Prop. 1981/82:224

om försöksverksamhet med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

Prop. 1981/82: 224

Regeringens proposition 1981/82: 224

om försöksverksamhet med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland;

beslutad den 29 april 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

JAN-ERIK WIKSTRÖM CARL AXEL PETRI

'

Om svenska väljares röstning. i Förbundsrepubliken Tyskland vid 1982 års val

Promemorian har på uppdrag av justitiedepartementet upprättats av hovrättsassessorn Bengt-Åke Nilsson

INLEDNING

Liksom ett flertal andra stater anordnar Sverige röst- mottagning på sina utlandsmyndigheter vid allmänna val och folkomröstningar. Därigenom får utlandssvenskar och andra röstberättigade som vistas utomlands praktiska möjligheter att utöva sin rösträtt. Vid 1979 års all- männa val lämnade drygt 19 000 väljare sina röster hos

de svenska utlandsmyndigheterna.

I stort sett har röstmottagningen hos utlandsmyndigheter hittills kunnat genomföras utan några invändningar från annan stat. Schweiz utgör dock ett undantag. Redan på 1950—talet protesterade man där mot röstmottagning hos svenska utlandsmyndigheter. Det ansågs oförenligt med Schweiz suveränitet att utländska medborgare från dess ter— ritorium deltog i val av politiska församlingar i sina hem— länder. Röstmottagning h05 svenska utlandsmyndigheter

i Schweiz har därför inte genomförts sedan 1956 års val.

De svenskar i Schweiz som velat delta i svenska val har fått bege sig till närmast belägna utlandsmyndighet i

något grannland och lämna sina röster där.

På senare tid har även Förbundsrepubliken Tyskland'(BRD) givit uttryck för en skärpt inställning i fråga om röst— -mottagning hos utländska beskickningar och konsulat i landet. I en cirkulärnot till samtliga.utlandsmyndig— heter i Bonn i september 1981 hävdade man från BRD:s sida att genomförandet av val till parlamentariska för— samlingar och kommunala val utanför eget territorium

inte faller inom ramen för sådan diplomatisk och konsulär

• Sida 19
•  Original

Prop. 1981/82:224 19"

verksamhet som avses i de båda Wienkonventionerna om diplomatiska och konsulära förbindelser. BRD förklarade sig därför inte beredd att lämna tillstånd till genom— förande av sådana val hos utlandsmyndigheterna i landet. Dock ansåg man sig kunna acceptera att utländsk medborgare deltar i val i sitt hemland genom poströstning (Brief— wah1)från BBB:s territorium samt att utlandsmyndig—

heterna tillhandahåller valmateriel för sådan röstning.

Den sålunda redovisade inställningen från BBB:s sida har bl.a. lett till att det inte anordnades någon röst- mottagning hos norska utlandsmyndigheter i BRD vid stor— tingsvalet 1981. Inte heller förekom det någon röstmotå tagning hos Finlands utlandsmyndigheter i BRD i samband

med det senaste_presidentvalet.

I promemorian redovisas vilka möjligheter som finns att lösa frågan om röstning för svenskar i BRD vid 1982 års val. Övervägandena mynnar ut i ett förslag om försöks— verksamhet med s.k. brevröstning. Det föreslagna för— farandet går i korthet till på följande sätt. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett inner— kuvert. I närvaro av två vittnen lägger han

sedan innerkuvertet i ett ytterkuvert för brev-

röstning och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt. På samma sätt intygar vittne- na att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran samt att något förhållande som strider mot innehållet i för- säkran inte är känt för dem. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne. Så långt överensstämmer förfarandet i allt väsentligt med tillvägagångssättet då en valsedelsförsändelse för röstning genom bud ställs i ordning. Därefter läggs brevröstningsförsändelsen och Väljarens röstkort i ett

omslag, som tillsluts och lämnas för postbefordran till

• Sida 20
•  Original

Prop. 1981/82:224 20

valnämnden. Samtliga brevröster räknas vid nämndens pre—

liminära rösträkning onsdagen efter valdagen.

Brevröstningsförsändelse får inte anordnas tidigare än

24 dagar före valdagen. Försändelsen skall skickas i så— dan tid att den är valnämnden tillhanda senast tisdagen efter valdagen och den får inte vara poststämplad senare

än dagen före valdagen.

Enligt förslaget tas bestämmelserna om brevröstning in i en särskild lag. I lagen bemyndigas regeringen att bestäm— ma försöksverksamhetens omfattning, alltså från vilket

land brevröstning får ske.

Från valteknisk synpunkt föreligger inga hinder för att

inleda försöksverksamheten i samband med 1982 års val.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1981/82z224 21

Förslag till Lag om försöksverksamhet med brevröstning

Härigenom föreskrivs följande.

Lå

Vid 1982 års val till riksdagen samt val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige får röstberättigad som vistas i Förbunds— republiken Tyskland röshagenom att därifrån sända sina valsedlar— till valnämnden med posten (brevröstning).

Vid brevröstning tillämpas bestämmelserna i vallagen (l972:620),

om inte annat följer av denna lag.

25

Brevröstning går till på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I närvaro av två vittnen lägger han

sedan in iordningställda innerkuvert i ett ytterkuvert

för brevröstningsförsändelse och tillsluter detta. Där— efter tecknar väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt. Vidare anger han på ytterkuvertet den dag då brevröstningsförsän— delsen anordnats samt sitt personnummer. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäk— ran samt att något förhållande som strider mot de uppgif— ter väljaren lämnat på ytterkuvertet inte är känt för dem. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittne skall

ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens

barn får inte vara vittne.

Sedan brevröstningsförsändelsen anordnats enligt andra stycket lägger väljaren in försändelsen tillsammans med sitt röstkort i ett omslagskuvert och tillsluter detta.

Därefter lämnas försändelsen för postbefordran till val—

• Sida 22
•  Original

Prop. 1981/82:224 22

nämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röst— längd, till valnämnden i den kommun, inom vilken den val— lokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt

4 kap. 20 % vallagen skall finnas tillgänglig.

Brevröstningsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen och skall anes senast dagen före valdagen. Försändelsen skall anses avgiven den dag då den är poststämplad. Brevröstningsförsändelse skall läm— nas för postbefordran i sådan tid att den kan beräknas vara valnämnden tillhanda senast andra dagen efter val—

dagen.-

öé

Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelse kommer

in till valnämnden skall antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I väntan på den offentliga förrättningen för .preliminär rösträkning skall försändelserna förvaras på

betryggande sätt.

45

Rösträkningen inleds med att inkomna omslagskuvert med brevröstningsförsändelser räknas varpå antalet antecknas

i protokollet. Därefter granskas omslagskuverten. Därvid kontrolleras att.

1. omslagskuvertet inte blivit öppnat efter tillslutandet,

2. att väljaren får rösta med brevröstningsförsändelse,

3. att brevröstningsförsändelsen inte avgetts senare än

dagen före valdagen.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1981/82:224 23

I fall då de nämnda kraven är uppfyllda, förfars med omslagskuvert på sätt som föreskrivs i 5 å. i annat fall läggs omslagskuvert åt sidan. Omslagskuvert, som lagts

åt sidan, läggs därefter in i ett eller flera särskilda kuvert som förseglas och förses med anteckning om inne-

hållet.

så

När kontroll enligt 4 5 har skett, öppnas de omslagskuvert som inte lagts åt sidan. Därefter kontrolleras att 1. omslagskuvertet innehåller Väljarens röstkort, 2. samma väljare inte avgivit sådant ytterkuvert som av- ses i 15 kap. 3 5 första stycket vallagen eller mer än en brevröstningsförsändelse, 5. väljaren är röstberättigad i valdistriktet,

4. väljaren inte röstat i vallokalen under valdagen.

I fall då de nämnda kraven är uppfyllda förfars med ytter— kuvert på sätt som föreskrivs i 6 &. I annat fall läggs ytterkuvert tillsammans med Väljarens röstkort åter in i omslagskuvertet, som läggs åt sidan. Omslagskuvert som lagts åt sidan läggs därefter in i ett eller flera särskil— da_kuvert som förseglas och förses med anteckning om inne— hållet.

65

Brevröstningsförsändelserna granskas. Därvid kontrolleras att försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter bryts ytterkuvertet. Innerkuverten granskas. Där— vid kontrolleras att de är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren har ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och att innerkuvert ej är försett med obe— hörig märkning. Godkända innerkuvert läggs i urnorna. I samband därmed antecknas vid Väljarens namn i röstlängden

att han har utövat sin rösträtt.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1981/82:224 24

Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valnämnden skall kontrollera enligt första stycket, skall bristfälligt kuvert tillsammans med Väljarens röstkort och ytterkuvertet åter läggas in i omslagskuvertet. Det— samma gäller om innerkuvert är tomt eller om det inte klart framgår att kuvert innehåller valsedel. Omslagsku- vert läggs i sin tur in i ett eller flera särskilda ku—

vert som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

D6nna lag träder i kraft den 1 juli 1982 och gäller till utgången av juni 1985.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1981/82:224 25

1 RÖSTNING HOS SVENSKA UTLANDSMYNDIGHETER

1.1 Förfarande

Efter samråd med utrikesdepartementet bestämmer den cen— trala valmyndigheten (riksskatteverket, RSV) inför varje val hos vilka svenska utlandsmyndigheter som röstning skall äga rum. Särskilda bestämmelser om förfarandet vid sådan röstning finns i 10 kap. 7—11 åå vallagen (1972:620, omtryckt 1979:456,ländrad senast 1981z525, ValL).

Röstning hos utlandsmyndighet får börja tidigast den 24:e dagen före valdagen och pågå så länge att avgivna valsed— lar kan beräknas vara RSV tillhanda senast kl. 12.00 da— gen före valdagen. Chefen för utlandsmyndigheten bestäm- mer när och var röstning äger rum hos myndigheten, samt kungör tid och ställe för röstningen. Röstmottagare är chefen för myndigheten eller den han utser. Chefen kan också förordna en tjänsteman på myndigheten eller någon annan person som röstmottagare på annan ort inom myndig—

hetens område.

Förfarandet vid röstning hos utlandsmyndighet är i kort— het följande. Väljaren visar upp sitt röstkort (bilaga 1 a) eller sitt svenska pass för röstmottagaren, som där— efter förser väljaren med erforderligt antal valkuvert (bilaga 2 a). Sedan väljaren i avskildhet lagt in val- sedlar i valkuverten lämnar han dessa kuvert och röst- kortet till röstmottagaren. Har väljaren inget röstkort upprättar röstmottagaren, med ledning av Väljarens pass

och de uppgifter väljaren kan lämna, ett adresskort (bi—

• Sida 26
•  Original

Prop. 1981/82:224 26

laga 1 b). I adresskortet anges Väljarens namn, person— nummer och hans senaste kyrkobokföringsort i Sverige. Röstmottagaren kontrollerar därefter att valkuvertct'inte är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röst— mottagaren i väljarens närvaro in valkuvertet och röst- kortet eller adresskortct i ett ytterkuvert IV (bilaga

5 b) så att uppgifterna på kortet kan läsas genom ku— vertets fönster. Röstmottagaren tillsluter sedan kuver- tet, tar hand om det samt antecknar i en väljarförteck— ning (bilaga 1 C) Väljarens namn och koderna enligt röstkortet. Av dessa framgår bl.a. vilket valdistrikt väl— jaren tillhör och hans nummer i röstlängden. Har välja— ren inget röstkort antecknas i stället hans personnummer. Vidare anges i förteckningen den dag då rösten har av- lämnats. Slutligcn klistras förteckningens numrerade talong på ytterkuvertet. Kuverten läggs därefter i sä— kert förvar i avbidan på transporten som värdepost till

RSV.

Också röstning genom bud kan ske hos utlandsmyndighet. Röstmottagaren kontrollerar då genom granskning av ytter— kuvert III (bilaga 5 a) att försändelsen inte ställts i ordning tidigare än som är tillåtet, att ytterkuvertet är tillslutet samt att intygen av väljare, vittne och bud

är undertecknade och i övrigt korrekta-

Väljare eller bud som inte ärkändaför röstmottagaren

skall legitimera sig.

RSV förtecknar fortlöpande de ytterkuvert

som kommer in från utlandsmyndigheterna och sänder där— efter kuverten till valnämnden i den kommun där röstläng- den finns. Även ytterkuvert som anländer efter klockan 12 lördagen före valdagen skickas ut till valnämnderna. I gynnsamma fall kan även försändelse som anländer till RSV först under måndagen eller tisdagen efter valdagen vara valnämnden tillhanda innan nämnden inleder sin preliminä— ra rösträkning på onsdagen efter valdagen.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1981/82:224 27 '

1.2 Omfattning

Vid 1979 års allmänna val anordnades röstmottagning hoa 250 av de totalt cirka 550 svenska utlandsmyndigheterna.. Dessutom ordnade myndigheterna särskild röstmottagning på ett sjuttiotal orter där grupper av svenskar befann sig (t.ex. missionsstationer samt platser för bistånds— projekt och anläggningsarbeten) och där kommunikationer— na med kansliorten var dåliga.1

Utlandssvenskar som uppfyller villkoren för rösträtt i riksdagsval tas efter ansökan upp i den särskilda röst— längden. I 1979 års särskilda röstlängd var 15 319 ut— landssvenskar upptagna. Av dessa var 1 699 bosatta i BRD. Vid detta tillfälle var BRD den stat som hade flest röstberättigade utlandssvenskar bosatta inom sina grän—

ser.

Totalt lämnade drygt 19 000 väljare sina röster hos svensk utlandsmyndighet vid 1979 års val. Hos de svenska

myndigheterna i BRD röstade 1 559 personer.

Vid de senaste valen har röstmottagning i BRD ägt rum på ambassaden i Bonn, på generalkonsulaten i Berlin, Frank— furt am Main, Hamburg och Munchen samt på konsulaten i Bremen, Ddsseldorf, Hannover'och'stuttgartk Antalet väljare som avlämnade sina röster hos dessa myndigheter

vid 1979 års val framgår av tabell 1.1.

1 En närmare redogörelse för genomförandet av röstning hos utlandsmyndighet lämnas i Ds Ju 1981:21 s. 93 ff;

• Sida 28
•  Original

Prop. 1981/82:224 . 28

Tabell 1.1 Antal väljare vid de svenska utlands—

myndigheterna i BRD vid 1979 års val

Ort Antal väljare

Bonn 148 Berlin (generalkonsulatet) 79 Bremen 55 Dusseldorf 162 Frankfurt am Main 505 Hamburg 299 Hannover - 80 Munchen 207 Stuttgart 244 Totala antalet väljare 1 559 1.3 Historik

Ursprungligen kunde rösträtten i riksdagsval endast ut— övas vid personlig inställelse i vallokalen i det valdi- strikt där väljaren var uppförd i röstlängden. I kommu— nala val däremot kunde den röstberättigade genom full— makt överlåta åt annan person att utöva sin rösträtt. Den— na fullmaktsröstning upphörde emellertid år 1920 (se av— snitt 4.5). strävandena att bereda alla kategorier av väl— jare praktiska möjligheter att delta i val och därigenom främja valdeltagandet har efter hand lett till att andra röstningsförfaranden utvecklats. Exempel på sådana för— faranden är röstning med valsedelsförsändelse, röstning

i annat valdistrikt och inför särskilda röstmottagare, poströstning (med särskild röstmottagning på sjukvårds— inrättningar och andra institutioner), röstning hos ut— landsmyndighet och på fartyg samt budröstning. Här redo—

• Sida 29
•  Original

Prop. 1981/82:224 29 _

visas endast utvecklingen vad gäller röstningen hos ut—

landsmyndigheter.1

Med den lag om val till riksdagen som infördes 1920 (prop. 1919:354, S1U 1919:1, rskr 1919:268, SFS 1920:796) gavs väljare—tillhörande vissa yrkes— eller tjänstegrupper rätt att rösta genom att skicka_en valsedelsförsändelse med posten till länsstyrelsen (sammanräkningsmyndighet). Röst— ningen gick till på följande sätt. Väljaren lade in sin valsedel i ett innerkuvert. På en särskild blankett läm— nade han uppgifter om sin person och om tidpunkten för för— sändelsens iordningställande. Vidare angav väljaren skälet för att han inte kunde rösta i vallokalen. Blanketten fylldes i och undertecknades av väljaren i närvaro av ett vittne som därefter med sin underskrift bestyrkte de upp- gifter som väljaren hade lämnat. Som vittne fick endast anlitas särskilt angivna befattningshavare, t.ex. ledamot

i valnämnd, svensk konsul m.fl. Därefter lades inner— kuvert och blankett in i ett ytterkuvert som tillslöts och skickades till länsstyrelsen. Försändelsen skulle rekom—

menderas.

År 1924 (SFS 1924:47) utvidgades den krets av väljare som fick rösta med valsedelsförsändelse till att omfatta även

personal vid svensk beskickning eller svenskt konsulat.

Genom en lagändring år 1957 gavs alla väljare som vista—

des utom riket möjlighet att delta i riksdagsval genom

att lämna valsedeln på svensk beskickning eller konsulat (prop. 1934:216, KU 1934:16, rskr 1934:255 SFS 1957:41).

I stora drag överensstämde förfarandetlned det som nu tilkhpas. För att få rösta på detta sätt var dock väljaren tvungen

att rekvirera ett röstlängdsutdrag. Utdraget skulle under—

tecknas inför röstmottagaren och överlämnas till denne.

Sedermera avskaffades röstlängdsutdragen och ersattes med röstkort (prop. 1960:103, KU 1960:12, rskr 1960:154, för

riksdagsval).

___—___—

1 En närmare redogörelse för sättet för rösträttens ut— övande genom tiderna återfinns 1 SOU 1967:27 s. 86 ff.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1981/82:224 30

2 FRÄMMANDE STATERS INSTÄLLNLNG 'fIiL-Rijs'rzio-T— TAGNING PÄ AMBASSADER OCH KONSULAT

Om man undantar de särskilda svårigheter som kan-ha för- anletts av krigstillstånd eller liknande förhållanden har röstmottagning hos de svenska utlandsmyndigheterna

i stort sett kunnat genomföras utan några invändningar från annan stat. Ända tills BRD tillkännagav sin negativa inställning till röstmottagningen var Schweiz det enda undantaget i detta avseende. Där har röstmottagning inte förekommit på de svenska utlandsmyndigheterna sedan mit—

ten av 1950-talet.

2.1 Schweiz

I anledning av röstmottagningen för andrakammarvalet 1956 på de svenska utlandsmyndigheterna i Schweiz överlämnade det schweiziska utrikesministeriet en aide—mémoire till den svenska beskickningen i Bern. I denna aide—mémoire erinrade man om att det inte var förenligt med Schweiz suveränitet att på dess territorium anordna röstmottag— ning för val i annat land. När det senare kom till de schweiziska myndigheternas kännedom att Kungl. Maj:t be— slutat att röstmottagning skulle äga rum på de svenska ut— landsmyndigheterna i Schweiz även vid folkomröstningen i 'pensionsfrågan 1957 upprepade man sin erinran; Detta ledde till att Kungl. Maj:t beslöt att-någon röstmottagning inte skulle genomföras på utlandsmyndigheterna i Schweiz. Alltsedan dess har Schweiz vidhållit sin inställning och någon röstmottagning har inte förekommit hos svenska ut— landsmyndigheter i Schweiz efter det här nämnda valet.1

1 Kontakterna mellan svenska och schweiziska myndigheter i denna fråga är utförligt redovisade i SOU 1965:75 s. 75 ff.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1981/82:224 31_.. .

Förutom de ovan redovisade invändningarna av juridisk ka— raktär har man från schweizisk sida framhållit att ett stort antal utlänningar är bosatta i landet och att bety— dande inrikespolitiska olägenheter skulle kunna uppstå i Schweiz,t.ex. som en följd av propaganda inför val i andra

länder.

Schweiz har också vid senare tillfällen givit uttryck för samma inställning. Anledningen var att det kommit till de schweiziska myndigheternas kännedom att utländska med— borgare med hemvist i Schweiz vid olika tillfällen delta— git i val och omröstningar i sitt hemland och att detta hade skett på schweiziskt territorium, i några fall även med biträde av ambassad eller konsulat. I en note 1977— 04—18 från det schweiziska utrikesdepartementet till am— bassaderna i landet anfördes följande synpunkter på frå—

gan om röstmottagning hos utlandsmyndighet.

Jnligt fast praxis tillåter inte Schweiz på sitt terri— torium något deltagande i omröstningar eller val som or— ganiserats i annan.stat. Enligt internationell rätt är en stat inte heller skyldig att tolerera genomförandet av sådana omröstningar på sitt territorium. Schweiz har all— tid betraktat det som oförenligt med sin suveränitet att utlänningar på schweiziskt territorium deltar i det po— litiska livet i den stat som de tillhör, det må vara ge— nom att rösta på en diplomatisk mission eller på ett kon— sulat, genom korrespondens eller genom ombud eller genom att underteckna en framställning om folkomröstning. Den schweiziska lagen om utlandsschweizarnas rättigheter, som trädde i kraft den 1_januari 1977, medger heller inte att schweizare som är bosatta i utlandet utövar sina politiska rättigheter från en ort utanför Schweiz territorium.

F.n. pågår emellertid en översyn av lagen om utlands— schweizarnas rättigheter. I samband därmed övervägs om man bör ge utlandsschweizarna möjlighet att rösta via ambassader och konsulat och ev. även per korrespondens. En ändring i den riktningen skulle förmodligen leda till att utländska medborgare som vistas i Schweiz får delta

i val i sina hemländer. Under år 1981 presenterades också

ett förslag för den schweiziska regeringen om temporäralätt—

• Sida 32
•  Original

Prop. 1981/82:224 32

nader för de utlänningar i Schweiz som vill delta i sitt hemlands val och folkomröstningar. Förslaget innebar att

en utländsk medborgare skulle få skicka fullmakt från Schweiz till en person i sitt hemland med uppdrag för den- ne att rösta i fullmaktsgivarens ställe. Ett villkor var dock att fullmaktsgivaren inte fick ge fullmäktigen någ-

ra förhållningsorder om hur denne skulle rösta. Regering— en beslöt emellertid att inte göra några lättnader i praxis beträffande utlänningars röstning i Schweiz förrän man tagit ställning till de förslag som förts fram angående

utlandsschweizares politiska rättigheter.

Frågan om röstning för de svenska medborgarna i Schweiz har hittills lösts på det sättet att den som velat rösta fått fara till en svensk utlandsmyndighet i något grann— land. De utlandsmyndigheter som ligger närmast till är konsulaten i Lyon, Strasbourg och Vaduz i Liechtenstein.

Vidare har särskild röstmottagning anordnats i Aosta på den italienska sidan om gränsen. Några motsvarande ar— rangemang har däremot inte varit möjliga på franska el- ler tyska sidan om gränsen eftersom dessa_båda länder

1

motsatt sig röstmottagning utanför utlandsmyndigheterna.

2.2 Förbundsrepubliken Tyskland

Inför de norska kommunalvalen 1979 infördes i tidningar i BRD information till norska medborgare i landet om röstmottagning hos de norska utlandsmyndigheterna. I an— ledning härav underrättade utrikesdepartementet i Bonn .i en note 1979—11—25 den norska ambassaden om att röst— mottagning icke är sådan verksamhet som omfattas av de båda Wien—konventionerna om diplomatiska och konsulära förbindelser. Vidare tillkännagavs att BRD, enligt fast praxis, inte accepterar röstmottagning på utlandsmyndig— heter. Upprepade kontakter följde mellan BRD och Norge men från BRD:s sida vidhöll man den här redovisade in— ställningen.

1 SOU 1975:8 s. 22 f.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1981/82:224 33'

Noteväxlingen mellan BRD och Norge följdes av en cirkulär— note 1981—09—08 från utrikesdepartementet i Bonn till

samtliga beskickningar där. Noten innehöll bl.a. följande.

Genomförandet av val till parlamentariska församlingar eller kommunalval i den sändande staten utanför eget ter— ritorium är en statlig verksamhet som överskrider ramen för de vanliga diplomatiska och konsulära verksamheterna enligt de båda Wien—konventionerna om diplomatiska och kon— sulära förbindelser. Skall val av denna art genomföras av de utländska beskickningarna i den mottagande staten, be— hövs därför ett tillstånd av den staten. Dessa grundsatser gäller naturligtvis även för genomförandet av folkomröst— ningar och andra i den sändande statens författning el— ler lag reglerade val.

Förbundsrepubliken Tyskland har hittills inte lämnat till— stånd för genomförandet av val till utländska parlamenta— riska församlingar resp. utländska kommunalval genom de här ackrediterade beskickningarna med undantag av att med— borgare i medlemsstat i den europeiska gemenskapen får rösta i de särskilt reglerade valen till Europaparlamen— tet. Å sin sida har Förbundsrepubliken Tyskland hittills inte bett andra stater om tillstånd att genomföra sådana val genom sina diplomatiska beskickningar.

Utrikesministeriet ber alla diplomatiska beskickningar i Förbundsrepubliken Tyskland att förhålla sig i enlighet härmed och även underrätta sina konsulära representatio— ner härom. Förbundsrepubliken Tyskland har ingenting att invända mot att "Briefwahl" genomförs eller att de ut— ländska beskickningarna vidtar nödvändiga förberedelser för sådan röstning.

Den ovan redovisade inställningen från BRD:s sida ledde till att det inte anordnades någon röstmottagning hos de norska utlandsmyndigheterna i BRD vid folketingsvalet 1981. Inte heller de finska utlandsmyndigheterna där hade röst— mottagning i samband med det senaste presidentvalet. Där— emot anordnades röstmottagning på franska utlandsmyndig- heter i BRD vid presidentvalet 1981. Också hos de danska utlandsmyndigheterna i landet genomfördes röstmottagning

vid kommunal— och folketingsvalen under 1981. Som ett led i förberedelserna för 1982 års val har det

förekommit upprepade kontakter mellan den svenska am—

bassaden och utrikesdepartementet i Bonn i syfte att ut—

• Sida 34
•  Original

Prop. 1981/82:224 34

verka medgivande av BRD för de svenska utlandsmyndighe— terna att genomföra röstmottagning. UtöverEovan angivna skäl har BRD då erinrat om att man har stora invandrar— grupper i landet och därför befarar att politisk oro skulle kunna uppstå inom dessa grupper och att ev. mot- sättningar skulle komma till öppet uttryck om val och därmed valrörelser kunde genomföras i BRD. Även om man från BRD:s sida inte hyser några sådana farhågor i fråga om svenska val har man sett sig nödsakad att tillämpa. likabehandlingsprincipen. Från svensk sida har bl.a. läm— nats en ingående redogörelse för förfarandet vid röstmot— tagning hos utlandsmyndighet och man har därvid

hävdat att detta förfarande bör kunna jämställas med

Briefwahl. De här redovisade kontakterna har emellertid

ännu inte lett till att BRD accepterat denna ståndpunkt.

Förfarandet vid Briefwahl redovisas i avsnitt 5.2.

2.5 Konventioner om diplomatiska och konsulära

förbindelser

Ramen för verksamheten vid diplomatiska beskickningar och konsulat anges i Wien—konventionen om diplomatiska förbindelser, som ratificerats av Sverige 1966 (Sveriges överenskommelser med främmande makter, SPM 1967:1), och Wienkonventionen om konsulära förbindelser, ratificerad 1974 (SFM 1974:1o—12). Diplomatisk tjänsteman är också behörig att verkställa konsulär förrättning (SFS 1927:71). Bestämmelserna i konsularkonventionen är, enligt dess ar— tikel 70, också tillämpliga då diplomatisk beskickning fullgör konsulära uppgifter.

I artikel 5 i konventionen om diplomatiska förbindelser

ges exempel på uppgifter för en diplomatisk beskickning. Denna artikel innehåller inget om röstmottagning eller liknande uppgifter i samband med val i den sändande sta—

ten. Artikel 5 i konventionen om konsulära_förbindelser

• Sida 35
•  Original

Prop. 1981/82:224 35

innehåller en detaljerad uppräkning av konsulära uppgif— ter. Emellertid finnsdet inte heller i den konventionen något uttryckligt stöd för att röstmottagning skulle in— gå bland de konsulära uppgifterna. I de fall beskrivning— en av uppgifterna är mer allmänt hållen (t.ex. arti—

kel 5 f och m) anges det som villkor för sådan verksam— het att den inte står i strid med gällande lagar och för- ordningar i den mottagande staten och att nämnda stat inte

heller motsätter sig verksamheten.

Enligt artikel 8 b) i Europarådets konvention om konsu— lära uppgifter av år 1967 är konsulär tjänsteman berät— tigad att ta emot röster i val och folkomröstningar. Enligt en tilläggsbestämmelse (annex I 3.) ges dock var— je medlemsland rätt att undanta röstmottagning från de konsulära uppgifterna. Av medlemsländerna i Europarådet är det emellertid endast Norge som har ratificerat denna

konvention.

En stat torde alltså inte, med stöd i här redovisade kon— ventioner, kunna hävda någon rätt att anordna röstmot—

tagning på sina beskickningar eller konsulat. Inte heller lär det finnas någon annan folkrättslig grund för sådana

.. 1 anspråk.

1 Enligt en utredning inom utrikesdepartementet, verk— ställd i samband med att röstmottagningen på de svenska utlandsmyndigheterna i Schweiz upphörde.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1981/82:224 36

3 NÅGRA EXEMPEL PÅ VALFÖRFARANDEN I ANDRA LÄNDER

5.1 ' Övriga nordiska länders utlandsröstning

Alla våra nordiska grannländer anordnar röstmottagning på sina utlandsmyndigheter. Förfarandena för danska, finska och norska väljare vid sådan röstning är i stora

drag överensstämmande.

Väljaren inställer sig personligen inför röstmottagaren hos utlandsmyndigheten och erhåller där valkuvert och annan valmateriel. Därefter lägger väljaren i avskildhet in sin valsedel i ett valkuvert. Sedan lämnar han uppgif- ter om sin person och om skälet till att han inte kan rösta i vallokalen. Dessa uppgifter lämnas skriftligen i ett följebrev eller på ett omslagskuvert. På denna handling undertecknar väljaren därefter en försäkran

att de uppgifter han lämnat är riktiga och att han för— farit i överensstämmelse med valförfattningens bestäm— melser då valsedelsförsändelsen ställts i ordning. Röst— mottagaren kontrollerar Väljarens identitet och bekräf— tar med sin underskrift på följebrevet eller omslagsku— vertet att valförsändelsen ställts i ordning på föreskri— vet sätt. Därefter läggs valkuvert och ev.följebrev i ett omslagskuvert som tillsluts och överlämnas till röstmot— tagaren. Valförsändelsen skickas genom röstmottagarens

försorg till valmyndigheten i hemlandet.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1981/82:224 37

5.2 Brevröstning (Briefwahl) i BRD

Som framgått i avsnitt 2.2 har man från BBB:s sida för— klarat sig beredd att acceptera att svenskar som befinner sig i BRD deltar i svenska val genom ett förfarande som

i sina huvuddrag överensstämmer med Briefwahl.I det följande lämnas en redogörelse för de bestämmelser i BRD:s valförfattningar (Bundeswahlgesetz och.Bundeswahl-

ordnung) som rör förfarandet vid Briefwahl.

För varje valdistrikt (Wahlbezirk') upprättas en röstlängd (Wählerverzeichnis). En väljare som på grund av särskilt

i valförfattningarna angivna skäl inte har möjlighet att lämna sin röstsedel i vallokalen i sitt valdistrikt får lämna den i annat valdistrikt inom valkretsen (Wahlkreis). Han kan också sända valsedeln med brev till valmyndig- heten i valkretsen. Väljare som röstar i annat valdistrikt eller som skickar sin valsedel med posten måste förete

ett röstlängdsutdrag.(Wahlschein). Någon form av röstning

genom bud är inte tillåten.

I samband med att den upprättade röstlängden läggs ut för offentlig granskning sänds en underrättelse (Wahlbe- nachrichtigung) till alla dem som är upptagna i längden. Underrättelsen innehåller uppgifter om den röstberätti- gades namn, adress och nummer i röstlängden. Av under— rättelsen framgår vidare var vallokalen är belägen och tiden för röstning. Väljaren uppmanas att medföra under— rättelsen till vallokalen. Vidare erinras han om att underrättelsen inte ersätter ett röstlängdsutdrag samt att ett sådant utdrag erfordras om man vill rösta i en annan vallokal inom valkretsen eller med Briefwahl. Upp- gifterna i underrättelsen motsvarar alltså i huvudsak

vad som meddelas i röstkorten inför svenska val.

Röstlängdsutdrag utfärdas av valmyndigheten efter skrift—

• Sida 38
•  Original

Prop. 1981/82z224 38

lig ansökan av den röstberättigade på ett fastställt for— mulär. Han kan också muntligen ansöka om ett sådant ut— drag men måste då inställa sig personligen hos valmyndig— heten. Framställningen kan även göras av ombud med skrift— lig fullmakt. För att röstlängdsutdrag skall utfärdas måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Sådant utdrag kan utfärdas om den röstberättigade under den tid vallo— kalerna är öppna vistas utanför sitt valdistrikt för att sköta någon viktig angelägenhet, om han nyligen har flyt— tat till annat valdistrikt och ännu inte hunnit bli upp— tagen i röstlängden i det distriktet eller om han av hänsyn till arbete, sjukdom, hög ålder, lyte eller an— nan kroppslig svaghet inte utan avsevärda svårigheter kan uppsöka vallokalen. Röstlängdsutdrag utfärdas ock— så i vissa fall när fel förekommit vid upprättandet av röstlängden. Den myndighet som är ansvarig för upp— rättandet av röstlängderna utfärdar också röstlängdsut— drag. Utdraget skall vara undertecknat av behörig tjänste— man. Det antecknas i röstlängden att röstlängdsutdrag

utfärdats.

Själva röstningsproceduren vid Briefwahl går till på följande sätt. I avskildhet markerar väljarna på val— sedeln vilken kandidat och vilken lista han röstar på och lägger därefter in valsedeln i ett valkuvert,som han förseglar med ett särskilt förseglingsmärke. Därefter undertecknar väljaren en på röstlängdsutdraget tryckt edlig försäkran att han själv gjort markeringarna på val- sedeln. Den väljare som inte är läskunnig eller som på grund av kroppsligt fel inte själv kan ställa i ordning sin försändelse får anlita biträde. I sådant fall skall biträdet på röstlängdsutdraget underteckna en edlig för- säkran att han markerat valsedeln i överensstämmelse

med Väljarens vilja. Valkuvertet och röstlängdsutdraget läggs därefter i ett särskilt omslag, som förseglas

och lämnas för postbefordran till valmyndigheten. För-

• Sida 39
•  Original

Prop. 1981/82:224 39

sändelsen postbefordras kostnadsfritt som brev inom landet. Det står väljaren fritt att rekommendera för- sändelsen, men han får i sådant fall själv svara för

merkostnaden.

Röstlängdsutdrag får inte utfärdas tidigare än den tjugo- första dagen före valdagen. Följaktligen kan försändelse för Briefwahl inte heller ställas i ordning tidigare. Försändelsen skall skickas i sådan tid att den är val-

myndigheten tillhanda senast klockan 18 valdagen.

För Briefwahlförsändelse gäller de allmänna reglerna om ogiltighet, bl.a. att valsedeln är ogiltig om den inte

är avgiven i föreskrivet_valkuvert. Vidare är valsedeln ogiltig om försändelsen inte har kommit in i rätt tid eller om väljaren inte har bifogat röstlängdsutdrag med före—

skriven försäkran.

Briefwahl har tillämpats i BRD sedan 1957. Andelen välja- re som röstade på detta sätt var till en början knappt 5 procent. Vid förbundsdagsvalen 1976 och 1980 hade denna andel stigit till 10,7 resp. 13 procent, motsvarande om-

kring 4 resp. 5 miljoner väljare.

De medborgare i BRD som vistas utomlands deltar vanligen i hemlandets val genom Briefwahl. Som regel tar BRD:s beskickningar och konsulat emot försändelser och vidare-

befordrar dem kostnadsfritt med sin kurirpost till BRD.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1981/82:224 40

5.5 Fullmaktsröstning (vote par procuration)

i Frankrike

Också i Frankrike har tidigare tillämpats en form av brevröstning (vote par correspondance). Sedan visst miss— bruk konstaterats ersattes emellertid brevröstningen med en utvidgad tillämpning av fullmaktsröstning år 1975.

Fullmaktsröstning är förbehållen vissa kategorier av väl— jare. Möjligheten står öppen för den som på grund av ar— bete, sjukdom, anstaltsvistelse eller liknande hinder inte har möjlighet att bege sig till vallokalen på valdagen. För fullmäktigen gäller att han skall ha rösträtt och va— ra upptagen i röstlängden i samma kommun som väljaren.

En fullmäktig får inte utöva rösträtt för fler än fem andra väljare, av vilka högst två får vara bosatta i Frank- rike. Fullmakten upprättas inför vissa, särskilt angivna statliga och kommunala tjänstemän. I utlandet upprättas fullmakten vanligen inför konsulär myndighet. I samband med upprättandet av fullmakten skall väljaren styrka att sådana omständigheter föreligger att han är berättigad att rösta genom fullmäktig. Underrättelser om den utfär— dade fullmaktcn skickas till fullmäktigen och till den kommunala valmyndigheten, som gör anteckning i röstläng— den om fullmakten. Valmyndigheten för också ett särskilt register över fullmakter, där det anges bl.a. namnen på väljare och fullmäktig, den myndighet inför vilken full— makt upprättats samt dag för utfärdande och giltighets— tid. Fullmakt kan utfärdas att gälla antingen för visst val eller för viss tid, vanligen ett år. Om valmyndig— heten inte erhåller föreskriven underrättelse om fullmak— ten får fullmäktigen inte utöva rösträtt för väljaren. Utan hinder av att fullmakt utfärdats får väljaren per— sonligen lämna sin röst i vallokalen under förutsättning

att han gör det innan fullmäktigen har röstat för honom.

Franska medborgare som vistas utomlands har alltså möjlig—

• Sida 41
•  Original

Prop. 1981/82:224 41

het att delta i franska val genom att, inför diplomatisk eller konsulär tjänsteman, upprätta en fullmakt för en annan väljare i sin valkrets i Frankrike. För att under— lätta.va1deltagandet för franska medborgare i utlandet upprättar man i vissa val röstningscentraler i andra sta— ter, vanligen på ambassader och konsulat. Skulle någon stat motsätta sig detta kan röstning ske på sådan central i ett grannland. För att få rösta på en röstningscentral skall väljaren vara bosatt inom centralens område och registrerad i en särskild förteckning. Denna förteckning upprättas av en kommission bestående av en diplomatisk eller konsulär tjänsteman och ytterligare två personer, utsedda i särskild ordning. Samtliga förteckningar fast- ställs av en valkommission i utrikesministeriet. I röst— längden för väljarens valkrets i Frankrike görs anteck— ning om att han är upptagen i den särskilda förteckningen hos en utländsk röstningscentral. Fullmaktsröstning får ske även på röstningscentral om väljaren styrker att han

inte själv kan bege sig dit.

De särskilda författningarna om röstmottagning på röst— ningscentraler i utlandet gäller vid presidentval, folk— omröstningar och val av representanter i Europaparlamen— tet. Vid val av ledamöter i nationalförsamlingen däremot har franska medborgare i utlandet endast möjlighet att

rösta genom en fullmäktig i sin valkrets i Frankrike.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1981/82z224 42

4 TÄNKBARA LÖSNINGAH, öVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

4.1 Röstning på svenska utlandsmyndigheter i

grannländer till Förbundsrepubliken Tyskland

Som framgått i avsnitt 2.1 får svenskar som vistas i Schweiz bege sig till en svensk utlandsmyndighet i något grannland för att kunna utöva sin rösträtt i svenska val. Motsvarande möjlighet finns naturligtvis för svenskar i BRD. För dem är emellertid avståndet till närmaste svenska utlandsmyndighet i grannland oftast betydligt större än för svenskarna i Schweiz. De utlandsmyndigheter som lig— ger närmast BRD:s gränser är generalkonsulatet i Luxem— bourg samt konsulaten i Åbenrå, Liege, Strasbourg, Vaduz, Innsbruck och Salzburg. Dessa myndigheters belägenhet i förhållande till de tidigare röstmottagningsmyndigheterna i BRD framgår av bilaga 4. På konsulaten i Åbenrå och Liege har dock inte anordnats röstmottagning vid de se—

naste valen.

Avståndet från de tidigare röstmottagningsmyndigheterna till närmaste svenska utlandsmyndighet i grannland är i fråga om Bonn, Dusseldorf, Frankfurt am Main, Hamburg, Munchen och Stuttgart omkring 15—25 mil. För väljare i Bremen och Hannover skulle motsvarande avstånd uppgå till

50—40 mil. Vad gäller väljarna i Berlin torde de i fler— talet fall kunna lämna sina röster på ambassaden i Ber—

lin (DDR).

Om ingen annan möjlighet ges för de svenska väljarna i ERD än att bege sig till en svensk utlandsmyndighet i grann—

land för att rösta är det självfallet angeläget att röst-

• Sida 43
•  Original

Prop. 1981/82:224 43

mottagning anordnas hos alla de svenska utlandsmyndigheter som ligger nära BBB:s gränser. Möjligen kan man också be—_ gränsa olägenheterna för väljarna något genom att ordna särskild röstmottagning på orter nära gränsen till BRD i de länder som tillåter sådana arrangemang. Särskild röst— mottagning torde vid behov kunna anordnas på gränsorter i Danmark, Nederländerna och Belgien. Frankrike däremot har vid tidigare tillfällen förklarat att man inte är beredd

att acceptera röstmottagning utanför ambassader och kon—

sulat.

Även om ovan redovisade åtgärder vidtas talar allt för

att en lösning enligt den schweiziska modellen för svenska väljare i BRD i mycket hög grad skulle begränsa valdel— tagandet.

4.2 Begränsning av röstmottagarens uppgifter

Att röstmottagaren ges möjlighet att kontrollera identi— teten på den person som lämnar valkuvert eller valsedels— försändelse innebär en särskild garanti för säkerheten i valförfarandet. En sådan kontroll är svår att bygga in i ett brevröstningsförfarande. Emellertid, om man inte vill avstå från denna möjlighet till identitetskontroll är det kanske likväl möjligt att ändra det nuvarande förfarandet så att det från BRD:s synpunkt kan jämställas med Brief— wahl. Ändringarna bör då inriktas på att begränsa välja— rens valhandlingar hos utlandsmyndigheten och röstmottar garens valtekniska uppgifter. Ett sådant förfarande skulle

kunna utformas enligt följande.

Alla väljare röstar med valsedelsförsändelse. Denna ställs i ordning på samma sätt som kommer att redovisas för brev— röstningsförsändelse i avsnitt 4.4 . Därefter lämnas val— sedelsförsändelsen hos utlandsmyndigheten antingen av väljaren eller av en utav de två vittnen som medverkat

vid valsedelsförsändelsens upprättande. Den tjänsteman

• Sida 44
•  Original

Prop. 1981/82:224 44

som tar emot försändelsen hos myndigheten antecknar ingi— varen och kontrollerar vid behov dennes identitet. Val— sedelsförsändelsen tas därefter om hand hos utlandsmyndig—

heten och sänds genom dess försorg till RSV.

Enligt det skisserade förfarandet gör väljaren inte i ord— ning några valkuvert med valsedlar hos utlandsmyndighe— ten. Inte heller företar han några andra, direkta valhand— lingar där. Röstmottagaren befrias från de valtekniska uppgifter han har enligt 10 kap. 8 å och 11 kap. 8 g ValL, innefattande granskning av valkuvert, ytterkuvert m.m., allt redovisat i avsnitt 1.1. Hans uppgifter skulle begränsas till att registrera de valsedelsförsändelser

som ges in och vid behov kontrollera ingivares identitet.

Garantierna mot missbruk måste anses vara lika hög i det

skisserade förfarandet som vid den budröstning som nu förekommer. Att röstmottagarens valtekniska kontroll slo— pas kan dock få till följd att en del felaktigheten t.ex. i fråga om valsedelsförsändelser,kommer att passera obe— märkta och i några fall leda till att försändelsen kasseras vid valnämndens rösträkning. Med den nuvarande ordningen upptäcks merendels fel av denna typ av röstmottagaren och väljaren får omedelbart tillfälle att rätta till det som brister. Antalet fel av denna karaktär måste dock antas bli så få att förfarandet inte-av detta skäl bör anses oacceptabelt. Vad gäller röstmottagarens roll så skiljer den sig knappast från vad tjänstemän på BRD:s utlandsmyn— digheter gör när de tar emot Briefwahl—försändelser och

vidarebefordrar dem till resp. valmyndighet i BRD.

Huruvida man från BRD:s sida skulle acceptera ett röst— ningsförfarande enligt ovan är kanske ändå ovisst. En lösning efter här angivna linjer bör därför inte övervägas förrän man närmare klarlagt BHDzs inställning till för—

farandet.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1981/82:224 45

4.5 Fullmaktsröstning

I en del länder medger valförfattningarna att en väljare genom fullmakt uppdrar åt en annan person att rösta i sitt ställe. Ett exempel på sådant förfarande är det i avsnitt 5.3 redovisade vote par procuration i franska

val.

Också i svenska kommunalval har det en gång varit möj— ligt att överlåta sin rösträtt på annan genom fullmakt. Förfarandet kritiserades emellertid kraftigt. Man häv— dade att fullmaktsröstningen stod i strid med kravet på valet såsom en Väljarens personliga viljeyttring och med kravet på valhemlighetens bevarande samt gav upphov till fullmaktsinsamlingar och andra oegentligheter. Fullmakts— röstning i kommunala val avskaffades därför 1920 (prop. 1920:286, KU 1920:52, rskr 1920:392). En form av full— maktsröstning kan dock fortfarande förekomma i prästval; Enligt 28 5 lagen (1957:577) om prästval får make genom

fullmakt överlåta sin rösträtt till andra maken.

Mycket talar för att BRD skulle acceptera att utländska medborgare som vistas i landet deltar i val i sitt hem— land genom att översända en röstningsfullmakt till en per— son i hemlandet. Förfarandet vid fullmaktsröstning kan också utformas så att de ovan redovisade olägenheterna

i någon mån begränsas. Emellertid är fullmaktsröstning numera på det hela taget främmande för svensk vallag— stiftning. Att införa ett sådant förfarande vid allmänna val skulle kräva ganska omfattande tillägg till nu gäl— lande Vslförfattningar. Av detta följer att frågan om val— förfarandet för svenska väljare i BRD inte lämpligen bör lösas genom någon form av fullmaktsröstning.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1981/82:224 46

4.4 Brevröstning

Som framgått i avanitt 1.5 kunde vissa kategorier av väljare under en period på 1920—ta1et och in på 1950— talet utöva sin rösträtt genom att per post sända val-

sedlarna till sammanräkningsmyndigheten.

Även med utgångspunkt i nu gällande vallagstiftning är det uppenbarligen möjligt att utforma ett brevröstnings— förfarande som nära ansluter till förfarandet vid röst— ning med valsedelsförsändelse. Vid sådan röstning stäl— ler väljaren i ordning en valsedelsförsändelse i sitt hem eller på annan plats och låter sedan sin make, en nära anförvant, vårdare eller lantbrevbärare överlämna den till

valförrättare eller röstmottagare.

I det följande skisseras ett brevröstningsförfarande som utformats så att vallagens bestämmelser om röstningsproce— dur, preliminär rösträkning m.m. i möjligaste mån skall

kunna tillämpas.

Anordnandet av brevröstningsförsändelse

Väljaren lägger själv in sin valsedel i ett innerku— vert II. Detta skall ske i avskildhet så att skyddet för valhemligheten upprätthålls. I närvaro av två vittnen lägger han därefter in iordningställda innerkuvert i ett särskilt ytterkuvert för brevröstningsförsändelse (bila— ga b) och tillsluter detta. Därefter anger väljaren på ytterkuvertet det datum då försändelsen ställts i ord— ning samt undertecknar en försäkran på heder och samve— te att han själv för varje val han deltar i har lagt in en valsedel i ett innerkuvert samt i närvaro av vittnena lagt in innerkuvertet/—kuverten i ytterkuvertet och där—

efter tillslutit detta. På ytterkuvertet anger väljaren

• Sida 47
•  Original

Prop. 1981/82:224 47

också sitt personnummer. Därefter undertecknar de två vittnena ett intyg på ytterkuvertet om att väljaren egenhändigt undertecknat den nämnda försäkran och att något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet inte är känt för vittnena. På ytterkuvertet anges även vittnenas adresser. Ytterkuver— tet läggs därefter, tillsammans med Väljarens röstkort, i ett omslagskuvert, som förseglas och lämnas för post—

befordran till valmyndigheten.

Brevröstningsförsändelse bör inte få anordnas tidigare än den dag då röstmottagning hos utlandsmyndighet får

börja, alltså tidigast den 24:e dagen före valdagen.

Vid brevröstning liksom vid röstning i övrigt får en väl— jare, som på grund av något kroppsligt fel inte kan av— ge sin röst i föreskriven ordning, anlita ett biträde som

han utsett (8 kap. 14 å ValL).

Några bestämmelser om röstning genom bud är inte erfor— derliga när det gäller brevröstning. Det bör naturligt— vis stå väljaren fritt att uppdra åt en annan person att

lämna försändelsen till posten.

Fram till och med det moment då väljaren och vittnena under— tecknat försäkran resp. intyg är säkerheten i det skis— serade brevröstningsförfarandet densamma som man uppnår

vid röstning genom bud enligt nu gällande bestämmelser.

Vid sådan röstning är det vittnet och budet som skall un— derteckna ett intyg motsvarande det som de båda vittnena

undertecknar vid brevröstning.

Nästa led i valförfarandet är överbringandet av valsed— larna från väljare till valmyndighet. Enligt vallagens bestämmelser kan mottagaren alltid,antingen det är en vahör—

rättare eller en röstmottagare på postanstalt, hos ut-

• Sida 48
•  Original

Prop. l981/82:224 48

landsmyndignet eller nåfartyg, kontrollera identiteten på den person som överlämnar valkuvert eller valsedelsför- sändelse. Någon motsvarande kontrollmöjlighet kan svårli— gen åstadkommas i ett brevröstningsförfarande. Emeller— tid kan kontroller av annat slag läggas in i förfaran—

det i syfte att skapa garantier för att brevröstnings— försändelsen härrör från den person som uppges vara väl— jaren och för att fö'sändelsen har avlämnats till postbe— fordran med hans vilja. En metod är att låta väljare som vill brevrösta rekvirera en handling motsvarande röstlängds— utdrag hos sin valmyndighet och i samband därmed ge t.ex. utlandsmyndighet tillfälle att kontrollera beställarens identitet. Ett annat sätt är att föreskriva att väljaren skall bifoga sitt röstkort. Anses graden av kontroll kunna sänkas ytterligare något kan man måhända även godta att väljaren själv upprättar ett sådant adresskort som upprät- tas vid röstning hos utlandsmyndighet i de fall då välja— ren inte kan förete sitt röstkort. Adresskortet bifogas brevröstningsförsändelsen för att den skall kunna sändas

vidare från RSV till rätt valnämnd.

Röstkorten skickas till den röstberättigades adress enligt röstlängden. Genom särskilda anvisningar om utfärdandet av duplettröstkort har RSV också försökt stärka garan— tierna för att röstkort inte skall komma i orätta händer.

I dessa anvisningar står bl.a. följande.

Viss restriktivitet bör iakttas vid utfärdandet av dup- lettröstkort för att säkerställa att röstkortet kommer den röstberättigade själv'till handa. Detta är särskilt viktigt om duplettröstkort beställs per telefon. Endast i undantagsfall bör röstkort skickas under annan adress än den röstberättigades hemadress. Om duplettröstkort begärs av annan än den röstberättigade bör fullmakt upp— Visas.

Det får antas att ett förfarande med särskild rekvisi— tion av ett röstlängdsutdrag eller motsvarande handling

skulle ge de säkraste garantierna mot missbruk i brev—

• Sida 49
•  Original

Prop. 1981/82:224 49

röstningsförfarandet. Försteget i detta avseende, vid jämförelse med ett förfarande där man nöjer sig med att väljaren bifogar sitt röstkort, bedöms dock vara så ringa att det inte motiverar det merarbete för väljare och val— myndigheter som ett förfarande med särskilda röstlängds—

utdrag skulle innebära.

Däremot bör man inte nu godta att väljaren i stället för sitt röstkort bifogar ett adresskort med brevröstnings— försändelscn. Det har visserligen förekommit att väljare som är bosatta utrikes haft vissa svårigheter att få tag på sina röstkort. Ofta har detta emellertid berott på att väljaren inte anmält adressförändring till RSV. Om så sker-torde det vara endast i rena undantagsfall som röst— kortet inte når fram till Väljarens bostad i sådan tid

att han hinner delta i brevröstning.

Vad gäller postbefordran av brevröster från väljare till valmyndighet kan man överväga att föreskriva att försän— delsen skall rekommenderas. Den kommer då att hanteras

av särskild personal och transporteras i plomberade säckar. Emellertid bedöms det inte föreligga tillräckliga skäl

för att göra detta till en förutsättning för att rösten skall godkännas. Därför får det ankomma på väljaren själv att bedöma, om försändelsen bör rekommenderas eller kan

skickas som vanligt brev.

Alla röster som tagits emot hos utlandsmyndighet och på fartyg skickas till RSV. Därsorterasde för utsändning till resp. valnämnd. Så sker för att underlätta de röst— mottagande myndigheternas arbete. I många fall vet man där inte heller med säkerhet till vilken valnämnd försän— delserna skall skickas eftersom väljaren kan rösta utan

att förete röstkort.

Vid brevröstning måste väljaren ha tillgång till sitt röstkort. Där anges postadressen till den valnämnd som

• Sida 50
•  Original

Prop. 1981/82:224 50 _

svarar för den preliminära rösträkningen. Med sådana förutsättningar bör postbefordran direkt till valnämn— den kunna ske. Väljaren får då på omslagskuvertet ange den-adress till valnämnden som.återfinns tydligt angiven på röstkortet. Detta bör kunna underlättas genom att RSV

förtrycker viss text på omslagskuvertet. Valnämndens behandling av brevröstningsförsändelser

Efter hand som brevrösterna anländer till valnämnden sker

anteckning om detta i nämndens protokoll;

Liksom övriga förtidsröster skulle brevrösterna kunna skickas ut till vallokalerna för preliminär rösträkning

i de fall rösterna anländer till valnämnden tids nog för detta. Om brevröstning till en början kommer att tillämpas endast i mycket begränsad omfattning är det dock knappast rimligt att utbilda samtliga valförrättare för granskning av brevröster. Lämpligare är då att låta valnämnden, vid den preliminära rösträkningen på onsdagen efter valdagen, räkna samtliga brevröster. Förfarandet med dessa röster" skulle då bli detsamma som med samtliga poströster vid

kyrkofullmäktigval.

För att brevröstningsförsändelsen med säkerhet skall kom— ma med i valnämndens preliminära rösträkning bör försän— delsen avsändas i sådan tid att den är nämnden tillhanda senast tisdagen efter valdagen. Uppenbarligen skall en brevröst inte få avges efter den tidpunkt då vallokalerna stängt, kl. 20 på valdagen. För att på ett enkelt sätt,- kunna pröva detta bör det föreskrivas att brevröst skall avges senast dagen före valdagen samt rösten skall anses avgiven den dag då försändelsen poststämplats.

De bestämmelser om granskning av röster som avgivits på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg vilka-

gäller vid den preliminära rösträkningen (15 kap. 3—5 Se

• Sida 51
•  Original

Prop. 1981/82:224 51

ValL) kan tillämpas också vid granskningen av brevröst— ningsförsändelser. För sådan försändelse skulle emeller— tid tillkomma vissa moment. On brevröstning endast får ske från visst land skall det kontrolleras att försändel— sen avsänts från detta land. Vidare skall kontrolleras att Väljarens röstkort har bifogats och att rösten av— getts i rätt tid. Förfarandet vid kontrollen av brevröst—

ningsförsändelser redovisas närmare i specialmotiveringen.

Sammanfattande synpunkter

Han brukar ange tre huvudkrav på förfarandet vid val ( prop. 1972:105 3. 8-3 1"). Det måste fylla högt ställda anspråk på tillförlitlighet. Garantier måste föreligga att valen sker under former som tryggar den för fria val nödvändiga valhemligheten. Slutligen är det viktigt att valförfaran-

det är smidigt och enkelt.

Det brevröstningsförfarande som ovan skisserats över— ensstämmer i stora delar med förfarandet vid röstning genom bud, vilket nu tillämpats under lång tid. En skill- nad är dock att den röstmottagande myndigheten inte ges möjlighet att kontrollera identiteten på den person som vid budröstning lämnar försändelsen och som även under— tecknat intyget på ytterkuvertet om att försändelsen an- ordnats i enlighet med vallagens bestämmelser. Att avstå från denna kontrollmöjlighet gör det förvisso Svårare att uppdaga ev. missbruk. Detta kan i sin tur leda till att risken för otillbörliga förfaranden vid röstningen ökar i någon mån. Omfattande erfarenheter av Briefwahl i BRD talar emellertid för att man; utan att äventyra säkerheten i valproceduren, kan tillämpa ett brevröst-

ningsförfarande.

Från den enskilde Väljarens synpunkt måste brevröstning framstå som tilltalande enkelt. Framför allt slipper väl— jaren de i flera fall ganska långa resorna till den röst— mottagande myndigheten.

• Sida 52
•  Original

IQ

Prop. 1981/82:224 5

Vidare talar allt för att BRD är beredd att godta att svenska väljare som vistas i landet utövar sin rösträtt

renom det ovan beskrivna brevröstningsförfarandet. e 5

Om BRD vidhåller sin i avsnitt 2.2 redovisade inställ— ning bedöms det av ovan anförda skäl lämpligast att lösa frågan om svenska väljares röstning i BRD genom att för—

söksvis pröva brevröstning.

Valmateriel lf' brevröstning Utöver valsedlar, innerkuvert TI och *öS'kort erfordras för brevröstningen särskilda ytterkuvert och omslag för

-brevröstningsföi. " et s 'skilt infor—

Enligt RSV:s bod [ning kan erforderlig materiel för brev— röstning tillverkas och avlämnas för distribution i vart fall inom två veckor från det att beslut fattats om att

brevröstning från visst land skall få ske. Förberedelser för brevröstning

I ett land från vilket brevröstning får ske bör samtliga

C"

=Venska utlandsmyndigheter tillhandahålla valmateriel för brevröstning. Därigenom ges även väljare som tillfälligt

vistas i landet möjlighet att brevrösta.

För att väljarna inte skall behöva göra resor till ut— landsmyndighet enbart för att hämta valmateriel bör er— forderlig materiel för brevröstning skickas ut till de väljare som enligt den särskilda r stlängden är bosatta

i land från vilket sådan röstning får sk . Till var och

en av dessa röstberättigade bör sändas informationsblad angående brevröstning, innerkuvert ll, ytterkuvert och om-

s agskuvert för brevröstning, en partimarkerad valsedel för

Q 5 års valtekniska utred— 1 Jämför dock synpunkter av _6 :8 s. 61 f). 1 ning på brevröstning (SOU 1975

• Sida 53
•  Original

Prop. 1981/82:224 53

__ (»

ettvart av de partigr som avses i 3 kap. 9 ? Valn amt

lll

U)

en blank valsedel. Därigenom får väljaren tillgång (+

motsvarande valmateriel som s_all tillhandahållas i val—

lokal.

För att undvika att väljare av förbiseende gör i ordning

sin brevröstnlnr"förs

;;

idelse för tidigt (innan 24:e da

före valdagen) bör valmaterielen inte-distribueras till—

sammans med rostkorten, vilka vanligen skickas ut 7»0—40

1

% igar före valdagen. Utsändninqen av valmateriel bör

'N' 0 i sidan tid att den kan beräknas vara väljarna till—

handa ungefär vid röstningsPerlodens början.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1981/82:224 54

GENOP'IFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING

un

Brevröstningsförfarandet är till att börja med tänkt som

en försöksverksamhet. Avsikten är att tillfälligt lösa frågan om svenskars deltagande i val i länder där man mot— sätter sig röstmottagning på de svenska utlandsmyndighe— terna men likväl godtar att väljaren anordnar en valförsän— delse och avsänder den från landets territorium. Det land som nu är aktuellt är BRD. Däremot synes det knappast vara förenligt med den ståndpunkt som Schweiz hittills intagit att f.n. genomföra någon försöksverksamhet med brevröst—

ning från det landet.

Om BRD vidhåller sin negativa inställning till röstmot— tagning på ambassader och konsulat bör försök med brev— röstning kunna genomföras från det landet vid 1982 års val. Som redovisats i avsnitt 4.4 är det möjligt för RSV att distribuera erforderlig information och valmateriel

inom två veckor från det att beslut om försöksverksamhet

meddelats.

Ett förfarande med brevröstning skulle för flertalet svenskar i utlandet innebära att valdeltagandet i hög

grad underlättades. Det finns ganska många utlandssvenskar, kanske särskilt i de inre delarna av Amerikas Förenta Sta— ter, som bor mycket långt, i vissa fall 50 mil eller läng— re, från närmaste röstmottagningsmyndighet. Från utlands— svenskarnas sida är det därför att förvänta ett starkt intresse av att försöksverksamheten efter hand utvidgas och att brevröstning så småningom godtas som ett or—

dinärt valförfarande. Allmänt sett är det naturligtvis

• Sida 55
•  Original

Prop. 1981/82:224 ' 55

också av intresse att pröva ett förfarande som gör det enklare och ofta betydligt mindre kostsamt för väljaren att utöva sin rösträtt och som därigenom är ägnat att

öka valdeltagandet.

Även vid en rent ekonomisk bedömning ter sig brevröst— ningen tilltalande. Kostnaderna för att genomföra sådan röstning är, i jämförelse med nu tillämpade förfaranden, mycket låg. Så var t.ex. kostnaderna för poströstningen vid 1979 års val 27 405 OOO.kr., motsvarande drygt 18 kr.

per poströstande väljare.

Vad som har redovisats i avsnitt 3 om vissa utländska valförfaranden tyder emellertid på att erfarenheterna

av brevröstning i andra länder är något skiftande. I BRD har förfarandet tillämpats länge och omkring fem miljoner väljare brevröstade i senaste valet. Såvitt känt_har det fungerat helt tillfredsställande. Erfarenheterna från Frankrike pekar däremot i en något annan riktning. Av dessa skäl är det väsentligt att en noggrann utvärdering görs av erfarenheterna av en ev. försöksverksamhet med

brevröstning innan förfarandet ges en vidare tillämpning.

• Sida 56
•  Original

Prop. 1981/82:224 56

KOSTNADER

ON

En försöksverksamhet med brevröstning från BRD vid 1982 års val skulle föra med sig kostnader hos RSV för att ut—

arbeta, framställa och distribuera valmateriel.

För att utarbeta informationsblad, kuvert, protokoll och anvisningar för valnämnderna beräknas åtgå 1,5 personmånader motsvarande en kostnad av omkring 15 000 kr. Härtill kommer visst arbete med uppföljning och utvärde- ring av försöksverksamheten. Enligt RSV:s bedömning kan här angivna arbetsuppgifter genomföras med nu tillgäng-

lig personal.

Kostnaden för tryckning av ytterkuvert, omslagskuvert och informationsblad beräknas till cirka 4 000 kr. Att distri—

buera valmateriel till utlandssvenskar i BRD beräknas kosta omkring 6 000 kr.

också i utbildningen av valnämnderna måste försöksverk— samheten beaktas. Vidare kan brevröstningsformen ge ett visst, mycket obetydligt merarbete för nämnderna i samband med mottagning och preliminär räkning av rösterna. Ev. kostnadsökningar för valnämnderna måste dock bedömas bli så begränsade att de inte behöver redovisas i detta sam—

manhang.

Initialkostnaderna medräknade skulle alltså en försöksverksamhet med brevröstning från BRD kunna ge—

nomföras vid 1982 års val till en kostnad av 25 000 kr.

• Sida 57
•  Original

Prop. 1981/82:224

I de ekonomiska beräkningarna har inte beaktats att ar— betet med röstmottagning på ambassad och konsulat i BRD

bortfaller.

• Sida 58
•  Original

Prop. 1981/82:224 58

7 SPECIALMOTIVERING

Forslaget till lag om för ' verksamhet med brevröstning

Eftersom brevröstningsförfarandet f.n. är tänkt att till— lämpas endast på fö'sök har det ansetts lämpligast att

bestämmelserna om denna röstningsform ges i en särskild

|__| (O')

I denna paragraf anges lagens lokala tillämpningsområde. Vid

1982 års val till riksdagen samt valen'av landstingsledamöter

och kommunfullmäktige får alltså den som är röstberättigad och som vistas i BRD utöva sin rösträtt genom att därifrån sända

sina valsedlar med posten till valnämnden. Kravet på vistelse

i BRD innebär bl.a. att det inte blir möjligt att från annat

land skicka röster med bud till BRD för att avlämnas till posten där. För att tillgodose att kravet på vistelse i BRD är uppfyllt kan man överväga att låta försäkran omfatta också det förhållande?

att brevröstningsförsändelson ställts iordning i BRD.

• Sida 59
•  Original

Prop. 1981/82:224 59

gade inte tillåts rösta hos de svenska utlandsmyndig— heterna men där det ändå är möjligt att genomföra brev—

röstning.

2?

Hur väljaren skall gå till väga vid brevröstning regle— ras i 2 %. Förfarandet har närmare beskrivits i avsnitt

4.4.

Bestämmelserna i paragrafens andra stycke överensstämmer i sina huvuddrag med bestämmelserna i 11 kap. 5 å andra stycket ValL om hur en valsedelförsändelse ställs i ord—

ning.

För att stävja missbruk föreslås att det i lagen skall tas in en föreskrift om att väljaren på ytterkuvertet skall ange sitt personnummer samt att vittnenas intyg skall om— fatta, förutom de uppgifter som väljaren lämnar i sin för- säkran, även uppgifterna om personnummer och datum för försändelsens anordnande.

Innehållet i den försäkran som väljaren skall underteckna och innehållet i vittnenas intyg framgår av bil. 5. Den som medvetet eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig upp— gift i sådan försäkran gör sig skyldig till osann resp. vårdslös försäkran (15 kap. 10 % brottsbalken). Även ett "vittne gör sig skyldigt till brott om han i samband med brevröstning lämnar medvetet oriktiga uppgifter i intyget (osant intygande, 15 kap. 11 & första stycket brottsbal— ken). Detta torde enligt 2 kap. 5 Ö 5. brottsbalken gälla även utländsk medborgare som vittne. En förutsättning härför är naturligtvis att han förstår innebörden av tex— ten på ytterkuvertet. På väljaren ankommer att klargöra detta för vittnena. Uppgiften skulle kunna underlättas

genom att RSV i sin information till väljarna tog in en

• Sida 60
•  Original

Prop. 1981/82:224 60

översättning av kuvertterten till brevröstningslandets

-.-,1 P '. klein .

k..

sändelsen skall

l paragrafens tredle stycke anges

13 som där avs

adresseras. Postadressen till den

återfinns lä röstkortet.

l fjärde stycket i denna paragraf anges tidsfristerna för röstning med brevröstningsförsändelse. Liksom vid

röstning hos utlandsmyndighet får sådan försändelse inte ställas i ordning tidigare än 24 dagar före valdagen. l överensstämmelse med 11 kap. 6 a & ValL bör denna tids— begränsning gälla både vid ordinarie val och övriga val. Brevröstningsförsändelse skall vara avgiven (poststämp- lad) senast dagen före valdagen. För att fö=sändelsen med säkerhet skall komma med vid valnämndens preliminära rösträkning, vilken får börja tidigast onsdagen efter val— dagen (13 kap. 9 % ValL), stadgas vidare att försändelsen bör avsändas i sådan tid att den är nämnden tillhanda se— nast tisdagen efter valdagen. Försändelser som ankommer senare men likväl innan valnämnden har börjat sin för— rättning för rösträkning skall tas med i räkningen (15

kap. 10 5 ValL).

55%

Till skillnad från vad som gäller om övriga förtidsrös— ter skall de omslagskuvert med brevröstningsförsändelser som anländer till valnämnden inte skickas vidare till val— lokalen utan behållas hos nämnden i avbidan på den preli- minära rösträkningen onsdagen efter valdagen. Därför blir 12 kap. 1 och 2 åå ValL inte direkt tillämpliga beträf— fande dessa försändelser. I stället skall brevröstnings— försändelserna behandlas på samma sätt som poströsterna l

kyrkofullmäktigval.

Paragrafen har utformats i nära överensstämmelse med 35

Kva.

(nin

• Sida 61
•  Original

Prop. 1981/82:224 61

nöd;

O (.”/)

4,50

I 4—6 95 regleras förfarandet vid valnämndens preliminära rösträkning av brevröster. Avsikten är att förfarandet i möjligaste mån skall överensstämma med förfarandet vid räkning av valsedelsförsändelser. Paragraferna har där- för utformats efter mönster av 13 kap. 5—5 %% ValL med

de ändringar som krävs av hänsyn till den särskilda val—

materielen för brevröstning.

I 4 5 anges de kontrollåtgärder som genomförs innan om— slagskuvertet öppnas. I detta skede kontrolleras att om— slagskuvert inte blivit öppnat efter tillslutandet. Vida— re kontrolleras att väljaren får rösta med brevröstnings— försändelse. Om det har bestämts att brevröstning skall få ske endast från visst land, skall valnämnden alltså kontrollera att försändelsen avlämnats för postbefordran

i sådant land. Enklast sker detta genom en granskning av

frankering och poststäzpel. Är försändelsen frankerad med poststämplat frimärke från ett land ifrån vilket brevröst- ning får ske kan försändelsen i detta avseende godkännas. Enligt de postala regler som gäller behandlas nämligen försändelse som är frankerad med frimärke från annat land än det där försändelsen postats som ofrankerad. I sådant fall stämplas inte frimärket. Nämnden skall också kontrolle- ra att brevröstningsförsändelsen inte avgetts senare än dagen före valdagen. Försändelsen anses avgiven poststäm—

pelns datum. Skulle i enstaka fallietta

kunna avläsas bör bedömningen kunna ske med ledning av nä” försändelsen ankom till valnämnden. Av detta skäl bör val— nämnden på varje omslagskuvert ange när försändelsen kom

in till nämnden.

Nästa etapp i kontrollen regleras i 5 i och genomförs "f— ter det att omslagskuvertet öppnats. Nu skall nämnden kon- iaren b'lerat sitt röstkort, att han inte

., ;.

troilera att väl

:ter (brev—, post-, utlands—

l avgivit ytterliga e f":tif

d inom

U] d-

v vi i”.) (+ 0 d- eller fartygsrö väljaren är röstberätti

• Sida 62
•  Original

Prop. 198 l/82z224 62

kommunen samt slutligen att han inte röstat i vallokalen under valdagen.

i 6 & ges regler för granskningen av ytterkuvert och inner— kuvert. Denna granskning genomförs i huvudsak på samma

sätt som granskning av valsedelsförsändelse. I fråga om brevröstningsförsändelse är dock att märka att-det är föreskrivet i lagen att Väljarens personnummer och vitt— nenas adresser skall anges på ytterkuvertet. Brister det

i något av dessa avseenden bör detta, liksom vid övriga

fel eller brister,leda till att försändelsen läggs åt si—

dan och alltså kasseras.

Så snart något av kraven i 4—6 %% inte är uppfyllt läggs försändelsen åt sidan för att sedan läggas in i s.k. H— omslag. I de fall då fel konstateras'efter det att om— slagskuvertet öppnats skall innerkuvert, ytterkuvert och röstkort läggas in i omslagskuvertet innan detta i sin

tur läggs in i H—omslag.

Den fortsatta behandlingen av brevrösterna överensstämmer helt med det förfarande som tillämpas beträffande övriga

förtidsröster vid valnämndens preliminära rösträkning.

• Sida 63
•  Original

Prop. 1981/82:224 63

':: Lokala skattemyndigheten

Underbilaga I

RÖSTKORT 1982 valdagen den

19 SEPTEMBER

175 42 A—STAD

Kon-lm För: Vd-kod Nr ! rönlinqdcn 02 02 11 1163

_" _ VIII-diliflkt

A—STADS 1.le BJÖRKMAN; KARL GUSTAV

" Snmmlnrilningsmvndlohn VALNÄMNDEN

nsv mao (Utgiv- a)

STORA VÄGEN 10

175 00 A—STAD 175 42 A—STAD

Vlltldif

8.00 — 20.00

| d" i: i u . .. .. .. . . . v. 'om " ' "" n' ' " . Nl ar rostberattigad Vid val till

A—STADS FÖLKHÖGSKOLA

ADRESSKORT

sim )( i denna ruta.

Tiinne Taxa percue " ..

Sverige ) FOLJESEDEL "&

riksdag, landsting och kommunfullmäktige.

VÄ ND!

Upprättas av röstmottagare hos svensk utlandsmyndighet eller på svenskt fartyg för väljare som saknar röstkort.

' Do fyr. lista siffror": annas om de är kända.

1 För dun som är upptagen i särskild röstlängd

• Sida 64
•  Original

Prop. 1981/82:224 0)

VÄLJARFÖRTECKNING (Utlandsröster)

för val till riksdagen, landstinget och kommun- fuunäkdgeår ...................................

IUI landimyndighn

64

Sidnummer (ifylls av RSV) ...........................

303121 åu 000121

d - omm '--od rironnng en ' __ a man F.? W......

Väljarens—Serwnnun'wmrlFödelseår,-rnån,-dag,-nrl Signatur

Väljaren: namn

Valiarans na mn

U 000122_J; EU 000122

La'n Komm För: Vd-kod Nr irönlängdan . Koder enligt : .. röstkortet [ : Utlandsroster

V-älilrän;FersonnummerlFodelseår,-mån,—dag,—nr) Signatur E

| ! ___________ | A- n— . _

• Sida 65
•  Original

Prop. 1981/82:224 65

Underbilaga 2

VALKUVERT

Anvllnlngu Pl-detu kuvert får inte göm någon nnteckniugellernågat märke. Väljaren skallsjälv lignin innhddldmkmnndastmvalseddakanliggasinlkwmwhdehmm mwmmmmmcnmamom

II

IN NERKUVERT

för röstning med valsedelsförsändelse

Anvisning" På deta kuvert får inte göras någon'nnteckning eller något märke. Väljaren skall själv lägga in sin valsedel i detta kuvert. Endast EN valsedel skall läggas in i kuvertet. Valsedeln får INTE vikas. Därelter skall våljuen lägga in detta kuvert tillsammans med övriga innerkuvert i ett Ytterkuvert för valsedelsförsändelse. Av ytterkuvertet: text frnmgår hur val- ledelslörsindelsen skall anordnas

• Sida 66
•  Original

Prop. 1981/82:224 66 I..

Underbilaga 3

'ijswuj smuannx fd sawe "ens epueupl'oue suosppueugj ig; unna "uaöepje/l sig; leöcp gp peuploue EJEA xoop lg; Mne; ;d seumej ulos aS|ap 419195 -ua5ep|ell M_OJ leöep pz tseEjpgl peuploue BJEA lg; as|apug519jslapas|eA

YTTERKUVERT FÖR VALSEDELSFÖRSÄNDELSE '” i) Alternativ A Fuörsu'a'kran'av valjare som är gift och som lämnar valsedels- Vittnen intyg torsandelse genom sin make Härmed intygar jag att väljaren egenhän-

Härmed lörsäkrar jag på heder och samvete att jag själv för varje val jag deltar i lagt digt undertecknat vidstående försäkran. in en valsedel i ett innerkuvert samt i närvaro av vidstäende vittne lagt in inner- kuvertetl-kuverten i detta ytterkuvert, vilket jag därefter tillslutit.

(Vittuetsl namnteckning)

(

( aj rens namn ' 9 _ Försäkran av väljare som på grund av sjukdom, rörelsehinder Vittnets och budets intyg Alternativ 8 eller hög ålder ej kan inställa sig i vallokalen lör sitt val— Härmed imyga, vi en väljaren egenhän. distrikt och som lämnar valsedelsförsändelse genom bud digg undertecknat vidgtående försäkran Härmed försäkrar jag på heder och samvete att jag ej kan inställa mig för röstning och att något förhållande som strider i vallokalen för mitt valdistrikt på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder, mot denna ej är känt för oss. att jag själv för varje val jag deltar i lagt in en valsedel i ett innerkuvert samt i när- vara av vidstående vittne och bud lagt in innerkuvertetl—kuverten | detta ytter- kuvert, vilket jag därefter tillslutit.

(Datum) (Va jarens namntec ning) sonnummer) amnteckning) Alternativ C Försäkran av väljare som lämnar valsedelsförsändelse genom Vittnets intyg . hnlWEVbäfa" Härmed intygar jag att väljaren egenhän- Härmed lörs'a'krar jag på heder och samvete att jag själv lör varje val jag deltar i lagt digt undertecknat vidslående försäkran. in envalsedel i ett innerkuvert samt i närvaro av vidstående vittne lagt in inner- kuvertetI-kuverten i detta ytterkuvert, vilket jag därefter tillslutit. . _____________________ ' ( sl namnteck

Lantbrevhärarens intyg Undertecknad har mottagit detta ytter- kuvert av väljaren.

"(lågt—lim) ......... . ..... . (Vlarensnamntecknlng) (Personnummer) (Lantbrevhararensnamnrecknlng) .......... 1) Väljarens make eller barn eller makens barn lär ej vara 2) Bud lär den vara som är valjarens ham, barnbarn, lader, vittne. Vittne skall ha lvllt 18 år. Vid röstning enligt moder eller syskon eller hans vårdare och som fyllt 18 är. alternativ C får lantbrevbäraren ej vara vittne.

IV

unnusnanwnwnumnemn ———" '—'

LÄNSSTYRELSEN 130 40 B-STAD . __ _. _”..-/

. Sommar.-nino-myndlonot VALNÄMNDEN

123 30 B—STAD

1

• Sida 67
•  Original

Prop. 1981/82:224 67

Underbilaga 4

Åbenrå

Svenska utlandsmyndig- heter i Förbundsrepubli- ken Tys(.and ::ed röstmat- tagning vid 197? ära val

ailambur

. annover ”Berlin

. ?:ankfurt am Main

. Stuttgart

. Munchen

jala— burg

'E ' I nsbruek . . "

• Sida 68
•  Original

Prop. 1981/82:224 68

Underbilaga 5

YTTER KUVE RT FÖR BREVRÖSTNINGSFÖRSÄNDE LSE

Försäkran av väljaren

Härmed försäkrar jag på heder och samvete att jag själv för varje val jag deltar i har lagt in en valsedel i ett innerkuvert samt i närvaro av nedanstående vittnen lagt in inner- kuvertet/kuverten i detta ytterkuvert, vilket jag därefter tillslutit.

(D

Vittnenas intyg

Härmed intygar vi att väljaren egenhändigt undertecknat ovanstående försäkran och att något förhållande som strider mot de uppgifter som väljaren ovan har lämnat inte är känt för oss.

l'vi't't'äi't'i'äääläiiäll'ri'l'riå')? """"""""" (Vltmete namnteckning),

' Här anges ebn dag då brevröstningsförsändelse anordnas. Detta lär inte ska förrän tidigast 24 dagar före valdagen. 1 Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne. Vittne skall ha fyllt 18 år.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1981/82:224

Innehåll Inledning ................................................... Lagförslag .................................................. ] Röstning hos svenska utlandsmyndigheter .................. 1.1 Förfarande ........... ........................... 1.2 Omfattning ....................................... 1.3 Historik .......................................... 2 Främmande staters inställning till röstmottagning på ambassader och konsulat ............................................ 2.1 Schweiz .......................................... 2.2 Förbundsrepubliken Tyskland ....................... 2.3 Konventioner om diplomatiska och konsulära förbindel- ser ............................................... 3 Några exempel på valförleranden i andra länder ............ 3.1 Övriga nordiska länders utlandsröstning .............. 3.2 Brevröstning (Briefwahl) i Förbundsrepubliken Tysk- land ............................................. 3.3 Fullmaktsröstning (vote par procuration) i Frankrike . . 4 Tänkbara lösningar. överväganden och förslag .............. ' 4.1 Röstning hos svenska utlandsmyndigheter i grannländer till Förbundsrepubliken Tyskland .................... 4.2 Begränsning av röstmottagarens uppgifter ............ 4.3 Fullmaktsröstning ................................. 4.4 Brevröstning ...................................... 5 Genomförande och uppföljning ........................... 6 Kostnader .............................................. 7 Speeialmotivering ....................................... Underbilaga ] ............................................... Underbilaga 2 ............................................... Underbilaga3..................._ ............................ Underbilaga 4 ...............................................

Underbilaga 5 ...............................................

• Sida 70
•  Original

Prop. 1981/82:224 70

Sammanställning av remissyttranden över promemorian Om svenska väljares röstning i Förbundsrepubliken Tyskland vid 1982 års val

] Remissinstanser

Efter remiss har yttranden över promemorian Om svenska väljares röstning i Förbundsrepubliken Tyskland vid 1982 års val avgetts av riksskattcverket (RSV). postverket, länsstyrelsen i Stockholms län och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. '

Vidare har yttranden avgetts av valnämnden i Stockholms kommun. valnämnden i Göteborgs kommun och Utlandssvenskarnas Förening.

2 Allmänna synpunkter på promemorian

Alla remissinstanser utom en. valnämnden i Stockholms kommun (majoriteten). tillstyrker i princip promemorians förslag om ett brevröst- ningsförfarande. ' ' '

Enligt RSV medför brevröstning enligt den "modell som redovisas i promemorian förenklingar såväl för de röstande som för berörda myndig- heter. Även i ekonomiskt hänseende kan brevröstningen förväntas medföra vissa besparingar jämfört med det traditionella röstningsförfarandet hos utlandsmyndigheterna. Enligt RSV:s bedömning uppfyller det föreslagna röstningsförfarandet även de krav ' som traditionellt ställs beträffande tillförlitlighet och skydd för valhemligheten. Med hänsyn till att brevröstning efter svenska förhållanden är ny och oprövad biträder RSV förslaget att förfarandet vid 1982 års val endast genomförs i form av begränsad försöksverksamhet. .

Postverket har inget att erinra mot de föreslagna reglerna för brevröst- ningsförfarandet. Härvid förutsätts dock att omslagskuverten uppfyller gällande internationella postbestämmelser om format. utseende m. m.

Länsstyrelsen i Stockholms län har inte något att erinra mot den föreslagna försöksverksamheten med brevröstning. Det föreslagna brevröstningsförfa- randet synes vara smidigt och enkelt samtidigt som det fyller kravet på tillförlitlighet. Beträffande det tredje huvudkrav som under förarbetena" till vallagen ställdes på förfarandet vid val, att valhemligheten skall tryggas. synes brevröstning ge minst samma garantier i det hänseendet som nuvarande röstning med valsedelsförsändelse.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i princip inget att erinra mot förslaget att på försök införa brevröstning. Länsstyrelsen anför dock följande.

• Sida 71
•  Original

Prop. 1981/82:224 71

Om brevröstning införts på samtliga postanstalter i Förbundsrepubliken Tyskland. kan systemet få oönskad spridning genom att svenskar som normalt inte vistas i Förbundsrepubliken Tyskland kan bege sig till någon västtysk postanstalt och brevrösta. Alternativet med brevröstning hos svensk utlandsmyndighet med bl. a. viss identitetskontroll är därför att föredra. om detta går att genomföra. Risk kanske finns för att brevröster befordras kostnadsfritt på samma sätt som sker vid val i Förbundsrepubliken Tyskland. Av lagförslaget bör framgå hur valnämnden skall'bchandla bl. a. ofranke- rade brevröster. Dessutom bör vittnesmeningen på valförsändelsen vara avfattad även på tyska, eftersom man får räkna med att alla vittnen inte behärskar svenska språket.

Valnämnden [ Stockholms.kommun avstyrker promemorieförslaget och anför följande.

Skulle förslaget accepteras för svenskar som är bosatta i Förbundsrepub- liken måste frågan samtidigt prövas med utgångspunkt från de förhållanden som råder inom vårt eget land vad avser personers geografiska eller andra hinder att använda nu tillämpade valförfaranden.

Med hänsyn till den obefintliga remisstiden och "den därav följande begränsningen i den politiska behandlingen finns ingen förutsättning att avge yttrande över betänkandet.

Tre ledamöter av valnämnden :" Stockholms kommun har reserverat sig" mot majoritetens beslut och åberopat ett utlåtande från valnämndens kansli. i vilket promemorieförslaget tillstyrks.

Enligt valnämnden i Göteborgs kommun synes det vara oundgängligen ' erforderligt att göra sådana ändringar i nuvarande ordning för utlandsröst- ning som kan godkännas, enär i annat fall ett inte alltför obetydligt antal röstberättigade svenska medborgare skulle betagas möjligheten att utöva sin rösträtt. En tillämpning av "den schweiziska modellen" för svenska väljare i Förbundsrepubliken Tyskland skulle vara 'en oacceptabel begränsning av valdeltagandet. Valnämnden får därför i princip tillstyrka det remitterade förslaget till lag om försöksverksamhet med brevröstning.

Enligt Utlandssvenskarnas Förening är det angeläget att man i princip slår vakt om möjligheten att anordna röstmottagning hos utlandsmyndigheterna. Att röstning på detta sätt sedan länge inte har varit möjlig i Schweiz är- beklagligt men har varit ett undantag. Det vore tillfredsställande om den i promemorian antydda utvecklingen kunde leda till att situationen i Schweiz normaliserades. ,

Att man nu riskerar en avvisande attityd mot röstmottagning även i Förbundsrepubliken Tyskland är så mycket mera beklagligt. Föreningen vill ifrågasätta om saken kunde aktualiseras i Europarådet i syfte att åstadkom- ma en allmän enighet inom de europeiska länderna om lika behandling av varandras medborgare i'det berörda avseendet. Som framgår av promemo- rian berättigas enligt art.-8 b) i Europarådets konvention om konsulära uppgifter de konsulära tjänstemännen att ta emot röster i val och

• Sida 72
•  Original

Prop. 1981/82:224 72

folkomröstningar. Från svensk sida borde möjligen intresset hos andra europeiska länder väckas för en ratificering av konventionen och för en anslutning till en gemensam praxis i fråga om röstmottagning.

Även om det sålunda är synnerligen angeläget att man också fortsättnings- vis kan rösta utomlands på beskickningar och konsulat vill föreningen uttala sin tillfredsställelse över det förslag till brevröstning som promemorian innehåller. '

Föreningen har i olika sammanhang föreslagit att undersökningar skulle göras om möjligheten att tillämpa poströstning i någon form i sådana länder, där avstånden till svenska utlandsmyndigheter är betydande eller där eljest praktiska svårigheter att utöva rösträtten föreligger. Det skulle därför vara av stort värde om ett försök av det slag som beskrivs i promemorian gjordes i Förbundsrepubliken Tyskland.

Föreningen vill sålunda tillstyrka de föreslagna åtgärderna för brevröst- ning i Förbundsrepubliken Tyskland och har inga erinringar mot de praktiska detaljerna. Det är väsentligt att förfarandet blir enkelt och smidigt. och föreningen ansluter sig bl. a. därför till vad som anförs i promemorian om att avvisa tanken på krav på röstlängdsutdrag som villkor för brevröstning.

3 Övriga synpunkter på promemorian

RSV tar upp frågan om utskickning av valmateriel för b r e v r ö st n i n g . Sedan 1956 års val har röstmottagning hos svenska utlandsmyndigheteri Schweiz inte genomförts. De svenskar i Schweiz som velat delta i svenska val har fått bege sig till närmast belägna utlandsmyn- dighet i något grannland. däribland Förbundsrepubliken Tyskland. för att rösta. RSV bedömer det som troligt att ett flertal svenskar i Schweiz kommer att vilja utnyttja brevröstningsförfarandet vid 1982 års val. Förutsättningen är härvid att de får tillgång till erforderligt valmateriel samt att brevrösten iordningställs inom Förbundsrepubliken Tyskland. RSV anser det önskvärt att detta förfarande kan komma till användning. RSV avser därför att skicka ut valmateriel även till de svenskar som är bosatta i Schweiz. Detta kan antingen ske efter individuella beställningar eller— vilket RSV anser vara ett bättre alternativ — att valmateriel generellt skickas till de väljare som enligt den särskilda röstlängden är bosatta i Schweiz.

RSVtar också upp frågan om vem som bör granska omslags- k u v e r t e n . Röster som tagits emot hos utlandsmyndighet och på fartyg skickas till RSV för vidarebefordran till valnämnd. Brevrösterna skall enligt förslaget sändas direkt till valnämnden av de röstande. Granskningen av brevröster avviker markant från granskningen av övriga utlandsröster. Detta gäller framför allt granskningen av de särskilda omslagskuverten. Beslutet om eventuell brevröstning kan inte förväntas förräni slutet av maj 1982. RSV:s och länsstyrelsernas planlagda utbildning för valnämnderna genom- förs under maj 1982. Information och utbildning beträffande den särskilda

• Sida 73
•  Original

Prop. 1981/82:224 73

granskningen av brevröster kommer därmed inte att kunna inordnas i den ordinarie planlagda utbildningen. Behovet av särskilda int'ormations- och utbildningsinsatser skulle enligt RSV:s bedömning avsevärt minska om granskningen av de särskilda omslagskuverten ålades RSV i stället för valnämnderna. Likformigheten i bedömningen skulle även underlättas om denna avvikande granskning genomfördes av en myndighet. särskilt med beaktande av att flertalet valnämnder endast skulle få enstaka brevröster. Även uppföljningen och 'utvärderingen skulle underlättas av en sådan samordning.

RSV föreslår med anledning härav att brevrösterna sänds till RSV av de röstande. Granskning av omslagskuverten utförs av RSV vid offentlig förrättning enligt de riktlinjer som redovisas i promemorian. För valnämn- dernas del skulle därvid brevrösterna granskningsmässigt kunna hanteras på i princip samma sätt som övriga valsedelsförsändelser bland förtidsrösterna. Om denna ordning godtas. bör enligt RSV lagen om försöksverksamhet med brevröstning få följande lydelse.

1 5

Vid 1982 års val till riksdagen samt val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige får röstberättigad som vistas i Förbundsrepubliken Tyskland rösta genom att därifrån sända sina valsedlar till centrala valmyndigheten med posten (brevröstning).

Vid brevröstning tillämpas bestämmelserna i vallagen (1972:620) , om inte annat följer av denna lag.

2 &

Brevröstning går till på följande sätt. Väljaren lägger för varje val själv i avskildhet in sin valsedel i ett innerkuvert. l' närvaro av två vittnen lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett ytterkuvert för brevröstningsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt. Vidare anger han på ytterkuvertet den dag då brevröstningsförsändclsen anordnats samt sitt personnummer. Vittnena intygar med sina namnteckningar att väljaren egenhändigt under- tecknat försäkran samt att något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet inte är känt för dem. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne.

Sedan brevröstningsförsändelsen anordnats enligt andra stycket lägger väljaren in försändelsen tillsammans med sitt röstkort i ett omslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas försändelsen för postbefordran till centrala Valmyndigheten.

Brevröstningsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före valda- gen och skall avges senast dagen före valdagen. Försändelsen skall anses avgiven den dag då omslagskuvertet är poststämplat. Brevröstningsförsän- delse skall lämnas för postbefordran i sådan tid att den kan beräknas vara centrala valmyndigheten till handa senast kl. 12.00 dagen efter valdagen.

• Sida 74
•  Original

Prop. 1981/822224 - 74

3 å

Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelse kommer in till centrala valmyndigheten skall antalet antecknas 1 ett särskilt protokoll. l väntan på centrala valmyndighetens granskning dagen efter valdagen skall försändel- serna förvaras på betryggande sätt.

4 å

Centrala valmyndighetens offentliga granskningsförrättning inleds med att inkomna omslagskuvert med brevröstningsförsändelser räknas varpå antalet antecknas i ett protokoll. Därefter granskas omslagskuverten. Därvid kontrolleras att

omslagskuvertet inte blivit öppnat efter tillslutandet, att väljaren får rösta med brevröstningsförsändelse. att brevröstningsförsändelsen inte avgetts senare än dagen före valda- gen.

(Ahal—-

I de fall nämnda krav är uppfyllda. förfars med omslagskuvert på sätt som föreskrivs' | 5 %$. I annat fall läggs omslagskuvert åt sidan och behandlas på sätt som föreskrivs' 1 6å andra stycket.

5 å

När kontroll enligt 4 å har skett. öppnas de omslagskuvert som inte lagts åt sidan. Därefter kontrolleras att omslagskuvertet innehaller Väljarens röst— kort och ett ytterkuvert för brevröstningsförsändelse.

I de fall nämnda krav är uppfyllda lägger centrala valmyndigheten brevröstningsförsändelsen i ett ytterkuvert för röstning på postanstalt eller vid förtidsröstning i utlandet tillsammans med Väljarens röstkort. vilket placeras närmast ytterkuvertets fönster, och tillsluter kuvertet. Därefter förfars med ytterkuvertet på sätt som föreskrivs i 6 å första stycket och 7 å. I annat fall läggs innehållet åter in i omslagskuvertet, som läggs åt sidan och behandlas på sätt som föreskrivs i 6 å andra stycket.

6 å

De ytterkuvert med inneliggande brevröstningsförsändelse som uppfyller kraven i 4 och 5 åå läggs in i ett eller flera särskilda kuvert som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

De omslagskuvert som inte uppfyller kraven i 4 och 5 åå läggs in i ett eller flera särskilda kuvert som förseglas och förses med anteckning om innehållet och behålls av centrala valmyndigheten.

Uppgifter om antalet särskilda kuvert och innehållet' 1 dessa antecknas' 1 protokollet.

7 å

Centrala valmyndigheten sänder därefter omedelbart de särskilda kuver- ten enligt 6 å första stycket till valnämnden'i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller. om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till valnämnden i den kommun. inom vilken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 å vallagen skall finnas tillgänglig. Försändelserna skall anordnas som värdepost.

Valnämnden skall i Väntan på den offentliga" förrättningen för preliminär rösträkning förvara försändelserna på betryggande sätt.

• Sida 75
•  Original

Prop. 1981/82:224 75

8 &

Valnämndens preliminära rösträkning inleds med att från centrala valmyndigheten inkomna särskilda kuvert med ytterkuvert med brevröst- ningsförsändelser brytes. Ytterkuverten räknas och antalet antecknas i protokollet. Därvid kontrolleras att

"1. ytterkuvert inte blivit öppnat efter tillslutandet.

2. samma väljare inte avgivit sådant ytterkuvert som avsesi 13 kap. 3 5 första stycket vallagen eller mer än en brevröstningsförsändelse, ' . väljaren är röstberättigad i valdistriktet,

4. väljaren inte röstat i vallokalen under valdagen. b)

Därefter bryts ytterkuvertet och kontrolleras att brevröstningsförsändel- sen är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid. Brevröstningsförsändelsen brytes och innerkuverten granskas. Därvid kon- trolleras att de är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren har ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och att innerkuvert ej är försett med obehörig märkning. Godkända innerkuvert läggs i urnorna. I samband därmed antecknas vid Väljarens namn i röstlängden att han har utövat sin rösträtt. '

Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valnämnden skall kontrollera enligt de föregående styckena. skall innerkuvert tillsammans med Väljarens röstkort och brevröstningsförsändelsen åter läggas in i ytterkuvertet. Detsamma gäller om innerkuvert är tomt eller om det inte klart framgår att kuvert innehåller valsedel. Ytterkuvert läggs i sin tur in i ett eller flera särskilda kuvert som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982 och gäller till utgången av juni 1983.

Föratt uppföljning och utvärdering skall kunnagenomföras är det enligt RSV nödvändigt att verket får tillgång till samtliga ytterkuvert för brevröstningsförsändelser och omslagskuvert. även de som inte god- känts. _

Minoriteter: i valnämnden i Stockholms kommun har åberopat ett utlåtande från valnämndens kansli. som bl. a. innehåller följande synpunk- ter.

Enligt kansliets mening har promemorians rubrik fått en oklar lydelse.. Såvitt kansliet förstår avses i lagförslaget även röstberättigade utländska medborgare.

Röstberättigad som uppehåller sig i Schweiz har nu inga möjligheter att rösta hos utlandsmyndighet i landet. Om brevröstning genomförs i För- bundsrepubliken Tyskland får väljare i Schweiz betydligt större möjligheter att avlämna sina röster genom att bege sig till Förbundsrepubliken och brevrösta. Det torde ligga nära till hands att så blir fallet. Det kan nog inte uteslutas att väljare, som inte har denna möjlighet att personligen brevrösta i Förbundsrepubliken. kan frestas att genom bud eller på annat sätt få sin brevröstningsförsändelse avlämnad i Förbundsrepubliken. Utredningen

• Sida 76
•  Original

Prop. 1981/82:24 76

överväger att låta väljarens försäkran på försändelsen också omfatta det förhållandet, att brevröstningsförsändelsen ställts i ordning i Förbundsre- publiken. Enligt kansliets mening är dc't'till fyllest om det i instruktionen till de röstande informeras om att brevröstningen skall ha skett i Förbundsre- publiken och att detta således ej omfattas av väljarens försäkran. Motiv härför är bl. a.. att valnämnden i praktiken inte har några möjligheter att kontrollera hur försändelsen ställts i ordning. '

Brevröstningsförsändelsen bör utformas som fönsterkuvert i likhet med kuvert IV för poströstning. Härigenom säkerställs att försändelsen kommer till valnämnden. .

Om hrevröstningsförfarandet permanentas b'ör övervägas om inte brev- röstningsförsändelsen kan ges tjänstebrevsstatus. Så länge brevröstning endast tillåts frän visst land kan tjänstebrev dock ej utnyttjas då sådan försändelse ej frankeras och utredning om avsändarland härigenom försvå- ras. ' ' ' '

I avvaktan på att försändelserna kan ges tjänstebrevsstatus bör RSV ge anvisningar om hur ofrankerade eller otillräckligt frankerade försändelser skall hanteras.

Valnämnden i Göteborgs k'mnmm'i gör följande påpekanden. I 1 & bör tydligt utsägas-at't valsedlarna skall — i vederbörligen frankerad försändelse — skickas direkt till valnämnden. Följande lydelse föreslås därför.

. . rösta genom att därifrån med posten i betalt brev sända sina valsedlar direkt till valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstli-ingd. eller om väljaren är upptagen i särskild röstlängd till valnämnden i den kommun. inom vilken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4' kap. 20.5 vallagen skall' finnas tillgänglig (brevröst- ningl." ' ' '

Det bör antingen i 1.5 eller senare angivas. att icke frankerad eller ofullständigt frankerad försändelse icke kan godtagas som brevröst. Enär liknande valförsändelser i Förbundsrepubliken Tyskland befordras kost-' nadsfritt. synes det föreligga risk. att en tysk postfunktionär mottager även en svensk sådan försändelse ofrankerad. Vederbörande valnämnd skulle då löpa risk att få betala lösen för brevrösten.

Av 2 & bör klart framgå. att väljaren äger rösta i flera val. förslagsvis: "Väljaren lägger för varje val, vari han önskar deltaga, själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I närvaro av två vittnen lägger han sedan in sålunda iordningställda innerkuvet . . . . "Paragrafens tredje stycke synes — om den ovan föreslagna avfattningen av 1 så godkännes — kunna ändras sålunda. . . Därefter lämnas försändelsen för postbefordran till den valnämnd. varom förmäles i 1 s." '

Beträffande utformningen av "ytterkuvertet" bör intygsmeningen vara avfattad jämväl på tyska språket för att tyskspråkiga vittnen skall kunna

• Sida 77
•  Original

Prop. 1981/82:224 77 .

förstå vad de intygar. Intygandet bör även innehålla en försäkran att försändelsen iordningställts i Förbundsrepubliken Tyskland.

I 35 hör klart utsägas. att brevrösterna skall räknas vid valnämndens onsdagssammanräkning. Lämpligen bör även angivas. att den i 4 & behand— . lade kontrollen bör ske innan räkningen av poströsterna påbörjas. Sedan denna kontroll gjorts. bör brevrösterna insorteras bland poströsterna. Kontrollen enligt 5 och 6 55 bör nämligen ske i samband med granskningen av poströsterna. Brevrösterna får ej behandlas separat. enär risk dä föreligger. att valhemligheten röjs.

5 åbör få en positiv avfattning förslagsvis sålunda. "När kontroll enligt 4 & skett. öppnas de godkända omslagskuverten" (tillsammans med poströster- na. se ovan).

6 & bör få ett förslagsvis sä lydande tilläggi första stycket. femte meningen: "Därvid kontrolleras. att de är av föreskriven beskaffenhet. att väljaren har ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val. vari han är berättigad deltaga. och att etc. —." Andra styckets första mening kan förtydligas så . . skall felaktigt innerkuvert åter etc. —."

Förslaget saknar bestämmelser motsvarande 13 kap. 10 & ValL. Det bör därför kompletteras med en 7 5 av förslagsvis följande lydelse: "Kommer brevröstningsförsändelse in efter sammanräkningsförrättningens början. lägges den utan vidare åtgärd åtsidan. Sådana försändelser lägges därefter in i ett eller flera omslag och förses med anteckning om innehållet."

Valnämnden delar helt den i promemorian framförda åsikten att ett förfarande med röstlängdsutdrag skulle bli onödigt omständligt och att kravet på att röstkort skall medsändas brevrösten innebär tillräcklig garanti för säkerheten i valförfarandet under förutsättning att RSV:s anvisningar om restriktivitet med utfärdandet av duplettröstkort iakttages.

Promemorian saknar bestämmelser om utformningen av "omslagskuver- tet” för brevröstningsförsändelsen. Detta kuvert bör kunna göras som ett fönsterkuvert. i vars "fönster" skall synas endast valnämndens namn och adress. '

Beträffande kostnaderna för genomförande av det föreslagna brevröst— ningsförfarandet förefaller promemorieförfattaren ha varit alltför optimis- tisk. Valnämndcn saknar möjlighet att närmare bedöma RSV:s kostnader. men vill uttala att det "mycket obetydliga merarbetet för nämnderna" i varje fall för Göteborgs del mäste beräknas medföra en merkostnad av åtminstone ett par tusen kronor. vilket dock får anses vara en måttlig kostnad för den föreslagna försöksverksamheten.

Urlandssvenskarnas Förening tar upp följande frågor. I promemorian uttalas att väljaren själv har att bedöma om valsedelsförsändelsen skall rekommenderas eller kunna sändas som vanligt brev. En sådan bedömning får ske mot bakgrund av de röstandes allmänna erfarenheter av postväsendet i berörda länder. Upplysningar om fördelar och nackdelar med skilda

• Sida 78
•  Original

Prop. 1981/82:224 78

befordringssätt bör emellertid lämpligen delges väljarna samtidigt med

annan information om röstningen. Föreningen vitsordar att det kan förväntas ett starkt intresse från utlandssvenskarnas sida för att en försöksverksamhet med brevröstning efter hand utvidgas OCh att sådan röstning kommer att godtas som ett ordinärt valförfarande. Ett avgörande villkor är emellertid att snabbheten och tillförlitligheten hos postväsendet kan upprätthållas och förbättras. I flera länder är utvecklingen tyvärr i dessa hänseenden oroande.

• Sida 79
•  Original

Prop. 1981/82:224 79

Innehåll Proposition ................................................. 1 Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... Lagförslag .................................................. 2 Lag om försöksverksamhet med brevröstning i ' Förbundsrepubliken Tyskland ............................ 2 Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 29 april 1982 ........................................... _ . .". ..... 4 1 Inledning ............................................... 4 2 Allmän motivering ...................................... 5 2.1 Bakgrunden ...................................... 5 2.2 Promemorian ..................................... 8 2.3 Föredragandens överväganden ...................... 9 3 Upprättat lagförslag ..................................... 14 4 Speeialmotivering ....................................... 14 5 Hemställan ............................................. 16 6 Beslut ................................................. 17 Bilagor Bilaga ] Promemorian Om svenska väljares röstning i Förbundsre- publiken Tyskland vid 1982 års val .................... 18 BilagaZ Sammanställning av remissyttrandena över promemorian . 70

• Sida 80
•  Original

GOTAH 7l299 Stockholm l982