Prop. 1974:47

Kungl. Maj:ts proposition angående riktlinjer för kursverksamhet vid statens industriverk, m.m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1974

Nr 47

Kungl. Maj:ts proposition angående riktlinjer för kursverksamheten vid statens industriverk, m. m.; given den 15 mars 1974.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över industriärenden, föreslå riks-dagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departements— chefen hemställt.

CARL GUSTAF

RUNE B. JOHANSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

Statsmakterna har beslutat (prop. 1973: 41, NU 1973: 54, rskr 1973: 225), att statens institut för företagsutveckling (SIFU) skall integreras med statens industriverk den 1 juli 1974 och att SIFU:s nuvarande verk- samhet skall ytterligare regionaliseras. Statsmakterna har vidare beslutat (prop. 1973: 55, InU 1973: 22, rskr 1973: 220), att en enhet vid nu- varande SIFU, omfattande ca 100 personer, skall lokaliseras till Borås.

I propositionen redovisas de förslag till ändringar i industriverkets organisation som föranleds av nämnda beslut. Vidare anges vissa rikt- linjer för hur den verksamhet som SIFU nu ansvarar för skall bedrivas. Övergripande planerings- och styrningsfrågor för verksamheten föreslås bli samordnade med övriga frågor rörande företagsservice inom in- dustriverket. Den operativa delen av verksamheten, dvs. planering, ge- nomförande och uppföljning av kursverksamheten och de tekniska tjänsterna, föreslås bli sammanhållen inom en särskild enhet med stor självständighet och lokaliserad till Borås. Ett särskilt råd avses bli knu- tet till enheten för att medverka vid planering och uppläggning av verk- samheten. Till enheten skall vidare knytas filialer på' vissa orter med uppgift att biträda bl.a. vid marknadsföring och genomförande av tjänsteutbudet.

I propositionen föreslås även att en utbildningskonsulentfunktion suc- cessivt byggs upp vid varje företagareförening. För detta ändamål be- räknas nästa budgetår 1,7 milj. kr.

För verksamheten vid industriverket föreslås för budgetåret 1974/75 anslag på totalt 27,6 milj. kr.

1 Riksdagen 1974. ] saml. Nr 47

Prop.-1974: 47 ' ' 2

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 15 mars 1.974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, GEIJER, NORLING, LIDBOM, CARLSSON, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLEN.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om riktlinjer för kursverksamheten vid statens industriverk, m.m. och an- för.

I årets statsverksproposition ( prop. 1974: 1 bil. 15 s. 23 och 49) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposi- tion i ämnet, för budgetåret 1974/75 beräkna

]. till Statens industriverk: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 8 200 000 kr.,

2. till Statens industriverk: Utredningar m.m. ett reservationsanslag av 2 200 000 kr.,

3. till Statens institut för företagstutveckling: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. till Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsut- veckling ett reservationsanslag av 8 900 000 kr.,

5. till Statens institut för företagsutveckling: Utrustning ett reserva- tionsanslag av 500 000 kr.

Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

1. Inledning

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1973: 41, NU 1973: 54, rskr 1973: 225) inrättades den 1 juli 1973 en central myndighet för industri-, ener- gi- och mineralpolitiska frågor —— statens industriverk. I verkets upp- gifter ingår att ha det samordnande ansvaret för statens insatser på före- tagsservieeområdet. Inom detta område har statens institut för före- tagsutveckling (SIFU) f. n. viktiga uppgifter.

För att åstadkomma en nära samordning mellan industriverkets och SIFUzs verksamheter har samtidigt principbeslut fattats om att SIFU den 1 juli 1974 helt skall inordnas i industriverket.

Prop. 1974: 47 3

För att förbättra SIFU:s möjligheter att nå'ut med sina tjänster till de prioriterade målgrupperna — de mindre och medelstora industri- och hantverksföretagen —— beslutade riksdagen vidare att en ökad re- gionalisering skulle ske av den nuvarande SIFU-verksamheten.

Under våren 1973 fattade riksdagen ytterligare ett beslut som på- verkar SIFU:s framtida organisation nämligen att en enhet vid nuva- rande SIFU omfattande ca 100 personer skall lokaliseras till Borås (prop. 1973: 55, InU 1973: 22, rskr 1973: 220).

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 mars 1973 till— kallades en organisationskommitté1 (I 1973: 02) för att utreda de när— mare formerna för integrationen och regionaliseringen av SIFU-verk- samheten.

I december 1973 avlämnade kommittén betänkandet (Ds I 1973: 4) SIFU:s framtida organisation.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av socialstyrel- sen, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), skolöverstyrelsen (SÖ), statens livsmedelsverk, statens naturvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens industriverk, SIFU, statens provningsanstalt (SP), styrel- sen för teknisk utveckling (STU), länsstyrelserna i Östergötlands, Kro- nobergs, Skaraborgs och Norrbottens län, Företagareföreningarnas för- bund, Institutet för företagsledning (IFL), Landsorganisationen i Sve- rige (LO), Svensk industriförening, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska kommunförbundet, Sveriges akademikers centralorgani- sation (SACO), Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges industriförbund, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och AB Svensk laboratorietjänst (Svelab).

Svensk industriförening, Sveriges industriförbund och SHIO har av- gett gemensamt yttrande.

Yttranden har dessutom inkommit från länsstyrelserna i Kalmar och Västernorrlands län. '

I skrivelse den 6 september 1973 har Företagareföreningarnas för- bund hemställt att 4,8 milj. kr. måtte anvisas till företagareföreningarna under budgetåret 1974/75 för insatser rörande regional företagsutbild- ning.

I prop. 1973: 41 berördes inte frågan om industriverkets lokalisering. Vid sitt ställningstagande till propositionen hemställde riksdagen bl. a. om en skyndsam utredning angående verkets lokalisering (NU 1973: 54 s. 26, rskr 1973: 225). Kungl. Maj:t uppdrog den 19 oktober 1973 åt statskontoret att utreda denna fråga. -

Statskontoret avlämnade i januari 1974 promemorian Industrivcrkets

lokalisering.

* Statssekreteraren Tony Hagström, ordförande, generaldirektören Eric Petter- sson, vice ordförande, överdirektören Gösta Bruno, kommerserådet Anders ' Lindstedt, överdirektören Bengt Resare och kanslirådet Gunnar Ribrant.

Prop. 1974: 47 4

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av statens in— dustriverk, SIFU, länsstyrelsen i Stockholms län samt personalorgani- sationerna vid industriverket och SIFU.

2. Nuvarande förhållanden

2.1. SIFU

SIFU har till uppgift att främja näringslivets tekniska och ekonomis- ka utveckling med särskild hänsyn till de mindre och medelstora indu- striföretagen samt hantverket. Det åligger SIFU bl.a. att bygga upp kunskaper och erfarenheter i tekniska, administrativa, kommersiella och ekonomiska frågor av betydelse för utvecklingen inom industri och hantverk samt att förmedla dessa kunskaper genom kurser, föreläsningar publiceringsverksamhet och rådgivning.

Om det behövs för verksamheten i övrigt får SIFU bedriva försöks- och utvecklingsarbete samt utföra provningar och undersökningar av material, arbetsmetoder, driftförhållanden, redskap, instrument och ap- parater. Inom ramen för SIFU:s verksamhet får provningar och under— sökningar utföras även på uppdrag av myndighet eller enskild.

SIFU tillhör de myndigheter som deltar i försöksverksamhet med programbudgetering. Verksamheten är fördelad på tre program näm- ligen allmänna tjänster, kursverksamhet och teknisk facktjänst.

I programmet al l m ä n n a tj ä n s t e r ingår sådan service till offentliga organ, företagareföreningar, branschorganisationer etc. som inte hänförs till SIFU:s egen kursverksamhet eller till den tekniska fack- tjänsten. Vidare omfattar detta program regional utbildningskonsulent- verksamhet, stipendicverksamhet för fortbildning och administration därav, viss extern informations- och dokumentationstjänst i tekniska och ekonomiska frågor, administration av kompetenser och behörigheter samt viss utredningsverksamhet. Under innevarande budgetår beräknas omslutningen för programmet uppgå till drygt 3 milj. kr.

Programmet k u r s v e r k 5 a m h e t e 11, som utgör tyngdpunkten i SIFU:s verksamhet, omfattar de av'SIFU anordnade kurserna och fö- reläsningarna i praktiska och teoretiska ämnen. Programmet omfattar även det planerings- och utvecklingsarbete som är hänförligt till fram- tagandet av nya kurser. Omslutningen för programmet beräknas under innevarande budgetår uppgå till ca 14,6 milj. kr.

Den te kni s k a f a e k tj ä n ste n omfattar försöks- och utveck- lingsarbeten samt provningar och undersökningar av material. arbetsme- toder, driftförhållanden, redskap, instrument och apparater som erford- ras för SIFU:s verksamhet under övriga program. Vidare ingår sådana provningar och undersökningar som — inom ramen för SIFU:s verksam- het —— utförs mot ersättning på uppdrag av myndighet eller enskild. Den

Prop. 1974: 47 5

tekniska facktjänsten beräknas under innevarande budgetår uppgå till ca 4,7 milj. kr.

Härutöver administrerar SIFU de utbildningsåtgärder som ingår i de särskilda programmen för stöd åt bl.a. TEKO-industrierna ( prop. 1970: 41 , SU 1970: 60, rskr 1970: 164) och den träbearbetande indu- strin ( prop. 1972:47 , NU 1972: 33, rskr 1972: 1.96). Inom ramen för sistnämnda program har vidare till SIFU knutits en träteknisk konsu- lent med uppgift att till företagen inom denna bransch förmedla infor- mation om den tekniska utvecklingen och att till olika forskningsinsti- tutioner, materieltillverkare m.fl. överföra erfarenheter från företagen. Dessutom har två konsulenter knutits till SIFU med motsvarande upp- gifter för gjuteriindustrin ( prop. 1973: 57 , NU 1973: 37, rskr 1973: 149).

SIFU finansieras dels genom avgifter m. m. för egen verksamhet, dels genom ett statligt bidrag. Det statliga bidraget avses täcka kostnaderna för SIFU:s allmänna tjänster och underskott på dels sådan angelägen kursverksamhet som inte kan drivas med krav på full kostnadstäckning, dels den del av den tekniska facktjänsten som är motiverad av SIFU:s övriga uppgifter och som inte kan täckas genom avgifter. Förutsätt- ningen för underskottstäckning är, såsom redovisats i prop. 1972: 1 (bil. 15 s. 39) att verksamheterna är inriktade på institutets målgrup- per, dvs. de mindre och medelstora industri- och hantverksföretagen. Ytterligare en förutsättning är att verksamheten avser främst fortbild- ning inom företagsledning samt personal hos företagareföreningarna och yrkesgrupper inom andra begränsade och specialiserade områden, där brist på utbildningsmöjligheter föreligger. Detta gäller bl. a. nya tek- niska yrken inom områden med snabb utveckling. I den mån institutet bedriver verksamhet med annan inriktning bör full kostnadstäckning vara ett krav.

Det statliga bidraget, som f.n. täcker närmare 40 % av SIFU:s to- tala kostnader, exkl. branschprogrammen, uppgår innevarande budget- år till 9,4 milj. kr. Därav utgör 500000 kr. medel för utrustningsan- skaffning.

De särskilda branschprogrammen finansieras helt med statsmedel. För budgetåret 1973/74 har anvisats totalt 5 250 000 kr.

SIFU leds av en styrelse. Chef för SIFU är en överdirektör. SIFU är organiserat på tre byråer, en allmän byrå, en informations- och utbild- ningsbyrå samt en teknisk byrå. Huvudkontoret finns i Stockholm. Re-- gionalkontor finns i Göteborg, Luleå och Malmö. Vidare finns perso- nal placerad i Härnösand, Norrköping, Västerås, Växjö och Örebro. SIFU har dessutom en kursgård i Älvsbyn.

A 1 l m ä n n a b y r ä n svarar för allmänna administrativa, ekono- miska och juridiska frågor. Byrån har hand om även allmän informa- tionsverksamhet och kontakter med samarbetande organ och organi- sationer inom och utom landet.

Prop. 1974: 47 6

Under allmänna byrån sorterar vidare ett sekretariat med uppgift att administrera de särskilda utbildningsprogrammen för TEKO- och delar av den träbearbetande industrin. Byrån administrerar även den trä- och gjuteritekniska konsulentverksamheten.

Informations- och utbildningsbyrån svarar för ut- bildningsplanering och utbildningsadministration, informations- och do- kumentationstjänst, utredningar, kursproduktion inom det företagseko— nomiska området samt regionalkontors- och utbildningskonsulentverk- samhet.

T e k ni s k a b y r å 11 har hand om kursproduktion, kursgenom- förande, rådgivningsverksamhet samt utvecklings-, provnings- och kon- trollarbeten inom olika tekniska fackområden.

R e g io n al k 0 11 to r e n (inkl. övrig regionalt placerad perso- nal) har främst hand om regionala kontakter samt administration av kurser. SIFU har även sex utbildningskonsulenter med uppgift att i samarbete med företagareföreningarna bedriva bl.a. uppsökande, ana- lyserande och kontaktförmedlande verksamhet i utbildningsfrågor ute i företagen. Konsulenterna är f.n. placerade i Göteborg, Härnösand, Luleå, Malmö, Växjö och Örebro.

Fördelningen av SIFU:s personal den 1 juli 1973 framgår av följande sammanställning

Prop. 1974: 47 7

SIF Uzs personal den 1 juli 1973 enligt anslagsframställning för budget- året 1974/75 '

Antal anställda V erkschef (överdirektör) - -1 1

Allmänna byrån

— byråchef 1 —— kanslisektionen (personal, fastighetsförvaltning, re- gistratur. expedition m.m.) 23

-— ekonomisektionen (budgetering, redovisning m.m.) 12 — allmänna sektionen (reklam, försäljning, tryckeri,

pressinformation m.m.) 101/2 — sekretariat för branschprogram (TEKO- och trä- industrierna) 6 52 1/2

Informations- och utbildningsbyrån

— byråchef ]. — informations- och dokumentationssektionen (I & D- verksamhet, bibliotek, tidskrifter m.m.) 5 1/2

— utbildningssektionen (kursplanering, viss regional verksamhet, stipendier, kursexpeditionen m.m.) 14 — företagsekonomiska sektionen (ekonomiska kurser, företags]edareutbildning, arbetsvårdskurser m.m.) 11 — regionalt placerad personal (utbildningskonsulenter,

sekreterarpersonal, kursgården i Älvsbyn) 19 1/2 51 Tekniska byrån — byråchef 1 — sektionen för verkstadsteknik och produktionseko- nomi 10 —— sektionen för byggnads- och VVS-teknik 131'2 — sektionen för elteknik 25 — sektionen för processteknik 17 — sektionen för kemisk teknik 22 — sektionen för vatten- och livsmedelsteknik 23 regionalt placerad personal 13 124 1/2 Totalt antal anställda 229 Därav vid huvudkontoret i Stockholm ' 196 1/2 Regionalt placerad personal 321/2

Prop. 1974: 47

2.2. Statens industriverk

Statens industriverk inrättades den 1 juli 1973 ( prop. 1973: 41 , NU 1973: 54, rskr 1973: 225). Verket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör industri, hantverk och energiförsörjning samt mi- neralhantering utom såvitt avser förvaltning och upplåtelse av statens gruvegendom. Vidare är verket chefsmyndighet för bergsstaten, spräng— ämnesinspektionen och statens elektriska inspektion.

Verket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Verket är organiserat på fem byråer, nämligen en planerings- och ut- redningsbyrå, en industribyrå, en energibyrå, en mineralbyrå och en administrativ byrå. Verkets nuvarande organisation m. m. framgår av en tablå vilken torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1 .

Vid verket finns under budgetåret 1973/74 111. tjänster inrättade. Verkets resurser skall byggas upp successivt, vilket innebär att verket först på'sikt kommer att kunna fullgöra samtliga de uppgifter som åvi— lar det enligt statsmakternas beslut.

Planerings— och utredningsbyrån svarar för planerings- och utred- ningsuppgifter i frågor med anknytning till statliga industripolitiska stöd- och utvecklingsinsatser. Utredningsverksamheten gäller främst branschinriktade utredningar, långsiktiga prognoser rörande industrins strukturella utveckling samt allmänna industripolitiska utredningar, bl. a. rörande de mindre och medelstora företagens förhållanden. Byrån svarar även för bevakningen av internationella industripolitiska frågor. Byrån är uppdelad på tre sektioner, nämligen en sektion för bransch- frågor, en för långsiktiga prognoser och en för allmänna industripoli- tiska frågor.

Industribyrån svarar för ärenden om industri- och hotellånegaran- tier, vissa hantverks- och industrilån, glesbygdsstöd, stöd till hemslöj- den och för tillsyn över företagareföreningarnas verksamhet, för upp- följning och bevakning av lånegarantier och åtgärder i samband med att lånegarantier blivit nödlidande samt för utfärdande av föreskrifter och anvisningar i anslutning till förordningarna om brandfarliga och explosiva varor m.m. Byrån svarar även för samordning, planering och utveckling av företagsservice samt förhandlingar med bl.a. bransch- företag om serviceprogram och för administration av branschprogram och det branschinriktade omställningsstödet. Byrån är organiserad i fyra sektioner, en för vardera företagsservice, finansiellt stöd, struktur- stöd samt brandfarliga och explosiva varor. Vid byrån utförs det ar- bete som faller på industriverket i dess egenskap av samordnande myn- dighet på det nationella planet i fråga om transport av farligt gods på väg.

Energibyrån svarar för den utredningsverksamhet på energiområdet

Prop. 1974: 47 9

som åvilar verket. F.n. innebär detta att svara för sekretariatsfunk- tionerna i samband med det prognos- och utredningsarbete som pågår inom energiprognosutredningen (I 1972: 03). Denna verksamhet avses få permanent förankring inom industriverket efter det att utredningen avslutat sitt arbete. Byrån svarar även för uppgifter i fråga om sä- kerhet på det elektriska området, exempelvis utfärdande av säkerhets- i'öreskrifter för elektriska starkströmsanläggningar och meddelande av behörighet för elinstallatörer. Byrån handlägger likaså frågor rörande distribution av elektrisk kraft, såsom ärenden om koncession för stark- strömsledningar. Byrån är indelad i tre sektioner, en för vardera energi- utredningar, säkerhets- och behörighetsärenden samt koncessions- och bidragsärendcn.

Mitzeralbyt-ått skall utföra de näringspolitiska uppgifter av utredande och planerande karaktär som industriverket har på mineralområdet. Byrån svarar likaså för verkets direkta myndighetsfunktioner på mi- neralområdet. Hit hör utrednings-, remiss- och besvärsärenden samt tillämpningsfrågor i anslutning till minerallagstiftningen. Verket har vi- dare att utöva tillsyn över gruvhanteringen, att bereda sådana konces— sionsärcnden som avgörs av Kungl. Maj:t, t. ex. enligt uranlagen (1960: 679). Vidare handlägger och beslutar verket i ärenden om tillstånd till sand-, grus— och stentäkt på kontinentalsockeln. Mineralbyrån be- reder frågor och verkställer beslut åt nämnden för statens gruvegen- dom, som inrättades den 1 juli 1973 med uppgift att förvalta den stat— liga gruvegendomen och att besluta om villkoren för upplåtelse och an- nat utnyttjande av denna egendom. Verksamheten har delats upp på två sektioner, sektionen för myndighetsfrågor och sektionen för sta— tens gruvegendom.

Administrativa byrån svarar för verkets administrativa frågor, såsom personal-, anslags— och budgetfrågor för verket och dess tre lokalsta- ter samt extern och intern administration. Kassafunktionen betjänar även kommerskollegium. Vid byrån finns två sektioner, en för personal- och servicefrågor och en för ekonomifrågor.

Till industriverket finns knutet ett beslutande organ, nämnden för statens gruvegendom. och rådgivande organ. Rådet för mindre och me- delstora företag har att följa utvecklingen för denna kategori av före- tag och att ta initiativ till utredningar i frågor av betydelse för dessa företag.

Exportrådet för långsiktiga prognoser skall biträda industriverket med synpunkter på inriktningen av dess prognosarbete och metodut- vecklingen för detta arbete. Rådgivande nämnden för transport av far- ligt gods Skall tjäna som diskussions- och samordningsforum för de myndigheter och organisationer som har att tillämpa den svenska och internationella lagstiftningen på detta område. Hemslöjdsnämndens uppgift är att bistå verket vid behandlingen av ärenden om bidrag till hcmslöjdsverksamheten m. m.

Prop. 1974: 47 10

3. Organisationskommittéus betänkande

3.1. Allmänna utgångspunkter

Enligt riksdagens beslut skall SIFU den 1 juli 1974 helt inordnas i statens industriverk. Enligt organisationskommitténs uppfattning kan denna inordning utformas på olika sätt vad avser graden av bindning mellan de båda verken. För att de samordningsbehov, som legat bakom statsmakternas beslut, skall bli tillgodosedda på ett tillfredsställande sätt. anser kommittén att integrationen i vad avser den övergripande planeringen och styrningen av SIFU-verksamheten bör drivas långt. Samtidigt bedömer kommittén det vara viktigt att den framtida orga— nisationen utformas på sådant sätt att en'klar gräns dras mellan in- dustriverkets centrala planerings- och myndighetsuppgifter inom det näringspolitiska området och SIFU-tjänsterna vad avser den rena opera- tiva serviceproducerande verksamheten.

Mot denna bakgrund har kommittén i sitt arbete utgått från att industriverket ges det totala ansvaret för SIFU-verksamheten. Organisa- toriskt innebär detta att funktionerna övergripande styrning, planering och resursfördelning vad avser SIFU-verksamheten bör samordnas med motsvarande funktioner för företagsserviceverksamheten i övrigt inom industriverket. Ansvaret för den operativa SIFU-verksamheten, dvs. produktion, genomförande m.m. av SIFU-tjänsterna, bör däremot ligga på en särskild enhet. Undvikande av onödig byråkratisering inom industriverkets ram talar för att den operativa verksamheten ges stor självständighet.

Enligt riksdagens beslut skall vidare en del av SIFU:s nuvarande verk- samhet lokaliseras till Borås omkring 1976—1977. Förslaget berör ca 100 personer. Kommittén har i sitt arbete utgått från att det är den ope- rativa verksamheten — kursverksamheten och den tekniska facktjäns- ten — som bör bli föremål för omlokalisering. Kommittén har vidare utgått ifrån att en omfattande operativ SIFU-verksamhet måste finnas kvar i Stockholm även efter omlokaliseringen, eftersom Stockholmsom- rådet utgör SIFU:s dominerande marknad. Denna verksamhet i Stock— holm bör därvid betraktas som en till den operativa enheten i Borås knu- ten filialverksamhet.

För att förbättra SIFU:s möjligheter att nå ut med sina tjänster till de mindre och medelstora industri- och hantverksföretagen har riksda- gen beslutat att en ökad regionalisering skall ske av den nuvarande SIFU-verksamheten. Näringsutskottet framhöll dock att man bör för- söka undvika en uppdelning av serviceutbudet på ytterligare regionala organ och föreslog att företagareföreningarna borde vara den primära kontaktbasen för sådan service (NU 1973: 54 s. 19). Mot denna bak- grund utgör enligt kommitténs uppfattning den utbildningskonsulent-

Prop. 1974: 47 11

verksamhet som SIFU f.n. bedriver i princip en integrerad del av den företagsservice som företagareföreningarna har att utföra på regional nivå. En närmare samordning mellan SIFU:s utbildningskonsulenter och företagareföreningarna bör-därför åstadkommas.

För att de avsedda effekterna av regionaliseringen skall uppnås har kommittén vidare utgått ifrån att en utbyggnad av utbildningskonsulent- funktioncn bör komma till stånd. Kommittén anser nämligen att behovet av analyserande, kontaktskapande och informationsförmedlande tjänster i närhet till företagen torde vara speciellt omfattande inom utbildnings- området. Att den ökade regionaliseringen av SIFU-verksamheten främst bör ske via företagareföreningarna, utesluter emellertid inte att SIFU:s nuvarande regionala organisation i betydande utsträckning kan finnas kvar för uppgifter rörande bl.a. kursledning, kursadministration och marknadsbearbetning.

Organisationskommittén har vidare utgått från att SIFU:s nuvarande mål och verksamhetsinriktning t.v. bör vara oförändrade. Det arbets- sätt och de arbetsrutiner som f.n. tillämpas vid produktionen och ge- nomförandet av SIFU-tjänsterna bör också i princip bibehållas. Verk- samheten bör i den nya organisationen således i första hand vara inrik- tad på tjänsteproduktion till mindre och medelstora industri- och hant- verksföretag i form av utbildning/fortbildning i tekniska, ekonomiska och administrativa ämnen samt i form av rådgivning, provning och ut- vecklingsarbete m. rn.

Kommittén erinrar vidare om att principerna för finansiering av SIFU:s kursverksamhet varit föremål för behandling i riksdagen vid ett flertal tillfällen under de senaste åren. Vid det senaste tillfället fram- höll näringsutskottet i sitt betänkande (NU 1973: 54 s. 20) att i awak- tan på erfarenheterna av den ökade regionaliseringen bör ingen ändring av finansieringsprinciperna vidtas. Även om kommittén således utgått från oförändrade finansieringsprinciper för SIFU-verksamheten, före- slås att dessa bör bli föremål för prövning. I kommittén har diskuterats möjligheten att förlänga utredningsarbetet något år och uppskjuta SIFU:s integration med verket motsvarande tid i syfte att ge kommittén rådrum att lösa alla nuvarande och kommande problem där lösningarna kan påverka organisationsförslaget. Kommittén har funnit detta vara ett opraktiskt tillvägagångssätt som inte leder till åsyftat resultat. Kom— mittén bedömer nämligen att sådana ytterligare utredningar inte skulle komma att påverka organisationsförslaget. Kommittén har sett som sin huvuduppgift att utforma en huvudorganisation inom vars ram industri- verket inkl. SIFU successivt kan finna lämpliga lösningar och utveckla SIFU-verksamheten.

Utöver vad som nyss angetts ovan har kommittén i sitt arbete dess- utom haft som utgångspunkt att söka iaktta en viss försiktighet med or- ganisatoriska förändringar, eftersom kommittén inte haft möjlighet att i

Prop. 1974: 47 12

ett sammanhang lösa samtliga problem som är eller kan komma att. bli förknippade med SIFU-verksamheten.

Ett annat skäl till försiktigheten har varit SIFU:s marknadsberoende. Eftersom SIFU:s verksamhet till drygt 60 % finansieras med egna intäk- ter, skulle genomgripande förändringar kunna medföra omfattande marknadsbortfall. Kommittén har därför begränsat sig till att lämna förslag beträffande den yttre ramen för organisationen. Det får sedan bli en uppgift för industriverket att successivt vidta eller lägga fram för- slag om .de justeringar och rationaliseringar inom den inre organisa- tionen som kan komma att krävas.

3.2. Förändringar i SIFU:s verksamlletsinriktning m. m.

Med utgångspunkt i bl. a. SIFU:s instruktion (1970: 411) har kom- mittén funnit att två sektioner inom den nuvarande tekniska byrån — sektionen för vatten— och livsmedelsteknik och sektionen för processtek- nik —— bör bli föremål för förändringar vad avser inriktning, omfattning och/eller organisationstillhörighet.

Verksamheten vid sektioner: för vatten- och livsmedelsteknik inom d et v a t t e nte k n i s k a o m r ä d et omfattar förutom laboratorie- verksamhet också viss kursverksamhet.

Inom det vattentekniska området finns f. n. 14 anställda (exkl. kort- tidsförordnad personal), varav 12% inom vattenlaboratoriet och 11/3. för kursverksamhet.

Vattenlaboratoriet utför analyser av dricks- och badvatten på upp— drag av hälsovårdsnämnderna samt analyser av avlopps- och recipient- vatten på uppdrag av statens naturvårdsverk och kommunerna i Stor- stockholmsområdet. I anslutning till laboratoriets verksamhet bedrivs kursverksamhet för personal vid kommunala vattenrenings- och av- loppsvattenreningsvcrk.

Naturvårdsverket och kommunala uppdragsgivare svarar för vardera ca 35 % av laboratoriets utförda analyser per år, medan resten hänför sig till enskilda uppdragsgivare — företag, privatpersoner m. fl.

Med hänsyn till att laboratoriets verksamhet till övervägande del är inriktad på statliga och kommunala uppdragsgivare, vilka inte ingår bland SIFU:s prioriterade målgrupper, och att vattenundersökningar idag bedrivs vid ett stort antal laboratorier med' skiftandc'organisato- risk och verksamhetsmässig bakgrund, föreslår kommittén att SIFU:s vattenlaboratorium den 1 juli 1974 sammanförs med AB Svensk labo- ratorietjänst (Svelab) i samband med att en riksprovplats för vatten utses. Beträffande kursverksamheten inom det vattentekniska området är sek- tionen för vatten- och livsmedelsteknik inriktad på både laboratorie- och kursverksamhet.

Inom det livsmedelstekniska området finns f.n. 9 an-

Prop. 1974: 47 . 13

ställda (exkl. korttidsförordnad personal), varav 61/2 inom livsmedelsla- boratoriet och 21/2 för kursverksamhet rn. rn.

Vid livsmedelslaboratoriet utförs provningar och analyser av livs- medel, charkuterivaror m. m. Laboratoriets verksamhet är till stor del inriktad på mindre och medelstora företag, dvs. de prioriterade målgrup- perna enligt SIFU:s instruktion. Vid laboratoriet finns bl.a. en särskild teknisk konsulent med inriktning på frågor rörande produktions— och processteknik m. nr. inom livsmedelsindustrin.

Kommittén föreslår även för livsmedelslaboratoriets del en överföring till Svelab den 1 juli 1974. Motivet härför är att utvecklingen av verk- samheten i form av erhållna analysuppdrag under senare år varit svag, vilket i sin tur inneburit en försämring av rörelseresultatet för verksam- heten. Enligt kommitténs uppfattning skulle en fortsatt drift av labora- toriet i SIFU:s regi komma att kräva betydande investeringar — utrust- ning, marknadsstöd osv. —— vilka kan te sig tveksamma med tanke på att det redan finns ett antal väl etablerade laboratorier på marknaden, bl. a. Svelab.

Med hänsyn till inriktningen av de uppgifter som utförs av den sär- skilde tekniske konsulenten bör denne enligt kommittén t. v. kvarstå inom SIFU:s organisation.

Beträffande SIFU:s kursverksamhet inom livsmeclelssektorn konstate- ras att den i stor utsträckning omfattar fortbildning av skolmåltidsperso- nal. Viss kursverksamhet riktad mot mindre och medelstora företag inom storkökssektorn har emellertid påbörjats. Enligt kommitténs upp- fattning bör den kommunalt inriktade kursverksamheten, för vilken en viss mättnadsgrad kan förväntas på sikt, under en övergångstid succes- sivt minskas samtidigt som en uppbyggnad sker av den mot mindre och medelstora företag inriktade verksamheten. Kommittén utgår ifrån att denna förändring genomförs på initiativ från industriverkets ledning.

Sektionen för processteknik utför bl. a. f o r d 0 n ste k ni s k a p r 0 v n i n g a r på uppdrag av statens trafiksäkerhetsverk samt be- driver bcsiktnings- och kontrollverksamhet inom det värme- och för- bränningstekniska området med hithörande kursverksamhet. Enligt stats- makternas ställningstagande ( prop. 1972: 54 , NU 1972: 38, rskr 1972: 199) bör SIFU:s uppdragsprovning av officiell natur överföras till SP. Enligt kommitténs uppfattning bör en överföring av fordonsprovningen till SP inte ske, eftersom det är osannolikt att SP kommer att bli riks-' provplats för fordon. Kommittén föreslår att ansvaret för denna prov- ning t. v. ligger kvar vid SIFU och att SIFU och SP gemensamt och på eget initiativ snarast prövar lämpliga förslag till lösningar beträffande det framtida huvudmannaskapet för verksamheten.

Vad gäller officiell förbrännings- och Värmetek- nisk p ro v n in g konstaterar kommittén att SIFU och SP bedriver en konkurrerande verksamhet. Mot bakgrund av detta och av att efter-

Prop. 1974: 47 14

frågeutvecklingen varit vikande under de senaste åren föreslår kommit- tén en samordning av verksamheten i form av en överföring av SIFU:s nuvarande officiella provningsverksamhet inom det värme- och förbrän- ningstekniska området till SP. SP övertar samtidigt den personal — tre personer — som berörs. En överenskommelse bör vidare träffas mellan SIFU och SP enligt vilken SIFU under en övergångsperiod förbinder sig att köpa vissa tjänster från SP för utnyttjande i kursverksamheten inom värme- och förbränningsteknik. Om SP så önskar bör SIFU upplåta lokaler och viss utrustning fram till tidpunkten för verksamhetens om- lokalisering till Borås.

3.3. SIFU:s framtida organisation

Enligt kommitténs uppfattning bör den organisatoriska utformningen av den framtida SIFU-verksamheten tillgodose kravet på att en effektiv samordning åstadkoms inom industriverkets ram av olika statliga före- tagsserviceinsatser, av vilka SIFU-tjänsterna utgör en del. Detta krav på samordning bör avse såväl den centrala övergripande planeringen och styrningen som den direkta verksamheten ute hos företagen.

Kommittén anser vidare att det är väsentligt att en klar gräns ska- pas mellan de olika funktionerna inom den framtida organisationen. Detta gäller speciellt gränsdragningen mellan den övergripande styr- ningen och den operativa verksamheten. Med hänsyn till SIFU-verk- samhetens karaktär och inriktning fordras vidare en betydande flexi- bilitet i organisationen för att möjliggöra en smidig anpassning till för- ändringar i bl. a. teknik, informations- och fortbildningsmetoder.

Kommitténs förslag innebär att övergripande stymings-, samord- nings- och planeringsfrågor för SIFU-verksamheten handläggs inorn industriverkets nuvarande industribyrå, som därvid förutsätts bli om— bildad till en avdelning. Från nuvarande SIFU föreslås sex personer bli överförda till den föreslagna industriavdelningen.

Vidare föreslår kommittén att det sekretariat vid SIFU, som admi- nistrerar branschutbildningsprogrammen, inkl. de särskilda konsulenterna för gjuteri- och träbearbetande industrierna, överförs till och samordnas med övrigt branschstöd — omställningsstödet — inom industriverkets nuvarande industribyrå. Sekretariatet omfattar sex personer. Detta bör gälla även den för branschutbildningsprogrammen särskilt inrättade råd- givande nämnden. Motiven härför är bl. a. att branschprogrammen är en verksamhet under uppbyggnad, vilket gör en nära anknytning till industriverket angelägen för att utvecklingen skall kunna följas och ef- fekterna av programmen bättre utvärderas. Vidare utgör utbildningen, som SIFU f. n. svarar för, endast en del av branschprogrammen, vilket kräver en stark samordning med övrig verksamhet inom programmens ram. Dessutom framhåller kommittén att industriverket har det totalt samordnande ansvaret för branschprogrammen. Kommittén understry-

Prop. 1974: 47 15

ker samtidigt att även om branschsekretariatet organisatoriskt inordnas centralt i industriverket bör en strävan vara att de operativa SIFU- tjänsterna kommer att utnyttjas i största möjliga utsträckning från verkets sida inom ramen för branschprogrammen. '

Kommittén föreslår också att vissa administrativa funktioner av ef- fektivitetsskäl överförs från SIFU till industriverkets administrativa byrå. Dessa funktioner innefattar bl. a. budgetarbete, kameral verksam- het, övergripande ekonomiska analyser och utvärdering av verksamhe- ten, löneutbetalningar samt personaladministrativa frågor. Förslaget innebär att sju personer överförs från nuvarande SIFU till industri- verkets administrativa byrå.

Den operativa verksamheten, dvs. planering, produktion och genom- förande m. nr. av SIFU-tjänsterna föreslås bli "sammanhållen i en särskild enhet inom industriverket och lokaliserad till Borås. Denna enhet skall också bl. a. biträda industriverket centralt med utredningar, remisser o. d. samt med utveckling, utarbetande och genomförande av bransch- program och utbildning av företagareföreningamas personal. Enheten i Borås kommer enligt förslaget att omfatta drygt 100 personer.

Organisatoriskt föreslås enheten i Borås få följande uppbyggnad. Under den verkställande ledningen, bestående av chef och biträdande chef, lyder två stabsorgan för resp. planerings— och marknadsfunktio- nerna. Direkt under enhetens verkställande ledning lyder också de ope- rativa organen. Dessa består av dels sex facksektioner, nämligen sektio- nerna för företagsekonomi, för verkstadsteknik och produktionsekonomi, för byggnads- och VVS-teknik, för elteknik, för processteknik och för kemisk teknik, dels fem filialer i Göteborg, Luleå, Malmö och Växjö samt — efter omlokaliseringen till Borås — i Stockholm. Under verk- ställande ledningen lyder vidare ett serviceorgan, i vars uppgifter ingår administration och ekonomi, kursadministration samt informations- och dokumentationstjänst. Som sammanfattande benämning på enheten i Borås och filialcrna anser kommittén att SIFU-begreppet bör bibehållas. Detta står då för statens industriverks enhet för företagsutveckling.

SIFU-enhetens organisation framgår av en tablå, vilken torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 2.

Antalet tjänster vid resp. filial föreslås bli följande: Göteborg (4), Luleå (11), Malmö (5), Växjö (3) samt Stockholm (48). Behovet av ytterligare filialer utöver de föreslagna anser kommittén bör bli föremål för fortlöpande prövning från industriverkets sida. Speciellt bör behovet av en filial i SundsvallfHärnösandsområdet prövas.

Enligt kommitténs uppfattning bör en strävan vara att i största möj- liga utsträckning samlokalisera filialerna och företagareföreningarna.

Filialerna bör ha till uppgift att tillsammans med företagareförening- arna medverka vid kartläggning av utbildningsbehov hos företagen inom filialcns verksamhetsområde och överföra denna information till SIFU-enhetens facksektioner.

Prop. 1974: 47 16

Vidare bör filialerna på grundval av inom SIFU-enheten upprättade planer marknadsföra SIFU-enhetens tjänster och rekrytera kursdelta- gare genom olika säljfrämjande aktiviteter. Mot bakgrund av företa- gareföreningamas allmänna kontaktskapande uppgifter bör filialerna ' bedriva sina säljfrämjande aktiviteter i mycket nära samverkan med föreningarna.

Filialerna bör lämna kursadministrativ service till SIFU-enheten genom t. ex. anskaffning av kurslokaler samt kontroll och iordningsstäl- lande av utrustning och kursmaterial. Ett organiserat samarbete med i synnerhet ortens skolmyndigheter men även andra lokala utbildnings- organ bör eftersträvas.

Filialerna bör emellertid inte enbart ha till uppgift att främja SIFU— enhetens öppna kursverksamhet utan också att initiera och främja till- komsten av företagsnära och företagsanpassade kurser för mindre och medelstora företag. Eftersom företagareföreningarna i princip inte skall producera och genomföra utbildning är det viktigt att de utbildnings- behov som framkommer genom föreningarnas utbildningskonsulentfunk- tion tas om hand av filialerna och SIFU-enheten. Filialerna bör således, enligt kommitténs förslag, initiera och där så är lämpligt svara för led- ningen av projektsamarbetet för att få till stånd företagsanpassade kur- ser. I ett sådant samarbete kan förutom filialen, företagareföreningarna inom filialcns verksamhetsområde och SIFU-enhetens facksektioner även de kommunala skolmyndigheterna rn. fl. ingå. I varierande utsträck- ning bör filialerna medverka även i själva genomförandet av SIFU-enhe- tens regionala kursverksamhet och branschprogrammen.

Beträffande SIFU:s nuvarande regionala programråd —- f. n. åtta till antalet _ föreslår kommittén att dessa t. v. finns kvar. Uppdrag bör emellertid ges åt industriverket att undersöka det mer långsiktiga behovet av programråden. Därvid bör prövas förutsättningar och former för att vidga rådens mål och inriktning till att inte enbart avse kontakt- förmedling mellan SIFU-verksamheten och resp. region utan också till att omfatta industriverkets kontaktbchov i stort.

Frågan om behovet av en eller flera till SIFU-enheten knutna kurs- gårdar har inom organisationskommittén behandlats i anslutning till frågan om den regionala organisationen. F. n. driver SIFU en kursgård i Älvsbyn med kurslokaler och förläggningsmöjligheter.

Vid bedömning av behovet av ytterligare kursgårdar framhåller kom- mittén rent principiellt att möjligheterna att hyra lokaler och i anslut- ning därtill ordna förläggning i första hand bör prövas. .I de fall drift av egen kursgård bedöms som fördelaktigare bör krav på full kostnads- täckning ställas. Beträffande kursgården i Älvsbyn bör enligt kommitténs uppfattning lämpliga åtgärder vidtas från industriverkets sida i syfte att uppnå en tillfredsställande kostnadstäckning. I annat fall bör gården avvecklas.

Prop. 1974: 47 17

3.4. Samarbetet mellan företagareföreningarna och SIFU-verksamheten

Enligt kommitténs uppfattning är det angeläget att en klar gränsdrag— ning åstadkoms mellan SIFU-verksamheten och företagareföreningarna. Grundläggande riktlinjer härför har utarbetats av SIFU och företagare- föreningarna gemensamt och lagts fram i utredningen ”Samverkan SIFU —— företagareföreningarna” (SIFU:s utredningsserie 1971: 2). I denna utredning föreslogs bl. a. uppbyggnaden av SIFU:s nuvarande utbild- ningskonsulentfunktion. ' '

Kommittén föreslår mot denna bakgrund att en utbildningskonsulent- funktion bör byggas upp vid varje företagareförening i form av från industriverket utlagda statsfinansierade program. SIFU:s nuvarande sex utbildningskonsulenter bör därvid överföras till företagareföreningarna. Programmen bör ha följande huvudsakliga innehåll.

Inom ramen för den allmänna kontakt- och informationsförmedlande verksamheten med inriktning på de mindre och medelstora företagen bör företagareföreningarna informera och upplysa företagen om behovet och nödvändigheten av fortbildningsinsatser.

I utbildningskonsulentfunktionen ingår vidare att i samarbete med SIFU-enheten och dess filialer inventera och analysera utbildningsbeho- ven hos företagen. Med sina nära och dagliga kontakter med olika typer ' av frågor bör föreningarna ha goda förutsättningar att till SIFU-enhe- ten och andra utbildningsorgan snabbt förmedla adekvat information. '

I utbildningsfunktionen bör ingå även att i mån av kapacitet biträda SIFU-enheten och dess filialer vid genomförande av regionalt eller 10- kalt planerade kurser.

Företagareföreningarna bör vidare kunna ges i uppgift att utarbeta förslag till utbildningsplaner för företagsledare och andra nyckelpersoner inom ett visst företag eller grupper av företag.

Kommittén understryker emellertid att föreningarna inte bör få ka— raktären av utbildningsorgan. Föreningarna bör således i princip inte bedriva egen kursverksamhet.

3.5 Ansvarsfördelning m. m.

Kommitténs organisationsförslag innebär'i stort att nuvarande SIFU- verksamheten helt inordnas i industriverket och att industriverkets sty- relse övertar det ansvar som f. n. åvilar SIFU:s styrelse. '

Beträffande SIFU-enhetens organisatoriSka ställning inom industri— verket har kommittén övervägt två alternativa lösningar.

Det ena alternativet innebär att SIFU-enheten knyts till den före— slagna industriavdelningen, som i övrigt handlägger frågor rörande fö- ' retagsservice, finansiellt stöd samt strukturstöd inom branschprogram- mens ram. Ansvaret för den övergripande styrningen m. ni. av SIFU-

2 Riksdagen 1974. ] saml. Nr 47

Prop. 1974: 47 18

enhetens verksamhet åvilar primärt således industriavdelningens chef för de ärenden som inte kräver verksledningens beslut. Chefen för SIFU-enheten ansvarar självständigt för den operativa verksamheten inom de ramar som anges av instruktion, arbetsordning, föreskrifter, verksamhetsplan och budget.

Det andra alternativet innebär att SIFU-enheten sorterar direkt under verksledningen. Industriavdelningen får enligt detta alternativ närmast karaktären av ett beredningsorgan till verksledningen för SIFU-frågorna.

Kommittén anser att det sistnämnda organisationsalternativet är att föredra även om det kan ha vissa administrativa nackdelar. Det förelig- ger visserligen enligt kommitténs uppfattning inte någon skillnad mellan de två alternativen vad avser SIFU-enhetens ansvar och uppgifter. Den operativa verksamhet som SIFU-enheten kommer att bedriva skiljer sig emellertid i hög grad från de ärenden som nu handläggs inom industri— verket och dess industribyrå. Detta motiverar enligt kommitténs uppfatt- ning att SIFU-enheten ges en fristående ställning. Att ställa denna en- het direkt under verksledningen motiveras också av att den blir en för- hållandevis stor enhet i verkets organisation. För denna organisatoriska lösning talar också det förhållandet att SIFU:s kommande omlokalise- ring till Borås och övriga omställningar kräver betydande uppmärk- samhet från verksledningens sida.

Kommittén har vidare behandlat ansvars- och arbetsfördelningen i olika frågor mellan de övriga enheterna i den föreslagna organisationen. Kommittén framhåller att förslaget endast utgör en ram för rollfördel- ningen inom den framtida SIFU-organisationen, vars detaljer måste bli föremål för justering på grundval av såväl en fördjupad planering av verksamheten som vunna erfarenheter.

6.6. Anslagsfrågor och medelstilldelning

Kommittén framhåller 'att den nuvarande anslags- och redovisnings- konstruktionen för SIF-U, vilken infördes budgetåret 1972/73, visat sig vara en ändamålsenlig lösning, som tillgodoser kravet på både flexibili- tet i verksamheten och överblick och insyn. Mot bakgrund av att orga- nisationskommittén i sitt arbete utgått från att SIFU:s nuvarande verk- samhetsinriktning i stort bör vara oförändrad och att kommittén före- slagit att SIFU-enheten skall ges ett självständigt ansvar inom ramen för den av industriverket utövade centrala styrningen bedömer kommit— tén att den nuvarande anslagskonstruktionen för SIFU väl svarar mot kraven även i den nya organisationen. Kommittén föreslår därför att denna konstruktion bibehålls vid integrationen med de erforderliga änd- rade benämningarna på anslagen. Kostnaderna för den personal m. ni., som enligt kommitténs förslag skall överföras till det nuvarande industri—

Prop. 1.974: 47 19

verket bör emellertid redovisas under verkets anslag till förvaltnings- kostnader.

Kommitténs förslag rörande SIFU-verksamheten påverkar den statliga medelstilldelningen till verksamheten på i huvudsak två sätt.

Det ena, som är ett resultat av den ökade regionaliseringen och decen- traliseringen av SIFU-verksamheten, innebär en ökning totalt sett av medelstilldelningen till verksamheten. Det andra, som är hänförligt till att vissa funktioner förs över till annan huvudman eller samordnas inom ' industriverkets ram, innebär en omfördelning eller minskning av det nu- varande bidraget till verksamheten vid SIF U.

För att täcka kostnaderna för den ökade regionaliseringen av SIFU-_ verksamheten anser kommittén att statligt bidrag bör anvisas. Kom— mittén föreslår att 1,8 milj. kr. bör utgå för utbyggnaden av utbild- ningskonsulentfunktionen vid företagareföreningarna, 360 000 kr. för täckande av vissa kostnadsökningar för filialorganisationen och 300 000 kr. för de ökade kostnader som på kort sikt torde uppkomma till följd av den ökade företagsanpassningen i kursverksamheten.

Kommittén framhåller samtidigt att den ökade regionaliseringen på sikt bör skapa möjligheter till intäktsökningar för SIFU-verksamheten på grund av ökad efterfrågan på utbildning hos företagen. Kommittén har dock inte haft underlag för att nu kunna bedöma sådana framtida intäktsökningar.

Kommitténs förslag innebär vidare att vissa omfördelningar och minskningar av SIFU:s nuvarande anslag bör ske till följd av att vissa funktioner förs över till ny huvudman.

Sammanfattningsvis föreslår således kommittén att det statliga bi- draget till SIFU-verksamheten nästa budgetår totalt ökas med 2 360 000 kr., dvs. från 8,9 milj. kr. till 11 260 000 kr. till följd av den ökade regio- naliseringen och efter hänsyn tagen till överföring av vissa aktiviteter till andra organ. Kommittén har härvid inte tagit hänsyn till de andra motiv för anslagsökningar till denna SIFU-verksamhet som kan föreligga.

Slutligen anser kommittén att den balanserade förlusten inom SIFU:s rörelse som beräknas kvarstå vid bokslutet per den 1 juli 1974 bör täckas av statsmedel.

3.7 Genomförande

Genomförandet av den nya organisationen föreslås ske i flera etapper. Den första etappen, som bör vara genomförd den 1 juli 1974, omfattar i princip genomförandet av samtliga föreslagna förändringar, bortsett från dem som sammanhänger med omlokaliseringen av viss del av verksamheten till Borås.

Prop. 1974: 47 20

3.8 Fortsatt utredningsarbete

Kommittén har funnit vissa frågor som i varierande omfattning på- verkar SIFU:s framtida verksamhetsbetingclser, främst principerna i stort för SIFU:s finansiering, relationerna mellan SIFU och det all- männa utbildningsväscndet och andra utbildningsorgan samt informa- tionsproblematiken rörande de mindre företagen. Med hänsyn till att' kommittén haft begränsad tid till sitt förfogande och att dessa frågor bc- dömts inte direkt påverka den framtida organisationens"huvudstruktur har kommittén inte behandlat dessa frågor närmare utan i stället före- slagit att de blir föremål för fortsatt prövning i annan ordning.

Beträffande principerna för finansiering av SIFU-verksamheten pekar kommittén på de finansieringsproblem som finns för institut av SIFU:s typ, där det företagsekonomiska intresset sett ur institutets egen syn- vinkel — kravet att finansiera viss del av verksamheten med "egna in- täkter — i viss utsträckning kan sägas stå mot andra intressen, bl. a. kravet på att nå vissa speciella målgrupper. För SIFU, som har de mindre och medelstora industri- och hantverksföretagen som priorite- rade målgrupper, har detta i många fall inneburit besvärliga avvägnings- problem eftersom utvecklingen visat att just dessa företag av olika skäl är svåra att nå med externa tjänster. Kommittén föreslår, att uppdrag ges åt industriverket att i samråd med berörda intressenter pröva frågan om finansieringsprinciperna för SIFU-verksamheten och snarast möj- ligt lämna förslag till lämpliga åtgärder.

Beträffande SIFU:s uppgifter inom utbildningsområdet är det kom- mitténs uppfattning att SIFU-verksamheten i viss utsträckning kan upp- fattas som ett komplement till den breda och traditionellt inriktade vuxenutbildningen. Medan vuxenutbildningen i samhällets regi huvud- sakligen är inriktad på att söka höja den grundläggande kunskapsnivån i landet — som givetvis också kommer företagen till del —, syftar SIFU-verksamheten främst till att tillgodose specialiserade behov av fortbildningsinsatser inom företagen. Kommittén konstaterar dock att någon klar gränsdragning mellan den tekniskt och ekonomiskt inriktade kommunala vuxenutbildningen och SIFU-verksamheten f.n. inte före- ligger. Kommittén anscr mot denna bakgrund att det är angeläget att SIFU-verksamhetens relationer till det allmänna utbildningsväsendet preciseras. I sammanhanget pekar kommittén även på att ett av 1968 års utbildningsutredning framlagt förslag om en försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning kan komma att påverka SIFU- verksamheten.

Kommittén har uppdragit åt SIFU att i samråd med skolöverstyrelsen göra en jämförande genomgång av de båda verkens kursutbud. På grundval av denna genomgång bör undersökas, vilka förutsättningar för samarbete som föreligger, och förslag framläggas hur samarbetet bör ut-

Prop. 1974: 47 21

formas. Därvid bör enligt kommittén" eftersträvas att ett samrådsförfa- rande etableras mellan SIFU och skolöverstyrelsen i samband med bl. a. upptagande av nya kurser och vid planering och genomförande av be- hovsanalyser. Vidare bör undersökas i vilken omfattning sådana SIFU- kurser som fått en viss fasthet i fråga om syfte, innehåll och efter- frågan kan genomföras inom den kommunala vuxenutbildningens ram. Det bör vidare undersökas i vilken utsträckning industriverket/SIFU kan medverka i den tekniskt och ekonomiskt inriktade kommunala vuxenutbildningen genom att t.ex. tillhandahålla kursledare, lämna förslag till nya kurser och delta vid utarbetande av kursmaterial. En sådan inriktning av SIFU-verksamheten anser kommittén stå i överens- ' stämmelsc med vad chefen för industridepartemcntet anförde i prop. 1970: 1 (bil. 15 s. 36), att en begränsning av institutets egna relativt breda och traditionella fortbildningsverksamhet successivt bör ske.

Kommittén föreslår vidare att det utvecklingsarbete inom informa- ' tions- och dokumentationsområdet som f. n. bedrivs vid SIFU inten- sifieras inom industriverkets ram och att förslag till lämpliga åtgärder läggs fram så snart som möjligt. Det torde därvid enligt kommitténs uppfattning vara väsentligt att söka åstadkomma ett system som innebär att informations- och dokumentationstjänsten funktionellt integreras i de olika facksektionema. Kommittén vill dessutom understryka kravet på att informationstjänsten i första hand inriktas på att tillgodose företa- gens behov av information om enkla och vardagliga frågor.

3.9 Reservation av ledamoten Resare

I en utförlig reservation anför ledamoten Resare principiella betänk- . ligheter bl. a. mot kommitténs enligt hans mening snäva tolkning av sina direktiv. Tolkningen har enligt rescrvantcn medfört att väsentliga frågor beträffande SIFU-verksamheten lämnats olösta.

Vidare anför rescrvantcn, att den organisatoriska modell som kom— mittén förelagit kan uppfattas som en nedklassning och byråkratisering av de teknologiska servicefunktioner SIFU idag svarar för. Reservanten hävdar att en självständigare ställning för SIFU vad gäller lednings- funktioner i form av t. ex. en ombildning av SIFU:s styrelse till ett inom industriverket rådgivande organ, hade varit en bättre lösning inom ramen för förslaget. I detta sammanhang beklagar reservanten att frågan om överförande av SIFU-verksamheten till en stiftelse mellan staten och näringslivet av branschforskningsinstitutens modell inte varit föremål för prövning av kommittén.- .

Rcservanten är också kritisk mot att branschsekretariatet och kon- sulentverksamheten på det trätekniska området och gjuteritekniska om- rådet överförs till industribyrån i statens industriverk. Detta speciellt med hänsyn till den konfliktrisk som reservanten menar skulle uppstå

Prop. 1974: 47 22

mellan SIFU-verksamheten och den i särskild ordning finansierade verk- samheten inom vissa branschområden och med hänsyn till det orimliga i att skilja mellan utbildningsverksamheten och rådgivningsverksamhe— ten.

Vidare ställer sig reservanten tveksam inför förslaget om ett över- förande av utbildningskonsulentfunktionen från SIFU-verksamheten till företagareföreningarna, bl. a. med hänvisning till att detta skulle inne- bära en byråkratisering av förbindelsen mellan informationsgivare och informationstagare.

Vad beträffar namnfrågan förordar reservanten att beteckningen sta- tens teknologiska institut bör övervägas.

Sammanfattningsvis anser reservanten ”att en detaljreglering för en omställning av den nuvarande SIFU-verksamheten vid en samordning med statens industriverk bör anstå i avvaktan på en mera grundlig prövning av förutsättningarna för denna form av företagsservice”.

4. Remissyttranden över organisationskommitténs betänkande

4.1. Organisationskommitténs förslag i stort

Av det 15-tal remissinstanser som yttrat sig om organisationskommit- téns förslag i stort ställer sig flertalet positiva, bl. a. statskontoret, AMS , statens industriverk, länsstyrelserna i Östergötlands, Kronobergs, Kal- mar, Skaraborgs och Norrbottens län, F öretagareföreningarnas förbund, LO och TCO. Enligt industriverkets uppfattning bör organisationskom- mitténs förslag ses som ett förverkligande av det önskemål om ett cent- ralt organ för stöd åt den mindre företagsamheten som 1968 framfördes av SHI-utredningen i betänkandet (Ds Fi 1968: 9) Aktiv företagsutveck- ling. Detta önskemål kunde vid 1970 års omorganisation av SIFU endast delvis realiseras i avvaktan på att bl. a. kommerskollegieutredningen slutfört sitt arbete.

Industriförbundel/Industriföreningen/SHIO framför i sitt gemensam- ma remissvar vissa principiella synpunkter på organisationskommitténs förslag. Enligt organisationernas mening finns anledning att överväga en konstruktion, som innebär att enheten i Borås ges en mera självstän— dig ställning än vad kommittén föreslagit samtidigt som näringslivets organisationer bereds erforderliga möjligheter att medverka i verksam- hetens utveckling. Vidare framstår enligt organisationerna de praktiska möjligheterna att inom en nära framtid skapa ett system för teknologisk fortbildning, som omfattar såväl stora som små företag, som så intres- santa att frågan om SIFU:s integration med industriverket helst bör bli föremål för ny beredning. Om en sådan förskjutning av det slutliga ställ- ningstagandet av olika skäl inte är möjlig anser organisationerna att

Prop. 1974: 47 23

integrationen bör genomföras i sådana former att olika utvecklings- alternativ står öppna under den närmast överskådliga framtiden.

SAF förordar att samordningen mellan SIFU och industriverket uppskjuts i syfte att medge en ny beredning av frågan. Härvid bör möj- ligheterna utredas att ge SIFU-verksamheten en friare ställning i nära samverkan med näringslivet och övriga organisationer, som är engage- rade i fortbildningen.

SlF U anför slutligen att väsentliga effekter inte kan nås genom orga- nisatoriska åtgärder i ena eller andra former utan först genom en be- tydligt större satsning av resurser på SIFU-verksamheten. SIFU framför kritiska synpunkter på förslaget om bl. a. en avveckling av SIFU:s själv- ständighet och egen styrelsefunktion. Mot SIFU:s yttrande har vice ordföranden i styrelsen Erik Lehman reserverat sig.

4.2 Integrationen mellan industriverket och SIFU m. m.

Medan bl. a. statskontoret, statens industriverk, länsstyrelserna i Kro- nobergs, Kalmar, Skaraborgs och Norrbottens län och TCO tillstyrker kommitténs förslag beträffande integrationen mellan SIFU och industri- verket, anser vissa andra remissinstanser, bl. a. RRV, Företagareför- eningarnas förbund, In(lust/'iförbundet/Industriföreningen/SHI(), SAF, IFL och SIF U att den av kommittén föreslagna uppdelningen av besluts— och ansvarsområden mellan industriverkets ledning och den blivande enheten i Borås är mindre rationell. Det är enligt dessa remissinstanser angeläget att planering, genomförande och uppföljning av SIFU-verk- samheten förläggs till en och samma organisationsenhet. I annat fall kan bl. a. förlängda och därmed försvårade kontaktvägar uppstå mellan verksamheten i Borås och näringslivet. Som en konsekvens härav för- ordas således att enheten i Borås ges en mer självständig ställning än vad kommitténs förslag innebär.

Industriförbundet/Industriföreningen/SHIO framhåller vidare att en teknologisk utbildningsverksamhet för mindre och medelstora företag kräver ett starkt engagemang från näringslivets sida. Näringslivets orga- nisationer, framför allt branschorganisationerna, har goda kunskaper om den tekniska utvecklingen inom resp. bransch och upprätthåller inom en rad olika områden nära kontakter med branschens företag. För en verksamhet av den typ som enheten i Borås föreslås driva torde därför enligt organisationerna ett nära samarbete mellan staten och närings- livet, där företagens organisationer ges såväl inflytande över som ansvar för utveckling och genomförande av olika utbildningsprogram, vara helt nödvändigt. Organisationerna anser också att starka skäl talar för en. ytterligare breddning och fördjupning av SIFU-verksamhetens teknolo- ' giska inriktning. Denna bör i huvudsak kunna åstadkommas genom att enheten i Borås på lämpligt sätt anknyts till institutioner med komplet-

Prop. 1974: 47 24

terande sakkunskap, exempelvis de tekniska högskolorna, STU och Tek- nologföreningens ingenjörsutbildning. Hur detta samarbete skall ut— formas, är dock enligt organisationerna att betrakta som en praktisk följdfråga. Olika alternativ föreligger, exempelvis en stiftelse eller ett särskilt råd knutet till enheten i Borås.

Även SAF och IFL understryker betydelsen av att den teknologiskt inriktade SIFU-utbildningen bedrivs i fortlöpande och nära samarbete med näringslivet och dess organisationer.

4.3. Samordning av det branschinriktade stödet

Endast SIF U riktar invändningar mot organisationskommitténs för— slag om en överföring av SIFU:s nuvarande branschsekretariat och de särskilda tekniska konsulenterna till industriverkets industribyrå. Enligt SIFU:s uppfattning är dessa verksamheter så intimt förknippade med övrig SIFU-verksamhet, att ett särskiljande kan medföra ödesdigra kon- sekvenser för den återstående SIFU-delen genom att konkurrenssituatio- ner uppstår.

4.4. Regionaliseringen av SIF U-verksamheten

Även om samtliga remissinstanser, som uttalat sig i regionaliserings- frågan, ansluter sig till uppfattningen att det föreligger behov av en ökad regionalisering av SIFU-verksamheten, är bilden något splittrad vad gäller den organisatoriska utformningen av regionaliseringen.

Positiva till förslaget om en utbildningskonsulentfunktion i varje företagareförening är RRV, statskontoret, AMS, statens industriverk, länsstyrelserna i Östergötlands, Kronobergs, Kal/nar, Skaraborgs och Norrbottens län, Företagareföreningarnas förbund och TCO. Industri- vcrket framhåller att utbildning är en del av begreppet företagsservice och att det därför bör vara lämpligt att även för utbildningsverksamhe- ten samla de informerande, förmedlande, analyserande och uppsökande uppgifterna på länsnivå till företagareföreningarna. Industrivcrket anser dock att föreningarna inte bör bedriva någon egentlig utbildningsverk- samhet.

Statskontoret ansluter sig till de av kommittén redovisade bedöm- ningarna vad gäller uppläggningen i stort av regional företagsservice med en stark markering av företagareföreningamas uppgifter. Samti- digt understryker statskontoret att de avsedda förändringarna inte är mer än en etapp i lösningen av samordningsproblemen i fråga om sam— hällsstödd regional företagsservice.

Bland remissinstanserna är endast SIF U negativt mot att överföra utbildningskonsulentfunktionen till företagareföreningarna.

Vad gäller kommitténslförslag om .en till enheten i Borås knuten .

Prop. 1974: 47 25

egen filialorganisation, kan två huvudståndpunkter urskiljas. Den ena, som representeras av bl. a. statskontoret, AMS, statens industriverk, SIF U, länsstyrelserna i Kronobergs, Skaraborgs och Västernorrlands län och TCO, ansluter sig i stort till kommitténs förslag. Statskontoret anser att en filialorganisation till enheten i Borås t. v. bör finnas. Det bör enligt statskontoret vara motiverat att senare mer allmänt pröva behovet av ifrågavarande filialorganisation. SIF U och TCO förordar att kom- mitténs förslag modifieras något så att SIFU:s nuvarande regionala organisation bibehålls. Industriverket bedömer det som väsentligt att för marknadsföringen av SIFU-tjänsterna enheten i Borås kan ha egna replipunkter i landet. Industrivcrket framhåller vidare att antalet filialer och deras lokalisering bör bli föremål för fortlöpande prövning.

Statens industriverk och länsstyrelsen i Västernorrlands län anser dessutom att en SIFU-filial bör finnas i Härnösand/Sundsvallsområdet. Länsstyrelsen i Skaraborgs län förutsätter att Skövde framdeles prövas som lokaliseringsort för en ny filial.

Den andra ståndpunkten som representeras av bl.a. RRV, länsstyrel- serna [ Östergötlands, Kalmar och Norrbottens län och Företagare- föreningarnas förbund innebär att filialorganisationen bör föras över till företagareföreningarna. Enligt bl. a. RRV:s bedömning bör SIFU:s uppgift på utbildningsområdet främst bli att bedöma behovet av ut- bildning och att utarbeta kursmaterial m.m.. medan själva genom- förandet av kurserna så långt det är praktiskt möjligt överlåts till före- tagareföreningarna eller lokala utbildningsorgan. Förutsättningarna för en sådan uppläggning av verksamheten bör vara goda genom den ut- formning av organisationen för enheten i Borås som kommittén före- slagit.

4.5. Principer för finansiering av SIFU-verksamheten

Flera remissinstanser, bl. a. sta/ens industriverk, SIFU, länsstyrelserna i Kronolwrgs och Norrbottens län, SACO och TCO, ansluter sig till organisationskommitténs förslag om att finansieringsprinciperna för SIFU-verksamheten bör bli föremål för prövning och att förslag till lämpliga åtgärder snarast redovisas.

4.6 SIFU-verksamheten i relation till undervisningsväsendet i stort *

Flera remissinstanser, bl.a. RRV, statens industriverk, SIFU, läns- styrelsen i Östergötlands län, SACO och TCO, delar kommitténs upp- fattning att SIFU-verksamhetens relationer till utbildningsväsendet i stort behöver preciseras, speciellt vad avser den kommunala vuxenut- bildningen och förslaget om en yrkesteknisk högskoleutbildning. RRV förutsätter därvid att en successiv begränsning sker av SIFU-verksam— .

Prop. 1974: 47 26

hetens egna utbildningar i den mån utbildning kan erbjudas på annat håll.

När det gäller speciellt samarbetet mellan SIFU-verksamheten och den kommunala vuxenutbildningen föreslår industriverket att särskilda medel anslås för utveckling av kurser som är speciellt anpassade för de mindre företagens behov och avsedda att bedrivas inom den kom- munala vuxenutbildningen. Det torde också enligt industriverket vara en uppgift för utbildningskonsulenterna vid företagareföreningarna att intressera kommunerna för att ta upp företagsanpassade utbildningar inom vuxenutbildningen. SÖ föreslår att en särskild arbetsgrupp utses för att utreda ifrågavarande samarbetsfrågor. Enligt Söcs preliminära bedömning kan något mer än hälften av SIFU:s nuvarande kursutbud anses ligga inom den kommunala vuxenutbildningens arbetsområde. Även statskontoret uttalar sig positivt för ett samarbete mellan SI'FU- verksamheten och den kommunala vuxenutbildningen. Industriförbun- det/lndustriföreningen/SHIO är av motsvarande uppfattning och anför att delar av SIFU kursutbud med fördel bör kunna överföras till den kommunala vuxenutbildningen.

4.7. Överföring av provningsaktiviteter till annan huvudman

Endast ett fåtal remissinstanser har behandlat förslaget om en över- föring av Vissa provningsaktiviteter vid SIFU till annan huvudman.

Statskontoret och statens industriverk har inga erinringar mot kom— mitténs förslag om ändrat huvudmannaskap.

SIFU ansluter sig till kommitténs förslag vad gäller överföring av vattenlaboratoriet, men däremot inte beträffande överföringen av livs- medelslaboratoriet.

Sve/ab framhåller att bolaget är intresserat av att överta verksam- heten vid SIFU:s vatten- och livsmedelslaboratorier, men att ett even- tuellt övertagande inte kan allvarligt diskuteras förrän en kartläggning av samhällets laboratoricresurser på vatten- och livsmedelsområdet företagits, en samordning av dessa resurser skett, ett klargörande skett av begreppet officiell vattenkontroll och av ansvarsförhållandena i fråga om den officiella kontrollen av vatten och livsmedel och därmed omfattningen för en riksprovplats samt slutligen av samhällets villighet att ställa ekonomiska garantier för verksamheten.

Naturvårdsverket har inget att erinra mot att vattenlaboratoriet över- förs till Svelab. Verket vill dock kraftigt understryka att man härigenom inte erhåller en laboratorieorganisation med erforderliga resurser och kompetens för att denna skall kunna utses till riksprovplats för vatten.

Statens livsmedelsverk påpekar att kommittén inte belyst de even— tuella konsekvenser som genomförande av förslaget skulle innebära för andra laboratorier i Stockholmsområdet, i första hand för Stock-

Prop. 1974: 47 27

holms kommuns hälsovårdsnämnds laboratorium. Utan en samlad bild av regionens resursbehov för den offentliga laboratoriekontrollen på livsmedel och vatten är förslagets lämplighet svår att bedöma. Livs- medelsverket ställer sig i nuläget tveksamt till en nyetablering med av ekonomiska skäl vidgad verksamhet, så länge det inte klart har visats att etableringen innebär ett behövligt komplement och inte en oönskad konkurrens till förefintlig och fungerande offentlig laboratoriekontroll. Förutsättningarna borde således enligt livsmedelsverket prövas för en samordning och samverkan mellan de tre laboratorieenheterna, hälso- vårdsnämnden i Stockholm, Svelab och SIFU-laboratoriet.

SP slutligen delar kommitténs uppfattning att den fordonsprovning som f. n. bedrivs av SIFU t.v. bör ligga kvar där och att frågan bör kunna lösas i samband med att en riksprovplats för fordon utses. För- slag om detta beräknar SP kunna bli framlagt under år 1974. SP är vidare beredd att överta ansvaret för SIFU:s nuvarande provningsverk- samhet inom det värme- och förbränningstekniska området på det sätt som kommittén föreslår. En förutsättning är emellertid att kostnaderna för den personal som överförs från SIFU och som inte kan utnyttjas i SP:s provningsverksamhet kan täckas utanför SP:s ordinarie budget.

5. Statskontorets utredning angående industriverkets lokalisering

Statens industriverk inrättades den 1 juli 1973. I prop. (1973:41),' berördes inte frågan om verkets lokalisering utan det förutsattes att verket skulle vara förlagt till Stockholm. Med anledning av motioner om industriverkets lokalisering framhöll näringsutskottet (NU 1973: 54 s. 26) att det inte borde tas för givet att det nya verket skall ligga i Stockholm. Riksdagen hemställde om skyndsam utredning beträffande lokaliseringen av statens industriverk (rskr 1973:225). Kungl. Maj:t gav den 19 oktober 1973 statskontoret i uppdrag att utreda frågan om industriverkets lokalisering genom att klarlägga förutsättningarna för och effekterna av olika lokaliseringsalternativ. Utredningen över- lämnades till chefen för industridepartemcntet i januari 1974.

Statskontoret har med utgångspunkt främst i industriverkets kontakt- bchov dels prövat frågan om lokalisering inom eller utom Stockholms- områdct, dels undersökt möjligheterna för en partiell omlokalisering. Statskontoret förordar att nuvarande industriverket i sin helhet lokali- seras till Stockholmsområdet. Därvid finns det enligt statskontoret skäl att överväga lokalisering av industriverket utanför den centrala de- len av Stockholmsområdet. Verkets möjligheter att upprätthålla kontak- terna med andra centrala organ förutsätts därvid i stort sett kunna bibehållas samtidigt som vissa regionalpolitiska fördelar kan vinnas i områden med underförsörjning på arbetstillfällen.

Prop. 1974: 47 28

5.1. Utgångspunkter för statskontorets utredning

Till utgångspunkt för sitt arbete har statskontoret haft de riktlinjer som industridepartementet angivit i en särskild till Kungl. Maj:ts skri- velse fogad promemoria. Enligt denna promemoria borde utredning- en ske utifrån de principer som varit vägledande för de beslut riksdagen har fattat om omlokalisering av statliga myndigheter från Stockholm, bl.a. att verksamheter med omfattande kontakter med statsdeparte- menten och riksdagen eller med andra institutioner i Stockholmsom- rådet bör vara lokaliserade där. Vidare har vid tidigare omlokaliserings- beslut hänsyn tagits till kostnaderna för omlokaliseringen samt till resp. verksamhets kontaktmönster. Det påpekades vidare att riksdagen funnit det naturligt att lokaliseringen av nytillkommande statlig verksamhet från fall till fall prövas mot bakgrund av statsmakternas övergripande regionalpolitiska målsättningar. Om så bedömdes lämpligt borde så- ledes ytterligare tillväxt av centrala myndigheter kunna förläggas utan- för Stockholmsområdet.

Statskontoret har bland övriga utgångspunkter för utredningen hän- visat till att föredragande departementschefen i prop. 1971: 29 (s. 113 och 120) anförde att omlokalisering skulle kunna ske under förutsätt- ning att omlokaliserad verksamhet kommer att kunna bedrivas effektivt efter utflyttningen. Beträffande alternativet att omlokalisera delar av en myndighet tar statskontoret fasta på departementschefens uttalande att detta inte kan förordas vare sig i första hand eller som enda alter- nativ (prop. 1.971: 29 s. 122).

Mot bakgrund av att industriverket övertagit en stor del av kom— merskollegiets (KK) uppgifter —— ca två tredjedelar av industriverkets personal 1973/74 har överförts från KK — går statskontoret in på den bedömning som delegationen för lokalisering av statlig verksamhet (omlokaliseringsdelegationen) gjorde i sitt andra betänkande (SOU 1972: 55) beträffande lokaliseringen av det av kommerskollegieutred— ningen i dess betänkande (SOU 1971: 69) föreslagna nya KK. Enligt dclegationens bedömning skulle det nya KK få så omfattande kontak— ter med statsdepartementen och andra huvudstadsorgan att det, i likhet med vad som gällde för dåvarande KK, borde förläggas till Storstock- holmsområdet.

Statskontoret har slutligen betraktat de förslag (Ds [ 197324) som redovisats av organisationskommittén för statens industriverk och SIFU beträffande inordnande av SIFU i industriverket samt omlokalisering av en enhet vid nuvarande SIFU till Borås.

Prop. 1974: 47 29

5.2. Utredningsarbetets uppläggning

Tyngdpunkten i utredningen har lagts på industriverkets nuvarande och planerade kontaktmönster, dvs. de samband och beroenden som råder mellan olika enheter och aktiviteter inom verket och gentemot omvärlden. Den omständigheten att verket befinner sig under uppbygg- nad och betydelsefulla aktiviteter ännu inte påbörjats vid tidpunkten för utredningen har gjort det nödvändigt att av statsmakternas uttryck- ta intentioner i samband med industriverkets inrättande utläsa vilket kontaktmönster verket kan antas få. Statskontoret tar fasta på att ett av syftena med den nya industriverksorganisationen angavs vara att uppnå en renodling av verksfunktionerna på det näringspolitiska om— rådet och att verket förutsattes etablera ett nära samarbete med andra " verk med näringspolitiska uppgifter, i första hand KK, AMS och STU. ' Lika betydelsefullt ansågs det vara att verket skulle få omfattande och nära kontakter med de organisationer som företräder arbetsmark- nadens parter och med de industriella branschorganisationema. Stats- kontoret betonar i detta sammanhang att dessa kontakter ofta är av ömsesidig karaktär vilket innebär att även den andra samarbetspartnern tar initiativ.

Till de samband, som statskontoret särskilt tar upp, hör de kontak- ter som i prop. 1973: 41 och prop. 1973: 64 förutsattes bli etablerade mellan industriverket och .KK, där fördelarna av ett kontinuerligt in— formationsutbyte och samarbete mellan den handelspolitiska och den industripolitiska utredni'ngsverksamheten vid de två verken skulle kun- na utnyttjas. Därtill påpekas i utredningen att de båda verken har ge- mensam ekonomiredovisning och kassafunktion.

[ fråga om verkets branschutredande verksamhet konstateras att kon- takter förutsätts äga rum mellan industriverket å ena sidan och å andra sidan branschutredningar med anknytning till industridepartementet, liksom med expertgruppen för regional utredningsverksamhet inom nu— varande arbetsmarknadsdepartementet (ERU).

Övriga myndigheter och organisationer till vilka industriverket för- utses få täta kontakter är bl.a. STU, SP, Sveriges exportråd. statens utvecklingsfond. statens pris- och kartellnämnd och överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Av särskild betydelse är verkets samordnande an- svar för s. k. företagsservice såväl via företagareföreningarna och SIFU som via andra organisationer.

' 5.3 Lokalisering i ellerlutanför Stockholmsområdet

Under budgetåret 1973/74 består industriverket till ca två tredje- delar av personal som överförts från KK och central utredningsverk- samhet. I de tidigare omlokaliseringsbesluten hänfördes KK till hu- vudstangruppen. Statskontoret framhåller att, om personalsammansätt-

Prop. 1974: 47 30

ningen kan anses spegla verksamhetens huvudsakliga karaktär i nulä- get, verket således bör vara kvar i Stockholmsområdet.

De nya dragen i industriverkets verksamhet sammanfattas i följande tre punkter:

1. Tillkomsten av en central utrednings- och samordningsroll på verksnivå (t. ex. på energipolitikens område och verksamheten vid den helt nybildade planerings- och utredningsbyrån).

2. Integrationen med SIFU.

3. Ökat samordningsansvar i förhållande till företagareföreningarna och centrala organ som replierar på dessa. Den första punkten anser statskontoret talar för fortsatt Stockholms- lokalisering, medan den andra punkten pekar mot skilda lokaliserings- alternativ. Å ena sidan medför SIFU:s omlokalisering till Borås ett behov av att en central enhet finns kvar i Stockholm med ansvar för samordningen i förhållande till andra myndigheter. Å andra sidan skulle industriverket tillsammans med SIFU kunna utgöra ett industripolitiskt förvaltningsblock i Borås. Detta skulle i så fall vara motiverat av 10- kala arbetsmarknadshänsyn, då kontaktbchovet mellan industriverket och SIFU i sig inte sägs motivera en samlokalisering. Samtidigt påpekar statskontoret att de är tveksamt om industriverket är av den storleks- ordningen att det ensamt kan skapa nya förutsättningar för administra- tiv verksamhet i form av ett differentierat rekryteringsunderlag och olika stödfunktioner. Den tredje punkten talar för Stockholm på grund av dess överlägsenhet från kommunikationssynpunkt. Statskontoret konstaterar vidare, att industriverkets kontakter i hög grad präglas av s.k. orienteringssamverkan med ett stort antal partners, dvs. sådan samverkan med andra organ som syftar till att skapa un- derlag för framtida verksamhet. Dessa kontakter är i stor utsträckning av frivillig karaktär, vilket innebär att industriverket är beroende av olika organisationers, företags och myndigheters intresse för samverkan. En omlokalisering skulle därför inte bara innebära att denna typ av kontakter blir dyrare och att verket blir svårtillgängligare, utan också att själva kontakterna skulle riskeras. Sammanfattningsvis framhåller statskontoret, att om industriverket förläggs utanför Stockholmsområdet — praktiskt taget oavsett ort — verkets utveckling i riktning mot den avsedda centrala utrednings- och samordningsrollen skulle avsevärt försvåras.

5.4. Partiell omlokalisering

Statskontoret diskuterar, vilka möjligheterna är att genomföra 'en par- tiell omlokalisering. Bland verkets olika enheter bedöms mineralbyrån och sektionen för koncessionsärenden vid energibyrån ha det svagaste sambandet med verket i övrigt och det minsta beroendet av en Stock- holmslokalisering. Mot en partiell omlokalisering av dessa enheter talar

Prop. 1974: 47 31

att det är fråga om relativt få personer — ca 30 — med små effekter på en omlokaliseringsort. Nackdelarna av att åter dela upp den nybil- dade energibyrån bör också beaktas. Mot denna bakgrund förefaller en delning av verket olämplig.

5.5 Val av ort utanför Stockholmsområdet

För att en konkret jämförelse mellan olika lokaliseringsalternativ skall bli möjlig med avseende på effekter för industriverket och regional- politiska effekter av en eventuell omlokalisering, måste en konkret om- lokaliseringsort väljas som jämförelseobjekt. Statskontoret använder föl- jande tre kriterier för ett sådant val.

1. Lokaliseringens regionalpolitiska effekter på orten.

2. Redan tidigare beslutad lokalisering av myndigheter som har starka samband med eller bedriver närbesläktad verksamhet med det centrala industriverket.

3. Närhet till Stockholmsområdet för myndigheter med behov av kontakter med organ inom detta område. Med tillämpning av dessa kriterier diskuterar statskontoret Borås, men nämner även Uppsala, Eskilstuna, Norrköping och Västerås, och kommer till slutsatsen att valet av alternativ lokaliseringsort utanför Stockholmsområdet inte i nämnvärd grad påverkar den tidigare bc- dömningen om hel eller partiell omlokalisering.

5.6. Pendlingsavstånd från Stockholms centrum

Expansionen av arbetsmarknaden i Storstockholmsområdet har däm- pats i förhållande till vad som tidigare förutsatts. Detta motiverar enligt statskontoret att en ny typ av lokalisering kan aktualiseras, nämligen av sådana verk som är av typisk Stockholmskaraktär, men som inte behö- ver. ligga precis i Stockholms centrum. En sådan lokalisering skulle i allmänhet innebära merkostnader för myndigheten i fråga även om det centrala kontaktbchovet fortfarande förväntas bli tillgodosett i full om- fattning. Samtidigt kan en lokalisering av industriverket till ett förorts- läge eller en ytterkommun inom Stockholmsregionen inom pendlingsav— stånd innebära vissa regionalpolitiska fördelar, som medför att totalef— fekten av en dylik lokalisering kan bli positiv, trots ökade kommunika- tionskostnader. Som exempel på tänkbara lokaliseringsorter nämns, på förslag av Stockholms läns landstings planeringskontor, Bollmora, Hud- dinge, Järvafältet, Tumba centrum och Täby, samt, på något större av- stånd men fortfarande på pendlingsavstånd, Märsta och Södertälje. Dessa orter skall enligt statskontoret inte betraktas som direkta förslag för lokalisering av industriverket utan snarare ses som typfall för de av- vägningar som en lokalisering inom regionen aktualiserar.

Prop. 1974: 47 ' 32

5.7. Sammanfattande bedömning och förslag

Effekterna av och förutsättningarna för olika lokaliseringsalternativ har av statskontoret behandlats i allmänna termer. Någon samhällseko- nomisk kostnads—intäktsanalys har inte gjorts med hänvisning till om- lokaliseringsdelegationens slutsats i dess andra betänkande (SOU 1972: 55) att flertalet av de kostnads— och intäktsposter som påverkar en ana- lys av omlokaliseringseffekter inte kan omsättas i mätbara termer.

.En omlokalisering av industriverket torde enligt statskontoret leda till stora kommunikationskrav som i sin tur kommer att medföra väsent- ligt högre driftkostnader i jämförelse med flertalet redan beslutade omlokaliseringar. Det avgörande argumentet mot en flyttning av hela industriverket utanför Stockholmsområdet är de försämrade arbets- möjligheter som verket skulle få vid fullföljandet av statsmakternas intentioner och som endast delvis skulle kunna kompenseras med rela- tivt stora insatser för att underlätta kommunikation.

6. Remissyttranden över statskontorets utredning

Samtliga remissinstanser stöder Statskontorets slutsats att industri- verket bör vara lokaliserat till Stockholmsområdet, med hänsyn till att i annat fall industriverkets möjligheter att fullfölja de intentioner som statsmakterna angett för verket skulle äventyras.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför därtill att de senaste årens be- i'olkningsutveckling i Stockholms län måste innebära att motiven för att avlasta Stockholmsområdet genom ytterligare utlokalisering av'statliga myndigheter bortfallit.

Slntenr industriverk stöder helt utredningens resultat, att verket genom sitt starka beroende av direkta och nära kontakter med bl. a. centrala myndigheter och intresseorganisationer lämpligast bör vara 10- kaliserat till Stockholmsområdet.

SIFU instämmer i att industriverket bör lokaliseras till Stockholms— regionen. Med hänsyn till verkets stora kontaktbehov med myndigheter och branschorganisationer måste särskild hänsyn därvid tas till kom- munikationsmöjligheterna. SIFU tar även upp frågan om SIFU:s omlokalisering till Borås. SIFU anser att de förutsättningar som stats- makterna ställt upp för omlokalisering av myndigheter, nämligen att verksamheten skall kunna bedrivas effektivt även efter omlokaliseringen Och att omlokalisering av delar av myndighet inte kan förordas vare sig i första hand eller som enda alternativ, inte beaktats i samband med beslutet att förlägga en enhet ur SIFU till Borås. Denna lokalisering kommer, enligt SIFU, att verka starkt försvårande såväl för den egentliga SIFU-verksamheten som för ledningsfunktionen inom industri-

Prop. 1974: 47 33

verket. Från sin utgångspunkt finner därför SIFU att starka skäl talar. för att industriverket och SIFU bör lokaliseras till samma ort.

Personalorganisationerna vid statens industriverk säger sig dela stats-' kontorets uppfattning att industriverket från arbetssynpunkt bör förläg- gas till Stockholmsområdet. .

Såväl SACO-föreningen som Statsliänstemannaförbundets avdelning 309 vid SIF U delar Statskontorets bedömning att-verket bör vara lokali- serat till Stockholmsområdet; Personalorganisationerna anser emeller- tid att riksdagsbeslutet att utlokalisera delar av SIFU till Borås bör om- prövas med hänsyn till SIFU:s behov av kontakter med branschorgani- sationer och centrala myndigheter i huvudstaden.

När det gäller statskontorets förslag att industriverket skulle kunna lokaliseras till någon .av Stockholms grannkommuner är samtliga re- missinstanser, med undantag för länsstyrelsen i Stockholmslän, starkt kritiska.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser att kriterierna för val av lokalise- ringsort bör grundas dels på strävandena att sprida arbetsplatserna så att en bättre balans mellan bostäder .och arbetstillfällen i regionens delar erhålles, dels utifrån industriverkets egna behov. Med hänsyn till strä- vandena till regional sysselsättningsbalans och till de olika orternas förut- sättningar i kommunikationshänseende, förordar länsstyrelsen Botkyrka som lokaliseringsort. Länsstyrelsen framhåller emellertid att, om det av rent arbetsmässiga och kontaktmässiga "skäl påkallas ett centralt läge i Stockholm, det inte torde erbjuda några speciella svårigheter att finna- lämpliga kontorslokaler i city. .

Statens industriverk avstyrker bestämt förslaget att-verket förläggs till Stockholmsområdets utkanter..eller ännu mer perifert-i relation "till centrala Stockholm. Verket finner att de regionalpolitiska fördelar, som statskontoret anser följa med en förortslokalisering av verket, är ytterst obetydliga samtidigt som verkets möjligheter att verka som central utrednings- och samordningsmyndighet på det industripolitiska fältet avsevärt försvåras och fördyras. Verket menar också att stats- kontoret inte i tillräcklig utsträckning har sökt uppskatta de ökade kon- taktkostnader som verket kommer att åsamkas vid en sådan förorts- lokalisering, eller de personalpolitiska konsekvenser som detta kan komma att medföra. Om beslut skulle fattas om perifer lokalisering av industriverket i Stockholmsområdet är det enligt verkets mening nöd- vändigt att detta beslut föregås av en detaljerad och'noggrann utred- ning som dokumenterar förutsättningarna för och följderna av detta.

.S'IF U ansluter sig till kravet på en särskild utredning om lokaliserings- ort för det fall beslut skulle fattas om en decentraliserad placering av” verket.

Persanalorgannationer/za vid de två verken anför i huvudsak samma invändningar mot Statskontorets förslag om förortslokalisering 'av'indu- striverket.

Prop. 1974: 47 * 34

7. Departementschefen

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1973: 41 NU 1973: 54, rskr 1973: 225) skall statens institut för företagsutveckling (SIFU) den 1 juli 1974 helt inordnas i statens industriverk. Samtidigt skall en ökad re- gionalisering ske av SIFU-verksamheten. Vidare skall en enhet vid nu- varande SlFU omfattande ca 100 personer lokaliseras till Borås (prop. 1973: 55, InU 1973: 22, rskr 1973: 220). Den närmare organisatoriska utformningen av integrationen och regionaliseringen har utretts av en särskild organisationskommitté. Kommitténs förslag samt remissyttran- den har jag nyss redovisat.

Jag ansluter mig i huvudsak till organisationskommitténs förslag om SIFU:s framtida organisation. Förslaget tillgodoser kraven påen sam- ordning inom industriverkets ram av den övergripande planeringen av den statliga företagsserviceverksamheten. Vidare tillgodoser förslaget enligt min uppfattning behovet av en sammanhållen och självständig enhet för produktion och genomförande av SIFU-tjänsterna. Förslaget innebär slutligen att en ytterligare decentralisering och regional sam- ordning via företagareföreningarna sker av företagsservicercsurserna.

Organisationskommittén har förordat att SIFU:s nuvarande mål och verksamhetsinriktning t.v. bör vara i huvudsak oförändrade. Verksam-' heten bör således i den nya organisationen i första hand vara inriktad på tjänsteproduktion till mindre _och medelstora industri- och hantverks- företag i form av utbildning/fortbildning i tekniska, ekonomiska och administrativa ämnen samt i form av rådgivning, provning och utveck- lingsarbete m.m. De- senaste årens utveckling inom näringslivet har motiverat statliga insatser med inriktning på de mindreoch medelstora företagen. Jag anser att SIFU-verksamhetenäven fortsättningsvis "bör ha dessa företag som prioriterade målgrupper. Samtidigt vill jag fram- hålla att personal inom små och stora företag i viss mån har samma fortbildningsbehov. Enligt min uppfattning bör det därför i samband med den föreslagna omorganisationen av SIFU skapas en plattform för teknisk fortbildning, där även större företag kan inrymmas. Detta bör- dock ske med beaktande av SIFU:s primära målinriktning och kravet på en stabiliserad ekonomi. "

Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om SIFU:s rela- tioner till det allmänna utbildningsväsendet. Organisationskommittén anser i likhet med flera remissinstanser att denna fråga bör bli föremål för ytterligare överväganden. Jag delar denna uppfattning. Enligt min mening bör SIFU-verksamheten, till skillnad från det allmänna utbild- ningsväsendet, i första hand inrikta sig på korta och specialiserade kur- ser av fortbildningskaraktär. Kurserna bör i stor utsträckning inriktas på nyckelpersoner i företagen dvs. förutom företagsledaren även arbets- ledare, verkmästare och yrkesmän med stark specialisering. Efter sam-

Prop. 1974: 47 . 35

råd med chefen för utbildningsdepartementet vill jag dock understryka att fortbildningsbehov hos högre tekniker —' civilingenjörer och andra — i princip inte är en uppgift för SIFU utan bör'tillgodoses inom ra- men för bl.a. de tekniska högskolornas verksamhet. Erfarenhetsutbyte mellan SIFU:s tekniska fortbildningsverksamhet och motsvarande verk- samhet vid de tekniska högskolorna bör komma till stånd.

Vidare bör kurserna vara företagsanpassade dvs. inriktade på att di- rekt tillgodose företagens behov av utbildad arbetskraft. Jag vill i detta sammanhang samtidigt erinra om vad dåvarande chefen för industri- departemcntet anförde i prop. 1970: 1 (bil. 15 s. 36) nämligen att en begränsning av SIFU:s relativt breda och traditionella fortbildnings- verksamhet successivt bör ske. Enligt min uppfattning, vilken stöds av bl.a. riksrevisionsverket och skolöverstyrelsen (SÖ), skulle en sådan begränsning på sikt kunna ske på så sätt att SIFU-verksamheten i ökad utsträckning inriktas på att utveckla nya kursprogram och system för den företagsanpassade fortbildningen samt utarbeta kurs- och instruk- tionsmaterial. Samtidigt skulle en stor del av genomförandet av "utbild- ningen kunna vara organisatoriskt och administrativt fristående från SIFU-verksamheten. Denna utbildning skulle kunna organiseras inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen, arbetsmarknadsutbild- ningen, studieförbunden eller direkt i företagen. Flera remissinstanser . - framhåller att delar av SIFU:s nuvarande kursutbud med fördel redan nu skulle kunna överföras till den kommunala vuxenutbildningen.

Frågan om det framtida samarbetet mellan SIFU och den kommu- nala vuxenutbildningen bör enligt min mening bli föremål för fortsatt prövning. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att statens industriverk får i uppdrag att i samarbete med bl.a. SÖ skynd- samt utreda denna fråga. -

Det samarbete som SIFU och Institutet för företagsledning inlett rörande företagsledareutbildning bedömer jag som värdefullt. Den hit- tillsvarande uppläggningen står väl i överensstämmelse medvad jag an- fört beträffande SIFU-verksamhetens framtida inriktning.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att statens industriverk på initiativ av rådet för mindre och medelstora företag överlämnat en ut- redning om företagareutbildningen i mindre Och medelstora företag. Utredningen är f. 11. föremål för remissbehandling.

Chefen för handelsdepartementet har nyligen tillkallat en sakkunnig med uppdrag att utreda frågor rörande vidareutbildning i internationell marknadsföring (H 1973: 04).

När det gäller SIFU:s tekniska facktjänst vill jag erinra om de rikt- linjer som angavs i prop. 1970:-1 (bil. 15 s. 37). Enligt dessabör den tekniska facktjänsten inte vara någon primär funktion inom institutet. Resurserna bör koncentreras på mer kvalificerade tjänster som eljest inte bjuds ut på marknaden. Beträffande avvecklingen av sådana fack-

Prop. 1974: 47 36

tjänster som kan anses vara rutinbetonade eller annars inte kan ges till- räckligt hög prioritet bör detta ske med hänsyn till tillgången på mot- svarande tjänsteutbud från annat håll. Enligt min uppfattning bör dessa riktlinjer vara vägledande även fortsättningsvis för den tekniska fack- tjänsten. Jag bedömer det som särskilt angeläget att ett samarbete etableras mellan SIFU-verksamheten och den verksamhet som statens provningsanstalt (SP) bedriver.

Även om kommittén, som jag förut nämnt, förordat en t.v. i stort oförändrad verksamhetsinriktning för SIFU-verksamheten har kom- mittén gjort en prövning, med utgångspunkt i bl. a. SIFU:s nuvarande instruktion, i vad mån någon eller några verksamheter bör bli föremål för ändrad inriktning, omfattning eller organisationstillhörighet.

För att åstadkomma en mer renodlad verksamhet inom ramen för den nya organisationen har organisationskommittén mot denna bak- grund föreslagit att SIFU:s nuvarande vatten- och livsmedelslaborato- rier samt den officiella.provningsverksamhet som SIFU bedriver inom de förbrännings- och värmetekniska områdena överförs till AB Svensk laboratorietjänst (Svelab) resp. SP.

När det gäller överföringen av de förbrännings- och värmetekniska provningarna till SP ansluter jag mig till kommitténs förslag. En sådan överföring bör således "enligt min uppfattning komma till stånd.

Däremot har jag en avvikande uppfattning beträffande huvudmanna- skapet när det gäller vatten- -.och livsmedels]aboratorierna. Efter sam- råd med chefen för jordbruksdepartemcntet är jag inte beredd att för- orda en överföring till Svelab. En av förutsättningarnaför en sådan överföring -—- en etablering av Svelab inom Stockholmsområdet — ter sig nämligen i dagens läge mindre sannolik. I stället bör" verksamheten. vid vattenlaboratoriet överföras till statens lantbrukskemiska laborato- rium i Uppsala, som redan idag utför såväl kemiska som bakteriologis- ka vattenundersökningar. SIFU:s vattenlaboratorium kan på ett ända- målsenligt sätt komplettera "den verksamhet som bedrivs" vid det lant-' brukskemiska laboratoriet samtidigt som en ökad'samordning av sam- hällets laboratorieresurser på detta område åstadkoms. '

Beträffande SIFU:s livsmedelslaboratorium framhåller statens livs- medelsverk i sitt remissvar att i första hand- förutsättningarna för-en samordning mellan SIFU:s laboratorium och Stockholms kommuns hälsovårdsnämnds laboratorium bör prövas. Med hänsyn till den om- fattande verksamhet inom livsmedelsområdet som kommunens labora- torium redan bedriver och den ökning som kan förväntas till följd av den nya livsmedelslagen bör enligt min uppfattning betydande fördelar kunna uppnås genom en sådan samordning. Härigenom skapas förut- sättningar för en rationell laboratorieenhet för Stockholmsområdet. Med utgångspunkt i de diskussioner som förts med företrädare för Stockholms kommun bedömer jag förutsättningarna som goda för att

PrOp. 1974: 47 37

en överföring av livsmedelslaboratoriet till kommunen skall kunna kom- ma till stånd. ' .

Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra de föreslagna överföringarna. Den personal som enligt mitt förslag kommer att bli överförd till Uppsala bör få samma förmå- ner som kan komma att utgå till den personal'som skall omlokaliseras i den andra etappen enligt statsmakternas beslut år 1973 (prop. 1973: 55, InU 1973: 22, rskr 1973: 220). ' -

Jag övergår nu till att behandla den organisatoriska utformningen av den framtida SIFU-verksamheten. .

När det gäller de övergripande styrning's-, samordnings- och plane- ringsfrågorna för SIFU-verksamheten ansluter jag mig i stort till orga- nisationskommitténs förslag att dessa bör' föras. över till den nuvarande industribyrån i industriverket och samordnas med övriga frågor av företagsservicekaraktär vid byrån.

Jag vill dock understryka att industribyråns ansvar i vad avser SIFU-verksamheten i princip bör inskränkas till programformulerande och programstyrande uppgifter. Ansvaret för den löpande planeringen, genomförandet och den kontinuerliga uppföljningen av SIFU-verksam- - heten bör ligga hos chefen för den operativa SIFU-verksamheten. Över . huvud taget bör industriverket eftersträva att så långt möjligt decentrali- sera beslutsfattandet inom SIFU-verksamheten. ' '

Det nuvarande sekretariatet vid SIFU som administrerar bransch- utbildningsprogrammen samt de särskilda tekniska konsulenterna för ' gjuteriindustrin och den träbearbetande industrin bör föras över till ver- kets industribyrå och samordnas med det branschinriktade omställnings- stödet som handläggs inom denna byrå. Vid min anmälan senare denna dag av fråga om åtgärder för metallmanufakturindustrin (prop. 1974: - - 63) avser jag förorda bl. a. teknisk konsulentverksamhet för metallmanu- fakturindustrin. Även denna verksamhet bör administrativtinordnas i industribyrån. Enligt min uppfattning är det angeläget att söka åstad- komma en så stark organisatorisk samordning som möjligt av de olika delarna inom branschprogrammen, dvs. mellan omställningsstöd, utbild- ningsprograrn och teknisk konsulentverks'amh-et.' Vid själva genomföran- det av utbildningsprogrammen bör industribyrån utnyttja tjänster från den operativa SIFU-verksamheten. Jag återkommer till detta i det följ- ande. '

Jag delar kommittens bedömning att vissa rationaliseringsvinster kan uppnås genom en samordning av vissa administrativa funktioner inom ramen för den nya organisationen.

Den operativa verksamheten dvs.-planering, produktion och genom- förande av SIFU-tjänsterna bör enligt kommitténs förslag hållas sam- man i en enhet med stor självständighet. Enheten som omfattar drygt 100 personer föreslås lokaliserad till Borås. Till enheten bör knytas'

Prop. 1974: 47 '- 38

filialer i Göteborg, Luleå, Malmö, Växjö och Stockholm med uppgift att bl. a. biträda enheten i Borås vid främst planering, marknadsföring och genomförande av utbildningsinsatser. Filialerna bör bedriva sin verksamhet i nära samverkan med företagareföreningarna. '

Jag godtar i stort kommitténs organisationsförslag beträffande 'den operativa SIFU-verksamheten i Borås. Under den verkställande ledning- en, som bör utövas av en chef och e'n'biträdande chef, bör således finnas facksektioner, stabsorgan för marknads- resp. planeringsfrågor' samt en serviceenhet för" ekonomi, administration m.m; Den av mig förordade organisationen för den framtida SIFU-verksamheten medför att tjänsten som överdirektör. hos nuvarande SIFU bör dras in. Detta bör ske i samband med'att den nuvarande innehavarens förordnande på tjänsten löper ut, vilket sker den 31- augusti 1974.

Vad gäller filialorganisationen har vissa remissinstansér'fört fram förslag om att den skall integreras med företagareföreningarna. På sikt finns skäl som talar för- detta. Jag är "inte beredd att nu föreslå att filialorganisationen slopas. Med hänsyn till SIFU-tjänsternas marknads- .' beroende bör den blivande enheten i Borås under en övergångstid ha en egen filialorganisation att re'pliera på. Det ankommer på industri-' verket att fortlöpande pröva behovet av antalet filialer. En stark och nära samordning mellan filialorganisationen och företagareföreningarna bör emellertid enligt min uppfattning eftersträvas redan nu. '

I syfte att en ökad-regionalisering Och decentralisering'av kursutbu-' det från såväl SIFU som andra utbildningsorgan skall främjas föreslår organisationskommittén att en s.k. utbildning'skonsulentfunktion byggs upp vid varje företagareförening. SIFU:s nuvarande sex tjänster som utbildningskonsulent bör därvid föras över till företagareföreningarna.

Kommittén föreslår att utbildningskonsulenterna skall "ha till upp-'- gift att inom ramen för. den allmänna kontakt-' och informationsför-' medlande verksamheten med inriktning på de mindre och medelstora företagen informera och upplysa'företagen om'behovet och nödvän- digheten av fortbildningsinsatser. I arbetsuppgifterna bör vidare ingå att i samarbete med enheten i Borås och dess filialer samt andra ut- bildningsorgan inventera och analysera utbildningsbehoven hos före- tagen.

Utbildningskonsulenterna bör enligt kommittén även vid behov kunna - biträda enheten i Borås och dess filialer vid genomförande av regio- nalt eller lokalt planerade kurser. Konsulenterna bör vidare kunna ges i uppgift att utarbeta förslag till utbildningsplaner för företagsledare och andra nyckelpersoner inom ett visst företag eller grupper av företag. Kommittén understryker emellertid att föreningarna inte bör få karak-' tären av utbildningsorgan. Föreningarna bör således endast i undan- tagsfall bedriva utbildning i'egen regi. I första hand måste en strävan

Prop. 1974: 47 39

vara att formulera och kanalisera utbildningsbehov till redan befintliga '

utbildningsorgan. .

Jag ansluter mig till den av kommittén föreslagna uppläggningen och' ' förordar därför en successiv uppbyggnad av en utbildningskonsulent-. funktion i varje företagareförening. Jag-kommer i det följande under anslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder att beräkna medel härför. SIFU:s nuvarande sex tjänster som utbildningskonsulent bör redan nu föras över till föreningarna. I enlighet med vad som redan gäller för de medel som utgår till företagareföreningarna till främjande. av företagsservice under nämnda anslag bör fördelningen av medlen' till utbildningskonsulentfunktionen baseras på bl. a. programförslag från föreningarna .

Jag vill 1 likhet med organisationskommittén understryka att förening- arna inte bör få karaktären av utbildningsorgan. Den företagsanpassade fortbildningsverksamheten bör lämpligen i stället bedrivas av andra 're- dan etablerade utbildningsorgan, såväl offentliga som privata. 'Enlig't. min uppfattning bör således företagareföreningamas insatser inriktas på att initiera utbildningsaktiviteter och att bidra till en bättre anpassning av utbudet till näringslivets behov. .

Vad jag förordar beträffande SIFU:s framtida organisation innebär sammanfattningsvis att den nuvarande SIFU-verksamheten helt inordnas i industriverket. Industrivcrkets styrelse övertar således det ansvar som f. n. åvilar SIFU:s styrelse. För enheten i Borås, inkl. dess filialer, bör. -

benämningen SIFU kunna användas som beteckning för statens' industri- '- '

verks enhet för företagsutveckling.

I organisatoriskt hänseende bör. enheten i Boras enligt min mening sortera direkt under verksledningen. Nuvarande industribyrån,får:då=- karaktären av ett beredningsorgan-till verksledningen för- SIFU-frågorna. samtidigt som en nödvändig samordning av företagsservicefrågorna kan uppnås inom byrån. Genom att låta enheten i Borås sortera direkt under ' verksledningen ges den en fristående och självständig ställning. Vidare skapas en klar gräns inom industriverket mellan frågor av'myndighets- - karaktär och den operativa SIFU-verksamheten. - .

Näringslivsorganisationcrna har i sina remissvar anfört att det är vä- ' sentligt att SIFU-verksamheten .bedrivs i fortlöpande och .nära sam- arbete med bl. a. näringslivet. Verksamhetens samband med de tekniska ' " ' högskolorna, andra utbildningsorgan'och styrelsen för tekniskutveckling- . betonas också. Jag ansluter mig i princip till .de'ssa synpunkter. Förutom att näringslivsorganisationerna och de fackliga organisationema redan genom industriverkets styrelse får möjlighet att påverka SIFU-frågorna- på ett mer övergripande plan anser jag det angeläget att dessa organisa- ' tioner ges möjlighet att direkt- lämna råd och synpunkter på och'ta del- i SIFU-tjänsternas uppläggningoch genomförande. Enligt min uppfatt- ning torde ett sådant samarbete mellan SIFU-verksamheten och organi-

Prop. 1974: 47 40

sationerna vara en viktig förutsättning för att åstadkomma en ändamåls— enlig uppläggning och inriktning av SIFU:s tjänsteutbud. Mot denna bakgrund bör ett särskilt råd knytas till enheten i Borås; Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter om rådets arbetsuppgifter och sammansättning. I rådet, vars ledamöter bör utses av industriverket, bör förutom representanter för näringslivsorganisationerna och de fackliga organisationerna ingå representanter även för vissa utbildningsorgan.

När det gäller dimensionering av den framtida SIFU-verksamheten understryker organisati'onskommittén att dess förslag främs't'är att be- trakta som en riktpunkt. Vid den slutliga dimensioneringen, vad avser i första hand enheten i Borås, bör hänsyn tas till bl. a. de rationalise- ringsmöjligheter som enligt kommitténs uppfattning föreligger. Enligt min uppfattning får kommitténs bedömning av dimensioneringsfrågan anses vara väl avvägd. Med hänsyn till bl. a. SIFU-verksamhetens upp- dragskaraktär måste verksamheten vara flexibelt uppbyggd och fortlö- pande kunna ändras. Det är därför inte möjligt eller lämpligt att nu i detalj bestämma den framtida organisationen. Det bör ankomma på in- dustriverket att fortlöpande följa utvecklingen och vidta eller föreslå de åtgärder som kan behövas. Inte minst från personalsynpunkt är det dock angeläget att det i detalj läggs fast vilka funktioner och vilken personal som skall omlokaliseras till Borås. Jag avser att föreslå Kungl. Maj:t att industriverket får i uppdrag att inkomma med förslag härom.

Den föreslagna organisationen för industriverket framgår av en tablå, som torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 3.

Jag ansluter mig till kommitténs förslag att genomförandet av den nya organisationen bör ske i flera etapper. Den första etappen, som bör genomföras den 1 juli 1974, bör i princip omfatta genomförandet av samtliga föreslagna förändringar bortsett från dem som sammanhänger med omlokaliseringen av den operativa enheten till Borås. Jag räknar med att omlokaliseringen kan ske i slutet av år 1977 eller i-början av år 1978. '

På grund av den av mig förordade omorganisationen av SIFU-verk- samheten kommer arbetsvillkoren för vissa tjänster vid industriverket och nuvarande SIFU att förändras. Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlings- uppdrag som behövs.

Jag vill här även något beröra frågan om principerna för finansiering av SIFU-tjänsterna. Organisationskommittén har föreslagit att frågan blir föremål för utredning. Flera remissinstanser har fört fram mot- svarande förslag. Jag är medveten om de finansieringsproblem som finns för institut av SIFU:s typ där det företagsekonomiska intresset sett ur institutets egen synvinkel — kravet att finansiera viss del av verk- samheten med egna intäkter —— i viss utsträckning kan sägas stå mot andra intressen, bl. a. kravet på att nå vissa målgrupper t. ex. de mindre företagen. För SIFU har detta i många fall inneburit besvärliga avväg-

Prop. 1974: 47 41

ningsproblem. Jag avser mot denna bakgrund ta initiativ'till. en utred- ning om finansieringsprinciperna för SIFU-verksamheten.

Jag övergår nu till att behandla frågan om industriverkets lokalise- ring. '

I enlighet med riksdagens beslut (NU 1973: 54, rskr 1973: 225) upp- drog Kungl. Maj:t hösten 1973 åt'statskontoret att utreda förutsättning- arna för och effekterna av olika lokaliseringsalternativ. Statskontoret har kommit till slutsatsen att industriverket bör vara. lokaliserat till Stockholmsområdet. För detta talar det kontaktmönster som verket kommer att få när det'skall fullfölja de näringspolitiska intentioner statsmakterna uttalat i samband med inrättandet av verket. En om- lokalisering av industriverket skulle kunna äventyra uppnåendet av dessa intentioner. Statskontoret finner däremot skäl till att överväga al- ternativ till en lokalisering i de centrala delarna av Stockholm. Som exempel på sådana alternativ anförs vissa förorts- och ytterkommuner i Stockholms län. '

Samtliga remissinstanser ansluter sig till utredningens bedömning att industriverket bör vara lokaliserat till Stockholmsområdet. Avgörande härvidlag har varit att man har bedömt verkets kontaktbehov vara av sådant slag att det gör en lokalisering till huvudstaden nödvändig. Läns- styrelsen i Stockholms län anser därtill att de senaste årens befolknings- utveckling i Stockholms län måste innebära att motiven för att avlasta Stockholmsområdet genom ytterligare omlokalisering av statliga myn- digheter bortfallit. ' '

För egen del ansluter jag mig till statskontorets och remissinstanser- nas bedömning att industriverket bör vara lokaliserat till Stockholmsom- rådet. Det avgörande skälet för denna bedömning är att industriverket vid en omlokalisering till en ort utanför Stockholmsområdet skulle få svårt att fullgöra de utredande och verkställande uppgifter på det indu- stripolitiska området som statsmakterna fastställde för verket i samband med dess inrättande. I likhet med statskontoret bedömer jag de regional- politiska effekterna av en omlokalisering till en ortutanför Stockholms- området som så pass begränsade att de inte skulle kunna väga upp de olägenheter som skulle uppstå om industriverkets möjligheter att full- göra sina uppgifter äventyras.

Statskontoret pekar däremot på möjligheten att pröva olika alter- nativ inom Stockholmsområdet till en lokalisering i Stockholms cen- trala delar. Som exempel på platser som skulle kunna komma i fråga nämns vissa förorts- och ytterkommuner inom Stockholmsregionen-. En lokalisering till en av dessa platser skulle, enligt statskontoret, vis- serligen medföra ökade kommunikationskostnader i förhållande till en lokalisering i Stockholms centrala delar, men verket skulle fortfarande i stort kunna utnyttja de kontaktmässiga fördelar som' följer 'av en Stockholmslokalisering. De ökade kommunikationskostnaderna skall jämföras med de positiva regionalpolitiska effekter som en sådan loka-

Prop. 1974: 47 ' 42

lisering skulle medföra för ett område med underförsörjning pa arbets- ställen.

Samtliga remissinstanser, med undantag för länsstyrelsen 'i Stock- holms län, ställer sig starkt kritiska till förslaget om förortslokalisering av verket. Statens industriverk underkänner de antaganden som stats- kontoret bygger sitt förslag på. De eventuella regionalpolitiska effekter som en förortslokalisering skulle medföra skulle. enligt verket bli obe- tydliga samtidigt som verkets möjligheter att verka som central. utred- nings- och samordningsmyndighet på det industripolitiska området avsevärt skulle försvåras och fördyras. SIFU'samt .personalorganisa- tionerna vid de två verken anför liknande synpunkter.

Länsstyrelsen i Stockholms län framför två kriterier-"för val av .10- kaliseringsort — dels strävandena att sprida arbetsplatserna så att en bättre balans mellan bostäder och arbetstillfälleni regionensdelar er-' hålles, dels industriverkets kontaktbehov. På grundval härav förordar. länsstyrelsen en lokalisering till Botkyrka. Länsstyrelsen framhåller sam- tidigt att, om arbetsmässiga och kontaktmässiga 'skäl gör..en central lokalisering påkallad, det inte torde erbjuda några svårigheter att finna lämpliga lokaler i Stockholmscity. .

Med hänsyn till att statskontorets- utredninginte innehåller någon konkret beskrivning och bedömningav de lokaliseringsmässiga förut- sättningar som gäller för de olika alternativen inom .Stockholmsom- rådet liksom effekterna. för industriverket av resp. alternativ 'är jag f.n. inte beredd att ta ställning till var inom Stockholmsregionen ver- ket bör vara lokaliserat. :För att få det nödvändiga underlaget för en dylik bedömning avser jag. att föreslå Kungl. Maj': t. 'att de olika a'lter- nativen utreds. ' '

Under åberopande av det- anförda hemställer jag "att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att -. . " ' . ' 1. godkänna de av. mig förordade riktlinjerna för kursverksam- heten m. m. vid statens industriverk, . . 2. bemyndiga Kungl.-Maj:t att vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigt som behövs för-förslagens genomfö-' rande.

8. Anslagsfrågor för'hl'udgetåret 1974/75

För statens industriverks verksamhet anvisas innevarande budgetår medel dels under förslagsanslaget Statens industriverk: Förvaltnings- kostnader dels under reservationsanslaget Statensindustrivcrk: Utred- ningar m. m. .

SIFU tillhör, som inledningsvis nämnts (s. 4). de myndigheter som deltar i försöksverksamheten med programbudgetering; Följande pro- gramindelning gällert. v. för SIFU.

Prop. 1974: 47 ' ' 43

1. Allmänna tjänster

2. Kursverksamhet

3. Teknisk facktjänst Medel för SIFU:s verksamhet anvisas f.n. under följande anslag.

1. Statens institut för företagsutveckling: Uppdragsverksamhet .

2. Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsut- veckling

3. Statens institut för företagsutveckling: Utrustning Anslag 1 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för samt— liga program. Som intäkt under anslaget redovisas uppburna avgifter, ersättningar, arvoden etc. och ianspråktagna medel från anslag 2. Anslag 2 är ett reservationsanslag över vilket statens bidrag till SIFU:s verksamhet utgår. . Anslag” 3 är ett reservationsanslag som skall finansiera investeringar i mer kostnadskrävande utrustning. Anslag 1 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller sä- songmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamhe'ten samt för att t.v. tillgodose behov av rörelsekapital disponerar SIFU en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 4 milj. kr. Organisationskommittén konstaterar, som' redan 'nämnts (s." 18),- att den hittillsvarande anslagS- och. redovisningskonstruktionen för SIFU, vilken infördes budgetåret 1972/73, har visat'si'g vara en ändamålsen- lig lösning, som tillgodoser kravet_på _b'åde' flexibilitet __i verksamheten och överblick och insyn. Kommittén föreslår att denna konstruktion bibehålls vid integrationen med de erforderliga ändrade benämningarna på anslagen Jag ansluter mig till organisationskommitténs bedömning av den nu- varande anslagskonstruktionens ändamålsenlighet. Detta gör att jag förordar att de berörda anslagen i stort bibehålls i sin nuvarande ut- formning med erforderliga ändringar av benämningarna. Jag anser ocksa att försöksverksamheten. med programbudgetering bör fortsätta. Verksamheten bör såsom tidigare vara indelad i programmen allmänna tjänster, kursverksamhet och teknisk facktjänst. Vidare bör industriverket, liksom nuvarande SIFU, för att lösa till- fälliga eller Säsongmässiga likviditetsproblem-inom SlFU-verksamheten t. v. få disponera en rörlig krediti riksgäldskontoret på 4 milj. kr. Mot denna bakgrund kommer jag i det följande förorda att medel för industriverkets verksamhet för budgetåret 1974/75. anvisas under följande anslag. ' Statens industriverk: Förvaltningskostnader

Statens industriverki Utredningar m. 111. Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m.

Prop. 1974: 47 . ' 44

Statens industriverk: Utrustning Vidare föreslås vissa kostnader bli bestridda från anslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder.

Statens industriverk: Förvaltningskostnader

1973/74 Anslag 8 200 000 1974/75 Förslag 13 374 000

Statens industriverk inrättades den 1 juli 1973 ( prop. 1973: 41 , NU 1973: 54, rskr 1973: 225). Verket är central'förvaltningsmyndighet för ärenden som rör industri, hantverk och energiförsörjning samt mineral- hantering utom såvitt avser förvaltning och upplåtelse av statens gruv- egendom. Vidare är verket chefsmyndighet för bergsstaten, spräng- ämnesinspektionen och statens elektriska inspektion.

Industrivcrket leds av en styrelse med generaldirektören som ord- förande. Inom verket finns fem byråer, nämligen planerings- och ut- redningsbyrån, industribyrån, energibyrån, mineralbyrån samt admini- strativa byrån. Till verket är knutna ett råd för mindre och medelstora företag, ett expertråd för långsiktiga prognoser, en rådgivande nämnd för transport av farligt gods och en hemslöjdsnämnd.

Beräknad ändring 1974/75

1973/74 Statens Departements- - industriverk chefen . Personal Handläggande personal 73 + '23 + 26 Ovrig personal 38 + 10 + 16 111 + 33 + 42 Anslag Lönekostnader 7 100 000 + 3 303 000. + 3 595 000 Sjukvård 20 000 + 5 000 + 15 000 Reseersättningar 170 000 + 60 000 + 132 000 (även utrikes resor) ' Lokalkostnader 390 000 + 810 000 + 873 000 Expenser 520 000 + 50 000 + 359 000 därav engångsutgifter (150 000) (—150 000) (——1 50 000) Mervärdeskatt för sand-, grus- och stentäkter _ . + 200 000 + 200 000 8 200 000 + 4 428 000 + 5 174 000

Statens industriverk

Med hänvisning till uttalandet i prop.' 1973: 41 (s. 150) att den per- sonalstat som behövs för de uppgifter som ålagts verket bör byggas upp successivt, framhåller industriverket inledningsvis att de för innevarande budgetår tillgängliga tjänsterna inte är tillräckliga för att verket skall kunna fullgöra samtliga anförtrodda arbetsuppgifter och föreslår följan- de förstärkningar. ' '

Prop. 1974: 47 45

1. Pris- och löneomräkning m.m. 1 771000 kr., varav 188000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.

2. I fråga om planerings- och utredningsverksamheten räknar in- dustriverket med krav på successivt ökande utredningsinsatser och hän- - visar bl.a. till Kungl. Maj:ts nyligen lämnade uppdrag att utreda för.- hållanden och utvecklingstendenser inom livsmedelsindustrin. Plane--' rings- och utredningsbyråns sektion för branschfrågor skall svara för ' såväl verkets egna branschutredningar som utföra de utredningar som Kungl. Maj:t uppdrar åt verket. Verket föreslår att sektionen förstärks med fem tjänster som handläggare, en assistenttjänst och en tjänst som kontorsskrivare. Sektionen för långsiktiga prognoser, som har till upp- : gift bl. a. att vidareutveckla underlagsmaterialet till' långtidsutredningens industriavsnitt, bör förstärkas med två tjänster som handläggare och en assistenttjänst. För sektionen för allmänna industripolitiska frågor före- slås tre ytterligare tjänster som handläggare och en kontorsskrivartjänst, främst för småföretagsområdet och för remissverksamheten rörande lokaliseringsärenden. Vidare föreslår verket att två handläggartjänster inrättas för internationella ärenden och en handläggartjänst inrättas för att tillgodose verkets behov av kvalificerad statistisk service. Byrån bör tillföras även en ytterligare biträdestjänst (+ 1 265 000 kr.).

3. Industribyråns sektion för finansiellt stöd bör förstärkas med en handläggartjänst, avsedd för handläggning av ärenden om särskilt stöd i glesbygden, och en biträdestjänst (+ 116 000 kr.).

4. Industriverket, som bedömer det somväsentligt att verkets resur- ser på elsäkerhetsområdet byggs ut, förslår att energibyråns sektion för säkerhets- och behörighetsfrågor förstärks med ytterligare fem tjäns- ' ter som handläggare, avsedda för uppgifter rörande 'det svenska' och in- ternationella standardiseringsarbetet, behörighetsärenden, utarbetande av föreskrifter och anvisningar på starkströmsområdet, tillsyn av elmateriel. -. som inte är underkastad provningstvång, samt utarbetande av säker- hetsföreskrifter rn. m. ( +438 000 kr.).

5. Mineralbyrån svarar bl. a. för kanslifunktionen åt nämnden för statens gruvegendom. Industriverket föreslår att byråns sektion för sta- tens gruvegendom förstärks med en tjänst som handläggare, avsedd för frågor rörande tekniska utredningar och ekonomiska bedömningar av ' brytvärdheten hos av staten ägda utmål och uppföljning av prospekte- ringsverksamhcten. Byrån bör vidare tillföras en tjänst som handlägga- re för att biträda med allmänna bergstekniskt betonade göromål. även - berörande kontinentalsockeln (+ 162 000 kr.).' '

6. Den administrativa byrån föreslås bli utökad med två handläggar- tjänster för resp. ekonomifrågor och gemensamma administrativa göro- mål. Byråns sektion för personal- och servicefrågor föreslås bli till- förd två tjänster som assistent, en biträdestjänst och en tjänst som ex- peditionsvakt (+ 321 000 kr.).

Prop. 1974: 47 46

7. Industrivcrket räknar för de föreslagna nya tjänsterna med behov av medel för ökad reseverksamhet (+ 55 000 kr.) och för expenser'. (+ 82 000 kr.). . . '

8. Industrivcrket föreslår vidare att de medel för mervärdeskatt i samband med sand-, grus- och stentäkter, som innevarande budgetår är upptagna under anslaget Statens gruvegendom, nästa budgetår-anvisas över anslaget för förvaltningskostnader, eftersom verket handlägger hit- hörande frågor. Verket räknar härvid med oförändrat belopp av 200 000 kr. '

Med hänsyn till att de närmare formerna för den av statsmakterna beslutade integrationen av SIFU i industriverket utreddes av en särskild organisationskommitté, har verket inte i sin anslagsframställning ansett sig böra beakta de organisatoriska, personella och kostnadsmässiga följder som integrationen kan komma att få för verkets del. _ -

Departemen tsc/z e/ en

Under innevarande budgetår, som är verkets första, har uppbyggna- den av verket av naturliga skäl varit ett dominerande inslag i dess verksamhet. Redan nu kan emellertid konstateras att ett värdefullt ar- bete påbörjats inom det område av näringspolitiken som statsmakterna . har stakat ut för verket ( prop. 1973: 41 ,-. NU 1973: 54, rskr 225). På . utredningsområdet har sålunda på verkets initiativ en input—output analys utförts av effekterna på industriproduktionen och sysselsättningen vid olika former av ransonering. av oljetillförseln. Utredningar har på- . börjats rörande de mindre och medelstora företagens förutsättningar och problem. Ett utvecklingsarbete har inletts för att utarbeta riktlinjer för den ökade satsningen på företagsservice vid företagareföreningarna. . Kungl. Maj:t har vidare uppdragit åt verket att göra utredningar rö- rande livsmedelsindustrin och den plastbearbetande industrin samt att medverka vid en uppdatering av tidigare gjorda framtidsbedömningar för textil- och konfektionsindustrierna. '

Den fortsatta uppbyggnaden av verket bör som jag anförde i prop. 1973: 41 (s. 150) ske successivt. Vid sin tillkomst den 1 .juli 1973 till- fördes verket 39 nya tjänster. Jag har för nästa budgetår beräknat medel för ytterligare 42 tjänster under detta anslag. .

Som en följd av mitt ställningstagande till de organisatoriska formerna för SIFU:s integration i industriverket överförs 13 tjänster från nuvarande SIFU till industriverket centralt. Av dessa tjänster av- ses sex bli placerade vid industribyrån och sju. vid administrativa by- rån. Jag har härför beräknat ett sammanlagt medelsbehov av 1,1 milj; kr. under nästa budgetår. '

Statsmakterna har fattat beslut om godkännande av den internatio- nella överenskommelsen om transport av farligt gods ( prop. 1973: 143 , TU 1973: 24, rskr 1973: 334). Industrivcrket har härigenom fått vik-

Prop. 1974: 47 '. 47

tiga samordningsfunktioner såväl vad avser det nationella säkerhetsar- betet, som vad avser svenskt deltagande i motsvarande arbete på det in- ternationella området. Till verket har, som redan angivits-, knutits en rådgivande nämnd för transport av farligt gods. För industriverkets uppgifter i samband härmed har jag beräknat medel för tre handläg- gare och ett biträde.

Jag finner det särskilt viktigt att verket erhåller ökade resurser för prognos- och utredningsverksamhet på energiområdet. Verkets nuva- rande personal för denna verksamhet svarar f.n. för sekreteriatsfunk- tionerna åt energiprognosutredningen (1 1972203), som beräknas av- sluta sitt arbete under senare delen av år 1974. Därefter skall ansvaret för prognos- och utredningsuppgifterna överföras till verket. Jag har nästa budgetår räknat medel för-ytterligare fem handläggare och två biträden för detta ändamål. Som exempel på angelägna frågor som in- dustriverket bör ta upp inom ramen för sina nu förstärkta resurser kan nämnas vidareutveckling av enekonomisk modell över energins roll i den totala samhällsekonomin, regional .energiplanering och bevakning- av den internationella utvecklingen på energiområdet.

I likhet med industriverket bedömer jag det som angeläget att verket kan tillföras ytterligare resurser för elsäkerhetsfrågorna. Jag beräknar nu medel för ytterligare tre handläggartjänster härför. Vidlmin beräk- ning av medel till industriverkets utredningsanslag i det följande har jag tagit hänsyn även till behovet av tillfälliga utredningsinsatser på elsäkerhetsområdet.

I övrigt har jag beräknat medel för fyra handläggare och två biträden vid planerings- och utredningsbyrån, ettbiträdevid industribyrån, två ' handläggare vid mineralbyrån samt .två handläggare och fyra biträden vid administrativa byrån. . .

Vid bifall till mina förslag skulle antalet tjänster vid verket, exkl. den personal som svarar för administrationen av det tidsbegränsade. omställningsstödet, nästa budgetår uppgå till 153 fördelade på byråer enligt följande sammanställning. '

1973/74 1974/75 Verksledning 2 - of. Planerings— och .

utredninngyrån 21 - + 6 ' Industribyrån 23 + 11 . Energibyrån 36 + 10 Mineralbyrån 13 ' + 2 Administrativa byrån 16 _ + 13

111 _+ 42

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 13 374000 kr.

Prop. 1974: 47 48

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 13 374 000 kr. '

Statens industriverk: Utredningar m. m.

1973/74 Anslag '2 200 000 1974/75 Förslag 2 730 000

Från anslaget bestrids kostnader för experter och tillfällig personal m.m., reseersättningar och publikationstryck samt övriga kostnader som hänger samman med utredningar, informations- och kontaktverk- samhet inom verkets ämbetsområde. Vidare bestrids från anslaget kost- nader för den personal som svarar för administration av programmet för omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher och för uppsökande verksamhet inom ramen för detta program.

Innevarande budgetår har under anslaget medel beräknats för bl. a. branschutredningar, utredningar rörande mindre och medelstora före- tag, särskilda undersökningar beträffande energiprognoser, långsiktiga industriprognoser, metod- och programutveckling av företagsservice samt informations- och kontaktverksamhet med företagareföreningarna.

Statens industriverk

Industrivcrket framhåller inledningsvis att verket nyligen börjat sin verksamhet och därför .i viss utsträckning saknar sedvanligt bakgrunds- material för en bedömning av anslagsbehovet. Verket påpekar att det även under normala betingelser är svårt att exakt förutse behovet av medel av ifrågavarande art och än mindre fördelningen av resurserna på specifika användningsområden och projekt.

Industriverket räknar för budgetåret'1974/75 med ett sammanlagt medelsbehov av 3 065 000 kr. under detta anslag. Verket har härvid be- räknat medel för följande områden och aktiviteter.

Kostnaderna för sektionen för strukturstöd inom industribyrån be- strids från detta anslag. Sektionen, som f.n. består- av sju personer, svarar för administrationen av tidsbegränsade omställningsfrämjande åtgärderna. För verksamheten vid denna sektion beräknas kostnaderna uppgå till 945 000 kr. nästa budgetår. Industrivcrket erinrar i sam- manhanget om att strukturstödet byggts ut efter hand och att verksam- heten därför inte kan förväntas bli fullt organiserad förrän i början av år 1974.

Det har förutsatts att medel från utredningsanslaget skall finnas till- gängliga för särskilda utredningar, anlitande av konsulenter och exper- ter m.m. inom planerings- och utredningsbyråns verksamhet. Verket

Prop. 1.974: 47 49

saknar egen erfarenhet från denna verksamhet och måste därför grunda sin uppfattning på antaganden om den sannolika utvecklingen. Verket har då funnit att 1 milj. kr. bör reserveras för här angivna ändamål.

Inom ramen för anslaget beräknar industriverket .vidare ett behov av 500000 kr. för att täcka kostnaderna för särskilda utredningsin- satser i samband med energiprognosverksamheten,för utvecklingsinsat- ser i samband med företagareföreningamas uppsökande verksamhet m.m.

Enligt gällande författningar åligger det industriverket bl. a. att ut- färda föreskrifter och anvisningar på det elektriska starkströmsområdet. Det har därvid visat sig lämpligt att verket samarbetar med Sveriges elektriska kommission (SEK) i dess utarbetande av normer (SEN—nor- mer). Denna normverksamhet underlättar i väsentlig mån verkets arbete då verket enligt den av statsmakterna godtagna ”reference to stan- dards”-principen i sina säkerhetsbestämmelser kan hänvisa till SEN- norm i stället för att utarbeta egna regler. En sådan ordning förutsätter emellertid att verket — utöver sina tjänstemän — kan knyta konsulter och experter till sig med uppdrag att- för verkets räkning deltaga i normarbetet eller att granska framlagda utkast till normer. Industriver- ket pekar även på betydelsen av att man från svensk sida'skall kunna deltaga i det internationella samarbetet på elstandardiseringens område, liksom att verket får nödvändiga resurser för handläggning av el- säkerhetsfrågor. Utöver den fasta personalen beräknar verket- behovet av medel för utredningar-på dessa områden till 200 000 kr.

För anlitande av expertis i frågaom- brandfarliga och explosiva varor - beräknar verket ett behov av 100 000 kr.

Industrivcrket föreslår att de 20 000 kr. som innevarande budgetåret har anvisats under anslaget Statens gruvegendom för förvaltnings- och. utredningskostnader i samband med handläggningen .av ärenden om tillstånd till sand-, grus-' och .stentäkt på kontinentalsockeln, försöver till industriverkets utredningsanslag, eftersom handläggningen av dessa- ärenden ankommer på industriverket. '

Industriverket konstaterar att den hittillsvarande täktverksamheten på kontinentalsockeln inte skett särskilt planmässigt och att det kan be- faras att fortsatt täktverksamhet medför obotliga skador på miljön. Med hänsyn till detta och till att efterfrågan på sand, grus och sten i stigande omfattning riktar sig mot de tillgångar som finns på kontinen- talsockeln finner verket det ofrånkomligt att hithörande frågor kart— läggs och närmare undersöks i kemiskt,- tekniskt och ekonomiskt hän- seende. Verket bedömer att dessa undersökningar, som måste utföras! av utanför verket stående expertis, kommer attkost'a "300 000 kr.iIn- . ' dustriverket framhåller att täktverksamheten kan beräknas tillföra staten stigande inkomster, allteftersom .de exploaterbara tillgångarna- minskar på land.

Prop. 1974: 47 50

Departementschefen

Riktlinjerna för industriverkets utredningsverksamhet och använd- ningsområdet för detta anslag har redovisats i prop. 1973: 41 .

När det gäller beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår finner jag de prioriteringar som industriverket har gjort vara i stort sett välgrundade. Jag beräknar för budgetåret 1974/75 ett sammanlagt me- delsbehov under detta anslag av 2 730 000 kr.

I enlighet med verkets förslag har jag härvid under detta anslag be— räknat medel för vcrkcts utrednings- och förvaltningskostnader i-sam- band med handläggningen av ärenden om tillstånd-till sand-, grus- och stentäkt på kontinentalsockeln.

Vid min behandling av verkets anslag till förvaltningskostriader har jag berört frågan om ytterligare resurser för verkets arbete på elsä- kerhetsområdet. Den beräknade anslagsökningen bör göra det möjligt att tillgodose behovet av resurser för tillfälliga utredningar på detta om— råde.

Jag vill även betona vikten av de utvecklings- och utbildnings- insatser i samband med företagareföreningamas uppsökande verksam- het, som verket skall svara för. Kostnaderna för dessa insatser bestrids från detta anslag.

Industrivcrket har, som jag redovisat-vid min anmälan av förvalt- ningskostnadsanslaget, tilldelats särskilda uppgifter i fråga om transport av farligt gods på väg. Härför uppstår ett visst behov även av tillfälliga utredningsinsatser. Härför har jag för nästa budgetår beräknat 100 000 kr.

Som framgått av vad'jag anfört, bör anslaget nästa budgetår föras-- upp med 2730 000 kr. '

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens industriverk: Utredningar m.m. för budgetåret

1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservations- anslag av 2730 000 kr.

Statens industriverk: Kursverksamhet m. m.

1972/73 Utgift1 =26182 1973/74 Anslag1 1 000 1974/75 Förslag 1 000

1 Anslaget Statens institut för företagsutveckling: Uppdragsverksamhet 2 Avser lönekostnad för partiellt arbetsföra

Under detta anslag redovisas kostnader och intäkter av verksamheten vid SIFU-enheten (inkl. filialer) inom statens industriverk.

Verksamheten fördelas på programmen allmänna tjänster, kursverk- samhet och teknisk facktjänst.

Prop. 1974: 47 51

I programmet allm änn a tj än ster ingår sådan service till of- fentliga organ, företagareföreningar, branschorganisationer etc. som- inte hänförts till den egna kursverksamheten eller till den tekniska facktjänsten. Vidare omfattar detta program stipendieverksamhet för fortbildning och administration därav, viss extern informations- och dokumentationstjänst i tekniska och ekonomiska frågor, administra- tion av kompetenser och behörigheter samt viss utredningsverksamhet.

Programmet k u r s v e r k s a m h e t e n omfattar de av SIFU-en- heten anordnade kurserna och föreläsningarna i praktiska och teore- tiska ämnen. Programmet omfattar även det planerings- och utveck- lingsarbete som är hänförligt till framtagandet av nya kurser.

Den t e k n i s k a f a e k tj ä 11 st 0 [1 omfattar försöks- och utveck- lingsarbeten samt provningar och undersökningar av material, arbets- metoder, driftförhållanden, redskap, instrument och apparater som er- fordras för verksamheten under övriga program. Vidare ingår sådana provningar och undersökningar som utförs mot ersättning på uppdrag av myndighet eller enskild.

Av följande sammanställning framgår omfattningen av SIFU-verk- samheten (i 1 OOO-tal kr.).

1972/73 1973/74 1974/75 Utfall Beräknar SIFU Departements- chefen ]. Allmänna tjänster Intäkter 238 227 150 ' Särkostnader 1 676 2 372 2 250 ' Täckningsbidrag — 1438 — 2145 — 2400 2. Kursverksamhet Intäkter 9 443 10 100 10 000 Särkostnader 9 978 9 696 10 300 Täckningsbidrag — 535 + 404 — 300 3. Teknisk facktjänst ' Intäkter 3 008 3 109 3 100 Särkostnader 3 288 3 207 3 400 Täckningsbidrag — 280 — 98 '— 300 Täckningsbidrag totalt — 2253 — 1 839 — 3 000 Samkostnader (netto) 6 461 7 061 7 500 Resultat — 8 7141 — 8 900 — 10 500 Statens bidrag 8 000" 8 900 10 500 12 9603

1 500 000 kr. utgör komplementkostnader. ' Underskottet har täckts genom utnyttjande av den rörliga krediten i riksgälds- kontoret. ' 3 3 milj. kr. utgör engångsanvisning för täckande av balanserad förlust.

Prop. 1974: 47 52

SIF U .

SIFU har i sin anSIagsframställning med hänvisning till det då på- gående arbetet i organisationskommittén för statens industriverk och SIFU endast redovisat sitt medelsbehov för budgetåret 1974/75 vid oförändrad ambitionsnivå i förhållande till de-anslag som anvisats till verksamheten för innevarande budgetår.

Mot denna bakgrund har SIFU beräknat de allmänna kostnadsök- ningarna till 1 415 000 kr. Härav utgörs 480 000 kr. av ökade lönekost- nader, 355 000 kr. av ökade hyreskostnader, 540 000 kr. av övriga kost- nadsökningar samt 40 000 kr. av höjda städlöner m.m. SIFU:s beräk- ningar har baserats på en för budgetåret 1974/75 generell löneökning om 4 % samt en genomsnittlig kostnadsökning i övrigt av 6 %.

Beträffande intäkterna för budgetåret 1974/75 måste, enligt SIFU, vid en realistisk bedömning hänsyn tas till dels erfarenhetsmässiga svå- righeter under senare år att ytterligare höja prisnivån på SIFU:s tjäns- ter, dels omställningsproblem som kan väntas medföra svårigheter att vidmakthålla oförändrad externproduktion. Att kvantitativt precisera storleken av nu nämnda effekter är enligt SIFU:s bedömning inte möj- ligt. Intäktsberäkningen, som bygger på utfallet från budgetåret 1972/73, kan visa sig vara en överskattning. För att kompensera det beräknade intäktsbortfallet hemställer SIFU om 185 000 kr. i statligt bidrag.

SIFU hemställer för budgetåret 1974/75 sålunda om en ökning av det statliga bidraget med sammanlagt 1,6 milj. kr. för att oförändrad ambitionsnivå skall kunna bibehållas. ' ' '

SIFU presenterar vidare i sin anslagsframställning kostnadsberäk- ningar för ett-antal projekt som bedöms som angelägna och som bör genomföras under nästa budgetår. I det följande redovisas de projekt som inte redan behandlats i annat sammanhang (jfr prop. 1974:1 bil. 15 s. 27, 36 och 37). '

Projekt ' SIFU:s bedömning . av medelsbehovet . för 1974/75.

1. Informations- och dokumentationsprogram med _ inriktning på mindre och medelstora företag '1 200 000 ' 2. Utredningsarbete m.m. rörande kompetenser . .

och behörighet 180 000 3. Företagsledning i mindre företag 150 000 4. Utbildningsprogram för revisorer ' 150 000 5. Transporttekniskt program - -- - - - - 350 000 - 6. Energibesparingskampanj utan belop 7. Minidatorprojekt . . . 150000 8. Restaurering av äldre fastigheter m.m. 400 000 9. Åtgärder för tvättbranschen 300 000

Prop. 1974: 47 53

1. SIFU föreslår med utgångspunkt i en inom SIFU utarbetad promemoria, som kompletterade SIFU:s anslagsframställning för bud- getåret 1973/74, att en försöksverksamhet påbörjas inom informations- och dokumentationsområdet. Enligt förslaget bör en särskild informa- tionscentral inrättas och knytas till SIFU med uppgift att insamla och bearbeta kunskaper och erfarenheter i bl. a. tekniska och ekonomiska frågor samt genom meddelanden, publikationer ochi andra former sprida information till främst mindre och medelstor industri och hant- verk.

2. För att fortsätta ett i samarbete med SHIO och statens konsument- verk inlett kartläggningsarbete rörande tjänstedeklarationer, auktorisa- tioner och övriga kompetensbevis inom industri, hantverk och vissa servicenäringar samt för att utarbeta förslag till generellt tillämpliga normer inom detta område erfordras enligt SIFU 100 000 kr. för bud- getåret 1974/75. Vidare erfordras 80000 kr. för fullföljande av ett system för kompetensredovisning' inom radio-TV-branschen

3. Sedan något år har visst samarbete pågått mellan SIFU och In- stitutet för företagsledning (IFL) rörande företagsledareutbildning i mindre företag. Under våren 1973 genomförde SIFU och IFL gemen- samt viss försöksverksamhet. Denna verksamhet bör enligt SIFU:s uppfattning fortsätta och byggas ut. SIFU beräknar för budgetåret 1974/75 sin andel av kostnaderna härför till 150000 kr. Dessa avser bl. a. fortsatt utveckling av kursmaterial, framtagning av elev- och lärarhandledningar samt framställning och distribution av särskilt in- formationsmaterial. '

4. I samarbete med Föreningen auktoriserade revisorer, Svenska revi- sorssamfundet och Svenska redovisningskonsulters förbund har SIFU utarbetat ett förslag till utbildningsprogram för revisorer och redovis- ningskonsulter. Enligt SIFU: s uppfattning bör en systematisk utbild- ning av dessa på ett aktivt sätt bidra till en positiv utveckling av bl. a. mindre och medelstora företag. SIFU beräknar kostnaderna för ad- ministration, marknadsföring och vidareutveckling av utbildningspro- grammet till 150 000 kr. förbudgetåret 1974/75.

5. SIFU anser att ett särskilt transporttekniskt utbildningsprogram med särskild vikt på transport, lagring och hantering av farligt gods, livsmedel och övrigt gods bör utvecklas. Programmet bör anpassas så att det täcker behoven hos såväl producenter och transportörer som and- ra avnämare inom såväl den enskilda som offentliga sektorn. För bud- getåret 1974/75 beräknar SIFU kostnaderna för att utveckla nya kurser ] transportteknik till 350 00 kr..

6. Enligt SIFU: s och överstyrelsens för ekonomiskt försvar uppfatt- ning bör medel snarast anvisas för en utredning om en besparings- kampanj, som bör igångsättas under budgetåret 1974/75.

7. För att SIFU: s verksamhet inom minidatorområdet skall kunna fullföljas på ett tillfredsställande sätt fordras enligt SIFU ytterligare medel.

8. För att bl.a. kartlägga det totala utbildningsbehovet hos perso- ner sysselsatta med restaurering av äldre fastigheter m.m-., insamla dokumentation om äldre bebyggelsesätt samt utarbeta undervisnings- hjälpmedel m.m. för den kulturvårdande. byggnadsverksamheten hem- ställer SIF U att 400 000 kr. anvisas nästa budgetår.

9. För initiering och utveckling av i första hand ett förnyat aukto- risationssystem för tvättbranschen samt för bestridande av de fasta kost-

Prop. 1974: 47 54

naderna i samband härmed har SIF U för budgetåret 1974/75 beräknat ett medelsbehov av 300 000 kr.

SIFU har inte gjort någon prioritering av de. föreslagna projekten.

Departementschefen

SIFU har under de senaste åren bl. a. till följd av svårigheter att nå ut med sina tjänster fått kännas vid ekonomiska påfrestningar. Detta har i sin tur lett bl. a. till att förutsättningarna begränsats för att inom SIFU bedriva ett aktivt utvecklingsarbete vad avser främst fortbild- ningsverksamhcten.

Det är enligt min uppfattning väsentligt att en stabilisering av verk- samheten sker, inte minst i-ekonomiskt avseende. Jag bedömer det an- geläget att möjligheterna prövas ingående till fortsatta rationaliseringar av verksamheten. Jag vill i detta sammanhang erinra även om vad då- varande chefen för industridepartementet anförde i prop. 1972: 1 (bil. 15 s. 25) om nödvändigheten för SIFU att iaktta försiktighet vad gäl- ler att uppta nya verksamhetsgrenar eller att allmänt expandera verk- samheten. ' '

SIFU har i sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 hemställt om en ökning av det statliga bidraget till verksamheten med 1,6 milj. kr. för att oförändrad ambitionsnivå skall kunna bibehållas. Vidare har SIFU hemställt om medel för vissa speciella projekt.

Jag har beräknat 500 000 kr. som bidrag för att täcka allmänna pris- och lönestegringar inom SIFU-verksamheten under nästa budgetår. Res- ten bör täckas genom bl. a.. rationaliseringar i verksamheten. Jag räk- nar vidare med att förslaget om uppbyggnad av en utbildningskonsulent- funktion vid varje företagareförening, den förordade rationaliseringen av verksamheten samt den förstärkta filialorganisationen bör ha en positiv inverkan på efterfrågan på SIFU-tjänsterna, vilket i sin tur kan förväntas öka intäkterna.

I syfte att åstadkomma en stabilisering och konsolidering av ekono- min för SIFU-verksamheten i samband med omorganisationen bör vi- dare medel anvisas för att täcka en från tidigare år balanserad förlust, som uppstått till följd av bl.a. en nedgång av efterfrågan på SIFU- tjänsterna. Vid ingången av budgetåret 1973/74 uppgick förlusten till drygt 2 milj. kr. Enligt vad jag inhämtat från SIFU förefaller det san- nolikt att underskott uppstår i verksamheten även under innevarande ' budgetår. Jag beräknar mot denna bakgrund ett medelsbehov av 3 milj. kr. för täckande av den balanserade förlusten.

För statens bidrag till stipendier för fortbildning beräknar jag ett oförändrat belopp av 600 000 kr.

I samband med omorganisationen av SIFU-verksamheten kommer behov av bl. a. en intensifierad metodutveckling och vidareutbildning

Prop. 1974: 47 55

av SIFU-personalen att uppstå. Vid min medelsberäkning har jag ta- git hänsyn till detta behov.

Vidare bör statens bidrag till SIFU-verksamheten räknas upp med hänsyn till förstärkningen av filialorganisationen.

Med hänvisning till vad jag nyss anfört om behovet av en stabilisering av SIFU-verksamheten bör, vad gäller de speciella projekt som SIFU tagit upp i sin anslagsframställning och som inte redan tagits upp i annat sammanhang, inga särskilda medel anvisas under nästa budgetår. Jag räknar emellertid med att utrymme finns inom ramen för industri-. verkets utredningsanslag ochdet statliga bidraget till kursverksamhe- ten för att projekten om .företagsledarutbildning i mindre företag och utbildningsprogram för revisorer skall kunna fullföljas. I detta sam- manhang vill jag nämna att chefen för bostadsdepartementet kommer att föreslå Kungl. Maj:t att förelägga riksdagen förslag om vissa energi- besparande åtgärder, innefattande bl. a. kursverksamhet med inriktning på fastighetsskötare.

Som framgått vid min anmälan av industriverkets anslag till förvalt- ningskostnader har jag räknat med att sammanlagt 13 tjänster vid nuvarande SIFU förs över till verkets industribyrå och administrativa byrå. Vidare har jag förordat att de sex tjänsterna som utbildningskon- sulent vid SIFU förs över till företagareföreningarna. Medel för de ak- tuella tjänsterna beräknas under resp. industriverkets anslag till förvalt- ' ningskostnader och anslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder. Jag kommer vid min anmälan i det följande av sistnämnda anslag att beräkna ytterligare medel för uppbyggnaden av utbildningskonsulent- funktionen vid företagareföreningarna.

Mot denna bakgrund beräknar jag för nästa budgetår statens bidrag till kursverksamhet m.m. inom. industriverkets ram till 12 960000 kr. Av dessa medel tas 11 260 000 kr..upp_under, bidragsanslaget till kurs- verksamhet m.m., 1,1 milj. kr. under verkets anslag till förvaltnings- kostnader och 600 000 kr. under anslaget Företags- och branschfräm- jande åtgärder.

Förevarande anslag bör för nästa budgetår tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens industriverk: Kursverksamhet m.m. för budget- året 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisa ett förslags- anslag av 1 000 kr.

Prop. 1974: 47 . 56

Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m. -

1972/73 Utgift1 8 570 597 Reservation 115 1973/74 Anslag1 8 900 000 1974/75 Förslag 11 260 000

1 Anslaget Statens intitut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveck- ing. ' '

Med hänvisning till "vad jag anfört vid min anmälan av anslaget till- kursverksamhet m. m. beräknar jag för nästa budgetår statens bidrag till SIFU-verksamheten under förevarande anslag till '11260000 kr. Av detta belopp är 3 milj-. kr. en engångsanvisning för att täcka den balanserade förlusten från tidigare år. '

Den behållning som vid utgången av juni 1974 finns på det nuvarande reservationsanslaget Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling bör föras över till förevarande anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m.'m. för budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln "anvisa ett re- servationsanslag av 11 260 000 kr.

Statens industriverk: Utrustning

1972/73 Utgift1 713 618 Reservation 1 382 1973/74 Anslag1 500 000 1974/75 Förslag 200 000

1 Anslaget Statens institut för företagsutveckling: Utrustning

Anslaget avser medel för anskaffning av utrustningsobjekt inom ra- men för SIFU-verksamheten, vilkas värde överstiger 10000 kr." och vilkas livslängd uppgår till minst tre år.

SIFU

SIFU räknar med anledning av omställning av verksamhetcn'och- den förestående flyttningen till Borås med att de för innevarande bud- getår anvisade medlen avseende utrustningsanskaffning till betydande delar inte bör utnyttjas för "anskaffning av nya objekt, varför en av- sevärd reservation torde "uppkomma under anslaget. Å andra sidan uppkommer ökade driftkostnader genom leasingförfarande och andra tillfälliga arrangemang som behövs för att vidmakthålla tjänsteproduk— tionen under omställningstiden. Med hänsyn till den reservation som därmed uppkommer under anslaget beräkar SIFU medelsbehovet för budgetåret 1974/75 till 200000 kr. Ett godtagande härav innebär emellertid vid oförändrad ambitionsnivå en motsvarande uppräkning av driftkostnadsanslaget.

Prop. 1974: 47 57

De parte/nen tsch e fen

Enligt min uppfattning bör- försiktighet iakttas vad gäller anskaff- ning av nya utrustningsobjekt. Möjligheterna att i ökad utsträckning hyra utrustning bör prövas. Vidare bör omlokaliseringen till Borås av SIFU-enheten och SP erbjuda möjligheter till ett mer rationellt ut- nyttjande av befintlig utrustning. . '

För nästa budgetår bör anslaget föras upp med 200 000 kr. Den behållning som vid utgången av- juni 1974 finns på det nuvarande reservationsanslaget Statens institut för-företagsutveckling: Utrustning bör föras över till förevarande anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen .

att till Statens industriverk: Utrustning för budgetåret 1974/75 ' under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

Företags- och branschfrämjande åtgärder 1972/73 Utgift 16 455 074 Reservation 46.048 924 1973/74 Anslag 212 750 000 ' ' 1974/75 Förslag 16 250 000

1 Anslagen Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustriema samt den manuellt arbetande glasindustrin, Utbildningsåtgärder m. m. för möbelindu- stri, snickeriindustri m. fl. och Omställningsfrämjande åtgärder för vissa industri- ' branscher. . = Anslagen Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustriema, Ut- bildningsåtgärder m. m. för möbelindustri, snickeriindustri m. fl.,"- Teknisk kon- sulenttverksamhet för gjuteriindustrin, Omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher och Främjande av företagsservice.

I prop. 1974: 1 (bil. 15 s. 46) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen bl. a. att till Företags- och branschfrämjande åtgärder för' budgetåret - 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 14,1 milj. kr. '

Jag har nyss (s. 38—39) behandlat frågan om en förstärkt regional utbildningsservice till främst mindre och medelstora företag och därvid förordat bl. a. att en utbildningskonsulentfunktion successivt byggs upp inom varje företagareförening. För detta ändamål beräknar jag för nästa budgetår 1,7 milj. kr. Härav utgörs 600000 kr. av medel mot- svarande kostnaderna för de sex tjänster som utbildningskonsulent som jag förordat bli överförda från nuvarande SIFU till företagare- föreningarna. Som redan framgått har jag vid min beräkning av bidrags- anslaget till kursverksamhet m. m. tagit hänsyn härtill.

Jag kommer senare denna dag vid anmälan av fråga om åtgärder för metallmanufakturindustrin ( prop. 1974: 63 ) förorda att delar av denna bransch inordnas bland målgrupperna för det statliga omställnings- programmet. Vidare bör branschen tillföras medel bl.a. för teknisk

Prop. 1974: 47 58

konsulentverksamhet och för företagsserviceverksamhet i Eskilstuna- området. Medelbehovet för dessa åtgärder har jag för nästa budgetår beräknat till sammanlagt 450000 kr., varav 150000 för den tekniska konsulentverksamheten och 300 000 för företagsserviceverksamheten.

Medelsfördelningcn till olika åtgärder vid bifall till mina förslag framgår av följande sammanställning.

1973/74 Beräknade kostnader 1974/75 Departementschefen Utbildningsåtgärder m. m.

Teko-industriema 3 300 000 3 000 000 Möbelindustrin, snickeri-

industrin m. fl. 1 650 000 1 650 000 Gjuteriindustrin 300 000 950 000 Metallmanufakturindustrin 150 000

Omställningsfrämjande åtgärder 5 000 000 4 000 000 Företagsservice 2 500 000 4 800 000 Regional utbildningsservice — 1 700 000

12 750 000 16 250 000

Sammanfattningsvis förordar jag alltså att anslaget räknas upp med ytterligare (450 000 + 1 700 000 =) 2 150 000 kr. till 16 250 000 kr. budgetåret 1974/75, inkl. tidigare föreslagna 14,1 milj. kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t — med återkallande av sitt tidigare förslag — föreslår riksdagen

att till Företags-. och branschfrämjande åtgärder för budget-' året 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reserva- tionsanslag av 16 250 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1974: 47

Statens ind ustriverk 1973/74

Beslutande organ med anknytning till industriverket

Nämnden för statens

? gruvegendom

Planerings- och utrednings- byrån (21 tjänster)

Industri- byrån

(23 tjänster)

| Styrelse )

4 General- '

direktör

Energibyrån

(36 tjänster)

Bilaga ]

Rådgivande organ knutna till industriverket

Rådet för mindre och g medelstora företag

Expertrådet för lång- ,5 siktiga prognoser

Rådgivande nämnden för ; transport av farligt gods

Mineral- byrån

(13 tjänster)

Administra- tiva byrån

(16 tjänster)

Branschfrågor Företags- Energi: Myndighets- Personal- Långsiktiga servrce utredningar ärenden for? ggrvrce- prognoser Finansiellt Säkerhets- Statens g Allmänna stod fragor gruvegendom älgogfmi- industri- Struktur- Koncessions- g politiska stöd frågor Gemensam fragor Explosiva personal och brand- farliga varor ................................ Underordnade organ Företagare- Sprängämnes- Elektriska Bergsstaten föreningarna ' inspektionen inspektionen

Prop. 1974: 47 60

Organisationsschema för SIFU-enheten

Chef

Biträdande chef

Planering ' ' | . Marknad | Företagsekonomi ' I— |

Verkstadsteknik och _ __ F'l' ] produktionsekonomi 1 1a er

Byggnads- och _ . VVS-teknik

' Elteknik . [—

Processteknik . |—

] i . ' Kemisk teknik '—

Service

— administration och ekonomi — kursadministration _ — information och dokumentation

Prop. 1974: 47

Beslutande organ med .

anknytning till industriverket

Nämnden för statens

gruvegendom

Planerings och utred— ningsbyrån (27 tjänster)

Bransch- frågor Långsiktiga Prognoser Allmänna industri- politiska frågor

Företagare- '_ ; föreningarna 5

Industri- byrån

(34 tjänster)

Företags- service

Utbildnings- frågor Finansiellt- stöd

Strukturstöd, branchpro— gram Explosiva och brand- farliga varor

Förslag Statens industriverk 1974/75

| Styrelse '

Energibyrån

(46 tjänster) Energiut- redningar

Säkerhets- . . frågor_

- Koncessions-

frågor

Underordnade organ

Spräng- ämnesin- spektionen

Elektriska inspektionen

General- direktör

' Mineral byrån

' (15 tjänster)

Myndighets- ärenden Statens

-- gruvegendom

Bergsstaten

Administra- tiva byrån

Rådgivande organ knutna till industriverket

Rådet för mindre och medelstora företag

Expertrådet för lång- siktiga prognoser

Rådgivande nämnden för transport av farligt gods

' Rådgivande Organ för SIFU-verksamheten

'(2_9 tjänster)

Personal-

' och' service-.

frågor

Ekonomi-' , ' frågor

Gemensam , personal

' SIFU-

enheten

(ca 150 per—

soner)

Kursverk-

- samhet

Teknisk in- formation och rådgiv- -

' ning

Provnings- verksamhet m. m.

Filial— organisation ( ca 30 per- soner)

Prop. 1974: 47