Prop. 1982/83:24

med förslag till följdlagstiftning till den nya försäkringsrörelselagen m. m.

Prop. 1982/83: 24

Regeringens proposition 1982/83: 24

med förslag till följdlagstiftning till den nya försäkringsrörelselagen m. m.;

beslutad den 10 juni 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de lagförslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN ' ROLF WIRTEN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs bl. a. fram förslag till följdändringar med anledning av regeringens förslag till ny försäkringsrörelselag (prop. 1981/82: 180).

Ändringarna avser lagen (1950: 272) om rätt för utländsk försäkringsan- stalt att driva försäkringsrörelse här i riket, lagen (1972: 262) om under- stödsföreningar, kommunalskattelagen (19282370), lagen ( 1970: 596) om förenklad aktiehantering och lagen (1967: 531)lom tryggande av pensions- utfästelse m.m.

I propositionen föreslås också en ändring i nya försäkringsrörelselagen (7 kap. 9 5). Ändringen innebär en utökning av de tillgångar i vilka ett belopp motsvarande försäkringstekniska skulder skall vara redovisat.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.

] Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 24

Prop. 1982/83: 24

IJ

1. Förslag till

Lag om ändring i försäkringsrörelselagen(1982: 000)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 & försäkringsrörelselagen(1982: 000)] skall ha nedan angivna lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. .9 %

Ett belopp motsvarande försäkringstekniska skulder för livförsäkringar skall alltid redovisas i följande slag av värdehandlingar

l. obligationer eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garante- rats av staten.

2. obligationer. som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkas- san, Svenska skeppshypotekskassan. Skeppsfartens sekundärlånekassa, Nordiska investeringsbanken eller av ett kreditaktiebolag, eller andra av nu angivna kreditinstitut utfärdade skuldförbindelser. med undantag av sådana för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägarc (förlagsbevis).

3. obligationer, utfärdade eller garanterade av ett svenskt bankaktiebo- lag, en svensk sparbank eller en centralkassa för jordbrukskredit. eller av ett sådant bankinstitut eller av riksbanken utfärdade andra fordn'ngsbevis, med undantag av förlagsbevis,

4. obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garantera- de av en svensk kommun. '

5. av ett svenskt näringsföretag utfärdade obligationer som offentligen utbjudits av ett svenskt bankaktiebolag. Sveriges investeringsbank aktie- bolag eller Nordiska investeringsbanken,

6. skuldförbindelser för vilka bolaget äger säkerhet genom panträtt i en jordbruks-. bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom 70 procent av fastighetens uppskattade värde eller. om pantvärde har fast- ställts för fastigheten enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet, inom 75 procent av pantvärdet,

panträtt i tomträtt, till vilken hör en byggnad som är avsedd för bostads-. kontors- eller affärsändamål, inom 70 procent av det uppskattade värdet av byggnaden eller någon annan egendom som hör till tomträtten eller, om pantvärde har fastställts för egendom enligt nämnda bestämmelser. inom 75 procent av pantvärdet. allt med den ytterligare begränsning som för- säkringsinspektionen föreskriver med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller någon annan omständighet eller

panträtt i en fastighet. som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet. eller i en tomträtt till vilken hör byggnad som helt eller delvis är inrättad för sådan verksamhet, inom 60 procent av det uppskattade värdet av egendomen, såvitt avser tomträtt med den ytterligare begräns- ning försäkringsinspektionen föreskriver med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller någon annan omständighet,

varvid dock en förutsättning för att panträtt i fastigheten eller tomträtten skall godkännas utom i fråga om sådant lån till en svensk kommun för vilket försäkringsinspektionen har medgett undantag är att tillhörande

' Lydelse enligt prop. 1981/82: 180.

Prop. 1982/83: 24

L))

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

byggnader skall vara brandförsäkrade i försäkringsbolag som avses i denna lag eller i utländskt försäkringsföretag med rätt att driva försäkringsrörelse här i landet,

7. inhemska eller utländska värdehandlingar. som till sin art och till den säkerhet dc erbjuder kan anses jämförliga med några av de under 1—6 nämnda, varvid dock värdehandlingar. som enligt sin lydelse skall inlösas i främmande valuta, får användas för redovisning endast i den mån de motsvarar försäkringstekniska skulder för egen räkning för försäkringar i samma valuta

eller också i följande tillgångar av annan art 8. lån mot säkerhet i bolagets försäkringsbrev inom återköpsvärdet.

9. värdet av återförsäkringsgi- vamas ansvarighet på grund av de livförsäkringar som har övertagits i form av återförsäkring, varvid dock värdet av utländskt försäkringsfö- retags ansvarighet inte får använ- das till redovisning av försäkrings- tekniska skulderi större omfattning än 'vad försäkringsinspektionen medger med hänsyn till försäkrings-

9. värdet av återförsäkringsgi- varnas ansvan'ghet på grund av de livförsäkringar som har övertagits i form av återförsäkring, i den mån ansvarig/teten överstiger värdet av reservdeposition som har ställts av åtelförsäkringsgivare hos det avgi- vana'e bolaget. varvid dock värdet av utländskt försäkringsföretags ansvarighet inte får användas till re-

tagarnas säkerhet. dovisning av försäkringstekniska skulder i större omfattning än vad försäkringsinspektionen medger med hänsyn till försäkringstagarnas säkerhet.

Om ett_f'r'irsä/tringsbalag har hål- lit kvar tillgångar som motsvarar en avgiven Iivåterriärsäkring. får återjörsiikririg.sgit-'aren använda sin fordran hos det livgivande bolaget för redovisning av försäkringstek- niska skulder för den mottagna liv- återförsäkringen.

Med det uppskattade värdet avses det värde som försäkringsbolaget bestämt på grundval av en särskild värdering.

Utan hinder av första stycket får ett belopp motsvarande högst 20 procent av de försäkringstekniska skulderna för egen räkning redovisas i andra värdehandlingar än som avses i första stycket l—7, dock inte i aktier.

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås den del av dessa skulder som överstiger värdet av återförsäkringsgivarnas ansvarig- het.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1983.

Prop. 1982/83: 24

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1950: 272) om rätt för utländsk försäkrings- anstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19501272J om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

dels atti l. 3, 5, 9 a, 11, 15 a. 16—19, 21—23. 24 a. 27. 32. 35 och 36 åå. ordet ”anstalt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "företag" i motsvarande former,

dels att rubriken till lagen samt 2. 4. 6. 9. 10. 12— 15. 20. 24—26, 28, 29 och 33 åå skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer. 22 aå närmast efter rubriken ”Om tillsyn å försäkringsrörelsen" och 25 a &, av nedan angiven

lydelse.

Nuvarande lydelse

Lagen (1950:272) om rätt för ut- ländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

Föreslagen lydelse

Lagen (1950: 272) om rätt för ut- ländska försäkringsföretag att driva ' försäkringsrörelse i Sverige

g.s'

Utländsk försäkringsanstalt må här i riket driva livförsäkringsrö- reise. allenast om anstalten i sitt hemland med laga rätt driver sådan rörelse. samt annan försäkringsrö- rclse, allenast om anstalten i hem- landet med laga rätt driver rörelse aVscende något slag av försäkring. annan än livförsäkring.

Ej må utländsk ]?irsäkringsan- stalt här i riket med livfifirsäkrings- rörelse förena .försäkringsrörelse som avser annat än personft'irsäk- ring, med mindre särskilda skäl äro därtill.

De nedan i denna lag meddelade särskilda bestämmelserna an- gående livförsäkring äga motsva- rande tillämpning i fråga om per- sonförsäkring av annat slag. ! frä- ga om sådan försäkring, meddelad för en tid av längst fem år eller mot premie som är beräknad och be- stämd för längst fem år i sänder, mä rörelsen dock drivas utan tillämpning av de särskilda bestäm- melserna angående litförsäkring. _

' Senaste lydelse 1965: 168.

Utländskt försa"kringsföretag får här i riket driva livförsäkringsrö- reise. endast om företaget i sitt hemland med laga rätt driver sådan rörelse. samt annan försäkringsrö- relse. endast om företaget i hem- landet med laga rätt driver rörelse avseende något slag av försäkring. annan än livförsäkring.

Utländsktförsäkringsjifiretag här [ riketfår inte med direkt lit-'fifirsäk- ringsrörelse förena fi'jrsäkringsrö- relse som avser annat än persan- försäkring.

Bestämmelserna i denna lag om livförsäkring gäller också i fråga "om persunförsäkringar av anttat

slag. De behöver dock inte tilläm- pas för sådana perst')n_t?)'rst'ikringar som har meddelats antingen för en tid av längst fem år eller mot en premie som är beräknad och be- stämd för längst fem år i sänder.

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

Generalagent skall vara bosatt här i riket. råda över sig oclt sin egendom samt, därest han är ut- ländsk undersåte, hava på sätt sär- skilt är föreskrivet förvärvat rätt att inom riket idka handel eller annat näringsyrke.

Föreslagen lydelse

Ersättning, som utges iform av livränta eller sjukränta, tillhör en- dera livförsäkring eller annan för- säkring beroende på vilket av dessa slag av försäkringar som har med- delats. Har en sådan ränta inköpts i ett livförsäkringsbolag, skall den dock i detta bolag höra till liiför- säkring.

För sådan livränta eller sjuk- ränta som tillhör annan försäkring än livft'irsäkring gäller de särskilda bestämmelserna om livförsäkring [ 6 Q' andra stycket. 7 55 andra . stycket. 9 5 första stycket. 10—15

sant! 17. 24 och 28 55 i tillämpliga delar.

Generalagenten skall vara bosatt här i riket. Han får inte vara ontyn- dig eller i konkurs. Ont ltan är ut- ländsk medborgare gäller bestäm- melserna i lagen (I968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket.

Generalagentur må även innehavas av svenskt aktiebolag eller ömsesi- digt försäkringsbolag eller ock av svenskt handelsbolag. vars samtliga bolagsmän äga behörighet enligt vad i första stycket sägs. För fullgörande av de skyldigheter, som åligga generalagent. svare i förra fallet envar styrelseledamot och i det senare envar bolagsman. som ej är enbart kom- manditdelägare.

653

Ansökan om koncession göres hos regeringen. l ansökningen skall angi- vas den försäkringsgren. som rörelsen skall avse. Ansökningen skall in- lämnas till försäkringsinspektionen och vara åtföljd av: ]. handlingar som styrka generalagentens behörighet enligt 4 5;

2. det för anstalten gällande reg- lementet:

3. bevis att anstalten i sitt hem- land driver försäkringsrörelse efter vad i 2 5 första stycket sägs jämte behörigen styrkt uppgift om den tid detta ägt rum samt om anmärkning- ar, som av myndigheterna i anstal- tens hemland under de sista tre åren må hava framställts mot an-

: Senaste lydelse 19771690. '

2. det för företaget gällande reg— lementet; '

3. bevis att företaget i sitt hem- land driver försäkringsrörelse efter vad i 2 & första stycket sägs jämte behörigen styrkt uppgift om den tid detta ägt rum samt om anmärkning- ar, som av myndigheterna iföreta— gets hemland under de sista tre åren må hava framställts mot före-

Prop. 1982/83: 24 Nuvarande lydelse

staltens verksamhet, ävensom an- staltens . ft'irvaltnings- och revi- sionsberättelser för den tid anstal- ten varit i verksamhet. dock längst för de tio sista åren:

4. behörig fullmakt för general- agenten att å anstaltens vägnar här i riket driva försäkringsrörelsen och att i alla därav härflytande rättsför- hållanden för anstalten mottaga stämning samt själv eller genom an- nan tala och svara:

5. bevis att anstalten för ända- mål somi 16 & sägs samt på sätt och under villkor, som försäkringsin- spektionen godkänner, i riksbanken nedsatt i värdehandlingar, som in- spektionen godtagit, ett belopp av etthundratusen kronor för livför- säkring och ett belopp av tvåhund- ratusen kronor för annan försäkring eller, om rörelsen skall avse endast försäkring för resor i utlandet. det lägre belopp som inspektionen be- stämmer. '

Föreslagen lydelse

tagets verksamhet, ävensom före- tagets årsredovisningar och revi- sionsberättelser för den tid företa- get varit i verksamhet, dock längst för de tio sista åren;

4. behörig fullmakt för general- agenten att på företagets vägnar här i riket driva försäkringsrörelsen och att i alla därav härflytande rättsförhållanden för företaget mot- taga stämning samt själv eller ge- nom annan tala och svara:

5. bevis att företaget för ända— mål som i 16 & sägs samt på sätt och under villkor. som försäkringsin— spektionen godkänner. i riksbanken nedsatt i värdehandlingar, som in- spektionen godtagit, ett belopp av etthundratusen kronor för livför- säkring och ett belopp av tvåhund- ratusen kronor för annan försäkring eller, om rörelsen skall avse endast försäkring för resor i utlandet. det lägre belopp som inspektionen be- stämmer.

Därest rörelsen skall avse livförsäkring, skola enligt vad i 11 & sägs upprättas särskilda grunder för verksamheten. Å grunderna, som skola bifogas ansökningen om koncession. skall sökas regeringens stadfästelse.

Beslut enligt första stycket 5 om nedsättning av lägre belopp för försäk- ring för resor i utlandet må återkallas av försäkringsinspektionen, om skäl föreligga.

9 53 Å ändring av stadfästa grunder skall ock sökas regeringens stadfästelse. I regeringens ställe äger försäkringsinspektionen besluta i sådant ärende, om det icke är av principiell betydelse eller eljest av synnerlig vikt. Ansök- ningen skall inlämnas till försäkringsinspektionen.

Ansökan om förlängning av koncession. som beviljats för be- stämd tid, skall prövas av den myn- dighet som beviljat koncessionen. Ansökningen skall inlämnas till för- säkringsinspektionen sist sexton månader före utgången av den lö- pande koncessionen.

Utses ny generalagent. skall an- stalten hos försäkringsinspektionen söka dess godkännande av general- agenten.

3 Senaste lydelse 1977:690.

Ansökan om förlängning av koncession, som beviljats för be- stämd tid, skall prövas av den myn- dighet som beviljat koncessionen. Ansökningen skall inlämnas till för- säkringsinspektionen sist sex måna- der före utgången av den löpande koncessionen.

Utses ny generalagent. skall före- taget hos försäkringsinspektionen söka dess godkännande av general- agenten.

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har ändring av grunder stadfästs eller har förlängning av koncession beviljats eller ny generalagent blivit godkänd, skall försäkringsinspek- tionen låta införa kungörelse därom i Post- och Inrikes Tidningar.

lOå

Generalagenten åligger att för varje räkenskapsår enligt formulär. som fastställes av försäkringsin- spektionen. upprätta redogörelse angående anstaltens verksamhet inom riket.

För livförsäkringsverksamhet skall i redogörelsen under beteck- ningen försäkringsfond såsom skuld upptagas det å räkenskaps- årets sista dag beräknade värdet av anstaltens ansvarighet på grund av

dels inträffade försäkringsfall (ersättningsreserv),

dels löpande försäkringar (pre- miereservl,

dels ock återbäring. som anstal- ten må ltava tilldelat försäkringsta- gare.

Generalagenten åligger att för varje räkenskapsår enligt formulär, som fastställes av försäkringsin- spektionen. upprätta redogörelse angående fi'iretagets verksamhet inom riket.

För livförsäkringsverksamhet skall i redogörelsen under beteck- ningen ft'irsäkringstekniska skulder såsom skuld upptagas det å räken- skapsårets sista dag beräknade vär- det av företagets ansvarighet på. grund av

!. löpande försäkringar (pre- miereserv).

2. försa"kringsersättningar för in- träffade försäkringsfall (ersätt- ningsreserv),

_ 3. utgifterna för reglering av in- träffade försäkringsfall (skadebe- handlingsreserv).

4. sådan tilldelad återbäring inom livförsäkringsrörelsen som inte har förfallit till betalning och " 5. sådan tilldelad återbäring inom annan försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse som inte har förfallit till betalning.

125

Med avseende på de i I l 5 under 1—4 omförmälda grunderna skall vad i 264 9', 265 5 1 mom. samt 267—269 555 lagen om försäkrings- rörelse stadgas äga motsvarande tillämpning. Beträffande över- gångsgrunder enligt 265 $$ ! mom. nämnda lag gälle vad i 9 % här ovan är i fråga om ändring av grunder stadgat om stadfästelse och kungö- rande därav. Såsom villkor för stadfästelse å övergångsgrunder må föreskrivas, att anstalten skall på sätt i 15 & sägs sätta jämväl andra värdehandlingar, än där avses, i särskilt förvar.

Med avseende på de i 11 å under 1—4 omförmälda grunderna skall vad i 7 kap. 3 5, 4 åförsta—fjärde styckena samt 5 —7 5,6 försäkrings- rörelselagen (1982: 000) stadgas äga motsvarande tillämpning. Beträf- fande övergångsgrunder enligt 7 kap. 4 5 första—fjärde styckena nämnda lag gälle vad i 9 5 här ovan är i fråga om ändring av grunder stadgat om stadfästelse och kungö- rande därav. Såsom villkor för stadfästelse å övergångsgrunder må föreskrivas, att företaget skall på sätt i 15 & sägs sätta jämväl andra värdehandlingar. än där avses. i särskilt förvar.

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 &

Försäkringsfonden med tillägg av det belopp. varmed en tjugondel av _f'ona'en mä överstiga vad anstalten enligt 6 ä nedsatt för livförsäkring, skall vid envar tidpunkt vara re- dovisad i värdehandlingar av be- skaffenhet som angives i 274 5 an- der 1—7 lagen om _lörsäkringsrrfi- reise. eller ock i följande tillgångar av annan art nämligen lån mot sä- kerhet i anstaltens försäkringsbrev inom äterköpsvärdet eller. i den mån försäkringsinspektionen på framställning av anstalten så med- giver, värdet av återft'jrst'z'kringsgi— vares ansvarighet på grund av liv- försäkringar. som övertagits i åter- försäkring.

Utan hinder av vad i första stycket är stadgat må ett belopp, motsvarande högst en tiondel av försäkringsfonden för egen räk- ning. rcdovisas i andra värdehand- lingar än i första stycket avses. dock icke i aktier.

Med jörsäkringsfond för egen räkning förstås den del av fonden, som icke motsvarar värdet av åter- jörsäkringsgivares ansvarighet.

Försökringstekniska skulder med tillägg av det belopp, varmed en tju— gondel av dessa skalder mä över- stiga vad anstalten enligt 6ä ned- satt för livförsäkring, skall vid en- var tidpunkt vara redovisad i värde- handlingar av beskaffenhet som an- gives i 7 kap. 9 åförsta stycket l—7 först'ikringsrörelselagen ( 1982: 000). eller ock i följande tillgångar av annan art nämligen län mot sä- kerhet iföretagets försäkringsbrev inom återköpsvärdet eller. i den mån försäkringsinspektionen på framställning av företaget så med- giver. värdet av äterjörsäkringsgi- varnas ansvarighet på grund av liv- försäkringar. som övertagits i åter- försäkring.

För åtetjörsäkringsgii'ares redo- visning av mottagen återfi'irsäkring gäller 7 kap. 9 # tindra stycket för- säkringsrt'irelsela gen .

Utan hinder av vad i första stycket är stadgat må ett belopp. motsvarande högst tjugo procent av de försäkringstekniska skul- derna för egen räkning, redovisas i andra värdehandlingar än i första stycket avses. dock icke i aktier.

Med de försäkringstekniska skul- derna för egen räkning förstås den del av de försäkringstekniska skal- derna. som icke motsvarar värdet av återförsäkringsgivarnas ansva- righet.

l4å

Värdeltandling må vid redovis- ning enligt 13 % ej upptagas översitt verkliga värde, bestämt på sätt i 93,6 ] mom. andra stycket lagen om _ /örsäkri n gsröre ls e sägs.

" Senaste lydelse 1966: 56.

Värdehandlingar får vid redo- visning enligt 13 & ej upptagas till högre värde än som följer av be- stämmelserna i bokföringslagen (I976.'125) om värdering av om- sättningstillgångar. Defår dock tas upp till samma värde som beräk- nats närmast föregående räken- skapsår eller, om värdehandlingen anskaffats under räkenskapsåret,

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

Under förutsättning att de värde- handlingar, i vilka försäkringsfmz- den jämte tillägg redovisas, beräk- nas kunna å tider, som med hänsyn till beskajfenheten av anstaltens förbindelser prövas tillfredsställan- de. förvandlasi penningar till be- lopp motsvarande det angivna vär- det. må utan hinder av vad iförsta stycket är stadgat värdehandling, som jämväl under näst föregående räkenskapsår använts för sådan re- dovisning, kunna åsättas det då be- räknade värdet och värdehandling, som anskajfats under löpande rä- kenskapsår. det värde som motsva- rar kostnaderna för dess anskaff- ning.

Föreslagen lydelse

anskajj'fningsvärdet. Detta gäller endast om värde/iundlingarna kan avyttras till ett värde. som motsva- rar detta högre värde. vid tid- punkter som får anses tillfredsstäl- lande med hänsyn till de försäk- ringsutfästelser som värdehand- lingarna säkerställer.

155

De värdehandlingar, i vilka för- säkringsfonden jämte tillägg helt el— ler delvis redovisas, skola förvaras här i riket avskilda från anstaltens övriga tillgångar och under minst två lås med olika nycklar, av vilka en innehaves av ett av försäkrings- inspektionen förordnat ombud. Försäkringsinspektionen må dock på framställning av anstalten med- giva att värdehandlingarna i stället, på sätt och under villkor som av inspektionen bestämmas, sättas i särskilt förvari riksbanken eller an- nan bank. I de sålunda förvarade handlingarna njute försäkringsta- garna panträtt såsom i handfängen pant till säkerhet för fullgörandet av anstaltens på försäkringsavtalen grundade förbindelser.

De värdehandlingar, i vilka för- säkringstekniska skulderjämte till- lägg helt eller delvis redovisas, sko- la förvaras här i riket avskilda från företagets övriga tillgångar och un- der minst två lås med olika nycklar, av vilka en innehaves av ett av för- säkringsinspektionen förordnat om— bud. Försäkringsinspektionen må dock på framställning av företaget medgiva att värdchandlingarna i stället. på sätt och under villkor som av inspektionen bestämmas. sättas i särskilt förvar i riksbanken eller annan bank. 1 de sålunda för— varade handlingarna njute försäk— ringstagarna panträtt såsom i hand- fången pant till säkerhet för fullgö- randet av företagets på försäkrings- avtalen grundade förbindelser.

Det åligger generalagenten att tillse. att vid envar tidpunkt värdehand- lingar till erforderligt belopp satts i sådant förvar, som i första stycket är sagt.

Prop. l982/83: 24

Nuvarande lydelse

[ fråga om utbekommande eller utbyte av värdehandling, som satts i förvar, skola bestämmelserna i 2765 lagen om försäkringsrörelse äga motsvarande tillämpning, där- vid vad i nämnda lagrum sägs om styrelse, verkställande direktör och behörig företrädare för bolag skall avse generalagent eller av anstalt jämlikt 27 & utsett ombud.

Det av försäkringsinspektionen förordnade ombudet har att. där ge- neralagent eller ombud. som an- stalt utsett jämlikt 27 ;. ej fullgör vad honom enligt denna paragraf åligger. därom ofördröjligen göra anmälan hos inspektionen.

IU

Föreslagen lydelse

I fråga om utbekommande eller utbyte av värdehandling. som satts i förvar. skola bestämmelserna i 7 kap. II och l2 5.6 försäkringsrörel- selagen (1982:0()0) äga motsvaran- de tillämpning, därvid vad i nämnda lagrum sägs om styrelse. verkstäl- lande direktör och behörig företrä- dare för bolag skall avse general- agent eller av företag jämlikt 27 å utsett ombud.

Det av försäkringsinspektionen förordnade ombudet har att, där ge- neralagent eller ombud. som före- tag utsett jämlikt 27 &. ej fullgör vad honom enligt denna paragraf åligger. därom ofördröjligen göra anmälan hos inspektionen.

20 55

Det åligger generalagenten att övervaka att anskaffning av ansök- ningar om försäkring has anstalten sker på sätt som överensstämmer med god försäkringssed. Regering— en äger meddela närmare bestäm- melser angående anskaffningsverk- samheten och må därvid lillikaför- ordna. att frågor rörande densam- ma skola. på sätt och i den omfatt- ning som i nämnda bestämmelse angives, handläggas av en av rege- ringen utsedd nämnd.

Generalagenten skall övervaka att anskaffning av ansökningar om försäkring hos företaget sker på ett sätt som överensstämmer med god utdfärssed .

2 a # Försäkringsinspektionen skall verka för en sund utveckling av den verksamhet som bedrivs av ut- ländska försäkringsföretag här i ri- ket.

24 56

Generalagenten vare pliktig: att. där ändring vidtages i det för anstalten gällande reglementet. inom tre månader därefter till för- säkringsinspektionen insända be- slutet därom:

att, därest av myndigheterna i anstaltens hemland framställts an— märkning mot anstaltens verksam-

5 Senaste lydelse 1977: 690. 6 Senaste lydelse 1980: 172.

Generalagenten vare pliktig: att, där ändring vidtages i det för företaget gällande reglementet. inom tre månader därefter till för- säkringsinspektionen insända be- slutet därom;

att, därest av myndigheterna i fö- retagets hemland framställts an- märkning mot företagets verksam-

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

het, så fort ske kan skriftligen underrätta försäkringsinspektionen därom:

att, inom åtta månader efter ut- gången av varje räkenskapsår till försäkringsinspektionen insända den i IO & avsedda redogörelsen an- gående anstaltens verksamhet inom riket;

att. beträffande livförsäkrings- rörelse, till försäkringsinspektionen insända följande enligt inspektio— nens anvisningar upprättade och av aktuarien undertecknade handling- ar nämligen dels inom åtta månader efter varje räkenskapsårs utgång re- dogörelse för beräkning av premie- reserv och av återbäring. dels ock. i den mån så påfordras av inspektio- nen. statistiskekonomisk utredning angående verksamheten:

att, inom tre månader efter det berättelse om revision av anstal- tens räkenskaper och förvaltning blivit å sammanträde med anstal- tens delägare framlagd, till försäk- ringsinspektionen insända ett e.t- emplar av denna berättelse även- som ett exemplar av anstaltensför- Wlltningsberättelse för den tid revi- sionen avsett;

att även i andra fall än ovan sagts lämna försäkringsinspektionen de upplysningar, som av inspektionen begäras i fråga om anstalten och dess verksamhet inom riket. samt att när som helst för befattningsha- vare hos försäkringsinspektionen. som är behörig att företräda inspek- tionen, eller annan. som av inspek- tionen förordnats att företräda den- na, hålla kassa och övriga tillgångar samt böcker. räkenskaper och and- ra handlingar tillgängliga för granskning.

lnnefattar ändring i reglementet ändring av anstaltens firma. skall försäkringsinspektionen låta införa kungörelse 'om firmaändringen i Post- och Inrikes Tidningar.

ll

Föreslagen lydelse

het. så fort ske kan skriftligen

_ underrätta försäkringsinspektionen

därom:

att, inom åtta månader efter ut- gången av varje räkenskapsår till försäkringsinspektionen insända den i 10 % avsedda redogörelsen an- gåendeföretagets verksamhet inom riket:

att, beträffande livförsäkrings- rörelse. till försäkringsinspektionen insända följande enligt inspektio- nens anvisningar upprättade och av aktuarien undertecknade handling- ar nämligen dels inom åtta månader efter varje räkenskapsårs utgång re- dogörelse för beräkning av premie- reserv och av återbäring. dels ock. i den mån så påfordras av inspektio- nen. statistiskekonomisk utredning angående verksamheten:

att, inom tre månader efter det att årsredovisningen och revisions- berättelsen blivit å sammanträde med företagets delägare framlagd. till försäkringsinspektionen insända ett exemplar av dessa handlingar:

att även i andra fall än ovan sagts lämna försäkringsinspektionen de upplysningar. som av inspektionen begäras i fråga om företaget och dess verksamhet inom riket. samt att när som helst för befattningsha- vare hos försäkringsinspektionen. som är behörig att företräda inspek- tionen, eller annan som av inspek- tionen förordnats att företräda den- na. hålla kassa och övriga tillgångar samt böcker. räkenskaper och and- ra handlingar tillgängliga för granskning.

Innefattar ändring i reglementet ändring av företagets firma. skall försäkringsinspektionen låta införa kungörelse om firmaändringen i Post- och Inrikes Tidningar.

Prop. 1982/83: 24 13 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 25 57 Försäkringsinspektionen äge Försäkringsinspektionen får meddela de erinringar i fråga om utländsk försäkringsanstalts verk- samhet här i riket. som inspektio- nen finner påkallade. Vid medde- lande av föreskrift enligt dettna lag ntå inspektionen förelägga vite.

Finnerförsäkringsinspektionen,

att avvikelse skett från denna lag eller med stöd därav meddelade be— stämmelser eller frän grunderna. där sådana finnas.

att grunderna icke längre äro till- fredsställande med hänsyn till rö- relsens omfattning och beskaffen- het.

att i riksbanken enligt 6 eller 15 a 5 nedsatt belopp minskats ge- notn att värdehandlingarna avse- värt nedgått i värde eller av annan anledning.

att de tillgångar. i vilka försäk- ringsfonden jämte tillägg redovi- sas. icke äro tillfyllest, eller

att eljest allvarlig anmärkning mot verksamheten föreligger.

skall inspektionen förelägga an- stalten att inom viss tid vidtaga de åtgärder, som prövas påkallade härav.

Har föreläggande icke inom den bestämda tiden efterkommits och har ej heller annorledes det an- märkta förhållandet undanröjts. skall försäkringsinspektionen göra anmälan därom Itos regeringen, som efter anstaltens hörande må förklara koncessionen förverkad.

meddela de erinringar i fråga om utländska försäkringsföretags verksamhet häri riket som inspek- tionen tillser behövliga.

Försäkringsinspektionen skallfö- relägga företaget att inom viss tid vidta erforderliga åtgärder. om in- spektionen finner att

]. avvikelse skettfrån denna lag eller föreskrifter som ltar meddelats med stöd av denna lag eller grun- derna. om sådana finns.

2. grunderna inte längre är till- fredsställande med hänsyn till om- fattningen och beskaffenheten av bolagets rörelse,

3. i riksbanken enligt 6 eller 15 (t 5 nedsatt belopp minskats ge- nom att vt'irdehandlingarna avse- värt nedgätt i värde eller av annan anledning.

4. de tillgå/igar. i vilka försäk- ringstekniska skulder redovisas, inte är tillräckliga eller

5. det i övrigt/inns allvarliga an- märkningar mot försäkringsföreta- gets verksamhet.

Om ett föreläggande enligt andra stycket inte harföljts inom den be- stämda tiden och det anmärktaför— hål/andet inte heller på något annat sätt undanröjts, skall försäkringsin- spektionen göra anmälan omdetta till regeringen. Om regeringen fin- ner så svåra missförhållanden före- ligga, att försäkringsverksamheten bör upphöra. katt regeringen för- klara koncessionen förverkad.

Beslut, varigenom koncessionen förklarats förverkad. skall av försäk- ringsinspektionen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.

7 Senaste lydelse 1977: 690.

Prop. 1982/83: 24 Nuvarande lydelse

13. Föreslagen lydelse

25aå

Försäkringsinspektionen kan vid vite förelägga generalagenten att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att sända in behöriga redovisnings- handlingar och revisionsbert'it- telser.

Försäkringsinspektionen kan för- ena ett attnat föreläggande enligt denna lag än som avses i första stycket med vite.

Har inspektionen förelagt vite skall det utländska försäkringsjöre- taget genast skriftligen underrättas om detta.

Följs inte ett sådant t-'itesföt'eläg- gande som avses iförsta stycket katt försäkringsinspektionen döma ut vitet.

Försäkringsinspektionens beslut varigenom vite förelagts eller ut- dömts för överklagas Itos kammar- rätten genom besvär.

26 &”

Till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens organisa- tion och verksamhet skall utländsk försäkringsanstalt, som driver för- säkringsrörelse här i riket. årligen erlägga bidrag enligt bestämmel- ser, som meddelas av regeringen. Detta bidrag skall bestämmas högst till en femtedels procent av anstal- tens hela inkomst av avgifter för nästföregående räkenskapsår för försäkringar, som tillhöra anstal- tens rörelse här i riket. dock må bidraget ej understiga tvåhundra krattor.

" Senaste lydelse 1977: 690.

Ett utländskt försäkringsföretag som driver först'ikringsrörelse här i riket skall årligen betala ett bidrag för att täcka kostnaderna för för— säkringsinspektionens organisation och verksam/tet enligt de närmare bestämmelser som meddelas av re- geringen. Detta bidrag skall be- stämmas högst till en femtedels procent av företagets hela inkomst av avgifter för nästföregående rä- kenskapsår för försäkringar, som tillhöra företagets rörelse här i ri- ket. Bidraget får dock inte under- stiga fyra procent av det enligt la- gen (]962:38l ) om allmän försäk- ring bestämda basbelöppet som gällde vid utgången av nästföre- gående räkenskapsår. avrundat till närmast högre femtiotal kronor.

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

14

Föreslagen lydelse

28.58

Har koncession för utländsk för- st'ikringsanstalt att här i riket driva livförsäkringsrörelse förklarats för- verkad. skall för tillvaratagande av livförsäkringstagarnas rätt en sär- skild administration inträda. Med avseende pä denna skall i tillämp- liga delar gälla vad i 296—298 55)" lagen om försäkringsrörelse finnes stadgat ävensom vad [65 .é' samma lag innehåller angående förbud mot meddelande av nya försäkring- ar. Vid tillämpningen av nu nämnda lagrum skall iakttagas. att upphö- randet av anstaltens rätt att driva livförsäkringsrörelse här i riket skall anses motsvara livförsäkrings- bolags trädandc i likvidation eller beslut om avträdande av dess egen- dom till konkurs samt att vad i 297 .6 1 mom. fjärde stycket lagen om försäkringsrörelse sägs om re- gistrering i stället skall avse kun- görande i Post- och Inrikes Tidning- ar. I fall som här avses må överlå- telse av livförsäkringarna ske, för- utom till svenskt försäkringsbolag, jämväl till utländsk anstalt. som er- hållit koncession för livförsäkrings- rörelse häri n'ket.

Där vid överlåtelse av försäkring- arna eller eljest uppstått överskott, Skall ur detta i första hand gäldas kostnaden för administrationen och oguldet sådant bidrag, som avses i 26 &. varefter återstoden skall över- lämnas till den anstalt. vars försäk- ringar varit föremål för administra- tion.

Har anstalt i annat fall än i första stycket avses upphört att driva liv- försäkringsrörelse här i riket. vare anstalten ändock skyldig att på sätt i 13—15 åå stadgas redovisa försäk- ringsfond för redan meddelade liv- försäkringar jämte tillägg. Det ålig- ger ombud, som utsetts av anstal- ten enligt 27 5. att fullgöra de skyl- digheter jämlikt 10, 15 och 24 55. som förut åvilat generalagenten.

Har koncession för utländskt för- säkringsföretag att här i riket driva livförsäkringsrörelse förklarats för- verkad. skall för tillvaratagande av livförsäkringstagarnas rätt en sär- skild administration inträda. Be- stt'immelserna i 14 kap. 25—28 åå om särskild administration i försäk- ringsrörelselagen (l982:000) skall tillämpas. Vidare gäller bestäm- melsen i 14 kap. 23 5 samma lag om förbud att meddela nya försäk- ringar. Vid tillämpningen av nu nämnda lagrum skall iakttagas, att upphörandet av företagets rätt att driva livförsäkringsrörelse här i ri- ket skall anses motsvara livförsäk- ringsbolags trädandc i likvidation eller beslut om avträdande av dess egendom _till konkurs samt att vad i 14 kap. 26 &" fjärde stycket försäk- ringsrörelselagen sägs om registre- ring i stället skall avse kungörande i Post- och Inrikes Tidningar. 1 fall som här avses må överlåtelse av livförsäkringarna ske, förutom till svenskt försäkringsbolag, jämväl till utländskt företag, som" erhållit koncession för livförsäkringsrörel- se här i riket.

Där vid överlåtelse av försäkring- arna eller eljest uppstått överskott. skall ur detta i första hand gäldas kostnaden för administrationen och oguldet sådant bidrag, som avses i 26 &. varefter återstoden skall över- lämnas till det/öretag, vars försäk- ringar varit föremål för administra— tion.

Harjöretag i annat fall än i första stycket avses upphört att driva liv- försäkringsrörelse här i riket. vare företaget ändock skyldigt att på sätt . i 13— 15 åå stadgas redovisaförst'ik- ringstekniska skulder för redan meddelade livförsäkringar jämte tillägg. Det åligger ombud. som ut- setts av företaget enligt 27 5, att fullgöra de skyldigheter jämlikt 10. 15 och 24 åå, som förut åvilat gene-

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

Fullgöres ej redovisningen av för- säkringtfonden jämte tillägg eller finnes eljest anledning antaga att livförsäkringstagarnas rätt på grund av försäkringsavtalen äventyras. ankomme på försäkringsinspek- tionen att besluta att administration på sätt i första stycket sägs skall inträda; dock må ej på den grund att de till redovisning avsatta tillgång- arna tinnas otillräckliga administra- tion f öreskrivas. förrän försäkrings- inspektionen förelagt anstalten att fylla bristen och denna icke täckts inom fyra veckor efter det sådant föreläggande skett. Inträder i fall som nu sagts administration, skall vad i första stycket sägs om upphö- randet av anstaltens rätt att driva livförsäkringsrörelse här i riket i stället avse meddelandet av beslut om administration.

Föreslagen lydelse

ralagenten. Fullgöres ej redovis- ningen av försäkringstekniska skulder jämte tillägg eller finnes el- jest anledning antaga att livförsäk- ringstagarnas rätt på grund av för- säkringsavtalen äventyras, an- kommc på försäkringsinspektionen att besluta att administration på sätt i första stycket sägs skall inträda: dock må ej på den grund att de till redovisning avsatta tillgångarna tin- nas otillräckliga administration fö- reskrivas, förrän försäkringsin- spektionen förelagt företaget att fylla bristen och denna icke täckts inom fyra veckor efter det sådant föreläggande skett. Inträder i fall som nu sagts administration. skall vad i första stycket sägs om upphö- randet av företagets rätt att driva livförsäkringsrörelse här i riket i stället avse meddelandet av beslut om administration.

29 å”

Utländsk försäkringsanstalt må med försäkringsinspektionens till- stånd överlåta hela sitt till verksam- heten här i riket hörande försäk- ringsbestånd eller del därav till svenskt försäkringsbolag eller ut- ländsk försa"kringszmstalt. som er- hållit koncession för dct slag av för- säkringsrörelse varom fråga är.

Ansökan om tillstånd skall göras av såväl överlåtare som övertagare. Vid ansökningen skall fogas det av- tal, som träffats angående överlå- telsen. Med avseende på ansök- ningen skall vidare vad i 2959' 3 mom. andra och tredje styckena la- gen om försäkringsrt'irelse stadgas äga motsvarande tillämpning.

Bifalles ansökningen. skall över- låtaren anses fritagen från sina för- pliktelser på grund av det överlåtna försäkringsbeståndct. vilka förplik- telser i stället skola åvila överta- garen. Angående underrättelse om verkställd överlåtelse skall bestäm-

Utländskt försäkringsföretag må med försäkringsinspektionens till- stånd överlåta hela sitt till verksam- heten här i riket hörande försäk- ringsbestånd eller del därav till svenskt försäkringsbolag eller ut- ländsktförsäkringsföretag. som er— hållit koncession för det slag av för- säkringsrörelse varom fråga är.

Ansökan om tillstånd skall göras av såväl överlåtare som övertagare. Vid ansökningen skall fogas det av— tal. som träffats angående överlå- telsen. Med avseende på ansök- ningen skall vidare vad i l5 kap. 35 andra stycket och 45 andra stycket försäkringsröre[se/agen ( I 982 .' 000 ) stadgas äga motsvarande tillämp- ning.

Bifalles ansökningen, skall över- låtaren anses fritagen från sina för- pliktelser på grund av det överlåtna försäkringsbeståndet. vilka förplik- telser i stället skola ävila överta— garen. Angående underrättelse om verkställd överlåtelse skall bestäm-

Prop. 1982/83: 24 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

melsen i295.$4mom. ovannämnda melsen i 15 kap. 65 ovannämnda lag äga motsvarande tillämpning. lag äga motsvarande tillämpning. 33 59 Talan mot försäkringsinspektio- Försäkringsinspektionens beslut nens beslut enligt denna lag föres enligt denna lag överklagas has re- ltos regeringen genom besvär. geringen genom besvär. Inspektio-

nens beslut får verkställas utan hinder av anförda besvär. om inte regeringen förordnar något annat.

Om besvär över beslut i vissa fall finns bestämmelser i 25a9' femn' stycket.

Denna lag träder i kraft den [januari 1983.

9 Senaste lydelse 1977: 690.

Prop. 1982/83: 24 17

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att 24. 26, 73. 74 och 76% lagen (19721262) om understödsföreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse 24 51

Vid varje tidpunkt skall ett belopp. som täcker summan av dels försäk- ringsfonder, dels understödsföreningens övriga skulder. annan fond än försäkringsfond ej medräknad, vara redovisat i följande slag av tillgångar, nämligen '

]. obligationer eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garante- rats av staten,

2. obligationer som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Svenska bostadskreditkas- san, Svenska skeppshypotekskassan, Skeppsfartens sekundärlånekassa, Nordiska investeringsbanken eller av kreditaktiebolag. eller andra skuld- förbindelser som utfärdats av sådan kreditinrättning, dock ej sådana för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, som medför rätt till betal- ning först efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis).

3. obligationer som utfärdats eller garanterats av bankaktiebolag. spar- bank eller centralkassa för jordbrukskredit eller andra fordringsbevis som utfärdats av sådant bankinstitut eller riksbanken, dock ej förlagsbevis,

4. obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garantera- de av kommun,

5. obligationer som utfärdats av svenskt näringsföretag och som offent- ligen utbjudits av bankaktiebolag, sparbank, kreditkassa inom jordbruks- kasserörelsen, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska inves-

Nuvarande lydelse

ten'ngsbanken.

6. skuldförbindelser. för vilka föreningen har säkerhet i form av panträtt på grundval av

inteckning ijordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom fyra femtedelar eller i annan fastig- het inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, eller

inteckning i tomträtt, till vilken hör byggnad som är avsedd för bo- stads-, kontors- eller affärsända- mål, inom fyra femtedelar eller i an- nan tomträtt inom två tredjedelar av senast fastställda taxerings- värde, med den ytterligare begräns- ning som försäkringsinspektionen kan komma att föreskriva med hän- syn till tomträttsavtalets innehåll eller annan omständighet,

' Senaste lydelse 1979: 1054. 2 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 24

6. skuldförbindelser. för vilka föreningen har säkerhet i form av panträtt på grUndval av

inteckning ijordbruks-, bostads-. kontors- eller affärsfastighet inom fyra femtedelar eller i annan fastig- het inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, eller

inteckning i tomträtt, till vilken hör byggnad som är avsedd för bo- stads—, kontors- eller affärsända- mål, inom fyra femtedelar eller i an- nan tomträtt inom två tredjedelar av senast fastställda taxerings- värde. med den ytterligare begräns- ning som försäkringsinspektionen kan komma att föreskriva med hän- syn till tomträttsavtalets innehåll eller annan omständighet.

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

dock att. utom i fråga om sådant lån till kommun för vilket inspektio- nen medgett undantag. byggnad skall. för att säkerheten skall få godtas, vara brandförsäkrad i svensk_Rjrsäkringsanstalt eller i ut- ländsk fk'irsäkringsanstalt som har rätt att driva försäkringsrörelse här i riket,

18

Föreslagen lydelse

dock att. utom i fråga om sådant lån till kommun för vilket inspektio- nen medgett undantag, byggnad skall. för att säkerheten skall få godtas. vara brandförsäkrad i svenskt försäkringsbolag eller i ur- ländsktjQ'irsäkringsjYiremg som har rätt att driva försäkringsrörelse här i riket,

7. andra svenska eller utländska värdehandlingar utom sådana som skall infrias i främmande valuta, om de till art och säkerhet kan anses jämförliga med värdehandlingar som avses i någon av punkterna 1—6,

8. lån mot säkerhet i föreningens försäkringsbrev inom återköpsvärdet,

9. föreningen tillhörig fastighet eller tomträtt intill de gränser och med de brandförsäkringsvillkor som enligt 6 gäller beträffande inteckning, eller

10. värdet av svenskt försäkringsbolags ansvarighet på grund av försäk- ringar, som övertagits i återförsäkring.

Förening, som enligt sina stadgar huvudsakligen är avsedd för anställda i visst eller vissa företag, får även fullgöra i första stycket föreskriven redovisning i sådana av ett eller flera av företagen utfärdade skuldförbin- delser, för vilka föreningen äger säkerhet i värdehandlingar som avses i samma stycke 1-5 och 7.

Vid tillämpning av första stycket 6 ersätts, om försäkringsinspektionen har medgett det

fyra femtedelar av taxeringsvärdet med sjuttio procent av det uppskatta- de värdet av fastigheten respektive av byggnad eller annan egendom som hör till tomträtten eller, om pantvärde fastställts för egendomen enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyg- gandet, med sjuttiofem procent av pantvärdet, samt

två tredjedelar av taxeringsvärdet med sextio procent av egendomcns uppskattade värde.

Med uppskattat värde avses det värde som understödföreningen har bestämt på grundval av särskild värdering. Har medgivande enligt tredje stycket lämnats får belopp som dittills har redovisats enligt första stycket 6 dock redovisas på samma sätt även i fortsättningen.

Utan hinder av första och andra styckena får ett belopp, som svarar mot högst en femtedel av förenings försäkringsfonder, redovisas i andra värde- handlingar än som förut sagts, dock ej i aktier eller andelar i aktiefond. och i tillgångar som nämns i första stycket 9 utöver där angiven gräns.

265

Understödsförening får ej lämna Understödsförening får inte läm- kredit till

!. styrelseledamot. styrelse- suppleant, revisor. revisorssupp- leant, innehavare av annan befatt- ning i föreningen eller person som verkställer försäkringsteknisk ut- redning åt föreningen,

na kredit till

styrelseledamot, styrelsesupp- leant, revisor. revisorssuppleant. innehavare av befattning i ledande ställning i föreningen eller person som verkställer försäkringsteknisk utredning åt föreningen,

Prop. 1982/83: 24 Nuvarande lydelse

2. make till person som avses under] ,

19. Föreslagen lydelse

2. den som är gift med eller är syskon eller släkting irätt upp- eller nedstigande led till personer som avses lorder [. eller är besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres sys- kort.

3. bolag, förening eller annan sammanslutning, vari person som avses under 1 eller 2 i egenskap av delägare eller medlem har ett väsenligt ekonomiskt intresse.

Förening får ej heller lämna kredit mot säkerhet av borgen av någon som avses i första stycket.

Vad i första stycket sägs utgör ej hinder för förening att i enlighet med vad därom f("ireskrives i stad- garna lämna kredit mot säkerhet av försäkringsbrev som utfärdats av föreningen.

Vid tillämpningen av denna pa- ragraf likställs äktenskapsliknande samlevnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta nted varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Bestämmelserna i första stycket utgör inte något hinder för en un- derstödsförening att i enlighet med stadgarna lämna kredit mot säker- het av försäkringsbrev som har ut- färdats av föreningen. .

Försäkringsinspektionen kan medge undantag från bestämmel- serna i första stycket—tredje styc- kena. om det finns synnerliga skäl till detta.

73 sz

Understödsförening skall till be- stridande av kostnaden för försäk- ringsinspektionens tillsynsverksam- het årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser som meddelas av re- geringen. Bidraget skall bestämmas till ett belopp som, räknat på intäk- terna under nästföregående räken- skapsår, svarar mot högst två pro- mille av föreningens hela inkomst av avgifter och en promille av för- eningens nettokapitalavkastning. Bidraget får dock ej understiga två- hundra kronor.

2 Senaste lydelse 1976: 149.

Varje rutderstödsförening skall årligen betala bidrag för att täcka kostnaderna för försäkringsinspek- tionens organisation och verksam- het enligt de närmare bestämmel- ser som meddelas av regeringen. Bidraget skall bestämmas till ett be- lopp som, räknat på intäkterna un- der nästföregående räkenskapsår, svarar mot högst två promille av föreningens hela inkomst av av- gifter och en promille av förening- ens nettokapitalavkastning. Bidra- get får dock inte understiga två procent av det enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bestämda basbeloppet som gällde vid utgången av nästföregående rä- kenskapsår. avrundat till närmast högre jetn tiotal kronor.

745

Försäkringsinspektionen kan fö- relägga vite vid meddelande av fö- reskrift enligt denna lag.

Försäkringsinspektionen kan vid vite förelägga styrelsen att fullgöra sitta skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att

1. till försäkringsinspektionen sända in behöriga redovisnings- handlingar, revisionsberättelser el- ler andra handlingar enligt 679" 2 eller försäkringsteknisk utredning enligt Zl 55" första stycket.

2. Itos inspektionen göra behöri- ga antnälningar för registrering. Förelägganden enligt första stycket Zfå'r inte meddelas. om un- derlåtenhet att göra anmälan tned— för att förenin gsstämmans eller sty- relsens beslut förfaller eller för- eningen blir skyldig att träda ilikvi- dation. F örsäkringsinspektionen kanför— ena annatföreläggande enligt den- nu lag än som avses iförsta stycket med vile. Har Mrsäkringsinspektionen fö- relagt vite skall den mot vilkenföre- läggandet riktas genast skriftligen underrättas om detta. Föl/'s inte ett sådant vitesföreläg- gande som avses i första stycket katt _lörst'ikringsinspektionen döma ut vitet.

765

Bestämmelsernai 106—10955 la- gen (1951: 308) om ekonomiska f ör- eningar äger motsvarande tillämp- ning på understödsförening.

Bestämmelserna i 106—10955 la- gen (1951: 308) om ekonomiska för— eningar äger motsvarande tillämp- ning på understödsförening. Dessa bestämmelser gäller även för den person som verkställer försäkrings- teknisk utredning år föreningen.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1983.

Prop. 1982/83: 24 21

4. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370")

Härigenom föreskrivs att 305 2, 3 och 5 mom. samt punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 305 kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

305

2 mom.1 Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av in- ländsk livförsäkringsanstalt, anses nettointäkten av anstaltens kapital- och fastighetsförvaltning med undantag-för den del av intäkten som belöper på pensionförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i åter- försäkring åt annan inländsk försäkringsanstalt.

Om värdet av tillgångarna i för- säkringsrörelse, som drivits av in- ländsk livförsäkringsanstalt, vid beskattningsårets utgång under- stiger summan av dels försäkrings— fonden ökad med en tjugonde] av fonden. dels beloppet av de skulder som icke grunda sig på meddelade försäkringar, får ett belopp motsva- rande fem gånger skillnaden avdra- gas från nettointäkten.

3 mom.l Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk skadeförsäkringsanstalt, anses överskottet av försäkrings- rörelsen. Vid överskottets beräk- ning får avdrag från bruttointäkten göras för avsättning till försäk- ringsfond för egen räkning och i den utsträckning, som närmare an- gives i anvisningarna, till andra fonder.

Om värdet av tillgångarna i för- säkringsrörelse. som drivits av in- ländsk livförsäkringsanstalt, vid beskattningsårets utgång under- stiger summan av dels försäkrings- tekniska skulder ökade med en tju- gondel därav. dels beloppet av de skulder som icke grunda sig på meddelade försäkringar, får ett be- lopp motsvarande fem gånger skill- naden avdragas från nettointäkten.

3 mom. Såsom nettointäkt av för- säkringsrörelse, som drivits av in- ländsk skadeförsäkringsanstalt, anses överskottet av försäkrings- rörelsen. Vid överskottets beräk- ning får avdrag från bruttointäkten göras för ökning av posten försäk- ringstekniska skulder för egen räk- ning och i den utsträckning, som närmare angives i anvisningarna, för avsättning till vissa fonder.

4 motn.l Med livförsäkringsanstalt förstås i denna lag anstalt vars för- säkringsrörelse uteslutande eller så gott som uteslutande avser personför- säkring (livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, avgångsbidragsför- säkring samt arbetslöshetsförsäkring). Med skadeförsäkringsanstalt för— stås annan försäkringsanstalt än livförsäkringsanstalt. Utländsk försäk- ringsanstalt. som drivit försäkringsrörelse här i riket, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som anstalten drivit här.

Understödsförening, vilken enligt sina stagdar får meddela annan kapi- talförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1000 kro- nor för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsanstalt i fråga om verksamhet som är hänförlig till livförsäkring.

' Senaste lydelse 1969: 749.

Prop. 1982/83: 24 Nuvarande lydelse

i 2

5 mom.2 Bestämmelserna mom. äga motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländsk livförsäkringsanstalt drivit här i ri- ket. Beträffande försäkringsrörel- se. som här drivits av utländsk ska- deförsäkringsanstalt, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande 5 procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse samt 2 procent av anstaltens pre- mieinkomst av annan här bedriven försäkringsrörelse.

Föreslagen lydelse

5 mom. Bestämmelserna i 2 mom. äga motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländsk livförsäkringsanstalt drivit här i ri- ket. Beträffande försäkringsrörel- se, som här drivits av utländsk ska- deförsäkringsanstalt, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande 5 procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven transportförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsrörelse samt 2 procent av anstaltens premiein- komst av annan här bedriven för- säkringsrörelse.

Anvisningar till 30 5

1.3 Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av livförsäkringsanstalt skall följande iakttagas. Som bruttointäkt upptages intäkt av kapital- och fastighetsförvaltning med undantag av den del av intäkten som belöper på pensionsförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring åt inländsk

försäkringsanstalt.

Som bruttointäkt upptages även vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för sta- digvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastig- het som utgör omsättningstillgång i försäkringsrörelsen skall punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 289" tillämpas. l bruttointäkten upp- tages vidare hyresvärde av fastig- het, som använts i försäkringsrörel- sen. Har livförsäkringsanstalt hos utländsk försäkringsanstalt återför- säkrat direkt meddelad eller i åter- försäkring åt inländsk försäkrings- anstalt meddelad annan försäkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behålla premiereserven, anses som ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkrarens ansvarighet enligt den räntefot som legat till grund för premieberäkningen.

: Senaste lydelse 1973: 232. 3 Senaste lydelse 1981: 1202.

Som bruttointäkt upptages även vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för sta— digvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastig- het som utgör omsättningstillgång i försäkringsrörelsen skall punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 285 tillämpas. ] bruttointäkten upp- tages vidare hyrcsvärde av fastig- _ het, som använts i försäkringsrörel- sen. Har livförsäkringsanstalt hos utländsk försäkringsanstalt återför- säkrat direkt meddelad eller i åter- försäkring åt inländsk försäkrings- anstalt meddelad annan försäkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behålla premiereserven, anses som ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet enligt den räntefot som legat till_ grund för premieberäkningen.

Prop. 1982/83: 24 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Från bruttointäkten får avdragas dels ränta på gäld, dels, i fråga om fastighetsförvaltning, annan enligt 25 & avdragsgill omkostnad för fastighet, dels förlust vid försäljning av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet enligt denna lag nedskrivits, dels 5 procent av vad som återstår av bruttointäkten efter avdrag enligt detta stycke.

I fråga om individuell livförsäkring. individuell annan personförsäkring och gruppförsäkring får i varje sådan verksamhet för sig, sedan avdrag åtnjutits enligt föregående stycke. från återstående bruttointäkt göras av- drag med belopp motsvarande för varje direkt tecknad personförsäkring, som icke är pensionsförsäkring. 3 promille av det basbelopp som enligt 1 kap. 65 lagen (1962: 381) om allmän försäkring fastställts för taxeringsåret. Avdraget skall för varje försäkring beräknas till helt krontal så. att öretal bortfaller. Som en försäkring anses dels alla individuella livförsäkringar. som samtidigt tecknats på samma persons eller samma personers liv. dels alla andra individuella personförsäkringar. som samtidigt tecknats med samma person som försäkrad, dels samma persons alla gruppförsäkringar som han har inom en och samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt detta stycke får icke överstiga återstående bruttointäkt av den verksamhet till vilken avdraget hänför sig.

Avdrag får icke ske för sådan ränta på återbäringsmedel som tillkommer försäkringstagare. 2.4 Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse. som drivits av inländsk skadeförsäkringsanstalt. må från bruttointäkten avdrag gö- ras förutom för driftkostnader, som avses i 29 5, för avsättning till för- säkringsftmd för egen räkning och i lag föreskriven säkerhetsfond, för utbetald återbäring eller verkställd premieåterbetalning, för avsättning till sådan reservfond, som av ömse- sidig kreatursförsäkringsanstalt bildas enligt gällande föreskrifter om allmänna grunder angående för- säkring med statsbidrag mot förlus- ter på grund av smittsamma hus- djurssjukdomar, för avsättning till sådan regleringsfond. som av tra- tikförsäkringsanstalt bildas enligt gällande villkor och föreskrifter för utövande av trafikförsäkringsrörel- se, ävensom för ökning av utjäm- ningsfonderna. i den mån denna ök- ning icke överstiger vinsten ä själva försäkringsrörelsen. Denna vinst

4 Senaste lydelse 1970: 909.

2. Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse. som'drivits av inländsk skadeförsäkringsanstalt, må från bruttointäkten avdrag gö- ras förutom för driftkostnader. som avses i 29 5, för ökning av försäk- ringstekttiska skulder för egen räk- ning. för ökning av säkerhetsreserv för utbetald återbäring eller verk- ställd premieäterbetalning. för av- sättning till sådan reservfond. som av ömsesidig försäkringsanstaltför hustyursfr'irsäkring bildas enligt gäl- lande föreskrifter om allmänna grunder angående försäkring mcd statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar, för avsättning till sådan reglerings- fond, som av tratikförsäkringsan- stalt bildas enligt gällande villkor och föreskrifter för utövande av tratikförsäkringsrörelse, ävensom för ökning av utjämningsfonderna. i den mån denna ökning icke över- stiger vinsten å själva försäkrings-

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

skall beräknas enligt andra. tredje och fjärde styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer av tredje eller fjärde stycket, skill- naden mellan å ena sidan summan av följande inkomstposter. nämli— gen:

a) ingående försäkringsfbnd för egen räkning,

b) premieinkomst för egen räk- ning,

c) 4 procent ränta å post a):

å andra sidan summan av föl- jande utgiftsposter. nämligen:

d) utbetalningar för egen räkning för försäkringsfall,

e) utgiven vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning,

f) förvaltningskostnader för egen räkning oavsett om de äro avdrags- gilla i skattehänseende,

g) beräknad hyra för fastighet som tillhör anstalten och ingår i rö- relsen,

h) utgående försäkringsfond för egen räkning.

Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av i lag före- skriven säkerhetsfond eller. om fonden nedsatts. tilläggas belopp motsvarande nedsättningen. Vad nu sagts äger motsvarande tillämp- ning ifråga ont ökning och nedsätt- ning av regleringsfondför trafikför- säkringsrörelse.

Föreslagen lydelse

rörelsen. Denna vinst skall beräk- nas enligt andra, tredje och fjärde styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer av tredje eller fjärde stycket, skill- naden mellan å ena sidan summan av följande inkomstposter, nämli- gen:

a) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets ingång.

b) säkerhetsreserv vid årets itt- gång,

c) premieinkomst för egen räk- ning.

d) 4 procent ränta på posterna a) och l));

å andra sidan summan av föl- jande utgiftsposter. nämligen:

e) utbetalningar för egen räkning för försäkringsfall,

f) utgiven vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning.

g) förvaltningskostnader för egen räkning oavsett om de äro av- dragsgilla i skattehänseende,

h) beräknad hyra för fastighet som tillhör anstalten och ingåri rö- relsen.

i) försiikringstekniska skulder för egen räkning vid årets utgång.

j) säkerhetsreserv vid årets ut— gång.

Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av föreskri- ven regleringsfond för trafikförsäk- ringsrt'irelse eller. om fonden ned- satts, tilläggas belopp motsvarande

, nedsättningen.

Driver anstalt försäkringsrörelse även från fast driftställe i annan stat och är inkomst av rörelse som är hänförlig till det fasta driftstället på grund av avtal för undvikande av dubbelbeskattning undantagen från beskattning här i riket skall vinsten vidare minskas med överskott av den genom driftstället bedrivna verksamheten. Uppkommer underskott i sådan verk- samhet får till vinsten läggas ett belopp motsvarande underskottet.

Med försäkringsfond för egen räkning förstås försäkringsfönd en- ligt lagen om försäkringsrörelse

Med _)?irsäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana skulder enligt 7 kap. 15 första

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

den I7juni 1948 (nr 433) (premiere- serv, ersättningsreserv och, om rö- relsen avser personförsäkring som drives enligt särskilda av regering- en fastställa grunder, reserv för till- delad återbäring), minskad med värdet av återförsäkrares ansvarig- het. Till premiereserven får läggas avsättning för beslutad premieåter- betalning minskad nted värdet av återförsäkrares ansvarighet. I er- sättningsreserven inbegripes ska- debehandlingsreserv samt, i fråga om försäkringsanstalt som driver sjöförsäkring, _land— och lufttran- sportförsäkring satnt luftfartsför- säkring, den förstärkning av för- säkringsfonden som sådan anstalt gör enligt bolagsordningen.

Med premieinkomst, förvalt- ningskostnader m.m. för egen räk- ning förstås anstaltens premiein- komst, förvaltningskostnader m. m. minskade med återförsäkrares an- delar.

Med utjämningsfond förstås här fond, som enligt bolagsordningen eller, i fråga om sådant ömsesidigt bolag på vilket lagen om försäk- ringsrörelse icke äger tillämpning. stadgarna för bolaget må användas endast till att helt eller delvis täcka förlust å själva försäkringsrörelsen samt efter sådan disposition kvar- stående förlust å rörelsen i dess hel- het i den mån icke förenämnda bo- lagsordning eller stadgar föreskri- ver förlusttäckning genom ian- språktagande av andra till framtida förfogande avsatta medel.

Nedsättning av försäkringsfond för egen räkning, av säkerhetsfond samt av i första stycket omnämnd reservfond för ömsesidig kreaturs- försäkringsanstalt och reglerings-

IJ 'Jl

Föreslagen lydelse

stycket försäkringsrörelselagen (1982:000) (premiereserv. ersätt- ningsreserv, skadebehandlingsre- serv och tilldelad återbäring) mins- kade med värdet av återförsäk- ringsgivares ansvarighet.

Med st'ikerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsanstalt får redovisa enligt en av regeringen el- ler efter regeringens bemyndigande av försäkringsinspektionen fast- ställd normalplan.

Med premieinkomst, förvalt- ningskostnader m.m. för egen räk-

'ning förstås anstaltens premiein-

komst. förvaltningskostnader m. m. minskade med återförsäkringsgi- vares andelar.

Med utjämningsfond förstås här fond, som enligt bolagsordningen eller, i fråga om sådant ömsesidigt bolag på vilket försäkringsrörelse- lagen icke äger tillämpning. stad- garna för bolaget må användas en- dast till att helt eller delvis täcka förlust å själva försäkringsrörelsen samt efter sådan disposition kvar- stående förlust å rörelsen i dess hel- het i den mån icke förenämnda bo- lagsordning eller stadgar föreskri- ver förlusttäckning genom ian- språktagande av andra till framtida förfogande avsatta medel.

Minskning av försäkringstek- niska skulder för egen" räkning, av säkerltetsreserv och av i första stycket omnämnd reservfond för ömsesidig försäkringsanstalt för

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

fond för trafikförsäkringsanstalt ävensom minskning av utjämnings- fonderna skall anses som intäkt. Sker ändring av bolagsordningen. varigenom anstalten får rätt att på annat sätt än ovan sagts disponera en den I januari 1929 befintlig ut- jämningsfond, för vilken bestäm- melser om inskränkt dispositions- rätt funnits. eller utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fonden anses härigenom undergå minskning med hela det belopp, vartill den uppgick före ändringen, dock att vad nu sagts icke skall gäl- la om ändringen verkställts för att anstalt. som driver rörelse avseen- de sjuk- och olycksfallsförsäkring, för vilken grunder fastställts jämlikt lagen om försäkringsrörelse. skall äga taga fonden i anspråkför åter- bäring i enlighet med sagda grun- der.

Föreslagen lydelse

husdjursförsäkring och reglerings- fond för trafikförsäkringsanstalt ävensom minskning av utjämnings- fonderna skall anses som intäkt. Sker ändring av bolagsordningen. varigenom anstalten får rätt att på annat sätt än ovan sagts disponera en den I januari 1929 befmtlig ut- jämningsfond. för vilken bestäm- melser om inskränkt dispositions- rätt funnits, eller utjämningsfond. som bildats efter nämnda dag, skall fonden anses härigenom undergå minskning med hela det belopp. vartill den uppgick före ändringen.

Utöver vad ovan stadgats må avdrag icke ske för avsättning till omedel- bar eller framtida vinStutdelning till försäkringstagare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången vid l984 års taxering.

I fråga om sådan reserv som avses i 17 & lagen (1982: 000) om införande av försäkringsrörelselagen skall dock de bestämmelser om säkerhetsfond som gällde före ikraftträdandet av denna lag tillämpas. .

Prop. 1982/83: 24 '

5. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering

Härigenom föreskrivs att 1, 36 och 37 55 lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15'

Denna lag är tillämplig på för- säkringsaktiebolag och bankaktie- bolag. om bolagsstämman beslutar det. Lagen träder då i stället för motsvarande bestämmelser i lagen ( I 948 : 433 ) om försäkringsrörelse och lagen (1955: 183) om bankrö- relse. Bestämmelsernai 17. 19 och 20 åå äger dessutom tillämpning på aktiebolag som är avstämningsbo- lag. '

Denna lag är tillämplig på bank- aktiebolag. om bolagsstämman be- slutar det. Lagen träder då i stället för motsvarande bestämmelser i la- gen (1955: 183) om bankrörelse. Be- stämmelserna i 17. 19 och 20 55 äger dessutom tillämpning på aktie- bolag och försäkringsaktiebolag som är avstämningsbolag.

36 å'

Vid kapitalökning behöver aktie- ägare ej underrättas enligt 49 5 la- gen (I948:433) om försäkringsrö- relse och 35 & tredje stycket lagen (1955: 183) om bankrörelse.

Vid kapitalökning behöver aktie- ägare ej underrättas enligt 35 % tredje stycket lagen (1955: 183) om bankrörelse.

37 å'

Bestämmelserna i lagarna (l948.'433) om försäkringsrörelse och ( 1955: 183) om bankrörelse be- träffande skadeståndsskyldighet vid överträdelser av dessa lagar äger motsvarande tillämpning på överträdelse av denna lag.

Bestämmelserna i lagen (19551183) om bankrörelse beträf- fande skadeståndsskyldighet vid överträdelse av den lagen äger mot- svarande tillämpning på överträ- delse av denna lag.

Denna lag träder i kraft den [januari 1983.

' Senaste lydelse 1975.- 1389.

Prop. 1982/83: 24 28

6. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfäs- telse m. m.

Härigenom föreskrivs att 23 5 lagen (1967:531) om pensionsutfästclse m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 å'

Övergår näringsverksamhet från en arbetsgivare till en annan och avta- las därvid att ansvaret för pensionsutfästelse skall överflyttas på efterträ- daren. skall samtycke till överflyttningen inhämtas frän innehavaren av pcnsionsfordn'ngen. Tillsynsmyndighetcn äger medge att samtycke icke behöver inhämtas. om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästel-

sen.

Har i författning meddelats sär- skilda bestämmelser om tillvarata- gande av fordringsägares rätt vid fusion. gäller dessa istället för reg- lerna i första stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock ej förtecknas och kallas i ärende om fusion enligt 14 kap. 4å aktiebo- lagslagen (1978: 1385) om tillstånds- myndigheten medger det. Det- samma gäller i ärende om vinstut- delning enligt 6 kap. 5 5 andra me- ningen, nedsättning av aktiekapita- let enligt 6 kap. 6 5 och nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 4 & tredje stycket 3 samma lag.

Har i författning meddelats sär- skilda bestämmelser om tillvarata- gande av fordringsägares rätt vid fusion, gäller dessa istället för reg- lerna i första stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock ej förtecknas och kallas i ärende om fusion enligt 14 kap. 4.5 aktiebo- lagslagen (1975: 1385) om tillstånds- myndigheten medger det. Det- samma gäller i ärende om vinstut— delning enligt 6 kap. 5 5 andra me- ningen. nedsättning av aktiekapita- let enligt 6 kap. 6 5 och nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 4 & tredje stycket 3 samma lag samt i ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5,6 andra meningen ned- sättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 9" och nedsättning av reserv- fonden enligt 12 kap. 9,6 andra stycket 3 försäkringsrörelselagen ( I 982: 000 ).

Har ansvaret för pensionsutfästelse sålunda överflyttats. anses utfästel- sen ha samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos efterträdare från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflytt- ningen är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.

Denna lag träder i kraft den ljanuan' 1983.

' Senaste lydelse 1975: 1388.

. Prop. 1982/83: 24 29

Utdrag EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-06-10

Närvarande: statsministern Fälldin, Ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling. Söder, Johansson, Wirtén, An- dersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tillander, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition med förslag till fölidlagstiftning till den nya försäkringsrörelsela- gen m. m.

1 Inledning

Den 25 mars 1982 beslöt regeringen att genom proposition till riksdagen föreslå en ny försäkringsrörelselag och en lag om införande av den nya försäkringsrörelselagen (prop. 1981/82: 180). Propositionen innehåller inte några förslag till följdändringar i annan lagstiftning.

I sitt slutbetänkande (Ds E 1981: 11) Följdlagstiftning till en ny lag om försäkringsrörelse har försäkringsrörelseutredningen (E 1977: 05)1 lagt fram förslag till följdlagstiftning.

Till protokollet i detta ärende bör som bilaga I fogas utredarens betän- kande rörande följdlagstiftning.

Yttranden över betänkandet har efter remiss avgetts av bankinspektio— nen. försäkringsinspektionen. riksskatteverket. Svea hovrätt, bokförings- nämnden, riksåklagaren, fullmäktige i Sveriges riksbank, försäkringsverk— samhetskommittén (E 1979:01), försäkringsrättskommittén (Ju l974:09), Svenska försäkringsbolags riksförbund, Utländska försäkringsbolags för- ening, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund, styrel- sen för Stockholms fondbörs, Försäkringsjuridiska föreningen, Sveriges fl- nansanalytikers förening, Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, Svens- ka livförsäkringsföreningars riksförbund. pensionskassan SHB försäk- ringsförening och Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag.

En sammanställning av remissyttrandena såvitt avser följdlagstiftning bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Försäkringsaktiebolaget Skandia har i en skrivelse till regeringen den 9 januari 1982 framhållit att förslaget till ny försäkringsrörelselag inte möjlig-

' Särskild utredare hovrättslagmannen Johan Lind.

Prop. 1982/83: 24 30

gör för svenska försäkringsbolag att redovisa mottagen livåterförsäkring på internationellt vedertaget sätt. Bolaget har hemställt att 7 kap. 9 & nya försäkringsrörelselagen ändras så att redovisningen kan ske i enlighet med internationell praxis.

Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av försäkringsinspek- tionen, Svenska försäkringsbolags riksförbund och Folksam.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels Skandias skrivelse som bilaga 3, dels en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 4.

2 Föredraganden

2.1. Följdlagstiftningen

Förslaget till ny försäkringsrörelselag i prop. 1981/82: 180 innebär en genomgripande systematisk omarbetning av den gällande lagen (1948: 433) om försäkringsrörelse, främst genom att bestämmelserna om försäkrings- aktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag till skillnad från gällande lag inte har behandlats i två skilda avsnitt utan bestämmelser som är lika eller nästan lika för de båda bolagsformema har behandlats inom samma kapitel och ofta i samma paragraf. Vidare har åtskilliga ändringar, såväl sakliga som formella, genomförts med aktiebolagslagen(1975: 1385) och bokfö- ringslagen (1976: 125) som förebilder.

Den nya försäkringsrörelselagen medför behov av följdändringar i annan lagstiftning av rent lagteknisk natur, t. ex. nya hänvisningar till den nya lagen eller vissa bestämmelser i den. I vissa lagar behövs även andra följdändringar.

Utredarens förslag till följdändringar avser lagen ( 1950: 272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket, lagen (1972: 262) om understödsföreningar, kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse.

Bestämmelserna i lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering som avser försäkringsbolag har överförts till den nya försäkringsrörelselagen. ' Motsvarande bestämmelser för bankaktiebolagen bör enligt utredaren flyt- tas över till en ny lag om bankrörelse. Utredaren har därför föreslagit att lagen om förenklad aktiehantering upphör och att de kvarvarande bestäm- melserna, dvs. bestämmelser om auktorisation av förvaltare, meddelande av tillstånd att i aktiebok införa utländsk förvaltare m.m. samt värdepap- perscentralen och tillsynen över denna, skall ingå i en ny lag om värdepap- perscentralen m.m.

Remissinstansema har förklarat sig i huvudsak inte ha något att erinra mot de av utredaren föreslagna lagändringarna. Även jag kan i allt väsent- ligt ansluta mig till förslagen. Den i propositionen föreslagna försäkrings- rörelselagen avviker emellertid på en del punkter från utredarens förslag

Prop. 1982/83: 24 31

till försäkringsrörelselag. Härav följer att vissa avvikelser bör göras från utredarens ändringsförslag. Även i en del andra avseenden finns det skäl att välja andra lösningar än utredaren har föreslagit. Detta gäller förslaget att ersätta lagen om förenklad aktiehantering med en lag om värdepappers- central m.m. Banklagsutredningen (Fi 1976104) ser f.n. över banklagstift- ningen. Enligt min mening bör resultatet av utredningens arbete föreligga innan man tar ställning till en ny lag om värdepapperscentral m.m. Den nya försäkringsrörelselagen medför dock behov av vissa följdändringar i lagen om förenklad aktiehantering. Jag återkommer härtill och till övriga följdändringar i specialmotiveringen.

Vid utarbetande av förslagen till följdändringar till den nya försäkrings- rörelselagen har utgångspunkten varit den lydelse som den nya försäk- ringsrörelselagen har enligt prop. 1981/82: 180.

2.2. Redovisning av livåterförsäkring

Försäkringsbolagens ansvarighet för löpande försäkringar skall redovi- sas som skulder och enligt förslaget till försäkringsrörelselag tas upp under benämningen försäkringstekniska skulder på balansräkningens passivsida (se 7 kap. 1 & nya försäkringsrörelselagen). Ifråga om livförsäkringar skall ett belopp motsvarande de försäkringstekniska skulderna i princip redovi- sas i vissa värdehandlingar eller tillgångar av annan art (se 7 kap. 9 5 nya försäkringsrörelselagen). 1 den mån de försäkringstekniska skulderna pla- cerats i värdehandlingar skall dessa pantsättas till försäkringstagamas säkerhet (se 7 kap. 11 5 nya försäkringsrörelselagen). Vad nu sagts gäller såväl direkt försäkring som återförsäkring.

Vid återförsäkring av livförsäkringar är det vanligt att avtalen utformas på sådant sätt att de värdehandlingar som svarar mot de försäkringstek- niska skuldema behålls i återförsäkringstagarens förvar. Förfaringssättet benämns ”återförsäkring med deposition av försäkringstekniska skulder hos cedenten” (cedent = återförsäkringstagare).

Svenska försäkringsbolag redovisar f. n. sådan mottagen livåterförsäk- ring enligt en s. k. riskpremiemetod. Metoden innebär att förändringen i de försäkringstekniska skulderna salderas mot premieinkomster och skade- kostnader. Återförsäkringsgivaren redovisar således i princip endast skill- naden mellan försäkringstekniska skulder och depositionen hos cedenten som skuldpost i balansräkningen. Genom denna form av nettoredovisning upptas inte depositionen som tillgångspost i balansräkningen, varför pant- sättningskravet undviks.

Enligt internationell praxis redovisas mottagen återförsäkring med depo- sition öppet i försäkringsbolagens resultat- och balansräkningar. Återför- säkringsgivaren tari sin balansräkning upp depositionen som en fordran på återförsäkringstagaren på aktivsidan och åtagandet mot denne som en försäkringsteknisk skuld på passivsidan.

Prop. 1982/83: 24 32

Skandia framhåller i sin skrivelse att förslaget till ny försäkringsrörelse- lag inte möjliggör för de svenska försäkringsbolagen att redovisa mottagen livåterförsäkring på det internationellt vedertagna sättet, eftersom fordran på försäkringsbolag inte får användas för redovisning av försäkringstek- niska skulder avseende livförsäkring (se 7 kap. 9 & nya försäkringsrörelse- lagen). Enligt Skandia är en anpassning till internationell praxis på föreva- rande område önskvärd. Skandia har därför föreslagit att sådan fordran hos försäkringsbolag som motsvarar försäkringstekniska skulder för mot- tagen livåterförsäkring skall få användas för redovisning av försäkringstek- niska skulder för livförsäkring, om de pantsatta värdehandlingarna hålls kvar hos det avgivande bolaget.

I likhet med remissinstansema biträder jag förslaget. Den föreslagna kompletteringen har tagits upp i ett nytt andra stycke i 7 kap. 9 5 nya försäkringsrörelselagen.

Försäkringstekniska skulder skall beräknas utan hänsyn till att vissa försäkringar har avgivits i återförsäkring. På balansräkningens aktivsida får återförsäkringstagaren däremot ta upp värdet av den ansvarighet, som återförsäkringsgivaren iklätt sig (se 7 kap. 9 & första stycket punkt 9). I likhet med försäkringsinspektionen och Svenska försäkringsbolags riksför- bund anser jag att värdet av denna ansvarighet kan få redovisas som tillgång endast i den mån ansvarigheten överstiger värdet av de värdehand- lingar som hållits kvar av återförsäkringstagaren. Punkt 9 i 7 kap. 9 5 första stycket nya försäkringsrörelselagen har jämkats i enlighet härmed.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom ekonomidepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen(1982: 000),

2. lag om ändring i lagen (1950: 272) om rätt för utländsk försäkringsan- stalt att driva försäkringsrörelse häri riket,

3. lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar,

4. lag om ändring i kommunalskattelagen ( 1928: 370), '

5. lag om ändring i lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering,

6. lag om ändring i lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

4 Specialmotivering 4.1 Förslaget till ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäk- ringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

Utländska försäkringsföretags verksamhet i Sverige regleras i lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket.

Prop. 1982/83: 24 ' 33

Denna lagstiftning är i väsentliga hänseenden uppbyggd med lagen (1948: 433) om försäkringsrörelse som förebild.

En översyn av lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket görs f.n. av försäkringsverksamhetskommit- tén (E 1979: 01). I kommitténs uppdrag (Dir 1978: 105) ingår att ompröva de grundläggande principerna i lagen. Departementsförslaget har därför i huvudsak begränsats till konsekvensändringar föranledda av den nya för- säkringsrörelselagen. En språklig översyn av den utländska lagen avses ske när resultatet av försäkringsverksamhetskommitténs arbete föreligger. I enlighet med utredarens förslag har dock den ålderdomliga benämningen "anstalt” i lagen ersatts av ordet "företag". Vidare har lagens rubrik ändrats till "Lag om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäk- ringsrörelse i _Sverige”.

Utredaren har föreslagit att uttrycket "premieintäkt" i 15 a & byts ut mot "premieinkomst”. Depositionsbestämmelsema i lagen ses f.n. över av försäkringsverksamhetskommittén. Jag anser att den nuvarande termino- login i paragrafen bör behållas i avbidan på resultatet av den översynen.

Utredaren har vidare föreslagit att ordet ”anskaffning” i 21 & ersätts av ”försäljning". Uttrycket ”anskaffning” återfinns i den nya försäkringsrö- relselagen (se 7 kap. 16 5). Den nuvarande terminologin i paragrafen bör därför enligt min mening behållas.

2 &

Enligt andra stycket i dess nuvarande lydelse får utländska försäkrings- bolag här i landet förena försäkringsrörelse som avser annat än personför- säkring med livförsäkringsrörelse om särskilda skäl föreligger. I linje med vad jag har föreslagit beträffande de svenska försäkringsbolagen (se 1 kap. 3 5 andra stycket nya försäkringsrörelselagen ) förordar jag att det införs ett ovillkorligt förbud för de utländska bolagen att här i landet förena annan försäkring än personförsäkring med direkt livförsäkringsrörelse. Andra stycket har ändrats i enlighet härmed. I förhållande till utredningsförslaget har en redaktionelljämkning gjorts i lagtexten. Inget utländskt försäkrings- bolag har f.n. koncession på livförsäkringsrörelse här i landet.

Paragrafens tredje stycke har ändrats i överensstämmelse med 1 kap. 5 5 första stycket nya försäkringsrörelselagen. I fråga om skälen härtill hänvi-' sas till prop. 1980/81: 180 s. 137. Dessutom har i förhållande till såväl gällande lag som utredningsförslaget stycket ändrats redaktionellt (jfr [ kap. 5 & första stycket nya försäkringsrörelselagen).

Livräntor och sjukräntor, som utges som ersättning från skadeförsäk- ring, skadelivränta, anses vid tillämpningen av gällande lag tillhöra livför- säkringsrörelsen. Enligt 1 kap. 5 & andra stycket nya försäkringsrörelsela- gen skall de skadelivräntor som hittills hört till livförsäkring tillhöra sin "moder"-försäkring. Detta medför att livräntor kan föras såväl till livför- säkring som till skadeförsäkring (se prop. 1981/82: 180 s. 138). Motsvaran- 3 Riksdagen I982/83. ] saml. Nr 24 '

Prop. 1982/83: 24 34

de bestämmelse för de utländska försäkringsbolagen här i landet har tagits upp i ett nytt fjärde stycke. I förhållande till utredningsförslaget har en redaktionell jämkning gjorts (jfr 1 kap. 5 5 andra stycket nya försäkrings- rörelselagen).

Oavsett om en livränta tillhör livförsäkring eller annan försäkring än livförsäkring skall de särskilda bestämmelserna om livförsäkring i lagen tillämpas. En föreskrift om detta har tagits upp i ett nytt femte stycke som i sak överensstämmer med 1 kap. 5 & tredje stycket nya försäkringsrörelse- lagen.

4 &

Paragrafens första stycke har ändrats redaktionellt, varvid bl.a. har införts en hänvisning till lagen (l968:555) om rätt för utlänning och ut- ländskt företag att idka näring här i riket.

6 5

Av förarbetena till lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket framgår att med uttrycket ”förvaltningsberät- telse” avses inte bara förvaltningsberättelse i den svenska aktiebolagsla- gens mening utan även redovisningshandlingar, motsvarande svenska bo- lags balansräkningar samt vinst- och förlusträkningar (se PM angående rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket, avgiven i november 1949). Som utredaren anfört är ”årsredovisning” en mer ändamålsenlig samlingsbeteckning än "förvaltningsberättelse”. Förs- ta stycket punkt 3 har ändrats i enlighet härmed. Punkterna 4 och 5 i samma stycke har jämkats redaktionellt.

9 &

Paragrafens andra stycke innehåller föreskrifter om förlängning av ' koncession. som beviljats utländskt försäkringsbolag för bestämd tid. F.n. föreskrivs att ansökan om sådan förlängning skall lämnas in till försäk- ringsinspektionen sist sexton månader före utgången av den löpande koncessionen. I likhet med utredaren anser jag att denna tid är onödigt lång, särskilt som" det förekommer att tidsbegränsad koncession bara ges för tre år i sänder. Den tid. inom vilken ansökan om förlängning av en koncession skall ges in, har därför begränsats till sex månader.

Tredje stycket har jämkats redaktionellt.

10 5

I enlighet med terminologin i den nya försäkringsrörelselagen har be- greppet "försäkringsfond" i andra stycket ersatts av ”försäkringstekniska skulder". Skälet härtill är att beteckningen fond brukar hänföra sig till sådana poster på passivsidan av ett företags balansräkning som inte utgör egentliga skulder. Försäkringsfonden utgör emellertid en skuld till försäk- ringstagarna (se prop. 1980/81: 180 s. 192 f).

Prop. 1982/83: 24 ' 35

I försäkringstekniska skulder ingår enligt 7 kap. 1 5 första stycket nya försäkringsrörelselagen förutom premiereserv, ersättningsreserv och till- delad återbäring även skadebehandlingsreserv. Detta förhållande har för- anlett en komplettering av bestämmelsen i förevarande stycke.

12 5

I paragrafen finns hänvisningar till 1948 års försäkringsrörelselag. Hän- visningama har ändrats till att avse motsvarande bestämmelser i den nya försäkringsrörelselagen.

13 5

I andra stycket har införts en bestämmelse om redovisning av mottagen livåterförsäkring. Jag hänvisar till vad som har anförts under 2.2. Försäk- ringsinspektionen kan enligt första stycket bestämma i vilken omfattning som återförsäkringstagaren får tillgodoräkna sig värdet av återförsäkrings— givarens ansvarighet. Något sådant tillägg som gjorts i 7 kap. 9 & första stycket 9 nya försäkringsrörelselagen behövs därför inte.

Den s.k. fria sektorn som anges i det nuvarande andra stycket och som här motsvaras av tredje stycket har ökats från 10 % till 20% av försäkrings- tekniska skulder för egen räkning, dvs. den del av de försäkringstekniska skulderna som inte motsvarar värdet av återförsäkringsgivares ansvarig- het. Detta överensstämmer med vad som f. n. gäller för de svenska försäk- ringsbolagen (274 & tredje stycket gällande försäkringsrörelselag); jfr 7 kap. 9 & tredje "stycket nya försäkringsrörelselagen.

I övrigt har paragrafen ändrats redaktionellt, varvid bl. a. beteckningen ”försäkringsfond" bytts ut mot ”försäkringstekniska skulder” (se motive- ringen till 10 å) och hänvisningen till 1948 års försäkringsrörelselag ändrats till att avse motsvarande bestämmelse i den nya försäkringsrörelselagen.

14 .5

Paragrafen innehåller värderingsregler för pantsatta värdehandlingar. F. n. är dessa anknutna till föreskrifterna i 93 5 1 mom. andra stycket lagen om försäkringsrörelse.

Enligt den nya försäkringsrörelselagen skall pantsatta värdehandlingar i princip värderas som omsättningstillgångar enligt bokföringslagen. Detta följer av 11 kap. 7 5 första stycket nya försäkringsrörelselagen. Andra stycket, samma paragraf, innehåller ett undantag från bokföringslagens värderingsregler.

I förevarande paragraf har en motsvarande anpassning till bokföringsla- gens värderingsregler gjorts. Således får värdehandling vid redovisning enligt 13 5 inte tas upp till högre värde än som följer av bestämmelserna i. bokföringslagen om värdering av omsättningstillgångar. I 14 & bokförings- lagen finns bestämmelser om värdering av omsättningstillgångar. Liksom hittills får dock under vissa förutsättningar pantsatta värdehandlingar tas upp endera till samma värde som i föregående balansräkning eller till

Prop. 1982/83: 24 ' 36

anskaffningsvärdet. Paragrafen har i förhållande till gällande lag och utred- ningsförslaget ändrats redaktionellt.

15 å

Termen ”försäkringsfond" i första stycket har bytts ut mot ”försäk- ringstekniska skulder" (se motiveringen till 10 å) och hänvisningen i tredje stycket till lagen om försäkringsrörelse har ändrats till den nya försäkrings- rörelselagen. '

20 5

För de utländska försäkringsbolagens anskaffningsverksamhet här i lan— det gäller i princip samma bestämmelser som för de svenska försäkringsbo- lagen. Förevarande paragraf har ändrats i enlighet med bestämmelserna om anskaffningsverksamhet i den nya försäkringsrörelselagen (7 kap. 16 5). Jag hänvisar till vad som har anförts i prop. 1981/82: 180 s. 199 f.

22 a 5

Enligt sin instruktion har försäkringsinspektionen att verka för en sund utveckling av försäkringsväsendet. Denna grundsats har tagits in i den nya försäkringsrörelselagen (19 kap. l 5 första stycket). Även av förevarande lag bör det framgå att inspektionen skall vaka över att rörelsen bedrivs på ett sätt som är ägnat att främja en sund utveckling. En bestämmelse härom har tagits upp i denna paragraf. som är ny. Bestämmelsen saknar motsva- righet i utredningsförslaget.

24 5

Paragrafen har ändrats redaktionellt. varvid bl. a. uttrycket ”berättelse om revision av anstaltens räkenskaper och förvaltning" ersatts av "årsre- dovisningen och revisionsberättelsen" (jfr motiveringen till 6 5).

25 5 . Enligt den nya försäkringsrörelselagen skall ett försäkringsbolags koncession kunna förklaras förverkad av regeringen endast om allvarliga missförhållanden föreligger (se 19 kap. 11 & sista stycket). Motsvarande bör enligt min mening gälla för de utländska försäkringsbolagen här i landet. En bestämmelse härom har införts samtidigt som paragrafen har disponerats om redaktionellt med 19 kap. 11 & nya försäkringsrörelselagen som förebild. Bestämmelsen om vite har flyttats till en ny paragraf, 25 a 5.

25 a 5

I denna paragraf, som är ny, har införts bestämmelser om vite. F.n. finns en bestämmelse i 25 5 första stycket om att försäkringsinspektionen kan förelägga vite vid meddelande av föreskrift enligt denna lag. Denna bestämmelse återfinns i andra stycket. Övriga föreskrifter i förevarande

Prop. 1982/83: 24 37

paragraf är nya. De har i huvudsak utformats i överensstämmelse med motsvarande föreskrifteri den nya försäkringsrörelselagen (se 21 kap. 2 5). I enlighet med ett påpekande av Svea hovrätt har i sista stycket tagits in en bestämmelse om rätt till fullföljd av talan hos kammarrätten i ärenden om fullföljd och utdömande av viten. Den saknar motsvarighet i utredningsför- slaget. 1 övrigt överensstämmer paragrafen i sak med utredningsförslaget.

26 5

I överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande de svenska försäkringsbolagen (se 19 kap. 15 5 nya försäkringsrörelselagen) har det minimibelopp som de utländska försäkringsbolagen här i landet skall betala för att täcka kostnaden för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet satts i relation till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Paragrafen har jämkats redaktionellt i förhållande "till gällande lag och utredningsförslaget.

28 5

Hänvisningama i första stycket till 1948 års lag om försäkringsrörelse har ändrats till att avse motsvarande bestämmelser i den nya försäkrings- ' rörelselagen.

I tredje stycket har benämningen ”försäkringsfonden" bytts ut mot ”försäkringstekniska skulder” (jfr motiveringen till 10 5).

29 å .

Hänvisningama i paragrafen till lagen om försäkringsrörelse har ersatts av hänvisningar till motsvarande bestämmelser i den nya försäkringsrörel- selagen.

33 &

Paragrafen innehåller regler om besvär över försäkringsinspektionens beslut. Reglerna har ändrats i överensstämmelse med motsvarande före- skrifter i den nya försäkringsrörelselagen ( 19 kap. 13 å).

lkraftträdandet

Lagen bör träda i kraft samtidigt med den nya försäkringsrörelselagen. dvs. den 1 januari 1983. Någon övergångsbestämmelse beträffande de nya reglerna om livförsäkring torde inte behövas. eftersom inget "utländskt försäkringsföretag f.n. har koncession på livförsäkringsrörelse här i lan; det. Inte heller i övrigt erfordras några övergångsbestämmelser.

4.2. Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1972: 262) om understöds- föreningar

Lagen om understödsföreningar är associationsrättsligt uppbyggd efter mönster av lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar och innehåller i

Prop. 1982/83: 24 38

fråga om de föreningsrättsliga bestämmelserna och redovisningsreglerna direkta hänvisningar till föreningslagen. Redovisningsreglerna i lagen om understödsföreningar har nyligen varit föremål för lagstiftning (prop. 1979/ - 80: 144. LU 1980/8124. rskr 1980/81:39. SFS 1980: 1108). Detta skedde i samband med att motsvarande regler i lagen om ekonomiska föreningar moderniserades. En översyn av de föreningsrättsliga bestämmelserna i lagen om understödsföreningar avses ske i samband med en eventuell ny lagstiftning om ekonomiska föreningar (jfr NU l976/77:51. rskr 355). I lagen om understödsföreningar har därför endast gjorts ändringar,-främst av redaktionell art, som en följd av bestämmelserna i den nya försäkrings- rörelselagen.

I 30 & tredje stycket lagen om understödsföreningar linns bestämmelser om att regeringen, eller efter regeringens bemyndigande försäkringsin- spektionen. får utfärda närmare föreskrifter om understödsföreningarnas löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning samt därvid meddela föreskrifter som avviker från bokföringslagen . Till skillnad från utredaren anser jag att avvikelser från bokföringslagen liksom i gällande lag endast bör tillåtas om särskilda skäl föreligger (jfr 11 kap. l & sista stycket nya försäkringsrörelselagen ).

Som jag framhållit i prop. 1981/82: 180 (s. 244) är det enligt min mening självklart att försäkringsinspektionen samrådcr med bokföringsnämnden när fråga uppkommer om avvikelser från bokföringslagens bestämmelser. Jag anser emellertid inte, såsom bokföringsnämndcn föreslagit, att någon uttrycklig lagbestämmelse om sådant samråd behöver föras in i lagen. Någon sådan lagbestämmelse finns inte heller i den nya försäkringsrörelse- lagen.

24 & Iförsta stycket punkt 6 har —- i enlighet med terminologin i förslagen till ny försäkringsrörelselag och till lag om ändring i lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse häri riket orden "försäk- ringsanstalt" och "utländsk försäkringsanstalt" bytts ut mot "försäkrings- bolag” resp. "utländskt försäkringsföretag".

Paragrafen innehåller också termen ”försäkringsfond". Denna beteck- ning har som tidigare nämnts i den nya'försäkringsrörelselagstiftningen ersatts av "försäkringstekniska skulder". Skälet härtill är att försäkrings- fonden motsvarar skulder till försäkringstagarna (se prop. 1981/82: 180 s. 192 I). I lagen om understödsföreningar motsvaras försäkringsfonden inte helt av skulder till försäkringstagarna utan innehåller också vissa över- skottsmedel som inte överförts till s. k. fri fond utan ligger kvar i försäk- ringsfonden. I likhet med utredaren anser jag att termen ”försäkringsfon- den" därför bör behållas i lagen.

Prop. 1982/83: 24 39

26 &

Paragrafen innehåller förbud mot lån till personer i ansvarig ställning i understödsföreningar. Svenska livförsäkringsföreningars riksförbund har framhållit att uttrycket "annan befattning" på flera håll har tolkats som om ett generellt förbud förelåg för föreningarna att lämna lån till sina anställda. Jag biträder ändringsförslaget och anser därför att uttrycket bör bytas ut mot "befattning i ledande ställning". Första stycket punkt I har ändrats i enlighet härmed.

I första stycket punkt 2 har i överensstämmelse med den nya försäk- ringsrörelselagen (se 12 kap. 12 5 första stycket punkterna 1 och 2) införts förbud att lämna lån till släktingar till den förbjudna krets som anges i punkt 1.

I tredje stycket har införts en bestämmelse om att äktenskapsliknandc samlevnad skall jämställas med äktenskap vid tillämpningen av låneför- budsregeln. För försäkringsbolagen finns en motsvarande bestämmelse i 12 kap. 12 & sista stycket nya försäkringsrörelselagen.

Det nuvarande tredje stycket som här motsvaras av fjärde stycket har jämkats redaktionellt.

I enlighet med ett påpekande av försäkringsinspektionen har i ett nytt femte stycke, som saknar motsvarighet i utredningsförslaget. införts en dispensregel. Motsvarande bestämmelse finns i 12 kap. 13 å andra stycket nya försäkringsrörelselagen.

73 5

Det minimibelopp som understödsföreningarna årligen skall betala för att täcka kostnaderna för försäkringsinspektionens tillsynsverksamhet är f. n. 200 kr. Utredaren har föreslagit att minimibeloppet inte skall få under- stiga 4% av det enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring vid nästföre- gående års utgång med viss avrundning uppåt. Detta överensstämmer med vad som föreskrivs för försäkringsbolagen i 19 kap. 15 5 nya försäkrings- rörelselagen och som föreslås beträffande de utländska försäkringsföreta- gen här i landet (se 26 & förslaget till ändring i lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket). Försäkringsin- spektionen anser att den föreslagna höjningen skulle bli ekonomiskt be- tungande för många av de mindre understödsföreningarna och rent av tvinga flertalet av dessa att träda i likvidation. Enligt inspektionen bör därför övervägas om inte minimibidraget skall sättas till ett lägre procenttal än det som föreslagits av utredaren. Även Svenska livförsäkringsförening- ars riksförbund är kritiskt mot förslaget och framhåller att många under- stödsföreningar är så små att föreningarna med den föreslagna höjningen skulle få förvaltningskostnader som inte är skäliga med hänsyn till verk- samhetens omfattning.

För egen del anser jag liksom utredaren att det minimibelopp som understödsföreningarna skall betala i tillsynsbidrag bör sättas i relation till

Prop. 1982/83: 24 40

basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Jag delar dock försäkrings- inspektionens och Svenska livförsäkringsföreningars riksförbunds uppfatt- ning att minimibeloppet bör beräknas efter en lägre procentsats än den som utredaren föreslagit. Jag förordar att denna procentsats bestämmes till 2 %. Paragrafen har ändrats i enlighet härmed och jämkats redaktionellt i förhål- lande till såväl gällande lag som utredningsförslaget.

74 & Paragrafen, som innehåller bestämmelser om vite, har ändrats i överens- ' stämmelse med 21 kap. 2 5 nya försäkringsrörelselagen.

76 5

I paragrafen regleras vissa personers ansvarighet för skada som tillfogas understödsförening. Jag anseri likhet med utredaren att även den person som verkställer försäkringsteknisk utredning åt föreningen (i försäkrings- rörelselagen benämnd aktuarie) bör omfattas av regleringen. En föreskrift härom har tagits upp i förevarande paragraf. Motsvarande bestämmelse finns i 16 kap. l & nya försäkringsrörelselagen .

Ikraftträdande! _Lagen bör träda i kraft den ljanuari 1983.

4.3. Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Departementsförslaget innebär i huvudsak endast vissa terminologiska ändringar, som följer av de benämningar som används i nya försäkringsrö- ' relselagen.

30 &

Paragrafen har ändrats redaktionellt, varvid beteckningen "försäkrings- fond" ersatts av "försäkringstekniska skulder" (jfr 7 kap. 1 & nya försäk- ringsrörelselagen) och uttrycket ”sjöförsäkrings- samt land- och lufttrans- portrörelse” bytts ut mot ”transportförsäkrings- och sjökaskoförsäkrings- rörelse” (jfr terminologin i 19 kap. 5 5 nya försäkringsrörelselagen).

Punkt ] av anvisningarna till 30 &

Utredaren har föreslagit att beteckningen "omsättningstillgång" byts ut mot "placeringstillgång". I kommunalskattelagen betecknas tillgångar an- tingen som ”anläggningstillgång” eller som ”omsättningstillgång". Att införa en särskild terminologi för de tillgångar som avses i 30 5 anser jag inte vara lämpligt eller erforderligt. Jag förordar alltså att den nuvarande termen ”omsättningstillgång" bibehålls.

Ändringen i tredje stycket är redaktionell.

Prop. 1982/83: 24 41

Punkt 2 av anvisningarna till 30 &

Skadeförsäkringsbolagen skall f.n. i fråga om skadelivränterörelsen göra avsättning till en säkerhetsfond (se 271 & gällande försäkringsrörelse- lag). 1 den nya försäkringsrörelselagen har denna avsättningsskyldighet slopats. Utredaren har föreslagit att säkerhetsfonden i stället får beteckna de s.k. säkerhetstillägg som nu ingår i försäkringsfonden (försäkringstek- niska skulder) och som enligt utredaren bör brytas ut ur försäkringstek- niska skulder och redovisas som en särskild post under huvudgruppen Obeskattade reserver. Frågan i vad mån säkerhetstilläggen skall redovisas vid sidan av försäkringstekniska skulder ankommer det på regeringen eller efter regeringens bemyndigande försäkringsinspektionen att reglera. I den mån säkerhetstilläggen skall redovisas på detta sätt bör det inte medföra någon ändring vid beskattningen. Vid sidan av försäkringstekniska skulder har därför i första och andra styckena — samtidigt som föreskrifterna om den hittillsvarande säkerhetsfonden utgått införts en ny post avseende säkerhetstillägg. För undvikande av sammanblandning med den tidigare säkerhetsfonden har den betecknats "säkerhetsreserv". Vidare har i förs- ta och andra styckena beteckningen ”försäkringsfond” bytts ut mot "för- säkringstekniska skulder” och vissa redaktionella ändringar gjorts.

Ändringen i tredje stycket är en följd av att säkerhetsfonden slopats. I femte stycket första meningen har definitionen av försäkringsfond ändrats till att avse försäkringstekniska skulder. I försäkringstekniska skulder ingår bl. a. beslutad premieåterbetalning (se prop. 1981/82: 180 s. 194) och skadebehandlingSreserv. Föreskrifterna om premieåterbetalning och skadebehandlingsreserv i andra och tredje meningarna har därför tagits bort. Även föreskriften i tredje meningen om bolag som meddelar sjöförsäkring (inkl. land- och lufttransportförsäkring samt luftfartsförsäk- ring) har utgått, eftersom sjöförsäkringen enligt den nya försäkringsrörel- selagen skall redovisas enligt samma regler som övrig skadeförsäkring. I förhållande till utredarens förslag har lagtexten i förevarande stycke jäm- kats. .

I ett nytt sjätte stycke har angetts vad som avses med säkerhetsreserv; Ändringen i sjätte stycket (sjunde stycket föreslagen lydelse) är redak- tionell.

I åttonde stycket (nionde stycket föreslagen lydelse) har .orts vissa ändringar som följer av det tidigare sagda samt en redaktionell ändring. I sista meningen har föreskriften i fråga om skadeförsäkringsbolag som driver s.k. långfristig personförsäkringsrörelse utgått, eftersom skadeför- säkringsbolagen enligt den nya försäkringsrörelselagen inte får driva per- sonförsäkringsrörelse med grunder. Detta följer av 1 kap. 3 5 andra stycket, jämfört med 1 kap. 5 åförsta stycket nya försäkringsrörelselagen.

Ikraftträdande!

Lagen bör träda i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

Prop. 1982/83: 24 42

Med anledning av att den nuvarande säkerhetsfonden slopas för skade- försäkringsbolagens del skall enligt 17 & lagen om införande av försäkrings- rörelselagen (1982:000) sådan fond överföras till reserv som regeringen eller efter regeringens bemyndigande försäkringsinspektionen föreskriver. Skattemässigt bör sådan reserv behandlas på samma sätt som den nuva- rande säkerhetsfonden. En övergångsbestämmelse som möjliggör detta föreslås.

4.4. Förslaget till ändring i lagen (_ 1970: 596) om förenklad aktiehantering

Större delen av bestämmelserna i lagen om förenklad aktiehantering har såvitt angår försäkringsaktiebolag överförts till den nya försäkringsrörelse- lagen. Detta föranleder vissa jämkningar i lagen om förenklad aktiehante- ring.

1 ?

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. F.n. är lagen tillämplig på försäkringsaktiebolag och bankaktiebolag. om bolagsstämman beslutar det. Lagen träder då i stället för motsvarande bestämmelser i lagen (1948: 433) om försäkringsrörelse och lagen (1955: 183) om bankrörelse. Som nyss nämnts upptar den nya försäkringsrörelselagen en stor del av bestämmelserna i lagen om förenklad aktiehantering. Detta innebär att lagen om förenklad aktiehantering i princip inte bör vara tillämplig på försäkringsaktiebolag. Beträffande bankaktiebolag bör lagen emellertid fortfarande gälla i avbidan på resultatet av banklagutredningens översyn av banklagstiftningen. Vissa bestämmelser i lagen-om förenklad aktiehan- tering som rör auktorisation som förvaltare och meddelande av tillstånd att i aktiebok införa utländsk förvaltare m.m. har inte överförts till den nya försäkringsrörelselagen. De bestämmelser som jag syftar på finns i 17, 19, 20 och 26—29 55 (jfr 3 kap. 10 & fjärde stycket nya försäkringsrörelsela- gen).

Bestämmelserna i 17, 19 och-20 55 lagen om förenklad aktiehantering skall äga tillämpning på avstämningsbolag enligt den nya försäkringsrörel- selagen. Av 22 5 lagen om införande av försäkringsrörelselagen följer att bolag som före utgången av år 1982 beslutat tillämpa förenklad aktiehante- ring är att anse som'avstämningsbolag enligt försäkringsrörelselagen.

Bestämmelserna i 26—29 åå lagen om förenklad aktiehantering innehål- ler bestämmelser om Värdepapperscentralen och tillsynen över denna. Dessa bestämmelser är tillämpliga bl. a. i fråga om den del av värdepap- perscentralens verksamhet som rör försäkringsaktiebolag som är avstäm- ningsbolag.

365. I paragrafen finns en hänvisning till 1948 års försäkringsrörelselag. Den hänvisningen föreslås utgå. Att aktieägare i försäkringsaktiebolag som är

Prop. 1982/83: 24 ' 43

avstämningsbolag inte behöver underrättas vid kapitalökning följer av 4 kap. 9 5 andra stycket nya försäkringsrörelselagen.

37 5

I paragrafen finns en hänvisning till 1948 års försäkringsrörelselag. De bestämmelser som åsyftas med hänvisningen till 1948 års lag är närmast 320 & tredje stycket, 321, 322. 323, 324 55 nämnda lag (jfr prop. 1970: 99 s. 148). När nu reglerna om förenklad aktiehantering tas in i den nya försäk- ringsrörelselagen bör hänvisningen till lagen om försäkringsrörelse utgå.

Ikraftträdande! Lagen bör träda i kraft den ljanuari 1983.

4.5. Lag om ändring i lagen (1967: 351) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

I 23 & tryggandelagen finns bestämmelser om skydd för pensionsborge- närer för det fall att arbetsgivaren överlåter sin näringsverksamhet till annan. Om det vid sådan överlåtelse har avtalats att ansvaret för pensions- utfästelse skall överflyttas på efterträdaren, skall samtycke till överflytt- ningen inhämtas från innehavaren av pensionsfordringen. Men tillsyns- myndigheten länsstyrelsen kan medge att samtycke inte behöver inhämtas, om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästelsen. Vid fusion skall dock de bestämmelser om tillvaratagande av borgenärernas rätt som finns i särskild författning iakttagas.

I samband med införandet av den nya aktiebolagslagen infördes en . bestämmelse i 23 å andra stycket tryggandelagen om att innehavare av pensionsfordran inte behövde kallas i ärende enligt aktiebolagslagen om fusion, vinstutdelning och nedsättnig av aktiekapitalet eller reservfonden. Det ansågs praktiskt att pensionsborgenäremas hörande också i dessa fall kunde ersättas av tillsynsmyndighetens medgivande (se prop. 1975: 103 s. 727).

Den nya försäkringsrörelselagen innehåller liksom aktiebolagslagen fö- reskrifter om att bolagets borgenärer (dock inte försäkringstagarna) skall kallas vid vinstutdelning efter kapitalnedsättning i vissa fall (6 kap. 5 &) liksom vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i vissa fall (6 kap. 6 5 resp. 12 kap. 9 % andra stycket). Eftersom samma praktiska skäl talar för att även i dessa fall tillsynsmyndighetens medgivande skall ersätta pensionsborgenäremas hörande har 23? andra stycket tryggandelagen kompletterats med en föreskrift härom.

Ikraftträdandet Lagändringen bör träda i kraft den 1 januari 1983.

Prop. 1982/83: 24 44

De lagändringarjag föreslår har väsentligen utformats efter mönster av bestämmelserna i den nya försäkringsrörelselagen . som har granskats av lagrådet. och är i övrigt av enkel beskaffenhet. Enligt min mening är lagrådsgranskning därför inte påkallad.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen till 1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen(1982: 000). 2. lag om ändring i lagen (1950: 272) om rätt för utländsk försäk- ringsanstalt att driva'försäkringsrörelse här i riket, lag om ändring i lagen ( 1972: 262) om understödsföreningar, lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), lag om ändring i lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering. . lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsut- fästelse m.m.

39:55"

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslår riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

EKONOMI- DEPARTEMENTET

FÖLJDLAGSTIFTNING TI__LL EN NY LAGUOM _ FORSAKRINGSRORELSE

Ds E 1981: 11

Prop. 1982/83: 24 46

Till Statsrådet och chefen för ekonomidepartementet

Efter regeringens bemyndigande den 13 oktober 1977 tillkallade chefen för ekonomidepartementet den 21 november 1977 hovrättslagmannen Jo- han Lind som särskild utredare med uppdrag att se över lagen om försäk- ringsrörelse och lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket.

Att såsom experter biträda utredaren förordnades fr. o. m. den 10 januari 1978 numera direktören Jan Bökmark, direktören Tage Eriksson, avdel- ningsdirektören Åke Svensson och avdelningsdirektören Karin von Wille- brand samt fr.o.m. samma dag som sekreterare åt utredningen hovrätts- assessom Birgitta Hahn.

Utredningen har antagit arbetsnamnet försäkringsrörelseutredningen (FRU).

Utredningen har den 30 december 1980 avlämnat ett delbetänkande _(Ds E 1980: 6) Ny lag om försäkringsrörelse. '

Sedan uppdraget nu slutförts överlämnas härmed betänkandet Följdlag- stiftning till en ny lag om försäkringsrörelse.

Stockholm den 12juni 1981

Johan Lind .

/Birgitta Hahn

Prop. 1982/83: 24 47

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Författningsförslag ......................................... 48 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1950: 272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket ............................. 48 1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar ................................ 59 1.5 Förslag till lag om ändringi kommunalskattelagen (1982: 370) . . 63 1.6 Förslag till lag om Värdepapperscentralen m.m. ............ 69 1.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ..................... 70 2 Specialmotivering .......................................... 71

2.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1950: 272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket ............................. 71 2.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 262) om

understödsföreningar ................... . ................ 74 2.5 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1982: 370) . ." ........................................... 76 2.6 Förslaget till lag om Värdepapperscentralen m. m. .......... 79

2.7 Förslaget till lag om ändring (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. . . .. .............. 80

Prop. 1982/83: 24 48 1 F ÖRFATTNINGSFÖRSLAG

1.3 Förslag till

lag om ändring i lagen (1950i 272) om rätt för utländsk försäkrings- anstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

Härigenom föreskrivs dels att rubriken till lagen (1950: 272) om rätt för utländsk försäkringsan- stalt att driva försäkringsrörelse här i riket ändras till "lag om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige",

dels att 1, 2. 3, 5, 6, 9a.10.11.12,13.l4.15,15 a. 16. 17, 18. 19. 20,21. 22. 23, 24, 24 a. 25. 26, 27, 28, 29. 32. 35 och 36 55, ordet ”anstalt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "företag" i motsvarande former.

dels att 2 5. 4 & första stycket. 6å första stycket punkt 3. 9 & andra stycket, 10 å andra stycket, 12. 13. 14, 15. 15 a. 20 5.5, 21 & första stycket, 24. 25. 26, 28 55 andra och tredje styckena och 33 & skall ha nedan angivna lydelse,

dels att en ny paragraf, 25 & a. skall införas av nedan angiven lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 &

Utländsk försäkringsanstalt må här i riket driva livförsäkringsrörelse, allcnast om anstalten i sitt hemland med laga rätt driver sådan rörelse, samt annan försäkringsrörelse. allenast om anstalten i hemlandet med laga rätt driver rörelse avseende något slag av försäkring. annan än livförsäk- ring.

Ej må utländsk försäkringsanstalt häri riket med livförsäkringsrörelse förena försäkringsrörelse som avser annat än personförsäkring, med mindre särskilda skäl äro där- till.

De nedan idenna lag meddelade särskilda bestämmelserna an- gående livförsäkring äga motst-'a- rande tillämpning ifråga om per- sonförsäkring av annat slag. [ fråga om sådan försäkring. meddelad för en tid av längst fem år eller mot premie som är beräknad och be- stämd för längst fem år i sänder. må rörelsen dock drivas utan tillämp-

Ej må utländsk försäkringsanstalt här i riket med direkt livförsäk- ringsrörelse förena försäkringsrö- relse som avser annat än personför- säkring.

Bestämmelserna i denna lag om livförsäkring tillämpas också ifråga om personförsäkringar av annat slag. I fråga om sådan försäkring. meddelad för en tid längst fem år eller mot premie som är beräknad och bestämd för längst fem år i sän- der, må rörelsen dock drivas utan tillämpning av de särskilda bestäm- melserna angående livförsäkring.

Ersättning. som i anledning av

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

ning av de särskilda bestämmelser- na angående livförsäkring.

49

Föreslagen lydelse

ett inträffat försäkringsfall utges i form av livränta eller sjukränta. skall tillhöra endera livförsäkring eller annanförsäkring beroende på i vilken av dessa slag avförsäkring- ar som försäkringsfallet har inträf- fat. Har en sådan ränta inköpts i ett Iitförsäkringsbolag. skall den dock i detta bolag höra till livförsäkring.

För sådan livränta eller sjuk- ränta som tillhör annan försäkring än livförsäkring gäller bestämmel- serna i 6 5 andra stycket. 7 5 andra stycket. 9 5 första stycket, 10, 11, 12. 13. 14, 15, 17,24 och 28 55 i tillämpliga delar.

45

Generalagent skall vara bosatt här i riket. råda över sig och sin egendom samt. därest han är ut— ländsk undersåte. hava på sätt sär- skilt är föreskri vet förvärvat rätt att inom riket idka handel eller annat näringsyrke.

Generalagenten skall vara bosatt här i landet. Han får inte vara omyndig eller i konkurs. Om han är utländsk medborgare gäller be- stämmelserna i lagen (l968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket.

Generalagentur må även innehavas av svenskt aktiebolag eller ömsesi- digt försäkringsbolag eller ock av svenskt handelsbolag, vars samtliga bolagsmän äga behörighet enligt vad i första stycket sägs. För fullgörande av de skyldigheter, som åligga generalagent, svare i förra fallet envar styrelseledamot och i det senare envar bolagsman, som ej är enbart kom- manditdelägare .

Om koncession m. m.

65

Ansökan om koncession göres hos regeringen. I ansökningen skall angi- vas den försäkringsgren, som rörelsen skall avse. Ansökningen skall in- lämnas till försäkringsinspektionen och vara åtföljd av: 1. handlingar som styrka generalagents behörighet enligt 4 &; 2. det för anstalten gällande reglementet;

3. bevis att anstalten i sitt hem- land driver försäkringsrörelse efter vad i 2 5 första stycket sägs jämte behörigen styrkt uppgift om den tid detta ägt rum samt om anmärkning- ar, som av myndigheterna i anstal- tens hemland under de sista tre åren må hava framställts mot an- staltens verksamhet ävensom an— staltens förvaltnings- och revisions-

4 Riksdagen 1982/83. I sant!. Nr 24

3. bevis att anstalten i sitt hem- land driver försäkringsrörelse efter vad i 2 5 första stycket sägs jämte behörigen styrkt uppgift om den tid detta ägt rum samt om anmärkning- ar, som av myndigheterna i anstal- tens hemland under de sista tre åren må hava framställts mot an- staltens verksamhet ävensom an- staltens årsredovisningar och revi-

Prop. 1982/83: 24 50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse berättelser för den tid anstalten va- rit i verksamhet, dock längst för de ten varit i verksamhet, dock längst tio sista åren; för de tio sista åren;

4. behörig fullmakt för generalagenten att å anstaltens vägnar här i riket driva försäkringsrörelsen och att i alla därav härflytande rättsförhållanden för anstalten mottaga stämning samt själv eller genom annan tala och svara:

5. bevis att anstalten för ändamål som i 16 & sägs samt på sätt och under villkor, som försäkringsinspektionen godkänner. i riksbanken nedsatt i värdehandlingar, som inspektionen godtagit, ett belopp av etthundratusen kronor för livförsäkring och ett belopp av tvåhundratusen kronor för annan försäkring eller, om rörelsen skall avse endast försäkring för resor i utlan- det, det lägre belopp som inspektionen bestämmer.

Därest rörelsen skall avse livförsäkring, skola enligt vad i 11 & sägs upprättas särskilda grunder för verksamheten. Ä grunderna, som skola bifogas ansökningen om koncession, skall sökas regeringens stadfästelse.

Beslut enligt första stycket 5 om nedsättning av lägre belopp för försäk- ring för resor i utlandet må återkallas av försäkringsinspektionen, om skäl föreligga.

sionsberättelser för den tid anstal-

9.5

Å ändring av stadsfästa grunder skall ock sökas regeringens stadfäs- telse. I regeringens ställe äger försäkringsinspektionen besluta i sådant ärende om det icke är av principiell betydelse eller eljest av synnerlig vikt. Ansökningen skall inlämnas till försäkringsinspektionen.

Ansökan om förlängning av koncession, som beviljats för be- stämd tid, skall prövas av den myn- dighet som beviljat koncessionen. Ansökningen skall inlämnas till för- säkringsinspektionen sist sexton månader före utgången av den lö- pande koncessionen.

Ansökan om förlängning av koncession. som beviljats för be- stämd tid. skall prövas av den myn- dighet som beviljat koncessionen. Ansökningen skall inlämnas till för- säkringsinspektionen sist sex måna- der före utgången av den löpande koncessionen.

10.5

Generalagenten åligger att för varje räkenskapsår enligt formulär, som utställes av försäkringsinspektionen. upprätta redogörelse angående an- staltens verksamhet inom riket.

För livförsäkringsverksamhet skall i redogörelsen under beteck- ningen försäkringsfond såsom skuld upptagas det å räkenskapsårets sista dag beräkna- de värdet av anstaltens ansvarighet på grund av

dels inträffade försäkringsfall ( er- sättningsreserv).

dels löpande försäkringar (pre- miereserv),

dels ock återbäring, som anstal- ten må hava tilldelat försäkringsta- gare.

För livförsäkringsverksamhet skall i redogörelsen under beteckningen försäkringstekniska skulder såsom skuld upptagas det å räkenskapsårets sista dag beräkna- de värdet av anstaltens ansvarighet på grund av

dels inträffade försäkringsfall (er- sättningsreserv).

dels löpande försäkringar (pre- miereserv),

dels ock återbäring. som anstal- ten må hava tilldelat försäkringsta- gare.

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

]

Med avseende på de i ll & under l—4 omförmälda grunderna skall vad i 264 _é'. 265 5 1 mom. samt 267—269 916 lagen om försäkrings- rörelse stadgas äga motsvarande tillämpning. Beträffande över- gångsgrunder enligt 265 5 1 mom. nämnda lag gälle vad i 9 % här ovan är i fråga om ändring av grunder stadgat om stadfästelse och kungö- rande därav. Såsom villkor för stadfästelse å övergångsgrunder må föreskrivas. att anstalten skall på sätt i 15 & sägs sätta jämväl andra värdehandlingar, än där avses. i särskilt förvar.

51

Föreslagen lydelse

&

Med avseende påi ll åundcr ]— 4 omförmälda grunderna skall vad i 7 kap. 3 5, 4 # första—fiiirde styc- kena samt 5—7 55 lagen (1982:000) om ji'irsäkringsrörelse stadgas äga motsvarande tillämpning. Beträf- fande övergångsgrunder enligt 7 kap. 4 & nämnda lag gälle vad i 9 ä' här ovan är i fråga om ändring av grunder stadgat om stadfästelse och kungörande därav. Såsom villkor för stadfästelse å övergångsgrunder må föreskrivas, att anstalten skall på sätt i l5 & sägs sättajämväl and- ra värdehandlingar. än där avses, i särskilt förvar.

135

Försäkringsfonden med tillägg av det belopp. varmed en tjugondel av fonden må överstiga vad anstalten enligt 6 & nedsatt för livförsäkring. skall vid envar tidpunkt vara re- dovisad i värdehandlingar av be- skaffenhet som angives i 274 5 an- der l—7 lagen om försäkringsrö- relse, eller ock i följande tillgångar av annan art nämligen lån mot så- kerhet i anstaltens försäkringsbrev inom återköpsvärdet eller. i den mån försäkringsinspektionen på framställning av anstalten så med- giver, värdet av återförsäkringsgi- varens ansvarighet på grund av liv— försäkringar, som övertagits i åter- försäkring.

Utan hinder av vad i första stycket är stadgat må ett belopp, motsvarande högst en tiondel av försäkringsfonden för egen räk- ning, redovisas i andra värdehand- lingar än i första stycket avses. dock icke i aktier.

Med försäkringsfond för egen räkning förstås den del av fonden, som icke motsvarar värdet av äter— försäkringsgivares ansvarighet.

F örsäkringstekniska skulder med tillägg av det belopp, varmed en tju- gondel av dessa skulder må över- stiga vad anstalten enligt 65 ned- satt för livförsäkring. skall vid en- var tidpunkt vara redovisad i värde- handlingar av beskaffenhet som an- gives i 7kap. 9 åförsta stycket 1—7 lagen ( 1982:000 ) om försäkrings- rörelse, eller ock i följande tillgång— ar av annan art nämligen lån mot säkerhet i anstaltens försäkrings- brev inom återköpsvärdet eller, i den mån försäkringsinspektionen på framställning av anstalten- så medgiver. värdet av återförsäk— ringsgivarnas ansvarighet på grund av livförsäkringar. som övertagits i återförsäkring.

Utan hinder av vad i första stycket är stadgat må ett belopp, motsvarande högst tjugo procent av de försäkringstekniska skul- derna för egen räkning, redovisas i andra värdehandlingar än i första stycket avses, dock inte i aktier.

Med de försäkringstekniska skul- derna för egen räkning förstås den del av de försäkringstekniska skul- derna. som icke motsvarar Värdet av återförsäkringsgivarnas ansva- righet.

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l4å

Värdehandling må vid redovis- ning enligt 135 ej upptagas över sitt verkliga värde, bestämt på sätt i 93 5? I mom. andra stycket lagen om försäkringsrörelse sägs.

Under förutsättning att de värde- handlingar. i vilka försäkringsfon- den jämte tillägg redovisas, beräk— nas kunna å tider. som med hänsyn till beskaffenheten av anstaltens förbindelser prövas tillfredsställan- de, förvandlas i penningar till be- lopp motsvarande det angivna vär- det. må utan hinder av vad i första stycket är stadgat värdehandling, som jämväl under näst föregående räkenskapsår använts för sådan re- dovisning, kunna åsättas det då be- räknade värdet och värdehandling, som anskaffats under löpande rä- kenskapsår. det värde som motsva- rar kostnaderna för dess anskaff- ning.

Värdehandling får vid redovis- ning enligt 13 .t ej upptagas till hög- re värde än som följer av bestäm- melserna [ bokföringslagen(1976: 125) om värdering av om- sättningstillgångar.

Under förutsättning att de värde- handlingar. i vilka de försäkrings- tekniska skulderna jämte tillägg re- dovisas, beräknas kunna å tider. som med hänsyn till beskaffenheten av anstaltens förbindelser prövas tillfredsställande, förvandlas i pen- ningar till belopp motsvarande det angivna värdet. må utan hinder av vad i första stycket är stadgat vär- dehandling. som jämväl under näst föregående räkenskapsår använts för sådan redovisning. kunna åsät- tas det då beräknade värdet och värdehandling, som anskaffats un- der löpande räkenskapsår. det vär- de som motsvarar kostnaderna för dess anskaffning.

1515

De värdehandlingar, i vilka för- säkringsfondenjämtc tillägg helt el- ler delvis redovisas, skola förvaras här i riket avskilda från anstaltens övriga tillgångar och under minst två lås med olika nycklar, av vilka en innehaves av ett av försäkrings- inspektionens förordnat ombud. Försäkringsinspektionen må dock på framställning av anstalten med- giva att värdehandlingarna i stället, på sätt och under villkor som av inspektionen bestämmas sättas i särskilt förvar i riksbanken eller an- nan bank. ] de sålunda förvarade handlingarna njute försäkringsta- garna panträtt såsom i handfången pant till säkerhet för fullgörandet av anstaltens på försäkringsavtalen grundade förbindelser.

Det åligger generalagenten att

De värdehandlingar. i vilka för- säkringstekniska skulder jämte till- ägg helt eller delvis redovisas, sko- la förvaras här i riket avskilda från anstaltens övriga tillgångar och un- der minst två lås med olika nycklar. av vilka en innehaves av ett av för- säkringsinspektionens förordnat ombud. _Försäkringsinspektionen må dock på framställning av anstal- ten medgiva att värdehandlingarna i stället. på sätt och under villkor som av inspektionen bestämmas sättas i särskilt förvar i riksbanken eller annan bank. I de sålunda för- varade handlingarna njute försäk- ringstagarna panträtt såsom i hand- fången pant till säkerhet för fullgö- randet av anstaltens på försäkrings- avtalen grundade förbindelser.

tillse. att vid envar tidpunkt

värdehandlingar till erforderligt belopp satts i sådant förvar. som i första stycket är sagt.

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

I fråga om utbekommande eller utbyte av värdehandling, som satts i förvar, skola bestämmelserna i 276 5 lagen om försäkringsrörelse äga motsvarande tillämpning, där- vid vad i nämnda lagrum sägs om styrelse, verkställande dirkektör och behörig företrädare för bolag skall avse generalagent eller av an- stalt jämlikt 27 & utsett ombud.

53

Föreslagen lydelse

[ fråga om utbekommande eller utbyte av värdehandling, som satts i förvar, skola bestämmelserna i 7 kap. 1 l 5 andra och tredje styckena lagen (1982:0()0) om försäkrings- rörelse äga motsvarande tillämp- ning, därvid vad i nämnda lagrum sägs om styrelse, verkställande di- rektör och behörig företrädare för bolag skall avse generalagent eller av anstalt jämlikt 275 utsett om- bud.

Det av försäkringsinspektionen förordnade ombudet har att, där general- agent eller ombud, som anstalt utsett jämlikt 27 &, ej fullgör vad honom enligt denna paragraf åligger, därom ofördröjligen göra anmälan hos in-

spektionen.

lSaå

För försäkring av annat slag än sådan personförsäkring, beträffan- de vilken rörelsen drives med tillämpning av de särskilda bestäm- melserna om livförsäkring, skall an- stalten inom åtta månader efter ut- gången av varje räkenskapsår göra tillägg till den nedsättning som an- gives i 6 5 första stycket 5. Tilläggs- nedsättning skall omfatta det be- lopp varmed en tredjedel av anstal- tens premieintäkt inom riket under räkenskapsåret för nu avsedd för- säkring må överstiga vad förut, ur- sprungligen och såsom tillägg, ned- satts för sådan försäkring.

Överstiger det sammanlagda be- loppet av vad försäkringsanstalten nedsatt väsentligt en tredjedel av den premieintäkt som angives i första stycket, må försäkringsin- spektionen medgiva anstalten att utfå det överskjutande beloppet i den mån detta hänför sig till ned- sättning enligt första'stycket.

För försäkring av annat slag än sådan personförsäkring, beträffan- de vilken rörelsen drives med tillämpning av de särskilda bestäm- melserna om livförsäkring, skall an- stalten inom åtta månader efter ut- gången av varje räkenskapsår göra tillägg till den nedsättning som an- gives i 6 Ö första stycket 5. Tilläggs- nedsättning skall omfatta det be- lopp varmed en tredjedel av anstal- tens premieinkomst inom riket un- der räkenskapsåret för nu avsedd försäkring må överstiga vad förut, ursprungligen och såsom tillägg, nedsatts för sådan försäkring.

Överstiger det sammanlagda be- loppet av vad försäkringsanstalten nedsatt väsentligt en tredjedel av den premieinkomst som angives i första stycket, må försäkringsin- spektionen medgiva anstalten att utfå det överskjutande beloppet i den mån detta hänför sig till ned- sättning enligt första stycket. '

205

Det åligger generalagenten att övervaka att anskaffning av ansök- ningar av försäkring hos anstalten sker på sätt som överensstämmer med god försäkringssed. Regering- en äger meddela närmare bestäm-

Det åligger generalagenten att övervaka att försäljning av försäk- ring hos anstalten sker på sätt som överensstämmer med god försäk- ringssed. Regeringen äger meddela närmare bestämmelser angående

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

melser angående anskaffningsverk- samheten och må därvid tillika för- ordna, att frågor rörande densam- ma skola, på sätt och i den omfatt- ning som i nämnda bestämmelse angives, handläggas av en av rege- ringen utsedd nämnd.

54

Föreslagen lydelse

försäljningsverksam/teten och må därvid tillika förordna, att frågor rörande densamma skola. på sätt och i den omfattning som i nämnda bestämmelse angives, handläggas av en nämnd som utses av rege- ringen eller efter regeringens be- myndigande av försäkringsinspek- tionen.

215

Utländsk försäkringsanstalt, som driver försäkringsrörelse här i riket vara pliktig att i alla för allmänhe- ten avsedda meddelanden vid teck- ning av sin firma utsätta hemlandet samt angiva huruvida anstalten drives såsom aktiebolag eller ömse- sidigt bolag eller i annan form. Ej må sådan anstalt eller dess ombud eller personal i meddelanden. som åsyfta anskaffning av försäkring el- ler äro avsedda för allmänheten,. lämna uppgift av innebörd att an- stalten genom att fullgöra i denna lag föreskriven skyldighet att ned- sätta värdehandlingar ställt fullgod säkerhet för sina svenska försäk- ringstagare eller att den beträffande hela sin verksamhet är kontrollerad av svenska staten.

Utländsk försäkringsanstalt, som driver försäkringsrörelse här i riket vare pliktig att i alla för allmänhe- ten avsedda meddelanden vid teck- ning av sin firma utsätta hemlandet samt angiva huruvida anstalten drives såsom aktiebolag eller ömse- sidigt bolag eller i annan form. Ej må sådan anstalt eller dess ombud eller personal i meddelanden. som åsyfta försäljning av försäkring el- ler äro avsedda för allmänheten. lämna uppgift av innebörd att an- stalten genom att fullgöra i denna lag föreskriven skyldighet att ned- sätta värdehandlingar ställt fullgod säkerhet för sina svenska försäk- ringstagare eller att den beträffande hela sin verksamhet är kontrollerad av svenska staten.

Försäkringsbrev skall innehålla ej mindre uppgift om de för anstalten gällande allmänna försäkringsvillkoren än även de särskilda villkoren för den försäkring, som avses i brevet.

Där i meddelanden, som äro avsedda för allmänheten. vid angivande av anstaltens fonder inräknas oguldna förbindelser av delägare eller garanter, skall beloppet av sådana förbindelser särskilt utsättas.

245

Generalagenten vare pliktig: att, där ändring vidtages i det för anstalten gällande reglementet, inom tre månader därefter till för- säkringsinspektionen insända be- slutet därom;

att, därest av myndigheterna i an- staltens hemland framställts an- märkning mot anstaltens verksam- het, så fort ske kan skriftligen un- derrätta försäkringsinspektionen därom;

att, inom åtta månader efter ut—

Generalagenten vare pliktig: att, där ändring vidtages i det för anstalten gällande reglementet, inom tre månader därefter till för- säkringsinspektionen insända be- slutet därom:

att, därest av myndigheterna i an- staltens hemland framställts an- märkning mot anstaltens verksam- het. så fort ske kan skriftligen un- derrätta försäkringsinspektionen därom;

att, inom åtta månader efter ut-

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

gången av varje räkenskapsår till försäkringsinspektionen insända den i 10 & avsedda redogörelsen an- gående anstaltens verksamhet inom riket;

att, beträffande livförsäkrings- rörelse. till försäkringsinspektionen insända följande enligt inspektio- nens anvisningar upprättade och av aktuarien undertecknade handling- ar nämligen dels inom åtta månader efter varje räkenskapsårs utgång re- dogörelse för beräkning av premie- reserv och av återbäring, dels ock, i den mån så påfordras av inspektio- nen, statistisk-ekonomiSk utred- ning angående verksamheten;

att inom tre månader efter det be- rättelse ant revision av anstaltens räkenskaper och förvaltnin g blivit å sammanträde med anstaltens del- ägare framlagd, till försäkringsin- spektionen insända ett exemplar av denna berättelse, ävensom ett ex- emplar av anstaltens förvaltnings- berättelse för den tid revisionen av- Sett,”

att även i andra fall än ovan sagts lämna försäkringsinspektionen de upplysningar, som av inspektionen begäras i fråga om anstalten och dess verksamhet inom riket, samt att när som helst för befattningsha- vare hos försäkringsinspektionen, som är behörig att företräda inspek- tionen, eller annan som av inspek- tionen förordnats att företräda den- na. hålla kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och and- ra handlingar tillgängliga för granskning.

Föreslagen lydelse

gången av varje räkenskapsår till försäkringsinspektionen insända den i 10 & avsedda redogörelsen an- gående anstaltens verksamhet inom riket; . .

att, beträffande livförsäkrings- rörelse. till försäkringsinspektionen insända följande enligt inspektio- nens anvisningar upprättade och av aktuarien undertecknade handling— ar nämligen dels inom åtta månader efter varje räkenskapsårs utgång re- dogörelse för beräkning av premie- reserv och av återbäring. dels ock. i den mån så påfordras av inspektio- nen. statistisk-ekonomisk utred- ning angående verksamheten;

att. inom tre månader efter det att årsredovisningen och revisions- berättelsen blivit å sammanträde med anstaltens delägare framlagd. till försäkringsinspektionen insända ett exemplar av_ dessa handlingar;

att även i andra fall än ovan sagts lämna försäkringsinspektionen de upplysningar, som av inspektionen begäras i fråga om anstalten och dess verksamhet inom riket. samt att när som helst för befattningsha- vare hos försäkringsinspektionen. som är behörig att företräda inspek- tionen, eller annan som av inspek- tionen förordnats att företräda den- na, hålla kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och and- ra handlingar tillgängliga för granskning.

Innefattar ändring i reglementet ändring av anstaltens firma. skall för- säkringsinspektionen låta införa kungörelse om frrmaändringen i Post- och Inrikes Tidningar.

25?

Försäkringsinspektionen äge meddela de erinringar i fråga om utländsk försäkringsanstalts verk- samhet här i riket, som inspektio- nen frnner påkallade. Vid medde—

Försäkringsinspektionen äge meddela de erinringar i fråga om utländsk försäkringsanstalts verk- samhet här i riket, som inspektio- nen finner påkallade.

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

lande av föreskrift enligt denna lag må inspektionen förelägga vite.

Finner försäkringsinspektionen, att avvikelse skett från denna lag eller med stöd därav meddelade be- stämmelser eller från grunderna, där sådana finnas.

att grunderna icke längre äro till- fredsställande med hänsyn till rö- relsens omfattning och beskaffen- het,

att i riksbanken enligt 6 eller 15 aåä nedsatt belopp minskats ge- nom att värdehandlingarna avse- värt nedgått i värde eller av annan anledning,

att de tillgångar. i vilka försäk- ringsfonden jämte tillägg redovisas. icke äro tillfyllest, eller

att eljest allvarlig anmärkning mot verksamheten föreligger.

må inspektionen förelägga anstal- ten att inom viss tid vidtaga de åt- gärder som prövas påkallade härav.

56

Föreslagen lydelse

Finner försäkringsinspektionen. att avvikelse skett från denna lag eller med stöd därav meddelade be- stämmelser eller från grunderna. där sådana finnas.

att grunderna icke längre äro till- fredsställande med hänsyn till rö- relsens omfattning och beskaffen- het.

att i riksbanken enligt 6 eller 15 a åå nedsatt belopp minskats ge- nom att värdehandlingarna avse— värt nedgått i värde eller av annan anledning.

att de tillgångar, i vilka de för- säkringstekniska skulderna jämte tillägg redovisas. icke äro tillfyllest. eller

att eljest allvarlig anmärkning mot verksamheten föreligger.

må inspektionen förelägga anstal- ten att inom viss tid vidtaga de åt- gärder som prövas påkallade härav.

Har föreläggande icke inom den bestämda tiden efterkommits och har ej heller annorledes det anmärkta förhållandet undanröjts. skall försäkrings- inspektionen göra anmälan därom hos regeringen. som efter anstaltens hörande må förklara koncessionen förverkad.

Beslut varigenom koncessionen förklarats förverkad. skall av försäk- ringsinspektionen kungöras r Post- och Inrikes Tidningar.

fullgöra

25 a &

Försäkringsinspektionen kan vid vite förelägga generalagenten att sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att sända in behöriga redovisnings- handlingar och rer-'isionsberättel- ser.

Försäkringsinspektionen kan dessutom förelägga vite vid medde- lande av Fireskrift eller förbud en- . ligt denna lag.

Har inspektionen förelagt vite skall det utländska försäkringsföre- taget genast skriftligen underrättas om detta.

Följs inte ett sådant vitesföreläg- gande som avses i första stycket kan försäkringsinspektionen döma ut vitet.

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

265

Till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens organisa- tion och verksamhet skall utländsk försäkringsanstalt. som driver för- säkringsrörelse här i riket. årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser, som meddelas av regeringen. Detta bidrag skall bestämmas högst till en femtedels procent av anstaltens hela inkomst av avgifter för nästfö- regående räkenskapsår för försäk- ringar, som tillhöra anstaltens rö- relse här i riket, dock må bidraget ej understiga tvåhundra kronor.

Till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens organisa- tion och verksamhet skall utländsk försäkringsanstalt. som driver för- säkringsrörelse här i riket. årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser, som meddelas av regeringen. Detta bidrag skall bestämmas högst till en femtedels procent av anstaltens hela inkomst av avgifter för nästfö- regående räkenskapsår för försäk- ringar. som tillhöra anstaltens rö- relse här i riket. Bidraget får dock inte understiga fyra procent av det enligt lagen (1962.'381) om allmän försäkring bestämda basbeloppet som gällde vid utgången av näst- föregående räkenskapsår, avrun- dat till närmast högre femtiotal kronor.

28%

Har koncession för utländsk för- säkringsanstalt att här i riket driva livförsäkringsrörelse förklarats för- verkad, skall för tillvaratagande av livförsäkringstagarnas rätt en sär- skild administration inträda. Med avseende på denna skall i tillämp- liga delar gälla vad i 296—298 55 lagen om försäkringsrörelse finnes stadgat ävensom vad [65 & samma lag innehåller angående förbud mot meddelande av nya försäkring- ar. Vid tillämpningen av nu nämnda lagrum skall iakttagas, att upphö- randet av anstaltens rätt att driva livförsäkringsrörelse här i riket skall anses motsvara livförsäkrings- bolags trädandc i likvidation eller beslut om avträdande av dess egen- dom till konkurs samt att vad i 297 5 1 mom. fjärde stycket lagen om försäkringsrörelse sägs om re- gistrering i stället skall avse kun- görande i Post- och Inrikes Tidning— ar. I fall som här avses må överlå- telse av livförsäkringarna ske, för— utom till svenskt försäkringsbolag, jämväl till utländsk anstalt, som er-

' Har koncession för utländsk för- säkringsanstalt att här i riket driva livförsäkringsrörelse förklarats för- verkad, skall för tillvaratagande av livförsäkringstagarnas rätt en sär- skild administration inträda. Be- stämmelserna i 14 kap. 25—28 55 om särskild administration i lagen (1982:000) om försäkringsrörelse skall tillämpas. Vidare gäller be- stämmelsen i 14 kap. 23 & samma lag om förbud att meddela nya för- säkringar. Vid tillämpningen av nu nämnda lagrum skall iakttagas. att upphörandet av anstaltens rätt att driva livförsäkringsrörelse här i ri- ' ket skall anses motsvara livförsäk- ringsbolags trädandc i likvidation eller beslut om avträdande av dess egendom till konkurs samt att vad i 14 kap. 26 å fjärde stycket lagen om försäkringsrörelse sägs om registre- ring i stället skall avse kungörande i Post- och Inrikes Tidningar. I fall som här avses må överlåtelse av livförsäkringarna ske. förutom till svenskt försäkringsbolag. jämväl till utländsk anstalt. som erhållit

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

hållit koncession för livförsäkrings- rörelse här i riket.

Föreslagen lydelse

koncession för relse här i riket.

livförsäkringsrö-

Där vid överlåtelse av försäkringarna eller eljest uppstått överskott skall ur detta i första hand gäldas kostnaden för administrationen och oguldet sådant bidrag, som avses i 26 å, varefter återstoden skall överlämnas till den anstalt. vars försäkringar varit föremål för administration.

Har anstalt i annat fall än i första stycket avses upphört att driva liv- försäkringsrörelse här i riket, vare anstalten ändock skyldig att på sätt i 13—15 55 stadgas redovisaförsäk- ringsfond för redan meddelade liv- försäkringar jämte tillägg. Det ålig- ger ombud, som utsetts av anstal- ten enligt 27 5 att fullgöra de skyl- digheter jämlikt 10, 15 och 24 55. som förut åvilat generalagenten. Fullgöres ej redovisningen av för- säkringsfonden jämte tillägg eller finnes eljest anledning antaga att livförsäkringstagarnas rätt på grund av försäkringsavtalen äventyras. ankomme på försäkringsinspek- tionen att besluta att administration på sätt i första stycket sägs skall inträda; dock må ej på den grund att de till redovisning avsatta tillgång- arna finnas otillräckliga administra- tion föreSkrivas. förrän försäkrings- inspektionen förelagt anstalten att fylla bristen och denna icke täckts inom fyra veckor efter det sådant föreläggande skett. lnträder i fall som nu sagts administration, skall vad i första stycket sägs om upphö- randet av anstaltens rätt att driva livförsäkringsrörelse här i riket i stället avse meddelandet av beslut om administration.

Har anstalt i annat fall än i första stycket avses upphört att driva liv- försäkringsrörelse här i riket, vare anstalten ändock skyldig att på sätt i 13—15 55 stadgas redovisa för- säkringstekniska skulder för redan meddelade livförsäkringar jämte tilllägg. Det åligger ombud, som ut- setts av anstalten enligt 27 & att full- göra de skyldigheter jämlikt 10, 15 och 24 55. som förut åvilat general- agenten. Fullgöres ej redovisningen avförsäkringstekniska skulder jäm- te tillägg eller finnes eljest anled- ning antaga att livförsäkringstagar- nas rätt på grund av försäkringsav- talen äventyras. ankomme på för- säkringsinspektionen att besluta att administration på sätt i första stycket sägs skall inträda; dock må ej på den grund att de till redovis- ning avsatta tillgångarna finnas otillräckliga administration före- skrivas. förrän försäkringsinspek- tionen förelagt anstalten att fylla bristen och denna icke täckts inom fyra veckor efter det sådant föreläg- gande skett. lnträder i fall som nu sagts administration, skall vad i första stycket sägs om upphörandet av anstaltens rätt att driva livför- säkringsrörelse här i riket i stället avse meddelandet av beslut om ad- ministration.

295

Utländsk försäkringsanstalt må med försäkringsinspektionens tillstånd överlåta hela sitt till verksamheten här i riket hörande försäkringsbestånd eller del därav till svenskt försäkringsbolag eller utländsk försäkringsan- stalt, som erhållit koncession för det slag av försäkringsrörelse varom fråga är.

Ansökan om tillstånd skall göras av såväl överlåtare som övertagare. Vid ansökningen skall fogas det av-

Ansökan om tillstånd skall göras av såväl överlåtare som övertagare. Vid ansökningen skall fogas det av-

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

tal, som träffats angående överlå- telsen. Med avseende på ansök- ningen skall vidare vad i 295 5 3 mom. andra och tredje styckena la- gen om försäkringsrörelse stadgas äga motsvarande tillämpning.

Bifalles ansökningen, skall över- låtaren anses fritagen från sina för- pliktelser på grund av det överlåtna försäkringsbeståndet, vilka förplik- telser i stället skola åvila överta- garen. Angående underrättelse om verkställd överlåtelse. skall be- stämmelsen i 295 & 4 mom. ovan-

Föreslagen lydelse

tal, som träffats angående överlå- telsen. Med avseende på ansök- ningen skall vidare vad i 15 kap. 3 5 andra stycket och 4 5 lagen ( I 982: 000) om försäkringsrörelse stadgas äga motsvarande tillämp- ning.

Bifalles ansökningen, skall över- låtaren anses fritagen från sina för- pliktelser på grund av det överlåtna försäkringsbeståndet. vilka förplik- telser i stället skola åvila överta— garen. Angående underrättelse om verkställd överlåtelse, skall be- stämmelsen i 15 kap. 6.6 ovan-

nämnda lag äga motsvarande nämnda lag äga motsvarande tillämpning. tillämpning. 33 %

Talan mot försäkringsinspektio- nens beslut enligt denna lag föres hos regeringen genom besvär

Talan mot försäkringsinspektio- nens beslut enligt denna lag föres hos regeringen genom besvär. Be- sluten skall verkställas utan hinder av anförda besvär om inte rege- ringen förordnar något annat.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1983.

1.4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1972:262 ) om understödsför- eningar att 24, 26, 30. 73, 74. 75 och 76 55 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 5

Vid varje tidpunkt skall ett belopp, som täcker summan av dels försäk- ringsfonder, dels understödsföreningens övriga skulder, annan fond än försäkringsfond ej medräknad. vara redovisat i följande slag av tillgångar, nämligen

1. obligationer eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garante- rats av staten,

2. obligationer som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Ko- nungariket S_veriges stadshypotekskassa. Svenska bostadskreditkassan. Svenska skeppshypotekskassan. Skeppsfartens sekundärlånekassa. Nor— diska investeringsbanken eller av kreditaktiebolag, eller andra skuldförbin- delser som utfärdats av sådan kreditinrättning, dock ej sådana för den

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

60

Föreslagen lydelse

allmänna rörelsen avsedda förskrivningar. som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare (förslagsbevis).

3. obligationer som utfärdats eller garanterats av bankaktiebolag. spar- bank eller centralkassa för jordbrukskredit eller andra fordringsbevis som utfärdats av sådant bankinstitut eller riksbanken. dock ej förlagsbevis,

4. obligationer eller andra skuldförbindelser. utfärdade eller garantera- de av kommun,

5. obligationer som utfärdats av svenskt näringsl'öreag och som offentli- gen utbjudits av bankaktiebolag. sparbank. kreditkassa'inom jordbruks- kasserörelsen, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska inves-

teringsbanken.

6. skuldförbindelser. för vilka föreningen har säkerhet i form av panträtt på grundval av

inteckning ijordbruks-, bostads-. kontors— eller affärsfastighet inom fyra femtedelar eller i annan fastig- het inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, eller

inteckning i tomträtt, till vilken hör byggnad som är avsedd för bo- stadskontors- eller affärsändamål, inom fyra femtedelar eller i annan tomträtt inom två tredjedelar av se- nast fastställda taxeringsvärde. med den ytterligare begränsning som försäkringsinspektionen kan komma att föreskriva med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller annan omständighet

dock att, utom i fråga om sådant lån till kommun för vilket inspektio- nen medgett undantag, byggnad skall, för att säkerheten skall få godtas. vara brandförsäkrad i svensk försäkringsanstalt eller i ut- ländsk försäkringsanstalt som har rätt att driva försäkringsrörelse här iriket.

6. skuldförbindelser, för vilka föreningen har säkerhet i form av panträtt på grundval av

inteckning ijordbruks-. bostads-. kontors- eller affärsfastighet inom fyra femtedelar eller i annan fastig- het inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, eller

inteckning i tomträtt, till vilken 'hör byggnad som är avsedd för bo-

stadskontors- eller affärsändamål. inom fyra femtedelar eller i annan tomträtt inom två tredjedelar av se- nast fastställda taxeringsvärde. med den ytterligare begränsning som försäkringsinspektionen kan komma att föreskriva med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller annan omständighet

dock att. utom i fråga om sådant lån till kommun för vilket inspektio- nen medgett undantag. byggnad skall, för att säkerheten skall få godtas. vara brandförsäkrad i svenskt försäkringsbolag eller i ut— ländskt försäkringsföretag som har rätt att driva försäkringsrörelse här i riket.

7. andra svenska eller utländska värdehandlingar utom sådana som skall infrias i främmande valuta, om de till art och säkerhet kan anses jämförliga med värdehandlingar som avses i någon av punkterna 1—6.

8. lån mot säkerhet i föreningens försäkringsbrev inom återköpsvärdet.

9. föreningen tillhörig fastighet eller tomträtt intill de gränser och med de brandförsäkringsvillkor som enligt 6 gäller beträffande inteckning, eller

10. värdet av svenskt försäkringsbolags ansvarighet på grund av försäk- ringar, som övertagits i återförsäkring.

Förening, som enligt sina stadgar huvudsakligen är avsedd för anställda i visst eller vissa företag, får även fullgöra i första stycket föreskriven redovisning i sådana av ett eller flera av företagen utfärdade skuldförbin-

Prop. 1982/83: 24 . 61

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

delser, för vilka föreningen äger säkerhet i värdehandlingar som avses i samma stycke 1.—5 och 7. -

Vid tillämpning av första stycket 6 ersätts, om försäkringsinspektionen har medgett det

fyra femtedelar av taxeringsvärdet med sjuttio procent av det uppskatta- de värdet av fastigheten respektive av byggnad eller annan egendom som hör till tomträtten eller, om pantvärde fastställts för egendomen enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyg- gandet, med sjuttiofem procent av pantvärdet. samt

två tredjedelar av taxeringsvärdet med sextio procent av egendomens uppskattade värde. '

Med uppskattat värde avses det värde som understödsföreningen har bestämt på grundval av särskild värdering. Har medgivande enligt tredje stycket lämnats får belopp som dittills har redovisats enligt första stycket 6 dock redovisas på samma sätt även i fortsättningen.

Utan hinder av första och andra styckena får ett belopp, som svarar mot högst en femtedel av förenings försäkringsfonder, redovisas i andra värde- handlingar än som förut sagts, dock ej i aktier eller andelar i aktiefond. och i tillgångar som nämns i första stycket 9 utöver där angiven gräns.

265

Understödsförening får ej lämna kredit till

1. styrelseledamot. styrelsesuppleant. revisor. revisorssuppleant. inne- havare av annan befattning i föreningen eller person som verkställer för- säkringsteknisk utredning åt föreningen,

2. make till person som avses 2. den som är gift med eller är under I , syskon eller släkting irätt upp- eller nedstigande led till personer som avses under I, eller är besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres sys- kon.

3. bolag, förening eller annan sammanslutning. vari person som avses under 1 eller 2 i egenskap av delägare eller medlem har ett väsentligt ekonomiskt intresse.

Förening får ej heller lämna kredit mot säkerhet av borgen av någon som avses i första stycket.

Vid tillämpningen av denna pa- ragraf likställs äktenskapsliknande samlevnad med äktenskap. om de sammanlevande tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Vad i första stycket sägs utgör ej hinder för förening att i enlighet med vad därom föreskrives i stadgarna lämna kredit mot säkerhet av försäk- ringsbrev som utfärdats av föreningen.

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

305

Räkenskapsavslutning skall ske för kalenderår. Har förening flera verksamhetsgrenar, skall intäkter och kostnader redo- visas särskilt för varje verksamhetsgren.

Regeringen eller, efter regering- ens bemyndigande, försäkringsin- spektionen får utfärda närmare fö- reskrifter om understödsförenings löpande bokföring. årsbokslut och årsredovisning samt därvid. om särskilda skäl föreligger, meddela regler som avviker från bokförings— lagen (1976: 125).

Regeringen eller, efter regering- ens bemyndigande. försäkringsin- spektionen får utfärda närmare fö- reskrifter om understödsförenings löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning samt därvid medde- la regler som avviker från bokfö- ringslagen (1976: 125).

735

Understödsförening skall till be- stridande av kostnaden för försäk- ringsinspektionens tillsynsverk- samhet årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser som meddelas av re- geringen. Bidraget skall bestämmas till ett belopp som, räknat på intäk- terna under nästföregående räken- skapsår, svarar mot högst två pro- mille av föreningens hela inkomst av avgifter och en promille av för- eningens nettokapitalavkastning. Bidraget får dock ej understiga två- hundra kronor.

Understödsförening skall till be- stridande av kostnaden för försäk- ringsinspektionens tillsynsverk- samhet årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser som meddelas av re- geringen. Bidraget skall bestämmas till ett belopp som, räknat på intäk- terna under nästföregående räken- skapsår, svarar mot högst två pro- mille av föreningens hela inkomst av avgifter och en promille av för- eningens nettokapitalavkastning. Bidraget får dock inte understiga fyra procent av det enligt lagen ( l962:38l ) om allmän försäkring bestämda basbeloppet som gällde vid utgången av nästföregående rä- kenskapsår, avrundat till närmast högre femtiotal kronor.

745

Försäkringsinspektionen kan fö- relägga vite vid meddelande av fö- reskrift enligt denna lag.

Försäkringsinspektionen kan vid vite förelägga styrelsen att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att

1. sända in behöriga redovis- ningshandlingar. revisionsberättel- ser eller andra handlingar enligt 67 5 2 eller Hirsäkringsteknisk ut- redning enlithl 5 första stycket.

2. göra behöriga anmälningar för registrering.

Förelägganden enligt första stycket 2 får inte meddelas. om un- derlåtenhet att göra anmälan med- för attföreningsstämmans eller sty-

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

63

Föreslagen lydelse

relsens beslut förfaller eller för— eningen blir skyldig att träda i likvi- dation.

Försäkringsinspektianen kan dessutom förelägga vite vid medde— lande av föreskrift eller förbud en— ligt denna lag.

Har försäkringsinspektionen förelagt vite skall föreningen ge— nast skriftligen underrättas om det— ' ta.

Följs inte ett sådant vitesföreläg— gande som avses i första stycket kan försäkringsinspektionen döma ut vitet.

765

Bestämmelserna i 106—109 55 la- gen (1951: 308) om ekonomiska för- eningar äger motsvarande tillämp- ning på understödsförening.

Bestämmelserna i 106—109 55 la- gen (1951: 308) om ekonomiska för- eningar äger motsvarande tillämp- ning på understödsförening. Dessa bestämmelser gäller även för den person som verkställer försäkrings- teknisk utredning åt föreningen.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1983.

1.5 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928z370) att 30 5 2—5 mom och anvisningarna till 305 l—4 skall ha nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

305

2 mom. Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk livförsäkringsanstalt. anses nettointäkten av anstaltens kapital- och fas- tighetsförvaltning med undantag för den del av intäkten som belöper på pensionsförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i åter- försäkring åt annan inländsk försäkringsanstalt.

Om värdet av tillgångarna i för- säkringsrörelse, som drivits av in- ländsk livförsäkringsanstalt, vid beskattningsårets utgång under- stiger summan av dels Rirsäkrings- fonden ökad med en tjugondel av fonden. dels beloppet av de skulder

Om värdet av tillgångarna i för- säkringsrörelse, som drivits av in- ländsk livförsäkringsanstalt, vid beskattningsårets utgång under- stiger summan av dels försäkrings- tekniska skulder ökade med en tju- gondel därav, dels beloppet av de

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

som icke grunda sig på meddelade ' försäkringar, får ett belopp motsva- rande fem gånger skillnaden avdra- gas från nettointäkten. 3 mom. Såsom nettointäkt av för- säkringsrörelse, som drivits av in- ländsk skadeförsäkringsanstalt. anses överskottet av försäkrings- rörelsen. Vid överskottets beräk- ning får avdrag från bruttointäkten göras för ökning av posten försäk- ringstekniska skulder för egen räk- ning och iden utsträckning. angives i anvisningarna. till andra fonder.

64

Föreslagen lydelse

skulder som icke grunda sig på meddelade försäkringar. får ett be- lopp motsvarande fem gånger skill- naden från nettointäkten. 3 mom. Såsom nettointäkt av för- säkringsrörelse, som drivits av in— ländsk skadeförsäkringsanstalt. anses överskottet av försäkrings- rörelsen. Vid överskottets beräk- ning får avdrag från bruttointäkten göras för avsättning till försäk- ringsfond för egen räkning och i den utsträckning, som närmare an- gives i anvisningarna. för avsätt- ning till vissa fonder.

4 mom. Med livförsäkringsanstalt förstås i denna lag anstalt vars försäk- ringsrörelse uteslutande eller så gott som uteslutande avser personförsäk- ring (livförsäkring. sjuk- och olycksfallsförsäkring, avgångsbidragsförsäk- ring samt arbetslöshetsförsäkring). Med skadeförsäkringsanstz'lt förstås annan försäkringsanstalt än livförsäkringsanstalt. Utländsk försäkringsan- stalt, som drivit försäkringsrörelse här i riket. bedöms med hänsyn endast till den rörelse som anstalten drivit här.

Understödsförening. vilken enligt sina stadgar får meddela annan kapi- talförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1000 kro- nor för medlem. anses i denna lag som livförsäkringsanstalt i fråga om verksamhet som är hänförlig till livförsäkring.

5 mom. Bestämmelserna i 2 5 mom. Bestämmelserna i 2 mom. äga motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländsk livförsäkringsanstalt drivit här i ri- ket. Beträffande försäkringsrö- relse. som här drivits av utländsk skadeförsäkringsanstalt, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande 5 procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven sjöjörsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse samt 2 procent av anstaltens pre— mieinkomst av annan här bedriven försäkringsrörelse.

mom. äga motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländsk livförsäkringsanstalt drivit här i ri- ket. Beträffande försäkringsrö- relse, som här drivits av utländsk skadeförsäkringsanstalt. anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande 5 procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven tra/zsporU'ör.siikring.v- och sjökaskoförsäkringsrörelse samt 2 procent av anstaltens premiein— komst av annan här bedriven för- säkringsrörelse.

Anvisningar till 30 ä

1. Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av livförsäkringsanstalt skall följande iakttagas. Som bruttointäkt upptages intäkt av kapital- och fastighetsförvaltning med undantag av den del av intäkten som belöper på pensionsförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt.

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

Som bruttointäkt upptages även vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för sta- digvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastig- het som utgör omsättningstillgång i försäkringsrörelsen skall punkt ] fjärde stycket av anvisningarna till 28 & tillämpas. I bruttointäkten upptages vidare hyresvärde av fas- tighet, som använts i försäkrings- rörelsen. Har livförsäkringsanstalt hos utländsk försäkringsanstalt återförsäkrat direkt meddelad eller i återförsäkring åt inländsk försäk- ringsanstalt meddelad annan för- säkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behålla premiereserven, anses som ränteintäkt ränta på vär- det av återförsäkrarens ansvarighet enligt den räntefot som legat till grund för premieberäkningen. (Prop. 1980/81:68 s. 61)

Föreslagen lydelse

Som bruttointäkt upptages även vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av värdet av annan . tillgång än inventarium eller för sta- digvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastig- het som utgör placeringstillgång i försäkringsrörelsen skall punkt ] fjärde stycket av anvisningarna till 28 & tillämpas. I bruttointäkten upptages vidare hyresvärde av fas- tighet, som använts i försäkrings- rörelsen. Har livförsäkringsanstalt hos utländsk försäkringsanstalt återförsäkrat direkt meddelad eller i återförsäkring åt inländsk försäk- ringsanstalt meddelad annan för- säkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behålla premiereserven, anses som ränteintäkt ränta på vår- det av återförsäkringsgivares an- svarighet enligt den räntefot som le- gat till grund för premieberäkning. (Prop. 1980/81:68 s. 61)

Från bruttointäkten får avdragas dels ränta på gäld, dels, i fråga om fastighetsförvaltning. annan enligt 25 & avdragsgill omkostnad för fastig- het, dels förlust vid försäljning av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet enligt denna lag nedskrivits, dels 5 procent av vad som återstår av bruttointäkten efter avdrag enligt detta stycke.

I fråga om individuell livförsäkring. individuell annan personförsäkring och gruppförsäkring får i varje sådan verksamhet för sig. sedan avdrag åtnjutits enligt föregående stycke, från återstående bruttointäkt göras av- drag med belopp motsvarande för varje direkt tecknad personförsäkring, som icke är pensionsförsäkring, 3 promille av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 5 lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring fastställts för januari månad under taxeringsåret. Avdraget skall för varje försäkring beräknas till helt krontal så, att öretal bortfaller. Som en försäkring anses dels alla individuella livförsäkringar, som samtidigt tecknats på samma persons eller samma personers liv, dels alla andra individuella personför- säkringar, som samtidigt tecknats med samma person som försäkrad, dels samma persons alla gruppförsäkringar som han har inom en och samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt detta stycke får icke överstiga åter- stående bruttointäkt av den verksamhet till vilken avdraget hänför sig.

Avdrag får icke ske för sådan ränta på återbäringsmedel som tillkommer försäkringstagare.

2. Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk

2. Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits skadeförsäkringsan- av inländsk skadeförsäkringsan-

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

stalt. må från bruttointäkten avdrag göras förutom för driftskostnader, som avses i 29 5. för avsättning till försäkringsfond för egen räkning och i lag föreskriven säkerhetsfond, för utbetald återbäring eller verk- ställd premieåterbetalning. för av- sättning till sådan reservfond, som av ömsesidig kreatursförsäkrings- anstalt bildas enligt gällande före- skrifter om allmänna grunder an- gående försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smitt- samma husdjurssjukdomar, för av- sättning tlll sådan regleringsfond, som av trafikförsäkringsanstalt bil— das enligt gällande villkor och före- skrifter för utövande av trafikför- säkringsrörelse, ävensom för ök- ning av utjämningsfonderna, i den mån denna ökning icke överstiger vinsten å själva försäkringsrörel- sen. Denna vinst skall beräknas en- ligt andra, tredje och fjärde styck- ena. .

Vinsten utgör, om ej annat följer av tredje eller fjärde stycket, skill- naden mellan å ena sidan summan av följande inkomstposter. nämli- gen:

a) ingående försäkringsfond för egen räkning,

b) premieinkomst för egen räk- ning.

c) 4 procent ränta å post a);

å andra sidan summan av föl- jande utgiftsposter. nämligen:

d) utbetalningar för egen räkning för försäkringsfall,

e) utgiven vinstandel. återbäring eller premieåterbetalning,

t) förvaltningskostnader för egen räkning oavsett om de äro avdrags- gilla i skattehänseende,

g) beräknad hyra för fastighet som tillhör anstalten och ingår i rö- relsen,

66

Föreslagen lydelse

stalt, må från bruttointäkten avdrag göras förutom för driftskostnader, som avses i 29 å.för ökning avför- säkringstekniska skulder för egen räkning, för ökning av säkerhets- fond, för utbetald återbäring eller verkställd premieåterbetalning, för avsättning till sådan reservfond. som av ömsesidig försäkringsan- stalt för husdjursförsäkring bildas enligt gällande föreskrifter om all- männa grunder angående försäk- ring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurs- sjukdomar, för avsättning till sådan regleringsfond, som av trafikför- säkringsanstalt bildas enligt gällan- de villkor och föreskrifter för ut- övande av trafikförsäkringsrörelse. ävensom för ökning av utjämnings- fonden, i den mån denna ökning icke överstiger vinsten å själva för- säkringsrörelsen. Denna vinst skall beräknas enligt andra. tredje och fjärde styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer av tredje eller fjärde stycket. skill- naden mellan å ena sidan summan av följande inkomstposter, nämli- gen:

a) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets ingång,

b) säkerhetsfonden vid årets in- gång,

c) premieinkomst för egen räk- ning.

d) 4 procent ränta på posterna a) och b):

å andra sidan summan av föl- jande utgiftsposter, nämligen:

e) utbetalningar för egen räkning för försäkringsfall,

f) utgiven vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning,

g) förvaltningskostnader för egen räkning oavsett om de äro avdrags— gilla i skattehänseende,

h) beräknad hyra för fastighet som tillhör anstalten och ingår i rö- relsen, '

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

h) utgående försäkringsfond för egen räkning.

Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av i lag före- skriven säkerhetsfond eller, om fonden ' nedsatts, tilläggas belopp motsvarande nedsättningen. Vad nu sagts äger motsvarande tillämp- ning ifråga om ökning och nedsätt— ning av regleringsfond för trafikför- ' säkringsrörelse.

67

Föreslagen lydelse

i) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets utgång,

j) säkerhetsfonden vid årets ut- gång.

Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av föreskri- ven regleringsfond för trafikförsäk- ringsrörelse eller. om fonden ned- satts, tilläggas belopp motsvarande nedsättningen.

Driver anstalt försäkringsrörelse även från fast driftställe i annan stat och är inkomst av rörelse som är hänförlig till det fasta driftstället på grund av avtal för undvikande av dubbelbeskattning undantagen från beskattning här i riket skall vinsten vidare minskas med överskott av den genom driftstället bedrivna verksamheten. Uppkommer underskott i sådan verk- samhet får till vinsten läggas ett belopp motsvarande underskottet.

Med försäkringsfond för egen räkning förstås försäkringsfond en- ligt lagen om försäkringsrörelse den I 7 juni 1948 (nr 433) (premiere- serv, ersättningsreserv och, om rö- relsen avser personförsäkring som drives enligt särskilda av regering- en fastställda grunderj reserv för tilldelad återbäring) minskad med värdet av återförsäkrares ansvarig- het. Till premiereserven får läggas avsättning för beslutad premieåter- betalning minskad med värdet av återförsäkrares ansvarighet. I er- sättningsreserven inbegripes ska- debehandlingsreserv samt, i fråga om försäkringsanstalt som driver sjöförsäkring, land- och lufttrans- portförsäkring samt luftfartsförf säkring, den förstärkning av för- säkringsfonden som sådan anstalt gör enligt bolagsordningen.

Med premieinkomst, förvalt- ningskostnader m.m. för egen räk- ning förstås anstaltens premiein- komst, förvaltningskostnader m. m. minskade med återförsäkrares an- delar.

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana skulder enligt lagen (1982:000) om försäkringsrörelse (premiereserv, ersättningsreserv, skadebehand- lingsreserv och beslutad återbä- ring) minskade med värdet av åter- försäkringsgivares ansvarighet.

Med premieinkomst. förvalt- ningskostnader m.m. för egen räk- ning förstås anstaltens premiein- komst, förvaltningskostnader m.m. minskade med återförsäkringsgi- vares andelar.

Med utjämningsfond förstås här fond, som enligt bolagsordningen eller, i fråga om sådant ömsesidigt bolag på vilket lagen om försäkringsrörelse icke äger tillämpning, stadgarna för bolaget må användas endast till att helt

Prop. 1982/83: 24 68

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller delvis täcka förlust å själva försäkringsrörelsen samt efter sådan disposition kvarstående förlust å rörelsen i dess helhet i den mån icke förenämnda bolagsordning eller stadgar föreskriver förlusttäckning genom ianspråktagande av andra till framtida förfogande avsatta medel.

Nedsättning av försäkringsfond för egen räkning. av säkerhetsfond samt av i första stycket omnämnd reservfond för ömsesidig kreaturs— försäkringsanstalt och reglerings- fond för trafikförsäkringsanstalt ävensom minskning av utjämnings- fonderna skall anses som intäkt. Sker ändring av bolagsordningen, varigenom anstalten får rätt att på annat sätt än ovan sagts disponera en den 1 januari 1929 befmtlig ut- jämningsfond. för vilken bestäm- melser om inskränkt dispositions- rätt funnits, eller utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fonden anses härigenom undergå minskning med hela det belopp. vartill den uppgick före ändringen. dock att vad nu sagts icke skall gäl- la om ändringen verkställts för att anstalt, som driver rörelse avseen- de siuk- och olycksfallsförsäkring, för vilken grunder fastställts jämlikt lagen om försäkringsrörelse. skall äga taga fonden i anspråk för åter— bäring i enlighet med sagda grun- der.

Med säkerhetsfond förstås här en fond i vilken skadeförsäkrings- anstalt skall redovisa säkerhetstill- läggen enligt en av försäkringsin- spektionen fastställd normalplan. BFFS l979:4.

Minskning av försäkringstek- niska skulder för egen räkning. av säkerhetsfond och av i första stycket omnämnd reservfond för ömsesidig försäkringsanstalt för husdjursförsökring och reglerings- fond för trafikförsäkringsanstalt ävensom minskning av utjämnings- fonden skall anses som intäkt. Sker ändring av bolagsordningen. var- igenom anstalten får rätt att på an- nat sätt än ovan sagts disponera en den ljanuari 1929 befintlig utjäm- ningsfond. för vilken bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt fun- nits. eller utjämningsfond. som bil— dats efter nämnda dag. skall fonden anses härigenom undergå minsk— ning med hela det belopp, vartill den uppgick före ändringen.

Utöver vad ovan stadgats må avdrag icke ske för avsättning till omedel- bar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

3. Erfordras på grund av bestämmelserna i 30 & eller anvisningarna till samma paragraf uppdelning av intäkt eller avdrag mellan olika delar av försäkringsanstalts verksamhet. skall fördelningen av intäkten eller avdra- get ske på skäligt sätt.

4. Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse, som här i riket drivits av utländsk skadeförsäkringsanstalt, förstås med premieinkomst bruttobeloppet av årets försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återför-

säkringspremier.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

Prop. 1982/83: 24 69

1.6 Förslag till

Lag om värdepapperscentralen m. m.

Allmänna bestämmelser

1 & Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepapperscentralen) skall fullgöra uppgifter för aktiebolag, försäkringsaktiebolag och bankak- tiebolag enligt vad som föreskrivs i aktiebolagslagen(1975: 1385) samt lagen (1982:000) om försäkringsrörelse och lagen (0000: 000) om bankakv tiebolag.

2 & Aktiebolagslagen(1975: 1385) är tillämplig på värdepapperscentralen om något annat inte följer av 3. 4 eller 8 5.

3 & Bolagsordningen för värdepapperscentralen skall stadfästas av rege- ringen och får inte ändras utan regeringens godkännande.

4 & Värdepapperscentralen står under tillsyn av bankinspektionen.

F örvaltarregistrering

5 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. skall pröva frågor om _

1. auktorisation av banker eller fondkommissionärer som förvaltare av aktier,

2. tillstånd enligt 3 kap. 10 å andra stycket andra meningen aktiebolags- lagen (1975: 1385), 3 kap. 10 å andra stycket andra meningen lagen (1982: 0000) om försäkringsrörelse och ( 55) lagen (0000: 000) om bankaktie- bolag.

1 beslutet om auktorisation eller tillstånd kan det meddelas särskilda villkor för att tillgodose såväl allmänna som enskilda intressen. Följs inte villkoren och är avvikelserna betydande kan auktorisationen eller tillstån- det återkallas.

6 & Förvaltare som avses i 5 & första stycket 1 skall lämna uppgifter till värdepapperscentralen om de aktieägare som har mer än femhundra aktier i samma aktiebolag registrerade i förvaltarens namn.

Sådana uppgifter ställs samman för varje aktiebolag. Sammanställningen skall hållas tillgänglig för alla hos såväl bolaget som värdepapperscentralen och inte får vara äldre än sex månader.

7 & Vid förvaltarregistrering enligt 3 kap. 10 å andra stycket aktiebolags- lagen (1975: 1385), 3 kap. 10 å andra stycket lagen (1982:000) om försäk- ringsrörelse och (55) lagen (0001000) om bankaktiebolag kan förvaltaren när det är fråga om aktier i samma aktiebolag, efter tillstånd av aktieägar- na, förvara de olika aktieägarnas brev tillsammans eller låta deras aktier ingåi ett brev som är gemensamt för flera aktieägare. Varje aktieägare har del i det som på sådant sätt förvaras i förhållande till vad han har lämnat in till förvar.

6 Riksdagen l982/83. ] saml. Nr 24

Prop. 1982/83: 24 70

Tillsyn

8 & Bankinspektionen kan förelägga vite vid meddelande av föreskrift eller förbud i samband med tillsynen. Bankinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen genom besvär. Beslut i frågor som rör tillsynen skall verkställas utan hinder av anförda besvär om inte rege- ringen förordnar något annat.

Ytterligare bestämmelser om tillsynsverksamheten meddelas av rege- ringen.

9 5 För att täcka kostnaderna för bankinspektionens tillsynsverksamhet skall värdepapperscentralen årligen betala ett bidrag. Närmare föreskrifter om bidragets storlek och om dess fastställande och erläggande meddelas av regeringen.

Straff

105. Till böter eller fängelse i högst sex månader döms

1. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sådana villkor som meddelats med stöd av 5 5 andra stycket.

2. styrelseledamöter, verkställande direktören eller någon annan tjänste- man hos värdepapperscentralen som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet till bankinspektionen lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter om cen- tralen eller dess verksamhet; om gärningen är belagd med straff i brottsbal- ken skall brottsbalkens straffbestämmelser gälla.

11 5 Till böter döms den som bryter mot 6 5.

Genom denna lag upphävs lagen om förenklad aktiehantering (1970: 596).

Lagen träder i kraft . . . då lagen ( 1970: 596) om förenklad aktiehantering upphör.

1.7. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfäs- telse rn. m.

Härigenom föreskrivs att 23 & skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

235

Övergår näringsverksamhet från en arbetsgivare till en annan och avta- las därvid att ansvaret för pensionsutfästelse skall överflyttas på efterträ- daren, skall samtycke till överflyttningen inhämtas från innehavaren av pensionsfordringen. Tillsynsmyndigheten äger medge att samtycke icke behöver inhämtas, om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästel- sen.

Har i författning meddelats sär— Har i författning meddelats sär- skilda bestämmelser om tillvarata- skilda bestämmelser om tillvarata-

Prop. 1982/83: 24

Nuvarande lydelse

gande av fordringsägares rätt vid fusion. gäller dessa istället för reg- lerna i första stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock ej förtecknas och kallas i ärende om fusion enligt 14 kap. 45 aktiebo- lagslagen ( 1975: 1385) om tillstånds- myndigheten medger det. Det- samma gäller i ärende om vinstut- delning enligt 6 kap. 5 & andra me- ningen, nedsättning av aktiekapita- let enligt 6 kap. 6 5 och nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 4 & tredje stycket 3 samma lag.

71

Föreslagen lydelse

gande av fordringsägares rätt vid fusion, gäller dessa istället för reg- lerna i första stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock ej förtecknas och kallas i ärende om fusion enligt 14 kap. 45 aktiebo- lagslagen (1975: 1385) om tillstånds- myndigheten medger det. Det- samma gäller i ärende om vinstut- delning enligt 6 kap. 5 5 andra me- ningen. nedsättning av aktiekapita— let enligt 6 kap. 6 så och nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 4 & tredje stycket 3 samma lag samt ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 5? andra meningen, nedsätt- ning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 5 och nedsättning av reserifon- den enligt [2 kap. 9 i) andra stycket 3 lagen (1982:000) om försäkrings- rörelse. '

Har ansvaret för pensionsutfästelse sålunda övcrflyttats. anses utfästel- scn ha samma rättsverkningar som om arbetsgivaren varit anställd hos efterträdaren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter över- flyttningen är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

2 SPECIALMOTIVERING

2.3. Förslaget till

Lag om ändring i lagen (1950: 272) om rätt för utländsk försäkrings- anstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

Enligt uppgift från försäkringsinspektionen drev år 1979 15 utländska försäkringsföretag direkt försäkringsrörelse i Sverige. lnget utländskt för- säkringsföretag har för närvarande koncession att meddela livförsäkring häri landet. De utländska företagen meddelar olycksfalls- och sjukförsäk- ring utan grunder, allmän egendoms-. inkomst- och ansvarighetsförsäk- ring, trafikförsäkring. annan motorfordonsförsäkring. luftfartsförsäkring. sjöförsäkring och husdjursförsäkring (hästar). Den sammanlagda premiein- komsten för de utländska försäkringsföretagen för 1979 var 248 milj. kr. Den sammanlagda summan för de svenska skadeförsäkringsbolagen var 9970 milj. kr.

Prop. 1982/83: 24 72

De villkor under vilka de utländska försäkringsföretagen får utöva verk- samhet i Sverige tinns angivna i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket (ändrad senast SFS 1980: 169). Genom 1950 års lag upphävdes den. tidigare gällande lagen för utländska försäkringsföretag som var från 1903. '

1950 års lag innehåller i huvudsak inga redovisningsbestämmelser. De utländska företagen upprättar ingen årsredovisning i Sverige för verksam- heten. För livförsäkringsrörelsen gäller emellertid att de i Sverige pant- satta värdehandlingarna skall värderas enligt samma principer som gäller för de värdehandlingar som pantsatts av svenska försäkringsbolag. 1950 års lag innehåller bestämmelser om koncession, försäkringstekniska be- stämmelser, bestämmelser om tillsynen av försäkringsrörelsen. föreskrif- ter om försäkringsverksamhetens upphörande och om överlåtelse av för- säkringsbestånd. Dessa bestämmelser har motsvarighet i 1948 års lag om försäkringsrörelse.

1950 års lag innehåller inga registretingsbestämmelser och något formellt register över de utländska försäkringsföretagen förs inte. Däremot innehål- ler lagen bestämmelser om att försäkringsinspektionen i Post- och Inrikes Tidningar skall kungöra vissa inträffade händelser som bör komma till allmänhetens kännedom.

[ utredningens uppdrag har ingått att göra en lagteknisk översyn av försäkringsrörelselagen och lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket. Översynen av försäkringsrörelsela- gen har inneburit att utredningen föreslagit nya associationsrättsliga be- stämmelser och nya redovisningsbestämmelser. Därutöver har utredning- en föreslagit ändringar i lagen av teknisk natur som inte har gällt de grundläggande principerna i försäkringsrörelselagen samt en modernise- ring av språket i lagen. '

De grundläggande principernai försäkringsrörelselagen och 1950 års lag utreds av försäkringsverksamhetskommittén, FVK (E 1979:01). När det gäller de utländska försäkringsföretagen skall FVK enligt direktiven belysa konsekvenserna av en friare etableringsrätt för utländska försäkringsan- stalter i vårt land och föreslå de lagändringar som anses motiverade. Den skall vidare överväga om skälighetsprincipen i någon form bör göras till- lämplig även på de utländska företagen. Vidare skall kommittén överväga sådana frågor som sammanhänger med att kraven på fondavsättningar är avsevärt lägre för de här verksamma utländska företagen än för de svens- ka.

Det uppdrag som FVK fått när det gäller den utländska lagen är mycket vidsträckt och berör en mycket stor del av bestämmelserna i lagen. Utred- ningen har därför inte gjort någon språklig översyn av denna lag. Utred- ningen föreslår emellertid att den ålderdomliga benämningen anstalt byts ut mot företag och att lagen kallas "Lag om rätt för utländska försäkrings- företag att driva försäkringsrörelse i Sverige”.

Utredningens arbete med lagen om utländska försäkringsanstalter har begränsats till följdändringar på grund av ändringar i lagen om försäkrings- rörelse samt ändringar på grund av ny lagstiftning.

2 &

Ändringen i andra stycket av förevarande paragraf att med direkt livför- säkringsrörelse inte får förenas försäkringsrörelse som avser annat än personförsäkring överensstämmer med den ändring som föreslagits i 1 kap. 2 & tredje stycket utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag. Motiv till denna ändring finns på sid 157 i delbetänkandet ("Ds E 1980: 6").

Prop. 1982/83: 24 73

Ändringen i tredje stycket överensstämmer med den i 1 kap. 3 5 första stycket föreslagna ändringen i förslaget till ny försäkringsrörelselag. Fjär- de och femte styckena innehåller bestämmelser om livräntor och sjukrän- tor och överensstämmer med 1 kap. 3 5 andra och tredje styckena, i utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag.

4 % Ändringen i första stycket är i huvudsak redaktionell.

6 s

[första stycket 3 har termen förvaltningsberättelse ersatts med termen årsredovisning. För svenska försäkringsbolag skall årsredovisningen enligt utredningens förslag bestå av resultatberäkning med därtill hörande resul- tatanalys, balansräkning och förvaltningsberättelse.

Enligt motiven till 1950 års lag (P.M. angående rätt för utländsk försäk- ringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket, avgiven i nov. 1949) avsågs med förvaltningsberättelse inte endast förvaltningsberättelse i den svenska aktiebolagslagens mening utan även redovisningshandlingar, mot- svarande svenska bolags balans- samt vinst- och förlusträkningar. Änd- ringen är därför i huvudsak redaktionell.

9.5

Ändringen i andra stycket motsvaras av en ändring som föreslås i försla- get till förordning till försäkringsrörelselagen. Den tid, inom vilken ansö- kan om förlängning av en koncession skall ges in. har minskat till sex månader. Den i gällande lag angivna tiden sexton månader — har ansetts onödigt lång särskilt som det förekommer att tidsbegränsad koncession bara ges för tre åri sänder.

10%

l överensstämmelse med förslaget till ny lag om försäkringsrörelse har termen försäkringsfond ersatts med termen försäkringstekniska skulder. Motiv för denna ändring finns på sid. 233 i delbetänkandet.

12 och 13 55

Ändringarna är i huvudsak redaktionella. Paragrafhänvisningarna som avser 1948 års lag om försäkringsrörelse har ändrats till motsvarande bestämmelser i utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse. Termen försäkringsfond har bytts ut mot försäkringstekniska skulder.

] 13 5 andra stycket föreslår utredningen att den s.k. fria sektorn ökas från 10 procent till 20 procent av försäkringstekniska skulder för egen räkning, dvs. den del av de försäkringstekniska skulderna som inte mot- svarar värdet av återförsäkringsgivarens ansvarighet. Detta överensstäm- mer med 274 & tredje stycket gällande försäkringsrörelselag.

l4ä

Första stycket. Enligt gällande försäkringsrörelselag skall lägsta värdets princip tillämpas i fråga om huvudparten av försäkringsbolagens värde- handlingar vilket framgår av 93 ä 1 mom. Av 11 kap. 7 5 första stycket i utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse anges att andra tillgångar än anläggningstillgångar jämställs med omsättningstillgångar. Detta är huvudregeln för värderingen av försäkringsbolagens tillgångar. Genom att ange att andra tillgåmgar än anläggningstillgångar, vilka anges

Prop. 1982/83: 24 74

särsklit i 4 5 samma kapitel, skall värderas som omsättningstillgångar har denna värderingsregel anknutits till bokföringslagens bestämmelser om värdering av omsättningstillgångar. Närmare motivering finns på sid. 329 i utredningens delbetänkande.

Utredningen föreslår att motsvarande ändring görs i förevarande stycke. Utredningen föreslår därför att värdehandling vid redovisning enligt 13 5 inte får tas upp till högre värde än som följer av bestämmelserna i bokfö- ringslagen om värdering av omsättningstillgångar.

15 och 16 åå Ändringarna i förevarande paragrafer är redaktionella.

20 och 21 Må l_båda paragraferna har ordet "anskaffning" bytts ut mot "försäljning”. Andringcn i sista punkten av 20 & är föranledd av motsvarande ändring i 7 kap. 15 å i utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag.

24 5 Ändringarna är endast redaktionella.

25 och 25 a åå

Utredningen föreslår att bestämmelserna om vite ändras i överensstäm- melse med utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag. 21 kap. 2 &. Bestämmelserna om vite i 25 s' har flyttats över till en ny pagagraf. 23 a 5, som i huvudsak överensstämmer med 21 kap. 2 ä i utredningens förslag.

265

Den föreslagna ändringen att det minimibelopp som de utländska försäk- ringsföretagen skall betala skall sättas i relation till basbeloppet överens- stämmer med ändringen i 19 kap. 14 % utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse.

28 & Ändringarna är endast redaktionella.

335

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om besvär över försäkringsin- spektionens beslut. har ändrats i överensstämmelse med bestämmelsen i 19 kap. 12 å i utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag.

2.4. Förslaget till

lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar

Understödsföreningar är föreningar för inbördes bistånd. De meddelar sjukförsäkring, kapitalförsäkring (huvudsakligen vid dödsfall som begrav- ningshjälp) eller pensionsförsäkring åt sina medlemmar eller deras anhöri- ga. Föreningarnas verksamhet får inte innebära affärsmässigt drivande av försäkringsrörelse.

Lagen (1972: 262) om understödsföreningar är associationsrättsligt upp- byggd efter mönster av lagen om ekonomiska föreningar och innehåller i

Prop. 1982/83: 24 75

fråga om de föreningsrättsliga bestämmelserna och redovisningsbcstäm- melserna direkta hänvisningar till föreningslagen.

1 en departementspromemoria (Ds Ju 1976: 11) lades det år 1976 fram ett förslag till en ny lag om ekonomiska föreningar. Detta förslag har dock inte genomförts i avvaktan på resultatet av kooperationsutredningens (I 1977: 01) arbete. Kooperationsutredningen har till uppgift att utreda över- gripande frågor om kooperationen och dess roll i samhället samt att föreslå en ny lag om ekonomiska föreningar. Redovisningsreglerna i lagen om understödsföreningar har helt nyligen varit föremål för lagstiftning (SFS 1980: 1108, Prop. 1979/80: 144). Detta skedde i samband med att redovis- ningsreglerna i lagen om ekonomiska föreningar moderniserades. Utred- ningen har därför inte gjort någon översyn av vare sig de föreningsrättsliga bestämmelserna eller redovisningsbcstämmelserna i lagen om understöds- föreningar.

1 lagen om understödsföreningar finns vidare vissa regler som utformats efter mönster från lagen om försäkringsrörelse. ] dessa bestämmelser föreslår utredningen däremot vissa ändringar.

l utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse föreslås att be- teckningen försäkringsfond skall bytas ut mot försäkringstekniska skulder. Skälet till förslaget är att beteckningen fond brukar hänföras till sådana poster på passivsidan av ett företags balansräkning som inte utgör egent- liga skulder. Försäkringsfonden motsvarar emellertid en klar skuld till försäkringstagarna.

I lagen om understödsföreningar finns också beteckningen försäkrings- fond. Till denna fond skall föreningen vid varje bokslut och för varje verksamhetsgren avsätta vad som av intäkterna inte åtgått för kostnaderna under året. Denna fond motsvaras alltså inte av en klar skuld till förenings- medlemmama utan innehåller också vissa överskottsmedel som inte över- förts till s.k. fri fond utan ligger kvar i försäkringsfonden. Det har därför inte ansetts lämpligt att kalla försäkringsfonden för försäkringstekniska skulder.

245

Ändringarna är redaktionella. Beteckningen anstalt har för svenska för- säkringsbolag bytts ut till bolag och för utländska försäkringsföretag till företag. Motsvarande ändringar har gjorts i utredningens övriga förslag.

265

Paragrafen som innehåller bestämmelser om förbud mot lån till personer i ansvarig ställning i understödsförening har utökas med förbud att lämna lån till släktingar inom den förbjudna kretsen. Motsvarande bestämmelser finns i utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse, 12 kap. 12.5

Utredningen föreslår vidare i överensstämmelse med ovannämnda para- grafer att äktenskapsliknande samlevnad skall jämställas med äktenskap vid tillämpning av låneförbudsregeln. Denna bestämmelse anknyter till det skatterättsliga familjebegreppet, vilket omfattar sammanboende som är eller har varit gifta med varandra eller som har eller har haft barn gemen- samt.

30å Earagrafens tredje stycke har ändrats i överensstämmelse med 11 kap. 15 tredje stycket utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse. Detta stycke innehåller en bestämmelse om att regeringen eller, efter

Prop. 1982/83: 24 76

regeringens bemyndigande, försäkringsinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om understödsförenings löpande bokföring. årsbokslut och årsredovisning samt därvid meddela från bokföringslagen avvikande före- skrifter. då sådana är betingade av understödsföreningarnas särart.

Om någon understödsförening inte är nöjd med de anvisningar som försäkringsinspektionen meddelar kan den förening som berörs av anvis- ningarna anföra besvär hos regeringen enligt 75% denna lag.

73ä

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om det bidrag som under- stödsföreningarna skall betala för att täcka kostnaderna för försäkringsin- spektionens tillsynsverksamhet. har ändrats såvitt gäller det minimibelopp ' som föreningarna skall betala. Detta överensstämmer med utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse. 19 kap. 14 5.

74.5

Paragrafen. som innehåller bestämmelser om vite. har ändrats i överens- stämmelse med motsvarande bestämmelse i utredningens förslag till ny försäkringsrörelselag. 21 kap. 2 5.

76.5

Paragrafen innehåller bestämmelser om skadestånd. Liksom i förslaget till ny lag om försäkringsrörelse föreslår utredningen att även aktuarien skall ingå bland de personer som är skadeståndsskyldiga. 1 lagen om understödsföreningar benämns aktuarien den person som verkställer för- säkringsteknisk utredning åt föreningen. Aktuarien är skadeståndsskyldig gentemot föreningen för varje skada som han genom uppsåt eller vårdslös- ' het förorsakar föreningen.

2.5. Förslaget till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Utredningen har begränsat ändringsförslagen i kommunalskattelagen till direkta följdändringar till förslaget till ny lag om försäkringsrörelse lagtext och motiv. Däremot har utredningen inte föreslagit ändringar som skulle kunna följa av förslagen till nya scheman för resultat och balans- räkningar. Dessa skall enligt utredningens förslag fastställas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av försäkringsinspektionen och torde komma att medföra att deklarationsbilagorna för försäkringsbolagen bör omarbetas.

Från försäkringsbolagsrepresentanter har framhållits att specialreglerna för skadeförsäkringsbolagen i kommunalskattelagen borde reduceras i och med att de av utredningen föreslagna redovisningsreglerna genomförs. Försäkringsbolagens redovisning är styrd och kontrollerad av försäkrings- inspektionen. vilket borde utgöra en garanti för att det rörelseresultat som redovisas av försäkringsbolagen, är korrekt och i princip kan ligga till grund för beskattningen.

Utredningen har inte tagit ställning till denna fråga då den enligt utred- ningens mening ligger utanför de direktiv som utredningen erhållit. Om utredningens förslag till ny lag om försäkringsrörelse blir lag och utred-

Prop. 1982/83: 24 77

ningens förslag till nya scheman för resultat- och balansräkningar fastställs kan det dock visa sig lämpligt att tillsätta en särskild skatteutredning för att se över de formella bestämmelserna i kommunalskattelagen, som avser försäkringsbolagen, och föreslå eventuella förenklingar av dessa bestäm- melser.

De ändringar som utredningen föreslår innebär inga sakliga ändringar i försäkringsbolagens beskattning.

30.5

De ändringar som föreslagits i denna paragraf är redaktionella. Beteck- ningen försäkringsfond har bytts ut mot försäkringstekniska skulder och ”sjöförsäkrings- samt land- och 1ufttransportförsäkringsrörelse*' mot be- teckningen transportförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsrörelse. Motiv till införande av beteckningen försäkringstekniska skulder finns på sid. 233 i utredningens delbetänkande, Ny lag om försäkringsrörelse.

På sid. 332 i delbetänkandet har utredningen gjort ett förslag till fördel- ning på verksamhetsgrenar i skadeförsäkringsbolag. Detta upptar bl.a. transportförsäkring och sjökaskoförsäkring. l kommentaren till denna för- delning anges att till transportförsäkring hör alla försäkringar som avser sjö-, land- och lufttransporter med undantag för sådan transportförsäkring (t.ex resgodsförsäkring) som ingår i paket- eller kombinationsförsäkring som hör till någon annan verksamhetsgren. lnom sjökaskoförsäkring skall även redovisas rederiansvarighets- och rederiintresseförsäkring samt var- vens försäkringar för nybyggnader och för skadeståndsskyldighet.

Anvisningar till 30 5 .

1 Ny försäkringsredovisning som presenteras på sid 148 i utredningens delbetänkande har föreslagits att beteckningen placeringstillgångar skall användas för tillgångar som motsvarar varulagret inom andra branscher. Utredningen har godtagit detta förslag. Beteckningen placeringstillgångar återfinns emellertid inte i själva förslaget till ny försäkringsrörelselag utan endast i motiven och i förslaget till balansräkning. Placeringstillgångarna skall i princip värderas som omsättningstillgångar enligt bokföringslagen, dvs. enligt lägsta värdets princip. Placeringstillgångar är enligt utredning- ens förslag obligationer och förlagsbevis, placeringsaktier. svenska inteck- ningslån, svenska kommunlån, konverteringslån, andra värdehandlingar och placeringsfastigheter. I anvisningspunkt ] tredje stycket vars utform- ning har hämtats från regeringens proposition 1980/81:68 (Företagsbe- skattning del A), har utredningen därför bytt ut beteckningen "omsättningstillgång" mot placeringstillgång. ' Femte stycket av anvisningspunkt 1 innehåller regler för det s.k. antalsav- draget, som får göras för individuell livförsäkring, individuell annan per- sonförsäkring och gruppförsäkring, var för sig vid beräkning av den skatte- pliktiga inkomsten för livförsäkringsbolag. Denna indelning i tre kategorier av försäkringar anknyter till uppdelningen på verksamhetsgrenar enligt nu gällande redovisningskungörelse. Utredningen ger emellertid förslag till ny fördelning på verksamhetsgrenar i livförsäkringsbolag på sid. 333 i delbe- tänkandet. Denna nya fördelning på verksamhetsgrenar föreslås emellertid inte föranleda någon ändring i tillämpningen av bestämmelserna i föreva- rande stycke. Den säkerhetsfond som avses i ant-'isningspunkt 2 första stycket i nuva- rande lydelse är inte samma säkerhetsfond som avses i samma stycke föreslagen lydelse. Utredningen föreslår på sid. 358 i delbetänkandet att de

7 Riksdagen 1982/83. ) saml. Nr 24

Prop. 1982/83: 24 78

tre överskottsfonderna i personförsäkringsrörelsen med grunder, återbä- ringsfond, utjämningsfond och säkerhetsfond till vilka avsättning skall ske enligt nu gällande lag, skall sammanslås till en fond. benämnd återbärings- fond. Detta innebär att säkerhetsfond enligt 271 & gällande försäkringsrö- relselag inte längre skall finnas. Sådan säkerhetsfond har även avsatts för skadelivränterörelsen i skadeförsäkringsbolag. I 17 och 18 55 utredningens förslag till lag om införande av lag (1982: 000) om försäkringsrörelse finns bestämmelser om vad som skall ske med dessa fonder.

På sid. 335 i delbetänkandet föreslår utredningen att från försäkringsfon- den i skadeförsäkringsbolag skall säkerhetstilläggen brytas ut för att bilda en egen fond, benämnd säkerhetsfond. Denna fond skall redovisas som särskild post under huvudgruppen Obeskattade reserver. Minimi- och maximigtänserna för säkerhetstilläggen framgår av försäkringsinspektion- . ens normalplan för avsättning till försäkringsfond i skadeförsäkringsbolag (BFFS 197914, F: 2). Försäkringama i form av säkerhetstillägg syftar till att gardera bolagen mot ogynnsamma avvikelser från de försäkringstek- niska beräkningama, som har gjorts för att förutberäkna de framtida kost- naderna för bolagens förpliktelser. Avsättningarna till säkerhetstillägg skall i princip vara försäkringstekniskt motiverade. Utredningens förslag att bryta ut säkerhetstilläggen och låta dem bilda en egen fond utgör ingen saklig ändring utan är endast ett sätt att öppet redovisa dessa säkerhetstill- lägg. När beteckningen säkerhetsfond omnämns i fortsättningen i utred- ningens förslag till ändringar i kommunalskattelagen är det dessa ur försäk- ringsfonden utbrutna säkerhetstilläggen som avses.

Övriga ändringar i förevarande stycke är redaktionella. Beteckningen försäkringsfond har bytts ut mot försäkringstekniska skulder och "ömsesi- dig kreatursförsäkringsanstalt" mot ömsesidig försäkringsanstalt för hus- djursförsäkring.

[ andra stycket av förevarande anvisningspunkt har beteckningen för- säkringsfond bytts ut mot försäkringstekniska skulder samt den av utred- ningen föreslagna nya säkerhetsfonden införts som en av delposterna för vinstens framräknande.

Den i andra stycket anvisningspunkt 2 angivna räntesatsen på fyra procent vid beräkning av vinsten på själva försäkringsrörelsen i samband med avsättning till utjämningsfonden borde enligt utredningens mening höjas då den sedan länge är helt inaktuell på kapitalmarknaden. En höjning av räntesatsen påverkar emellertid försäkringsbolagens totala skatt om avsättning till utjämningsfonden sker. Ett sådant ändringsförslag ligger inte inom de direktiv som utredningen fått, varför utredningen inte lägger fram något förslag i denna del utan endast pekar på att det finns behov av en sådan ändring.

I tredje stycket anvisningspunkt 2 finns en bestämmelse om att från vinsten skall avräknas ökning av i lag föreskriven säkerhetsfond, eller om fonden nedsatts, tilläggas belopp motsvarande nedsättningen. Med säker- hetsfond avses här säkerhetsfond enligt 271å gällande FRL. Denna be- stämmelse skall därför utgå.

I femte stycket av anvisningspunkt 2 ges en definition av försäkringsfond för egen räkning. Denna definition har ändrats till att avse försäkringstek- niska skulder för egen räkning enligt den definition som utredningen före- slagit i 7 kap. 1 å i förslag till ny lag om försäkringsrörelse. [ denna definition ingår beslutad återbäring (beslutad premieåterbetalning) och skadebehandlingsreserv varför femte stycket andra och tredje punkten kan utgå. '

Prop. 1982/83: 24 79

Ifemte stycket sista punkten av förevarande anvisningspunkt ges en specialregel för bolag som meddelar sjöförsäkring. Bolagsordningatna hos dessa bolag innehåller bestämmelser om den s.k. standardmetoden. som bl. a. syftar till att möjliggöra extra förstärkningar av reserverna i denna verksamhet. Ny försäkringsredovisning (sid. 24) föreslår att dessa bestäm- melser skall upphöra och att sjöförsäkringen i sin redovisning skall följa samma regler som övrig skadeförsäkring. Utredningen har godtagit detta förslag och föreslår att bestämmelsen i sista punkten i förevarande stycke skall utgå. En effekt av detta förslag blir att de bolag som meddelar sjöförsäkring får högre skatt. Det finns emellertid inte något sakligt skäl att förändra beskattningen för dessa bolag. Ett sätt att undvika en förändring av beskattningen är att försäkringsinspektionen i normalplanen höjer sä- kerhetstilläggen för de bolag som meddelar sjöförsäkring.

Ändringen 1 sjätte stycket är redaktionell. Utredningen föreslår att efter sjunde stycket som innehåller en definition av utjämningsfond skall tas in ett nytt stycke som skall innehålla en definition av den av utredningen föreslagna säkerhetsfonden. Med säker- hetsfond förstås alltså enligt det nya åttonde stycket en fond i vilken skadeförsäkringsbolagen skall redovisa säkerhetstilläggen enligt en av för- säkringsinspektionen fastställd normalplan. Den senaste versionen av nor- malplanen fastställdes senast den 18.januari 1979 av försäkringsinspek- tionen. BFFS 1979: 4. En beskrivning av den föreslagna säkerhetsfonden finns 1 motiven till anvisningspunkt- 7 första stycket.

Ändringen r åttonde stycket (nionde stycket föreslagen lydelse) av före- varande anvisningspunkt är i huvudsak redaktionell. Med säkerhetsfond avses den i nya åttonde stycket angivna säkerhetsfonden.

I åttonde stycket (nionde stycket föreslagen lydelse) föreslår utredning- en vidare att sista punkten skall utgå. Utredningen har i förslag till ny lag om försäkringsrörelse (1 kap. 2 &) föreslagit att de bolag som driver annan s.k. långfristig personförsäkringsrörelse inte skall få förena denna med annan försäkringsrörelse än personförsäkring. Detta innebär att skadeför- säkringsbolagen i fortsättningen inte kan driva personförsäkring med grun- der. Detta sker inte heller i praktiken. Sista punkten i detta stycke har därför inte längre aktualitet för försäkringsbolagen.

2.6. Förslaget till

Lag om värdepappercentralen m. m.

Utredningen har i förslaget till ny lag om försäkringsrörelse föreslagit att större delen av bestämmelserna i lagen (1970: 596) om förenklad aktiehan- tering (LFA) skall ingå i försäkringsrörelselagen. l LFA lämnas kvar vissa bestämmelser om auktorisation av förvaltare och meddelande av tillstånd att i aktiebok införa utländsk förvaltare m.m. samt om värdepapperscen- tralen och tillsynen över denna m.m. Enligt utredningens mening bör motsvarande bestämmelser för bankaktiebolag flyttas över till en ny lag

hantering upphör och att de kvarvarande bestämmelserna ingår i en lag om värdepapperscentralen. Om förslaget till ny lag om försäkringsrörelse skul- le genomföras före motsvarande omarbetning av bankrörelselagen bör LFA endast gälla för bankaktiebolag utom såvitt avser 17, 19 och 209'5.

Prop. 1982/83: 24 80

vilka även skall tillämpas på aktiebolag och försäkringsaktiebolag som är avstämningsbolag. I 5 och 7 åå finns inom parentes hänvisningar till en ny lag om bankaktiebolag. Vilka paragrafer hänvisningarna skall avse får bestämmas när den nya lagen om bankaktiebolag föreligger.

2.7. Förslaget till

Lag om ändring i lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfäs- telse m. m.

Utredningen har i 6 kap. 65 förslaget till ny lag om försäkringsrörelse gjort en hänvisning till 23 & lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Utredningen föreslår därför att motsvarande hänvisning införs i förevar- ande lag.

Prop. 1982/83: 24 8I

Sammanställning av remissyttranden över försäkrings- rörelseutredningens betänkande (DsE 1981: 11) Följdlag- stiftning till en ny lag om försäkringsrörelse

Remissinstansema har i huvudsak förklarat sig inte ha något att erinra mot de av utredaren föreslagna lagändringama.

]. Bankinspektionen: Inspektionen får, såvitt gäller den föreslagna lagen om Lag om värdepapperscentralen m.m.. anmäla att den inte har någon erinran mot förslaget som sådant men ifrågasätter om inte banklagsutred- ningens kommande förslag bör avvaktas. Inspektionen vill fasta uppmärk- samhet på att. när det gäller bidraget till inspektionen. det i senare lagstift- ning angivits till sitt högsta belopp. Se t. ex. 43 å i fondkommissionslagen (1979: 748) och 19 5 lagen (1980: 2) om finansbolag.

2. Försäkringsinspektionen: Inspektionen har i utredningen företrätts av två experter och även i övrigt har ett nära samarbete förekommit under utredningsarbetet mellan utredningen och företrädare för inspektionen. därvid inspektionens synpunkter beaktats i stor utsträckning. De fram- lagda försla'gen är enligt inspektionens mening i huvudsak väl ägnade att läggas till grund för lagstiftning.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1950: 272) om rätt för utländsk försäk- ringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

Utredningens förslag har i huvudsak begränsats till följdändringar på grund av ändringar i lagen om försäkringsrörelse. De grundläggande princi- perna i utländska lagen utreds f.n. av försäkringsverksamhetskommittén, vars uppdrag är mycket långtgående och berör en stor del av bestämmel- serna i lagen. Utredningen har därför — med vissa undantag —— inte gjort vare sig någon saklig eller språklig översyn av lagen. Inspektionen vill emellertid i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på vad inspektio- nen anfört i sitt yttrande (sid. 4) över utredningens förslag till ny försäk- ringsrörelselag rörande lämpligheten av att införa ett stadgande som mar- kerar skyldigheten att bedriva rörelsen på ett sätt som är ägnat att främja en sund utveckling av försäkringsväsendet. Det förtjänar enligt inspektio- nens mening övervägas om inte ett motsvarande stadgande redan nu borde ' införas i exempelvis l & i den utländska lagen.

Prop. 1982/83: 24 82

Förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar

26 &

I förevarande paragraf föreslås en utökning i vad avser personkretsen av förbudet mot lån till personer i ansvarig ställning i understödsförening. Motsvarande bestämmelser finns i utredningens förslag till ny försäkrings- rörelselag, 12 kap. 12 &. Någon motsvarighet till dispensregeln i 12 kap. 13 å andra stycket har emellertid ej föreslagits för understödsföreningar. Utredningen har inte motiverat varför åtskillnad gjorts på denna punkt. Även om behovet av en dispensregel möjligen inte kan anses lika uttalat för understödsföreningar anser dock inspektionen att införandet av en sådan bör övervägas.

73 &

Beträffande understödsföreningar föreslår utredningen en bestämmelse ' om minimibidrag för täckande av kostnaderna för inspektionens verksam- het som överensstämmer med den som föreslås för försäkringsbolag och utländska försäkringsföretag. 19 kap. 14 & försäkringsrörelselagen resp. 26 % utländska lagen. Mer än tre fjärdedelar av understödsföreningarna debiteras f.n. de 200 kronor som utgör gällande minimibidrag. Sammanta- get svarar dessa föreningar för endast 3.6% av det totala tillsynsbidraget från understödsföreningar. Den föreslagna höjningen av minimibidraget till fyra procent av basbeloppet är utan nämnvärd betydelse från statsfinan- siell synpunkt. Enligt inspektionens bedömning skulle emellertid höjning- en bli ekonomiskt betungande för många av de mindre föreningarna och rent av tvinga ett flertal av dessa att träda i likvidation. Tillsynsbidraget utgör nämligen f.n. i många fall en stor del av föreningens totala omkost- nader. Mot denna bakgrund bör övervägas om inte minimibidraget skall sättas till ett lägre procenttal än det som föreslagits av utredningen.

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Utredningen har begränsat ändringsförslagen i kommunalskattelagen till direkta följdändringar till förslaget till ny försäkringsrörelselag. Däremot har utredningen inte föreslagit ändringar som skulle kunna följa av försla- gen till nya scheman för resultat- och balansräkningarna. Enligt utredning- ens mening ligger det utanför de direktiv som utredningen erhållit att ta ställning till denna fråga men om utredningens förslag till nya redovisnings- regler genomförs kan det dock enligt utredningen visa sig lämpligt att tillsätta en särskild skatteutredning för att se över de formella bestämmel- ser i kommunalskattelagen som avser försäkringsbolagen. Inspektionen har inget att erinra mot detta ställningstagande från utredningens sida. Vid en sådan skatteutredning synes lämpligen vissa frågor som rör understöds- föreningarna också tas upp till behandling.

Utredningen har på andra håll i följdlagstiftningen föreslagit att den ålderdomliga benämningen anstalt byts ut mot företag. Det synes inspek- tionen lämpligt att i enlighet härmed ordet "anstalt” i olika böjningsformer genomgående — i vad avser såväl svenska som utländska bolag byts ut mot ”företag" i motsvarande former även i kommunalskattelagen.

Prop. 1982/83: 24 83

Beträffande den föreslagna ändringen i 30 ä 3 mom. synes nuvarande och föreslagen lydelse ha förväxlats.

Övriga författningsförslag

Inspektionen har ej något att erinra mot dessa förslag.

3. Riksskatteverket (RSV): Förslagen till ändringar i kommunalskattelagen (KL) innebär i huvudsak endast vissa terminologiska förändringar, som följer av de benämningar som använts i utredningens tidigare förslag till en ny lag om försäkringsrörelse. RSV har inget att erinra häremot. RSV vill dock ifrågasätta lämpligheten av att i tredje stycket av punkten 1 av anvisningarna till 30å KL byta ut ordet omsättningstillgång mot place- ringstillgång. Även om termen placeringstillgång i detta sammanhang i och för sig är ändamålsenlig för att uttrycka vad som avses. bör den inte införas i KL utan att vara definierad i lag (försäkringsrörelselagen eller KL). l KL förekommer endast anläggningstillgång och omsättningstillgång och hän- visningen till punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 28 % KL avser omsättningstillgång. Vidare ifrågasätter RSV om det är lämpligt att i åttonde stycket av punkt 2 av anvisningarna till 30 & KL hänvisa till BFFS 1979: 4. Även om den av försäkringsinspektionen fastställda normalplanen kan komma att kvarstå - oförändrad under en mycket lång tid, innebär angivandet av författnings- numret att varje ändring i normalplanen nödvändiggör en ändring i KL. Stycket bör i stället få följande lydelse: Med säkerhetsfond förstås här en

fond i vilken skadeförsäkringsanstalt skall redovisa säkerhetstilläggen en- _ .

ligt av försäkringsinspektionen med stöd av 11 kap. l 5 lagen (1982:0()0) om försäkringsrörelse fastställd normalplan.

RSV har inget att erinra mot att den i andra stycket av punkt 2 av anvisningarna till 305 KL angivna räntesatsen ses över av en särskild utredning.

Slutligen vill RSV peka på att det på s. 48 i slutbetänkandet har skett en omkastning av nuvarande lydelse och föreslagen lydelse av 30 s 3 mom. KL och att två ord (”som närmare”) har fallit bort på den näst sista raden i den föreslagna lydelsen. Vidare har på s. 50 angetts att lydelsen av punkt 1 av anvisningarna till 30 & KL hämtats ur prop. 1980/81:68 . Förslaget har emellertid upphöjts till lag genom SF S 1981: 295, som kom ut från trycket den 28 april 1981.

4. Svea hovrätt: I fråga om såväl förslaget till lag om ändring i lagen (1950: 272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrö- relse här i riket som förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar gäller att förslagen huvudsakligen rör försäkrings- tekniska och redovisningstekniska frågor av vilka hovrätten saknar närma-

Prop. 1982/83: 24 84

re erfarenhet. Från lagteknisk synpunkt vill hovrätten emellertid anmärka att de i förslagen upptagna bestämmelserna om föreläggande och utdö- mande av vite (25 a 5 resp. 74 &) bör kompletteras med regler om rätt till fullföljd av talan mot sådana beslut hos kammarrätten (jfr hovrättens tidigare yttrande 5. 6). Ett iakttagande härav kräver en redaktionell jämk— ning i 33 5 i förstnämnda lag.

Beträffande övriga författningsförslag föranleder dessa inte något annat hovrättens uttalande än att nuvarande och föreslagen lydelse synes ha blivit till en del omkastad Såvitt avser 30 ä 3 mom. i förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

5. Bokföringsnämnden (BFN): l BFN:s tidigare yttrande framhålls att en utgångspunkt för nämnden har varit att rcdovisningsbestämmelserna för försäkringsbolag och då särskilt de bestämmelser och anvisningar som avser årsredovisningen bör överensstämma med dem som gäller för de allmänna aktiebolagen. BFN finner därför att de värderingsregler som föreslås gälla utländsk försäkringsanstalt som driver rörelse här i riket ( 14 ä 1 st. om värdering av omsättningstillgångar och 2 St. om möjlighet att värdera värdehandlingar till anskaffningsvärdet), borde ha en utformning som överensstämmer med vad som behandlades i det tidigare yttrandet från BFN se sidorna 10— 15. Beträffande utredningens förslag till lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar noteras att regeringen eller. efter regeringens bemyndigande, försäkringsinspektionen får utfärda föreskrifter om lö- pande bokföring. årsbokslut och årsredovisningar samt därvid meddela från bokföringslagen aVVikandeföreskrifter då sådana är betingade av understödföreningamas särart. BFN har i sitt tidigare yttrande angivit (s. 2): "BFN finner detta vara lämplig ordning. Beträffande anvisningsfunk- tionen bedömer BFN att försäkringsinspektionen är en lämplig instans. Dock borde föreskrivas att inspektionen har att samråda med BFN innan anvisningar som innebär avvikelser från BFL utfärdas. BFN har inte kompetens att utfärda anvisningar i branschspecifika frågor men bör ändå få tillfälle att yttra sig om det som berör det centrala redovisningsområdet. Därtill får BFN en bättre överblick över utvecklingen på det totala redo- visningsområdet med ett sådant förfarande."

6. Riksåklagaren: Utredningen följer i föreliggande delbetänkande de rikt- linjer som kom till uttryck i tidigare framlagt förslag om ny lag om försäk- ringsrörelse. Det nu framlagda förslaget till följdlagstiftning synes väl anpassat till nämnda lagförslag. Från de synpunkter jag har att företräda föranleder utredningens förslag inte någon erinran.

7. Fullmäktige i Sveriges riksbank: Fullmäktige vill här erinra om de syn-

Prop. 1982/83: 24 85

punkter som framfördes den 11 juni 1981 angående utredningens förslag om lag om försäkringsrörelse. Fullmäktige biföll då förslaget att skadeför- säkringsbolag skulle få emittera konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt men underströk samtidigt att det vore lämpligt att avvakta resultatet av försäkn'ngsverksamhetskommitténs arbete innan lagändringar rörande dessa typer av skuldebrev vidtas. Förslaget att ska- debolag skulle få emittera vinstandelslån avstyrktes.

I utredningens nu föreliggande förslag till försäkringsrörelseförordning berörs anmälan för registrering av konvertibla skuldebrev och skuldebrev med optionsrätt. Dessa skuldebrev omnämns även på andra punkter i förslagen till följdlagstiftning. Fullmäktiges synpunkter på lagen om för- säkringsrörelse gäller även följdlagstiftningen.

8. Försäkringsverksamhetskommittén (E 1979:01): Av samma skäl "som kommittén anförde i sitt remissvar 1981-05-07 över delbetänkandet (Ds E 1980: 6) Ny lag om försäkringsrörelse, anser sig kommittén icke kunna i detalj ta ställning till den nu aktuella promemorian.

9. Försäkringsrättskömmittén (Ju 1974: 09): Från försäkringsrättskommit- téns synpunkt finns inte några invändningar att göra mot de i remitterade betänkandet framställda förslagen.

10. Svenska försäkringsbolags riksförbund: Riksförbundet har i stort sett inga invändningar mot de föreslagna följdändringama utan inskränker sig i sitt yttrande till vissa detaljsynpunkter på de nedan angivna lagförslagen.

Lagen om ändring i kommunalskattelagen

Riksförbundet föreslår att "försäkringsanstalt" i likformighetens syfte utbytes mot "försäkringsbolag" även i kommunalskattelagen.

11. Utländska försäkringsbolags förening: Föreningen har inte några in- vändningar mot de föreslagna ändringarna. Föreningens inställning grun- dar sig på att några sakliga ändringar ej föreslås i de lagar som betänkandet omfattar utan det är endast fråga om konsekvensändring föranledda av förslaget om ny lag om försäkringsrörelse över vilket föreningen tidigare- avgivit yttrande.

12. Svenska livförsäkringsföreningars riksförbund: I 265 lagen om under- stödsföreningar (UFL) föreslås en ändring innebärande en utökning av den krets personer till vilka förening ej får lämna lån. Mot detta förslag har vi inget att erinra. I förtydligande syfte får vi dock föreslå. att orden "annan befattning" i

Prop. 1982/83: 24 86

förslaget utbytes mot ”annan ansvarig befattning”. Den nuvarande lydel- sen har nämligen på flera håll felaktigt tolkats som om ett generellt förbud förelåg för föreningarna att lämna lån till sina anställda.

I 73 & UFL föreslås en ändring innebärande att minimibeloppet för föreningarnas årsbidrag till Försäkringsinspektionen skall höjas från kr. 200:—. till 4% av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring vid nästföregående års utgång med viss avrundning uppåt. Med det basbelopp, som nu gäller kr. 17 300: —, skulle det minsta bidragsbeloppet bli kr. 700:— per år.

Många understödsföreningar är så små att föreningarna med det höjda bidragsbeloppet får förvaltningskostnader som inte är skäliga med hänsyn till verksamhetens omfattning. Dessa föreningar uppfyller således inte UF L:s krav på skälighet. något som, så vitt vi kan bedöma, måste föranle- da ingripande från Försäkringsinspektionen.

Den uppkomna situationen torde endast kunna lösas genom något av följande 4 alternativ:

1) Föreningen utökar sin verksamhet så att förvaltningskostnaderna blir skäliga, t.ex. genom att överta annan förenings verksamhet.

2) Föreningen överlåter sin verksamhet på annan förening. 3) Föreningen upphör med sin verksamhet och delar ut kvarstående medel till medlemmarna eller disponerar medlen på annat i stadgarna angivet sätt.

4) Föreningen begär att Försäkringsinspektionen som följd av verksam- hetens ringa omfattning medger enligt 2å 2:a stycket UFL undantag från lagens bestämmelser, däribland 73 %.

Förbundet finner det mycket angeläget att åsyftade föreningar ges skälig tid för att anpassa sin verksamhet till den föreslagna stora höjningen av kostnadsbidraget till Försäkringsinspektionen eller att avveckla verksam- heten på det för medlemmarna bästa sättet. På grund härav får vi föreslå att %-talet 4 för det minsta bidraget enligt 73 & UFL i förslaget i betänkan- det bestämmes till högst 2 % under en övergångstid på 5 år.

I övrigt har förbundet intet anföra rörande de föreslagna ändringarna i UFL.

13. Svenska arbetsgivareföreningen: Svenska Arbetsgivareföreningen har ingen erinran mot de framlagda förslagen.

- 14. Sveriges industriförbund: Förbundet har ingen erinran mot det fram- lagda förslaget om följdlagstiftning till en ny lag om försäkringsrörelse.

15. Styrelsen för Stockholms fondbörs: Från de synpunkter fondbörsen har att beakta saknar börsstyrelsen anledning till erinran mot utredningens förslag.

Prop. 1982/83: 24 87

16. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag: Förslaget till VPC-lag är base- rat på de nuvarande bestämmelserna i lagen om förenklad aktiehantering. Med denna utgångspunkt synes förslaget vara ändamålsenligt utformat. Vi har dock inte gjort en fullständig detaljgranskning av förslaget, eftersom den nya lagen kan träda i kraft först när också en ny banklag föreligger.

17. Pensionskassan SHB: Vi har inte något att erinra mot det förslag till ändringar i lagen om understödsföreningar som framlagts i rubr. betänkan- de.

18. Försäkringsjuridiska föreningen: Det nu framlagda förslaget till följd- lagstiftning, omfattande promulgationslag, försäkringsrörelseförordning m.m.. finner föreningen väl avvägt. Föreningen tillstyrker således att förslaget lägges till grund för lagstiftning.

19. Sveriges finansanalytikers förening (SFF): SFF finner ingen anledning att tycka något annat än de sakkunniga och vi biträder därför den nya lagtexten.

20. Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag (AFA): Försäkringsrörelse- utredningen har gjort en granskning av flera lagar och där föreslagit konse- kvensändringar, grundade på dess förslag till ny lag om försäkringsrörelse. AFA har inte funnit anledning göra någon närmare genomgång av huruvida det finns annan lagstiftning där konsekvensändringar bör vidtagas. Emel- lertid får, såvitt vi kan llinna, utredningsförslag om ny lag om försäkringsrörelse betydelse även för två andra lagar. nämligen lagen om krigsansvarighet för liv- och invaliditetsförsäkring samt lagen med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m. Här torde t. ex. förslaget att de tre överskottsfonderna återbäringsfond, utjämnings- fond och säkcrhetsfond sammanslås till en fond. benämnd återbärings- fond. böra medföra vissa konsekvensändringar liksom övervägande om ändringar i vad gäller paragrafhänvisningar.

Prop. 1982/83: 24 ' 88

Skandias skrivelse Betr.: Förslag till ny lag om försäkringsrörelse ( Ds E 1980: 60)

Försäkringsaktiebolaget Skandia vill med denna skrivelse för departe- mentet redovisa en svårighet i tillämpningen av gällande lag om försäk- ringsrörelse. Denna svårighet synes inte tidigare ha blivit behandlad i förarbetena till den nya tänkta lagen.

Bakgrunden är följande.

Försäkringsbolaget A vill återförsäkra en portfölj av försäkringar hos försäkringsbolaget B. På portföljen uppstår en viss försäkringsfond F. Med avseende på försäkringsfonden F kan återförsäkringsavtalet utformas på två olika sätt.

F kvarligger hos A. Detta innebär att de värdehandlingar som motsvarar F befinner sig i A:s förvar. När B i sin balansräkning redovisar F såsom skuld har B inte motsvarande värdehandlingar och redovisar därför på balansräkningens tillgångssida en "fordran på försäkringsbolag". Detta förfaringssätt brukar benämnas "återförsäkring med deposition av försäk- ringsfonden hos cedenten".

F kvarligger inte hos A. De värdehandlingar som motsvarar F befinner sig då i B:s förvar. När B i sin balansräkning redovisar F såsom skuld, har B motsvarande tillgångar i form av värdehandlingar och dessa återfinnes redovisade på balansräkningens tillgångssida. Detta förfaringssätt brukar benämnas "återförsäkring utan deposition av försäkringsfonden hos ce- denten".

I bägge fallen ser alltså balansräkningens skuldsida hos B likadan ut. I det förstnämnda fallet finns på tillgångssidan en motsvarande fordran på försäkringsbolag. I det andra fallet innehar B motsvarande värdehandling- ar och dessa finns redovisade på balansräkningens tillgångssida.

Om den återförsäkrade portföljen avser livförsäkring skall B enligt 7 kap. Il & i nu föreliggande förslag till ny lag om försäkringsrörelse, pant- sätta värdehandlingar svarande mot försäkringsfonden. Har återför- säkringen skett ”utan deposition" uppstår då inga problem.

. Bolaget B kan pantsätta de värdehandlingar som bolaget innehar och som motsvarar försäkringsfonden. Har däremot återförsäkringen skett "med deposition" har inte bolaget några motsvarande värdehandlingar. Den aktuella paragrafen i lagen om försäkringsrörelse räknar upp olika slag av värdehandlingar som är tillåtna att användas vid pantsättning av försäk- ringsfond. Bland dessa värdehandlingar ingår emellertid inte fordran på försäkringsbolag. B har således inte de aktuella värdehandlingarna och kan inte klara pantsättningen. Det vanligaste förfaringssättet vid återförsäkring är att premiereserven är deponerad men inte ersättningsreserven. De ovan beskrivna förhållan-

Prop. 1982/83: 24 89

dena synes då leda till en paradox. Å ena sidan är de flesta återförsäkrings- avtal avseende livförsäkring utformade med deposition. å andra sidan kan det mottagande bolaget inte fullgöra pantsättningsskyldigheten. Förkla- ringen är följande. I kraft av ett cirkulär som utfärdades av Försäkringsin- spektionen i början på 1920-talet skall svenska försäkringsbolag som med- delar livåterförsäkring med deposition redovisa densamma enligt s.k. risk- premiemetod. Denna metod innebär att försäkringsfonden icke redovisas i balansräkningen och att förändringarna i försäkringsfonden salderas mot premieinkomsten och skadekostnaden. Effekten blir att försäkringsfonden och dess förändringar icke figurerar i bolagets resultaträkning och balans- räkning. På detta sätt undvikes pantsättningskravet.

Det internationellt Vedertagna sättet att redovisaåterförsäkring 'med deposition av försäkringsfonden är inte i överensstämmelse med det ovan refererade cirkuläret. Man redovisar försäkringsfonden och dess föränd- ringar öppet i resultaträkning och balansräkning och redovisar bland till- gångarna en fordran på försäkringsbolag.

Det synes önskvärt att man också här i landet skulle kunna redovisa livåterförsäkring enligt vedertagen internationell praxis. Ett sätt att åstad— komma detta vore att i 7 kap. 95 i nu föreliggande förslag till ny lag om försäkringsrörelse. tillfoga ytterligare ett slag av tillgångar som må använ- das för redovisning av försäkringsfond för livförsäkring, nämligen föl- jande, som då skulle få nummer 10.

Fordran hos försäkringsbolag motsvarande försäkringsfond för motta- gen livåterförsäkring där mot fordran svarande tillgångar kvarhållits hos det avgivande bolaget.

Skandia hemställer att departemenetet vid utformningen av propositio- nen måtte beakta ovanstående förslag till komplettering av den angivna paragrafen.

Prop. 1982/83: 24 90

Remissammanställning beträffande förslag till ändring i försäkringsrörelselagen (1982: 000)

1. F örsäkringsinspektionen

Inspektionen —- tillstyrker föreslagen komplettering i en ny punkt 10 med den ändringen att ordet "försäkringsfond" ersätts av uttrycket ”försäkringstekniska skulder".

Inspektionen förordar att punkt 9 i nämnda lagrum samtidigt ges följande ändrade lydelse.

"värdet av återförsäkringsgivamas ansvarighet på grund av de livförsäk- ringar som har övertagits i form av återförsäkring minskat med skuld till återförsäkringsgivarna där mot skulden svarande tillgångar harlkvarhål- lits av det avgivande bolaget. varvid dock värdet av utländskt försäkrings- företags ansvarighet inte får användas till redovisning av försäkringstek- niska skulder i större omfattning än vad försäkringsinspektionen medger med hänsyn till försäkringstagamas säkerhet".

Genom den förordade kompletteringen — — (kursiverad här ovan) åstadkommes att kraven i övrigt enligt 7 kap. 95 blir tillämpliga på de tillgångar som kvarhållits av avgivande bolag vilkct i de fall avgivande bolag är svenskt står i samklang med den ovan tillstyrkta komplettering- en av punkt IO. Inspektionen får i sammanhanget uttrycka den meningen att en motsvarande komplettering av förslaget till lag om ändring i lagen (1950: 292) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrö— relse här i riket ej torde erfordras eftersom inspektionens medgivande krävs i varje särskilt fall då återförsäkringsgivarens ansvarighet skall kun- na redovisas som tillgång i förevarande sammanhang ( 13 å) och nu nämnda förhållande torde då kunna beaktas.

2. Svenska försäkringsbolags riksförbund

Riksförbundet delar uppfattningen att det internationellt vedertagna sät- tet att redovisa återförsäkring med deposition av försäkringsfonden hos cedenten bör få tillämpas även av svenska försäkringsbolag vid mottagen eller avgiven livåterförsäkring.

Riksförbundet tillstyrker det föreslagna tillägget av en punkt 10 i 7 kap. 95 nya lagen om försäkringsrörelse. Dessutom bör införandet av bruttore- dovisningsprincipen föranleda en följdändring i punkt 9 i samma paragraf. Punkt 9 bör formuleras så att värdet av återförsäkrares ansvarighet redovi- sas endast i den mån ansvarigheten överstiger av återförsäkrare hos bola- get ställd reservdeposition.

Prop. 1982/83: 24 91

3. Folksam

Folksam tillstyrker Skandias förslag. Det böri den nya lagen om försäk- ringsrörelse införas en bestämmelse som gör det möjligt att redovisa liv- återförsäkring på internationellt vedertaget sätt.

Prop. 1982/83: 24