Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås begränsningar i rätten till avdrag för s. k. fiktiv mervärdeskatt. Avdrag för sådan skatt skall inte få göras vid förvärv av vissa varor av guld, silver eller platina. Vidare föreslås att avdrag för fiktiv mervärdeskatt skall återföras när begagnade varor av vissa slag exporte- ras.

De nya bestämmelserna föreslås träda'i kraft den I juli 1982.

] Riksdagen 1981/82. [ saml. Nr 214

• Sida 2
•  Original

Prop. 1981/82: 214 . 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen_( 1968:430 ) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 15 och 18 åå, punkt 1 av anvisningarna till Zå samt anvisningarna till 16 och 1755 lagen (1968: 430) om mervärdeskattl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

155

Redovisning av skatt för viss redovisningsperiod skall omfatta affärs- händelser genom vilka redovisningsskyldighet har inträtt enligt 5 a &.

Uppkommer förlust på fordran, för vilken utgående skatt har redovisats, får ett mot denna skatt svarande belopp avdragas i redovisningen för den period då förlusten uppkommer. Inflyter därefter betalning för sådan ford- ran skall beloppet åter upptagas i redovisningen.

Lämnas återbäring, bonus eller annan rabatt, som icke utgör s.k. vill- korlig rabatt, i efterhand och avser förmånen skattepliktig omsättning, för vilken utgående skatt redovisats. får belopp motsvarande den del av den tidigare redovisade skatten som belöpt på den utgivna förmånen avdragas i den ordning som gäller för den skattskyldiges redovisning av utgående skatt. Utges förmånen till skattskyldig skall avdraget grundas på kredit- nota eller motsvarande handling. Av handlingen skall framgå minskningen av både vederlag och skatt.

Handling som avses i tredje stycket skall ligga till grund även för avdrag för annan kundkreditering som avser skattepliktig omsättning.

Uthyr eller upplåter den som är skattskyldig enligt 25 fjärde stycket, inom. tre år från utgången av det kalenderår under vilket beslut om skatt— skyldighet har meddelats, fastigheten eller del därav till någon som ej bedriver verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag, skall beloppet av åtnjutna avdrag för ingående skatt för ifrågavarande fastighet eller del därav återföras. Sker sådan uthyrning eller upplåtelse sedan tre men ej sex år har förflutit från utgången av det kalenderår under vilket beslut om skattskyldighet har meddelats skall återföring göras med hälften av det belopp som nu sagts.

Vad som sägs i femte stycket tillämpas även när fastighetsägaren tar uthyrd eller upplåten fastighet eller del därav i anspråk för användning i verksamhet som ej medför skattskyldighet samt när uthyrd eller upplåten fastighet säljs.

Återföring skall ske i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken den skattepliktiga uthyrningen eller upplåtelsen har upphört eller fastigheten har sålts.

Exponeras en vara. skall den in— gående merviirdeskatt som hänför sig till förvärvet av varan återföras, om den skattskyldige inte visar att varan har innehafts endast av skattskyldiga och varan är att hän- föra till något av följande slag, nämligen

' Lagen omtryckt 1979: 304. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1981/82: 214 3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

]) andra varor än sådana som avses i 185 och som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina.

2) naturpärlor. naturliga och syn- tetiska ädelstenar,

3) varor, som helt eller till vä- sentlig del består av koppar. mäs- sing, tenn, brons eller nysilver,

4) vapen med undantag av så- dana skjutvapen som omfattas av vapenlagen ( 1 973 :l i 76).

5) alster av bildkonst, 6) konstalster av glas, porslin el- ler annan keramik.

7 ) möbler. 8) fartyg eller luftfartyg.

Återföring enligt åttonde stycket skall ske [ deklarationen för den re.- dovisningsperiod under vilken varan har exporterats.

(Se vidare anvisningarna.")

185

Avdragsrätt föreligger icke för ingående skatt som belöper på 1) stadigvarande bostad, 2) anskaffning av personbil eller motorcykel för annan verksamhet än sådan som avser yrkesmässig äterförsäljning eller uthyrning.

Avdragsrätt föreligger ej för ingående skatt som belöper på hyra av personbil eller motorcykel för annat ändamål än yrkesmässig återuthyr- ning i det fall fordonet endast i ringa omfattning används i verksamhet som medför skattskyldighet.

Medför verksamhet endast delvis skattskyldighet. får ingående skatt vilken hänför sig till förvärv eller införsel som till mer än 95 procent avser den del av verksamheten som medför skattskyldighet avdragas utan upp- delning efter skälig grund. Föreligger skattskyldighet för mer än 95 procent av omsättningen, får ingående skatt som ej överstiger 1 000 kronor för visst förvärv eller viss införsel avdragas utan uppdelning efter skälig grund.

Avdragsrätt föreligger inte för in- gående skatt enligt [75 femte stycket vid förvärv av en vara som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina, om varans inköpspris understiger 175 procent av metallvärdet på inköpsdagen av det guld, silver eller platina som ingår i varan. Detsamma gäller i fråga om skrot, avfall eller annan liknande vara. som innehåller guld. silver eller platina.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1981/82: 214

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen kan förordna om undantag från avdragsrätt för ingående skatt som belöper på utförsel för vilken skatt skall erläggas enligt förord-

nande som avses i 1 &.

Anvisningar till 2 5

|. Verksamhet anses som yrkes- mässig när inkomsten därav utgör skattepliktig intäkt avjordbruksfas- tighet, av annan fastighet eller av rörelse enligt kommunalskattelagen (1928: 370). Som yrkesmässig verk- samhet räknas även realisation av levande och döda inventarier i jord- bruksfastighet. även om intäkten därav icke är skattepliktig enligt kommunalskattelagen. Som yrkes- mässig räknas även omsättning av vara från fastighet som avses i 245 2 eller 3 mom. kommunalskattela- gen och uthyrning enligt 2å fjärde stycket av sådan fastighet samt an- nan verksamhet i vilken varor eller

1. Verksamhet anses som yrkes- mässig när inkomsten därav utgör skattepliktig intäkt avjordbruksfas- tighet. av annan fastighet eller av rörelse enligt kommunalskattelagen (1928z370). Som yrkesmässig räk- nas även omsättning av vara från fastighet som avses i 24%? 2 eller 3 mom. kommunalskattelagen. ut- hyrning enligt lå fjärde stycket av sådan fastighet och avyttring av skogsprodukter ifall som avses i punkt 4 tredje stycket av an visning- arna till 35 5 nämnda lag samt an- nan verksamhet i vilken varor eller tjänster omsätts under rörelselik— nande former.

tjänster omsätts under rörelselik- nande former.

Den som yrkesmässigt omsätter tjänst som avses i 105 första stycket 2 eller 4 anses bedriva yrkesmässig byggnadsverksamhet. Sådan verksamhet omfattar även tjänst som den skattskyldige utför eller låter utföra på fastighet som för honom utgör lagertillgång i förvärvskällan rörelse enligt kommunalskattelagen. Som lagertillgång i byggnadsverksamhet skall dock enligt denna lag ej räknas fastighet som avses i 24 ä 2 mom. kommunalskat- telagen och som av den skattskyldige stadigvarande brukas som bostad eller för fritidsändamål.

Försäljning av inventarier, material, avfallsprodukter eller liknande varor i verksamhet som icke medför skattskyldighet anses ej som yrkes- mässig. Som yrkesmässig anses dock försäkringsföretags omsättning av vara som övertagits i samband med skadereglering och finansieringsföre— tags omsättning av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget. Som yrkesmässig anses alltid omsättning av vara som vid förvärvet eller inför- seln har varit undantagen från skatteplikt enligt 85 1. Tillhandahållandc av kost åt personal anses som yrkesmässig verksamhet endast när det sker i serveringsrörelse. Skattskyldigs försäljning av personbil eller motorcykel anses som yrkesmässig. endast om rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den skattskyldiges förvärv av av fordonet har förelegat.

Utgivning av program eller katalog för verksamhet som ej medför skatt- skyldighet anses icke som yrkesmässig.

Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet även när han omsätter varor som han lagt i lager eller förvärvat inom eller infört till landet för leverans efter montering. installation eller annan tjänst eller inom landet tillhandahåller byggnadsentreprenad eller annan tjänst.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1981/82: 214 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare, som icke är bosatt eller icke stadigvarande vistas här i landet eller, om fråga är om juridisk person, icke har fast driftställe här i landet, skall företagaren företrädas av en av länsstyrelsen godkänd representant. Sådan representant skall enligt fullmakt av den utländske företagaren som ombud för företagaren svara för redovisningen av skatt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar och i övrigt företräda den utländske företagaren i frågor som gäller skatt enligt denna lag. Länsstyrelsen kan kräva, att säkerhet skall ställas för skattens betalning. Underlag för kontroll av skatteredovisningen skall finnas tillgängligt hos representanten.

Verksamhet som staten eller kommun bedriver för att uteslutande tillgo- dose eget behov räknas som yrkesmässig endast när den drives i bolags- form eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhet som avser visst gemensamt ändamål. Med kommun förstås även landstingskommun.

Bedriver staten. kommun eller kommuner var för sig eller gemensamt verksamhet som icke uteslutande tillgodoser egna behov. räknas verksam- heten, när den ej drives i bolagsform eller liknande, som yrkesmässig till den del den avser annat än egna behov. Som yrkesmässig verksamhet anses alltid statens jämvägars befordran av varor. postverkets befordran av varor i diligensrörelsen samt postverkets befordran av postpaket och gruppkorsband. Som yrkesmässig verksamhet anses vidare alltid kom- muns omsättning av vara som avses i 85 4, transport i samband med renhållning eller omhändertagande och förstöring av vara.

Om särskilda skäl föreligger kan regeringen förordna att statlig verksam- het, som avser eget behov och som ej enligt sjunde eller åttonde stycket är att anse som yrkesmässig, tills vidare skall anses utgöra yrkesmässig verksamhet.

Verksamhet som medlem i sameby utför enligt rennäringslagen(1971 : 437) för samebyns räkning anses ej som yrkesmässig.

till 16 52

Faktura eller motsvarande hand- ling skall utöver beskattningsvärde och skattebelopp innehålla uppgift om utställarens och mottagarens namn och adress eller annan för identifieringen godtagbar angivelse, transaktionens art samt platsen för varans mottagande. Den som är re- . dovisningsskyldig skall dessutom ange sitt registreringsnummer.

2 Senaste lydelse 1981: 1276.

Faktura, avräkningsnota eller motsvarande handling skall utöver beskattningsvärde och skattebe- lopp innehålla uppgift om utställa- rens och mottagarens namn och ad- ress eller annan för identifieringen godtagbar angivelse, transaktio- nens att samt platsen för varans mottagande. [ en sådan handling skall också anges registrerings- numret för'den som är redovis- ningsskyldig för omsättningen. Länsstyrelsen får, när det finns sär- skilda skäl, medge att uppgift om registreringsnumret utelämnas i en avräkningsnota som upprättas av köparen. Vid förvärv som avses i I75f'emte stycket skall handlingen

• Sida 6
•  Original

Prop. 1981/82: 214

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse innehålla uppgift om säljarens per- sonnummer eller organisations- numnzer eller, om sådant nummer saknas, en likvärdig uppgift.

till 17 53

Avdrag för ingående skatt skall styrkas av skattedebitering på in- köpsfaktura, avräkningsnota eller motsvarande handling. Detta gäller dock inte om säljaren enligt 16.5 tredje stycket är undantagen från skyldighet att på Sådan handling ange skattens belopp och inte heller vid inköp från detaljhandeln, om

Avdrag för ingående skatt skall styrkas av skattedebitering på in- köpsfaktura, avräkningsnota eller motsvarande handling. Detta gäller dock inte om säljaren enligt 16.5 tredje stycket är undantagen från skyldighet att på sådan handling ange skattens belopp och inte heller vid inköp från detaljhandeln, om

vederlaget understiger 200 kronor. vederlaget understiger 200 kronor. Rätt till avdrag för ingående skatt som anges i I 79" femte stycket före- ligger endast om köpehandlingen innehåller sådan uppgift som avses i anvisningarna till [6.5 sista me- ningen.

Avdragsrätten för ingående skatt på driftkostnader för personbil eller motorcykel som utgör inventarium i skattskyldigs verksamhet eller som förhyrs för bruk i sådan verksamhet omfattar alla sådana kostnader oavsett om fordonet helt eller endast delvis används i verksamheten. Används personbil eller motorcykel. som har förhyrts för annat ändamål än yrkes- mässig återuthyrning, i mer än ringa omfattning i verksamhet som medför skattskyldighet föreligger avdragsrätt för 50 procent av den ingående skatt som belöper på hyran. Avser ingående skatt i annat fall endast delvis sådant förvärv som omfattas av avdragsrätten eller endast delvis verksam- het som medför skattskyldighet eller verksamhet som endast delvis medför skattskyldighet, skall beloppet av den avdragsgilla ingående skatten be- stämmas genom uppdelning efter skälig grund när annat ej följer av 185 tredje stycket.

Kan det styrkas att vid leverans av vara till skattskyldig här i landet skatt erlagts för utländsk ej skattskyldig leverantörs räkning vid varans införsel, föreligger avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande den av tull- myndigheten uttagna Skatten, om avdragsrätt förelegat om köparen själv erlagt skatten.

Avdragsrätten för ingående skatt på jordbruksarrende omfattar hela skatten, även om i arrendet ingår värdet av bostad.

Finansieringsföretag äger rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till värdet av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget.

Skattskyldigs avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför sig till avhjälpande av skada som han vållat i sin verksamhet.

Förvärv eller införsel för verksamhet föreligger även när Skattskyldigs kostnad härför bestrides av skadevållande eller försäkringsgivare.

3 Senaste lydelse 1981: 1276.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1981/82: 214 7

Har fastighetsägare inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket utförts ny-, till- eller ombyggnad av fastighet medgivits skattskyldig- het för uthyrning eller upplåtelse av fastigheten eller del därav enligt 25 fjärde stycket får han vid redovisningen av skatt avdraga ingående skatt som hänför sig till byggnadsarbetena till den del de avser lokaler, som upplåts för verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.

Denna lag träderikraft den 1 juli 1982.

• Sida 8
•  Original

• Sida 9
•  Original

Prop. 1981/82: 214 9

Utdrag BUDG ETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-04-22

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder. Johansson, Wirtén. An- dersson, Boo, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tillander. Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Winen

Proposition om rätten till avdrag för mervärdeskatt i vissa fall, m. m.

1. Inledning

Genom beslut den 27 maj 1981 uppdrog regeringen åt mervärdeskatte- utredningenl (Fi 1971:05) att pröva frågan om avdrag för fiktiv mervärde- skatt (Dir 1981 : 34).

Mervärdeskatteutredningen har i februari 1982 avlämnat delbetänkandet (Ds B 1982: 2) Översyn av mervärdeskatten Del VI Rätten till avdrag för fiktiv mervärdeskatt.

Betänkandet. som också innehåller en redogörelse för frågans tidigare behandling och gällande ordning, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I .

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let som bilaga 2.

2. Föredragandens överväganden

Rätten till avdrag för s. k. fiktiv mervärdeskatt infördes den 1 juli 1979. Bestämmelserna innebär i korthet att den som är skattskyldig till mervär- deskatt får göra avdrag för en beräknad ingående mervärdeskatt när han köper en skattepliktig vara från någon som inte är skattskyldig för försälj- ningen av varan.

Bakgrunden till införandet av dessaxnya regler var följande. I den yrkes- mässiga handeln med skattepliktiga varor skall mervärdeskatt redovisas på

' Utredningsman har varit f.d. departementsrådet Hans R. Fridolin.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1981/82: 214 ' 10

hela vederlaget för de försålda varorna. Detta gäller oavsett om varorna är nya eller begagnade och oavsett om de har förvärvats från t. ex. en privat- person. som inte är skattskyldig för försäljningen, eller från en skattskyldig säljare.

Vid försäljning av skattepliktiga varor direkt mellan två ej skattskyldiga personer. t. ex. två privatpersoner. utgår ingen mervärdeskatt. Detsamma gäller i allt väsentligt vid auktionsförsäljning. [ andra fall av förmedling. t. ex. genom agent, utgår mervärdeskatt på förmedlingsprovisionen. Resul- tatet av dessa regler blev, före den 1 juli 1979, att den reguljära handeln konkurrerade på sämre villkor med dels privata försäljningar och auktions- försäljningar, dels den irreguljära, mindre seriösa handeln. I många fall konstruerade man på ett mer eller mindre hållbart sätt vanliga inbytes— och försäljningstransaktioner som förmedlingsaffärer.

De nu angivna förhållandena ledde till stora tillämpningsproblem och försvårade avsevärt kontrollarbetet. Situationen var lika allvarlig när det gällde de begagnade personbilarna och de begagnade motorcyklarna. Des- sa var visserligen undantagna från skatteplikt men dessa undantag var förenade med besvärliga särbestämmelser om reparationer, uttag av varor ur verkstadsrörelse m. m. Vidare kan man säga att de äldre bestämmelser- na inte alls tog hänsyn till att en vara som ägdes av någon som inte var skattskyldig till mervärdeskatt, t.ex. en privatperson, vanligen hade be- skattats vid dennes förvärv av varan. När en sådan vara på nytt kom ut i handeln innebar beskattningen av hela vederlaget att även det tidigare beskattade restvärdet kom att beskattas på nytt.

Önskemål om ändringar av dessa bestämmelser framfördes både av näringslivet och skattemyndigheterna. Riksdagen hade vid ett flertal tillfäl- len uppe frågan om en ändring av regelsystemet och frågan togs också upp av mervärdeskatteutredningen. I sitt tredje delbetänkande föreslog utred- ningen mot bakgrund av rådande missförhållanden att en generell rätt skulle införas till avdrag för en beräknad mervärdeskatt vid förvärv av varor från någon som inte var skattskyldig för försäljningen. I kombination med en generell beskattning av hela vederlaget för den efterföljande för- säljningen skulle denna avdragsrätt leda till att endast det mervärde som skapades hos den yrkesmässige säljaren skulle beskattas. Ett alternativt system, som diskuterades av utredningen, innebar att endast den faktiska skillnaden mellan inköpspriset och försäljningspriset skulle beskattas. De problem som då kunde uppstå, främst svårigheterna för handeln att ha alla inköpspriser aktuella ända fram till en försäljning, bedömdes dock som alltför stora.

I prop. 1978/79: 141 föreslog regeringen nya regler i huvudsaklig över- ensstämmelse med utredningens förslag. Riksdagen godtog förslaget. De nya bestämmelserna. som trädde i kraft den I juli 1979, innebär att den som yrkesmässigt handlar med varor får göra ett avdrag för ingående skatt även vid inköp av varor från någon som inte är skattskyldig till mervärde-

• Sida 11
•  Original

Prop. 1981/82: 214 . ll

skatt. Avdraget skall beräknas så att det beloppsmässigt blir identiskt lika med det belopp som skulle ha varit ingående mervärdeskatt om inköpet hade skett från en annan mervärdeskattskyldig. Eftersom avdraget inte motsvaras av en debiterad mervärdeskatt utan beräknas som en del av inköpspriset har avdraget benämnts som avdrag för fiktiv mervärdeskatt. Den numera generella rätten till avdrag för ingående skatt innebär att varan då den finns i yrkeshandlarens lager inte är belastad med mervärdeskatt. Detta gäller numera oberoende av om varan är ny eller begagnad.

Mervärdeskatteutredningen har fått regeringens uppdrag att utvärdera de nya reglerna. Utredningen har med hjälp av en enkät till länsstyrelserna försökt att bedöma erfarenheterna av dessa regler. Flertalet länsstyrelser har. enligt svaren till utredningen, efter nästan två års tillämpning inte stött på några allvarligare tillämpningsproblem. Vissa feltolkningar och med- vetna falsarier har emellertid upptäckts men fiera tidigare förekommande tillämpningsproblem har försvunnit.

Utredningen konstaterar att fördelarna med Specialregler för handeln med begagnade varor klart överväger nackdelarna. Utredningen finner också det. helt otänkbart att återgå till den tidigare ordningen, dvs. med ett personbilsundantag och en renodlad omsättningsskatt vid omsättning av begagnade varor. Den genomgång och utvärdering av regelsystemet som mervärdeskatteutredningen har gjort visar emellertid att den generella avdragsrätten vid vissa transaktioner leder till ett materiellt felaktigt resul- tat.

Syftet med bestämmelserna var att begagnade varor som på nytt omsätts i den yrkesmässiga handeln enbart skall belastas med mervärdeskatt på det i denna handel skapade mervärdet. De nu gällande reglerna har också lett till detta resultat vid omsättningar inom landet. Avdraget har beräknats på varans inköpspris och mervärdeskatt har vid försäljningen lagts på hela vederlaget. l realiteten har mervärdeskatt utgått endast på skillnaden mel- lan inköps- och försäljningspriset. dvs. handlarens mervärde. Vid transak- tioner inom landet har det inte spelat någon roll om den omsatta varan varit av brukskaraktär eller av investeringskaraktär. För sistnämnda varor. dvs. varor som ofta stiger i värde under innehavstiden. har avdraget bestämts av det aktuella inköpspriset. Detta pris har för vissa varor, t. ex. guld. varit högre än det pris som betalades vid det första köpet av varan. Det med- givna avdraget för en beräknad ingående skatt har därför blivit högre än den mervärdeskatt som tidigare erlagts för varan. Detta har dock korrige- rats vid transaktioner inom landet eftersom också den utgående skatten vid en efterföljande försäljning varit i motsvarande mån högre. Även i dessa fall är det alltså det hos handlaren tillskapade mervärdet som har beskat- tats.

När det gäller investeringsvaror som förvärvas av en skattskyldig och som därefter exporteras uppstår dock ett materiellt felaktigt resultat. Det avdrag som medgetts vid förvärvet av varan inkluderar som framgått av

• Sida 12
•  Original

Prop. 1981/82: 214 12

det tidigare skatt på den värdeökning som har uppkommit under den tid som varan har innehafts av någon som inte är skattskyldig. Någon korri- gering av detta för höga avdrag och någon skatt på mervärdet i handeln redovisas inte eftersom det är en exportförsäljning. Denna felaktighet är emellertid koncentrerad till en mycket liten grupp varor som efter inköp säljs på export.

Mot bakgrund härav har utredningen föreslagit att reglerna ändras så att nämnda felaktighet för exporttransaktioner undanröjs. Utredningen har föreslagit att avdraget för fiktiv mervärdeskatt skall återföras till beskatt- ning om varan säljs på export. Denna åtgärd bör enligt utredningen begrän- sas till vissa i ML särskilt angivna varor. Utredningen har valt att ur 2 & förordningen (1981: 403) om handel med begagnade varor välja de varor för vilka återföring skall ske. nämligen naturpärlor, ädelstenar, föremål av koppar. mässing. tenn, brons eller nysilver. vissa vapen, alster av bild- konst samt konstalster av glas, porslin och annan keramik. Denna uppräk- ning har kompletterats med möbler. Beträffande guld och andra ädelme- tallvaror har utredningen funnit att återföringsmetoden inte helt kan tilläm- pas eftersom den vara som exporteras ibland inte ens är identifierbar. Det inköpta guldet kan före exporten ha smälts ner. Vidare har en del oegent- ligheter förekommit inom denna handel. Utredningen föreslår att rätten till avdrag för fiktiv skatt delvis slopas när det gäller ädelmetallvaror. Av- dragsrätten föreslås finnas kvar för bearbetade varor som uppenbarligen är avsedda att återsäljas. Detta uppnås genom att endast de guld-. silver— eller platinaföremål där värdet understiger 175 % av varans metallvärde ställs utanför rätten till avdrag. För övriga föremål av guld. silver eller platina föreslås att avdragsrätten behålls och kompletteras med den tidigare be- skrivna återföringsregeln vid exportförsäljningar.

För egen del fårjag anföra följande. Flertalet remissinstanser instämmer iutredningens bedömning att det nuvarande regelsystemet har lett till stora förbättringar för den yrkesmässiga handeln med begagnade varor. Åtskilli- ga tidigare problem med byten. förmedlingsaffärer m. ni. har helt försvun— nit genom införandet av den generella avdragsrätten. Utredningen liksom samtliga remissinstanser har också betonat nödvändigheten av att avdrags- rätten för fiktiv skatt finns kvari någon omfattning. Ett fåtal remissinstan- ser har förordat en längre gående inskränkning av avdragsrätten. RSV har förordat att — förutom guld m. m. — även vissa andra varor helt undantas från den generella avdragsrätten. Några länsstyrelser har föreslagit att avdrag skall medges endast för ett fåtal varor som särskilt anges i ML och länsstyrelsen i Malmöhus län förordar att utredningens förslag komplet- teras med bestämmelser som innebär att avdrag medges först vid försälj- ningen.

I likhet med flertalet remissinstanser har jag funnit att utredningens förSIag är väl avvägt. Genom att slopa avdragsrätten för fiktiv skatt för bl.a. de guldvaror som köps enbart på grund av metallvärdet försvinner

• Sida 13
•  Original

Prop. 1981/82: 214 11

inte bara den materiellt sett obefogade vinsten vid export utan också grunden för de falsarier med skatten som uppmärksammats på senare tid. En utökning av den varugrupp som skall stå utanför rätten till avdrag för fiktiv mervärdeskatt skulle dock, befarar jag, kunna leda till en mängd tillämpningsproblem och en återgång i fråga om dessa varor till de stora problem som fanns före den 1 juli 1979. Avvikelserna från den generella avdragsrätten bör därför vara ytterst få. När det gäller återföringsskyldig- heten har utredningen också valt att begränsa tillämpningen av en sådan regel till ett fåtal varor. Antalet skattskyldiga som handlar med begagnade varor är relativt litet. Eftersom särbestämmelserna dessutom endast gäller vid försäljning på export kommer de att tillämpas i ganska få fall. Det är dessutom av stort värde att de varor som skall särbehandlas i allt väsentligt också omfattas av anteckningsskyldighet m.m. med stöd av annan lagstift- ning. För de särbehandlade varorna innebär förslaget. sett från den skatt- skyldiges utgångspunkt, att inköpspriset kan bestämmas till ett i praktiken lika stort belopp oavsett om varorna sedan säljs inom eller utom landet. För exporten gäller visserligen att storleken av det belopp som skall återföras inte exakt motsvarar den skatt som skulle tas ut på försäljnings- värdet. om varan såldes inom landet. Endast i det senare fallet utgår skatt på det inom handeln skapade mervärdet. Denna skillnad bör dock enligt min mening inte tillmätas någon avgörande betydelse.

Jag förordar att utredningens förslag i allt väsentligt genomförs. Vid remissbehandlingen har emellertid påpekats att återföringsreglerna också borde gälla vid export av dyrare fritidsbåtar. Jag delar denna upp- fattning. För att undvika tillämpningsproblem bör bestämmelsen ges en generell omfattning. Reglerna bör gälla också för flygplan.

Utredningens avgränsning av avdragsförbudet till guld, silver och pla- tina med ett visst högsta pris jämfört med metallvärdet har tillstyrkts av i stort sett samtliga remissinstanser. Varje avsteg från generella regler leder till vissa tillämpningsproblem. De svårigheter som avdragsförbudet kan innebära torde dock inte bli alltför stora eftersom varuområdet är mycket litet. Till detta bidrar också värdegränsen, som enligt förslaget dras vid 175 % av metallvärdet. Gränsfallen torde inte bli särskilt många. Metallvär- det på guld bör kunna anknytas till det dagspris som tillämpas av Guldcen- tralen. Värdet på silver eller platina bör kunna anknytas till dagsnotering- arna på någon representativ börs, t. ex. i London. Det bör ankomma på RSV att vid behov lämna anvisningar om dessa värderingsprinciper. ] förtydligande syfte förordar jag att 18 & justeras något i förhållande till utredningens förslag. Vidare bör såsom någon remissinstans framhållit det i 18 & föreslagna kravet att skrotet m. m. skall vara förvärvat för utvinning av ädelmetaller utgå. En regel med ett sådant krav skulle kunna användas för att kringgå lagstiftningen.

Några remissinstanser har framfört önskemål om närmare preciseringar av de varuområden som skall omfattas av återföringsskyldigheten vid

• Sida 14
•  Original

Prop. 1981/82: 214 14

export. För egen del anser jag att RSV genom anvisningar bör kunna göra de preciseringar av varuområdet som kan visa sig bli nödvändiga.

Återföringen av skatt skall enligt utredningens förslag ske när begagnade varor av visst slag exporteras. I anvisningarna till 15 & har utredningen definierat begreppet begagnade varor som sådana varor som kan antas ha innehafts av någon som inte är skattskyldig. Vid remissbehandlingen har kritik riktats mot denna definition. Man har pekat på svårigheterna att göra ett sådant antagande. För att undgå skyldigheten att återföra skatt vid export skulle exportören få styrka att varan inte har innehafts av någon som inte är eller varit skattskyldig. Jag anser det vara berättigat att i dessa fall ställa upp stränga krav, som skall vara uppfyllda för att den som exporterar en begagnad vara skall undgå att återföra den fiktiva mervär- deskatten. Bestämmelsen bör dock utformas så att exportören för att undgå återföring vid export skall visa att varan endast har innehafts av skattskyldiga. Den bör tas in i 15 &. Med denna utformning saknas behov av att definiera begreppet begagnade varor.

I det fall en vara har köpts tillsammans med andra varor utan uppdelning av priset på de olika varorna får den ingående skatt som skall återföras beräknas efter skälig grund.

För att ytterligare förbättra kontrollmöjligheterna bör som framhållits av några remissinstanser en skyldighet införas att förse de dokument som grundar rätten till avdrag för fiktiv skatt med uppgift om säljarens person- nummer eller organisationsnummer. När det gäller en säljare som saknar sådant nummer bör en motsvarande uppgift lämnas. t. ex. passnummer för en utländsk medborgare. I anvisningarna till 17 & bör vidare föreskrivas att avdragsrätten för fiktiv skatt helt bortfaller om denna uppgift inte finns på dokumentet.

Utredningen har i betänkandet också föreslagit att ersättning för avytt— rad skog som beskattas inom inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet i likhet med vad som gäller inom inkomstslaget jordbruksfastighet blir skat- tepliktig enligt ML. Förslaget har inte mött några invändningar vid remiss- behandlingen och jag förordar att det genomförs genom ett tillägg till punkt 1 av anvisningarna till 2 5.

En numera inaktuell bestämmelse i punkt 1 av anvisningarna till 2 få om realisation av levande och döda inventarier i jordbruksfastighet bör slopas.

Fr.o.m. den 1 juli 1982 åligger det den som ställer ut en faktura eller motsvarande att där ange sitt registreringsnummer för mervärdeskatt. Under hand har påpekats att det i vissa fall kan vara besvärligt att ange denna uppgift. Det gäller då köparen tillverkar samtliga de dokument som behövs för beställning, orderbekräftelse, följesedel, leveransbekräftelse och faktura. Den som är skattskyldig för försäljningen upprättari dessa fall _ inget dokument. I dessa och liknande situationer torde det inte vara me- ningsfullt att kräva att registreringsnumret för mervärdeskatt också anges. Länsstyrelsen bör därför medges rätt att när särskilda skäl föreligger befria

• Sida 15
•  Original

Prop. 1981/82: 214 15

från skyldigheten att ange registreringsnummer. Bestämmelsen bör tas in i anvisningarna till 16 5.

Jag räknar med att de föreslagna åtgärderna kommer att leda till obetyd- ligt ökade statsinkomster.

Det är angeläget att den nuvarande möjligheten till avdrag för fiktiv skatt i vissa fall vid export av varor slopas så fort som möjligt. Jag förordar därför att bestämmelserna sätts i kraft den 1 juli 1982.

Någon möjlighet att höra lagrådet finns inte om bestämmelserna skall träda i kraft den 1 juli 1982. Det skulle enligt min mening vara mycket olämpligt att låta de nuvarande bestämmelserna gälla under ytterligare en längre tid. Jag anser därför att en lagrådsgranskning bör kunna underlåtas.

3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta inom budgetdepartementet upprättat förslag till

lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte. Med hänsyn härtill bör regeringen vidare föreslå riksdagen att fastställa motionstiden till tio dagar.

4. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 16
•  Original

• Sida 17
•  Original

Prop. 1981/82: 214 17

&

www B UDGET-

DEPARTEMENTET

ÖVERSYN_ AV MERVARDESKATTEN

DEL VI

Rätten till avdrag för fiktiv mervärdeskatt

Betänkande avgivet av mervärdeskatteutredningen

Ds B 1982: 2

• Sida 18
•  Original

Prop. 1981/82: 214 18

Till Statsrådet och chefen för budgetdepartementet

Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05)1 fick genom beslut av regeringen den 27 maj 1981 i uppdrag att pröva frågan om rätten till avdrag för s.k. fiktiv mervärdeskatt (Dir 1981:34).

I enlighet med uttalanden i direktiven har utred- ningen tagit upp avdragsfrågan med förtur och utred— ningens överväganden och förslag i frågan redovisas i härmed överlämnade delbetänkande, utredningens

sjätte.

Stockholm i februari 1982

Hans R. Fridolin

/Göran Olofsson

1I utredningen ingår som utredningsman f.d. depar— tementsrådet Hans Fridolin, som experter direktören Sven Crabo, professorn Dag Helmers, departements— rådet Leif Lindstam, byråchefen Lennart Mellbin, taxeringsdirektören Bo Norrman (sedan den 1 mars 1978) och biträdande skattedirektören Rune Yregård (sedan den 2 januari 1980) samt som sekreterare avdelningsdirektören Göran Olofsson och som biträ— dande sekreterare departementssekreteraren Gunnar Skarell.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1981/82: 214 . 19

I N N E H Å L L

w

nb ||;- 12- d:- då . . LA.) LA) N —l

4.3.2

INLEDNING ...... .......... ..... . .......

'FRAGANs TIDIGARE BEHANDLING ...... .....

TILLÄMPNINGEN AV GÄLLANDE BESTÄMMELSER, M.M. .... ............... - ........ . ......

UTREDNINGENS öVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG.. Allmänt ..... ..... . .............. . ..... Handeln med begagnade varor m.m. ...... Tänkbara lösningar ....................

Rätten till avdrag för fiktiv skatt slopas .. ..... ... .......... . ........... Beskattningsvärdet bestäms till skill— naden mellan försäljnings— och anskaff—

ningspris (nettometoden) ..... . ....... .

Rätten till avdrag för fiktiv skatt av- skärs för vara som förvärvas för för—

säljning på export ...... . ............. RÄTT TILL AVDRAG FÖR FIKTIV SKATT VID INKÖP AV BÄR OCH SVAMP, M.M. .......... SAMMANFATTNING OCH FÖRFATTNINGSFÖRf SLAG ......... .......... . ........... ...

• Sida 20
•  Original

Prop. 1981/82: 214 20

RÄTTEN TILL AVDRAG FÖR FIKTIV MERVÄRDESKATT 1 INLEDNING

Genom beslut den 27 maj 1981 uppdrog regeringen åt mervärdeskatteutredningen att särskilt pröva frågan om avdrag för fiktiv mervärdeskatt (Dir 1981:34).

AV beslutet framgår att dessa tilläggsdirektiv när- mast var betingade av att skatteutskottet i sitt be— tänkande 1980/81z50 över propositionen 1980/81:139 med förslag om viss skattefrihet för inkomster från bär- och svampplockning även hade kommit in på av— dragsrätten för fiktiv mervärdeskatt och förordat att utredningen fick i uppdrag att med förtur pröva frågan. Utskottet uttalade härom bl.a. följande:

En fråga som tagits upp vid utskottsbehandlingen av propositionen gäller rätten till avdrag för fiktiv mervärdeskatt. Av den riksdagsdebatt som ägde rum under våren 1980 med anledning av då framförda motionsyrkanden om skattefrihet för inkomster av bärplockning framgår att frågan om beskattning av sådana inkomster aktualiserats genom RSV:s anvis— ningar om rätten till avdrag för s.k. fiktiv mervär— de skatt, en avdragsrätt som gäller fr.o.m. den 1 juli 1979. Tidigare torde inkomster av bärplock— ning 0.d. endast undantagsvis ha redovisats som in— komst. För att en uppköpare av bär och svamp skall kunna utnyttja nämnda avdragsrätt krävs enligt an— visningarna bl.a. att säljaren kan identifieras. Genom avdragsrätten har skapats en kontrollmöjlighet som enligt uppgift väsentligt minskat intresset för bl.a. bärplockning. Frågan om rätten till avdrag för fiktiv mervärdeskatt behandlas inte i proposi— tionen. Utskottet kan dock inte underlåta att på— peka att denna avdragsrätt medför att bärplockare m.fl. får möjlighet att tillgodogöra sig inte bara den nu föreslagna skattefriheten för inkomsterna utan i princip också den mervärdeskatt som kan be— räknas ligga i plockarens ersättning. Hur mervärde— skatten fördelas mellan plockare och uppköpare blir beroende av prissättningen. Med hänsyn till att vissa länsstyrelser - enligt vad utskottet erfarit - i samband med kontrollen av bäruppköparnas deklara- tioner funnit att rätten till avdrag för fiktiv mer— värdeskatt erbjuder kontrollmöjligheter som tidigare inte stått till buds vill utskottet i detta samman—

• Sida 21
•  Original

Prop.1981]82:214 ”I

hang inte tillmäta den berörda avdragsrätten någon avgörande betydelse. Utskottet har emellertid upp— märksammat att reglerna om denna avdragsrätt med— fört betydande problem på andra områden och mot den— na bakgrund förordar utskottet_att regeringen upp— drar åt mervärdeskatteutredningen att med förtur pröva frågan om avdrag för fiktiv mervärdeskatt. I sådant sammanhang bör självfallet också den här behandlade avdragsfrågan beträffande inkomster av bär— och svampplockning tas upp till prövning.

Avdragsrätten för fiktiv mervärdeskatt har under den senaste tiden tilldragit sig stor uppmärksamhet i massmedia i samband med uppdagande av oegentligheter vid exporttransaktioner med guld. Detta har ytter— ligare bidragit till att vi har tagit upp frågan för skyndsam särbehandling. Resultatet härav redovisas i det följande. Vid behandlingen av frågan har vi haft tillgång till material som brottsförebyggande rådet införskaffat och ställt till vårt förfogande. Vidare har vi inhämtat uppgifter från länsstyrelser— nas mervärdeskatteenheter om erfarenheterna från tillämpningen av denna särskilda avdragsrätt som gällt sedan den 1 juli 1979. Kontakter har dessutom förekommit med företrädare för guldsmedsbranschen och antikhandeln samt med Guldcentralen och producen— ter av ädelmetaller.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1981/82: 214

PJ IQ

Prop.]981/82:214 28

framhåller flera länsstyrelser att de inköpskvitton och andra allegat varå den skattskyldige grundat

sitt avdrag varit så ofullständiga att det varit förenat med stora svårigheter att kunna iden—

tifiera den private säljaren.

'Några länsstyrelser uppger att bestämmelserna i vissa fall har feltolkats. Sålunda har förekommit att skattskyldig som övertagit en rörelse tillgodofört sig avdrag för fiktiv skatt, trots att de vid över— .tagandetförvärvadevarorna varit undantagna från skatteplikt enligt 8 5 10 ML. Några fall har före— kommit där skattskyldig som startat yrkesmässig verk— samhet i enskild firma yrkat avdrag för fiktiv skatt för privat egendom som överförts på rörelsen. Pro- blem har även uppkommit när fåmansbolag yrkat avdrag för förvärv av varor från bolagets ägare eller dem

närstående personer.

Det har emellertid också redovisats fall där det på grund av yrkade avdrag kunnat konstateras att en för- ment privat säljare bedrivit försäljning i sådan om— fattning att yrkesmässig verksamhet befunnits före— ligga. Genom att därmed skattskyldighet enligt ML förelegat har skatt att betala kunnat fastställas till inte oväsentligt belöpp.

Några länsstyrelser har särskilt framhållit att rätten till avdrag för fiktiv skatt gett upphov till nega— tiva deklarationer och utbetalning av överskjutande skatt. Detta har främst gällt förvärv från privat— personer av varor av ädelmetall som därefter exporte- rats skattefritt. Svårigheter har här förelegat att

få fram både den private säljarens identnft.och en godtagbar dokumentation om att export verkligen har skett.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1981/82: 214 29

Länsstyrelsen i Stockholms län har kunnat konstatera fall av medvetet och kvalificerat missbruk av avdragsrätten på vissa områden. Svårbemästrade kontrollproblem har uppkommit

företrädesvis inom delar av handeln med samlarobjekt och ädelmetallvaror på export. Enligt länsstyrelsens uppfattning kan den kraftiga expansionen av denna handel mer eller mindre ha sin förklaring i till— komsten av rätten till avdrag för fiktiv skatt och möjligheterna att härigenom erhålla återbetalningar från statsverket. Inom dessa branscher förekommer också företag vars omsättning så gott som helt redo— visats som export av varor som köpts eller uppgetts vara inköpta från privatpersoner.

I den vid svaret fogade promemorian, som tidigare tillställts Brottsförebyggande rådet lämnas följande exempel på vad som i fråga om tillämpningen av reg— lerna om avdragsrätt för fiktiv skatt framkommit i mervärdeskatteenhetens kontrollverksamhet.

Guld

Enheten har undersökt hur kontroll av att det är fråga om seriös verksamhet skall ske då återbetalning av överskjutande ingående skatt skall göras till "guld— handlare". Med nuvarande förhållande är en sådan kontroll omöjlig. Om enheten kräver in underlaget för det fiktiva avdraget, får man in ett stort antal in- köpsnotor där säljarens namn och personnr finns angivna. Någon möjlighet för enheten att kontrollera om dessa personer sålt legalt förvärvat guld, eller om det va- rit fråga om försäljning av stöldgods, finns inte. För att kontrollera angiven exporttransaktion kan enhe— ten begära in ekporttillstånd.

Detta utfärdas av kommerskollegium, som endast har att ta ställning till om — av handelspolitiska och försälj— ningsmässiga skäl — utförsel får ske. Kommerskolle— gium har ingen skyldighet att hos polisen kontrollera om den som söker exporttillstånd har tillstånd att hand— la med guld. Exportlicensen, där kvantitet och värde är angivet, skall stämplas av tullen, men någon fysisk kontroll av godset görs inte.'Ytterligare kontroll av att det är guld som förts ut kan ske genom att enheten

• Sida 30
•  Original

Prop.1981/82:214 30

begär in affineringsnota (intyg på guldhalt) och be— v1s för att likviden hemtagits. Inte heller detta är tillräckligt som bevis för att exporten förelegat, enar avdragsrätten för fiktiv skatt inträder då inköpet gjorts. Enheten kan inte kräva att inköp och export gors under samma period. Eftersom guldpriserna varie— rar förekommer dessutom att guldet förs in på ett guldkonto hos affineriet i avvaktan på lämplig tidpunkt for försäljning. Från inköpsallegaten finns ingen möj— lighet att räkna fram vikten för guldet för kontroll

av exporterad kvantitet. Då möjlighet sålunda saknas att kontrollera om allt inköpt guld, som uppgivits nar exporterats, verkligen exporterats kan det inte uteslutas att försäljning sker inom landet utan att moms redovisas härför. '

I ett fall har ett bolag vars huvudsakliga verksamhet enligt bolagsordningen är handel med fastigheter och fastighetsförvaltning låtit registrera sig till mer— värdeskatt för inköp och export av guldskrot. Bolaget har bedrivit sådan verksamhet från februari 1980 och erhöll exportlicens, varefter första exporten gjordes i oktober samma år. Inkomna deklarationer utvisade skatt att återfå för tiden februari till november med ca 146 000 kronor, som återbetalades efter kontroll av inköpsallegat. Då deklaration för december kom in fick länsstyrelsen via kontakt med polisen veta att del— ägaren och hans medhjälpare var anhållna för häleri och att man beslagtagit 11 kg guldskrot på Arlanda.

Vid besök uppgav den ansvarige personen i bolaget att guldhanteringen ligger helt utanför den ordinarie verk— samheten och att det är med den fiktiva momsen som man finansierar guldhanteringen. Någon annan vinst skulle inte föreligga. Bolaget har inte tillstånd av polisen att få handla med guld, men erhöll exportlicens av kommerskollegium för att få utföra guldskrot vid i vart fall 2 tillfällen för 1,2 resp. 16,7 milj. kronor. Vid underhandskontakt med polisen har framkommit att det är mycket svårt att identifiera det beslagtagna godset. Trots att man genom erkännande av inbrotts— tjuvar vet att bolaget köpt stöldgods för åtskilliga tusentals kronor är_det osäkert om den ansvarige kan dömas för häleri. Däremot har bolagsägaren meddelat att han p.g.a. prisras på guld under tiden partiet var beslagtaget, kommer att resa skadeståndskrav mot staten på 100 000 kr.

Antikviteter

Vid en stickprovskontroll av redovisningen från några antikhandlare har framkommit att dessa ökat sin ex— port avsevärt efter 1 juli 1979. I ett fall där enhe— ten för en 2—månadersperiod återbetalat 70 000 kronor i överskjutande ingående skatt har i efterhand konsta-

• Sida 31
•  Original

Prop. 1981/82: 214 31

terats att inköp för 60 000 kronor, varav fiktiv skatt avdragits med 11 400 kronor, varit stöldgods. Den skattskyldige, som tidigare var känd som hälare, har åberopat godtroförvärv och länsstyrelsen har ingen möj— lighet att återkräva den utbetalda momsen, trots att polisen tagit godset i beslag.

I ett annat fall har ett aktiebolag köpt böcker för ca 400 000 kronor från en "stiftelse", som enligt upp— gift hade erhållit böckerna som gåva och som sålde dem till bolaget. Detta yrkade avdrag för fiktiv skatt med ca 76 000 kronor. Vid kontroll framkom att någon stiftelse inte existerade, utan att bolagsägaren på detta sätt arrangerat en försäljning av sin boksam— ling till sitt bolag. Någon försäljning av böckerna i bolaget hade inte kommit till stånd.

Konst

Etablerade konsthandlare i Sverige har tidigare för— medlat konst till utländska köpare mot provision. Sedan den fiktiva momsens införande har dessa konsthand— lare i ökad utsträckning övergått till att köpa konst— verken av de svenska ägarna för att sedan sälja på export till sina utländska uppdragsmän, oftast etable- rade auktionsfirmor såsom Sothebys och Cristiés. En konsthandlare har för perioderna juli-aug. 1979 t.o.m. sept.—okt 1980 erhållit 1 960 000 kronor i återbetal— ning. Tidigare har denne nästan alltid betalat in skatt. Vid ett tillfälle har en tavla värd 1 miljon köpts, varav fiktiv skatt utgjorde 171 000 kronor. Vid ett annat tillfälle har 2 st. oljemålningar värda 7,1 miljon köpts, varav fiktiv skatt utgjorde 1 349 000 kronor.

Dessa tavlor har sedan sålts till etablissement "D.C." c/o David Carrit LTD, London. '

Enheten har f.n. inga bevis för att missbruk förelig- 'ger beträffande konsthandeln. Men samma risker som åberopats i fråga om guld och antikviteter föreligger givetvis även vad gäller konst.

Mynt

En i Stockholm mantalsskriven person — löntagare — sålde hösten 1979 sin myntsamling för 1 miljon kronor till en mynthandlare i Malmö. Denne sålde omedelbart samlingen på export för samma pris som inköpspriset. Vinsten utgjordes av den fiktiva momsen. Löntagaren

• Sida 32
•  Original

Prop. 1981/82: 214 32

som hade en inkomst av tjänst understigande 30 tkr., uppgav i sin inkomstdeklaration att han sålt en mynt— samling som han förvärvat successivt under 60—talet. Enligt 35 5 4 mom. kommunalskattelagen föreligger inte någon skattepliktig realisationsvinst efter 5 års in- nehav av lös egendom av typ mynt O. likn.

Då några inkomstdeklarationer ej finns bevarade för äldre år än 6 taxeringsår kan någon kontroll av om ekonomiska förutsättningar funnits för den nämnde lön— tagarens inköp av mynt, konst, guld etc. ej göras. I praktiken saknas också kontrollmöjligheter när varor— na väl exporterats från landet. Värdet på varorna kan ej kontrolleras inte heller kan kontrolleras om någon reell export skett. Nämnda omständigheter gör att riskerna för angrepp på mervärdeskattesystemet, i av— sikt att obehörigt utfå överskjutande ingående skatt, ökat sedan rätten till avdrag för fiktiv skatt infördes.

Efter det länsstyrelsernas svar lämnades har det fram- kommit ytterligare fall där avdragsrätten utnyttjats på ett otillbörligt sätt. Bl.a. pågår f.n. rättslig prövning av ett fall som gäller export av guld i stor

omfattning.

Vi frågade länsstyrelserna även om den betydelse som den nya lagstiftningen för handeln med begagnade varor kunde förväntas få för skattekontrollen. Av de lämnade svaren på denna fråga framgår att de nya bestämmelser— na har varit i kraft under en alltför kort tid för

att några erfarenhetsmässiga uttalanden skulle kunna göras. Uppfattningen synes dock vara att den nya lag— stiftningen kan bli av positiv betydelse även för skattekontrollen.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1981/82: 214 33

4.1. Allmänt

Mervärdeskatten är i princip utformad med sikte på att leda till en beskattning av den inhemska konsum— tionen som är neutral i både konsumtions— och konkur— renshänseende. I detta neutralitetskrav ligger t.ex. att skatten som sådan inte skall påverka allmänhetens konsumtionsval eller ha inverkan på näringslivets struktur eller organisationsformer.

För att mervärdeskatten skall fungera på detta sätt krävs, att beskattningsområdet är generellt, att skattskyldigheten omfattar samtliga led i produktions— och distributionskedjan och att beskattningen i varje led begränsas till den där skapade värdetillväxten (mervärdet). Dessutom krävs att "privatimporten" blir föremål för en ekvivalent beskattning och att exporten kan ske utan någon kvarstående skattebelast- ning samt att skatten i övrigt inte utformas med sär— bestämmelser som innebär avsteg från neutralitetskra—

vet.

I systemet uppnås den till mervärdet i varje led be— gränsade beskattningen genom ett avräkningsförfarande vid skattens redovisning till staten. Det går ut på att den skattskyldige därvid får dra av den skatt som belöper på förvärv för den skattepliktiga verksamhe— ten (ingående skatt) från skatten som belöper på den egna omsättningen (utgående skatt). överstiger den ingående skatten den utgående återbetalas skillnads— beloppet till den skattskyldige.

• Sida 34
•  Original

Prop. 1981/82: 214 34

Avdragsrätten är generell i den meningen att den om— fattar förvärv av såväl omsättnings- som anläggnings— tillgångar samt varor och tjänster av omkostnadska— raktär. Genom att avdragsrätten även gäller förvärv som senare leder till export undviks i princip helt kumulativa skatteeffekter. Systemet erbjuder de skattskyldiga i varje led en prissättning utan någon kvarstående skattebelastning. Sluteffekten blir att den utgående skatten på den sista omsättningen till den slutliga konsumenten överensstämmer med det be— lopp som tillsammans redovisas till staten av de skattskyldiga i de olika leden i produktions— och distributionskedjan. Avdragsrätten ger därmed mer— värdeskatten karaktär av en till den inhemska konsum- tionen begränsad beskattningsominte belastar expor— ten. Härför krävs dock att även i vart fall privat—

importen beskattas och detta är en av anledningarna till att mervärdeskattesystemet är utformat med en skatteuppbörd i fråga om all införsel av skatteplik—'

tiga varor i samma ordning som gäller för tull.

Vid sidan om vad som gäller för importbeskattningen är skattskyldigheten för mervärdeskatt begränsad till verksamheter som yrkesmässigt omsätter skatteplikti— ga objekt (varor och tjänster) inom landet eller ge— nom export. Skattskyldighet föreligger dessutom för sådan verksamhet i vilken omsätts objekt som omfat— tas av s.k. kvalificerat undantag från skatteplikt. Privat och annan icke yrkesmässig omsättning medför ej skattskyldighet. Vissa i och för sig yrkesmässi— ga verksamheter eller omsättningar av skattepliktiga objekt har dessutom av särskilda skäl och genom sär— skilda bestämmelser undantagits från skattskyldig- het.

• Sida 35
•  Original

Prop.]981/82z214 35

Vid omsättningar mellan skattskyldiga ger avdrags— rätten för ingående skatt automatiskt den åsyftade skatteeffekten enligt den för mervärdeskatten grund— läggande principen om en till mervärdet i varje be— skattningsled begränsad beskattning. Detta gäller även i fråga om varor-som importeras för vidareför— säljning här i landet eller för användning i verk— samhet som medför skattskyldighet enligt ML. Av- dragsrätten i förening med skattefriheten ger också den avsedda totala skattefriheten för vår export.

Denna automatik bryts när t.ex. en vara som för— värvats med skatt för privat bruk säljs av den pri— vate ägaren och därefter på nytt blir föremål för yrkesmässig omsättning i begagnat skick. Den priva— te säljaren står utanför mervärdeskattesystemet och hans försäljning medför vare sig skyldighet att ta ut skatt eller någon rätt till avdrag för ingående

skatt. Köparen, som bedriver yrkesmässig verksamhet, får genom vidareförsäljningen en skattepliktig om— sättning för vilken skatt skall redovisas enligt erhållet vederlag. Genom avdragsrätten för fiktiv skatt begränsas beskattningen även i detta fall till mervärdet vid den nya omsättningen av varan i begagnat skick. Därmed undanröjs den kumulativa skatteeffekt som påtalades i kritiken mot den tidi— gare gällande ordningen för beskattningen av begag—

nade varor.

Som tidigare nämnts är avdragsrätten för fiktiv skatt i princip generell. Den gäller inte endast för åter— försäljning förvärvade varor (omsättningsvaror) som vårt förslag avsåg utan även varor för användning i den skattskyldiges verksamhet, t.ex. investeringsva— ror. Den generella avdragsrätten innebär dessutom att avdragsrätt föreligger även för andra varor än

• Sida 36
•  Original

Prop. 1981/82: 214 36

sådana som är eller kan anses som begagnade. Exem— pel härpå är den av skatteutskottet uppmärksammade

rätten till avdrag för uppköp av bär och svamp.

Till en helt dominerande del gäller rätten till av— drag för fiktiv skatt vad man med övergripande be- grepp brukar beteckna som begagnade varor. Vi tar därför först upp frågan om avdragsrätten i vad avser dessa varor och därefter i ett särskilt avsnitt av-

dragsrätten för andra varor.

4.2. Handeln med begagnade varor m.m.

Begreppet begagnade varor är i nu förevarande sam- manhang knappast entydigt. Vi vill för vår del göra åtskillnad mellan en varugrupp som vi här betecknar som bruksvaror och en annan som kan betecknas som

investerings— eller kapitalplaceringsobjekt.

Bruksvarorna är sådana som förvärvas av bl.a. privatper- soner för förbrukning eller egen användning. Vissa av dessa bruksvaror kan betecknas som kapitalvaror med lång användningstid. Typiskt för dessa varor är att de minskar i värde genom förslitning eller av därmed jämförliga skäl, exempelvis personbilar, fritidsbåtar, husvagnar o.d. Det är vanligt att sådan begagnad kapitalvara lämnas som dellikvid vid köp av en ny. Den kan också utan någon ersättningsanskaffning avyttras till betydande restvärden. Man kan numera regelmässigt förutsätta att detta rest— värde redan är beskattat genom den fullbeskattning av va- ran som skedde när den omsattes första gången för privat

användning.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1981/82: 214 ' 37

En äterförsäljning inom den yrkesmässiga handeln av en tidigare beskattad vara innebar enligt de äldre bestämmelserna en ny beskattning av det tidigare beskattade restvärdet. Det var den effekten som kunde undvikas genom en skattefri privathandel som ofta skedde genom medverkan av yrkesmässiga förmed— lare. I sådant fall inskränktes beskattningen till

att gälla den provision förmedlaren uppbar.

Som nyss nämnts kan man numera som normalt utgå från att en begagnad bruksvara som på nytt blir föremål för yrkesmässig omsättning har beskattats tidigare som ny och enligt det värde varan då hade. Den nu gällande ordningen med avdragsrätt för fiktiv skatt innebär att statens beskattningsanspråk vid den

nya skattepliktiga omsättningen inskränks till att gälla det mervärde som varan tillförts hos den yrkesmässige återförsäljaren. Gäller det en begagnad bruksvara som skattskyldig förvärvar inte för åter— försäljning utan för bruk i den skattepliktiga verk- samheten inskränks beskattningen genom avdrags— rätten till att gälla den värdeminskning som varan har undergått hos den icke skattskyldige säljaren. Statens beskattningsanspråk inskränks därmed i

detta fall till vad som svarar mot den sistnämndes brukande eller konsumtion av varan här i landet.

På samma sätt begränsas beskattningen när bruks— varan förvärvas för äterförsäljning genom export

och varan kan därmed exporteras skattefritt.

Vad gäller den andra varugruppen, som vi betecknat som investerings— eller kapitalplaceringsobjekt, är förhållandena andra. De varor som vi vill hän-

föra till denna kategori är i första hand konst,

• Sida 38
•  Original

Prop.]981/82:214 38

antikviteter, smycken samt samlarobjekt av skilda slag. I flertalet fall undergår dessa varor i pri- vat ägo ingen värdeminskning genom förslitning eller på annat därmed jämförligt sätt. Det för— håller sig tvärtom ofta så att de i stället ökar

i värde. Sådana privata investeringsvaror har ofta under lång tid varit i privat ägo. I de flesta fall torde varorna aldrig tidigare omsatts i verksam— heter som medfört skattskyldighet till mervärde—

skatt.

Enligt de äldre bestämmelserna åtnjöt en yrkes- mässig återförsäljare av sådana investeringsva- ror ingen rätt till avdrag för fiktiv skatt men skyldighet förelåg att redovisa utgående skatt för det värdevaran representerade vid äterförsäljning— en. Större delen av detta värde hade i dessa fall skapats utanför den yrkesmässiga verksamheten. Den återförsäljaren tillförsäkrade rätten till avdrag för fiktiv skatt betyder att beskattningen in— skränks till att gälla det hos återförsäljaren

skapade mervärdet.

Vad slutligen angår de av oss som kapitalplace- ringsobjekt betecknade varorna gör det förhållan— det att de är omedelbart realiserbara att de närmast är att jämställa med aktier, obligationer eller andra värdepapper. De kan förvärvas för långsiktiga värdesäkrade innehav eller i kort- siktigt Spekulationssyfte med förhoppningar om snabb värdeökning. I första hand gäller detta guld och silver i form av tackor vilka varor dessutom är föremål för dagliga internationellt gällande börsnoteringar. I samma syfte kan också

diamanter och andra ädla stenar förvärvas.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1981/82: 214 39

Personer som förvärvar de här avsedda placeringsob— jekten kan som regel inte anses driva handel med skattepliktiga varor. Trots att ett betydande an—

tal köp och försäljningar kan ske torde vinst— eller förlust på verksamheten beskattas enligt realisations— vinstreglerna. Verksamheten är därför inte att anse som yrkesmässig i ML:s mening och föranleder därför inte skattskyldighet till mervärdeskatt.

Även den yrkesmässiga handeln med ädelmetaller och ädla stenar äger rätt till avdrag för fiktiv skatt vid förvärv av sina varor från ej skattskyldiga med skyldighet att redovisa skatt vid försäljning inom landet. Huruvida förvärvet sker i beskattat eller obeskattat skick saknar betydelse. Effekten blir även i dessa fall att endast de värden som här avsedda placeringsobjekt tillförs i den yrkes— mässiga handeln beskattas. Hos dessa personer upp— kommande vinster och förluster påverkar inte den skatt som utgår vid omsättningen hos de yrkes— mässiga återförsäljarna.

Enligt vår uppfattning visar redogörelsen hittills att avdrag för fiktiv skatt får anses stå i överens— stämmelse med en beskattning enligt mervärdeskatte- principen. I vart fall får detta anses gälla så länge det rör sig om transaktiöner helt inom landet. Läns— styrelsernas svar på vår förfrågan visar inte heller att avdragsrätten i fråga om dessa transaktioner vållat några större problem. Vår uppfattning är att avdragsrätten så långt varit till fördel.

Den utglidning som tidigare skedde till en ofta ob— skyr förmedlingsverksamhet har i stort upphört.

Tidigare mervärdeskattespecifika kontrollproblem har undanröjts. I särskild grad gäller detta handeln

• Sida 40
•  Original

Prop.1981/82:21440

med begagnade bilar och andra kapitalvaror. Samma fördelar har dock uppnåtts för samtliga företag som förvärvar varor från ej skattskyldiga personer för yrkesmässig äterförsäljning inom landet.

Kontrollbilden för alla dessa företag är i princip den att företagen har en i sin helhet skattepliktig omsättning med en generell rätt till avdrag för samtliga förvärv av skattepliktiga varor. De fr.o.m. den 1 januari 1981 gällande bestämmelserna om redo— visningsskyldighet innebär att företagen för helt beskattningsår har att redovisa utgående mervärde— skatt på den enligt avslutade räkenskaper redovi— sade omsättningen. Rent kOntrolltekniskt kan man påstå att den skatt berörda företag har att kort— periodiskt inbetala för helt beskattningsår mot— svarar en skatt pådeni företaget redovisade brutto— vinsten med justering för lagerförändringar, köp och försäljningar av inventarier och med rätt till av- drag för ingående skatt som belöper på förvärv av omkostnadsnatur.

För i stort sett samtliga föreligger det därför nu- mera en gemensam beskattningsram för inkomst— och mervärdeskatt. Samma intäkter med avdrag föL kost— naderna för förvärv av omsättningsvaror skall tas till beskattning för båda skatteslagen. Handeln med begagnade varor sker till större delen hos småföre— tag. Det är därför enligt vår uppfattning av_sär— skilt värde om för dessa företag en med inkomst— skatten gemensam beskattningsram kan upprätthållas för mervärdeskatten. Försöksverksamhet kommer att genomföras inom RSV:s s.k. MOMS—org.projekt med maskinella sammanställningar för helt beskattnings— år av de kortperiodiska mervärdeskatteredovisning— arna för överslagsmässiga avstämningar mot inkomst—

redovisningen i vederbörandes inkomstdeklaration.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1981/82: 214 41

En på detta sätt uppbyggd skattekontroll med ett gemensamt ansvar för såväl mervärdeskatte— som inkomsttaxeringsorganen att redovisningarna är så

långt möjligt korrekta måste ha ett särskilt värde.

Lika positiv kan dock bedömningen inte bli när objekt för vilket avdrag för fiktiv skatt åtnjutits blir föremål för skattefri exportförsäljning. Vi har dock inte funnit att det i princip finns något _att invända mot avdragsrätt när det är fråga om export av sådan vara som vi här har betecknat som bruksföremål. Normalt blir det här som_tidigare framhållits fråga om en bestående beskattning som

svarar mot värdet av varans brukande här i landet.

Annorlunda ställer det sig emellertid när det

blir fråga om export av vad vi betecknat som in— vesterings- eller kapitalplaceringsobjekt efter det avdrag för fiktiv skatt åtnjutits. Den korri— gering av avdraget för fiktiv skatt som faktiskt sker genom fullbeskattning av varan vid återför— säljning inom landet med en kvarstående beskatt- ning av det mervärde varan tillförts hos den yrkesmässige återförsäljaren uteblir vid en omsätt— ning av varan genom export. Enligt vår uppfatt— ning ger de nu gällande bestämmelserna härvidlag ett felaktigt resultat. Orsaken härtill är att av— drag för fiktiv skatt tillerkänns exportören med belopp som beräknas på anskaffningskostnaden för exportvaran. Detta gäller oavsett om varans värde skapats i ett tidigare skattskyldigt led eller ej. I princip kan avdragsrätt anses vara motiverad en— dast i den mån anskaffningskostnaden svarar mot ett tidigare beskattat restvärde. Är det däremot fråga om förvärv av en vara som tidigare aldrig belagts med mervärdeskatt eller beskattats enligt

lägre värde än exportörens anskaffningspris med—

• Sida 42
•  Original

Prop.1981/82:214 42

för rätten till avdrag för fiktiv skatt i reali— teten en negativ beskattning. Enligt vår uppfattning bör denna möjlighet till omotiverade avdrag förhind— ras särskilt som denna möjlighet uppenbarligen har utnyttjats under den tid som bestämmelserna var i kraft. _

Vi vill också framhålla att de skatteläckage som skett i viss exporthandel fått en omfattning som

beror på extraordinära förhållanden.

Som exempel härpå vill vi något beröra vad som före— kommit inom guldhandeln. Guldpriset steg mycket kraftigt under 70—talet. Från ett relativt fast pris på ca 6 000 kr/kg steg det fram till år 1979 till ca 40 000 kr/kg. Under hösten 1979 och våren 1980, dvs. efter det bestämmelserna om rätt till avdrag för fiktiv skatt trätt i kraft, steg priset snabbt ytter— ligare till rekordnoteringen 112 000 kr/kg den 21 januari 1980. Priset sjönk sedan under våren 1980 för att nå en sedan dess tämligen stabil nivå kring 70 000 kr/kg.

Motsvarande extraordinära förhållanden har rått

även inom silverhandeln. Silvret noterades hösten 1979 till drygt 1 000 kr/kg för att därefter stiga till ca 6 000 kr/kg under våren 1980. Därefter sjönk priset snabbt igen till ett alltjämt gällande pris på drygt 2 000 kr/kg.

I detta sammanhang bör också nämnas att tidigare gällande nedsmältningsförbud för svenska kurserande

silvermynt har slopats.

Nu anförda förhållanden gjorde att uppköpen av

privat silver och guld under hösten 1979 och våren

• Sida 43
•  Original

Prop. 1981/82: 214 43

1980 fick en oberoende av bestämmelserna om upp— köparnas rätt till avdrag för fiktiv skatt onormal omfattning. Uppenbart är dock att exporthandeln vad gäller guld och silver premierats på ett ej avsett sätt av dessa bestämmelser. Bestämmelserna har också i ett par uppmärksammade fall frestat till rena falsarier med falska avdrag för fiktiv skatt till betydande belopp. Det är Också främst dessa förhållanden som ställer krav på åtgärder

i fråga om rätten till avdrag för fiktiv skatt.

I följande avsnitt redovisas olika tänkbara lös—

ningar och våra ställningstaganden.

4.3. Tänkbara lösningar

Enligt vår uppfattning kan de missförhållanden som bestämmelserna om rätt till avdrag för fiktiv skatt gett upphov till i allt väsentligt betraktas som

ett exportproblem. Det är omfattningen och betydel- sen av vad detta problem egentligen gäller som en— ligt vår mening bör bestämma vilka korrigeringsåt— gärder som behöver vidtagas. I det följande disku- teras olika tänkbara lösningar för att komma till rätta med problemen för mervärdeskattens del.

4.3.1. Rätten till avdrag för fiktiv skatt slopas

Enligt vår uppfattning kan problemet angripas uti—

från två vitt skild utgångspunkter.

Den ena är att angripa problemen inom ramen för de principer som nuvarande avdragsrätt för fiktiv skatt bygger på, nämligen en begränsning av statens skatteanspråk till det i yrkesmässig verksamhet tillskapade skattepliktiga mervärdet.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1981/82: 214 44

Den andra skulle vara att ge beskattningen av förvärv av skattepliktiga varor för konsumtion största möjliga bredd. Varje skattepliktig omsätt— ning inom landet av en skattepliktig vara skulle då träffas av en definitiv skatt. Den privat skatte— fria handeln mellan ej skattskyldiga personer måste i ett sådant system ges så litet utrymme att sådan privathandel framstår som'en i det närmaste betydel— selös konkurrensfaktor för den yrkesmässiga och

skattskyldiga handeln.

vid detta synsätt på mervärdeskatten torde det vara nödvändigt att på nytt ta upp det av oss tidigare framlagda men avvisade förslaget om en generell skattskyldighet för auktionsförrättare. En annan

och kanske än viktigare åtgärd måste vara att skär— pa beskattningsanspråket mot sådana företagare-som yrkesmässigt medverkar vid försäljningar av skatte- -pliktiga varor mellan privatpersoner. Som vi fram— hållit tidigare under hänvisning till vad vi anfört i vårt delbetänkande III kan en förmedlare medverka mycket aktivt vid sådana affärer och under förhål- landen som föga skiljer sig från försäljning i eget namn. Förmedlarens skattskyldighet är enligt gällande regler begränsad till den uppburna provisionen

trots att kundvaran kan utbjudas till försäljning i förmedlarens försäljningslokaler i vilka han även själv omsätter egna varor av samma slag. Förmedla— ren kan upprätta kontrakt och avtal för uppdrags— givarens räkning och också för hans räkning uppbära försäljningslikvid och även diskontera upprättade avbetalningskontrakt. Uppenbart är att en sådan för- medlingsverksamhet utgjorde ett reellt hot mot den seriösa handeln främst med kapitalvaror innan han— deln tillerkändes rätt till avdrag för fiktiv skatt. Skulle denna avdragsrätt slopas måste man enligt vår uppfattning samtidigt vidga beskattningsanspråket

gentemot den yrkesmässiga förmedlingsverksamheten.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1981/82: 214 45

Vill man skapa neutralitet mellan handeln och förmed— lingsverksamheten borde den sistnämnda åläggas skyl— dighet att redovisa skatt på hela det vederlag den ej skattskyldige säljaren uppbär vid sin försäljning av varan. En sådan ordning kräver ett omfattande regelsystem och skulle dessutom vålla vad vi befarar

Svårbemästrade kontrollproblem.

Man måste vidare väga de fördelar och nackdelar som nu gällande bestämmelser innebär i förhållande till de äldre. Vi anser för vår del att de nya bestämmel— serna i allt väsentligt undanröjt de komplikationer som följde enligt den äldre ordningen med konkurrens- snedvridande utglidning av handeln till en ofta ob— skyr förmedlingsverksamhet. Det kan antas att de äldre bestämmelserna i ML fick handeln att söka sig vägar som inte nåddes av beskattning vare sig till inkomst— eller mervärdeskatt. Undantaget från skat— teplikt för begagnade personbilar skapade ett mer— värdeskattespecifikt kontrollproblem speiellt i fråga om inbytestranskationerna.

Enligt vår uppfattning kan därför ett återinförande av undantaget från skatteplikt för begagnade person— bilar och motorcyklar inte komma i fråga. Kon— trolltekniskt innebär den nya ordningen sådana för— delar framför den äldre att nu gällande regler måste bibehållas för bilhandeln.

Även handeln med sådana kapitalvaror som fritids— båtar, husvagnar och liknande arbetar under principiellt samma villkor som bilhandeln. De nu gällande beskattningsreglerna har i allt väsentligt undanröjt de problem dessa branscher tidigare hade att brottas med.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1981/82: 214 46

En generellt slopad rätt till avdrag för fiktiv

skatt är därför enligt vår uppfattning inte påkal— lad.

Vid remissbehandlingen av vårt delbetänkande III,

där förslaget om införande av rätt till avdrag för fiktiv skatt fördes fram, förordade någon remiss- instans att endast inbyteshandeln skulle ges en särskild behandling. I de fall den yrkesmässige återförsäljaren vid försäljning av viss kapitalvara som dellikvid godtog ett inbyte av en begagnad vara av samma slag skulle beskattningen inskränkas till att gälla mellanavgiften, dvs. skillnaden mellan priset på den försålda kapitalvaran och inbytesvaran. En sådan ordning skulle endast kunna tillämpas för handeln med sådana kapitalvaror i vilken inbyten

förekommer.

RSV förordade i sitt yttrande att rätten till avdrag för fiktiv skatt skulle begränsas till att gälla handeln med personbilar, motorcyklar, husvagnar, fri-

tidsbåtar och musikinstrument.

Vi anser att båda dessa alternativ i och för sig un— danröjer problemen för de branscher inom vilka den föreslagna ordningen skulle få tillämpas. Redovis— nings— och kontrollproblemen skulle dock återuppstå med full styrka beträffande den stora grupp företag som driver handel med andra begagnade varor. Vi av— visar därför den nu diskuterade lösningen om ett

slopande av avdragsrätten för fiktiv skatt.

Detta innebär också att vi i det följande disku— terar åtgärder som i princip bygger på en till det skattepliktiga mervärdet begränsad beskatt—

ning.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1981/82: 214 47

4.3.2. BeSkattningsvärdet bestäms till skillnaden mellan försäljnings— och anskaffningspris (nettometoden)

I vissa utländska system tillämpas en ordning enligt vilken beskattningen inskränks till att gälla skill— naden mellan det vederlag en skattskyldig återför- säljare uppbär vid försäljningen av en begagnad vara och det pris han själv erlagt för varan. Denna be- skattningsteknik tillämpas i Danmark för handeln med begagnade personbilar. Tekniken skulle kunna beteck— nas som en nettometod enligt vilken formellt sett något avdrag för ingående skatt aldrig medges men att varans inköpspris avräknas från vederlaget vid bestämmandet av beskattningsvärdet vid försäljnings— tillfället. Den nu tillämpade tekniken med rätt ' till avdrag för fiktiv skatt vid anskaffning av va—

ran men med skyldighet att redovisa utgående skatt för hela vederlaget vid försäljningen skulle då kun—

na betecknas som en bruttometod.

Nettometoden, konsekvent tillämpad vid all yrkes— mässig handel med begagnade varor, skulle i fråga

om inhemska transaktioner ge samma effekt som den medgivna rätten till avdrag för fiktiv skatt. Skilj— aktigheter uppkommer dock vid äterförsäljning på export. Nettometoden ger en ren nolleffekt eftersom exportförsäljningen kan ske skattefritt men utan någon rätt till avdrag för ingående skatt. Brutto— metoden däremot tillåter även den en skattefri ex— portförsäljning men med rätt till avdrag för fiktiv skatt.

Det skattebortfall som bruttometoden gett upphov till uppkommer inte i en beskattningsteknik enligt

nettometoden. Denna har dock ett begränsat till—

• Sida 48
•  Original

Prop. 1981/82: 214 48

lämpningsområde. Den kan användas endast för om- sättningsvaror i den yrkesmässiga handeln. Däremot kan den inte appliceras på anskaffningar av inventa— rier eller andra varor för bruk i Skattskyldigs verk— samhet eftersom det inte finns något försäljningspris

från vilket anskaffningskostnaden kan avräknas.

Av redovisningsmässiga och kontrolltekniska skäl skulle en nettometod knappast kunna tillämpas inom stora delar av den yrkesmässiga handeln med begagna— de varor. Som exempel kan nämnas antikvariaten, mynthandeln och handeln med "kuriosa". Försäljning— en i dessa företag sker så gott som undantagslöst över disk och utan någon faktureringsskyldighet.

Det skulle stöta på betydande svårigheter för den skattskyldige att under sådana förhållanden fullgö— ra skatteredovisningen på ett korrekt sätt bl.a.

med hänsyn till kravet att kunna visa inköpspriset för varje såld vara. En skattekontroll skulle i det närmaste omöjliggöras.

Nettometoden skulle därför, så vitt vi kan finna, få begränsas till att gälla endast vissa varor med därtill ett visst lägsta pris. Om kontroll— problemen skall kunna begränsas måste det bli fråga om lätt identifierbara varor med relativt höga värden. Redan att bestämma en värdegräns ska— par som vi visat i vårt delbetänkande III svårbe— mästrade tröskelproblem. Stora delar av den yrkes— mässiga handeln skulle dessutom inte kunna till- lämpa eller tillåtas tillämpa tekniken.

För den handel som avser kapitalvaror innebär en nettometod att den skattskyldige måste binda ett större eget kapital i varulagret. Den nu gällande

omedelbara avdragsrätten för fiktiv skatt innebär

• Sida 49
•  Original

Prop. 1981/82: 214 49

en vid nuvarande skattesats 17,7 % lägre anskaff— ningskostnad för omsättningsvaror än vad netto— metoden kräver. En övergång till nettometoden skulle därför för företag med stora varulager som kanske i vart fall säsongmässigt kan ha låg om- sättningshastighet innebära en betydande likvidi—

tetspåfrestning-

Med hänsyn till de invändningar i såväl materiella som skattetekniska hänseenden som enligt det an— förda kan riktas mot denna lösning anser vi att

den bör avvisas.

4.3_3 Rätten till avdrag för fiktiv skatt avskärs

för vara som förvärvas för försäljning på export

Som vi tidigare framhållit är nu rådande missförhål— landen vid tillämpningen av bestämmelserna om rätt

till avdrag för fiktiv skatt i allt väsentligt knut— na till yrkesmässiga försäljningar på export. '

Till att börja med finns det anledning framhålla, att endast en mycket liten del av handeln med begag— nade varor avser eller utmynnar i försäljning på- export. Flertalet företag som handlar med begagna— de varor som förvärvas med rätt till avdrag för fik—

tiv skatt har ingen exportförsäljning. I den mån

sådan förekommer torde det oftas gälla enstaka transaktioner medan omsättningen i övrigt avser in— ländsk omsättning. Det läckage som finns i nu gäl— lande system kan antas ha uppkommit hos ett be— gränsat antal skattskyldiga inom speciella

branscher.

• Sida 50
•  Original

Prop. 1981/82: 214 50

vi kan heller inte finna att problemet skulle gälla rent generellt för all omförsäljning av varor på ex- port. Sådana kapitalvaror som kan förutsättas ha beskattats vid förstagångsförsäljningen har ett i princip beskattat restvärde när de i begagnat skick för yrkesmässig äterförsäljning förvärvas från någon som inte är skattskyldig. Av samma skäl som exportförsäljning av nytillverkade varor kan ske skattefritt med oinskränkt rätt till avdrag för ingående skatt hos skattskyldiga tillverkningse företag eller återförsäljare är det befogat att också här avsedda varor kan exporteras helt skatte— fritt, dvs. med rätt för exportören att tillgodo—

göra sig avdrag för fiktiv skatt.

Det oberättigade skattebortfallet gäller vid export— försäljning av sådana varor vilka aldrig tidigare har beskattats. Det gäller också när en vara som beskattats vid en tidigare förstagångsförsälj—

ning undergått värdestegring under den tid varan innehafts av någon inte skattskyldig, t.ex. varit

i privat ägo.

I allt väsentligt borde ett avskärande av rätten till avdrag för fiktiv skatt vid förvärv för om— sättning genom export enbart av detta slag av

varor vara tillräckligt för att förhindra ett 0—

motiverat skattebortfall.

I praktiken synes dock en sådan regel inte vara tillämplig. Återförsäljarna torde regelmässigt inte redan vid anskaffningstillfället kunna avgöra om en omsättningsvara förvärvas för att därefter exporteras. En enligt vår mening praktiskt till- lämplig lösning skulle i stället vara att bibehål—

la den generella avdragsrätten men komplettera den

• Sida 51
•  Original

Prop. 1981/82: 214 51

med en skyldighet att återföra utnyttjad avdrags— rätt när faktisk export skett. Eftersom endast en bråkdel av de varor som den yrkesmässiga handeln förvärvar med rätt till avdrag för fiktiv skatt säljs på export bör man med en på detta tekniska sätt av— skuren avdragsrätt nå ett riktigt resultat med ett bibehållande av skattefriheten för omsättning på ex— port.

Det förekommer dock att yrkesmässiga uppköpare som förvärvar varor med rätt till avdrag för fiktiv skatt säljer varan vidare till skattskyldiga exportföre— tag. Detta har förekommit i betydande omfattning inom handeln med ädelmetallvaror inkl. guld— och silverskrot, men också i handeln med konst och antik- viteter. Skattesvinnet uppkommer i dessa fall inte hos exportföretaget utan hos den yrkesmäs— sige uppköparen. Det avdrag som exportören gör av— ser en faktisk skatt för vilken uppköparen är redo— visningsskyldig.

Det skulle därför kunna vara motiverat att ålägga återförsäljare som förvärvat_vara med rätt till av- drag för fiktiv skatt skyldighet att återföra av- draget om varan säljs till annan yrkesmässig åter— försäljare. En sådan ordning skulle dock innebära avsevärda komplikationer. Som exempel kan anföras när antikhandlare förvärvar lösöret i ett dödsbo.

I lösöret ingår ofta föremål med vilka företaget normalt inte driver handel. Sådana säljs därför ofta till annan återförsäljare. Uppköparen skulle då enligt den tänkta ordningen återföra avdrag för ingående fiktiv skatt som hänför sig till de avytt- rade föremålen. Detta förutsätter då en individu— ell prissättning av de föremål som ingår i det för— värvade lösöret. Detta skulle skapa ett särskilt

• Sida 52
•  Original

Prop. 1981/82: 214 52

kontrollproblem av betydande omfattning. Skatte- kontrollen måste dessutom inriktas på att avdragen skatt skall återföras inte endast vid en försälj- ning på export utan även i alla de fall varan säljs till skattskyldig köpare.

Komplikationer skulle dessutom uppkomma exempelvis

i det fall en guldsmed förvärvar föremål av ädelme- tall som sedan smälts ned för återanvändning som rå- vara i den egna tillverkningen. Säljs den tillver- kade varan till ej skattskyldig köpare skulle rent principiellt ingen återföringsskyldighet föreligga. Om varan däremot säljs på export eller till annan återförsäljare skulle i princip föreligga en skyldig- het för guldsmeden att återföra den ingående fiktiva skatt som belöper på i varan ingående metallskrot. Uppenbart är att en sådan ordning inte kan tillämpas

i praktiken.

Enligt vår uppfattning bör man i stället försöka finna en lösning enligt vilka korrigeringar för omotiverade avdrag för fiktiv skatt skall göras enbart vid försäljning på export. Om dessutom korri— geringsåtgärderna kan begränsas till vissa sär- skilda i lagen angivna varor skulle de mervärdeskatte- specifika justeringarna behöva göras endast hos ett fåtal skattskyldiga. Med de stora vinster man kan

nå genom att koncentrera korrigeringsåtgärderna

till ett begränsat antal skatteredovisningar anser

vi det försvarbart med relativt långtgående detalj— regleringar vad gäller denna exporthandel, om man

för handeln i stort kan behålla alla de redovisnings- tekniska och kontrollmässiga fördelar den nu till—

lämpade tekniken innebär.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1981/82: 214 53

Handeln med begagnade varor av det slag vi här avser har sedan länge ägnats särskild uppmärksamhet av andra skäl än de som dikterats av skattekontrollen. Ett uttryck härför är lagen (1981:2).mnhandel med skrot och begagnade varor samt förordningarna (1981: 402) om handel med skrot och (1981:403) om handel med begagnade varor. Dessa författningar trädde i kraft den 1 juli 1981.

Gemensamt för dessa författningar är att de syftar till att förebygga avsättning av stulet eller eljest olovligen åtkommet gods och att underlätta polisens

efterspaning av sådant gods.

Enligt 2 5 förordningen (1981:403) om handel med be— gagnade varor är bestämmelserna tillämpliga på

1. mopeder, cyklar, utombordsmotorer och motorsågar, 2. symaskiner,

kameror samt objektiv till kameror, projektorer, ur och kikare,

4. skrivmaskiner och räknemaskiner,

5. radio— och televisionsapparater, bandspelare, skivspelare, musikanläggningar och musikinstru— ment,

6. pälsverk,

7. naturpärlor, naturliga och syntetiska ädelstenar

samt föremål som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina,

8. föremål som helt eller till väsentlig del består av koppar, mässing, tenn, brons eller nysilver,

9. vapen med undantag av sådana skjutvapen som om- fattas av vapenslagen (1973:1176) ,

10. alster av bildkonst, 11. konstalster av glas, porslin och annan keramik.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1981/82: 214 54

Med handel avses enligt förordningen även auktions— försäljning och annan liknande försäljning. Vidare gäller att en obrukad vara anses som begagnad om den utbjuds icke yrkesmässigt till den som bedriver

handel enligt förordningen.

Förordningen om handeln med begagnade varor inne— håller bl.a. följande bestämmelser om vad den som

bedriver handel med sådana varor har att iakttaga.

Den som driver handel med varor som här angetts skall vara registrerad enligt förordningen. An— mälan om registrering skall göras hos polismyndig—. heten i varje ort där fast försäljningsställe finns. Om fast försäljningsställe saknas skall anmälan göras hos polismyndigheten i den ort där handeln huvudsakligen skall bedrivas.

Anmälan för registrering skall förutom bl.a. fullf ständiga personuppgifter om handlaren också innehål—- la uppgift om vilka slag av begagnade varor som handeln omfattar. Polismyndigheten skall utfärda be— vis om registreringen samt föra register över hand— lare. Tillsynen över efterlevnaden av förordningen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av

förordningen utövas av polismyndigheten.

Handlare får ta emot varor endast av den som är känd för handlaren eller som på ett tillförlitligt sätt styrker sin identitet.

När begagnade varor tas emot skall anteckningar göras på särskilda i kronologisk ordning numrerade inköps—

notor. Anteckningarna skall avse

• Sida 55
•  Original

Prop. 1981/82: 214 55

datum när varorna togs emot

fo—l

. varornas art och beskaffenhet samt antal, stor- lek, mängd eller vikt 3. varornas fabrikat och tillverkningsnummer eller andra särskilda kännemärken

4. det överenskomna priset, för varorna

5. namn och postadress avseende den som har över—

lämnat varorna samt, om denna inte är känd för handlaren även personnummer och identitetshand—

lingens art.

Begagnade varor som har tagits emot får inte lämnas ut eller bearbetas förrän tidigast efter en månad från den dag då varorna togs emot.

Mottagna varor skall förses med beteckningar som hänvisar till motsvarande inköpsnotor. Beteck— ningarna får inte avlägsnas förrän varorna får

lämnas ut eller bearbetas.

De särskilda noteringarna om mottagna varor får efterges i fråga om varor som anges i p. 8 och 9

om varornas sammanlagda värde uppenbarligen under- stiger 100 kr. Motsvarande gäller i fråga om varor

i punkt 10 och H om varornas sammanlagda värde uppen—

barligen understiger 500 kr.

De i 2 5 förordningen under punkterna 7—11 upptagna varorna synes i allt väsentligt omfatta de varuslag för vilka rätten till avdrag för fiktiv skatt med-

fört problem och dessutom lett till omotiverade av- drag. Vi anser att det i första hand är detta varu- område som behöver undantas från rätten till avdrag för fiktiv skatt när en yrkesmässig omsättning på

• Sida 56
•  Original

Prop. 1981/82: 214 56

export följer på förvärvet. I princip borde ett un- dantag härutöver kompletteras så att det ges en gene- rell tillämpning på antikviteter. Detta skulle dock medföra betydande och enligt vår mening onödiga prak- tiska problem. Vi anser det därför vara tillräckligt om särbehandlingen utsträcks till att omfatta även möbler utöver de i nämnda punkter angivna varuslagen. Därmed torde bestämmelserna i praktiken bli tillämp— liga endast på föremål med relativt högt värde och samtidigt begränsade till identifierbara objekt som

är intressanta för en internationell marknad.

Av de återgivna bestämmelserna för handeln med be— gagnade varor framgår att en omfattande uppgiftsskyl— dighet införts för denna handel. Även om erfaren- heterna från denna lagstiftning ännu är begränsade synes det klart att inte minst uppgiftsskyldigheten bör bli till gagn för både redovisningen och kontrol- len av mervärdeskatt. Vi anser också att det häri— genom skapats förutsättningar för att tillämpa ett system som ålägger skattskyldig, som exporterar

vara av ovan angivet slag, att i förekommande fall återföra det avdrag för fiktiv skatt som han till- godogjort sig i samband med förvärvet av den expor— terade varan. Man kan utgå från att underlaget för en sådan återföringsskyldighet finns att tillgå för både en korrekt mervärdeskatteredovisning och för skattekontrollen.

Som vi framhållit tidigare kan emellertid ett ex- portföretag ha förvärvat varan från skattskyldig uppköpare som själv vid sin redovisning av skatt tillgodofört sig avdrag för fiktiv skatt.

• Sida 57
•  Original

Prop. 1981/82: 214 57

Det synes inte möjligt att i dessa fall föreskriva att exportören skall återföra avdrag för fiktiv skatt som gjorts i tidigare led. Det finns därför enligt vår mening ingen annan praktisk lösning än att införa skyldighet för den som yrkesmässigt ex- porterar sådan begagnad vara som här avses att åter- föra ett av honom åtnjutet avdrag för ingående skatt vid förvånat.aV(kälexporterade varan. Den skyldig— heten måste vara generell och gälla oavsett om den

ingående skatten är faktisk eller fiktiv.

. Denna lösning är inte invändningsfri. Det mervärde som en vara tillförts i ett tidigare uppköparled kommer att träffas av en definitiv skatt trots att varan senare försäljs på export. Det kan dock för— utsättas att uppköparens handelsvinst uttryckt i procent av vederlager som regel är förhållandevis låg och att den extra skattebelastningen därför inte kan vara särskilt betydande. Vi anser därför, att det förhållandevis snäva avsteg som måste göras från en strikt mervärdeskattemässig princip bör i före—

varande fall kunna accepteras.

Nackdelarna får ses i förhållande till de betydande

fördelar för främst handeln som en i övrigt bibe—

hållen avdragsrätt för fiktiv skatt erbjuder.

Ett särskilt problem gäller emellertid för handeln med guld och andra ädelmetallvaror. De varor som förvärvas från ej skattskyldiga personer är ofta av— sedda för nedsmältning och framställning av finme— tall. Det pris uppköparna erlägger vid förvärv av

sådana varor bestäms av.varans metallvärde enligt ak—

• Sida 58
•  Original

Prop. 1981/82: 214 58

tuell prisnotering på den_internationella marknaden, t.ex. Londonbörsen. Det är i dessa fall fråga om förvärv av metallskrot för en senare användning som material i affinerings— eller tillverkningsverksam— het. Metallskrotet i dessa verksamheter kan härröra dels från tidigare privata föremål av ädelmetall,

dels från industriella sopor och avfall. Affinerings— företagen förvärvar ofta sitt skrot från yrkesmässiga uppköpare. Vissa uppköpare exporterar även metall— skrot för affinering utomlands.

Alla dessa förhållanden sammantagna gör att den av oss i det föregående diskuterade tekniken med en ge— nerell rätt till avdrag för fiktiv skatt vid för— värv av skattepliktig vara men med en återförings- skyldighet av den ingående skatten i de fall varan omsätts på export knappast kan tillämpas på handeln med skrot av ädelmetall. Det är i många fall inte möjligt att utröna i vilken omfattning skrot för vilket fiktiv skatt avdragits ingår i framställd finmetall eller i en tillverkad vara av ädelmetall. En grundförutsättning för en beskattningsteknik som bygger på en rätt till avdrag för skatt som belöper på förvärv av en vara men med skyldighet att åter- föra avdraget i de fall varan omsätts på export är att det rör sig om identifierbara varor. Den grund— förutsättningen föreligger inte för stora delar av handeln med ädelmetaller eller varor av sådana me—

taller.

Inte minst med hänsyn till vad som förekommit inom handeln med ädelmetall under den tid bestämmelserna om rätt till avdrag för fiktiv skatt varit i kraft synes det vara nödvändigt att undanta denna handel

från den generella rätten till avdrag för fiktiv skatt.

• Sida 59
•  Original

Prop. 1981/82: 214 59

Däremot saknas det enligt vår uppfattning anledning till'att göra några avsteg från rätten till avdrag för fiktiv skatt i de fall då fråga är om förvärv av varor som uppenbarligen är avsedda för återförsälj— ning i befintligt skick eller efter enbart repara— tion e.d. Sådana varor betingar regelmässigt priser som vida överstiger varans metallvärde. Som exem- pel kan nämnas en antik silverkanna eller ett värde- fullt mynt av silver.

Enligt vår uppfattning bör man komma till rätta med problemen i fråga om handeln med ädelmetallskrot ge- nom att införa bestämmelser om förbud för avdrag för fiktiv skatt vid förvärv av föremål av guld, silver eller platina om varans värde understiger 175 % av varans ädelmetallvärde enligt lägsta note- ring inköpsdagen på internationell varubörs. En sådan bestämmelser bör effektivt kunna spärra rätten till avdrag för inköp av ädelmetallvaror

för nedsmältning eller för försäljning som skrot

på export. Vi vill i detta sammanhang fram—

hålla att ädelmetaller åsätts dagliga internatio—

nellt gällande noteringar. Dessa är givetvis helt oberoende av huruvida svenska branschföretag har rätt till avdrag för fiktiv skatt vid inköp från ej skattskyldiga personer. Det är normalt i stället så att någon motsvarande avdragsrätt inte förelig— ger för företag i länder med mervärdeskatt. Det är i konkurrens med den handeln som de svenska före— tagen arbetar. En avskuren rätt till avdrag för fiktiv skatt bör därför enligt vår uppfattning knappast inge några betänkligheter. Det faktiska förhållandet är att nu gällande bestämmelser gett svenska branschföretag omotiverade fördelar med ett

likaledes omotiverat skattebortfall som följd.

• Sida 60
•  Original

Prop. 1981/82: 214 60

Vi anser att en ändring av bestämmelserna om avdrag för fiktiv skatt enligt nu behandlade riktlinjer

bör i allt väsentligt undanröja de problem som nu föreligger. Denna lösning bör också effektivt för- hindra omotiverade skattebortfall vid försäljning

av begagnade varor på export. Vi har därför stannat för att förorda denna lösning och vårt författnings— förslag i avsnitt 6 har utformats i enligthet här—

med.

Utöver de ändringar i ML som ett genomförande av den av oss förordade lösningen kräver vill vi fram—

hålla vikten av att kontrollaspekterna beaktas.

Enligt vår uppfattning ligger det ett särskilt värde i att förordningen om handel med begagnade varor ställer särskilda krav på återförsäljarna i fråga

om dokumentation och anteckningsskyldighet om gjorda förvärv av sådana begagnade varor för vilka åter— föringsskyldighet av den ingående skatten skall föreligga när varan senare sålts på export. Av synnerlig vikt är att återförsäljarna enligt nämnda förordning har att föra och bevara sådana anteck— ningar att de personer från vilka förvärven gjorts vid en efterföljande kontroll skall kunna identi- fieras. Därmed bör förutsättningar föreligga inte en— bart för en riktig skatteredovisning utan också

för en effektiv kontroll.

Vi anser dessutom att det av kontrollskäl är moti- verat att den som driver handel med begagnade varor av här avsett slag skall vid redovisningen av skatt i öppna yrkanden ange hur mycket av den ingående skatten som är fiktiv. Detta bör kunna ske genom att den skattskyldige åläggs att på särskild rad

i deklarationsblanketten eller på annat lämpligt sätt ange avdragen fiktiv skatt för redovisnings—

perioden.

• Sida 61
•  Original

Prop. 1981/82: 214 61

5 RÄTT TILL AVDRAG FÖR FIKTIV SKATT VID INKÖP AV BÄR OCH SVAMP, M.M.

Rätten till avdrag för fiktiv skatt är inte begrän— sad till sådana begagnade varor som tidigare varit 'föremål för yrkesmässig omsättning eller import och då beskattats. Avdragsrätten är i princip generell och omfattar även varor som förvärvas utan att de tidigare omsatts yrkesmässigt. Till denna katego- ri varor kan bl.a. hänföras bär och svamp, som för- värvas från någon som ej är skattskyldig, t.ex. privat plockare.

Riksdagsbehandlingen av prop. 1980/81:139 innebar att med verkan fr.o.m. 1982 års taxering har från skatteplikt enligt KL undantagits intäkter av för— säljning av vilt växande bär och svampar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkter— na under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kr., såvida intäkterna inte kan hänföras till rörel— se som den skattskyldige driver (19 S KL). I sitt yttrande med bifall till detta förslag uttalade skatteutskottet (SkU 1980/81:50), att plockarna

får möjlighet att tillgodogöra sig inte bara fri- heten från inkomstskatt utan i princip också den mervärdeskatt som kan beräknas ligga i den skatte- fira inkomsten. Utskottet förutsatte att detta för— hållande skulle uppmärksammas vid den i betänkandet begärda omprövningen av rätten till avdrag för fik—

tiv mervärdeskatt.

Bär och svampar utgör skattepliktiga varor i mer— värdeskattehänseende. Skattskyldighet enligt ML föreligger därmed för den som yrkesmässigt omsätter dessa varor. Detta gäller i princip även för den som plockar och säljer vilt växande bär och svam-

par. Den införda friheten från inkomstskatt för

• Sida 62
•  Original

Prop. 1981/82: 214 62 .

intäkter av bär— och svampplockning upp till 5 000 kr. per år innebär att verksamhet av vilken intäk— ten inte överstiger nämnda belopp inte är att anse som yrkesmässig i MLzs mening. Är årsintäkten större får en bedömning ske om verksamheten är att hänföra till rörelse enligt KL och, om så bedöms vara fallet, föreligger även skattskyldighet enligt ML för omsättningen över 5 000 kr. I den mån yrkes— mässighet inte föreligger, kan uppköparna tillgodo— göra sig avdrag för fiktiv ingående skatt. Detta be— tyder, som utskottet också pekat på, att staten in— till ett belopp av 5 000 kr. per år avstår från så— väl inkomstskatt som mervärdeskatt och dessutom med- ger uppköparna avdrag för en ingående mervärde—

skatt som inte behöver redovisas till staten.

Denna situation är dock inte unik vad gäller mer- värdeskatten. Den är utfomad med en generell skatt- skyldighet för den som yrkesmässigt omsätter skatte— pliktiga objekt. Härtill kommer emellertid att skyl— dighet att redovisa mervärdeskatt till staten är i princip begränsad till verksamheter med en skatte— pliktig årsomsättning över 10 000 kr. Detta inne— bär att staten — av praktiska skäl — har avstått från skatten på mervärdet på omsättningen hos dessa' små företag. I den mån sådant företag levererar skattepliktiga varor till skattskyldig som omfattas av redovisningsskyldighet har köparen rätt till av— drag för ingående skatt trots att säljaren ej behöver redovisa någon skatt på sin omsättning.

Vidare kan framhållas, att omsättning av vara från fastighet som avses i 24 S 3 eller 4 mom. KL är att anse som yrkesmäSSig enligt punkt 1 första stycket av anvisningarna till 2 5 ML. Försäljning av exem— pelvis odlade här från en sådan fastighet medför

därför skattskyldighet men med redovisningsskyl—

• Sida 63
•  Original

Prop. 1981/82: 214 63

dighet först när den skattepliktiga årsomsättningen överstiger 10 000 kr. Uppköpares inköp av odlade bär omfattas av avdragsrätten även i sådana fall där säljarens omsättning understiger det nämnda gränsvärdet. Intäkten av odlarens bärförsäljning tas inte heller till beskattning vid inkomsttaxe— ringen. Beskattningssituationen är således den— samma i fråga om den som plockar och säljer vilda bär och svampar och sådana ägare av schablontaxe— rade småhusfastigheter som säljer egna produkter

från fastigheten.

Av det anförda framgår att det av skatteutskottet uppmärksammade förhållandet har en vidare betydel- se. Vi anser därför inte att en ensidig inskränk— ning av rätten till avdrag för fiktiv skatt vid uppköp av vilda bär och svampar framstår som sär— skilt motiverad, med beaktande av den inskränk— ning som gäller i fråga om redovisningsskyldig— heten. Denna har tillkommit av praktiska skäl och det finns anledning att erinra om att av oss, vårt femte delbetänkande, framfört förslag om en höj— ning av gränsvärdet till 15 000 kr. Allmänt avvisa- des vid remissbehandlingen och inte heller föran— lett åtgärd. Det kan dock finnas anledning för oss att återkomma till frågan i samband med det upp— drag vi har fått att närmare överväga en övergång till en ordning för mervärdeskatten med en samord— ning av begreppen skattskyldighet och redovisnings— skyldighet.

I detta sammanhang vill vi emellertid ta upp en annan fråga som har aktualiserats genom att nya regler fr.o.m. 1981 års taxering gäller i fråga om viss skogsbeskattning. Enligt i punkten 4 tredje stycket av anvisningarna till 35 S KL gäller nu—

mera bl.a. att 60 % av ersättningen för avyttrade

• Sida 64
•  Original

Prop. 1981/82: 214

skogsprodukter får behandlas-som engångsersätt- ning på grund av "allframtida upplåtelse". Den skattskyldige säljaren får själv avgöra till vilket inkomstslag intäkten skall hänföras och genom att välja realisationsvinstbeskattning kan

säljaren undgå att försäljningen mervärdebeskattas.

Denna effekt av de nya bestämmelserna är enligt vår mening inte motiverad. Vi anser att avytt— ring av skogsprodukter alltid skall räknas som yrkesmässig i mervärdeskattehänseende. Vi före— slår därför sådan ändring i punkten 1 av anvis— ningarna till 2 SML att avyttring av skogsproduk— ter alltid och till hela vederlaget anses som yrkesmässig även i fall som avses i punkten 4

tredje stycket av anvisningarna till 35 5 KL.

• Sida 65
•  Original

Prop. 1981/82: 214 - 65

6. SAMMANFATTNING OCH FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Våra förslag går ut på att rätten till avdrag för fiktiv skatt slopas i fråga om vara som innehåller guld, silver eller platina, när varan kan förvän- tas vara avsedd att användas som material för ut- vinning av ädelmetall eller för tillverkning av

en ny vara. Sådant förvärv skall anses föreligga när vederlaget för förvärvet understiger 175 %

av varans metallvärde. Den avskurna avdragsrätten kommer i första hand att gälla vid förvärv av föremål som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina. Varuområdet om— fattar dock inte endast sådana föremål utan även skrot, sopor och avfall som innehåller ädelmetall, t.ex. avfall från sjukhus och dentallaboratorier. De av oss föreslagna bestämmelserna har utformats så, att avdragsrätt inte heller föreligger vid förvärv av dylika avfallsprodukter. Bestämmelser härom har i vårt författningsförslag tagits in

i 18 5 ML.

vi föreslår vidare att avdragsrätten för ingående skatt i princip slopas vid förvärv av begagnade möbler och andra varor som anges i punkterna 7 — 11 i 2 5 förordningen (1981:403) om handeln med begagnade varor i de fall varan omsätts genom ex— port. Av redovisningstekniska skäl föreslås att avdragsförbudet konstrueras som en skyldighet för den skattskyldige att vid en försäljning på ex- port återföra ett åtnjutet avdrag för ingående skatt. Med en sådan ordning blir hos exportören rätten till avdrag för ingående skatt som belöper på förvärv av omsättningsvaror generell men med en återföringsskyldighet vid en följande exportförsälj— ning av här avsedda slag av varor. Bestämmelser om återföringsskyldigheten har tagits in i ett nytt åttonde stycke till 15 5. Återföringen skall göras

• Sida 66
•  Original

Prop. 1981/82: 214

i deklaration för den redovisningsperiod under vilken exportförsäljningen skett. Bestämmel— ser härom har tagits in i ett nytt nionde

stycke av 15 9.

Vi har i lagförslaget använt uttrycket "begagnad" om de här avsedda exportvarorna. Vanligen är

det fråga om vara som tidigare varit i privat ägo. Det kan dock många gånger gälla varor som innehafts för bruk i verksamheter som medför skattskyldighet. Förvärv av en sådan vara skall självfallet ge exportören rätt till avdrag för ingående skatt.

Vi föreslår därför att i anvisningarna till 15 5 tas in bestämmelser enligt vilka endast sådana varor som har förvärvats från ej skattskyldig säljare eller som kan antas före förvärvet ha innehafts av en sådan säljare skall anses som

begagnade.

Med sådana bestämmelser är det i sak oväsentligt om fråga är om i fysisk mening använda eller

obrukade varor.

Vårt förslag i avsnitt 5 beträffande engångser— sättningar för avyttrade skogsprodukter föran— leder som tidigare anförts ändring i punkten 1 första stycket anvisningarna till 2 5 ML. I

samma stycke anges nu att realisation av levande och döda inventarier i jordbruksfastighet anses som yrkesmässig även om intäkten därav inte är skattepliktig enligt KL. Detta stadgande är numera onödigt och vi föreslår att det tas

bort.

• Sida 67
•  Original

Prop. 1981/82: 214 _ - 67

Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärde— skatt1 att 15 och 18 55, punkt 1 av anvisningarna till 2 5 samt

anvisningarna till 15 5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 52

Redovisning av skatt för viss redovisningsperiod skall omfatta affärshändelser genom vilka redovisningsskyldighet har inträtt enligt 5 a 5.

Uppkommer förlust på fordran, för vilken utgående skatt har redovisats, får ett mot denna skatt svarande belopp avdragas i redovisningen för den period då förlusten uppkommer. Inflyter därefter betalning för sådan fordran skall beloppet åter upp— tagas i redovisningen.

Lämnas återbäring, bonus eller annan rabatt. som icke utgör s.k. villkorlig rabatt, i efterhand och avser förmånen.skatte— pliktig omsättning, för vilken utgående skatt redovisats, får belopp motsvarande den del av den tidigare redovisade skatten som belöpt på den utgivna förmånen avdragas i den ordning som gäller för den skattskyldiges redovisning av utgående skatt. Utges förmånen till skattskyldig skall avdraget grundas på kre- ditnota eller motsvarande handling. Av handlingen skall fram— gå minskningen av både vederlag och skatt.

Handling som avses i tredje stycket skall ligga till grund även för avdrag för annan kundkreditering som avser skatteplik— tig omsättning.

Uthyr eller upplåter den som är skattskyldig enligt 2 & fjär— de stycket, inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket beslut om skattskyldighet har meddelats, fastigheten eller del därav till någon som ej bedriver verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag, skall beloppet av åt— njutna avdrag för ingående skatt för ifrågavarande fastighet

1Lagen omtryckt 1979:304. Senaste lydelse 1979z304.

• Sida 68
•  Original

Prop. 1981/82: 214 68

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller del därav återföras. Sker sådan uthyrning eller upplå— telse sedan tre men ej sex år har förflutit från utgången av det kalenderår under vilket beslut om skattskyldighet har med— delats skall återföring göras med hälften av det belopp som nu sagts.

Vad som sägs i femte stycket tillämpas även när fastighets— ägaren tar uthyrd eller upplåten fastighet eller del därav i anspråk för användning i verksamhet som ej medför skattskyldig— het samt när uthyrd eller upplåten fastighet säljs.

Återföring skall ske i deklarationen för den redovisningsperi- od under vilken den skattepliktiga uthyrningen eller upplåtel— sen har upphört eller fastigheten har sålts.

Exporteras en begagnad vara,

skall den ingående mervärde— skatten som hänför sig till

förvärvet av varan återföras, om exporten avser begagnad va-

ra som är att hänföra till

något av följande slag, näm- ligen

1) annan vara än sådan som avses i 18 S och som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina,

2) naturpärlor, naturliga och syntetiska ädelstenar,

3) varor, san helt eller till vä-

sentlig del består av koppar, mäs— sing, tenn, brons eller nysilver,

4) vapen med undantag av så- dana skjutvapen som omfattas av vapenlagen(1973z1176),

5) alster av bildkonst,

6) konstalster av glas, pors—

lin eller annan keramik, eller

7) möbler.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1981/82: 214 69

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Återföring enligt åttonde

stycket skall ske i deklara—

tion för den redovisnings— period under vilken varan har

exporterats.

(Se vidare anvisningarna.)

18 53

Avdragsrätt föreligger icke för ingående skatt som belö— per på

1) stadigvarande bostad,

2) anskaffning av personbil eller motorcykel för annan verk— samhet än sådan som avser yrkesmässig äterförsäljning eller ut- hyrning.

Avdragsrätt föreligger ej för ingående skatt som belöper på hyra av personbil eller motorcykel för annat ändamål än yrkes— mässig återuthyrning i det fall fordonet endast i ringa omfatt— ning används i verksamhet som medför skattskyldighet.

Medför verksamhet endast delvis skattskyldighet, får ingåen- de skatt vilken hänför sig till förvärv eller införsel som till mer än 95 procent avser den del av verksamheten som medför skattskyldighet avdragas utan uppdelning efter skälig grund. Föreligger skattskyldighet för mer än 95 procent av omsättning— en, får ingående skatt som ej överstiger 1 000 kronor för visst förvärv eller viss införsel avdragas utan uppdelning efter skä— lig grund.

Avdragsrätt föreligger inte för ingående skatt enligt 17 5 femte stycket för förvärv av vara som helt eller till vä—

sentlig del består av guld, silver eller platina om varans

3Senaste lydelse 1979 304.

.6 Riksdagen 1981/82. [saml. Nr 214

• Sida 70
•  Original

Prop. 1981/82: 214

Nuvarande lydelse

70

Föreslagen lydelse

inköpspris understiger 175 pro—

cent av varans metallvärde på inköpsdagen. Motsvarande gäl—

ler i fråga om skrot, avfall eller annan liknande vara, som innehåller guld, silver

eller platina och som förvär— vas för utvinning av sådan

metall.

Regeringen kan förordna om undantag från avdragsrätt för in—

gående skatt som belöper på utförsel för vilken skatt skall er-

läggas enligt förordnande som avses i 1 5.

Anvisningar till 2 5

1.4 Verksamhet anses som yrkesmässig_när inkomsten därav utgör skattepliktig intäkt av jordbruksfastig— het, av annan fastighet eller av rörelse enligt kommunalskattelagen (1928: 370). Som yrkesmässig verksamhet räknas även

realisation av levande och

dödainventarier i jordbruks—

fastighet, även om intäk—

ten därav icke är skatte— pliktig enligt kommunal— skattelagen. Som yrkesmäs- sig räknas även omsättning

av vara från fastighet som avses i 24 5 2 eller 3 mom.

kommunalskattelagen och

4Senaste lydelse 1979 304.

1. Verksamhet anses som

yrkesmässig när inkomsten

"därav utgör skattepliktig

intäkt av jordbruksfastig- het, av annan fastighet

eller av rörelse enligt kommunalskattelagen (1928: 370). Som yrkesmässig räk— nas även omsättning av vara från fastighet som avses i

24 5 2 eller 3 mom. kommunal— skattelagen, uthyrning enligt

2 & fjärde stycket av sådan fastighet och avyttring av

skogsprodukter i fall som aVe ses i pu.kt 4 tredje stycket

av anvisningarna till 35 5 nämnda lag samt annan verk-

samhet i vilken varor eller

• Sida 71
•  Original

Prop. 1981/82: 214 71

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse uthyrning enligt 2 5 fjärde tjänster omsätts under rö- stycket av sådan fastighet relseliknande former.

samt annan verksamhet i vil— ken varor eller tjänster om— sätts under rörelseliknan—

de former.

Den som yrkesmässigt omsätter tjänst som avses i 10 5 första stycket 2 eller 4 anses bedriva yrkesmässig byggnadsverksamhet. _Sådan verksamhet omfattar även tjänst som den skattskyldige ut- för eller låter utföra på fastighet som för honom utgör lager- tillgång i förvärvskällan rörelse enligt kommunalskattelagenr Som lagertillgång i byggnadsverksamhet skall dock enligt denna lag ej räknas fastighet som avses i 24 5 2 mom. kommunalskatte— lagen och som av den skattskyldige stadigvarande brukas som bo— stad eller för fritidsändamål.

Försäljning av inventarier, material, avfallsprodukter eller liknande varor i verksamhet som icke medför skattskyldighet anses ej som yrkesmässig. Som yrkesmässig anses dock försäk— ringsföretags omsättning av vara som övertagits i samband med skadereglering och finansieringsföretags omsättning av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget. Som yrkesmässig an— ses alltid omsättning av vara som vid förvärvet eller införseln har varit undantagen från skatteplikt enligt 8 5 1. Tillhanda— hållande av kost åt personal anses som yrkesmässig verksamhet endast när det sker i serveringsrörelse. Skattskyldigs för— säljning av personbil eller motorcykel anses som yrkesmässig, endast om rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den skattskyldiges förvärv av fordonet har förelegat.

Utgivning av program eller katalog för verksamhet som ej med— för skattskyldighet anses icke som yrkesmässig.

Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet även när han omsätter varor som han lagt i lager el— ler förvärvat inom eller infört till landet för leverans efter montering, installation eller annan tjänst eller inom landet tillhandahåller byggnadsentreprenad eller annan tjänst.

• Sida 72
•  Original

Prop. 1981/82: 214 72

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare, som icke är bosatt eller icke stadigvarande vistas här i landet eller, om fråga är om juridisk person, icke har fast driftställe här i landet skall företagaren företrädas av en av länsstyrelsen godkänd representant. Sådan representant skall enligt fullmakt av den utländske företagaren som ombud för företagaren svara för redovisningen av skatt för den verksamhet som skattskyldig— heten omfattar och i övrigt företräda den utländske företagaren i frågor som gäller skatt enligt denna lag. Länsstyrelsen kan kräva, att säkerhet skall ställas för skattens betalning. Under- lag för kontroll av skatteredovisningen skall finnas tillgäng— ligt hos representanten.

Verksamhet som staten eller kommun bedriver för att uteslu- tande tillgodose eget behov räknas som yrkesmässig endast när den drives i bolagsform eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan staten och kommun eller mellan kom— muner för verksamhet som avser visst gemensamt ändamål. Med kommun förstås även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller kommuner var för sig eller ge- mensamt verksamhet som icke uteslutande tillgodoser egna behov, räknas verksamheten, när den ej drives i bolagsform eller lik- nande, som yrkesmässig till den del den avser annat än egna be— hov. Som yrkesmässig verksamhet anses alltid statens järnvä- gars befordran av varor, postverkets befordran av varor i dili— gensrörelsen samt postverkets befordran av postpaket och grupp— korsband. Som yrkesmässig verksamhet anses vidare alltid kom— muns omsättning av vara som avses i 8 5 4, transport i samband med renhållning eller omhändertagande och förstöring av vara.

Om särskilda skäl föreligger kan regeringen förordna att statlig verksamhet, som avser eget behov och som ej enligt sjunde eller åttonde stycket är att anse som yrkesmässig, tills vidare skall anses utgöra yrkesmässig verksamhet.

Verksamhet som medlem i sameby utför enligt rennäringslagen(1971:437) för samebyns räkning anses ej som yrkesmässig.

• Sida 73
•  Original

Prop. 1981/82: 214 73

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 15 55

Kreditnota som avses i tredje och fjärde styckena och som med— för rätt till minskning av utgående skatt för säljaren, medför motsvarande minskning av ingående skatt för köparen eller, om denne har överlåtit verksamheten, för den som tar emot förmånen.

Som begagnade varor enligt åttonde_stycket anses varor som har förvärvats från en ej skattskyldig säljare eller som kan antas före förvärvet

ha innehafts av en sådan säl—

jare.

Denna lag träder i kraft den

5Senaste lydelse 1979z304.

• Sida 74
•  Original