om godkännande av tilläggsavtal till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden, m. m.
Regeringens proposition
1981/82: 73
om godkännande av tilläggsavtal till avtalet mellan Sverige, Dan-
mark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden,
m. m.;
beslutad den 5 november 1981.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag:
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN ROLF WIRTÉN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett tilläggsavtal till det nordiska avtalet om handräckning i skatteärenden. FTilläggsavtalet innehål-
ler bi. a. en ny artikel med bestämmelser om säkerställande av betalning
för fordran på skatt. Avtalet utvidgas också att omfatta punktskatter. Vidare ges de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna möjlighet att träffa överenskommelse för undvikande av att preliminär skatt tas ut i mer än en stat. Tilläggsavtalet avses träda i kraft trettio dagar efter den
dag då samtliga avtalsslutande stater har meddelat det svenska utrikesde-
partementet att man har genomfört de konstitutionella åtgärder som krävs för ett ikraftträdande. Avtalet skall tillämpas på ärenden som kommer in efter ikraftträdandet till behörig avtalsmyndighet i den stat till vilken framställningen riktas. ne
I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i betalningssäkringslagen och uppbördslagen, vilka föranleds av tilläggsavtalets regler om säkerställande av betalning för fordran på skatt och den överenskommelse för undvikande av att preliminär skatt tas ut i mer än en stat som avses skola
träffas av de behöriga myndigheterna. '
Propositionen innehåller också förslag om att vissa bestämmelser om
kontrolluppgifter i taxeringslagen ändras samt att skyldighet införs för de
skattskyldiga att specificera vissa utgiftsräntor i självdeklarationen.
I Riksdagen 1981182. I saml. Nr 73
1 Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)
Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 272)! dels att rubriken närmast före 39 § skall lyda ” Avdrag på lön, m. m.”, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 44 a §, av nedan angivna
lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
44 a§
Utför en arbetstagare, som har hemvist här i riket, arbete i en främmande stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse för
undvikande av att preliminär skatt tas ut i mer än en av staterna, eller utför en arbetstagare, som har hemvist i en sådan stat, arbete här i
riket, får den lokala skattemyndigheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatteavdrag enligt denna lag får underlåtas, om avdrag för preliminär skatt på grund av arbetet görs i den främmande
staten. Meddelar den lokala skattemyn-
digheten ett beslut enligt första stycket, får länsstyrelsen enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta att preliminär skatt, som på grund av arbetet har innehållits dessförinnan enligt denna lag, skall överföras till den främmande staten för att
gottskrivas arbetstagaren där. Ett beslut om en sådan överföring av
innehållen preliminär skatt, får länsstyrelsen enligt de närmare föreskrifter som meddelas i nyss angiven ordning också fatta sedan det slutligt har bestämts att arbetsta-
garens inkomst av arbetet skall be-
skattas i den främmande staten.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.
! Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tuliar och avgifter '
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
28 Betalningssäkring får användas i fråga om fordran på
1. skatt, tull eller avgift som avses i I $ första stycket lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,
2. skatt enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
3. skatte- eller avgiftstillägg eller förseningsavgift,
4, ränta eller avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av fordran enligt 1, 2 eller 3,
5. skattebelopp jämte restavgift eller ränta som företrädare för juridisk person är skyldig att betala enligt 77 a § uppbördslagen (1953: 272), 48 a § lagen (1968: 430) om mervärdeskatt, 27 a § lagen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning eller 17 § I mom. lagen (1958: 295) om sjömansskatt.
Betalningssäkring får användas också i fråga om sådan fordran på utländsk skatt, tull eller avgift, för vilken säkerställande av betalning
får ske här i riket enligt överens-
kommelse mellan Sverige och
främmande stat.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift
på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.
3 Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956: 623)!
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 25 c §, av nedan angivna
lydelse, .
dels att 37 § 2. 4 och 7 mom. samt 42 § I mom. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lIvdelse Föreslagen lydelse
25c§
Yrkar skattskyldig avdrag för en
skuldränta vid beräkning av in-
komst av unnan fastighet, för vil-
ken intäkten skall beräknas enligt
24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), eller vid beräkning av
inkomst av kapital, skall han lämna
uppgift om skuldbeloppets storlek
vid beskattningsårets utgång och
om långivarens namn. År långi-
vären en fysisk person skall uppgift
också lämnas om dennes person-
nummer eller adress. Uppgifterna
skall lämnas på blankett enligt fast-
ställt formulär.
37 §
2 mom.” Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i I mom., skall iakttagas följande.
Avser sådan förmån, varom i I mom. första och andra punkterna förmäles, endast en del av året, skall upplysning meddelas om den tidrymd.
för vilken förmånen utgått.
I kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och traktamentsersättning, skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått. Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrättningar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar
utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas
särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (en-
dagsförrättningar), förrättningar som varit förenade med övernattning men
icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort (korttidsförrättningar) samt övriga resor (långtidsförrättningar). För endagsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar.
Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke
sådan endagsförrättning, som varat högst fyra timmar: förrättning som varat mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag: längre
! Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. ? Senaste lydelse 1978: 316.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
förrättning räknas som hel dag. För korttids- och långtidsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernattning
skett. De första femton dygnen av varje långtidsförrättning uppgivas så-
som korttidsförrättning. — I kontrolluppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver traktamentsersättningen. haft
utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.
Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belägen medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast
anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för
medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna.
Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande resekostnadser-
sättning för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas
endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda, som mera regelbun-
det företager tjänsteresor, och medgivandet bedömes vara utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande får ej lämnas fåmansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan be-
gränsas till viss grupp av anställda. — Ansökan om medgivande göres hos länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot
beslut. varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande återkallats, föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkom-
mit till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av
beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.
Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön och vad som avdragits.
Av kontrolluppgift enligt I mom. Av kontrolluppgift enligt I mom.
första, andra eller sjunde punkten första, andra eller sjunde punkten
skall framgå, huruvida arbetsgiva- skall framgå om arbetsgivaren
ren har att för utgivet belopp er- har att för utgivet belopp betala lägga avgift enligt 19 kap. 1 § lagen arbetsgivaravgifter enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring. I (1981: 691) om socialavgifter. I konkontrolluppgift som nu har sagts trolluppgift som nu har sagts skall skall särskilt för sig upptagas repre- särskilt för sig tas upp representa-
sentationsersättning och särskilt för tionsersättning och särskilt för sig
sig annan kostnadsersättning än re- annan kostnadsersättning än resesekostnads- och traktamentsersätt- kostnads- och traktamentsersätt-
ning. ning.?
I kontrolluppgift skall särskilt för sig upptagas sådant skatteavdrag, som skett för uttagande av preliminär A-skatt.
I kontrolluppgift skall anges I kontrolluppgift skall anges
namn och postadress samt person- namn och postadress samt personnummer eller organisationsnummer nummer eller organisationsnummer
för såväl den uppgiftsskyldige som för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser. Kan person- den uppgiften avser. Kan personnummer inte anges för den sist- nummer inte anges för den som
> Lydelse enligt prop. 1981/82: 10.
Nuvarande lIydelse Föreslagen lydelse
nämnde skall, där så kan ske, redo- uppgiften avser skall redovisas visas län, kommun och församling, dennes födelsetid. Har den uppdär han var mantalsskriven för året giftsskyldige tilldelats särskilt redoföre taxeringsåret. I kontrolluppgift visningsnummer enligt 53 § I mom.
som lämnas av fåmansföretag skall uppbördslagen —(1953:272) skall
anges om personen är företagsleda- detta anges i stället för den uppre eller honom närstående person giftsskyldiges personnummer eller eller delägare i företaget. organisationsnummer. I kontroli-
uppgift som lämnas av fåmansföre-
tag skall anges om personen är före-
tagsledare eller honom närstående
person eller delägare i företaget.
Kontrolluppgift, som i I mom. tredje punkten sägs och som avser
pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst, skall inne-
hålla uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall, den som erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift, som avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om den som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.
Kontrolluppgift enligt I mom. Kontrolluppgift enligt I mom. första eller andra punkten skall av- punkterna I1—3,3 b—3 feller 8 skall
fattas på blankett enligt fastställt avfattas på blankett enligt fastställt
formulär. Särskild uppgiftshandling formulär. Särskild uppgiftshandling skall lämnas för varje person. skall lämnas för varje person.
Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från
bestämmelserna i tionde stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej
föras.
4 mom.” Kontrolluppgift enligt 4 mom. Kontrolluppgift enligt I I mom. skall lämnas senast den 31 mom. skall lämnas senast den 3t januari under taxeringsåret. Den januari under taxeringsåret till den som har tilldelats redovisningsnum- lokala skattemyndighet hos vilken mer för inbetalning av innehållen den uppgiftsskyldige är registrerad skatt skall lämna kontrolluppgift till som arbetsgivare. Den som har till-
lokal skattemyndighet i det län där delats särskilda redovisningsnumlänsstyrelsen har utfärdat redovis- mer enligt 53 § 1 mom. uppbördsla-
ningsnumret. Annan uppgiftsskyl- gen (1953:272) och på grund härav
dig skall lämna kontrolluppgift till registrerats hos flera lokala skattelokala skattemyndigheten i det fög- myndigheter skall lämna kontroll-
deri där han är bosatt. uppgifterna till myndigheterna i en-
lighet med denna registrering. Är
den uppgiftsskyldige inte regi-
strerad eller saknar han kännedom
om till vilken lokal skattemyndighet
kontrolluppgifterna skall lämnas
enligt vad som har sagts nu, får han
lämna uppgifterna till den lokala
skattemyndighet i det fögderi där
han är bosatt.
4 Senaste lydelse 1978: 316.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Kontrolluppgifter enligt I mom. Kontrolluppgifter enligt I mom. punkterna 3, 3 a eller 4—6 skall vid punkterna 3 a eller 4—6 skall vid avlämnandet vara ordnade kom- avlämnandet vara ordnade kommunvis eller, om i kommunen ingår munvis. Vilken kommun uppgif-
flera församlingar, församlingsvis terna avser skall vara tydligt utoch skall medelst särskilda omslag märkt. eller annorledes vara tydligt ut-
märkt, vilken kommun eller för-
samling varje grupp av uppgifter avser.
I fråga om inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928: 370) får riksskatteverket föreskriva att kon-
trolluppgift skall avlämnas i särskild ordning.
7 mom.” Vid kontrolluppgift, 7 mom. Vid kontrolluppgift,
som lämnas enligt I mom. punkt I som lämnas enligt I mom. punkt /—
eller 2 skall fogas särskild uppgift 3, 3 b—-3 f eller 8 skall fogas sär-
(kontrolluppgiftsmissiv). I skild uppgift (sammandrag av sådant missiv skall anges namn, kontrolluppgifter). I sådant
postadress och personnummer eller sammandrag skall anges namn,
organisationsnummer för den upp- postadress och personnummer eller
giftsskyldige, antalet lämnade kon- organisationsnummer för den upptrolluppgifter samt det samman- giftsskyldige, antalet lämnade konlagda beloppet av de skatteavdrag trolluppgifter samt det samman-
som har verkställts för preliminär lagda beloppet av de skatteavdrag
A-skatt under året före taxerings- som har verkställts för preliminär
året. A-skatt under året före taxeringsåret. Har den uppgiftsskyldige till-
delats särskilt redovisningsnummer
enligt 53 § I mom. uppbördslagen
(1953:272) skall detta anges i stäl-
let för personnummer eller organi-
Sationsnummer.
42 §
I mom.” Har medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktie-
bolag under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till övervä-
gande del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande lägenhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje år av föreningen eller bolaget lämnas uppgift om beloppet av medlemmens
eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket
därav som utgör kapitaltillskott.
Bostadsförening och bostadsaktiebolag skall även lämna uppgift an-
gående värdet av varje medlems eller delägares andel i föreningens eller
bolagets behållna förmögenhet beräknat på sätt anges i punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen (1928: 370).
Motsvarande gäller beträffande sådan ekonomisk förening eller sådant aktiebolag som enligt punkt 3 av anvisningarna till 24 § kommunalskattela-
5 Senaste lydelse 1978: 316. " Senaste lydelse 1979: 1018.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydetse
gen likställes med bostadsförening och bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen. Uppgiften skall utan anmaning avlämnas senast den 15 februari under taxeringsåret i den ordning, som gäller för avlämnande av självdeklaration.
Uppgift om förmögenhetsvärde Uppgift om förmögenhetsvärde behöver inte lämnas om föreningen behöver inte lämnas om föreningen eller bolaget saknar behållen för- eller bolaget saknar behållen förmögenhet. Skattechefen i det län mögenhet. Skattechefen i det län där föreningen eller bolaget har sitt där föreningen eller bolaget har sitt säte får i andra fall medge befrielse säte får i andra fall medge befrielse från att lämna uppgift om förmö- från att lämna uppgift om förmögenhetsvärde. genhetsvärde. Beslut som skatte-
chefen meddelat enligt detta stycke
får inte överklagas.
Uppgiften skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär eller på sätt som skattechefen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982. De nya bestämmelserna i 37 § 2 mom. åttonde och tionde styckena samt 4 och 7 mom. tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgifter till ledning för 1982 års taxering. Bestämmelserna i 25 c § tillämpas första gången i fråga om 1983 års taxering. De nya bestämmelserna i 42 § I mom. tillämpas i fråga om beslut som har meddelats efter ikraftträdandet.
De nya bestämmelserna i 37 § 2 mom. sjätte stycket tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgifter till ledning för 1983 års taxering.”
7 Övergångsbestämmelse enligt prop. 1981/82: 10.
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-09-17
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Gustafsson, Elmstedt, Tillander, Ahrland, Molin
Föredragande: statsrådet Wirtén
Lagrådsremiss med förslag till lag om ändring i uppbördslagen, m. m.
1¶Inledning
Den 9 november 1972 slöts ett avtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden. Avtalet godkändes av riksdagen (prop. 1972: 142, SkU 1972: 63, rskr 1972: 297) och trädde i kraft den 1 januari 1973 (SFS 1973:88). Avtalet har medfört bl.a. väsentligt
ökade möjligheter att driva in skatter och avgifter och att utbyta upplys-
ningar i skatteärenden. Genom tilläggsavtal år 1976 (prop. 1976/77:9, SkU
1976/77:1, rskr 1976/77: 1) skapades bl. a. möjligheter för taxeringstjänstemän och andra representanter för myndigheter i de nordiska staterna att
delta i utredningar i skatteärenden i andra nordiska stater.
Möten med representanter för de nordiska ländernas finansdepartement
och centrala skattemyndigheter har därefter hållits fortlöpande. Vid dessa möten har man utbytt erfarenheter av tillämpningen av handräckningsavtalet och diskuterat möjligheterna att ytterligare utvidga det nordiska samarbetet i fråga om handräckning i skatteärenden. Det har rått allmän enighet om att erfarenheterna av tillämpningen av avtalet är positiva och man har bedömt det möjligt och önskvärt att komplettera avtalet på vissa punkter. Man har sålunda kommit fram till att regler bör införas som gör det möjligt att dels undvika att preliminär skatt tas ut i mer än en stat och dels säkerställa betalning för fordran på skatt i vissa fall. Man har vidare varit ense om att avtalet bör utvidgas att omfatta också punktskatter.
Vid förhandlingar i Stockholm den 20-21 januari 1981 mellan representanter för de nordiska ländernas finansdepartement nåddes enighet om ett
på svenska språket avfattat förslag till tilläggsavtal till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Istand och Norge om handräckning i skatteärenden. Vid efterföljande skriftväxling har överenskommelse nåtts om dansk, finsk, isländsk resp. norsk avtalstext samt en på svenska språket il Riksdagen 1980/81.1 saml. Nr 73
upprättad avtalstext för Finland. Dessa texter bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. Förslaget till tilläggsavtal remitterades till kammarrätten i Stockholm och riksskatteverket, vilka förklarade sig inte ha något att erinra mot förslaget. Sedan regeringen den 19 mars 1981 beslutat att tilläggsavtalet skulle undertecknas, har detta gjorts den 11 juni 1981.
För att de nya bestämmelserna i tilläggsavtalet och överenskommelsen om uppbörd av skatt skall kunna tillämpas i Sverige fordras att ändring sker i uppbördslagen (1953: 272), UBL., och i lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter (betalningssäkringslagen).
Jag avser att inledningsvis redovisa innehållet i tilläggsavtalet och ett därmed sammanhängande förslag till överenskommelse om uppbörd av skatt som de nordiska förhandlingsdelegationerna preliminärt har enats om. Därefter kommer jag att behandla förslaget till ändringar i UBL och betalningssäkringslagen, vilka är föranledda av vissa bestämmelser i tillläggsavtalet. Slutligen skall jag redogöra för mitt förslag att införa skyldighet för de skattskyldiga att specificera vissa utgiftsräntor i deklarationen.
2 Ändringarna i handräckningsavtalet
2.1 Allmänt
Sedan några år har överläggningar ägt rum mellan Sverige och Norge för att nå fram till en överenskommelse om i vilket land avdrag för preliminär skatt skall ske vid arbete i Norge. Det har nämligen rått oenighet i denna fråga bl. a. beroende på att länderna hävdat olika tolkningar av reglerna om fast driftställe och om den s.k. 183-dagarsregeln i dubbelbeskattningsavtalet mellan de båda länderna. Detta har vållat bekymmer för svenskt företagande och i viss mån verkat hämmande på de svenska insatserna i grannlandet. Det har också försvårat den fria rörligheten på den nordiska arbetsmarknaden. Tilläggsavtalet och den i anslutning till detta föreslagna överenskommelsen om uppbörd av skatt innebär att dessa frågor nu har avtalsreglerats.
Genom de föreslagna ändringarna i UBL och. betalningssäkringslagen skapas de förutsättningar i lag som krävs för att bestämmelsen i tilläggsavtalet och överenskommelsen om uppbörd av skatt skall kunna tillämpas i Sverige. De nya reglerna har utformats generellt för att bereda väg för de ytterligare internationella överenskommelser på dessa områden som Sverige kan komma att träffa i framtiden.
Innan jag går in på lagförslagen skall jag i det följande först något närmare redogöra för de ändringar som har gjorts i tilläggsavtalet och för den därmed sammanhängande överenskommelsen om uppbörd av skatt.
2.2 Tilläggsavtalet
Tilläggsavtalet innehåller nio artiklar. Av dessa innehåller art. 1, 2,3, 4,
6 och 7 materiella ändringar i och tillägg till 1972 års handräckningsavtal. De ändringar i UBL och betalningssäkringslagen som föreläggs lagrådet har sin grund i art. 1, 6 och 7 i tilläggsavtalet.
Artikel I anger de olika former av handräckning som de avtalsslutande staterna åtar sig att lämna för annan avtalsslutande stat. Enligt punkt d) i
artikelns nuvarande lydelse kan handräckning avse att medverka till uppbörd av annan nordisk stats skatt. Genom den ändrade lydelse av denna punkt som nu föreslås åtar sig avtalsslutande stat dessutom att vidta åtgärder för att undvika att preliminär skatt tas ut i mer än en stat. Bakgrunden till bestämmelsen är följande. I samband med prospekteringen och utvinningen av Nordsjöoljan har åtskilliga utländska företag, inte minst från övriga nordiska länder, haft uppdrag i Norge inom byggnadsoch entreprenadområdet. De norska skattemyndigheterna har ställts inför stora administrativa problem att redan på preliminärskattestadiet i de enskilda fallen avgöra om skattskyldighet föreligger i Norge med hänsyn till de bestämmelser i dubbelbeskattningsavtalen som reglerar beskattningen av entreprenadföretag och deras anställda. Problemen, som särskilt har
gällt tolkningen och tillämpningen av avtalens regler om fast driftställe och om korttidsarbete, den s.k. 183-dagarsregeln, har också haft sin grund i de
svårigheter som har förelegat att fastställa de faktiska omständigheterna kring de utländska företagens verksamhet i Norge.
Mot bakgrund av dessa omständigheter har de norska myndigheterna
efter hand intagit en allt striktare attityd gentemot de utländska företagen.
Man har trots invändningar från företagen och de utländska skattemyndig-
heterna i många fall tolkat dubbelbeskattningsavtalens regler till förmån för norsk beskattning och i vissa fall med tillämpning av interna norska regler hävdat t. o. m. att skattskyldighet förelegat i Norge eftersom verksamheten bedrivits där. Detta har i sin tur lett till att man från norsk sida har krävt preliminär skatt för de anställda i de utländska företagen samtidigt som de har fått vidkännas skatteavdrag i den stat där företaget hör hemma.
Orsaken till att preliminär skatt har krävts både i den stat där arbetet har utförts och i den stat där arbetstagaren har hemvist är sålunda att söka i svårigheten att tolka vissa bestämmelser i gällande dubbelbeskattningsav-
tal. För Sveriges del har dessa svårigheter varit särskilt påtagliga i förhål-
landet till Norge men liknande problem har också förekommit mellan Sverige och Finland. Genom det nu föreslagna tillägget till artikel Id) i
avtalet har de nordiska staterna åtagit sig att vidta åtgärder för att undanrö-
ja det allvarliga problem som det innebär för såväl företag som anställda i nordiska företag att vid verksamhet i annan nordisk stat behöva betala
preliminär skatt i mer än en avtalsslutande stat. Avsikten är att den
närmare regleringen av denna fråga skall ske med stöd av artikel 20 i
avtalet i en särskild överenskommelse om uppbörd av skatt. Jag återkommer senare till detta i samband med redovisningen av art. 7 i tilläggsavtalet.
I art. I införs också en ny punkt, betecknad e). Denna nya punkt avser handräckning för säkerställande av betalning för fordran på skatt. Samtidigt har nuvarande bestämmelse i punkt d) om handräckning för indrivning flyttats till denna nya punkt.
Frågan huruvida säkringsåtgärder omfattas av avtalets nuvarande bestämmelser om handräckning för indrivning av skatt har varit föremål för regeringsrättens prövning i ett mål om resning i ärende om handräckning åt norsk myndighet i skatteärende (regeringsrättens beslut den 13 oktober 1980 på ansökan av Continental Trust Company Incorporated). Detta mål rörde frågan huruvida betalningssäkring enligt betalningssäkringslagen kunde företas i Sverige för fordran på norsk skatt som inte slutligt fastställts. Regeringsrätten ansåg att avtalet (art. I d)) inte gav utrymme för detta. Mot denna bakgrund har det ansetts angeläget att i avtalet ange att handräckning kan avse också säkerställande av betalning för fordran på skatt. Jag återkommer i samband med min redovisning av art. 6 i tilläggsavtalet till denna fråga.
Som jag nyss har nämnt, har i art. I införts en ny punkt e) avseende handräckning för ”säkerställande av betalning för fordran på skatt”. Genom artikel 6 införs efter artikel 17 i avtalet dels en rubrik av nämnda lydelse, dels en ny artikel betecknad artikel 17 A, som innehåller de närmare reglerna om handräckning för sådant säkerställande.
Enligt art. 17 A första stycket slås till en början fast att säkerställande skall ske enligt den lagstiftning och den administrativa praxis som gäller i den stat hos vilken säkerställandet har begärts. Betalningssäkring här i riket för skatt i annan nordisk stat skall alltså ske enligt samma regler som om fråga hade varit om svensk skatt av motsvarande slag.
I första stycket av art. 17 A föreskrivs vidare att säkerställande kan ske även om skattefordran inte är fastställd. Innebörden av denna regel är således att en betalningssäkring i Sverige får avse skatt i annan nordisk stat som inte där är fastställd, om förutsättningarna i övrigt 1 betalningssäkringslagen är uppfyllda. Motsvarande gäller i fråga om svensk skatt vid betalningssäkring i annan nordisk stat.
Andra stycket av art. 17 A motsvarar närmast bestämmelserna i art. 16 i fråga om indrivning. Det förutsätts att den behöriga myndigheten i den stat som begärt handräckning för säkerställande av betalning för skattefordran snabbt underrättar den behöriga myndigheten i den andra staten om att skattefordran helt eller delvis har bortfallit så att eventuellt vidtagna säkringsåtgärder genast kan hävas.
E tredje stycket av art. 17 A har tagits in en hänvisning till de bestämmelser i avtalet som behandlar handräckning för indrivning för att klargöra att de begränsningar och villkor som gäller i fråga om sådan handräckning
också skall gälla i fråga om handräckning för säkerställande av betalning
för fordran på skatt.
Artikel 7 avser en ändring av art. 20 i avtalet. Fart. 20 har sålunda införts ett tillägg som ger de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna möjlighet att träffa den överenskommelse som behövs för att preliminär skatt inte skall tas ut i mer än en stat. Förhandlingsdelegationerna i de berörda staterna har enats om ett förslag till sådan överenskommelse, kallad överenskommelse om uppbörd av skatt. Jag behandlar denna närmare i följande avsnitt.
2.3 Överenskommelsen om uppbörd av skatt
Utgångspunkten för överenskommelsen är att preliminär skatt för inkomst av arbete i annan nordisk stat skall betalas endast i en stat. Det är av
vikt att påpeka att överenskommelsen reglerar bara frågan om i vilken stat preliminär skatt skall betalas. Överenskommelsen avser inte att lösa frågan
i vilken av staterna, arbetstagarens hemviststat eller den stat där arbetet utförs, skattskyldighet för arbetsinkomsten slutligen skall anses föreligga. Denna fråga måste lösas enligt reglerna i dubbelbeskattningsavtalet mellan
de berörda staterna. Detta innebär alltså att det samband som normalt
föreligger mellan frågan om skattskyldighet och skyldighet att betala preliminär skatt i vissa fall kan komma att brytas i fråga om arbetstagare som arbetar i annan nordisk stat. Detta blir en ofrånkomlig konsekvens om man vill komma till rätta med problemet med dubbla skatteavdrag.
Punkt I i överenskommelsen föreskriver att preliminär skatt skall betalas i den stat där arbetstagaren har hemvist, om arbetet i en annan nordisk stat enligt den bedömning som görs av skattemyndigheten i hemviststaten inte kommer att överstiga 183 dagar under kalenderåret.
'Tidrymden 183 dagar har givetvis bestämts för att i görligaste mån få överensstämmelse med dubbelbeskattningsavtalens regler om korttidsarbete. För att undvika tvist mellan skattemyndigheterna om arbetets varaktighet har sålunda fastslagits att det är skattemyndigheten i arbetstagarens hemviststat som skall avgöra frågan om avdrag för preliminär skatt skall ske eller inte. För svensk del innebär detta exempelvis att den som här i
riket anlitar arbetskraft från annan nordisk stat skall kunna underlåta att
göra skatteavdrag om det visas att avdrag för skatt på arbetsinkomsten sker hos en arbetsgivare i den andra staten. Ett svenskt företag som har
uppdrag i annan nordisk stat skall å andra sidan normalt göra skatteavdrag
för arbetstagare som arbetar där under mindre än 183 dagar och har
hemvist i Sverige. I detta fall skall avdrag för preliminär skatt inte ske i den stat där arbetet utförs. Punkt 2 behandlar det fall då arbetsgivaren inte har hemvist vare sig i
den stat där arbetet utförs eller i arbetstagarens hemviststat. Fråga är alltså här om exempelvis en svensk arbetsgivare som utför uppdrag i Norge med
dansk arbetskraft. I detta fall ger överenskommelsen den stat där arbetet utförs rätt att ta ut preliminär skatt. Eftersom arbetstagaren inte är skattskyldig i Sverige för inkomsten, kan fråga om skyldighet att göra skatteavdrag inte uppkomma för den svenske arbetsgivaren. Inte heller då ett arbete utförs här i riket av en arbetstagare som har hemvist utomlands och utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige, föreligger normalt skyldighet att betala preliminär skatt för arbetsinkomsten här. Är det fråga om en här i riket bosatt person som har påförts preliminär B-skatt och som arbetar utomlands för en utländsk arbetsgivare bör B-skatten kunna jämkas om han kan visa att preliminär skatt betalas i den stat där arbetet utförs. Som framgår av angivna exempel har bestämmelserna i punkt 2 begränsad betydelse för svensk del. De har i första hand tillkommit för norsk räkning. Enligt norsk skattelagstiftning kan nämligen bl. a. ansvarighet för preliminär skatt utkrävas av en utländsk arbetsgivare.
Punkt 3 skall ses som fristående från punkterna 1 och 2. Den avser att lösa frågan om skatteavdrag för s.k. grå arbetskraft. Är de förutsättningar som anges i punkten uppfyllda, vilket skall avgöras av skattemyndigheten i den stat där arbetet utförs, skall arbetstagarens hemviststat avstå från preliminär skatt för arbetstagaren och detta oavsett arbetets varaktighet. De olika förutsättningar som anges i punkten har så långt möjligt anpassats till den rättspraxis som utvecklats i de nordiska länderna i fråga om den s.k. grå arbetskraften. En bedömning enligt avtalet om uppdragsgivaren skall anses som arbetsgivare och därmed skyldig att göra skatteavdrag torde därför regelmässigt komma att sammanfalla med den bedömning som görs enligt interna skatteregler i de nordiska staterna.
Övriga punkter i överenskommelsen innehåller i stort sett förfaranderegler. De kompletterande regler som kan behövas om förfarandet för Sveriges del får utfärdas av riksskatteverket.
Överenskommelsen innehåller bestämmelser som förutsätter ändringar i uppbördslagstiftningen. Som har framgått av min redogörelse, avser dessa ändringar främst de fail i vilka nuvarande bestämmelser medför att skatteavdrag skall göras men på grund av en bestämmelse i överenskommelsen skall kunna underlåtas. Det är däremot inte fråga om att utvidga nuvarande skyldighet att göra skatteavdrag till att omfatta sådana fall då överenskommelsen ger Sverige rätt att kräva preliminär skatt men sådan rätt inte redan finns enligt den svenska uppbördslagstiftningen.
Överenskommelsen bör fogas till protokollet 1 detta ärende som bilaga 2.
3¶Författningsändringarna
3.1 UBL
Den överenskommelse om uppbörd av skatt som fogas till tilläggsavtalet
innebär bl.a. att skatteavdrag för preliminär skatt i vissa fall skall kunna underlåtas i en avtalsslutande stat om skatteavdrag görs i en annan avtals-
slutande stat. Skatteavdrag skall sålunda kunna underlåtas när en arbetsta-
gare med hemvist i en av de främmande staterna utför arbete här i riket och behörig myndighet i den främmande staten finner att skatteavdrag bör
göras där med hänsyn till att arbetet inte kan förväntas komma att över-
stiga sammanlagt 183 dagar under kalenderåret. Skatteavdrag skall också
kunna underlåtas när en arbetstagare med hemvist här i riket utför arbete i en av de främmande staterna och myndigheten i denna anser att det är
fråga om s.k. grå arbetskraft och att arbetstagaren därför får anses utföra sitt arbete på uppdrag av en arbetsgivare i den främmande staten och inte
som anställd hos en svensk arbetsgivare.
I de här angivna fallen bör därför den lokala skattemyndigheten kunna
besluta att den arbetsgivare som i och för sig är skyldig att göra skatteav-
drag för arbetstagaren får underlåta detta. Ett sådant beslut bör vidare få
till följd att preliminär skatt, som har innehållits för arbetstagaren innan
den Jokala skattemyndigheten beslutat i frågan, får av skattemyndigheten överföras till den främmande staten för att gottskrivas arbetstagaren där.
Till frågan hur ett beslut om en sådan överföring bör meddelas återkommer
jag strax.
Som framgått skall den lokala skattemyndigheten kunna grunda ett
beslut om att skatteavdrag får underlåtas på den bedömning av frågan som
myndigheten i den främmande staten gör. Den lokala skattemyndighetens beslut kommer därför inte att innefatta något ställningstagande till i vilken stat arbetstagarens inkomst av arbetet skall slutligt beskattas. Om inkomsten enligt vad som beslutats senare skall beskattas här i riket, skall därför den preliminär skatt som har innehållits i den främmande staten överföras till svensk skattemyndighet för att gottskrivas arbetstagaren :vid beskattningen här. Skatten skall därvid tillgodoräknas arbetstagaren på det sätt som skulle ha skett om skatteavdraget hade gjorts här i riket. På motsva-
rande sätt skall här i riket innehållen preliminär skatt överföras till en främmande stat i vilken skatteavdrag har underlåtits i enlighet med avtalet,
om det senare fastställs att arbetsinkomsten skall beskattas där.
Den skatteöverföring till främmande stat som på detta sätt kan komma i fråga sedan den lokala skattemyndigheten har beslutat att skatteavdrag får
underlåtas eller sedan det bestämts att arbetsinkomsten skall beskattas i en
främmande stat bör enligt min mening få ske först efter beslut av länssty-
relsen.
Det här redovisade förfarandet i fråga om befrielse från skatteavdrag och
överföring av skatt ansluter till den överenskommelse som enligt tilläggsavtalet förutsätts mellan de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna och som finns fogad i detta ärende som bilaga. Som jag redan har sagt måste förfarandet också regleras i UBL. Jag föreslår att de erforderliga bestämmelserna tas in i en ny paragraf, 44 a§. I samband därmed bör rubriken till det avsnitt i UBL där denna paragraf förs in ändras. De föreslagna bestämmelserna har utformats i överensstämmelse med det förut beskrivna förfarandet och med beaktande av att ett beslut om befrielse från skatteavdrag eller om överföring av skatt bör fattas enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Genom sådana föreskrifter bör bl. a. ges anvisning för de sällsynta fall då en arbetstagare har B-skatt som kan behöva jämkas med hänsyn till att skatteavdrag görs i en främmande stat i enlighet med överenskommelsen.
3.2 Betalningssäkringslagen
Enligt tilläggsavtalet skall betalning av en avtalsslutande stats fordran på skatt kunna säkerställas i en annan avtalsslutande stat på det sätt som ett säkerställande får ske i denna andra stat för egna skatter. Detta innebär att en främmande stat skall kunna få betalningen av sin fordran på skatt säkerställd här i riket genom det förfarande som regleras i betalningssäkringslagen. Detta förutsätter emellertid en föreskrift i lag som medger att betalningssäkring får ske för fordran på utländsk skatt. Jag föreslår att en bestämmelse med denna innebörd tas in i 28 betalningssäkringslagen.
3.3 Ikraftträdande
De nya bestämmelserna i UBL och betalningssäkringslagen bör kunna tillämpas så snart förutsättning för det finns enligt tilläggsavtalet och den överenskommelse om uppbörd av skatt som skall träffas enligt avtalet. Jag föreslår därför att de båda lagarna om ändring i UBL och betalningssäkringslagen skall träda i kraft två veckor efter den dag då uppgift om lagändringen har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.
4 Kontroll av räntor
Riksskatteverket (RSV) avlämnade i november 1980 till budgetdepartementet ett betänkande Kontroll av räntor. I betänkandet föreslås bl. a. att det införs en allmän skyldighet för banker m. fl. att till ledning för inkomsttaxeringen självmant lämna kontrolluppgifter om kontohavarnas kapitaltillgodohavanden och ränteintäkter. Vidare föreslås att de skattskyldiga skall vara skyldiga att i den allmänna självdeklarationen specificera utgiftsräntor och skulder i inkomstslagen annan fastighet och kapital.
Betänkandet har remissbehandlats.
Förslaget om en utvidgad uppgiftsskyldighet för bankerna får ett blandat mottagande av remissinstanserna. En del är positiva men det stora flertalet ställer sig tveksamma eller avvisande tiil förslaget. Det framhålls att det saknas tillräckligt underlag för att ta ställning till om ett sådant omfattande kontrollsystem bör införas. Flera instanser anser att man bör undersöka möjligheterna att i stället införa någon form av stickprovskontroller e.d. Förslaget om en skyldighet att specificera utgiftsräntor m. m. i självdeklarationen godtas allmänt av remissinstanserna.
För egen del är jag för närvarande inte beredd att ta ställning till förslaget om ett kontrollsystem för bankräntor m. m. Frågan kräver fortsatta överväganden med hänsyn till bl. a. möjligheterna att genomföra stickprovskontroller. Det bör påpekas att det inom bl.a. RSV pågår arbete för att klarlägga hur kontrollresurserna skall användas för att totalt sett få bästa möjliga resultat. Det finns anledning att återkomma till frågan om ett kontrollsystem för bankräntor när detta arbete har resulterat i ett förslag till en kontrollplan för skatteområdet.
När det däremot gäller förslaget att vissa utgiftsräntor och skulder skall specificeras i självdeklarationen är jag i stort sett ense med RSV. Jag anser alltså att en sådan specifikationsskyldighet nu bör införas. Den bör som RSV har föreslagit avse inkomstslagen annan fastighet och kapital. När det gäller annan fastighet bör dock endast s. k. schablonvillor omfattas.
RSV:s förslag innebär att långivarens namn och personnummer skall anges och att skuldbelopp och räntor skall specificeras för varje långivare. Jag ansluter mig till förslaget. Enligt min mening bör man dock inte alltid kräva att uppgift lämnas om personnumret för en långivare som är fysisk person utan det bör vara tillräckligt med uppgift om antingen personnumret eller adressen. Uppgiftsskyldigheten bör enligt min mening regleras i taxeringslagen (1956: 623), TL. Jag föreslår att bestämmelserna tas in i en ny paragraf, 25 c §, och att de utformas i enlighet med vad jag nu har anfört. De nya bestämmelserna bör tillämpas första gången vid 1983 års taxering.
5 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu anfört har inom budgetdepartementet upprättas förslag till
1. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),
2. lag om ändring i betalningssäkringslagen (1978: 880),
3. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).
Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3!.
! Bilagan har uteslutits här. Förslagen under 1—2 är likalydande med dem som är fogade till propositionen. Förslaget under 3 är likalydande med 25 c § i det förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623) som är fogat till propositionen. 12 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 73
6 Hemställan
Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslagen. 7 Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Bilaga I
Tillegsaftale Suomen, Islannin, Norjan, Tilläggsavtal til aftalen mellem Dan- Ruotsin ja Tanskan välillä till avtalet mellan Finland, mark, Finland, Island, virka-avusta veroasioissa Danmark, Island, Norge Norge og Sverige om bi- tehtyä sopimusta muuttava och Sverige om handstand i skattesager ja täydentävä lisäsopimus räckning i skatteärenden
Regceringerne i Danmark. Suomen. Islannin, Norjan. Regeringarna i Finland.
Finland, Istand, Norge og Ruotsin ja Tanskan hallituk- Danmark, Island, Norge och Sverige er, foranlediget af set ovat, haluten tehdä Suo- Sverige har, föranledda av önsket om at indgå en men, Islannin, Norjan. Ruot- önskan att ingå ett tilläggsavtillegsaftale til aftalen af 9. sin ja Tanskan välillä virka- tal till avtalet den 9 novemnovember 1972 mellem Dan- avusta veroasiolssa 9 päl- ber 1972 mellan Finland, mark, Finland, Island. Norge vänä marraskuuta 1972 teh- Danmark, Island, Norge och
og Sverige om bistand i skat- tyä sopimusta (jäljempänä Sverige om handräckning i
tesager. som endret ved till- ”sopimus””), sellaisena kuin skatteärenden, i dess genom legsaftalen af 21. juli 1976 se on muutettuna 21 pärvänä tilläggsavtalet den 21 juli
(nedenfor kaldet ”aftalen”"). heinäkuuta 1976 tehdyllä li- 1976 ändrade lydelse (här ne-
blevet enige om fölgende. säsopimuksella, muuttavan dan kallat ”avtalet”), kom-
Ja täydentävän lisäsopimuk- mit överens om följande: sen, sopineet seuraavasta:
Artikel I I artikla Artikel I
Artikel 1 i aftalen får fyl- Sopimuksen I artikla muu- Artikel I i avtalet erhåller
gende &endrede ordlyd: tetaan näin kuuluvakst: följande ändrade lydelse:
”Artikel I ”Tartikla ”Artikel I
De kontraherende stater Sopimusvaltiot sitoutuvat De avtalsslutande staterna forpligter sig til at yde hinan- antamaan toisilleen virka- förbinder sig att lämna varden bistand i skattesager på apua veroasioissa jäljempänä andra handräckning i skat-
den nedenfor angivne måde. mainitulla tavalla. teärenden på sätt nedan anges.
Bistand ifölge denne aftale Tämän sopimuksen mu- Handräckning enligt detta omfatter: kainen virka-apu voi koskea: avtal kan avse:
a) forkyndelse af doku- a) asiakirjojen tiedoksian- a) delgivning av handling-
menter, toa, ar,
b) oplysning i skattesager, b) selvitystä veroasiolssa, b) utredning i skattcären-
såsom = tilvejebringelse af kuten veroilmoltusten = tal den, såsom införskaffande av
selvangivelser eller andre muiden ilmoitusten hankki- deklarationer = eller andra meddelelser og udveksling af mista ja tietojen vaihtamista uppgifter och utbyte av uppoplysninger uden se&rlig be- ilman eritvistä pyyntöä tat lysningar utan särskild begägering eller efter anmodning yksittäistapauksessa teh- ran eller efter framställning i
i det enkelte tilfelde. dystä esityksestä, det enskilda fallet,
c) fremskaffelse af selvan- c) veroilmoitus- ja muiden c) tillhandahållande av givelsesblanketter og andre verolomakkeiden saatavana deklarationsblanketter och skatteblanketter, pitämistä, andra skatteblanketter,
d) opkr&vning af skat, d) veron kantoa, sithen d) uppbörd av skatt, däri
herunder foranstaltninger til luettuina toimenpiteet sen inbegripna ätgärder för att
at hindre, at forskudsskat välttämiseksi, että veron en- undvika att preliminär skatt
trekkes I mere end en stat, nakkoa suoritetaan useam- uttages i mer än en stat, samt samt massa kuin yhdessä val-
tiossa. sekä
cec) inddrivelse af skat og e) veron perintää ja vero- ce) indrivning av skatt och
Vidbötarsamningur Tilleggsavtale Tilläggsavtal vid samning milli Islands, til avtalen mellom Norge, till avtalet mellan Sverige, Danmerkur, Finnlands, Danmark, Finland, Island Danmark, Finland, Island Noregs og Svibjödar um og Sverige om bistand i och Norge om handräckaöstod i skattamålum skattesaker ning i skatteärenden
Rikisstjörnir Islands, Dan- Regjeringene i Norge, Regeringarna i Sverige,
merkur, Finnlands, Noregs Danmark. Finland, Island og Danmark, Finland, Island
og Svibjödar sem öska aö "Sverige som gnsker å inngå och Norge har, föranledda av gera med sér viöbötarsamn- en tilleggsavtale til avtalen önskan att ingå ett tilläggsav-
ing vid samning frå 9. növ- av 9. november 1972 mellom tal till avtalet den 9 novem-
ember 1972 milli Islands, Norge. Danmark, Finland, ber 1972 mellan Sverige,
Danmerkur, Finnlands, Nor- Island og Sverige om bistand Danmark, Finland, Island egs og Svibjödar um aöstoöd i i skattesaker (nedenfor kalt och Norge om handräckning
skattamålum, eins og honum "avtalen" '), slik den lyder et- i skatteärenden, i dess gehefur verid breytt med ter tilleggsavtalen av 21. juli nom tilläggsavtalet den 21
vidbötarsamningi frå 21. jöli 1976, er blitt enige om fol- juli 1976 ändrade lydelse (här
1976 (hér eftir nefndur samn- gende: nedan = kallat = ”avtalet"'),
ingurinn), hafa oröid sam- kommit överens om följande: måla um eftirfarandi:
1. er. Artikkel I Artikel I |. gr. samningsins oröist Artikkel I i avtalen får föl- Artikel I i avtalet erhåller svo: gende endrede ordlyd: följande ändrade lydelse:
I. gr. ”Artikkel 1 Artikel I
Adildarrikin — skuldbinda De kontraherende stater De avtalsslutande staterna
sig til ad veita hvert ööru forplikter seg til å yte hver- förbinder sig att lämna var-
aÖstod If skattamålum å bann andre bistand i skattesaker andra handräckning i skat-
hått, sem greinir hér å eftir. på den måte som er angitt ne- teärenden på sätt nedan
denfor. anges.
AöÖstod samkvemt samn- Bistand etter denne avtale Handräckning enligt detta ingi bessum tekur til: kan omfatte: avtal kan avse:
a) birtingar skjala, a) forkynnelse av doku- a) delgivning av handling-
menter, ar,
b) rannsökna i skattamäål- b) opplysninger 1 skatte- b) utredning i skatteärenum, svo sem öflunar framtala saker, så som fremskaffing den, såsom införskaffande av eda annarra upplysinga og av selvangivelser eller andre deklarationer = eller andra skipta å upplysingum berdi oppgaver og utveksling av uppgifter och utbyte av uppån sérstakrar beidni og sam- opplysninger uten serskilt lysningar utan särskild begäkvaemt beidni hverju sinni, begjering eller etter anmod- ran eller efter framställning i
ning i det enkelte tilfelle, det enskilda fallet,
c) afhendingar = framtals- c) fremskaffing av selvan- c) tillhandahållande — av
eydublada og annarra skatta- givelsesblanketter og andre deklarationsblanketter och
skatteblanketter. andra skatteblanketter,
eydublada,
d) afdråttar skatta, bar å d) oppkreving av skatt, d) uppbörd av skatt, däri medal adgerda til ad fordast herunder innbefattet tiltak inbegripna åtgärder för att ad = stadgreidösluskatti sé for å unngå at forskudd på undvika att preliminär skatt haldid eftir i fleiri en cinu skatt kreves i mer enn en uttages i mer än en stat, samt riki. svo og stat, samt
e) innheimtu skatta og e) inndriving av skatt og e) indrivning av skatt och
Prop. 1981/82: 73 nr [SA
sikkerhedsstillelse for beta- saamisen maksamisen tur- säkerställande av betalning ling af skattekrav.” vaamista.” för fordran på skatt.”
Artikel 2 2 uartikla Artikel 2
Artikel 2 i aftalen får föl- Sopimuksen 2 artikla muu- Artikel 2 i avtalet erhåller gende &ndrede ordlyd: tetaan näin kuuluvaksi: följande ändrade lydelse:
”Artikel 2 "2 artikla "Artikel 2
Som skat anses i denne af- Verolla tarkoitetaan tässä Med skatt avses i detta av-
tale: sopimuksessa: tal:
a) skat, på hvilken aftale a) veroa, johon sovelle- a) skatt, på vilken avtal
mellem de kontraherende taan sopimusvaltioiden vä- mellan de avtalsslutande sta-
stater til undgåelse af dob- listä, tulo-, omaisuus-, pe- terna för undvikande av dub-
beltbeskatning for så vidt an- rintö- tal jäämistöveroa kos- belbeskattning beträffande
går skatter på indkomst, for- kevan kaksinkertaisen vero- skatter på inkomst. förmö-
mue,. arv eller efterladen- tuksen välttämisekst tehtyä genhet, arv eller kvarlåtenskaber igvrigt finder anven- sopimusta, skap äger tillämpning, delse,
b) gaveafgifter; b) lahjaveroa, b) gåvoskatt,
c) motorafgifter i det om- ec) — moottoriajoneuvove- c) motorfordonsskatt. = i fang, som angives I en i hen- roa, sinä laajuudessa kuin den omfattning som anges i
hold til artikel 20 truffen af- måärätään 20 artiklan mu- överenskommelse enligt artitale; kaisessa sopimuksessa, kel 20,
d) merverdiafgift og an- d) lisäarvonveroa ja d) mervärdeskatt och anden almindelig oms&tnings- muuta yleistä liikevaihto- nan allmän omsättningsskatt, afgift I det omfang, som an- veroa, siinä laajuudessa kuin i den omfattning som anges i gives i en i henhold til artikel määrätään 20 artiklan mu- överenskommelse enligt arti- 20 truffen aftale; kaisessa sopimuksessa. kel 20,
e) punktskatter i det om- e) pisteveroja, sinä laa- e) punktskatter, i den omfang, som angives i en i hen- juudessa kuin määrätään 20 fattning som anges i Överenshold til artikel 20 truffen af- artiklan mukaisessa sopi- kommelsce enligt artikel 20, tale; muksessa.
f socialforsikringsbidrag f) sosiaalivakuutus- = ja fy) socialförsäkringsavgitog andre bidrag til det offent- muita julkisia maksuja, sinä ter och andra offentliga avlige i det omfang, som an- laajuudessa kuin määrätään gifter, i den omfattning som gives i en i henhold til artikel 20 artiklan mukaisessa sopi- anges i överenskommelse en- 20 truffen aftale. muksessa. ligt artikel 20.
Med skat ligestilles for- Veroon = rinnastetaan = I Med skatt likställes för-
skud på sådan skat og afgift, kappaleessa tarkoitetun skott på sådan skatt och av-
som omfattes af denne arti- veron ja maksun ennakko.” gift som avses i första kels förste stykke.” stycket.”
Artikel 3 3 artikla Artikel 3
Artikel 3 i aftalen får fol- Sopimuksen 3 artikla muu- Artikel 3 i avtalet erhåller
gende &ndrede ordlyd: tetaan näin kuuluvaksi: följande ändrade lydelse:
"Artikel 3 "3 artikla "Artikel 3
En kontraherende stat er Sopimusvaltio on velvol- Avtalsslutande = stat är
pligtig at yde bistand i hen- linen antamaan 1 artiklan skyldig lämna handräckning
hold til artikel I i alle de skat- mukaista virka-apua kaikissa enligt artikel 1 i alla de skattesager og med hensyn til alle niissä veroasioissa ja kaik- tcärenden och i fråga om alla
råöstafana til tryggingar å sikring av skattekrav”'. säkerställande av betalning
skattkröfum. för fordran på skatt.”
2. gr. Artikkel 2 Artikel 2
2. gr. samningsins oröist Artikkel 2 i avtalen får föl- Artikel 2 i avtalet erhåller
svo: gende endrede ordlyd: följande ändrade lydelse:
2. gr. ”Artikkel 2 ”Artikel 2
Med skatti er i samningi Som skatt anses i denne Med skatt avses i detta av-
pessum ätt vid: avtale: tal: a) skatt, sem samningur a) skatt som går inn under a) skatt, på vilken avtal
milli adildarrikjanna til pess avtalene mellom de kontra- mellan de avtalsslutande staad komast hjå tvisköttun herende stater til unngåelse terna för undvikande av dub-
tekna, eigna, arfs eda av dobbeltbeskatning for så belbeskattning beträffande eftirlåtinna eigna tekur til, vidt angår skatt på inntekt, skatter på inkomst, förmö-
formue, arv eller etterlaten- genhet, arv eller kvarlåten-
skaper, skap äger tillämpning,
b) gjafaskatt, b) avgift på gaver, b) gåvoskatt,
c) skatt af vélknånum c) motorvognavgift i den c) motorfordonsskatt, = i ökutekjum, ad pvileyti, sem utstrekning det fölger av av- den omfattning som anges i greinir i samkomulagi sam- tale i henhotd til artikkel 20, överenskommelse enligt arti-
kve&mt 20. gr., kel 20,
d) virdisaukaskatt og ann- d) merverdiavgift og an- d) mervärdeskatt och an-
an almennan söuskatt, ad pvi nen alminnelig omsetning- nan allmän omsättningsskatt, leyti, sem greinir i samkomu- savgift i den utstrekning det i den omfattning som anges i
lagi samkvaemt 20. gr., folger av avtale i henhold til överenskommelse enligt artiartikkel 20, kel 20, e) ”punktskatta”, aö pvi e) seravgifter i den ut- e) punktskatter, i den om-
leyti sem greinir i samkomu- strekning det fölger av avtale fattning som anges i överens-
lagi samkvemt 20. gr. i henhold til artikkel 20, kommelse enligt artikel 20,
f) almannatryggingagjöld f) avgifter til folketrygden f) socialförsäkringsavog önnur opinber gjöld, ad og andre offentlige avgifter i gifter och andra offentliga bvi leyti, sem greinir I sam- den utstrekning det fölger av avgifter, i den omfattning komulagi samkvemt 20. gr. avtale i henhold til artikkel som anges I överenskom-
McÖd skatti er jafnframt ått 20. melse enligt artikel 20.
viÖ fyrirframgreiÖslu beirra Med skatt likestilles for- Med skatt likställes för-
skatta og gjalda, sem fyrri skudd på skatt og avgift som skott på sådan skatt och av-
målsgrein bessarar greinar går inn under förste ledd i gift som avses i första tekur til. denne artikkel.” stycket.”
3. gr. Artikkel 3 Artikel 3
3. gr. samningsins oröist Artikkel 3 i avtalen får fål- Artikel 3 i avtalet erhåller svo: gende endrede ordlyd: följande ändrade lydelse:
3. gr ”Artikkel 3 "Artikel 3
Adildarriki er skylt aö En kontraherende stat er Avtalsslutande — stat är
veita adstö samkvemt 1. gr. i etter artikkel I pliktig til å yte skyldig lämna handräckning
öllum peim skattamålum og bistand i alle skattesaker som enligt artikel 1 i alla de skat-
vid allar ber skattakröfur, er oppstått etter lovgivning- teärenden och i fråga om alla
de skattekrav, som er Oop- kiin niihin verovaateisiin de skatteanspråk, som uppstået i en anden kontrahe- nähden, jotka ovat syntyneet kommit i annan avtalsslu-
rende stat i Overensstem- toisessa — sopimusvaltiossa tande stat i enlighet med dess melse med dennes lovgivning sen lainsäädännön mukaan ja lagstiftning beträffande de
vedrgrende de skatter, af- jotka koskevat 2 artiklassa skatter och avgifter som omgifter og bidrag, som om- tarkoitettuja veroja ja mak- fattas av artikel 2. I ärenden fattes af artikel 2. I sager suja. Sopimuksen 2 artiklan rörande skatt som avses i ar-
vedreörende skatter, som om- a) kohdassa = tarkoitettua tikel 2 a) föreligger dock såfattes af artikel 2 a), forelig- veroa koskevissa asioissa. dan skyldighet endast om ger sådan pligt dog kun, så- tällainen velvollisuus on kui- skatten omfattas av avtal för fremt skatten omfattes af en tenkin vain, jos vero kuuluu undvikande av dubbelbe-
aftale til undgåelse af dob- virka-apua pyytävän valtion skattning med den avtalsslubeltbeskatning med den kon- kanssa kaksinkertaisen vero- tande stat som begär handtraherende stat, som begerer tuksen välttämiseksi tehdyn räckningen.
bistanden. | sopimuksen piiriin. |
Bistanden kan omfatte for- Virka-apu voi koskea sekä Handräckning får avse åtanstaltninger ikke blot over- toimenpidettä, joka kohdis- gärd icke blott mot skatt-
for skattepligtige, men tillige tuu verovelvolliseen, että skyldig utan även mot ar-
overfor = arbejdsgivere og toimenpidettä, jonka koh- betsgivare och annan, som
andre, som har veret pligtige teena on työnantaja tai muu har varit skyldig att innehålla at tilbageholde skat ved ud- henkilö, joka maksaessaan skatt vid utbetalning av lön betaling af län eller anden palkkaa tai muuta etuutta on eller annan förmån, och mot ydelse, og overfor andre, ollut velvollinen pidättämään annan som enligt lagstiftningsom ifglge lovgivningen i den siltä veroa, ja muu henkilö. en i den stat som begär hand-
stat, som begerer bistanden, joka virka-apua pyytävän räckningen är ansvarig för er ansvarlige for skat. valtion lainsäädännön mu- skatt. kaan on vastuussa verosta. Anmodning om bistand må Virka-apua koskeva esitys Framställning om hand-
kun fremsettes. såfremt de saadaan tehdä vain, jos pyy- räckning får göras endast om bege&rede <foranstaltninger dettyä toimenpidettä ei voida den begärda åtgärden icke ikke kan foretages i egen stat omassa valtiossa suorittaa il- kan vidtas i den egna staten
uden vesentlige vanskelig- man olennaisia vaikeuksia ja utan väsentliga svårigheter
heder og såfremt den stat, jos se valtio, joka tekec esi- och om den stat som gör som fremsetter anmodnin- tyksen, oman lainsäädän- framställningen = enligt sin gen, ifolge sin egen lovgiv- tönsä mukaan vol sen valtion egen lagstiftning kan på bening kan yde tilsvarende bi- pyynnöstä, jolle esitys tch- gäran av den stat till vilken stand på begering af den dään, suorittaa vastaavan framställningen riktats verkstat, til hvilken anmodningen virka-avun.” ställa motsvarande hand-
er rettet.” räckning. ”
Artikel 4 4 artikla Artikel 4
Artikel 12 i aftalen får fgl- Sopimuksen 12 artikla muu- Artikel 12 i avtalet erhåller gende &ndrede ordlyd: tetaan näin kuuluvaksi: följande ändrade lydelse:
"Artikel 12 "12 anikla ”Artikel 12
Den kompetente myn- Sopimusvaltion asian- Behörig myndighet i avdighed i en kontraherende omaisen viranomaisen tulee, talsslutande stat skall, i den
stat skal i det omfang, det mikäli niin voi tapahtua saa- mån det kan ske på grundval
kan ske på grundlag af tavissa olevien tarkkailu- tai av tillgängliga kontrollupptilgengelige kontroloplys- muiden vastaavien tietojen gifter eller motsvarande uppninger = eller = tilsvarende perusteella, mahdollisimman gifter, snarast möjligt efter oplysninger, snarest muligt pian jokaisen kalenterivuo- utgången av varje kalen-
sem fram hafa komiöd i ödru en i en kontraherende stat de skatteanspråk, som upp-
adildarriki I samremi vid når det gjelder skatter og av- kommit i annan avtalsslu-
löggjöf bess og varda på gifter som går inn under ar- tande stat i enlighet med dess
skatta og gjöld, sem 2. gr. tikkel 2. I saker om skatt et- lagstiftning beträffande de tekur til. f skattamålum. sem ter artikkel 2 a) foreligger det skatter och avgifter som om-
2. gr. a) tekur til, er bessi dog bare en slik plikt når fattas av artikel 2. I ärenden
skylda bö bvi adeins fyrir skatten går inn under en av- rörande skatt som avses i ar-
hendi, aö skatturinn falli tale til unngåelse av dobbelt- tikel 2 a) föreligger dock så-
undir samning til ad komast beskatning med den kontra- dan skyidighet endast om hjå tvisköttun vid bad adild- herende stat som begjerer skatten omfattas av avtal för
arriki, sem aÖstodar öskar. bistand. undvikande av dubbelbe- AöÖstod getur ekki adeins Bistanden kan omfatte til- skattning med den avtalsslutekid til adgeröa gegn beim, tak ikke bare overfor skatt- tande stat som begär hand-
sem skatt skuldar, heldur ytere, men også overfor ar- räckningen. einnig gegn vinnuveitanda og beidsgivere og andre som har Handräckning får avse åt-
ödrum, sem skylt var aö hatt plikt til å holde tilbake gärd icke blott mot skattskylhalda eftir fé til greiÖslu skatt ved utbetaling av lönn dig utan även mot arbetsgi-
skatta vid utborgun launa eller annen ytelse og overfor vare och annan, som har va-
eda annarrar böknunar, svo andre som etter lovgivningen rit skyldig att innehålla skatt og gegn öÖörum beim, sem i den stat som har begjert bi- vid utbetalning av lön eller
åbyrgd bera å sköttum sam- stand, er ansvarlig for skatt. annan förmån, och mot ankvemt löggjöf bess rikis, er Anmodning om bistand nan som enligt lagstiftningen
aÖstodar oskar. kan bare fremsettes såfremt i den stat som begär hand-
Beidni um aöstod må det begjerte tiltak ikke kan räckningen är ansvarig för adeins setja fram, begar eigi foretas i egen stat uten ve- skatt.
er hegt ad gripa til hinna um- sentlige vanskeligheter og så- Framställning om hand-
beönu aÖgerda I eigin riki ån fremt den stat som fremmer räckning får göras endast om
verulegra erfiöleika og aö anmodningen etter sin egen den begärda åtgärden icke
baÖ riki sem beidnina ber lovgivning kan yte tilsvar- kan vidtas i den egna staten
fram geti samkvaemt löggjöf ende bistand på begjering fra utan väsentliga svårigheter
sinni = veitt samberilega den stat som anmodningen er och om den stat som gör aÖstoÖ, ef baÖ riki. sem rettet til.” framställningen enligt sin
aÖstodar er bedid, fer fram å egen lagstiftning kan på be-
slikt. gäran av den stat till vilken
framställningen riktats verk-
ställa motsvarande hand-
räckning. ”
4 gr. Artikkel 4 Artikel 4
12. gr. samningsins oröist Artikkel 12 i avtalen får Artikel 12 i avtalet erhåller
svo: fölgende endrede ordlyd: följande ändrade lydelse:
12. gr. ”Artikkel 12 "Artikel 12
Bert stjörnvald i adild- Den kompetente myndig- Behörig myndighet i avarriki skal, ad svo miklu het i de kontraherende stater talsslutande stat skall, i den
leyti. sem unnt er å grund- skal i den utstrekning det kan mån det kan ske på grundval
velli samanburdargagna eda skje på grunnlag av tilgjenge- av tillgängliga kontrolluppsamsvarandi upplysinga, svo lige kontrolloppgaver eller gifter eller motsvarande uppfljött sem veröa må eftir hver tilsvarende — opplysninger, gifter, snarast möjligt efter åramöt og ån sérstakrar snarest mulig etter utgangen utgången av varje kalen-
efter udlgbet af hvert kalen- den päättymisen jälkeen, il- derår, utan särskild framderår. uden serlig anmod- man eri esitystä, toimittaa ställning, tillställa behörig
ning, tilstille den kompetente kunkin muun sopimusvaltion myndighet i envar av de and-
myndighed i enhver af de asianomaiselle — viranomai- ra avtalsslutande staterna
andre kontraherende stater selle mainitussa valtiossa upplysningar avseende i den-
oplysninger vedrärende i asuvia luonnollisia henkilöitä na stat bosatta fysiska perso-
denne stat bosatte fysiske ja siellä kotipaikan omaavia ner eller där hemmahörande personer eller dér hjemme- oikeushenkilöitä tarkoittavat juridiska personer beträffanhgrende juridiske personer tiedot, jotka koskevat: de: for så vidt angår a) udlodninger fra aktie- a) osakeyhtiöiden ja mui- a) utdelningar från aktieselskaber og lignende juri- den sellaisten oikeushenki- bolag och liknande juridiska
diske personer, löiden jakamaa voittoa, personer, b) renter af obligationer og b) obligaatioiden ja mui- b) räntor på obligationer
lignende ve&rdipapirer, den sellaisten arvopaperei- och andra sådana värdepapden korkoja, per.
c) tilgodehavender hos c) pankeilta, säästöpan- c) tillgodohavanden hos banker, sparekasser og lig- keilta ja muilta sellaisilta lai- banker, sparbanker och lik-
nende = institutioner samt toksilta olevia saamisia sckä nande inrättningar samt ränrenter af sådanne tilgodeha- tällaisten saamisten korkoja, tor på sådana tillgodohavan-
vender, den, d) besiddelse af fast ejen- d) kiinteän omaisuuden d) innehav av fast egendom, omistusta, dom, e) royalties og andre peri- e) rojaltia tai muuta, teki- e) royalty och annan pe-
odisk betalbare afgifter for jänoikeuden, patentin, mal- riodiskt utgående avgift för
udnyttelse af ophavsret, pa- lin, tavaramerkin tai muun utnyttjande av upphovsrätt, tent, mönster, varemerke el- sellaisen oikeuden tai omai- patent, mönster, varumärke
ler anden sådan rettighed el- suuden käytöstä toistuvasti eller annan sådan rättighet
ler ejendom, suoritettavaa maksua, eller egendom, f) lgnninger, - honorarer, f) palkkoja. = palkkioita, f) löner, arvoden, pen-
pensioner og livrenter, eläkkeitä ja elinkorkoja, sioner och livräntor,
g) skades-, forsikrings- og g) elinkeinotoiminnan yh- g) skade-, försäkringsanden sådan erstatning, som teydessä saatua vahingon-, och annan sådan ersättning
er oppebåret i forbindelse vakuutus-ja muuta sellaista som erhållits i samband med
med ne&ringsvirksomhed korvausta, sekä näringsverksamhet, samt
samt
h) andre indkomster eller h) muita tuloja tai varoja, h) andra inkomster eller aktiver, i det omfang over- mikäli tästä on sovittu 20 ar- tillgångar, i den mån överenskomst herom treffes i tiklan mukaisesti. enskommelse träffats därom
henhold til artikel 20. enligt artikel 20.
Den kompetente myn- Sopimusvaltion asian- Behörig myndighet i avdighed i en kontraherende omaisen viranomaisen on talsslutande stat skall verka stat skal virke for at oplys-' toimittava siten, että tiedot, för att uppgifter, som framninger, som fremkommer jotka ovat tulleet esiin tässä kommit vid utredning i denna ved en undersggelse i denne valtiossa suoritettavassa sel- stat i ärende angående skatt
stat i en sag vedrgrende be- vityksessä veroa koskevassa och som kan antas beröra såskatning, og som kan antages asiassa ja joiden voidaan dant ärende i annan avtals-
at vedröre en sådan (tilsva- olettaa koskevan tällaista slutande stat, snarast Överrende) sag i en anden kontra- asiaa toisessa sopimusval- lämnas till den behöriga herende stat, snarest frem- tiossa, mahdollisimman pian myndigheten i denna andra
sendes til den kompetente luovutetaan tämän toisen stat.
myndighed i denne anden valtion asianomaiselle viranstat. omaiselle.
beidni, afhenda beru stjörn- av hvert kalenderår, uten derår, utan särskild fram-
valdi i hverju hinna aödild- spesiell anmodning. over- ställning, tillställa behörig arrikjanna upplysingar um på sende den kompetente myn- myndighet i envar av de andmenn, sem båöäsettir eru i dighet i hver av de andre ra avtalsslutande staterna pessu riki, eda lögpersönur, kontraherende stater opplys- upplysningar avseende i densem bar eiga :heimili, ninger om fysiske personer na stat bosatta fysiska persovardandi som er bosatt der, eller om ner eller där hemmahörande
juridiske personer som er juridiska personer beträffan-
hjemmehgrende der, for så de:
vidt angår
a) ardgreidslur frå hluta- a) utdelinger fra aksjesel- a) utdelningar från aktiefélögum og hlidstexdum, lög- skaper og lignende juridiske bolag och liknande juridiska
persönum, personer. personer, b) vexti af skuldabréfum b) renter av obligasjoner b) räntor på obligationer og öörum slikum veröbréf- og andre lignende verdipa- och andra sådana värdepapum, pirer, per.
.C) innstedur i bönkum, c) tilgodehavender i c) tillgodohavanden hos sparisjööum og hliöstexdum banker, sparebanker og lig- banker, sparbanker och likstofnunum, svo og vexti af nende = institusjoner, samt nande inrättningar samt rän-
slikum innstxrdum, renter på slike tilgodeha- tor på sådana tillgodohavan-
vender, den.
d) eignarhald å fasteign, d) eie av fast erendom, d) innehav av fast egen-
dom,
e) hvers konar böknanir e) royalty og annen peri- e) royalty och annan pcog timabilsgreiöslur — fyrir odisk utgående avgift for ut- riodiskt utgående avgift för
notkun å - höfundarrétti, nyttelsen av opphavsrett, pa- utnyttjande av upphovsrätt, einkaleyfi, munstri, vöru- tent, mönster, varemerke el- patent. mönster. varumärke merki eda öörum slikum rét- ler annen slik rettighet eller eller annan sådan rättighet tindum eda eignum, eiendom, eller egendom,
f) vinnulaun,. starfslaun, f) lönn, honorarer, pen- f) löner. arvoden, penelli- og eftirlaun og lifeyri, sjoner og livrenter, stoner och livräntor,
g) skadabetur, trygginga- 2) skade-, forsikrings- og g) skade-, försäkrings-
betur og aörar slikar betur. annen lignende erstatning och annan sådan ersättning sem fengist hafa f sambandi som er oppebåret i samband som erhållits i samband med vid atvinnurekstur, svo og med n&ringsvirksomhet näringsverksamhet, samt
samt
h) aödrar tekjur eda eignir, h) andre inntekter eller ak- h) andra inkomster eller aö svo miklu leyti, sem sam- tiva i den utstrekning det er tillgångar. i den mån överkomulag verdur um skv. 20. truffet avtale om det i hen- enskommelse träffats därom gr. hold til artikkel 20. enligt artikel 20.
Beru stjörnvaldi i adild- Den kompetente myndig- Behörig myndighet i avarriki ber ad stuöla ad pvi ad het i en kontraherende stat talsslutande stat skall verka upplysingar, er fram koma skal sörge for at opplys- för att uppgifter, som framvid rannsöknir I bvi riki i ninger. som cr fremkommet kommit vid utredning i denna målefnum, er varda skatt og ved behandlingen av en skat- stat i ärende angående skatt sem &xtla må ad vardi slik tesak i denne stat og som kan och som kan antas beröra såmålefni i ödru addildarriki, antas å bergre skattleggingen dant ärende i annan avtalsséu ån tafar veittar berum i en annen kontraherende slutande stat, snarast överstjörnvöldum ff sidarnefnda stat. snarest mulig over- lämnas till den behöriga rikinu. sendes den kompetente myn- myndigheten i denna andra
dighet i denne stat. stat.
Såfremt det i den stat, som Jos siinä valtiossa, joka on Om det i den stat som mot-
har modtaget oplysningerne, vastaanottanut tiedot, käy tagit upplysningarna framviser sig, at oplysningerne selville, että tiedot eivät vas- kommer, att upplysningarna ikke er i overensstemmelse taa todellisia olosuhteita, on icke motsvarar de verkliga med de virkelige forhold, tämän valtion asianomaisen förhållandena, skall behörig
skal den kompetente myn- viranomaisen sopivalla ta- myndighet i denna stat på
dighed i denne stat på pas- valla ilmoitettava asiasta sen lämpligt sätt underrätta den sende måde underrette den valtion asianomaiselle viran- behöriga myndigheten i den kompetente myndighed i den omaiselle, joka on tiedot an- stat, som lämnat upplysning-
stat, som har afgivet oplys- tanut. arna, om förhållandet.
ningerne, om forholdet.
I tilfelde, hvor en i en af Milloin sopimusvaltiossa Då person bosatt i en av de
de kontraherende stater bo- asuva henkilö on kuollut ja avtalsslutande staterna avli-
sat person er afgået ved df- häneltä on jäänyt toisessa so- dit och efterlämnat fast egenden og har efterladt sig fast pimusvaltiossa olevaa kiin- dom i annan avtalsslutande
ejendom i en anden af de teää omaisuutta tai siellä ole- stat eller tillgångar nedlagda i
kontraherende stater eller vaan liikkeeseen sijoitettuja rörelse där, skall behörig "aktiver anbragt i en virk- varoja, on ensiksi mainitun myndighet i förstnämnda
somhed dér, skal den kompe- valtion asianomaisen viran- stat, så snart kännedom vuntente myndighed i den först- omaisen, niin pian kuin nits om förhållandet, under-
n&vnte stat, så snart kend- asiasta on saatu tieto, ilmoi- rätta behörig myndighet i den
skab til forholdet er erhver- tettava tästä toisen valtion andra staten därom.”
vet, underrette den kompe- asianomaiselle — viranomaitente myndighed i den anden selle.”
stat herom.”
Artikel 5 5 artikla Artikel 5
Artikel 14 i aftalen får föl- Sopimuksen 14 = artikla Artikel 14 i avtalet erhåller
gende &ndrede ordlyd: muutetaan näin kuuluvaksi: följande ändrade lydelse:
"Artikel 14 "14 artikla "Artikel I4
Er en skattepligtig eller en Jos verovelvollinen = tai Har skattskyldig eller ananden person, som omfattes muu 3 artiklan 2 kappaleessa nan som avses i artikel 3 andaf artikel 3, stk. 2, afgået ved tarkoitettu henkilö on kuol- ra stycket avlidit, får indrivdöden, må inddrivelse ikke lut, ei saada periä enempää ning ej ske med belopp överske med belgb, som over- kuin määrä, joka vastaa kuo- stigande värdet av tillgångarstiger verdien af aktiverne i linpesän varojen arvoa. Jos na i dödsboet. Är boet skif-
dedsboet. Er boet skiftet, må pesä on jaettu, ei perilliseltä tat, får av arvinge eller annan hos arvinger eller andre, som tai muulta kuolemantapauk- som förvärvat egendom på har erhvervet aktiver på sen johdosta omaisuutta grund av dödsfallet icke ingrund af dedsfaldet, ikke ind- saaneelta henkilöltä saada drivas mer än som motsvarar
drives mere, end hvad der periä enempää kuin määrä, värdet av egendomen vid timodsvarer verdien af akti- joka vastaa omaisuuden ar- den för förvärvet.”
verne på tidspunktet for er- voa sen saantihetkellä.”
hvervelsen.”
Artikel 6 6 artikla Artikel 6
T aftalen indfgjes efter arti- Sopimukseen lisätään 17 I avtalet införes efter artikel 17 en ny artikel 17 A med artiklan jälkeen näin kuuluva kel 17 en artikel 17 A med fölgende overskrift og ord- 17 A artikla, jollia on seu- följande rubrik och lydelse: lyd: raava otsikko:
Ef fram kemur i bvi riki Hvis det i den stat som har Om det i den stat som motsem = fengiö = hefir upp- mottatt opplysninger viser tagit upplysningarna framlysingarnar, aö ber séu ekki seg at opplysningene ikke kommer, att upplysningarna sannleikanum samkva&mar, tilsvarer de faktiske forhold, icke motsvarar de verkliga
skal bert stjörnvald i bessu skal den kompetente myn- förhållandena, skall behörig riki skyra beru stjörnvaldi i dighet i denne stat på pas- myndighet i denna stat på
pvi riki, sem upplysingarnar sende måte underrette den lämpligt sätt underrätta den gaf, å videigandi hått frå kompetente myndighet i den behöriga myndigheten i den
aöstedum. stat som har gitt opplys- stat. som lämnat upplysningninger om forholdet. arna, om förhållandet.
Pegar maödur, bösettur i Når en person som er bo- Då person bosatt i en av de einu aödildarrikjanna, hefir satt i en av de kontraherende avtalsslutande staterna avli-
andast og låtid eftir sig fast- stater er avgått ved döden og dit och efterlämnat fast egen-
eign i ödru addildarriki eda har etterlatt seg fast eiendom dom i annan avtalsslutande
eignir i atvinnurekstri bar, i en annen kontraherende stat eller tillgångar nedlagda i
skal bert stjörnvald i fyrr- stat eller midler som er plas- rörelse där, skall behörig nefnda rikinu, strax og paö sert i en virksomhet der, skal myndighet i förstnämnda hefir fengid vitneskju um den kompetente myndighet i stat, så snart kännedom vun-
målavexti, tilkynna bad beru förstnevnte stat underrette nits om förhållandet, under-
stjörnvaldi i = siöarnefnda den kompetente myndighet i rätta behörig myndighet i den
rikinu. den annen stat om dette så andra staten därom.” snart den har fått kjennskap
til forholdet.”
5. gr. Artikkel 5 Artikel 5 14. gr. samningsins ordist Artikkel 14 i avtalen får Artikel 14 i avtalet erhåller
svo: folgende endrede ordlyd: följande ändrade lydelse:
I4. gr. "Artikkel 14 "Artikel 14
Hafi hinn skattskyldi eöa Har skattyteren eller andre Har skattskyldig eller anannar, sem um getur i 2. mgr. som er nevnt i artikkel 3, an- nan som avses i artikel 3 and- 3. gr., låtist, må eigi inn- net ledd. avgått ved deden, ra stycket avlidit, får indrivheimta herri fjärhed en eign- skal man ikke drive inn belgp ning ej ske med belopp överum dånarböåsins nemur. Hafi som Overstiger verdien av stigande värdet av tillgångarbåi verid skipt, må eigi inn- aktiva i dedsboet. Er boet na i dödsboet. Är boet skifheimta hjå erfingjum eda skiftet, kan man ikke inn- tat, får av arvinge eller annan öörum, sem fengid hafa ein- fordre större belgp hos ar- som förvärvat egendom på hverjar eignir vegna andlåt- ving eller en annen som har grund av dödsfallet icke insins, herri fjärhed en ervervet formue på grunn av drivas mer än som motsvarar sem svarar til verdmetis dydsfallet, enn det som värdet av egendomen vid tieignarinnar å beim tima, sem svarer til verdien av aktiva den för förvärvet.”
pessi adili fékk hana. på det tidspunktet ervervet
fant sted.”
6. gr. Artikkel 6 Artikel 6
Å eftir 17. gr. samningsins Etter artikkel 17 innföres I avtalet införes efter artibetist vid ny grein 17 A, med det i avtalen en artikkel 17 A kel 17 en artikel 17 A med eftirfarandi = yfirskrift — og med fylgende overskrift og följande rubrik och lydelse:
ordist svo: ordlyd:
”Sikkerhedsstillelse for be- "Verosaamisen maksamisen "Säkerställande av betaltaling af skattekrav. turvaaminen ning för fordran på skatt
Artikel 17 A. 17 A artikla Artikel 17 A Sikkerhedsstillelse for be- Tämän sopimuksen mu- Säkerställande av betal-
taling af skattekrav i henhold kainen verosaamisen maksa- ning för fordran på skatt entil denne aftale skal ske i misen turvaaminen tapahtuu ligt detta avtal skall ske en-
overensstemmelse med gel- sen valtion lainsäädännön tai ligt lagstiftning eller admi-
dende lovgivning eller admi- hallintokäytännön mukaan, nistrativ praxis i den stat hos nistrativ praksis i den stat, jolta turvaamista on pyy- vilken = säkerställande behos hvilken sikkerhedsstil- detty. Tällainen turvaaminen gärts. Sådant säkerställande lelse begeres. Sådan sikker- voi tapahtua, vaikka saa- kan ske även om fordran inte hedsstillelse kan ske selv om mista ei ole vahvistettu. är fastställd. fordringen ikke er fastsat.
Såfremt et skattekrav helt Jos verosaaminen lakkaa Bortfaller fordran på skatt
eller delvis bortfalder. efter kokonaan tai osaksi sen jäl- helt eller delvis sedan åtgärd
at — foranstaltninger med keen kun tämän sopimuksen för säkerställande enligt det-
henblik på sikkerhedsstil- mukaiseen turvaamistoimen- ta avtal vidtagits, skall den lelse i henhold til denne af- piteeseen on ryhdytty, on behöriga myndigheten i den
tale cr truffet, skal de kom- esityksen tehneen = valtion stat som gjort framställning-
petente myndigheter i den asianomaisen viranomaisen en snarast möjligt anmäla det
stat, som har fremsat begier- mahdollisimman pian ilmoi- inträffade till den behöriga ingen, snarest muligt an- tettava tapahtumasta toisen myndigheten i den andra sta-
melde det indtrufne til den valtion asianomaiselle viran- ten. kompetente myndighed i den omaiselle. anden stat.
Bestemmelserne i artik- Mitä 13 — 17 artiklassa on Bestämmelserna 1 artiklerne 13-17 skal i det om- määrätty, koskee soveltuvin larna 13-17 skall i tillämpfang, det er muligt, finde an- osin myös tämän sopimuk- liga delar gälla även beträfvendelse også for så vidt an- sen mukaan tapahtuvaa ve- fande säkerställande av be-
går sikkerhedsstillelse for be- rosaamisen maksamisen tur- talning för fordran på skatt
taling af skattekrav i henhold vaamista.” enligt detta avtal.” til denne aftale.”
Artikel 7 7 artikla Artikel 7
Artikel 20 i aftalen får föl- Sopimuksen 20 = artikla Artikel 20 i avtalet erhåller gende &ndrede ordlyd: muutetaan näin kuuluvaksi: följande ändrade lydelse:
"Artikel 20 "20 artikla Artikel 20
De kompetente myndig- Sopimusvaltioiden asian- De behöriga myndigheterheder i de kontraherende omaiset viranomaiset voivat na i de avtalsslutande stastater kan indgå yderligere tehdä täydentäviä sopimuk- terna kan träffa ytterligare overenskomst for at gennem- sia tämän sopimuksen måää- överenskommelse för att geföre bestemmelserne i denne räysten toteuttamiseksi. Eri- nomföra bestämmelserna i
aftale. De kan se&rligt indgå tyisesti ne voivat sopia tieto- detta avtal. De kan särskilt overenskomst om udveksling Jen vaihdosta 12 artiklan h) överenskomma om utbyte av
af oplysninger i henhold til kohdan mukaan, vähimmäis- upplysningar enligt artikel 12 artikel 12 h) om mindstebe- määrästä, jota perimistä kos- h). om minsta belopp. som Igb, som anmodning om ind- keva esitys saa tarkoittaa, framställning om indrivning drivelse skal angå. om bi- veroja ja maksuja koskevasta får avse, om handräckning stand vedrörende skatter og virka-avusta 2 artiklan ec), d). beträffande skatter och avafgifter i henhold til artikel 2 e) ja f) kohdan mukaan ja gifter enligt artikel 2 c). d), c)
Råöstafanir til tryggingar "Sikring av skattekrav ”"Säkerställande av betalgreiöslu å skattkröfum ning för fordran på skatt
17.gr. A Artikkel 17 A Artikel 17 A
Råöstafanir til tryggingar Sikring av skattekrav etter Säkerställande av betalgreiöslu å skattkröfum sam- denne avtale skal skje i over- ning för fordran på skatt enkvemt samningi bessum ensstemmelse med lovgiv- ligt detta avtal skall ske enskulu gerdar I samremi vid ningen eller administrativ ligt lagstiftning eller admilöggjöf eda stjörnsysluvenju i praksis i den stat hvor sikring nistrativ praxis i den stat hos pvi riki. bar sem tryggingar- begjares iverksatt. Slik sik- vilken — säkerställande be-
rådstafanna er öskaö. Slikar ring kan skje selv om kravet gärts. Sådant säkerställande
tryggingarrådstafanir — geta ikke er fastsatt. kan ske även om fordran inte
farid fram, på fjärhed kröf- är fastställd.
unnar sé ekki åkvedin.
Falli skattkrafa nidur ad Bortfaller skattekravet Bortfaller fordran på skatt öllu eda nokkru leyti, eftir ad helt eller delvis etter at sik- helt eller delvis sedan åtgärd adgerödir til tryggingar kröf- ring etter denne avtale er satt för säkerställande enligt detunni samkvemt bessum i verk. skal den kompetente ta avtal vidtagits, skall den
samningi hafa verid geröar, myndighet i den stat som har behöriga myndigheten i den
skal bert stjörnvald i vi riki, fremsatt anmodningen sna- stat som gjort framställningsem beiönina bar fram, til- rest mulig gi underretning til en snarast möjligt anmäla det kynna bad beru stjörnvaldi i den kompetente myndighet i inträffade till den behöriga hinu rikinu, svo fljött sem den annen stat. myndigheten i den andra sta-
audid er. ten.
Åkvedi 13.—17. gr. skulu Bestemmelsene 1 artiklene Bestämmelserna 1 artik-
å sama hått gilda, eftir pvi 13-17 får så langt de passer larna 13—17 skall i tillämp-
sem vid getur ått, um rådstaf- også anvendelse når det liga delar gälla även beträfanir til tryggingar greiöslu å gjelder sikring av skattekrav fande säkerställande av be-
skattkröfu samkvaemt pess- etter denne avtale. ” talning för fordran på skatt
um samningi. enligt detta avtal.”
7. gr. Artikkel 7 Artikel 7
20. gr. samningsins ordist Artikkel 20 1 avtalen får Artikel 20 i avtalet erhåller svo: falgende endrede ordlyd: följande ändrade lydelse:
20. gr. ”Artikkel 20 ”Artikel 20
Ber stjörnvöld i adild- De kompetente myndighe- De behöriga myndigheterarrikjunum geta gert med sér ter i de kontraherende stater na i de avtalsslutande sta-
ftarlegra samkomulag um kan inngå ytterligere over- terna kan träffa ytterligare
framkvemd åkvada pbessa enskomst for å gjennomfgöre överenskommelse för att gesamnings. Pau geta einkum bestemmelsene i denne av- nomföra bestämmelserna i
gert med sér samkomulag um tale. De kan serskilt inngå detta avtal. De kan särskilt
skipti å upplysingum sam- avtale om utveksling av opp- överenskomma om utbyte av kvä&mt 12. gr. h), um låg- lysninger i henhold til artik- upplysningar enligt artikel 12 marksfjärh&dir, sem &skja kel 12 h), om minstebelvp for hh), om minsta belopp, som må innheimtu å, um aöstod anmodning om inndriving, framställning om indrivning
vardandi skatta og gjöld om bistand vedrörende skat- får avse, om handräckning
samkvemt 2. gr. co), d) og e) ter og avgifter etter artikkel 2 beträffande skatter och avog um afdrått skatta I cc), dj, ev og f) og om opp- gifter enligt artikel 2 c), d). e)
cc). dj). €) og HD, og om Oop- veron kannosta eräissä ta- och f) och om uppbörd av krevning af skat i serlige til- pauksissa, esim. ns. rajankä- skatt i vissa fall, t. ex. i fråga felde, f. eks. vedrgrende så- vijöiden osalta, tai määräyk- om s.k. gränsgångare, eller kaldte grensegengere, eller sistä sen välttämiseksi, että om regler för att undvika att om regler for forskudsskatte- veron ennakkoa suoritetaan preliminär skatt uttages i mer trek med henblik på at und- useammassa kuin yhdessä än en stat. samt beträffande gå, at forskudsskat traekkes i valtiossa, sekä koroista, oi- räntor, rättegångskostnader, mere end en stat, samt ved- keudenkäyntikuluista, uhka- viten och andra liknande berörende renter, sägsmålsom- sakoista ja muista sellaisista, lopp, som utgår I samband kostninger, bgder og andre verotuksen tai perimisen yh- med beskattning eller inlignende belgb, som på- teydessä menevistä mak- drivning, om fastställande av legges i forbindelse med be- suista, — perittäviä määriä kurs för omräkning av beskatning eller inddrivelse, muunnettaessa sovellettavan lopp. som skall indrivas. om fastsäettelse af kurs for kurssin vahvistamisesta sekä samt om redovisning av inomregning af belgb, som skal perittyjen määrien tilittämi- drivna belopp. inddrives, samt om afregning sestä. af inddrevne belgb.
Såfremt vanskeligheder el- Jos kahden tai useamman Om svårigheter eller tviler tvivlsspgrgsmål opstår sopimusvaltion välillä syntyy velsmål uppkommer mellan mellem to eller flere af de vaikeuksia tai epätietoisuutta två eller flera av de avtalsslukontraherende stater vedrg- tämän sopimuksen tulkin- tande staterna rörande tolkrende fortolkning eller an- nasta tai soveltamisesta, näi- ning eller tillämpning av detvendelse af denne aftale. skal den valtioiden asianomaisten ta avtal, skall de behöriga de kompetente myndigheder viranomaisten on neuvotel- myndigheterna i dessa stater i disse stater forhandle med tava keskenään kysymysten överlägga för att söka lösa henblik på at lgse spörgsmå- ratkaisemiseksi erityisin so- frågan genom särskild överlet gennem s&erlig overens- pimuksin. Neuvottelujen tu- enskommelse. Resultatet av komst, Resultatet af sådanne lokset on mahdollissimman sådana överläggningar skall forhandlinger skal snarest pian annettava tiedoksi mui- snarast delges behöriga mynmeddeles de kompetente den sopimusvaltioiden asian- digheter i övriga avtalsslumyndigheter i de gvrige kon- omaisille viranomaisille. tande stater. traherende stater.
Såfremt den kompetente Jos sopimusvaltion asian- Finner behörig myndighet myndighed i en af de kontra- omainen viranomainen kat- i en av de avtalsslutande staherende stater finder. at soo, että kaikkien sopimus- terna att överläggningar i fråforhandlinger vedrgrende valtioiden asianomaisten vi- ga om tolkning eller tillämpspergsmål om fortolkning el- ranomaisten on neuvoteltava ning av detta avtal bör ske ler anvendelse af denne af- keskenään tämän sopimuk- mellan de behöriga myndigtale bgr ske mellem de kom- sen tulkinnasta tai sovelta- heterna i samtliga avtalsslupetente myndigheder i samt- misesta, neuvottelut on käy- tande stater, skall sådana lige de kontraherende stater, tävä tämän valtion pyyn- överläggningar äga rum på skal sådanne forhandlinger nöstä. begäran av denna stat.” finde sted på bege&ering af denne stat.”
Artikel 8 8 artikla Artikel 8
Denne tillegsaftale treder Tämä lisäsopimus tulee Detta tilläggsavtal träder i i kraft tredive dage efter den voimaan - kolmantenakym- kraft trettio dagar efter den dag, da samtlige kontrahe- menentenä päivänä sitä päi- dag då samtliga avtalsslurende stater har meddelt det västä, jona kaikki sopimus- tande stater meddelat det svenske udenrigsdeparte- valtiot ovat = ilmoittaneet svenska utrikesdepartemenment, at de foranstaltninger, Ruotsin = ulkoasiaindeparte- tet att de åtgärder som krävs
sérstökum = tilvikum, t.d. kreving av skatt i visse til- och f) och om uppbörd av vegna beirra, sem sekja felle, f.eks. vedrgrende så- skatt i vissa fall, t. ex. i fråga vinnu yfir landameri, eda um kalte grensegjengere, eller om s.k. gränsgångare, eller reglur til ad fordast ad om regler for å unngå at for- om regler för att undvika att staögreiöslusköttum sé skudd på skatt kreves i mer preliminär skatt uttages i mer
haldiö eftir i fleiri en einu enn en stat, samt vedrörende än en stat, samt beträffande riki, ennfremur um vexti, renter, rettergangsomkost- räntor, rättegångskostnader, målskostnaöd, féviti og adrar ninger, bgter og andre lig- viten och andra liknande bepess håttar greidslur, sem å nende belgp som utskrives i lopp, som utgår i samband
eru lagdar vid skattaålagn- samband med beskatning el- med beskattning eller in-
ingu eda innheimtu, um å- ler inndriving, om fastsetting drivning, om fastställande av
kvöröun å gengi vid umreikn- av kurs for omregning av be- kurs för omräkning av being å fjärhgöum, sem inn- Igp som skal inndrives, samt lopp, som skall indrivas,
heimta å, svo og um reikn- om avregning av belgp som samt om redovisning av iningsskil å innheimtu fé. er drevet inn. drivna belopp.
Komi upp erfiöleikar eda Hvis det oppstår vanske- Om svårigheter eller tvivafi milli tveggja eöda fleiri ligheter eller tvilsspgrsmål velsmål uppkommer mellan adildarrikja um tålkun eda mellom to eller flere av de två eller flera av de avtalsslu-
framkvamd å samningi bess- kontraherende stater om tande staterna rörande tolk-
um, skulu ber stjörnvöld i tolkningen eller anvendelsen ning eller tillämpning av det-
pessum rikjum eiga med sér av denne avtale, skal de ta avtal, skall de behöriga
viöredur til bess ad reyna ad kompetente myndigheter i myndigheterna i dessa stater leysa målid med sérstöku disse statene forhandle for å överlägga för att söka lösa samkomulagi. Nidurstödur forsgke å lgse spersmålene frågan genom särskild överslikra viör&edna skal tilkynna gjennom serskilt avtale. Re- enskommelse. Resultatet av berum stjörnvöldum i öörum sultatet av slike forhand- sådana överläggningar skall
adildarrikjum svo fljött sem linger skal snarest meddeles snarast delges behöriga mynunnt er. de kompetente myndigheter i digheter i övriga avtalsslu-
de gvrige kontraherende tande stater.
stater.
Telji ber stjörnvöld i einu Finner den kompetente Finner behörig myndighet adildarrikjanna, ad vidredur myndighet i en av de kontra- i en av de avtalsslutande staum tuälkun eda framkvaemd å herende stater at forhand- terna att överläggningar i fråsamningi bessum eigi aö fara linger om spersmål om tolk- ga om tolkning eller tillämpfram milli berra stjörnvalda i ning eller anvendelse av den- ning av detta avtal bör ske öllum adildarrikjunum, skulu ne avtale ber skje mellom mellan de behöriga myndigslikar vidredur fara fram kompetente myndigheter i heterna i samtliga avtalsslu-
samkvemt ösk bessa rikis. samtlige kontraherende tande stater, skall sådana
stater. skal slike forhand- överläggningar äga rum på
linger finne sted på anmod- begäran av denna stat.”
ning fra denne stat.”
8. gr Artikkel 8 Artikel 8
Vidbötarsamningur pbessi Denne tilleggsavtale trer i Detta tilläggsavtal träder i
öödlast gildi brjåtiu dögum eft- kraft tretti dager etter den kraft trettio dagar efter den ir bann dag, er öll adildar- dag da samtlige kontrahe- dag då samtliga avtalsslurikin hafa tilkynnt säenska rende stater har meddelt det tande stater meddelat det utanrikisråduneytinu, ad svenske utenriksdeparte- svenska utrikesdepartemenuppfylltar hafa veriö per ment at de tiltak som kreves tet att de åtgärder som
som er nedvendige for til- mentille lisäsopimuksen voi- för att tilläggsavtalet skall Iegsaftalens ikrafttredelse, maan tulemiscksi vaaditta- träda i kraft genomförts. Det er gennemfeört. Det svenske vien toimenpiteiden suoritta- svenska utrikesdepartemenudenrigsdepartementet = un- misesta. Ruotsin ulkoasiain- tet underrättar de övriga av-
derretter de gvrige kontra- departementti ilmoittaa talsslutande staterna om
herende stater om modtagel- muille sopimusvaltioille näi- mottagandet av dessa medsen af disse meddelelser. den ilmoitusten vastaanotta- delanden.
misesta.
Efter at denne tillegsaftale Lisäsopimuksen voimaan- Sedan tilläggsavtalet har er trådt i kraft, anvendes tultua sen määräyksiä sovel- trätt i kraft tillämpas dess be-
dens bestemmelser på sager, letaan asioihin, jotka ovat stämmelser på ärenden som som er indkommet efter voimaantulon jälkeen saa- efter ikraftträdandet har inikrafttredelsen til den kom- puneet sen valtion asian- kommit till den behöriga petente myndighed i den omaiselle viranomaiselle, myndigheten i den stat till stat, til hvilken anmodningen jolle esitys tehdään. vilken framställningen rik-
er rettet. tats.
Artikel 9 9 artikla Artikel 9
Denne tillegsaftale skal Tämä lisäsopimus on voi- Detta tilläggsavtal skall
forblive i kraft, så lenge afta- massa niin kauan kuin sopi- förbli i kraft så länge avtalet
len er i kraft. mus on voimassa. är i kraft.
Tillegsaftalen skal depo- Se talletetaan Ruotsin ul- Det skall vara deponerat i neres i det svenske udenrigs- koasiaindepartementtiin = ja det svenska utrikesdepartedepartementet, og bekraef- Ruotsin ulkoasiaindeparte- mentet och bestyrkta av-
tede afskrifter skal af det mentti toimittaa oikeaksi to- skrifter skall av det svenska
svenske udenrigsdeparte- distetut jäljennökset = siitä utrikesdepartementet tillstälmentet tilstilles hver af de kunkin sopimusvaltion halli- las var och en av de avtalskontraherende staters rege- tukselle. slutande staternas regeringringer. ar.
Til bekreftelse heraf har Tämän vakuudeksi ovat al- Till bekräftelse härav har undertegnede dertil behgrigt lekirjoittaneet, siihen asian- undertecknade, därtill vederbemyndigede, undertegnet mukaisesti valtuutettuina, al- börligen bemyndigade, undenne tillegsaftale. lekirjoittaneet tämän lisäso- dertecknat detta tilläggsav-
pimuksen. tal.
Udferdiget i Stockholm Tehty Tukholmassa Som skedde i Stockholm den pälvänä den -.
i et eksemplar på det yhtenä suomen-, islannin-, i ett exemplar på finska, danske, det finske, det is- norjan-, ruotsin- ja tanskan- danska, isländska, norska
landske, det norske og det kielisenä kappaleena, jossa och svenska språken, varvid
svenske sprog, idet der på ruotsinkielellä on kaksi teks- på svenska språket utfärdet svenske sprog er udfer- tiä, toinen Suomea ja toinen dades två texter, en för Fin-
diget to tekster, en for Fin- Ruotsia varten, kaikkien land och en för Sverige. vilka
land og en for Sverige, hvilke tekstien ollessa yhtä todis- samtliga texter har lika vits-
samtlige tekster har lige gyl- tusvoimaiset. ord.
dighed.
Prop. 1981/82: 73 ET tin
kröfur, sem gerdar eru til for tilleggsavtalens ikrafttre- krävs för att tilläggsavtalet
gildistöku vidbötarsamnings delse er gjennomfert. Det skall träda i kraft genompessa. Senska utanrikis- svenske utenriksdeparte- förts. Det svenska utrikesde-
råduneytid tilkynnir hinum ment meddeler de gvrige partementet underrättar de adildarrikjunum mötltöku kontraherende = stater om övriga avtalsslutande sta-
pessara tilkynninga. mottagelsen av disse mel- terna om mottagandet av
dinger. dessa meddelanden.
Pegar vidbötarsamningur Etter at tilleggsavtalen er Sedan tilläggsavtalet har pessi hefur tekid gildi, skal trådt i kraft, skal dens be- trätt i kraft tillämpas dess be-
åkve&dum hans beitt um mål, stemmelser få anvendelse på stämmelser på ärenden som
sem = borist hafa = eftir saker som etter ikrafttredel- efter ikraftträdandet har ingildistökuna til viökomandi sen er kommet inn til den kommit till den behöriga
stjörnvalds i pvf riki, sem kompetente myndighet i den myndigheten i den stat till
beidni er beint til. stat som anmodningen er ret- vilken framställningen rik-
tet til. tats.
9, gr. Artikkel 9 Artikel 9
Viöbötarsamningur bessi Denne tilleggsavtale skal Detta tilläggsavtal skall
gildir medan samningurinn vere i kraft så lenge avtalen förbli i kraft så länge avtalet gildir. er i kraft. är i kraft.
Vidbötarsamningurinn Den skal vere deponert i Det skall vara deponerat i skal varöveittur i senska det svenske utenriksdeparte- det svenska utrikesdeparte-
utanrikisråduneytinu og skal ment som vil oversende be- mentet och bestyrkta av-
paö senda rikisstjörn hvers kreftede avskrifter til hver av skrifter skall av det svenska adildarrikis stadfest endurrit. de kontraherende staters re- utrikesdepartementet tillstäl-
gjeringer. las var och en av de avtals-
slutande staternas regering-
ar.
Til stadfestingar bessu Til bekrefttelse av dette har Till bekräftelse härav har
hafa undirritadir fulltråar, : undertegnede, som er behg- undertecknade, därtill vedersem til bess hafa fullgilt rig. bemyndiget, undertegnet börligen bemyndigade, un-
umboöd, ritad undir bennan denne tilleggsavtale. dertecknat detta tilläggsavviöbötarsamning. tal.
Gert i Stokkhölmi hinn Utferdiget i Stockholm Som skedde i Stockholm
den den
i einu eintaki å hverju i et eksemplar på norsk, i ett exemplar på svenska,
pessara — måla: — islensku. dansk, finsk, islandsk og danska, finska, isländska och
dönsku, finnsku, norsku svensk, hvorav det på norska språken, varvid på og sensku og eru sensku svensk er utferdiget i to tek- svenska språket utfärdades
textarnir tveir, annar ster, en for Finland og en for två texter, en för Sverige och fyrir Finnland og hinn Sverige, slik at samtlige tek- en för Finland, vilka samtliga fyrir Svibjöd og skulu ster har samme gyldighet. texter har lika vitsord.
allir textar jafngildir.
Bilaga 2
Överenskommelse om uppbörd av skatt
För att genomföra avtalet den 9 november 1972 mellan Sverige, Dan-
mark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden har följande överenskommelse enligt artikel 20 träffats:
I När person med hemvist i avtalsslutande stat (hemviststaten) har inkomst av arbete vilket under en eller flera tidrymder utföres i annan avtalsslutande stat eller på dess kontinentalsockel (arbetsstaten) och hemviststaten finner att arbetet sammanlagt inte kommer att överstiga 183
dagar under kalenderåret i fråga, samt att ersättningen betalas av eller på uppdrag av arbetsgivare med hemvist i denna stat, skall preliminär skatt
erläggas till hemviststaten. Skattemyndighet i arbetsstaten skall i sådant fall inte kräva preliminär skatt, förutsatt att det genom skriftligt meddelan-
de från skattemyndighet i hemviststaten visas att avdrag för preliminär
skatt sker där. Om arbetsstaten godtar hemviststatens bedömning enligt
första meningen, kan arbetsstaten underlåta att kräva preliminär skatt,
även om meddelande enligt andra meningen inte lämnats. Om avdrag för preliminär skatt ej längre verkställs i hemviststaten, skall skattemyndigheten där så snart den fått kännedom om detta underrätta skattemyndigheten i arbetsstaten.
Bestämmelserna 1 första stycket tillämpas inte om skattemyndighet i hemviststaten finner att utgiven ersättning härrör från fast driftställe eller stadigvarande anordning i arbetsstaten.
2 Betalas ersättning som avses i punkt 1 av eller på uppdrag av arbetsgi-
vare som varken har hemvist i arbetsstaten eller i arbetstagarens hemviststat, får preliminär skatt krävas i arbetsstaten. Skattemyndighet i hemviststaten skall i sådant fall avstå trån att kräva avdrag för preliminär skatt efter det underrättelse erhållits från skattemyndigheten i arbetsstaten att preliminär skatt erläggs eller kommer att erläggas där.
3 Finner skattemyndigheten i arbetsstaten att fråga är om uthyrning av arbetskraft, kan preliminär skatt uttagas där. Arbetstagare som avses i
punkt I skall anses uthyrd när han av någon (uthyrare) ställs till förfogande
för att utföra arbete i annans verksamhet i arbetsstaten (uppdragsgivare) och uthyraren inte har ansvar eller står risken för arbetsresultatet.
Vid bedömningen av frågan om cen arbetstagare skall anses uthyrd, skall
göras en samlad bedömning varvid särskilt beaktas om
a) den övergripande arbetsledningen åvilar uppdragsgivaren,
b) arbetet utförs på en arbetsplats som disponeras av uppdragsgivaren
och för vilken han har ansvar. c) ersättningen till uthyraren beräknas efter den tid som gått åt eller med
ledning av annat samband mellan ersättningen och den lön arbetstagaren
får,
d) största delen av arbetsredskap och material ställs till förfogande av
uppdragsgivaren, och
e) uthyraren inte ensidigt bestämmer antalet arbetstagare och de kvalifi-
kationer dessa skall ha.
Skattemyndigheten i arbetsstaten skall underrätta skattemyndigheten i hemviststaten om att preliminär skatt betalas i arbetsstaten. Har sådan
underrättelse erhållits skall hemviststaten inte kräva preliminär skatt på inkomsten.
4 Om skattemyndigheten i en avtalsslutande stat, vilken enligt bestämmelserna ovan skall avstå från att kräva preliminär skatt, inte godtar beslut
fattat av skattemyndighet i annan avtalsslutande stat, skall frågan lösas
genom ömsesidig överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna i
dessa avtalsslutande stater.
Om de behöriga myndigheterna inte enas om annat, skall, till dess frågan är avgjord, skatt inte krävas i
a) arbetsstaten, i de fall frågan skall avgöras enligt bestämmelserna i punkt I,
b) hemviststaten, i de fall frågan skall lösas enligt bestämmelserna i punkt 2 eller punkt 3.
Har preliminär skatt för samma inkomst erlagts i båda staterna, skall den stat, som enligt bestämmelserna i denna punkt inte skall kräva skatt,
återbetala inbetalat belopp.
5 Framgår av underrättelse från arbetsgivaren eller anrorledes att förutsättningar för skatteavdrag i hemviststaten i enlighet med punkt I inte längre föreligger eller att sådant avdrag inte görs kan från denna tidpunkt
avdrag för preliminär skatt krävas 1 arbetsstaten. Skattemyndigheten i arbetsstaten skall då först underrätta skattemyndigheten i hemviststaten
om de ändrade förhållandena och att skatt kommer att krävas i arbetssta-
ten.
Kräver skattebetalaren tillbaka skatt som erlagts i en stat, skall återbetalningen anstå till dess att skattemyndigheten i den andra staten förvissat sig om att inkomsten inte skall beskattas i sistnämnda stat. Skall inkomsten beskattas i sistnämnda stat. skall skattemyndigheten i den stat där skatten erlagts snarast underrätta skattemyndigheten i den andra staten om med
vilket belopp preliminär skatt har betalats. Överföring av skatten skall ske enligt bestämmelserna i punkt 9.
6 Underrättelse enligt punkterna 1—5 skall innehålla
a) arbetstagarens namn. födelsedatum och adress samt beskattningsort i båda staterna,
b) arbetsgivarens namn och adress i båda staterna, och c) uppgift om tid för vilken preliminär skatt erlagts.
Underrättelser skall såvitt möjligt även innehålla arbetstagarens person-
nummer och arbetsgivarens arbetsgivarnummer samt eventuellt person-
nummer i båda staterna.
Finner skattemyndigheten att de uppgifter som lämnats enligt första stycket är så bristfälliga att de inte räcker för beslut om att preliminärskatteavdrag inte skall ske. skall skattemyndigheten i den andra staten
omedelbart underrättas härom.
7 Bestämmelserna i punkterna 1—4 ovan om rätt att inte betala in preliminär skatt påverkar inte övriga skyldigheter enligt inhemsk lagstiftning,
t.ex. upplysningsplikten.
8 Har preliminär skatt enligt punkt 5 uttagits i arbetsstaten, skall skatte-
myndigheten i denna stat så snart den fått kännedom om att arbetet
upphört meddela skattemyndigheten i hemviststaten.
9 Har det fastställts att inkomst som avses I punkt I skall beskattas i
annan stat än den där preliminär skatt har uttagits, skall på begäran av
behörig myndighet i den förstnämnda staten inbetald preliminär skatt överföras till vederbörande skattemyndighet där för att avräknas mot skatt
på inkomsten.
10 Meddelanden enligt denna överenskommelse skickas genom de behöriga myndigheterna I de avtalsslutande staterna, om de inte beslutar annorledes. De behöriga myndigheterna kan avtala om den närmare tillämpningen av bestämmelserna i denna överenskommelse.
II Med skatt avses i denna överenskommelse inkomstskatt som omfattas av gällande dubbelbeskattningsavtal mellan de avtalsslutande staterna.
12 Denna överenskommelse omfattar inte inkomst som person med hem-
vist i kommun i Sverige, Finland eller Norge, vilken gränsar till landgränsen mellan Sverige och Norge, Sverige och Finland respektive Finland och Norge, förvärvar för personligt arbete som utförs i sådan kommun i en av dessa stater, förutsatt att den kommun där arbetet utförs gränsar till hemviststaten.
13 Denna överenskommelse träder i kraft trettio dagar efter den dag då de behöriga myndigheterna i samtliga avtalsslutande stater undertecknat
den, och tillämpas på ärenden som inkommit efter ikraftträdandet till den
behöriga myndigheten i den stat till vilken framställningen riktas.
Denna överenskommelse är utfärdad i sex exemplar på svenska, danska,
finska, isländska och norska språken, varvid på svenska språket utfärdades två texter, en för Sverige och en för Finland, vilka samtliga texter
har lika vitsord.
Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL
vid sammanträde
1981-10-08
Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Delin, justitierådet
Bengtsson
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 1981 har regeringen på hemställan av statsrå-
det Wirtén beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),
2. lag om ändring i lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,
3. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).
Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Margareta Hedén. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet: Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-11-05
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten,
Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Johansson, Wirtén, Andersson,
Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tillander, Ahrland, Molin
Föredragande: statsrådet Wirtén
Proposition om godkännande av tilläggsavtal till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden,
m.m,
Föredraganden anmäler lagrådets yttrande! över förslag till
1. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),
2. lag om ändring i lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,
3. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).
Föredraganden upplyser att lagrådet har lämnat lagförslagen utan erin-
ran och anför vidare.
Jag har i remissen till lagrådet kommenterat de artiklar i tilläggsavtalet
till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland. Island och Norge om hand-
räckning i skatteärenden som föranlett de av lagrådet granskade förslagen
till ändringar i uppbördslagen och betalningssäkringslagen. Jag avser nu att
redovisa övriga artiklar i tilläggsavtalet och vill också i detta sammanhang ta upp en fråga om ändring av vissa bestämmelser i taxeringslagen (1956: 623) om kontrolluppgifter.
1¶Tilläggsavtalet
Artiklarna 2, 3, 4, 5, 8 och 9
Art. 2 anger de skatter och avgifter som omfattas av avtalet. Genom ett tillägg skapas möjligheter att få handräckning också i ärenden om punktskatter. Frågan om det nordiska samarbetet på punktskatteområdet har
utretts av en nordisk arbetsgrupp inom ramen för Nordiska tulladministra-
tiva rådet (NTR). NTR har funnit att nordiskt samarbete behövs såväl för
! Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 17 september 1981.
kontrollen av de nordiska punktskatterna, t. ex. i fråga om registreringsansökningar och punktskattedeklarationer, som för indrivning av punktskat-
ter. NTR har därför rekommenderat att samarbetet formaliseras genom att
de nordiska handräckningsavtalet kompletteras på det sätt som föreslås. Eftersom punktskatterna har ansetts knyta nära an till de skatteslag som anges i punkterna a)—d) i art. 2, har punktskatterna upptagits i en ny punkt e), medan den punkt som avser socialförsäkringsavgifter m. m. har beteck-
nats f). Avsikten är att i en reviderad version av den särskilda överenskom-
melse enligt artikel 20 som finns fogad till 1972 års avtal för varje land ta in
en förteckning över de punktskatter på vilka avtalet skall tillämpas. Art. 3 Enligt art. 14 i dess nuvarande lydelse får en stat göra framställning om handräckning för indrivning av skatt endast om skatten inte kan
drivas in i den egna staten utan väsentliga svårigheter. En sådan begräns-
ning saknas i fråga om andra handräckningsåtgärder. Det har emellertid
ansetts rimligt att en avtalsslutande stat exempelvis inte skall kunna begära
att en särskild utredning i ett skatteärende vidtas i en annan stat om de uppgifter som man söker kan inhämtas utan större besvär i det egna landet. I enlighet härmed föreslås som ett gemensamt villkor för alla handräckningsåtgärder att sådan får begäras av en annan nordisk stat bara om
åtgärden inte kan vidtas i den egna staten utan väsentliga svårigheter. Bestämmelsen om detta har tagits in i tredje stycket av artikel 3 i avtalet.
Som en följd av denna ändring utgår första stycket av art. 14 i avtalet (art. 5). Art. 4 innehåller en ändring av art. 12 i avtalet. Ändringen innebär att
denna artikels bestämmelser om s.k. automatiskt utbyte av upplysningar utvidgas till att omfatta också innehav av fast egendom.
För närvarande sker ingen automatisk rapportering i form av kontroll-
uppgifter angående innehav av fast egendom i annat nordiskt land. Avsik-
ten med det nu föreslagna tillägget till art. 12 är att skapa möjligheter till utbyte av sådana uppgifter. Upplysningar om fastighetsinnehav skall så-
lunda lämnas i den mån det kan ske på grundval av tillgängliga kontrollupp-
gifter eller motsvarande uppgifter. Tillägget har förts in som punkt d) i artikelns första stycke. De nuvarande punkterna d)—g) har därvid betecknats e)—h). |
Tilläggsavtalet träder enligt art. 8 i kraft trettio dagar efter den dag då
samtliga stater har meddelat det svenska utrikesdepartementet att man har
genomfört de konstitutionella åtgärder som krävs för ikraftträdandet. Bestämmelserna skall tillämpas på ärenden som har kommit in till behörig avtalsmyndighet efter ikraftträdandet.
Genom art. 9 knyts tilläggsavtalets giltighetstid till handräckningsavtalets.
2 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen
I 37 § TL finns bestämmelser om skyldighet för arbetsgivarna att utan anmaning lämna kontrolluppgifter om utbetald lön m. m. Huvuddelen av dessa kontrolluppgifter registreras sedan några år med hjälp av ADB och stäms av maskinellt mot de löneuppgifter som registrerats från självdeklarationerna. Från och med 1981 års taxering är kontrolluppgifterna också underlag för kreditering av den preliminära A-skatt som innebållits av arbetsgivaren. Enligt bestämmelserna i 37 & 2 mom. TL gäller att vissa av kontrolluppgifterna skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär.
Riksskatteverket (RSV) har i skrivelse till regeringen den 20 november 1980 föreslagit att skyldigheten att lämna kontrolluppgifter på blankett enligt fastställt formulär skall vidgas. RSV framhåller att kontrolluppgifter avseende utbetalningar från försäkringsanstalter (37 § I mom. punkterna 3, 3b—-3f TL) ofta innehåller uppgifter om innehållen preliminär A-skatt. Eftersom kontrolluppgifterna skall vara krediteringsunderlag erfordras enligt RSV att uppgifterna lämnas på blankett enligt fastställt formulär. Registrering kan då ske på ett ändamålsenligt sätt. Detsamma gäller även kontrolluppgifter, som avses i punkt 8, dvs. i fall där utbetalaren inte har varit skyldig att göra skatteavdrag men ändå gjort detta, t. ex. efter särskild begäran av inkomsttagaren.
Jag biträder förslaget och föreslår att bestämmelserna i 37 § 2 mom. TL ändras i enlighet härmed. En följdändring bör också göras i 37 § 7 mom. TL. Enligt 37 § 4 mom. TL skall uppgiftsskyldig som har tiltdelats redovisningsnummer för inbetalning av innehållen skatt lämna kontrolluppgifterna till lokal skattemyndighet i det län där länsstyrelsen utfärdat redovisningsnumret. Annan uppgiftsskyldig skall lämna kontrolluppgifterna till lokal skattemyndighet i det fögderi där han är bosatt.
Ett företag är i princip skyldigt att redovisa innehållen skatt för företaget som helhet. I vissa fall kan dock länsstyrelsen enligt 53 § uppbördslagen (1953: 272) ge ett företag tillstånd att redovisa skatten för olika verksamhetsgrenar var för sig. Länsstyrelsen tilldelar i så fall företaget ett särskilt redovisningsnummer för varje verksamhetsgren. Vid registreringen hänförs arbetsgivaren till respektive lokal skattemyndighet. Länsstyrelserna förenar regelmässigt ett sådant tillstånd med villkor att kontrolluppgifterna skall ges in under samma redovisningsnummer som skatten.
RSV föreslår att arbetsgivare, som tilldelas särskilt redovisningsnummer, direkt i lag åläggs skyldighet att ange detta nummer på kontrolluppgifterna och på den särskilda uppgift som enligt 37 § 7 mom. FL skall fogas till dessa. RSV föreslår vidare att sådana kontrolluppgifter skall lämnas till den lokala skattemyndighet till vilken han hänförts vid registreringen. Enligt RSV erfordras detta för att man skall kunna göra den maskinella avstämningen av den innehållna skatten mot uppgifterna om avdragen preliminär A-skatt på kontrolluppgifterna. Vidare föreslår RSV att arbets-
givare, som inte kan lämna uppgift om personnummer för den som uppgiften avser, skall lämna uppgift om födelsetid. I de s.k. sökrutiner som används i ADB-systemet när personnummer saknas, utgör postadress och födelsedatum de viktigaste sökbegreppen, medan uppgift om län, kommun och församling som föreskrivs 1 nuvarande lagtext inte används. Dessa
uppgifter bör därför enligt RSV kunna utgå. Slutligen föreslår RSV att
begreppet kontrolluppgiftsmissiv i 37 § 7 mom. TEL ändras till sammandrag av kontrolluppgifter. Ordet missiv har enligt verket visat sig svårförståeligt
och därför rönt kritik från olika håll.
För egen del får jag anföra följande. Som tidigare nämnts förenar länsstyrelserna regelmässigt ett tillstånd att redovisa under särskilt redovisningsnummer med villkor att kontrolluppgifterna ges in under samma redovisningsnhummer som skatten. Jag ansluter mig till RSV:s mening att
arbetsgivare direkt i lag åläggs skyldighet att ange detta nummer. Tillstånd att redovisa under särskilt redovisningsnummer har enligt vad jag erfarit
lämnats i långt större utsträckning än vad man hade anledning att räkna med. En förutsättning för att det nya uppbörds- och krediteringsförfaran-
det skall fungera på ett smidigt sätt är därför att kontrolluppgifterna lämnas till rätt lokal skattemyndighet redan från början. För att kunna ålägga arbetsgivaren detta måste han underrättas om till vilken lokal skattemyn-
dighet han hänförts vid registreringen. Detta görs genom att registreringen anges på den kontrolluppgiftsförteckning som han normalt erhåller i mitten
av oktober året före taxeringsåret och på det förtryckta sammandrag av kontrolluppgifter som sänds ut till arbetsgivaren senast i slutet av december samma år. Arbetsgivarna får alltså i regel veta till vilken lokal skatte-
myndighet kontrolluppgiften skall skickas. Vissa uppgiftsskyldiga får emellertid ingen underrättelse härom. Så är exempelvis fallet för arbetsgivare som inte hunnit registreras eller av annan anledning inte har registre-
rats. Även uppgiftsskyldiga som är registrerade får i vissa fall ingen under-
rättelse. Av dessa kan man enligt min mening inte kräva mer än att uppgifterna skall lämnas till den lokata skattemyndighet där vederbörande
är bosatt. Jag föreslår att bestämmelserna i 37 § 4 mom. första stycket TL
utformas i enlighet med vad jag nu har sagt.
137 §4 mom. TL föreskrivs även att vissa kontrolluppgifter vid avlämnandet skall vara ordnade kommunvis och i vissa fall församlingsvis. De
sorteringsrutiner som de lokala skattemyndigheterna numera använder
baseras i regel på personnumret. Enligt vad jag erfarit är det tillräckligt att
dessa kontrolluppgifter ordnas efter kommun. Något behov av uppdelning efter församling finns inte. Jag föreslår därför att i 37 § TL bara ges skyldighet att sortera kontrolluppgifterna efter kommun. Genom lagstiftning år 1979 (prop. 1978/79:209, SkU 1979/80:11, rskr
1979/80:42, SFS 1979: 1017— 1018) infördes en individualiserad beskatt-
ning av medlemmar i bostadsrättsföreningar m.m. Enligt dessa bestäm-
melser skall medlemmen som intäkt av kapital ta upp viss procent av
värdet på sin andel i den mån detta överstiger en viss frigräns, Värdet av
andelen beräknas med utgångspunkt från den samlade föreningsförmögenheten. Föreningarna skall enligt stadganden i 42 § I och 3 mom. TL senast
den 8 februari under taxeringsåret lämna medlemmarna uppgift om detta
värde. Sådan uppgift behöver inte lämnas om föreningsförmögenheten är
negativ. Vidare får skattechefen efter särskild prövning i det enskilda fallet ge dispens i fråga om förmögenhetsuppgifterna. Sådana beslut av skatte-
chefen bör inte kunna överklagas. En bestämmelse om detta bör tas in i 42 §& I mom. TL.
De nya bestämmelserna bör tillämpas första gången i fråga om de kontrolluppgifter som skall lämnas till ledning för 1982 års taxering. De föreslagna ändringarna i 37 § 2, 4 och 7 mom. samt 42 & I mom.
taxeringslagen är lagtekniskt sett av okomplicerad natur. Med hänvisning bl.a. till detta anser jag det inte nödvändigt att inhämta lagrådets yttrande över dessa förslag.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
dels att antaga förslagen till
I. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)
2. lag om ändring i lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter
3. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623),
dels att
4. godkänna tilläggsavtalet den 11 juni 1981 till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra-
ganden lagt fram.
Innehållsförteckning : Sid.
PropOSitiOneN sosseeseererrererererererer era rr rer r rr rr tres ss sa 1 Propositionens huvudsakliga innehåll o.ssossossssssssesrr reser ess 1 I 8574 (083 ET 2 1 Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) = sssssssssss isso ere 2 2 Lag om ändring i lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter.
tullar och avgifter oosssssesereersreserrerere rr stas ris rr sars sa 3