om tulltaxelag m.m.
Regeringens proposition 1986/87:102
om tulltaxelag m. m.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsproiokollet den 2 april 1987 för de åtgärder och del ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
På regeringens vägnar Ingvar Carlsson
Anita Gradin
Propositionens huvudsakliga innehåll
I proposifionen läggs fram ett förslag till en ny lag med tulltaxa, benämnd tulltaxelag. Den nya lagen, som är avsedd att ersätta 1977 års lag med tulltaxa, är utarbetad på gmndval av en internationell konvention rörande ett system för harmoniserad vambeskrivning och kodifiering (Harmonized System, HS-konventionen). Sveriges anslutning till konventionen har godkänts av riksdagen (prop. 1986/87:53, SkU 13, rskr. 32).
Förslaget till tulltaxelag innebär ändringar av i huvudsak teknisk art, föranledda dels av nomenklaturen i HS-konventionen, dels av vissa överenskommelser om svenska lullbindningar som har träffats inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).
Den föreslagna tulltaxelagen innebär även vissa ändringar i tullskyddet för beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur. Förslaget innebär här en övergång från vikttull till värdetull för dessa produkter.
Vidare föresläs att tullfrihet införs för oraffinerade vegetabiliska fetter och feta oljor samt för tillfälligt konserverade hallon.
I proposifionen tas också upp vissa frågor om tullskyddet för tomater och för äpple- och päronsaft.
Avsikten är att HS-konventionen skall träda i kraft den 1 januari 1988. Detta fömtsätter emellertid att ett tillräckligt antal stater har ratificerat konventionen. För närvarande kan det inte med säkerhet fömises ätt konventionen träder i kraft den I januari 1988. Det föreslås därför att regeringen får besluta om när den nya tulltaxelagen skall träda i kraft.
1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 102
Förslag till Prop. 1986/87: 102
Tulltaxelag
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Enligt denna lag skall utgå tull som föreskrivs i särskild taxa (tull taxan).
Avvikelser från tulltaxan kan ske till följd av föreskrifter i lagen (1987:000) om tullfrihet m. m. eller i annan lag eller författning eller genom beslut som har meddelats med stöd av sådan föreskrift.
2 § Bestämmelser om förfarandet vid förtullning av varor, om betalning av tull och om överklagande av beslut om tull finns i tullagen (1987:000) och i föreskrifter som har meddelats med slöd av den lagen.
3 § Vid fastställande av tull för en vara skall varan hänföras fill nägot av de tulltaxenummer som är upptagna i tulltaxan. Därvid skall de i lagen intagna bestämmelserna om klassificering av varor tillämpas.
4 § Tull beräknas efter den procent av en varas värde eller det belopp för kvantitet som anges i tulltaxan. Tullfrihet anges i tulltaxan med ordet "fri".
Om tullen skall beräknas efter varans värde, skall värdet bestämmas enligt de föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, generallullstyrelsen meddelar på grundval av överenskommelsen om tillämpning av artikel VII i det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).
Om tullen skall beräknas efter varans vikt skall det ske efter varans nettovikt, om annat inte anges i tulltaxan.
Allmänna bestämmelser om klassificering av varor
5 § Vid klassificering av varor enligt tulltaxan skall följande gälla.
1. Rubriker till avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen skall bestämmas med ledning av ly delsen av tulltaxenumren och av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat är föreskrivet i tulltaxenumren eller i anmärk ningarna, med ledning av följande föreskrifter.
2. a. Anges en viss vara i ett tulltaxenummer, skall varan klassificeras enligt detta nummer även när den är inkomplett eller inte färdigarbelad, under fömtsättning att varan i detta skick uppvisar de väsentliga känne tecknen på den kompletta eller färdigarbetade varan. En komplett eller färdigarbelad vara (eller en vara som enligt denna regel skall klassificeras som komplett eller färdigarbelad), som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop, skall klassificeras enligt samma tulltaxenummer som den hop satta varan.
2. a: 1. Regel 2 a om en vara som föreligger i delar gäller endast om delarna förtullas gemensamt, om inte annat är föreskrivet.
2. b. Anges ett visst material eller ämne i ett tulltaxenummer, skall materialet eller ämnet klassificeras enligt detta nummer även i blandning eller förening med andra material eller ämnen. Enligt ett tulllaxenummer som omfattar varor av etl visst material eller ämne skall klassificeras varor som helt eller delvis består av detta material eller ämne. Klassificeringen av varor som består av mer än ett material eller ämne regleras närmare av 2
regel 3.
3. När vid tillämpning av regel 2 b eller i annal fall tvä eller flera Prop. 1986/87: 102 tulltaxenummer kan komma i fråga för en vara gäller följande:
a. det tulllaxenummer som har den mest specificerade vambeskrivning- en skall tillämpas framför tulltaxenummer som har en mera allmän vam beskrivning. När i vart och etl av två eller flera tulltaxenummer anges endast en del av de material eller ämnen som ingår i en blandning eller i en sammansatt vara eller endast en del av de artiklar som ingår i en sals för försäljning i detaljhandeln, skall dock dessa tulltaxenummer anses ha lika specificerad vambeskrivning, även om ett av numren ger en fullständigare eller noggrannare beskrivning än något av de andra;
b. blandningar, varor som beslår av olika material eller är sammansatta av olika beståndsdelar samt varor i satser för försäljning i detaljhandeln, vilka inte kan klassificeras med ledning av regel 3 a, skall klassificeras som om de bestod av det material eller den beståndsdel som ger blandningen, varan eller satsen dess huvudsakliga karaktär;
c. när en vara inte kan klassificeras med ledning av regel 3 a eller 3 b, skall det tulltaxenummer tillämpas som stär sist i tulltaxan av de nummer som skäligen kan komma i fråga.
4. Varor som inte kan klassificeras med ledning av ovanstående regler skall klassificeras enligt det tulllaxenummer som är fillämpligt för närmast liknande vara.
5. Förutom ovanstående bestämmelser skall följande regler gälla för nedannämnda varor:
a. fodral, etuier och väskor till kameror, musikinstmment, vapen eller ritbestick samt liknande förvaringsartiklar, som dels är speciellt utformade eller inredda för att innehålla ett visst föremål eller en viss sats av föremål, dels är lämpliga att användas under lång tid och dels föreligger tillsammans med de föremål för vilka de är avsedda, skall klassificeras tillsammans med dessa föremål, under förulsällning att de är av sådana slag som i normala fall försäljs tillsammans med dessa; denna regel skall dock inle tillämpas för förvaringsartiklar som ger det hela dess huvudsakliga karaktär;
b. om inte annat följer av regel 5 a skall emballage i vilket varor är förpackade klassificeras fillsammans med varorna när det är av sådan typ som normalt används för varan i fråga. Denna regel skall dock inte tilläm pas när det tydligt framgår att emballaget är lämpligt för upprepad använd ning.
Tulltaxa
FÖRSTA AVDELNINGEN
Levande djur; animaliska produkter
Anmärkningar
1. Om inte annat är föreskrivet skall i denna avdelning ett omnämnande av ett visst djursläkle eller en viss djurart också avse unga djur av det släklet eller den arten.
2. Om inle annat är föreskrivet skall i hela tulltaxan med torkade produkter ocksä avses produkler som har dehydratiserats, evaporerals eller frystorkats.
1 kap. Levande djur
Anmärkning
Delta kapitel omfattar alla levande djur utom:
a. fisk saml kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur enligt nr 03.01, 03.06 och 03.07;
b. kulturer av mikroorganismer och andra produkler enligt nr 30.02;
c. djur enligt nr 95.08.
01.1¶Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor fri
01.2¶Levande nötkreatur och andra oxdjur ...... fri
01.3¶Levande svin........................................ fri
01.4¶Levande får och getter ....................... fri
01.5¶Levande fjäderfä, nämligen höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns fri
01.6¶Andra levande djur ............................. fri
2 kap. Kött och andra ätbara djurdelar
Anmärkning
Detta kapitel omfattar inte:
a. produkter av sädana slag som är nämnda i nr 02.01-02.08 och 02.10, otjänliga eller olämpliga till människoföda;
b. larmar, bläsor och magar av djur (nr 05.04) samt djurblod (nr 05.11 eller 30.02);
c. animaliskl fett, annat än produkler enligt nr 02.09 (15 kap.).
02.1¶Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt fri
02.2¶Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, fryst fri
02.3¶Kött av svin, färskt, kylt eller fryst ........ .......... fri
02.4¶Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst .......... fri
02.5¶Kött av häst, åsna, mula eller mulåsna, färskt, kylt
eller fryst ........................................... fri
02.06¶Andra ätbara delar av nötkreatur, andra oxdjur, svin, får, get, häst, åsna, mula eller mulåsna, färska, kylda
eller frysta ......................................... ........... fri
02.07 Kött och andra ätbara delar av Qäderfä enligt nr 01.05,
färska, kylda eller frysta......................... ........... fri
02.08¶Annat kött och andra ätbara djurdelar, färska, kylda
eller frysta ......................................... fri
02.09¶Svinfett, inte innehållande kött, och fjäderfäfelt (inte utsmälta), färska, kylda, frysta, saltade, torkade eller
rökta .............................................................. fri
02.10¶Kött och andra ätbara djurdelar, saltade, torkade eller
rökta; ätbart mjöl av kött eller andra djurdelar fri
3 kap. Fisk samt kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur
Anmärkning
Delta kapitel omfattar inte:
a. havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av sådana djur (nr 02.08 eller 02.10);
b. fisk (inbegripet fisklever, fiskrom och fiskmjölke) saml kräftdjur, blöidjur och andra ryggradslösa vallendjur, döda, otjänliga eller olämpliga till människoföda antingen på grund av sin art eller på grund av sitt tillstånd (5 kap.); mjöl och pellelar av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, otjänliga lill människoföda (nr 23.01);
c. kaviar (nr 16.04).
03.1¶Levande fisk .................................................. .............. fri
03.2¶Fisk, färsk eller kyld, med undantag av fiskfiléer och
annat fiskkött enligt nr 03.04 ....................... .............. fri
03.3¶Fisk, fryst, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 03.04 fri
03.4 Fiskfiléer och annat fiskkött (även hackat eller målet),
färska, kylda eller frysta ................................ .............. fri
03.5¶Fisk, torkad eller saltad; rökt (även varmrökt) fisk; fiskmjöl, tjänligt till människoföda fri
03.6 Kräftdjur, även utan skal, levande, färska, kylda, frysta, torkade eller saltade; kräftdjur med skal, ängkokta eller kokta i vatten, även kylda, frysta, torkade
eller saltade .................................................. .............. fri
03.07 Blöidjur, även utan skal, levande, färska, kylda, frysta, torkade eller saltade; ryggradslösa vattendjur, andra än kräftdjur och blötdjur, levande, färska, kylda, frysta,
torkade eller saltade...................................... .............. fri
4 kap. Mejeriprodukter; fågelägg; naturlig honung; ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
Anmärkningar
1. Med mjölk förstås oskummad mjölk och heh eller delvis skummad mjölk.
2. Produkter som erhållits genom koncentrering av vassle och som är försatta med mjölk eller mjölkfett skall klassificeras som ost enligt nr 04.06, under förutsätt ning atl de:
a. har en hall av mjölkfett av minst 5 viktprocent beräknat på torrsubstansen;
b. har en torrsubslanshalt av minst 70 men högst 85 viktprocent; och
c. är gjutna eller kan gjutas i formar.
04.1¶Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte försatta med socker eller annat sötningsmedel
04.2¶Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med socker eller annat sötningsmedel
04.3 Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötnings-
fri fri
medel, smaksatta eller innehållande frukt, bär eller ka kao ..............................................................
04.4 Vassle, även koncentrerad eller försalt med socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans..........................................
04.5¶Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk .
04.6¶Ost och ostmassa ..........................................
04.7¶Fågelägg med skal, färska, konserverade eller kokta .
04.8 Fågelägg utan skal saml äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel
04.9¶Naturiig honung................................... 100 kg
04.10¶Ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna nägon annanstans
fri
fri fri fri fri
fri
25:-
fri
5 kap. Produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
Anmärkningar
1. Delta kapitel omfattar inte:
a. ätbara produkter (andra än larmar, blåsor och magar av djur, hela eller i bitar, samt djurblod, flytande eller torkat);
b. hudar och skinn (inbegripet pälsskinn), andra än varor enligt nr 05.05 samt avklipp och liknande avfall av oberedda hudar och skinn enligt nr 05.11 (41 eller 43 kap.);
c. animaliska texfilmalerial, andra än tagel och lagelavfall (elfte avd.);
d. bindlar för borstlillverkning (nr 96.03).
2. För lillämpning av nr 05.01 gäller att sortering av hår efter längd inte skall anses utgöra bearbetning (under förutsättning att det inte rotvänts).
3. I hela tulltaxan anses elefant-, valross-, narvals- och vildsvinsbetar, noshömings-hom samt länder av alla djur som elfenben.
4. Med tagel förslås i hela tulltaxan hår från manar och svansar av hästdjur, nötkreatur och andra oxdjur.
05.01¶Människohår, obearbetat, även tvättat eller avfettat;
avfall av människohår .................................... .............. fri
05.02¶Borst och andra hår av svin; hår av grävling samt andra djurhår för borsttillverkning; avfall av sådana borst och
hår.................................................................. .............. fri
05.03¶Tagel och tagelavfall, även i ordnade skikt med eller utan underlag:
A. råtagel; lagelavfall ................................... fri
B. andraslag........................................ 100 kg 10:-
05.04 Tarmar, blåsor och magar av djur (andra än fiskar),
hela eller i bitar............................................... .............. fri
05.05 Skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjäd rar eller dun, fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter) samt dun, även rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte men inte vidare bearbetade; mjöl och avfall av Qädrar eller delar av
Qädrar............................................................. fri
05.06............................................................... Ben och kvicke, obearbetade, avfettade, enkelt prepa rerade (men inte tillformade), behandlade med syra eller befriade från gelatin; mjöl och avfall av dessa produkter........................................................ fri
05.07 Elfenben, sköldpadd, valbarder och valbardsborst, Prop. 1986/87: 102 horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbe tade eller enkelt preparerade men inle tillformade; mjöl
och avfall av dessa produkler ............... ........... fri
05.08 Korall och liknande material, obearbetade eller enkelt preparerade men inte vidare bearbetade; skal av blöt djur, kräftdjur och tagghudingar samt ryggskal av bläckfisk (os sepiae), obearbetade eller enkelt prepa rerade men inte tillformade saml mjöl och avfall av
dessa produkter ................................. fri
05.9¶Naturlig tvättsvamp av animaliskt ursprung ........... fri
05.10 Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla, även torkad; körtlar och andra animaliska produkter som används för beredning av farmaceutiska produkter, färska, kylda, frysta eller tillfälligt konserverade på
annat sätt .......................................... fri
05.11.................................................. Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur av sådana slag som omfat tas av 1 och 3 kap., otjänliga till människoföda fri
ANDRA AVDELNINGEN Prop. 1986/87:102
Vegetabiliska produkter
Anmärltning
Med pellelar förstås i denna avdelning små cylindrar, kulor e. d. som agglomererats genom hoppressning, även efter tillsats av högst 3 viktprocent bindemedel.
6 kap. Levande träd och andra levande växter; lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt
Anmärkningar
1. Bortsett frän andra delen av nr 06.01 omfattar detta kapitel endast levande träd och varor (inbegripet köksväxtplantor) av sådana slag som vanligen levereras av trädgårdsmästare, plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändamål; kapitlet inbegriper dock inte potatis, ätbar lök och andra produkter enligt 7 kap.
2. Enligt nr 06.03 eller 06.04 klassificeras även buketter, blomslerkorgar, kransar och liknande artiklar, som är hell eller delvis tillverkade av i dessa nummer omnämnda varor, även om artiklarna är försedda med tillbehör av andra material. Dessa nummer skall dock inte tillämpas för collage och liknande prydnadstavlor enligtnr 97.01.
06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila, un der tillväxt eller i blomning; växter (inbegripet plantor) och rötter av cikoriaarter, andra än rötter enligt nr 12.12:
A. inte planterade:
1. med blommor eller blomknoppar... 100 kg 350:-
2. andra ................................................... .............. fri
B. planterade:
1. gladiolus och liljekonvalje fri
2. andra 8 %
06.02¶Andra levande växter (inbegripet rötter), sticklingar och ympkvistar; svampmycelium:
A................................................................. al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran, lind, lärk, lönn, poppel och tall; azalea, erica, kame- lia och rododendron; rötter, sticklingar och ymp kvistar; svampmycelium .......................... .............. fri
B. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd:
1. förädlade ............................................. ............ 6%
2. andra slag ............................................ ............ 3 %
C. andra växter ............................................ 8%
06.03 Snittblommor och blomknoppar av sådana slag som är lämpliga fill buketter eller annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade:
A. friska:
1. mimosa, ljung och ginst.......................... fri
2. nejlikor:
a. under fiden I mars-30 november ... 100 kg 1 000:-
b. undertiden 1 december-29 februari 100 kg 400:-
3. gladiolus:
a. under tiden 1 maj-30 september 100 kg 300:-
b. under tiden I oktober-30 april ......... fri Prop. 1986/87:102
4. rosor:
a. undertiden I mars-30 november ... 100 kg 1000:-
b. under tiden I december-31 januari fri
c. under tiden 1 februari-29 februari .. 100 kg 500:-
5. tulpaner:
a. under tiden 1 mars-31 maj...... 100 kg 750:-
b. under tiden I juni-30 september ....... .............. fri
c. under tiden 1 oktober-30 november 100 kg 750:-
d. under tiden 1 december-29 februari 100 kg 500:-
6. andra:
a. under tiden 1 mars-30 november ... 100 kg 1 000:-
b. under tiden 1 december-29 februari 100 kg 500:- B. andra slag.................................................. ......... fri
06.04 Blad, kvistar och andra växtdelar, ulan blommor eller blomknoppar, samt gräs, mossa och lavar, utgörande varor av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade:
A. adiantum och asparagus, friska .... 100 kg 350:-
B. andra slag ............................................... fri
7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte djurfoder enligt nr 12.14.
2. Till köksväxter i nr 07.09, 07.10, 07.11 och 07.12 räknas också ätbara svampar, tryffel, oliver, kapris, pumpor, auberginer, sockermajs (Zea mays var. sacchara-ta), frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta, fänkål, persilja, körvel, dragon, krasse och mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana).
3. Nr 07.12 omfattar alla torkade köksväxter av sådana slag som är nämnda eller inbegripna i nr 07.01-07.11 med undantag av:
a. torkade, spritade baljväxtfrön (nr 07.13);
b. sockermajs i sådana former som sägs i nr 11.02-11.04;
c. mjöl och flingor av potatis (nr 11.05);
d. mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.13 (nr 11.06).
4. Detta kapitel omfattar emellertid inte torkade, krossade eller malda frukter av släktena Capsicum och Pimenta (nr 09.04).
07.01¶Potatis, färsk eller kyld:
A. nyskördad, under tiden 6 juni—5 juli ....... 20%
Minimitull: per 100 kg 25:-
B. annan ...................................................... fri
07.02¶Tomater, färska eller kylda:
A. under tiden 16 april-15 maj ...................... 10%
Minimitull: per 100 kg 50:-
B. under tiden 16 maj-30 juni......................... 17%
Minimitull: per 100 kg 50:-
C. under tiden I juli-30 september ................ 17%
Minimitull: per 100 kg 70:-
D. undertiden I oktober-31 oktober ............. 17%
Minimitull: per 100 kg 50:-
E. under tiden I november—15 april ............ .............. fri
07.03¶Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vifiök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda:
A. vitlök ........................................................ .............. fri
B. purjolök, buntlök och gräslök: Prop. 1986/87: 102
1. under tiden I maj-30 november......... 10%
2. under tiden I december-30 april........ fri
C. annan:
1. undertiden 16 juli-29 februari........... 20%
Minimitull: per 100 kg 25:-
2. undertiden 1 mars-15juli ............... fri
07.04¶Kål, färsk eller kyld:
A. blomkål:
1. under tiden 1 juni-30 november ...... 10%
2. under tiden I december-31 maj ...... fri
B. vitkål och rödkål:
1. under tiden I maj-30 november ....... ......... 10%
2. under fiden 1 december-30 april ..... ........ 17 %
C. grönkål och brysselkål:
1. undertiden 1 juni-31 december ...... ........ 20%
2. under tiden 1 januari-31 maj ........... fri
D. sallatskål:
1. under tiden I april-31 december ..... 20%
2. under tiden 1 januari-31 mars .......... fri
E. annan:
1. under fiden 1 mars-3l december ..... 20%
2. under tiden 1 januari-29 februari ..... fri
07.05¶Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (arter av släktet Cichorium), färska eller kylda:
A. isbergssallat:
1. under tiden I maj-30 november ....... 11 %
2. under tiden 1 december-30 april ..... fri
B. andra slag:
1. undertiden I mars-15 december ..... 11%
2. under tiden 16 december-29 februari fri
07.06¶Morötter, rovor, rödbetor, haverrol (salsifi), rotselleri, rädisor och liknande rotfrukter, färska eller kylda:
A. morötter ......................................... 10%
B. pepparrot ....................................... 3 %
C. andra.............................................. 5%
07.07¶Gurkor, färska eller kylda:
A. slanggurkor:
1. under tiden 16 mars-30 april ........... 20%
2. under tiden 1 maj-30 juni ................ 20 %
Minimitull: per 100 kg 50:-
3. under fiden I juh-30 september ....... 20%
Minimitull: per 100 kg 70:-
4. under tiden 1 oktober-15 mars ........ fri
B. andra:
1. under tiden 16 juni-30 september...... ........ 20%
2. under tiden 1 oktober-15 juni ......... fri
07.08 Baljfmkter och spritade baljväxtfrön av sådana slag som används för livsmedels- eller foderändamål, färska eller kylda:
A. ärter:
1. under tiden 1 mars-3l december ..... 5%
2. under tiden 1 januari-29 febmari ..... fri
B. andra:
1. under tiden 1 mars-31 december ... 7% 10
2. under tiden I januari-29 febmari ....
07.09¶Andra köksväxter, färska eller kylda:
A. sparris:
1. under tiden I maj-30 juni ................
2. under tiden 1 juli-30 april .............
B. svampar och tryffel:
1. champinjoner .............................
2. andra .........................................
C................................................... frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pi menta; sockermajs ...........................
D. kronärtskockor:
1. under tiden I juli-30 november .......
2. under tiden 1 december-30 juni .....
E. andra slag:
1. under tiden I maj-30 november ......
2. under tiden I december-30 april .....
07.10¶Köksväxter (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta:
A................................................... morötter och ärter, även blandade, samt bönor, spenat, lök, annan än vitlök, purjolök, buntlök och gräslök ..........................................
B. broccoli och sparris .........................
C. andra slag:
beläggs under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda
07.11 Köksväxler, tillfälligt konserverade (t. ex. med svavel dioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för di rekt konsumtion i detta tillstånd:
beläggs under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda
07.12¶Torkade köksväxter, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda:
A................................................... potatis, vifiök, sparris, sockermajs samt tryffel och svampar, andra än champinjoner .......
B. andra slag.......................................
07.13 Torkade, spritade baljväxtfrön av sådana slag som används för livsmedels- eller foderändamål, även skalade eller sönderdelade ...................
07.14 Maniok-, artow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pellelar; märg av sagopalm......................
14% fri
10% fri
fri
10% fri
10% fri
16% fri
fri
3%
fri
fri
8 kap. Ätbar frukt samt ätbara bär och nötter; skal av citrusfrukter eller meloner
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inle oätlig frukt saml oätliga bär och nötter.
2. TAeå färska varor avses också kylda varor.
08.01¶Kokosnötter, paranötter och kasjunötter, färska eller torkade, även skalade .........................
fri
08.2¶Andra nötter, färska eller torkade, även skalade fri Prop. 1986/87: 102
08.3¶Bananer, inbegripet mjölbananer, färska eller torkade fri
08.4 Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan, färska eller torkade ......................................................... fri
08.5¶Citmsfrukler, färska eller torkade.............. fri
08.6¶Vindruvor, färska eller torkade:
A. färska:
1. under fiden I juli-31 oktober..... 100 kg 12:50
2. under tiden I november-30 juni ...... ........... fri
B. torkade .......................................... ........... fri
08.07¶Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papaya- fmkter, färska:
A. meloner:
1. under liden 16 juni—30 september..... ......... 18%
2. under liden I oktober-15 juni ......... fri
B. papayafmkler .................................. ........... fri
08.08¶Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:
A. äpplen:
1. under fiden 16 juli-29 febmari... 100 kg 25:-
2. under tiden I mars-15 juli ............. ........... fri
B. päron och kvittenfmkter:
1. under tiden 16 juli-31 december 100 kg 25:-
2. under tiden I januari-15 juli ........... ........... fri
08.09¶Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär, färska:
A. körsbär:
1. under fiden 16 juni-31 juli .............. 5%
2. under tiden 1 augusti-15 juni ........ fri
B. plommon:
1. under tiden 16 juli-30 september .... ......... 15%
2. under tiden 1 oktober—15 juli ....... ........... fri
C. andra.............................................. ........... fri
08.10¶Annan frukt och andra bär, färska:
A. hallon, krusbär och vinbär, andra än svarta vinbär:
1. under tiden I juni-31 augusti ......... 7 %
2. under tiden 1 september-31 maj ...... ........... fri
B. svarta vinbär:
1. under tiden 1 juni-31 augusti ......... 11%
2. under tiden 1 september—31 maj ..... ........... fri
C. jordgubbar och smultron:
1. under fiden 8 juni-31 augusfi ......... 14%
2. under tiden 1 september-7 juni......... ........... fri
D. andra.............................................. fri
08.11 Fmkt, bär och nötter (även ångkokta eller kokta i vat ten), frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel:
A. jordgubbar och smultron............ 100 kg 50: -
B. hallon ............................................ fri
C. andra:
beläggs under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda
08.12 Fmkt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlig-
hetsvatlen eller andra konserverande lösningar) men 12
olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd:
A. jordgubbar och smultron ........................... ........... 17%
B. äpplen........................................................ 20 %
C. hallon ....................................................... .............. fri
D. andra:
beläggs under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda Fmkt och bär, torkade, med undantag av frukt enligt nr 08.03-08.06; blandningar av nötter eller av torkad
frukt eller torkade bär enligt detta kapitel ..... fri
Skal av cilrusfmkler eller meloner, färska, frysta, tor kade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavel- syrlighetsvatlen eller andra konserverande lösningar . fri
9 kap. Kaffe, te, matte och kryddor
Anmärkningar
1. Blandningar av produkler enligt nr 09.04-09.10 skall klassificeras på följande sätt:
a. blandningar av två eller flera produkler enligt samma tulllaxenummer skall klassificeras enligt detta nummer;
b. blandningar av tvä eller flera produkter enligt olika tulllaxenummer skall klassificeras enligt nr 09.10.
Tillsats av andra ämnen lill produkler enligt nr 09.04-09.10 (eller till de bland ningar som avses i a eller b ovan) skall inte påverka produkternas klassificering, under förutsättning all de erhållna blandningarna bibehåller den huvudsakliga karaktären av varor enligt dessa nummer. I annat fall klassificeras sådana blandningar inte enligt detta kapitel; blandningar som utgör preparat för smaksätlning klassificeras enligt nr 21.03.
2. Detta kapitel omfattar inte kubebapeppar (Piper cubeba) och andra produkter enligtnr 12.11.
09.1 Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor av kaffe; kaffesurrogat innehållande kaffe, oavsett mängden............. fri
09.2¶Te ................................................................ fri
09.3¶Matte ............................................................ fri
09.4¶Peppar av släktet Piper; fmkter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta, torkade, krossade eller malda . fri
09.5¶Vanilj ............................................................ .............. fri
09.6¶Kanel och kanelknopp..................................... .............. fri
09.7¶Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor fri
09.8¶Muskot, muskotblomma och kardemumma .. .............. fri
09.9¶Anis, sljärnanis, fänkål, koriander, spiskummin, kummin och enbär fri
09.10¶Ingefära, saffran, gurkmeja, timjan, lagerblad, curry
och andra kryddor ......................................... fri
10 kap. Spannmål
Anmärkningar
1. a. De produkter som är omnämnda i tulltaxenumren i delta kapitel skall klassifi-
ceras enligt dessa nummer endast då de föreligger som sädeskorn, även i ax
eller på strå. b. Kapitlet omfattar inle spannmål som skalals eller bearbetats på annal sätt. Skalat, slipat, polerat, glaserat, förvälll, ångbehandlat eller brutet ris klassificeras dock enligt nr 10.06.
2. Nr 10.05 omfattar inte sockermajs (7 kap.).
10.1¶Vete saml blandsäd av vete och råg ..
10.2 Råg ...................................................
10.3¶Korn ...................................................
10.4¶Havre ................................................
10.5¶Majs .................................................
10.6 Ris.......................................................
10.7¶Sorghum.............................................
10.8¶Bovete, hirs och kanariefrö; annan spannmål
fri fri fri fri fri fri fri fri
11 kap. Produkter av kvarnindustrin; malt; stärkelse; inulin; vete-gluten
Anmärkningar
1. Delta kapitel omfattar inte:
a. rostal mall som föreligger som kaffesurrogal (nr 09.01 eller21.01);
b. berett mjöl och beredd stärkelse enligt nr 19.01;
c. majsflingor och andra produkter enligt nr 19.04;
d. köksväxler, beredda eller konserverade, enligt nr 20.01, 20.04 eller 20.05;
e. farmaceutiska produkter (30 kap.);
f. stärkelse med karaktär av parfymeringsmedel, kosmetiskt preparat eller toa- leUmedel (33 kap.).
2. A. Förmalningsprodukler av de slag av spannmål som är förtecknade i nedan-
stående tabell klassificeras enligt detta kapitel om de, beräknat på vikten av torrsubstansen, har:
a. en stärkelsehall (bestämd med Ewers modifierade polarimelriska metod) som överstiger den som anges i kolumn 2; och
b. en askhalt (efler avdrag för eventuellt tillsatta mineralämnen) som inte överstiger den som anges i kolumn 3.
I annat fall klassificeras de enligt nr 23.02. B. Produkter som med lillämpning av ovanslående beslämmelser omfattas av detta kapitel skall klassificeras enligt nr 11.01 eller 11.02, om den mängd som passerar genom en sikt av vävd melalllrådsduk med den mask vidd som anges i kolumn 4 eller 5 efler viklen räknat uppgår till minst del procenttal som anges för respektive slag av spannmål. 1 annat fall klassificeras de enligt nr 11.03 eller 11.04.
Mängd som
passerar genom
Stärkelsehalt
Askhalt
en sikt med
en maskvidd av
Spannmål
0,315 mm
0,500 mm
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
Vete och råg
45%
2,5%
80%
_
Kom
45%
3%
80%
-
Havre
45%
5%
80%
-
Majs och sorghum
45%
2%
-
90%
Ris
45%
1,6%
80%
—
Bovete
45%
4%
80%
-
3. Med krossgryn och grovt mjöl i nr 11.03 förstås produkter som erhållits genom sönderdelning av spannmålskom av vilka:
a. i fräga om majsprodukter minst 95 viktprocent passerar genom en sikt av vävd metalltrådsduk med en maskvidd av 2 mm;
b. i fråga om andra spannmålsprodukter minst 95 viktprocent passerar genom en sikt av vävd melalllrådsduk med en maskvidd av 1,25 mm.
11.1¶Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg fri
11.2¶Finmalet mjöl av spannmål, annal än av vete eller av blandsäd av vete och råg fri
11.3¶Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pellelar
av spannmål ..................................... fri
11.04 Spannmål, bearbetad på annat sätt (t. ex. skalad, val-
sad, bearbetad till flingor eller pärigryn, klippt eller gröpad), med undanlag av ris enligt nr 10.06; groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda ............................................................
11.5¶Mjöl och flingor av potafis .............................
11.6 Mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.13, av sago eller av rötter, slam- eller rotknölar enligt nr 07.14; mjöl och pulver av produkter enligt 8 kap......
11.7¶Malt, även rostat .........................................
11.8¶Stärkelse; inulin .............................................
11.9¶Vetegluten, även torkat..................................
fri fri
fri fri fri
6%
Prop. 1986/87:102
12 kap. Oljeväxtfrön och oijehaltiga frukter; diverse andra frön och frukter; växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter
Anmärkningar
1. Nr 12.07 skall tillämpas för bl. a. palmnötter och palmkämor, bomullsfrön, ricinusfrön, sesamfrön, senapsfrön, safflorfrön, vallmofrön och sheanöller (karilenöller). Del skall inle tillämpas för produkter enligt nr 08.01 eller 08.02 eller för oliver (7 eller 20 kap.).
2. Nr 12.08 skall Ullämpas för icke avfettat mjöl, för delvis avfellat mjöl och för mjöl som helt avfettals och därefter helt eller delvis ålerfetlats med sin ursprungliga olja. Numret skall emellertid inte tillämpas för återstoder enligt nr 23.04-23.06.
3. För tillämpning av nr 12.09 gäller att betfrön, gräsfrön och andra vallväxlfrön, blomsterfrön, köksväxtfrön, frön av skogsträd och fruktträd, frön av växter tillhörande vickersläklet (andra än frön av Vicia faba, dvs. bondbönor och hästbönor) saml frön av lupiner anses utgöra frön av sådana slag som används som utsäde.
Nr 12.09 skall emellertid inle tillämpas för följande produkter, även om de är avsedda all användas som utsäde:
a. baljväxtfrön av sädana slag som används för livsmedels- eller foderändamäl saml sockermajs (7 kap.);
b. kryddor och andra produkler enligt 9 kap.;
c. spannmål (10 kap.);
d. produkter enligt nr 12.01-12.07 och 12.11.
4. Nr 12.11 skall tillämpas för bl. a. följande växter och delar av dessa: basilikört, gurkört, ginseng, isop, lakritsrot, mynta av alla slag, rosmarin, vinruta, salvia och malört.
Nr 12.11 skall emellertid inte tillämpas för:
a. medikamenter enligt 30 kap.;
b. parfymerings- eller toalettmedel enligt 33 kap.;
c. insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, desinfektionsmedel och liknan de produkter enligt nr 38.08.
5. Med alger i nr 12.12 avses inte:
a. döda encelliga mikroorganismer enligt nr 21.02;
b. kulturer av mikroorganismer enligt nr 30.02;
c. gödselmedel enligt nr 31.01 eller 31.05.
12.1¶Sojabönor, även sönderdelade...................... fri
12.2¶Jordnötter, även skalade eller sönderdelade men inte
rostade eller på annat sätt tillagade.............. ............. fri
12.3¶Kopra.............................................................. ............. fri
12.4¶Linfrön,även sönderdelade............................. ............. fri
12.5¶Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade.... ............. fri
12.6¶Solrosfrön, även sönderdelade .................... fri
12.7¶Andra oljeväxtfrön och oijehaltiga fmkter, även sönderdelade fri
12.8¶Mjöl av oljeväxtfrön eller oijehaltiga fmkter, med undantag av mjöl av senapsfrön fri
12.9¶Frön, frukter och sporer av sådana slag som används Prop. 1986/87: 102 som utsäde fri
12.10 Humle, färsk eller torkad, även mald, pulveriserad eller i form av pellelar; lupulin ....................................................................... fri
12.11 Växter och växtdelar (inbegripet frön och frukter) av sådana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål, färska eller torkade, även skurna, krossade
eller pulveriserade ........................................ .............. fri
12.12 Johannesbröd, alger, sockerbetor och sockerrör, färs ka eller torkade, även malda; fmktkärnor och andra vegetabiliska produkler (inbegripet orostad cikoriarot av varieteten Cichorium intybus salivum) av sädana slag som används främst till människoföda, inte
nämnda eller inbegripna någon annanslans .. .............. fri
12.13¶Halm, agnar och skal av spannmål, oberedda, även hackade, malda, pressade eller i form av pelletar .... fri
12.14 Kålrötter, foderbetor och andra foderrotfrukter, hö, lusern (alfalfa), klöver, esparsetl, foderkål, lupiner,
vicker och liknande djurfoder, även i form av pellelar fri
13 kap. Schellack o. d.; naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter
Anmärkning
Nr 13.02 skall tillämpas för bl. a. lakriisexiraki, pyrethrumextrakl, humleextrakt, aloeexlrakt och opium. Numret skall inle tillämpas för:
a. lakriisexiraki som innehåller mer än 10 viktprocent sackaros eller föreligger som konfektyrer (nr 17.04);
b. maltextrakl(nr 19.01);
c. extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.01);
d. växtsafter och växtextrakter som ulgör alkoholhalliga drycker saml samman satta alkoholhaltiga beredningar av sådana slag som används för framställning av drycker (22 kap.);
e. kamfer, glycyrrhizin och andra produkter enligt nr 29.14 och 29.38;
f. medikamenter enligt nr 30.03 och 30.04 saml blodgruppenngsreagens (nr 30.06);
g. garvämnesexlrakter och färgämnesextrakter (nr 32.01 och 32.03);
h. eteriska oljor, "concreles", "absolules", resinoider samt vatten frän destination av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor (33 kap.);
ij. naturgummi, balata, guttaperka, guayulegummi, chiclegummi och liknande nalurliga produkler (nr 40.01).
13.01 Schellack o.d.; naturiiga gummiarter, hartser, gummi-
hartser och balsamer ..................................... fri
13.02.............................................................. Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur ve getabiliska produkter...................................... .............. fri
14 kap. Vegetabiliska flätningsmaterial; vegetabiliska produkter, Prop. 1986/87: 102 inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
Anmärkningar
1. Delta kapitel omfattar inte följande produkler, vilka skall klassificeras enligt elfte avd.: vegetabiliska material och fibrer av vegetabiliska material av sådana slag som används främst vid tillverkning av textilvaror, oavsett bearbetning, samt andra vegetabiliska material som behandlats för att göra dem lämpliga för användning enbart som texlilmaterial.
2. Nr 14.01 skall tillämpas bl. a. för bambu (även kluven, sågad på längden, kapad i längder, avrundad i ändarna, blekt, brandsäkerhetsbehandlad, polerad eller färgad), för kluven vide, kluven vass o.d., för rollingbast samt för skalad eller kluven rotting. Numret skall inle fillämpas för träspån (nr 44.04).
3. Nr 14.02 skall inle tillämpas för Iräull (nr 44.05).
4. Nr 14.03 skall inle tillämpas för bindlar för borsttillverkning (nr 96.03).
14.1 Vegetabiliska material av sådana slag som används främst för flätning (t. ex. bambu, rotfing, vass, säv, vide, rafia, tvättad, blekt eller färgad halm saml lindbast) fri
14.2 Vegetabiliska material av sädana slag som används främst som fyllning eller stoppning (t.ex. kapock, krollsplint och sjögräs), även i ordnade skikt med eller
utan underlag .............................................. fri
14.3 Vegetabiliska material av sädana slag som används främst i borstar eller kvastar (t.ex. kvastdurra, pias-sava, risrot och tampicofibrer), även snodda eller buntade fri
14.4¶Vegetabiliska produkter, inte nämnda eller inbegripna
någon annanslans......................................... fri
17 2 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 102
TREDJE AVDELNINGEN
Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spalt-ningsprodukter av sådana fetter och oljor; beredda ätbara fetter; animaliska och vegetabiliska växer
15 kap. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltnings-produkter av sådana fetter och oljor; beredda ätbara fetter; animaliska och vegetabiliska växer
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. svinfett och fjäderfäfelt enligt nr 02.09;
b. kakaosmör (fett eller olja) (nr 18.04);
c. ätbara beredningar som innehåller mer än 15 viktprocent av produkter enligt nr 04.05 (i allmänhet 21 kap.);
d. grevar (nr 23.01) samt återstoder enligt nr 23.04-23.06;
e. isolerade fettsyror, beredda växer, medikamenter, färger, läcker, tvål och såpa, parfymeringsmedel, kosmetiska preparat och toalettmedel, sulfonerade oljor och andra varor enligt sjätte avd.;
f. faklis framställd av oljor (nr 40.02).
2. Nr 15.09 skall inte tillämpas för oljor som erhållits ur oliver genom exlraktion med lösningsmedel (nr 15.10).
3. Nr 15.18 omfattar inte fetter och oljor som enbart denaturerats; sådana produkter skall klassificeras enligt samma nummer som motsvarande odenaturerade fetter och oljor.
4. "Soapstocks", bottensatser och avslemningsåtersloder erhållna vid rening av oljor samt slearinbeck, glycerolbeck och ullfellbeck skall klassificeras enligt nr 15.22.
15.1 Ister; annat svinfett och fjäderfäfelt, utsmälta, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel ........... fri
15.2 Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, råa eller utsmälta, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel .............. ........... fri
15.3¶Solarstearin, isterolja, oleoslearin, oleomargarin och lalgolja, inte emulgerade, blandade eller pä annat sätt
beredda ........................................... ........... fri
15.04¶Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur saml fraktio ner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men
inte kemiskt modifierade ...................... fri
15.5¶Ullfett och fettartade ämnen erhållna ur ullfett (inbegripet lanolin) fri
15.6 Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade ...................... ........... fri
15.7¶Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
A. oraffinerad olja, även avslemmad ......... ........... fri
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bmk............................................. ......... 8%
2. andra:
a. fasta fraktioner ....................... 17 %
b. andra produkter.......................... 15 %
15.08¶Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffine- Prop. 1986/87: 102 rade men inte kemiskt modifierade:
A. oraffinerad olja ................................. fri
B. andra slag:
1. avsedda att användas iileslutande för tekniskt
bmk............................................. 8%
2. andra:
a. fasta fraktioner ....................... 17 %
b. andra produkter.......................... ......... 15 %
15.09¶Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
A. jungfmolja fri
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bmk............................................. 8%
2. andra:
a. fasta fraktioner ....................... 17 %
b. andra produkter.......................... 15 %
15.10 Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modi fierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller frak tioner med oljor eller fraktioner enligt nr 15.09:
A. oraffinerade oljor, även blandade med jungfmolja fri
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bmk............................................. ......... 8%
2. andra:
a. fasta fraktioner ....................... 17 %
b. andra produkter.......................... ........ 15%
15.11¶Palmolja och frakfioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
A. oraffinerad olja ................................. fri
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bmk............................................. 8%
2. andra:
a. fasta fraktioner ....................... 17%
b. andra produkter.......................... ......... 15 %
15.12 Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktio ner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
A.................................................... Solrosolja och safflorolja, oraffinerade; bomullsfrö olja, oraffinerad, även befriad frän gossypol fri
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bmk............................................. 8%
2. andra:
a. fasta fraktioner ....................... ......... 17 %
b. andra produkter.......................... 15 %
15.13 Kokosolja, palmkämolja och babassuolja samt fraktio ner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
A. oraffinerade oljor ............................. fri
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt 19
bmk............................................. ......... 8%
2. andra: Prop. 1986/87: 102
a. fasta fraktioner ....................... ......... 17 %
b. andra produkler.......................... 15 %
15.14¶Rapsolja, rybsolja och senapsolja saml fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modi fierade:
A. oraffinerade oljor ............................ ........... fri
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bmk............................................. ......... 8%
2. andra:
a. fasta fraktioner ....................... 17 %
b. andra produkter.......................... 15 %
15.15 Andra vegetabiliska fetter och feta oljor (inbegripet jojobaolja) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
A.................................................... linolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja, lobaksfrö- olja, lungolja och jojobaolja samt fraktioner av des sa oljor .......................................... ........... fri
B. andra slag:
1. oraffinerade fetter och oljor ........... ........... fri
2. andra:
a............................................. avsedda att användas uteslutande för tek niskt bruk ................................. ......... 8 %
b. andra:
a. fasta fraktioner ...................... ........ 17 %
p. andra produkler .................... ......... 15 %
15.16 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor saml frak tioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidinise- rats, även raffinerade men inle vidare bearbetade:
A. produkter med karaktär av konstgjorda växer .... 5,8%
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bmk............................................. ......... 8%
2. andra........................................... ......... 17%
15.17 Margarin; ätbara blandningar och beredningar av ani maliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 15.16:
A. margarin i fast form och annat berett ätbart fett ... 25%
B. blandningar av rafTinerade produkter enligt nr 15.07-15.16, i flytande form, med undantag av emulsioner:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk............................................ ......... 8%
2. andra........................................... ......... 15%
C. andra slag........................................ fri
15.18 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt frak tioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av pro dukter enligt nr 15.16; oäfiiga blandningar eller bered- 20
ningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor Prop. 1986/87: 102
eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna nägon annanstans:
A. linolja (inbegripet linoxyn), tungolja, oiticicaolja och ricinolja samt fraktioner av dessa oljor, kemiskt modifierade; blandningar som huvudsakligen består av linolja, tungolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja eller tobaksfröolja eller av fraktioner av dessa oljor,
även kemiskt modifierade ......... 100 kg 3:-
B.................................................... andra oätliga blandningar som består av raffinerade produkter enligt nr 15.07-15.16 ......... 8%
C. andra slag........................................ fri
15.19¶Tekniska enbasiska fettsyror; sura oljor från raffine ring; tekniska fettaikoholer:
A.................................................... tekniska enbasiska fettsyror samt sura oljor från raffinering ..................................... fri
B. tekniska fettaikoholer:
1. produkter med karaktär av konstgjorda växer . fri
2. andra.......................................... 6 %
15.20 Glycerol (glycerin), även ren; glycerolvatten och glyce-
rollut.................................................. fri
15.21 Vegetabiliska växer (andra än triglycerider), bivax, andra insektsvaxer samt spermaceti (valrav), även raffinerade eller färgade fri
15.22 Degras; återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska växer fri
21¶FJÄRDE AVDELNINGEN
Beredda näringsmedel; drycker, sprit och ättika; tobak samt varor tillverkade av tobaksersättning
Anmärkning
Med pelletar förslås i denna avdelning små cylindrar, kulor e. d. som agglomererats genom hoppressning, även efler tillsats av högst 3 viktprocent bindemedel.
16 kap. Beredningar av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur
Anmärkningar
1, Detta kapitel omfattar inle kött, andra djurdelar, fisk, kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur som är beredda eller konserverade på de sätt som sägs i 2 och 3 kap.
2, Livsmedelsberedningar klassificeras enligt detta kapitel under förutsättning att de innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, andra djurdelar, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkler. Då en beredning innehåller två eller flera av ovannämnda produkler, klassificeras den enligt del nummer i 16 kap. som motsvarar den beståndsdel eller de beståndsdelar som dominerar viklmäs-sigl. Dessa beslämmelser gäller dock inte för fyllda produkter enligt nr 19.02 eller för beredningar enligt nr 21.03 och 21.04.
16.01¶Korv och liknande produkter av kött, andra djurdelar
eller blod; beredningar av dessa produkter .............. fri
16.2¶Kött, andra djurdelar och blod, beredda eller konserverade på annat sätt fri
16.3¶Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur
eller andra ryggradslösa vattendjur ............. fri
16.04¶Fisk, beredd eller konserverad; kaviar:
A. fiskrom:
1. störtom ................................................ fri
2. annan:
a. i förpackningar med en nettovikt av minst 5
kg ................................................... fri
b. i andra förpackningar ...................... 5 %
B. fisk, hel eller i bitar, men inte hackad eller målen:
1. sillfisk i förpackningar med en nettovikt av minst
45 kg; tonfisk och bonit; inkokt lax......... .............. fri
2. andra slag .......................................... 3,5 %
C. annan beredd eller konserverad fisk:
1. fryst ..................................................... 5%
2. annan .................................................. 3,5%
16.05¶Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur, beredda eller konserverade:
A. ostron, krabbor och hummer .................. .............. fri
B. räkor utan skal, kokta och frysta men inte vidare
beredda ................................................... fri
C. andra slag:
1. räkor och musslor i detaljhandelsförpackningar 5 %
2. andra .................................................. 3,5%
22
17 kap. Socker och sockerkonfektyrer
Anmärkning
Detta kapitel omfattar inle:
a. sockerkonfektyrer innehållande kakao (nr 18.06);
b. kemiskt rena sockerarter (andra än sackaros, laktos, maltos, glukos och fruktos) och andra produkter enligt nr 29.40;
c. medikamenter och andra produkler enligt 30 kap.
17.01¶Socker från sockertör eller sockerbetor saml kemiskt
ren sackaros, i fast form ............................. .............. fri
17.02 Annal socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra socker lösningar utan tillsals av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung; sockerkulör:
A. invertsocker och konstgjord honung, även blandad
med naturiig honung...................... 100 kg 50:-
B. kemiskt ren fmktos .................................. ........ 6,5 %
C. andra slag ............................................... fri
17.3¶Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker fri
17.4¶Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao 5 %
18 kap. Kakao och kakaoberedningar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte beredningar enligt nr 04.03, 19.01, 19.04, 19.05,21.05 22.02, 22.08, 30.03 och 30.04.
2. Nr 18.06 omfattar sockerkonfektyrer som innehåller kakao samt, om inte annat följer av anm. 1 till detta kapitel, andra livsmedelsberedningar som innehåller kakao.
18.1¶Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade
18.2¶Kakaoskal och annat kakaoavfall ..................
18.3¶Kakaomassa, även avfettad .......................
18.4¶Kakaosmör (fett eller olja)................... 100 kg
18.5¶Kakaopulver utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel 100 kg
18.6¶Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao
fri
fri
fri
10:-
10:-
5%
19 kap. Beredningar av spannmål, mjöl, stärkelse eller mjölk; bakverk
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inle:
a. livsmedelsberedningar som innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, andra djurdelar, blod, fisk, kräftdjur, blöidjur eller andra ryggradslösa vallendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter (16 kap.); denna bestämmelse gäller dock inte för fyllda produkler enligt nr 19.02;
23
b. bröd och andra varor tillverkade av mjöl eller stärkelse, särskilt beredda för Prop. 1986/87: 102 alt användas för utfodring av djur (nr 23.09);
c. medikamenter och andra produkter enligt 30 kap.
2. Med mjöl förstås i detta kapitel inte bara mjöl av spannmål enligt 11 kap. utan ocksä annat mjöl eller pulver av vegetabiliskt ursprung.
3. Nr 19.04 omfattar inte beredningar som innehåller mer än 8 viktprocent kakaopulver eller som är överdragna med choklad eller andra livsmedelsberedningar innehållande kakao enligt nr 18.06 (nr 18.06).
4. Med på annal säll beredd spannmål i nr 19.04 förslås spannmål som är bearbelad utöver vad som gäller enligt lydelsen av tulltaxenumren i och anmärkningarna lill 10 och 11 kap.
19.01 Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 50 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedels beredningar av varor enligt nr 04.01-04.04, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 10 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
A................................................................. maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, stär kelse eller maltextrakt ............................ fri
B. livsmedelsberedningar av varor enligt nr 04.01 — 04.04:
1. alkoholfria beredningar för framställning av drycker; glasspulver, glasspasta (glassmassa)
och puddingpulver ............................. ............ 5 %
2. andra slag .......................................... .............. fri
19.02 Pastaprodukter, såsom spagetfi, makaroner, nudlar, la- sagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat
sätt beredda; couscous, även beredd .......... .............. fri
19.3¶Flingor, gryn o. d., framställda av stärkelse . .............. fri
19.4 Livsmedelsberedningar erhållna genom svallning eller röstning av spannmål eller spannmålsprodukter (t. ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn, förkokt eller på annat sätt beredd:
A. livsmedelsberedningar erhållna genom svallning el ler röstning av spannmål eller spannmålsprodukter:
1. innehållande kakaopulver .................. 5 %
2. andra..................................................... ........... 10%
B. andra slag ............................................... fri
19.05 Bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produk ter:
A. nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater
och liknande produkter ........................... fri
B. andra slag ............................................... 5 %
24
20 kap. Beredningar av köksväxter, frukt, bär, nötter eller andra Prop. 1986/87:102 växtdelar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. köksväxter, frukt, bär och nötter, beredda eller konserverade på säll som sägs 17, 8 och 11 kap.;
b. livsmedelsberedningar som innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, andra djurdelar, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter (16 kap.);
c. homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar enligt nr 21.04.
2. Nr 20.07 och 20.08 skall inte Ullämpas för frukt- och bärgeléer, frukt- och bärpaslor, sockeröverdragna mandlar e. d. i form av sockerkonfektyrer (nr 17.04) eller chokladkonfektyrer (nr 18.06).
3. Nr 20.01, 20.04 och 20.05 omfattar endast sådana produkler enligt 7 kap. eller enligt nr 11.05 eller 11.06 (andra än mjöl och pulver av produkter enligt 8 kap.) som har beretts eller konserverats på annat sätt än vad som anges i anm. 1 a.
4. Tomatsaft i vilken torrsubstansen uppgår lill minst 7 viktprocent skall klassificeras enligi nr 20.02.
5. Med saft, ojäsl och ulan tillsats av alkohol i nr 20.09 förstås saft med en alkoholhall av högst 0,5 volymprocent (angående volymprocent alkohol se anm. 2 fill 22 kap.).
20.01 Köksväxter, frukt, bär, nötter och andra ätbara växt delar, beredda eller konserverade med ätfika eller ät tiksyra:
A. gurkor:
1. hela gurkor, minst 85 stycken per kg avmnnen
vikt ...................................................... 5 %
2. andra slag ........................................... 10 %
Minimitull: per 100 kg 30:-
B. rödbetor ................................................. .......... 10%
C................................................................. oliver och kapris samt fmkter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta; sockermajs ........ .............. fri
D. rödkål och kronärtskockor ...................... 7 %
E. andra köksväxter ..................................... ......... 11 %
F. andra slag ............................................... fri
20.02¶Tomater, beredda eller konserverade på annat sätt än
med ättika eller ättiksyra ............................. fri
20.03¶Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra:
A. champinjoner .......................................... 15 %
B. andra slag ............................................... fri
20.04¶Andra köksväxter, beredda eller konserverade på an nat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta:
A................................................................. oliver, potatis, kapris, fmkter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta, sparris, sockermajs och pro dukter av ärter eller bönor enligt nr 07.13 fri
B. ärter, med undantag av produkter av ärter enligt nr
07.13 ...................................................... 10%
C. bönor, med undantag av produkter av bönor enligt
nr07.13 ................................................... 8%
D. kepalök (vanlig lök), stekt eller friterad; surkål ... 5 %
E. andra slag ............................................... ........... 11 %
20.05¶Andra köksväxter, beredda eller konserverade pä an nat sätt än med ättika eller ätfiksyra, inte frysta:
A. oliver, potafis, kapris, frukter av släktena Capsicum
(paprika) och Pimenta, sparris, sockermajs och pro- 25
dukter av ärter eller bönor enligt nr 07.13:
1. produkter av mjöl av potatis enligt nr 11.05 ...
2. andra slag ..........................................
B................................................................. ärter, med undantag av produkter av ärter enligt nr 07.13 ......................................................
C................................................................. bönor, med undantag av produkter av bönor enligt nr 07.13 ...................................................
D. kepalök (vanlig lök), stekt eller friterad; surkål ...
E. andra slag ................................................
20.6 Fmkt, bär, nötter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade eller på liknande sätt beredda med socker ..........................................................
20.7 Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av fmkt, bär eller nötter, beredda genom kokning eller annan värmebehandling, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel:
A. homogeniserade beredningar .................
B. andra slag:
1............................................................. av jordgubbar, smultron, svarta vinbär eller äpp len ......................................................
2. andra ..................................................
20.8 Fmkt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
20.9 Fmkt- och bärsaft (inbegripet druvmust) samt köks-växtsaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel:
A................................................................. av svarta vinbär, jordgubbar eller smultron; biand saft innehållande saft av svarta vinbär, jordgubbar eller smultron ...........................................
B. annan:
1............................................................. av äpplen, päron, körsbär eller plommon; biand saft, innehållande saft av äpplen, päron, körsbär eller plommon men inte innehållande saft av svarta vinbär, jordgubbar eller smultron
2. av köksväxter, andra än tomat ............
3. andra slag ...........................................
5% fri
10%
8%
5%
11%
fri
fri
7% 5%
fri
10%
5%
3%
fri
21 kap. Diverse ätbara beredningar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. blandningar av köksväxler enligt nr 07.12;
b. rostade kaffesurrogat innehållande kaffe, oavsett mängden (nr 09.01);
c. kryddor och andra produkter enligt nr 09.04-09.10;
d. livsmedelsberedningar (andra än sådana produkter som är nämnda i nr 21.03 och 21.04) som innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, andra djurdelar, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter (16 kap.);
e. sammansatta alkoholhaltiga beredningar av sådana slag som används för fram ställning av drycker, med en alkoholhalt av mer än 0,5 volymprocent (an gående volymprocent alkohol se anm. 2 lill 22 kap.);
f. jäst som föreligger som medikament samt andra produkter enligt nr 30.03 och 30.04;
g. enzympreparal enligt nr 35.07.
2. Extrakter av sådana surrogat som avses i anm 1 b ovan skall klassificeras enligt nr 21.01.
3. Med homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar i nr 21.04 förstås Prop. 1986/87: 102 beredningar som beslår av en fint homogeniserad blandning av tvä eller flera grundbeståndsdelar, såsom kött, fisk, köksväxler, frukt och bär, och som föreligger i delaljhandelsförpackningar med en neltovikt av högst 250 g för försäljning som baramat eller för dietiskt ändamål. Vid lillämpning av denna definition skall ingen hänsyn tas till små mängder av sådana beståndsdelar söm kan ha tillsatts blandningen för smaksätlning, konservering eller andra ändamål. Beredningarna får innehålla en liten mängd synliga bitar av ingående beståndsdelar.
21.1 Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller pä basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurtogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter ..................................................... .............. fri
21.2 Jäst (aktiv eller inaktiv); andra encelliga mikroorganismer, döda (med undantag av vacciner enligt nr 30.02); beredda bakpulver:
A. beredda bakpulver ................................. 7,5 %
B. pressjäst, även granulerad............. 100 kg 60:-
C. annan jäst ............................................... 15%
D. andra encelliga mikroorganismer, döda .. fri
21.03 Såser samt beredningar för tillredning av såser; bland ningar för smaksättningsändamål; senapspulver och beredd senap:
A. senapspulver .......................................... ........... 15 %
B. beredd senap ......................................... ............ 5 %
C. andra slag ............................................... 4 %
21.4 Soppor och buljonger samt beredningar för tillredning av soppor eller buljonger; homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar 7 %
21.5¶Glassvaror, även innehållande kakao .......... ............ 5%
21.6¶Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
A................................................................. alkoholfria beredningar för framställning av dryc ker; sockerfria konfektyrer för direkt konsumtion; glasspulver, glasspasta (glassmassa) och pudding pulver ..................................................... ............ 5 %
B. andra slag:
1. produkter beredda av smör eller annat mjölkfett 25 %
2. andra ................................................. .............. fri
22 kap. Drycker, sprit och ättika
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. havsvatten (nr 25.01);
b. destillerat vatten, ledningsförmågevatten och vatten av motsvarande renhets grad (nr 28.51);
c. utspädd ätfiksyra som innehåller mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.15);
d. medikamenter enligt nr 30.03 och 30.04;
e. parfymeringsmedel och loaletlmedel (33 kap.).
2. Vid lillämpning av detta kapitel och av 20 och 21 kap. gäller all alkoholhallen uttryckt i volymprocent skall bestämmas vid en temperatur av -l-20°C.
3. Med alkoholfria drycker i nr 22.02 förslås sådana drycker som har en alkoholhalt av högst 0,5 volymprocent. Alkoholhaltiga drycker klassificeras enligt nr 22.03-22.06 eller 22.08, alltefter beskaffenheten.
22.01¶Vatten, inbegripet naturligt eller konstgjort mineralvatten samt kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller
27
annat sötningsmedel eller av aromämne; is och snö ..
22.02 Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annal sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av fmkt- och bärsaft samt köksväxtsaft enligt nr 20.09:
A.............................................. maltdrycker med en alkoholhalt av högst 0,5 volym procent ................................... 100 1
B. andra slag .....................................
22.03¶Maltdrycker:
med en alkoholhalt:
A.............................................. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 vikt procent (lättöl) .......................... 100 1
B. översfigande 1,8 men inte 2,8 viktprocent (öl) 1001
C. överstigande 2,8 viktprocent (starköl) 100 I
22.04 Vin av färska druvor, inbegripet vin som gjorts star kare genom fillsats av alkohol; dmvmusl, annan än sådan enligt nr 20.09:
A.............................................. dmvmusl i jäsning samt dmvmust vars jäsning har avbmtits på annat sätt än genom tillsats av alkohol ................................................ 100 1
B. andra slag:
1. musserande vin, med en alkoholhalt:
a............................................. översfigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 viktprocent .............................
b. överstigande 1,8 viktprocent.. 1001
2. annat vin samt dmvmust vars jäsning har för hindrats eller avbmtits genom tillsats av alkohol, med en alkoholhalt:
a............................................. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 viktprocent .............................
b....................................... överstigande 1,8 men inte 15 volymprocent: a. på käri rymmande högst 10 liter ... 100 I p. på andra käri .................. 100 1
c. överstigande 15 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter ... 100 I p. på andra käri ................... 100 I
22.05¶Vermut och annat vin av färska dmvor, smaksatt med växter eller aromafiska ämnen:
med en alkoholhalt:
A.................................................... överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 vikt procent ........................................
B. överstigande 1,8 viktprocent men inte 15 volympro cent:
1. på käri rymmande högst 10 liter.. 100 1
2. på andra käri ........................ 100 I
C. översfigande 15 volymprocent:
1. på kärl rymmande högst 10 liter.. 100 I
2. på andra käri ........................ 1001
22.06¶Andra jästa drycker, t. ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd:
A. musserande, andra än äppel- och päronvin, med en alkoholhalt:
1. överstigande 0,5 volymprocent men inle 1,8 viktprocent ................................
10:-fri
10 12 14
10:-
fri 40:-
fri
15:-
7:-
40:-30:-
fri
15:-
7:-
40:-30:-
fri
2. överstigande 1,8 viktprocent........... 1001 100:- Prop. 1986/87:102
B. andra slag, med en alkoholhalt:
1. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 viktprocent fri
2. överstigande 1,8 viktprocent men inte 15 volymprocent:
a. på käri rymmande högst 10 liter 1001 25:-
b. på andra käri ........................... 100 1 10:-
3. överstigande 15 volymprocent:
a. på käri rymmande högst 10 liter 1001 40:-
b. på andra käri ........................... 1001 50:-
22.07 Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhall av minst 80 volymprocent; etylalkohol och annan sprit, denatu- rerade, oavsett alkoholhalt:
A................................................................. avsedda att användas uteslutande för kemisk om vandling ................................................. .............. fri
B. andra ....................................................... 6%
22.08 Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av mind re än 80 volymprocent; sprit, likör och andra sprit drycker; sammansatta alkoholhalliga beredningar av sådana slag som används för framställning av drycker:
A................................................................. drycker med en alkoholhalt överstigande 0,5 volym procent men inte 1,8 viktprocent ............ .............. fri
B. andra slag:
1. likör, bitter och liknande drycker..... 100 1 92: 50
2. andra drycker, inbegripet sprit och odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter:
a. whisky; brännvin, okryddat eller kryddat;
vodka; gin och genever ...... 1001 40:-
P. andra slag ............................. 100 1 67:50
b. på andra käri:
a. whisky; brännvin, okryddal eller kryddat;
vodka; gin och genever ... 100 1 av
50 volymprocent alkoholhalt vid+20°C . 15:-
p. andra slag .......................... 100 1 av
50 volymprocent alkoholhalt vid -l-20°C . 17: 50
3............................................................. sammansatta alkoholhaltiga beredningar av så dana slag som används för framställning av dryc ker ...................................................... ............ 5%
22.09....................................................................... Ätfika 6%
Anm. För spritdrycker, vin eller starköl, som införs i den ordning som anges i 18 § 3. eller 4. lagen (1977: 293) om handel med drycker, utgår, om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter:
Spritdrycker enligt tulltaxenr 22.08 ............. ......... 180-
Vin: musserande eller med en alkoholhall överstigande 15
volymprocent ............................................ 56
annat ........................................................ 28
Starköl .......................................................... 11
Tullsals som anges ovan fillämpas även när tullskyldighet föreligger enligt 81 eller 82 § tullagen (1987:000).
23 kap. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin; beredda fo- Prop. 1986/87: 102 dermedel
Anmärkning
Som beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur, enligt nr 23.09, anses också produkler, inle nämnda eller inbegripna nägon annanstans, som erhållits genom behandling av vegetabiliska eller animaliska ämnen och som på grund av bearbetningen inle längre har det ursprungliga ämnets egenskaper. Som sådana beredningar anses dock inte vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter från en sådan behandling.
23.1 Mjöl och pelletar av kött eller andra djurdelar eller av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vallendjur, otjänliga till männniskoföda; grevar fri
23.2 Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, målning eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxter fri
23.3 Återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder, betmassa, bagass och annat avfall frän sockerframställning, drav, dränk och annat avfall från bryggerier eller brännerier, även i form av pelletar .. fri
23.4 Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av pelletar .................................. .............. fri
23.5 Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar ................................... .............. fri
23.6 Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, andra än de som omfattas av nr 23.04 eller 23.05, även malda eller i form av
pelletar ....................................................... fri
23.7¶Vindruv; rå vinsten ....................................... fri
23.8 Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, även i form av pelletar fri
23.9¶Beredningar av sådana slag som används vid utfodring
av djur ......................................................... .............. fri
24 kap. Tobak samt varor tillverkade av tobaksersättning
Anmärkning
Detta kapitel omfattar inle medicinska cigaretter (30 kap.).
24.1¶Råtobak; tobaksavfall ................................... fri
24.2¶Cigarter, cigariller och cigaretter av tobak eller tobaksersättning:
A. cigarrer och cigariller innehållande tobak:
1. vikt högst 1,7 g per styck............. 100 st. 1:70
2. vikt högre än 1,7 g men inte högre än 3 g per
styck.............................................. 100 st. 3:20
3. vikt högre än 3 g men inte högre än 5 g per
styck.............................................. 100 st. 6:60
4. vikt högre än 5 g per styck........... 100 st. 8:90
B. cigaretter innehållande tobak:
1. vikt högst 0,85 g per styck............ 100 st. 0: 60
2. vikt högre än 0,85 g per styck...... 100 st. 1:10
C. andra slag ............................................... fri
30
24.03¶Andra varor tillverkade av tobak eller tobaksersätt- Prop. 1986/87: 102
ning; "homogeniserad" eller "rekonstituerad" tobak; lobaksextrakt:
A....................................................... röktobak, även innehållande tobaksersättning (oav sett mängden)................................. 100 kg 487:50
B. andra slag ............................................... fri
Anm. För tobaksvaror som införs i den ordning som avses i 1 § andra stycket lagen (1961: 394) om tobaksskatt eller förordningen (1987:000) om räll för resande m. fl. alt införa varor tull- och skattefritt, utgär, om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp:
Cigarter och cigariller:
vikt högst 3 g per styck ........................... 22 öre per
styck
vikt högre än 3 g per styck ...................... 42 öre per
styck Cigaretter:
vikt högst 0,85 g per styck ........................ 42 öre per
styck
vikt högre än 0,85 men högst 1,20 g per styck 51 öre per
styck
vikt högre än 1,20 g per styck .................. 58 öre per
styck Andra slag av färdiga tobaksvaror .............. 155:- per
kg Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger enligt 81 eller 82 § tullagen (1987:000).
31¶FEMTE AVDELNINGEN
Mineraliska produkter
25 kap. Salt; svavel; jord och sten; gips, kalk och cement
Anmärkningar
1. Om inte annat följer av tulltaxenumrens lydelse eller av anm. 4 till detta kapitel omfattar tulltaxenumren i delta kapitel endasi produkter som föreligger i obear betat skick eller som har tvättats (även med kemikalier för att avlägsna förore ningar men utan alt förändra produktens struktur), krossats, malls, pulverise- rats, sållats, siktats, anrikats genom flotation, magnetisk separering eller genom andra mekaniska eller fysikaliska processer (med undanlag av kristallisalion), men däremot inte produkter som har roslats, bränts, erhållits genom blandning eller bearbetats utöver vad som sägs i varje tulltaxenummer.
Produkterna enligt detta kapitel får innehålla tillsats av damningshindrande medel, under förutsättning alt tillsatsen inle gör produkten mera lämpad för speciell användning än för allmänt bruk.
2. Delia kapitel omfaUar inte;
a. sublimerat svavel, fällt svavel och kolloidalt svavel (nr 28.02);
b. jordpigment innehållande minst 70 viktprocent bundet järn, räknat som FejOj (nr 28.21);
c. medikamenter och andra produkter enligt 30 kap.;
d. parfymeringsmedel, kosmetiska preparat och toalettmedel (33 kap.);
e. gatsten, kanlslen och trottoarsten (nr 68.01); mosaikbitar o.d, (nr 68.02); tak- och väggplattor av skiffer (nr 68.03);
f ädelstenar och halvädelstenar (nr 71.02 eller 71.03);
g. odlade kristaller av natriumklorid eller magnesiumoxid (andra än optiska
element), vägande minst 2,5 g per styck, enligt nr 38.23; optiska element av
natriumklorid eller magnesiumoxid (nr 90.01); h. biljardkrila (nr 95.04); ij. skriv- och rilkrita saml skräddarkrila (nr 96.09).
3. En produkt som kan klassificeras såväl enligt nr 25.17 som enligt något annat nummer i kapitlet skall klassificeras enligt nr 25.17.
4. Nr 25.30 skall tillämpas för bl.a.: vermikulil, perlit och klorit, oexpanderade: jordpigment, även brända eller blandade med varandra; naturlig järnglimmer; sjöskum (även i form av polerade stycken); bärnsten; rekonstruerat sjöskum och rekonstraerad bärnsten i plattor, stänger eller liknande former, inte bearbetade efter formningen; gagat (jet): strontianit (även bränd), dock inte strontiumoxid; skärv och brottstycken av keramiskt gods.
25.1 Salt (inbegripet bordsall och denaturerat salt) och ren natriumklorid, även i vattenlösning; havsvatten .......................................
25.2¶Svavelkis och andra naturliga järnsulfider, orostade
25.3¶Svavel av alla slag, annal än sublimerat svavel, fällt svavel och kolloidalt svavel
25.4¶Naturlig grafit ...................................
25.5¶Naturlig sand av alla slag, även färgad, annan än me-tallhaltig sand enligt 26 kap
25.6 Kvarts (annan än naturlig sand); kvartsit, även grovhuggen eller enkelt sönderdelad, genom sägning eller på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär form
25.7¶Kaolin och andra kaolinartade leror, även brända ...
25.8 Annan lera (med undantag av expanderade leror enligt nr 68.06), andalusil, cyanit och sillimanit, även brända; mullit; chamotte och dinas .......
fri fri
fri fri
fri
fri fri
fri
32
25.09¶Krita: Prop. 1986/87: 102
A. obearbetad ................................... ........... fri
B. målen eller slammad ........................ ........ 2,2%
25.10 Naturiiga kalciumfosfater, naturiiga aluminiumkal-ciumfosfater och fosfatkrita ......................................................... fri
25.11 Naturiigt bariumsulfat (tungspat); naturiigt bariumkar-bonal (witherit), även bränt, dock inle bariumoxid enligt nr 28.16 ........ fri
25.12 Kiseldioxidhaltiga fossilmjöl (t. ex. kiselgur, trippel och diatomit) och liknande kiseldioxidhaltiga jordarter,
även brända, med en skrymdensilel av högst 1 fri
25.13¶Pimsten; smärgel; naturiig korund, naturiig granat och
andra naturliga slipmedel, även värmebehandlade ... fri
25.14¶Skiffer, även grovhuggen eller enkelt sönderdelad, ge nom sägning eller på annat sätt, till block eller plattor
av kvadratisk eller rektangulär form ....... ........... fri
25.15 Marmor, travertin, s.k. belgisk granit och annan mo nument- eller byggnadskalksten med en skrymdensitet av minst 2,5 samt alabaster, även grovhuggna eller enkelt sönderdelade, genom sägning eller på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär
form ................................................ fri
25.16 Granit, porfyr, basalt, sandsten och annan monument- eller byggnadssten, även grovhuggna eller enkelt sön derdelade, genom sägning eller på annal sätt, lill block
eller plattor av kvadratisk eller rektangulär form .... fri
25.17 Småsten, grus och krossad sten av sådana slag som vanligen används för inblandning i betong eller för väg byggen, banbyggen e. d., singel och flinta, även värme- behandlade; makadam av slagg eller liknande industri ellt avfall, även innehållande sådana material som är nämnda i första delen av detta nummer; tjärmakadam; krosskorn, skärv och pulver av stenarter enligt nr 25.15
eller 25.16, även värmebehandlade ...... fri
25.18 Dolomit, även bränd; dolomit, grovhuggen eller enkelt sönderdelad, genom sägning eller pä annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär form; stampmassa av dolomit (inbegripet tjärdolomil) fri
25.19 Naturligt magnesiumkarbonat (magnesit); smält mag-nesia; dödbränd (sintrad) magnesia, även innehållande små mängder av andra oxider, tillsatta före sinlringen;
annan magnesiumoxid, även ren .......... fri
25.20 Gipssten; anhydrit; bränd gips, även färgad eller innehållande små mängder acceleratorer eller fördröjningsmedel ...... fri
25.21¶Kalksten med användning som flussmedel; kalksten av sådana slag som vanligen används för framställning av
kalk eller cement ................................ fri
25.22¶Osläckt kalk, släckt kalk och hydraulisk kalk, dock inte kalciumoxid och kalciumhydroxid enligt nr 28,25 .... fri
25.23¶Portlandcement, aluminatcement, slaggcement och fik- nande hydraulisk cement, även färgade eller i form av
klinker....................................... 100 kg 0:30
25.24¶Asbest ............................................. fri
25.25¶Glimmer, även kluven; glimmeravfall ....... fri 33
25.26¶Talk (inbegripet naturlig steatit), även grovhuggen eller
3 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 102
enkelt sönderdelad, genom sägning eller pä annat sätt, lill block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär form ..............................................................
25.27¶Naturlig kryolit; naturlig chiolit .....................
25.28 Nalurliga borater och koncentrat av sådana borater (även brända), med undantag av borater utvunna ur naturliga saltlösningar; naturlig borsyra innehållande högst 85 viktprocent H3BO3, beräknat på torrsubstansen .......................................................................
25.29¶Fältspat; leucit; nefelin och nefelinsyenit; flusspat ...
25.30¶Mineraliska ämnen, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
fri fri
fri fri
fri
26 kap. Malm, slagg och aska
Anmärkningar
1.
Delta kapitel omfattar inle:
a. slagg och liknande induslriellt avfall, berett till makadam (nr 25.17);
b. naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt (nr 25.19);
c. basisk slagg enligt 31 kap.;
d. slaggull, stenull och liknande mineralull (nr 68.06);
e. avfall och skrot av ädel metall eller av metall pläterad med ädel metall (nr 71.12);
f koppar-, nickel- och koboltskärsten, framställda genom smältning av malm
(femtonde avd.). Med malm i nr 26.01-26.17 förslås mineral av sådana slag som i prakfiken används inom metallurgin för utvinning av kvicksilver, av metaller enligt nr 28.44 eller av metaller enligt fjortonde eller femtonde avd., även om de är avsedda för annat än metallurgiskt ändamål. Nr 26.01-26.17 omfattar dock inte mineral vilka underkastats bearbetningar som inte är normala inom metallurgin. Nr 26.20 skall tillämpas endast för aska och återstoder av sådana slag som används inom industrin antingen för utvinning av metaller eller som utgångsmaterial för framställning av kemiska metallföreningar.
m och zirkonium-
järn- och stålfill-
26.1¶Järnmalm, även anrikad, inbegripet rostad svavelkis och andra rostade naturliga järnsulfider
26.2 Manganmalm, även anrikad, inbegripet manganhallig järnmalm, även anrikad, med en manganhalt av minst 20 viktprocent, beräknat på torrsubstansen
26.3¶Kopparmalm, även anrikad ..........................
26.4¶Nickelmalm, även anrikad ..............................
26.5¶Koboltmalm, även anrikad ............................
26.6¶Aluminiummalm, även anrikad .......................
26.7¶Blymalm, även anrikad ................................
26.8¶Zinkmalm, även anrikad ..............................
26.9¶Tennmalm, även anrikad ..............................
26.10¶Krommalm, även anrikad ....
26.11¶Volframmalm, även anrikad
26.12¶Uranmalm och toriummalm, även arlrikade
26.13¶Molybdenmalm, även anrikad
26.14¶Titanmalm, även anrikad
26.15¶Niobmalm, tantalmalm, vanadinmalki malm, även anrikade
26.16¶Ädelmetallmalm, även anrikad ....
26.17¶Annan malm, även anrikad ...
26.18¶Granulerad slagg (slaggsand) från verkning
fri
fri fri fri fri fri fri fri fri fri fri fri fri fri
fri fri
fri
fri
34
26.19¶Ogranulerad slagg; glödspån och annat avfall från järn-och slållillverkning
26.20¶Aska och återstoder (andra än från järn- och ståltillverkning) innehållande metaller eller metallföreningar
26.21¶Annan slagg och annan aska, inbegripet aska av havstång
fri fri fri
27 kap. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter av dessa; bituminösa ämnen; mineralvaxer
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inle:
a. isolerade kemiskt definierade organiska föreningar, andra än rent metan och rent propån, vilka skall klassificeras enligt nr 27.11;
b. medikamenter enligt nr 30.03 och 30.04;
c. blandningar av omättade kolväten enligt nr 33.01, 33.02 eller 38.05.
2. Med uttrycket oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral i nr 27.10 förstås inte bara oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, utan också, oavsett framslällningssällel, liknande oljor samt oljor som huvudsakligen består av blandningar av omättade kolväten, under förulsällning all vikten av de ickearomatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de aromatiska beståndsde larna.
I ovannämnda uttryck inbegrips dock inte flytande syntetiska polyolefiner som ger mindre än 60 volymprocent destillat vid 300°C, omräknat till 1013 millibar vid destination under reducerat tryck (39 kap.).
27.1¶Stenkol; briketter och liknande fasta bränslen framställda av stenkol fri
27.2¶Brunkol, även agglomererad, dock inte gagat (jet) ... fri
27.3¶Torv (inbegripet torvströ), även agglomererad fri
27.4 Koks (inbegripet lågtemperaturkoks) av stenkol, bmn-
kol eller torv, även agglomererad; retortkol . .............. fri
27.5 Kolgas, vattengas, generatorgas och liknande gaser, andra än petroleumgaser och andra gasformiga kolväten ...................................................... .............. fri
27.6 Stenkols-, brunkols- och torvtjära samt andra mineral-tjäror, även separerade eller delvis destillerade (toppade), inbegripet s. k. preparerad tjära:
A. råtjära, även separerad (centrifugerad) .. fri
B. andra slag ..................................... 100 kg 1:-
27.7 Oljor och andra produkter erhållna genom destillation av högtemperaturtjära från stenkol; liknande produkter i vilka vikten av de aromatiska beståndsdelarna översfiger vikten av de ickearomatiska beståndsdelarna .. fri
27.8¶Stenkolstjärbeck och annal mineralljärbeck samt koks
av sådant beck ............................................ .............. frj
27.9¶Råolja erhållen ur petroleum eller ur bituminösa mineral ■ fri
27.10 Oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, andra än råolja; produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, innehållande som karaktärs-givande beståndsdel minst 70 viktprocent oljor erhållna
ur petroleum eller ur bituminösa mineral ..... fri
27.11¶Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten fri
27.12¶Vasehn; paraffin, mikrovax, "släck wax", ozokerit, montanvax (lignitvax), torvvax, andra mineralvaxer
och liknande produkter erhållna genom syntes eller Prop. 1986/87: 102
genom andra processer, även färgade .... fri
27.13 Petroleumkoks, petroleumbitumen (asfalt) och andra återstoder från oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral . fri
27.14 Naturlig bilumen och nalurasfall; bituminösa skiffrar och oljeskiffrar samt naturlig bitumenhaltig sand; asfal-
til och asfaltslen ............................... fri
27.15 Bituminösa blandningar baserade på nalurasfall, natur lig bilumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mi neralljärbeck (t. ex. asfaltmastix, "cul backs"):
A. flytande produkler; fasta produkter, direkt emulger-
bara med vatten....................... 100 kg I: —
B. andra slag ..................................... ........... fri
36¶SJÄTTE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102
Produkter av kemiska och närstående industrier
Anmärkningar
1. a. Varor (andra än radioaktiva malmer) som motsvarar en varubeskrivning i nr
28.44 eller 28.45 skall klassificeras enligt dessa nummer och inte enligt något
annal nummer i tulltaxan, b. Om inle annal följer av a ovan skall varor som motsvarar en varubeskrivning
i nr 28.43 eller 28.46 klassificeras enligt dessa nummer och inle enligt något
annat nummer i denna avdelning. 2 Om inte annat följer av anm. 1 ovan skall varor, som omfattas av nr 30.04, 30.05, 30.06, 32.12, 33.03, 33.04, 33.05, 33.06, 33.07, 35.06, 37.07 eller 38.08 på grund av atl de föreligger i avdelade doser eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln, klassificeras enligt dessa nummer och inte enligt nägot annat nummer i tulltaxan. 3. Varor som föreligger i satser som beslår av två eller flera separata beståndsdelar, av vilka åtminstone någon omfattas av denna avdelning, skall, om beståndsdelarna är avsedda all efter hopblandning ge en produkt enligt sjätte eller sjunde avd., klassificeras enligt det nummer som är tillämpligt för denna produkt, under förutsättning:
a. atl del av förpackningssätlet klart framgår all beståndsdelarna är avsedda att användas tillsammans utan att först omförpackas;
b. alt beståndsdelarna föreUgger tillsammans; samt
c. att beståndsdelarna, antingen på grund av sin beskaffenhel eller på grund av de inbördes proportioner vari de föreligger, är igenkännliga som produkter som är avsedda atl komplettera varandra.
28 kap. Oorganiska kemikalier; organiska och oorganiska föreningar av ädla metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva grundämnen och av isotoper
Anmärkningar
1. Om inte annat är föreskrivet skall tulltaxenumren i detta kapitel endasi tillämpas för:
a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, även innehållande föroreningar;
b. produkter nämnda i a ovan, lösta i vatten;
c. produkler nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel, under förutsättning dels atl lösningen är en handelsform som är normal och nödvändig och som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transporllekniska skäl, dels att lösningsmedlet inte gör produkten mera lämpad för speciell användning än för allmänt bruk;
d. produkter nämnda i a, b eller c ovan, försalla med ett stabiliseringsmedel som är nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter;
e. produkter nämnda i a, b, c eller d ovan, försatta med ett damningshindrande medel eller med etl färgämne för att underlätta deras identifiering eller av säkerhetsskäl, under förutsättning att tillsatserna inle gör produkten mera lämpad för speciell användning än för allmänt bruk.
2. Förutom dilioniter (hydrosulfiier) och sulfoxylaler, stabiliserade med organiska ämnen (nr 28.31), karbonater och peroxokarbonater av oorganiska baser (nr 28.36), cyanider, cyanidoxider och komplexa cyanider av oorganiska baser (nr 28.37), fulminater, cyanater och tiocyanater av oorganiska baser (nr 28.38), organiska produkter inbegripna i nr 28.43-28.46 saml karbider (nr 28.49) skall endast följande kolföreningar klassificeras enligt delta kapitel:
a. koloxider, hydrogencyanid (cyanvälesyra), fulminsyra, isocyansyra, lio- cyansyra och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.11);
b. karbonylhalogenider (nr 28.12);
c. koldisulfid (nr 28.13);
d. tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater, selenocyanaler, telluro- Prop. 1986/87:102 cyanater, lelratiocyanatodiamminkromater ("reineckater") och andra kom plexa cyanater av oorganiska baser (nr 28.42);
e. hydrogenperoxid i fast form (i förening med karbamid) (nr 28.47), karbonyl- sulfld, Uokarbonylhalogenider, cyan och cyanhalogenider samt cyanamid och metallderival av cyanamid (nr 28.51), andra än kalciumcyanamid, även ren (31 kap.).
3. Om inle annat följer av anm. 1 till sjätte avd. omfattar delta kapitel inte:
a. natriumklorid och magnesiumoxid, även rena, saml andra produkter enligt femte avd.;
b. metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar, andra än de som är nämnda i anm. 2 ovan;
c. produkter nämnda i anm. 2, 3, 4 och 5 till 31 kap.;
d. oorganiska produkter av sådana slag som används som luminoforer, enligt nr 32.06;
e. konstgjord grafit (nr 38.01); produkter som föreligger som laddningar lill brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber, enligt nr 38.13; bläckborltagningsmedel i delaljhandelsförpackningar, enligt nr 38.23; odlade kristaller (andra än optiska element) av lialogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande minst 2,5 g per styck, enligt nr 38.23;
f. ädelstenar och halvädelstenar (nalurliga, synleliska eller rekonstruerade) samt stoft och pulver av sådana stenar (nr 71.02-71.05) ävensom ädla metaller och legeringar av ädla metaller, enligt 71 kap.;
g. metaller, även rena, och melallegeringar enligt femtonde avd.;
h. optiska element, l.ex. av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller (nr 90.01).
4. Kemiskt definierade komplexa syror som beslår av en syra enligt underavdelning II till detta kapitel och en melalloxidsyra enligt underavdelning IV skall klassificeras enligt nr 28.11.
5. Nr 28.26-28.42 skall endast tillämpas för saker (inbegripet peroxosalter) av metaller eller ammonium.
Om inte annat följer av tulltaxenumrens lydelse skall dubbelsalter och komplexa salter klassificeras enligt nr 28.42.
6. Nr 28.44 skall endast tillämpas för:
a. teknetium(alomnummer43), promelium (atomnummer 61), polonium (atom nummer 84) och alla grundämnen med högre atomnummer än 84;
b. naturliga eller konstgjorda radioaktiva isotoper (inbegripet sådana av ädla eller oädla metaller enligt fjortonde och femtonde avd.), även blandade med varandra;
c. oorganiska eller organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper, även om de inle är kemiskt definierade och även om de är blandade med varandra;
d. legeringar, dispersioner (inbegripet kermeter), keramiska produkter och blandningar som innehåller dessa gmndämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar av dessa och som har en specifik radioaktivitet som är högre än 0,002 mikrocurie per gram;
e. förbrukade (bestrålade) bränsleelement till kärnreaktorer;
f. radioaktiva återstoder, även användbara.
Med isotoper förslås i denna anmärkning och i nr 28.44 och 28.45:
— isolerade nuklider, dock inte sådana som finns i naturen i form av enkla isotoper;
- blandningar av isotoper av etl och samma grundämne, anrikade på en eller flera av isotoperna, dvs. grundämnen hos vilka den naturiiga isolopsam- mansätlningen har modifierats pä konstgjord väg.
7. Enligt nr 28.48 skall klassificeras sådan kopparfosfid (fosforkoppar) som innehåller mer än 15 viklprocenl fosfor.
8. Kemiska grundämnen (t. ex. kisel och selen) som är dopade för användning inom elektroniken skall klassificeras enligt detta kapitel under förutsättning all de föreligger obearbetade i den form de erhållit vid dragningen eller i form av cylindrar eller stavar. När de är skurna till skivor, plattor eller liknande former skall de klassificeras enligt nr 38.18.
L Kemiska grundämnen
28.01¶Fluor, klor, brom och jod:
A. klor ............................................. ....... 4,1%
B. andra ........................................... ........... fri 3g
28.2¶Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidalt svavel
28.3¶Kol (kimrök och andra former av kol, inle nämnda eller inbegripna någon annanslans)
28.4¶Hydrogen (väte), ädelgaser och andra ickemetaller:
A. oxygen (syre) ............................
B. kisel ...................................... 100 kg
C. andra ...........................................
28.05.................................................. Alkalimetaller och alkaliska jordartsmelaller; sällsynta jordartsmetaller, skandium och ytlrium, även blandade eller legerade med varandra; kvicksilver ..
fri Prop. 1986/87: 102 fri
5,3%
5:-
fri
fri
n. Oorganiska syror och oorganiska oxygenföreningar av ickemetaller
28.6¶Hydrogenklorid (klorväte) och saltsyra (klorvätesyra); klorosvavelsyra 3,2 %
28.7¶Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra) 3,2%
28.8¶Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra 8 %
28.9¶Fosforpentoxid; fosforsyror och polyfosforsyror:
A. hypofosforsyra .............................. ........... fri
B. andra ........................................... 4 %
28.10¶Boroxider; borsyror ............................. fri
28.11¶Andra oorganiska syror och andra oorganiska oxygenföreningar av ickemetaller:
A. svaveldioxid och svaveltrioxid ........... ........ 3,2 %
B. koldioxid (kolsyra) och perklorsyra ..... 5,8%
C. andra ........................................... fri
IIL Halogen- och svavelföreningar av ickemetaller
28.12¶Halogenider och halogenidoxider av ickemelaller:
A. fosforklorider och fosforylklorid ......... ....... 5,8%
B. andra ........................................... ........... fri
28.13¶Sulfider av ickemelaller; kommersiell fosfortrisulfid:
A. koldisulfid (kolsvavla) ..................... ....... 3,5 %
B. andra ........................................... fri
IV. Oorganiska baser samt oxider, hydroxider och peroxider av metaller
28.14¶Ammoniak, vallenfri eller i vallenlösning .. ........... fri
28.15¶Natriumhydroxid (kausfik soda): kaliumhydroxid (kaustikt kali); natrium- och kaliumperoxid:
A. natriumhydroxid i fast form .............. ........ 5 %
B. andra slag ..................................... ...... 3,5 %
28.16¶Magnesiumhydroxid och magnesiumperoxid; oxider, hydroxider och peroxider av strontium eller barium fri
28.17¶Zinkoxid; zinkperoxid ........................... fri
28.18¶Aluminiumoxid (inbegripet konstgjord korund); alu-miniumhydroxid fri
28.19¶Kromoxider och kromhydroxider ............ ........... fri
28.20¶Manganoxider .................................... fri
28.21¶Järnoxider och järnhydroxider; jordpigment innehållande minst 70 viktprocent bundet järn, räknat som
FezOj ............................................... ........... fri
28.22 Koboltoxider och kobolthydroxider; kommersiella ko-
boltoxider ................................................
fri
28.23¶Titanoxider .......................................
fri
28.24¶Blyoxider; mönja och orangemönja .......
fri
28.25¶Hydrazin och hydroxylamin samt oorganiska salter av
dessa ämnen; andra oorganiska baser; andra metallox-
ider, metallhydroxider och melallperoxider:
A. hydrazin och oorganiska salter av hydrazin .
3,8%
B. andra ..................................................
fri
V. Metallsalter (inbegripet peroxosalter) av oorganiska syror
28.26¶Fluorider; fluorosilikater, fluoroaluminater och andra fluorkomplexa salter fri
28.27¶Klorider, kloridoxider och hydroxidklorider; bromider
och bromidoxider; jodider och jodidoxider ........... fri
28.28¶Hypokloriler; kommersiellt kalciumhypoklorit; klori ter; hypobromiter:
A................................................... kommersiellt kalciumhypoklorit och andra kalcium- hypokloriler; hypobromiter ................ ........... fri
B. andra ........................................... ........ 5,8%
28.29¶Klorater och perklorater; bromater och perbromater; jodater och perjodater:
A. perklorater ................................... 5,8%
B. andra ........................................... fri
28.30......................................................... Sulfider; polysulfider fri
28.31¶Dilioniter (hydrosulfiier) och sulfoxylaler:
A. natriumformaldehydsulfoxylat ............ 3,2%
B. andra ........................................... fri
28.32......................................................... Sulfiter; tiosulfater fri
28.33¶Sulfater; alunarter; peroxosulfater (persulfater):
A. aluminiumsulfat .............................. 3,5 %
B. aluminiumkaliumsulfat (kalialun), järn(ll)sulfat (fer-
rosulfat) och koppar(II)sulfat ........... ........ 3,2%
C. andra ........................................... fri
28.34¶Nitriter; nitrater .................................. ........... fri
28.35¶Fosfinater (hypofosfiter), fosfonaler (fosfiter), fosfater och polyfosfater:
A. fosfater och polyfosfater av natrium eller kalium samt fosfater och polyfosfater av kalcium, andra än kalciumhydrogenortofosfal (dikalciumfosfat) .... 3,5%
B. andra ........................................... fri
28.36¶Karbonater; peroxokarbonater (perkarbonater); kom mersiellt ammoniumkarbonat innehållande ammon- iumkarbamat:
A.................................................... kommersiellt ammoniumkarbonat och andra am- moniumkarbonater .......................... 5,8 %
B. andra ........................................... ........... fri
28.37¶Cyanider, cyanidoxider och komplexa cyanider fri
28.38¶Fulminater, cyanater och tiocyanater ..... fri
28.39¶Silikater; kommersiella silikater av alkalimetaller:
A. natrium-och kaliumsilikater, även kommersiella . 3,2%
B. andra ........................................... fri
28.40¶Borater; peroxoborater (perborater):
A. natriumperoxoborat ........................ ........ 3,5 % q
B. andra .......................................................
28.41¶Salter av metalloxosyror och melallperoxosyror ....
28.42¶Andra salter av oorganiska syror eller peroxosyror, med undantag av azider
fri Prop. 1986/87: 102 fri
fri
VI. Diverse
28.43 Ädla metaller i kolloidal form; oorganiska och organiska föreningar av ädla metaller, även inte kemiskt definierade; amalgamer av ädla metaller fri
28.44 Radioaktiva kemiska grundämnen och radioakfiva isotoper (inbegripet klyvbara och fertila kemiska grundämnen och isotoper) samt föreningar av sådana grundämnen och isotoper; blandningar och återstoder innehållande dessa produkter fri
28.45 Isotoper som inte omfattas av nr 28.44; oorganiska och organiska föreningar av sådana isotoper, även inte kemiskt definierade fri
28.46 Oorganiska och organiska föreningar av sällsynta jordartsmetaller, yttrium eller skandium eller av blandningar av dessa metaller fri
28.47¶Hydrogenperoxid (väteperoxid), även i fast form (i
förening med karbamid) ............................... 5,8 %
28.48¶Fosfider, även inte kemiskt definierade, med undantag
av järnfosfid (fosforjärn) ............................. fri
28.49¶Karbider, även inle kemiskt definierade:
A. kalciumkarbid .......................................... 5 %
B. andra ....................................................... .............. fri
28.50¶Hydrider, nitrider, azider, silicider och borider, även
inte kemiskt definierade ............................... .............. fri
28.51.............................................................. Andra oorganiska föreningar (inbegripet destillerat vat ten och ledningsförmågevatten samt vatten av motsva rande renhetsgrad); flytande luft (även med ädelga- serna avlägsnade); komprimerad luft; amalgamer, med undantag av amalgamer av ädla metaller ... .............. fri
29 kap. Organiska kemikalier
Anmärkningar
1. Om inte annat är föreskrivet skall tulltaxenumren i detta kapitel endast tillämpas för:
a. isolerade kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande för oreningar;
b. blandningar av två eller flera isomerer av samma organiska förening (även innehållande föroreningar), med undantag av blandningar av isomerer (andra än slereoisomerer) av mättade eller omättade acykliska kolväten (27 kap.);
c. produkter enligt nr 29.36-29.39, sockerelrar och sockeresirar saml salter av sockerelrar eller sockeresirar enligt nr 29.40, ävensom produkler enligt nr 29.41, även om produkterna inle är kemiskt definierade;
d. produkler nämnda i a, b eller c ovan, lösta i vatten;
e. produkler nämnda i a, b eller c ovan, lösta i andra lösningsmedel, under fömtsättning dels all lösningen är en handelsform som är normal och nöd vändig och som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transportiek- niska skäl, dels alt lösningsmedlet inte gör produkten mera lämpad för speciell användning än för allmänt bruk;
f. produkter nämnda i a, b, c, d eller e ovan, försatta med ell stabiliseringsme del som är nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter;
g. produkter nämnda i a, b, c, d, e eller f ovan, försalla med ett damningshind rande medel eller med ett färgämne eller ell luktämne för atl underlätta deras
identifiering eller av säkerhetsskäl, under förutsättning att tillsatserna inte Prop. 1986/87: 102 gör produkten mera lämpad för speciell användning än för allmänt bruk; h. följande produkter, utspädda lill standardstyrka, för framställning av azo-färgämnen: diazoniumsaller, kopplingskomponenter för sådana salter saml diazoterbara aminer och salter av sädana aminer.
2. Detta kapitel omfattar inte:
a. varor enligt nr 15.04 saml glycerol (glycerin) (nr 15.20);
b. elanol (etylalkohol) (nr 22.07 eller 22.08);
c. metan och propån (nr 27.11);
d. de kolföreningar som är nämnda i anm. 2 till 28 kap.;
e. karbamid (urinämne) (nr 31.02 eller 31.05);
f. färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (nr 32.03), syntetiska organiska färgämnen, syntetiska organiska produkler av sådana slag som används som optiska vitmedel eller som luminoforer (nr 32.04) samt färgäm nen i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 32.12);
g. enzymer (nr 35.07);
h. metaldehyd, hexametylentetramin och liknande ämnen som föreligger i former (1. ex. tabletter, slavar eller liknande former) som visar att de skall användas som bränsle saml Oytande eller lill vätska förtätade gasformiga bränslen i behållare av sådana slag som används för fyllning av cigarettändare eller liknande ländare och som har en rymd av högst 300 cm3 (nr 36.06);
ij. produkter som föreligger som laddningar till brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber, enligt nr 38.13; bläckborltagningsmedel i delaljhandelsförpackningar, enligt nr 38.23;
k. optiska element, t. ex. av etylendiamintartral (nr 90.01).
3. Varor som skulle kunna inbegripas i två eller flera tulllaxenummer i delta kapitel skall klassificeras enligt det sista av de nummer som kan komma i fråga.
4. I nr 29.04-29.06, 29.08-29.11 och 29.13-29.20 skall alla omnämnanden av halogen-, sulfo-, nilro- eller nilrosoderivat också gälla alla kombinationer av dessa derivat, t. ex. sulfohalogen-, nilrohalogen-, nilrosulfo- och nitrosulfohalo-genderivat. Nilro- och nitrosogrupper anses inte som nitrogenfunktioner enligt nr 29.29.
Med oxygenfunklion i nr 29.11, 29.12, 29.14, 29.18 och 29.22 avses endast de oxygenfunklioner som karakteriserar de föreningar som är omnämnda i nr 29.05-29.20.
5. a. Eslrar som är bildade av organiska föreningar med syrafunklion enligt under-
avdelning I—VII till detta kapitel och organiska föreningar enligt dessa underavdelningar skall klassificeras enligt samma nummer som den förening, vilken är placerad sist i dessa underavdelningar.
b. Eslrar som är bildade av elanol eller glycerol och organiska föreningar med syrafunklion enligt underavdelning I-VII till detta kapitel skall klassificeras enligt samma nummer som motsvarande föreningar med syrafunktion.
c. Om inle annal följer av anm. 1 till sjätte avd. eller av anm. 2 till 28 kap. skall:
1. oorganiska salter av organiska föreningar, såsom föreningar med syra-, fenol- eller enolfunktion och organiska baser, enligt underavdelning I-X till delta kapitel eller enligt nr 29.42, klassificeras enligt samma nummer som den organiska föreningen;
2. salter som är bildade av organiska föreningar enligt underavdelning 1-X eller enligt nr 29.42 klassificeras enligt det nummer som slår sist i kapillel av dem som omfattar den bas eller syra (inbegripet föreningar med fenol-eller enolfunktion) varav salterna är bildade.
d. Melallalkoholater skall klassificeras enligt samma nummer som motsvarande alkoholer, dock med undantag av alkoholaler med elanol eller glycerol (nr 29.05).
e. Halogenider av karboxylsyror skall klassificeras enligt samma nummer som motsvarande syror.
6. Föreningar enligt nr 29.30 och 29.31 är organiska föreningar, vilkas molekyler, utom hydrogen-, oxygen- eller nitrogenatomer, innehåller atomer av andra ickemelaller eller av metaller (såsom svavel, arsenik, kvicksilver eller bly) direkt bundna vid kolatomer. Nr 29.30 (svavelorganiska föreningar) och nr 29.31 (andra melallorganiska och ickemetallorganiska föreningar) omfattar inte sulfo- och halogenderivat (inbegripet kombinerade derivat) vilka, bortsett från hydrogen, oxygen och nitrogen, endasi innehåller sådana vid kol direkt bundna svavel- och halogenaiomer som ger dem karaktär av sulfo- eller halogenderivat (eller kombinerade derivat).
7. Nr 29.32, 29.33 och 29.34 omfattar inte epoxider med tre atomer i ringen, ketonperoxider, cykliska polymerer av aldehyder eller av lioaldehyder, anhydri-
der av polykarboxylsyror, cykliska eslrar av polyalkoholer eller polyfenoler 42
med flerbasiska syror samt imider av flerbasiska syror.
Dessa beslämmelser gäller endast när den heterocykliska strukturen uppkommit som ett resultat enbart av de ovan uppräknade ringbildande funktionerna,
I. Kolväten samt halogen-, sulfo-, nitro- och nilrosoderivat av kolväten
29.01¶Acykliska kolväten:
A. nonen och dodecen ........................ ........... fri
B. andra ........................................... ........ 6,5%
29.02¶Cykliska kolväten:
A. bensen (bensol), toluen (toluol), xylener (xyloler), cymen (cymol), styren (styrol) och cyklohexan; naf- talen (naftalin), tetrahydronaflalen (tetralin), deka- hydronaftalen (dekalin), anlracen och fenantren .. fri
B. andra ........................................... 6,5 %
29.03¶Halogenderivat av kolväten:
A. mättade klorfluorkolvalen; vinylklorid .. fri
B. andra halogenderival av acykliska kolväten 11 %
C. andra slag ..................................... ....... 6,5 %
29.04¶Sulfo-, nitro- och nilrosoderivat av kolväten, även ha- logenerade:
A. derivat med enbart sulfonsyragrupper, saml salter
och etylestrar av sådana derivat ....... ........ 6,9%
B. andra slag .................................... .......... 9%
II. Alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av alkoholer
29.05¶Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sädana alkoholer:
A. propanol—(I) (propylalkohol) och propanol-(2) (isopropylalkohol) samt pentanol (amylalkohol och pentaisomerer), avsedda att användas uteslutande
för tillverkning av natrium- eller kaliumxantat .... fri
B. metanol; propanol och pentanol som inte omfattas
av A ............................................ 9 %
C. bulanol; oklanol; polyoler ................. 11%
D. andra ........................................... ....... 6,5 %
29.06¶Cykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana alkoholer:
A................................................... cyklohexanol, metylcyklohexanoler, dimetylcyklo- hexanoler och mentol ...................... ........... fri
B. andra ........................................... ........ 65%
III. Fenoler och fenolalkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar
29.07¶Fenoler; fenolalkoholer:
A. fenol, kresoler, xylenoler, butylfenol och amylfenol samt salter av dessa föreningar; resorcinol (resor- cin), hydrokinon, naftoler och pyrogallol samt
salter av dessa föreningar ............... fri
B. andra ........................................... 6,5 %
29.08¶Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av fenoler
eller fenolalkoholer ............................. ....... 6,5 %
43
IV. Etrar, alkoholperoxider, eterperoxider, ketonperoxider, epox- Prop. 1986/87: 102 ider med tre atomer i ringen, acetaler och hemiacetaler samt
halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar
29.09 Etrar, eteralkoholer, eterfenoler, eteralkoholfenoler, alkoholperoxider, eterperoxider, ketonperoxider (även inte kemiskt definierade) samt halogen-, sulfo-, nitro-
och nilrosoderivat av sådana föreningar . 9%
29.10 Epoxider, epoxialkoholer, epoxifenoler och epoxietrar med tre atomer i ringen saml halogen-, sulfo-, nitro-
och nitrosoderivat av sådana föreningar . 6,5 %
29.11................................................. Acetaler och hemiacetaler, även med annan oxygen funklion, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderi vat av sådana föreningar .................... ........ 5,8 %
V. Föreningar med aldehydfunktion
29.12¶Aldehyder, även med annan oxygenfunklion; cykliska polymerer av aldehyder; paraformaldehyd:
A. formaldehyd, trioximetylen, paraformaldehyd, acetaldehyd, paraldehyd, butyraldehyd, akrylalde-
hyd, krotonaldehyd och aldol ............ 9 %
B. vanillin och etyivanillin .................... ...... 6,5 %
C. andra ........................................... 5,8%
29.13.............................................. Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av pro dukter enligt nr 29.12 ..................... ....... 6,9%
VI. Föreningar med keton- eller kinonfunktion
29.14 Ketoner och kinoner, även med annan oxygenfunk lion, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar:
A. cyklohexanon, metylcyklohexanoner och kamfer . fri
B. aceton och butanon (etylmetylkelon) ........ 6,9%
C. andra ........................................... ........ 5,8%
VII. Karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar
29.15 Mättade acykliska monokarboxylsyror samt deras an hydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror; ha logen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana för eningar:
A. myrsyra och salter av myrsyra samt blyacetater;
syror med minst 10 kolatomer .......... fri
B. vinylacetat .................................. 9 %
C.................................................... ättiksyra saml ättiksyraestrar med undantag av vi nylacetat ...................................... 11 %
D. andra ........................................... 6,5 %
29.16 Omättade acykliska monokarboxylsyror, cykliska monokarboxylsyror samt deras anhydrider, halogen ider, peroxider och peroxisyror; halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar:
A. bensoesyra och salter av bensoesyra; omättade
acykliska syror med minst 10 kolatomer fri 44
B. andra ..........................................
29.17 Polykarboxylsyror samt deras anhydrider, halogen ider, peroxider och peroxisyror; halogen-, sulfo-, nitro- och nilrosoderivat av sådana föreningar:
A................................................... oxalsyra och bärnstenssyra saml salter av dessa syror ..........................................
B. maleinsyraanhydrid ........................
C. andra ...........................................
29.18 Karboxylsyror med annan oxygenfunklion samt deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror; halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar:
A................................................... mjölksyra, vinsyra, citronsyra , salicylsyra, o-ace- lylsalicylsyra och gallussyra saml salter av dessa syror ..........................................
B. andra syror och salter av dessa samt eslrar
C. andra ...........................................
6,5% Prop. 1986/87: 102
fri
6,5% 11%
fri
6,5% 5,8%
VIII. Estrar av oorganiska syror och deras salter samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar
29.19 Estrar av fosforsyra och deras salter, inbegripet laklo- fosfater; halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar:
A. estrar med fenoler .......................... ....... 6,5 %
B. andra ........................................... 5,8%
29.20 Estrar av andra oorganiska syror (med undantag av estrar av hydrogenhalogenider) och deras salter; halo gen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana för eningar:
A................................................... estrar av salpetersyrlighet eller salpetersyra; halo gen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sädana för eningar ........................................ 6,5 %
B. andra ........................................... 6,9 %
IX. Föreningar med nitrogenfunktion
29.21¶Föreningar med aminofunktion:
A. anilin, nitranilin, naftylaminer, fenylendiaminer, lo- lylendiaminer, toluidiner och xylidiner samt salter
av dessa föreningar ........................ fri
B. andra .......................................... ......... 9 %
29.22¶Aminoföreningar med oxygenfunklion:
A. dimetylaminoättiksyra och alkalisalter av denna
syra; p-(N- metylaminoj-fenolsulfat (metol) fri
B. andra ........................................... 6,5 %
29.23 Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydrox-
ider; lecitiner och andra fosfoaminolipider . ....... 5,8%
29.24¶Föreningar med karboxamidfunkfion; föreningar av
kolsyra med amidfunktion .................... 6,5 %
29.25¶Föreningar med karboximidfunklion (inbegripet sack- arin och dess salter) och föreningar med iminofunktion:
A. sackarin och salter av sackarin ......... ........... fri
B. andra ........................................... 6,5%
29.26........................................................ Föreningar med nitrilfunktion 5,8%
29.27¶Diazo-, azo- och azoxiföreningar ........... 6,5 % Prop. 1986/87: 102
29.28¶Organiska derivat av hydrazin eller hydroxylamin ... 5,8%
29.29¶Föreningar med annan nitrogenfunktion:
A. cyklohexylsulfaminsyra och salter av denna syra . fri
B. andra ........................................... 6,9%
X. Metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar, heterocykliska föreningar, nukleinsyror och salter av nukleinsyror samt sulfonamider
29.30¶Svavelorganiska föreningar:
A.................................................... tiokarbanilid (difenyltiokarbamid); natrium- och ka- liumxantater .................................. ........... fri .
B. andra ........................................... 5,8 %
29.31¶Andra metallorganiska och ickemetallorganiska för eningar:
A. kvicksilverorganiska föreningar .......... ....... 6,9%
B. arsenikorganiska föreningar ............. ........... fri
C. andra ........................................... 5,8%
29.32.................................................. Helerocykliska föreningar med enbart oxygen som he- leroalom(er) ...................................... ...... 5,8 %
29.33¶Helerocykliska föreningar med enbart nitrogen som heteroatom(er); nukleinsyror och salter av nuklein syror:
A. pyridin .......................................... ........... fri
B. pyridinhomologer ........................... ....... 5,8%
C. hexametylentetramin ...................... ....... 6,9%
D. andra ........................................... 6,5 %
29.34¶Andra heterocykliska föreningar:
A.................................................... heterocykliska föreningar med enbart svavel som heteroatom(er) .............................. 5,8%
B. sultoner och sullamer ...................... 6,9%
C. andra ........................................... 6,5 %
29.35......................................................... Sulfonamider 6,9%
XI. Provitaminer, vitaminer och hormoner
29.36 Provitaminer och vitaminer, naturiiga eller syntetiskt reproducerade (inbegripet naturliga koncentrat), så dana derivat av provitaminer eller vitaminer som an vänds främst som vitaminer samt blandningar av dessa
ämnen med varandra, även i lösning ...... fri
29.37................................................. Hormoner, naturiiga eller syntetiskt reproducerade; hormonderivat använda främst som hormoner; andra steroider använda främst som hormoner ........... fri
XII. Glykosider och växtalkaloider, naturliga eller syntetiskt repro ducerade, samt salter, etrar, estrar och andra derivat av så dana ämnen
29.38 Glykosider, naturiiga eller syntetiskt reproducerade, samt salter, etrar, estrar och andra derivat av glykosider ................... fri
29.39 Växtalkaloider, naturiiga eller syntetiskt reproducerade, samt salter, etrar, eslrar och andra derivat av växtalkaloider ........ ........... fri
XIII. Andra organiska föreningar Pop. 1986/87:102
29.40 Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros, laktos, maltos, glukos och fmktos; sockerelrar och sockerest- rar samt salter av sockerelrar eller sockeresirar, andra
än produkter enligt nr 29.37, 29.38 och 29.39 6,5 %
29.41¶Antibiotika ........................................ fri
29.42¶Andra organiska föreningar ................... ....... 6,9 %
30 kap. Farmaceutiska produkter
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. födoämnen och drycker (t. ex. dieliska, berikade eller för diabeliker avsedda födoämnen, näringstillskott, stärkande drycker och mineralvatten) (fjärde avd.):
b. gips, bränd eller finmalen speciellt för denlall bruk (nr 25.20);
c. vatten från destillation av eteriska oljor och vallenlösningar av sådana oljor, lämpliga för medicinskt bruk (nr 33.01);
d. preparat enligt nr 33.03-33.07, även om de har terapeutiska eller profylak- tiska egenskaper;
e. tvål och såpa och andra produkler enligt nr 34.01 med tillsats av medika menter;
f. preparat på basis av gips, avsedda för denlall bruk (nr 34.07);
g. blodalbumin, inle berett för terapeutiskt eller profylakliskt bruk (nr 35.02).
2. Vid Ullämpning av nr 30.03 och 30.04 och anm. 3 d till detta kapitel skall följande produkter anses som:
A. oblandade:
1. oblandade produkter lösta i vatten;
2. alla varor enligt 28 och 29 kap.;
3. enkla växtextrakter enligt nr 13.02, endasi standardiserade eller i lösning, oavsett lösningsmedlets art;
B. blandade:
1. kolloidala lösningar och suspensioner (andra än kolloidalt svavel);
2. växtextrakter erhållna genom behandling av blandningar av vegetabiliska material;
3. salter och koncentrat erhållna genom indunstning av naturligt mineralvat ten.
3. Nr 30.06 skall tillämpas endasi för följande produkter, vilka skall klassificeras enligt detta nummer och inte enligt något annat nummer i tullta,\an:
a. steril katgut, liknande sterila sulurmaterial för kirurgiskt bruk saml sterilt lim för användning inom kirurgin för tillslulning av sår;
b. steril laminaria och sterila laminariastift;
c. sterila resorberbara blodslillande medel för kirurgiskl eller denlall bruk;
d. strålningsabsorberande röntgenkonlrastmedel samt diagnostiska reagens för invärtes eller utvärtes bmk. som ulgör oblandade produkler i avdelade doser eller beslår av två eller flera ingredienser som har blandats med varandra för sådant bmk;
e. blodgrupperingsreagens;
f. tandcement och andra landfyllningsmedel; bencement:
g. lådor, askar, etuier, o. d. med utmstning för första förband;
h. kemiska preventivmedel på basis av hormoner eller spermiedödande ämnen.
30.01 Körtlar och andra organ för organolerapeutiskt bruk, torkade, även pulveriserade; extrakter av körtlar eller andra organ eller av deras sekret, för organolerapeu tiskt bruk; heparin och salter av heparin; andra ämnen och material från människor eller djur, beredda för terapeutiskt eller profylakliskt bruk, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans .............. fri 47
30.02 Människoblod; djurblod berett för terapeutiskt, profy- Prop. 1986/87: 102 laktiskt eller diagnostiskt bruk; immunsera och andra
frakfioner av blod; vacciner, loxiner, kulturer av mik roorganismer (med undantag av jäst) och liknande pro dukter .......................................................... fri
30.3 Medikamenter (med undanlag av varor enligt nr 30.02, 30.05 eller 30.06) beslående av två eller flera beståndsdelar som har blandats med varandra för terapeutiskt eller profylakliskt bruk men som inle föreligger i avdelade doser eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln fri
30.4 Medikamenter (med undantag av varor enligt nr 30.02, 30.05 eller 30.06) bestående av blandade eller oblandade produkler för terapeutiskt eller profylakliskt bruk, föreliggande i avdelade doser eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln ............................................... .............. fri
30.5 Vadd, förbandsgas, bindor och liknande artiklar (t.ex. färdiga förband, häftplåster och kataplasmer), impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreliggande i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln för medicinskt, kirurgiskt, denlall eller veterinärt ändamål:
A. vadd samt varor av vadd ......................... 9 %
B. andra slag ............................................... 12 %
30.06¶Farmaceutiska produkter enligt anm. 3 till detta kapi tel:
A. tandcement och andra tandfyllningsmedel; lådor,
askar, etuier o. d. med utrustning för första förband 4,4 %
B. andra slag ................................................ fri
31 kap. Gödselmedel
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. djurblod enligt nr 05.11;
b. isolerade kemiskt definierade föreningar (andra än sådana som motsvarar beskrivningarna i anm. 2 A, 3 A, 4 A eller 5 nedan);
c. odlade kaliumkloridkristaller (andra än opfiska element) med en vikt av minst 2,5 g per styck, enligt nr 38.23; optiska element av kaliumklorid (nr 90.01).
2. Nr 31.02 skall tillämpas endasi för följande varor, under förutsättning atl de inte föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 31.05:
A. varor som motsvarar någon av nedan angivna beskrivningar:
1. nairiumnitrar, även rent;
2. ammoniumnitral, även rent;
3. dubbelsalter av ammoniumsulfal och ammoniumnitral, även rena;
4. ammoniumsulfal, även rent;
5. dubbelsalter (även rena) och blandningar av kalciumnitrat och ammoniumnitral;
6. dubbelsalter (även rena) och blandningar av kalciumnitrat och magne-siumnitral;
7. kalciumcyanamid, även ren eller behandlad med olja;
8. karbamid (urinämne), även ren;
B. gödselmedel som består av varor beskrivna i A ovan, blandade med varand ra;
C. gödselmedel som beslår av ammoniumklorid eller av varor beskrivna i A eller B ovan, blandade med krita, gipsslen eller andra oorganiska ämnen utan gödsel verkan;
48¶D. flytande gödselmedel som består av varor enligt A 2 eller A 8 ovan eller av blandningar av dessa varor, lösta i vatten eller ammoniak.
3. Nr 31.03 skall tillämpas endast för följande varor, under förutsättning all de inle föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 31.05:
A. varor som motsvarar någon av nedan angivna beskrivningar:
1. basisk slagg;
2. nalurliga fosfater enligt nr 25.10, brända eller mer värmebehandlade än vad som behövs för atl avlägsna föroreningar;
3. superfosfater (även dubbel- och Irippelsuperfosfater);
4. kalciumhydrogenortofosfal (dikalciumfosfat) som innehåller minst 0,2 viklprocenl fluor beräknat på vattenfri torrsubstans;
B. gödselmedel som består av varor beskrivna i A ovan (oavsett fluorhall), blandade med varandra;
C. gödselmedel som beslår av varor beskrivna i A eller B ovan (oavsett fluor- halt), blandade med krita, gipssten eller andra oorganiska ämnen utan göd selverkan.
4. Nr 31.04 skall tillämpas endast för följande varor, under förulsällning alt de inle föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 31.05:
A. varor som motsvarar någon av nedan angivna beskrivningar:
1. råa naturiiga kaliumsalter (t. ex. kamallit, kainil och sylvinit);
2. kaliumklorid, även ren, annan än sådan som avses i anm. 1 c ovan;
3. kaliumsulfal, även rent;
4. kaliummagnesiumsulfat, även rent;
B. gödselmedel som består av varor beskrivna i A ovan, blandade med varand ra.
5. Ammoniumdihydrogenortofosfat (monoammoniumfosfal) och diammonium-hydrogenortofosfat (diammoniumfosfat), även rena, saml blandningar av dessa föreningar med varandra skall klassificeras enligt nr 31.05.
6. Med andra gödselmedel i nr 31.05 avses endast produkler av sådana slag som används som gödselmedel och vilka som väsentlig beståndsdel innehåller åtminstone ett av grundämnena nitrogen (kväve), fosfor eller kalium.
31.1 Animahska eller vegetabiliska gödselmedel, även blandade med varandra eller kemiskt behandlade; gödselmedel framställda genom blandning eller kemisk behandling av animaliska eller vegetabiliska produkter .
31.2¶Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska:
A................................................................. karbamid (unnämne), blandningar med karbamid; flytande gödselmedel enligt anm. 2 D ......
B................................................................. ammoniumnitral och ammoniumsulfatnitrat samt blandningar med ammoniumnitral, innehållande mer än 15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräk nat på valtenfri torrsubstans ...................
C. ammoniumsulfal; produkter innehållande mer än 1,8 viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat på valtenfri torrsubstans, inte omfattade av B 100 kg
D. andra slag ...............................................
31.3¶Fosforgödselmedel, mineraliska eller kemiska
31.4¶Kaligödselmedel, mineraliska eller kemiska .
31.5 Mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller två eller tre av gmndämnena nitrogen (kväve), fosfor och kalium; andra gödselmedel; varor enligt delta kapitel i tablettform eller liknande former eller i förpackningar med en bruttovikt av högst 10 kg:
A................................................................. varor enligt detta kapitel i tablettform eller liknande former eller i förpackningar med en bruttovikt av högst 10 kg .............................................
B. andraslag:
1. nitrogenhaltiga:
a. diammoniumhydrogenortofosfat (diammoniumfosfat) och ammoniumdihydrogenorto-
fri
9,5%
8%
2:40 fri fri fri
7%
4 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 102
foslat (monoammoniumfosfal) samt bland- Prop. 1986/87: 102
ningar av dessa föreningar med varandra 3,5 %
b. andra ................................... ................................. 7 %
2. andra ..................................... ................................... fri
32 kap. Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och garvsyraderivat; pigment och andra färgämnen; läcker och andra målningsfärger; kitt och andra tätnings- och utfyllningsmedel; tryckfärger, bläck och tusch
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, med undantag av sådana som omfattas av nr 32.03 eller 32.04, oorganiska produkter av sådana slag som används som luminoforer (nr 32.06), glas som erhållits genom smältning av kiseldioxid eller kvarts och som föreligger i sådana former som sägs i nr 32.07 samt färgämnen i former eller förpackning ar för försäljning i detaljhandeln, enligt nr 32.12;
b. lannater och andra tanninderivat av produkler enligt nr 29.36-29.39, 29.41 och 35.01-35.04;
c. tätnings- och utfyllningsmedel av asfalt (asfaltmastix) samt andra bituminösa tärnings- och utfyllningsmedel (nr 27.15).
2. Nr 32.04 skall också tillämpas för blandningar av stabiliserade diazoniumsaller med kopplingskomponenter för framställning av azofärgämnen.
3. Nr 32.03. 32.04, 32.05 och 32.06 skall också tillämpas för preparat på basis av färgämnen (inbegripet, vad gäller nr 32.06, pigment enligt nr 25.30 e))er 28 kap. saml fjäll och pulver av metall), av sådana slag som används för att färga alla slags material eller för atl ingå som beståndsdelar vid tillverkning av färgberedningar. Dessa nummer skall emellertid inte tillämpas för pigment som är disper-gerade i annat medium än vatten, när dispersionema föreligger i flytande form eller i paslaform och är av sådana slag som används vid lillverkning av målnings-färger (nr 32.12). och inle heller för andra preparat enligt nr 32.07, 32.08, 32.09, 32.10, 32.12, 32.13 och 32.15.
4. Nr 32.08 tillämpas ocksä för lösningar (andra än kollodium) av produkter nämnda i nr 39.01-39.13 i flyktiga organiska lösningsmedel, när lösningsmedlets vikt överstiger 50% av lösningens vikl.
5. Me.A färgämnen avses i detta kapitel inte produkter av sådana slag som används som fyllmedel i oljefärger, även om de också skulle vara lämpliga som pigment i kallvatlenfärger.
6. Med brons- och färgfolier i nr 32.12 avses endast tunna blad av sådana slag som används för tryckning av t. ex. bokomslag och mössband och som består av:
a. metallpulver (inbegripet pulver av ädel metall) eller pigment som är agglo- mererade med lim, gelatin eller annat bindemedel;
b. metall (inbegripet ädel metall) eller pigment som är anbragta på ett underlag av annat material.
32.01¶Garvämnesexlrakter av vegetabiliskt ursprung; garv syror (tanniner) saml salter, etrar, eslrar och andra
derivat av garvsyror ........................... ........... fri
32.02 Syntetiska organiska garvämnen; oorganiska garväm nen; garvningspreparat, även innehållande naturiiga garvämnen; enzymatiska garveripreparat:
A. syntetiska organiska garvämnen med en askhalt av
högst 20 viktprocent, beräknat på torrsubstansen . 3,8%
B. andra slag ..................................... fri
32.03 Färgämnen av vegetabihskt eller animaliskt ursprung (inbegripet färgämnesextrakter men inte djurkol), även kemiskt definierade; preparat enligt anm. 3 till detta kapitel på basis av färgämnen av vegetabiliskt eller
animaliskt ursprung ............................ fri 50
32.04 Syntefiska organiska färgämnen, även kemiskt definie- Prop. 1986/87:102 rade; preparat enligt anm. 3 till detta kapitel på basis av
syntetiska organiska färgämnen; syntetiska organiska produkler av sådana slag som används som optiska vitmedel eller som luminoforer, även kemiskt definie rade ................................................ ........... fri
32.5 Substratpigmenl; preparat enligt anm. 3 till detta kapitel på basis av substratpigmenl .................................. ........... fri
32.6 Andra färgämnen; preparat enligt anm. 3 lill detta kapitel, som inte omfattas av nr 32.03, 32.04 eller 32.05; oorganiska produkter av sådana slag som används som luminoforer, även kemiskt definierade ..... fri
32.7 Beredda pigment, beredda opakmedel, beredda färger, icke frittad emalj- och glasyrmassa, engober, flytande lysterfärger och liknande preparat av sådana slag som används inom keramik-, emaljerings- eller glasindustrin; fritta och annat glas i form av pulver, korn eller
flingor .............................................. ........... fri
32.08 Läcker (även opigmenterade) och andra målnings färger på basis av syntetiska polymerer eller kemiskt modifierade naturliga polymerer, dispergerade eller lösta i icke vatlenhaltigt medium; lösningar enligt anm.
4 till delta kapitel ............................... 10 %
32.09 Läcker (även opigmenterade) och andra målnings färger på basis av syntetiska polymerer eller kemiskt modifierade naturliga polymerer, dispergerade eller
lösta i vatlenhaltigt medium ................ ......... 6%
32.10 Andra läcker (även opigmenterade) och målningsfärger (inbegripet kallvatlenfärger); beredda kallvaltenfärger av sådana slag som används för färgning av läder:
A................................................... läcker och andra mälningsfärger, andra än kallvat tenfärger ...................................... ......... 10 %
B. andra slag .................................... ........ 3,8 %
32.11¶Beredda sickativ ................................ 3,8%
32.12 Pigment (inbegripet pulver och fjäll av metall) dispergerade i icke vatlenhaltigt medium, i flytande form eller i paslaform, av sädana slag som används vid lillverkning av mälningsfärger; brons- och färgfolier; färgämnen i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln:
A. bronspasta ................................... 6%
B. andra slag .................................... ....... 3,8%
32.13 Konstnärsfärger, färger för skolbruk, plakatfärger, brytningsfärger, hobbyfärger och liknande färger i form av tabletter eller i tuber, burkar, flaskor, skålar eller i
liknande former eller förpackningar .......... ....... 4,4 %
32.14 Fönsterkitt, ympvax, hartscement och andra tätnings- och utfyllningsmedel; spackelfärger; icke eldfasta pre parat för ytbeläggning av fasader, innerväggar, golv,
innertak o.d......................................... 3,8%
32.15¶Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger, även koncentrerade eller i fast form:
A. tryckfärger och dupliceringsfärger ..... ....... 4,9%
B. andra slag .................................... ....... 3,2%
33 kap. Eteriska oljor och resinoider; parfymeringsmedel, kosmetiska preparat och toalettmedel
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. sammansatta alkoholhaltiga beredningar av sådana slag som används för framställning av drycker, enligt nr 22.08;
b. tvål och såpa samt andra produkter enligt nr 34.01;
c. balsamlerpentin, extraherad terpentin, sulfallerpentin och andra produkler enligt nr 38.05.
2. Nr 33.03-33.07 skall tillämpas för bl.a. produkler, även oblandade (andra än vallen från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor), lämpliga för användning som varor enligt dessa nummer och föreliggande i förpackningar av sådana slag som säljs i detaljhandeln för sådan användning.
3. Med andra parfymeringsmedel, kosmeliska preparat och loaletlmedel i nr 33.07 avses ocksä bl. a. följande produkler: parfympåsar; luktgivande preparat som verkar genom bränning; parfympapper och sminkpapper; lösningar för kontaktlinser eller konstgjorda ögon; vadd, filt och bondad duk, impregnerade, överdragna eller belagda med parfym eller kosmetiska preparat; loaletlmedel för djur.
33.1 Eteriska oljor (även terpenfria), inbegripet "concreles" och "absolules"; resinoider; koncentrat av eteriska oljor i fett, icke flyktig olja, vax e. d., erhållna genom s. k. enfleurage eller maceration; lerpenhattiga biprodukter erhållna vid avterpenisering av eteriska oljor; vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor .................................................
33.2 Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin
33.3¶Parfymer och luktvatten ..............................
33.4 Preparat för skönhetsvård, make-up eller hudvård (andra än medikamenter), inbegripet solskyddsmedel; preparat för manikyr eller pedikyr ................
33.5¶Hårvårdsmedel ............................................
33.6¶Preparat för mun- eller tandhygien, inbegripet pastor och pulver för fästande av tandproteser
33.7 Preparat avsedda att användas före, vid eller efter rakning, deodoranter för personligt bruk, badpreparat, hårborttagningsmedel samt andra parfymeringsmedel, kosmetiska preparat och toalettmedel, inte nämnda eller inbegripna nägon annanstans; beredda rumsdeso-doriseringsmedel, även oparfymerade och även med desinficerande egenskaper:
A. rakkräm ...................................................
B. andra slag ...............................................
fri
fri
6%
6% 6%
6%
4,4% 6%
52
34 kap. Tvål och såpa, organiska ytaktiva ämnen, tvättmedel, smörj- Prop. 1986/87: 102 medel, konstgjorda växer, beredda växer, puts- och skurmedel, ljus och liknande artiklar, modelleringspastor, s. k. dentalvax samt den-talpreparat på basis av gips
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. ätbara blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor av sädana slag som används som formsläppmedel (nr 15.17);
b. isolerade kemiskt definierade föreningar;
c. schamponeringsmedel, landrengöringsmedel, rakkräm, raklödder och bad preparat, innehållande tvål, såpa eller organiska ytakuva ämnen (nr 33.05, 33.06 eller 33.07).
2. Med tvål och såpa i nr 34.01 avses endast vallenlöslig tvål och såpa. Tvål och såpa samt andra produkter enligt nr 34.01 får innehålla tillsats av andra ämnen (t. ex. desinfektionsmedel, slippulver, fyllmedel eller medikamenter). Produkter som innehåller slippulver klassificeras enligt nr 34.01 endast om de föreligger i form av slänger, kakor eller gjutna stycken. I andra former skall de klassificeras enligt nr 34.05 som skurpulver och liknande preparat.
3. Med organiska ytaktiva ämnen i nr 34.02 avses produkter som, dä de blandas med vatten lill en koncentration av 0,5% vid 20 oC och får slå i en timme vid samma temperatur;
a. ger en klar eller genomskinlig vätska eller en stabil emulsion utan atl några olösliga ämnen fälls ut, samt
b. minskar vattnets ytspänning till högst 4,5 x 10-2 N/m (45 dyn/cm).
4. Med oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral i nr 34.03 avses de produkter som är definierade i anm. 2 lill 27 kap.
5. Med konstgjorda växer och beredda växer i nr 34.04 avses, med de undanlag som anges nedan, endasi:
A. kemiskt framställda organiska produkter med vaxkaraktär, även vattenlös- liga;
B. produkler som erhållits genom atl blanda olika växer;
C. produkter med vaxkaraktär som är baserade på ell eller flera växer och innehåller fett, harts, mineralämnen eller andra ämnen.
Numret skall inle tillämpas för:
a. produkter enligt nr 15.16, 15.19 eller 34.02, även om de har vaxkaraktär;
b. oblandade animaliska eller vegetabiliska växer, även färgade, enligt nr 15.21;
c. mineralvaxer och liknande produkter enligt nr 27.12, även blandade med varandra eller enbart färgade;
d. växer blandade med eller dispergerade eller lösta i någon vätska (nr 34.05, 38.09 etc).
34.01 Tvål och såpa; organiska ytaktiva produkter och prepa rat avsedda att användas som tvål, i form av stänger, kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål; pap per, vadd, filt och bondad duk, impregnerade, över dragna eller belagda med tvål, såpa eller annat rengö ringsmedel:
A. toalettvål (inbegripet raktvål) samt organiska ytak tiva produkter och preparat avsedda atl användas som toalettvål, i form av stänger, kakor eller gjutna
stycken ........................................... 100 kg' 35:-
B. andra slag ............................................... 6,2 %
34.02 Organiska ytaktiva ämnen (andra än tvål och såpa); ytaktiva preparat, tvättmedel (inbegripet tvätthjälpme del) och rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa, andra än sådana som omfattas av nr 34.01:
' Tullen beräknas efler viklen inkl. förefintligt detaljhandelsemballage. 53
A................................................................. organiska ytaktiva ämnen, inte i detaljhandelsför- Prop. 1986/87: 102 packningar .............................................. 7 %
B. andra slag ............................................... 5,8 %
34.03 Beredda smörjmedel (inbegripet sådana beredda skär oljor, preparat för losslagning av bullar och muttrar, rostskyddsmedel och andra medel mol kortosion samt formsläppmedel som är baserade på smörjmedel) samt preparat av sädana slag som används för olje- eller fettbehandling av texfilmalerial, läder, pälsskinn eller andra material, med undanlag av preparat som innehål ler som karaktärsgivande beståndsdel minst 70 viktpro cent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa
mineral ........................................................ .............. fri
34.04¶Konstgjorda växer och beredda växer:
A................................................................. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emulgerbara växer ................................. .......... 5,8 %
B. andra slag ............................................... fri
34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv, karos- serier, glas eller metall, skurpasta, skurpulver och lik nande preparat (även i form av papper, vadd, filt, bon dad duk, porös plast eller poröst gummi som impregne rats, överdragits eller belagts med sädana preparat),
med undantag av växer enligt nr 34.04 ....... .......... 3,2%
34.6¶Stearinljus, paraffinljus, vaxljus o. d............... 4,6%
34.7 Modelleringspastor, inbegripet sädana som är avsedda för bam; s. k. dentalvax saml avtrycksmassor för denlall bmk, föreliggande i satser, i detaljhandelsförpackningar eller i form av plattor, hästskoformade stycken, stänger e. d.; andra preparat för dentalt bmk, på basis
av gips ......................................................... fri
35 kap. Proteiner; modifierad stärkelse; lim och klister; enzymer Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. jäst (nr 21.02);
b. fraktioner av blod (andra än blodalbumin som inte berells för terapeutiskt eller profylakfiskl bruk), medikamenter och andra produkter enligt 30 kap.;
c. enzymatiska garveripreparat (nr 32.02);
d. enzymatiska blölläggnings- eller tvättmedel samt andra produkler enligt 34 kap.;
e. härdade proteiner (nr 39.13);
f. grafiska produkler av gelatin (49 kap.);
2. Med dextrin i nr 35.05 avses nedbrylningsprodukler av stärkelse som har en hall av reducerande socker, uttryckt som dextros, av högst 10% av torrsubstansen. Produkter av detta slag som hav en halt av reducerande socker som överstiger 10% klassificeras enligt nr 17.02.
54
35.01¶Kasein, kaseinater och andra kaseinderival; kaseinlim: Prop. 1986/87:102
A. kasein .................................................... fri
B. andra slag ..................................... 100 kg 14:-
35.02¶Albuminer, albuminater och andra albuminderival:
A. äggalbumin, tjänligt lill människoföda:
1. torkat........................................... 100 kg 300:-
2. annat ........................................ 100 kg 100:-
B. andra slag ............................................... .............. fri
35.3 Gelatin (inbegripet gelalinfolier med kvadratisk eller rektangulär form, även ytbehandlade eller färgade) och gelatinderival; husbloss; annal lim av animaliskl ursprung, dock inte kaseinlim enligt nr 35.01 100 kg 14:-
35.4 Peptoner och peptonderivat; andra proteinämnen samt derivat av sådana ämnen, inle nämnda eller inbegripna någon annanstans; hudpulver, även behandlat med kromsalt ....................................................... .............. fri
35.5 Dextrin och annan modifierad stärkelse (t.ex. förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse:
A..................................................... innehållande mer än 20% stärkelse eller stärkelse produkter ...................................... 100 kg 40:40
B. andra slag ............................................... 9 %
35.06 Lim och klister, beredda, inte nämnda eller inbegripna nägon annanstans; produkter lämpliga för användning som lim eller klister, förpackade för försäljning i detalj handeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg:
A. i detaljhandelsförpackningar med en nettovikt av
högst 1 kg ............................................... 6,5 %
B. andra slag ...................................... 100 kg 14:-
35.07............................................................... Enzymer; enzympreparat, inte nämnda eller inbe gripna nägon annanstans ............................ .............. fri
36 kap. Krut och sprängämnen; pyrotekniska produkter; tändstickor; pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte isolerade kemiskt definierade föreningar andra än sådana som är nämnda i anm. 2 a och b nedan.
2. Med varor av brännbara ämnen i nr 36.06 avses endast:
a. metaldehyd, hexametylentetramin och liknande ämnen föreliggande i former (t.ex. tabletter, stavar eller liknande former) för användning som bränsle; bränslen på basis av alkohol och liknande beredda bränslen i fast form eller i paslaform;
b. flytande eller till vätska förtätade gasformiga bränslen i behållare av sådana slag som används för fyllning av cigarettändare eller liknande ländare och som har en rymd av högst 300 cm';
c. tjärfacklor, brasiändare o. d.
36.01¶Krut:
A. svartkrut .................................................. 3,2%
B. andra slag ............................................... 6%
36.2¶Beredda sprängämnen, andra än kmt ......... 6%
36.3¶Stubin; tändhattar; rivtändare, sprängkapslar och liknande ländmedel (även elektriska):
A. svartkmlsstubin ....................................... .......... 3,2%
B. annan stubin ........................................... ............ 6%
55¶C. andra slag ............................................... fri Prop. 1986/87: 102
36.04¶Fyrverkeripjäser, signalraketer, regnraketer, knallsig naler och andra pyrotekniska artiklar:
A................................................................. pyrotekniska artiklar för signalerings- eller liv räddningsändamål ................................... fri
B. andra slag ................................................ 5,1 %
36.05¶Tändstickor, andra än pyrotekniska artiklar enligt nr
36.04 ................................................ 100 kg' 4:-
36.06¶Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legering ar i alla former; varor av brännbara ämnen enligt anm.
2 till detta kapitel .......................................... .............. fri
37 kap. Varor för foto- eller kinobruk
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inle avfall och skrot.
2. Med fotografiska produkler avses i detta kapitel produkter som används i någon process med vilken synliga bilder kan framställas direkt eller indirekt genom inverkan av ljus eller annan form av strålning på strålningskänsliga ytor.
37.01 Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm, strålnings känsliga, oexponerade, av annal material än papper, papp eller textilvara; bladfilm, strålningskänslig, oex ponerad, avsedd för omedelbar bildframställning, även
i form av filmpaket ........................................ fri
37.2 Fotografisk film i mllar, strålningskänslig, oexponerad, av annat material än papper, papp eller textilvara; film i mllar, strålningskänslig, oexponerad, avsedd för omedelbar bildframställning ........................................... .............. fri
37.3¶Fotografiskt papper, fotografisk papp och fotografisk textilvara, strålningskänsliga, oexponerade:
A. med silverhalogenidemulsion .................. .............. fri
B. andra:
1. papper och papp ................................ .......... 3,2%
2. textilvara ............................................. 3,8 %
37.4 Fotografiska plåtar, fotografisk film, fotografiskt papper, fotografisk papp och fotografisk textilvara, exponerade men inte framkallade fri
37.5¶Fotografiska plåtar och fotografisk film, exponerade
och framkallade, med undantag av kinofilm .. fri
37.06¶Kinofilm, exponerad och framkallad, med eller utan ljudspår eller med enbart ljudspår:
A................................................................. kinofilm med enbart ljudspår; annan kinofilm, nega liv, ävensom positiv, avsedd atl användas uteslu tande för kopiering..................................... .............. fri
B. andra slag ...................................... 100 kg 350:-
37.07 Kemiska preparat för fotografiskt bruk (andra än läc ker, lim, klister och liknande preparat); oblandade pro dukter för fotografiskt bruk, föreliggande i avdelade doser eller i bmksfardigt skick i sädan form som säljs i detaljhandeln:
A. strålningskänslig kollodiumemulsion ........ 5,3%
B. andra slag.................................................. .............. fri
' Tullen beräknas efter vikten inkl. förefintligt detaljhandelsemballage. 56
38 kap. Diverse kemiska produkter
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar med undantag av följande:
1. konstgjord grafit (nr 38.01);
2. insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningshindrande medel, tillväxlreglerande medel för växter, desinfektionsmedel, bekämpningsmedel mot gnagare och liknande produkter när de föreligger i sådana former eller förpackningar som är omnämnda i nr 38.08;
3. produkler som föreligger som laddningar till brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber (nr 38.13);
4. produkler som är nämnda i anm. 2 a och 2 c nedan;
b. blandningar av kemikalier och födoämnen eller andra ämnen med närings värde, av sädana slag som används vid beredning av livsmedel (i allmänhet nr 21.06);
c. medikamenter (nr 30.03 eller 30.04).
2. Nr 38.23 skall tillämpas för bl. a. följande varor, vilka inle skall anses inbegripna i något annal nummer i tulltaxan;
a. odlade kristaller (andra än optiska element) av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande minst 2,5 g per styck;
b. finkelolja; dippelsolja (hjorthomsolja);
c. bläckborltagningsmedel i detaljhandelsförpackningar;
d. stencillack och andra korrigeringsvätskor i detaljhandelsförpackningar;
e. smältbara artiklar för temperaturbestämning vid keramisk bränning (t. ex. segerkäglor).
38.03 38.04
38.08¶Konstgjord grafit; kolloidal och halvkolloidal grafit; preparat på basis av grafit eller annat kol, i paslaform eller i form av block, plattor eller andra halvfabrikat . Aktiverat kol; aktiverade naturiiga mineraliska produk ter; djurkol, inbegripet använt djurkol ........
Tallolja (tallsyra), även raffinerad ...............
Avfallslut från tillverkning av massa av ved, även kon centrerad, avsockrad eller kemiskt behandlad, inbegri pet ligninsulfonater men inte tallolja enligt nr 38.03 .. Balsamterpenfin, extraherad terpenfin, sulfatterpentin och andra terpentinoljor, framställda genom destilla tion eller annan behandling av barrträ; rå dipenten; sulfitterpentin och annan rå p-cymen; "pine oil" inne hållande a-terpineol som huvudbeståndsdel
Kolofonium och hartssyror samt derivat av dessa ämnen; hartssprit och hartsoljor; naturhartser modifierade genom utsmällning:
A................................................................. naturhartser modifierade genom utsmältning; estrar bildade av hartssyror och glycerol eller annan po- lyol ...........................................................
B. andra slag ...............................................
Trätjära; trätjäroljor; trätjärkreosot; rå metanol; vegetabiliskt beck; bryggeriharts och liknande preparat på basis av kolofonium, hartssyror eller vegetabiliskt beck Insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningshindrande medel, tillväxlreglerande medel för växter,desinfektionsmedel, bekämpningsmedel mot gnagare och liknande produkter, föreliggande i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln eller som preparat eller utformade artiklar (t.ex. band, vekar och ljus, preparerade med svavel, samt flugpapper)
fri
fri fri
fri
fri
5,3% fri
fri
5,8%
38.09 Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning Prop. 1986/87: 102 eller för fixering av färgämnen samt andra produkter
och preparat (t. ex. glätlmedel och betmedel), av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
A. pä basis av stärkelse eller stärkelseprodukter:
1. i detaljhandelsförpackningar som väger per
styck högst 1 kg netto ................. 5,8%
2. andra:
a..................................... innehållande mer än 20% stärkelse eller stär kelseprodukter .................. 100 kg 40:40
b. andra ................................... .......... 9 %
B. andra slag ..................................... ........ 5,8 %
38.10.................................................. Betmedel för metaller; flussmedel och andra preparat, utgörande hjälpmedel vid lödning eller svetsning; pulver och pastor för lödning eller svetsning, bestående av metall och andra ämnen; preparat av sådana slag som används för fyllning eller beläggning av svetselek troder eller svetstråd .......................... 2,2%
38.11 Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korrosion eller hartsbildning, viskositetsförbättrande preparat och andra beredda tillsatsmedel för mineral oljor (inbegripet bensin) eller för andra vätskor som
används för samma ändamål som mineraloljor fri
38.12 Beredda vulkningsacceleratorer; sammansatta mjuk- ningsmedel för gummi eller plast, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; antioxidanter och andra sammansatta stabiliseringsmedel för gummi eller plast:
A. beredda vulkningsacceleratorer; antioxidanter för
gummi .......................................... fri
B. andra slag ..................................... 9%
38.13¶Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater; brandsläckningsbomber 2,5 %
38.14 Sammansatta organiska lösnings- och spädningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanslans; beredda färg- eller lackborttagningsmedel 9 %
38.15 Reaktionsinitiatorer, reaktionsacceleratorer saml beredda katalysatorer, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans fri
38.16 Eldfast cement, eldfast murbruk, eldfast betong och liknande eldfasta beredningar, andra än produkter enligt nr 38.01 ........ fri
38.17¶Blandningar av alkylbensener och blandningar av al-kylnaftalener, andra än sådana som omfattas av nr
27.07 eller 29.02 ................................ 6,5 %
38.18 Kemiska grundämnen, dopade för användning inom elektroniken, i form av skivor, plattor eller liknande former; kemiska föreningar, dopade för användning inom elektroniken:
A. kisel ............................................. 6,5%
B. andra slag ..................................... 9 %
38.19¶Hydrauliska bromsvätskor och andra beredda vätskor för hydraulisk kraftöverföring, inte innehållande oljor
erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral eller '°
innehållande mindre än 70 viktprocent sådana oljor .. 9%
38.20¶Frysskyddsmedel och beredda flytande avisningsme- Prop. 1986/87: 102 del 9%
38.21¶Beredda närsubslrat för odling av mikroorganismer .. fri
38.22¶Sammansatta reagens för diagnostiskt bruk eller laboratoriebruk, andra än sådana som omfattas av nr 30.02
eller 30.06 ........................................ ......... 9%
38.23 Beredda bindemedel för gjutformar eller gjulkärnor; kemiska produkter samt preparat från kemiska eller närstående industrier (inbegripet sådana som består av blandningar av naturprodukter), inte nämnda eller in begripna någon annanstans; restprodukter från ke miska eller närstående industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
A. naften- och sulfonaftensyror samt sådana alkali salter av dessa syror som inte omfattas av nr 34.02; rå citronsyra och rå vinsyra samt salter av dessa
syror .......................................... ........... fri
B. osintrade metallkarbider, blandade med varandra
eller med metalliska bindemedel ........ fri
C. murbruk och betong, inte eldfasta; beredda tillsats medel för cement, murbruk eller betong, bestående
av oorganiska ämnen ..................... ........... fri
D. gasvatten och gasreningsmassa ...... ........... fri
E................................................... restprodukter från kemiska eller närstående indu strier .......................................... fri
F. beredda bindemedel för gjutformar eller gjulkärnor:
1. på basis av naturliga hartsartade produkter ... fri
2. på basis av stärkelse eller stärkelseprodukter och innehållande mer än 20% av dessa ämnen ....................... 100 kg 40:40
3. andra.......................................... 9%
G. blandningar som inte omfattas av A-F och som består av oorganiska ämnen (t. ex. mineraliska pro dukter, oorganiska kemikalier, glas- eller metall pulver), med undantag av blandningar i förpack ningar som väger per styck högst 10 kg bmtlo:
beläggs med samma tull som den beståndsdel
vars tullsats medför högsta tullen, dock högst
9%; någon hänsyn skall dock inte tas till ringa
mängd ämnen som inte väsentligen påverkar
varans beskaffenhet
H. rå träättiksyra och salter av denna syra 6,5 %
IJ. andra slag ................................... ......... 9 %
59¶SJUNDE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102
Plaster och plastvaror; gummi och gummivaror
Anmärkningar
1. Varor som föreligger i satser som består av två eller fiera separata beståndsde lar, av vilka åtminstone någon omfattas av denna avdelning, skall, om bestånds delarna är avsedda att efter hopblandning ge en produkt enligt sjätte eller sjunde avd., klassificeras enligt del nummer som är tillämpligt för denna produkt, under förutsättning:
a. att del av förpackningssättet framgår att beståndsdelarna är avsedda att användas tillsammans ulan att först omförpackas;
b. alt beståndsdelarna föreligger tillsammans; saml
c. alt beståndsdelarna, antingen pä grund av sin beskaffenhet eller pä grund av de inbördes proportioner vari de föreligger, är igenkännliga som produkler avsedda att komplettera varandra.
2. Med undantag för varor enligt nr 39.18 och 39.19 skall plaslvaror och gummi varor, som är försedda med sådant bokstavstryck e. d. eller med sådant bild tryck, som inte är av endast underordnad betydelse i förhållande till varornas huvudsakliga användning, klassificeras enligt 49 kap.
39 kap. Plaster och plastvaror
Anmärkningar
1. Med plast förstås i hela tulltaxan sådana material enligt nr 39.01 -39.14 som kan eller har kunnat formas (antingen i polymerisationsögonblicket eller i ett senare stadium) under yttre påverkan (vanligen av värme och tryck, i vissa fall i närvaro av elt lösningsmedel eller ett mjukningsmedel) genom gjutning, strängsprutning, valsning eller någon annan process till former som bibehålls när den yttre påverkan upphör.
1 hela tulltaxan skall ordet plasl även avse vulkanfiber. Detta ord avser emellertid inte material som anses utgöra texlilmaterial enligt elfte avd.
2. Detta kapitel omfattar inle:
a. växer enligt nr 27.12 och 34.04;
b. isolerade kemiskt definierade organiska föreningar (29 kap);
c. heparin och salter av heparin (nr 30.01);
d. brons- och fargfolier enligt nr 32.12;
e. organiska ytaktiva ämnen och preparat enligt nr 34.02;
f naturhartser modifierade genom utsmältning samt hartsestrar (nr 38.06);
g. syntetiskt gummi enligt definition i 40 kap. och varor av sådanl gummi;
h. sadelmakeriarbeten (nr 42.01) saml koffertar, resväskor, handväskor och andra artiklar enligt nr 42.02;
ij. flätor, korgmakeriarbeten och andra artiklar enligt 46 kap.;
k. tapeter enligt nr 48.14;
1. varor enligt elfte avd. (textilvaror);
m. varor enligt tolfte avd. (l.ex. skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, spatserkäppar, piskor och ridspön samt delar till sådana varor);
n. bijouteri varor enligt nr 71.17;
o. artiklar enligt sextonde avd. (maskiner samt mekaniska och elektriska apparater);
p. delar till luftfartyg eller fordon, enligt sjuttonde avd.;
q. artiklar enligt 90 kap. (t.ex. optiska element, glasögonbågar och rifinstru-menl);
r. artiklar enligt 91 kap. (1. ex. urfoder och boelter);
s. artiklar enligt 92 kap. (t. ex musikinstrument och delar till musikinstrument);
t. artiklar enligt 94 kap. (t. ex. möbler, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar, ljusskyltar och monterade eller monleringsfärdiga byggnader);
u. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sporlariiklar);
v. artiklar enligt 96 kap. (t. ex. borstar, knappar, blixtlås, kammar, munstycken och skaft till rökpipor, cigaretimunstycken o.d., delar lill termosflaskor e.d., reservoarpennor, kulpennor och stiftpennor).
60
3. Nr 39.01-39.11 skall endast tillämpas för varor som framställts genom kemisk Prop. 1986/87: 102 syntes och som motsvarar någon av följande beskrivningar:
a. flylande syntetiska polyolefiner som ger mindre än 60 volymprocent destillat vid 300°C, omräknat till 1 013 millibar vid destillation under reducerat tryck (nr 39.01 och 39.02);
b. lågpolymeriserade hartser av kumaronindentyp (nr 39.11);
c. andra synleliska polymerer med elt genomsnitt av minst 5 monomera enhe ter;
d. silikoner(nr39.IO);
e. resoler (nr 39.09) och andra polymerer.
4. 1 delia kapitel skall, där inte annat följer av tulltaxenumrens lydelse, sampoly- merer (inbegripet sampolykondensat, sampolyaddilionsprodukter, segmenlpo- lymerer och ymppolymerer) och polymerblandningar klassificeras enligt del nummer som omfattar polymerer av den monomer som viklmässigt dominerar över vaqe annan monomer som varan är uppbyggd av. Vid lillämpning av denna bestämmelse skall monomerer vilkas polymerer omfattas av samma nummer anses som en enda monomer.
Om ingen monomer dominerar skall sampolymerer och polymerblandningar klassificeras enligt del nummer som står sist i tulltaxan av dem som kan komma i fråga.
Med sampolymerer avses alla polymerer i vilka halten av någon enskild monomer inte uppgår lill minst 95 viktprocent av det totala polymerinnehållet.
5. Kemiskt modifierade polymerer, dvs. sådana i vilka endast sidokedjor (bihang) till huvudkedjan har förändrats genom kemisk reaktion, skall klassificeras enligt det nummer som är tillämpligt för den omodifierade polymeren. Denna bestämmelse gäller inte ymppolymerer.
6. Med obearbetad form i nr 39.01-39.14 avses endasi produkler i följande former:
a. välskor och pastor, inbegripet dispersioner (emulsioner och suspensioner) och lösningar;
b. block av oregelbunden form, klumpar, pulver (inbegripet press- och sprut- massor), kom, flingor o. d.
7. Nr 39.15 skall inle tillämpas för avklipp och annat avfall samt skrot av etl enda lermoplasliskt material, när materialet omvandlats till obearbetad form (39.01- 39.14).
8. Med rör och slangar i nr 39.17 avses ihåliga produkter, i form av halvfabrikat eller i färdigbearbetat skick, av sådana slag som används eller skulle kunna användas för att befordra eller leda gaser eller vätskor (t. ex. rafflade trädgärds-slangar och perforerade rör). Uttrycket avser också korvskinn och andra tillplattade slangar. Bortsett från dessa tillplattade slangar skall emellertid ihåliga produkter, som har ett inre tvärsnitt som inte är runt, ovall, kvadraUskl eller rektangulärt (i vilket fall tvärsnittels längd inte får vara mer än 1,5 gånger bredden) eller inte har formen av en regelbunden månghörning, inle anses som slangar eller rör ulan som profilerade stänger och strängar.
9. Med vägg- eller takbeklädnad av plasl i nr 39.18 avses produkter som föreligger i rullar, har en bredd av minst 45 cm, är lämpliga för vägg- eller takdekorering och består av plast som är varaktigt anbringad på ett underlag av annat material än papper, under förutsättning att plastskiktet är komat, präglat, färgat, mönster-tryckt eller på annat sätt dekorerat på utsidan.
10. Med plattor, duk, film. folier och remsor i nr 39.20 och 39.21 avses endasi plattor, duk, film, folier och remsor (andra än sådana enligt 54 kap.) samt block med regelbunden geometrisk form, även tryckta eller på annat sätt ylbehand-lade, oskurna eller nedskurna lill kvadratisk eller rektangulär form men inte vidare bearbetade (även om en sådan nedskärning gör dem till bruksfardiga artiklar).
11. Nr 39.25 skall tillämpas endast för följande artiklar, under förutsättning att de inte omfattas av något tidigare nummer i underavdelning II:
a. cisterner, tankar (inbegripet slamavskiljare). kar och liknande behållare med en rymd av mer än 300 1;
b. konslruktionsdelaljer som används 1. ex. i golv, väggar eller tak;
c. takrännor och tillbehör till takrännor;
d. dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar samt dörrtrösklar;
e. balkonger, räcken, staket, grindar och liknande skrank:
f. fönsterluckor, markiser, persienner, spjäljalusier, rullgardiner och liknande artiklar saml delar och tillbehör till sådana artiklar;
g. hyllkonstruklioner av stort format, i delar, avsedda för sammansättning och permanent installering i t. ex. bunker, verksläder eller varumagasin;
h. utsmyckningsdetaljer för byggnader t. ex. kupoler;
beslag och liknande tillbehör för permanent fastsältning i eller pä dörrar, Prop. 1986/87: 102 fönster, trappor, väggar eller andra delar av byggnader, t. ex. dönrtrycken, handtag, hakar, krokar, konsoler, handdukshängare, skyddsplattor för slrömställare och andra skyddsplattor.
I. Plaster i obearbetad form
39.1¶Polymerer av elen, i obearbetad form ..... 9%
39.2¶Polymerer av propen eller av andra olefiner, i obearbetad form 9 %
39.3¶Polymerer av styren, i obearbetad form .. ......... 9%
39.4¶Polymerer av vinylklorid eller av andra halogenerade
olefiner, i obearbetad form .................. 9 %
39.05¶Polymerer av vinylacetat eller av andra vinylestrar, i obearbetad form; andra vinylpolymerer i obearbetad
form ................................................ 9 %
39.6¶Akrylpolymerer i obearbetad form ......... 9%
39.7 Polyacetaler, andra polyelrar saml epoxihartser, i obearbetad form; polykarbonater, alkydhartser, po-lyallylestrar och andra polyestrar, i obearbetad form . 9%
39.8¶Polyamider i obearbetad form ................. ......... 9%
39.9¶Aminoplaster, fenoplaster och polyurelaner, i obearbetad form 9 %
39.10¶Silikoner i obearbetad form ................... ......... 9 %
39.11 Petroleumhartser, kumaronindenhartser, polyter-pener, polysulfider, polysulfoner och andra produkler omnämnda i anm. 3 lill detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, i obearbetad form .... 9%
39.12¶Cellulosa och kemiska cellulosaderivat, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, i obearbetad form:
A. cellulosaacetat, cellulosapropionat, cellulosabu-
tyral och blandeslrar av dessa, inte mjukgjorda .. fri
B. andra ........................................... 9%
39.13 Naturliga polymerer (t.ex. alginsyra) och modifierade naturliga polymerer (t. ex. härdade proteiner och ke miska derivat av naturgummi), inte nämnda eller inbe gripna någon annanstans, i obearbetad form:
A.................................................... alginsyra saml salter och estrar av alginsyra; härda de proteiner ................................. fri
B. andra slag ..................................... 5,3 %
39.14 Jonbytare på basis av polymerer enligt nr 39.01-39.13,
i obearbetad form .............................. 9 %
II. Avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot; halvfabrikat av plast; andra plastvaror
39.15¶Avklipp och annat avfall av plasl samt plastskrot .... 9%
39.16 Enfibertråd med ett största tvärmått av mer än I mm samt stavar, stänger och strängar (inbegripet profilerade stänger och strängar) även ytbehandlade men inte bearbetade på annat sätt, av plast:
A. av cellulosanitral eller av härdade proteiner fri
B. av annan plast .............................. 12%
39.17 Rör och slangar saml rördelar (l.ex. skarvrör, knärör Prop. 1986/87: 102 och fiänsar) och andra tillbehör till rör eller slangar, av
plast:
A. konsltarmar:
1. av härdade proteiner ................... ....... 6,9 %
2. av cellulosaplast ........................ fri
3. av annan plast .......................... 12%
B. andra slag ..................................... 12%
39.18¶Golvbeläggningsmaterial av plast, även självhäfiande, i mllar eller i form av plattor; vägg- eller takbeklädnad
av plast enligt definition i anm. 9 fill detta kapitel .... 12%
39.19¶Plattor, duk, film, folier, tejp, remsor och andra platta produkter av plast, självhäfiande, även i rullar:
A. av cellulosanitral eller härdade proteiner fri
B. av annan plast .............................. ........ 12 %
39.20 Andra slag av plattor, duk, film, folier och remsor, av plast, inle porösa och inte förstärkta, laminerade eller pä liknande sätt kombinerade med annat material:
A. av cellulosanitral eller härdade proteiner fri
B. av vulkanfiber ............................... 3,2%
C. av plast enligt nr 39.01-39.11 ........... ........ 12%
D. av plast enligt nr 39.12 (utom cellulosanitral):
1. produkter med en tjocklek av minst 1,5 mm .. fri
2. andra:
a............................................. avsedda atl användas uteslutande för tillverk ning av strälningskänslig film ..... fri
b. andra ................................... 12%
E. av plast enligt nr 39.13 (utom härdade proteiner) 6,3%
39.21¶Andra slag av plattor, duk, film, folier och remsor av plast:
A. av cellulosanitral eller härdade proteiner fri
B. av plast enligt nr 39.01-39.11 ........... 12%
C. av plasl enligt nr 39.12 (utom cellulosanitral):
1. produkter med en tjocklek av minst 1,5 mm .. fri
2. andra ...................................... 12%
D. av plast enligt nr 39.13 (utom härdade proteiner) 6,3%
39.22 Badkar, duschkar, iväliställ, bidéer, toalettstolar, sitsar och lock till toalettstolar, spolcisterner och liknande sanilelsartiklar, av plasl 12%
39.23 Artiklar för transport eller förpackning av varor, av plast; proppar, lock, kapsyler och andra förslutningsar-
tiklar av plast .................................... ......... 12 %
39.24¶Bords- och köksartiklar, andra hushållsartiklar samt toaletlartiklar, av plast 12%
39.25¶Byggvaror av plast, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans 12 %
39.26¶Andra plastvaror samt varor av andra material enligt nr 39.01-39.14:
A. stenciler ...................................... 6,9 %
B. andra ........................................... ......... 12%
40 kap. Gummi och gummi varor Prop. 1986/87: 102
Anmärkningar
1. Om inte annat är föreskrivet förstås i hela tulltaxan med gummi följande produk ter, även vulkade (mjukgummi eller hårdgummi): naturgummi, balata, gutta perka, guayulegummi, chiclegummi och liknande nalurliga produkler, syntet- gummi, faklis framställd av oljor samt regenerat av dessa produkter.
2. Detta kapitel omfattar inte:
a. varor enligt elfte avd. (textilvaror);
b. skodon och delar till skodon enligt 64 kap.;
c. huvudbonader och delar till huvudbonader (inbegripet badmössor), enligt 65 kap.;
d. mekaniska eller elektriska maskiner och apparater saml delar lill dessa, enligt sextonde avd. (inbegripet elektrisk materiel av alla slag), av hård gummi;
e. artiklar enligt 90, 92, 94 och 96 kap.;
f. artiklar enligt 95 kap. (andra än idroltshandskar och artiklar enligt nr 40.11 - 40.13).
3. Med obearbetad form i nr 40.01-40.03 och 40.05 avses endasi produkter i följande former:
a. vätskor och pastor (inbegripet latex, även förvulkad, samt andra disper sioner och lösningar);
b. block av oregelbunden form, klumpar, balar, pulver, kora, smulor o. d.
4. I anm. 1 Ull delta kapitel och i nr 40.02 förstås med syntetgummi:
a. omättade syntetiska ämnen vilka genom vulkning med svavel kan irreversi- belt överföras till icke termoplastiska ämnen som vid en temperatur mellan 18°C och 29°C inte brister när de töjs till tre gånger sin ursprungliga längd och som efter atl ha töjts till två gånger sin ursprungliga längd inom fem minuter återgår lill en längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden. Vid utförandet av detta prov får ämnen som är nödvändiga för bryggbind ningen, såsom vulkningsaktivalorer och vulkningsacceleratorer, vara tillsal la. Förekomst av ämnen som avses i anm. 5 b 2 och 3 är också tillåten, men förekomst av ämnen som inte är nödvändiga för bryggbindningen, såsom utdrygningsmedel, mjukningsmedel och fyllmedel, är inle filialen;
b. lioplasler(TM);
c. naturgummi modifierat genom ympning eller blandning med plast, depoly- meriserat naturgummi, blandningar av omättade syntetiska ämnen med mät tade syntetiska högpolymera produkter, under förutsättning att alla ovan nämnda produkter uppfyller villkoren beträffande vulkning, töjning och åter gång i a ovan.
5.a. Nr 40.01 och 40.02 skall inte tillämpas för gummi eller gummiblandningar som före eller efter koaguleringen försatts med:
1. vulkmedel, acceleratorer, fördröjningsmedel eller aktivatorer (andra än sådana som tillsalts för framställning av förvulkad gummilatex);
2. pigment eller andra färgämnen, andra än sådana som tillsalts enbart för identifieringsändamål;
3. mjukningsmedel eller utdrygningsmedel (med undantag av mineralolja i fråga om oljeutdrygat gummi), fyllmedel, förstärkningsmedel, organiska lösningsmedel eller nägot annat ämne, med undanlag av de tillsatser som är tillåtna enligt b.
b. Förekomst av följande ämnen i gummi eller gummiblandningar skall inle påverka dessas klassificering enligt nr 40.01 eller 40.02, under förutsättning all gummit eller gummiblandningen bibehållit sin huvudsakliga karaktär av råmaterial:
1. emulgermedel och klibbmotmedel;
2. små mängder av nedbrytningsprodukter av emulgermedel;
3. mycket små mängder av följande: värmekänsliga medel (i allmänhet för att erhålla värmekänslig gummilatex), katjonytaktiva ämnen (i allmänhet för att erhålla elektroposiliv gummilatex), antioxidanter, koagulanter, smulnings-medel, frysskyddsmedel, peplisermedel, konserveringsmedel, stabilisatorer, viskositetsreglerande medel och liknande tillsatsmedel för speciella ändamål.
6. Med avklipp och annat avfall saml skrot i nr 40.04 avses avklipp och annat avfall från tillverkning eller bearbetning av gummi saml gummivaror som är slutgiltigt oanvändbara för sitt ursprungliga ändamål på grund av skada eller slitage eller av annan orsak.
7. Tråd, hell av mjukgummi, med ell största tvärmått av mer än 5 mm, skall
(oavsett tvärsnittets form) klassificeras som remsor, stänger eller strängar enligt 64
nr 40.08.
Enligt nr 40.10 klassificeras också drivremmar och transportband av textilvävnad som är impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med gummi eller tillverkad av textilgarn som är impregnerat, överdraget, belagt eller försett med hölje av gummi.
Med plattor, duk och remsor i nr 40.01, 40.02, 40.03, 40.05 och 40.08 avses endast plattor, duk och remsor samt block med regelbunden geometrisk form, som är oskurna eller enbart nedskurna lill kvadratisk eller rektangulär form, även om en sådan nedskärning gör dem lill bruksfärdiga artiklar och även om de är tryckta eller på annat sätt ytbehandlade, men däremot inte sädana som är nedskurna till annan form eller vidare bearbetade.
Med stänger och strängar i nr 40.08 avses också produkter av delta slag, som skurits ned till viss längd eller ytbehandlals men som inte bearbetats på annat sätt.
40.1 Naturgummi, balata, guttaperka, guayulegummi, chiclegummi och liknande naturiiga produkter, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor .... fri
40.2 Syntetgummi samt faklis framställd av oljor, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor; blandningar av produkter enligt nr 40.01 med produkter enligt nr 40.02, i obearbetad form eller i form av plattor,
duk eller remsor ......................................... .............. fri
40.03¶Gummiregenerat, i obearbetad form eller i form av
plattor, duk eller remsor ............................. fri
40.04¶Avklipp och annat avfall samt skrot, av annal gummi
än hårdgummi, även pulveriseral eller granulerat .... fri
40.05¶Ovulkat gummi med inblandning av tillsatsämnen, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller rem sor:
A. förrådsblandningar ................................. .............. fri
B. andra slag ............................................... .......... 3,2%
40.06 Ovulkat gummi i andra former (t. ex. stänger, rör eller strängar) samt varor av ovulkat gummi (t. ex. ringar och rondeller):
A................................................................. varor av ovulkat gummi i förening med annat mate rial .......................................................... .......... 3,8%
B. andraslag ................................................ 3,2%
40.07¶Tråd och rep av mjukgummi:
A. tråd ........................................................ .............. fri
B. rep .......................................................... .......... 6,2%
40.08¶Plattor, duk, remsor, stänger och strängar (inbegripet profilerade stänger och strängar), av mjukgummi:
A. plattor, duk och remsor ........................... 5,3 %
B. andra slag ............................................... .......... 4,4 %
40.09¶Rör och slangar av mjukgummi, även försedda med kopplingsanordningar e. d. (t. ex. skarvrör, knärör och flänsar):
A. spiral- och pansarslangar ........................ ............ 6%
B. andra ....................................................... 7 %
40.10¶Drivremmar och transportband av mjukgummi 9%
40.11¶Nya däck, andra än massivdäck, av gummi .. ............ 9%
Minimitull: per 100 kg 70:-
40.12 Regummerade eller begagnade däck, andra än massiv däck, av gummi; massivdäck, utbytbara slilbanor saml fälgband, av gummi:
A. massivdäck .............................................. .......... 5,3 %
B. andra ..................................................... ............ 9%
Minimitull: per 100 kg 70:-
5 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 102
40.13........................................................ Innerslangar av gummi 9% Prop. 1986/87: 102
Minimitull: per 100 kg 70:-
40.14¶Hygieniska och farmaceutiska artiklar (inbegripet di- nappar), av mjukgummi, även med delar av härd gummi:
A. preventivmedel ............................. fri
B. andra ........................................... ....... 2,2%
40.15¶Kläder och tillbehör till kläder (inbegripet handskar), för alla ändamål, av mjukgummi:
A. handskar ....................................... 3,8%
B. andra slag ..................................... 5,1 %
40.16¶Andra varor av mjukgummi .................. ........ 3,8 %
40.17¶Hårdgummi (t. ex. ebonit) i alla former, inbegripet avfall och skrot; varor av hårdgummi:
A. avfall, skrot och pulver ................... fri
B. andraslag ...................................... 3,2%
66¶ÅTTONDE AVDELNINGEN
Oberedda hudar och slinn, läder, pälsskinn samt varor av dessa material; sadelmakeriarbeten; resefl'ekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar
41 kap. Oberedda hudar och skinn (andra än pälsskinn) samt läder
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. avklipp och liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.11);
b. fågelskinn och delar av fågelskinn med kvarsittande fjädrar eller dun, enligt nr05.05 och 67.01;
c. hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda, garvade eller på annat säll beredda (43 kap.); följande varor skall dock klassificeras enligt 41 kap., nämligen oberedda, med hårbeklädnad försedda hudar och skinn av nötkrea tur och andra oxdjur, av hästdjur, av får och lamm (med undantag av astrakan, breitschwanz, karakul, persian och liknande lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibellamm), av get och killing (med undantag av yemengel, mongolgel och tibelgel eller -kill- ing), av svin (inbegripet navelsvin) samt av stenget, gasell, ren, älg, hjort, rådjur och hund.
2. Med konslläder förstås i hela tulltaxan endast material av sådant slag som är omnämnt i nr 41.11.
41.1 Oberedda hudar och skinn av nötkreatur och andra oxdjur samt av hästdjur (färska eller saltade, torkade, kalkade, picklade eller på annat säll konserverade, men inte garvade, beredda till pergament eller vidare beredda), även avhårade eller spaltade fri
41.2 Oberedda skinn av får och lamm (färska eller saltade, torkade, kalkade, picklade eller på annat sätt konserverade, men inte garvade, beredda till pergament eller vidare beredda), även avhårade eller spaltade, med undantag av sådana som enligt anm. 1 c inle omfattas
av detta kapitel .......................................... .............. fri
41.03 Andra oberedda hudar och skinn (färska eller saltade, torkade, kalkade, picklade eller på annat sätt konser verade, men inte garvade, beredda till pergament eller vidare beredda), även avhårade eller spaltade, med undantag av sädana som enligt anm. I b eller 1 c inte
omfattas av delta kapitel ............................ fri
41.04¶Läder av nötkreatur och andra oxdjur saml av häst- djur, annat än läder enligt nr 41.08 eller 41.09:
A. förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare
garvning ................................................. .............. fri
B. andra slag ............................................... .......... 4,4 %
41.05¶Läder av får och lamm, annat än läder enligt nr 41.08 eller 41.09:
A................................................................. förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare garvning ................................................. .............. fri
B. andra slag ............................................... .......... 4,4 %
41.06¶Läder av get och killing, annat än läder enligt nr 41.08
eller 41.09: 67
A................................................................. förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare Prop. 1986/87: 102 garvning ................................................. fri
B. andra slag ............................................... 4,4%
41.07¶Läder av andra djur, annat än läder enligt nr 41.08 eller 41.09:
A................................................................. förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare garvning ................................................. fri
B. andra slag ............................................... 4,4%
41.8¶Sämskläder (inbegripet nysämskläder) ........ .......... 4,4%
41.9¶Lackläder och laminerat lackläder; melalliseral läder 4.4%
41.10¶Avklipp och annat avfall av läder eller konstläder, olämpligt för tillverkning av lädervaror; läderpulver fri
41.11 Konstläder på basis av läder eller läderfibrer, i plattor,
skivor eller remsor, även i rullar ................... .......... 4,4%
42 kap. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. steril katgut och liknande sterila sulurmaterial för kirurgiskt bmk (nr 30.06);
b. kläder och tillbehör lill kläder (med undantag av handskar), fodrade med pälsskinn eller konstgjord päls eller på utsidan försedda med sådan bekläd nad av pälsskinn eller konstgjord päls som inte utgör endast besättning (nr 43.03 eller 43.04);
c. konfektionerade artiklar av nät (nr 56.08);
d. artiklar enligt 64 kap.;
e. huvudbonader och delar till huvudbonader, enligt 65 kap.;
f. piskor, ridspön och andra artiklar enligt nr 66.02;
g. manschettknappar, armband och andra bijouterivaror (nr 71.17);
h. tillbehör till seldon, l.ex. separat föreliggande stigbyglar, bett, beslag och spännen (i allmänhet femtonde avd.);
ij. strängar, skinn till trummor och liknande instrument samt andra delar till musikinstrument (nr 92.09);
k. artiklar enligt 94 kap. (t. ex. möbler, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar);
1. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar);
m. knappar (inbegripet tryckknappar), knappformar och andra delar lill knappar saml knappämnen, enligt nr 96.06.
2. Nr 42.02 omfattar inte:
a. bärkassar med handtag, tillverkade av plastfolie (även försedd med tryck) och inte avsedda för långvarig användning (nr 39.23);
b. artiklar av flätningsmaterial (nr 46.02);
c. artiklar av ädel metall, av metall med plätering av ädel metall, av nalurpärlor eller odlade pärlor eller av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, synle liska eller rekonstruerade) (71 kap.).
3. Med kläder och tillbehör till kläder i nr 42.03 avses bl. a. handskar (inbegripet idroltshandskar), förkläden och andra skyddskläder, hängslen, bälten, axelrem mar och handledsremmar men däremot inle urarmband (nr 91.13).
42.1 Sadelmakeriarbeten för alla slags djur (inbegripet draglinor, koppel, knäskydd, munkorgar, vojlockar, sadelväskor, hundtäcken o. d.), av alla slags material 4,9%
42.2 Koffertar, resväskor, sminkväskor, attachéväskor, portföljer, skolväskor, fodral, etuier och väskor för glasögon, kikare, kameror, musikinstmment eller vapen samt liknande artiklar; ressäckar, necessärer, ryggsäckar, handväskor, shoppingväskor, plånböcker, portmonnäer, kartfodral, cigarettetuier, tobakspungar, verktygsväskor, sportväskor, flaskfodral, smycke-
skrin, puderdosor, matsilveretuier och liknande artiklar, av läder, konslläder, plasl (i form av plattor, duk eller folier), texfilvara, vulkanfiber eller papp eller hell eller till största delen belagda med sådant material:
A. handväskor .............................................
Maximilull: per 100 kg
B. andra .......................................................
42.03¶Kläder och fillbehör fill kläder, av läder eller konst läder:
A. handskar .................................................
B. kläder .....................................................
C. andra .......................................................
42.4 Varor av läder eller konstläder, av sådana slag som används i maskiner, apparater eller mekaniska redskap eller för annat tekniskt ändamål ....
42.5¶Andra varor av läder eller konstläder ...........
42.6¶Varor av tarmar, guldslagarhinna, blåsor eller senor .
6,2% 400:-
6,2%
6,5%
7%
4,9%
4,9%
4,9%
fri
43 kap. Pälsskinn och konstgjord päls; varor av dessa material
Anmärkningar
1. Med pälsskinn förslås i hela tulltaxan, utom i fråga om oberedda pälsskinn enligt nr 43.01, garvade eller på annat säll beredda skinn med hårbeklädnad, av alla slags djur.
2. Delta kapitel omfattar inte:
a. fågelskinn och delar av fågelskinn med kvarsittande fjädrar eller dun, enligt nr 05.05 och 67.01;
b. oberedda hudar och skinn, med hårbeklädnad, av sådana slag som omfattas av 41 kap. (se anm. 1 c fill 41 kap.);
c. handskar som består av läder och pälsskinn eller av läder och konstord päls (nr 42.03);
d. artiklar enligt 64 kap.;
e. huvudbonader och delar Ull huvudbonader, enligt 65 kap.;
f. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar).
3. Nr 43.03 omfattar pälsskinn och delar av pälsskinn som hopfogals med andra material samt pälsskinn och delar av pälsskinn som sylts ihop lill kläder eller lill delar eller fillbehör lill kläder eller lill andra artiklar.
4. Kläder och tillbehör till kläder (med undantag av sådana som enligt anm. 2 inte omfattas av kapillel), som är fodrade med pälsskinn eller konstgjord päls eller som på utsidan är försedda med sådan beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls som inte endast utgör besättning, skall klassificeras enligt nr 43.03 eller 43.04 alltefter beskaffenheten.
5. Med konstgjord päls förslås i hela tulltaxan sådana imitationer av pälsskinn som består av ull, hår eller andra fibrer som är fastklistrade eller fastsydda på läder, vävnad eller annal material, men inte imitationer av pälsskinn erhållna genom vävning eller stickning (i allmänhet nr 58.01 eller 60.01).
43.1 Oberedda pälsskinn (inbegripet huvuden, svansar, tassar och andra delar eller avklipp, lämpliga för körsnärs-bmk), andra än oberedda hudar och skinn enligt nr 41.01, 41.02 eller 41.03
43.2 Garvade eller på annat sätt beredda pälsskinn (inbegripet huvuden, svansar, tassar och andra delar eller avklipp), lösa eller hopfogade (dock inte med andra material), med undantag av varor enligt nr 43.03:
A. lösa pälsskinn samt bitar och avklipp av pälsskinn
B. s. k. utryckta skinn ..................................
C. andra slag ...............................................
fri
2,5%
7%
3,2%
43.03¶Kläder och tillbehör lill kläder samt andra varor av pälsskinn:
A. handskar ....................................... 4,9%
B. andra slag ..................................... .......... 7 %
43.04¶Konstgjord päls och varor av konstgjord päls:
A. konstgjord päls ............................. 5,3 %
B. varor av konstgjord päls ................. ........ 7,2 %
70
NIONDE AVDELNINGEN
Trä och varor av trä; träkol; kork och varor av kork; varor av halm, esparto eller andra flätningsmaterial; korgmakeriarbeten
44 kap. Trä och varor av trä; träkol
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte;
a. trä i form av flis eller spån eller krossat, målet eller pulveriseral, av sådana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farma ceutiskt bruk eller för inseklsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål (nr 12.11);
b. bambu och annat flätningsmaterial enligt nr 14.01;
c. trä i form av flis eller spån eller målet eller pulveriseral, av sådana slag som används främst vid färgning eller garvning (nr 14.04);
d. aknveral kol (nr 38.02);
e. artiklar enligt nr 42.02;
f. varor enligt 46 kap.;
g. skodon och delar till skodon, enligt 64 kap.;
h. varor enligt 66 kap. (t.ex. paraplyer och promenadkäppar samt delar till sådana varor);
ij. varor enligt nr 68.08;
k. bijoulerivaror enligt nr 71.17;
1. varor enligt sextonde och sjuttonde avd. (t. ex. maskindelar, höljen och skåp till maskiner och apparater samt vagnmakeriarbeten);
m. varor enligt artonde avd. (l. ex. urfoder och musikinstrument samt delar till sådana varor;
n. delar lill eldvapen (nr 93.05);
o. artiklar enligt 94 kap. (t. ex. möbler, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar saml monterade eller monteringsfärdiga byggnader);
p. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportarliklar);
q. artiklar enligt 96 kap. (t. ex. rökpipor och delar till rökpipor samt knappar och blyertspennor), med undanlag av borstträn samt borst- och kvastskaft av trä;
r. artiklar enligt 97 kap. (1. ex. konstverk).
2. Med förtätat trä avses i detta kapitel trä som har underkastats en kemisk eller fysikalisk behandling (som dä det gäller varor bestående av flera sammanlim-made lager går längre än den behandling som behövs för atl erhålla god sammanhållning), och som därigenom erhållit ökad täthet eller hårdhet jämte förbättrad mekanisk styrka eller motståndskraft mot kemisk eller elektrisk påverkan.
3. Nr 44.14-44.21 skall också tillämpas för artiklar av spånskivor eller liknande skivor, iräfiberskivor, trälaminat eller förtätat trä i samma utsträckning som de är tillämpliga för artiklar av trä.
4. Produkler enligt nr 44.10, 44.11 och 44.12 får vara bearbetade till former som anges i nr 44.09, böjda, korrugerade, perforerade, bearbetade till annan form än kvadratisk eller rektangulär eller bearbetade på annal säu, under förutsättning att bearbetningen inte ger dem karaktär av artiklar enligt andra nummer.
5. Nr 44.17 skall inte tillämpas för verktyg och redskap i vilka blad, egg, bearbetande yta eller annan verksam del består av något av de material som anges i anm. 1 lill 82 kap.
6. Vid tillämpning av detta kapitel anses som trä också bambu och andra vedariade material, om inte annat följer av anm. 1 b eller 1 f ovan.
71
44.01 Brännved i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar, Prop. 1986/87: 102 risknippen e.d.; trä i form av flis eller spän, annat än
träspån enligt nr 44.04; sågspån och annal träavfall, även agglomereral till vedträn, briketter, pelletar eller liknande former .................................. fri
44.2¶Träkol (inbegripet kol av nötter eller nötskal), även agglomereral fri
44.3¶Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller
bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor fri
44.04 Tunnbandsvidjor av trä; kluvna störar; pålar och störar av trä, tillspetsade men inle sågade i längdriktningen; träkäppar, grovt tillformade men inte svarvade, böjda eller pä annat sätt bearbetade, lämpliga för fill verkning av promenadkäppar, paraplyer, verktygsskafl e.d.; träspån av sådana slag som används för tillverkning av
korgar, askar, siktar e. d. samt liknande spån fri
44.5¶Träull; trämjöl .................................... ........... fri
44.6¶Järnvägs- och spårvägssliprar av trä ...... fri
44.7 Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen eller skuret eller svarval till skivor, även hyvlat, slipat eller finger-skarvat, med en tjocklek av mer än 6 mm fri
44.8 Faner (även skarvat) och annat virke, sågat i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor, även hyvlat, slipat eller fmgerskarvat, med en tjocklek av högst 6
mm .................................................. 1,4 %
44.09 Virke (inbegripet icke sammansatt parketlstav), likfor migt bearbetat utefter hela längden (spontal, falsat, fasat, försett med pärlstav, profilerat, bearbetat till rund form e.d.) på kanter eller sidor, även hyvlat, shpat eller fmgerskarvat:
A. profilerat virke ................................ 3,2%
B. parkettstav ................................... 2,5 %
C. annat virke .................................... fri
44.10¶Spånskivor och liknande skivor av trä eller andra ved- artade material, även agglomererade med harts eller
andra organiska bindemedel ................. ........ 2,2 %
44.11 Fiberskivor av trä eller andra vedartade material, även innehållande harts eller andra organiska bindemedel ........... 100 kg 2:-
44.12¶Kryssfaner (plywood), fanerade skivor och fiknande trälaminat:
A. kryssfaner ...................................... ........ 2,5 %
B. andra slag ..................................... 3,5 %
44.13¶Förtätat trä i block, plattor, ribbor eller profilerade
former .............................................. fri
44.14¶Träramar för målningar, fotografier, speglar e.d 3,2 %
44.15 Packlådor, förpackningsaskar, häckar, tunnor, andra än tunnor enligt nr 44.16, och liknande förpackningar, av trä; kabeltmmmor av trä; lastpallar, pallboxar och liknande anordningar, av trä:
A.................................................... kabeltrummor; lastpallar, pallboxar och liknande anordningar .................................. 3,8%
B. andra slag:
1. varor bestående huvudsakligen av fiberskivor
enligt nr 44.11 .......................... 3,2% 72
2. andra ........................................ ........... fri
44.16 Fat, tunnor, kar, baljor och andra tunnbinderiarbelen samt delar till sådana arbeten, av trä, inbegripet tunnstav ......................................... 2,5%
44.17 Verktyg och redskap, infattningar, handtag och skaft till verktyg eller redskap, borstlrän samt borst- och kvastskaft, av trä; skoläster och skoblock, av trä:
A. verktyg och redskap, infattningar, handtag och skaft till verktyg och redskap, borstlrän samt borsl- och kvastskaft:
1. av hickory ................................. ........... fri
2. av annal träslag ........................ ....... 2,2 %
B. skoläster och skoblock:
1. grovt tillformade ämnen ................ fri
2. andra slag ................................ 3,8 %
44.18 Byggnadssnickerier och timmermansarbelen, av trä, inbegripet cellplattor, sammansatt parkettstav samt vissa takspån ("shingles" och "shakes"):
A. cellplattor ..................................... ........ 3,5%
B. andra slag:
1. varor bestående huvudsakligen av fiberskivor
enligt nr 44.11 ......................... 3,2%
2. sammansatt parkettstav .............. 2,5 %
3. vissa takspån ("shingles" och "shakes") .... 3,8%
4. andra ...................................... ........... fri
44.19¶Bords- och köksartiklar av trä ........... ........ 3,8%
44.20 Trä med inläggningar; skrin, askar, etuier och fodral för smycken, matsilver och liknande artiklar, av trä; statyetter och andra prydnadsföremål, av trä; rumsinventarier av trä, inte inbegripna i 94 kap.:
A. trä med inläggningar ....................... ........ 3,5 %
B. andraslag ...................................... ........ 3,8%
44.21¶Andra varor av trä:
A. spolar, cops, bobiner, trådrullar o. d..... ....... 2,2%
B. andra slag .................................... ........ 3,8 %
45 kap. Kork och varor av kork
Anmärkning
Detta kapitel omfattar inte:
a. skodon och delar till skodon, enligt 64 kap.;
b. huvudbonader och delar till huvudbonader, enligt 65 kap.;
c. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar).
45.1¶Nalurkork, obearbetad eller enkelt förarbelad; korkavfall; krossad, granulerad eller målen kork
45.2 Naturkork, befriad från det yttre barklagret eller sågad eller skuren så att yttersidan och innersidan blivit tämligen parallella, samt naturkork i kvadratiska eller rektangulära block, plattor, skivor eller remsor (inbegripet skarpkantade ämnen till korkar)
45.3¶Varor av naturkork .............................
45.4¶Presskork (kork som agglomererats med eller utan bindemedel) och varor av presskork
fri
fri fri
2,9%
73
46 kap. Varor av halm, esparto eller andra flätningsmaterial; korg- Prop. 1986/87: 102 makeriarbeten
Anmärkningar
1. Med flätningsmaterial ?LVsti i detta kapitel material av sädan beskaffenhet eller i sådan form som är lämplig för flätning e. d., bl. a. halm, vide, pil, bambu, säv, vass, träspån, remsor av andra vegetabiliska material (l.ex. rafia, smala blad och remsor skurna ur breda blad) eller bark, ospunna naturliga lextilfibrer, enfibertråd, remsor o. d. av plast samt pappersremsor, men däremot inte remsor av läder, konstläder, filt eller bondad duk, människohår, tagel, förgarn och garn av texlilmaterial saml enfibertråd, remsor o. d. enligt 54 kap.
2. Detta kapitel omfattar inte:
a. tapeter enligt nr 48.14;
b. surrningsgarn och tågvirke, även flätade (nr 56.07);
c. skodon och huvudbonader saml delar lill sådana artiklar, enligt 64 och 65 kap.;
d. fordon och vagnskorgar med karaktär av korgmakeriarbeten (87 kap.);
e. artiklar enligt 94 kap. (t. ex. möbler, belysningsarmatur och andra belys ningsartiklar).
3. Med flätningsmaterial, flätor och liknande produkler av flätningsmaterial, hop bundna i parallella parter i nr 46.01 förslås flätningsmaterial, flätor och liknande produkter av flätningsmaterial som lagts sida vid sida och bundits ihop till platta produkter, även med användande av lextilgarn.
46.01 Flätor och liknande produkter av fiätningsmaterial, även sammanfogade till band; flätningsmaterial, flätor och liknande produkter av flätningsmaterial, hop bundna i parallella parter eller vävda till platta produk ler, även utgörande färdiga artiklar (t.ex. mattor och gallerverk):
A. av plast .................................................. .......... 7,2 %
B. av annat ämne ....................................... 3,8%
46.02 Korgmakeriarbeten och andra artiklar, formade direkt av flätningsmaterial eller tillverkade av varor enligt nr 46.01; arfiklar av luffa:
A. av plast .................................................... 7,2 %
B. av annal ämne ........................................ 3,8 %
74
TIONDE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102
Massa av ved eller andra fibrösa cellulosahaltiga material; avfall och förbrukade varor av papper eller papp; papper och papp samt varor av papper eller papp
47 kap. Massa av ved eller andra fibrösa cellulosahaltiga material; avfall och förbrukade varor av papper eller papp
Anmärkning
Med dissolvingmassa av ved i nr 47.02 avses kemisk massa som framställts av ved och som i fråga om sodamassa och sulfatmassa innehåller minst 92 viktprocent och i fråga om sulfitmassa minst 88 viktprocent olösliga beståndsdelar efter att under en timme ha förvarats i natronlut innehållande 18% natriumhydroxid (NaOH) och med en temperatur av 20°C och som i fråga om sulfitmassa dessutom har en askhall av högst 0,15 viktprocent.
47.1¶Mekanisk massa av ved ............................... fri
47.2¶Dissolvingmassa av ved ............................... fri
47.3¶Sodamassa och sulfatmassa, av ved, med undantag av dissolvingmassa fri
47.4¶Sulfitmassa av ved, med undantag av dissolvingmassa fri
47.5¶Halvkemisk massa av ved ............................ fri
47.6¶Massa av andra fibrösa cellulosahaltiga material .... fri
47.7¶Avfall och förbrukade varor av papper eller papp ... fri
48 kap. Papper och papp; varor av pappersmassa, papper eller papp
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. varor enligt 30 kap.;
b. brons- och färgfolier enligt nr 32.12;
c. parfympapper och sminkpapper (33 kap.);
d. papper och cellulosavadd, impregnerade, överdragna eller belagda med tvål, såpa eller annat rengöringsmedel (nr 34.01) eller med puts- och polermedel eller liknande preparat (nr 34.05);
e. papper och papp, strålningskänsliga, enligt nr 37.01-37.04;
f. pappersförstärkta laminerade plastplattor samt varor som består av ett skikt av papper eller papp som är överdraget eller belagt med ett plastskikt med en tjocklek som är mer än hälften av varans totala tjocklek samt varor av sådana material, andra än tapeter enligt nr 48.14 (39 kap.);
g. varor enligt nr 42.02 (t. ex. reseffekter);
h. artiklar enligt 46 kap. (varor av flätningsmaterial);
ij. pappersgam och textilvaror av pappersgam (elfte avd.);
k. varor enligt 64 och 65 kap.;
I. slippapper och slippapp (nr 68.05) samt glimmer på underlag av papper eller
papp (nr 68.14); papper eller papp överdragna med glimmerpulver skall dock
klassificeras enligt 48 kap.; m. melallfolier pä underlag av papper eller papp (femtonde avd.); n. artiklar enligt nr 92.09; o. artiklar enligt 95 kap. (t.ex. leksaker, spel och sportartiklar) eller 96 kap.
(t. ex. knappar).
2. Om inle annat följer av anm. 6 skall nr 48.01-48.05 tillämpas för papper och papp som har underkastats kalandrering, superkalandrering, glättning eller lik nande efterbehandling, på vilka anbringats oäkta vattenmärken eller som yllim-
mats samt för papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som 75
färgals eller marmorerats i mälden, oberoende av förfaringssättet. Med undanlag Prop. 1986/87: 102 för vissa varor enligt nr 48.03 skall dessa nummer inle tillämpas för papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som bearbetats pä annat säll, t. ex. belagts, bestrukits eller impregnerats.
3. Med tidningspapper förstås i detta kapitel obelagt och obestrukel papper som är av sådana slag som används vid tryckning av tidningar, har en hall av träfibrer, erhållna genom en mekanisk process, av minst 65 viklprocenl av det totala fiberinnehållet, är olimmat eller myckel lätt limmat, har en ytjämnhet på varje sida av högst 200 sekunder Bekk, har en vikt av minst 40 g och högst 57 g per m' och har en askhall av högst 8 viktprocent.
4. Nr 48.02 omfattar, förutom papper och papp, handgjorda, endast papper och papp som framställts huvudsakligen av blekt massa eller massa erhållen genom en mekanisk process och som uppfyller någol av följande kriterier:
1 fråga om papper och papp som väger högst 150 g/m gäller:
a. att de skall innehålla minst 10% fibrer erhållna genom en mekanisk process och
1. väga högst 80 g/m eller
2. vara färgade i mälden; eller
b. att de skall ha en askhalt av mer än 8 % och
1. väga högst 80 g/m eller
2. vara färgade i mälden; eller
c. all de skall ha en askhalt av mer än 3 % och en ljushet av minst 60%* eller
d. all de skall ha en askhall av mer än 3 % men högst 8 %, en ljushet av mindre än 60%* och en sprängslyrka av högst 2,5 kPa/g/; eller
e. atl de skall ha en askhalt av högst 3%, en ljushet av minst 60%* och en sprängslyrka av högst 2,5 kPa/g/m.
I fräga om papper och papp som väger mer än 150 g/m' gäller:
a. atl de skall vara färgade i mälden; eller
b. alt de skall ha en ljushet av minst 60%* och
1. en tjocklek av högst 225 mikrometer eller
2. en tjocklek av mer än 225 mikrometer men högst 508 mikrometer och en askhall av mer än 3 %; eller
c. att de skall ha en ljushet av mindre än 60%*, en tjocklek av högst 254 mikrometer och en askhah av mer än 8 %.
Nr 48.02 omfattar emellertid inte filtrerpapper (inbegripet tepåspapper), fillrer-papp, grålumppapper och grålumppapp.
5. Med kraflpapper och kraflpapp förstås i detta kapitel papper och papp som har en hall av sulfalmassa eller sodamassa av minst 80 viktprocent av det totala fiberinnehållet.
6. Papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som motsvarar varu-beskrivningen i tvä eller flera av numren 48.01-48.11 skall klassificeras enligt del nummer av dessa som slår sist i tulltaxan.
7. Nr 48.01, 48.02, 48.04-48.08, 48.10 och 48.11 skall endasi tillämpas för papper, ' papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som föreligger i:
a. remsor eller rullar med en bredd av mer än 15 cm; eller
b. i kvadratiska eller rektangulära ark hos vilka (i ovikl skick) den ena sidan är längre än 36 cm och den andra sidan längre än 15 cm.
Papper och papp som är handgjorda och på vilka alla råkanter sitter kvar klassificeras dock, om inle annal följer av anm. 6, enligt nr 48.02, oavsett form och storlek.
8. Med papperstapeter och liknande väggbeklädnad i nr 48.14, avses endasi:
a. papper i rullar, med en bredd av minst 45 cm och högst 160 cm, som är lämpligt för dekorering av väggar eller innertak och som:
1. är komat, präglat, ytfärgai, mönstertryckl eller på annat sätt ytdekorerai (t. ex. med textilstofl), även med överdrag eller beläggning av genomskinlig plasl som skydd; eller
2. har ojämn yla på grund av att partiklar av trä, halm etc. ingår; eller
3. är på utsidan överdraget eller belagt med ett komat, präglat, färgat, mönstertryckl eller på annat sätt dekorerat plastskikl; eller
4. är på utsidan belagt med flätningsmaterial, även hopbundet i parallella parter eller vävt;
b. bårder och friser av papper som är behandlade på ovannämnda sätt och är lämpliga för dekorering av väggar eller innertak, oavsett om de föreligger i rullar eller inte;
* Ljusheten skall mätas med Elrepho, GE eller någon annan likvärdig, internatio nellt erkänd metod för ljushetsmätning. 76
c. väggbeklädnad som består av flera väder, i rullar eller ark, som är försedda med sådanl tryck att de tillsammans bildar ett landskapsmotiv eller annat motiv när de anbringas på en vägg. Produkter av papper eller papp som är lämpliga att användas både som golvbeläggning och som väggbeklädnad skall klassificeras enligt nr 48.15.
9. Nr 48.20 omfattar inle lösa ark eller kort som är nedskurna till bestämd storlek, även om de är tryckta, präglade eller perforerade.
10. Nr 48.23 skall tillämpas för bl.a. perforerade kort av papper eller papp för jacquardmaskiner eller liknande maskiner saml pappersspetsar.
11. Med undantag av varor enligt nr 48.14 och 48.21 skall papper, papp och cellulo savadd samt varor av dessa material, som är försedda med sådant bokstavstryck e. d. eller med sådant bildtryck, som inte är av endast underordnad betydelse i förhållande till varomas huvudsakliga användning, klassificeras enligt 49 kap.
48.1¶Tidningspapper i rullar eller ark ..............
48.2 Papper och papp, obelagda och obestrukna, av sådana slag som används för skrivning, tryckning eller annat grafiskt ändamål, samt papper och papp till hålkort och hålremsor, i rullar eller ark, med undantag av papper enligt nr 48.01 eller 48.03; papper och papp, handgjorda:
A. karbonråpapper ..............................
B. andra slag .....................................
48.3 Papper av sådan typ som används till toalettpapper, ansiklsservetter, handdukar eller bordsservelter samt liknande papper av sådana slag som används för hushållsändamål eller sanitärt ändamål samt cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, även kräppade, plisserade, präglade, perforerade, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar med en bredd av mer än 36 cm eller i kvadratiska eller rektangulära ark som (i ovikt skick) har minst en sida som är längre än 36 cm
48.4 Kraftpapper och kraftpapp, obelagda och obestrukna, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 48.02 eller 48.03:
A. kondensatorpapper .........................
B. andra slag .....................................
48.05¶Annat papper och annan papp, obelagda och obe strukna, i rullar eller ark:
A. grålumppapper och grålumppapp ........
B. andra slag .....................................
48.6 Pergamenlpapper, pergamentpapp, smörpapper, genomskinligt ritpapper och pergamyn (glassin) samt annat glättat, genomsynligt eller genomskinligt papper, i rullar eller ark
48.7 Papper och papp, sammansatta (bestående av skikt förenade med bindemedel), inte belagda, bestrukna eller impregnerade, även armerade invändigt, i rullar eller ark
48.8 Papper och papp, vågade (med eller utan fasthmmade plana ytskikt), kräppade, plisserade, präglade eller perforerade, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 48.03 eller 48.18
48.9 Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (inbegripet belagt, bestruket eller impregnerat papper för stenciler eller offsetplåtar), även tryckta, i rullar med en bredd av
fri
1,8%
2,2%
2%
1,4% 2,2%
1,4%
2,2%
2,2%
2,2%
2,2%
77
mer än 36 cm eller i kvadratiska eller rektangulära ark Prop. 1986/87: 102
som (i ovikt skick) har minst en sida som är längre än
36cm ............................................... ......... 2%
48.10 Papper och papp, på ena eller båda sidorna belagda eller bestrukna med kaolin eller andra oorganiska äm nen med eller utan bindemedel, men utan annan be läggning, även ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i
rullar eller ark .................................. ......... 2 %
48.11 Papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosa fibrer, belagda, bestrukna, impregnerade, överdragna, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller ark, med undanlag av varor enligt nr 48.03, 48.09, 48.10
eller 48.18 ........................................ ......... 2%
48.12¶Filterblock och filterplatlor av pappersmassa fri
48.13¶Cigarettpapper, även tillskuret eller i häften; cigaretthylsor 2,2%
48.14¶Papperstapeter och liknande väggbeklädnad; s.k. fönsterpapper:
A. av papper som på utsidan är överdraget eller belagt med ett komat, präglat, färgat, mönstertryckl eller
på annat sätt dekorerat plastskikt .... 12 %
B.................................................... av papper som på utsidan är belagt med flätnings material av plast ........................... 7,2 %
C. andra slag ..................................... ....... 3,8%
48.15¶Golvbeläggningsmaterial med botten av papper eller
papp, även tillskuret ........................... 3,8%
48.16 Karbonpapper, självkopierande papper och annat ko pierings- eller övertryckspapper (med undantag av pap per enligt nr 48.09), pappersstenciler och offsetplålar av papper, även förpackade i askar:
A. karbonpapper och liknande kopieringspapper i rul lar med en bredd av mer än 15 cm men högst 36 cm 2 %
B. andra slag ..................................... ........ 3,2 %
48.17 Kuvert, kortbrev, brevkort med enbart poslall tryck samt kortespondenskort, av papper eller papp; askar, mappar o.d. av papper eller papp, innehållande ett sortiment av brevpapper, papperskuvert e. d........... ....... 3,2%
48.18 Toalettpapper, näsdukar, servetter för rengöring av ansikte eller händer, handdukar, hushållspapper, borddukar, bordsservetter, blöjor, tamponger, lakan och liknande hushålls-, sanitets- och sjukhusartiklar samt kläder och tillbehör till kläder, av pappersmassa, papper, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer:
A. toalettpapper ................................ 2,5 %
B. hushållspapper i rullar ...................... 2 %
C. andraslag ...................................... 3,2%
48.19 Kartonger, askar, lådor, säckar, påsar och andra för packningar av papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer; kortregisteriådor, brevkorgar och lik nande artiklar av sådana slag som används på kontor, i
butiker e. d., av papper eller papp ........ ....... 3,2%
48.20 Kontorsböcker, räkenskapsböcker, antecknings böcker, orderböcker, kvittensböcker, brevpapper i block, anteckningsblock, dagböcker och liknande ar tiklar, ävensom skrivböcker, skrivunderlägg, samlings- 78
pärmar (för lösblad eller andra), mappar, blankett- Prop. 1986/87: 102
satser, även interfolierade med karbonpapper, saml
liknande artiklar, av papper eller papp; album för
prover eller samlingar saml bokpärmar och bokomslag,
av papper eller papp ................................... .......... 3,2%
48.21¶Etiketter av alla slag, av papper eller papp, även
tryckta ............................... ....................... 3,2 %
48.22 Bobiner, spolar, cops och liknande artiklar av pappersmassa, papper eller papp (även perforerade eller härdade) ......................... 3,2%
48.23 Andra slag av papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer, fillskurna till bestämd storiek eller form; andra varor av pappersmassa, papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer:
A. papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosa fibrer, tillskurna till bestämd storlek eller form:
1. kondensatorpapper ............................ .......... 1,4%
2. andra ................................................. 2,5%
B. andra slag ............................................... 3,2%
49 kap. Tryckta böcker, tidningar, bilder och andra produkter av den grafiska industrin; handskrifter, maskinskrivna texter samt ritningar
Anmärkningar:
1. Detta kapitel omfattar inle:
a. fotografiska bilder, negativa eller positiva, på genomskinligt underlag (37 kap.);
b. kartor och glober i relief, även försedda med tryck (nr 90.23);
c. spelkort och andra artiklar enligt 95 kap.;
d. konstgrafiska originalblad (nr 97.02), frimärken och beläggningsstämpiar, poststämplar, förstadagskuvert, helsaker o.d., enligt nr 97.04, antikviteter med en ålder av över 100 år samt andra artiklar enligt 97 kap.
2. Vid tillämpning av 49 kap. skall också varor som framställts i dupliceringsma-skin eller med hjälp av en dator eller genom prägling, fotografering, fotokopiering, värmekopiering eller maskinskrivning anses vara framställda genom tryckning.
3. Tidningar och tidskrifter som är bundna på annat sätt än i papper samt satser av tidningar eller tidskrifter som omfattar mer än ett nummer i gemensamt omslag skall klassificeras enligt nr 49.01 även om de innehåller reklam.
4. Nr 49.01 skall också tillämpas för:
a. samlingar av tryckta reproduktioner av t. ex. konstverk eller teckningar med tillhörande text, föreliggande som paginerade blad i sådan form att de är lämpliga för bindning i ett eller flera band;
b. bildbilagor som tillhör och medföljer böcker;
c. tryckta delar till böcker eller broschyrer, i form av hopfogade eller lösa blad eller ark, som ulgör kompletta verk eller delar av etl verk och är avsedda att bindas eller häftas.
Tryckta bilder ulan text, i form av ark eller lösa blad, klassificeras dock enligt nr 49.11.
5. Om inle annat följer av anm. 3 fill detta kapitel skall nr 49.01 inte tillämpas för publikationer som är utgivna huvudsakligen i reklamsyfte (t. ex. broschyrer, häften, affärskataloger, årsböcker utgivna av näringslivsorganisationer samt turislpropaganda). Sådana publikationer skall klassificeras enligt nr 49.11.
6. Med bilderböcker för barn i nr 49.03 förstås böcker för barn i vilka bilderna utgör huvudsaken och texten är av underordnad betydelse.
49.01¶Tryckta böcker, broschyrer, häften och liknande tryck alster, även i form av enstaka blad ............ fri 79
49.2¶Tidningar och tidskrifter, även illustrerade eller inne- Prop. 1986/87: 102 hållande reklam fri
49.3¶Bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn ... fri
49.4 Musiknoler, tryckta eller handskrivna, även häftade,
bundna eller illustrerade ..................... fri
49.5 Kartor av alla slag, inbegripet atlaser, väggkartor, topografiska kartor och glober, tryckta ............................................ ........... fri
49.6 Planritningar, andra ritningar samt teckningar för arkitektoniskt, ingenjörstekniskt, induslriellt, kommersiellt, topografiskt eller liknande ändamål, i form av handgjorda original; handskrivna texter; karbonkopior saml fotografiska reproduktioner på strålningskänsligt
papper av de varor som nämnts tidigare i detta nummer fri
49.07.................................................. Omakulerade frimärken, beläggningsstämplar o.d., gångbara eller avsedda som nyutgåva i det land till vilket de är desfinerade; stämpelpapper; checkblanket ter; sedlar, aktier, obligationer och liknande värde handlingar .......................................... fri
49.8¶Dekalkomanier .................................. 3,2%
49.9 Brevkort och vykort, med bildtryck eller annat tryck; tryckta kort med personliga hälsningar, meddelanden eller tillkännagivanden, även med bildtryck, med eller
utan kuvert eller utstyrsel ................... 3,2 %
49.10¶Almanackor av alla slag, tryckta, inbegripet alma-nacksblock fri
49.11¶Andra tryckalster, inbegripet tryckta bilder samt fotografier fri
80
ELFTE AVDELNINGEN
Textilvaror
Anmärkningar
1. Denna avdelning omfattar inte:
a. borst och andra djurhår för borstlillverkning (nr 05.02); tagel och lagelavfall (nr 05.03);
b. människohår och varor av människohår (nr 05.01, 67.03 eller 67.04, med undantag av filterdukar av sådana slag som vanligen används i oljepressar o.d. (nr 59.11);
c. bomullslinters och andra vegetabiliska material enligt 14 kap.;
d asbest enligt nr 25.24 samt varor av asbest och andra produkler enligt nr
68.12 och 68.13; e. varor enligt nr 30.05 och 30.06 (t. ex. vadd, förbandsgas, bindor och liknande
artiklar för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt ändamål saml
sterila kirurgiska sulurmaterial); f strålningskänsliga varor av texlilmaterial, enligt nr 37.01-37.04; g. enfibertråd av plasl med etl största tvärmått av mer än 1 mm saml remsor
o. d. (t. ex. konslbasl) av plast med en bredd i föreliggande skick av mer än 5
mm (39 kap.); flätor, vävnader samt korgmakeriarbeten av sådan enfibertråd
eller sådana remsor (46 kap.); h. vävnader, duk varor av trikå, filt och bondad duk som är impregnerade,
överdragna, belagda eller laminerade med plast saml varor av sådana produkter, enligt 39 kap.; ij. vävnader, dukvaror av trikå, filt och bondad duk som är impregnerade,
överdragna, belagda eller laminerade med gummi samt varor av sådana
produkter, enligt 40 kap.; k. hudar och skinn med hårbeklädnad (41 eller 43 kap.), varor av pälsskinn
saml konstgjord päls och varor av konstgjord päls, enligt nr 43.03 och 43.04; 1. varor av textilmaterial enligt nr 42.01 och 42.02; m. produkter enligt 48 kap. (t. ex. cellulosavadd); n. skodon och delar till skodon saml damasker och liknande artiklar, enligi 64
kap.; o. hårnät och andra huvudbonader samt delar till huvudbonader, enligt 65 kap.; p. varor enligt 67 kap.; q. textilvaror belagda med slipmedel (nr 68.05) samt kolfibrer och varor av
kolfibrer, enligt nr 68.15; r. glasfibrer och varor av glasfibrer, andra än broderier med glasfibergarn på en
synlig textilbotlen (70 kap.); s. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, sängkläder, belysningsarmatur och
andra belysningsartiklar); t. artiklar enligt 95 kap. (l. ex leksaker, spel och sportartiklar, inbegripet nät).
2. A. Varor som kan klassificeras enligt nägot nummer i 50-55 kap. eller enligt nr
58.09 eller 59.02 och som består av en blandning av två eller flera olika textilmaterial skall klassificeras som om de helt bestod av det texlilmaterial som dominerar viklmässigt över vart och ett av de övriga textilmalerialen.
B. Vid tillämpningen av ovanstående regel gäller:
a. överspunnet tagelgam (nr 51.10) och melalliseral garn (nr 56.05) skall vart och ett behandlas som elt enda textilmalerial och deras vikt skall anses utgöra den sammanlagda vikten av deras beståndsdelar; vid klassi ficering av vävnader skall metalltråd betraktas som ett texlilmaterial;
b. vid fastställandet av tillämpligt nummer skall/öri( kapitlet och sedan del fillämpliga lulllaxenumret inom detta kapitel bestämmas, varvid skall bortses från sådana material som inle klassificeras enligt kapitlet i fråga;
c. när både 54 och 55 kap. ingår i bedömningen tillsammans med något annat kapitel skall 54 och 55 kap. behandlas som ett enda kapitel;
d. där ell kapitel eller ell tulllaxenummer omfattar varor av olika textilma lerial, skall varje sådan materialgrupp behandlas som om den utgjorde ett enda textilmaterial.
C. Bestämmelserna i A och B ovan skall tillämpas också för de garner som avses i anm. 3, 4, 5 och 6 nedan.
6 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 102
C:l Om inte annal följer av C:3 nedan skall produkter enligt 56-63 kap. som Prop. 1986/87: 102 innehåller två eller flera olika textilmaterial anses bestå helt av det textil-material som skulle fastställas med tillämpning av bestämmelserna i A och B ovan vid klassificeringen av en produkt enligt 50-55 kap. som består av samma textilmaterial.
C:2 Vid tillämpning av regeln i C: 1 gäller:
a. i förekommande fall skall hänsyn endasi las till den del av varan som är bestämmande för varans klassificering med tillämpning av allmänna beslämmelser, punkl 3;
b. i fråga om textilvaror som består av en bottenväv och en yla av flor eller öglor skall ingen hänsyn tas till bottenvävens beskaffenhel;
c. i fråga om broderier enligt nr 58.10 skall hänsyn endast tas till boUenvä- ven. Broderier utan synlig botten skall dock klassificeras enbart efter broderigamets beskaffenhet.
C: 3 Där i 62 eller 63 kap särskild tullsats är föreskriven för artiklar (andra än trikåvaror) av syntetfilamenl eller regenalfilament tillämpas denna tullsats endast på artiklar av sådan textilvara för vilken särskild tullsats är föreskriven med hänsyn lill innehållet av fibrer av dessa slag.
3. A. Med surrningsgarn och lågvirke avses i denna avdelning, med de undantag
som framgår av B nedan, garn, enkelt eller tvinnat (flertrådigl), som motsvarar någon av följande beskrivningar:
a. gam av natursilke eller avfall av natursilke, med en längdvikt av mer än 20000 decitex;
b. garn av konstfibrer (inbegripet gam av två eller flera monofilamentgarn enligt 54 kap.), med en längdvikt av mer än 10000 decitex;
c. garn av mjukhampa eller lin:
- polerat eller glättat, med en längdvikt av minst 1 429 decitex;
- opolerat och oglättat, med en längdvikt av mer än 20000 decitex;
d. gam av kokosfibrer, bestående av tre eller flera parter;
e. gam av andra vegetabiliska fibrer, med en längdvikt av mer än 20000 decitex;
f. gam som är förstärkt med metalltråd. B. Undantag:
a. garn av ull eller andra djurhår saml pappersgam, annal än garn som är förstärkt med metalltråd;
b. fiberkabel av konstfibrer enligt 55 kap. saml multifilamentgam utan snodd eller med en snodd av mindre än 5 varv per meter, enligt 54 kap.;
c. gut enligt nr 50.06 saml monofilamentgarn enligt 54 kap.;
d. melalliseral gam enligt nr 56.05; garn som är förstärkt med metalltråd omfattas av bestämmelserna i A f ovan;
e. sniljgam, överspunnet gam och chainettegarn, enligt nr 56.06.
4. A. Med garn i delaljhandetsuppläggningar i 50, 51, 52, 54 och 55 kap. förstås,
med de undantag som framgår av B nedan, garn, enkelt eller tvinnat (flertrådigl), som föreUgger:
a. på kartor, rullar, hylsor eller liknande spolstommar, med en vikt (inbegri pet spolstomme) av högst:
- 85 g i fråga om garn av natursilke, av avfall av natursilke eller av konstfilament;
- 125 g i andra fall;
b. i nystan, härvor eller dockor med en vikt av högst:
- 85 g i fråga om gam av konstfilament med en längdvikt av mindre än 3000 decitex eller av natursilke eller av avfall av natursilke;
- 125 g i fråga om alla andra garner med en längdvikt av mindre än 2 000 decitex;
- 500 g i andra fall;
c. i härvor som omfattar flera pasmor som är åtskilda genom trådar som gör dem oberoende av varandra och hos vilka pasmorna har en sinsemellan enhetlig vikl av högst:
- 85 g i fråga om gam av natursilke, av avfall av natursilke eller av konstfilament;
- 125 g i andra fall. B. Undantag:
a. enkelt gam, oavsett textilmaterialel, annat än:
- enkelt garn av ull eller av fina djurhår, som är oblekt;
- enkelt gam av ull eller av fina djurhår, som är blekt, färgat eller tryckt och har en längd vikl av mer än 5 000 decitex;
b. tvinnat (flertrådigt) gam, som är oblekt:
- av natursilke eller av avfall av natursilke, oavsett uppläggningens art; 02
- av annat textilmaterial med undanlag av ull och fina djurhår, i härvor;
c. tvinnat (flertrådigl) gam av natursilke eller av avfall av natursilke, som är Prop. 1986/87:102 blekt, färgat eller tryckt och har en längdvikt av högst 133 decitex:
d. enkelt eller tvinnat (flertrådigl) gam, oavsett textilmaterialel:
- i korshasplade härvor;
- på sådana spolstommar eller i sådana andra uppläggningar som utvisar att del skall användas inom textilindustrin (t.ex. på cops, tvinn-spolar, spolrör, koniska bobiner eller spindlar eller hasplat i form av kokonger för brodermaskiner).
5. Med sylråd i nr 52.04, 54.01 och 55.08 förstås tvinnat (flertrådigl) gam som;
a. föreligger på spolstommar (rullar, hylsor etc.) med en vikl (inbegripet spol stomme) av högst 1 000 g;
b. är appreteral; och
c. har avslutande Z-snodd.
6. Med högslyrkegarn förslås i denna avdelning gam som har en lenacitet, uttryckt i cN/tex (centinewton per lex) som är slörre än vad som anges nedan:
enkelt gam av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar 60 cN/tex
tvinnat (flertrådigt) gam av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar
............................................................................... 53 cN/lex
enkelt eller tvinnat (flertrådigt) garn av viskos........ 27 cN/tex
7. Som konfektionerade anses i denna avdelning varor som är:
a. skurna till annan form än kvadratisk eller rektangulär;
b. färdigutformade och färdiga för användning (eventuellt efter isärklippning) och inle i behov av sömnad eller vidare bearbetning (t. ex. vissa dammhand dukar, handdukar, borddukar, halsdukar och filtar);
c. fållade eller försedda med knuten frans i någon av kanterna, dock inle sådana varor som har skurna kanter vilkas upprispning förhindrats genom kaststygn eller på annal enkelt sätt;
d. ullskuma och bearbetade genom utdragning av trådar;
e. hopfogade genom sömnad, klistring eller på annat sätt (andra än längdvaror som beslår av två eller flera längder av ett och samma material som hopskar- vals i ändarna samt längdvaror som består av två eller flera på varandra lagda och sammanfogade skikt, även med stoppning);
f slickade eller virkade till sin slutliga form och föreligger i sammanhängande längder.
8. 50-55 kap. och, där inte annal framgår av tulltaxenumrens lydelse, 56-60 kap. skall inte tillämpas för varor som är konfektionerade i den mening som sägs i anm. 7 ovan. 50-55 kap. skall inte tillämpas för varor enligt 56-59 kap.
9. Som vävnader enligt 50-55 kap. anses ocksä textilvaror som beslår av lager av parallella trådar av textilmalerial, lagda pä varandra på så sätt att trådarna i ett lager bildar spetsig eller rät vinkel med trådarna i ett annat lager. Lagren är sammanfogade i bindpunklerna med bindemedel eller genom sammansmältning.
10.Elasfiska textilvaror i vilka gummitrådar ingår skall klassificeras enligt denna avdelning.
11.Med impregnering avses i denna avdelning även "doppning".
12.Med polyamider avses i denna avdelning även aramider.
13.Om inle annal är föreskrivet skall klädesplagg av textilvara, vilka omfattas av olika tulllaxenummer, klassificeras enligt sina respektive nummer, även om de föreligger i satser för försäljning i detaljhandeln.
50 kap. Natursilke
50.1¶Silkeskokonger, lämpliga för avhaspling ....... .............. fri
50.2¶Råsilke, inte snott eller tvinnat .................... .............. fri
50.3¶Avfall av natursilke (inbegripet silkeskokonger, inte lämpliga för avhaspling, garnavfall samt rivet avfall och
riven lump) ................................................... .............. fri
50.4 Garn av natursilke (annat än garn spunnet av avfall av natursilke), inte i detaljhandelsuppläggningar ....................................................................... fri
50.5¶Garn spunnet av avfall av natursilke, inte i detaljhandelsuppläggningar fri
50.6 Garn av natursilke samt garn spunnet av avfall av natursilke, i detaljhandelsuppläggningar; gut ....................................................................... fri
50.7¶Vävnader av natursilke eller av avfall av natursilke .. fri
83
51 kap. Ull samt fina eller grova djurhår; garn och vävnader av tagel Prop. 1986/87: 102
Anmärkning:
I hela tulltaxan förslås:
a. med ull fibrer från får eller lamm;
b. med fina djurhår hår från alpacka, lamadjur, vikunja, kamel, jak, angoraget, tibelgel, kashmirget och liknande getter (men inte vanlig get), kanin (inbegripet angorakanin), hare, bäver, nulria och bisamråtta;
c. med grova djurhår hår från djur som inte är nämnda ovan, med undantag av hår eller borst för borsttillverkning (nr 05.02) saml tagel (nr 05.03).
51.1¶Ull, okardad och okammad ................... ........... fri
51.2¶Fina eller grova djurhår, okardade och okammade ... fri
51.3 Avfall av ull eller av fina eller grova djurhår, inbegripet garnavfall men inte rivet avfall och riven lump ........................... ........... fri
51.4¶Rivet avfall och riven lump av ull eller av fina eller
grova djurhår .................................... ........... fri
51.5 Ull samt fina eller grova djurhår, kardade eller kammade (inbegripet kammad ull i bulk) ............................................... ........... fri
51.6¶Kardgarn av ull, inte i detaljhandelsuppläggningar ... 3,8%
51.7¶Kamgam av ull, inte i detaljhandelsuppläggningar ... 4,4%
51.8¶Garn (kardgarn eller kamgarn) av fina djurhår, inte i detaljhandelsuppläggningar:
A. kardgarn ...................................... ........ 3,8%
B. kamgam ....................................... ........ 4,4%
51.9¶Garn av ull eller fina djurhår, i detaljhandelsuppläggningar 4,4 %
51.10¶Garn av grova djurhår eller tagel (inbegripet överspunnet garn av tagel), även i detaljhandelsuppläggningar:
A. inte i detaljhandelsuppläggningar:
1. t. o. m. nr 6 metrisk numrering ....... ....... 3,8%
2. annat ...................................... ............ fri
B. i detaljhandelsuppläggningar ............. ....... 4,4%
51.11........................................................ Kardgarnsvävnader av ull eller fina djurhår 14%
Minimitull: per 100 kg 400:-
51.12........................................................ Kamgarnsvävnader av ull eller fina djurhår 14%
Minimitull: per 100 kg 400:-
51.13........................................................ Vävnader av grova djurhår eller av tagel 5,3%
52 kap. Bomull
52.1¶Bomull, okardad och okammad .............. fri
52.2¶Avfall av bomull (inbegripet garnavfall samt rivet avfall
och riven lump) ................................. fri
52.3¶Bomull, kardad eller kammad .................. ........ 3,8 %
52.4¶Sytråd av bomull, även i detaljhandelsuppläggningar . 13%
52.5¶Garn av bomull (annat än sylråd), innehållande minst 85 viktprocent bomull, inte i detaljhandelsuppläggningar:
A. t. o. m. nr 80 metrisk numrering ........ 7 %
B. över nr 80 ..................................... ........... fri
52.06 Garn av bomull (annat än sytråd), innehållande mindre än 85 viktprocent bomull, inte i detaljhandelsupplägg ningar:
A. t. o. m. nr 80 metrisk numrering ........ .......... 7%
B. över nr 80 ..................................... fri
52.7¶Garn av bomull (annat än sytråd), i detaljhandelsupp- Prop. 1986/87: 102 läggningar 7 %
52.8¶Vävnader av bomull, innehållande minst 85 viktprocent bomull och vägande högst 200 g/m
A. blekta eller oblekta, ej merceriserade vävnader med tvåskaftsbindning, vägande minst 14 men högst 40 g per m, som på en yta av 1 cm innehåller samman lagt minst 13 men högst 24 varp- och väfttrådar:
1. blekta ....................................... ......... 2%
2. oblekta, ej merceriserade ............. fri
B. andra slag ..................................... 13 %
52.9 Vävnader av bomull, innehållande minst 85 viktprocent bomull och vägande mer än 200 g/m ........................................... 13%
52.10 Vävnader av bomull, innehållande mindre än 85 viktprocent bomull, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av konstfibrer och vägande högst 200 g/m" 13 %
52.11 Vävnader av bomull, innehållande mindre än 85 viktprocent bomull, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av konstfibrer och vägande mer än 200
g/m ................................................ ......... 13%
52.12........................................................ Andra vävnader av bomull 13%
53 kap. Andra vegetabiliska textilfibrer; pappersgarn och vävnader av pappersgarn
53.01¶Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och avfall av lin (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och
riven lump) ....................................... ........... fri
53.2 Mjukhampa (Cannabis sativa L.), oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) fri
53.3 Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål (med undantag av lin, mjukhampa och rami), oberedda eller beredda men inte spunna; blånor och avfall av dessa fibrer (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven
lump) .............................................. fri
53.04 Sisal och andra texfilfibrer från växter av släktet Agave, oberedda eller beredda men inte spunna; blånor och avfall av dessa fibrer (inbegripet gamavfall samt
rivet avfall och riven lump) .................. ........... fri
53.05 Kokosfibrer, manillahampa (abaca eller Musa textilis Nee), rami och andra vegetabiliska texfilfibrer, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, oberedda eller beredda men inte spunna; blånor och avfall av dessa fibrer (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och
riven lump) ....................................... ........... fri
53.06¶Garn av lin:
A................................................... enkelt, över nr 35 engelsk numrering, inte i detalj handelsuppläggningar ...................... ........... fri
B. annat ......................................... ........ 5,3 %
53.07¶Garn av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål
enligt nr 53.03 ................................. ........... fri
53.08¶Garn av andra vegetabiliska lextilfibrer; pappersgarn:
A. av kokosfibrer ............................... ........... fri g5
B. annat ....................................................... .......... 5,3% Prop. 1986/87: 102
53.9¶Vävnader av lin ............................................ 13 %
53.10¶Vävnader av jute eller andra bastfibrer för lexfilt ändamål enligt nr 53.03:
A. med en bredd av högst 150 cm och en vikt av minst
310 g per m' ............................................ ............ 8%
B. andra ....................................................... 10%
53.11¶Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer; vävnader av pappersgarn:
A................................................................. av kokosfibrer utan inblandning av andra textil fibrer ........................................................ .............. fri
B. av mjukhampa ......................................... .......... 7,2 %
C. andra ....................................................... .......... 6,2%
54 kap. Konstfilament
Anmärkningar
1. Med konstfibrer förslås i hela tulltaxan stapelfibrer och filament av organiska polymerer som framslällls:
a. genom polymerisalion av organiska monomerer, såsom polyamider, polyest rar, polyurelaner och polyvinylderivat; eller
b. genom kemisk omvandling av naturliga organiska polymerer (t. ex. cellulosa, kasein, proteiner eller alger), såsom viskos, acetat, kupro och alginat.
Med ordledet syntet- i samband med fibrer förstås fibrer enligt a och med ordledet regenat- förstås fibrer enligt b. Dessa ordled har motsvarande betydelse när de används i förbindelse med ordledel -material.
2. Nr 54.02 och 54.03 skall inle tillämpas för fiberkabel av konstfilament enligt 55 kap.
54.01¶Sytråd av konstfilament, även i delaljhandelsupplägg- ningar:
A. av syntetfilamenl ..................................... .............. fri
B. av regenalfilament:
1. i detaljhandelsuppläggningar .............. ............ 8 %
2. andra slag .......................................... ............ 8 %
Minimitull: per 100 kg 130:-
54.02 Garn av syntetfilamenl (annat än sytråd), inte i detalj handelsuppläggningar, inbegripet monofilamentgarn av syntetmaterial med en längdvikt av mindre än 67 deci tex:
A. kordgarn .................................................. 13 %
B. annat ....................................................... .............. fri
54.03 Garn av regenalfilament (annat än sytråd), inte i detalj handelsuppläggningar, inbegripet monofilamentgarn av regenatmaterial med en längdvikt av mindre än 67 deci tex:
A. kordgarn .................................................. 13 %
B. annat ....................................................... 8%
Minimitull: per 100 kg 130:-
54.04 Monofilamentgam av syntetmaterial med en längdvikt av minst 67 decitex och med etl största tvärmått av högst 1 mm; remsor o.d. (t. ex. konstbast) av syntet material, med en bredd i föreliggande skick av högst 5
mm ................................................................ fri
54.5 Monofilamentgarn av regenatmaterial med en längdvikt av minst 67 decitex och med ett största tvärmått av högst 1 mm; remsor o.d. (t.ex. konstbast) av regenatmaterial, med en bredd i föreliggande skick av högst 5 mm
54.6¶Garn av konstfilament (annat än sytråd), i detaljhandelsuppläggningar:
A. av syntetfilamenl .....................................
B. av regenalfilament ..................................
54.7¶Vävnader av garn av syntetfilamenl, inbegripet vävnader framställda av material enligt nr 54.04
54.8¶Vävnader av garn av regenalfilament, inbegripet vävnader framställda av material enligt nr 54.05:
A................................................................. innehållande minst 85 viktprocent regenalfilament eller remsor e.d. av regenatmaterial eller vägande mindre än 200 g/m ..................................
Minimitull: per 100 kg
B. andra ......................................................
Minimitull: per 100 kg
7%
fri
8%
12%
16% 560:-
16% 400:-
55 kap. Konststapelfibrer
Anmärkning
Nr 55.01 och 55.02 skall endast tillämpas för sådan fiberkabel av konstfilament som består av parallella filament av samma längd som kabeln och som motsvarar följande beskrivning:
a. kabelns längd över 2 m;
b. snodd mindre än 5 varv per m;
c. det enskilda filamenlels längd vikt mindre än 67 decitex;
d. i fråga om syntetfilamenl måste kabeln vara sträckt, dvs. inte kunna ytterligare sträckas till mer än dubbla längden;
e. kabelns totala längdvikt mer än 20 000 decitex.
Fiberkabel med en längd av högst 2 m skall klassificeras enligi nr 55.03 eller 55.04.
55.1¶Fiberkabel av syntetfilamenl ......................... .............. fri
55.2¶Fiberkabel av regenalfilament .................... 4,9%
55.3¶Syntetstapelfibrer, inle kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning fri
55.4¶Regenatstapelfibrer, inte kardade, kammade eller på
annat sätt beredda för spinning .................... 4,9 %
55.05¶Avfall (inbegripet kamavfall och garnavfall samt rivet
avfall och riven lump) av konstfibrer .............. .............. fri
55.06¶Syntetstapelfibrer, kardade, kammade eller på annat
sätt beredda för spinning ............................ .............. fri
55.07¶Regenatstapelfibrer, kardade, kammade eller på annat
sätt beredda för spinning ............................ .......... 4,9 %
55.08¶Sytråd av konststapelfibrer, även i detaljhandelsupp läggningar:
A. av syntetstapelfibrer ............................... 7 %
B. av regenatstapelfibrer ............................ 10%
55.09¶Garn (annat än sytråd) av syntetstapelfibrer, inte i de taljhandelsuppläggningar:
A. t.o.m. nr80 metrisk numrering ................. 7%
B. över nr 80 ............................................... .............. fri
55.10¶Garn (annat än sylråd) av regenatstapelfibrer, inle i Prop. 1986/87: 102 detaljhandelsuppläggningar:
A. t. o. m. nr 80 metrisk numrering .............. 10%
B. över nr 80 ................................................ fri
55.11¶Garn (annal än sytråd) av konststapelfibrer, i detalj handelsuppläggningar:
A. av syntetstapelfibrer ............................... ............ 7 %
B. av regenatstapelfibrer ............................. ........... 10%
55.12 Vävnader av syntetstapelfibrer innehållande minst 85 viktprocent sådana fibrer ....................................................................... 13 %
55.13 Vävnader av syntetstapelfibrer, innehållande mindre än 85 viktprocent sådana fibrer, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av bomull, med en vikt
av högst 170 g/m ....................................... ........... 13 %
55.14 Vävnader av syntetstapelfibrer, innehållande mindre än 85 viktprocent sådana fibrer, med inblandning hu vudsakligen eller uteslutande av bomull, med en vikt
av mer än 170 g/m ...................................... ........... 13 %
55.15¶Andra vävnader av syntetstapelfibrer ......... ........... 13 %
55.16¶Vävnader av regenatstapelfibrer:
A. innehållande minst 40 viktprocent regenalfilament 15%
B. andra ....................................................... 13%
56 kap. Vadd, filt och bondad duk; specialgarner; surrningsgarn och tågvirke samt varor av sådana produkter
Anmärkningar
1. Delta kapitel omfattar inte:
a. vadd, fill och bondad duk som är impregnerade, överdragna eller belagda med substanser eller preparat och hos vilka textilvaran endasi tjänstgör som bärare (t. ex. parfymer och kosmetiska preparat enligt 33 kap., tvål, såpa eller andra rengöringsmedel enligt nr 34.01, puts- och polermedel och liknan de preparat enligt nr 34.05 samt mjukningsmedel för textilvaror enligt nr 38.09);
b. textilvaror enligt nr 58.11;
c. naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller kom på underlag av filt eller bondad duk (nr 68.05);
d. agglomererad eller rekonstruerad glimmer på underlag av filt eller bondad duk (nr 68.14);
e. metallfolier på underlag av filt eller bondad duk (femtonde avd.).
2. Med filt avses också nålfilt saml fibermaskbondad duk (textilvaror som beslår av ett flor av textilfibrer vilkas sammanhållning ökats genom maskbondning vid vilken endast använts fibrer från floret).
3. Nr 56.02 och 56.03 omfattar filt respektive bondad duk som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast eller gummi oavsett beskaffenheten av dessa material (kompakta eller porösa).
Nr 56.03 omfattar också bondad duk i vilken plast eller gummi tjänstgör som
bindemedel.
Nr 56.02 och 56.03 omfattar dock inte:
a. fill som är impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med plast eller gummi men som innehåller högst 50 viklprocenl textilmalerial saml fill som är hell inbäddad i plasl eller gummi (39 eller 40 kap.);
b. bondad duk som är antingen helt inbäddad i plast eller gummi eller överdra gen eller belagd på båda sidor med något av dessa material, under förutsätt ning atl ell sådanl överdrag eller en sådan beläggning kan ses med blotta ögal, varvid hänsyn inle skall tas till eventuellt uppkommen färgförändring (39 eller 40 kap.);
c. plattor, duk och remsor av porös plast eller poröst gummi i förening med filt eller bondad duk, i vilka textilvaran ulgör enbart förstärkning.
Nr 56.04 omfattar inte lextilgarn samt remsor o. d. enligt nr 54.04 eller 54.05, i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inle kan ses med blotta ögat (vanligen 50-55 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall ingen hänsyn tas till eventuellt uppkommen färgförändring.
56.01 Vadd av textilmaterial och varor av sådan vadd; textil- fibrer med en längd av högst 5 mm (flock) saml stoft och noppor av textilmaterial:
A. vadd samt varor av vadd ........................ 9 %
B. andra slag ............................................... .............. fri
56.2¶Filt, även impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad 10%
56.3¶Bondad duk, även impregnerad, överdragen, belagd
eller laminerad ............................................. 10 %
56.04 Tråd och rep av gummi, textilöverdragna; lexfilgarn samt remsor o. d. enligt nr 54.04 eller 54.05, impregne rade, överdragna eller belagda med gummi eller plast eller försedda med hölje av gummi eller plast:
13% 6,2%
A................................................................. högslyrkegarn av polyestrar, av nylon eller andra polyamider eller av viskos impregnerat eller över draget ....................................................
B. andra slag ...............................................
56.05 MetaUiserat garn (även överspunnet), dvs. textilgarn eller remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05, i förening med metall i form av tråd eller pulver eller överdragna med metall:
fri
7%
A. remsor o. d. enligt nr 54.04 ....................
B. andra slag ...............................................
56.06 Överspunnet garn samt remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05, överspunna (dock inte garn enligt nr 56.05 och överspunnet tagelgarn); sniljgam (inbegripet snilj gam framställt av texlilflock); chainettegarn:
A. sniljgam:
7% 10%
16%
12%
1. av bomull ............................................
2. av annat textilmaterial .......................
B. andra slag:
1. av regenalfilament ..............................
2. av annat textilmaterial .......................
56.07 Surmingsgarn och lågvirke, även flätade och även im pregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller plast eller försedda med hölje av gummi eller plast:
13%
16%
fri
8%
A. av syntetfilamenl .....................................
B. av regenalfilament ..................................
C. av jute .....................................................
D. av annat textilmaterial ............................
56.08 Knutna nät av surmingsgarn eller tågvirke, som längd vara eller i avpassade stycken; avpassade fisknät och andra fiskredskap av nät samt andra konfekfionerade varor av nät, av textilmaterial:
A. avpassade fisknät och andra fiskredskap av nät:
1. av bomull ................................... 100 kg 25:-
2. av annat textilmaterial .............. 100 kg 45:-
B. knutna nät av surtningsgarn eller tågvirke:
1. av konstfilament ................................. 13 %
2. av annat textilmaterial ....................... 10%
c. andra slag:
1. av syntetfilamenl .................................
2. av regenalfilament ...............................
3. av annat textilmaterial .......................
56.09¶Varor av garn, av remsor o.d. enligt nr 54.04 eller
54.05 eller av surrningsgarn eller lågvirke, inle nämnda eller inbegripna någon annanslans: ■ A. av syntetfilamenl ...................................
B. av regenalfilament ...................................
C. av annal textilmalerial .............................
11% 16%
13%
7,2%
8%
5,3%
57 kap. Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial
Anmärkningar
1. Med mallor och annan golvbeläggning av textilmalerial förstås i detta kapitel golvbeläggning i vilken textilmaterial tjänstgör som översida vid användandet. I uttrycket inbegrips också varor som har karaktär av golvbeläggning av textilmaterial men som är avsedda att användas för andra ändamål.
2. Detta kapitel omfattar inte underlägg för golvbeläggning.
57.1¶Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, knutna, även konfektionerade
57.2 Mattor och annan golvbeläggning av textilmalerial, vävda, inte luftade eller flockade, även konfektionerade, inbegripet kelim-, soumak- och karamanievävnader och liknande handvävda produkter:
A. av kokosfibrer utan inblandning av andra fibrer
B. av annat textilmaterial:
1............................................................. kelim-, soumak- och karamanievävnader och lik nande handvävda produkter ...............
2. andra slag ...........................................
57.03¶Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, luf tade, även konfektionerade:
A. av kokosfibrer utan inblandning av andra fibrer
B. av annat texfilmalerial ..............................
57.4¶Mattor och annan golvbeläggning av filt av textilmaterial, inte luftade eller flockade, även konfekfionerade
57.5¶Andra mattor och annan golvbeläggning av texfilmalerial, även konfektionerade:
A. av kokosfibrer utan inblandning av andra fibrer
B. av annat textilmaterial ............................
fri
fri
6,9%
12%
fri
12%
10%
fri
12%
58 kap. Speciella vävnader; tuftade dukvaror av textilmaterial; spetsar; tapisserier; snörmakeriarbeten; broderier
Anmärkningar
1. Detta kapitel skall inte tillämpas för lextilvävnader enligt anm. 1 till 59 kap. som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade och inle heller för andra varor enligt 59 kap.
2. Nr 58.01 skall tillämpas också för oskuren väftsammet o. d. (saknar uppstående lugg).
3. Med slingervävnader i nr 58.03 förslås vävnader med en varp som hell eller delvis beslår av raka grundtrådar och av slingtrådar som korsar grundlrådama och därvid slingrar sig ell halvt varv, elt helt varv eller mera runt dessa, varvid bildas öglor som väfltrådama passerar genom.
4. Nr 58.04 skall inle tillämpas för nätknytningar av surmingsgarn eller tågvirke, Prop. 1986/87: 102 ulan dessa skall klassificeras enligt nr 56.08.
5. Med vävda band i nr 58.06 förstås:
a. vävnader med en bredd av högst 30 cm, antingen vävda lill denna bredd eller skurna ur bredare stycken och försedda med stad (vävd, klistrad eller åstad kommen pä annat sätt) på båda kanterna;
b. slangformiga vävnader med en bredd i tiliplattat skick av högst 30 cm;
c. snedremsor med invikta kanter, med en bredd i uppvikt skick av högst 30 cm. Vävda band med vävda fransar skall klassificeras enligt nr 58.08.
6. Som broderier i nr 58.10 anses också broderier med metalltråd eller glasfibertråd på synlig textilbotlen saml applikaiionsbroderier med påsydda paljetter, pärior eller prydnadsmotiv av textilmaterial eller annat material. Numret skall inte tillämpas för handbroderade tapisserier (nr 58.05).
7. Fömtom för artiklar enligt nr 58.09 skall detta kapitel också tillämpas för artiklar av metalltråd, av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål.
58.01¶Luggvävnader, inbegripet sniljvävnader, andra än varor enligt nr 58.02 och 58.06:
A. av natursilke ............................................ .......... 7,2 %
B. av annat textilmaterial ............................ ........... 13 %
58.02 Handduksfrotté och liknande frottévävnader, andra än band enligt nr 58.06; tuftade dukvaror av texlilmaterial,
andra än varor enligt nr 57.03 ..................... 13%
58.03¶Slingervävnader, andra än band enligt nr 58.06:
A. av syntetfilamenl ...................................... 12 %
B. av regenalfilament .................................... 16%
C. av annat textilmaterial ............................ ........... 13 %
58.04¶Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar; spetsar som längdvara eller i form av motiv:
A. fisknät:
1. av bomull ................................... 100 kg 25:-
2. av annal texfilmalerial ................ 100 kg 45:-
B. andra slag:
1. av syntetfilamenl ................................. .......... 6,9 %
2. av regenalfilament .............................. ............ 8 %
3. av annat texfilmalerial ........................ 7,2%
58.05 Handvävda tapisserier av typerna Gobelins, Flandern, Aubusson, Beauvais och liknande samt handbroderade tapisserier (t.ex. med pefits points eller korsstygn),
även konfektionerade .................................. .......... 6,2 %
58.06¶Vävda band, andra än varor enligt nr 58.07; band bestå ende av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer:
A. band med lugg ........................................ ........... 12%
B. andra:
1. av regenalfilament .............................. ........... 16 %
Minimitull: per 100 kg 500:-
2. av jute ............................................... ............ 8 %
3. av annat texfilmalerial ........................ 12%
58.07¶Etiketter, märken och liknande artiklar av textilmate rial, som längdvara eller tillskuma, inte broderade:
A. av regenalfilament .................................... ........... 16%
B. av annat textilmalerial ............................. ........... 12 %
58.08 Flätor som längdvara; snörmakeriarbeten som längd vara, utan broderier och inte utgörande trikåvaror; tof sar, pomponger och liknande artiklar:
A. av regenalfilament .................................... ........... 16 %
B. av annat texfilmalerial ............................. ........... 12 % 91
58.09 Vävnader av metalltråd och vävnader av melalliseral Prop. 1986/87: 102 garn enligt nr 56.05, av sådana slag som används i
kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål, inle nämnda eller inbegripna någon annanstans:
A. av melalliserade remsor av syntetmaterial 12%
B. av melalliserade remsor av regenatmaterial 16%
C. andra slag ............................................... ............ 7 %
58.10¶Broderier som längdvara eller i form av motiv:
A. av regenalfilament .................................... 8 %
B. av annat textilmalerial ............................ .......... 5,8%
58.11 Textilvaror som längdvara, bestående av ett eller flera lager av dukvara av textilmaterial, sammanfogade med stoppningsmaterial genom sömnad eller på annat sätt, andra än broderier enligt nr 58.10:
beläggs med samma tull som den dukvara som ger varan dess karaktär
59 kap. Impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade textilvävnader; textilvaror för tekniskt bruk
Anmärkningar
1. Om inle annal är föreskrivet avses med textilvävnader i detta kapitel vävnader enligt 50-55 kap. och nr 58.03 och 58.06, flätor, snörmakeriarbeten och liknande arbeten som längdvara, enligt nr 58.08, saml dukvaror av trikå enligt nr 60.02.
2. Nr 59.03 skall tillämpas för:
a. textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plasl, oavsett viklen per m' och oavsett plastens beskaffenhel (kompakt eller porös), med undantag av:
1. vävnader i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inle kan ses med blotta ögat (vanligen 50-55, 58 eller 60 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall hänsyn inte tas till eventuellt uppkommen färgförändring;
2. produkter som inle utan att brytas kan böjas för hand runt en cylinder med en diameter av 7 mm vid en temperatur mellan 15°C och 30''C (vanligen 39 kap.);
3. produkter i vilka textilvävnaden är antingen helt inbäddad i plast eller helt överdragen eller belagd med plast på båda sidor (39 kap.), under förutsättning att ett sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses med blotta ögat utan att någon hänsyn tas till eventuellt uppkommen färgförändring;
4. vävnader som är delvis överdragna eller delvis belagda med plast på sådant sätt att mönster bildats (vanligen 50-55, 58 eller 60 kap.);
5. plattor, duk och remsor av porös plast i förening med textilvävnad, i vilka vävnaden utgör enbart förstärkning (39 kap.);
6. textilvaror enligt nr 58.11;
b. vävnader som är tillverkade av garn, remsor e. d. som är impregnerade, överdragna eller belagda med plasl eller försedda med hölje av plasl, enligt nr 56.04.
3. Med lextiltapeier i nr 59.05 avses produkter som föreligger i rullar, har en bredd av minst 45 cm, är lämpliga för dekorering av väggar eller innertak och består av textilmaterial på ett underlag eller av texlilmaterial som har behandlats på baksidan (impregnerats eller beslmkils för att kunna klistras upp).
Numret skall emellertid inte tillämpas för tapeter som består av texlilflock eller -stoft som fästs direkt på ett underlag av papper (nr 48.14) eller textilvara (i allmänhet nr 59.07).
4. Med gummibehandlade lextilvävnader i nr 59.06 förslås:
a. textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med gummi och som:
- väger högst 1 500 g/m; eller
- väger mer än 1 500 g/m och innehåller mer än 50 viktprocent texlilmaterial;
b. vävnader som är tillverkade av gam, remsor e.d. som är impregnerade, Prop. 1986/87: 102 överdragna eller belagda med gummi eller försedda med hölje av gummi,
enligt nr 56.04;
c. varor som består av parallella trådar av textilmaterial sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m';
d. plattor, duk och remsor av poröst gummi i förening med textil vävnad, i vilka vävnaden utgör mer än enbart förstärkning, dock inte textilvaror enligt nr 58.11.
5. Nr 59.07 skall inte tillämpas för:
a. vävnader i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan ses med blotta ögal (vanligen 50-55, 58 eller 60 kap.); vid lillämpning av denna bestämmelse skall hänsyn inte tas lill eventuellt uppkommen färgförändring;
b. vävnader med målade mönster (andra än målade teaterkulisser, aieljéfonder o.d.);
c. vävnader som är delvis belagda med textilflock eller -stoft, korkpulver e. d. på sådanl sätt atl mönster bildats; imitationer av luggvaror skall dock klassi ficeras enligt nr 59.07;
d. vävnader som är apprelerade med normala appreturmedel på basis av siär- kelseprodukter eller liknande produkter;
e. Iräfaner på underlag av texlilvävnad (nr 44.08);
f. naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller korn på underlag av textilvävnad (nr 68.05);
g. agglomererad eller rekonstruerad glimmer på underiag av texlilvävnad (nr 68.14);
h. metallfolie på underlag av textilvävnad (femtonde avd.).
6. Nr 59.10 skall inte tillämpas för:
a. drivremmar och transportband som längdvara eller i avskurna längder, med en tjocklek av mindre än 3 mm;
b. drivremmar och transportband av textilvävnad som är impregnerad, över dragen, belagd eller laminerad med gummi eller som har tillverkats av textilgarn som är impregnerat, överdraget eller belagt med gummi eller försett med hölje av gummi (nr 40.10).
7. Nr 59.11 skall tillämpas för följande varor, vilka inte skall anses inbegripna i nägot annat nummer i elfte avd.:
a. följande textilvaror i form av längdvara, i avpassade längder eller skurna lill kvadratisk eller rektangulär form (andra än sådana som har karaktär av produkter enligt nr 59.08-59.10):
- lextilvävnader, filt och filtbelagda vävnader som är överdragna, belagda eller laminerade med gummi, läder eller annat material och är av sådana slag som används lill kardbeslag samt liknande vävnader av sådana slag som används för annal tekniskt bruk;
- siktduk;
- filterdukar av sådana slag som används i oljepressar o. d., av textilmalerial eller människohår;
- flatvävda textilvävnader med flera varpsystem eller flera väftsystem, även filtade, impregnerade eller belagda, av sådana slag som används i maskiner eller för annal tekniskt bruk;
- textilvävnader förstärkta med metall, av sädana slag som används för tekniskt bruk;
- snören, flätor o.d., även med överdrag eller impregnering eller med förstärkning av metall, av sådana slag som används inom industrin för packnings- eller smörjningsändamål;
b. artiklar av textilmaterial (andra än sädana som omfattas av nr 59.08-59.10) av sådana slag som används för tekniskt bruk (t. ex. lextilvävnader och filt. ändlösa eller försedda med hopfästningsanordningar, av sådana slag som används i pappersmaskiner eller liknande maskiner /t. ex. maskiner för mas sa eller asbeslcement/, packningar, polerskivor och andra maskindelar).
59.01 Textilvävnader överdragna med gummi arabicum e. d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som an vänds till bokpärmar o.d.; kalkerväv; preparerad må larduk; kanfas och liknande styva textilvävnader av sådana slag som används lill hattslommar: A. lextilvävnader överdragna med gummi arabicum e. d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som används lill bokpärmar o. d..................... 5,3% 93
B. andraslag ................................................ .......... 6,9% Prop. 1986/87: 102
59.02¶Kordväv av högslyrkegarn av nylon eller andra poly amider, polyestrar eller viskos:
A. av viskos, impregnerad, överdragen eller belagd
med gummi .............................................. 16%
Minimitull: per 100 kg 175:-
B. andra slag ............................................... ........... 13%
59.03¶Textilvävnader, impregnerade, överdragna, belagda el ler laminerade med plast, andra än vävnader enligt nr 59.02:
A. av sådana slag som används lill bokpärmar o. d. .. 8%
B. andra ...................................................... 12%
59.04¶Linoleummattor o.d., även i tillskurna stycken; golv beläggning bestående av en textilbotlen med överdrag
eller beläggning, även i tillskurna stycken .. 5,6%
59.05¶Textillapeter:
beläggs med samma tull som den dukvara varav tapeterna beslår
59.06¶Gummibehandlade textilvävnader, andra än vävnader enligt nr 59.02:
A. trikå:
1. av syntetfilamenl ................................. 6,9 %
2. av regenalfilament .............................. 8,5 %
3. av annat textilmaterial ....................... 7,2 %
B. andra slag ............................................... ........... 12%
59.7 Textilvävnader med annan impregnering, annal överdrag eller annan beläggning; målade tealerkulisser, ateljéfonder o. d., av textilvävnad 6,9%
59.8 Vekar av vävt, flätat eller stickat textilmalerial, för lampor, kaminer, ländare, ljus e.d.; glödslrumpor och rundstickad glödstrumpsväv, även impregnerade .... 4,6%
59.9¶Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även med invändig beläggning, armering eller tillbehör
av annat material ........................................ .......... 6,2 %
59.10.............................................................. Drivremmar och transportband av texlilmaterial, även förstärkta med metall eller annat material .. .......... 5,8%
59.11¶Produkter och artiklar av texlilmaterial för tekniskt bmk, specificerade i anm. 7 till delta kapitel:
A. siktduk ................................................... .......... 4,9%
B. andra slag ............................................... 9 %
60 kap. Dukvaror av trikå
Anmärkningar
1. Delta kapitel omfattar inte:
a. virkade spetsar enligt nr 58.04;
b. etiketter, märken och liknande artiklar av trikå, enligt nr 58.07;
c. dukvaror av trikå som är impregnerade, överdragna, belagda eller lamine rade, enligt 59 kap. Impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade luggvaror av trikå klassificeras dock enligt nr 60.01.
2. Detta kapitel skall också tillämpas för dukvaror av metalltråd av sädana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål.
3. Som trikå anses i hela tulltaxan också maskbondade varor i vilka kedjesöm-
mama bildats av lextilgarn. 94
60.01¶Luggvaror, inbegripet varor med lång lugg samt frolié, Prop. 1986/87: 102 av trikå:
A. av syntetfilamenl........................................ ........... 10%
B. av regenalfilament ................................... 16%
C. av annat texfilmalerial ............................. 14%
60.02¶Andra dukvaror av trikå:
A. elasfiska varor innehållande minst 5 viktprocent töj- fibergarn eller gummiträd:
1. av syntetfilamenl ................................. 6,9 %
2. av regenalfilament .............................. 8,5 %
3. av annat textilmaterial ....................... ......... 7,2%
B. andra slag:
1. av syntetfilamenl ................................. ........... 10 %
2. av regenalfilament .............................. ........... 16%
3. av annat texfilmalerial ........................ 14%
61 kap. Kläder och tillbehör till kläder, av trikå
Anmärkningar
1. Detta kapitel skall endast tillämpas för konfektionerade trikåvaror.
2. Detta kapitel omfattar inte:
a. varor enligt nr 62.12;
b. begagnade kläder och andra begagnade artiklar enligt nr 63.09;
c. ortopediska artiklar, medicinsk-kirurgiska gördlar, brockband o.d. (nr 90.21).
3. För tillämpning av nr 61.03 och 61.04 gäller:
a. Med kostymer och med dräkter förstås omgångar av kläder som består av två eller tre plagg som är tillverkade av ell och samma tyg, närmare bestämt:
- ett plagg för nederdelen av kroppen, vilket kan utgöras av långa byxor, knäbyxor, korta byxor (andra än badbyxor), kjol eller byxkjol; plaggen får inte ha vare sig hängslen eller bröstlapp;
- ett plagg för överdelen av kroppen, nämligen en kavaj eller en jacka, vars utsida, bortsett från ärmarna, består av minst fyra större tygstycken; dessutom får en väst ingå.
Samtliga plagg till en kostym eller en dräkt måste bestå av tyg av samma struktur, typ, färg och sammansättning; plaggen måste i sloriekshänseende överensstämma med varandra. Om flera separata plagg avsedda för nederdelen av kroppen föreligger tillsammans (t. ex. långa byxor och korta byxor eller kjol eller byxkjol och länga byxor), skall endast de långa byxorna anses utgöra del till kostymen och endast kjolen eller byxkjolen till dräkten; övriga plagg skall klassificeras för sig.
Som kostymer anses också följande typer av kläder, även om de inte uppfyller alla ovannämnda villkor;
- jacketter, som beslår av en omönslrad rock med långa, rundade skört samt randiga långa byxor;
- frackar, som i allmänhet är tillverkade av svart tyg och har en rock som är öppen och relativt kort framtill och har smala skört som börjar vid höften och hänger ned baktill;
- smokingar, hos vilka kavajen är av liknande typ som en vanlig kavaj (även om den ibland lämnar en större del av skjortbröstet bart) men som har blanka slag av natursilke eller imitationer av natursilke.
b. Med ensembler förstås omgångar av kläder (andra än kostymer och dräkter samt artiklar enligt nr 61.07, 61.08 och 61.09), vilka beslår av flera plagg som är tillverkade av ett och samma tyg och vilka föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln, nämligen:
- etl plagg för överdelen av kroppen eller två plagg när det andra plagget är en väst eller, i fråga om s. k. twinsel, en jumper eller tröja; och
- ett eller två olika plagg för nederdelen av kroppen, vilka kan utgöras av långa byxor, knäbyxor, korta byxor (andra än badbyxor), kjol eller byxkjol; plaggen får ha hängslen och bröstlapp.
Samtliga plagg i en ensemble måste bestå av tyg av samma struktur, typ, färg
och sammansättning; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma
med varandra. Som ensembler anses inte träningsoveraller och skiddräkter 95
enligt nr61.12.
4. Nr 61.05 och 61.06 omfattar inle plagg som har fickor under midjan, ribbstickat Prop. 1986/87:102 midjeband eller andra hopdragningsanordningar i nederkanlen och inte heller
plagg som har etl medeltal av mindre än 10 maskor per centimeter i vardera riktningen, räknat på en yta av minst lOx 10 cm. Nr 61.05 omfattar inte ärmlösa plagg.
5. För tillämpning av nr 61.11 gäller:
a. med babykläder och tillbehör lill sådana kläder avses artiklar för små bam med en kroppslängd av högst 86 cm samt blöjor för spädbarn;
b. artiklar som skulle kunna klassificeras både enligt nr 61.11 och enligt andra nummer i detta kapitel skall klassificeras enligt nr 61.11.
6. Med skiddräkter i nr 61.12 förstås sådana kläder eller omgångar av kläder av vilkas allmänna utseende och stmktur det framgår all de är avsedda att användas huvudsakligen vid skidåkning Oängd- eller utförsåkning). De består antingen av:
a. en skidoverall, dvs. ett plagg i ett stycke avsett att omsluta både över- och underdelen av kroppen; förutom ärmar och krage kan ett sådant plagg ha fickor eller hällor; eller av
b. en skidensemble. dvs. en omgång kläder som består av tvä eller tre plagg som föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln, nämligen
- ett plagg, såsom en anorak, en vindjacka e. d., försett med blixtlås som fillslutningsanordning, evenluelll i kombination med en väst; och
- etl par långa byxor, som kan vara försedda med bröstlapp och hängslen eller på annat sätt sträcka sig högre upp än lill midjan, eller etl par knäbyxor.
En skidensemble kan också bestå av en skidoverall som liknar den som är omnämnd i a ovan och en ärmlös jacka som är försedd med stoppning och som bärs utanpå overallen.
Samtliga plagg i en skidensemble måste bestå av tyg av samma textur, typ och sammansättning, men färgen behöver inle vara densamma; plaggen mäste i storlekshänseende överensstämma med varandra.
7. Kläder som skulle kunna klassificeras både enligt nr 61.13 och enligt andra nummer i detta kapitel, med undantag av nr 61.11, skall klassificeras enligt nr 61.13.
8. Artiklar enligt detta kapitel som inte är igenkännliga vare sig som kläder för män eller pojkar eller som kläder för kvinnor eller flickor skall klassificeras enligt numren som omfattar kläder för kvinnor eller flickor.
9. Artiklar enligt detta kapitel kan vara tillverkade av metalltråd.
61.01 Övertockar, bilrockar, slängkappor, anoraker, skid- jackor, vindjackor och liknande ytterkläder, av trikå, för män eller pojkar:
A. av syntetfilamenl ..................................... ........... 13 %
B. av regenalfilament .................................... ........... 17 %
Minimitull: per 100 kg 700:-
C. av ull eller fina djurhår ............................. 15 %
D. av annat textilmaterial ............................. 15 %
Minimitull: per 100 kg 400:-
61.02 Kappor (inbegripet slängkappor), bilrockar, anoraker, skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, av trikå, för kvinnor eller flickor:
A. av syntetfilamenl ..................................... 13%
B. av regenalfilament ................................... 17%
Minimitull: per 100 kg 700:-
C. av ull eller fina djurhår ............................. ........... 15 %
D. av annat texlilmaterial ............................ 15 %
Minimitull: per 100 kg 400:-
61.03 Kostymer, ensembler, kavajer, blazrar, jackor (andra än sådana enligt nr 61.01) och byxor (andra än bad byxor), av trikå, för män eller pojkar:
A. av syntetfilament ..................................... 13 %
B. av regenalfilament .................................... 17 %
Minimitull: per 100 kg 700:-
c. av ull eller fina djurhår ..................... 15 % Prop. 1986/87: 102
D. av annat textilmaterial ................... ........ 15 %
Minimitull: per 100 kg 400:-
61.04 Dräkter, ensembler, kavajer, jackor (andra än sådana enligt nr 61.02), klänningar, kjolar, byxkjolar och byxor, av trikå, för kvinnor eller flickor:
A. av syntetfilamenl ........................... 13 %
B. av regenalfilament ........................... 17%
Minimitull: per 100 kg 700:-
C. av ull eller fina djurhår ..................... ........ 15 %
D. av annat texfilmalerial ..................... 15 %
Minimitull: per 100 kg 400:-
61.05¶Skjortor av trikå, för män eller pojkar:
A. av syntetfilamenl ........................... ........ 10%
B. av regenalfilament .......................... 16%
Minimitull: per 100 kg 560:-
C. av ull eller fina djurhår ..................... ....... 15 %
D. av annat textilmaterial .................... 15 %
Minimitull: per 100 kg 400:-
61.06¶Blusar, skjortor och skjortblusar av trikå, för kvinnor eller flickor:
A. av syntetfilament ............................ 13 %
B. av regenalfilament ........................... ....... 17 %
Minimitull: per 100 kg 700:-
C. av ull eller fina djurhår ..................... ....... 15 %
D. av annat texfilmalerial ..................... ....... 15 %
Minimitull: per 100 kg 400:-
61.07¶Kalsonger, nattskjortor, pyjamas, badrockar, morgon rockar och liknande artiklar, av trikå, för män eller pojkar:
A. kalsonger, nattskjortor och pyjamas:
1. av syntetfilament ....................... ....... 10 %
2. av regenalfilament ...................... ........ 16%
Minimitull: per 100 kg 560:-
3. av ull eller fina djurhår ................. ....... 15 %
4. av annal textilmaterial ................ ........ 15%
Minimitull: per 100 kg 400:-
B. andra slag:
1. av syntetfilament ....................... ....... 13 %
2. av regenalfilament ....................... ....... 17 %
Minimitull: per 100 kg 700:-
3. av ull eller fina djurhår ................. ....... 15 %
4. av annat textilmaterial ................ ....... 15 %
Minnimitull: per 100 kg 400:-
61.08 Underklänningar, underkjolar, underbyxor, trosor, nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar, morgon rockar och liknande artiklar, av trikå, för kvinnor eller flickor:
A. underklänningar, underkjolar, underbyxor, trosor, nattlinnen och pyjamas:
1. av syntetfilament ........................ ........ 10%
2. av regenalfilament ....................... 16%
Minimitull: per 100 kg 560:-
3. av ull eller fina djurhår ................. ....... 15 %
4. av annat texfilmalerial ................. 15 % 97
Minimitull: per 100 kg 400:-
7 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 102
B. andra slag: Prop. 1986/87: 102
1. av syntetfilament ........................ 13%
2. av regenalfilament ....................... 17 %
Minimitull: per 100 kg 700:-
3. av ull eller fina djurhår .................. 15 %
4. av annat textilmalerial ................. 15 %
Minimitull: per 100 kg 400:-
61.09¶T-tröjor, undertröjor och liknande tröjor, av trikå:
A. T-tröjor:
1. av syntetfilament ........................ ........ 13 %
2. av regenalfilament ....................... 17 %
Minimitull: per 100 kg 700:-
3. av ull eller fina djurhår .................. ........ 15 %
4. av annat texfilmalerial ................. ........ 15 %
Minimitull: per 100 kg 400:-
B. andra slag:
1. av syntetfilamenl ........................ ......... 10%
2. av regenalfilament ....................... 16%
Minimitull: per 100 kg 560:-
3. av ull eller fina djurhår .................. ........ 15 %
4. av annat texlilmaterial ................. ........ 15 %
Minimitull: per 100 kg 400:-
61.10¶Tröjor (andra än sådana enligt nr 61.09), pullovrar, koftor, västar och liknande artiklar, av trikå:
A. av syntetfilament ........................... ........ 13 %
B. av regenalfilament .......................... ........ 17 %
Minimitull: per 100 kg 700:-
C. av ull eller fina djurhår ..................... ....... 15 %
D. av annat textilmaterial .................... ....... 15 %
Minimitull: per 100 kg 400:-
61.11¶Babykläder och tillbehör till sådana kläder, av trikå:
A. underkläder:
1. av syntetfilament ........................ ........ 10%
2. av regenalfilament ....................... 16%
Minimitull: per 100 kg 560:-
3. av ull eller fina djurhår .................. 15 %
4. av annal texlilmaterial ................. ....... 15 %
Minimitull: per 100 kg 400:-
B. vantar:
1. av syntetfilament ........................ ...... 6,2 %
2. av regenalfilament ....................... ...... 8,5 %
3. av annat textilmaterial ................ 7,2%
C.................................................... stmmpor, sockor o.d., inbegripet skodon utan på satt sula, av bomull eller syntetstapelfibrer 13 %
D. andra slag:
1. av syntetfilament ........................ 13%
2. av regenalfilament ....................... 17 %
Minimitull: per 100 kg 700:-
3. av ull eller fina djurhår .................. ....... 15 %
4. av annat texlilmaterial ................. ........ 15%
Minimitull: per 100 kg 400:-
61.12¶Träningsoveraller, skiddräkter, baddräkter och bad byxor, av trikå:
A. av syntetfilament ........................... ....... 13 %
B. av regenalfilament ........................... 17 % 98
Minimitull: per 100 kg 700:-
c. av ull eller fina djurhår .................... 15% Prop. 1986/87:102
D. av annal texlilmaterial .................... 15 %
Minimitull: per 100 kg 400:-
61.13¶Kläder av dukvaror av trikå enligt nr 59.03, 59.06 eller 59.07:
A. av varor enligt nr 59.03 eller 59.07:
1. av syntetfilament ....................... ........ 13 %
2. av regenalfilament ....................... ....... 17 %
Minimitull: per 100 kg 700:-
3. av ull eller fina djurhår ................. 15 %
4. av annat textilmaterial ................ 15 %
Minimitull: per 100 kg 400:-
B. av varor enligt nr 59.06:
1. av syntetfilament ........................ 6,9 %
2. av regenalfilament ...................... ...... 8,5 %
3. av annal textilmaterial ................. 7,2%
61.14¶Andra kläder av trikå:
A. av syntetfilament ........................... 13 %
B. av regenalfilament ........................... 17%
Minimitull: per 100 kg 700:-
C. av ull eller fina djurhår ..................... ....... 15 %
D. av annat texfilmalerial ..................... 15%
Minimitull: per 100 kg 400: -
61.15 Strumpbyxor, trikåer, strumpor, sockor o.d., inbegri pet åderbrocksslmmpor samt skodon utan påsatt sula, av trikå:
A. av syntetfilament:
1. åderbrocksslmmpor innehållande gummiiråd 6,9%
2. strumpbyxor ............................... 17 %
3. trikåer ..................................... ........ 10%
4. långa strumpor och knästrumpor för damer (andra än åderbrocksslmmpor) av garn hos vilket enkelgarnet har en längdvikt av mindre än 67 decitex (60 denier), med elt tullvärde per etl dussin par av:
a. mindre än 25: - ..................... ....... 25 %
b. 25:- eller däröver .................... ....... 15 %
Minimitull: per elt dussin par 6: 25
5. andra slag ................................ 15%
B. av regenatfilament;
1. åderbrocksslrumpor innehållande gummitråd 8,5%
2. strumpbyxor och trikåer .............. ........ 16%
Minimitull: per 100 kg 560:-
3. andra slag ................................ ....... 16 %
C. av ull eller fina djurhår:
1. åderbrocksslmmpor innehållande gummitråd 7,2%
2. strumpbyxor och trikåer .............. ....... 15 %
3. andra slag ................................. ........ 13%
D. av annat textilmaterial:
1. åderbrocksslmmpor innehållande gummitråd 7,2%
2. strumpbyxor och trikåer .............. ........ 15%
Minimitull: per 100 kg 400:-
3. andra slag ................................. ........ 13%
61.16¶Handskar och vantar av trikå: Prop. 1986/87:102
A. av syntetfilament .................................... ......... 6,2 %
B. av regenatfilament .................................. ......... 8,5 %
C. av annal textilmaterial ............................ 7,2 %
61.17 Andra konfektionerade tillbehör till kläder, av trikå; delar till kläder eller till tillbehör till kläder, av trikå:
A. av syntetfilament ..................................... ......... 13 %
B. av regenatfilament ................................... 17 %
Minimitull: per 100 kg 700:-
C. av ull eller fina djurhår ............................. ......... 15 %
D. av annat texfilmalerial ............................ 15 %
Minimitull: per 100 kg 400:-
62 kap. Kläder och tillbehör till kläder, av annan textilvara än trikå
Anmärkningar
1. Detta kapitel skall endast tillämpas för konfektionerade artiklar av textilmaterial, dock inle för trikåvaror (andra än sädana som omfattas av nr 62.12).
2. Delta kapitel omfattar inte:
a. begagnade kläder och andra begagnade artiklar enligt nr 63.09;
b. ortopediska artiklar, medicinsk-kirurgiska gördlar, brockband o.d. (nr 90.21).
3. För tillämpning av nr 62.03 och 62.04 gäller:
a. Med kostymer och med dräkter förstås omgångar av kläder som beslår av tvä eller tre plagg som är tillverkade av ett och samma tyg, närmare bestämt:
- ett plagg för nederdelen av kroppen, vilket kan utgöras av långa byxor, knäbyxor, korta byxor (andra än badbyxor), kjol eller byxkjol; plaggen får inle ha vare sig hängslen eller brösllapp;
- ett plagg för överdelen av kroppen, nämligen en kavaj eller en jacka vars utsida, bortsett från ärmarna, består av minst fyra slörre tygstycken; dessutom får en väst ingå.
Samtliga plagg till en kostym eller en dräkt måste bestå av tyg av samma struktur, typ, färg och sammansättning; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra. Om flera separata plagg avsedda för nederdelen av kroppen föreligger tillsammans (t.ex. långa byxor och korta byxor eller kjol eller byxkjol och långa byxor), skall endasi de långa byxorna anses utgöra del till kostymen och endast kjolen eller byxkjolen till dräkten; övriga plagg skall klassificeras för sig.
Som kostymer anses också följande typer av kläder, även om de inte uppfyller alla ovannämnda villkor:
- jacketter, som består av en omönstrad rock med långa, rundade skört samt randiga långa byxor;
- frackar, som i allmänhet är tillverkade av svart tyg och har en rock som är öppen och relativt kort framtill och har smala skört som börjar vid höften och hänger ned baktill;
- smokingar, hos vilka kavajen är av liknande typ som en vanlig kavaj (även om den ibland lämnar en större del av skjortbröstet bart), men som har blanka slag av natursilke eller imitationer av natursilke.
b. Med ensembler förstås omgångar av kläder (andra än kostymer och dräkter samt artiklar enligt nr 62.07 och 62.08), vilka består av flera plagg som är tillverkade av ell och samma tyg och vilka föreligger i del skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln, nämligen:
- elt plagg för överdelen av kroppen eller två plagg när del andra plagget är en väst; och
- etl eller två olika plagg för nederdelen av kroppen, vilka kan utgöras av långa byxor, knäbyxor, korta byxor (andra än badbyxor), kjol eller byxkjol; plaggen får ha hängslen och bröstlapp.
Samtliga plagg i en ensemble måste bestå av tyg av samma struktur, typ, färg och sammansättning; plaggen måste i sloriekshänseende överensstämma med varandra. Som ensembler anses inle träningsoveraller och skiddräkter enligt nr 62.11. ,r,r.
4. För tillämpning av nr 62.09 gäller: Prop. 1986/87: 102
a. med babykläder och tillbehör till sådana kläder avses artiklar för små barn med en kroppslängd av högst 86 cm saml blöjor för spädbarn;
b. artiklar som skulle kunna klassificeras både enligt nr 62.09 och enligt andra nummer i detta kapitel skall klassificeras enligt nr 62.09.
5. Kläder som skulle kunna klassificeras både enligt nr 62.10 och enligt andra nummer i detta kapitel, med undanlag av nr 62.09, skall klassificeras enligt nr 62.10.
6. Med skiddräkter i nr 62.11 förstås sädana kläder eller omgångar av kläder av vilkas allmänna utseende och struktur det framgår all de är avsedda atl användas huvudsakligen vid skidåkning (längd- eller utförsåkning). De består antingen av:
a. en skidoverall, dvs. ell plagg i elt stycke avsett all omsluta både över- och underdelen av kroppen; förutom ärmar och krage kan ett sådant plagg också ha fickor eller hällor; eller av
b. en skidensemble, dvs. en omgång kläder som beslår av två eller tre plagg som föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln, nämligen
- ell plagg, såsom en anorak, en vindjacka e. d., försett med blixtlås som tillsluiningsanordning, eventuellt i kombination med en väst; och
- ett par långa byxor, som kan vara försedda med bröstlapp och hängslen eller på annal säll sträcka sig högre upp än till midjan, eller etl par knäbyxor.
En skidensemble kan också bestå av en skidoverall som liknar den som är omnämnd i a ovan och en ärmlös jacka som är försedd med stoppning och som bärs utanpå overallen.
Samtliga plagg i en skidensemble måste bestå av tyg av samma textur, typ och sammansättning, men färgen behöver inte vara densamma; plaggen måste i sloriekshänseende överensstämma med varandra.
7. Scarfar och liknande artiklar, som är kvadratiska eller nästan kvadratiska och inle har någon sida som är större än 60 cm, skall klassificeras som näsdukar (nr 62.13). Näsdukar som har någon sida som är slörre än 60 cm skall klassificeras enligt nr 62.14.
8. Artiklar enligt detta kapitel som inte är igenkännliga vare sig som kläder för män eller pojkar eller som kläder för kvinnor eller flickor skall klassificeras enligt numren som omfattar kläder för kvinnor eller flickor.
9. Artiklar enligt detta kapitel kan vara tillverkade av metalltråd.
62.01 Överrockar, bilrockar, slängkappor, anoraker, skid jackor, vindjackor och liknande ytterkläder, för män eller pojkar:
A. av syntetfilament ........................... 13 %
B. av regenatfilament ......................... 17%
C. av annat textilmaterial ................... 14%
62.02 Kappor (inbegripet slängkappor), bilrockar, anoraker, skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, för kvinnor eller flickor:
A. av syntetfilament ........................... ......... 13 %
B. av regenatfilament .......................... 17%
C. av annat texfilmalerial .................... ......... 14%
62.03 Kostymer, ensembler, kavajer, blazrar, jackor (andra än sådana enligt nr 62.01) och byxor (andra än bad byxor), för män eller pojkar:
A. av syntetfilament ........................... ......... 13 %
B. av regenatfilament .......................... 17%
C. av annat textilmaterial .................... 14%
62.04 Dräkter, ensembler, kavajer, jackor (andra än sådana enligt nr 62.02), klänningar, kjolar, byxkjolar och byxor, för kvinnor eller flickor:
A. av syntetfilament ........................... 13 %
B. av regenatfilament ......................... 17 %
C. av annat textilmaterial ................... 14%
62.05¶Skjortor för män eller pojkar: Prop. 1986/87: 102
A. av syntetfilament ........................... ......... 13 %
B. av regenatfilament ........................... 17%
C. av annal textilmaterial .................... ........ 15 %
62.06¶Blusar, skjortor och skjortblusar, för kvinnor eller flic kor:
A. av syntetfilament ........................... 13 %
B. av regenatfilament .......................... 17%
C. av annat textilmaterial .................... ........ 14%
62.07 Undertröjor, kalsonger, nattskjortor, pyjamas, badroc kar, morgonrockar och liknande artiklar, för män eller pojkar:
A. av syntetfilament ........................... ......... 13 %
B. av regenatfilament .......................... 17%
C. av annal textilmalerial:
1. badrockar, morgonrockar och liknande arfiklar 14%
2. andra ....................................... ......... 15 %
62.08 Linnen, undertröjor, underklänningar, underkjolar, un derbyxor, trosor, nattlinnen, pyjamas, negligéer, bad rockar, morgonrockar och liknande artiklar, för kvin nor eller flickor:
A. av syntetfilament ........................... 13 %
B. av regenatfilament .......................... ........ 17 %
C. av annat texlilmaterial:
1. negligéer, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar 14 %
2. andra ...................................... ........ 15 %
62.09¶Babykläder och tillbehör lill sådana kläder:
A. vantar, strumpor, sockor och strumpskyddare:
1. av syntetfilament ........................ 6,2 %
2. av regenatfilament ...................... 8 %
3. av annat textilmaterial ................ 7,2%
B. andra slag:
1. av syntetfilament ........................ 13 %
2. av regenatfilament ...................... 17%
3. av annat texlilmaterial ................. 14 %
62.10¶Kläder av textilvaror enligt nr 56.02, 56.03, 59.03, 59.06 eller 59.07:
A. underkläder av textilvaror enligt nr 56.02 eller 56.03 15 %
B. andra kläder .................................. ......... 14 %
62.11¶Träningsoveraller, skiddräkter, baddräkter och bad byxor; andra kläder:
A. av syntetfilament ........................... 13 %
B. av regenatfilament ........................... 17%
C. av annat textilmalerial .................... ........ 14%
62.12 Bysthållare, gördlar, korsetter, hängslen, strumphål lare, strumpeband och liknande artiklar samt delar till sådana varor, även av trikå:
A. av syntetfilamenl ............................. ......... 13%
B. av regenatfilament ........................... 17 %
C. av annat textilmalerial .................... 15 %
62.13¶Näsdukar:
A. av syntetfilament ........................... 6,2 %
B. av regenatfilament ........................... 8 %
C. av annat textilmaterial .................... ....... 7,2 % 102
62.14¶Själar, scarfar, halsdukar, manfiljer, slöjor o.d.: Prop. 1986/87: 102
A. av syntetfilament .................................... .......... 6,2 %
B. av regenatfilament .................................. 8%
C. av annat textilmaterial ........................... 7,2 %
62.15¶Slipsar och liknande artiklar ......................... 7,5 %
62.16¶Handskar och vantar:
A. av syntetfilament ..................................... 6,2 %
B. av regenatfilament..................................... 8%
C. av annal textilmalerial ............................ 7,2 %
62.17 Andra konfektionerade tillbehör till kläder; delar till kläder eller till tillbehör till kläder, andra än sådana enligt nr 62.12:
A. av regenatfilament ................................... ........... 16%
B. av annal textilmalerial ............................. 13%
63 kap. Andra konfektionerade textilvaror; handarbetssatser; begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump
Anmärkningar
1. Underavdelning 1 skall tillämpas endast för konfektionerade artiklar av alla slags textilvaror.
2. Underavdelning I omfattar inte:
a. varor enligt 56-62 kap.;
b. begagnade kläder och andra begagnade artiklar enligt nr 63.09.
3. Nr 63.09 omfattar endasi följande varor:
a. artiklar av texlilmaterial:
- kläder och tillbehör till kläder samt delar till sådana varor;
- res- och sängfiltar;
- sänglinne, bordslinne, toaletthanddukar, kökshanddukar och liknande artiklar;
- inredningsartiklar, andra än mattor enligt nr 57.01-57.05 och tapisserier enligt nr 58.05;
b. skodon och huvudbonader av annat material än asbest.
För att klassificeras enligt delta nummer måste ovannämnda artiklar uppfylla följande båda villkor:
- de måste vara synbart begagnade och
- de måste föreligga i oförpackat skick eller i balar, säckar eller liknande förpackningar.
L Andra konfektionerade textilvaror
63.01¶Res- och sängfillar:
A. av ull eller fina djurhår ............................. 13 %
Minimitull: per 100 kg 300:-
B. av annat textilmaterial ........................... ........... 13 %
63.02¶Sänglinne, bordslinne, loalelthanddukar, kökshanddu kar och liknande artiklar:
A. av fill eller bondad duk ........................... ........... 10%
B. andra slag:
1. av syntetfilamenl ................................. 12 %
2. av regenatfilament .............................. ........... 20%
3. av annat textilmaterial ....................... ........... 14%
63.03¶Gardiner, rullgardiner och draperier; gardinkappor och sängomhängen:
A. av trikå:
1. av syntetfilamenl ................................. ........... 13 %
2. av regenatfilament .............................. 17 %
Minimitull: per 100 kg 700:- 103
3. av ull eller fina djurhår ................. 15 %
4. av annat texlilmaterial ................. 15 %
Minimitull: per 100 kg 400:- B. andra slag:
1. av syntetfilament ....................... ......... 12%
2. av regenalfilament ....................... 20 %
3. av annat texlilmaterial ................. 14 %
63.04¶Andra inredningsartiklar, andra än sådana enligt nr 94.04:
A. av trikå:
1. av syntetfilament ........................ 13%
2. av regenatfilament ...................... ........ 17 %
Minimitull: per 100 kg 700:-
3. av ull eller fina djurhår .................. 15%
4. av annal textilmaterial ................. 15 %>
Minimitull: per 100 kg 400:-
B. andra slag:
1. av syntetfilamenl ........................ ......... 12%
2. av regenatfilament ...................... ........ 20 %
3. av annat textilmaterial ................ 14%
63.05¶Säckar och påsar av sådana slag som används för för packning av varor:
A. av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål
enligt nr 53.03 .............................. ............ fri
B. andra slag ..................................... ...... 6,2 %
63.06¶Presenningar, segel lill båtar, segelbrädor eller fordon, markiser, tält och kampingartiklar:
A. luftmadrasser och luftkuddar ............ 4 %
B. andra slag ..................................... ........ 13%
63.07¶Andra konfektionerade artiklar, inbegripet tillskär ningsmönster:
A. av filt eller bondad duk ................... ........ 10%
B. av trikå:
1. av syntetfilament ........................ 13 %
2. av regenatfilament ...................... 17 %
Minimitull: per 100 kg 700:-
3. av ull eller fina djurhår .................. 15 %
4. av annat textilmaterial ................ ....... 15 %
Minimitull: per 100 kg 400:-
C. andra slag:
1. av syntetfilament ........................ ....... 11 %
2. av regenatfilament ...................... 16%
3. av annat texlilmaterial ................. 13 %
II. Handarbetssatser
63.08 Satser bestående av vävnadsstycken och garn, med eller ulan tillbehör, och avsedda för tillverkning av mattor, tapisserier, broderade borddukar eller servetter eller liknande artiklar av textilmaterial samt föreliggande i detaljhandelsförpackningar:
beläggs med samma tull som den beståndsdel som
ger satsen dess karaktär
104 III. Begagnade kläder och andra begagnade artiklar; lump Prop. 1986/87:102
63.9¶Begagnade kläder och andra begagnade artiklar 5,1%
63.10 Lump, inbegripet klipp och liknande avfall av textilvaror (även av surtningsgarn och tågvirke) .......................................... fri
105 TOLFTE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102
Skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, promenadkäppar, sittkäppar, piskor, ridspön samt delar till sådana artiklar; bearbetade fjädrar samt varor tillverkade av fjädrar; konstgjorda blommor; varor av människohår
64 kap. Skodon, damasker o. d.; delar till sådana artiklar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inle:
a. skodon utan påsatt sula, av textilmaterial (61 eller 62 kap.);
b. begagnade skodon enligt nr 63.09;
c. varor av asbest (nr 68.12);
d. ortopediska skodon och andra ortopediska artiklar saml delar till sådana artiklar (nr 90.21);
e. leksaksskor samt skor med fasisatta skridskor eller rullskridskor; benskydd och liknande skyddsartiklar för användning vid sporlutövning (95 kap.).
2. Med delar i nr 64.06 avses inle pligg, skoskyddare, snörhålsringar, hakar, spännen och prydnader samt snören, tofsar och andra snörmakeriarbeten och besättningsarliklar (vilka skall klassificeras enligi de nummer som de i och för sig omfattas av) och inte heller knappar och andra varor enligt nr 96.06.
3. Med gummi eller plasl avses i detta kapitel också textilvara som utvändigt har ell synligt överdrag eller en synlig beläggning av gummi eller plast eller av båda dessa material.
4. Om inte annal följer av anm. 3 skall följande regler gälla vid lillämpning av detta kapitel:
a. överdelen skall anses beslå av det material som utvändigt har den största ytan; vid bedömningen skall ingel avseende fästas vid tillbehör eller förstärk ningar, såsom ankelskydd, kantning, prydnader, spännen, stroppar, snör hålsringar eller liknande detaljer;
b. yttersulan skall anses bestå av det material som har den största ytan av den del som har kontakt med marken; vid bedömningen skall inget avseende fästas vid tillbehör eller förstärkningar, såsom broddar, dubbar, spikar, skoskyddare eller liknande detaljer.
64.1 Vattentäta skodon med yttersulor och överdelar av gummi eller plast och hos vilka överdelarna varken är fastade vid sulan eller hopfogade genom sömnad, nit-ning, spikning, skruvning, pluggning eller liknande förfarande 14 %
64.2¶Andra skodon med yttersulor och överdelar av gummi eller plast:
A. avsedda för montering på skridskor ..... ........ 3,2%
B. andra slag ..................................... 14%
64.03¶Skodon med yttersulor av gummi, plast, läder eller konstläder och med överdelar av läder:
A. avsedda för montering på skridskor ..... 3,2 %
B. andra slag ..................................... 14%
64.4 Skodon med yttersulor av gummi, plast, läder eller konstläder och med överdelar av textilmaterial ...................................... ......... 14%
64.5¶Andra skodon:
A. med överdelar av läder, konstläder eller texlilma terial ........................................... 5,8 %
B. andra slag: Prop. 1986/87: 102
1................................................ med yttersulor av gummi, plast, läder eller konstläder ................................. 14 %
2. med yttersulor av annal material ... 5,8%
64.06¶Delar fill skodon; lösa inläggssulor, hälinlägg o. d.; damasker, benläder och liknande artiklar samt delar fill
sådana artiklar:
A. nåtlade överdelar:
1. avsedda för montering på skridskor 3,2%
2. andra ...................................... 7,2%
B. andra delar till skodon; lösa inläggssulor, hälinlägg
o.d................................................. 5,8%
C. andra slag:
1. av texlilmaterial .......................... 7,2 %
2. av annal material ........................ 4,9 %
65 kap. Huvudbonader och delar till huvudbonader
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte;
a. begagnade huvudbonader enligt nr 63.09;
b. huvudbonader av asbest (nr 68.12);
c. dockhattar och andra leksakshattar samt karnevalsartiklar, enligt 95 kap.
2. Nr 65.02 omfattar inte hattstumpar som är tillverkade genom sömnad, andra än sådana som tillverkals enbart genom enkel hopsyning i spiral av band eller remsor.
65.1 Haltstumpar av filt, varken formpressade eller försedda med brätte; plana eller cylindriska hattämnen (inbegripet uppskurna hattämnen) av filt 6,2 %
65.2 Hattstumpar, flätade eller hopfogade av band eller remsor av alla slags material, varken formpressade eller försedda med brätte, foder eller garnering 6,2 %
65.3 Filthattar och andra huvudbonader av filt, tillverkade av hallstumpar eller plana hattämnen enligt nr 65.01, även ofodrade och ogarnerade:
A. capeliner av hårfill ......................... 6,2 %
B. andra slag ..................................... 6,2 %
Maximilull: per styck 3:-
65.04................................................. Hattar och andra huvudbonader, flätade eller hopfo gade av band eller remsor av alla slags material, även ofodrade och ogarnerade .................... ....... 6,2 %
Maximilull: per styck 3:-
65.05 Hattar och andra huvudbonader, av trikå eller tillver kade av spetsar, filt eller annan textilvara i längder (dock inte av band eller remsor), även ofodrade och ogarnerade; hårnät av alla slags material, även fodrade och garnerade:
A. hårnät av människohår .................... fri
B. andra slag ..................................... 10%
Maximilull: per styck 5:-
65.6¶Andra huvudbonader, även ofodrade och ogarnerade 8%
65.7 Sveltremmar, foder, skyddsöverdrag, hallstommar, haltställningar, mösskärmar och hakremmar för huvudbonader: .„.,
A. svettremmar ............................................ .............. fri Prop. 1986/87: 102
B. andra slag ............................................... 4,4 %
66 kap. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, sittkäppar, piskor och ridspön samt delar till sådana artiklar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. promenadkäppar o. d. med gradering för mätning (nr 90.17);
b. promenadkäppar med skjulvapen eller stilett, förlyngda käppar för använd ning som slagvapen o. d. (93 kap.);
c. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaksparaplyer och leksaksparasoller).
2. Nr 66.03 omfattar inte delar, beslag och tillbehör av texlilmaterial och inte heller, oavsett materialet, övertyg, tofsar, remmar, paraplyfodral o. d. Sådana varor skall klassificeras för sig, även om de föreligger tillsammans med artiklar enligt nr 66.01 eller 66.02 men inle är anbringade på artiklarna.
66.01.............................................................. Paraplyer och parasoller (inbegripet käpparaplyer, trädgårdsparasoller och liknande parasoller) 6,9 %
Minimitull: per styck I:-
66.2¶Promenadkäppar, sittkäppar, piskor, ridspön o.d. ... 3,8%
66.3¶Delar, beslag och tillbehör fill artiklar enligt nr 66.01
och 66.02 ...................................................... 3,8%
67 kap. Bearbetade fjädrar och dun samt varor tillverkade av fjädrar eller dun; konstgjorda blommor; varor av människohår
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inle:
a. filterduk av människohår (nr 59.11);
b. blommotiv av spetsar, broderier eller annan textilvara (elfte avd.);
c. skodon (64 kap.);
d. huvudbonader och hårnät (65 kap.);
e. leksaker, sportartiklar och karnevalsartiklar (95 kap.);
f. dammvippor och pudervippor av fjädrar samt handsiktar av hår (96 kap.);
2. Nr 67.01 omfattar inte:
a. varor i vilka fjäder eller dun ingår endast som stoppning (1. ex. sängkläder enligt nr 94.04);
b. kläder och tillbehör till kläder i vilka fjäder eller dun endasi ulgör besättning eller stoppning;
c. konstgjorda blommor eller blad saml delar lill sådana varor, ävensom andra varor enligt nr 67.02.
3. Nr 67.02 omfattar inle:
a. varor av glas (70 kap.);
b. konstgjorda blommor, blad eller frukter av keramiskt material, sten, metall, trä eller annat material, som är framställda i ett stycke genom gjutning, smidning, snidning, prägling eller annat förfarande eller består av delar som är sammanfogade på annal sätt än genom bindning, klistring, inpassning eller liknande metoder.
67.1 Skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar eller dun, fjädrar, delar av Qädrar, dun samt varor av dessa produkter (andra än varor enligt nr 05.05 samt bearbetade spolar och skaft) .......................................... .......... 3,8 %
67.2 Konstgjorda blommor, blad och fmkter samt delar fill sådana varor; artiklar tillverkade av konstgjorda blommor, blad eller frukter ................................. .......... 5,1 % 108
67.03 Människohår, rotvänt, tunnat, blekt eller på annat sätt bearbetat; ull, andra djurhår och andra textilmalerial, bearbetade för användning vid tillverkning av peruker
o. d................................................... fri
67.04................................................. Pemker, lösskägg, lösa ögonbryn och ögonfransar, lös flätor o.d., av människohär, djurhår eller textilmate rial; varor av människohår, inte nämnda eller inbe gripna någon annanslans ..................... ........... fri
109 TRETTONDE AVDELNINGEN
Varor av sten, gips, cement, asbest, glimmer eller liknande material; keramiska produkter; glas och glasvaror
68 kap. Varor av sten, gips, cement, asbest, glimmer eller liknande material
Anmärkningar
1. DeUa kapitel omfattar inte:
a. varor enligt 25 kap.;
b. belagt, bestruket, impregnerat eller överdraget papper enligt nr 48.10 och 48.11 (t. ex. papper belagt med glimmerpulver eller grafit eller behandlat med bilumen eller asfalt);
c. överdragna, impregnerade eller belagda dukvaror av textilmaterial enligt 56 och 59 kap. (t. ex. vävnad som är överdragen eller belagd med glimmerpulver eller behandlad med bitumen eller asfalt);
d. artiklar enligt 71 kap.;
e. verktyg och delar till verktyg, enligt 82 kap.; f litografiska stenar enligt nr 84.42;
g. elektriska isolatorer (nr 85.46) samt elektriska isolerdetaljer enligt nr 85.47;
h. sliptrissor för denlalbruk (nr 90.18);
ij. artiklar enligt 91 kap. (t. ex. ur och urfoder);
k. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar saml monterade eller monteringsfärdiga byggnader);
1. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar);
m. varor av material uppräknade i anm. 2 b till 96 kap., enligt nr 96.02 samt varor enligt nr 96.06 (t.ex. knappar), 96.09 (t.ex. grifflar) och 96.10 (l.ex. skrivtavlor);
n. artiklar enligt 97 kap. (t. ex. konstverk).
2. Med bearbetad monument- eller byggnadssten i nr 68.02 avses inte bara de stenarter som omfattas av nr 25.15 och 25.16 utan också all annan naturlig sten (t. ex. kvartsit, flinta, dolomit och steatit) som är bearbetad på liknande sätt, med undantag av skiffer.
68.01¶Gatsten, kantslen och trotloarslen av naturiig sten
(utom skiffer) ............................................... .............. fri
fri
3,8%
68.02 Bearbetad monument- eller byggnadssten (utom skiffer) samt varor av sådan sten, andra än varor enligt nr 68.01; mosaikbitar o.d. av naturlig sten (inbegripet skiffer), även på underlag; konslfärgade korn, skärvor och pulver av naturlig sten (inbegripet skiffer):
A. opolerade och oslipade ...........................
B. polerade eller slipade ..............................
fri
3,8%
68.03¶Bearbetad skiffer och varor av skiffer eller agglomere rad skiffer:
A. opolerade och oslipade ............................
B. polerade eller slipade ..............................
68.04 Kvarnstenar, slipstenar, slipskivor o. d., utan ställning, för målning, slipning, skärpning, polering, riktning eller skärning, handverktyg för skärpning eller polering saml delar till sådana varor, av naturlig sten, av agglo mererade naturliga eller konstgjorda slipmedel eller av keramiskt material, även med delar av andra material: A. av naturlig sten; ävensom trippelsten och wiener-
pimsten ................................................... .............. fri
110 B. andraslag: Prop. 1986/87: 102
1. kvarnstenar, defibrörstenar o. d............ .............. fri
2. av agglomererad naturiig eller syntefisk diamant fri
3. handverklyg för skärpning eller polering 3,8%
4. andra ................................................... 5,1%
68.05 Naturiiga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller korn, på underiag av texlilmaterial, papper, papp eller annal material, även tillskuret, sytt eller på annat sätt utformat:
A. på papper, papp eller vulkanfiber ............. .......... 2,2%
B. på annat underlag .................................. .......... 3,8%
68.06 Slaggull, stenull och liknande mineralull; expanderad vermikulil, expanderade leror, skumslagg och liknande expanderade mineraliska material; blandningar och varor av värmeisolerande, ljudisolerande eller Ijudab- sorberande mineraliska material, andra än sådana som omfattas av nr 68.11 eller 68.12 eller 69 kap.:
A. slaggull, stenull och liknande mineralull samt varor
av dessa material .................................... 3,2 %
B. andra slag ............................................... fri
68.7 Varor av asfalt eller liknande material (t.ex. petroleumbitumen eller stenkolstjärbeck) ....................................................................... .............. fri
68.8 Plattor, skivor, block och liknande varor av vegetabiliska fibrer, av halm eller av spån, flis eller annat avfall av trä, agglomererade med cement, gips eller annat mineraliskt bindemedel ................................................. 3,2%
68.9¶Varor av gips eller av blandningar på basis av gips 3,2%
68.10¶Varor av cement, betong eller konstgjord sten, även armerade fri
68.11¶Varor av asbeslcement, cellulosacemenl e.d. 100 kg 0:60
68.12 Bearbetade asbestfibrer; blandningar på basis av asbest eller på basis av asbest och magnesiumkarbonat; varor av sådana blandningar eller av asbest (t. ex. tråd, vävnader, kläder, huvudbonader, skodon och packningar), även med förstärkning, andra än varor enligt nr 68. II och 68.13:
A. packningar och tätningar, även i längder .......... 2,2%
B. andra slag ............................................... .............. fri
68.13 Friktionsmalerial och varor av sådant material (l.ex. skivor, rullar, remsor, segment, rondeller, brickor och klossar), omonterade, för bromsar, kopplingar e. d., på basis av asbest, andra mineraliska ämnen eller cellu losa, även i förening med texlilmaterial eller annat ma terial:
A. bromsbelägg ........................................... .......... 2,2 %
B. andraslag ................................................ .......... 3,8%
68.14 Bearbetad glimmer och varor av glimmer, inbegripet agglomererad eller rekonslmerad glimmer, även på underlag av papper, papp eller annat material fri
68.15 Varor av sten eller andra mineraliska ämnen (inbegripet varor av torv), inte nämnda eller inbegripna någon annanslans .............. fri
69 kap. Keramiska produkter Prop. 1986/87: 102
Anmärkningar
1. Detta kapitel skall endast tillämpas för keramiska produkter som bränts efter formgivning. Nr 69.04-69.14 skall endast tillämpas för andra keramiska produkter än sådana som omfattas av nr 69.01 -69.03.
2. Detta kapitel omfattar inte:
a. produkter enligt nr 28.44;
b. artiklar enligt 71 kap. (t. ex. bijouterivaror);
c. kermeter enligt nr 81.13;
d. artiklar enligt 82 kap.;
e. elektriska isolatorer (nr 85.46) saml elektriska isolerdetaljer enligt nr 85.47;
f. konstgjorda tänder (nr 90.21);
g. artiklar enligt 91 kap. (t. ex. ur och urfoder);
h. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt monterade eller monteringsfärdiga byggnader); ij. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar); k. artiklar enligt nr 96.06 (t. ex. knappar) och nr 96.14 (t. ex. rökpipor); I. artiklar enligt 97 kap. (t. ex. konstverk).
I. Varor av kiseldioxidhaltiga fossilmjöl eller av liknande kisel dioxidhaltiga jordarter samt eldfasta produkter
69.1 Murstenar, block, plattor och andra keramiska varor av kiseldioxidhaltiga fossilmjöl (t.ex. kiselgur, trippel eller diatomit) eller av liknande kiseldioxidhaltiga jordarter ......................................................... fri
69.2 Eldfasta murstenar, block, plattor och liknande eldfasta keramiska byggvaror, andra än sådana som består av kiseldioxidhaltiga fossilmjöl eller av liknande kiseldioxidhaltiga jordarter:
A. magnesit-, magnesitkrom- och krommagnesitpro-
dukter............................................. fri
B. andra slag ..................................... 2,2 %
69.03.................................................. Andra eldfasta keramiska varor (t. ex. retorter, deglar, mufflar, munstycken, stoppare, stöd, skålar, rör, hyl sor och stänger), andra än sådana som består av kisel dioxidhaltiga fossilmjöl eller av liknande kiseldioxid haltiga jordarter ................................. ........... fri
II. Andra keramiska produkter
69.04¶Murtegel, bjälklagstegel, håltegel o.d., av keramiskt material:
A. av syrafast niaterial ........................ ....... 2,2 %
B. av annat material ........................... fri
69.05¶Takpannor, skorstenspipor, rökhuvar, skorstensfoder, byggnadsornament och andra byggvaror, av keramiskt
material.............................................. 2,2%
69.06¶Ledningsrör, rännor och rördelar, av keramiskt materi al:
A. av syrafast stengods ...................... 2,2%o
B. av annat material ........................... fri
69.07 Oglaserade "gatstenar", trotloarplattor, golvplattor o.d., plattor för eldstäder samt väggplattor, av kera miskt material; oglaserade mosaikbitar o.d. av kera miskt material, även på underlag:
A. med en tjocklek av minst 3 cm .......... fri
B. andra slag ..................................... .......... 8%
69.8 Glaserade "gatstenar", troltoarplattor, golvplattor o.d., plattor för eldstäder samt väggpiatlor, av keramiskt material; glaserade mosaikbitar o.d., av keramiskt material, även på underiag 8%
69.9 Laboratorieartiklar samt artiklar för kemiskt eller annat tekniskt bruk, av keramiskt material; hoar, kar och liknande behållare av keramiskt material, av sådana slag som används inom lantbruket; krukor, burkar och liknande artiklar av keramiskt material, av sådana slag som används för transport eller förpackning av varor:
A. av syrafast stengods ............................... 2,2 %
B. av annat material .................................... fri
69.10 Diskhoar, tvättställ, pelare till tvättställ, badkar, bidéer, WC-stolar, spolcisterner, urinaler och liknande sanilelsartiklar för installation, av keramiskt material 7 %
69.11¶Bords- och köksartiklar, andra hushållsartiklar samt toaletlartiklar, av porslin:
A. vita eller enfärgade ................................. 10%
B. andraslag ................................................ 10%
Minimitull: per 100 kg 75:-
69.12¶Bords- och köksartiklar, andra hushållsartiklar samt loalettartiklar, av andra keramiska material än porslin:
A. vila eller enfärgade .................................. 10 %
B. andra slag ............................................... 10%
Minimitull: per 100 kg 25:-
69.13¶Statyetter och andra prydnadsföremål av keramiskt
material ....................................................... 10%
69.14....................................................................... Andra varor av keramiskt material 6,2%
Prop. 1986/87: 102
70 kap. Glas och glasvaror
Anmärkningar
1.
Detta kapitel omfattar inte:
a. varor enligt nr 32.07 (t. ex. icke frittad emalj- och glasyrmassa, fritta samt annat glas i form av pulver, korn eller flingor);
b. artiklar enligt 71 kap. (1. ex. bijouterivaror);
c. optiska fiberkablar enligt nr 85.44, elektriska isolatorer (nr 85.46) samt elektriska isolerdetaljer (nr 85.47);
d. optiska fibrer, optiskt bearbetade optiska element, injektionssprutor, konstgjorda ögon, termometrar, barometrar, areometrar och andra artiklar enligt 90 kap.;
e. belysningsarmatur och andra belysningsarliklar, Ijusskyllar, namnplätar med belysning och andra liknande artiklar med varaktigt monterad ljuskälla samt delar till sådana artiklar, enligt nr 94.05;
f. leksaker, spel, sportartiklar, julgransprydnader och andra artiklar enligt 95 kap. (med undantag av ögon av glas utan mekanism för dockor eller för andra arfiklar enligt 95 kap.);
g. knappar, termosflaskor med ylterhölje, rafräschissörer och andra ariiklar enligt 96 kap.
För lillämpning av nr 70.03, 70.04 och 70.05 gäller;
a. glas anses inle som bearbetat på grund av någon bearbetning som sketl före glödgning;
b. nedskärning till viss form påverkar inte klassificeringen av planglas;
c. med absorberande eller reflekterande skikt förstås en mikroskopiskt tunn beläggning av metall eller av någon kemisk förening (t. ex. någon melalloxid) vilken absorberar exempelvis infrarött ljus eller förbättrar glasets reflekte rande egenskaper utan att glaset därigenom föriorar sin genomsynlighei eller genomskinlighel.
8 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 102
3. Varor som är nämnda i nr 70.06 klassificeras enligt detta nummer även om de har Prop. 1986/87: 102 karaktär av färdiga artiklar.
4. Med glasull i nr 70.19 förstås:
a. mineralull med en halt av kiseldioxid (SiOj) av minst 60 viktprocent;
b. mineralull med en halt av kiseldioxid (SiOj) av mindre än 60 viktprocent men med en halt av alkalioxid (KjO eller NajO) av mer än 5 viktprocent eller en halt av bortrioxid (B2O3) av mer än 2 viklprocenl.
Mineralull som inte överensstämmer med någon av dessa beskrivningar klassificeras enligt nr 68.06.
5. Med glas avses i hela tulltaxan också smält kvarts och annan smält kiseldioxid.
70.1¶Avfall och skrot av glas; glasmassa ............. fri
70.2¶Glas i form av kulor (andra än reflexpärior o. d. enligt
nr 70.18), stänger, stavar eller rör, obearbetat fri
70.03 Gjutet eller valsat planglas och profilglas, även för sedda med ett absorberande eller reflekterande skikt men inte bearbetade på annat sätt:
A. profilglas .................................................. .......... 5,8 %
B. andra slag ............................................... .......... 5,3 %
70.04¶Draget eller blåst planglas, även försett med elt absor berande eller reflekterande skikt men inte bearbetat på
annat sätt ................................................... 5,8 %
70.05¶Flytglas och ytslipal eller ytpolerat planglas, även för sett med ett absorberande eller reflekterande skikt men
inte bearbetat på annat sätt ....................... 5,3 %
70.06 Glas enligt nr 70.03, 70.04 eller 70.05, böjt, bearbetat på kanterna, graverat, bortåt, emaljeral eller på annat sätt bearbetat, men inte inramat och inle i förening med
annat material ............................................ .......... 5,8%
70.07¶Säkerhetsglas bestående av härdat eller laminerat glas:
A. av härdat glas ......................................... 5,8 %
B. av laminerat glas ..................................... 6,2 %
70.8¶Flerväggiga isolermtor av glas ..................... .......... 5,8%
70.9¶Speglar av glas, inbegripet backspeglar, även inramade 6,2%
70.10 Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, ampuller och andra behållare av glas, av sådana slag som används för transport eller förpackning av varor; konserveringsburkar av glas; proppar, lock och andra lillslulningsan-ordningaravglas:
A. ampuller .................................................. .............. fri
B. andra slag ............................................... .......... 5,3 %
70.11 Öppna glashöljen (inbegripet kolvar och rör) till elek triska lampor, katodstrålerör e. d. samt delar av glas lill
sådana höljen, inte försedda med påmonterade detaljer fri
70.12¶Glas till termosflaskor eller andra lermoskäri:
A. utan melallbeläggning .............................. .......... 4,4%
B. andra ....................................................... .......... 5,1%
70.13 Glasvaror av sådana slag som används som bords-, köks-, toalett- eller kontorsartiklar, för prydnadsändamål inomhus eller för liknande ändamål (andra än sådana som omfattas av nr 70.10 eller 70.18) .................................... ........... 12 %
70.14¶Glasvaror för signaleringsändamål saml optiska element av glas (andra än sådana som omfattas av nr
70.15), inte opfiskt bearbetade ................... .......... 6,2%
70.15¶Urglas och liknande glas, glas för icke synkortigerande
eller synkorrigerande glasögon, böjda, kupiga eller for-
made på liknande sätt, inte optiskt bearbetade; ihåliga Prop. 1986/87: 102
glasglober och segment av glasglober för fillverkning
av sådana glas ................................. fri
70.16 Block, plattor, murstenar och andra artiklar av pressat eller formgjutet glas, även med trådinlägg, av sådana slag som används i byggnader eller andra konslmk- fioner; glastärningar och andra små glasbitar, även på underiag, för mosaikarbeten eller liknande dekorativa ändamål; s. k. blyinfattade mtor o. d., av glas; cellglas i form av block, plattor, skivor, isolermantlar e. d.:
A................................................... glastärningar och andra små glasbitar för mosaikar beten eller liknande dekorativa ändamål 5,1%
B. s.k. blyinfattade mtor o.d................... ....... 6,2%
C. andra slag .................................... ........... fri
70.17¶Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska
artiklar av glas, även graderade eller kalibrerade .... 6,2 %
70.18 Glaspärlor, imitationer av naturpärlor, imitationer av ädelstenar eller halvädelstenar och liknande smärre ar fiklar av glas samt varor tillverkade av sådana artiklar, andra än bijouterivaror; ögon av glas, andra än pro teser; statyetter och andra prydnadsarliklar av glas, framställda genom s. k. lamparbete, andra än bijouteri varor; reflexpärlor o.d. av glas med en diameter av högst I mm:
A. glaspärlor, imitationer av naturpärlor, imitationer av ädelstenar eller halvädelstenar och liknande smärte artiklar av glas samt varor tillverkade av
sädana artiklar ............................... 3,8 %
B. andra slag, inbegripet reflexpärior o.d.... 5,1%
70.19¶Glasfibrer (inbegripet glasull) och varor av glasfibrer (t. ex. garn och vävnader):
A. garn, vävnader, band, flätor o.d. samt artiklar fill-
verkade av dessa varor .................. ......... 9 %
B. andra slag .................................... ......... 7 %
70.20........................................................ Andra varor av glas 6,2 %
115 FJORTONDE AVDELNINGEN
Naturpärlor och odlade pärlor, ädelstenar och halvädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor av sådana produkter; bijouterivaror; mynt
71 kap. Naturpärlor och odlade pärlor, ädelstenar och halvädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor av sådana produkter; bijouterivaror; mynt
Anmärkningar
1. Om inte annat följer av anm. 1 a till sjätte avd. eller av nedanstående bestämmel ser skall alla varor som helt eller delvis består:
a. av naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (nalurliga, syntetiska eller rekonstruerade) eller
b. av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall, klassificeras enligt detta kapitel.
2. a. Nr 71.13, 71.14 och 71.15 omfattar inte varor i vilka ädel metall eller metall
med plätering av ädel metall ingår endasi som mindre väsentliga beståndsdelar (t. ex. monogram, skoningar och kantbeslag), b. Nr 71.16 omfattar inte varor i vilka ädel metall eller melall med plätering av ädel metall ingår (på annat sätt än som mindre väsentliga beståndsdelar).
3. Detta kapitel omfattar inte:
a. amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.43);
b. sterila sulurmaterial för kirurgiskt bruk, landfyllningsmedel och andra varor enligt 30 kap.;
c. varor enligt 32 kap. (t. ex. lyslerfärger);
d. handväskor och andra artiklar enligi nr 42.02 samt artiklar enligt nr 42.03;
e. varor enligt nr 43.03 och 43.04;
f. varor enligt elfte avd. (textilvaror);
g. skodon, huvudbonader och andra artiklar enligt 64 och 65 kap.; h. paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar enligt 66 kap.;
ij. slipskivor och liknande artiklar enligt nr 68.04. 68.05 och 82 kap., som innehåller stoft eller pulver av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga eller syntetiska); artiklar enligt 82 kap. med verksam del av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade); maskiner, apparater och elektrisk materiel samt delar till sådana produkter, enligt sextonde avd. Artiklar och delar till artiklar som helt består av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) skall dock klassificeras enligt 71 kap. med undantag av omonlerade bearbetade safirer och diamanter för stift lill grammofoner eller apparater för ljudinspelning (nr 85.22);
k. artiklar enligt 90, 91 och 92 kap. (vetenskapliga instrument, ur och musikinstrument);
1. vapen och delar till vapen (93 kap.);
m. artiklar enligt anm. 2 till 95 kap.;
n. artiklar enligi 96 kap., andra än sådana enligt nr 96.01 -96.06 och 96.15;
o. originalskulplurer (nr 97.03), föremål för samlingar (nr 97.05) samt antikviteter med en ålder av över 100 år (nr 97.06), andra än nalurpärlor och odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar.
4. a. Med ädla metaller förstås silver, guld och platina.
b. Med platina förstås platina, iridium, osmium, palladium, rodium och rulen- ium.
c. Med ädelstenar och halvädelstenar avses inte något av de ämnen som är omnämnda i anm. 2 b till 96 kap.
5. För tillämpning av detta kapitel gäller atl en legering (inbegripet en sintrad blandning eller en intermetallisk förening) som innehåller en eller flera ädla metaller skall klassificeras som en legering av ädel metall om någon ädel metall
ingår i legeringen med minst 2 viktprocent. Legeringar av ädla metaller skall 116
klassificeras enligt följande regler:
a. en legering som innehåller minst 2 viktprocent platina skall klassificeras som Prop. 1986/87:102
plalinalegering;
b. en legering som innehåller minst 2 viktprocent guld men ingen eller mindre än 2 viklprocenl platina skall klassificeras som guldlegering;
c. andra legeringar som innehåller minst 2 viktprocent silver skall klassificeras som silveriegeringar.
Om inte annat är föreskrivet skall omnämnanden i tulltaxan av ädla metaller eller av någon viss ädel metall också avse legeringar som enligt anm. 5 ovan skall klassificeras som legeringar av ädla metaller eller av någon viss ädel metall, men skall inte avse metall med plätering av ädel metall och inte heller oädla metaller eller icke-metaller som är förgyllda, försilvrade eller plalinerade. Med metall med plätering av ädel melall förslås i hela tulltaxan melall som på en eller flera ytor belagts med ädel melall genom lödning, svetsning, varmvalsning eller liknande mekaniskt förfarande. Om inte annat är föreskrivet avses med detta uttryck ocksä oädel metall med inläggningar av ädel metall. Med bijoulerivaror i nr 71.13 förslås:
a. smärre artiklar lill personlig prydnad, även med infattade stenar (l.ex. ring ar, armband, halsband, broscher, örhängen, urkedjor, beriocker och andra hängsmycken, kravattnålar, manschettknappar och bröslknappar saml me daljer och märken, även av religiös karaktär);
b. artiklar för personligt bruk av sådana slag som normalt bärs exempelvis i fickan eller handväskan (såsom cigarelteluier, puderdosor, börsar av melall- flälning samt lablelldosor).
Med guldsmedsvaror \ nr 71.14 avses bl. a. prydnadsföremål, bords-, toalett-och rökbordsartiklar samt andra artiklar för hushålls- eller kontorsbruk eller för religiöst bruk.
Med bijouterivaror som inle omfallas av nr 71.13 eller 71.16 \ xvc 1\.\1 förstås artiklar av de slag som sägs i anm. 8 a ovan (dock med undantag av artiklar enligt nr 96.06 samt kammar, hårspännen o.d. enligt nr 96.15) men i vilka inle ingår naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelslenar (nalurliga, syntetiska eller rekonstruerade) eller (bortsett från mindre väsentliga beståndsdelar) ädel melall eller metall med plätering av ädel metall.
L Naturpärlor och odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar
71.1 Naturpärlor och odlade pärlor, även bearbetade eller sorterade men inte uppträdda, monterade eller infattade; osorterade naturpärlor och odlade pärlor, temporärt uppträdda för alt underiätta transporten fri
71.2¶Diamanter, även bearbetade men inte monterade eller infattade fri
71.3 Ädelstenar (andra än diamanter) och halvädelstenar, även bearbetade eller sorterade men inle uppträdda, monterade eller infattade; osorterade ädelstenar (andra än diamanter) och halvädelstenar, temporärt uppträdda
för att underlätta transporten ...................... fri
71.4 Syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar och halvädelstenar, även bearbetade eller sorterade men inte uppträdda, monterade eller infattade; osorterade syntetiska eller rekonstmerade ädelstenar och halvädelstenar, temporärt uppträdda för att underiätta transporten ................................ fri
71.5¶Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar
och halvädelstenar ...................................... fri
IL Adla metaller och metaller med plätering av ädel metall
71.06¶Silver (inbegripet förgyllt eller platinerat silver), obearbetat eller i form av halvfabrikat eller pulver:
A. obearbetat ...............................................
B. rör ..........................................................
C. andra slag ...............................................
fri fri
1,4%
71.7¶Oädel metall med plätering av silver, obearbetad eller i Prop. 1986/87: 102 form av halvfabrikat 1,4 %
71.8¶Guld (inbegripet platinerat guld), obearbetat eller i
form av halvfabrikat eller pulver ........... fri
71.9¶Oädel metall eller silver, med plätering av guld, obearbetade eller i form av halvfabrikat fri
71.10¶Platina, obearbetad eller i form av halvfabrikat eller
pulver .............................................. ........... fri
71.11 Oädel metall, silver eller guld, med plätering av platina, obearbetade eller i form av halvfabrikat ....................................... fri
71.12¶Avfall och skrot av ädla metaller eller av metall med plätering av ädel metall fri
IIL Bijouterivaror, guldsmedsvaror och andra varor
71.13 Bijoulerivaror och delar till sådana varor, av ädel melall eller av melall med plätering av ädel metall ......................................... 3,8%
71.14¶Guldsmedsvaror och delar fill sådana varor, av ädel
metall eller av metall med plätering av ädel metall ... 3,8%
71.15¶Andra varor av ädel melall eller av metall med pläte ring av ädel metall:
A. arfiklar för tekniskt bruk ................... ........... fri
B. andra slag ..................................... ........ 3,8 %
71.16 Varor bestående av naturpärior eller odlade pärior eller av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska
eller rekonstmerade) .......................... fri
71.17¶Bijouterivaror som inte omfattas av nr 71.13 eller 71.16:
A................................................... manschettknappar och bröstknappar av oädel me tall................................................. ....... 4,4%
B. andra slag:
1. av plast ................................... ......... 12%
2. av annat material ........................ ........ 3,8%
71.18........................................................ Mynt fri
118 FEMTONDE AVDELNINGEN
Oädla metaller och varor av oädel metall
Anmärkningar
1. Denna avdelning omfattar inle:
a. beredda målningsfarger, iryckfarger och andra produkter pä basis av metall- fjäll eller metallpulver (nr 32.07-32.10, 32.12, 32.13 och 32.15);
b. järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar (nr 36.06);
c. huvudbonader och delar till huvudbonader enligt nr 65.06 och 65.07;
d. paraplyställningar och andra varor enligt nr 66.03;
e. varor enligt 71 kap. (t.ex. legeringar av ädel metall, oädel metall med plätering av ädel metall samt bijoulerivaror av oädel metall);
f. artiklar enligt sextonde avd. (maskiner, apparater, mekaniska redskap och elektrisk materiel);
g. sammansatta järnvägs- och spårvägsspår (nr 86.08) samt andra artiklar enligt sjuttonde avd. (fordon, fartyg och luftfartyg);
h. instrument och apparater enligt artonde avd., inbegripet urfiädrar;
ij. blyhagel lill ammunition (nr 93.06) och andra varor enligt nittonde avd. (vapen och ammunition);
k. artiklar enligt 94 kap. (t. ex. möbler, resårbottnar lill sängar, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar, ljusskyltar och monterade eller monterings-färdiga byggnader);
1. artiklar enligt 95 kap. (1. ex. leksaker, spel och sportartiklar);
m. handsiklar, knappar, reservoarpennor, pennföriängare, stålpennor och andra artiklar enligt 96 kap. (diverse artiklar);
n. artiklar enligt 97 kap. (t. ex. konstverk).
2. Med delar med allmän användning förslås i hela tulltaxan:
a. varor enligt nr 73.07, 73.12, 73.15, 73.17 och 73.18 saml motsvarande varor av andra oädla metaller;
b. fjädrar och blad fill fjädrar, av oädel metall, andra än urfjädrar (nr 91.14);
c. artiklar enligt nr 83.01, 83.02, 83.08 och 83.10 samt ramar och speglar av oädel metall, enligt nr 83.06.
Omnämnanden i 73-76 och 78-82 kap. (med undantag av nr 73.15) av delar fill varor avser inte delar med allmän användning enligt ovanslående definition. Om inte annat följer av närmast föregående stycke eller av anm. 1 lill 83 kap. skall lulltaxenumren i 72-76 och 78-81 kap. inle tillämpas för varor enligt 82 och 83 kap.
3. Vid klassificering av legeringar (andra än ferrolegeringar och kopparförlegering- ar, definierade i 72 och 74 kap.) gäller följande bestämmelser:
a. en legering av oädla metaller skall klassificeras som en legering av den metall som dominerar viktmässigt över var och en av de övriga metallerna;
b. en legering som är sammansatt av oädla metaller enligt denna avdelning och av beståndsdelar som inte omfattas av denna avdelning skall klassificeras som en legering av oädla metaller enligt denna avdelning, om den samman lagda vikten av sådana metaller är lika med eller större än den sammanlagda viklen av övriga ingående beståndsdelar;
c. med legeringar avses i denna avdelning också sintrade blandningar av metall pulver, helerogena intima blandningar som erhållits genom hopsmältning (andra än kermeter) saml intermetalliska föreningar.
4. Om inte annal är föreskrivet skall etl omnämnande i tulltaxan av en oädel metall också avse sådana legeringar som med lillämpning av anm. 3 ovan skall klassifi ceras som legeringar av ifrågavarande metall.
5. Vid klassificering av sammansatta varor gäller följande bestämmelser: Med de undantag som följer av lydelsen av lulltaxenumren skall varor av oädel melall (inbegripet sådana varor av olika material som enligt de allmänna bestämmelser na skall klassificeras som varor av oädel metall) i vilka ingår två eller flera oädla metaller klassificeras som varor av den oädla melall som dominerar viklmässigt över var och en av de övriga metallerna. Vid tillämpning av denna bestämmelse skall:
a. järn och stål samt olika slag av jäm eller stål anses som en och samma metall;
b. en legering anses helt bestå av den metall som enligt anm. 3 är bestämmande
för klassificeringen; 119
c. en kermel enligt nr 81.13 anses som en enda oädel melall.
I denna avdelning försläs med: Prop. 1986/87: 102
a. avfall och skrol:
metallavfall från lillverkning eller mekanisk bearbetning av melall samt metallvaror som är slutgilligl oanvändbara för sill ursprungliga ändamål på grund av skada, sönderdelning, slilage eller annan orsak;
b. pulver:
produkler av vilka minsl 90 viktprocent passerar genom en sikt med en maskvidd av 1 mm.
72 kap. Järn och stål
Anmärkningar
1. I delta kapitel och, i fråga om varor enligt d, e och f i denna anmärkning, i hela tulltaxan har följande ord och ullryck den betydelse som anges nedan:
a. Tackjärn:
legeringar av järn och kol, som inle är lämpliga för valsning eller smidning, som efler viklen räknat innehåller mer än 2% kol och som kan innehålla elt eller flera av följande ämnen inom nedan angivna gränser (efter viklen räknat):
- högst 10% krom
- högst 6% mangan
- högst 3 % fosfor
- högst 8 % kisel
- sammanlagt högst 10% andra ämnen.
b. Spegeljärn:
legeringar av järn och kol, som efler vikten räknat innehåller mer än 6 % men högst 30% mangan och som i övrigl motsvarar definitionen i a ovan.
c. Ferrolegeringar:
legeringar som (1) föreligger i form av tackor, oregelbundna stycken eller liknande obearbetade former, i former erhållna genom kontinuerlig gjutning eller i form av granulal eller pulver, även agglomererade, som (2) vanligen används som tillsats vid framställning av andra legeringar eller som desoxi-dationsmedel eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid jäm-och stålframställning, som (3) i allmänhet inte är lämpliga för valsning eller smidning och som (4) efler vikten räknat innehåller minst 4% av grundämnet jäm och dessutom ett eller flera av följande ämnen inom nedan angivna gränser (efter vikten räknat):
- mer än 10% krom
- mer än 30 % mangan
- mer än 3 % fosfor
- mer än 8% kisel
- sammanlagt mer än 10% andra ämnen, med undanlag av kol, i fråga om koppar dock högst 10%.
d. Stål:
järnbaserade material, andra än sådana enligt nr 72.03, som (med undantag av vissa gjutna produkter) är lämpliga för valsning eller smidning och som efler viklen räknat innehåller högst 2% kol. Kromstål kan dock innehålla slörre mängd kol.
e. Rostfritt stål:
legerat stål som efler vikten räknat innehåller högst 1,2% kol och minst 10,5 % krom men som också kan innehålla andra ämnen.
f. Annal legerat stål:
stål som inte motsvarar definitionen på rostfritt stål och som efter viklen räknat innehåller elt eller flera av nedanstående ämnen i följande mängder:
- minst 0,3% aluminium
- minst 0,0008 % bor
- minst 0,3% krom
- minst 0,3% kobolt
- minst 0,4% koppar
- minst 0,4% bly
- minst 1,65% mangan
- minst 0,08 % molybden
- minst 0,3 % nickel
- minsl 0,06% niob
- minsl 0,6% kisel
- minst 0,05 % tilan 120
- minst 0,3 % volfram Prop. 1986/87: 102
- minsl 0,1 % vanadin
- minst 0,05 % zirkonium
- minst 0,1 % av nägot annat ämne (med undantag av svavel, fosfor, kol och nitrogen).
g. Omsmäliningsgöt av järn eller slål:
produkler i form av grova göt (ulan sjunkhuvud) eller tackor, som har tydliga fel på ytan och som inle motsvarar definitionerna på tackjärn, spegeljärn eller ferrolegeringar.
h. Granulal:
produkter av vilka mindre än 90 viktprocent passerar genom en sikt med en maskvidd av 1 mm och av vilka minst 90 viktprocent passerar genom en sikt med en maskvidd av 5 mm.
ij. Halvfärdiga produkter:
stränggjutna produkter med massivt tvärsnitt, även underkastade en förberedande varmvalsning; saml
andra produkler med massivt tvärsnitt som endast underkastals en förberedande varmvalsning eller som grovt lillformats genom smidning, inbegripet ämnen till profiistäng. Dessa produkter förekommer inte i ringar eller rullar.
k. Valsade platta produkler:
valsade produkter som dels har massivt rektangulärt tvärsnitt, dels inte motsvarar definitionen i ij ovan, dels föreligger:
- i regelbundet upprullade ringar eller rullar eller
- i raka längder som, om de har en tjocklek av mindre än 4,75 mm, har en bredd av minsl tio gånger tjockleken, eller, om de har en tjocklek av minst 4,75 mm, har en bredd som överstiger 150 mm och uppgår till minst två gånger tjockleken.
Valsade platta produkter kan ha mönster i relief, erhållna direkt vid valsning-en (t.ex. skåror, räfflor eller våffelmönslrade, droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) eller vara perforerade, korrugerade eller polerade, under förutsättning aU de inte härigenom fåll karaktär av varor som omfattas av andra nummer.
Valsade platta produkler med annan form än kvadratisk eller rektangulär skall oavsett storleken klassificeras som produkter med en bredd av minst 600 mm, under förutsättning all de inle har karaktär av varor som omfattas av andra nummer.
1. Stång, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar:
varmvalsade produkter som föreligger i oregelbundet upprullade ringar och som har ell massivt tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, kvadrat, rektangel, triangel eller annan konvex månghörning. Sådan stång kan ha mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer åstadkomna under valsningsprocessen (armeringsjärn).
m. Annan stång:
produkter som inte motsvarar nägon av definitionerna i ij, k eller 1 ovan eller definitionen pä tråd och som har ett likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, cirkelsegment, oval, kvadrat, rektangel, triangel eller annan konvex månghörning. Dessa produkter kan också:
- ha mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer åstadkomna under valsningsprocessen (armeringsjärn);
- vara vridna efter valsningen. n. Profiler:
produkler som har ett likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inle motsvarar någon av definitionerna i ij, k, 1 eller m ovan eller definitionen pä tråd. 72 kap. omfattar inle produkler enligt nr 73.01 och 73.02.
o. Tråd:
kallformade produkler som föreligger i ringar eller på spolar, som har ell likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionen på valsade platta produkter.
p. Ihåligt borrslål:
ihålig stång, oavsett tvärsnittels form, som är lämplig för borrar, som har elt största ytlermålt av mer än 15 mm men högst 52 mm och vars största innermått uppgår till högst hälften av det största yttermållet. Annan ihålig stång av järn eller stål skall klassificeras enligt nr 73.04.
121 Produkter av järn eller stål med plätering av jäm eller stål av annan beskaffenhet Prop. 1986/87: 102
skall klassificeras som produkler av det slags järn eller slål som dominerar
viktmässigt.
Järn- och stålprodukter som framställts genom eleklrolys, pressaulning eller
sintring skall klassificeras, alltefter formen, sammansättningen och utseendet,
enligt de tulltaxenummer i detta kapitel som är tillämpliga för liknande produkter
framställda genom varmvalsning.
I. Obearbetade material; produkter i form av grannlåt eller pulver
72.1 Tackjärn och spegeljärn i form av tackor eller i andra obearbetade former ......................................................... fri
72.2¶Fertolegeringar:
A. ferrokisel och ferrokiselmangan, innehållande mer
än 15 viktprocent kisel ............. 100 kg 3:-
B. andra slag ..................................... fri
72.03 Produkter erhållna genom direkt reduktion av järn malm (järnsvamp) samt andra porösa, järnbaserade produkter i form av oregelbundna stycken eller pelletar eller i liknande former; järn med en renhetsgrad av minst 99,94 viktprocent i form av oregelbundna styc ken eller pelletar eller i liknande former:
A. järnsvamp ..................................... ........... fri
B. andra slag ..................................... ....... 2,5%
72.04¶Avfall och skrot av järn eller stål; omsmäliningsgöt av
järn eller stål .................................... ........... fri
72.05¶Granulal och pulver av tackjärn, spegeljärn, järn eller stål:
A. granulal ........................................ ....... 2,5 %
B. pulver ......................................... ........... fri
II. Järn och olegerat stål
72.06¶Jäm och olegerat stål i form av göt eller i andra obear betade former (med undantag av järn enligt nr 72.03):
A. smältstycken och råskenor .............. fri
B. andra slag ..................................... 2,5 %
72.7¶Halvfärdiga produkter av järn eller olegerat stål 3,2%
72.8 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med én bredd av minst 600 mm, varmvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag:
A. i ringar eller rullar ........................... 3,2%
B. andra slag:
1. valsade på fyra sidor eller i slutna spår, med en bredd av högst 1250 mm och med en tjocklek av
minst 4 mm, utan mönster i relief .... ....... 4,4%
2. andra ....................................... ......... 5%
72.09.................................................. Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, kallvalsade och varken pläterade, på annal sätt metallöverdragna eller för sedda med annat överdrag .................... 5 %
72.10 Valsade platta produkler av jäm eller olegerat stål, Prop. 1986/87: 102 med en bredd av minsl 600 mm, pläterade, på annal
sätt metallöverdragna eller försedda med annal överdrag:
A.................................................... pläterade eller på annat sätt överdragna med alumi nium, bly eller tenn ......................... fri
B. andra slag ..................................... ......... 5 %
72.11 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm och varken pläte rade, på annal sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag:
A. valsade på fyra sidor eller i slutna spår, med en bredd av mer än 150 mm och med en tjocklek av
minst 4 mm, utan mönster i relief ......... ....... 4,4 %
B. andra slag ..................................... ......... 5 %
72.12 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag:
A................................................... pläterade eller på annat sätt överdragna med alumi nium, bly eller tenn ......................... ........... fri
B. andra slag ..................................... ......... 5 %
72.13¶Stång av järn eller olegerat stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar ......... 5 %
72.14 Annan stångav järn eller olegerat stål, smidd, varmvalsad, varmdragen eller strängpressad, även vriden efter valsningen men inte vidare bearbetad 5 %
72.15¶Annan stång av järn eller olegerat stål .. 5 %
72.16¶Profiler av järn eller olegerat stål:
A. pläterade, på annat sätt överdragna eller på annat sätt ytbehandlade:
1. profilerade valsade platta produkter, pläterade eller på annat sätt överdragna med aluminium,
bly eller tenn ............................. fri
2. andra ...................................... .......... 5 %
B. andra slag:
1. varmvalsade, varmdragna eller strängpressade:
a............................................. profiler med H-profil, oavsett vikten per löp meter; andra profiler vägande minsl 60 kg per löpmeter ............................... fri
b. andra ................................... 5 %
2. fillformade eller färdigbehandlade på annat sätt 5 %
72.17........................................................ Tråd av järn eller olegerat stål 5 %
III. Rostfritt Stål
72.18¶Rostfritt stål i form av göt eller i andra obearbetade former; halvfärdiga produkler av rostfritt stål:
A. i form av göt eller i andra obearbetade former 2,5 %
B. halvfärdiga produkter ...................... 3,2 %
72.19¶Valsade platta produkter av rostfritt stål, med en bredd av minst 600 mm:
A. varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar
eller mllar ...................................... ....... 3,2% 123
B. andraslag ..................................... 5% Prop. 1986/87: 102
72.20¶Valsade platta produkter av rostfritt slål, med en bredd
av mindre än 600 mm .......................... 5 %
72.21 Stång av rostfritt stål, varmvalsad, i oregelbundet upp-
mllade ringar ..................................... 5 %
72.22¶Annan stång av rostfritt stål; profiler av rostfritt stål . 5%
72.23¶Tråd av rostfritt stål ........................... ........ 5 %
IV. Annat legerat stål; ihåligt borrstål av legerat eller olegerat stål
72.24¶Annal legerat slål i form av göt eller i andra obearbe tade former; halvfärdiga produkler av annal legerat stål:
A. i form av göt eller i andra obearbetade former .... 2,5 %
B. halvfärdiga produkter ...................... ........ 3,2 %
72.25¶Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en bredd av minst 600 mm:
A. varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar
eller rullar ..................................... ........ 3,2%
B. andra slag:
1................................................ pläterade eller på annat sätt överdragna med alu minium, bly eller tenn .................. fri
2. andra ....................................... 5 %
72.26¶Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm:
A.................................................... pläterade eller på annat sätt överdragna med alumi nium, bly eller tenn ......................... fri
B. andra slag ..................................... 5 %
72.27 Stång av annat legerat stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar ......................................................... 5 %
72.28 Annan stång av annat legerat stål; profiler av annat legerat stål; ihåligt borrstål av legerat eller olegerat stål:
A. profiler:
1. pläterade, på annat sätt överdragna eller på an nal sätt ytbehandlade:
a............................................. profilerade valsade platta produkter, pläte rade eller på annat sätt överdragna med alu minium, bly eller tenn .............. fri
b. andra ................................... ......... 5 %
2. andra:
a. varmvalsade, varmdragna eller strängpres sade:
a. profiler med H-profil, oavsett vikten per löpmeter; andra profiler vägande minst 60 kg
per löpmeter ........................... fri
p. andra ................................ .......... 5 %
b. tillformade eller färdigbehandlade på annat
sätt ...................................... 5%
B. andra slag ..................................... 5 %
72.29........................................................ Tråd av annat legerat stål 5 %
73 kap. Varor av järn eller stål Prop. 1986/87:102
Anmärkningar
1. Med gjutjärn förstås i detta kapitel produkter som erhållits genom gjutning, i vilka järn dominerar viklmässigt över vart och elt av övriga ingående ämnen och som i fråga om kemisk sammansättning inte överensstämmer med definitionen på stål i anm. 1 d till 72 kap.
2. Med iråd förstås i detta kapitel produkter, oavsett tvärsnittets form, som tillformats i varmt eller kallt tillstånd och som har ett största tvärmått av högst 16 mm.
73.01 Sponl av järn eller stål, även med borrade eller stan sade hål eller tillverkad genom sammanfogning; profi ler framställda genom svetsning, av järn eller stål:
A. spont ...................................................... fri
B. profiler .................................................... .......... 4,4%
73.02 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar, nämligen räler, moträler och kuggske- nor, växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra delar till spårväxlar, sliprar, rälskarvjärn, rälslolar, räl- stolskilar, underläggsplallor, klämplaltor, spårhållare, spårplattor och annan speciell materiel för samman bindning eller fästande av räler:
A. räler ......................................................... .............. fri
B. andra slag ............................................... 3,8 %
73.03¶Rör och ihåliga profiler, av gjutjärn:
A. med en invändig diameter av minst 510 mm fri
B. andra ...................................................... ............ 7%
73.04¶Rör och ihåliga profiler, av järn (annat än gjutjärn) eller
stål, sömlösa .............................................. ............ 7 %
73.05 Andra rör av järn eller slål (t. ex. svetsade eller nitade) med mnt inre och yttre tvärsnitt och med en ytlerdia-
meter av mer än 406,4 mm ........................ ............ 7 %
73.06¶Andra rör och andra ihåliga profiler, av järn eller stål
(t.ex. hopböjda utan fogning, svetsade eller nitade) .. 7%
73.07¶Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av järn
eller stål ..................................................... ............ 7 %
73.8 Konstmktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 94.06) och delar fill konstruktioner (t. ex. broar, brosektioner, slussportar, torn, fackverksmaster, tak, fackverk lill tak, dörrar, fönster, dört- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, fönsterluckor, räcken och pelare), av järn eller stål; plåt, stång, profiler, rör o.d. av järn eller stål, bearbetade för användning i konstruktioner 4,4%
73.9 Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av järn eller slål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 1, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utmstning för uppvärmning eller avkylning .. 4,4 %
73.10 Tankar, fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst 300 1, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkyl- 125 ning .............................................................. 4,4 %
73.8¶Behållare av järn eller stål för komprimerad eller fill Prop. 1986/87: 102 vätska förtätad gas 4,4%
73.9¶Tvinnad tråd, linor, kablar, flätade band, slingo.d., av
järn eller stål, utan elektrisk isolering ..... ....... 4,4%
73.13 Tagglråd av jäm eller stål; vridet band eller vriden enkel flat tråd, med eller utan taggar, samt löst tvinnad dubbel tråd, av sådana slag som används till stängsel,
av järn eller stål ................................ ........ 4,4%
73.14 Duk (även ändlös), galler och nät (inbegripet stängselnät), av järn-eller ståltråd; klippnät av järn eller slål . 4,4%
73.15¶Kättingar och kedjor samt delar till dessa varor, av järn
eller stål .......................................... ....... 4,4%
73.16¶Ankaren och draggar samt delar fill dessa varor, av järn
eller stål .......................................... ........ 3,2%
73.17'Spik, stift (inbegripet häftstift), spikbleck, märlor och liknande artiklar, av järn eller stål, även med huvud av annat material, dock inte sådana med huvud av koppar 4,4 %
73.18 Skmvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar, kilar, sprintar, saxsprintar, underiäggsbrickor (inbegripet Qä-derbrickor) och liknande artiklar, av järn eller stål ... 4,4%
73.19 Synålar, stickor, snörnålar, virknålar, broderprylar och liknande artiklar, för handarbete, av järn eller stål; knappnålar, säkerhetsnålar och liknande artiklar av järn eller stål, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
A. synålar, stoppnålar och brodernålar ... fri
B. andra slag ..................................... 3,2 %
73.20¶Fjädrar och Ijäderblad, av järn eller slål ... 4,4%
73.21 Kaminer, spisar (inbegripet värmeledningsspisar), grillar, glödpannor, gaskök, tallriksvärmare och liknande icke elektriska artiklar för hushållsbmk samt delar till
sådana artiklar, av järn eller stål .......... 4,4%
73.22.................................................. Radiatorer för centraluppvärmning, inle försedda med elektrisk uppvärmningsanordning, och delar till sådana radiatorer, av järn eller stål; luflvärmare och varmlufts- fördelare (inbegripet apparater som även kan fördela sval eller konditionerad luft), inte försedda med elek trisk uppvärmningsanordning men utmstade med mo tordriven fläkt eller blåsmaskin, samt delar till sådana apparater, av järn eller stål ................... 4.4 %
73.23 Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar, av järn eller stål; stålull; diskbollar, putsvantar o. d., av järn eller stål:
A. stålull;diskbollar,putsvantaro.d.,avjärnellerstål 3,2%
B. andraslag ...................................... 4,4%
73 24 Sanitetsgods och delar fill sanitetsgods, av järn eller
stål ................................................. ....... 4,4%
73.25¶Andra gjutna varor av järn eller stål ...... ....... 4,4%
73.26¶Andra varor av järn eller stål ............... 4,4%
74 kap. Koppar och varor av koppar Prop. 1986/87: 102
Anmärkning
I detta kapitel har följande ord och ullryck den betydelse som anges nedan:
a. Raffinerad koppar:
metall som innehåller minsl 99,85 viktprocent koppar; eller metall som innehåller minst 97,5 viktprocent koppar, under förutsättning all innehållet av andra ämnen, uttryckt i viklprocenl, inle överstiger de gränsvärden som anges i följande tabell:
Tabell -Andra ämnen Ämnen Gränsvärden i viktprocent
Ag
- silver
As
- arsenik
Cd
- kadmium
Cr
- krom
Mg
- magnesium
Pb
-bly
S
- svavel
Sn
- tenn
Te
- tellur
Zn
- zink
Zr
- zirkonium
andra ämnen,* vart och ett
0,25
0,5
1,3
1,4
0,8
1,5
0,7
0,8
0,8
0,3
0,3
* Andra ämnen är t. ex. Al, Be, Co, Fe, Mn, Ni och Si.
b. kopparlegeringar:
metalliska material, andra än oraffinerad koppar, i vilka koppar dominerar viktmässigt över vart och ell av övriga ingående ämnen, under förutsättning:
1. att halten av minst ett av de övriga ämnena överstiger de gränsvärden som anges i ovanstående tabell; eller
2. atl den totala halten av dessa övriga ämnen överstiger 2,5 viklprocenl.
c. Kopparförlegeringar:
legeringar som jämte andra ämnen innehåller mer än 10 viktprocent koppar, som inle är lämpliga för valsning eller smidning och som vanligen används som fillsats vid framställning av andra legeringar eller som desoxidationsmedel eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid framställning av andra metaller än jäm. Fosforkoppar (kopparfosfid) som innehåller mer än 15 viktprocent fosfor klassificeras dock enligt nr 28.48.
d. Stång:
valsade, strängpressade, dragna eller smidda produkter, inte i ringar eller rullar, med likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka. av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall översliga en tiondel av bredden. Som stång anses också gjutna eller sintrade produkler med samma former och dimensioner, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning atl de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfallas av andra nummer.
Trådämnen och billels med ändarna avfasade eller på annal sätt bearbetade enbart för att underiätta deras insättning i maskiner för omformning till exempelvis valstråd eller rör skall dock klassificeras som obearbetad koppar enligt nr 74.03.
e. Profiler:
valsade, strängpressade, dragna, smidda eller pä annat sätt formade produkter, även i ringar eller rullar, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inle motsvarar definitionerna på stång, tråd, plåt, band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna eller sintrade produkler med samma former, vilka bearbetats efler formningen (på annal sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer.
127 Tråd:
valsade, strängpressade eller dragna produkter i ringar eller på spolar, med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de tvä andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkler med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden.
Som tråd i nr 74.14 anses dock endasi produkter, med elt största tvärmått, oavsett tvärsnittets form, av högst 6 mm. Plål. band och folier:
platta produkler (andra än obearbetade produkter enligt nr 74.03), även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsnitt, även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i vilken två motstående sidor ulgör konvexa bågar och de tvä andra sidorna är raka, av samma längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som antingen:
- har kvadratisk eller rektangulär form och en tjocklek som inle överstiger en tiondel av bredden, eller
- har annan än kvadratisk eller rektangulär form, oavsett storleken, under förutsättning att de inte har karaktär av varor som omfattas av andra nummer.
Nr 74.09 och 74.10 skall också tillämpas för plåt, band och folier med mönster (l.ex. skåror, räffior eller våffelmönslrade, droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) och för sådana produkter som har perforerats, korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning att de inte härigenom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Rör:
ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en enda sluten hålighet, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som har enhetlig väggljocklek. Som rör anses också produkler som har ett tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd, under förulsällning alt rörels inre och yttre tvärsnitt är koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade hål, avsmalnande mot mitten, försedda med utvidgade ändar, koniska eller försedda med muffar, flänsar eller ringar.
74.04 74.05 74.06
74.09¶Kopparskärsten; cementkoppar (utfälld koppar) . fri
Oraffinerad koppar; kopparanoder för elektrolytisk raf finering .......................................................... fri
Raffinerad koppar och kopparlegeringar, i obearbetad
form .............................................................. fri
Avfall och skrot av koppar ............................... fri
Kopparförlegeringar ........................................ fri
Pulver och fjäll av koppar:
A. pulver med bladig struktur; fläll ................... 3,8%
B. andra slag ................................................. fri
Stång och profiler av koppar:
A................................................................. av kopparlegering innehållande mer än 10 viktpro cent nickel ................................................ 1,4 %
B. andra slag ................................................. 2,5 %
Tråd av koppar:
A................................................................. av koppariegering innehållande mer än 10 viktpro cent nickel ................................................ 1,4 %
B. andra slag ................................................. .......... 2,5 %
Plåt och band av koppar, med en tjocklek av mer än
0,15 mm:
A. av kopparlegering innehållande mer än 10 viktpro cent nickel ................................................ 1,4 %
128 B. andra slag ...............................................
74.10 Folier av koppar (även tryckta eller på baksidan för stärkta med papper, papp, plast eller liknande material) med en tjocklek (förslärkningsmalerial inte inräknat) av högst 0,15 mm:
A................................................................. av koppariegering innehållande mer än 10 viktpro cent nickel ..............................................
B. andra slag ...............................................
74.11¶Rör av koppar ..............................................
74.12¶Rördelar (t. ex. kopplingar, knärör och muffar) av koppar
74.13¶Tvinnad tråd, linor, flätade band o. d., av koppar, utan elektrisk isolering
74.14¶Duk (även ändlös), galler och nät av tråd av koppar; klippnät av koppar
74.15 Spik, stift (inbegripet häftstift), märlor och liknande artiklar, av koppar eller av järn eller stål med huvud av koppar; skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar, kilar, sprintar, saxsprintar, underläggsbrickor (inbegripet Qäderbrickor) och liknande artiklar, av koppar
74.16¶Fjädrar av koppar ........................................
74.17 Kokapparater och andra uppvärmningsapparater av sådana slag som används i hushåll, icke elektriska, saml delar till sådana apparater, av koppar
74.18 Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar tili sådana artiklar, av koppar; diskbollar, putsvanlar o. d., av koppar; sanitetsgods och delar till sanitetsgods, av koppar
74.19¶Andra varor av koppar:
A. knappnålar och säkerhelsnålar ...............
B. andra slag ...............................................
2,5% Prop. 1986/87: 102
1,4% 2,5% 2,5%
3,2%
2,5%
3,2%
3,2% 3,2%
3,2%
3,2%
3,8% 3,2%
75 kap. Nickel och varor av nickel
Anmärkning
I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som anges nedan:
a. Stång:
valsade, strängpressade, dragna eller smidda produkter, inte i ringar eller rullar, med likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de tvä andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall översliga en tiondel av bredden. Som stång anses också gjutna elier sintrade produkter med samma former och dimensioner, vilka bearbetats efler formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen fåll karaktär av varor som omfallas av andra nummer.
b. Profiler:
valsade, strängpressade, dragna, smidda eller på annal sätt formade produkter, även i ringar eller rullar, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inle motsvarar definitionerna på stång, tråd, plåt, band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna eller sintrade produkler med samma former, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning atl de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfallas av andra nummer.
9 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 102
Tråd:
valsade, strängpressade eller dragna produkter i ringar eller på spolar, med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka tvä motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkler med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Plåt. band och folier:
platta produkler (andra än obearbetade produkter enligt nr 75.02), även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsnitt, även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i vilken tvä motstående sidor ulgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som antingen:
- har kvadratisk eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger en tiondel av bredden, eller
- har annan än kvadratisk eller rektangulär form, oavsett storleken, under förutsättning att de inte har karaktär av varor som omfallas av andra nummer.
Nr 75.06 skall också tillämpas för plåt, band och folier med mönster (t.ex. skåror, räfflor eller våffelmönslrade, droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) och för sädana produkler som har perforerats, korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning att de inte härigenom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Rör:
ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en enda sluten hålighet, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som har enhetlig väggljocklek. Som rör anses också produkter som har etl tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd, under förutsättning att rörets inre och yttre tvärsnitt är koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade hål, avsmalnande mot mitten, försedda med utvidgade ändar, koniska eller försedda med muffar, flänsar eller ringar.
75.01 Nickelskärsten, nickeloxidsinter och andra mellanpro-
dukler vid framställning av nickel ................ fri
75.2¶Nickel i obearbetad form .............................. .............. fri
75.3¶Avfall och skrot av nickel .............................. .............. fri
75.4¶Pulver och fjäll av nickel ............................... .............. fri
75.5¶Stång, profiler och tråd av nickel .................. 1,4%
75.6¶Plål, band och folier av nickel ...................... 1,4%
75.7¶Rör och rördelar (t. ex. kopplingar, knärör och muffar)
av nickel ....................................................... ........ 1,4 %
75.08¶Andra varor av nickel:
A. anoder för förnickling ............................... .............. fri
B. andra slag ............................................... ........ 3,2 %
76 kap. Aluminium och varor av aluminium
Anmärkning
I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som anges nedan:
a. Stång:
valsade, strängpressade, dragna eller smidda produkter, inte i ringar eller rullar, med likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt.
triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Som stång anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former och dimensioner, vilka bearbetats efter formningen (på annal sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under föruisåtlning att de inte genom bearbetningen fåll karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Projller:
valsade, strängpressade, dragna, smidda eller pä annat sätt formade produkter, även i ringar eller rullar, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionerna på stång, tråd, plål, band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen fåll karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Tråd:
valsade, strängpressade eller dragna produkler i ringar eller på spolar, med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkler med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall översliga en tiondel av bredden. Plål. band och folier:
platta produkter (andra än obearbetade produkler enligt nr 76.01), även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsnitt, även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i vilken två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som antingen;
- har kvadratisk eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger en tiondel av bredden, eller
- har annan än kvadratisk eller rektangulär form, oavsett slorieken, under förutsättning att de inte har karaktär av varor som omfattas av andra nummer.
Nr 76.06 och 76.07 skall ocksä tillämpas för plål, band och folier med mönsler (t.ex. skåror, räfflor eller våffelmönslrade, droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) och för sådana produkter som har perforerats, korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning att de inte härigenom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Rör:
ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en enda sluten hålighet. som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som har enhetlig väggtjocklek. Som rör anses ocksä produkter som har ett tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd, under förutsättning att rörets inre och yttre tvärsnitt är koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade hål, avsmalnande mol mitten, försedda med utvidgade ändar, koniska eller försedda med muffar, flänsar eller ringar.
76.1¶Aluminium i obearbetad form ..........................
76.2¶Avfall och skrot av aluminium .........................
76.3¶Pulver och fjäll av aluminium:
A................................................................. pulver med bladig struktur samt fjäll, dock med undantag av varor avsedda atl användas uteslutan de vid tillverkning av gasbelong ..................
B. andra slag .................................................
76.4¶Stång och profiler av aluminium .......................
76.5¶Tråd av aluminium .........................................
76.6¶Plåt och band av aluminium, med en tjocklek av mer än 0,2 mm
fri fri
3,8% fri
2,5% 2,5%
2,5%
76.7 Folier av aluminium (även tryckta eller på baksidan förstärkta med papper, papp, plast eller liknande material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat) av högst 0,2 mm
76.8¶Rör av aluminium ..........................................
76.9¶Rördelar (t. ex. kopplingar, knärör och muffar) av aluminium
76.10 Konstruktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 94.06) och delar till konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, torn, fackverksmasier, tak, fackverk lill tak, dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, räcken och pelare), av aluminium; plåt, stång, profiler, rör o.d. av aluminium, bearbetade för användning i konstruktioner
76.11 Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller fill vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 1, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utmstning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning
76.12 Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare (in begripet förpackningsrör och förpackningsluber), av aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprime rad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst 300 1, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inle försedda med maskinell utrustning eller ut rustning för uppvärmning eller avkylning:
A. förpackningstuber ....................................
B. andra slag ...............................................
76.13¶Behållare av aluminium för komprimerad eller till vätska förtätad gas
76.14¶Tvinnad tråd, linor, flätade band o.d., av aluminium, utan elektrisk isolering
76.15 Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar, av aluminium; diskbollar, putsvanlar o. d., av aluminium; sanitetsgods och delar till sanitetsgods, av aluminium
76.16¶Andra varor av aluminium ..............................
2,5% 2,5%
3,2%
3,2%
3,2%
3,8% 3,2%
3,2%
2,5%
3,2% 3.2%
77 kap. (Delta kapitel omfattar inte någon vara)
78 kap. Bly och varor av bly
Anmärkning
1 delta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som anges nedan:
a. Slang:
valsade, strängpressade. dragna eller smidda produkter, inte i ringar eller rullar, med likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadraliskl, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Som stång anses också
gjutna eller sintrade produkler med samma former och dimensioner, vilka bear- Prop. 1986/87: 102 betals efter formningen (på annal sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning all de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfallas av andra nummer.
b. Profiler:
valsade, strängpressade, dragna, smidda eller på annal sätt formade produkter, även i ringar eller rullar, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionerna på stång, tråd, plåt. band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning atl de inte genom bearbetningen fåll karaktär av varor som omfattas av andra nummer.
c. Tråd:
valsade, strängpressade eller dragna produkler i ringar eller på spolar, med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkler med kvadraliskl, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden.
d. Plål, band och folier:
platta produkler (andra än obearbetade produkter enligt nr 78.01), även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsnitt, även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i vilken två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som antingen:
- har kvadratisk eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger en tiondel av bredden, eller
- har annan än kvadratisk eller rektangulär form, oavsett storleken, under förulsällning alt de inle har karaktär av varor som omfallas av andra nummer.
Nr 78.04 skall också tillämpas för plåt, band och folier med mönsler (t. ex. skåror, räfflor eller våffelmönslrade, droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) och för sådana produkler som har perforerats, korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning all de inte härigenom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer.
e. Rör:
ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en enda sluten hålighet, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som har enhetlig väggtjocklek. Som rör anses också produkler som har ett tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd, under förutsättning att rörets inre och yttre tvärsnitt är koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade hål, avsmalnande mot millen, försedda med utvidgade ändar, koniska eller försedda med muffar, flänsar eller ringar.
78.1¶Bly i obearbetad form ........................... .......... fri
78.2¶Avfall och skrot av bly ......................... .......... fri
78.3¶Stång, profiler och tråd av bly ............. .......... fri
78.4¶Plåt, band och folier av bly; pulver och fjäll av bly fri
78.5¶Rör och rördelar (t. ex. kopplingar, knärör och muffar)
av bly ............................................... ........... fri
78.06¶Andra varor av bly:
A. blyull samt linor av bly ...................... ........... fri
B. förpackningstuber ........................... ........ 3,8%
C. andraslag ...................................... ........ 3,2%
79 kap. Zink och varor av zink Prop. 1986/87: 102
Anmärkning
1 detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som anges nedan:
a. Stång:
valsade, strängpressade, dragna eller smidda produkter, inte i ringar eller rullar, med likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, iriangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Som stång anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former och dimensioner, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning atl de inle genom bearbetningen fåll karaktär av varor som omfattas av andra nummer.
b. Profiler:
valsade, strängpressade, dragna, smidda eller på annat säll formade produkter, iiven i ringar eller rullar, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionerna på stång, tråd, plåt, band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna eller sintrade produkler med samma former, vilka bearbetats efter formningen (pä annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning all de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer.
c. Tråd:
valsade, strängpressade eller dragna produkter i ringar eller på spolar, med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkler med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall översfiga en tiondel av bredden.
d. Plål, band och folier:
platta produkter (andra än obearbetade produkler enligt nr 79.01), även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsnitt, även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i vilken två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som antingen:
- har kvadratisk eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger en tiondel av bredden, eller
- har annan än kvadratisk eller rektangulär form, oavsett storleken, under förutsättning alt de inle har karaktär av varor som omfattas av andra nummer.
Nr 79.05 skall också tillämpas för plåt, band och folier med mönster (t. ex. skåror, räfflor eller våffelmönslrade, droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) och för sådana produkter som har periorerats, korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning att de inte härigenom fått karaktär av varor som omfallas av andra nummer.
e. Rör:
ihåliga produkler, även i ringar eller rullar, som har en enda sluten hålighet, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som har enhetlig väggljocklek. Som rör anses också produkter som har ett tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd, under förutsättning atl rörels inre och yttre tvärsnitt är koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade hål, avsmalnande mot mitten, försedda med utvidgade ändar, koniska eller försedda med muffar, flänsar eller ringar.
79.1¶Zink i obearbetad form ....................................
79.2¶Avfall och skrot av zink ...................................
79.3¶Stoft, pulver och fjäll av zink ...........................
79.4¶Stång, profiler och tråd av zink .......................
79.5¶Plåt, band och folier av zink ............................
79.6¶Rör och rördelar (t. ex. kopplingar, knärör och muffar) av zink
79.7¶Andra varor av zink:
A. spik, stift, bultar och nitar; takrännor, nockplålar, ramar lill takfönster saml andra färdiga byggvaror
B. andra slag .................................................
fri fri fii fri fii
fri
fri
3,2%
80 kap. Tenn och varor av tenn
Anmärkning
I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som anges nedan:
a. Stång:
valsade, strängpressade, dragna eller smidda produkter, inle i ringar eller rullar, med likformigt och lika slorl, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de tvä andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Som stång anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former och dimensioner, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer.
b. Profiler:
valsade, strängpressade, dragna, smidda eller på annat sätt formade produkter, även i ringar eller rullar, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inle motsvarar definitionerna på stång, tråd, plåt, band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfallas av andra nummer.
c. Tråd:
valsade, strängpressade eller dragna produkter i ringar eller på spolar, med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor ulgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkler med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden.
d. Plåt, band och folier:
platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 80.01), även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsnitt, även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i vilken två molslående sidor ulgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som antingen:
- har kvadratisk eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger en tiondel av bredden, eller
- har annan än kvadratisk eller rektangulär form, oavsett slorieken, under förutsättning atl de inle har karaktär av varor som omfattas av andra nummer.
Nr 80.04 och 80.05 skall också tillämpas för plåt, band och folier med mönster (t. ex. skåror, räfflor eller våffelmönslrade, droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) och för sådana produkter som har perforerats, korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning all de inte härigenom fåll karaktär av varor som omfallas av andra nummer.
e. Rör: Prop. 1986/87: 102
ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en enda sluten hålighet, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig iriangel eller regelbunden konvex månghörning och som har enhetlig väggtjocklek. Som rör anses också produkter som har ett tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd, under förutsättning att rörets inre och yttre tvärsnitt är koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade hål, avsmalnande mol mitten, försedda med utvidgade ändar, koniska eller försedda med muffar, flänsar eller ringar.
80.1¶Tenn i obearbetad form ................................ ............. fri
80.2¶Avfall och skrot av tenn ................................. fri
80.3¶Stång, profiler och tråd av tenn .................... fri
80.4¶Plål och band av tenn med en tjocklek av mer än 0,2
mm .................................................. ........... fri
80.05 Folier av tenn (även tryckta eller på baksidan för stärkta med papper, papp, plast eller liknande material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat) av högst 0,2 mm; pulver och Qäll av tenn:
A. folier........................................................... .......... 1,4%
B. pulver och fjäll ......................................... .............. fri
80.06¶Rör och rördelar (t. ex. kopplingar, knärör och muffar)
av tenn........................................................... fri
80.07¶Andra varor av tenn:
A. förpackningsluber .................................... .......... 3,8 %
B. andra slag................................................... 3,2 %
81 kap. Andra oädla metaller; kermeter; varor av dessa material
81.01¶Volfram och varor av volfram, inbegripet avfall och skrot:
A. tråd, inbegripet spiraler ........................... .......... 1,4%
B. andra slag.................................................. fri
81.02¶Molybden och varor av molybden, inbegripet avfall och skrot:
A. tråd, inbegripet spiraler ........................... .......... 1,4%
B. andra slag.................................................. .............. fri
81.3¶Tantal och varor av tantal, inbegripet avfall och skrot fri
81.4¶Magnesium och varor av magnesium, inbegripet avfall och skrol:
A. i obearbetad form; avfall och skrot; jämnstora spån
och korn saml pulver ................................ fri
B. stång, profiler, tråd, plåt, band, folier och rör 1,4%
C. andraslag ................................................ .......... 3,2%
81.5 Koboltskärsten och andra mellanprodukter vid framställning av kobolt; kobolt och varor av kobolt, inbegripet avfall och skrot ....................................... fri
81.6¶Vismut och varor av vismut, inbegripet avfall och skrot fri
81.7¶Kadmium och varor av kadmium, inbegripet avfall och
skrot ........................................................... fri
81.8¶Tilan och varor av titan, inbegripet avfall och skrot .. fri
81.9¶Zirkonium och varor av zirkonium, inbegripet avfall
och skrot ....................................................... .............. fri
81.10¶Antimon och varor av antimon, inbegripet avfall och
skrol ........................................................... fri
81.11¶Mangan och varor av mangan, inbegripet avfall och
skrot ........................................................... .............. fri
81.12¶Beryllium, krom, germanium, vanadin, gallium, haf- nium, indium, niob, rhenium och lallium samt varor av
dessa metaller, inbegripet avfall och skrot .. .............. fri
81.13¶Kermeter och varor av kermeter, inbegripet avfall och
skrot ........................................................... fri
82 kap. Verktyg, redskap, knivar, skedar och gafflar av oädel metall; delar av oädel metall till sådana artiklar
Anmärkningar
1. Bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor, slipstenar och slipskivor med ställning, manikyr- eller pedikyrsalser saml varor enligt nr 82.09 omfattar delta kapitel endast artiklar med blad, skär, bearbetande yta eller annan verk sam del av:
a. oädel melall;
b. hårdmetall eller annan kermel;
c. ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, synleliska eller rekonslruerade) på underiag av oädel metall, hårdmetall eller annan kermel;
d. slipmedel på underlag av oädel melall, under förutsättning att varorna har skärande tänder, spår, räfflor e. d. av oädel metall, vilka behållit sin funktion efter det atl slipmedlet lagts på.
2. Delar av oädel melall till artiklar enligt detta kapitel skall klassificeras enligt samma nummer som de artiklar till vilka de ulgör delar, med undantag av delar som är särskilt nämnda som sådana samt verktygshållare för handverktyg (nr 84.66). Delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd. omfattas dock inte av detta kapitel.
Skärhuvuden, blad och saxar till elektriska rakapparater och elektriska hårklipp-ningsmaskiner skall klassificeras enligt nr 85.10.
3. Satser som består av en eller flera knivar enligt nr 82.11 och minst lika många artiklar enligt nr 82.15 skall klassificeras enligt nr 82.15.
82.1 Handverktyg och handredskap av följande slag: spadar, skyfflar, korpar, hackor, högafflar, grepar, krat-tor, räfsor och räkor; yxor, röjknivar och liknande huggverklyg; sekatörer av alla slag; liar, skaror, hökni-var, häcksaxar, fäll- och klyvkilar samt andra verktyg och redskap av sådana slag som används inom lant-bmk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk .................
82.2¶Handsågar; blad för alla slags sågar (inbegripet slitsfrä-sar, spårfräsar och otandade sågblad):
A................................................................. sågkedjor för motorsågar samt delar till sådana ked jor .............................................................
B. andra slag ...............................................
82.03 Filar, raspar, tänger (inbegripet avbitartänger), pincet- ter, plåtsaxar, röravskärare, bultsaxar, huggpipor och liknande handverktyg:
A. röravskärare och delar till röravskärare ..
B. andra slag ...............................................
82.4 Skruvnycklar och skiftnycklar (inbegripet moment-nycklar); utbytbara hylsor till hylsnycklar, med eller utan handtag .........................................................
82.5 Handverktyg (inbegripet glasmästardiamanter), inle nämnda eller inbegripna någon annanstans; blåslampor; skmvstycken, skruvtvingar o.d., andra än tillbe-
3,2%
fri
4,4%
3,2% 4,4%
4,4%
hör och delar till verktygsmaskiner; städ; transportabla Prop. 1986/87: 102
smidesässjor; hand- eller pedaldrivna slipstenar och slipskivor med ställning:
A. handborrar (andra än spiralborrar), skruvmejslar, borr- och sparrsockar, lubpressar och skärcirklar
samt delar lill sädana artiklar ........... ........ 3,2%
B. andra slag ..................................... 4,4 %
82.06¶Satser av handverktyg enligt två eller fiera av numren 82.02-82.05, föreliggande i delaljhandelsförpackning ar:
A. innehållande något eller några av följande verktyg som karaktärsgivande beståndsdel: röravskärare, handborrar (andra än spiralborrar), skruvmejslar,
borr- och sparrsockar, lubpressar och skärcirklar 3,2%
B. andra slag ..................................... 4,4 %
82.07 Utbytbara verktyg för handverklyg, även mekaniska, eller för verktygsmaskiner (t. ex. för pressning, stans ning, gängning, borrning, driftning, fräsning, svarvning eller skruvdragning), inbegripet dragskivor för drag ning och matriser för strängpressning av melall, saml
verktyg för berg- eller jordborrning ........ ....... 3,2%
82.8¶Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater 3,2%
82.9 Plattor, skär, stavar och liknande delar till verktyg, omonterade, av hårdmetall eller annan kermel .................................... ........ 3,2%
82.10 Handdrivna mekaniska apparater och redskap, som väger högst 10 kg och som används för beredning eller servering av matvaror eller drycker 3,2%
82.11 Knivar med skärande egg, även landad (inbegripet trädgårdsknivar), inle nämnda eller inbegripna någon annanstans, saml blad lill sådana knivar:
A. knivskaft av oädel metall ................. ........ 3,2%
B. andra slag ..................................... .......... 7 %
82.12 Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektris ka) samt blad till dessa (inbegripet ämnen till rakblad i bandform):
A. rakknivar samt blad och andra delar till rakknivar 3,2%
B. rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) saml
delar lill sådana artiklar, andra än blad till rakhyvlar 4,6 %
C................................................... blad lill rakhyvlar (inbegripet ämnen till rakblad i bandform) ..................................... 5,1%
82.13 Saxar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans,
saml skär till saxar enligt detta nummer .. ........ 3,2 %
82.14 Andra skär- och klippverktyg (l.ex. hårklippningsma-skiner, huggknivar och hackknivar för slakterier och charkuterier eller för hushållsbruk, pappersknivar); artiklar och satser av artiklar för manikyr eller pedikyr (inbegripet nagelfilar) 3,2%
82.15¶Skedar, gafflar, slevar, lårtspadar, fiskknivar, smörknivar, sockertänger och liknande köks- och bordsartiklar:
A. handtag och skaft av oädel melall ..... 3,2 %
B. andra slag ..................................... ......... 7 %
83 kap. Diverse varor av oädel metall Prop. 1986/87: 102
Anmärkningar
1. 1 detta kapitel skall delar av oädel metall klassificeras enligt samma nummer som de artiklar för vilka de är avsedda. Artiklar av järn eller stål enligt nr 73.12, 73.15, 73.17, 73.18 och 73.20 saml liknande artiklar av andra oädla metaller (74- 76 och 78-81 kap.) skall dock inle anses som delar till varor enligt detta kapitel.
2. Med länkrullar i nr 83.02 avses artiklar med en hjuldiameler (i förekommande fall inbegripet hjulring) av högst 75 mm eller med en hjuldiameler av mer än 75 mm (i förekommande fall inbegripet hjulring) om hjulets eller hjulringens bredd är mindre än 30 mm.
83.01 Hänglås och andra lås (nyckelläs, kombinationslås och elektriska lås) av oädel metall; knäppen och byglar med knäppe, försedda med lås, av oädel metall; nycklar av oädel melall fill i detta nummer nämnda artiklar:
A. kappsäck-, koffert- och porlföljlås samt delar til!
sådana lås................................................. .......... 5,3 %
B. andra slag ............................................... 4,4%
83.02 Beslag och liknande artiklar av oädel metall, som är lämpliga för möbler, dörtar, trappor, fönster, markiser, persienner, rullgardiner, karosserier, sadelmakeriarbe ten, koffertar, kistor, skrin e.d.; hatlhyllor, hatthäng- are, konsoler o.d., av oädel metall; länkrullar med hjulhållare av oädel metall; automatiska dörrstängare
av oädel melall .............................................. .......... 3,2 %
83.03 Kassaskåp, kassakistor samt dörrar lill kassavalv e. d., armerade eller på annal sätt förstärkta, förvaringsfack för kassavalv samt kassaskrin, dokumentskrin o. d., av
oädel metall ................................................ .......... 3,2 %
83.4 Dokumeniskåp, kortregislerskåp, brevkorgar, manu-skriplhållare, pennfat, stämpelställ och liknande kontors- och skrivbordsartiklar, av oädel metall, andra än kontorsmöbler enligt nr 94.03 ........................................................... .......... 3,2%
83.5 Mekanismer och beslag för samlingspärmar eller brev-ordnare, pappersklämmor, gem, ryttare lill kortregisler och liknande konlorsarliklar, av oädel melall; häfl-klammer i staplar (för l.ex. konlorsbruk, lapetserar-
bruk eller emballering), av oädel metall ...... .......... 3,2%
83.06 Ringklockor, bjällror, gonggonger o.d., icke elektris ka, av oädel melall; stalyetter och andra prydnadsföre mål, av oädel metall; fotografiramar, lavelramar och liknande ramar, av oädel melall; speglar av oädel me tall:
A. cykelringklockor samt delar lill sådana ringklockor 5,1%
B. fotografiramar, lavelramar och liknande ramar;
speglar .................................................... .......... 3,2%
C. andra slag ............................................... .............. fri
83.7 Böjliga slangar och rör av oädel melall, även med kopplingsanordningar ........................................................................ 3,2 %
83.8 Knäppen, byglar med knäppe, spännen med eller utan knäppe, hakar, hyskor, snörhålsringar o.d., av oädel metall, av sådana slag som används till kläder, skodon, markiser, handväskor, reseffekter e.d.; rörniiar och tvåspetsnilar, av oädel melall; pärlor och paljetter, av
oädel metall ................................................ .......... 3,2 %
83.09 Proppar, kapsyler och lock (inbegripet kronkorkar, Prop. 1986/87: 102 skmvkapsyler och proppar med pip), sprundtappar
med gängning, spmndplålar, plomber och andra tillbe hör till förpackningar, av oädel melall ...... ....... 3,2%
83.10 Skyltar, namnplåtar, adressplålar och liknande plåtar, siffror, bokstäver och andra symboler, av oädel melall,
med undantag av sådana som omfallas av nr 94.05 3,2%
83.11.................................................. Tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande pro dukter av oädel melall eller hårdmelall, överdragna eller fyllda med flussmedel, av sådana slag som an vänds för lödning eller svetsning eller för pålödning eller påsvelsning av melall eller hårdmetall; tråd och stavar av agglomereral pulver av oädel metall, för me- tallsprulning ....................................... ....... 3,2%
140 SEXTONDE AVDELNINGEN
Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel; delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater
Anmärkningar
1. Denna avdelning omfattar inte:
a. drivremmar och transportband av plasl, enligt 39 kap., eller mjukgummi (nr 40.10); andra varor av mjukgummi, av sädana slag som används lill maskiner eller mekaniska eller elektriska apparater eller för annal tekniskt bruk (nr 40.16);
b. varor av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av pälsskinn (nr 43.03), av sådana slag som används i maskiner, apparater eller mekaniska redskap eller för annat tekniskt bruk;
c. bobiner, spolar, cops, konrullar och liknande artiklar, oavsett materialet (t. ex. 39. 40, 44 eller 48 kap. eller femtonde avd.);
d. perforerade kort för jacquardmaskiner eller liknande maskiner (t. ex. 39 eller 48 kap. eller femtonde avd.);
e. drivremmar och transportband av textilmaterial (nr 59.10) samt andra varor av textilmaterial för tekniskt bruk (nr 59.11);
f. ädelstenar och halvädelslenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) enligt nr 71.02 -71.04 samt artiklar som hell beslår av sådana stenar, enligt nr 71.16, med undantag av omonterade bearbetade safirer och diamanter för stift lill grammofoner eller apparater för ljudinspelning (nr 85.22);
g. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.);
h. borrör (nr 73.04);
ij. ändlös duk av metalltråd eller metallband (femtonde avd.);
k. artiklar enligt 82 och 83 kap.;
1. artiklar enligt sjuttonde avd.;
m. artiklar enligt 90 kap.;
n. ur och andra artiklar enligt 91 kap.;
o. utbytbara verktyg enligt nr 82.07 saml borstar av sådana slag som används som maskindelar, enligt nr 96.03; liknande utbytbara verktyg skall klassificeras enligt beskaffenheten av materialet i den verksamma beståndsdelen (t. ex. enligt 40, 42, 43, 45 eller 59 kap. eller nr 68.04 eller 69.09);
p. artiklar enligt 95 kap.
2. Om inte annal följer av anm. 1 till denna avdelning, anm. 1 till 84 kap. eller anm. 1 lill 85 kap., skall delar fill maskiner (inte utgörande delar till artiklar enligt nr 84.84, 85.44, 85.45, 85.46 eller 85.47) klassificeras enligt följande regler;
a. delar som omfattas av något av numren i 84 eller 85 kap. (andra än nr 84.85 och 85.48) skall under alla förhållanden klassificeras enligt sina respektive nummer;
b. andra delar skall, om de är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsak ligen till en maskin av speciellt slag eller till flera slags maskiner som omfallas av samma nummer (inbegripet maskiner enligt nr 84.79 och 85.43), klassificeras enligt samma nummer som ifrågavarande maskiner. Delar som är lämpliga att användas huvudsakligen till varor enligt nr 85.17 eller 85.25- 85.28 och som är lika användbara för båda dessa slag av varor skall klassifi ceras enligt nr 85.17;
c. alla andra delar skall klassificeras enligt nr 84.85 eller 85.48.
2:1 Bestämmelsen i 5 § 2 a (se allmänna bestämmelser i början av denna lag) om en vara som föreligger i delar som är avsedda att sällas ihop skall också tillämpas för en maskin vars delar anges till förtullning vid skilda tillfällen, om den lullskyldige yrkar del.
3. Om inle annal är föreskrivet skall maskinkombinationer som består av tvä eller
flera maskiner som sammanfogats till en enhet saml andra maskiner som kan 141
utföra två eller flera kompletterande eller alternativa arbetsuppgifter klassifi- Prop. 1986/87: 102 ceras som om de bestod enbart av den komponent eller utgjorde en sådan maskin som utför den huvudsakliga arbetsuppgiften.
4. När en maskin eller en grupp maskiner består av separata komponenter (oavsett om dessa är åtskilda eller förenade genom rör. anordningar för kraftöverföring, elektriska ledningar eller andra anordningar), som är avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad arbetsuppgift som kan ulföras av en maskin enligt något av numren i 84 eller 85 kap., skall det hela klassificeras enligt detta nummer.
5. Vid tillämpningen av dessa anmärkningar förslås med maskiner alla maskiner, utrustningar, apparater och redskap som är nämnda i numren i 84 och 85 kap.
84 kap. Kärnreaktorer, ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap; delar till sådana varor
Anmärkningar
1. Delta kapitel omfattar inte:
a. kvarnstenar, slipstenar och andra artiklar enligt 68 kap.;
b. maskiner och apparater (l.ex. pumpar) samt delar lill sådana, av keramiskt material (69 kap.);
c. laboratorieariiklar av glas (nr 70.17); maskiner, apparater och andra artiklar för tekniskt bruk samt delar lill sådana, av glas (nr 70.19 eller 70.20);
d. artiklar enligt nr 73.21 och 73.22 samt motsvarande artiklar av andra oädla metaller (74-76 och 78-81 kap.);
e. elektromekaniska handverklyg enligt nr 85.08 samt elektromekaniska hus hållsapparater enligt nr 85.09;
f. mekaniska mattsopare som hålls i handen, inte försedda med motor (nr 96.03).
2. Om inte annal följer av anm. 3 till sextonde avd. skall en maskin eller apparat som motsvarar en varubeskrivning i ett eller flera av numren 84.01-84.24 och samtidigt motsvarar en varubeskrivning i etl eller flera av numren 84.25-84.80 klassificeras enligt tillämpligt nummer i den förra gruppen och inte i den senare. Nr 84.19 skall dock inte tillämpas för;
a. groningsapparater, äggkläckningsapparater och kycklingmödrar (nr 84.36);
b. spannmålsfuktningsmaskiner (nr 84.37);
c. diffusörer för exlraktion av sockersaft (nr 84.38);
d. maskiner och apparater för värmebehandling av textilgarn, textilvävnader eller andra texUlvaror (nr 84,51);
e. maskiner och apparater för mekanisk bearbetning i vilka en temperaturänd ring, även om den är nödvändig, är av underordnad betydelse.
Nr 84.22 skall inte tillämpas för:
a. symaskiner för tillslulning av säckar eller liknande förpackningar (nr 84.52);
b. kontorsmaskiner enligt nr 84.72.
3. En verktygsmaskin för bearbetning av vilket material som helst, som motsvarar en varubeskrivning i nr 84.56 och samtidigt motsvarar en varubeskrivning i nr 84.57, 84.58, 84.59, 84.60, 84.61, 84.64 eller 84.65 skall klassificeras enligt nr 84.56.
4. Nr 84.57 skall tillämpas endasi för verktygsmaskiner för metallbearbetning (andra än svarvar) som kan ulföra olika slags bearbetningar antingen:
a. genom automatisk växling mellan olika verktyg som är placerade i ett maga sin e. d. (fleroperalionsmaskiner); eller
b. genom atl olika bearbelningsenheter samtidigt eller efler varandra automa tiskt bearbetar etl fast uppspänt arbetsstycke (enstationsmaskiner med mer än en bearbelningsenhet); eller
c. genom automatisk förflyttning av arbetsslycket mellan olika bearbelningsen heter (transfermaskiner).
5. A. Med datorer i nr 84.71 förstås:
a. digitalmaskiner som (1) kan lagra ett eller flera bearbetningsprogram saml åtminstone de data som är omedelbart nödvändiga för att utföra programmet, (2) kan fritt programmeras efter användarens behov, (3) kan utföra de aritmetiska beräkningar som användaren begär samt (4) kan utan mänskligt ingripande utföra ett bearbetningsprogram som de om så behövs kan modifiera genom logiskt beslul under pågående körning;
b. analogimaskiner som kan simulera matematiska modeller och som beslår
av minsl analogielemenl, styrelement och programelement; 12
c. hybridmaskiner som består antingen av en digilalmaskin med analogiele- Prop. 1986/87:102 ment eller av en analogimaskin med digitälelement. B. Datorer kan förekomma i form av system som består av ett variabelt antal enheter i separata höljen. En enhel anses utgöra en del av det kompletta systemet om den uppfyller följande villkor:
a. den kan anslutas till centralenheten antingen direkl eller via en eller flera andra enheter;
b. den är speciellt konstruerad som del till ell sådant system och måste i synnerhet, om den inte ulgör en slrömförsörjningsenhet, kunna la emot eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas av systemet.
Även sådana enheter av detta slag som föreligger särskilt skall klassificeras enligt nr 84.71. Nr 84.71 omfattar inle maskiner i vilka ingår eller som arbetar i anslutning lill en dalor och som utför en specifik arbetsuppgift. Sådana maskiner klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter eller, om delta inte är möjligt, enligt något slumpnummer.
Nr 84.82 skall tillämpas för bl. a. polerade stålkulor, vilkas största och minsta diameter inte avviker från den nominella diametern med mer än 1 %, dock högst med 0,05 mm. Andra slålkulor skall klassificeras enligt nr 73.26. En maskin som används för mer än en uppgift skall i klassificeringshänseende behandlas som om dess huvudsakliga uppgift vore dess enda uppgift. Om inte annat följer av anm. 2 till detta kapitel, anm. 3 till sextonde avd. eller andra föreskrifter skall en maskin, vars huvuduppgift inle är beskriven i något tulltaxenummer eller för vilken huvuduppgiften inte kan fastställas, klassificeras enligt nr 84.79. Nr 84.79 omfattar ocksä maskiner för tillverkning av tågvirke och linor av metalltråd, lextilgarn eller något annat material eller av en kombination av flera material (t. ex. dukt-, tvinn- och kablingsmaskiner).
3,8% 3,8%
fri
3% 3,8%
84.1¶Kärnreaktorer; obeslrålade bränsleelement för kärnreaktorer; maskiner och apparater för isotopseparation 3,8%
84.2 Ångpannor och andra ånggeneralorer (andra än sådana varmvattenpannor för centraluppvärmning som också kan producera lågtrycksånga); hel vattenpannor 3,8%
84.3¶Värmepannor för centraluppvärmning, andra än sådana enligt nr 84.02 4,4 %
84.4 Hjälpapparaler för användning tillsammans med ånggeneralorer eller värmepannor enligt nr 84.02 eller 84.03 (t. ex. economisers, överhetlare, sotningsappara-ter och anordningar för sloftålerföring); kondensorer för ångmaskiner 3,8%
84.5 Generatorer för gengas eller vallengas, även med gas-renare; generatorer för acelylengas samt liknande gasgeneratorer som arbetar med vatten, även med gasre-nare ...................................................
84.6¶Angturbiner ..................................................
84.7¶Förbränningskolvmolorer med gnistländning och med fram- och återgående eller roterande kolvar:
A. motorer till luftfartyg ...............................
B. motorer för fartygsdrifl ...........................
C. andra .......................................................
84.08¶Förbränningskolvmotorer med kompressionständning
(diesel- eller semidieselmotorer) .................. .......... 3,8%
84.09¶Delar som är lämpliga alt användas uteslutande eller huvudsakligen för motorer enligt nr 84.07 eller 84.08:
A. delar lill luftfartygsmoiorer ....................... .............. fri
B. andra ....................................................... .......... 3,8%
84.10¶Hydrauliska turbiner, vattenhjul samt regulatorer för
sådana maskiner ......................................... .......... 3,8% 143
84.11¶Turbojelmotorer, lurbopropmotorer och andra gastur- Prop. 1986/87:102 binmotorer:
A. turbojetmotorer och lurbopropmotorer samt delar
till sådana motorer ......................... fri
B. andra gasturbinmolorer .................... 3,8%
84.12¶Andra motorer:
A. reaklionsmolorer, andra än turbojelmotorer, saml
delar till sådana motorer ................. fri
B. andra ........................................... ........ 3,8%
84.13¶Välskepumpar, även försedda med mälanordning; välskeelevatorer 3 %
84.14 Luft- eller vakuumpumpar, kompressorer för luft eller andra gaser samt fläktar och blåsmaskiner; ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd fiäkt, även försedda med filter:
A. bords-, golv-, vägg-, fönster- eller takfläktar med inbyggd elektrisk motor med en effekt av högst 125 W; ventilations- eller cirkulationskåpor med en horisontell sidlängd av högst 120 cm; delar lill dessa
artiklar ......................................... 4,4 %
B. andra slag ..................................... .......... 3 %
84.15 Luftkonditioneringsapparater bestående av en motordriven fläkt samt anordningar för reglering av temperatur och fuktighet, inbegripet sådana apparater i vilka fuktigheten inte kan regleras separat ..... ......... 3 %
84.16 Brännare för flytande bränsle, pulveriseral fast bränsle eller gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater (stokrar), mekaniska eldstadsrostar, mekaniska anordningar för avlägsnande av aska samt liknande anordningar:
A. rostar till mekaniska eldstadsrostar ..... fri
B. andra slag ..................................... 3,8 %
84.17¶Industri- och laboratorieugnar, inbegripet förbränningsugnar, icke elektriska 3,8 %
84.18 Kylskåp, frysar och annan kyl- eller frysutrustning, elektriska och andra; värmepumpar, andra än luftkon-ditioneringsapparaler enligt nr 84.15 3,8%
84.19 Maskiner och apparater, även med elektrisk uppvärmning, för behandling av material genom förfaranden som inbegriper lemperalurändring, såsom uppvärmning, kokning, röstning, destillering, rektifiering, sterilisering, pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning, förångning, kondensering eller avkylning, dock inte maskiner och apparater av sådana slag som används för hushållsbruk; genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare, icke elektriska . 3,8%
84.20¶Kalandrar och andra valsmaskiner, andra än maskiner för bearbetning av metall eller glas, samt valsar lill
sådana maskiner ................................ 3,8 %
84.21¶Centrifuger, inbegripet torkcenlrifuger; maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor eller
gaser ............................................... 3,8%
84.22¶Diskmaskiner; maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor eller andra kärl; maskiner och
apparater för påfyllning, tillslulning, kapsylering eller 144
etikettering av flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, Prop. 1986/87: 102
säckar eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för förpackning eller inslagning av varor; apparater för inpressning av kolsyra i drycker:
A................................................................. maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning, tillslulning, kapsylering eller etiket tering av flaskor eller andra förpackningar fri
B. andra ...................................................... 3,8%
84.23¶Vågar (med undantag av vågar känsliga för 0,05 g eller mindre), inbegripet räkne- och konlrollvågar; vikter av
alla slag för vågar ....................................... 3,8%
84.24 Mekaniska apparater (även för handkraft) för utsprut-ning, spridning eller finfördelning av välskor eller pulver; brandsläckningsapparater, även laddade; spmtpisloler och liknande apparater; ångbläster- och sandbläslerapparater samt liknande apparater 3,8%
84.25¶Taljor och lyftblock; vinschar och gångspel; domkrafter 3,8%
84.26 Lyftkranar, inbegripet kabelkranar och mobila portal-
lyftare; gränsletmckar och krantruckar ....... 3,8%
84.27¶Gaffeltruckar; andra truckar saml icke självgående
vagnar, med lyft-eller hanteringsutrustning . 3,8%
84.28 Andra maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering, lastning lossning eller transport (l.ex. hissar, rulltrappor, transportörer och linbanor) 3,8 %
84.29¶Självgående bladschaktmaskiner, väghyvlar, skrapor, grävmaskiner, lastare, stampmaskiner och vägvältar . 3,8%
84.30 Andra maskiner och apparater för grävning, hyvling, planering, stampning, tillpackning, schaktning, borrning eller brytning av jord, sten, mineral eller malm; pålningsmaskiner och påluppdragningsmaskiner; snöplogar och snöslungor 3,8%
84.31 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner och apparater enligt nr 84.25-84.30 .................. 3,8%
84.32¶Maskiner och redskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk, avsedda för jordens beredning eller
odling; vältar för gräsmattor eller idrottsplatser 3,8%
84.33 Maskiner och redskap för skörd eller tröskning, inbe gripet halm- eller foderpressar; gräsklippningsmaskiner och slåttermaskiner; maskiner för rengöring eller sorte ring av ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, andra
än maskiner enligt nr 84.37 ......................... 3,8 %
84.34 Mjölkningsmaskiner saml maskiner och apparater för mejerihanteringen ....................................................................... 3,8 %
84.35¶Pressar, krossar och liknande maskiner och apparater som används vid framställning av vin, cider, fruktsaft
eller liknande drycker ................................... ......... 3,8%
84.36.............................................................. Andra maskiner och apparater för lantbruk, träd gårdsskötsel, skogsbruk, fjäderfäavel eller biodling, in begripet groningsapparater försedda med maskinell ut rustning eller uppvärmningsanordning; äggkläcknings apparater och kycklingmödrar ...................... 3,8%
10¶Riksdagen 1986/87. / saml. Nr 102
84.37 Maskiner och apparater för rensning eller sortering av Prop. 1986/87: 102 spannmål, torkade baljväxtfrön eller andra frön; maski ner och apparater som används inom kvarnindustrin
eller för bearbetning av spannmål eller torkade balj växtfrön, andra än maskiner och apparater av lanl- brukstyp .......................................... 3,8%
84.38 Maskiner och apparater, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i delta kapitel, för industriell bered ning eller tillverkning av matvaror eller drycker, andra än maskiner och apparater som används för utvinning eller beredning av animaliska eller vegetabiliska fetter
och feta oljor .................................... 3,8 %
84.39¶Maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa cellulosahaltiga material eller för tillverkning
eller efterbehandling av papper eller papp ........ 3,8%
84.40.................................................. Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, inbegri pet trådhäftmaskiner ............................ ....... 3,8%
84.41¶Andra maskiner och apparater för bearbetning av pap persmassa, papper eller papp, inbegripet skärmaskiner
av alla slag ....................................... ........ 2,5 %
84.42 Maskiner, apparater och redskap (andra än verktygs maskiner enligt nr 84.56 - 84.65) för lypgjutning eller typsättning eller för preparering eller lillverkning av klichéer, tryckplålar, tryckcylindrar eller andra tryck formar; typer, tryckplåtar, klichéer, tryckcylindrar och andra tryckformar; plåtar, cylindrar och lilografiska stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade, kornade eller polerade):
A.................................................... tryckplåtar, klichéer, tryckcylindrar och andra tryckformar .................................. 3,8%
B. andra slag ..................................... fri
84.43¶Tryckpressar; hjälpapparaler för användning vid tryckning fri
84.44 Maskiner för sprulning, sträckning, texturering eller nedskärning av syntetiska eller regenererade textilmaterial .................. 3,8%
84.45 Maskiner för beredning av textilfibrer; maskiner för spinning, tvinning eller snodd av lextilgarn samt andra maskiner för framställning av lextilgarn; maskiner för spolning (inbegripet väftspolmaskiner), rullning eller haspling av textilgarn samt maskiner för beredning av textilgarn för användning i maskiner enligt nr 84.46
eller 84.47 ........................................ ........ 3,8%
84.46¶Vävstolar ........................................ 3,8%
84.47 Trikåmaskiner, maskbondningsmaskiner, maskiner för tillverkning av överspunnet garn, tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten, flätor eller nätknytningar
samt maskiner för tuftning ..................... 3,8 %
84.48 Hjälpmaskiner och hjälpapparaler för användning till sammans med maskiner enligt nr 84.44, 84.45, 84.46 eller 84.47 (t. ex. skaftmaskiner, jacquardmaskiner, varp- och skottväklare saml anordningar för skyttel- växling); delar och tillbehör som är lämpliga atl använ das uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt
detta nummer eller enligt nr 84.44, 84.45, 84.46 eller 146
84.47 (t.ex. spindlar, spinnvingar, kardbeslag, kam- Prop. 1986/87:102
mar, spinnmunstycken, skylllar, solv, skaftramar och
trikåmaskinsnålar):
A. trikåmaskinsnålar............................... fri
B. andraslag ...................................... 3,8%
84.49 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av filt eller bondad duk som längdvara eller i tillformade stycken, inbegripet maskiner för fillverkning av filthattar; hallformar ............................ 3,8%
84.50¶Valtenlvättmaskiner för hushåll eller tvätterier, inbegripet maskiner som både tvättar och torkar tvätten 3,8%
84.51 Maskiner och apparater (andra än tvättmaskiner enligt nr 84.50) för tvättning eller annan rengöring, vridning, torkning, strykning, pressning (inbegripet fixerings-pressar), blekning, färgning, appretering, beläggning eller impregnering av lextilgarn, lextilvävnader eller andra textilvaror, även konfektionerade, saml maskiner för anbringande av massa på underlag av textilvara eller på annat underlag och som används vid tillverkning av linoleummattor eller liknande golvbeläggning; maskiner för upprullning, avrullning, läggning, skärning eller tandning av lextilvävnader e. d 3,8%
84.52 Symaskiner, andra än trådhäftmaskiner enligt nr 84.40; möbler, stativ och överdrag, speciellt konstruerade för symaskiner; symaskinsnålar:
A. symaskinsnålar ............................. ........... fri
B. andra slag ..................................... 5,3 %
84.53 Maskiner och apparater för beredning, garvning eller annan bearbetning av hudar, skinn eller läder eller för tillverkning eller reparation av skodon eller andra varor
av hudar, skinn eller läder, andra än symaskiner .... 3,8%
84.54 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjulmaskiner av sådana slag som används inom metallurgin eller i metallgjulerier:
A. kontinueriiga, roterande gjulmaskiner samt delar till
sådana maskiner ........................... ........... fri
B. götkokiller och delar lill sådana ......... ........ 2,2%
C. andra slag ..................................... 3,8%
84.55¶Metallvalsverk och valsar till sådana valsverk:
A. obearbetade gjulgodsdelaljer ........... 3,2%
B. andraslag ...................................... 3,8%
84.56 Spånavskiljande verktygsmaskiner som arbetar med laser eller annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud, elek- troerosion, elektrokemisk process, eleklronslråle, jon- stråle eller plasmastråle, för alla slags material:
A. maskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall,
vägande per styck mer än 10 000 kg . fri
B. maskiner för bearbetning av trä, kork, ben, hård gummi, hårdplast eller liknande hårda material ... fri
C. andraslag ...................................... 3,8%
84.57 Fleroperalionsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt transfermaskiner, för metallbearbetning:
A. vägande per styck mer än 10 000 kg ........... fri
B. andra slag ..................................... 3,8 % 147
84.58¶Svarvar för melallbearbetning: Prop. 1986/87:102
A. vägande per styck mer än 10 000 kg . fri
B. andra slag ..................................... 3,8%
84.59 Spånavskiljande verktygsmaskiner (inbegripet borr-, fräs- och gängenheter) för borrning, fräsning eller gängskärning i metall, andra än svarvar enligt nr 84.58:
A. vägande per styck mer än 10000 kg ... fri
B. andra slag ..................................... 3,8%
84.60 Verktygsmaskiner för avgradning, skärpning, slipning, hening, lappning, polering eller annan ytbehandling av metall, hårdmelall eller annan kermel med hjälp av slipstenar, slipmedel eller polermedel, andra än kugg- skärnings- och kuggslipmaskiner enligt nr 84.61:
A. vägande per slyck mer än 10 000 kg . ........... fri
B. andra slag ..................................... 3,8 %
84.61 Verktygsmaskiner för hyvling, sfickning, driftning, kuggskärning, kuggsiipning, sågning eller kapning saml andra spånavskiljande verktygsmaskiner för melall, hårdmetall eller annan kermel, inle nämnda eller inbe gripna någon annanstans:
A. vägande per styck mer än 10 000 kg . ........... fri
B. andra slag ..................................... ........ 3,8%
84.62 Verktygsmaskiner (inbegripet pressar) för bearbetning av metall genom smidning; verktygsmaskiner (inbegri pet pressar) för bearbetning av metall genom bockning, falsning, riktning, klippning, stansning eller klinkning; pressar för bearbetning av metall eller hårdmelall, inte
nämnda ovan .................................... ....... 3,8%
84.63¶Andra icke spånavskiljande verktygsmaskiner för bearbetning av metall, hårdmetall eller annan kermel .... 3,8%
84.64 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkler, betong, asbeslcement eller liknande mineraliska material eller för bearbetning av glas i kallt
fillständ ........................................... ........ 3,8 %
84.65 Verktygsmaskiner (inbegripet maskiner för spikning, klamring, limning eller annan sammansättning) för be arbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, hårdplast eller liknande hårda material:
A. barknings-, hyvel-, såg-, lim- och pressmaskiner
saml svarvar .................................. ........ 5,3%
B. andra slag:
1. spånavskiljande maskiner, andra än sådana som
omfattas av A............................... fri
2. andra ....................................... ........ 5,3%>
84.66 Delar och tillbehör som är lämpliga atl användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr 84.56-84.65, inbegripet hållare för arbetsslycken eller verktyg, självöppnande gänghuvuden, delningsdockor och annan speciell utrustning för verktygsmaskiner; verktygshållare till alla slags handverktyg 3,8%
84.67¶Handverktyg, pneumaliska eller hopbyggda med icke
elektrisk motor ................................. ....... 3,8%
84.68.................................................. Maskiner och apparater för lödning eller svetsning, även användbara för skärning, dock inte sådana som omfattas av nr 85.15; maskiner och apparater för yt- härdning med gas .............................. 3,8%
84.69¶Skrivmaskiner och ordbehandlingsmaskiner 3,8% Prop. 1986/87: 102
84.70 Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakoniroll-apparater, frankoslämplingsmaskiner, biljeltmaskiner och liknande maskiner och apparater, med inbyggt räkneverk .............................. 3,8%
84.71 Datorer och enheter till datorer; magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, inte nämnda eller inbegripna någon annanslans 3,8 %
84.72 Andra maskiner och apparater för konlorsbmk (l.ex. hektografer, stencilapparaler, adresseringsmaskiner, sedelutbetalningsautomater, maskiner för sortering, räkning eller förpackning av mynt, pennformerings-apparater, hålslag och häftapparater) ......................................................... 3,8%
84.73 Delar och tillbehör (andra än överdrag, fodral, väskor o. d.) som är lämpliga atl användas uteslutande eller huvudsakligen fill maskiner enligt nr 84.69-84.72 ... 3,8 %
84.74 Maskiner och apparater för sortering, siktning, avskilj-ning, tvättning, krossning, målning, blandning eller knådning av jord, sten, malm eller andra mineraliska ämnen i fast form (inbegripet pulver- eller paslaform); maskiner och apparater för agglomerering, formning eller gjutning av fasta mineraliska bränslen, keramiska massor, icke hårdnad betong, gips eller andra mineraliska produkter i pulver- eller paslaform; maskiner för tillverkning av gjutformar av sand .......... ........ 3,8%
84.75 Maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör eller blixtlampor i glashöljen; maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i varmt tillstånd:
A. maskiner ....................................... ........ 3,8%
B. delar ............................................. fri
84.76 Försäljningsautomater för varor (t. ex. frimärks-, cigarett-, livsmedels- eller dryckesautomater), inbegripet växlingsautomater 3,8%
84.77 Maskiner och apparater för bearbetning av gummi eller plast eller för tillverkning av varor av dessa material, inte nämnda eller inbegripna någon annanslans i delta
kapitel ............................................. ........ 3,8 %
84.78 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av tobak, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel 3,8 %
84.79 Maskiner och mekaniska apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel:
A................................................... slagg-granuleringsmaskiner samt delar till sådana maskiner ....................................... fri
B. andraslag ...................................... 3,8%
84.80 Formflaskor för metallgjulerier; bottenplatlor till gjut formar; gjutmodeller; gjutformar för metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas, mineraliska ämnen,
gummi eller plast ................................. 3,8%
84.81................................................. Kranar, ventiler och liknande anordningar för rörled ningar, ångpannor, tankar, kar e.d., inbegripet redu- 149 cerventiler och termostatreglerade ventiler 3,8%
84.82¶Kullager och rullager .................................... .......... 3,8% Prop. 1986/87: 102
84.83 Transmissionsaxlar (inbegripet kamaxlar och vevaxlar); lagerhus och glidlager; kuggtransmissioner och friktionstransmissioner; kullagerskmvar; växellådor och andra utväxlingar, inbegripet momentväxlar; svänghjul, remskivor, linskivor, block och blockskivor; friktionskopplingar och andra axelkopplingar (inbegripet universalkoppUngar) ....................................................................... 3,8%
84.84 Packningar av metallplåt i förening med annat material eller av två eller flera skikt av metall; satser av packningar av skilda material, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar ........................................................................ .......... 3,8%
84.85 Delar till maskiner och apparater, inle försedda med elektriska kopplingsanordningar, isolatorer, spolar, kontaktelement eller andra elektriska anordningar, inle nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel 3,8%
85 kap. Elektriska maskiner och apparater, elektrisk materiel samt delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater
Anmärkningar
1. Delta kapitel omfattar inle:
a. filtar, dynor, fotpåsar o.d. med elektrisk uppvärmning; kläder, skodon, öronskydd och andra artiklar avsedda att bäras av användaren, med elek trisk uppvärmning;
b. artiklar av glas enligt nr 70.11;
c. möbler med elektrisk uppvärmning, enligt 94 kap.
2. Nr 85.01-85.04 skall inte tillämpas för varor som är nämnda i nr 85.11, 85.12, 85.40, 85.41 och 85.42. Kvicksilverslrömriktare med metallbehållare klassificeras dock enligt nr 85.04.
3. Nr 85.09 omfattar endasi följande elektromekaniska maskiner och apparater av sådana slag som vanligen används för hushällsbruk;
a. dammsugare, golvbonare, maskiner för målning eller blandning av livsmedel samt frukt- eller köksväxtsaftpressar, oavsett vikten;
b. andra maskiner och apparater, under förutsättning all viklen inle överstiger 20 kg per slyck.
Numret tillämpas dock inte för fläktar eller för ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, med eller utan filter (nr 84.14), torkcenlrifuger (nr 84.21), diskmaskiner (nr 84.22), hushållstväUmaskiner (nr 84.50), manglar och strykmaskiner (nr 84.20 och 84.51), symaskiner (nr 84.52), elektriska saxar (nr 85.08) samt elektriska värmeapparater (nr 85.16).
4. Med tryckta kretsar i nr 85.34 förstås kretsar, som med någol iryckningsförfa- rande (t. ex. prägling, plätering eller etsning) eller med filmkretsteknik erhållits genom att man på ett isolerande underlag utformat ledande element, kontakter eller andra tryckta komponenter (t. ex. induktansspolar, motstånd och konden- satorer), ensamma eller sammanbundna enligt etl förutbestämt mönster, andra än element som kan alstra, likrikta, modulera eller förslärka en elektrisk signal (t. ex. halvledarelemenl).
Med tryckta kretsar avses inte kretsar i förening med andra element än sådana som erhållits under tryckningsprocessen. Tryckta kretsar kan dock vara försedda med icke tryckta förbindningselemenl. Tunn- eller ijockfilmskretsar som innehåller passiva och aktiva element som erhållits under samma tekniska process skall klassificeras enligi nr 85.42.
5. För lillämpning av nr 85.41 och 85.42 gäller:
A. Med dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter eller halvle darelemenl förslås sådana komponenter eller element, vilkas funktion är beroende av förändringar i resistiviieten under inverkan av ett elektriskt fält. 150
B. Med elektroniska integrerade kretsar och andra elektroniska mikrokretsar Prop. 1986/87: 102 förstås:
a. integrerade monolilkretsar i vilka krelselementen (dioder, transistorer, motstånd, kondensalorer, förbindelseledningar etc.) framslällls i massan (huvudsakligen) och på ytan av ett halvledande material (t.ex. dopad kisel) och är oskiljaktigt förbundna med varandra;
b. integrerade hybridkretsar i vilka passiva element (motstånd, kondensa lorer. förbindelseledningar elc), erhållna genom tunn- eller Ijockfilms- teknik, och aktiva element (dioder, transistorer, integrerade monolilkret sar etc), erhållna genom halvledaneknik, kombinerats prakliskt tagel odelbart på ett enda isolerande underiag (glas, keramik etc). Dessa kretsar kan också innehålla diskreta komponenter;
c. byggblock av typen gjutna moduler, mikromoduler och liknande som beslår av diskreta, aktiva eller både aktiva och passiva komponenter som kombinerats och sammankopplats.
Vid klassificering av de ariiklar som är definierade i denna anmärkning skall nr 85.41 och 85.42 ha företräde framför varje annat nummer som skulle kunna komma i fråga, särskilt med hänsyn till artiklarnas funktion. 6. Grammofonskivor, magnetband och andra media enligt nr 85.23 och 85.24 skall klassificeras enligt dessa nummer även om de föreligger tillsammans med de apparater som de är avsedda för.
85.1¶Elektriska motorer och generatorer (med undantag av generatoraggregat) 3,8 %
85.2¶Elektriska generatoraggregal och roterande omformare 3,8 %
85.3¶Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen fill maskiner enligt nr 85.01 eller 85.02 3,8%
85.4¶Elektriska transformatorer, statiska omformare (t.ex. likriktare) och induktansspolar 3,8 %
85.5 Elektromagneter; permanentmagneter samt varor avsedda att tjänstgöra som permanentmagneter efter magnetisering; magnetchuckar och andra elektromagnetiska eller permanentmagneliska uppspänningsan-ordningar; elektromagnetiska kopplingar och bromsar; elektromagnetiska lyftdon ............ 3,8 %
85.6¶Galvaniska element och batterier ................. .......... 5,3%
85.7¶Elektriska ackumulatorer samt separatorer till sådana ackumulatorer, även kvadratiska eller rektangulära .. 3,8%
85.8¶Elektromekaniska handverktyg med inbyggd elektrisk
motor ............................................................ 3,8%
85.09¶Elektromekaniska hushållsapparater med inbyggd
elektrisk motor ........................................... .......... 4,4 %
85.10¶Rakapparater och hårklippningsmaskiner med inbyggd elektrisk motor:
A. blad och skärhuvuden till rakapparater .... 4,6%
B. saxar lill hårklippningsmaskiner ............... 3,2%
C. andra slag ............................................... 3,8 %
85.11 Elektrisk landnings- och startulmslning av sådana slag som används till förbränningsmotorer med gnist- eller kompressionständning (t.ex. tändmagneler, tändgene-ratorer, tändspolar, tändslift och glödländstift saml startmotorer); generatorer (för likström eller växelström) och bakströmsreläer av sådana slag som används tillsammans med förbränningsmotorer ................................... .......... 3,8%
85.12 Elektrisk belysnings- och signalutrustning, (med undantag av varor enligt nr 85.39), elektriska vindrutetor-kare samt elektriska avfrostnings- och avimningsan-ordningar, av sådana slag som används till cyklar eller
motorfordon ................................................ .......... 3,8% 151
85.13 Bärbara elektriska lampor med egen kraftkälla (t.ex. Prop. 1986/87: 102 torrbatterier, ackumulatorer eller generatorer), andra
än sådana som omfattas av nr 85.12 .... 3,8%
85.14 Elektriska ugnar (inbegripet sådana med induktiv eller dieleklrisk uppvärmning) för industri- eller laboratoriebruk; annan utrustning med induktiv eller dieleklrisk uppvärmning, för industri-eller laboratoriebruk 3,8%
85.15 Maskiner och apparater för lödning eller svetsning, elektriska (inbegripet sådana som arbetar med elektriskt uppvärmd gas) eller arbetande med laser eller annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud, eleklronslråle, magnelpuls eller plasmastråle, inbegripet sådana som också kan användas för skärning; elektriska maskiner och apparater för varmspmlning av melall eller hårdmetall .... ....... 3,8%
85.16 Elektriska genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare och doppvärmare; elektriska apparater för mmsuppvärmning eller för uppvärmning av marken; elektriska värmeapparater för hårbehandling (t.ex. hårtorkar, onduleringsapparater och locklångsvär-mare) eller för torkning av händerna; elektriska siryk-och pressjärn; andra elektriska värmeapparater av sådana slag som används för hushållsbruk; elektriska värmemotslånd, andra än sådana enligt nr 85.45:
A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar till sådana
(andra än värmemotstånd) ............... 4,4%
B. andraslag ..................................... ........ 3,8%
85.17 Elektriska apparater för trådtelefoni eller Irådtelegrafi, inbegripet sådana apparater för bärfrekvenssystem .. 3,8%
85.18 Mikrofoner och mikrofonstaliv; högtalare, med eller utan hölje; hörtelefoner, även kombinerade med mikrofon; tonfrek vensförstärkare; elektriska ljudförstärkningsanläggningar:
A. mikrofoner och mikrofonstaliv samt delar till dessa
varor .......................................... 4,9 %
B. hörtelefoner, även kombinerade med mikrofon,
samt delar lill hörtelefoner ............... 3,8%
C. andra slag ..................................... ....... 6,5 %
85.19 Skivspelare, elektriska grammofoner, kassettbandspe lare (andra än sådana enligt nr 85.20) och andra appara ter för ljudåtergivning, inte försedda med anordning för ljudinspelning:
A. grammofonautomater ...................... 3,2%
B. ljudåtergivningsapparater för kinematografiskt bruk 3,8 %
C. andra slag ..................................... 5,3 %
85.20¶Bandspelare och andra apparater för ljudinspelning, även innehållande anordning för ljudåtergivning:
A. ljudinspelningsapparater för kinematografiskt bruk 3,8%
B. andra slag ..................................... 5,3 %
85.21¶Apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler 5,3%
85.22¶Delarochtillbehörtill apparater enligt nr 85.19-85.21 3,8%
85.23¶Beredda oinspelade media för inspelning av ljud eller för liknande inspelning av andra fenomen, andra än
produkter enligt 37 kap.......................... fri 12
85.24 Grammofonskivor, inspelade band och andra media Prop. 1986/87: 102 med inspelningar av ljud eller av andra fenomen, inbe gripet matriser för tillverkning av grammofonskivor
men inle produkter enligt 37 kap.:
A. grammofonskivor:
1. för språkundervisning ......................... fri
2. andra ......................................... 100 kg' 25:-
B. andra slag ............................................... .............. fri
85.25 Apparater för sändning av radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio eller television, även med inbyggd utrustning för mottagning, ljudinspelning eller ljudåtergivning; te levisionskameror:
A................................................................. med inbyggd utrustning för mottagning, andra än reläapparater ......................................... 6,5 %
B. andra slag ................................... '.......... 4,9%
85.26¶Radarapparater, apparater för radionavigering samt apparater för radiomanövrering eller radioslyrning .... 4,9 %
85.27 Apparater för mottagning av radiotelefoni, radiotelegrafi eller rundradio, även med inbyggd utmstning för inspelning eller återgivning av ljud eller med inbyggt ur 6,5 %
85.28 Televisionsmottagare (inbegripet videomonilorer och videoprojeklorer), även med inbyggd mndradiomoita- gare, inbyggd utmstning för inspelning eller återgivning av ljud eller inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av videosignaler:
A................................................................. med inbyggd utrustning för inspelning eller åter givning av videosignaler ........................... 5,3 %
B. andra slag ............................................... .......... 6,5 %
85.29¶Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen fill apparater enligt nr 85.25-85.28:
A................................................................. delar till apparater för mottagning av radiolelegrafi, radiotelefoni, rundradio eller television .. 6,5 %
B. andra slag ............................................... .......... 4,9 %
85.30 Elektrisk signalerings-, säkerhets- eller trafikövervak-ningsulmstning för järnvägar, spårvägar, landsvägar, galor, floder, kanaler, parkeringsplatser, hamnanläggningar eller flygfält (andra än sådana enligt nr 86.08) . 3,8%
85.31 Elektriska signalapparater, akustiska eller visuella (t.ex. ringklockor, sirener, signaltablåer samt tjuvlarms- och brandlarmsapparater), andra än apparater
enligt nr 85.12 eller 85.30 ............................ 4,9%
85.32¶Elektriska kondensalorer, fasta, variabla eller jusler- bara (förinställda):
A................................................................. kondensalorer och delar till kondensalorer, vä gande högst 250 g per styck ................... 5,6%
B. andra slag ............................................... .......... 3,8%
85.33¶Elektriska motstånd (inbegripet reostater och potentio- metrar), andra än värmemotslånd:
A. motstånd ................................................. 5,3 %
B. delar fill motstånd ................................... 4,9%
85.34....................................................................... Tryckta kretsar 4,9%
' Tullen beräknas efter viklen inkl. förefintligt detaljhandelsemballage. 153
85.35 Elektriska apparater för brytning, omkoppling eller Prop. 1986/87: 102 skyddande av elektriska kretsar eller för åstadkom mande av anslutning lill eller förbindelse i elektriska
kretsar (t.ex. slrömställare, smältsäkringar, överspän-ningsavledare, spänningsbegränsare, stölvågsfilter, stickproppar och kopplingsdosor), för en driflspänning av mer än I 000 V:
A. smällsäkringar:
1. av keramiskt material ................... ........ 6,2 %
2. av annat material ........................ ........ 5,3 %
B. andra slag ..................................... 4,9%
85.36 Elektriska apparater för brytning, omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar eller för åstadkom mande av anslutning till eller förbindelse i elektriska kretsar (t.ex. slrömställare, reläer, smältsäkringar, stölvågsfilter, stickproppar, uttag, lamphållare och kopplingsdosor), för en driflspänning av högst I 000 V:
A. smältsäkringar:
1. av keramiskt material ................... ....... 6,2 %
2. av annat material ........................ ....... 5,3%
B. glödlampshållare, vägande per slyck:
1. högst 500 g .............................. ....... 6,2%
2. mer än 500 g .............................. 5,3 %
C. andra slag ..................................... ........ 4,9 %
85.37 Tavlor, paneler, hyllor, bänkar, skåp o.d. (inbegripet styrskåp för numeriska styrsystem), utrustade med två eller flera apparater enligt nr 85.35 eller 85.36 och av sedda atl tjänstgöra som elektriska manöver- eller kopplingsorgan, inbegripet sådana tavlor etc. som in nehåller instrument eller apparater enligt 90 kap., dock
inte kopplingsanordningar enligt nr 85.17 4,9%
85.38¶Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater enligt nr 85.35, 85.36 eller
85.37 ............................................. 4,9%
85.39 Elektriska glödlampor och gasurladdningslampor, in begripet s. k. sealed beam lamp units, samt lampor för ultraviolett eller infrarött ljus; båglampor:
A. metalllrådslampor, andra än s. k. sealed beam lamp
units...................................... 100 kg 200:-
B. socklar till glödlampor ...................... fri
C.................................................... andra slag, inbegripet delar, andra än socklar lill glödlampor ..................................... 3,8%
85.40 Elektronrör (glödkatodrör, kallkatodrör och folokatod- rör), t. ex. rör med vakuum, rör fyllda med ånga eller gas, rör för kvicksilverslrömriktare, katodstrålerör och rör för televisionskameror:
A. ventilrör till röntgenapparater samt delar till sådana
rör; katodstrålerör samt rör till televisionskameror fri
B. andra slag, inbegripet delar till katodstrålerör eller
rör till televisionskameror .................. 3,8%
85.41 Dioder, transistorer och liknande halvledarkomponen ter eller halvledarelemenl; ljuskänsliga halvledarkom ponenter eller halvledarelemenl, inbegripet fotoelek- tromotoriska celler, även sammanfogade lill moduler
eller monterade i paneler; lysdioder; monterade pie-zoeleklriska kristaller:
A................................................... dioder, transistorer och liknande halvledarkompo nenter eller halvledarelemenl; lysdioder 2,5 %
B. andra slag, inbegripet delar till artiklar enligt A 3,8%
85.42¶Elektroniska integrerade kretsar och andra elektronis ka mikrokretsar:
A. mikrokretsar ................................... 2,5 %
B. delar till mikrokretsar ....................... 3,8%
85.43 Elektriska maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i delta kapitel ......... 4,9%
85.44 Isolerad (inbegripet lackerad eller anodoxiderad) tråd och kabel (även koaxialkabel) och andra isolerade elektriska ledare, även försedda med kopplingsanordningar; optiska fiberkablar, i vilka vaqe enstaka fiber är försedd med eget hölje, även i förening med elektriska ledare eller försedda med kopplingsanordningar:
A. optiska fiberkablar ......................... ........... fri
B. andra slag .................................... ....... 5,3 %
85.45 Kolelektroder, kolborstar, lampkol, kol för galvaniska element och andra artiklar av grafit eller annat kol, även i förening med melall, av sådana slag som an vänds för elektriskt ändamål:
A. vägande minst 3 kg per styck:
1. grafiterade ........................ 100 kg 2: -
2. andra slag ................................ fri
B. vägande mindre än 3 kg per slyck:
1. kolborstar .................................. 3,8%
2. andra slag ........................... 100 kg 10:-
85.46¶Elektriska isolatorer, oavsett materialet:
A. av keramiskt material ...................... ......... 8 %
B. av annat material ........................... 5,3 %
85.47 Isolerdetaljer (med undantag av isolatorer enligt nr 85.46) för elektriska maskiner eller apparater eller för annat elektriskt ändamål, utgörande detaljer helt av isolermaterial bortsett från mindre metalldelar (l.ex. gängade hylsor) som ingjufits eller inpressats i massan i samband med tillverkningen och som är avsedda ute slutande för sammanfogning; elektriska isolerrör saml förbindningsdetaljer fill sådana, av oädel metall, invän digt belagda med isolermaterial:
A. isolerdetaljer:
1. av plast ................................... 7,2%
2. av keramiskt material ................... 8 %
3. av annat material ........................ ....... 5,3 %
B. andra slag ..................................... ....... 3,2 %
85.48................................................. Elektriska delar fill maskiner och apparater, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapi tel .................................................. ........ 4,9%
155 SJUTTONDE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102
Fordon, luftfartyg, fartyg och viss transportutrustning
Anmärkningar
1. Denna avdelning omfattar inte artiklar enligt nr 95.01, 95.03 och 95.08 och inte heller bobbar och andra sportkälkar enligt nr 95.06.
2. Med delar och delar och tillbehör avses i denna avdelning inte följande artiklar, även om de är igenkännliga som avsedda för varor enligt denna avdelning:
a. packningar, tätningar o. d. av alla slags material (klassificeras enligt materia lets beskaffenhet eller enligt nr 84.84) samt andra artiklar av mjukgummi (nr 40.16);
b. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plasl (39 kap.);
c. artiklar enligt 82 kap. (verktyg);
d. artiklar enligt nr 83.06;
e. maskiner och apparater enligt nr 84.01 -84.79 samt delar till sådana; artiklar enligt nr 84.81 och 84.82 samt, under förutsättning att de utgör integrerande delar till motorer, artiklar enligt nr 84.83;
f. elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel (85 kap.);
g. arfiklar enligt 90 kap.; h. artiklar enligt 91 kap.; ij. vapen (93 kap.);
k. belysningsarmatur och andra belysningsartiklar enligt nr 94.05; 1. borstar av sådana slag som används som delar till fordon (nr 96.03).
3. Med delar och tillbehör i 86-88 kap. avses inte delar eller tillbehör som inle är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till artiklar enligt dessa kapitel. En del eller ett tillbehör som motsvarar varubeskrivningen i tvä eller flera av numren i dessa kapitel skall klassificeras enligi det nummer som motsva rar den huvudsakliga användningen av ifrågavarande del eller tillbehör.
4. Luftfartyg som är speciellt konstruerade sä att de ocksä kan användas som vägfordon klassificeras som luftfartyg. Motordrivna amfibiefordon klassificeras som motorfordon.
5. Luftkuddefarkoster skall inom denna avdelning klassificeras enligt samma kapitel som de transportmedel som de liknar mest, nämligen;
a. enligt 86 kap. om de är konstruerade för färd på spårbana (svävtåg);
b. enligt 87 kap. om de är konstruerade för färd över land eller över både land och vatten;
c. enligt 89 kap. om de är konstruerade för färd över vatten, även om de kan landa på stränder eller landningsplattformar eller färdas över is.
Delar och tillbehör lill luftkuddefarkoster skall klassificeras på samma sätt som delar och tillbehör till transportmedel som omfattas av det nummer som enligt ovanstående bestämmelser skall tillämpas för luftkuddefarkostema. Stationär materiel lill svävtägsbanor skall klassificeras som motsvarande materiel till järnvägar. Signalerings-, säkerhets- och trafikövervakningsulrustning för svävtågslransportsystem skall klassificeras som signalerings-, säkerhets- och trafikövervakningsulrustning för järnvägar. 5:1 Bestämmelsen i 5 § 2 a (se allmänna beslämmelser i början av denna lag) om en vara som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop skall också tillämpas för en vara enligt sjuttonde avd. vars delar anges till förtullning vid skilda tillfallen, om den lullskyldige yrkar del.
86 kap. Lok och annan rullande järnvägs- öch spårvägsmateriel samt Prop. 1986/87: 102 delar till sådan materiel; stationär järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar till sådan materiel; mekanisk (inbegripet elektromeka-nisk) trafiksignaleringsutrustning av alla slag
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. järnvägs- och spårvägssliprar av trä eller betong samt spårbanesektioner av
betong för svävtåg (nr 44.06 eller 68.10); b banbyggnadsmateriel av järn eller slål för järnvägar eller spårvägar, enligi nr
73.02; c. elektrisk signalerings-, säkerhels- och trafikövervakningsulrustning, enligt
nr 85.30.
2. Nr 86.07 skall tillämpas för bl. a.:
a. hjulaxlar, hjul, hjulsatser, hjulringar, fälgar, nav och andra delar lill hjul;
b. ramar, underreden och boggier;
c. lagerboxar; bromsapparaler;
d. buffertar för rullande materiel; krokar och andra koppelanordningar samt vagnsbärgar;
e. vagnskorgar.
3. Om inte annal följer av bestämmelserna i anm. 1 ovan skall nr 86.08 tillämpas för bl.a.:
a. sammansatta spår, vändskivor, stoppbockar och laslmallar;
b. semaforer och mekaniska signalskivor samt mekaniska manövreringsanord ningar för plankorsningar, signaler eller spärväxlar samt annan mekanisk (inbegripet elektromekanisk) signalerings-, säkerhets- och trafikövervak ningsulrustning, även försedd med elektriska belysningsanordningar, för järnvägar, spårvägar, landsvägar, gator, floder, kanaler, parkeringsplatser, hamnanläggningar eller flygfält.
86.01¶Lok drivna med kraft från en yttre elektrisk kraftkälla
eller från elektriska ackumulatorer ............. .......... 3,8%
86.2¶Andra lok; tendrar ........................................ 3,8 %
86.3¶Självgående vagnar för järnvägar eller spårvägar, andra
än sådana som omfattas av nr 86.04 ......... .......... 4,4%
86.04 Underhålls- och service vagnar för järnvägar eller spår vägar, även självgående (t.ex. verkstadsvagnar, kran vagnar, vagnar med utrustning för hoppackning av spårunderlag eller för utläggning av räls samt under sökningsvagnar och dressiner):
A. självgående ............................................. 4,4 %
B. inte självgående ...................................... 3,2%
86.05 Personvagnar för järnvägar eller spårvägar, inte själv- gäende; resgodsvagnar, postvagnar och andra special vagnar för järnvägar eller spårvägar, inte självgående
(med undanlag av sådana som omfattas av nr 86.04) . 3,2%
86.6¶Godsvagnar för järnvägar eller spårvägar, inte självgående 3,2 %
86.7¶Delar till lok eller annan rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel:
A. bromsapparater samt delar lill sådana .... 3,8%
B. andraslag ................................................ .......... 3,2%
86.08 Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel; mekanisk (inbegripet elektromekanisk) signalerings-, säkerhets- och trafikövervakningsulrustning för järnvägar, spår vägar, landsvägar, gator, floder, kanaler, parkerings platser, hamnanläggningar eller flygfält; delar till sådan
materiel och utrustning ............................... 3,2%
86.09 Godsbehållare (containrar), inbegripet sådana för Prop. 1986/87: 102 transport av vätskor, speciellt konstruerade och utrus tade för befordran med etl eller flera slag av transport medel ........................................................... 3,2%
87 kap. Fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel, samt delar och tillbehör till fordon
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel avsedd atl framföras uteslutande på räls.
2. Med traktorer förstås i detta kapitel fordon som är konstruerade huvudsakligen för dragande eller skjulande av någol annat fordon eller av maskiner, redskap eller last, även om de har smärre utrymmen som gör det möjligl alt i samband med deras huvudsakliga användning medföra verktyg, utsäde, gödselmedel eller andra varor.
3. Med motorfordon av sådana slag som används för befordran av passagerare i kollektivtrafik i nr 87.02 förstås fordon som är avsedda för transport av minst 10 personer (inbegripet föraren).
4. Molorfordonsunderreden försedda med motor och förarhytt skall klassificeras enligt nr 87.02-87.04 och inle enligt nr 87.06.
5. Nr 87.12 omfattar alla Ivåhjuliga barncyklar. Andra barncyklar klassificeras enligt nr 95.01.
87.1¶Traktorer (andra än dragtruckar enligt nr 87.09) 5,3%
87.2¶Motorfordon av sådana slag som används för befordran
av passagerare i kollektivtrafik ..................... 7,7 %
87.03¶Bilar och andra motorfordon, konstruerade huvudsak ligen för personbefordran (andra än sådana enligt nr
87.02), inbegripet stationsvagnar och tävlingsbilar ... 6,2%
87.4¶Motorfordon för godsbefordran .................... .......... 7,7%
87.5 Motorfordon för speciella ändamål, andra än sådana som är konstruerade huvudsakligen för person- eller godsbefordran (t. ex. bärgningsbilar, kranbilar, brandbilar, bilar med belongblandare, bilar med anordning för sopning eller spolning, verkstadsbilar och röntgenbilar) ............................................... 6,5 %
87.6¶Underreden försedda med motor, till motorfordon enligt nr 87.01-87.05:
A. fill fordon enligt nr 87.01 ........................ 5,3 %
B. fill fordon enligt nr 87.03 ........................ 6,5 %
C. andraslag ................................................ 7,7%
87.07¶Karosserier (inbegripet förarhytter) till motorfordon enligt nr 87.01-87.05:
A. fill fordon enligt nr 87.03 ........................ .......... 6,5 %
B. andra slag ............................................... .......... 7,7 %
87.08¶Delar och tillbehör till motorfordon enligt nr 87.01- 87.05:
A. fill fordon enligt nr 87.01 ........................ .......... 5,3%
B. andra slag ............................................... .......... 6,2 %
87.09 Truckar, inle försedda med lyft- eller hanleringsulrust- ning, av sådana slag som används i fabriker, magasin, hamnområden eller på flygplatser för korta transporter av gods; dragtruckar av sådana slag som används på järnvägsperronger; delar till i detta nummer nämnda
fordon .......................................................... 3,8% .,„
87.10 Stridsvagnar och andra motordrivna pansrade stridsfordon, även utrustade med vapen, samt delar till sådana fordon ................................................
87.11¶Motorcyklar (inbegripet mopeder) samt cyklar försedda med hjälpmotor, med eller ulan sidvagn; sidvag-nar:
A................................................................. mopeder, cyklar försedda med hjälpmotor samt mo torcyklar med förbränningskolvmotor med fram- och återgående kolvar och med en cylindervolym av högst 245 cm' .....................................
B. andra motorcyklar; sid vagnar .................
87.12¶Tvåhjuliga cyklar och andra cyklar (inbegripet trehjuliga Iransporlcyklar), utan motor I st
87.13 Rullstolar och andra fordon för sjuka eller rörelsehindrade, med eller utan motor eller annan mekanisk fram-drivningsanordning:
A. utan mekanisk framdrivningsanordning .
B. andra ......................................................
87.14¶Delar och tillbehör till fordon enligt nr 87.11-87.13 ..
87.15¶Barnvagnar och delar till barnvagnar .........
87.16 Släpfordon och påhängsvagnar; andra fordon, utan mekanisk framdrivningsanordning; delar lill fordon enligt delta nummer .....................................
fri
5,1% 3,8%
7:-
3,8% fri
5,1% 3,8%
3,8%
88 kap. Luftfartyg och rymdfarkoster samt delar till sådana
Anmärkning
Tillbehör och inventarier som tillhör luftfartyg och som medförs av dessa skall klassificeras tillsammans med luftfartygen. Tillbehör och inventarier som varaktigt avlägsnas från luftfartyg skall klassificeras och lullbeläggas på samma sätt som annars gäller för varor av ifrågavarande slag.
88.1¶Ballonger och luftskepp; segel- och glidflygplan, inbegripet flygdrakar, samt andra luftfartyg utan motor ..
88.2 Andra luftfartyg (t. ex. helikoptrar och flygplan); rymdfarkoster (inbegripet satelliter) och bärrakeler för rymdfarkoster .............................................
88.3¶Delar fill varor enligt nr 88.01 eller 88.02 ....
88.4¶Fallskärmar (inbegripet styrbara fallskärmar) och s. k. rotochutes; delar och tillbehör till dessa varor:
A. fallskärmar samt delar och tillbehör fill fallskärmar
B. andra slag ...............................................
88.05 Startanordningar för luftfartyg; inbromsningsanord ningar av sådana slag som används på hangarfartyg samt liknande utrustning; markträningsapparaler för flygutbildning; delar till i detta nummer nämnda varor
fri
fri fri
3,8% fri
fri
89 kap. Fartyg samt annan flytande materiel
Anmärkning
Fartygsskrov saml icke färdigbyggda eller icke kompletta fartyg i sammansatt, i icke sammansatt eller i isärtaget skick samt kompletta fartyg i icke sammansatt eller i isärtagel skick skall klassificeras enligt nr 89.06 om de inte har huvudsaklig karaktär av fartyg av speciellt slag.
159 Tillbehör och inventarier som tillhör fartyg och som medförs av dessa skall klassifi- Prop. 1986/87: 102
ceras tillsammans med fartygen. Tillbehör och inventarier som varaktigt avlägsnas
från tullfria eller oförtullade fartyg samt sådana artiklar som förvärvats särskilt i
utlandet och som införs med här tillverkade eller förut förtullade fartyg av tullbelagt
slag, skall klassificeras och lullbeläggas på samma säll som annars gäller för varor
av ifrågavarande slag.
89.01 Kryssningsfartyg, utflyklsfartyg, färjor, lastfartyg, prå mar och liknande fartyg för person- eller godsbeford ran:
A. av järn, med en brutlodräktighel av högst 70' .... 3,8%
B. andra ....................................................... .............. fri
89.2 Fiskefartyg (inbegripet valfångstfartyg); fabriksfartyg och andra fartyg för beredning eller konservering av fiskeriprodukter eller valar fri
89.3¶Fritidsbåtar och andra fartyg för nöjes- eller sporlbruk; roddbåtar och kanoter:
A. roddbåtar och kanoter ............................ fri
B. andraslag ................................................ .......... 3,8%
89.04¶Bogserbåtar och fartyg för påskjulning av andra fartyg:
A. avjärn, med en brutlodräklighet av högst 70' .... 3,8%
B. andra ....................................................... fri
89.5 Fyrskepp, fiodsprutor, mudderverk, pontonkranar och andra fartyg i fråga om vilka förflyttningen är av underordnad betydelse i förhållande till deras huvuduppgift; flyldockor; flytande eller nedsänkbara borrnings- eller produktionsplattformar fri
89.6¶Andra fartyg, inbegripet krigsfartyg och andra livbålar än roddbåtar:
A. krigsfartyg .............................................. fri
B. andra slag:
1. av järn, med en brutlodräktighel av högst 70' 3,8%
2. andra .................................................. fri
89.07 Annan flytande materiel (t. ex. flottar, tankar, kas-
suner, bryggor, bojar och sjömärken) .......... fri
89.08¶Fartyg och annan flytande materiel avsedda att huggas
upp .............................................................. .............. fri
' Med brutlodräktighel avses del bruttodräktighetstal som anges i fartygets mät-brev.
160 ARTONDE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102
Optiska instrument och apparater, foto- och kinoappara-ter, instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater; ur; musikinstrument; delar och tillbehör till sådana artiklar
90 kap. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater; delar och tillbehör till sådana artiklar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. artiklar av sådana slag som används för tekniskt bruk, av mjukgummi (nr 40.16), av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av texlilmaterial (nr 59.11);
b. eldfasta varor enligt nr 69.03; laboratorieariiklar samt artiklar för kemiskt eller annal tekniskt bruk, av keramiskt material, enligt nr 69.09;
c. speglar av glas, inte optiskt bearbetade, enligt nr 70.09, saml speglar av oädel eller ädel metall, inte utgörande optiska element (nr 83.06 eller 71 kap.);
d. varor enligt nr 70.07, 70.08, 70.11, 70.14, 70.15 eller 70.17;
e. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.);
f. pumpar försedda med mälanordning, enligt nr 84.13; räkne- och kon trollvågar samt särskilt föreliggande vikter för vågar (nr 84.23); maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering (nr 84.25-84.28); skärmaskiner av alla slag för papper eller papp (nr 84.41); hjälputrustning för inställning av arbetsslycken eller verktyg i verktygsmaskiner, enligt nv 84.66, inbegripet hjälputrustning med optiska skalavläsningsanordningar (t.ex. optiska del ningsdockor), dock med undantag av sådana som i sig själva huvudsakligen utgör optiska instrument (l.ex. inställningsmikroskop); räknemaskiner (nr 84.70); ventiler och andra artiklar enligt nr 84.81;
g. sökariyktor och strålkastare av sådana slag som används på cyklar eller motorfordon (nr 85.12); bärbara elektriska lampor enligt nr 85.13; kinoappa rater för inspelning eller återgivning av ljud samt apparater för kopiering av ljudinspelningar (nr 85.19 eller 85.20); tonhuvuden (nr 85.22); radarappara ter, apparater för radionavigering samt apparater för radiomanövrering eller radioslyrning (nr 85.26); s. k. sealed beam lamp units enligt nr 85.39; optiska fiberkablar enligt nr 85.44;
h. sökariyktor och strålkastare enligt nr 94.05; ij. artiklar enligt 95 kap.;
k. mätkäri, vilka skall klassificeras efter materialets beskaffenhet; 1. spolar, rullar och liknande artiklar (vilka skall klassificeras efter materialets beskaffenhet, t. ex. enligt nr 39.23 eller femtonde avd.).
2. Om inte annat följer av anm. 1 ovan. skall delar och tillbehör till maskiner, apparater, instrument eller andra artiklar enligt detta kapitel klassificeras enligt följande regler:
a. delar och tillbehör som ulgör varor som är inbegripna i något nummer i detta kapitel eller i 84, 85 eller 91 kap. (med undantag av nr 84.85. 85.48 och 90.33) skall under alla förhållanden klassificeras enligt sina respektive nummer;
b. andra delar och tillbehör skall, om de är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till en maskin eller apparat eller elt instrument av speci ellt slag eller till fiera maskiner, apparater eller instrument som omfattas av samma nummer (inbegripet maskiner, apparater eller instrument enligt nr 90.10, 90.13 eller 90.31) klassificeras enligt samma nummer som dessa ma skiner, apparater eller instrument;
c. alla andra delar och tillbehör skall klassificeras enligt nr 90.33.
2: 1 Bestämmelsen i 5 § 2 a (se allmänna bestämmelser i början av denna lag)
om en vara som föreligger i delar som är avsedda alt sättas ihop skall också .1
11 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 102
skall ocksä tillämpas för en vara enligt 90 kap. vars delar anges till förtullning
vid skilda tillfällen, om den tullskyldige yrkar det. Bestämmelserna i anm. 4 till sextonde avdelningen skall även tillämpas i detta kapitel.
Nr 90.05 skall inte tillämpas för kikarsikten för montering på vapen, periskop för montering i ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för maskiner, apparater eller instrument enligt detta kapitel eller enligt sextonde avd.; sådana kikarsikten, periskop och kikare skall klassificeras enligt nr 90.13.
Optiska apparater och instrument för mätning eller kontroll som enligt numrens lydelse skulle kunna klassificeras både enligt nr 90.13 och enligt nr 90.31 skall klassificeras enligt nr 90.31. Nr 90.32 skall tillämpas endasi för:
a. instrument och apparater för automatisk reglering av gasers eller vätskors strömning, nivå, tryck e. d. eller för automatisk temperaturreglering, oavsett om deras funktion är beroende av ett elektriskt fenomen som varierar med den faktor som skall regleras eller ej;
b. instrument och apparater för automatisk reglering av elektriska storheter samt instrument och apparater för automatisk reglering av icke elektriska storheter, vilkas funktion är beroende av ett elektriskt fenomen som varierar med den faktor som skall regleras.
90.01 Optiska fibrer och optiska fiberknippen; optiska fiber kablar, andra än sådana enligt nr 85.44; skivor och plattor av polariserande material; linser (inbegripet kontaktlinser), prismor, speglar och andra optiska ele ment, oavsett materialet, omonterade, andra än sådana
element av glas som inte är optiskt bearbetade fri
90.02 Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oavsett materialet, monterade, utgörande delar eller tillbehör till instrument eller apparater, andra än så dana element av glas som inte är optiskt bearbetade:
A................................................................. kameraobjektiv saml delar och tillbehör lill sådana objektiv, vägande mer än 3 kg per styck; optiska sökare fill kameror samt delar och tillbehör lill så dana sökare ........................................... .......... 2,2 %
B. andra slag ............................................... .......... 3,8%
90.03¶Bågar och infattningar för glasögon e. d. saml delar till
sådana artiklar ............................................. .......... 3,2%
90.04¶Glasögon o.d., avsedda för synkorrektion, som skydd
för ögonen eller för annat ändamål ............ .......... 3,2 %
90.05............................................................... Kikare (monokulära och binokulära), inbegripet tele skop, samt stativ till sådana; andra astronomiska in stmment och stativ till sådana, med undantag av radio astronomiska instmment .............................. .............. fri
90.06 Stillbildskameror; blixtljusapparater och blixllampor, för fotografiskt bruk, andra än gasurladdningslampor enligt nr 85.39:
A. stillbildskameror saml delar och tillbehör till sådana kameror, andra än artiklar enligt B:
1. vägande högst 3 kg per styck ............ .......... 3,8 %
2. andra ................................................... .......... 2,2%
B................................................................. kassetter, slutare, bländare och icke optiska sökare till stillbildskameror samt delar och tillbehör till så dana artiklar ............................................ 2,2%
C. blixtljusapparater och blixtlampor för fotografiskt
bmk samt delar och tillbehör lill sådana artiklar .. 3,8 %
90.07¶Kinokameror och kinoprojektorer, även med inbyggd utmstning för inspelning eller återgivning av ljud:
162 A. kinokameror, även med inbyggd utrustning för in- Prop. 1986/87: 102 spelning eller återgivning av ljud, saml delar och
tillbehör till kinokameror, andra än sådana enligt B:
1. vägande högst 3 kg per styck ...... 3,8%
2. andra ...................................... ........ 2,2%
B. kassetter, slutare, bländare och icke optiska sökare till kinokameror samt delar och tillbehör till sådana
artiklar ......................................... 2,2%
C. andra slag ..................................... 3,8 %
90.8¶Stillbildsprojektorer; fotografiska (andra än kinemalo-grafiska) förstorings-och förminskningsapparater ... 3,8%
90.9¶Fotokopieringsapparater med optiskt system eller av kontakttyp saml värmekopieringsapparater:
A. fotokopieringsapparater med optiskt system 2,2%
B.................................................... andra slag, inbegripet delar och tillbehör lill appara ter enligt A .................................... 3,8%
90.10 Apparater och utrustning för foto- eller kinolaborato-rier (inbegripet apparater för projicering av lednings-mönster på strålningskänsliga halvledarmaterial), inle nämnda eller inbegripna någon annanslans i detta kapitel; negaloskop; projeklionsdukar ......................................................... 3,8%
90.11¶Optiska mikroskop, inbegripet sådana för mikrofotografering, mikrokinematografi eller mikroprojeklion . 3,8%
90.12 Mikroskop, andra än optiska mikroskop; diffraktions-
kameror ............................................. ........... fri
90.13 Anordningar med flytande kristaller, inte utgörande artiklar som är mera specifikt beskrivna i andra nummer; lasrar, andra än laserdioder; andra optiska apparater och instrument samt andra optiska artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel ..................................... ........ 3,8%
90.14¶Kompasser; andra instrument och apparater för navigering:
A. elektriska instrument för lödning ........ ........... fri
B. andra slag, inbegripet delar till artiklar enligt A .. 3,8%
90.15.................................................. Instrument och apparater för geodesi (inbegripet foto- grammetrisk geodesi), lantmäteri, hydrografi, oceano grafi, hydrologi, meteorologi eller geofysik, med un dantag av kompasser; avståndsmälare .. 3,8 %
90.16 Vågar känsliga för 0,05 g eller mindre, även med fillhö-
rande vikter ...................................... ....... 3,8 %
90.17 Ritinstmmenl, rilsinstrument och räkneinstmmenl (1. ex. rilapparater, panlografer, gradskivor, ritbestick, räknestickor och räkneskivor); instrument som hålls i handen för längdmätning (t.ex. mätstockar, mätband, mikrometrar och skjutmått), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel 3,8 %
90.18 Instrument och apparater som används för medicinskt, kimrgiskt, dentalt eller veterinärt bruk, inbegripet scin-tigrafer, andra elektromedicinska apparater samt instrument för synprovning:
A. tandläkarstolar med inbyggd tandläkamlmslning . 3,2%
B. andraslag ...................................... 3,8% I53
90.19 Apparater för mekanolerapi; massageapparaler; appa- Prop. 1986/87: 102 rater för psykotekniska undersökningar; apparater för
ozonterapi, syreterapi, aerosolterapi eller konstgjord andning samt andra andningsapparater för terapeutiskt bruk ................................................ 3,8%
90.20 Andra andningsapparater, inbegripet gasmasker men inte sådana enkla skyddsmasker som varken har mekaniska delar eller utbytbart filter 3,8 %
90.21 Ortopediska arfiklar, inbegripet kryckor, medicinsk-kirurgiska gördlar och brockband; spjälor och andra artiklar för behandling av frakturer; konstgjorda kroppsdelar; hörapparater för hörselskadade och andra artiklar som är avsedda atl bäras av användaren, att hållas i handen eller att implanteras i kroppen för att kompensera en defekt eller elt handikapp:
A................................................... hörapparater för hörselskadade saml delar till så dana apparater .............................. ....... 2,2 %
B. andra slag ..................................... fri
90.22 Apparater baserade på utnyttjandet av röntgen-, alfa-, beta- eller gammastrålar, även för annat än medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt bruk, inbegripet ra- diografi- och radioterapiapparater, röntgenrör och and ra röntgengeneralorer, högspänningsgeneratorer, man överpaneler och manöverpulpeter, skärmar samt bord, stolar o.d. för röntgenundersökning eller röntgenbe handling:
A. röntgenrör samt delar lill röntgenrör ... ........... fri
B. apparater baserade på utnyttjandet av alfa-, beta-
ellergammastrålar ............................ 3,8%
C. andra slag ..................................... 2 %
90.23 Instrument, apparater och modeller avsedda för de-monslrationsändamål (l.ex. vid undervisning eller på utställningar), olämpliga för annan användning fri
90.24 Maskiner och apparater för provning av hårdhet, hållfasthet, sammanpressbarhet, elaslicitet eller andra mekaniska egenskaper hos material (t. ex. metaller, trä, textilvaror, papper eller plast) ............. ........ 3,8 %
90.25 Areomelrar och liknande instrument, termometrar, pyrometrar, barometrar, hygromelrar och psykrome- Irar, även registrerande, samt alla slags kombinationer
av dessa instrument .......................... 3,8%
90.26 Instrument och apparater för mätning eller kontroll av gasers eller vätskors strömning, nivå, tryck e. d. (t. ex. genomströmningsmätare, nivåmätare, manometrar och värmeförbmkningsmätare), med undantag av instru ment och apparater enligt nr 90.14, 90.15, 90.28 och
90.32 ............................................. 3,8%
90.27 Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys (t. ex. polarimetrar, refraktometrar, spektrome trar samt gas- eller rökanalysapparater); instrument och apparater för mätning eller kontroll av viskositet, porositet, dilatation, ytspänning e.d.; instrument och apparater för mätning eller kontroll av värmemängd, ljudnivå eller ljusintensitet (inbegripet exponeringsmä-
lare); mikrotomer ............................... ....... 3,8% 164
90.28 Förbruknings- och produktionsmälare för gaser, väts- Prop. 1986/87:102 kor eller elektricitet, inbegripet kalibreringsmälare för
sådana instrument ...................................... 3,8%
90.29 Varvräknare, produktionsräknare, taxametrar, vägmä-tare, stegräknare o.d.; hastighelsmätare och lakometrar, andra än artiklar enligt nr 90.15; stroboskop .... 3,8%
90.30 Oscilloskop, speklrumanalysapparater saml andra instrument och apparater för mätning eller kontroll av elektriska storheter, med undanlag av mätare enligt nr 90.28; instrument och apparater för mätning eller påvisande av alfa-, beta-, gamma- eller röntgenstrålning,
kosmisk strålning eller annan joniserande strålning .. 3,8%
90.31 Instrument, apparater och maskiner för mätning eller kontroll, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel; profilprojektorer 3,8%
90.32¶Instrument och apparater för automatisk reglering ... 3,8%
90.33¶Delar och tillbehör (inle nämnda eller inbegripna någon annanslans i detta kapitel) till maskiner, instmment
och apparater enligt 90 kap........................... 3,8 %
91 kap. Ur och delar till ur
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inle:
a. urglas och lod (klassificeras efter materialets beskaffenhet);
b. urkedjor (nr 71.13 eller 71.17, alltefter beskaffenheten);
c. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plasl (39 kap.) eller av ädel metall eller melall pläterad med ädel melall (i allmänhet nr 71.15); urfjädrar skall dock klassificeras som urdelar (nr 91.14);
d. kulor lill kullager (nr 73.26 eller 84.82, alltefter beskaffenheten);
e. artiklar enligt nr 84.12, konstruerade för alt arbeta utan gångsegment;
f. kullager (nr 84.82);
g. artiklar enligt 85 kap., ännu inte sammanfogade med varandra eller med andra komponenter lill urverk eller lill artiklar som är lämpliga all användas uteslutande eller huvudsakligen som delar till urverk (85 kap.).
2. Nr 91.01 omfattar endast ur med boett som består hell av ädel metall eller metall med plätering av ädel metall eller av dessa material i förening med naturpärior, odlade pärior, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) enligt nr 71.01 -71.04. Ur med boett av oädel metall med inläggningar av ädel melall klassificeras enligt nr 91.02.
3. i detta kapitel förslås med fickursverk och verk till fick- eller armbandsur urverk som regleras av balans och spiralfjäder, av kvartskristall eller av något annat syslem som kan fastställa fidsinlervaller och som visar tiden eller har ell mekaniskt system fill vilket en anordning för tidvisning kan kopplas. Sådana urverk får ha en tjocklek av högst 12 mm och en bredd, längd eller diameter av högst 50 mm.
4. Med de undantag som följer av anm. 1 skall verk och andra delar som är lämpliga atl användas såväl i ur som i andra artiklar (t. ex. precisionsinstrument) klassificeras enligt detta kapitel.
91.1 Armbandsur, fickur och liknande ur, inbegripet stoppur, med boett av ädel metall eller av melall med plätering av ädel metall .............. 2,2 %
91.2 Armbandsur, fickur och liknande ur, inbegripet stoppur, andra än sådana som omfattas av nr 91.01 .................................................. 2,2%
91.3¶Vägg- och bordsur med fickursverk, med undantag av
ur enligt nr 91.04 ......................................... .......... 2,2% 165
91.04¶Ur till instrumentbräden och liknande ur för fordon, Prop. 1986/87: 102
luftfartyg, rymdfarkoster eller fartyg ............. 2,2%
9\.05 Andra ur:
A. väckarur och skeppskronometrar ............ 2,2%
B. andra slag ............................................... 4,6 %
91.6 Apparater för registrering av tid på dygnet samt apparater för mätning, registrering eller annan indikering av tidsintervaller, försedda med urverk eller synkronmotor (t. ex. tidkontrollur och fidstämpelur) ..................... 4,9%
91.7¶Tidslrömslällare med urverk eller synkronmotor 4,9%
91.8¶Verk lill fick- eller armbandsur, kompletta och sammansatta '. 2,2 %
91.9¶Andra urverk, kompletta och sammansatta:
A. till ur enligt nr 91.04 eller 91.05 A ........... 2,2%
B. till ur enligt nr 91.05 B ............................ .......... 4,6%
C. fill artiklar enligt nr 91.06 eller 91.07 ....... .......... 3,8%
91.10 Kompletta urverk, inle sammansatta eller delvis sammansatta (urverkssatser); ofullständiga urverk, sammansatta; råurverk fri
91.11¶Boelter fill ur enligt nr 91.01 eller 91.02 samt delar fill
sådana ......................................................... 2,2%
91.12¶Urfoder och andra höljen fill varor enligt detta kapitel
samt delar till sådana .................................. 3,8%
91.13¶Urarmband och delar till urarmband:
A. av läder ................................................... 4,9 %
B. av annat material ..................................... 3,8%
91.14....................................................................... Andra urdelar fri
92 kap. Musikinstrument; delar och tillbehör till musikinstrument
Anmärkningar
1. Delta kapitel omfattar inte:
a. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.);
b. mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörtelefoner, slrömställare, stroboskop och andra instrument, apparater eller annan utrustning enligt 85 eller 90 kap., avsedda all användas tillsammans med instrument enligt detta kapitel men inle hopbyggda med eller inneslutna i samma hölje som dessa;
c. leksaksinlrument och andra artiklar av leksakskaraktär (nr 95.03);
d. borstar för rengöring av musikinstrument (nr 96.03);
e. föremål för samlingar samt antikviteler (nr 97.05 och 97.06);
f. spolar, rullar och liknande artiklar (vilka skall klassificeras efter materialels beskaffenhel, t. ex. enligt nr 39.23 eller femtonde avd.).
2. Stråkar, trumstockar och liknande artiklar, som används vid spelning på musik instrument enligt nr 92.02 eller 92.06, som föreligger tillsammans med sådana instrument till ell antal som är normalt för dessa och som är klart avsedda atl användas tillsammans med dessa instrument, skall klassificeras enligt samma nummer som ifrågavarande instrument.
Kort, rondeller och rullar enligt nr 92.09, som föreligger tillsammans med det instrument för vilket de är avsedda, skall klassificeras som särskilda artiklar och inle som delar till ifrågavarande instrument.
92.01¶Pianon, inbegripet självspelande pianon; cembalor och andra stränginstrument med klaviatur:
A. pianon ..................................................... 5,1 %
Maximilull: per styck 125:-
B. andra slag ............................................... fri 166
92.02¶Andra stränginsimment (t.ex. gitarrer, vioHner och Prop. 1986/87:102 harpor):
A. stråkinstrument; harpor ................... fri
B. andra slag ..................................... 4,4%
92.3 Piporglar med klaviatur; orgelharmonier och liknande klaviaturinstrument med metalllungor ..................................... ....... 4,4%
92.4¶Dragspel och liknande instrument; munspel 4,4%
92.5¶Andra blåsinstrument (t. ex. klarinetter, tmmpeter och säckpipor) fri
92.6¶Slaginstrument (t.ex. trummor, xylofoner, cymbaler, kastanjelter och maracas) fri
92.7 Musikinstrument hos vilka ljudet framställs eller måste förstärkas på elektrisk väg (t.ex. orglar, gitarrer och dragspel) ........ 4,4 %
92.8 Speldosor, orkestrion, positiv, mekaniska sångfåglar, musiksågar och andra musikinstrument, inte nämnda eller inbegripna någon annanslans i detta kapitel; lockpipor o.d. av alla slag för härmning av djurläten; visselpipor, signalhorn och andra ljudsignalredskap som
blåses med munnen .............................. ....... 4,4%
92.09 Delar (t. ex. mekanismer lill speldosor) och tillbehör (t.ex. kort, rondeller och mllar till mekaniska instru ment) till musikinstrument; metronomer, stämgafflar och stämpipor av alla slag:
A. strängar.......................................... ....... 4,4 %
B. andra slag:
1. höljen och slomryggar till pianon samt delar till
sådana artiklar ........................... 5,1 %
2. klaviaturer till instmment enligt nr 92.01, 92.03 eller 92.07 samt delar till sådana klaviaturer; andra delar och tillbehör lill instmment enligt nr 92.01; tonbord till orgelharmonier och delar till
sådana lonbord .......................... ........... fri
3. delar och tillbehör till stråkinstrument eller har por samt delar och tillbehör till instmment enligt
nr 92.05 .................................. ........... fri
4. andra ....................................... 4,4 %
161 NITTONDE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102
Vapen och ammunition; delar och tillbehör till vapen och ammunition
93 kap. Vapen och ammunition; delar och tillbehör till vapen och ammunition
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. varor enligt 36 kap. (t. ex. tändhattar, sprängkapslar och signalraketer);
b. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 lill femlonde avd., av oädel melall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.);
c. pansrade stridsfordon (nr 87.10);
d. kikarsiklen och andra optiska artiklar som är lämpliga alt användas till vapen, med undantag av sådana som är monterade på eldvapen eller förelig ger tillsammans med de eldvapen på vilka de är avsedda atl monteras (90 kap.);
e. pilbågar och pilar lill pilbågar, fäktvapen för sportändamål samt leksaksva pen (95 kap.);
f. föremål för samlingar saml antikviteler (nr 97.05 och 97.06).
2. Med delar till sådana artiklar i nr 93.06 avses inte radio- eller radarapparaler enligt nr 85.26.
93.01¶Vapen för militärt bruk, andra än revolvrar, pistoler
samt vapen enligt nr 93.07 .................. ........... fri
93.02¶Revolvrar och pistoler, andra än sådana som omfattas
av nr 93.03 eller 93.04 .......................... fri
93.3 Andra eldvapen och liknande artiklar som verkar genom förbränning av en explosiv laddning (t. ex. jaktgevär, mynningsladdade eldvapen, signalpistoler och liknande artiklar för enbart ljussignalering, pistoler och revolvrar för lös ammunition, slaktapparater och lin-kastningsapparater) 2,5 %
93.4¶Andra vapen (l.ex. Qäder-, luft- eller gasdrivna gevär och pistoler samt batonger), med undantag av vapen
enligt nr 93.07 ................................. ........ 3,2%
93.05¶Delar och fillbehör fill artiklar enligt nr 93.01-93.04:
A. delar och tillbehör lill vapen för militärt bmk; delar och tillbehör till revolvrar och pistoler enligt nr
93.02 .......................................... fri
B. andra slag:
1. av trä ....................................... ........... fri
2. andra:
a. till eldvapen ........................... ........ 2,5 %
b. till andra vapen ...................... ........ 3,2%
93.06 Bomber, granater, torpeder, minor, robotprojektiler och liknande krigsammunition samt delar till sådan am munition; annan ammunition (t.ex. patroner) och and ra projekfiler samt delar lill sådana artiklar, inbegripet hagel och förladdningar:
A. ammunition och delar till ammunition, för militärt
bruk eller för revolvrar och pistoler enligt nr 93.02 fri
B. andra slag ..................................... ........ 3,2 %
93.07¶Värior, sablar, bajonetter, lansar och liknande vapen Prop. 1986/87: 102
samt delar till sådana vapen, ävensom slidor och baljor till sådana vapen ............................... fri
169 TJUGONDE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102
Diverse varor
94 kap. Möbler; sängkläder, madrasser, resårbottnar till sängar, kuddar och liknande stoppade inredningsartiklar; belysningsarma tur och andra belysningsartiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; ljusskyltar, namnplåtar med belysning, o.d.; monterade eller monteringsfärdiga byggnader
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. madrasser, dynor och kuddar, avsedda att fyllas med luft eller vatten, enligt 39, 40 eller 63 kap.;
b. speglar som är avsedda att placeras på golvet eller marken (t.ex. stora svängbara toalettspeglar), enligt nr 70.09;
c. artiklar enligt 71 kap.;
d. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femlonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) och motsvarande varor av plast (39 kap.) samt kassaskåp enligt nr 83.03;
e. möbler som är speciellt konstruerade för att utgöra delar till kyl- eller frysutrustning enligt nr 84.18; möbler som är speciellt konstruerade för symaskiner (nr 84.52);
f. lampor och andra belysningsartiklar enligt 85 kap.;
g. möbler som är speciellt konstruerade för att utgöra delar till apparater enligt nr 85.18 (nr 85.18), enligt nr 85.19-85.21 (nr 85.22) eller enligt nr 85.25- 85.28 (nr 85.29);
h. artiklar enligt nr 87.14;
ij. tandläkarstolar med inbyggd landläkarulrustning enligt nr 90.18 saml spoit-koppar till tandläkarstolar (nr 90.18);
k. artiklar enligt 91 kap. (t. ex. ur och urfoder);
1. leksaksmöbler saml belysningsarmatur och andra belysningsarliklar, av leksakskaraktär (nr 95.03), biljardbord och andra möbler som är speciellt konstruerade för spel (nr 95.04), möbler för trollerikonsler samt dekorationer (andra än elektriska girlander), såsom s. k. kulörta lyktor (nr 95.05).
2. De artiklar (andra än delar) som är nämnda i nr 94.01-94.03 skall klassificeras enligt dessa nummer endast om de är avsedda att placeras på golvet eller marken.
Följande artiklar skall dock klassificeras enligt ovannämnda nummer även om de är avsedda att hängas upp, att fästas på vägg eller att ställas på varandra:
a. skåp, bokhyllor, andra möbler med hyllor samt möbler bestående av flera sammanhörande enheter;
b. stolar, bänkar och sängar.
3. a. Med delar till artiklar omnämnda i nr 94.01-94.03 avses inte skivor eller
plattor (även tillskuma men inle förenade med andra delar) av glas (inbegri-pet speglar), marmor eller annan sten elier av någol annal material som är omnämnt i 68 eller 69 kap. b. Varor som är omnämnda i nr 94.04, särskilt föreliggande, skall inle klassificeras enligt nr 94.01, 94.02 eller 94.03 som delar till de varor som avses där.
4. Med monterade eller monleringsfärdiga byggnader i nr 94.06 förstås byggnader som färdigställts i fabrik eller som består av byggnadselement som föreligger fillsammans och skall hopmonleras på byggplatsen, såsom bostadshus, arbets- bodar, kontor, skolor, butiker, skjul, garage och liknande byggnader.
94.01 Sittmöbler (andra än sådana som omfattas av nr 94.02),
även bäddbara, samt delar fill sittmöbler . 3,8%
94.02 Möbler för medicinskt, kimrgiskt, dentalt eller veteri närt bmk (t.ex. operafions- eller undersökningsbord,
sjukhussängar med mekaniska anordningar, tandläkar- 170
stolar); frisörstolar och liknande stolär som kan både Prop. 1986/87: 102
vridas, lutas bakåt och höjas; delar lill i detta nummer
nämnda artiklar ........................................... 3,2%
94.3¶Andra möbler saml delar till sådana möbler ... 3,8%
94.4 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande inredningsartiklar (t.ex. madrasser, sängtäcken, kuddar och puffar) försedda med resårer, stoppning eller inlägg av vilket material som helst eller tillverkade av poröst gummi eller porös plast, med eller utan överdrag:
A. elektriska värmedynor ............................. 5,3%
B. andra slag:
1. av metall, trä eller poröst gummi, utan överdrag 3,8 %
2. andra .................................................. 7,2%
94.05 Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar (inbe gripet strålkastare) samt delar till sådana artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; ljusskyltar, namnplålar med belysning, o. d. med fast, varaktigt monterad ljuskälla saml delar till sådana artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
A. julgransbelysningar ................................. 4,4%
B. andra slag:
1. av plasl ............................................... 12%
2. av texfilmalerial ................................... ........... 14 %
3. av glas ................................................ .......... 6,2%
4. andra ................................................. .......... 3,2 %
94.06¶Monterade eller monteringsfärdiga byggnader:
A. av trä, av spånskivor enligt nr 44.10, av trälaminat
enligt nr 44.12 eller av betong ................ fri
B. av plast .................................................. 12%
C. av järn eller stål ...................................... 4,4 %
D. andra slag ............................................... 3,2 %
95 kap. Leksaker, spel och sportartiklar; delar till sådana artiklar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inle:
a. julgransljus (nr 34.06);
b. fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar enligt nr 36.04;
c. garn (inbegripet monofilamentgarn), linor, gut o. d. för fiske, i avpassade längder men inte monterade till fiskrevar, enligt 39 kap., nr 42.06 eller elfte avd.;
d. väskor för sportutruslning samt liknande artiklar enligt nr 42.02, 43.03 eller 43.04;
e. sport- och idrottsdräkter samt maskeraddräkter o. d. av textilvara, enligt 61 eller 62 kap.;
f. flaggor och flaggsläll av textilvara samt segel för bålar, segelbrädor, eller fordon, enligt 63 kap.;
g. skodon för sport eller idrott (andra än skodon med fastsatta skridskor eller rullskridskor) enligt 64 kap. samt huvudbonader för sport eller idrott, enligt 65 kap.;
h. promenadkäppar, piskor, ridspön o.d. (nr 66.02) samt delar till sådana
artiklar (nr 66.03); ij. omonterade konstgjorda ögon av glas för dockor eller andra leksaker, enligt
nr 70.18; k. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 lill femlonde avd., av
oädel melall (femtonde avd.) saml motsvarande varor av plast (39 kap.); 1. ringklockor, bjällror, gonggonger o. d. enligt nr 83.06; m. elektriska motorer (nr 85.01), elektriska transformatorer (nr 85.04) och appa- ,_,
rater för radioslyrning (nr 85.26); 1''
n. sportfordon (andra än bobbar och andra sportkälkar) enligt sjuttonde avd.; Prop. 1986/87: 102
o. ivåhjuliga barncyklar (nr 87.12);
p. sporlbålar, såsom kanoter och kapproddbåtar (89 kap.) samt redskap för framdrivning av dessa (44 kap. för sådana artiklar som är gjorda av trä);
q. skyddsglasögon för sport och utomhusspel (nr 90.04);
r. lockpipor och visselpipor (nr 92.08);
s. vapen och andra artiklar enligt 93 kap.;
t. elektriska girlander av alla slag (nr 94.05);
u. rackelsträngar samt tält och andra kampingartiklar, ävensom handskar (klassificeras efter materialets beskaffenhet).
2. Detta kapitel omfattar också artiklar i vilka nalurpärlor eller odlade pärior, ädelstenar eller halvädelstenar (naturiiga, syntetiska eller rekonstruerade), ädel metall eller melall med plätering av ädel melall ingår endasi som mindre väsentlig beståndsdel.
3. Om inle annat följer av anm. 1 ovan skall delar och tillbehör som är lämpliga alt användas uteslutande eller huvudsakligen till artiklar enligt detta kapitel klassificeras enligt samma nummer som dessa artiklar.
95.1 Leksaksfordon med hjul, avsedda för barn (t.ex. trehjuliga leksakscyklar, sparkcyklar och trampbilar); dockvagnar ........................ .......... 4,4 %
95.2¶Dockor föreställande människor .................. .......... 6,2%
95.3¶Andra leksaker; skalenliga modeller och liknande modeller för förströelse, mekaniska eller icke mekaniska;
pussel av alla slag ....................................... 4,4 %
95.04 Artiklar för inomhusspel, inbegripet spelapparater för spelhallar, nöjesfält e.d., biljardbord och bord för ka sinon samt automatiska kägelresare för bowlinghallar:
A. spelapparater med mynt- eller pollettinkast 2,4%
B. andra slag ............................................... .......... 4,4 %
95.05¶Prydnadsartiklar för högfider, karnevalsartiklar och
liknande artiklar, inbegripet trolleri- och skämtartiklar 4,4 %
95.06 Redskap och annan utrustning för gymnastik, idrott, annan sport (inbegripet bordtennis), utomhusspel eller utomhuslek, inle nämnda eller inbegripna någon an nanstans i detta kapitel; simbassänger och plaskdam- mar:
A. bordtennisutrustning ................................ .......... 4,4 %
B. tennisracketar, även osträngade; bollar av läder .. fri
C. andra slag:
1. av trä .................................................. .......... 2,2%
2. av läder eller metall ........................... 3,2%
3. av annat material ................................ 4,4 %
95.07 Spön, fiskkrokar och andra redskap för fiske med rev; landningshåvar, fjärilshåvar och liknande håvar; lock fåglar (andra än sådana som omfattas av nr 92.08 eller 97.05) och liknande artiklar för jakt:
A. fiskkrokar ................................................. fri
B. andraslag ................................................ 3,8%
95.08 Kamseller, gungor, skjutbanor och annan utrustning för nöjesfält, ambulerande cirkusar, ambulerande me-
nagerier och ambulerande teatrar ................. 3,8 %
96 kap. Diverse artiklar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte;
a. pennor utgörande kosmetiska preparat eller toalettmedel (33 kap.);
b. artiklar enligt 66 kap. (1. ex. delar lill paraplyer eller promenadkäppar);
c. bijoulerivaror enligt nr 71.17;
d. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 lill femtonde avd., av öädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.);
e. knivar och andra artiklar enligt 82 kap. med skaft eller andra delar av material som avses i nr 96.01 eller 96.02; nr 96.01 och 96.02 tillämpas dock för särskilt föreliggande skaft och andra delar till sådana ariiklar;
f. artiklar enligt 90 kap., t.ex. glasögonbågar (nr 90.03), dragstift (nr 90.17) saml borstar som är specialgjorda för tandläkarbruk eller för medicinskt, kirurgiskt eller veterinärt bruk (nr 90.18);
g. artiklar enligt 91 kap. (t. ex. urfoder);
h. musikinstrument samt delar och tillbehör till musikinstrument (92 kap.); ij. artiklar enligt 93 kap. (vapen och delar till vapen);
k. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar); 1. artiklar enligt 95 kap. (leksaker, spel och sportartiklar); m. konstverk, föremål för samlingar samt antikviteler (97 kap.).
2. Med vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial i nr 96.02 förstås:
a. hårda frön. fruklkärnor, skal och nötter saml liknande vegetabiliska material av sådana slag som används för snidning (t.ex. stennöt och fruktkärnor av dumpalmen);
b. bärnsten, sjöskum. rekonstruerad bärnsten och rekonslrueral sjöskum saml gagal och mineraliska ersättningsmaterial för gagat.
3. Med bindlar för borstlillverkning i nr 96.03 avses endast oinfatlade knippen av djurhår, vegetabiliska fibrer eller andra material, som är färdiga att ulan isärtagning sättas in i kvastar, borstar eller penslar eller som endast behöver en kompletterande mindre bearbetning, såsom avjämning av topparna, för atl göra dem färdiga för sådan insättning.
4. Numren i detta kapitel skall, med undanlag av nr 96.01-96.06 samt 96.15, tillämpas för varor av i numren nämnda slag, även om varorna hell eller delvis beslår av ädel melall, metall med plätering av ädel metall, naturpärior eller odlade pärior, ädelstenar eller halvädelstenar (naturiiga, synleliska eller rekonstruerade). Nr 96.01-96.06 samt 96.15 skall dock tillämpas för varor i vilka pärior, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade), ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentlig beståndsdel.
96.01 Elfenben, ben, sköldpadd, horn, korall, päriemor och andra animaliska snidningsmaterial, bearbetade, samt varor av dessa material (inbegripet varor erhållna ge nom gjutning):
A................................................................. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning ............................................. fri
B. andra slag .............................................. 3,8 %
96.02 Vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial, be arbetade, samt varor av dessa material; varor, gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade av vax, stearin, naturiiga gummiarter eller naturiiga hartser eller av modelleringspastor samt andra gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade varor, inle nämnda eller inbegripna någon annanstans; bear betat icke härdal gelatin (med undanlag av gelatin en ligt nr 35.03) saml varor av icke härdat gelatin:
A. vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial samt varor av sådana material: I. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vi dare bearbetning ................................... fri
2. andraslag ........................................... .......... 3,8% Prop. 1986/87: 102
B. andra varor .............................................. fri
96.03 Kvastar, viskor, borstar (inbegripet borstar som utgör delar lill maskiner, apparater eller fordon), penslar, mekaniska mattsopare utan motor samt moppar och dammvippor; bindlar för borstlillverkning; målnings rullar och målardynor; avlorkare o.d. av gummi eller annat mjukt material:
A. mekaniska mattsopare ........................... .......... 3,8%
B. kvastar, borstar och viskor av endasi hopbundna kvistar eller annat vegetabiliskt material, med eller
utan skaft ............................................... .......... 3,8%
C. bindlar för borsttillverkning:
beläggs med samma tull som motsvarande borstmaterial
D. andra slag ................................................ .......... 5,3 %
96.04........................................................................ Handsiktar och handsåll 3,8 %
96.05¶Reseetuier med artiklar för toalettändamål, för sömnad
eller för rengöring av skor eller kläder ........ .......... 6,2%
96.06¶Knappar samt knappformar och andra delar lill knap par; knappämnen:
A. knappar av plast ..................................... .......... 6,2 %
B. andra slag ............................................... .......... 4,4 %
96.7¶Blixtlås och delar till blixtlås ........................... 6,2 %
96.8 Kulpennor; pennor med fill- eller fiberspets; reservoarpennor och liknande pennor; pennor för duplicering; sliftpennor; pennskaft, pennföriängare o.d.; delar (inbegripet hylsor och hållare) till artiklar enligt detta nummer, andra än sådana som omfattas av nr 96.09:
A. skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar lill skriv pennor:
1. av ädel melall ...................................... 3,8%
2. andra .................................................. fri
B. andra slag ............................................... 2 %
96.09 Blyerts-, anilin- och färgpennor (andra än pennor enligt nr 96.08), blyerts-, anilin- och färgslift, griffiar, pas tellkritor och andra färgkritor, rilkol, skriv- och rilkrita
saml skräddarkrila ....................................... 3,8 %
96.10¶Skrivtavlor, även försedda med ram ............. 3,8%
96.11 Dalumstämplar, sigillstämplar, pagineringsslämplar och liknande handstämplar (inbegripet handverklyg för tryckning eller prägling av etiketter); s. k. typlryckerier 3,2 %
96.12 Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, indränkta med färg eller på annat sätt preparerade för alt kunna ge ett avtryck, även på spolar eller i patroner; färgdynor, även indränkta med färg, med eller utan ask 5,3 %
96.13 Cigarettändare och andra ländare, även mekaniska eller elektriska, saml delar till sådana ländare, andra än ländstenar och vekar 3,2%
96.14¶Rökpipor (inbegripet piphuvuden), cigarr- och cigarettmunstycken samt delar lill sådana artiklar:
A. ämnen och icke färdigarbetade huvuden av trä eller
rot till rökpipor ........................................ .............. fri
B. andraslag ................................................. 3,8%
96.15 Kammar, hårspännen o.d.; hårnålar, hårklämmor, pa- piljotter o.d., andra än sådana som omfattas av nr 85.16, samt delar lill sådana artiklar:
A. kammar, hårspännen o. d.................... 6,2%
B. andra slag:
1. av plast ................................... 12%
2. av annat material ........................ 3,2 %
96.16 Rafräschissörer och beslag lill sådana; pudervippor och liknande varor för anbringande av kosmeliska pre parat eller toalettmedel:
A. rafräschissörer och beslag till sådana 5,1 %
B. andraslag ...................................... 3,8%
96.17¶Termosflaskor och andra lermoskäri, kompletta med ylterhölje; delar till sådana kärl, andra än lösa glas 5,3 %
96.18¶Provdockor, skyltdockor o. d.; röriiga figurer och ställ
av sådana slag som används i skyltfönster 3,8%
175 TJUGOFÖRSTA AVDELNINGEN
Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter 97 kap. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte;
a. omakulerade frimärken och beläggningsstämplar samt kortbrev, brevkort o. d. försedda med frimärke, gångbara eller avsedda som nyutgåva i det land till vilket de är destinerade (49 kap.);
b. tealerkulisser, ateljéfonder o.d., målade på textilvävnad (nr 59.07) med undantag av sådana som kan klassificeras enligt nr 97.06;
c. naturliga eller odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelslenar (nr 71.01- 71.03).
2. Med konslgrafiska originalblad i nr 97.02 förstås avtryck som gjorts i svartvitt eller färg direkt från en eller flera tryckformar som av konstnären framställts helt för hand, oavsett vilken teknik och vilket material som använts, dock med undantag för mekaniska eller folomekaniska förfaranden.
3. Nr 97.03 skall inte tillämpas för masstillverkade reproduktioner eller för produkler av vanligt hantverk med karaktär av handelsvaror.
4. a. Om inte annat följer av anm. 1-3 ovan skall artiklar enligt detta kapitel
klassificeras enligt detta kapitel och inle enligt något annat kapitel i tulltaxan, b. Nr 97.06 skall inte tillämpas för artiklar som kan klassificeras enligt något av de föregående numren i detta kapitel.
5. Ramar kring målningar, teckningar, collage eller liknande prydnadstavlor eller kring konstgrafiska originalblad skall anses utgöra delar till dessa artiklar, under förutsättning att de är av sådana slag och har ett sådant värde som är normalt i förhållande lill artiklarna i fråga.
97.1 Målningar och teckningar utförda helt för hand, andra än teckningar enligt nr 49.06 och andra än handdekore-rade föremål; collage och liknande prydnadstavlor
97.2¶Konstgrafiska originalblad ............................
97.3¶Originalskulplurer, oavsett materialet ..........
97.4 Frimärken och beläggningsstämplar, frankerings-stämplar, förstadagsbrev saml brevkort, korlbrev o.d. försedda med frimärke, makulerade, eller, om de är omakulerade, inle gångbara och inte avsedda som nyutgåva i del land lill vilket de är destinerade ............
97.5 Samlingar och föremål för samlingar av zoologiskt, botaniskt, mineralogiskt, anatomiskt, historiskt, arkeologiskt, paleontologiskt, etnografiskt eller numisma-tiskt intresse
97.6¶Antikviteler med en ålder av över 100 år ......
fri fri fri
fri
fri fri
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
176 Utrikesdepartementet Prop. 1986/87:102
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1987
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, Lönnqvist
Föredragande: statsrådet Gradin
Proposition om tulltaxelag m. m. 1 Inledning
Lagen (1977:975) med tulltaxa anger de tullar som skall las ut vid införsel av varor. Lagen är utformad i överensstämmelse med en internafionell konvention den 15 december 1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna (den s. k. Brysselkonventionen).
Tullsamarbelsrådel i Bryssel (Customs Co-operaiion Council, CCC) antog den 14 juni 1983 en internationell konvention rörande etl nytt system för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Harmonized System, HS-konventionen). Konventionen syftar till atl underlätta den internationella handeln genom införande av en ny internationell vamnomenklatur. Den nya nomenklaturen, som avses träda i kraft den 1 januari 1988, ersätter den nuvarande s. k. CCC-nomenklaluren som grundval för ett slorl antal länders tulltaxor och handelsstafistiska redovisning.
Den svenska regeringen beslöt den 15 maj 1985 att HS-konventionen skulle undertecknas med förbehåll för ratifikation. Undertecknandet ägde rum vid tullsamarbetsrådets session den lOjuni 1985. Frågan om Sveriges anslutning till konventionen togs upp till behandling i regeringens proposition 1986/87:53. I propositionen föreslogs bl.a. att HS-konventionen och en ändring i konventionen skulle godkännas av riksdagen. Vidare föreslogs att riksdagen skulle godkänna att regeringen säger upp Brysselkonventionen. Riksdagen biföll regeringens förslag (SkU 13, rskr. 32). Regeringen har den 4 december 1986 ratificerat HS-konventionen och sagt upp Brys-selkonventionen.
Generaltullstyrelsen har haft regeringens uppdrag att efter samråd med kommerskollegium, jordbruksnämnden och statistiska centralbyrån saml efter att ha inhämtat synpunkter från berörda bransch- och näringslivsfö reträdare inkomma med elt förslag till en ny lag med tulltaxa baserad på det harmoniserade systemet. Under arbetets gång har s. k. hearings arran gerats av kommerskollegium. 1 dessa sammanträden har förutom berörda myndigheter deltagit representanter för Sveriges industriförbund och Sve riges grossistförbund samt för etl stort antal branschorganisationer. 1 vissa sammanträden har även företrädare för enskilda företag deltagit. En för- 177
12 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 102
teckning över de branschorganisationer m.fl. som deltagit eller på annat Prop. 1986/87: 102 sätt beretts tillfälle att framföra sina synpunkter bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 1.
I en skrivelse den 2 juli 1984 har generaltullstyrelsen redovisat elt förslag till en ny lag med tulltaxa baserad på det harmoniserade systemet. Förslaget har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av överstyrelsen för ekonomiskt försvar (numera överstyrelsen för civil beredskap), fisHenisiy-relsen, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund. Trädgårdsnäringens riksförbund. Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges livsmedelsindustriförbund, Sveriges Kemiska Industrikonlor, Textilrådet/Konfektions-induslriföreningen samt Sveriges möbelindustriförbund. Generaltullstyrelsen har bl.a. i anledning av yttrandena inkommit med förslag lill vissa ändringar av förslaget till ny lag med tulltaxa.
Övergången till del harmoniserade systemet nödvändiggör omförhandlingar av Sveriges lullbindningar inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). 1 proposifionen om Sveriges anslutning lill HS-konventionen (prop. 1986/87:53) hänvisade jag bl.a. till att det förhandlingsarbete som här inletts förväntades vara avslutat först under våren 1987. Jag redovisade vidare min avsikt atl så snart nyssnämnda förhandlingar i GATT var avslutade föreslå regeringen atl presentera riksdagen en svensk implementering av den nomenklatur som del nya systemet utgör genom att lägga fram etl förslag till en ny svensk tulltaxa. Förhandlingarna är i stort sett avslutade. Jag finner del därför lämpligt atl nu föreslå regeringen all lägga fram förslaget lill tulltaxa.
Kommerskollegium har haft regeringens uppdrag atl kartlägga vilka konsekvenser en ny tulltaxa i enlighet med generaltullslyrelsens förslag kan få för Sveriges åtaganden enligt GATT. Kollegiet har fortlöpande redovisat resultatet av sin kartläggning.
Kommittén för industrins råvamkostnadsufiämning (RÅK) överlämnade i december 1980 betänkandet (Ds Jo 1980: 14) Industrins råvarukostnadsutjämning. 1 belänkandet lade kommittén fram förslag om bl. a. övergång lill värdetullar för vissa fiskkonserver m. m. Kommitténs förslag har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena, såvitt rör frågan om tullar på fiskkonserver m.m., har upprättats inom ulrikesdeparlementels handelsavdelning och finns tillgänglig i ärendel dnr 117/85.
Med anledning av förslaget om en övergång till värdetullar för berörda produkter har omförhandlingar ägt rum inom ramen för GATT. En förteckning över de tullbindningar som utgör resultatet av dessa förhandlingar bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. Förhandlingsresultatet har anpassats lill den nya HS-nomenklaturen efter vissa lekniska justeringar.
Vidare har AWP-Imporien AB i en skrivelse till regeringen den 25 januari 1984 hemställt om tullfrihet för tillfälligt konserverade hallon (s. k. hallonpulp). Remissyttranden har i denna fråga avgetts av generallullsty relsen, kommerskollegium och statens jordbruksnämnd. Kommerskolle gium har överlämnat yttranden från Sveriges livsmedelsindustriförbund 178 och Trädgårdsnäringens riksförbund.
År 1982 tillkallades en beredningsgrupp med uppdrag alt göra en över- Prop. 1986/87: 102 syn av tullagstiftningen. Beredningsgruppen överlämnade i oktober 1985 belänkandet (Ds UD 1985:4 och 5) Översyn av tullagstiftningen. 1 belänkandet föreslås bl.a. en ny tullagstiftning avsedd att ersätta tullagen (1973:670) och lullförordningen (1973:979). Vidare föreslås att tulltaxan skall ingå som bilaga i en ny lag avsedd alt ersätta både tullförordningen och lagen med tulltaxa. Gruppen har med hänsyn lill arbetet med att överföra HS-konvenlionens nomenklatur till en ny tulltaxa inte lagt fram något förslag lill en sådan bilaga. Beredningsgruppens betänkande har remissbehandlats.
Regeringen beslutade den 26 februari 1987 om en lagrådsremiss om ny lullagsfiftning m. m. 1 lagrådsremissen, som bygger på beredningsgruppens förslag, läggs fram förslag lill en ny lullag som ersätter tullagen. Vidare föreslås en ny lag om tullfrihet m. m. avsedd att ersätta lullförordningen. Härutöver läggs i lagrådsremissen fram förslag till inledande beslämmelser (1-4 §§) i en ny lag med tulltaxa, benämnd tulltaxelag.
Mol bakgrund av alt en viss tidsförskjutning av lagrådsföredragningen har ägt rum har jag sedan lagrådsremissen beslutades funnit del nödvändigt all särskilt ta upp frågan om en ny lag med tulltaxa baserad på HS-konventionen. Konventionen förväntas träda i kraft den 1 januari 1988. Om så sker bör även den nya tulltaxelagen träda i kraft vid nämnda lidpunkt.
Jag kommer alltså atl i det följande föreslå en ny lag med tulltaxa, benämnd lulllaxelag, som är avsedd atl ersätta 1977 års lag med tulltaxa.
Genom den lagrådsremiss som jag nyss har berört inhämtades lagrådets yttrande över förslaget till lulllaxelag såvitt avser de fyra inledande bestämmelserna (1-4 §§). Förslaget i denna del bör fogas till protokollet som bilaga 4.
Lagrådet har i sitt yttrande, som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5, lämnat förslaget utan erinran utom såvitt avser 1 § i förslaget till lulllaxelag. I samband med alt jag närmare kommenterar förslaget till lulllaxelag kommer jag alt gå in på vad lagrådet har anfört och förorda alt paragrafen utformas i enlighet med lagrådets förslag. I övrigt överensstämmer de inledande bestämmelserna i det lagförslag som jag lägger fram i det följande - bortsett från några smärre redaktionella ändringar - med det fill lagrådet remitterade förslaget.
I det följande redovisar jag först de allmänna utgångspunkterna för förslaget lill lulllaxelag (avsnitt 2.1). Därefter behandlar jag efler samråd med chefen för jordbruksdepartementet frågan om en övergång till värde-tullar för beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur (avsnitt 2.2) och frågan om tullfrihet för vissa fetter och hallon (avsnitt 2.3). Jag tar också, efler samråd med chefen för jorbruksdepartementel, upp vissa frågor om tull-skyddet för tomater samt äpple- och päronsaft (avsnitt 2.4). Slutligen kommenterar jag närmare förslaget lill tulltaxelag i specialmotiveringen till lagförslaget (avsnitt 4).
2¶Allmän motivering
2.1¶Den nya lagstiftningen - allmänna utgångspunkter
Mitt förslag: Föreskrifterna om lullsatser samlas i en ny lag benämnd lulllaxelag. Lagen skall vara baserad på nomenklaturen i konventionen rörande systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, den s. k. HS-konventionen. Nuvarande tullnivåer överförs så långt som möjligt lill den nya lagen i oförändrat skick. Regeringen bemyndigas att besluta om när lagen skall träda i kraft.
Beredningsgruppens förslag: Föreskrifter om tullsatsernas storlek bör las in i en bilaga lill en ny lag som ersätter tullförordningen och lagen med tulltaxa.
Remissinstanserna: Beredningsgruppens förslag har inle föranlett några invändningar från remissinstanserna i allmänhet. Generaltullstyrelsen har emellertid påpekat att beredningsgruppens lösning kan förorsaka praktiska problem när del gäller alt på ett enkelt sätt åberopa föreskrifterna om lullsatser.
Bakgrunden till mitt förslag: 1 propositionen om Sveriges anslutning till HS-konventionen (prop. 1986/87:53) redovisade jag den utveckling av de internationella handelsmönstren som lett lill upprättandet av en ny konvention om en internationell vamnomenklatur. Vidare lämnade jag en beskrivning av innehållet i konventionens artiklar och dess bilaga. Jag hänvisade vidare bl.a. till alt del för svenskt vidkommande pågick ell myckel omfattande arbete med att överföra den nya nomenklaturen fill svensk lagstiftning och att utarbeta andra bestämmelser i samband härmed. Generaltullstyrelsen har, som jag inledningsvis har nämnt, haft regeringens uppdrag att efter samråd med berörda myndigheter samt efter att ha inhämtat synpunkter från berörda bransch- och näringslivsförelrädare inkomma med förslag till en ny lag med tulltaxa baserad på del harmoniserade systemet.
Utgångspunkten för generaltullslyrelsens arbeie med atl utforma elt förslag lill ny lag med tulltaxa har varil att nuvarande lullnivåer och GATT-bindningar skall överföras till den nya nomenklaturen i oförändrat skick. Om detta av olika skäl inte har varil möjligt eller praktiskt genomförbart, har myndigheterna haft i uppdrag att vid möten med berörda näringslivsförelrädare redovisa förslagen lill ändringar separat med angivande av skälen för förändringarna saml den handel som berörs av dessa.
1 samband med de möten som ägt rum, och för vilka jag inledningsvis har redogjort, har från myndigheternas sida lämnats en redogörelse för hur varorna enligt de olika fyrställiga numren i CCC-nomenklaluren kommer att klassificeras enligt det harmoniserade systemet. Vidare har redovisats omfattningen av varje fyrställigt nummer i den nya nomenklaturen med hänvisning lill de olika varugruppernas klassificering enligt den nuvarande lagen med tulltaxa. Generaltullstyrelsen har också lagt fram förslag lill en förenklad underuppdelning av tulltaxenumren i sådana fall där tulldifferen-
tieringen skulle bli alltför långtgående för att kunna tillämpas i praktiken. Prop. 1986/87: 102 Härvid har också lämnats redogörelser för innebörden av och skälen till de föreslagna förenklingarna, vilka kan medföra både tullhöjningar och tullsänkningar i förhållande till nuvarande lullnivåer och GATT-bindningar. Generallullstyrelsen har i form av en nyckel' utarbetat en jämförelse mellan CCC-nomenklaluren och del harmoniserade systemet.
Vid hearingarna accepterades flertalet av de förenklingsförslag som lades fram. Från näringslivets sida framfördes i detta sammanhang vissa förslag till tulländringar som inte innebär egentliga förenklingar eller som inte har direkt samband med övergången lill en på HS-konventionen baserad ny lag med tulltaxa. Sådana förslag har emellertid inle beaktats i generaltullslyrelsens förslag lill ny lag med tulltaxa, ulan vederbörande har hänvisats till möjligheten att framföra förslagen i annat sammanhang.
Jag har inledningsvis berört den av regeringen beslutade lagrådsremissen om ny tullagstiftning m. m. I lagrådsremissen log jag upp bl.a. frågan om föreskrifter om tullsatser och om förhållandet mellan dessa och annan tullagstiftning. 1 anledning av att beredningsgruppen för översyn av tull-lagstiflningen hade föreslagit att den nya tulltaxan skulle tas in som en bilaga i en ny lag avsedd att ersätta tullförordningen och 1977 års lag med tulltaxa framhöll jag i lagrådsremissen bl. a. följande:
"Som jag nyss har redovisat finns föreskrifter om lullsatsernas storiek i lagen (1977:975) med tulltaxa, medan grundläggande bestämmelser om uttagande av tull och om olika slag av tullfrihet, nedsättning och återbetalning av tull finns i tullförordningen (1973: 979). Frågan om bemyndiganden i tullagstiftningen har, som beredningsgruppen redovisar, berörts i samband med riksdagsbehandlingen av propositionen 1981/82: 120 om ändring i lagen med tulltaxa m. m. Konstitutionsulskottet konstaterade därvid i etl yttrande till skatteulskottet (SkU 1981/82:59, KU 1981/82 y) atl det i vissa fall för samma slags varor, beroende på ursprungsland, anges en viss lullsats i lag och en från denna avvikande lullsals i en av regeringen med stöd av riksdagens tidigare bemyndigande utfärdad förordning. Vidare påtalade utskottet att bestämmelserna på tullområdet är svåröverskådliga och benämningen på tullförordningen missvisande. Utskottet framhöll ocksä att möjligheterna för regeringen atl besluta om avvikelser från lagen med tulltaxa inte framgår direkl av denna utan först vid etl studium av tullförordningens beslämmelser. Ulskoltel fann det viktigt att man i det fortsalla utredningsarbetet beträffande tullagstiftningen övervägde de möjligheter som stär till buds att framdeles erhålla en mera överskådlig och enhetlig reglering vad gäller föreskrifter om bl. a. lullsatsernas storiek.
Jag anser att sambandet mellan föreskrifterna om tullsatsernas storiek och föreskrifterna om olika slag av tullfrihet, nedsättning av tull och återbetalning av tull i och för sig framgår klarare med den lösning som beredningsgruppen har vall, nämligen alt de förstnämnda föreskrifterna skall tas in som en bilaga till den föreslagna nya lagen. Föreskrifterna om tullsatsernas storlek är emellertid av en sådan omfattning alt den enligt min ' mening mofiverar all de liksom hittills samlas i en särskild lag. De har också en annan karaktär än de särskilda reglerna om tullfrihet m. m. Vissa
' Nyckeln, som är utesluten här, finns tillgänglig i utrikesdepartementets ärende dnr
1069/84 (handelsavdelningen). 181
13 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 102
förfallningslekniska skäl talar också, som generallullstyrelsen påpekat, Prop. 1986/87: 102 mol beredningsgruppens lösning. De olägenheter som konstilulionsulskottet har påtalat bör man enligt min mening kunna komma till rätta med genom atl i en ny lag med tulltaxa i en inledande bestämmelse hänvisa fill all avvikelser från föreskrifterna om lullsatserna kan finnas i annan lag eller förordning. Jag förordar därför atl föreskrifterna om tullsatsernas storlek liksom hittills skall tas in i en särskild lag med tulltaxa och atl tullförordningen skall ersättas av en lag om tullfrihet m. m."
Skälen för mitt förslag: Mol bakgrund av vad jag nyss har redovisat förordar jag således att föreskrifterna om lullsatsernas storlek tas in i en särskild lag med tulltaxa. Lagen bör enligt min mening benämnas tulllaxe-lagen. Det bör framgå av lagen atl avvikelser från den kan ske lill följd av föreskrifter i andra författningar eller genom beslut i enskilda fall. Beträffande lagens utformning och framför allt de inledande bestämmelserna återkommer jag i specialmotiveringen (avsnitt 4).
När det sedan gäller själva tulltaxan innebär enligt min mening tillkomsten av HS-konventionen ett slorl steg mol en slörre harmonisering av utformningen av olika länders tulltaxor. Åven Sverige bör därför utforma sin tulltaxa på grundval av den nya nomenklaturen.
1 generaltullstyrelsens förslag till er, ny lag med tulltaxa är tullsatserna oförändrade för flertalet varuslag. Ändringar av tullsatserna och omformu-leringar har föreslagils endast i vissa fall. Del är sådana fall då ändringarna är små och/eller berör relativt obetydliga varuslag och då etl bibehållande av nuvarande tullnivå skulle nödvändiggöra underuppdelningar av berörda tulllaxenummer i en utsträckning som dels är omotiverad från handels- och näringspolitisk synpunkt, dels skulle medföra stora administrativa svårigheter för såväl tullmyndigheter som näringsliv.
Övergången till del harmoniserade systemet medför således enligt förslaget inte några tulländringar av betydelse och de som ändå av tekniska skäl ansetts böra tas in i förslaget har som regel godtagits av övriga berörda myndigheter och organisationer i samband med hearingarna. Jag förordar att den nya tulltaxan utformas i huvudsaklig överensstämmelse med generaltullstyrelsens ursprungliga förslag. 1 vissa fall har emellertid generaltullstyrelsens förslag fill ytterligare ändringar inte följts. Det gäller sådana ändringar som inle bör genomföras utan närmare utredning. Jag har för avsikt atl i senare sammanhang ta ställning lill generaltullslyrelsens förslag på dessa punkter.
Den nya tulltaxan har utformats med hänsyn lill hittills uppnådda resultat av GATT-förhandlingarna rörande överföringen av Sveriges tullbindningar till den nya nomenklaturen. Dessa förhandlingar har i stort sett avslutals. Det är min avsikt alt om resultatet av de återstående förhandlingarna skulle påverka föreskrifterna i den svenska tulltaxelagen återkomma till regeringen med förslag lill ändring av lagen.
Del är inte möjligl att i delta sammanhang i detalj redogöra för vilka förändringar av tullsatserna som följer av förslaget lill lulllaxelag. Med hjälp av den nyckel som generallullstyrelsen har utarbetat och som jag i det föregående har berört går det emellertid att med utgångspunkt från varans nuvarande tulltaxenummer få kännedom om varans tulllaxenummer i lag- '°2
förslaget och därigenom också om den föreslagna lullsalsen för varan i fråga.
HS-konventionen förväntas träda i kraft den 1 januari 1988 förutsatt atl ett tillräckligt antal länder har deponerat sina ratifikationsinstrument fill konventionen. Det kan dock för närvarande inte med tillräcklig säkerhet fastslås alt konventionen kommer all träda i kraft vid den avsedda tidpunkten. Ikraftträdandet av den nya tulltaxelagen är beroende av vid vilken tidpunkt konventionen träder i kraft. Med hänsyn lill vad jag nu har anfört förordar jag atl regeringen bemyndigas atl bestämma om när den nya tulllaxelagen skall träda i kraft.
Den nya tulltaxelagen kräver ändringar i åtskilliga andra lagar. Jag ämnar senare återkomma lill regeringen och föreslå att regeringen lämnar en proposition till riksdagen om de följdändringar som behövs i anledning av den nya tulltaxelagen.
2.2¶Värdetullar för beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur
Mitt förslag: Riksdagen bör godkänna förslagen till överenskommelser mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan Canada och USA beträffande vissa bindningar i GATT av tullarna för beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur.
De nuvarande vikttullarna för beredningar av fisk, kräftdjur och blöidjur ersätts med värdetullar. Tullnivån för flertalet av dessa varor sätts i den nya tulltaxan till 3,5 %.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med milt, dock att tullnivån för flertalet produkter föreslås satt till 5 %.
Remissinstanserna: Kommitténs förslag tillstyrks av kommerskollegium, statens jordbmksnämnd och generaltullstyrelsen. Även Sveriges industriförbund, Sveriges Kemiska Industrikontor och Kooperafiva förbundet tillstyrker införande av värdelullar för berörda produkter. Kommerskollegium anser dock att de föreslagna lullsatserna genomgående bör ligga på en lägre nivå än den utredningen föreslagit. Sveriges fiskares riksförbund har inga erinringar mot en omläggning till värdetullar i de fall detta inte leder fill en sänkning av gränsskyddet, men motsätter sig förslaget i de delar detta innebär att varor befrias från tull.
Bakgrunden till mitt förslag: Kommittén för industrins råvamkoslnads-utjämning konstaterade att en omvandling av gällande vikttullar till värdetullar skulle kräva GATT-förhandlingar. Utan långtgående differentiering av värdetullama skulle tullarna i vissa fall komma att höjas, i andra fall att sänkas. Kommittén fann dock att en betydande del av den tullbelagda importen utgjordes av antingen produkter som inte tillverkas i Sverige eller sådana som utgör råvara för den svenska livsmedelsindustrin. Eftersom värdetullar tillämpades eller skulle komma att fillämpas för den övervägande delen av övriga livsmedelsprodukter ansåg kommittén att även fiskprodukterna borde beläggas med värdetull. Kommittén ansåg dock att sådana
produkter som utgör råvaror för industrin eller inte tillverkas inom landet Prop. 1986/87: 102 borde undantas från tull. En sådan åtgärd skulle enligt kommitténs mening förenkla kommande GATT-förhandlingar.
Enligt kommitténs uppfattning finns ingel skäl atl ha olika lullsatser för tullbelagda fisk- och skaldjursprodukter enligt tulltaxenr 16.04 och 16.05. För dessa förordas en tull av 5%. För produkter hänförliga lill nuvarande tulltaxenr 21.05 föreslås dock, med hänsyn till alt de livsmedelsberedningar som i övrigt hänförs till detta nummer har en tull av 7 %, att sistnämnda tullsats skall gälla för samtliga varor enligt tulltaxenr 21.05. Kommittén framhåller i sitt betänkande alt, även om förslaget lill nya lullsatser innebär vissa höjningar av lullskyddet, den omständigheten atl vissa tullbelagda produkter föreslås bli undantagna från tull mer än väl kompenserar ifrågavarande tullhöjningar. Dessutom omfattas fierlalet av de berörda produkterna av svenska åtaganden gentemot EG, EFTA-länderna och u-länderna. Enligt kommitténs mening bör därför ändringarna inte i någon större utsträckning komma alt påverka handeln.
Skälen för mitt förslag: För egen del biträder jag kommitténs förslag om en övergång lill värdetullar för beredningar av fisk, kräftdjur och blöidjur. En övergång från vikltullar till värdetullar har tidigare skett beträffande tullarna i allmänhet i den svenska lagen med tulltaxa och senast beträffande beredningar av köksväxler, fmkter eller andra växtdelar. Tillämpning av värdelullar innebär att tullnivån värdesäkras och att tullens effekt inte minskar i takt med inflationen.
Flertalet av de tullar som gäller för beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur är bundna i GATT. 1 den mån ändringar av bundna tullar aktualiseras krävs omförhandlingar i GATT med berörda länder. Detta gäller även vid övergång till värdetull i de fall bindningarna avser en vikttull.
Det har befunnits lämpligt att genomföra sådana omförhandlingar innan förslag till nya tullar föreläggs riksdagen. Sedan GATT notifierats om önskemål atl omförhandla ett antal medgivanden har förhandlingar ägt mm. Som kommittén framhåller omfattas nästan samtliga varor som har varit föremål för förhandlingarna av svenska åtaganden gentemot EG, EFTA-länderna och u-länderna.
Vid omförhandlingarna har utgångspunkten för svensk del varit kommitténs förslag. Samtidigt har det varit en strävan att begränsa eventuella höjningar av tullarna bl.a. för att undvika ogynnsamma verkningar på konsumentpriserna. Det har också varit nödvändigt att söka finna tullnivåer som har kunnat accepteras av motparterna i omförhandlingarna utan omfattande krav på kompensation i form av nedsättning av tullar på andra produkter.
Omförhandlingarna har nu slutförts. Förhandlingsresultatet innebär att Sverige i fråga om flertalet produkter som har varit bundna i GATT erbjuder återbindning vid nya värdelullsatsen 3,5% för varor under tulltaxenr 16.04 och 16.05. Vidare erbjuds sänkningar fill tullfrihet av vissa tidigare bindningar samt vissa nya bindningar.
Beträffande produkter hänföriiga lill tulltaxenr 16.04 och 16.05 innebär förhandlingsresultatet sålunda atl tullen för flertalet produkter sätts till 3,5%. För vissa varor där skyddsbehovet ansetts väga särskilt tungt har 184
tullnivån satts något högre. Under tulltaxenr 16.04 sätts sålunda tullen för Prop. 1986/87: 102 vissa frysta fiskprodukier samt för rom, annan än störrom, i förpackningar med en nettovikt understigande 5 kg till 5%. Under tulltaxenr 16.05 sätts tullen för konserverade räkor och musslor till 5%. För vissa livsmedelsberedningar hänförliga till nuvarande tulltaxenr 21.05 (tulltaxenr 21.04 i lagförslaget) sätts tullen till 7% i enlighet med kommitténs förslag.
Som kompensation för återtagandet av tidigare svenska tullbindningar lämnas därutöver erbjudande om tullfrihet för vissa varor. De produkter som berörs härav är sådana som utgör råvaror för industrin eller inte tillverkas inom landet.
Inom ramen för nämnda GATT-förhandlingar har bilaterala överenskommelser träffats med vissa länder som för ett antal positioner på området har ställning som huvudleverantör. Sålunda har enighet nåtts om förslag till överenskommelser mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan Canada och USA. De medgivanden som Sverige lämnat till Canada och USA ingår i del förhandlingsresultat som jag nyss har redogjort för.
Jag förordar atl regeringen föreslår riksdagen att godkänna de föreslagna överenskommelserna om GATT-bindningarna.
Förslaget till tulltaxelag bör utformas med beaktande av de åtaganden som överenskommelserna innebär för Sveriges del.
2.3¶Tullfrihet för vissa fetter och oljor samt för tillfälligt konserverade hallon
2.3.1¶Orafnnerade vegetabiliska fetter och feta oljor
Mitt förslag: Tullfrihet införs i den nya tulltaxan för oraffinerade vegetabiliska fetter och feta oljor.
Skälen för mitt förslag: 1 samband med att tullskydd infördes år 1973 för tillverkning av margarin och vissa vegetabiliska oljeprodukter beslöts att tullen på oraffinerade (råa) fetter och feta oljor skulle träda i kraft först den 1 juli 1975, dvs. när en väsentlig utbyggnad av den svenska fettvamindu- strins kapacitet för pressning av olja beräknades vara klar (prop. 1973:109). Sedan utbyggnaden hade blivit försenad beslöts att införandet av tull på oraffinerade vegetabiliska fetter och feta oljor skulle ske den I juli 1976 Gfr prop. 1975:77, SkU 29, rskr. 187) och efter ytteriigare förse ningar den 1 juli 1978 (jfr prop. 1975/76:195, SkU 59, rskr. 295), den I juli 1981 (jfr prop. 1977/78:160, SkU 51, rskr. 60), den I juli 1984 (jfr. prop. 1980/81:159, SkU 52, rskr. 314) och, sedan utbyggnaden ytteriigare förse nats, den 1 januari 1987 (jfr prop. 1983/84: 198, SkU 54, rskr. 384). Senast beslöts att införandet av tull på ifrågavarande produkter skulle uppskjutas till den 1 januari 1988 Ofr prop. 1986/87:53, SkU 13, rskr. 32) vilket föreskrivs i lagen (1986:1020) om tullfrihet under viss tid för oraffinerade vegetabiliska fetter och feta oljor. 185
AB Karlshamns Oljefabriker, som svarar för utbyggnaden av den svens- Prop. 1986/87: 102 ka feltvaruinduslrin, har under hand anfört atl den planerade utbyggnaden ännu inle avslutats. Från förelagets sida har inte närmare kunnat anges när detta skulle kunna ske.
Mot bakgrund av atl utbyggnaden av den svenska fettvaruindustrins kapacitet för ifrågavarande ändamål således inte kommer att kunna genomföras inom överskådlig tid föreligger för närvarande inte inhemsk tillgång till aktuella varuslag. Jag förordar därför alt införandet av tull på oraffinerade vegetabiliska fetter och feta oljor uppskjuts tills en sådan utbyggnad kan genomföras helt. Tullfrihet för berörda produkler bör enligt min mening införas i den nya tulltaxelagen.
2.3.2¶Tillfälligt konserverade hallon
Mitt förslag: Tullfrihet införs i den nya tulltaxan för tillfälligt konserverade hallon.
Remissinstanserna: Kommerskollegium och statens jordbruksnämnd tillstyrker införande av tullfrihet i enlighet med mitt förslag. Inte heller generallullstyrelsen har något all erinra mot att tullfrihet införs. Sveriges grossistförbund och Sveriges livsmedelsindustriförbund ställer sig positiva till atl tullfrihet införs för nu aktuella produkter. Trädgårdsnäringens riksförbund motsätter sig tullfrihet.
Skälen för mitt förslag: Hallonpulp används huvudsakligen inom livsmedelsindustrin för tillverkning av sylt, marmelad och liknande produkler. Framställningen från AWP-lmporten AB om tullfrihet har gjorts med anledning av att för industrin avsedd hallonråvara i andra former än hallonpulp redan är tullfri och alt handeln och industrin anser del önskvärt all jämförbara produkter behandlas lika i lullhänseende.
Tillfälligt konserverade hallon återfinns i 1977 års lag med tulltaxa under tulltaxenr 08.11. Tull utgår för närvarande med 7%. Numret omfattar bär och frukter som behandlats (t. ex. med svaveldioxidgas) för att göra dem tillfälligt hållbara under transport eller lagring före den slutliga användningen inom livsmedelsindustrin. Tullen om 7% infördes den 1 februari 1980. Den gällde då såväl färska och tillfälligt konserverade hallon som frysta hallon. Genom de ändringar i lagen med tulltaxa som skedde den 1 juli 1982 infördes tullfrihet för frysta hallon och hallonsaft. Denna motiverades med att inhemsk odling eller produktion inte förekom. Någon tulländring i fråga om de tillfälligt konserverade hallonen genomfördes däremot inte.
För att den svenska industrins kostnader skall kunna hållas på en rimlig nivå är det enligt min mening angeläget att undvika att tull tas ut på varor där skyddsbehov saknas och där tullen endast kommer att utgöra en onödig kostnad för industrin i fråga. Det är också viktigt alt industrin får möjlighet att själv välja i vilken form råvaran skall importeras ulan hän synslagande till förekomsten av tull och all jämförbara råvaror behandlas lika i tullhänseende. Frysta hallon och hallonpulp ulgör råvaror med sam ma användningsområde. Med hänsyn härtill och då odlingen av hallon för 186
industriellt ändamål i Sverige fortfarande torde vara av ringa omfattning, bör tullen enligt min mening avvecklas. Tulltaxan bör därför ändras så att tullfrihet införs för tillfälligt konserverade hallon hänföriiga till tulltaxenr 08.12 i lagförslaget.
2.4¶Tullskyddet för tomater samt äpple- och päronsaft
2.4.1¶Tomater
Mitt förslag: Riksdagen bör godkänna alt regeringen ingår en överenskommelse med Europeiska ekonomiska gemenskapen beträffande tullskyddet för färska tomater under tiden den I juli-den 30 september.
Minimivikttullen för tomater sätts i den nya tulltaxan lill 70 kr per 100 kg under liden den 1 juli-den 30 september.
Bakgrunden till mitt förslag: Riksdagen fattade i april 1986 beslut om att minimitullen för tomater under liden den 1 juli-den 30 september skulle höjas från 70 kr per 100 kg till 100 kr per 100 kg (prop. 1985/86: 60, SkU 36, rskr. 152). Regeringen bemyndigades alt besluta om ikraftträdandet av ändringen i lagen med tulltaxa. Bakgrunden härtill var alt en höjning av lullskyddet på delta område kräver förhandlingar i GATT och att resultatet av dessa förhandlingar borde avvaktas innan höjningen av minimiskyddet för tomater infördes. Bemyndigandet att besluta om ikraftträdandet av ändringar i tulltaxan har emellertid inte utnyttjats. Anledningen härtill är följande.
Som en följd av riksdagsbeslutet nolifierade regeringen till GATT Sveriges avsikt alt genomföra tulljusteringen. EG, som på detta område har ställning som huvudleverantör, föreslog då att en viss del av den export-subvention som utgår till gemenskapens odlare vid export fill tredje land skulle tas bort. EG-kommissionen erbjöd sig alt för aktuell lid sänka sin subvention med motvärdet lill 30 kr per 100 kg i utbyte mot att Sverige avstod från tullhöjningen.
EG framförde att man ansåg att en svensk tullhöjning endasi skulle kunna genomföras efler en fullföljd GATT-procedur, varvid även frågan om kompensation från svensk sida måste prövas.
Förhandlingar i denna fråga har förts med företrädare för EG-kommissionen i avsikt atl åstadkomma en för bägge parter lämplig lösning.
Importen av färska tomater under tiden den 1 juli-den 30 september kommer fill helt övervägande del från EG. Nederiänderna är den dominerande leverantören med över 80% av lotalimporten. För den näst största importen till Sverige från gemenskapen svarar Danmark.
187 Import 1 juli-30 september; ton Prop. 1986/87:102
1986 Andelar av totalimporten år 1986
Totalt
7 145
7 845
7 397
varav EG
7 570
95%
varav
Nederiänderna
5 878
86%
Danmark
8%
Portugal
-
-
Italien
—
-
Finland
.523
4%
Norge
, -
Polen
1%
Bulgarien
-
-
1 förhandlingarna med EG har enighet om principerna för en överenskommelse nåtts. Från EG-kommissionens sida är man införstådd med atl en reduktion av gemenskapens exporlsubvention med motvärdet lill 30 kr per 100 kg skall ske. Överläggningar pågår om hur den kvarvarande exportsubventionen skall beräknas och om hur vissa lekniska frågor skall lösas.
Skälen för mitt förslag: Jag har nyss redovisat skälen för atl den beslutade tullhöjningen inte har satts i kraft. När det gäller frågan om vilken tull för tomater som bör sällas i den nya tulllaxelagen - som jag räknar med skall kunna träda i kraft den Ijanuari 1988 - vill jag säga följande. Beslutet år 1986 att höja tullskyddet för tomater under sommarmånaderna grundar sig på bedömningen att del är angelägel alt förbättra svensk tomatodlings konkurrenskraft. Delta mål kan i och för sig uppfyllas genom en tullhöjning.
Emellertid kan samma mål uppnås på det sätt jag nyss har redogjort för. Jag anser atl allmänna handelspolitiska skäl talar för sistnämnda lösning. Del är sålunda möjligt all - om subventionerna för exporten från EG sänks - värna om den svenska lomatodlingen ulan att införa den högre tullen i den nya tulltaxelagen.
Jag vill också betona att överenskommelsen med gemenskapen i första hand gäller lullskyddet för färska tomater för tiden den 1 juli-den 30 september 1987 men att den, om parterna är överens om del, kan omfatta tullskyddet för tomater för motsvarande period under kommande år. Jag avser att uppmärksamt följa utvecklingen av tomatimporten från samtliga leverantörsländer för den aktuella perioden. Om det skulle visa sig att det alternativ till en tullhöjning som jag i det föregående har beskrivit inte skulle ge de avsedda resultaten kommer jag att på nytt ta upp frågan om tullskyddet för svensk tomalodling.
Jag förordar all regeringen föreslår riksdagen att godkänna att regeringen ingår en överenskommelse med gemenskapen med i huvudsak det innehåll som jag nu har redogjort för.
2.4.2¶Äpple- och päronsaft
Min bedömning: Omförhandlingar i GATT av Sveriges tullbindningar för äpple- och päronsaft bör av handelspolitiska skäl för närvarande inte ske.
Mitt förslag: Tullen för äpple- och päronsafl behälls oförändrad och sätts följaktligen i den nya tulltaxan lill 5%.
Skälen för min bedömning och mitt förslag: Riksdagen godkände år 1982 regeringens förslag lill ändringar i lullskyddet för beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar (prop 1981/82:120, SkU 59. rskr. 327). Samtidigt godkände riksdagen de överenskommelser beträffande Sveriges bindningar i GATT, som utgjorde resultatet av omförhandlingar rörande ifrågavarande varor med EG och vissa andra länder. Överenskommelserna upptog dels vissa lullmedgjvanden inom ramen för GATT, dels en särskild skriftväxling, enligt vilken Sverige åtog sig all bevilja vissa tullkonlin-genler för importen av fruktsafter med ursprung i EFTA-länderna.
Riksdagens beslut innebar all tullen för safter av äpplen och päron fastställdes till 5 %. Nyssnämnda skriftväxling innebär för osockrade safter av äpplen och päron saml för blandningar därav med ursprung i EFTA-länder att tullfrihet medges upp lill en kvantitet av 4 200 ton per år. För kvantiteter däröver utgår för närvarande tull med 5 %.
I samband med behandlingen av regeringens proposition behandlade skatteutskottel elt antal motioner rörande frågan om förbättrat gränsskydd för äpple- och päronsaft. Utskottet ansåg frågan om gränsskyddet för den svenskodlade frukten vara av så väsentlig betydelse för att trygga den inhemska fmklproduktionens fortbestånd all utskottet förordade att regeringen skulle ta upp GATT-förhandlingar i syfte atl kunna införa den av 1974 års trädgårdsnäringsutredning föreslagna värdetullen på 10% för äpple- och päronsaft. Riksdagen biföll utskottets förslag (SkU 1981/82:59, rskr. 327).
Regeringen har noggrant följt utvecklingen för alt när lämpligt tillfälle erbjuder sig kunna la upp frågan om gränsskyddet för äpple- och päronsaft. Eftersom den 5-procentiga tullen och den tullfria kontingenten trädde i kraft den I juli 1982 bedömdes det som tveksamt atl kort tid därefter begära omförhandlingar i syfte att uppnå en höjning till 10%. Härtill kom atl enligt en inom OECD anlagen deklaration (trade pledge), som i sin senasle version fastställdes vid OECD:s minislermöte i juni 1980, medlemsländerna borde undvika inskränkande åtgärder på handelsområdel. Vidare har ansträngningarna atl vidmakthålla en positiv anda i förberedelsearbetet för den nya GATT-rundan bl.a. tagit sig uttryck i en överenskommelse om s.k. stånd sfill. Åven strävandena att ytteriigare avveckla handelshindren i EFTA-EG-områdel, där Sverige spelar en pådrivande roll, har medfört att slor försiktighet ansetts nödvändig när det gäller all införa nya handelshinder eller alt höja befintliga tullar.
Det handelspolitiska utrymmet för en höjning av lullskyddet för äpple-och päronsaft har av de nu beskrivna orsakerna hittills bedömts som ytterst begränsat. Härtill kommer de stora svårigheter som föreligger för
14 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 102
Sverige atl vid en tullhöjning lämna kompensalionserbjudanden inom sam- Prop. 1986/87: 102 ma varuområde till de berörda parterna.
Mot denna bakgrund anser jag att det inte är lämpligt alt i förevarande handelspolitiska skede begära omförhandlingar i GATT av Sveriges lullbindningar för äpple- och päronsaft.
3¶Upprättat lagförslag
1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom utrikesdepartementet upprättats ell förslag lill lulllaxelag. Regeringen har inhämtat lagrådets yttrande över lagförslaget såvitt avser 1-4 §§. Förslaget i övrigl är lagtekniskt okomplicerat och inle heller av sådan beskaffenhel att lagrådels yttrande behöver inhämtas.
4¶Specialmotivering
Förslaget till tuiltaxelag
1 enlighet med vad som har föreslagils i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1) tas föreskrifterna om tullsatser in i en ny lag, tulltaxelagen, som är avsedd att ersätta lagen (1977: 975) med tulltaxa. 1 den allmänna motiveringen har också berörts den konvention som ligger till grund för utformningen av vamnomenklaturen i förslaget till den nya tulltaxelagen, Harmonized System (HS-konventionen). Avsikten är att bestämmelserna i HS-konventionen skall införiivas med svensk rätt genom den nya svenska tulltaxelagen och föreskrifter som är av det slaget att de får meddelas av regeringen.
Inledande bestämmelser
I §
Enligt denna lag skall utgå tull som föreskrivs i särskild taxa (tulltaxan).
Avvikelser från tulltaxan kan ske till följd av föreskrifter i lagen (1987:000) om tullfrihet m. m. eller i annan lag eller författning eller genom beslut som har meddelats med stöd av sådan föreskrift.
Paragrafen, som är ny, utgör en motsvarighet till 1 § i beredningsgruppens förslag till tulltaxelag och 1 § tullförordningen. Paragrafen har formulerats efter förslag av lagrådet. Som lagrådet anför är syftet med paragrafen att som huvudregel ange att när tull skall utgå den skall bestämmas enligt tulltaxan. Samtidigt skall paragrafen - som lagrådet framhåller - lämna upplysning om att avvikelser kan ske från tulltaxan till följd av föreskrifter i annan författning eller genom beslul som har meddelats med stöd av sådan föreskrift. Som lagrådet också påpekar innehåller inte paragrafen något bemyndigande att meddela föreskrifter. 190
Av 5 § i lagrådsremissens förslag till lullag framgår atl varor som införs Prop. 1986/87: 102 till landet skall förtullas utom i vissa i 7 § särskilt angivna undantagsfall. Enligt 6 § lar tullmyndigheten vid förtullningen ut tull och annan skatt för varan. Vilken tull som skall utgå framgår av den i tulllaxelagen intagna taxan. Till följd av Sveriges internationella åtaganden på det handelspolitiska området anges i den nuvarande lagen med tulltaxa beträffande ålskil-liga varor att varan är fri från tull. Motsvarande föreskrifter finns också i tulllaxelagen.
I den av regeringen den 26 februari 1987 beslutade lagrådsremissen föreslås atl bestämmelserna om tullfrihet m. m. tas in i en ny lag som ersätter tullförordningen (1973:979). Bestämmelserna i den föreslagna lagen om tullfrihet m. m. innebär avvikelser från föreskrifterna i tulltaxelagen. Del är fråga om avvikelser som innebär framför allt lättnader i form av olika slag av lullförmåner.
Avvikelserna från tulllaxelagen kommer att återfinnas inle bara i lagen om tullfrihet m.m utan också i med stöd av den lagen meddelade föreskrifter. För närvarande finns tullfrihetsbestämmelser även i vissa andra författningar, t.ex. lagen (1949:183) om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar. Det kan ifrågasättas om dessa senare bestämmelser till alla delar är aktuella. Det är min mening alt i annat sammanhang, l.ex. i samband med det inom regeringskansliet pågående arbetet med regelförenkling, återkomma till regeringen med förslag i fråga om dessa bestämmelser.
2§
Bestämmelser om förfarandet vid förtullning av varor, om betalning av tull och om överklagande av beslut om tull finns i tullagen (1987:000) och i föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
I paragrafen som saknar tidigare motsvarighet finns en upplysning om att bestämmelser som reglerar själva förfarandet vid förtullningen av varor, dvs. tullproceduren, finns i den i lagrådsremissen föreslagna nya tullagen som är avsedd att ersätta den nuvarande tullagen. 1 lagrådsremissens förslag till ny lullag lämnas föreskrifter om bl. a. förtullning, tulldeklaration, tulllaxering och uppbörd av tull. Vidare finns i del lagförslaget bestämmelser om tullverkets kontrollverksamhet och om hur beslut om tull överklagas.
3§
Vid fastställande av tull för en vara skall varan hänföras till något av de tulltaxenummer som är upptagna i tulltaxan. Därvid skall de i lagen intagna bestämmelserna om klassificering av varor tillämpas.
I paragrafen, som är ny, har tagits in en bestämmelse som anger alt en vara, för vilken tull skall fastställas, skall klassificeras enligt varuförteck- ningen i lagen. I lagen med tulltaxa finns en vamförteckning som är uppställd efter den 191
internationella nomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna Prop. 1986/87: 102 (Brysselkonventionen). Även förslaget lill lulllaxelag innehåller en vamförteckning som emellertid är anpassad till den nya nomenklaturen i den internationella konventionen rörande ett system för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Harmonized Syslem). Konventionen innehåller också beslämmelser om hur varor skall klassificeras enligt den nya nomenklaturen. Flertalet av dessa bestämmelser har överförts lill den nya tulllaxelagen. Vissa bestämmelser är av den beskaffenheten att det ankommer på regeringen att meddela dem. 1 paragrafen finns en föreskrift om att de i lagen intagna bestämmelserna skall tillämpas vid klassificeringen av varor enligt tulltaxan.
4§
Tull beräknas efter den procent av en varas värde eller efter det belopp för kvantitet som anges i tulltaxan. Tullfrihet anges i tulltaxan med ordet "fri".
Om tullen skall beräknas efter varans värde, skall värdet bestämmas enligt de föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, generallullstyrelsen meddelar på grundval av överenskommelsen om tillämpning av artikel VII i del allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).
Om tullen skall beräknas efter varans vikt, skall beräkningen ske efter varans nettovikt, om annat inte anges i tulltaxan.
Paragrafen innehåller närmare beslämmelser om beräkning av tull och motsvarar närmast den i lagen med tulltaxa under rubriken Allmänna bestämmelser intagna inledande föreskrifter om beräkning av tull, 6 § i beredningsgruppens förslag till tulltaxelag och 6 § tullförordningen.
1 första slyckel anges allmänt hur tull skall beräknas. Tullsatsen kan utgöra viss procent av en varas värde eller ett visst belopp för varans kvantitet beräknad efter vikt, volym eller antal beroende på vilken vara det är fråga om. I tulltaxan anges närmare på vilket sätt tullen skall beräknas. I fråga om beräkning av tull efter en varas värde eller vikt finns emellertid de grundläggande bestämmelserna redan i andra och tredje styckena i denna paragraf.
Andra styckel innehåller liksom 6 § första stycket tullförordningen bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om tullvärde. Regeringen kan i sin tur överlåta åt generallullstyrelsen att meddela sådana föreskrifter.
De nuvarande bestämmelserna om tullvärde är baserade på innehållet i överenskommelsen om tillämpning av artikel VII i GATT (den s. k. lullvär-dekoden) som Sverige har anslutit sig till (prop. 1979/80:24, UU 13, rskr. 138). Bestämmelserna i överenskommelsen om tull värde har införiivats med svensk rätt genom alt regeringen, efter bemyndigande av riksdagen i tullförordningen, har meddelat sådana föreskrifter. Det får även i fortsättningen ankomma på regeringen att i enlighet med det nu föreslagna bemyndigandet meddela, eller bemyndiga generallullstyrelsen atl meddela, nya föreskrifter om tullvärde.
Tredje stycket innehåller en föreskrift om fastställande av en varas vikt och motsvarar 6 § andra styckel lullförordningen. 192
Allmänna bestämmelser om klassificering av varor Prop. 1986/87:102
5§
Vid klassificering av varor enligt tulltaxan skall följande gälla.
1. Rubriker lill avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen skall bestämmas med ledning av lydelsen av lulltaxenumren och av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat är föreskrivet i tulltaxenumren eller i anmärkningarna, med ledning av följande föreskrifter.
2. a. Anges en viss vara i ett tulltaxenummer, skall varan klassificeras enligt detta nummer även när den är inkomplett eller inte färdigarbelad, under förutsättning att varan i detta skick uppvisar de väsentliga kännetecknen på den kompletta eller färdigarbetade varan. En komplett eller färdigarbelad vara (eller en vara som enligt denna regel skall klassificeras som komplett eller färdigarbelad), som föreligger i delar som är avsedda att sältas ihop, skall klassificeras enligt samma tulltaxenummer som den hopsatta varan.
2. a: 1. Regel 2 a om en vara som föreligger i delar gäller endasi om delarna förlullas gemensamt, om inte annat är föreskrivet.
2. b. Anges etl visst material eller ämne i ett tulllaxenummer, skall materialet eller ämnet klassificeras enligt detta nummer även i blandning eller förening med andra material eller ämnen. Enligt ett tulltaxenummer som omfattar varor av ett visst material eller ämne skall klassificeras varor som helt eller delvis består av detta material eller ämne. Klassificeringen av varor som består av mer än elt material eller ämne regleras närmare av regel 3.
3. När vid fillämpning av regel 2 b eller i annal fall två eller flera tulllaxenummer kan komma ifråga för en vara gäller följande:
a. det tulltaxenummer som har den mest specificerade vambeskrivning- en skall tillämpas framför tulllaxenummer som har en mera allmän vam beskrivning. När i vart och ett av två eller flera tulltaxenummer anges endasi en del av de material eller ämnen som ingår i en blandning eller i en sammansatt vara eller endasi en del av de artiklar som ingår i en sals för försäljning i detaljhandeln, skall dock dessa tulltaxenummer anses ha lika specificerad vambeskrivning, även om ett av numren ger en fullständigare eller noggrannare beskrivning än något av de andra;
b. blandningar, varor som består av olika material eller är sammansatta av olika beståndsdelar samt varor i satser för försäljning i detaljhandeln, vilka inte kan klassificeras med ledning av regel 3 a, skall klassificeras som om de bestod av det material eller den beståndsdel som ger blandningen, varan eller satsen dess huvudsakliga karaktär;
c. när en vara inte kan klassificeras med ledning av regel 3 a eller 3 b, skall det tulllaxenummer tillämpas som slår sist i tulltaxan av de nummer som skäligen kan komma i fråga.
4. Varor som inte kan klassificeras med ledning av ovanstående regler skall klassificeras enligt det tulltaxenummer som är fillämpligt för närmast liknande vara.
5. Förutom ovanstående bestämmelser skall följande regler gälla för nedannämnda varor:
a. fodral, etuier och väskor till kameror, musikinstrument, vapen eller ritbestick samt liknande förvaringsartiklar, som dels är speciellt utformade eller inredda för atl innehålla ett visst föremål eller en viss sats av föremål, dels är lämpliga atl användas under lång tid och dels föreligger fillsammans med de föremål för vilka de är avsedda, skall klassificeras tillsammans med dessa föremål, under förutsättning att de är av sådana slag som i normala 193
fall försäljs tillsammans med dessa; denna regel skall dock inle tillämpas Prop. 1986/87:102 för förvaringsartiklar som ger det hela dess huvudsakliga karaktär;
b. om inte annal följer av regel 5 a skall emballage i vilket varor är förpackade klassificeras tillsammans med varorna när del är av sådan typ som normalt används för varan i fråga. Denna regel skall dock inte tillämpas när det tydligt framgår all emballaget är lämpligt för upprepad användning.
1 denna paragraf återfinns de i tufilaxelagen intagna allmänna bestämmelserna om klassificering av varor enligt tulltaxan. Bestämmelserna grundar sig på motsvarande beslämmelser i HS-konventionen. Bestämmelser om klassificeringen finns också i tulltaxan i anslutning till de olika avdelningarna och kapitlen i taxan. Även dessa grundar sig på bestämmelser i konventionen. Konventionen innehåller emellertid också bestämmelser som tar sikte på den ytterligare klassificering som måste göras av statistiska skäl. Det ankommer på regeringen att meddela de föreskrifter som behövs för att generaltullstyrelsen skall kunna i enlighet med bestämmelserna i konventionen utfärda en statistisk vamnomenklatur och de bestämmelser om klassificering som behövs i anslutning till denna.
Tulltaxa
Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1) har tulltaxan utformats i huvudsak i enlighet med generaltullstyrelsens förslag. Den nya tulltaxan består av 97 kapitel fördelade på 21 avdelningar. I enlighet med HS-konventionen omfattar emellertid kapitel 77 inte någon vara. Delta kapitel har reserverats för eventuella framtida behov.
I den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1) har redogjorts för det harmoniserade systemet som utgör grundvalen för den nya tulltaxan. Vidare har i den allmänna motiveringen behandlats vissa frågor såsom övergången till värdetull för fiskkonserver m. m. (avsnitt 2.2), tullfrihet för vissa fetter och oljor samt tillfälligt konserverade hallon (avsnitt 2.3) och tullskyddet för tomater samt äpple- och päronsaft (avsnitt 2.4). Den nya tulltaxan har utformats i enlighet med vad som har föreslagits i den allmänna motiveringen.
Ikraftträdande
I den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1) har föreslagits att regeringen skall få besluta om när den nya tulltaxelagen skall träda i kraft. Jag vill redan nu nämna att jag avser att i senare sammanhang i samband med en proposition om ny tullagstiftning m. m. i en särskild lag om upphävande av tullagsfiftningen föreslå bestämmelser som innebär att bl. a. 1977 års lag med tulltaxa upphävs.
5¶Hemställan Prop. 1986/87: 102
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen
1. att godkänna förslagen till överenskommelser med Canada och USA beträffande vissa bindningar i GATT,
2. att godkänna att regeringen ingår en överenskommelse med Europeiska ekonomiska gemenskapen om lullskyddet för färska tomater av i huvudsak det innehåll som jag har redovisat,
3. att anta förslaget till tulltaxelag.
dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört beträffande omförhandlingar i GATT av Sveriges tullbindningar för äpple- och päronsaft.
6¶Beslut
Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.
195 Bilaga 1 Prop. 1986/87: 102
Förteckning över branschorganisationer, företag m. fl. som deltagit i s. k. hearings om en ny lag med tulltaxa
Fiskeristyrelsen
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
Sveriges exportråd
Sveriges grossistförbund
Texfilimportörerna
Enlreprenadmaskinleveranlörernas samarbelsorgan
Sveriges industriförbund
Textilrådet/Konfeklionsindustriföreningen
Sveriges Mekanförbund
Sveriges Kemiska Industrikontor
Sveriges livsmedelsindustriförbund
Jernkontoret
Lantbrukarnas riksförbund
Trädgårdsnäringens riksförbund
Sveriges potatisintressenter, ekonomisk förening
Sveriges oljeväxlinlressenler, förening u. p. a.
Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening
Svensk kötlhandel, förening u. p. a.
Svensk ägghandel, förening u. p. a.
Svensk fisk, ekonomisk förening
Svensk sockerhandel, ekonomisk förening
Föreningen för mejeriprodukter, ekonomisk förening
Svenska Kvarnföreningen
Sveriges Bageriförbund
Sveriges Sill-, Fisk- och Skaldjursproducenters förening
Svenska fiskares riksförbund
AB Vin & Spritcentralen
Svenska Tobaks AB
Svenska Petroleuminsfilulel
Sveriges Plastförbund
Sveriges Färgfabrikanters Förening
Plast och Kemikalieleverantörers Förening
Svenska Garveriidkareföreningen
Sveriges Pälsleverantörers förening
Svenska Skofabrikantföreningen
Sveriges Möbelindustriförbund
Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund
Träindustrins Allmänna Grupp
Svenska Sågverks- och Trävaruexportföreningen
Svenska Plywoodföreningen
Svenska Spånskiveföreningen
Svenska Wallboardföreningen
Snickerifabrikernas Riksförbund
196 Svenska Cellulosa-och Pappersbruksföreningen Prop. 1986/87:102
Svenska Wellpappindustriföreningen
Grafiska Industriförbundet
Sveriges Radio- och Hemelektronikleveranlörer
Sveriges Bilindustri- och Bilgrossistförening
Sveriges Varvsindustriförening
Sockerbolaget
Astra Pharmaceutical Production AB
Kooperativa Förbundet
AB Karishamns Oljefabriker
Wasabröd AB
Neste Kemi AB
Tempo-Åhléns AB
Volvo Transport
Saab-Scania AB
197 Bilaga 2 Prop 1986/87: 102
Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet (Ds Jo 1980:14) Industrins råvarukostnadsutjämning
Efter remiss har yttranden avgetls av: riksrevisionsverket (RRV) riksskatteverkel (RSV) slalens jordbmksnämnd
statens jordbruksnämnds konsumentdelegation kommerskollegium generaltullstyrelsen näringsfrihetsombudsmannen (NO) statens pris- och kartellnämnd (SPK) statens industriverk (SIND) Landsorganisationen i Sverige (LO) Lantbrukarnas riksförbund (LRF) Sveriges industriförbund Sveriges Kemiska Industrikontor Sveriges grossistförbund Kooperativa förbundet (KF) Sveriges exportråd Sveriges fiskares riksförbund Trädgårdsnäringens riksförbund (TRF) Elt par remissinstanser har överiämnat av dem inhämtade yttranden.
198 Prop 1986/87: 102
Bilaga 3
Förteckning över nytillkomna eller ändrade svenska tullmedgivanden inom GATT beträffande beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur
Tulllaxenummer CCCN
1¶Varu nummer
Varuslag
Tidigare bindning
Gällande lullsatser
Överenskomna medgivanden
03.02 Fisk, saltad, torkad eller rökt (även varmrökt): sockersaltad fisk: 001 i hermetiskt slutna detaljhandels förpackningar .......................... 100 kg 40:
i andra förpackningar: 005 skarpsill och sardeller i förpack ningar med en netlovikt understi gande 45 kg ............................ 100 kg 25:
701 sockersallad fiskrom i förpackningar med en neltovikt understigande 45
kg.................................. lOOkg 65:
16.04 Fisk, beredd eller konserverad, inbegri-
pet kaviar och kaviarersättning: kryddad fisk, hel eller i bilar, även sallad eller sockersallad men ej pä annal säll beredd, ej i hermetiskt sfutna detaljhandelsförpackningar: sillfisk:
skarpsill och sardeller:
592 i förpackningar med en neltovikt understigande 45 kg .... 100 kg 25:
401 islandssill.......................... fri
402 stor- och vårsill .............. fri
593 strömming ........................ fri
409 annan sillfisk..................... fri
594 annan fri
403 fisk, behandlad med enbart salt eller ät fika, i förpackningar med en neltovikt
av minst 45 kg ..................... fri
annan fisk, hel eller i bitar: i hermetiskt slutna kärl: sillfisk: 110 inläggningar av sardintyp 100 kg 15 150 inläggningar av ansjovis- typ ........................................ 100 kg 25
204 gaffelbitar och liknande inlägg ningar ................. 100 kg 40
208 andra slag ............. 100 kg 40
320 inkokt lax ................ 100 kg 25
330 makrill ..................... 100 kg 40
391 tonfisk ..................... 100 kg 15
392 rökt färgad gråsej ... 100 kg 40
399 annan....................... 100 kg 40
andra slag:
595 inkokt lax ................ 100 kg 25
596 tonfisk ..................... 100 kg 15
597 rökt färgad gråsej ... 100 kg 40
598 lutfisk .................... 100 kg 40
annan:
fryst:
' Sillfisk i förpackningar med en netlovikt av minsl 45 kg - fri.
fri
fri fri
40:
25: 65:
5:-
3,5%
3,5%'
3,5%'
3,5%'
3,5%'
3,5%'
fri
3,5%'
15:-
3,5%'
25:-
3,5%'
3,5%'
3,5%'
fri
3,5%
fri
3,5%
3,5%
fri
fri
3,5%
3,5%
199 Prop 1986/87: 102
511 fiskfiléer, fiskpinnar och lik-
nande produkler, panerade,
stekta.................. 100 kg
519 andraslag ............ 100 kg
599 annan.................... 100 kg
fiskrom:
601 slörrom ..................... 100 kg
andra slag: ur 609 i förpackningar med en netlovikt av
minsl 5 kg men ej överstigande 45
kg ........................... 100 kg
ur 609 i förpackningar med en nettovikt
understigande 5 kg . 100 kg
andra fiskprodukter: i hermetiskt slutna kärl:
701 fiskbullar................... 100 kg
709 andra ...................... 100 kg
800 frysta ......................... 100 kg
900 andra ........................ 100 kg
16.05¶Kräftdjur och blötdjur, beredda eller
konserverade: i hermetiskt slutna kärl:
110 räkor ...................... 100 kg
120 krabba ..................... 100 kg
191 hummer.................... 100 kg
192 ostron .................... 100 kg
193 musslor .................... 100 kg
199 andra ...................... 100 kg
andra slag: 210 räkor ..................... 100 kg
291 ostron .................... 100 kg
292 krabba ..................... 100 kg
293 hummer.................... 100 kg
299 andra ...................... 100 kg
21.05¶Soppor och buljonger i flytande eller
fast form eller i pulverform; homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar:
homogeniserade sammansatta livs medelsberedningar: 502 innehållande fisk, kräftdjur eller blöidjur men ej kött eller andra djurdelar ................................. 100 kg
40:-
40:-
3,5%'
40:-
40:-
3,5%'
40:-
40:-
3,5%'
fri
750:
750: ■
65:
65:
fri
65:
65:
5%
3,5%
3,5%
5%
3.5%
5%2
fri
fri
fri
5%
3,5%
3,5%
fri
fri
:- 35
:- fri
:- 3,5%
7%
40:
40:-
' Sillfisk i förpackningar med en netlovikt av minsl 45 kg - fri. - Räkor ulan skal, kokta eller frysta men inte vidare beredda - fri.
200 Bilaga 4 Prop 1986/87: 102
Det till lagrådet remitterade förslaget Förslag till Tuiltaxelag (1-4 §§)
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Vid förtullning av varor utgår tull enligt taxan i denna lag (tulltaxan), om inte annal föreskrivs i lagen (1987:000) om tullfrihet m. m. eller i annan lag eller förordning.
2 § Bestämmelser om förfarandet vid förtullning av varor, om betalning av tull och om hur beslul om tull överklagas finns i tullagen (1987:000) och i föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
3 § Vid fastställande av tull för en vara skall varan hänföras till något av de tulltaxenummer som är upptagna i vamförleckningen i denna lag. Därvid skall de i lagen intagna bestämmelserna om klassificering av varor tillämpas.
4 § Tull beräknas efter den procent av en varas värde eller del belopp för kvantitet som anges i tulltaxan. Tullfrihet anges i tulltaxan med ordet "fri".
Om tullen skall beräknas efter varans värde skall värdet bestämmas enligt de föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, generallullstyrelsen meddelar på grundval av överenskommelsen om tillämpning av artikel VII i det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).
Om tullen skall beräknas efler varans vikt skall det ske efter varans netlovikt, om annat inle anges i tulltaxan.
201 Bilagas Prop 1986/87: 102
Lagrådet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1987-03-31
Närvarande: f. d. justitierådet Hull, justitierådet Erik Nyman, regeringsrådet Dahlman.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 26 februari 1987 har regeringen på hemställan av statsrådet Johansson beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lulllaxelag (1-4 §§).
Förslaget har inför lagrådei föredragils av hovrättsassessorn Ingrid Larén Marklund.
Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:
1 §
Syftet med paragrafen är alt som huvudregel ange, alt när tull skall utgå den skall bestämmas enligt tulltaxan. Samtidigt skall paragrafen lämna upplysning om att avvikelser kan ske från tulhaxan. Genom föreskrifter i lag eller annan författning skall avvikelser kunna ske antingen så, alt del stadgas frihet från tull eller lägre tull är den i taxan föreskrivna, eller också så, atl föreskrift ges om tull, när taxan stadgar tullfrihet, eller om högre tull än den i taxan angivna. Tullagstiftningen innehåller emellertid dessutom och avses även i fortsättningen innehålla bemyndiganden för regeringen eller tullmyndighet att genom beslut i särskilda fall medge befrielse från eller nedsättning av tull. Mot den nu angivna bakgrunden föreslår lagrådet, att paragrafen - som i sig inte innehåller något bemyndigande att meddela föreskrifter — ges följande lydelse:
"Enligt denna lag skall utgå tull som föreskrivs i särskild taxa (tulltaxan).
Avvikelser från tulltaxan kan ske till följd av föreskrifter i lagen (1987:000) om tullfrihet m. m. eller i annan lag eller författning eller genom beslut som har meddelats med stöd av sådan föreskrift."
202 Innehåll P-P '» '
Propositionen .................................................... .... I
Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... .... 1
Förslaget till tulltaxelag ...................................... 2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1987 177
1¶Inledning ......................................................... . 177
2¶Allmän mofivering .............................................. . 180
2.1¶Den nya lagstiftningen - allmänna utgångspunkter..... 180
2.2¶Värdetullar för beredningar av fisk, kräftdjur och blöidjur .... 183
2.3¶Tullfrihet för vissa fetter och oljor samt för fillfälligl konserverade hallon 185
2.3.1¶Oraffinerade vegetabiliska fetter och feta oljor 185
2.3.2¶Tillfälligt konserverade hallon .................... 186
2.4¶Tullskyddet för tomater samt äpple- och päronsafl 187
2.4.1¶Tomater................................................ 187
2.4.2¶Äpple- och päronsaft............................... 189
3¶Upprättat lagförslag........................................... 190
4¶Specialmotivering ............................................ 190
5¶Hemställan ..................................................... 195
6¶Beslut.............................................................. 195
Bilaga 1 Förteckning över branschorganisationer, företag m. fi.
som deltagit i s. k. hearings om en ny lag med tulltaxa 196
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet (Ds Jo 1980:14) Industrins råvarukostnads utjämning ........................................... 198
Bilaga 3 Förteckning över nytillkomna eller ändrade svenska tullmedgivanden inom GATT beträffande beredningar av
fisk, kräftdjur och blöidjur ..................... 199
Bilaga 4 Del till lagrådet remitterade förslaget .... 201
Bilaga 5 Lagrådets yttrande ........................... 202
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987