om ändring i atomansvarighetslagen (1968:45)
Regeringens proposition
1981/82: 163
om ändring i atomansvarighetslagen (1968: 45);
beslutad den 11 mars 1982.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
CARL AXEL PETRI
Propositionens huvudsakliga innehåll
Ansvarigheten för skador som uppkommer i samband med driften av kärnkraftsanläggningar (atomanläggningar) regleras i atomansvarighetslagen (1968: 45). Denna lag bygger på två internationella konventioner. 1960 års Pariskonvention och 1963 års tilläggskonvention till Pariskonventionen. Konventionerna har nyligen reviderats genom två ändringsprotokoll.
I propositionen föreslås att Sverige tillträder ändringsprotokollen och
läggs fram förslag till vissa ändringar i atomansvarighetslagen som behövs
för att Sverige skall kunna tillträda protokollen. Propositionen innehåller också förslag till vissa ytterligare lagändringar. Sålunda förordas en höjning av ansvarigheten för atomanläggningsinnehavaren från 50 milj. kr. till 500 milj. kr. per olycka och en höjning av den ersättning av statsmedel som utgår enligt tilläggskonventionen från ca 775 milj. kr. till ca 1,9 miljarder kr. per olycka. Slutligen läggs fram förslag till regler om statsansvar utöver vad som gäller enligt konventionerna. Det föreslås att gränsen för detta statsansvar fastställs så att det sammanlagda belopp som står till förfogande för dem som lider skada i samband med driften av en atomanläggning uppgår till tre miljarder kr. per olycka.
I Riksdagen 1981182. I saml. Nr 163
Prop. 1981/82: 163 = - 2
Förslag till Lag om ändring i atomansvarighetslagen (1968: 45)
Härigenom förordnas I fråga om atomansvarighetslagen (1968: 45)!
dels att 41 § skall upphöra att gälla,
dels att 13,4, 10, 19, 21, 22,25, 27, 36 och 39 §§ ordet ”Konungen” skall
bytas ut mot ”regeringen”,
dels att 1, 2,.9.. 12, 17, 30—35 och 37 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 31 a §, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 I denna lag förstås med I denna lag förstås med
atombränsle: klyvbart material, atombränsle: klyvbart material. bestående av uran eller plutonium i bestående av uran eller plutonium i form av metall eller i legering eller i form av metall eller i legering eller i kemisk förening, och annat klyv- kemisk förening, och annat-klyvbart material som Konungen anger: bart material som regeringen anger;
radioaktiv produkt: annat ra- radioaktiv produkt: annat radioaktivt material än atombränsle dioaktivt material än atombränsle samt radioaktivt avfall, om materi- samt radioaktivt avfall, om materialet eller avfallet bildats vid fram- alet eller avfallet bildats vid framställning eller användning av atom- ställning eller användning av atom-
bränsle eller blivit radioaktivt ge- bränsle eller blivit radioaktivt genom bestrålning i samband med så- nom bestrålning i samband med sådan framställning eller användning: dan framställning eller användning:
atomsubstans: dels atombränsle atomsubstans: dels atombränsle med undantag av naturligt uran och med undantag av naturligt uran och utarmat uran, dels radioaktiv pro- utarmat uran, dels radioaktiv produkt med undantag av radioiso- dukt med undantag av radioisotoper, som användes för eller gjorts toper, som användes för eller gjorts färdiga att användas för industriellt, färdiga att användas för industriellt, kommersiellt, jordbrukstekniskt, kommersiellt, — jordbrukstekniskt, medicinskt eller vetenskapligt än- medicinskt eller vetenskapligt ändamål; damål eller för undervisningsända-
mål;
atomreaktor: anordning som in- atomreaktor: anordning som in-
nehåller atombränsle under sådana nehåller atombränsle under sådana förhållanden att klyvning av atom- förhållanden att klyvning av atom-
kärnor i en självunderhållande ked- kärnor i en självunderhållande ked-
jereaktion kan uppkomma i anord- jereaktion kan uppkomma 1 anord-
ningen utan tillskott av neutroner ningen utan tillskott av neutroner
från annan källa; från annan källa:
atomanläggning: — atomreaktor atomanläggning: — atomreaktor med undantag av atomreaktor som med undantag av atomreaktor som infogats i fartyg eller annat trans- infogats i fartyg eller annat transportmedel och där användes eller är portmedel och där användes eller är
! Senaste lydelse av 3 § 1974: 249.
, Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
avsedd att användas som kraft- avsedd att användas som kraft-
källa; fabrik för framställning eller källa: fabrik för framställning eller behandling av atomsubstans: fabrik behandling av atomsubstans; fabrik
för separation av isotoper i atom- för separation av isotoper i atom-
bränsle: fabrik för bearbetning av bränsle: fabrik för bearbetning av
bestrålat atombränsle; anläggning bestråiat atombränsle: anläggning
för förvaring av atomsubstans, om för förvaring av atomsubstans, om
anläggningen ej är avsedd endast anläggningen ej är avsedd endast
för tillfällig uppläggning under för tillfällig uppläggning under transport av substansen; annan an- transport av substansen; annan an-
läggning, som Konungen bestäm- läggning, som regeringen bestämmer, i vilken finnes atombränsle el- mer, i vilken finnes atombränsle eller radioaktiv produkt; ler radioaktiv produkt:
anläggningsstar: för varje atom- anläggningsstat: för varje atomanläggning den konventionsstat anläggning den konventionsstat inom vars område anläggningen lig- inom vars område anläggningen ligger eller, om anläggningen icke lig- ger eller, om anläggningen icke lig-
ger inom någon stats område, den ger inom någon stats område, den konventionsstat som driver eller konventionsstat som driver eller har godkänt anläggningen; har godkänt anläggningen: innehavare av atomanläggning: innehavare av atomanläggning: i fråga om anläggning i Sverige den i fråga om anläggning i Sverige den som med tillstånd enligt atomener- : som med tillstånd enligt atomener-
gilagen den I juni 1956 (nr 306) eller gilagen (1956:306) eller i övrigt i Övrigt driver eller innehar anlägg- driver eller innehar anläggningen
ningen och i fråga om anläggning och i fråga om anläggning utom ri-
utom riket den som enligt lagen i ket den som enligt lagen i anlägganläggningsstaten är att anse som ningsstaten är att anse som anlägganläggningens innehavare; ningens innehavare:
"atomskada: dels skada som orsa- atomskada: dels skada som orsa-
kas av radioaktiva egenskaper hos kas av radioaktiva egenskaper hos atombränsle eller radioaktiv pro- atombränsie eller radioaktiv pro-
dukt eller av radioaktiva egenska- dukt eller av radioaktiva egenskaper i förening med giftiga, explosiva per I förening med giftiga. explosiva eller andra farliga egenskaper hos eller andra farliga egenskaper hos bränslet eller produkten, dels skada bränslet eller produkten, dels skada som orsakas av joniserande strål- som orsakas av joniserande strål-
ning från annan strålningskälla i en ning från annan strålningskälla i en
atomanläggning än atombränsle el- atomanläggning än atombränsle el-
ler radioaktiv produkt: ler radioaktiv produkt:
atomolyveka: sådan händelse eller atomolycka: sådan händelse celler
serie händelser med samma ur- serie händelser med samma ursprung som orsakar atomskada: sprung som orsakar atomskada;
Pariskonventionen: den i Paris Pariskonventionen: den i Paris den 29 juli 1960 avslutade konven- den 29 juli 1960 avslutade konven-
tionen om skadeståndsansvar på tionen om skadeståndsansvar på
atomenergins område i dess lydelse atomenergins område i dess lydelse
enligt det i Paris den 28 januari 1964 enligt det i Paris den 28 januari 1964
avslutade tilläggsprotokollet:; avslutade tilläggsprotokollet eller
nämnda konvention i dess lydelse
enligt detta protokoll och det i Pa-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ris den —-—=—- 1982 avslutade ändringsprotokollet:
tilläggskonventionen: den i Brys- tilläggskonventionen: den i Bryssel den 31 januari 1963 avslutade sel den 31 januari 1963 avslutade
och genom det i Paris den 28 janua- tilläggskonventionen till Pariskonri 1964 avslutade tilläggsprotokol- ventionen i den Ivdelse som let reviderade tilläggskonventionen nämnda tilläggskonvention har fått till Pariskonventionen: genom det i Paris den 28 januari 1964 avslutade tilläggsprotokollet och det, likaledes i Paris, den — —
— 1982 avslutade ändringsproto-
kollet; konventionsstat: stat som tillträtt konventionsstat: stat som tillträtt
Pariskonventionen. Pariskonventionen. Konungen kan förordna. att från Regeringen kan förordna. atl
lagens tillämpning skall undantagas från lagens tillämpning skall undanatomanläggning. atombränsle eler tagas atomanläggning. atombränsle radioaktiv produkt. om den risk eller radioaktiv produkt, om den som är förbunden med anläggning- risk som är förbunden med anlägg-
en, bränslet eller produkten är ningen, bränslet eller produkten är
ringa. ringa.
$
Konungen eller myndighet som Ligger två eller flera atoman- Konungen bestämmer kan heträf" läggningar som har samma innehafande atomanläggningar i Sverige vare I närheten av varundra, skall förordna, att två eller flera anlägg- den av anläggningarna som har ningar som är i samma innehavares uppförts först och den eller de som hand och ligger i varandras ome- befinner sig inom en radie av 1000
delbara närhet skall vid tillämp- meter från den först uppförda an-
ningen av denna lag behandlas som läggningen vid tillämpningen av en anläggning. denna lag tillsammans behandlas som en atomanläggning. Om i ett sådant fall en anläggning som. utan att vara atomuanläggning, innchåller radioaktivt material ligger inom nämnda radie, skall den anläggningen och atomanläggningarna tillsammans betraktas som en anläggning, om de har samma in- Achavare. Vad som nu har sugts gäller bara beträffande anläggningar i Sverige.
9 8
Har atomskada i annat fall än Har atomskada i annat fall än
som avses I 5—8 §§ orsakats av som avses i S—8 && orsakats av
atomsubstans, vilken kom från atomsubstans, vilken kom från atomanläggning i Sverige eller i an- atomanläggning i Sverige eller i annan konventionsstat eller vilken nan konventionsstat eller vilken före atomolyckan varit under trans- före atomolyckan varit under trans-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
port som avses i 7 8, åvilar ansva- port som avses i 7§, åvilar ansva-
righeten för skadan den anlägg- righeten för skadan den anläggningsinnehavare som vid tiden för ningsinnehavare som vid tiden för olyckan hade substansen i sin be- olyckan hade substansen i sin besittning eller, om substansen då sittning. Var substansen då icke i
icke var i någon anläggningsinneha- någon anläggningsinnehavares be-
vares besittning, den anläggningsin- sittning, åvilar ansvuarigheten den nehavare som senast haft substan- anläggningsinnehavare som senast sen i sin besittning. Om atomsub- haft substansen i sin besittning. stansen före olyckan varit under Har en anläggningsinnehavare getransport och icke efter transporten nom skriftligt avtal övertagit an-
varit i någon anläggningsinneha- svarigheten för sådan atomskada.,
vares besittning, åvilar dock an- åvilar ansvarigheten honom. Om svarigheten den anläggningsinneha- atomsubstansen före olyckan varit vare som när transporten upphörde under transport och icke efter var ansvarig enligt 6 eller 7 § för transporten varit i någon anläggatomskada i följd av atomolycka ningsinnehavares besittning. åvilar under transporten. ansvarigheten den anläggningsinne-
havare som när transporten upp-
hörde var ansvarig enligt 6 eller 7 §
för atomskada i följd av atomolvycka
under transporten.
12 §
Innehavare av atomanläggning Innehavare av atomanläggning svarar cj enligt denna lag för skada svarar ej enligt denna lag för på anläggningen eller på egendom I. skada på atomanläggningen som vid tiden för atomolyckan eller på annan atomanläggning i fanns inom anläggningens område dess omedelbara närhet, däri inbeoch användes eller var avsedd att gripet annan atomanläggning unanvändas i förbindelse med denna. der uppförande,
2, skada på egendom som vid ti-
den för atomolyckan fanns inom
unläggningsområdet och användes
eller var avsedd att användas i för-
bindelse med en ätomanläggning
inom området. |
Är innehavare av atomanläggning i annan konventionsstat ansvarig i anledning av atomolycka som inträffat under transport av atomsubstans. avgöres enligt anläggningsstatens lag, om ersättning skall utgå för skada på transportmedlet.
Angående ansvarighet för skada som avses i första eller andra stycket
enligt andra skadeståndsregler än som innefattas i denna lag meddelas
bestämmelser i 14 § andra stycket.
17.8¶För innehavare av atomanlägg- För innehavare av atomanlägg-
ning i Sverige är ansvarigheten en- ning i Sverige är ansvarigheten en-
ligt denna lag begränsad till femtio ligt denna lag begränsad till 500 milmiljoner kronor för varje atom- joner kronor för varje atomolycka. olycka. Konungen eller myndighet Såvitt gäller anläggning enbart för
Nuvarande Ivydelse Föreslagen lydelse
som Konungen bestämmer kan. framställning, behandling eller förmed hänsyn till anläggningens stor- varing av obéestrålat uran är an-
lek eller art, omfattningen av trans- svärigheten dock begränsad till 100 port eller annan omständighet, miljoner kronor för varje olycka.
fastställa ett lägre belopp, dock ej Detsamma gäller i fråga om atom-
under tjugofem miljoner kronor. olyckor som uppkommer under För innehavare av atomanläggning transport av sådant uran. För inneutom riket bestämmes ansvarig- havare av atomanläggning utom rihetsbeloppet enligt anläggningssta- ket bestämmes ansvarighetsbeloptens lag. I fråga om atomolycka pet enligt anläggningsstatens lag. I som inträffar under transport av fråga om atomolycka som inträffar atomsubstans avser anläggningsin- under transport av atomsubstans nehavarens ansvarighet enligt den- avser anläggningsinnehavarens anna lag för andra skador än skada på svarighet enligt denna lag för andra transportmedlet icke i något fall skador än skada på transportmedlet ” lägre sammanlagt belopp än tjugo- icke i något fall lägre sammanlagt fem miljoner kronor. belopp än 7/00 miljoner kronor.
Ersättning i anledning av döds-
fall eller personskada är för varje dödad eller skadad person begränsud till en miljon kronor.
De belopp som anges i första och De belopp som anges i första undra styckena innefattar icke rän- srycket innefattar icke ränta eller ta eller ersättning för rättegångs- ersättning för rättegångskostnad.
kostnad. |
30 ”
Ersättning av statsmedel enligt Ersättning av statsmedel enligt 29 § bestämmes enligt de grunder 29 § bestämmes enligt de grunder som anges i I1 § första stycket, 12 som anges i II & första stycket. 12
och 13 §§ samt 17 § andra och tred- och 13 §§ samt 17 § andra stycket.
je styckena.
Bestämmelserna i 15 § första stycket första punkten och tredje stycket om rätt till återkräv mot innehavare av atomanläggning äger motsvarande tillämpning beträffande rätt att av staten kräva åter vad som utgivits i anledning av atomskada för vilken ersättning av statsmedel utgår enligt
29 8.
31 §
Det sammanlagda beloppet av de Det sammanlagda beloppet av de ersättningar som skall utges i följd ersättningar som skall utges i följd av en atomolycka, dels enligt 5— av en atomolycka, dels enligt 5—
21 §§ samt 29 och 30 §§ av inneha- 21 §§ samt 29 och 30 §§ av inneha-
vare av atomanläggning och staten, vare av atomanläggning och staten,
dels enligt sådant avtal som avses i dels enligt sådant avtal som avses i
artikel 15 i tilläggskonventionen, är artikel 151 tilläggskonventionen, är begränsat till ett belopp motsvaran- begränsat till ett belopp motsvarande etthundratjugo miljoner i det eu- de 300 miljoner särskilda dragropeiska monetära avtalet den 5 ningsrätter. I beloppet inräknas augusti 1955 avsedda betalnings- icke ränta eller ersättning för rätte-
enheter sådana dessa enligt artikel gångskostnad.
Nuvarande Ivydelse Föreslagen lydelse
24 i avtalet var bestämda den 29 juli
1960. 1 beloppet inräknas icke ränta eller ersättning för rättegångskost-
nad.
Med uttrycket "särskilda drag-
ningsrätter" avses de av Internationella valutafonden använda sär-
skilda dragningsrätterna. Förs ta-
lan om ersättning, skall omräkning från särskilda dragningsrätter till
svenskt mynt göras efter kursen
den dag då atomolvekan inträf- Jade, om ej för en viss olycka en annan dag fastställs genom överenskommelse mellan de stater som tillträtt tilläggskonventionen. Vid
omräkning till svenskt mynt skall
kronans värde beräknas i enlighet
med den beräkningsmetod som In-
ternationella valutafonden sagda dag tillämpar för sin verksamhet och sina transaktioner.
Om det belopp som med tillämp- Om det belopp som med tillämp-
ning av första stycket står till förfo- ning av första och andra styckena gande för gottgörelse av statsmedel står till förfogande för gottgörelse enligt 29 och 30 §§ icke förslår till av statsmedel enligt 29 och 30 §§
ersättning för skadorna, nedsättes icke förslår till ersättning för ska-
ersättningarna och därpå belöpande dorna, nedsättes ersättningarna och ränta med samma kvotdel. Bestäm- därpå belöpande ränta med samma
melsen i 19 § andra stycket äger kvotdel. Bestämmelsen i 19 § andra
motsvarande tillämpning. stycket äger motsvarande tillämpning.
31 a 8
Åvilar ansvarighet Jör en atomskada innehavare av atomanläggning här i riket och förslår det sammunlagda beloppet av de ersättningar som skall utges enligt 17 §
första stycket och 188 första
stycket sumt av statsmedel enligt 29-31 §§ eller annars enligt till-
läggskonventionen icke till full er-
sättning för uppkommen skada, utges ytterligare ersättning uv statsmedel för skada som har uppkommit a) här i riket,
b) i Danmark, Finland eller
Norge,
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
cc) annars ombord på ett fartyg eller ett lufifartyg som är registrerat i Sverige, Danmark, Finland eller Norge. eller d) på annat ställe, om skadan har tillfogats svensk medborgare
eller svensk juridisk person. Ersättning enligt första stycket
utgår också för skada I annan stat som har tillträtt tilläggskonventionen I summa mån som ersättning i denna stat skulle utgå för utomskada som uppkommer i Sverige. Det sammanlagda beloppet äv de ersättningar som skall utges i följd av en atomolveka, dels enligt 5—-21 §§ och 29—31 §§ av innehavare av atomanläggning och sta-
ten, dels enligt sådant avtal som
avses i artikel 15 i tilläggskonventionen, dels av staten enligt första och andra styckena, är begränsat till tre miljarder kronor. I beloppet inräknas icke ränta eller ersättning
för rättegångskostnad.
I fråga om ersättning enligt första och andra styckena hur 30 § motsvarande tillämpning. Om det belopp som med tillämpning av tredje stycket står till förfogande för gottgörelse av stutsmedel icke förslår till ersättning för skadorna, nedsätts ersättningarna och därpå belöpande ränta med samma kvotdel. Bestämmelsen i 19. $ andra stycket äger motsvarande tillämpning.
32 8
Har atomskada. som uppkommit i Sverige i följd av atomolycka för vars skadeverkningar innehavare av atomanläggning i Sverige är ansvarig, yp-
pats först efter det att anläggningsinnehavarens ansvarighet upphört enligt
21 § andra stycket eller motsvarande bestämmelse i annan konventionsstats lag men inom trettio är från dagen för olyckan, utges ersättning av staten. Också för skada som yppats innan ansvarigheten sålunda upphört
utges ersättning av staten, om den skadelidande visserligen underlåtit att inom föreskriven tid väcka talan eller företaga annan preskriptionsavbry-
tande åtgärd men haft godtagbar ursäkt för sin underlåtenhet.
Har skadestånd nedsatts enligt Har skadestånd nedsatts enligt
19 § första stycket och, i förekom- = 19 § första stycket och, i förekommande fall. 31 § andra stycket eler mande fall, 31 § tredje stycket och
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
enligt motsvarande bestämmelser i 31 as femte stycket eller enligt annan konventionsstats lag. ned- motsvarande bestämmelser i annan sättes ersättningen av statsmedel konventionsstats lag, nedsättes erenligt denna paragraf i samma mån. sättningen av stalsmedel enligt den- Ersättningsskyldigheten = bestäm- na paragraf i samma mån. Ersättmes i Övrigt som om anläggningens ningsskyldigheten bestämmes i övinnehavare svarat för skadan. An- rigt som om anläggningens inneha-
språk på ersättning skall vid även- vare svarat för skadan. Anspråk på
tyr av talans förlust anmälas inom ersättning skall vid äventyr av tatid som anges i 21 § första stycket lans förlust anmälas inom tid som hos myndighet som Konungen be- anges i 21 § första stycket hos mynstämmer. dighet som regeringen bestämmer.
Konungen kan förordna, att er- Regeringen kan förordna, att ersättning enligt denna paragraf skall sättning enligt denna paragraf skall utgå även för skada som uppkom- utgå även för skada som uppkom-
mit utom Sverige. mit utom Sverige.
33 Om det ansvarighetsbelopp som Om det ansvarighetsbelopp som gäller enligt 17 § första stycket eller gäller enligt 17 § första stycket eller 18 § första stycket eller motsvaran- 18 § första stycket eller motsvaran-
de bestämmelse i annan konven- de bestämmelse i annan konven-
tionsstats lag icke förslår till full er- tionsstats lag och ersättning av sättning för här i riket uppkommen stätsmedel som utges enligt 29— skada och ersättning av statsmedel 31 §§ eller i övrigt enligt tilläggsej utgår enligt 29 § eller i övrigt en- konventionen samt enligt 31 a § ligt tilläggskonventionen, beredes icke förslår till full ersättning för gottgörelse av statsmedel enligt uppkommen skada, beredes gottgrunder som fastställes av Konung- görelse av statsmedel enligt grunen och riksdagen. Sådan gottgörel- der som fastställes i särskild lag.
se lämnas I här avsedda fall även I Sådan gottgörelse lämnas i här av-
tillägg till ersättning som utges en- sedda fall även i tillägg till ersättligt 32 § för här I riket uppkommen ning som utges enligt 32 § för här i skada, om sådan ersättning ned- riket uppkommen skada, om sådan satts enligt 32 § andra stycket förs- ersättning nedsatts enligt 32 §& andta punkten. Gottgörelse som nu ra stycket första punkten. Gottgönämnts lämnas för här I riket upp- relse som nu nämnts lämnas även i
kommen skada även i fall då på fall då på grund av förordnande en-
grund av förordnande enligt 198 ligt 19 § andra stycket, 31 § tredje andra stycket ersättning från an- stycket andra punkten eller 31 a § läggningsinnehavaren tills vidare femte stycket andra punkten ersättutgår endast med viss kvotdel och ning tills vidare utgår endast med ersättning av stutsmedel ej utgår viss kvotdel. enligt tilläggskonventionen.
34 §
Ersättning enligt 28, 29 eller 33 § Ersättning enligt 28, 29. 31 a eller
utgår ej i anledning av atomolycka 33 8 utgår ej i anledning av atom-
som avses i ]I $ andra stycket. olycka som avses i I1 § andra
stycket.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
35 § Belopp som utgivits enligt 28 § får staten kräva åter endast av atoman-
läggningens innehavare. dennes försäkringsgivare och den mot vilken an-
läggningens innehavare har återkravsrätt enligt 20 §.
För belopp som utgivits enligt 29 För belopp som utgivits enligt 29, eller 33 § med anledning av att för- 31 a eller 33 § med anledning av att ordnande meddelats enligt 1938 förordnande meddelats enligt 19 8
andra stycket inträder staten i den andra stycket inträder staten i den rätt till ersättning av anläggningsin- rätt till ersättning av anläggningsinnehavaren som kan tillkomma den nehavaren som kan tillkomma den
skadelidande. I övrigt kan belopp. skadelidande. I övrigt kan belopp, som staten utgivit enligt 29—31 §§ som staten utgivit enligt 29-31 och eller som eljest utgivits enligt till- 31 a §§ eller som eljest utgivits enläggskonventionens bestämmelser i ligt tilläggskonventionens bestäm-
anledning av atomolycka, för vars melser i anledning av atomolycka,
skadeverkningar innehavare av för vars skadeverkningar innehava-
atomanläggning i Sverige är ansva- re av atomanläggning i Sverige är
rig enligt annan konventionsstats ansvarig enligt annan konventionslag, eller som staten utgivit enligt stals lag, eller som staten utgivit
33 §, krävas åter endast från fysisk enligt 33 §, krävas åter endast från
person som orsakat skadan uppsåt- fysisk person som orsakat skadan
ligen. Motsvarande gäller i tråga uppsåtligen. Motsvarande gäller i
om ersättning som staten utgivit en- fråga om ersättning som staten utgi-
ligt 32 §. vit enligt 32 §.
37 § Talan i mål, som enligt 36 § får Talan i mål. som enligt 36 § får
upptagas i Sverige, och talan mot upptagas i Sverige, och talan mot staten enligt 28, 29, 32 eller 33 § staten enligt 28,-29, 31 a, 32 eller
väckes vid rätten i den ort där 33 § väckes vid rätten i den ort där
atomolyckan inträffade. Är två el- atomolyckan inträffade. Är två el-
ler flera domstolar behöriga, ler flera domstolar behöriga, väcväckes talan vid någon av dem. kes talan vid någon av dem.
Finnes ej behörig domstol enligt Finnes ej behörig domstol enligt första stycket, väckes talan vid första stycket, väckes talan vid
Stockholms rådhusrätt. Stockholms tingsrätt.
Denna lag träder i kraft såvitt avser I. 12 och 31 §§ den dag regeringen bestämmer och i övrigt den 1 januari 1983.
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-11-26
Närvarande: Statsministern Fälldin, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo; Petri, Gustafsson, Elmstedt, Tillander, Ahrland
Föredragande: statsrådet Petri
Lagrådsremiss om ändringar i atomansvarighetslagen (1968: 45)
1¶Inledning
Internationella bestämmelser om ansvarighet för skador som har orsakats av atomolyckor finns i en år 1960 i Paris avslutad konvention om
skadeståndsansvar på atomenergins område (i det följande benämnd ”Pa-
riskonventionen'”'). Sverige är anslutet till denna konvention i dess lydelse enligt ett i Paris år 1964 avslutat tilläggsprotokoll.
Enligt Pariskonventionen är innehavaren av en atomanläggning ansvarig för skador som uppkommer i samband med driften av anläggningen. Enligt konventionen skall anläggningsinnehavarens ansvarighet vara begränsad till visst belopp för varje olycka.
År 1963 avslutades i Bryssel en konvention om supplerande statsansvar (i det följande benämnd ”tilläggskonventionen""). Även denna konvention har år 1964 reviderats genom ett tilläggsprotokoll. Sverige är anslutet till tilläggskonventionen i dess lydelse enligt 1964 års protokoll. Tilläggskonventionen syftar till en civilrättslig reglering av frågan om ersättning av statsmedel vid stora olyckor. Enligt tilläggskonventionen utgår supplerunde ersättning av statsmedel i den mån ansvarighetsbeloppet enligt Pa-
riskonventionen inte förslår till full ersättning åt de skadelidande. Bestämmelser om atomansvarighet finns för svensk del i atomansvarig-
hetslagen (1968:45). Denna bygger på Pariskonventionen och tilläggskonventionen. Atomanläggningsinnehavarens ansvarighet har i lagen fastställts till 50 milj. kr. per olycka. Den sammanlagda ersättning som utgår enligt atomansvarighetslagen är i enlighet med tilläggskonventionens bestämmelser begränsad till 120 milj. s.k. europeiska betalningsenheter (ca 775 milj. kr.) per olycka.
Pariskonventionen och tilläggskonventionen har nyligen reviderats inom
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Därvid
har utarbetats två ändringsprotokoll. ett till vardera av dessa konventioner, i det följande benämnda "1981 års protokoll”. Enighet råder om
protokollens sakliga innehåll. OECD:s råd har emellertid ännu inte antagit protokollen. Konventionen är nämligen avfattad på sex språk (engelska.
franska, italienska, holländska, tyska och spanska), och oenighet råder mellan vissa konventionsstater i frågan om vilka av dessa språk som skall äga vitsord vid tolkningstvister. Det är troligt att en uppgörelse kan träffas
i denna fråga inom kort.
Genom protokollet till tilläggskonventionen höjs den ersättning som utgår av statsmedel från 120 milj. europeiska betalningsenheter till 300
milj. särskilda dragningsrätter (ca 1.9 miljarder kr.) per olycka. Vidare genomförs den ändringen i de två konventionerna att samtliga belopp som i
de nu gällande texterna uttrycks i europeiska betalningsenheter i stället anges i särskilda dragningsrätter. Såvitt gäller Pariskonventionen innebär ändringsprotokollet dessutom vissa ändringar i syfte att anpassa konventionen till de praktiska behov som utvecklingen på kärnenergiområdet har
gett upphov till.
Ändringsprotokollen i de engelska och franska versionerna jämte inom
justitiedepartementet utarbetade översättningar till svenska bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga I resp. 2.
Inom justitiedepartementet har utarbetats en promemoria (Ds Ju 1981: 5)
Ändringar i atomansvarighetslagstiftningen. I denna promemoria föreslås
att Sverige tillträder 1981 års ändringsprotokoll till Pariskonventionen och
tilläggskonventionen. Samtidigt läggs fram förslag till vissa ändringar i atomansvarighetslagen som föranleds av ett svenskt tillträde till protokollen. Vidare föreslås en höjning av atomanläggningsinnehavarens ansvarighet från 50 till 500 milj. kr. per olycka. Slutligen föreslås i promemorian att i atomansvarighetslagen införs ett statsansvar utöver vad som gäller enligt tilläggskonventionen. Det föreslås att gränsen för detta statsansvar fastställs så att det sammanlagda belopp som står till förfogande för dem som
lider skada i samband med driften av en atomanläggning uppgår till tre
miljarder kr. per olycka. Det i promemorian framlagda lagförslaget bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av hovrätten för Västra Sverige, statens kärnkraftinspektion. statens strålskyddsinstitut,
statens vattenfallsverk, försäkringsinspektionen, atomlagstiftningskom-
mittén (I 1979: 05), länsstyrelsen i Uppsala län, länsstyrelsen i Kalmar län, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i Hallands län, Aktiebolaget
ASEA-ATOM. Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB, Swdsvik Energitek-
nik AB, Svensk Kärnbränsleförsörjning AB, Svenska atomförsäkringspoolen, Svenska försäkringsbolagens riksförbund, Folksam, Sjöassuradörernas förening, Sveriges advokatsamfund och Sydkraft AB. Dessutom har yttrande avgetts av Lantbrukarnas riksförbund (LRF).
Länsstyrelsen i Uppsala län har bifogat yttranden av Östhammars kom-
mun och Lantbrukarnas länsförbund i Uppsala. Länsstyrelsen 1 Kalmar län har bifogat vttrande av Oskarshamns kommun och länsstyrelsen i Malmöhus län yttranden av Kävlinge kommun och Skånes handelskammare. |
En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4. |
Även lagstiftningen i Danmark, Norge och Finland bygger på Pariskonventionen och tilläggskonventionen. Mellan de nordiska länderna råder på detta område en praktiskt taget fullständig rättslikhet. Nordiska överläggningar har hållits i Stockholm den 28 oktober 1980. Därvid har uppnåtts enighet om att Danmark. Norge och Finland också skall tillträda ändringsprotokollen samt om innehållet i den lagstiftning som föranleds av tillträdet till protokollen.
2 Gällande ordning
2.1 Det internationella konventionsarbetet
Under senare hälften av 1950-talet bedrevs inom organisationen för ekonomiskt samarbete (OEEC) — numera organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) — arbete på att åstadkomma en västeuropeisk konvention angående skadeståndsansvar på atomenergiområdet. Detta samarbete ledde till att Pariskonventionen öppnades för undertecknande den 29 juli 1960. Denna konvention syftar endast till en regional reglering av atomansvarighetsfrågorna. Det stod emellertid tidigt klart att det föreläg behov av en världsomfattande konvention i ämnet. I slutet av 1950-talet påbörjades därför inom det internationella atomenergiorganet (IAEA) arbetet på en sådan konvention. Detta arbete ledde till att en världsomfattande konvention om ansvarighet för atomskada avslutades i Wien den 21 maj 1963 (i det följande benämnd ”Wienkonventionen"'). Pariskonventionen i dess ursprungliga lydelse och Wienkonventionen överensstämmer beträffande de grundläggande principerna och i allt väsentligt beträffande utformningen av de enskilda bestämmelserna. På vissa punkter förelåg dock ursprungligen skillnader. För att så långt som möjligt bringa Pariskonventionen i överensstämmelse med Wienkonventionen antogs den 28 januari 1964 ett tilläggsprotokoll till Pariskonventionen. Med Pariskonventionen avses i fortsättningen konventionen i dess lydelse enligt 1964 års tilläggsprotokoll.
Den 31 januari 1963 avslutades som tidigare har nämnts i Bryssel en konvention om supplerande statsansvar, som är ett komplement till Pariskonventionen (konventionen den 31 januari 1963 utgörande tillägg till Pariskonventionen den 29 juli 1960 om skadeståndsansvar på atomenergins område). Även denna konvention. den s.k. tilläggskonventionen, har revi-
derats genom ett tilläggsprotokoll den 28 januari 1964. Med ”tilläggskonventionen” avses i det följande den reviderade konventionen.
Pariskonventionen trädde i kraft den 1 april 1968. Den har ratificerats av 14 stater, nämligen Belgien. Danmark, Finland, Frankrike, Förbundsrepu-
bliken Tyskland, Grekland, Italien, Nederländerna, Norge. Portugal, Spa-
nien, Storbritannien, Sverige och Turkiet. Tilläggskonventionen, som trädde i kraft den 4 december 1974. har tillträtts av tio stater. Danmark, Finland, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Norge, Nederländerna, Spanien, Storbritannien och Sverige.
Wienkonventionen trädde i kraft den 12 november 1977. Konventionen har tillträtts av tio stater, Argentina. Bolivia, Egypten, Filippinerna, Jugo-
slavien, Kamerun, Kuba, Niger, Peru samt Trinidad och Tobago. Något svenskt tillträde till Wienkonventionen är inte aktuellt. Det synes inte
troligt att någon annan västeuropeisk stat tillträder konventionen inom
överskådlig tid. | Pariskonventionen och tilläggskonventionen i de engelska och franska versionerna samt översättningar till svenska finns intagna i prop. 1968:25
med förslag till atomansvarighetslag m.m. Wienkonventionen i de engelska och franska versionerna samt översättning till svenska finns intagen i en
inom justitiedepartementet år 1966 utarbetad promemoria (SOU 1966: 29)
Atomansvarighet III.
På initiativ av de nordiska länderna inleddes år 1976 inom OECD:s
atomenergiorgan (NEA) arbetet på en revision av Pariskonventionen och
tilläggskonventionen. Revisionen inriktades framför allt på två frågor, nämligen en höjning av de ansvarighetsbelopp som föreskrivs i konventionerna och ett utbyte av den betalningsenhet i vilken dessa belopp är
uttryckta. den s.k. curopeiska betalningsenheten. Till följd av den infla-
tion som hade ägt rum sedan konventionerna avslutades i början av 1960-
talet hade nämligen konventionernas ansvarighetsbelopp minskat i värde,
ningsenhet föranleddes av att utvecklingen inom det internationella valutasystemet hade medfört svårigheter att omräkna den curopeiska betalningsenheten som är baserad på guldvärdet till nationell valuta.
2.2 Huvuddragen av Pariskonventionen och tilläggskonventionen 2.2.1 Pariskonventionen
I Pariskonventionen regleras ansvarigheten för skador som uppkommer
genom drift av landbaserade atomanläggningar.! Konventionen bygger på fyra grundläggande principer: 1) ansvarigheten skall åvila innehavaren av en atomanläggning oberoende av vållande, dvs. på objektiv grund; 2)
! $ Pariskonventionen och tilläggskonventionen används ordet nukleär”. 1 fortsättningen används i stället det i svensk lagstiftning förekommande sammansättningsledet ”atom-"”.
ansvarigheten skall begränsas till visst belopp för varje skadcorsakande händelse; 3) ansvarigheten skall vara täckt av försäkring eller annan ekonomisk garanti; 4) ansvarigheten kanaliseras till vederbörande anläggningsinnehavare, dvs. i princip skall ingen annan än denne kunna åläggas ersättningsskyldighet.
Pariskonventionen är inte tillämplig på atomolyckor som inträffar eller skador som uppkommer i en stat vilken inte har tillträtt konventionen. om
inte annat har föreskrivits i lagen i den konventionsstat där den ansvarige
innehavarens anläggning ligger, i det följande benämnd ”anläggningsstaten” (art. 2). Av bestämmelsen följer att Konventionen utan vidare gäller
beträffande atomolyckor som inträffar i en konventionsstat eller på eller
över det fria havet och därvid är tillämplig på skador som uppkommer i en konventionsstat eller på eller över det fria havet.
Innehavaren av en atomanläggning svarar enligt Pariskonventionen oberoende av vållande för person- eller egendomsskador orsakade 1) av en
atomolycka vid vilken har medverkat atombränsle eller radioaktiva pro-
dukter som fanns i hans anläggning, 2) av atomsubstanser som — utan att
vara under transport — kom från anläggningen (art. 3.a). Från anläggningsinnehavarens ansvarighet undantas skador på s.k. ”on-site-property”,
dvs. skador på själva anläggningen och på egendom som fanns inom dess område och användes eller var avsedd att användas i förbindelse med anläggningen (art. 3.a.ii. 1). Innehavaren är inte ansvarig för skador orsakade av en atomolycka som är en direkt följd av krigshandlingar eller vissa
därmed jämställda handlingar. Han är inte heller ansvarig för skador orsa-
kade av en atomolycka som är en direkt följd av en allvarlig naturkatastrof av osedvanlig art, om inte annat föreskrivs i anläggningsstatens lag (art. 9).
Innehavarens ansvarighet omfattar också skador i följd av atomolyckor
som inträffar under transport av atomsubstans till eller från anläggningen -
(art. 4.a. och b.). Bestämmelserna om innehavares ansvarighet under transport innebär i huvudsak följande. Vid transport mellan atomanlägg-
ningar I konventionsstaterna är den avsändande anläggningsinnehavaren
ansvarig till dess ansvarigheten enligt skriftligt avtal mellan avsändare och mottagare övergår på den sistnämnde. Finns inte sådant avtal, övergår ansvarigheten på mottagaren när denne övertar atomsubstansen. Sker transporten till en mottagare i icke-konventionsstat. upphör avsändarens
ansvarighet när atomsubstansen lossas från det transportmedel med vilket
substansen har anlänt till den staten. Vid transport till en atomanläggning i konventionsstat från en avsändare i icke-konventionsstat blir mottagaren
ansvarig från det att atomsubstansen lastas på det transportmedel med vilket den sänds från den främmande staten. I sistnämnda fall blir dock
mottagaren ansvarig endast om transporten har skett med hans skriftliga samtycke.
Transportansvarighetsreglerna gäller också beträffande olyckor som inträffar under tillfällig uppläggning av atomsubstanser i anslutning till trans-
porten. Detta gäller även när uppläggningen sker i en atomanläggning. Dennas innehavare blir då inte ansvarig för en atomolyvcka som inträtfar i anläggningen och orsakas uteslutande av den upplagda atomsubstansen (art. S.b.).
Vid transportolyckor är anläggningsinnehavaren inte ansvarig för skada på transportmedlet (art. 3.a.1i.2), om inte annat föreskrivs i anläggningssta-
tens lag (art. 7.c). Frågan om verkan av medvällande på den skadelidandes sida avgörs
enligt lagen I den stat vars domstolar enligt konventionen är behöriga att handlägga ersättningsanspråk enligt denna (art. 11: jfr art. 14.5).
Enligt Pariskonventionen skall anläggningsinnehavarens ansvarighet vara begränsad (art. 7.a. och b). Ansvarighetsbeloppet skall utgöra I5 milj. betalningsenheter (ca 100 milj. kr.) för varje olycka. En konventionsstat kan dock under vissa förutsättningar genom nationell lag fastställa ett högre eller lägre belopp. dock lägst 5 milj. betalningsenheter (ca 30 milj. kr.). Ett ansvarighetsbelopp som har fastställts med stöd av konventionen omfattar inte ränta eller rättegångskostnad (art. 7.2).
Ansvarigheten för atomskada kanaliseras till vederbörande anläggnings-
innehavare. Anspråk på ersättning för atomskada får sålunda i princip inte
riktas mot någon annan än anläggningsinnehavaren eller dennes försäkringsgivare (art. 6.2). Undantag från Pariskonventionens kanaliserings-
regler görs dock för anspråk som grundas på sädan internationell konven-
tion på transportområdet som var i kraft eller öppen för undertecknande, ratifikation eller anslutning den dag då Pariskonventionen avslutades, dvs. den 29 juli 1960 tart. 6.b).
Innehavaren av en atomanläggning är enligt konventionen Ii princip inte
ansvarig för skador på grund av atomolyckor enligt andra bestämmelser än
dem som finns i konventionen tart. 6.c.1).
Pariskonventionen innehåller vidare regler om ansvarighet för skador som inte omfattas av konventionens ansvarighetsregler. dvs. skador på s.k. on-site-property och på transportmedlet vid transportolyckor samt skador i följd av krigshandlingar eller naturkatastrofer (art. 6.c.1). Dessa
regler innebär att konventionens kanaliseringsbestämmelser inte hindrar,
att ersättningsanspråk för sådana skador riktas mot en fysisk person som har orsakat skadan uppsåtligen.
Anläggningsinnehavaren har regressrätt endast mot fysiska personer som har orsakat skadan uppsåtligen och mot dem som genom avtal uttryckligen har åtagit sig att svara för skadan (art. 6.1).
Konventionen innehåller särskilda preskriptionsbestämmelser.
Anläggningsinnehavaren är skyldig att täcka sin ansvarighet enligt konventionen med försäkring eller annan ckonomisk garanti. Anläggningsstaten bestämmer de närmare villkoren för sådan försäkring eller garanti (art. 10.2).
I den mån annat inte följer av särskilda bestämmelser i konventionen
skall frågan om skadeståndets art, form och omfattning avgöras enligt
nationell lag, lex fori (art. 11).
Konventionen innehåller tvingande jusrisdiktionsbestämmelser (art. 13.a, b och ce) och regler om verkställighet av domar (art. 13.d). En dom på ersättning som har meddelats av behörig domstol i en konventionsstat skall
verkställas i övriga konventionsstater, under förutsättning att domen kan
verkställas i förstnämnda stat och att de formella förutsättningarna för
verkställighet i den stat där verkställighet begärs har blivit uppfyllda. Ny
saklig prövning får inte äga rum.
Konventionen och nationell lagstiftning som bygger på den skall tillämpas utan diskriminering med hänsyn till nationalitet. hemvist eller uppehållsort tart. 14.a och c).
Varje konventionsstat får vidta de åtgärder som den finner nödvändiga för att bygga ut konventionens ersättningssystem. Oberoende av i vilken form sådana åtgärder vidtas får de genomföras under villkor som avviker från konventionens bestämmelser, om och i den mån allmänna medel tas i anspråk för ersättning utöver det belopp om 5 milj. betalningsenheter som
anges i art. 7 (art. 15).
För ändring i Pariskonventionen krävs överenskommelse mellan samtliga konventionsstater. En ändring träder i kraft när den har ratificerats av två tredjedelar av konventionsstaterna (art. 20).
En närmare redogörelse för konventionens innehåll finns i prop.
1968:25, s. 29 ff.
2.2.2 Tilläggskonventionen
Tilläggskonventionen syftar till en civilrättslig reglering av frågan om supplerande ersättning av statsmedel vid katastrofolyckor. Den är supplementär i förhållande till Pariskonventionen. Bestämmelserna I Pariskonventionen gäller alltså även beträffande ersättningar som utgår enligt tillläggskonventionen med endast de avvikelser som följer av uttryckliga
bestämmelser i denna. Tilläggskonventionens konstruktion innebär att
skadorna i första hand ersätts av vederbörande anläggningsinnehavare
enligt Pariskonventionens regler och att supplerande ersättning av stats-
medel utgår bara i den mån ansvarighetsbeloppet enligt Pariskonventionen inte förslår till full ersättning. Tilläggskonventionen gäller bara beträffande atomolyckor för vars ska-
deverkningar innehavare av alomanläggning i stat som har tillträtt tilläggs-
konventionen (i det följande benämnd ”Brysselstat”) är ansvarig enligt Pariskonventionen (art. 2.a). En ytterligare förutsättning är att anläggningen utnyttjas för fredliga ändamål och vid tiden för olyckan fanns upptagen på en förteckning som förs av Belgiens regering enligt vissa regler i konventionen.
Konventionen är tillämplig endast beträffande 1) skador som uppkommer i Brysselstat, 2) skador som uppkommer ombord på fartyg eller 2 Riksdagen [981182.1 saml. Nr 163
luftfartyg registrerat i Brysselstat under det att fartyget eller luftfartyget befinner sig på eller över det fria havet, 3) skador som i övrigt uppkommer
på eller över det fria havet och drabbar medborgare i Brysselstat. varvid :
dock skada på fartyg eller luftfartyg ersätts bara om fartyget eller tuftfartyget är registrerat i Brysselstat (art. 2.a.i0). |
Ersättning enligt Pariskonventionen och tilläggskonventionen utgår med sammanlagt högst 120 milj. betalningsenheter (ca 775 milj. kr.) vid varje olycka. Detta maximibelopp indelas i tre ”steg” fart. 3.a och b). Första
steget utgörs av anläggningsinnehavarens civilrättsliga ansvarighet, som skall vara täckt av försäkring eller annan ekonomisk garanti. Andra steget utgörs av ersättningsbelopp mellan övre gränsen för första steget och 70 milj. betalningsenheter (ca 450 milj. kr.). Ersättningarna inom detta steg
utgår av statsmedel och betalas av anläggningsstaten. Tredje steget utgörs av ersättningsbelopp mellan 70 och 120 milj. betalningsenheter. Även ersättningar inom detta steg betalas av statsmedel.
Erforderliga medel för ersättningar inom tredje steget skall ställas till
förfogande gemensamt av samtliga stater som har tillträtt tilläggskonven-
tionen enligt särskilda fördelningsregler. Dessa fördelningsregler (art. 12.a) innebär, att var och en av konventionsstaterna lämnar bidrag till 50 av ersättningarna inom tredje steget på grundval av förhållandet mellan å ena
sidan vederbörande stats bruttonationalprodukt enligt den statistik som publicerades av OECD under nästföregående år och å andra sidan bruttonationalprodukten i samtliga konventionsstater. För återstående 5072 av
ersättningarna beräknas konventionsstaternas bidrag på grundval av förhållandet mellan å ena sidan den termiska effekten hos de atomreaktorer
som ligger inom vederbörande stats område och omfattas av konventionen
och å andra sidan den termiska effekten hos samtliga sådana reaktorer i konventionsstaterna. |
I de enskilda staterna kan ersättningssystemet genomföras antingen så
att ansvarighetsbeloppet enligt Pariskonventionen sätts till 120 milj. be-
talningsenheter, varvid den ekonomiska säkerheten enligt Pariskonventionen delvis kommer att utgöras av statsmedel inom andra och tredje
stegen, eller så att ansvarighetsbeloppet sätts till ett lägre belopp — som
dock inte får understiga beloppet av första steget — varvid vederbörande
stat har att tillse att ersättningarna inom andra och tredje stegen ställs till förfogande 1I annan form än som säkerhet för anläggningsinnehavarens civilrättsliga ansvarighet (art. 3.c). Anläggningsinnehavaren är inte skyldig att utge ersättning inom andra eller tredje steget i vidare mån än statsmedel faktiskt ställts till förfogande. Han bär således inté själv något ekonomiskt ansvar för dessa ersättningar
(art. 3.d).
De skadelidande har i princip rätt till full ersättning. Vad som är att anse
som full ersättning bestäms enligt lagen i den stat där rättegången förs (lex fori). Konventionsstaterna får genom en nationell lagstiftning fastställa
kriterier för ersättningarnas rättvisa fördelning i fall då skadorna totalt
överstiger eller kan beräknas överstiga 120 milj. betalningsenheter. Härvid får dock inte göras någon diskriminering som grundas på nationalitet, hemvist eller uppehållsort. Inte heller får olika kriterier tillämpas alltefter-
som ersättningarna skall utgå inom första, andra eller tredje steget (art. 8).
En konventionsstat har i princip rätt att reglera de frågor som i Pariskonventionen har överlämnats åt nationell lag (art. 14). Med den konstruktion
som tilläggskonventionen har kan en stats beslut i sådana frågor få följder
för andra staters skyldighet att bidra till kostnaderna för en olycka enligt
tilläggskonventionen. I detta hänseende gäller därför vissa begränsningar.
Dessa avser dels rätten att utvidga Pariskonventionens geografiska till-
. lämpningsområde, dels rätten att vid en transportolycka inräkna skador på
transportmedlet under anläggningsinnehavarens ansvarighet, dels rätten att utsträcka tillämpningsområdet till olyckor som har orsakats av krigs-
handlingar eller liknande handlingar eller av allvarliga naturkatastrofer.
Beslut av en konventionsstat i något av dessa tre hänseenden blir inte bindande för övriga konventionsstater 1 fråga om deras skyldighet att betala resp. bidra till ersättningar inom andra och tredje stegen, om de inte har lämnat sitt samtycke till detta (art. 14.b).
En konventionsstat kan inte heller i övrigt genom ensidiga åtgärder ådra andra konventionsstater ökade ekonomiska förpliktelser enligt tilläggskon-
ventionen (art. 14.0).
Förfarandet för att tillhandahålla ersättningar inom andra och tredje stegen regleras av lex fori (art. 9.a). Den skadelidande skall emellertid inte
behöva föra ersättningstalan enligt skilda procedurregler allteftersom er-
sättning skall utgå inom första, andra eller tredje steget (art. 9.b).
En konventionsstat är inte skyldig att tillhandahålla ersättning inom
andra och tredje stegen, så länge ersättning alltjämt kan utgå inom första
steget (art. 9.c).
Endast den konventionsstat vars domstolar äger jurisdiktion enligt Pariskonventionen (jurisdiktionsstaten) kan påkalla att övriga konventions-
stater tillhandahåller ersättningar av statsmedel inom tredje steget (art.
10.b). De skadelidande kan således inte rikta anspråk direkt mot konventionsstaterna. |
Ändring av konventionen förutsätter enhälligt beslut av samtliga konventionsstater. För att en ändring skall träda i kraft krävs att samtliga konventionsstater har ratificerat den (art. 21). En närmare redogörelse för konventionens innehåll finns i prop. 1968:25, s. 37 ff.
2.3 Gällande svensk rätt
Ansvarigheten för skador som orsakas av atomolyckor regleras i atom-
ansvarighetslagen (1968:45).! Som tidigare har nämnts grundar sig denna
13. 14 och 15 §8 har ändrats samt 14 a § tillagts genom lag (1974: 249) om ändring i atomansvarighetslagen (1968: 45).
lag på Pariskonventionen och tilläggskonventionen. Atomansvarighetsliagen överensstämmer därför i fråga om sitt sakliga innehåll i huvudsak med konventionerna. Den följande redogörelsen för gällande svensk rätt begränsas därför till de punkter på vilka konventionerna ger konventionsstaterna valfrihet eller på vilka konventionsreglering saknas.
Atlomansvarighetslagen inleds med definitioner av vissa begrepp (1 § första stycket). Definitionerna av ”atombränsle”, ”radioaktiv produkt”,
aa ”atomsubstans”, ”atomanläggning”, ”innehavare av atomanläggning” och ”atomolycka” har motsvarighet i Pariskonventionen (art. 1). Den svenska lagen innehåller dessutom vissa definitioner som saknar motsvarighet i konventionen, nämligen av begreppen ”atomreaktor”, ”anläggningsstat”. ”atomskada” och ”konventionsstat”.
Med konventionsstat avses 1 atomansvarighetslagen en stat som har tillträtt Pariskonventionen. En stat behöver alltså inte ha tillträtt både Pariskonventionen och tilläggskonventionen för att omfattas av begreppet konventionsstat. .
Den yttersta gränsen för atomansvarighetslagens tillämpningsområde anges 13 §. Atomansvarighetslagen är inte tillämplig på atomskador i följd av atomolyckor som har inträffat i annan stat än konventionsstat. Vissa bestämmelser (14 § tredje stycket och 14 a §) är dock tillämpliga på atomolyckor som inträffar I icke-konventionsstat.
Lagen gäller sålunda alltid i fråga om atomskador som uppkommer i konventionsstat (eller på eller över det fria havet) och som orsakas av en atomolycka som inträffar i konventionsstat (eller på eller över det fria havet). I fråga om sådana olyckor som lagen är tillämplig på, dvs. atomolyckor i konventionsstat eller på eller över det fria havet, gäller i övrigt olika bestämmelser beroende på om atomanläggningen är belägen i Sverige eller i utlandet. I fråga om ansvarighet för innehavare av atomanläggning i Sverige är lagen tillämplig på atomskada som har uppkommit i annan stat än konventionsstat endast om atomolyckan har inträffat i Sverige. I frågan om ansvarighet för innehavare av atomanläggning i utlandet gäller beträffande ansvarighetens utsträckning I rummet vad som föreskrivs i anläggningsstatens lag.
Regleringen i atomansvarighetslagen innebär att konventionens tillämpningsområde i viss mån har utsträckts att omfatta atomskador som uppkommer i icke konventionsstat. Beträffande stat som inte är konventionsstat ges regeringen i lagen rätt att förordna att ersättning för atomskada
som uppkommer i den staten inte skall utgå i Sverige i vidare mån än
ersättning i samma stat skulle utgå för atomskada som uppkommer här. Sådant förordnande får dock inte tillämpas i den mån tillämpningen skulle vara oförenlig med Sveriges förpliktelser enligt internationellt fördrag.
Atomanläggningsinnehavarens ansvarighet för atomskada regleras i 5—21 §§ atomansvarighetslagen.
I överensstämmelse med Pariskonventionens art. 3 och 9 fastslås i 11 §
principen om objektivt ansvar för anläggningsinnehavaren. Ersättning ut-
går sålunda enligt atomansvarighetslagen även om atomanläggningens in-
nehavare inte är vållande till skadan. Innehavare av atomanläggningar i Sverige är dock inte ansvariga enligt atomansvarighetslagen i anledning av
atomolyckor som är en direkt följd av krigshandling eller liknande handling
under väpnad konflikt, inbördeskrig eller uppror eller som har orsakats av
en allvarlig naturkatastrof av osedvanlig art. För innehavaren av en atomanläggning i annan konventionsstat föreligger i sådant fall ansvarighet
endast om anläggningsstatens lag föreskriver det.
I 12 § undantas viss egendom från atomansvarighetslagens tillämpnings-
område. Paragrafen grundas på art. 3.a.ii. I och 2 samt art. 7.c.
Innehavaren svarar sålunda inte enligt atomansvarighetslagen för skada på själva atomanläggningen eller på egendom som vid tiden för atomolyckan fanns inom anläggningens område och användes eller var avsedd att användas i förbindelse med denna, s.k. on-site-property (12 § första stycket).
Enligt Pariskonventionen omfattar anläggningsinnehavarens ansvarighet
vid transportolyckor inte skada på transportmedlet, om inte annat har föreskrivits i anläggningsstatens lag (art. 3.a.i1.2). Sverige har utnyttjat möjligheten att låta anläggningsinnehavarens ansvarighet omfatta även
skada på transportmedlet. Den svenska regleringen på denna punkt är
dock tillämplig endast på svensk atomanläggningsinnehavare. Är innehavare av atomanläggning i annan konventionsstat ansvarig i anledning av
atomolycka som har inträffat under transport av en atomsubstans, avgörs
enligt anläggningsstatens lag om ersättning skall utgå för skada på trans-
portmedlet (12 § andra stycket). I 13§ ges vissa regler om grunderna för skadeståndens beräkning. Para-
grafen överensstämmer med art. 11 i Pariskonventionen. Om inte annat föreskrivs i atomansvarighetslagen, bestäms ersättning som utgår enligt lagen med tillämpning av allmänna skadeståndsregler. Jämkning av skadeständ i anledning av medvällande på den skadelidandes sida får äga rum endast om medverkan till skadan har skett uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet. Pariskonventionen innehåller inte någon bestämmelse i sistnämnda avseende utan frågan är lämnad till reglering genom nationell lag.
I 14§ finns regler om s.k. kanalisation av ansvarigheten till anläggnings-
innehavaren, dvs. upphävande av skadeståndsansvar enligt andra regler än
atomansvarighetslagens. Paragrafen överensstämmer med art. 6. b och c i
Pariskonventionen.
Kanalisationsprincipen skall tillämpas även beträffande atomskador för
vilka anläggningsinnehavaren på grund av bestämmelserna i 11 eller 128
eller motsvarande bestämmelser i annan konventionsstats lag inte är an-
svarig. dvs. skada på själva atomanläggningen och s.k. on-site-property
samt sådan skada på transportmedel som inträffat under transport av atomsubstans i de fall då atomanläggningsinnehavaren inte är ansvarig för
sådan skada.
Ansvarigheten för atomskada skall enligt Pariskonventionen begränsas till visst belopp för varje skadeorsakande händelse (art. 7). För innehavare av atomanläggning i Sverige är ansvarigheten enligt atomansvarighetslagen
begränsad till 50 milj. kr. för varje atomolycka. Regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer kan, med hänsyn till anläggningens storlek eller art, omfattningen av transport eller annan omständighet, fastställa ett lägre
belopp, dock inte under 25 milj. kr. För innehavare av atomanläggning i
utlandet bestäms ansvarighetsbeloppet enligt anläggningsstatens lag. I fråga om atomolyckor som inträffar under transport av atomsubstanser avser anläggningsinnehavarens ansvarighet enligt atomansvarighetslagen för andra skador än skada på transportmedlet inte i något fall ett lägre sammanlagt belopp än 25 milj. kr. Ersättning i anledning av dödsfall eller
personskada är begränsad till I milj. kr. för varje dödad eller skadad
person. De belopp som har nämnts nu innefattar inte ränta eller ersättning
för rättegångskostnader (17 §). .
Om det ansvarighetsbelopp som gäller för vederbörande anläggningsin-
nehavare inte förslår för att alla skadelidande skall få full ersättning,
nedsätts deras ersättningar och därpå belöpande ränta proportionellt. Om det efter en inträffad olycka kan befaras att sådan nedsättning fordras, får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordna att ersättning tills vidare skall utgå endast med viss kvotdel (198). |
Anläggningsinnehavares regressrätt, dvs. rätt att av annan kräva åter vad han har utgett enligt atomansvarighetslagen eller motsvarande lagstiftning i annan konventionsstat, är starkt begränsad. Regressrätt föreligger sålunda bara mot fysisk person som har orsakat skadan uppsåtligen och mot den som genom skriftligt avtal med anläggningsinnehavaren uttryckligen har åtagit sig att svara för skadan (20 §).
I 218 finns särskilda preskriptionsbestämmelser. Ersättningsanspråk mot innehavare av atomanläggning eller mot den som har meddelat försäkring för hans ansvarighet preskriberas. om inte vederbörande anmäler sitt
anspråk hos innehavaren inom tre år från den dag då han fick eller med
iakttagande av skälig aktsamhet hade bort få kännedom om att han lidit
skada som medför rätt till ersättning enligt atomansvarighetslagen och om
den för skadan ansvarige. |
Talan om ersättning skall väckas mot innehavaren eller dennes försäk-
ringsgivare inom tio år från den dag då atomolyckan inträffade. Har skadan
orsakats av en atomsubstans som har tillgripits olovligen, förlorats eller
övergivits utan att åter ha tillvaratagits, får talan dock inte väckas efter det att tjugo år har förflutit från dagen för tillgreppet, förlusten eller övergivan-
det.
Bestämmelser om obligatorisk ansvarsförsäkring finns i 22—27 88.
Innehavaren av en atomanläggning i Sverige skall sålunda ta och vidmakthålla försäkring för att täcka sin ansvarighet för atomskada enligt atomansvarighetslagen eller motsvarande lagstiftning i annan konventions-
Prop. 1981/82: 163 ” . 23
stat. Försäkringen skall täcka ansvarigheten intill det ansvarighetsbelopp som gäller för vederbörande anläggningsinnehavare. Försäkringen skall godkännas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer (22 § första stycket).
Skyldigheten att ha försäkring enligt atomansvarighetslagen är straff-
sanktionerad (40 §).
Försäkringen får tas så att försäkringsbeloppet täcker ansvarigheten för varje atomolycka som inträffar. Försäkringsbeloppet skall då motsvara
minst det ansvarighetsbelopp som gäller för anläggningens innehavare. Försäkringen kan emellertid i stället tecknas så att den vid varje tidpunkt
gäller för anläggningen med avtalat försäkringsbelopp efter avdrag för ersättning som försäkringsgivaren har att utge på grund av försäkringen.
Försäkringsbeloppet skall i detta fall motsvara minst 12096 av ansvarig-
hetsbeloppet. I det senare fallet åligger det anläggningsinnehavaren att så
snart en otycka har inträffat som kan antas medföra nedskrivning av
försäkringsbeloppet tå tilläggsförsäkring som åter bringar försäkringen upp till minst 1207 av ansvarighetsbeloppet. I försäkringsbeloppet inräknas inte ränta eller ersättning för rättegångskostnader (22 § andra stycket och
23 §). |
Ansvarighet för skada under transport får täckas av särskild försäkring (228 tredje stycket).
Den skadelidande har rätt att få ut ersättning direkt av försäkringsgivaren (248). . |
I 25§ finns vissa bestämmelser som begränsar försäkringsgivarens rätt att säga upp försäkringsavtalet. Vidare gäller att försäkringsgivaren i prin-
cip inte får till befrielse från ansvarighet mot den skadelidande åberopa
omständighet som beror av annan än denne.
Försäkringsplikt gäller inte för staten. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan befria innehavaren av cn atomanläggning från
försäkringsplikten, om denne ställer betryggande säkerhet för sina förpliktelser enligt atomansvarighetslagen och 'motsvarande lagstiftning i annan
konventionsstat samt visar att han på tillfredsställande sätt har sörjt för
reglering av uppkommande skador. I sådant fall har vad som föreskrivs om försäkring motsvarande tillämpning i fråga om dylik säkerhet (27 §).
I 28-35 §§ finns bestämmelser om ersättning av:statsmedel för atom-
skada. .
Enligt 28§ har svenska staten subsidiärt ansvar för den ersättningsskyl-
dighet som åvilar innehavare av svensk atomanläggning. Om sålunda nä-
gon. som "enligt atomansvarighetslagen eller motsvarande lagstiftning i
annan konventionsstat är berättigad till ersättning av innehavaren av en
atomanläggning i Sverige, visar att han inte har kunnat få ut ersättningen av anläggningsinnehavarens försäkringsgivare, utges ersättningen av sta-
ten. Sådan ersättning utgår inte med högre belopp än som svarar mot det ansvarighetsbelopp som gäller för anläggningsinnehavaren.
Prop. 1981/82: 163 | 24
Atomansvarighetslagen innehåller också bestämmelser om ersättning av statsmedel vid vissa katastrofolyckor (29—-31§§). Dessa bestämmelser grundas på tilläggskonventionen. Det sammanlagda beloppet av de ersättningar som skall utges till följd av en atomolycka är sålunda begränsat till motvärdet av: 120 milj. betalningsenheter (ca 775 milj. kr.).
Vid en atomolycka kan genom radioaktiv strålning uppkomma skador
som visar sig först lång tid efter olyckan, s.k. sena skador. Bestämmelser
om ersättning av statsmedel för sena skador ges i 328. Denna paragraf är
tillämplig på atomskador som har uppkommit i Sverige i följd av en
atomolycka för vars skadeverkningar innehavaren av en atomanläggning i
Sverige är ansvarig. Ersättning av statsmedel utgår för skador som har
yppats först efter det att anläggningsinnehavarens ansvarighet har preskri-
berats, dvs. efter det att preskriptionstiden på tio eller i vissa fall tjugo år
har gått ut, men inom trettio år från dagen för olyckan. Beträffande
ersättningsskyldigheten för sena skador gäller samma korttidspreskription
på tre år som för atomskador i allmänhet.
Skulle begränsningen av anläggningsinnehavarens ansvarighet leda till
att de skadelidande inte får full ersättning för skador som har uppkommit i Sverige och utgår inte ersättning av svenska statsmedel eller i övrigt enligt tilläggskonventionen, betalas ersättning av statsmedel enligt grunder som
fastställs av regeringen och riksdagen (33 §).
Ersättning av statsmedel utgår inte i anledning av atomolyckor till följd av krigshandlingar eller allvarliga naturkatastrofer av osedvanlig art (348).
Har staten utgett ersättning inom ramen för anläggningsinnehavarens
ansvarighetsbelopp, får staten kräva ersättning åter av anläggningsinneha-
varen, dennes försäkringsgivare och den mot vilken anläggningens inneha-
vare har regressrätt. Statens rätt att återkräva ersättning som eljest har
utgetts av statsmedel är starkt begränsad. I huvudsak föreligger regressrätt endast mot fysisk person som har orsakat skadan uppsåtligt (35 8). |
Svensk domstols behörighet regleras i 36 och 37 §§. Talan mot innehavaren av en atomanläggning eller dennes försäkringsgivare får väckas i Sveri-
ge. om atomolyckan helt eller delvis har inträffat i Sverige eller atomanläggningen är belägen här och atomolyckan i sin helhet har inträffat utom
konventionsstaternas område eller om platsen för olyckan inte kan bestämmas med säkerhet. Om det är nödvändigt för att eltterkomma vissa
bestämmelser i Pariskonventionen fart. 13.c.i). får regeringen förordna
om inskränkning av den behörighet som tillkommer svensk domstol enligt vad som nu har sagts (368).
Talan mot anläggningsinnehavaren eller dennes försäkringsgivare eller mot staten skall väckas vid rätten i den ort där atomolyckan inträffade. Är
två eller flera domstolar behöriga, väcks talan vid någon av dem. Finns inte behörig domstol enligt vad nu har sagts, skall talan väckas vid Stock-
holms tingsrätt (37 §).
[388 ges vissa bestämmelser om verkställighet av dom i mål om ersätt-
Prop. 1981/82: 163 1 "in
ning för atomskada. Har sådan dom meddelats i annan konventionsstat och är domstolarna i den staten enligt Pariskonventionen behöriga att pröva den tvist som domen gäller, skall den på ansökan verkställas i
Sverige utan att ny prövning sker av den sak som har avgjorts genom
domen, En förutsättning härför är dock att domen har vunnit laga kraft och kan verkställas i den stat där den meddelades. Skyldighet att verkställa
utländsk dom föreligger dock inte, om det ansvarighetsbelopp som gäller
för atomanläggningens innehavare därigenom skulle överskridas.
Bestämmelser om transportcertifikat vid transport av atomsubstans
finns i 398. Skyldighet att utfärda särskilt certifikat gäller, när en atomsub-
stans sänds från atomanläggning i Sverige till mottagare utom riket eller till atomanläggning i Sverige från avsändare utom riket och anläggningens innehavare är ansvarig för uppkommande skada. Anläggningsinnehavaren skall då till fraktföraren lämna ett certifikat med visst innehåll. Certifikatet skall vara försett med intyg av myndighet som regeringen bestämmer att anläggningsinnehavaren är innehavare av en atomanläggning i Pariskonventionens mening.
3 1981 års ändringsprötokoll till Pariskonventionen och tilläggs-
konventionen
3.1¶Ändringsprotokollet till Pariskonventionen
Artikel I
Genom protokollet görs vissa ändringar i definitionerna av begreppen
”atomolycka"”, ”atomanläggning” och ”radioaktiva produkter eller av-
fallsämnen'””.
Enligt Pariskonventionen förstås med atomolycka varje skadeorsakande händelse eller serie av händelser med samma ursprung. om denna händelse eller serie av händelser eller någon därav orsakad skada härrör från eller är ett resultat av de radioaktiva egenskaperna eller en kombination av de radioaktiva egenskaperna med giftiga, explosiva eller andra farliga egenskaper hos atombränsle eller radioaktiva produkter eller avfallsämnen. ' Denna definition medför att anläggningsinnehavarens ansvarighet inte om-
fattar skador orsakade av joniserande strålning som har utgått från annan strålningskälla inom en atomaniläggning än atombränsle eller radioaktiva
produkter eller avfallsämnen (jfr art. 3. a). Enligt art. 3. c får emellertid en konventionsstat genom lagstiftning föreskriva att ansvarigheten för innehavare av atomanläggning inom den staten skall omfatta också skada som
härrör från eller utgör resultatet av joniserande strålning från annan strål-
ningskälla inom anläggningen än atombränsle eller radioaktiva produkter
eller avfallsämnen. De flesta konventionsstaterna har utnyttjat denna möjlighet att utvidga anläggningsinnehavarens ansvarighet. Detta är bl. a. fallet i fråga om de nordiska länderna. Definitionen av ”atomskada” i atom-
ansvarighetslagen omfattar sålunda även skador som orsakas av jonise-
rande strålning från annan strålningskälla i en atomanläggning än atombränsle eller radioaktiva produkter. |
Ändringsprotokollet gör det obligatoriskt för konventionsstaterna att låta anläggningsinnehavarens ansvarighet omfatta också skador som här-
rör från eller är ett resultat av joniserande strålning från annan strålnings-
källa inom anläggningen än atombränsle eller radioaktiva produkter eller avfallsämnen. Detta har skett genom en ändring av definitionen av atom-
olycka tart. 1.a.i) och genom en ändring av art. 3.a. Ändringen i art. 1. a innebär att orden ”eller härrör från eller är ett resultat av joniserande strålning, vilken utgått från annan strålningskälla inom atomanläggning”
har tillfogats. Ändringen i art. 3.a innebär att den senare delen av bestämmelsen har anpassats till den nya definitionen av atomolycka. Som en följd av dessa ändringar har art. 3. c upphävts.
Det förekommer i praktiken att två eller flera atomanläggningar med
samma innehavare ligger i varandras närhet. Wienkonventionen ger i så-
dant fall konventionsstaterna möjlighet att förklara att dessa anläggningar
skall kunna behandlas som en enda anläggning (art. I. 1.j in fine). Denna
reglering saknar motsvarighet i Pariskonventionen. Under förarbetet till Pariskonventionen rådde det dock enighet om att anläggningsstaten skulle
kunna bestämma att två eller flera anläggningar inom dess område som innehas av en och samma person och som ligger 1 varandras närhet skall behandlas som en enda anläggning (jfr punkt 49 femte stycket i konven-
tionsmotiven, vilka finns återgivna i en av NEA utgiven tryckt upplaga av Pariskonventionen). De nordiska länderna har utnyttjat denna möjlighet.
Enligt 28 atomansvarighetslagen får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer beträffande atomanläggningar i Sverige förordna, att två eller flera anläggningar som är i samma innehavares hand och ligger i
varandras omedelbara närhet skall behandlas som en anläggning vid tilllämpningen av lagen.
Genom ändringsprotokollet skrivs anläggningsstatens rätt i detta avseende in i själva konventionstexten. Detta sker genom ett tillägg till definitionen av atomanläggning (art. 1.a.ii) av innebörd att konventionsstat får besluta att två eller flera atomanläggningar med samma innehavare som är
belägna inom samma område skall, jämte annan anläggning inom detta
område i vilken radioaktivt material finns. anses som en atomanläggning.
Det är att märka att statens rätt i detta avseende enligt protokollet går längre än motsvarande föreskrift i Wienkonventionen. En konventionsstat får enligt protokollet låta ett sådant beslut omfatta inte bara atomanläggningar i konventionens mening utan också andra anläggningar i vilka det finns radioaktivt material. Begreppet ”radioaktiva produkter eller avfallsämnen” omfattar enligt Pariskonventionen radioaktiva material som har bildats eller gjorts ra-
dioaktiva genom bestrålning i samband med framställning eller användning
av atombränsle. Från detta begrepp undantas dock atombränsle samt radioisotoper utanför atomanläggning vilka används eller är avsedda att
användas för industriellt. kommersiellt. jordbrukstekniskt eller vetenskapligt ändamål. Denna definition har förorsakat vissa tillämpningssvårig-
heter. Bl.a. har anmärkts att den teknik som används i konventionen i detta avseende medför att definitionen av atomanläggning till viss del blir en cirkeldefinition. Genom protokollet införs nu den preciseringen att
radioisotoper utanför en atomanläggning undantas från ifrågavarande begrepp endast om de har gjorts färdiga att användas för något av de ändamål som anges i konventionstexten (have reached the final stage of fabrica-
tion sö as to be usable for”). Vidare har uppräkningen i konventionstexten
utvidgats till att omfatta också undervisningsändamål.
Artikel 3
Atomanläggningsinnehavarens ansvarighet omfattar inte skador på s.k. on-site-property, dvs. skador på själva atomanläggningen eller på egendom som finns inom dess område och används eller är avsedd att användas i förbindelse med anläggningen (art. 3.a.ii. 1: jfr 128 första stycket atomansvarighetslagen). Genom protokollet utvidgas undantaget för on-site-pro-
perty till att omfatta också skador på annan atomanläggning, däri inbegri-
pet atomanläggning under uppförande, som är belägen inom samma område som den skadevållande atomanläggningen. Detta gäller även om de två anläggningarna har olika innehavare. Avsikten med denna ändring är att
förhindra att innehavarens försäkring används för att betala skador på
annan atomanläggning i närheten. | | |
Enligt Pariskonventionen omfattar anläggningsinnehavarens ansvarighet vid transportolyckor inte skador på transportmedlet (art. 3.a.ii.2), om inte annat har föreskrivits 1 anläggningsstatens lag (art. 7.c). De flesta konventionsstaterna har utnyttjat möjligheten att låta anläggningsinnehavarens ansvarighet omfatta även skador på transportmedlet. Detta är bl. a. fallet i de nordiska länderna. Genom ändringsprotokollet har undantaget för skador på transportmedlet i art. 3.a.ii.2 upphävts. Härigenom kommer anläggningsinnehavarens ansvarighet vid transportolyckor att obligatoriskt. omfatta skador på transportmedlet.
En ändring i senare delen av art. 3.a och frågan om upphävande av art. 3.c har berörts i anslutning till art. 1.a.i.
Artikel 4 |
Art. 4.c innehåller föreskrifter om s.k. transportcertifikat. Vid transport av atomsubstanser är den ansvarige anläggningsinnehavaren skyldig att
tillhandahålla transportören ett certifikat med visst innehåll, som är utställt av försäkringsgivaren eller den som har ställt annan ekonomisk garanti. När konventionsbestämmelsen utformades, torde man ha haft uteslutande
de internationella transporterna för ögonen. Bestämmelsen fick emellertid
Prop. 1981/82: 163 | 28
en sådan lydelse. att den formellt omfattar också transporter som i sin helhet äger rum inom en och samma stat. Särskilt i länder med en omfattande atomencergiverksamhet förekommer interna transporter i mycket
stor omfattning. Att behöva utställa och tillhandahålla certifikat för varje
sådan transport innebär självfallet en betydande omgång för anläggningsinnehavare och försäkringsgivare. Under förarbetet till ändringsprotokollet
ansågs det inte tjäna något praktiskt bestydelsefullt ändamål att strikt
upprätthålla kravet på certifikat för rent nationella transporter. Genom
ändringsprotokollet ges konventionsstaterna rätt att göra undantag från
anläggningsinnehavarens skyldighet att tillhandahålla certifikat sävitt gäller transporter som äger rum helt och hället inom vederbörande stats eget område. De nordiska ländernas lagstuftning innehåller redan en sädan begränsning av anläggningsinnehavarens skyldighet (398 atomansvarighetslagen).
Artikel 5
I art. 5.c behandlas det fall att atombränsle eller radioaktiva produkter
eller avfallsämnen (dvs. atomsubstanser) som har medverkat vid en atomolycka har funnits i flera än en atomanläggning men inte finns i sådan
anläggning vid den tidpunkt då skadan orsakas. Ansvarigheten åvilar då
ingen annan än innehavaren av den anläggning i vilken atomsubstansen senast fanns före nämnda tidpunkt. Om atomsubstansen efter att ha förts
från denna anläggning har tagits i förvar av annan anläggningsinnehavare,
åvilar ansvarigheten dock denne. a
Vid transport av atomsubstanser mellan atomanläggningar övergår som tidigare har nämnts ansvarigheten från den avsändande till den mottagande anläggningsinnehavaren vid den tidpunkt som anges i skriftligt avtal mellan dessa eller, om sådant avtal inte finns, när mottagaren övertar ämnena.
Möjligheten att låta ansvarigheten övergå genom skriftligt avtal infördes i
konventionen genom 1964 års ändringsprotokoll. Någon motsvarande änd-
ring gjordes inte i art. 5.c. Genom 1981 års protokoll görs en sådan ändring i sistnämnda artikel. I fråga om atombränsle eller radioaktiva produkter
eller avfallsämnen, som inte finns i en atomanläggning vid den tidpunkt då skadan orsakas, åvilar ansvarigheten innehavaren av den anläggning i vilken atomsubstansen senast fanns före nämnda tidpunkt. Har annan anläggningsinnehavare tagit atomsubstansen i förvar eller åtagit sig ansvarighet enligt uttryckliga villkor i skriftligt avtal, åvilar enligt protokollet ansvarigheten denne anläggningsinnehavare.
Artikel 6
Innehavaren av en atomanläggning är enligt konventionen inte ansvarig för skador orsakade av atomolyckor enligt andra bestämmelser än konven-
tionens. Enligt art. 6.c.ii görs dock ett undantag för det fall att en konven-
tionsstat inte har utnyttjat möjligheten att' avvika från konventionens hu-
vudregel genom att vid transportolyckor låta skador på transportmedlet ingå i innehavarens ansvarighet. Som tidigare har nämnts skall enligt 1981
års protokoll skador på transportmedlet obligatoriskt omfattas av anlägg-
ningsinnehavarens ansvarighet. Undantaget i art. 6.c.ii har därför upphävts.
Artikel 7
Ansvarighetsbeloppen i konventionen är uttryckta i den betalningsenhet
som avses i det europeiska monetära avtalet den 5 augusti 1955. Denna
betalningsenhet består av 0,888671 g fint guld. Begränsning av ansvarighet finns även i andra konventioner, framför allt
på det transporträttsliga området. Ansvarigheten är i allmänhet maximerad till vissa belopp som, i vart fall tidigare, var baserade på guidvärdet och
uttryckta i fiktiva värdeenheter med visst guldinnehåll. Genom att använda sådana fiktiva värdeenheter i stället för en nationell valuta ville man
undvika att det överenskomna begränsningssystemet rubbades av förskjutningar I växelkurserna.
Tidigare förelåg inte några svårigheter att räkna ut motvärdet i nationellt mynt av värdeenheter som är baserade på guld. De senaste årens utveckling inom det internationella valutasystemet har emellertid förändrat situa-
tionen och i rättstillämpningen har det uppstått tveksamhet beträffande sättet för omräkning till nationellt mynt. Sedan man inom Internationella valutafonden hade beslutat att formellt överge guldet såsom bas för kurssystemet, förstärktes denna tveksamhet ytterligare. Detta har lett till att man inom skilda internationella organisationer har reviderat de konven-
tioner som innehåller bestämmelser om fiktiva värdeenheter baserade på guld. Detta har varit fallet med ett stort antal konventioner inom transport-
rätten. I dessa konventioner har man gått över till en av Internationella valutafonden använd beräkningsenhet, benämnd särskild dragningsrätt
(SDR). . Värdeförhållandet mellan SDR och nationella valutor bestäms enligt en
metod som är baserad på en ”korg” (standard basket") i vilken numera de viktigaste fem världshandelsvalutorna ingår. Var och en av valutorna har tilldelats ett reduktionstal som bestämmer valutans relativa betydelse i
korgen. Reduktionstalen har bestämts med hänsyn till de olika valutornas andel i världshandeln och deras betydelse för det internationella valutasy-
stemet. Denna metod för värdering använder Internationella valutafonden
för sin verksamhet och sina transaktioner. Enligt 1981 års protokoll till Pariskonventionen ersätts de belopp som i
konventionen uttrycks i betalningsenheter med belopp uttryckta i särskilda dragningsrätter. Någon ändring av begränsningsbeloppens faktiska storlek
har inte åsyftats. Ändringen innebär sålunda endast att en ny beräkningsenhet införs. Omräkningen från betalningsenheter till särskilda dragningsrätter skedde på följande sätt.
När de särskilda dragningsrätterna infördes år 1969 definierades en särskild dragningsrätt som motsvarande 0.888671 g fint guld, dvs. samma värde som den europeiska betalningsenheten. Detta guldvärde av en sär-
skild dragningsrätt användes vid omräkningen. En särskild dragningsrätt ansågs därför motsvara en betalningsenhet enligt det europeiska monetära avtalet. Det innebar att de belopp i konventionen som tidigare uttrycktes i europeiska betalningsenheter ersattes med samma belopp uttryckta i särskilda dragningsrätter. Motsvarande metod har använts vid omräkning av begränsningsbelopp i andra internationella konventioner.
De problem som uppkommer vid omräkningen av betalningsenheter till
nationell valuta och som har berörts i det föregående kommer givetvis att
kvarstå till dess att ändringsprotokollen till Pariskonventionen och tilläggskonventionen har trätt i kraft. För att undvika dessa svårigheter är avsikten att OECD:s råd skall anta en rekommendation angående sättet för
omräkning under tiden fram till dess att protokollen träder i kraft. Under den tiden skall omräkning till nationell valuta av betalningsenheter ske.-på
följande sätt: De belopp i Pariskonventionen och tilläggskonventionen som
uttrycks i betalningsenheter skall omräknas tll särskilda dragningsrätter såsom denna enhet definieras av Internationella valutafonden, varvid en betalningsenhet skall jämställas med en särskild dragningsrätt. De belopp som då erhålls uttryckta i särskilda dragningsrätter skall omräknas till
nationell valuta enligt den beräkningsmetod som tillämpas av Internatio- - nella valutafonden för dess verksamhet och transaktioner. En särskild dragningsrätt motsvarade den 16 september 1981 6 kr. 45 öre.
En närmare redogörelse för den utveckling på valutamarknaden som har
lett till att man i ett flertal konventioner har lämnat systemet med att
uttrycka ansvarighetsbelopp i guldenheter och för den teoretiska bakgrunden till omräkningen finns i proposition 1977/78:70 om värdet av vissa
beräkningsenheter i guld.! |
Som tidigare har nämnts skall ansvarighetsbeloppet för anläggningsinnehavaren i princip utgöra 15 milj. betalningsenheter resp. 15 milj. särskilda dragningsrätter för varje olycka.” En konventionsstat får dock i nationell lag fastställa ett högre eller lägre belopp, dock lägst fem milj. betalningsen-
heter. Vid avvikelse från beloppet I5 milj. skall hänsyn tas till möjligheten
för anläggningsinnehavaren att erhålla försäkring eller annan ekonomisk garanti för sin ansvarighet.
Anledningen till att koriventionsstaterna gavs rätt att av försäkringsmässiga skäl fastställa lägre ansvarighetsbelopp än 15 milj. betalningsenheter
var att den europeiska försäkringsmarknaden år 1960 när Pariskonven-
! Jfr även förordning (1978: 140) om motvärdet av vissa guldfrancs uttryckt i Internationella valutafondens särskilda dragningsrätter. ? Från åtskilliga staters sida framfördes under revisionsarbetet önskemål om en höjning av ansvarighetsbeloppen i Pariskonventionen. Det visade sig dock inte möjligt att uppnå enighet om en sådan höjning.
tionen avslutades inte hade generell kapacitet att åta sig ansvarighetsbe-
lopp motsvarande IS milj. betalningsenheter. Genom protokollet införs
viss möjlighet att av andra skäl än försäkringsmässiga fastställa lägre ansvarighetsbelopp än 15 milj. särskilda dragningsrätter. Enligt den nya lydelsen får lägre belopp fastställas, om det är sannolikt att de skador som kan uppkomma vid en olycka i en viss anläggning eller till följd av en viss transport blir av ringa omfattning. En stat får alltså fastställa lägre ansvarighetsbelopp med hänsyn till karaktären hos en viss atomanläggning eller vissa atomsubstanser och till de sannolika följderna av en olycka som härrör från anläggningen eller substanserna (art. 7.b.ii). Inte heller i detta fall får ansvarighetsbeloppet understiga fem milj. särskilda dragningsrätter. Det förtjänar nämnas att de nordiska atomansvarighetslagarna redan
ger en sådan möjlighet. Avsikten är att OECD:s räd i anslutning till sistnämnda ändring skall
anta en rekommendation som gäller de fall där en stat har utnyttjat möjligheten att med stöd av art. 7.b.ii för vissa anläggningar eller transporter fastställa lägre ansvarighetsbelopp än det som har fastställts för anläggningsinnehavare i allmänhet. En sådan stat skall enligt rekommendationen vidta åtgärder i syfte att göra allmänna medel tillgängliga för betalning av
krav på ersättning som överstiger det sålunda fastställda lägre beloppet
upp till det ansvarighetsbelopp som gäller för anläggningsinnehavare Ii allmänhet. Denna rekommendation får i allt väsentligt betydelse endast för stater som har tillträtt Pariskonventionen men inte tilläggskonventionen.
Enligt art. 7.c får en konventionsstat. med avvikelse från konventionens huvudregel i art. 3.a.ii.2, föreskriva att vid transportolyckor skador på transportmedlet skall omfattas av anläggningsinnehavarens ansvarighet. Detta får dock inte leda till att anläggningsinnehavarens skyldighet att utge ersättning för andra skador kommer att avse belopp lägre än fem milj. betalningsenheter. Med anledning av att enligt ändringsprotokollet skador på transportmedlet obligatoriskt omfattas av anläggningsinnehavarens ansvarighet har den förra delen av art. 7.c upphävts. Den senare delen, nämligen föreskriften att ett visst minsta belopp alltid skall stå till förfogande för ersättning för andra skador än skada på transportmedlet. har däremot bibehållits efter viss redaktionell omarbetning. Detta belopp anges oförändrat till fem milj. särskilda dragningsrätter. Vidare har införts en uttrycklig föreskrift om att en konventionsstat har rätt att föreskriva att ett högre belopp än fem milj. särskilda dragningsrätter skall reserveras för andra skador än skada på transportmedlet.
Artikel 8
Art. 8 innehåller preskriptionsbestämmelser. Genom 1964 års tilläggsprotokoll ändrades denna artikel i sak på ett flertal punkter. Dessutom
ändrades ordningsföljden mellan bestämmelserna i artikeln. I art. 8.d föreskrivs att rätt till ersättning under vissa förhållanden inte preskriberas även
om den normala preskriptionstiden har gått ut. I art. 8.d anges att bestäm-
melsen är tillämplig på frist som avses i art. 8.a, dvs, den tioåriga preskriptionsfrist som är konventionens huvudregel. Någon hänvisning till art. 8.b
och c, som innehåller regler om en subsidiär tjugoårsfrist i vissa fall resp.
korttidspreskription, görs däremot inte. Detta beror uppenbarligen på ett förbiseende i samband med 1964 års revision. I art. 8.d görs genom 1981
års protokoll den ändringen att hänvisningen till art. 8.a ändras att omfatta
även art. 8.b och 8.c.
Artikel 15
Art. I5.b innehåller ett belopp som är angivet i europeiska betalningsenheter. Detta belopp ersätts genom protokollet med samma belopp uttryckt i särskilda dragningsrätter.
Slutbestämmelser
Protokollet innehåller sedvanliga slutbestämmelser. Av innehället i dessa skall endast nämnas att protokollet skall ratificeras eller bekräftas samt alt protokollet (enligt konventionens art. 20) träder i kraft när det har ratificerats eller bekräftats av två tredjedelar av konventionsstaterna.
3.2 Ändringsprotokollet till tilläggskonventionen Artikel 2 |
I art. 2.b görs genom protokollet en redaktionell ändring, som innebär att hänvisningen till bestämmelserna under a.ii preciseras till att avse a.ll3.
Artikel 3
Enligt 1981 års ändringsprotokoll uttrycks de belopp som anges i tillläggskonventionen i Internationella valutafondens särskilda dragningsrät-
ter i stället för i de tidigare använda europeiska betalningsenheterna.
Beträffande detta utbyte hänvisas till vad som sägs om motsvarande utbyte i Pariskonventionen tavsnitt 3.1).
I art. 3.g ersätts definitionen av den hittills använda betalningsenheten med en definition av begreppet "särskild dragningsrätt”. Därmed avses
den särskilda dragningsrätten såsom denna definieras av Internationella valutafonden. De belopp som anges i tilläggskonventionen skall omräknas
till en konventionsstats nationella valuta på grundval av denna valutas värde den dag då olyckan inträffade, om inte för viss olycka annan dag för omräkning fastställs genom överenskommelse mellan konventionsstaterna. Värdet av en konventionsstats nationella valuta uttryckt i särskilda
dragningsrätter skall räknas ut enligt den beräkningsmetod som ifrågava-
rande dag tillämpas av Internationella valutafonden för dess verksamhet och transaktioner.
Prop. 1981/82: 163 : 33
Som tidigare har nämnts kommer de problem som uppkommer vid
omräkningen av europeiska betalningsenheter till nationell valuta att kvarstå till dess att ändringsprotokollen till Pariskonventionen och tilläggskon-
ventionen har trätt i kraft. Beträffande den rekommendation som torde komma att antas av OECD:s råd hänvisas till vad som har anförts i anslutning till ändringen i Pariskonventionens art. 7 (avsnitt 3.1).
Artiklarna 4 och 8
I art. 4,a och b samt art. 8 har betalningsenheterna ersatts av särskilda dragningsrätter samt beloppet 120 milj. (maximibeloppet för ersättningar
enligt tilläggskonventionen) höjts till 300 milj. särskilda dragningsrätter.
Artikel 10
I art. 10.a har betalningsenheterna ersatts av särskilda dragningsrätter
samt beloppet 70 milj, (övre gränsen för ersättningar enligt ”andra steget") höjts till 175 milj. särskilda dragningsrätter.
Artikel I4
Enligt Pariskonventionens huvudregel omfattar anläggningsinnehavarens ansvarighet vid transportolyckor inte skador på transportmedlet.
Konventionsstaterna ges dock rätt att inräkna skador på transportmedlet
under anläggningsinnehavarens ansvarighet (art. 7.c). En konventionsstats beslut att utvidga ansvarigheten i detta och vissa andra hänseenden blir emellertid inte bindande för övriga konventionsstater i fråga om deras
skyldighet att betala resp. bidra till ersättningar inom andra och tredje stegen enligt tilläggskonventionen, om de inte har lämnat sitt samtycke till
detta (art. 14.b).
Genom 1981 års ändringsprotokoll till Pariskonventionen kommer som tidigare flera gånger har påpekats skador på transportmedlet obligatoriskt att omfattas av anläggningsinnehavarens ansvarighet. I art. 14.b i tilläggskonventionen har därför gjorts den ändringen att hänvisningen till Paris-
konventionens art. 7.c har utgått.
Bihanget till konventionen
Tilläggskonventionen är tillämplig bara om den ifrågavarande atomanläggningen används för fredliga ändamål och vid tiden för olyckan fanns upptagen 'på en förteckning som förs av Belgiens regering enligt vissa regler. I ett bihang till konventionen har konventionsstaterna avgett en
förklaring beträffande ersättning för skador orsakade av sådana atomolyckor som inte omfattas av tilläggskonventionens bestämmelser på grund av att den skadevållande atomanläggningen inte finns upptagen på denna förteckning. Förklaringen innebär bl. a. att konventionsstaterna ga-
ranterar att ersättning kommer att utgå med upp till 120 milj. betalningsen-
heter också i fråga om sådana anläggningar. I bihanget har genom änd-
3 Riksdagen 1981/82.1 samt. Nr 163
ringsprotokollet betalningsenheterna ersatts av särskilda dragningsrätter samt beloppet 120 milj. höjts till 300 milj. särskilda dragningsrätter.
Slutbestämmelser
Protokollet innehåller sedvanliga slutbestämmelser. Av innehållet i dessa skall endast nämnas, att protokollet skall ratificeras eller bekräftas samt
att protokollet (enligt konventionens art. 21) träder i kraft när det har ratificerats eller bekräftats av samtliga konventionsstater.
4¶Sammanfattning av departementspromemorian
Atomansvarighetslagens ersättningssystem bygger på Pariskonventionen och tilläggskonventionen. Enligt detta system ansvarar den skadevållande anläggningens innehavare upp till ett visst belopp per olycka.
Därutöver utgår ersättning av statsmedel med viss begränsning. Ersättningssystemet enligt de två konventionerna innebär i korthet följande. Systemet är indelat i tre steg. Ersättning utgår i första hand från
anläggningsinnehavarens ansvarighetsbelopp, dvs. normalt ur dennes försäkring. Skulle ansvarighetsbeloppet inte räcka för att ge alla skadelidande
full ersättning betalas ersättning av den stat där den skadevållande anlägg-
ningen ligger upp till ett sammanlagt belopp på 70 milj. betalningsenheter . (ca 450 milj. kr.). Skulle inte heller detta belopp räcka, utgår ersättning enligt tredje steget upp till sammanlagt 120 milj. betalningsenheter (ca 775
milj. kr.). Ersättningar inom detta steg betalas av statsmedel, som skall
ställas till förfogande gemensamt :av samtliga stater som har tillträtt tillläggskonventionen. Staterna svarar för utbetalda belopp enligt vissa fördelningsregler som grundas på varje stats bruttonationalprodukt och den sammanlagda effekten hos vederbörande stats atomanläggningar.
Pariskonventionen och tilläggskonventionen har nyligen reviderats ge-
nom två ändringsprotokoll. Den viktigaste ändringen innebär att beloppen
enligt andra och tredje stegen i tilläggskonventionen höjs avsevärt. Grän-
sen för andra steget höjs sålunda från 70 milj. betalningsenheter till 175
milj. särskilda dragningsrätter (ca 1,1 miljarder kr.). Tredje stegets maxi-
mibelopp höjs från 120 milj. betalningsenheter till 300 milj. särskilda drag-
ningsrätter (ca 1,9 miljarder kr.). Övriga förändringar är huvudsakligen av
formell natur eller eljest av mindre betydelse.
I promemorian föreslås att Sverige tillträder ändringsprotokollen. För att så skall kunna ske fordras att atomansvarighetslagens bestämmelser
bringas i överensstämmelse med konventionerna i deras lydelse enligt de nya protokollen. I promemorian läggs fram förslag till sådana ändringar. I
enlighet med ändringarna i tilläggskonventionen föreslås sålunda en höj-
Prop. 1981/82: 163 ' 'n
ning av den ersättning av statsmedel som skall utgå enligt denna konven-
tion från ca 775 milj. kr. till ca 1,9 miljarder kr. per olycka.! Promemorian innehåller också en del andra förslag. I fråga om anläggningsinnehavarens ansvarighet förordas en höjning av ansvarighetsbelop-
pet från nuvarande 50 milj. kr. tull 500 milj. kr. per olycka. I syfte att förbättra rätten till ersättning för den som lider skada i samband med drift
av en atomanläggning föreslås att i atomansvarighetslagen införs statsan-
svar utöver vad som gäller enligt konventionerna. I promemorian förordas att detta statsansvar fastställs så att det sammanlagda belopp som står till förfogande för dem som lider skada i samband med driften av en atomanläggning uppgår till tre miljarder kr. per olycka. I promemorian berörs också frågan om ersättning utöver atomansvarighetslagens bestämmelser efter särskilt riksdagsbeslut samt behovet av lagändringar för att anpassa atomansvarighetslagen till den nya regeringsformen.
5¶Frågan om Sveriges tillträde till 1981 års ändringsprotokoll
Föredraganden
Departementspromemorians förslag att Sverige snarast tillträder 1981
års ändringsprotokoll till Pariskonventionen och tilläggskonventionen har
tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Ingen remissin-
stans har uttalat sig mot ett svenskt tillträde till ändringsprotokollen.
Som framgår av vad som tidigare har sagts innebär ändringsprotokollen en förbättring av de skadelidandes möjligheter att få ersättning vid cen eventuell olycka.
1981 års revision av tilläggskonventionen innebär sålunda att det maxi-
mibelopp som enligt konventionen står till förfogande vid stora olyckor
höjs väsentligt. Från ett belopp som motsvarar ungefär 775 milj. kr. höjs
sålunda ersättningsmaximunm till ett belopp som motsvarar ca 1,9 miljarder kr. (300 milj. särskilda dragningsrätter). Denna höjning motsvarar den genomsnittliga inflation som sedan år 1963 har ägt rum i de stater som har tillträtt tilläggskonventionen. Inflationen i Sverige har under denna tid varit något lägre än detta genomsnitt.
Också ändringarna i Pariskonventionen innebär en förstärkning av de
skadelidandes ställning. Genom protokollet till Pariskonventionen ändras nämligen innebörden av begreppet on-site-property, dvs. den egendom
! När promemorian utarbetades, motsvarade en särskild dragningsrätt ca 5 kr. 50 öre. Sedan dess har den särskilda dragningsrättens värde i förhållande till den svenska kronan ökat avsevärt beroende på att kursen på dollar har stigit kraftigt och att kronan devalverades den I4 september 1981. De belopp som anges i svenska kronor i promemorian och som grundas på belopp uttryckta i särskilda dragningsrätter har i remissen justerats med hänsyn till denna kursutveckling.
som inte omfattas av anläggningsinnehavarens ansvarighet. Ändringen innebär en utvidgning av detta begrepp till att omfatta andra atomanläggningar i närheten av den skadevållande anläggningen. Detta medför en
förstärkning av skyddet för tredje man, eftersom de ersättningsbelopp som
står till förfogande enligt Pariskonventionen och tilläggskonventionen inte
får användas för att betala ersättning för skada på on-site-property.
Övriga ändringar i Pariskonventionen är av mindre betydelse. På vissa
punkter innebär ändringarna att valmöjligheter som konventionen hittills har gett staterna avskaffas. De lösningar som därvid blir obligatoriska
överensstämmer med den reglering som redan finns i den nordiska lagstiftningen.
Den förstärkning av de skadelidandes ställning som ändringsprotokollen
innebär måste för svenskt vidkommande hälsas med tillfredsställelse. Särskilt mot bakgrund av den penningvärdeförsämring som har ägt rum i
tilläggskonventionens stater sedan 1960-talets början framstår den besluta-
de höjningen av maximibeloppet enligt tilläggskonventionen som i hög
grad påkallad. För egen del anser jag det angeläget att Sverige genom
ratifikation av protokollen bidrar till att ändringarna 1 konventionerna
träder i kraft så snart som möjligt.
Jag hade gärna sett att ändringarna gått längre i ett avseende, nämligen då det gäller de belopp som enligt Pariskonventionen gäller för anlägg-
ningsinnehavarens ansvarighet. Från bl. a. de nordiska ländernas sida föreslogs också under revisionsarbetet att dessa ansvarighetsbelopp skulle höjas i samma mån som höjningarna av maximibeloppet enligt tilläggskonventionen. Från vissa länders sida restes emellertid starkt motstånd mot
detta förslag. Det visade sig därför inte möjligt att uppnå enighet om en sådan ändring. För att undvika att revisionsarbetet skulle dra ut på tiden och därigenom försena en höjning av det maximibelopp som står till förfogande för de skadelidande enligt tilläggskonventionen avstod man
från de nordiska ländernas sida från att vidare driva denna fråga. Det
ansägs nämligen att det väsentligaste var att snarast möjligt få till stånd en höjning av maximibeloppet enligt tredje steget i tilläggskonventionen.
Att önskemålet om höjning av de belopp som gäller för anläggningsinnehavarens ansvarighet inte kunde tillgodoses under revisionsarbetet kan
emellertid enligt min mening inte utgöra något skäl för Sverige att avstå från att tillträda ändringsprotokollen. Det bör i detta sammanhang betonas
att de ansvarighetsbelopp som anges i Pariskonventionen är minimibelopp
och att konventionsstaterna står fria att i nationell lagstiftning fastställa
högre belopp än dem som anges i konventionen.
I promemorian påpekas att ett svenskt tillträde till ändringsprotokollet till tilläggskonventionen medför en ökning av svenska statens ersättnings-
skyldighet vid mycket stora olyckor. Vid en olycka med så stor omfattning
att de sammanlagda ersättningsbeloppen uppgår till maximibeloppet enligt
tredje steget skulle anläggningsinnehavarens ansvarighet enligt atomansvarighetslagen i dess nuvarande lydelse vara begränsad till 50 milj. kr. Anläggningsstaten skulle vara skyldig att betala ersättning enligt andra steget med ca 400 milj. kr. Ersättningar enligt tredje steget skulle utgå med sammanlagt ca 325 milj. kr. Av detta belopp skulle Sverige svara för ca
6,5 Ze, ca 21 milj. kr. I det följande (avsnitt 6.1) föreslås att anläggningsin-
ncehavarens ansvarighet höjs till:500 milj. kr. Om denna ändring och en höjning av statsansvaret enligt tilläggskonventionen genomförs, skulle Sverige som anläggningsstat betala ersättning enligt andra steget med ca
600 milj. kr. Ersättning av statsmedel enligt tredje steget skulle utgå med
sammanlagt ca 800 milj. kr. Av detta belopp skulle Sverige få betala ca 52
milj. kr. För en så stor olycka som nu har nämnts skulle alltså den svenska statens ekonomiska åtagande höjas från ca 420 milj. kr. till ca 650 milj. kr.,
orm den skadevållande anläggningen ligger i Sverige, och från ca 21 milj. kr. till ca 52 milj. kr., om olyckan orsakas av en atomanläggning i annan konventionsstat. Med hänsyn till det angelägna i att de som kan lida skada vid en atomolycka bereds fullgod ersättning bör emellertid ökningen av
statens ansvarighet inte medföra att Sverige avstår från att tillträda proto-
koljien.
Jag föreslår därför att Sverige snarast tillträder de två ändringsprotokol-
len. Detta kan givetvis inte ske förrän de har antagits av OECD:s råd.
"Sverige bör verka för att andra stater tillträder ändringsprotokollen så att de kommer att träda i kraft så snart som möjligt.
6¶Allmän motivering till den föreslagna lagstiftningen
6.1 Höjningen av anläggningsinnehavarens ansvarighet
Gällande ordning
Enligt Pariskonventionen skall anläggningsinnehavarens ansvarighet vara begränsad till visst belopp för varje olycka. Ansvarighetsbeloppet skall utgöra 15 milj. betalningsenheter (ca 100 milj. svenska kr.). En
konventionsstat får dock med beaktande av möjligheten till försäkrings--
täckning genom nationell lag fastställa ett högre eller lägre belopp, dock
lägst fem milj. betalningsenheter (ca 30 milj. svenska kr.).
Enligt atomansvarighetslagen (17 §) är ansvarigheten för innehavare av atomanläggningar i Sverige begränsad till 50 milj. kr. för varje atomolycka.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan. med hänsyn
till anläggningens storlek eller art, omfattningen av transport eller annan
omständighet, fastställa ett lägre belopp. dock inte under 25 milj. kr.
Ansvarigheten skall vara täckt av försäkring eller annan ekonomisk säker-
het. Staten är befriad från försäkringsplikt.' För innehavare av atoman-
läggningar i utlandet bestäms ansvarighetsbeloppet enligt anläggningssta-
tens lag. |
Promemorian
I promemorian påpekas att de belopp som anges i Pariskonventionen inte höjs genom ändringsprotokollet och att det därför inte är nödvändigt
att ändra ansvarighetsbeloppen i atomansvarighetslagen i samband med
tillträdet till protokollet. Atomansvarighetslagens ansvarighetsbelopp har emellertid varit oförändrade sedan slutet av 1960-talet. Det finns därför enligt promemorian anledning att nu ta upp frågan om en höjning av
begränsningen för anläggningsinnehavarens civilrättsliga ansvarighet.
När det gäller frågan om höjning av innehavarens ansvarighet berörs i promemorian först grunden för att rätt till ansvarsbegränsning bör föreligga. Därvid anförs följande. Genom den särskilda lagstiftningen om ansva-
righet för atomskada har anläggningsinnehavarna ålagts ett skadeståndsansvar som är mycket strängare än vad som gäller enligt allmän skadestånds-
rätt. En anläggningsinnehavare har sålunda ett i princip objektivt ansvar,
dvs. ersättning utgår även om fel eller försummelse inte kan läggas an-
läggningsinnehavaren eller hans anställda till last. Undantag från detta
ansvar föreligger endast beträffande olyckor som är en direkt följd av
krigshandlingar eller vissa därmed jämställda handlingar eller som har
orsakats av en allvarlig naturkatastrof av osedvanlig art. Det har ansetts rimligt att i gengäld ge anläggningsinnehavaren rätt till ansvarsbegränsning. Därför bygger också Pariskonventionen på principen att anläggnings-
innehavarens ansvarighet skall vara begränsad till visst belopp. Det torde sålunda inte vara förenligt med Pariskonventionen att ålägga anläggningsinnehavaren obegränsad ansvarighet. Det finns emellertid även ett annat skäl som talar för att ansvarigheten
bör vara begränsad. Anläggningsinnehavaren har givetvis behov av att täcka sitt objektiva ansvar med försäkring, och det är tveksamt om en ansvarighet som går utöver möjligheten att ta försäkring i praktiken har
något större värde för de skadelidande. Det är inte möjligt att få en
ansvarsförsäkring för obegränsad ansvarighet. Varje ansvarsförsäkring innehåller därför en begränsning av försäkringsgivarens åtagande till visst
belopp. Detta gäller inte endast i fråga om försäkring för ansvarighet för
atomskador utan också annan ansvarsförsäkring. Som éxempel på ett annat område där den skadeståndsskyldiges objektiva ansvar är begränsat
! Av de svenska kärnkraftverken är endast reaktorerna i Ringhals helt statsägda och därför befriade från försäkringsskyldighet. För övriga reaktorer (dvs. dem i Oskarshamn, Barsebäck och Forsmark) tecknas försäkring. I Studsvik finns en försöksreaktor som omfattas av statsgaranti. I Finnslätt utanför Västerås finns en anläggning som består av bränslefabrik och bränslelager. För denna anläggning, som är en atomanläggning i atomansvarighetslagens mening, tecknas försäkring.
kan nämnas en fartygsägares ansvarighet för skada som orsakas av oljeut-
släpp från fartyget. Även på detta rättsområde fastställdes ansvarighetsbe-
loppet med utgångspunkt i försäkringsmarknadens kapacitet.
Mot bakgrund av vad sålunda har anförts föreslås i promemorian att
anläggningsinnehavarens civilrättsliga ansvarighet även i fortsättningen skall vara begränsad till ett visst belopp för varje atomolycka. I fråga om ansvarighetsbeloppets storlek anförs följande.
Det nuvarande beloppet för anläggningsinnehavarens ansvarighet fastställdes vid atomansvarighetslagens tillkomst år 1968. Begränsningen tillkom delvis med hänsyn till att den kapitalkrävande kärnkraftsindustrin i
början inte borde belastas med så höga försäkringskostnader att dess utveckling hämmades (prop. 1968:25 s. 50 f). Ett annat viktigt skäl var
emellertid att atomförsäkringsmarknadens kapacitet i mitten av 1960-talet
knappast tillät högre försäkringsbelopp.
Sedan atomansvarighetslagen tillkom, har emellertid frågan om ansvarighetsbeloppets storlek kommit i ett delvis annat läge genom tilläggskon-
ventionens ikraftträdande år 1974. Tilläggskonventionens ersättningssy-
stem innebär att de skadelidande tillförsäkras ersättning med ett sammanlagt belopp per atomolycka som f.n. är ca 775 milj. kr. och som när 1981
års ändringsprotokoll har trätt i kraft kommer att uppgå till ca 1,9 miljarder
kr. När innehavaren av en svensk atomanläggning är ansvarig för skador till följd av en atomolycka. kommer genom tilläggskonventionens crsättningssystem ett avsevärt belopp att stå till förfogande för att ersätta skador som har tillskyndats svenska medborgare eller eljest svenska intressen och
detta oberoende av anläggningsinnehavarens ansvarighetsbelopp. Det-
samma gäller skada som har uppkommit för medborgare i annan stat som
har tillträtt tilläggskonventionen eller som har drabbat intressen som har
anknytning till sådan stat. Hänsynen till de skadelidandes intressen talar sålunda inte längre med samma styrka för att anläggningsinnehavaren bör åläggas en hög ansvarighet.
Det är dock enligt promemorian inte möjligt att helt bortse från de fall då
tilläggskonventionen inte är tillämplig, dvs. framför allt vid skador till följd
av vissa olyckor under transport av atomsubstanser. Vid en olycka under
transport av atomsubstanser som inträffar på eller över det fria havet kan
det sålunda finnas skadelidande som på grund av sin nationalitet eller sitt hemvist inte är berättigade till ersättning enligt tilläggskonventionen.
I promemorian anförs också att ansvarigheten för atomskador i första
hand bör bäras av kärnkraftsindustrin. Någon anledning att behålla ett lågt
ansvarighetsbelopp i syfte att avlasta kärnkraftsindustrins kostnader kan
enligt promemorian inte längre anses föreligga. Försäkringsmarknadens kapacitet är vidare numera betydligt högre än 1968.
På grund av det anförda förordas i promemorian att beloppet för den
högsta ansvarighet som kan åläggas anläggningsinnehavaren n nu höjs avsevärt.
När det gäller frågan om vilket belopp som skall utgöra gränsen för anläggningsinnehavarens ansvarighet anförs i promemorian följande.
Av väsentlig betydelse för denna fråga är givetvis möjligheten för an-
läggningsinnehavaren att täcka ansvarigheten genom försäkring. Försäkring för atomskada meddelas i Sverige av svenska atomförsäkringspoolen
för de svenska försäkringsbolag som åtar sig ansvarighet för dylika skador.
De försäkringar som tecknas av svenska atomförsäkringspoolen återförsäkras It väsentlig omfattning i de atomförsäkr ingspooler som finns i övriga länder i Västeuropa samt i USA och Japan. |
Den försäkring som det gäller i förevarande lagstiftningsärende är försäkring av ansvarigheten för skada på tredje man. Genom atomförsäk-
ringspoolen meddelas också försäkring för skada på själva atom-
anläggningen (sakförsäkring). Kapaciteten för sådan försäkring torde f.n. vara ca 2,0 miljarder kr. per kärnkraftverk (dvs. för samtliga reaktorer på samma plats). Det bör tilläggas att kostnaden för nybyggnad av en reaktor i dag torde ligga på 5—7 miljarder kr. i dagens prisnivå. Av hänsyn till dem som har meddelat tån för uppförande av ett kärnkraftverk är det givetvis av utomordentlig betydelse att kärnkraftsanläggningens värde åtminstone till väsentlig del täcks av sakförsäkring. Det är vidare viktigt att kärnkraftsföretagen ges möjlighet att ta upp nya lån med anläggningarna som säkerhet.
Sådana lån kan behövas t.ex. för finansiering av åtgärder för förbättrad säkerhet och för förvaring av använt kärnbränsle. En höjning av ansvarighetsbeloppet från 50 milj. kr. till 200 milj. kr. torde kunna ske utan att detta
nämnvärt påverkar kapaciteten för försäkring av skada på själva atomanläggningen. En höjning av ansvarighetsbeloppet från 50 till 500 milj. kr.
skulle troligen innebära en minskning av kapaciteten för sakskada med
250-300 milj. kr.! En sådan minskning av kapaciteten när det gäller sakskada torde i praktiken inte påverka de nuvarande långivarnas säkerhet och inte heller i nämnvärd mån möjligheterna att ta upp nya lån.
Frågan om anläggningsinnehavarens ansvarighet kan emellertid inte bedömas enbart med utgångspunkt i försäkringsmarknadens nuvarande ka-
pacitet. Den internationella försäkringsmarknadens kapacitet kan nämligen komma att variera i framtiden, bl.a. beroende på skadeutfallet. Det
kan därför vara av intresse att studera hur frågan har lösts i övriga konven-
tionsstater.
De flesta av de stater som tillträtt Pariskonventionen har i vart fall tidigare haft ansvarighetsbelopp i storleksordningen 50 milj. kr. De övriga nordiska länderna har ansvarighetsbelopp av samma storleksordning som
Sverige, Finland 42 milj. finska mark, Danmark 75 milj. danska kronor och
Norge 70 milj. norska kronor. Frankrike tillämpar ett ansvarighetsbelopp
Pet bör i detta sammanhang anmärkas att ett ansvarighetsbelopp på 500 milj. kr. i praktiken leder till att försäkring måste tecknas för 600 milj. kr. Försäkring kan nämligen inte tecknas per anläggning. Enligt 23§ atomansvarighetslagen måste försäkringen dä tecknas så att den motsvarar minst 1209 av ansvarighetsbeloppet.
på 50 milj. francs (ca 50 milj. kr.) per olycka. Under de senaste åren har dock i åtskilliga länder genomförts höjningar, och i vissa länder torde
höjningar komma att genomföras under de närmaste åren. I Belgien har
ansvarighetsbeloppet nyligen höjts från 500 milj. francs (ca 70 milj. kr.) till
en miljard francs (ca 140 milj. kr.). Förslag föreligger om ytterligare höjning till tre miljarder francs (ca 520 milj. kr.). I Storbritannien är ansvarig-
heten begränsad till 5 milj. pund (ca 50 milj. kr.) men en höjning till 12,5
milj. pund diskuteras f.n. Nederländerna har ett ansvarighetsbelopp på
100 milj. gulden (ca 215 milj. kr.). I Danmark och Finland övervägs en
böjning av gällände ansvarighetsbelopp. Det är däremot osäkert om någon höjning kommer att ske i Norge.
En särställning intar Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz. I Förbundsrepubliken Tyskland är anläggningsinnehavarens ansvarighet be-
gränsad till I miljard DM (ca 2,3 miljarder kr.). Av detta belopp skall 500
milj. DM vara täckt av försäkring. F.n. täcks skador upp till 200. milj. DM
genom den tyska atomförsäkringspoolen och därutöver skador på sammanlagt 300 milj. DM av en försäkring meddelad av en sammanslutning av
tyska kärnkraftsproducenter. Återstående 500 milj. DM täcks av statsgaranti. F.n. diskiteras en avsevärd höjning av dessa belopp. I Schweiz, som inte tillträtt Pariskonventionen och tilläggskonventionen. har ansvarigheten hitintills varit 200 milj. schweizerfrancs (ca 500 milj. kr.), vilket
belopp skall vara täckt av försäkring eller annan ekonomisk säkerhet. I det schweiziska parlamentet behandlas f.n. ett lagförslag enligt vilket inne-
havarens ansvarighet skulle vara obegränsad. Ansvarigheten skulle enligt
förslaget upp till 200 milj. francs täckas av försäkring och därutöver upp till -
sammanlagt I miljard francs (ca 2,5 miljarder kr.) av statsgaranti.
Som jämförelse kan nämnas att i USA de skadelidandes rätt till ersätt-
ning för en atomolycka är begränsad till 560 milj. dollar (numera ca 3,1 miljarder kr.) per olycka. Därav täcks f.n. ca 160 milj dollar (numera ca 900 milj. kr.) av försäkring, 355 milj. dollar av en av kärnkraftsindustrin
upprättad fond och återstående 45 milj. dollar av statsmedel.
Som framgår av redogörelsen varierar de belopp för vilka försäkrings-' täckning krävs kraftigt mellan konventionsstaterna. Det högsta belopp för vilket försäkring på den vanliga försäkringsmarknaden krävs i Europa är ca 500 milj. kr. (Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz). Den tillgängliga försäkringskapaciteten torde -vara ungefär densamma i alla konventionsstater. Man kan därför utgå ifrån att ett försäkringsbelopp som svarar
mot en ansvarighet om ca 500 milj. kr. också för svensk del kommer att stå
till förfogande för att täcka innehavarens ansvarighet utan att det får
oacceptabelt stora verkningar på kapaciteten för sakskadeförsäkring. Det synes som tidigare har framhållits inte vara meningsfullt att ha ett högre ansvarighetsbelopp än det belopp som skall täckas av försäkring.
En höjning av ansvarighetsbeloppet från 50 till 500 milj. kr. kommer givetvis att påverka försäkringspremierna. Det är svårt att ange hur stor
inverkan en sådan höjning får på premienivån innan svenska atomförsäkringspoolen har förmedlat en sådan försäkring, eftersom kostnaden för försäkring till stor del är avhängig av storleken av premierna för återförsäkring i utlandet. En höjning av premierna i storleksordningen 400—500 & förefaller dock trolig. I absoluta tal är emellertid en sådan höjning så pass
begränsad att de höjda premiekostnaderna enligt promemorian inte i prak-
tiken skulle påverka priset på den energi som levereras från kärnkraftverken.
Med hänvisning till det anförda föreslås i promemorian att ansvarighetsbeloppet för innehavarna av atomanläggningar i Sverige bestäms till 500 milj. kr. per olycka och att detta belopp skall täckas av försäkring eller annan ekonomisk säkerhet. Det bör understrykas att detta belopp inte får användas för att ersätta skador på själva atomanläggningen, eftersom dessa skador inte omfattas av ansvarigheten. Risken för sådana skador får
täckas genom särskild sakförsäkring.
Atomansvarighetslagen medger att efter särskild prövning ett lägre ansvarighetsbelopp fastställs för viss atomanläggning eller viss transport av atomsubstans. När atomansvarighetslagen tillkom ansågs det att ett ansva-
righetsbelopp på 50 milj. kr. med däremot svarande försäkring i vissa fall
var onödigt högt tilltaget. Detta ansågs särskilt vara fallet. beträffande ansvarighet under transport (prop. 1968:25 s. 50). Det lägre ansvarighets-
beloppet är f.n. 25 milj. kr. Det är emellertid att märka att såvitt gäller
atomolyckor som inträffar under transport av atomsubstanser ansvarigheten för andra skador än skador på transportmedlet inte i något fall avser lägre sammanlagt belopp än 25 milj. kr. Detta innebär att en eventuell
nedsättning av skadestånden i första hand går ut över den som är berätti-
gad till ersättning för skada på transportmedlet.
Dcet föreligger enligt promemorian alltjämt skäl att i atomansvarighetsla-
gen öppna en möjlighet att i vissa fall sätta ned ansvarighetsbeloppet under vad som eljest gäller. Det finns sålunda ett intresse av att kunna anpassa
ansvarighetsbeloppet och därmed försäkringskostnaderna till en rimlig nivå, när det gäller transporter som anses medföra obetydliga olycksrisker. Behovet av ett nedsatt ansvarighetsbelopp blir avsevärt större, om försla-
get att höja det normala ansvarighetsbeloppet:till 500 milj. kr. genomförs.
Såvitt gäller verksamhet i Sverige synes det enligt promemorian finnas skäl att ha ett lägre ansvarighetsbelopp endast såvitt gäller transporter av
obestrålat uran. . På grund härav föreslås i promemorian att ett lägre ansvarighetsbelopp skall gälla för transporter av obestrålat uran. Även detta lägre belopp bör emellertid höjas. Det föreslås att det lägre ansvarighetsbeloppet höjs från
25 milj. kr. till 100 milj. kr.
Enligt atomansvarighetslagen (17 § andra stycket) gäller en särskild begränsning av personskadeersättningar. Ersättning i anledning av dödsfall
eller personskada är begränsad till en milj. kr. för varje dödad eller skadad: :
person. Begränsningen infördes efter mönster av trafikförsäkringslagstiftningen av försäkringsmässiga skäl. Det torde numera inte finnas anledning att ha en särskild begränsning av ersättningen vid personskada. Någon
sädan begränsning finns inte längre i trafikförsäkringslagstiftningen. På grund härav föreslås i promemorian att den särskilda begränsningen i
atomansvarighetslagen av ersättning i anledning av dödsfall eller person-
skada upphävs.
Föredraganden
I promemorian föreslås att anläggningsinnehavarens ansvarighetsbelopp höjs från nuvarande 50 milj. kr. till 500 milj. .kr. per olycka och att detta belopp skall täckas av försäkring eller annan ekonomisk säkerhet. Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser.
En remissinstans, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), anser dock att de
föreslagna höjningarna är otillräckliga. CRF reagerar mot att ansvarsbegränsningen sätts till 500 milj. kr., när försäkringskapaciteten för sakför-
säkring är två miljarder kr. LRF anser att anläggningsinnehavarens ansvarighet bör vara obegränsad. Förbundet hänvisar till att ansvarighetsbeloppet i några andra länder är högre och påpekar att ansvarigheten i vissa av dessa länder är delvis täckt av statsgaranti. Enligt förbundet bör det
ansvarighetsbelopp som staten åtar sig betraktas som en försäkring för vilken normala försäkringspremier tas ut. - . LRF:s remissyttrande synes bygga på tanken att kostnaderna för atom-
skador fullt ut bör bäras av kärnkraftsindustrin. Som framgår av prome-. morian torde det dock inte vara förenligt med Pariskonventionen att ålägga
anläggningsinnehavarna obegränsad ansvarighet. En sådan ordning skulle därför bara kunna uppnås till priset av att Sverige säger upp Pariskonven-
tionen och tilläggskonventionen. Det kan enligt min mening knappast komma i fråga att Sverige nu ställer sig utanför det ersättningssystem som sedan lång tid gäller i större delen av Västeuropa.
Att den sammanlagda försäkringskapaciteten på kärnkraftsområdet väsentligt överstiger 500 milj. kr. innebär inte att denna kapacitet utan vidare kan tas i anspråk för att täcka ett högre ansvarighetsbelopp. Som påpekas i promemorian är det viktigt att en kärnkraftsanläggnings värde åtminstone till väsentlig del täcks av sakförsäkring. Annars skulle de som har meddelat lån mot inteckningssäkerhet för uppförande av kärnkraftsanläggningen kunna gå miste om sin säkerhet. Möjligheterna för kärnkraftsföretagen-att
ta upp nya lån för angelägna åtgärder skulle också äventyras. .
Jag anser det vidare tveksamt om en obegränsad ansvarighet för inneha- .
varen i praktiken har något större värde för de skadelidande, eftersom det
inte är möjligt att få en ansvarsförsäkring som täcker en sådan ansvarighet.
Att konstruera statens skadeståndsåtagande såsom en försäkring torde
medföra betydande tekniska problem: Jag kan också instämma i de övriga skäl för att bibehålla ansvarsbegränsningen som redovisas i promemorian.
Jag delar därför den uppfattning som har framförts i promemorian att anläggningsinnehavarens civilrättsliga ansvarighet även 1 fortsättningen bör vara begränsad till ett visst belopp för varje atomolycka.
Av de skäl som har anförts i promemorian anser jag att beloppet för den ' högsta ansvarighet som kan åläggas anläggningsinnehavaren bör höjas avsevärt.
När det gäller frågan om ansvarighetsbeloppets storlek vill jag anföra följande. I promemorian har väsentlig betydelse tillagts möjligheten för
anläggningsinnehavaren att täcka ansvarigheten genom försäkring. Jag
delar uppfattningen att denna omständighet bör tillmätas stor betydelse. Sedan promemorian utarbetades har kapaciteten för försäkring på kärnkraftsområdet ökat något. För är 1982 torde den totala kapaciteten för
ansvarighetsförsäkring och sakförsäkring vara ca 2.5 miljarder kr. per kärnkraftverk (dvs. för samtliga reaktorer på samma plats). Samtidigt är
emellertid kostnaderna för nybyggnad av en reaktor ca 7 miljarder kr. i dagens prisnivå. De siffror som redovisas i promemorian beträffande minskningen av kapaciteten för sakskada som er följd av förslaget och beträffande den troliga premiehöjningen torde alltjämt ha giltighet. Jag
instämmer i den uppfattning som uttalas i promemorian att en minskning
av kapaciteten för sakförsäkring med 250—300 milj. kr. inte i praktiken
torde påverka de nuvarande långivarnas säkerhet och inte heller i nämnvärd mån möjligheten att ta upp nya lån. Det har inte heller framkommit något som ger anledning att frångå bedömningen, att förslaget till höjning
av innehavarens ansvarighet skulle leda till premieökningar i storleksordningen 400—500Z och att en sådan ökning av premickostnaderna inte i praktiken skulle påverka priset på den energi som levereras från kärnkraftverk.
På grund härav föreslår jag i överensstämmelse med promemorian att ansvarighetsbeloppet för innehavarna av atomanläggningar i Sverige bestäms till 500 milj. kr. per olycka och att detta belopp skall täckas av försäkring eller annan ekonomisk säkerhet. |
Sydkraft förordar i sitt remissyttrande alt den föreslagna höjningen av ansvarighetsbeloppet genomförs stegvis i takt med att försäkringskapaciteten ökar. Som skäl härför anför Sydkraft att den kraftiga höjning av
ansvarighetsbeloppet som föreslås i promemorian allvarligt skulle påverka
försäkringskapaciteten från belåningssynpunkt. Även den föreslagna ut-
vidgningen av begreppet on-site-property talar enligt Sydkraft för att höjningen bör genomföras stegvis. Denna utvidgning kommer nämligen enligt Sydkraft att medföra ett ökat behov av försäkringsskydd med därav ökade
försäkringskostnader. Sydkraft anför vidare att de höjda ansvarighetsbe-
loppen för transportförsäkringar också kommer att medföra ökade försäk-
ringskostnader.
Av vad jag har anfört i det föregående framgår att jag för min del inte anser att den föreslagna höjningen av ansvarighetsbeloppet får någon
avgörande inverkan på belåningsmöjligheterna. Jag anser inte heller att de ökade försäkringskostnaderna är särskilt allvarliga. På grund härav finner jag inte någon anledning föreslå att höjningen skall genomföras stegvis.
Enligt atomansvarighetslagen får efter särskild prövning ett lägre ansvarighetsbelopp fastställas för vissa atomanläggningar eller vissa transporter av atomsubstans. Detta ansvarighetsbelopp kan f.n. bestämmas till lägst 25 milj. kr. |
Enligt promemorian finns det alltjämt skäl att i atomansvarighetslagen öppna en möjlighet att i vissa fall sätta ned ansvarighetsbeloppet under vad som annars gäller. Det finns sålunda enligt promemorian ett intresse av att kunna anpassa ansvarighetsbeloppet och därmed försäkringskostnaderna : till en rimlig nivå, när det gäller transporter som anses medföra obetydliga olycksrisker. Såvitt gäller verksamhet i Sverige synes det enligt promemorian finnas skäl att ha ett lägre ansvarighetsbelopp endast såvitt gäller transporter av obestrålat uran. I promemorian föreslås att det lägre ansvarighetsbeloppet för dylika transporter skall vara 100 milj. kr.
ASEA-ATOM påpekar i sitt remissyttrande att förslaget i denna del innebär att bolagets bränslefabrik i Finnslätt utanför Västerås inte kommer att omfattas av möjligheten till ett lägre ansvarighetsbelopp. Det nuvarande ansvarighetsbeloppet på 25 milj. kr. skulle sålunda höjas till 500 milj. kr. En sådan höjning kan enligt ASEA-ATOM komma att leda till en minskning av sakförsäktingsbeloppet för denna anläggning på motsvarande sätt som för kärnkraftverk. ASEA-ATOM framhåller att verksamheten i fabriken enligt gällande tillstånd avser endast obestrålat uran. Enligt ASEA- ATOM synes rent tekniska skäl tala för att de omständigheter som har ansetts motivera ett lägre ansvarighetsbelopp för transport av obestrålat uran är giltiga även för verksamheten i Finnslättsanläggningen. ASEA- ATOM föreslår därför att ansvarigheten för atomolyckor i bränslefabriker som bearbetar endast obestrålat uran begränsas till 100 milj. kr.
Med anledning av vad ASEA-ATOM har anfört vill jag först framhålla att det är riktigt att verksamheten vid Finnslättsanläggningen enligt gällande tillstånd avser endast obestrålat uran. I anläggningen förvaras och bearbetas visserligen betydande mängder sådant material, bl.a. i form av uranhexafluorid. Detta ämne kan t. ex. vid en brand övergå i gasform och kan då under mycket ogynnsamma omständigheter tänkas medföra omfattande skador. Sannolikheten för att så skall ske måste dock bedömas som tämligen obetydlig. Uranhexafluorid kondenserar vid normal lufttemperatur och risken för omfattande spridning i luften är därför liten. Med hänsyn härtill anser jag att ansvarigheten för innehavare av atomanläggningar enbart för framställning, behandling eller förvaring av obestrålat uran bör begränsas till 100 milj. kr. för varje olycka.
Svensk kärnbränsleförsörjning AB (SKBF) anför att den hantering av radioaktiva ämnen som kommer att äga rum i det planerade centrallagret för mellanlagring av använt kärnbränsle (CLAB) från nukleär synpunkt
väsentligt skiljer sig från förhållandena i en atomreaktor. Detsamma gäller enligt SKBF i fråga om använt kärnbränsle som är under transport till eller från CLAB och i fråga om hanteringen av låg- och medelaktivt avfall. SKBF uttalar att de grundläggande förutsättningarna för spridning av radioaktivitet vid en olycka i samband med sådan hantering eller transport är helt annorlunda än då det gäller en atomreaktor. Vid transporter måste man dessutom beakta att det är fråga om mycket begränsade kvantiteter.
olika förhållanden vid de olika formerna av hantering av atomsubstanser som förekommer inom kärnkraftsindustrin. SKBF framhåller att lagförslaget inte tar hänsyn till detta genom någon motsvarande differentiering i fråga om ansvarighetsbeloppet.
Vad gäller den verksamhet som skall äga rum vid CLAB vill jag påpeka att den kommer att avse förvaring av utbränt kärnbränsle i mycket stora mängder. Jag anser det knappast kunna komma i fråga att för förvaringen i detta centrallager fastställa ett lägre ansvarighetsbelopp än det som gäller för kärnkraftverken. Vad angår transporterna till och från CLAB delar jag SKBF:s uppfattning att läget är ett annat från risksynpunkt. För transporter av använt kärnbränsle gäller stränga säkerhetsbestämmelser och sannolikheten för att en atomolycka skall inträffa i samband med sådana transporter är jämförelsevis liten. Om en olycka trots allt skulle inträffa, kan emellertid skadorna under olyckliga omständigheter bli av betydande omfattning. Jag är därför inte beredd att förorda ett lägre ansvarighetsbelopp också för transporter av använt kärnbränsle. Jag vill tillägga att premierna för försäkringar av sådana transporter är förhållandevis låga. Den merkostnad som det nya ansvarighetsbeloppet kommer att föra med sig för de försäkringsskyldiga blir därför inte särskilt betungande. Även förvaring och hantering av låg- och medelaktivt avfall medför väsentligt mindre risker än verksamheten i ett kärnkraftverk. Jag anser det emellertid inte påkallat att i lagen införa ctt särskilt ansvarighetsbelopp enbart för sådan förvaring och hantering.
Som har anförts i promemorian finns det däremot skäl att ha ett lägre ansvarighetsbelopp än 500 milj. kr. såvitt gäller transporter av obestrålat uran. Det lägre ansvarighetsbeloppet för dylika transporter bör fastställas till det belopp som föreslås i promemorian, 100 milj. kr.
När det gäller ansvarighetsbeloppen framhåller några remissinstanser att dessa belopp bör justeras i takt med penningvärdesförändringen med kortare tidsintervaller än vad som hittills har varit fallet. Det skulle enligt en remissinstans kunna ske antingen genom beslut om lagändring från tid till annan eller genom införandet av ett system med automatisk omräkning. Jag instämmer i att frågan om höjning av ansvarighetsbeloppen i framtiden bör övervägas oftare än vad som hittills har varit fallet. Jag är emellertid inte beredd att i atomansvarighetslagen införa ett system för automatisk höjning av ansvarighetsbelopp, t.ex. i form av uppräkning enligt något index.
Enligt atomansvarighetslagen skall anläggningsinnehavarens ansvarighet vara täckt av försäkring eller annan ekonomisk säkerhet. Staten är dock befriad från försäkringsplikt. Av de svenska kärnkraftverken är en-
dast reaktorerna i Ringhals helt statsägda och därför befriade från försäk-
ringsskyldighet. I Studsvik finns en försöksreaktor som omfattas av en
statsgaranti. För övriga reaktorer (dvs. dem t Oskarshamn, Barsebäck och Forsmark) tecknas försäkring liksom för ASEA-ATOM:s anläggning i Finnslätt som består av bränslefabrik och bränslelager.
Sydkraft ifrågasätter i sitt remissyttrande om det finns anledning att ha ' olika bestämmelser beträffande försäkringsskyldigheten beroende på vem
som är ägare. Även Lantbrukarnas riksförbund anser att försäkringsav-
gifter bör tas ut för anläggningar som ägs av staten. |
Med anledning av dessa remissyttranden vill jag påpeka att det är en allmän princip att staten, inbegripet de statliga affärsverken, inte tecknar
försäkring för sin verksamhet. Jag är därför inte beredd att föreslå någon
ändring som innebär att försäkringsskyldighet enligt atomansvarighetsla-
gen skall åvila även staten. Det bör emellertid påpekas att när ett kärn-
kraftverk ägs av ett bolag som är statsägt eller i vilket staten är delägare,
skyldighet att teckna försäkring eiler ställa säkerhet föreligger i vanlig
ordning. Detta är t. ex. fallet beträffande kärnkraftverket i Forsmark, som
ägs av ett aktiebolag i vilket statens vattenfallsverk är delägare.
Enligt atomansvarighetslagen (17 § andra stycket) gäller en särskild
begränsning av personskadeersättningar. Den ersättning som kan utgå vid
dödsfall eller personskada är sålunda begränsad till 1 milj. kr. för varje dödad eller skadad person. I promemorian föreslås att denna särskilda
begränsning upphävs. Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran
under remissbehandlingen. Jag ansluter mig till detta förslag. Jag förordar därför att denna begränsning upphävs.
6.2 Statsansvaret enligt tilläggskonventionen Föredraganden
I atomansvarighetslagens ersättningssystem ingår som nämnts ett statsansvar. Om Sverige tillträder 1981 års ändringsprotokoll medför det att den övre gräns för statsansvaret som nu gäller enligt 31 § atomansvarighetslagen, 120 milj. betalningsenheter, måste höjas till 300 milj. särskilda dragningsrätter (ca 1,9 miljarder kr.). |
Höjningen av övre gränsen för andra steget enligt tilläggskonventionen
(från 70 milj. betalningsenheter till 175 milj. särskilda dragningsrätter) påverkar inte den svenska lagstiftningen. Denna höjning får nämligen ' betydelse endast för det inbördes förhållandet mellan konventionsstaterna.
Såvitt gäller skada orsakad av anläggning i en främmande stat som har tillträtt tilläggskonventionen innebär höjningen att Sveriges skyldighet att
bidra till ersättningarna med statsmedel inträder först när det sammanlagda
beloppet av skadorna överstiger 175 milj. särskilda dragningsrätter mot f.n. 70 milj. betalningsenheter. I fråga om skada orsakad av atomanlägg-
ning i Sverige medför höjningen att de övriga konventionsstaterna är
skyldiga att bidra till ersättningar endast i den mån de sammanlagda
ersättningsbeloppen överstiger 175 milj. särskilda dragningsrätter.
6.3 Fråga om införande av statsansvar utöver tilläggskonventionens maximibelopp
Promemorian
Det förhöjda beloppet för statsansvaret enligt 1981 års ändringsprotokoll
innebär givetvis en avsevärd förbättring av de skadelidandes skydd. Det är
emellertid inte uteslutet att en atomolycka kan få så stora skadeverkningar
att de sammanlagda skadestånden överstiger 300 milj. särskilda dragnings-
rätter (ca 1,9 miljarder kr.). Det är vidare att märka att ändringsprotokollet till tilläggskonventionen träder i kraft först när det har ratificerats av
samtliga de stater som för närvarande har tillträtt konventionen, dvs. när dessa stater har avgett förklaringar att de önskar vara bundna av protokol-
let. Detta kan uppenbarligen dröja åtskilliga år. Det förtjänar nämnas att tilläggskonventionen avslutades redan år 1963 men trädde i kraft först år 1974. I promemorian tas därför upp frågan om i den svenska lagstiftningen
bör införas ett statsansvar utöver maximibeloppet enligt tilläggskonven-
tionen. | Ett sådant ”fjärde steg” finns i vissa länders lagstiftning. I Nederlän-
derna svarar staten för ersättningar upp till I miljard gulden (ca 2,5 miljarder kr.). I' Förbundsrepubliken Tyskland uppgår statsansvaret till I miljard DM (ca 2,3 miljarder kr.). I dessa belopp ingår de ersättningar som omfattas av anläggningsinnehavarens ansvarighetsbelopp och de ersättningsbelopp som utgår enligt tilläggskonventionen. I det schweiziska parlamentet behandlas f.n. ett lagförslag enligt vilket staten skulle garantera ersättningar upp till sammanlagt I miljard schweizerfrances (ca 2,5 miljarder kr.). |
Man torde kunna utgå från att staten under alla förhållanden kommer att
få tillskjuta medel, om en atomolycka skulle få så stora skadeverkningar
att de sammanlagda ersättningsbeloppen överstiger maximibeloppet enligt
svenska staten, i likhet med vad som är fallet i vissa andra länder. åtar sig
civilrättslig ansvarighet utöver vad som krävs enligt tilläggskonventionen. I promemorian föreslås att gränsen för statsansvaret sätts till tre miljarder kr., däri inbegripet de ersättningar som utgär enligt första, andra och tredje stegen. Detta extra statsansvar bör enligt promemorian gälla endast skador för vilka innehavare av svenska atomanläggningar är ansvariga.
En ytterligare fråga som behandlas i promemorian är huruvida detta extra statsansvar skall begränsas till vissa olyckor eller vissa skadelidande.
Prop. 1981/82; 163 . 49
En lösning kunde enligt promemorian vara att begränsa rätten till ersättning utöver det belopp, som utgör maximibeloppet enligt tilläggskonventionen. till skador som uppkommer i Sverige. Såvitt gäller skador orsakade av svenska atomanläggningar skulle dock en sådan lösning strida mot 1974 års nordiska miljöskyddskonvention, som har införlivats med svensk rätt
genom lagen (1974: 268) med anledning av miljöskyddskonventionen den
19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige. Enligt miljöskyddskonventionen skall den som lider skada till följd av miljöfarlig verksamhet i annat nordiskt land ha rätt att föra talan om ersättning vid domstol i det land där verksamheten bedrivs. Hans rätt till ersättning tår
därvid inte bedömas efter mindre förmånliga ersättningsregler än om skadan hade inträffat i verksamhetslandet. .
För det fall att ett statsansvar i fråga om skador för vilka innehavaren av en svensk atomanläggning är ansvarig införs utöver vad som gäller enligt
tilläggskonventionen måste sålunda detta ansvar på samma villkor täcka skador i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Däremot är det möjligt att
utesluta skador i annan konventionsstat än nordisk stat från denna rätt till
ersättning. Det är tveksamt om en sådan geografisk begränsning skulle ha
någon praktisk betydelse. Såvitt gäller skador utanför de nordiska länderna synes det dock enligt promemorian rimligt att låta detta extra statsansvar gälla endast under förutsättning av ömsesidighet, dvs. endast beträffande skador i en stat som i sin lagstiftning har ett extra statsansvar och då bara i den mån denna stat låter detta statsansvar omfatta skador i Sverige. | |
För att tillgodose skyddet för svenska intressen bör enligt promemorian det extra statsansvaret, utöver skador av det slag. som har berörts i det
föregående, omfatta skador på eller över det fria havet ombord på svenskt
fartyg eller luftfartyg samt skador på eller över det fria havet som i annat
fall har tillfogats svensk medborgare eller svensk juridisk person. Med
hänsyn till grunderna för den nordiska miljöskyddskonventionen bör fartyg och luftfartyg som är registrerat i Danmark, Finland eller Norge jämställas med svenskt fartyg resp. svenskt luftfartyg såvitt gäller det extra statsansvaret.
Föredraganden
I promemorian föreslås att svenska staten åtar sig ansvarighet utöver
vad som krävs enligt tilläggskonventionen och att gränsen för statsan-
svaret sätts till tre miljarder kr. per olycka, däri inbegripet de ersättningar
som utgår enligt första. andra och tredje stegen i tilläggskonventionen. Enligt promemorian bör detta statsansvar gälla endast skador för vilka ' innehavare av svenska atomanläggningar är ansvariga. Vidare föreslås i
promemorian att detta extra statsansvar ges en viss geografisk begräns-
"ning. Enligt promemorian bör det sålunda omfatta skador i Danmark, Finland, Norge och Sverige för vilka en svensk atomanläggningsinneha-
4¶Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 163 |
vare är ansvarig. Det bör vidare omfatta skador på eller över det fria havet
ombord på svenskt fartyg eller luftfartyg samt skador på eller över det fria
havet som i annat fall har tillfogats svensk medborgare eller svensk juridisk person. Fartyg och luftfartyg som är registrerat i Danmärk, Finland eller
Norge bör enligt promemorian jämställas med svenskt fartyg resp. luftfartyg när det gäller det extra statsansvaret. Såvitt gäller skador utanför de
nordiska länderna föreslås detta extra statsansvar gälla endast under förut-
sättning av ömsesidighet. Promemorians förslag om införande av ett extra statsansvar tillstyrks eller lämnas utan erinran av remissinstanserna. Även jag anser det lämpligt
att införa ett sådant extra statsansvar för att ytterligare förbättra de skadelidandes skydd vid stora olyckor. Jag anser den föreslagna gränsen, tre miljarder kr., väl avvägd. Vidare anser jag att det extra statsansvaret skall
gälla endast olyckor för vilka en svensk anläggningsinnehavare är ansvarig
och att detta statsansvar bör ges den geografiska begränsning som föreslås
i promemorian.
6.4 Ersättning efter särskilt riksdagsbeslut Gällande ordning
Tilläggskonventionens tillämpningsområde är snävare än Pariskonventionens. Utanför tilläggskonventionens tillämpningsområde faller framför allt olyckor för vars skadeverkningar ansvarigheten åvilar innehavare av atomanläggning i stat som har tillträtt Pariskonventionen men inte tilläggskonventionen. Vid vissa transportolyckor föreligger också skillnader mellan konventionernas tillämpningsområde. I dylika fall är de skadelidandes ersättningsrätt begränsad till det ansvarighetsbelopp som gäller för anläggningsinnehavaren.
På grund härav infördes i atomansvarighetslagen en särskild bestämmel-
se om supplerande ersättning av statsmedel i fall då ersättning inte utgår enligt tilläggskonventionen (33 8). För skador i Sverige bereds i sådana fall gottgörelse enligt grunder som fastställs av regeringen och riksdagen.
Promemorian
I promemorian anförs att tillämpningsområdena för de två konventio-
nerna såvitt gäller skador i Sverige numera sammanfaller i allt väsentligt
sedan ett flertal stater har tillträtt tilläggskonventionen. Samtliga de stater i
Nordvästeuropa som har tillträtt Pariskonventionen är numera också an-
slutna till tilläggskonventionen (Danmark, Finland, Norge, Förbundsrepu-
bliken Tyskland, Nederländerna och Storbritannien). Bestämmelsen i 33 §
atomansvarighetslagen har därigenom enligt promemorian förlorat större
delen av sitt tillämpningsområde. | I promemorian uttalas att det mot bakgrund härav synes föga menings-
fullt att behålla ifrågavarande bestämmelse i dess nuvarande lydelse. Det
kan däremot enligt promomorian finnas skäl att ersätta nuvarande 33 § med en allmän bestämmelse om supplerande gottgörelse av statsmedel. Denna bestämmelse synes böra avse alla de fall i vilka de begränsningsbelopp som
gäller enligt atomansvarighetslagen inte förslår till full ersättning. I sådana
fall skulle enligt den nya bestämmelsen gottgörelse utgå av statsmedel
enligt grunder som riksdagen fastställer. I promemorian påpekas att en sådan bestämmelse visserligen kommer
att ha begränsad rättslig betydelse. Även utan stöd av en dylik bestämmelse har riksdagen givetvis alltid möjlighet att vid atomolyckor — liksom vid
olyckor av annat slag, t.ex. ras och översvämningar — besluta att ställa
medel till förfogande för gottgörelse till de skadelidande. Bestämmelsen skulle emellertid innebära att riksdagen i de fall som här avses har att anslå medel för att bereda de skadelidande gottgörelse även vid olyckor vilkas skadeverkningar är så omfattande att tilläggskonventionens maximibelopp
och det "fjärde stegets statsansvar” inte förslår till full ersättning. Någon viss ersättningsnivå garanteras dock inte.
Föredraganden
I promemorian föreslås att nuvarande 338 atomansvarighetslagen er-
sätts med en allmän bestämmelse om supplerande ersättning av statsme-
del. Förslaget har lämnats utan erinran under remissbehandlingen.
Jag biträder förslaget i denna del. Den nya bestämmelsen bör alltså avse alla de fall i vilka de begränsningsbelopp som gäller enligt atomansvarighetslagen inte förslår till full ersättning. Gottgörelse bör i sådana fall utgå
av statsmedel enligt grunder som fastställs av riksdagen i särskild lag.
6.5¶Lagteknisk anpassning till ändringsprotokollen och regeringsformen
Promemorian
För att Sverige skall kunna tillträda 1981 års ändringsprotokoll till Paris-
konventionen och tilläggskonventionen fordras sådana ändringar i atomansvarighetslagen att svensk rätt överensstämmer med konventionerna i
deras lydelse enligt dessa protokoll. 1981 års ändringsprotokoll innebär emellertid endast en begränsad revision av konventionerna.
I fråga om Pariskonvéntionen görs genom 1981 års protokoll vissa änd-
ringar som innebär att den valfrihet som konventionsstaterna enligt kon-
ventionens nuvarande lydelse har på vissa punkter slopats. Sålunda gör
ändringsprotokollet det obligatoriskt för konventionsstaterna att låta atomanläggningsinnehavarens ansvarighet omfatta också skada som härrör från eller utgör resultatet av joniserande strålning från annan strålningskälla inom anläggningen än atombränsle eller radioaktiv produkt. Vidare kommer genom ändringsprotokollet anläggningsinnehavarens ansvarighet vid
transportolyckor att obligatoriskt omfatta skada på transportmedlet. Dessa ändringar överensstämmer med den reglering som redan finns i atoman-
Prop. 1981/82: 163 . 52
svarighetslagen (c (definitionen av / begreppet atomskada” i 18 resp. 128 ec
Ändringsprotokollet ger en konventionsstat rätt att beträffande anläggningar i den egna staten besluta att två eller flera atomanläggningar med
samma innehavare som är belägna inom samma område skall anses som en atomanläggning. Sävitt gäller atomanläggningar i Sverige ges regeringen i 2§ atomansvarighetslagen redan rätt att meddela sådant beslut. Ändringsprotokollet går emellertid längre i detta avseende, eftersom enligt proto-
kollet konventionsstat får låta sådant beslut omfatta inte bara atomanläggningar i konventionens mening utan även annan anläggning inom samma område i vilken radioaktivt material finns. Enligt promemorian synes det
lämpligt att 2§ bringas i saklig överensstämmelse med protokollets regle-
ring. : I sin nuvarande lydelse är 248 en fullmaktsbestämmelse för regeringen. Enligt promemorian är en dylik fullmaktsbestämmelse inte förenlig med
1974 års regeringsform. I promemorian föreslås därför att paragrafen utformas så att den blir förenlig med regeringsformen. Sålunda föreslås att
paragrafen ges den innebörden att två eller flera atomanläggningar som har
samma innehavare och ligger inom visst högsta avstånd från varandra skall anses som en enda atomanläggning.
Som tidigare har nämnts (avsnitt 3.1) utvidgas genom 1981 års protokoll begreppet on-site-property. Detta föranleder en ändring i 128 atomansva-
righetslagen. :
De frågor som rör ansvarighetsbeloppen i i Pariskonventionen och maximibeloppet för statsansvaret enligt tilläggskonventionen har behandlats i
det föregående (avsnitt 6.1 och 6.2).
Övriga ändringar i Pariskonventionen och tilläggskonventionen är av formell natur eller eljest av mindre betydelse. De föranleder inte lagändring, bortsett från en mindre justering av definitionen av begreppet ” ”atomsubstans” i I 8 och en ändring i 98. :
Föredraganden
Förslagen i promemorian om anpassning till tilläggsprotokollen och re-
geringsformen tillstyrks eller lämnas utan erinran av remissinstanserna. Såvitt gäller den föreslagna anpassningen av 28 till regeringsformen har
dock två remissinstanser ansett att den föreslagna regleringen är sämre än
nu gällande ordning. .
Jag anser för egen del att promemorians förslag till anpassning bör genomföras. I fråga om kritiken mot förslaget till ändring av 28 hänvisas "till vad som anförs i specialmotiveringen till denna. paragraf.
7 - Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till lag om ändring i atomansvarighetslagen (1968: 45).
Förslaget bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 5.
8¶Specialmotivering
18¶Denna paragraf innehåller definitioner av vissa begrepp som används i
lagen. Genom lagförslaget ändras definitionerna av begreppen ”atomsub- .
stans”, ”Pariskonventionen” och ”tilläggskonventionen”.
Med ”atomsubstans” avses enligt paragrafen i dess nuvarande lydelse dels atombränsle med undantag av naturligt uran och utarmat uran. dels
radioaktiv produkt med undantag av vissa radioisotoper. "Radioaktiv produkt” definieras i paragrafen som annat radioaktivt material än atombränsle samt radioaktivt avfall, om materialet eller avfallet har bildats vid framställning eller användning av atombränsle eller. blivit radioaktivt genom bestrålning i samband med sådan framställning eller användning. De
radioisotoper som undantas från begreppet atomsubstans är radioisotoper som används för eller har gjorts färdiga att användas för industriellt, kommersiellt, jordbrukstekniskt, medicinskt eller vetenskapligt ändamål. .
Lagtexten grundas på Pariskonventionens art. 1.a.iv och v.
Genom 1981 års protokoll utvidgas undantaget för vissa radioisotoper till
att omfatta också isotoper som är avsedda för undervisningsändamål. Det bör påpekas att undantaget för vissa radioisotoper i konventionstex-
ten är utformad på ett sätt som avviker från den svenska lagtexten. Undan-
taget görs i konventionen i definitionen av begreppet "radioaktiva pro-
dukter eller avfallsämnen” och anges där omfatta sådana radioisotoper : utanför en atomanläggning som används eller är avsedda att användas för sådant ändamål som nyss har nämnts. I det svenska lagstiftningsärendet ansågs att denna teknik medförde att definitionen av ”atomanläggning'” till viss del blir en cirkeldefinition. På grund härav togs-i atomansvarighetslagen undantaget i stället upp i definitionen av begreppet ”atomsubstans”. Något behov av att uttryckligen begränsa undantaget till att gälla isotoper som befinner sig utanför en atomanläggning föreligger inte med denna
teknik, eftersom begreppet atomsubstans i lagen — liksom i konventionen
— används endast i fråga om atomolyckor som inträffar utanför atomanläggningar. I enlighet med vad som nu har sagts har det av ändringsproto-
kollet föranledda tillägget beträffande isotoper för undervisningsändamål införts i den svenska lagens definition av begreppet ”atoms.bstans”. Under förarbetet till konventionen rådde enighet om att undantaget för
vissa radioisotoper avser endast isotoper som har nätt ett sådant stadium i
framställningsprocessen att de omedelbart kan användas för något av de angivna ändamålen. Detta överensstämmer med lydelsen av motsvarande bestämmelse i Wienkonventionen (art. 1.1.g). Den svenska lagtexten utformades i enlighet härmed. Det har emellertid visat sig att Pariskonventionens text har gett upphov till vissa tillämpningssvårigheter. I anledning härav har texten genom ändringsprotokollet getts den avfattningen att undantaget för radioisotoper omfattar isotoper utanför atomanläggning vilka har gjorts färdiga att användas för något av de ändamål som här avses. Detta har dock inte föranlett ändring av den svenska lagtexten.
Med ”Pariskonventionen” avses enligt förevarande paragraf i dess nuvarande lydelse 1960 års konvention om skadeståndsansvar på atomenergins område i dess lydelse enligt 1964 års tilläggsprotokoll. I denna definition har gjorts den ändringen att med Pariskonventionen avses konventionen i dess lydelse enligt 1964 års tilläggsprotokoll eller i dess lydelse enligt detta protokoll och 1981 års ändringsprotokoll.
Denna formulering har föranletts av att Pariskonventionen för Sveriges del kan ha olika lydelse i förhållande till olika konventionsstater. Anledningen till detta är att 1981 års ändringsprotokoll träder i kraft när det har tillträtts av två tredjedelar av konventionsstaterna. Till följd härav kan Sverige under en övergångstid vara bundet av konventionen i dess lydelse enligt 1981 års ändringsprotokoll i förhållande till majoriteten av konventionsstaterna men alltjämt vara bundet av konventionen i dess lydelse enligt 1964 års tilläggsprotokoll i förhållande till vissa konventionsstater.
Med ”tilläggskonventionen”” avses enligt paragrafen i dess nuvarande lydelse 1963 års konvention sådan den har reviderats genom 1964 års tilläggsprotokoll. Enligt lagförslaget avses med tilläggskonventionen 1963 års konvention i dess lydelse enligt 1964 års tilläggsprotokoll och 1981 års ändringsprotokoll. Detta beror på att Sverige kan vara bundet endast av en lydelse av tilläggskonventionen. 1981 års ändringsprotokoll träder nämligen inte i kraft förrän det har tillträtts av samtliga konventionsstater. Sedan protokollet har trätt i kraft, är Sverige därför i förhållande till samtliga konventionsstater bundet av konventionen i dess lydelse enligt . 1964 års tilläggsprotokoll och 1981 års ändringsprotokoll.
Som tidigare har nämnts görs i konventionen genom ändringsprotokollet en ändring i definitionen av begreppet ”atomolycka”. Denna ändring föranleds av att konventionen genom ändringsprotokollet gör det obligatoriskt för konventionsstaterna att låta anläggningsinnehavarens ansvarighet omfatta också skador som härrör från eller är ett resultat av joniserande strålning från annan strålningskälla inom anläggningen än atombränsle eller radioaktiv produkt. Sådana skador omfattas av anläggningsinnehavarens ansvarighet redan enligt den svenska lagen i dess nuvarande lydelse. Denna bestämmelse i ändringsprotokollet föranleder därför inte någon ändring av den svenska lagtexten.
Studsvik Energiteknik AB har föreslagit att nomenklaturen i atoman-
Prop. 1981/82: 163 'n 'n
svarighetslagen ses över och harmoniseras samt i möjligaste mån ansluts till vedertaget tekniskt-vetenskapligt språkbruk. Det har dock inte ansetts behövligt att i detta lagstiftningsärende se över nomenklaturen i lagen. Det
bör tilläggas att lagens nomenklatur nära följer den nomenklatur som
används i Pariskonventionen.
285 Förevarande paragraf innehåller en bestämmelse om att två eller flera: atomanläggningar i vissa fall skall kunna behandlas som en enda anlägg-
ning vid lagens tillämpning. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan sålunda beträffande atomanläggningar i Sverige förordna, att två eller flera anläggningar som är i samma innehavares hand och ligger i varandras omedelbara närhet skall behandlas som cen anläggning vid tillämpningen av atomansvarighetslagen. Denna bestämmelse saknar motsvarighet i Pariskonventionen i dess nuvarande lydelse. Wienkonven-
tionen innehåller däremot en sådan bestämmelse (art. I.1.j in fine). Under förarbetet till Pariskonventionen rådde dock enighet om att anläggnings-
staten skulle kunna meddela sådant förordnande.
Förordnanden enligt paragrafen har meddelats i fråga om reaktorområ-
dena i Oskarshamn, Barsebäck och Forsmark. Något förordnande har däremot inte meddelats beträffande reaktorområdet i Ringhals, där reaktorerna ägs av staten.
Genom ändringsprotokollet har konventionsstaternas rätt i detta avseende skrivits in i Pariskonventionen. Detta har skett genom ett tillägg till art. 1.a.ii. Tillägget har emellertid en något vidare omfattning än den svenska
lagtexten och motsvarande föreskrift i Wienkonventionen. Konventions-
stat får enligt protokollet låta sitt beslut omfatta inte bara atomanlägg-
ningar i konventionens mening utan också annan anläggning inom samma område i vilken det finns radioaktivt material. Paragrafens tillämpningsområde har därför utvidgats så att den överensstämmer med ändringsproto-
kollet.
Förevarande paragraf är i sin nuvarande lydelse en fullmaktsbestämmelse för regeringen att i vissa fall besluta att två eller flera atomaniäggningar som ligger i varandras omedelbara närhet skall anses som en anläggning. Enligt promemorian torde ett sådant beslut inte vara förenligt med 1974 års regeringsform. De regler som det här är fråga om måste nämligen
enligt promemorian ha form av lag, eftersom de är av civilrättslig karaktär. I promemorian föreslås att paragrafen i samband med den ändring som föranleds av protokollet utformas så att den blir förenlig med den nya regeringsformen. Det synes enligt promemorian lämpligt att bestämmelsen
ges den innebörden att två eller flera atomanläggningar som har samma innehavare och ligger inom visst högsta avstånd från varandra skall anses
som en enda atomanläggning. Studsvik Energiteknik AB har anfört att den nu gällande utformningen
Prop. 1981/82: 163 | 56
av förevarande paragraf är mer ändamälsenlig än den som föreslås i promemorian. Enligt bolaget läggs I förslaget till ny lydelse i onödan för stor vikt
vid det godtyckligt valda, precisa avståndet 1000 m. samt den ordnings-
följd i vilken tre eller flera anläggningar hos samme ägare kan ha kommit
att uppföras.
Det är givetvis riktigt alt promemorians förslag innebär en mindre flexibel lösning än vad som f.n. gäller. Som anförs i promemorian är den nu gällande regleringen dock inte förenlig med den nya regeringsformen. Det torde inte vara möjligt att finna någon lösning som uppfyller kravet på grundlagsenlighet och som samtidigt ger samma flexibilitet som den nuvarande regleringen. Paragrafen har därför utformats 1 enlighet med promemorians förslag. .
Studsvik Energiteknik AB har vidare föreslagit att uttrycket ”radioak-
tivt material” i andra meningen byts mot ”atomsubstans”. En sådan ändring skulle emellertid inte vara förenlig med Pariskonventionens art. Lai: i dess lydelse enligt ändringsprotokollet. Promemorians förslag till lagtext har därför inte ändrats på denna punkt.
Ligger två eller flera atomanläggningar som har samma innehavare i närheten av varandra, skall enligt förslaget den av anläggningarna som har
uppförts först och den eller de som befinner sig inom en radie av 1000 meter från den första anläggningen vid tillämpningen av atomansvarighetslagen behandlas som en enda atomanläggning. Om det i ett sådant fall
ligger en annan anläggning som innehåller radioaktivt material inom nämnda radie, skall den anläggningen och atomanläggningarna tillsammans betraktas som en enda anläggning, om de har samma innehavare,
Avstånden bör räknas från mittpunkten i resp. anläggning. Då det gäller en reaktoranläggning, bör reaktorkärlets mitt räknas som mittpunkt. I fräga om annan anläggning bör avståndet räknas från anläggningens geometriska mittpunkt.
Förslaget innebär i praktiken att vart och ett av de fyra reaktorområden
som finns i Sverige. dvs. de i Oskarshamn, Barsebäck. Forsmark och Ringhals, kommer att utgöra en anläggning i atomansvarighetslagens me-
ning. Bortsett från reaktorområdet i Ringhals innebär detta inte någon
ändring i sak.
Länsstyrelsen i Kalmar Jän har påpekat att förslaget innebär att det planerade centrallagret för använt kärnbränsle (CLAB) och kärnkraftver-
ket i Oskarshamn kommer att utgöra två skilda atomanläggningar i lagens
mening, trots alt avståndet mellan lagret och en av reaktorerna i Oskars-
hamnsverket understiger I km. Påpekandet är riktigt under förutsättning
att CLAB och kärnkraftverket har olika innehavare, vilket troligen kom-
mer att bli fallet.
98 . I denna paragraf, som motsvarar art. 3.a in fine och art. 5.c i Pariskon-
ventionen, regleras ansvarigheten vid atomolyckor orsakade av atomsubstanser som utan att vara under transport befinner sig utanför en atomanläggning.
Ansvarigheten åvilar i dylika fall den anläggningsinnehavare som vid
tiden för olyckan hade den atomsubstans som orsakade atomskadan i sin besittning. Var atomsubstansen då inte i någon anläggningsinnehavares
besittning, är den anläggningsinnehavare ansvarig som senast haft substansen i sin besittning (första meningen i paragrafens nu gällande lydelse).
Vid transport av atomsubstans övergår som tidigare har nämnts ansvarigheten från den avsändande till den mottagande anläggningsinnehavaren vid den tidpunkt som anges i skriftligt avtal mellan dessa eller, om sådant
skriftligt avtal inte finns, när mottagaren övertar substansen. Möjligheten att i samband med transport låta ansvarigheten övergå genom skriftligt avtal infördes i konventionen genom 1964 års tilläggsprotokoll. Någon motsvarande ändring gjordes inté i art. 5.c. Detta torde ha berott på ett
förbiseende. Genom 1981 års protokoll görs en sådan ändring i sistnämnda artikel. |
I förevarande paragraf har som eh fly mening tagits in en bestämmelse i
överensstämmelse med nämndå ändring i konventionen. Har en anlägg-
ningsinnehavare genom skriftligt avtal övertagit ansvarigheten för sådan
atomskada som avses i paragrafen, åvilar sålunda ansvarigheten denne. Samtidigt har nuvarande första meningen av språkliga skäl delats upp i två meningar.
I paragrafens sista mening (nuvarande andra meningen; fjärde meningen enligt lagförslaget) har inte gjorts någon ändring.
128 I denna paragraf undantas viss egendom från anläggningsinnehavarens ansvarighet. Paragrafen grundas på art. 3.a.ii. I och 2 samt art. 7.c. Innehavaren av en atomanläggning svarar sålunda inte enligt atomansvarighetslagen för skada på atomanläggningen eller på egendom som vid tiden för atomolyckan fanns inom anläggningens område och användes
eller var avsedd att användas i förbindelse med denna, s.k. on-site-pro-
perty. |
Genom ändringsprotokollet utvidgas undantaget från atomanläggnings-
innehavarens ansvarighet för on-site-property till att omfatta också skada på annan atomanläggning, däri inbegripet atomanläggning under uppföran-
de, som är belägen inom samma område ("site") som den skadevållande
atomanläggningen. Syftet med denna ändring är att förhindra att atomanläggningsinnehavarens ansvarsförsäkring används för att betala skada på annan atomanläggning i närheten.
Förevarande paragrafs första stycke har ändrats I överensstämmelse med protokollet. Enligt lagförslaget (punkt 1) svarar innehavaren av en atomanläggning inte enligt atomansvarighetslagen för skada på atomanläggningen eller på annan atomanläggning inom samma område. Begreppet ”annan atomanläggning” omfattar enligt uttrycklig föreskrift även annan atomanläggning under uppförande. Undantaget från innehavarens ansvarighet för skada på annan atomanläggning gäller även om de två anläggningarna har olika innehavare.
Enligt paragrafens nuvarande lydelse undantas från anläggningsinneha-
varens ansvarighet egendom som vid tidpunkten för atomolyckan fanns inom den skadevållande atomanläggningens område och användes eller
var avsedd att användas i förbindelse med denna. Som en följd av utvidg-
ningen av begreppet on-site-property har, liksom i protokollet. undantaget från anläggningsinnehavarens ansvarighet utsträckts att omfatta också
egendom som vid nämnda tidpunkt fanns inom samma område som den
skade vållande atomanläggningen och användes eller var avsedd att användas i förbindelse med annan sådan anläggning inom detta område (punkt 2). Begreppet ”atomanläggning” omfattar i förevarande punkt även en atomanläggning under uppförande.
Under konventionsarbetet ansågs det inte möjligt att närmare avgränsa begreppet ”inom samma område” ("on the same site”). De gränsdrag-
ningsproblem som kan uppkomma torde få lösas i rättstillämpningen.
Ledning kan därvid ofta erhållas i de geografiska avgränsningar som görs i
de tillståndsbeslut som ligger till grund för anläggningens drift.
Det är att märka att till följd av att skada på on-site-property undantas från anläggningsinnehavarens ansvarighet, ersättning av statsmedel enligt
tilläggskonventionens system inte utgår för skada på sådan egendom.
I förevarande paragrafs andra stycke regleras skada på transportmedel i anledning av atomolycka som har inträffat under transport av atomsubstans. Enligt Pariskonventionen 1 dess nuvarande lydelse omfattar anläggningsinnehavarens ansvarighet vid transportolyckor inte skada på transportmedlet, om inte annat föreskrivs i anläggningsstatens lag. Sverige har, liksom de flesta övriga konventionsstaterna. utnyttjat möjligheten att
låta anläggningsinnehavarens ansvarighet omfatta även skador på trans-
portmedlet i dylika fall. Den svenska regleringen på denna punkt är dock
endast tillämplig på svenska atomanläggningsinnehavare. Är innehavaren
av en atomanläggning i annan konventionsstat ansvarig I anledning av
atomolycka som har inträffat under transport av atomsubstans, avgörs
enligt anläggningsstatens lag om ersättning skall utgå för skador på transportmedlet.
Genom ändringsprotokollet har undantaget för skador på transportmedel i art. 3.a.ii.2 upphävts. Härigenom kommer anläggningsinnehavarens ansvarighet vid transportolyckor obligatoriskt att omfatta skada på transportmedlet. Som tidigare har nämnts träder emellertid ändringsprotokollet
i kraft när det har tillträtts av två tredjedelar av konventionsstaterna. Under en övergångstid, som troligen kommer att omfatta många år, kommer Sverige därför att vara bundet av konventionen i dess äldre lydelse i
förhållande till vissa konventionsstater. Till följd härav har någon ändring inte gjorts i andra stycket.
Tredje stycket har inte ändrats.
17 8
Paragrafen grundar sig på art. 7 och [1 i Pariskonventionen och innehåller bestämmelser om begränsning av anläggningsinnehavarens ansvarig-
het. i
Enligt paragrafens första stycke i dess nuvarande lydelse är ansvarigheten för innehavare av atomanläggning i Sverige enligt atomansvarighetslagen begränsad till 50 milj. kr. för varje atomolycka. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan, med hänsyn till anläggningens storlek eller art, omfattningen av transport eller annan omständighet. fastställa ett lägre belopp, dock inte under 25 milj. kr. För innehavare av atomanläggningar i utlandet bestäms ansvarighetsbeloppet enligt anläggningsstatens lag. I fråga om atomolyckor som inträffar under transport av atomsubstanser avser anläggningsinnehavarens ansvarighet enligt atoman-
svarighetslagen för andra skador än skador på transportmedlet inte i något
fall ett lägre sammanlagt belopp än 25 milj. kr.
Av skäl som har anförts i det föregående (avsnitt 6.1) innebär lagförslaget att anläggningsinnehavarens ansvarighet enligt huvudregeln höjs från
50 till 500 milj. kr. per atomolycka. Det nyssnämnda bemyndigandet i första stycket innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i enskilda fall kan fastställa ett lägre belopp. Ett sådant bemyndigande torde inte vara förenligt med
1974 års regeringsform, eftersom reglerna i detta fall måste ha formen av
lag. Paragrafen bör i samband med höjningen av ansvarighetsbeloppen bringas i överensstämmelse med den nya regeringsformen. Som tidigare har nämnts (avsnitt 6.1) torde det finnas skäl att ha ett lägre ansvarighetsbelopp i fråga om anläggningar för enbart framställning. behandling eller förvaring av obestrålat uran och såvitt gäller transporter av sådant uran.
ten såvitt gäller sådana anläggningar och transporter är begränsad till 100
milj. kr. per olycka. .
Den särskilda bestämmelsen beträffande olyckor som inträffar under transport av atomsubstans har ändrats, så att anläggningsinnehavarens
ansvarighet för andra skador än skador på transportmedlet inte får under-
stiga 100 milj. kr. (första stycket sista meningen).
I fråga om den särskilda bestämmelsen för transportolyckor bör framhål-
las att den innebär att en eventuellt nödvändig nedsättning av skadestånden i första hand går ut över den som är berättigad till ersättning för skada
på transportmedlet. Beträffande den praktiska tillämpningen av denna
reduktionsregel hänvisas till prop. 1968:25 s. 127.
Förevarande paragrafs andra stycke i dess nuvarande lydelse innehåller en särskild bestämmelse om begränsning av ersättning för personskada. Ersättning i anledning av dödsfall eller personskada är begränsad till en
milj. kr. för varje dödad eller skadad person. Av skäl som har anförts i det
föregående (avsnitt 6.1) har denna särskilda begränsningsregel slopats: Den föreslagna lagändringen innebär sålunda att någon särskild begränsning av ersättning i anledning av dödsfall eller personskada inte kommer
att gälla. Sådana skador blir liksom andra skador endast underkastade den
allmänna begränsningen av anläggningsinnehavarens ansvarighet i föreva-
rande paragraf samt begränsningen av statsansvaret enligt 31 och 31 a 8§.
I sin nuvarande lydelse innehåller förevarande paragraf i tredje stycket
en föreskrift om att de belopp som anges i första och andra styckena inte
innefattar ränta eller ersättning för rättegångskostnader. Denna bestäm-
melse grundas på art. 7.g i Pariskonventionen. I detta stycke, som kommer
att utgöra andra stycket i paragrafen i dess nya lydelse, har hänvisningen till det upphävda andra stycket utgått.
30 §
I denna paragraf har den nuvarande hänvisningen till 17 § andra och tredje styckena ändrats att avse endast andra stycket. Enligt förslaget
upphävs nämligen nuvarande 17 § andra stycket. Vad som nu utgör 17 8
tredje stycket blir enligt förslaget paragrafens andra stycke.
31 §
Denna paragraf grundar sig på art. 3 och 15 i tilläggskonventionen och innehåller bestämmelser om maximibelopp för den ersättning som sammanlagt kan utgå med anledning av en atomolycka. Sammanlagda beloppet av de ersättningar som skall utgå av statsmedel enligt tilläggskonventionen är begränsat. Enligt konventionens art. 3 i dess nuvarande lydelse skall det sammanlagda beloppet av ersättningar inom första, andra och tredje stegen inte överstiga 120 milj. betalningsenheter vid varje atomolycka. I överensstämmelse härmed föreskrivs 1 förevarande paragraf i dess nuvarande lydelse att det sammanlagda beloppet av de ersättningar som skall utges i följd av en atomolycka är begränsat till ett belopp som svarar mot 120 milj.
betalningsenheter. I detta belopp inräknas inte ränta eller ersättning för rättegångskostnader. : . Tilläggskonventionen medger att en stat som har tillträtt den konventionen avtalar med en stat som inte har tillträtt Konventionen om ersättning
av statsmedel för atomskador som inte omfattas av tilläggskonventionen. Ett sådant avtal kan föranleda en viss modifikation av regeln om begränsning av ersättningarna till 120 milj. betalningsenheter. Under vissa förutsättningar får nämligen enligt art. 15.b i tilläggskonventionen ersättningar-
na enligt avtalet tas i beräkning vid bedömningen av om maximibeloppet 120 milj. betalningsenheter överskrids och skadeersättningarna på grund härav skall reduceras. En föreskrift härom finns intagen i paragrafen. Beträffande de problem som uppkommer vid fördelningen av ersättningsbeloppen när sådant avtal skall beaktas hänvisas till prop. 1968:25 s. 161 f.
Sverige har inte ingått något sådant avtal.
Av skäl som har anförts i det föregående (avsnitt 6.2) görs i paragrafen den ändringen att maximibeloppet av de ersättningar som skall utges till följd av en och samma atomolycka höjs från 120 milj. betalningsenheter till 300 milj. särskilda dragningsrätter.
Till paragrafen har i lagförslaget fogats ett nytt andra stycke som innehåller en definition av begreppet "särskilda dragningsrätter”. Därmed avses de av internationella valutafonden använda särskilda dragningsrätterna (första meningen). I fråga om den närmare innebörden av detta begrepp hänvisas till vad som anförs i avsnitt 3.1 i anslutning till art. 7.
I ändringsprotokollet till tilläggskonventionen (art. 3.g) regleras hur särskilda dragningsrätter skall omräknas till nationell valuta. De belopp som anges I tilläggskonventionen skall enligt huvudregeln omräknas till en konventionsstats nationella valuta på grundval av denna valutas värde den dag då olyckan inträffade. Under förarbetet till ändringsprotokollet ansågs emellertid att det i särskilda fall kunde leda till obilliga resultat för de skadelidande att till utgångspunkt för omräkningen ta valutakursen på dagen för olyckan. På grund härav ges konventionsstaterna rätt att för viss olycka genom överenskommelse fastställa annan dag för omräkning. Värdet av en konventionsstats nationella valuta uttryckt i särskilda dragningsrätter skall räknas ut enligt den beräkningsmetod som ifrågavarande dag tillämpas av Internationella valutafonden för dess verksamhet och transaktioner.
I överensstämmelse med art. 3.g regleras i andra stycket andra meningen förfarandet vid omräkning. Förs talan om ersättning, skall omräkning från särskilda dragningsrätter till svenska kronor ske efter kursen den dag då atomolyckan inträffade, om inte för viss olycka annan dag fastställs genom överenskommelse mellan de stater som har tillträtt tilläggskonventionen. Vid omräkning till svensk valuta skall kronans värde beräknas i enlighet med den beräkningsmetod som Internationella valutafonden nämnda dag tillämpar för sin verksamhet och sina transaktioner.
En annat än överslagsmässig omräkning enligt förevarande lagrum blir i praktiken aktuell endast om en olycka är av så stor omfattning att de sammanlagda skadeståndsbeloppen kan antas närma sig 300 milj. särskilda dragningsrätter. .
Det kan givetvis också bli nödvändigt att räkna om det belopp som utgör övre gränsen för andra steget, 175 milj. särskilda dragningsrätter, till svenska kronor för att fastställa om och i vilken omfattning övriga konventionsstater är skyldiga att ställa medel till förfogande för att betala ersätt-
ningar inom tredje steget. Denna omräkning regleras dock inte av förevarande lagrum utan skall ske direkt med stöd av art. 3.g i tilläggskonven-
tionen.
Paragrafens andra stycke i dess nuvarande lydelse innehåller särskilda bestämmelser för det fall att det belopp som står till förfogande för gottgörelse av statsmedel enligt 29 och 30 §§ inte förslår till ersättning av skadorna. Dessa bestämmelser, som kommer att utgöra tredje stycket i paragrafen i dess nya lydelse, har inte ändrats.
31a§
I denna paragraf, som inte har någon motsvarighet i gällande lag. ges bestämmelser om ytterligare statsansvar för det fall att anläggningsinneha-
varens ansvarighetsbelopp och i förekommande fall vad som utgår enligt tilläggskonventionen inte är tillräckligt för att ge full ersättning till de
skadelidande.
Enligt paragrafens första stycke avser rätten till ersättning atomskador
som innehavaren av en atomanläggning i Sverige är ansvarig för. Vidare begränsas ersättningsrätten till skador som har uppkommit i Sverige, Danmark, Finland eller Norge. Med sådana skador jämställs skador som har
uppkommit på ett fartyg eller ett luftfartyg som är registrerat i Sverige.
Danmark, Finland eller Norge. Har skador uppkommit på ett annat ställe än som nu har nämnts, utges ersättning bara om skadorna har tillfogats en
svensk medborgare eller en svensk juridisk person. I fråga om skälen till denna avgränsning hänvisas till avsnitt 6.3. Det bör påpekas att första stycket kan leda till att ersättning i vissa fall
utgår för skador som inte täcks av tilläggskonventionen, eftersom tillämpningsområdet för den nya 31a §i vissa speciella fall kan bli vidsträcktare än ersättningsrätten enligt tilläggskonventionen.
Ersättning av statsmedel inom tilläggskonventionens ram utgår inte bara när anläggningsinnehavarens ansvarighetsbelopp är otillräckligt för att ge full ersättning. Enligt tilläggskonventionen kan nämligen ersättning av statsmedel också utgå då en preliminär nedsättning har skett av det skade-
stånd som anläggningsinnehavaren skall utge. Det har inte ansetts föreligga skäl att ge rätt till sådan ersättning också inom ramen för det ytterligare
statsansvaret, när en preliminär nedsättning har beslutats av skadestånd
som skall utgå enligt 29 §.
Det extra statsansvaret är alltså i princip begränsat till skador som har
uppkommit i Sverige, Danmark, Finland och Norge eller som eljest drab-
bar svenska intressen. Under förutsättning av ömsesidighet omfattar emcllertid detta statsansvar även skador i annan stat. Ersättning utgår sålunda för skador i annan stat som har tillträtt tilläggskonventionen, i samma mån som ersättning i den staten skulle utgå för atomskador som uppkommer i Sverige (andra stycket). Av uttrycket ”i samma mån” framgår, att ersätt-
ning för skador som uppkommer i en sådan stat som nu har nämnts utgår
utöver tilläggskonventionens ansvarighetsbelopp endast upp till det belopp inom vilket skador i Sverige får delta i fördelningen av ersättningen av
statsmedel enligt den statens lagstiftning.
Det extra statsansvaret enligt förevarande paragraf omfattar endast skador för vilka en atomanläggningsinnehavare är ansvarig: Detta ansvar omfattar sålunda inte skador för vilka anläggningsinnehavarens ansvarighet är preskriberad enligt 21 §. Statens ansvar för s. k. sena skador regleras i 32 §. Statsansvaret enligt förevarande paragraf gäller inte heller skador orsakade av sådana atomolyckor för vilka ansvarighet inte föreligger för
anläggningsinnehavaren, nämligen olyckor till följd av krigshandlingar el-
ler vissa därmed jämställda handlingar och olyckor till följd av en allvarlig naturkatastrof av osedvanlig art.
Det är att märka att den allmänna avgränsningen av atomansvarighetslagens tillämpningsområde i 3 § gäller även i fråga om förevarande paragraf.
Det extra statsansvaret omfattar sålunda inte atomskador i följd av en atomolycka som har inträffat i en stat som inte har tillträtt Pariskonventionen.
I förevarande paragrafs tredje stycke begränsas de sammanlagda ersättningsbeloppen till tre miljarder kr. för varje atomolycka. I detta belopp ingår dels vad som utges av atomanläggningens innehavare teller av staten) inom ramen för anläggningsinnehavarens ansvarighetsbelopp. dels vad som utgår enligt tilläggskonventionens ersättningssystem. Vidare ingår de
ersättningsbelopp som lämnas enligt sådant avtal som avses i art. 15 i tilläggskonventionen. Beträffande sådana avtal hänvisas till vad som anförs i anslutning till 31 §. I beloppet inräknas inte ränta och inte heller ersättning för rättegångskostnader.
I 30 8 finns en hänvisning till vissa tidigare paragrafer som skall tillämpas på ersättning som utgår av statsmedel enligt 29 &, dvs. enligt tilläggskonventionens ersättningssystem. Sådan ersättning skall bestämmas enligt de grunder som anges i 11 8§ första stycket (bestämmelsen om objektivt ansvar), 12 8 (undantag från ansvarigheten för skador på on-site-property
och transportmedel), 13 § (hänvisning till skadeståndslagens regler om
bestämmande av ersättning samt om jämkning av skadestånd) samt 17 8 andra stycket! (bestämmelsen om att ränta och rättegångskostnader faller utanför ansvarsbegränsningen). Vidare föreskrivs att bestämmelserna i
15 § första stycket första meningen och tredje stycket om rätt till återkrav
mot innehavaren av en atomanläggning skall ha motsvarande tillämpning beträffande rätt att av staten återkräva vad som har utgetts i anledning av atomskada för vilken ersättning av statsmedel utgår enligt 29 8.
Samma regler bör gälla i fråga om ersättning av statsmedel enligt före-
! Nuvarande 17 § tredje stycket som enligt förslaget skall utgöra paragrafens andra stycke. :
varande paragraf. En föreskrift om detta har tagits in i paragrafen som ett fjärde stycke.
Paragrafens femte stycke innehåller bestämmelser om nedsättning av ersättningarna för det fall att inte heller beloppet tre miljarder kr. skulle räcka till för att ge alla skadelidande full ersättning. I överensstämmelse med vad som gäller i övriga fall av nedsättning enligt atomansvarighetsla-
gen sker en proportionell nedsättning av ersättningsbeloppen (första meningen). Vidare ges genom en hänvisning till 19 § andra stycket möjlighet
att företa en preliminär nedsättning innan man med bestämdhet kan avgöra
om beloppet tre miljarder kr. förslår (andra meningen).
32 § Denna paragraf innehåller bestämmelser om ersättning för s.k. sena skador, dvs. för skador som visar sig först efter det att anläggningsinneha-
varcens ansvarighet har preskriberats. |
Enligt förevarande paragrafs första stycke utgår ersättning för sena skador i följd av en atomolycka för vars skadeverkningar innehavaren av en svensk atomanläggning är ansvarig. Rätten till ersättning omfattar skador som har visat sig efter det att preskription har inträtt men inom trettio
år från dagen för atomolyckan.
I vissa fall kan ersättning utgå också för skador som har visat sig före preskriptionstidens utgång, nämligen om den skadelidande visserligen har
underlåtit att inom föreskriven tid väcka talan eller företa annan åtgärd för
att avbryta preskriptionen men haft godtagbar ursäkt för sin underlåtenhet.
Dessa bestämmelser har inte ändrats. I paragrafens andra stycke behandlas det fall att skadeersättning har nedsatts till följd av bestämmelserna om begränsning av anläggningsinne-
havarens ansvarighet (19 § första stycket) och om'begränsning av statsan-
svaret (31 § andra stycket") eller motsvarande bestämmelser i annan kon-
ventionsstats lag. Har skadestånd nedsatts enligt dessa bestämmelser. nedsätts ersättning av statsmedel för sena skador enligt förevarande para-
graf i samma mån. I denna bestämmelse har tillfogats nedsättning enligt den nya 31 a § femte stycket, dvs. nedsättning till följd av begränsningen
av det extra statsansvaret till 3 miljarder kr. per olycka. Vidare har hänvis-
ningen till 31 § andra stycket justerats. Övriga bestämmelser i förevarande stycke har inte ändrats.
33 §
Paragrafen innehåller i sin nuvarande lydelse bestämmelser om supple-
rande ersättning av statsmedel enligt särskilt riksdagsbeslut i fall då ersättning inte utgår enligt tilläggskonventionens regler. Lagrummoet är tillämp-
ligt för det fall att ersättning inte utgår av statsmedel enligt 29 8, dvs. enligt
! Tredje stycket enligt förslaget.
de bestämmelser i atomansvarighetslagen som grundas på tilläggskonventionen, eller i övrigt enligt tilläggskonventionen. Skulle i sådant fall begränsningen av anläggningsinnehavarens ansvarighet leda till att de skadelidande inte får full ersättning för skador som har uppkommit i Sverige,
bereds gottgörelse av statsmedel enligt grunder som fastställs av regering-
en och riksdagen. Detsamma gäller för det fall att ersättning för sena
skador som uppkommit i Sverige har satts ned.
Det extra statsansvar söm har införts genom 31 a § föranleder en ändring i förevarande paragraf. Vidare har den uttryckliga begränsningen av
paragrafens tillämpningsområde till skador i Sverige utgått. I fråga om de
överväganden som ligger till grund för paragrafens utformning hänvisas till
avsnitt 6.4, 'Med anledning av den fördelning av behörighet som enligt 1974 års
regeringsform gäller mellan regering och riksdag föreskrivs slutligen i den nya lydelsen av paragrafen att gottgörelse av statsmedel utges enligt grunder som fastställs av riksdagen ensam genom en särskild lag.
Paragrafen i den föreslagna lydelsen är tillämplig för det fall att det
ansvarighetsbelopp som gäller för anläggningsinnehavaren enligt 17 § förs-
ta stycket eller 18 § första stycket eller motsvarande bestämmelse i annan
konventionsstats lag och ersättning av statsmedel som utges enligt 29— 31 §§ eller i övrigt enligt tilläggskonventionen samt enligt 31 a § inte förslår till full ersättning för uppkommen skada. I sådant fall bereds gottgörelse av statsmedel enligt grunder som fastställs i särskild lag. Lagrummet är till-
lämpligt även för det fall att ersättningsbeloppen har preliminärt satts ned
enligt 19 5 andra stycket, 31 § tredje stycket andra meningen eller 31 a § femte stycket andra meningen. Liksom enligt den nuvarande lydelsen kan ersättning med stöd av paragrafen utgå också i det fall att ersättning för sena skador som uppkommit i Sverige har satts ned.
Gottgörelse enligt förevarande paragraf utgår sålunda enligt grunder som fastställs av riksdagen i särskild lag. I en sådan lag kan riksdagen givetvis avgränsa rätten till ersättning och i övrigt föreskriva under vilka villkor ersättning skall utgå. Bestämmelsen utgör självfallet inte något hinder emot att riksdagen fattar beslut om särskild ersättning i enskilda fall, om detta skulle vara påkallat av omständigheterna.
Det är att märka att förevarande paragraf inte är begränsad till det fall att skador har orsakats av en atomolycka för vilken innehavaren av en atom-
anläggning i Sverige är ansvarig. Förevarande paragraf är tillämplig även
om domstol i annan konventionsstat är behörig att handlägga ersättningsanspråk mot anläggningsinnehavaren och således den statens lag är till-
lämplig i fråga om dennes cersättningsskyldighet. Ett fall då paragrafen
skulle kunna bli tillämplig är om innehavaren av en atomanläggning i en stat som har tillträtt Pariskonventionen men inte tilläggskonventionen är
ansvarig för sådan olycka i samband med transport som äger rum på internationellt vatten men i sådan närhet av svenskt område att olyckan
5¶Riksdugen 1981/82, I saml. Nr 163
har orsakat skada i Sverige. I sådant fall kan gottgörelse utgå enligt
förevarande paragraf, om det ansvarighetsbelopp som gäller för anläggningsinnehavaren inte förslår till full ersättning för skadorna.
34 §
Genom denna paragraf undantas i dess nu gällande lydelse vissa atomolyckor från tillämpningsområdet för bestämmelserna i 28 §& om subsidiär statsgaranti och från bestämmelserna i 29 och 33 §§ om supplerande stats-
ansvar vid katastrofolyckor. Undantaget omfattar sådana olyckor som
avses i 11 § andra stycket, dvs. olyckor till följd av krigshandlingar eller
därmed jämställda handlingar och olyckor i följd av allvarlig naturkatastrof
av osedvanlig art. I fråga om skälen till detta undantag hänvisas till prop. 1968:25, s. 168. Den i förslaget tillagda 31 a § om extra statsansvar vid mycket stora olyckor har fogats till de bestämmelser för vilka undantag görs när det gäller olyckor i följd av krigshandlingar eller allvarlig naturkatastrof av osedvanlig art.
35 § Paragrafen, som delvis grundar sig på art. 5 och 10 c i tilläggskonven-
tionen, innehåller regler om regressrätt för staten i fråga om ersättning som
har utgetts av statsmedel. I paragrafens första stycke regleras det fall att staten enligt 28 § har
utgett ersättning inom ramen för anläggningsinnehavarens ansvarighetsbe-
lopp. I sådant fall får staten kräva ersättningen åter av anläggningsinneha-
varen, dennes försäkringsgivare och den mot vilken anläggningens inneha-
vare har regressrätt. Denna bestämmelse har inte ändrats.
Övriga regressfrågor behandlas i paragrafens andra stycke. I första
meningen regleras det fall att beslut har meddelats enligt 19 § andra stycket
om preliminär nedsättning av ersättningsbeloppen innan man med bestämdhet kan avgöra om anläggningsinnehavarens ansvarighetsbelopp förslår till art ge alla skadelidande full ersättning. Enligt lagrummet i dess
nuvarande lydelse gäller att staten inträder i den rätt till ersättning av
anläggningsinnehavaren som kan tillkomma den skadelidande, om ersättning av statsmedel i sådant fall har utgetts enligt 29 eller 33 §. I denna bestämmelse har endast gjorts den ändringen att den har utvidgats till att omfatta ersättning av statsmedel enligt den nya 31 a §. Andra meningen i dess nuvarande lydelse behandlar övriga fall då ersättning har utgetts av statsmedel enligt 29—31 §§ eller eljest enligt tilläggskonventionens bestämmelser i anledning av en atomolycka, för vars skadeverkningar en innehavare av atomanläggning i Sverige är ansvarig enligt annan konventionsstats lag. eller som svenska staten har utgett enligt 33 §. I sådant fall får ersättningen krävas åter endast från fysisk person som har orsakat skadan
uppsåtligen. I denna bestämmelse har gjorts den ändringen att ersättning
som utges enligt 31 a & jämställs med ersättning enligt 29-31 §§. I tredje
meningen, som behandlar statens regressrätt om ersättning av statsmedel har utgetts för s. k. sena skador, görs inte någon ändring.
37 §
Paragrafen innehåller interna forumregler. Frågan huruvida svensk domstol över huvud taget är behörig att pröva mål om ersättning för atomskada
regleras i 36 §. I paragrafens första stycke behandlas frågan om rätt domstol när det gäller talan i mål mot anläggningsinnehavaren eller dennes försäkringsgi- '
vare som får tas upp i Sverige och talan mot staten om ersättning av
statsmedel. Beträffande förstnämnda slag av mål görs inte nägon ändring.
Beträffande talan mot staten omfattar paragrafen i dess nuvarande lydelse
talan enligt 28. 29, 32 eller 33 3. I fråga om talan mot staten har forumregeln utvidgats att omfatta även talan om ersättning av statsmedel enligt den nya 31 a 8.
I samtliga fall som avses i förevarande paragrafs första stycke väcks talan vid rätten i den ort där atomolyckan inträffade. Om två eller flera domstolar är behöriga, väcks talan vid någon av dem. I paragrafens andra
stycke föreskrivs att om behörig domstol inte finns enligt första stycket.
talan väcks vid Stockholms rådhusrätt. I lagrummet har ordet ”rådhusrätt” ersatts med tingsrätt”.
Ikraftträdandebestämmelser
De föreslagna lagändringarna innebär en förbättring av de skadelidandes
skydd. Det är angeläget att de träder i kraft snarast möjligt. De bör därför i största möjliga utsträckning sättas i kraft utan att ändringsprotokollens ikraftträdande avvaktas. Detta gäller särskilt det extra statsansvaret enligt
nya 31 a 8.
Atomförsäkringspoolen, Forsmarks kraftgrupp AB och Oskarshamnsverkets kraftgrupp AB har ansett att de föreslagna lagändringarna bör
ansvarsförsäkringsbeloppen kommer att påverka sakförsäkringarna för
atomanläggningarna och att båda försäkringarna därför måste omförhandlas. Det framhålls att både ansvarsförsäkringarna och sakförsäkringarna tecknas per kalenderår samt att det med hänsyn till återförsäkringarna är svårt att genomföra ändringar under löpande försäkringsår. Enligt min uppfattning är det inte möjligt att ta ställning till tidpunkten för ikraftträdandet av de föreslagna lagändringarna förrän ändringsprotokollen till konventionerna har antagits av OECD:s råd. När ställning skall
tas i denna fråga är givetvis de synpunkter som nyssnämnda remissinstanser har framfört tungt vägande.
Vissa av de föreslagna ändringarna är på sådant sätt knutna till konventionsregleringen att det inte är folkrättsligt möjligt att sätta ändringarna i kraft förrän 1981 års ändringsprotokoll till konventionerna har trätt i kraft.
Detta gäller sålunda ändringarna i I $ av deftinitionerna av begreppen
”atomsubstans”. ”Pariskonventionen” och ”tilläggskonventionen”, och
ändringen i 12 8, som avser utvidgningen av begreppet on-site-property.
Dessa ändringar kan därför inte sättas i kraft förrän ändringsprotokollet till Pariskonventionen resp. ändringsprotokollet till tilläggskonventionen träder i kraft för Sveriges del. Tillägeskonventionens ersättningssystem
kommer givetvis inte att kunna tillämpas med de höjda ersättningsbeloppen förrän ändringsprotokollet till den konventionen träder i kraft. Dem
nya lydelsen av 31 § bör därför inte sättas i kraft förrän sistnämnda
protokoll träder i kraft. Det bör med hänsyn härtill ankomma på regeringen
att fastställa vilken dag ändringarna i nämnda paragrafer skall träda i kraft.
Ändringen av 28 torde däremot kunna sättas i kraft utan att man
avvaktar ändringsprotokollets ikraftträdande, eftersom paragrafen i sin nuvarande lydelse inte grundas på någon konventionsbestämmelse.
Ändringen i 9 § rörande ansvarigheten vid vissa olyckor orsakade av atomsubstans som befinner sig utanför en atomanläggning är visserligen
knuten till konventionsregleringen. Som har nämnts i anslutning till 9 § torde det ha berott på ett förbiseende att man inte genom 1964 års ulläggs-
protokoll införde möjligheten att låta ansvarigheten övergå genom skriftligt
avtal även i de fall som avses i 9 §. NEA:s styrelse antog år 1967 en
rekommendation av innebörd att övertagande av ansvarighet genom skriftligt avtal i dylika fall skulle anses uppfylla villkoren för ansvarighetens övergång i art. 5. ce. Mot bakgrund härav får 1981 års protokoll på denna
punkt ses som eu förtydligande av vad som redan anses gälla. Det kan -
därför inte föreligga något hinder mot aut låta ändringen i 9 8 träda i kraft
utan att avvakta protokollets ikraftträdande. :
I detta sammanhang bör påpekas att 12 § andra stycket och 14.8 andra stycket andra meningen bör upphävas när samtliga konventionsstater har tillträtt 1981 års protokoll till Pariskonventionen. Dessa bestämmelser utformades med hänsyn till att vissa konventionsstater, med stöd av konventionen i dess ursprungliga lydelse, i motsats till Sverige gjorde undantag från atomanläggningsinnehavarens ansvarighet för skada på transportmedel i samband med transportolyckor. Enligt 1981 års protokoll är ett
sådant undantag från ansvarigheten inte tillätet.
9 Hemställan
Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslaget till lag om
ändring i atomansvarighetslagen (1968: 45).
10 Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Prop. 1981/82: 163 oe 69
Bilaga I
Ändringsprotokoll till konventionen den 29 juli 1960 om skadeståndsansvar på atomenergins område i dess lydelse enligt tilläggsprotokoll den 28 januari 1964
Protocole portant modification de la Con- Protocol to Amend the Convention on vention du 29 juillet 1960 sur la Responsa- Third Party Liability in the Field of Nubilité Civile dans le Domaine de I' Energie clear Energy of 29th July 1960, as Nucléaire, amendée par le Protocole Ad- Amended by the Additional Protocol of ditionnel du 28 janvier 1964 28th January 1964
LES GOUVERNEMENTS de la Républi- THE GOVERNMENTS of the Federal Reque fédérale d"Allemagne, de la République public of Germany, the Republic of Austria,
d'Autriche, du Royaume de Belgique, du the Kingdom of Belgium, the Kingdom of
Royaume de Danemark, du Royaume de I'E- Denmark, the Kingdom of Spain, the Repubspagne, de la République de Finlande, de la lic of Finland, the French Republic, the Hel- République Frangaise, de la République Hel- Ilenic Republic, the Halian Republic, the lénigue, de la République Italienne, du Grand Duchy of Luxembourg, the Kingdom Grand-Duché de Luxembourg, du Royaume of Norway, the Kingdom of the Netherlands, de Norvége, du Royaume des Pays-Bas, de la ' the Portuguese Republic, the United King- République Portugaise. du Royaume-Uni de dom of Great Britain and Northern Ireland. Grande-Bretagne et d'Irlande du Nord, du the Kingdom of Sweden, the Swiss Confeder- Royaume de Suéde, de la Confédération ation and the Turkish Republic: Suisse et de la République Turque;
CONSIDÉRANT qu”il est souhaitable de CONSIDERING that it is desirable to
modifier la Convention sur la Responsabilité amend the Convention on Third Party Liab-
Civile dans Ile Domaine de F'Energie Nu- ility in the Field of Nuclear Energy, conelud-
cléaire, conclue å Paris Je 29 juillet 1960 dans ed at Paris on 29th July 1960 within the
le cadre de Organisation Européenne de framework of the Organisation for European Coopération Economique, devenue I'Organi- Economic Co-operation, now the Organisasation de Coopération et de Développement tion for Economic Co-operation: and Dev- Economiques. amendée par le Protocole Ad- elopment, as amended by the Additional Proditionnel signé å Paris le 28 janvier 1964; tocol signed at Paris on 28th January 1964:
SONT CONVENUS de ce qui suit : HAVE AGREED as follows:
I I La Convention sur la Responsabilité Civile The Convention on Fhird Party Liability in
dans le Domaine de I'Energie Nucléaire du 29 the Field of Nuclear Energy of 29th July
juillet 1960, telle qu"elle a été amendée par le 1960, as amended by the Additional! Protocol Protocole Additionnel du 28 janvier 1964. est of 28th January 1964, shall be amended as modifiée comme suit : follows:
A. Le deuxieme paragraphe du preéambule A. The second paragraph of the Preamble . est remplacé par le texte suivant : shall be replaced by the following text:
CONSIDERANT que I'Agence de FOCDE CONSIDERING that the OECD Nuclear
pour I'Energie Nucléaire, crée dans le cadre Energy Agency, established within the
de F'Organisation de Coopération et de Déve- framework of the Organisation for Economic
loppement Economiques (appelée ci-aprés Co-operation and Development (hereinafter
I « Organisation »), est chargée de promou- referred to as the "Organisation '), is vöoir Félaboration et I'harmonisation des lé- charged with encouraging the elaboration and
(Översättning)
Ändringsprotokoll till konventionen den
29 juli 1960 om skadeståndsansvar på
atomenergins område i dess lydelse enligt tilläggsprotokoll den 28 januari 1964
REGERINGARNA i Förbundsrepubliken
Tyskland, Republiken Österrike, Konungari-
ket — Belgien, - Konungariket — Danmark, Konungariket Spanien, Republiken Finland, Franska republiken, Republiken Grekland. Italienska republiken, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Norge, Konungariket Nederländerna, Portugisiska republiken, Det Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland. Konungariket Sverige. Schweiziska edsförbundet och Turkiska republiken:
VILKA ANSE att det är önskvärt att ändra konventionen om skadeståndsansvar på atomenergins område, avslutad I Paris den 29 juli 1960 inom organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete, numera organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, i dess lydelse enhgt tilläggsprotokollet undertecknat i Paris den 28 januari 1964:
HA ÖVERENSKOMMIT om följande:
I
Konventionen den 29 juli 1960 om skade-
ståndsansvar på atomenergins område, i dess
lydelse enligt tilläggsprotokollet den 28 januari 1964, skall ändras som följer:
A. Andra stycket i preambeln ersättes av följande text:
VILKA BEAKTA att OECD:s atomenergiorgan. som upprättats inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (nedan kallad organisationen"), har till upp-
gift att främja utarbetande och samordning av
lagstiftningen rörande atomenergi i medlems-
gislations intéressant I'Energie nucléaire dans harmonization of legislation relating to nules pays participants. en ce qui concerne no- clear energy in participating countries. in par-
tamment le régime de la responsibilité civile ticular with regard to third party liability and
et de M'assurance des risques atomiques : insurance against atomic risks:
B. Le dernier paragraphe du préambule est B. The last paragraph of the Preamble shall
remplacé par le texte suivant : be replaced by the following text: CONVAINCUS de la nécessité d'unifier CONVINCED of the need for unitfying the
les regles fondamentales applicables dans les basic rules applying in the various countries différents pays å la responsabilité découlant to the lability incurred for such damage, de ces dommages, tout en laissant å ces pays whilst leaving these countries free to take, on
la possibilité de prendre, sur le plan national, a national basis. any additional measures
les mesures complémentaires qu'ils estime- which they decm appropriate: raient nécessaires :
C. Le paragraphe fa) de Particle I est rem- C. Paragraph få) of Article I shall be rc-
placé par le texte suivant: placed by the following text:
a) Au sens de la présente Convention: a) För the purposes of this Convention:
i) «Un accident nucléaire » signifie tout (i) ”A nuclear incident” means any ocfait ou succession de faits de meéme origine currence or succession of occurrences hav-
avant causé de dommages, des lors que ce ing the same origin which causes damage.
fait ou ces faits ou certains des dommages provided that such occurrence or succescausés proviennent ou résultent soit des sion of occurrences, or any of the damage propriétés radioactives, ou å la fois des caused, arises out of or results either from propriétés radioactives et des proprittés the radioactive properties, or a combinatoxiques, explosives ou autres proprictés tion of radiovactive properties with (oxic, dangereuses des combustibles nucléaires explosive, or other hazardous properties of ou produits ou déchets radioactufs, soit de nuclear fuel or radioactive products or rayonnements ionisants Émis par unc autre waste or with any of them, or from ionizing source quelconque de rayonnements se radiations emitted by any other source of
trouvant dans une installation nucléaire. radiation inside a nuclear installation.
ii) «Installation nucléaire » signifie les ti) "Nuclear installation” means reacréacteurs å I'exception de ccux qui font tors other than those comprised in any partie d'un moyen de transport : les usines means of transport: factories for the manude préparation ou de fabrication de sub- facture or processing of nuclear substances nucléaires : les usines de sépara- stances: factories for the separation of isotion des isotopes de combustibles nu- topes of nuclear fuel: factories for the recléaires : les usines de traitement de com- processing of irradiated nuclear fuel: facilibustibles nucléaires irradiés: les installa- ties for the storage of nuclear substances tions de stockage de substances nucléaires other than storage incidental 10 the carå Fexeclusion du stockage de ces sub- riage of such substances; and such other stänces en cours de transport, ainsi que installations in which there are nuclear fuel toute autre installation dans laquelle des or radioactive products or waste as the combustibles nucléaires ou des produits ou Steering Committee for Nuclear Energy of des déchets radioactifs sont détenus et qui the Organisation (hereinafter referred to us serait désignée par le Comité de Direction the "Steering Committee”) shall from time de F'Energie Nucléaire de Organisation tö time determine: any Contracting Party (appelé ci-aprés Ile «Comité de Direc- may determine that two or more nuclear tion »): toute Partie Contractante peut dé- installations of once operator which are lo-
cider que seront considérées comme une cated on the same site shall, together with
installation nucliéaire unique, plusieurs in- -any other premises on that site where ra-
stallations nucléaires ayant le méme ex- dioactive material is held, be treated as a
länderna. särskilt beträffande skadeståndsan-
svar och försäkring mot atomrisker:
B. Sista stycket It preambeln ersättes av följande text: VILKA ÄRO övertygade om nödvändigheten att samordna de grundläggande be-
stämmelserna i de olika ländernas lagstiftning
avseende skyldigheten att ersätta sådana skador, samtidigt som dessa länder lämnas frihet
att på det nationella planet vidtaga de ytterli-
gare åtgärder som anses nödvändiga;
C. Artikel I (a) ersättes av följande text:
(a) I denna konvention förstås med
(i) ”En nukleär olycka” varje skadeorsakande händelse eiler serie av händelser med samma ursprung, om denna händelse
eller serie av händelser eller någon däräav
orsakad skada antingen härrör från eller är
ett resultat av de radioaktiva egeriskaperna
eller en kombination av de radioaktiva
egenskaperna med giftiga, explosivå eller
andra farliga egenskaper hos nhukleärt bränsle eller radioaktiva produkter eller avfallsämnen, eller härrör från eller är ett resultat av joniserande strålning, vilken utgått från annan strålningskälla inom atom-
anläggning.
fö) ”Nukleär anläggning” reaktorer med undantag av sådana som ingå i ett transportmedel; fabriker för tillverkning eller behandling av nukleära substanser; fa-
briker för separation av isotoper i nukleärt
bränsle: fabriker för bearbetning av bestrålat nukleärt bränsle; anläggningar för förvaring av nukleära substanser med undantag av tillfällig förvaring under transport: samt andra anläggningar i vilka nukleärt
bränsle eller radioaktiva produkter eller avfallsämnen förvaras. under förutsättning
att organisationens styrelse för atomenergi (nedan kallad ”styrelsen”") beslutar härom;
fördragsslutande part får besluta att två el-
ler flera nukleära anläggningar med samma innehavare som är belägna inom samma område skall, jämte annan anläggning inom detta område i vilken radioaktivt material finnes, anses som en nukleär anläggning.
ploitant et se trouvant sur le méme site. single nuclear installation. ainsi que toute autre installation sur ce site ou sont détenues des matieéres. radioaclives.
iii) « Combustibles nucléaires » signifie fi) "Nuclear fuel” means fissionable
les matiéres fissiles comprenant I'uranium material in the form of uranium metal, alsous forme de métal, d'alliage ou de com- loy. or chemical compound (including naposé chimique (y compris luranium na- tural uranium), plutonium metal, alloy, or turel), le plutonium sous forme de métal. chemical compound, and such other fisd'alliage ou de composé chimique ct toute sionable material as the Steering Commit-
autre matiére fissile qui serait désignée par tee shall from time to time determine.
le Comité de Direction.
iv) « Produits ou déchets radioactifs » fiv) "”Radioactive products or waste”
signifie les matieres radioactives produites means any radioactive material produced ou rendues radioactives par exposition aux in or made radioactive by exposure to the radiations résultant des opérations de pro- radiation incidental to the process of pro-
duction ou d'utilisation de combustibles ducing or utilizing nuclear fuel, but does
nucléaires. å Fexclusion, d'une part, des not include t1) nuclear fuel, or (2) radioisocombustibles nucléaires et, dautre part. topes outside a nuclear installation which
Jorsqu'ils se trouvent en dehors d'une in- have reached the final stage of fabrication
stallation nucléaire, des radioisotopes par- so as to be usable for any industrial. com-
venus au dernier stade de fabrication qui mercial, agricultural. medical, scientific or sont susceptibles d'étre utilisés å des fins educational purpose. industrielles, commerciales, agricoles, mé-
dicales, scientifiques ou d"enseignement.
Vv) « Substances nucléaires » signifie les fv) "Nuclear substances” means nucombustibles nucléaires (å I'exclusion de clear fuel (other than natural uranium and
Furanium naturel et de 'uranium appauvri) other than depleted uranium) and radioac-
et les produits ou déchets radioactifs. tive products or waste.
vi) « Exploitant » d'une installation nu- (vi) "Operator" in relation to a nuclear cléaire signifie la personne désignée ou re- installation means the person designated or connuc par l'autorité publique compétente recognised by the competent public aucomme I'exploitant de cette installation nu- thority as the operator of that installation. cléaire.
D. Le paragraphe fa) de Farticle 3 est rem- D. Paragraph ta) of Article 3 shall be replacé par le texte sutvant: placed by the following text: a) C'exploitant d'une installation nu- fa) The operator of a nuclear installation cléaire est responsable conformément å la shall be liable, in accordance with this Con-
présente Convention: vention, for:
i) de tout dommage aux personnes ; et fi) damage to or loss of life of any per-
son: and |
ii) de tout dommage aux biens, å I exclu- (ii) damage to or loss of any property sion other than
1. de PFinstallation nucléaire elle- 1. the nuclear installation itself and
méme et des autres installations nu- any other nuclear installation. including
cléaires, méme en cours de construction, a nuclear installation under construc-
qui se trouvent sur le site oå est implan- tion, on the site where that installation is
tée cette installation : located; and
2. des biens qui se trouvent sur ce 2. any property on that same site
méme site et qui sont ou doivent étre which is used or to be used in connection
utilisés en rapport avec I'une ou l'autre with any such installation,
de ces installations.
(öl) ”Nukleärt bränsle” klyvbart mate-
rial innehållande uran i form av metall, le-
gering eller kemisk förening (därunder in-
begripet naturligt uran), plutonium i form
av metall, legering eller kemisk förening samt annat klyvbart material som styrelsen
från tid till annan bestämmer.
(iv) ”Radioaktiva produkter = eller
avfallsämnen” radioaktiva material som bildats eller gjorts radioaktiva genom bestrålning i samband med framställning eller
användning av nukleärt bränsle, med un-
dantag av (1) nukleärt bränsle och (2) ra-
dioisotoper utanför nukleär anläggning vilka gjorts färdiga att användas för indu-
striellt,, kommersiellt, jordbrukstekniskt. medicinskt eller vetenskapligt ändamål el-
ler för undervisningsändamål.
(+) ”Nukleära substanser” — nukleärt bränsle (med undantag av naturligt eller utarmat uran) samt radioaktiva produkter eller avfallsämnen.
(vi) "Innehavare av nukleär anläggning” den person som av behörig myndighet förklarats vara eller erkännes såsom
anläggningsinnehavare:
D. Artikel 3 (a) ersättes av följande text:
(a) Innehavaren av en nukleär anläggning skall vara ansvarig enligt denna konvention för
i) skada på person och
ii) skada på eller förlust av egendom med undantag av
1) den nukleära anläggningen och an-
nan nukleär anläggning, däri inbegripet nukleär anläggning under uppförande,
som är belägen inom samma område som
ifrågavarande atomanläggning och
2) sådan egendom inom detta område
som användes eller är avsedd att använ-
das i förbindelse med sådan anläggning,
s'il est établi que ce dommage (appelé ci- upon proof that such damage or loss thereinaprås le « dommage ») est causé par un acet- after referred to as damage”) was caused by
dent nucléaire survenu dans cette installa- a nuclear incident in such installation or in-
tion. ou mettant en jeu des substances nu- volving nuclear substances coming from such cléaires provenant de cette installation. sous installation. except as otherwise provided for réserve des disposition de V'article 4. in Article 4.
E. Le paragraphe fc) de Varticle 3 est E. Paragraph (fc) of Article 3 shall be reabrogé. pealed.
F. Le paragraphe fc) de Varticle 4 est rem- F. Paragraph (c) of Article 4 shall be re-
placé par le texte suivant: placed by the following text:
c) C'exploitant responsable conformé- (cec) The operator liable in accordance with ment å la présente Convention doit remettre this Convention shall provide the carrier with au transporteur un certificat délivré par ou a certificate issued by or on behalf of the pour Je compte de F'assureur ou de toute insurer or other financial guarantor furnishautre personne ayant accordé une garantie ing the security required pursuant to Article
financiére conformément å Farticle 10. Tou- 10. However, a Contracting Party may ex-
tefois, une Partie Contractante peut écarter clude this obligation in relation to carriage cette obligation pour les transports se dérou- which takes place wholly within its own terri-
lant exclusivement å I'intérieur de son terri- tory. The certificate shall state the name and
toire. Le certificat doit énoncer le. nom et address of that operator and the amount, type F'adresse de cet exploitant ainsi que le mon- and duration of the security, and these statetant, le type et la durée de la garantie. Les ments may not be disputed by the person by
faits Énoncés dans le certificat ne peuvent whom or on whose behalf the certificate was étre contestés par la personne par laquelle ou issued. The certificate shall also indicate the
pour le compte de laquelle il a été délivré. Le nuclear substances and the carriage in re-
certificat doit également désigner les sub- spect of which the security applies and shall
stances nucléaires et Mitinéraire couverts par include a statement by the competent public la garantie et comporter une déclaration de authority that the person named is an opera- Fautorité publique compétente que la per- tor within the meaning of this Convention. sonne visée est un exploitant au sens de la présente Convention.
G. Le paragraph (c) de Varticle 5 est rem- G. Paragraph fc) of Article 5 shall be replacé par le texte suivant: placed by the following text:
ce) Si les combustibles nucléaires, produits fc) If the nuclear fuel or radioactive proou déchets radioactifs mis en jeu dans un ducts or waste involved in a nuclear incident
accident nucléaire ont été détenus dans plu- have been in more than one nuclear installasieurs installations nucléaires et ne sont pas tion and are not in a nuclear installation at the détenus dans une installation nucléaire au time damage is caused, no operator other moment ob le dommage est causé, aucun ex- than the operator of the last nuclear installa-
ploitant autre que Uexploitant de la derniere tion in which they were before the damage installation nuciéaire dans laquelle ils ont été was caused or an operator who has subsedétenus avant que le dommage ait é1téÉ causé, quently taken them in charge. or has assumed ou que Fexploitant qui les a pris en charge Hability therefor pursuant to the express
ultérieurement ou en a assumé la responsabi- terms of a contract in writing shall be liable lité aux termes d'un contrat écrit, n'est re- for the damage. sponsable du dommage.
allt under förutsättning att sådan skada eller förlust (nedan kallad ”skada” eller ”skadan”) visas ha orsakats av en nukleär olycka i denna nukleära anläggning eller av en nu-
kleär olycka. vid vilken medverkat nukleära
substanser som kommo från denna nukleära
anläggning, med förbehåll dock för vad som föreskrives i artikel 4.
E. Artikel 3 (c) upphäves.
F. Artikel 4 (c) ersättes av följande text:
(c) Den anläggningsinnehavare som är an-
svarig enligt denna konvention skall tillhandahålla transportören ett certifikat, utställt av försäkringsgivaren eller den som ställt annan
ekonomisk garanti enligt artikel 10 eller på dennes vägnar. Fördragsslutande part får emellertid göra undantag från denna förpliktelse såvitt gäller transport som äger rum helt
och hållet inom sitt eget område. Certifikatet skall innehålla uppgift om anläggningsinneha-
varens namn och adress samt säkerhetens belopp, art och varaktighet: dessa uppgifter få ej motbevisas av den som utställt certifikatet eller den på vilkens vägnar det utställts.
Certifikatet skall också ange det nukfeära ma-
terial som försäkringen eller garantin avser samt innehålla förklaring av behörig myndighet i anläggningsstaten att den person vilken
angivits som anläggningsinnehavare är inne-
havare av nukleär anläggning i konventionens mening.
G. Artikel 5 (c) ersättes av följande text:
(c) Om nukleärt bränsle eller radioaktiva produkter eller avfallsämnen, som medverkat vid en nukleär olycka, funnits i flera än en nukleär anläggning men icke finnas i en sådan anläggning vid den tidpunkt då skadan orsakas. åvilar ansvarigheten ingen annan än innehavaren av den anläggning i vilken ämnena senast funnos före sagda tidpunkt eller. om ämnena efter att ha förts från denna anlägg-
ning tagits i förvar av eller ansvarigheten en-
ligt uttryckliga villkor i ett skriftligt avtal övertagits av annan anläggningsinnehavare, den sistnämnde.
H. Le paragraphe fc) de Varticle 6 est rem- H. Paragraph fc) of Article 6 shall be replacé par le texte suivant: placed by the following text:
c) i) Aucune disposition de la présente (ce) fi) Nothing in this Convention shall af- Convention n'affecte la responsabilité: fect the liability:
1. de toute personne physique qui, par 1. of any individual for damage caused
un acte ou une omission procédant de Iin- by a nuclear incident for which the operatention de causer un dommage. a causé un tor, by virtue of Article 3 (a) (ii) (1) and (2)
dommage résultant d'un accident nucléaire or Article 9, is not liable under this Con-
dont I'exploitant, conformément å Varticle vention and which results from an act or
3 (a) (i) (1) et (2) ou å Particle 9, n'est pas omission of that individual done with intent
responsable en vertu de la présente Con- to cause damage: vention:
2. de la personne dåment autorisée ä ex- 2. of a person duly authorized to operate
ploiter un réacteur faisant partie d'un a reactor comprised in a means of transport
moyen de transport pour un dommage for damage caused by a nuclear incident
causé par un accident nucléaire, lorsqu'un when an operator is not liable for such
exploitant n'est pas responsable de ce damage pursuant to Article 4 fa) (iii) or (b)
dommage en vertu de PFarticle 4 fa) iii) ou (iii).
(b) (iii).
ii) L'exploitant ne peut étre rendu respon- (it) The operator shall incur no lNability sable, en dehors de la présente Convention. outside this Convention for damage: caused d'un dommagce causé par un accident nu- by a nuclear incident. cléaire.
I. Le paragraphe (b) de Varticke 7 est rem- I. Paragraph (b) of Article 7 shall be replaced placé par le texte suivant: by the following text:
hb) Le montant maximum de la responsabi- (b) The maximum liability of the operator
lité de Fexploitant pour les dommages causés in respect of damage caused by a nuclear par un accident nucléaire est fixé å incident shall be 15.000.000 Special Drawing 15.000.000 de droits de tirage spéciaux tels Rights as defined by the International Monequ'ils sont définis par le Fonds Monétaire tary Fund and used by it for its own opera- International et utilisés par lut pour ses tions and transactions (hercinafter referred to propres opérations ct transactions (appelés as "Special Drawing Rights"). However, ci-aprés « droits de tirage spéciaux »). Cependant,
i) un autre montant plus ou moins élevé fi) any Contracting Party, taking into ac- | peut étre fixé par la législation d'une Partie count the possibilities for the operator of
Contractante, compte tenu de Ila possibilité obtaining the insurance or other financial
pour Fexploitant d"obtenir I'assurance ou security required pursuant 10 Article 10.
une autre garantie financieére requise å I'ar- may establish by legislation a greater or
ticle 10: lesser amount:
ii) une Partie Contractante peut d"autre (ti) any Contracting Party, having regard
part fixer, eu égard å la nature de Iinstalla- 10 the nature of the nuclear installation or
tion nucléaire vu des substances nucléaires the nuclear substances involved and to the
en cause et aux conséquences prévisibles likely consequences of an incident originat-
d'un accident les mettant en jeu. un mon- ing therefrom, may establish a lower
tant moins élevé. amount, sans toutefois que les montants ainsi fixés provided that in no event shall any amounts
puissent étre inférieurs å 5.000.000 de droits so established be less than 5.000,000 Special
de tirage spéciaux. Les montants prévus au Drawing Rights. The sums mentioned above présent paragraph peuvent étre convertis en may be converted into national currency in monnaie nationale en chiffres ronds. round figures.
H. Artikel 6 (c) ersättes av följande text:
(c) (i) Ingen bestämmelse i denna konven-
tion skall inverka på ansvarigheten 1. för fysisk person beträffande sådan
skada orsakad av en nukleär olycka för vilken anläggningsinnehavaren på grund av artikel 3 (a) (1) (1 och (2) eller artikel 9 icke är ansvarig enligt denna konvention
och vilken framkallats genom uppsåtligt
handlande eller uppsåtlig underlåtenhet av
en sådan person;
2. för en person, som vederbörligen be-
myndigats att driva en reaktor ingående i ett transportmedel beträffande sådan skada genom en nukleär olycka för vilken anläggningsinnehavaren icke är ansvarig enligt artikel 4 (a) (iii) eller (b) (iii).
(ii) Innehavaren av en nukleär anläggning är icke ansvarig enligt andra bestämmelser än dem som innefattas i denna konvention för skada orsakad av en nukleär olycka.
I. Artikel 7 (b) ersättes av följande text:
(hb) Maximibeloppet för anläggningsinne-
havarens ansvarighet i anledning av skador
orsakade av en nukleär olycka utgör 15 miljoner särskilda dragningsrätter såsom dessa definieras av Internationella valutafonden och användes för dess verksamhet och transaktioner (i det följande benämnda "särskilda
dragningsrätter”). Fördragsslutande part får
emellertid :
(i) under hänsynstagande till möjligheten för anläggningsinnehavaren att erhålla
försäkring eller annan ekonomisk garanti
enligt artikel 10: sin lagstiftning föreskriva
ett högre eller lägre belopp;
fil) med hänsyn till karaktären hos den nukleära anläggningen eller de nukleära
substanserna och till de sannolika följderna
av en olycka som härrör från anläggningen eller substanserna. föreskriva ett lägre belopp.
varvid dock sådant belopp icke i något fall får
understiga 5 miljoner särskilda dragningsrätter. Nu angivna belopp få konverteras till
nationell valuta i runda tal.
J. Le paragraphe fc) de Farticle 7 est rem- J. Paragraph (c) of Article 7 shall be replaced
placé par le texte suivant: by the following 1ext:
ec) La réparation des dommages causés au (ec) Compensation for damage caused to moyen de transport sur lequel les substances the means of transport on which the nuclear nucléatires en cause se trouvent au moment substances involved were at the time of the de I'accident nucléaire ne peut avoir pour nuclear incident shall not have the effect of
effet de réduire la responsabilité de Vexploi- reducing the ability of the operator in re-
tant pour les autres dommages å un montant spect of other damage to an amount less than
inférieur soit å 5.000.000 de droits de tirage either 5,000,000 Special Drawing Rights, or spéciaux, soit au montant plus élevé fixé par any higher amount established by the legisla-
la légistation d"une Partie Contractante. tion of a Contracting Party.
K. Le paragraphe (d) de I'article 8 est rem- K. Paragraph (d) of Article 8 shall be replacé par le texte suivant: placed by the following text: d) Dans les cas prévus å V article 13 (c) (ii, td) Where the provisions of Article 13 (c)
il n'y a pas de déchéance de action en répa- (ii) are applicable, the right of compensation ration si, dans les délais prévus aux para- shall not, however, be extinguished if, within graphes (a), (b) et (c) du présent article, the time provided for in paragraphs (u), (b).
and fc) of this Article,
i) une action a été intentée, avant que le (i) prior to the determination by the Tri-
Tribunal visé å Particle 17 n'ait pris une bunal referred 10 in Article 17, an action
décision, devant F'un des tribunaux entre has been brought before any of the courts
lesquels ledit Tribunal peut choisir; si le from which the Tribunal can choose: if the Tribunal désigne comme tribunal compé- Tribunal determines that the competent
tent, un autre tribunal que celui devant le- court is a court other than that before
quel Paction a déja été intentée, il peut which such action has already been fixer un délai dans lequel Vaction doit étre brought, it may fix a date by which such intentée devant le tribunal compétent ainsi action has to be brought before the compedésigné ; tent court so determined; or |
ii) une demande a été introduite auprés fi) a request has been made to a Con-
d'une Partie Contractante intéressée en tracting Party concerned to initiate a deter-
vue de la désignation du tribunal compé- mination by the Tribunal of the competent
tent par Ile Tribunal conformément å Parti- court pursuant to Article 13 (c) (i) and an
cle 13 (ce) (ii), å condition qu'une action soit action is brought subsequent to such deter-
intentée aprås cette désignation dans le dé- mination within such time as may be fixed
lai qui serait fixé par ledit 'Tribunal. by the Tribunal.
L. Le paragraphe (6) de Varticle 15 est rem- L. Paragraph (b) of Article 15 shall be replacé par le texte suivant: placed by the following text:
b) Pourla part des dommages dont la répa- (b) In so far as compensation for damage
ration proviendrait d'une intervention finan- involves public funds and is in excess of the ciére mettant en jeu des fonds publics et qui 5,000,000 Special Drawing Rights referred to
excéderait le montant minimum de 5.000.000 in Article 7, any such measure in whatever de droits de tirage spéciaux prévu å article form may be applied under conditions which 7, I'application de ces mesures, quelle que may derogate from the provisions of this soit leur forme, pourrait étre soumise å des Convention. conditions particuligres dérogeant aux dispositions de la présente Convention.
J. Artikel 7 (c) ersättes av följande text:
fa) Ersättning för skada på det transportmedel på vilket ifrågavarande nukleära substanser befunno sig vid tidpunkten för den nukleära olyckan får icke i något fall leda till att anläggningsinnehavarens skyldighet att utge ersättning för andra skador kommer att avse lägre belopp än 5 miljoner särskilda dragningsrätter eller det högre belopp som föreskrives i fördragsslutande parts lagstiftning.
K. Arntikel 8 (d) ersättes av följande text:
(d) I fall som avses i artikel 13 (c) (ii) förloras icke talerätten om, inom den frist som anges under (a), (b) och (c) i denna artikel,
(i) innan beslut meddelats av den inter-
nationella domstol varom stadgas i artikel
17 talan väckts vid en av de domstolar
bland vilka den internationella domstolen
äger välja; utser den internationeHa dom-
stolen som behörig domstol annan domstol
än den vid vilken talan redan väckts, äger
den internationella domstolen bestämma
en frist inom vilken talan skall väckas vid
den domstol som sålunda angivits som be-
hörig; eller
(ii) hemställan gjorts hos någon för-
dragsslutande part att den skall begära hos
den internationella domstolen att behörig
domstol utses enligt artikel 13 (c) (ii) samt,
sedan den internationella domstolen med-
delat sitt beslut, talan väckts inom tid som
bestämts av sistnämnda domstol.
L. Artikel 15 (b) ersättes av följande text:
(b) I den mån allmänna medel tagas i anspråk för ersättningar utöver det belopp om 5 miljoner särskilda dragningsrätter som anges i artikel 7, få åtgärder i sådant hänseende, oberoende av vilken form de erhålla, genomföras under villkor som avvika från vad som föreskrives i denna konvention.
6 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 163
0¶I a) Entre les Parties au présent Protocole, fu)The provisions of this Protocol shall. as
les dispositions dudit Protocole font partie between the Parties thereto, form an integral intégrante de la Convention du 29 juitlet 1960 part of the Convention on Third Party Liab-
sur la Responsabilité Civile dans le Domaine ility in the Field of Nuclear Energy of 29th
de I'Energie Nucléaire telle qu'elle a été July 1960, as amended by the Additional Pro-
amendée par le Protocole Additionnel du 28 tocol of 28h January 1964 (hereinafter re-
janvier 1964 (appelée ci-aprés la « Conven- ferred to as the ”Convention"'), which shall tion ») qui sera dénommée « Convention du be known as the "Convention on Third Party 29 juillet 1960 sur la Responsabilité Civile Liability in the Field of Nuclear Energy of dans Ile Domaine de FEnergie Nucléaire 291h July 1960, as amended by the Additional
amendée par Ile Protocole Additionnel du 28 Protocol of 28th January 1964 and by the janvier 1964 et par le Protocole du —=—=- Protocol of — — — 1981". 1981. » hb) Le présente Protocole sera ratifié ou (b) This Protocol shall be ratified or con-
confirmé. Les instruments de ratification du firmed. Instruments of ratification of this présent Protocol seront déposés aupres du Protocol shall be deposited with the Secre- Secrétaire Général de N'Organisation de Co- tary-Genceral of the Organisation for Econo-
opération et de Développement Economi- mic Co-operation and Development. Where
ques : le cas échéant, la confirmation du pré- there is a confirmation of this Protocol, it sent Protocole lui sera notifice. shall be notified to him.
c) Les Signataires du présent Protocole (c) The Signatories of this Protocol who qui ont déjå ratifié la Convention, s'engagent have already ratified the Convention under-
å ratifier ou å confirmer aussitöt que possible take to ratify or to confirm this Protocol as
le présent Protocole. Les autres Signataires soon as possible. The other Signatories of du présent Protocole s'engagent å le ratifier this Protocol undertake to ratify it or to conou å le confirmer en méme temps qu'ils rati- firm it'at the same time as they ratify the
fieront la Convention. Convention. d) Le présent Protocole sera ouvert å Vad- td) This Protocol shall be open for acces-
hésion conformément aux dispositions de sion in accordance with the provisions of Ararticle 21 de Ia Convention. Aucune adhé- ticle 21 of the Convention. Accessions to the
sion å la Convention ne sera regue si elle Convention will be' accepted only if they are
n'est accompagnée d'une adhésion au pre- accompanied by accession to this Protocol. sent Protocole.
e) Le pråsent Protocole entrera en vigueur te) This Protocol shall come into force in conformément aux dispositions de Particle 20 accordance with the provisions of Article 20 de la Convention. of the Convention.
ff) Le Secrétaire Général de I' Organisation ff) The Secretary-General of the Organisade Coopération et de Développement Econo- tion for Economic Co-operation and Dev-
miques donnera communication å tous les elopment shall give notice to all Signatories
Signataires, ainsi qu'aux Gouvernements ad- and aceeding Governments of the receipt of
hérents, de la réception des instruments de any instrument of ratification or accession
ratification et d”adhésion ainsi que de la noti- and of the receipt of any confirmation. fication des confirmations.
EN FOI DE QUOI les Plénipotentiaires IN WITNESS WHEREOF, the under-
soussignés, dåment habilités, ont apposé signed Plenipotentiaries, duly empowered, leurs signatures au bas du présent Protocole. have signed this Protocol.
FAIT å Paris, le — — — 1981, en frangais, DONE at Paris, this —-—-— 1981 in the
en allemand, en anglais, en espagnol, en itali- English, Dutch, French, German, Italian and en et en néerlandais, les six textes faisant Spanish languages, the six texts being equally
I
fa) I förhållandet mellan de stater som ha tillträtt detta protokoll utgöra bestämmelserna i protokollet en integrerande del av konventionen den 29 juli 1960 om skadeståndsan-
svär på atomenergins område i dess lydelse
enligt tilläggsprotokollet den 28 januari 1964 (i det följande benämnd konventionen), och konventionen skall betecknas ”konventionen den 29 juli 1960 om skadeståndsansvar på
atomenergins område i dess lydelse enligt tillläggsprotokollet den 28 januari 1964 och pro-
tokollet den — — — 1981".
(b) Detta protokoll skall ratificeras eller
bekräftas. Instrument avseende ratifikation
av protokollet skall deponeras hos generalsekreteraren i Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling. Såvitt gäller bekräftelse av protokollet skall underrättelse
om bekräftelsen lämnas till denne.
fe) De stater som underteckna detta proto-
koll och som redan ha ratificerat konventionen förbinda sig att ratificera eller bekräfta
detta protokoll så snart som möjligt. Övriga
stater som underteckna detta protokoll för-
binda sig att ratificera eller bekräfta det samtidigt som de ratificera konventionen.
fd) Detta protokoll är öppet för anslutning
enligt artikel 21 i konventionen. Anslutning
till konventionen godtages endast om den sker i förbindelse med anslutning till detta
protokoll.
fe) Detta protokoll träder i kraft enligt artikel 20 i konventionen.
(f) Generalsekreteraren i Organisationen
för ekonomiskt samarbete och utveckling skall underrätta alla signatärmakter och anslutna regeringar om mottagandet av varje
ratifikations- eller anslutningsinstrument och
om mottagandet av varje underrättelse avseende bekrättelse.
TILL BEKRÄFTELSE VARPÅ under-
tecknade befullmäktigade och vederbörligen
bemyndigade ombud ha undertecknat detta
protokoll.
SOM SKEDDE i Paris den — — — 1981 på engelska, franska, holländska, italienska,
spanska och tyska språken, med lika vitsord
Prop. 1981/82: 163 : 84
également foi, en un seul exemplaire qui sera authoritative, in a single copy which shall be déposé auprés du Secrétaire Général de I'Or- deposited with the Secretary-General of the
ganisation de Coopération et de Développe- Organisation for Economic Co-operation and
ment Economiques qui en communiquera Development by whom certified copies will une copie certifiée conforme å tous les Signa- be communicated to all Signatories and actaires et aux Gouvernements adhérents. ceding Governments.
för texterna på vart och ett av språken. i ett
exemplar, som skall deponeras hos Organisationens för ckonomiskt samarbete och utveckling gencralsekreterare, vilken skall tillställa alla signatärmakter och anslutna regeringar bestyrkta avskrifter därav.
Bilaga 2
Ändringsprotokoll till konventionen den 31 januari 1963 utgörande tillägg till Pariskonventionen den 29 juli 1960 om skadeståndsansvar på atomenergins område i dess lydelse enligt tilläggsprotokoll den 29 januari 1964
Protocole portant modification de la Con- Protocol to Amend the Convention of 31st
vention du 31 janvier 1963 complémen- January 1963 Supplementary to the Paris
taire å la Convention de Paris du 29 juillet Convention of 29th Juli 1960 on Third
1960 sur la responsabilité Civile dans 1e Party Liability in the Field of Nuclear En- Domaine de P Energie Nucléaire, amendée ergy, as Amended by the Additional Propar le Protocole Additionnel du 28 janvier tocol of 28th Januari 1964
LES GOUVERNEMENTS de la Républi- THE GOVERNMENTS of the Federal Reque fedérale d'Allemagne, de la République public of Germany, the Republic of Austria, d'Autriche, du Royaume de Belgique, du the Kingdom of Belgiutn, the Kingdom of Royaume de Danemark, du Royaume de Denmark, the Kingdom of Späin, the Repub- I'Espagne, de ia République de Finlande, de lic of Finland, the French Republic, the Itala République Frangaise, de la République lian Republic, the Grand Duchy of Luxem- Halienne, du Grand-Duché de Luxembourg, bourg, the Kingdom of Norway. the Kingdu Royaume de Norveége, du Royaume des dom of the Netherlands, the United Kingdom Pays-Bas, du Royaume de Grande-Bretagne of Great Britain and Northern Ireland, the et d"Irlande du Nord, du Royaume de Suéde Kingdom of Sweden and the Swiss Confedeet de la Confédération Suisse, ration,
CONSIDERANT que certaines disposi- CONSIDERING that certain provisions of tions de la Convention du 29 juitlet 1960 sur la the Convention of 29th July 1960 on Third responsabilité civile dans le domaine de Party Liability in the Field of Nuclear En- I'énergie nucléaire, amendée par Ile Protocole ergy, as amended by the Additional Protocol Additionnel du 28 janvier 1964. ont été modi- of 28th January 1964 have been amended by fiées par le Protocole conclu å Paris, le — —- — the Protocol concluded at Paris on — — — and dont ils sont Signataires, of which they are Signatories,
CONSIDERANT qu'il est souhaitable de CONSIDERING that it is desirable to modifier tgalement la Convention du 31 jan- amend also the Convention of 31st January vier 1963 complémentaire å la Convention de 1963 Supplementary to the Paris Convention Paris du 29 juillet 1960, amendée par te Proto- of 29th July 1960, as amended by the Addicole Additionnel du 28 janvier 1964, tional Protocol of 28th January 1964,
SONT CONVENUS de ce qui suit: HAVE AGREED as follows:
1 1
La Convention du 31 janvier 1963 complé- The Convention of 3lIst January 1963 mentaire å la Convention de Paris du 29 juil- Supplementary to the Paris Convention of let 1960 sur la responsabililé civile dans le 29th July 1960 on Third Party Liability in the domaine de I'énergie nucléaire, telle qu'elle a Field of Nuclear Energy, as amended by the été amendée par le Protocole Additionnel du Additional Protocol of 28th January 1964 28 janvier 1964, est modifiée comme suit : shall be amended as follows:
A. Le deuxietme paragraphe du préambule A. The second paragraph of the Preamble est remplacé par le texte suivant: shall be replaced by the following text:
PARTIES å la Convention du 29 juiltet BEING PARTIES to the Convention of
(Översättning)
Ändringsprotokoll till konventionen den
31 januari 1963 utgörande tillägg till Pariskonventionen den 29 juli 1960 om ska-
deståndsansvar på atomenergins område i dess lydelse enligt tilläggsprotokoll den 28
januari 1964
REGERINGARNA i Förbundsrepubliken
Tyskland. Republiken Österrike, Konungari-
ket Belgien, Konungariket — Danmark, Konungariket Spanien, Republiken Finland, Franska: republiken, Italienska republiken, Storhertigdömet Luxemburg. Konungariket Norge. Konungariket Nederländerna, Det Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, Konungariket Sverige och Schweiziska edsförbundet:
VILKA BEAKTA att vissa bestämmelser i konventionen den 29 juli 1960 om skadeståndsansvar på atomenergins område i dess lydelse enligt tilläggsprotokollet den 28 januari 1964, ha ändrats genom protokoll avslutat i Paris den — — — som de ha undertecknat,
VILKA ANSE att det är önskvärt att ändra också konventionen den 31 januari 1963. utgörande tillägg till Pariskonventionen den 29 juli 1960 i dess lydelse enligt tilläggsprotokollet den 28 januari 1964,
HA ÖVERENSKOMMIT om följande:
I
Konventionen den 31 januari 1963 utgörande tillägg till Pariskonventionen den 29 juli 1960 om skadeståndsansvar på atomenergins område i dess lydelse enligt tilläggsprotokollet den 28 januari 1964 skall ändras enligt följande:
A. Andra stycket i preambeln ersättes av följande text: -
VILKA ARO ANSLUTNA till konven-
1960 sur Ila responsabilité civile dans le do- 29th July 1960 on Third Party Liability in the maine de M'énergie nucléaire, conclue dans le Field of Nuclear Energy, concluded within cadre de Organisation Européenne de Coo- the framework of the Organisation for Europération Economique devenue P' Organisation pean Economic Co-operation, now the Orgade Coopération et de Développement Econo- nisation for Economic Co-operation and De-
miques et telle qu'elle a été modifiée par le velopment. and as amended by the Addi-
Protocole Additionnel conclu å Paris, le 28 tional Protocol concluded at Paris, on 28th
janvier 1964 et par le Protocole conclu å Pa- January 1964 and by the Protocol concluded
ris, le — — — (ci-aprés dénommée « Conven- at Paris on — — — (hereinafter referred 10 as tion de Paris »): the "Paris Convention”):
B. Le paragraphe b) de Particle 2 est rem- B. Paragraph b) of Article 2 shall be replaced
placé par le texte suivant: by the following text:
b) Tout Signataire ou Gouvernement ad- b) Any Signatory or acceding Government hérent å la Convention peut, au moment de la may, al the time of signature of or accession
signature de la présente Convention ou de to this Convention or on the deposit of its
son adhésion å celle-ci ou au moment du dé- instrument of ratification. declare that. for pöt de son instrument de ratification. dé- the purposes of the application of paragraph
clarer qu'il assimile å ses propres ressortis- a) it) 3) of this Article, individuals or certain sants, aux fins de l'application du paragraphe categories thereof, considered under its law
a) ii) 3) ci-dessus, les personnes physiques as having their habitual residence in its terriqui ont leur résidence habituelle sur son terri- tory, are asstimilated to its own nationals. toire au sens de sa législation, ou certaines.
calégories d"entre elles.
C. L'article 3 est remplacé par le texte sui- C. Article 3 shall be replaced by the follow-
vant: ing text:
Article 3 Article 3
a) Dans les conditions fixées par la pråé- a) Under the conditions established by
sente Convention, les Parties Contractantes this Convention, the Contracting Parties un-
s'engagent å ce que la réparation des dom- dertake that compensation in respect of the
mages visés å I'articie 2 soit effectuée å con- damage referred to in Article 2 shall be procurrence d'un montant de 300 millions de vided up to the amount of 300 million Special droits de tirage spéciaux par accident. Drawing Rights per incident.
hb) Cette réparation est effectuée : b) Such compensation shall be provided:
i) å concurrence d'un montant au moins i) up to an amount of at least 5 million
égal å 5 millions de droits de tirage spé- Special Drawing Rights, out of funds pro-
ciaux. fixé å cet effet en vertu de la législa- vided by insurance or other financial secution de la Partie Contractante sur le terri- rity. such amount to be established by the
toire de laquelle est située installation nu- legislation of the Contracting Party in
cléaire de Fexploitant responsable, au whose territory the nuclear installation of
moyen de fonds provenant d'une assu- the operator liable is situated:
rance ou d'une autre garantie financiere :
ii) entre ce montant et 175 millions de ii) between this amount and 175 million
droits de tirage spéciaux, au moyen de Special Drawing Rights, out of public fonds publics å allouer par la Partie Con- funds to be made available by the Contractante sur le territoire de laquelle est tracting Party in whose territory the nusituée I'installation nucléaire de Vexploi- clear installation of the operator liable is
tant responsable : situated:
iii) entre 175 et 300 millions de droits de iii) between 175 million and 300 million tirage spéciaux. au moyen de fonds publics Special Drawing Rights. out of public å allouer par les Parties Contractantes se- funds 10 be made available by the Con-
tionen den 29 juli 1960 om skadeståndsansvar på atomcenergins område, avslutad inom organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete, numera organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, i dess lydelse enligt det i Paris den 28 januari 1964 avslutade tilläggsprotokollet och det i Paris den ——-— avslutade protokollet ti det föl-
Jande benämnd ”Pariskonventionen”');
B. Artikel 2 (b) ersättes av följande text:
(b) Stat som undertecknar eller ansluter
sig till denna konvention äger vid tiden för
undertecknandet eller anslutningen till konventionen eller vid deponerandet av sitt ratifikationsinstrument avge förklaring, att vid
tillämpning av bestämmelserna under (a) (11) 3 i denna artikel fysiska personer eller vissa kategorier av sådana personer. vilka enligt
den statens lagstiftning anses vara stadigvarande bosatta inom den statens område, skola jämställas med statens egna medborgare.
C. Artikel 3 ersättes av följande text:
Artikel 3
ta) Under de villkor som föreskrivas i denna konvention förbinda sig konventionsstaterna tillse att ersättning för sådan skada som avses i artikel 2 skall utgå med ett belopp av högst 300 miljoner särskilda dragningsrätter för varje olycka.
(b) Sådan ersättning skall tillhandahållas: fö) intill ett belopp av lägst 5 miljoner
särskilda dragningsrätter genom medel
som utgå ur försäkring eller annan ekono-
misk säkerhet; beloppet skall bestämmas
enligt lagen i den konventionsstat inom
vars område den ansvarige anläggningsin-
nehavarens nukleära anläggning är belä-
gen: fil) mellan detta belopp och ett belopp
av 175 miljoner särskilda dragningsrätter
av allmänna medel. vilka skola tillhanda-
hållas av den konventionsstat inom vars
område den nukleära anläggningen är belägen:
(i) mellan 175 miljoner och 300 mil-
joner särskilda dragningsrätter av allmänna
medel. vilka skola tillhandahållas av kon-
lon la clé de répartition prévue å Particlie tracting Parties according to the formula 12. for contributions specified in Article 12. c) A cet effet. chaque Partie Contractante c) For this purpose, each Contracting
doit : Party shall either:
i) soit fixer. conformément å I'article 7 i) establish the maximum liability of the de la Convention de Paris, le montant operator, pursuant to Article 7 of the Paris maximum de Ja responsabilité de P'exploi- Convention, at 300 million Special Draw-
tant å 300 millions de droits de tirage spé- ing Rights. and provide that such Hability
ciaux et disposer que cette responsabilité shall be covered by all the funds referred to
est couverte par I'ensemble des fonds visés in paragraph b) of this Article:
au paragraphe b) ci-dessus :
ii) soit fixer le montant de la responsabi- it) establish the maximum hability of the lité de Fexploitant a un niveau au moins operator at an amount at least equal to that
égal å celui qui est fixé conformément au established pursuant to paragraph b) i) of
paragraphe b) i) ci-dessus et disposer this Article and provide that, in excess of qu'au dela de ce montant et jusqu'å 300 such amount and up to 300 million Special millions de droits de tirage spéciaux, les Drawing Rights, the public funds referred
fonds publics visés au paragraphe b) i) et to in paragraph b) i) and ni) of this Article ill) ci-dessus sont alloués å un titre différ- shall be made available by some means
ent de celui d'une couverture de la respon- other than as cover for the liability of the
sabilité de l'exploitant : toutefois, elle ne operator, provided that the rules of subdoit pas porter atteinte aux regles de fond stance and procedure laid down in this
et de procédure fixées par la présente Con- Convention are not thereby affected.
vention. d) Les créances découlant de I'obligation d) The obligation of the operator to pav
pour I'exploitant de réparer des dommages compensation, interest or costs out of public ou de payer des intéréts et dépens au moyen funds made available pursuant to paragraphs des fonds aloués conformément aux para- b) ii) and iii, and f) of this Article shall only
graphes b) ii), ii) et f) du présent article ne be enforceable against the operator as and sont exigibles å son égard qu'au fur et äå me- when such funds are in fact made available.
sure de U'allocation affective de ces fonds.
e) Les Parties Contractantes s'engagent å e) The Contracting Parties. in carrying out ne pas faire usage dans I'exécution de la pré- this Convention, undertake not to make use sente Convention de la faculté prévue å I arti- of the right provided for in Article 15 b) of the cle 15 b) de la Convention de Paris d'édicter Paris Convention to apply special conditions:
des conditions particulieéres :
i) pour la réparation des dommages ef- i) in respect of compensation for damfectuée au moyen des fonds visés au para- age provided out of the funds referred to in graphe b) I ci-dessus: paragraph b) i) of this Article:
ii) en dehors de celles de la présente it) other than those laid down in this Convention, pour la réparation des dom- Convention in respect of compensation for mages effectuée au moyen des fonds pu- damage provided out of the public funds
blics visés au paragraphe b) ti) et iii) ci- referred to in paragraph b) ii) and ii) of this
dessus. Article. AN Les intéréts et dépens visés å article ff) The interest and costs referred to in Ar- 7 g) de la Convention de Paris sont payables ticle 7 &) of the Paris Convention are payable au dela des montants indiqués au paragraphe in addition to the amounts referred to in para-
b) ci-dessus. Dans la mesure ou ils sont al- graph b) of this Article and shall be borne in loués au titre d"une réparation payable sur les so far as they are awarded in respect of com-
fonds visés: pensation payable out of the funds referred to
mm: |
ventionsstaterna enligt de fördelnings-
grunder som närmare anges i artikel 12.
(ce) För nu angivna ändamål skall var och en av konventionsstaterna antingen
(i) bestämma anläggningsinnehavarens
ansvarighetsbelopp enligt artikel 7 i Paris-
konventionen till 300 miljoner särskilda
dragningsrätter samt föreskriva att hans
ansvarighet skall vara täckt av samtliga de
medel som omnämnas under (b) i denna artikel; eller
(ii) bestämma anläggningsinnehavarens
ansvarighet till ett belopp som motsvarar
lägst det belopp vilket fastställts enligt (b) (i) i denna artikel samt föreskriva, att över detta belopp och intill 300 miljoner
särskilda dragningsrätter de statsmedel
som omnämnas under (b) (ii) och (iii) i den-
na artikel skola tillhandahållas i annan
form än som täckning av anläggningsinnehavarens ansvarighet, dock att de materiel-
la reglerna och procedurreglerna i denna
konvention icke därigenom bli åsidosatta.
(d) Anläggningsinnehavarens = skyldighet
att betala skadestånd, ränta eller rättegångskostnader med statsmedel tillhandahållna en-
ligt bestämmelserna under (b) (ii) och (iii) samt (f) i denna artikel kan göras gällande
mot anläggningsinnehavaren endast om och
när dylika medel faktiskt ställts till förfogande.
(fe) Konventionsstaterna förbinda sig att
vid genomförande av denna konvention icke utnyttja den rätt som enligt artikel 15 (b) i Pariskonventionen tillkommer dem att tillämpå särskilda villkor
(i) i fråga om skadeersättning som utgår
av de medel som omförmälas under (b) ti) i
denna artikel; .
(ii) beträffande skadeersättning som ut-
går av statsmedel enligt bestämmelserna
under (b) (ii) och (ii) i denna artikel, om icke villkoren föreskrivits i denna konven-
tion.
(/) Sådan ränta och rättegångskostnad som avses i artikel 7 (g) i Pariskonventionen skall
erläggas 1 tillägg till de under (b) i denna arti-
kel nämnda beloppen och skall utges. till den del de äro hänförliga till ersättning som utgår
av medel som omförmälas
i) au paragraphe b) i) ci-dessus, ils sont i) paragraph b) i) of this Article, by the
å la charge de Pexploitant responsable : operator lable:
ii) au paragraphe b) i) ci-dessus, ils sont ii) paragraph b) i) of this Article, by the
a la charge de la Partie Contractante sur le Contracting Party in whose territory the
territoire de laquelle est située I' installation nuclear installation of that operator is sit-
nucléaire de cet exploitant ; uated: iii) au paragraphe b) iti) ci-dessus, ils iii) paragraph b) ni) of this Article, by
sont ä la charge de Iensemble des Parties the Contracting Parties together. Contractantes.
2) Au sens de la présente Convention, 2) For the purpose of this Convention.
« droit de tirage spécial » signifie le droit de "Special Drawing Right” means the Special tirage spåcial tel qu'tl est défini par Ice Fonds Drawing Rights as it is defined by the Inter-
Monétaire International. Les montants men- national Monetary Fund. The amounts mentionnés dans la présente Convention sont tioned in this Convention shall be converted convertis dans la monnaie nationale d"une into the national currency of a Contracting Partie Contractante suivant la valeur de cette Party in accordance with the value of that monnaie å la date de Iaccident å moins currency at the date of the incident, unless qu'une autre date ne soit fixée d'un commun another datc is fixed for a given incident by
accord pour un accident donné, par les Par- agreement between the Contracting Parties.
ties Contractantes. La valeur en droits de The equivalent in Special Drawing Rights of tirage spéciaux, de la monnaie nationale the national currency of a Contracting Party d'une Partie Contractante est calculée selon shall be calculated in accordance with the la méthode d"évaluation appliquée å la date method of valuation applied at the date in en question par le Fonds Monétaire Interna- question by the International Monetary Fund tional pour ses propres opérations et transac- för its own operations and transactions.
tions.
D. L'artiele 4 est remplacé par Ice texte sui- D. Article 4 shall be replaced by the followvant: ing text:
Article 4 Article 4
a) Si un accident nucléaire entraine un a If a nuckear incident causes damage dommage qui implique la responsabilité de which gives rise to liability of more than one plusieurs exploitants. le cumul des responsa- operator, the aggregate liability provided for bilités prévu å article 5 d) de la Convention in Article 5 d) of the Paris Convention shall de Paris ne joue, dans la mesure ot des fonds not, 10 the extent that public funds have to be publics visés å article 3 b) in et iii) doivent made available pursuant to Article 3 b) ii) and
étre alloués. qu'å concurrence d'un montant iii), exceed 300 million Special Drawing
de 300 millions de droits de tirage spéciaux. Rights.
b) Le montant global des fonds publics al- b) The total amount of the public funds loués en vertu de article 3 b) in et ii) ne peut made available pursuant to Article 3 b) i) and
dépasser, dans ce cas, la différence entre 300 it) shall not, in such event. exceed the differmillions de droits de tirage spéciaux et Ice total ence between 300 million Special Drawing
des montants déterminés pour ces exploi- Rights and the sum of the amounts estab-
tants, conformément å Farticle 3 b) 1 ou, lished with respect to such operators pur-
dans Ile cas d'un exploitant dont V' installation suant to Article 3 b) i) or, in the case of an nucléaire est située sur le territoire d'un Etat operator whose nuclear installation is situat-
non Contractant å la présente Convention, ed in the territory of a State which is not a conformément å F'article 7 de la Convention Party to this Convention, the amount estab-
de Paris. Si plusicurs Parties Contractantes lished pursuant to Article 7 of the Paris Consont tenues d'allouer des fonds publics, con- vention. If more than one Contracting Party
formément å Particle 3 b) ii), la charge de is required to make available public funds cette allocation est répartie entre elles au pursuant 10 Article 3 b) ii, such funds shall
fi) under (b) (i) i denna artikel av an-
läggningsinnehavaren:
(ä) under (b) (ii) i denna artikel av den
konventionsstat inom vars område den an-
svarige anläggningsinnehavarens nukleära
anläggning är belägen:
(iii) under (b) (til) i denna artikel av kon-
ventionsstaterna gemensamt.
(2) Vid tillämpning av denna konvention avses med "särskild dragningsrätt” den särskilda dragningsrätten såsom denna definieras av Internationella valutafonden. De belopp som anges i denna konvention skall omräknas till det inhemska myntslaget i konven-
tionsstat på grundval av detta myntslags vär-
de den dag då olyckan inträffade, om icke för viss olycka annan dag fastställes genom överenskommelse mellan konventionsstaterna. Värdet av en konventionsstats nationella myntslag uttryckt i särskilda dragnpingsrätter skall räknas ut enligt den beräkningsmetod som ifrågavarande dag tillämpas av Internationella valutafonden för dess verksamhet och transaktioner.
D. Artikel 4 ersättes av följande text:
Artikel 4
fa) Om en nukleär olycka orsakar skada som medför ansvarighet för flera än en anläggningsinnehavare, skall den totala ansvarighet varom föreskrifter meddelats i artikel 5 (d) i Pariskonventionen, till den del statsmedel skola tillhandahållas enligt artikel 3 (b) (ii) och (iii). ej överstiga 300 miljoner särskilda dragningsrätter.
(b) Det sammanlagda beloppet av de statsmedel som skola tillhandahållas enligt artikel 3 (b) (ii) och (iii) skall i sådant fall icke överstiga skillnaden mellan 300 miljoner särskilda dragningsrätter och summan av de belopp som fastställts för anläggningsinnehavarna enligt artikel 3 (b) (i) eller, i fråga om anläggningsinnehavare vilkens nukleära anläggning är belägen i stat som ej tillträtt denna konvention, de belopp som bestämts enligt artikel 7 i Pariskonventionen. Om flera än en konventionsstat ha att tillhandahålla statsmedel enligt artikel 3 (b) (ii), skola dylika medel tillhandahållas av dem i proportion till antalet
prorata du nombre des installations nu- be made available by them in proportion to cléaires situées sur le territoire de chacune the number of nuclear installations situated in d'elles qui sont impliquées dans Faccident their respective territories, which are innucléaire et dont les exploitants sont respon- volved in the nuclear incident and of which sables. the operators are liable.
E. L'article 8 est remplacé par le texte sui- E. Articte 8 shall be replaced by the follow-
vant : ing text:
Article 8 Article 8
Toute personne bénéficiant des disposi- Any person who is entitled to benefit from
tions de la présente Convention a droit å Ja the provisions of this Convention shall have
réparation intégrale du dommage subi, con- the right to full compensation in accordance formément aux dispositions prévues par le with national law for damage suffered. prodroit national. Toutefois, chaque Partie Con- vided that, where the amount of damage extractante peut fixer des ceritéres de répartition ceeds or is likely to exceed: équitables pour Ile cas ou le montant des dommages dépasse ou risque de dépasser:
i) 300 millions de droits de tirage spé- i) 300 million Special Drawing Rights: or
ciaux. ou
ii) la somme plus élevée qui résulterait ii) i there is aggregate hability under Ar-
d'un cumul de responsabilités en vertu de ticle 5 d) of the Paris Convention and a
Farticle 5 d) de la Convention de Paris, higher sum results therefrom, such higher
sum. sans qu'il en résulte, quetle que soit F'origine any Contracting Party may establish equitades fonds, et sous réserve des dispositions de ble criteria for apportionment. Such eriteria
I'article 2, de discrimination en fonction de la shall be applied whatever the origin of the
nationalité, du domicile ou de la résidence de funds and. subject 10 the provisions of Article la personne ayant subi le dommage. 2, without discrimination based on the na-
tionality, domicile or residence of the person
suffering the damage.
F. Le paragraphe a) de F'articie 10 est rem- F. Paragraph (a) of Article 10 shall be re-
placé par le texte suivant: placed by the following text: :
a) La Partie Contractante dont les tribu- a) The Contracting Party whose courts naux sont compålents est tenue d'informer have jurisdiction shall be required to inform les autres Parties Contractantes de la surve- the other Contracting Parties of a nuclear nance et des circonstances d'un accident nu- incident and its circumstances as soon as it cléaire des qu'il apparait que les dommages appears that the damage caused by such incicausés par cet accident dépassent ou risquent dent excceds. or is likely to exceed, 175 milde dépasser le montant de 175 millions de lion Special Drawing Rights. The Contracting droits de tirage spéciaux. Les Parties Con- Parties shall without delay make all the tractantes prennent sans délat toutes disposi- necessary arrangements to settle the proce-
tions nécessaires pour régler les modalités de dure for their relations in this conection.
leurs rapports å ce sujet.
G. Le paragraphe b) de Particle 14 est rem- G. Paragraph (b) of Article 14 shall be replacé par le texte suivant : placed by the following text:
b) Toutefois les dispositions prises par une b) Any such provisions made by a Contract- Partie Contractante conformément aux arti- ing Party pursuant to Articles 2 and 9 of the cles 2 et 9 de la Convention de Paris ne sont Paris Convention as a result of which the
nukleära anläggningar inom deras respektive områden vilka beröras av den nukleära olyckan och vilkas innehavare äro ansvariga.
E. Artikel 8 ersättes av följande text:
Artikel 8
Var och en som åtnjuter förmåner enligt bestämmelserna i denna konvention äger rätt till full ersättning för den lidna skadan enligt
nationell lagstiftning. 1 fall, då skadans belopp överstiger eller sannolikt kommer att
överstiga
(i) 300 miljoner särskilda dragningsrät-
ter, eller
fi) det högre belopp som skall gälla i
följd av att ansvarigheten skall kumuleras
enligt artikel 5 (d) i Pariskonventionen,
äger dock varje konventionsstat bestämma grunder för ersättningbeloppens rättvisa fördelning. Sådana grunder skola tillämpas oavsett av vilka medel ersättning skall utges samt, med iakttagande av bestämmelserna i artikel 2, utan att åtskillnad göres mellan de skadelidande av hänsyn till deras nationalitet, hemvist eller stadigvarande bosättning.
F. Artikel 10 (a) ersättes av följande text:
(a) Den konventionsstat vars domstolar äga jurisdiktion skall underrätta de övriga konventionsstaterna om att en nukleär olycka inträffat och om omständigheterna kring olyckan, så snart det uppenbaras att de skador olyckan orsakat överstiga eller sannolikt komma att överstiga 175 miljoner särskilda dragningsrätter. Konventionsstaterna skola utan dröjsmål träffa alla nödvändiga anstalter för bestämmande av hur deras inbördes förhållanden skola ordnas i samband med olyckan.
G. Artikel 14 (b) ersättes av följande text:
(b) Av en konventionsstat enligt artiklarna 2 eller 9 i Pariskonventionen utfärdad bestämmelse, vilken medför att sådana statsme- 7 Riksdagen 1981182.1 samt. Nr 163
opposables å une autre Partie Contractante public funds referred to in Article 3 (b) (i)
pour Fallocation des fonds publics visés å and (ii) are required 10 be made available Particle 3 b) ii) et ii que si elles ont regu son måv not be invoked against any other Conconsentement. tracting Party unless it has consented there-
to.
H. C'annexe est remplacée par Ie texte sui- H. The Annex shall be replaced by the fol-
- vant: lowing text: |
ANNEXE ANNEX å la Convention de 31 janvier 1963 complé- to the Convention of 31st January 1963 Supmentaire å la Convention de Paris du 29 juillet plementary to the Paris Convention of 29th 1960 sur la responsabilité civile dans Ile do- July 1960 on Third Party Liability in the Field maine de Pénergie nucléaire, amendée par le of Nuclear Energy, as amended by the Addi- Protocole Additionnel du 28 janvier 1964 et tional Protocol of 28th January 1964 and by
par le Protocole du — — —. the Protocol of — — —. LES GOUVERNEMENTS DES PAR- THE GOVERNMENTS OF THE CON-
TIES CONTRACTANTES déclarent que la TRACTING PARTIES declare that compen-
réparation des dommages causés par un acci- sation for damage caused by a nuclear inci-
dent nucléaire qui n'est pas couvert par la dent not covered by the Supplementary Con- Convention complémentaire du seul fait que vention solely by reason of the fact that the
Finstallation nucléaire concernée, en raison relevant nuclear installation, on account of
de son utilisation, n'est pas incluse dans la its utilization, is not on the list referred to in
liste visée å V'article 2 de la Convention com- Article 2 of the Supplementary Convention, plémentaire, (y compris le cas ol cette instal- (including the case where such installation is
lation, non inclusce dans la liste, est consi- considered by one or more but not all of the dérée par un ou plusieurs, mais non par tous Governments to be outside the Paris Conven-
les Gouvernements comme non couverte par tion): la Convention de Paris): — est effectuée sans aucune discrimination — shall be provided without discrimination
entre les ressortissants des Parties Con- among the nationals of the Contracting
tractantes å la Convention complémen- Parties to the Supplementary Convention:
talre; and
— n'est pas limitée par un plafond qui serait — shall not be limited to less than 300 million
inféricur å 300 millions de droits de tirage Special Drawing Rights. spéciaux.
En outre, ces Governements s'efforceront, In addition, if they have not already done si eltes ne Ile sont déjä, de rendre Iles regles de so. they shall endeavour to make the rules for
dédommagement des victimes de tels acci- compensation of persons suffering damage
dents aussi voisines que possible de celles caused by such incidents as similar as possiprévues pour les accidents nucléaires sur- ble to those established in respect of nuclear venus en relation avec les installations nu- incidents occurring in connection with nucléaires couvertes par la Convention complé- clear installations covered by the Supplemenmentaire. tary Convention.
Il "
(a) Entre les Parties au présent Protocole. (a) The provisions of this Protocol shall. les dispositions dudit Protocole font partie as between the Parties thereto. form an inte-
intégrante de la Convention du 31 janvier gra! part of the Convention of 31st January
1963 complémentaire å la Convention de Pa- 1963 Supplementary to the Paris Convention
ris du 29 juillet 1960 sur la responsabilité ci- of 29th July 1960 on Third Party Liability in vile dans le domaine de I'énergie nucléaire, the Field of Nuclear Energy, as amended by
del som avses i artikel 3 (b) (ii) och (iii) skola
tillhandahällas, får icke åberopas mot någon
annan konventionsstat, om denna icke har givit sitt samtycke därtill.
H. Bihanget ersättes av följande text:
Bihang till tilläggskonventionen den 31 januari 1963 till Pariskonventionen den 29 juli 1960 om ska-
deståndsansvar på atomenergins område i dess
lydelse enligt tilläggsprotokollet den 28 januari 1964 och protokollet den — — —.
KONVENTIONSSTATERNAS REGE-
RINGAR förklara, att ersättning för skada orsakad av en nukleär olycka. vilken icke omfattas av tilläggskonventionen uteslutande av det skälet att den ifrågavarande nukleära anläggningen på grund av ändamålet med dess nyttjande icke är upptagen på den lista som avses i tilläggskonventionen artikel 2 (inbegripet det fall att en sådan anläggning av en eller flera men icke av alla regeringarna anses
falla utanför tillämpningsområdet för Paris-
konventionen)
— skall tillhandahållas utan åtskillnad mellan
medborgare i stater anslutna till tilläggs-
konventionen; och
- icke skall begränsas till lägre belopp än
300 miljoner särskilda dragningsrätter.
Härutöver skola de, om de icke redan ha gjort detta, sträva efter att göra reglerna om ersättning till personer, som lida skada orsa-
kad av sådana olyckor, så långt möjligt likar-
tade med dem som fastställts beträffande nukleära olyckor, vilka inträffa i förbindelse med nukleära anläggningar omfattade av till-
läggskonventionen,
|| (a) I förhållandet mellan de stater som ha
tillträtt detta protokoll utgöra bestämmelserna i protokollet en integrerande del av kon-
ventionen den 31 januari 1963 utgörande tilllägg till Pariskonventionen den 29 juli 1960 om skadeståndsansvar på atomenergins om-
telle qu'elle a été amendée par le Protocole the Additional Protocol of 28th January 1964 Additionnel du 28 janvier 1964 (appelée ci- (hereinafter referred 10 as the ”Conven-
apres Ia « Convention »), qui sera dénommée tion”), which shall be known as the "Con-
« Convention du 31 janvier 1963 complément- vention of 3lst January 1963 Supplementary aire ä la Convention de Paris du 29 juillet to the Paris Convention of 29th July 1960, as 1960 amendée par Ile Protocole Additionnel amended by the Additional Protocol of 28th du 28 janvier 1964 et par le Protocole du — —- January 1964 and by the Protocol of — — —" —»
(b) Le présent Protocole sera ratifié ou (tb) "This Protocol shall be ratified or con-
confirmé. Les instruments de ratification du firmed. Instruments of ratification of this présent Protocole seront déposés auprés du Protocol shall be deposited with the Belgian Gouvernement Belge; le cas échéant, la con- Government. Where there is a confirmation firmation du présent Protocole lui sera noti- of this Protocol it shall be notified to the
fiée. Belgian Government.
(ec) Les Signatatres du présent Protocole (c) The Signatories of this Protocol who qui ont déja ratifié la Convention s'engagent have already ratified the Convention under-
å ratifier ou å confirmer ausstitöt que possible take to ratify or to confirm this Protocol as
le présent Protocole. Les autres Signataires soon as possible. The other Signatories of du présent Protocole s'engagent å Ice ratifier this Protocol undertake to ratify it or to con-
ou ä le confirmer en méme temps qu'ils rati- firm it at the same time as they ratifv the
fieront la Convention. Convention.
fd) Le présent Protocole sera ouvert å td) This Protocol shall be open for acces- Padhésion conformément aux dispositions de sion in accordance with the provisions of Ar-
Particle 22 de ia Convention. Aucune adhé- ticle 22 of the Convention. Accessions to the
sion å la Convention ne sera regue si elle Convention will be accepted only if they are n'est accompagnée d'une adhésion au pré- accompanied by accession to this Proiocol. sent Protocole.
fe) Le présent Protocole entrera en vi- fe) This Protocol shall come into force in
gueur conformément aux dispositions de I'ar- accordance with the provisions of Article 21 tcle 21 de la Convention. of the Convention.
(MM Le Gouvernement Belge donnera com- (f) The Belgian Government shall give nomunication å tous les Signataires ainsi qu'aux tice to all Signatories and acceding Govern- Gouvernements adhérents de la réception ments of the reccipt of any instrument of des instruments de ratification et d"adhésion rätification or accession and of the receipt of ainsi que de la notification des confirmations. any confirmation.
EN FOL DE QUOI tes Plénipotentiaires IN WITNESS WHEREOF, the undersoussignés, dåment habilités. ont apposé signed Plenipotentiaries. duly empowered, lcurs signatures au bas du présent Protocole. häve signed this Protocol.
FAIT å Paris, le —- —- — en frangais, en DONE at Paris this — — — in the English, allemand, en anglais, en espagnol, en italien Dutch, French, German, Italian and Spanish
, et en néerlandais, les six textes faisant égale- languages, the six texts being equally authori-
ment foi, en un seul exemplaire qui sera dé- tative, in a single copy which shall be depoposé aupres du Gouvernement Belge qui en sited with the Belgian Government by whom
communiquera une copie certifiée conforme certified copies will be communicated to all å tous Jes Signataires et aux Gouvernements Signatories and acceding Governments. adhérents.
råde i dess lydelse enligt tilläggsprotokollet den 28 januari 1964 (1 det följande benämnd konventionen), och konventionen skall betecknas "Konventionen den 31 januari 1963 utgörande tillägg till Pariskonventionen den
29 juli 1960 om skadeståndsansvar på atomenergins område i dess lydelse enligt tilläggs-
protokollet den 28 januari 1964 och protokollet den — - —"
(b) Detta protokoll skall ratificeras eller bekräftas. Instrument avseende ratifikation av protokollet skall deponeras hos den belgiska regeringen. Såvitt gäller bekräftelse av protokollet skall underrättelse om bekräftelsen lämnas till den belgiska regeringen.
(c) De stater som underteckna detta protokoll och som redan ha ratificerat konventionen förbinda sig att ratificera eller bekräfta detta protokoll så snart som möjligt. Övriga stater som underteckna detta protokoll förbinda sig att ratificera eller bekräfta det samtidigt som de ratificera konventionen.
(d) Detta protokoll är öppet för anslutning enligt artikel 22 i konventionen. Anslutning till konventionen godtages endast om den sker i förbindelse med anslutning till detta protokoll. ere ee re
fe) Detta protokoll träder i kraft enligt artikel 21 i konventionen.
(f) Den belgiska regeringen skall underrätta alla signatärmakter och anslutna regeringar om mottagandet av varje ratifikationseller anslutningsinstrument och om mottagandet av varje underrättelse avscende bekräftelse. |
TILL BEKRÄFTELSE VARPÅ under-
tecknade befullmäktigade och vederbörligen: bemyndigade ombud ha undertecknat detta protokoll.
SOM SKEDDE i Paris den — — — på engelska. franska, holländska, italienska,
spanska och tyska språken, med lika vitsord
för texterna på vart och ett av språken, i ett
exemplar, som skall deponeras hos den bel- "giska regeringen, vilken skall tillställa alla övriga signatärmakter och anslutna regeringar
bestyrkta avskrifter därav.
Bilaga 3
Det i promemorian framlagda lagförslaget
Förslag till
Lag om ändring i atomansvarighetslagen (1968: 45)
Härigenom förordnas i fråga om atomansvarighetslagen (1968: 45)! dels att 41 § skall upphöra att gälla, dels att 1, 2.9. 12, 17, 30-35 och 37 §§ skall ha följande lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, betecknad 31 a §,
dels att ordet Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen” 13,4. 10, 19, 21, 22,25, 27, 36 och 39 §§.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 I denna lag förstås med I denna lag förstås med
atombränsle: klyvbart material, atombränsle: klyvbart material,
bestående av uran eller plutonium i bestående av uran eller plutonium i form av metall eller i legering eller i form av metall eller i legering eller i kemisk förening, och annat klyv- kemisk förening, och annat klyv-
bart material som Konungen anger; bart material som regeringen anger:
radioaktiv produkt: annat ra- radioaktiv produkt: annat ra-
dioaktivt material än atombränsle dioaktivt material än atombränsle
samt radioaktivt avfall, om materi- samt radioaktivt avfall, om materi-
alet eller avfallet bildats vid fram- alet eller avfallet bildats vid framställning eller användning av atom- ställning eller användning av atombränsle eller blivit radioaktivt ge- bränsle eler blivit radioaktivt ge-
nom bestrålning i samband med så- nom bestrålning i samband med så-
dan framställning eller användning; dan framställning eller användning:
atomsubstans: dels atombränsle atomsubstans: dels atombränsie med undantag av naturligt uran och med undantag av naturligt uran och utarmat uran, dels radioaktiv pro- utarmat uran, dels radioaktiv produkt med undantag av radioiso- dukt med undantag av radioisotoper, som användes för eller gjorts toper, som användes för eller gjorts färdiga att användas för industriellt, färdiga att användas för industriellt,
kommersiellt, jordbrukstekniskt, kommersiellt, — jordbrukstekniskt.
medicinskt eller vetenskapligt än- medicinskt eller vetenskapligt ändamål: damål eller för undervisningsända-
mål;
atomreaktor: anordning som in- atomreaktor: anordning som in-
nehåller atombränsle under sådana nehåller atombränsle under sådana förhållanden att klyvning av atom- förhållanden att klyvning av atom-
kärnor i en självunderhållande ked- kärnor I en självunderhållande kedjereaktion kan uppkomma i anord- jereaktion kan uppkomma i anord-
! Senaste lydelse av
3 § 1974: 249
14 § 1974: 249
14 a 8 1974: 249
15 § 1974: 249.
Nuvarande bydelse Föreslagen lydelse
ningen utan tillskott av neutroner ningen utan tillskott av neutroner från annan källa: från annan källa:
atomanläggning: atomreaktor atomanläggning: atomreaktor med undantag av atomreaktor som med undantag av atomreaktor som infogats i fartyg eller annat trans- infogats i fartyg eller annat transportmedel och där användes eller är portmedel och där användes eller är avsedd att användas som kraft- avsedd att användas som kraft-.
källa; fabrik för framställning eller källa: fabrik för framställning eller
behandling av atomsubstans; fabrik behandling av atomsubstans:; fabrik
för separation av isotoper i atom- för separation av isotoper i atom-
bränsle: fabrik för bearbetning av bränsle: fabrik för bearbetning av
bestrålat atombränsle; anläggning bestrålat atombränsle; anläggning
för förvaring av atomsubstans. om för förvaring av atomsubstans. om anläggningen ej är avsedd endast anläggningen ej är avsedd endast
för tillfällig uppläggning under för tillfällig uppläggning under transport av substansen; annan an- transport av substansen; annan an-
läggning, som Konungen bestäm- läggning, som regeringen bestäm-
mer, i vilken finnes atombränsle el- mer, i vilken finnes atombränsle el-
ler radioaktiv produkt: ler radioaktiv produkt:
anläggningsstat: för varje atom- anläggningsstar: för varje atomanläggning den konventionsstat anläggning den konventionsstat
inom vars område anläggningen lig- inom vars område anläggningen lig-
ger eller, om anläggningen icke lig- ger eller, om anläggningen icke lig-
ger inom någon stats område, den ger inom någon stats område, den
konventionsstat som driver eller konventionsstat som driver eller har godkänt anläggningen: har godkänt anläggningen:
innehavare av atomanläggning: innehavare av atomanläggning:i
i fråga om anläggning i Sverige den fråga om anläggning i Sverige den
som med tillstånd enligt atomener- som med tillstånd enligt atomener-
gilagen den I juni 1956 (nr 306) eller gilagen (1956:306) eller i övrigt
i övrigt driver eller innehar anlägg- driver eller innehar anläggningen ningen och i fråga om anläggning och i fråga om anläggning utom ri-
utom riket den som enligt lagen i ket den som enligt lagen i anlägg-
anläggningsstaten är att anse som ningsstaten är att anse som anlägg-
anläggningens innehavare; ningens innehavare;
atomskada: dels skada som orsa- atomskada: dels skada som orsa-
kas av radioaktiva egenskaper hos kas av radioaktiva egenskaper hos atombränsle eller radioaktiv pro- atombränsle eller radioaktiv produkt eller av radioaktiva egenska- dukt eller av radioaktiva egenskaper i förening med giftiga, explosiva per i förening med giftiga, explosiva
eller andra farliga egenskaper hos eller andra farliga egenskaper hos
bränslet eller produkten, dels skada bränslet eller produkten, dels skada som orsakas av joniserande strål- som orsakas av joniserande strål-
ning från annan strålningskälla i cn ning från annan strålningskälla i en atomanläggning än atombränsle el- atomanläggning än atombränsle eller radioaktiv produkt: ler radioaktiv produkt: atomolvcka: sådan händelse eller atomolyvcka: sådan händelse eller serie händelser med samma ur- serie händelser med samma ursprung som orsakar atomskada: sprung som orsakar atomskada:
Puariskonventionen: den i Paris Pariskonventionen: den i Paris den 29 juli 1960 avslutade konven- den 29 juli 1960 avslutade konven-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
tionen om skadeståndsansvar på tionen om skadeståndsansvar på alomenergins område i dess lydelse atomenergins område i dess lydelse enligt det i Paris den 28 januari 1964 enligt det i Paris den 28 januari 1964 avslutade tilläggsprotokollet; avslutade tilläggsprotokollet eler
nämnda konvention i dess Ivdelse
enligt detta protokoll och det i Pa-
ris den 1981 avslutade
ändringsprotokollet;
tilläggskonventionen: den 1 Brys- tilläggskonventionen: den i Bryssel den 31 januari 1963 avslutade sel den 31 januari 1963 avslutade
och genom det i Paris den 28 junua- tilläggskonventionen till Pariskon-
ri 1964 avslutade tilläggsprotokol- ventionen i den Ivdelse som
let reviderade tilläggskonventionen nämndea tilläggskonvention har fått
till Pariskonventionen: genom det i Paris den 28 januari
1964 avslutade tilläggsprotokollet
och det, likaledes i Paris, den
1981 avslutade änd-
ringsprotokollet:
konventionsstat: stat som tillträtt konventionsstat: stat som tillträtt Pariskonventionen. Pariskonventionen. Konungen kan förordna. att från Regeringen kan förordna, att lagens tillämpning skall undantagas från lagens tillämpning skall undanatomanläggning. atombränste eller tägas atomanläggning, atombränsle
radioaktiv produkt, om den risk eller radioaktiv produkt. om den som är förbunden med anläggning- risk som är förbunden med anlägg-
en, bränslet eller produkten är ningen, bränslet eller produkten är
ringa. ringa.
28 Konungen eller myndighet som Ligger två eller flera atoman- Konungen bestämmer kan beträf- läggningar som har samma innehafande atomanläggningar i Sverige vare Ii närheten av varandra, skall förordna, ätt två eller flera anlägg- den av anläggningarna som har ningar som är i samma innehavares uppförts först och den eller de som hand och ligger i varandras ome- befinner sig inom en radie av 1000 delbara närhet skall vid tillämp- meter från den första anläggningen ningen av denna lag behandlas som vid tillämpningen av denna lag been anläggning. handlas som en atomanläggning.
Om det i ett sådant fall ligger en
annan anläggning som innehåller
radioaktivt material inom nämnda
radie, skall den anläggningen och
atomanläggningarna tillsammans
betraktas som en anläggning. om
de har samma innehavare. Vad
som nu har sagts gäller bara beträffande anläggningar i Sverige.
98 Har atomskada i annat fall än Har atomskada i annat fall än som avses I 5—8 88 orsakats av som avses I 5—8 §§ orsakats av
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
atomsubstans, vilken kom från atomsubstans, vilken kom från
atomanläggning i Sverige eller i an- atomanläggning i Sverige eller i annan konventionsstat eller vilken nan konventionsstat eller vilken före atomolyckan varit under trans- före atomolyckan varit under trans-
port som avses i 7 §, åvilar ansva- port som avses i 7§, åvilar ansva-
righeten för skadan den anlägg- righeten för skadan den anläggningsinnehavare som vid tiden för ningsinnehavare som vid tiden för olyckan hade substansen i sin be- - olyckan hade substansen i sin besittning eller, om substansen då sittning. Var substansen då icke i
icke var i någon anläggningsinneha- någon anläggningsinnehavares be-
vares besittning, den anläggningsin- silltning, åvilar ansvarigheten den nehavare som senast haft substan- anläggningsinnehavare som senast sen i sin besittning. Om atomsub- haft substansen i sin besittning. stansen före olyckan varit under Hur en anläggningsinnehavare ge-
transport och icke efter transporten nom skriftligt avtal övertagit an-
varit i någon anläggningsinneha- Ssvarigheten för sådan atomskada, vares besittning, åvilar dock an- åvilar ansvarigheten denne. Om svarigheten den anläggningsinneha- atomsubstansen före olyckan varit vare som när transporten upphörde under transport och icke efter var ansvarig enligt 6 eller 7 § för transporten varit i någon anläggatomskada i följd av atomolycka ningsinnehavares besittning, åvilar under transporten. | ansvarigheten den anläggningsinne-
havare som när transporten upp-
hörde var ansvarig eniigt 6 eller 7 8
för atomskada i följd av atomolycka
under transporten.
1 ra $
Innehavare av atomanläggning Innehavare av atomanläggning svarar ej enligt denna lag för skada svarar ej enligt denna lag för
på anläggningen eller på egendom I. skada på atomanläggningen
som vid tiden för atomolyckan eller på annan atomanläggning fanns inom anläggningens område inom samma område, däri inbegri- - och användes eller var avsedd att pet annan atomanläggning under användas i förbindelse med denna. uppförande.
2. skada på egendom som vid ti-
den för atomolyckan fanns inom
detta område och användes eller
. var avsedd att användas i förbindel-
se med en sådan anläggning inom
området.
Är innehavare av atomanläggning i annan konventionsstat ansvarig i anledning av atomolycka som inträffat under transport av atomsubstans,
avgöres enligt anläggningsstatens lag, om ersättning skall utgå för skada på transportmedlet.
Angående ansvarighet för skada som avses i första eller andra stycket
enligt andra skadeståndsregler än som innefattas i denna lag meddelas bestämmelser i 14 § andra stycket.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
För innehavare av atomanlägg- För innehavare av atomanläggning i Sverige är ansvarigheten en- ning i Sverige är ansvarigheten enligt denna lag begränsad till femtio ligt denna lag begränsad till 500 milmiljoner kronor för varje atom- joner kronor för varje atomolycka. olycka. Konungen eller myndighet Såvitt gäller en atomolvcka som som Konungen bestämmer kan, uppkommer under transport av med hänsyn till anläggningens stor- obestrålat uran är ansvarigheten lek eller art, omfattningen av trans- dock begränsad till 100 miljoner port eller unnan omständighet, kronor. För innehavare av atomanfastställa ett lägre belopp, dock ej läggning utom riket bestämmes anunder tjugofem miljoner kronor. svarighetsbeloppet enligt anlägg- För innehavare av atomanläggning ningsstatens lag. I fråga om atomutom riket bestämmes ansvarig- olycka som inträffar under transhetsbeloppet enligt anläggningssta- port av atomsubstans avser anläggtens lag. I fråga om atomolycka ningsinnehavarens ansvarighet ensom inträffar under transport av ligt denna lag för andra skador än atomsubstans avser anläggningsin- skada på transportmedlet icke i nånehavarens ansvarighet enligt den- got fall tägre sammanlagt belopp än na lag för andra skador än skada på 100 miljoner kronor. transportmedlet icke i något fall lägre sammanlagt belopp än tjugofem miljoner kronor.
Ersättning i anledning av dödsfall eller personskada är för varje dödad eller skadad person begränsad till en miljon kronor.
De belopp som anges i första och De belopp som anges i första andra styckena innefattar icke rän- stycket innefattar icke ränta eller ta eller ersättning för rättegångs- ersättning för rättegångskostnad. kostnad.
30 §
Ersättning av statsmedel enligt Ersättning av statsmedel enligt 29 § bestämmes enligt de grunder 29 § bestämmes enligt de grunder som anges i 11 § första stycket, 12 som anges i I1 3 första stycket, 12 och 13 §§ samt 17 § andra och tred- och 13 §§ samt 17 § andra stycket. je styckena.
Bestämmelserna i 15 § första stycket första punkten och tredje stycket om rätt till återkrav mot innehavare av atomanläggning äger motsvarande tillämpning beträffande rätt att av staten kräva åter vad som utgivits i anledning av atomskada för vilken ersättning av statsmedel utgår enligt 29 §.
31 §
Det sammanlagda beloppet av de Det sammanlagda beloppet av de ersättningar som skail utges i följd ersättningar som skall utges i följd av en atomolycka, dels enligt 5- av en atomolycka, dels enligt 5— 21 §§ samt 29 och 30 §§ av inneha- 21 §§ samt 29 och 30 §§ av innehavare av atomanläggning och staten. vare av atomanläggning och staten, dels enligt sådant avtal som avses i dels enligt sådant avtal som avses i
Nuvarande Iyvdelse Föreslagen lydelse
artikel [5 i tilläggskonventionen, är artikel t5 i tilläggskonventionen, är begränsat till ett belopp motsvaran- begränsat till ett belopp motsvaran-
de etthundratjugo miljoner i det eu- de 300 miljoner särskilda drag-
ropeiska monetära avtalet den 5 ningsrätter. I beloppet inräknas
augusti 1955 avsedda betalnings- icke ränta eller ersättning för rätteenheter sådana dessa enligt artikel gångskostnad.
24 i avtalet var bestämda den 29 juli 1960. I beloppet inräknas icke ränta eller ersättning för rättegångskostnad.
Med uttrycket "särskilda dragningsrätter” avses de av Internationella valutafonden använda särskilda dragningsrätterna. Förs talan om ersättning, skall omräkning från särskilda dragningsrätter till svenskt mynt göras efter kursen den dag då atomolyckan inträf-
fade, om ej för viss olvcka en annan dag fastställs genom överenskommelse mellan de stater som tillträtt tilläggskonventionen. Vid omräk-
ning till svenskt mynt skall kronans värde beräknas i enlighet med den
beräkningsmetod som Internatio-
nella valutafonden sagda dag tilllämpar för sin verksamhet och sina transaktioner.
Om det belopp som med tillämpning av första stycket står till förfogande för gottgörelse av statsmedel enligt 29 och 30 §§ icke förslår till ersättning
för skadorna, nedsättes ersättningarna och därpå belöpande ränta med
samma kvotdel. Bestämmelsen i 19 § andra stycket äger motsvarande
tillämpning.
31 a8
Åvilar ansvarighet för en atomskada innehavare av atomanläggning här i riket och förslår det sammunlagda beloppet av de ersättningar som skall utges enligt 17 § första stycket och 1838 första stycket samt av statsmedel enligt
29—31 §§ eller annars enligt tillläggskonventionen icke till full er-
sättning för uppkommen skada, utges vtterligare ersättning av
statsmedel för skada som har upp-
kommit
a) här i riket,
b) i Danmark, Finland eller
Norge,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
C) unnaärs ombord på ett fartyg eller ett luftfartyg som är registrerat i Sverige, Danmark, Fin-
land eller Norge, eller
d) på annat ställe, om skadan
har tillfogats svensk medborgare
eller svensk juridisk person.
Ersättning enligt första stycket utgår också för skada i annan stat som har tillträtt tilläggskonven- . tionen I samma mån som ersättning i denna star skulle utgå för atomskada som uppkommer i Sverige.
Det sammanlagda beloppet av de ersättningar som skall utges i följd av en atomolycka, dels enligt 5—21 §§ och 29—31 §§ av innehavare uv atomunläggning och staten, dels enligt sådant avtal som avses i artikel 15 i tilläggskonventionen, dels av staten enligt första och andra styckena, är begränsat till tre miljarder kronor. I beloppet inräknas icke ränta eller ersättning för rättegångskostnad.
I fråga om ersättning enligt första stycket har 30 § motsvarande tillämpning.
Om det belopp som med tillämp-
ning av tredje stycket står till förfo-
gande för gottgörelse av statsmedel icke förslår till ersättning för skadorna, nedsätts ersättningarna och därpå belöpunde ränta med samma kvotdel. Bestämmelsen i 19. $ andra stycket äger motsvarande tillämpning. '
32 §
Har atomskada, som uppkommit i Sverige i följd av atomolycka för vars skadeverkningar innehavare av atomanläggning i Sverige är ansvarig, yp-
pats först efter det att anläggningsinnehavarens ansvarighet upphört enligt
21 § andra stycket eller motsvarande bestämmelse i annan konventions-
stats lag men inom trettio år från dagen för olyckan, utges ersättning av staten. Också för skada som yppats innan ansvarigheten sålunda upphört
utges ersättning av staten, om den skadelidande visserligen underlåtit att
inom föreskriven tid väcka talan eller företaga annan preskriptionsavbrytande åtgärd men haft godtagbar ursäkt för sin underlåtenhet. Har skadestånd nedsatts enligt Har skadestånd nedsatts enligt 19 § första stycket och, i förekom- = 19 § första stycket och, i förekommande fall. 31 § andra stycket eller mande fall, 31 § tredje stycket och
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
enligt motsvarande bestämmelser i 3lau$ femte stycket eller enligt annan konventionsstats lag, ned- motsvarande bestämmelser i annan sättes ersättningen av statsmedel konventionsstats lag, nedsättes crenligt denna paragraf i samma mån. sättningen av statsmedel enligt den- Ersättningsskyldigheten = bestäm- na paragraf i samma mån. Ersättmes i Övrigt som om anläggningens ningsskyldigheten bestämmes i öv-
innehavare svarat för skadan. An- rigt som om anläggningens inneha-
språk på ersättning skall vid även- vare svarat för skadan. Anspråk på
tyr av talans förlust anmälas inom ersättning skall vid äventyr av ta-
tid som anges i 21 § första stycket lans förlust anmälas inom tid som
hos myndighet som Konungen be- anges i 21 § första stycket hos mynstämmer. dighet som regeringen bestämmer.
Konungen kan förordna, att er- Regeringen kan förordna, att ersättning enligt denna paragraf skall sättning enligt denna paragraf skall utgå även för skada som uppkom- utgå även för skada som uppkommit utom Sverige. mit utom Sverige.
33 §
Om det ansvarighetsbelopp som Om det ansvarighetsbelopp som gäller enligt 17 § första stycket eller gäller enligt 17 § första stycket eller 18 § första stycket eller motsvaran- 18 § första stycket eller motsvarande bestämmelse i annan konven- de bestämmelse i annan konven-
tionsstats lag icke förslår till full er- tionsstats. lag och ersättning av
sättning för här i riket uppkommen statsmedel som utges enligt 29— skada och ersättning av statsmedel 31 §§ eller i övrigt enligt tilläggsej utgår enligt 29 § eller i övrigt en- konventionen samt enligt 31 a§ ligt tilläggskonventionen. beredes icke förslår till full ersättning för gottgörelse av statsmedel enligt uppkommen skada, beredes gottgrunder som fastställes av Konung- görelse av statsmedel enligt grun-
en och riksdagen. Sådan gottgörel- der som fastställes av riksdagen.
se lämnas i här avsedda fall även i Sådan gottgörelse lämnas i här avtillägg till ersätttning som utges en- sedda fall även i tillägg till ersättligt 32 § för här i riket uppkommen ning som utges enligt 32 § för här i skada, om sådan ersättning ned- riket uppkommen skada, om sådan satts enligt 32 § andra stycket förs- ersättning nedsatts enligt 32 §& andta punkten. Gottgörelse som nu ra stycket första punkten. Gottgönämnts lämnas för här i riket upp- relse som nu nämnts lämnas även i
kommen skada även i fall då på fall då på grund av förordnande en-
grund av förordnande enligt 198 ligt 19 § andra stycket, 31 § tredje andra stycket ersättning från an- stycket andra punkten eller 31 a § läggningsinnehavaren tills vidare Jemite stycket andra punkten ersättutgår endast med viss kvotdel och ning tills vidare utgår endast med ersättning av statsmedel ej utgår viss kvotdel. enligt tilläggskonventionen.
34 §
Ersättning enligt 28, 29 eller 33 & | Ersättning enligt 28, 29, 31 a eller utgår ej i anledning av atomolycka 33§ utgår ej i anledning av atomsom avses i 11 § andra stycket. olycka som avses i 118 andra
stycket.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
35 §
Belopp som utgivits enligt 28 § får staten kräva åter endast av atomanläggningens innehavare, dennes försäkringsgivare och den mot vilken anläggningens innehavare har återkravsrätt enligt 20 3.
För belopp som utgivits enligt 29 För belopp som utgivits enligt 29, elter 33 § med anledning av att för- 31 a eller 33 § med anledning av att ordnande meddelats enligt 19§ förordnande meddelats enligt 19 § andra stycket inträder staten i den andra stycket inträder staten i den rätt till ersättning av anläggningsin- rätt till ersättning av anläggningsinnehavaren som kan tillkomma den nehavaren som kan tillkomma den skadelidande. I övrigt kan belopp. skadelidande. 1 övrigt kan belopp, som staten utgivit enligt 29—31 §§ som staten utgivit enligt 29—31 och eller som eljest utgivits enligt till- 31 a §§ eller som eljest utgivits enläggskonventionens bestämmelser i ligt tilläggskonventionens bestämanledning av atomolycka, för vars melser i anledning av atomolycka, skadeverkningar innehavare av för vars skadeverkningar innehavaatomanläggning i Sverige är ansva- re av atomanläggning i Sverige är rig enligt annan konventionsstats ansvarig enligt annan konventionslag, eller som staten utgivit enligt stats lag, eller som staten utgivit 33 &, krävas åter endast från fysisk enligt 33§, krävas åter endast från person som orsakat skadan uppsåt- fysisk person som orsakat skadan ligen. Motsvarande gäller i fråga uppsåtligen. Motsvarande gäller i om ersättning som staten utgivit en- fråga om ersättning som staten utgiligt 32 §. vil enligt 32 §.
Talan i mål, som enligt 36 § får Talan i mål, som enligt 36 § får upptagas i Sverige, och talan mot upptagas i Sverige, och talan mot staten enligt 28, 29, 32 eller 33 § staten enligt 28, 29, 3/ a, 32 eller väckes vid rätten i den ort där 33 § väckes vid rätten i den ort där
atomolyckan inträffade. Är två cl- atomolyckan inträffade. Är två el-
ler flera domstolar behöriga, ler flera domstolar behöriga, väckes talan vid någon av dem. väckes talan vid någon av dem.
Finnes ej behörig domstol enligt Finnes ej behörig domstol enligt första stycket, väckes talan vid första stycket, väckes talan vid Stockholms rådhusrätt. Stockholms tingsrätt.
Denna lag träder i kraft den . utom ändringarna i 1, 12 och 31 §§ som träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Bilaga 4
Sammanställning av remissyttranden
Flertalet remissinstanser ställer sig positiva till förslagen i departementspromemorian.
Hovrätten för Västra Sverige. statens kärnkraftsinspektion, statens strålskyddsinstitut, statens vattenfallsverk, försäkringsinspektionen och
Folksam tillstyrker förslagen i promemorian eller lämnar dem utan erinran.
Atomlagstiftningskommittén har inte något att erinra mot de framlagda förslagen. Kommittén understryker särskilt värdet av de höjda ansvarig-
hetsbelopp som föreslås.
: Länsstyrelsen i Uppsala län, efter hörande av Östhammars kommun och
Lantbrukarnas länsförbund i Uppsala!, har inte något att erinra mot försla-
gen i promemorian. Östhammars kommun har inte heller något att erinra mot de föreslagna lagändringarna.
Lantbrukarnas riksförbund (CRF) anför:
LRF är starkt kritisk till de ersättningsregler som gäller vid atom-
olyckor. Enligt förbundets uppfattning är bestämmelserna utformade så att
anläggningsinnehavaren gynnas på tredje mans bekostnad. Då revideringarna av konventionerna kan ses som etappmål mot ytterligare förbättringar har LRF inget att invända mot att Sverige tillträder ändringsprotokollen men vill samtidigt betona nödvändigheten av att ytterligare förbättringar
genomförs snarast.
Enligt LRFs uppfattning innebär det gällande systemet en kraftig subventionering av atomanläggningarna på statsmaktens och på tredje mans bekostnad. Genom att staten övertagit en stor del av ansvarigheten vid olyckor avlastas anläggningsinnehavaren från de normala försäkringskostnader som borde åvila verksamheten. I de fall skadornas omfattning dessutom överstiger de fastställda ansvarighetsbeloppen görs begränsning i ersättningen till de skadelidande, vilket också innebär att anläggningarna t.ex. kärnkraftverken ges en otillåtlig prioriterad ställning gentemot kringboende och andra som kan komma till skada vid en olycka.
Enligt LRFs uppfattning är det bra att begränsningen 1 miljon per dödsfall eller personskada avskaffas, men förbundet vill framhålla att
p.g.a. begränsningen av det totala ersättningsbeloppet som kan utgå i
praktiken ändå motsvarande eller ännu hårdare begränsning uppstår med de föreslagna reglerna. Risken för att en olycka skall inträffa går att beräkna statistiskt. I de fall risken för olycka anses vara mycket liten bör detta således ge utslag i låga försäkringspremier. Mot den bakgrunden anser LRF det inte befogat att tillämpa nedsättning av ansvarighetsbelop-
! Länsförbundets yttrande är likalydande med IL.RF:s yttrande.
pen eftersom belastning i form av försäkringspremier p.g.a. den låga sannolikheten för olycka ändå bör anses överkomlig.
Förbundet reagerar mot resonemanget att ansvarsdelen av försäkrings-
skäl bör begränsas till 500 miljoner kronor medan man samtidigt förordar en sakförsäkring för själva atomanläggningen på 2 miljarder kronor. På detta område anses alltstå försäkringskapaciteten vara tillräcklig för ett betydligt högre belopp än på ansvarighetssidan.
LRF vill vidare hänvisa till att anläggningsinnehavarens ansvarighet i vissa andra länder är betydligt högre, t. ex. i Förbundsrepubliken Tyskland
2,3 miljarder kronor, diskussion pågår om höjning av beloppet. I Schweiz
diskuteras ett lagförslag enligt vilket innehavarens ansvarighet skulle vara
obegränsad. I USA är ansvarigheten begränsad till 2,3 miljarder kronor per
olycka. I flera fall är en del av ansvarigheten dessutom upptäckt med statsgaranti. Enligt LRFs uppfattning är ett sådant system att föredra framför det som gäller i Sverige. I den mån försäkringskapaciteten är otillräcklig bör det ansvarighetsbelopp som staten åtar sig betraktas som en statsgaranti eller som en försäkring för vilken normala försäkringsavgifter tas ut. Detta bör gälla även för anläggningar som ägs av staten. Enligt nuvarande regler är staten inte försäkringspliktig. Fördelen med att normala försäkringspremier belastar verksamheten är att verksamheten blir mera konkurrensneutral gentemot andra verksamheter. Enligt förbundets
uppfattning bör därför 17 § utformas så att anläggningsinnehavarens ansvarighet är obegränsad. Konsekvensändringar måste då göras I andra para-
grafer som t.ex. reglerar nedsättning av ersättning för skador i de fall skadornas värde överstiger det totala ersättningsbeloppet.
Förbundet ifrågasätter vidare de preskriptionsregler som gäller för skador. På grund av de speciella förlopp som strålningsskador kan få och där effekterna kanske visar sig först på mycket lång sikt ifrågasätter förbundet de föreslagna preskriptionsreglerna. särskilt som dessa är utformade till att omfatta även det ansvar som staten ätagit sig.
Kravet på ökad ansvarighet från anläggningsinnehavarens sida bör ock-
så åtföljas av ökad regressrätt för staten. dvs. möjlighet att från anläggningsinnehavaren eller dennes försäkringsgivare återkräva utlagd cersätt-
ning vid skadefall.
Lantbrukarnas länsförbund i Uppsala har tidigare i skrivelser krävt bättre beredskap vid Forsmarks kärnkraftverk och krävt att t.ex. mark-
ägare och djurinnehavare hålls skadeslösa för de kostnader som en atom- : olycka kan medföra. Enligt förbundets uppfattning är en god beredskap
och väl genomtänkta och övade aktionsprogram viktiga inslag i strävan att hålla kostnaderna vid en eventuell olycka nere.
Länsstyrelsen i Kalmar län anför efter hörande av Oskarshamns kommun:
Länsstyrelsen delar uppfattningen att möjligheterna till ersättning åt dem som lider skada vid en eventuell kärnkraftolycka bör förbättras.
Redan den penningvärdesförsämring, som ägt rum sedan de nuvarande maximibeloppen fastställdes, motiverar höjning av beloppen. Länsstyrel-
sen finner det också angeläget att lagstiftningen på området ändras så att
Sverige kan tillträda de reviderade konventionerna.
Av promemorian framgår att den tillgängliga försäkringskapaciteten för svensk del torde klara försäkringsbelopp som svarar mot en ansvarighet
anläggningsinnehavares ansvarighetsbelopp höjs mera än vad som föreslås i promemorian.
Med anledning av uttalandet på sidan 69 i promemorian att vart och ett av de fyra reaktorområdena i Sverige kommer att utgöra en anläggning i atomansvarighetslagens mening vill länsstyrelsen fästa uppmärksamheten på att centrallagret för använt bränsle (CLAB) anläggs inom I km avstånd från reaktorn O 1 i Oskarshamnsverket. Då centrallagret och kärnkraftverket har skilda ägare/innehavare medför det enligt den föreslagna lagändringen att det blir två anläggningar i atomansvarighetslagens mening.
Länsstyrelsen har i övrigt inte någon erinran mot de framförda förslagen och tillstyrker föreslagna ändringar av atomansvarighetslagen.
Oskarhamns kommun:
Kommunstyrelsen anser det vara angeläget att rätten till ersättning för skadelidande tredje man i samband med drift av atomanläggning har tillfredsställande innehåll och omfattning. Nuvarande ansvarighetsbelopp har varit oförändrade sedan slutet av 1960-talet. De förändringar av penningvärdet som förekommit sedan dess visar klart på behov av antingen omräkning av ansvarighetsbeloppen med kortare tidsintervaller än vad som hittills varit fallet eller införande av ett systen med möjlighet till fortlöpande omräkningar i takt med penningvärdeförändringarna. Kommunstyrelsen hemställer att regler för lösandet av nämnda problem övervägs i samband med nu aktuella ändringar i atomansvarighetslagstiftningen.
Kommunstyrelsen förutsätter att i begreppet atomanläggning i I & atomansvarighetslagen ingår centrallagret för använt kärnbränsle och alla lager
för radioaktiva produkter som finns vid kärnkraftverken samt hantering av
sådana produkter. Mot föreslagna nya ersättningsbelopp för de olika stegen i ansvarighetssystemet och dess uppbyggnad har kommunstyrelsen intet att erinra. Förslaget att staten påtar sig ett civilrättsligt ansvar utöver vad som krävs enligt föreliggande tilläggskonvention tillstyrkes. Kommun-
styrelsen har heller intet att erinra mot att gränsen för statsansvaret sätts
till tre miljarder kronor för skador för vilka innehavare av svenska atoman-
läggningar är ansvariga.
Länsstyrelsen i Malmöhus län tillstyrker förslagen i promemorian. Den
anmärker att det torde i praktiken vara omöjligt att begära att anläggnings-
innehavaren skall ha ett obegränsat ansvar, bl. a. på grund av försäkrings-
marknadens kapacitet.
8 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 163
Kävlinge kommun, som inte har något att erinra mot förslagen i promemorian. anser att frågan om det ansvarigheisbelopp som gäller för anläggningsinnehavaren bör prövas på nytt i framtiden.
Länsstyrelsen i Hallands län har inte något att erinra mot att Sverige
tillträder ändringsprotokollet till tilläggskonventionen. Länsstyrelsen noterar dock att utvidgningarna av begreppet on-site-property, vilket i första hand gynnar en eventuellt skadeståndsberättigad. får anses värdefull.
Länsstyrelsen anser det vara av stor vikt att allmänhetens ersättningsmöj-
ligheter ytterligare kan förbättras i händelse av atomolyckor, m. m. Länsstyrelsen anför vidare:
På de skäl som redovisas i promemorian torde det därvid inte längre vara befogat att inte låta anläggningsinnehavaren bära en betydligt större andel
av det ekonomiska ansvaret vid en eventuell olycka. Det bedöms sålunda
vara skäligt att höja avgiften 1 17§ lagen enligt förslaget. Jämväl införandet av ett statsansvar enligt 31a§ lagen synes välgrundat. Det kan dock
ifrågasättas om inte det angivna beloppet bör göras flexibelt med hänsyn
till eventuella förändringar av nuvarande penningvärde. Oaktat staten under alla förhållanden torde få tillskjuta medel. om de i lagen föreskrivna
maximibeloppen inte skulle förslå, kan en sådan reglering vara av visst
värde.
Härutöver vill länsstyrelsen även ifrågasätta om inte förklaringen av ”särskilda dragningsrätter” i 318 andra stycket lagen rent lagtekniskt i
stället bör inordnas under I &, som innehåller definitioner av vissa begrepp
som används i lagen. Det förhållandet att 31 § ej avses träda i kraft, förrän ändringsprotokollet till tilläggskonventionen träder i kraft torde ej utgöra hinder däremot.
Aktiebolaget ASEA-ATOM
Anläggningsinnehavarens ansvarighet enligt 17 § uppgår f.n. till 50 miljoner kronor för varje atomolycka, med möjlighet för regeringen att i vissa fall fastställa ett lägre ansvarsbelopp. lägst 25 miljoner kronor. Enligt 22
och 238§§ får försäkringen tas så att denna vid varje tidpunkt gäller för
anläggningen med ett belopp motsvarande minst 12074 av ansvarsbeloppet. I enlighet härmed har bolaget hos Svenska Atomförsäkringspoolen tecknat ansvarsförsäkring för bolagets bränslefabrik på Finnslättsområdet i Västerås med försäkringsbeloppet 30 miljoner kronor. Vidare har försäk-
ringsavtal tecknats avseende bolagets ansvar för atomskada till följd av atomolycka under transport av atomsubstans med försäkringsbeloppet 30
respektive 60 miljoner beroende på transportens innehåll.
I promemorian föreslås en höjning av anläggningsinnehavarens ansva-
righet från 50 till 500 miljoner kronor. Enligt vad bolaget erfarit kommer
Svenska Atomförsäkringspoolen att kunna tillgodose motsvarande krav på. höjning av ansvarsförsäkringsbeloppen, dvs. till 600 miljoner kronor.
Emellertid kommer detta. som även anges i promemorian, att påverka försäkringsbeloppen för korresponderande sakförsäkringar.
Nuvarande möjligheter att i vissa fall fastställa ett lägre ansvarsbelopp har. utan att skäl härför angivits i departementspromemorian begränsats till endast atomolycka som uppkommer under transport av obestrålat uran. För detta fall har föreslagits ansvarsbeloppet 100 miljoner kronor mot f. n. 25 miljoner kronor. Finnslättsfabriken kommer däremot enligt förslaget inte längre att omfattas av möjligheten av ett lägre ansvarsbelopp. Det : nuvarande ansvarsbeloppet 25 miljoner kronor kommer därigenom att höjas till 500 miljoner kronor. För anläggningen gäller f.n. ett sakförsäk-
ringsbelopp om I 200 miljoner kronor, vilket inte är tillräckligt för att täcka
anläggningens fulla värde. En höjning av ansvarsbeloppet enligt förslaget kan komma att leda ull en minskning av sakförsäkrtingsbeloppet för Finn-
slättsfabriken på motsvarande sätt som för kärnkraftverken.
Eftersom verksamheten i Finnslättsfabriken enligt gällande tillstånd endast avser obestrålat uran synes rent tekniska skäl tala för att de motiv, sum ansetts giltiga för att fastställa ett lägre ansvarsbelopp för transport av obestrålat uran, även skulle vara giltiga för verksamheten i Finnslättsfabriken. Bolaget föreslår därför att 178 i atomansvarighetslagen utformas så att ansvarigheten för atomolycka i bränslefabriker. som endast bearbetar obestrålat uran, begränsas till 100 miljoner kronor.
Forsmarks kraftgrupp aktiebolag (FKA):
FKA har hos Svenska Atomförsäkringspoolen tecknat dels ansvarsförsäkring avseende atomanläggningen Forsmark block I och 2, dels sakförsäkring. Ansvarförsäkringen gäller med ett försäkringsbelopp om 60 milj. kronor. Såvitt avser sakförsäkringen är beloppet begränsat till — för år 1981 — 2100 miljoner kronor trots att anläggningarna har ett väsentligt högre värde. Anledningen till det otillräckliga sakförsäkringsbeloppet är den begränsade — totala — försäkringskapacitet som står till buds på den svenska och den internationella försäkringsmarknaden. Frågan om höjning av det ansvarbelopp, för vilket anläggningsinnehavaren svarar måste därför ses i belysning jämväl av den kapacitet som finns på sakförsäkringssidan.
Det nuvarande beloppet för anläggningsinnehavarens ansvarighet fastställdes vid atomansvarighetslagens tillkomst år 1968 och har sedan dess stått oförändrat. En höjning av beloppet synes därför motiverad, varvid
kapaciteten på sakförsäkringssidan dock måste uppmärksammas .' Här bör vidare försäkringstrågornas samband med finansierings- och säkerhets-
aspekter uppmärksammas, då det för anläggningsinnehavaren, för att kun-
na möjliggöra upptagande av lån, kan vara av största vikt att kärnkraftan-
läggningens värde åtminstone till väsentlig del täcks av sakförsäkring. Den
i promemorian föreslagna höjningen från 50 till 500 milj. kronor synes — sedd från bl. a. denna synpunkt — ligga på gränsen för vad som kan anses
tillrådligt. Hur en föreslagen höjning kommer att påverka kapaciteten för sakförsäkringarna är givetvis omöjligt att nu fastslå men i promemorian har
angivits att en sänkning av kapaciteten med 250— 309 milj. kronor förefaller trolig. Sammanfattningsvis skulle FKA vilja hävda att en något mindre
höjning av anläggningsinnehavarens ansvarighet hade varit önskvärd men att den föreslagna höjningen med största tveksamhet ändock må kunna accepteras. Här må också kunna tilläggas att en viss ”inflationsvinst” möjligen kan tänkas uppstå, därest det dröjer med lagens ikraftträdande.
Beträffande sistnämnda fråga — ikraftträdande för de föreslagna ändringarna — bör beaktas att sak- och ansvarsförsäkringar tecknas per kalen-
derår. Då såsom ovan angivits en höjning av ansvarsbeloppet kommer att inverka även på sakförsäkringsbeloppen måste såväl ansvars- som sakförsäkringar omförhandlas. Det synes därför vara rationellt att de nya reg-
lerna träder i kraft vid ett årsskifte, förslagsvis 1983-01-01,
Oskarshamnsverkets Kraftgrupp Aktiebolag (OKG):
OKG har hos Svenska Atomförsäkringspoolen tecknat dels ansvarsförsäkring avseende atomanläggningen Oskarshamnsverket block 1 och 2,
dels sakförsäkring. Ansvarsförsäkringen gäller med ett försäkringsbelopp om 60 milj. kronor. Såvitt avser sakförsäkringen är beloppet begränsat till
— för år 1981 — 2 100 milj. kronor trots att anläggningarna har ett väsentligt
högre värde. Anledningen till det otillräckliga sakförsäkringsbeloppet är den begränsade — totala — försäkringskapacitet som står till buds på den svenska och den internationella försäkringsmarknaden. Frågan om höjning
av det ansvarsbelopp. för vilket anläggningsinnehavaren svarar, måste därför ses i belysning jämväl av den kapacitet som finns på sakförsäkringssidan.
Det nuvarande beloppet för anläggningsinnehavarens ansvarighet fastställdes vid atomansvarighetslagens tillkomst år 1968 och har sedan dess
kapaciteten på sakförsäkringssidan dock måste uppmärksammas. Här bör vidare försäkringsfrågornas samband med finansierings- och säkerhets-
aspekter uppmärksammas, då det för anläggningsinnehavaren. för att kunna möjliggöra upptagande av lån, kan vara av största vikt att kärnkraftanläggningens värde åtminstone till väsentlig del täcks av sakförsäkring. Den
i promemorian föreslagna höjningen från 50 till 500 milj. kronor synes sedd från bl.a. denna synpunkt — ligga på gränsen för vad som kan anses tillrådligt. Hur en föreslagen höjning kommer att påverka kapaciteten för
sakförsäkringarna är givetvis omöjligt att nu fastslå men i promemorian har angivits att en sänkning av kapaciteten med 250—300 milj. kronor förefaller trolig. Sammanfattningsvis skulle OKG vilja hävda att en något mindre
höjning av anläggningsinnehavarens ansvarighet hade varit önskvärd men att den föreslagna höjningen med största tveksamhet ändock må kunna
accepteras. Här må också kunna tilläggas att en viss ”inflationsvinst” möjligen kan tänkas uppstå, därest det dröjer med lagens ikraftträdande.
Beträffande sistnämnda fråga — ikraftträdande för de föreslagna änd-
ringarna — bör beaktas att sak- och ansvarsförsäkringar tecknas per kalen-
derår. Då såsom ovan angivits en höjning av ansvarsbeloppet kommer att
inverka även på sakförsäkringsbeloppen måste såväl ansvars- som sakförsäkringar omförhandlas. Det synes därför vara rationellt att de nya reglerna träder i kraft vid ett årsskifte, förslagsvis 1983-01-01.
Studsvik energiteknik AB:
STUDSVIK finner i huvudsak inget att invända mot de föreslagna ändringarna i och tilläggen till lagen. Betydelsen av att i dessa ansvarig-
hetsfrågor nå största möjliga internationella harmonisering stod klar redan vid lagens tillkomst och har sedan dess blivit ytterligare betonad.
Bolaget vill här dock ta tillfället i akt att framhålla betydelsen av en klar
och enhetlig nomenklatur i dessa sammanhang. Lagens I & innehåller definitioner av ett antal begrepp, vilka är av central betydelse i den följande
lagtexten och för lagens tillämpning. I vissa fall ges begreppen benämning-
ar som är specifika för denna lag, i andra fall är benämningarna synonyma med sådana som har vedertagen tekniskt-vetenskaplig betydelse. I ytterli-
gare något fall — t. ex. beträffande ”radioaktivt material” — finns lagfästa
definitioner i andra lagar.
STUDSVIK vill rekommendera att i samband med översynen av lagstiftningen på atomenergiområdet nomenklaturen överses och harmoniseras samt i möjlig mån anslutes till vedertaget tekniskt-vetenskapligt språkbruk. Härigenom skulle många anledningar till missförstånd och tolk-
ningssvårigheter undanröjas. Som exempel på oklarheter av detta slag vill bolaget anföra andra satsen i förslagets 2§. Här talas om ”... annan anläggning som innehåller radioaktivt material ...". STUDSVIK finner att det för lagen specifika begreppet atomsubstans bättre skulle passa
syftet. Tolkar man ”radioaktivt material” i fysikalisk mening blir satsen
närmast meningslös, tolkar men orden enligt strålskyddslagen leder den till otaliga gränsdragningsproblem.
Bolaget finner för övrigt den tidigare formuleringen av första satsen i 28
mer ändamålsenlig än förslagets. Det senare lägger onödigtvis alltför stor
vikt vid det godtyckligt valda, precisa avståndet 1000 m samt den ord-
ningsföljd i vilken tre eller flera anläggningar hos samma ägare kan ha
kommit att uppföras.
Svensk kärnbränsleförsörjning AB (SKBF):
På uppdrag av sina delägare, som omfattar den svenska kärnkraftindus-
trin, svarar SKBF för projektering och uppförande av ett centrallager för mellanlagring av använt kärnbränsle (CLAB), som är beläget i omedelbar anslutning till Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB:s anläggning för kärn-
kraftproduktion i Simpevarp. CLAB i färdigt skick, som omfattas av begreppet atomanläggning i atomansvarighetslagen, kommer att ägas och
drivas av SKBF. och SKBF kommer således att intaga ställning av inneha-
vare av atomanläggning enligt lagen. SKBF kommer vidare att ombesörja
transporten av använt bränsle destinerat för upparbetning i Frankrike samt
transporterna till CLAB. Under projektering i SKBF:s regi är vidare en
anläggning för förvaring av låg- och medelaktivt avfall (reaktoravfall).
I anslutning till förslaget i angiven del vill SKBF endast framhålla, att
den hantering av radioaktiva ämnen i form av använt kärnbränsle som äger
rum i och under transport till och från CLAB respektive som sker med låg-
och medelaktivt avfall från nukleär synpunkt väsentligt skiljer sig från
förhållandena i en atomreaktor. De grundläggande förutsättningarna för
spridning av radioaktivitet vid någon form av olycka är väsensskilda och vid transporter är därjämte att beakta de mycket begränsade kvantiteter
som förekommer per transport.
Från risk- och skadesynpunkt föreligger således väsentligt olika förhål-
landen vid de olika former av hantering av atomsubstans som förekommer
inom kärnkraftindustrin, vartill nu föreliggande förslag icke tar hänsyn genom någon motsvarande differentiering i fråga om ansvarighetsbeloppet.
Svenska atomförsäkringspoolen:
Anläggningsinnehavarens ansvarighet enligt 17§ uppgår f.n. till 50 milj.
kronor för varje atomolycka. med möjlighet för regeringen: att i vissa fall fastställa ett lägre ansvarsbelopp, lägst 25 milj. kronor. Annan anläggningsinnehavare än staten är skyldig att teckna försäkring för sitt ansvar.
Enligt 22 och 23§§ får försäkringen tas så att denna vid varje tidpunkt
gäller för anläggningen med ett belopp motsvarande minst 12096 av an-
svarsbeloppet. I enlighet härmed har poolen meddelat ansvarsförsäkring
för de svenska atomanläggingarna Barsebäck, Forsmark och Oskarshamn med försäkringsbeloppet 60 milj. kronor samt AB Asea-Atoms bränslefabrik i Finnslätt med försäkringsbeloppet 30 milj. kronor. Vidare har poolen
ingått försäkringsavtal med Asea-Atom avseende bolagets ansvar för
atomskada till följd av atomolycka under transport av atomsubstans med
försäkringsbeloppet 30 resp 60 milj. kronor beroende på transportens innehåll.
För ovannämnda anläggningar liksom för Asea-Atoms transporter har
poolen vidare meddelat försäkring mot skada på själva anläggningarna
resp. det transporterade bränslet (sakförsäkring). För de tre kärnkraftverken är sakförsäkringsbeloppet begränsat till f.n. 2100 milj. kronor oaktat
anläggningarna har ett högre värde. Anläggningarna är återförsäkrade ge-
nom ett 20-tal utländska atomförsäkringspooler. Anledningen till det otillräckliga sakförsäkringsbeloppet är den begränsade försäkringskapacitet
som står till buds på den svenska och den internationella försäkringsmarknaden. Kapaciteten ökar dock år för år, och för nästkommande år räknar
poolen med att uppnå en kapacitet av ca 2500 milj. kronor per kärnkraft-
verk.
En och samma skadehändelse kan naturligtvis ge upphov till skada såväl på tredje man som på själva anläggingen. Vid bedömning av den kapacitet som resp. atomförsäkringspool kan ställa till förfogande för en anläggning räknar man därför i regel med ett gemensamt belopp för ansvars- och sakförsäkringarna. Detta leder till att ju större kapacitet som fordras för ansvarsförsäkringen, desto mindre kapacitet står till förfogande för sakför-
säkringen och vice versa.
I promemorian föreslås en höjning av anläggningsinnehavarens ansvarighet från 50 till 500 milj. kronor. Poolen räknar med att kunna tillgodose motsvarande krav på höjning av ansvarsförsäkringsbeloppen, dvs. till 600 milj. kronor. Emellertid kommer detta, av skäl som ovan anförts, att
påverka försäkringsbeloppen för sakförsäkringarna. Exakt hur stor denna
påverkan kan komma att bli är omöjligt att förutse, men i promemorian antagen minskning med 250—300 milj. kronor förefaller vara en rimlig bedömning.
Möjligheten att i vissa fall fastställa ett lägre ansvarsbelopp har i försla-
get begränsats till atomolycka som uppkommer under transport av obestrålat uran. För detta fall har föreslagits ansvarsbeloppet 100 milj. kronor
mot f.n. 25 milj. kronor. Finnslättsanläggningen kommer enligt förslaget
inte längre att omfattas av möjligheten av ett lägre ansvarsbelopp. Det nuvarande ansvarsbeloppet 25 milj. kronor kommer därigenom att höjas till 500 milj. kronor. För anläggningen gäller f. n. ett sakförsäkringsbelopp om 1200 milj. kronor. En höjning av ansvarsbeloppet enligt förslaget kan komma att påverka sakförsäkringsbeloppet för anläggningen.
Den egendom som f.n. enligt 12 § är undantagen från atomansvarighets-
lagens ersättningsregler, s.k. on-site-property, utvidgas genom förslaget till att omfatta även annan atomanläggning inom samma område, oberoende av ägare, däri inbegripet sådan anläggning under uppförande. Poolen
vill peka på det ökade behov av sakförsäkringsskydd mot atomskada, som därigenom kan uppkomma för berörda anläggningar. Detta behov torde få
tillgodoses genom särskild sakförsäkring inom ramen för vad som är möjligt med hänsyn till kapacitetsbegränsningen. :
I frågan om tidpunkt för de nya reglernas ikraftträdande vill poolen framhålla följande.
Sak- och ansvarsförsäkringarna för Barsebäck, Forsmark och Oskars-
hamn tecknas per kalenderår och förnyas således den 1 januari varje är.
Som ovan framhållits kommer den föreslagna höjningen av ansvarsförsäk-
ringsbeloppen att påverka även sakförsäkringarna för samma anläggning-
ar. Såväl ansvars- som saktförsäkringarna måste således omförhandlas vad
gäller bl.a. försäkringsbeloppen från den tidpunkt de nya reglerna träder
ikraft. Med hänsyn till återförsäkringarna är det förenat med svärigheter
att genomföra detta under ett löpande törsäkringsår. Poolen vill därför
framhålla som önskvärt att de nya reglerna träder i kraft vid ett årsskifte, vilket med hänsyn till tidplanen för lagstiftningsarbetet borde kunna inne-
bära ett ikraftträdande den 1 januari 1983.
Svenska försäkringsbolags riksförbund och Sjöassuradörernas förening
instämmer i vad som har anförts i Svenska atomförsäkringspoolens yttran-
de.
Sveriges advokatsamfund anser att lagförslaget är väl ägnat att läggas till grund för lagstiftning. Samfundet anför vidare:
Samfundet har ingen erinran mot att anläggningsinnehavarens civilrättsliga ansvarighet även i fortsättningen begränsas till ett visst belopp för varje atomolycka. Redan med hänsyn till den penningvärdesförsämring
som skett sedan slutet på 1960-talet är det rimligt, att de 1968 senast
fastställda beloppsgränserna uppräknas. Tilläggskonventionens ikraftträ-
dande år 1974 samt 1981 års ändringsprotokoll gör en höjning av beloppen ofrånkomlig.
Samfundet har ingen erinran mot förslaget om höjning i 178 av nämnda
ansvarighetsbelopp för anläggningsinnehavaren från 50 miljoner kronor till
500 miljoner kronor per atomolycka, vilket i fall av transport av obestrålat uran skall kunna nedsättas till lägst 100 miljoner kronor (förut lägst 25
miljoner kronor).
I samband med sitt 1966 avgivna remissyttrande erinrade samfundet om sitt tidigare ställningstagande (se TSA 1962 sid. 618) till förmån för en
fördubbling av det till 500000 kronor bestämda ansvarighetsbeloppet vid
dödsfall eller personskada. Samfundet. som med viss tvekan godtog att beloppsgränsen även efter 1966 låg kvar på 500000 kronor, ser med tillfredsställelse att den särskilda begränsningen till ett visst belopp vid dödsfali eller personskada nu föresläs upphävd.
Med hänsyn till 1981 års ändringsprotokoll föreslås den i 318 angivna
övre gränsen för statsansvaret enligt tilläggskonventionen höjd från 120
miljoner betalningsenhetener till 300 miljoner särskilda dragningsrätter
(motsvarande c:a 1,7 miljarder kronor). Samfundet delar den uppfattning som kommer till uttryck i promemorian att svenska staten bör ikläda sig ett extra ansvar för svenska atomanläggningar utöver tilläggskonventionens
nämnda maximibelopp och att övre gränsen för det extra statsansvarcet i enlighet med 31a§ lämpligen bör sättas till tre miljarder kronor (vari ingår
ersättningen enligt första, andra och tredje stegen).
Slutligen önskar samfundet uttala sin tillfredsställelse över utvidgningen
och preciseringen av begreppet ”on-site-property” (128). varigenom skadelidande tredje man tillförsäkras ökat skydd i antäggningsinnehavarens ansvarsförsäkring.
Sydkraft:
Sydkraft anser det angeläget att ersättningsbeloppen i 1968 års atomansvarighetslag snarast anpassas till det penningvärde som råder i dag.
Anläggningsinnehavarnas ansvarighet är i dag begränsad till 50 miljoner kronor per olycka. Det föreslås nu att denna ansvarighet höjes till 500 miljoner kronor, dvs. att en försäkring på 600 miljoner kronor i realiteten
måste tecknas. En höjning i denna storleksordning måste, som även påpe-
kas i promemorian, påverka kapaciteten för försäkring av skada på själva anläggningen. Beloppet 250-300 miljoner kronor har nämnts och med tanke på att världskapaciteten för sakförsäkringen i dag uppgår till 2.1
miljarder kronor per kärnkraftverk, är påverkan av försäkringskapaciteten allvarlig ur belåningssynpunkt. Vidare må påpekas att anläggningsinnehavarens ansvar enligt lagförslaget, bortsett från statens nypåtagna ansvar enligt ”fjärde steget”, procentuellt ökas med 100077 jämfört med ca 150
för staten och ca 260 för konventionsstaterna. Sydkraft förordar att den
föreslagna höjningen av anläggningsinnehavarens ansvar genomföres stegvis i takt med att försäkringskapaciteten ökar. Härför talar även den
föreslagna utvidgningen av on-site-property-begreppet. Den föreslagna utvidgningen härav kommer att medföra ett ökat behov av försäkringsskydd
med ty ökade försäkringskostnader. Vidare kommer de höjda ansvarsbe-
loppen för transportförsäkringar att medföra ökade försäkringskostnader.
Enligt atomansvarighetslagen är staten som anläggningsinnehavare befriad från att teckna i nämnda lag föreskrivna försäkringar. Sydkraft vill ifrågasätta om det längre, vad gäller landets kärnkraftverk. finns anledning att I atomansvarighetslagen uppställa olika bestämmelser beträffande försäkringsskyldigheten beroende på ägare.
9 Riksdagen 1981/82.1 saml. Nr 163
Bilaga 5 '
Det remitterade förslaget
Förslag till Lag om ändring i atomansvarighetslagen (1968: 45)
Härigenom förordnas i fråga om atomansvarighetslagen (1968: 45)! dels att 41 § skall upphöra att gälla,
dels att i 3,4. 10, 19,21, 22,25, 27. 36 och 39 §§ ordet Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”.
dels att 1, 2,9, 12, 17, 30—35 och 37 && skall ha följande lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 31 a §. av nedan angivna lydelse,
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
I denna lag förstås med I denna lag förstås med
atombränsle: klyvbart material, atombränsle: klyvbart material, bestående av uran eller plutonium I bestående av uran eller plutonium i form av metall eller i legering eller i form av metall eller i legering eller i kemisk förening, och annat klyv- kemisk förening, och annat klyvbart material som Konungen anger; bart material som regeringen anger;
radioaktiv produkt: annat ra- radioaktiv produkt: annat radioaktivt material än atombränsle dioaktivt material än atombränsle samt radioaktivt avfall. om materi- samt radioaktivt avfall, om materialet eller avfallet bildats vid fram- alet eller avfallet bildats vid framställning eller användning av atom- ställning eller användning av atombränsle eller blivit radioaktivt ge- bränsle eller blivit radioaktivt genom bestrålning i samband med så- nom bestrålning i samband med sådan framställning eHer användning: dan framställning eller användning;
atomsubstans: dels atombränsle atomsubstans: dels atombränsle med undantag av naturligt uran och med undantag av naturligt uran och utarmat uran, dels radioaktiv pro- utarmat uran, dels radioaktiv produkt med undantag av radioiso- dukt med undantag av radioisotoper, som användes för eller gjorts toper, som användes för eller gjorts färdiga att användas för industriellt, färdiga att användas för industriellt, kommersiellt, jordbrukstekniskt. kommersiellt, — jordbrukstekniskt, medicinskt eller vetenskapligt än- medicinskt eller vetenskapligt ändamål: damål eller för undervisningsända-
mål;
atomreaktor: anordning som in- atomreaktor: anordning som innehåller atombränsle under sådana nehåller atombränsle under sådana förhållanden att klyvning av atom- förhållanden att klyvning av atomkärnor i en självunderhållande ked- kärnor i en självunderhållande kedjereaktion kan uppkomma i anord- jerceaktion kan uppkomma i anordningen utan tillskott av neutroner ningen utan tillskott av neutroner från annan källa: från annan källa;
! Senaste lydelse av 3 § 1974: 249.
Nuvarande Iyvdelse Föreslagen lydelse
atomanläggning: atomreaktor atomanläggning: — atomreaktor med undantag av atomreaktor som med undantag av atomreaktor som infogats i fartyg eller annat trans- infogats i fartyg eller annat transportmedel och där användes eller är portmedel och där användes eller är avsedd att användas som kraft- avsedd att användas som kraftkälla; fabrik för framställning eller källa; fabrik för framställning eller behandling av atomsubstans: fabrik behandling av atomsubstans: fabrik
för separation av isotoper i atom- för separation av isotoper i atombränsle; fabrik för bearbetning av : bränsle: fabrik för bearbetning av
bestrålat atombränsle; anläggning bestrålat atombränsle: anläggning för förvaring av atomsubstans, om för förvaring av atomsubstans, om anläggningen ej är avsedd endast anläggningen ej är avsedd endast för tillfällig uppläggning under för tillfällig uppläggning under
transport av substansen; annan an- transport av substansen; annan an-
läggning, som Konungen bestäm- läggning, som regeringen bestämmer, i vilken finnes atombränsle el- mer. i vilken finnes atombränsle el-
ler radioaktiv produkt: ler radioaktiv produkt;
unläggningsstat: för varje atom- anläggningsstat: för varje atomanläggning den konventionsstat anläggning den konventionsstat
inom vars område anläggningen lig- inom vars område anläggningen lig-
ger eller, om anläggningen icke lig- ger eller, om anläggningen icke ligger inom någon stats område, den ger inom någon stats område; den konventionsstat som driver eller konventionsstat som driver eller har godkänt anläggningen: har godkänt anläggningen:
innehavare av atomanläggning:i innehavare av atomanläggning:i
fråga om anläggning i Sverige den fråga om anläggning i Sverige den som med tillstånd enligt atomener- som med tillstånd enligt atomenergilagen den I juni 1956 (nr 306) eller gilagen (1956:306) eller i övrigt i Övrigt driver eller innehar anlägg- driver eller innehar anläggningen ningen och i fråga om anläggning och i fråga om anläggning utom riutom riket den som enligt lagen i ket den som enligt lagen i anlägganläggningsstaten är att anse som ningsstaten är att anse som anlägganläggningens innehavare; ningens innehavare:
atomskada: dels skada som orsa- atomskada: dels skada som orsakas av radioaktiva egenskaper hos kas av radioaktiva egenskaper hos atombränsle eller radioaktiv pro- atombränsle eller radioaktiv produkt eller av radioaktiva cgenska- dukt eller av radioaktiva egenskaper i förening med giftiga, explosiva per i förening med giftiga, explosiva eller andra farliga egenskaper hos eller andra farliga egenskaper hos
bränslet eller produkten, dels skada bränslet eller produkten, dels skada
som orsakas av joniserande strål- som orsakas av joniserande strålning från annan strålningskälla i en ning från annan strålningskälla i en atomanläggning än atombränsle el- atomanläggning än atombränsle el-
ler radioaktiv produkt; ler radioaktiv produkt; atomolycka: sådan händelse eller atomolycka: sådan händelse eller serie händelser med samma ur- serie händelser med samma ur-
sprung som orsakar atomskada; sprung som orsakar atomskada;
Pariskonventionen: den i Paris Pariskonventionen: den i Paris
den 29 juli 1960 avslutade konven- den 29 juli 1960 avslutade konven-
tionen om skadeståndsansvar på tionen om skadeståndsansvar på
atomenergins område i dess lydelse atomenergins område i dess lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
enligt det i Paris den 28 januari 1964 enligt det i Paris den 28 januari 1964
avslutade tilläggsprotokollet: avslutade tlläggsprotokollet eller nämnda konvention i dess bvdelse enligt detta protokoll och det i Paris den 1981 uvslutade
ändringsprotokollet;
tilläggskonventionen: den i Brys- tilläggskonventionen: den i Bryssel den 31 januari 1963 avslutade sel den 31 januari 1963 avslutade
och genom det i Paris den 28 janua- tilläggskonventionen till Pariskon-
ri 1964 avslutade tilläggsprotokol- ventionen i den Ivdelse som let reviderade tilläggskonventionen nämnda tilläggskonvention har fått till Pariskonventionen: genom det i Paris den 28 januari 1964 avslutade tilläggsprotokoltet och det, likaledes i Paris, den 1981 avslutade — änd-
ringsprotokollet; konventionsstat: stat som tillträtt konventionsstat: stat som tillträtt
Pariskonventionen. Pariskonventionen.
Konungen kan förordna, att från Regeringen kan förordna, att
lagens tillämpning skall undantagas från Jagens tillämpning skall undanatomanläggning, atombränsle eller tagas atomanläggning, atombränsle
radioaktiv produkt, om den risk eller radioaktiv produkt. om den
som är förbunden med anläggning- risk som är förbunden med anläggen. bränslet eller produkten är ningen, bränslet eller produkten är ringa. ringa.
$
Konungen eller myndighet som Ligger två eller flera atoman- Konungen bestämmer kan beträf- läggningar som har samma innehafande atomanläggningar i Sverige vare i närheten av varandra, skall
förordna, att två eller flera anlägg- den av anläggningarna som hur
ningar som är i samma innehavares uppförts först och den eller de som hand och ligger i varandras ome- befinner sig inom en radie av 1000 delbara närhet skall vid tillämp- meter från den första anläggningen ningen av denna lag behandlas som vid tillämpningen av denna lag tillen anläggning. sammans behandlas som en atomanläggning. Om i ett sådant fall en annan anläggning som innehåller radioaktivt material ligger inom nämnda radie, skall den anläggningen och atomanmläggningarna tillsammans betraktas som en an-
läggning, om de har samma innehavare. Vad som nu har sagis gäller bara beträffande anläggningar i
Sverige. :
9 §
Har atomskada i annat fall än Har atomskada i annat fall än som avses i 5—8 §§ orsakats av som avses i 5—8 8§§ orsakats av atomsubstans, vilken kom från atomsubstans. vilken kom från
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
atomanläggning I Sverige eller i an- atomanläggning i Sverige eller i annan konventionsstat eller vilken nan konventionsstat eller vilken före atomolyckan varit under trans- före atomolyckan varit under transport som avses i 7 §, åvilar ansva- port som avses i 7§, åvilar ansvarigheten för skadan den anlägg- righeten för skadan den anlägg-
ningsinnehavare som vid tiden för ningsinnehavare som vid tiden för
olyckan hade substansen i sin be- olyckan hade substansen i sin be-
sittning eller, om substansen då sittning. Var substansen då icke i
icke vari någon anläggningsinneha- nägon anläggningsinnehavares be-
vares besittning, den anläggningsin- sillning, åvilar ansvarigheten den
nehavare som scnast haft substan- anläggningsinnehavare som senast
sen i sin besittning. Om atomsub- haft substansen i sin besittning,
stansen före olyckan varit under Har en anläggningsinnehavare ge-
transport och icke efter transporten nom skriftligt avtal övertagit anvarit i någon anläggningsinneha- svarigheten för sådan atomskada, vares besittning. åvilar dock an- åvilar ansvarigheten denne. Om
svarigheten den anläggningsinneha- atomsubstansen före olyckan varit vare som när transporten upphörde under transport och icke efter
var ansvarig enligt 6 eller 7 § för transporten varit i någon anlägg-
atomskada i följd av atomolycka ningsinnehavares besittning, åvilar under transporten. ansvarigheten den anläggningsinne-
havare som när transporten upphörde var ansvarig enligt 6 eller 7 §
för atomskada i följd av atomolycka
under transporten.
$
Innehavare av atomanläggning Innehavare av atomanläggning svarar ej enligt denna lag för skada svarar ej enligt denna lag för
på anläggningen eller på egendom skada på atomanläggningen
som vid tiden för atomolyckan eller på annan atomanläggning
fanns inom anläggningens område inom samma område, däri inbegri-
och användes eller var avsedd att pet annan atomanläggning under användas i förbindelse med denna. uppförande.
2. skada på egendom som vid tiden för atomolyckan fanns inom
detta område och användes eller
var avsedd att användas i förbindel-
se med en sådan anläggning inom
området.
Är innehavare av atomanläggning i annan konventionsstat ansvarig i anledning av atomolycka som inträffat under transport av atomsubstans, avgöres enligt anläggningsstatens lag, om ersättning skall utgå för skada på transportmedlet.
Angående ansvarighet för skada som avses i första eller andra stycket enligt andra skadeståndsregler än som innefattas i denna lag meddelas bestämmelser i 14 § andra stycket.
$
För innehavare av atomanlägg- För innehavare av atomanläggning i Sverige är ansvarigheten en- ning i Sverige är ansvarigheten en-
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse
ligt denna lag begränsad till femtio ligt denna lag begränsad till 500 milmiljoner kronor för varje atom- joner kronor för varje atomolycka. olycka. Konungen eller myndighet Såvitt gäller anläggning enbart för som Konungen bestämmer kan, framställning, behandling eller förmed hänsyn till anläggningens stor- varing av obestrålat uran är anlek eller art, omfattningen av trans- svarigheten dock begränsad till 100 port eller annan omständighet, miljoner kronor för varje olvcka. fastställa ett lägre belopp, dock ej Detsamma gäller i fråga om atomunder tjugofem miljoner kronor. olyckor som uppkommer under För innehavare av atomanläggning transport av sådant uran. För inneutom . riket bestämmes ansvarig- havare av atomanläggning utom rihetsbeloppet enligt anläggningssta- ket bestämmes ansvarighetsbeloptens lag. I fråga om atomolycka pet enligt anläggningsstatens lag. I som inträffar under transport av fråga om atomolycka som inträffar atomsubstans avser anläggningsin- under transport av atomsubstans nehavarens ansvarighet enligt den- avser anläggningsinnehavarens anna lag för andra skador än skada på svarighet enligt denna lag för andra transportmedlet icke i något fall skador än skada på transportmedlet lägre sammanlagt belopp än ftjugo- icke i något fall lägre sammanlagt fem miljoner kronor. belopp än 1/00 miljoner kronor. Ersättning i anledning av dödsfall eller personskada är för varje dödad eller skadad person begränsad till en miljon kronor. De belopp som anges i första och De belopp som anges i första andra styckena innefattar icke rän- stycket innefattar icke ränta eller ta eller ersättning för rättegångs- ersättning för rättegångskostnad. kostnad.
30 Ersättning av statsmedel enligt Ersättning av statsmedel enligt 29 § bestämmes enligt de grunder 29 § bestämmes enligt de grunder som anges i Il & första stycket, 12 som anges i 11 § första stycket, 12 och 13 §8 samt 17 § andra och tred- och 13 §§ samt 17 § andra stycket. Je styckenu. Bestämmelserna i 15 § första stycket första punkten och tredje stycket om rätt till återkrav mot innehavare av atomanläggning äger motsvarande tillimpning beträffande rätt att av staten kräva åter vad som utgivits i anledning av atomskada för vilken ersättning av statsmedel utgår enligt 29 §.
31 § .
Det sammanlagda beloppet av de Det sammanlagda beloppet av de ersättningar som skall utges i följd ersättningar som skall utges i följd av en atomolycka, dets enligt 5— av en atomolycka, dels enligt 5— 21 §§ samt 29 och 30 §§ av inneha- 21 §§ samt 29 och 30 §§ av innehavare av atomanläggning och staten, vare av atomanläggning och staten. dels enligt sådant avtal som avses i dels enligt sådant avtal som avses i artikel 15 i tilläggskonventionen, är artikel 15 i tilläggskonventionen, är begränsat till ett belopp motsvaran- begränsat till ett belopp motsvarande etthundratjugo miljoner i det eu- de 300 miljoner särskilda drag-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ropeiska monetära avtalet den 5 ningsrätter. I beloppet inräknas augusti 1955 avsedda betalnings- icke ränta eller ersättning för rätte-
enheter sådana dessa enligt artikel gångskostnad.
24 i avtalet var bestämda den 29 juli
1960. I beloppet inräknas icke ränta eller ersättning för rättegångskostnad. Med uttrycket "särskilda drag-
ningsrätter” avses de av Internationella valutafonden använda sär-
skilda dragningsrätterna. Förs ta-
lan om ersättning, skall omräkning från särskilda dragningsrätter till svenskt mynt göras efter kursen den dag då atomolyckan inträf- Jade, om ej för en viss olycka en
annan dag fastsiälls genom över-
enskommelse mellan de stater som tillträtt tilläggskonventionen. Vid omräkning till svenskt mynt skall kronans värde beräknas i enlighet med den beräkningsmetod som Internationella valutafonden sagda dag tillämpar för sin verksamhet och sina transaktioner.
Om det belopp som med tillämpning av första stycket står till förfogande
för gottgörelse av statsmedel enligt 29 och 30 §§ icke förslår till ersättning för skadorna, nedsättes ersättningarna och därpå belöpande ränta med samma kvotdel. Bestämmelsen i 19 § andra stycket äger motsvarande tillämpning.
31 a 8
Åvilar ansvarighet för en atomskada innehavare av atomanläggning här i riket och förslår det sammanlagda beloppet av de ersättningar som skall utges enligt 17 § första stycket och 188 första stycket samt av statsmedel enligt 29-31 §§ eller annars enligt tillläggskonventionen icke till full er-
sättning för uppkommen skada,
utges ytterligare ersättning av
statsmedel för skada som har upp-
kommit
a) här i riket. b) i "Danmark, Finland eller
Norge,
C) annars ombord på ett fartyg eller ett luftfartyg som är regi-
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse
strerat i Sverige, Danmark, Fin-
land eller Norge. eller
dä på annat ställe, om skadan har tillfogats svensk medborgare eller svensk juridisk person. Ersättning enligt första stycket utgår också för skada i annan stat som har tillträtt tilläggskonventionen i samma mån som ersättning i denna stat skulle utgå för atomskada som uppkommer i Sverige. Det sammanlagda beloppet av de ersättningar som skall utges i följd av en atomolveka. dels enligt 5—-21 §§ och 29-31 §§ av inneha-
väre av atomanläggning och sta-
ten, dels enligt sådant avtul som
avses I artikel 15 i tilläggskonven-
tionen, dels av staten enligt första och andra styckena, är begränsat till tre miljarder kronor. I beloppet inräknas icke ränta eller ersättning Jör rättegångskostnad. I fråga om ersättning enligt förs-
tu och andra styckena har 30 8
motsvarande tillämpning. | Om det belopp som med tillämpning av tredje stycket står till förfogande för gottgörelse av statsmedel icke förslår till ersättning för skadorna, nedsätts ersättningarna och därpå belöpande ränta med samma kvotdel. Bestämmelsen i 19 § andra stycket äger motsvarande tillämpning.
32 §
Har atomskada, som uppkommit i Sverige i följd av atomolycka för vars skadeverkningar innehavare av atomanläggning i Sverige är ansvarig. yp-
pats först efter det att anläggningsinnehavarens ansvarighet upphört enligt
21 § andra stycket eller motsvarande bestämmelse i annan konventions-
stats lag men inom trettio år från dagen för olyckan, utges ersättning av staten. Också för skada som yppats innan ansvarigheten sålunda upphört
utges ersättning av staten, om den skadelidande visserligen underlåtit att
inom föreskriven tid väcka talan eller företaga annan preskriptionsavbrv-
tande åtgärd men haft godtagbar ursäkt för sin underlåtenhet. Har skadestånd nedsatts enligt Har skadestånd nedsatts enligt
19 § första stycket och, i förekom- 19 § första stycket och, i förekom-
mande fall, 31 § andra stycket etler mande fall. 31 § tredje stycket och
enligt motsvarande bestämmelser i 31 a§ femte stycker eller enligt
annan konventionsstats lag, ned- motsvarande bestämmelser I annan
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse'
sättes ersättningen av statsmedel konventionsstats lag, nedsättes er-
enligt denna paragraf i samma mån. sättningen av statsmedel enligt den-
Ersättningsskyldigheten = bestäm- na paragraf i samma mån. Ersättmes I Övrigt som om anläggningens ningsskyldigheten bestämmes i övinnehavare svarat för skadan. An- rigt som om anläggningens inneha-
språk på ersättning skall vid även- vare svarat för skadan. Anspråk på
tyr av talans förlust anmälas inom ersättning skall vid äventyr av tatid som anges i 21 3 första stycket lans förlust anmälas inom tid som
hos myndighet som Konungen be- anges i 21 § första stycket hos myn-
stämmer. dighet som regeringen bestämmer.
Konungen kan förordna, att cr- Regeringen kan förordna, att ersättning enligt denna paragraf skall sättning enligt denna paragraf skall
utgå även för skada som uppkom- utgå även för skada som uppkom-
mit utom Sverige. mit utom Sverige.
33 8 Om det ansvarighetsbelopp som Om det ansvarighetsbelopp som
gäller enligt 17 § första stycket eller gäller enligt 17 § första stycket eller
18 § första stycket eller motsvaran- 18 § första stycket eller motsvarande bestämmelse i annan konven- de bestämmelse i annan konven-
tionsstats lag icke förslår till full er- tionsstats lag och ersättning av sättning för här i riket uppkommen stutsmedel som utges enligt 29—
skada och ersättning av statsmedel 31 §§ eller i övrigt enligt tilläggs-
ej utgår enligt 29 § eller i övrigt en- konventionen samt enligt 31 a§
ligt tilläggskonventionen. beredes icke förslår till full ersättning för
gottgörelse av statsmedel enligt uppkommen skada, beredes gottgrunder som fastställes av Konung- görelse av statsmedel enligt grun-
en och riksdagen. Sådan gottgörel- der som fastställes i särskild lag.
se lämnas i här avsedda fall även 1 Sådan gottgörelse lämnas i här avtillägg till ersättning som utges en- sedda fall även i tillägg till ersättligt 32 § för här i riket uppkommen ning som utges enligt 32 § för här i skada. om sådan ersättning ned- riket uppkommen skada, om sådan satts enligt 32 §& andra stycket förs- ersättning nedsatts enligt 32 § andta punkten. Gottgörelse som nu ra stycket första punkten. Gottgönämnts lämnas för här i riket upp- relse som nu nämnts lämnas även i
kommen skada även i fall då på fall då på grund av förordnande en-
grund av förordnande enligt 19 § ligt 19 § andra stycket, 31 § tredje andra stycket ersättning från an- stycket andra punkten eller 31 a § läggningsinnehavaren tills vidare femte stycket andra punkten ersättutgår endast med viss kvotdel och ning tills vidare utgår endast med ersättning av statsmedel ej utgår viss kvotdel. enligt tilläggskonventionen.
34 §
Ersättning enligt 28, 29 eller 33 § Ersättning enligt 28, 29, 37 a eller
utgår ej i anledning av atomolycka 33 § utgår ej i anledning av atom-
som avses i 11 § andra stycket. olycka som avses I I1§ andra
stycket.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
35 8
Belopp som utgivits enligt 28 3 får staten kräva åter endast av atoman-
läggningens innehavare, dennes försäkringsgivare och den mot vilken anläggningens innehavare har återkravsrätt enligt 20 §.
För belopp som utgivits enligt 29 För belopp som utgivits enligt 29,
eller 33 § med anledning av att för- 31 a eller 33 § med anledning av att
ordnande meddelats enligt 195 förordnande meddelats enligt 19 8 andra stycket inträder staten i den andra stycket inträder staten i den rätt till ersättning av anläggningsin- rätt till ersättning av anläggningsinncehavaren som kan tillkomma den nehavaren som kan tillkomma den skadelidande. I övrigt kan belopp. skadelidande. I övrigt kan belopp, som staten utgivit enligt 29—31 §§ som staten utgivit enligt 29-31 och
eller som eljest utgivits enligt till- 31 a §§ celler som eljest utgivits en-
läggskonventionens bestämmelser i ligt tilläggskonventionens bestämanledning av atomolycka, för vars melser i anledning av atomolycka, skadeverkningar innehavare av för vars skadeverkningar innehavaatomanläggning i Sverige är ansva- re av atomanläggning i Sverige är rig enligt annan konventionsstats ansvarig enligt annan konventionslag. eller som staten utgivit enligt stats lag, eller som staten utgivit
33 8, krävas åter endast från fysisk enligt 33 §, krävas åter endast från person som orsakat skadan uppsåt- fysisk person som orsakat skadan ligen. Motsvarande gäller i fråga uppsåtligen. Motsvarande gäller i
om ersättning som staten utgivit en- fråga om ersättning som staten utgi-
ligt 32 §. vit enligt 32 §.
37 § Talan i mål, som enligt 36 § får Talan i mål, som enligt 36 § får
upptagas I Sverige, och talan mot upptagas i Sverige, och talan mot
staten enligt 28. 29, 32 eller 33 § staten enligt 28, 29, 31 a, 32 eller
väckes vid rätten i den ort där 33 § väckes vid rätten i den ort där
atomolyckan inträffade. Är två el- atomolyckan inträffade. Är två el-
ler flera domstolar behöriga, väc- ler flera domstolar behöriga, väc-
kes talan vid någon av dem. kes talan vid någon av dem.
Finnes ej behörig domstol enligt Finnes ej behörig domstol enligt första stycket, väckes talan vid första stycket, väckes talan vid Stockholms rådhusrätt. Stockholms tingsrätt.
Denna lag träder i kraft såvitt avser I. 12 och 31 §§ den dag regeringen
bestämmer och i övrigt den — —.
Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL
vid sammanträde
1981-12-30
Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Delin, justitierädet Bengtsson.
Enligt lagrådet den 22 december 1981 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 26 november 1981 har regeringen på
hemställan av statsrådet och chefen för justitiedepartementet Petri beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i atomansvarighetslagen (1968: 45).
Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Måns Jacobsson.
Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:
28 Som anförs i remissprotokollet bör den nu gällande fullmaktsbestämmelsen i 2 §, vari saklig ändring är påkallad, ges en utformning som är förenlig
med den nya regeringsformen.
Bestämmelsen i paragrafens första mening är visserligen klar till innehållet men kan vid sin tillämpning i vissa situationer leda till ganska överras-
kande och till synes godtyckliga resultat, t. ex. om intill en senare uppförd
anläggning ännu cen anläggning förläggs omedelbart utanför I 000-metersradien eller om den först uppförda anläggningen nedläggs eller övergår till annan ägare. Emellertid är regeln tydligen väl anpassad till de nuvarande
faktiska förhållandena, och det synes svårt att åstadkomma en bestämmelse som är helt tillfredsställande i varje situation. Första meningen får
därför godtas. Vad andra meningen angår, torde dess innebörd bättre framgå om uttrycket ”en annan anläggning som innehåller” utbyts mot ”en anläggning som utan att vara atomanläggning innehåller — — —" etc.
12 § |
Första stycket punkt 1 i paragrafens föreslagna lydelse föreskriver att från ansvaret skall undantas annan atomanläggning ”inom samma områ-
de”. Vad som avses härmed är oklart. Som framgår av specialmotivering-
en är inte avsikten att anläggningsområdet här skall bestämmas med samma metod som enligt 2 §. För att förebygga missförstånd synes man
lämpligen böra utbyta orden ”inom samma område” mot ”i dess omedelbara närhet”. I så fall bör punkt 2 i stället få följande avfattning: ”2. skada på egendom som vid tiden för atomolyckan fanns inom anläggningsområ-
det och användes eller var avsedd att användas i förbindelse med en
atomanläggning inom området.”
318 Enligt paragrafens tredje stycke, som inte fått ändrad lydelse enligt förslaget, hänvisas till första stycket när det gäller det belopp som skall stå till förfogande för gottgörelse av statsmedet enligt 29 och 30 8§. Emellertid kan också det nya andra stycket anses ha betydelse för beräkningen av detta belopp, i varje fall om genom överenskommelse det bestäms att
omräkning skall ske efter kursen annan dag än den då atomolyckan inträf-
fade. I tredje stycket bör därför orden "första stycket” utbytas mot "första och andra styckena".
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET . PROTOKOLL vid regeringssammanträde
1982-03-11
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten,
Wikström, Friggebo, Dahlgren. Åsling, Söder, Johansson, Wirtén. An-
dersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt. FTillander, Ahrland, Molin
Föredragande: statsrådet Petri
Proposition om ändring i atomansvarighetslagen (1968: 45)
Anmälan av lagrådsyttrande
Föredraganden anmäler lagrådets yttrande! över förslag till lag om ändring i atomansvarighetslagen (1968:45).
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.
Lagrådet har i princip godtagit det remitterade förslaget men har förordat vissa ändringar. Mot dessa har jag ingen erinran. De ändringar som lagrådet har föreslagit i 2, 12 och 31 §8 bör enligt min uppfattning godtas. I anledning av vad lagrådet har anfört i fråga om metoden för att bestämma begreppet anläggningsområde i 12 § vill jag erinra om vad som uttalas i remissprotokollet om att ledming ofta kan erhållas i de geografiska avgränsningar som görs i de tillståndsbeslut som ligger till grund för anläggningens drift. Den av lagrådet föreslagna ändringen av lagtexten medför inte någon ändring i detta hänseende. I övrigt föranleder lagrådets yttrande inte något
uttalande från min sida.
Vissa smärre redaktionella justeringar har gjorts i 2 och 9 §§.
OECD:s beslut bör avvaktas
Den svenska lagstiftningen rörande atomansvarighet bygger som har nämnts i remissprotokollet på två internationella konventioner, 1960 års Pariskonvention och 1963 års tilläggskonvention. De nu föreslagna lagändringarna föranleds bl.a. av att dessa konventioner nyligen har reviderats (se de vid remissprotokollet såsom bilagorna I och 2 fogade ändringsprotokollen). I remissprotokollet anfördes att enighet rädde mellan konventionsstaterna rörande ändringsprotokollens sakliga innehåll men att OECD:s råd ännu inte hade antagit protokollen. Detta berodde på att oenighet
! Beslut om lagrädsremiss fattat vid regeringssammanträde den 26 november 1981.
rådde mellan vissa konventionsstater i fråga om vilka språk som skall äga vitsord vid tolkningstvister. Konventionerna har nämligen upprättats på
sex språk: engelska, franska, italienska, holländska, tyska och spanska.
Trots upprepade försök att få till stånd cen kompromisslösning kvarstår emellertid motsättningarna i denna fråga. Förhandlingar pågår dock med sikte på att försöka lösa tvistefrågan under våren 1982. För att ändringarna i den svenska lagstiftningen inte onödigt skall fördröjas bör proposition avges till riksdagen redan nu. Jag räknar emellertid med att riksdagen inte avslutar utskottsbehandlingen och tar ställning till propositionen förrän OECD:s råd har antagit ändringsprotokollen.
Ikraftträdande
I remissprotokollet anfördes att det inte var möjligt att ta ställning till tidpunkten för ikraftträdandet av den nya lagstiftningen förrän ändrings-
protokollen har antagits av OECD:s råd och att vid ställningstagandet
hänsyn skulle tas till vissa remissinstansers önskemål om att bestämmelserna av försäkringstekniska skäl sätts i kraft vid ett årsskifte. I den situation som nu föreligger föreslås mot bakgrund av uttalandet i remissprotokollet att lagstiftningen sätts i kraft den I januari 1983 i de delar som inte är knutna till konventionsregleringen på sådant sätt att det inte är folkrättsligt möjligt att sätta ändringarna i kraft innan protokollen blivit bindande för Sverige.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
dels anta det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagna änd-
ringar,
dels godkänna
I. ändringsprotokollet till konventionen den 29 juli 1960 om skadeståndsansvar på atomenergins område, och
2. ändringsprotokollet till konventionen den 31 januari 1963 utgö-
rande tillägg till Pariskonventionen den 29 juli 1960 om skade-
ståndsansvar på atomenergins område. Ärendet bör behandlas först sedan de nämnda ändringsprotokollen har antagits av OECD:s räd.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga 5 Det remitterade försläget sosssoossssssrrrssesrr rss ra 122 Utdrag av lagrådets protokoll 1981-12-30 sissi osssss ses ess ess nea 131
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982