersättas med en reglering som skall samordnas med sekretessreglerna i

den nya sekretesslagen.

I Riksdagen 1977178. I saml. Nr 38

1¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1937:249) om inskränkningar i

rätten att utbekomma allmänna handlingar!

dels att 8 och 35 a §§ skall upphöra att gälla,

dels att 1, 3—-6,9, 11-13, 16, 17, 24, 31, 33-35, 36, 37 och 43 §§ skall ha nedan

angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 16 a och 40 a-c $$, av nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

N

Protokoll i regeringsärenden, vilka angå rikets förhållande till ffämmande makt eller vilka gälla försvarsmakten och avgöras av departementschef, må

icke utan regeringens tillstånd utlämnas tidigare än femtio år efter protokol-

lets datum.

Andra protokoll i regeringsären- Andra protokoll i regeringsärenden än i första stycket sägs må ej utan den än i första stycket sägs må ej regeringens tillstånd utlämnas tidi- utlämnas tidigare än två år e/ler den gare än två år efter protokollets längre tid som regeringen kan besluta, datum; regeringen obetaget att för- dock högst femtio år, efter protokolordna, att sådant protokoll ej må lets datum, om det kan antagas att utlämnas förrän viss längre tid, högst protokollets offentliggörande skulle

femtio år, förflutit från dess datum. medföra skada eller men för något av

de intressen som angivas i 2 kap. 28

första stycket tryckfrihetsförordning-

en. Regeringen kan för särskilt fall

besluta om utlämnande av protokoll

som nu sagts.

Vad i 2-36 §§ stadgas om handlingars hemlighållande har ej avseende å ovan omförmälda protokoll.

3§

Handlingar i ärenden vilka angå rikets förhållande till främmande makt må

allenast i de fall och i den ordning regeringen bestämmer utlämnas tidigare än femtio år efter handlingens datum.

Handlingar i ärenden, vilka, utan Handlingar i ärenden, vilka. utan

att vara av beskaffenhet som i första att vara av beskaffenhet som i första

stycket sägs, angå svensk myndig- stycket sägs, angå svensk myndig-

I Lagen omtryckt 1976:611.

Nuvarande lIvdelse Föreslagen Ivdelse

hets förbindelser med främmande hets förbindelser med främmande

makts myndigheter eller undersåtar makts myndigheter eller undersåtar

eller eljest röra främmande makt eller eljest röra främmande makt

eller dess förhållanden, må ej uran eller dess förhållanden, må ej utlämtillstånd av den myndighet som hand- nas tidigare än femtio år efter handlägger ärendet utlämnas tidigare än lingens datum, med mindre det är

femtio år efter handlingens datum. uppenbart att handlingens innehålmed mindre det är uppenbart att lande icke påkallas av hänsyn till

handlingens innehållande icke på- rikets säkerhet eller av internatiokallas av hänsyn till rikets säkerhet nella hänsyn. eller av internationella hänsyn.

48 Beträffande handlingar, som röra krigsmaktens mobilisering, sammandragning eller verksamhet under krigstid eller vid krigsfara, dess mobiliseringsförråd och mobiliseringsutrustning, rikets fästningsverk och övriga fasta

försvarsanstalter, örlogsstationer samt för krigsmakten avsedda varv och

fartyg, militära flygstationer samt för krigsmakten avsedda flygverkstäder och luftfartyg, militära positioner och minförsvar, annan för krigsbruk avsedd

materiels tekniska byggnad och beskaffenhet, för militärt ändamål avsedda

kommunikations- och förbindelseleder, experiment och uppfinningar eller ock civilförsvarets eller det psykologiska försvarets planläggning, äger regeringen, såframt handlingarnas offenliggörande kan skada rikets försvar eller eljest medföra våda för dess säkerhet, förordna, att de ej må utlämnas förrän viss tid från handlingens datum förflutit, dock högst femtio år, där ej

särskilda förhållanden påkalla hemlighållande under längre tid.

I fråga om handlingar rörande den allmänna ekonomiska försvarsbered-

skapen så ock beträffande handlingar, vilka röra produktion, handel.

bankrörelse, försäkringsrörelse, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt under krig, krigsfara eller andra utomordentliga, av krig föranledda

förhållanden, äger regeringen, såframt handlingarnas offentliggörande kan

skada rikets försvar, folkhushållningen eller näringslivets behöriga fortgång eller eljest medföra våda för rikets säkerhet, förordna, att de ej må utlämnas förrän viss tid, högst femtio år, förflutit från handlingens datum.

Med avseende å handlingar rörande signalskyddstjänsten inom totalförsvaret äger regeringen, såframt handlingarnas offentliggörande kan skada

rikets försvar, folkhushållningen eller näringslivets behöriga fortgång eller eljest medföra våda för rikets säkerhet, meddela förordnande, som i första

stycket sägs.

Vid tillämpningen av sekretessbe-

stämmelse som meddelats med stöd av

denna paragraf ankommer prövningen

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av begäran att få taga del av sådan av

statens lantmäteriverk eller sjöfarts-

verket upprättad handling, som inne-

håller kart- eller flygbildmaterial an-

gående anläggning av betydelse för

totalförsvaret eller data ur verkets

geodetiska arkiv, på det verk som

upprättat handlingen.

Prcc

Dagbok förd på fartyg som äges Dagbok förd på fartyg som äges

eller nyttjas av staten eller av eller nyttjas av staten eller av

kommun får, såvitt angår samman- kommun får, såvitt angår sammanstötning med annat fartyg, till vars stötning med annat fartyg, till vars

dagbok motsvarande tillgång icke dagbok motsvarande tillgång icke finnes, ej utan tillstånd av myndighet finnes, ej utlämnas förrän sjöförklaunder vars förvaltning fartvget hör ring eller undersökning enligt 314 §

utlämnas förrän sjöförklaring eller sjölagen hålles offentligt eller talan

undersökning enligt 3145 sjölagen väckts på grund av sammanstöt-

hålles offentligt eller talan väckts på ningen, eller fem år förflutit från det

grund av sammanstötningen, eller sammanstötningen ägde rum, om

fem år förflutit från det sammanstöt- det kan antagas att dagbokens offent-

ningen ägde rum. Detsamma gäller liggörande skulle försämra det allpå fartyget upprättad handling, som männas ställning i tvist på grund av enligt sjölagen jämställes med dag- sammanstötningen. Detsamma gäller bok i fråga om rätten att taga del på fartyget upprättad handling, som därav. enligt sjölagen jämställes med dag-

bok i fråga om rätten att taga del

därav.

Handlingar i ärende angående sjöförklaring med anledning av fartygs

sammanstötning med annat fartyg få, om sjöförklaringen icke hålles offentligt, ej utan redarens samtycke utlämnas förrän motsvarande utredning beträffande det andra fartyget blivit tillgänglig för den som vill taga del därav

eller fem år förflutit från det sammanstötningen ägde rum. Detsamma gäller i fråga om handlingar, som med anledning av fartygs sammanstötning med annat fartyg inkommit till sjöfartsverket eller upprättats där.

Bestämmelserna i andra stycket äga motsvarande tillämpning när utredning verkställes av särskild undersökningskommission enligt 314 3 sjölagen eller, beträffande fartyg som äges eller nyttjas av staten, av myndighet under vars förvaltning fartyget hör.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

Handlingar som upprättats eller Handlingar som upprättats eller

anskaffats för myndighets räkning anskaffats för myndighets räkning

till utredning i någon dess rättstvist till utredning i någon dess rättstvist

eller i statligt eller kommunalt före- eller i statligt eller kommunalt före-

tags rättstvist må ej uran myndighe- tags rättstvist må ej utlämnas förrän tens tillstånd utlämnas förrän saken saken blivit slutligen avgjord eller blivit slutligen avgjord eller tjugu år tjugu år förflutit från handlingens

förflutit från handlingens datum. datum, om det kan antagas att hand-

lingarnas offentliggörande skulle för-

sämra det allmännas elter företagets

ställning som part.

Pod

Handlingar innefattande redogö- Handlingar innefattande redogö-

relse för utredningar, experiment relse för utredningar. experiment eller prov av naturvetenskaplig eller eller prov av naturvetenskaplig eller teknisk art, som myndighet låtit teknisk art, som myndighet låtit

verkställa för det allmännas räkning, verkställa för det allmännas räkning,

må ej utan myndighetens tillstånd må ej utlämnas tidigare än tjugu år

utlämnas tidigare än tjugu år efter efter handlingens datum, om det kan

handlingens datum. antagas att handlingarnas offentliggö-

rande skulle medföra skada för det

allmänna.

H $

Uppgifter och anteckningar, vilka tillförts register som avses i lagen om

allmänt kriminalregister eller lagen om polisregister m. m., må ej utlämnas i annat fall eller annan ordning än där sägs.

Har uppgift om brott eller om den Har uppgift om brott eller om den som misstänkts, åtalats eller dömts som misstänkts, åtalats eller dömts

för brott lämnats till rikspolissty- för brott lämnats till rikspolisstyrelsen för databehandling inom relsen för databehandling inom

rättsväsendets informationssystem, rättsväsendets informationssystem, må, om ej annat följer av första må, om ej annat följer av första

stycket, uppgiften ej utlämnas från stycket, uppgiften ej utlämnas från

rikspolisstyrelsen i annat fall eller rikspolisstyrelsen, såvida det ej är annan ordning än regeringen bestäm- uppenbart att utlämnandet ej kommer mer. att missbrukas till men för enskild. Vid

utlämnande böra erforderliga förbe-

håll göras.

Utslag eller underrättelser, avse- Utslag eller underrättelser, avse-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ende svensk undersåte i utlandet ende svensk undersåte i utlandet

ådömt straff, vilka enligt överens- ådömt straff, vilka enligt Överenskommelse med främmande makt kommelse med främmande makt

överlämnats till svensk myndighet, överlämnats till svensk myndighet, så ock därom förda anteckningar, må så ock därom förda anteckningar, må ej utlämnas i annat fall eller annan ej utlämnas, såvida det ej är uppenordning än regeringen bestämmer. bart att utlämnandet ej kommer att

missbrukas till men för enskild. Vid ut-

lämnande böra erforderliga förbehåll

göras.

Vad i tredje stycket sägs gälle ock om uppgifter och anteckningar, tillhörande hos riksskatteverket fört straffregister rörande fylleri och vissa andra brott, belastningsuppgifter som tillförts körkortsregistret, ävensom särskilt register

som hos myndighet föres angående straff och tillrättavisningar som ådömts

eller tilldelats underlydande personal.

125 Hos myndighet vid fångvårdsan- Hos myndighet vid kriminalvårdsstalt eller arbetsanstalt upprättade anstalt, allmänt häkte eller arbetsanhandlingar rörande i anstalten inta- stalt upprättade handlingar rörande i gen person må ej i andra fall eller anstalten intagen person må ej

annan ordning än regeringen bestäm- utlämnas tidigare än sjuttio år efter

mer utlämnas tidigare än sjuttio år deras datum, såvida det ej är uppenefter deras datum. bart att utlämnandet ej kommer att

missbrukas till men för enskild. Fråga

om utlämnande prövas av kriminal-

vårdsstvrelsen. Vid utlämnande böra

erforderliga förbehåll göras. Detsamma gäller handlingar, vilka upprättats av befattningshavare inom skyddskonsulentorganisationen eller annan som fullgör skyddskonsulents uppgifter eller av övervakare eller den som anlitats såsom biträde vid övervakning, i den mån handlingarna röra personer som ställts under

övervakning efter dom å fängelse, skyddstillsyn, ungdomsfängelse, inter-

nering eller intagning i arbetsanstalt.

Kriminalvårdsnämnden, ungdoms- Hos kriminalvårdsnämnden, ungfängelsenämnden och internerings- domsfängelsenämnden, internerings-

nämnden samt Öövervakningsnämnd nämnden eller övervakningsnämnd

må förordna, att vad nu föreskrivits upprättade handlingar rörande person skall äga tillämpning även beträffande som är intagen i anstalt eller ställd viss hos nämnden upprättad handling under övervakning må ej utlämnas rörande person som är intagen i anstalt tidigare än sjuttio år efter deras

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

eller ställd under övervakning. Sådant datum, om det kan antagas att handförordnande må dock ej avse nämn- lingarnas offentliggörande skulle meddens beslut, som utfärdats särskilt eller föra men för den som berörs eller upptagits i protokoll. någon honom närstående. Vad nu

sagts gäller ej i fråga om beslut som

utfärdats särskilt eller upptagits i

protokoll.

Har uppgifter om den som häktats Har uppgifter om den som häktats eller dömts för brott eller beträffande eller dömts för brott eller beträffande vilken förordnats om intagning i vilken förordnats om intagning i arbetsanstalt tillförts av kriminal- arbetsanstalt tillförts av kriminalvårdsstyrelsen fört register inom vårdsstyrelsen fört register inom

rättsväsendets informationssystem, rättsväsendets informationssystem,

må uppgifterna ej utlämnas i annat må uppgifterna ej utlämnas, såvida

fall eller annan ordning än regeringen det ej är uppenbart att utlämnandet ej bestämmer. kommer att missbrukas till men för

enskild. Vid utlämnande böra erfor-

derliga förbehåll göras.

12 a §

Handlingar rörande säkerhets- Handlingar rörande säkerhetsoch bevakningsåtgärder med avse- och bevakningsåtgärder med avse-

ende på byggnader och lokaler, som ende på byggnader och lokaler, som användes i verksamhet för vilken användes i verksamhet för vilken

myndighet svarar, må ej utan myn- myndighet svarar, må ej utlämnas

dighetens tillstånd utlämnas tidigare tidigare än sjuttio år från deras

än sjuttio år från deras datum, såvida datum, såvida skäligen kan befaras skäligen kan befaras att handling- att handlingarnas offentliggörande arnas offentliggörande skulle mot- skulle motverka syftet med åtgärverka syftet med åtgärderna. derna.

135 Anteckningar i kyrkoböcker, folkregister och mantalsböcker ävensom

handlingar, vilka eljest röra kyrko- eller folkbokföringen, siälavården eller kyrkotukten, må i den mån de innehålla upplysning om enskilds personliga förhållanden, icke utan hans samtycke till annan utlämnas förrän sjuttio år

förflutit från anteckningens eller handlingens datum, såvida icke, med

hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande åstundas och omständigheterna i Övrigt trygghet kan anses vara för handen, att det ej kommer att

missbrukas till skada eller förklenande för den enskilde som avses eller för

hans nära anhöriga. Vid utlämnande böra erforderliga förbehåll göras.

Personuppgift, som ingår i sådant Personuppgift, som ingår i sådant

personregister som avses i datalagen = personregister Som avses i datalagen

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse (1973:289), må ej utlämnas, om det (1973:289), må ej utlämnas, om det finnes anledning antaga att uppgif- finnes anledning att antaga att ten skall användas för automatisk uppgiften skall användas för autodatabehandling i strid med datala- matisk databehandling i strid med

gen. Finnes anledning antaga att datalagen. Finnes anledning antaga personuppgift som nyss nämnts att personuppgift som nyss nämnts skall användas för automatisk data- skall användas för automatisk data-

behandling i utlandet, må uppgiften behandling i utlandet, må uppgiften utlämnas endast efter medgivande av utlämnas endast om det kan antagas

datainspektionen. Sådant medgivan- att utlämnandet icke kommer att de må lämnas endast om det kan medföra otillbörligt intrång i person-

antagas att utlämnandet av uppgiften lig integritet. Vid tillämpningen av icke kommer att medföra otillbörligt sistnämnda bestämmelse ankommer intrång i personlig integritet. det på datainspektionen att pröva

fråga om utlämnande.

16 §

För statlig eller kommunal stati- Åv myndighet eller enskild för stik lämnade uppgifter och myndig- statlig eller kommunal statistik läm-

hets bearbetningar därav må, så- nade uppgifter och myndighets bear-

framt de avse enskilda personer, betningar därav, vilka avse enskilda bolag eller andra enskilda samfällig- personer, bolag eller andra enskilda

heter, vilka äro angivna med namn samfälligheter och kunna hänföras till

eller annan identitetsbeteckning, icke dessa. må icke utlämnas förrän tjugu utlämnas förrän tjugu år från uppgif- år från uppgiftens datum förflutit, tens datum förfMutit, därest ej den därest ej den som däri avses som däri avses samtycker till ett samtycker till ett tidigare utlämtidigare utlämnande, eller ock, med nande, eller ock, med hänsyn till hänsyn till uppgiftens eller bearbet- uppgiftens eller bearbetningens na-

ningens natur eller det ändamål för tur eller det ändamål för vilket den

vilket den åstundas och omständig- åstundas och omständigheterna i heterna i övrigt, trygghet kan anses Övrigt, trygghet kan anses vara för vara för handen, att utlämnandet ej handen, att utlämnandet ej kommer

kommer att missbrukas till hans att missbrukas till hans skada.

skada.

Vad i första stycket sägs skall icke utgöra hinder för utlämnande, i de fall och i den ordning regeringen bestämmer, av lönestatistiska uppgifter till löntagarna för granskning av uppgifternas riktighet eller av bearbetningar av sådana uppgifter till förening av arbetsgivare eller arbetstagare för begag-

nande vid förhandlingar om löneuppgörelser eller förberedelser därtill. Då handling med stöd av första eller andra stycket utlämnas, böra erforderliga förbehåll göras.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 as

Handling rörande kryptering eller

därmed jämförlig åtgärd, vars ända-

mal är att mot obehörig åtkomst

skydda sådana uppgifter och bearbet-

ningar som avses i 16 X första stycket,

må ej utlämnas, såvida det kan

antagas att handlingens offentliggö-

rande skulle "motverka syftet med åtgärden.

17 § Till myndighet avlämnade uppgif- Till myndighet avlämnade uppgifter till ledning för taxering, som ter till ledning för taxering, som

avses i taxeringsförordningen, celler avses i taxeringsförordningen, eller

eljest för beräknande av skatt eller eljest för beräknande av skatt eller ock för beräknande av pensions- ock för beräknande av pensions-

grundande inkomst enligt lagen om grundande inkomst enligt lagen om

försäkring för allmän tilläggspension försäkring för allmän tilläggspension

eller av arbetsgivareavgift enligt eller av arbetsgivaravgift enligt för-

förordningen angående uppbörd av ordningen angående uppbörd av

avgifter enligt lagen om försäkring avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension, m. m. må för allmän tilläggspension, m. m. må

ej i andra fall än i därom gällande ej i andra fall än i därom gällande

författning stadgas utan den skatt- författning stadgas utan den skattskyldiges eller den för allmän skyldiges eller den för allmän tilläggspension försäkrades eller den tilläggspension försäkrades eller den avgiftsskyldiges samtycke utlämnas avgiftsskyldiges samtycke utlämnas

till annan tidigare än tjugu år efter till annan tidigare än tjugu år efter

uppgiftens datum. Vad nu sagts skall uppgiftens datum. Vad nu sagts skall även gälla beträffande handling, som även gälla beträffande handling, som upprättats av myndighet vid taxe- upprättats eller för granskning omringskontroll enligt taxeringsförord- händertagits av myndighet vid taxeningen eller eljest vid skattekontroil, ringskontroll enligt taxeringsförordvid beräknande av pensionsgrun- ningen eller eljest vid skattekontroll,

dande inkomst eller vid kontroll av vid beräknande av pensionsgrunuppgift för beräknande av arbetsgi- dande inkomst eller vid kontroll av

varavgift. Uppgift, som av aktie- uppgift för beräknande av arbetsgibolag eller ekonomisk förening läm- varavgift. Uppgift, som av aktiebolag nats taxeringsmyndighet till ledning eller ekonomisk förening lämnats vid värdesättning av aktier i bolaget taxeringsmyndighet tull ledning av

eller andelar i föreningen, må ej utan värdesättning av aktier i bolaget eller

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse samtycke av den som lämnat uppgif- andelar i föreningen, må ej utan ten utlämnas till annan tidigare än samtycke av den som lämnat uppgif-

tjugu år efter uppgiftens datum. Är ten utlämnas till annan tidigare än

det under pågående utredning röran- tjugu år efter uppgilftens datum. Är de någons taxering av synnerlig vikt det under pågående utredning röranatt innehållet i kontrolluppgift eller de någons taxering av synnerlig vikt annan för taxeringskontroll enligt att innehållet i kontrolluppgift eller taxeringsförordningen avsedd hand- annan för taxeringskontroll enligt

ling icke kommer till den skattskyl- taxeringsförordningen avsedd hand-

diges kännedom, må myndighet, ling icke kommer till den skattskylsom innehar handlingen, vägra att diges kännedom, må myndighet, utlämna denna. som innehar handlingen, vägra att

utlämna denna.

Förmögenhetslängd må ej utan den skattskyldiges samtycke utlämnas till annan tidigare än tjugu år efter längdens datum.

Handlingar i ärenden angående sådant förhandsbesked, som enligt vad

därom är särskilt stadgat kan meddelas i taxerings- eller skattefrågor, må ej

utan samtycke av den som sökt beskedet utlämnas till annan tidigare än tjugu år från handlingens datum.

Handlingar i ärenden angående befrielse från tillämpning av bestämmel-

serna om beräkning av skattepliktig realisationsvinst vid avyttring av aktier eller liknande egendom i samband med strukturrationalisering och angående rätt att erhålla avdrag vid taxeringen för avsättning till särskild nyanskatfningsfond må ej utan samtycke av den som sökt befrielse utlämnas till annan tidigare än tjugu år från handlingens datum.

24 N

Handling i ärende, som avses i lagen Handling hos förlikningsman, särom medling i arbetstvister, må, i den skild förlikhningsman eller medlings-

mån myndighet som handlägger ären- kommission må, i den mån den innedet så beslutar eller förbehåll enligt 7 § håller uppgift som har lämnats av part i

nämnda lag gjorts med avseende då arbetstvist, icke utlämnas tidigare än handlingen, icke utlämnas tidigare än tjugo år efter dess datum, om uppgiftstjugu år efter dess datum. lämnaren har gjort förbehåll därom.

31 N

Handlingar i ärende eller del av Handlingar i ärende eller del av

ärende, om vars hemlighållande ärende, om vars hemlighållande

stadgas i lagen (1934:437) för Sveri- stadgas i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank, må ej utan tillstånd av ges riksbank, må ej utlämnas tidigare

Nuvarande lIvdelse Föreslagen lvdelse fullmäktige i riksbanken eller av riks- än femtio år efter handlingens dagens finansutskott eller revisorer datum, såvida ej riksdagens finansututlämnas tidigare än femtio år efter skott för särskilt fall beslutar om handlingens datum. utlämnande dessförinnan.

33 Myndighet som har att ombesörja Handlingar som hänföra sig till

upptagande av lån äger besluta, att myndighets upplåningsverksamhet må handlingar som hänföra sig till upplå- ej utlämnas förrän tjugo år förflutit ningsverksamheten ej må utan myn- från handlingens datum, om det kan dighetens tillstånd utlämnas förrän viss antagas att handlingens offentliggötid, högst tjugu år, förflutit från hand- rande skulle försämra det allmännas ligens datum. ställning som låntagare, medföra ska-

da för enskild som berörs av uppgift i

handlingen eller motverka syttet med

beslutade eller förutsedda åtgärder

som rör rikets centrala finanspolitik,

penningpolitik eller valutapolitik.

34 Handlingar i ärenden angående Handlingar i ärenden angående förvärv, avyttrande eller upplåtelse förvärv, avyttrande eller upplåtelse

av egendom eller annat, som myn- av egendom eller annat som myn-

dighet äger förvalta, eller angående dighet äger förvalta, eller angående

transport som utföres av myndighet transport som utföres av myndighet

eller angående arbete som utföres för eller angående arbete som utföres för

myndighets behov annorledes än myndighets behov annorledes än genom dess egen eller annan myn- genom dess egen eller annan myndighets personal må icke, utan till- dighets personal må icke utlämnas stånd av den myndighet som hand- innan avtal slutits eller ärendet eljest lägger ärendet, utlämnas innan avtal slutförts, om det ej kan antagas att slutits eller ärendet eljest slutförts. handlingarnas offentliggörande kan Angår ärendet upphandling eller ske utan skada för det allmänna och utförande av arbete för statens enskild. Angår ärendet upphandling räkning eller försäljning av staten eller utförande av arbete för statens tillhörig lös egendom, skall likväl eller kommuns räkning eller försälj-

iakttagas, att i stadgad ordning ning av staten e/ler kommun villhörig infordrade och inkomna anbud, så lös egendom. skall likväl iakttagas.

ock andra handlingar som kunna att i stadgad ordning infordrade och tjäna till upplysning i vad mån anbud inkomna anbud, så ock andra hand-

i ärendet infordrats eller avgivits lingar som kunna tjäna till upplys-

eller som eljest avse dylika anbud. ning i vad mån anbud i ärendet icke före nämnda tidpunkt må infordrats eller avgivits eller som

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse utlämnas 1 vidare mån än för pröv- eljest avse dylika anbud, icke före

ning av anbud finnes nödvändigt nämnda tidpunkt må utlämnas i eller begäran om anbuds utbekom- vidare mån än för prövning av anbud

mande framställes av anbudsgiva- finnes nödvändigt eller begäran om ren. anbuds utbekommande framställes

av anbudsgivaren.

Då anledning därtill föreligger, äger Om det kan antagas att otfentliggövederbörande myndighet besluta, att rande av handlingar, som i första handlingar, som i första stycket stycket avses, skulle medföra skada avses, även efter där angiven för det allmänna eller enskild även

tidpunkt ej må utan myndighetens efter där angiven tidpunkt, må de ej tillstånd utlämnas. Beträffande andra heller därefter utlämnas. Beträffande

handlingar än sådana som angiva andra handlingar än sådana som

villkoren i slutna avtal må dvlikt angiva villkoren i slutna avtal må beslut avse en tid av högst tjugu år från dock utlämnande ej vägras sedan

nämnda tidpunkt. Vad anpår hand- tjugu år förflutit efter nämnda lingar, som angiva villkoren i slutna tidpunkt. Vad angår handlingar, som avtal rörande transport som utföres angiva villkoren i slutna avtal röranav myndighet eller rörande myndig- de transport som utföres av myndighets leverans av elektrisk kraft, gas, het eller rörande myndighets leve-

vatten eller dvlikt eller rörande rans av elektrisk kraft, gas, vatten försäljning av varor med vilka myn- eller dylikt eller rörande försäljning

dighet driver handel i affärsmässiga av varor med vilka myndighet driver former, må beslut meddelas högst för handel i affärsmässiga former. må tiden till dess två år eller, då myndig- utlämnande ej vägras sedan wvå år heten är att hänföra till statens elter, då myndigheten är att hänföra

affärsdrivande verk, fem år förflutit till statens affärsdrivande verk. fem från det avtalet fullgjorts eller upp- år förflutit från det avtalet fullgjorts

hört att gälla. Med avseende å hand- eHer upphört att gälla. Med avseende lingar, som angiva villkoren i slutna å handlingar, som angiva villkoren i avtal i andra ärenden, må beslut slutna avtal i andra ärenden, må meddelas högst för en tid av två år utlämnande ej vägras sedan två år

eller, då myndigheten är att hänföra eller, då myndigheten är att hänföra till statens affärsdrivande verk. fem till statens affärsdrivande verk, fem

år från det avtalet slöts. år förflutit från det avtalet slöts.

Beslut, vilka enligt andra stycket

meddelas av annan statsmyndighet än sådan som hör till eller Ilvder under

riksdagen, skola, där de icke gälla

allenast genom myndighetens försorg upprättade kostnadsberäkningar eller

prisbestämningar eller ock tjänsteutlåtanden som avse sådana, för varje

Nuvarande lydelse Föreslagen lIvdelse statsregleringsår, inom en månad efter dess utgång, anmälas till regeringen, som låter riksdagens revisorer därav undfå del.

Kommunalmyndighet har att be-

träffande tillämpningen av denna paragraf ställa sig till efterrättelse föreskrifter, vilka md hava meddelats av den myndighet som utövar den kommunala beslutanderätten.

Vad i denna paragraf stadgas har ej avseende å auktionsprotokoll.

34 a N

Beträffande handling, som inkom- Handling. som inkommit till eller mit till eller upprättats hos myndig- upprättats hos myndighet vilken är

het vilken är att hänföra till statens att hänföra till statens affärsdrivande affärsdrivande verk och som angår verk och som angår myndighetens

myndighetens affärs- eller driftför- affärs- eller driftförhållanden, må ej hållanden, äger regeringen förordna utlämnas förrän tjugu år förflutit att den ej må utan myndighetens från handlingens datum, om det kan

tillstånd utlämnas förrän viss tid, antagas att utlämnande skulle på

högst tjugu år, förflutit från hand- myndighetens bekostnad gynna nålingens datum, om det kan antagas gon som driver likartad rörelse.

att utlämnande skulle på myndighe- Detsamma gäller handling som angår

tens bekostnad gynna någon som affärs- eller driftförhållanden för driver likartad rörelse. myndighet som nyss sagts och som

inkommit till eller upprättats hos riks-

revisionsverket.

34 b 5

Handlingar, som inkommit till Handlingar. som inkommit till eller upprättats hos nämnden för eller upprättats hos nämnden för statens gruvegendom och som angå statens gruvegendom och som angå nämndens affärs- eller driftförhål- nämndens affärs- eller driftförhål-

landen, må ej utan nämndens tillstånd landen, må ej utlämnas förrän tjugo utlämnas förrän tjugo år förflutit från år förflutit från handlingens datum,

handlingens datum, om det kan om det kan antagas att utlämnande antagas att utlämnande skulle på skulle på nämndens bekostnad gynnämndens bekostnad gynna någon na någon som driver likartad rörelsom driver likartad rörelse. se.

35 §

Handlingar som innefatta utred- Handlingar som innefatta utredning eller förslag och som tillkommit ning eller försiag och som tillkommit

Nuvarande lIvdelse Föreslagen lIvdelse för att begagnas vid sådan förhand- för att begagnas vid sådan förhandling för slutande av kollektivavtal ling för slutande av kollektivavtal eller för annan reglering av anställ- eller för annan reglering av anställ-

ningsvillkor, vari myndighet. kom- ningsvillkor, vari myndighet, kommunsammanslutning eller statligt munsammanslutning eller statligt eller kommunalt företag har att eler kommunalt företag har att

deltaga, eller vid förberedelse till deltaga, eller vid förberedelse till sådan förhandling, må ej utan till- "sådan förhandling, må ej utlämnas

stånd av myndighet som anges i tredje förrän fem år förflutit från handstycket utlämnas förrän fem år lingens datum, om det kan antagas förflutit från handlingens datum. att handlingens offentliggörande skulle Har sådan handling upprättats hos försämra det allmännas eller statligt eller inkommit till riksdagens lö- eller kommunalt företags ställning som

nedelegation. må den dock ej hem- förhandlingspart. Har sådan handling

lighållas längre än till dess förhand- upprättats hos eller inkommit till

lingsöverenskommelse träffats eller riksdagens lönedelegation, må den förhandlingen eljest slutförts. dock ej hemlighållas längre än till

dess förhandlingsöverenskommelse

träffats eller förhandlingen eljest slutförts. Bestämmelserna i första stycket gälla även handlingar innefattande utredning eller förslag vilka från annan än myndighet inkommit för där

angivet ändamål, även om handlingen tillkommit i annat syfte.

Om tillstånd för statsmyndighet att Fråga om utlämnande av handling utlämna handling som avses i första som avses i första eller andra stycket eller andra stycket beslutar statens prövas av statens avtalsverk eller, om avtalsverk eller, om handlingen till- handlingen tillhör förhandlingsärenhör förhandlingsärende som utan de som utan avtalsverkets medveravtalsverkets medverkan handläg- kan handlägges av annan statlig ges av annan statlig myndighet. myndighet, av denna. Begär någon denna. Begär någon att hos riksda- att hos riksdagens lönedelegation gens Jlönedelegation utfå sådan utfå sådan handling, ankommer det handling, ankommer det dock på dock på lönedelegationen eller mynlönedelegationen eller myndighet, dighet som denna bestämmer, att

som denna bestämmer. att besluta i pröva utlämnandefrågan. Fråga om tillståndsfrågan. Om tillstånd för utlämnande av sådan handling hos

kommunalmyndighet an utlämna kommunalmyndighet prövas av den

sådan handling beslutar den förval- förvaltande myndighet i kommunen

tande myndighet i kommunen som som handlägger löneärenden eller,

handlägger löneärenden eller, om om handlingen tillhör förhandlingshandlingen tillhör förhandlingsären- ärende som utan nämnda myndig-

de som utan nämnda myndighets hets medverkan handlägges av anmedverkan handlägges av annan nan myndighet i kommunen, av

Nuvarande lIvdelse Föreslagen Ivdelse

myndighet i kommunen. denna denna myndighet. myndighet.

Första stycket utgör icke hinder för utlämnande av handling enligt 18 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Vid utlämnande böra erforderliga förbehåll göras.

36 §

Har förhandling i mål vid domstol hållits inom stängda dörrar, må protokoll över sådan förhandling jämte annan dylik uppteckning samt därvid företedda handlingar icke utan domstolens tillstånd utlämnas. innan målet blivit skilt från dess handläggning. Domstolen äger ock i avbidan på sådan förhandling besluta att handlingar, som inkomma i målet icke utan dess

tillstånd må utlämnas: har förhandling hållits inom stängda dörrar, må sådant beslut meddelas beträffande handlingar, som därefter inkomma. Förekommer, då domstolen skiljer målet från sig, handling som enligt

första stycket ej må utlämnas, äger domstolen förordna att handling som nu sagts så ock dom eller beslut, som avkunnats inom stängda dörrar, ej må utan domstolens tillstånd utlämnas, innan viss tid förflutit, i intet fall längre än

sjuttio år från dagen för förordnandet. Är handlingen sådan att den enligt bestämmelse i 1-34§§ celler föreskrift, som meddelats med stöd därav, ej må

utlämnas till envar, må domstolens förordnande innehålla att vad sålunda är stadgat om handlingens utlämnande skall äga tillämpning.

Fullföljes talan i mål, vari förordnande enligt andra stycket gäller, må ej heller handlingar, som därefter inkomma eller hos högre rätt upprättas i målet, utan rättens tillstånd utlämnas, innan förhandling i målet hållits eller,

då förhandling ej äger rum, rätten skilt målet från sig. På högre rätt

ankommer, då rätten skiljer målet från sig, ej mindre att pröva förordnande som lägre rätt meddelat än även, om anledning därtill finnes, att med avseende å den högre rättens handlingar i målet meddela förordnande enligt andra stycket.

Är på grund av förordnande enligt Vad ovan föreskrivits om domstols 284 mom. tredje stycket uryckfrihets- tillstånd tull utlämnande av handling förordningen allenast viss myndig- skall ej gälla, om med stöd av 2 kap. het behörig att pröva fråga om hand- 14 X andra stycket tryckfrihetsförordlings utlämnande, må domstol icke ningen genom förordning föreskrivits

utan denna myndighets samtycke att endast viss myndighet får pröva lämna tillstånd till utlämnande. fråga om handlings utlämnande. /

sådant fall skall domstolen i stället

genast hänskjuta begäran om utläm-

Kände till behörig myndighet.

Protokoll över förhandling jämte annan dylik uppteckning i mål vid

domstol samt handlingar, som företetts vid förhandlingen, så ock beslut och

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse dom i målet må ej hemlighållas i vidare mån än som följer av denna paragraf. Vad i denna paragraf är stadgat om mål skall äga motsvarande

tillämpning beträffande ärende.

Beslut eller förordnande enligt den-

na paragraf att handling ej må

utlämnas får endast avse handling vars

offentliggörande kan antagas medföra

skada eller men för något av de

intressen som angivas i 2 kap. 2X

första stycket tryckfrihetsförordning-

en.

37 §

Där enligt regeringens jämlikt Där enligt regeringens jämlikt

denna lag middelade förordnande denna lag meddelade förordnande eller enligt beslut, vilket jämlikt handlingar ej må utlämnas, äger bemyndigande i denna lag meddelats regeringen utan hinder därav förord-

av annan statsmyndighet än sådan na om utlämnande. Så ock äger

som hör till eller lyder under riksda- regeringen utan hinder av 3 + andra

gen, handlingar ej må utlämnas, så stycket, 5 § första stycket, 6 och 9 §§. ock där enligt denna lag för hand- 11 SN andra-fjärde styckena, 12 och

lingars utlämnande erfordras tillstånd Da sy, I3§ andra stycket, 16 as

av dylik myndighet, äger regeringen samt 33-36 §§ för särskilt fall besluta utan hinder därav förordna om om utlämnande av handlingar som ej utlämnande. förvaras hos riksdagen eller myndighet

under riksdagen.

40 av

Åv 2 kap. 14 § andra stycket tryck-

frihetsförordningen framgår att Iråga

om utlämnande av allmän handling till

enskild prövas av den myndighet som

förvarar handlingen. om ej annat är

särskilt föreskrivet.

Svarar viss befatuningshavare vid

myndighet enligt arbetsordning eller

särskilt beslut för vården av handling,

ankommer det på honom att i första

hand pröva fråga om handlingens

utlämnande. I tveksamma fall skall

han hänskjuta frågan till myndighe-

ten, om det kan ske utan omgång.

Vägrar han att utlämna handling eller

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utlämnar han handling med förbehåll som inskränker sökandens rätt att förfoga över handlingen, skall han, om sökanden begär det, hänskjuta frågan

till myndigheten.

40b5 Mot beslut varigenom myndighet

har avslagit enskilds begäran att få

taga del av handling eller utlämnat

allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa

dess innehåll eller annars förfoga över

den, får sökanden föra talan genom besvär. Om ej annat följer av andra — fjärde styckena föres sådan talan hos

kammarrätten eller, såvitt gäller kam-

marrätts beslut i där väckt ärende, hos regeringsrätten.

Har beslut som avses i första stycket

meddelats av allmän underrätt och rör det handling i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet, föres talan mot beslutet hos hovrätten. Talan mot motsvarande beslut av hovrätt i där väckt eller dit fullföljt ärende föres hos högsta domstolen. Vid talan mot allmän domstols beslut äga bestämmelserna i rättegångsbalken om besvär motsvarande tillämpning.

Första och andra styckena gälla ej för beslut av riksdagen, regeringen, högsta domstolen eller regeringsrätten.

Altt.talan mot beslut av statsråd skall föras hos regeringen föreskrives i 2 kap. 15 tryckfrihetsförordningen.

Angående rätt att föra talan mot

beslut av myndighet som lyder under

riksdagen är särskilt föreskrivet.

2 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

40.c$

Finnes skäl till antagande att hinder

mot utlämnande av allmän handling

föreligger enligt denna lag eller annan

författning, får myndighet utmärka

detta genom särskild anteckning. Så-

dan anteckning skall innehålla beteck-

ningen hemlig samt ange tillämplig

sekretessbestämmelse, dagen för an-

teckningen och den myndighet som har

låtit göra den.

Har genom förordning meddelats

föreskrift att fråga om utlämnande till

enskild av allmän handling, som är av

synnerlig betydelse för rikets säkerhet,

får prövas endast av viss myndighet.

skall handling som avses med sådan

föreskrift så snart det kan ske förses

med anteckning enligt första stycket.

Anteckningen skall innehålla uppgift

om vilken myndighet som är behörig

att pröva fråga om utlämnande.

Att begäran om utlämnande i fall

som avses i andra stycket genast skall

hänskjutas till behörig myndighet

framgår av 2 kap. 14 § andra stycket

trycktrihetsförordningen.

43 § I följd av vad i $ 2 tryckfrihetsför- Vid tillämpningen av denna lag

ordningen är stadgat skall i denna lag skola med myndighet jämställas riks-

med myndighet förstås dagen, allmänt kyrkomöte och beslu-

dels statsdepartementen och kom- tande kommunal församling. mandoexpeditionerna, riksdagen och Vad som föreskrives i tryckfrihetsallmänna kyrkomötet, deras avdel- förordningen om rätt att taga del av ningar, utskott, nämnder, deputerade handlingar hos myndighet skall i och revisorer, domstolar och ämbets- tillämpliga delar gälla också handverk samt övriga till statens förvaltning lingar hos notarius publicus och, såvitt

hörande myndigheter och inrättning- angår verksamhet för obligatorisk

ar, nämnder, kommissioner och kom- besiktning av fordon, Aktiebolaget mittéer (statsmyndighet), Svensk Bilprovning. Nu angivna organ

dels ock alla till kommunal styrelse skola vid tillämpningen av denna lag

Prop. 1977/78: 38 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse eller förvaltning hörande stämmor och — jämställas med myndighet. representationer, myndigheter, styrelser, kollegier, nämnder, råd. kommis- Ssioner, revisorer, utskott och kommittéer jämte underlydande verk och inrättningar (kommunalmyndighen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978. Har talan mot beslut, som har meddelats före den I januari 1978, efter nämnda dag fullföljts hos myndighet som då ej längre är behörig att pröva besvären, skall den myndigheten

överlämna besvären till myndighet som är behörig enligt de nya bestämmelserna.

2¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank

Härigenom föreskrives att 35 8 lagen (1934:437) för Sveriges riksbank skall

ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

35 8! Följande ärenden i riksbanken Följande ärenden i riksbanken

skola hållas hemliga: kreditärenden skola hållas hemliga, om det ej kan

och sådana ärenden, som omför- antagas att de kunna offentliggöras

mälas i 14-16 §§, ävensom andra utan skada för riksbanken och den ärenden, som röra kunders förhål- ärendet eljest rör: kreditärenden och landen till riksbanken eller annan sådana ärenden, som omförmälas i kreditinrättning; ärenden av pen- 14-16 §§, ävensom andra ärenden, ningpolitisk natur beträffande vilka som röra kunders förhållanden till fullmäktige finna, att deras offentlig- riksbanken eller annan kreditinrättgörande kunde medföra skada för ning; ärenden av penningpolitisk

riksbanken; frågor om tillverkning nätur: frågor om tillverkning och

och kontroll av banksedlar samt om kontroll av banksedlar samt om vården av riksbankens behållning- vården av riksbankens behållning-

ar. ar. Utöver vad som följer av första Utöver vad som följer av första

stycket skola ärenden enligt lagen stycket skola ärenden enligt lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel (1974:922) om kreditpolitiska medel

hållas hemliga, såvitt avser uppgifter hållas hemliga, såvitt avser uppgifter

om kreditinstituts eller annan upp- om kreditinstituts eller annan uppgiltsskyldigs affärs- eller driftförhål- giltsskyldigs affärs- eller driftförhållanden, dock endast i den mån landen, dock endast i den mån uppgifternas offentliggörande kunna uppgifternas offentliggörande kan vara till skada för den uppgiftsskyl- vara till skada för den uppgiftsskyldige. dige.

Överläggningar och beslut i frågor, som avses I första eller andra stycket, skola upptagas i särskilt protokoll, vars innehåll ej må yppas förrän femtio år efter protokollers datum, där ej riksda-

gens finansutskott. dess revisorer eller

fullmäktige i riksbanken anse sådant tidigare kunna ske utan skada för riksbanken eller för uppgiftsskyldig

som avses i andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

I Senaste lydelse 1974:923.

3¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister

Härigenom föreskrives att 9 och 125§ lagen (1963:197) om allmänt

kriminalregister skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 a

Till enskild må utdrag av registret Till enskild må utdrag av registret beträffande honom lämnas beträffande honom lämnas

IL. om regeringen medgivit, att 1. om han behöver utdraget för att utdrag av registret må utlämnas för få tillstånd att inresa, vistas, bosätta visst ändamål och den enskilde styrker sig eller arbeta i främmande stat och att utdraget avses för sådant ändamål: regeringen i förordning medgivit såeller dant utlämnande; eller

2. om i annat fall, där den enskilde 2. omi annat fall, där den enskilde

styrkt, att hans rätt är beroende av styrkt, att hans rätt är beroende av upplysning ur registret, regeringen upplysning ur registret, regeringen givit tillstånd därtill. givit ullstånd därull.

128?

Till den officiella statistiken skola meddelas erforderliga utdrag av registret. Upplysning må dock icke lämnas om namnen på dem utdragen avse.

För vetenskaplig eller därmed För vetenskaplig eller därmed jämförlig undersökning må uppgif- jämförlig undersökning må uppgif-

ter och anteckningar, som tillförts ter och anteckningar. som tillförts registret, utlämnas i de fall och den registret, utlämnas, såvida trygghet ordning regeringen eller, efter rege- kan anses vara för handen att det ej ringens bemyndigande, rikspolisstyrel- kommer att missbrukas till men för sen bestämmer. enskild. Fråga om utlämnande prövas

av rikspolisstyrelsen. Vid utlämnande

till enskild böra erforderliga förbehåll

meddelas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

! Senaste lydelse 1975:13. ? Senaste lydelse 1975:13.

3 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 38

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m. m.

Härigenom föreskrives att 3 och 9 §§ lagen (1965:94) om polisregister m. m.

skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33!

Utdrag av eller upplysning om Utdrag av eller upplysning om innehållet i polisregister skall med- innehållet i polisregister skall med-

delas, när framställning därom göres delas, när framställning därom göres av av

1. justitiekanslern, riksdagens 1. justitiekanslern, riksdagens ombudsmän, rikspolisstyrelsen, den : ombudsmän, rikspolisstyrelsen, den centrala — utlänningsmyndigheten, centrala — utlänningsmyndigheten,

länsstyrelse, länsrätt, polischef eller länsstyrelse, länsrätt. polischef eller

allmän åklagare; allmän åklagare:

2. annan myndighet, om och i den 2. annan myndighet, om och i den

mån regeringen för visst slag av mån regeringen för visst slag av

ärenden eller för särskilt fall ger ärenden eller för särskilt fall ger tillstånd därtill: tillstånd därtill;

3. enskild, om regeringen medger 3. enskild, om han behöver utdraatt utdrag meddelas för visst ändamål get för att ta till vara sin rätt i främ-

och den enskilde styrker att utdraget mande stat, för att få tillstånd att

avses för sådant ändamål eller om i inresa, vistas, bosätta sig eller arbeta i annant fall, där den enskilde styrker främmande stat eller för att pröva att hans rätt är beroende av upplys- fråga om anställning eller uppdrag i ning ur registret, regeringen medger verksamhet som avser värd eller som att upplysningen meddelas. är av betydelse för rikets säkerhet och

regeringen i förordning medgivit att

utdrag eller upplysning lämnas för

sådant ändamål eller. i annat fall, om

den enskilde styrker att hans rätt är

beroende av upplysning ur registret

och regeringen medger att upplys-

ningen meddelas.

93 Till den officiella statistiken skola meddelas erforderliga uppgifter från

polisregister. Upplysning må dock icke lämnas om namnen på dem uppgifterna avse. I Senaste lydelse 1975:721. 2 Senaste lydelse 1975:721.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lIvdelse

För vetenskaplig eller därmed För vetenskaplig eller . därmed

jämförlig undersökning må uppgif- jämförlig undersökning må uppgif-

ter och anteckningar, som tillförts ter och anteckningar. som tillförts

polisregister, utlämnas i de fall och polisregister, utlämnas. såvida trygg-

den ordning regeringen eller, efter het kan anses vara för handen att det regeringens bemyndigande, rikspolis- ej kommer att missbrukas till men för styrelsen bestämmer. enskild. Fråga om utlämnande prövas

av rikspolisstyrelsen. Vid utlämnande

till enskild böra erforderliga förbehåll

göras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

5¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1936:56) om socialregister -

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1936:56) om socialregister

dels att i 7a 8 ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”, dels att 7 5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

78?

I 55 omförmälda myndigheter, styrelser, nämnder, bolag och kassor ävensom kommunalt organ, som i annan kommun för socialregister, äro

berättigade att efter framställning erhålla för sin verksamhet erforderliga uppgifter från registret beträffande viss angiven person. Sådan rätt till-

kommer ock riksbanken och dess ortsombud vid behandlingen av frågor

rörande statliga bosättningslån.

Konungen eller myndighet som För vetenskaplig eller därmed jäm- Konungen bestämmer må för särskilt förlig undersökning må uppgifter från fall medgiva, att uppgifter från social- socialregister utlämnas till enskild. register utlämnas till enskild för veten- såvida trygghet kan anses vara för skaplig eller annan jämförlig under- handen att det ej kommer att miss- Sökning. brukas till men för enskild. Fråga om

utlämnande prövas av socialstyrelsen.

Vid utlämnande böra erforderliga

förbehåll göras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

I Senaste lydelse av 7 a XY 1940:438. 2 Senaste lydelse 1961:190.

6¶Förslag till Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Härigenom föreskrives att 35 § förvaltningsprocesslagen ( 1971:291) skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande tydelse Föreslagen lydelse

358 Besvär över kammarriättens beslut i fråga som fullföljts till eller underställts

kammarrätten prövas av regeringsrätten endast om regeringsrätten meddelat prövningstillstånd. Meddelas ej prövningstillstånd, står kammarrättens beslut fast. Erinran därom skall intagas i regeringsrättens beslut.

Att prövningstillstånd ej behövs i mål

om utlämnande av allmän handling

framgår av 2 kap. 13 § trvckfrihetsför-

ordningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978. I fråga om prövningstillstånd gäller äldre bestämmelser beträffande talan mot beslut som har meddelats före den I januari 1978.

7 Förslag till

Lag om ansvar på tryckfrihetsförordningens område för brott mot tystnadsplikt

Härigenom föreskrivs följande.

15 Den som på sätt som avses i 7 kap. 3 § första stycket 3 tryckfrihetsför-

ordningen uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt får fällas till ansvar därför endast om fråga är om tystnadsplikt som

1. föreskrives i 3 kap. 3 X tryckfrihetsförordningen eller 9 § radioansvarighetslagen (1966:756),

2. avser sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt samt följer av författning som har tillkommit genom sam fällt beslut av Konungen och riksdagen eller av lag som har beslutats efter den 31

december 1974 men före den 1 januari 1978,

3. följer av förordnande av domstol eller undersökningsledare i brottmål eller av myndighets förbehåll vid utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar.

28 I enlighet med vad som föreskrives i 7 kap. 5 § 3 tryckfrihetsförordningen

skall såsom otillåtet offentliggörande i tryckt skrift eller därmed jämställd

skrift anses sådan enligt lag straffbar gärning som innefattar röjande av uppgift. varigenom den som enligt 8 kap. nämnda förordning svarar för

skriften uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt som avses i I 3.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

Utdrag JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1977-11-03

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Romanus

Proposition om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, m. m.

1¶Inledning

I Sverige har sedan länge gällt att myndigheternas handlingar i princip är allmänt tillgängliga. De grundläggande bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet återfinns i 2 kap. i 1949 års tryckfrihetsförordning, TF, (omtryckt 1976:955). De föreskrifter som innebär begränsningar av handlingsoffentligheten är intagna främst i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (omtryckt 1976:611, ändrad senast 1977:442), den s. k. sekretesslagen.

På grundval av förslag av den år 1969 tillkallade offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (OSK)i betänkandet (SOU 1975:22) Lag om allmänna handlingar beslutade riksdagen år 1976 om ny lydelse av 2 kap. TF (prop. 1975/76:160, KU 1975/76:48, rskr 1975/76:324, KU 1976/77:1, rskr 1976/77:2, SFS 1976:954). De nya grundlagsreglerna kommer att träda i kraft den I januari 1978.

Det förutsattes vid riksdagens beslut om ändring i 2 kap. TF att grundlagsreglerna skulle kompletteras med nya regler om handlingssekretess vilka skulle ersätta 1937 års sekretesslag. Riksdagen uttalade i sammanhanget också önskemål om en samordning i både tekniskt och sakligt hänseende

mellan den blivande lagstiftningen om handlingssekretess och reglerna om

tystnadsplikt för personer it allmän tjänst. Förslag till regler av senast nämnt

slag hade framlagts av den år 1975 tillkallade tystnadspliktskommittén (TK) i

betänkandet (SOU 1975:102) Yttrandefrihet och tystnadsplikt.

Vid sidan av de nyss nämnda ändringarna i 2 kap. TF beslutade riksdagen

år 1976 en omfattande partiell reform av det tryckfrihetsrättsliga regelsystemet (prop. 1975/76:204, KU 1975/76:54, rskr 1975/76:394, KU 1976/77:1, rskr 1976/77:2, SFS 1976:955). Ett av inslagen i denna reform utgjordes av nya regler om den s. k. meddelarfriheten, dvs. friheten att, oberoende av vad som annars gäller, lämna meddelanden t. ex. till en tidningsredaktion för att de skall offentliggöras i tryckt skrift. De hittillsvarande grundlagsreglerna innebär bl. a. att meddelarfrihet inte föreligger för en offentlig funktionär i de fall då denne är underkastad tystnadsplikt som har föreskrivits i lag. Enligt TF:s nya bestämmelser i ämnet skall i fråga om såväl offentliga funktionärer som andra personer föreskrifter om tystnadsplikt i stället bryta igenom meddelarfriheten i de fall som anges i en särskild lag. Förslag till en sådan lag återfinns i TK:s nyss nämnda betänkande.

Det har under arbetet inom justitiedepartementet med den nya lagstiftningen om handlingssekretess och tystnadsplikt befunnits lämpligt att ersätta 1937 års sekretesslag och de många utspridda regler om tystnadsplikt för offentliga funktionärer som återfinns i gällande rätt med en enda sekretesslag . som reglerar både handlingssekretess och tystnadsplikt. De särskilda lagreglerna om undantag från meddelarfriheten har också ansetts böra få sin plats i den nya sekretesslagen. Med hänsyn till att en lagstiftning av nu nämnt zlag i systematiskt hänseende skiljer sig ganska mycket såväl från gällande ordning som från kommittéförslagen har jag funnit det påkallat att låta remissbehandla ett i promemorieform framlagt förslag till ny sekretesslag (Ds Ju 1977:1 och 11) innan en proposition i frågan föreläggs riksdagen. Till följd härav kan ny sekretesslagstiftning träda i kraft tidigast den 1 januari 1979.

Med hänsvn till att de nya reglerna i 2 kap. TF i sak ligger mycket nära den hittillsvarande regleringen kan 1937 års sekretesslag till mycket stor del gälla också efter den I januari 1978 fram till dess den nya sekretesslagstiftningen träder i kraft. Vissa ändringar måste emellertid företas för att 1937 års lag skall stå i överensstämmelse med de nya grundlagsreglerna. Av samma skäl måste ändringar göras i vissa lagar till vilka 1937 års lag hänvisar. Det är vidare nödvändigt att redan nu i lag ange vilka undantag från meddelarfriheten som skall gälla fram till dess att mera definitiva bestämmelser i frågan kan träda i kraft.

Det är härutöver lämpligt att redan i detta sammanhang tillgodose vissa särskilt angelägna sekretessbehov genom tillägg till sekretesslagens bestämmelser. Dessa tillägg avser statistiksekretessen, sekretessen i skatteärenden och sekretess hos riksrevisionsverket. Vidare finns anledning att i sammanhanget ta upp frågan om upphävande av vissa sekretessbestämmelser.

2¶Förslagen till ändringar som föranleds av de nya reglerna i 2 kap. TF

De ändringar i sekretesslagen som nödvändiggörs av de nya föreskrifterna i 2 kap. TF är av olika slag.

Bestämmelsen i 35 a X sekretesslagen om sekretess för vissa handlingar hos karolinska institutets nobelkommitté saknar stöd i den uppräkning av sekretessgrunder som finns intagen i 2 kap. 2§ första stycket TF (jfr SOU 1975:22 s. 122 f). Paragrafen måste därför nu upphävas.

Åtskilliga bestämmelser i sekretesslagen uppfyller knappast kravet i 2 kap. 23 andra stycket TF att begränsningarna av rätten att ta del av allmänna handlingar skall anges noga. Det är f. n. inte ovanligt att en myndighet har befogenhet att i fråga om handlingar av visst slag fritt besluta om dessa skall

vara sekretessbelagda eller ej. Ibland är regleringen utformad på så sätt att det

krävs ett särskilt beslut för att sekretess skall gälla. I andra fall är sekretess huvudregel men myndigheterna ges en formellt obegränsad rätt att besluta om undantag från denna. Vanligen är regler av denna senare typ utformade så

att viss myndighets tillstånd krävs för utlämnande. Propositionsförslaget

innebär i fråga om de här avsedda bestämmelserna att rätten att skönsmässigt besluta om sekretess resp. undantag från sekretessen i princip försvinner och

att det sekretesskyddade området i stället normalt avgränsas med hjälp av

skaderekvisit, dvs. krav att röjandet av en uppgift skall medföra viss skaderisk. Dessa rekvisit har i de flesta fall hämtats från det promemorieförslag till ny sekretesslag som jag har nämnt i det föregående. Ändringar av nu avsett slag föreslås i fråga om 1 § andra stycket (vissa regeringsprotokoll), 5 § (dagbok på fartyg). 6 § (handlingar som har samband med rättstvist där det

allmänna är part), 9 I (handlingar angående utredningar m. m.), 12 § tredje

stycket (vissa handlingar inom kriminalvården), 24 § (handlingar hos förlikningsman etc), 31 § samt 35 X lagen (1934:437) för Sveriges riksbank (35 3

ändrad senast 1974:923) (handlingar i vissa ärenden hos riksbanken), 33 3 (handlingar som hänför sig till myndighets upplåningsverksamhet), 34 §

(handlingar i ärenden om förvärv, avyttrande eller upplåtelse av egendom

etc.), 35 § (handlingar som skall begagnas vid förhandling för slutande av kollektivavtal etc.) samt 36 § (handlingar hos domstol).

I de fall där möjligheten för myndighet att skönsmässigt lämna tillstånd till utlämnande utmönstras och sekretessregeln i stället förses med ett skaderekvisit, måste förebyggas att effekten blir att utlämnande i vissa fall inte längre är tillåtet. För att möjliggöra utlämnande i samma utsträckning som enligt gällande ordning bör dispensregeln i 37 8 sekretesslagen jämkas något.

I ganska många paragrafer i sekretesslagen föreskrivs utlämnande ”i de fall och i den ordning regeringen bestämmer”. Föreskrifter av denna och liknande typ torde i regel innefatta både ett bemyndigande att meddela gencrella föreskrifter i ämnet och en befogenhet att besluta om utlämnande i det särskilda fallet. I den mån dessa regler utgör bemyndigande harmonierar de i regel mindre väl med 2 kap. 2 § andra stycket andra meningen TF, som

ställer krav på att gränserna för sekretessen skall vara i allt väsentligt uppdragna i delegationsregeln. "I den mån dessa regler i dag används som bemyndiganden bör de i görligaste mån göras om till direktverkande sekretessregler och förses med skaderekvisit. Denna metod föreslås komma till användning i 11 och 12 §§ sekretesslagen. I de fall där regler av nu berört slag inte utnyttjas som

bemyndiganden torde någon ändring inte vara påkallad i förevarande

sammanheng.

Regeln i 2 kap. 23 andra stycket andra meningen TF innebär vidare att bemyndiganden till annan myndighet än regeringen inte längre är möjliga. Sådana bemyndiganden måste därför utmönstras. Det nu sagda berör 34 § sekretesslagen samt 12 § lagen (1963:197) om kriminalregister (12 § ändrad

senast 1975:13), 9 § lagen (1963:94) om polisregister (9 § ändrad senast 1975:721) och 7§ lagen (1936:56) om socialregister (7 5 ändrad senast 1961:190). |

I sekretesslagen förekommer som jag nyss har nämnt inte sällan en

konstruktion som innebär att den myndighet som enligt reglerna i TF har att

pröva utlämnandefrågan inte får lämna ut en handling utan tillstånd av en annan, särskilt angiven myndighet. Denna konstruktion får anses stå i mindre god överensstämmelse med 2 kap. 14 § andra stycket TF. Den bör därför i princip utmönstras ur alla de bestämmelser där den f. n. återfinns. I de fall där

det får anses vara av särskild betydelse att en framställning om utlämnande

kommer under en särskild myndighets prövning bör i stället den möjlighet utnyttjas som öppnas i 2 kap. 14 § andra stycket TF att i lag föreskriva att utlämnandefrågan i sin helhet skall prövas av en annan myndighet än den som förvarar handlingen. De bestämmelser som här berörs är I $ andra stycket, 3 § andra stycket (vissa handlingar i utrikes ärenden), 5, 6 och 9 §§. 12a 8 (handlingar rörande vissa säkerhets- och bevakningsåtgärder), 13 8 andra stycket (personuppgifter i personregister som avses i datalagen

/1973:289, ändrad senast 1976:1114/), 31, 33 och 34 §§, 34 a 8 (handlingar

som har inkommit till eller upprättats hos något av statens affärsdrivande verk), 34 b § (handlingar som har inkommit till eller upprättats hos nämnden för statens gruvegendom) samt 35 och 36 §§. Metoden att lägga befogenheten att pröva utlämnandefrågan hos en viss myndighet oavsett var handlingen

förvaras föreslås komma till användning i 12 § första stycket (kriminalvårds-

styrelsen), 13 § andra stycket (datainspektionem), 35 § (statens avtalsverk resp. viss kommunal myndighet) och 36 3. Också i det nu behandlade

hänseendet ansluter sig propositionsförslaget nära till vad som föreslås i departementspromemorian.

Även såvitt gäller regleringens tillämpningsområde bör en anpassning ske till de nya reglerna i TF. I likhet med vad som gäller i fråga om grundlagsregleringen bör sålunda sekretesslagens myndighetsbegrepp bringas att överensstämma med regeringsformens. Därjämte bör liksom i TF föreskrivas att riksdagen, allmänt kyrkomöte och beslutande kommunal församling vid

tillämpningen av lagen skall jämställas med myndighet. Vidare bör föreskrivas att TF:s och sekretesslagens regler om allmänna handlingar i princip skall gälla också handlingar hos vissa andra organ (fr prop. 1975/76:160 s. 135). Jag återkommer till denna fråga i specialmotiveringen till 43 3.

Slutligen föreslås ett antal ändringar i sekretesslagen som här sin grund i att vissa frågor som tidigare helt och hållet har reglerats i TF nu tillen del har förts ut ur grundlagen. Till denna grupp hör regler om prövning av fråga om utlämnande av allmän handling samt vissa bestämmelser om besvär och om hemligstämpling. Dessa regler återfinns i propositionsförslaget i tre nya

paragrafer, 40 a—40 c Så, vilka i sak helt överensstämmer med motsvarande

regler i promemorieförslaget. Bestämmelserna om besvär kompletteras med en ändring i 35 § förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Jag vill framhålla att den omständigheten att de här framlagda förslagen i

ganska stor utsträckning bygger på lösningar som återfinns i promemorieförslaget till ny sekretesslag inte skall uppfattas så att de ger uttryck för ställningstaganden i frågan hur en helt ny sekretesstlagstiftning skall vara

utformad i berörda hänseenden.

3¶Förslagen till övriga ändringar i sekretesslagen

3.1 Statistiksekretessen

Statistiska centralbyrån (SCB) har i skrivelser den 17 november 1976 och den 28 juli 1977 hemställt om vissa ändringar i reglerna om statistiksekretess i 16 § sekretesslagen.

Det är enligt min mening angeläget att ändringari 16 8 redan nu genomförs i två av de hänseenden som berörs i SCB:s skrivelser. Det bör sålunda av lagtexten klart framgå att statistiksekretessen omfattar också sådana för

statistik lämnade uppgifter som ursprungligen har insamlats av en myndighet för annat ändamål än statistikproduktion. Vidare bör sekretesskyddet, vilket f.n. bara avser uppgifter om sådana enskilda personer, bolag eller andra enskilda samfälligheter som är angivna med namn eller annan identietsbeteckning, utvidgas till att omfatta alla uppgifter som kan hänföras till en viss enskild person etc. Med denna utgångspunkt bör skydd införas också för s. k. krypteringsnycklar och liknande handlingar vilkas ändamål är att skydda uppgifter som avses i 16 § mot obehörig åtkomst. En regel härom bör tas in i en ny 16 a 5.

De övriga frågor som behandlas i SCB:s skrivelser — en särskild regel om

verkan av den berördes samtycke till utlämnande av uppgift samt förlängning av sekretesstiden för vissa uppgifter — är däremot av den arten att de bör tas upp först i samband med frågan om införande av en helt ny sekretesslagstiftning.

4 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 38

3.2 Sekretessen i skatteärenden

Riksskatteverket har i skrivelse den 4 november 1976 hemställt att 17 §

sekretesslagen måtte ändras på så sätt att det klart framgår att skatt- och uppgiftsskyldigas räkenskapshandlingar m. m. som har överlämnats till eller

omhändertagits av myndighet för taxeringskontroll åtnjuter sekretessskydd.

Jag delar uppfattningen att en lagändring av angiven innebörd snarast bör komma till stånd. Det kan inte anses rimligt att handlingar av nyss nämnt slag är offentliga i större utsträckning än andra handlingar med uppgifter om

enskilda skattskyldigas förhållanden. Ändringen bör göras genom ett tillägg

till första stycket andra meningen av innebörd att sekretessen också avser | handlingar som vid taxeringskontroll för granskning har omhändertagits av myndighet.

OSK har i sitt betänkande föreslagit att regeln i 178 andra stycket

sekretesslagen om sekretess för förmögenhetslängd skall upphöra att gälla.

Motiveringen är främst att sekretessen inte kan upprätthållas i praktiken. Det går nämligen i allmänhet att med ledning av debiteringslängden räkna fram

en skattskyldigs förmögenhet (SOU 1975:22 s. 223 f). En enhällig remissopinion har tillstyrkt förslaget (prop. 1975/76:160 bil. 3 s. 93). Mot denna

bakgrund föreslår jag att 17 § andra stycket upphävs.

3.3 Viss sekretess hos riksrevisionsverket

Det har i rättstillämpningen visat sig att revisionsrapporter som har upprättats av riksrevisionsverket angående affärs- och driftförhållandena hos

de statliga affärsdrivande verken inte kan hemlighållas trots att de handlingar

med motsvarande uppgifter som har kommit in till eller upprättats hos det verk vars verksamhet berörs är sekretessbelagda enligt 34 a § sekretessla-

gen.

Det är enligt min mening angeläget att riksrevisionsverket i sina revisionsrapporter kan ta in sådana uppgifter om de affärsdrivande verken som när de återfinns i verkens egna handlingar medför att dessa blir sekretesskyddade

enligt 34 a X. Jag föreslår därför att det nu görs ett tillägg till paragrafen av

innebörd att handling som har kommit in till eller upprättats hos riksrevisionsverket och som angår affärs- eller driftförhållanden hos något av statens affärsdrivande verk inte får lämnas ut förrän tjugo år efter handlingens datum, om det kan antas att utlämnande skulle på bekostnad av den

myndighet. vars affärs- eller driftförhållanden avses, gynna någon som driver

likartad rörelse.

3.4 Plansekretessen

Enligt 8 § sekretesslagen gäller au hos myndighet upprättade handlingar i ärende angående uppgörande av bl.a. ny eller ändrad stadsplan inte får

lämnas ut utan tillstånd av den handläggande myndigheten förrän förslag till stadsplan blivit tillgängligt för granskning. Beträffande handlingar med beräkningar av fastighetsvärden kan sekretessen bestå även efter den tidpunkten. OSK har i sitt förslag inte tagit med någon motsvarighet till 8 5. Bi. a. anför kommittén att sekretessen strider mot kravet på offentlig debatt och att den inte kan upprätthållas effektivt mot alla (SOU 1975:22 s. 201). Remissinstanserna har genomgående godtagit förslaget (prop. 1975/76:160 bil. 3 s. 175 f). Jag föreslår med hänvisning till det anförda att 85 upphävs.

4¶Ansvar på TF:s område för brott mot tystnadsplikt

Med meddelarfrihet avses det komplex av regler i TF och annan lag som innebär att det i viss utsträckning är möjligt att straffritt lämna normalt sekretessbelagda uppgifter för publicering i tryckt skrift, radio eller TV.

De nuvarande reglerna i TF innebär att meddelande av uppgifter för publicering i tryckt skrift i princip är straffritt (1 kap. I $ tredje stycket TF). Vissa undantag från denna grundsats görs emellertid i 7 kap. 35. Av bestämmelserna där framgår bl. a. att meddelande som innefattar något av vissa särskilt allvarliga brott mot rikets säkerhet skall bestraffas enligt vanliga regler. Detsamma gäller om en offentlig funktionär bryter mot en tystnadsplikt som är fastslagen i samfällt stiftad lag enligt 1809 års regeringsform eller i lag tillkommen med stöd av den nya regeringsformen. Också meddelande som består i utlämnande av allmän handling kan bestraffas. Bestämmelserna i 7 kap. 3 I avser också det fallet att en offentlig funktionär bryter mot en tystnadsplikt av nyss nämnt slag genom att själv publicera en uppgift.

Av intresse i sammanhanget är också reglerna i 7 kap. 55 TF om de tryckfrihetsbrott som betecknas som otillåtet offentliggörande. Dessa regler innebär i sin hittillsvarande lydelse bl.a. att ansvar kan utkrävas för offentliggörande av allmän, hemlig handling. Såvitt gäller offentliggörande av uppgifter som omfattas av tystnadsplikt saknas däremot en sådan generell bestämmelse bortsett från vad som följer av 7 kap. 3 5 TF. Ansvar kan här med stöd av 7 kap. 5§ utkrävas bara för offentliggörande av något som omfattas av en tystnadsplikt som grundar sig på förordnande av domstol eller förundersökningsledare i brottmål eller på myndighets förbehåll vid utlämnande av hemlig handling.

TF slår även i sin nya lydelse fast principen om meddelarfrihet (1 kap. I $ tredje stycket). Också begränsningarna i meddelarfriheten ansluter sig nära till vad som gäller f. n. En viktig förändring har emellertid gjorts såvitt gäller de meddelarfrihetsbrytande tystnadsplikterna. Enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 är det möjligt att fälla någon till ansvar för att han i strid med en tystnadspliktsbestämmelse har lämnat en uppgift för publicering endast i de fall som anges i särskild lag. Detsamma skall gälla i fråga om den som, utan att själv vara publiceringsansvarig, medverkar som författare, annan upphovs-

man eller utgivare till framställning som har införts eller är avsedd att införas i tryckt skrift. I den särskilda lagen kan tas in också regler som gäller för andra än offentliga funktionärer. En generell förutsättning för att meddelarfriheten skall brytas är att tystnadspliktsbrottet sker uppsåtligen.

Frågan om ansvar för den som bryter mot en tystnadsplikt genom att själv publicera en uppgift kommer i fortsättningen att regleras i 7 kap. 5 §. Reglerna i denna paragraf innebär bl. a. att ansvar för brott mot tystnadsplikt som begås genom offentliggörande av uppgifter i tryckt skrift skall kunna utkrävas om tystnadsplikten enligt den särskilda lag som avses i 7 kap. 3 X hör till dem som bryter igenom meddelarfriheten.

Promemorieförslaget till ny sekretesslag innehåller som redan har nämnts en sådan reglering om undantag från meddelarfriheten som åsyftas i 7 kap. 3 och 5 §§ TF. Bestämmelserna där (14 kap.) är utformade som hänvisningar till de aktuella sekretessreglerna, och de är därför till sitt sakliga innehåll i hög grad avhängiga såväl av dessa som av de allmänna regler om sekretessens innebörd och omfattning som föreslås i promemorian.

Som framgår av vad jag tidigare har anfört behövs en provisorisk reglering

redan fr. o. m. den 1 januari 1978. Det skulle uppenbarligen vara en mycket omfattande arbetsuppgift att nu skapa en sådan reglering genom att på grundval av en jämförelse mellan sekretessreglerna i promemorian och de närmast motsvarande tystnadspliktsreglerna i gällande rätt ”översätta” 14

kap. i promemorieförslaget så att det passar på nu rådande ordning. Med

hänsyn till de skillnader som finns mellan promemorieförslagets enhetliga och genomarbetade regelsystem och den heterogena och delvis svårtillgängliga tystnadspliktsreglering som finns f. n. kan det i själva verket ifrågasättas om ett sådant tillvägagångssätt över huvud taget är meningsfullt eller ens möjligt. Härtill kommer att det knappast är lämpligt att på angivet sätt föregripa utgången av remissbehandlingen av promemoricförslaget.

Jag förordar mot denna bakgrund att den provisoriska lagen utformas så att den i allt väsentligt bevarar det hittillsvarande rättsläget såvitt gäller tystnadspliktsföreskrifter beslutade före lagens ikraftträdande men i fråga om tystnadspliktsföreskrifter som beslutas därefter kräver att dessa skall anges i

den nya lagen för att gälla också mot massmedierna. Enklast åstadkoms detta med hjälp av en bestämmelse som säger att meddelarfrihet inte föreligger när

en tystnadsplikt avser sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under

utövande av tjänsteplikt samt följer av samfällt stiftad tag eller av lag som har beslutats med stöd av den nya regeringsformen före den 1 januari 1978. En sådan regel träffar samma personkrets som motsvarande regel i 7 kap. 3 S TF.

I anslutning till vad som f. n. gäller enligt 7 kap. 5 § TF bör vidare gälla att meddelarfriheten skall brytas av tystnadsplikt som följer av förordnande av domstol etler undersökningsledare i brottmål eller av myndighets förbehåll vid utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar.

Med hänsyn till den stora betydelse som reglerna om anonymitetsskydd

har i massmedierätten finns det vidare skäl att redan i den provisoriska lagen

göra undantag från meddelarfriheten för de nya tystnadspliktsregler i 3 kap.

33 TF och 93 radioansvarighetslagen (1966:756) som avser att skydda

författares, meddelares och utgivares rätt till anonymitet.

Vad som nu har sagts om undantag från meddelarfriheten bör gälla också i

fråga om otillåtet offentliggörande enligt 7 kap. 5 3 TF i dess nya lydelse.

5¶Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att

utbekomma allmänna handlingar,

2. lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank,

3. lag om ändring i lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister,

BR lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m. m..

lag om ändring i lagen (1936:56) om socialregister, Sov lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

7. lag om ansvar på tyckfrihetsförordningens område för brott mot tystnadsplikt.

De under 2 och 5 angivna förslagen har upprättats i samråd med cheferna för ekonomi- och socialdepartementena.

6¶Specialmotivering

6.1¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i

rätten att utbekomma allmänna handlingar

IN

Som redan har nämnts innebär förslaget i denna del att den nuvarande konstruktionen i andra stycker med generell sekretess för alla där avsedda protokoll i regeringsärenden i förening med befogenhet för regeringen att efter fritt skön lämna ut sådana protokoll ersätts med en sekretessregel med skaderekvisit. Med hänsyn till den mångskiftande karaktären hos de handlingar som kan beröras har det varit nödvändigt att låta detta rekvisit anknyta till samtliga de sekretessgrunder som anges i 2 kap. 2 § första stycket TF. Det har vidare ansetts lämpligt att i detta sammanhang utnyttja den

möjlighet att ge dispensbefogenhet åt regeringen som öppnas i 2 kap. 24

tredie stycket TF.

48 I den allmänna motiveringen har framhållits att den konstruktion som finns i många sekretessbestämmelser och som innebär att myndighets tillstånd krävs för utlämnande står i mindre god överensstämmelse med 2

kap. 14 § andra stycket TF och därför i regel bör utmönstras. Konstruktionen förekommer förutom i sekretesslagen också i flera regeringsförfattningar, bl. a. kartsekretessförordningen (1975:372). Beträffande kartsekretessförord-

ningen får det anses vara av särskild betydelse att prövningen av frågor om

utlämnande liksom nu får ankomma på vissa myndigheter. Bestämmelser i

ämnet måste enligt 2 kap. 14 X andra stycket TF ges i lag. Med hänsyn till bestämmelsernas sakliga samband med försvarssekretessen har de tagits in i

ett nytt fjärde stycke i 45.

HS

F enlighet med vad som har anförts i den allmänna motiveringen har reglerna i andra och tredje styckena med bemyndiganden till regeringen gjorts

om till direktverkande sekretessregler med skaderekvisit. Följdändringar blir

nödvändiga i kungörelsen (1971:316) om utlämnande för forskningsändamål av uppgifter om brott m. m. (ändrad 1976:919).

125 Ändringarna i första och fjärde styckena innebär att bemyndiganderegler av

samma typ som i 11 § har gjorts om till direktverkande sekretessregler med skaderekvisit. Även dessa ändringar påverkar den under 1158 nämnda kungörelsen. Vidare blir följdändringar nödvändiga i kungörelsen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem (ändrad senast 1977:724). I första stycket har dessutom fångvårdsanstalt bytts ut mot kriminalvårdsanstalt. Vidare har allmänt häkte tillagts.

I tredje stycket har också bemyndiganden till olika nämnder inom

kriminalvården gjorts om till direktverkande regler med skaderekvisit. Även

här får jag hänvisa till den allmänna motiveringen.

245 I samband med att regeln om myndighets skönsmissiga befogenhet att

besluta om sekretess förs ut ur paragrafen har denna anpassats till de nya

reglerna om medling i arbetstvister i lagen (1976:580) om medbestämmande i

arbetslivet (ändrad senast 1977:532). Den föreslagna bestämmelsen överensstämmer I huvudsak med motsvarande föreskrift i promemorieförslaget (9

kap. 13 5). Det kan påpekas att den är utformad så att den också omfattar handlingar som kan finnas hos förlikningsman etc. på grund av den numera

upphävda lagen (1920:245) om medling i arbetstvister.

315 I enlighet med vad som har sagts i den allmänna motiveringen föreslås att den befogenhet att skönsmässigt besluta om undantag från riksbankssekretessen som f. n. tilläggs vissa organ avskaffas och att sekretessens omfattning i stället anges med hjälp av skaderekvisit. För att denna ordning inte skall leda till ökad sekretess i vissa fall föreslås att riksdagens finansutskott ges möjlighet att meddela dispens. Med hänsyn till att sekretesslagen i fråga om sekretessens innehåll hänvisar till regleringen i riksbankslagen är det lämpligt att införa erforderliga skaderekvisit där.

Skaderekvisit finns redan i viss utsträckning i de sckretessregler som har

samlats i 35 § riksbankslagen. I fråga om huvuddelen av de i första stycket angivna ärendena gäller emellertid sekretess utan skaderekvisit. Undantag

görs dock i tredje stycket för de protokoll som skall föras över överläggningar och beslut i bl. a. sådana ärenden. Dessa protokoll får lämnas ut om något av de i bestämmelserna angivna organen finner att uttämnande kan ske utan

skada för riksbanken.

I fråga om de i andra stycket angivna ärendena enligt lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel gäller dels att dessa skall hållas hemliga i den mån uppgifternas offentliggörande kan vara till skada för den uppgiftsskyldige, dels — enligt tredje stycket — att protokollen över överläggningar och beslut i

sådana frågor får offentliggöras om detta anses kunna ske utan skada för den

uppgiftsskyldige.

Det här framlagda förslaget syftar till att åstadkomma ctt tillfredsställande

sekretesskydd i de aktuella ärendena på enklast möjliga sätt. Det innebär först

och främst att det i tredje stycket uppställda kravet att offentliggörande inte

får antas medföra skada för riksbanken görs tillämpligt på alla uppgifter i ärenden av det slag som avses i första stycket. Härjämte föreslås som ett villkor för offentliggörande av sådana uppgifter att åtgärden inte heller får antas medföra skada för någon annan som berörs av ärendet. Andra stycket föreslås bestå oförändrat i sak. Det finns med denna lösning knappast något skäl att behålla tredje styckets särreglering i fråga om protokoll. Med hänsyn till att enbart frågan om skyldighet att föra protokoll knappast har den betydelse att den bör regleras i riksbankslagen föreslås därför att tredje stycket nu upphävs i sin helhet.

335 Frågan om sekretess i ärenden som gäller myndighets upplåningsverksamhet regleras i promemorieförslaget ull ny sekretesslag i flera olika bestämmelser som föreskriver sekretess av varierande styrka. En motsvarande gradering av sekretessen är inte möjlig i detta sammanhang. I stället föreslås nu att regeln om skönsmässigt beslut om sekretess och om skönsmässigt utlämnande av en sålunda sekretessbelagd handling ersätts med en regel som innefattar de viktigaste av de skaderekvisit som återfinns i motsvarande reglering i promemorieförslaget.

345 De föreslagna ändringarna ansluter i sak mycket nära till gällande rätt.

I första stycket har konstruktionen med tillstånd av myndighet som förutsättning för utlämnande ersatts av ett skaderekvisit. Vidare har reglerna i andra meningen gjorts tillämpliga på handlingar i ärenden angående kommunal upphandling m. m. samtidigt som fjärde stycket har fått utgå.

Anledningen till de sistnämnda båda ändringarna är att delegation till

kommunal myndighet inte längre är möjlig.

Andra stycket i nuvarande lydelse innehåller ett bemyndigande som inte är

förenligt med 2 kap. 23 andra stycket TF. I den nya lydelsen har bemyndigandet utmönstrats. Vidare har ett skaderekvisit införts. Som en

konsekvens av den nya avfattningen har tredje stycket kunnat upphävas.

34a§8

I fråga om den nya regeln om sekretess för vissa handlingar som har

kommit in till eller upprättats hos riksrevistonsverket kan hänvisas till den

allmänna motiveringen (avsnitt 3.3).

I övrigt innebär förslaget att bestämmelsen omvandlas från eu bemyndi-

gande för regeringen att besluta om sekretess för statens affärsdrivande verk

till en direktverkande regel om sådan sekretess.

365 Som närmare utvecklas I promemorian med förslag till ny sekretesslag erfordras mycket ingripande åtgärder för att bringa regleringen om sekretess hos domstolarna i full överensstämmelse med TF. Vissa åtgärder kan emellertid vidtas redan inom ramen för gällande systematik.

En domstol kan enligt första stycket hemlighålla dels protokoll över förhandling som har hållits inom stängda dörrar och alla därvid företedda handlingar, dels alla handlingar som kommer in i ett mål där sådan

förhandling kan förväntas äga rum. Med hänsyn till att gällande lagstiftning medeger att förhandling hålls inom stängda dörrar också av andra skäl än

sckretesshänsyn skulle därför en domstol utan att handla i strid med

ordalagen i första stycket kunna hemlighålla också handlingar i fråga om vilka

sekretessgrund saknas. För att klargöra alt paragrafen inte får tillämpas på

detta sätt föreslås att det som ett nys sista stycke införs en regel som innebär att en handling inte får hemlighållas med stöd av paragrafens regler annat än om

dess offentliggörande kan antas medföra skada eller men för något av de intressen som anges i 2 kap. 23 första stycket TF. Här föreslås således ett skaderekvisit av samma slag som i I Y andra stycket.

De föreslagna ändringarna i fjärde stycket utgör en anpassning till reglerna i 2 kap. 14 § andra stycket tredje och fjärde meningarna TF.

40 avs

Enligt 2 kap. 14 5 TF i dess nya lydelse gäller att begäran att få ta del av allmän handling görs hos myndighet som förvarar handlingen. Huvudregeln är vidare att begäran prövas av den myndigheten. Motsvarande bestämmelser finns f. n. 12 kap. 9 § första stycket TF. I andra stycket till detta lagrum ges ytterligare regler rörande hur beslut i utlämnandefråga fattas inom myndigheten. Är vården om den handling. vars utlämnande begärs. enligt arbetsordning eller givet uppdrag anförtrodd viss befattningshavare åligger det sålunda denne att själv pröva frågan. Befattningshavarens beslut att vägra utlämnande kan överprövas av myndigheten. om sökanden begär det. Befattningshavaren kan också på eget initiativ hänskjuta begäran om utlämnande till myndigheten. Härför krävs att frågan är tveksam och att hänskjutandet kan ske utan omgång.

I enlighet med vad som förordas i prop. 1975/76:160 ts. 194) föreslås att bestämmelser som motsvarar 2 kap. 9 § andra stycket TF tas in i sekretesslagen. Motsvarande bestämmelser återfinns i promemorieförslaget till ny sekretesslag i 13 kap. 6 §.

I paragrafens första stycke erinras om vad som gäller enligt 2 kap. 148

andra stycket TF. Utgångspunkten är alltså att fråga om utlämnande av

allmän handling till enskild prövas av den myndighet, som förvarar handlingen eller i vissa fall — på grund av föreskrift i sekretessbestämmelse (se

t. ex. 35 § tredje stycket) eller regeringsföreskrift — annan myndighet. I andra

stycket har efter vissa redaktionella jämkningar intagits föreskrifterna i nuvarande 2 kap. 9 § andra stycket TF. Endast den ändringen i sak har gjorts

att också förbehåll vid utlämnande kan föranleda hänskjutande till myndig-

heten.

40b5

I 40 b 3 föreslås — i anslutning till 2 kap. 15 § TF i dess nya lydelse — vissa kompletterande bestämmelser rörande enskilds rätt att föra talan mot beslut som rör utlämnande av handling. Paragrafen motsvaras i promemorieför-

slaget av 13 kap. 85.

F. n. regleras enskilds rätt att föra talan mot myndighets beslut såvitt gäller utlämnande av allmän handling i 2 kap. 10-13 5§ TF. Vidare återfinns en

hänvisning till 2 kap. 13 § TFi35 8 förvaltningsprocesslagen. Också det nya 2

kap. TF innehåller regler i detta ämne. Regleringen har emellertid begränsats till vissa grundläggande frågor. Enligt 2 kap. 15 3 första stycket TF i dess nya lydelse fåri princip varje beslut överklagas. om det innebär att begäran att få ta del av handling lämnas utan bifall eller att handlingen lämnas ut med förbehåll som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars

förfoga över den. Rätt att föra talan ullkommer endast den, som har begär .

att få ta del av handlingen. Den som anser sig bli lidande av att en handling lämnas ut kan diremot inte överklaga beslut om utlämnande. Vissa undantag

i fullföljdsrätten föreligger. Talan får inte föras mot beslut av riksdagen eller regeringen. Av II kap. 135 regeringsformen följer vidare att högsta domstolens och regeringsrättens avgöranden inte kan överklagas.

Beträffande instansordningen ges inga andra föreskrifter än att talan mot

beslut av statsråd skall föras hos regeringen och talan mot beslut av annan

myndighet hos domstol. I fråga om rätten att föra talan mot beslut av myndighet som lyder under riksdagen hänvisas till vad som är särskilt föreskrivet (2 kap. 15 5 tredje stycket TF).

Det nya 2 kap. TF saknar motsvarighet till de nuvarande reglerna i 2 kap.

13 § TF om rätt till besvärshänvisning och rätt alt få expedition utan avgift. Dessa frågor har ansetts alltför detaljbetonade för att tas upp i grundlag (prop.

1975/76:160 s. 206). Inte heller föreskriften i nuvarande 2 kap. 13 § om förbud

mot särskilda villkor för fullföljd, såsom fullföljdsavgift eller myndighets tillstånd, har någon motsvarighet i nya 2 kap. TF. Något behov av sådana förskrifter har inte ansetts föreligga.

Av den nu lämnade redogörelsen framgår att vissa frågor återstår att reglera närmare på vanlig författningsnivå, främst instansordningen. Enligt 2 kap. 15 5 andra stycket TF i dess nya lydelse skall regler i detta ämne ges i den särskilda sekretesslag som åsvftas i 2 kap. 2 § TF.

Enligt OSK:s förslag skall en enhetlig besvärsgång införas på så sätt att kammarrätterna genomgående blir andra instans. Undantag görs bara för prövning av allmän domstols beslut i ärende som avser annat än domstolens

förvaltande verksamhet. I sådant fall bör talan enligt vanlig fullföljdsordning föras hos hovrätt resp. högsta domstolen. På denna punkt överensstämmer OSK:s förslag med gällande ordning. I prop. 1975/76:160 om nya grundlagsbestämmelser angående allmänna handlingars offentlighet (s. 204) intog dåvarande departementschefen den

ståndpunkten att en instansordning i enlighet med vad OSK hade föreslagit borde genomföras. Några invändningar häremot riktades inte under riksdagsbehandlingen. Det här framlagda föreslaget har mot denna bakgrund i sak

utformats efter de riktlinjer som OSK har föreslagit.

Paragrafens första stycke innehåller bl. a. huvudregeln att talan skall föras i kammarrätt. I andra stycket ges regler om talan mot allmän domstols beslut. I

tredje stycket undantas bl. a. beslut av riksdagen från paragrafens tillämp-

ningsområde. I paragrafens fjärde stycke erinras om föreskrifterna i 2 kap. 15 TF om talan mot beslut av statsråd. I femte stycket erinras om att särskilda föreskrifter gäller för talan mot beslut av myndighet under

riksdagen (jfr prop. 1975/76:160 s. 205).

Från första styckets tillimpningsområde undantas riksdagen. regeringen, högsta domstolen och regeringsrätten. Däremot undantas inte t. ex. arbetsdomstolen och försäkringsdomstolen. Talan mot dessa domstolars beslut får alltså föras och besvären prövas av kammarrätt. Det framgår av första stycket

att endast sökanden får anföra besvär. Angående skälen härtill hänvisas till

vad som har anförts i prop. 1975/76:160 s. 203 f.

Beträffande hänvisningen i andra stycket till rättegångsbalkens regler om besvär bör understrykas att den gäller bara vid talan mot ett fattat beslut. När allmän domstol prövar en begäran om utlämnande som avser en handling hos domstolen själv, gäller i stället förvaltningslagen. Detta framgår av IS förvaltningslagen (1971:290, 1 § ändrad 1975:672).

Det nuvarande förbudet i 2 kap. 13 Xx TF mot regler om prövninegstillstånd har inte tagits upp i det nya 2 kap. Ett skäl härtill har varit att ärendena i och för sig inte är av sådan vikt att de framför alla andra fordrar sådan särbehandling att de högsta instanserna ovillkorligen bör vara skyldiga att ta upp dem till prövning (prop. 1975/76:160 s. 198, 204). Mot denna bakgrund bör vanliga regler om prövningstillstånd gälla t ärende som har avgjorts av

hovrätt eller kammarrätt. För hovrätternus del följer en sådan ordning av den

gjörda hänvisningen i andra stycket. För kammarrätternas del föreslås en ändring i 35 X förvaltningsprovcesstagen.

Bestämmelsen i nuvarande 2 kap. 13 5 TE att expedition skall tillhandahållas klaganden utan avgift saknar motsvarighet såväl i den nva 2 kap. TF

som i det här framlagda förslaget. Frågan om avgitt för expedition i ärenden

av det slag som det här gäller har ansetts böra regleras enbart i expeditions-

kungörelsen (1964:618, omtryckt 1976:383, ändrad senast 1977:131). Enligt 9N kungörelsen utgår ingen avgift i ärende om utlämnande av allmän

handling. Denna ordning bör givetvis behållas.

Att talan mot beslut som avses i den föreslagna paragrafen alltid skall prövas skyndsamt framgår av 2 kap. 15 3 TF. Någon uttrycklig erinran om detta i sekretesslagen har inte bedömts som nödvändig.

40c8

Gällande bestämmelser om s. k. hemligstämpling av allmänna handlingar finns i 2 kap. 14 § TF. Bestämmelserna har av OSK utan ändring i sak förts

över till kommitténs förslag till yttrandefrihetsgrundlag (5 kap. 11 8). Enligt 2

kap. 16 § TF i dess nya lydelse gäller att anteckning om hinder att lämna ut allmän handling får göras endast på handling som omfattas av bestämmelse som avses I 23 andra stycket samma kapitel. Härvid skall tillämplig bestämmelse anges. I övrigt saknas regler i ämnet i det nya 2 kap. TF. Därvid har den avgörande synpunkten varit att de mer detaljbetonade inslagen bör föras över från TF till den särskilda sekretesslagen (fr prop. 1975/76:160 s.

209 f). I sak bedömdes de nuvarande reglerna i TF om hemligstämpling som

lämpliga.

l enlighet härmed föreslås nu kompletterande bestämmelser om s. k. enkel

och kvalificerad hemligstämpling. Förslaget innebär att i förevarande paragraf tas in regler som väsentligen motsvarar dem i 2 kap. 14 § TF i dess

nuvarande lydelse. Förslaget överensstämmer med 13 kap. 7 §i promemoricförslaget.

Paragrafens första stycke som avser den enkla hemligstämpeln har med

aniedning av påpekanden under remissbehandlingen av OSK:s betänkande

utformats så att det klarare än hittills framgår att myndighets åtgärd att förse handling med anteckning om sekretess inte innebär något bindande avgö-

rande av sekretessfrågan. I förslaget anges sålunda som förutsättning för

sekretessanteckning på allmän handling att det kan antas att hinder mot utlämnande av uppgift i handlingen föreligger enligt tillämplig sekretessbestämmelse. Att denna förutsättning är uppfylld innebär inte någon skyldighet för myndigheten att förse handlingen med anteckning om sekretess. Liksom f.n. har det överlämnats åt myndigheten att avgöra i vilken utsträckning det finns anledning att göra sådana anteckningar.

Såvitt rör anteckningens innehåll tramgår av den föreslagna bestämmelsen, att beteckningen hemlig skall användas. Andra beteckningar såsom

konfidentiell, endast för tjänstebruk etc. får alltså inte förekomma. I övrigt

skall anteckningen innehålla uppgift om tillämplig sekretessbestämmelse. dagen för anteckningen och den myndighet, som har låtit göra den. Något hinder att komplettera nu angivna uppgifter i visst hänseende föreligger inte. I den mån sekretessbelagda uppgifter förekommer endast i vissa lätt avgränsbara avsnitt av den allmänna handlingen bör anteckningen förses med lämplig precisering som utvisar detta.

Enligt 2 kap. 145 andra stycket TF i den nya lydelsen gäller i fråga om allmän handling, som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet, att regeringen genom förordning får föreskriva att endast viss myndighet får pröva frågan om utlämnande. Enligt samma lagrum gäller vidare att begäran om utlämnande genast skall hänskjutas till behörig myndighet.

Bestämmelsen i andra stycket innebär att myndighet som finner att allmän handling i myndighetens förvar omfattas av sådan regeringsföreskrift som nyss har nämnts så snart det kan ske skall förse handlingen med anteckning enligt första stycket. Förutom uppgifter som avses i första stycket skall anteckningen innehålla upplysning om vilken myndighet som är behörig att pröva fråga om utlämnande. För att ytterligare markera anteckningens vikt kan det vara lämpligt att utmärka att den avser handling av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Uttrycklig bestämmelse i lag härom torde

emellertid liksom f. n. kunna undvaras. I tredje stycket finns en erinran om

bestämmelsen i 2 kap. 14 § andra stycket TF att begäran om utlämnande skaill

hänskjutas till behörig myndighet.

Anteckning om behörig myndighet är inte bindande. Frågan om hänskjutande skall ske avgörs i stället med utgångspunkt i bestämmelserna i den tillämpliga regeringsförordningen.

Enligt bestämmelserna i första och andra styckena är det myndighet som har rätt resp. skyldighet att förse handling med anteckning rörande sekretess. Givetvis kan myndigheten. om inte annat följer av annan författning, genom t. ex. bestämmelser i arbetsordning ge viss befattningshavare i uppdrag att besluta sådan åtgärd.

Reglerna i 2 kap. TF om allmänna handlingars offentlighet gäller för handlingar hos myndigheter samt hos riksdagen. allmänt kyrkomöte och beslutande kommunal församling. Med myndighet förstås här i enlighet med regeringsformens terminologi varje organ som ingår i den offentligrättsliga statliga och kommunala organisationen. inklusive regeringen och domstolar-

na. Också skogsvårdsstyrelser och allmänna försäkringskassor räknas

numera som myndigheter. Andra organ — offentligrätsliga eller privaträttsliga juridiska personer eller fristående uppdragstagare — är däremot inte att betrakta som myndigheter. även om de har anförtrotts uppgifter som

innefattar s. k. myndighetsutövning.

Regeln i det här föreslagna första stycket, som i sak överensstämmer med 2

kap. 5§ TF, innebär att reglerna i sekretesslagen görs tillämpliga inom hela

det område som berörs av regleringen i 2 kap. TF.

Emellertid har myndighetsbegreppet i den i dag gällande lydelsen av 2 kap. TF i vissa fall givits en tolkning som innefattar också andra organ än

myndighet i nyss angiven mening och de beslutande församlingar som nämns i första stycket. Under förarbetena till det nya 2 kap. TF förutsattes att

det där använda myndighetsbegreppet inte skulle innebära någon bepgränsning av tillämpningsområdet för handlingsoffentligheten. Rättsläget skulle i sak kunna bevaras oförändrat genom att de ytterligare organ för vilka offentlighetsprincipen redan gäller angavs i annan författning än TF (prop.

1975/76:160s. 135). Med anledning härav föreslås i andra stycket att reglerna i

2 kap. TF och i sekretesslagen görs tillämpliga också på de organ som utan att

nämnas I 2 kap. 53 TF f. n. med säkerhet kan anses vara omfattade av

offentlighetsprincipen, nämligen notarius publicus och — såvitt angår verksamhet för obligatorisk fordonsbesiktning - Aktiebolaget Svensk Bilprov-

ning.

6.2¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank

35X

I fråga om ändringen i denna paragraf får jag hänvisa till vad jag har anfört i anslutning till 31 § sekretesslagen.

6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1963:197) om allmänt kriminalre-

gister

95 I enlighet med de krav som ställs i 2 kap. 2 3 andra stycket TF i dess nya lydelse har bemyndigandet i punkt I preciserats (jfr 11 § kriminalregisterkungörelsen /1973:58/).

125 Av skäl som framgår av den allmänna motiveringen har bemyndiganderegeln i andra stycket bytts ut mot en direktverkande sekretessregel med skaderekvisit.

6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister

35 Ändringen här innebär att bemyndigandet i punkt 3 har anpassats till de krav på precisering som ställs i 2 kap. 25 TF i dess nya lydelse (jfr 17 8

polisregisterkungörelsen /1969:38. 17 3 ändrad senast 1975:66/).

95 Ändringen överensstämmer med den ändring som har gjorts i 1258 kriminalregisterlagen.

6.5 Förslaget till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

358 I fråga om denna paragraf får jag hänvisa till vad jag har anfört i anslutning

till 40 b § sekretesslagen.

6.6¶Övriga lagförslag

Beträffande dessa förslag får jag hänvisa till den allmänna motiveringen.

7 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar,

2. lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank,

VW . lag om ändring i lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister,

Bo lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m. m.,

nn lag om ändring i lagen (1963:56) om socialregister,

Så lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

7. lag om ansvar på tryckfrihetsförordningens område för brott mot tystnadsplikt.

8¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden

har lagt fram.

GOTAB Stockholm 1977 56 348