om tulltaxelag m.m.

= Regeringens proposition 1986/87: 102 vy

om tulltaxelag m. m. Prop.

1986/87: 102

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 april 1987 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Anita Gradin

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram ett förslag till en ny lag med tulltaxa, benämnd tulltaxelag. Den nya lagen, som är avsedd att ersätta 1977 års lag med tulltaxa, är utarbetad på grundval av en internationell konvention rörande ett system för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Harmonized System, HS-konventionen). Sveriges anslutning till konventionen har godkänts av riksdagen (prop. 1986/87:53, SkU 13, rskr. 32).

Förslaget till tulltaxelag innebär ändringar av i huvudsak teknisk art, föranledda dels av nomenklaturen i HS-konventionen, dels av vissa överenskommelser om svenska tullbindningar som har träffats inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).

Den föreslagna tulltaxelagen innebär även vissa ändringar i tullskyddet för beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur. Förslaget innebär här en övergång från vikttull till värdetull för dessa produkter.

Vidare föreslås att tullfrihet införs för oraffinerade vegetabiliska fetter och feta oljor samt för tillfälligt konserverade hallon.

I propositionen tas också upp vissa frågor om tullskyddet för tomater och för äpple- och päronsaft.

Avsikten är att HS-konventionen skall träda i kraft den 1 januari 1988. Detta förutsätter emellertid att ett tillräckligt antal stater har ratificerat konventionen. För närvarande kan det inte med säkerhet förutses att konventionen träder i kraft den 1 januari 1988. Det föreslås därför att regeringen får besluta om när den nya tulltaxelagen skall träda i kraft.

I Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 102

Förslag till Prop. 1986/87: 102 Tulltaxelag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser 1 § Enligt denna lag skall utgå tull som föreskrivs i särskild taxa (tulltaxan). Avvikelser från tulltaxan kan ske till följd av föreskrifter i lagen (1987: 000) om tullfrihet m. m. eller i annan lag eller författning eHer genom beslut som har meddelats med stöd av sådan föreskrift.

2 § Bestämmelser om förfarandet vid förtullning av varor, om betalning av tull och om överklagande av beslut om tull finns i tullagen (1987: 000) och i föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

3 § Vid fastställande av tull för en vara skall varan hänföras till något av de tulltaxenummer som är upptagna i tulltaxan. Därvid skall de i lagen intagna bestämmelserna om klassificering av varor tillämpas.

4 § Tull beräknas efter den procent av en varas värde celler det belopp för kvantitet som anges i tulltaxan. Tullfrihet anges i tulltaxan med ordet fri”. Om tullen skall beräknas efter varans värde, skall värdet bestämmas enligt de föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, generaltullstyrelsen meddelar på grundval av överenskommelsen om tillämpning av artikel VII i det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). Om tullen skall beräknas efter varans vikt skall det ske efter varans nettovikt, om annat inte anges i tulltaxan.

Allmänna bestämmelser om klassificering av varor 5 & Vid klassificering av varor enligt tulltaxan skall följande gälla. 1. Rubriker till avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen skall bestämmas med ledning av lydelsen av tulltaxenumren och av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat är föreskrivet i tulltaxenumren eller i anmärkningarna, med ledning av följande föreskrifter. 2. a. Anges en viss vara i ett tulltaxenummer, skall varan klassificeras enligt detta nummer även när den är inkomplett eller inte färdigarbetad, under förutsättning att varan i detta skick uppvisar de väsentliga kännetecknen på den kompletta eller färdigarbetade varan. En komplett eller färdigarbetad vara (eller en vara som enligt denna regel skall klassificeras som komplett eller färdigarbetad), som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop, skall klassificeras enligt samma tulltaxenummer som den hopsatta varan. 2. a: I. Regel 2 a om en vara som föreligger i delar gäller endast om delarna förtullas gemensamt, om inte annat är föreskrivet. 2. b. Anges ett visst material eller ämne i ett tulltaxenummer, skall materialet eller ämnet klassificeras enligt detta nummer även i blandning eller förening med andra material eller ämnen. Enligt ett tulltaxenummer som omfattar varor av ett visst material eller ämne skall klassificeras varor som helt eller delvis består av detta material eller ämne. Klassificeringen av varor som består av mer än ett material eller ämne regleras närmare av regel 3.

3. När vid tillämpning av regel 2 b eller i annat fall två eller flera Prop. 1986/87: 102

tulltaxenummer kan komma i fråga för en vara gäller följande:

a. det tulltaxenummer som har den mest specificerade varubeskrivning-

en skall tillämpas framför tulltaxenummer som har en mera allmän varu-

beskrivning. När i vart och ett av två eller flera tulltaxenummer anges

endast en del av de material eller ämnen som ingår i en blandning eller i en sammansatt vara eller endast en del av de artiklar som ingår i en sats för

försäljning i detaljhandeln, skall dock dessa tulltaxenummer anses ha lika

specificerad varubeskrivning, även om ett av numren ger en fullständigare eller noggrannare beskrivning än något av de andra;

b. blandningar, varor som består av olika material eller är sammansatta

av olika beståndsdelar samt varor i satser för försäljning i detaljhandein, vilka inte kan klassificeras med ledning av regel 3 a, skall klassificeras som

om de bestod av det material eller den beståndsdel som ger blandningen, varan eller satsen dess huvudsakliga karaktär;

c. när en vara inte kan klassificeras med ledning av regel 3 a eller 3 b, skall det tulltaxenummer tillämpas som står sist i tulltaxan av de nummer

som skäligen kan komma i fråga.

4. Varor som inte kan klassificeras med ledning av ovanstående regler

skall klassificeras enligt det tulltaxenummer som är tillämpligt för närmast

liknande vara. 5. Förutom ovanstående bestämmelser skall följande regler gälla för

nedannämnda varor:

a. fodral, etuier och väskor till kameror, musikinstrument, vapen eller ritbestick samt liknande förvaringsartiklar, som dels är speciellt utformade

eller inredda för att innehålla ett visst föremål eller en viss sats av föremål, dels är lämpliga att användas under lång tid och dels föreligger tillsammans

med de föremål för vilka de är avsedda, skall klassificeras tillsammans med dessa föremål, under förutsättning att de är av sådana slag som i normala fall försäljs tillsammans med dessa; denna regel skall dock inte tillämpas för förvaringsartiklar som ger det hela dess huvudsakliga karaktär;

b. om inte annat följer av regel 5 a skall emballage i vilket varor är förpackade klassificeras tillsammans med varorna när det är av sådan typ som normalt används för varan i fråga. Denna regel skall dock inte tillämpas när det tydligt framgår att emballaget är lämpligt för upprepad användning.

Tulltaxa Prop. 1986/87: 102

FÖRSTA AVDELNINGEN

Levande djur; animaliska produkter

Anmärkningar 1. Om inte annat är föreskrivet skall i denna avdelning ett omnämnande av ett visst

djursläkte eller en viss djurart också avse unga djur av det släktet eller den arten. 2. Om inte annat är föreskrivet skall i hela tulltaxan med torkade produkter också

avses produkter som har dehydratiserats, evaporerats eller frystorkats.

1 kap. Levande djur

Anmärkning Detta kapitel omfattar alla levande djur utom: a. fisk samt kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur enligt nr 03.01,

03.06 och 03.07: b. kulturer av mikroorganismer och andra produkter enligt nr 30.02; c. djur enligt nr 95.08.

02.09 Svinfett, inte innehållande kött, och fjäderfäfett (inte Prop. 1986/87: 102

utsmälta), färska, kylda, frysta, saltade, torkade eller ON fri

02.10 Kött och andra ätbara djurdelar, saltade, torkade eller

medel, smaksatta eler innehållande frukt, bär eller ka- Prop. 1986/87: 102 PET fri 04.04 Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker

eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna NÄgON ANNANStäNS sosooosesseerreee rese rer rrs ss a sa fri

04.05 Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk . fri 04.06 Ost och OStmMäSSå sossseseseseerrssrrs rr ere ers rossa fri

04.07¶Fågelägg med skal, färska, konserverade eller kokta fri

04.08 Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ång-

kokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat

sätt konserverade, även försatta med socker eller annat SÖtNINgSMedel sosoooseeeeesseerserrss ers ses soon s na fri

04.09¶Naturlig honung ..sssossososssrer ess rss sea 100 kg 25:—

04.10 Ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda

eller inbegripna någon annanstans fri

5 kap. Produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbe-

gripna någon annanstans

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. ätbara produkter (andra än tarmar, blåsor och magar av djur, hela eller i bitar, samt djurblod, flytande eller torkat); b. hudar och skinn (inbegripet pälsskinn), andra än varor enligt nr 05.05 samt avklipp och liknande avfall av oberedda hudar och skinn enligt nr 05.11 (41 eller 43 kap.); c. animaliska textilmaterial, andra än tagel och tagelavfall (elfte avd.): d. bindlar för borsttillverkning (nr 96.03). 2. För tillämpning av nr 05.01 gäller att sortering av hår efter längd inte skall anses utgöra bearbetning (under förutsättning att det inte rotvänts). 3. I hela tulltaxan anses elefant-, valross-, narvals- och vildsvinsbetar. noshörningshorn samt tänder av alla djur som elfenben. 4, Med tagel förstås i hela tulltaxan hår från manar och svansar av hästdjur, nötkreatur och andra oxdjur.

05.01 Människohår, obearbetat, även tvättat eller avfettat:;

avfall av människOhår ...ossssssssssseosers issn ss. fri

05.02 Borst och andra hår av svin; hår av grävling samt andra

djurhår för borsttillverkning; avfall av sådana borst och |$CN fri Tagel och tagelavfall, även i ordnade skikt med eller

utan underlag:

A. råtagel; tagelavfall ...ssoossssosrss sees er ere sea fri B. andra släg ...sssoossersersss esse rer enes 100 kg 10:—- Tarmar, blåsor och magar av djur (andra än fiskar), hela eller i bitar «...ssssoosserserree rss ere er rer ses fri

Skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar eller dun, fjädrar och delar av fjädrar (även med

klippta kanter) samt dun, även rengjorda, desinficerade

eller behandlade i konserverande syfte men inte vidare

bearbetade; mjöl och avfall av fjädrar eller delar av fJädrarf oossosesereeeeerrr ere er rt rr rr rer r ts sees fr

Ben och kvicke, obearbetade, avfettade, enkelt prepa-

rerade (men inte tillformade), behandlade med syra eller befriade från gelatin; mjöl och avfall av dessa produkter fri

05.07 Elfenben, sköldpadd, valbarder och valbardsborst, Prop. 1986/87: 102 horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade eller enkelt preparerade men inte tillformade; mjöl och avfall av dessa produkter o.sssososssorsers sosse sa fri 05.08 Korall och liknande material, obearbetade eller enkelt preparerade men inte vidare bearbetade; skal av blötdjur, kräftdjur och tagghudingar samt ryggskal av bläckfisk (os sepiae), obearbetade eller enkelt preparerade men inte tillformade samt mjöl och avfall av dessa produkter oossossessersrrrrsser ser rr rer rett fri

05.10 Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla, även torkad; körtlar och andra animaliska produkter som används för beredning av farmaceutiska produkter, färska, kylda, frysta eller tillfälligt konserverade på annat SÄtt .ssssseressrererrrer reses ere rs rr ret sa fri 05.11 Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur av sådana slag som omfäat-

ANDRA AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Vegetabiliska produkter

Anmärkning Med pelletar förstås i denna avdelning små cylindrar, kulor e. d. som agglomererats genom hoppressning, även efter tillsats av högst 3 viktprocent bindemedel.

6 kap. Levande träd och andra levande växter; lökar, rötter o. d.; snittblommor och snittgrönt

Anmärkningar 1. Bortsett från andra delen av nr 06.01 omfattar detta kapitel endast levande träd och varor (inbegripet köksväxtplantor) av sådana slag som vanligen levereras av trädgårdsmästare, plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändamål; kapitlet inbegriper dock inte potatis, ätbar lök och andra produkter enligt 7 kap. 2. Enligt nr 06.03 eiler 06.04 klassificeras även buketter, blomsterkorgar, kransar och liknande artiklar, som är helt eller delvis tillverkade av i dessa nummer omnämnda varor, även om artiklarna är försedda med tillbehör av andra material. Dessa nummer skall dock inte tillämpas för collage och liknande prydnadstavlor enligt nr 97.01.

06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila, un-

der tillväxt eller i blomning; växter (inbegripet plantor)

och rötter av cikoriaarter, andra än rötter enligt nr

12.12:

ÅA. inte planterade:

PINE: VT fri

B. planterade:

2. ANTA sosooereererrrrerorrre rr rer ee roa s ena 8

06.02 Andra levande växter (inbegripet rötter), sticklingar och ympkvistar; svampmycelium: A. al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran, lind, lärk, lönn, poppel och tall; azalea, erica, kame-

lia och rododendron; rötter, sticklingar och ymp-

kvistar; svampimycelium ossssiorsssssers oe rr eta fri

B. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd:

06.03 Snittblommor och blomknoppar av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade: A. friska:

2. nejlikor:

a. under tiden I mars—-30 november ... 100 kg 1000:-

b. under tiden I december—29 februari 100 kg 400:—-

3. gladiolus:

a. under tiden I maj-30 september. ... 100 kg 300:— 8

B. purjolök, buntlök och gräslök: Prop. 1986/87: 102

D. andra:

beläggs under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda 08.13 Frukt och bär, torkade, med undantag av frukt enligt nr

08.03—-08.06; blandningar av nötter eller av torkad

08.14 Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta, tor-

kade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar . fri

9 kap. Kaffe, te, matte och kryddor

Anmärkningar 1. Blandningar av produkter enligt nr 09.04—09.10 skall klassificeras på följande sätt: a. blandningar av två eller flera produkter enligt samma tulltaxenummer skall klassificeras enligt detta nummer; b. blandningar av två eller flera produkter enligt olika tulltaxenummer skall klassificeras enligt nr 09.10. Tillsats av andra ämnen till produkter enligt nr 09.04—09.10 (eller till de blandningar som avses i a eller b ovan) skall inte påverka produkternas klassificering, under förutsättning att de erhållna blandningarna bibehåller den huvudsakliga karaktären av varor enligt dessa nummer. I annat fall klassificeras sådana blandningar inte enligt detta kapitel; blandningar som utgör preparat för smaksättning klassificeras enligt nr 21.03. 2. Detta kapitel omfattar inte kubebapeppar (Piper cubeba) och andra produkter enligt nr 12.11.

09.01 Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor av kaffe; kaffesurrogat innehållande kaffe, oavsett MÄNgdeN .ososseeeerererrerrrssserr ers er sr ess fri

09.02¶Te sossoeseererseseesseerreeserrersras rr ss rss rss ses ens fri

09.03¶Matte sosoooooossssssesssesssssssss ss ss ess ss ss na fri

09.04 Peppar av släktet Piper; frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta, torkade, krossade eller malda . fri 09.05 Vanilj sosooososssssrereseessrse ses rs r rss se ss nosa fri

09.09 Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, spiskummin, kummin Och enbär s.soosooososssssessssssssr rss so sota fri 09.10 Ingefära, saffran, gurkmeja, timjan, lagerblad, curry

och andra kryddor s..oosssssossssesssssrssor ser era fri

10 kap. Spannmål

Anmärkningar 1. a. De produkter som är omnämnda i tulltaxenumren i detta kapitel skall klassificeras enligt dessa nummer endast då de föreligger som sädeskorn, även i ax eller på strå. b. Kapitlet omfattar inte spannmål som skalats eller bearbetats på annat sätt. Skalat, slipat, polerat, glaserat, förvällt, ångbehandlat eller brutet ris klassificeras dock enligt nr 10.06. 13 2. Nr 10.05 omfattar inte sockermajs (7 kap.).

10.02¶RÅG sosssrsorerrreserererrsrer esse rss sr sees ss sta fri

10.03 KOIN sosoooerreersrrerreer ras rer rr ers rr rss ess sea fri 10.04 HaVrle oosoooooooeesersessese rer reser sr ss rss rossa fri

10.05¶Majs sosososssseseeesreeesessererrre rss esse ss se sa fri

10.06¶RiS sooossssererrssesseerseseesr reser sees ses ss ens fri

10.07 SOIghUM soosossooeeseesrersere er rss ss ss ess sr sas fri

11 kap. Produkter av kvarnindustrin; malt; stärkelse; inulin; vetegluten

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. rostat malt som föreligger som kaffesurrogat (nr 09.01 eller 21.01): b. berett mjöl och beredd stärkelse enligt nr 19.01: c. majsflingor och andra produkter enligt nr 19.04; d. köksväxter, beredda eller konserverade, enligt nr 20.01, 20. 04 eller 20.05; e. farmaceutiska produkter (30 kap.); f. stärkelse med karaktär av parfymeringsmedel, kosmetiskt preparat eller toalettmedel (33 kap.). [ne AA. Förmalningsprodukter av de stag av spannmål som är förtecknade i nedanstående tabell klassificeras enligt detta kapitel om de, beräknat på vikten av torrsubstansen, har: a. en stärkelsehalt (bestämd med Ewers modifierade polarimetriska metod) som Överstiger den som anges I kolumn 2; och b. en askhalt (efter avdrag för eventuellt tillsatta mineralämnen) som inte överstiger den som anges i kolumn 3. I annat fall klassificeras de enligt nr 23.02. . Produkter som med tillämpning av ovanstående bestämmelser omfattas av detta kapitel skall klassificeras enligt nr I I.01 eller 11.02, om den mängd som passerar genom en sikt av vävd metalltrådsduk med den maskvidd som anges i kolumn 4 eller 5 efter vikten räknat uppgår till minst det procenttal som anges för respektive slag av spannmål. I annat fall klassificeras de enligt nr 11.03 eller 11.04.

Mängd som passerar genom

en sikt med en maskvidd av

3. Med krossgryn och grovt mjöli ar 11.03 förstås produkter som erhållits genom

sönderdelning av spannmålskorn av vilka:

a. i fråga om majsprodukter minst 95 viktprocent passerar genom en sikt av vävd

metalltrådsduk med en maskvidd av 2 mm;

b. i fråga om andra spannmålsprodukter minst 95 viktprocent passerar genom en

sikt av vävd metalltrådsduk med en maskvidd av 1,25 mm.

11.01¶Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg fri

11.02¶Finmalet mjöl av spannmål, annat än av vete eller av

11.03 Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar

av SPANNMÅL oosooeeeseerrrrereerreere rr are r rar ra fri

11.04 Spannmål, bearbetad på annat sätt (t. ex. skalad, val-

sad, bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller Prop. 1986/87: 102 gröpad), med undantag av ris enligt nr 10.06; groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller Maldå oosooseserreerrreserere rer rr rr KRt rr RR kt fri

12.09 Frön, frukter och sporer av sådana slag som används Prop. 1986/87: 102 SOM UtSäde s.ssooeseseerrerrrre rr rer reses ss senses fri 12.10 Humle, färsk eller torkad, även mald, pulveriserad el-

ler i form av pelletar; lupulin s.ssossosoocssssovoss. fri

12.11 Växter och växtdelar (inbegripet frön och frukter) av

sådana slag som används främst för framställning av

parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål, färska eller torkade, även skurna, krossade

eller pulveriserade .sssssosssoseersresrerrs ess sena fri

12.12 Johannesbröd, alger, sockerbetor och sockerrör, färska eller torkade, även malda; fruktkärnor och andra

vegetabiliska produkter (inbegripet orostad cikoriarot

av varieteten Cichorium intybus sativum) av sådana

slag som används främst till människoföda, inte

12.13¶Halm, agnar och skal av spannmål, oberedda, även

12.14 Kålrötter, foderbetor och andra foderrotfrukter, hö, lusern (alfalfa), klöver, esparsett, foderkål, lupiner, vicker och liknande djurfoder, även i form av pelletar fri

13 kap. Schellack o. d.; naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter

Anmärkning Nr 13.02 skall tillämpas för bl. a. lakritsextrakt, pyrethrumextrakt, humleextrakt, aloeextrakt och opium. Numret skall inte tillämpas för: a. lakritsextrakt som innehåller mer än 10 viktprocent sackaros eller föreligger som konfektyrer (nr 17.04); b. maltextrakt (nr 19.01); c. extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.01); d. växtsafter och växtextrakter som utgör alkoholhaltiga drycker samt sammansatta alkoholhaltiga beredningar av sådana slag som används för framställning av drycker (22 kap.); e. kamfer, glycyrrhizin och andra produkter enligt nr 29.14 och 29.38; f. medikamenter enligt nr 30.03 och 30.04 samt blodgrupperingsreagens (nr 30.06); g. garvämnesextrakter och färgämnesextrakter (nr 32.01 och 32.03); h. eteriska oljor, ”concretes”, ”absolutes”, resinoider samt vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor (33 kap.); ij. naturgummi, balata, guttaperka, guayulegummi, chiclegummi och liknande naturliga produkter (nr 40.01).

13.01 Schellack o. d.; naturliga gummiarter, hartser, gummi-

hartser och balsaämer ..sssosssoereserrrrrsrssr ses sa fri

13.02¶Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra

förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur ve-

getabiliska produkter —..soosseosseesserrrrr ses ers era fri

14 kap. Vegetabiliska flätningsmaterial; vegetabiliska produkter, Prop. 1986/87: 102

inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

Anmärkningar I. Detta kapitel omfattar inte följande produkter, vilka skall klassificeras enligt elfte avd.: vegetabiliska material och fibrer av vegetabiliska material av sådana slag som används främst vid tillverkning av textilvaror, oavsett bearbetning, samt andra vegetabiliska material som behandlats för att göra dem lämpliga för användning enbart som textilmaterial. 2. Nr 14.01 skall tillämpas bl. a. för bambu (även kluven, sågad på längden, kapad i längder, avrundad i ändarna, blekt, brandsäkerhetsbehandlad, polerad eller färgad), för kluven vide, kluven vass o.d., för rottingbast samt för skalad eller kluven rotting. Numret skall inte tillämpas för träspån (nr 44.04). 3. Nr 14.02 skall inte tillämpas för träull (nr 44.05). 4. Nr 14.03 skall inte tillämpas för bindlar för borsttillverkning (nr 96.03).

14.01 Vegetabiliska material av sådana slag som används

främst för flätning (t. ex. bambu, rotting, vass, säv,

vide, rafia, tvättad, blekt eller färgad halm samt lind-

DaSt) mosooesoeeeressers rese seer ers str rer ere ser rna fri

14.02¶Vegetabiliska material av sådana slag som används

främst som fyllning eller stoppning (t.ex. kapock,

krolisplint och sjögräs), även i ordnade skikt med eller

utan UNderlag oocosserseererrereerssrreer rr rer rr era fri

14.03 Vegetabiliska material av sådana slag som används

främst i borstar eller kvastar (t.ex. kvastdurra, pias-

sava, risrot och tampicofibrer), även snodda eller bun-

fåde€ ooo eeeeeseesreessesrsse ere ss sars esse serna fri

14.04 Vegetabiliska produkter, inte nämnda eller inbegripna

NågON aNNANStaNS ...osososssesssssssses ess essens fri

2 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 102

TREDJE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter av sådana fetter och oljor; beredda ätbara fetter; animaliska och vegetabiliska vaxer

15 kap. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltnings-

produkter av sådana fetter och oljor; beredda ätbara fetter; animaliska och vegetabiliska vaxer

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. svinfett och fjäderfäfett enligt nr 02.09; b. kakaosmör (fett eller olja) (nr 18.04); c. ätbara beredningar som innehåller mer än 15 viktprocent av produkter enligt nr 04.05 (i allmänhet 21 kap.); d. grevar (nr 23.01) samt återstoder enligt nr 23.04—-23.06; e. isolerade fettsyror, beredda vaxer, medikamenter, färger, lacker, tvål och såpa, parfymeringsmedel, kosmetiska preparat och toalettmedel, sulfonerade oljor och andra varor enligt sjätte avd.; f. faktis framställd av oljor (nr 40.02). tr - Nr 15.09 skall inte tillämpas för oljor som erhållits ur oliver genom extraktion med lösningsmedel (nr 15.10). 3. Nr 15.18 omfattar inte fetter och oljor som enbart denaturerats: sådana produkter skall klassificeras enligt samma nummer som motsvarande odenaturerade fetter och oljor. 4. ”Soapstocks”, bottensatser och avslemningsåterstoder erhållna vid rening av oljor samt stearinbeck, glycerolbeck och ullfettbeck skall klassificeras enligt nr 15.22.

15.01 Ister; annat svinfett och fjäderfäfett, utsmälta, även

15.02 Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, råa

eller utsmälta, även utpressade elier extraherade med lösningsmedel s.sosoooseseerrrreesrrerr rr rr rer era fri 15.03 Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och

talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda —sossssssesserersrsrrere rr reser tres ser ess fri

15.04 Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade = ...sososssssessrss see erat fri

15.05 Ullfett och fettartade ämnen erhållna ur ullfett (inbegripet lanOlif) sossosossersrsrrrrr ere ere re rer ee t rna fri

15.06 Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade = s..ssosssorseresesssere rr ere rea fri

15.07 Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:

B. andra slag: = 1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt

DrUK ooooeeoeees see esse res r rer sr rss tr rr rss 8Z 2. andra:

b. andra produkter s...ssssssssssssse sr reses 152 18

15.08¶Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffince- Prop. 1986/87: 102

rade men inte kemiskt modifierade:

B. andra slag: 1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt 10) 1 8 2. andra: a. fasta fraktioner s.osssssssssesrsrerse rs ss s as 177

15.09 Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade: A. jungfruolja sssssossssseesrerrrrrrs ses r res sr rea fri

B. andra slag: 1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk oooosoosesser reses reser ser rs ere tess resa En 2. andra: a. fasta fraktioner o..sosssessssesssrsss sor sa 177

b. andra produkter s.oosssssssesssssss ses rea 152

15.10¶Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av

sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller frak-

tioner med oljor eller fraktioner enligt nr 15.09: A. oraffinerade oljor, även blandade med jungfruolja fri

B. andra slag: 1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt Druk ooooooseessrerrsee rr er ere esse ses rss rss 87 2. andra: a. fasta fraktioner 1796

b. andra produkter .sososoossossssrso sosse 15926

15.11 Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:

A. oraffinerad olja fri

B. andra slag: 1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt DIUK ooseeerseereseerere reser r ess ss ss rss era 8 2. andra: a. fasta fraktioner 1796

15.12 Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktio-

ner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade: A. Solrosolja och safflorolja, oraffinerade; bomullsfrö-

olja, oraffinerad, även befriad från gossypol B. andra slag:

1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk

a. fasta fraktioner 1720

15.13 Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade: A. oraffinerade oljor fri

B. andra slag: 1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt 19

DIUK oosoeeseeser reser rerrr reses ses sosse ses 8

2. andra: Prop. 1986/87: 102 a. fasta fraktioner I

b. andra produkter s.sosossssosssssse ess orsa 157 15.14 Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av

dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modi-

fierade:

A. oraffinerade oljor fri

B. andra slag: 1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt Druk sosoeoseerrererersrrere rr rer se ss ses ent EX 2. andra: a. fasta fraktioner 177

b. andra produkter s.sossossssssssssss ss ss ona 157

15.15¶Andra vegetabiliska fetter och feta oljor (inbegripet

jojobaolja) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor,

även raffinerade men inte kemiskt modifierade:

A. linolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja, tobaksfröolja, tungolja och jojobaolja samt fraktioner av des-

SEI 0119) fri

B. andra slag:

1. oraffinerade fetter och oljor fri

2. andra: a. avsedda att användas uteslutande för tek-

niskt bruk 87 b. andra: a. fasta fraktioner 1796 B. andra produkter s.ssossssssesss rss rr sa 159

15.16 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidinise-

rats, även raffinerade men inte vidare bearbetade:

B. andra slag: I. avsedda att användas uteslutande för tekniskt DrUK ooooeeeeseer rer erer rer rer rr rss sr ses sa 87 2. ANTA sosooresesrererrrer rer es sr rs sr rs rr rss 1797 15.17 Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av

sådana fetter eller oljor enligt nr 15.16: A. margarin i fast form och annat berett ätbart fett ... 25906 B. blandningar av raffinerade produkter enligt nr

15.07—15.16, i flytande form, med undantag av

emulsioner: |. avsedda att användas uteslutande för tekniskt

Druk oooeeeeeeeerererereer ers reser rr tre rr rs 8

2. aNATA oosoososeerrerreree reser e sr es er rs sees 1592

C. andra Slåg sossosseosrerrssers reser r reser rr rr res fri

15.18 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt frak-

tioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxiderade,

dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av produkter enligt nr 15.16; oätliga blandningar eller bered-

ningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor Prop. 1986/87: 102

eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: A. linolja (inbegripet linoxyn), tungolja, oiticicaolja

och ricinolja samt fraktioner av dessa oljor, kemiskt modifierade; blandningar som huvudsakligen består av linolja, tungolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja eller tobaksfröolja eller av fraktioner av dessa oljor,

B. andra oätliga blandningar som består av raffinerade

produkter enligt nr 15.07—15.16 ...s.sssssssss rs. 87 C. andra Ssläg o.sossessrseeerrererrr ere rer ere ror fri 15.19 Tekniska enbasiska fettsyror; sura oljor från raffinering; tekniska fettalkoholer: A. tekniska enbasiska fettsyror samt sura oljor från

raffinerllNg ooossoosesrseerssresserss sees sr ss ses fri B. tekniska fettalkoholer:

1. produkter med karaktär av konstgjorda vaxer . fri

2. ANA sososoeereseeeseseses ere sne ss ss sees ss 67 15.20 Glycerol (glycerin), även ren; glycerolvatten och glyce- FOllUt ooo reser erer er eerss rs reser r rr esse rss sees fri 15.21 Vegetabiliska vaxer (andra än triglycerider), bivax, andra insektsvaxer samt spermaceti (valrav), även raffinerade eller färgade =.sssssesssrsrssrerrserer rosea fri 15.22 Degras; återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska VaXer sossosseosrsrssrsrres error ess fri

FJÄRDE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Beredda näringsmedel; drycker, sprit och ättika; tobak samt varor tillverkade av tobaksersättning

Anmärkning Med pelletar förstås i denna avdelning små cylindrar, kulor e. d. som agglomererats genom hoppressning, även efter tillsats av högst 3 viktprocent bindemedel.

16 kap. Beredningar av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur

Anmärkningar - Detta kapitel omfattar inte kött, andra djurdelar, fisk, kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur som är beredda eller konserverade på de sätt som sägs i 2 och 3 kap. . Livsmedelsberedningar klassificeras enligt detta kapitel under förutsättning att de innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, andra djurdelar, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter. Då en beredning innehåller två eller flera av ovannämnda produkter, klassificeras den enligt det nummer i 16 kap. som motsvarar den beståndsdel eller de beståndsdelar som dominerar viktmässigt. Dessa bestämmelser gäller dock inte för fyllda produkter enligt nr 19.02 eller för beredningar enligt ar 21.03 och 21.04.

16.01 Korv och liknande produkter av kött, andra djurdelar

16.02 Kött, andra djurdelar och blod, beredda eller konserverade på annat sätt ..sssososssesssererser rss sera fri 16.03 Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur

16.04 Fisk, beredd eller konserverad; kaviar: A. fiskrom: 1. StÖIFOM ososeseorseereeeesereeerrr rer sr sees ess fri 2. annan: a. i förpackningar med en nettovikt av minst 5 | fri b. i andra förpackningar ..sssssssssssrs rss es 590 B. fisk, hel eller i bitar, men inte hackad eller malen: 1. sillfisk i förpackningar med en nettovikt av minst

2. andra släåg sosssosesreserrrsrrr reser rrs rr es ra 3,57 C. annan beredd eller konserverad fisk: 1. fryst oense oeeeeerersere reser rer sr sr or rss ra 57 2. ANNAN dosooooserereserrereretrrr reses ss sta 3,57 16.05 Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur, beredda eller konserverade: A. ostron, krabbor och hummer = ..sssossssoress ess fri B. räkor utan skal, kokta och frysta men inte vidare bereddå sosososeseressssser ses rr rr rr rss rss as fri C. andra slag: 1. räkor och musslor i detaljhandelsförpackningar 5 2. ANndfå ooososseorserererereeesr rer rr esse rr srt 3,57

17 kap. Socker och sockerkonfektyrer Prop. 1986/87: 102

Anmärkning Detta kapitel omfattar inte: a. sockerkonfektyrer innehållande kakao (nr 18.06); | b. kemiskt rena sockerarter (andra än sackaros. laktos, maltos, glukos och fruktos)

och andra produkter enligt nr 29.40; c, medikamenter och andra produkter enligt 30 kap.

17.01¶Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt

ren sackaros, i fast fOorM = sossssosssesss ess ere sr res fri 17.02 Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos,

glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung; sockerkulör: A. invertsocker och konstgjord honung, även blandad

b. bröd och andra varor tillverkade av mjöl eller stärkelse, särskilt beredda för Prop. 1986/87: 102 att användas för utfodring av djur (nr 23.09); c. medikamenter och andra produkter enligt 30 kap. - Med mjöl förstås i detta kapitel inte bara mjöl av spannmål enligt 11 kap. utan också annat mjöl eller pulver av vegetabiliskt ursprung. . Nr 19.04 omfattar inte beredningar som innehåller mer än 8 viktprocent kakaopulver eller som är överdragna med choklad eller andra livsmedelsberedningar innehållande kakao enligt nr 18.06 (nr 18.06). . Med på annat sätt beredd spannmål i nr 19.04 förstås spannmål som är bearbetad utöver vad som gäller enligt lydelsen av tulltaxenumren i och anmärkningarna till 10 och 11 kap.

19.01 Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 50 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 04.01—04.04, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 10 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: A. maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt sosssoossssssrssers nns sa fri B. livsmedelsberedningar av varor enligt nr 04.01— 04.04: 1. alkoholfria beredningar för framställning av drycker; glasspulver, glasspasta (glassmassa) och puddingpulver = .ssssosssesssersssssn sa 5 2. andra Släg osossosssresrreserer rr er rr ers norr fri 19.02 Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat

19.04 Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t. ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn, förkokt eller på annat sätt beredd: A. livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter: 1. innehållande kakaopulver sosssssrsessss sens 5 2. ANTA oossessesererrrsrr er rr ser t rr reses ss ss 10272 B. andra släåg oosossoorseserrrerererr ers reser rss nns fri 19.05 Bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter: A. nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter .sssssssssssssersss ere fri B. andra släg oosossseeerrsrerrrrerrre tet r renen ta 5

20 kap. Beredningar av köksväxter, frukt, bär, nötter eller andra Prop. 1986/87: 102

växtdelar

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. köksväxter, frukt, bär och nötter, beredda eller konserverade på sätt som sägs i 7, 8 och I1 kap.: b. livsmedelsberedningar som innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, andra djurdelar, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter (16 kap.) c. homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar enligt nr 21.04. 2. Nr 20.07 och 20.08 skall inte tillämpas för frukt- och bärgeléer, frukt- och bärpastor, sockeröverdragna mandlar e. d. i form av sockerkonfektyrer (nr 17.04) eller chokladkonfektyrer (nr 18.06). 3. Nr 20.01, 20.04 och 20.05 omfattar endast sådana produkter enligt 7 kap. eller enligt nr 11.05 eller 11.06 (andra än mjöl och pulver av produkter enligt 8 kap.) som har beretts eller konserverats på annat sätt än vad som anges i anm. 1 a. 4. Tomatsaft i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent skall klassificeras enligt nr 20.02. 5. Med saft, ojäst och utan tillsats av alkohol i nr 20.09 förstås saft med en alkoholhalt av högst 0,5 volymprocent (angående volymprocent alkohol se anm. 2 till 22 kap.).

20.01 Köksväxter, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra: A. gurkor: 1. hela gurkor, minst 85 stycken per kg avrunnen VIKt dose eeeseseeeser reses rr rer rr rr rr e res 5

2. andra släg sosooosssserserseses sr ss ess rss saa 1020 Minimitull: per 100 kg 30:—

B. rödbetOr ooosososseerssererrerer ers r esse ser sa 1070 C. oliver och kapris samt frukter av släktena Capsicum

D. rödkål och kronärtskockOr = ..sssosssssssssss sa 12 E. andra köksväxter sosoosssssssssrssssssrs oss orsa 112 F. andra slåg sosscsseseerrerrererer reser rer ss ss a fri

20.02¶Tomater, beredda eller konserverade på annat sätt än

med ättika eller ättiksyra = ...osssosossssssss sonsonson. fri

20.03¶Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på

annat sätt än med ättika eller ättiksyra: ÅA. Champinjoner soososssoessserersessssss ss ss oss 15 B. andra släg oosossossesresesssssessses esse ess sa fri 20.04 Andra köksväxter, beredda eller konserverade på an-

nat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta:

A. oliver, potatis, kapris, frukter av släktena Capsicum

(paprika) och Pimenta, sparris, sockermajs och pro-

B. ärter, med undantag av produkter av ärter enligt nr

(UF Fe 10 220 C. bönor, med undantag av produkter av bönor enligt nr OZ. oooeeeeeeeererereereresrrsrss sr reset 87 D. kepalök (vanlig lök), stekt eller friterad; surkål ... 596

E. andra släg sooososeoeseseessserrss reses essens sa 18177) 20.05 Andra köksväxter, beredda eller konserverade på an-

nat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta: A. oliver, potatis, kapris, frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta, sparris, sockermajs och pro- 25

dukter av ärter eller bönor enligt nr 07.13: Prop. 1986/87: 102

1. produkter av mjöl av potatis enligt nr 11.05 ... Sö

2. andra släg sosssssosrsssesrrrrrerrrsr rss ss sta fri B. ärter, med undantag av produkter av ärter enligt nr

[1708 1026

C. bönor, med undantag av produkter av bönor enligt

20.06 Frukt, bär, nötter, fruktskal och andra växtdelar, kan-

derade, glaserade eller på liknande sätt beredda med SOCKET ooserereererrererers er ers sne rr rr ser s sen sa fri

20.07 Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter, beredda genom kokning eller annan värmebehandling, med eller utan tillsats av

socker eller annat sötningsmedel: A. homogeniserade beredningar rrrerrres raser ers fri

B. andra slag:

1. av jordgubbar, smultron, svarta vinbär eller äppde eeoeerrrreereser error rr rer rr sars see saa 72 2. ANTA osooerreesrrseersererss ses ss rs sen sa 596

20.08 Frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats

av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte

20.09 Frukt- och bärsaft (inbegripet druvmust) samt köks-

växtsaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med

tillsats av socker eller annat sötningsmedel: A. av svarta vinbär, jordgubbar eller smultron; bland-

saft innehållande saft av svarta vinbär, jordgubbar eller smultrOoN sossooseserssrrsereerer ers serna 1026

B. annan: 1. av äpplen, päron, körsbär eller plommon; bland-

saft, innehållande saft av äpplen, päron, körsbär

eller plommon men inte innehållande saft av

3. andra släf ososoooseeresersrers rr rr rr ss sees fri

21 kap. Diverse ätbara beredningar

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. blandningar av köksväxter enligt nr 07.12; b. rostade kaffesurrogat innehållande kaffe, oavsett mängden (nr 09.01); c. kryddor och andra produkter enligt nr 09.04-09.10; d. livsmedelsberedningar (andra än sådana produkter som är nämnda i nr 21.03 och 21.04) som innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, andra djurdelar, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter (16 kap.); e. sammansatta alkoholhaltiga beredningar av sådana slag som används för framställning av drycker, med en alkoholhalt av mer än 0,5 volymprocent (angående volymprocent alkohol se anm. 2 till 22 kap.); f. jäst som föreligger som medikament samt andra produkter enligt nr 30.03 och 30.04; g. enzympreparat enligt nr 35.07. 2. Extrakter av sådana surrogat som avses i anm 1 b ovan skall klassificeras enligt nr 21.01.

3, Med homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar i nr 21.04 förstås Prop. 1986/87: 102 beredningar som består av en fint homogeniserad blandning av två eller flera grundbeståndsdelar, såsom kött, fisk, köksväxter, frukt och bär, och som föreligger i detaljhandelsförpackningar med en nettovikt av högst 250 g för försäljning som barnmat eller för dietiskt ändamål. Vid tillämpning av denna definition skall ingen hänsyn tas till små mängder av sådana beståndsdelar som kan ha tillsatts blandningen för smaksättning, konservering eller andra ändamål. Beredningarna får innehålla en liten mängd synliga bitar av ingående beståndsdelar.

21.01 Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller

matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte: rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, es-

annat sötningsmedel eller av aromämne; is och snö .. fri Prop. 1986/87: 102 Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt köksväxtsaft enligt nr 20.09: A. maltdrycker med en alkoholhalt av högst 0,5 volym- PIOCENt oooosorresereeersree reses rss sees tr 100 I 10:— B. andra slag fri Maltdrycker: med en alkoholhalt: A. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 viktprocent (lättÖl) ossooossssssessesssss esse 1001 10:— B. överstigande 1,8 men inte 2,8 viktprocent (öl) 1001 12:—

22.04 Vin av färska druvor, inbegripet vin som gjorts starkare genom tillsats av alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 20.09: A. druvmust i jäsning samt druvmust vars jäsning har avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol se rtererasreeeer rear ter ere rr rr rer rss resas sa 1001 B. andra slag: 1. musserande vin, med en alkoholhalt: a. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 vIktprOCeNt oossoeeseereressrrsss ess sas fri

2. annat vin samt druvmust vars jäsning har förhindrats eller avbrutits genom tillsats av alkohol, med en alkoholhalt: a. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 ViktprOCeNt oososeeeerererreerr er reses fri b. överstigande 1,8 men inte 15 volymprocent: a. på kärl rymmande högst 10 titer ... 1001 15:— B. på andra kärl sosssossossssso soon 100 I c. överstigande 15 volymprocent: a. på kärl rymmande högst 10 liter ... 1001 40:— BP. på andra kärl o.ssssossssssese vo 100 I 30:—- 22.05 Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen: med en alkoholhalt: A. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 vikt- PIOCeNt ooseeeeesererrer ere ert rss e sr reser rss fri B. överstigande 1,8 viktprocent men inte 15 volymprocent:

2. på andra kärl soosoossoserse ess sr r eos 100 I C. överstigande 15 volymprocent:

2. på andra kärl sssosososssssrresss res rs ra 100 I 30:—- 22.06 Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd: A. musserande, andra än äppel- och päronvin, med en alkoholhalt: 1. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 viktprocent oossssesererrertrre sees ere sets fri 28

Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger enligt 81 eller 82 § tullagen (1987: 000).

23 kap. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin; beredda fo- Prop. 1986/87: 102

dermedel

Anmärkning Som beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur, enligt nr 23.09, anses också produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, som erhållits genom behandling av vegetabiliska eller animaliska ämnen och som på grund av bearbetningen inte längre har det ursprungliga ämnets egenskaper. Som sådana beredningar anses dock inte vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter från en sådan behandling.

23.01 Mjöl och pelletar av kött eller andra djurdelar eller av

fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vat-

24.03 Andra varor tillverkade av tobak eller tobaksersätt- Prop. 1986/87: 102

ning; ”homogeniserad” eller ”rekonstituerad” tobak; tobaksextrakt:

A. röktobak, även innehållande tobaksersättning (oav-

sett Mängden) ...ssssoosssesesersrer sera 100 kg 487: 50

B. andra slåg sosossoseesrrsererrsrrrr rer sr rss serna fri

Anm. För tobaksvaror som införs i den ordning som avses i I 8 andra stycket lagen (1961: 394) om tobaksskatt eller förordningen (1987: 000) om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår. om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp:

Cigarrer och cigariller: vikt högst 3 g per styck = oosososssessssoss esse era 22 öre per styck vikt högre än 3 g per styck ...sosssssossossos oss 42 öre per

styck Cigaretter:

vikt högst 0,85 g per styck «...sssssosssssssenoos 42 öre per

styck

styck

styck

kg

Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger enligt

81 eller 82 § tullagen (1987: 000).

FEMTE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Mineraliska produkter

25 kap. Salt; svavel; jord och sten; gips, kalk och cement

Anmärkningar 1. Om inte annat följer av tulltaxenumrens lydelse eller av anm. 4 till detta kapitel omfattar tulltaxenumren i detta kapitel endast produkter som föreligger i obearbetat skick eller som har tvättats (även med kemikalier för att avlägsna föroreningar men utan att förändra produktens struktur), krossats, malts, pulveriserats, sållats, siktats, anrikats genom flotation, magnetisk separering eller genom andra mekaniska eller fysikaliska processer (med undantag av kristallisation), men däremot inte produkter som har rostats, bränts, erhållits genom blandning eller bearbetats utöver vad som sägs i varje tulltaxenummer. Produkterna enligt detta kapitel får innehålla tillsats av damningshindrande medel, under förutsättning att tillsatsen inte gör produkten mera lämpad för speciell användning än för allmänt bruk. LA Detta kapitel omfattar inte: a. sublimerat svavel, fällt svavel och kolloidalt svavel (nr 28.02): b. jordpigment innehållande minst 70 viktprocent bundet järn, räknat som Fe>Oa (nr 28.21): c. medikamenter och andra produkter enligt 30 kap.; d. parfymeringsmedel, kosmetiska preparat och toalettmedel (33 kap.); e. gatsten, kantsten och trottoarsten (nr 68.01); mosaikbitar o.d. (nr 68.02); tak- och väggplattor av skiffer (nr 68.03); f. ädelstenar och halvädelstenar (nr 71.02 eller 71.03); g. odlade kristaller av natriumklorid eller magnesiumoxid (andra än optiska element), vägande minst 2,5 g per styck, enligt nr 38.23; optiska element av natriumklorid eller magnesiumoxid (nr 90.01); : biljardkrita (nr 95.04): skriv- och ritkrita samt skräddarkrita (nr 96.09). En produkt som kan klassificeras såväl enligt nr 25.17 som enligt något annat nummer i kapitlet skall klassificeras enligt nr 25.17. Nr 25.30 skall tillämpas för bl. a.: vermikulit, perlit och klorit, oexpanderade: jordpigment, även brända eller blandade med varandra; naturlig järnglimmer; sjöskum (även i form av polerade stycken); bärnsten; rekonstruerat sjöskum och rekonstruerad bärnsten i plattor, stänger eller liknande former, inte bearbetade efter formningen; gagat (jet): strontianit (även bränd), dock inte strontiumoxid; skärv och brottstycken av keramiskt gods.

25.01 Salt (inbegripet bordsalt och denaturerat salt) och ren

25.02 Svavelkis och andra naturliga järnsulfider, orostade . fri 25.03 Svavel av alla slag, annat än sublimerat svavel, fällt

svavel och kolloidalt svavel .ossssosssssss ss een rss fri

25.04¶Naturlig grafitoooosossseossseererssss reser esse e reas fri

25.05 Naturlig sand av alla slag, även färgad, annan än me-

tallhaltig sand enligt 26 Kap. sossssosssss ere ss ers ra fri

25.06¶Kvarts (annan än naturlig sand); kvartsit, även grovhuggen eller enkelt sönderdelad, genom sågning eller

på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller

rektangulär fOrM osossosssseereseerrrrr ere re rs saa fri

25.07¶Kaolin och andra kaolinartade leror, även brända ... fri

25.08¶Annan lera (med undantag av expanderade leror enligt nr 68.06), andalusit, cyanit och sillimanit, även brända:

mullit; chamotte och dinas = ..sssoosssoccs sissors soo fri

Krita: Prop. 1986/87: 102 25.09 A. obearbetad =soossossserssssssss reser ser rr reta B. malen eller slammad ososooosesssessssss rss rst Naturliga kalciumfosfater, naturliga aluminiumkalciumfosfater och fosfatkrita —..ssssssssssserer reses Naturligt bariumsulfat (tungspat): naturligt bariumkarbonat (witherit), även bränt, dock inte bariumoxid enligt fr 28:16 sooooosessersereerseerer esse ess rise rss fri Kiseldioxidhaltiga fossilmjöl (t. ex. kiselgur, trippel och diatomit) och liknande kiseldioxidhaltiga jordarter, även brända, med en skrymdensitet av högst I fri 3 Pimsten; smärgel; naturlig korund, naturlig granat och andra naturliga slipmedel, även värmebehandlade fri Skiffer, även grovhuggen eller enkelt sönderdelad, genom sågning eller på annat sätt, till block eller plattor

enkelt sönderdelad, genom sågning eller på annat sätt, Prop. 1986/87: 102

till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär fOLM moreeeerersererrereserer rer rer rr rss rss este fri 25.27 Naturlig kryolit; naturlig chiolit =oossssssssssss ss v ss fri 25.28 Naturliga borater och koncentrat av sådana borater (även brända), med undantag av borater utvunna ur naturliga saltlösningar; naturlig borsyra innehållande högst 85 viktprocent H3BO3, beräknat på torrsubstan-

SC mosreseeerrerrerserrrerrerer rr ee r rr ere rer ere st fri

25.29¶Fältspat; leucit; nefelin och nefelinsyenit; flusspat fri

25.30 Mineraliska ämnen, inte nämnda eller inbegripna nå-

gon annänstans fri

26 kap. Malm, slagg och aska

Anmärkningar I. Detta kapitel omfattar inte: slagg och liknande industriellt avfall, berett till makadam (nr 25.17); sp naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt (nr 25.19); basisk slagg enligt 31 kap.; slaggull, stenull och liknande mineralull (nr 68.06): Pen avfall och skrot av ädel metall eller av metall pläterad med ädel metall (nr 71.12): I koppar-, nickel- och koboltskärsten, framställda genom smältning av malm (femtonde avd.). [5 Med malm i nr 26.01—26.17 förstås mineral av sådana slag som i praktiken används inom metallurgin för utvinning av kvicksilver, av metaller enligt nr 28.44 eller av metaller enligt fjortonde eller femtonde avd., även om de är avsedda för annat än metallurgiskt ändamål. Nr 26.01—26.17 omfattar dock inte mineral vilka underkastats bearbetningar som inte är normala inom metallurgin. 3. Nr 26.20 skall tillämpas endast för aska och återstoder av sådana slag som används inom industrin antingen för utvinning av metaller eller som utgångsmaterial för framställning av kemiska metallföreningar.

26.01 Järnmalm, även anrikad, inbegripet rostad svavelkis

Prop. 1986/87: 102

26.19 Ogranulerad slagg; glödspån och annat avfall från järn-

rer rer era res fri

och ståltillverkning o..sssseeossererers

26.20¶Aska och återstoder (andra än från järn- och ståltillverkning) innehållande metaller eller metallföreningar fri

26.21 Annan slagg och annan aska, inbegripet aska av havs-

tång ooseeeereerrereere rer rer ret rr ter Rts fri

27 kap. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationspro-

dukter av dessa; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. isolerade kemiskt definierade organiska föreningar, andra än rent metan och

rent propan, vilka skall klassificeras enligt nr 27.11: b. medikamenter enligt nr 30.03 och 30.04; c. blandningar av omättade kolväten enligt nr 33.01, 33.02 eller 38.05. to Med uttrycket oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa minerali nr 27.10 förstås inte bara oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, utan också, oavsett framställningssättet, liknande oljor samt oljor som huvudsakligen består av blandningar av omättade kolväten, under förutsättning att vikten av de ickearomatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de aromatiska beståndsdelarna. I ovannämnda uttryck inbegrips dock inte flytande syntetiska polyolefiner som ger mindre än 60 volymprocent destillat vid 300?C, omräknat till I 013 millibar vid destillation under reducerat tryck (39 kap.).

27.01 Stenkol; briketter och liknande fasta bränslen fram-

ställda av StenkOl osoosoossssserrrrrsr reses serna fri

27.02¶Brunkol, även agglomererad, dock inte gagat (jet) .-.. fri

och liknande produkter erhållna genom syntes eller Prop. 1986/87: 102

27.13 Petroleumkoks, petroleumbitumen (asfalt) och andra återstoder från oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminÖsa Mineral oosososssrererseresrereser sees resa fri 27.14 Naturlig bitumen och naturasfalt: bituminösa skiffrar och oljeskiffrar samt naturlig bitumenhaltig sand; asfaltit Och asfaltsten oosososssseerssseesr rr rss rr rens fri 27.15 Bituminösa blandningar baserade på naturasfalt, naturlig bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mineraltjärbeck (t. ex. asfaltmastix, ”cut backs”'): A. flytande produkter; fasta produkter, direkt emulger-

bara med vatten ...sososssssssssers nose 100 kg B. andra slag fri

Prop. 1986/87: 102 SJÄTTE AVDELNINGEN

Produkter av kemiska och närstående industrier

Anmärkningar 1. a. Varor (andra än radioaktiva malmer) som motsvarar en varubeskrivning i nr 28.44 eller 28.45 skall klassificeras enligt dessa nummer och inte enligt något annat nummer i tulltaxan. b. Om inte annat följer av a ovan skall varor som motsvarar en varubeskrivning i nr 28.43 eller 28.46 klassificeras enligt dessa nummer och inte enligt något annat nummer i denna avdelning. 2. Om inte annat följer av anm. I ovan skall varor, som omfattas av nr 30.04, 30.05, 30.06, 32.12, 33.03, 33.04, 33.05, 33.06, 33.07, 35.06, 37.07 eller 38.08 på grund av att de föreligger i avdelade doser eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln, klassificeras enligt dessa nummer och inte enligt något annat nummer i tulltaxan. 3. Varor som föreligger i satser som består av två eller flera separata beståndsdelar, av vilka åtminstone någon omfattas av denna avdelning, skall, om beståndsdelarna är avsedda att efter hopblandning ge en produkt enligt sjätte eller sjunde avd., klassificeras enligt det nummer som är tillämpligt för denna produkt, under förutsättning: a. att det av förpackningssättet klart framgår att beståndsdelarna är avsedda att användas tillsammans utan att först omförpackas; b. att beståndsdelarna föreligger tillsammans; samt c. att beståndsdelarna, antingen på grund av sin beskaffenhet eller på grund av de inbördes proportioner vari de föreligger, är igenkännliga som produkter som är avsedda att komplettera varandra.

28 kap. Oorganiska kemikalier; organiska och oorganiska föreningar

av ädla metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva grundämnen och av isotoper

Anmärkningar 1. Om inte annat är föreskrivet skall tulltaxenumren i detta kapitel endast tillämpas för: a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, även innehållande föroreningar; b. produkter nämnda i a ovan. lösta i vatten; c. produkter nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel, under förutsättning dels att lösningen är en handelsform som är normal och nödvändig och som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transporttekniska skäl, dels att lösningsmedlet inte gör produkten mera lämpad för speciell användning än för allmänt bruk; d. produkter nämnda i a, b eller c ovan, försatta med ett stabiliseringsmedel som är nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter; e. produkter nämnda i a, b, c eller d ovan, försatta med ett damningshindrande medel eller med ett färgämne för att underlätta deras identifiering eller av säkerhetsskäl, under förutsättning att tillsatserna inte gör produkten mera lämpad för speciell användning än för allmänt bruk. ta Förutom ditioniter (hydrosulfiter) och sulfoxylater, stabiliserade med organiska ämnen (nr 28.31), karbonater och peroxokarbonater av oorganiska baser (nr 28.36), cyanider, cyanidoxider och komplexa cyanider av oorganiska baser (nr 28.37), fulminater, cyanater och tiocyanater av oorganiska baser (nr 28.38), organiska produkter inbegripna i nr 28.43—28.46 samt karbider (nr 28.49) skall endast följande kolföreningar klassificeras enligt detta kapitel: a. koloxider, hydrogencyanid (cyanvätesyra), fulminsyra, isocyansyra, tiocyansyra och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.11); b. karbonylhalogenider (nr 28.12); c. koldisulfid (nr 28.13);

d. tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater, selenocyanater, telluro- Prop. 1986/87: 102 cyanater, tetratiocyanatodiamminkromater (”reineckater”) och andra komplexa cyanater av oorganiska baser (nr 28.42); e. hydrogenperoxid i fast form (i förening med karbamid) (nr 28.47), karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och cyanhalogenider samt cyanamid och metallderivat av cyanamid (nr 28.51), andra än kalciumcyanamid, även ren (31 kap.)

3 Om inte annat följer av anm. I till sjätte avd. omfattar detta kapitel inte: a. natriumklorid och magnesiumoxid, även rena, samt andra produkter enligt femte avd.;

b. metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar, andra än de som är nämnda i anm. 2 ovan; produkter nämnda i anm. 2, 3, 4 och 5 till 31 kap.; cr oorganiska produkter av sådana slag som används som luminoforer, enligt nr

32.06; e. konstgjord grafit (nr 38.01); produkter som föreligger som laddningar till brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber, enligt nr 38.13;

bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar, enligt nr 38.23; odlade

kristaller (andra än optiska element) av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande minst 2,5 g per styck, enligt nr 38.23;

f. ädelstenar och halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) samt stoft och pulver av sådana stenar (nr 71.02—-71.05) ävensom ädla

metaller och legeringar av ädla metaller, enligt 71 kap.:

g. metaller, även rena, och metallegeringar enligt femtonde avd.; h. optiska element, t.ex. av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jord-

artsmetaller (nr 90.01).

Kemiskt definierade komplexa syror som består av en syra enligt underavdel-

ning II till detta kapitel och en metalloxidsyra enligt underavdelning IV skall klassificeras enligt nr 28.11.

Nr 28.26—28.42 skall endast tillämpas för salter (inbegripet peroxosalter) av

metaller eller ammonium. Om inte annat följer av tulltaxenumrens lydelse skall dubbelsalter och komplexa salter klassificeras enligt nr 28.42. Nr 28.44 skall endast tillämpas för:

a. teknetium (atomnummer 43), prometium (atomnummer 61), polonium (atom-

nummer 84) och alla grundämnen med högre atomnummer än 84; b. naturliga eller konstgjorda radioaktiva isotoper (inbegripet sådana av ädla

eller oädla metaller enligt fjortonde och femtonde avd.), även blandade med varandra; c. oorganiska eller organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper, även om de inte är kemiskt definierade och även om de är blandade med varandra;

d. legeringar, dispersioner (inbegripet kermeter), keramiska produkter och

blandningar som innehåller dessa grundämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar av dessa och som har en specifik radioaktivitet som är högre än 0,002 mikrocurie per gram; fm förbrukade (bestrålade) bränsleeiement till kärnreaktorer; ra radioaktiva återstoder, även användbara. Med isotoper förstås i denna anmärkning och i nr 28.44 och 28.45: — isolerade nuklider, dock inte sådana som finns i naturen i form av enkla isotoper; — blandningar av isotoper av ett och samma grundämne, anrikade på en eller

flera av isotoperna, dvs. grundämnen hos vilka den naturliga isotopsammansättningen har modifierats på konstgjord väg. Enligt nr 28.48 skall klassificeras sådan kopparfosfid (fosforkoppar) som innehåller mer än 15 viktprocent fosfor.

Kemiska grundämnen (t. ex. kisel och selen) som är dopade för användning inom

elektroniken skall klassificeras enligt detta kapitel under förutsättning att de föreligger obearbetade i den form de erhållit vid dragningen eller i form av cylindrar eller stavar. När de är skurna till skivor, plattor eller liknande former skall de klassificeras enligt nr 38.18.

I. Kemiska grundämnen

28.01 Fluor, klor, brom och jod: A.klOr ooooesreeeesrearesrrere er rr tres rr ers rr reas 4.190 B. andfå osooososssesrersersreser rss rss rr rer rr ns fri

Led 60 [Ne] [NN Koboltoxider och kobolthydroxider:; kommersiella ko- Prop. 1986/87: 102

bOltOXider sossoeseeeeersserererrer res rer rer ss ses fri

28.23 TitaNOXider sooosooerressessersrserer ser rr rr reses sn sea fri

B. andra ososssoseeererrerrr res r rr rr rr sr e sees sa fri Prop. 1986/87: 102

28.42 Andra salter av oorganiska syror eller peroxosyror, med undantag av azider sosssossess rr rss sees reses fri

VI. Diverse

28.43 Ädla metaller i kolloidal form; oorganiska och organiska föreningar av ädla metaller, även inte kemiskt

28.44 Radioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva iso-

toper (inbegripet klyvbara och fertila kemiska grundämnen och isotoper) samt föreningar av sådana grundämnen och isotoper; blandningar och återstoder innehållande dessa produkter ssssosoossossssss reses rea fri S Isotoper som inte omfattas av nr 28.44; oorganiska och organiska föreningar av sådana isotoper, även inte kemiskt definierade sosososrersereererererss rer ere rea fri

28.46 Oorganiska och organiska föreningar av sällsynta jord-

artsmetaller, yttrium eller skandium eller av blandningar av dessa metaller oossoosessssessserssr reser ers a fri

28.47 Hydrogenperoxid (väteperoxid), även i fast form (i

förening med karbamid) s.sssosoosesssssss esse eosa 5,87

28.48¶Fosfider, även inte kemiskt definierade, med undantag av järnfosfid (fosfOrjärf) = .ocossossssessssssesr ess fri

28.49 Karbider, även inte kemiskt definierade: A. kalciumkarbid = oooosossssersesssr sees rs sr rer ess Sn B. andfå oosoossseresererrerserrrrr reses sees ess sa fri

28.50¶Hydrider, nitrider, azider, silicider och borider, även inte kemiskt definierade s.sssososssessssss iso rossa fri

28.51 Andra oorganiska föreningar (inbegripet destillerat vat-

ten och ledningsförmågevatten samt vatten av motsvarande renhetsgrad); flytande luft (även med ädelgaserna avlägsnade): komprimerad luft; amalgamer, med

29 kap. Organiska kemikalier

Anmärkningar . 1. Om inte annat är föreskrivet skall tulltaxenumren i detta kapitel endast tillämpas för: a. isolerade kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande föroreningar; b. blandningar av två eller flera isomerer av samma organiska förening (även innehållande föroreningar), med undantag av blandningar av isomerer (andra än stereoisomerer) av mättade eller omättade acykliska kolväten (27 kap.); produkter enligt nr 29.36—29.39, sockeretrar och sockerestrar samt salter av sockeretrar eller sockerestrar enligt nr 29.40, ävensom produkter enligt nr 29.41, även om produkterna inte är kemiskt definierade; produkter nämnda i a, b eller c ovan, lösta i vatten: produkter nämnda i a, b eller c ovan, lösta i andra lösningsmedel, under förutsättning dels att lösningen är en handelsform som är normal och nödvändig och som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transporttekniska skäl, dels att lösningsmedlet inte gör produkten mera lämpad för speciell användning än för allmänt bruk; produkter nämnda i a, b, c, d eller e ovan, försatta med ett stabiliseringsmedel som är nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter; produkter nämnda i a, b, c, d, e eller f ovan, försatta med ett damningshindrande medel eller med ett färgämne eller ett luktämne för att underlätta deras 41

identifiering eller av säkerhetsskäl, under förutsättning att tillsatserna inte Prop. 1986/87: 102

gör produkten mera lämpad för speciell användning än för allmänt bruk; h. följande produkter, utspädda till standardstyrka, för framställning av azo-

färgämnen: diazoniumsalter,. kopplingskomponenter för sådana salter samt diazoterbara aminer och salter av sådana aminer.

Detta kapitel omfattar inte:

varor enligt nr 15.04 samt glycerol (glycerin) (nr 15.20): IE etanol (etylalkohol) (nr 22.07 eller 22.08);

metan och propan (nr 27.11); AO de kolföreningar som är nämnda i anm. 2 till 28 kap.:

karbamid (urinämne) (nr 31.02 eller 31.05); So färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (nr 32.03), syntetiska

organiska färgämnen, syntetiska organiska produkter av sådana slag som används som optiska vitmedel eller som luminoforer (nr 32.04) samt färgämnen i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 32.12);

g. enzymer (nr 35.07); h. metaldehyd, hexametylentetramin och liknande ämnen som föreligger i

former (t. ex. tabletter, stavar eller liknande former) som visar att de skall

användas som bränsle samt flytande eller till vätska förtätade gasformiga

bränslen i behållare av sådana slag som används för fyllning av cigarettän-

dare eller liknande tändare och som har en rymd av högst 300 cm3 (nr 36. 06): ij. produkter som föreligger som laddningar till brandsläckningsapparater eller

som brandsläckningsbomber, enligt nr 38.13; bläckborttagningsmedel i de-

taljhandelsförpackningar, enligt nr 38.23; k. optiska element, t. ex. av etylendiamintartrat (nr 90.01). Varor som skulle kunna inbegripas i två eller flera tulltaxenummer i detta kapitel skall klassificeras enligt det sista av de nummer som kan komma i fråga. I nr 29.04—29.06, 29.08-29.11 och 29.13—29.20 skall alla omnämnanden av halogen-, sulfo-, nitro- eller nitrosoderivat också gälla alla kombinationer av dessa derivat, t. ex. sulfohalogen-, nitrohalogen-, nitrosulfo- och nitrosulfohalogenderivat. Nitro- och nitrosogrupper anses inte som nitrogenfunktioner enligt nr 29.29. Med oxygenfunktion i nr 29.11, 29.12, 29.14, 29.18 och 29.22 avses endast de oxygenfunktioner som karakteriserar de föreningar som är omnämnda i nr 29.05—29.20. a. Estrar som är bildade av organiska föreningar med syrafunktion enligt under-

avdelning 1—-VII till detta kapitel och organiska föreningar enligt dessa

underavdelningar skall klassificeras enligt samma nummer som den förening.

vilken är placerad sist i dessa underavdelningar. b. Estrar som är bildade av etanol eller glycerol och organiska föreningar med

syrafunktion enligt underavdelning 1— VII till detta kapitel skall klassificeras

enligt samma nummer som motsvarande föreningar med syrafunktion. c. Om inte annat följer av anm. 1 till sjätte avd. eller av anm. 2 till 28 kap. skall:

I. oorganiska salter av organiska föreningar. såsom föreningar med syra-,

fenol- eller enolffunktion och organiska baser, enligt underavdelning I-X

till detta kapitel eller enligt nr 29.42, klassificeras enligt samma nummer

som den organiska föreningen;

ta salter som är bildade av organiska föreningar enligt underavdelning 1-X

eller enligt nr 29.42 klassificeras enligt det nummer som står sist i kapitlet

av dem som omfattar den bas eller syra (inbegripet föreningar med fenol-

eller enolfunktion) varav salterna är bildade. d. Metallalkoholater skall klassificeras enligt samma nummer som motsvarande

alkoholer, dock med undantag av alkoholtater med etanol eller glycerol (nr

29.05). e. Halogenider av karboxylsyror skall klassificeras enligt samma nummer som

motsvarande syror. Föreningar enligt nr 29.30 och 29.31 är organiska föreningar, vilkas molekyler, utom hydrogen-, oxygen- eller nitrogenatomer, innehåller atomer av andra ickemetaller eller av metaller (såsom svavel, arsenik, kvicksilver eller bly) direkt bundna vid kolatomer. Nr 29.30 (svavelorganiska föreningar) och nr 29.31 (andra metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar) omfattar inte sulfo- och halogenderivat (inbegripet kombinerade derivat) vilka, bortsett från hydrogen, oxygen och nitrogen, endast innehåller sådana vid kol direkt bundna svavel- och halogenatomer som ger dem karaktär av sulfo- eller halogenderivat (eller kombinerade derivat). Nr 29.32, 29.33 och 29.34 omfattar inte epoxider med tre atomer i ringen, ketonperoxider, cykliska polymerer av aldehyder eller av tioaldehyder, anhydrider av polykarboxylsyror, cykliska estrar av polyatkoholer eller polyfenoler med flerbasiska syror samt imider av flerbasiska syror.

Dessa bestämmelser gäller endast när den heterocykliska strukturen uppkommit Prop. 1986/87: 102 som ett resultat enbart av de ovan uppräknade ringbildande funktionerna.

Kolväten samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av

kolväten

Acykliska kolväten:

A. nonen och dOdeCeN sosoosessesresrerrsr rss rena fri B. andrd oososrssesereeerererere rr rer rr rr rr sera rs 6.5K

Cykliska kolväten: A. bensen (bensol), toluen (toluol), xylener (xyloler),

cymen (cymol), styren (styrol) och cyklohexan; naf-

talen (naftalin), tetrahydronaftalen (tetralin), deka-

hydronaftalen (dekalin), antracen och fenantren .. fri

B. andra ooooososesrereerrerrerer rer rr ee rs rr rr ess 6,5 Z Halogenderivat av kolväten:

C. andra släg oooooossresrrerererrrrrr ser ess ser es 6,54 29.04 Sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av kolväten, även ha-

logenerade:

A. derivat med enbart sulfonsyragrupper, samt salter

och etylestrar av sådana derivat 6,9 46 B. andra slag 97

I. Alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av

alkoholer 29.05 Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-. nitro- och

nitrosoderivat av sådana alkoholer:

A. propanol—(1) (propylalkohol) och propanol—(2)

(isopropylalkohol) samt pentanol (amylalkohol och

pentaisomerer), avsedda att användas uteslutande

B. metanol: propanol och pentanol som inte omfattas

29.06¶Cykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana alkoholer:

A. cyklohexanol, metylcyklohexanoler, dimetylcyklo-

hexanoler och mentol fri B. andra 6,5 KX

IH. Fenoler och fenolalkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar

29.07 Fenoler; fenolalkoholer: A. fenol, kresoler, xylenoler, butylfenol och amylfenol

samt salter av dessa föreningar; resorcinol (resorcin), hydrokinon, naftoler och pyrogallol samt

salter av dessa föreningar fri

B. andra oosoooossesereresssess ser ss ses ss s sor er 6,54

29.08¶Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av fenoler eller fenolalkoholer 6.57

IV. Etrar, alkoholperoxider, eterperoxider, ketonperoxider, epox- Prop. 1986/87: 102 ider med tre atomer i ringen, acetaler och hemiacetaler samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar 29.09 Etrar, eteralkoholer, eterfenoler, eteralkoholfenoler, alkoholperoxider, eterperoxider, ketonperoxider (även inte kemiskt definierade) samt halogen-, sulfo-, nitro-

29.10 Epoxider, epoxialkoholer, epoxifenoler och epoxietrar med tre atomer i ringen samt halogen-, sulfo-, nitro-

29.11 Acetaler och hemiacetaler, även med annan oxygenfunktion, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar 5,82

Föreningar med aldehydfunktion Aldehyder, även med annan oxygenfunktion; cykliska polymerer av aldehyder; paraformaldehyd: A. formaldehyd, trioximetylen, paraformaldehyd, acetaldehyd, paraldehyd, butyraldehyd, akrylaldehyd, krotonaldehyd och aldol 9 X B. vanillin och etylvanillin 6,5 £ [OM 5,87 29.13 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av produkter enligt nr 29.12 6,9 4

VI. Föreningar med keton- eller kinonfunktion 29.14 Ketoner och kinoner, även med annan oxygenfunktion, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar:

VII. Karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat

av sådana föreningar

29.15 Mättade acykliska monokarboxylsyror samt deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror; halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar: ÅA. myrsyra och salter av myrsyra samt blyacetater;

syror med minst 10 kolatomer = ...sossossssssossa fri B. vinylacetat ssssosoesseseeseres ers errors r es rea 9 C. ättiksyra samt ättiksyraestrar med undantag av vi-

FET. EV 1192 D. andra oossoossosessrreeererr rese rer tres ess sea 6,57 29.16 Omättade acykliska monokarboxylsyror, cykliska monokarboxylsyror samt deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror; halogen-, sulfo-, nitrooch nitrosoderivat av sådana föreningar: ÅA. bensoesyra och salter av bensoesyra; omättade

acykliska syror med minst 10 kolatomer fri 44

B. ANTA ooosooeessese sees r rr er re rer reser rer reses 6,5 Z Prop. 1986/87: 102 29.17 Polykarboxylsyror samt deras anhydrider, halogen-

ider, peroxider och peroxisyror; halogen-, sulfo-, nitro-

och nitrosoderivat av sådana föreningar: |

A. oxalsyra och bärnstenssyra samt salter av dessa

29.18¶Karboxylsyror med annan oxygenfunktion samt deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror:

halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar:

A. mjölksyra, vinsyra, citronsyra , salicylsyra, o-ace-

tylsalicylsyra och gallussyra samt salter av dessa

3700 fri

29.28 Organiska derivat av hydrazin eller hydroxylamin ... 5.87

29.29¶Föreningar med annan nitrogenfunktion:

A. cyklohexylsulfaminsyra och salter av denna syra . fri B. ANdfå ooosososseseeessesesre rr rer reses sees ess 6,97

Metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar, heterocykliska föreningar, nukleinsyror och salter av nukleinsyror samt sulfonamider

29.30 Svavelorganiska föreningar: A. tiokarbanilid (difenyltiokarbamid); natrium- och kaliUMXANtater oosssssssssrrrseeseersesss rens na fri

B. andra 5,80 29.31 Andra metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar:

B. arsenikorganiska föreningar = ..ssssssosssses ss. fri

[ OME:T Te Fe: VA 5,87 Heterocykliska föreningar med enbart oxygen som heteroatOm(er) sosossssesererereeerererrr reser resta 5.87 Heterocykliska föreningar med enbart nitrogen som heteroatom(er); nukleinsyror och salter av nuklein-

syror:

29.34¶Andra heterocykliska föreningar:

A. heterocykliska föreningar med enbart svavel som

XI. Provitaminer, vitaminer och hormoner 29.36 Provitaminer och vitaminer, naturliga eller syntetiskt reproducerade (inbegripet naturliga koncentrat), sådana derivat av provitaminer eller vitaminer som används främst som vitaminer samt blandningar av dessa

29.37 Hormoner, naturliga eller syntetiskt reproducerade; hormonderivat använda främst som hormoner; andra

XI. Glykosider och växtalkaloider, naturliga eller syntetiskt repro-

ducerade, samt salter, etrar, estrar och andra derivat av sådana ämnen 29.38 Glykosider, naturliga eller syntetiskt reproducerade, samt salter, etrar, estrar och andra derivat av glyko- ST [3 fri 29.39 Växtalkaloider, naturliga eller syntetiskt reproducerade, samt salter, etrar, estrar och andra derivat av växtalkaloider o...ooseserererre rer rr rr rr rss rr resa fri

XIII. Andra organiska föreningar : Prop. 1986/87: 102

29.40 Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros, laktos. maltos, glukos och fruktos; sockeretrar och sockerestrar samt salter av sockeretrar eller sockerestrar, andra

29.41¶Antibiotika oooooooosereeesesseer raser ers ss essens fri

29.42¶Andra organiska föreningar sosossssosssesses oso s sa 6.97

30 kap. Farmaceutiska produkter

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. födoämnen och drycker (t. ex. dietiska, berikade eller för diabetiker avsedda födoämnen, näringstillskott, stärkande drycker och mineralvatten) (fjärde avd.); b. gips, bränd eller finmalen speciellt för dentalt bruk (nr 25.20); c. vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor, lämpliga för medicinskt bruk (nr 33.01); d. preparat enligt nr 33.03—33.07, även om de har terapeutiska eller profylaktiska egenskaper: e. tvål och såpa och andra produkter enligt nr 34.01 med tillsats av medikamenter; f. preparat på basis av gips, avsedda för dentalt bruk (nr 34.07); g. bliodalbumin, inte berett för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk (nr 35.02). ta Vid tillämpning av nr 30.03 och 30.04 och anm. 3 d till detta kapitel skall följande produkter anses som: A. oblandade: 1. oblandade produkter lösta i vatten; 2. alla varor enligt 28 och 29 kap.; 3. enkla växtextrakter enligt nr 13.02, endast standardiserade eller i lösning, oavsett lösningsmedlets art; B. blandade: I. kolloidala lösningar och suspensioner (andra än kolloidalt svavel); 2. växtextrakter erhållna genom behandling av blandningar av vegetabiliska material; 3. salter och koncentrat erhållna genom indunstning av naturligt mineralvatten. 3. Nr 30.06 skall tillämpas endast för följande produkter, vilka skall klassificeras enligt detta nummer och inte enligt något annat nummer i tulltaxan: a. steril katgut, liknande sterila suturmaterial för kirurgiskt bruk samt sterilt lim för användning inom kirurgin för tillslutning av sår; steril laminaria och sterila laminariastift; sterila resorberbara blodstillande medel för kirurgiskt eller dentalt bruk: ans strålningsabsorberande röntgenkontrastmedel samt diagnostiska reagens för invärtes eller utvärtes bruk, som utgör oblandade produkter i avdelade doser eller bestär av två eller flera ingredienser som har blandats med varandra för sådant bruk; blodgrupperingsreagens; mo tandcement och andra tandfyllningsmedel: bencement; lådor, askar, etuier, o. d. med utrustning för första förband: mg kemiska preventivmedel på basis av hormoner eller spermiedödande ämnen.

30.01 Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, torkade, även pulveriserade; extrakter av körtlar eller

andra organ eller av deras sekret, för organoterapeu-

tiskt bruk; heparin och salter av heparin; andra ämnen

och material från människor eller djur, beredda för

terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, inte nämnda eller

inbegripna någon annanstans s.sssssssssress.ss.ss fri 47

30.02 Människoblod: djurblod berett för terapeutiskt, profy- Prop. 1986/87: 102

laktiskt eller diagnostiskt bruk; immunsera och andra fraktioner av blod; vacciner, toxiner, kulturer av mik-

roorganismer (med undantag av jäst) och liknande pro-

[111 473 fri 30.03 Medikamenter (med undantag av varor enligt nr 30.02,

30.05 eller 30.06) bestående av två eller flera beståndsdelar som har blandats med varandra för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk men som inte föreligger i avdelade doser eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln sososooosssssessrrrserrss rer rsna fri

30.04 Medikamenter (med undantag av varor enligt nr 30.02,

30.05 eller 30.06) bestående av blandade eller oblandade produkter för terapeutiskt eller profylaktiskt

bruk, föreliggande i avdelade doser eller i former eller

30.05 Vadd, förbandsgas, bindor och liknande artiklar (t. ex. färdiga förband, häftplåster och kataplasmer), impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter

eller föreliggande i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt ändamål:

A. vadd samt varor av Vvadd ososssososseosssesss oas 97 B. andra släg ooosoosseseseeersrerreress ses s ess s ss 129

30.06 Farmaceutiska produkter enligt anm. 3 till detta kapi-

tel: A. tandcement och andra tandfyllningsmedel; lådor, askar, etuier o. d. med utrustning för första förband 4,42

B. andra släg ososoososeresseerrrrerrreres er rss ers fri

31 kap. Gödselmedel

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. djurblod enligt nr 05.11; b. isolerade kemiskt definierade föreningar (andra än sådana som motsvarar beskrivningarna I anm. 2 A, 3 A, 4 A eller 5 nedan); cC. odlade kaliumkloridkristaller (andra än optiska element) med en vikt av minst 2,5 g per styck, enligt nr 38.23; optiska element av kaliumklorid (nr 90.01). Nr 31.02 skall tillämpas endast för följande varor, under förutsättning att de inte föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 31.05: A. varor som motsvarar någon av nedan angivna beskrivningar: natriumnitrar, även rent; ammoniumnitrat, även rent; dubbelsalter av ammoniumsulfat och ammoniumnitrat, även rena; ammoniumsulfat, även rent; Mm dubbelsalter (även rena) och blandningar av kalciumnitrat och ammoniumnitrat; Nn dubbelsalter (även rena) och blandningar av kalciumnitrat och magnesiumnitrat: 7. kalciumcyanamid, även ren eller behandiad med olja; 8. karbamid (urinämne), även ren; . gödselmedel som består av varor beskrivna i A ovan, blandade med varandra; . gödselmedel som består av ammoniumklorid eller av varor beskrivna i A eller B ovan, blandade med krita, gipssten eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan;

D. flytande gödselmedel som består av varor enligt A 2 eller A 8 ovan eller av Prop. 1986/87: 102

blandningar av dessa varor, lösta i vatten eller ammoniak. 3. Nr 31.03 skall tillämpas endast för följande varor, under förutsättning att de inte föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 31.05: A. varor som motsvarar någon av nedan angivna beskrivningar: 1. basisk slagg; | 2. naturliga fosfater enligt nr 25.10, brända eller mer värmebehandlade än vad som behövs för att avlägsna föroreningar: 3. superfosfater (även dubbel- och trippelsuperfosfater); 4, kalciumhydrogenortofosfat (dikalciumfosfat) som innehåller minst 0.2 viktprocent fluor beräknat på vattenfri torrsubstans; B. gödselmedel som består av varor beskrivna i A ovan (oavsett fluorhalt), blandade med varandra; C. gödselmedel som består av varor beskrivna i A eller B ovan (oavsett fluorhalt), blandade med krita, gipssten eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan. 4. Nr 31.04 skall tillämpas endast för följande varor, under förutsättning att de inte föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 31.05: A. varor som motsvarar någon av nedan angivna beskrivningar: 1. råa naturliga kaliumsalter (t. ex. karnallit, kainit och sylvinit): 2. kaliumklorid, även ren, annan än sådan som avses i anm. I c ovan: 3. kaliumsulfat, även rent; 4. kaliummagnesiumsulfat, även rent; B. gödselmedel som består av varor beskrivna i A ovan, blandade med varandra. 5. Ammoniumdihydrogenortofosfat (monoammoniumfosfat) och diammoniumhydrogenortofosfat (diammoniumfosfat), även rena, samt blandningar av dessa föreningar med varandra skall klassificeras enligt nr 31.05. 6. Med andra gödselmedel i nr 31.05 avses endast produkter av sådana slag som används som gödselmedel och vilka som väsentlig beståndsdel innehåller åtminstone ett av grundämnena nitrogen (kväve), fosfor eller kalium.

31.01 Animaliska eller vegetabiliska gödselmedel, även blan-

dade med varandra eller kemiskt behandlade; gödsel-

medel framställda genom blandning eller kemisk behandling av animaliska eller vegetabiliska produkter . fri 31.02 Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska: A. karbamid (urinämne), blandningar med karbamid;

B. ammoniumnitrat och ammoniumsulfatnitrat samt

blandningar med ammoniumnitrat, innehållande

mer än 15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräk-

C. ammoniumsulfat; produkter innehållande mer än

1,8 viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat på

vattenfri torrsubstans, inte omfattade av B 100 kg 2:40

D. andra släg oososserreeerererresserssss ess sr rea fri

31.05 Mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller två eller tre av grundämnena nitrogen (kväve), fosfor

och kalium; andra gödselmedel; varor enligt detta kapitel i tablettform eller liknande former eller i förpackningar med en bruttovikt av högst 10 kg: ÅA. varor enligt detta kapitel i tablettform eller liknande

former eller i förpackningar med en bruttovikt av

högst IOKg mosoooeooseseererserrerssrs rss sota 17

B. andra slag: 1. nitrogenhaltiga: a. diammoniumhydrogenortofosfat — (diammo-

niumfosfat) och ammoniumdihydrogenorto- 49

4 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 102

fostat (monoammoniumfosfat) samt bland- Prop. 1986/87: 102

ningar av dessa föreningar med varandra = .. 3,54 b. andra oossossssesererrrs sees esse see rs na Te 2. ANdTA moseeesereeerersrer rer reser sr ss reses fri

32 kap. Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och garv-

syraderivat; pigment och andra färgämnen; lacker och andra målningsfärger; kitt och andra tätnings- och utfyllningsmedel; tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, med undantag av sådana som omfattas av nr 32.03 eller 32.04, oorganiska produkter av sådana slag som används som luminoforer (nr 32.06), glas som erhållits genom smältning av kiseldioxid eller kvarts och som föreligger i sådana former som sägs i nr 32.07 samt färgämnen i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln, enligt nr 32.12; b. tannater och andra tanninderivat av produkter enligt nr 29.36—29.39, 29.41 och 35.01-—35.04; c. tätnings- och utfyllningsmedel av asfalt (asfaltmastix) samt andra bituminösa tätnings- och utfyllningsmedel (nr 27.15). 2, Nr 32.04 skall också tillämpas för blandningar av stabiliserade diazoniumsalter med kopplingskomponenter för framställning av azofärgämnen. 3. Nr 32.03, 32.04, 32.05 och 32.06 skall också tillämpas för preparat på basis av färgämnen (inbegripet, vad gäller nr 32.06, pigment enligt nr 25.30 eller 28 kap. samt fjäll och pulver av metall), av sådana slag som används för att färga alla slags material eller för att ingå som beståndsdelar vid tillverkning av färgberedningar. Dessa nummer skall emellertid inte tillämpas för pigment som är dispergerade i annat medium än vatten, när dispersionerna föreligger i flytande form eller i pastaform och är av sådana slag som används vid tillverkning av målningsfärger (nr 32.12), och inte heller för andra preparat enligt nr 32.07, 32.08, 32.09, 32.10, 32.12, 32.13 och 32.15. 4. Nr 32.08 tillämpas också för lösningar (andra än kollodium) av produkter nämnda i nr 39.01 -—39.13 i flyktiga organiska lösningsmedel, när lösningsmedlets vikt överstiger 5076 av lösningens vikt. 5. Med färgämnen avses i detta kapitel inte produkter av sådana slag som används som fyllmedel i oljefärger, även om de också skulle vara lämpliga som pigment i kallvattenfärger. 6. Med brons- och färgfolier i nr 32.12 avses endast tunna blad av sådana slag som används för tryckning av t. ex. bokomslag och mössband och som består av: a. metallpulver (inbegripet pulver av ädel metall) eller pigment som är agglomererade med lim, gelatin eller annat bindemedel; b. metall (inbegripet ädel metall) eller pigment som är anbragta på ett underlag av annat material.

32.01 Garvämnesextrakter av vegetabiliskt ursprung: garv-

syror (tanniner) samt salter, etrar, estrar och andra derivat av garvVSyfOl oosssosssererersss rss ers r ers ra fri

32.02 Syntetiska organiska garvämnen; oorganiska garvämnen; garvningspreparat, även innehållande naturliga garvämnen; enzymatiska garveripreparat:

A. syntetiska organiska garvämnen med en askhalt av

högst 20 viktprocent, beräknat på torrsubstansen . 3,87 B. andra släg oosssseeeeeeererr rer ers rr ere sr rer ta fri

32.03¶Färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (inbegripet färgämnesextrakter men inte djurkol), även

kemiskt definierade; preparat enligt anm. 3 till detta

kapitel på basis av färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung sosososerrerrerress reor ers sa fri 50

32.04 Syntetiska organiska färgämnen, även kemiskt definie- Prop. 1986/87: 102

rade: preparat enligt anm. 3 till detta kapitel på basis av

syntetiska organiska färgämnen; syntetiska organiska

produkter av sådana slag som används som optiska vitmedel eller som luminoforer, även kemiskt definie- [AC ooeeeeeesseeeeeere ss reser er ere rs r ss rr rests fri Substratpigment; preparat enligt anm. 3 till detta kapi-

Andra färgämnen; preparat enligt anm. 3 till detta kapi-

tel, som inte omfattas av nr 32.03, 32.04 eller 32.05;

oorganiska produkter av sådana slag som används som

32.07 Beredda pigment, beredda opakmedel, beredda färger,

icke frittad cmalj- och glasyrmassa, engober, flytande lysterfärger och liknande preparat av sådana slag som

används inom keramik-, emaljerings- eller glasindustrin: fritta och annat glas i form av pulver, korn eller fligOr oooeeeeeeeerereerereerr rare reser ers ess sea fri 32.08 Lacker (även opigmenterade) och andra målningsfärger på basis av syntetiska polymerer eller kemiskt modifierade naturliga polymerer, dispergerade eller lösta i icke vattenhaltigt medium; lösningar enligt anm. 4 till detta Kapitel sosooossseoserseresrsrss reser erna 102

Lacker (även opigmenterade) och andra målningsfärger på basis av syntetiska polymerer eller kemiskt

modifierade naturliga polymerer, dispergerade eller lösta i vattenhaltigt Medium = sossssossssssssss sr rss 6976 Andra lacker (även opigmenterade) och målningsfärger (inbegripet kallvattenfärger); beredda kallvattenfärger

av sådana slag som används för färgning av läder:

A. lacker och andra målningsfärger, andra än kallvat- LEA 1090 B. andra släg ooosssosseosrsserressesss sees ser rossa I8R 32 .d1 Beredda sickativ oososooosseresessss rss essens ss 3.8 32. 12 Pigment (inbegripet pulver och fjäll av metall) dispergerade i icke vattenhaltigt medium, i flytande form eller i pastaform, av sådana slag som används vid tillverkning av målningsfärger; brons- och färgfolier; färgäm-

nen i former eller förpackningar för försäljning i detalj-

handeln:

A. bronspasta 69

B. andra släg sosoooossssoereresssssssssss sons ses 3,8

Konstnärsfärger, färger för skolbruk, plakatfärger,

brytningsfärger, hobbyfärger och liknande färger i form

av tabletter eller i tuber, burkar, flaskor, skålar eller i

Fönsterkitt, ympvax, hartscement och andra tätningsoch utfyllningsmedel; spackelfärger; icke eldfasta preparat för ytbeläggning av fasader, innerväggar, golv, innertak Os de oosoeeeeessserrerrrree rss ss esse rs sa 3,86

Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger, även

koncentrerade eller i fast form:

A. tryckfärger och dupliceringsfärger 4,90

B. andra slag 3,20

33 kap. Eteriska oljor och resinoider; parfymeringsmedel, kosme- Prop. 1986/87: 102 tiska preparat och toalettmedel

Anmärkningar Detta kapitel omfattar inte: a. sammansatta alkoholhaltiga beredningar av sådana slag som används för framställning av drycker, enligt nr 22.08; b. tväl och såpa samt andra produkter enligt nr 34.01; c. balsamterpentin, extraherad terpentin, sulfatterpentin och andra produkter enligt nr 38.05. [Ne Nr 33.03—33.07 skall tillämpas för bl. a. produkter, även oblandade (andra än vatten från destillation av eteriska oljar och vattenlösningar av sådana oljor), lämpliga för användning som varor enligt dessa nummer och föreliggande i förpackningar av sådana slag som säljs i detaljhandeln för sådan användning. Med andra purfymeringsmedel, kosmetiska preparat och toalettmedeli nr 33.07 avses också bl.a. följande produkter: parfympåsar: luktgivande preparat som verkar genom bränning; parfympapper och sminkpapper; lösningar för kontaktlinser eller konstgjorda ögon; vadd, filt och bondad duk, impregnerade, överdragna eller belagda med parfym eller kosmetiska preparat: toaletumedel för djur.

33.01 Eteriska oljor (även terpenfria), inbegripet ”concretes” och ”absolutes”; resinoider; koncentrat av eteriska oljor i fett, icke flyktig olja, vax e. d., erhållna

genom s.k. enfleurage eller maceration; terpenhaltiga

biprodukter erhållna vid avterpenisering av eteriska oljor; vatten från destillation av eteriska oljor och vat-

tenlösningar av sådana oljor s..ssssosssssossossss. fri

33.02 Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom

iNduSstriDoooooosesrererersrrerrrrreee rs rr res rs es sees fri

33.03¶Parfymer och luktvatten = oosssossssosssssess esse rs 67

33.04¶Preparat för skönhetsvård, make-up eller hudvård

(andra än medikamenter), inbegripet solskyddsmedet;

33.05¶Hårvårdsmedel ooooosososseeserrreseerre rer rss rs na 6460

33.06¶Preparat för mun- eller tandhygien, inbegripet pastor

33.07 Preparat avsedda att användas före, vid eller efter rak-

ning, deodoranter för personligt bruk, badpreparat,

hårborttagningsmedel samt andra parfymeringsmedel,

kosmetiska preparat och toalettmedel, inte nämnda el-

ler inbegripna någon annanstans; beredda rumsdeso-

doriseringsmedel, även oparfymerade och även med desinficerande egenskaper:

A. rakkräM ooosooossrrrerseere reser sets res ess ss 4,40 B. andra släg oosoosrrreserrersr reser trees reses rs

"nn [ST

34 kap. Tvål och såpa, organiska ytaktiva ämnen, tvättmedel, smörj- Prop. 1986/87: 102 medel, konstgjorda vaxer, beredda vaxer, puts- och skurmedel, ljus och liknande artiklar, modelleringspastor, s.k. dentalvax samt den-

talpreparat på basis av gips

Anmärkningar Detta kapitel omfattar inte: a. ätbara blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor av sådana slag som används som formsläppmedet (nr 15.17); b. isolerade kemiskt definierade föreningar; c. schamponeringsmedel, tandrengöringsmedel, rakkräm, raklödder och badpreparat, innehållande tvål, såpa eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.05, 33.06 eller 33.07). . Med tvål och såpa i nr 34.01 avses endast vattenlöslig tvål och såpa. Tvål och såpa samt andra produkter enligt nr 34.01 får innehålla tillsats av andra ämnen (t.ex. desinfektionsmedel, slippulver, fyllmedel eller medikamenter). Produkter som innehåller slippulver klassificeras enligt nr 34.01 endast om de föreligger i form av stänger, kakor eller gjutna stycken. I andra former skall de klassificeras enligt nr 34.05 som skurpulver och liknande preparat. Med organiska vtaktiva ämnen i nr 34.02 avses produkter som, då de blandas med vatten till en koncentration av 0,5 96 vid 20 oC och får stå i en timme vid samma temperatur: a. ger en klar eller genomskinlig vätska eller en stabil emulsion utan att några olösliga ämnen fälls ut, samt b. minskar vattnets ytspänning till högst 4,5 x 10-2 N/m (45 dyn/cm). - Med oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral i nr 34.03 avses de produkter som är definierade i anm. 2 till 27 kap. Med konstgjorda vaxer och beredda vaxer i nr 34.04 avses, med de undantag som anges nedan, endast: A. kemiskt framställda organiska produkter med vaxkaraktär, även vattenlösliga: B. produkter som erhållits genom att blanda olika vaxer; C. produkter med vaxkaraktär som är baserade på ett eller flera vaxer och innehåller fett, harts, mineralämnen eller andra ämnen. Numret skall inte tillämpas för: a. produkter enligt nr 15.16, 15.19 eller 34.02, även om de har vaxkaraktär; b. dblandade animaliska eller vegetabiliska vaxer, även färgade, enligt nr 15.21: c. mineralvaxer och liknande produkter enligt nr 27.12, även blandade med varandra eller enbart färgade; d. vaxer blandade med eller dispergerade eller lösta i någon vätska (nr 34.05, 38.09 etc.).

34.01 Tvål och såpa; organiska ytaktiva produkter och prepa-

rat avsedda att användas som tvål, i form av stänger,

kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål; papper, vadd, filt och bondad duk, impregnerade. överdragna eller belagda med tvål, såpa eller annat rengöringsmedel: A. toalettvål (inbegripet raktvål) samt organiska ytak-

tiva produkter och preparat avsedda att användas

som toalettvål, i form av stänger, kakor eller gjutna

StyCkeN sissooossesesesesssss ss ses een aa 100 kg! 35:—

B. andra släg sossooossrosessssessssss esse ess resa 6,2 HX 34.02 Organiska ytaktiva ämnen (andra än tvål och såpa):

ytaktiva preparat, tvättmedel (inbegripet tvätthjälpmedel) och rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa, andra än sådana som omfattas av nr 34.01:

! Tullen beräknas efter vikten inkl. förefintligt detaljhandelsemballage.

A. organiska ytaktiva ämnen, inte i detaljhandelsför- Prop. 1986/87: 102 packningar 120 B. andra slag 5,8 3 Beredda smörjmedel (inbegripet sådana beredda skär-

oljor, preparat för losstagning av bultar och muttrar,

rostskyddsmedel och andra medel mot korrosion samt

formsläppmedel som är baserade på smörjmedel) samt

preparat av sådana slag som används för olje- eller

fettbehandling av textilmaterial. läder, pälsskinn eller

andra material, med undantag av preparat som innehål-

ler som karaktärsgivande beståndsdel minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa MINETAL oosooeererereresresrerrrr rss e rasens ss soo fri

34.04 Konstgjorda vaxer och beredda vaxer: A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt

emulgerbara vaxer 5,87

B. andra slå8 oosooesosoresersersrsrrr erste sas fri 34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv, karosserier, glas elter metall, skurpasta, skurpulver och liknande preparat (även i form av papper, vadd, filt, bon-

dad duk, porös plast eller poröst gummi som impregne-

rats, överdragits eller belagts med sådana preparat),

med undantag av vaxer enligt nr 34.04 3,27

34.07¶Modelleringspastor, inbegripet sådana som är avsedda

för barn; s. k. dentalvax samt avtrycksmassor för den-

talt bruk, föreliggande i satser, i detaljhandelsförpack-

ningar eller i form av plattor, hästskoformade stycken, stänger e. d.; andra preparat för dentalt bruk, på basis

av gips fri

35 kap. Proteiner; modifierad stärkelse; lim och klister; enzymer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte: a. jäst (nr 21.02); b. fraktioner av blod (andra än blodalbumin som inte beretts för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk), medikamenter och andra produkter enligt 30 kap.; [a enzymatiska garveripreparat (nr 32.02); d. enzymatiska blötläggnings- eller tvättmedel samt andra produkter enligt 34 kap.; e. härdade proteiner (nr 39.13); f. grafiska produkter av gelatin (49 kap.); 2. Med dextrin i nr 35.05 avses nedbrytningsprodukter av stärkelse som har en hait av reducerande socker, uttryckt som dextros, av högst 1092 av torrsubstansen. Produkter av detta slag som har en halt av reducerande socker som överstiger 1022 klassificeras enligt nr 17.02.

Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim: Prop. 1986/87: 102

ÅA. käsCill ooossoerrerrerrserere ser rett terar res ss fri B. andra sJäg sosssooseresrseer rr error tres 100 kg Albuminer, albuminater och andra albuminderivat:

A. äggalbumin, tjänligt till människoföda:

1. torkat oosoosssssss ses sr sr rss see rss sa 100 kg 300:—

2. ANNA oosssereseresesse rer ister era ra 100 kg 100:— B. andra släg ososssoseeserersrsrrer res rr ara sr earn ss fri Gelatin (inbegripet gelatinfolier med kvadratisk eller rektangulär form, även ytbehandlade eller färgade) och

gelatinderivat: husbloss; annat lim av animaliskt ursprung, dock inte kaseinlim enligt nr 35.01 .. 100 kg Peptoner och peptonderivat; andra proteinämnen samt derivat av sådana ämnen, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; hudpulver. även behandlat med

kromsalt oosssoseserresesr reser ses ere rer rs stress fri

35.05 Dextrin och annan modifierad stärkelse (1. ex. förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse: A. innehållande mer än 20 stärkelse eller stärkelseprodukter sossososesesererrers ere rs ess 100 kg 40: 40

B. andra släg sosossoooserrsersresssre rr rss ser rea 9 35.06 Lim och klister, beredda, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; produkter lämpliga för användning

som lim eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst I kg: A. i detaljhandelsförpackningar med en nettovikt av högst IKg sosoooessessereerreeeseses ers ser serna 6,5Z

B. andra släåg sssoosoosessseeesess re sr ss ra 100 kg 14:—-

35.07 Enzymer; enzympreparat, inte nämnda eller inbe-

gripna någon annanstans fri

36 kap. Krut och sprängämnen; pyrotekniska produkter; tändstic-

kor; pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte isolerade kemiskt definierade föreningar andra än sådana som är nämnda i anm. 2 a och b nedan. 2. Med varor av brännbara ämnen 1 nr 36.06 avses endast: a. metaldehyd, hexametylentetramin och liknande ämnen föreliggande i former (t.ex. tabletter, stavar eller liknande former) för användning som bränsle: bränslen på basis av alkohol och liknande beredda bränslen i fast form eller i pastaform; b. flytande eller till vätska förtätade gasformiga bränslen i behållare av sådana slag som används för fyllning av cigarettändare eller liknande tändare och

som har en rymd av högst 300 cm?;

tjärfacklor, braständare o. d.

36.01¶Krut:

A. svartkrut 3,20 B. andra släåg o.ssosssssssserssesssssr rs rs ss sas ess 67

36.03 Stubin; tändhattar; rivtändare, sprängkapslar och lik-

nande tändmedel (även elektriska): A. svartkrutsstubin 3,27

B. annan stubin 6N

C. andra släg, ososossssrsersrserrrr ers arr rer rens sa fri Prop. 1986/87: 102 36.04 Fyrverkeripjäser, signalraketer, regnraketer, knallsignaler och andra pyrotekniska artiklar: A. pyrotekniska artiklar för signalerings- eller livräddningsändamål sossossossseessersrrsersses osa fri B. andra släåg sosoosesseresseserrsre rs rer er rss sta SA 36.05 Tändstickor, andra än pyrotekniska artiklar enligt nr

36.04 sosoooeereesesarerrer rss reses i re ena 100 kg! 4:—

36.06 Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar i alla former; varor av brännbara ämnen enligt anm. 2 till detta kapitel sosososssssererersere rs rss ses ess fri

37 kap. Varor för foto- eller kinobruk

Anmärkningar

. Detta kapitel omfattar inte avfall och skrot. ty Med fotografiska produkter avses i detta kapitel produkter som används i någon process med vilken synliga bilder kan framställas direkt eller indirekt genom inverkan av ljus eller annan form av strålning på strålningskänsliga ytor.

37.01 Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm, strålningskänsliga, oexponerade, av annat material än papper, papp eller textilvara, bladfilm, strålningskänslig, oexponerad, avsedd för omedelbar bildframställning, även i form av filmpaket oossooosesorerrserrssssess ss fri 37.02 Fotografisk film i rullar, strålningskänslig, oexponerad, av annat material än papper, papp eller textilvara; film i rullar, strålningskänslig, oexponerad, avsedd för omedelbar bildframställning sossoosssossossssssss ss nosa fri 37.03 Fotografiskt papper, fotografisk papp och fotografisk textilvara, strålningskänsliga, oexponerade: A. med silverhalogenidemulsion = ..ssssssssssoss ons fri B. andra: 1. papper OCh PpaåPpP ososoososeessssoss reses s sta 3,20 2. textilvara oososossessssserrssrsrrss ses ss sa 3,87 37.04 Fotografiska plåtar, fotografisk film, fotografiskt papper, fotografisk papp och fotografisk textilvara, exponerade men inte framkallade .sssosososssssrson ss fri 37.05 Fotografiska plåtar och fotografisk film, exponerade

37.06 Kinofilm, exponerad och framkallad, med eller utan ljudspår eller med enbart ljudspår: A. kinofilm med enbart ljudspår; annan kinofilm, negativ, ävensom positiv, avsedd att användas uteslutande för KOPierilg ssssssssorrsrerersse ess nosa fri B. andra slåg sosssssssreerresr rr ere reser 100 kg 350:— 37.07 Kemiska preparat för fotografi skt bruk (andra än lacker, lim, klister och liknande preparat); oblandade produkter för fotografiskt bruk, föreliggande i avdelade doser eller i bruksfärdigt skick i sådan form som säljs i detaljhandeln:

! Tullen beräknas efter vikten inkl. förefintligt detaljhandelsemballage. 56

38 kap. Diverse kemiska produkter Prop. 1986/87: 102

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar med undantag av följande: 1. konstgjord grafit (nr 38.01); 2. insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningshindrande medel, tillväxtreglerande medel för växter, desinfektionsmedel, bekämpningsmedel mot gnagare och liknande produkter när de föreligger i sådana former eller förpackningar som är omnämnda i nr 38.08; 3. produkter som föreligger som laddningar till brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber (nr 38.13); 4. produkter som är nämnda i anm. 2 a och 2 c nedan; blandningar av kemikalier och födvämnen eller andra ämnen med näringsvärde, av sådana slag som används vid beredning av livsmedel (i allmänhet nr 21.06); ec. medikamenter (nr 30.03 eller 30.04). 2. Nr 38.23 skall tillämpas för bl. a. följande varor, vilka inte skall anses inbegripna i något annat nummer i tulltaxan: a. odlade kristaller (andra än optiska element) av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande minst 2,5 g per styck; finkelolja; dippelsolja (hiorthornsolja); bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar; stencillack och andra korrigeringsvätskor i detaljhandelsförpackningar; omor smältbara artiklar för temperaturbestämning vid keramisk bränning (t. ex. segerkäglor).

38.01 Konstgjord grafit; kolloidal och halvkolloidal grafit; preparat på basis av grafit eller annat kol, i pastaform eller i form av block, plattor eller andra halvfabrikat . fri

38.02 Aktiverat kol; aktiverade naturliga mineraliska produk-

38.04 Avfallslut från tillverkning av massa av ved, även kon-

centrerad, avsockrad eller kemiskt behandlad, inbegripet ligninsulfonater men inte tallolja enligt nr 38.03 .. fri

38.05¶Balsamterpentin, extraherad terpentin, sulfatterpentin

och andra terpentinoljor, framställda genom destillation eHer annan behandling av barrträ; rå dipenten; sulfitterpentin och annan rå p-cymen; ”pine oil” inne-

38.06 Kolofonium och hartssyror samt derivat av dessa ämnen; hartssprit och hartsoljor; naturhartser modifierade genom utsmältning:

A. naturhartser modifierade genom utsmältning; estrar

bildade av hartssyror och glycerol eller annan po-

170 5,32

B. andra släåg sossosooesssesseserssss rss ss ss ss saa fri 38.07 Trätjära; trätjäroljor; trätjärkreosot; rå metanol; vegetabiliskt beck; bryggeriharts och liknande preparat på

basis av kolofonium, hartssyror eller vegetabiliskt beck fri

38.08 Insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, gro-

ningshindrande medel, tillväxtreglerande medel för

växter, desinfektionsmedel, bekämpningsmedel mot gnagare och liknande produkter, föreliggande i former

eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln eller

som preparat eller utformade artiklar (t. ex. band, vekar och ljus, preparerade med svavel, samt flugpapper) 5,89 57

38.09 Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning Prop. 1986/87: 102 eller för fixering av färgämnen samt andra produkter och preparat (t.ex. glättmedel och betmedel), av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: A. på basis av stärkelse eller stärkelseprodukter: 1. i detaljhandelsförpackningar som väger per styck högst I kg netto 5,87 2. andra: a. innehållande mer än 207 stärkelse eller stär-

b. andra 90 B. andra släåg osossooereesesessreerer rss rss sees sa 5,84 38.10 Betmedel för metaller: flussmedel och andra preparat, utgörande hjälpmedel vid lödning eller svetsning; pulver och pastor för lödning eller svetsning, bestående av metall och andra ämnen; preparat av sådana slag som används för fyllning eller beläggning av svetselektroder eller svetstråd = .ssosossssssssesssssss ss rss 38.11 Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korrosion eller hartsbildning, viskositetsförbättrande preparat och andra beredda tillsatsmedel för mineraloljor (inbegripet bensin) eller för andra vätskor som

38.12 Beredda vulkningsacceleratorer; sammansatta mjukningsmedel för gummi eller plast, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; antioxidanter och andra sammansatta stabiliseringsmedel för gummi eller plast: A. beredda vulkningsacceleratorer: antioxidanter för F2415 53111) fri B. andra slag sosssoeeeeresessrserr res s errors sea 97 38.13 Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater; brandsläckningsbomber o.ssoossorseresere rss ers ra 2.57 38.14 Sammansatta organiska lösnings- och spädningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; bered-

38.15 Reaktionsinitiatorer, reaktionsacceleratorer samt beredda katalysatorer, inte nämnda eller inbegripna någON annanstaNS oo.csesssresserrerrrrsrrer rer sars fri 38.16 Eldfast cement, eldfast murbruk, eldfast betong och liknande eldfasta beredningar, andra än produkter enligt nr 38.01 oosesseeererererrre ere trees er er rer ess fri 38.17 Blandningar av alkylbensener och blandningar av alkylnaftalener, andra än sådana som omfattas av nr 27.07 eller 29.02 sosoosoosoreesserrsresere es reser nt 38.18 Kemiska grundämnen, dopade för användning inom elektroniken, i form av skivor, plattor eller liknande former; kemiska föreningar, dopade för användning inom elektroniken: FN TT 6,57 B. andra släg oossssrsrrsresrrer ere rer eter rer ra 97 38.19 Hydrauliska bromsvätskor och andra beredda vätskor för hydraulisk kraftöverföring, inte innehållande oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral eller innehållande mindre än 70 viktprocent sådana oljor .. 9K

Frysskyddsmedel och beredda flytande avisningsme- Prop. 1986/87: 102 [6 Fr 9 HR 21 Beredda närsubstrat för odling av mikroorganismer .. fri

Sammansatta reagens för diagnostiskt bruk eller laboratoriebruk, andra än sådana som omfattas av nr 30.02 eller 30.06 sososoosereesessserrerereer ers error serna 9

Beredda bindemedel för gjutformar eller gjutkärnor; kemiska produkter samt preparat från kemiska eller

närstående industrier (inbegripet sådana som består av

blandningar av naturprodukter), inte nämnda eller in-

begripna någon annanstans; restprodukter från kemiska eHer närstående industrier, inte nämnda eller

inbegripna någon annanstans:

A. naften- och sulfonaftensyror samt sådana alkali-

salter av dessa syror som inte omfattas av nr 34.02;

rå citronsyra och rå vinsyra samt salter av dessa SYIOT oooereseresererer ere ert rer er er error rss a fri

B. osintrade metallkarbider, blandade med varandra

eller med metalliska bindemedel = sosssosesssee rs fri

C. murbruk och betong, inte eldfasta; beredda tillsats-

medel för cement, murbruk eller betong, bestående

av oorganiska ämMNeN o.ssssossesererserss rss ers fri

mm . restprodukter från kemiska eller närstående indu-

38 TA fri

F. beredda bindemedel för gjutformar eller gjutkärnor: 1. på basis av naturliga hartsartade produkter fri 2. på basis av stärkelse eller stärkelseprodukter

och innehållande mer än 2076 av dessa ämnen

rer earere reser er ee es error ere esse ss sa 100 kg 40: 40 97 G. blandningar som inte omfattas av A—F och som består av oorganiska ämnen (t. ex. mineraliska pro-

dukter, oorganiska kemikalier, glas- eller metall-

pulver), med undantag av blandningar i förpack-

ningar som väger per styck högst 10 kg brutto:

beläggs med samma tull som den beståndsdel

vars tullsats medför högsta tullen, dock högst

996: någon hänsyn skall dock inte tas till ringa

mängd ämnen som inte väsentligen påverkar varans beskaffenhet

H. rå träättiksyra och salter av denna syra 6,57 IJ. andra slag 97

SJUNDE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Plaster och plastvaror; gummi och gummivaror

Anmärkningar 1. Varor som föreligger i satser som består av två eller flera separata beståndsdelar, av vilka åtminstone någon omfattas av denna avdelning, skall, om beståndsdelarna är avsedda att efter hopblandning ge en produkt enligt sjätte eller sjunde avd., klassificeras enligt det nummer som är tillämpligt för denna produkt, under förutsättning: a. att det av förpackningssättet framgår att beståndsdelarna är avsedda att användas tillsammans utan att först omförpackas; b. att beståndsdelarna föreligger tillsammans; samt c. att beståndsdelarna, antingen på grund av sin beskaffenhet eller på grund av de inbördes proportioner vari de föreligger, är igenkännliga som produkter avsedda att komplettera varandra. Med undantag för varor enligt nr 39.18 och 39.19 skall plastvaror och gummivaror, som är försedda med sådant bokstavstryck e.d. eller med sådant bildtryck, som inte är av endast underordnad betydelse i förhållande till varornas huvudsakliga användning, klassificeras enligt 49 kap.

39 kap. Plaster och plastvaror

Anmärkningar 1. Med plast förstås i hela tulltaxan sådana material enligt nr 39.01—39.14 som kan eller har kunnat formas (antingen i polymerisationsögonblicket eller i ett senare stadium) under yttre påverkan (vanligen av värme och tryck, i vissa fall i närvaro av ett lösningsmedel eller ett mjukningsmedel) genom gjutning, strängsprutning, valsning eller någon annan process till former som bibehålls när den yttre påverkan upphör. I hela tulltaxan skall ordet plast även avse vulkanfiber. Detta ord avser emellertid inte material som anses utgöra textilmaterial enligt elfte avd. LA Detta kapitel omfattar inte: a. vaxer enligt nr 27.12 och 34.04; b. isolerade kemiskt definierade organiska föreningar (29 kap); c. heparin och salter av heparin (nr 30.01): d. brons- och färgfolier enligt nr 32.12; e. organiska ytaktiva ämnen och preparat enligt nr 34.02; f. naturhartser modifierade genom utsmältning samt hartsestrar (nr 38.06); g. syntetiskt gummi enligt definition i 40 kap. och varor av sådant gummi; h. sadelmakeriarbeten (nr 42.01) samt koffertar, resväskor, handväskor och andra artiklar enligt nr 42.02; ij. flätor. korgmakeriarbeten och andra artiklar enligt 46 kap.: k. tapeter enligt nr 48.14; I. varor enligt elfte avd. (textilvaror): m. varor enligt tolfte avd. (t.ex. skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, spatserkäppar, piskor och ridspön samt delar till sådana varor); n. bijouterivaror enligt nr 71.17; o. artiklar enligt sextonde avd. (maskiner samt mekaniska och elektriska apparater); p- delar till luftfartyg elier fordon, enligt sjuttonde avd.; qg. artiklar enligt 90 kap. (t.ex. optiska element, glasögonbågar och ritinstrument); r. artiklar enligt 91 kap. (t. ex. urfoder och boetter): s. artiklar enligt 92 kap. (t. ex musikinstrument och delar till musikinstrument); ti. artiklar enligt 94 kap. (1. ex. möbler, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar, ljusskyltar och monterade eller monteringsfärdiga byggnader); u. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar): v. artiklar enligt 96 kap. (t. ex. borstar, knappar, blixtlås, kammar, munstycken och skaft till rökpipor, cigarettmunstycken o.d., delar till termosfiaskor e.d., reservoarpennor, kulpennor och stiftpennor). 60

Nr 39.01—39.11 skall endast tillämpas för varor som framställts genom kemisk Prop. 1986/87: 102

syntes och som motsvarar någon av följande beskrivningar: a. flytande syntetiska polyolefiner som ger mindre än 60 volymprocent destillat

vid 300C, omräknat till I 013 millibar vid destillation under reducerat tryck

(nr 39.01 och 39.02):

b. lågpolymeriserade hartser av kumaronindentyp (nr 39.11):

c. andra syntetiska polymerer med ett genomsnitt av minst 5 monomera enhe-

ter;

d. silikoner (nr 39.10):

e. resoler (nr 39.09) och andra polymerer.

I detta kapitel skall, där inte annat följer av tulltaxenumrens lydelse, sampolymerer (inbegripet sampolykondensat. sampolyadditionsprodukter, segmentpo-

lymerer och ymppolymerer) och polymerblandningar klassificeras enligt det

nummer som omfattar polymerer av den monomer som viktmässigt dominerar

över varje annan monomer som varan är uppbyggd av. Vid tillämpning av denna

bestämmelse skall monomerer vilkas polymerer omfattas av samma nummer

anses som en enda monomer.

Om ingen monomer dominerar skall sampolymerer och polymerblandningar

klassificeras enligt det nummer som står sist i tulltaxan av dem som kan komma i fråga. Med sampolymerer avses alla polymerer i vilka halten av någon enskild mono-

mer inte uppgår till minst 95 viktprocent av det totala polymerinnehållet. 'A Kemiskt modifierade polymerer, dvs. sådana i vilka endast sidokedjor (bihang) till huvudkedjan har förändrats genom kemisk reaktion, skall klassificeras enligt

det nummer som är tillämpligt för den omodifierade polymeren. Denna bestäm-

melse gäller inte ymppolymerer. Med obearbetad form i nr 39.01 —39.14 avses endast produkter i följande former: a. vätskor och pastor, inbegripet dispersioner (emulsioner och suspensioner)

och lösningar: b. block av oregelbunden form, klumpar, pulver (inbegripet press- och sprut-

massor), korn, flingor o. d.

Nr 39.15 skall inte tillämpas för avklipp och annat avfall samt skrot av ett enda

termoplastiskt material, när materialet omvandlats till obearbetad form (39.01—- 39.14). Med rör och slangar i nt 39.17 avses ihåliga produkter, i form av halvfabrikat eller i färdigbearbetat skick. av sådana slag som används eller skulle kunna användas för att befordra eller leda gaser eller vätskor (t. ex. räfflade trädgårdsslangar och perforerade rör). Uttrycket avser också korvskinn och andra tillplat-

tade slangar. Bortsett från dessa tillplattade slangar skall emellertid ihåliga

produkter, som har ett inre tvärsnitt som inte är runt, ovalt, kvadratiskt eller rektangulärt (i vilket fall tvärsnittets längd inte får vara mer än 1,5 gånger bredden) eller inte har formen av en regelbunden månghörning. inte anses som

slangar eller rör utan som profilerade stänger och strängar.

Med vägg- eller takbeklädnad av plast i nr 39.18 avses produkter som föreligger i

rullar, har en bredd av minst 45 cm, är lämpliga för vägg- eller takdekorering och består av plast som är varaktigt anbringad på ett underlag av annat material än papper, under förutsättning att plastskiktet är kornat. präglat, färgat, mönstertryckt eller på annat sätt dekorerat på utsidan. 10. Med plattor, duk, film, folier och remsor i nr 39.20 och 39.21 avses endast

plattor, duk, film, folier och remsor (andra än sådana enligt 54 kap.) samt block med regelbunden geometrisk form, även tryckta eller på annat sätt ytbehand-

lade, oskurna eller nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form men inte vidare bearbetade (även om en sådan nedskärning gör dem till bruksfärdiga artiklar). . Nr 39.25 skall tillämpas endast för följande artiklar, under förutsättning att de

inte omfattas av något tidigare nummer i underavdelning Il:

a. cisterner, tankar (inbegripet slamavskiljare), kar och liknande behållare med

en rymd av mer än 300 I; konstruktionsdetaljer som används t. ex. i golv, väggar eller tak; takrännor och tillbehör till takrännor; dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar samt dörrtrösklar: balkonger, räcken, staket, grindar och liknande skrank:;

rean fönsterluckor, markiser, persienner, spjäljalusier, rullgardiner och liknande

artiklar samt delar och tillbehör till sådana artiklar; n hyllkonstruktioner av stort format, i delar, avsedda för sammansättning och

permanent installering it. ex. butiker, verkstäder eller varumagasin:

h. utsmyckningsdetaljer för byggnader t. ex. kupoler;

ij. beslag och liknande tillbehör för permanent fastsättning i eller på dörrar, Prop. 1986/87: 102

fönster, trappor, väggar eller andra delar av byggnader. 1. ex. dörrtrycken,

handtag, hakar, krokar, konsoler. handdukshängare, skyddsplattor för

strömställare och andra skyddsplattor.

I. Plaster i obearbetad form

39.17 Rör och slangar samt rördelar (t.ex. skarvrör, knärör Prop. 1986/87: 102

och flänsar) och andra tillbehör till rör eller slangar, av plast:

A. konsttarmar:

39.18 Golvbeläggningsmaterial av plast, även självhäftande, i rullar eller i form av plattor; vägg- eller takbeklädnad

39.19 Plattor, duk, film, folier, tejp. remsor och andra platta produkter av plast, självhäftande, även i rullar:

B. av annan plast sososossesererrrsssses sets rei sa 122z 39.20 Andra slag av plattor, duk, film, folier och remsor, av plast, inte porösa och inte förstärkta, laminerade eller på liknande sätt kombinerade med annat material:

. av vulkanfiber osocsosseosseerser ss sr rss raser 3,27 . av plast enligt nr 39.01—-39.11 sossosooos0 sosse 1296 vik . av plast enligt nr 39.12 (utom cellulosanitrat): 1. produkter med en tjocklek av minst 1,5 mm fri 2. andra: a. avsedda att användas uteslutande för tillverk-

b. andra mossoeeersesserrereseser rs se ess ons ns 1227 E. av plast enligt nr 39.13 (utom härdade proteiner) 6,37 39.21 Andra slag av plattor, duk, film, folier och remsor av plast: A. av cellulosanitrat eller härdade proteiner fri B. av plast enligt nr 39.01—-39.11 sosoooo0000000 os. 127 C. av plast enligt nr 39.12 (utom cellulosanitrat): I. produkter med en tjocklek av minst 1,5 mm fri 2. ANÄTA ooooeeereseeseeeeeererrrrs rer ser ess sa 1296 D. av plast enligt nr 39.13 (utom härdade proteiner) 6.37 39.22 Badkar, duschkar, tvättställ, bidéer, toalettstolar, sitsar och lock till toalettstolar, spolcisterner och liknande sanitetsartiklar, av plast o.sosoossssssssssss nosa 39.23 Artiklar för transport eller förpackning av varor, av plast; proppar, lock, kapsyler och andra förslutningsartiklar aV PläåSt oosssoesssosssseeesssssss ss ss ss sea 39.24 Bords- och köksartiklar, andra hushållsartiklar samt toalettartiklar. av pläSt soooosssssos ss sosse s sonson 39.25 Byggvaror av plast, inte nämnda eller inbegripna någon ANNAÄNSLANS oosseesreresereersereesss ses ses ers rs na 39.26 Andra plastvaror samt varor av andra material enligt nr 39.01—39.14: A. stenciler B. andra

40 kap. Gummi och gummivaror Prop. 1986/87: 102

Anmärkningar 1. Om inte annat är föreskrivet förstås i hela tulltaxan med gummi följande produkter, även vulkade (mjukgummi eller härdgummi): naturgummi, balata, guttaperka, guayulegummi, chiclegummi och liknande naturliga produkter, syntetgummi, faktis framställd av oljor samt regenerat av dessa produkter. to Detta kapitel omfattar inte: a. varor enligt elfte avd. (textilvaror); b. skodon och delar till skodon enligt 64 kap.; c. huvudbonader och delar till huvudbonader (inbegripet badmössor), enligt 65 kap.: d. mekaniska eller elektriska maskiner och apparater samt delar till dessa, enligt sextonde avd. (inbegripet elektrisk materiel av alla slag), av hårdgummi; e. artiklar enligt 90, 92, 94 och 96 kap.; f. artiklar enligt 95 kap. (andra än idrottshandskar och artiklar enligt nr 40.11— 40.13). Med obearbetad form i nr 40.01-40.03 och 40.05 avses endast produkter i följande former: a. vätskor och pastor (inbegripet latex, även förvulkad, samt andra dispersioner och lösningar); b. block av oregelbunden form, klumpar, balar, pulver, korn, smulor o. d. I anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02 förstås med syntetgummi: a. omättade syntetiska ämnen vilka genom vulkning med svavel kan irreversibelt överföras till icke termoplastiska ämnen som vid en temperatur mellan 18”C och 29”C inte brister när de töjs till tre gånger sin ursprungliga längd och som efter att ha töjts till två gånger sin ursprungliga längd inom fem minuter återgår till en längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden. Vid utförandet av detta prov får ämnen som är nödvändiga för bryggbindningen, såsom vulkningsaktivatorer och vulkningsacceleratorer, vara tillsatta. Förekomst av ämnen som avses i anm. 5 b 2 och 3 är också tillåten, men förekomst av ämnen som inte är nödvändiga för bryggbindningen, såsom utdrygningsmedel, mjukningsmedel och fyllmedel, är inte tillåten: b. tioplaster (TM); c. naturgummi modifierat genom ympning eller blandning med plast, depolymeriserat naturgummi, blandningar av omättade syntetiska ämnen med mättade syntetiska högpolymera produkter, under förutsättning att alla ovannämnda produkter uppfyller villkoren beträffande vulkning, töjning och återgång i a ovan. 5.a. Nr 40.01 och 40.02 skall inte tillämpas för gummi eller gummiblandningar som före eller efter koaguleringen försatts med: 1. vulkmedel, acceleratorer, fördröjningsmedelt eller aktivatorer (andra än sådana som tillsatts för framställning av förvulkad gummilatex); 2. pigment eller andra färgämnen, andra än sådana som tillsatts enbart för identifieringsändamål: 3. mjukningsmedel eller utdrygningsmedel (med undantag av mineralolja i fråga om oljeutdrygat gummi). fyllmedel, förstärkningsmedel, organiska lösningsmedel eller något annat ämne, med undantag av de tillsatser som är tillåtna enligt b. . Förekomst av följande ämnen i gummi eller gummiblandningar skall inte påverka dessas klassificering enligt nr 40.01 eller 40.02, under förutsättning att gummit eller gummiblandningen bibehållit sin huvudsakliga karaktär av råmaterial: 1. emulgermedel och klibbmotmedel; 2. små mängder av nedbrytningsprodukter av emulgermedel; 3. mycket små mängder av följande: värmekänsliga medel (i allmänhet för att erhälla värmekänslig gummilatex), katjonytaktiva ämnen (i allmänhet för att erhålla elektropositiv gummilatex), antioxidanter, koagulanter, smulningsmedel, frysskyddsmedel, peptisermedel, konserveringsmedel, stabilisatorer, viskositetsreglerande medel och liknande tillsatsmedel för speciella ändamål. 6. Med avklipp och annat avfall samt skrot i nt 40.04 avses avklipp och annat avfall från tillverkning eller bearbetning av gummi samt gummivaror som är slutgiltigt oanvändbara för sitt ursprungliga ändamål på grund av skada eller slitage eller av annan orsak. 7. Tråd, helt av mjukgummi, med ett största tvärmått av mer än 5 mm, skall (oavsett tvärsnittets form) klassificeras som remsor, stänger eller strängar enligt nr 40.08.

8. Enligt nr 40.10 klassificeras också drivremmar och transportband av textilväv- Prop. 1986/87: 102 nad som är impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med gummi eller tillverkad av textilgarn som är impregnerat, överdraget, belagt eller försett med hölje av gummi. 9. Med plattor, duk och remsor i nr 40.01, 40.02. 40.03, 40.05 och 40.08 avses endast plattor, duk och remsor samt block med regelbunden geometrisk form, som är oskurna eller enbart nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form, även om en sådan nedskärning gör dem till bruksfärdiga artiklar och även om de är tryckta eller på annat sätt ytbehandlade, men däremot inte sådana som är nedskurna till annan form eller vidare bearbetade. Med stänger och strängar i nr 40.08 avses också produkter av detta slag, som skurits ned till viss längd eller ytbehandlats men som inte bearbetats på annat sätt.

40.01 Naturgummi, balata, guttaperka, guayulegummi, chi-

clegummi och liknande naturliga produkter, i obearbe-

40.02 Syntetgummi samt faktis framställd av oljor, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor; blandningar av produkter enligt nr 40.01 med produkter enligt nr 40.02, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller feMSOF osososeeeerrsrerrrrrers esse se saa fri

40.03¶Gummiregenerat, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller femsOr osossssosrsrsssssser ere rara fri

40.04 Avklipp och annat avfall samt skrot, av annat gummi

40.05¶Ovulkat gummi med inblandning av tillsatsämnen, i

obearbetad form eller i form av plattor, duk eller rem-

sor: A. förrådsblandningar osossssosssssssssssssss sees fri B. andra slåg ooossesorereeerssrrres esse ss rss sa 3,27

40.06 Ovulkat gummi i andra former (1. ex. stänger, rör eller

strängar) samt varor av ovulkat gummi (t. ex. ringar

och rondeller):

A. varor av ovulkat gummi i förening med annat mate-

fll ooo eeseesee ses ess esse sees ss ss ss ess ost 3,87

B. andra släg sosososoessresererrrrssss rss rosor ns 3,20 40.07 Tråd och rep av mjukgummi:

Å. flådd ooo eeeereeererreerererererss rss ss ss es sa fri

B. IP oososoeeerrereererrrrr ere sr rr sees ss ss ns sa 6,27 40.08 Plattor, duk, remsor, stänger och strängar (inbegripet

profilerade stänger och strängar), av mjukgummi:

A. plattor, duk och remsor osososossssessossss rss ea 5.37

B. andra slåg sosossssrsssrrsrrserrers sets reser ta 4,4Z 40.09 Rör och slangar av mjukgummi, även försedda med

kopplingsanordningar e. d. (t. ex. skarvrör, knärör och

flänsar): A. spiral- och pansarslangar oooossossssossssss osa 67 B. andra mosooserererererererrrrsrerr reser rer rss 1970

Minimitull: per 100 kg 70:—-

40.12 Regummerade eller begagnade däck, andra än massivdäck, av gummi; massivdäck, utbytbara slitbanor samt fälgband, av gummi:

5 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 102

40.13 Innerslangar av gUmMMi .ocssosssesersere rss see trea 97 Prop. 1986/87: 102

Minimitull: per 100 kg 70:-

40.14 Hygieniska och farmaceutiska artiklar (inbegripet dinäppar), av mjukgummi, även med delar av hårdgummi:

A. preventivmedel fri

13595:101)) CR 2290 40.15 Kläder och tillbehör till kläder (inbegripet handskar),

för alla ändamål, av mjukgummi: A. handskar 3,87

B. ändra Sslåg oossossoeserrrrserrererserr reses ss sera 5,19

40).16 Andra varor av mjukgummMi os.soossoserrssisss seas 3,87

40.17 Hårdgummi (t. ex. ebonit) i alla former, inbegripet av-

fall och skrot: varor av hårdgummi: A. avfall, skrot och pulver fri

B. andra slag 327

ÅTTONDE AVDELNINGEN

Oberedda hudar och skinn, läder, pälsskinn samt varor

av dessa material; sadelmakeriarbeten; reseffekter,

handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

41 kap. Oberedda hudar och skinn (andra än pälsskinn) samt läder

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. avklipp och liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.11); b. fågelskinn och delar av fågelskinn med kvarsittande fjädrar eller dun, enligt nr 05.05 och 67.01: [a hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda, garvade eller på annat sätt beredda (43 kap.); följande varor skall dock klassificeras enligt 41 kap.. nämligen oberedda, med hårbeklädnad försedda hudar och skinn av nötkreatur och andra oxdjur, av hästdjur, av får och lamm (med undantag av astrakan, breitschwanz, karakul, persian och liknande lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm), av get och killing (med undantag av yemenget, mongolget och tibetget eller -killing), av svin (inbegripet navelsvin) samt av stenget, gasell, ren, älg, hjort. rådjur och hund. ta Med konstläder förstås i hela tulltaxan endast material av sådant slag som är omnämnt i nr 41.11.

41.01 Oberedda hudar och skinn av nötkreatur och andra oxdjur samt av hästdjur (färska eller saltade, torkade, kalkade, picklade eller på annat sätt konserverade, men inte garvade, beredda till pergament eller vidare

41.02 Oberedda skinn av får och lamm (färska eller saltade,

torkade, kalkade, picklade eller på annat sätt konserverade, men inte garvade, beredda till pergament eller

vidare beredda), även avhårade eller spaltade, med undantag av sådana som enligt anm. 1 c inte omfattas av detta Kapitel oososoosssssssssssssss ess rss sees fri 41.03 Andra oberedda hudar och skinn (färska eller saltade, torkade, kalkade, picklade eller på annat sätt konserverade, men inte garvade, beredda till pergament eller

vidare beredda), även avhårade eller spaltade, med

undantag av sådana som enligt anm. 1 b eller 1 c inte omfattas av detta kapitel o.sososssosssssos sonsons fri 41.04 Läder av nötkreatur och andra oxdjur samt av hästdjur, annat än läder enligt nr 41.08 eller 41.09:

A. förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare GATVNINg oososrersrerereerersrerss reses s es rna fri

B. andra släg oosoossossereeererrsrssss rss sens sons 4,47

41.05 Läder av får och lamm, annat än läder enligt nr 41.08 eller 41.09: A. förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare gATVNINg oosoeeerrerrsrereerssrer ers esse ss oss fri

B. andra släåg sosoososessoeessrrsessss ss sees son sa 4,4Z 41.06 Läder av get och killing, annat än läder enligt nr 41.08

eller 41.09: 67

A. förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare Prop. 1986/87: 102

gATVNINZ oooseereresertereere reser ers ses rss rna fri

B. andra släg oooososeesssrseererre rr rs rss rer reses 4,4 76 41.07 Läder av andra djur, annat än läder enligt nr 41.08 eller 41.09: A. förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare

gATVNINZ ooseseresererrrrere törer e res s es esset fri

B. andra släg osossosossssserrrrr reser r rss ers rss ss 4,47

41.09 Lackläder och laminerat lackläder; metalliserat läder 4.42

41.10¶Avklipp och annat avfall av läder eller konstläder, olämpligt för tillverkning av lädervaror; läderpulver . fri

41.11 Konstläder på basis av läder eller läderfibrer, i plattor, skivor eller remsor, även i rullar s.ossosssossos...sss 4,42

42 kap. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. steril katgut och liknande sterila suturmaterial för kirurgiskt bruk (nr 30.06); b. kläder och tillbehör till kläder (med undantag av handskar), fodrade med pälsskinn eller konstgjord päls eller på utsidan försedda med sådan beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls som inte utgör endast besättning (nr 43.03 eller 43.04); c. konfektionerade artiklar av nät (nr 56.08); d. artiklar enligt 64 kap.: e. huvudbonader och delar till huvudbonader, enligt 65 kap.; f. piskor, ridspön och andra artiklar enligt nr 66.02: g. manschettknappar, armband och andra bijouterivaror (nr 71.17); h. tillbehör till seldon, t.ex. separat föreliggande stigbyglar, bett, beslag och spännen (i allmänhet femtonde avd.); ij. strängar, skinn till trummor och liknande instrument samt andra delar till musikinstrument (nr 92.09); k. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar):; 1. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar); m. knappar (inbegripet tryckknappar), knappformar och andra delar till knappar samt knappämnen, enligt nr 96.06. ta Nr 42.02 omfattar inte: a. bärkassar med handtag, tillverkade av plastfolie (även försedd med tryck) och inte avsedda för långvarig användning (nr 39.23); b. artiklar av flätningsmaterial (nr 46.02); c. artiklar av ädel metall, av metall med plätering av ädel metall, av naturpärlor eller odlade pärlor eller av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) (71 kap.). 3. Med kläder och tillbehör till kläder i nr 42.03 avses bl. a. handskar (inbegripet idrottshandskar), förkläden och andra skyddskläder, hängslen, bälten, axelremmar och handledsremmar men däremot inte urarmband (nr 91.13).

42.01 Sadelmakeriarbeten för alla slags djur (inbegripet draglinor, koppel, knäskydd, munkorgar, vojlockar, sadel-

42.02 Koffertar, resväskor, sminkväskor, attachéväskor,

portföljer, skolväskor, fodral, etuier och väskor för glasögon, kikare, kameror, musikinstrument eller va-

pen samt liknande artiklar; ressäckar, necessärer,

ryggsäckar, handväskor, shoppingväskor, plånböcker, portmonnäer, kartfodral, cigarettetuier, tobakspungar, verktygsväskor, sportväskor, flaskfodral, smycke-

skrin, puderdosor, matsilveretuier och liknande artik- Prop. 1986/87: 102 lar, av läder, konstläder, plast (i form av plattor, duk eller folier), textilvara, vulkanfiber eller papp eller helt

eller till största delen belagda med sådant material:

ÅA. handväskOr oososososssssosrrrereer er rr reser era 6,20

Maximitull: per 100 kg 400:—-

B. Andfäå osososssooseserssresr rr rr rr rr rer sr rr erna 6.270 42.03 Kläder och tillbehör till kläder, av läder eller konstläder:

42.04¶Varor av läder eller konstläder, av sådana slag som används i maskiner, apparater eller mekaniska redskap

42.06¶Varor av tarmar, guldslagarhinna, blåsor eller senor . fri

43 kap. Pälsskinn och konstgjord päls; varor av dessa material

Anmärkningar 1. Med pälsskinn förstås i hela tulltaxan, utom i fråga om oberedda pälsskinn enligt nr 43.01, garvade eller på annat sätt beredda skinn med hårbeklädnad, av alla slags djur. LA Detta kapitel omfattar inte: a. fågelskinn och delar av fågelskinn med kvarsittande fjädrar eller dun, enligt nr 05.05 och 67.01; b. oberedda hudar och skinn, med hårbeklädnad, av sådana slag som omfattas av 41 kap. (se anm. 1 c till 41 kap.); c. handskar som består av läder och pälsskinn eller av läder och konstgjord päls (nr 42.03); d. artiklar enligt 64 kap.; e. huvudbonader och delar till huvudbonader, enligt 65 kap.; f. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar). . Nr 43.03 omfattar pälsskinn och delar av pälsskinn som hopfogats med andra material samt pälsskinn och delar av pälsskinn som sytts ihop till kläder eller till delar eller tillbehör till kläder eller till andra artiklar. Kläder och tillbehör till kläder (med undantag av sådana som enligt anm. 2 inte omfattas av kapitlet), som är fodrade med pälsskinn eller konstgjord päls eller som på utsidan är försedda med sådan beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls som inte endast utgör besättning, skall klassificeras enligt nr 43.03 eller 43.04 alltefter beskaffenheten. LA Med konstgjord päls förstås i hela tulltaxan sådana imitationer av pälsskinn som består av ull, hår eller andra fibrer som är fastklistrade eller fastsydda på läder, vävnad eller annat material, men inte imitationer av pälsskinn erhållna genom vävning eller stickning (i allmänhet nr 58.01 eller 60.01).

43.01 Oberedda pälsskinn (inbegripet huvuden, svansar, tassar och andra delar eller avklipp, lämpliga för körsnärs-

bruk), andra än oberedda hudar och skinn enligt nr

41.01, 41.02 eller 41.03 sossooossssssssersss esse s sa fri

43.02 Garvade eller på annat sätt beredda pälsskinn (inbegri-

pet huvuden, svansar, tassar och andra delar eller avklipp), lösa eller hopfogade (dock inte med andra mate-

rial), med undantag av varor enligt nr 43.03:

A. lösa pälsskinn samt bitar och avklipp av pälsskinn 2,50 B. s.k. utryckta skinn

C. andra slå ooososossosssssessressss sees s ess eds 3,27 69

43.03 Kläder och tillbehör till kläder samt andra varor av

pälsskinn:

A. handskar B. andra släg osoooosrrssrrerseersrrrrse rss rss rr sa 43.04 Konstgjord päls och varor av konstgjord päls: A. konstgjord päls = sosososssessesser ss ser s nns era B. varor av konstgjord päls

NIONDE AVDELNINGEN

Trä och varor av trä; träkol; kork och varor av kork;

varor av halm, esparto eller andra flätningsmaterial; korgmakeriarbeten

44 kap. Trä och varor av trä; träkol

Anmärkningar Detta kapitel omfattar inte: a. träi form av flis eller spån eller krossat, malet eller pulveriserat, av sådana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål (nr 12.11); bambu och annat flätningsmaterial enligt nr 14.01; or trä i form av flis eller spån eller malet eller pulveriserat, av sådana slag som används främst vid färgning eler garvning (nr 14.04); aktiverat kol (nr 38.02): artiklar enligt nr 42.02; varor enligt 46 kap.; skodon och delar till skodon., enligt 64 kap.; sena varor enligt 66 kap. (t.ex. paraplyer och promenadkäppar samt delar till sådana varor); varor enligt nr 68.08; bijouterivaror enligt nr 71.17: mu: varor enligt sextonde och sjuttonde avd. (t. ex. maskindelar, höljen och skåp till maskiner och apparater samt vagnmakeriarbeten); m. varor enligt artonde avd. (t. ex. urfoder och musikinstrument samt delar till sådana varor; n. delar till eldvapen (nr 93.05); o. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt monterade eller monteringsfärdiga byggnader): p. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar): q. artiklar enligt 96 kap. (t.ex. rökpipor och delar till rökpipor samt knappar och blyertspennor), med undantag av borstträn samt borst- och kvastskaft av trä; r. artiklar enligt 97 kap. (t. ex. konstverk). Med förtätat trä avses i detta kapitel trä som har underkastats en kemisk eller fysikalisk behandling (som då det gäller varor bestående av flera sammanlimmade lager går längre än den behandling som behövs för att erhålla god sammanhållning), och som därigenom erhållit ökad täthet eller hårdhet jämte förbättrad mekanisk styrka eller motståndskraft mot kemisk eller elektrisk påverkan. . Nr 44.14-44.21 skall också tillämpas för artiklar av spånskivor eller liknande skivor, träfiberskivor, trälaminat eller förtätat trä i samma utsträckning som de är tillämpliga för artiklar av trä. Produkter enligt nr 44.10, 44.11 och 44.12 får vara bearbetade till former som anges I nr 44.09, böjda, korrugerade, perforerade, bearbetade till annan form än kvadratisk eller rektangulär eller bearbetade på annat sätt, under förutsättning att bearbetningen inte ger dem karaktär av artiklar enligt andra nummer. - Nr 44.17 skall inte tillämpas för verktyg och redskap i vilka blad, egg, bearbetande yta eller annan verksam del består av något av de material som anges i anm. I till 82 kap. Vid tillämpning av detta kapitel anses som trä också bambu och andra vedartade material, om inte annat följer av anm. I b eller I f ovan.

44.01 Brännved i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar, Prop. 1986/87: 102 risknippen e. d.; trä i form av flis eller spån, annat än träspån enligt nr 44.04; sågspån och annat träavfall, även agglomererat till vedträn, briketter, pelletar eller liknande former cossooeeeeeseserserrrrssr sees soon fri 44,02 Träkol (inbegripet kol av nötter eller nötskal), även AgglOMETerAt oososerersererersersrreser rss ere sasse fri 44.03 Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller

44.04 Tunnbandsvidjor av trä; kluvna störar; pålar och störar av trä, tillspetsade men inte sågade i längdriktningen; träkäppar, grovt tillformade men inte svarvade, böjda eller på annat sätt bearbetade, lämpliga för tillverkning av promenadkäppar, paraplyer, verktygsskaft e.d.; träspån av sådana slag som används för tillverkning av korgar, askar, siktar e. d. samt liknande spån fri 44.05 Träull; trämjöl ooossssssssrsrsrssseerssssrresrssrss ss osa fri

44.07 Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor, även hyvlat, slipat eller finger-

44.08 Faner (även skarvat) och annat virke, sågat i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor, även hyvlat, slipat eller fingerskarvat, med en tjocklek av högst 6 113157 1.47 44.09 Virke (inbegripet icke sammansatt parkettstav), likformigt bearbetat utefter hela längden (spontat, falsat, fasat, försett med pärlstav, profilerat, bearbetat till rund form e.d.) på kanter eller sidor, även hyvlat, slipat eller fingerskarvat: A. profilerat virke 3,27 B. parkettstav 2,50 C. annat virke oosooooeseesrsersser ers rs ses ses ses sn fri 44.10 Spånskivor och liknande skivor av trä eller andra vedartade material, även agglomererade med harts eller andra organiska bindemedel = s.sosossssssssserss rss 44.11 Fiberskivor av trä eller andra vedartade material, även innehållande harts eller andra organiska bindemedel sereeereerrs ere rr rr resort r rss Arrese sk ss 100 kg 44.12 Kryssfaner (plywood), fanerade skivor och liknande trälaminat: ÅA. kryssfaånef ooososossreeresserererer rr esse rss sea 2,57 B. andra släåg soosssssserseerserserrr errors rss ess rss 3,52 44.13 Förtätat trä i block, plattor, ribbor eller profilerade 11935 11(2 fri 44.14 Träramar för målningar, fotografier, speglar e. d. 3,29 44.15 Packlådor, förpackningsaskar, häckar, tunnor, andra än tunnor enligt nr 44.16, och liknande förpackningar, av trä; kabeltrummor av trä; lastpallar, pallboxar och liknande anordningar, av trä: A. kabeltrummor; lastpallar, pallboxar och liknande anordningar osscoossseereserereresr rss reser rna 3,87 B. andra slag: 1. varor bestående huvudsakligen av fiberskivor enligt nr 44.11 oooososseeseerers reser error 3,27 72 2. ANTA ososooereresserererererr rer reses sees fri

Prop. 1986/87: 102

44.16 Fat, tunnor, kar, baljor och andra tunnbinderiarbeten samt delar till sådana arbeten, av trä, inbegripet tunn- SLAV mooeeerereesrer rr rat RA KRKA RR RKP EA 2,5 44.17 Verktyg och redskap, infattningar, handtag och skaft till verktyg eller redskap, borstträn samt borst- och kvastskaft, av trä; skoläster och skoblock, av trä: A. verktyg och redskap, infattningar, handtag och skaft till verktyg och redskap, borstträn samt borstoch kvastskaft: i. av hickOry oosoosessrserersse rs ert t reser ta fri 2. av annat träsläg ooosssoseessss rs er rer r er rent 2200 B. skoläster och skoblock: 1. grovt tillformade ämnen s.sssssssesrserrr rss fri 2. andra slag sososeesserererssss sets teser tet 3,87 44.18 Byggnadssnickerier och timmermansarbeten, av trä, inbegripet cellplattor, sammansatt parkettstav samt vissa takspån (”shingles” och ”shakes”): A. cellplattor oosossseeserserrerers reser tr rr rr er tra 3,59 B. andra slag: 1. varor bestående huvudsakligen av fiberskivor

44.20 Trä med inläggningar; skrin, askar, etuier och fodral

för smycken, matsilver och liknande artiklar, av trä;

statyetter och andra prydnadsföremål. av trä; rumsin-

ventarier av trä, inte inbegripna i 94 kap.: A. trä med inläggningar 3,54 B. andra släg sosoooooesssossressssss ses rss ss sets 3,87

44.21 Andra varor av trä:

A. spolar, cops, bobiner, trådrullar o. d. 2,27

B. andra slag 3,87

45 kap. Kork och varor av kork

Anmärkning Detta kapitel omfattar inte: a. skodon och delar till skodon, enligt 64 kap.: b. huvudbonader och delar till huvudbonader, enligt 65 kap.: c. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar).

45.01 Naturkork, obearbetad eller enkelt förarbetad; korkav-

45.02 Naturkork, befriad från det yttre barklagret eller sågad eller skuren så att yttersidan och innersidan blivit tämligen parallella, samt naturkork i kvadratiska eller rekt-

angulära block, plattor, skivor eller remsor (inbegripet

skarpkantade ämnen till korkar) fri 45.03 Varor av naturkork oososoooossossssssssss sosse sa fri 45.04 Presskork (kork som agglomererats med eller utan bin-

demedel) och varor av presskork 2.970

46 kap. Varor av halm, esparto eller andra flätningsmaterial; korg- Prop. 1986/87: 102

makeriarbeten

Anmärkningar 1. Med flätningsmaterial avses i detta kapitel material av sådan beskaffenhet eller i sådan form som är lämplig för flätning e. d.. bl.a. halm, vide, pil, bambu. säv, vass, träspån, remsor av andra vegetabiliska material (t.ex. rafia, smala blad och remsor skurna ur breda blad) eller bark, ospunna naturliga textilfibrer. enfibertråd, remsor 0. d. av plast samt pappersremsor, men däremot inte remsor av läder, konstläder, filt eller bondad duk, människohår, tagel, förgarn och garn av textilmaterial samt enfibertråd, remsor o. d. enligt 54 kap. Detta kapitel omfattar inte: a. tapeter enligt nr 48.14: b. surrningsgarn och tågvirke, även flätade (nr 56.07); c. kodon och huvudbonader samt delar till sådana artiklar, enligt 64 och 65 ap.; d. fordon och vagnskorgar med karaktär av korgmakeriarbeten (87 kap.): e. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar). Med flätningsmaterial, flätor och likhande produkter av flätningsmaterial, hopbundna i parallella parter i nr 46.01 förstås flätningsmaterial, flätor och liknande produkter av flätningsmaterial som lagts sida vid sida och bundits ihop till platta produkter, även med användande av textilgarn.

46.01 Flätor och liknande produkter av flätningsmaterial, även sammanfogade till band; flätningsmaterial, flätor och liknande produkter av flätningsmaterial, hop-

bundna i parallella parter eller vävda till platta produk-

ter, även utgörande färdiga artiklar (t.ex. mattor och gallerverk): Å. AV Plast oosooosossseereeeseeesere sees ers ess nea 1200 B. av annat ämne osooosossssersererrrre reses see ra 3,87

46.02 Korgmakeriarbeten och andra artiklar, formade direkt av flätningsmaterial eller tillverkade av varor enligt nr 46.01: artiklar av luffa: ÅA. AV PläSt sosse ossessreeess ere reser r reser r es tra 72920

B. av annat äMnNe sosssosesseerereerererrs reser es 3,87

TIONDE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Massa av ved eller andra fibrösa cellulosahaltiga material; avfall och förbrukade varor av papper eller papp; papper och papp samt varor av papper eller papp

47 kap. Massa av ved eller andra fibrösa cellulosahaltiga material; avfall och förbrukade varor av papper eller papp

Anmärkning Med dissolvingmassa av ved i nr 47.02 avses kemisk massa som framställts av ved och som i fråga om sodamassa och sulfatmassa innehåller minst 92 viktprocent och i fråga om sulfitmassa minst 88 viktprocent olösliga beståndsdelar efter att under en timme ha förvarats i natronlut innehållande 18 22 natriumhydroxid (NaOH) och med en temperatur av 20C och som i fråga om sulfitmassa dessutom har en askhalt av högst 0,15 viktprocent.

47.01¶Mekanisk massa av Ved s.sssssssssssssssss rr reses fri

47.02¶Dissolvingmassa av Ved s.sssossssesssssssss sosse sa fri

47.03¶Sodamassa och sulfatmassa, av ved, med undantag av dissOlvingmMaSSå s.oossesseeererrrerssrsers rr res ess fri

47.04 Sulfitmassa av ved, med undantag av dissolvingmassa fri

47.05¶Halvkemisk massa av Ved s.sososesoesersssss rr res fri

47.07¶Avfall och förbrukade varor av papper eller papp -... fri

48 kap. Papper och papp; varor av pappersmassa, papper eller papp

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. varor enligt 30 kap.: b. brons- och färgfolier enligt nr 32.12; c. parfympapper och sminkpapper (33 kap): d. papper och cellulosavadd, impregnerade, överdragna eller belagda med tvål, såpa eller annat rengöringsmedel (nr 34.01) eller med puts- och polermedel eller liknande preparat (nr 34.05); e. papper och papp, strålningskänsliga, enligt nr 37.01—37.04; f. pappersförstärkta laminerade plastplattor samt varor som består av ett skikt av papper eller papp som är överdraget eller belagt med ett plastskikt med en tjocklek som är mer än hälften av varans totala tjocklek samt varor av sådana material, andra än tapeter enligt nr 48.14 (39 kap.): g. varor enligt nr 42.02 (t. ex. reseffekter); h. artiklar enligt 46 kap. (varor av flätningsmaterial); ij. pappersgarn och textilvaror av pappersgarn (elfte avd.):; k. varor enligt 64 och 65 kap.; nm slippapper och slippapp (nr 68.05) samt glimmer på underlag av papper eller papp (nr 68.14); papper eller papp överdragna med glimmerpulver skall dock klassificeras enligt 48 kap.; . metallfolier på underlag av papper eller papp (femtonde avd.); artiklar enligt nr 92.09; o33 artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar) eller 96 kap. (t.ex. knappar). 2. Om inte annat följer av anm. 6 skall nr 48.01—48.05 tillämpas för papper och papp som har underkastats kalandrering, superkalandrering, glättning eller liknande efterbehandling, på vilka anbringats oäkta vattenmärken eller som ytlimmats samt för papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som 75

färgats eller marmorerats i mälden, oberoende av förfaringssättet. Med undantag Prop. 1986/87: 102

för vissa varor enligt nr 48.03 skall dessa nummer inte tillämpas för papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som bearbetats på annat sätt, t.ex. belagts, bestrukits eller impregnerats. 3. Med tidningspapper förstås i detta kapitel obelagt och obestruket papper som är av sådana slag som används vid tryckning av tidningar, har en halt av träfibrer, erhållna genom en mekanisk process, av minst 65 viktprocent av det totala fiberinnehållet, är olimmat eller mycket lätt limmat, har en ytjämnhet på varje sida av högst 200 sekunder Bekk, har en vikt av minst 40 g och högst 57 g per m? och har en askhalt av högst 8 viktprocent. 4. Nr 48.02 omfattar, förutom papper och papp, handgjorda, endast papper och papp som framställts huvudsakligen av blekt massa eller massa erhållen genom en mekanisk process och som uppfyller något av följande kriterier: I fråga om papper och papp som väger högst 150 g/m? gäller: a. att de skall innehålla minst 1095 fibrer erhållna genom en mekanisk process och 1. väga högst 80 g/m? eller 2. vara färgade i mälden; eller b. att de skall ha en askhalt av mer än 872 och

1. väga högst 80 g/m? eller

2. vara färgade i mälden; eller c. att de skall ha en askhalt av mer än 3 26 och en ljushet av minst 60 36" eller d. att de skall ha en askhalt av mer än 3 76 men högst 8 Ze, en ljushet av mindre

än 60 20" och en sprängstyrka av högst 2,5 kPa/g/; eller

e. att de skall ha en askhalt av högst 326, en ljushet av minst 6096" och en sprängstyrka av högst 2,5 kPa/g/m”. I fråga om papper och papp som väger mer än 150 g/m? gäller: a. att de skall vara färgade i mälden; eller b. att de skall ha en ljushet av minst 60 9c" och 1. en tjocklek av högst 225 mikrometer eller 2. en tjocklek av mer än 225 mikrometer men högst 508 mikrometer och en askhalt av mer än 3 26; eller c. att de skall ha en ljushet av mindre än 6092", en tjocklek av högst 254 mikrometer och en askhalt av mer än 896. Nr 48.02 omfattar emellertid inte filtrerpapper (inbegripet tepåspappen), filtrerpapp, grålumppapper och grålumppapp. S. Med kraftpapper och kraftpapp förstås i detta kapitel papper och papp som har en halt av sulfatmassa eller sodamassa av minst 80 viktprocent av det totala fiberinnehållet. 6. Papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som motsvarar varubeskrivningen i två eller ftera av numren 48.01—48.11 skall klassificeras enligt det nummer av dessa som står sist i tulltaxan. 7. Nr 48.01, 48.02, 48.04—48.08, 48.10 och 48.11 skail endast tillämpas för papper, ” papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som föreligger 1: a. remsor eller rullar med en bredd av mer än 15 cm; eller b. i kvadratiska eller rektangulära ark hos vilka (i ovikt skick) den ena sidan är längre än 36 cm och den andra sidan längre än 15 cm. Papper och papp som är handgjorda och på vilka alla råkanter sitter kvar klassificeras dock, om inte annat följer av anm. 6, enligt nr 48.02, oavsett form och storlek. 8. Med papperstapeter och liknande väggbeklädnad i nr 48.14, avses endast: a. papper i rullar, med en bredd av minst 45 cm och högst 160 cm, som är lämpligt för dekorering av väggar eller innertak och som: 1. är kornat, präglat, ytfärgat, mönstertryckt eller på annat sätt ytdekorerat (t.ex. med textilstoft), även med överdrag eller beläggning av genomskinlig plast som skydd; eller 2. har ojämn yta på grund av att partiklar av trä, halm etc. ingår; eller 3. är på utsidan överdraget eller belagt med ett kornat, präglat, färgat, mönstertryckt eller på annat sätt dekorerat plastskikt; eller 4. är på utsidan belagt med flätningsmaterial, även hopbundet i parallella parter eller vävt; b. bårder och friser av papper som är behandlade på ovannämnda sätt och är lämpliga för dekorering av väggar eller innertak, oavsett om de föreligger i rullar eller inte;

x Ljusheten skall mätas med Elrepho, GE eller någon annan likvärdig, internationellt erkänd metod för ljushetsmätning. 76

c. väggbeklädnad som består av flera våder. i rullar eller ark. som är försedda Prop. 1986/87: 102 med sådant tryck att de tillsammans bildar ett landskapsmotiv eller annat motiv när de anbringas på en vägg. Produkter av papper eller papp som är lämpliga att användas både som golvbeläggning och som väggbeklädnad skall klassificeras enligt nr. 48.15. 9, Nr 48.20 omfattar inte lösa ark eller kort som är nedskurna till bestämd storlek, även om de är tryckta, präglade eller perforerade. 10. Nr 48.23 skall tillämpas för bl.a. perforerade kort av papper eller papp för jacquardmaskiner eller liknande maskiner samt pappersspetsar. 11. Med undantag av varor enligt nr 48.14 och 48.21 skall papper, papp och cellulosavadd samt varor av dessa material, som är försedda med sådant bokstavstryck e.d. eller med sådant bildtryck, som inte är av endast underordnad betydelse i förhållande till varornas huvudsakliga användning, klassificeras enligt 49 kap.

48.01¶Tidningspapper i rullar eller ark s.ssssssses ses rer es fri

48.02 Papper och papp. obelagda och obestrukna, av sådana slag som används för skrivning, tryckning eller annat

grafiskt ändamål, samt papper och papp till hålkort och hålremsor, i rullar eller ark, med undantag av papper enligt nr 48.01 eller 48.03; papper och papp, handgjorda: A. karbonråpapper oossosssoererrsrerrerr ers e resa 1,87

B. andra slå sossossoseseereersrs rss rs rss sr rr ers 222 48.03 Papper av sådan typ som används till toalettpapper, ansiktsservetter, handdukar eller bordsservetter samt

liknande papper av sådana slag som används för hushållsändamål eller sanitärt ändamål samt cellulosavadd

och duk av cellulosafibrer, även kräppade, plisserade, präglade, perforerade, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar med en bredd av mer än 36 cm eller i

kvadratiska eller rektangulära ark som (i ovikt skick)

48.04¶Kraftpapper och kraftpapp, obelagda och obestrukna, i

rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 48.02 eller 48.03:

A. kondensatorpapper s.ssoooseoossssssssse rs e srt 1,42

B. andra släg ososoooossersesreres reser r ers sees sa 2,27 48.05 Annat papper och annan papp, obelagda och obestrukna, i rullar eller ark:

B. andra släg sosooosssseesserrssrererr rss sees era 2,27 48.06 Pergamentpapper, pergamentpapp, smörpapper, genomskinligt ritpapper och pergamyn (glassin) samt annat glättat, genomsynligt eller genomskinligt papper, i rullar eller ark =dooooooss eos ses s essens sr ess ss ss nns 2,20 48.07 Papper och papp, sammansatta (bestående av skikt

förenade med bindemedel), inte belagda, bestrukna eller impregnerade, även armerade invändigt, i rullar eller ark oosoesserrsererreseer sr er rs tres rss sees 227

48,08 Papper och papp, vågade (med eller utan fastlimmade

plana ytskikt), kräppade, plisserade, präglade eller perforerade, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 48.03 eller 48.18 sososossoosssssse sasse o sa 2,27

48.09 Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (inbegripet belagt,

bestruket eller impregnerat papper för stenciler eller

offsetplåtar), även tryckta, i rullar med en bredd av 71

mer än 36 cm eller i kvadratiska eller rektangulära ark Prop. 1986/87: 102

som (i ovikt skick) har minst en sida som är längre än 3ÖCM soseoeeeereeererrreeerereer ers ers rer s ses test

48.10 Papper och papp, på ena eller båda sidorna belagda elier bestrukna med kaolin eller andra oorganiska äm-

nen med eller utan bindemedel, men utan annan beläggning, även ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i

rullar eller ark ooooooosseses reser rss ere ere s rests st ta NN

48.11 Papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, belagda, bestrukna, impregnerade, överdragna,

ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller ark,

med undantag av varor enligt nr 48.03, 48.09, 48.10 eller 48:18 ooooooss esse sees eeeees ers rss ses rs sta 22

48.13 Cigarettpapper, även tillskuret eller i häften; cigarett-

hylSOr oooeeeeseeerreressere rer reser sr rss sr ses ses 2,27

48.14 Papperstapeter och liknande väggbeklädnad; s.k. fön-

sterpapper: ÅA. av papper som på utsidan är överdragct eller belagt med ett kornat, präglat, färgat, mönstertryckt eller

B. av papper som på utsidan är belagt med flätnings-

material av plast 7,22 C. andrä släg sosososereeeseerrrrrr rs rr rss rer sn et 3,82

48.15¶Golvbeläggningsmaterial med botten av papper eller

papp, även tillskuret s.ssossoossssossrse resor sr era 3,87 48.16 Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (med undantag av pap-

per enligt nr 48.09), pappersstenciler och offsetplåtar

av papper, även förpackade i askar:

A. karbonpapper och liknande kopieringspapper i rullar med en bredd av mer än 15 cm men högst 36 cm

B. andra släg sosoossosesrersr res rr rss ere rss sor sa ww DN SES 48.17 Kuvert, kortbrev, brevkort med enbart postalt tryck samt korrespondenskort, av papper eller papp; askar, mappar o.d. av papper eller papp, innehållande ett

48.18 Toalettpapper, näsdukar, servetter för rengöring av ansikte eller händer, handdukar, hushållspapper, borddukar, bordsservetter, blöjor, tamponger, lakan och liknande hushålls-, sanitets- och sjukhusartiklar samt kläder och tillbehör till kläder, av pappersmassa, papper,

cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer:

48.19 Kartonger, askar, lådor, säckar, påsar och andra för-

packningar av papper, papp, cellulosavadd eller duk av

cellulosafibrer; kortregisterlådor, brevkorgar och lik-

nande artiklar av sådana slag som används på kontor, i

48.20 Kontorsböcker, = räkenskapsböcker, = antecknings-

böcker, orderböcker, kvittensböcker, brevpapper i

block, anteckningsblock, dagböcker och liknande ar-

tiklar, ävensom skrivböcker, skrivunderlägg, samlings- 78

pärmar (för lösblad eller andra), mappar, blankett- Prop. 1986/87: 102

satser, även interfolierade med karbonpapper, samt

liknande artiklar, av papper eller papp: album för

prover eller samlingar samt bokpärmar och bokomslag, av papper eller PAPP s.sososssrssrsee rs er esse rer 3,27

48.21¶Etiketter av alla slag, av papper eller papp, även

tryCkfå oossserrrrrer ere re rss reser erste RR RR ts 3,20

48.22 Bobiner, spolar, cops och liknande artiklar av pappers-

massa, papper eller papp (även perforerade eller härda-

[63 3,20

48.23¶Andra slag av papper, papp, cellulosavadd eller duk av

cellulosafibrer, tillskurna till bestämd storlek eller form: andra varor av pappersmassa, papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer: A. papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosa-

fibrer, tillskurna till bestämd storiek eller form:

49 kap. Tryckta böcker, tidningar, bilder och andra produkter av den grafiska industrin; handskrifter, maskinskrivna texter samt rit-

ningar

Anmärkningar:

Detta kapitel omfattar inte: a. fotografiska bilder, negativa eller positiva, på genomskinligt underlag (37

kap.): kartor och glober i relief, även försedda med tryck (nr 90.23); spelkort och andra artiklar enligt 95 kap.: er konstgrafiska originalblad (nr 97.02), frimärken och beläggningsstämplar, poststämplar, förstadagskuvert, helsaker o. d., enligt nr 97.04, antikviteter

med en ålder av över 100 år samt andra artiklar enligt 97 kap.

Vid tillämpning av 49 kap. skall också varor som framställts i dupliceringsmaskin eller med hjälp av en dator eller genom prägling, fotografering, fotokopiering, värmekopiering eller maskinskrivning anses vara framställda genom Itryck-

ning.

Tidningar och tidskrifter som är bundna på annat sätt än i papper samt satser av

tidningar eller tidskrifter som omfattar mer än ett nummer i gemensamt omslag

skall klassificeras enligt nr 49.01 även om de innehåller reklam.

Nr 49.01 skall också tillämpas för:

a. samlingar av tryckta reproduktioner av t. ex. konstverk eller teckningar med

tillhörande text, föreliggande som paginerade blad i sådan form att de är

lämpliga för bindning i ett eller flera band; b. bildbilagor som tillhör och medföljer böcker: o tryckta delar till böcker eller broschyrer, i form av hopfogade eller lösa blad eller ark, som utgör kompletta verk eller deltar av ett verk och är avsedda att

bindas eller häftas. Tryckta bilder utan text, i form av ark eller lösa blad, klassificeras dock enligt nr 49.11. in Om inte annat följer av anm. 3 till detta kapitel skall nr 49.01 inte tillämpas för

publikationer som är utgivna huvudsakligen i reklamsyfte (t.ex. broschyrer, häften, affärskataloger, årsböcker utgivna av näringslivsorganisationer samt turistpropaganda). Sådana publikationer skall klassificeras enligt nr 49.11.

Med bilderböcker för barn i nr 49.03 förstås böcker för barn i vilka bilderna utgör

huvudsaken och texten är av underordnad betydelse.

49.01 Tryckta böcker, broschyrer, häften och liknande tryck-

49.02 Tidningar och tidskrifter, även illustrerade eller inne- Prop. 1986/87: 102

hållande reklam ooosossosssereeerrserss ss ss ret es sa fri

49.03¶Bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn fri

49.04 Musiknoter, tryckta eller handskrivna, även häftade, bundna eller illustrerade = socoosooosos rss ss ss esse era fri 49.05 Kartor av alla slag, inbegripet atlaser, väggkartor, to-

49.06 Planritningar, andra ritningar samt teckningar för arki-

tektoniskt, ingenjörstekniskt. industriellt, kommersiellt, topografiskt eller liknande ändamål, i form av

handgjorda original; handskrivna texter; karbonkopior samt fotografiska reproduktioner på strålningskänsligt papper av de varor som nämnts tidigare i detta nummer fri

49.07 Omakulerade frimärken, beläggningsstämplar o.d., gångbara eller avsedda som nyutgåva i det land till vilket de är destinerade; stämpelpapper; checkblanket-

ter; sedlar, aktier, obligationer och liknande värde-

handlingar sossorseserersrrrrrrsrrsrrrerr sees resa fri 49.08 DekalkOomanier oosososeeerereeererr reses sr ere era 3.294 49.09 Brevkort och vykort, med bildtryck eller annat tryck;

tryckta kort med personliga hälsningar, meddelanden

eller tillkännagivanden, även med bildtryck, med eller utan kuvert eller utstyrsel oosssosossssssssss sees 327

49.10 Almanackor av alla slag, tryckta, inbegripet alma-

NaCksbloCk oosooosorreersrrerrssererrr reses e rer resa fri 49.11 Andra tryckalster, inbegripet tryckta bilder samt fotografier fri

ELFTE AVDELNINGEN

Textilvaror

Anmärkningar 1. Denna avdelning omfattar inte: a. borst och andra djurhår för borsttillverkning (nr 05.02); tagel och tagelavfall (nr 05.03); b. människohår och varor av människohår (nr 05.01, 67.03 eller 67.04, med undantag av filterdukar av sådana slag som vanligen används i oljepressar o.d. (nr 59.11); bomullslinters och andra vegetabiliska material enligt 14 kap.: asbest enligt nr 25.24 samt varor av asbest och andra produkter enligt nr 68.12 och 68.13; varor enligt nr 30.05 och 30.06 (1. ex. vadd, förbandsgas, bindor och liknande artiklar för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt ändamål samt sterila kirurgiska suturmaterial); strålningskänsliga varor av textilmaterial, enligt nr 37.01—37.04; enfibertråd av plast med ett största tvärmått av mer än I mm samt remsor o.d. (t. ex. konstbast) av plast med en bredd i föreliggande skick av mer än 5 mm (39 kap.); flätor, vävnader samt korgmakeriarbeten av sådan enfibertråd eller sådana remsor (46 kap.); . vävnader, dukvaror av trikå, filt och bondad duk som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast samt varor av sådana produkter, enligt 39 kap. ; ij. vävnader, dukvaror av trikå, filt och bondad duk som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med gummi samt varor av sådana produkter, enligt 40 kap.; hudar och skinn med hårbeklädnad (41 eller 43 kap.), varor av pälsskinn samt konstgjord päls och varor av konstgjord päls, enligt nr 43.03 och 43.04: varor av textilmaterial enligt nr 42.01 och 42.02; . produkter enligt 48 kap. (t. ex. cellulosavadd); 237 skodon och delar till skodon samt damasker och liknande artiklar, enligt 64 kap.:; hårnät och andra huvudbonader samt delar till huvudbonader, enligt 65 kap.; varor enligt 67 kap.; 272 textilvaror belagda med slipmedel (nr 68.05) samt kolfibrer och varor av kolfibrer, enligt nr 68.15; glasfibrer och varor av glasfibrer, andra än broderier med glasfibergarn på en synlig textilbotten (70 kap.); artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, sängkläder, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar); artiklar enligt 95 kap. (t. ex leksaker, spel och sportartiklar, inbegripet nät). LI >? . Varor som kan klassificeras enligt något nummer i 50—55 kap. eller enligt nr 58.09 eller 59.02 och som består av en blandning av två eller flera olika textilmaterial skall klassificeras som om de helt bestod av det textilmaterial som dominerar viktmässigt över vart och ett av de övriga textilmaterialen. . Vid tillämpningen av ovanstående regel gäller: a. Överspunnet tagelgarn (nr 51.10) och metalliserat garn (nr 56.05) skall vart och ett behandlas som ett enda textilmaterial och deras vikt skall anses utgöra den sammanlagda vikten av deras beståndsdelar; vid klassificering av vävnader skall metalltråd betraktas som ett textilmaterial: b. vid fastställandet av tillämpligt nummer skall först kapitlet och sedan det tillämpliga tulltaxenumret inom detta kapitel bestämmas, varvid skall bortses från sådana material som inte klassificeras enligt kapitlet i fråga: c. när både 54 och 55 kap. ingår i bedömningen tillsammans med något annat kapitel skall 54 och 55 kap. behandlas som ett enda kapitel; d. där ett kapitel eiler ett tulltaxenummer omfattar varor av olika textilmaterial, skall varje sådan materialgrupp behandlas som om den utgjorde ett enda textilmaterial. . Bestämmelserna i A och B ovan skall tillämpas också för de garner som avses i anm. 3, 4, 5 och 6 nedan.

6 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 102

C:1 Om inte annat följer av C:3 nedan skall produkter enligt 56—63 kap. som Prop. 1986/87: 102

innehåller två eller flera olika textilmaterial anses bestå helt av det textilmaterial som skulle fastställas med tillämpning av bestämmelserna i A och B ovan vid klassificeringen av en produkt enligt 50—55 kap. som består av samma textilmaterial. C:2 Vid tillämpning av regeln i C: 1 gäller: a. iförekommande fall skall hänsyn endast tas till den del av varan som är bestämmande för varans klassificering med tillämpning av allmänna bestämmelser, punkt 3; b. i fråga om textilvaror som består av en bottenväv och en yta av flor eller öglor skall ingen hänsyn tas till bottenvävens beskaffenhet; c. ifråga om broderier enligt nr 58.10 skall hänsyn endast tas till bottenväven. Broderier utan synlig botten skall dock klassificeras enbart efter broderigarnets beskaffenhet. C:3 Där i 62 eller 63 kap särskild tullsats är föreskriven för artiklar (andra än trikåvaror) av syntetfilament eller regenatfilament tillämpas denna tullsats endast på artiklar av sådan textilvara för vilken särskild tullsats är föreskriven med hänsyn till innehållet av fibrer av dessa slag. 3. A. Med surrningsgarn och tågvirke avses i denna avdelning, med de undantag som framgår av B nedan, garn, enkelt eller tvinnat (flertrådigt), som motsvarar någon av följande beskrivningar: a. garn av natursilke eller avfall av natursilke, med en längdvikt av mer än 20000 decitex; b. garn av konstfibrer (inbegripet garn av två eller flera monofilamentgarn enligt 54 kap.), med en längdvikt av mer än 10000 decitex; c. garn av mjukhampa eller lin: — polerat eller glättat, med en längdvikt av minst 1429 decitex; — opolerat och oglättat, med en längdvikt av mer än 20000 decitex:; d. garn av kokosfibrer, bestående av tre eller flera parter; e. garn av andra vegetabiliska fibrer, med en längdvikt av mer än 20000 decitex: f. garn som är förstärkt med metalltråd. B. Undantag: a. garn av ull eller andra djurhår samt pappersgarn, annat än garn som är förstärkt med metalltråd; b. fiberkabel av konstfibrer enligt 55 kap. samt multifilamentgarn utan snodd eller med en snodd av mindre än 5 varv per meter, enligt 54 kap.; c. gut enligt nr 50.06 samt monofilamentgarn enligt 54 kap.; d. metalliserat garn enligt nr 56.05; garn som är förstärkt med metalltråd omfattas av bestämmelserna i A f ovan; e. sniljgarn, överspunnet garn och chainetgarn, -Snligt nr 56.06. 4. A. Med garn i detaljhandelsuppläggningar i 50, 51, 52, 54 och 55 kap. förstås, med de undantag som framgår av B nedan. ära. enkelt eller tvinnat (flerträdigt), som föreligger: a. på kartor, rullar, hylsor eller liknande spolstommar, med en vikt (inbegripet spolstomme) av högst: — 85 g i fråga om garn av natursilke, av avfall av natursilke eller av konstfilament; -— 125 gi andra fall; b. i nystan, härvor eller dockor med en vikt av högst: — 85 gi fråga om garn av konstfilament med en längdvikt av mindre än 3 000 decitex eller av natursilke eller av avfall av natursilke: — 125 gi fråga om alla andra garner med en längdvikt av mindre än 2 000 decitex: — 500 g i andra fall; c. i härvor som omfattar flera pasmor som är åtskilda genom trådar som gör dem oberoende av varandra och hos vilka pasmorna har en sinsemellan enhetlig vikt av högst: — 85 g i fråga om garn av natursilke, av avfall av natursilke eller av konstfilament; — 125 gi andra fall. B. Undantag: a. enkelt garn, oavsett textilmaterialet. annat än: — enkelt garn av ull eller av fina djurhår, som är oblekt; — enkelt garn av ull eller av fina djurhår, som är blekt, färgat eller tryckt och har en längdvikt av mer än 5 000 decitex; b. tvinnat (flertrådigt) garn, som är oblekt: — av natursilke elter av avfall av natursilke, oavsett uppläggningens art; VY — av annat textilmaterial med undantag av ull och fina djurhår, i härvor; n

c. tvinnat (flertrådigt) garn av natursilke eller av avfall av natursilke, som är Prop. 1986/87: 102

blekt. färgat eller tryckt och har en längdvikt av högst 133 decitex:

d. enkelt eller tvinnat (flertrådigt) garn, oavsett textilmaterialet:

— i korshasplade härvor;

— på sådana spolstommar eller i sådana andra uppläggningar som utvi-

sar att det skall användas inom textilindustrin (t. ex. på Cops, tvinn-

spolar, spolrör, koniska bobiner eller spindlar eller hasplat i form av

kokonger för brodermaskiner). Med sytråd i nr 52.04, 54.01 och 55.08 förstås tvinnat (flertrådigt) garn som: a. föreligger på spolstommar (rullar, hylsor etc.) med en vikt (inbegripet spol-

stomme) av högst 1000 g; b. är appreterat; och c. har avslutande Z-snodd. Med högstyrkegarn förstås i denna avdelning garn som har en tenacitet, uttryckt i CN/tex (centinewton per tex) som är större än vad som anges nedan:

51 kap. Ull samt fina eller grova djurhår; garn och vävnader av tagel Prop. 1986/87: 102

Anmärkning: I hela tulltaxan förstås: a. med ull fibrer från får eller lamm; b. med fina djurhår hår från alpacka, lamadjur, vikunja, kamel, jak, angoraget,

tibetget, kashmirget och liknande getter (men inte vanlig get), kanin (inbegripet

angorakanin), hare, bäver, nutria och bisamråtta; c. med grova djurhår hår från djur som inte är nämnda ovan, med undantag av hår

eller borst för borsttillverkning (nr 05.02) samt tagel (nr 05.03).

51.01 Ull, okardad och okammad sosssosssssssossoss sons fri

51.02 Fina eller grova djurhår, okardade och okammade ... fri

51.03 Avfall av ull eller av fina eller grova djurhår, inbegripet

52.07 Garn av bomull (annat än sytråd), i detaljhandelsupp- Prop. 1986/87: 102

läggningar oossereeerererrrrree rer ers rer terra 120

52.08 Vävnader av bomull, innehållande minst 85 viktprocent bomull och vägande högst 200 g/m?: A. blekta eller oblekta, ej merceriserade vävnader med tvåskaftsbindning, vägande minst 14 men högst 40 g

per m?, som på en yta av 1 cm? innehåller samman-

lagt minst 13 men högst 24 varp- och väfttrådar: I. blekta sosooossseererrerrser ere rr er rr rr stra 20

B. andra släg sossoossoreerereseer ess r ss rss es rea 137

52.09 Vävnader av bomull, innehållande minst 85 viktpro-

52.10 Vävnader av bomull, innehållande mindre än 85 viktprocent bomull, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av konstfibrer och vägande högst 200 g/m”

52.11 Vävnader av bomull, innehållande mindre än 85 viktprocent bomull, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av konstfibrer och vägande mer än 200

BM oeooeeerreerreeeeeerr rare r ere rr rs rer ee re er sta 1376 52.12 Andra vävnader av bomull = .ososooossssssssoos rss 1327

53 kap. Andra vegetabiliska textilfibrer; pappersgarn och vävnader av pappersgarn

53.01 Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och

avfall av lin (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lUMpP) oosoooseoererrersesrssesssss ss sr s sees fri

53.02 Mjukhampa (Cannabis sativa L.), oberedd eller beredd

men inte spunnen; blånor och avfall av mjukhampa

(inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) fri

53.03 Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål (med undantag av lin, mjukhampa och rami), oberedda eller

beredda men inte spunna; blånor och avfall av dessa

fibrer (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lUMP) moseoerereeesereeerrersesrr er sr ss es sr ss Arr fri 53.04 Sisal och andra textilfibrer från växter av släktet

Agave, oberedda eller beredda men inte spunna: blånor

och avfall av dessa fibrer (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven fump) s.sososossosssssss orons fri 53.05 Kokosfibrer, manillahampa (abaca eller Musa textilis Nee), rami och andra vegetabiliska textilfibrer, inte

nämnda eller inbegripna någon annanstans, oberedda

eller beredda men inte spunna; blånor och avfall av dessa fibrer (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och

riven lump) fri

53.06 Garn av lin:

A. enkelt, över nr 35 engelsk numrering, inte i detaljhandelsuppläggningar

B. ANNA ooooossesssseeeeeeesss ess rss rss ess ss 5,37 53.07 Garn av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 53.03 =ooooossosssssssssesss sees ses sees fri 53.08 Garn av andra vegetabiliska textilfibrer; pappersgarn: A. av kokosfibrer fri

B. anNät Losoooeerosseseeerese rer sees res ss s sees sa 5,37 Prop. 1986/87: 102 53.09 Vävnader av liD ocosssosssereesersrarerer rs ses e rss 132 53.10 Vävnader av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 53.03: A. med en bredd av högst 150 cm och en vikt av minst

3102 per M ooooeeerereessssse rss se ses sr ease 89

B. andfå oosooooeerrsssereressr rer reses ss ses trasa 1020 53.11 Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer; vävnader av pappersgarn: A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textil-

54 kap. Konstfilament

Anmärkningar Med konstfibrer förstås i hela tulltaxan stapelfibrer och filament av organiska polymerer som framställts: a. genom polymerisation av organiska monomerer, såsom polyamider, polyestrar, polyuretaner och polyvinylderivat; eller b. genom kemisk omvandling av naturliga organiska polymerer (t. ex. cellulosa, kasein, proteiner eller alger), såsom viskos, acetat, kupro och alginat. Med ordledet syntet- i samband med fibrer förstås fibrer enligt a och med ordledet regenat- förstås fibrer enligt b. Dessa ordled har motsvarande betydelse när de används i förbindelse med ordledet -material. Nr 54.02 och 54.03 skall inte tillämpas för fiberkabel av konstfilament enligt 55 kap.

54.01 Sytråd av konstfilament, även i detaljhandelsupplägg-

ningar:

A. av syntetfilament o..sssososesssersssssss rss oas fri

B. av regenatfilament:

2. andra släg oosssoserssrereesreerers ses ers ra 8

Minimitull: per 100 kg 130:—- 54.02 Garn av syntetfilament (annat än sytråd), inte i detalj-

handelsuppläggningar, inbegripet monofilamentgarn av syntetmaterial med en längdvikt av mindre än 67 deci-

tex: ÅA. KOrdgarflososoreerssererserssrrrr sees reses sr ere rs 132

B. anfät oososoeeeerresererrer rese reses rs ss sena fri

54.03 Garn av regenatfilament (annat än sytråd), inte i detalj-

handelsuppläggningar, inbegripet monofilamentgarn av regenatmaterial med en längdvikt av mindre än 67 decitex: A. kordgarf oooosoesesserrerrerrrr rer rer rss ere rs 139 B. aNNat oosssesereserrrererrt rer sr rt r reses rer sta 87 Minimitull: per 100 kg 130:—-

54.04 Monofilamentgarn av syntetmaterial med en längdvikt

av minst 67 decitex och med ett största tvärmått av

högst I mm; remsor o.d. (t. ex. konstbast) av syntet-

material, med en bredd i föreliggande skick av högst 5 MUM ooseereseesereeesrserer rer rr rer rr rer sr rr rer sa fri

54.05 Monofilamentgarn av regenatmaterial med en längd- Prop. 1986/87: 102

vikt av minst 67 decitex och med ett största tvärmått av högst I mm; remsor o.d. (t. ex. konstbast) av regenatmaterial, med en bredd i föreliggande skick av högst 5

rer resa trees ers rs restes TX

MIM sosseerereseeserererer 54.06 Garn av konstfilament (annat än sytråd), i detaljhan-

delsuppläggningar:

A. av syntetfilament s.ssssssererser eter rer seen ers fri

54.07 Vävnader av garn av syntetfilament, inbegripet väv-

54.08 Vävnader av garn av regenatfilament, inbegripet väv-

nader framställda av material enligt nr 54.05: ÅA. innehållande minst 85 viktprocent regenatfilament

eller remsor e.d. av regenatmaterial eller vägande

mindre än 200 g/M? L.soossssosessrs ers rss rare 167

560:—-

Minimitull: per 100 kg 400:—

55 kap. Konststapelfibrer

Anmärkning Nr 55.01 och 55.02 skall endast tillämpas för sådan fiberkabel av konstfilament som består av parallella filament av samma längd som kabeln och som motsvarar följande beskrivning:

kabelns längd över 2 m; IP snodd mindre än 5 varv per m; det enskilda filamentets längdvikt mindre än 67 decitex;

Re i fråga om syntetfilament måste kabeln vara sträckt, dvs. inte kunna ytterligare

sträckas till mer än dubbla längden; e. kabelns totala längdvikt mer än 20 000 decitex. Fiberkabel med en längd av högst 2 m skall klassificeras enligt nr 55.03 eller 55.04.

55.01 Fiberkabel av syntetfilament fri 55.02 Fiberkabel av regenatfilament = ...ssosssssssssssssa 4,92 55.03 Syntetstapelfibrer, inte kardade, kammade eller på an-

nat sätt beredda för Spinning -..ssssossssssssssse osa fri 55.04 Regenatstapelfibrer, inte kardade, kammade eller på

55.05 Avfall (inbegripet kamavfall och garnavfall samt rivet

55.06 Syntetstapelfibrer, kardade, kammade eller på annat

sätt beredda för spinning s.sosssooossssissss rss resa fri 55.07 Regenatstapelfibrer, kardade, kammade eller på annat

sätt beredda för Spinning s.sssssssssosssesssserss ess 4,9 90 55.08 Sytråd av konststapelfibrer, även i detaljhandelsupp-

läggningar:

A. av syntetstapelfibrer TR

B. av regenatstapelfibrer sosssosssssssssssss oss rna 10920 55.09 Garn (annat än sytråd) av syntetstapelfibrer, inte i de-

taljhandelsuppläggningar:

A. t.o.m. nr 80 metrisk numrering 120

B. över nr 80 fri

55.10¶Garn (annat än sytråd) av regenatstapelfibrer, inte i Prop. 1986/87: 102

detaljhandelsuppläggningar:

B. över nr 80 rer res rr ees ers rese rer rr rer senses fri i

55.11 Garn (annat än sytråd) av konststapelfibrer, i detalj-

handelsuppläggningar:

A. av syntetstapelfibrer ooosssossosssssssssses sne na 7190 B. av regenatstapelfibrer o.sossosossserererssrss rea 102

55.12 Vävnader av syntetstapelfibrer innehållande minst 85

viktprocent sådana fibrer s.sssosssessrsser rss r sea 137

55.13 Vävnader av syntetstapelfibrer, innehållande mindre än 85 viktprocent sådana fibrer, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av bomull, med en vikt

av högst 170 g/Im” sossosssesssrersrsrrrse rss ss sta 132

55.14¶Vävnader av syntetstapelfibrer, innehållande mindre

än 85 viktprocent sådana fibrer, med inblandning hu-

vudsakligen eller uteslutande av bomull, med en vikt

av mer än 170 g/m? Losssosssosssssssesesassr ss nta 1396

5.16 Vävnader av regenatstapelfibrer: A. innehållande minst 40 viktprocent regenatfilament 15246

B. Andra ooooosseoseereerressere reser rer ess ss svea 1327

56 kap. Vadd, filt och bondad duk; specialgarner; surrningsgarn och tågvirke samt varor av sådana produkter

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. vadd, filt och bondad duk som är impregnerade, överdragna eller belagda med substanser eller preparat och hos vilka textilvaran endast tjänstgör som bärare (t. ex. parfymer och kosmetiska preparat enligt 33 kap., tvål, såpa eller andra rengöringsmedel enligt nr 34.01, puts- och polermedel och liknande preparat enligt nr 34.05 samt mjukningsmedel för textilvaror enligt nr 38.09); b. textilvaror enligt nr 58.11: c. naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller korn på underlag av filt eller bondad duk (nr 68.05); d. agglomererad eller rekonstruerad glimmer på underlag av filt eller bondad duk (nr 68.14); e. metallfolier på underlag av filt eller bondad duk (femtonde avd.). LES Me d filt avses också nålfilt samt fibermaskbondad duk (textilvaror som består av ett flor av textilfibrer vilkas sammanhållning ökats genom maskbondning vid vilken endast använts fibrer från floret). . Nr 56.02 och 56.03 omfattar filt respektive bondad duk som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast eller gummi oavsett beskaffenheten av dessa material (kompakta eller porösa). Nr 56.03 omfattar också bondad duk i vilken plast eller gummi tjänstgör som bindemedel. Nr 56.02 och 56.03 omfattar dock inte: a. filt som är impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med plast eller gummi men som innehåller högst 50 viktprocent textilmaterial samt filt som är helt inbäddad i plast eller gummi (39 eller 40 kap.); bondad duk som är antingen helt inbäddad i plast eller gummi eller överdragen eller belagd på båda sidor med något av dessa material. under förutsättning att ett sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses med blotta ögat, varvid hänsyn inte skall tas till eventuellt uppkommen färgförändring (39 eller 40 kap.); ec. plattor, duk och remsor av porös plast eller poröst gummi i förening med filt eller bondad duk, i vilka textilvaran utgör enbart förstärkning. 88

4. Nr 56.04 omfattar inte textilgarn samt remsor o. d. enligt nr 54.04 eller 54.05, i Prop. 1986/87: 102 vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan ses med blotta ögat (vanligen 50—55 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall ingen hänsyn tas till eventuellt uppkommen färgförändring.

56.01 Vadd av textilmaterial och varor av sådan vadd: textil-

fibrer med en längd av högst 5 mm (flock) samt stoft

och noppor av textilmaterial:

A. vadd samt varor av vadd osossossssossssso ss ssn. 90 B. andra släg oososssersseresrerrerr rer s ess rr ess fri

56.02 Filt, även impregnerad, överdragen, belagd eller lami-

NÅÉIAd sososeseeesesresrrrreseer ere rr rss ss seten 1096

56.03¶Bondad duk, även impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad oosooooseseeoesrseerereressss rens sr 1076

56.04 Tråd och rep av gummi, textilöverdragna; textilgarn samt remsor o. d. enligt nr 54.04 eller 54.05, impregne-

rade, överdragna eller belagda med gummi eller plast

eller försedda med hölje av gummi eller plast: A. högstyrkegarn av polyestrar, av nylon eller andra

polyamider eller av viskos impregnerat eller över-

[851 132 B. andra slåg oossooeseeersrrrerr rer rr sr reses ss sta 6.270 56.05 Metalliserat garn (även överspunnet), dvs. textilgarn

eller remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05, i förening med metall i form av tråd eller pulver eller överdragna

med metall: :

A. remsor o.d. eniigt nr 54.04 fri

B. andra släåg ooossososeessesrerrrerersr rss s ses ess IA 56.06 Överspunnet garn samt remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05, överspunna (dock inte garn enligt nr 56.05

och överspunnet tagelgarn): sniljgarn (inbegripet sniljgarn framställt av textilflock); chainettegarn: ÅA. sniljgarn: 1. av bomull loooooooessssessssssssssss senorna 196

2. av annat textilmaterial 1027 B. andra slag:

1. av regenatfilament s.ssssosssssssssssssss nns 16970

2. av annat textilmaterial s.ssossossossoossss so. 1290 56.07 Surrningsgarn och tågvirke, även flätade och även impregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller

plast eller försedda med hölje av gummi eller plast:

56.08 Knutna nät av surrningsgarn eller tågvirke, som längdvara eller i avpassade stycken; avpassade fisknät och andra fiskredskap av nät samt andra konfektionerade varor av nät, av textilmaterial: A. avpassade fisknät och andra fiskredskap av nät:

1. av bomull sosoossossasses ers essens ss 100 kg

B. knutna nät av surrningsgarn eller tågvirke:

1. av konstfilament = oosossssesssessssss sees resa 132

56.09 Varor av garn, av remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05 eller av surrningsgarn eller tågvirke, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: -A. av syntetfilament s.ssooosooosssessssssss ess saa 1220 B. av regenatfilament ..sssosssosessesrsssss rss rss 87

57 kap. Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial

Anmärkningar 1. Med mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial förstås i detta kapitel golvbeläggning i vilken textilmaterial tjänstgör som översida vid användandet. I uttrycket inbegrips också varor som har karaktär av golvbeläggning av textilmaterial men som är avsedda att användas för andra ändamål. [NA Detta kapitel omfattar inte underlägg för golvbeläggning.

57.01 Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial,

57.02 Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, vävda, inte tuftade eller flockade, även konfektione-

rade, inbegripet kelim-, soumak- och karamanieväv-

nader och liknande handvävda produkter:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra fibrer .. fri B. av annat textilmaterial:

1. kelim-, soumak- och karamanie vävnader och lik-

2. andra släg osssoseeseesersrsre sees srt rasera 12976

57.03¶Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, tuftade, även konfektionerade:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra fibrer .. fri

B. av annat textilmaterial ..osscosssocsss ss rr rss ses 127

57.04 Mattor och annan golvbeläggning av filt av textilmaterial, inte tuftade eller flockade, även konfektionerade 1020 57.05 Andra mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, även konfektionerade: A. av kokosfibrer utan inblandning av andra fibrer .. fri B. av annat textilmaterial ..sssssssosessssrrrrs res 12976

58 kap. Speciella vävnader; tuftade dukvaror av textilmaterial; spet-

sar; tapisserier; shörmakeriarbeten; broderier

Anmärkningar 1. Detta kapitel skall inte tillämpas för textilvävnader enligt anm. 1 till 59 kap. som är impregnerade, överdragna, belagda eller Jaminerade och inte heller för andra varor enligt 59 kap. Nr 58.01 skall tillämpas också för oskuren väftsammet o. d. (saknar uppstående lugg). . Med slingervävnader i nr 58.03 förstås vävnader med en varp som helt eller delvis består av raka grundtrådar och av slingtrådar som korsar grundtrådarna och därvid slingrar sig ett halvt varv, ett helt varv eller mera runt dessa, varvid bildas öglor som väfttrådarna passerar genom. 90

4. Nr 58.04 skall inte tillämpas för nätknytningar av surrningsgarn eller tågvirke, Prop. 1986/87: 102 utan dessa skall klassificeras entigt nr 56.08. 5. Med vävda band i nr 58.06 förstås: a. vävnader med en bredd av högst 30 cm, antingen vävda till denna bredd eller

skurna ur bredare stycken och försedda med stad (vävd, klistrad eller åstad-

kommen på annat sätt) på båda kanterna; b. slangformiga vävnader med en bredd i tillplattat skick av högst 30 cm: c. snedremsor med invikta kanter, med en bredd i uppvikt skick av högst 30

cm. Vävda band med vävda fransar skall klassificeras enligt nr 58.08. 6. Som broderier i nr 58.10 anses också broderier med metalltråd eller glasfibertråd på synlig textilbotten samt applikationsbroderier med påsydda paljetter, pärlor eller prydnadsmotiv av textilmaterial eller annat material. Numret skall inte tillämpas för handbroderade tapisserier (nr 58.05). 7. Förutom för artiklar enligt nr 58.09 skall detta kapitel också tillämpas för artiklar av metalltråd, av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål.

58.01 Luggvävnader, inbegripet sniljvävnader, andra än

varor enligt nr 58.02 och 58.06:

ÅA. av natursilke s..oosssooosssesesrssss rer s ers resa T220

B. av annat textilmaterial sssosssossssresesrer rr ra 1326 58.02 Handduksfrotté och liknande frottévävnader, andra än

band enligt nr 58.06; tuftade dukvaror av textilmaterial.

andra än varor enligt nr 57.03 oosssssssssss ser ser sa 137 58.03 Slingervävnader, andra än band enligt nr 58.06:

A. av syntetfilament s.ssossesseorsesereerer rer es 122 B. av regenatfilament o.sssssosssesssssssss ser ee sa 167

58.09 Vävnader av metalltråd och vävnader av metalliserat Prop. 1986/87: 102 garn enligt nr 56.05, av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

C. andra släg sosssssoseseessre rr r ere ss s ss ess sne 190

58.10¶Broderier som längdvara eller i form av motiv:

B. av annat textilmaterial .sssosssssssssssso ss ss 5,87 58.11 Textilvaror som längdvara, bestående av ett eller flera lager av dukvara av textilmaterial, sammanfogade med

stoppningsmaterial genom sömnad eller på annat sätt, andra än broderier enligt nr 58.10: beläggs med samma tull som den dukvara som ger

varan dess karaktär

59 kap. Impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade textilvävnader; textilvaror för tekniskt bruk

Anmärkningar Om inte annat är föreskrivet avses med textilvävnader i detta kapitel vävnader enligt 50—55 kap. och nr 58.03 och 58.06, flätor, snörmakeriarbeten och liknande arbeten som längdvara, enligt nr 58.08, samt dukvaror av trikå enligt nr 60.02. Nr 59.03 skall tillämpas för: a. textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast, oavsett vikten per m? och oavsett plastens beskaffenhet (kompakt eller porös), med undantag av: 1. vävnader i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan ses med blotta ögat (vanligen 50—55, 58 eller 60 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall hänsyn inte tas till eventuellt uppkommen färgförändring; [Se produkter som inte utan att brytas kan böjas för hand runt en cylinder med en diameter av 7 mm vid en temperatur mellan 15”C och 30”C (vanligen 39 kap.); 3. produkter i vilka textilvävnaden är antingen helt inbäddad i plast eller helt överdragen eller belagd med plast på båda sidor (39 kap.), under förutsättning att ett sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses med blotta ögat utan att någon hänsyn tas till eventuellt uppkommen färgförändring; 4. vävnader som är delvis överdragna eller delvis belagda med plast på sådant sätt att mönster bildats (vanligen 50—55, 58 eller 60 kap.); 5. plattor, duk och remsor av porös plast i förening med textilvävnad, i vilka vävnaden utgör enbart förstärkning (39 kap.); 6. textilvaror enligt nr 58.11; b. vävnader som är tillverkade av garn, remsor e.d. som är impregnerade, överdragna eller belagda med plast eller försedda med hölje av plast, enligt nr 56.04. Med textiltapeter i nr 59.05 avses produkter som föreligger i rullar, har en bredd av minst 45 cm, är lämpliga för dekorering av väggar eller innertak och består av textilmaterial på ett underlag eller av textilmaterial som har behandlats på baksidan (impregnerats eller bestrukits för att kunna klistras upp). Numret skall emellertid inte tillämpas för tapeter som består av textilflock eller -stoft som fästs direkt på ett underlag av papper (nr 48.14) eller textilvara (i allmänhet nr 59.07). 4, Med gummibehandliade textilvävnader i nr 59.06 förstås: a. textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med gummi och som: — väger högst 1 500 g/m?: eller - väger mer än I 500 g/m? och innehåller mer än 50 viktprocent textilmaterial;

vävnader som är tillverkade av garn, remsor e.d. som är impregnerade, Prop. 1986/87: 102 överdragna eller belagda med gummi eller försedda med hölje av gummi, enligt nr 56.04; varor som består av parallella trådar av textilmaterial sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m"; . plattor, duk och remsor av poröst gummi i förening med textilvävnad, i vilka vävnaden utgör mer än enbart förstärkning, dock inte textilvaror enligt nr 58.11. 5. Nr 59.07 skall inte tillämpas för: a. vävnader i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan ses med blotta ögat (vanligen 50—55, 58 eller 60 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall hänsyn inte tas till eventuellt uppkommen färgförändring; vävnader med målade mönster (andra än målade teaterkulisser, ateljéfonder o.d.2; vävnader som är delvis belagda med textilflock eller -stoft, korkpulver e. d. på sådant sätt att mönster bildats; imitationer av luggvaror skall dock klassificeras enligt nr 59.07; vävnader som är appreterade med normala appreturmedel på basis av stärkelseprodukter etler liknande produkter: e. träfaner på underlag av textilvävnad (nr 44.08); f. naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller korn på underlag av textilvävnad (nr 68.05): 8. agglomererad eller rekonstruerad glimmer på underlag av textilvävnad (nr 68.14); h. metallfolie på underlag av textilvävnad (femtonde avd.). 6. Nr 59.10 skall inte tillämpas för: a, drivremmar och transportband som längdvara eller i avskurna längder, med en tjocklek av mindre än 3 mm; b. drivremmar och transportband av textilvävnad som är impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med gummi eller som har tillverkats av textilgarn som är impregnerat, överdraget eller belagt med gummi eller försett med hölje av gummi (nr 40.10). 7. Nr 59.11 skall tillämpas för följande varor, vilka inte skall anses inbegripna i någ ot annat nummer i elfte avd.: a. följande textilvaror i form av längdvara, i avpassade längder eller skurna till kvadratisk eller rektangulär form (andra än sådana som har karaktär av produkter enligt nr 59.08-59.10): —- textilvävnader, filt och filtbelagda vävnader som är överdragna, belagda eller laminerade med gummi, läder eller annat material och är av sådana slag som används till kardbeslag samt liknande vävnader av sådana slag som används för annat tekniskt bruk; — siktduk; —- filterdukar av sådana slag som används i oljepressar o. d., av textilmaterial eller människohår; — flatvävda textilvävnader med flera varpsystem eler flera väftsystem, även filtade, impregnerade eller belagda, av sådana slag som används i maskiner eller för annat tekniskt bruk; —- textilvävnader förstärkta med metall, av sådana slag som används för tekniskt bruk; = snören, flätor o.d., även med överdrag eller impregnering eller med förstärkning av metall, av sådana slag som används inom industrin för packnings- eller smörjningsändamål: . artiklar av textilmaterial (andra än sådana som omfattas av nr 59.08—59.10) av sådana slag som används för tekniskt bruk (t. ex. textilvävnader och filt, ändlösa eller försedda med hopfästningsanordningar. av sådana slag som används i pappersmaskiner eller liknande maskiner /t. ex. maskiner för massa eller asbestcement/, packningar, polerskivor och andra maskindelar).

59.01 Textilvävnader överdragna med gummi arabicum e. d.

eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som används till bokpärmar 0. d.; kalkerväv; preparerad målarduk; kanfas och liknande styva textilvävnader av sådana slag som används till hattstommar:

A. textilvävnader överdragna med gummi arabicum e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag

B. andra släåg sossseossoeerererrrrrrr esse sr reses 6,9 7 Prop. 1986/87: 102 59.02 Kordväv av högstyrkegarn av nylon eller andra polyamider, polyestrar eller viskos: A. av viskos, impregnerad, överdragen eller belagd

Med gUMMI oosooosereeesererrrrrre rese er rr nens 1622

Minimitull: per 100 kg 175:— B. andra släg sossssossrererreerrsrs rr ser raser resa 1370 59.03 Textilvävnader, impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast, andra än vävnader enligt nr

59.02:

A. av sådana slag som används till bokpärmar o.d. .. 87 B. äNdfå ososooseseeessererrerrsrr ere ess ss ss sera 12976

59.04 Linoleummattor o. d., även i tillskurna stycken; golv-

beläggning bestående av en textilbotten med överdrag

59.05 Textiltapeter:

beläggs med samma tull som den dukvara varav

tapeterna består

59.06 Gummibehandlade textilvävnader, andra än vävnader enligt nr 59.02:

A. trikå:

59.07 Textilvävnader med annan impregnering, annat överdrag eller annan beläggning; målade teaterkulisser,

59.08¶Vekar av vävt, flätat eller stickat textilmaterial, för lampor. kaminer, tändare, ljus e. d.; glödstrumpor och

59.09 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial,

även med invändig beläggning, armering eller tillbehör

av annat material s.ssossososssssesssereers ses sorts 6,27

59.10¶Drivremmar och transportband av textilmaterial, även

59.11 Produkter och artiklar av textilmaterial för tekniskt

bruk, specificerade i anm. 7 tll detta kapitel: A. siktduk =oooososoesseeerserrer rss r ere ere rr ee rea 4,92 B. andra slåg sossosesrsresersessr reses res ser rss es 97

60 kap. Dukvaror av trikå

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte:

a. virkade spetsar enligt nr 58.04;

b. etiketter, märken och liknande artiklar av trikå, enligt nr 58.07;

c. dukvaror av trikå som är impregnerade, överdragna, belagda eller lamine-

rade, enligt 59 kap. Impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade

luggvaror av trikå klassificeras dock enligt nr 60.01. Lind Detta kapitel skall också tillämpas för dukvaror av metalltråd av sådana slag som

används i kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål.

Som trikå anses i hela tulltaxan också maskbondade varor i vilka kedjesöm-

marna bildats av textilgarn. 94

Prop. 1986/87: 102 60.01 Luggvaror, inbegripet varor med lång lugg samt frotté,

av trikå:

A. av syntetfilament ...ssssosssresresreer trees ers 1090

Nr 61.05 och 61.06 omfattar inte plagg som har fickor under midjan, ribbstickat Prop. 1986/87: 102 midjeband eller andra hopdragningsanordningar i nederkanten och inte heller plagg som har ett medehal av mindre än 10 maskor per centimeter i vardera riktningen, räknat på en yta av minst 10X10 cm. Nr 61.05 omfattar inte ärmlösa

plagg.

För tillämpning av nr 61.11 gäller: a. med babykläder och tillbehör till sådana kläder avses artiklar för små barn med en kroppslängd av högst 86 cm samt blöjor för spädbarn; b. artiklar som skulle kunna klassificeras både enligt nr 61.11 och enligt andra nummer i detta kapitel skall klassificeras enligt nr 61.11. Med skiddräkter i nr 61.12 förstås sådana kläder eller omgångar av kläder av vilkas allmänna utseende och struktur det framgår att de är avsedda att användas huvudsakligen vid skidåkning (längd- eller utförsåkning). De består antingen av: a. en skidoverall, dvs. ett plagg i ett stycke avsett att omsluta både över- och underdelen av kroppen; förutom ärmar och krage kan ett sådant plagg ha fickor eller hällor; eller av b. en skidensemble, dvs. en omgång kläder som består av två eller tre plagg som föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln. nämligen — ett plagg, såsom en anorak, en vindjacka e. d., försett med blixtlås som tillslutningsanordning, eventuellt i kombination med en väst; och - ett par långa byxor, som kan vara försedda med bröstlapp och hängslen eller på annat sätt sträcka sig högre upp än till midjan. eller ett par knäbyxor. En skidensemble kan också bestå av en skidoverall som liknar den som är omnämnd i a ovan och en ärmlös jacka som är försedd med stoppning och som bärs utanpå overallen. Samtliga plagg i en skidensemble måste bestå av tyg av samma textur, typ och sammansättning, men färgen behöver inte vara densamma; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra. Kläder som skulle kunna klassificeras både enligt nr 61.13 och enligt andra nummer i detta kapitel, med undantag av nr 61.11, skall klassificeras enligt nr 61.13. Artiklar enligt detta kapitel som inte är igenkännliga vare sig som kläder för män eller pojkar eller som kläder för kvinnor elter flickor skall klassificeras enligt numren som omfattar kläder för kvinnor eller flickor. 9. Artiklar enligt detta kapitel kan vara tillverkade av metalltråd.

61.01 Överrockar, bilrockar, slängkappor, anoraker, skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, av trikå,

för män eller pojkar:

Minimitull: per 100 kg 400:—

61.02 Kappor (inbegripet slängkappor), bilrockar, anoraker,

skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, av

trikå, för kvinnor eller flickor:

61.03 Kostymer, ensembler, kavajer, blazrar, jackor (andra än sådana enligt nr 61.01) och byxor (andra än badbyxor), av trikå, för män eller pojkar: A. av syntetfiläment o.ssssssrsassesrrsrrsesre reses os 137 B. av regenatfilament ..ssosssssssrrreress se ss sera 172

Minimitull: per 100 kg 700:—-

C. av ull eller fina djurhår o.sososssssssssss ess s ra 15 Prop. 1986/87: 102 D. av annat textilmaterial oosscosossssssss sees ses ss 155

Minimitull: per 100 kg 400:— 61.04 Dräkter, ensembler, kavajer, jackor (andra än sådana enligt nr 61.02), klänningar, kjolar, byxkjolar och byxor. av trikå, för kvinnor eller flickor:

61.05 Skjortor av trikå, för män eller pojkar:

61.06 Blusar, skjortor och skjortblusar av trikå, för kvinnor

eller flickor:

61.07 Kalsonger, nattskjortor. pyjamas, badrockar, morgon-

rockar och liknande artiklar, av trikå, för män eller

pojkar: A. kalsonger, nattskjortor och pyjamas:

400:— B. andra slag:

61.08 Underklänningar, underkjolar, underbyxor, trosor,

nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar, morgon-

rockar och liknande artiklar, av trikå, för kvinnor elter flickor: A. underklänningar, underkjolar, underbyxor, trosor,

nattlinnen och pyjamas:

7 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 102

B. andra slag: Prop. 1986/87: 102 1. av syntetfilament s.ssssosoesssseessrses sr resa

2. av regenatfilament sossssssesessersss renen sea

3. av ull eller fina djurhår 4. av annat textilmaterial

Minimitull: per 100 kg 61.09 T-tröjor, undertröjor och liknande tröjor, av trikå: A. T-tröjor: 1. av syntetfilament 2. av regenatfilament

3. av ull eller fina djurhår

4. av annat textilmaterial

B. andra slag:

1. av syntetfilament 2. av regenatfilament

3. av ull eller fina djurhår 4. av annat textilmaterial Minimitull: per 100 kg

61.10 Tröjor (andra än sådana enligt nr 61.09), pullovrar, koftor, västar och liknande artiklar, av trikå: A. av syntetfilament B. av regenatfilament

C. av ull eller fina djurhår

D. av annat textilmaterial

Minimitull: per 100 kg

61.11 Babykläder och tillbehör till sådana kläder, av trikå:

A. underkläder: 1. av syntetfilament s.sssossessssesrsesersr rr rt

C. av ull eller fina djurhår s.ssososssssssssesrss ert 1596 Prop. 1986/87: 102

D. av annat textilmaterial oocsosssososssssrsrssse rst 15

Minimitull: per 100 kg 400:—-

61.13 Kläder av dukvaror av trikå enligt nr 59.03, 59.06 eller 59.07:

A. av varor enligt nr 59.03 eller 59.07:

B. av varor enligt nr 59.06:

61.14 Andra kläder av trikå:

61.15 Strumpbyxor, trikåer, strumpor, sockor o. d., inbegri-

pet åderbrocksstrumpor samt skodon utan påsatt sula,

av trikå:

A. av syntetfilament:

AR långa strumpor och knästrumpor för damer (and-

ra än åderbrocksstrumpor) av garn hos vilket

enkelgarnet har en längdvikt av mindre än 67

decitex (60 denier), med ett tullvärde per ett

dussin par av:

= v regenatfilament:

C. av ull eller fina djurhår:

D. av annat textilmaterial:

61.16 Handskar och vantar av trikå: Prop. 1986/87: 102

61.17¶Andra konfektionerade tillbehör till kläder, av trikå;

delar till kläder eller till tillbehör till kläder, av trikå:

62 kap. Kläder och tillbehör till kläder, av annan textilvara än trikå

Anmärkningar 1. Detta kapitel skall endast tillämpas för konfektionerade artiklar av textilmaterial, dock inte för trikåvaror (andra än sådana som omfattas av nr 62.12). 2. Detta kapitel omfattar inte: a. begagnade kläder och andra begagnade artiklar enligt nr 63.09: b. ortopediska artiklar, medicinsk-kirurgiska gördlar, brockband o.d. (nr 90.21). 3. För tillämpning av nr 62.03 och 62.04 gäller: a. Med kostymer och med dräkter förstås omgångar av kläder som består av två eller tre plagg som är tillverkade av ett och samma tyg, närmare bestämt: — ett plagg för nederdelen av kroppen, vilket kan utgöras av långa byxor, knäbyxor, korta byxor (andra än badbyxor), kjol eller byxkjol:; plaggen får inte ha vare sig hängslen eller bröstlapp: — ett plagg för överdelen av kroppen, nämligen en kavaj eller en jacka vars utsida, bortsett från ärmarna, består av minst fyra större tygstycken; dessutom får en väst ingå. Samtliga plagg till en kostym eller en dräkt måste bestå av tyg av samma struktur, typ, färg och sammansättning; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra. Om flera separata plagg avsedda för nederdelen av kroppen föreligger tillsammans (t. ex. långa byxor och korta byxor eller kjol eller byxkjol och långa byxor), skall endast de långa byxorna anses utgöra del till kostymen och endast kjolen eller byxkjolen till dräkten; övriga plagg skall klassificeras för sig. Som kostymer anses också följande typer av kläder, även om de inte uppfyller alla ovannämnda villkor: —- jacketter, som består av en omönstrad rock med långa, rundade skört samt randiga långa byxor; —- frackar, som i allmänhet är tillverkade av svart tyg och har en rock som är öppen och relativt kort framtill och har smala skört som börjar vid höften och hänger ned baktill; — smokingar, hos vilka kavajen är av liknande typ som en vanlig kavaj (även om den ibland lämnar en större del av skjortbröstet bart), men som har blanka slag av natursilke eller imitationer av natursilke. Med ensembler förstås omgångar av kläder (andra än kostymer och dräkter samt artiklar enligt nr 62.07 och 62.08), vilka består av flera plagg som är tillverkade av ett och samma tyg och vilka föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln, nämligen: — ett plagg för överdelen av kroppen eller två plagg när det andra plagget är en väst; och — ett eller två olika plagg för nederdelen av kroppen, vilka kan utgöras av långa byxor, knäbyxor, korta byxor (andra än badbyxor), kjol eller byxkjol: plaggen får ha hängslen och bröstlapp. Samtliga plagg i en ensemble måste bestå av tyg av samma struktur, typ, färg och sammansättning; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra. Som ensembler anses inte träningsoveraller och skiddräkter enligt nr 62.11.

4. För tillämpning av nr 62.09 gäller: Prop. 1986/87: 102

a. med babykläder och tillbehör till sådana kläder avses artiklar för små barn med en kroppslängd av högst 86 cm samt blöjor för spädbarn; b. artiklar som skulle kunna klassificeras både enligt nr 62.09 och enligt andra nummer i detta kapitel skall klassificeras enligt nr 62.09. 5. Kläder som skulle kunna klassificeras både enligt nr 62.10 och enligt andra nummer i detta kapitel, med undantag av nr 62.09, skall klassificeras enligt nr 62.10. 6. Med skiddräkter i nr 62.11 förstås sådana kläder eller omgångar av kläder av vilkas allmänna utseende och struktur det framgår att de är avsedda att användas huvudsakligen vid skidåkning (längd- eller utförsåkning). De består antingen av: a. en skidoverall, dvs. ett plagg i ett stycke avsett att omsluta både över- och underdelen av kroppen; förutom ärmar och krage kan ett sådant plagg också ha fickor eller hällor; eller av b. en skidensemble, dvs. en omgång kläder som består av två eller tre plagg som föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln, nämligen — ett plagg, såsom en anorak, en vindjacka e. d., försett med blixtlås som

tillslutningsanordning, eventuellt i kombination med en väst; och — ett par långa byxor, som kan vara försedda med bröstlapp och hängslen

eller på annat sätt sträcka sig högre upp än till midjan, eller ett par

knäbyxor. En skidensemble kan också bestå av en skidoverall som liknar den som är omnämnd i a ovan och en ärmlös jacka som är försedd med stoppning och som bärs utanpå overallen. Samtliga plagg i en skidensemble måste bestå av tyg av samma textur, typ och sammansättning, men färgen behöver inte vara densamma; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra. 7. Scarfar och liknande artiklar, som är kvadratiska eller nästan kvadratiska och inte har någon sida som är större än 60 cm, skall klassificeras som näsdukar (nr 62.13). Näsdukar som har någon sida som är större än 60 cm skall klassificeras enligt nr 62.14. 8. Artiklar enligt detta kapitel som inte är igenkännliga vare sig som kläder för män eller pojkar eller som kläder för kvinnor eller flickor skall klassificeras enligt numren som omfattar kläder för kvinnor eller flickor. 9. Artiklar enligt detta kapitel kan vara tillverkade av metalltråd.

62.01¶Överrockar, bilrockar, slängkappor, anoraker, skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, för män

eller pojkar:

A. av syntetfilament o.sssoossssssssrsessress se rss 1320

C. av annat textilmaterial s.sosssosssssssssss oss. 142 62.02 Kappor (inbegripet slängkappor), bilrockar, anoraker,

skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, för

kvinnor eller flickor:

62.03 Kostymer, ensembler, kavajer, blazrar, jackor (andra än sådana enligt nr 62.01) och byxor (andra än badbyxor), för män eller pojkar: A. av syntetfilament o.ssooossosssssssssssss serna 1390

C. av annat textilmaterial ..ssosoosssssssssssssss oa 142 62.04 Dräkter, ensembler, kavajer, jackor (andra än sådana enligt nr 62.02), klänningar, kjolar, byxkjolar och byxor, för kvinnor eller flickor: A. av syntetfiläment s.sssssssssssersesssesse rr essa 1327

C. av annat textilmaterial .os.sosossosssess ser ones 14920

62.05 Skjortor för män eller pojkar: Prop. 1986/87: 102

62.06 Blusar, skjortor och skjortblusar, för kvinnor eller flic-

kor: A. av syntetfilament 1396 B. av regenatfiläment s.sssosossssseeessssss ss saa 17Z C. av annat textilmaterial oooososssssssessssossseoa. 147 62.07 Undertröjor, kalsonger, nattskjortor, pyjamas, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, för män eller

pojkar:

A. av syntetfilament 1390 B. av regenatfilament s.sssoossossssesrsssss sons oa 1790

C. av annat textilmaterial: 1. badrockar, morgonrockar och liknande artiklar 1440

2. ANÄfA oooseresoseerrererer esse e rese essens seas 157

62.08 Linnen, undertröjor, underklänningar, underkjolar, un-

derbyxor, trosor, nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar. morgonrockar och liknande artiklar, för kvinnor eller flickor: A. av syntetfilament 132 B. av regenatfilament s.sssossssesseressssss sera sa 177

C. av annat textilmaterial:

1. negligéer, badrockar, morgonrockar och liknan-

de artiklar 142

2. ANÄfA mosoeeeeerrrereerers rr ere ss ss rensa 15922

62.09 Babykläder och tillbehör till sådana kläder: A. vantar, strumpor, sockor och strumpskyddare: I. av syntetfilament 6.270 2. av regenatfilament s.ssssososssssssssss ere es EX 3. av annat textilmaterial 71290

B. andra slag:

62.10 Kläder av textilvaror enligt nr 56.02, 56.03, 59.03, 59.06 eller 59.07: A. underkläder av textilvaror enligt nr 56.02 eller 56.03 1520 B. andra kläder ososssoosssrsererrerererrrrr rss rea 147

62.11¶Träningsoveraller, skiddräkter, baddräkter och badbyxor: andra kläder:

62.12 Bysthållare, gördlar, korsetter, hängslen, strumphål-

lare, strumpeband och liknande artiklar samt delar till

sådana varor, även av trikå:

ÅA. av syntetfiläment s.sosssosssssessrerrss esse rea

B. av regenatfilament s.sosossosresserers sr ers rs rar

C. av annat textilmaterial oossssosesssresssrrer reses 62.13 Näsdukar:

ÅA. av Syntetfilament s.ssososssseesssssrse esse era

B. av regenatfilament s.sosooserosesrserrerors sen oet

C. av annat textilmaterial 102

14 Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor o. d.: Prop. 1986/87: 102

62 .16 Handskar och vantar: A. av syntetfilament o.sssossosssssrerersres ers ir era 6,2 Ho

C. av annat textilmaterial oosossssssssss sosse rss st T27

2.17 Andra konfektionerade tillbehör till kläder; delar till kläder eller till tillbehör till kläder, andra än sådana enligt nr 62.12: A. av regenatfilament s.sssssseserserersrer ser er ra 1696 B. av annat textilmaterial ..sossssssssssss sis e sera 1396

63 kap. Andra konfektionerade textilvaror; handarbetssatser; begag-

nade kläder och andra begagnade textilvaror; lump

Anmärkningar 1. Underavdelning I skall tillämpas endast för konfektionerade artiklar av alla slags textilvaror. 4 . Underavdelning I omfattar inte: a. varor enligt 56-62 kap.: b. begagnade kläder och andra begagnade artiklar enligt nr 63.09. . Nr 63.09 omfattar endast följande varor: a. artiklar av textilmaterial: — kläder och tillbehör till kläder samt delar till sådana varor; — res- och sängfiltar; — sänglinne, bordslinne, toaletthanddukar, kökshanddukar och liknande

artiklar; — inredningsartiklar, andra än mattor enligt nr 57.01—57.05 och tapisserier

enligt nr 58.05; b. skodon och huvudbonader av annat material än asbest. För att klassificeras enligt detta nummer måste ovannämnda artiklar uppfylla följande båda villkor: — de måste vara synbart begagnade och — de måste föreligga i oförpackat skick eller i balar, säckar eller liknande

förpackningar.

I. Andra konfektionerade textilvaror

63 .01 Res- och sängfiltar:

A. av ull eller fina djurhår oossosssssssssssssss orsa 1320

Minimitull: per 100 kg 300:—- B. av annät textilmaterial ooooosssssossssssssss ss ss 134 63 .02 Sänglinne, bordslinne, toaletthanddukar, kökshanddukar och liknande artiklar: A. av filt eller bondad duk = ssssooossssssssosos sons. 10220

B. andra slag:

63 .03 Gardiner, rullgardiner och draperier; gardinkappor och sängomhängen: ÅA. av trikå:

1. av syntetfilament ...ssosssessssssssosse ss sa 137

2. av regenatfilament o..ososossosssssisess oss 177

Minimitull: per 100 kg 700:- 103

3. av ull eller fina djurhår o.soosossosss..oss. ss 1526 Prop. 1986/87: 102

4. av annat textilmaterial ..s.osssssssos.ss sons 152

400:— B. andra slag:

63.04 Andra inredningsartiklar. andra än sådana enligt nr

94.04:

A. av trikå:

400: — B. andra slag: I. av syntetfilament 122 2. av regenatfilament s.ssososossrersssrssss reor 2070 3. av annat textilmaterial o..sosossososssssssensaa 14Z 63.05 Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor: A. av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 53.03 = sosoosossosessesrsersesssss sr s oda fri B. andra slag sossseosssesesrrrserrsr ere res sr seen es 6.270 63.06 Presenningar, segel till båtar, segelbrädor eller fordon, markiser, tält och kampingartiklar:

B. andra släg sossssersseresrrsesrs rs rr rs ss esse rss 1320 63.07 Andra konfektionerade artiklar, inbegripet tillskärningsmönster: A. av filt eller bondad duk = -.sssssoosssosssss cross 102 B. av trikå: 1. av syntetfilaäment ...ssssssssrsssrssrserssrre rs 132

700:—- 3. av ull eller fina djurhår o.ssssossssssss oss oss 152

400:— C. andra slag: 1. av syntetfilament s.ssssessessererrrarssr orsa "2

3, av annat textilmaterial ..ssssosssesss.osess os 1396

I. Handarbetssatser 63.08 Satser bestående av vävnadsstycken och garn, med eller utan tillbehör, och avsedda för tillverkning av mattor, tapisserier, broderade borddukar eller servetter eller liknande artiklar av textilmaterial samt föreliggande i detaljhandelsförpackningar: beläggs med samma tull som den beståndsdel som ger satsen dess karaktär

HI. Begagnade kläder och andra begagnade artiklar; lump Prop. 1986/87: 102 63.10 Lump, inbegripet klipp och liknande avfall av textil-

TOLFTE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, promenadkäppar, sittkäppar, piskor, ridspön samt delar till sådana artiklar; bearbetade fjädrar samt varor tillverkade av fjädrar; konstgjorda blommor; varor av männi-

skohår

64 kap. Skodon, damasker o. d.; delar till sådana artiklar

Anmärkningar I. Detta kapitel omfattar inte: skodon utan påsatt sula, av textilmaterial (61 eller 62 kap.): begagnade skodon enligt nr 63.09: varor av asbest (nr 68.12); an» ortopediska skodon och andra ortopediska artiklar samt delar till sådana artiklar (nr 90.21); e. leksaksskor samt skor med fastsatta skridskor eller rutiskridskor; benskydd och liknande skyddsartiklar för användning vid sportutövning (95 kap.). [NS Med delar i or 64.06 avses inte pligg. skoskyddare, snörhålsringar, hakar, spännen och prydnader samt snören, tofsar och andra snörmakeriarbeten och besättningsartiklar (vilka skall klassificeras enligt de nummer som de i och för sig omfattas av) och inte heller knappar och andra varor enligt nr 96.06. - Med gummi eller plast avses i detta kapitel också textilvara som utvändigt har ett synligt överdrag eller en synlig beläggning av gummi eller plast eller av båda dessa material. 4. Om inte annat följer av anm. 3 skall följande regler gälla vid tillämpning av detta kapitel: a. överdelen skall anses bestå av det material som utvändigt har den största ytan; vid bedömningen skall inget avseende fästas vid tillbehör eller förstärkningar, såsom ankelskydd, kantning, prydnader, spännen, stroppar, snörhålsringar eller liknande detaljer; b. yttersulan skall anses bestå av det material som har den största ytan av den del som har kontakt med marken; vid bedömningen skall inget avseende fästas vid tillbehör eller förstärkningar, såsom broddar, dubbar. spikar. skoskyddare eller liknande detaljer.

64.01 Vattentäta skodon med yttersulor och överdelar av gummi eller plast och hos vilka överdelarna varken är fästade vid sulan eller hopfogade genom sömnad, nitning, spikning, skruvning, pluggning eller liknande för-

farande sosossseseerseeesereerere rer rare rss ses bra 1427

64.02¶Andra skodon med yttersulor och överdelar av gummi eller plast:

B. andra slåg oosossosesrerserse rer rr rr ers er rr ra 1427

64.03¶Skodon med yttersulor av gummi, plast, läder eller konstläder och med överdelar av läder:

B. andra släg oossseseeserrrerrr rer ert rs rr rer resa 148

64.04 Skodon med yttersulor av gummi, plast, läder eller

64.05 Andra skodon: A. med överdelar av läder, konstläder eller textilma-

terial ooososeerereseerererere ss ere rr reses ss es 5,87

B. andra slag: Prop. 1986/87: 102

1. med yttersulor av gummi, plast, läder eller

konstläder oosossseseresseeer rr reser rr rer ss 1490

A. svettremmar Prop. 1986/87: 102

B. andra släg sososeeserererererr rss sr r rss ser rasa 4,4 90

66 kap. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, sittkäppar, piskor och ridspön samt delar till sådana artiklar

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. promenadkäppar o. d. med gradering för mätning (nr 90.17); b. promenadkäppar med skjutvapen eller stilett, förtyngda käppar för användning som slagvapen o. d. (93 kap.); c. artiklar enligt 95 kap. (1. ex. leksaksparaplyer och leksaksparasoller). ta Nr 66.03 omfattar inte delar, beslag och tillbehör av textilmaterial och inte heller, oavsett materialet, övertyg, tofsar, remmar, paraplyfodral o. d. Sådana varor skall klassificeras för sig, även om de föreligger tillsammans med artiklar enligt nr 66.01 eller 66.02 men inte är anbringade på artiklarna.

66.01 Paraplyer och parasoller (inbegripet käpparaplyer,

Minimitull: per styck 1:—-

66.02 Promenadkäppar, sittkäppar, piskor, ridspön o.d. ... 3,84

66.03 Delar, beslag och tillbehör till artiklar enligt nr 66.01 OCh 66.02 soseeeersererrereeerer rr rr ser r rests e rss 3,87

67 kap. Bearbetade fjädrar och dun samt varor tillverkade av fjädrar eller dun; konstgjorda blommor; varor av människohår

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. filterduk av människohår (nr 59.11); b. blommotiv av spetsar, broderier eller annan textilvara (elfte avd.); c. skodon (64 kap.); d. huvudbonader och hårnät (65 kap.); e. leksaker, sportartiklar och karnevalsartiklar (95 kap.); f. dammvippor och pudervippor av fjädrar samt handsiktar av hår (96 kap.): 2. Nr 67.01 omfattar inte: a. varor i vilka fjäder eller dun ingår endast som stoppning (t. ex. sängkläder enligt nr 94.04); b. kläder och tillbehör till kläder i vilka fjäder eller dun endast utgör besättning eller stoppning; c. konstgjorda blommor eller blad samt delar till sådana varor, ävensom andra varor enligt nr 67.02. 3. Nr 67.02 omfattar inte: a. varor av glas (70 kap.); b. konstgjorda blommor, blad eller frukter av keramiskt material, sten, metall, trä eller annat material, som är framställda i ett stycke genom gjutning, smidning, snidning, prägling eller annat förfarande eller består av delar som är sammanfogade på annat sätt än genom bindning, klistring, inpassning eller liknande metoder.

67.01 Skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjäd-

rar eller dun, fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor

av dessa produkter (andra än varor enligt nr 05.05 samt bearbetade spolar och skaft) ...sssssssssssssrs ers ss 3,87

67.02¶Konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar till

sådana varor; artiklar tillverkade av konstgjorda blom-

mor, blad eller frukter = sooooossssssssss ses s reor ass S,192z 108

67.03 Människohår, rotvänt, tunnat, blekt eller på annat sätt

bearbetat; ull, andra djurhår och andra textilmaterial,

bearbetade för användning vid tillverkning av peruker

[On fri

67.04 Peruker, lösskägg, lösa ögonbryn och ögonfransar, lösflätor o.d., av människohår, djurhår eller textilmate-

rial; varor av människohår, inte nämnda eller inbe-

gripna Någon ANNANSlaNS o.sssososssesssssssss oroa fri

TRETTONDE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Varor av sten, gips, cement, asbest, glimmer eller liknan-

de material; keramiska produkter; glas och glasvaror

68 kap. Varor av sten, gips, cement, asbest, glimmer eller liknande material

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. varor enligt 25 kap.; b. belagt, bestruket, impregnerat eller överdraget papper enligt nr 48.10 och 48.11 (t. ex. papper belagt med glimmerpulver eller grafit eller behandlat med bitumen eller asfalt); c. Överdragna, impregnerade eller belagda dukvaror av textilmaterial enligt 56 och 59 kap. (t. ex. vävnad som är överdragen eller belagd med glimmerpulver eller behandlad med bitumen eller asfalt); artiklar enligt 71 kap.; verktyg och delar till verktyg, enligt 82 kap.; rna litografiska stenar enligt nr 84.42: elektriska isolatorer (nr 85.45) samt elektriska isolerdetaljer enligt nr 85.47; sliptrissor för dentalbruk (nr 90.18); artiklar enligt 91 kap. (t. ex. ur och urfoder):; feÖse artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt monterade eller monteringsfärdiga byggnader): 7 artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar); m. varor av material uppräknade i anm. 2 b till 96 kap., enligt nr 96.02 samt varor enligt nr 96.06 (t. ex. knappar), 96.09 (t. ex. grifflar) och 96.10 (t. ex. skrivtavlor): n. artiklar enligt 97 kap. €t. ex. konstverk). ta Med bearbetad monument- eller byggnadssten i nr 68.02 avses inte bara de stenarter som omfattas av nr 25.15 och 25.16 utan också all annan naturlig sten (t.ex. kvartsit, flinta, dolomit och steatit) som är bearbetad på liknande sätt, med undantag av skiffer.

68.01 Gatsten, kantsten och trottoarsten av naturlig sten (utom skiffer) -.sssosoosssseeseererserrrss ser er ret fri 68.02 Bearbetad monument- eller byggnadssten (utom skiffer) samt varor av sådan sten, andra än varor enligt

nr 68.01; mosaikbitar o.d. av naturlig sten (inbegripet

skiffer), även på underlag; konstfärgade korn, skärvor och pulver av naturlig sten (inbegripet skiffer):

A. opolerade och oslipade s.ossossrersssssr sees rens fri B. polerade eller slipade = .ossssosessrs ss ses ere ers 3,87

68.03 Bearbetad skiffer och varor av skiffer eller agglomererad skiffer: A. opolerade och oslipade s.ssssssssssss rss ser rs rs fri B. polerade eller slipade = .isssosrerrrrsss rer rr rena 3,87

68.04 Kvarnstenar, slipstenar, slipskivor o. d., utan ställning, för malning, slipning, skärpning, polering, riktning eller skärning, handverktyg för skärpning eller polering samt delar till sådana varor, av naturlig sten, av agglo-

mererade naturliga eller konstgjorda slipmedel eller av

keramiskt material, även med delar av andra material: A. av naturlig sten; ävensom trippelsten och wiener-

1¶ELG R fri 110

B. andra slag: Prop. 1986/87: 102

69 kap. Keramiska produkter Prop. 1986/87: 102

Anmärkningar 1. Detta kapitel skall endast tillämpas för keramiska produkter som bränts efter formgivning. Nr 69.04—69.14 skall endast tillämpas för andra keramiska produkter än sådana som omfattas av nr 69.01—-69.03. 2. Detta kapitel omfattar inte: produkter enligt nr 28.44; FTP artiklar enligt 71 kap. (t. ex. bijouterivaror); kermeter enligt nr 81.13; ec artiklar enligt 82 kap.; elektriska isolatorer (nr 85.46) samt elektriska isolerdetaljer enligt nr 85.47; konstgjorda tänder (nr 90.21); artiklar enligt 91 kap. (t. ex. ur och urfoder); RIP artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt monterade eller monteringsfärdiga byggnader); artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar); artiklar enligt nr 96.06 (t. ex. knappar) och nr 96.14 (1. ex. rökpipor); artiklar enligt 97 kap. (t. ex. konstverk).

I. Varor av kiseldioxidhaltiga fossilmjöl eller av liknande kiseldioxidhaltiga jordarter samt eldfasta produkter 69.01 Murstenar, block, plattor och andra keramiska varor av kiseldioxidhaltiga fossilmjöl (t. ex. kiselgur, trippel eller diatomit) eller av liknande kiseldioxidhaltiga jord- EC fri 69.02 Eldfasta murstenar, block, plattor och liknande eldfasta keramiska byggvaror. andra än sådana som består av kiseldioxidhaltiga fossilmjöl eller av liknande kiseldioxidhaltiga jordarter: | A. magnesit-, magnesitkrom- och krommagnesitpro- [SU fri B. andra släg oosssoosssereseessssrressr ss ss ses ss 2,20 69.03 Andra eldfasta keramiska varor (t. ex. retorter, deglar, mufflar, munstycken, stoppare, stöd, skålar, rör, hylsor och stänger), andra än sådana som består av kiseldioxidhaltiga fossilmjöl eller av liknande kiseldioxidhaltiga jordarter o.osssssoseerresrrrsrrese rss ss sera fri

II. Andra keramiska produkter 69.04 Murtegel, bjälklagstegel, håltegel o.d., av keramiskt material: A. av syrafast material oosososossssssess rss s sees 2,27 B. av annat material -.osoossosossssrrrsrersers ses era fri 69.05 Takpannor, skorstenspipor, rökhuvar, skorstensfoder, byggnadsornament och andra byggvaror, av keramiskt Material ..sssssersererereereereee ere reses re es ers 2 69.06 Ledningsrör, rännor och rördelar, av keramiskt material: A. av syrafast stengods s.sssssossssessssesss rr ses 2,27 B. av annat material o.ssosososssserrsererr reser es > fri 69.07 Oglaserade ”gatstenar”, trottoarplattor, golvplattor o.d., plattor för eldstäder samt väggplattor, av keramiskt material; oglaserade mosaikbitar o.d. av keramiskt material, även på underlag:

B. andra släg sosssossrrssesresrrsrr rer ere ers b sea 87

69.08 Glaserade ”gatstenar”, trottoarplattor, golvplattor Prop. 1986/87: 102 o.d., plattor för eldstäder samt väggplattor, av kera-

miskt material; glaserade mosaikbitar o.d., av keramiskt material, även på underlag ..sssosoossssserrs 87

69.09 Laboratorieartiklar samt artiklar för kemiskt eller annat tekniskt bruk, av keramiskt material; hoar, kar och liknande behållare av keramiskt material, av sådana slag som används inom lantbruket: krukor, burkar och liknande artiklar av keramiskt material, av sådana slag som används för transport eller förpackning av varor:

A. av syrafast stengods ssssossssssssssrsese rr e roa ta

B. av annat material oossssossssseseresserse ss sees saa fri

69.10 Diskhoar, tvättställ, pelare till tvättställ, badkar, bi-

déer, WC-stolar, spolcisterner, urinaler och liknande

sanitetsartiklar för installation, av keramiskt material 190

69.11¶Bords- och köksartiklar, andra hushållsartiklar samt

toalettartiktar, av porslin:

A. vita eller enfärgade = .osssoossssersessssssss sees. 1096 B. andra slåg ooosossssererrerererrrrr rs rss stressa 1022 Minimitull: per 100 kg 75:—

69.12 Bords- och köksartiklar. andra hushållsartiklar samt

toalettartiklar, av andra keramiska material än porslin:

A. vita eller enfärgade = ..ssssosssssssssssss soner 1092 B, andra släg sooososssererrresrrrsses ss ess ss resa 1096

Minimitull: per 100 kg 25:—

69.13¶Statyetter och andra prydnadsföremål av keramiskt Material oosossorereerereeeerrrsrr res s ss sr ss sees 1027

69.14 öres er ere terra 6,29

70 kap. Glas och glasvaror

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. varor enligt nr 32.07 (t. ex. icke frittad emalj- och glasyrmassa, fritta samt annat glas i form av pulver, korn eller flingor); artiklar enligt 71 kap. (t. ex. bijouterivaror): or optiska fiberkablar enligt nr 85.44, elektriska isolatorer (nr 85.46) samt elektriska isolerdetaljer (nr 85.47): 2 optiska fibrer, optiskt bearbetade optiska element, injektionssprutor, konstgjorda ögon, termometrar, barometrar, areometrar och andra artiklar enligt 90 kap.; belysningsarmatur och andra belysningsartiklar, ljusskyltar, namnplåtar med belysning och andra liknande artiklar med varaktigt monterad ljuskälla samt delar till sådana artiklar, enligt nr 94.05; leksaker, spel, sportartiklar, julgransprydnader och andra artiklar enligt 95 kap. (med undantag av ögon av glas utan mekanism för dockor eller för andra artiklar enligt 95 kap.); g. knappar, termosflaskor med ytterhölje, rafräschissörer och andra artiklar enligt 96 kap. ta För tillämpning av nr 70.03, 70.04 och 70.05 gäller: a. glas anses inte som hearbetut på grund av någon bearbetning som skett före glödgning; b. nedskärning till viss form påverkar inte klassificeringen av planglas: [ med absorberande eller reflekterande skikt förstås en mikroskopiskt tunn beläggning av metall eller av någon kemisk förening (t. ex. någon metalloxid) vilken absorberar exempelvis infrarött ljus eller förbättrar glasets reflekterande egenskaper utan att glaset därigenom förlorar sin genomsynlighet eller genomskinlighet. 113

8 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 102

3. Varor som är nämnda i nr 70.06 klassificeras enligt detta nummer även om de har Prop. 1986/87: 102 karaktär av färdiga artiklar. 4. Med glasulli nr 70.19 förstås: a. mineralull med en halt av kiseldioxid (Si05) av minst 60 viktprocent; b. mineralull med en halt av kiseldioxid ($i03) av mindre än 60 viktprocent men med en halt av alkalioxid (K:0 eller Na-0) av mer än 5 viktprocent eller en halt av bortrioxid (B:03) av mer än 2 viktprocent. Mineralull som inte överensstämmer med någon av dessa beskrivningar klassificeras enligt nr 68.06. 5. Med glas avses i hela tulltaxan också smält kvarts och annan smält kiseldioxid.

70.01 Avfall och skrot av glas; glasmassa fri

70.02¶Glas i form av kulor (andra än reflexpärlor o. d. enligt

70.03¶Gjutet eller valsat planglas och profilglas, även försedda med ett absorberande eller reflekterande skikt

men inte bearbetade på annat sätt:

A. profilglas 5,80 B. andra släg oossoosssosesrerrrrrrrsrr reser rs sr ra 5,34

70.04 Draget eller blåst planglas, även försett med ett absor-

berande eller reflekterande skikt men inte bearbetat på ANNAT SÄL oosoeeoesereseeseeserererer reser ers ena 5,87 70.05 Flytglas och ytslipat eller ytpolerat planglas, även för-

sett med ett absorberande eller reflekterande skikt men

70.06 Glas enligt nr 70.03, 70.04 eller 70.05, böjt, bearbetat på kanterna, graverat, borrat, emaljerat eller på annat sätt bearbetat, men inte inramat och inte i förening med

annat Material Lososossossssesssssessssss ess saras 5,8 70.07 Säkerhetsglas bestående av härdat eller laminerat glas:

70.10 Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, ampuller och andra behållare av glas, av sådana slag som används för transport eller förpackning av varor; konserveringsburkar av glas; proppar, lock och andra tillslutningsan-

ordningar av glas:

A. ampuller sosooososessrererrreses rs rr rr rer resa fri B. andra släg sosossssserrrrrers ers ere r rer ers rea 5,32 70.11 Öppna glashöljen (inbegripet kolvar och rör) till elektriska lampor, katodstrålerör e. d. samt delar av glas till

sådana höljen, inte försedda med påmonterade detaljer fri

70.12¶Glas till termosflaskor eller andra termoskärl:

A. utan metallbeläggning —.ssssosssrseroresrrs ere rs 442

B. andra mosooeeeressers orre srere teser er ess ses oa 517

70.13 Glasvaror av sådana slag som används som bords-,

köks-, toalett- eller kontorsartiklar, för prydnadsända-

mål inomhus eller för liknande ändamål (andra än så-

70.14 Glasvaror för signaleringsändamål samt optiska element av glas (andra än sådana som omfattas av nr

70.15 Urglas och liknande glas, glas för icke synkorrigerande eller synkorrigerande glasögon, böjda, kupiga eller for-

made på liknande sätt, inte optiskt bearbetade; ihåliga Prop. 1986/87: 102 glasglober och segment av glasglober för tillverkning av sådana gläS ..ssoseorerereresersrsr ers reser eresa fri 70.16 Block, plattor, murstenar och andra artiklar av pressat eller formgjutet glas, även med trådinlägg, av sådana slag som används i byggnader eller andra konstruktioner; glastärningar och andra små glasbitar, även på underlag, för mosaikarbeten eller liknande dekorativa ändamål; s. k. blyinfattade rutor o. d., av glas; cellglas i form av block, plattor, skivor, isolermantlar e. d.: A. glastärningar och andra små glasbitar för mosaikar-

B. s.k. blyinfattade rutor 0.d. s.ssssssssssses sees. 6,27 C. andra släåg' sosooeseeeseeerereerrr rr rr ss reses na fri 70.17 Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artiklar av glas, även graderade eller kalibrerade 6,27 70.18 Glaspärlor, imitationer av naturpärlor, imitationer av ädelstenar eller halvädelstenar och liknande smärre artiklar av glas samt varor tillverkade av sådana artiklar, andra än bijouterivaror; ögon av glas, andra än proteser; statyetter och andra prydnadsartiklar av glas, framställda genom s. k. lamparbete, andra än bijouterivaror; reflexpärlor o.d. av glas med en diameter av högst I mm: A. glaspärlor, imitationer av naturpärlor, imitationer

av ädelstenar eller halvädelstenar och liknande smärre artiklar av glas samt varor tillverkade av sådana artiklaf o..sosssssssssssssssssss ses ses ss 3,87

70.19 Glasfibrer (inbegripet glasull) och varor av glasfibrer (t. ex. garn och vävnader): ÅA. garn, vävnader, band, flätor o.d. samt artiklar till-

verkade av dessa Varor oososssssssessssss sees sa 99 B. andra slåg oosssssoreserrersrrs reses ss sees era 17 70.20 Andra varor av gläS mososoosossessess ss ss ss rss sn 6.24

FJORTONDE AVDELNINGEN

Naturpärlor och odlade pärlor, ädelstenar och halvädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor av sådana produkter; bijouterivaror;

mynt

71 kap. Naturpärlor och odlade pärlor, ädelstenar och halvädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor av sådana produkter; bijouterivaror; mynt

Anmärkningar

I. Om inte annat följer av anm. 1 a till sjätte avd. eller av nedanstående bestämmel-

ser skall alla varor som helt eller delvis består:

CH av naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga,

syntetiska eller rekonstruerade) eller b. av ädel metalt eller av metall med plätering av ädel metall, klassificeras enligt detta kapitel. [Se a. Nr 71.13, 71.14 och 71.15 omfattar inte varor i vilka ädel metall eller metall

med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentliga beståndsde-

lar (t. ex. monogram, skoningar och kantbeslag).

b. Nr 71.16 omfattar inte varor i vilka ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår (på annat sätt än som mindre väsentliga beståndsdelar). 3. Detta kapitel omfattar inte: a - amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.43): b. sterila suturmaterial för kirurgiskt bruk, tandfyllningsmedel och andra varor enligt 30 kap.;

varor enligt 32 kap. (t. ex. lysterfärger):

handväskor och andra artiklar enligt nr 42.02 samt artiklar enligt nr 42.03;

varor enligt nr 43.03 och 43.04; IPA varor enligt elfte avd. (textilvaror); skodon, huvudbonader och andra artiklar enligt 64 och 65 kap.: paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar enligt 66 kap.: TR

slipskivor och liknande artiklar enligt nr 68.04. 68.05 och 82 kap., som innehäller stoft eller pulver av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga eller

syntetiska); artiklar enligt 82 kap. med verksam del av ädelstenar eller

halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade); maskiner, apparater och elektrisk materiel samt delar till sådana produkter, enligt sextonde avd. Artiklar och delar till artiklar som helt består av ädelstenar eler halv-

ädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade) skall dock klassificeras enligt 71 kap. med undantag av omonterade bearbetade safirer och diamanter för stift till grammofoner eller apparater för ljudinspelning (nr

85.22);

aniklar enligt 90. 91 och 92 kap. (vetenskapliga instrument, ur och musikinstrument); vapen och delar till vapen (93 kap.);

. artiklar enligt anm. 2 till 95 kap.;

artiklar enligt 96 kap., andra än sådana enligt nr 96.01 —96.06 och 96.15:

oss originalskulpturer (nr 97.03), föremål för samlingar (nr 97.05) samt antikvi-

teter med en älder av över 100 år (nr 97.06), andra än naturpärlor och odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar.

4. a. Med ädla metaller förstås silver. guld och platina. b. Med platina förstås platina, iridium, osmium, palladium, rodium och rutenium.

[ Med ädelstenar och halvädelstenar avses inte något av de ämnen som är omnämnda i anm. 2 b till 96 kap. 5. För tillämpning av detta kapitet gäller att en legering (inbegripet en sintrad

blandning eller en intermetallisk förening) som innehåller en eller flera ädla

metaller skall klassificeras som en legering av ädel metall om någon ädel metall ingår i legeringen med minst 2 viktprocent. Legeringar av ädla metaller skall 116

klassificeras enligt följande regler:

a. enlegering som innehåller minst 2 viktprocent platina skall klassificeras som Prop. 1986/87: 102

platinalegering: b. en legering som innehåller minst 2 viktprocent guld men ingen eller mindre

än 2 viktprocent platina skall klassificeras som guldlegering; c. andra legeringar som innehåller minst 2 viktprocent silver skall klassificeras

som silverlegeringar. Om inte annat är föreskrivet skall omnämnanden i tulltaxan av ädla metaller eller av någon viss ädel metall också avse legeringar som enligt anm. 5 ovan skall klassificeras som legeringar av ädla metaller eller av någon viss ädel metall, men skall inte avse metall med plätering av ädel metall och inte heller oädla metaller eller icke-metaller som är förgyllda, försilvrade eller platinerade. Med metall med plätering av ädel metall förstås i hela tulltaxan metall som på en eller flera ytor belagts med ädel metall genom lödning, svetsning, varmvalsning eller liknande mekaniskt förfarande. Om inte annat är föreskrivet avses med detta uttryck också oädel metall med inläggningar av ädel metall. Med bijouterivauror i nr 71.13 förstås: a. smärre artiklar till personlig prydnad, även med infattade stenar (t. ex. ring-

ar, armband, halsband, broscher, örhängen, urkedjor, berlocker och andra hängsmycken, kravattnålar, manschettknappar och bröstknappar samt medaljer och märken, även av religiös karaktär);

b. artiklar för personligt bruk av sådana slag som normalt bärs exempelvis i

fickan eller handväskan (såsom cigarettetuier, puderdosor, börsar av metallflätning samt tablettdosor).

Med guldsmedsvaror i nr 71.14 avses bl. a. prydnadsföremål, bords-, toalett- och rökbordsartiklar samt andra artiklar för hushålls- eller kontorsbruk eller för religiöst bruk. 10. Med bijouterivaror som inte omfattas av nr 71.13 eller 71.16 i nr 71.17 förstås artiklar av de slag som sägs i ar.m. 8 a ovan (dock med undantag av artiklar enligt nr 96.06 samt kammar, hårspännen o. d. enligt nr 96.15) men i vilka inte ingår naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) eller (bortsett från mindre väsentliga beståndsdelar) ädel metall eller metall med plätering av ädel metall.

I Naturpärlor och odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar

71 .01 Naturpärlor och odlade pärlor, även bearbetade eller

sorterade men inte uppträdda, monterade eller infat-

tade; osorterade naturpärlor och odlade pärlor, tempo-

71.02 Diamanter, även bearbetade men inte monterade eller

infäftade moooooeesesssserssersreser rss ss ses ss sn fri 71.03 Ädelstenar (andra än diamanter) och halvädelstenar,

även bearbetade eller sorterade men inte uppträdda,

monterade eller infattade; osorterade ädelstenar (andra

än diamanter) och halvädelstenar, temporärt uppträdda

71.04 Syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar och halv-

ädelstenar, även bearbetade eller sorterade men inte uppträdda, monterade eller infattade; osorterade syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar och halvädelstenar, temporärt uppträdda för att underlätta trans-

1630) & VR fri

71.05 Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar

och halvädelstenar ooosoooosssessssseessss sissors fri

I. Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall

71.06 Silver (inbegripet förgyllt eller platinerat silver), obear-

betat eller i form av halvfabrikat eller pulver: A. obearbetat sosooossssssssseesssesess ss nns ons nr fri > 100 €6) fri

71.07 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad eller i Prop. 1986/87: 102 form äv halvfabrikat s.sooooosoosessserreressss ss sr 1,47 71.08 Guld (inbegripet platinerat guld), obearbetat eller i form av halvfabrikat eller pulver ...sssoo00o0so0so. os fri 71.09 Oädel metall eller silver, med plätering av guld, obear-

71.10 Platina, obearbetad eller i form av halvfabrikat eller TM fri 71.11 Oädel metall, silver eller guld, med plätering av platina,

71.12 Avfall och skrot av ädla metaller eller av metall med plätering av ädel metall fri

II. Bijouterivaror, guldsmedsvaror och andra varor 71.13 Bijouterivaror och delar till sådana varor, av ädel me-

71.14 Guldsmedsvaror och delar till sådana varor, av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall 3,84 71.15 Andra varor av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall: A. artiklar för tekniskt bruk fri B. andra släåg sosooosesosssrrorrserrresrrr rss ss era 3,87 71.16 Varor bestående av naturpärlor eller odlade pärlor eller av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) = .sooosseosresssesererr rss res fri 71.17 Bijouterivaror som inte omfattas av nr 71.13 eller 71.16: A. manschettknappar och bröstknappar av oädel me-

tall oosoeeseeerreseeesererres error trees ess set 4,490 B. andra slag:

1. AV plast oosoosoosseereesessrss rs reses ss ss sa 127

2. av annat material s.ssssosossssssrrsess sne ss 3,87 71.18 Mynt sossoooseesreesrsereserr sara rese rr tr reses ess fri

FEMTONDE AVDELNINGEN

Oädla metaller och varor av oädel metall

Anmärkningar Denna avdelning omfattar inte: a. beredda målningsfärger, tryckfärger och andra produkter på basis av metallfjäll eller metallpulver (nr 32.07--32.10, 32.12, 32.13 och 32.15); järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar (nr 36.06); huvudbonader och delar till huvudbonader enligt nr 65.06 och 65.07; paraplyställningar och andra varor enligt nr 66.03; oocg varor enligt 71 kap. (t.ex. legeringar av ädel metall, oädel metall med plätering av ädel metall samt bijouterivaror av oädel metall); > artiklar enligt sextonde avd. (maskiner. apparater, mekaniska redskap och elektrisk materiel); e& sammansatta järnvägs- och spårvägsspår (nr 86.08) samt andra artiklar enligt sjuttonde avd. (fordon, fartyg och luftfartyg); h. instrument och apparater enligt artonde avd., inbegripet urfjädrar; ij. blyhagel till ammunition (nr 93.06) och andra varor enligt nittonde avd. (vapen och ammunition); k. artiklar enligt 94 kap. (1. ex. möbler, resårbottnar till sängar, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar, ljusskyltar och monterade eller monteringsfärdiga byggnader); I. antiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar); m. handsiktar, knappar, reservoarpennor, pennförlängare, stålpennor och andra artiklar enligt 96 kap. (diverse artiklar); n. artiklar enligt 97 kap. (t. ex. konstverk). Med delar med allmän användning förstås i hela tulltaxan: a. varor enligt nr 73.07, 73.12, 73.15, 73.17 och 73.18 samt motsvarande varor av andra oädla metaller; b. fjädrar och blad till fjädrar, av oädel metall, andra än urfjädrar (nr 91.14); c. artiklar enligt nr 83.01, 83.02, 83.08 och 83.10 samt ramar och speglar av oädel metall, enligt nr 83.06. Omnämnanden i 73—76 och 78—82 kap. (med undantag av nr 73.15) av delar till varor avser inte delar med allmän användning enligt ovanstående definition. Om inte annat följer av närmast föregående stycke eller av anm. 1 till 83 kap. skall tulltaxenumren i 72-76 och 78-81 kap. inte tillämpas för varor enligt 82 och 83 kap. . Vid klassificering av legeringar (andra än ferrolegeringar och kopparförlegeringar, definierade i 72 och 74 kap.) gäller följande bestämmelser: a. enlegering av oädla metaller skall klassificeras som en legering av den metall som dominerar viktmässigt över var och en av de övriga metallerna; b. enlegering som är sammansatt av oädla metaller enligt denna avdelning och av beståndsdelar som inte omfattas av denna avdelning skall klassificeras som en legering av oädla metaller enligt denna avdelning, om den sammanlagda vikten av sådana metaller är lika med eller större än den sammanlagda vikten av övriga ingående beståndsdelar; c. med legeringar avses i denna avdelning också sintrade blandningar av metallpulver, heterogena intima blandningar som erhållits genom hopsmältning (andra än kermeter) samt intermetalliska föreningar. 4. Om inte annat är föreskrivet skall ett omnämnande i tulltaxan av en oädel metall också avse sådana legeringar som med tillämpning av anm. 3 ovan skall klassificeras som legeringar av ifrågavarande metall. . Vid klassificering av sammansatta varor gäller följande bestämmelser: Med de undantag som följer av lydelsen av tulltaxenumren skall varor av oädel metall (inbegripet sådana varor av olika material som enligt de allmänna bestämmelserna skall klassificeras som varor av oädel metall) i vilka ingår två eller flera oädla metaller klassificeras som varor av den oädla metall som dominerar viktmässigt över var och en av de övriga metallerna. Vid tillämpning av denna bestämmelse skall: a. järn och stål samt olika slag av järn eller stål anses som en och samma metall; b. enlegering anses helt bestå av den metall som enligt anm. 3 är bestämmande för klassificeringen; 119

c. en kermet enligt nr 81.13 anses som en enda oädel metall.

6. I denna avdelning förstäs med: Prop. 1986/87: 102 a. avfall och skrot: metallavfall från tillverkning eller mekanisk bearbetning av metall samt metallvaror som är slutgiltigt oanvändbara för sitt ursprungliga ändamål på grund av skada, sönderdelning, slitage eller annan orsak; b. pulver: produkter av vilka minst 90 viktprocent passerar genom en sikt med en maskvidd av I mm.

72 kap. Järn och stål

Anmärkningar 1. I detta kapitel och, i fråga om varor enligt d, e och f i denna anmärkning, i hela tulltaxan har följande ord och uttryck den betydelse som anges nedan: ad. Tackjärn: legeringar av järn och kol, som inte är lämpliga för valsning eller smidning, som efter vikten räknat innehåller mer än 276 kol och som kan innehålla ett eller flera av följande ämnen inom nedan angivna gränser (efter vikten räknat): — högst 1096 krom — högst 676 mangan — högst 3 4 fosfor — högst 8 Ze kisel — sammanlagt högst 10 76 andra ämnen. - Spegeljärn: legeringar av järn och kol, som efter vikten räknat innehåller mer än 6 26 men högst 30 76 mangan och som i övrigt motsvarar definitionen i a ovan. Ferrolegeringar: legeringar som (1) föreligger i form av tackor, oregelbundna stycken eller liknande obearbetade former, i former erhållna genom kontinuerlig gjutning eller i form av granulat eller pulver, även agglomererade, som (2) vanligen används som tillsats vid framställning av andra legeringar eller som desoxidationsmedel eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid järnoch stålframställning, som (3) i allmänhet inte är lämpliga för valsning eller smidning och som (4) efter vikten räknat innehåller minst 4 6 av grundämnet järn och dessutom ett eller flera av följande ämnen inom nedan angivna gränser (efter vikten räknat): — mer än 1096 krom — mer än 30 96 mangan —- mer än 3Z fosfor — mer än 84 kisel —- sammanlagt mer än 1070 andra ämnen, med undantag av kol, i fråga om koppar dock högst 1076. - Stål: järnbaserade material, andra än sådana enligt nr 72.03, som (med undantag av vissa gjutna produkter) är lämpliga för valsning eller smidning och som efter vikten räknat innehåller högst 220 kol. Kromstål kan dock innehålla större mängd kol. Rostfritt stål: legerat stål som efter vikten räknat innehåller högst 1,29& kol och minst 10,5 20 krom men som också kan innehålla andra ämnen. Annat legerat stål: stål som inte motsvarar definitionen på rostfritt stål och som efter vikten räknat innehåller ett eller flera av nedanstående ämnen i följande mängder: — minst 0,3 22 aluminium — minst 0,0008 26 bor —- minst 0,3 76 krom — minst 0,3 20 kobolt — minst 0,4 96 koppar — minst 0,4 20 bly — minst 1,65 Z mangan — minst 0,08 36 molybden — minst 0,3 2 nickel — minst 0,06 26 niob — minst 0,67 kisel — minst 0,05 2 titan

—- minst 0,3 Z volfram Prop. 1986/87: 102 — minst 0,1 76 vanadin — minst 0,05 26 zirkonium — minst 0,1 94 av något annat ämne (med undantag av svavel, fosfor, kol

och nitrogen). Omsmältningsgöt av järn eller stål: produkter i form av grova göt (utan sjunkhuvud) eller tackor, som har tydliga fel på ytan och som inte motsvarar definitionerna på tackjärn, spegeljärn eller ferrolegeringar. Granulat: produkter av vilka mindre än 90 viktprocent passerar genom en sikt med en maskvidd av I mm och av vilka minst 90 viktprocent passerar genom en sikt med en maskvidd av 5 mm. - Halvfärdiga produkter: stränggjutna produkter med massivt tvärsnitt, även underkastade en förberedande varmvalsning; samt andra produkter med massivt tvärsnitt som endast underkastats en förberedande varmvalsning eller som grovt tillformats genom smidning, inbegripet ämnen till profilstång. Dessa produkter förekommer inte i ringar eller rullar. Valsade platta produkter: valsade produkter som dels har massivt rektangulärt tvärsnitt, dels inte motsvarar definitionen i ij ovan, dels föreligger: - iregelbundet upprullade ringar eller rullar eller —- i raka längder som, om de har en tjocklek av mindre än 4,75 mm, har en

bredd av minst tio gånger tjockleken, eller, om de har en tjocklek av minst 4,75 mm, har en bredd som överstiger 150 mm och uppgår till minst två gånger tjockleken.

Valsade platta produkter kan ha mönster i relief, erhållna direkt vid valsningen (t. ex. skåror, räfflor eller våffelmönstrade, droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) eller vara perforerade, korrugerade eller polerade, under förutsättning att de inte härigenom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Valsade platta produkter med annan form än kvadratisk eller rektangulär skall oavsett storleken klassificeras som produkter med en bredd av minst 600 mm, under förutsättning att de inte har karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Stång, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar: varmvalsade produkter som föreligger i oregelbundet upprullade ringar och som har ett massivt tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, kvadrat, rektangel, triangel eller annan konvex månghörning. Sådan stång kan ha mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer åstadkomna under valsningsprocessen (armeringsjärn). . Annan stång: produkter som inte motsvarar någon av definitionerna i ij, k eller I ovan eller definitionen på tråd och som har ett likformigt och lika stort. massivt tvär- Snitt utefter hela sin längd i form av cirkel, cirkelsegment, oval, kvadrat, rektangel, triangel eller annan konvex månghörning. Dessa produkter kan också: > ha mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer

åstadkomna under valsningsprocessen (armeringsjärn); — vara vridna efter valsningen. - Profiler: produkter som har ett likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar någon av definitionerna i ij, k, I eller m ovan eller definitionen på tråd. 72 kap. omfattar inte produkter enligt nr 73.01 och 73.02. Tråd: kallformade produkter som föreligger i ringar eller på spolar, som har ett likformigt. massivt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionen på valsade platta produkter. Ihåligt borrstål: ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, som är lämplig för borrar, som har ett största yttermått av mer än 15 mm men högst 52 mm och vars största innermått uppgår till högst hälften av det största yttermåttet. Annan ihålig stång av järn eller stål skall klassificeras enligt nr 73.04.

to Produkter av järn eller stål med plätering av järn eller stål av annan beskaffenhet Prop. 1986/87: 102 skall klassificeras som produkter av det slags järn eller stål som dominerar viktmässigt. 3. Järn- och stålprodukter som framställts genom elektrolys, pressgjutning eller sintring skall klassificeras, alltefter formen, sammansättningen och utseendet, enligt de tulltaxenummer i detta kapitel som är tillämpliga för liknande produkter framställda genom varmvalsning.

1. Obearbetade material; produkter i form av granulat eller pulver 72.01 Tackjärn och spegeljärn i form av tackor eller i andra obearbetade former fri 72.02 Ferrolegeringar: A. ferrokisel och ferrokiselmangan, innehållande mer

B. andra släg sosssoeerserasreserrrrss rer serier s aa fri 72.03 Produkter erhållna genom direkt reduktion av järnmalm (järnsvamp) samt andra porösa, järnbaserade produkter i form av oregelbundna stycken eller pelletar eller i liknande former; järn med en renhetsgrad av minst 99,94 viktprocent i form av oregelbundna stycken eller pelletar eller i liknande former: A. järnsvamp fri B. andra släg oossoosorsersesrerer rer rr ere ss ers oa 2,54 72.04 Avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller Stål oLososoosesereseesr ser reser ere ser ss ra fri 72.05 Granulat och pulver av tackjärn, spegeljärn, järn eller stål: A. granulat 2,57 B. pulver fri

II. Järn och olegerat stål

72.06 Järn och olegerat stål i form av göt eller i andra obearbetade former (med undantag av järn enligt nr 72.03): A. smältstycken och råskenOr = ...ssssssssssssrsr ra fri B. andra släg oosssosseoesesrrsrrrrr rr rese seeds 2,50

72.08 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, varmvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag: A. i ringar eller rullar sosssssssesssees ser rer reas 3274 B. andra slag: 1. valsade på fyra sidor eller i slutna spår, med en bredd av högst I 250 mm och med en tjocklek av

2. ANÄIA oososesrreereessrrererr rer e rskr reset 59

72.09 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller för-

72.10 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, Prop. 1986/87: 102 med en bredd av minst 600 mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag: A. pläterade eller på annat sätt överdragna med aluminium, bly eller teff cosssosssesessss res r ere sans fri B. andra slåg sososeeeseerresers reses sr ste rss ens SK 72.11 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag: A. valsade på fyra sidor eller i slutna spår, med en bredd av mer än 150 mm och med en tjocklek av

B. andra slåg sossoseresrseserersrrr ser ere rer ess 590 72.12 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag: A. pläterade eller på annat sätt överdragna med aluminium, bly eller tent s.ssoossseesesssrerrsr reser a fri B. andra släåg soossossesserersererrersrs er esse sera 570 72.13 Stång av järn eller olegerat stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar ooossoososssssrsrese rerna Sö 72.14 Annan stång av järn eller olegerat stål, smidd, varmvalsad, varmdragen eller strängpressad, även vriden efter valsningen men inte vidare bearbetad 72.15 Annan stång av järn eller olegerat stål 72.16 Profiler av järn eller olegerat stål: A. pläterade, på annat sätt överdragna eller på annat sätt ytbehandlade: 1. profilerade valsade platta produkter, pläterade eller på annat sätt överdragna med aluminium, bly eller tenn fri 2. andra 52 B. andra slag: 1. varmvalsade, varmdragna eller strängpressade: a. profiler med H-profil, oavsett vikten per löpmeter; andra profiler vägande minst 60 kg per löpmeter fri b. aNdra ooosoorsosersessessssess ses ss essens Sn 2. tillformade eller färdigbehandlade på annat sätt 5” 72.17 Tråd av järn eller olegerat stål Sn

HI. Rostfritt stål

72.18 Rostfritt stål i form av göt eller i andra obearbetade former; halvfärdiga produkter av rostfritt stål:

B. halvfärdiga produkter oosososssssssssssses ses na 3,20 72.19 Valsade platta produkter av rostfritt stål, med en bredd av minst 600 mm: A. varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar [3] ET 123

B. andra släg oosososesrssrerressr sr rr es esse ss ses SK Prop. 1986/87: 102 72.20 Valsade platta produkter av rostfritt stål, med en bredd av mindre än 600 MM sssosseseeserrsersrsss sees ss 57 72.21 Stång av rostfritt stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringaf oooooosssssossereseere reser rss ss ss rea 590 72.22 Annan stång av rostfritt stål; profiler av rostfritt stål . 59 72.23 Tråd av rostfritt stål osossssssssssessssserers reson rss 57

IV. Annat legerat stål; ihåligt borrstål av legerat eller olegerat stål

72.24 Annat legerat stål i form av göt eller i andra obearbetade former; halvfärdiga produkter av annat legerat stål: A. i form av göt eller i andra obearbetade former . 2,52 B. halvfärdiga produkter sosssssssssssssssss ses rss 3,26 72.25 Valsade platta produkter av annat ltegerat stål, med en bredd av minst 600 mm: A. varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar eller rullar sososooesseserserersrres reses sees sa 3.27 B. andra slag: 1. pläterade eller på annat sätt överdragna med aluminium, bly eller tent = sossssosssssssssse sa fri 2. ANÄTA oosoosesersrererrreeseres ers essens SK 72.26 Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm: A. pläterade eller på annat sätt överdragna med aluminium, bly eller tenn sosssssssessressressrs ers ra fr B. andra slåg sosossosesssersrserr rr rss s reser senta 5 72.27 Stång av annat legerat stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar ooosssososssrsrserrrreerrs es er erna 52 72.28 Annan stång av annat legerat stål; profiler av annat legerat stål: ihåligt borrstål av legerat eller olegerat stål: A. profiler: 1. pläterade, på annat sätt överdragna eller på annat sätt ytbehandlade: a. profilerade valsade platta produkter, pläterade eller på annat sätt överdragna med aluminium, bly eller tenn = ..sosossososssssos fri Db. ANTA oosooeeeeserereererrrrs rr ess rer sa Sn 2. andra: a. varmvalsade, varmdragna eller strängpressade: a. profiler med H-profil, oavsett vikten per löpmeter; andra profiler vägande minst 60 kg per lÖPpmeter sosssseseerererrr era reser sa fri PD. aNdra oososeserererrr rr rer tre rer ers ss 594 b. tillformade eller färdigbehandlade på annat SÄtÉt ooooseeeesesee esse rer rese es essens 594 B. andra släg sosooossosssereerrrr rss ers esse sees 5 72.29 Tråd av annat legerat stål s.ssssossssssse sosse r rs 52

Prop. 1986/87: 102

73 kap. Varor av järn eller stål

Anmärkningar 1. Med gjutjärn förstås i detta kapitel produkter som erhållits genom gjutning, i vilka järn dominerar viktmässigt över vart och ett av övriga ingående ämnen och som i fråga om kemisk sammansättning inte överensstämmer med definitionen på stål i anm. 1 d till 72 kap. ta Med tråd förstås i detta kapitel produkter, oavsett tvärsnittets form, som tillformats i varmt eller kallt tillstånd och som har ett största tvärmått av högst 16 mm,

73.01 Spont av järn eller stål, även med borrade eller stansade hål eller tillverkad genom sammanfogning: profiler framställda genom svetsning, av järn eller stål: Å. SPONM moseoseeereeser rer ere rr rer ere s rr rr rer fri B. profiler osossosserserereere rer ere rer rr rss rett 4497 73.02 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar, nämligen räler, moträler och kuggskenor, växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra detar till spårväxlar, sliprar, rälskarvjärn, rälstolar, rälstolskilar, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare, spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fästande av räler: Å. fölel sosse oerererrreer reser tar rer rss r rr er era fri B. andra slåg oossosssssererserrerrerrrs rss ss ere ra 3,87 73.03 Rör och ihåliga profiler, av gjutjärn:

B. ANAfA oosoooseerssseeeeesere rr err ers rss ss esta 17 73.04 Rör och ihåliga profiler, av järn (annat än gjutjärn) eller stål, SÖMIÖSA oLososeereseerererererrere ser r sr seas sa 196 73.05 Andra rör av järn eller stål (t. ex. svetsade eller nitade) med runt inre och yttre tvärsnitt och med en ytterdiameter av mer än 406,4 mM sosososreressererss rss a 10 73.06 Andra rör och andra ihåliga profiler, av järn eller stål (t.ex. hopböjda utan fogning, svetsade eller nitade) .. 190 73.07 Rördelar (t. ex. kopplingar, knärör och muffar) av järn eller Stål ooososseeseesrserrerer ers rr ers rs rss rss esta 196 73.08 Konstruktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 94.06) och delar till konstruktioner (t. ex. broar, brosektioner, slussportar, torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, fönsterluckor, räcken och pelare), av järn eller stål; plåt, stång, profiler, rör o. d. av järn eller stål, bearbe-

73.09 Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad elter till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 I, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller ut-

73.10 Tankar, fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas). med en rymd av högst 300 1, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkyl- in DING moseorrerrrereserrerererrrerrrre rr rss se ss sa 4,49

Behållare av järn celler stål för komprimerad eller till Prop. 1986/87: 102 vätska förtätad gåS s.ssssssososssssssssssss ss sota 4,496 Tvinnad tråd, linor, kablar, flätade band, sling o. d., av

Taggtråd av järn eller stål; vridet band eller vriden enkel flat tråd, med eller utan taggar, samt löst tvinnad dubbel tråd, av sådana slag som används till stängsel, av järn eller stål ssossoossssssosssssresss ss ss oss sa 4,40 73.14 Duk (även ändlös), galler och nät (inbegripet stängselnät), av järn- eller ståltråd; klippnät av järn eller stål . 4,47 73.15 Kättingar och kedjor samt delar till dessa varor, av järn [SE 4,4 96 73.16 Ankaren och draggar samt delar till dessa varor, av järn [313 3,20 73.17 Spik, stift (inbegripet häftstift), spikbleck, märlor och liknande artiklar, av järn eller stål, även med huvud av annat material, dock inte sådana med huvud av koppar 4490 73.18 Skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar, kilar, sprintar, saxsprintar, underläggsbrickor (inbegripet fjäderbrickor) och liknande artiklar, av järn eller stål ... 4,42 73.19 Synålar, stickor, snörnålar, virknålar, broderprylar och liknande artiklar, för handarbete, av järn eller stål; knappnålar, säkerhetsnålar och liknande artiklar av järn eller stål, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: A. synålar, stoppnålar och brodernålar fri B. andra släg oossososssesrserressssrss rss rss serna 3,27

73.21 Kaminer, spisar (inbegripet värmeledningsspisar), grillar, glödpannor, gaskök, tallriksvärmare och liknande icke elektriska artiklar för hushållsbruk samt delar till sådana artiklar, av järn eller stål ...ossos0000000o.os 4,490 73.22 Radiatorer för centraluppvärmning, inte försedda med elektrisk uppvärmningsanordning, och delar till sådana radiatorer, av järn eller stål; luftvärmare och varmluftsfördelare (inbegripet apparater som även kan fördela sval eller konditionerad luft), inte försedda med elektrisk uppvärmningsanordning men utrustade med motordriven fläkt eller blåsmaskin, samt delar till sådana apparater, av järn eller stål oosssoosssssssssss ses o sa 4427 73.23 Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar, av järn eller stål; stålull; diskbollar, putsvantar o. d., av järn eller stål: A. stålull; diskbollar, putsvantar o. d.. av järn eller stål 3,27 B. andra släg sossssossessserersser rr ers esse rs rota 4,47 73.24 Sanitetsgods och delar till sanitetsgods, av järn eller NE 44£ 73.25 Andra gjutna varor av järn eller stål ...so00000. 00 os 4,47 73.26 Andra varor av järn eller stål oosossssocossss isso vs sa 442

74 kap. Koppar och varor av koppar Prop. 1986/87: 102

Anmärkning

I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som anges nedan: a. Raffinerad koppar:

metall som innehåller minst 99,85 viktprocent koppar; eller metall som innehål-

ler minst 97,5 viktprocent koppar, under förutsättning att innehållet av andra ämnen, uttryckt i viktprocent, inte överstiger de gränsvärden som anges i följande tabell:

Tabell — Andra ämnen

+ Andra ämnen är t. ex. Al, Be, Co, Fe, Mn, Ni och Si.

b. kopparlegeringar:

metalliska material, andra än oraffinerad koppar, i vilka koppar dominerar

viktmässigt över vart och ett av övriga ingående ämnen, under förutsättning: 1. att halten av minst ett av de övriga ämnena överstiger de gränsvärden som

anges i ovanstående tabell; eller 2. att den totala halten av dessa övriga ämnen överstiger 2,5 viktprocent. Kopparförlegeringar:

legeringar som jämte andra ämnen innehåller mer än 10 viktprocent koppar, som inte är lämpliga för valsning eller smidning och som vanligen används som

tillsats vid framställning av andra legeringar eller som desoxidationsmedel eller

desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid framställning av andra me-

taller än järn. Fosforkoppar (kopparfosfid) som innehåller mer än 15 viktprocent

fosfor klassificeras dock enligt nr 28.48.

Stång:

valsade, strängpressade, dragna eller smidda produkter, inte i ringar eller rullar, med likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av

cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex

månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i

vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modi-

fierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Som stång anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former och dimensioner, vilka bear-

betats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägs-

nande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen fätt karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

Trådämnen och billets med ändarna avfasade celler på annat sätt bearbetade enbart för att underlätta deras insättning i maskiner för omformning till exempelvis valstråd eller rör skall dock klassificeras som obearbetad koppar enligt nr

74.03. Profiler: valsade, strängpressade, dragna, smidda eller på annat sätt formade produkter, även i ringar eller rullar, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionerna på stång, tråd, plåt, band, folier eller rör. Som

profiler anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former, vilka

bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller

avlägsnande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen

fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

Tråd: Prop. 1986/87: 102

valsade, strängpressade eller dragna produkter i ringar eller på spolar, med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller mänghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Som tråd i nr 74.14 anses dock endast produkter, med ett största tvärmått, oavsett tvärsnittets form, av högst 6 mm. ” Plåt, band och folier: platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 74.03). även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsnitt. även med rundade kanter tUinbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i vilken två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som antingen: — har kvadratisk eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger en tiondel av bredden, eller — har annan än kvadratisk eller rektangulär form, oavsett storleken, under förutsättning att de inte har karaktär av varor som omfattas av andra nummer. | Nr 74.09 och 74.10 skall också tillämpas för plåt, band och folier med mönster (t.ex. skåror, räfflor eller våffelmönstrade, droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) och för sådana produkter som har perforerats, korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning att de inte härigenom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Rör: ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en enda sluten hålighet, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som har enhetlig väggtjocklek. Som rör anses också produkter som har ett tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex mänghörning och som kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd, under förutsättning att rörets inre och yttre tvärsnitt är koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade hål, avsmalnande mot mitten, försedda med utvidgade ändar, koniska eller försedda med muffar, flänsar eller ringar.

74.02 Oraffinerad koppar: kopparanoder för elektrolytisk raf-

fiNCri0g oocoeeerererreseerrrrr ere res ss ss ss ss son fri

74.03 Raffinerad koppar och kopparlegeringar, i obearbetad fOÖTM mososoeeeesererrrer reser rrr er rrr esse ss rss rea fri 74.04 Avfall och skrot av koppar rer rerer rss ser rss ss rs a fri

74.05¶Kopparförlegeringar oossoosersressereeer reses sr sees fri

74.06 Pulver och fjäll av koppar:

A. pulver med bladig struktur; fjäll osos00000.0 vs. 0o. 3,84 B. andra Släg oososseseseseeerrersrerrer sr rss ss ess fri

74.07 Stång och profiler av koppar: A. av kopparlegering innehållande mer än 10 viktpro- [81150 11[9'€3 1,47 B. andra släg sosssoeseressrereerrre reser reset rss 2,5

74.08 Tråd av koppar: A. av kopparlegering innehållande mer än 10 viktprocent Nickel sossssosssssesesererrsrr sees rss sea 1,49

B. andra släg sossososeseserseresrsr rr ss sees ss sea 2,54

74.09¶Plåt och band av koppar, med en tjocklek av mer än

0,15 mm:

A. av kopparlegering innehållande mer än 10 viktpro-

Cent NICkel ooosooeseosererrerrserer ser ers ss sea 1.427

B. andra släg oosososersreeeserser sr s ss rss esse ess 2.57 Prop. 1986/87: 102

74.10 Folier av koppar (även tryckta eller på baksidan för-

stärkta med papper, papp, plast eller liknande material)

med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat) av högst 0,15 mm: A. av kopparlegering innehållande mer än 10 viktpro-

cent nickel ooosooosesreressereer rer sees reses osa 1,47

B. andra slåg ooosooessseeerersererrrre er rr ere sera 2.590

74.11¶Rör av KOPPal sosssoreesererserserere rr reser er resa 2.597

74.12 Rördelar (t. ex. kopplingar, knärör och muffar) av kop-

175) 327

74.13¶Tvinnad tråd, linor, flätade band o. d., av koppar, utan

elektrisk isolering oosossssssererererrrrr ere rs ora 2,54

74.14¶Duk (även ändlös), galler och nät av tråd av koppar; klippnät av KOPPAr sosse eoseserrrrer sr es rer ser rea 3,27

74.15 Spik, stift (inbegripet häftstift), märlor och liknande

artiklar, av koppar eller av järn eller stål med huvud av

koppar; skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar,

kilar, sprintar, saxsprintar, underläggsbrickor (inbegri-

pet fjäderbrickor) och liknande artiklar, av koppar .. 3.290

74.16¶Fjädrar av KOPPår oossssossseerssrar esse reser ers 3,24

74.17 Kokapparater och andra uppvärmningsapparater av så-

dana slag som används i hushåll, icke elektriska, samt

74.18 Bords-, köks- och andra hushällsartiklar samt delar till

sådana artiklar, av koppar; diskbollar, putsvantar o. d.,

av koppar; sanitetsgods och delar till sanitetsgods, av [06] 2) CA 3,29

74.19 Andra varor av koppar:

B. andra släg sosssosoeerreessssrssssssrs ss ss sera 3,27

75 kap. Nickel och varor av nickel

Anmärkning I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som anges nedan: a. Stång: valsade, strängpressade, dragna eller smidda produkter, inte i ringar eller rullar. med likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Som stång anses också gjutna elier sintrade produkter med samma former och dimensioner, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Profiler: valsade, strängpressade, dragna, smidda eller på annat sätt formade produkter, även i ringar eller rullar, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionerna på stäng, träd, plåt. band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. 129

9 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 102

Tråd: Prop. 1986/87: 102

valsade, strängpressade eller dragna produkter i ringar eller på spolar, med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet

tillplattad cirkel och modifierad rektangel. dvs. figurer i vilka två motstående

sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghör-

nigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos

produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden.

Plåt, band och folier:

platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 75.02), även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsnitt, även med rundade kanter unbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i vilken två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). som har enhetlig tjocklek och som antingen: = har kvadratisk eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger en

tiondel av bredden, eller

—- har annan än kvadratisk eller rektangulär form, vavsett storleken, under

förutsättning att de inte har karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Nr 75.06 skall också tillämpas för plåt, band och folier med mönster (t.ex. skåror, räfflor eller våffelmönstrade, droppformiga, knappformiga eller rom-

biska upphöjningar) och för sådana produkter som har perforerats, korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning att de inte härigenom

fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

Rör: ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en enda sluten hålighet, som

har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval. kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som har

enhetlig väggtjocklek. Som rör anses också produkter som har ett tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd, under förutsättning att rörets inre och yttre tvärsnitt är koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade hål, avsmalnande mot mitten, försedda med utvidgade ändar, koniska eller försedda med muffar, flänsar eller

ringar.

75.01¶Nickelskärsten, nickeloxidsinter och andra mellanprodukter vid framställning av nickel = ssosssssosos.ss so. fri

75.02¶Nickel i obearbetad förm s.sssossrsssssssssssssssa fri

75.07¶Rör och rördelar (1. ex. kopplingar, knärör och muffar)

AV NICkel oosoooeeerrerseeereree reser rs rer ee s sr ers 1,47 75.08 Andra varor av nickel:

A. anoder för förnickling —=.ssssesessssrserrrrr sera fri

B. andra släåg ososssosssserrrerrerer rr sars ers er ss 324

76 kap. Aluminium och varor av aluminium

Anmärkning I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som anges nedan: a. Stång:

valsade, strängpressade, dragna eller smidda produkter, inte i ringar eller rullar,

med likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av

cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eHer regelbunden konvex

månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i

vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är

raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, 130

triangulärt eller mänghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin Prop. 1986/87: 102 längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Som stång anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former och dimensioner, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Profiler: valsade, strängpressade, dragna, smidda etter på annat sätt formade produkter. även i ringar eller rullar, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionerna på stång, tråd, plåt, band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Tråd: valsade, strängpressade eller dragna produkter i ringar eller på spolar. med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller mänghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Plåt, band och folier: platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 76.0, även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsnitt, även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i vilken två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som antingen: — har kvadratisk eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger en

tiondet av bredden, eller — har annan än kvadratisk eller rektangulär form, oavsett storleken, under

förutsättning att de inte har karaktär av varor som omfattas av andra num-

mer. Nr 76.06 och 76.07 skall också tillämpas för plåt, band och folier med mönster (t.ex. skåror, räfflor eller väffelmönstrade, droppformiga. knappformiga eller rombiska upphöjningar) och för sådana produkter som har perforerats, korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning att de inte härigenom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Rör: ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en enda sluten hålighet. som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex mänghörning och som har enhetlig väggtjocklek. Som rör anses också produkter som har ett tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex mäånghörning och som kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd, under förutsättning att rörets inre och yttre tvärsnitt är koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade hål, avsmalnande mot mitten. försedda med utvidgade ändar, koniska eller försedda med muffar, flänsar eller ringar.

76.01 Aluminium i obearbetad form se rrereer sars ses ere sa fri 76.02 Avfall och skrot av aluminium oossssossoorsssessna fri

76.03¶Pulver och fjäll av aluminium: ÅA. pulver med bladig struktur samt fjäll, dock med

undantag av varor avsedda att användas uteslutan-

B. ändra släg sosssossesssereerersss rss rss ss ss sta fri

76.04¶Stång och profiler av aluminium —..ssssssssssososoa 2,5

76.05¶Tråd av aluminium = oossssesssessssessssess nns ss ra 2,54

76.06¶Plåt och band av aluminium, med en tjocklek av mer än

[1 ; 2,5

76.07 Folier av aluminium (även tryckta eller på baksidan Prop. 1986/87: 102 förstärkta med papper, papp, plast eller liknande material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräk-

nat) av högst Ö,2 MM Losssoseesessssrsesss esse rss 2,57

76.08¶Rör av aluminium oosoosoreerseserrrrsarsersr ess oss era 2,54

76.09 Rördelar (t. ex. kopplingar, knärör och muffar) av alu-

MINIUM ooororeereerreresrserers rare rr er sr res reses 320 76.10 Konstruktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 94.06) och delar till konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, räcken och pelare), av aluminium; plåt, stång, profiler, rör o.d. av aluminium, bearbetade för användning i konstruktioner 3,2 9 76.11 Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 I, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för

76.12 Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare (inbegripet förpackningsrör och förpackningstuber), av

aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprime-

rad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst 300 I, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning:

A. förpackningstuber s.ssssossrserrrserere rss rr rea 3,84 B. andra släg sossosessererssrsrrrrr rss r ers reses ss 3,29

76.13 Behållare av aluminium för komprimerad eller till väts-

ka förtätad gåS s.soossereeserererrrer ers rss sees sa 3,27

76.14 Tvinnad tråd, linor, flätade band o.d., av aluminium, utan elektrisk isolering s.sssossessssrsssres reses ass 2,590

76.15 Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar, av aluminium; diskbollar, putsvantar 0. d., av aluminium; sanitetsgods och delar till sanitets-

gods, av aluminium sossososeeeerersesrsse ses ss sea 3,27

76.16 Andra varor av aluminium sossssssserersssssss sr ra 324

77 kap. (Detta kapitel omfattar inte någon vara)

78 kap. Bly och varor av bly

Anmärkning I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som anges nedan: a. Stång: valsade, strängpressade. dragna eller smidda produkter, inte i ringar eller rullar, med likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Som stång anses också 132

gjutna eller sintrade produkter med samma former och dimensioner, vilka bear- Prop. 1986/87: 102 betats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. . Profiler: valsade, strängpressade, dragna, smidda eller på annat sätt formade produkter, även i ringar eller rullar, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionerna på stång, tråd, plåt. band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Tråd: valsade, strängpressade eller dragna produkter i ringar eller på spolar, med likformigt. massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. - Plåt, band och folier: platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 78.01), även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsnitt, även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i vilken två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som antingen: — har kvadratisk eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger en

tiondel av bredden, eller — har annan än kvadratisk eller rektangulär form, oavsett storleken, under

förutsättning att de inte har karaktär av varor som omfattas av andra num-

mer. Nr 78.04 skall också tillämpas för plåt, band och folier med mönster (t. ex. skåror, räfflor eller våffelmönstrade, droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) och för sådana produkter som har perforerats, korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning att de inte härigenom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Rör: ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en enda sluten hålighet, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval. kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som har enhetlig väggtjocklek. Som rör anses också produkter som har ett tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd, under förutsättning att rörets inre och yttre tvärsnitt är koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade hål, avsmalnande mot mitten, försedda med utvidgade ändar, koniska eller försedda med muffar, flänsar eller ringar.

78.01 Bly i obearbetad form =..sooosossssssssses sees nosa fri 78.02 Avfall och skrot av bly s.soosoosossssssosssoossosa fri

78.03¶Stång, profiler och tråd av bly ..sssosossoossooosss fri

78.04¶Plåt, band och folier av bly; pulver och fjäll av bly fri

78.05 Rör och rördelar (t. ex. kopplingar, knärör och muffar)

FNL fri 78.06 Andra varor av bly:

79 kap. Zink och varor av zink Prop. 1986/87: 102

Anmärkning I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som anges nedan: ad. Stäng: valsade, strängpressade, dragna eller smidda produkter, inte i ringar eller rultar, med likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel. liksidig triangel eller regelbunden konvex mänghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller mänghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockieken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Som stäng anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former och dimensioner. vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Profiler: valsade, strängpressade, dragna, smidda eller på annat sätt formade produkter. även i ringar eller rullar, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionerna på stång, tråd, plåt, band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån). under förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Tråd: valsade, strängpressade eller dragna produkter i ringar eller på spolar, med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Plåt. band och folier: platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 79.01), även i ringar eller rullar. som har massivt rektangulärt tvärsnitt, även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel. dvs. en figur i vilken två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka. av samma längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som antingen: — har kvadratisk eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger en tiondel av bredden, eller —- har annan än kvadratisk eller rektangulär form, oavsett storleken, under förutsättning att de inte har karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Nr 79.05 skall också tillämpas för plåt, band och folier med mönster (t. ex. skåror, räfflor eller våffelmönstrade, droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) och för sådana produkter som har perforerats, korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning att de inte härigenom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Rör: ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en enda sluten hålighet, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som har enhetlig väggtjocklek. Som rör anses också produkter som har ett tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd, under förutsättning att rörets inre och yttre tvärsnitt är koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade hål, avsmalnande mot mitten, försedda med utvidgade ändar, koniska eller försedda med muffar, flänsar eller ringar.

79.01 Zink i obearbetad form s.sososessrssererrrers ses ers fri Prop. 1986/87: 102

79.02 Avfall och skrot av Zink sossosossssese rss s ses rs ss aa fri

79.03¶Stoft, pulver och fjäll av zink sosssssssssr rr reser ra fri

79.04¶Stäng. profiler och tråd av zink = s.sssssssssssss rss fri

79.05¶Plåt, band och folier av zink oossssssssssssess ser sa fri

79.06 Rör och rördelar (t. ex. kopplingar, knärör och muffar)

av ZINK oosoooeeeeeee sees esse rese reser rr res ss sr ns fri 79.07 Andra varor av zink:

A. spik, stift, bultar och nitar; takrännor, nockplåtar, ramar till takfönster samt andra färdiga byggvaror fri

B. andra släg ososssosssrererersere sar er rr ere sees at 3,27

80 kap. Tenn och varor av tenn

Anmärkning I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som anges nedan: a. Stång: valsade, strängpressade, dragna eller smidda produkter, inte i ringar eller rullar, med likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat. rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex mänghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Som stång anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former och dimensioner, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Profiler: valsade, strängpressade, dragna, smidda eller på annat sätt formade produkter, även i ringar eller rullar, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionerna på stång, tråd, plåt, band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Tråd: valsade, strängpressade eller dragna produkter i ringar eller på spolar. med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallelta). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Plåt, band och folier: platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 80.0D, även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsnitt, även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i vilken två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som antingen: — har kvadratisk eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger en

tiondel av bredden, eller — har annan än kvadratisk eller rektangulär form, oavsett storleken, under

förutsättning att de inte har karaktär av varor som omfattas av andra num-

mer. Nr 80.04 och 80.05 skall också tillämpas för plåt, band och folier med mönster (t.ex. skåror, räfflor eller våffelmönstrade, droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) och för sådana produkter som har perforerats, korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning att de inte härigenom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. 135

e. Rör: Prop. 1986/87: 102

ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en enda sluten hålighet, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som har enhetlig väggtjocklek. Som rör anses också produkter som har ett tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd, under förutsättning att rörets inre och yttre tvärsnitt är koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade hål, avsmalnande mot mitten, försedda med utvidgade ändar, koniska eller försedda med muffar, flänsar eller ringar.

80.01 Tenn i obearbetad form ...ssossssosrssssesssss ss fri 80.02 Avfall och skrot av tell s.ssssosssssssssssess oss os fri

80.03 Stång, profiler och tråd av tenn o..sssssssoo.ssoss os. fri

80.04 Plåt och band av tenn med en tjocklek av mer än 0,2 16814 Rn eeenssa fri

80.05 Folier av tenn (även tryckta eller på baksidan förstärkta med papper, papp, plast eller liknande material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat)

av högst 0,2 mm; pulver och fjäll av tenn:

ÅA. fOllefr meo oseeeeeresrerrrerererser rese ess rss sa 1,42

B. pulver och fjäll ossososooserssrressrrs rss rss arsa fri

80.06 Rör och rördelar (t. ex. kopplingar, knärör och muffar) FN GV fri

80.07 Andra varor av tenn:

A. förpackningstuber oososssssseseserserrsr sees era 3,87 B. andra släg s.ssessseseserrerrersrr rs rr rss ser ess 3,20

81 kap. Andra oädla metaller; kermeter; varor av dessa material

81.01 Volfram och varor av volfram, inbegripet avfall och skrot:

A. tråd, inbegripet spiraler = oosossosssssssssssss era 1,42 B. andra släåg sososososesssrererssssese rr ers s sent fri

81.02 Molybden och varor av molybden, inbegripet avfall

och skrot: A. tråd, inbegripet spiraler = ..osoossssosssssssos osa 1,42

B. andra släg sososseoresserersrerrerr ers rss tres fri 81.03 Tantal och varor av tantal, inbegripet avfall och skrot fri

81.04 Magnesium och varor av magnesium, inbegripet avfall

och skrot: A. i obearbetad form; avfall och skrot; jämnstora spån

och korn samt pulver sos.sosssssssssesssss oso ss fri

C. andra släg sossososseseeeesrererreersr rss ers 3,20 81.05 Koboltskärsten och andra mellanprodukter vid fram-

ställning av kobolt: kobolt och varor av kobolt, inbegripet avfall och skröt ..ssssssssrsrrresrrsrs rr serna fri

81.06 Vismut och varor av vismut, inbegripet avfall och skrot fri

81.07 Kadmium och varor av kadmium, inbegripet avfall och

SkIOt ooseoeeeseseeesereerer ere rss es rr sr ses s ssd fri

81.08 Titan och varor av titan, inbegripet avfall och skrot .. fri

81.09 Zirkonium och varor av zirkonium, inbegripet avfall [619 1163.4 (0) fri

81.10¶Antimon och varor av antimon, inbegripet avfall och Prop. 1986/87: 102

SKIOL oosoeeeeserereseerreerrr ers rss rss tre rss sees fri 81.11 Mangan och varor av mangan, inbegripet avfall och

SKIOt oossesesesersrrress er rer sr sr sasse rr rr ss sr nns fri

81.12 Beryllium, krom, germanium, vanadin, gallium, haf-

njum, indium, niob, rhenium och tallium samt varor av

81.13¶Kermeter och varor av kermeter, inbegripet avfall och

5146) fri

82 kap. Verktyg, redskap, knivar, skedar och gafflar av oädel metall;

delar av oädel metall till sådana artiklar

Anmärkningar 1. Bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor, slipstenar och slipskivor med ställning, manikyr- eller pedikyrsatser samt varor enligt nr 82.09 omfattar detta kapitel endast artiklar med blad, skär, bearbetande yta eller annan verksam del av: a. oädel metall; b. hårdmetall eller annan kermet; c. ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) på

underlag av oädel metall, hårdmetall eller annan kermet; d. slipmedel på underlag av oädel metall, under förutsättning att varorna har

skärande tänder, spår, räfflor e. d. av oädel metall, vilka behållit sin funktion

efter det att slipmedlet lagts på. ra Delar av oädel metall till artiklar enligt detta kapitel skall klassificeras enligt samma nummer som de artiklar till vilka de utgör delar, med undantag av delar som är särskilt nämnda som sådana samt verktygshållare för handverktyg (nr 84.66). Delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd. omfattas dock inte av detta kapitel. Skärhuvuden, blad och saxar till elektriska rakapparater och elektriska hårklippningsmaskiner skall klassificeras enligt nr 85.10. Satser som består av en eller flera knivar enligt nr 82.11 och minst lika många artiklar enligt nr 82.15 skall klassificeras enligt nr 82.15.

82.01 Handverktyg och handredskap av följande slag: spa-

dar, skyfflar, korpar, hackor, högafflar, grepar, krattor, räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande huggverktyg; sekatörer av alla slag; liar, skäror, höknivar, häcksaxar, fäll- och klyvkilar samt andra verktyg och redskap av sådana slag som används inom lant-

82.02 Handsågar; blad för alla slags sågar (inbegripet slitsfrä-

sar, spårfräsar och otandade sågblad):

A. sågkedjor för motorsågar samt delar till sådana ked-

JO ooeeeeeeresrrerrrrreese rr ser rs see rss sera fri

B. andra släg oosoosooossersssesssrrs sr rss sees era 4,40 82.03 Filar, raspar, tänger (inbegripet avbitartänger), pincet-

ter, plåtsaxar, röravskärare, bultsaxar, huggpipor och liknande handverktyg:

B. andra släåg soooooooosssssssseesss ss rr rer rossa 4,47

82.04 Skruvnycklar och skiftnycklar (inbegripet moment-

nycklar); utbytbara hylsor till hylsnycklar, med eller

utan handtag sosooosoosssssssssssse ess se ss reses. 4,47

82.05 Handverktyg (inbegripet glasmästardiamanter), inte

nämnda eller inbegripna någon annanstans: blåslam-

por: skruvstycken, skruvtvingar o. d., andra än tillbe- 137

hör och delar till verktygsmaskiner: städ: transportabla Prop. 1986/87: 102 smidesässjor; hand- eller pedaldrivna slipstenar och

slipskivor med ställning:

A. handborrar (andra än spiralborrar), skruvmejslar,

borr- och sparrsockar, tubpressar och skärcirklar

83 kap. Diverse varor av oädel metall Prop. 1986/87: 102

Anmärkningar 1. I detta kapitel skall delar av oädel metall klassificeras enligt samma nummer som de artiklar för vilka de är avsedda. Artiklar av järn eller stål enligt nr 73.12, 73.15, 73.17. 73.18 och 73.20 samt liknande artiklar av andra oädla metaller (74—- 76 och 78—81 kap.) skall dock inte anses som delar till varor enligt detta kapitel. LEE Med länkrullar i nr 83.02 avses artiklar med en hjuldiameter (1 förekommande fall inbegripet hjulring) av högst 75 mm eller med en hjuldiameter av mer än 75 mm ti förekommande fall inbegripet hjulring) om hjulets eller hjulringens bredd är mindre än 30 mm.

83.01 Hänglås och andra lås (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) av oädel metall; knäppen och byglar med knäppe, försedda med lås, av oädel metall; nycklar av oädel metall till i detta nummer nämnda artiklar: A. kappsäck-, koffert- och portföljlås samt delar till sådana lås s.sosssssrererrerrrrrr rss ss ss sr esta B. andra släåg sosse eseesesrssss ere ser ess sr restes Beslag och liknande artiklar av oädel metall, som är lämpliga för möbler, dörrar, trappor, fönster, markiser, persienner, rullgardiner, karosserier, sadelmakeriarbeten, koffertar, kistor, skrin e. d.; hatthyllor, hatthängare, konsoler o.d., av oädel metall; länkrullar med hjulhållare av oädel metall; automatiska dörrstängare av oädel metall oosooooosessesssrssrrrser rss ere ret 83.03 Kassaskåp, kassakistor samt dörrar till kassavalv e. d., armerade eller på annat sätt förstärkta, förvaringsfack för kassavalv samt kassaskrin, dokumentskrin o. d.. av oädel metall Losooooosesereseessss sasse esse ee res 3,20 83.04 Dokumentskåp, kortregisterskåp, brevkorgar, manuskripthållare, pennfat, stämpelställ och liknande kontors- och skrivbordsartiklar, av oädel metall. andra än kontorsmöbler enligt nr 94.03 Iosoossosssososs ss osa 83.05 Mcekanismer och beslag för samlingspärmar eller brevordnare, pappersklämmor, gem, ryttare till kortregister och liknande kontorsartiklar, av oädel metall; häftklammer i staplar (för t.ex. kontorsbruk, tapetserar-

83.06 Ringklockor, bjällror, gonggonger o. d., icke elektriska, av oädel metall; statyetter och andra prydnadsföremål, av oädel metall; fotografiramar, taveframar och liknande ramar, av oädel metall; speglar av oädel metall: A. cykelringklockor samt delar till sådana ringklockor B. fotografiramar, tavelramar och liknande ramar; SA 327 C. andra släg sosooossssseeesssressssess ss ser es na fri 83.07 Böjliga slangar och rör av oädel metall, även med kopplingsanordningår osoomsssrersrerssss ser ses sa 3,27 83.08 Knäppen, byglar med knäppe, spännen med eller utan knäppe, hakar, hyskor, snörhålsringar o. d., av oädel metall, av sådana slag som används till kläder, skodon, markiser, handväskor, reseffekter e.d.: rörnitar och tvåspetsnitar, av oädel metall; pärlor och paljetter, av oädel metall. oooososesserers sees re rs ss ss ses nea Vu tt N

83.09 Proppar, kapsyler och lock (inbegripet kronkorkar, Prop. 1986/87: 102 skruvkapsyler och proppar med pip), sprundtappar med gängning, sprundplåtar, plomber och andra tillbe-

Skyltar, namnplåtar, adressplåtar och liknande plåtar,

siffror, bokstäver och andra symboler, av oädel metall,

med undantag av sådana som omfattas av nr 94.05

Tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande pro-

dukter av oädel metall eller hårdmetall, överdragna eller fyllda med flussmedel, av sådana stag som används för lödning eller svetsning eller för pålödning

eller påsvetsning av metall eller hårdmetall; tråd och stavar av agglomererat pulver av oädel! metall, för metallsprutning

SEXTONDE AVDELNINGEN

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel; delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television

samt delar och tillbehör till sådana apparater

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar inte: a. drivremmar och transportband av plast, enligt 39 kap., eller mjukgummi (nr 40.10); andra varor av mjukgummi, av sådana slag som används till maskiner eller mekaniska eller elektriska apparater eller för annat tekniskt bruk (nr 40.16):

varor av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av pälsskinn (nr 43.03), av

sådana slag som används i maskiner, apparater eller mekaniska redskap eller för annat tekniskt bruk:

bobiner, spolar, cops, konrullar och liknande artiklar, oavsett materialet (t. ex. 39, 40, 44 eller 48 kap. eller femtonde avd.):

. perforerade kort för jacquardmaskiner eller liknande maskiner (t. ex. 39 eller 48 kap. eller femtonde avd.); drivremmar och transportband av textilmaterial (nr 59.10) samt andra varor av textilmaterial för tekniskt bruk (nr 59.11); ädelstenar och halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade)

enligt nr 71.02—-71.04 samt artiklar som helt består av sådana stenar, enligt nr

71.16, med undantag av omonterade bearbetade safirer och diamanter för

stift till grammofoner eller apparater för ljudinspelning (nr 85.22);

RP delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.): borrör (nr 73.04); ändlös duk av metalltråd eller metallband (femtonde avd. ):

artiklar enligt 82 och 83 kap.;

rres artiklar enligt sjuttonde avd.:

. artiklar enligt 90 kap.:

ur och andra artiklar enligt 91 kap.;

Oas utbytbara verktyg enligt nr 82.07 samt borstar av sådana slag som används

som maskindelar, enligt nr 96.03; liknande utbytbara verktyg skall klassificeras enligt beskaffenheten av materialet i den verksamma beståndsdelen (1. ex. enligt 40, 42, 43, 45 eller 59 kap. eller nr 68.04 eller 69.09);

Pp. artiklar enligt 95 kap.

2. O inte annat följer av anm. I till denna avdelning, anm. 1 till 84 kap. eller anm. I till 85 kap., skall delar till maskiner (inte utgörande delar till artiklar enligt nr 84.84, 85.44, 85.45, 85.46 eller 85.47) klassificeras enligt följande regler: a. delar som omfattas av något av numren i 84 eller 85 kap. (andra än nr 84.85

och 85.48) skall under alla förhållanden klassificeras enligt sina respektive nummer;

andra delar skall, om de är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till en maskin av speciellt slag eller till flera slags maskiner som omfattas av samma nummer (inbegripet maskiner enligt nr 84.79 och 85.42),

klassificeras enligt samma nummer som ifrågavarande maskiner. Delar som är lämpliga att användas huvudsakligen till varor enligt nr 85.17 eller 85.25—

85.28 och som är lika användbara för båda dessa slag av varor skall klassificeras enligt nr 85.17;

c. alla andra delar skall klassificeras enligt nr 84.85 eller 85.48. LE Bestämmelsen i 5 & 2 a (se allmänna bestämmelser i början av denna lag) om en vara som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop skall också tillämpas

för en maskin vars delar anges till förtullning vid skilda tillfällen, om den

tullskyldige yrkar det.

3. Om inte annat är föreskrivet skall maskinkombinationer som består av två eller flera maskiner som sammanfogats till en enhet samt andra maskiner som kan 141

utföra två eller flera kompletterande eller alternativa arbetsuppgifter klassifi- Prop. 1986/87: 102 ceras som om de bestod enbart av den komponent eller utgjorde en sådan maskin som utför den huvudsakliga arbetsuppgiften. När en maskin eller en grupp maskiner består av separata komponenter (oavsett om dessa är åtskilda eller förenade genom rör. anordningar för kraftöverföring. elektriska ledningar eller andra anordningar), som är avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad arbetsuppgift som kan utföras av en maskin enligt nägot av numren i 84 eller 85 kap., skall det hela klassificeras enligt detta nummer. An Vid tillämpningen av dessa anmärkningar förstås med maskiner alla maskiner, utrustningar, apparater och redskap som är nämnda i numren i 84 och 85 kap.

84 kap. Kärnreaktorer, ångpannor, maskiner och apparater samt

mekaniska redskap; delar till sådana varor

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. kvarnstenar, slipstenar och andra artiklar enligt 68 kap.: b. maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar till sådana, av keramiskt material (69 kap.); c. laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); maskiner, apparater och andra artiklar för tekniskt bruk samt delar till sådana. av glas (nr 70.19 eller 70.20): d. artiklar enligt nr 73.21 och 73.22 samt motsvarande artiklar av andra oädla metaller (74-76 och 78-81 kap.); e. elektromekaniska handverktyg enligt nr 85.08 samt elektromekaniska hushållsapparater enligt nr 85.09: f. oo Gaj ska mattsopare som hålls i handen, inte försedda med motor (nr 96.03). ta Om inte annät följer av anm. 3 till sextonde avd. skall en maskin eller apparat som motsvarar en varubeskrivning i i ett eller flera av numren 84.01—84.24 och samtidigt motsvarar en varubeskrivning i ett eller flera av numren 84.25—84.80 klassificeras enligt tillämpligt nummer i den förra gruppen och inte i den senare. Nr 84.19 skall dock inte tillämpas för: groningsapparater, äggkläckningsapparater och kycklingmödrar (nr 84.36): Isf spannmålsfuktningsmaskiner (nr 84.37); diffusörer för extraktion av sockersaft (nr 84.38); eo maskiner och apparater för värmebehandling av textilgarn, textilvävnader eller andra textilvaror (nr 84.51): e. maskiner och apparater för mekanisk bearbetning i vilka en temperaturändring, även om den är nödvändig, är av underordnad betydelse. Nr 84.22 skall inte tillämpas för: a. symaskiner för tillslutning av säckar eller liknande förpackningar tnr 84.52); b. kontorsmaskiner enligt nr 84.72. En verktygsmaskin för bearbetning av vilket material som helst, som motsvarar en varubeskrivning i nr 84.56 och samtidigt motsvarar en varubeskrivning i nr 84.57, 84.58, 84.59, 84.60, 84.61. 84.64 eller 84.65 skall klassificeras enligt nr 84.56. Nr 84.57 skall tillämpas endast för verktygsmaskiner för metallbearbetning tandra än svarvar) som kan utföra olika slags bearbetningar antingen: a. genom automatisk växling mellan olika verktyg som är placerade i ett magasin e.d. (fleroperationsmaskiner); eller b. genom att olika bearbetningsenheter samtidigt eller efter varandra automatiskt bearbetar ett fast uppspänt arbetsstycke (enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet); eller c. genom automatisk förflyttning av arbetsstycket mellan olika bearbetningsenheter (transfermaskiner). 5, A. Med datorer i nr 84.71 förstås: a. digitalmaskiner som (1) kan lagra ett eller flera bearbetningsprogram samt åtminstone de data som är omedelbart nödvändiga för att utföra programmet, (2) kan fritt programmeras efter användarens behov, (3) kan utföra de aritmetiska beräkningar som användaren begär samt (4) kan utan mänskligt ingripande utföra ett bearbetningsprogram som de om så behövs kan modifiera genom logiskt beslut under pågående körning: b. analogimaskiner som kan simulera matematiska modeller och som består av minst analogielement, styrelement och programelement; 142

c. hybridmaskiner som bestär antingen av en digitalmaskin med analogiele- Prop. 1986/87: 102 ment eller av en analogimaskin med digitalelement. B. Datorer kan förekomma i form av system som består av ett variabelt antal enheter i separata höljen. En enhet anses utgöra en del av det kompletta systemet om den uppfyller följande villkor: a. den kan anslutas till centralenheten antingen direkt eller via en eller flera andra enheter: b. den är speciellt konstruerad som det till ett sådant system och mäste i synnerhet. om den inte utgör en strömförsörjningsenhet, kunna ta emot elier leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas av systemet. Aven sådana enheter av detta slag som föreligger särskilt skall klassificeras enligt nr 84.71. Nr 84.71 omfattar inte maskiner i vilka ingår eller som arbetar i anslutning till en dator och som utför en specifik arbetsuppgift. Sådana maskiner klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter eller, om detta inte är möjligt, enligt något slumpnummer. Nr 84.82 skall tillämpas för bl. a. polerade stålkulor, vilkas största och minsta diameter inte avviker från den nominella diametern med mer än 19c, dock högst med 0,05 mm. Andra stålkulor skall klassificeras enligt nr 73.26. En maskin som används för mer än en uppgift skall i klassificeringshänseende behandlas som om dess huvudsakliga uppgift vore dess enda uppgift. Om inte annat följer av anm. 2 till detta kapitel, anm. 3 till sextonde avd. eller andra föreskrifter skall en maskin, vars huvuduppgift inte är beskriven i något tulltaxenummer eller för vilken huvuduppgiften inte kan fastställas, klassificeras enligt nr 84.79. Nr 84.79 omfattar också maskiner för tillverkning av tågvirke och linor av metalltråd, textilgarn eller något annat material eller av en kombination av flera material (t. ex. dukt-, tvinn- och kablingsmaskiner).

84.01 Kärnreaktorer; obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer; maskiner och apparater för isotopseparation 3,87 84.02 Ångpannor och andra ånggeneratorer (andra än sådana varmvattenpannor för centraluppvärmning som också

84.03 Värmepannor för centraluppvärmning, andra än så-

dana enligt nr 84.02 sosooosssessssasss essens sen snar 4,46 84.04 Hjälpapparater för användning tillsammans med ång-

generatorer eller värmepannor enligt nr 84.02 eller

84.03 (1. ex. economisers, överhettare, sotningsappara-

ter och anordningar för stoftåterföring): kondensorer för ångmaskiner sososssoosserersrsrsrsrs ses sr s resa 3,87

84.05 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare; generatorer för acetylengas samt liknande gasgeneratorer som arbetar med vatten, även med gasre- NAT oooeeeeeeeerererrsrerrrr rer rr ere rs ers ss ss sa 3.87

84.06¶Ånglurbiner s.sssssosseossssersrssrssess rss ss sla 3.84

84.07¶Förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med fram- och återgående eller roterande kolvar:

A. motorer till luftfartyg ret rrrs er ere res sr ss ss eta fri

B. motorer för fartygsdrift osoosossssossssssssss ena 32X L[OME:T:L [6 3,87

84.08¶Förbränningskolvmotorer med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotorer) —.sssosssosssossssa 3,87

84.09 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen för motorer enligt nr 84.07 eiler 84.08: A. delar till luftfartygsmotorer oosssssssssss.sso ss. fri B. äNndfd oosoooseseeser sasse r raser rss ss rs sr oss rna 3,84

84.10¶Hydrauliska turbiner, vattenhjul samt regulatorer för sådana Maskiner oosssosssserserssersssesre ess rna 3,87

84.11 Turbojetmotorer, turbopropmotorer och andra gastur- Prop. 1986/87: 102 binmotorer: A. turbojetmotorer och turbopropmotorer samt delar till sådana moOtOrer os.soseeerereserersss ers s sea fri B. andra gasturbinmotorer 3,80 84.12 Andra motorer: A. reaktionsmotorer, andra än turbojetmotorer, samt delar till sådana motorer fri B. aANÅIA oosooseoeerereererereerr ere sees rr tres era 3,84 84.13 Vätskepumpar, även försedda med mätanordning; vätskeelevatoref os.sssooerseresrrsr ser reses sens sa 37 84.14 Luft- eller vakuumpumpar, kompressorer för luft eller andra gaser samt fläktar och blåsmaskiner; ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, även försedda med filter: A. bords-, golv-, vägg-, fönster- eller takfläktar med inbyggd elektrisk motor med en effekt av högst 125 W: ventilations- eller cirkulationskåpor med en horisontell sidlängd av högst 120 cm; delar till dessa artiklar oosssesereeeees ere rer rer sr rr sets rss ess Lyra B. andra släg sososseesrreereerrr ere reser reser sera 390 84.15 Luftkonditioneringsapparater bestående av en motordriven fläkt samt anordningar för reglering av temperatur och fuktighet, inbegripet sådana apparater i vilka

84.16 Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle elier gas, till eldstäder: mekaniska eldningsapparater (stokrar), mekaniska eldstadsrostar, mekaniska anordningar för avlägsnande av aska samt liknande anordningar: A. rostar till mekaniska eldstadsrostar fri B. andra släåg sosossssessserrreresr rs er ere rss rasa 3,84 84.17 Industri- och laboratorieugnar, inbegripet förbränningsugnar, icke elektriska = .osssossssssess ers rss os 3,87 84.18 Kylskåp, frysar och annan kyl- eller frysutrustning, elektriska och andra; värmepumpar, andra än luftkonditioneringsapparater enligt nr 84.15 ..ls.ssss.s.ves 84.19 Maskiner och apparater, även med elektrisk uppvärmning, för behandling av material genom förfaranden som inbegriper temperaturändring, såsom uppvärmning, kokning, rostning, destillering, rektifiering, sterilisering, pastörisering, ångbehandling, torkning. indunstning, förångning, kondensering eller avkylning, dock inte maskiner och apparater av sådana slag som används för hushållsbruk; genomströmnings- eller för-

Kalandrar och andra valsmaskiner, andra än maskiner för bearbetning av metall eller glas, samt valsar till sådana Maskiner osossososssrsrrrerrsrrrre rs e rss es 3,87 Centrifuger, inbegripet torkcentrifuger; maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor eller gÄSCI oooeeoeererererseres rar rer r rr reset r res sens Diskmaskiner; maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning, tillslutning, kapsylering eller 144

etikettering av flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, Prop. 1986/87: 102 säckar eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för förpackning eller inslagning av varor; apparater för inpressning av kolsyra i drycker: A. maskiner och apparater för rengöring eller torkning

av flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater

för påfyllning, tillslutning, kapsylering eller etiket-

84.37 Maskiner och apparater för rensning eller sortering av Prop. 1986/87: 102 spannmål, torkade baljväxtfrön eller andra frön: maskiner och apparater som används inom kvarnindustrin eller för bearbetning av spannmål eller torkade baljväxtfrön, andra än maskiner och apparater av lantbrukstyp sooooeeeeererreserrresererr er rr rs e ss sea 3,8Z 84.38 Maskiner och apparater, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel, för industriell beredning eller tillverkning av matvaror eller drycker, andra än maskiner och apparater som används för utvinning eller beredning av animaliska eller vegetabiliska fetter och feta Oljör sosse seesseeeeererrrrr ss ses ss sens sa 3,84 84.39 Maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa cellulosahaltiga material elter för tillverkning

84.40 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, inbegripet trådhäftmaskifier sosossoeeseserserrsrrrss rss sea 3,80 84.41 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa, papper ciler papp, inbegripet skärmaskiner av alla Släg sosoossseeeseserrrer er rr rss reses sn sn 2,57 84.42 Maskiner, apparater och redskap (andra än verktygsmaskiner enligt nr 84.56 - 84.65) för typgjutning eller typsättning eller för preparering eller tillverkning av klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar eller andra tryckformar; typer, tryckplåtar, klichéer, tryckcylindrar och andra tryckformar; plåtar, cylindrar och litografiska stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade, kornade eller polerade): A. tryckplåtar, klichéer, tryckcylindrar och andra tryckformar 3,8 B. andra Ssläg sososseeoseerrrrs sr rer rsr rss ss sanna fri 84.43 Tryckpressar; hjälpapparater för användning vid tryck- NING oooeereeeereereeeeerrersr sees ers stress ns sn fri 84.44 Maskiner för sprutning, sträckning, texturering eller nedskärning av syntetiska eller regenererade textilmaferial ooososeseeresereers see rr rett rr rr rss sr reses sa a [fo] NR 84.45 Maskiner för beredning av textilfibrer; maskiner för spinning, tvinning eller snodd av textilgarn samt andra maskiner för framställning av textilgarn; maskiner för spolning (inbegripet väftspolmaskiner), rullning eller haspling av textilgarn samt maskiner för beredning av textilgarn för användning i maskiner enligt nr 84.46 eller 84.47 mooooossesereeeseree res rer sees rss ess oa 3,87 84.46 MENS 6 EV 3,8 70 84.47 Trikåmaskiner, maskbondningsmaskiner, maskiner för tillverkning av överspunnet garn, tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten, flätor eller nätknytningar samt maskiner för tuftning —...sssssesssrerrisss sea 387 84.48 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för användning tillsammans med maskiner enligt nr 84.44, 84.45, 84.46 eller 84.47 (t.ex. skaftmaskiner, jacquardmaskiner, varp- och skottväktare samt anordningar för skyttelväxling); delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt detta nummer eller enligt nr 84.44, 84.45, 84.46 eller 146

84.47 (t.ex. spindlar, spinnvingar, kardbeslag, kam- Prop. 1986/87: 102 mar, spinnmunstycken, skyttlar. solv, skaftramar och trikåmaskinsnålar): A. trikåmaskinsnålar fri B. andra släg ooosssersseserrrrerrrr ere ere rr rer r 3,84 84.49 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av filt eller bondad duk som längdvara eller i tillformade stycken, inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar; hattföormar sossssssersserr rer ere 3,84 84.50 Vattentvättmaskiner för hushåll eller tvätterier, inbegripet maskiner som både tvättar och torkar tvätten 3.847 84.51 Maskiner och apparater (andra än tvättmaskiner enligt nr 84.50) för tvättning elter annan rengöring, vridning, torkning, strykning, pressning (inbegripet fixeringspressar), blekning, färgning, appretering, beläggning eller impregnering av textilgarn, textilvävnader eller andra textilvaror, även konfektionerade, samt maskiner för anbringande av massa på underlag av textilvara eller på annat underlag och som används vid tillverkning av linoleummattor eller liknande golvbeläggning; maskiner för upprullning, avrullning, läggning, skär-

84.52 Symaskiner, andra än trådhäftmaskiner enligt nr 84.40; möbler, stativ och överdrag, specieilt konstruerade för symaskiner; symaskinsnålar: A. symaskinsnålar fri B. andra släg oosooososreeerrrer rer rss rer rr rer rra 5,32 84.53 Maskiner och apparater för beredning, garvning eller annan bearbetning av hudar, skinn eller läder eller för tillverkning eller reparation av skodon eller andra varor av hudar, skinn eller läder, andra än symaskiner 3,87 84.54 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner av sådana slag som används inom metallurgin eller i metallgjuterier: A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar till

84.55 Metallvalsverk och valsar till sådana valsverk: A. obearbetade gjutgodsdetaljer 3290 B. andra släg sososooooossrrsse sees s sr sosse ss serna 3,8 84.56 Spånavskiljande verktygsmaskiner som arbetar med laser eller annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process, elektronstråle, jon-

stråle eller plasmastråle, för alla slags material: A. maskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall,

vägande per styck mer än 10 000 kg ..ssoooo.o... fri

B. maskiner för bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, hårdplast eller liknande hårda material fri

C. andra slå sosseoooeersrrserreerrrr sr sr rer rs rss a 3,8Z

84.57 Fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer

än en bearbetningsenhet samt transfermaskiner, för metallbearbetning:

A. vägande per styck mer än 10 000 kg fri

B. andra slag 3,87 147

Svarvar för metallbearbetning: Prop. 1986/87: 102 A. vägande per styck mer än 10 000 kg B. andra släg sosse esesssrrersrrrrrere rss esse osa Spånavskiljande verktygsmaskiner (inbegripet borr-, fräs- och gängenheter) för borrning, fräsning eller

gängskärning i metall, andra än svarvar enligt nr 84.58:

A. vägande per styck mer än 10000 kg B. andra släg oosossosssesssrereseresrerr esse s sr sea 3,87 84.60 Verktygsmaskiner för avgradning, skärpning, slipning,

hening, läppning, polering eller annan ytbehandling av metall, härdmetall eller annan kermet med hjälp av

slipstenar, slipmedel eller polermedel, andra än kuggskärnings- och kuggslipmaskiner enligt nr 84.61: A. vägande per styck mer än 10 000 kg fri B. andra släg oosoooosossssrsessssr ses ss ss sn ss sr 3,87

84.61 Verktygsmaskiner för hyvling, stickning, driftning,

kuggskärning, kuggslipning, sågning eller kapning samt andra spånavskiljande verktygsmaskiner för metall,

hårdmetall eller annan kermet, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

A. vägande per styck mer än 10 000 kg fri B. andra släåg sosososessssrseesrsrrserserrrs rss ss eta 3,8 84.62 Verktygsmaskiner (inbegripet pressar) för bearbetning av metall genom smidning; verktygsmaskiner (inbegripet pressar) för bearbetning av metall genom bockning. falsning, riktning, klippning, stansning eller klinkning;

pressar för bearbetning av metall eller hårdmetall, inte NäMNda OVAN Lososeroreerserereeessrerrers sera sta 3,87

84.63¶Andra icke spånavskiljande verktygsmaskiner för bearbetning av metall, hårdmetall eller annan kermet 3,8

84.64 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter, betong, asbestcement eller liknande mine-

raliska material eller för bearbetning av glas i kallt

[TES ETT 3,82

84.65 Verktygsmaskiner (inbegripet maskiner för spikning,

klamring, limning eller annan sammansättning) för be-

arbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, hårdplast eller liknande hårda material: A. barknings-, hyvel-, såg-, lim- och pressmaskiner samt svarvar 5.34

B. andra slag:

1. spånavskiljande maskiner, andra än sådana som omfattas AaVÅ sossoossosssssrsss zerrer es era fri 2. ANTA ooossoosseeesreeeererere rer rss esse ess 5,30

84.66 Delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr 84.56—84.65, inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg, självöppnande gänghuvuden, delningsdockor

och annan speciell utrustning för verktygsmaskiner;

84.67¶Handverktyg, pneumatiska eller hopbyggda med icke

elektrisk MOOr ososoesooorrere er er rs rr reser rr rss na 3.870

84.68 Maskiner och apparater för lödning eller svetsning,

även användbara för skärning, dock inte sådana som omfattas av nr 85.15; maskiner och apparater för yt- 148 härdning Med gås = sosssssesesseeserrrerrer rs rr arsa 3,87

84.69 84.70 Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollapparater, frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner och liknande maskiner och apparater, med inbyggt räk- AV 3,84 84.71 Datorer och enheter till datorer; magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, inte nämnda eller inbegripna någon an- NETISEU C 3,87 84.72 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk (t. ex. hektografer, stencilapparater, adresseringsmaskiner, sedelutbetalningsautomater, maskiner för sortering, räkning eller förpackning av mynt, pennformerings-

84.73 Detar och tillbehör (andra än överdrag, fodral, väskor o.d.) som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr 84.69—84.72 3.87 84.74 Maskiner och apparater för sortering, siktning, avskiljning, tvättning, krossning, malning, blandning eller knådning av jord, sten, malm eller andra mineraliska ämnen i fast form (inbegripet pulver- eller pastaform); maskiner och apparater för agglomerering, formning eller gjutning av fasta mineraliska bränslen, keramiska massor, icke hårdnad betong, gips eller andra mineraliska produkter i pulver- eller pastaform; maskiner för

84.75 Maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör eller blixtlampor i glashöljen; maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i varmt tillstånd: A. maskiner 3.890 B. delaf oosososssereererrerrrrrer rss reses ses ess fri 84.76 Försäljningsautomater för varor (t. ex. frimärks-, cigarett-, livsmedels- eller dryckesautomater), inbegripet växlingsautomater s.sssosseseeseressreres ses ers sa 3.890 84.77 Maskiner och apparater för bearbetning av gummi eller plast eller för tillverkning av varor av dessa material, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta 113163 BR 3.87 84.78 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av tobak, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel sosoosossossssssessss serierna 3,8 84.79 Maskiner och mekaniska apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel: A. slagg-granuleringsmaskiner samt delar till sådana maskiner fri B. andra släg sososossserssesssssssssr ss ss ses ss sa 3,84 84.80 Formflaskor för metallgjuterier; bottenplattor till gjutformar: gjutmodeller; gjutformar för metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas, mineraliska ämnen, gummi eller plast sososssosessseeressesr ers reses sa 3,87 84.81 Kranar, ventiler och liknande anordningar för rörledningar, ångpannor, tankar, kar e.d., inbegripet redu- 149 cerventiler och termostatreglerade ventiler 3.87

84.82¶Kullager och rullager oosooossssseseresrr rer re sera 3,87 Prop. 1986/87: 102

84.83 Transmissionsaxlar (inbegripet kamaxlar och vevax-

lar); lagerhus och glidlager; kuggtransmissioner och

friktionstransmissioner; kullagerskruvar; växellådor

och andra utväxlingar, inbegripet momentväxlar;

svänghjul, remskivor, linskivor, block och blockskivor; friktionskopplingar och andra axelkopplingar (inbegripet universalkopplingar) ..sssssssssssssssse sa 3,84

84.84 Packningar av metallplåt i förening med annat material

eller av två eller flera skikt av metall; satser av pack-

ningar av skilda material, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar sosossesseeesrerreresers ers orre s sees 3,87

84.85 Delar till maskiner och apparater, inte försedda med

elektriska kopplingsanordningar, isolatorer, spolar, kontaktelement eller andra elektriska anordningar, inte

nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapi- [3 3,87

85 kap. Elektriska maskiner och apparater, elektrisk materiel samt delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för

television samt delar och tillbehör till sådana apparater

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. filtar, dynor, fotpåsar o.d. med elektrisk uppvärmning; kläder, skodon,

öronskydd och andra artiklar avsedda att bäras av användaren, med elek-

trisk uppvärmning; b. artiklar av glas enligt nr 70.11: c. möbler med elektrisk uppvärmning, enligt 94 kap. nr Nr 85.01—85.04 skall inte tillämpas för varor som är nämnda i nr 85.11, 85.12, 85.40, 85.41 och 85.42. Kvicksilverströmriktare med metallbehållare klassificeras dock enligt nr 85.04. Nr 85.09 omfattar endast följande elektromekaniska maskiner och apparater av sådana slag som vanligen används för hushållsbruk: a. dammsugare, golvbonare, maskiner för malning eller blandning av livsmedel

samt frukt- eller köksväxtsaftpressar, oavsett vikten; b. andra maskiner och apparater, under förutsättning att vikten inte överstiger

20 kg per styck. Numret tillämpas dock inte för fläktar eller för ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, med eller utan filter (nr 84.14), torkcentrifuger (nr 84.21), diskmaskiner (nr 84.22), hushållstvättmaskiner (nr 84.50), manglar och strykmaskiner (nr 84.20 och 84.51), symaskiner (nr 84.52), elektriska saxar (nr 85.08) samt elektriska värmeapparater (nr 85.16). . Med tryckta kretsar i nr 85.34 förstås kretsar, som med något tryckningsförfarande (t. ex. prägling, plätering eller etsning) eller med filmkretsteknik erhållits genom att man på ett isolerande underlag utformat ledande element, kontakter eller andra tryckta komponenter (t. ex. induktansspolar, motstånd och kondensatorer), ensamma eller sammanbundna enligt ett förutbestämt mönster, andra än element som kan alstra, likrikta, modulera eller förstärka en elektrisk signal (t.ex. halvledarelement). Med tryckta kretsar avses inte kretsar i förening med andra element än sådana som erhållits under tryckningsprocessen. Tryckta kretsar kan dock vara försedda med icke tryckta förbindningselement. Tunn- etler tjockfilmskretsar som innehåller passiva och aktiva element som erhållits under samma tekniska process skall klassificeras enligt nr 85.42. För tillämpning av nr 85.41 och 85.42 gäller: A. Med dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter eller halvle-

darelement förstås sådana komponenter eller element, vilkas funktion är

beroende av förändringar i resistiviteten under inverkan av ett elektriskt fält. 150

B. Med elektroniska integrerade kretsar och andra elektroniska mikrokretsar Prop. 1986/87: 102 förstås: a. integrerade monolitkretsar i vilka kretselementen (dioder, transistorer, motstånd, kondensatorer, förbindelseledningar etc.) framställts i massan (huvudsakligen) och på ytan av ett halvledande material (t.ex. dopad kisel) och är oskiljaktigt förbundna med varandra; integrerade hybridkretsar i vilka passiva element (motstånd, kondensatorer. förbindelseledningar etc.), erhållna genom tunn- eller tjockfilmsteknik, och aktiva element (dioder, transistorer, integrerade monolitkretsar etc.), erhållna genom halvledarteknik, kombinerats praktiskt taget odelbart på ett enda isolerande underlag (glas, keramik etc.). Dessa kretsar kan också innehålla diskreta komponenter; byggblock av typen gjutna moduler, mikromoduler och liknande som består av diskreta, aktiva eller både aktiva och passiva komponenter som kombinerats och sammankopplats. Vid klassificering av de artiklar som är definierade i denna anmärkning skall nr 85.41 och 85.42 ha företräde framför varje annat nummer som skulle kunna komma i fråga, särskilt med hänsyn till artiklarnas funktion. 6. Grammofonskivor, magnetband och andra media enligt nr 85.23 och 85.24 skall klassificeras enligt dessa nummer även om de föreligger tillsammans med de apparater som de är avsedda för.

85.01 Elektriska motorer och generatorer (med undantag av

generatoraggregal) ..sssssosssesrsser see rss sr sera 3,87

85.02 Elektriska generatoraggregat och roterande omformare 3.87

85.03¶Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr 85.01 eller 85.02 3,87

85.04 Elektriska transformatorer, statiska omformare (t. ex.

likriktare) och induktansspolar ...ossossssssssssssa 3.84

85.05 Elektromagneter:; permanentmagneter samt varor avsedda att tjänstgöra som permanentmagneter efter

magnetisering; magnetchuckar och andra elektromag-

netiska eller permanentmagnetiska uppspänningsanordningar; elektromagnetiska kopplingar och bromsar;

85.13 Bärbara elektriska lampor med egen kraftkälla (1. ex. Prop. 1986/87: 102 torrbatterier, ackumulatorer eller generatorer), andra

85.14 Flektriska ugnar (inbegripet sådana med induktiv eller dielektrisk uppvärmning) för industri- eller laboratoriebruk; annan utrustning med induktiv eller dielektrisk

85.15 Maskiner och apparater för lödning eller svetsning,

elektriska (inbegripet sådana som arbetar med elek-

triskt uppvärmd gas) eller arbetande med laser eller

annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud, elektronstråle, magnetpuls eller plasmastråle, inbegripet sådana som också kan användas för skärning; elektriska maskiner

och apparater för varmsprutning av metall eller hård- Metall ooo eeseeeeeeeersererr ere ers rer rs ess ses 3,87

85.16 Elektriska genomströmnings- eller förrådsvarmvatten-

beredare och doppvärmare; elektriska apparater för rumsuppvärmning eller för uppvärmning av marken;

elektriska värmeapparater för hårbehandling (t.ex. hårtorkar, onduleringsapparater och locktångsvärmare) eller för torkning av händerna; elektriska stryk-

och pressjärn; andra elektriska värmeapparater av så-

dana slag som används för hushållsbruk; elektriska värmemotstånd, andra än sådana enligt nr 85.45:

A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar till sådana

(andra än värmemotstånd) 4,490

B. andra släg sosooossesssrrssesrsrser rr reser rr sens 3,87

85.17 Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi, inbegripet sådana apparater för bärfrekvenssystem 3.84

85.18 Mikrofoner och mikrofonstativ; högtalare, med eller

utan hölje; hörtelefoner, även kombinerade med mikrofon; tonfrekvensförstärkare; elektriska = ljudför-

stärkningsanläggningar: A. mikrofoner och mikrofonstativ samt delar till dessa

ME 160 4,90 B. hörtelefoner, även kombinerade med mikrofon,

samt delar till hörtelefoner = ..sssoosssssssss noe 3,87 C. andra Ssläg sososoreesrrrererrr rr rr rr rer rss ss rt 6,56

85.19 Skivspelare, elektriska grammofoner, kassettbandspe-

lare (andra än sådana enligt nr 85.20) och andra appara-

ter för ljudåtergivning, inte försedda med anordning för ljudinspelning:

85.20 Bandspelare och andra apparater för ljudinspelning,

även innehållande anordning för ljudåtergivning:

A. ljudinspelningsapparater för kinematografiskt bruk 3,87

B. andra släg sossoossooseeeerssr rer esse rer s erat 5,39 85.21 Apparater för inspelning eller återgivning av videosig-

EN 5,37 85.22 Delar och tillbehör till apparater enligt nr 85.19—85.21 3,87 85.23 Beredda oinspelade media för inspelning av ljud eller

för liknande inspelning av andra fenomen, andra än

produkter enligt 37 KAP. ssssosssssrrre rss ere reser fri

85.24 Grammofonskivor, inspelade band och andra media Prop. 1986/87: 102 med inspelningar av ljud eller av andra fenomen, inbegripet matriser för tillverkning av grammofonskivor men inte produkter enligt 37 kap.: A. grammofonskivor:

1. för språkundervisning sossssossssreererrrera fri

2. ANdfä sossoseererrsrss ere ere rss rr sa 100 kg! 25:—

B. andra släg sosssssserreeeseersrers ser re essens fri 85.25 Apparatler för sändning av radiotelefoni. radiotelegrafi, rundradio eller television, även med inbyggd utrustning för mottagning, ljudinspelning eller ljudåtergivning; televisionskameror: A. med inbyggd utrustning för mottagning, andra än

reläapparater sosse sssesrrrreresrr rer rr ers sa 6,57 B. andra släåg oossooosesssrsssr rer rs rss rea Dien 4,99 85.26 Radarapparater, apparater för radionavigering samt ap-

85.27 Apparater för mottagning av radiotelefoni, radiotelegrafi eller rundradio, även med inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud eller med inbyggt ur 6,57 85.28 Televisionsmottagare (inbegripet videomonitorer och videoprojektorer), även med inbyggd rundradiomottagare, inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud eller inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av videosignaler: A. med inbyggd utrustning för inspelning eller åter-

givning av videosignaler s.sssosososssssssss rss s. 5,37 B. andra slåg sossoeeooresserssereers esse rss sees sta 6,57 85.29 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater enligt nr 85.25—85.28: A. delar till apparater för mottagning av radiotelegrafi,

B. andra Slåg sososeserresresrrer sr rssr rr ess sr sea 4,97 85.30 Elektrisk signalerings-, säkerhets- eller trafikövervakningsutrustning för järnvägar, spårvägar, landsvägar, gator, floder, kanaler, parkeringsplatser, hamnanläggningar eller flygfält (andra än sådana enligt nr 86.08) . 3,84 85.31 Elektriska signalapparater, akustiska eller visuella (t.ex. ringklockor, sirener, signaltablåer samt tjuvlarms- och brandlarmsapparater), andra än apparater enligt nr 85.12 eller 85.30 sosoooosssosssssss seas rna 4,97 85.32 Elektriska kondensatorer, fasta, variabla eller justerbara (förinställda): A. kondensatorer och delar till kondensatorer, vä-

gande högst 250 g per styck .ssssooo000oooooooon. 5.67 B. andra Ssläg sososereseorsrrsrresrr ss sr esse ss sa 3,80 85.33 Elektriska motstånd (inbegripet reostater och potentiometrar), andra än värmemotstånd:

85.35 Elektriska apparater för brytning, omkoppling eller Prop. 1986/87: 102 skyddande av elektriska kretsar eller för åstadkommande av anslutning till eller förbindelse i elektriska

kretsar (t. ex. strömställare, smältsäkringar, överspän-

ningsavledare, spänningsbegränsare, stötvågsfilter, stickproppar och kopplingsdosor), för en driftspänning av mer än 1 000 V:

A. smältsäkringar:

Elektriska apparater för brytning, omkoppling eller skyddande av clektriska kretsar eiler för åstadkommande av anslutning till eller förbindelse i elektriska kretsar (t.ex. strömställare, reläer, smältsäkringar. stötvågsfilter, stickproppar, uttag, lamphållare och kopplingsdosor), för en driftspänning av högst I 000 V: A. smältsäkringar:

1. av keramiskt material 6,22

2. av annat material oossosssosssessssses isso 5,34 B. glödlampshållare, vägande per styck:

85.37 Tavlor, paneler, hyllor, bänkar, skåp o.d. (inbegripet styrskåp för numeriska styrsystem), utrustade med två eller flera apparater enligt nr 85.35 eller 85.36 och avsedda att tjänstgöra som elektriska manöver- eller kopplingsorgan, inbegripet sådana tavlor etc. som innehåller instrument eller apparater enligt 90 kap., dock

85.38 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater enligt nr 85.35, 85.36 eller TI ooeeeereeereeeeere errors rr re ser rer rs esse ss na 4,90 85.39 Elektriska glödlampor och gasurladdningslampor, inbegripet s.k. sealed beam lamp units, samt lampor för ultraviolett eller infrarött ljus; båglampor: A. metalltrådslampor, andra än s.k. sealed beam lamp

UNIS ooseeeerrereres ter r reser ere reses 100 kg B. socklar till glödlampor = soscssssserssrss res res sa C. andra slag, inbegripet delar, andra än socklar till

glödlampor sosseeseeerrererr ere rr rr rst r ses ess 85.40 Elektronrör (glödkatodrör, kallkatodrör och fotokatodrör), t.ex. rör med vakuum, rör fyllda med ånga eller gas, rör för kvicksilverströmriktare, katodstrålerör och rör för televisionskameror: A. ventilrör till röntgenapparater samt delar till sådana

rör: katodstrålerör samt rör till televisionskameror fri B. andra slag, inbegripet delar till katodstrålerör eller

rör till televisionskamerOr o..ssssssssssssesr rss 3,84 85.41 Dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter eller halvledarelement; ljuskänsliga halvledarkomponenter eller halvledarelement, inbegripet fotoelektromotoriska celler, även sammanfogade till moduler

eller monterade i paneler; lysdioder: monterade piezoelektriska kristaller: A. dioder, transistorer och liknande halvledarkompo-

B. andra slag, inbegripet delar till artiklar enligt A 3.87 85.42 Elektroniska integrerade kretsar och andra elektroniska mikrokretsar: A. mikrokretsäf sosososeseresererererersr rer sasse 2,57 B. delar till mikrokretsar oossossossssesrss serier era 3,87 85.43 Elektriska maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel = sossssssssses rss rs sera 494 85.44 Isolerad (inbegripet lackerad eller anodoxiderad) tråd och kabel (även koaxialkabel) och andra isolerade elektriska ledare, även försedda med kopplingsanordningar; optiska fiberkablar, i vilka varje enstaka fiber är försedd med eget hölje, även i förening med elektriska ledare eller försedda med kopplingsanordningar: A. optiska fiberkablar sosossssersssessr ser rss ee fri B. andra släg oosoooresrersesrererr rr rss rer s rss sa 5,37 85.45 Kolelektroder, kolborstar, lampkol, kol för galvaniska element och andra artiklar av grafit eller annat kol, även i förening med metall, av sådana slag som används för elektriskt ändamål: A. vägande minst 3 kg per styck:

1. grafiterade sosssssssosesserss rss rr es 100 kg

2. andra slåg sossoosssssssessssss sees ss ss sena fri B. vägande mindre än 3 kg per styck:

1. kolborstär sosse rsesresrrrer rer sera n rna 3,87

2. andra släg s.sssseosossossssss ers sera 100 kg 10:—- 85.46 Elektriska isolatorer, oavsett materialet: A. av keramiskt material 87 B. av annat material s.ssosoosoosssssssssssssss ses s 5.3 85.47 Isolerdetaljer (med undantag av isolatorer enligt nr 85.46) för elektriska maskiner eller apparater eller för annat elektriskt ändamål, utgörande detaljer helt av isolermaterial bortsett från mindre metalldelar (t. ex. gängade hylsor) som ingjutits eller inpressats i massan i samband med tillverkningen och som är avsedda uteslutande för sammanfogning; elektriska isolerrör samt förbindningsdetaljer till sådana, av oädel metall, invändigt belagda med isolermaterial: A. isolerdetaljer:

85.48 Elektriska delar till maskiner och apparater, inte

nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapi-

tel 4,90

SJUTTONDE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Fordon, luftfartyg, fartyg och viss transportutrustning

Anmärkningar 1. Denna avdelning omfattar inte artiklar enligt nr 95.01 95.03 och 95.08 och inte 3 heller bobbar och andra sportkälkar enligt nr 95.06. 2. Med delar och delar och tillbehör avses i denna avdelning inte följande artiklar, även om de är igenkännliga som avsedda för varor enligt denna avdelning: a. packningar, tätningar o. d. av alla slags material (klassificeras enligt materialets beskaffenhet eller enligt nr 84.84) samt andra artiklar av mjukgummi (nr 40.16); b. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avå., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.); artiklar enligt 82 kap. (verktyg); artiklar enligt nr 83.06; -E maskiner och apparater enligt nr 84.01—84.79 samt delar till sådana; artiklar enligt or 84.81 och 84.82 samt, under förutsättning att de utgör integrerande delar till motorer, artiklar enligt nr 84.83; elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiet (85 kap.): artiklar enligt 90 kap.; alle artiklar enligt 91 kap.; vapen (93 kap.): belysningsarmatur och andra belysningsartiklar enligt nr 94.05: Fre borstar av sådana slag som används som delar till fordon (nr 96.03). 3. Med delar och tillbehör i 86—88 kap. avses inte delar eller tillbehör som inte är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till artiklar enligt dessa kapitel. En del elter ett tillbehör som motsvarar varubeskrivningen i två eller flera av numren i dessa kapitel skall klassificeras enligt det nummer som motsvarar den huvudsakliga användningen av ifrågavarande del eller tillbehör. 4, Luftfartyg som är speciellt konstruerade så att de också kan användas som vägfordon klassificeras som luftfartyg. Motordrivna amfibiefordon klassificeras som motorfordon. 5. Luftkuddefarkoster skall inom denna avdelning klassificeras enligt samma kapitel som de transportmedel som de liknar mest, nämligen: a. enligt 86 kap. om de är konstruerade för färd på spårbana (svävtåg): b. enligt 87 kap. om de är konstruerade för färd över land eller över både land och vatten; c. enligt 89 kap. om de är konstruerade för färd över vatten, även om de kan landa på stränder eller landningsplattformar eller färdas över is. Delar och tillbehör till luftkuddefarkoster skall klassificeras på samma sätt som delar och tillbehör till transportmedel som omfattas av det nummer som enligt ovanstående bestämmelser skall tillämpas för luftkuddefarkosterna. Stationär materiel till svävtågsbanor skall klassificeras som motsvarande materiel till järnvägar. Signalerings-, säkerhets- och trafikövervakningsutrustning för svävtågstransportsystem skall klassificeras som signalerings-, säkerhets- och trafikövervakningsutrustning för järnvägar. 5:1 Bestämmelsen i 5 §2 a (se allmänna bestämmelser i början av denna lag) om en vara som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop skall också tillämpas för en vara enligt sjuttonde avd. vars delar anges till förtullning vid skilda tillfällen, om den tullskyldige yrkar det.

86 kap. Lok och annan rullande järnvägs- och spårvägsmateriel samt Prop. 1986/87: 102

delar till sådan materiel; stationär järnvägs- och spårvägsmateriel

samt delar till sådan materiel; mekanisk (inbegripet elektromekanisk) trafiksignaleringsutrustning av alla slag

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. järnvägs- och spårvägssliprar av trä eller betong samt spårbanesektioner av betong för svävtåg (nr 44.06 eller 68.10): b. banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar, enligt nr 73.02; c. elektrisk signalerings-, säkerhets- och trafikövervakningsutrustning, enligt nr 85.30. Nr 86.07 skall tillämpas för bl. a.: a. hjulaxlar, hjul, hjulsatser, hjulringar, fälgar, nav och andra delar till hjul; b. ramar, underreden och boggier; c. lagerboxar; bromsapparater; d. buffertar för rullande materiel; krokar och andra koppelanordningar samt vagnsbärgar; e. vagnskorgar. Om inte annat följer av bestämmelserna i anm. 1 ovan skall nr 86.08 tillämpas för bl. a.: a. sammansatta spår, vändskivor, stoppbockar och lastmallar; b. semaforer och mekaniska signalskivor samt mekaniska manövreringsanordningar för plankorsningar, signaler eller spårväxlar samt annan mekanisk (inbegripet elektromekanisk) signalerings-, säkerhets- och trafikövervakningsutrustning, även försedd med elektriska belysningsanordningar, för järnvägar, spårvägar, landsvägar, gator, floder, kanaler, parkeringsplatser, hamnanläggningar eller flygfält.

86.01¶Lok drivna med kraft från en yttre elektrisk kraftkälla

86.02 Andra lok; tendrar oosssossrsssssserersssesr rr ess sa 3,8

86.03¶Självgående vagnar för järnvägar eller spårvägar, andra

86.04 Underhålls- och servicevagnar för järnvägar eller spårvägar, även självgående (t. ex. verkstadsvagnar, kran-

vagnar, vagnar med utrustning för hoppackning av spårunderlag eller för utläggning av räls samt undersökningsvagnar och dressiner):

ÅA. Självgående sosooosreserrrrssssrsss se ss s nosa 44Z

B. inte självgående s.ssossoossseessssssesse rs sena 3,27 86.05 Personvagnar för järnvägar eller spårvägar, inte självgående; resgodsvagnar, postvagnar och andra specialvagnar för järnvägar eller spårvägar, inte självgående

(med undantag av sådana som omfattas av nr 86.04) . 3,24

86.06 Godsvagnar för järnvägar eller spårvägar, inte själv-

gÅENÅC oooeeeerererrrerer reser res rese reses resta 3,2 Z

86.07 Delar till lok eller annan rullande järnvägs- eller spår-

vägsmateriel:

B. andra släg oosoosssooeessesssssess ers rss rss rss 3,27

86.08¶Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel; mekanisk

(inbegripet elektromekanisk) signalerings-, säkerhets-

och trafikövervakningsutrustning för järnvägar, spår-

vägar, landsvägar, gator, floder, kanaler, parkerings-

platser, hamnanläggningar eller flygfält; delar till sådan

materiel och utrustning osossssossoossssrsssss rss ra 3,29

86.09¶Godsbehållare (containrar), inbegripet sådana för Prop. 1986/87: 102

transport av vätskor, speciellt konstruerade och utrustade för befordran med ett eller flera slag av transport- IMEdel sosoooeseereeeererese ser er rer rr rer sr rr rss sa 3,27

87 kap. Fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel, samt delar och tillbehör till fordon

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel avsedd att 2 framföras uteslutande på räls. a - Med traktorer förstås i detta kapitel fordon som är konstruerade huvudsakligen för dragande eller skjutande av något annat fordon eller av maskiner, redskap eller last, även om de har smärre utrymmen som gör det möjligt att i samband med deras huvudsakliga användning medföra verktyg, utsäde, gödselmedel eller andra varor. 3. Med motorfordon av sådana slag som används för befordrun av passagerare i kollektivtrafik i nr 87.02 förstås fordon som är avsedda för transport av minst 10 personer (inbegripet föraren). 4. Motorfordonsunderreden försedda med motor och förarhytt skall klassificeras enligt nr 87.02—87.04 och inte enligt nr 87.06. 5. Nr 87.12 omfattar alla tvähjuliga barncyklar. Andra barncyklar klassificeras enligt nr 95.01.

87.02¶Motorfordon av sådana slag som används för befordran av passagerare i kollektivtrafik o.sssssosssssos ss so T19L0

87.03 Bilar och andra motorfordon, konstruerade huvudsak-

ligen för personbefordran (andra än sådana enligt nr

87.02), inbegripet stationsvagnar och tävlingsbilar ... 6,2 76 87.04 Motorfordon för godsbefordran = ...sosssossssssses sa T1A

87.05¶Motorfordon för speciella ändamål, andra än sådana

som är konstruerade huvudsakligen för person- eller

godsbefordran (t. ex. bärgningsbilar, kranbilar, brandbilar, bilar med betongblandare, bilar med anordning för sopning eller spolning, verkstadsbilar och röntgenbilar) ooossssesererereerres eter rr rr rer rr ers ss r sea 6,5 46

87.06 Underreden försedda med motor, till motorfordon en-

ligt nr 87.01—87.05:

87.07 Karosserier (inbegripet förarhytter) till motorfordon enligt nr 87.01—87.05: A. till fordon enligt nr 87.03 = ssssoosssssss esse serves 6,5 40 B. andra slåg sossssossesesrserrrerr rer rss ss sees TAR 87.08 Delar och tillbehör till motorfordon enligt nr 87.01— 87.05: A. till fordon enligt nr 87.01 sososososss ses ses ess es 5,3Z B. andra släg oossoosssessesrrsr ers rer rr rss ers ses 6,20 87.09 Truckar, inte försedda med lyft- eller hanteringsutrustning, av sådana slag som används i fabriker, magasin, hamnområden eller på flygplatser för korta transporter av gods; dragtruckar av sådana slag som används på järnvägsperronger: delar till i detta nummer nämnda fOrdOR ososeoereerereseeeerer rr rer sr rer rss resas 3,850

87.10¶Stridsvagnar och andra motordrivna pansrade strids- Prop. 1986/87: 102

fordon, även utrustade med vapen, samt delar till sådana fordOfD osssosesssererrerrerrr rss rss ses ser ssd fri

87.11 Motorcyklar (inbegripet mopeder) samt cyklar för-

sedda med hjälpmotor, med eller utan sidvagn; sidvagnar:

A. mopeder, cyklar försedda med hjälpmotor samt mo-

torcyklar med förbränningskolvmotor med framoch återgående kolvar och med en cylindervolym

av högst 24S CM? sossssosseesrrssesssser er rss 514

B. andra motorcyklar; sidvagnar o...sssssososssess 3,87

87.12 Tvåhjuliga cyklar och andra cyklar (inbegripet trehjuli-

87.13 Rullstolar och andra fordon för sjuka eller rörelsehindrade, med eller utan motor eller annan mekanisk fram-

drivningsanordning;: .

B. ändrå oooossosrsssessssrerer rr ress rss ses eta fri 87.14 Delar och tillbehör till fordon enligt nr 87.11—87.13 .. 512

87.16 Släpfordon och påhängsvagnar; andra fordon, utan me-

kanisk framdrivningsanordning; delar till fordon enligt detta NuUMIMEr .ososossesrerererserser ers sees es ss ss 3,87

88 kap. Luftfartyg och rymdfarkoster samt delar till sådana

Anmärkning Tillbehör och inventarier som tillhör luftfartyg och som medförs av dessa skall klassificeras tillsammans med luftfartygen. Tillbehör och inventarier som varaktigt avlägsnas från luftfartyg skall klassificeras och tullbeläggas på samma sätt som annars gäller för varor av ifrågavarande slag.

88.01 Ballonger och luftskepp: segel- och glidflygplan, inbe-

gripet flygdrakar, samt andra luftfartyg utan motor .. fri 88.02 Andra luftfartyg (t. ex. helikoptrar och flygplan): rymdfarkoster (inbegripet satelliter) och bärraketer för rymdfarkoster oosooososeeererersssssssssss essens fri

88.04 Fallskärmar (inbegripet styrbara fallskärmar) och s.k. rotochutes; delar och tillbehör till dessa varor: A. fallskärmar samt delar och tillbehör till fallskärmar 3,80 B. andra släg oososoososeerereres ss ss ses s ss ss ss tr fri 88.05 Startanordningar för luftfartyg; inbromsningsanord-

ningar av sådana slag som används på hangarfartyg samt liknande utrustning; markträningsapparater för

flygutbildning; delar till i detta nummer nämnda varor fri

89 kap. Fartyg samt annan flytande materiel

Anmärkning Fartygsskrov samt icke färdigbyggda eller icke kompletta fartyg i sammansatt, i icke sammansatt eiler i isärtaget skick samt kompletta fartyg i icke sammansatt eller i isärtaget skick skall klassificeras enligt nr 89.06 om de inte har huvudsaklig karaktär - av fartyg av speciellt slag.

Tillbehör och inventarier som tillhör fartyg och som medförs av dessa skall klassifi- Prop. 1986/87: 102 ceras tillsammans med fartygen. Tillbehör och inventarier som varaktigt avlägsnas från tullfria eller oförtullade fartyg samt sådana artiklar som förvärvats särskilt i utlandet och som införs med här tillverkade eller förut förtullade fartyg av tullbelagt slag, skall klassificeras och tullbeläggas på samma sätt som annars gäller för varor av ifrågavarande slag.

89.01¶Kryssningsfartyg, utflyktsfartyg, färjor, lastfartyg, pråmar och liknande fartyg för person- eller godsbefordran:

A. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70! 3,84

B. ändra oosososrrersrrererrersrrrrers rss s esse sn fri

89.02¶Fiskefartyg (inbegripet valfångstfartyg); fabriksfartyg

och andra fartyg för beredning eller konservering av

fiskeriprodukter eller valar sososssssssssssess seen fri

89.03 Fritidsbåtar och andra fartyg för nöjes- eller sportbruk:

roddbåtar och kanoter: A. roddbåtar och kanoter fri

B. andra släg sossososeeserrresssrss ss rss seneste 3,8 90 89.04 Bogserbåtar och fartyg för påskjutning av andra fartyg:

A. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70! 3.87

B. andfå sosse ererrrrerersesseees rss rr res ses fri

89.05 Fyrskepp, flodsprutor, mudderverk, pontonkranar och andra fartyg i fråga om vilka förflyttningen är av underordnad betydelse i förhållande till deras huvuduppgift: flytdockor; flytande eller nedsänkbara borrnings- eller produktionsplattföormar oocssssossssssesses ser rr rr es fri

89.06 Andra fartyg, inbegripet krigsfartyg och andra livbåtar

än roddbåtar:

A. krigsfartyg B. andra slag: 1. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70! 3,82 2. ANÄTA ooseereserreerrerer rer ester rss sera sa fri 89.07 Annan flytande materiel (t.ex. flottar, tankar, kas-

89.08 Fartyg och annan flytande materiel avsedda att huggas

1515] fri

! Med bruttodräktighet avses det bruttodräktighetstal som anges i fartygets mätbrev. 160

ARTONDE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater; ur; musikinstrument; delar och tillbehör till sådana artiklar

90 kap. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,

instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater; delar och tillbehör till sådana artiklar

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. artiklar av sådana slag som används för tekniskt bruk, av mjukgummi (nr 40.16), av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av textilmaterial (nr 59.11): b. eldfasta varor enligt nr 69.03: laboratoricartiklar samt artiklar för kemiskt eller annat tekniskt bruk, av keramiskt material, enligt nr 69.09: c. speglar av glas, inte optiskt bearbetade, enligt nr 70.09, samt speglar av oädel eller ädel metall, inte utgörande optiska element (nr 83.06 eller 71 kap.); d. varor enligt nr 70.07, 70.08, 70.11, 70.14, 70.15 eller 70.17; e. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.); f. pumpar försedda med mätanordning, enligt nr 84.13; räkne- och kontrollvågar samt särskilt föreliggande vikter för vågar (nr 84.23); maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering (nr 84.25—84.28); skärmaskiner av alla slag för papper eller papp (nr 84.41): hjälputrustning för inställning av arbetsstycken eller verktyg i verktygsmaskiner, enligt nr 84.66, inbegripet hjälputrustning med optiska skalavläsningsanordningar (t.ex. optiska deltningsdockor), dock med undantag av sådana som i sig själva huvudsakligen utgör optiska instrument (t.ex. inställningsmikroskop); räknemaskiner (nr 84.70); ventiler och andra artiklar enligt nr 84.81: g. sökarlyktor och strälkastare av sådana slag som används på cyklar eller motorfordon (nr 85.12); bärbara elektriska lampor enligt nr 85.13; kinoapparater för inspelning eller återgivning av ljud samt apparater för kopiering av ljudinspelningar (nr 85.19 eller 85.20); tonhuvuden (nr 85.22); radarapparater, apparater för radionavigering samt apparater för radiomanövrering eller radiostyrning (nr 85.26); s. k. sealed beam lamp units enligt nr 85.39: optiska fiberkablar enligt nr 85.44; h. sökarlyktor och strålkastare enligt nr 94.05; i. artiklar enligt 95 kap.; k. mätkärl, vilka skall klassificeras efter materialets beskaffenhet; 1. spolar. rullar och liknande artiklar (vilka skall klassificeras efter materialets beskaffenhet, t.ex. enligt nr 39.23 eller femtonde avd. ). Le Om inte annat följer av anm. I ovan, skall deltar och tillbehör till maskiner, apparater, instrument eller andra artiklar enligt detta kapitel klassificeras enligt följande regler: a. delar och tillbehör som utgör varor som är inbegripna i något nummer i detta kapitel eller i 84, 85 eller 91 kap. (med undantag av nr 84.85, 85.48 och 90.33) skall under alla förhållanden klassificeras enligt sina respektive nummer: b. andra delar och tillbehör skall, om de är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till en maskin eller apparat eller ett instrument av speciellt slag eller till flera maskiner, apparater eller instrument som omfattas av samma nummer (inbegripet maskiner, apparater eller instrument enligt nr 90.10, 90.13 eller 90.31) klassificeras enligt samma nummer som dessa maskiner, apparater eller instrument; c. alla andra delar och tillbehör skall klassificeras enligt nr 90.33. 2:1 Bestämmelsen 1 5 § 2 a (se allmänna bestämmelser i början av denna lag) om en vara som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop skall också

It Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 102

skall också tillämpas för en vara enligt 90 kap. vars delar anges till förtullning Prop. 1986/87: 102 vid skilda tillfällen, om den tullskyldige yrkar det. 3. Bestämmelserna i anm. 4 till sextonde avdelningen skall även tillämpas i detta kapitel. 4. Nr 90.05 skall inte tillämpas för kikarsikten för montering på vapen, periskop för montering i ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för maskiner, apparater eller instrument enligt detta kapitel eller enligt sextonde avd.; sådana kikarsikten, periskop och kikare skall klassificeras enligt nr 90.13. 5. Optiska apparater och instrument för mätning eller kontroll som enligt numrens lydelse skulle kunna klassificeras både enligt nr 90.13 och enligt nr 90.31 skall klassificeras enligt nr 90.31. Nr 90.32 skall tillämpas endast för: a. instrument och apparater för automatisk reglering av gasers eller vätskors strömning, nivå, tryck e.d. eller för automatisk temperaturreglering, oavsett om deras funktion är beroende av ett elektriskt fenomen som varierar med den faktor som skall regleras eller ej; instrument och apparater för automatisk reglering av elektriska storheter samt instrument och apparater för automatisk reglering av icke elektriska storheter, vilkas funktion är beroende av ett elektriskt fenomen som varierar med den faktor som skall regleras.

90.01 Optiska fibrer och optiska fiberknippen: optiska fiberkablar, andra än sådana enligt nr 85.44; skivor och plattor av polariserande material: linser (inbegripet

kontaktlinser), prismor, speglar och andra optiska ele-

ment, oavsett materialet, omonterade, andra än sådana

90.02 Linser, prismor, speglar och andra optiska element,

oavsett materialet, monterade, utgörande delar eller

tillbehör till instrument eller apparater, andra än sådana element av glas som inte är optiskt bearbetade: A. kameraobjektiv samt delar och tillbehör till sådana objektiv, vägande mer än 3 kg per styck; optiska sökare till kameror samt delar och tillbehör till sådana sökare mosse eesseeseeseerrr reser trees ere es 2,27 B. andra släg sososooorereorrrrere sees sees ere sets 3,82

90.03 Bågar och infattningar för glasögon e. d. samt delar till

sådana artiklar o.ossososssesrsrseser reser rr rss sr sea 327

90.04 Glasögon 0. d.. avsedda för synkorrektion, som skydd

90.05 Kikare (monokulära och binokulära), inbegripet teleskop, samt stativ till sådana; andra astronomiska instrument och stativ till sådana, med undantag av radioastronomiska instrument o.ssssssssssssererese sees fri

90.06¶Stillbildskameror; blixtljusapparater och blixtlampor, för fotografiskt bruk, andra än gasurladdningslampor

enligt nr 85.39:

A. stillbildskameror samt delar och tillbehör till sådana kameror, andra än artiklar enligt B: 1. vägande högst 3 kg per styck ...sssosssos0 oss 3,84

2. aNfå oosoososererererreese rr rr ert r ts ras ss 2,27 B. kassetter, slutare, bländare och icke optiska sökare

till stillbildskameror samt delar och tillbehör till så-

dana artiklar oo.oososesesoereerer rer ere rests 227

C. blixtljusapparater och blixtlampor för fotografiskt

bruk samt delar och tillbehör till sådana artiklar 3,8

90.07¶Kinokameror och kinoprojektorer, även med inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud:

A. kinokameror, även med inbyggd utrustning för in- Prop. 1986/87: 102 spelning eller återgivning av ljud, samt delar och tillbehör till kinokameror, andra än sådana enligt B: I. vägande högst 3 kg per styck = ...ss0o0000 00 s >. 3.87 PANEL: 2,20 B. kassetter, slutare, bländare och icke optiska sökare till kinokameror samt delar och tillbehör till sådana artiklar oosssssserererserer er rr rr r ere rr e rs res 22 Fara C. andra slag 3,87

90.08 Stillbildsprojektorer:; fotografiska (andra än kinematografiska) förstorings- och förminskningsapparater 3.87 90.09 Fotokopieringsapparater med optiskt system eller av kontakttyp samt värmekopieringsapparater:

90.19 Apparater för mekanoterapi: massageapparater; appa- Prop. 1986/87: 102 rater för psykotekniska undersökningar: apparater för ozonterapi, syreterapi, aerosolterapi eller konstgjord andning samt andra andningsapparater för terapeutiskt (2 1. 3,87 90.20 Andra andningsapparater, inbegripet gasmasker men inte sådana enkla skyddsmasker som varken har mekaniska delar eller utbytbart filter = ..ssosssossssos ove. 3,84 90.21 Ortopediska artiklar, inbegripet kryckor, medicinskkirurgiska gördlar och brockband; spjälor och andra artiklar för behandling av frakturer; konstgjorda kroppsdelar; hörapparater för hörselskadade och andra artiklar som är avsedda att bäras av användaren, att hållas i handen eller att implanteras i kroppen för att kompensera en defekt eller ett handikapp: . A. hörapparater för hörselskadade samt delar till sådana apparater 2,24 B. andra släg oososssssorseseserrrrrr ses s ss ess saa fri 90.22 Apparater baserade på utnyttjandet av röntgen-, alfa-, beta- eller gammastrålar, även för annat än medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt bruk, inbegripet radiografi- och radioterapiapparater, röntgenrör och andra röntgengeneratorer, högspänningsgeneratorer, manöverpaneler och manöverpulpeter, skärmar samt bord, stolar o.d. för röntgenundersökning eller röntgenbehandling:

B. apparater baserade på utnyttjandet av alfa-, betaeller gammastrålar 3,82 C. andra släg oosossessrersrererrs resor ere ret rss 27 90.23 Instrument, apparater och modeller avsedda för demonstrationsändamål (t.ex. vid undervisning eller på

90.24 Maskiner och apparater för provning av hårdhet, hållfasthet, sammanpressbarhet, elasticitet eller andra mekaniska egenskaper hos material (t. ex. metaller, trä, textilvaror, papper eller plast) ..sssossscsss servo ses 90.25 Areometrar och liknande instrument, termometrar, pyrometrar, barometrar, hygrometrar och psykrometrar, även registrerande, samt alla slags kombinationer av dessa instrument ooosososersseerreresss rr ers rea 3,87 90.26 Instrument och apparater för mätning eller kontroll av gasers eller vätskors strömning, nivå, tryck e.d. (t. ex. genomströmningsmätare, nivåmätare, manometrar och värmeförbrukningsmätare), med undantag av instrument och apparater enligt nr 90.14, 90.15, 90.28 och 5 18 3,80 Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys (t. ex. polarimetrar, refraktometrar, spektrometrar samt gas- eller rökanalysapparater); instrument och apparater för mätning eller kontroll av viskositet, porositet, dilatation, ytspänning e.d.; instrument och apparater för mätning eller kontroll av värmemängd, ljudnivå eller ljusintensitet (inbegripet exponeringsmätare); MikrolOmMer oossosseeersesrrer ere rr er rr rr ss 3.87 164

90.28 Förbruknings- och produktionsmätare för gaser, väts- Prop. 1986/87: 102 kor eller elektricitet, inbegripet kalibreringsmätare för sådana instrument o.osssosoooererseerrerers reser rea 3,87

90.29 Varvräknare, produktionsräknare, taxametrar, vägmätare, stegräknare o. d.; hastighetsmätare och takome-

90.30 Oscilloskop, spektrumanalysapparater samt andra in-

strument och apparater för mätning eller kontroll av elektriska storheter, med undantag av mätare enligt nr 90.28; instrument och apparater för mätning eller påvi-

sande av alfa-, beta-, gamma- eller röntgenstrålning,

kosmisk strålning eller annan joniserande strålning .. 3,84

90.31 Instrument, apparater och maskiner för mätning eller kontroll, inte nämnda eller inbegripna någon annan-

90.32¶Instrument och apparater för automatisk reglering ... 3.87

90.33 Delar och tillbehör (inte nämnda eller inbegripna någon

annanstans i detta kapitel) till maskiner, instrument

och apparater enligt 90 Käp. = sssosososssso ess ss rss 3,87

91 kap. Ur och delar till ur

Anmärkningar Detta kapitel omfattar inte: a. urglas och lod (klassificeras efter materialets beskaffenhet); b. urkedjor (nr 71.13 eller 71.17, alltefter beskaffenheten): c. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.) eller av ädel metall eller metall pläterad med ädelt metall (i allmänhet nr 71.15): urfjädrar skall dock klassificeras som urdelar (nr 91.14); A kulor till kullager (nr 73.26 eller 84.82, alltefter beskaffenheten); artiklar enligt nr 84.12, konstruerade för att arbeta utan gångsegment; no kullager (nr 84.82); Rv artiklar enligt 85 kap., ännu inte sammanfogade med varandra eller med andra komponenter till urverk eller till artiklar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen som delar till urverk (85 kap.). Nr 91.01 omfattar endast ur med boett som består helt av ädel metall eller metall med plätering av ädel metall eller av dessa material i förening med naturpärlor, odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) enligt nr 71.01—-71.04. Ur med boett av oädel metall med inläggningar av ädel metall klassificeras enligt nr 91.02. . I detta kapitel förstås med fickursverk och verk till fick- eller armbandsur urverk som regleras av balans och spiralfjäder, av kvartskristall eller av något annat system som kan fastställa tidsintervaller och som visar tiden eller har ett mekaniskt system till vilket en anordning för tidvisning kan kopplas. Sådana urverk får ha en tjocklek av högst 12 mm och en bredd, längd eller diameter av högst 50 mm. Med de undantag som följer av anm. 1 skall verk och andra delar som är lämpliga att användas såväl i ur som i andra artiklar (t. ex. precisionsinstrument) klassificeras enligt detta kapitel.

91.01 Armbandsur, fickur och liknande ur, inbegripet stopp-

ur, med boett av ädel metall eller av metall med pläte-

ring av ädel metall sosooooossssssssssss ss ss ses rss 2,27

91.02 Armbandsur, fickur och liknande ur, inbegripet stopp-

91.03 Vägg- och bordsur med fickursverk, med undantag av

ur enligt fr 91.04 oososoososssreesreseer ros ses enes 2,22 165

91.04 Ur till instrumentbräden och liknande ur för fordon, Prop. 1986/87: 102

luftfartyg, rymdfarkoster eller fartyg ...ossosccso.0 ccs 220

91.05¶Andra ur:

B. andra släg sosoooseesreseser sr rr rer rr sees ess 4.670

91.06 Apparater för registrering av tid på dygnet samt appa-

rater för mätning, registrering eller annan indikering av tidsintervaller, försedda med urverk eller synkronmo-

91.08 Verk till fick- eller armbandsur, kompletta och sam-

MANSAtftäå oosooooseeseereeereeree ere ere reses ses 2,27

91.09 Andra urverk, kompletta och sammansatta:

91.10 Kompletta urverk, inte sammansatta eller delvis sammansatta (urverkssatser); ofullständiga urverk, sam-

mansatta; råUrverk ooosssosssssseeereressre rs er sena fri

91.11 Boetter till ur enligt nr 91.01 eller 91.02 samt delar till

SÅdANA Losseeeereeeeserrrererere rer ere ers s rens 2,20

91.12 Urfoder och andra höljen till varor enligt detta kapitel samt delar till sådana = ..sssssossssesrerrerserr serna 3,80

91.13 Urarmband och delar till urarmband: Å. av lädef sosoosseerssererreerer ere ere sees tees ea 4,97 B. av annat material oosssssssssrssrrrssrserr er er ra 3,84

91.14¶Andra urdelar o.osososssrrerererr ere rr e rr str rr ee fri

92 kap. Musikinstrument; delar och tillbehör till musikinstrument

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.); b. mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörtelefoner, strömställare, stroboskop och andra instrument, apparater eller annan utrustning enligt 85 eller 90 kap., avsedda att användas tillsammans med instrument enligt detta kapitel men inte hopbyggda med eller inneslutna i samma hölje som dessa; leksaksintrument och andra artiklar av leksakskaraktär (nr 95.03); nn borstar för rengöring av musikinstrument (nr 96.03); föremål för samlingar samt antikviteter (nr 97.05 och 97.06); me spolar, rullar och liknande artiklar (vilka skall klassificeras efter materialets beskaffenhet, t. ex. enligt nr 39.23 elter femtonde avd.). 2. Stråkar, trumstockar och liknande artiklar, som används vid spelning på musikinstrument enligt nr 92.02 eller 92.06, som föreligger tillsammans med sådana instrument till ett antal som är normalt för dessa och som är klart avsedda att användas tillsammans med dessa instrument, skall klassificeras enligt samma nummer som ifrågavarande instrument. Kort, rondeller och rullar enligt nr 92.09, som föreligger tillsammans med det instrument för vilket de är avsedda, skall klassificeras som särskilda artiklar och inte som delar till ifrågavarande instrument.

92.01 Pianon, inbegripet självspelande pianon; cembalor och

andra stränginstrument med klaviatur: Å. PläON ooosososeeseerreeesrer ers tres restresa es 5,12

B. andra släg oososoossreserees reses r rr rs str reses fri 166

Andra stränginstrument (t.ex. gitarrer, violiner och Prop. 1986/87: 102 harpor): A. stråkinstrument; harpOr ooosossssssossssis rese rea fri B. andra Ssläg oososesessereerrersr rss ss rr sr sera 4490 92.03 Piporgtlar med klaviatur; orgelharmonier och liknande

92.05 Andra blåsinstrument (t. ex. klarinetter, trumpeter och SETA STL fri 92.06 Slaginstrument (t.ex. trummor, xylofoner, cymbaler, kastanjetter och MaraCaSs) s.sssosssossosssisssr sea fri 92.07 Musikinstrument hos vilka ljudet framställs eller måste förstärkas på elektrisk väg (t.ex. orglar, gitarrer och dragspel) sososooseressrereeresres rer rr ere ss e resa 4,49 92.08 Speldosor, orkestrion, positiv, mekaniska sångfåglar, musiksågar och andra musikinstrument, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel; lockpipor o.d. av alla slag för härmning av djurläten; visselpipor, signalhorn och andra ljudsignalredskap som blåses Med MUNNEN Losooorsrerrrrrrerrse esse rar ea 442 92.09 Delar (t.ex. mekanismer till speldosor) och tillbehör (t.ex. kort, rondeller och rullar till mekaniska instrument) till musikinstrument; metronomer, stämgafflar och stämpipor av alla slag: Å. Stlällgål ooososseseererreerer rer rer rr rss rr es ses 4,46 B. andra slag:

1. höljen och stomryggar till pianon samt delar till

sådana artiklar osossssoossssersssrsesss ess SA

2. klaviaturer till instrument enligt nr 92.01, 92.03 eller 92.07 samt delar till sådana klaviaturer; andra delar och tillbehör till instrument enligt nr 92.01; tonbord till orgelharmonier och delar till

sådana tonbord = sosssossssssrsssssss sees rss fri

3. delar och tillbehör till stråkinstrument eller har-

por samt delar och tillbehör till instrument enligt

nr 92.05 fri

4, andra 4,49

NITTONDE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Vapen och ammunition; delar och tillbehör till vapen och ammunition

93 kap. Vapen och ammunition; delar och tillbehör till vapen och ammunition

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. varor enligt 36 kap. (1. ex. tändhattar, sprängkapslar och signalraketer); b. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd. , av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.); c. pansrade stridsfordon (nr 87.10); d. kikarsikten och andra optiska artiklar som är lämpliga att användas till vapen, med undantag av sådana som är monterade på eldvapen cller föreligger tillsammans med de eldvapen på vilka de är avsedda att monteras (90 kap.); e. pilbågar och pilar till pilbågar, fäktvapen för sportändamål samt leksaksvapen (95 kap.); f. föremål för samlingar samt antikviteter (nr 97.05 och 97.06). 2. Med delar till sådana artiklar i nr 93.06 avses inte radio- eller radarapparater enligt nr 85.26.

93.01 Vapen för militärt bruk, andra än revolvrar, pistoler samt vapen enligt nr 93:07 sosooooosssesssssss rr ers fri 93.02 Revolvrar och pistoler, andra än sådana som omfattas av nr 93.03 eller 93.04 moooooosssossss ss ess so ses ses fri 93.03 Andra eldvapen och liknande artiklar som verkar genom förbränning av en explosiv laddning (t. ex. jaktgevär, mynningsladdade eldvapen, signalpistoler och liknande artiklar för enbart ljussignalering, pistoler och revolvrar för lös ammunition, slaktapparater och linkastningsapparater) oosssossososssrerssssss ss rr sea 2,57 23.04 Andra vapen (t. ex. fjäder-, luft- eller gasdrivna gevär och pistoler samt batonger), med undantag av vapen enligt fr 93.07 ososoososossssseseeer ere reses sees 3,27 93.05 Delar och tillbehör till artiklar enligt nr 93.01—-93.04: A. delar och tillbehör till vapen för militärt bruk: delar och tillbehör till revolvrar och pistoler enligt nr II.OA ooo eesee esse esse er ses reses ss ss sent fri B. andra slag: 1. AVtläå mosooosesesess sees e rs rer ss rr sas stress fri 2. andra: a. tilleldvapel ossoosssssesrrsers reser r rss 2,5K b. tillandra vapen ooosososseserssersser er ra 3,27 23.06 Bomber, granater, torpeder, minor, robotprojektiler och liknande krigsammunition samt delar till sådan ammunition; annan ammunition (t. ex. patroner) och andra projektiler samt delar till sådana artiklar, inbegripet hagel och förladdningar: ÅA. ammunition och delar till ammunition, för militärt bruk eller för revolvrar och pistoler enligt nr 93.02 fri B. andra slåg sossssesersrererrrrerse rr rr reser trasa 3,27

93.07¶Värjor, sablar, bajonetter, lansar och liknande vapen Prop. 1986/87: 102

samt delar till sådana vapen, ävensom slidor och baljor till sådana VåPeN Lossosessesssses sees sees sossarna fri

TJUGONDE AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Diverse varor

94 kap. Möbler; sängkläder, madrasser, resårbottnar till sängar, kuddar och liknande stoppade inredningsartiklar; belysningsarmatur och andra belysningsartiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; ljusskyltar, namnplåtar med belysning, o. d.; monterade eller monteringsfärdiga byggnader

Anmärkningar J. Detta kapitel omfattar inte:

a. madrasser, dynor och kuddar, avsedda att fyllas med Iuft eiler vatten, enligt

39, 40 eller 63 kap.;

b. speglar som är avsedda att placeras på golvet eller marken (t.ex. stora

svängbara toalettspeglar), enligt nr 70.09; c. artiklar enligt 71 kap.; d. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av

oädel metall (femtonde avd.) och motsvarande varor av plast (39 kap.) samt

kassaskåp enligt nr 83.03:

e. möbler som är speciellt konstruerade för att utgöra delar till kyl- eller frysutrustning enligt nr 84.18; möbler som är speciellt konstruerade för

symaskiner (nr 84.52); f. lampor och andra belysningsartiklar enligt 85 kap.: g. möbler som är speciellt konstruerade för att utgöra delar till apparater enligt

nr 85.18 (nr 85.18), enligt nr 85.19—85.21 (nr 85.22) eller enligt nr 85.25—

85.28 (nr 85.29); h. artiklar enligt nr 87.14;

ij. tandläkarstolar med inbyggd tandläkarutrustning enligt nr 90.18 samt spott-

koppar till tandläkarstolar (nr 90.18): k. artiklar enligt 91 kap. (t. ex. ur och urfoder):; I. leksaksmöbler samt belysningsarmatur och andra belysningsartiklar, av lek-

sakskaraktär (nr 95.03), biljardbord och andra möbler som är speciellt konstruerade för spel (nr 95.04), möbler för trollerikonster samt dekorationer (andra än elektriska girlander), såsom s. k. kulörta lyktor (nr 95.05). 2. De aniklar (andra än detar) som är nämnda i nr 94.01—94.03 skall klassificeras enligt dessa nummer endast om de är avsedda att placeras på golvet eller

marken.

Följande artiklar skall dock klassificeras enligt ovannämnda nummer även om de är avsedda att hängas upp, att fästas på vägg eller att ställas på varandra:

a. skåp, bokhyllor, andra möbler med hyllor samt möbler bestående av flera

sammanhörande enheter; b. stolar, bänkar och sängar.

3. a. Med delar till artiklar omnämnda i nr 94.01—94.03 avses inte skivor eller plattor (även tillskurna men inte förenade med andra delar) av glas (inbegri-

pet speglar), marmor eller annan sten eller av något annat material som är omnämnt i 68 eiler 69 kap. b. Varor som är omnämnda i nr 94.04, särskilt föreliggande, skall inte klassifi-

ceras enligt nr 94.01, 94.02 eller 94.03 som delar till de varor som avses där. 4. Med monterade eller monteringsfärdiga byggnader i nr 94.06 förstås byggnader som färdigställts i fabrik eller som består av byggnadselement som föreligger tillsammans och skall hopmonteras på byggplatsen, såsom bostadshus, arbetsbodar, kontor, skolor, butiker, skjul, garage och liknande byggnader.

94.01 Sittmöbler (andra än sådana som omfattas av nr 94.02),

94.02 Möbler för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veteri-

närt bruk (t. ex. operations- eller undersökningsbord, sjukhussängar med mekaniska anordningar, tandläkar- 170

stolar); frisörstolar och liknande stolar som kan både Prop. 1986/87: 102 vridas, lutas bakåt och höjas: delar till i detta nummer

nämnda artiklar oo.ososossssersrersss ss sr reses er os 3,20

94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande inredningsartiklar (t. ex. madrasser, sängtäcken, kuddar och puffar) försedda med resårer, stoppning eller inlägg

av vilket material som helst eller tillverkade av poröst gummi eller porös plast, med eller utan överdrag:

A. elektriska vVärmedynoOr oossssosssssssssss rss s ss S37 B. andra slag:

1. av metall, trä eller poröst gummi, utan överdrag 3,84

2. ANATA sosseerereerssrerrrrsr rs str rr rs ss ess 7,20

24.05 Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar (inbegripet strålkastare) samt delar till sådana artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; ljusskyltar,

namnplåtar med belysning, o.d. med fast, varaktigt monterad ljuskälla samt delar till sådana artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

A. julgransbelysningar s.sssssssseserrsrrrrr rr orsa 4,47

B. andra slag:

94.06 Monterade eller monteringsfärdiga byggnader:

A. av trä, av spånskivor enligt nr 44.10, av trälaminat

95 kap. Leksaker, spel och sportartiklar; delar till sådana artiklar

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. julgransljus (nr 34.06); b. fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar enligt nr 36.04: c. garn (inbegripet monofilamentgarn), linor, gut o.d. för fiske, i avpassade längder men inte monterade till fiskrevar, enligt 39 kap., nr 42.06 eller elfte avd.; väskor för sportutrustning samt liknande artiklar enligt nr 42.02, 43.03 eller 43.04; sport- och idrottsdräkter samt maskeraddräkter o. d. av textilvara, enligt 61 eller 62 kap.; flaggor och flaggställ av textilvara samt segel för båtar, segelbrädor, eller fordon, enligt 63 kap.: skodon för sport eller idrott (andra än skodon med fastsatta skridskor eller rullskridskor) enligt 64 kap. samt huvudbonader för sport eller idrott, enligt 65 kap.: promenadkäppar, piskor, ridspön o.d. (nr 66.02) samt delar till sådana artiklar (nr 66.03); . Omonterade konstgjorda ögon av glas för dockor eller andra leksaker, enligt nr 70.18; delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.); ringklockor, bjällror, gonggonger o. d. enligt nr 83.06; . elektriska motorer (nr 85.01), elektriska transformatorer (nr 85.04) och apparater för radiostyrning (nr 85.26); 171

sportfordon (andra än bobbar och andra sportkälkar) enligt sjuttonde avd.: Prop. 1986/87: 102 tvåhjuliga barncyklar (nr 87.12); 03 sportbätar, såsom kanoter och kapproddbåtar (89 kap.) samt redskap för framdrivning av dessa (44 kap. för sädana artiklar som är gjorda av trä): skyddsglasögon för sport och utomhusspel (nr 90.04); lockpipor och visselpipor (nr 92.08); vapen och andra artiklar enligt 93 kap.; elektriska girlander av alla slag (nr 94.05); cErvac racketsträngar samt tält och andra kampingartiklar, ävensom handskar (klassificeras efter materialets beskaffenhet). to Detta kapitel omfattar också artiklar i vilka naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade), ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentlig beståndsdel. 3. Om inte annat följer av anm. 1 ovan skall delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till artiklar enligt detta kapitel klassificeras enligt samma nummer som dessa artiklar.

95.01 Leksaksfordon med hjul, avsedda för barn (t. ex. tre-

hjuliga leksakscyklar, sparkcyklar och trampbilar); [4 [ST el SVE ts TV 4,49 95.02 Dockor föreställande människor .osossssossssssssoa 6,27 95.03 Andra leksaker; skalenliga modeller och liknande modeller för förströelse, mekaniska eller icke mekaniska;

pussel av alla släg oososososeresrsrersess rss rerna 4,40

95.04 Artiklar för inomhusspel, inbegripet spelapparater för

spelhallar, nöjesfält e. d., biljardbord och bord för kasinon samt automatiska kägelresare för bowlinghallar: A. spelapparater med mynt- eller pollettinkast 2,42 B. andra släg oooososossseserereersreres ess essens 4,49

95.05 Prydnadsartiklar för högtider, karnevalsartiklar och liknande artiklar, inbegripet trolleri- och skämtartiklar 4,47

95.06 Redskap och annan utrustning för gymnastik, idrott,

annan sport (inbegripet bordtennis), utomhusspel eller utomhuslek, inte nämnda eller inbegripna någon an-

nanstans i detta kapitel: simbassänger och plaskdam

mar: :

A. bordtennisutrustning —.ssssssserssssersss ser ras 4,47 B. tennisracketar, även osträngade; bollar av läder fri

C. andra slag:

95.07 Spön, fiskkrokar och andra redskap för fiske med rev; landningshåvar, fjärilshåvar och liknande håvar; lockfåglar (andra än sådana som omfattas av nr 92.08 eller 97.05) och liknande artiklar för jakt: A. fiskkrokar osossooosssseeeoesee esse rr rer reser ea fri B. andra släg sosososesesrsrsresre rer s sees sees 3,84 95.08 Karuseller, gungor, skjutbanor och annan utrustning för nöjesfält, ambulerande cirkusar, ambulerande me-

96 kap. Diverse artiklar Prop. 1986/87: 102

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

pennor utgörande kosmetiska preparat eller toalettmedel (33 kap.); rr artiklar enligt 66 kap. (t. ex. delar till paraplyer eller promenadkäppar): bijouterivaror enligt nr 71.17;

eo delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av

dädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.) e knivar och andra artiklar enligt 82 kap. med skaft eller andra delar av

material som avses i nr 96.01 eller 96.02; nr 96.01 och 96.02 tillämpas dock

för särskilt föreliggande skaft och andra delar till sådana artiklar; f. artiklar enligt 90 kap., t.ex. glasögonbågar (nr 90.03). dragstift (nr 90.17)

samt borstar som är specialgjorda för tandläkarbruk eller för medicinskt,

kirurgiskt eller veterinärt bruk (nr 90.18); artiklar enligt 91 kap. (t. ex. urfoder); musikinstrument samt delar och tillbehör till musikinstrument (92 kap.);

ij. artiklar enligt 93 kap. (vapen och delar till vapen): k. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, belysningsarmatur och andra belys-

ningsartiklar); 1. artiklar enligt 95 kap. (leksaker, spel och sportartiklar): m. konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (97 kap.). ra Med vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial i nr 96.02 förstås: a. hårda frön, fruktkärnor, skal och nötter samt liknande vegetabiliska material

av sådana slag som används för snidning (t. ex. stennöt och fruktkärnor av

dumpalmen); b. bärnsten, sjöskum, rekonstruerad bärnsten och rekonstruerat sjöskum samt

gagat och mineraliska ersättningsmaterial för gagat. Med bindlar för borsttillverkning 1 nr 96.03 avses endast oinfattade knippen av djurhår, vegetabiliska fibrer eller andra material, som är färdiga att utan isärtagning sättas in i kvastar, borstar eller penslar eller som endast behöver en kompletterande mindre bearbetning, såsom avjämning av topparna, för att göra dem färdiga för sådan insättning. Numren i detta kapitel skall, med undantag av nr 96.01—96.06 samt 96.15, tillämpas för varor av i numren nämnda slag, även om varorna helt eller delvis består av ädel metall, metall med plätering av ädel metall, naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade). Nr 96.01—-96.06 samt 96.15 skall dock tillämpas för varor i vilka pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstrucrade). ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentlig beståndsdel.

96.01 Elfenben, ben, sköldpadd, horn, korall, pärlemor och

andra animaliska snidningsmaterial, bearbetade, samt varor av dessa material (inbegripet varor erhållna genom gjutning):

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare

bearbetning sosososserosssssssss ss ess ss ss sens fri

B. andra släg oocsoooosossesessssssse ses s sans ss saa 3,87

96.02 Vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial, be-

arbetade, samt varor av dessa material; varor, gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade av vax, stearin, naturliga gummiarter eller naturliga hartser eller av modelleringspastor samt andra gjutna eller genom snidning celler på annat sätt formade varor, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: bearbetat icke härdat gelatin (med undantag av gelatin en-

ligt nr 35.03) samt varor av icke härdat gelatin: A. vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial

samt varor av sådana material:

I. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vi-

dare bearbetning ososoososesssssoss isso sna fri

2. andra slag Prop. 1986/87: 102 B. andra VaäfrOr ooocososerrseseserrreresr er ss ss ss ss 96.03 Kvastar, viskor, borstar (inbegripet borstar som utgör delar till maskiner, apparater eller fordon), penslar, mekaniska mattsopare utan motor samt moppar och dammvippor; bindlar för borsttillverkning; målningsrullar och målardynor: avtorkare o.d. av gummi eller annat mjukt material: A. mekaniska mattsopare sosssosssssessssssss ss ea 3,8 96 B. kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna kvistar eller annat vegetabiliskt material, med eller utan SKafl ooo ssesseesesreeeeeser sr r reses sens 3,87 C. bindlar för borsttillverkning: beläggs med samma tull som motsvarande borstmaterial D. andra Slåg ososoooeeesssser ess s esse ser ss ess rss 96.04 Handsiktar och handsåll =oosssosssssssessssss rs orsa 96.05 Reseetuier med artiklar för toalettändamål, för sömnad

96.06 Knappar samt knappformar och andra delar till knappar; knappämnen: A. knappar av plast 6,27 B. andra Släg sososseserrsrserrerrr ess rr sas s reser 4,42 96.07 Blixtlås och delar till blixtlåg s.sssosssssssssos ons sa 6.26 96.08 Kulpennor:; pennor med filt- eiler fiberspets; reservoarpennor och liknande pennor; pennor för duplicering: stiftpennor; pennskaft, pennförlängare o.d.; delar (inbegripet hylsor och hållare) till artiklar enligt detta nummer, andra än sådana som omfattas av nr 96.09: A. skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar till skrivpennor: 1. av ädel metall 3,84 2. andra fri B. andra släg oocosoeeressserreerere rr rr ers rer sea 96.09 Blyerts-, anilin- och färgpennor (andra än pennor enligt nr 96.08). blyerts-, anilin- och färgstift. grifflar, pastellkritor och andra färgkritor, ritkol, skriv- och ritkrita samt skräddarkrita = =ooocossossse esse errs reses sr rer

96.11 Datumstämplar, sigillstämplar, pagineringsstämplar och liknande handstämplar (inbegripet handverktyg för tryckning eller prägling av etiketter); s. k. typtryckerier 96.12 Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, tndränkta med färg eller på annat sätt preparerade för att kunna ge ett avtryck, även på spolar eller i patroner: färgdynor, även indränkta med färg, med eller utan ask 96.13 Cigarettändare och andra tändare, även mekaniska eller elektriska, samt delar till sådana tändare, andra än tändstenar och vVekal osososossserrererrs rer r ss ss osa 96.14 Rökpipor (inbegripet piphuvuden), cigarr- och cigarettmunstycken samt delar till sådana artiklar: A. ämnen och icke färdigarbetade huvuden av trä eller rot till FÖKPIPOP sosse sesese ses ser rss rss ere ses fri B. andra släg oossssoseresssrrr rss rr r ert rss esse 3,87

96.15 Kammar, hårspännen o. d.; hårnålar, hårklämmor. pa-

piljotter o.d., andra än sådana som omfattas av nr

85.16, samt delar till sådana artiklar:

A. kammar, hårspännen O.de sosossssossssssss sr nes 6.27

B. andra slag:

1. AV Plast ooooooeseese reser eesers ere esse sera 1220

2. av annat material oossssssssssrissrser isar era 3,29 96.16 Rafräschissörer och beslag till sådana; pudervippor

och liknande varor för anbringande av kosmetiska pre-

parat eller toalettmedel:

B. andra släg oooosoossssssessssess rss ere ss ss nns 3,87 96.17 Termosflaskor och andra termoskärl, kompletta med

ytterhölje; delar till sådana kärl, andra än lösa glas 5327 96.18 Provdockor, skyltdockor o. d.; rörliga figurer och ställ

TJUGOFÖRSTA AVDELNINGEN Prop. 1986/87: 102

Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

97 kap. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Anmärkningar I. Detta kapitel omfattar inte: a. omakulerade frimärken och beläggningsstämplar samt kortbrev, brevkort 0. d. försedda med frimärke, gångbara eller avsedda som nyutgåva i det tand till vilket de är destinerade (49 kap.):; b. teaterkulisser, ateljéfonder o.d., mälade på textilvävnad (nr 59.07) med undantag av sådana som kan klassificeras enligt nr 97.06: c. naturliga eller odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar tnr 71.01— 71.03). Le Med konstgrafiska originalblad i nr 97.02 förstås avtryck som gjorts i svartvitt eller färg direkt från en eller flera tryckformar som av konstnären framställts helt för hand, oavsett vilken teknik och vilket material som använts, dock med undantag för mekaniska eller fotomekaniska förfaranden. 3. Nr 97.03 skall inte tillämpas för masstillverkade reproduktioner eller för produkter av vanligt hantverk med karaktär av handelsvaror. 4, a. Om inte annat följer av anm. 1-3 ovan skall artiklar enligt detta kapitel klassificeras enligt detta kapitel och inte enligt något annat kapitel i tulltaxan. b. Nr 97.06 skall inte tillämpas för artiklar som kan klassificeras enligt något av de föregående numren i detta kapitel. 5. Ramar kring målningar, teckningar, collage eller liknande prydnadstavlor eller kring konstgrafiska originalblad skall anses utgöra delar till dessa artiklar, under förutsättning att de är av sådana slag och har ett sådant värde som är normalt i förhållande till artiklarna i fråga.

97.01¶Målningar och teckningar utförda helt för hand, andra

än teckningar enligt nr 49.06 och andra än handdekorerade föremål; collage och liknande prydnadstavlor .. fri 97.02 Konstgrafiska originalblad sososossosssrs ss ss ers s a fri

97.04 Frimärken och = beläggningsstämplar, frankeringsstämplar, förstadagsbrev samt brevkort, kortbrev o. d. försedda med frimärke, makulerade, eller, om de är

omakulerade, inte gångbara och inte avsedda som

97.05 Samlingar och föremål för samlingar av zoologiskt, botaniskt, mineralogiskt, anatomiskt, historiskt, arkeologiskt, paleontologiskt, etnografiskt eller numismatiskt INtreSs€ sosocseeererrerrr reser r rr rss sr ers es fri

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 1986/87: 102

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leiion, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin. Dahl. R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Gradin

Proposition om tulltaxelag m. m.

1¶Inledning

Lagen (1977:975) med tulltaxa anger de tullar som skall tas ut vid införsel av varor. Lagen är utformad i överensstämmelse med en internationell konvention den 15 december 1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna (den s. k. Brysselkonventionen).

Tullsamarbetsrådet i Bryssel (Customs Co-operation Council, CCC) antog den 14 juni 1983 en internationell konvention rörande ett nytt system för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Harmonized System, HS-konventionen). Konventionen syftar till att underlätta den internationella handeln genom införande av en ny internationell varunomenklatur. Den nya nomenkiaturen, som avses träda i kraft den 1 januari 1988, ersätter den nuvarande s.k. CCC-nomenklaturen som grundval för ett stort antal länders tulltaxor och handelsstatistiska redovisning.

Den svenska regeringen beslöt den 15 maj 1985 att HS-konventionen skulle undertecknas med förbehåll för ratifikation. Undertecknandet ägde rum vid tullsamarbetsrådets session den 10 juni 1985. Frågan om Sveriges anslutning till konventionen togs upp till behandling i regeringens proposition 1986/87: 53. I propositionen föreslogs bl. a. att HS-konventionen och en ändring i konventionen skulle godkännas av riksdagen. Vidare föreslogs att riksdagen skulle godkänna att regeringen säger upp Brysselkonventionen. Riksdagen biföll regeringens förslag (SkU 13, rskr. 32). Regeringen har den 4 december 1986 ratificerat HS-konventionen och sagt upp Brysselkonventionen.

Generaltullstyrelsen har haft regeringens uppdrag att efter samråd med kommerskollegium, jordbruksnämnden och statistiska centralbyrån samt efter att ha inhämtat synpunkter från berörda bransch- och näringslivsföreträdare inkomma med ett förslag till en ny lag med tulltaxa baserad på det harmoniserade systemet. Under arbetets gång har s.k. hearings arrangerats av kommerskollegium. I dessa sammanträden har förutom berörda myndigheter deltagit representanter för Sveriges industriförbund och Sveriges grossistförbund samt för ett stort antal branschorganisationer. I vissa sammanträden har även företrädare för enskilda företag deltagit. En för- 177

12 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 102

teckning över de branschorganisationer m. fl. som deltagit eller på annat Prop. 1986/87: 102 sätt beretts tillfälle att framföra sina synpunkter bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I. I en skrivelse den 2 juli 1984 har generaltullstyrelsen redovisat ett förslag till en ny lag med tulltaxa baserad på det harmoniserade systemet. Förslaget har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av överstyrelsen för ckonomiskt försvar (numera Överstyrelsen för civil beredskap). fiskaristyrelsen, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Trädgårdsnäringens riksförbund, Cantbrukarnas riksförbund, Sveriges livsmedelsindustriförbund, Sveriges Kemiska Industrikontor, Textilrådet/Konfektionsindustriföreningen samt Sveriges möbelindustriförbund. Generaltullstyrelsen har bl.a. i anledning av yttrandena inkommit med förslag till vissa ändringar av förslaget till ny lag med tulltaxa. Övergången till det harmoniserade systemet nödvändiggör omförhandlingar av Sveriges tullbindningar inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). I propositionen om Sveriges anslutning till HSkonventionen (prop. 1986/87:53) hänvisade jag bl. a. till att det förhandlingsarbete som här inletts förväntades vara avslutat först under våren 1987. Jag redovisade vidare min avsikt att så snart nyssnämnda förhandlingar i GATT var avslutade föreslå regeringen att presentera riksdagen en svensk implementering av den nomenklatur som det nya systemet utgör genom att lägga fram ett förslag till en ny svensk tulltaxa. Förhandlingarna är i stort sett avslutade. Jag finner det därför lämpligt att nu föreslå regeringen att lägga fram förslaget till tulltaxa. Kommerskollegium har haft regeringens uppdrag att kartlägga vilka konsekvenser en ny tulltaxa i enlighet med generaltullstyrelsens förslag kan få för Sveriges åtaganden enligt GATT. Kollegiet har fortlöpande redovisat resultatet av sin kartläggning. Kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning (RÅK) överlämnade i december 1980 betänkandet (Ds Jo 1980: 14) Industrins råvarukostnadsutjämning. I betänkandet lade kommittén fram förslag om bl. a. övergång till värdetullar för vissa fiskkonserver m.m. Kommitténs förslag har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena, såvitt rör frågan om tullar på fiskkonserver m.m... har upprättats inom utrikesdepartementets handelsavdelning och finns tillgänglig i ärendet dnr 1147/85. Med anledning av förslaget om en övergång till värdetullar för berörda produkter har omförhandlingar ägt rum inom ramen för GATT. En förteckning över de tullbindningar som utgör resultatet av dessa förhandlingar bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. Förhandlingsresultatet har anpassats till den nya HS-nomenklaturen efter vissa tekniska justeringar. Vidare har AWP-Importen AB i en skrivelse till regeringen den 25

januari 1984 hemställt om tullfrihet för tillfälligt konserverade hallon (s.k.

hallonpulp). Remissyttranden har i denna fråga avgetts av generaltullstyrelsen, kommerskollegium och statens jordbruksnämnd. Kommerskollegium har överlämnat yttranden från Sveriges livsmedelsindustriförbund 178 och Trädgårdsnäringens riksförbund.

År 1982 tillkallades en beredningsgrupp med uppdrag att göra en över- Prop. 1986/87: 102 syn av tullagstiftningen. Beredningsgruppen överlämnade i; oktober 1985

betänkandet (Ds UD 1985:4 och 5) Översyn av tullagstiftningen. I betän-

kandet föreslås bl.a. en ny tullagstiftning avsedd att ersätta tullagen

(1973: 670) och tullförordningen (1973: 979). Vidare föreslås att tulltaxan

skall ingå som bilaga i en ny lag avsedd att ersätta både tullförordningen och lagen med tulltaxa. Gruppen har med hänsyn till arbetet med att

överföra HS-konventionens nomenklatur till en ny tulltaxa inte lagt fram något förslag till en sådan bilaga. Beredningsgruppens betänkande har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 26 februari 1987 om cen lagrådsremiss om ny tullagstiftning m. m. I lagrådsremissen, som bygger på beredningsgruppens

förslag, läggs fram förslag till en ny tullag som ersätter tullagen. Vidare föreslås en ny lag om tullfrihet m. m. avsedd att ersätta tullförordningen. Härutöver läggs i lagrådsremissen fram förslag till inledande bestämmelser (1-4 §§) i en ny lag med tulltaxa, benämnd tulltaxelag.

Mot bakgrund av att en viss tidsförskjutning av lagrådsföredragningen har ägt rum har jag sedan lagrådsremissen beslutades funnit det nödvändigt att särskilt ta upp frågan om en ny lag med tulltaxa baserad på HS-konven-

tionen. Konventionen förväntas träda i kraft den 1 januari 1988. Om så

sker bör även den nya tulltaxelagen träda i kraft vid nämnda tidpunkt.

Jag kommer alltså att i det följande föreslå en ny lag med tulltaxa, benämnd tulltaxelag, som är avsedd att ersätta 1977 års lag med tulltaxa.

Genom den lagrådsremiss som jag nyss har berört inhämtades lagrådets yttrande över förslaget till tulltaxelag såvitt avser de fyra inledande bestämmelserna (1—4 §§). Förslaget i denna del bör fogas till protokollet som bilaga 4.

Lagrådet har i sitt yttrande, som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5, lämnät förslaget utan erinran utom såvitt avser I $ i förslaget

till tulltaxelag. I samband med att jag närmare kommenterar förslaget till

tulltaxelag kommer jag att gå in på vad lagrådet har anfört och förorda att

paragrafen utformas i enlighet med lagrådets förslag. I övrigt överensstämmer de inledande bestämmelserna i det lagförslag som jag lägger tram i det

följande — bortsett från några smärre redaktionella ändringar — med det till lagrådet remitterade förslaget.

I det följande redovisar jag först de allmänna utgångspunkterna för

förslaget till tulltaxelag (avsnitt 2.1). Därefter behandlar jag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet frågan om en övergång till värde-

tullar för beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur (avsnitt 2.2) och frågan

om tullfrihet för vissa fetter och hallon (avsnitt 2.3). Jag tar också, efter samråd med chefen för jorbruksdepartementet, upp vissa frågor om tull-

skyddet för tomater samt äpple- och päronsaft (avsnitt 2.4). Slutligen kommenterar jag närmare förslaget till tulltaxelag i specialmotiveringen till lagförslaget (avsnitt 4).

Prop. 1986/87: 102

2¶Allmän motivering

2.1¶Den nya lagstiftningen — allmänna utgångspunkter

Mitt förslag: Föreskrifterna om tullsatser samlas i en ny lag benämnd tulltaxelag. Lagen skall vara baserad på nomenklaturen i konventionen rörande systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, den s.k. HS-konventionen. Nuvarande tullnivåer överförs så långt som möjligt till den nya lagen i oförändrat skick. Regeringen bemyndigas att besluta om när lagen skall träda i kraft.

Beredningsgruppens förslag: Föreskrifter om tullsatsernas storlek bör tas in i en bilaga till en ny lag som ersätter tullförordningen och lagen med tulltaxa.

Remissinstanserna: Beredningsgruppens förslag har inte föranlett några invändningar från remissinstanserna i allmänhet. Generaltullstyrelsen har emellertid påpekat att beredningsgruppens lösning kan förorsaka praktiska problem när det gäller att på ett enkelt sätt åberopa föreskrifterna om tullsatser.

Bakgrunden till mitt förslag: I propositionen om Sveriges anslutning till HS-konventionen (prop. 1986/87: 53) redovisade jag den utveckling av de internationella handelsmönstren som lett till upprättandet av en ny konvention om en internationell varunomenklatur. Vidare lämnade jag en beskrivning av innehållet i konventionens artiklar och dess bilaga. Jag hänvisade vidare bl.a. till att det för svenskt vidkommande pågick ett mycket omfattande arbete med att överföra den nya nomenklaturen till svensk lagstiftning och att utarbeta andra bestämmelser i samband härmed. Generaltullstyrelsen har, som jag inledningsvis har nämnt, haft regeringens uppdrag att efter samråd med berörda myndigheter samt efter att ha inhämtat synpunkter från berörda bransch- och näringslivsföreträdare inkomma med förslag till en ny lag med tulltaxa baserad på det harmoniserade systemet.

Utgångspunkten för generaltullstyrelsens arbete med att utforma ett förslag till ny lag med tulltaxa har varit att nuvarande tullnivåer och GATT-bindningar skal! överföras till den nya nomenklaturen i oförändrat skick. Om detta av olika skäl inte har varit möjligt eller praktiskt genomförbart. har myndigheterna haft i uppdrag att vid möten med berörda näringslivsföreträdare redovisa förslagen till ändringar separat med angivande av skälen för förändringarna samt den handel som berörs av dessa.

I samband med de möten som ägt rum, och för vilka jag inledningsvis har redogjort, har från myndigheternas sida lämnats en redogörelse för hur varorna enligt de olika fyrställiga numren i CCC-nomenklaturen kommer att klassificeras enligt det harmoniserade systemet. Vidare har redovisats omfattningen av varje fyrställigt nummer i den nya nomenklaturen med hänvisning till de olika varugruppernas klassificering enligt den nuvarande lagen med tulltaxa. Generaltullstyrelsen har också lagt fram förslag till en förenklad underuppdelning av tulltaxenumren i sådana fall där tulldifferen-

tieringen skulle bli alltför långtgående för att kunna tillämpas i praktiken. Prop. 1986/87: 102

Härvid har också lämnats redogörelser för innebörden av och skälen till de föreslagna förenklingarna, vilka kan medföra både tullhöjningar och tullsänkningar i förhållande till nuvarande tullnivåer och GATT-bindningar. Generaltullstyrelsen har i form av en nyckel! utarbetat en jämförelse mellan CCC-nomenklaturen och det harmoniserade systemet.

Vid hearingarna accepterades flertalet av de förenklingsförslag som lades fram. Från näringslivets sida framfördes i detta sammanhang vissa förslag till tulländringar som inte innebär egentliga förenklingar eller som inte har direkt samband med övergången till en på HS-konventionen baserad ny lag med tulltaxa. Sådana förslag har emellertid inte beaktats i generaltullstyrelsens förslag till ny lag med tulltaxa, utan vederbörande har hänvisats till möjligheten att framföra förslagen i annat sammanhang.

Jag har inledningsvis berört den av regeringen beslutade lagrådsremissen om ny tullagstiftning m. m. I lagrådsremissen tog jag upp bl. a. frågan om föreskrifter om tullsatser och om förhållandet mellan dessa och annan tullagstiftning. I anledning av att beredningsgruppen för översyn av tulllagstiftningen hade föreslagit att den nya tulltaxan skulle tas in som en bilaga i en ny lag avsedd att ersätta tullförordningen och 1977 års lag med tulltaxa framhöll jag i lagrådsremissen bl. a. följande:

”Som jag nyss har redovisat finns föreskrifter om tullsatsernas storlek i lagen (1977:975) med tulltaxa, medan grundläggande bestämmelser om uttagande av tull och om olika slag av tullfrihet, nedsättning och återbetalning av tull finns i tullförordningen (1973: 979). Frågan om bemyndiganden i tullagstiftningen har, som beredningsgruppen redovisar. berörts i samband med riksdagsbehandlingen av propositionen 1981/82: 120 om ändring i lagen med tulltaxa m. m. Konstitutionsutskottet konstaterade därvid i ett yttrande till skatteutskottet (SKkU 1981/82:59, KU 1981/82 y) att det i vissa fall för samma slags varor, beroende på ursprungsland, anges en viss tullsats i lag och en från denna avvikande tullsats i en av regeringen med stöd av riksdagens tidigare bemyndigande utfärdad förordning. Vidare påtalade utskottet att bestämmelserna på tullområdet är svåröverskådliga och benämningen på tullförordningen missvisande. Utskottet framhöll också att möjligheterna för regeringen att besluta om avvikelser från lagen med tulltaxa inte framgår direkt av denna utan först vid ett studium av tullförordningens bestämmelser. Utskottet fann det viktigt att man i det fortsatta utredningsarbetet beträffande tullagstiftningen övervägde de möjligheter som står till buds att framdeles erhålla en mera överskådlig och enhetlig reglering vad gäller föreskrifter om bl. a. tullsatsernas storlek.

Jag anser att sambandet mellan föreskrifterna om tullsatsernas storlek och föreskrifterna om olika slag av tullfrihet, nedsättning av tull och återbetalning av tull i och för sig framgår klarare med den lösning som beredningsgruppen har valt, nämligen att de förstnämnda föreskrifterna skall tas in som en bilaga till den föreslagna nya lagen. Föreskrifterna om tullsatsernas storlek är emellertid av en sådan omfattning att den enligt min mening motiverar att de liksom hittills samlas i en särskild lag. De har också en annan karaktär än de särskilda reglerna om tullfrihet m. m. Vissa

! Nyckeln, som är utesluten här, finns tillgänglig i utrikesdepartementets ärende dnr 1069/84 thandelsavdelningen). 181

13 Riksdagen 19861/87. I saml. Nr 102

författningstekniska skäl talar också, som generaltullstyrelsen påpekat. Prop. 1986/87: 102 mot beredningsgruppens lösning. De olägenheter som konstitutionsutskottet har påtalat bör man enligt min mening kunna komma till rätta med genom att i en ny tag med tulltaxa i en inledande bestämmelse hänvisa till att avvikelser från föreskrifterna om tullsatserna kan finnas i annan lag eller förordning. Jag förordar därför att föreskrifterna om tullsatsernas storlek liksom hittills skall tas in i en särskild lag med tulltaxa och att tuliförordningen skall ersättas av en lag om tullfrihet m. m.”

Skälen för mitt förslag: Mot bakgrund av vad jag nyss har redovisat förordar jag således att föreskrifterna om tullsatsernas storlek tas in i en särskild lag med tulltaxa. Lagen bör enligt min mening benämnas tulltaxelagen. Det bör framgå av lagen att avvikelser från den kan ske till följd av föreskrifter i andra författningar eller genom beslut i enskilda fall. Beträffande lagens utformning och framför allt de inledande bestämmelserna återkommer jag i specialmotiveringen (avsnitt 4). När det sedan gäller själva tulltaxan innebär enligt min mening tillkomsten av HS-konventionen ett stort steg mot en större harmonisering av utformningen av olika länders tulltaxor. Även Sverige bör därför utforma sin tulltaxa på grundval av den nya nomenklaturen. I generaltullstyrelsens förslag till er, ny lag med tulltaxa är tullsatserna oförändrade för flertalet varuslag. Ändringar av tullsatserna och omformuleringar har föreslagits endast i vissa fall. Det är sådana fall då ändringarna är små och/eller berör relativt obetydliga varuslag och då ett bibehållande av nuvarande tullnivå skulle nödvändiggöra underuppdelningar av berörda tulltaxenummer i en utsträckning som dels är omotiverad från handels- och näringspolitisk synpunkt, dels skulle medföra stora administrativa svårigheter för såväl tullmyndigheter som näringsliv. Övergången till det harmoniserade systemet medför således enligt förslaget inte några tulländringar av betydelse och de som ändå av tekniska skäl ansetts böra tas in i förslaget har som regel godtagits av övriga berörda myndigheter och organisationer i samband med hearingarna. Jag förordar att den nya tulltaxan utformas i huvudsaklig överensstämmelse med generaltullstyrelsens ursprungliga förslag. I vissa fall har emellertid generaltullstyrelsens förslag till ytterligare ändringar inte följts. Det gäller sådana ändringar som inte bör genomföras utan närmare utredning. Jag har för avsikt att i senare sammanhang ta ställning till generaltullstyrelsens förslag på dessa punkter. Den nya tulltaxan har utformats med hänsyn till hittills uppnådda resultat av GATT-förhandlingarna rörande överföringen av Sveriges tullbindningar till den nya nomenklaturen. Dessa förhandlingar har i stort sett avslutats. Det är min avsikt att om resultatet av de återstående förhandlingarna skulle påverka föreskrifterna i den svenska tulltaxelagen återkomma till regeringen med förslag till ändring av lagen. Det är inte möjligt att i detta sammanhang 1 detalj redogöra för vilka förändringar av tullsatserna som följer av förslaget till tulltaxelag. Med hjälp av den nyckel som generaltullstyrelsen har utarbetat och som jag i det föregående har berört går det emellertid att med utgångspunkt från varans nuvarande tulltaxenummer få kännedom om varans tulltaxenummer i lag-

förslaget och därigenom också om den föreslagna tullsatsen för varan i Prop. 1986/87: 102

fråga.

HS-konventionen förväntas träda i kraft den 1 januari 1988 förutsatt att ett tillräckligt antal länder har deponerat sina ratifikationsinstrument till konventionen. Det kan dock för närvarande inte med tillräcklig säkerhet

fastslås att konventionen kommer att träda i kraft vid den avsedda tidpunk-

ten. Ikraftträdandet av den nya tulltaxelagen är beroende av vid vilken tidpunkt konventionen träder i kraft. Med hänsyn till vad jag nu har anfört

förordar jag att regeringen bemyndigas att bestämma om när den nya

tulltaxelagen skall träda i kraft.

Den nya tulltaxelagen kräver ändringar i åtskilliga andra lagar. Jag

ämnar senare återkomma till regeringen och föreslå att regeringen lämnar en proposition till riksdagen om de följdändringar som behövs i anledning av den nya tulltaxelagen.

2.2¶Värdetullar för beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur

Mitt förslag: Riksdagen bör godkänna förslagen till överenskommel-

ser mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan Canada och USA

beträffande vissa bindningar i GATT av tullarna för beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur. De nuvarande vikttullarna för beredningar av fisk, kräftdjur och

blötdjur ersätts med värdetullar. Tullnivån för flertalet av dessa

varor sätts i den nya tulltaxan till 3,5 90.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt, dock att tullnivån för flertalet produkter föreslås satt till 5 70.

Remissinstanserna: Kommitténs förslag tillstyrks av kommerskollegium, statens jordbruksnämnd och generaltullstyrelsen. Även Sveriges industriförbund, Sveriges Kemiska Industrikontor och Kooperativa förbundet tillstyrker införande av värdetullar för berörda produkter. Kommerskolle-

gium anser dock att de föreslagna tullsatserna genomgående bör ligga på en

lägre nivå än den utredningen föreslagit. Sveriges fiskares riksförbund har

inga erinringar mot en omläggning till värdetullar i de fall detta inte leder

till en sänkning av gränsskyddet, men motsätter sig förslaget i de delar detta innebär att varor befrias från tull.

Bakgrunden till mitt förslag: Kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning konstaterade att en omvandling av gällande vikttullar till värdetullar skulle kräva GATT-förhandlingar. Utan långtgående differentiering av värdetullarna skulle tullarna i vissa fall komma att höjas, i andra fall att sänkas. Kommittén fann dock att en betydande del av den tullbelagda

importen utgjordes av antingen produkter som inte tillverkas i Sverige eller

sådana som utgör råvara för den svenska livsmedelsindustrin. Eftersom värdetullar tillämpades eller skulle komma att tillämpas för den övervägan-

de delen av övriga livsmedelsprodukter ansåg kommittén att även fiskpro-

dukterna borde beläggas med värdetull. Kommittén ansåg dock att sådana 183

produkter som utgör råvaror för industrin eller inte tillverkas inom landet Prop. 1986/87: 102 borde undantas från tull. En sådan åtgärd skulle enligt kommitténs mening förenkla kommande GATT-förhandlingar. Enligt kommitténs uppfattning finns inget skäl att ha olika tullsatser för tullbelagda fisk- och skaldjursprodukter enligt tulltaxenr 16.04 och 16.05. För dessa förordas en tull av 52. För produkter hänförliga till nuvarande tulltaxenr 21.05 föreslås dock, med hänsyn till att de livsmedelsberedningar som I övrigt hänförs till detta nummer har en tull av 7 26, att sistnämnda tullsats skall gälla för samtliga varor enligt tulltaxenr 21.05. Kommittén framhåller i sitt betänkande att, även om förslaget till nya tullsatser innebär vissa höjningar av tullskyddet, den omständigheten att vissa tullbelagda produkter föreslås bli undantagna från tull mer än väl kompenserar ifrågavarande tullhöjningar. Dessutom omfattas flertalet av de berörda produkterna av svenska åtaganden gentemot EG, EFTA-länderna och u-länderna. Enligt kommitténs mening bör därför ändringarna inte i någon större utsträckning komma att påverka handeln. Skälen för mitt förslag: För egen del biträder jag kommitténs förslag om en övergång till värdetullar för beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur. En övergång från vikttullar till värdetullar har tidigare skett beträffande tullarna i allmänhet i den svenska lagen med tulltaxa och senast beträffande beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar. Tillämpning av värdetullar innebär att tullnivån värdesäkras och att tullens effekt inte minskar i takt med inflationen. Flertalet av de tullar som gäller för beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur är bundna i GATT. I den mån ändringar av bundna tullar aktualiseras krävs omförhandlingar i GATT med berörda länder. Detta gäller även vid övergång till värdetull i de fall bindningarna avser en vikttull. Det har befunnits lämpligt att genomföra sådana omförhandlingar innan förslag till nya tullar föreläggs riksdagen. Sedan GATT notifierats om önskemål att omförhandla ett antal medgivanden har förhandlingar ägt rum. Som kommittén framhåller omfattas nästan samtliga varor som har varit föremål för förhandlingarna av svenska åtaganden gentemot EG, EFTA-länderna och u-länderna. Vid omförhandlingarna har utgångspunkten för svensk del varit kommitténs förslag. Samtidigt har det varit en strävan att begränsa eventuella höjningar av tullarna bl.a. för att undvika ogynnsamma verkningar på konsumentpriserna. Det har också varit nödvändigt att söka finna tullnivåer som har kunnat accepteras av motparterna i omförhandlingarna utan omfattande krav på kompensation i form av nedsättning av tullar på andra produkter. Omförhandlingarna har nu slutförts. Förhandlingsresuitatet innebär att Sverige i fråga om flertalet produkter som har varit bundna i GATT erbjuder återbindning vid nya värdetullsatsen 3,5 Z för varor under tulltaxenr 16.04 och 16.05. Vidare erbjuds sänkningar till tullfrihet av vissa tidigare bindningar samt vissa nya bindningar. Beträffande produkter hänförliga till tulltaxenr 16.04 och 16.05 innebär förhandlingsresultatet sålunda att tullen för flertalet produkter sätts till 3,5 70. För vissa varor där skyddsbehovet ansetts väga särskilt tungt har 184

tullnivån satts något högre. Under tulltaxenr 16.04 sätts sålunda tullen för Prop. 1986/87: 102 vissa frysta fiskprodukter samt för rom, annan än störrom, i förpackningar med en nettovikt understigande 5 kg till 596. Under tulltaxenr 16.05 sätts tullen för konserverade räkor och musslor till 59. För vissa livsmedelsberedningar hänförliga till nuvarande tulltaxenr 21.05 (tulltaxenr 21.04 i lagförslaget) sätts tullen till 7 20 i enlighet med kommitténs förslag. Som kompensation för återtagandet av tidigare svenska tullbindningar lämnas därutöver erbjudande om tullfrihet för vissa varor. De produkter som berörs härav är sådana som utgör råvaror för industrin eller inte tillverkas inom landet. Inom ramen för nämnda GATT-förhandlingar har bilaterala överenskommelser träffats med vissa länder som för ett antal positioner på området har ställning som huvudleverantör. Sålunda har enighet nåtts om

förslag till överenskommelser mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan

Canada och USA. De medgivanden som Sverige lämnat till Canada och USA ingår i det förhandlingsresultat som jag nyss har redogjort för. Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de föreslagna överenskommelserna om GATT-bindningarna. Förslaget till tulltaxelag bör utformas med beaktande av de åtaganden som överenskommelserna innebär för Sveriges del.

2.3¶Tullfrihet för vissa fetter och oljor samt för tillfälligt konserverade hallon

2.3.1 Oraffinerade vegetabiliska fetter och feta oljor

Mitt förslag: Tullfrihet införs i den nya tulltaxan för oraffinerade vegetabiliska fetter och feta oljor.

Skälen för mitt förslag: I samband med att tullskydd infördes år 1973 för tillverkning av margarin och vissa vegetabiliska oljeprodukter beslöts att tullen på oraffinerade (råa) fetter och feta oljor skulle träda i kraft först den 1 juli 1975, dvs. när en väsentlig utbyggnad av den svenska fettvaruindustrins kapacitet för pressning av olja beräknades vara klar (prop. 1973: 109). Sedan utbyggnaden hade blivit försenad beslöts att införandet av tull på oraffinerade vegetabiliska fetter och feta oljor skulle ske den 1 juli 1976 (jfr prop. 1975:77, SkU 29, rskr. 187) och efter ytterligare förseningar den 1 juli 1978 (jfr prop. 1975/76: 195, SkU 59, rskr. 295), den 1 juli 1981 Gfr prop. 1977/78: 160, SKkU 51, rskr. 60), den I juli 1984 (fr. prop. 1980/81: 159, SkU 52, rskr. 314) och, sedan utbyggnaden ytterligare försenats, den 1 januari 1987 (jfr prop. 1983/84: 198, SkU 54, rskr. 384). Senast beslöts att införandet av tull på ifrågavarande produkter skulle uppskjutas till den 1 januari 1988 (jfr prop. 1986/87:53, SkU 13, rskr. 32) vilket föreskrivs i lagen (1986: 1020) om tullfrihet under viss tid för oraffinerade vegetabiliska fetter och feta oljor. 185

AB Karlshamns Oljefabriker, som svarar för utbyggnaden av den svens- Prop. 1986/87: 102 ka fettvaruindustrin, har under hand anfört att den planerade utbyggnaden ännu inte avslutats. Från företagets sida har inte närmare kunnat anges när detta skulle kunna ske. Mot bakgrund av att utbyggnaden av den svenska fettvaruindustrins kapacitet för ifrågavarande ändamål således inte kommer att kunna genomföras inom överskådlig tid föreligger för närvarande inte inhemsk tillgång till aktuella varuslag. Jag förordar därför att införandet av tull på oraffinerade vegetabiliska fetter och feta oljor uppskjuts tills en sådan utbyggnad kan genomföras helt. Tullfrihet för berörda produkter bör enligt min mening införas i den nya tulltaxelagen.

2.3.2 Tillfälligt konserverade hallon

Mitt förslag: Tullfrihet införs i den nya tulltaxan för tillfälligt konserverade hallon.

Remissinstanserna: Kommerskollegium och statens jordbruksnämnd tillstyrker införande av tullfrihet i enlighet med mitt förstag. Inte heller generaltullstyrelsen har något att erinra mot att tullfrihet införs. Sveriges grossistförbund och Sveriges livsmedelsindustriförbund ställer sig positiva till att tullfrihet införs för nu aktuella produkter. Trädgårdsnäringens riksförbund motsätter sig tullfrihet. Skälen för mitt förslag: Hallonpulp används huvudsakligen inom livsmedelsindustrin för tillverkning av sylt, marmelad och liknande produkter. Framställningen från AWP-Importen AB om tullfrihet har gjorts med anledning av att för industrin avsedd hallonråvara i andra former än hallonpulp redan är tullfri och att handeln och industrin anser det önskvärt att jämförbara produkter behandlas lika i tullhänseende. Tillfälligt konserverade hallon återfinns i 1977 års lag med tulltaxa under tulltaxenr 08.11. Tull utgår för närvarande med 7 6. Numret omfattar bär och frukter som behandlats (t. ex. med svaveldioxidgas) för att göra dem tillfälligt hållbara under transport eller lagring före den slutliga användningen inom livsmedelsindustrin. Tullen om 7 24 infördes den 1 februari 1980. Den gällde då såväl färska och tillfälligt konserverade hallon som frysta hallon. Genom de ändringar i lagen med tulltaxa som skedde den 1 juli 1982 infördes tullfrihet för frysta hallon och hallonsaft. Denna motiverades med att inhemsk odling eller produktion inte förekom. Någon tulländring i fråga om de tillfälligt konserverade hallonen genomfördes däremot inte. För att den svenska industrins kostnader skall kunna hållas på en rimlig nivå är det enligt min mening angeläget att undvika att tull tas ut på varor där skyddsbehov saknas och där tullen endast kommer att utgöra en onödig kostnad för industrin i fråga. Det är också viktigt att industrin får möjlighet att själv välja i vilken form råvaran skall importeras utan hänsynstagande till förekomsten av tull och att jämförbara råvaror behandlas lika i tullhänseende. Frysta hallon och hallonpulp utgör råvaror med samma användningsområde. Med hänsyn härtill och då odlingen av hallon för 186

industriellt ändamål i Sverige fortfarande torde vara av ringa omfattning, Prop. 1986/87: 102 bör tullen enligt min mening avvecklas. Tulltaxan bör därför ändras så att

tullfrihet införs för tillfälligt konserverade hallon hänförliga till tulltaxenr

08.12 i lagförslaget.

2.4¶Tullskyddet för tomater samt äpple- och päronsaft

2.4.1 Tomater

Mitt förslag: Riksdagen bör godkänna att regeringen ingår en över-

enskommelse med Europeiska ekonomiska gemenskapen beträffande tullskyddet för färska tomater under tiden den 1 juli-den 30

september.

Minimivikttullen för tomater sätts i den nya tulltaxan till 70 kr per

100 kg under tiden den 1 juli-den 30 september.

Bakgrunden till mitt förslag: Riksdagen fattade i april 1986 beslut om att minimitullen för tomater under tiden den 1 julisden 30 september skulle

höjas från 70 kr per 100 kg till 100 kr per 100 kg (prop. 1985/86: 60, SkU 36,

rskr. 152). Regeringen bemyndigades att besluta om ikraftträdandet av ändringen i lagen med tulltaxa. Bakgrunden härtill var att en höjning av

tullskyddet på detta område kräver förhandlingar i GATT och att resultatet av dessa förhandlingar borde avvaktas innan höjningen av minimiskyddet

för tomater infördes. Bemyndigandet att besluta om ikraftträdandet av ändringar i tulltaxan har emellertid inte utnyttjats. Anledningen härtill är följande.

Som en följd av riksdagsbeslutet notifierade regeringen till GATT Sveri-

ges avsikt att genomföra tulljusteringen. EG. som på detta område har ställning som huvudleverantör, föreslog då att en viss del av den export-

subvention som utgår till gemenskapens odlare vid export till tredje land

skulle tas bort. EG-kommissionen erbjöd sig att för aktuell tid sänka sin subvention med motvärdet till 30 kr per 100 kg i utbyte mot att Sverige

avstod från tullhöjningen. EG framförde att man ansåg att en svensk tullhöjning endast skulle

kunna genomföras efter en fullföljd GATT-procedur, varvid även frågan

om kompensation från svensk sida måste prövas.

Förhandlingar i denna fråga har förts med företrädare för EG-kommis-

sionen i avsikt att åstadkomma en för bägge parter lämplig lösning.

Importen av färska tomater under tiden den 1 julisden 30 september

kommer till helt övervägande del från EG. Nederländerna är den domine-

rande leverantören med över 80 26 av totalimporten. För den näst största

importen till Sverige från gemenskapen svarar Danmark.

Import 1 juli-30 september; ton Prop. 1986/87: 102

1984 1985 1986 Andelar av

totalimpor-

ten är 1986

Totalt 7145 7845 7397

värav EG 6461 7570 6978 959

varav

I förhandlingarna med EG har enighet om principerna för en överens-

kommelse nåtts. Från EG-kommissionens sida är man införstådd med att

en reduktion av gemenskapens exportsubvention med motvärdet ull 30 kr per 100 kg skall ske. Överläggningar pågår om hur den kvarvarande ex-

portsubventionen skall beräknas och om hur vissa tekniska frågor skall

lösas. Skälen för mitt förslag: Jag har nyss redovisat skälen för att den beslutade tulthöjningen inte har satts i kraft. När det gäller frågan om vilken tull för tomater som bör sättas i den nya tulltaxelagen — som jag räknar med skall kunna träda i kraft den 1 januari 1988 — vill jag säga följande. Beslutet

är 1986 att höja tullskyddet för tomater under sommarmånaderna grundar sig på bedömningen att det är angeläget att förbättra svensk tomatodlings konkurrenskraft. Detta mål kan i och för sig uppfyllas genom en tullhöj-

ning.

Emellertid kan samma mål uppnås på det sätt jag nyss har redogjort för.

Jag anser att allmänna handelspolitiska skäl talar för sistnämnda lösning. Det är sålunda möjligt att — om subventionerna för exporten från EG sänks — värna om den svenska tomatodlingen utan att införa den högre tullen i den nya tulltaxelagen. Jag vill också betona att överenskommelsen med gemenskapen i första

hand gäller tullskyddet för färska tomater för tiden den 1 juli-den 30

september 1987 men att den, om parterna är överens om det, kan omfatta

tullskyddet för tomater för motsvarande period under kommande år. Jag avser att uppmärksamt följa utvecklingen av tomatimporten från samtliga

leverantörsländer för den aktuella perioden. Om det skulle visa sig att det alternativ till en tullhöjning som jag i det föregående har beskrivit inte

skulle ge de avsedda resultaten kommer jag att på nytt ta upp frågan om tullskyddet för svensk tomatodling. Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen att godkänna att regering-

en ingår en överenskommelse med gemenskapen med it huvudsak det

innehåll som jag nu har redogjort för.

2.4.2¶Äpple- och päronsaft Prop. 1986/87: 102

Min bedömning: Omförhandlingar i GATT av Sveriges tullbindningar för äpple- och päronsaft bör av handelspolitiska skäl för närvarande inte ske.

sätts följaktligen i den nya tulltaxan till 5 96.

Skälen för min bedömning och mitt förslag: Riksdagen godkände år 1982

regeringens förslag till ändringar i tullskyddet för beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar (prop 1981/82: 120, SkU 59. rskr. 327). Samtidigt godkände riksdagen de överenskommelser beträffande Sveriges bindningar i GATT, som utgjorde resultatet av omförhandlingar rörande ifrågavarande varor med EG och vissa andra länder. Överenskommelserna upptog dels vissa tullmedgivanden inom ramen för GATT, dels en särskild skriftväxling, enligt vilken Sverige åtog sig att bevilja vissa tullkontingenter för importen av fruktsafter med ursprung i EFTA-länderna.

Riksdagens beslut innebar att tullen för safter av äpplen och päron fastställdes till 5 96. Nyssnämnda skriftväxling innebär för osockrade safter av äpplen och päron samt för blandningar därav med ursprung i EFTA-länder att tullfrihet medges upp till en kvantitet av 4200 ton per år. För kvantiteter däröver utgår för närvarande tull med 5 Z.

I samband med behandlingen av regeringens proposition behandlade skatteutskottet ett antal motioner rörande frågan om förbättrat gränsskydd för äpple- och päronsaft. Utskottet ansåg frågan om gränsskyddet för den svenskodlade frukten vara av så väsentlig betydelse för att trygga den inhemska fruktproduktionens fortbestånd att utskottet förordade att regeringen skulle ta upp GATT-förhandlingar i syfte att kunna införa den av 1974 års trädgårdsnäringsutredning föreslagna värdetullen på 1026 för äpple- och päronsaft. Riksdagen biföll utskottets förslag (SKU 1981/82:59, rskr. 327).

Regeringen har noggrant följt utvecklingen för att när lämpligt tillfälle erbjuder sig kunna ta upp frågan om gränsskyddet för äpple- och päronsaft. Eftersom den 5-procentiga tullen och den tullfria kontingenten trädde i kraft den 1 juli 1982 bedömdes det som tveksamt att kort tid därefter begära omförhandlingar i syfte att uppnå en höjning till 10 36. Härtill kom att enligt en inom OECD antagen deklaration (trade pledge), som i sin senaste version fastställdes vid OECD:s ministermöte i juni 1980, medlemsländerna borde undvika inskränkande åtgärder på handelsområdet. Vidare har ansträngningarna att vidmakthålla en positiv anda i förberedelsearbetet för den nya GATT-rundan bl. a. tagit sig uttryck i en överenskommelse om s.k. stand still. Även strävandena att ytterligare avveckla handelshindren i EFTA-EG-området, där Sverige spelar en pådrivande roll, har medfört att stor försiktighet ansetts nödvändig när det gäller att införa nya handelshinder eller att höja befintliga tullar.

Det handelspolitiska utrymmet för en höjning av tullskyddet för äppleoch päronsaft har av de nu beskrivna orsakerna hittills bedömts som ytterst begränsat. Härtill kommer de stora svårigheter som föreligger för 189

14 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 102

Sverige att vid en tullhöjning lämna kompensationserbjudanden inom sam- Prop. 1986/87: 102 ma våruområde till de berörda parterna. Mot denna bakgrund anser jag att det inte är lämpligt att i förevarande handelspolitiska skede begära omförhandlingar i GATT av Sveriges tull-

bindningar för äpple- och päronsaft.

3¶Upprättat lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom utrikesdepartementet upprät-

tats ett förstag till tulltaxelag. Regeringen har inhämtat lagrådets yttrande

över lagförslaget såvitt avser 1—4 §§. Förslaget i övrigt är lagtekniskt okomplicerat och inte heller av sådan beskaffenhet att lagrådets yttrande

behöver inhämtas.

4¶Specialmotivering

Förslaget till tulltaxelag

I enlighet med vad som har föreslagits i den allmänna motiveringen (avsnitt

2.1) tas föreskrifterna om tullsatser in I en ny lag, tulltaxelagen, som är

avsedd att ersätta lagen (1977:975) med tulltaxa. I den allmänna motiveringen har också berörts den konvention som ligger till grund för utformningen av varunomenklaturen i förslaget till den nya tulltaxelagen, Harmonized System (HS-konventionen). Avsikten är att bestämmelserna i

HS-konventionen skall införlivas med svensk rätt genom den nya svenska

tulltaxelagen och föreskrifter som är av det slaget att de får meddelas av regeringen.

Inledande bestämmelser 18

Enligt denna lag skall utgå tull som föreskrivs i särskild taxa (tulltaxan).

Avvikelser från tulltaxan kan ske till följd av föreskrifter i lagen

(1987: 000) om tullfrihet m. m. eller i annan lag eller författning eller genom beslut som har meddelats med stöd av sådan föreskrift.

Paragrafen, som är ny, utgör en motsvarighet till I $ i beredningsgruppens

förslag till tulltaxelag och 1 3 tullförordningen. Paragrafen har formulerats

efter förslag av lagrådet. Som lagrådet anför är syftet med paragrafen att som huvudregel ange att när tull skall utgå den skall bestämmas enligt tulltaxan. Samtidigt skall paragrafen — som lagrådet framhåller — lämna upplysning om att avvikelser kan ske från tulltaxan till följd av föreskrifter i annan författning eller genom beslut som har meddelats med stöd av sådan föreskrift. Som lagrådet också påpekar innehåller inte paragrafen

något bemyndigande att meddela föreskrifter. 190

Av 5 § i lagrådsremissens förslag till tullag framgår att varor som införs Prop. 1986/87: 102 till landet skall förtullas utom i vissa i 7 § särskilt angivna undantagsfall. Enligt 6 § tar tullmyndigheten vid förtullningen ut tull och annan skatt för varan. Vilken tull som skall utgå framgår av den i tulltaxelagen intagna taxan. Till följd av Sveriges internationella åtaganden på det handelspolitiska området anges i den nuvarande lagen med tulltaxa beträffande åtskilliga varor att varan är fri från tull. Motsvarande föreskrifter finns också i tulltaxelagen.

I den av regeringen den 26 februari 1987 beslutade lagrådsremissen föreslås att bestämmelserna om tullfrihet m. m. tas in i en ny lag som ersätter tullförordningen (1973:979). Bestämmelserna i den föreslagna lagen om tullfrihet m. m. innebär avvikelser från föreskrifterna i tulltaxelagen. Det är fråga om avvikelser som innebär framför allt lättnader i form av olika slag av tullförmåner.

Avvikelserna från tulltaxelagen kommer att återfinnas inte bara i lagen om tullfrihet m.m utan också i med stöd av den lagen meddelade föreskrifter. För närvarande finns tullfrihetsbestämmelser även i vissa andra författningar, t.ex. lagen (1949: 183) om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar. Det kan ifrågasättas om dessa senare bestämmelser till alla delar är aktuella. Det är min mening att i annat sammanhang, t.ex. i samband med det inom regeringskansliet pågående arbetet med regelförenkling, återkomma till regeringen med förslag i fråga om dessa bestämmelser.

28 Bestämmelser om förfarandet vid förtullning av varor, om betalning av tull och om Överklagande av beslut om tull finns i tullagen (1987: 000) och i föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

I paragrafen som saknar tidigare motsvarighet finns en upplysning om att bestämmelser som regierar själva förfarandet vid förtullningen av varor, dvs. tullproceduren, finns i den i lagrådsremissen föreslagna nya tullagen som är avsedd att ersätta den nuvarande tullagen. I lagrådsremissens förslag till ny tullag lämnas föreskrifter om bl. a. förtullning, tulldeklaration, tulltaxering och uppbörd av tull. Vidare finns i det lagförslaget bestämmelser om tullverkets kontrollverksamhet och om hur beslut om tull överklagas.

3§

Vid fastställande av tull för en vara skall varan hänföras till något av de tulltaxenummer som är upptagna i tulltaxan. Därvid skall de i lagen intagna bestämmelserna om klassificering av varor tillämpas.

I paragrafen, som är ny, har tagits in en bestämmelse som anger att en vara, för vilken tull skall fastställas, skall klassificeras enligt varuförteckningen i lagen.

I lagen med tulltaxa finns en varuförteckning som är uppställd efter den 191

internationella nomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna Prop. 1986/87: 102 (Brysselkonventionen). Även förslaget till tulltaxelag innehåller en varuförteckning som emellertid är anpassad till den nya nomenklaturen i den internationella konventionen rörande ett system för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Harmonized System). Konventionen innehåller också bestämmelser om hur varor skall klassificeras enligt den nya nomenklaturen. Flertalet av dessa bestämmelser har överförts till den nya tulltaxelagen. Vissa bestämmelser är av den beskaffenheten att det ankommer på regeringen att meddela dem. I paragrafen finns en föreskrift om att de i lagen intagna bestämmelserna skall tillämpas vid klassificeringen av varor enligt tulltaxan.

48 Tull beräknas efter den procent av en varas värde eller efter det belopp för kvantitet som anges i tulltaxan. Tullfrihet anges i tulltaxan med ordet fri”. Om tullen skall beräknas efter varans värde, skall värdet bestämmas enligt de föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, generaltullstyrelsen meddelar på grundval av överenskommelsen om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). Om tullen skall beräknas efter varans vikt, skall beräkningen ske efter varans nettovikt, om annat inte anges i tulltaxan.

Paragrafen innehåller närmare bestämmelser om beräkning av tull och motsvarar närmast den i lagen med tulltaxa under rubriken Allmänna bestämmelser intagna inledande föreskrifter om beräkning av tull, 6 8 i beredningsgruppens förslag till tulltaxelag och 6 § tullförordningen. I första stycket anges allmänt hur tull skall beräknas. Tullsatsen kan utgöra viss procent av en varas värde eller ett visst belopp för varans kvantitet beräknad efter vikt, volym eller antal beroende på vilken vara det är fråga om. I tulltaxan anges närmare på vilket sätt tullen skall beräknas. I fråga om beräkning av tull efter en varas värde eller vikt finns emellertid de grundläggande bestämmelserna redan i andra och tredje styckena i denna paragraf. Andra stycket innehåller liksom 6 § första stycket tullförordningen bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om tullvärde. Regeringen kan i sin tur överlåta åt generaltullstyrelsen att meddela sådana föreskrifter. De nuvarande bestämmelserna om tullvärde är baserade på innehållet i överenskommelsen om tillämpning av artikel VIL i GATT (den s. k. tullvärdekoden) som Sverige har anslutit sig till (prop. 1979/80: 24, UU 13, rskr. 138). Bestämmelserna i överenskommelsen om tullvärde har införlivats med svensk rätt genom att regeringen, efter bemyndigande av riksdagen i wullförordningen, har meddelat sådana föreskrifter. Det får även i fortsättningen ankomma på regeringen att i enlighet med det nu föreslagna bemyndigandet meddela, eller bemyndiga generaltullstyrelsen att meddela, nya föreskrifter om tullvärde. Tredje stycket innehåller en föreskrift om fastställande av en varas vikt och motsvarar 6 § andra stycket tullförordningen. 192

Allmänna bestämmelser om klassificering av varor Prop. 1986/87: 102

5§ Vid klassificering av varor enligt tulltaxan skall följande gälla.

1. Rubriker till avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen skall bestämmas med ledning av lydelsen av tulltaxenumren och av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat är föreskrivet i tulltaxenumren eller i anmärkningarna, med ledning av följande föreskrifter.

2. a. Anges en viss vara i ett tulltaxenummer, skall varan klassificeras enligt detta nummer även när den är inkomplett eller inte färdigarbetad, under förutsättning att varan i detta skick uppvisar de väsentliga kännetecknen på den kompletta eller färdigarbetade varan. En komplett elter färdigarbetad vara (eller en vara som enligt denna regel skall klassificeras som komplett eller färdigarbetad), som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop, skall klassificeras enligt samma tulltaxenummer som den hopsatta varan.

2. a: 1. Regel 2 a om en vara som föreligger i delar gäller endast om delarna förtullas gemensamt, om inte annat är föreskrivet.

2. b. Anges ett visst material eller ämne i ett tulltaxenummer, skall materialet eller ämnet klassificeras enligt detta nummer även i blandning eller förening med andra material eller ämnen. Enligt ett tulltaxenummer som omfattar varor av ett visst material eller ämne skall klassificeras varor som helt eller delvis består av detta material eller ämne. Klassificeringen av varor som består av mer än ett material eller ämne regleras närmare av regel 3.

3. När vid tillämpning av regel 2 b eller i annat fall två eller flera tulltaxenummer kan komma ifråga för en vara gäller följande:

a. det tulltaxenummer som har den mest specificerade varubeskrivningen skall tillämpas framför tulltaxenummer som har en mera allmän varubeskrivning. När i vart och ett av två eller flera tulltaxenummer anges endast en del av de material eller ämnen som ingår i en blandning eller i en sammansatt vara eller endast en del av de artiklar som ingår i en sats för försäljning i detaljhandeln, skall dock dessa tulltaxenummer anses ha lika specificerad varubeskrivning, även om ett av numren ger en fullständigare eller noggrannare beskrivning än något av de andra;

b. blandningar, varor som består av olika material eller är sammansatta av olika beståndsdelar samt varor i satser för försäljning i detaljhandeln, vilka inte kan klassificeras med ledning av regel 3 a, skall klassificeras som om de bestod av det material eller den beståndsdel som ger blandningen, varan eller satsen dess huvudsakliga karaktär;

C. när en vara inte kan klassificeras med ledning av regel 3 a eller 3 b, skali det tulltaxenummer tillämpas som står sist i tulltaxan av de nummer som skäligen kan komma i fråga.

4. Varor som inte kan klassificeras med ledning av ovanstående regler skall klassificeras enligt det tulltaxenummer som är tillämpligt för närmast liknande vara.

5. Förutom ovanstående bestämmelser skall följande regler gälla för nedannämnda varor:

a. fodral, etuier och väskor till kameror, musikinstrument, vapen eller ritbestick samt liknande förvaringsartiklar, som dels är speciellt utformade eller inredda för att innehålla ett visst föremål eller en viss sats av föremål, dels är lämpliga att användas under lång tid och dels föreligger tillsammans med de föremål för vilka de är avsedda, skall klassificeras tillsammans med dessa föremål, under förutsättning att de är av sådana slag som i normala

fall försäljs tilsammans med dessa; denna regel skall dock inte tillämpas Prop. 1986/87: 102 för förvaringsartiklar som ger det hela dess huvudsakliga karaktär;

b. om inte annat följer av regel 5 a skall emballage i vilket varor är förpackade klassificeras tillsammans med varorna när det är av sådan typ som normalt används för varan I fråga. Denna regel skall dock inte tillämpas när det tydligt framgår att emballaget är lämpligt för upprepad användning.

1 denna paragraf återfinns de i tufltaxelagen intagna allmänna bestämmelserna om klassificering av varor enligt tulltaxan. Bestämmelserna grundar sig på motsvarande bestämmelser i HS-konventionen. Bestämmelser om klassificeringen finns också i tulltaxan i anslutning till de olika avdelningarna och kapitlen i taxan. Även dessa grundar sig på bestämmelser i konventionen. Konventionen innehåller emellertid också bestämmelser som tar sikte på den ytterligare klassificering som måste göras av statistiska skäl. Det ankommer på regeringen att meddela de föreskrifter som behövs för att generaltullstyrelsen skall kunna i enlighet med bestämmelserna i konventionen utfärda en statistisk varunomenklatur och de bestämmelser om klassificering som behövs i anslutning till denna.

Tulltaxa Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1) har tulltaxan utformats i huvudsak i enlighet med generaltullstyrelsens förslag. Den nya tulltaxan består av 97 kapitel fördelade på 21 avdelningar. I enlighet med HS-konventionen omfattar emellertid kapitel 77 inte någon vara. Detta kapitel har reserverats för eventuella framtida behov.

I den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1) har redogjorts för det harmoniserade systemet som utgör grundvalen för den nya tulltaxan. Vidare har i den allmänna motiveringen behandlats vissa frågor såsom övergången till värdetull för fiskkonserver m. m. (avsnitt 2.2), tullfrihet för vissa fetter och oljor samt tillfälligt konserverade hallon (avsnitt 2.3) och tullskyddet för tomater samt äpple- och päronsaft (avsnitt 2.4). Den nya tulltaxan har utformats i enlighet med vad som har föreslagits i den allmänna motiveringen.

Ikraftträdande I den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1) har föreslagits att regeringen skall få besluta om när den nya tulltaxelagen skall träda i kraft. Jag vill redan nu nämna att jag avser att i senare sammanhang i samband med en proposition om ny tullagstiftning m. m. i en särskild lag om upphävande av tullagstiftningen föreslå bestämmelser som innebär att bl. a. 1977 års lag med tulltaxa upphävs.

Prop. 1986/87: 102

5¶Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

dels föreslår riksdagen

1. att godkänna förslagen till överenskommelser med Canada och USA beträffande vissa bindningar i GATT,

2. att godkänna att regeringen ingår en överenskommelse med Europeiska ekonomiska gemenskapen om tullskyddet för färska tomater av i huvudsak det innehåll som jag har redovisat,

3. att anta förslaget tll tulltaxelag.

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört beträffande omförhandlingar i GATT av Sveriges tullbindningar för äpple- och päronsaft.

6¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Bilaga I Prop. 1986/87: 102

Förteckning över branschorganisationer, företag m. fl. som deltagit i s.k. hearings om en ny lag med tulltaxa

Fiskeristyrelsen Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Sveriges exportråd Sveriges grossistförbund Textilimportörerna Entreprenadmaskinleverantörernas samarbetsorgan Sveriges industriförbund Textilrådet/Konfektionsindustriföreningen Sveriges Mekanförbund Sveriges Kemiska Industrikontor Sveriges livsmedelsindustriförbund Jernkontoret Lantbrukarnas riksförbund Trädgårdsnäringens riksförbund Sveriges potatisintressenter, ekonomisk förening Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a. Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening Svensk kötthandel, förening u. p. a. Svensk ägghandel, förening u. p. a. Svensk fisk, ekonomisk förening Svensk sockerhandel, ekonomisk förening Föreningen för mejeriprodukter, ekonomisk förening Svenska Kvarnföreningen Sveriges Bageriförbund Sveriges Sill-, Fisk- och Skaldjursproducenters förening Svenska fiskares riksförbund AB Vin & Spritcentralen Svenska Tobaks AB Svenska Petroleuminstitutet Sveriges Plastförbund Sveriges Färgfabrikanters Förening Plast och Kemikalieleverantörers Förening Svenska Garveriidkareföreningen Sveriges Pälsleverantörers förening Svenska Skofabrikantföreningen Sveriges Möbelindustriförbund Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund Träindustrins Allmänna Grupp Svenska Sågverks- och Trävaruexpontföreningen Svenska Plywoodföreningen Svenska Spånskiveföreningen Svenska Wallboardföreningen Snickerifabrikernas Riksförbund

Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen Prop. 1986/87: 102 Svenska Wellpappindustriföreningen Grafiska Industriförbundet Sveriges Radio- och Hemelektronikleverantörer Sveriges Bilindustri- och Bilgrossistförening Sveriges Varvsindustriförening Sockerbolaget Astra Pharmaceutical Production AB Kooperativa Förbundet AB Karlshamns Oljefabriker Wasabröd AB Neste Kemi AB Tempo-Åhléns AB Volvo Transport Saab-Scania AB

Bilaga 2 Prop 1986/87: 102

Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet (Ds Jo 1980: 14) Industrins råvarukostnadsutjämning

Efter remiss har yttranden avgetts av: riksrevisionsverket (RRV) riksskatteverket (RSV) statens jordbruksnämnd statens jordbruksnämnds konsumentdelegation kommerskoltegium generaltullstyrelsen näringsfrihetsombudsmannen (NO) statens pris- och kartellnämnd (SPK) statens industriverk (SIND) Landsorganisationen i Sverige (LO) Lantbrukarnas riksförbund (LRF) Sveriges industriförbund Sveriges Kemiska Industrikontor Sveriges grossistförbund Kooperativa förbundet (KF) Sveriges exportråd Sveriges fiskares riksförbund Trädgårdsnäringens riksförbund (TRF) Ett par remissinstanser har överlämnat av dem inhämtade yttranden.

Prop 1986/87: 102

Bilaga 3

Förteckning över nytillkomna eller ändrade svenska tullmedgivanden inom

GATT beträffande beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur Tulltaxe- Varu Varuslag Tidigare Gällande Överens-

varmrökt):

sockersaltad fisk: 001 i hermetiskt slutna detaljhandels-

Prop 1986/87: 102

1 2 3 4 5 6

Sj fiskfiléer, fiskpinnar och lik-

nande produkter, panerade, även

Bilaga 4 Prop 1986/87: 102

Det till lagrådet remitterade förslaget

Förslag till

Tulitaxelag (1—4 §§)

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser 18 Vid förtullning av varor utgår tull enligt taxan i denna lag (tulltaxan),

om inte annat föreskrivs i lagen (1987: 000) om tullfrihet m. m. eller i annan

lag eller förordning.

28 Bestämmelser om. förfarandet vid förtullning av varor, om betalning av tull och om hur beslut om tull överklagas finns i tullagen (1987: 000) och

i föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

3 & Vid fastställande av tull för en vara skall varan hänföras till något av de tulltaxenummer som är upptagna i varuförteckningen i denna lag. Därvid skall de i lagen intagna bestämmelserna om klassificering av varor

tillämpas.

4 § Tull beräknas efter den procent av en varas värde eller det belopp för

kvantitet som anges i tulltaxan. Tullfrihet anges i tulltaxan med ordet

”fri”.

Om tullen skall beräknas efter varans värde skall värdet bestämmas enligt de föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, generaltullstyrelsen meddelar på grundval av överenskommelsen om tillämpning av artikel VII i det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).

Om tullen skall beräknas efter varans vikt skall det ske efter varans

nettovikt, om annat inte anges i tulltaxan.

Bilaga 5 Prop 1986/87: 102

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1987-03-31

Närvarande: f. d. justitierådet Hult, justitierådet Erik Nyman, regeringsrådet Dahlman.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 26 februari 1987 har regeringen på hemställan av statsrådet Johansson beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till tulltaxelag (1—4 §§).

Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ingrid Larén Marklund.

Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:

15 Syftet med paragrafen är att som huvudregel ange, att när tull skall utgå den skall bestämmas enligt tulltaxan. Samtidigt skall paragrafen lämna upplysning om att avvikelser kan ske från tulltaxan. Genom föreskrifter i lag eller annan författning skall avvikelser kunna ske antingen så, att det stadgas frihet från tull eHer lägre tull är den i taxan föreskrivna, eller också så, att föreskrift ges om tull, när taxan stadgar tullfrihet, eller om högre tull än den i taxan angivna. Tullagstiftningen innehåller emellertid dessutom och avses även i fortsättningen innehålla bemyndiganden för regeringen eller tullmyndighet att genom beslut i särskilda fall medge befrielse från efler nedsättning av tull. Mot den nu angivna bakgrunden föreslår lagrådet. att paragrafen — som i sig inte innehåller något bemyndigande att meddela föreskrifter — ges följande lydelse:

”Enligt denna lag skall utgå tull som föreskrivs i särskild taxa (tulltaxan).

Avvikelser från tulltaxan kan ske till följd av föreskrifter i lagen (1987: 000) om tullfrihet m. m. eller i annan lag eller författning eller genom beslut som har meddelats med stöd av sådan föreskrift.”

Prop 1986/87: 102