Prop. 1985/86:22
om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar m.m.
Regeringens proposition 1985/86: 22
om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar m. m. Pmp. 1985/86122
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 3l oktober 1985.
På regeringens vägnar
Olof Palme
Bengt Göransson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen fi'amli-iggs förslag till bestämmelser om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar. Avgiften föreslås uppgå till tio kronor per halvår för varje bostad som kan nås av satellitsändningar. Vidare fram- läggs förslag till medelsanvisningar för kabel- och närradionämnderna un- der budgetåret 1985/86 (fr.o.m. den [januari 1986). Utgångspunkten har härvid varit ett för de båda nämnderna gemensamt kansli med särskilda enheter för kabel- resp. närradiofrågor.
Propositionens lagförslag Förslag till Lag om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar
Härigenom föreskrivs följande.
1 5 Den som har fått tillstånd till satellitsändningar enligt lagen (1985: 677) om lokala kabelsändningar skall erlägga avgift till staten enligt föreskrifterna i denna lag.
2 & För varje påbörjat kalenderhalvår skall tillståndshavaren erlägga en avgift. Denna skall tas ut med tio kronor för varje bostad som kan nås av satellitsändningar från tillståndshavarcn vid kalenderhalvårcts ingång.
Avgiften för första kalenderhalvåret skall betalas senast den 31 mars och avgiften för andra kalenderhalvåret senast den 30 september.
3 & Avgiften skall utan anmaning betalas in till kabelnämnden.
4 5 Den som är avgiftsskyldig skall lämna uppgifter till kabelnämnden om antalet bostäder som kan nås av hans satellitsändningar.
Om en avgiftsskyldig. trots särskild anmaning av kabelnämnden, inte inom föreskriven tid lämnar sådana uppgifter om antalet bostäder som kan ligga till grund för avgiftsberäkningen, skall nämnden fastställa avgiften efter en uppskattning av antalet bostäder.
5 5 Om avgiften för ett kalendcrhalvår understiger 500 kronor tas den inte ut.
6 % Kabelnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos kammar- rätten genom besvär.
7 ; Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar-uppgifter som är ägnade att leda till för låg avgift, skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte gärningen är belagd med straffi brottsbalken.
1. Denna lag trädcri kraft den ljanuari 1986.
2. Den. som under någon del av andra kalenderhalvåret 1985 bedrivit sändningar med stöd av lagen (1984:115) om försöksverksamhet med särskild trådsändning och som under första kalenderhalvåret 1986 får tillstånd att sända enligt lagen (1985: 677) om lokala kabelsändningar, skall betala hel avgift för första kalenderhalvåret 1986 även om sändningar med stöd av tillståndet börjar först under det. halvåret.
Utbildningsdepartementet _ Pmp- 1985/86: 22
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 oktober 1985
Närvarande: statsrådet [. Carlsson, ordförande och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Holmberg. Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström
Föredragande: statsrådet Göransson
Lagrådsremiss om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar
1. Inledning
Enligt riksdagens beslut (prop. 1984/85: 199, KU 37, rskr 398) träder en ny lag (1985: 677) om lokala kabelsändningari kraft den 1 januari 1986. Enligt lagen skall det krävas tillstånd för att bedriva satellitsändningar och egen- sändningar i lokala kabelnät samt för att upplåta kanaler åt andra för sådana egensändningar. En för hela landet gemensam kabelnämnd skall pröva frågor om lokala kabelsändningar och utöva tillsyn över verksamhe- ten. I propositionen uttalas att kabelnämnden bör få till uppgift att följa utvecklingen inom området i Sverige och utomlands samt att_vid behov avge förslag till nya eller förändrade regler för kabelsändningar. Nämnden bör också kunna ge stöd till lokal programverksamhet. I lagen sägs att nämndens ordförande och vice ordförande skall ha domarkompetens. I fråga om nämndens sammansättning uttalas i övrigt i propositionen att antalet ledamöter bör vara högst sju. I propositionen sägs också att det bör ankomma på regeringen att meddela övriga föreskrifter om nämndens organisation och verksamhet samt att besluta om nämndens lokalisering. Vidare sägs att kabelnämndens verksamhet bör finansieras med årliga avgifter av dem som erhåller tillstånd för satellitsändningar. Förslag om avgiftens storlek och övriga regler beträffande avgiften skall enligt vad som sägs i propositionen föreläggas riksdagen hösten 1985. Riksdagen har inte haft något att erinra mot detta. Riksdagsbehandlingen av de delar av lagförslaget som rör återkallelse av tillstånd och förbud mot fortsatta vidaresändningar av programkanaler från satelliter är uppskjuten till inne- varande riksmöte.
Riksdagen har vidare beslutat (prop. 1984/85: 145. KrU 22, rskr 387) att försöksverksamheten med närradio Skall avslutas och att närradiovcrk- samheten fr.o.m. den ljuli 1985 skall permanentas. Ett nytt organ, närra- dionämnden. skall administrera och öva tillsyn över verksamheten. Enligt den ändring i närradiolagcn (1982: 459), som trädde i kraft den 1 juli 1985 3
(1985:597) skall närradionämndens ordförande och vice ordförande ha domarkompetens. ! propositionen uttalas att det i övrigt bör få ankomma på regeringen att besluta om nämndens organisation och lokalisering. Riksdagen har inte haft någon erinran mot detta. Den nya myndigheten beräknas kunna påbörja sitt arbete omkring ett halvår efter riksdagsbeslu- tet. Den avlöser då närradiokommittén, som för närvarande fullgör den kommande nämndens uppgifter. Niirradionämndens verksamhet skall fr. o. m. budgetåret 1986/87 helt finansieras genom avgifter.
Efter regeringens bemyndigande har en organisationskommitté (U 1985: 08)1 tillkallats för att utarbeta förslag till organisation m. m. för kabel- och närradionämnderna samt i övrigt förbereda kabelnämndens handlägg- ningsverksamhet.
Organisationskommittén har den 8 oktober 1985 kommit in till regering- en med ett förslag till lag om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar.
I det följande behandlarjag frågan om en sådan avgiftslag.
2. Allmän motivering
Mitt förslag: Kabelnämndcns verksamhet bör finansieras med en avgift. som tas ut av den som fått tillstånd till satellitsändningar. Avgiften bör beräknas på grundval av antalet bostäder som kan nås av satellitsändningarna. Avgiften bör uppgå till 10 kr. per påbörjat kalenderhalvår för varje sådan bostad. AVgiften bör erläggas till kabelnämnden.
Organisationskommittén: Organisationskommitténs förslag överensstäm- meri huvudsak med mitt.
Skälen för mitt förslag: Satellitsändningar i kabel-TV pågår på försök på ett 30-tal orter sedan mitten av år 1984. Sändningarna sker enligt lagen (1984: 115) om försöksverksamhct med särskild trådsändning, vilken över- gångsvis gäller till utgången av mars 1986. Antalet anslutna hushåll upp- gick till ca 82000 vid utgången av juni 1985 och kan beräknas till mellan 120000 och 150000 vid årsskiftet. 1 och med att lagen om lokala kabelsänd— ningar då träder i kraft kan man räkna med en kraftig ökning av antalet orter inom vilka tillstånd kommer att ges och av antalet anslutna hushåll. Utvecklingen på längre sikt är dock svår att bedöma.
Kostnaderna för kabelnämndens verksamhet är av två slag. Det ena är kabelnämndens förvaltningskostnader medan det andra är kostnaderna för stöd till lokal programverksamhet.
Organisationskommittén för kabel- och närradionämnderna har den 15 oktober 1985 beslutat om förslag till anslagsframställning för kabelnämn- dens verksamhet för budgetåret 1985/86. Kommitténs förslag innebär att nämndens förvaltningskostnader kan beräknas till knappt 1 milj. kr. per
' chcringsrådet Björn Sjöberg.
halvår. Stödbehovet för lokal programverksamhet är bl. a. beroende av hur verksamheten utvecklas. För det inledande halvåret har kommittén beslu- tat föreslå att 0.5 milj. kr. anvisas.
Avgiften bör beräknas utifrån antalet bostäder som kan nås av satellit- sändningarna. Härigenom erhåller man ett system som blir lätt att admini— strera och där avgiftsbördan normalt torde fördelas efter bärkraft. Man skulle i och för sig kunna argumentera för att även andra lokaler än bostäder togs med i avgiftsunderlaget. Skälen till att detta inte föreslås är dels svårigheten att definiera vad som skall anses vara en enda lokal, dels att tillståndsplikten för sändningar till lokaler förutsätts upphöra den 1 juli 1986 (jfr prop. 1984/85: 199 s. 30). Inget hindrar givetvis att den avgiftsskyl- dige i sin tur tar ut ersättning för avgiften på annat sätt än enligt beräk- ningsgrunden, t. ex. genom att ta betalt också för andra lokaler än bostä- der.
Rabelnäten kan komma att bli uppbyggda på olika sätt. 1 s.k. stjärnnät har varje abonnent sin individuella ledning. Systemet ger möjlighet för den som disponerar över nätet att endast föra fram satellitsignaler till de abonnenter som önskar det. Då skall givetvis endast dessa ingå i avgiftsun- derlaget. Den hittills vanligaste konstruktionen torde emellertid vara s.k. kaskadnät, där samtliga signaler förs fram till alla anslutna. I sådana nät skall samtliga anslutna bestädcr ingå i avgiftsunderlaget. Detta bör gälla också ifall satellitsignalerna skulle sändas kodade och nå samtliga bostäder i kodad form. Det torde nämligen ofta bli svårt för den avgiftsskyldige att på ett tillförlitligt sätt ange hur många abonnenter som har möjlighet att avkoda signalerna. En ordning där man skulle ta hänsyn till detta vid avgiftsberäkningen skulle bli svår att administrera och skulle inbjuda till missbruk. ,
Antalet anslutna bostadslägenheter kan som nämnts uppskattas till 120000- 150000 vid 1986 års ingång. En årlig avgift om 20 kr. per ansluten bostad bör inledningsvis ge tillräckliga intäkter för att tillgodose finansie- ringsbehoven. Utvecklingen på längre sikt får visa om avgiften är väl avvägd.
Närmare om konstruktionen
Mitt förslag: Avgiften bör betalas senast den 31 mars resp. den 30 september. Den avgiftsskyldige bör lämna uppgifter om antalet bo- städer som vid kalenderhalvårets ingång kan nås av hans satellit- sändningar. Om den avgiftSskyldige trots anmaning inte lämnar så- dana uppgifter bör kabelnämnden kunna fastställa avgiften efter en uppskattning av antalet bostäder. Avgiftsbelopp under 500 kr. bör inte tas ut.
Organisationskommittén: Förslaget överensstämmer med mitt.
Skälen för mitt förslag: Avgiften föreslås bli baserad på antalet bostäder som kan nås av satellitsändningar vid periodens ingång. Under den halv-
årsperiod då verksamheten inleds betalas alltså ingen avgift. Bostäder som ansluts ttnder perioden'grundar inte avgiftsskyldighet förrän fr.o.m. nästa period.
Avgiften bör beräknas av den avgiftsskyldige själv på grundval av en enkel självdeklaration. Endast om uppgifter inte lämnats eller om beräk— ningarna befinns vara felaktiga behöver ett särskilt beslut om avgiften fattas av kabelnämnden.
Ansvarsbestämmelser, besvärsrän, övergångsbeslämmelscr
Mitt förslag: Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. lämnar uppgifter som leder till för låg avgift bör kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken.
Beslut av kabelnämnden om avgifter bör kunna överklagas till kammarrätten.
För den som andra halvåret 1985 bedrivit satellitsändningar med stöd av lagen (1985: 115) om försöksverksamhet med särskild tråd— sändning föreslås i en övergångsbestämmelse att avgiftsskyldighet inträder även om tillstånd enligt lagen om lokala kabelsändningar lämnas först under loppet av första halvåret 1986.
Organisationskommitten: Förslaget överensstämmer med mitt.
Skälen för mitt förslag: Skyldigheten att lämna sanna uppgifter i självde- klarationen bör vara straffsanktionerad. Straff bör kunna utdömas även vid grov oaktsamhet från den avgiftsskyldiges sida.
Kabelnämndens fordran på avgift kan inte utsökas utan föregående prövning i allmän domstol. Nämndens beslut innebär således inget egent- ligt avgörande av avgiftsfrågan. Tillståndshavarens rätt skyddas genom möjligheten till domstolsbehandling. Beslut av detta slag bör därför i princip inte kunna överklagas (jfr avsnitt 2.6 i regeringens lagrådsremiss med förslag till ny förvaltningslag beslutad den 3 oktober 1985). 1 den av riksdagen ännu ej behandlade delen av prop. 1984/85: 199 har regeringen emellertid lagt fram förslag om rätt för kabelnämnden att återkalla tillstånd vid utebliven betalning av avgiften. Mot bakgrund av detta förslag anser jag det befogat att nämndens beslut om avgifter får överklagas genom besvär. Kammarrätten är enligt min mening lämplig besvärsinstans.
Lagen om försöksverksamhet med särskild trådsändning gäller över- gångsvis till utgången av mars 1986. Som jag anfört i det föregående kan antalet bostäder som är anslutna till satellitsändningar med stöd av denna lag uppskattas till mellan 120000 och 150000 vid utgången av år 1985. Enligt min'mening är det naturligt att avgiftsskyldighct i dessa fall inträder redan fr.o.m. första halvåret 1986. Sändningarna kan ju fortsätta enligt försökslagen fram till utgången av mars 1986 och sändningar kan alltså pågå kontinuerligt i avvaktan på kabelnämndens tillstånd enligt den nya lagen.
Hänvisningar till S2
3. Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom utbildningsdepanementet upprättats förslag till lag om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga].
4. Specialmotivering
lå Den som har fått tillstånd till satellitsändningar enligt lagen (1985: 677) om lokala kabelsändningar skall erlägga avgift till staten enligt föreskrifterna i denna lag.
Bestämmelsen i I 5 har behandlats i den allmänna motiveringen. ] l & anges vem som skall betala avgift. Avgiftsskyldigheten är knuten till innehavet av sådana sändningstillstånd som ges enligt bestämmelsernai lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar. Om satellitsändningar be- drivs med stöd av tillstånd enligt 5 & första stycket radiolagen (I966: 755) föreligger således inte någon avgiftsskyldighet. Avgift skall naturligtvis inte heller tas ut av den som, utan att inneha något tillstånd, bedriver helt fria satellitsändningar.
Avgiftsskyldigheten för den som har tillstånd men inte bedriver till- ståndspliktiga sändningar, behandlas i specialmotivcringarna till 2 och 5 55.
2 & För varje påbörjat kalenderhalvår skall tillståndshavaren erlägga en avgift. Denna skall tas ut med tio kronor för varje bostad som kan nås av satcllitsändningar från tillståndshavaren vid kalenderhalvårets ingång.
Avgiften för första kalenderhalvåret skall betalas senast den 31 mars och avgiften för andra kalenderhalvåret senast den 30 september.
Bestämmelserna i 2 5 har behandlats i den allmänna motiveringen. ] första stycket anges hur avgiften för varje tillståndshavare skall beräk- nas. Avgiften tas ut per påbörjat kalenderhalvår. Avgiftens storlek beror på hur många bostäder som kan nås av satellitsändningar från tillståndsha— varen vid kalenderhalvårets ingång. Bestämmelsen innebär att den som har rätt att sända den första dagen av ett kalenderhalvår, och då kan nå bostäder med sina sändningar, skall betala avgift för hela det halvåret.
En bostad kan nås av sändningar om de faktiska förutsättningarna för sändning till bostaden är för handen. Avgiftsskyldigheten inträder således även om tillståndshavaren inte har börjat bedriva några sändningar. Att sändningarna upphör under löpande kalenderhalvår leder inte till att avgif- ten rcdueeras. Det sagda gäller även om skälet till att sändningarna upphör är att tillståndet upphört att gälla.
Om någon däremot fått ett tillstånd som ger honom rätt att börja sända först under löpande kalendcrhalvår behöver han inte betala någon avgift för det halvåret.
Avgiften utgår, som nämnts, i relation till antalet anslutna bostäder.
' Bilagan har uteslutits här. Förslaget är likalydande med det som är fogar till propositionen.
Avgift tas således inte ut av den som inte har några bostäder anslutna utan enbart lokaler. I fråga om begreppet bostad hänvisas till förarbetena till lagen om lokala kabelsändningar, prop. 1984/85: 199 s. 62.
Olika tekniska lösningar finns för anslutning av bostäder till kabelnät. En lösning innebär att samtliga bostäder i en fastighet nås av de satellitsig— naler som vidaresänds. I detta fall skall avgift utgå för varje bostad, oavsett om den som bor i lägenheten utnyttjar mottagningsmöjligheterna eller inte och oavsett om signalen är kodad eller inte. Detta sätt att beräkna avgiften medför att den avgiftsskyldige, om han vill kompensera sig för kostnaden, kanske inte alltid kan ta ut ersättning för avgiften enligt. beräkningsgrunden utan får fördela kostnaden mellan dem som verkligen abonnerar på hans sändningar.
Andra tekniska lösningar gör det möjligt att inte släppa fram signalen till alla bostäder i fastigheten. Endast de bostäder till vilka signalen når fram, ingår då i avgiftsunderlaget.
! andra stycket anges när avgifterna senast skall betalas. Den avgiftsskyldige skall själv räkna ut sin avgift för varje kalenderhalv- ar.
3 & Avgiften skall utan anmaning betalas in till kabelnämnden.
4 & Den som är avgiftsskyldig skall lämna uppgifter till kabelnämnden om antalet bostäder som kan nås av hans satellitsändningar.
Om en avgiftsskyldig, trots särskild anmaning av kabelnämnden. inte inom föreskriven tid lämnar sådana uppgifter om antalet bostäder som kan ligga till grund för avgiftsberäkningen, skall nämnden fastställa avgiften efter en uppskattning av antalet bostäder.
! 3 åanges till vilken myndighet avgifterna skall erläggas. Avgiften skall betalas in utan särskild anmaning.
] 4 åförsm stycket slås fast att det åligger den avgiftsskyldige att förse kabelnämnden med uppgifter om antalet bostäder som kan nås av hans sändningar.
Uppbördsförfarandet bör bygga på att den avgiftsskyldige anger antalet anslutna bostäder i samband med att han betalar in sin avgift till kabel- nämnden.
Om kabelnämnden kan godta uppgifterna och inbetalningen kommer den inte att fatta något särskilt beslut om fastställande av avgiften. Ett sådant beslut behöver myndigheten bara fatta om den avgiftsskyldige underlåter att lämna några uppgifter, lämnar sådana uppgifter som inte kan godtas eller gör en felaktig uträkning.
Om kabelnämnden fastställer avgiften enligt bestämmelserna i 4 å andra stycket, efter en uppskattning av antalet bostäder, mäste beslutet ha före— gåtts av en särskild anmaning till den avgiftsskyldige att lämna uppgifter.
5 5 ()m avgiften för ett kalenderhalvär understiger 500 kronor tas den inte trt.
Beloppet 500 kronor. som undre gräns för avgiftsuttag, har bestämts
med beaktande av att sändningar som enbart katt tas emot i bostäder och som inte när fler än ca 50 bostäder inte kräver tillstånd.
Den tillståndshavare som vid ingången av ett kalcnderhalvår hade färre än 50 bostäder anslutna behöver inte betala någon avgift för det halvåret även om antalet anslutna bostäder ökar under perioden.
6 & Kabelnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos kammar- rätten genOm besvär.
1 6 & har en bestämmelse om besvärsrätt tagits in. Frågan om besvärsrätt har behandlats i den allmänna motiveringen.
Beslut varigenom kabelnämnden fastställt avgiften efter en uppskattning av antalet anslutna bostäder får överklagas enligt dettna bestämmelse.
Som tidigare nämnts skall den avgiftsskyldige själv räkna ut sin avgift och betala in den till myndigheten. Om myndigheten godtar inbetalningen fastställs inte avgiften genom något formellt beslut. Den avgiftsskyldige måste emellertid, i uppenbara fall, ha möjlighet att återfå belopp som han felaktigt har betalat in. Detta sker enklast genom att myndigheten betalar tillbaka överskjutande belopp.
Om någon begär att återfå ett visst belopp och framställningen avslås genom beslut, får det beslutet naturligtvis överklagas.
7 & Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar uppgifter som är ägnade att leda till för låg avgift, skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken.
Uppbördssystcmet bygger på att den avgiftsskyldige själv lämnar upp- gifter om avgiftsunderlaget till myndigheten. Att lämna oriktiga uppgifter som är ägnade att leda till för låg avgift bör därför vara straffbart. En bestämmelse om detta har tagits in i 7 &. För undvikande av eventuella rättstillämpningsproblem vid s.k. Iagkonkurrens'har bestämmelsen gjorts subsidiär i förhållande till brottsbalken.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.
1. Denna lag träderikraft den ljanuan' 1986.
2. Den, som under någon del av andra kalenderhalväret 1985 bedrivit sändningar med stöd av lagen (1984: 115) om försöksverksamhet med särskild trådsändning och som under första kalenderhalvåret 1986 får tillstånd att sända enligt lagen (1985: 677) om lokala kabelsändningar, skall betala hel avgift för första kalendcrhalvåret 1986 även om sändningar med stöd av tillståndet börjar först under det halvåret.
Övergångsbestämmelserna under 2 har behandlats i den allmänna moti- veringen.
I fråga om betalningen gäller bestämmelsen i 2 & — dvs. avgiften skall erläggas senast den 31 mars — för den som får tillstånd att börja sända enligt den nya lagen under första kvartalet 1986. Om någon får tillstånd att börja sända enligt de nya bestämmelserna först under andra kvartalet skall han naturligtvis erlägga betalning så snart sändningstillstånd föreligger.
Prop. 1985/86122 5 Hemställan
Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslaget.
6. Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Utdrag LAGRÄDET PROTOKOI .l .
vid sammanträde 1985-10-25
Närvarande:justitierådet Knutsson, f. d._iustitierädet Sterzel, regeringsrä- det 'l'ottie.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 17 oktober 1985 har regeringen på hemställan av statsrådet Göransson beslutat inhämta lagrå- dets yttrande över förslag till lag om avgifter i ärenden om lokala kabel- sändningar.
Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Britt-Marie Blanck.
Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet: 1—"örslaget lämnas utan erinran.
Utbildningsdepartemcntet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1985 Närvarande: statsministern Palme, ordförande. och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon. Hjelm-Wallén, Andersson, Görans- son. Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wiekbom. Johansson, Hul— tcrström, Lindqvist
Föredragande: statsrådet Göransson.
Proposition om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar m.m.
] Anmälan av lagrådets yttrande
l—"öredragandcn anmäler lagrådets yttrande1 över förslag till lag om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar.
Föredraganden upplyser att lagrådet har lämnat lagförslaget utan erin- ran.
- 2 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att anta det av lagrådet granskade förslaget till lag om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar.
3 Organisation m. m.
Som jag har redovisat i det föregående har riksdagen inte haft något att erinra mot att det bör få ankomma på regeringen att besluta om nämnder- nas organisation och lokalisering. För riksdagens information vill jag dock redovisa följande.
()rganisationskommittén för kabel- och närradionämnderna har av rege- ringen fått i uppgift att söka samordna de båda nämnderna i fråga om lokalisering och lokalanvändning samt undersöka förutsättningarna för samordning av administrativa funktioner och teknisk utrustning. En lokali- sering till Stockholmsområdet har förutsatts. Även möjligheterna till en samordning med radionämnden och. på sikt, en samlokalisering även med
' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 17 oktober l985.
arkivet för ljud och bild skall undersökas inom ramen för kommitténs arbete.
Organisationskommittén hari samråd med byggnadsstyrelsen undersökt möjligheterna till gemensamma lokaler i Stockholm. Det har därvid visat sig att möjligheter finns redan nu till en sådan samordning av kabel- och närradionämnderna.
Organisationskommittén har vidare den I oktober 1985 och i enlighet med sina direktiv kommit in med förslag till organisation för de båda nämnderna. Kommittén har därvid funnit det lämpligt att i första hand pröva om det är möjligt att helt samordna kansliresurserna för de båda nämnderna.
Rent allmänt anser kommittén att en större organisation medför bättre förutsättningar för ett flexibelt resursutnyttjande och större möjligheter till omfördelning av arbetsuppgifter. Detta minskar organisationens sårbarhet och bör, i vart fall på sikt, kunna leda till lägre kostnader för verksamhe- ten. Arbetsmiljöskäl i vidare bemärkelse talar också för ett gemensamt kansli. .
Andra skäl som, enligt kommittén, talar för ett sammanslaget kansli är att de båda nämnderna i flera olika avseenden har näraliggande uppgifter och att samma krets av intressenter ibland kan tänkas komma att bedriva både närradiovcrksamhct och lokala kabelsändningar. Den ovissa utveck- lingen för de båda områdena utgör ytterligare motiv för en organisation där man lätt kan omdisponera resurserna.
En svårighet är den obalans mellan de båda verksamheterna som kom- mer att finnas i inledningsskedet. Av verksamheten med närradio finns mer än fem års erfarenhet inom den nuvarande närradiokommittén medan det på kabel—TV-områdct rör sig om tillämpning av en helt ny lagstiftning. Denna obalans utgör dock inte skäl mot en sammanslagning. anser kom- mittén. Det avgörande är att kansliet får en sådan uppbyggnad och ställ- ning att det otvetydigt är både kabelnämndens och närradionämndens kansli. Kommittén förordar att de båda nämnderna får ett gemensamt kansli. Kansliet bör ledas av en chef och en biträdande chef. Inom kansliet bör finnas en enhet som särskilt betjänar kabelnämnden, en enhet som särskilt betjänar närradionämnden och en gemensam funktion för bl. a. administra- tiva uppgifter.
Kommitténs förslag förutsätter gemensamma lokaler för de båda nämn- derna. Om det visar sig svårt att finna sådana, om den föreslagna myndig- hetskonstruktionen innebär formella problem, eller om ett gemensamt kansli av andra skäl anses mindre lämpligt, kan en lösning med separata kanslier för resp. nämnd väljas. Kommittén har lämnat underlag även för en sådan lösning.
Som jag nyss redovisat föreligger nu möjligheter till en lokalmässig samordning i Stockholm.
Beträffande organisationen har jag i likhet med kommittén ansett att flera skäl talar för en ordning med gemensamt kansli för kabel- och närra- dionämnderna. En viktig förutsättning för en sådan samordning är dock, som kommittén föreslagit, att särskilda enheter inrättas för kabcl- resp.
närradiofrågor. En annan viktig förutsättning är att förvaltningskostna- derna för resp. nämnd kan hållas isär med hänsyn till att de kommer att ha olika finansieringskällor.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 oktober 1965 har jag nyligen uppdragit åt statens arbetsgivarverk att i den utsträckning som behövs förhandla om anställnings- och arbetsvillkor för personal vid kabel- oeh närradionämndcrna. De riktlinjer som jag därvid angett för organisa- tionen innebär bl.a. att nämnderna skall ha ett helt gemensamt kansli men med skilda enheter för kabel- resp. närradiofrågor samt en gemensam ' funktion för bl.a. administrativa uppgifter. Kansliet bör ledas av en chef som vid sin sida har en ställföreträdande chef.
Mina förslag till medelsberäkningar i det följande utgår från dessa rikt- linjer.
Jag vill i sammanhanget nämna att det arbetsrättsligt fordras att en av myndigheterna anges som anställningsmyndighet. Kansliet kan inte ges myndighets ställning. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag om att kabelnämnden blir anställningsmyndighct.
4 Anslagsberäkningar för budgetåret 1985/86
Mina förslag i det följande rör medelsanvisningar för kabel- och närradio- nämndernas verksamhet under det andra halvåret av innevarande budget- år, dvs. för tiden fr.o.m. den I januari 1986. Till mina budgetförslag för nästa budgetår återkommer jag vid min anmälan till budgetpropositionen l986.
Radio och television G 22. Kabelnämnden: Förvaltningskostnader
1985/86 Nytt anslag (förslag) 925 000
1984/85 Beräknad ändring 1985/SG Organisations- Före- kommittén draganden Personal —- 6,5 6,5 Anslag Förvaltningskostnader — 817 000 817 000 (därav lönekostnader) (658 000) (658 000) Lokalkostnader — l07 000 107 000 Anskaffning av inredning och utrustning m.m. —- IOOO 1000 — 925 000 925 000
Avgifterna i ärenden om lokala kabelsändningar för budgetåret 1985/86 kommer att redovisas under inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av sta- tens verksamhet.
Organisationskommitlén för kabel- och närradionämnderna Organisationskommitténs förslag till anslagsframställning innebär i huvud- sak följande.
1. Kostnader för löner samt övriga förvaltningskostnader 817000 kr.
2. Kostnaderna för lokaler har beräknats till 107 000 kr., en beräkning som utgått från nämndens behov av lokaler och vad som är känt om lokalkost- naderna i Stockholm.
3. För finansiering av de inledningsvis höga kostnaderna för inredning och - utrustning sann vissa initialkostnader för tryckning och kontorsmaterial bör en förslagsvis betecknad post Anskaffning av inredning och utrustning m. m. föras upp under anslaget till nämnden. Kostnaderna föreslås förde- lade enligt en avskrivningsplan på tio år.
4. Med hänsyn till ovisSheten i omfattningen av nämndens inspelningar av satellitprogram har inga kostnader för detta tagits upp. Kommittén avser att återkomma i denna fråga.
Föredragandens överväganden .
Vid min beräkning av förevarande anslag harjag utgått från den organisa- tion för nämnden somjag har redovisat i det föregående och från kommit- téns förslag till medelsanvisningar.
Min beräkning av medelsanvisningen för lokalkostnader uppgår till 107000 kr. I avvaktan på en definitiv lokalanvisning från byggnadsstyrel- sen får detta belopp ses som preliminärt.
Medelsramen för lönekostnaderna har, i avvaktan på resultatet av för- handlingar om anställnings— och arbetsvillkor, preliminärt beräknats till 658000 kr.
För anskaffning av inredning och utrustning m.m. till kabelnämnden bör en särskild. förslagsvis betecknad anslagspost föras upp i nämndens stat. Anslagsposten bör tas upp med ett formellt belopp av 1000 kr. Nämnden bör få belasta anslagsposten efter prövning av regeringen.
Kabelnämndens verksamhet bör finansieras med avgifter av dem som erhåller tillstånd för satellitsändningar. Förslag om avgiftens storlek och övriga regler beträffande avgifter har lagts fram i det föregående. Avgifts- inkomsterna bör redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Medel för ka— belnämndens verksamhet bör beräknas under särskilda utgiftsanslag. ett till förvaltningskostnader och ett till stöd till lokal programverksamhct.
Med hänvisning till det anförda och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Kabelnämnden: För-valt"ingskosmader på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 925 000 kr.
G 23. Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet 1985/86 Nytt anslag (förslag) 500000
Organisationskommittén för kabel- och närradionämnderna
För stöd till lokal programverksamhet bör under ett reservationsanslag 500000 kr. anvisas för innevarande budgetår.
Föredragandens överväganden
Ett stöd till lokal programverksamhet bör enligt min mening främst ta sikte på att underlätta igångsättningen av verksamheten i lokala kabelsändar- företag. Som exempel på sådana stödinsatser kan nämnas bidrag för fack— kunnig medverkan vid planeringen av lokala sändningar och bidrag till utbildning av personer som skall delta i verksamheten. Nystartade lokala kabelsändarföretag bör i viss utsträckning kunna få utrustningsbidrag. Kahelnämnden bör också kunna stödja försöksprojekt med lokala egensändningar. Jag avser att senare återkomma till'regeringen med för- slag till bestämmelser för stödet.
Mcdelsbehovet för stöd till lokal programverksamhet påverkas bl.a. av hur verksamheten utvecklas ochi vilken takt den kommer igång. Det finns skäl att anta att lokala kabelsändarföretag under innevarande och nästa budgetår kommer att startas på många orter och att sändningsverksamhet kommer att inledas successivt under denna period.
Det är mot denna bakgrund inte möjligt att närmare bedöma vid vilken tidpunkt stödbehov kommer att uppstå. Detta talar enligt min mening för att medel för ändamålet anvisas under ett särskilt reservationsanslag.
Jag biträder kommitténs förslag att anslaget för innevarande budgetår bör föras upp med 500000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamher på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 500000 kr.
G 24. Närradionämnden
1985/86 Nytt anslag (förslag) 1044 000
1984/85 . Beräknad ändring 19851'86 Organisations— Före- kommittén dragandcn Personal '— 8,5 8.5 Anslag Förvaltningskostnader — 901 000 901 000 (därav lönekostnader) (775 000) (775 000) Lokalkostnader — 142 000 142 000 Anskaffning av inredning och utrustning m.m. — 1000 1000 — 1 044 000 [044000
Närradioavgifterna för budgetåret 1985/86 kommer som hittills att redo— ,visas under inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.
Organisationskommittén för kabel- och närradionämnderna
Organisationskommittc'ns förslag till anslagsframställning innebär i huvud- sak följande.
1. Kostnader för löner samt övriga förvaltningskostnader 901000 kr.
2. Kostnaderna för lokaler har beräknats till 142 000 kr., en beräkning som utgått från nämndens behov av lokaler och vad som är känt om lokalkost- nadcrna i Stockholm.
3. För finansiering av de inledningsvis höga kostnaderna för inredning och utrustning samt vissa initialkostnader för tryckning och kontorsmaterial bör en förslagsvis betecknad post Anskaffning av inredning och utrustning m.m. föras upp under anslaget till nämnden. Kostnaderna föreslås förde— lade enligt en avskrivningsplan på tio år.
Föredragandens överväganden
Vid min beräkning av förevarande anslag harjag utgått från den organisa- tion för nämnden som jag har redovisat i det föregående och från kommit— téns förslag till medelsanvisningar.
Min beräkning av medelsanvisningen för lokalkostnader uppgår till 142000 kr. ] avvaktan på en definitiv lokalanvisning från byggnadsstyrel- sen får detta belopp ses som preliminärt.
Medelsramen för lönekostnaderna har, 'i avvaktan på resultatet av för— handlingar om anställnings- och arbetsvillkor, preliminärt beräknats till 775 000 kr.
För anskaffning av inredning och utrustning m. m. till närradionämndcn bör en särskild. förslagsvis betecknad anslagspost föras upp i nämndens stat. Anslagsposten bör tas upp med ett formellt belopp av 1000 kr. Nämnden bör få belasta anslagsposten efter prövning av regeringen.
Riksdagen har senast i anslutning till förslagen i prep. 1984/85: 145 godkänt att närradiomyndigheten finansieras genom avgifter från de sän- dande föreningarna. Regeringen meddclar med stöd av 12 % närradiolagen föreskrifter om avgifternas utformning. F.n. är avgiften 14 kr. per sänd- ningstimme. lnkOmsterna därav har beräknats kunna täcka upp till 75 % av den nuvarande närradiokommitténs verksamhet för innevarande budgetår. Övriga kostnader finansieras under hösten 1985 med kommittémedel.
AVgifterna bör framgent beräknas med hänsyn tagen till att hela kostna- den för närradionämnden fr. o. m. budgetåret 1986/87 skall finansieras med avgifter. Avgifterna kommer att hållas så låga som möjligt genom att nämndens uppgifter — ijämförelse med närradiokommittens — begränsas till nödvändiga, rent administrativa funktioner samt genom att antalet sändande föreningar successivt ökar. När medelsramarna för förvaltnings- och lokalkostnader slutligt kunnat fastställas och en någorlunda säker prognos för antalet sändningstimmar under budgetåret 1986./87 har kunnat tas fram, avserjag att återkomma till regeringen med förslag om avgiftshöj— ning med verkan fr.o.m. den ljuli 1986.
Avgiftsinkomstcma bör redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Me- del för närradionämndens kostnader bör beräknas under ett särskilt utgifts— anslag.
Med hänvisning till det anförda och Lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Närradionämnden på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av I 044 000 kr.
5. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
