Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om att fordonsskatten och kilometer- 'skatten för släpvagnar av typ påhängsvagn slopas och att en rnotsVarande höjning görs av skatterna för dragbilar till sådana vagnar. Vissa justeringar föreslas även av fordonsskattesatserna för andra lastbilar och släpvagnar. .

Utöver denna omfördelning av vägtrafikskatten föreslås att fordonsskat- ' ten generellt höjs med ca 24 procent för de flesta slags fordon. Höjningen skall finansiera den' 1 budgetpropositionen föreslagna ökningen av anslagen till drift av vägarna.

Vägtrafrkskatten för motorfordon som är av årsrnodell 1950 eller äldre . slopas. .

Ändringar föreslas vidare när det gäller avräkningen av kilometerskatt när svenska fordon används i Finland. För utländskatfordon spm används i , Sverige föreslås ändringar i skattesatserna och debiteringsförfarandet.

Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den [januari 1985.

[ Riksdagen [983/84. I saml. Nr 178

• Sida 2
•  Original

Prop. =1983/84: 178

1. Förslag till

lx)

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601)

Härigenom föreskrivs att 2. 5. 6. 29. 36 och 41 ss samt bilagorna ] och 2 till vägtrafikskattelagen (1973: 601)] skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt utgår för motorfor- don, traktor. motorredskap eller släpvagn. om fordonet är eller bör vara registrerat och ej är avställt (skattepliktigt fordon).

Utöver fordonsskatt utgår kilo- meterskatt för skattepliktig bil, som är inrättad för att drivas med annat drivmedel än bensin eller gasol samt för skattepliktig släpvagn med skattevikt över 3 000 kilogram. som drager av sådan bil (kilometerskat- tepliktigt fordon).

Om undantag från skatteplikt föreskrives i 6 %.

Föreslagen lydelse

' &

Fordonsskatt utgår för motorfor- don. traktor, motorredskap eller släpvagn, om fordonet är eller bör vara registrerat och inte är avställt (skattepliktigt fordon). En på- hängsvagn med en skattevikt över 3000 kilogram är dock inte skatte- pliktig om den dras uteslutande av bilar som inte är bensin- eller ga- soldrivna. .

Utöver fordonsskatt utgår kilo- meterskatt för skattepliktig bil. som är inrättad för att drivas med annat drivmedel än bensin eller gasol samt för skattepliktig släpvagn med skattevikt över 3 000 kilogram. som dras av sådan bil (kilometerskatte- pliktigt fordon).

Om undantag från skatteplikt föreskrivs i 6 5.

5 Ö . Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas.

Skattevikten utgör för personbil. motorcykel. traktor eller motorred- skap buss, lastbil eller annan släpvagn än påhängsvagn

tjänstevikten

totalvikten. dock högst den bruttovikt, med vilken fordonet får föras på väg som är upplå-

ten för högst 10 tons axeltryck eller 16 tons boggitryck

påhängsvagn

den del av fordonets totalvikt som vilar på dess fasta axel eller fasta axlar. dock högst- den bruttovikt. med vilken fordonet får föras på väg. som är upplåten för högst 10 tons axeltryck eller 16 tons boggitryck.

' Lagen omtryckt 1979: 280. Senaste lydelse av lagens rubrik [9742 869.

Kan en buss. lastbil eller släp- va gn förses med två eller flera olika karosserier beräknas skattevikten

• Sida 3
•  Original

Prop. 1983/84: 178

Nuvarande lydelse

655

Från skatteplikt undantages mo- torcykel. som är inrättad som inva- lidfordon och som är konstruerad för en hastighet av högst 30 kilome- ter i timmen.

Föreslagen lydelse

efter det karosseri som ger högst totalvikt för fordonet. I fråga om lastbil sorti kan förses med anord- ning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets totalvikt med sådan anordning.

Från skatteplikt undantas ]. motorcykel. som är inrättad som invalidfordon och som är_kon- struerad för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen.

2. motorfordon som enligt bilre- gistret har årsmodellbeteekning 1950 eller äldre.

Regeringen får under förutsättning av ömsesidighet förordna om undan- tag från skatteplikt för fordon. som ages av den som är anställd vid främmande lands beskickning eller konsulat i Sverige och som ej är svensk

medborgare.

29 & Skatt och skattetillägg anges i helt krontal. så att öretal bortfaller.

Skattebelopp under tio kronor behöver icke betalas in till staten och återbetalas ej heller.

Skattebelopp under 25 kronor be- höver inte betalas in till staten och återbetalas inte heller.

36.5

Bestämmelsen i 34 5 första stycket gäller även föraren. om han kände till hindret för fordonets bru- kande. Detta gäller dock icke när fordonet brukas vid besiktning eller inspektion enligt 35 & fordonskun- görelsen (1972: 595).

Bestämmelserna i 34 & första- tredje styckena gäller även föraren. om han kände till hindret för fordo- nets brukande. Detta gäller dock icke när fordonet brukas vid besikt- ning eller inspektion enligt 35 åfor- donskungörelsen (1972: 595).

41.5

Har för kilometerskattepliktig buss. lastbil eller släpvagn som använts utom riket där utgått skatt eller avgift för trafik med eller innehav av fordonet återbetalas fordonsskatt för varje dygn för vilket skatt eller avgift har erlagts i utlandet med ett belopp som motsvarar 3 procent av skatten för den månad under vilken användningen skett. Motsvarande gäller när sådant fordon använts i Norge och där utgått kilometerskatt för fordonet.

Har kilometerskattepliktig last- Har en kilometerskattepliktig bil. buss eller släpvagn använts utom riket avräknas kilometerskatt som belöper på körsträckan i utlan- det. Motsvarande gäller i fråga om kilometerskattepliktig personbil

lastbil. buss eller släpvagn använts utom riket avräknas kilometerskatt som belöper på körsträckan i utlan- dct. Motsvarande gäller i fråga om en kilometerskattepliktig personbil

• Sida 4
•  Original

Prop. 1983/84: 178 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som använts utom riket i annat land som har använts utom riket i annat än Norge. land än Norge eller Finland. Avräk- ning av kilometerskattför en lastbil eller en släpvagn som har använts i Norge ellerför en lastbil. buss eller . släpvagn som har använts i Finland sker endast om skatt har betalats för användningen avfordonet där.

Som förutsättning för återbetalning eller avräkning enligt första eller andra stycket gäller att meddelade föreskrifter i fråga om lämnande av uppgifter i samband med användning utom riket iakttagits.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1983/84: 178

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973: 1501)2

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

A Motorcyklar 1 Tvåhjulig motorcykel utan sidvagn

2 Annan motorcykel

B Personbilar

C Bussar

1 Buss som är inrättad för drift endast med bensin eller gasol

2 Annan buss

D Lastbilar

] Lastbil som är inrättad för drift endast med bensin eller gasol

2 Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar

2 Senaste lydelse 1980: 679.

Skattevikt, kilogram

0— 75

0— 900 901—

0— 1600 1601— 3000 3001—

0— 1600 1601— 3000 3001— 7000 7001—10000 10001—30000 30001—

0— 1600

1601— 3000 3001—

0— 1600 1601— 3000 3001— 7000 700I—10000 10001—15000 15001—

0— 1600 1601— 3000 3001— 8000 8001—12000 [2001—18000 18001—27000 27001—

Skatt. kronor

grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen 75 0 100 0 150 0 280 0 355 75 280" 0 309 29 715 0 280 0 309 29 7I5 [ I 1 [55 28 1 995 49 I I 795 0 280 0 309 29 715 0 280 0 309 29 715 16 I 355 47 2 765 84 6 965 II3 280 ' 0 309 29 715 13 1365 35 2 765 70 6 965 86 14 705 0

• Sida 6
•  Original

Prop. 1983/84: 178 6

Nuvarande lydelse

Fordonsslag Skattevikt. Skatt. kronor kilogram ___—— grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen 2.2 utan anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar 0— 1 600 280 0 1601— 3000 309 29 3 001 — 6 000 715 5 6001—10000 865 19 10001—14000 1625 57 14001—17000 3905 104 17 001— 7 025 136 med tre eller flera 0— 1 600 280 0 hjulaxlar 1601— 3000 309 29 3001— 6000 714 3 6001—11000 804 9 11001—15000 1254 45 15001—18000 3054 81) 18001—27 000 5454 103 27 001— 14 724 . 0 E Traktorer och motorredskap 1 Trafiktraktor och registre- 0— 1300 300 0 rat motorredskap som in- 1 301 — 3 000 345 45 rättats för drift med an- 3 001— 7 000 1 140 75 nat drivmedel än bränn- 7 001— 4200 135 olja 2 Trafrktraktor och registrc- 0— I 300 465 0 rat motorredskap som in- 1 301 — 3000 540 75 rättats för drift med 3001 — 7000 1815 120 brännolja 7 001— 6615 215 3 Traktor klass 11 0— 2500 120 0 ' 2 501 — 180 () F Släpvagnar 1 Släpvagnar med skatte- vikt högst 3 000 kilogram påhängsvagn 0— 1 000 180 () 1 001— 3 000 205 25 annan släpvagn 0— 1 000 120 0 1001— 3000 [37 17 2 Släpvagnar med skatte- vikt över 3000 kilogram. som drages uteslutande av bensin- eller gasoldrivet tnotorfordt'm ' 2.1 påhängsvagnar med en hjulaxel 3 001 — 693 13 med två ellerflera 3 001 — 13 000 690 10 hjulaxlar 13 001— I 680 0

' Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3. Drages släpvagn även av trafrktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 4.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1983/84: 178

Nuvarande lydelse

Fordonsslag

2.2 andra släpvagnar med en hjulaxel med två hjulaxlar

med tre eller fiera hjulaxlar

3 Kilometerskatte- pliktiga släpvagnar 3.1 påhängsvagnar med en hjulaxel

med två eller flera hjulaxlar

3.2 andra släpvagnar

med en hjulaxel

med två hjulaxlar

med tre eller fiera hjulaxlar

4 Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram. som drages av trafik- traktor eller registrerat motorredskap2 4.1 påhängsvagnar med en hjulaxel -

med två eller

flera hjulaxlar

Skattevikt, kilogram 3001— 3001—13000 13001— 3001—13000 13001— 3001— 6000 6001— 8000- 8001— 3001— 8000 8001—10000

10001—14000 14001—19000 [9001—-

3001— 5000 5001— 8000 8001— 3001— 8000 8001—11000 nom—14000 14001—17000

.17001— 3001—11000

11001—17000 17001—25000

' 25 001—32000

32001—

3001— 6000 6001—

3 001— 8000 8001—11000 11001—20000 20001—

Skatt. kronor

grund- belopp

469

467 1 160 465 960

315 1 065 I 805

309 1259 1859 3859 7109

215 615 1275

207 857 I 487 2 477 3 707

204 924 I 944 4 344 7 704

I 020 2 820

1010 3560 7430 2100

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

OU! OXINO

25 37 57

1 9 30 50 65

20 22 41

13 21 33 41 56

1 7 30 48

60 103 51 129 163

: Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1983/84: 178

Nuvarande lydelse

Fordonsslag Skattevikt. Skatt. kronor kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen 4.2 andra släpvagnar med en hjulaxel 3 001— 8 000 690 51 8 001— 3 240 113 med två hjulaxlar 3001— 8000 670 29 8001—11000 2120 - 76 11001—17000 4400 193 17001— 15980 197 med tre eller 3 001— 8000 665 25 flera 8001—11000 1915 24 hjulaxlar 11001 — 14 000 2 635 54 14001—20000 4255 91 20001—25000 9715 ' 112 25001—30000 15315 156 30001—35000 23115 90 35 001— 27615 5 Föreslagen lydelse Fordonsskatt Fordonsslag Skattevikt, Skatt. kronor kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen A Motorcyklar l Tvåhjulig motorcykel 0— 75 100 0 utan sidvagn 76- 125 0 2 Annan motorcykel 0— 200 0 B Personbilar 0— 900 355 0 901 — 445 90 C Bussar 1 Buss som är inrättad 0— 1 600 355 0 för drift endast med 1 601 — 3 000 391 36 bensin eller gasol 3 001— 895 0 2 Annan buss 0— 1 600 355 0 1 601 — 3 000 391 36 3 001 — 7 000 895 14 7001—10000 1455 35 [0001—30000 2505 61 30 001— 14 705 0

• Sida 9
•  Original

Prop. 1983/84: 178

Föreslagen lydelse

Fordonsslag

D Lastbilar

1 Lastbil som är inrättad för drift endast med bensin eller gasol

2 Annan lastbil.

2.1 med anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar

I"») rJ utan anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar

E Traktorer och motor- redskap

] Trafiktraktor och registre- rat motorredskap som in- rättats för drift med an- nat drivmedel än bränn- olja

Skattevikt. kilogram

0— 1600 1601— 3000 3001—

0— 1600 1601— 3000 3001— 6000 6001—10000 10001—14000 14001—

0— 1600 1601— 3000 3001— 6000 6001—11000 11001—15000 15001—18000 18001—23000 23001—27000 27001—

0- 1600 1601- 3000 3001— 6000 6001—10000 room—14000 14001—17000 17001—

0— 1600 1601— 3000 3001— 0000 6001—11000 11001—15000 15001—18000 18001—27000 27001—

0— 1300 1301— 3000 3001— 7000 7001—

Skatt. kronor

grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen 355 0 391 36 895 0 540 0 565 25 915 44 2 235 56 4 475 125 9475 220 540 0 565 25 915 50 2 415 2 5 515 75 8515 88 11 155 160 19155 136 24 595 0 355 0 391 36 895 7 I 105 25 2 105 72 4 985 129 8855 169 355 0 391 36 895 * 4 1 015 13 1 665 57 3 945 101 6 975 ' 126 18315 0 ' 370 0 425 55 1360 95 5 160 168

• Sida 10
•  Original

Prop. 1983/84: 178

Föreslagen lydelse

Fordonsslag

IJ Trafiktraktor och registre- rat motorredskap som in- rättats för drift med brännolja

Traktor klass 11

F Släpvagnar

1

N

Släpvagnar med skatte- Vikt högst 3000 kilo- gram Släpvagnar med skatte-

. vikt över 3 000 kilogram.

som dras av en bensin- eller gasoldriven bil' med en hjulaxell

med två hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar Kilometerskatte- pliktiga släpvagnar 3.1 styraÄreI för påhängsvagn med en hjulaxel

med två eller flera hjulaxlar

3.2 andra släpvagnar med en hjulaxel

med två hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar

Skattevikt. kilogram

0— 1300 1301— 3000 3001— 7000 7001—

0— 2500 2501—

0— 1000 1001— 3000 3001—

3001—13000 13001—

3001—13000 13001—

3001— 5000 5001— 8000 8001—

3001— 8000 8001—11000 11001—14000 14001—

3001— 5000 5001— 8000 8001—

3001— 8000 8001—11000 11001—14000 14001—17000 17001—

3001—11000 11001—17000 17001—25 000 25 001—32000 32001—

10 Skatt. kronor grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen 535 () 620 85 2 065 140 7665 245 150 0 225 () 150 0 170 21 580 11 580 9 1480 0 580 6 1 180 0 630 57 1 770 87 4 380 161 610 ' 31 2 160 2 4 020 93 6 810 130 20 24 800 31 1 730 52 310 17 I 160 31 2 090 47 3 500 62 5 360 68 300 ' 11 1 180 24 2 620 40 5 820 53 9530 0

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktigt fordon tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1983/84: 178

Föreslagen lydelse

Fordonsslag

4. Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram, som dras av en trafik- traktor eller ett regi- strerat motorredskap2

med en hjulaxel

med två hjulaxlar

med tre eller flera

hjulaxlar

Skattevikt, kilogram

3001— 8000 8001—

3001— 8000 8001—11000 11001—17000 17001—

3001—11000 11001—14000 14001—20000 20001—25000 25001—30000 30001—35 000 35001—

11

Skatt. kronor

grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i

klassen 830 57 3 680 127 820 34 - 2 520 85 5 070 216 18030 . 221 730 28 2 970 72 5 130 113 11 910 137 18 760 143 25 910 101 30 960 6

: Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktigt fordon tas skatt ut enligt 3.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1983/84: 178

Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973: 601)"

Nuvarande lydelse Kilometerskatt

Fordonsslag

I Personbil

ro Buss 3 Lastbil

4 Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram. som drages av kilometer- skattepliktigt fordon

med en hjulaxel med två hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar

Skattevikt. kilogram 0— 900 901—

0— 1600 1601—

0— 1600 1601— 3001— 3001—11000 11001— 3001—11000 11001—

Skatt. öre för 10 kilometer

grund- belopp

100 108.5

119 ll9.3

119 120

62

61 97.8

59 87.8

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

0,55

0,46 0.85

0,36 0,68

Är kilometerskattepliktig bil inte inrättad för drift med brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.

Föreslagen lydelse Kilometerskatt

Fordonsslag

1 Personbil 2 Buss

3 Lastbil

3.1 nred anordning för påhängsvagn

3.2 annan lastbil

3 Senaste lydelse 1982: 9.94.

Skattevikt, kilogram

0— 900 901—

0— 1600 1601—

0— 1600 1601—

0— 1600 1601—

Skatt. öre för 10 kilometer

grund- belopp

100 [08,5

119 1193

1 99 200

119 120

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

0 8.5 0 0 .3

1,45

1,03

• Sida 13
•  Original

Prop. 1983/84: 178 13

Föreslagen lydelse

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor kilogram __ grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen 4 Släpvagnar med skatte-

vikt över 3 000 kilogram,

som dras av ett kilometer-

skattepliktigt fordon 4.1 styraxel för påhängsvagn med en hjulaxel 3 001— 65 1,90 med två ellerflera 3 001 — 60 1,30 hjulaxlar

4.2 annan släpvagn med en hjulaxel 3001 — 62 0,55 med två hjulaxlar 3 001—11000 61 0.46

11001— 97,8 0.85

med tre eller flera 3 001—11000 59 0,36 hjulaxlar 11 001— 87.8 0,68

Är kilometerskattepliktig bil inte inrättad för drift med brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp. '

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1985.

2. Debiteras under tiden den ljuni — den 31 december 1984 fordons- skatt som hänför sig till tid efter ikraftträdandet. får fordonsskatten för denna tid beräknas enligt de nya skattesatserna.

3. Föreligger vid ikraftträdandet brukandeförbud .enligt 16 5 första stycket eller 21 5 första stycket 2 för ett fordon som inte längre skall vara skattepliktigt enligt de nya bestämmelserna i 2 5 första stycket eller 6 5 första stycket 2, tillämpas de angivna bestämmelserna om brukandeförbud för ett sådant fordon även efter ikraftträdandet. _.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1983/84: 178 _ 14

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1976: 339) om saluvagnsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 5 lagen (1976: 339) om saluvagnsskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 s* Saluvagnsskatt utgår för helt kalenderår räknat med femhtmdrasy'uttiofem kronor för 715 kronor för bil, bil, etthundra kronor för motorcykel, 125 kronor för motorcykel, etthundrasextio kronor för trak- 200 kronor för traktor, motor- tor. motorredskap eller släpvagn. redskap eller släpvagn.

Saluvagnsskatt erlägges för det antal fordon av varje slag som den skattskyldige önskar använda med stöd av licensen. Skatt anges i helt krontal. så att öretal bortfaller.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. De nya bestämmelserna tillämpas redan före ikraftträdandet i fråga om saluvagnsskatt för år 1985.

' Senaste lydelse 1978: 122.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1983/84: 178

3. Förslag till

15

Lag om ändring i lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa for- don, som icke är registrerade i riket

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon. som icke är registrerade i riket dels att 1—2 och 4—8 åå samt bilagorna 1 och 2 till lagen skall ha nedan

angivna lydelse.

dels att i lagen skall införas fyra nya paragrafer. 6 a. 7 a. 8 a och 8 b 55, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

bil. motorcykel eller släpvagn sorti införes från utlandet för tillfälligt brukande erlägges vägtrafikskatt till staten enligt denna lag iform av fordonsskatt och kilometerskatt. Beteckning som användes i den- na Iag har samma betydelse som i vägtralikskattelagen (1973: 601 ). Som totalvikt för påhängsvagn skall dock gälla högst tio ton om påhängsvagnen är försedd med en axel. högst sexton ton om påhängs- vagnen är försedd med en boggi och högst tjugo ton om påhängs- vagnen är försedd med två axlar..

som icke utgör en boggi.

Fordonsskatt enligt denna lag ut- går för fordon, som avses i 1 så och vars tjänstevikt överstiger sextio kilogram. Skatten utgår för varje påbörjad dag enligt bilaga 1.

Föreslagen lydelse

1 5

För här i riket icke registrerad Fordonsskatt och kilometerskatt betalas enligt denna lag för bilar, motorcyklar och andra släpvagnar än påhängsvagnar som har införts till landet för tillfälligt brukande här och som inte är registrerade ltär.

Beteckning som används i denna lag har samma betydelse som i väg- trafikskattclagen ( 1973: 601).

&.

Fordonsskatt enligt denna lag ut- går för fordon. som avses i 1 5 och vars tjänstevikt överstiger sextio kilogram. Skatten utgår för varje påbörjatdygn enligt bilaga 1.

4.5

Kilometerskatt enligt denna lag utgår för brännoljedriven lastbil el- ler brännoljedriven buss. Sådan skatt utgår också för släpvagn. som drages eller avses att dragas av brännoljedriven lastbil eller bränn- oljedriven buss och vars totalvikt överstiger 10000 kilogram.

Kilometerskatt tas ut för bränn— oljedrivna lastbilar eller brännolje- drivna bussar. Sådan skatt tas ock- så ut för andra släpvagnar än på- hängsvagnar om de dras eller avses att dras av brännoljedriven lastbil eller brännoljedriven buss. Utgör släpvagnen inte styrasel för på- hängsvagn tas dock kilometerskatt ut endast om dess totalvikt över- stiger 10000 kilogram.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1983/84: 178

Nuvarande lydelse

Kilometerskatt utgår enligt bi- laga 2 för varje helt tiotal kilometer av den körsträcka fordonet tillryg- galägger här i riket. Körsträckan fastställes schablonmässigt. Upp- går den sammanlagda körsträckan till högst femtio kilometer, utgår ej skatt.

5

Vägtralikskatt enligt denna lag erlägges, om ej annat sägs. i sam- band med fordonets införsel.

Föreligger särskilda skäl får rege- ringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer medge att skatt får betalas i annan ordning än som anges i första stkaet. _

16. Föreslagen lydelse

Kilometerskatt tas enligt bilaga 2 ut för varje helt tiotal kilometer av den körsträcka fordonet tillrygga- lägger häri riket. Körsträckanfast- ställs schablonmässigt. Skatt tas dock inte ut om den sammanlagda körsträckan är högst femtio kilome- ter.

&

Vägtrafikskatt enligt denna lag betalas till tullmyndighet i samband med att fordonetförs ut ur landet.

Förtullas ett fordon för vilket- skattskyldighet föreligger enligt denna lag. betalas skatten in i den ordning som föreskrivs av den tull- myndighet hos vilken fordonet för- rullas.

Föreligger särskilda skäl får rege- ringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer föreskriva att skatt skall betalas i annan ordning än som anges i första stycket.

65

Inträder skyldighet att erlägga fordonsskatt enligt denna lag för fordon som enligt 3 ä' undantagits från sådan skatt, erlägges skatten utan dröjsmål till tal/myndighet. Detsamma gäller om fordonsskatt eller kilometerskatt skall utgå med högre belopp än som erlagts i sant- band med införseln.

Underlåter någon att fullgöra vad som åligger honom enligt förs- ta stycket, förordnar länsstyrelse pä anmälan av generaltullstyrelsen att fordonet skall omhändertagas av polismyndighet.

När ett fordon för vilket skatt skall betalas förs in i landet, skall tal/myndigheten utfärda en inför- selhandling. där införseldagen och övriga uppgifter som erfordras för debitering och kontroll av skatten anges.

Införsel/tandlingen skall med- följa fordonet så länge det befinner sig i Sverige. Den skall uppvisas om polisman eller- tulltjänsteman begär det.

6 a é"

Vid utförsel av ett skattepliktigt fordon skall införselhandling enligt 6 ä' företes av den som svarar för

fordonet. Detsamma gäller när skatt skall betalas enligt 5 9' andra

. stycket.

Saknas införselhandling i fall som avses t'jörsta stycket, skall ki- lometerskatt debiteras efter en kör-

• Sida 17
•  Original

Prop. 1983/84: 178

Nuvarande lydelse

Dåfordon som avses i ] & återut- föres ur riket eller tiden för dess tillfälliga brukande annars utgätt. erlägges, om skatt i Strid mot vad som jöreskrives i denna lag ej beta- lats till fullo. felande belopp utan anmaning till tal/myndigheten i ut- jörselorten om fordonet äterutföres och annars till den tal/myndighet. hos vilken fordonet förtullas.

Har skatt betalats med högre be- lopp än som svarar mot den tid el- ler den körsträcka för vilken skatt skall utgå. återbetalas efter ansö- kan ("iverskiutande belopp av tull- myndigheten. Återbetalning sker ej av belopp som understiger 50 kro- nor perfordon och resa.

2 Riksdagen 1983/84. ] saml. Nr [78

17. Föreslagen lydelse

sträcka om 400 kilometer för varje påbörjat dygn fordonet befunnit sig här i riket. Är det uppenbart att körsträckan varit längre skall dock den verkliga körsträckan läggas till grundjör debiteringen. Kan antalet dygn fordonet befunnit sig här inte utredas. skall vid debitering avfor- donsskatt och kilometerskatt vistel- sens längd uppskattas efter vad som är skäligt.

7.5

Skattskyldig för ett visst fordon är den som svara/"för det närfi'trdo- net förs ut ur landet eller när det förtullas eller skatten annars skall betalas. Den som inför eller här i landet förvärvar. lånar, hyr, förflyt- tar eller förvarar ett skattepliktigt fordon svarar tillsammans med den som är skattskyldig för betalningen av skatten.

7as'

Betalas inte skatt när ett skatte- pliktigt fordon skall föras ut ur ri- ket. fär tullmyndigheten i utförsel- orten omhänderta fordonet. I fall som avses i 5 .b" andra stycket får tullmyndighet omhänderta ett for- don för vilket skatt inte betalas [ föreskriven ordning.

Har ett fordon . omhändertagits enligtjörsta stycket tas skatten ut i den ordning som föreskrivs i tulla- gen tl973:670) och tal/stadgan (1973: 67llför fall när tull och an- nan in/örselat-gi/i skall tas ut av vara.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1983/84: 178

Nuvarande lydelse

Brukar någon fordon. för vilket skatt enligt denna lag skall utgå. utan att skatt erlagts eller medgi- vande enligt 5 9' andra stycket läm- nats, dömes till böter. Har brukan- det'föranletts av oförutsedd hän— delse eller är gärningen att anse som ringa skall ej dömas till an- svar.

18

Föreslagen lydelse

85

Kan införsel/tandling inte företes ifall som avses i6 & andra stycket elleri6 (: åförsta stycket. skall den som svarar för fordonet dömas till böter. högst ettusen kronor.

Den som uppsåtligen eller av grov vårdslöshet till tullmyndighet lämnar en felaktig uppgift om ett fordons väglängdmätarställning el- ler otn annatförhållande som är av betydelse förfastställande av skatt enligt denna lag, skall dömas till böter ellerfängelse i högst sex må- nader. om gärningen inte är belagd

med straff i . skattebrottslagen (1971:69) .

8415

Vid förundersökning rörande brott enligt denna lagfår åklagaren eller. om polismyndighet bedriver undersökningen. denna anlita bi- träde av tullmyndighet. Detsamma gäller vid förundersökning rörande sådant brott enligt skattebrottsla- gen (1971 :69) som gäller skatt en- ligt denna lag.

[rutan förundersökningen hunnit inledasfår tulltjänsteman hållaför- hör och vidta annan åtgärd i syfte

' att utreda brottet. om åtgärden inte

kan uppskjutas utan olägenhet.

8bå

Finner tullmyndighet att ett be- - slut av myndigheten om skatt blivit felaktigt. får myndigheten meddela beslut om rättelse. Har det tidigare beslutet överklagats. eller har tiden för överklagande gått ut. får beslut om rättelse inte meddelas.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1983/84: 178

Bilaga 1 till lagen ( 1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket

Nuvarande lydelse Fordonsskatt

Fordonsslag

Motorcykel .

. Personbil

ko) lx) '— . Släpvagn. kopplad till eller avsedd att kopp- till personbil

4. Lastbil. buss eller släpvagn, kopplad till eller avsedd att kopplas till lastbil eller buss

Föreslagen lydelse Fordonsskatt

Fordonsslag

. Motorcyklar

. Personbilar

'N IJ .— . Släpvagnar, kopplade till eller avsedda att kopplas till personbilar

3.2. Övriga

0— I!) 000 1000I— 15 000 15 00] —20 000 2000! —

0— 10 000 10001 — 15 000 15 001 —20 000 20001 —

0—10000 10001—15000 15001 ——20 000 20001 —

0,— I0 000 I0 00] —

10001—15000 15001—20000 20001—

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1985. 2. De äldre bestämmelserna tillämpas dock fortfarande vid beskattning- en av fordon som har förts in i landet före ikraftträdandet.

' Senaste lydelse 1980: 680.

Skatt. kronor för 10 kilometer

1.70 2,40 2.90 3.40

1.30 1.55 1.70 1.85

0.50 0.75 1 05

Skatt. kronor för 10 kilometer

2.70 3,70 4,40 5.10

1.70 2.40 2.90 3 .40

1.30 1.55 1.70 1.85

'x.) Xl U. 'Ju

xx.—. lg— . ; ; .. då"):

• Sida 29
•  Original

Prop. 1983/84: 178 21

Föreslagen lydelse 15'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908: 128) om bcvillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter. förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebo- lags tillgångar, kommunalskattelagen (1928: 370). förordningen (1933: 395) om ersättningsskatt. lagen ( 1941:416 ) om arvsskatt och gåvoskatt. lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. lagen ( 1947:577 ) om statlig förmögenhetsskatt. lagen (1958: 295) om sjö- mansskatt. lagen (1982: 1194") om hyreshusavgift. lagen ( 1983:219 ) om Nuvarande lydelse tillfällig vinstskatt. lagen (1983: 1086) om vinstdelningsskatt,

2. lagen (1928: 376) om skatt på lotterivinster. lagen (1941: 251) om särskild varuskatt. lagen (1957: 262) om allmän energiskatt. lagen (1961: 372) om bensinskatt. lagen (1961: 394) om tobaksskatt. stämpelskat- telagen (1964: 308), lagen (1968: 430) om mervärdeskatt. lagen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972: 820) om skatt på spel, lagen (1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackning- ar, vägtrafikskattelagen (1973: 601). lagen (1973: 1216) om särskild av- gift för oljeprodukter och kol. bil- skrotningslagen (1975: 343). lagen (1977: 306) om dryckesskatt. lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor. lagen (1982: 691) om skatt på vissa kassettband. lagen (1982: 1200) om skatt på vi- deobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft, la- gen (1983: 1053) om skatt på om- sättning av vissa värdepapper. la- gen (1983: 1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraft- verk,

' Lydelse enligt SkU 1983/84z22.

2. lagen (1928: 376) om skatt på lotterivinster. lagen (1941: 251) om särskild varuskatt. lagen ( 1957: 262) om allmän energiskatt. lagen (1961: 372) om bensinskatt. lagen (1961: 394) om tobaksskatt. stämpelskat- telagen (1964: 308). lagen (1968: 430) om mervärdcskatt, lagen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972: 820) om skatt på spel. lagen (1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackning- ar. vägtralikskattelagen (1973: 601 ). lagen (1973: 1216) om särskild av- gift för oljeprodukter och kol. bil- skrotningslagen (1975: 343). lagen (I976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon. som icke är registre- rade i riket. lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på- motorfordon. lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor, lagen (1982: 691) om skatt på vissa kassettband. lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspe- lare. lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft. lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper. lagen (1983: 1104) om särskild avgift för elek- trisk kraft från kärnkraftverk.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1983/84: 178

m IN)

3. lagen ( 1981:691 ) om socialavgifter. Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953: 272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1985.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1983/84: 178 23

. Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1984—03—08

Närvarande: statsministern Palme. ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson. An- dersson, Boström. Gradin. Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström. Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ändringar i vägtrafikbeskattningen

2.1. Allmänna utgångspunkter för en skatteomläggning

Beskattningen av fordon som används vid internationell godsbefordran är i stor utsträckning beroende av konventioner samt bilaterala avtal och andra överenskommelser med olika länder. Sverige har således bl. a. ratifi- cerat tre konventioner om beskattningen av fordon i internationell trafik. som samtliga ingicks 1956. De behandlar beskattningen av privatfordon (SÖ 1958:3), fordon för personbefordran (SÖ l958:4) resp. fordon för godsbefordran (SÖ 1958: 5).

Enligt konventionerna skall fordon som tillfälligt brukas i ett främmande konventionsanslutet land där vara befriade från skatter och avgifter som utgår för trafik med eller innehav av fordon, exempelvis skatter av typ fordonsskatt. Däremot medges inte befrielse för bro- eller vägavgiftcr. konsumtionsskatter eller konsumtionsavgifter och inte heller för vissa andra skatter. Detta innebär att t.ex. drivmedelsskatter inte omfattas av konventionernas regler om skattebefrielse. Den svenska kilometerskatten. som ersätter en drivmedelsskatt. får också anses vara en konsumtions- skatt. Den tas därför ut för utländska fordon som används här.

Konventionerna har biträtts av ett stort antal länder. Sverige har dessut- om ingått avtal med vissa länder. där i huvudsak samma principer för beskattningen överenskommits. I förhållande till ytterligare några länder tillämpas de angivna principerna utan särskild överenskommelse.

Konventionerna och avtalen innebär bl.a. att utländska fordon vanligen kan användas i Sverige för befordran av gods i internationell trafik utan att fordonsskatt betalas här. Mot detta svarar att svenska fordon vanligen kan användas utomlands utan att där träffas av skatter av typ fordonsskatt.

Konventionerna och avtalen ger således uttryck för den s. k. nationali- tetsprincipen för beskattningen. dvs. att varje land tar ut fordonsskatt för sina fordon även när de används utomlands. samtidigt som utländska fordon tillåts köra inom landet utan att träffas av någon extra fordonsskatt. Nationalitetsprincipen skall på detta sätt medge att fordonsbeskattningen inte påverkar konkurrensförhållandena i den internationella vägtrafiken.

Även om nationalitetsprincipen genom konventionerna och avtalen til- lämpas i mycket stor omfattning finns dock skillnader i skattebelastningen

• Sida 33
•  Original

Prop. ]983/84: 178 25

kvar för fordon från olika länder eftersom skattcnivåerna i länderna vari- erar. För t.ex. lastbilar tas dock vanligen ut fordonsskatter av ungefär samma storlek som den som utgår för svenska fordon. När det gäller släpvagnar. och särskilt påhängsvagnar. används däremot i åtskilliga länder ett beskattningssystem för de egna fordonen som gör att nationali- tetsprincipen delvis sätts ur spel. Påhängsvagnar från dessa länder kan nämligen användas i internationell trafik utan att fordonsskatt betalas i hemlandet. Eftersom Sverige tillämpar nationalitetsprincipen när det gäller fordon även från dessa länder och därför inte tar ut fordonsskatt för påhängsvagnarna när de används här. kommer någon fordonsskatt inte att tas ut för dem. Beskattningens konkurrensneutralitet har på detta sätt rubbats.

Det är i flera europeiska länder som påhängsvagnar och släpvagnar inte beskattas separat. Beskattningen läggs där helt på motorfordonen. Det förekommer också att fordonsägarna ges möjlighet att välja om varje påhängsvagn skall beskattas separat, eller om i stället en högre skatt skall tas ut för de dragbilar som används. I t.ex. Storbritannien och Finland förekommer således ingen separat beskattning av påhängsvagnar eller släpvagnar. 1 Nederländerna har fordonsägarna möjlighet att betala ett särskilt fordonsskattetillägg för dragbilarna. varvid ett obegränsat antal påhängsvagnar kan användas skattefritt. Ett liknande system har på senare tid införts i Västtyskland. Dessa beskattningsprinciper innebär således att påhängsvagnar, och vanligen också släpvagnar. kan innehas skattefritt. Används de sedan i internationell trafik med t.ex. en svensk dragbil undgår de helt skatter av typ fordonsskatt.

] Sverige beskattas däremot sedan länge dragbilar och påhängsvagnar separat. Fordonsskatt och kilometerskatt beräknas och debiteras för varje fordon för sig. För svenska dragbilar och påhängsvagnar som används för internationella transporter får fordonsskatt således betalas såväl vid kör- ning i Sverige som vid körning utomlands. Utländska. t.ex. holländska och engelska. påhängsvagnar kan däremot användas för internationella trans- porter utan att fordonsbeskattas. Detta gäller även om de används tillsam- mans med en svensk dragbil. och även vid internationella godstransporter till och från Sverige. Användningen av utländska påhängsvagnar gynnas därför, medan det skattemässigt blivit ogynnsamt att använda svenskregi- strerade påhängsvagnar för internationella transporter.

Godstransporterna till och från Sverige har Också på-senare år i allt större utsträckning kommit att utföras med påhängsvagnar. Särskilt har transporterna med s.k. frigående påhängsvagnar ökat kraftigt. Det är påhängsvagnar som skeppas till och från landet utan medföljande dragbi- lar. lnom Sverige dras vagnarna vanligen av svenska dragbilar, medan vägtransporterna utomlands sker med dragbilar från annat land. De på- hängsvagnar som används för denna trafik är numera så gott som uteslu- tande utländska. vanligen holländska eller engelska.

• Sida 34
•  Original

Prop. 1983/84: 178 . 26

De angivna förhållandena gör det enligt min mening nödvändigt att nu ta upp frågorna om principerna för beskattningen av dragbilar och påhängs— vagnar. Jag lämnar i följande avsnitt 2.2 . förslag om beskattningen av dessa fordon. [ aVSnitt 2.3 tar jag upp frågan om fordonsskatteskalorna för lastbilar och släpvagnar jämfört med skatteskalorna för dragbilar och på- hängsvagnar. Jag tar vidare i avsnitt 2.4 upp frågan om beskattningen av vissa särskilda fordonstyper.

2.2. Beskattningen av dragbilar och påhängsvagnar

Mitt förslag: Fordonsskatten och kilometerskatten för kilometerskatte- pliktiga påhängsvagnar slopas och ersätts av en höjd fordonsskatt och kilometerskatt för dragbilarna. Bortfallet av fordonsskatteintäkter från påhängsvagnarna motsvaras av höjningen av fordonsskatten på dragbi- larna. På samma sätt motsvaras bortfallet av kilometerskatten på på- hängsvagnarna av en höjning av kilometerskatten på dragbilarna.

Utredningens förslag: Samma som mitt förslag.

Remissinstanserna: Hari huvudsak tillstyrkt förslaget. En av remissinstan- serna anser dock att skatteomläggnin'gen inte skulle innebära att de svens- ka transportföretagcns konkurrenskraft förbättras, då företagens problem beror på bristen på trafiktillstånd. En remissinstans har anfört att- de föreslagna skatteskalorna behöver justeras på en punkt.

Skäl för mitt förslag: Enligt min mening bör så långt det är möjligt vägtra- fikbeskattningen vara utformad så att svenska fordon kan användas för internationell godstrafik på lika goda villkor som de utländska fordonen. Sverige har inte skäl att ta ut vägtrafikskatt på ett sådant sätt att använd- ningen av svenska fordon försvåras. Den nuvarande beskattningen av dragbilar och påhängsvagnar har emellertid uppenbarligen haft den effek- ten att användningen av svenska påhängsvagnar vid internationella trans- porter till och från Sverige nu är mycket liten. I stället används bl.a. engelska och holländska påhängsvagnar för en stor del av utrikestraftken, och detta även i de fall när transporterna alls inte avser något av dessa länder. Bl. a. hyrs ett stort antal påhängsvagnar från dessa länder ut till svenska åkeri- och speditionsföretag.

För de svenska transportföretagen har möjligheten att använda utländs- ka fordon i vissa fall medfört bättre lönsamhet och förbättrade konkurrens- förhållanden gentemot utländska transportföretag. Detta beror bl.a. på de gynnsammare skattereglerna vid användning av de utländska påhängsvag- narna. Men att de svenska företagen för att bli konkurrenskraftiga har fått avstå från att använda svenska fordon har också medfört en rad nackdelar.

• Sida 35
•  Original

Prop. 1983/84: 178 27

Inhyrningen av de utländska påhängsvagnarna innebär bl. a. att delar av transportersättningarna stannar utanför Sverige. De svenska företag som inte börjat utnyttja utländska påhängsvagnar har vidare kommit i en för- sämrad konkurrenssituation gentemot övriga företag.

Den betydande användningen av utländska påhängsvagnar har vidare medfört att sysselsättningen för svenska lastfordonstillverkare påverkats. Eftersom vanligen lägre krav ställs på fordonsutrustning. besiktning m.m. i utlandet har den ökade användningen av utländska fordon betydelse även ur trafiksäkerhetsynpunkt.

Ett mycket påtagligt problem är vidare de övervakningssvårigheter som tullmyndigheter och polis har fått med trafiken med utländska påhängsvag- nar. Dessa svårigheter beror till stor del på att de utländska påhängsvag- narna vanligen inte är registrerade eller försedda med tillfredsställande märkning av annat slag. Det kan bl. a. vara besvärligt att i dessa fall utreda om ett fordon verkligen är utländskt eller om det i själva verket är svenskt men saknar registreringsskyltar. Vidare har uppstått svårigheter att kon- trollera att de utländska fordonen inte också används för inrikes trafik. Det har dock visat sig förekomma olaglig inrikes trafik med utländska påhängs- vagnar i väsentlig omfattning. Används de utländska fordonen på detta. olagliga. sätt uppkommer konkurrenssnedvridningar även för den inrikes svenska godstrafiken.

När det gäller de registrerings- och tullregler som aktualiseras i anknyt- ning till trafiken med de utländska påhängsvagnarna pågår i annat samman- . hang arbete med att se över gällande bestämmelser. Således görs för närvarande inom kommunikationsdepartementet en översyn av reglerna om krav på registrering och märkning m.m. av utländska fordon som används här. Vidare utreder beredningsgruppen (H 1982z02) för översyn av tullagstiftningen bl. a. frågor om temporär tullfrihet för utländska fordon som används här. Resultaten av nu nämnda arbeten kommer att redovisas i andra sammanhang.

I fråga om ändringar i beskattningsreglerna för att åstadkomma jäm- ställdhet mellan de svenska och de utländska fordonen anserjag att det är enklast och effektivast att helt slopa beskattningen av de svenska påhängs- vagnarna. Även utländska påhängsvagnar får då visserligen användas här utan att skatt tas ut för dem. Den förhöjda skatt som skall tas ut på dragbilarna får emellertid betalas oavsett om en bil används tillsammans med en svensk eller en utländsk påhängsvagn. Omläggningen medför såle- des att det inte längre blir skattemässigt förmånligt att använda utländska påhängsvagnar i stället för svenska. De svenska skattereglerna för dragbi- lar och påhängsvagnar anpassas på detta sätt också till vad som är vanligt utomlands.

Det är visserligen så att bl. a. antalet trafiktillstånd påverkar möjligheter— na att använda olika typer av fordon för de internationella transporterna. Den av mig föreslagna skatteomläggningen medför dock att skatteeffek-

• Sida 36
•  Original

Prop. 1983/84: 178 28

terna inte ytterligare bidrar till en ökad användning av utländska fordon i stället för svenska. Enligt min mening finns goda skäl att anta att förutsätt- ningarna för att använda svenskregistrerade påhängsvagnar avsevärt för- bättras med den av mig föreslagna omläggningen. Härtill bör också bidra att svenskrcgistrerade påhängsvagnar i motsats till utlandsregistrerade får användas för inrikes trafik.

Jag anser således att beskattningen av påhängsvagnarna bör slopas och ersättas med en höjd skatt på dragbilarna. Den fordonsskatt som nu tas ut för påhängsvagnarna bör då fördelas på dragbilarna. Fordonsskatten för dessa får höjas i motsvarande män. På samma sätt bör kilometerskat'tesat- serna för dragbilarna höjas så att skattebortfallet kompenseras när kilome- terskatten slopas för påhängsvagnarna.

Skatteomläggningen medför en viss schablonisering av beskattningen. Det innebär bl.a. att även skatten för vissa fordonsägare med enbart svenska fordon kan öka eller minska något. Med hänsyn till den utjämning av skatten jämfört med lastbilarna och Släpvagnarna som jag ämnar föror- da i det följande (2.3) kommer det dock endast i vissa undantagsfall att bli fråga om höjningar. Dessa blir i så fall små.

När det gäller de av utredningen föreslagna fordonsskatteskalorna för dragbilarna har en remissinstans påpekat att skillnaden i fordonsskatt för 3—axliga och 2—axliga dragbilar är för stor. Utredningsförslaget innebär i denna del att skillnaden i skatt ökar något. Enligt min mening bör de nuvarande proportionerna i huvudsak behållas. De av utredningen före- slagna fordonsskatteskalorna för dragbilarna bör därför justeras så att skatten för de 3—axliga dragbilarna sänks något medan skatten höjs i motsvarande grad för de 2—axliga dragbilarna.

[ fråga om de av utredningen föreslagna kilometerskattesatserna för dragbilarna innebär förslagen oftast att kilometerskatten sänks väsentligt i jämförelse med den nuvarande totala skatten för ett dragbilsekipage. Ät- minstonc för vissa fordonskombinationer innebär sänkningarna dock att kilometerskatten för ett dragbilsekipage blir lägre än för motsvarande lastbilsekipage. Enligt min mening bör skatten så långt det är möjligt vara lika. Kilometerskatten för dragbilarna bör därför höjas något i förhållande till utredningens förslag.

Sammanfattning av skälen: En överföring av vägtrafikskatten på påhängs- vagnarna till dragbilarna innebär att svenska påhängsvagnar kan användas på samma skattemässiga villkor som utländska påhängsvagnar.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1983/84: 178 29

2.3. Beskattningen av lastbilar och släpvagnar

Mitt förslag: Beskattningen av lastbilar och släpvagnar skall ske i enlig— het med nuvarande principer.Skillnaden i skattebelastning mellan ett lastbilsekipage och ett dragbilsekipage tas i princip bon. Fordonsskat- ten för lastbilar och släpvagnar höjs därför något, vilket också medför att de erforderliga fordonsskattchöjningarna för dragbilarna begränsas.

Utredningens förslag: Samma som mitt förslag.

. Remissinstanserna: Har genomgående tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. En remissinstans har dock anfört att den föreslagna skattenivån kan medföra att skatten för ett lastbilsekipage blir högre än för ett motsva- rande dragbilsekipage.

Skäl för mitt förslag: Fordonsskatteskalorna är nu olika för lastbilar och dragbilar. Även skatteskalorna för släpvagnar och påhängsvagnar är olika. Genomgående är det så att fordonsskatten är högre för en dragbil med ett visst antal axlar och en viss skattevikt än för en lastbil med samma axelantal och samma skattevikt. På samma sätt är skatten för påhängsvag- nar högre än skatten för släpvagnar.

Bakom skillnaderna i skatteskalor för dragbilar/lastbilar resp. för på- hängsvagnar/släpvagnar ligger att de genomsnittliga körsträckorna för dragbilar och påhängsvagnar har antagits vara längre än för motsvarande lastbilar och släpvagnar.

Dessa antaganden bygger på undersökningar som genomfördes i slutet av 1960-talet. Enligt dessa undersökningar fanns det betydande skillnader i körsträckor mellan de olika fordonstyperna. Dragbilar och påhängsvagnar hade klart längre genomsnittliga körsträckor än de konventionella lastbi— larna och släpvagnarna.

Av det material som nu har tagits fram av vägtrafikskattcutredningen framgår dock att det inte längre finns skäl att anta att dragbilar och påhängsvagnar generellt har längre genomsnittliga körsträckor än lastbilar och släpvagnar. Enligt min mening finns det då inte längre skäl att ta ut lägre fordonsskatt för lastbilarna och släpvagnarna än för motsvarande dragbilsekipage. För detta talar också det förhållandet att kilometerskatten under senare år har kommit att utgöra en allt större del. och fordonsskatten en allt mindre del, av den totala beskattningen av lastfordonen. Det finns då mindre anledning att söka differentiera fordonsskatten efter kör- sträckan.

Utjämningen av skatteskalorna innebär i de flesta fall relativt obetydliga höjningar av fordonsskattesatserna för lastbilar och släpvagnar. Eftersom dessa fordon är betydligt fler än antalet dragbilar och påhängsvagnar

• Sida 38
•  Original

Prop. 1983/84: 178 30

innebär dock utjämningen att fordonsskatten för dragbilarna och påhängs- vagnarna kan sänkas med väsentligt större belopp per fordon än höjningen för lastbilar och släpvagnar. Fordonsskatten för dragbilarna behöver där- för höjas relativt lite till följd av omläggningen av påhängsvagnsbeskatt- ningen.

Naturligtvis kan omläggningen av skatteskalorna i vissa fall medföra att fordonsskatten för ett lastbilsekipage något avviker från skatten på när- mast jämförbara påhängsvagnsekipage. Sådana skillnader finns redan nu och kan inte helt undvikas om inte beskattningsprinciperna förfinas ytterli- gare. Jag anser dock att de av utredningen föreslagna fordonsskatteska- lorna. efter de ändringarjag föreslagit under avsnitt 2.2 . är väl avvägda i detta hänseende.

Den angivna utjämningen av fordonsskatten mellan släpvagnar och på- hängsvagnar bör genomföras även för de påhängsvagnar som alltjämt skall vara skattepliktiga. Det gäller påhängsvagnar med en skattevikt om högst 3 000 kg, påhängsvagnar som dras av bensin- eller gasoldn'vna motorfor- don samt påhängsvagnar som dras av trafiktraktorer eller registrerade motorredskap. För dessa skall således samma fordonsskatteskalor gälla som för motsvarande släpvagnar. Det innebär en' utjämning av skattesat- serna.

2.4 Särskilda fordonstyper-

Mitt förslag: Skatten för styraxlar för påhängsvagnar. s.k. dollys. tas ut efter särskilda förhöjda fordons- och kilometerskatteskalor.

- En särskild regel införs för beräkning av skattevikten för fordon med dubbla lastbärare.

Utredningens förslag: I huvudsak enligt mitt förslag. dock föreslås en något högre kilometerskatt för dollys. Utredningen har inte lämnat något förslag när det gäller fordon med dubbla lastbärare.

Remissinstanserna: Förslagen beträffande beskattningen äv dollys har i havudsak godtagits. En remissinstans anser att den föreslagna skatten är för hög. Några remissinstanser är tveksamma inför vilka beskattningskon- sekvenserna blir för fordonskombinationer med dubbla påhängsvagnar. där dolly användstillsammans med den ena påhängsvagnen.

Några remissinstanser anför att frågan om beskattningen av fordon som är utrustade med dubbla lastbärare, således både vändskiva för påhängs- vagn och t.ex. anordning för flak, bör lösas i samband med skatteomlägg- ningen.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1983/84: 178 31

Skäl för mitt förslag: En dolly består av en en- eller tvåaxlad anordning med vändskiva. Den skall användas tillsammans med en påhängsvagn och kombinationen fungerar då som en släpvagn. Slopas skatten på påhängs- vagnarna måste en förhöjd skatt tas ut på dollys. om ett ekipage av denna typ inte skall gynnas på ett otillbörligt sätt. Jag finner att de av utredningen föreslagna skatteskalorna för dollys är i huvudsak väl avvägda. De före- slagna kilometerskattesatserna är dock något för höga, eftersom en på- hängsvagn med dolly får något högre skatt än motsvarande släpvagn. Denna skillnad bör utjämnas genom att kilometerskatten för dollys inte höjs lika mycket som enligt utredningens förslag.

Genom den av mig förordadejusteringen av kilometerskatten för dollys blir enligt min mening även beskattningen av fordonskombinationer med dubbla påhängsvagnar lämpligt avvägd. '

När det gäller de särskilda beskattningsproblemen med fordon med dubbla lastbärare accentueras dessa av skatteomläggningen. Eftersom skatten på en dragbil blir väsentligt'högre än för en lastbil får det nämligen ökad betydelse hur skatten för dessa fordon skall beräknas.

Ett av problemen är att ett fordon av denna typ dels kan användas som lastbil och dels förses med vändskiva. Vid beräkning av vägtrafikskatt betraktas bilen som en dragbil, eftersom den kan användas som sådan. Den högre fordonsskatten och kilometerskatten för dragbilar får då betalas även när fordonet inte används på detta sätt. Någon möjlighet att ta hänsyn till den varierande användningen av fordonet finns emellertid inte enligt min mening. Detta skulle nämligen förutsätta att den faktiska användning- en registrerades och fick påverka beskattningen. Fordon av denna typ måste därför även i fortsättningen beskattas efter de skatteskalor som gäller för dragbilar. '

När det gäller beräkningen av den skattevikt som skall ligga till grund för bestämmandet av skatten har emellertid hittills gällt att skattevikten alltid beräknats med utgångspunkt i totalvikten med det tyngsta till fordonet hörande karosseriet. Detta innebär att skattevikten ofta beräknats efter lastbilsutförandet. men skatten har sedan beräknats efter skatteskalan för dragbilar. Skatten har på detta sätt kunnat bli högre än vad som kunnat motiveras av något av utförandena. Enligt min mening behövs en reglering av hur skattevikten skall beräknas i dessa fall. Lämpligen bör föreskrivas att skattevikten för en lastbil som har dubbla lastbärare alltid skall beräk- nas efter utförandet som dragbil, om den kan förses med anordning för. påhängsvagn.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1983/84: 178 I 32

2.5. Generell fordonsskattehöjning

Mitt förslag: Fordonsskatten höjs för de flesta slags fordon med 24 procent. För vissa traktorer och släpvagnar till dessa görs en mindre höjning. För motorfordon av årsmodell 1950 eller äldre slopas skatten.

Skäl för mitt förslag: Som jag tidigare angett har i budgetpropositionen ( prop. 1983/84: 100 bilaga 8) föreslagits en höjning av anslagen för drift av det statliga och kommunala vägnätet med sammanlagt 564 milj. kr. för verksamhetsåret 1985. Höjningen bör finansieras genom en generell höj- ning av fordonsskatten. Höjningen bör vidare samordnas med dcjustering- ar av fordonsskattesatserna som jag angivit förut. Därigenom underlättas övergången till de nya skatteskalorna.

Den erforderliga generella höjningen av fordonsskattesatserna motsva— rar 24 %. Jag föreslår att fordonsskatten genomgående höjs med denna procentsats. För några fordonsslag bör höjningen dock vara något lägre. Detta gäller för trafiktraktorer och registrerade motorredskap som inrät- tats för drift med brännolja, samt för släpvagnar som dras av trafiktrak- torer och registrerade motorredskap. För dessa fordon tas inte kilometer- skatt ut. I stället är fordonsskatten förhöjd. Den del av fordonsskatten för dessa fordon som kan beräknas motsvara den tidigare brännoljebeskatt- ningen bör nu inte räknas upp.

För lastbilar. bussar. släpvagnar och traktorer bör i övrigt höjningarna genomföras med samma procentsats för alla fordon. Höjningarna har. tillsammans med de ändringar för vilkajag redogjort i avsnitten 2.2 — 2.4, införts i förslaget till bilaga 1 till VSL.

[ fråga om personbilarna bör höjningen av grundbeloppet bestämmas till 75 kr. och höjningen av tilläggsbeloppet till 15 kr. Skatten för de lättaste personbilarna (högst 900 kg) blir då 355 kr. och tilläggsbeloppet blir 90 kr. för varje hundratal kg däröver.

För närvarande utgår vägtrafikskatt med samma belopp oavsett ett fordons ålder. I vissa länder förekommer emellertid att skattelättnader medges för äldre fordon av typ samlarfordon. Som exempel kan nämnas att i Norge fordon som är 30 år gamla eller äldre är helt befriade frän_ vägtrafikskatt. I andra länder sker en viss procentuell nedsättning av skatten för äldre fordon.

Motorhistoriska riksförbundet har hemställt att skz'tttelättnader motsva- rande de norska införs även i Sverige. Förbundet åberopar därvid bl. a. att gemensamma nordiska regler på detta område bör eftersträvas och att ett slopande av skatten skulle innebära förenklingar.

De fordon som avses komma ifråga för skattelättnaderna är i första hand samlarfordon. Enligt bilregistret finns totalt ca 15000 personbilar som är trettio år eller äldre. Av dessa används dock endast ca 4000 i trafik. De

• Sida 41
•  Original

Prop. 1983/84: 178 , 33

fordon som används ställs normalt av under vintern. För samlarfordonen tecknas normalt också speciella försäkringar. Enligt villkoren för dessa gäller att fordonen endast får användas i hobbysammanhang, men inte som ett vanligt bruksfordon. Fordonen används således i samband med vete- ranbilrallyn. klubbutflykter etc. De årliga körsträckorna är därför vanligen korta.

Enligt min mening kan det. i samband med att förslag nu läggs om en höjning av fordonsskatten. vara motiverat att införa särbcstämmelser för samlarfordonen. 'Det skulle innebära förenklingar både för skattemyndig- heterna och för fordonsägarna om skatten slopades. Mot bakgrund av fordonens användning får det också anses vara försvarbart att en skattebe- frielse medges. Jag föreslår därför att vägtrafikskatten slopas för motorfor- don av årsmodell 1950 eller äldre. Detta medför ett intäktsbonfall om ca 1.1 milj. kr. per år.

2.6 Beskattningen av utländska fordon .

2.6.1. Skatteskalor

Mitt förslag: Kilometerskatten för utländska dragbilar som används här höjs till i nivå med vad jag tidigare föreslagit för de svenska dragbilarna. Kilometerskatten för utländska släpvagnar höjs till i nivå med den kilometerskatt som nu tas ut för svenska sådana fordon.

Utredningens förslag: Samma som mitt förslag. Remissinstanserna: Har lämnat utredningens förslag utan erinran.

Skäl för mitt förslag: Kilometerskatten för de utländska dragbilarna och lastbilarna motsvarar nu grovt kilometerskatten för svenska fordon av dessa slag. Eftersom även .de utländska fordonen bör omfattas av den ändrade påhängsvagnsbeskattningen skall en förhöjd kilometeiskatt tas ut för utländska dragbilar när de används här. Skatten anpassas. med en förenklad skatteskala. till skatten på motsvarande svenska fordon.

Med hänsyn till att det endast är i undantagsfall fordonsskatt tas ut för utländska godstransportfordon som används här anserjag det inte nödvän- digt att föreslå också särskilda fordonsskattesatser för utländska dragbilar. Däremot bör fordonsskattesatserna generellt höjas med ca 24 procent.

För närvarande är kilometerskatten för utländska påhängsvagnar och släpvagnar något lägre än för motsvarande svenska fordon. Detta beror på ' att kilometerskatten för de svenska släpfordonen från början utgjorts av två delar. varav den ena motsvarar tidigare fordonsskatt. En viss del av fordonsskatten på släpfordonen gjordes nämligen 1976 om till kilometer- 3 Riksdagen 1983/84. 1 sant!. Nr I 78

• Sida 42
•  Original

Prop. 1983/84: 178 34

skatt. Denna "fordonsskattedel" av kilometerskatten har inte tagits ut för de utländska släpfordonen, eftersom detta tidigare har ansetts tveksamt med hänsyn till Sveriges internationella förpliktelser.

Enligt min mening bör emellertid den svenska kilometerskatten i sin helhet anses vara en sådan konsumtionsskatt som avtals- och konventions- enligt får tas ut för de utländska fordonen. Det finns därför enligt min mening inte anledning att i fortsättningen ta ut lägre kilometerskatt för utländska släpvagnar än för svenska.'.'_Mitt förslag innebär således att kilometerskatten för samtliga slag av utländska fordon helt skall motsvara kilometerbeskattningen av svenska fordon av motsvarande slag. Skatten bör dock liksom hittills tas ut efter en förenklad skatteskala.

2.6.2. Skattedebitering

Mitt förslag: Skattedebiteringen för de utländska fordonen skall ske vid utresan i stället för vid inresan. En särskild införselhandling skall utfär- das vid inresan. Handlingen skall medföras vid färd i Sverige och uppvisas vid utresa. Denna skyldighet straffsanktioneras och en sär- skild schablondebitering av skatt sker om handlingen saknasvid utresa. Straffsanktioner införs även för fall där oriktiga uppgifter lämnas om sådant som skall ligga till grund för beskattningen. Särskilda regler införs för vem som är skattskyldig för ett utländskt fordon. Tullmyn- dighet får rätt att hålla kvar ett utländskt fordon för vilket skatt inte betalats. Tullmyndighet får vidare rätt att själv ändra felaktiga debite- ringar.

Utredningens förslag: Samma som mitt förslag.

Remissinstanserna: Har i huvudsak godtagit utredningens förslag. Några remissinstanser anser dock att schablondebiteringen av skatt när införsel- handling saknas vid utresa skall skärpas. Ett par remissinstanser anser att bestämmelserna om vem som svarar för skatten eller har ansvaret för ett utländskt fordon bör preciseras eller kompletteras. '

Skäl för mitt förslag: För närvarande debiteras vägtrafikskatt för utländska fordon vid inresan i Sverige. Därvid får chauffören eller den som annars svarar för fordonet uppge destinationsorter m.m.. och med ledning av detta uppskattas körsträckan i Sverige. Skattedebiteringen blir på det sättet mycket osäker. och en stor del av debiteringarna blir felaktiga. Särskilt är det vanligt att skatten debiteras för lågt. Tilläggsdebiteringar får då göras vid utresan ur landet. Detta innebär avsevärt merarbete för tullmyndigheterna. En ändring så att all debitering sker vid utresan innebär därför en rationalisering av skattedebiteringarna.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1983/84: 178 ' 35

Vid nuvarande skattedebiteringar vid inresa lämnas en deklaration, på vilken också tullmyndigheten meddelar beslut om skatten och kvitterar mottaget Skattebelopp. Denna deklaration bör ersättas av en särskild inför- selhandling. som anger bl. a. inresedag och väglängdmätarens ställning vid inresan. Handlingen skall sedan läggas till grund för debiteringen vid utresan. För att en riktig debitering skall kunna ske är det av väsentlig betydelse att handlingen följer med fordonet och kan visas upp vid utresan. Skyldigheten att medföra handlingen bör därför straffsanktioneras. 'Kan handlingen ändå inte visas upp vid utresan bör en schablonmässig "debite- ring av kilometerskatten ske. varvid körsträckan bör beräknas till ett . bestämt antal mil för varje påbörjat dygn fordonet använts här. Jag anser därvid att utredningens förslag att bestämma schablonen till 40 mil per dygn är väl avvägt.

Det har visat sig att det inte är ovanligt att medvetet felaktiga uppgifter lämnas till tullmyndigheten om väglängdmätarställning m.m. för utländska fordon. Därigenom kan vägtrafikskatt komma att bli för lågt debiterad. För närvarande finns inga påföljder för förfaranden av detta slag. Detta är enligt min mening otillfredsställande. Skattebrottslagen bör därför göras tillämplig även för denna skatt. Eftersom påföljd enligt skattebrottslagen bl.a. inte kan dömas ut vid försök till skatteförseelse erfordras dessutom en kompletterande bestämmelse om att påföljd kan utgå om någon uppsåt- ligen eller av grov vårdslöshet lämnar felaktiga uppgifter om t.ex. väg- längdmätarställning på fordon.

Hittills har saknats uttryckliga regler om vem som är skyldig att svara för skatten för ett utländskt fordon som används här. [ praxis har den som infört fordonet till Sverige ansetts ha att svara för skattebetalningen. Omläggningen till debitering vid utresa bör medföra att det är den som då svarar för fordonet som i första hand är skattskyldig. Ofta är det chauffö- ren som får anses svara för fordonet, men t.ex. speditionsföretag eller uthyrningsföretag kan i vissa fall ta sådan befattning med ett utländskt fordon att de bör kunna bli betalningsskyldiga för skatten. Även den som för in ett utländskt fordon till landet eller som här förvärvar, lånar. hyr. förflyttar eller förvarar ett utländskt fordon bör därför kunna göras ansva- rig för skatten om den inte betalas vid utresan.

För att ytterligare effektivisera skattebetalningarna bör tullmyndigheten kunna hålla kvar ett utländskt fordon för vilket skatten inte betalas. Släpps ett fordon ut ur landet utan att skatten betalats kan det i efterhand vara svårt att kräva in skatten. Om fordonet hålls kvar är detta ett effektivt sätt att säkerställa att betalning sker. Jag vill även påminna om att polisman . från den 1 april 1983 har medgetts rätt att under vissa förutsättningar hindra fortsatt färd med svenska fordon för vilka-skatt inte har betalats.

En möjlighet för tullmyndighet att själv rätta felaktiga debiteringar skulle underlätta myndigheternas arbete avsevärt. Det skulle vidare innebära förenklingar för de skattskyldiga. som nu endast kan få rättelse besvärsvä-

• Sida 44
•  Original

Prop. 1983/84: 178 36

gen. Detta har inneburit svårigheter för de skattskyldiga som endast tillfäl- ligtvis kommit till Sverige.

2.7 Avräkning av kilometerskatt när svenska fordon används i Finland.

2.7.1. Personbilar

Mitt förslag: Rätten till avräkning av kilometerskatt när svenska pcr- sonbilar används i Finland slopas.

Utredningens förslag: Samma som mitt förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget. Två remissinstanser anser dock att några skäl inte anförts för att slopa avräk- ningsrätten.

Skäl för mitt förslag: Avräkning av kilometerskatten medges för närvaran- de när svenska kilometerskattepliktiga personbilar används utanför Sveri- ge. För användning i Norge sker dock ingen avräkning. Detta beror dels på att svenska kilometerskattepliktiga personbilar inte beskattas i Norge och att körsträckorna oftast är korta, dels på att särskilda kontrollproblem skulle uppkomma vid ett avräkningssystem bl. a. till följd av att inte alla tullstationer alltid är bemannade.

Avräkningen av kilometerskatt vid användningen av de svenska kilome- terskattepliktiga fordonen utomlands har motiverats av att de svenska fordonen där vanligen måste användas med beskattat bränsle. Numera gäller emellertid att svenska fordon får användas i Finland med bränsle som inte är vägtrafikbeskattat. Svenska personbilar kan således i Finland tankas med dieselolja till lågt pris. Enligt min mening finns inte längre bättre skäl att 'medge avräkning när svenska personbilar används-i Finland än när de används i Norge.

Det stora antalet gränspasseringar med kilometerskattepliktiga person- bilar. särskilt vid landgränsen mot Finland. har vidare gjort avräkningsför- farandet alltmer svårhanterligt och svårkontrollerbart. Avräkningsförfa- randet bygger på att kilometerräknaren stämplas av vid varje gränspasse- ring. Antalet stämpelkort blir därför mycket stort och hanteringen av dessa ' förorsakar betydande arbete för tullmyndigheterna. Även för trafiksäker- hetsverkets registeravdelning. som databehandlar korten. innebär hante- ringen ett merarbete. 'l'ullmyndigheterna har vidare svårt att kontrollera att avstämplingar görs på rätt sätt och vid varje gränspasscring. Detta beror bl.a. på att alla gränsövergångar inte alltid är bemannade. Dessa kontrollproblem kan bl. a. innebära att det finns möjligheter för fordons- ägare att missbruka avräkningssystemct så att skatt kan komma att avräk- nas även för körning som ägt rum i Sverige.

• Sida 45
•  Original

i

Prop. 1983/84: 178 37

Enligt min mening talar därför övervägande skäl för att avräkningsrätten nu slopas. Reglerna för N'orgetrafrken och Finlandstrafiken blir då också lika. vilket är en fördel.

2.7.2. Lastbilar. bussar och .s'lr'ipvagnar

Mitt förslag: Avräkning av kilometerskatt för svenska lastbilar. bussar och släpvagnar som används i Finland skall ske efter särskild ansökan på samma sätt som nu gäller vid körning i Norge.

Utredningens förslag: Samma som mitt förslag.

Remissinstanserna: Några av remissinstanserna tillstyrker förslaget och åberopar bl. a. att det innebär enhetliga regler för Norge- och Finlandstrafr- ken. Vissa remissinstanser avvisar förslaget och anser att avräkningarna även i fortsättningen bör ske på samma sätt som för närvarande. dvs. med ledning av avstämplingar vid gränspasseringarna.

Skäl för mitt förslag: För svenska dieseldrivna lastbilar, släpvagnar till sådana bilar och bussar tas i Finland ut en särskild konsumtionsskatt om körsträckan beräknas bli längre än 50 km. Konsumtionsskatten beräknas efter körsträckan och är i de flesta fall av ungefär samma storlek som den svenska kilometerskatten. Med hänsyn till att denna skatt tas ut bör alltjämt avräkning av den svenska kilometerskatten medges när de svenska fordonen används i Finland.

För tullmyndigheternas del skulle det dock vara till väsentlig fördel om avräkningen kunde ske på samma sätt som för Norgetrafrken. Det skulle nämligen innebära att tullmyndigheternas arbete med kilometerskatten för svenska fordon helt bortföll vid gränserna mot Finland. Besparingarna skulle uppgå till flera årsarbetskrafter. som kan användas för annan gräns- kontroll.

En avräkning efter särskild ansökan innebär dock visst merarbete för länsstyrelserna. Ärenden om avräkning av detta slag blir dock enkla. eftersom avräkning endast skall medges om kvitto från finska myndigheter kan visas upp på att finsk konsumtionsskatt har betalats. Avräkningsären— dena kommer därigenom att bli betydligt enklare än som nu gäller för Norgetraflken. eftersom även den svenska fordonsskatten där skall avräk- nas. Antalet avräkningsärenden begränsas vidare av att konsumtionsskat- ten bara tas ut vid längre körningar i Finland. Det måste vidare beaktas att även det nuvarande avräkningsförfarandet för länsstyrelserna medför ar- betsuppgifter som faller bort med det nya förfarandet.

Vid en samlad bedömning anser jag att övervägande skäl talar för att avräkningen av kilometerskatt vid körning i Finland skall ske endast efter särskild ansökan hos länsstyrelse och endast om finsk konsumtionsskatt 4 Riksdagen 1983/84. I suml. Nr [78

• Sida 46
•  Original

Prop. 1983/84: 178 — 38

har betalats. För länsstyrelsernas del torde detta innebära ett ökat resurs- behov om totalt 1,5 årsarbetskrafter. De resursmässiga effekterna hos tullen resp. hos länsstyrelserna får beaktas i samband med kommande

budgetarbete.

2.8. Ikraftträdande

Jag föreslår att samtliga ändringar träder i kraft den ljanuari 1985.

4.1. Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

2 &

Av den ändrade lydelsen av 2 5 första stycket framgår att fordonsskatt inte utgår för en påhängsvagn med skattevikt om mer än 3 000 kg om den dras uteslutande av bilar som inte är bensin— eller gasoldrivna. Skall däremot en sådan påhängsvagn dras av en bensin- eller gasoldriven bil eller av en trafrktraktor eller ett registrerat motorredskap utgår alltjämt fordons- skatt. Vidare skall fordonsskatt utgå för påhängsvagnar med en skattevikt om högst 3 000 kg.

5 Ö Som ett andra stycke i paragrafen har införts en regel om hur skattevik- ten för vissa fordon skall beräknas om de kan förses med två eller flera karosserier. Regeln avser således beräkningen av skattevikten för fordon med s.k. dubbla lastbärare. Skattevikten för fordon med totalviktsbe- skattning skall således anses vara totalvikten vid det utförande där fordo- net har högst totalvikt. Om det av bilregistret framgår att ett av karosseriutförandena för en lastbil utgörs av anordning för påhängsvagn. dvs. vändskiva för påhängsvagn. skall skattevikten dock alltid bestämmas till totalvikten i detta utförande.

De nya bestämmelserna om beräkningen av skattevikt för fordon med dubbla lastbärare innebär dock ingen inskränkning i tillämpningen av reg- lerna enligt första stycket. Även vid beräkningen av skattevikten för dessa fordon skall således bruttoviktsbegränsningarna iakttas.

6 5

Enligt paragrafen skall motorfordon med årsmodell l950 "eller tidigare vara undantaget från skatteplikt. Undantaget gäller såväl fordonsskatten som kilometerskatten. se 2 s. Ärsmodellen skall framgå av uppgifterna i bilregistret för att undantaget skall gälla.

29 5

Enligt paragrafens andra stycke har beloppsgränsen för debiteringar eller återbetalningar höjts från IO kr. till 25 kr. Höjningen innebär bl. a. att antalet särskilda debiteringar till följd av fordonsskattehöjningarna blir färre.

36 5

Enligt 34 % gäller att ägaren till ett fordon kan dömas till böter. och i vissa fall till fängelse. om ett fordon används trots att brukandeförbud har inträtt för det på grund av att skatten inte har betalats.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1983/84: 178 40

Bestämmelsen i 36 å reglerar förarens ansvar i dessa fall. En hänvisning görs till ansvarsbestämmelsen för ägaren i 34 5. 34 %& ändrades emellertid den I januari l984. varvid paragrafen uppdelades i flera stycken. Eftersom 36 så inte ändrades kan ansvar för föraren inte ådömas annat än i fall då ett fordon används oskattat efter det att det har avskyltats. Jag föreslår att 36 5 nu ändras så att straffansvar kan ådömas förare även i de andra fallen när brukandeförbud överträds.

4l ii

Ändringarna i paragrafens andra stycke innebär att rätten till avräkning av kilometerskatt för personbil som används i Finland slopas. Därtill anges nu uttryckligen att skattebetalning i Norge eller Finland är en förutsättning för avräkning av kilometerskatt för körsträckan där. När det gäller körning i Norge har detta framgått endast av bestämmelserna i kungörelsen (l973:777) om återbetalning och avräkning av vägtrafikskatt m.m. för fordon som använts utom riket.

Avräkningen skall medges endast efter särskild ansökan. Närmare be- stämmelser om ansökningsförfarandet finns i den nämnda kungörelsen.

4.2. Lag om ändring i lagen (1976z339) om saluvagnsskatt

För bilar. motorcyklar. traktorer. motorredskap och släpvagnar som används med stöd av saluvagnslicens enligt 38 & bilregisterkungörelsen (1972: 599) tas skatt ut enligt lagen (1976: 339) om saluvagnsskatt. Skatten utgår med ett fast belopp per kalenderår och är t.ex. för en bil 575 kr. Skatten utgår för det antal fordon av varje slag som den skattskyldige önskar använda med stöd av licensen. För fordon som används med stöd av saluvagnslicens behöver skatt enligt VSL inte betalas. eftersom det kan användas avställt.

Höjningen av fordonsskatten enligt VSL motiverar en lika stor höjning av saluvagnsskatten. Skattesatserna i 3 & har därför räknats upp med 24 procent.

Någon särskild förhöjd saluvagnsskatt för dragbilar införs inte. Salu- vagnsskatt skall därför tas ut även för påhängsvagnar.

4.3. Lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket

] 5

Av den ändrade lydelsen i första stycket framgår att vägtrafikskatt enligt lagen inte skall betalas för utländska påhängsvagnar.

Bestämmelsen i andra stycket om totalvikt för påhängsvagn blir med inskränkningen enligt första stycket onödig.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1983/84: 178 4l

4 5

För släpvagnar och påhängsvagnar tas för närvarande inte kilometer- skatt ut om totalvikten inte överstiger H) 000 kg. Detta beror på att skatte- satserna skulle bli mycket låga för lättare släpfordon Och att sådana sällan används i internationell trafik.

Den särskilda kilometerskatteskalan för utländska dollys (styraxlar). som införs vid skatteomläggningen. skall dock omfatta även dollys med totalvikt upp till 10 000 kg. Kilometerskatten för en utländsk dolly med totalvikten 10 000 kg blir också relativt hög. eftersom till ett sådant fordon kan användas en tung påhängsvagn.

5 5

Enligt första stycket skall vägtrafikskatt. såväl fordonsskatt som kilome- terskatt, betalas när ett utländskt fordon återutförs från Sverige.

Enligt andra stycket skall. när ett fordon förtullas här. skatt betalas in i den ordning som föreskrivs av tullmyndigheten. Enligt bestämmelsen kan tullmyndigheten exempelvis besluta att skatt skall erläggas vid förtullning- en för den tid fordonet dittills befunnit sig i Sverige. För tid efter förtullnin- gen kan beslutas att skatt skall betalas periodiskt.

6 &

Enligt paragrafen skall en särskild införselhandling utfärdas av tullmyn- dighet när ett fordon för vilket skatt skall betalas förs in i Sverige. Hand- lingen skall säkerställa att rätt 'skatt kan debiteras vid utresan och underlät- ta kontroll av fordonet under den tid det används här-. Handlingen ersätter i dessa avseenden det skattekvitto eller motsvarande handling, som nu utfärdas vid införseln.

6 a 5

I första stycket regleras skyldigheten att förete införselhandlingen när skatten skall betalas. Bestämmelsen kompletteras av en straffsanktion i ' 8 s". _

Saknas införselhandlingen vid utresan eller när skatt annars skall betalas uppstår särskilda problem. Tullmyndigheten i utförselorten har då inte tillgång till tillförlitliga uppgifter om inrescdag. väglängdmätarställning vid inresan m.m. Vanligen saknas också fraktdokument m.m. som kan ligga till grund för en rimligt exakt beräkning av skatten. För dessa fall lämnas därför en särskild schablonregel för hur kilometerskatten skall beräknas. Regeln finns i andra stycket och innebär att körsträckan antas vara 400 km för varje dygn fordonet befunnit sig här. Har den faktiska körsträckan varit längre skall den dock ligga till grund för beskattningen. Kan antalet dygn fordonet befunnit sig här inte utredas skall vistelsens längd uppskattas efter vad som är skäligt. Målsättningen bör därvid vara att tullmyndigheten skall komma så nära den verkliga körsträckan som möjligt utan att un-

• Sida 50
•  Original

Prop. 1983/84: 178 42

derskrida den. Denna regel skall tillämpas både vad gäller fordonsskatt och kilometerskatt.

7 s _

I paragrafen regleras vem som skall vara skattskyldig för ett utländskt fordon. Huvudprincipen är den att skattskyldigheten åvilar den som svarar för fordonet när skatten skall betalas. Därutöver skall annan som på angivet sätt tagit befattning med fordonet här vara solidariskt skyldig att betala skatten.

7 a &

Tullmyndighet får enligt paragrafen rätt att ta om hand ett fordon om skatt inte betalas för det när det skall föras ut ur riket eller när skatt annars skall betalas. Tullmyndigheten saknar för närvarande sådana befogen- heter. '

8 &

I första stycket införs en bötespåföljd i vissa fall när införselhandling inte kan uppvisas när ett fordon används i Sverige eller när det skall föras ut eller skatt annars betalas.

I andra stycket införs en bestämmelse om ansvar när felaktiga uppgifter lämnas om sådant som är av betydelse för debiteringen. Bestämmelsen utgör ett komplement till den föreslagna möjligheten att tillämpa skatte- brottslagen i fråga om skatt för utländska fordon. En motsvarande bestäm- melse. med samma strafflatitud. finns för närvarande införd i 8 & kungörelv sen (1973: 777) om återbetalning och avräkning av vägtrafikskatt m.m. för vissa fordon som använts utom riket.

8 a s

] paragrafen införs en bestämmelse som medger att tullmyndighet får anlitas för att biträda vid förundersökning av brott enligt denna lag eller av brott enligt skattebrottslagen som avser skatt enligt lagen. Därigenom kan förundersökningsförfarandet påskyndas. Motsvarande gäller också enligt 13 & tredje stycket lagen (1960: 418) om straff för varusmuggling.

Vidare får tulltjänsteman samma rätt som polisman har enligt 23 kap. 3 & fjärde stycket rättegångsbalken att innan förundersökning inletts vidta olika utredningsåtgärder som inte kan uppskjutas. Rätt att vidta åtgärder av samma slag har tulltjänsteman i där avsedda fall också enligt lagen (1982: 395) om tullverkets medverkan vid polisiär övervakning.

8 b %

Enligt tredje stycket skall tullmyndighet själv få rätta ett felaktigt debi- teringsbeslut. Tullmyndighet har för närvarande enligt -13 % tullagen(19731670) möjlighet att meddela sådan rättelse såvitt avser beslut om tull

• Sida 51
•  Original

Prop. 1983/84: 178 43

och annan införselavgift (omtulltaxering). Genom att motsvarande rättel- semöjlighet införs vad gäller debitering av vägtrafikskatt för utländska fordon kan felaktiga debiteringar rättas till på ett administrativt enkelt sätt.

4.4. Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

I första paragrafen 2 införs att skattebrottslagen skall gälla i fråga om ' skatt enligt VUF. För närvarande saknas möjlighet att beivra fall där oriktig uppgift lämnats till tullmyndighet och skatt därigenom kommit att påföras med för lågt belopp.

Bestämmelserna i 2 & skattebrottslagen om skattebedrägeri och bl.a. bestämmelserna i 6 & om försök till sådant brott bör kunna tillämpas i exempelvis följande fall såvitt avser skatt enligt VUF.

För fordon som skall kilometerbeskattas förutsätts att den som svarar för fordonet vid inresa och utresa lämnar vissa uppgifter om väglängdmä- tarställning, färdväg. körsträcka i Sverige m.m. Uppgifterna får normalt lämnas på blankett (införselhandling) och de ligger till grund för skattebe- slutet. Avges uppsåtligen oriktiga uppgifter i dessa avseenden bör detta kunna beivras.

Uppgifter om fordons nationalitet och registreringsförhållanden kan ha betydelse bl.a. för om fordonsskatt skall tas ut för ett fordon eller inte. Föranleder felaktiga uppgifter i dessa avseenden att för låg skatt påförs, eller att ingen skatt påförs när så borde ha skett. bör detta kunna föranleda påföljd enligt skattebrottslagen . Så bör även kunna ske beträffande orik- tiga uppgifter om fordonens totalvikt. eftersom totalvikten har betydelse för beskattningen.

5. Lagrådets hörande

Med hänsyn till att lagstiftningsåtgärderna i huvudsak är av enkel be- skaffenhet och i övrigt har motsvarigheter i tidigare lagstiftning anser jag att något yttrande från lagrådet inte behöver inhämtas.

6. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att antaga förslagen till

1. lag om ändring i vägtrafikskattelagen(1973: 601 ).

2. lag om ändring i lagen (1976: 339) om saluvagnsskatt.

3. lag om ändring i lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon. som icke är registrerade i riket.

4. lag om ändring i skattebrottslagen(1971:69).

• Sida 52
•  Original

Prop. 1983/84: 178 44

7. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1983/84: 178 45 Bilaga ]

Vägtrafikskatteutredningens sammanfattning av (Ds Fi 1983:5) Översyn av vägtrafikbeskattningen Del 5 Beskattningen av påhängs- vagnar

I detta femte delbetänkande redovisar vi förslag om ändringar i beskatt- ningen av dragbilar och påhängsvagnar; Dessutom föreslås bl.a. vissa ändringar i beskattningen av utländska fordon.

Bakgrund till förslagen

Bakgrunden till vårt arbete med dessa frågor är de uppgifter som fram- förts i olika sammanhang om att den kraftigt ökade användningen av utländska påhängsvagnar i internationell trafik till Och från Sverige har fått negativa konsekvenser bl. a. för den svenska åkerinäringen. '

Vi konstaterar att de internationella vägtransporterna med påhängsvag— nar har ökat mycket kraftigt under senare år. Beskattningen av påhängs- vagnarna har haft betydelse för denna utveckling. som inneburit bl. a. att den konventionella lastbilstrafiken har minskat i omfattning.

De skattemässiga fördelarna med att använda påhängsvagnar för inter- nationella transporter uppkommer till följd av att påhängsvagnar i många länder inte beskattas separat. Fordonsskatt tas i dessa länder ut endast för dragbilarna. Obeskattade påhängsVagnar från något av dessa länder. t. ex. Storbritannien eller Nederländerna. kan till följd av gällande mellanstatliga överenskommelser användas även i andra länder utan att fordonsskatt där behöver betalas. Brittiska och holländska påhängsvagnar används också i stor utsträckning för internationella transporter till och från Sverige och andra europeiska länder. '

Genom att svenska åkerier och speditionsföretag har börjat använda utländska påhängsvagnar för internationella transporter har företagen kun- nat förbättra sin konkurrenskraft.

Att de svenska företagen för att kunna konkurrera har fått avstå från att använda svenska fordon innebär emellertid lIera nackdelar. Bl.a. innebär inhyrningen m.m. av utländska påhängsvagnar att delar av transporter- sättningarna stannar utanför Sverige. Vidare påverkas sysselsättningen för svenska lastfordonstillverkare. Eftersom vanligen lägre krav ställs på for- donsutrustning. besiktning m.m. i utlandet kan den ökade användningen av utländska fordon också ha betydelse ur tratiksäkerhetssynpunkt. Trafi- ken med utländska påhängsvagnar i Sverige medför dessutom olika över- vakningssvårigheter för tullmyndigheter och polis.

För utländska påhängsvagnar och andra utländska lastfordon som an- vänds här tas vanligen kilometerskatt ut. Eftersom fordonen inte är för- sedda med kilometerräknare måste debiteringarna ske schablonmässigt. 5 Riksdagen l983/84. I saml. Nr 178

• Sida 54
•  Original

Prop. 1983/84: 178 46

Det har visat sig vara mycket svårt att göra korrekta sådana debiteringar för de utländska påhängsvagnarna. Detta beror bl. a. på att vagnarna ofta används så att körsträckor m.m. är svåra att utreda.

Förslag om slopad skatt på påhängsvagnar

Vi anser att det effektivaste sättet att komma tillrätta med de nu angivna problemen är att helt slopa skatten på påhängsvagnarna. Detta gäller både de svenska och utländska vagnarna och såväl fordonsskatten som kilome- terskatten för dessa fordon. För att kompensera bortfallet av skattein- täkter bör skatten på dragbilarna höjas i motsvarande mån.

Denna skatteomläggning medför att det inte längre innebär några skatte- mässiga fördelar att använda utländska påhängsvagnar i stället för svenska vid internationell trafik. Svenska företag kan därför använda svenskregi- strerade vagnar för internationell trafik utan att skattereglerna försämrar konkurrensförmågan. Att beskattningen särskilt av de utländska påhängs- vagnarna tas bort innebär också stora administrativa och kontrollmässiga fördelar, eftersom arbetet med att debitera kilometerskatt för dessa fordon bortfaller. Tullmyndigheternas arbete med vägtrafikbcskattningen under- lättas avsevärt.

Vi föreslår således att vägtrafikskatten på påhängsvagnarna slopas och förs över i en höjd skatt på dragbilarna. Samtidigt med denna skatteom- läggning föreslår vi att beskattningen av svenska lastbilar och släpvagnar resp. svenska dragbilar och påhängsvagnarjämnas ut. För närvarande är fordonsskatten för dragbilar och påhängsvagnar högre än för lastbilar och släpvagnar. Detta beror på att dragbilar och påhängsvagnar tidigare anta- gits ha väsentligt längre genomsnittliga körsträckor än lastbilar och släp- vagnar. Vi har funnit att dessa skillnader i beskattningen inte längre är motiverade. Genom utjämningen underlättas ytterligare användningen av svenska dragbilsekipage för internationella transporter.

Skattesatserna efter omläggningen

Den nu angivna skatteomläggningen innebär att fordonsskatten för last- bilar och släpvagnar höjs något. Ökningen är i de flesta fall endast något hundratal kronor per år. Närmare exempcllämnas i nedanstående tabell ].

• Sida 55
•  Original

Prop. 1983/84: 178 47

Tabell 1 Fordonsskattesatser för lastbilar och släpvagnar

Typ av fordon/ Nuvarande Föreslagen ' ' Ändring. fordonskombination. fordonsskatt. . fordonsskatt. kr. per år skattevikt kr. per år kr. per år

lastbil. 2 axlar 5000 kg 810 829 + 19 lastbil. 3 axlar 22000 kg 9471 9552 + 81 släpvagn. 1 axel - 10000 kg 2054 2183 +129 släpvagn. 2 axlar . . 20 000 kg 5 331 5 930 +599 släpvagn. 3 axlar 30000 kg 6696 6767 + 71

Fordonsskatten minskar däremot väsentligt för de fiesta svenska drag- bilsekipage. Skatteminskningen är vanligen fiera tusen kronor per år. Däremot blir fordonsskatten i de fiesta fall högre än för närvarande om en utländsk påhängsvagn används tillsammans med en svensk dragbil. Exem- pel på fordonsskattesatserna för dragbilsekipage lämnas i tabell 2.

Tabell 2 F ordonsskattesatser för dragbilsekipage

Fordonskombination, Nuvarande Föreslagen Ändring. skattevikt fordonsskatt fordonsskatt kr. per år för dragbil + för dragbilen. påhängsvagn, kr. per år kr. per är

A. Svenskregistrerad dragbil/svenskregistrerad påhängsvagn dragbil, 2 axlar 16 500 kg/ påhängsvagn. 2 axlar 16000 kg 13641 10675 —2966 dragbil. 2 axlar 16 500 kg/ påhängsvagn. 2 axlar 20000 kg 15 656 10675 —4 981 dragbil. 3 axlar . 22 000 kg/ påhängsvagn. 2 axlar 20000 kg 17428 15095 —2333

B. Svenskregistrerad dragbil/utländsk påhängsvagn för vilken fordonsskatt nu inte debiteras - dragbil. 2 axlar 16 500 kg/ påhängsvagn. 2 axlar 16000 kg eller 20 000 kg 8 547 10 675 + 2 128 dragbil. 3 axlar 22 000 kg/ påhängsvagn. 2 axlar 20000 kg 10319 . 15095 +4776

• Sida 56
•  Original

Prop. 1983/84: 178 48

Kilometerskatten sänks också i de flesta fall för ett svenskt dragbilseki- page. Däremot blir kilometerskatten högre än för närvarande om en ut- ländsk påhängsvagn används tillsammans med en svensk dragbil. Exempel på kilometerskattesatserna finns i nedanstående tabell 3.

Tabell 3 Kilometerskattesatser för dragbilsekipage

Fordonskombination. Nuvarande Föreslagen Ändring i skattevikt kilometerskatt kilometerskatt total för dragbil + för dragbilen. kilometer- påhängsvagn. öre per 10 km skatt för öre per 10 km fordons- kombina- donen

A. Svenskregistrerad dragbil/svenskregistrerad påhängsvagn

dragbil. 2 axlar -

16 500 kg/ påhängsvagn. 2 axlar

16000 kg 411.89 384.60 — 6.6 9? dragbil. 3 axlar 22 000 kg/

påhängsvagn. 2 axlar

20000 kg 502.54 464.35 — 7.3 €"?

B. Svenskregistrerad dragbil/utländsk påhängsvagn dragbil. 2 axlar 16500 kg/ påhängsvagn. 2 axlar 16 000 kg 347.44 384.60 + 10.7 €?- dragbil. 3 axlar 22 000 kg/ påhängsvagn. 2 axlar 20000 kg 404.09 464.35 + 14.9 €?-

För påhängsvagnar med en skattevikt om högst 3000 kg eller för sådana tyngre påhängsvagnar som dras av bensin- eller gasoldrivna bilar eller av trafiktraktorer eller motorredskap föreslår vi att fordonsskatt alltjämt skall utgå.

Skattesystemet föreslås dock förenklat så att samma fordonsskatteska- lor skall tillämpas för dessa fordon som för motsvarande släpvagnar. Detta innebär att fordonsskatten sänks för dessa påhängsvagnar. Fordonsskatten för sådana släpvagnar som dras av trafiktraktorer eller motorredskap höjs något för att kompensera skattebortfallet.

Skatteomläggningen innebär vidare att fordonsskatten och kilometer- skatten för s.k. dollys. styraxlar för påhängsvagnar. måste tas ut efter särskilda förhöjda skatteskalor.

Beskattningen av utländska fordon

När det gäller beskattningen av de utländska fordonen föreslår vi att kilometerskatten för dragbilarna höjs så att den motsvarar den skatt som tas ut för de svenska fordonen. Vi anser vidare att kilometerskatten för

• Sida 57
•  Original

Prop. 1983/84: 178 49

utländska släpfordon nu bör höjas så att den motsvarar vad som tas ut för svenska släpvagnar. Förslaget innebär att skatten höjs med 70—75 öre per mil. För utländska dollys föreslås en förhöjd kilometerskatteskala.

För de utländska fordon som alltjämt skall vägtrafikbeskattas när de tillfälligt används i Sverige föreslås bl. a. vissa ändringari beskattningsru- tinerria. Ändringarna syftar till att effektivisera beskattningen och under- lätta tullmyndigheternas arbete.

Vi föreslår att debitering av fordonsskatt och kilometerskatt skall ske när de utländska fordonen lämnar Sverige. inte som nu vid inresan. Det nuvarande debiteringssättet leder till att tilläggsdebiteringar eller återbetal- ningar mycket ofta blir nödvändiga vid utförseln. Flyttas all debitering till utförseln försvinner detta dubbelarbete. Debitering vid utförseln ger dess- utom förutsättningar för en från olika synpunkter önskvärd förbättrad kontroll av den avgående fordonstrafiken.

När ett utländskt fordon. för vilket skatt skall tas ut, förs in i Sverige skall enligt förslaget en särskild införselhandling utfärdas. Uppgifter i denna om inresedag, väglängdmätarställning m.m. behövs vid skattedebi- teringen när fordonet lämnar Sverige. Införselhandlingen skall följa fordo- net när det används i Sverige och skall visas upp vid utförseln. Skyldighe- ten att medföra handlingen föreslås straffsanktionerad. Om handlingen inte kan visas upp vid utförseln föreslås att skatt skall debiteras efter en schablon. Enligt schablonen skall kilometerskatt debiteras för en antagen körsträcka om 40 mil pcr påbörjat dygn fordonet har befunnit sig i Sverige. Kan antalet dygn fordonet befunnit sig här inte utredas. skall det uppskat- tas cfter vad som är skäligt. ,

För närvarande regleras inte i lagstiftningen vem som är skyldig att betala skatt för ett utländskt fordon. Vi föreslår att den som svarar för ett fordon när det förs ut ur landet skall vara skattskyldig. Enligt förslaget skall dessutom den som för in fordonet eller använder det här också svara för betalningen av skatten.

Vi föreslår vidare att tullmyndighet ges rätt att hålla kvar ett utländskt fordon för vilket skatt inte har betalats.

I den nuvarande lagstiftningen finns inga påföljder att tillgå om oriktiga uppgifter lämnas t.ex. om körsträcka som skall ligga till grund för skatte- debiteringen. Vi föreslår att skattebrottslagen(1971:69) görs tillämplig på'- skatt enligt lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon. som icke är registrerade i riket. Vidare föreslår vi att en särskild straffbestämmelse införs i sistnämnda lag. Enligt förslaget skall vidare förundersökningsle- dare kunna anlita biträde av tullmyndighet vid förundersökning av brott som rör skatt på utländska fordon.

Vi föreslår också att tullmyndighet skall kunna rätta ett felaktigt skatte- beslut. För närvarande måste besvärsvägen användas. och det har i en del fall visat sig medföra betydande olägenheter bl. a. för de utländska trans- portörerna. Den föreslagna rättelsemöjligheten skall inte få användas om

• Sida 58
•  Original

Prop. 1983/84: 178 50

besvär har anförts över den felaktiga debiteringen eller om tiden för besvär har gått ut.

Tullbestämmelser, registreringsfrågor

I vårt utredningsuppdrag har endast ingått att lämna förslag beträffande fordonsbeskattningen. Den ökande trafiken med utländska påhängsvagnar och andra fordon gör det enligt vår mening emellertid också önskvärt med en översyn av reglerna om förtullning och registrering.

Enligt material som vi redovisar står det klart att gällande tullbestäm- melser inte sällan överträds i samband med användningen av utländska påhängsvagnar. Det har visat sig att sådana vagnar olovligen använts för inrikes trafik. Detta bör enligt vår mening aktualisera en översyn bl.a. av reglerna om temporär tullfrihet. Kontrollen behöver förbättras. Vi pekar på att en förkortning av den längsta tiden för temporär tullfrihet till exem- pelvis 30 dagar kan vara ett sätt att underlätta kontrollen.

Vi påpekar vidare att vissa problem i samband med användningen här av utländska påhängsvagnar beror på svårigheter att identifiera vagnarna. Dessa är nämligen ofta oregistrerade eller saknar i vart fall registrerings- skyltar. Enligt de internationella överenskommelser'Sverige är bundet av kan nämligen inte alltid krävas att utländska släpfordon skall vara registre- rade för att få användas här. Däremot kan krävas att oregistrerade på- hängsvagnar märks med Skyltar om tillverkningsnummer e. d. Vi menar att de möjligheter överenskommelserna ger i detta avseende behöver tas tillvara bättre. Vidare behöver de svenska ti|lämpningsförfattningarna med anledning av överenskommelserna ses över så att de blir mer lättillgäng- liga. Enligt vår mening behöver också'klarläggas i vilka fall ett fordon. som uppges höra hemma i ett annat land. har så stark anknytning till Sverige att svensk registrering av fordonet bör krävas för att det skall få användas här.

Reglerna om förtullning och registrering av utländska fordon behöver enligt vår mening också samordnas bättre. För närvarande förekommer att utländska fordon förtullas här och sedan används i inrikes trafik utan att registreras i Sverige. Detta har visat sig vålla problem bl.a. i samband med skattedebiteringarna. Behovet av en översyn av dessa regler har observe- rats också i det nordiska samarbetet.

Avräkning av kilometerskatt när svenska fordon används i Finland

Trafiken med kilometerskattepliktiga svenska fordon till och från Fin- land är nu mycket omfattande. Särskilt förekommer en omfattande trafik med kilometerskattepliktiga personbilar över landgränsen mot Finland. Antalet gränspasseringar med svenska kilometerskattepliktiga personbilar kan enbart vid tullen i Haparanda uppgå till flera tusen i veckan. Detta medför att hanteringen av stämpelkort och kontrollen vid in- och utresa till

• Sida 59
•  Original

Prop. 1983/84: 178 5]

Finland blir mycket krävande. Kontrollproblemen är i stor utsträckning desamma som vid den svenska gränsen mot Norge. Till detta kommer att svenska dieseldrivna personbilar. liksom i Norge. numera kan köras i Finland på bränsle som inte är vägtrafikbeskattat.

Mot den nu angivna bakgrunden föreslår vi att rätten till avräkning av kilometerskatt slopas för svenska personbilar som används i Finland.

Vi föreslår vidare att avräkningen av kilometerskatt för bussar, lastbilar och släpvagnar som används i Finland skall ske enligt de principer som nu gäller för avräkning av kilometerskatt vid körning i Norge. Det innebär att avräkning medges efter särskild ansökan till länsstyrelsen. För att avräk- ning skall medges kräVS att bevis inges om att skatt har betalts för körning- en i Finland. '

Ikraftträdande

Ändringarna föreslås träda i kraft den I januari 1984.

• Sida 60
•  Original

Prop. 1983/84: 178 52