Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att lagen (1975: l360) om tvångsåtgärder i spa- ningssyfte i vissa fall skall fortsätta att gälla till utgången av är l984.

I Riku/(lyan 1983/84. I .t'uml. Nr 5/

• Sida 2
•  Original

I'J

l'rop. l983/84: 5 ]

Förslag till Lag om fortsatt giltighet av lagen ( 1975: 1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall

Härigenom föreskrivs att lagen (I975: 1360) om tvångsåtgärder i spa-. ningssyl'te i vissa fall. vilken gäller till utgången av år 1983. skall fortsätta att gälla till utgången av är l984.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1983/84: 51 . 3

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMEN'l'E'f PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-1 |-()3

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden Lundkvist. ' Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson. Rainer. Bod-- ström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg och Thunborg.

Föredragande: statsrådet Gradin

Proposition om fortsatt giltighet av lagen (1975: 1360) om tvångsåtgärder'i spaningssyfte i vissa fall

inledning

De internationella terroristdåden under den senaste tioårsperioden har föranlett åtgärder både i Sverige och utomlands för att söka förhindra sådana gärningar. ] vårt land antog riksdagen år 1973 en lag om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund (terroristlagenl. Lagens giltighetstid begränsades ursprungligen till' utgång- en av april l974. men den förlängdes sedan successivt till utgången av är 1975. Genom en ny lagstiftning. som trädde i kraft den I januari 1976. fördes huvuddelen av bestämmelserna i terroristlagcn med vissa ändringar - över till den dåvarande utlänningslagen . De återfinns numera i 1980 års utlänningslag (l980:376 — UtlL). Samtidigt beslöts att bestämmelserna i terroristlagen om telefonavlyssning. brevkontroll m.m. skulle behållas i avvaktan på ett betänkande. som kunde väntas från utredningen (Ju. ' 1974: 08) om telefonavlyssning. och'tills vidare tas in i en särskild. tidsbe- gränsad lag om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall (spaningslagen). Även den lagens giltighetstid har förlängts successivt.

[ mars I976 lade regeringen i propositionen l975/76: 202 fram förslag till nya regler-i rättegångsbalken(RB) om telefonavlyssning vid förundersök- ning m.m. Samtidigt föreslogs ändringar i den särskilda spaningslagen i syfte dels att samordna-dess regler med de fi.")reslagna nya bestämmelserna i RB om telefonavlyssning. dels att på visst sätt-precisera tillämpningsom- rådet för spaningslagens regler.

Vid riksdagsbehandlingen ansåg justitieutskottel (JuU 1976/77z20) att propositionen borde avslås och att ärendet borde återgå till regeringskans- liet för översyn och ytterligare överväganden. Utskottet gjorde dock un- dantag beträffande förslaget om' precisering av spaningslagens tillämp- 1'l Riksdagen [983/84. I mm!. Nr5l

• Sida 4
•  Original

Prop. 1983/84: 51 4

ningsområde och hemställde att riksdagen skulle antaga propositionen i den delen. Riksdagen biföll utskottets hemställan och en lag ( 1977: 81) om ändring i spaningslagen trädde i kraft den 21 april 1977.

En kommitté. tvångsmedelskommitten (Ju 1978: 06). tillkallades år 1978 för att göra den av riksdagen begärda översynen av lagstiftningen om tclefonavlyssning och andra tvångsmedel med sikte på att få till stånd en permanent reglering. Kommittén väntas avge ett delbetänkande _under är 1984.

Spaningslagen har senare fått giltighetstiden förlängd. senast till utgång- en av år 1983 (se prop. 1982/83246. .luU 1982/83: 10. rskr 1982/83:82, SFS- 1982: 1 1 13).

Riksdagen har nyligen tagit upp frågan om parlamentarisk kontroll i fråga om telefonavlyssning (JuU 1981/82: 54, rskr 298). Därvid har uttalats bl.a. att det är angeläget att riksdagens möjligheter till insyn i fråga om telefonavlyssning vidmakthålls och att insynen om möjligt bör byggas ut. lnsynen bör ske i form av en årlig redovisning i en proposition eller skrivelse till riksdagen och avse bl.a. telefonavlyssning enligt spaningsla— gen.

Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse den 28 september 1983 redogjort för tillämpningen av de hithörande bestämmelserna i utlänningslagen och i den särskilda spaningslagen under tiden september 1982 — september 1983. Innehållet i rikspolisstyrelsens skrivelse anges i den redogörelse för til— lämpningen av terroristlagstiftningen som jag senare denna dag avser att föreslå regeringen att överlämna till riksdagen. Vidare har inom utrikesde- partementet upprättats en redogörelse för den utveckling som har ägt rum internationellt under det senaste året beträffande förekomsten av och de fortsatta betingelserna för den internationella terrorismen samt för de åtgärder som har vidtagits för att bekämpa denna.

;ällande ordning m.m.

De hithörande bestämmelserna i UtlL och reglerna i den särskilda spa— ningslagen ger möjligheter att under speciella förutsättningar ingripa med åtgärder som syftar till att minska riskerna för våldsdåd i Sverige som utförs av internationellt förgrenade terroristorganisationer. De komplet- terar därmed de allmänna reglerna i RB om tvångsåtgärder vid misstanke om brott.

1 det följande skall nämnas något om de här aktuella bestämmelserna i UtlL-. De har senast ändrats med verkan fr.o.m. den ljanuari 1983 ( prop. 1981/82: 146 . SFS 1982: 1111).

Enligt 30 5 första stycket UtlL skall en utlänning som kommer till Sverige tll'vallS om det finns. grundad anledning att anta. att han eller hon tillhör eller verkar för enorganisation eller grupp som avses i paragrafens

• Sida 5
•  Original

Prop. 1983/84: 51 5

andra stycke och om det dessutom. med hänsyn till vad som är känt om utlänningens föregående verksamhet eller i övrigt. föreligger fara för att ' han eller hon här i riket medverkar till sådana handlingar som anges i det stycket. Bestämmelsen avser enligt andra stycket en organisation eller grupp som. med hänsyn till vad som är känt om dess verksamhet. kan befaras utanför sitt hemland använda våld. hot eller tvång för politiska syften och därvid begå sådana gärningar häri riket. Om det beträffande en utlänning. som uppehåller sig i riket. föreligger sådana omständigheter som nu har nämnts. får han eller hon enligt 47 & mrisus. Beslut om avvisning eller utvisning meddelas av regeringen.

När fråga uppkommer om att en utlänning skall art-ixus enligt 30.6 skall polismyndigheten enligt 32 & första stycket UtlL genast överlämna ärendet till regeringen. lnnan regeringen avgör ärendet skall förhandling hållas. Denna skall enligt 57.51 andra stycket UtlL hållas vid Stockholms tingsrätt. om det inte föreligger särskilda skäl mot det. Allmänt ombud skall enligt 5855 samma lag alltid förordnas. Regeringen skall vidare inhämta yttrande från statens invandrarverk. om det inte möter hinder på grund av att - ärendet är synnerligen brådskande. Beslut att inte avvisa utlänningen får dock fattas utan förhandling eller inhämtande avyttrande. Avvisningsbe- ' slutet skall förenas med förbud att återvända under viss tid eller för alltid. Regeringen får enligt 32 & UtlL meddela närmare föreskrifter med riktlinjer för polismyndigheternas prövning av frågan om ett ärende skall överläm- nas till regeringen enligt samma paragraf. Sådana föreskrifter är ttnder utarbetande i regeringskansliet.

Även i ärenden om utvisning enligt 47å skall den föreskrivna förhand- lingen hållas vid Stockholms tingsrätt. om inte särskilda skäl finns mot det. Yttrande skall vidare inhämtas från invandrarverket. när ärendets bråds- kande natur inte hindrar det.

Om en utlänning. som har avvisats enligt 30å eller utvisats enligt 47 å. i samband med t'prksrälligheten av beslutet påstår att han eller hon riskerar politisk förföljelse eller åberopar någon annan sådan omständighet som anges i 85 eller %&. skall verkställighetsärcndet i de fall som anges i dessa paragrafer hänskjutas till invandrarverket. Verket har att med eget yttran—' dc överlämna ärendet till regeringen. , *

En förutsättning för att den som har bedömts-vara terrorist skall kunna avlägsnas ur landet på grund av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut är. som tidigare nämnts. att det inte föreligger något politiskt eller därmed jämställt verkställighetshinder. Enligt 73% skall sålunda regeringen för- ordna att beslut om avvisning eller utvisning tills vidare inte får verkstäl- las. om hinder mot verkställighet av beslutet möter på grund av bestäm- melserna i 77-80åå UtlL ("politiskt verkställighetshinder) eller om det an- nars föreligger särskild anledning att verkställighet inte bör äga rum. Har - regeringen förordnat att verkställighet inte får ske. får regeringen enligt 74% andra stycket meddela föreskrifter om inskränkningar och villkor för

• Sida 6
•  Original

Prop. 1983/84: 51 6

utlänningens vistelse i riket. Detsamma gäller när ett beslut om avvisning eller utvisning i andra fall inte kan verkställas-och det beträffande utlän- ningen föreligger sådana omständigheter som anges i 305. I alla sådana ärenden skall förhandling hållas. När det gäller tvångsåtgärder beträffande en presumtiv terrorist har i UtlL från terroristlagen införts i viss mån vidgade möjligheter till .förvarstagandc (Slå andra stycket lJtIL). Vidare har straflbestämmelscrna i 15% terroristlagen överllyttats till UtIL (96% andra stycket och 97 s).

Vad härefter beträffar den särskilda spurtlags/(Leen gäller den endast tv:"mgsåtgärdcr mot den som har avvisats eller utvisats som terrorist men som regeringen ändå har låtit stanna kvar här i landet. Tvångsåtgärder mot andra utlänningar som vistas här i landet kan tillgripas endast enligt de regler som i övrigt gäller vid misstanke om brott. Enligt 15 första stycket spaningslagen skall sålunda en utlänning. som' har. avvisats eller utvisats som terrorist men beträffande vilkcn regeringen har förordnat att avvis- nings- eller utvisningsbeslutet tills vidare inte får verkställas. ktlnna bli föremål för viss kontroll och övervakning enligt 2-5 så ttndcr sin vistelse i Sverige. Detsamma skall enligt l å andra stycket även gälla. om det annars har meddelats ett inte verkställbart beslut om avvisning eller avlägsnande i övrigt och regeringen har funnit att det beträffande utlänningen föreligger sådana omständigheter som anges i 30% första och andra styckena UtlL. Den kontroll och övervakning som i nu nämnda fall skall kunna komma i fråga innebär — förutom sådana särskilda föreskrifter om inskränkningar och villkor för utlänningens vistelse i riket som får meddelas av regeringen enligt 74% andra stycket UtlL — att utlänningen under vissa förutsättningar skall kunna bli föremål för vissa särskilda .r/mningsårgärdcr. [ sistnämnda hänseende innebär spaningslagen följande.

Om det bedöms vara av betydelse för att utröna om en terroristorganisa- tion eller terroristgrupp planlägger eller förbereder någon åtgärd som innc- ' bär våld. hot eller tvång för politiska syften. får en utlänning som avses i 1 & spaningslagen underkastas husrannsakan. kroppsvisitation eller kroppsbesiktning. Av sådan .utlänning får också tas fingeravtryck och fotografi (2 5). Det är polismyndigheterna som beslutar om nämnda åtgär- der. (')m det finns synnerliga skäl kan en polismyndighet för samma ända- mål få tillstånd att ta del av samtal till och från telefonapparat som innehas eller kan antas komma att begagnas av utlänningen (telefonavlyssning) och närmare undersöka. öppna eller granska post- eller telegrafförsi'tndelse. brev. annan sluten handling eller paket som har ställts till eller avsänts från utlänningen och som påträffas vid husrannsakan. kroppsvisitation eller kroppsbesiktning eller som finns hos post-. telegraf-.ji'trnvägs- eller annan befordringsanstalt (3 å). Frågan om tillstånd till en sådan åtgärd prövas av Stockholms tingsrätt på yrkande av. rikspolisstyrelsen. Tillståndet skall meddelas att gälla en viss tid som dock inte får överstiga en månad (4 5).

• Sida 7
•  Original

Prop. 1983/84; 51 7 F öredragandens överväganden

När terroristlagen kom till år 1973 skedde det mot bakgrunden av den våg av våldsdåd som under de då närmast förflutna åren hade gått över världen. 1 de tidigare nämnda propositionerna med förslag till förlängning av giltighetstiden för terroristlagen och sedermera den s.k. spaningslagen redovisades den fortsatta utvecklingen av de internationella terroristdå- den. Av redogörelsen framgår att förekomsten av terroristdåd inte hade avtagit utan hade förblivit oförändrat stor. ] fråga om perioden den 12 september 1978 — den 3 september 1979 anfördes sålunda i prop. 1979/80: 52 s. 7 att det under denna tid hade begåtts ytterligare ett stort antal terrordåd med politisk bakgrund på skilda håll i världen. Länder som Belgien. Frankrike. Italien.-Spanien. Storbritannien och Förbundsrepubli- ken Tyskland hade i särskild grad drabb'ats. Åtskilliga av terrordåden kunde hänföras -till den politiska sittlationen i ett visst land. En annan grupp av politiskt betingade dåd hade samband med konflikten i Mellersta Östern. Ytterligare ett stort antal våldsdåd hade tlnder denna tid utförts av grupper som ägnade sig åt en omfattande terroristverksamhet. t.ex. Baa- der-Meinhof-Iigan i Förbundsrepubliken Tyskland och Röda Brigaderna i Italien. Liksom tidigare hade terroristorganisationer utfört terrordåd utan- för det land eller det område där terroristorganisationen hörde hemma och vanligen verkade. För tiden därefter fram till hösten 1982 framhöllsi prop. 1980/81: 54. prop. 1981/82:45 och 1982/83246 att en lång rad terroristdåd med internationell anknytning hade utförts i skilda delar av världen. 1 Europa var det främst Italien och Spanien samt Frankrike. Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland som hade drabbats. Av de båda senare propositionerna framgår att det under år 1981 hade tillkommit en rad våldshandlingar. bl.a. i'Danmark. som kttndc hänföras till den armeniska organisationen ASALA samt att den armeniska'terrorismen under senare år alltmer trätt i förgrunden.

Terroristbestämmelserna i UtlL och den särskilda spaningslagen ger möjlighet att under vissa speciella förutsättningar vidta åtgärder som har till syfte att minska riskerna för internationella 'terroristdåd i vårt land. Bestämmelserna ger som har framgått möjlighet att avvisa eller utvisa utlänningar som tillhör eller Verkar för sådana grupper och organisationer vilka genom Sin tidigare verksamhet har visat att de utanför sitt hemland systematiskt använder våld för politiska syften och därför kan befaras göra det också i Sverige. Som ytterligare förutsättning gäller dock att det med hänsyn till vad som är känt om utlänningens föregående verksamhet eller i övrigt föreligger fara att han eller hon här i riket medverkar till sådana handlingar. Ett avvisnings- eller utvisningsbeslut kan emellertid inte verk- ställas om ett s.k. politiskt eller därmed jämförligt verkställighetshinder föreligger. l stället kan utlänningen då bli föremål för kontroll och övervak- ning enligt UtlL och spaningslagen. Förutsättningarna för användningen '

• Sida 8
•  Original

Prop. .1983/84: 51 8

av husrannsakan. kroppsvisitation. kroppsbesiktning. brevkontroll och telefonavlyssning avviker i dessa-fall från vad som enligt RB gäller om användningen av tvångsmedel vid misstanke om brott. eftersom RB:s regleri motsats till reglerna i spaningslagen inte ger möjlighet till ingripan- den uteslutande i förebyggande syften. Ett flertal garantier mot en alltför vidsträckt tillämpning av spaningslagen har emellertid byggts in såväl i de bestämmelser som gäller förfarandet och beslutsprocessen som i särskilda regler som har till syfte att ge underlag för en fortlöpande kontroll av hur lagen hanteras.

När förslag om förlängning av giltighetstiden för den särskilda spanings- lagen tidigare har förelagts riksdagen (prop.1976/77: 33. 1977/78:46. 1978/79: 29. 1979/80: 52. 1980/81: 54. 1981/82: 45 och 1982/83: 46) har det betonats att det mot bakgrund av den fortgående internationella terrorist- ' verksamheten är angeläget att vi även i fortsättningen håller en hög bered- skap för att förebygga våldshandlingar i vårt land. 1 vissa lägen kan det därför behövas tillgång till de speciella tvångsåtgärder i spaningssyfte som den särskilda spaningslagen medger. Med hänsyn till detta och till att ingenting hade förekommit som gav anledning att anta att lagen hade tillämpats på ett sätt som strider mot dess syfte eller på ett sätt som kan sätta rättssäkerheten i fara. förordades i de nämnda propositionerna för- längning av giltighetstiden för lagen. vid det senaste tillfället till utgången av år 1983. Justitieutskottet fann (senast JuU 1982/83: 10) inte anledningtill erinran mot propositionens förslag och tillstyrkte därför förlängning. Riks- dagen biträdde_iustitieutskottets uppfattning (senast rskr 1982/83: 82).

Vad gäller åtgärder på det internationella planet för att motverka terro- rism vill jag hänvisa till redogörelserna i propositionerna 1979/80: 52 (s.8). l98()/81:54 (5.10). 1981/82z45 (s.9) och 1982/83246 (s.8). Sedan dess har några nya initiativ på detta området inte tagitsi FN eller Europarådet. Den europeiska konventionen om bekämpande av terrorism har nu ratificerats av 14 stater. senast av Schweiz den 19 maj 1983.

Även under det år som har förflutit sedan regeringen senast tog upp dessa frågor i riksdagen har ett stort antal terroristdåd begåtts i skilda delar av världen. Liksom tidigare är det i Europa främst Frankrike. Förbundsre- publiken Tyskland. italien. Storbritannien samt även Spanien som har drabbats. Flertalet terroristdåd har visserligen riktats mot det egna landets centralregcring men i många fall har terroristattackerna skett i andra länder. Den armeniska terrorismen har även under den nu aktuella peri- oden alltmer trätt i förgrunden. Den armeniska hemliga armén (ASALA) har begått en lång rad terroristdåd mot främst turkiska intressen utomlands men har också slagit till mot länder som har gripit ASALA-medlemmar.

Den utveckling av den internationella terrorismen som redovisas i utri- kesdepartementets tidigare nämnda redogörelse och i rikspolisstyrelsens skrivelse visar. att det alltjämt föreligger risker för att också vårt land drabbas av terroristdåd. Terroristdåden ute i världen har således inte visat

• Sida 9
•  Original

Prop. 1983/84: 51 9

tecken på att minska i antal. Den omständigheten att Sverige har för- skonats från sådana aktioner under de senaste åren innebär ingen garanti för att vi också i fortsättningen kommer att skonas. Så sent som hösten 1980 fattades utvisningsbeslut för att förhindra sådana aktioner.

De synpunkter som tidigare har anförts beträffande behovet av de sär- skilda reglerna i spaningslagen gör sig alltså alltjämt gällande med samma styrka.

Det framgår av den redogörelse för tillämpningen av terroristlagstift- ningen. som jag senare denna dag kommer att föreslå regeringen att över- lämna till riksdagen, att bestämmelserna i den särskilda spaningslagen och terroristbestämmelserna i UtlL inte har tillämpats under tiden september 1982 — september 1983.

Bestämmelserna i den särskilda spaningslagen har tidigare tillämpats i fyra fall. Rikspolisstyrelsen har framhållit att det för styrelsens möjligheter att fullgöra sin funktion ifråga om bekämpning av terrorism är nödvändigt att det skapas författningsmässiga förutsättningar att använda tillgänglig teknik för informationsinhämtning. Rikspolisstyrelsen anser att de bestäm- melser som innefattas i den särskilda spaningslagen bör gälla permanent och att lagens giltighetstid i avvaktan på en sådan förändring bör förlängas.

Att spaningslagen hittills har använts i förhållandevis begränsad omfatt- ning bör ses i belysning av garantierna i lagen mot en alltför vidsträckt tillämpning. Sådana garantier har byggts in i de bestämmelser som gäller förfarandet och beslutsprocessen. Lagen får exempelvis inte tillämpas i andra fall än då utlänningen har avvisats eller utvisats som terrorist — eller i visst fall avvisats eller utvisats av annat skäl och enligt regeringens beslut faller under terroristrekvisiten — men verkställighetshinder föreligger. Den restriktiva användningen kan inte tas till intäkt för att lagen inte behövs. Annan lagstiftning kan antas i fortsättningen på samma sätt som hittills visa sig vara otillräcklig när det gäller att förebygga terroristt'li'ld. Till detta kommer att lagstiftningen kan beräknas ha en förebyggande effekt.

Mot bakgrund av vad jag har anfört om justitieutskottets bedömning av frågan vid tidigare förlängningstillfällen. om den alltjämt pågående över- synen av reglerna om telefontwlyssning och om behovet tills vidare av särskilda bestämmelser om bl.a. telefonavlyssning bör enligt min mening den särskilda spaningslagen ges fortsatt tidsbegränsad giltighet. Jag före- slår därför att giltighetstiden för lagen förlängs med ytterligare ett år. intill utgången av år 1984.

Med hänsyn till att förslaget endast avser förlängning av giltighetstiden synes något yttrande av lagrådet inte behöva inhämtas.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1983/84: 51 10

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen .

att antaga det inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade för-

slaget till lag om fortsatt giltighet av lagen ( 1975: 1360) om tvångs- åtgärderi spaningssyfte i vissa fall.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredra- ganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983