Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att lagen (1975: 1360) om tvångsåtgärder i spa- ningssyftc i vissa fall skall fortsätta att gälla till utgången av år 1982.

] Riksdagen l98I/82. ! sam/. Nr 45

• Sida 2
•  Original

Prop. 1981/82: 45 2

Förslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen ( 1975:1360 ) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall

Härigenom föreskrivs att lagen (1975: l360) om tvångsåtgärder i spa- ningssyfle i vissa fall. vilken gäller till utgången av år 1981 , skall fortsätta att gälla till utgången av år l982.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1981/82: 45 3

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-10-22

Närvarande: statsråden Friggebo. ordförande. Dahlgren, Johansson, Wir- tén, Andersson. Boo. Petri, Eliasson. Elmstedt. Ahrland. Molin

Föredragande: statsrådet Andersson

Proposition om fortsatt giltighet av lagen (1975: 1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall

Inledning

De internationella terroristdåden under det senaste decenniet har föran- lett åtgärder både i Sverige och utomlands för att söka förhindra sådana gärningar. I vårt land antog riksdagen år 1973 (prop. 1973: 37. JuU 1973: 18. rskr 1973: 121. SFS 1973: 162) ett förslag till lag om särskilda - åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund (terroristlagen). Lagens giltighetstid begränsades ursprungligen till utgång- en av april 1974. Därefter förlängdes giltighetstiden successivt till utgången av år 1975 (prop. 1974:55, JuU 1974: 12. rskr 1974: 150. SFS 1974: 178. prop. 1975272, JuU 1975: 17, rskr 1975: 137. SFS 1975:355). Genom lag- stiftning. som trädde i kraft den 1 januari 1976. fördes huvuddelen av bestämmelserna i terroristlagen med vissa ändringar över till den dåvaran- de utlänningslagen. De återfinns numera i den nya utlänningslagen (1980: 376 — UtlL). Samtidigt beslöts att bestämmelserna i terroristlagen om telefonavlyssning, brevkontroll m.m. skulle behållas i avvaktan på det betänkande. som kunde väntas från utredningen (Ju 1974:08) om telefon- avlyssning och tills vidare tas in i en särskild. tidsbegränsad lag om tvångs- åtgärder i spaningssyfte i vissa fall (spaningslagen). Denna lag trädde likaledes i kraft den ljanuari 1976 (prop. 1975/76: 18. JuU 1975/76: 15. rskr 1975/76: 122. SFS 1975: 1360). Den gällde ursprungligen till utgången av år 1976. Giltighetstiden förlängdes till en början till utgången av år 1977 (prop. 1976/77:33. JuU 1976/77: 13. rskr 1976/77:91. SFS 1976:1069).

1 mars 1976 lade regeringen i propositionen 1975/76: 202 fram förslag till nya regler om telefonavlyssning vid förundersökning m.m. Förslaget byggde på telefonavlyssningsutredningens betänkande ( SOU 1975:95 ) Te- Tl Riksdagen l98I/82. 1 saml. Nr 45

• Sida 4
•  Original

Prop. 1981/82: 45 4

lefonavlyssning och innebar att de tidsbegränsade reglerna i lagen (1952z98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål och lagen (1969: 36) om telefonavlyssning vid förundersökning angående grovt narkotikabrott m.m. skulle med vissa ändringar i syfte att stärka skyddet för den enskildes integritet tas in i 27 kap. rättegångsbalken (RB) och ges permanent karaktär. Samtidigt föreslogs ändringar i den särskilda spaningslagen i syfte dels att samordna dess regler med de föreslagna nya bestämmelserna i RB om telefonavlyssning, dels att på visst sätt precisera tillämpningsområdet för spaningslagens regler.

Vid riksdagshehandlingen ansåg justitieutskottet (JuU 1976/77:20) att propositionen borde avslås och att ärendet borde återgå till regeringskan- sliet för översyn och ytterligare överväganden. Det borde enligt utskottet ankomma på regeringen att besluta om formerna för översynen. Utskottet gjorde dock undantag beträffande förslaget. om precisering av spaningsla- gens tillämpningsområde och hemställde att riksdagen skulle antaga propo- sitionen i den delen. Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr 1976/ 77: 129). Lagen (1977: 81) om ändring i spaningslagen trädde i kraft den 21 april 1977.

En kommitté, Tvångsmedelskommittén (Ju 1978z06). tillkallades under år 1978 för att göra den av riksdagen begärda översynen av lagstiftningen om telefonavlyssning och andra tvångsmedel med sikte på att få till stånd en permanent reglering. Kommittén väntas avge ett delbetänkande inom kort.

Spaningslagen har senare fått giltighetstiden förlängd till utgången av år 1981 (se prop. 1980/81:54 , JuU 1980/81: 14. rskr 1980/81: 63. SFS 1980: 973). ()ckså de båda nyssnämnda lagarna om telefonavlyssning m.m. från 1952 och 1969 fick giltighetstiden förlängd. i fråga om 1952 års lag till utgången av år 1981 och beträffande 1969 års lag till utgången av juni månad 1981, då den upphörde att gälla. 1969 års lag blev nämligen överflö- dig, sedan bl.a. straffbestämmelserna i narkotikastraffiagen (1968: 64) och lagen (1960: 418) om straff för varusmuggling hade skärpts (se prop. 1980/81 : 76). Frågan om fortsatt giltighet av 1952 års lag övervägs f. n. inom justitiedepartementet.

Rikspolisstyrclsen har i en skrivelse den 30 september 1981 redogjort för tillämpningen av de hithörande bestämmelserna i utlänningslagen och i den särskilda spaningslagen under tiden den 20 september 1980—den 15 sep- tember 1981. Innehållet i rikspolisstyrelsens skrivelse sammanfattas i den redogörelse för tillämpningen av terroristlagstiftningen som jag senare denna dag avser att föreslå regeringen att överlämna till riksdagen. Vidare har inom utrikesdeparternentct upprättats en redogörelse för den utveck- ling som har ägt rum internationellt under det senast förflutna året beträf- fande förekomsten av och de fortsatta betingelserna för den internationella terrorismen samt för de åtgärder som har vidtagits för att bekämpa denna.

• Sida 5
•  Original

U|

Prop. 1981/82: 45

Gällande ordning m. m.

De hithörande bestämmelserna i UtlL och reglerna i den särskilda spa- ningslagen ger möjligheter att under speciella förutsättningar ingripa med åtgärder som syftar till att minska riskerna för internationella våldsdåd i Sverige. Samtidigt med att vissa av terroristlagens regler fördes över till 1954 års utlänningslag och andra togs in i spaningslagen preciserades terroristlagstiftningens tillämpningsområde noggrannare.

[ det följande skall först nämnas något om de här aktuella bestämmelser- nai UtlL.

Enligt 30 å första stycket UtlL skall en utlänning som kommer till Sverige avv i sas om det finns grundad anledning att anta, att han tillhör eller verkar för en organisation eller grupp som avses i paragrafens andra stycke och om det dessutom. med hänsyn till vad som är känt om hans föregående verksamhet eller i övrigt, föreligger fara för att han här i riket medverkar till sådana handlingar som anges i det stycket. Bestämmelsen avser enligt andra stycket en organisation eller grupp som, med hänsyn till vad som är känt om dess verksamhet. kan befaras utanför sitt hemland använda våld. hot eller tvång för politiska syften och därvid begå sådana gärningar här i riket. Om det beträffande en utlänning, som uppehåller sig i riket. föreligger sådana omständigheter som nu har nämnts. får han enligt 47 & utvisas. En förteckning över utlänningar som skall avvisas enligt 30 5 första stycket skall enligt samma paragrafs tredje stycke upprättas av rikspolisstyrelsen. Regeringen bestämmer vilka organisationer eller grup- per som därvid kommer ifråga.

Beslut om avvisning meddelas av en polismyndighet om utlänningen finns upptagen i rikspolisstyrelsens förteckning och saknar visering eller uppehållstillstånd (32 å). Påstår en utlänning som finns upptagen i förteck- ningen att han riskerar politisk förföljelse eller åberopar han någon annan omständighet som avses i 33 eller 34 5. skall ärendet i de fall som anges i dessa paragrafer hänskjutas till statens invandrarverk. lnvandrarverket skall med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen (36 5). Samma ordning gäller om utlänningen anses böra avvisas enligt 30 & trots att han inte finns upptagen i den tidigare nämnda förteckningen (37 Få). Beslut i ärendet meddelas i dessa fall av regeringen.

Om en utlänning, som har avvisats enligt 30 & eller utvisats enligt 47 å. i samband med verkställigheten av beslutet påstår att han riskerar politisk förföljelse eller åberopar någon annan sådan omständighet som anges i 85 eller 86 &. skall verkställighetsärendet i de fall som anges i dessa paragrafer hänskjutas till invandrarverket. Verket har också i detta fall att med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen.

En förutsättning för att den som har bedömts vara terrorist skall kunna avlägsnas ur landet på grund av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut är, som tidigare nämnts, att det inte föreligger något politiskt eller därmed

• Sida 6
•  Original

Prop. 1981/82: 45 6

jämställt verkställighetshinder. Enligt 73%? skall sålunda regeringen för- ordna att beslut om avvisning eller utvisning tills vidare inte får verkstäl- las. om hinder mot verkställighet av beslutet möter på grund av bestäm- melserna i 77—80 åå Utll. (politiskt verkställighetshinder) eller om det annars föreligger särskild anledning att verkställighet inte bör äga rum. Har regeringen förordnat att verkställighet inte får ske. får regeringen enligt 74 å andra stycket meddela föreskrifter om inskränkningar och villkor för utlänningens vistelse i riket. I alla sådana ärenden skall förhandling hållas. När det gäller tvångsåtgärder beträffande en presumtiv terrorist har UtlL kompletterats med de särskilda regler som fanns i 6 & terroristlagen och som ger polisen i viss mån vidgade möjligheter till förvarstagande (52 å andra och tredje styckena). Vidare har straffbestämmelserna i 15 & terro- ristlagen övertiyttats till UtlL (96 å andra stycket och 97 ä).

1 departementspromemorian (Ds A 1981z9) Handläggning av ärenden angående avlägsnande av presumtiva terrorister föreslås vissa ändringar i gällande bestämmelser. Polismyndigheternas befogenhet att besluta om avvisning av presumtiva terrorister föreslås bli upphävd. Beslutanderätten vid såväl avvisning som utvisning förbehålls regeringen. Den särskilda av RPS upprättade spärrförteckningen avseende sådana terrorister som polis- myndigheterna skall avvisa föreslås utgå. Regeringens avvisningsbeslut i terroristärenden föreslås förenas med återreseförbud. I fråga om regering- ens handläggning av terroristärenden föreslås bl.a. att förhandlingen i ärendet skall hållas vid Stockholms tingsrätt. om det inte föreligger särskil- da skäl mot det.

Promemorian är för närvarande föremål för remissbehandling. Vad härefter gäller den särskilda spaningslagen innehåller den.regler som tidigare fanns i 9—13 åå terroristlagen. Enligt 1 & första stycket spa- ningslagen skall en utlänning. som har avvisats eller utvisats som terrorist men beträffande vilken regeringen har förordnat att avvisnings- eller utvis- ningsbeslutet tills vidare inte får verkställas, kunna bli föremål för viss kontroll och övervakning enligt 2—5 55 under sin vistelse i Sverige. Det- samma skall enligt l å andra stycket gälla. om det annars har meddelats ett inte verkställbart beslut om avvisning eller avlägsnande i övrigt och rege- ringen har funnit att det beträffande utlänningen föreligger sådana omstän- digheter som anges i 305 första och andra styckena samma lag. Den kontroll och övervakning som i nu nämnda fall skall kunna komma i fråga innebär — förutom sådana särskilda föreskrifter om inskränkningar och villkor för utlänningens vistelse i riket som får meddelas av regeringen enligt 74 å andra stycket UtlL - att utlänningen under vissa förutsättning- ar skall kunna bli föremål för vissa särskilda spaningsåtgärder. 1 sistnämnda hänseende innebär spaningslagen följande.

Om det bedöms vara av betydelse för att utröna om en terroristorganisa- tion eller terroristgrupp planlägger eller förbereder någon åtgärd som inne- bär våld, hot eller tvång för politiska syften. får en utlänning som avses i

• Sida 7
•  Original

Prop. 1981/82: 45 7

1 & spaningslagen underkastas husrannsakan. kroppsvisitation eller kroppsbesiktning. Av sådan utlänning får också tas fingeravtryck och fotografi (2 å). Det är polismyndigheterna som beslutar om nämnda åtgär- der. Om det finns synnerliga skäl kan en polismyndighet för samma ända- mål få tillstånd att dels ta del av samtal till och från telefonapparat som innehas eller kan antas komma att begagnas av utlänningen (telefonav- lyssning) och dels närmare undersöka. öppna eller granska post- eller telegrafförsändelse. brev. annan sluten handling eller paket som har ställts till eller avsänts från utlänningen och som påträffas vid husrannsakan. kroppsvisitation eller kroppsbesiktning eller som finns hos post-. telegraf-. järnvägs- eller annan befordringsanstalt (3 Ö). Frågan om tillstånd till en sådan åtgärd prövas av Stockholms tingsrätt på yrkande av rikspolisstyrel- sen. Tillståndet skall meddelas att gälla en viss tid som dock inte får överstiga en månad (4 ä).

F öredragandens överväganden

När terroristlagen kom till år 1973 skedde det mot bakgrunden av den våg av våldsdåd som under de då närmast förflutna åren hade gått över världen. 1 de tidigare nämnda propositionerna med förslag till förlängning av giltighetstiden för terroristlagen och sedermera lagen (1975: 1360) om tvångsmedel i spaningssyfte i vissa fall (spaningslagen). redovisas den fortsatta utvecklingen av de internationella terroristdåden. Av redogörel- sen fratngår att förekomsten av terroristdåd inte avtog utan har förblivit oförändrat stor. I fråga om perioden den 12 september 1978 — den 3 september 1979 anförs sålunda i prop. 1979/80: 52 s. 7 att det under denna tid har begåtts ytterligare ett stort antal terrordåd med politisk bakgrund på skilda håll i världen. Länder som Belgien, Frankrike. ltalien, Spanien. Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland hade i särskild grad drabbats. Åtskilliga av terrordåden kunde hänföras till den politiska situa- tionen i ett visst land. En annan grupp av politiskt betingade dåd hade samband med konflikten i Mellersta Östern. Ytterligare ett stort antal våldsdåd hade under denna tid utförts av grupper som ägnade sig åt en omfattande terroristverksamhet. t.ex. Baader—Meinhof—ligan i Förbunds- republiken Tyskland och Röda Brigaderna i Italien. Liksom tidigare hade tcrroristorganisationer utfört terrordåd utanför det land eller det område där terroristorganisationen hörde hemma och vanligen verkade. För tiden därefter fram till hösten 1980 framhölls i prop. 1980/81:54 , att en lång rad terroristdåd med internationell anknytning hade utförts i skilda delar av världen. 1 Europa var det främst Italien och Spanien som hade drabbats men även i Frankrike. Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland hade ett stort antal terroristdåd inträffat.

Terroristbestämmelserna i UtlL och den särskilda spaningslagen ger

• Sida 8
•  Original

Prop. 1981/82: 45 8

möjlighet att under vissa speciella förutsättningar vidta åtgärder som har till syfte att minska riskerna för internationella terroristdåd i vårt land. Bestämmelserna ger som har framgått möjlighet att avvisa eller utvisa utlänningar som tillhör eller verkar för sådana grupper och organisationer vilka genom sin tidigare verksamhet har visat att de utanför sitt hemland systematiskt använder våld för politiska syften och därför kan befaras göra det också i Sverige. Som ytterligare förutsättning gäller dock att det med hänsyn—till vad som är känt om utlänningens föregående verksamhet elleri övrigt föreligger fara att han här i riket medverkar till sådana handlingar. Ett avvisnings- eller utvisningsbcslut kan emellertid inte verkställas om ett sk. politiskt eller därmed jämförligt verkställighetshinder föreligger. [ stället kan utlänningen då bli föremål för kontroll och övervakning enligt UtlL och spaningslagen. Förutsättningarna för användningen av husrann- sakan, kroppsvisitation. kroppsbesiktning. brevkontroll och telefonav- lyssning avviker i dessa fall från vad som enligt RB gäller om användning- en av tvångsmedel vid misstanke om brott. eftersom Rst regler i motsats till reglerna i spaningslagen inte ger möjlighet till ingripanden uteslutande i förebyggande syfte. Ett flertal garantier mot en alltför vidsträckt tillämp- ning av spaningslagen har emellertid byggts in såväl i de bestämmelser som gäller förfarandet och beslutsprocessen som i särskilda regler som har till syfte att ge underlag för en fortlöpande kontroll av hur lagen hanteras.

] prop. 1977/78: 46 om fortsatt giltighet av spaningslagen erinrade före- draganden om att utredningen (Ju l974:08) om telefonavlyssning hade funnit. att det i särskilda fall och kritiska lägen fanns behov av speciella tvångsmedel i terroristsammanhang ( SOU 1975:95 ). Sådana åtgärder kun- de vidare i många fall ha en preventiv effekt. Utredningen ansåg att tvångsmedelsbcstämmelserna borde finnas i en särskild. tidsbegränsad lagstiftning. Utredningens ståndpunkt. lämnades i allmänhet utan erinran av remissinstanserna. även om någr:a instanser (riksåklagaren. socialsty- relsen och statens invandrarverk) ifrågasatte det befogade i att behålla särrcgler om tvångsåtgärder i terroristsammanhang.

1 den proposition med förslag tillånya regler om telefonavlyssning vid förundersökning m.m. som föranleddes av betänkandet (prop. 1975/ 76: 202) intogs också ståndpunkten att den särskilda spaningslagen skulle behållas tills vidare. Föredraganden-ansåg inte att frågan om behovet av särskilda tvångsåtgärder i terroristsamrnanhang hade kommit i något nytt läge genom utredningens förslag. Vad utredningen hade anfört sades be- styrka att det alltjämt fanns behov av sådana tvångsåtgärder för att före- bygga våldsdåd av den art som den speciella lagstiftningen på området riktar sig mot. Vid riksdagsbehandlingen av förslagen om telefonavlyss- ningsbestämmelser i allmänhet riktades emellertid uppmärksamheten spe- ciellt mot frågan i vad mån avlyssnat material skall få utnyttjas när det gällde annan brottslighet än den som hade föranlett tillståndet. Justitieut- skottet konstaterade i sitt betänkande (JuU 1976/77: 20) att detta problem

• Sida 9
•  Original

Prop. 1981/82: 45 . 9

inte är begränsat till telefonavlyssning utan att det kan komma upp också vid utnyttjandet av andra tvångsmedel. En generell lösning för olika typer . av tvångsmedel borde därför eftersträvas. Detta förutsatte emellertid ett mer omfattande beslutsunderlag. Riksdagen beslöt därför på hemställan av utskottet att avslå propositionen i de nu berörda delarna. Ärendet återgick i dessa delar till regeringen för översyn och ytterligare överväganden. Det fortsatta utredningsarbete som riksdagen begärde pågår ännu.

När förslag om förlängning av den särskilda spaningslagen tidigare har förelagts riksdagen (prop. 1976/77:33, 1977/78z46, 1978/79:29. 1979/80:52 och 1980/81: 54) har det betonats att det mot bakgrund av den fortgående internationella terroristverksamheten är angeläget att vi även i fortsätt- ningen håller en hög beredskap för att förebygga våldshandlingar i vårt land. I vissa lägen kan det därför behövas tillgång till de speciella tvångsåt- gärderi spaningssyfte som den särskilda spaningslagen medger. Med hän- syn till detta och till att ingenting hade förekommit som gav anledning att anta att lagen hade tillämpats på ett sätt som strider mot dess syfte eller på ett sätt som kan sätta rättssäkerheten i fara. förordades i de nämnda propositionerna förlängning av giltighetstiden för lagen, vid det senaste tillfället till utgången av 198]. Justitieutskottet fann (senast JuU l980/ 81: M) mot bakgrund av den fortsatta utvecklingen av den internationella terroristverksamheten att det alltjämt förelåg ett behov av sådana regler som finns i spaningslagen och tillstyrkte därför förlängning. Riksdagen biträdde justitieutskottets uppfattning (senast rskr 1980/Bl : 63).

Även under det är som har förflutit sedan regeringen senast tog upp dessa frågor i riksdagen har ett stort antal terroristdåd begåtts i skilda delar av världen. I Europa har våldsdåden fortsatt i främsta rummet i Spanien. men även i Frankrike. ltalien och Förbundsrepubliken Tyskland har ett stort antal sådana dåd utförts. Under det senaste året har tillkommit en rad våldshandlingar, bl.a. i Danmark, som kan hänföras till den armeniska organisationen ASALA.

Den utveckling av den internationella terrorismen som redovisas i utri- kesdepartementets tidigare nämnda redogörelse och i rikspolisstyrelsens skrivelse visar. att det alltjämt föreligger risker för att också "vårt land drabbas av terroristdåd.

Vad gäller åtgärder på det internationella planet för att motverka terro- rism vill jag först hänvisa till redogörelserna i propositionerna l979/8t): 52 (s. 8) och HSO/81:54 (s. 10) i samband med att spaningslagens giltighetstid vid de två senaste tillfällena föreslogs förlängd. Sedan dess har i Europarå- dets regi hållits en konferens om terrorism i Strasbourg under november 1980. Syftet var att analysera terrorismen och att finna vägar för dess bekämpande inom ramen för demokratiska grundprinciper. Rapporten från konferensen har sedermera godkänts av Europarådets parlamentariska församling. Europarådets kommitté för studier av problem rörande terro- rism har under perioden hållit sitt nionde möte.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1981/82: 45 10

Vågen av terroristdåd ute i världen har således under det gångna året inte visat tecken på minskning. Den omständigheten att Sverige har för- skonats från internationella terroristdåd under de senaste åren innebär ingen garanti för att vi också i fortsättningen kommer att skonas. lngripan- den mot presumtiva terrorister har tvärtom under denna period blivit nödvändiga även i vårt land.

De synpunkter som tidigare har anföns beträffande behovet av de sär- skilda reglerna i spaningslagen gör sig därför alltjämt gällande med samma styrka.

Som framgår av den redogörelse för tillämpningen av terroristlagstift- ningen, som jag senare denna dag avser att föreslå regeringen att över- lämna till riksdagen, har rikspolisstyrelsen i en skrivelse den 30 september 1981 redogjort för terroristbestämmelsernas tillämpning under det senaste året. Något avvisningsbeslut har inte fattats. Fyra personer har utvisats som presumtiva terrorister. I fråga om en av dessa verkställdes ett redan tidigare meddelat utvisningsbeslut. 1 den förteckning som rikspolisstyrel- sen enligt 30 & UtlL skall upprätta över utlänningar som skall avvisas finns 126 utlänningar upptagna. Bestämmelserna i den särskilda spaningslagen har under det senaste året tillämpats i ett fall. De har tidigare tillämpats i tre fall. Rikspolisstyrelsen har understrukit att det för styrelsens möjlighe- ter att fullgöra sina uppgifter i fråga om bekämpandet av terrorism är nödvändigt, att det finns författningsmässiga förutsättningar att använda tillgänglig teknik för informationsinhämtning. Rikspolisstyrelsen. som se— nare avser att lägga fram förslag till ändringar i den särskilda spaningsla— gen. föreslår att tills vidare lagens giltighetstid förlängs.

Att spaningslagen hittills har använts i förhållandevis begränsad omfatt- ning bör ses i belysning av garantierna i lagen mot en alltför vidsträckt tillämpning. Sådana garantier har byggts in i de bestämmelser som gäller förfarandet och beslutsprocessen. Lagen får exempelvis inte tillämpas i andra fall än då utlänningen har avvisats eller utvisats som terrorist - eller i visst fall avvisats eller utvisats av annat skäl och enligt regeringens beslut faller under terroristrekvisiten — men verkställighetshinder föreligger. En garanti ligger också i ordningen med tidsbegränsad lagstiftning. Den re- striktiva användningen kan däremot inte tas till intäkt för att lagen inte behövs. Annan lagstiftning kan antas i fortsättningen på samma sätt som hittills visa sig vara otillräcklig när det gäller att förebygga terroristdåd. Till detta kommer att lagstiftningen kan beräknas ha en förebyggande effekt.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört om en pågående översyn av reglerna om telefonavlyssning och om behovet tills vidare av sådana sär- skilda bestämmelser om bl.a. telefonavlyssning som spaningslagen inne- håller bör enligt min mening den särskilda spaningslagen ges fortsatt tids- begränsad giltighet. Jag förordar därför att giltighetstiden för lagen förlängs med ytterligare ett år. intill utgången av år 1982.

Med hänsyn till att förslaget endast avser förlängning av giltighetstiden synes något yttrande av lagrådet inte behöva inhämtas.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1981/82: 45 11 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga det inom arbetsmarknadsdepartcmentet upprättade förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (I975: 1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredra- ganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981

• Sida 12
•  Original