med förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Regeringens proposition

1982/83:105

med förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623);

beslutad den 3 februari 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har upptagits i

bifogade utdrag av regeringsprotokoll. |

På regeringens vägnar

OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs förslag fram för att förbättra taxeringskontrollen av kreaturshandlare och därigenom begränsa det skatteundandragande som förekommer inom kreaturshandeln. |

Propositionen innehåller också förslag om ett förenklat uppgiftslämnande i fråga om vissa aktieutdelningar som betalas ut genom Värdepap-

perscentralen VPC Aktiebolag. |

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 105

Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 37 § I mom. och 43 § I mom. taxeringslagen

(1956: 623)" skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Iydelse

37 § I mom.” Till tedning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär

A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan an-

maning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalen-

deråret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall avse uvse

4a. Den som ut- Den som är berätti- Den utbetalda utdelbetalt utdelning å ak- gad att lyfta utdelning ningen.

tie i svenskt aktiebo- för egen del vid utlag, på vilket 3 kap. delningstillfället. 8§ aktiebolagslagen

(1975:1385) eller lagen

(1970:596) om för-

enklad aktiehantering är tillämplig, liksom bank, som avses I 1§ — aktiefondslagen (1974:93D), vilken utbetalt utdelning å andel i svensk aktiefond för vilken = register föres enligt 31 § sistnämnda lag.

S. Den som bedrivit Den från vilken in- Utgivet vederlag i verksamhet, vari in- köp skett. penningar, naturapro-

gått inköp av jord- dukter eller annat. bruks- eller trädgårds- Undantag: vederlag

produkter eller hus- som gottgjorts bokfördjur eller från hus- ingsskyldig rörelseid-

djur — erhållna = pro- kare. dukter, allt i den mån

regeringen därom förordnat.

! Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. ? Lydelse enligt prop. 1982/83: 94.

Föreslagen lydelse I mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär

A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (konirolluppgifter) för det föregående kalen-

deråret enligt följande uppställning.

Uppgiltsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

4a. Den som ut- Den som är berätti- Den utbetalda utdelbetalt utdelning å aktie gad att lyfta utdelning = ningen. i svenskt aktiebolag, för egen del vid utdel-

på vilket 3 kap. ningstillfället.

85 aktiebolagslagen

(1975: 1385) eller lagen (1970:596) om = förenklad aktiehantering

är tillämplig. liksom bank, som avses i I $

aktiefondslagen (1974: 931). vilken utbetalt utdelning å andel i svensk aktiefond för vilken register föres

enligt 31 § sistnämnda

lag samt den som utbetalt utdelning från

utländsk juridisk per-

son, om utdelningen utbetalts genom Vär-

depapperscentralen VPC Aktiebolags för-

Sorg.

S. Den som bedrivit Den från vilken in- Utgivet vederlag i

verksamhet, vari in- köp skett. penningar, naturapro-

gått inköp av jord- dukter eller annat. bruks- eller trädgårds- Undantag: vederlag

produkter eller hus- som gottgjorts bokfödjur eller från hus- ringsskyldig rörelseid-

djur — erhållna = pro- kare för annat än dukter, allt i den mån slakt- eller livdjur.

regeringen därom förordnat.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

43 §

I mom.” Envar, som har utbekommit utdelning på aktier i svenskt

aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen '

(1970: 596) om förenklad aktiehantering icke är tillämplig, så ock envar, som här i riket har utbekommit

a) utdelning på andelar i svensk a) utdelning på andelar i svensk

ekonomisk förening, svensk aktie- ekonomisk förening, svensk aktie-

fond, för vilken register ej förs fond. för vilken register ej förs enligt 31 § aktiefondslagen (1974: enligt 31 § aktiefondslagen (1974:

931), eller från utländsk juridisk 931), eller, om den icke har betalts person eller ut genom Värdepupperscentralen

VPC Aktiebolag (värdepapperscen-

tralen), från utländsk juridisk per-

son eller

b) ränta, vilken har erlagts mot b) ränta, vilken har erlagts mot avlämnande av kupong eller kvitto avlämnande av kupong eller kvitto

och icke har betalts ut genom Vär- och icke har betalts ut genom vär-

depapperscentralen VPC Aktiebo- depapperscentralen, på obligation, lag (värdepapperscentralen), på ob- förlagsbevis eller annan för den all-

ligation, förlagsbevis eller annan männa rörelsen avsedd förskrivför den allmänna rörelsen avsedd ning,

-förskrivning,

är skyldig att till ledning för egen taxering vid mottagandet av utdelning-

en eller räntan avge särskild uppgift härom. Lyfts beloppet för annans

räkning, och överlämnas ej därvid en av denne avgiven vederbörlig upp-

gift, skall uppgift i stället avges av den, som lyfter beloppet, och därvid uppges namn och hemvist på den, för vars räkning beloppet lyfts. Utbekommer någon utdelning eller ränta mot kupong, som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör, skall också uppges namn och hemvist på den, från vilken kupongen har förvärvats.

Uppgift avfattas enligt fastställt formulär och avlämnas till den, som

utbetalar utdelning eller ränta. Denne skall tillse att uppgift avlämnas, innan betalning sker.

Den som begär registrering hos Den som begär registrering hos värdepapperscentralen av värde- värdepapperscentralen av värde-

papper som avses I första stycket b) papper som avses berättiga till utskall samtidigt lämna uppgift om delning från utländsk juridisk pernamn och hemvist på den, för vil- .Sson eller som åsyftas i första kens räkning räntan skall lyftas. stycket b) skall samtidigt lämna Ändras förhållande om vilket sådan uppgift om namn och hemvist på uppgift har lämnats, skall den som den, för vilkens räkning utdelning-

har lämnat uppgiften utan dröjsmål en eller räntan skall lyftas. Ändras

anmäla detta skriftligen till värde- förhållande om vilket sådan uppgift papperscentralen. Bank eller fond- har lämnats, skall den som har lämkommissionär, som är auktoriserad nat uppgiften utan dröjsmål anmäla som förvaltare av aktier enligt lagen detta skriftligen till värdepappersom förenklad aktichantering, är centralen. Bank eller fondkommisskyldig att lämna sådan uppgift ef- sionär, som är auktoriserad som

3 Senaste lydelse 1979: 490.

in

Nuvarande lydelse ' Föreslagen lydelse

ter anmodan från värdepapperscen- förvaltare av aktier enligt lagen om tralen. Sådan anmodan får ej göras förenklad aktiehantering, är skyldig senare än fem år efter utbetalningen att lämna sådan uppgift som rör av räntan. ränta efter anmodan från värdepap-

perscentralen. Sådan anmodan får

ej göras senare än fem år efter utbe-

talningen av räntan.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

il Riksdagen 1982183. 1 saml. Nr 105

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

| vid regeringssammanträde

1983-02-03

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson,

Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Peter-

son. Anderson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.

Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition med förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

1¶Inledning

Slakteribranschen har under senare år varit föremål för upprepade taxe-

ringsrevisioner. Kontrollerna har främst gällt kreaturshandlare som levere-

rar slakt- eller livdjur till slakterier. Revisionerna har visat att betydande inkomst- eller mervärdéskattegrundande belopp inte har tagits upp till

beskattning. Flera handlare har efter polisutredning åtalats och dömts för skattebedrägeri, bokföringsbrott eller försvårande av skattekontroll. Utmärkande för de handlare som det här är fråga om är att de har åsidosatt sin bokföringsskyldighet i större eller mindre grad. Skattekontrollen av de

djurproducenter från vilka handlarna gjort sina inköp har därför försvårats.

Enligt skattemyndigheterna förekommer det även i producentledet ett omfattande skatteundandragande. Den oseriösa kreaturshandeln förorsakar samhället en inte obetydlig skada. Den s.k. svarta kreatursmarknaden i Kalmar län har t. ex. en årlig omsättning som kan uppskattas till omkring 15 milj. kr. Omsättningen för hela landet har beräknats till mellan 75 och

100 milj. kr. Denna verksamhet leder till kontrollsvårigheter för bl.a. skattemyndigheterna och till konkurrensproblem för de seriösa kreaturs-

handlarna. |

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har i promemorian (BRÅ PM 1981:2)

Illegal kreaturshandel behandlat de berörda missförhållandena. För att

komma till rätta med det skatteundandragande som i första hand sker hos kreaturshandlarna föreslås i promemorian att det i 37 § 1 mom. 5 taxeringslagen (1956:623), TL, införs en skyldighet att utan anmaning lämna kontrolluppgift om det vederlag för slakt- eller livdjur som gottgjorts bok-

föringsskyldig rörelseidkare. Promemorian innehåller också ett förslag i

syfte att minska skatteundandragandet hos djurproducenterna.

Till protokollet i detta ärende bör fogas en sammanfattning av prome-

morians förslag som bilaga I samt de lagförslag som redovisas i promemorian som bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av deras ställningstaganden bör fogas till

protokollet som bilaga 3. Lagrådsremiss beslutades den 11 november 1982. De remitterade lagför-

slagen och utdrag av lagrådets protokoll den 9 december 1982 bör tas in i protokollet som bilaga 4 resp. bilaga 5. :

2 Missförhållanden inom kreaturshandeln

Skatteundandragandet inom den illegala kreaturshandeln sker i olika

former. Ett vanligt förfarande är följande. En kreaturshandlare köper slaktdjur från en producent, t. ex. en jordbrukare eller någon annan djur-

uppfödare. utan att någor kvitto skrivs. Kreaturshandlaren säljer slakt-

djuret vidare till ett slakteri. Någon kontrolluppgift lämnas inte av slakteriet avseende det belopp som kreaturshandlaren får av slakteriet, eftersom kreaturshandlaren är en bokföringsskyldig rörelseidkare. Kreaturshandlaren tar inte upp försäljningen i sin självdeklaration. Kreaturshandlare av det slag det här är fråga om är f.ö. oftast inte registrerade till mervärdeskatt. I enlighet med vad som är avtalat eller underförstått mellan honom och producenten fuilgör han inte heller sin skyldighet att lämna kontrolluppgift avseende producenten. Producenten redovisar inte inkomsten i sin självdeklaration och betalar inte in mervärdeskatt.

Ett annat tillvägagångssätt är att slakt utförs på gårdarna. Köttet säljs sedan obesiktigat till olika köpare. Försäljningarna redovisas inte för beskattningsmyndigheterna.

Det finns också exempel på att skatteundandragande möjliggjorts till

följd av samarbete mellan leverantör och slakteripersonal. Kreaturshandlarnas leveranser liksom leveranser direkt från jordbrukare har i dessa fall ofta skett i någon bulvans namn. Som bulvan har t.ex. använts en kreaturshandlare om vilken det varit känt att han inte deklarerar sina

inkomster. Även helt ”svarta” leveranser har förekommit. Endast ett fåtal leveranser har vid taxeringsrevision kunnat härledas till de ursprungliga

djurproducenterna.

3¶Nuvarande innebörd av 37 § I mom. 5 TL

Den som bedrivit verksamhet, vari ingått inköp av jordbruks- eller trädgårdsprodukter eller husdjur eller från husdjur erhållna produkter, är enligt 37 § I mom. 5 TL, i den mån regeringen förordnat om detta, skyldig

Prop. 1982/83:105 = 8

att till ledning vid inkomsttaxering varje år utan anmaning avlämna kon-

trolluppgifter för det föregående kalenderåret. Uppgiften skall avse den

från vilken inköp skett och utgett vederlag i pengar, naturaprodukter eller annat. Undantag görs dock för vederlag som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare. Nn

Förordnande med stöd av 37 § I mom. 5 TL har lämnats i form av

kungörelsen (1955:671) om skyldighet i vissa fall att avlämna kontrollupp-

gifter för inkomsttaxeringen. Av 1 §i kungörelsen framgår att den som bedrivit verksamhet, vari ingått inköp av jordbruks- eller trädgårdsprodukter eller husdjur eller från husdjur erhållna produkter. utan anmaning skall avlämna kontrolluppgift för inkomsttaxeringen rörande den, från

vilken han inköpt bl. a. slakt och livdjur.

Uppgiften skall avse det vederlag som lämnats I form av pengar, naturaprodukter eller annat. Uppgift erfordras dock inte när det är fråga om vederlag som har gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare eller som kon-

tant utgetts vid inköp från torgstånd eller liknande försäljningsställe. Inte

heller föreligger uppgiftsskyldighet i fråga om vederlag som utgetts av militär myndighet vid inköp i samband med övningar på annan ort än den vanliga förläggningsorten.

4¶Föredragandens överväganden

Den s.k. svarta kreaturshandeln medför att stora belopp årligen undan-

dras från beskattning. Jag finner det nödvändigt att kraftfulla och förhållandevis ingripande åtgärder vidtas för att om möjligt stoppa detta skatteundandragande. I det följande kommer jag att närmare redogöra för hur kontrollen enligt min mening bör gå till.

4.1 Kontroll av kreaturshandlaren Skattemyndigheterna har stora svårigheter att kontrol'era en kreaturs-

handlares inkomster om denne helt eller delvis har åsidosatt sin bokfö-

ringsskyldighet. Kontrollsvårigheterna orsakas bl. a. av att slakterier m. fl. i dag inte är skyldiga att utan anmaning lämna uppgifter till skattemyndigheterna om den ersättning som utbetalas till en bokföringsskyldig kreaturs-

handlare för inköpta slakt- eller livdjur. Även om det stora flertalet slakte-

rier detta till trots lämnar sådana kontrolluppgifter är det önskvärt att

uppgiftsskyldigheten görs obligatorisk. Promemorians förslag om en sådan utvidgning av uppgiftsskyldigheten har också biträtts av remissinstanser-

na. Några problem att i praktiken efterkomma denna kontrolluppgiftsskyl-

dighet torde inte uppstå. Jag föreslår därför att 37 § I mom. 5 TL i enlighet med promemorians förslag ändras på det sättet att undantaget från upp-

giftsskyldighet för vederlag som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare

upphävs vad gäller vederlag för slakt- eller livdjur. Om mitt förslag godtas kommer jag att föreslå regeringen att motsvarande ändring görs il $ andra

stycket kungörelsen (1955:671) om skyldighet i vissa fall att avlämna kontrolluppgifter för inkomsttaxeringen.

4.2 Kontroll av djurproducenten

I promemorian föreslås att en ny bestämmelse införs i 39 & TL varige-

nom köttbesiktningsbyråer och vissa slakterier åläggs skyldighet att efter anmaning lämna uppgift om vem som producerat det djur som inlämnats. Som jag framhållit i lagrådsremissen är jag för egen del inte beredd att ansluta mig till detta förslag. Skälen härtill är främst att det är förenat med avsevärda svårigheter, något som också har berörts av ett par remissinstanser, att konstruera ett producentbegrepp som är enkelt och lätt att

kontrollera och som inte utan vidare kan kringgås samt att uppgiftsskyl-

digheten lämpligen bör åläggas samtliga slakterier, dvs. direkt avse även

de djur som levereras till privata slakterier i områden utan slakteritvång.

I lagrådsremissen har jag i stället föreslagit att innehavare av köttbesikt-

ningsbyrå eller slakteri skall vara skyldig att efter anmaning lämna vidare

till taxeringsmyndigheterna de uppgifter om fångesmannen som ägaren av

djuret eller köttet vid äventyr av böter skall lämna till inrättningen. Lagrå-

det har anmält vissa betänkligheter av principiell och praktisk art mot detta förslag. Sålunda har lagrådet anfört att de uppgifter som inrättningarna

enligt förslaget åläggs att lämna, till skillnad från vad som hittills har gällt

om uppgiftsskyldighet i taxeringssammanhang, är avsedda att användas till ledning för taxering av tredje man. Vidare har lagrådet framhållit att kontrollsystemet tydligen bygger på förutsättningen att köttbesiktningsbyråer och slakterier skall tillse att uppgift lämnas av djurets eller köttets

ägare och att det är en nackdel ur effektivitetssynpunkt att det inte förelig-

ger något hinder för inrättningarna att köpa eller i övrigt ta emot djur eller kött trots att sådana uppgifter inte lämnats.

Jag delar inte till fullo lagrådets synsätt. Taxeringslagens nuvarande

kontrolluppgiftssystem har inte förmått råda bot på det skatteundandra-

gande som förekommer bland djurproducenterna. Det är därför angeläget

att en ändring kommer till stånd. Det faller sig därvid naturligt att överväga införandet av en uppgiftsskyldighet som avviker från det gängse mönstret.

För övrigt är det ingen nyhet i taxeringssammanhang att någon åläggs skyldighet att lämna uppgifter till ledning för tredje mans taxering. En

sådan skyldighet åvilar redan i dag enligt 43 § TL Värdepapperscentralen

VPC Aktiebolag vad gäller bl. a. viss obligationsränta som betalats ut av

bank. Jag vill också påminna om den vittnesplikt som följer av 25 §

förvaltningsprocesslagen (1971:291) och som medför att i skattemål var och en kan åläggas att under ed lämna uppgifter om exempelvis förhållan-

den av betydelse för tredje mans taxering. Vad slutligen beträffar den av

lagrådet anlagda effektivitetsaspekten förtjänar framhållas att syftet med

det remitterade förslaget såvitt nu är i fråga i första hand har varit att täcka in den svarta handel som förekommer mellan djurproducenter och kreaturshandlare, inte sådana fall där en köttbesiktningsbyrå eller ett slakteri är i maskopi med en kreaturshandlare. Jag har, med bortseende från sist- : nämnda fall, ingen anledning befara att inrättningarna inte skulle medverka till att få in de erforderliga uppgifterna. -

Den huvudsakliga avsikten med mitt förslag till ändring i 37 § I mom. 5

TL är naturligtvis att erhålla en bättre kontroll av kreaturshandlarnas försäljningsintäkter. En sådan förbättrad kontroll får emellertid också antas leda till att kreaturshandlarna kommer att redovisa sina inköp i större utsträckning än som nu är fallet. Detta förhållande torde i sin tur begränsa

förutsättningarna för ett skatteundandragande i producentledet. Mot bakgrund av lagrådets kritik mot mitt förslag till en förbättrad kontroll av

en i 37 § I mom. 5 TL först bör avvaktas innan ytterligare kontrollätgärder övervägs. Jag föreslår således inte nu någon lagändring som direkt avser

djurproducenterna. Detta innebär alltså att vad jag har föreslagit i lagråds-

remissen om en ny bestämmelse i 39 §& 4 mom. TL och därmed sammanhängande ändringar i 51 och 120 §& samma lag och i 27 § lagen (1968: 130) om mervärdeskatt utgår ur det förslag som jag nu framlägger.

4.3 Förenklat uppgiftslämnande beträffande viss aktieutdelning

Jag vill i detta sammanhang också behandla en fråga som Värdepappers-

centralen VPC Aktiebolag (VPC) har tagit upp i en skrivelse den 21 oktober 1982 till budgetdepartementet. Frågan gäller TL:s bestämmelser om uppgiftsskyldighet beträffande utdelning på utländska aktier. Dessa bestämmelser och de som gäller utdelning på vissa svenska aktier innebär i korthet följande.

Den som uppbär utdelning från utländsk juridisk person är enligt 43 § I

mom. TL skyldig att vid mottagandet av utdelningen lämna uppgift om detta. Uppgiften skall avfattas enligt fastställt formulär och lämnas till den som betalar ut utdelningen. Utbetalaren skall å sin sida se till att uppgift lämnas innan betalning sker. Avgivna uppgifter skall enligt 2 mom. i samma paragraf för varje år utan anmaning avlämnas till lokal skattemyndighet. I fråga om utdelning på bl. a. aktier i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) är tillämplig, s.k. avstämningsbolag, finns ingen motsvarande uppgiftsskyldighet för den som uppbär utdelningen. I dessa fall gäller enligt 37 & I mom. i stället att den som utbetalt utdelningen skall utan anmaning avlämna kontrolluppgift.

Sveriges riksbank har under år 1982 gett tillstånd till viss försäljning av utländska aktier på den svenska marknaden. Som villkor för tillståndet

gäller bl.a. att aktierna på den svenska marknaden skall vara deponerade

hos en bank och att aktierna här skall representeras av s.k. depåbevis som -

utfärdas inom ramen för ett av VPC administrerat system. Detta. kallat SDB-systemet (där SDB står för svenskt depåbevis), har i stort utformats i överensstämmelse med det aktiesystem som VPC sedan 1971 använt för svenska aktier. I SDB-systemet skall VPC föra ett register över dem till vilka depåbevis utfärdats och även föra en förteckning över dem som utan att vara aktieägare är berättigade att lyfta utdelning. Utbetalningen av utdelningen sker:genom VPC:s försorg. Enligt VPC:s mening bör den som får utdelning utbetald genom det nya systemet vara befriad från uppgitts-

skyldighet enligt 43 § I mom. i likhet med vad som gäller vid utdelning på

svenska aktier i VPC-anslutna bolag. VPC anser att uppgiftsskyldigheten

bör kunna ersättas med en skyldighet för utbetalaren att avge kontrollupp-

gift.

Jag delar VPC:s uppfattning att det inte finns anledning att kräva uppgift enligt 43 § I mom. av den som får utdelning utbetald genom SDB-syste-

met. De uppgifter om utbetalningen som behövs för taxeringskontrollen

kan nämligen tillhandahållas av VPC om innehavare av depåbevis har

anmält till VPC för vems räkning utdelningen lyfts. Det bör därför föreskri-

vas en skyldighet att lämna dessa uppgifter till VPC vid registreringen av

depåbevisinnehavet och att anmäla eventuell ändring i registrerade förhållanden. Om sådan uppgift inte lämnas bör VPC kunna utgå från att utdel-

ningen lyfts för egen del av den som är införd som ägare till aktierna. Bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av aktier

enligt lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering, bör dock vara befriad från skyldigheten att till VPC lämna uppgift om den för vilkens räkning

utdelningen lyfts. Det bör vidare föreskrivas en skyldighet för utbetalaren att — i likhet med vad som gäller vid utdelning på aktie i svenskt avstämningsbolag — utan anmaning avlämna kontrolluppgift om utbetald utdel-

ning på de utländska aktierna. I fråga om utdelning som betalas ut på

förvaltarregistrerade aktier bör uppgiftsskyldigheten gälla förvaltaren.

Jag föreslår att 37 § I mom. och 43 & I mom. TL ändras i enlighet med vad jag nu sagt.

4.4 Ikraftträdande m. m.

De nya bestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligt.

Förslaget om förenklat uppgiftslämnande beträffande viss aktieutdelning anknyter till vad som redan gäller för utdelning på svenska aktier i VPC-

anslutna bolag. Förenklingen är närmast av teknisk natur. Jag har därför inte ansett det erforderligt att inhämta lagrådets yttrande i denna del.

Prop. 1982/83:105 = 12

5 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623). 6 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta

dels det av lagrådet granskade lagförslaget om ändring i 37 § I mom. 5 TL,

dels lagförslaget i övrigt.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra-

ganden har lagt fram. |

Bilaga I

Sammanfattning av promemorians förslag

I promemorian framhålls att den illegala handeln med kreatur, trots att

omsättningen kan beräknas motsvara blott en till två Zz av kötthandelns

totala avräkningsvärde, likväl utgör en betydande olägenhet för främst slakterinäringen och skattemyndigheterna. Ingenting tyder på att verksamheten avtar. tvärtom föreligger uppgifter om att nya kreaturshandlare etablerat sig under senare tid samtidigt som de redan etablerade fortsätter 'sin illegala verksamhet trots skatterevisioner och åtal. Regler som vidgar möjligheterna att kontrollera kreaturshandlarnas och djurproducenternas

Skyldighet att utan anmaning lämna uppgift om vederlag för slakt- och

livdjur som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare

Ett incitament till skatteundandragande kan enligt promemorian vara avsaknaden av kontrolluppgifter hos skattemyndigheterna. Kreaturshandlarna är ofta bokföringsskyldiga. Därmed är de undantagna från skyldighe-

ten för slakterier m. fl. att utan anmaning lämna uppgifter till skattemyn-

digheterna om utbetald ersättning för bl. a. slakt- och livdjur. Ett avskaf-

fande av detta undantag skulle underlätta taxeringsmyndigheternas och

andra skattemyndigheters arbete och medföra att de tidigare än som nu är fallet skulle kunna uppmärksammas på storleken av kreaturshandlarnas skattepliktiga inkomster. Redan i dag lämnar producent- och konsument-

kooperationens slakterier, som täcker närmare 90 Z: av marknaden, rutin-

mässigt kontrolluppgifter beträffande alla sina leverantörer. Det får därför antas att också övriga slakterier skulle klara av det administrativa merar-

bete som ett sådant uppgiftslämnande innebär. Mot denna bakgrund före-

slås i promemorian att 37 § I mom. 5 TIL ändras på det sättet att undantaget från uppgiftsskyldighet för vederlag som gottgjorts bokföringsskyldiga

rörelseidkare upphävs vad gäller vederlag för slakt- och livdjur och att

motsvarande ändringar görs i 1 § andra stycket kungörelsen om skyldighet i vissa fall att avlämna kontrolluppgifter för inkomsttaxeringen.

Skyldighet att efter anmaning lämna uppgifter om producent av slakt- eller livdjur

I promemorian understryks att så länge det finns brister i uppbörden av

skatter och avgifter kommer förmodligen en del av de oscriösa kreaturs-

handlarna trots en förbättrad inkomstkontroll att fortsätta sin illegala verk-

12 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 105

djurproducenterna. Sannolikt skulle stora delar av den illegala kreaturshandeln försvinna om uppfödarna av de djur som kreaturshandlarna Ievererar till slakterierna kunde itendifieras. Djurproducenternas möjligheter till skattefria inkomster skulle då beskäras. Vidare skulle den djurproducent som åsidosätter leveransplikten gentemot sin slakteriförening genom att sälja djur till en kreaturshandlare löpa uppenbar risk att uteslutas ur föreningen. Enligt övervägandena i promemorian kan en kontroll av djurproducenten anknytas till kontrollsystemet enligt köttbesiktningslagstiftningen. Av köttbesiktningslagen framgår att köttbesiktningstvång i princip råder i hela landet. Detta innebär att slaktdjur eller kött av sådant djur skall besiktigas vid vissa kontrollerade institutioner av besiktningsveterinär. Den som lämnar in kött för besiktning eller anlitar offentligt slakthus. kontrollslakteri eller fristående sanitetsslaktavdelning är skyldig att lämna uppgift om varifrån köttet eller djuret härrör. I praktiken fungerar visserligen denna uppgiftsskyldighet på så sätt att uppgift endast inhämtas när vederbörande besiktningsveterinär misstänker någon sjukdom eller av annan orsak behöver uppgiften. Köttbesiktningsbyråer och ifrågavarande slakteriinrättningar har dock rätt att kräva att uppgift om härkomst alltid lämnas. Nämnda inrättningar skall således redan till följd av köttbesiktningslagstiftningens bestämmelser ha tillgång till dessa uppgifter. Med hänsyn till detta föreslås i promemorian en ny bestämmelse i 398 TL om skyldighet för kontrollslakteri, offentligt slakthus, köttbesiktningsbyrå och fristående sanitetsslaktavdelning att efter anmaning till skattemyndighet lämna uppgifter om producent av slakt- och livdjur som inlämnats av annan än producenten. På begäran bör även köttslag och mängd från varje producent anges.

Slutligen anförs i promemorian i denna del att en sådan uppgiftsskyldighet inte borde medföra alltför mycket arbete för slakteriföretagen. Vad som i första hand erfordras är att rutinerna för att hämta in uppgifterna och lagringen av dessa måste ändras. Det bör enligt promemorian ankomma på RSV att efter samråd med företrädare för slakterierna utarbeta blanketter för uppgifterna till skattemyndigheterna. Eftersom förslaget innebär att skyldigheten endast skall inträda efter skattechefens anmaning måste ett tillägg göras även i 51 & TL. Det föreslagna tillägget i 39 § TL medför också en konsekvensändring i 27 § lagen (1968: 430) om mervärdeskatt.

Bilaga 2

- Lagförslagen i promemorian

1¶Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom förordnas i fråga om taxeringslagen (1956: 623)! dels att nuvarande 39§ 4 mom. skall betecknas 39& 5 mom..

dels att 37§ I mom. och 518 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny bestämmelse, 39§ 4 mom., av nedan angivna lydelse.

37 §

Nuvarande Ivdelse

I mom.” Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalen-

deråret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften Vad uppgiften

skall avse skall avse.

5. Den som bedrivit Den från vilken in- Utgivet vederlag i

verksamhet. vari In- köp skett. penningar, naturapro-

gått inköp av jord- dukter eller annat. bruks- eller trädgårds- Undantag: Vederprodukter eller hus- lag som = gottgjorts djur eller från husdjur bokföringsskyldig röerhållna — produkter, relseidkare. allt i den mån rege-

ringen därom förordnat.

Föreslagen lydelse

I mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatt,. som har innehållits genom skatteavdrag. skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalender-

året enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften Vad uppgiften

skall avse skall avse

5. Den som bedrivit Den från vilken in- Utgivet vederlag i verksamhet, vari in- köp skett. penningar, naturapro-

gått inköp av jord- dukter eller annat.

! Lagen omtryckt 1971: 399. , Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. ” Senaste lydeise 1980: 74.

bruks- eller trädgårds- Undantag: Veder-

produkter eller hus- lag som = gottgjorts

djur eller från husdjur bokföringsskyldig röerhållna — produkter, relseidkare för annat

allt i den mån rege- än slakt- och livdjur. ringen därom förordnat.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 8

4 mom? Köttbesiktningsbyråer,

offentliga slakthus, kontrollslakte-

rier och fristående sanitetsslakte-

riavdelningar är skyldiga att efter

anmaning lämna uppgift om namn

och personnummer på producent av slakt- och livdjur som under viss

angiven tid inlämnats av annan än

producenten. Om så begärs skall även anges det köttslag och den

mängd som härrör från producen-

ten.

51 §"

Anmaning som avses i 223 2 mom., 248 2 mom., 318 2 mom., 33 och

368§, 39§ I mom. samt 458 får utfärdas av chef för taxeringsenhet,

revisionsenhet eller lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, taxeringsintendent samt tjänsteman som biträder taxeringsnämnden. Samma rätt tillkommer den, som verkställer taxeringsrevision, dock att han icke fär anmana någon att avlämna självdeklaration.

Anmaning som avses i 398 2 Anmaning som avses i 39§ 2 och

mom. utfärdas av skattechefen i det 4 mom. utfärdas av skattechefen i län. där den uppgiftsskyldige är bo- det län, där den uppgiftsskyldige är satt eller, efter skattechefens för- bosatt eller, efter skattechefens förordnande, av annan tjänsteman. ordnande, av annan tjänsteman.

I de fall som avses i 39§ 3 mom., 418 samt 428 2 mom. får anmaning utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skattemyn-

dighet, taxeringsintendent samt den som får meddela beslut om taxeringsrevision.

Denna lag träder i kraft den

> Senaste lydelse av förutvarande 39 § 4 mom. se 1979: 175.

+ Senaste lydelse 1978: 316.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 27 § lagen (1968: 430) om mervärdeskatt! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse - Föreslagen lydelse

278 . Efter anmaning skall näringsid- Efter anmaning skall näringsidkare lämna uppgift om skattepliktig kare lämna uppgift om skattepliktig vara eller tjänst som han förvärvat vara eller tjänst som han förvärvat av, sålt till eller tillhandahållit an- av, sålt till eller tillhandahållit annan näringsidkare. Bestämmelser- nan näringsidkare. Bestämmelserna i 398 4 mom. taxeringslagen na i 39§ 5 mom. taxeringslagen (1956: 623) om befrielse från upp- (1956: 623) om befrielse från uppgiftsskyldighet gäller i tillämpliga giftsskyldighet gäller i tillämpliga delar. delar. |

Bestämmelserna i 46 § taxeringslagen gäller i tillämpliga delar i fråga om kontroll av mervärdeskatt.

Denna lag träder i kraft den

! Lagen omtryckt 1979: 304. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885.

Bilaga 3

Sammanställning av remissyttrandena över brottsförebyggande rådets promemoria (BRÅ PM 1981: 2) Illegal kreaturshandel

1¶Remissyttrandena

Efter remiss har yttrande över brottsförebyggande rådets promemoria (BRP PM 1981:2) Illegal kreaturshandel avgetts av riksåklagaren (RÅ), rikspolisstyrelsen (RPS). bokföringsnämnden, riksskatteverket (RSV), statens livsmedelsverk (SLV), statens jordbruksnämnd (JN), länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Skaraborgs- och Västernorrlands län, Svenska kommunförbundet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Kooperativa förbundet (KF), Köttbranschens riksförbund och Sveriges slakteriförbund.

RÅ har förutom eget yttrande överlämnat yttranden av länsåklagarmyn-

digheterna i Östergötlands. Malmöhus och Älvsborgs län. RSV har beträf-

fande påföljder vid bokföringsbrott i sitt yttrande hänvisat till verkets yttrande den 16 juni 1981 över BRÅ:s promemoria (BRÅ PM 1981: 1) Bokföringsbrott. Länsstyrelsen i Hallands län har till sitt yttrande fogat en av länsveterinären upprättad promemoria. LRF har som förbundets yttrande åberopat och överlämnat ett av Lantbrukarnas skattedelegation

upprättat utlåtande.

2¶Allmänna synpunkter

Det stora flertalet remissinstanser ställer sig positiva till de ändringar och tillägg i taxeringslagen och lagen om mervärdeskatt som föreslås i

promemorian. Sålunda tillstyrker remissinstanserna i sak eller lämnar utan erinran föreslagen ändring i 37 8 TL enligt vilken föreskrivs skyldighet att

lämna kontrolluppgift även för det fall att bokföringsskyldig rörelseidkare

har gottgjorts vederlag för slakt- och livdjur. Remissinstansernas inställning är densamma, med några undantag när, såväl till förslaget att köttbe-

siktningsbyråer och vissa slakterier enligt 39 § TL skall vara skyldiga att efter anmaning uppge namn och personnummer på producent av sådant slakt- och livdjur som inlämnats av annan än producenten, som til! förslaget att det enligt 51 § TL skall vara skattechefen som utfärdar ifrågavarande anmaningar.

Lagtextens språkliga och juridisk-tekniska utformning har kommente-

rats av en del remissinstanser. Vad som i denna del anförts finns intaget

nedan under 4.1, Skyldighet att utan anmaning lämna uppgift om vederlag

för slatk- och livdjur som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare (37 8 I mom. TL), och under 4.2, Skyldighet att efter anmaning lämna uppgift om

producent av slakt- och livdjur (39 & TLL).

3¶Nuvarande förhållanden

Remissinstanserna har uttalat sig om de faktiska förhällandena inom

kreaturshandeln och slakteribranschen liksom om vissa beskattnings- och andra regler som gäller för dessa verksamhetsområden huvudsakligen

enligt följande.

3.1 RÅ:

Som framgår av promemorian bereder den illegala kreaturshandeln —

trots att den utgör endast en liten del av den totala kreaturshandeln —

kontrollmyndigheterna och de rättsvårdande myndigheterna stora svårig-

heter. De i promemorian lämnade fallbeskrivningarna belyser väl de resurskrävande insatser som typiskt sett erfordras när det gäller att söka

utreda och beivra lagöverträdelser på det aktuella området. Erfarenheten visar att målen ofta blir omfattande därför att de berör inte bara en

huvudman utan också ett stort antal enskilda producenter. De kan inie sällan i detta hänseende väl jämföras med mål som rör s. k. grå arbetskraft.

3.2 RPS:

lllegal kreaturshandel är ständigt förekommande om än i cen relativt begränsad krets av kreaturshandlare och uppfödare. Ur såväl fiskalisk som

straffrättslig synpunkt är denna handel självfallet helt förkastlig. Det har

hitintills visat sig föreligga betydande svårigheter att komma till rätta med den. Förundersökningar mot kreaturshandlare och uppfödare angående

skattebrottslighet är inte sällan svåra att genomföra, särskilt när det gäller

att utreda vem som är uppfödare av djuren. Rikspolisstyrelsen anser därför att det är befogat med särskilda åtgärder för att förhindra illegal kreaturs-

handel så långt som möjligt.

3.3 RSV:

De länsstyrelser som bedrivit kontroll av kreaturshandeln har i skilda sammanhang redovisat olika typer av kontrollproblem med anknytning till branschen. Problemen beror i huvudsak på att vissa kreaturshandlare saknar löpande bokföring vilket dels gör det svårt att beräkna deras egna inkomster. dels omöjliggör kontroll av intäktsredovisningen för deras leverantörer. De redan etablerade icke seriösa kreaturshandlarnas verksamhet

medverkar således till att dölja skattefusk bland de djuruppfödare som säljer till dessa kreaturshandlare.

Med hänsyn till de problem som den illegala kreaturshandeln skapar dels för den seriösa handeln, dels vid kontrollen av producenterna är någon

form av ätgärd nödvändig.

3.4 Länsstyrelsen i Stockholms län:

Av redovisningen i promemorian framgår att vissa oseriösa uppköpare

helt underlåter att föra räkenskaper, avgiva självdeklarationer, låta regi-

strera sig till mervärdeskatt samt att lämna kontrolluppgifter. vilket är ägnat att inge allvarliga betänkligheter.

Atl en del skattskyldiga på grund av otillräcklig kontroll i större eller mindre omfattning kan undandra sig fullgörandet av sina skyldigheter medför en försämring av den allmänna skattemoralen. Det föreligger där-

för ett klart framträdande behov av att nå ökad effektivitet i taxeringsarbe-

tet och tillika ökade garantier för en rättvis fördelning av skatter och avgifter.

Oaktat det här gäller en begränsad kategori av näringsidkare äsamkar dessa stora problem för både slakterinäring och skatemyndigheter samt konkurrensproblem för den legala kreaturshandeln. I sammanhanget bör även nämnas de snedvridande effekter det får inom restaurangnäringen till

följd av att viss handel med kött hålls utanför redovisningen hos såväl leverantören som restaurangen.

3.5 Länsstyrelsen i Kalmar län:

Som framgår av rubricerad promemoria föreligger för närvarande stora svårigheter att få fram sådant underlag att utredningar beträtfande kreaturshandlares och vissa lantbrukares inkomstförhållanden över huvud taget kan genomföras.

Promemorians beskrivning av missförhällanden inom kreaturshandeln överensstämmer i stort med de erfarenheter som skatteavdelningens enheter vid länsstyrelsen i Kalmar län vunnit i samband med revisioner och skatteprocesser under de senaste sju åren.

3.6 Länsstyrelsen i Kristianstads län:

Som framgår av promemorian slaktas inom Kristianstads län ca 13 Zz av de i landet totalt uppslaktade kvantiteterna. I länet finns endast två slakte-

rier, båda tillhörande producentkooperativa föreningar. En mycket omfattande uppfödning av svin och kreatur bedrivs. Pet beräknas att ett 20-tal

kreaturshandlare inom länet har så stor verksamhet att de omsätter djur för

mer än 1 milj. kr. per år. De djur kreaturshandlarna köper upp inom länet

säljs främst till det konsumentkooperativa slakteriet i Eslöv samt till privata slakterier i Ljungby, Alvesta, Aneby. Växjö. Hultsfred, Helsingborg

och Ystad. Därutöver har uppmärksammats att kreatur i viss omfattning

transporterats för slakt i Hälsingland. Kreaturshandlarnas totala omsättning i länet kan uppskattas till mellan 75 och 100 miljoner kr/år. Vid länsstyrelsens revisionsenhet har under de senaste två åren skett sex revisioner hos kreaturshandlare. Vid fem av revisionerna har förelegat

brottsmisstanke vid utredningens inledning varför åklagare inkopplats och

husrannsakan skett. Brottsmisstanken har varit att räkenskapshandlingar ej upprättats eller bevarats. I dessa fall har deklarationer till inkomst- och

mervärdebeskattning ej lämnats och den egna kontrolluppgiftsskyldigheten avseende inköp ej fullgjorts, trots att kontrolluppgifter visat stor om-

sättning av sålda djur. Vid utredningarna har framkommit att de privata

slakterierna och även större kreaturshandlare i regel utan anmaning lämnat

kontrolluppgifter på av dem från kreaturshandlare inköpta djur. Detta trots

att sådan skyldighet inte föreligger p.g.a. undantagsregeln i taxeringsla-

gens 37 § I mom. p. 5. Att så skett beror sannolikt dels på att undantaget

för bokföringsskyldiga rörelseidkare varit föga känt. dels på att det i vissa fall orsakat större merarbete för uppgiftslämnarna att sortera ut dem för

vilka uppgifter inte behöver lämnas. Vid utredningarna har framkommit att

taxeringsnämnderna haft liten kännedom om de olika handlarnas omsätt-

ning. Detta eftersom djuren ofta inköpes inom stora områden och levereras direkt till slakterier på andra orter än bosättningsorten. I samband med skatteutredningarna har framkommit att kreaturshandlarna ofta saknar andra utmätningsbara tillgångar än tillfälligt lager av djur och fordran på

sålda djur. Tre av de granskade handlarna har försatts i konkurs i anslut-

ning till utförda revisioner.

En kreaturshandlare, som under tre år i följd omsatt ca 4 miljoner kr. per

år, saknade vid husrannsakan helt räkenskapshandlingar och vägrade helt

uppge var inköpen skett. Efter konkurs dömdes denne våren 1981 till 8

månaders fängelse för bokföringsbrott. En annan kreaturshandlare, som under en sexårsperiod omsatt minst 18,4 miljoner kr. hade endast bevarat kvittenser på inköp som täcker 3,6 ££ av försäljningssumman. Ingen av dessa har avlämnat kontrolluppgifter på lantbrukarnas försäljning till dem. Avsaknaden av räkenskapshandlingar hos dessa två kreaturshandlare har omöjliggjort kontroll av lantbrukares djurförsäljningar uppgående till ca 30 miljoner kr.

Vid utredningarna har framkommit att några av de privata slakterierna lämnat förskott på upp till 100.000 kr. åt kreaturshandlare för att underlätta deras inköp hos lantbrukare av djur.

Kreaturshandlarnas inköpspriser har vid utredningarna beräknats till 92—96 <& av deras försäljningspriser hos slakterierna. Detta har bedömts gälla även om inköp gjorts utan att kvitto upprättats. Antalet kreaturshandlare, som varit intresserade av inköp utan kvitto, synes ha varit så stort, att

priserna hållits på i det närmaste samma nivå som vid affärer med kvitto.

Det anförda visar att ytterligare kontrollåtgärder av den beskaffenhet som promemorian innehåller är befogade.

3.7 Länsstyrelsen i Malmöhus län:

Handeln med liv- och slaktdjur. med kreaturshandlare som inblandad

part. förekommer vid slakterier tillhöriga konsumentkooperationen och

vid privata slakterier. Vid taxeringsrevision på bl.a. slakterier kan uppafter inhämtas om leverantör av liv- och slaktdjur. Vid företagna utredningar har emellertid vid ständigt upprepade tillfällen konstaterats att den fortsatta utredningen försvårats eller, vilket gällt i ett flertal fall, förhind-

rats genom att vederbörande kreaturshandlare saknat ordnad bokföring

och därmed även uppgift om från vilken producent inköp skett. ”

Producentledet, inom vilket det största mervärdet skapas och därmed huvudparten av-skatteundandragandet finns, är härigenom utom möjlighet för tillsyn. Det :har dessutom förmärkts att kåren av kreaturshandlare tenderat att utökas med mindre nogräknade personer med bl. a. tidigare erfarenhet som beg. bilhandlare och utan branschkunskap i fråga om kreaturshandel. Då dessutom de inblandade ej seriösa kreaturshandlarna oftast saknar utmätningsbara tillgångar och efter avtjänat straff fortsätter

sin verksamhet får bl.a. skattemyndigheternas verksamhet ett drag av

sisyfosarbete över sig.

Länsstyrelsen delar därför i princip utredningens förslag om behov av

ändrad och skärpt lagstiftning inom det begränsade område som kreaturs-

handeln utgör.

3.8 Länsstyrelsen i Hallands län: |

Länsstyrelsen vill inledningsvis vitsorda de uppgifter som lämnas i promemorian om de faktiska förhållandena inom kreaturshandeln.

Vid taxeringsrevisioner och polisutredningar uppdagad illegal försälj-

ning ger vid handen att de i Hallands län undanhållna inkomsterna kan

uppskattas till belopp som inte understiger det för Kalmar län beräknade

årliga svinnet om 15 miljoner kronor. Trots insättandet av betydande kontroll- och utredningsresurser samt med utnyttjande av tillgängliga tvångsmedel har det visat sig omöjligt att få fram producenternas namn och försäljningsbelopp. Kreaturshandlarnas inkomster. som totalt sett är en bräkdel av uppfödarnas, måste skönsmässigt uppskattas. vilket är proble-

matiskt ur åtalssynpunkt. Sanktionerna för bokföringsbrott och försvåran-

de av skattekontroll har inte visat sig effektiva, utan verksamheten har fortsatt tämligen obehindrat, möjligen efter flyttning över någon länsgräns.

Vid indrivningen av påförda skatter och avgifter har uppköparen oftast

befunnits sakna egna tillgångar. Producenterna har över huvud taget inte kunnat angripas.

3.9¶Länsstyrelsen i Skaraborgs län:

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har för några år sedan ägnat betydande resurser åt att kartlägga och därefter ingripa mot förekomsten av illegal kreaturshandel i länet. Hos samtliga de kreaturshandlare som blev föremål

för åtgärder i form av husrannsakan etc. saknades räkenskaper, kvitton

e. dyl. Detta var i och för sig väntat. Avsaknaden av räkenskapshandlingar utgör i själva verket grundvalen för de illegala kreaturshandlarnas verk-

samhet. Genom att dessa inte för räkenskaper kan djurproducenterna

förbli okända för skattemyndigheterna och sålunda också oåtkomliga för

kontroll och andra åtgärder. De kan alltså lugnt underlåta att bokföra och

deklarera inkomsterna av försäljningar till de illegala kreaturshandlarna. Dessa bedriver alltså en från samhällets synpunkt ytterst skadlig verksam-

het. En ”svart” kreaturshandlare är mångdubbelt farligare för samhället än en ”vanlig” skattefuskare. Den sistnämndes skattefusk berör oftast endast honom själv och påverkar sålunda endast hans egen taxering. I

kreaturshandlarens fall är däremot hans egen taxering av tämligen under-

ordnat intresse. Dels kan han ju sköntaxeras till lämpligt belopp, dels

betalar han trots detta ofta ingen skatt. Det är i stället det skatteundandra-

gande som han åstadkommer hos sina ieverantörer, jordbrukarna. som är

det väsentliga.

Som exempel på en illegal kreaturshandlares verksamhet vill länsstyrel-

sen nämnda kreaturshandlaren S, som tidigare varit bosatt i ett angrän-

sande län men som levererade djur till slakterierna i Skaraborgs län. Värdet av leveranserna uppgick då till två å tre miljoner kronor per år.

Sedan något är tillbaka har han varit mantalsskriven i Skaraborgs län men

har inte bedrivit verksamhet här under år 1980. Var han bedrivit denna har

varit okänt tills för några månader sedan. Då erhöll länsstyrelsen från

länsstyrelsen i Kristianstads län en kontrolluppgift. tagen i samband med en taxeringsrevision hos en kreaturshandlare i sistnämnda län. Uppgiften visade att $ till denne kreaturshandlare levererat djur under år 1980 för 6,6

miljoner kronor. Ytterligare kontrolluppgifter har därefter erhållits från andra håll. Sammanlagt har S:s omsättning under 1980 uppgått till minst

7.6 miljoner kronor. Om några hundra tusen kronor undantas för S:s egen

förtjänst och för ev. medhjälpare och andra kostnader i verksamheten så

faller återstoden på de jordbrukare som levererat djuren. Det är alltså hos

dessa som den helt övervägande delen av skatteundandragandet förekommer.

S har helt nyligen börjat avtjäna ett sexmånaders fängelsestraff för försvårande av skattekontroll. Han har bedrivit sin illegala verksamhet

ända fram till dess han påbörjade fängelsevistelsen. Det finns all anledning anta att han kommer att fortsätta verksamheten i samma omfattning sedan straffet avtjänats. om den inte motverkas lagstiftningsvägen.

Antalet företag inom slakteribranschen liksom antalet kreaturshandlare är tämligen begränsat. De av BRÅ föreslagna åtgärderna berör alltså direkt endast ett litet antal skattskyldiga. vilket bl. a. från kontrollsynpunkt är en fördel. Indirekt berörs emellertid alla presumtiva leverantörer till de illegala kreaturshandlarna. Om förslagen genomförs kan den illegala handeln i

nödvändigt att de av BRÅ föreslagna åtgärderna blir föremål för lagstiftning. Att inte genomföra förslagen skulle innebära att man öppet accepte-

rar ett omfattande skattefusk inom ifrågavarande område. Att fusket med

gällande lagstiftning inte kan kontrolleras bort framgår såväl av BRÅ:s promemoria som av det ovan anförda.

3.10¶Köttbranschens riksförbund:

Den alldeles övervägande delen av kreaturshandeln sker seriöst och med iakttagande av alla de regler som föreligger för den här handeln, dvs. i

främsta rummet bokföringsskyldighet och momsredovisningsplikt. Princi-

bakgrunden av såväl bokföringsskyldigheten som momsplikten kontrollera hela kreaturshandeln. Att viss illegal kreaturshandel förekommer kan inte bestridas.

4¶Överväganden

4,1 Skyldighet att utan anmaning lämna uppgift om vederlag för slakt- och livdjur som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare (37 §& I mom. TE)

Samtliga remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran förslaget

om införande av skyldighet att utan anmaning lämna uppgift om vederlag för slakt- och livdjur som gottgiorts bokföringsskyldig rörelseidkare (37 8 I mom. TL). Av anförda synpunkter märks bl. a. följande.

4.1.1 RÅ:

Den utvidgning av skyldigheten att utan anmaning lämna kontrolluppgift som föreslås i promemorian bör enligt min mening kunna bidra till att avsevärt förenkla utredningsförfarandet och förbättra möjligheterna att beivra brottslighet på det aktuella området. Samtidigt torde en beaktansvärd brottspreventiv effekt stå att vinna. Av promemorian framgår att kontrolluppgifter utan att föreskrift därom finns redan lämnas när det

gäller den dominerande del av handeln med slaktdjur som berör de produ-

centkooperativa och de KF-anslutna slakterierna (s. 43). Ett genomföran-

komma att medföra en ökad belastning för slakteribranschen och kontrol-

myndigheterna.

4.1.2 RSV: |

Den föreslagna ändringen innebär att uppköparna åläggs att utan anma-

ning lämna uppgift om vederlag för slakt- och livdjur även i de fall vederla-

get gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare, exempelvis kreaturshand-

lare. Den föreslagna ändringen innebär ett lagfästande av ett förfaringssätt som redan i dag tillämpas av många slakterier.

Ändringen bör ge väsentligt ökade möjligheter att beräkna bruttointäkten och därmed också nettointäkten för kreaturshandlarna och särskilt

dem som konsekvent underlåter att fullgöra sin bokföringsskyldighet.

4.1.3 Länsstyrelsen i Stockholms län:

De av arbetsgruppen föreslagna bestämmelserna om utökad uppgifts-

skyldighet innebär för flertalet uppköpare i stort sett endast ett lagfästande

av regler som redan tillämpas I praxis. De i nuläget som inte lämnar : kontrolluppgifter om utbetalda ersättningar för köpta slakt- och livdjur är en förhållandevis liten grupp av uppköpare. De återfinns inom de offentliga slakterierna, de privata kontrollslakterierna samt slakterier i områden utan slakteritvång. Som arbetsgruppen påtalat finns dock även bland dessa företag som frivilligt lämnar kontrolluppgifter för sina samtliga leverantö-

rer.

att lämna uppgifter till skattemyndigheterna även beträffande bokföringspliktiga rörelseidkare inte att vara oskäligt betungande. |

Fullgörandet av föreslagen utvidgad uppgiftsskyldighet bör noggrant övervakas och försummelser beivras. Lämpligen skulle länsstyrelserna

som hjälpmedel för sitt kontrollarbete kunna upprätta förteckningar över

de inom länen verksamma kreaturshandlarna bl. a. genom införskaftande av namnuppgifter från slakteriföretagen.

4.1.4 Länsstyrelsen i Kalmar län:

Den föreslagna skyldigheten att vid inköp av liv- och slaktdjur lämna

kontrolluppgifter även beträffande bokföringsskyldiga rörelseidkare kommer att underlätta kontrollverksamheten åtskilligt. Trots att uppgifterna

redan nu finns tillgängliga efter förfrågan eller genom inhämtande vid revision kan den utvidgade skyldigheten förväntas få en preventiv verkan samtidigt som taxeringsnämnder. taxcringsrevisorer m.fl. har tillgång till

uppgifterna utan tidsutdräkt och merarbete. Särskilt med hänsyn till att den ökade administrativa arbetsbördan hos slakterierna och myndigheter-

na kan förväntas bli marginell, ställer sig länsstyrelsen positiv till innehållet i förslaget. Däremot framstår de föreslagna nya lydelserna av 37 3 1 mom taxceringslagen och av I $ kungörelsen om skyldighet i vissa fall att

avlämna kontrolluppgift för inkomsttaxeringen, som svårförståeliga och onödigt tillkrånglade. Länsstyrelsen anser det olyckligt att uppgiftsskyvldigheten avseende rörelseidkare kommit till uttryck som undantag från undantagsreglerna i båda lagrummen. För att nå bättre förståelse och

eliminera risken för misstolkningar förordar länsstyrelsen en mera ”positiv” skrivning av lagtexten, exempelvis genom utformningen: ”Kontroll-

uppgift skall dock lämnas beträffande etc. ..”.

4.1.5 Länsstyrelsen i Malmöhus län: Eftersom i dagsläget flertalet slakterier frivilligt lämnar kontrolluppgift även på inköp från bokföringsskyldiga rörelseidkare torde en genom lag

fastställd skyldighet att lämna kontrolluppgift ej utgöra något merarbete för slakterierna utan endast i realiteten komma att innebära att redan

stadgad praxis bekräftas genom lag. Då dessutom nycetableringen av krea-

turshandlare ej kan antas vara stor torde skatteavdelningarna vid länsstyrelserna med tillgång till kontrolluppgifter. från samtliga transaktionsled

kunna, inom en relativt begränsad framtid, få kontroll över de icke seriösa kreaturshandlarna.

4.1.6 Länsstyrelsen i Hallands län:

Vid de hittills genomförda taxeringsrevisionerna har uppgifter regelmässigt inhämtats från olika slakterier beträffande kreaturshandlarnas försäljningar. Härigenom har man inte bara fått en totalbild av enskilda kreaturshandlares omsättning vad gäller leveranser av slaktdjur utan också om deras enskilda försäljningstransaktioner. Med andra ord har taxeringsmyndigheterna redan i dagsläget möjlighet att få fram de försäljningsbelopp som enligt förslaget skall lämnas i form av kontrolluppgift, 37 § 1' mom. 5. Trots detta har de kreaturshandlare som utsatts för kontroll inte kunnat tillfredsställande angripas. Det föreslagna kontrolluppgiftslämnandet mås-

te därför, för att få någon verklig effekt och därmed utgöra en reell

förbättring, kompletteras med kraftigare sanktioner än de som f.n. står till buds vid brott mot taxeringslagen.

4.1.7 Länsstyrelsen i Skaraborgs län:

Redan nu torde flera slakterier lämna kontrolluppgifter utan anmaning

på samtliga inköp av djur. Så görs i varje fall av de två privata slakterierna

och det konsumentkooperativa slakteriet i Skaraborgs län. I och för sig skulle också uppgifter om inköp från kreaturshandlare kunna inhämtas genom förfrågan eller taxeringsrevision hos slakterierna. En lagstadgad skyldighet för dessa att lämna kontrolluppgift på inköp från kreaturshandlare innebär emellertid att kontrollen av de sistnämnda blir enklare.

4.1.8 LRF:

Enligt 37 § taxeringslagen skall den som bedrivit verksamhet vari ingått inköp av jordbruks- eller trädgårdsprodukter eller husdjur m.m. lämna

uppgift om den från vilken inköpet skett. Detta gäller dock inte rörelseid-

kare. Om ett slakteri köper slaktdjuren direkt ifrån lantbrukaren skall följaktligen kontrolluppgift lämnas. Sådan behöver däremot inte avges om

djuren köps från en kreaturshandlare. I och för sig skall kreaturshandlaren lämna uppgift om de inköp som gjorts från lantbrukaren men den svarta

kreatursmarknaden bygger på att kreaturshandlaren underlåter att fullgöra denna sin skyldighet.

Slakteriföreningarna svarar för över 80 procent av totala nöt- och svin-

slakten i landet. Eftersom det stora flertalet av medlemmarna i slakteriföreningarna inte utgörs av bokföringsskyldiga rörelseidkare lämnar föreningarna redan i dag kontrolluppgifter. Föreningarna registrerar också löpande producenternas namn och leveranser. Även av de cirka 20 procent av slakten som ombesörjs av de fristående slakterierna torde merparten av

djuren komma från leverantörer som inte är rörelseidkare. Det är följaktligen endast en liten del av samtliga leveranser av slaktdjur som kommer

från sådana leverantörer som är rörelseidkare och för vilka uppgiftsskyldighet inte föreligger. Reglerna är därför inte konkurrensneutrala mellan den stora gruppen leverantörer och den lilla grupp som är rörelseidkare.

Delegationen har tidigare ifrågasatt behovet av kontrolluppgifter och

såväl i utlåtande 1976-08-31 över RSV:s remiss 1976-07-13 angående kon-

trolluppgiftsskyldighet rörande vissa skogslikvider som i utlåtande 1978- 03-02 angående betänkandet till en ny jordbruksbokföringslag understrukit att kravet på kontrolluppgifter inte är konkurrensneutralt eftersom det för med sig orimligt stora kostnader för de företag som är skyldiga att lämna

uppgifter. Delegationen har inte ändrat uppfattning i denna del men eftersom reglerna finns är det rimligt att de ges sådan utformning att de verkligen är konkurrensneutrala samtidigt som de i görligaste mån bidrar till att

få stånd en riktig redovisning.

4.1.9 Köttbranschens riksförbund:

Med hänsyn till att den alldeles övervägande delen av kontrollslakterierna lämnar uppgifter om kreaturshandlarnas leveranser vill vi inte motsätta oss en utvidgning av uppgiftsskyldigheten. Dock vill vi starkt betona

att en utökad redovisningsskyldighet medför kostnadsökningar för företagen.

4.1.10 Sveriges slakteriförbund: Eftersom slakteriföreningarnas medlemmar/leverantörer nästan utan un-

dantag inte omfattas av den allmänna bokföringslagen avlämnar förening-

arna redan kontrolluppgifter. Likaså registrerar slakteriföreningarna lö-

pande producenternas namn och leveranser. Föreslagna åtgärder om upp-

giftsskyldighet är således så avvägda att det för våra medlemmar inte

innebär merarbete och extra administration i någon avsevärd grad. Förslagen innebär i praktiken att alla slakterier likställes i uppgifts- och registreringsavseende.

De betänkligheter som kan framföras om att den föreslagna skärpta kontrollen skulle innebära att den svarta handeln då istället fördes ut på marknaden helt utan veterinärbesiktning anser vi starkt överdrivna. Slakt kräver utrustning och tillgång till vatten och avlopp av sådan omfattning att

den knappast kan ske illegalt i någon större skala. Vi anser inte heller att viss brottslighet kan accepteras med förevändning att man t stället får

annan brottslighet.

4.2 Skyldighet att efter anmaning lämna uppgifter om producent av slaktoch livdjur (39 § TL) |

Samtliga remissinstanser utom RÅ och Köttbranschens riksförbund tillstyrker eller lämnar utan erinran förslaget om skyldighet att efter anmaning lämna uppgift om producent av slakt- och livdjur (39 & TL).

4.2.1 RÅ:

Vad härefter gäller förslaget om skyldighet att efter anmaning lämna uppgift om producenter finns däremot anledning till tveksamhet. Som påpekats i yttrandet från länsåklagarmyndigheten i Malmöhus län kan effektivi-

teten av en sådan uppgiftsskyldighet i vart fall vad gäller den mera kvalifi-

cerade brottsligheten sättas i fråga. Vidare bör beaktas att nu ifrågavaran-

de uppgiftsskyldighet skulle medföra ett inte obetydligt merarbete för

köparna, av vilka det stora flertalet bedriver en seriös och lojal verksamhet.

Det är av många skäl av intresse att lagstiftningsåtgärder som vidtas i kampen mot den ekonomiska brottsligheten blir föremål för utvärdering.

Särskilt när det gäller införande av bestämmelser som medför ett betung-

ande och kostnadskrävande merarbete eller i övrigt försvårar arbetet även inom den seriösa näringsverksamheten är det angeläget att effektiviteten av en reform som övervägs så långt möjligt kan bedömas mot bakgrund av

utvärderingar av tidigare reformer av liknande slag. Många gånger är det

svårt att genomföra sådana utvärderingar. På det nu aktuella området synes emellertid en utvärdering av effekten av en som ett första steg införd

obligatorisk skyldighet att lämna kontrolluppgifter relativt lätt kunna komma till stånd. En sådan utvärdering skulle lämpligen kunna göras av brotts-

förebyggande rådet. Den skulle därefter kunna läggas till grund för ytterligare överväganden rörande behovet av och effektiviteten av en sådan för den ifrågavarande branschen mera betungande reform som den föreslagna skyldigheten att efter anmaning lämna uppgift om producenter.

4.2.2 RPS: Beträffande den föreslagna bestämmelsen i 39 & 4 mom taxeringslagen (1956: 623) kan råda tveksamhet om uttrycket producent tillräckligt klart

anger vilken person i producentledet uppgiftsskyldigheten skall avse. Alla

som haft med uppfödningen av slakt- och livdjur att göra kan inte rätt gärna komma ifråga. Uppgiftsskyldigheten skulle då bli alltför omfattande. Be-

stämmelsen torde endast böra avse den i producentledet som sist har svarat för uppfödningen av djuret. Detta bör framgå av bestämmelsen.

4.2.3 SLV: Det är riktigt som konstaterats i promemorian att den i köttbesiktnings-

kungörelsen (1968: 406) föreskrivna skyldigheten att ange slaktdjurens härkomst uteslutande har till syfte att ge besiktningspersonalen den informa-

tion som behövs för att kunna göra erforderliga utredningar i anslutning till

köttbesiktningen. Enligt livsmedelsverkets uppfattning bör föreskrifter

som meddelas med stöd av köttbesiktnings- eller livsmedelslagstiftningen aldrig ha annat syfte i detta sammanhang än att underlätta de ansvariga

livsmedelsmyndigheternas tillsynsverksamhet.

När nu utredningen anvisar en annan utväg, nämligen att genom ändringar i taxeringsförfattningarna åstadkomma en systematisk och fortlö-

pande kontroll av leveranser till slakterierna, har livsmedelsverket därför inga invändningar.

4.2.4 Länsstyrelsen i Stockholms län:

För kontroll av redovisningen av försålda djur i producentledet föreslås skyldighet för köttbesiktningsbyråer m fl att efter anmaning lämna närmare

uppgifter om producenterna av inlämnade djur. Med hänsyn till att det enligt gällande bestämmelser i köttbesiktningskungörelsen åligger skyldig-

het för kreaturshandlarna att till företagen lämna dessa uppgifter kan denna utvidgade uppgiftsskyldighet inte medföra något större merarbete för slakterinäringen men väl ett ur kontrollsynpunkt värdefullt tillskott för skattemyndigheterna.

4.2.5 Länsstyrelsen i Kalmar län:

Den utvidgade undersökningsskyldigheten för slakterier mfl beträffande producent av djur är utomordentligt angelägen för att i någon mån komma till rätta med skatteundandragandena i kreatursbranschen. Genom den föreslagna lagändringen tillförs skattemyndigheterna ett helt nytt underlag,

som är nödvändigt för att nå resultat i utredningsarbetet. Länsstyrelsen inser de svårigheter som kan uppkomma vid tillämpningen av bestämmelsen. särskilt vad gäller definitionen av begreppet producent. Ett djur kan gå i köp i flera led innan det når slakteriet. Då en mera

detaljerad reglering av alla tänkbara situationer måhända skulle föra alltför

långt, förordar länsstyrelsen den lydelse av 39 § 4 mom. taxeringslagen

som promemorian redovisar.

4.2.6 Länsstyrelsen i Malmöhus län:

Av promemorian framgår att de producentkooperativa slakteriföreningarna svarar för ca 80Z av den totala nöt- och svinslakten i landet, de konsumentkooperativa slakterierna för ca 797 och de fristående slakterier-

nå för resterande ca 13 Z. För att bl.a. undvika att djur från olika produ-

center förväxlas och blandas samman i samband med slakten. eller. för livdjur vid auktioner på annat sätt förväxlas, är samtliga djur som levereras till producentkooperationens anläggningar märkta med medlemsnummer.

Märkningen företas på så sätt att i örat på nötkreatur fästes plåtmärke med

tillhörande plastmärke med vederbörande producents medlemsnummer

samt för svin att medlemsnummer stansas i huden med hjälp av en s.k.

tatueringshammare. Märkningen av nötkreatur måste tidsmässigt företas i

nära anslutning till tilltänkt leverans eftersom märket av olika anledningar

inom kort tid förstöres. Märkningen av svin däremot är hållbar och kan i princip redan företas på spädgrisen.

Den mest omfattande kreaturshandeln företas med storboskap. Värdet av handeln med storboskap är dessutom stort. Som tidigare påtalats inträffar ej sällan att djur skiftar ägare i flera omgångar under sin levnad. Innehavstiden för respektive ägare/kreaturshandlare kan vara relativt kort. Det är uppenbart att upprepade transaktioner med köp och försäljning av

djur innebär betydande svårigheter för kreaturshandlare att uppge rätt namn och personnummer vid djurets leverans till slakt eller auktion. Till-

förlitligheten i lämnade uppgifter kan därför komma att ifrågasättas. Den

icke seriöse kreaturshandlaren saknar dessutom det motiv till att spåra

(= kartlägga) den reelle producenten, såsom kan tänkas föreligga vid strikt tillämpning av livsmedelslagstiftningen då djur eller kött från djur befinnes smittat eller dylikt. Stlakteriet å sin sida har enligt särskilda bestämmelser (slakteritvång) normalt en skyldighet att mottaga djur som levereras för slakt. Stakteri. torde ej heller ur konkurrenssynpunkt kunna avvisa kreaturshandlare som ej kan på ett riktigt sätt identiftera producent. Man kan på goda grunder antaga att den icke seriöse kreaturshandlaren kan komma att lämna felaktiga uppgifter. Uppgifter som slakteriet svårligen kan kon-

trollera. I utredningen har ej diskuterats vilken undersökningsskyldighet som åvilar slakteri i vad gäller de av kreaturshandlaren lämnade uppgif-

terna. Vilka sanktioner följer om skattemyndighet, som efter anmaning

enligt 39 & TL fått del av slakteriets namn och personnummeruppgifter.

finner att dessa är felaktiga? Skall slakteriet ställas till ansvar för de av kreaturshandlaren i ett sådant fall felaktigt lämnade uppgifterna eller åvilar ansvaret endast uppgiftslämnaren — kreaturshandlaren?

För att minska problemet med personnummer och namnuppgifter på

producent bör, på sätt som gäller inom producentkooperationen, djuren märkas med producentens av slakteriet fastställda nummer. Märkningen

av nötkreatur på det sätt den företas inom producentkooperationen är,

som ovan påpekats, ej bestående. En bestående märkning skulle kunna

tänkas företas på så sätt all tatuering av nötkreatur sker i underläppen

(under tungan). En dylik tatueringsmetod lär tidigare ha tillämpats av de

militära myndigheterna på hästar. Metoden torde emellertid vara både

tidsödande och därmed kostsam och eventuellt även plågsam för djuren,

varför den kan komma att ifrågasättas.

Kreaturshandlare bör därvid ej få tilldelas producentnummer annat än i

speciella fall exempelvis då vederbörande. vid sidan av kreaturshandeln,

bedriver egen djuruppfödning. Kreaturshandlare med tillgång till betesmark och/eller stallar skall exempelvis ej kunna anses som producent

enbart av den anledningen att djur som inköpes på våren fått ”äta upp sig”

på bete under sommaren för att därefter säljas på hösten.

Begreppet ”producent” får definieras exempelvis så att djuren skall ha innehafts/ägts viss tid före leveransen, förslagsvis ett år. Olika tidsgränser

får tillämpas för nötkreatur respektive svin. I de fall djuret är yngre än ett

år vid leveranstillfället får den ursprunglige ägaren anses som producent.

Enligt länsstyrelsen kan ej heller bortses från de eventuella bieffekter som kan uppkomma vid en alltför rigorös lagstiftning för bekämpande av ekonomisk brottslighet inom livsmedelssektorn/kreaturshandeln. Sålunda kan en skärpt lagstiftning innebära att illegal slakt företas med ty åtföljande

olägenheter ur andra än skattemässiga aspekter.

Det kan således antagas att producent som, även efter den föreslagna

ändringen i 39 8 taxeringslagen. vill undanhålla djur från beskattning kan göra detta utan större risk för upptäckt och sanktion. Effekten av förslaget ifrågasättes därför av länsstyrelsen. Liksom föreslagen ändring av 37 § taxeringslagen torde försvåra der illegala kreaturshandeln kan tilläggsförslaget till 39 § taxeringslagen innebära en utökad möjlighet för skattemyndigheten att stävja skatteundandragandena inom kreaturshandeln. Enligt

länsstyrelsen är det emellertid angeläget att ansvarsfrågan för lämnad producentuppgift fastställes samt att sanktionerna mot felaktigt lämnade

uppgifter skärpes. .

4.2.7 Länsstyrelsen i Hallands län:

I promemorian föreslås att den redan föreliggande undersöknings- och uppgiftsskyldigheten enligt köttbesiktningslagstiftningen utnyttjas genom ett stadgande i taxeringslagens 39 § 4 mom. Detta får ses som en komplettering av kontrolluppgiftsskyldigheten enligt 37 § 5 och riktar sig mot de

producenter som levererar via icke seriösa kreaturshandlare eller genom

bulvan. Uppgifter om uppfödarens namn, personnummer samt levererad kvantitet skall efter anmaning kunna lämnas av köttbesiktningsbyråer.

offentliga slakthus m. fl. Länsstyrelsen finner det lämpligt och väl överensstämmande med behovet att ifrågavarande uppgifter skall lämnas först

efter anmaning. Det är nämligen endast i de fall då en kreaturshandlare inte sköter sin skyldighet att lämna kontroluppgifter på sina inköp, som det finns skäl att infordra uppgifter från slakteriet och/eller besiktningsbyrån.

Det extra besvär som dessa genom den föreslagna uppgiftsskyldigheten

kan komma att drabbas av bör verksamt bidra till att de icke seriösa kreaturshandlarna hålls efter. .

Med hänsyn till att uppgifterna om producenterna skall inhämtas och lämnas av slakteri under offentlig kontroll eller av köttbesiktningsbyräåer,

som är kommunala inrättningar, får man förutsätta att några speciella

sanktioner inte är erforderliga. Kommun anordnar emellertid ofta köttbe- " siktningsbyrå i befintligt slakteri, varvid slaktaren övertar det administrati-

va ansvaret för besiktningsbyrån. I dessa fall kan den föreslagna lydelsen av 39 § 4 mom. medföra tveksamhet om kommunen celler innehavaren av

" slakteriet ansvarar för att uppgifterna rörande producenterna och deras leveranser infordras och bevaras. Möjligen kan detta klargöras genom att lagtexten ändras till ”Innehavare av köttbesiktningsbyrå. offentligt

slakthus etc. ..”. |

4.2.8¶Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Enligt den föreslagna lydelsen av 39 § 4 mom. taxeringslagen skall

slakterier vara skyldiga att "efter anmaning lämna uppgift om namn och:

personnummer på producent...”. Enligt länsstyrelsens åsikt bör även

producentens adress uppges. I annat fall kan en avsiktlig eller oavsiktlig ändring av en enda siffra i personnumret medföra att producenten inte kan identifieras. Finns uppgift om adressen är möjligheterna till identifiering betydligt större även om personnumret är felaktigt.

4.2.9 LRF:

Den föreslagna ändringen 1 39 § om skyldighet att efter anmodan lämna

uppgift om den ursprungliga producenten innebär i praktiken att slakterierna åläggs uppgiftsskyldighet angående tredje man. Det är troligt att den av

BRÅ framförda uppfattningen, att en sådan uppgiftsskyldighet skulle få en

kraftig preventiv betydelse och att den endast sparsamt skulle behöva utnyttjas av skattemyndigheterna är riktig.

4.2.10 KF: Kooperativa förbundet har sedan många år bedrivit slakteriverksamhet i Eslöv och Skövde och har därvid konfronterats med den problematik som

utredningen behandlar, eftersom en del inköp görs från kreaturshandlare.

Våra slakterier i Eslöv och Skövde lämnar rutinmässigt varje år kontroll-

uppgifter till länsstyrelsen angående alla leverantörer vare sig dessa är uppfödare celler kreaturshandlare.

Utredningens förslag om uppgiftsskyldighet för slakterierna att efter anmodan från skattechef uppge namn på producent som lämnat slaktdjur genom kreaturshandlare tillstyrkes av KF.

4.211 Köttbranschens riksförbund:

Däremot menar vi att det finns inte skäl att som Brottsförebyggande

Rådet anger sammankoppla uppgiftsskyldigheten med den veterinära kontrollen att kunna identifiera djur till en viss bestämd leverantör. Den

möjligheten föreligger alltid utan att sammankoppla detta med den upp-

giftsskyldighet som nu föreslås åläggas samtliga slakterier.

4,3 Rätt att anmana (51 § TL)

Länsstyrelsen i Kalmar län anför beträffande föreslagen lydelse av 51 §

TL att det bör övervägas om inte kretsen av tjänstemän med rätt att anmana bör utvidgas. Enligt länsstyrelsen talar såväl administrativa som tidsmässiga skäl för att ge cheferna för revisionsenheten. taxeringsenheten och lokala skattemyndigheten samt taxceringsnämnd och taxeringsintendent vissa möjligheter att inhämta uppgifter om producenters leveranser. Deras anmaningsrätt skulle lämpligen inskränkas till att gälla endast för

namngiven producent.

4.4¶Övrigt

Remissinstanserna har inte närmare berört den förändring som föreslås i

27 § lagen (1968: 430) om mervärdeskatt. |

RÅ och länsstyrelsen 1 Skaraborgs län har framhällit att virkes- och

spannmålshandeln är branscher som i vissa avseenden liknar kreaturshan-

deln.. RSV har anfört att uppgifter från länen ger vid handen att liknande problem som inom kreaturshandeln framför allt föreligger inom virkeshan-

deln. RÅ och RSV förordar att erfarenheter av en eventuell reform som rör

kreaturshandeln avvaktas innan liknande åtgärder vidtas inom ytterligare branscher. Länsstyrelsen uttalar farhågor för att den illegala handeln med:

virke och spannmål kommer att öka om ocgentligheterna inom kreaturshandeln stävjas. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om inte erforderliga

åtgärder för att stoppa den illegala handeln redan från början bör vidtas

också beträffande virkes- och spannmålshandeln.

RSV och länsstyrelsen i Stockholms län understryker att det för efter-

levnaden av de föreslagna lagbestämmelserna är av vikt att straffpåföljderna vid bokföringsbrott och brott enligt 10 § skattebrottslagen skärps. Länsstyrelsen i Kalmar län föreslår att 120 § TEL kompletteras med

sanktionsbestämmelser beträffanäe 39 § 4 mom. TL. Även länsstyrelserna i Malmöhus län och Hallands län efterfrågar sanktioner mot den som inte fullgör den enligt sistnämnda lagrum föreslagna uppgiftsskyldigheten.

Bilaga 4

De remitterade förslagen

1 Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

' Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956: 623)!

dels att nuvarande 39 § 4 mom. skall betecknas 39 & 5 mom. ,

dels att 37 § I mom. samt 51 och 120 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas ett nytt moment, 39 § 4 mom.. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande Iydelse

37 §

I mom.” Till ledning vid inkomsttaxcring och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften — skull Vad uppgiften skall

avse uvse

5. Den som bedrivit Den från vilken in- Utgivet vederlag i verksarmhet, vari in- köp skett. penningar, naturaprogått inköp av jord- dukter eller annat. bruks- eller trädgärds- Undantag: vederlag produkter eller hus- som gottgjorts bokfödjur eller från husdjur ringsskyldig rörelseiderhållna — produkter, kare. allt i den mån regeringen därom förordnat.

Föreslagen lydelse

I mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående k kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem upp: siften skall Vad uppgiften skall

avse avse

5. Den som bedrivit Den från vilken in- Utgivet vederlag i verksamhet, vari in- köp skett. penningar, naturaprogått inköp av jord- dukter eller annat.

! Lagen omtryckt 1971: 399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773, 39 & 4 mom. 1979: 175. > Senaste lydelse 1980: 74.

bruks- eller trädgårds- - Undantag: vederlag

produkter eller hus- som gottgjorts bokfödjur eller från husdjur ringsskyldig rörelseid-

erhållna — produkter, kare för annat än

allt i den mån rege- slakt- eller livdjur.

ringen därom förord- ' nat.

Nuvarande lydelse Föreslagen I[ydelse

39 §

4 mom. När slakti- eller livdjur säljs till eller av annan anledning

lämnas till ett slakteri eller en kött-

besiktningsbyrå skall ägaren lämna

uppgifter till inrättningens innehavare om namn och postadress samt

personnummer eller organisationsnummer för den från vilken djuret förvärvats. Vad som har sagts om slakt- eller livdjur gäller också kött av sådant djur. -

Innehavaren av slakteriet eller köttbesiktningsbyrån skall efter an-

maning lämna de uppgifter som un-

der viss tid har avgetts enligt första stycket. Om så begärs skall uppgift

också lämnas om djurslag och antal eller köttslag och vikt.

in 18” Anmaning som avses i; 22 §.2 Anmaning som avses i 22§ 2 mom., 24 § 2 mom., 31 § 2 mom., mom., 24 § 2 mom., 31 & 2 mom.,

33 och 36 §§, 39 § I mom. samt 45 § 33 och 36 §§, 39 & I mom. samt 45 8

får utfärdas av chef för taxeringsen- får utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skat- het, revisionsenhet eller lokal skat-

temyndighet, taxeringsnämnd, tax- temyndighet, taxeringsnämnd, taxeringsintendent samt tjänsteman eringsintendent samt tjänsteman

som biträder taxeringsnämnden. som biträder taxeringsnämnden.

Samma rätt tillkommer den, som Samma rätt tillkommer den som

verkställer taxeringsrevision, dock verkställer taxeringsrevision. dock att han icke får anmana någon att får han inte anmana någon att avavlämna självdeklaration. lämna självdeklaration.

Anmaning som avses i 39.8 2 Anmaning som avses I 39 § 2 el-

mom. utfärdas av skattechefen i det ler 4 mom. utfärdas av skattechefen län, där den uppgiftsskyldige är bo- i det län där den uppgiftsskyldige är

satt eller, efter skattechefens för- bosatt eller, efter skattechefens förordnande, av annan tjänsteman. ordnande, av annan tjänsteman.

4 Senaste lydelse 1978: 316.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

I de fall som avses i 29 § 3 mom., 41 8 samt 42 § 2 mom. får anmaning utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skattemyndighet, taxeringsintendent samt den som får meddela beslut om taxeringsrevision.

120 8

Den som uppsåtligen eller av Den som uppsåtligen eller av

grov oaktsamhet underlåter att full- — grov oaktsamhet underlåter att full-

göra skyldighet enligt 37 eller 38 § — göra skyldighet enligt 37 eller 38 § . dömes till böter. eller 39§ 4 mom. första stycket

dömes till böter.

Till böter, högst femhundra kronor, dömes

1) den som ej fullgör skyldighet enligt 30 § I mom. eller 34 & 3 mom. att avlämna där avsedda handlingar eller uppgifter, |

2) den som ej fullgör skyldighet att utan anmaning avlämna uppgift. som avses i 33 §, rörande inkomst och förmögenhet, som icke i självdeklaration uppgivits till beskattning,

3) den som ej fullgör vad honom åligger på grund av förordnande. som i 40 § sägs,

4) den som ej fullgör i 42 § eller 42 a § I mom. föreskriven skyldighet att

utan anmaning avlämna särskilda uppgifter från bostadsförening eller bo-

stadsaktiebolag eller sådan juridisk person som förvaltar samfällighet,

5) den som ej fullgör i 43 & I mom., 2 mom. andra och tredje styckena samt 3 mom. föreskriven skyldighet att avlämna uppgifter om utdelningar och räntor, samt

6) den som ej fullgör skyldighet enligt 44 § att lämna uppgift till ledning vid beskattning utom riket.

I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första eller andra stycket.

Ansvar enligt första eller andra stycket inträder ej, om gärningen är

belagd med straff i skattebrottslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1983.

Äldre bestämmelser i 37 § I mom. gäller fortfarande i fråga om 1983 års

taxering. Den nya bestämmelsen i 39 § 4 mom. första stycket gäller endast i fråga om slakt- eller livdjur som ägaren har förvärvat efter ikraftträdandet. De nya bestämmelserna i 39 § 4 mom. andra stycket och 51 § tillämpas

första gången i fråga om 1984 års taxering.

5 Senaste lydelse 1975: 264.

2¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 27 § lagen (1968: 430) om mervärdeskatt! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lIvdelse

27 §

Efter anmaning skall näringsid- Efter anmaning skall näringsid-

kare lämna uppgift om skattepliktig kare lämna uppgift om skattepliktig

vara eller tjänst som han förvärvat vara eller tjänst som han förvärvat

av. sålt till eller tillhandahållit an- av, sålt till eller tillhandahållit an-

nan näringsidkare. Bestämmelser- nan näringsidkare. Bestämmelserna i 398 4 mom. taxeringslagen na i 39 § 5 mom. taxeringslagen

(1956:623) om befrielse från upp- (1956:623) om befrielse från uppgiftsskyldighet gäller i tillämpliga giftsskyldighet gäller i tillämpliga

delar. delar.

Bestämmelserna i 46 8 taxeringslagen gäller i tillämpliga delar i fråga om kontroll av mervärdeskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1983.

"Lagen omtryckt 1979: 304. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885.

. Utdrag

LAGRÅDET . PROTOKOLL

vid sammanträde

1982-12-09

Närvarande: f.d. regeringsrådet Paulsson. regeringsrädet Delin, justitierådet Bengtsson.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 11 november 1982 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för budgetdepartemen-

tet Feldt beslutat inhämta lagrädets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623),

2. lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt. |

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsfiskalen Sven Lindberg.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

De remitterade förslagen innebär en utvidgning av skyldigheten att lämna kontrolluppgift till ledning för annans taxering i syfte att om möjligt stoppa det undandragande av skatt som nu sker genom den s.k. svarta kreaturshandeln. Den utökade kontrollen tar sikte såväl på kreaturshandlarnas egen taxering som på taxeringen av de djurproducenter, som levere-.

rat djur till kreaturshandlarna.

Såvitt angår kreaturshandlarnas taxering möjliggörs den utökade kon-

trollen genom en ändring av den i 378 I mom. 5. taxeringslagen föreskriv-

na skyldigheten för vissa näringsidkare att utan armaning lämna kontroll-

uppgift rörande vederlag för inköp bl.a. av husdjur, i den mån regeringen

förordnat därom. Från denna skyldighet undantas för närvarande vederlag

som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare. Slakterier är således inte

skyldiga att utan anmaning lämna uppgift om vederlag för djur som köpts från en kreaturshandiare, eftersom denne är bokföringsskyldig rörelseidkare. Krealurshandlaren själv är däremot enligt samma bestämmelse skyldig att lämna kontrolluppgift om det vederlag han lämnat en jordbrukare

för inköp av djur eftersom jordbrukaren inte är rörelseidkare i här avsedd

mening. Genom att lagens undantag från uppgiftsskyldigheten beträffande rörelseidkare enligt det remitterade förslaget inskränks såvitt gäller slakt-

och livdjur kommer i fortsättningen exempelvis slakterier att bli skyldiga

att utan anmaning lämna kontrolluppgift rörande inköp från kreaturshand-

larc. Mot förslaget i denna del har lagrådet inte någon erinran.

Beträffande djurproducenternas taxering har den utvidgade kontrollen

motiverats med att de inte seriösa kreaturshandlarna regelmässigt åsido-

sätter sin skyldighet enligt 378 I mom. 5. taxeringslagen att lämna kon-

trolluppgift rörande sina leverantörer. Då dessa handlare i allmänhet ej . heller för böcker är det ofta svårt för taxeringsmyndigheterna att spåra leverantörerna. För att råda bot på detta förhållande föreslås att i 398 4

mom. första stycket skall föreskrivas skyldighet för den som säljer slakteller livdjur till slakteri eller köttbesiktningsbyrå eller av annan anledning lämnar sådant djur dit att till inrättningens innehavare lämna uppgift om namn m. m. rörande den från vilken djuret förvärvats. Uppgiftsskyldigheten skall enligt förslaget även gälla kött av sådant djur. Innehavaren av slakteriet eller köttbesiktningsbyrån skall enligt andra stycket vara skyldig att lämna de mottagna uppgifterna vidare till vederbörlig taxeringsmyn- . — dighet, dock först efter anmaning. För den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte fullgör sin skyldighet att lämna uppgift om sin fångesman införs bötesstraff i 1208 taxeringslagen. Däremot innehåller förslaget inte någon uttrycklig bestämmelse om skyldighet för slakteri eller köttbesiktningsbyrå att tillse att sådan uppgift lämnas. Det är dock tydligt att det tänkta kontrollsystemet bygger på förutsättningen att så sker.

Mot förslaget i denna del anmäler sig vissa betänkligheter av prinicpiell art. Den skyldighet att lämna uppgift till ledning för annans taxering som hittills föreskrivits, främst i taxeringslagen, gäller taxering endast av den med vilken den uppgiftsskyldige stått i affärs- eller annat avtalsförhållande och uppgifterna avser regelmässigt betalningar eller andra omständigheter, som härrör från detta förhållande. Det förevarande förslaget går emellertid utanför denna ram. De uppgifter som slakterier och köttbesiktningsbyråer enligt förslaget åläggs att lämna är sålunda avsedda att användas till ledning för taxering av personer, med vilka slakterierna eller byråerna inte haft att göra i sin verksamhet, och de upplysningar som innefattas i uppgifterna avser enbart förhållanden, som inte haft betydelse för verksamheten. Visserligen framstår den föreskrivna uppgiftsskyldigheten i och för sig inte som särskilt betungande för slakterier och köttbesiktningsbyråer eftersom förpliktelse att inhämta uppgifter av liknande slag i viss utsträckning kan härledas från lagstiftningen om köttbesiktningstvång. Denna förpliktelse är emellertid stadgad i hälsovårdens intresse och omfattar inte slakteriernas inköp eller förmedling av livdjur. Genom förslaget sätts en viss näringsgren in i taxeringskontrollen på ett nytt och för verksamheten främmande sätt som synes mindre väl förenligt med den vedertagna principen att enskilda inte annat än i särskilda undantagsfall är skyldiga att vara aktivt verksamma till uppdagande eller förhindrande av brott eller annat rättsstridigt förfarande.

Ur en annan synvinkel framstår emellertid förslaget som föga ingripande. Det föreligger inte något hinder för ett slakteri eller en köttbesiktningsbyrå att inhandla eller annars ta emot slakt- eller livdjur eller kött av sådant djur, även om inte ägaren lämnar sådana upplysningar som avses i momentets första stycke. En anmaning till slakteri eller köttbesiktningsbyrå enligt andra stycket att lämna här aktuella uppgifter till en taxeringsmyndighet kan visserligen förbindas med vite (53 § taxeringslagen), men ett vitesföreläggande torde endast kunna avse uppgifter som den anmanade faktiskt innehar (jfr RÅ 1971 ref. 51). Som ett inslag i taxeringskontrollen förefaller regeln i viss mån ineffektiv.

Förslaget i förevarande del framstår sålunda från flera synpunkter som

mindre tillfredsställande. Med hänsyn till de särskilda svårigheterna att komma till rätta med den svarta kreaturshandeln vill lagrådet visserligen inte avstyrka förslaget. Därmed är dock inte sagt att en reglering av

motsvarande innehåll skulle kunna godtas på andra områden, där det nuvarande kontrollsystemet ter sig otillräckligt. -

Utöver vad som följer av det sagda föranleder lagförslagen inte någon

erinran från lagrådets sida.

Innehållsförteckning

PrOpOsitlONM ooooeseeeeees rer sees ere rer rer reser ess rese sees sea Propositionens huvudsakliga innehåll s.sssosssssssssssssssss ses

Lagförslag om ändring i taxeringslägen =ssosossssssssssss ss r er ess Utdrag av regeringsprotokoll den 3 februari 1983 ..ssosso..o.s0v...

f Inledning sosososerereereeereesrrrrrrer ere rer ess ss ss seit ess

2 Missförhållanden inom kreaturshandeln s.sssssessssssrsssr reses

4 Föredragandens ÖVervägandenN s.sososssrssssreessssssse rss sa

4.1 Kontroll av kreaturshandlaren =ooooososssseesessss sees rss sa

4.2 Kontroll av djurproducenteh sosoooseesssserseeesssss rese rss

4.3 Förenklat uppgiftstämnande beträffande viss aktieutdelning ..

4.4 Ikraftträdande M.M. oosooosseereerrererrrrss ss esse seen S Upprättat lagförsläg .osssossorrrrrerrresrersr rese ss rss reser sa

6 Hemställäf oooooooosseeererereererear rss es ers rss ss sees resas 7 BeslUt moooosesseereasrerreer er er rss r rr rr rr ers rss ss ses s te ea — MINDRE Bilaga I Sammanfattning av brottsförebygganderådets prome-

Bilaga 2 Lagförslagen i promemorian (BRÅ PM 1981:2) Illegal kreaturshandel oosososssereeereerersssssss ss ss oe ss Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna och en sammanställ-

ning av remissyttrandena över promemorian (BRÅ PM

1981:2) Illegal kreaturshandel sossoosossssososss oss

Bilaga 4 De remitterade lagförslagen = sosossssessssssss rer s es

Bilaga 5 Utdrag av lagrådets protokoll den 9 december 1982

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983