Prop. 1981/82:73

om godkännande av tilläggsavtal till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden, m. m.

Regeringens proposition 1981/82: 73

om godkännande av tilläggsavtal till avtalet mellan Sverige, Dan- mark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden, m.m.;

beslutad den 5 november 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag:

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDlN ROLF WIRTEN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett tilläggsavtal till det nordiska avtalet om handräckning i skatteärenden. Tilläggsavtalet innehål— ler bl. a. en ny artikel med bestämmelser om säkerställande av betalning för fordran på skatt. Avtalet utvidgas också att omfatta punktskatter. Vidare ges de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna möjlig- het att träffa överenskommelse för undvikande av att preliminär skatt tas ut i mer än en stat. Tilläggsavtalet avses träda i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga avtalsslutande stater har meddelat det 'svenska utrikesde- partementet att man har genomfört de konstitutionella åtgärder som krävs för ett ikraftträdande. Avtalet skall tillämpas på ärenden som kommer in efter ikraftträdandet till behörig avtalsmyndighet i den stat till vilken framställningen riktas.

I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i bctalningssäkringslagen och uppbördslagen, vilka föranleds av tilläggsavtalets regler om säkerstäl- lande av betalning för fordran på skatt och den överenskommelse för undvikande av att preliminär skatt tas ut i mer än en stat som avses skola träffas av de behöriga myndigheterna. '

Propositionen innehåller också förslag om att vissa bestämmelser om kontrolluppgifter i taxeringslagen ändras samt att skyldighet införs för de skattskyldiga att specificera vissa utgiftsräntor i självdeklarationen.

l Riksdagen [981/82. [ saml. Nr 73

Prop. 1981/82: .73

Prop. 1981/82: 73 1 'Förslag till

ro

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 272)] dels att rubriken närmast före 39 5 skall lyda "Avdrag på lön. m. m.”, dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 44 a 5. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 44a5

Utför en arbetstagare. som har hemvist här i riket, arbete i en främmande stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse för undvikande av att preliminär skatt tas ut i mer än en av staterna. eller utför en arbetstagare, som har hemvist i en sådan stat. arbete häri riket. får den lokala skattemyndig- lreten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer besluta att skatteavdrag enligt denna lag får underlåtas, om av- drag för preliminär skatt på grund av arbetet görs i den främmande staten.

Meddelar den lokala skattemyn- digheten ett beslut enligt första stycket, får länsstyrelsen enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta att preliminär skatt. som på grund av arbetet har innehållits dessförinnan enligt denna lag, skall överföras till den främmande staten för att gottskrivas arbetstagaren där. Ett beslut om en sådan överföring av innehållen preliminär skatt, för länsstyrelsen enligt de närmare fö- reskrifter som meddelas i nyss an- given ordning också fatta sedan det slutligt har bestämts att arbetsta- garens inkomst av arbetet skall be- skattas i den främmande staten.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

' Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771.

Prop. 1981/82: 73 3 2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter '

Härigenom föreskrivs att 2 & lagen'tl978: 880) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

?. %

Betalningssäkn'ng får användas i fråga om fordran på [. skatt, tull eller avgift som avses i 1 & första stycket lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.,

2. skatt enligt lagen (1941 : 416) om arvsskatt och gåvoskatt.

3. skatte- eller avgiftstillägg eller förseningsavgift,

4. ränta eller avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av fordran enligt 1, 2 eller 3.

5. skattebelopp jämte restavgift eller ränta som företrädare för juridisk person är skyldig att betala enligt 77 a & uppbördslagen (1953: 272). 48 a 5 lagen ( 19681430) om mervärdeskatt. 27 a & lagen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning eller 17 s 1 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Betalningssäkring får användas också i fråga om sådan fordran på utländsk skatt. tull eller avgift. för vilken säkerställande av betalning får ske här i riket enligt överens- kommelse mellan Sverige och främmande stat.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1981/82: 73 4 3 Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956: 623)' dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 25 c 5. av nedan angivna lydelse. ,

dels att 37 & 2. 4 och 7 mom. samt 42 5 I mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 c 5

Yrkar skattskyldig avdrag för en skuldränta vid beräkning av in- kontst av annan fastighet, för vil- ken intäkten skall beräknas enligt 24 s 2 mom. kommunalskattelagen (l928:370). eller vid beräkning av inkomst av kapital. skall han lämna uppgift om skuldbeloppets storlek vid beskattningsårets utgång och om långivare/rs namn. Är långi- varen en fysisk person skall uppgift också lämnas om dennes person- nummer eller aa'ress. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligtfast- ställt formulär.

37.5

2 mom? Vid avlämnande av uppgifter. varom stadgas i 1 mom.. skall iakttagas följande.

Avser sådan förmån. varom i 1 mom. första och andra punkterna för- mäles. endast en del av året. skall upplysning meddelas om den tidrymd. för vilken förmånen utgått.

I kontrolluppgift. som upptager särskild resekostnads- och traktaments- ersättning. skall angivas beloppet av dels rcsekostnadsersättning och dels traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått. Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrätt- ningar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (en- dagsförrättningar). förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort (,korttidslörrättningar) samt (ivriga resor (långtidsförrättningar). För en- dagsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar. Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke sådan endagsförrättning. som varat högst fyra timmar: förrättning som varat mer än fyra timmar men hö'gst tio timmar räknas som halv dag: längre

' Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. 1 Senaste lydelse 1978: 316.

Prop. 1981/82: 73 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förrättning räknas som hel dag. För korttids- och långtidsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernattning skett. De första femton dygnen av varje långtidsförrättning uppgivas så- som korttidsförrättning. — ] kontrolluppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas. att arbetsgivaren utöver traktamentsersättningen. haft utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hcmortskommun är belä— gen medger det, behöver arbetsgivaren. i stället för att lämna uppgift enligt tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket. endast anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande resekostnadser- sättning för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda, som mera regelbun- det företager tjänsteresor. och medgivandet bedömes vara utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande får ej lämnas fåmansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan be- gränsas till viss grupp av anställda. — Ansökan om medgivande göres hos länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot beslut. varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande återkallats. föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkom- mit till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön och vad som avdragits.

Av kontrolluppgift enligt 1 mom. första, andra eller sjunde punkten skall framgå. huruvida arbetsgiva- ren har att för utgivet belopp er- lägga avgift enligt 19 kap. 1 & lagen (1962: 381) om allmän försäkring. l kontrolluppgift som nu har sagts skall särskilt för sig upptagas repre- sentationsersättning och särskilt för sig annan kostnadsersättning än re- sekostnads- och traktamentsersätt- ning.

Av kontrolluppgift enligt 1 mom. första. andra eller sjunde punkten skall framgå om arbetsgivaren har att för utgivet belopp betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981: 691 ) om socialavgifter. [ kon- trolluppgift som nu har sagts skall särskilt för sig tas upp representa- tionsersättning och särskilt för sig annan kostnadsersättning än rese- kostnads- och traktamentsersätt- ning.3

l kontrolluppgift skall särskilt för sig upptagas sådant skatteavdrag. som skett för uttagande av preliminär A-skatt.

l kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person- nummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser. Kan person- nummer inte anges för den sist—

3 Lydelse enligt prop. 1981/82: 10.

l kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person- nummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser. Kan person- nummer inte anges för den som

Prop. 1981/82: 73 Nuvarande lydelse

nämnde skall, där så kan ske. redo- visas län, kommun och församling, där han var mantalsskriven för året före taxeringsåret. I kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag skall anges om personen är företagsleda- re eller honom närstående person eller delägare i företaget.

F ("Breslagen lydelse

uppgifter: avser skall redovisas dennes födelsetid. Har den upp- giftsskyldige tilldelats särskilt redo- visningsnrmrmer enligt53 5 1 mom. uppbördslagen (l953:272) skall detta anges i stället för den upp- giftsskyldiges personnummer eller organisationsnummer. l kontroll- uppgift som lämnas av fåmansföre- tag skall anges om personen är före- tagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.

Kontrolluppgift. som i 1 mom. tredje punkten sägs och som avser pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst, skall inne- hålla uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och. om möjligt. fång varigenom äganderätten övergått samt. i förekommande fall. den som erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift. som avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst. skall innehålla upp- gift om den som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. första eller andra punkten skall av- fattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiftshandling skall lämnas för varje person.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1—3. 3 b—3 f'eller8 skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiftshandling skall lämnas för varje person.

Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i tionde stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej föras.

4 mom.4 Kontrolluppgift enligt 1 mom. skall lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret. Den som har tilldelats redovisningsnum- mer för inbetalning av innehållen skatt skall lämna kontrolluppgift till lokal skattemyndighet i det län där länsstyrelsen har utfärdat redovis- ningsnumret. Annan uppgiftsskyl- dig skall lämna kontrolluppgift till lokala skattemyndigheten i det fög- deri där han är bosatt.

”* Senaste lydelse 1978: 316.

4 mom. Kontrolluppgift enligt 1 mom. skall lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret till den lokala skattemyndighet hos vilken den uppgiftsskyldige är registrerad som arbetsgivare. Den som har till- delats särskilda redovisningsnum- mer enligt 53 5 1 mom. uppbördsla- gen (I953.'272) och på grund härav registrerats hos flera lokala skatte- myndigheter skall lämna kontroll- uppgifterna till myndigheterna i en- lighet med denna registrering. Är den uppgiftsskyldige inte regi- strerad eller saknar han kännedom om till vilken lokal skattemyndighet kontrolquJpgifterna skall lämnas enligt vad som har sagts nu.får ltan lämna uppgifterna till den lokala skattemyndighet i det fögderi där han är bosatt.

Prop. 1981/82: 73

Nuvarande lydelse

Kontrolluppgifter enligt 1 mom. punkterna 3, 3 a eller 4—6 skall vid avlämnandet vara ordnade kom- munvis eller, om i kommunen ingår flera församlingar, församlingsvis och skall medelst särskilda omslag eller annorledes vara tydligt ut- märkt, vilken kommun eller för- samling varie grupp av uppgifter avser.

Föreslagen lydelse

Kontrolluppgifter enligt 1 mom. punkterna 3 a eller 4—6 skall vid avlämnandet vara ordnade kom- munvis. Vilken kommun uppgif- terna avser skall vara tydligt ut- märkt.

I fråga om inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 ti kommunalskattelagen (1928: 370) får riksskatteverket föreskriva att kon— trolluppgift skall avlämnas i särskild ordning.

7 mom.5 Vid kontrolluppgift. som lämnas enligt 1 mom. punkt 1 eller 2 skall fogas särskild uppgift (kontrolluppgiftsmissiv). I sådant missiv skall anges namn, postadress och personnummer eller organisationsnummer för den upp- giftsskyldige. antalet lämnade kon- trolluppgifter samt det samman- lagda beloppet av de skatteavdrag som har verkställts för preliminär A-skatt under året före taxerings- året.

7 mom. Vid kontrolluppgift. som lämnas enligt 1 mom. punkt [— 3, 3 b—3f' eller 8 skall fogas sär- skild uppgift ( s a mma ndra g a v kontrolluppgifter). [ sådant sammandrag skall anges namn, postadress och personnummer eller organisationsnummer för den upp- giftsskyldige. antalet lämnade kon- trolluppgifter samt det samman- lagda beloppet av de skatteavdrag som har verkställts för preliminär A-skatt under året före taxerings- året. Har den uppgiftsskyldige till- delats särskilt redovisningsnummer enligt 53 $; 1 mom. uppbördslagen (l953:272) skall detta (utges i stål- letför personnummer eller organi- sationsnummer.

425

I [NO/71.6 Har medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktie- bolag under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till övervä- gande del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande lägenhet. skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje år av föreningen eller bolaget lämnas uppgift om beloppet av medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket därav som utgör kapitaltillskott.

Bostadsförening och bostadsaktiebolag skall även lämna uppgift an- gående värdet av varje medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknat på sätt anges i punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 38 & kommunalskattelagen (1928: 370).

Motsvarande gäller beträffande sådan ekonomisk förening eller sådant aktiebolag som enligt punkt 3 av anvisningarna till 24 & kommunalskattela-

5 Senaste lydelse 1978: 316. " Senaste lydelse 1979: 1018.

Prop. 1981/82: 73 s

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gen likställes med bostadsförening och bostadsaktiebolag vid inkomstbe- skattningen. Uppgiften skall utan anmaning avlämnas senast den 15 feb- ruari under taxeringsåret i den ordning. som gäller för avlämnande av

självdeklaration.

Uppgift om förmögenhetsvärde behöver inte lämnas om föreningen eller bolaget saknar behållen för- mögenhet. Skattechefen i det län där föreningen eller bolaget har sitt säte får i andra fall medge befrielse från att lämna uppgift om förmö- genhetsvärde.

Uppgift om förmögenhetsvärde behöver inte lämnas om föreningen eller bolaget saknar behållen för- mögenhet. Skattechefen i det län där föreningen eller bolaget har sitt säte får i andra fall medge befrielse från att lämna uppgift om förmö- genhetsvärde. Beslut som skatte- ehefen meddelat enligt detta stycke får inte överklagas.

Uppgiften skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär eller på sätt som Skattechefen bestämmer.

Denna lag träderi kraft den 1januari 1982. De nya bestämmelserna i 37 5 2 mom. åttonde och tionde styckena samt 4 och 7 mom. tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgifter till ledning för 1982 års taxering. Bestämmelserna i 25 c & tillämpas första gången i fråga om 1983 års taxe- n'ng. De nya bestämmelserna i 42 s" 1 mom. tillämpas i fråga om beslut som har meddelats efter ikraftträdandet.

De nya bestämmelserna i 37 ä 2 mom. sjätte stycket tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgifter till ledning för 1983 års taxering.7

7 Övergångsbestämmelse enligt prop. 1981/82: 10.

Prop. 1981/82: 73 9

Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-09-17

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Wikström, Friggebo. Dahlgren, Åsling. Söder. Johansson, Wirtén. An- dersson, Gustafsson, Elmstedt. Tillander. Ahrland. Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Lagrådsremiss med förslag till lag om ändring i uppbördslagen, m. m.

1. Inledning

Den 9 november 1972 slöts ett avtal mellan Sverige. Danmark, Finland. Island och Norge om handräckning i skatteärenden. Avtalet godkändes av riksdagen ( prop. 1972: 142 , SkU 1972: 63, rskr 1972: 297) och trädde i kraft den 1 januari 1973 (SFS 1973: 88). Avtalet har medfört bl. a. väsentligt ökade möjligheter att driva in skatter och avgifter och att utbyta upplys- ningar i skatteärenden. Genom tilläggsavtal år 1976 ( prop. 1976/77: 9 , SkU 1976/77: ]. rskr 1976/77: ]) skapades bl. a. möjligheter för taxeringstjänste- män och andra representanter för myndigheter i de nordiska staterna att delta i utredningar i skatteärenden i andra nordiska stater.

Möten med representanter för de nordiska ländernas finansdepanement och centrala skattemyndigheter har därefter hållits fortlöpande. Vid dessa möten har man utbytt erfarenheter av tillämpningen av handräckningsavta- let och diskuterat möjligheterna att ytterligare utvidga det nordiska samar- betet i fråga om handräckning i skatteärenden. Det har rått allmän enighet om att erfarenheterna av tillämpningen av avtalet är positiva och man har bedömt det möjligt och önskvärt att komplettera avtalet på vissa punkter. Man har sålunda kommit fram till att regler bör införas som gör det möjligt att dels undvika att preliminär skatt tas ut i mer än en stat och dels säkerställa betalning för fordran på skatt i vissa fall. Man har vidare varit ense om att avtalet bör utvidgas att omfatta också punktskatter.

Vid förhandlingar i Stockholm den 20—21 januari 1981 mellan represen- tanter för de nordiska ländernas finansdepartement nåddes enighet om ett på svenska språket avfattat förslag till tilläggsavtal till avtalet mellan Sverige. Danmark. Finland. Island och Norge om handräckning i skatte- ärenden. Vid efterföljande skriftväxling har överenskommelse nåtts om dansk. finsk. isländsk resp. norsk avtalstext samt en på svenska språket Tl Riksdagen l980/8I. ] saml. Nr 73

Prop. 1981/82: 73 10

upprättad avtalstext för Finland. Dessa texter bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ). Förslaget till tilläggsavtal remitterades till kammarrätten i Stockholm och riksskatteverket. vilka förklarade sig inte ha något att erinra mot förslaget. Sedan regeringen den 19 mars 1981 beslutat att tilläggsavtalet skulle undertecknas. har detta gjorts den 1 1 juni 1981.

För att de nya bestämmelserna i tilläggsavtalet och överenskommelsen om uppbörd av skatt skall kunna tillämpas i Sverige fordras att ändring sker i uppbördslagen (1953:272) . UBL. och i lagen ( 1978:880 ) om betal- ningssäkring för skatter, tullar och avgifter (betalningssäkringslagen).

Jag avser att inledningsvis redovisa innehållet i tilläggsavtalet och ett därmed sammanhängande förslag till överenskommelse om uppbörd av skatt som de nordiska förhandlingsdelegationerna preliminärt har enats om. Därefter kommer jag att behandla förslaget till ändringar i UBL och betalningssäkringslagen. vilka är föranledda av vissa bestämmelser i till- läggsavtalet. Slutligen skall jag redogöra för mitt förslag att införa skyldig- het för de skattskyldiga att specificera vissa utgiftsräntori deklarationen.

2. Ändringarna i handräckningsavtalet

2.1. Allmänt

Sedan några år har överläggningar ägt rum mellan Sverige och Norge för att nå fram till en överenskommelse om i vilket land avdrag för preliminär skatt skall ske vid arbete i Norge. Det har nämligen rått oenighet i denna fråga bl. a. beroende på att länderna hävdat olika tolkningar av reglerna om fast driftställe och om den s. k. 183-dagarsregeln i dubbelbeskattningsavta- let mellan de båda länderna. Detta har vållat bekymmer för svenskt företa- gande och i viss mån verkat hämmande på de svenska insatserna i grann- landet. Det har också försvårat den fria rörligheten på den nordiska arbets- marknaden. Tilläggsavtalet och den i anslutning till detta föreslagna över- enskommelsen om uppbörd av skatt innebär att dessa frågor nu har avtals- reglerats.

Genom de föreslagna ändringarna i UBL och. betalningssäkringslagen skapas de förutsättningar i lag som krävs för att bestämmelsen i tilläggsav- talet och överenskommelsen om uppbörd av skatt skall kunna tillämpas i Sverige. De nya reglerna har utformats generellt för att bereda väg för de ytterligare internationella överenskommelser på dessa områden som Sveri- ge kan komma att träffa i framtiden.

Innan jag går in på lagförslagen skall jag i det följande först något närmare redogöra för de ändringar som har gjorts i tilläggsavtalet och för den därmed sammanhängande överenskommelsen om uppbörd av skatt.

Prop. 1981/82: 73 11

2.2. Tilläggsavtalet

Tilläggsavtalet innehåller nio artiklar. Av dessa innehåller art. 1. 2. 3. 4. 6 och 7 materiella ändringar i och tillägg till 1972 års handräckningsavtal. De ändringar i UBL och betalningssäkringslagen som föreläggs lagrådet har sin grund i art. 1. 6 och 7 i tilläggsavtalet.

Artikel I anger de olika former av handräckning som de avtalsslutande staterna åtar sig att lämna för annan avtalsslutande stat. Enligt punkt (1) i artikelns nuvarande lydelse kan handräckning avse att medverka till upp- börd av annan nordisk stats skatt. Genom den ändrade lydelse av denna punkt som nu föreslås åtar sig avtalsslutande stat dessutom att vidta åtgärder för att undvika att preliminär skatt tas ut i mer än en stat. Bakgrunden till bestämmelsen är följande. I samband med prospekteringen och utvinningen av Nordsjöoljan har åtskilliga utländska företag. inte minst från övriga nordiska länder. haft uppdrag i Norge inom byggnads- och entreprenadområdet. De norska skattemyndighetcrna har ställts inför stora administrativa problem att redan på preliminärskattestadiet i'de enskilda fallen avgöra om skattskyldighet föreligger i Norge med hänsyn till de bestämmelser i dubbelbeskattningsavtalen som reglerar beskattning- en av entreprenadföretag och deras anställda. Problemen. som särskilt har gällt tolkningen och tillämpningen av avtalens regler om fast driftställe och om korttidsarbete. den s.k. 183-dagarsregeln. har också haft sin grund i de svårigheter som har förelegat att fastställa de faktiska omständigheterna kring de utländska företagens verksamhet i Norge.

Mot bakgrund av dessa omständigheter har de norska myndigheterna efter hand intagit en allt striktare attityd gentemot de utländska företagen. Man har trots invändningar från företagen och de utländska skattemyndig- heterna i många fall tolkat dubbelbeskattningsavtalens regler till förmån för norsk beskattning och i vissa fall med tillämpning av interna norska regler hävdat t.o.m. att skattskyldighet förelegat i Norge eftersom verk- samheten bedrivits där. Detta har i sin tur lett till att man från norsk sida har krävt preliminär skatt för de anställda i de utländska företagen samti- digt som de har fått vidkännas skatteavdrag i den stat där företaget hör hemma.

Orsaken till att preliminär skatt har krävts både i den stat där arbetet har utförts och i den stat där arbetstagaren har hemvist är sålunda att söka i svårigheten att tolka Vissa bestämmelser i gällande dubbelbeskattningsav- tal. För Sveriges del har dessa svårigheter varit särskilt påtagliga i förhål- landet till Norge men liknande problem har också förekommit mellan Sverige och Finland. Genom det nu föreslagna tillägget till artikel ld) i avtalet har de nordiska staterna åtagit sig att vidta åtgärder för att undanrö- ja det allvarliga problem som det innebär för såväl företag som anställda i nordiska företag att vid verksamhet i annan nordisk stat behöva betala preliminär skatt i mer än en avtalsslutande stat. Avsikten är att den närmare regleringen av denna fråga skall ske med stöd av artikel 20 i

Prop. 1981/82: 73 12

avtalet i en särskild överenskommelse om uppbörd av skatt. Jag återkom- mer senare till detta i samband med redovisningen av art. 7 i tilläggsavta- let.

I art. 1 införs också en ny punkt. betecknad e). Denna nya punkt avser handräckning för säkerställande av betalning för fordran på skatt. Samti- digt har nuvarande bestämmelse i punkt d) om handräckning för indrivning flyttats till denna nya punkt.

Frågan huruvida säkringsåtgärder omfattas av avtalets nuvarande be- stämmelser om handräckning för indrivning av skatt har varit föremål för regeringsrättens prövning i ett mål om resning i ärende om handräckning åt norsk myndighet i skatteärende (regeringsrättens beslut den 13 oktober 1980 på ansökan av Continental Trust Company Incorporated). Detta mål rörde frågan huruvida betalningssäkring enligt betalningssäkringslagen kunde företas i Sverige för fordran på norsk skatt som inte slutligt fast- ställts. Regeringsrätten ansåg att avtalet (art. 1d)) inte gav utrymme för detta. Mot denna bakgrund har det ansetts angeläget att i avtalet ange att handräckning kan avse också säkerställande av betalning för fordran på skatt. Jag återkommer i samband med min redovisning av art. 6 i tilläggs- avtalet till denna fråga.

Som jag nyss har nämnt, har i art. 1 införts en ny punkt e) avseende handräckning för "säkerställande av betalning för fordran på skatt". Ge- nom artikel 6 införs efter artikel 17 i avtalet dels en rubrik av nämnda lydelse, dels en ny artikel betecknad artikel 17 A, som innehåller de närma- re reglerna om handräckning för sådant säkerställande.

Enligt art. 17A första stycket slås till en början fast att säkerställande skall ske enligt den lagstiftning och den administrativa praxis som gäller i den stat hos vilken säkerställandet har begåtts. Betalningssäkring här i riket för skatt i annan nordisk stat skall alltså ske enligt samma regler som om fråga hade varit om svensk skatt av motsvarande slag.

I första stycket av art. 17A föreskrivs vidare att säkerställande kan ske även om skattefordran inte är fastställd. Innebörden av denna regel är således att en betalningssäkring i Sverige får avse skatt i annan nordisk stat som inte där är fastställd, om förutsättningarna i övrigt i betalningssäk- ringslagen är uppfyllda. Motsvarande gäller i fråga om svensk skatt vid betalningssäkring i annan nordisk stat.

Andra stycket av art. 17A motsvarar närmast bestämmelserna i art. 16 i fråga om indrivning. Det förutsätts att den behöriga myndigheten i den stat som begärt handräckning för säkerställande av betalning för skattefordran snabbt underrättar den behöriga myndigheten i den andra staten om att skattefordran helt eller delvis har bortfallit så att eventuellt vidtagna säk- ringsåtgärder genast kan hävas.

I tredje stycket av art. 17 A har tagits in en hänvisning till de bestämmel- ser i avtalet som behandlar handräckning för indrivning för att klargöra att de begränsningar och villkor som gäller i fråga om sådan handräckning

Prop. 1981/82: 73 13

också skall gälla i fråga om handräckning för säkerställande av betalning för fordran på skatt.

Artikel 7 avser en ändring av art. 20 i avtalet. l art. 20 har sålunda införts ett tillägg som ger de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna möjlighet att träffa den överenskommelse som behövs för att preliminär skatt inte skall tas ut i mer än en stat. Förhandlingsdelegationerna i de berörda staterna har enats om ett förslag till sådan överenskommelse, kallad överenskommelse om uppbörd av skatt. Jag behandlar denna när- mare i följande avsnitt.

2.3. Överenskommelsen om uppbörd av skatt

Utgångspunkten för överenskommelsen är att preliminär skatt för in- komst av arbete i annan nordisk stat skall betalas endast i en stat. Det är av vikt att påpeka att överenskommelsen reglerar bara frågan om i vilken stat preliminär skatt skall betalas. Överenskommelsen avser inte att lösa frågan i vilken av staterna. arbetstagarens hemviststat eller den stat där arbetet utförs. skattskyldighet för arbetsinkomsten slutligen skall anses föreligga. Denna fråga måste lösas enligt reglerna i dubbelbeskattningsavtalet mellan de berörda staterna. Detta innebär alltså att det samband som normalt föreligger mellan frågan om skattskyldighet och skyldighet att betala preli- minär skatt i vissa fall kan komma att brytas i fråga om arbetstagare som arbetar i annan nordisk stat. Detta blir en ofrånkomlig konsekvens om man vill komma till rätta med problemet med dubbla skatteavdrag.

Punkt 1 i överenskommelsen föreskriver att preliminär skatt skall beta- las i den stat där arbetstagaren har hemvist, om arbetet i en annan nordisk stat enligt den bedömning som görs av skattemyndigheten i hemviststaten inte kommer att överstiga 183 dagar under kalenderåret.

Tidrymden 183 dagar har givetvis bestämts för att i görligaste mån få överensstämmelse med dubbelbeskattningsavtalens regler om korttidsar- bete. För att undvika tvist mellan skattemyndigheterna om arbetets varak- tighet har sålunda fastslagits att det är skattemyndigheten i arbetstagarens hemviststat som skall avgöra frågan om avdrag för preliminär skatt skall ske eller inte. För svensk del innebär detta exempelvis att den som här i riket anlitar arbetskraft från annan nordisk stat skall kunna underlåta att göra skatteavdrag om det visas att avdrag för skatt på arbetsinkomsten sker hos en arbetsgivare i den andra staten. Ett svenskt företag som har uppdrag i annan nordisk stat skall å andra sidan normalt göra skatteavdrag för arbetstagare som arbetar där under mindre än 183 dagar och har hemvist i Sverige. I detta fall skall avdrag för preliminär skatt inte ske i den stat där arbetet utförs.

Punkt 2 behandlar det fall då arbetsgivaren inte har hemvist vare sig i den stat där arbetet utförs eller i arbetstagarens hemviststat. Fråga är alltså här om exempelvis en svensk arbetsgivare som utför uppdrag i Norge med

Prop. 1981/82: 73 14

dansk arbetskraft. I detta fall ger överenskommelsen den stat där arbetet utförs rätt att ta ut preliminär skatt. Eftersom arbetstagaren inte är skatt- skyldig i Sverige för inkomsten. kan fråga om skyldighet att göra skatteav— drag inte uppkomma för den svenske arbetsgivaren. Inte heller-då ett arbete utförs häri riket av en arbetstagare som har hemvist utomlands och utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige. föreligger normalt skyldighet att betala preliminär skatt för arbetsinkomsten här. Är det fråga om en här i riket bosatt person som har påförts preliminär B-skatt och som arbetar utomlands för en utländsk arbetsgivare bör B—skatten kunna jäm- kas om han kan visa att preliminär skatt betalas i den stat där arbetet utförs. Som framgår av angivna exempel har bestämmelserna i punkt 2 begränsad betydelse för svensk del. De har i första hand tillkommit för norsk räkning. Enligt norsk skattelagstiftning kan nämligen bl. a. ansvarig- het för preliminär skatt utkrävas av en utländsk arbetsgivare.

Punkt 3 skall ses som fristående från punkterna 1 och 2. Den avser att lösa frågan om skatteavdrag för s.k. grå arbetskraft. Är de förutsättningar som anges i punkten uppfyllda. vilket skall avgöras av skattemyndigheten i den stat där arbetet utförs. skall arbetstagarens hemviststat avstå från preliminär skatt för arbetstagaren och detta oavsett arbetets varaktighet. De olika förutsättningar som anges i punkten har så långt möjligt anpassats till den rättspraxis som utvecklats i de nordiska länderna i fråga om den s.k. grå arbetskraften. En bedömning enligt avtalet om uppdragsgivaren skall anses som arbetsgivare och därmed skyldig att göra skatteavdrag torde därför regelmässigt komma att sammanfalla med den bedömning som görs enligt interna skatteregler i de nordiska staterna.

Övriga punkter i överenskommelsen innehåller i stort sett förfarande- regler. De kompletterande regler som kan behövas om förfarandet för Sveriges del får utfärdas av riksskatteverket.

Överenskommelsen innehåller bestämmelser som förutsätter ändringar i uppbördslagstiftningen. Som har framgått av min redogörelse. avser dessa ändringar främst de fall i vilka nuvarande bestämmelser medför att skat- teavdrag skall göras men på grund av en bestämmelse i överenskommelsen skall kunna underlåtas. Det är däremot inte fråga om att utvidga nuvarande skyldighet att göra skatteavdrag till att omfatta sådana fall då överenskom- melsen ger Sverige rätt att kräva preliminär skatt men sådan rätt inte redan finns enligt den svenska uppbördslagstiftningen.

Överenskommelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Prop. 1981/82: 73 15

3. Författningsändringarna

3.1. UBL

Den överenskommelse om uppbörd av skatt som fogas till tilläggsavtalet innebär bl. a. att skatteavdrag för preliminär skatt i vissa fall skall kunna underlåtas i en avtalsslutande stat om skatteavdrag görs i en annan avtals- slutande stat. Skatteavdrag skall sålunda kunna underlåtas när en arbetsta- gare med hemvist i en av de främmande staterna utför arbete här i riket och behörig myndighet i den främmande staten finner att skatteavdrag bör göras där med hänsyn till att arbetet inte kan förväntas komma att över- stiga sammanlagt 183 dagar under kalenderåret. Skatteavdrag skall också kunna underlåtas när en arbetstagare med hemvist här i riket utför arbete i en av de främmande staterna och myndigheten i denna anser att det är fråga om s. k. grå arbetskraft och att arbetstagaren därför får anses utföra sitt arbete på uppdrag av en arbetsgivare i den främmande staten och inte som anställd hos en svensk arbetsgivare.

I de här angivna fallen bör därför den lokala skattemyndigheten kunna besluta att den arbetsgivare som i och för sig är skyldig att göra skatteav- drag för arbetstagaren får underlåta detta. Ett sådant beslut bör vidare få till följd att preliminär skatt. som har innehållits för arbetstagaren innan den lokala skattemyndigheten beslutat i frågan. får av skattemyndigheten överföras till den främmande staten för att gottskrivas arbetstagaren där. Till frågan hur ett beslut om en sådan överföring bör meddelas återkommer jag strax.

Som framgått skall den lokala skattemyndigheten kunna grunda ett beslut om att skatteavdrag får underlåtas på den bedömning av frågan som myndigheten i den främmande staten gör. Den lokala skattemyndighetens beslut kommer därför inte att innefatta något ställningstagande till i vilken stat arbetstagarens inkomst av arbetet skall slutligt beskattas. Om inkoms- ten enligt vad som beslutats senare skall beskattas här i riket. skall därför den preliminär skatt som har innehållits i den främmande staten överföras till svensk skattemyndighet för att gottskrivas arbetstagaren-vid beskatt— ningen här. Skatten skall därvid tillgodoräknas arbetstagaren på det sätt som skulle ha skett om skatteavdraget hade gjorts här i riket. På motsva- rande sätt skall här i riket innehållen preliminär skatt överföras till en främmande stat i vilken skatteavdrag har underlåtits i enlighet med avtalet. om det senare fastställs att arbetsinkomsten skall beskattas där.

Den skatteöverföring till främmande stat som på detta sätt kan komma i fråga sedan den lokala skattemyndigheten har beslutat att skatteavdrag får underlåtas eller sedan det bestämts att arbetsinkomsten skall beskattas i en främmande stat bör enligt min mening få ske först efter beslut av länssty- relsen.

Det här redovisade förfarandet i fråga om befrielse från skatteavdrag och

Prop. 1981/82: 73 16

överföring av skatt ansluter till den överenskommelse som enligt tilläggs- avtalet förutsätts mellan de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna och som finns fogad i detta ärende som bilaga. Som jag redan har sagt måste förfarandet också regleras i UBL. Jag föreslår att de erforder- liga bestämmelserna tas in i en ny paragraf. 44 a 5. I samband därmed bör rubriken till det avsnitt i UBL där denna paragraf förs in ändras. De föreslagna bestämmelserna har utformats i överensstämmelse med det förut beskrivna förfarandet och med beaktande av att ett beslut om befriel- se från skatteavdrag eller om överföring av skatt bör fattas enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Genom sådana föreskrifter bör bl. a. ges anvisning för de sällsynta fall då en arbetstagare har B-skatt som kan behöva jämkas med hänsyn till att skatteavdrag görs i en främmande stat i enlighet med överenskommelsen.

3.2. Betalningssäkringslagen

Enligt tilläggsavtalet skall betalning av en avtalsslutande stats fordran på skatt kunna säkerställas i en annan avtalsslutande stat på det sätt som ett säkerställande får ske i denna andra stat för egna skatter. Detta innebär att en främmande stat skall kunna få betalningen av sin fordran på skatt säkerställd här i riket genom det förfarande som regleras i betalningssäk- ringslagen. Detta förutsätter emellertid en föreskrift i lag som medger att betalningssäkring får ske för fordran på utländsk skatt. Jag föreslår att en bestämmelse med denna innebörd tas in i 25 betalningssäkringslagen.

3.3. Ikraftträdande

De nya bestämmelserna i UBL och betalningssäkringslagen bör kunna tillämpas så snart förutsättning för det finns enligt tilläggsavtalet och den överenskommelse om uppbörd av skatt som skall träffas enligt avtalet. Jag föreslår därför att de båda lagarna om ändring i UBL och betalningssäk- ringslagen skall träda i kraft två veckor efter den dag då uppgift om lagändringen har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

4 Kontroll av räntor

Riksskatteverket (RSV) avlämnade i november 1980 till budgetdeparte- mentet ett betänkande Kontroll av räntor. I betänkandet föreslås bl.a. att det införs en allmän skyldighet för banker m.fl. att till ledning för inkomst- taxeringen självmant lämna kontrolluppgifter om kontohavarnas kapital- tillgodohavanden och ränteintäkter. Vidare föreslås att de skattskyldiga skall vara skyldiga att i den allmänna självdeklarationen specificera utgifts- räntor och skulder i inkomstslagen annan fastighet och kapital.

Prop. 1981/82: 73 17

Betänkandet har remissbehandlats.

Förslaget om en utvidgad uppgiftsskyldighet för bankerna får ett blandat mottagande av remissinstanserna. En del är positiva men det stora tiertalet ställer sig tveksamma eller avvisande till förslaget. Det framhålls att det saknas tillräckligt underlag för att ta ställning till om ett sådant omfattande kontrollsystem bör införas. Flera instanser anser att man bör undersöka möjligheterna att i stället införa någon form av stickprovskontroller e.d. Förslaget om en skyldighet att specificera utgiftsräntor m. m. i självdekla- rationen godtas allmänt av remissinstanserna.

För egen del ärjag för närvarande inte beredd att ta ställning till förslaget om ett kontrollsystem för bankräntor m.m. Frågan kräver fortsatta över- väganden med hänsyn till bl.a. möjligheterna att genomföra stickprovs- kontroller. Det bör påpekas att det inom bl.a. RSV pågår arbete för att klarlägga hur kontrollresurserna skall användas för att totalt sett få bästa möjliga resultat. Det finns anledning att återkomma till frågan om ett kontrollsystem för bankräntor när detta arbete har resulterat i ett förslag till en kontrollplan för skatteområdet.

När det däremot gäller förslaget att vissa utgiftsräntor och skulder skall specificeras i självdeklarationen ärjag i stort sett ense med RSV. Jag anser alltså att en sådan specifikationsskyldighet nu bör införas. Den bör som RSV har föreslagit avse inkomstslagen annan fastighet och kapital. När det gäller annan fastighet bör dock endast s.k. schablonvillor omfattas.

RSV:s förslag innebär att långivarens namn och personnummer skall anges och att skuldbelopp och räntor skall specificeras för varje långivare. Jag ansluter mig till förslaget. Enligt min mening bör man dock inte alltid kräva att uppgift lämnas om personnumret för en långivare som är fysisk person utan det bör vara tillräckligt med uppgift om antingen personnum- ret eller adressen. Uppgiftsskyldigheten bör enligt min mening regleras i taxeringslagen (1956: 623). TL. Jag föreslår att bestämmelserna tas in i en ny paragraf, 25 c å. och att de utformas i enlighet med vad jag nu har anfört. De nya bestämmelserna bör tillämpas första gången vid 1983 års taxering.

5. Upprättade lagförslag

[ enlighet med vad jag nu anfört har inom budgetdepartementet upprät- tas förslag till

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272").

2. lag om ändring i betalningssäkringslagen (1978: 880).

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623). Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3' .

' Bilagan har uteslutits här. Förslagen under 1—2 är likalydande med dem som är fogade till propositionen. Förslaget under 3 är likalydande med 25 c 5 i det förslag till lag om ändring i taxeringslagen ( 1956: 623) som är fogat till propositionen.

12 Riksdagen [981182 I saml. Nr 73

Prop. 1981/82: 73 6 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslagen.

7. Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

18

Prop. 1981/82: 73

Tillaegsaftale til aftalen mellem Dan- mark, Finland, Island,

Norge og Sverige om bi- stand i skattesager

cheringerne i Danmark. Finland. Island. Norge og Sverige er. foranledigct af önsket om at indgå en tillaegsaftale til aftalen af 9. november 1972 mellem Dan- mark. Finland. Island. Norge og Sverige om bistand i skat- tesager. som zendret ved till- lzegsaftalen af 21. juli 1976 (nedenfor kaldet ”'aftalen"). blevet errige om fälgende.

Artikel I Artikel 1 i aftalen får föl- gende zendrede ordlyd:

"Artikel 1

De kontraherende stater forpligtcr sig til at yde hinan- den bistand i skattesager på den nedenfor angivne måde.

Bistand ifolge denne aftale omfatter:

a) forkyndelse menter.

b) oplysning i skattesager.

af doktr-

såsom tilvejebringelse af selvangivclser eller andre meddelclser og udveksling af oplysninger uden saerlig be- gzering eller efter anmodning i det enkelte tilfzelde.

c) fremskaffclsc af selvan- givclscsblanketter og andre skatteblanketter.

d) opkrzevning af skat. herunder foranstaltninger til at hindre. at forskudsskat trzekkes i mere end en stat. samt

c) inddrivelse af skat og

Suomen, Islannin, Norjan, Ruotsin ja Tanskan välillä virka-avusta veroasioissa tehtyä sopimusta muuttava ja täydentävä lisäsopimus

Suomen. Islannin. Norjan. Ruotsin ja Tanskan hallituk- set ovat. haluten tehdä Suo- men. Islannin. Norjan. Ruot- sin ja 'l'anskan välillä virka- avusta veroasioissa 9 päi- vänä marraskuuta 1972 teh- tyä sopimusta (jäljempänä "sopimus"). sellaisena kuin se on muutcttuna 21 päivänä heinäkuuta 1976 tehdyllä li- säsopimuksella. muuttavan ja täydentävän lisäsopimuk- sen. sopineet seuraavasta:

I artikla

Sopimuksen ] artikla muu- tetaan näin kuuluvaksi:

"1 artiklar

Sopimusvaltiot sitoutuvat antamaan toisillcen virka- apua veroasioissa_iäljempänä mainitulla tavalla.

Tämän sopimuksen mu- kainen virka—apu voi koskea:

a) asiakiriojen tiedoksian- (011.

b) selvitystä vcroasioissa. kuten veroilmoitusten tai muiden ilmoitustcn hankki- mista ja tietojcn vaihtamista ilman erityistä pyyntöä tai yksittäistapauksessa tch- dystä esityksestä.

c) veroilmoitus-ja nutiden verolomakkeiden saatavana

pitämistä. d) veron kantoa. siihen luettuina toimenpiteet sen

välttämiseksi. että veron en- nakkoa suoritetaan useam- massa kuin yhdessä val- tiossa. sekä

e) veron perintää ja vero-

20

Bilagal

Tilläggsavtal

till avtalet mellan Finland. Danmark. Island, Norge och Sverige om hand- räckning i skatteärenden

Regeringarna i Finland. Danmark. Island. Norge och Sverige har, föranledda av önskan att ingå ett tilläggsav- tal till avtalet den 9 novem- ber 1972 mellan Finland. Danmark, Island. Norge och Sverige om handräckning i skatteärenden. i dess genom tilläggsavtalet den 21 juli 1976 ändrade lydelse (här ne- dan kallat "avtalet"), kom- mit överens om följande:

Artikel 1 Artikel 1 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

”Artikel 1

De avtalsslutande staterna förbinder sig att lämna var- andra handräckning i skat- teärenden på sätt nedan anges.

Handräckning enligt detta avtal kan avse:

a) delgivning av handling- ar.

b) utredning i skatteären- den. såsom införskaffandc av deklarationer eller andra uppgifter och utbyte av Upp- lysningar utan särskild begä- ran eller efter framställning i det enskilda fallet.

c) tillhandahållande av deklarationsblanketter och andra skatteblanketter.

d) uppbörd av skatt. däri inbegripna åtgärder för att undvika att preliminär skatt uttages i mer än en stat. samt

c) indrivning av skatt och

Prop. 1981/82: 73

Viöbotarsamningur viö samning milli Islands. Danmerkur. Finnlands. Noregs og Svibjööar um aöstoö i skattamalum

Rikisstjörnir Islands, Dan- merkur. Finnlands. Noregs og Sthjööar sem öska aö gera meö sér viöbötarsamn- ing viö samning frå 9. nov- ember 1972 milli Islands, Danmerkur. Finnlands. Nor- egs og Svfbjööar um aöstoö t' skattamälum. eins og honum hefur veriö breytt meö viöbötarsamningi fra 21. jali 1976 (hér eftir nefndur samn- ingurinn). hafa oröiö sam- mäla um eftirfarandi:

]. gr. l. gr. samningsins oröist svo:

l. gr.

Aöildarrt'kin skuldbinda sig til aö veita hvert ööru aöstoö iskattamälum ä bann hätt. sem greinir hér a eftir.

Aöstoö samkvafmt samn- ingi bessum tekur til: a) birtingar skjala.

b) rannsökna i skattamäl- um. svo sem öflunar framtala eöa annarra upplysinga og skipta ä upplysingum baföi än sérstakrar beiöni og sam- kvaemt beiöni hverju sinni.

c) afhendingar framtals- eyöublaöa og annarra skatta- eyöublaöa.

d) afdrättar skatta. har å meöal aögeröa til aö foröast aö staögreiösluskatti sé haldiö eftir i fleiri en einu ri'ki. svo og

e) innheimtu skatta og

Tilleggsavtale

til avtalen mellom Norge. Danmark, Finland, Island og Sverige om bistand i skattesaker

Regieringene i Norge. Danmark. Finland. Island og

Sverige som ensker å inngå en tilleggsavtale til avtalen av 9. november 1972 mellom Norge. Danmark. Finland. Island og Sverige om bistand i skattesaker (nedenfor kalt "avtalen"). slik den lyder et- ter tilleggsavtalen av 21. juli 1976. er blitt enige om fol- gende:

Artikkel ] Artikkel l i avtalen får fel- gende endrede ordlyd:

”Artikkel 1

De kontraherende stater forplikter seg til å yte hver- andre bistand i skattesaker på den måte som er angitt ne- denfor.

Bistand etter denne avtale kan omfatte:

a) forkynnelse av doku- menter.

b) opplysninger i skatte- saker. så som fremskaffing av selvangivelser eller andre oppgaver og utveksling av opplysninger uten saerskilt begjaering eller etter anmod- ning i det enkelte tilfelle.

c) l'remskaffing av selvan- givelsesblanketter og andre skatteblanketter.

d) oppkreving av skatt. herunder innbefattet tiltak for å unngå at forskudd på skatt kreves i mer enn en stat. samt

e) inndriving av skatt og

7]

Tilläggsavtal

till avtalet mellan Sverige. Danmark, Finland, Island och Norge om handräck- ning i skatteärenden

Regeringarna i Sverige. Danmark. Finland. Island och Norge har. föranledda av önskan att ingå ett tilläggsav- tal till avtalet den 9 novem- ber 1972 mellan Sverige. Danmark, Finland. Island och Norge om handräckning i skatteärenden. i dess ge- nom tilläggsavtalet den 21 juli 1976 ändrade lydelse (här nedan kallat "avtalet"). kommit överens om följande:

Artikel I Artikel 1 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 1

De avtalsslutande staterna förbinder sig att lämna var- andra handräckning i skat- teärenden på sätt nedan anges.

Handräckning enligt detta avtal kan avse:

a) delgivning av handling- ar.

b) utredning i skatteären- den. såsom införskaffande av deklarationer eller andra uppgifter och utbyte av upp- lysningar utan särskild begä- ran eller efter framställning i det enskilda fallet.

c) tillhandahållande av deklarationsblanketter och andra skatteblanketter.

d) uppbörd av skatt. däri inbegripna åtgärder för att undvika att preliminär skatt uttages i mer än en stat. samt

e) indrivning av skatt och

Prop. 1981/82: 73

sikkerhedsstillelse for beta- ling af skattekrav.”

Artikel.? Artikel 2 i aftalen får fol- gende (endrede ordlyd:

"Artikel 2

Som skat anses i denne af- tale:

a) skat. på hvilken aftale mellem de kontraherende stater til undgåelse af dob- beltbeskatning for så vidt an- går skatter på indkomst. for- mue. arv eller efterladen- skaber iovrigt finder anven- delse.

b) gaveafgifter:

c) motorafgifter i det om- fang. som angives i en i hen- hold til artikel 20 truffen af- tale:

d) mervaerdiafgift og an- den almindelig omszrtnings- afgift i det omfang. som an- gives i en i henhold til artikel 20 truffen aftale:

e) punktskatter i det om- fang. som angives i en i hen- hold til artikel 20 truffen af- tale;

I) socialforsikringsbidrag og andre bidrag til det offent- lige i det omfang. som an- gives i en i henhold til artikel 20 [ruffen aftale.

Med skat ligestilles for- skud på sådan skat og afgift. som omfattes af denne arti- kels förste stykke.”

Artikel3 Artikel 3 i aftalen får fel- gende zendrcde ordlyd:

"Artikel 3

En kontraherende stat er pligtig at yde bistand i hen- hold til artikel I i alle de skat- tesager og med hensyn til alle

saamiscn maksamisen tur- vaamista."

2 artikla Sopimuksen 2 artikla muu- tctaan näin kuuluvaksi:

"2 artikla

Verolla tarkoitetaan tässä sopimuksessa:

a) veroa. johon sovelle- taan sopimusvaltioiden vä- listä. tulo-. omaisuus-. pe- rintö- tai jäämistöveroa kos- kevan kaksinkertaisen vero- tukscn välttämiseksi tehtyä sopimusta.

b) lahjaveroa.

c) moottoriajoneuvove- roa. siinä laajuudessa kuin määrätään 20 artiklan mu- kaisessa sopimuksessa.

d') lisäarvonveroa ja muuta ylcistä liikevaihto- veroa. siinä laajuudessa kuin määrätään 20 artiklan mu- kaisessa sopimukscssa.

e) pisteveroja. siinä laa- juudessa kuin maarataan 20 artiklan mukaisessa sopi- muksessa.

[) sosiaalivakuutus- ja muitajulkisia maksuja. siinä laajuudessa kuin määrätään 20 artiklan mukaisessa sopi- muksessa.

Veroon rinnastetaan l kappaleessa tarkoitetun veron ja maksun ennakko."

3 artikla Sopimuksen 3 artikla muu- tetaan näin kuuluvaksi:

"3 artikla

Sopimusvaltio on velvol- linen antamaan l artiklan mukaista virka-apua kaikissa niissä veroasioissa ja kaik-

Is.) b»)

säkerställande av betalning för fordran på skatt."

Artikel.? Artikel 2 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 2

Med skatt avses i detta av- tal:

a) skatt. på vilken avtal mellan de avtalsslutande sta- terna för undvikande av dub- belbeskattning beträffande skatter på inkomst. förmö- genhet. arv eller kvarlåten- skap äger tillämpning.

b) gåvoskatt.

c) motorfordonsskatt. i den omfattning som anges i överenskommelse enligt arti- kel 20.

d) mervärdeskatt och an- nan allmän omsättningsskatt. i den omfattning som anges i överenskommelse enligt arti- kel 20.

e) punktskatter. i den om- fattning som anges i överens- kommelse enligt artikel 20.

l) socialförsäkringsavgif- ter och andra offentliga av- gifter. i den omfattning som anges i överenskommelse en- ligt artikel 20.

Med skatt likställes för- skott på sådan skatt och av- gift som avses i första stycket."

Artikel 3

Artikel 3 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 3

Avtalsslutande stat är skyldig lämna handräckning enligt artikel 1 i alla de skat- teärenden och i fråga om alla

Prop. 1981/82: 73

räöstafana til tryggingar ä skattkröfum.

2. gr.

2. gr. samningsins oröist svo:

2. gr.

Meö skatti er i samningi bessum ätt viö:

a) skatt, sem samningur milli aöildarrfkjanna til bess aö komast hjä tvisköttun tekna... eigna. arfs eöa eftirlätinna eigna tekur til.

b) gjafaskatt.

c) skatt af .vélknt'mum ökutaekjum. aö bvi leyti, sem greinir i samkomulagi sam- kvaemt 20. gr.,

d) viröisaukaskatt og ann- an almennan söuskatt. aö bvi leyti. sem greinir i samkomu- lagi samkvaemt 20. gr..

e) "punktskatta". aö bvf leyti sem greinir i samkomu- lagi samkvwmt 20. gr.

t) almannatryggingagjöld og önnur opinber gjöld. aö bvi leyti. sem greinir i sam- komulagi samkvatmt 20. gr.

Meö skatti erjafnframt att viö fyrirframgreiöslu beirra skatta og gjalda. sem fyrri mälsgrein bessarar greinar tekur til.

3. gr.

3. gr. samningsins oröist svo:

3. gr

Aöildarrl'ki er skylt aö veita aöstö samkvazmt 1. gr. i öllum beim skattamälum og viö allar baer skattakröfur.

sikring av skattekrav".

Artikkel 2 Artikkel 2 i avtalen får fol- gende endrede ordlyd:

”Artikkel 2

Som skatt anses i denne avtale:

a) skatt som går inn under avtalene mellom de kontra- herende stater til unngåelse av dobbeltbeskatning for så vidt angår skatt på inntekt, formue. arv eller etterlaten- skaper.

b) avgift på gaver.

c) motorvognavgift i den utstrekning det folger av av- tale i henhold til artikkel 20.

d) merverdiavgift og an- nen alminnclig omsetning- savgift i den utstrekning det fälger av avtale i henhold til artikkel 20.

e) szeravgifter i den ut- strekning det fälger av avtale i henhold til artikkel 20.

t) avgifter til folketrygden og andre offentlige avgifter i den utstrekning det fälger av avtale i henhold til artikkel 20.

Med skatt likestilles for- skudd på skatt og avgift som går inn under forste ledd i denne artikkel.”

Artikkel 3

Artikkel 3 i avtalen får fol- gende endrede ordlyd:

”Artikkel 3

En kontraherende stat er etter artikkel 1 pliktig til å yte bistand i alle skattesaker som er oppstått etter lovgivning-

23

säkerställande av betalning för fordran på skatt.”

Artikel 2 Artikel 2 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 2

Med skatt avses i detta av- tal:

a) skatt, på vilken avtal mellan de avtalsslutande sta- terna för undvikande av dub- belbeskattning beträffande skatter på inkomst. förmö- genhet, arv eller kvarlåten- skap äger tillämpning.

b) gåvoskatt.

c) motorfordonsskatt. i den omfattning som anges i överenskommelse enligt arti— kel 20.

d) mervärdeskatt och an- nan allmän omsättningsskatt. i den omfattning som anges i överenskommelse enligt arti- kel 20.

e) punktskatter. i den om- fattning som anges i överens- kommelse enligt artikel 20.

I) socialförsäkringsav- gifter och andra offentliga avgifter. i den omfattning som anges i överenskom- melse enligt artikel 20.

Med skatt likställes för- skott på sådan skatt och av- gift som avses i första stycket.”

Artikel 3

Artikel 3 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 3

Avtalsslutande stat är skyldig lämna handräckning enligt artikel 1 i alla de skat- teärenden och i fråga om alla

Prop. 1981/82: 73

de skattekrav. som er op- stået i en anden kontrahe- rende stat i overensstem- melse med dennes lovgivning vedrorende de skatter. af- gifter og bidrag, som om- fattes af artikel 2. I sager vcdrorende skatter. som om- fattes af artikel 2 a). förelig- ger sådan pligt dog kun. så- fremt skatten omfattes af en aftale til undgåelse af dob- beltbeskatning med den kon- traherende stat. som begaerer bistanden. '

Bistanden kan omfatte for- anstaltninger ikke blot over- for skattepligtige, men tillige overfor arbejdsgivere og andre, som har vaeret pligtige at tilbageholde skat ved ud- betaling af len eller anden ydelse. og overfor andre. som ifelge lovgivningen i den stat. som begafrer bistanden, er ansvarlige for skat.

Anmodning om bistand må kun fremsaettes. såfremt de begzerede foranstaltninger ikke kan foretages i egen stat uden vassentlige vanskelig- heder og såfremt den stat. som fremswtter anmodnin- gen. ifelge sin egen lovgiv- ning kan yde tilsvarende bi- stand på begaering af den stat. til hvilken anmodningen er rettet."

Artikel 4

Artikel 12 i aftalen får fol- gende aendrede ordlyd:

"Artikel 12

Den kompetente myn- dighed i en kontraherende stat skal i det omfang. det kan ske på grundlag af tilgwngelige kontroloplys- ninger eller tilsvarende oplysninger. snarest muligt

kiin niihin verovaateisiin nähden.jotka ovat syntyneet toisessa sopimusvaltiossa sen lainsäädännön mukaan ja jotka koskevat 2 artiklassa tarkoitettuja veroja ja mak— suja. Sopimuksen 2 artiklan a) kohdassa tarkoitettua veroa koskevissa asioissa. tällainen velvollisuus on kui- tenkin vain. jos vero kuuluu virka-apua pyytävän valtion kanssa kaksinkertaisen vero- tuksen välttämiseksi tehdyn sopimuksen piiriin. '

Virka—apu voi koskea sekä toimenpidettä. joka kohdis- tuu verovelvollisecn. että toimenpidettä. jonka koh- teena on työnantaja tai muu henkilö. joka maksaessaan palkkaa tai muuta etuutta on ollut velvollinen pidättämään siitä veroa. ja muu henkilö. joka virka-apua pyytävän valtion lainsäädännön mu- kaan on vastuussa verosta.

Virka-apua koskeva esitys saadaan tehdä vain. jos pyy- dettyä toimenpidettä ei voida omassa valtiossa suorittaa il- man olennaisia vaikeuksia ja jos se valtio. joka tekee esi- tyksen. oman lainsäädän- tönsä mukaan voi sen valtion pyynnöstä. jolle esitys tch- dään. suorittaa vastaavan virka-avun."

4 artikla

Sopimuksen 12 artikla muu- tetaan näin kuuluvaksi:

"12 artikla

Sopimusvaltion asian- omaisen viranomaisen tulee. mikäli niin voi tapahtua saa- tavissa olevien tarkkailu— tai muiden vastaavien tietojen perusteella. mahdollisitriman pian jokaisen kalenterivuo-

24

de skatteanspråk. som upp- kommit i annan avtalsslu- tande stat i enlighet med dess lagstiftning beträffande de skatter och avgifter som om- fattas av artikel 2. ] ärenden rörande skatt som avses i ar- tikel 2 a) föreligger dock så- dan skyldighet endast om skatten omfattas av avtal för undvikande av dubbelbe- skattning med den avtalsslu- tande stat som begär hand- räckningen.

Handräckning får avse åt— gärd icke blott mot skatt- skyldig utan även mot är- betsgivare och annan. som har varit skyldig att innehålla skatt vid utbetalning av lön eller annan förmån, och mot annan som enligt lagstiftning- en i den stat som begär hand- räckningen är ansvarig för skatt.

Framställning om hand- räckning får göras endast om den begärda åtgärden icke kan vidtas i den egna staten utan väsentliga svårigheter och om den stat som gör framställningen enligt sin egen lagstiftning kan på be- gäran av den stat till vilken framställningen riktats verk- ställa motsvarande hand- räckning.”

Artikel 4

Artikel 12 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 12

Behörig myndighet i av- talsslutande stat skall. i den mån det kan ske på grundval av tillgängliga kontrollupp- gifter eller motsvarande upp- gifter. snarast möjligt efter utgången av varje kalen—

Prop. 1981/82: 73

sem fram hafa komiö t' ööru aöildarrt'ki t' samraemi viö löggjöf bess og varöa bä skatta og gjöld. sem 2. gr. tekur til. I skattamälum. sem 2. gr. a) tekur til. er bessi skylda bö bvi aöeins fyrir hendi. aö skatturinn falli undir samning til aö komast hjä tvisköttun viö baö aöild- arriki. sem aöstoöar öskar.

Aöstoö getur ekki aöeins tekiö til aögcröa gegn beim. sem skatt skuldar. heldur einnig gegn vinnuveitanda og öörum. sem skylt var aö halda eftir fé til greiöslu skatta viö t'itborgun launa eöa annarrar böknunar. svo og gegn öörum beim. sem äbyrgö bera ä sköttum sam— kvzemt löggjöf bess rt'kis. er aöstoöar öskar.

Beiöni um aöstoö mä aöeins setja fram. begär eigi er heegt aö gripa til hinna um- beönu aögeröa t' eigin rtki än verulcgra erfiölcika og aÖ baö riki sem beiönina ber fram geti samkvaemt löggjöf sinni veitt sambaerilega aöstoö. ef baö riki. sem aöstoöar er beöiö. fer fram ä slikt.

4 gr. 12. gr. samningsins oröist svo:

12. gr.

Bzrrt stjornvald |” aöild- arriki skal. aö svo miklu leyti. sem unnt er ä grund- velli samanburöargagna eöa samsvarandi upplysinga. svo tljött sem veröa ma eftir hver äramöt og än sérstakrar

en i en kontraherende stat når det gjelder skatter og av- gifter som går inn under ar- tikkel 2. I saker om skatt et- ter artikkel 2 a) föreligger det dog bare en slik plikt når skatten går inn under en av- tale til unngåelse av dobbelt- beskatning med 'den kontra- herende stat som begjaerer bistand.

Bistanden kan omfatte til- tak ikke'bare overfor skatt- ytere. men også overfor ar- beidsgivere og andre som har hatt plikt til å holde tilbake skatt ved utbetaling av larm eller annen ytelse og overfor andre som etter lovgivningen i den stat som har begjaert bi- stand, er ansvarlig for skatt.

Anmodning om bistand kan bare fremsettes såfremt det begiafrte tiltak ikke kan foretas i egen stat uten ve- sentlige vanskeligheter og så— fremt den stat som fremmer anmodningen etter sin egen lovgivning kan yte tilsvar- ende bistand på begjaring fra den stat som anmodningen er rettet til.”

Artikkel—'I Artikkel 12 i avtalen får folgende endrede ordlyd:

"Artikkel 12

Den kompetente myndig- het i de kontraherende stater skal i den utstrekning det kan skje på grunnlag av tilgjenge- lige kontrolloppgaver eller tilsvarende opplysninger. snarest mulig etter utgangen

25

de skatteanspråk. som upp- kommit i annan avtalsslu- tande stat i enlighet med dess lagstiftning beträffande de skatter och avgifter som om- fattas av artikel 2. I ärenden rörande skatt som avses i ar— tikel 2 a) föreligger dock så- dan skyldighet endast om skatten omfattas av avtal för undvikande av dubbelbe- skattning med den avtalsslu- tande stat som begär hand— räckningen.

Handräckning får avse åt- gärd icke blott mot skattskyl- dig utan även mot arbetsgi- vare och annan. som har va- rit skyldig att innehålla skatt vid utbetalning av lön eller annan förmån. och mot an- nan som enligt lagstiftningen i den stat som begär hand- räckningen är ansvarig för skatt. '

Framställning om hand- räckning får göras endast om den begärda åtgärden icke kan vidtas i den egna staten utan väsentliga svårigheter och om den stat som gör framställningen enligt sin egen lagstiftning kan på be- gäran av den stat till vilken framställningen riktats verk- ställa motsvarandc hand- räckning."

Artikel4 Artikel 12 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 12

Behörig myndighet i av- talsslutande stat skall. i den mån det kan ske på grundval av tillgängliga kontrollupp- gifter eller motsvarande upp- gifter. snarast möjligt efter utgången av varje kalen-

Prop. 1981/82: 73

efter udlobet af hvert kalen- derår. uden s&rlig anmod- ning. tilstille den kompetente myndighed i enhver af de andre kontraherende stater oplysninger vedrorende i denne stat bosatte fysiske personer eller dér hjemme- herende juridiske personer för så vidt angår

a) udlodninger fra aktie- selskaber og lignende juri- diske personer.

b) renter af obligationer og lignende vazrdipapirer.

e) tilgodehavender hos banker. sparekasser og lig- nende institutioner samt renter af sådanne tilgodeha- vender.

d) besiddelse af fast ejen- dom.

e) royalties og andre peri- odisk betalbare afgifter for udnyttelse af ophavsret. pa- tent. monster. varemazrke el- ler anden sådan rettighed el- ler ejendom.

l) lonninger. honorarer. pensioner og livrenter.

g) Skades-. forsikrings- og anden sådan erstatning, som er oppebåret i förbindelse med naeringsvirksomhed samt

h) andre indkomster eller aktiver. i det omfang over- enskomst herom traeffes i henhold til artikel 20.

Den kompetente myn- dighed i en kontraherende stat skal virke for at oplys-' ninger. som fremkommer ved en undersogelse i denne stat i en sag vedrorende be- skatning. og som kan antages at vedrore en sådan (tilsva- rende) sag i en anden kontra- herende stat. snarest frem- sendes til den kompetente myndighed i denne anden stat.

den päättymisen jälkeen. il- man eri esitystä. toimittaa kunkin muun sopimusvaltion asianomaiselle viranomai- selle mainitussa valtiossa asuvia luonnollisia henkilöitä ja siellä kotipaikan omaavia oikeushenkilöitä tarkoittavat tiedot. jotka koskevat:

a) osakeyhtiöiden ja mui- den sellaisten oikeushenki- löiden jakamaa voittoa.

b) obligaatioidcn ja mui— den sellaisten arvopaperei- den korkoja.

c) pankeilta. säästöpan- keilta ja muilta sellaisilta lai- toksilta olevia saamisia sekä tällaisten saamisten korkoja.

d) kiinteän omistusta.

e) rojaltia tai muuta. teki- jänoikeuden. patentin. mal- lin. tavaramerkin tai muun sellaisen oikeuden tai omai- suuden käytöstä toistuvasti suoritettavaa maksua.

f) palkkoja. palkkioita. eläkkeitä ja elinkorkoja.

g) elinkeinotoiminnan yh- teydessä saatua vahingon-, vakuutus-ja muuta sellaista korvausta. sekä

omaisuuden

h) muita tuloja tai varoja. mikäli tästä on sovittu 20 ar- tiklan mukaisesti.

Sopimusvaltion asian- omaisen viranomaisen on toimittava siten. että tiedot. jotka ovat tulleet esiin tässä valtiossa suoritettavassa sel- vityksessä veroa koskevassa asiassa ja joiden voidaan olettaa koskevan tällaista asiaa toisessa sopimusval- tiossa. mahdollisimman pian luovutetaan tämän toisen valtion asianomaiselle viran- omaiselle.

26

derår; utan särskild fram- ställning. tillställa behörig myndighet i envar av de and- ra avtalsslutande staterna upplysningar avseende i den- na stat bosatta fysiska perso— ner eller där hemmahörande juridiska personer beträffan- de:

a) utdelningar från aktie- bolag och liknande juridiska personer.

b) räntor på obligationer och andra sådana värdepap- per.

c) tillgodohavanden hos banker. sparbanker och lik- nande inrättningar samt rän- tor på sådana tillgodohavan- den.

d.) innehav av fast egen- dom.

e) royalty och annan pe- riodiskt utgående avgift för utnyttjande av upphovsrätt. patent. mönster, varumärke eller annan sådan rättighet eller egendom.

f) löner. arvoden. pen- sioner och livräntor. g) skade-, försäkrings— och annan sådan ersättning som erhållits i samband med näringsverksamhet. samt

h) andra inkomster eller tillgångar. i den mån över- enskommelse träffats därom enligt artikel 20.

Behörig myndighet i av- talsslutande stat skall verka för att uppgifter. som fram- kommit vid utredning i denna stat i ärende angående skatt och som kan antas beröra så- dant ärende i annan avtals- slutande stat. snarast över- lämnas till den behöriga myndigheten i denna andra stat.

Prop. 1981/82: 73

beiöni. aihenda beeru stjo'rn- valdi t' hverju hinna aöild- arrikjanna upplysingar um bä menn. sem bt'lsettir eru i bessu rr'ki. eöa lögpersonur, sem bar eiga heimili. varöandi

a) arögreiöslur frå hluta- félögum og hliöstzeöum. lög- persönum.

b) vexti af skuldabréfum og öörum slrltum veröbre'f- um.

.c) innstaeöur [ bönkum. sparisjööum og hliöstzeöum stofnunum. svo og vexti af slikum innstzeöum.

d) eignarhald ä fasteign.

e) hvers konar böknanir og timabilsgreiöslur fyrir notkun ä höfundarrétti. einkaleyfr. munstri. vöru— merki eöa öörum slrkum rét- tindum eöa eignum.

f) vinnulaun. starfslaun. elli- og eftirlaun og lifeyri.

g) skaöabzetur. trygginga- baetur log aörar slikar baftur. sem fengist hafa r' sambandi viö atvinnurekstur. svo og

h) aörar tckjur eöa eignir. aö svo miklu leyti. sem sam- komulag veröur um skv. 20. gr.

Baeru stjörnvaldi r' aöild- arriki ber aö stuöla aö bvi aö upplysingar. er fram koma viö rannsöknir i bvi riki i mälefnum. er varöa skatt og sem zetla mä aö varöi Silk mälefni r' ööru aödildarrrki. séu än tafar veittar beerum stjörnvöldum i siöarnefnda rr'kinu.

av hvert kalenderår. uten spesiell anmodning. over- sende den kompetente myn- dighet i hver av de andre kontraherende stater opplys- ninger om fysiske personer som er bosatt der. eller om juridiske personer som er hjemmehorende der. for så vidt angår

a) utdelinger fra aksjesel- skaper og lignende juridiske personer.

b) renter av obligasjoner og andre lignende verdipa- pirer.

c) tilgodehavender i banker. sparcbanker og lig- nende institusjoner. samt renter på slike tilgodeha- vender.

d) eie av fast eiendom.

c) royalty og annen peri- odisk utgående avgift for ut— nyttelsen av opphavsrett. pa- tent. monstcr. varemerke el- ler annen slik rettighet eller eiendom.

f) lönn. honorarer. pen- sjoner og livrenter.

g) skade-. forsikrings- og annen lignende erstatning som er oppebåret i samband med nast—ingsvirksomhet samt

h) andre inntekter eller ak- tiva i den utstrekning det er truffet avtale om det i hen- hold til artikkel 20.

Den kompetente myndig- het i en kontraherende stat skal sorge for at opplys- ninger. som er fremkommet ved behandlingen av en skat- tesak i denne stat og som kan antas å berore skattleggingen i en annen kontraherende stat. snarest mulig over- sendes den kompetente myn- dighet i denne stat.

derår. utan särskild fram- ställning. tillställa behörig myndighct i envar av de and- ra avtalsslutande staterna upplysningar avseende i den- na stat bosatta fysiska perso- ner eller där hemmahörande juridiska personer beträffan- dc:

a) utdelningar från aktie- bolag och liknande juridiska personer.

b) räntor på obligationer och andra sådana värdepap- pcr.

c) tillgodohavanden hos banker. sparbanker och lik- nande inrättningar samt rän- tor på sådana tillgodohavan- den.

(1) innehav av fast egen— dom.

e) royalty och annan pe- riodiskt utgående avgift för utnyttjande av upphovsrätt. patent. mönster. varumärke eller annan sådan rättighet eller egendom.

f) löner. arvoden. pen- sioner och livräntor. g) skade-. försäkrings- och annan sådan ersättning som erhållits i samband med näringsverksamhet. samt

h) andra inkomster eller tillgångar. i den mån över- enskommelse träffats därom enligt artikel 20.

Behörig myndighet i av- talsslutande stat skall verka för att uppgifter. som fram- kommit vid utredning i denna stat i ärende angående skatt och som kan antas beröra så- dant ärende i annan avtals- slutande stat. snarast över— lämnas till den behöriga myndigheten i denna andra stat.

Prop. 1981/82: 73

Såfremt det i den stat. som har modtaget oplysningerne, viser sig. at oplysningerne ikke er i overensstemmelse med de virkelige forhold. skal den kompetente myn- dighed i denne stat på pas- sende måde underrette den kompetente myndighed i den stat. som har afgivet oplys- ningerne. om forholdet.

I tilfaelde. hvor en i en af de kontraherende stater bo- sat person er afgået ved do- den og har efterladt sig fast ejendom i en anden af de kontraherende stater eller "aktiver anbragt i en virk- somhed dér. skal den kompe- tente myndighed i den först- nwvnte stat. så snart kend- skab ti1 forholdet er erhver- vet, underrette den kompe- tente myndighed i den anden stat herom.”

A rtikel 5

Artikel 14 i aftalen får fol-

gende aendrede ordlyd:

"Artikel 14

Er en skattepligtig eller en anden person. som omfattes af artikel 3. stk. 2. afgået ved doden. må inddrivelse ikke ske med belob, som över- stiger vaerdien af aktiverne i dödsboet. Er boet skiftet. må hos arvinger eller andre. som har erhvervct aktiver på grund af dodsfaldet. ikke ind- drives mere. end hvad dcr modsvarer vaerdien af akti- verne på tidspunktet for er- hvervelsen.”

A rtikei 6

I aftalen indfojes efter arti- kel 17 en ny artikel 17 A med folgende overskrift og ord- lyd:

Jos siinä valtiossa. joka on vastaanottanut tiedot. käy selville. että tiedot eivät vas— taa todellisia olosuhteita. on tämän valtion asianomaisen viranomaisen sopivalla ta- valla ilmoitettava asiasta sen valtion asianomaiselle viran- omaiselle. joka on tiedot an- tanut.

Milloin sopimusvaltiossa asuva henkilö on kuollut ja häneltä on jäänyt toisessa so- pimusvaltiossa olevaa kiin- teää omaisuutta tai siellä ole- vaan liikkeeseen sijoitettuja varoja. on ensiksi mainitun valtion asianomaisen viran- omaisen. niin pian kuin asiasta on saatu tieto. ilmoi- tettava tästä toisen valtion asianomaiselle viranomai- selle."

5 artikla

Sopimuksen 14 artikla muutetaan näin kuuluvaksi:

" 14 artikla

Jos verovelvollinen tai muu 3 artiklan 2 kappaleessa tarkoitettu henkilö on kuol- lut. ei saada periä enempää kuin määrä.joka vastaa kuo- linpesän varojen arvoa. Jos pesä on jaettu. ei perilliseltä tai muulta kuolemantapauk- sen johdosta omaisuutta saaneelta henkilöltä saada periä enempää kuin määrä. joka vastaa omaisuuden ar- voa sen saantihetkellä."

öartikla

Sopimukseen lisätään 17 artiklan jälkeen näin kuuluva 17 A artikla. jolla on seu- raava otsikko:

28

Om det i den stat som mot- tagit upplysningarna fram- kommer. att upplysningarna icke motsvarar de verkliga förhållandena. skall behörig myndighet i denna stat på lämpligt sätt underrätta den behöriga myndigheten i den stat. som lämnat upplysning- arna, om förhållandet.

Då person bosatt i en av de avtalsslutande staterna avli- dit och efterlämnat fast egen- dom i annan avtalsslutande stat eller tillgångar nedlagda i rörelse där. skall behörig myndighet i förstnämnda stat. så snart kännedom vun- nits om förhållandet. under- rätta behörig myndighet i den andra staten därom."

Artikel 5

Artikel 14 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 14

Har skattskyldig eller an- nan som avses i artikel 3 and- ra stycket avlidit. får indriv- ning ej ske med belopp över- stigande värdet av tillgångar- na i dödsboet. Är boet skif- tat. får av arvinge eller annan som förvärvat egendom på grund av dödsfallet icke in- drivas mer än som motsvarar värdet av egendomen vid ti- den för förvärvet."

Artikel 6

I avtalet införes efter arti- kel 17 en artikel 17 A med följande rubrik och lydelse:

Prop. 1981/82: 73

Ef fram kemur i bvi rrki sem fengiö hefrr upp- lysingarnar, aö beer séu ekki sannleikanum samkvaemar. skal baert stjörnvald i bessu riki skyra baäru stjörnvaldi i bvi riki. sem upplysingarnar gaf. ä viöeigandi hätt frä aöstaaöum.

Pegar maöur. busettur i einu aödildarrikjanna. het'rr andast og lätiö eftir sig fast- eign i ööru aödildarriki eöa eignir i atvinnurekstri bar. skal bätrt stjörnvald i fyrr- nefnda rikinu. strax og baö hefrr fengiö vitneskju um malavexti. tilkynna baö baeru stjörnvaldi i siöarnefnda rikinu.

5. gr.

14. gr. samningsins oröist svo:

14. gr.

Haft hinn skattskyldi eöa annar. sem um getur i 2. mgr. 3. gr.. lätist. mä eigi inn- heimta haerri [järheeö en eign- um dänarbusins nemur. Haft biti veriö skipt. mä eigi inn- heimta hjä erfrngjum eöa öörum. sem fengiö hafa ein- hverjar eignir vegna andlät- sins. hatrri ljärhzeö en sem svarar til verömartis eignarinnar ä beim tima. sem bessi aöili fékk hana.

6. gr.

A eftir 17. gr. samningsins bzetist viö ny grein 17 A, meÖ eftirfarandi yfrrskrift og oröist svo:

Hvis det i den stat som har mottatt opplysninger viser seg at opplysningene ikke tilsvarer de faktiske forhold. skal den kompetente myn- dighet i denne stat på pas- sende måte underrette den kompetente myndighet i den stat som har gitt opplys- ninger om forholdet.

När en person som er bo- satt i en av de kontraherende stater er avgått ved döden og har'etterlatt seg fast eiendom i en annen kontraherende stat eller midler som er plas- sert i en'virksomhet der. skal den kompetente myndighet i förstnevnte stat underrette den kompetente myndighet i den annen stat om dette så snart den har fått kjennskap til forholdet."-

Artikkel5 Artikkel 14 i avtalen får fölgende endrede ordlyd:

"Artikkel 14

Har skattyteren eller andre som er nevnt i artikkel 3. an- net ledd. avgått ved döden. skal man ikke drive inn belöp som överstiger verdien av aktiva i dödsboet. Er boet skiftet. kan man ikke inn- fordre större belöp hos ar- ving eller en annen som har ervervet formue på grunn av dödsfallet. enn det som svarer til verdien av aktiva på det tidspunktet ervervet fant sted.”

Artikkel 6 Etter artikkel 17 innföres det i avtalen en artikkel 17 A med fölgende overskrift og

ordlyd:

29

Om det i den stat som mot- tagit upplysningarna fram- kommer. att upplysningarna icke motsvarar de verkliga förhållandena. skall behörig myndighet i denna stat på lämpligt sätt underrätta den behöriga myndigheten i den stat. som lämnat upplysning- arna. om förhållandet.

Då person bosatt i en av de avtalsslutande staterna avli- dit och efterlämnat fast egen- dom i annan avtalsslutande stat eller tillgångar nedlagda i rörelse där. skall behörig myndighet i förstnämnda stat. så snart kännedom vun- nits om förhållandet. under- rätta behörig myndighet i den andra staten därom.”

Artikel 5

Artikel 14 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 14

Har skattskyldig eller an- nan som avses i artikel 3 and- ra stycket avlidit. får indriv- ning ej ske med belopp över- stigande värdet av tillgångar- na i dödsboet. Är boet skif- tat, får av arvinge eller annan som förvärvat egendom på grund av dödsfallet icke in- drivas mer än som motsvarar värdet av egendomen vid ti- den för förvärvet."

Artikel 6

I avtalet införes efter arti- kel 17 en artikel 17 A med följande rubrik och lydelse:

Prop. 1981/82: 73

"Sikkerlredsstillelse for be- taling af skattekrav.

Artikel 17 A.

Sikkerhedsstillelse for be- taling af skattekrav i henhold til denne aftale skal ske i overensstemmelse med gael- dende lovgivning eller admi- nistrativ praksis i den stat. hos hvilken Sikkerhedsstil- lelse begaeres. Sådan sikker- hedsstillelse kan ske selv om fordringen ikke er fastsat.

Såfremt et skattekrav helt eller delvis bortfalder. efter at foranstaltninger med henblik på Sikkerhedsstil- lelse i henhold til denne af- tale er truffet. skal de kom- petente myndigheter i den stat. som har fremsat begrer- ingen. snarest muligt an- melde det indtrufne til den kompetente myndighed i den anden stat.

Bestemmelserne i artik- lerne 13—17 skal i det om- fang. det er muligt. finde an- vendelse også for så vidt an— går sikkerhedsstillelse for be- taling af skattekrav i henhold til denne aftale."

Artikel 7 Artikel 20 i aftalen får föl- gende aendrede ordlyd:

"Artikel 20

De kompetente myndig- heder i de kontraherende stater kan indgå yderligere overenskomst for at gennem- före bestemmelscrne i denne aftale. De kan saerligt indgå overenskomst om udveksling af oplysninger i henhold til artikel 12 h) om mindstebe- löb. som anmodning om ind- drivelse skal angå. om bi- stand vedrörende skatter og afgifter i henhold til artikel 2

' ' Verosaamisen maksamisen turvaaminen

17. A artikla

Tämän sopimuksen mu- kainen verosaamisen maksa- misen turvaaminen tapahtuu sen valtion lainsäädännön tai hallintokäytännön mukaan. jolta turvaamista on pyy- detty. Tällainen turvaaminen voi tapahtua. vaikka saa- mista ei ole vahvistcttu.

Jos verosaaminen lakkaa kokonaan tai osaksi sen jäl- keen kun tämän sopimuksen mukaiseen turvaamistoimen- piteeseen on ryhdytty. on esityksen tehneen valtion asianomaisen viranomaisen mahdollisimman pian ilmoi- tettava tapahtumasta toisen valtion asianomaiselle viran- omaiselle.

Mitä 13 — 17 artiklassa on määrätty. koskee soveltuvin osin myös tämän sopimuk- sen mukaan tapahtuvaa vc- rosaamisen' maksamisen tur- vaamista."

7 artikla

Sopimuksen 20 artikla muutetaan näin kuuluvaksi:

"20 artikla Sopimusvaltioiden asian- omaiset viranomaiset voivat tehdä täydentäviä sopimuk- sia tämän sopimuksen mää- räysten toteuttamiseksi. Eri- tyisesti ne voivat sopia tieto- jcn vaihdosta 12 artiklan h) kohdan mukaan. vähimmäis- määrästä.jota perimistä kos- keva esitys saa tarkoittaa. verojaja maksuja koskevasta virka-avusta 2 artiklan c). d). e) ja f) kohdan mukaan ja

30

"Säkerställande av betul- ningför fordran på skatt

Artikel 17 A

Säkerställande av betal- ning för fordran på skatt en- ligt detta avtal skall ske en- ligt lagstiftning eller admi- nistrativ praxis i den stat hos vilken säkerställande be- gärts. Sådant säkerställande kan ske även om fordran inte är fastställd.

Bortfaller fordran på skatt helt eller delvis sedan åtgärd för säkerställande enligt det- ta avtal vidtagits. skall den behöriga myndigheten i den stat som gjort framställning- en snarast möjligt anmäla det inträffade till den behöriga myndigheten i den andra sta- ten.

Bestämmelserna i artik- larna 13—17 skall i tillämp- liga delar gälla även beträf- fande säkerställande av be- talning för fordran på skatt enligt detta avtal."

Artikel 7 Artikel 20 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 20

De behöriga myndigheter- na i de avtalsslutande sta- terna kan träffa ytterligare överenskommelse för att ge- nomföra bestämmelserna i detta avtal. De kan särskilt överenskomma om utbyte av upplysningar enligt artikel 12 h). om minsta belopp. som framställning om indrivning får avse. om handräckning beträffande skatter och av- gifter enligt artikel 2 c). d). e)

Prop. 1981/82: 73

Räöstafanir til tryggingar greiöslu (i skattkröfum

17. gr. A

Räöstafanir til tryggingar greiöslu ä skattkröfum sam— kvaemt samningi bessum skulu geröar i samratmi viö löggjöf eöa stjörnsysluvenju i bvi riki. bar sem tryggingar- räöstafanna er öskaö. Slikar tryggingarräöstafanir geta fariö fram. bö tjärhaeö kröf- unnar sé ekki äkveöin.

Falli skattkrafa niöur aö öllu eöa nokkru leyti. eftir aö aögeröir til tryggingar kröf- unni samkveemt bessum samningi hafa veriö geröar. skal baert stjörnvald ibvi riki. sem beiönina har fram, til- kynna baö baeru stjörnvaldi i hinu rikinu. svo tljött sem auöiö er.

Akvaeöi l3.—17. gr. skulu ä sama hatt gilda. eftir bvi sem viö getur att. um räöstaf- anir til tryggingar greiöslu ä skattkröfu samkvatmt bess- um samningi.

7. gr. 20. gr. samningsins oröist svo:

20. gr.

Baer stjörnvöld i aöild- arrikjunum geta gert meö sér itarlegra samkomulag um framkvzemd akvaeöa bessa samnings. Pau geta einkum gert meö sér samkomulag um skipti ä upplysingum sam- kvatmt 12. gr. h). um läg- markstjärhzeöir. sem aeskja mä innheimtu a. um aöstoö varöandi skatta og gjöld samkvaemt 2. gr. c). d) og e) og um afdrätt skatta i

"Sikring av skattekrav

Artikkel 17 A

Sikring av skattekrav etter denne avtale skal skje i over- ensstemmelse med lovgiv- ningen eller administrativ praksis i den stat hvor sikring begiaeres iverksatt. Slik sik- ring kan skje selv om kravet ikke er fastsatt.

Bortfaller skattekravet helt eller delvis etter at sik- ring etter denne avtale er satt i verk. skal den kompetente myndighet i den stat som har fremsatt anmodningen sna- rest mulig gi underretning til den kompetente myndighet i den annen stat.

Bestemmelsene i artiklene 13—17 får så langt de passer også anvendelse når det gjelder sikring av skattekrav etter denne avtale."

Artikkel 7 Artikkel 20 i avtalen får fölgende endrede ordlyd:

"Artikkel 20

De kompetente myndighe- ter i de kontraherende stater kan inngå ytterligere over- enskomst for å gjennomföre bestemmelsene i denne av- tale. De kan saerskilt inngå avtale om utveksling av opp- lysninger i henhold til artik- kel 12 h). om minstebclöp for anmodning om inndriving. om bistand vedrörende skat- ter og avgifter etter artikkel 2 c). d). e) og f) og om opp-

31

"Säkerställande av betal- ning jär fordran på skatt

Artikel 17 A

Säkerställande av betal- ning för fordran på skatt en- ligt detta avtal skall ske en- ligt lagstiftning eller admi— nistrativ praxis i den stat hos vilken säkerställande be- gärts. Sådant säkerställande kan ske även om fordran inte är fastställd.

Bortfaller fordran på skatt helt eller delvis sedan åtgärd för säkerställande enligt det- ta avtal vidtagits. skall den behöriga myndigheten i den stat som gjort framställning- en snarast möjligt anmäla det inträffade till den behöriga myndigheten i den andra sta- ten.

Bestämmelserna i artik- larna 13—17 skall i tillämp- liga dclar gälla även beträf- fande säkerställande av be- talning för fordran på skatt enligt detta avtal.”

Artikel 7 Artikel 20 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 20

De behöriga myndigheter- na i de avtalsslutande sta- terna kan . träffa ytterligare överenskommelse för att ge- nomföra bestämmelserna i detta avtal. De kan särskilt överenskomma om utbyte av upplysningar enligt artikel 12 h). om minsta belopp. som framställning om indrivning får avse. om handräckning beträffande skatter och av— gifter enligt artikel 2 c). d). e)

Prop. 1981/82: 73

c). d). e) og f), og om op- kraevning af skat i saerlige til- faelde, f. eks. vedrörende så- kaldte gransegaengere. eller om regler for forskudsskatte- trmk med henblik på at und- gå. at forskudsskat traekkes i mere end en stat. samt ved- rörende renter. sögsmälsom- kostninger. böder og andre lignende belöb. som på- lagges i forbindelse med be- skatning eller inddrivelse. om fastsaettelse af kurs for omregning af belöb. som skal inddrives. samt om afregning af inddrevne belöb.

Såfremt vanskeligheder el- ler tvivlsspörgsmål opstår mellem to eller flere af de kontraherende stater vedrö- rende fortolkning eller" an- vendelse af denne aftale. skal de kompetente myndigheder i disse stater forhandle med henblik på at löse spörgsmå- let gennem saerlig overens- komst. Resultatet af sådanne forhandlinger skal snarest meddeles de kompetente myndigheter i de övrige kon— traherende stater.

Såfremt den kompetente myndighed i en af de kontra- herende stater finder. at forhandlinger vedrörende spörgsmål om fortolkning el- ler anvendelse af denne af- tale bör ske mellem de kom- petente myndigheder i samt- lige de kontraherende stater. skal sådanne forhandlinger finde sted på begaering af denne stat."

Artikel 8

Denne tillaegsaftale treeder i kraft tredive dage efter den dag. da samtlige kontrahe- rende stater har meddclt det svenske udenrigsdeparte- ment. at de foranstaltninger.

veron kannosta eräissä ta- pauksissa, esim. ns. rajankä- vijöiden osalta. tai määräyk- sistä sen välttämiseksi. että veron ennakkoa suoritetaan useammassa kuin yhdessä valtiossa. sekä koroista. oi- keudenkäyntikuluista, uhka- sakoistaja muista sellaisista. verotuksen tai perimisen yh- teydessä menevistä mak- suista. perittäviä määriä muunnettaessa sovellcttavan kurssin vahvistamisesta sekä perittyjen määrien tilittämi- sestä.

Jos kahden tai useamman sopimusvaltion välillä syntyy vaikeuksia tai epätietoisuutta tämän sopimuksen tulkin- nasta tai soveltamisesta. näi- den valtioiden asianomaisten viranomaisten on neuvotel- tava keskenään kysymysten ratkaisemiseksi erityisin so- pimuksin. Neuvottelujen tu- lokset on mahdollisimman pian annettava tiedoksi mui- den sopimusvaltioiden asian- omaisille viranomaisille.

Jos s0pimusvaltion asian- omainen viranomainen kat- soo. että kaikkien sopimus- valtioiden asianomaisten vi- ranomaisten on neuvoteltava keskenään tämän sopimuk- sen tulkinnasta tai sovelta- misesta. neuvottelut on käy- tävä tämän valtion pyyn— nöstä."

8 artikla Tämä lisäsopimus tulee voimaan kolmantenakym- menentenä päivänä siitä päi- västä. jona kaikki sopimus- valtiot ovat ilmoittaneet Ruotsin ulkoasiaindeparte-

32

och f) och om uppbörd av skatt i vissa fall, t. ex. ifråga om s.k. gränsgångare. eller om regler för att undvika att preliminär skatt uttages i mer än en stat. samt beträffande räntor. rättegångskostnader. viten och andra liknande be- lopp. som utgår i samband med beskattning eller in- drivning. om fastställande av kurs för omräkning av be- lopp. som skall indrivas. samt om redovisning av in- drivna belopp.

Om svårigheter eller tvi- velsmål uppkommer mellan två eller flera av de avtalsslu- tande staterna rörande tolk- ning eller tillämpning av det- ta avtal. skall de behöriga myndigheterna i dessa stater överlägga för att söka lösa frågan genom särskild över- enskommelse. Resultatet av sådana överläggningar skall snarast delges behöriga myn- digheter i övriga avtalsslu- tande stater.

Finner behörig myndighet i en av de avtalsslutande sta- terna att överläggningar i frå- ga om tolkning eller tillämp— ning av detta avtal bör ske mellan de behöriga myndig- heterna i samtliga avtalsslu- tande stater. skall sådana överläggningar äga rum på begäran av denna stat."

Artikel 8

Detta tilläggsavtal träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga avtalsslu- tande stater meddelat det svenska utrikesdepartemen— tet att de åtgärder som krävs

Prop. 1981/82: 73

sérstökum tilvikum, t.d. vegna beirra. sem saekja vinnu yftr landamaeri, eöa um reglur til at") foröast aö staögreiöslusköttum sé haldiö eftir [ fleiri en einu riki. ennfremur um vexti, malskostnaö. féviti og aörar bess hattar greiöslur. sem ä eru lagöar viö skattaälagn- ingu eöa innheimtu. um ä- kvöröun ä gengi viö umreikn- ing a tjärhaeöum. sem inn- heimta ä, svo og um reikn- ingsskil ä innheimtu fe'.

Komi upp ertiöleikar eöa vatl milli tveggja eöa fleiri aöildarrikja um tulkun eöa framkva:md ä samningi bess- um. skulu beer stjörnvöld i bessum rikjum eiga meö sér viörzeöur til bess aö reyna aö leysa mäliö meö sérstöku samkomulagi. Niöurstööur slikra viöraeöna skal tilkynna baerum stjörnvöldum ( öörum aöildarrikjum svo fljött sem unnt er.

Telji baer stjörnvöld i einu aöildarrikjanna, aö viöraeöur um tulkun eöa framkva5md ä samningi bessum eigi aö fara fram milli baerra stjörnvalda i öllum aöildarrlkjunum, skulu Slikar viörzeöur fara fram samkvaemt ösk bessa rikis.

8. gr

Viöbötarsamningur bessi öölast gildi prjätiu dögum eft- ir bann dag. er öll aöildar- rikin hafa tilkynnt saenska utanrikisräöuneytinu, aö uppfylltar hafa veriö paar

kreving av skatt i visse til- felle. f.eks. vedrarende sä- kalte grensegiengere. eller om regler for å unngå at for- skudd på skatt kreves i mer enn en stat. samt vedrarende renter. rettergangsomkost- ninger, böter og andre lig- nende belpp som utskrives i samband med beskatning el- ler inndriving. om fastsetting av kurs for omregning av be- lop som skal inndrives. samt om avregning av belpp som er drevet inn.

Hvis det oppstår vanske- ligheter eller tvilsspprsmål mellom to eller flere av de kontraherende stater om tolkningen eller anvendelsen av denne avtale. skal de kompetente myndigheter i disse statene forhandle for å forsoke å lose spprsmålene giennom saerskilt avtale. Re- sultatet av slike forhand- linger skal snarest meddeles de kompetente myndigheter i de pvrige kontraherende stater. Finner den kompetente

myndighet i en av de kontra- herende stater at forhandv linger om spörsmål om tolk- ning eller anvendelse av den- ne avtale bar skje mellom kompetente myndigheter i samtlige kontraherende stater. skal slike forhand- linger linne sted på anmod- ning fra denne stat.”

Artikkel 8

Denne tilleggsavtale trer i kraft tretti dager etter den dag da samtlige kontrahe- rende stater har meddelt det svenske utenriksdeparte- ment at de tiltak som kreves

33

och f) och om uppbörd av skatt i vissa fall. t. ex. ifråga om s.k. gränsgångare. eller om regler för att undvika att preliminär skatt uttages i mer än en stat, samt beträffande räntor. rättegångskostnader, viten och andra liknande be- lopp, som utgår i samband med beskattning eller in- drivning. om fastställande av kurs för omräkning av be- lopp. som skall indrivas. samt om redovisning av in- drivna belopp.

Om svårigheter eller tvi- velsmål uppkommer mellan två eller flera av de avtalsslu- tande staterna rörande tolk- ning eller tillämpning av det- ta avtal. skall" de behöriga myndigheterna i dessa stater överlägga för att söka lösa frågan genom särskild över- enskommelse. Resultatet av sådana överläggningar skall snarast delges behöriga myn- digheter i övriga avtalsslu- tande stater.

Finner behörig myndighet i en av de avtalsslutande sta- terna att överläggningar i frå- ga om tolkning eller tillämp- ning av detta avtal bör ske mellan de behöriga myndig- heterna i samtliga avtalsslu- tande stater, skall sådana överläggningar äga rum på begäran av denna stat."

Artikel 8

Detta tilläggsavtal träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga avtalsslu- tande stater meddelat det svenska utrikesdepartemen- tet att de åtgärder som

Prop. 1981/82: 73

som er nodvendige for til- laegsaftalens ikrafttrzedelse. er gennemfort. Det svenske udenrigsdepanementet un- derretter de övrige kontra- herende stater om modtagel- sen afdisse meddelelser.

Efter at denne tillaegsaftale er trådt i kraft, anvendes dens bestemmelser på sager. som er indkommet efter ikrafttreedelsen til den kom- petente myndighed i den stat. til hvilken anmodningen er rettet.

Artikel 9

Denne till:egsaftale skal forblive i kraft. så lange afta- len eri kraft.

Tillaegsaftalen skal depo- neres i det svenske udenrigs- departementet. og bekraef- tede afskrifter skal af det svenske udenrigsdeparte- mentet tilstilles hver af de kontraherende staters rege- ringer.

Til bekraeftelse heraf har undertegnede dcrtil behörigt bemyndigede. undertegnet denne tillzegsaftale.

Udfaerdiget i Stockholm den

i et eksemplar på det danske. det finske. det is- landske. det norske og det svenske sprog. idet der på det svenske sprog er udfzer- diget to tekster. en for Fin- land og en for Sverige. hvilke samtlige tekster har lige gyl- dighed.

mentille lisäsopimuksen voi- maan tulemiscksi vaaditta- vien toimenpiteiden suoritta- misesta. Ruotsin ulkoasiain- departementti ilmoittaa muille sopimusvaltioille näi- den ilmoitusten vastaanotta- misesta.

Lisäsopimuksen voimaan- tultua sen määräyksiä sovel- letaan asioihin. jotka ovat voimaantulon jälkeen saa- puneet sen valtion asian- omaiselle viranomaiselle. jolle esitys tehdään.

9 artikla

Tämä lisäsopimus on voi- massa niin kauan kuin sopi- mus on voimassa.

Se talletetaan Ruotsin ul- koasiaindepartementtiin ja Ruotsin ulkoasiaindeparte- mentti toimittaa oikcaksi to- distetut jäljennökset siitä kunkin sopimusvaltion halli- tukselle.

Tämän vakuudeksi ovat al- lekirjoittaneet. siihen asian- mukaisesti valtuutettuina, al- lekirjoittaneet tämän lisäso- pimuksen.

Tehty Tukholmassa päivänä

yhtenä suomen-. islannin-.

,norjan-. ruotsin- ja tanskan- kielisenä kappaleena. jossa ruotsinkielellä on kaksi teks- tiä. toinen Suomea ja toinen Ruotsia varten. kaikkien tekstien ollessa yhtä todis- tusvoimaiset.

34

för att tilläggsavtalet skall träda i kraft genomförts. Det svenska utrikesdepartemen- tet underrättar de övriga av- talsslutande staterna om mottagandet av dessa med- delanden.

Sedan tilläggsavtalet har trätt i kraft tillämpas dess be- stämmelser på ärenden som efter ikraftträdandet har in- kommit till den behöriga myndigheten i den stat till vilken framställningen rik- tats.

Artikel 9

Detta tilläggsavtal skall förbli i kraft så länge avtalet är i kraft.

Det skall vara deponerat i det svenska utrikesdeparte- mentet och bestyrkta av- skrifter skall av det svenska utrikesdepartementet tillstäl- las var och en av de avtals- slutande staternas regering- ar. Till bekräftelse härav har undertecknade. därtill veder- börligen bemyndigade. un- dertecknat detta tilläggsav- tal.

Som skedde i Stockholm den .

i ett exemplar på finska. danska. isländska. norska och svenska språken. varvid på svenska språket utfär- dades två texter. en för Fin- land och en för Sverige. vilka samtliga texter har lika vits- ord.

Prop. 1981/82: 73

kröfur. sem geröar eru til gildistöku viöbötarsamnings bessa. Szenska utanrikis- räöuneytiö tilkynnir hinum aöildarri'kjunum möttöku pessara tilkynninga.

Pegar viöbötarsamningur bessi hefur tekiö gildi. skal akvaeöum hans beitt um mäl. sem borist hafa eftir gildistökuna til viökomandi stjörnvalds ]” bvi riki. sem beiöni er beint til.

9. gr.

Viöbötarsamningur bessi gildir meöan samningurinn gildir.

Viöbötarsamningurinn skal varöveittur ( saenska utanrikisraöuneytinu og skal baö senda rikisstjörn hvers aöildarrikis staöf est endurrit.

Til staöfestingar bessu hafa undirritaöir fulltrt'lar. sem til bess hafa fullgilt umboö. ritaö undir pennan viöbötarsamning.

Gert iStokkhölmi hinn

i einu eintaki ä hverju bessara måla: islensku. dönsku, finnsku. norsku og saansku og eru saensku textarnir tveir. annar fyrir Finnland og hinn fyrir SthjöÖ og skulu allir textarjafngildir.

for tilleggsavtalens ikrafttre- delse er gjennomfort. Det svenske utenriksdeparte- ment meddeler de övrigc kontraherende stater om mottagelsen av disse mel- dinger.

Etter at tilleggsavtalen er trådt i kraft. skal dens be- stemmelser få anvendelse på saker som etter ikrafttrcdel- scn er kommet inn til den kompetente myndighet i den stat som anmodningen er ret- tet tll.

Artikkel 9

Denne tilleggsavtale skal vaere i kraft så lenge avtalen er i kraft.

Den skal vacre deponert i det svenske utenriksdeparte- ment som vil oversende be- kreftedc avskrifter til hver av de kontraherende staters re- gjeringer.

Til bekreftelse av dette har

- undertegnede. som er beho-

rigbemyndiget. undertegnet denne tilleggsavtale. Utferdiget i Stockholm den

i et eksemplar på norsk, dansk. finsk. islandsk og svensk. hvorav det på svensk er utferdiget i to tek- ster. en for Finland og en for Sverige. slik at samtlige tek- ster har samme gyldighet.

35

krävs för att tilläggsavtalet skall träda i kraft genom- förts. Det svenska utrikesde- partementet underrättar de övriga avtalsslutande sta- terna om mottagandet av dessa meddelanden.

Sedan tilläggsavtalet har trätt i kraft tillämpas dess be— stämmelser på ärenden som efter ikraftträdandet har in— kommit till den behöriga myndigheten i den stat till vilken framställningen rik- tats.

Artikel 9

Detta tilläggsavtal skall förbli i kraft så länge avtalet är i kraft.

Det skall vara deponerat i det svenska utrikesdeparte- mentet och bestyrkta av- skrifter skall av det svenska utrikesdepartementet tillstäl- las var och en av de avtals- slutande staternas regering- ar. Till bekräftelse härav har undertecknade. därtill veder- börligen bemyndigade. un- dertecknat detta tilläggsav- tal.

Som skedde i Stockholm den

i ett exemplar på svenska. danska. finska. isländska och norska språken. varvid på svenska språket utfärdades två texter. en för Sverige och en för Finland. vilka samtliga texter har lika vitsord.

Prop. 1981/82: 73 36

För att genomföra avtalet den 9 november 1972 mellan Sverige. Dan— mark. Finland. lsland och Norge om handräckning i skatteärenden har följande överenskommelse enligt artikel 20 träffats:

1 När person med hemvist i avtalsslutande stat (hemviststaten) har in- komst av arbete vilket under en eller flera tidrymder utföres i annan avtalsslutande stat eller på dess kontinentalsockel (arbetsstaten) och hem- viststaten finner att arbetet sammanlagt inte kommer att överstiga 183 dagar under kalenderåret i fråga. samt att ersättningen betalas av eller på uppdrag av arbetsgivare med hemvist i denna stat. skall preliminär skatt erläggas till hemviststaten. Skattemyndighet i arbetsstaten skall i sådant fall inte kräva preliminär skatt. förutsatt att det genom skriftligt meddelan- de från skattemyndighet i hemviststaten visas att avdrag för preliminär skatt sker där. Om arbetsstaten godtar hemviststatens bedömning enligt första meningen. kan arbetsstaten underlåta att kräva preliminär skatt. även om meddelande enligt andra meningen inte lämnats. Om avdrag för preliminär skatt ej längre verkställs i hemviststaten, skall skattemyndighe- ten där så snart den fått kännedom om detta underrätta skattemyndigheten i arbetsstaten.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om skattemyndighet i hemviststaten finner att utgiven ersättning härrör från fast driftställe eller stadigvarande anordning i arbetsstaten.

2 Betalas ersättning som avses i punkt 1 av eller på uppdrag av arbetsgi- vare som varken har hemvist i arbetsstaten eller i arbetstagarens hemvist- stat, får preliminär skatt krävas i arbetsstaten. Skattemyndighet i hemvist- staten skall i sådant fall avstå från att kräva avdrag för preliminär skatt efter det underrättelse erhållits från skattemyndigheten i arbetsstaten att preliminär skatt erläggs eller kommer att erläggas där.

3 Finner skattemyndigheten i arbetsstaten att fråga är om uthyrning av arbetskraft. kan preliminär skatt uttagas där. Arbetstagare som avses i punkt [ skall anses uthyrd när han av någon (uthyrare) ställs till förfogande för att utföra arbete i annans verksamhet i arbetsstaten (uppdragsgivare) och uthyraren inte har ansvar eller står risken för arbetsresultatct. Vid bedömningen av frågan om en arbetstagare skall anses uthyrd. skall göras en samlad bedömning varvid särskilt beaktas om

a) den övergripande arbetsledningen åvilar uppdragsgivaren.

b) arbetet utförs på en arbetsplats som disponeras av uppdragsgivaren och för vilken han har ansvar.

c) ersättningen till uthyraren beräknas efter den tid som gått åt eller med ledning av annat samband mellan ersättningen och den lön arbetstagaren får.

Prop. 1981/82: 73 37

d.) största delen av arbetsredskap och material ställs till förfogande av uppdragsgivaren. och

e) uthyraren inte ensidigt bestämmer antalet arbetstagare och de kvalifi— kationer dessa skall ha.

Skattemyndigheten i arbetsstaten skall underrätta skattemyndigheten i hemviststaten om att preliminär skatt betalas i arbetsstaten. Har sådan underrättelse erhållits skall hemviststaten inte kräva preliminär skatt på inkomsten.

4 Om skattemyndigheten i en avtalsslutande stat. vilken enligt bestäm- melserna ovan skall avstå från att kräva preliminär skatt, inte godtar beslut fattat av skattemyndighet i annan avtalsslutande stat. skall frågan lösas genom ömsesidig överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna i dessa avtalsslutande stater.

Om de behöriga myndigheterna inte enas om annat. skall. till dess frågan är avgjord. skatt inte krävas i

a) arbetsstaten. i de fall frågan skall avgöras enligt bestämmelserna i punkt |.

b) hemviststaten. i de fall frågan skall lösas enligt bestämmelserna i punkt 2 eller punkt 3.

Har preliminär skatt för samma inkomst erlagts i båda staterna. skall den stat. som enligt bestämmelserna i denna punkt inte skall kräva skatt. återbetala inbetalat belopp.

5 Framgår av underrättelse från arbetsgivaren eller annorledes att förut- sättningar för skatteavdrag i hemviststaten i enlighet med punkt [ inte längre föreligger eller att sådant avdrag inte görs kan från denna tidpunkt avdrag för preliminär skatt krävas i arbetsstaten. Skattemyndigheten i arbetsstaten skall då först underrätta skattemyndigheten i hemviststaten om de ändrade förhållandena och att skatt kommer att krävas i arbetssta- ten.

Kräver skattebetalaren tillbaka skatt som erlagts i en stat. skall återbe- talningen anstå till dess att skattemyndigheten i den andra staten förvissat sig om att inkomsten inte skall beskattas i sistnämnda stat. Skall inkomsten beskattas i sistnämnda stat. skall skattemyndigheten i den stat där skatten erlagts snarast underrätta skattemyndigheten i den andra staten om med vilket belopp preliminär skatt har betalats. Överföring av skatten skall ske enligt bestämmelserna i punkt 9.

6 Underrättelse enligt punkterna l—5 skall innehålla

a) arbetstagarens namn. födelsedatum och adress samt beskattningsort i båda staterna.

b) arbetsgivarens namn och adress i båda staterna. och

c) uppgift om tid för vilken preliminär skatt erlagts.

Prop. 1981/82: 73 38

Underrättelser skall såvitt möjligt även innehålla arbetstagarens person- nummer och arbetsgivarens arbetsgivarnummer samt eventuellt person- nummer i båda staterna.

Finner skattemyndigheten att de uppgifter som lämnats enligt första stycket är så bristfälliga att de inte räcker för beslut om att preliminär- skatteavdrag inte skall ske. skall skattemyndigheten i den andra staten omedelbart underrättas härom.

7 Bestämmelserna i punkterna l—4 ovan om rätt att inte betala in prelimi- när skatt påverkar inte övriga skyldigheter enligt inhemsk lagstiftning. t. ex. upplysningsplikten.

8 Har preliminär skatt enligt punkt 5 uttagits i arbetsstaten. skall skatte- myndigheten i denna stat så snart den fått kännedom om att arbetet upphört meddela skattemyndigheten i hemviststaten.

9 Har det fastställts att inkomst som avses i punkt l skall beskattas i annan stat än den där preliminär skatt har uttagits. skall på begäran av behörig myndighet i den förstnämnda staten inbetald preliminär skatt överföras till vederbörande skattemyndighet där för att avräknas mot skatt på inkomsten.

10 Meddelanden enligt denna överenskommelse skickas genom de behö- riga myndigheterna i de avtalsslutande staterna. om de inte beslutar annor- ledes. De behöriga myndigheterna kan avtala om den närmare tillämpning- en av bestämmelserna i denna överenskommelse.

ll Med skatt avses i denna överenskommelse inkomstskatt som omfattas av gällande dubbelbeskattningsavtal mellan de avtalsslutande staterna.

12 Denna överenskommelse omfattar inte inkomst som person med hem- vist i kommun i Sverige. Finland eller Norge. vilken gränsar till landgrän- sen mellan Sverige och Norge. Sverige och Finland respektive Finland och Norge. förvärvar för personligt arbete som utförs i sådan kommun i en av dessa stater. förutsatt att den kommun där arbetet utförs gränsar till hemviststaten.

13 Denna överenskommelse träder i kraft trettio dagar efter den dag då de behöriga myndigheterna i samtliga avtalsslutande stater undertecknat den, och tillämpas på ärenden som inkommit efter ikraftträdandet till den behöriga myndigheten i den stat till vilken framställningen riktas. Denna överenskommelse är utfärdad i sex exemplar på svenska. danska. finska. isländska och norska språken. varvid på svenska språket utfär- dades två texter. en för Sverige och en för Finland. vilka samtliga texter har lika vitsord.

Prop. 1981/82: 73 39

Utdrag LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1981—10-08

Närvarande: f.d. justitierådet Petrén. regeringsrådet Delin. justitierådet Bengtsson

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssam- manträde den 17 september 1981 har regeringen på hemställan av statsrå- det Wirtén beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),

2. lag om ändring i lagen (l978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623). Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Margareta Hedén.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet: Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 1981/82: 73 40

Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-l 1-05

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten. Wikström. Friggebo, Dahlgren, Åsling, Johansson. Wirtén. Andersson, Boo. Petri. Eliasson. Gustafsson, Elmstedt. Tillander, Ahrland. Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition om godkännande av tilläggsavtal till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden, m.m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrandeI över förslag till

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),

2. lag om ändring i lagen (l978:880) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter.

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623). Föredraganden upplyser att lagrådet har lämnat lagförslagen utan erin- ran och anför vidare.

Jag har i remissen till lagrådet kommenterat de artiklar i tilläggsavtalet till avtalet mellan Sverige. Danmark. Finland. Island och Norge om hand- räckning i skatteärenden som föranlett de av lagrådet granskade förslagen till ändringar i uppbördslagen och betalningssäkringslagen. Jag avser nu att redovisa övriga artiklar i tilläggsavtalet och vill också i detta sammanhang ta upp en fråga om ändring av vissa bestämmelser i taxeringslagen (1956:623) om kontrolluppgifter.

1 Tilläggsavtalet

Artiklarna 2. 3, 4, 5, 8 och 9

Art. 2 anger de skatter och avgifter som omfattas av avtalet. Genom ett tillägg skapas möjligheter att få handräckning också i ärenden om punkt- skatter. Frågan om det nordiska samarbetet på punktskatteområdet har utretts av en nordisk arbetsgrupp inom ramen för Nordiska tulladministra- tiva rådet (NTR). NTR har funnit att nordiskt samarbete behövs såväl för

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 17 september 1981.

Prop. 1981/82: 73 41

kontrollen av de nordiska punktskatterna. t. ex. ifråga om registreringsan- sökningar och punktskattedeklarationer, som för indrivning av punktskat- ter. NTR har därför rekommenderat att samarbetet formaliseras genom att de nordiska handräckningsavtalet kompletteras på det sätt som föreslås. Eftersom punktskatterna har ansetts knyta nära an till de skatteslag som anges i punkterna a)—d) i art. 2. har punktskatterna upptagits i en ny punkt e). medan den punkt som avser socialförsäkringsavgifter m.m. har beteck- nats f). Avsikten är att i en reviderad version av den särskilda överenskom- melse enligt artikel 20 som finns fogad till 1972 års avtal för varje land ta in en förteckning över de punktskatter på vilka avtalet skall tillämpas.

Art. 3 Enligt art. 14 i dess nuvarande lydelse får en stat göra framställ- ning om handräckning för indrivning av skatt endast om skatten inte kan drivas in i den egna staten utan väsentliga svårigheter. En sådan begräns- ning saknas i fråga om andra handräckningsåtgärder. Det har emellertid ansetts rimligt att en avtalsslutande stat exempelvis inte skall kunna begära att en särskild utredning i ett skatteärende vidtas i en annan stat om de uppgifter som man söker kan inhämtas utan större besvär i det egna landet. I enlighet härmed föreslås som ett gemensamt villkor för alla handräck- ningsåtgärder att sådan får begäras av en annan nordisk stat bara om åtgärden inte kan vidtas i den egna staten utan väsentliga svårigheter. Bestämmelsen om detta har tagits in i tredje stycket av artikel 3 i avtalet. Som en följd av denna ändring utgår första stycket av art. 14 i avtalet (art. 5).

Art. 4 innehåller en ändring av art. l2 i avtalet. Ändringen innebär att denna artikels bestämmelser om s.k. automatiskt utbyte av upplysningar utvidgas till att omfatta också innehav av fast egendom.

För närvarande sker ingen automatisk rapportering i form av kontroll- uppgifter angående innehav av fast egendom i annat nordiskt land. Avsik- ten med det nu föreslagna tillägget till art. [2 är att skapa möjligheter till utbyte av sådana uppgifter. Upplysningar om fastighetsinnehav skall så- lunda lämnas i den mån det kan ske på grundval av tillgängliga kontrollupp- gifter eller motsvarande uppgifter. Tillägget har förts in som punkt d) i artikelns första stycke. De nuvarande punkterna d)—g) har därvid beteck— nats e)—h).

Tilläggsavtalet träder enligt art. 8 i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga stater har meddelat det svenska utrikesdepartementet att man har genomfört de konstitutionella åtgärder som krävs för ikraftträdandet. Be- stämmelserna skall tillämpas på ärenden som har kommit in till behörig avtalsmyndighet efter ikraftträdandet.

Genom art. 9 knyts tilläggsavtalets giltighetstid till handräckningsavta- lets.

Prop. 1981/82:73 42 2 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen

I 37 & TL finns bestämmelser om skyldighet för arbetsgivarna att utan anmaning lämna kontrolluppgifter om utbetald lön m. m. Huvuddelen av dessa kontrolluppgifter registreras sedan några år med hjälp av ADB och stäms av maskinellt mot de löneuppgifter som registrerats från självdekla- rationerna. Från och med 1981 års taxering är kontrolluppgifterna också underlag för kreditering av den preliminära A—skatt som innehållits av arbetsgivaren. Enligt bestämmelserna i 37 ä 2 mom. TL gäller att vissa av kontrolluppgifterna skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär.

Riksskatteverket (RSV) har i skrivelse till regeringen den 20 november 1980 föreslagit att skyldigheten att lämna kontrolluppgifter på blankett enligt fastställt formulär skall vidgas. RSV framhåller att kontrolluppgifter avseende utbetalningar från försäkringsanstalter (37 & l mom. punkterna 3, 3b—3f TL) ofta innehåller uppgifter om innehållen preliminär A-skatt. Eftersom kontrolluppgifterna skall vara krediteringsunderlag erfordras en.- ligt RSV att uppgifterna lämnas på blankett enligt fastställt formulär. Registrering kan då ske på ett ändamålsenligt sätt. Detsamma gäller även kontrolluppgifter. som avses i punkt 8. dvs. i fall där utbetalaren inte har varit skyldig att göra skatteavdrag men ändå gjort detta, t. ex. efter särskild begäran av inkomsttagaren.

Jag biträder förslaget och föreslår att bestämmelserna i 37 ä 2 mom. TL ändras i enlighet härmed. En följdändring bör också göras i 37 ä 7 mom. TL. Enligt 37 Q 4 mom. TL skall uppgiftsskyldig som har tilldelats redovis- ningsnummer för inbetalning av innehållen skatt lämna kontrolluppgifterna till lokal skattemyndighet i det län där länsstyrelsen utfärdat redovisnings- numret. Annan uppgiftsskyldig skall lämna kontrolluppgifterna till lokal skattemyndighet i det fögderi där han är bosatt.

Ett företag är i princip skyldigt att redovisa innehållen skatt för företaget som helhet. I vissa fall kan dock länsstyrelsen enligt 53 & uppbördslagen (l953'. 272) ge ett företag tillstånd att redovisa skatten för olika verksam- hetsgrenar var för sig. Länsstyrelsen tilldelar i så fall företaget ett särskilt redovisningsnummer för varje verksamhetsgren. Vid registreringen hän- förs arbetsgivaren till respektive lokal skattemyndighet. Länsstyrelserna förenar regelmässigt ett sådant tillstånd med villkor att kontrolluppgifterna skall ges in under samma redovisningsnummer som skatten.

RSV föreslår att arbetsgivare. som tilldelas särskilt redovisningsnum- mer, direkt i lag åläggs skyldighet att ange detta nummer på kontrolluppgif- terna och på den särskilda uppgift som enligt 37 ä 7 mom. TL skall fogas till dessa. RSV föreslår vidare att sådana kontrolluppgifter skall lämnas till den lokala skattemyndighet till vilken han hänförts vid registreringen. Enligt RSV erfordras detta för att man skall kunna göra den maskinella avstämningen av den innehållna skatten mot uppgifterna om avdragen preliminär A—skatt på kontrolluppgifterna. Vidare föreslår RSV att arbets-

Prop. 1981/82: 73 43

givare. som inte kan lämna uppgift om personnummer för den som uppgif- ten avser. skall lämna uppgift om födelsetid. I de s.k. sökrutiner som används i ADB-systemet när personnummer saknas, utgör postadress och födelsedatum de viktigaste sökbegreppen. medan uppgift om län. kommun och församling som föreskrivs i nuvarande lagtext inte används. Dessa uppgifter bör därför enligt RSV kunna utgå. Slutligen föreslår RSV att begreppet kontrolluppgiftsmissiv i 37 ä 7 mom. TL ändras till sammandrag av kontrolluppgifter. Ordet missiv har enligt verket visat sig svårförståeligt och därför rönt kritik från olika håll.

För egen del får jag anföra följande. Som tidigare nämnts förenar läns- styrelserna regelmässigt ett tillstånd att redovisa under särskilt redovis- ningsnummer med villkor att kontrolluppgifterna ges in under samma redovisningsnummer som skatten. Jag ansluter mig till RSV:s mening att arbetsgivare direkt i lag åläggs skyldighet att ange detta nummer. Tillstånd att redovisa under särskilt redovisningsnummer har enligt vad jag erfarit lämnats i långt större utsträckning än vad man hade anledning att räkna med. En förutsättning för att det nya uppbörds- och krediteringsförfaran- det skall fungera på ett smidigt sätt är därför att kontrolluppgifterna lämnas till rätt lokal skattemyndighet redan från början. För att kunna ålägga arbetsgivaren detta måste han underrättas om till vilken lokal skattemyn- dighet han hänförts vid registreringen. Detta görs genom att registreringen anges på den kontrolluppgiftsförteckning som han normalt erhåller i mitten av oktober året före taxeringsåret och på det förtryckta sammandrag av kontrolluppgifter som sänds ut till arbetsgivaren senast i slutet av decem- ber samma år. Arbetsgivarna får alltså i regel veta till vilken lokal skatte- myndighet kontrolluppgiften skall skickas. Vissa uppgiftsskyldiga får emellertid ingen underrättelse härom. Så är exempelvis fallet för arbetsgi- vare som inte hunnit registreras eller av annan anledning inte har registre- rats. Även uppgiftsskyldiga som är registrerade får i vissa fall ingen under- rättelse. Av dessa kan man enligt min mening inte kräva mer än att uppgifterna skall lämnas till den lokala skattemyndighet där vederbörande är bosatt. Jag föreslår att bestämmelserna i 37 5 4 mom. första stycket TL utformas i enlighet med vad jag nu har sagt.

1 37 5 4 mom. TL föreskrivs även att vissa kontrolluppgifter vid avläm- nandet skall vara ordnade kommunvis och i vissa fall församlingsvis. De sorteringsrutiner som de lokala skattemyndigheterna numera använder baseras i regel på personnumret. Enligt vad jag erfarit är det tillräckligt att dessa kontrolluppgifter ordnas efter kommun. Något behov av uppdelning efter församling finns inte. Jag föreslår därför att i 375 TL lvara ges skyldighet att sortera kontrolluppgifterna efter kommun.

Genom lagstiftning år 1979 (prop. l978/79:209. SkU l979/80: ll. rskr 1979/80: 42. SFS 1979: 1017—1018) infördes en individualiserad beskatt- ning av medlemmar i bostadsrättsföreningar m.m. Enligt dessa bestäm- melser skall medlemmen som intäkt av kapital ta upp viss procent av

Prop. 1981/82: 73 44

värdet på sin andel i den mån detta överstiger en viss frigräns. Värdet av andelen beräknas med utgångspunkt från den samlade föreningsförmögen- heten. Föreningarna skall enligt stadganden i 42 s 1 och 3 mom. TL senast den 8 februari under taxeringsåret lämna medlemmarna uppgift om detta värde. Sådan uppgift behöver inte lämnas om föreningsförmögenheten är negativ. Vidare får skattechefen efter särskild prövning i det enskilda fallet ge dispens i fråga om förmögenhetsuppgifterna. Sådana beslut av skatte- chefen bör inte kunna överklagas. En bestämmelse om detta bör tas in i 42 få 1 mom. TL.

De nya bestämmelserna bör tillämpas första gången i fråga om de kon- trolluppgifter som skall lämnas till ledning för 1982 års taxering.

De föreslagna ändringarna i 37 ä 2. 4 och 7 mom. samt 42 .5 1 mom. taxeringslagen är lagtekniskt sett av okomplicerad natur. Med hänvisning bl. a. till detta anser-jag det inte nödvändigt att inhämta lagrådets yttrande över dessa förslag.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att antaga förslagen till

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

2. lag om ändring i lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).

dels att

4. godkänna tilläggsavtalet den 11 juni 1981 till avtalet mellan Sverige. Danmark, Finland, island och Norge om handräckningi skatteärenden.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden lagt fram.

Prop. 1981/82: 73 45

Innehållsförteckning ' Sid. Propositionen ................................................ 1 Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1 Lagförslag ................................................... 2 ] Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272) ................... 2 2 Lag om ändring i lagen ( 1978: 880) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter .......................................... 3 3 Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623) .................... 4 Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 1981 9 1 Inledning .................................................. 9 2 Ändringarnaihandräckningsavtalet .......................... 10 2.1 Allmänt ............................................... 10 2.2 Tilläggsavtalet ......................................... 11 2.3 Överenskommelsen om uppbörd av skatt ..... - ............. 13 3 Författningsändringarna ..................................... 15 3.1 Uppbördslagen ......................................... 15 3.2 Betalningssäkringslagen ................................. 16 3.3 ikraftträdande .......................................... 16 4 Kontroll av räntor .......................................... 16 5 Upprättade lagförslag ....................................... 17 6 Hemställan ................................................ 18 7 Beslut .......................... . .......................... 18 Bilaga 1 Tilläggsavtal till avtalet mellan Sverige. Danmark, Finland. Island och Norge om handräckning i skatteärenden ...... 20 Bilaga 2 Överenskommelse om uppbörd av skatt . ................ 36 Utdrag av lagrådets protokoll den 8 oktober 1981 ................. 39 Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 5 november 1981 . 40

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981