Prop. 1983/84:58

om ändringar i taxeringsförfarandet m.m.

Prop. 1983/84: 58

Regeringens proposition 1983/84: 58 "

om ändringar i taxeringsförfarandet m. m.;

beslutad den 10 november 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar OLOF PALME KJ ELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås några ändringar i taxeringsförfarandet. För det första föreslås att den beloppsgräns, som gäller för taxeringsnämndsord- förandens rätt att besluta ensam. höjs från 500 kr. till 2500 kr. För det andra föreslås att den skattskyldige i vissa fall skall kunna underrättas om en avvikelse från självdeklarationen genom en upplysning på skattsedeln.

I propositionen föreslås vidare att de räntesatser som bestäms enligt uppbördslagcn skall anknytas till det av riksbanken fastställda diskontot. När ränta avser tillkommande skatt eller skatt för vilken betalningsanstånd har meddelats skall räntesatsen höjas med tre procentenheter. Till sist föreslås några kompletteringar i uppbördslagens bestämmelser om över- föring av skatt till främmande stat.

De nya reglerna föreslås träda ikraft den I januari 1984.

I Riksdagen 1983/84. I sum/. Nr 58 _

Prop. 1983/84: 58

1. Förslag till

|.)

Lag om ändring i taxeringslagen(1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 63 s. 69% I och 4 mom. samt 73.5 taxeringsla— gen (l9561623l' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Ft'irc'slugt'n lydelse

63 s3 Taxeringsnämnd är beslutför med ordföranden och minst två eller. i taxeringsnämnd vars distrikt omfattar mer än en kommun. minst tre andra ledamöter. Dock skall den omständigheten att ledamot har att avträda vid behandling av visst ärende icke utgöra hinder mot att beslut fattas rörande detta ärende. Om det ej är påkallat av särskild anledning att ärendet prövas av fullsut—

ten nämnd. är taxeringsnämnd beslutför med ordik'iranden ensam vid

1) beslut som ej innefattar prövning av ärendet i sak. 2) beslut om taxering utan avvikelse från självdeklaration eller annan av den skattskyldige till ledning för egen taxering lämnad uppgift.

3) beslut om taxering med avvi- kelse frän självdeklaration eller an- nan av den skattskyldige till ledning för egen taxering lämnad uppgift. om avvikelsen uppgår till högst 500 kronor taxerad inkomst.

3) beslut om taxering med avvi— kelse frän självdeklaration eller an— nan av den skattskyldige till ledning för egen taxering lämnad uppgift. om avvikelsen uppgär till högst 2500 kronor taxerad inkomst.

4) beslut om rättelse av tidigare beslut. som till följd av skrivfel. räkne- fel eller annat sådant förbiseende innehäller uppenbar oriktighet.

5) beslut i ärende i vilket saken är uppenbar samt 6) avgivande av yttrande i besvärsmäl eller i annat mål eller ärende.

69 9”

I mom.3 Har självdeklaration icke blivit följd vid taxeringen. skall dekla— rationen förses med uppgift om avvikelsen och skälen därför. Tillika skall till den skattskyldige sändas underrättelse om i vilka hänseenden deklara— tionen har fri'ingätts samt om skälen härför och om möjligheten till ompröv— ning enligl 3 mom. Vad nu har sagts skall också gälla heträflande avvikelse frän annan av skattskyldig till ledning för egen taxering lämnad uppgift eller upplysning.

Unclerl'ållr'lxe ('n/i.u! Ifö/arla sive/(elller mulm-linux, unt (ll'l'f/x'l'l— .te/t leder till lägre litre/"ing (N'/l grum/ax på _li'irlu'lllumleu som (”Li:—"X [' lu'igxl trä m'_/i'il/'umle punk- ll'l'."

I. appell/HH"_li'lriiluliuu eller up- pun/mr! fela/(rig över/firing ut' luf- lopp i .tjiilt'clt'kluruliom'l!."

' Lagen omtryckt I97lzl99. _ Senaste lydelse av lagens rubrik l974: 771. ' Senaste lydelse l*)7*): HF. ' Senaste lydelse w7x: llt».

Prop. 1983/84: 58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Z. uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastighet enligt 24 9' 2 mom. kom- munalskattelagen (1928.'37()), be- räkning av avdrag enligt 45 åjörsta stycket kommanalskaltelagen eller beräkning av garantibelopp enligt 47 $$ kommunalskattelagen:

3. uppenbar felaktighet ifråga om avdrag enligt 25 .6 3 mom. and- ra stycket kommunalskattelagen:

4. uppenbar felaktighet i fråga om avdrag enligt 33 9" 2 mom. kont- mana/skattelagen:

5. uppenbar felaktighet i fråga om avdrag enligt 39 _Q' 3 mom. kom- munalskattelagen.

Bestämmelsen [ andra stycket skall inte tillämpas, om särskilda skäl talar för att den skattskyldige underrättas enligt första stycket. Tillämpas bestämmelsen [ andra stycket skall den skattskyldige [ stället urlderrättas om avvikelsen genom anmärkning på skattsedeln för slutlig skatt enligt de närmare föreskrifter mn: meddelas av rege- ringen eller den myndighet som re- geringen bestämmer.

Har taxering för inkomst eller förmögenhet åsatts skattskyldig. som icke avgivit deklaration. skall underrättelse om taxeringen sändas till den skatt- skyldige. dock att sådan underrättelse icke är erforderlig. då den som i fastighetslängden för året näst före taxeringsåret upptagits såsom ägare till fastighet äsättes allenast taxering till kommunal inkomstskatt för garanti- belopp för fastigheten.

4 mom.4 Underrättelse som avses i denna paragraf skall sändas till den skattskyldige i vanligt brev. Försändelsen får i särskilda fall re- kommenderas eller delgivas den skattskyldige.

* Senaste lydelse l978: Slö.

4 mom. Annan underrättelse en- ligt denna paragraf än som avses i I mom. tredje stycket skall sändas till den skattskyldige i vanligt brev. Försändelsen får i särskilda fall re- kommenderas eller delgivas den skattskyldige.

Prop. 1983/84: 58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

73 s*

Talan mot taxeringsnämnds beslut föres genom besvär hos länsrätten. Är förvärvskälla i fråga om beskattningsort att hänföra till skilda län. skall dock den mellankommunala skatterätten pröva besvär rörande taxe- ring av den skattskyldige och hans hemmavarande barn. som icke fyllt [8 år. Om den skattskyldige varit gift vid ingången av beskattningsåret och under detta år levt tillsammans med maken. skall den mellankommunala skatterätten pröva besvärjämväl rörande makens taxering.

Den mellankommunala skatterätten prövar likaledes besvär rörande frä- ga. i vilket län skattskyldig skall taxeras.

Besvär rörande taxering av aktie- bolag, som tillsammans med annat sådant bolag utgör koncernbolag enligt 221 ä' lagen (1944: 705) om aktiebolag. prövas av den mellan- kommunala skatterätten. om bola— gen avlämnat eller skulat avlänma självdeklaration inom skilda län.

Besvär rörande taxering av aktie- bolag. som tillsammans med annat sådant bolag utgör koncernbolag enligt I kap. 2 s* aktielmlagslugen (1975: 1385). Prövas av den mellan- komunala skatterätten. om bolagen avlämnat eller skulle ha avlämnat självdeklaration inom skilda län.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l984.

: Senaste lydelse |!)79: |75.

Prop. 1983/84: 58

2. Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (l953: 272)| dels att anvisningarna till 69 & skall upphöra att gälla. dels att 32 och 443 åå samt 69 s 1 och 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

dels att rubriken närmast före 68s' skall lyda "Restitution av skatt. m.m.".

dels att i lagen skäll införas en ny paragraf. 6911 &. av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

.. 32 .s—

Pä tillkommande skatt skall skattskyldig erlägga ränta (respit- ränta). Räntebclopp som under- stiger femtio kronor pri/öres ej. Ränta utgår för visst kalenderår ef- ter den högre av de räntesatser. som vid den årliga debiteringen det året gäller vid beräkning av ö-skat- teränta. Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av det är då skatten debiteras tilläm- pas dock den räntesats som gäller för debiteringsärel.

På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta (respit— ränta). Räntebelopp som under- stiger femtio kronor påförs inte. Ränta utgår för visst kalenderår ef- ter den räntesats som vid den årliga debiteringen det året gäller vid be- räkning av ö-skatteränta med till- lägg av tre pracenten/leter. Vid bc- räkning av ränta för tid som infaller efter utgången av det år då skatten debiteras tillämpas dock den ränte- sats som gäller för debiteringsåret.

Vid beräkning av respitränta gäller. att i den tillkommande skatten icke inräknas skattetillägg eller förse- ningsavgift enligt taxeringslagen och ej heller kvarskatteavgift. respitränta och anständsränta:

att ränta utgår från och med den I april äret näst efter taxeringsåret. dock att ränta på ö-skatteränta. restitutionsränta och skatt. som äterbetalts enligt 68 äl mom. och ingår i tillkommande skatt. skall utgå från utgången av den månad. då beloppet utbetalts:

att ränta utgår till och med den månad. då skatten förfaller till be- talning eller. om skatten skall erläg- gas under två upp/)ördsterminer. till och med den månad under vil- ken den första uppbiirdsterminen infaller. dock ej i något fall för längre tid än två är: samt

att ränta utgår till och med den månad. då skatten förfaller till bc— talning eller. om skatten skall heta- las under två uppbärdsmänader. till och med den första uppbärds- månaden. dock ej i något fall för längre tid än två år. samt

att ränta utgäri helt krontal. varvid öretal bortfaller. Andras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta.

' Lagen omtryckt |972175. Senaste lydelse av anvisningarna till 69.5 I974: 853 lagens rubrik l974: 77l. : Senaste lydelse 1978: 20l.

Prop. 1983/84: 58 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i denna lag om Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt äga motsvaran- tillkommande skatt skall tillämpas de tillämpning beträffande respit- på respitränta. ränta.

44a 53

Utför en arbetstagare. som har hemvist häri riket. arbete i en främman— de stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse för undvikande av att preliminär skatt tas ut i mer än en av staterna. eller utför en arbetstaga- re. som har hemvist i en sådan stat. arbete här i riket. får den lokala skattemyndigheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av rege- ringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatteavdrag enligt denna lag får underlåtas. om avdrag för preliminär skatt på grund av arbetet görs i den främmande staten.

Meddelar den lokala skattemyn- digheten ett beslut enligt första stycket. får länsstyrelsen enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta att preliminär skatt. som på grund av arbetet har innehållits dessförinnan enligt denna lag, skall överföras till den främmande staten för att gattskrivas arbetstagaren där. Ett beslut om en sådan överföring av innehållen preliminär skatt. får länsstyrelsen enligt de närmare fö- reskrifter som meddelas i nyss an- given ordning ()eksåfatta sedan det slutligt har bestämts att arbetsta- garens inkomst av arbetet skall be- skattas i den främmande staten.

695

1 mom.4 Därest den preliminära ] mom. Om preliminär skatt. skatt. som enligt 27 ä' 2 mom. skall som ltar inbetalats eller som. utan gottskrivas skattskyldig vid debite- att så har skett. skall gottskrivas ring av slut/it,7 skatt. i vad den er- skattskyldig på grund av att arbets- lagts överstiger den slutliga skat- givaren gjort skatteavdrag. över- ten. äger den skattskyldige erhålla stiger den slutliga skatten skall rän- ränta (ö-skatteränta) på det över- ta (ö-skatteränta) beräknas på det skjutande beloppet. Vid räntebe- överskjutande beloppet. Vid ränte- räkningen gälla bestämmelserna i beräkningen gäller bestämmelserna 27 %$ 3 mom. andra och tredje styc- i 27 ä 3 mom. andra och tredje kena i tillämpliga delar. styckena i tillämpliga delar.

" Senaste lydelse 1981: l3l7. "* Senaste lydelse l974: 853.

Prop. 1983/84: 58

Nuvarande lydelse

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv-månader. dock att ränta pä preliminär skatt enligt 27 ä 2 mom. 31. som erlagts efter den 18 januari året näst efter inkomståret men se- nast den 30 april samma år. utgär för en tid av ses månader. Räntcbe- loppen nui til/Impa ieke överstiga 100000 kronor. Öretal som upp— kommer vid räntebcräkningen bort— faller. Regeringen eller den myn- dig/tet regeringen bestänunerfast- ställer i deeember äre! jöre lase- ringsäret de rätttesalser sam skala gälla vid den årliga debiteringen detjöliande året.

Bestämmelserna i denna lag om .

tillkommande skatt äga nmtsraran- de tillämpning lteträllattde ö-skat- tcränta.

2 mum.F På skatt. kvarskattcav- gift. respitränta och anståndsränta. som återbetalas enligt 68 ä 2 mom._ och vid utbetalning av skatt ellcr ränta. som har innehållits med stöd av 68 ä 4 mom. andra stycket. utgår ränta trestitutiansränta). Vid ränte- beräkningen gäller i tillämpliga de- lar bestämmelserna i 32 & första stycket.

Föreslagen lydelse

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt. som avses i 27 ä 2 mom. 3. betalats efter den 18 januari året efter inkomståret men senast den 30 april samma år. skall dark ränta pä sådan skall utgå för en tid av sex månader. Räntebeloppcn fär sanunanlagt inte Överstigu 100000 kronor. Örctal som uppkommer vid räntebcräkningen bortfaller.

Ränta beräknas enligt den ränte- sats snm nmtsvarar det av riksban— ken fastställda diskontö som gäller vid utgången av deeetnber ('iretfi'ire taseringsäret. _ Bestämmelserna i denna lag" om tillkommande skatt skall tillämpas på ö—skatteränta.

.? mum. På skatt. kvarskatteav- gift. respitränta och anståndsränta, som återbetalas enligt 68 s' 2 mom.. och vid utbetalning av skatt eller ränta. som har innehållits med stöd av 68 ä 4 mom. andra stycket. utgår ränta (restilutiunsränta). Vid ränte- beräkningen gäller i tillämpliga de- lar bestämmelserna i 32 :$ första stycket. Ränta skall duek beräknas utan tillägg av där angivna pri)— eentenlteter.

Vid beräkning av restitutionsränta gäller i övrigt. att ränta utgår på belopp. som senast under taseringsåret har betalts som preliminär skatt. från utgången av taxeringsåret och på annat belopp från utgången avdcn månad. då det har bctalts:

att. om skatt har betalts före den uppbördsmånad. då skatten har förfallit till betalning. skatten anses som betald under nämnda uppbördsmånad:

att. om skatten har betalts i llera poster och restitutionen avser endast viss del av det sammanlagda skattcbcloppet. det för mycket betalda belop— pet avräknas mot det eller de belopp som sist har betalts:

att ränta utgår till och med den månad. då beloppet återbetalas: samt att ränta utgår i helt krontal. varvid öretal bortfaller.

5 Senaste lydelse 1979z489.

Prop. 1983/84: 58 8 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att ränta inte skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp. om ändringsbeslutet hade beaktats vid ränteberäkningen. är den skattskyldige skyldig att åter- betala vad han sålunda har uppburit för mycket. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall också tillämpas på restitutionsränta.

Om restitutionsräntaisärskilt fall Om restitutionsränta i särskilda föreskrivs i 75 aå fjärde stycket. fall föreskrivs i 69:15 tredje styeket och 75aå fjärde stycket.

69aå

Meddelar den lokala skattemyn- digheten ett beslut enligt 44 a åfår länsstyrelsen enligt de närmare fö- reskrifter som meddelas av rege- ringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer besluta att preli- minär skatt. som på grund av arbe- tet har innehållits dessförimzan en- ligt denna lag, skall överföras till den främmande staten för att gottskrivas arbetstagaren där.

Har viss inkomst ellerförmögen- het beskattats såväl här i riket som i en stat med vilken Sverige har in- gått avtal för undvikande av dith- belbeskattning. får för beskatt- ningsåret inbetald skatt överföras till den främmande staten för att gottskrivas den skattskyldige där. i den mån den svenska skatten sätts ned genom avräkning av den ut- ländska skatt sattt belöper på in- komsten eller jk't'rnu'igenheten eller genom att inkomsten eller förmö- gen/teten undantas från beskatt- ning. En sådan överföring får dock göras bara till den del som den in- betalda skatten inte behövs för be- talning av svensk skatt/ör beskatt- ningsåret.

På skatt som överförs enligt and- ra styeket skall restitutionsränta utgå till den skattskyldige. [ fråga om ränteberäkningen gäller i till- lämpliga delar bestämmelserna i 695 2 mom.

F ordran på skatt som skall över- föras får inte överlåtas.

Prop. 1983/84: 58 9

Nuvarande lydelse F örexluleen [_i'delse

Beslut om ('ii'e/jfi'irllm enligt und- ru .vlyeket mer/delay av regeringen eller den myndighet .m/n regering- en hexlännner.

Denna lag träder i kraft den 1 januari l984. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om

]. ö-skatteränta som beräknas enligt den årliga debiteringen är 1984 eller tidigare.

2. respitränta. anståndxränta och restitutionsränta som belöper på tid före ikraftträdandet.

Prop. 1983/84: 58 H)

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 52.$ ] mom. och öl a.$ lagen (194I:4I6) om arvsskatt och gåvoskatt' skall ha nedan angivna lydelse. Närvarande lydelse Föreslagen lydelse 52 '.$

I mom.: Skatt enligt denna lag skall. i den mån ej jämlikt 55 $ anstånd medgivits. erläggas inom sex veckor efter det att beslut om skattens fastställande meddelats eller den enligt 64 $ l mom. förordnade gransk- ningsmyndigheten erhållit meddelande om att skattskyldig vitsordat an- märkning som framställts av denna myndighet.

Har skatt icke fastställts inom åtta månader efter det bouppteck- ning eller deklaration. oavsett om anstånd beviljats. scnast skolat vara ingivcn. skall ränta utgå från och med närmast efterföljande må- nad till och med den månad då skat- ten fastställts av beskattningsmyn— dighet. Skall jämlikt 54$ skatten förskjutas av dödsboet. påförcs vid skattens fastställande ränta titan uppdelning på de särskilda skatt- skyldiga. Ränta utgår under visst kalenderår efter den högre ut' de riintesutser som giiller t'id beräk- ning ut' riinlrl för det året enligt 69 s I mum. ttppblitt/slagen (19.53.0721. Räntebelopp som un- derstiger femtio kronor påföres ej. Öretal som uppkommer vid ränte- beräkningcn bortfaller.

Har skatt icke fastställts inom åtta månader efter det bouppteck- ning eller deklaration. oavsett om anstånd beviljats. senast skolat vara ingiven. skall ränta utgå från och med närmast efterföljande må- nad till och med den månad då skat- ten fastställts av beskattningsmyn- dighet. Skall jämlikt 54.$ skatten förskjutas av dödsboet. päföres vid skattcns fastställande ränta titan uppdelning på de särskilda skatt- skyldiga. Ränta utgår ttnder visst kalenderår efter den räntesats .ru/n motsvarar det ut' riks/mnlx'en fast- ställt/(t dis/(onto som giiller l'ltl nt- gången ut' (levern/ie!" (ler/iiregåen- (le året med tillägg ut' tre procent- enheter. Räntebclopp som under- stiger femtio kronor påföres ej. Öretal som uppkommer vid ränte- beräkningen bortft'tllcr.

Skatten jämte ränta, där sådan påförts. skall. då underrätt är beskatt- ningsmyndighet. betalas till länsstyrelsen i det län. dit underrätten hör. och eljest till den länsstyrelse. som är beskattningmyndighet.

Ändras beslut i fråga om skatt sker ny beräkning av ränta. Räntebelopp under fem kronor skall varken återbetalas eller tttkrävas. Bestämmelserna i denna lag om skatt skola i tillämpliga delar gälla även ränta.

' Senaste lydelse av lagens rubrik l9741857. 3 Senaste lydelse l975: l33.

Prop. 1983/84: 58

Nuvarande lydelse

ll

Föreslagen lydelse

6l a $1

Ränta enligt 6l $ första stycket utgår från och med månaden efter den. då skattebeloppet efter meddelat beslut om skattens fastställande blivit inbetalat. till och med den månad då beloppet utbetalas.

Ränta utgår även på ränta enligt 52 och 52 a $$ samt 55 $ 2 mom.. som återbetalas. I fråga om räntan .L'älla i övrigt bestämmelserna i 52 $ l mom.. (Ine/t' att räntan beräknas (II" länsstyrelsen.

Ränta utgår även på ränta enligt 52 och 52 a $$ samt 55 $ 2 mom.. som återbetalas. ! fråga om räntan. t'ilken skall beräknas at' länsstyrel- sen. giiller i övrigt bestämmelserna i 52$ ! mom. Räntan skall dne/t' utgå efter räntesats sam nmtst'arar det i 52 $ ! IMO/H. angivna (lis/mn- tur.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om ränta som belöper på tid före ikraftträdandet.

3 Senaste lydelse l974: 857.

Prop. 1983/84: 58

4. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 36$ ?» mom. lagen tl9582295) om sjömans-i skattI skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse l-"l'ireslagen lydelse

36 $

3 mom.2 Sjöman eller redare som har rätt att återfå för mycket erlagd skatt skall erhålla ränta (restitu- tiansränta) på beloppet. Ränta ttt- går ttnder visst kalenderår efter den högre av de räntesatser som gäller vid beräkning av ränta för det äre! enligt 69 $ ! nmtn. upphört/slagen (Wii.-272). Räntebelopp som un- derstiger femtio kronor tttbetalas ej.

.? IHH/ll. Sjöman eller redare som har rätt att återfå för mycket erlagd skatt skall erhålla ränta (restitu- tionsränta) på beloppet. Ränta ut- går ttnder visst kalenderår efter den räntesats som motsvarar det av riksbanken _l'astställda diskonto som gäller vid ntgt'ingen av decem- ber det _h'iregäende äret. Räntebe— lopp som ttnderstiger femtio kronor utbetalas ej.

Vid beräkning av ränta skall iakttagas. att ränta för skatt. avseende visst bcskattningsår. tttgår från och med den I mars nästföljande år. om skatten erlagts före denna tidpunkt. och i annat fall från och med månaden efter den då skatten erlagts.

att ränta utgår till och med den månad. då beslut om återbetalning meddelas. samt

att vänta utgår i helt krontal. varvid öretal bortfaller. Har beslut som föranlett ränta ändrats på sådant sätt att ränta icke skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp. om ändringsbesltttet beaktats vid ränteberäkningen. är sjöman eller redare skyldig återbetala vad han sålun- da ttppbttrit för mycket. Bestämmelserna om revisionskrav äga därvid motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om ränta som belöper på tid före ikraftträdandet.

' Lagen omtryckt I970: 933. Senaste lydelse av lagens rubrik l974: 777. : Senaste lydelse 1974: 862.

Prop. 1983/84: 58 IB

5. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959: 552) om upphörd av vissa avgifter enligt lagen ( 1981: 691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 24 a. 25 och 26 så lagen (I959z552) om upp- börd av vissa avgifter enligt lagen (19811691) om socialavgifter' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 a *

Överstiger erlagd preliminär avgift den slutliga avgiften för utgiftsåret. skall riksförsäkringsverket ombesörja att den överskjutande avgiftenjämte ränta återbetalas till arbetsgivaren. om summan därav. i förekommande fall efter avdrag för kvarstående avgift. uppgår till minst tjugofem kronor. Vid beräkningen av räntan äger 24 & tredje och fjärde styckena motsvaran- de tillämpning. Ränta skall ej utgå om räntebeloppet understiger femtio kronor. '

Ränta utgår för år enligt den hög- Ränta utgår för år enligt den rän-

re av de procentwlser. som i de- cember månad under utgiftsåret _rastsa'illts enligt 69 .Q' [ mum. andra stycket ia)/)bördslagen ”953: 272)".

resa/s som motsvarar det av riks- banken jaslsliillda diska/tro som gäller vid utgången av december under utgiftsåret.

Räntan beräknas för en tid av fjorton månader. På ej debiterad prelimi- när avgift, som erlagts efter den 18 december under utgiftsåret men senast den 30 april påföljande år. utgår dock räntan för en beräknad tid av åtta månader.

25%

Tillkommande avgift erlägges i tid och ordning. som enligt 19 & tredje stycket gäller för betalning av preliminär avgift. och fördelas till betalning vid två inbetalningstillfällen. Avgift om högst femhundra kronor skall dock erläggas vid ett inbetalningstillfälle. 'l'illkommande avgift under tjugofem kronor uttages icke.

På tillkommande avgift skall ar- betsgivare erlägga respitränm. Så- dan ränta skall dock ej påföras om den understiger femtio kronor. Ränta utgår för varje kalenderår ef- ter den räntesats, som för det året gäller enligt 24 as' andra stycket. För tidrymd under året efter det då avgiften påföres utgår dock räntan efter den räntesats som gäller vid ränteberäkning det är då debite- ringen sker. '

* Lagen omtryckt l974:938.

På tillkommande avgift skall ar- betsgivare erlägga respitriinla. Så- dan ränta skall doek ej påföras om den understiger femtio kronor. Ränta utgår för varje kalenderår ef- ter den räntesats. som för det året gäller enligt 24 as andra stycket med tillägg av tre prmenten/reter. För tidrymd under året efter det då avgiften påföres utgår dock räntan efter den räntesats som gäller vid räntebcräkning det år då debite- _ ringen sker.

Senaste lydelse av lagens rubrik I9XIzo9o.

Prop. 1983/84: 58 H

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ränta utgår från och med den I mars andra året efter utgiftsåret till och med den månad. då den tillkommande avgiften skall erläggas eller. om avgiften skall erläggas vid flera inbetalningstillfällen. till och med den månad. under vilken det första inbetalningstillfället infaller. dock ej i något fall för längre tid än två år. Ränta avseende belopp som tidigare återbeta- lats till arbetsgivaren skall dock utgå från utgången av den månad. då beloppet återbetalats.

26 sl

Om det films synnerliga skäl fär riksförsäkringsverket medge anstånd helt eller delvis med erläggande av påfört avgiftsbelopp som uppbärs av verket och förfaller till betalning efter det att ansökan om anstånd har gjorts. Anständstiden får bestämmas till längst två månader efter utgången av den månad. då beloppet skulle ha erlagts. Söker en arbetsgivare rättelse av avgiftspåföring enligt 36ä eller anför han besvär över beslut av riksför— säkringsverket enligt 38 %. får anstånd meddelas även på ansökan som har ingetts efter det att beloppet har förfallit till betalning. Sådant anstånd får beviljas intill dess två månader har förflutit från dagen för riksft'irsäkrings- verkets. kammarrättens eller regeringsrättens avgörande i saken.

Sedan anstånd har meddelats, får det avgiftsbelopp som omfattas av anståndet inte drivas in under tiden för anståndet. ej heller fär restavgift tas ut för beloppet.

Är en arbetsgivare berättigad att få ut för mycket erlagd arbetsgivarav- gift. får denna tas i anspråk för att betala sådan arbetsgivaravgift som omfattas av anståndet.

Har anståndstiden gått till ända utan att hela avgiftsbeloppet har beta- lats. skall arbetsgivaren betala restavgift på den del av beloppet som då var obetald.

Den som har fått anstånd i avvak- tan på kammarrättens eller rege- ringsrättens beslut skall betala an- ståndsränta för sådan del av av- giftsbeloppet som genom beslutet har fastställts till betalning. Ränta som understiger fetntio kronor skall dock ej påföras. Ränta utgår för varje kalenderår efter den räntesats som för det året gäller enligt 24 as" andra stycket.

Den som har fått anstånd i avvak- tan pä kammarrättens eller rege- ringsrättens beslut skall betala an- ståndsränta för sådan del av av- giftsbeloppet som genom beslutet har fastställts till betalning. Ränta som understiger femtio kronor skall dock ej påföras. Ränta utgår för varje kalenderår efter den räntesats som för det året gäller enligt 24a€å andra stycket med tillägg av tre prat-enrenheter.

Anståndsränta utgår från och med månaden efter den. då avgiften skulle ha erlagts om anstånd icke hade medgivits. till och med den månad. då ansti'indstidcn gått till ända.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om

1. ränta enligt 24aä som beräknas enligt den årliga avgiftsdebiteringen år 1984 eller tidigare.

2. respitränta. anståndsränta och restitutionsränta som belöper på tid före ikraftträdandet.

? Senaste lydelse 1982: 122.

Prop. 1983/84: 58

6. Förslag till

15

Lag om ändring i tullagen (1973: 670)

Härigenom föreskrivs att 20a och 22% tullagen (I973:670) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Fin'eslagen lydelse

20 å ä'

Ränta enligt 20% utgår för visst kalenderår efter den högre av de rt'intesatser som gäller vid bera'k— ning av ränta för det året enligt 69 s I "10111. andra stycket uppbt'jrdsla- gen (I953:272). För tid som infaller efter utgången av det är då införsel- avgiften slutligt fastställes tillämpas dock den räntesats som gäller för det året. Räntebelopp som under-. stiger femtio kronor påföres ej.

Ränta enligt 20% utgår för visst kalenderår efter den räntesats som nwlsvarar det av riksbanken just- sta'llda diskuum som gäller vid ut- gången av deeentber det I/i'iregt'ien- de året med tillägg av tre prueenl— enheter. För tid som infaller efter utgången av det är då införselavgif- ten slutligt fastställes tillämpas dock den räntesats som gäller för det året. Räntebclopp som under— stiger femtio kronor påföres ej.

Vid beräkning av ränta enligt 20% första eller andra stycket gäller att ränta utgår

från utgången av den andra månaden efter den då varan angavs till förtullning. dock att ränta på avgift. som motsvarar tidigare återbetalat avgiftsbelopp. utgår från utgången av den månad då beloppet återbeta— lades.

till och med den månad då beloppet skall erläggas. Ränta enligt andra stycket utgår ej för längre tid än två år tltotn i fall som avses i 20ä första stycket 3.

Ränta enligt 20? fjärde stycket utgår för den tid fi'irdröjningcn omfattar. Har beslut, som föranlett ränta. ändrats på sådant sätt att ränta icke skulle ha utgått eller skulle ha utgått med lägre belopp. skall ny beräkning av ränta göras och för mycket påförd ränta återbetalas. Ränta utgår ej på räntebelopp som tullskyldig ålägges betala enligt 20 % utöver tidigare erlagd ränta. =

Bestämmelserna i denna lag om tull och annan införseltwgift äger mot— svarande tillämpning beträffande ränta enligt denna paragraf.

__ 22 .s-

Har tullskyldig inbetalat tull eller annan införselavgift med högre belopp än han rätteligen har att erlägga. återbetalas överskjutande belopp. Mot- svarande gäller när han inbetalat tull eller annan införselavgift trots att avgift ej skall utgå. Har med stöd av Så tullft'irordningen (1973z979) med— delats förordnande att tull inte skall utgå för vara av visst slag återbetalas inbetalat tullbelopp. Belopp. som den tullskyldige kan dra av enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt. återbetalas dock ej.

På belopp som återbetalas utgår ränta. Ränta utgår även på ränta

På belopp som återbetalas utgår ränta. Ränta utgår även på ränta

' Senaste lydelse 1979:()7()_ . 3 Senaste lydelse l980;45()_

Prop. 1983/84: 58

Nuvarande fvt/else

enligt 205 som återbetalas, Vid. rån- teberäkningen tillämpas bestäm- melserna i 2011? första stycket. Ränta utgår från utgången av den månad under vilken beloppet err lagts till och med den månad då be- loppet utbetalats.

16. Föreslagen lydelse

enligt 205 som återbetalas. Vid rän- teberåkningen tillämpas bestäm- melserna i 20aä första stycket. Räntan skall dock beräknas utan tillägg av där (tamt-'na procentenhe- ter. Ränta utgår från utgången av den månad under vilken beloppet erlagts till och med den månad då beloppet utbetalats.

Har beslut. som föranlett ränta enligt andra stycket. ändrats på sådant sätt att ränta icke skulle ha utgått eller skulle ha utgått med lägre belopp. skall den tullskyldige återbetala vad han sålunda uppburit för mycket. Bestämmelserna i denna lag om tull och annan införselavgift gäller därvid i tillämpliga delar.

Vid återbetalning till den tullskyldige får avdrag göras för till betalning förfallen tull eller avgift som den tullskyldige har att erlägga till tullverket.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om ränta som belöper på tid före ikraftträdandet.

Prop. 1983/84: 58 17

Utdrag

FIN AN SDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträdc 1983-10-13

Närvarande: statsrådet 1. Carlsson. ordförande. och statsråden Lundkvist, Feldt. Sigurdsen, Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Andersson, Rainer. Boström. Bodström. Göransson. R. Carlsson, Holmberg. Thunborg

Föredragande: statsrådet Feldt

Lagrådsremiss om ändringar i taxeringsförfarandet m.m.

1 Inledning

Enligt regeringens bemyndigande den 13 maj 1982 har chefen för dåva- rande budgetdepartementet tillkallat en kommitté' (IB 1982:03) med upp-; drag att se över bl. a. det grundläggande taseringsförfarandet i första instans och skatteprocessen. Kommittén har antagit namnet skatteförenk- , lingskommittén. Som ett led i översynsarbetet har kommittén lagt fram ett ' par förslag i betänkandet tDs Fi 1983: 16) Vissa ändringari taxeringsförfa- ; randet. '

Kommitténs förslag gäller dels bestämmelserna om taxeringsnämndens beslutsförhct med ordföranden ensam. dels bestämmelserna om taxerings- nämndens underrättelseskyldighet. Förslaget angående ordförandens be- slutanderätt gäller den beloppsgräns på 500 kr. över vilken en avvikelse inte får gå för att ordföranden skall kunna meddela beslutet ensam. Försla- get angående nåmndens underrättelseskyldighet syftar till ett förenklat förfarande i vissa fall. Kommitténs betänkande har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna samt kommitténs förslag till lagänd- ringar hör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga [ resp. bilaga 2. För remissinstansernas ställningstaganden kommer jag att redogöra i an- slutning till min behandling av de olika frågorna.

Jag föreslår vidare ett förtydligande av taxeringslagens bestämmelser om besvär till mellankommunala skatterätten av vissa koncernbolag.

Jag tar också upp ett par frågor på uppbördsområdet. Det gäller för det första frågan vilka räntesatser som bör gälla när staten återbetalar skatt till

' Generaldirektören Gösta Ekman. ordförande. lånsrådet Sven Gunnarsson. f.d. riksdagsledamoten Wilhelm Gustafsson. riksdagsledamöterna Anna Lindh. Tage Sundkvist. Karl-Erik Svanberg och Knut Wachtmeister. lagmannen Bertil Wenner- gren samt riksdagsledamoten Hans-Olov Westberg.

. 2 Riksdagen 1983/84. ] sant/. Nr 58-

Prop. 1983/84: 58 18

den enskilde resp. när den enskilde betalar skatt efter den ordinarie betal- ningstidpunkten. För det andra behandlar jag frågan om överföring av skatt till främmande stat i enlighet med internationella överenskommelser i ämnet.

2 Vissa frågor angående taxeringsförfarandet

2.1. Enmansbeslut i taxeringsnämnd

Nuvarande ordning

Som huvudregel för taxeringsnämndens beslutförhet gäller enligt 63 s" taxeringslagen (19561623). TL. att beslut fär fattas om ordföranden och minst två andra ledamöter är närvarande. Om taxeringsnämndens distrikt omfattar mer än en kommun fordras dock att minst tre andra ledamöter är närvarande. Från detta krav på fullsutten nämnd görs vissa undantag.

Beslut får nämligen under vissa förutsättningar meddelas av ordföran- den ensam. Sä får först och främst ske när beslutet inte innefattar en prövning av ärendet i sak. För att ordföranden ensam skall få meddela ett beslut som innebär sakprövning förutsätts att det är fråga om något av särskilt angivna fall.

Ordföranden är sålunda ensam beslutför i sak om beslutet om taxering inte innebär avvikelse från självdeklarationen eller annan uppgift som den skattskyldige lämnat till ledning för sin taxering. om beslutet medför avvi- kelse som uppgår till högst 500 kr. taxerad inkomst. om beslutet innebär rättelse av ett tidigare beslut som till följd av skrivfel. räknefcl eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet eller om beslutet avser ärende 1 Vilket saken är uppenbar. Ordförandens behörighet att ensam meddela beslut i dessa fall är dock inte oinskränkt. Som allmän förutsätt- ning gällcr nämligen att beslut av ordföranden ensam får meddelas bara om det inte av särskild anledning är påkallat att ärendet prövas av fullsutten nämnd. Ski-il för sådan prövning kan exempelvis vara att frågan är kompli— cerad eller av principiell natur.

Nuvarande bestämmelser om taxeringsnämndens beslutför—het med ord- föranden ensam infördes år 1979 genom den s. k. RS-reformen. Den ifråga— varande beloppsgränsen på 500 kr. valdes efter förebild av motsvarande föreskrift beträffande dåvarande skatteråtterna. Bestämmelser om ensam- dontares behörighet i länsrätt. som ersatte de tidigare skatteråtterna. finns i 18 5 lagen (1971 : 289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Beloppsgrän— sen i denna lag höjdes till 2500 kr. den 1 juli 1982.

Kommitténsfin-slag Det iir enligt kommitténs mening viktigt att de fi.”)rtroendevalda ledamö—

ternas arbete inriktas på de beslut i främst bedömningsfrågor där lekman—

Prop. 1983/84: 58 19 .

nainflytandet kan ha väsentlig betydelse. Kommittén anser det därför värdefullt om taxeringsnämnden inte behöver belastas med beslut i ären- den av rutinmässig karaktär. Ärenden som bara leder till avvikelser på förhållandevis läga belopp är till mycket stor del av sådan karaktär och bör kunna avgöras av ordföranden ensam.

Som bakgrund för sina överväganden lämnar kommitten vissa statistik- uppgifter_ Enligt dessa. som avser 1981 års taxering. ändrades den statliga taxeringen för fysiska personer med belopp upp till 2000 kr. i 1094 000 fall. Avvikelserna på belopp över 2000 kr. gällde 443000 fall. Enligt kommit- téns bedömning var en stor del av avvikelserna rättelse av sådana tekniska och formella fel att saken varit uppenbar och beslut kunnat meddelas av ordföranden ensam.

Kommittén föreSIår mot denna bakgrund att nuvarande beloppsgräns på 500 kr. höjs till 2500 kr. i överensstämmelse med den uppjustering som redan tidigare gjorts i fråga om ensamdomares behörighet i länsrätt. Kom- mittén tillägger att ärenden i taxeringsnämnden som gäller mindre än 2500 kr. sannolikt oftare är mer rutinmässiga och okomplicerade än mål rörande motsvarande belopp i länsrätten. Kommittén framhåller också att ett ärende även i fortsättningen skall prövas av fullsutten nämnd om avvikel- sen rör en komplicerad eller principiell fråga eller om det är påkallat av annan särskild anledning.

Rentissyttrandena

Kommitténs förslag om en höjning av beloppsgränsen tillstyrks av re- missinstanserna. Tre instanser förordar att beloppsgränsen bestäms till 5000 kr.

Övervägam'lwz och förslag

När nuvarande regler om taxeringsnämmlsordförandens beslutanderätt infördes innebar de något helt nytt i taxeringsförfarandet i första instans. Det föll sig därför naturligt att välja en beloppsgräns i överensstämmelse med vad som då gällde i fråga om enmansmål i högre instans. Reglerna har enligt vad jag erfarit fungerat på ett tillfredsställande sätt och det är enligt min mening lämpligt att också nu följa beloppsgränsen för enmansmälen i länsrätt. Jag föreslår att 63 å andra stycket 3 TL ändras i överensstäm- melse med detta, De nya bestämmelserna bör tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

2.2. Taxeringsnämndens underrättelseskyldighet

Nuvarande ordning

Om taxeringsnämnden beslutar att frångå den skattskyldiges självde- klaration eller annan uppgift eller upplysning som den skattskyldige lämnat till ledning för sin taxering. skall deklarationen enligt 69ä 1 mom. "fl.

Prop. 1983/84: 58 20

förses med uppgift om avvikelsen och skälen för denna. [ sädant fall skall ocksä en underrättelse sändas till den skattskyldige. Denna skall innehälla uppgift om i vilka hänseenden deklarationen har l'rangatts och skälen för taxeringsnämndens beslut. 1 underrättelsen skall också finnas en upplys- ning om möjligheten att fä beslutet omprövat av taxeringsnämuden. Skyl- dighet att skicka underrättelse om nämndens beslut föreligger ocksä dä taxering för inkomst eller förmögenhet äsatts en skattskyldig som inte lämnat nägon deklaration.

En underrättelse till den skattskyldige skall enligt 699" 4 mom. "l'L sändas i vanligt brev. l särskilda fall får dock försändelsen rekommenderas eller delges den skattskyldige. Vidare gäller enligt 31 s taxeringskungörel- scn (1957z513) att underrättelsen skall vara underskriven av taxerings— nämndens ordförande eller föredragande i nämnden och att den skall expedieras snarast efter det att nämnden fattat sitt beslut om taxeringen och senast i samband nted att deklarationen eller annan uppgift överlämnas för registrering.

Kommitté/ixfifi/avlat:

Kommitténs förslag i förevaramle del grundas pä en önskan att sa langt möjligt avlasta taxeringsfunktionärerna arbetsuppgifter. som bedöms vara mer betungande än som är motiverat med hänsyn till den betydelse som arbetsinsatserna kan beräknas ha för de skattskyldiga. "fanken är att taxe- ringsfunktionärerna skall fä ökade möjligheter till fördjupad kontroll i olika former. Vad kommittén nu tar tipp är möjligheten att i vissa fall informera om en gjord avvikelse utan att som f.n. tillställa den skattskyldige en särskild underrättelse.

Enligt kommitténs mening bör underrättelse om formella fel och vissa materiella avvikelser kunna lämnas på annat sätt än genom ett särskilt skriftligt meddelande. Närmast till hands ligger enligt kommitténs bedöm— ning att pä ett eller annat sätt underrätta den skattskyldige om avvikelsen i samband med att han tillställs skattsedeln pa slutlig skatt.

En reform av detta slag bör enligt kommitténs mening ayvägas med särskild hänsyn dels till den skattskyldiges intresse av att kunna fa ett taxeringsbeslut omprövat av taxeringsnämnden. dels till möjligheterna att rätta misstag vid taxeringen i administrativ ordning enligt 72 a ä'l'L. Med detta följer. anser kommitten. att en reform bara bör omfatta frägor som den skattskyldige inte alls eller endast i undantagsfall har anledning att begära omprövning av. Detta leder i sin tur enligt kommitténs mening till att reformen bör avse bara rent formella fel säsom l'clräkning. lelöverföriug och skrivfel samt i övrigt rättelse till den skattskyldiges fördel av intäkt. förmän eller avdrag som till beloppet eller beloppsintcrvall är fastlagt i skattclagstiftningen. Med hänsyn till att en felaktigt vidtagen ändring bör kunna rättas till titan att den skattskyldige behöver anföra besvär finner kommitten att reformen ocksä bör hallas inom ramen för sadana företeel—

ser som gar att rätta enligt bestämmelserna i 72 a & 'l'l..

Prop. [983/84: 58 " zi !

Den lösning sotn kommittén med hänsyn till här angivna synpunkter anser sig böra föresla innebär att det nuvarande ttnderrättelseförfarandet inte skall behöva tillämpas när det är fräga om rättelser av felaktigheter av det slag som anges i punkterna l—S och 7 i 72 a å'l'L. Som framgär av det följande skall den skattskyldige i stället informeras om avvikelsen via skattsedeln pä slutlig skatt. Sävitt gäller punkt i — dvs. rättelse av uppen- bar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration — sätts dock den gränsen. att underrättelse i nuvarande ordning fär underlä- . tas bara om avvikelse görs med högst 5000 kr. taxerad inkomst. Avser avvikelsen felaktighet enligt nägon av punkterna 2—5 eller 7 fär underrät- telse underlätas endast om rättelsen leder till lägre taxering eller till lägre skatt för den skattskyldige. De avvikelser det i dessa fall enligt kommitténs redovisning i praktiken är fräga om är felaktighet beträffande underlag för skogsvärdsavgift eller angäende fastighets taxeringsvärde. felaktighet i. fräga om beräkning av intäkt av villafastighet. procentavdrag eller garanti- belopp. felaktighet i fräga om avdrag som medges titan särskild utredning (sparavdrag. extra avdrag under annan fastighet och .I00/1000—kronors— avdragen under tjänst) och felaktighet i fräga om förutsz'ittningarna för skattereduktion. För att underrättelse i nuvarande ordning skall fä underlä- tas krävs i samtliga fall dessutom att det inte av särskilda skäl är päkallat att den skattskyldige underrättas. Kommittén päpekar att ett särskilt skäl att lämna underrättelse bl. a. föreligger dä formella avvikelser görs i både höjande och sänkande riktning och det kan befaras att nettoändringen kan framstä som svårbegriplig för den skattskyklige,

Som redan nämnts skall den skattskyldige i de redovisade fallen ges informz'ition om avvikelserna via skattsedeln. Detta skall tillgä på så sätt att skattsedeln förses med en kryssmarkering som anger att avvikelse gjorts och att den skattskyldige med ledning av upplysningstexten i broschyren "Kontrollera din skatt" kan utläsa vilka typer av avvikelser som anges med kryssmarkeringen. Denna broschyr tttsänds tillsammans med skattse- deln. Information om den nya ordningen skall vidare ges i "Dags att deklarera" och RSV:s deklarationsupplysningar.

Kommittén har slutligen sökt bedöma effekten av sitt förslag. Undersök- ningar beträffande l979 och l98l ärs taxeringar har enligt kommittén visat att avvikelser görs i ca LR miljoner deklarationer och att avvikelserna berör mer än 3.25 miljoner avvikelsepunkter. Vid taxeringen är l98l avsåg 741000 av dessa formella brister säsom felräkning. felöverft'jring och lik- nande. l mänga faII utgjorde vidare tillrättaläggandet av sädana brister den enda rättelseätgärdcn. linligt kommitténs bedömning skulle den föreslagna ordningen medföra att antalet underrättelser om avvikelser reducerades med mellan 300000 och 400000. Detta skttlle medföra en tidsvinst i gransk- ningsorganisationen motsvarande ca 35 ärsarbetskrafter.

Prop. 1983/84: 58 22

Remiss yttra llt/('na

Kommitténs förslag har blivit föremål för starkt delade meningar hos remissinstanserna. Alla vitsordar dock att det är angeläget att söka åstad- komma förenklingar i taxeringsnämndens arbete genom olika slags re- former. Flera instanser bcfarar emellertid att kommittén underskattat det merarbete som de lokala skattemyndigheterna kan få genom de skattskyl- digas förfrågningar om kryssmarkeringarnas innebörd. Vinsterna genom reformen befaras därför bli marginella. Många remissinstanser tillstyrker dock att den föreslagna ordningen införs. I flera fall kompletteras denna tillstyrkan med ett önskemål om att reformen följs upp så att de verkliga effekterna blir klarlagda.

För att så långt möjligt minska riskerna för att reformen får till följd att underrättelseskyldigheten i praktiken flyttas från taxeringsnämnderna till de lokala skattemyndigheterna föreslår flera remissinstanser modifieringar av olika slag. _

RSV föreslär sålunda att skattsedeln skall förses med en kodsiffra för det slags felaktighet som avvikelsen avser. Genom att kodsiffrornas innebörd förklaras på skattsedeln eller i broschyren "Kontrollera din skatt" kan den skattskyldige själv ta reda på vilken typ eller vilka typer av felaktigheter som taxeringsnämnden rättat. Ett liknande förslag redovisar också TCO. Länsstyrelsen i Värmlands län föreslår att den av kommittén föreslagna metoden skall få användas endast när det är fråga om en avvikelsetyp. Länsrätten i Malmöhus län. som också ställer sig tveksam till kommitténs förslag. förordar att nuvarande underrättelseförfarande rationaliseras ge- nom förenkladc blanketter.

Åtskilliga remissinstanser överväger särskilt kommitténs förslag i den del som det gäller avvikelse till den skattskyldiges nackdel. RSV anser sålunda att den föreslagna beloppsgränsen på 5000 kr. taxerad inkomst är för hög. Den bör enligt RSV:s mening sättas ned till 2500 kr. Kammarrät- ten i Göteborg och länsrätten i Malmöhus län framhåller att regeln om att den skattskyldige på ett klart sätt skall underrättas om innehållet i ett beslut vilar på en viktig förvaltningsrättslig princip. Båda myndigheterna finner det mot denna bakgrund särskilt betänksamt att slopa underrättelser vid rättelser av felräkningar och felöverföringar till den skattskyldiges nackdel. Denna del av kommittens förslag avstyrker de därför.

Övervägande/t och förslag

Jag ser det i likhet med remissinstanserna som angeläget att man så långt möjligt begränsar och underlättar taxeringsfunktionärernas mer rutinmäs- siga arbetsuppgifter. De får på så sätt mer tid för det egentliga gransknings- arbetet. Detta är viktigt särskilt med tanke på de insatser som behövs i fråga om de svärkontrollerade deklarationerna.

En förutsättning för en förenkling av underrättelseförfarandet måste vara. att den skattskyldige får en med hänsyn till avvikelsebcslutets karak-

r—J 'J-l

Prop. WS$/84: 58

tär tillfredsställande inforn'tation. Det bör (naturligtvis också vara klart att reformen verkligen kommer att medföra en rationalisering för skattead- ministrationcn. Man kan enligt min mening hysa viss tveksamhet inför den lösning som kommitten förordar. Det finns enligt min mening anledning att räkna med att de skattskyldiga ofta kommer att finna meddelandet svårbe— gripligt. Som bl.a. RSV framhållit övervältras därmed ett arbete på de lokala skattemyndigheterna med att ta fram deklarationerna och besvara frågor. Jag anser att en reform mäste sökas inom snävare linjer. Jag ser för egen del valet stå mellan två huvudalternativ.

Enligt det ena bygger man på kommitténs förslag om en kryssmarkering på skattsedeln men låter denna markering avse bara en eller högst två av de olika avvikelsetyperna. Det är naturligt att i så fall välja de avvikelse- typer som är mest frekventa och att beskriva dessa direkt på skattsedeln.

Det andra huvudalternativet innebär att varje avvikelsetyp förses med' en kodsiffra vilkens innebörd beskrivs på skattsedeln eller i broschyren "Kontrollera din skatt". Enligt detta alternativ förutsätts vidare att det förenklade underrättelseförfarandet får användas bara om avvikelsen avser en eller högst två avvikelsetyper och alltså kan beskrivas genom att högst två kodsiffror anges på skattsedeln.

Det första alternativet har den fördelen att det är mycket lättillämpat för taxeringsfunktionärerna. Det är dock så snäVt att det kan ifrågasättas om det ger de förenklingseffckter som bör uppkomma för att reformen skall vara verkligt meningsfull.

Det andra alternativet ger ett vidare användningsfält. Det synes också vara tillräckligt lättillämpat för att taxeringsfunktionz'irerna titan större svårighet skall kunna välja och ange rätt kodsiffra på deklarationen för vidare markering på skattsedeln. Jag föreslår därför att detta andra alterna- tiv väljs.

Den av mig föreslagna ordningen bör i enlighet med kommitténs förslag bara få tillämpas när avvikelsen gäller uppenbara felaktigheter av det slag som avses i 72a>$ l—5 eller 7 TL. Den gruppering av felaktigheterna som 'l'L har är emellertid i vissa delar inte lämplig att användas när innebörden av en avvikelse skall beskrivas för den skattskyldige. I några av TL:s grupper ingår vidare felaktigheter av sådant slag att det knappast är aktu- ellt eller lämpligt att ha med dem i ett förenklat underrättelseförfarande. För att förfarandet skall bli enkelt och rationellt krävs att de felaktigheter som skall få'omfattas av förfarandet begränsas och grupperas med särskild hänsyn till den skattskyldiges möjligheter att förstå vari avvikelsen ligger. En från dessa synpunkter tillfredsställande lösning får man enligt min mening genom att behålla de två grupperna i 72aä [ och 3 och dela upp de övriga felaktigheter som hör omfattas av förfarandet på tre särskilda punk— ter. Den ena av dessa bör avse felaktighet i fråga om det extra avdraget under inkomst av annan fastighet (2555 3 mom. andra stycket kommunal- skattelagen (l928: 370"). KL), den andra felaktighet i fråga om schablonav-

Prop. 1983/84: 58 24

dragen under inkomst av tjänst (33 ä 2 mom. KL) och den tredje felaktighet i fråga om det s.k. sparavdraget (395 3 mom. KL).

Jag föreslår i enlighet med vad jag nu sagt att det förenklade underrättel- seförfarandet skall få tillämpas när en avvikelse gäller uppenbar felaktighet som kan hänföras till högst två av de här redovisade grupperna. Det återstår emellertid att ta ställning till ytterligare ett par frågor.

Några remissinstanser som i princip ställer sig positiva till kommitténs förslag anser att ett förenklat underrättelseförfarande inte bör användas när avvikelsen är till den skattskyldiges nackdel och alltså regelmässigt innebär en höjning av skatten. Jag anser också för egen del att det finns skäl att i varje fall t.v. behålla nuvarande underrättelseförfarande när en avvikelse medför att den skattskyldiges taxering höjs. Ett förenklat under- rättelseförfarande bör sålunda bara få användas om avvikelsen leder till lägre taxering. Om en avvikelse avser två av angivna punkter kan det naturligtvis ibland vara fråga om ändring i både höjande och sänkande riktning men som totalt medför att taxeringen blir lägre. ] sådant fall torde det ofta föreligga skäl att underrätta den skattskyldige om avvikelsen i vanlig ordning. Frågan om möjligheten att i viss utsträckning tillämpa förfarandet också när avvikelsen är till den skattskyldiges nackdel får bedömas sedan man fått erfarenhet av det nya förfarandet.

Enligt kommitténs förslag får ett förenklat underrättelseförfarande vid avvikelse på grund av uppenbar felräkning eller felöverföring i deklaratio- nen bara användas om rättelsen avser högst 5000 kr. taxerad inkomst. Enligt min mening bör avvikelse till den skattskyldiges förmån också i sådana fall få ske utan hänsyn till någon beloppsgräns på samma sätt som — i överensstämmelse med kommitténs förslag — bör gälla i fråga om de övriga avvikelsetyperna.

Jag föreslår sålunda sammanfattningsvis att en skattskyldig skall kunna underrättas om avvikelse från deklarationen genom högst två kodsiffror på skattsedeln och hänvisning till en kodförteckning på skattsedeln eller i broschyren "Kontrollera din skatt". om avvikelsen är att hänföra till högst två av de förut redovisade avvikelsetyperna och innebär ändring till den skattskyldiges förmån. En grundförutsättning är dock att inte särskilda skäl i det enskilda fallet talar för att den skattskyldige underrättas genom ett särskilt skriftligt meddelande. Som någon remissinstans påpekat bör också en föreskrift om det förenklade underrättelseförfarandet tas in i 69 ä 1 mom. TL. Detta medför lagtekniskt även den fördelen att en skattskyl- dig. som av misstag inte fått kodbeteckningen utsatt på skattsedeln. kom— mer i åtnjutande av en förlängd besvärstid enligt 99 ä TL på samma sätt som en skattskyldig som inte fått föreskriven underrättelse under taxe- ringsåret.

|.) '.!.

Prop. 1983/84: 58 3 Rätt besvärsinstans för koneernholag

Mellankommttnala skatterätten har i en skrivelse den 11 maj 1983 till jttstitiedepartementet tagit tipp frågan om rätt besvärsinstans för vissa koncernbolag. Skrivelsen har överlämnats till Iinansdepartemcntct.

Frågan gäller bestämmelserna i 73 ?; 11 om besvär över taxerings— nämnds beslut. Paragrafens fjärde stycke innehållet" en regel om att besvär rörande taxering av aktiebolag som tillsammans med annat sadant bolag utgör koncernbolag skall prövas av den mcllankommanala skatterätten. om bolagen lämnat eller skttlle ha lämnat självdeklaration inom skilda län. l bestämmelsen görs en hänvisning till koncernbolagsbcstämmelserna i 231 & lagen ( 1944: 705) om aktiebolag. Denna lag har nttmera upphävts och ersatts av aktiebolagslagen( 1975: 1385). 1 sistnämnda lag finns bestämmel- ser om koncernbolag i l kap. 2 s. 1 3 s' lagen (1975: 1386) om införande av 1975 års aktiebolagslag stadgas att om det i lag eller annan författning förekommer hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i den nya aktiebolagslagen skall den nya bestämmelsen tillämpas. Stadgan- det innebär att forttmbestämmelsen i 73 & fjärde stycket "11. gäller koncern- bolag enligt 1975 års aktiebolagslag. Mellankommunalt't skatterättcn påpe- kar att detta förhållande inte alltid observeras av de skattskyldiga och av myndigheter. vilket är olyckligt. eftersom bestämmelserna i de angivna lagrttmmen inte är helt identiska. Den viktigaste skillnaden torde vara att det numera erfordras röstmajoritet och inte som tidigare kapitalmajoritet i ett bolag för att det skall anses som dotterbolag. Enligt mellankommunala skatterättcns mening bör lagrttmmet ändras så att hänvisningen görs direkt till 1 kap. 2 & aktiebolagslagen.

Jag delar mellankommttnala skatterättens uppfattning att det i 73 & fjärde stycket 'l'L bör anges att fråga är om koneernbolag enligt 1 kap. Zä aktiebolagslagen. Jag förordar således att ändring vidtas i detta hänseende.

4 Räntorna

4.1. Nuvarande ordning

Räntor enligt lippln'ii'a'sla_t-:en

När en skattskyldig har rätt att få tillbaka inbetald skatt eller är skyldig att betala skatt som påförs sedan debiteringen av slutlig skatt avsltttats skall enligt uppbördslagen ( 1953: 272). UBL. ränta beräknas. Ränta beräk- nas också i vissa fall när skattskyldig får anstånd med inbetalningen av skatt.

De räntor som beräknas vid återbetalning är av två slag. ö-skatteränta och restittttionsränta. Ö—skatteänta-utgår enligt (19.5 1 mom. UBl. vid återbetalning av överskjutande preliminär skatt och påförs vid debiteringv

Prop. 1983/84: 58 - 26

en av den slutliga skatten. Restitutionsrz'inta utgår när en skattskyldig annars har rätt att få tillbaka skatt. Sådana åtct'bctalningar föranleds i .stort sett av taxeringsnedsättningar eller rättelser av debiteringen.

Den tid för vilken ö—skatterånta beräknas kan vara tolv eller ses måna— der. Ränta för en beräknad tid av tolv månader utgår på preliminär skatt som betalats senast den 18 januari året efter inkomståret. Den kortare räntetiden gäller när skatten betalts' efter den löjanuari uten senast den 30 april året efter inkomstaret. Vidare gäller den spårregeln att räntebeloppen tillsammans inte får överstiga 100000 kr.

Råntesatserna för ö-skatterånt.t fastställs av RSV i december året före det år under vilket räntan påförs i samband med debiteringen av den slutliga skatten. Därvid gäller enligt anvisningarna till 69 55 UBl. att ränte- satserna skall bestämmas meal utgångspunkt i den högsta allmänt förekom- mandc årsränta som vid fastställelsen tillän'tpas vid inlåning i bank. Om en pa detta sätt beräknad räntesats inte utgörs av hel eller halv procentenhet. skall räntesatsen jånmas till närmast högre sådan procentenhet. I enlighet med föredragandens ttttalande i prop. 1974: 159. som godkändes av riksda— gen (SkU 57. rskr 360) har RSV fastställt räntesatserna med tttgångspttnkt i den årsränta som bankerna tillämpat vid inlåning på tolv månaders räk- ning.

Restitutionsri'tntz-t utgår enligt den räntesats för tolv månaders ö-skatte- ränta som tillämpats eller skall tillämpas det år för vilket restittttionsränta skall beräknas. Räntan beräknas i princip från det att skatten inbetalats av den skattskyldige t.o.m. månaden för återbetalningen.

Den ränta som en skattskyldig skall betala när han påförs skatt sedan debiteringen av den slutliga skatten avslutats (tillkommande skatt). be- nämns i 32 .s' UBL respitränta. Också denna ränta utgår enligt den ränte— sats för tolv månaders ö—skattcränta som tillämpats eller skall tillämpas det år för vilket respitränta skall beräknas. Om respitränta skall beräknas för tid efter det år då den tillkommande skatten debiteras skall dock den räntesats tillämpas som gäller för debiteringsåret. Räntan beräknas — bortsett från några undantag —— fr. o. nt. den 1 april året efter taxeringsåret t.o.m. den månad då den tillkommande skatten förfaller till betalning. Respitränta får dock inte beräknas för längre tid än två år. Att räntan beräknas fr.o.m. den 1 april har sin förklaring i att den skattskyldige vid debiteringen av den tillkommande skatten också påförs den kvarskatteav- gift som skttlle utgått om skatten beaktats vid debiteringen av den slutliga skatten. Kvarskatteavgiften har ansetts så avvägd att den täcker statsver- kets ränteförluster t. o. m. 31 ntars året efter taxeringsåret.

Anständsränta utgår enligt 49 ä 4 mom. UBL bl. a. när en skattskyldig som anfört besvär över taxeringen får betalningsanstånd av länsstyrelsen på grund av att det skttlle medföra betydande skadeverkningar för den skattskyldige eller annars framstå som obilligt att framtvinga en betalning innan taxeringsfrägan avgjorts. Sådan ränta utgår också när den skattskyl-

Prop. 1983/84: 58 27

dige får anstånd med betalningen av kvarstående eller tillkommande skatt som påförts på grund av att 3 & lagen t1980: 865) mot skattellykt har tillämpats. Räntan beräknas från utgången av den manad då skatten skttlle ha betalats om anstånd inte medgetts t.o.m. den månad då anståndstiden gått till ända.

Anståndsränta utgåri likhet med restitutionsränta och respitränta enligt den räntesats för tolv månaders ö-skatteränta som tillämpats eller skall tillämpas det år för vilket anständsri'rnta skall beräknas.

Räntor enligt vissa (tm/m_fi'iljfirrtningm'

Räntesatsen för tolv månaders ö—skatterånta skall också tillämpas enligt bestämmelser i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. AGL. ttrlla- gen ( 1973: 670) och lagen ( 1958: 295) om sjömansskatt. SjL.

Denna räntesats för ö-skatteri-inta skall sålunda enligt AGL bl.a. tilläm- pas på den ränta som utgår när skatt inte fastställts inom åtta månader efter det att bouppteckning eller deklaration senast sktrlle ha varit ingiven. Detsamma gäller ränta som utgår på tillkommande skattebelopp. på skatt som betalas genom skuldebrev eller skult'lförbindelse. på skatt för vilken betalningsanstånd meddelats eller på skatt som återbetalas. De här redovi- sade räntebestämnre'serna finns i 52 ä 1 och 2 mom.. 52a %. 55 t 2 ntorn. och 61 a .s' AGL.

Enligt tullagen gäller räntesatsen för tolv månaders ö—skatteränta dels dä ränta skall beräknas på tttll eller annan införselavgift som tttllskyldig skall betala ytterligare på grttnd av exempelvis omtulltaxering eller beslut av kammarrätt eller regeringsrätten. dels då ttrllskyldig har rätt att få tillbaka inbetalad tull eller införselavgift (20a och 22 åå).

I fråga om sjömansskatt skall räntesatsen för tolv månaders ö-.skatterän— ta tillämpas vid återbetalning av skatt (36 s 3 mom. SjL).

Räntebeståmmelserna i lagen (1959: 552) om trppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. AVGL. ingår i ett system för upphörd av arbetsgivaravgifter som är tttformat efter mönster av UBL:s system. 1 överensstämmelse härmed har också reglerna för beräkning av ränta stor överensstämmelse med vad som gäller enligt UBL.

Räntan på överskjutande avgift utgår enligt 24aä AVGL alltid efter räntesatsen för tolv månaders (”)-skatteri'tnta. En reglering av räntan med hänsyn till räntetiden görs på så sätt att ränta på avgift. som betalats senast den 18. december under utgiftsåret. beräknas för en tid av 14 månader medan ränta på ej debiterad preliminär avgift. som betalats efter den 18 december men senast den 30 april det följande året. utgår för en beräknad tid av åtta månader.

AVGL:s bestämmelser om räntesats för restitutionsränta (31 å). respit- ränta (25 äl och anståndsränta (26 å) överensstämmer med vad som gälleri fråga om sådana räntor enligt UBL.

Prop. 1983/84: 58 28

4.2 Överväganden och förslag UBL:s nuvarande räntebestämmelser har gällt sedan är 1975 och är utformade i enlighet med de synpunkter som t'etlt_n-'isat1es av utredningen om företagens uppgil'tsplikt i betänkandet (SOL? 1973: 33) Ränta och rest- avgift på skatt m.m. litt väsentligt inslag är räntornas anknytning till det allmänna ränteläget och deras beräkning i övrigt med hänsyn till kreditsyn- punkter. Som har framgått av min tidigare redogörelse har anknytningen till det allmänna ränteläget ("istttdkontinits genom att räntesatserna för ö-skatteränta årligen skall fastställas av RSV med utgångspunkt i den högsta allmänt förekommande årsränta som vid fastställelsen gäller vid inlaning i bank. Den högre av dessa fastställda räntesatser blir sedan tillämplig också på de andra ri'tntorna. Sedan bestämmelserna infördes har kreditinstitutens inlånings— och ut- låningsverksamhct successivt förändrats. Detta har inte minst gällt for— merna för bankernas inlåning och det är inte längre helt lätt att avgöra vilken räntesats som kan anses vara den högsta allmänt förekommande vid inlåning i bank. Det är därför angeläget att nu finna en annan form för räntt'urnas anknytning till det allmänna ränteläget. Det finns enligt min mening skäl att i framtiden avväga räntesatserna också med hänsyn till den skillnad som på den allmänna kreditmarknaden görs mellan inlånings- och utlaningsräntorna. Bankernas inlåningsräntor har hittills visat god följsamhet till riksban— kens diskonto. Räntorna vid insättning på tolv månaders räkning hos bank har vidare legat i paritet med diskontot. Som exempel kan nämnas att både

C? i december 1981. 1 december

följande år var diskontot 10% och tolvmånadersräntan 10.25 GE. diskontot och tolvmänadersräntan var 11

Enligt min mening bör det diskonto som gäller vid utgången av december månad det år då räntesatserna f.n. fastställs kunna gälla vid uträkning av sådan ö-skatteränta som utgår för tolv månader. Därmed följer att sådan del av ö—Skatteräntan som skall beräknas för en tid av sex månader bör motsvara en ränta efter halva diskontot. Någon särskild räntesats behövs dock inte för denna ränteuträkning. Den kan också göras med tillämpning av diskontot och den tid för vilken räntan utgår. Jag föreslår att UBL:s bestämmelseri 69 ä 1 mom. ändras i enlighet med 'ad jag har sagt nu. Det bör framhållas att mitt förslag medför att någon fastställelse av räntesatser inte kommer att bli behövligi fortsättningen.

Enligt den utformning som nu gällande räntebestämmelser i övrigt har blir diskontot genom den föreslagna ändringen av 69 .b" 1 mom. räntesats också vid beräkning av restitutionsränta. respitränta och anständsränta enligt UBl, och AVGL. Så blir också fallet i fråga om de räntor enligt AGL. tullagen och SjL för vilkajag har redogjort tidigare.

Detta resultat framstår som helt följdriktigt när det gäller räntor som utgår vid återbetalning av skatt eller avgift. En räntesats som i princip motsvarar diskontot framstår däremot som för låg i fråga om räntor som

Prop. 1983/84: 58 39

utgår när betalningsanstånd beviljats eller betalningen annars har blivit uppskjuten. [ dessa fall bör enligt min mening en högre räntesats gälla. Fråga är då närmast med hur många procentenheter det för (.i-skatteräntan tillämpliga diskontot bör uppräknas.

Den av mig föreslagna ordningen bygger liksom nuvarande räntesystem på en anknytning till det allmänna ränteläget som bl. a. speglas i kreditinsti— tutens in- och utläningsräntor. Skillnaden mellan dessa synes i och för sig kunna motivera en höjning med fyra—fem procentenheter.

Man bör emellertid enligt min mening inte grunda en höjning av räntesat- sen enbart på rena kreditsynpunkter. Hänsyn bör också tas till att den kredit som den skattskyldige fått genom att betalningen blivit senarelagd inte sällan har uppkommit oavsiktligt. Jag föreslår därför att förhöjningen bestäms till tre procentenheter för respitränta. anståndsränta och de övriga räntor som utgår när betalningen senareläggs. Räntebestämmelserna i UBl ,. AGL. tullagen. SjL och AVGL föreslås ändrade i enlighet härmed. I samband därmed bör också några ändringar av redaktionell natur göras i bestämmelserna.

Jag föreslår att de nya räntcreglerna skall gälla fr.o.m. år 1984. Äldre bestämmelser bör dock fortfarande tillämpas på respitränta. anstämlsränta och restitutionsränta som belöper på tid före den 1 januari 1984. Detsamma bör gälla också i fråga om ö-skatteränta och ränta enligt 24 a s*AVGL. som avser den årliga debiteringen år 1984 eller tidigare år.

Jag vill till sist säga några ord om mitt förslags statsfinansiella effekt.

Nuvarande regler om avrundning av räntesatserna för ö—skattert'intan kan i vissa lägen medföra att den beräknas efter räntesatser som överstiger gällande diskonto med 'en halv procentenhet. Detta inträffade vid faststäl- lelsen av räntesatserna i december 1982. Somjag nämnt förut var diskontot då 10'5'5- och bankernas inläningsrz'inta 10.25 ',Öi'i. Genom den föreskrivna förht'äjningcn till närmast högre halva procentenhet blev räntesatserna för ö—skattcräntan 10.5 % resp. 5.55??- och alltså en halv procentenhet större än om diskontot varit direkt tillämpligt. Genom räntebesti'tmmclsernas ut— formning kom denna skillnad ocksa att gälla de övriga räntor som är anknutna till räntesats för ö-skatteräntt'n'. Enligt beräkningar som gjorts av RSV:s uppbördssektion kan de ytterligare ränteintäkter som staten skulle ha fått om räntesatserna i stället varit direkt kopplade till diskontot upp- skattas till 60 milj. kr. Detta belopp skulle naturligtvis varit större om den av mig föreslagna regeln för bestämmande av räntesatsen för respitränta och anstandsränta också gällt. De ytterligare ränteintäkter som statsverket årligen kommer att få genom ändringen av räntesatserna för dessa räntor ligger i storleksordningen 25—30 milj. kr.

Prop. 1983/84: 58 3()

5. Överföring av skatt till främmande stat

5.1. Inledning

De svenska reglerna om hur man skall förhindra att en och samma inkomst eller förmögenhet blir beskattad hade i Sverige och i ett annat land har under senare är kompletterats på uppbördsomlädet. Avsikten med dessa bestämmelser" är först och främst att göra det möjligt att underlåta skatteavdrag på viss inkomst när skatteavdrag på inkomsten görs i det andra landet. Vidare skall bestämmelserna göra det möjligt att föra över skatt. som har betalats i ett land. till ett annat land. om skatten borde ha betalats i det andra landet. De nu angivna bestämmelserna om upphörd och överföring av skatt i dubbelbeskattningssituationer finns dels i den interna svenska lagstiftningen. dels i överenskommelser som Sverige träf- fat med de nordiska staterna.

Lagstiftningen tillkom år 1981 (prop. 1981f82: 73. SkU 21. rskr 121. SFS 1981: 1317). Det har numera visat sig att det finns ett behov av att utvidga möjligheterna till överföring av skatt.

Förslag om en sådan utvidgning av överföringsmöjlighetcrna lades fram i en lagri'idsremiss som beslutades den 19 maj 1983. Förslaget innebar i princip att de i UBL angivna förutsättningarna för överföring skulle slopas och -— genom en hänvisning till träffade överenskommelser om upphörd — ersättas av villkoren i dessa överenskommelser.

lagrådet förordade i ett yttrande den 27 maj 1983 att lagregleringen gavs ett mer preciserat innehåll, varigenom riksdagen fick möjlighet att ta ställning till huvuddragen i denna.

.lag godtar vad lagrådet sålunda har förordat och lägger i det följande fram ett förslag till reglering av en speciell fraga som rör överföring av skatt.

5.2. Nuvarande ordning

Bestämmelserna om upphörd och överföring av skatt med anledning av internationella överenskommelser finns i 44115 UBL.. Bestämmelserna innebär som jag nyss har antytt att de svenska skattemyndigheterna under vissa förtttsättningar kan besluta dels att skatt avdrag för preliminär skatt inte skall göras i Sverige (44 a & första stycket). dels att preliminär skatt som betalats här i landet skall föras över till ett annat land (44 a 5 andra stycket).

Beslut om att skatteavdrag för preliminär skatt inte skall ske fattas av den lokala skattemyndigheten. Beslutet kan gälla antingen en arbetstagare med hemvist i Sverige som utför arbete i den andra staten eller en arbetsta- gare med hemvist i denna stat som utför arbete här i riket. Som villkor gäller att skatteavdrag på grund av arbetet görs i den andra staten.

Prop. 1983/84: 58 31

Beslut om (överföring av preliminär skatt fattas av länsstyrelsen. Man skiljer i paragrafen pä två fall. 1 det ena fallet är det en förutsättning att den lokala skattemyndigheten meddelat beslut om att skatteavdrag fär underlä- tas. Länsstyrelsen fär dä besluta att preliminär skatt som pä grund av arbetet innehftllits dessförinnan här i riket skall överföras till den andra staten för att gottskrivas arbetstagaren där.

1 det andra fallet gäller som förutsi'tttning att det slutligt har bestämts att arbetstagarens inkomst av arbetet skall beskattas i den främmande staten. Länsstyrelsen fär dä besluta om överföring av innehällen preliminär skatt.

De här återgivna bestämmelserna infördes är 1981 i samband med att förhandlingar pägiek om en nordisk överenskotnmelse om uppbörd av skatt. En sådan överenskommelse har numera träffats i anslutning till det nordiska handräekningsavtalet och gäller för Sveriges del i enlighet med vad regeringen har föreskrivit i förordningen (198219091 om avtal mellan Sverige. Danmark. Finland. Island och Norge om hamlräckning i skatte- ärenden.

Uppbördsövcrenskommelsen ingicks mot bakgrund av att vissa problem uppkommit vid beskattningen av icke-norska företag och deras anställda. som i samband med prospekteringen och utvinningen av Nordsjö—oljan hade uppdrag i Norge inom byggnads— och entreprenadomtädet. Säväl företagen som de anställda utsattes nämligen för skatte- och avgiftskrav från både hemviststaten och Norge pä grund av svärigheter att tolka och tillämpa vissa bestämmelser i dubbeIbeskattningsavtalen.

Utgångspunkten för uppbördsöverenskommelsen har varit att prelimi— när skatt för inkomst av arbete i en nordisk stat skall betalas endast i en stat. även om skattemyndighetcrna i arbetsstaten resp. företagets och de anställdas hemviststat har olika uppfattningar om beskattningsrätten enligt gällande dttbbelbeskattningsavtal. 1 överensstämmelse härmed ges i över— enskommelsen regler för bestämmandet av i vilken stat den preliminära skatten skall betalas. De nämnda bestämmelserna i 44 a 5 första stycket UBL är utformade med beaktande av dessa regler i överenskommelsen.

Uppbördsöverenskommelsen innehäller också regler om överföring av skatt. Där föreskrivs att i en stat uttagen preliminär skatt pä inkomst av arbete skall överföras till den andra staten för att där avräknas mot skatt på inkomsten. om det har fastställts att inkomsten skall beskattas i den senare staten.

I anslutning till artikel 20 i handräckningsavtalet har träffats ytterligare en överenskommelse om överföring av skatt mellan de nordiska staterna. Denna överenskommelse innehåller generella regler om överföring. Det anges i punkt 5 av ('_')verenskommelsen att i en stat preliminärt eller slutligt betald skall på viss inkomst eller förmögenhet kan överföras till annan stat för att där avräknas mot skatt pä inkomsten eller förmt'igenheten.

Prop. 1983/84: 58 32

5.3. Överväganden och förslag

Som jag har nämnt infördes bestämmelserna i 44 a s” UBL innan någon upphördsöt-'erenskommelse hade träffats med de övriga nordiska staterna. Bestämmelserna utformades med hänsyn till vad som då kunde bedömas motsvara ett praktiskt behov inom ramen för en kommande överenskom- melse. UBL:s bestämmelser om överföring av skatt är emellertid på vissa punkter inskränkande i förhallande till säväl uppbördsöverenskommelsen som punkt 5 i överenskommelsen enligt artikel 21"). Enligt UBL medges inte överföring av skatt i den utsträckning som förutses i överenskommelserna och som för svensk del numera har visat sig vara önskvärd. 1 det följande begränsarjag emellertid mina förslag till att avse en speciell situation. där det har visat sig särskilt angeläget att kunna föra över skatt. Frägan om en ytterligare anpassning av reglerna till överenskommelserna fär övervägas i ett annat sammanhang.

Det är bara preliminär skatt som har innehällits pä grund av arbetet i fråga som enligt 44 a s fär föras över till annat land. Överföring fär alltså inte ske av inbetald preliminär B—skatt eller kvarstäende eller tillkom- mande skatt. Detta kan medföra vissa problem. Som exempel kan tas ett fall där en arbetstagare med hemvist i Sverige utför arbete i Norge. I detta exempel görs inte nägot skatteavdrag utan skatt pä inkomsten erläggs i Sverige i fortn av preliminär B-skatt. Om det senare blir klarlagt att Norge har beskattningsri'ttt till inkomsten. blir det för svensk del aktuellt att i enlighet med det svensk-norska dubbelbeskattningsavtalets bestämmelser undvika den dttbbla beskattningen. Detta skall tillgä sä att svensk inkomst- skatt pä vanligt sätt beräknas pä arbetstagarens sammanlagda inkomster. säledes ocksä på inkomsten frän Norge. varefter den svenska skatten genom avräkning skall sättas ned med ett belopp motsvarande högst den norska skatten pä inkomsten frän Norge. Det är emellertid enligt dubbel- beskattnittgsavtalet bara sådan skatt som har erlagts i Norge sotn fär avräknas. Det innebär att den skattskyldige maste betala skatt även i Norge för att fä avräkning i Sverige. Motsvarande regelsystem för undan- röjande av dubbelbeskattning genom avräkning gäller enligt övriga svens- ka dubbelbeskattningsavtal.

Bestämmelserna medför sälttnda i det angivna fallet att dubbelbeskatt- ningen inte kan upphävas om inte skatten först betalas i det andra landet. Fräga kan dock lösas genom en överenskommelse mellan de myndigheter som enligt dubbelbeskattningsavtalet är behöriga att handlägga ärenden angäende avtalets tillämpning. För svensk del avgörs sädana ärenden av riksskatteverket eller regeringen vad gäller avtalen med de nordiska län- derna. Den svenska behöriga myndigheten kan därvid. under förutsättning att dubbelbeskattningen undanröjs. t.ex. medge avräkning för utländsk skatt utan att denna är erlagd.

För att förfarandet med avräkning av utländsk skatt i ett fall som det

Prop. 1983/84: 58 33

nyss beskrivna skall bli så enkelt och rationellt som möjligt. bör behörig myndighet enligt dubbelbeskattningsavtal få besluta om överföring i sam- band med avräkning. Överföring bör få ske av inbetald skatt oberoende av i vilken form skatten uttagits — som preliminär. kvarstående eller tillkom- mande skatt.

I vissa situationer undanröjs dubbelbeskattning genom s.k. exempt. vilket innebär att inkomsten eller f("irmögenheten undantas från svensk beskattning. Även i sådana fall bör överföring kttnna ske i samband med skattenedsättningen.

Av praktiska skäl bör det belopp som fär överföras i samband med nedsättningen av den svenska skatten inte bestämmas till vad den skatt- skyldige kan beräknas ha betalat som skatt för ifrågavarande inkomst eller förmögenhet. Förutsättning för överft'iring bör vara att det genom nedsätt- ningen av den svenska skatten uppkommer ett överskott av inbetald skatt, sotn inte behövs för betalning av svensk skatt för beskattningsåret. Har hela den skatt som i Sverige har fastställts för beskattningsärct betalats. kommer därmed överföring att kunna göras med ett belopp som motsvarar den nedsättning som medges av svensk skatt genom avräkningen för den utländska skatten eller genom undantagandet av inkomsten eller förmö- genhctcn från beskattning. ()m den fastställda svenska skatten inte är helt betald måste den svenska myndigheten beakta att möjligheten till överfö- ring minskas i motsvarande män.

Förfarandet med överföring innebär inte någon tillämpning av UBL:s bestämmelser om restitution. Överföringen skall ses som ett särskilt upp— bördsteknisk institut uteslutande för att möjliggöra en reglering enligt avtal med främmande stat. l'fordran pä ett belopp som skall överföras bör sälunda inte kunna tas i anspräk genom avräkning enligt UBL:s bestäm- melser (68 &) eller genom utmätning. Den skattskyldige bör inte heller kunna förhindra en överföring genom att överlåta fordran pä ett belopp som skall överföras. Det framstår dock som skäligt att den skattskyldige tillgodoräknas ränta på ett överfört belopp enligt bestämmelserna om restitutionsrt'inla.

Jag föreslär att bestämmelserna om överföring av skatt utformas enligt de principer somjag har redovisat här.

Till sist vill jag nämna att bestämmelserna i UBL om befrielse från skatteavdrag och om skatteöverlöring fär tillämpas endast i förhällande till stater som har en intern reglering av motsvarande innebörd och som med Sverige har ingätt överenskommelse i resp. ämne. Det bör ankomma pä regeringen eller riksskatteverket att ge föreskrifter om hur bestämmelserna närmare skall tillämpas.

3 Riksdagen [983/84. I _mml. Nr 58

Prop. [983/84: 58 3.4

5.4. Författningsregleringen

Bestämmelserna om befrielse fran skatteavdrag bör också i fortsättning- en ha sin plats i 44 a 9". De bestämmelser som reglerar överföring av skatt bör däremot enligt min mening placeras i en ny paragraf. 69115 sist i UHI .:s avsnitt '"Restitution av skatt". För att markera att avsnittet genom tillägget av 69 a i inte bara gäller restitution bör denna rubrik ändras till '"Restitution av skatt. m. m."

Beträffande den föreslagna 69 a & bör följande nämnas. Bestämmelsen i första stycket motsvarar nuvarande 44 a & andra stycket första meningen och medger alltsä överföring av skatt som innehäl— Iits genom skatteavdrag innan den lokala skattemyndigheten beslutat att skatteavdrag inte skall göras.

Bestämmelserna om överföring i andra stycket till 69 a & gäller inbetald skatt oberoende av om den betalats som preliminär. kvarstäende eller tillkommande skatt. F.tt villkor för att överft'iring skall få ske utan hinder av att skatten inte innehällits pä grund av ett visst arbete är dock. att viss inkomst eller förmögenhet beskattats både i Sverige och i den stat till vilken skatten skall överföras och med vilken Sverige ingätt ett dubbelbe— skattningsavtal. För överföring förutsätts vidare att den i Sverige för beskattningsåret inbetalda skatten sätts ned genom avräkning av utländsk skatt eller undantagande frän beskattning i enlighet med dubbelbeskatt- ningsavtalets bestämmelser. Eftersom en överft'iring bör få ske bara i den män avräkningen eller undantagandet medför ett överskott sedan den svenska skatten betalats. föreskrivs slutligen att överföring får ske bara till den del som den betalda skatten inte beltövs för att täcka svensk skatt för beskattningsäret.

Som sagts förut bör en fordran pä belopp som skall överföras inte kunna överlätas. utmätas eller tas i anspråk enligt UBL:s bestämmelser om avräkning. UBL:s bestämmelser om avräkning har en sådan tttformning att de inte behöver undantas genom nägon uttrycklig bestämmelse i 69 a s. Eftersom ett förbud mot överlätelse enligt 5 kap. 5 å första stycket utsök- ningsbalken även innebär ett förbud mot utmätning är det tillräckligt att bara ta in en bestämmelse om förbud mot överlåtelse. Denna bestämmelse har tagits in i ett tredje stycke.

] ett fjärde stycke ges till sist föreskrifter om vilken myndighet som fär fatta beslut om överföring i samband med nedsättning av svensk skatt. Ett sadant beslut skall meddelas av regeringen eller den myndighet som rege- ringen har förordnat att handlägga dubbelbeskattningsärenden eller ären- den om handräckning.

Bestämmelsen om att ränta skall beräknas pa ett överfört belopp har tagits in i 69 a & 2 mom.

Prop. 1983/84: 58 3

'Jl

6 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag har anfört har inom linansdepartementet upprät- tats förslag till

1. lag om ändring i taseringslagen tl956: 623).

2. lag om ändring i uppbördslagen (19531272).

3. lag om ändring i lagen ( l94l : 4l6) om arvsskatt och gävoskatt.

4. lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt.

5. lag om ändring l lagen ( 1959: 552) om upphörd av vissa avgifter enligt lagen (l981 : 69l) om socialavgifter.

6. lag om ändring i tullagen(1973: 670). Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.' Det i punkt 5 ttpptagna förslaget har upprättats i samrad med chefen för socialdepartementet.

7. Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslagen.

8. Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

' l bilagan har uteslutits förslagen under 4—6. Förslagen är likalydande med dem som är fogade till propositionen.

Prop. 1983/84: 58 36

Efter remiss har yttranden över skatteförenklingskommittens delbetän- kande avgctts av riksskatteverket (RSV). kammarrätten i Göteborg. läns- rätten i Malmö. länsstyrelserna i Stockholms. Blekinge. Värmlands och Nörrbottens län. de lokala skattemyndigheterna i Enköpings. Norrkö- pings. Göteborgs och Örnsköldsviks fögderi. domstolsverket. riksrevi- sionsverket. Centralorganisationen SAC(.).-""'SR. 'ljänstemännens Centralor- ganisation (TCO). Föreningen Sveriges fögderitjänstemän. Föreningen Sveriges skattechefer och 'l'axeringsnämndsordförandenas riksförbund. Några remissinstanser har till sina egna yttranden fogat yttranden frän ett antal lokala skattemyndigheter.

Prop. 1983/84: 58 37

Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 63 s och 69)? ] mom. taxeringslagen (l956: 623) skall ha nedan angivna lydelse.

Navara/alu l_)'(/c'l.t'(' Ff'll't'Å'llU—ll'll [Wiel-"'

63 å' 'faxeringsnämnd är beslutför med ordföranden och minst två eller. i taxeringsnämnd vars distrikt omfattar mer än en kommun. minst tre andra ledamöter. Dock skall den omständigheten att ledamot har att av- träda vid behandling av visst ärende icke utgöra hinder mot att beslut fattas rörande detta ärende.

Om det ej är påkallat av särskild anledning att ärendet prövas av fullsut- tcn nämnd. är taxeringsnämnd beslutför med ordförz'tnden ensam vid

l) beslut som ej innefattar prövning av ärendet i sak. 2) beslut om taxering tttan avvikelse från självdeklaration eller annan av den skattskyldige till ledning för egen taxering lämnad uppgift.

3) beslut om taxering med avvi— 3) beslut om taxering med avvi- kelse frän sji'tlvdeklaration eller an- kelse frän självdeklaration eller an- nan av den skattskyldige till ledning nan av den skattskyldige till ledning för egen taxering lämnad uppgift. för egen taxering lämnad uppgift. om avvikelsen ttppgär till högst 500 om avvikelsen uppgår till högst kronor taxerad inkomst. 250!) kronor taxerad inkomst.

4) beslut om rättelse av tidigara beslut. som till följd av skrivfel. räkne- fel eller annat sädant förbiseende innehäller uppenbar oriktigltet.

5) beslut i ärende i vilket saken är uppenbar samt 6) avgivande av yttrande i besvärsmäl eller i annat mål eller ärende.

69 & I IIIN/71.2 Har självdeklaration icke blivit följd vid taxeringen. skall deklarationen förses med uppgift om avvikelsen och skälen därför. 'l'illika skall till den skattskyldige sändas underrättelse om i vilka hänseenden deklarationen har frängätts samt om skälen härför och om möjligheten till omprövning enligt 3 mom. Vad nu har sagts skall också gälla beträffande avvikelse frän annan av skattskyldig till ledning för egen taxering lämnad uppgift eller upplysning.

Om det icke iir påkallat ar siir- .rkilu'a .vkiil. att den skattskyldige fiir lan/crn'ittwlw enligt _förxta xtyi'ki'r. l?e/törs sådan underrättel- .H.-' inte. om avvikelsen avser endast

' Senaste lydelse l979: 145. 3 Senaste lydelse l978: 3I6.

Prop. 1983/84: 58 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

]) uppenbar felräkning eller up- penhart felaktig (';'verföring av be- lopp i deklarationen oclzfelaktighe- ten eller felaktigheterna leder till avvikelse med högst 5 000 kronor taxerad inkomst,

2) uppenbar felaktighet av så- dant slag som avses i punkterna 2— 5 eller 7 i 72 a ä' andra stycket och som leder till lägre taxering eller till lägre skatt.

Har taxering för inkomst eller förmögenhet åsatts skattskyldig. som icke avgivit deklaration. skall underrättelse om taxeringen sändas till den skatt- skyldige. dock att sådan underrättelse icke är erforderlig. då den som i fastighetslängden för året näst före taxeringsåret upptagits såsom ägare till fastighet åsättes allenast taxering till kommunal inkomstskatt för garanti— belopp för fastigheten.

Prop. 1983/84: 58

1 Förslag till

39

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 63 så. 69 5 1 mom. samt 73 & taxeringslagen (1956: 623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

63 äl

'l'axeringsnämnd är beslutför med ordföranden och minst två eller. i taxeringsnämnd vars distrikt omfattar mer än en kommun. minst tre andra ledamöter. Dock'skall den omständigheten att ledamot har att avträda vid behandling av visst ärende icke utgöra hinder mot att beslut fattas rörande detta ärende.

Om det ej är påkallat av särskild anledning att ärendet prövas av fullsut- ten nämnd. är taxeringsnämnd beslutför med ordföranden ensam vid

I) beslut som ej innefattar prövning av ärendet i sak. 2) beslut om taxering utan avvikelse från självdeklaration eller annan av den skattskyldige till ledning för egen taxering lämnad uppgift.

3) beslut om taxering med avvi- kelse frän självdeklaration eller an- nan av den skattskyldige till ledning för egen taxering lämnad uppgift. om avvikelsen uppgår till högst 500 kronor taxerad inkomst.

3) beslut om taxering med avvi- kelse från självdeklaration eller an- nan av den skattskyldige till ledning för egen taxering lämnad uppgift, om avvikelsen uppgår till högst 2500 kronor taxerad inkomst.

4) beslut om rättelse av tidigare beslut. som till följd av skrivfel. räkne- fel eller annat sädant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet.

5) beslut i ärende i vilket saken är uppenbar samt 6) avgivande av yttrande i besvärsmål eller i annat mål eller ärende.

69 .5

] inom.3 Har självdeklaration icke blivit följd vid taxeringen. skall deklarationen förses med uppgift om avvikelsen och skälen därför. Tillika skall till den skattskyldige sändas underrättelse om i vilka hänseenden deklarationen har frängätts samt om skälen härför och om möjligheten till omprövning enligt 3 mom. Vad nu har sagts skall också gälla beträffande avvikelse från annan av skattskyldig till ledning för egen taxering lämnad uppgift eller upplysning.

Underrr'iltelse enligt jörsla stycketfkir under/ätas. om avvikel- sen leder till lägre taxering och giil- ler högst två avji'iljantle plinkter:

I Lagen omtryckt l97lz399.

Senaste lydelse av lagens rubrik [9742 773. 3 Senaste lydelse l979: I45. ] Senaste lydelse l97813l6.

Prop. 1983/84: 58 40 Nuvarande lydelse I-"ärexlagen lydelxe

]. uppenbar_lelräkning eller up- penbart _/i'laktig äver/öring av he- lopp i.viälvdeklurati:men.'

2. uppenbar I/elaktt'gltet i_/i'äga am beräkning av intäkt av annan _lastigltet enligt 24 s*t' 2 mum. kuin— muna/.vkattelagen (192ö'.'37()). be- riikning av avdrag enligt 45 Silli/avta .st_reket kommuna/skattelagen eller beräkning av garanti/Jelupp enligt 47 ;; kantinuna/.skattelagen:

3. uppenbar _lelaktigltet i_/i't'iga mn avdrag ett/igt 25 s* 3 muut. and- ra .vtyeket kuinutuna/skattelagett:

4. uppenbar _lelaktigltet i_/i'iiga am avdrag enligt 33 s*" 2 [HUN]. kuin- mutta/skattelagen:

5. uppenbar _lelaktigltet i_/i'äga mn avdrag enligt 39 s* 3 inom. kuin- tnuna/xkattelagen.

Bestämtnelxen i andra styrke! skall inte tillämpas. UI)! särskilda .t'kiil talan/iir att den .t'ktttt.t'k'_vldige underrättas enligt första xtreket. Tillämpar l?e.rtätnmelsen i andra .styeket skall den .t'kattsk_vldi.t:e till- ställas ttmlet't'ättel.t'e enligt I/i'ire- .t'kt'i/ter .ru/n meddelas av regering- en eller den in_vnclig/tet min rege- ringen bestämmer.

Har taxering för inkomst eller förmögenhet äsatts skattskyldig. som icke avgivit deklaration. skall underrättelse om taxeringen sändas till den skatt- skyldige. dock att sådan underrättelse icke är erforderlig. dit den som i fastighetslängden för året näst före taxeringsäret upptagits säsom ägare till fastighet äsättes allenast taxering till kommunal inkomstskatt för garanti- belopp för fastigheten.

73 #*

'l'alan mot taxeringsnämnds beslut föres genom besvär hos länsrätten. Är förvärvskälla i fråga om beskattningsort att hänföra till skilda län. skall dock den mellankotnmunala skatterätten prova besvär rörande taxe— ring av den skattskyldige och hans hemmavarande barn. som icke fyllt IK är. Om den skattskyldige varit gift vid ingangen av beskattningsz'tret och under detta är levt tillsammans med maken. skall den mellankommunala skatterätten pröva bes -'ärjämväl rörande makens taxering.

Den mellankommunala skatterätten prövar likaledes besvär rörande fra— ga. i vilket lätt skattskyldig skall taxeras.

" Senaste lydelse l*)7*): l75.

Prop. 1983/84: 58

Nuvarande lydelse

Besvär rörande taxering av aktie- bolag. som tillsammans med annat sådant bolag utgör koncernbolag enligt 22! :$ lagen (1944: 705) om aktiebolag, prövas av den mellan- kommunala skatterätten. om bola- gen avlämnat eller skolat avlämna självdeklaration inom skilda län.

41 Föreslagen lydelse

Besvär rörande taxering av aktie- bolag, som tillsammans med annat sådant bolag utgör koncernbolag enligt 1 kap. 2 ä' aktiebolagslagen (1975: 1385), prövas av den mellan- komunala skatterätten, om bolagen avlämnat eller skulle ha avlämnat självdeklaration inom skilda län.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984.

Prop. 1983/84: 58

2 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen ( 1953: 272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen ( l953: 272)' dels att anvisningarna till 695 skall upphöra att gälla; dels att 32 och 44aéä samt 695 I och 2 mom. skall ha nedan angivna

lydelse.

dels att rubriken närmast före 68ä skall lyda '"Rcstitution av skatt.

m. m.”.

dels att i lagen skall införas en ny paragraf. ()9aä. av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 sf

På tillkommande skatt skall skattskyldig erlägga ränta (respit- ränta). Räntebelopp som under- stiger femtio kronor påföres ei. Ränta utgår för visst kalenderår ef- ter den högre av de räntesatser. som vid den årliga debiteringen det året gäller vid beräkning av ö-skat- teränta. Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av det är då skatten debiteras tilläm- pas dock den räntesats som gäller för dcbiteringsäret.

På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta tres-pit— riinta). Räntebclopp som under— stiger femtio kronor pä/örs inte. Ränta utgär för visst kalertdert'rr ef— ter den räntesats som vid den ärliga debiteringen det äret gäller vid be— räkning av ö-skatteränta med till— lägg av tre prot'enteulteler. Vid be— räkning av ränta för tid som infaller efter utgången av det är dä skatten debiteras tillämpas dock den ränte— sats som gäller för debiteringsäret.

Vid beräkning av respitränta gäller. att i den tillkommande skatten icke inräknas skattetillägg eller förse- ningsavgift 'enligt taxeringslagen och ej heller kvarskatteavgift. respitränta och ansti'tndsränta'.

att ränta utgär från och med den I april äret näst efter taxeringsäret. dock att ränta på ö-skatteränta. restittttionsränta och skatt. som äterbetalts ettlig168 ål mom. och ingår i tillkommande skatt. skall utga fran utgängcn av den mänad. dä beloppet tttbetalts:

att ränta utgaf till och med den mättad. dä skatten förfaller till be—

att ränta utgår till och med den månad. då skatten förfaller till be- talning eller. om skatten skall erläg- gas under två upphört/stermiuer. till och med den mättad under vil- ken dett _iörsta uppln'irdsterminen lll/itllt'l'. dock ej i nägot fall för längre tid än tvä är: samt

' l.agcn omtryckt !()72: 75. Senaste lydelse av anvisningarna till (ut); [9741853 lagens rubrik l974: 77l. " Senaste lydelse I97X: Ztll.

talning eller. om skatten skall heta— las ttntlet' tva uppln'irdsnu'iamler. till och med den första uppbörds- ntänaden. dock ej i nägot fall för längre tid än tvä är. samt

Prop. 1983/84: 58

Nuvarande lydelse

43

Föreslagen lydelse

att ränta utgår i helt krontal. varvid öretal bortfaller. Andras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt äga motsvaran- de tillämpning betriitffande respit-

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på respitränta.

ränta.

' 44a ?

Utför en arbetstagare. som har hemvist häri riket. arbete i en främman- de stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse för undvikande av att preliminär skatt tas ut i mer än en av staterna. eller utför en arbetstaga- re. som har hemvist i en sådan stat. arbete här i riket, får den lokala skattemyndigheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av rege- ringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatteavdrag enligt denna lag får underlåtas. om avdrag för preliminär skatt på grund av arbetet görs i den främmande staten.

Meddelar den lokala skattemyn- digheten ett beslut enligt första stycket. får länsstyrelsen enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta att preliminär skatt, som på grund av arbetet ltar innehållits dessft'irinnan enligt denna lag. skall överföras till den främmande staten för att gottskrivas arbetstagaren där. Ett beslut om en sådan överföring av innehållen preliminär skatt. får länsstyrelsen enligt de närmare fö- reskrifter som meddelas i nyss an- given ordning oeksåfatta sedan det slutligt ltar bestämts att arbetsta- garens inkomst av arbetet skall be- skattas i den främmande staten.

6935

I inom.4 Där-est den preliminära skatt. som enligt 27 Q' 2 mom. skall gottskrivas skattskyldig vid debite- ring av slutlig skatt, i vad den er- lagts överstiger dcn slutliga skat- ten. äger den skattskyldige erhålla ränta (ö-skatteränta) på det över- skjutande beloppet. Vid räntebe- räkningen gälla bestämmelserna i 27 ä 3 mom. andra och tredje styc- kena i tillämpliga delar.

"” Senaste lydelse 1981: 1317. * Senaste lydelse 1974: 853.

I mom. Ont inbetalad preliminär skatt eller preliminär skatt. som skall gottskrivas skattskyldig på grttnd av att arbetsgivaren gjort skatteavdrag. överstiger den slut- liga skatten. skall ränta (i)-skatte- ränta) beräknas på det överskju- tande beloppet. Vid ränteberäk- ningen gäller bestämmelserna i 27 ä 3 mom. andra och tredje styckena i tillämpliga delar.

Prop. 1983/84: 58

Nuvarande lydelse

Ränta utgär för en beräknad tid av tolv månader. dat-k att ränta på preliminär skatt enligt 27 ä 2 mom. 3"). som erlagts efter den 18 januari året näst efter inkomståret men se- nast den 30 april samma är. utgär för en tid av sex månader. Räntebc- loppen mä til/Impa icke överstiga 100000 kronor. Örctal som upp- kommer vid rz'inteberäkningen bort- faller. Regeringen eller den ntyn- dig/tet regeringen bestämmerfast- ställer i deeember året före taxe- ringsäret de rt'intesatser som skola gälla vid den ärligt: debiteringen det följande äret.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt äga Nit/(.tl'uru/t— de tillämpning ln'trälfande ö-skat- teränta.

2 inom.-* Pä skatt. kvarskatteav- gift. respitränta och anständsränta. som återbetalas enligt 68 ä 2 mom.. och vid utbetalning av skatt eller ränta. som har innehällits med stöd av 68 ä 4 mom. andra stycket. utgär ränta (restitutiansränta). Vid ränte— beräkningen gäller i tillämpliga de- lar bestämmelserna i 32 s första stycket.

44 Ft'it'eslagen lydelse

Ränta utgär för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt. som avses i 27 ä 2 mom. 3 betalats efter den 18 januari året efter inkomstäret men senast den 30 april samma är. skall dock ränta på sådan skall utgå för en tid av sex mänader. Räntebcloppen fm- sammanlagt inte överstiga 100000 kronor. Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller.

Ränta beräknas enligt den ränte- sats smn nwt.svarar det av riksban- ken _/astställda diskonto som gäller vid lagringen av december titel./äre la_reringsäret.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas pä övskattcränta.

2 ”mm. Pä skatt. kvarskatteav- gift. respitränta och anständsränta. som äterbetalas enligt 68 ä 3 mom.. och vid utbetalning av skatt eller ränta. som har innehällits med stöd av 68 ä4 mom. andra stycket. ulgär 'änta (restitutiunsränta). .S'äc/an ränta utgär ocksa pä skatt som över/ört enligt 69 a (i. Vid räntebe- räkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 32 % första styc— ket. Ränta skall (lUC/x beräknas tttan tillägg av där angivna [)l'u- (enten/leter.

Vid beräkning av restitutionsränta gäller i övrigt. att ränta utgär pä belopp. som senast under taxeringsärct har bcialts som preliminär skatt. frän utgängen av taxeringsäret och pä annat belopp frän utgängen av den mänad. dä det har bctalts:

att. om skatt har bctalts före den uppbörosmänad. da skattcn har förfallit till betalning. skatten anses som betald under nämnda upphördsmänad:

att. om skatten har betalts i flera poster och restitutionen avser endast viss del av det sammanlagda skattebeloppet. det för mycket betalda belop- pct avräknas mot det eller de belopp som sist har bctalts:

" Scnastc lydelse [0791-1249.

Prop. 1983/84: 58

Nuvarande lydelse Ft'ires/agen lydelse

att ränta utgår till och med den månad. då beloppet återbetalas: samt att ränta utgår i helt krontal. varvid öretal bortfaller. Har beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att ränta inte skulle ha utgått eller utgätt med lägre belopp. om ändringsbeslutct hade beaktats vid ränteberäkningen. är den skattskyldige skyldig att åter- betala vad han sålunda har uppburit för mycket. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall också tillämpas på restitutionsränta.

Om restitutionsränta i särskilt fall föreskrivs i 75 a äljiirde stycket.

69aä

ll-Ieddelar den lokala skattemyn— dig/teten ett beslut angående skal- teavdrag enligt 44 a s*. får länssty- relsen enligt de när/nare _lå'ireskrif- ter söm meddelas av regeringen el- . ler m_vndig/wt som regeringen be- stämmer besluta att preliminär skatt, som på grund av arbetet har inne/tällits cless/i'irinnan enligt den— na lag. skall övetj/öras till denji'äm- lmtnde stalenjör att gottskrivas ar— In'tstagaren där.

Har viss inkomst eller_fi'irntf'igelt- het beskattats säväl här i riket som i en stat med vilkett Sverige ltar in- gätt avtal för undvikande av dah- leheskattning. får för beskatt- ningsåret inbetald skatt överföras till den främmande staten för att gottskrivas den skattskyldige där. i den mån den svenska skatten sätts ned genmn avräkning av den ut- ländska skatt som belöper på in- komsten eller _li'irnu'igenheten eller genom att inkomsten eller _l'örmö- gen/teten attduntas _fi'ån beskatt- ning. [in sådan över/öringjär duek göras bara till den del som den in- betalda skatten inte he/tövsji'ir be— talning av svensk skattji'ir beskatt- ningsåret.

Förd/'att på skatt som skall över- jörasjär inte överlåtas.

Beslut om överföring enligt and- ra styeket meddelas av regeringen eller den myndighet som regering— en ltar _li'irurdnat att handlägga ärenden angående tillämpningen av dttbbelsbeskattningsavtal eller avtal om ltandräekning i skatte- ärenden.

Prop. 1983/84: 58 ' 46

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om i. ö—skatteränta som beräknas enligt den årliga debiteringen år 1984 eller tidigare. 2. restitutionsränta, respitränta och anståndsränta som belöper på tid före ikraftträdandet.

Prop. 1983/84: 58 47

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 52 ä 1 mom. och 6l a #5 lagen (194lz416) om arvsskatt och gåvoskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse 52 s ] mom.: Skatt enligt denna lag skall. i den mån ej jämlikt 55 & anstånd medgivits. erläggas inom sex veckor efter det att bcslttt om skattens fastställande meddelats eller den enligt 64 s 1 mom. förordnade gransk- ningsmyndigheten erhållit meddelande om att skattskyldig vitsordat an— Navarande l_vdels(.'

märkning som framställts av denna myndighet.

Har skatt icke fastställts inom åtta månader efter det bouppteck- ning cller deklaration. oavsett om anstånd beviljats. senast skolat vara ingiven. skall ränta utgå från och med närmast efterföljande må- nad till och med den månad dä skat- ten fastställts av beskattningsmyn- dighet. Skall jämlikt 545 skatten förskjutas av dödsboet. påföres vid skattens fastställande ränta utan uppdelning på de särskilda skatt- skyldiga. Ränta utgär under visst kalenderår efter den högre av de räntesatser som gäller vid beräk- ning av ränta för det året enligt 69 så" [ mom. app/n'it'dslagen (MB.-272). Räntebclopp som un- derstiger femtio kronor påföres ej. Öretal som uppkommer vid ränte- beräkningen bortfaller.

Har skatt icke fastställts inom åtta månader efter det bouppteck-l ning eller deklaration. oavsett om anstånd beviljats. senast skolat vara ingiven. skall ränta utgå från och med närmast efterföljande må- nad till och med den månad då skat- ten fastställts av beskattningsmyn- dighet. Skall jämlikt 54% skatten förskjutas av dödsboet. påföres vid skattens fastställande ränta utan uppdelning på de särskilda skatt- skyldiga. Ränta utgår under visst kalenderår efter den räntesats som matsl-'arar det av riksbanken fas!- ställda diskonto som gäller vid at- gängen av december det _li'iregåen- de året med tillägg av tre procent- enheter. Räntebelopp som under- stiger femtio kronor påföres ej. Öretal som uppkommer vid ränte- beräkningen bortfaller.

Skatten jämte ränta. där sådan påförts. skall. då underrätt är beskatt- ningsmyndighet. betalas till länsstyrelsen i det län, dit underrätten hör, och eljest till den länsstyrelse. som är beskattningmyndighet.

Ändras beslut i fråga om skatt sker ny beräkning av ränta. Räntebelopp under fem kronor skall varken äterbetalas eller utkrävas. Bestämmelserna i denna lag om skatt skola i tillämpliga delar gälla även ränta.

(»| a 53

Ränta enligt 6l & första stycket utgår från och med månaden efter den, då skattebeloppet efter meddelat beslut om skattens fastställande blivit inbetalat. till och med den månad då beloppet utbetalas.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 857. 3 Senaste lydelse I975: I33. " Senaste lydelse 1974: 857.

Prop. 1983/84: 58

Nuvarande lydelse

Ränta utgår även på ränta enligt 52 och 52 a 55 samt 55 ä 2 mom.. som återbetalas. I fråga om räntan gälla i övrigt bestämmelserna i 52 5 1 mom.. dock att räntan beräknas av länsstyrelsen.

48

Föreslagen lydelse

Ränta utgår även på ränta enligt 52 och 52 a så samt 55 .S 2 mom.. som återbetalas. I fråga om räntan gäller i övrigt bestämmelserna i 52 & 1 mom. Räntan skall dock be- räknas av länsstyrelsen och utgå ef— ter räntesats som motsvarar det i 52 55 ] mom. angivna diskontot.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om ränta som belöper på tid före ikraftträdandet.

Prop. 1983/84: 58 49

Utdrag

LAGRÄDET PROTOKOLL vid sammanträde 1983-1 l-(14

Närvarande: f.d. regeringsrådet Paulsson. regeringsrådet Mueller. justi- tierådet Jermsten.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1983 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för finansdepartementet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i taxeringslagen (19561623).

2. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272).

3. lag om ändring i lagen (1941 : 416) om arvsskatt och gåvoskatt.

4. lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt.

5. lag om ändring i lagen (1959: 552) om upphörd av vissa avgifter enligt lagen (1981 : 691) om socialavgifter.

6. lag om ändring i tullagen (1973:670). Förslagen har inför lagrådet föredragits av avdelningsdirektören P.-G. Linde och kammarrättsfiskalen N. Dexc.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Lagen om ändring i taxeringslagen 695

De föreslagna bestämmelserna i 1 mom. andra stycket om undantag från föreskriften att den skattskyldige skall underrättas om avvikelse från de- klarationen kompletteras i tredje stycket med en regel att i sådana fall

- underrättelse i stället skall ske enligt särskilt meddelade föreskrifter. Skill-

naden mellan de båda slagen av underrättelser kommer fram bättre om regeln i tredje stycket uttryckligen anger att sådan underrättelse skall ske genom anmärkning på skattsedeln. Lagrådet förordar att den åsyftade bestämmelsen i tredje stycket ges förslagsvis följande lydelse: "Tillämpas bestämmelsen i andra stycket skall den skattskyldige i stället underrättas om avvikelsen genom anmärkning på skattsedeln för slutlig skatt enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer."

Ändringarnai ] mom. torde nödvändiggöra vissjämkning av innehållet i 4 mom. Lagrådet föreslår att detta moment ges följande utformning: "An- nan underrättelse enligt denna paragraf än som avses i 1 mom. tredje stycket skall sändas — — -— den skattskyldige."

Prop. 1983/84: 58 50

Lagen om ändring i [uppbördslagen

lh9å 2 mom. har föreslagits en regel att restitutionsränta skall utgå även på skatt. som överförs enligt den nya (Na &. lagrådet ifrågasätter om inte innebörden av regeln kommer fram bättre om den införs i sistnämnda paragraf och där får bilda ett särskilt stycke. förslagsvis det tredje. 1 så fall kunde stycket utformas exempelvis sälunda: "På skatt som överförs enligt andra stycket skall restitutionsränta utgä till den skattskyldige. l fräga om ränteberäkningcn gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 69,5 2 mom.”

(_iodtas detta hör sista stycket i (395 2 mom. kompletteras med en hänvisning även till 69115.

Beträffande sista stycket i69 11.5 vill lagrädet framhålla att säsom stycket är utformat får regeringen och den där avsedda myndigheten — i realiteten riksskatteverket — lika behörighet att meddela beslut i överföringsärenden vid sidan av varandra. Formuleringen synes bl.a. hindra att regeringen förbehäller sig rätt att avgöra vissa typer av dessa ärenden. Lagrädet ifrägasätter om inte stycket bör ges det innehåll som annars är brukligt i dclegationssammanhang eller således att beslut skall meddelas av regering- en eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Rörande övergångsbestämmelserna vill lagrådet anmärka endast att av formuleringen torde följa att restitutionsränta 'pä skatt som överförs enligt 69aä i förekommande fall kan utgå även om räntan belöper på tid före ikraftträdandet.

Övriga lagförslag

Lagrädet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 1983/84: 58 51

Utdrag FINANSDEPARTEM EN'l'ET PROTOKOLL

vid rcgeringssammanträde

1983—1 1- 1 ()

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsräden 1. Carlsson. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Anders— son. Rainer. Boström. Bodström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Thunborg

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ändringar i taxeringsförfarandet m.m.

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

1. lag om ändring i taxeringslagcn (1956: 623).

2. lag om ändring i uppbördslagen ( 1953: 272).

3. lag om ändring i lagen (1.941 : 416) om arvsskatt och gävoskatt.

4. lag om ändring i lagen ( 1958: 295) om sjömansskatt.

5. lag om ändring i lagen ( 1959: 552) om upphörd av vissa avgifter enligt lagen (1981 : 691) om socialavgifter.

6. lag om ändring i tullagen (1973: 670). Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. Lagrådet har förordat vissa jämkningar av närmast redaktionell natur. Dessa avser 695 1 mom. tredje stycket och 69å 4 mom. taxeringslagen (TL) samt 69å 2 mom. och 69aåi uppbördslagen (UBL). Jag föreslår att ändring vidtas i enlighet med vad lagrådet har förordat. Enligt min mening bör några rent redaktionella jämkningar göras också beträffande de före- slagna bestämmelserna i 695 1 mom. första stycket TL. 695 1 mom. UBL samt 61 aå lagen om arvsskatt och gåvoskatt.

2 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar.

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 13 oktober 1983.

'Jl IJ

Prop. 1983/84: 58 3 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslä riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.

Prop. 1983/84: 58 53

lnnehällsförteekning

Propositionen ................................................ 1 Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... | Lagförslag ................................................... 2 1. Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623) .......... 2 2. Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272) .......... 5 3. Förslag till lag om ändring i lagen (I941:416) om arvsskatt och gåvoskatt ................................................. 10 4. Förslag till lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt . . 12 5. Förslag till lag om ändring i lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter .............. 13 6. Förslag till lag om ändring i tullagen (1973: 670) ................ 15 Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1983 17 ] lnledning ................................................. 17 2 Vissa frågor angående taxeringsförfarandet ................... 18 2.1 Enmansbeslut i taxeringsnämnd ......................... 18 2.2 'l'axeringsnämndens underrättelseskyldighet ............... 19 3 Rätt besvärsinstans för koneernbolag ........................ 25 4 Räntorna ............. ' .................................... 25 4.1 Nuvarande ordning .................................... 25 4.2 Överväganden och förslag .............................. 2 5 Överföring av skatt till främmande stat ....................... 30 5.1 Inledning ............................................. 30 5.2 Nuvarande ordning .................................... 30 5.3 Överväganden och förslag .............................. 32 5.4 Författningsreglcringen ................................. 34 6 Upprättade lagförslag ...................................... 35 7 Hemställan ............................................... 35 8 Beslut .................................................... 35 Bilaga 1 Remissinstanserna .................................... 36 Bilaga 2 Skatteförenklingskommitte'ns lagförslag ................. 37 Bilaga 3 De remitterade lagförslagen ............................ 39 Utdrag av lagrådets protokoll den 4 november 1983 ............... 49

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 10 november 1983 51

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983