om ändring i vallagen, m.m.

er Regeringens proposition NRJ 1987/88:21 .

om ändring i vallagen, m. m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i

bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 september 1987.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Sten Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändrade regler för tilldelning av valsedlar till de politiska partierna. Ett parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen

fått minst en procent av rösterna i hela riket skall få gratis valsedlar till samma antal som riksdagspartierna samt få sina partimarkerade valsedlar

utlagda i vallokalerna. Enligt nuvarande regler är förutsättningen för att få

detta att partiet vid det senaste riksdagsvalet uppnådde detta röstetal.

Vidare föreslås att förfarandet med brevröstning i Förbundsrepubliken

Tyskland, vilket har tillämpats vid 1982 och 1985 års val, skall komma till

användning även vid 1988 års val.

Enligt propositionen skall vidare valprövningsnämnden få besluta om

omval i den situationen att mindre än hälften av det bestämda antalet landstingsledamöter, kommunfullmäktige eller kyrkofullmäktige har blivit utsedda vid ett val.

Slutligen föreslås ytterligare en del smärre ändringar i vallagstiftningen.

De nya reglerna avses träda i kraft den I januari 1988 för att kunna

tillämpas vid valen på hösten det året.

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620)!

dels att i 8 kap. 1—3, 5, 6 och 11—13 §§, 10 kap. 1—4 §§, I1 kap. 2 och 4—6 a §§, 12 kap. I och 5 §§, rubrikerna till 10 kap. och 12 kap. samt rubriken närmast före 10 kap. I $ ordet ”postanstalt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”postkontor” i motsvarande form,

dels att i 8 kap. 5. 6 och 11 §§, 10 kap. 4,6, 10, 11, 14 och 15 §§, 12 kap. 1—3 och 5 §§, 13 kap. 3, 9 och 10 §§ ordet ”ytterkuvert” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”fönsterkuvert”” i motsvarande form,

dels av i 4 kap. 2 och 11 §§ ordet ”länsstyrelsens” skall bytas ut mot ”"länsskattemyndighetens”.

dels att i rubriken till 15 kap. orden "besvär över” skall bytas ut mot ”Ööverklagande av”,

dels alt I kap. 3 5, 2 kap. 4. 7, 8, 11 och 12 §§, 3 kap. 6 §, 4 kap. 6, 8, 9 och 18 §§, 5 kap. 118. 6 kap. 2, 4, 5 och 8—-10 §§, 8 kap. 7—9 §§, 9 kap. 6 §, 10 kap. 8 5, 11 kap. 8 §, 12 kap. 4 §, 13 kap. 4 och 5 §§, 15 kap. 4, 5,7 och 8 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 14 kap. 21 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

1 kap.

3§ .

Ordinarie val till riksdagen samt val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige förrättas samma dag. Valdag är tredje söndagen i september.

Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen och vid omval till riksdagen är valdag den söndag som regeringen bestämmer. Vid extra val till riksdagen enligt 6 kap. 3 § regeringsformen är valdag den söndag som riksdagens talman bestämmer efter samråd med centrala valmyndigheten.

Vid val av landstingsledamöter Vid val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige som ej eller kommunfullmäktige som inte omfattar hela riket är valdag den omfattar hela riket är valdag den söndag som länsstyrelsen bestäm- söndag som centrala valmyndighemer. ten bestämmer efter samråd med

länsstyrelsen.

2 kap.

Talan mot centrala valmyndighe- Centrala valmyndighetens beslut tens beslut enligt 2 §& föres hos val- enligt 2 3 får överklugas hos valprövningsnämnden genom besvär. prövningsnämnden.

Indelningen i valkretsar bestäm- Indelningen i valkretsar bestäms mes av landstinget, sedan kommu- av landstinget, sedan kommunerna nerna har beretts Villfälle att yttra har fått tillfälle att yttra sig. Landssig. Mot landstingets beslut får ta- tingets beslut får inte överklagas. lan ej föras.

! Lagen omtryckt 1985:203.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beslut om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober året före det år då val av landstingsledamöter första gången skall äga rum enligt den beslutade indelningen.

Beslut om indelning i valkretsar Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft skall för att vinna bindande kraft prövas och fastställas av länsstyrel- prövas och fastställas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får över- sen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos valprövningsnämnden klagas hos valprövningsnämnden. genom besvär. Valprövningsnämn- Valprövningsnämndens beslut får dens beslut får inte överklagas. inte överklagas.

8§

Mandaten i landstinget utgörs av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat. Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Det brutna tal som uppkommer vid fastställandet av antalet fasta valkretsmandat avrundas till närmast lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat.

Länsstyrelsen fastställer antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets före utgången av april varje år då val av landstingsledamöter skall äga rum. Härvid tillförs valkretsen ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som erhålls, när antalet röstberättigade i landstingskommunen delas med antalet fasta valkretsmandat där. De fasta valkretsmandat som härefter återstår tillförs valkretsarna efter storleken av de överskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgörs företrädet genom lottning.

Vid tillämpning av andra stycket skall som röstberättigad anses den som har upptagits i gällande röstlängd.

Länsstyrelsens beslut får över- Länsstyrelsens beslut får överklagas hos valprövningsnämnden klagas hos valprövningsnämnden. genom besvär. Valprövningsnämn- Valprövningsnämndens beslut får dens beslut får inte överklagas. inte överklagas.

Inledningen i valkretsar bestäms av kommunfullmäktige. Fullmäktiges beslut får inte överklagas.

Beslut om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober året före det år då val av kommunfullmäktige första gången skall äga rum enligt den beslutade indelningen.

Beslut om indelning i valkretsar Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft skall för att vinna bindande kraft prövas och fastställas av länsstyrel- prövas och fastställas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får över- sen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos valprövningsnämnden klagas hos valprövningsnämnden. genom besvär. Valprövningsnämn- Valprövningsnämndens beslut får dens beslut får inte överklagas. inte överklagas.

12 §

Det antal fullmäktige. som varje valkrets skall utse, fastställs av länsstyrelsen före utgången av april varje år då val av kommunfullmäktige skall äga rum. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige, som kretsen skall utse enligt de grunder som anges i 10 §, inte till femton, skall antalet, med motsvarande jämkning av antalet fullmäktige i övriga kretsar, likväl bestämmas till femton. I ett sådant fall skall valkretsindelningen omprövas före nästa val.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

Länsstyrelsens beslut får över- Länsstyrelsens beslut får över-

klagas hos valprövningsnämnden klagas hos valprövningsnämnden. genom besvär. Valprövningsnämn- Valprövningsnämndens beslut får dens beslut får inte överklagas. inte överklagas.

3 kap.

Talan mot länsstyrelsens beslut i Länsstyrelsens beslut i ärende

ärende om indelning i valdistrikt fö- om indelning i valdistrikt får överres hos valprövningsnämnden ge- klagas hos valprövningsnämnden.

nom besvär.

Den som vill klaga över beslut Den som vill överklaga ett beslut som innebär att av honom uppgivet att inte godkänna ett av honom hinder att mottaga uppdrag som av- uppgivet hinder att ra emot ett upp-

ses i 58 ej godkänts får föra talan drag som avses i 5 § får göra detta hos länsstyrelsen genom besvär. hos länsstyrelsen. Tiden för över- Härvid räknas besvärstiden från klagande räknas från den dag beden dag beslutet meddelades. Mot slutet meddelades. Länsstyrelsens länsstyrelsens beslut får ralan ej fö- beslut får inte överklagas. rus.

4 kap.

Mot länsstyrelsens beslut över Länsstyrelsens beslut över an-

anmärkning mot allmän röstlängd märkning mot allmän röstlängd får

får talan föras endast i samband överklagas endast i samband med

med besvär över val vid vilket be- överklagande av det val vid vilket slutet länt till efterrättelse. I sådant beslutet har gällt. Fett sådant ärenmål får åberopas endast bevis som de får endast bevis som har före-

företetts hos länsstyrelsen. tetts hos länsstyrelsen åberopas.

85 Har någon icke blivit upptagen i allmän röstlängd eller har det i längden

beträffande honom antecknats att han blir röstberättigad viss dag efter den

I september det år röstlängden upprättas eller att rösträtt ej föreligger vid val till riksdagen och har anmärkning häremot ej framställts på sätt som föreskrives i 4 § första stycket, skall länsstyrelsen efter ansökan av honom

eller av lokala skattemyndigheten besluta om rättelse i röstlängden, om det är uppenbart att fel till hans nackdel föreligger. Sådan ansökan skall ha

gjorts hos länsstyrelsen senast den I september det år då röstlängden upprättades. Ansökan som göres för sent upptages ej till prövning.

Beslutar länsstyrelsen om rättelse i röstlängd, skall länsstyrelsen genast

underrätta lokala skattemyndigheten om beslutet. Lokala skattemyndighe-

ten skall genast rätta röstlängden i enlighet med beslutet. Innan detta skett

äger beslutet icke verkan.

Mot beslut varigenom ansökan Beslut varigenom ansökan om om rättelse avslagits eller avvisats rättelse har avslagits eller avvisats

får ralan ej föras. Mot beslut .om får inte överklagas. Beslut om rät-

rättelse får ralan föras endast i sam- telse får överklagas endast i samband med besvär över val vid vilket band med överklagande av det val beslutet länt till efterrättelse. vid vilket beslutet har gällt.

Har allmän röstlängd i någon del Har allmän röstlängd i någon del förklarats felaktig på grund av talan förklarats felaktig på grund av talan som förts i samband med besvär som har förts I samband med överöver val, skall länsstyrelsen rätta klagande av ett val, skall länsstylängden i enlighet med förklaring- relsen rätta längden i enlighet med en. förklaringen.

18 §

Mot länsstyrelsens beslut över Länsstyrelsens beslut över ananmärkning mot särskild röstlängd märkning mot särskild röstlängd får får talan föras endast i samband överklagas endast I samband med med besvär över val vid vilket be- överklagande av det val vid vilket slutet länt till efterrättelse. I sådant beslutet har gällt. I ett sådant ärenmål får åberopas endast bevis som de får endast bevis som har föreföretetts hos länsstyrelsen. tetts hos länsstyrelsen åberopas.

Har röstlängden i någon del förklarats felaktig på grund av talan som avses I första stycket, skall länsstyrelsen rätta längden i enlighet med förklaringen.

5 kap.

11 §

Talan mot centrala valmyndighe- Centrala valmyndighetens beslut tens beslut i registrerings- eller an- i ärenden som avses i detta kapitel mälningsärende föres hos valpröv- får överklagas hos valprövningsningsnämnden genom besvär. nämnden.

6 kap.

Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till riksdagen skall användas gula, för val av landstingsledamöter blå och för val av kommunfullmäktige vita valsedlar.

På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom innehålla

1. namn på en eller flera kandidater,

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning) samt

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Kandidat skall anges på sådant Varje kandidat skall anges på så-

sätt att det klart framgår vem som dant sätt att det klart framgår vem

avses. Vid kandidatnamn bör där-” som avses. Därför bör någon form för utsättas kandidatens person- av identifteringsuppgift sättas ut nummer eller annan identifierings- vid kandidatens namn.

uppgift.

Efter beställning av parti. som är Efter beställning av ett parti, representerat i den församling valet som är representerat i den församgäller eller, i fråga om val till riks- ling valet gäller eller, i fråga om val dagen, vid det senaste valet har fått till riksdagen, vid något av de två mer än en procent av rösterna i hela senaste valen har fått mer än en landet, tillhandahåller centrala val- procent av rösterna i hela landet,

myndigheten partiet blanketter till tillhandahåller centrala valmyndigvalsedlar till det antal partiet öns- heten partiet blanketter till valkar. sedlar till det antal partiet önskar.

Göres beställning av annat parti än som anges i första stycket eller av annan än den som är behörig företrädare för partiet tillhandahåller centrala valmyndigheten blanketter till valsedlar endast om beställaren betalar blanketterna I förskott.

I fråga om parti, som deltager i I fråga om ert parti, som deltar i riksdagsval och som vid det senaste riksdagsval och som vid något av riksdagsvalet fått eller vid det före- de två senaste riksdagsvalen har stående valet får mer än en procent fått eller vid det förestående valet av rösterna i hela landet, svarar får mer än en procent av rösterna i statsverket för kostnaden för blan- hela landet, svarar staten för kostketter till valsedlar till ett antal som naden för blanketter till valsedlar motsvarar fyra gånger antalet röst- till ett antal som motsvarar fyra berättigade i valkretsen. Vad som gånger antalet röstberättigade i sagts nu gäller även parti som utan valkretsen. Detta gäller även ett att ha uppnått den angivna röstan- parti som utan att ha uppnått den delen är eller genom det föreståen- angivna röstandelen är eller genom de valet blir representerat i riksda- det förestående valet blir represengen. terat i riksdagen.

I fråga om parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige och som är eller genom det förestående valet blir representerat i den församling valet gäller, svarar statsverket för kostnaden för blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valet.

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas antalet röstberättigade på grundval av stommarna till mantalslängderna för året.

85§

När val skall förrättas, bestäm- När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten den mer centrala valmyndigheten den sista dag då beställning av valsedlar sista dag då beställning av valsedlar skall ha gjorts för att leverans skall skall ha gjorts för att leverans skall kunna ske 45 dagar före valdagen. kunna ske 45 dagar före valdagen. För särskilda fall får bestämmas se- För särskilda fall får bestämmas senare dag för beställning och, om det nare dag för beställning och, om det behövs, även senare dag för leve- behövs, även senare dag för leverans. Kommer beställning in senare rans. Kommer en beställning in scän centrala valmyndigheten har be- nare än centrala valmyndigheten stämt, fullgörs leverans endast om har bestämt, fullgörs leverans enbetalning erläggs i förskott och en- dast under förutsättning att denna dast under förutsättning att leve- kan ske före valdagen och utan att ransen kan ske före valdagen och leveransen av tidigare gjorda beutan att leveransen av tidigare gjor- ställningar försenas. da beställningar försenas.

I lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång till

1. valsedlar som försetts med I. valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för parti parti- och valbeteckning för varje

som vid der senaste riksdagsvalet parti som vid något av de två senasfått mer än en procent av rösterna i te riksdagsvalen har fått mer än en hela landet (partimarkerade val- procent av rösterna i hela landet sedlar) samt (partimarkerade valsedlar) samt

2. blanketter till valsedlar.

Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör medföra partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket.

Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg.

10 §

Talan mot centrala valmyndighe- Centrala valmyndighetens beslut tens beslut i ärende som avses i i ärenden som avses i detta kapitel detta kapitel föres hos valpröv- överklagas hos valprövningsnämnningsnämnden genom besvär. den.

Centrala valmyndigheten har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse i ärende som avses i detta kapitel.

8 kap.

Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för varje val in sin valsedel i ett innerkuvert. Iordningställda kuvert läggs därefter in i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse som tillsluts. Detta lämnas genom bud till valförrättaren eller röstmottagaren.

Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal, öppnar valförrättaren ytterkuvertet och lägger de innerkuvert som väljaren iordningställt i valurna.

Avlämnas valsedelsförsändelse Avlämnas valsedelsförsändelse på postanstalt, hos utlandsmyndig- på ett postkontor, hos en utlandshet eller på fartyg, lägger röstmot- myndighet eller på ett fartyg, lägger tagaren in försändelsen tillsammans röstmottagaren in försändelsen tillmed väljarens röstkort i ett vytter- sammans med väljarens röstkort i kuvert. I de fall som avses i 11 kap. ett fönsterkuvert. I de fall som av- 8 § andra stycket läggs adresskortet ses i II kap. 8 § andra stycket läggs i ytterkuvertet 1 stället för röstkor- adresskortet i fönsterkuvertet i stältet. Med ytterkuvertet förfars däref- let för röstkortet. Fönsterkuvertet ter så som anges i 6 §. behandlas därefter som anges 16 §.

Kuvert tillhandahålles endast genom centrala valmyndighetens försorg.

Valkuvert och innerkuvert för valsedelsförsändelse skall vara så beskaffade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttagas utan att valhemligheten röjes.

Ytterkuvert som skall användas vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg skall vara försett med fönster.

Valkuvert tillställes valnämnder Valkuvert tillställs valnämnder och röstmottagare. Ytterkuvert som och röstmottagare. Fönsterkuvert avses i 5 § tillställes röstmottagare. som avses i 5 § tillställs röstmotta-

gare.

Valkuvert får lämnas ut endast i samband med röstning. Inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall i god tid före valet finnas tillgängliga

I. hos valnämnden och hos de I. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden uppdra- personer åt vilka nämnden har uppgit att tillhandagå väljarna i sådant dragit att gå väljarna till handa i hänseende, sådant hänseende,

2. på postanstalt samt hos lant- 2. på postkontor samt hos lantbrevbärare som fnottager valse- brevbärare som tar emot valsedelsdelsförsändelser, försändelser,

3. hos utlandsmyndighet och på 3. hos utlandsmyndigheter och fartyg där röstning skall äga rum. på fartyg där röstning skall äga

rum.

Inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall dessutom på begäran kostnadsfritt tillhandahållas parti som är representerat i riksdagen.

9 kap.

Kommunen skall tillhandahålla Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anord- vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som nas lämplig plats där de partier som deltager 1 valen kan lägga ut sina deltar i valen kan lägga ut sina valvalsedlar. Valförrättaren skall tillse sedlar. Valförrättaren skall se till att väljarna där har tillgång till blan- att väljarna där har tillgång till blanketter för valsedlar och partimarke- ketter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för parti som vid det rade valsedlar för varje parti som senaste riksdagsvalet fått mer än en vid något av de två senaste riksprocent av rösterna i hela landet. dagsvalen har fått mer än en pro-

cent av rösterna i hela landet.

10 kap.

Röstning hos utlandsmyndighet går till på följande sätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort eller giltigt svenskt pass för röstmottagaren, får han av denne ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Kan röstkortet till röstmottagaren. Kan väljaren ej förete röstkort skall väljaren inte förete röstkort, skall röstmottagaren med ledning av röstmottagaren med ledning av väljarens pass och de uppgifter den- väljarens pass och de uppgifter denne kan lämna upprätta ett adress- ne kan lämna upprätta ett adresskort. Röstmottagaren kontrollerar kort. Röstmottagaren kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och att ett valkuvert för varje val och att kuvertet ej är försett med obehörig kuvertet inte är försett med någon märkning. Därefter lägger röstmot- obehörig märkning. Därefter lägger tagaren i väljarens närvaro in mot- röstmottagaren i väljarens närvaro tagna valkuvert i ett vtterkuvert till- in mottagna valkuvert i ett fönstersammans med väljarens röstkort el- kuvert tillsammans med väljarens

ler adresskort, vilket placeras när- röstkort eller adresskort, vilket plamast yvfterkuvertets fönster, och till- ceras närmast det kuvertets fönster, sluter ytterkuvertet. Röstmottaga- och tillsluter fönsterkuvertet. Röstren tar slutligen hand om vytter- mottagaren tar slutligen hand om kuvertet samt antecknar på en sär- fönsterkuvértet samt antecknar skild förteckning väljarens namn väljarens namn på en särskild för-

och den valnämnd till vilken ytter- teckning. På fönsterkuvertet ankuvertet skall sändas. På vtter- tecknas det värdepostnummer som kuvertet antecknas det värdepost- är angivet i förteckningen. nummer som är angivet i förteck-

ningen.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han ej det, får han icke rösta.

11 kap.

Lämnas valsedelsförsändelse på Lämnas en valsedelsförsändelse postanrstalt, hos utlandsmyndighet på ett postkontor, hos en utlandseller på fartyg. kontrollerar röst- myndighet eller på ett fartyg, konmottagaren att försändelsen är i fö- trollerar röstmottagaren att försän-

reskrivet skick och har anordnats delsen är i föreskrivet skick och har

inom föreskriven tid samt att ytter- anordnats inom föreskriven tid

kuvertet är tillslutet. I närvaro av samt att ytterkuvertet är tillslutet. I den som har lämnat valsedelsför- närvaro av den som har lämnat valsändelsen lägger därefter röstmot- sedelsförsändelsen lägger därefter tagaren in försändelsen i ett ytter- "röstmottagaren in försändelsen i ett kuvert med fönster Vllsammans fönsterkuvert tillsammans med med väljarens röstkort, vilket pla- väljarens röstkort, vilket placeras ceras närmast yfterkuvertets föns- närmast det kuvertets fönster. och ter, och tillsluter ytterkuvertet. tillsluter fönsterkuvertet. Röstmot- Röstmottagaren tar slutligen hand tagaren tar slutligen hand om fönsom yfterkuvertet samt antecknar på terkuvertet samt antecknar välja-

en särskild förteckning väljarens rens namn på en särskild förteck-

namn och den valnämnd till vilken ning. Röstmottagare på postkontor

ytterkuvertet skall sändas. På ytter- skall där anteckna även den val-

kuvertet antecknas det värdepost- nämnd till vilken fönsterkuvertet

nummer som är angivet i förteck- skall sändas. På fönsterkuvertet an-

ningen. tecknas det värdepostnummer som

är angivet i förteckningen.

Om den som vill lämna en valsedelsförsändelse hos utlandsmyndighet eller på fartyg inte kan förete väljarens röstkort, skall röstmottagaren upprätta ett adresskort med ledning av väljarens pass och de uppgifter om

väljaren som budet kan lämna. Vid röstning på fartyg får väljarens sjöfarts-

bok eller annan giltig identitetshandling företes i stället för pass. .

Är den som vill lämna valsedelsförsändelsen ej känd för röstmottagaren, skall han legitimera sig. Gör han ej det, får han icke avlämna försändelsen.

12 kap.

48 Omslag med ytterkuvert som Omslag med fönsterkuvert som sänts till valdistrikten förvaras där sänts till valdistrikten förvaras där

obrutna till dess röstningen i vallo- obrutna till dess röstningen i vallokalen förklarats avslutad och röst- kalen förklarats avslutad och röst-

räkning enligt 13 kap. I $ påbörjas. räkning enligt 13 kap. 1 § påbörjas. I protokollet antecknas antalet mot- I protokollet antecknas antalet mottagna omslag och det antal ytter- tagna omslag och det antal fönsterkuvert Som omslagen enligt anteck- kuvert som omslagen enligt anteckning på dem innehåller. ning på dem innehåller.

Kommer omslag med vtterkuvert Kommer omslag med fönstervalförrättarna till handa efter det att kuvert valförrättarna till handa efter röstningen i valdistriktet avslutats, det att röstningen i valdistriktet av- . skall omslaget ej brytas utan åter- slutats, skall omslaget inte brytas sändas till valnämnden efter förrätt- utan återsändas till valnämnden efningens slut enligt 13 kap. 7 §. Om ter förrättningens slut enligt 13 kap. återsändandet skall anteckning gö- 7 8. En anteckning om återsändan-, ras i protokollet. det skall göras i protokollet.

Om förhållandena medger det, Om förhållandena medger det, får valförrättarna under pågående får valförrättarna under pågående röstning företa åtgärder enligt röstning företa åtgärder enligt 13 13 kap. 3—5 §§ beträffande ytter- kap. 3—5 §§ beträffande fönsterkuvert som kommit in till valdi- och ytterkuvert för valsedelsförstriktet. Därvid skall dock iakttas sändelse vilka kommit in till valatt valkuvert och innerkuvert, som distriktet. Därvid skall dock iakttas efter granskning befunnits vara I att valkuvert och innerkuvert, som

behörigt skick, åter läggs in i ytter- efter granskning befunnits vara i

kuvertet tillsammans med väljarens behörigt skick. åter läggs in i föns-. röstkort. Innerkuvert skall dessför- terkuvertet tillsammans med väljainnan åter läggas in i ytterkuvert för rens röstkort. Innerkuvertet skall valsedelsförsändelse. Först när dessförinnan åter läggas in i eft röstningen har förklarats avslutad ytterkuvert för valsedelsförsändelfår valkuvert och innerkuvert läg- se. Först när röstningen har förklagas i urna. rats avslutad får valkuvert och in-

nerkuvert läggas i urna.

13 kap.

När kontroll enligt 3 8 skett, öpp- När kontroll enligt 3 § skett, öppnas de ytterkuvert som ej lagts åt nas de fönsterkuvert som inte lagts sidan och inneliggande röstkort, åt sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valsce- adresskort, valkuvert och valsedelsförsändelser tages ut. delsförsändelser tas ut.

Valkuverten granskas. Därvid Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att kuvert är av före- kontrolleras att varje kuvert är av skriven beskaffenhet och ej försett föreskriven beskaffenhet och inte med obehörig märkning. Godkända försett med obehörig märkning valkuvert lägges i urnorna. I sam- samt att väljaren har ställt i ordband därmed antecknas vid välja- ning endast ett valkuvert för varje rens namn i röstlängden att han ut- val. Godkända valkuvert läggs i urövat sin rösträtt. norna. I samband därmed anteck- :

nas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt. Valsedelsförsändelserna granskas. Därvid kontrolleras att försändelsen

är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter brytes ytterkuvertet. Innerkuverten granskas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och att innerkuvert ej är försett med obehörig märkning. Godkända innerkuvert lägges i

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt.

Föreligger brist eller felaktighet i Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrätta- något hänseende som valförrätta-

ren skall kontrollera enligt 4 §, skall ren skall kontrollera enligt 4 §, skall

bristfälligt kuvert tillsammans med det bristfälliga kuvertet tillsam-

väljarens röstkort eller adresskort mans med väljarens röstkort eller åter läggas in i ytterkuvertet. Det- adresskort åter läggas in i fönster-

samma gäller om innerkuvert är kuvertet. Detsamma gäller om in-

tomt eller om det ej klart framgår nerkuvertet är tomt eller om det att kuvert innehåller valsedel. In- inte klart framgår att kuvertet inne-

nerkuvert skall dessförinnan åter håller valsedel. Innerkuvertet skall

läggas in i ytterkuvert för valsedels- dessförinnan åter läggas in i ett

försändelse. Ytterkuverten lägges ytterkuvert för valsedelsförsändelåt sidan. se. Fönsterkuverten läggs åt sidan.

Ytterkuvert som lagts åt sidan en- Fönsterkuvert som har lagts åt si-

ligt första stycket eller enligt 3 § dan enligt första stycket eller enligt

andra stycket läggs därefter in i sär- 3 § andra stycket läggs därefter in i skilda omslag. särskilda omslag.

14 kap.

21§

Om mindre än hälften av det be-

stämda antalet landstingsledamö-

ter eller kommunfullmäktige har

blivit utsedda vid valet, skall länsstyrelsen anmäla detta till valpröv-

ningsnämnden.

15 kap.

4§:

Talan mot beslut, varigenom Beslut, varigenom centrala valcentrala valmyndigheten eller läns- myndigheten eller länsstyrelsen har

styrelsen fastställt utgången av val fastställt utgången av val eller av eller av sådan förrättning som avses sådan förrättning som avses i i 14 kap. 13, 14, 22 eller 23 8 föres 14 kap. 13, 14, 22 eller 23 §, får

hos valprövningsnämnden genom överklagas hos valprövningsnämnbesvär. den.

Talan får föras av den som enligt Ett beslut får överklagas av den röstlängd var röstberättigad vid va- som enligt röstlängd var röstberättilet samt av den som enligt beslut av gad vid valet samt av den som en-

länsstyrelsen över anmärkning mot ligt beslut av länsstyrelsen över an-' röstlängden var utesluten från röst- märkning mot röstlängden var uterätt. Talan får också föras av ett sluten från rösträtt. Det får också parti som har deltagit i valet. överklagas av ett parti som har del-

tagit i valet.

Besvärshandlingen skall ges in Skrivelsen med överklagandet till beslutsmyndigheten och vara skall ges in till.beslutsmyndigheten myndigheten till handa inom tio da- och vara myndigheten till handa

? Senaste lydelse 1986:1163. 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse gar efter det att valet eller förrätt- inom tio dagar efter det att valet ningen avslutades. Har besvärs- eller förrättningen avslutades. Har handlingen kommit in till valpröv- skrivelsen kommit in till valprövningsnämnden före besvärstidens ningsnämnden före överklagandetiutgång, skall den omständigheten dens utgång, skall den omständigatt inlagan kommit in till besluts- heten att inlagan kommit in till bemyndigheten först därefter dock ej slutsmyndigheten = först därefter föranleda att besvären lämnas utan dock inte föranleda att överklaganprövning. — Valprövningsnämnden det inte tas upp till prövning. Valprövar om besvärshandlingen har prövningsnämnden = prövar om kommit in i rätt tid. skrivelsen har kommit in i rätt tid.

Snarast möjligt efter besvärsti- Snarast möjligt efter överklagandens utgång skall beslutsmyndighe- detidens utgång skall beslutsmynten samtidigt kungöra samtliga be- digheten samtidigt kungöra samtlisvär som anförts och sända be- ga överklaganden och sända svärshandlingarna tull valpröv- skrivelserna till valprövningsnämnningsnämnden. Avser hesvären den. Om ett överklagande avser riksdagen, införes kungörelsen i riksdagen, införs kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Avser Post- och Inrikes Tidningar. Om ett besvären landsting eller kommun- överklagande avser landsting eller fullmäktige, införes kungörelsen i kommunfullmäktige, införs kungöortstidning inom landstingskommu- relsen i ortstidning inom landstingsnen respektive kommunen. I kun- kommunen respektive kommunen. görelsen anges viss kort tid inom I kungörelsen anges viss kort tid vilken förklaring över besvären inom vilken förklaring över överskall ha kommit in till valpröv- klaägandena skall ha kommit in till ningsnämnden. Beslutsmyndighe- valprövningsnämnden. Beslutsten skall därjämte skyndsamt in- myndigheten skall dessutom skyndkomma till valprövningsnämnden samt inkomma till valprövningsmed yttrande över besvären. Be- nämnden med yttrande över överstämmelserna i 27 och 28 §§ för- klagandena. Bestämmelserna i 27 valtningslagen (1986:223) om om- och 28 §§ förvaltningslagen (1986: prövning av beslut skall inte tilläm- 223) om omprövning av beslut skall pas. inte tillämpas.

Besvär över beslut, varigenom Överklagande av beslut, varigehar fastställts utgången av val i nom utgången av val i hela riket av hela riket av landstingsledamöter landstingsledamöter eller kommuneller kommunfullmäktige. prövas fullmäktige har fastställts, prövas av valprövningsnämnden i den av valprövningsnämnden i den sammansättning denna hade vid ti- sammansättning denna hade vid tiden för valet. den för valet.

5§

Den som vill anföra besvär har Den som .vill överklaga har rätt rätt att hos beslutsmyndigheten ge- att hos beslutsmyndigheten genast nast erhålla utdrag ur protokoll el- få utdrag ur. protokoll eller annan ler annan handling över förrättning- handling över förrättningen. en.

7§

Har i den verksamhet för förbe- Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av val, redande och genomförande av val, för vilken myndighet svarar, före- för vilken ex myndighet svarar, fökommit avvikelse från föreskriven rekommit avvikelse från föreskri-

ordning eller har någon hindrat ven ordning eller har någon hindrat röstningen, förvanskat avgivna rös- röstningen, förvanskat avgivna röster eller otillbörligen verkat vid va- ter eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt, skall val- let på något annat sätt, skall valprövningsnämnden, om det med prövningsnämnden, om det med fog kan antas att vad som förekom- fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången, mit har inverkat på valutgången. vid prövning av besvär över valet vid prövning av ett överklagande upphäva derra i den omfattning som upphäva valet 1 den omfattning som behövs och förordna om omval i behövs och förordna om omval i valkrets. Kan rättelse åstadkom- valkrets. Kan rättelse åstadkommas genom förnyad sammanräk- mas genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre ingri- ning eller annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall nämnden dock i pande åtgärd, skall nämnden dock i stället för att förordna om omval stället för att förordna om omval uppdra åt beslutsmyndigheten att uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta sådan rättelse. vidta sådan rättelse.

Har vid förrättning som avses i Har vid förrättning som avses i 14 kap. 13, 14, 22 eller 23 § före- 14 kap. 13, 14, 22 eller 23 § förekommit avvikelse från föreskriven kommit avvikelse från föreskriven ordning och är det ej osannolikt att ordning och är det inte osannolikt avvikelsen har inverkat på utgång- att avvikelsen har inverkat på uten av förrättningen, skall valpröv- gången av förrättningen, skall valningsnämnden vid prövning av be- prövningsnämnden vid prövning av svär över förrättningen upphäva ett överklagande upphäva förrättdenna och uppdraga åt besluts- ningen och uppdra åt beslutsmynmyndigheten att vidtaga erforderlig digheten att vidta den rättelse som rättelse. behövs.

Om en länsstyrelse har gjort an-

mälan enligt 14 kap. 215§. skall

valprövningsnämnden upphäva va-

let och besluta om omval beträffan-

de samtliga ledamöter och supp-

leanter i landstinget eller kommun-

fullmäktige.

Om enligt bestämmelse i lag ta- Om enligt någon bestämmelse i lan mot visst beslut icke får föras lag ett visst beslut inte får överklaeller skall föras i särskild ordning, gas eller om det skall överklagas i får omständighet som avses med särskild ordning, får en omständigbeslutet ej åberopas vid besvär som het som avses med beslutet inte avses I denna paragraf. åberopas vid ett överklagande som

avses It denna paragraf.

Om talan i samband med besvär I 4 kap. 6 §, 8§ tredje stycket över val mot länsstyrelses beslut och 1838 första stycket finns beöver anmärkning mot röstlängd el- stämmelser om talan i samband ler om rättelse av allmän röstlängd med ett överklagande av val mot en föreskrives i 4 kap. 6 §, 8 § tredje länsstyrelses beslut över anmärkstycket och 18 § första stycket. ning mot röstlängd eller om rättelse

av allmän röstlängd. |

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§

Beslut varigenom någon har ut- Ett beslut varigenom någon har setts till ledamot av landsting eller utsetts till iedamot av landsting elkommunfullmäktige eller till supp- ler kommunfullmäktige eller till leant länder till efterrättelse utan suppleant gäller även om beslutet hinder av att besvär anförts över har överklagats. Utses med anledbeslutet. Utses med anledning av ning av överklagandet någon annan besvären annan till ledamot eller till ledamot eller suppleant, gäller suppleant, länder beslutet härom det beslutet så snart det val eller till efterrättelse så snart det val el- den förrättning varigenom han bliler den förrättning varigenom han vit utsedd har avslutats. blivit utsedd har avslutats.

Angående verkan av att besvär I 3 kap. 11§ regeringsformen anförts över beslut genom vilket finns bestämmelser om vad som

någon utsetts till ledamot av riksda- sker när ett beslut, genom vilket

gen eller till ersättare finns bestäm- någon har utsetts till ledamot av melser i 3 kap. I1 § regeringsfor- riksdagen eller till ersättare, har men. överklagats.

Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte beslut som sägs i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom föreskrivs 1 fråga om lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval!

dels att i 17, 18, 30—32, 35, 36 och 38 §§ samt rubriken närmast före 30 8 ordet ”postanstalt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”postkontor” i motsvarande form,

dels att i 32, 34 och 35 §§ ordet ”ytterkuvert” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”fönsterkuvert” i motsvarande form,

dels att i 8 § orden ”länsstyrelsens personband” skall bytas ut mot ”länsskattemyndighetens personband”,

dels att i rubriken närmast före 49 § orden ”besvär över” skall bytas ut mot ”överklagande av”,

dels att 3, 4 a, 10, 19, 43 och 50-52 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Vid val i hela riket av kyrkofullmäktige är valdag tredje söndagen i oktober.

Vid val av kyrkofullmäktige som Vid val av kyrkofullmäktige som ej omfattar hela riket är valdag den inte omfattar hela riket är valdag söndag som länsstyrelsen bestäm- den söndag som centrala valmynmer efter samråd med centrala val- digheten bestämmer efter samråd

3 Senaste lydelse 1986:1163. I Lagen omtryckt 1985:204. 14

myndigheten. Sådant val får ej äga med länsstyrelsen. Sådant val får rum samtidigt med val av lands- inte hållas samtidigt med val av

tingsmän eller kommunfullmäktige landstingsledamöter eller kom-

inom valdistriktet. munfullmäktige inom valdistriktet.

4a§

I varje församling i en kyrklig samfällighet skall väljas en ledamot i

samfällighetens fullmäktige. Av det återstående antalet ledamöter skall i

varje församling väljas en ledamot för varje gång som antalet röstberättigade i församlingen är jämnt delbart med det tal som erhålls, när antalet

röstberättigade i samfälligheten delas med det återstående antalet ledamöter i samfällighetens fullmäktige. Om det antal ledamöter som skall utses enligt dessa regler inte uppgår till det antal som har bestämts för samfälligheten, skall för att detta antal skall kunna uppnås de församlingar i vilka antalet röstberättigade mest överskjuter de tal som är bestämmande för

fullmäktiges antal inom församlingarna vara berättigade att var för sig i ordning efter överskottens storlek välja ytterligare en ledamot. Är över-

skottstalen lika för två eller flera församlingar, avgörs företrädet genom lottning.

Länsstyrelsen skall före maj må- Länsstyrelsen skall före maj månads utgång det år då val i hela riket nads utgång det år då val i hela riket

av kyrkofullmäktige skall äga rum av kyrkofullmäktige skall äga rum

fastställa det antal ledamöter i full- fastställa det antal ledamöter i fullmäktige som varje församling skall mäktige som varje församling skall

utse enligt första stycket. Länssty- utse enligt första stycket. Länssty-

relsens beslut får överklagas hos relsens beslut får överklagas hos valprövningsnämnden genom be- valprövningsnämnden. = Valpröv-

svär. Valprövningsnämndens be- ningsnämndens beslut får inte över-

slut får inte överklagas. klagas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta

att alla eller vissa församlingar i samfälligheten skall föras samman till en

eller flera grupper vid tillämpningen av första och andra styckena. Om så har skett, skall det som sägs i första och andra styckena om församling i stället avse gruppen.

10 §

Valsedlarna skall vara i format 105 x 148 millimeter (A 6). För val av kyrkofullmäktige för församling skall användas vita och för val av kyrkofullmäktige för kyrklig samfällighet blå valsedlar.

På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom innehålla

1. namn på en eller flera kadidater,

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning) samt

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Kandidat skall anges på sådant Varje kandidat skall anges på såsätt att det klart framgår vem som dant sätt att det klart framgår vem avses. Vid kandidatnamn bör där- som avses. Därför bör någon form

för utsättas kandidatens person- av identifieringsuppgift sättas ut nummer eller annan identifierings- vid kandidatens namn.

uppgift.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

19 §

Kuvert tillhandahålls endast genom centrala valmyndighetens försorg.

Valkuvert och innerkuvert för valsedelsförsändelse skall vara så beskaffade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttas utan att valhemligheten röjs.

Ytterkuvert som skall användas

vid röstning på postanstalt skall våra försedda med fönster.

43 §

Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i förekommande

fall i vilken ordning som de olika valen kommer att räknas, om hinder ej möter. Kungörelsen skall anslås på församlingarnas anslagstavlor samt

senast dagen före sammanräkningens början införas i ortstidning inom länet.

I fråga om den slutliga samman- I fråga om den slutliga sammanräkningen tillämpas i övrigt de be- räkningen tillämpas i övrigt de bestämmelser i 14 kap. 1§ andra stämmelser i 14 kap. 1§& andra stycket, 2—4 §§, 5 § första stycket stycket, 2—4 §§, 5 § första stycket

I och 2 samt 15, 15 d, 16, 17, 19, 20 I och 2 samt 15, 15 d, 16. 17 och och 22—24 §§ vallagen (1972:620) 19—24 §§ vallagen (1972:620) som som avser val av kommunfullmäkti- avser val av kommunfullmäktige ge och utseende av suppleanter för och utseende av suppleanter för

fullmäktige. fullmäktige.

Vad som sägs I 14 kap. 19 § vallagen om beslut som har fattats med stöd av 2 kap. 2 § kommunallagen (1977:179) skall vid tillämpningen av första stycket i stället gälla beslut som har fattats med stöd av 2 kap. 2 eller 32 § lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

50 §?

Talan mot beslut, varigenom Beslut, varigenom länsstyrelsen länsstyrelsen fastställt utgången av har fastställt utgången av val eller val eller av förrättning för utseende av förrättning för utseende av efterav efterträdare för fullmäktig eller trädare för fullmäktige eller av ytav ytterligare suppleant föres hos terligare suppleant, får överklagus valprövningsnämnden genom be- hos valprövningsnämnden. svår.

Talan får föras av den som enligt Ett beslut får överklagas av den

röstlängd var röstberättigad vid va- som enligt röstlängd var röstberätti-

let samt av den som enligt beslut av gad vid valet samt av den som en-

länsstyrelsen över anmärkning mot ligt beslut av länsstyrelsen över anröstlängden var utesluten från röst- märkning mot röstlängden var ute-

rält. Talan får också föras av ett sluten från rösträtt. Der får också

parti som har deltagit i valet. överklagas av ett parti som har del-

tagit i valet.

Besvärshandlingen skall ges in Skrivelsen med överklagandet till länsstyrelsen och vara denna till skall ges in till länsstyrelsen och

> Senaste lydelse 1986:1164.

handa inom tio dagar efter det att vara denna till handa inom tio dagar valet eller förrättningen avslutades. efter det att valet eller förrättningen Har besvärshandling kommit in avslutades. Har skrivelsen kommit till valprövningsnämnden före be- in till valprövningsnämnden före svärstidens utgång, skall den om- överklagandetidens utgång, skall ständigheten att inlagan kommit in den omständigheten att inlagan till länsstyrelsen först därefter dock kommit in till länsstyrelsen först ej föranleda att besvären lämnus därefter dock inte föranleda att utan prövning. Valprövningsnämn- överklagandet inte tas upp till prövden prövar om besvärshandlingen ning. Valprövningsnämnden prövar har kommit in i rätt tid. om skrivelsen har kommit in i rätt

tid.

Snarast möjligt efter hesvärsti- Snarast möjligt efter överklagandens utgång skall länsstyrelsen detidens utgång skall länsstyrelsen samtidigt kungöra samtliga besvär samtidigt kungöra samtliga överklasom anförts och sända besvärs- ganden och sända skrivelserna till handlingarna — till valprövnings- valprövningsnämnden. Kungörel- ' nämnden. Kungörelsen införes i sen införs i ortstidning inom den ortstidning inom kommun i vilken kommun som församlingen ingår i. församlingen ingår. I kungörelsen I kungörelsen anges viss kort tid anges viss kort tid inom vilken för- inom vilken förklaring över överklaring över besvären skall ha kom- klagandena skall ha kommit in till mit in till valprövningsnämnden. valprövningsnämnden. Länsstyrel- Länsstyrelsen — skall — därjämte sen skall dessutom skyndsamt inskyndsamt inkomma till vaälpröv- komma till valprövningsnämnden ningsnämnden med yttrande över med yttrande över överklagandebesvären. Bestämmelserna i 27 och na. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) förvaltningslagen (1986:223) om om omprövning av beslut skall inte omprövning av beslut skall inte tilltillämpas. lämpas.

Den som vill anföra besvär har Den som vill överklaga har rätt rätt att hos länsstyrelsen genast er- att hos länsstyrelsen genast få uthålla utdrag ur protokoll eller an- drag ur protokoll eller annan hand- ' nan handling över förrättningen. ling över förrättningen.

51 §

I fråga om handläggningen och I fråga om handläggningen och prövningen av besvär som avses i prövningen av ett överklagande 50 § äger 15 kap. 6, 7 och 9 §§ val- som avses i 50 § tillämpas 15 kap. lagen (1972:620) motsvarande till- 68, 78 första, andra, fjärde och lämpning. femte styckena och 95§ vallagen

(1972:620).

Bestämmelserna i 15 kap. 7§

tredje stycket vallagen tillämpas

när länsstyrelsen enligt 43 § gör en

anmälan med tillämpning av

14 kap. 21 § vallagen. |

Beslut varigenom någon har ut- Ett beslut varigenom någon har setts till kyrkofullmäktig eller till utsetts till kyrkofullmäktig eller till

Scnaste lydelse 1986: 1164. 17

2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse suppleant länder till efterrättelse suppleant gäller även om beslutet utan hinder av att besvär anförts har överklagats. Utses med anledöver beslutet. Utses med anledning ning av överklagandet någon annan av besvären annan till fullmäktig el- till fullmäktig eller suppleant, gäller ler suppleant, länder beslutet här- det beslutet så snart det val eller om till efterrättelse så snart det val den förrättning varigenom han blieller den förrättning varigenom han vit utsedd har avslutats. blivit utsedd har avslutats.

Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte beslut som sägs i denna paragraf.

1. Denna lag träder i kraft den I januari 1988.

2. Genom denna lag upphävs lagen (1986:74) om nytt val av kyrkofullmäktige i vissa fall. Den lagen tillämpas dock även efter angivna tidpunkt, om det val som skall göras om har avslutats dessförinnan.

3 Förslag till

Lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

Härigenom föreskrivs följande.

18 Vid 1988 års ordinarie val till riksdagen och det samtidiga valet av landstingsledamöter och kommunfullmäktige samt vid extra val till riksdagen och folkomröstning som infaller före 1991 års motsvarande val får röstberättigade som vistas i Förbundsrepubliken Tyskland rösta genom att därifrån sända sina valsedlar till valnämnden med posten (brevröstning).

Vid brevröstning tillämpas bestämmelserna i vallagen (1972:620), om inte annat följer av denna lag.

2 & Brevröstning skall gå till på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I närvaro av två vittnen lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ctt ytterkuvert för brevröstningsförsändelse och tillsluter detta. Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han gjort på detta sätt och att försändelsen har ställts i ordning i Förbundsrepubliken Tyskland. Vidare anger han på ytterkuvertet dels den dag då brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning, dels sitt personnummer. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran samt att de inte känner till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne.

Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt andra stycket lägger väljaren in försändelsen tillsammans med sitt röstkort i ett omslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas försändelsen för postbefordran till valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd ciler, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till valnämnden i den kommun inom vilken den vallokal är belägen där den särskilda . röstlängden enligt 4 kap. 20 § vallagen (1972:620) skall finnas tillgänglig.

Brevröstningsförsändelsen får vara iordninggjord tidigast 24 dagar före valdagen och skall avges senast dagen före valdagen. Försändelsen skall anses avgiven den dag då den är poststämplad. Brevröstningsförsändelsen

valnämnden till handa senast andra dagen efter valdagen.

3 & Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelser kommer in till val-

nämnden skall antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I väntan på den

offentliga förrättningen för preliminär rösträkning skall försändelserna för-

varas på ett betryggande sätt.

4 & Granskning och rösträkning skall i fråga om brevröstningsförsändel-

ser ske vid den offentliga förrättning som avses i 13 kap. 9 § vallagen : (1972:620). Sedan de åtgärder som anges i samma paragrafs första stycke har vidtagits, skall brevröstningsförsändelserna granskas på följande sätt.

Granskningen inleds med att inkomna omslagskuvert med brevröstningsförsändelser räknas, varefter antalet antecknas i protokollet. Därefter granskas omslagskuverten. Därvid kontrolleras att

I. omslagskuvertet inte har blivit öppnat efter tillslutandet,

2. omslagskuvertet har avlämnats för postbefordran i Förbundsrepubliken Tyskland,

3. brevröstningsförsändelsen inte har avgetts senare än dagen före valdagen.

I de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, behandlas omslagskuvertet på det sätt som föreskrivs i 5 §. I annat fall läggs omslagskuvertet åt sidan. Omslagskuvert som har lagts åt sidan läggs därefter in i ett eller flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

5-8 När kontrollen enligt 4 § är avslutad, öppnas de omslagskuvert som

inte har lagts åt sidan. Därefter kontrolleras att 1. omslagskuvertet innehåller väljarens röstkort, 2. samma väljare inte har avgivit sådant fönsterkuvert som avses i

13 kap. 3 § första stycket vallagen (1972:620) eller mer än en brevröst- ningsförsändelse,

3. väljaren är röstberättigad i valdistriktet, 4. väljaren inte röstat i vallokalen under valdagen.

I de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, behandlas ytterkuvertet på

det sätt som föreskrivs i 6 §. I annat fall läggs ytterkuvertet tillsammans

med väljarens röstkort åter in i omslagskuvertet, som läggs åt sidan.

Omslagskuvert som har lagts åt sidan läggs därefter in i ett eller flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

6 & När kontrollen enligt 5 § är avslutad, granskas ytterkuverten till de valförsändelser som inte har lagts åt sidan. Därvid kontrolleras att försändelsen är i föreskrivet skick och har gjorts i ordning inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter bryts ytterkuvertet. Innerkuverten granskas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren har ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och att innerkuverten inte är försedda med obehörig märkning. Godkända innerkuvert läggs i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han har utövat sin rösträtt.

Föreligger någon brist eller felaktighet i ett hänseende som valnämnden skall kontrollera enligt första stycket, skall det eller de bristfälliga kuverten

tillsammans med väljarens röstkort och ytterkuvertet åter läggas in i omslagskuvertet. Detsamma gäller, om ett innerkuvert är tomt eller om det

inte klart framgår att ett kuvert innehåller en valsedel. Omslagskuverten läggs i sin tur in i ett eler flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

Avgivna röster skall räknas tillsammans med de röster som avses i'

13 kap. 9 § andra stycket vallagen (1972:620).

Denna lag träder i kraft den I januari 1988 och gäller till utgången av år 1991.

4 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 och 6 §§ kommunallagen (1977: 179) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

För ledamöterna i fullmäktige skall utses suppleanter.

I kommun bestämmer kommun- I kommun bestämmer kommunfullmäktige det antal suppleanter fullmäktige det antal suppleanter som skall ligga till grund för tillämp- som skall ligga till grund för tillämpningen av bestämmelserna i 14 kap. ningen av bestämmelserna i 14 kap. 19 § vallagen (1972:620) om utseen- 19 § vallagen (1972:620) om utseende av suppleanter. Antalet skall ut- de av suppleanter. Antalet skall utgöra viss andel, dock högst hälften, göra viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti av det antal platser som varje parti erhåller i kommunen. Om därvid erhåller i kommunen. Om därvid uppkommer brutet tal, avrundas - uppkommer brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. detta till närmast högre hela tal. Be- Länsstyrelsen skall genast under- slutet skall fattas före utgången av rättas om kommunfullmäktiges be- mars månad valåret. Länsstyrelsen slut. skall genast underrättas om kom-

munfullmäktiges beslut.

Om antalet suppleanter för ledamöterna i landstinget gäller vad som är föreskrivet i vallagen.

6 §!

Ledamöter och suppleanter i full- Ledamöter och suppleanter i fuillmäktige väljs för tre tjänstgöringsår mäktige väljs för tre tjänstgöringsår räknat från och med den 1 novem- räknat från och med den 1 november det år då valet har skett. ber det år då valet har skett. Om det

val som förrättas it anslutning till

utgången av denna period upphävs

och valprövningsnämnden beslutar

om omval beträffande samtliga le-

damöter och suppleanter, förlängs

dock tjänstgöringstiden till dess

omvalet har avsiutats.

1 Stockholms kommun räknas tjänstgöringstiden från och med den 15 oktober det år då valet har skett.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

! Senaste lydelse 1979:414,

Lag om ändring i lagen (1982: 1052) om församlingar och

kyrkliga samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2, 6 och 32 §§ lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

För ledamöterna i kyrkofullmäktige skall utses suppleanter.

Fullmäktige bestämmer det antal Fullmäktige bestämmer det antal suppleanter som skall ligga till suppleanter som skall ligga til grund för tillämpningen av bestäm- grund för tillämpningen av bestämmelserna i 43 § lagen (1972:704) om melserna 143 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval om utseende av kyrkofullmäktigval om utseende av suppleanter. Antalet skall utgöra en suppleanter. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får det antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid upp- i församlingen. Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas kommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. detta till närmast högre hela tal. Be- Länsstyrelsen skall genast under- slutet skall fattas före utgången av rättas om fullmäktiges beslut. april månad valåret. Länsstyrelsen

skall genast underrättas om full-

mäktiges beslut.

När kyrkofullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om antalet suppleanter.

Ledamöter och suppleanter i kyr- Ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige väljs för tre år räknat kofullmäktige väljs för tre år räknat från och med den I januari året ef- från och med den 1 januari året efter det år då valet har skett. ter det år då valet har skett. Om det

val som förrättas i anslutning till

utgången av denna period upphävs

och valprövningsnämnden beslutar

om omval beträffande samtliga le-

damöter och suppleanter, förlängs

dock tjänstgöringstiden till dess

omvalet har avslutats.

32 §!

För ledamöterna i samfällighets För ledamöterna i en samfälligkyrkofullmäktige skall utses supp- hets kyrkofullmäktige skall der utleanter. Fullmäktige bestämmer det ses suppleanter. Fullmäktige beantal suppleanter som skall ligga till stämmer det antal suppleanter som grund för tillämpningen av bestäm- skall ligga till grund för tillämpningmelserna i 43 § lagen (1972:704) om en av bestämmelserna i 43 § lagen kyrkofullmäktigval om utseende av (1972:704) om kyrkofullmäktigval

! Senäste lydelse 1984:976.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

suppleanter. Antalet skall utgöra en om utseende av suppleanter. Anta-

viss andel, dock högst hälften, av let skall utgöra en viss andel, dock det antal platser som varje parti får högst hälften, av det antal platser

i samfälligheten eller, om regering- som varje parti får i samfälligheten

en enligt 4 § andra stycket lagen om eller, om regeringen enligt 4 § and-

kyrkofullmäktigval har beslutat att ra stycket lagen om kyrkofullmäkvalbarheten skall vara inskränkt till tigval har beslutat att valbarheten

valkrets, i varje valkrets. Om det skall vara inskränkt till valkrets, i därvid uppkommer ett brutet tal, varje valkrets. Om det därvid upp-

avrundas detta till närmast högre kommer ett brutet tal, avrundas

hela tal. Länsstyrelsen skall genast detta till närmast högre hela tal. Be-

underrättas om fullmäktiges beslut. slutet skall fattas före utgången av

april månad valåret. Länsstyrelsen

skall genast underrättas om full-

mäktiges beslut.

När kyrkofullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligt första stycket av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om

inte beslutanderätten i samfälligheten med stöd av förordnande enligt

I kap. 10 § skall utövas av indelningsdelegerade.

Denna lag träder i kraft den I januari 1988.

ta ro

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson,

Bodström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition om ändring i vallagen, m. m.

I Inledning

Efter bemyndigande av regeringen tillkallade jag år 1984 en kommitté för att utreda frågor om folkstyrelsens villkor. Kommittén, som antog namnet folkstyrelsekommittén, avlämnade i februari 1987 sitt huvudbetänkande (SOU 1987:6) Folkstyrelsens villkor. (Ledamöter vid avgivandet av betänkandet: fil. dr Hilding Johansson, ordförande, riksdagsledamöterna Nils

Berndtson och Anders Björck, förbundsordföranden Lars Eric Ericsson,

tredje vice talmannen Bertil Fiskesjö, landshövdingen Björn Molin, riks-

dagsledamöterna Mona Sahlin och Olle Svensson samt partisekreteraren Bo Toresson.)

I betänkandet har kommittén behandlat vissa valfrågor. Några av de nya

regler som föreslås bör för att kunna tillämpas vid 1988 års val beslutas av

riksdagen under hösten 1987. Dessa förslag skall jag ta upp i det följande.

Övriga valfrågor avser jag att behandla samtidigt med kommitténs förslag i Övrigt.

Till protokollet i detta ärende bör som biluga I fogas kommitténs sam-

manfattning av betänkandet i de delar som nu behandlas och som bilaga 2 kommitténs lagförslag i dessa delar.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över här behandlade förslag av kommittén bör

fogas till protokollet som bilaga 3. En remissammanställning har gjorts inom justitiedepartementet och finns tillgänglig i ärendet (dnr 87—560).

Riksskatteverket (RSV) har sammanställt och analyserat erfarenheterna

från 1985 års allmänna val. Resultatet av analysen har RSV redovisat i en promemoria den 30 juni 1986 ”Erfarenheter m. m. från 1985 års allmänna

val”, som har överlämnats till justitiedepartementet. I promemorian har RSV lagt fram vissa förslag till förändringar av vallagstiftningen. Prome-

morian bör fogas till protokollet som biluga 4. Sedan regeringen genom

beslut den 28 augusti 1986 överlämnat vissa delar av RSV:s promemoria

(avsnitt 5.1, 5.2, 5.4, 5.5 och 5.6 f.) till folkstyrelsekommittén för att beaktas i dess fortsatta arbete, har övriga förslag i promemorian remissbe-

handlats. En förteckning över remissinstanserna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom justitiedepartementet och finns tillgänglig i ärendet (dnr

1672-286). Jag avser att i det följande ta upp också de frågor i RSV:s promemoria

som inte har behandlats av folkstyrelisekommittén. Vidare skall jag behandla framställningar från två enskilda organisationer, Unga synskadade (framställningen överlämnad av RSV) och Handikappförbundens centralkommitté.

2¶Tillhandahållande av valsedlar m. m.

Mitt förslag: Bestämmelserna om att partier, som vid det senaste

riksdagsvalet har fått minst en procent av rösterna i hela landet,

skall få sina valsedlar utlagda i vallokaler, postkontor etc. skall

omfatta partier som vid något av de två senaste riksdagsvalen har

nått denna procentgräns. Motsvarande ändring skall ske vad gäller

partiers rätt till kostnadsfria valsedlar. En administrativ förenkling skall göras så att kraven på förskottsbetalning för valsedlar som faller inom den kostnadsfria kvoten skall slopas.

Folkstyrelsekommitténs förslag överensstämmer med mitt. Förslaget rö-

rande valsedlar som har betalats i förskott har dock lämnats av RSV.

Remissinstanserna: Alla remissinstanser som uttalat sig om kommittéförstaget tillstyrker detta. RSV:s förslag har inte mött någon erinran.

Skälen för mitt förslag: Enligt 6 kap. 9 § vallagen (1972:620: omtryckt

1985:203) skall väljarna i de lokaler där röstning äger rum ha tillgång till

valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning men som saknar

kandidatnamn (s.k. partimarkerade valsedlar) för de partier som vid det senaste riksdagsvalet fått mer än en procent av rösterna i hela landet.

Sådana partimarkerade valsedlar tillhandahålls genom RSV:s försorg och

skall enligt 9 kap. 6 § m.fl. lagrum i vallagen finnas tillgängliga på de

aktuella röstningsställena.

Förutom denna regel finns också bestämmelser i 6 kap. 5 § vallagen om

att staten för partier, som är eller genom det förestående valet blir repre-

senterade i riksdagen eller som får eller vid det senaste valet fick mer än en procent av rösterna i hela landet, svarar för kostnader för blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i

valkretsen. Valsedlar till riksdagsvalet utanför denna kostnadsfria kvot får partierna beställa på egen bekostnad.

Vid 1985 års riksdagsval gick Kristen demokratisk samling, kds, (nume-

ra Kristdemokratiska Samhällspartiet) inte fram under sin egen partibe-

teckning utan under den av centerpartiet registrerade beteckningen centern. Vid valet avgavs dock 5 000 röster på kds. Detta utgör inte en procent

av rösterna i hela landet och kds blir därför, om partiet vid 1988 års val går 24

fram under sin egen partibeteckning, inte berättigat till att få sina valsedlar utlagda och inte heller till den Kostnadsfria valsedelskvoten. Denna situation har hos folkstyrelsekommittén aktualiserat frågan om det finns skäl att överväga en ändring av de regler som gäller för närvarande. Nuvarande regler får ingripande konsekvenser för ett parti som vid ett val kommit över enprocentgränsen men som vid nästa val bara med någon eller några tiondels procentenheter hamnar under denna gräns. Det kan bidra till svårigheterna att återvinna ett större väljarstöd om partiet självt måste svara för kostnaderna för beställda valsedlar och om inte heller partiets valsedlar tillhandahålls i de lokaler där röstning äger rum.

Jag anser därför, i likhet med kommittén och remissinstanserna, att reglerna om tillhandahållande av valsedlar bör ändras så att de omfattar partier som vid något av de två senaste riksdagsvalen fått minst en procent av rösterna i hela landet. Mitt förslag föranleder ändringar 16 kap. 4, 5 och 9 §§ samt 9 kap. 6 § vallagen. |

Kommittén har föreslagit också andra ändringar i 6 kap. 9 § och 9 kap. 6 § vallagen, nämligen att reglerna skall ändras så att valsedlar endast skall tillhandahållas för partier som har anmält sitt deltagande i ett val. Dessa ändringar har samband med kommitténs förslag om att införa en obligatorisk förhandsanmälan av partier som vill delta i valen, vilket bl. a. förutsätter en ändring av regeringsformen. Jag avser att ta upp dessa förslag senare i enlighet med vad jag aviserade i inledningsavsnittet.

Det jag nu har talat om gäller tillhandahållandet av valsedlar för partier som deltar i riksdagsvalet. Såväl kommittén som ett par remissinstanser har gått in på motsvarande fråga beträffande partier som deltar i kommunalvalen. Jag delar den allmänna uppfattningen att det knappast är möjligt att lägga ut valsedlar för partier som deltar i kommunalvalen på t.ex. postkontoren.

Inte heller i fråga om utläggning av valsedlar i vallokalerna i den egna kommunen på själva valdagen för sådana partier som endast uppträder i kommunalvalen vill jag föreslå någon ändring av lagstiftningen. Det måste ligga i partiernas intresse att se till att väljarna erbjuds valsedlar med de kandidater partiet önskar få invalda. De valsedlar som läggs ut i vallokalerna är ju utan kandidatnamn. Som regel står också partiernas valarbetare och delar ut valsedlar utanför dessa vallokaler.

I den framställning från Unga synskadade som jag nämnde inledningsvis begär organisationen att samtliga valsedlar som framställs till de allmänna valen skall förses med punktskrift. RSV har som nämnts överlämnat skrivelsen till justitiedepartementet för övervägande jämte en utredning av de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för sådana valsedlar.

Av RSV:s utredning framgår bl. a. att valsedlar med punktskrift skulle medföra ökade problem med att trycka alla valsedlar inom föreskriven tid. Vidare beräknas kostnaden för framställning av valsedlar stiga med ca 30 Zz eller drygt sex miljoner kronor. :

Riksdagen behandlade i december 1986 en motion vari föreslogs att frågan skulle utredas. Konstitutionsutskottet hänvisade till den då pågående utredningen hos RSV men betonade samtidigt betydelsen av att ytterligare åtgärder vidtas för att underlätta för de handikappade att utöva sin

klarade motionen besvarad med vad utskottet anfört (prot. 1986/87:48 s. 4). För min del anser jag det självklart att var och en skall ha praktiska möjligheter att utöva de demokratiska rättigheter som gäller för alla människor i vårt land. Många handikappade hindras emellertid att utnyttja dessa rättigheter till följd av sin funktionsnedsättning och de brister i tillgängligheten hos olika verksamheter som de möter i samhället på grund av sitt handikapp. För att också de skall få möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter på samma villkor som övriga medborgare krävs därför att det genomförs olika anpassningsåtgärder på skilda områden i samhället. Det gäller förstås också i samband med val.

Jag anser följaktligen att det är ytterligt angeläget att synskadade kan delta i valen på villkor som är så lika andra personers som möjligt. I framställningen från Unga synskadade hävdas vikten av att valhemligheten skall kunna bevaras och riksdagen har nyligen understrukit vikten av denna. Jag delar detta betraktelsesätt. Man kan emellertid inte helt bortse från andra aspekter på frågan.

Enligt ett yttrande som Synskadades riksförbund har avgett till RSV skulle färre än 2 000 personer bland de ca 80 000 synskadade använda punktskrift som läsmedium. Det rör sig alltså om ett förhållandevis begrän- > sat antal personer. Andra grupper kan ha lika berättigade krav på åtgärder i syfte att förbättra deras möjligheter att delta i valen.

Jag är visserligen medveten om att synskadade i högre grad än de flesta ' andra handikappade är beroende av att någon biträder dem vid själva röstningen. För flertalet synskadade finns det dock förmodligen någon anhörig eller annan närstående vilken man med fullt förtroende kan anlita som ombud vid röstningen. Den synskadade och biträdet kan också komma överens om hur de skall förfara sinsemellan vid själva röstandet så att den synskadade inte behöver avslöja sin politiska uppfattning för biträdet. Biträdet kan t.ex. lägga partiernas valsedlar i en viss ordning som den synskadade och biträdet kommer överens om och sedan låta den synskadade på egen hand klara av själva röstningsproceduren. Andra arrangemang kan också tänkas.

Enligt min mening är det en naturlig uppgift för RSV att inom ramen för sin information inför valen lämna råd till de synskadade hur de kan förfara för att kunna delta i valen på så lika villkor som möjligt som gäller andra personer. Jag förutsätter därför att RSV ägnar frågan fortsatt uppmärksamhet och vidtar lämpliga åtgärder.

Med hänsyn till vad jag här har anfört anser jag att det inte finns tillräckliga skäl att nu lägga fram ett förslag om en lagregel i fråga om valsedlar med punktskrift. Jag är emellertid beredd att ta upp denna fråga till ny behandling om det skulle visa sig behövligt.

Jag vill i detta sammanhang till slut ta upp en annan fråga som gäller valsedlar och som RSV har aktualiserat i sin promemoria. RSV föreslår (avsnitt 5.6 c) att man skall slopa kravet på att betalning skall erläggas i förskott för valsedlar som beställs för sent, även om valsedlarna är inom den kostnadsfria kvoten. Bestämmelsen innebär visserligen en press på partierna att komma in med beställningar av valsedlar i tid. Men den

na har rätt att få tillbaka vad de har lagt ut för beställda valsedlar inom den kostnadsfria kvoten. |

Jag delar RSV:s bedömning, vilken remissinstanserna har instämt i, att denna bestämmelse inte längre bör vara kvar. Verket behöver då inte längre hålla på med återbetalning i efterhand för valsedlar inom den kostnadsfria kvoten vilka har betalats i förskott. Förslaget om en sådan administrativ förenkling föranleder ändring av 6 kap. 8 § vallagen.

3¶Brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

Mitt förslag: Vid 1988 års val till riksdagen och till landsting och kommunfullmäktige samt vid extra val och folkomröstning som

infaller under valperioden får röstberättigade som vistas i Förbunds-

republiken Tyskland rösta genom att därifrån sända sina valsedlar till valnämnden med posten (brevröstning). Brevröstningen skall gå till på samma sätt som vid valen åren 1982 och 1985.

Folkstyrelsekommitténs förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Förslaget lämnas utan erinran av de remissinstanser som har uttalat sig i denna del.

Skälen för mitt förslag: Röstberättigade som vistas utomlands har sedan lång tid tillbaka kunnat utöva sin rösträtt vid allmänna val genom att rösta på svenska beskickningar och konsulat. Inför 1982 års val visade det sig dock att Förbundsrepubliken Tyskland inte längre godtog att någon röstmottagning ägde rum vid de svenska utlandsmyndigheterna i landet. Som en försöksverksamhet beslöt därför riksdagen att väljare som vistas i Förbundsrepubliken skulle få rösta genom att därifrån sända sina valsedlar till Sverige med posten (prop. 1981/82:224, KU 37, rskr. 384, SFS 1982:414). En särskild lag om försöksverksamhet med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland trädde i kraft den 1 juli 1982 och gällde intill utgången av det året. Till 1985 års val beslöt riksdagen att förfarandet med brevröstning i Förbundsrepubliken skulle komma till användning även vid dessa val (prop. 1984/85:119, KU 28, rskr. 210, SFS 1985:205). På samma sätt som år 1982 gällde 1985 års lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland endast det årets val till riksdagen, landsting och kommunfullmäktige. Lagen upphörde att gälla vid utgången av år 1985.

Förbundsrepubliken Tyskland har inte ändrat ståndpunkt när det gäller frågan om röstning på ambassader och konsulat i landet. Jag delar därför kommitténs och remissinstansernas uppfattning att brevröstningsförfarandet bör tillämpas också vid 1988 års val såvitt gäller dem som vistas i Förbundsrepubliken. Jag är ense med kommittén också om att en lagstiftning härom bör betraktas som ett fortsatt provisorium.

Enligt min mening är det viktigt att man gör så få undantag som möjligt från den i Sverige gällande huvudregeln, att rösträtten utövas genom

personlig inställelse, så att man kan upprätthålla de krav på tillförlitlighet som ställs på förfarandet vid valen. Önskemålet att minimera antalet underkända röster måste dock alltid vägas mot strävandena att bereda alla kategorier av röstberättigade praktiska möjligheter att delta i allmänna val. Brevröstning bör. vilket jag anförde också i prop. 1984/85:119 (s. 27), komma till användning bara i sådana fall då det visar sig att röstning inte på vanligt sätt kan genomföras vid svenska utlandsmyndigheter i något visst land.

Ett skäl för att inte acceptera brevröstningsförfarandet som ett permanent inslag i valordningen i vårt land är det förhållandevis stora antal röster som inte kan godkännas.

RSV konstaterar i sin promemoria om erfarenheterna av 1985 års val att andelen underkända brevröster visserligen minskat från elva procent vid 1982 års val till åtta procent vid 1985 års val, men att andelen underkända brevröster fortfarande är otillfredsställande stor. Den typ av fel som det här är fråga om är sådana som vid andra former av röstning kan rättas till innan rösten tas emot av valförrättaren eller röstmottagaren. Jag utgår från att RSV söker vidta de åtgärder som är möjliga för att ytterligare få ner andelen underkända röster.

Som jag nämnde inledningsvis har de särskilda lagarna åren 1982 och 1985 endast gällt de allmänna valen de åren. Jag delar kommitténs uppfattning att en ny lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland bör gälla inte bara 1988 års allmänna val utan också hela (den ordinarie) valperioden så att brevröstning kan tillämpas också vid extra val till riksdagen och folkomröstningar för den händelse sådana skulle äga rum under perioden.

Mitt förslag är således att en ny särskild lag stiftas inför 1988 års val med: regler motsvarande dem enligt 1985 års lagstiftning men gällande också extra val och folkomröstningar under valperioden.

4¶Omval i vissa särskilda fall

Mitt förslag: Om mindre än hälften av det bestämda antalet fullmäktige har blivit utsedda vid kommunalval, skall länsstyrelsen anmäla detta till valprövningsnämnden. Efter en sådan anmälan skall valprövningsnämnden besluta att valet skall göras om.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer i sak med mitt förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget. En länsstyrelse anser att länsstyrelsen skall besluta om nytt val. Valprövningsnämnden ifrågasätter om inte utformningen av regeln bör övervägas närmare.

Skälen för mitt förslag: Vid 1985 års kyrkofullmäktigval kunde fullmäktige inte utses i en församling (Sättna i Västernorrlands län) eftersom samtliga avlämnade valsedlar var ogiltiga därför att de saknade partibeteckning.

Eftersom vallagstiftningen inte medgav att valet gjordes om, beslutade riksdagen (prop. 1985/86:88, KU 14, rskr. 108, SFS 1986:74) en tidsbe-

gränsad lag med de behövliga föreskrifterna för att ett nytt val av kyrkofullmäktige skulle kunna hållas. Lagen gäller till utgången av år 1988. I propositionen anfördes att frågan om att införa permanenta regler för

situationer av detta slag skulle övervägas närmare I samband med behand-

lingen av RSV:s promemoria (a. prop. s. 3).

I likhet med RSV och remissinstanserna har jag uppfattningen att bestämmelserna i den tidsbegränsade lagen bör permanentas och omfatta

också kommunfullmäktige och landsting. Något behov av en motsvarande

regel för riksdagsvalen kan inte anses finnas. Den nya regleringen bör ersätta den nuvarande tidsbegränsade fr. o. m. år 1988.

Med anledning bl. a. av valprövningsnämndens remissyttrande har jag övervägt om någon annan lösning skulle vara att föredra.

I vallagen fanns det tidigare en bestämmelse i 14 kap. 21 § om kompletteringsval i sådana fall då det föreskrivna antalet fullmäktige inte blev

utsedda vid ett val. Genom lagändring den 1 juli 1982 (SFS 1982:411)

upphävdes dock denna regel. I den proposition 1981/82:222 där denna

ändring föreslogs anförde föredragande statsrådet (s. 14 ff.) att lagändringen skedde som ett led i strävandena att förenkla reglerna om mandatfördelningen i olika kommunala val och göra dem mer enhetliga och att de sakliga ändringar som förslaget innebar tog sikte på situationer som var mycket ovanliga.

Möjligheten att göra om ett val får emellertid inte vara alltför vidsträckt,

utan bör begränsas till situationer där det verkligen får anses finnas ett

lämpligt att gå tillbaka till den gamla regeln.

Valprövningsnämnden har i sitt remissyttrande påtalat att nackdelen med en reglering som den provisoriska är att den inte hindrar att platserna utses genom en enda godkänd valsedel, om bara antalet kandidater på denna är tillräckligt stort. Nämnden för därför fram tanken att ett nytt val

skåll kunna ske så snart mer än hälften av valsedlarna är ogiltiga. Förebil-

den för en sådan regel finns enligt vad nämnden påpekar i 25 §i 1866 års riksdagsordning.

Jag har viss förståelse för valprövningsnämndens synpunkter. Frågan om det skall finnas en viss andel godkända valsedlar i ett val för att detta skall anses tillräckligt representativt för att gälla är dock en betydligt större fråga än den som nu behöver få sin lösning. Jag är inte övertygad om att der gamla regeln för riksdagsval bör få en motsvarighet t.ex. för de kyrkliga valen. Mitt förslag att omval skall ske, om det inte går att utse ens

hälften av det föreskrivna antalet platser i fullmäktige föranleds av behovet

av att tillräckligt många mandat blir utsedda så att fullmäktige kan fungera tillfredsställande under valperioden. Jag är därför inte beredd att förorda

en regel av det slag valprövningsnämnden har aktualiserat. Beträffande frågan om vem som har att besluta om nytt val föreslår jag

att länsstyrelsen, som är sammanräkningsmyndighet och som :således är

den myndighet som först upptäcker att inte alla platser i fullmäktige har

kunnat bli utsedda, skall anmäla behovet av omval hos valprövningsnämn-

ordningen att nämnden beslutar om omval efter överklagande på grund av något fel vid valförrättningen.

Mitt förslag föranleder dels en ny paragraf (21 §) i 14 kap. vallagen, dels en ändring i 15 kap. 7 § samma lag. En hänvisning till den nya bestämmelsen i 14 kap. vallagen bör göras i 43 § lagen (1972:794) om kyrkofullmäktigval (omtryckt 1985:294). Genom denna hänvisning samt en motsvarande hänvisning i 51 § lagen om kyrkofullmäktigval till 15 kap. 7 § vallagen blir de nya reglerna också tillämpliga vid dessa val.

Slutligen vill jag ta upp den av RSV väckta frågan om inte — för det fall att valet av fullmäktige måste göras om — fullmäktige för den föregående valperioden skall ges förlängt förordnande till dess att nya fullmäktige utsetts. Denna fråga bör övervägas närmare. Enligt min mening måste man dock redan nu säkerställa att det finns fullmäktige som kan besluta i olika frågor. Efter samråd med chefen för civildepartementet förordar jag därför en provisorisk lösning.

Jag föreslår att i sådana fall där länsstyrelsen har anmält att ett nytt val skall ske tjänstgöringstiden för fullmäktige för föregående valperiod automatiskt skall anses förlängd till dess omval har skett och ny fullmäktige har utsetts. Motsvarande ordning bör gälla även för andra fall då valprövningsnämnden har upphävt ett kommunalt val i dess helhet och förordnat om omval. Förslaget föranleder en ändring i 2 kap. 6 § kommunallagen” (1977:179: 2 kap. 6 § ändrad 1979:414). Den slutliga utformningen av regeln får övervägas närmare i samband med att ett förslag om en ny kommunallag kommer att behandlas. Ett sådamt förslag bereds för närvarande inom regeringskansliet men väntas inte bli färdigt i sådan tid att en ny lag kan träda i kraft tillräckligt tidigt för att en provisorisk lösning skall kunna undvaras.

Beträffande den kyrkokommunala sektorn bör en motsvarande ändring till den som här har föreslagits i kommunallagen göras i 2 kap. 6 § lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Utformningen av bestämmelsen bör övervägas på nytt i samband med det förslag till en ny församlingslag som för närvarande bereds inom regeringskansliet. Denna lag beräknas kunna träda i kraft den I januari 1989.

5¶Vissa andra frågor

3.1¶Användningen av valkuvert

RSV tar i sin promemoria (avsnitt 5.3) upp frågan om användningen av valkuvert och anför som sin mening att den bör utredas förutsättningslöst. Denna uppfattning delas av de remissinstanser som har uttalat sig om den.

För min del anser jag att det är naturligt att RSV återkommer till frågan i samband med att verket redovisar erfarenheterna från 1988 års val på samma sätt som skett efter de senaste valen. Jag utgår från att RSV därvid lägger fram de förslag som kan anses befogade. 30

Enligt RSV:s promemoria (avsnitt 5.6, ingressen) och flera remissinstanser

bör en redaktionell översyn göras av vallagstiftningen. Endast någon remissinstans är tveksam till en sådan översyn.'

Också jag anser att det kan anses befogat att vallagstiftningen ses över sedan den nu varit i kraft i 15 år och ändrats ett stort antal gånger. En

sådan översyn bör avse sådana redaktionella och andra frågor som är av lagteknisk natur. Översynen bör kunna göras utan parlamentarisk medverkan, och arbetet bör vara avslutat i god tid före 1991 års val. Vissa redaktionella ändringar bör dock göras redan nu.

I enlighet med den terminologi som används i den nya förvaltningslagen

(1986:223) bör begreppet besvär bytas ut mot överklagande (jfr prop. 1985/86:80 s. 55 och prop. 1986/87:39 s. 60). På motsvarande sätt bör

tillkomsten av länsskattemyndigheterna föranleda vissa följdändringar i

4 kap. 2 och 11 §§ vallagen och 8 § lagen om kyrkofullmäktigval. Som förordats av RSV bör vidare termerna postanstalt och vtterkuvert ersättas

av postkontor resp. fönsterkuvert. Även vissa andra smärre redaktionella jämkningar av lagtexten bör ske.

5.3¶Vilken myndighet skall bestämma dag för partiellt omval?

RSV föreslår i sin promemoria (avsnitt 5.6 a) att verket — och inte som nu

länsstyrelsen — skall bestämma dag för omval av fullmäktige i de beslutan-

de kommunala församlingarna, när omvalet inte avser hela landet. Förslaget har inte mött några invändningar vid remissbehandlingen.

Också jag ansluter mig till förslaget. För den händelse att flera kommu-

nala omval skall äga rum kan det givetvis ofta vara angeläget att en

samordning sker genom centrala valmyndigheten, dvs. RSV. Verket bör

då samråda med berörda länsstyrelser. I praktiken är den ordning jag här

förordar den som tillämpas redan nu. Ändringar bör följaktligen göras i I kap. 3 § vallagen och 3 § lagen om kyrkofullmäktigval.

5.4¶Identifiering av kandidater på valsedlar

Enligt RSV:s promemoria (avsnitt 5.6 b) bör personnummer inte längre användas som primär identifieringsuppgift för kandidater som tas upp på

valsedlar (se 6 kap. 2 § tredje stycket vallagen och 10 § lagen om kyrko-

fullmäktigval). Förslaget tillstyrks av de remissinstanser som yttrar sig på denna punkt. |

I likhet med RSV och remissinstanserna anser jag att personnummer-

användningen bör begränsas i detta sammanhang (jfr dir. 1984:27 till dataoch offentlighetskommittén, Ju 1984:06). I vallagstiftningen bör därför inte

personnummer nämnas särskilt som identifieringsuppgift för kandidater. 31

Enligt 10 kap. 8 § vallagen skall en röstmottagare på en utlandsmyndighet på en särskild förteckning anteckna dels väljarens namn, dels den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas. Bestämmelsen är till följd av

10 kap. 14 § tillämplig också vid röstning på fartyg.

I RSV:s promemoria (avsnitt 5.6 d) förordas att bestämmelsen upphävs eftersom den saknar praktisk betydelse. Fönsterkuverten skall nämligen

sändas till RSV som sedan skickar dem vidare till resp. valnämnd. Om den

som röstar har röstkort, har det placerats så att RSV kan läsa av uppgiften om valnämnd genom fönsterkuvertet. För den som saknar röstkort finns i stället ett adresskort i fönsterkuvertet, som RSV utnyttjar när verket enligt

bestämmelserna i 10 kap. 11 § skall avgöra till vilken valnämnd kuvertet skall skickas (jfr 10 kap. 15 8). Någon invändning mot RSV:s förslag har

inte gjorts under remissbehandlingen. Jag instämmer i förslaget, vilket bör

föranleda en följdändring i 11 kap. 8 § vallagen.

5.6¶Granskningen av valkuvert

RSV förordar i sin promemoria (avsnitt 5.6 e) att det uttryckligen skall

angesi 13 kap. 4 § vallagen att man vid den preliminära rösträkningen skall

kontrollera att ytterkuvert innehåller bara ett valkuvert för varje val. Så

sker redan i praktiken. |

Mot detta förslag, som har lämnats utan erinran vid remissbehandlingen, har jag inget att invända. Jag förordar därför att vallagen kompletteras på denna punkt. |

5.7¶Rättelse av personförväxling

RSV föreslår i sin promemoria (avsnitt 5.6 h) en utvidgning av valprövningsnämndens rättelsemöjligheter i fall där personförväxling har ägt rum till följd av att ett parti på ett valsedelsmanuskript av misstag lämnat

felaktiga uppgifter om t.ex. en kandidats personnummer. Valprövnings-

nämnden uttalar i sitt remissyttrande att det inte föreligger något verkligt

behov av att utvidga de nuvarande möjligheterna till rättelse. Inte heller jag

anser att det finns tillräckliga skäl för en sådan ändring.

5.8¶Anmälan av beslut om suppleanter

I sin promemoria föreslår RSV (avsnitt 5.6 i) att beslut av fullmäktige i

kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner om ändring av

antalet suppleanter skall fattas inom samma tidsfrist som gäller för motsva-

rande beslut angående fullmäktige. Remissinstanserna delar denna uppfattning, som också jag instämmer i. De ändringar som bör göras avser 2 kap. 2 § kommunallagen samt 2 kap. 2 och 32 §§ lagen om församlingar

och kyrkliga samfälligheter. Motsvarande förslag har lagts fram i regeringens skrivelse 1987:1 till kyrkomötet öm ny organisation på lokal- och

stiftsplanet i svenska kyrkan, m. m. (s. 347).

inskränkt valbarhet

Enligt huvudregeln i 4 § andra stycket lagen om kyrkofullmäktigval skall

en församling utgöra en valkrets vid val av fullmäktige i en kyrklig samfällighet i vilken församlingen ingår. Valbarheten är dock inte begränsad till

valkretsen. Alla eller vissa församlingar i samfälligheten kan emellertid

utgöra en valkrets enligt särskilt beslut. I så fall kan bestämmas att valbarheten vid fullmäktigvalen skall vara inskränkt till valkretsen. Detta gäller i fråga om val av såväl fullmäktige som de suppleanter som

skall finnas enligt 2 kap. 32 § lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Det är fullmäktige som bestämmer det antal suppleanter som skall utses enligt 43 § lagen om kyrkofullmäktigval. Antalet skall vara en viss andel (högst hälften) av det antal platser som varje parti får i samfälligheten eller, om valbarheten är inskränkt till valkrets, i varje valkrets.

Dessa bestämmelser kan tolkas så att det är möjligt för fullmäktige i en samfällighet att bestämma suppleantkvoten olika i valkretsarna, när valbarheten är inskränkt till dessa. Detta går mindre väl ihop med reglerna i 14 kap. 19 § vallagen, vilka enligt 43 § lagen om kyrkofullmäktigval skall

tillämpas vid suppleantvalet. Dessa regler avser inte val med sådan in-

skränkt valbarhet.

Mot denna bakgrund förordar RSV i sin promemoria (avsnitt 5.6 j) att

man utesluter möjligheten att besluta om olika andelar suppleanter i val-

kretsarna i en samfällighet med inskränkt valbarhet. Enligt uppgift från verket förekommer det aldrig eller mycket sällan att samfälligheter beslu-

tar om sädana olika kvotdelar, men ibland aktualiseras ändå frågan inför

valen.

Remissinstanserna har inte haft någon invändning mot RSV:s uppfattning.

För min del anser jag att den nu behandlade frågan om olika kvotdelar

suppleanter när valbarheten är inskränkt till valkretsarna, kräver ytterligare överväganden. Dessa bör ske inom ramen för den översyn av vallagstift-

någon sådan lagändring som RSV förordar.

5.10¶Informationen till utlandssvenskarna

RSV tar i sin promemoria (avsnitt 3.4) upp den kritik som har riktats mot

främst verket för bristande information om utlandssvenskars rösträtt i bl.a. Norge. RSV uppeger att verket redan har ett samarbete med centrala

folkbokföringsmyndigheten i Finland så att svenska ambassaden i Helsingfors får adresser till alla svenska medborgare över 18 år, till vilka man

skickar valinformation i form av ansökningsblanketter om upptagande i särskild röstlängd. Enligt uppgift från RSV planerar verket att inför 1988 års val söka

samarbete med även de norska och danska folkbokföringsmyndigheterna

för att nå alla utlandssvenskar i Norge och Danmark med samma dirckta valinformation. tv tv

3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 21

särskilda initiativ från min sida i saken.

5.11¶Handikappanpassade vallokaler

I den i inledningen näranda framställningen från Handikappförbundens centralkommitté begärs lagstiftning om att landets samtliga vallokaler skall göras tillgängliga för människor med funktionsnedsättningar.

19 kap. 6 § vallagen föreskrivs att kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. Det finns dock ingen föreskrift om hur vallokalen skall vara utformad, Jag vill emellertid påpeka att det i RSV:s handledning för 1985 års val (Del 7 Valnämndens förberedelser) särskilt framhålls att vallokaler om möjligt bör förläggas till byggnader som är så utformade att handikappade personers möjligheter att rösta underlättas. Jag har inhämtat att motsvarande rekommendation avses bli gjord inför 1988 års val.

Det är naturligtvis ytterst angeläget att vallokalerna i görligaste mån är handikappanpassade. Jag är emellertid medveten om att det inte inom alla valdistrikt finns tillräckligt många lämpliga sådana lokaler att tillgå. I dagens läge används ofta skolbyggnader som inte alltid uppfyller kravet på handikappanpasssade offentliga byggnader. Jag vill dock betona vikten av att valnämnderna bemödar sig om att se till att de lokaler som används för val så långt möjligt är handikappanpassade. I den mån sådana vallokaler inte finns att tillgå bör naturligt valnämnden göra sitt bästa för att finna vallokaler som ändå är så lättillgängliga som möjligt för handikappade väljare.

Avslutningsvis vill jag också erinra om att frågan tidigare varit aktuell bl.a. i riksdagen (se KU 1983/84:11 s. 5 f., 15) utan att riksdagen ansett något särskilt initiativ från riksdagens sida vara behövligt.

6¶Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i vallagen (1972:620),

. Jag om ändring i lagen (1972:794) om kyrkofullmäktigval,

2 . lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland,

RR . lag om ändring i kommunallagen (1977: 179),

5. lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Förslagen under 4 och 5 har upprättats efter samråd med chefen för civildepartementet.

7¶Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen.

8 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de lagförslag som föredraganden har lagt fram.

Utdrag ur folkstyrelsekommitténs sammanfattning av betänkandet (SOU 1987:6) Folkstyrelsens

villkor (betänkandet s. 15)

Reglerna om utläggning av partimarkerade valsedlar i vallokalerna föreslås ändrade så att sådana valsedlar skall läggas ut för de partier som anmält sitt deltagande i valet och som vid något av de två senaste riks-

dagsvalen erhållit minst er procent av rösterna i hela riket. Enligt nuvaran-

de regler sker sådan utläggning för samtliga partier som vid det senaste

riksdagsvalet uppnådde detta röstetal.

Kommittén diskuterar också väljarnas möjligheter till förtidsröstning,

dvs. poströstningen, röstningen hos utlandsmyndigheter och på fartyg samt den brevröstning som vid valen 1982 och 1985 kunnat ske från

ning än de som föranleds av det snabbare förfarandet vid extra val läggs

dock inte fram.

Bilaga 2

Folkstyrelsekommitténs lagförslag

Förslag till |

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620)! — — —

dels att — — — 6 kap. 4, 5 och 9 §§ samt 9 kap. 68 — — — skall ha

följande lydelse, — — —.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Efter beställning av parti, som är Efter beställning av eft parti, som representerat i den församling valet är representerat i den församling

gäller eller, i fråga om val till riks- valet gäller eller, i fråga om val till dagen, vid det senaste valet har fått riksdagen, vid något av de två se-

mer än en procent av rösterna I hela naste valen har fått mer än en pro-

landet, tillhandahäller centrala val- cent av rösterna i hela landet, till-

myndigheten partiet blanketter till handahåller centrala valmyndighevalsedlar till det antal partiet öns- ten partiet blanketter till valsedlar kar. till det antal partiet önskar.

Göres beställning av annat parti Görs beställning av något annat än som anges I första stycket eller parti än som anges I första stycket

av annan än den som är behörig eller av annan än den som är behöföreträdare för partiet tillhandahål- rig företrädare för partiet tillhanda-

ler centrala valmyndigheten blan- håller centrala valmyndigheten ketter till valsedlar endast om be- blanketter till valsedlar endast om ställaren betalar blanketterna i för- beställaren betalar blanketterna i skott. förskott.

I fråga om parti, som deltager i 1 fråga om parti, som deltar i

riksdagsval och som vid det senaste riksdagsval och som vid något av

riksdagsvalet fått eller vid det före- de två senaste riksdagsvalen fått elstående valet får mer än en procent ler vid det förestående valet får mer av rösterna i hela landet, svarar än en procent av rösterna I hela lan-

statsverket för kostnaden för blan- det, svarar statsverket för kostnaketter till valsedlar till ett antal som den för blanketter till valsedlar till motsvarar fyra gånger antalet röst-. ett antal som motsvarar fyra gånger

berättigade i valkretsen. Vad som antalet röstberättigade i valkretsen.

sagts nu gäller även parti som utan Vad som sagts nu gäller även paratt ha uppnått den angivna röstan- tier som utan att ha uppnått den

delen är eller genom det föreståen- angivna röstandelen är eller genom

de valet blir representerat i riksda- det förestående valet blir represengen. terade i riksdagen.

I fråga om parti, som deltager i I fråga om partier, som deltar i

val av landstingsledamöter eller val av landstingsledamöter eller

I Lagen omtryckt 1985:203. 37

4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse kommunfullmäktige och som är el- kommunfullmäktige och som är el-

ler genom det förestående valet blir ler genom det förestående valet blir

representerat i den församling valet representerade i den församling vagäller, svarar statsverket för kost- let gäller, svarar statsverket för

naden för blanketter till valsedlar kostnaden för blanketter till val-

till ett antal som motsvarar fyra sedlar till ett antal som motsvarar gånger antalet röstberättigade i va- fyra gånger antalet röstberättigade i let. valet.

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas antalet röstberättigade på grundval av stommarna till mantalslängderna för året.

I lokal där röstning äger rum skall I lokaler där röstning äger rum

väljarna för varje val ha tillgång till skall väljarna för varje val ha tillgång till 1. valsedlar som försetts med 1. valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för parti parti- och valbeteckning för de par-

som vid det scnaste riksdagsvalet tier som anmält sitt deltagunde i fått mer än en procent av rösterna i valen och som vid något av de två

hela landet (partimarkerade val- senaste riksdagsvulen fått mer än

sedlar) samt en procent av rösterna i hela landet

(partimarkerade valsedlar) samt

2. blanketter till valsedlar. 2. blanketter till valsedlar.

Lantbrevbärare som mottager Lantbrevbärare som mottar valvalsedelsförsändelser bör medföra sedelsförsändelser bör medföra

partimarkerade valsedlar och valse- partimarkerade valsedlar och valse-

delsblanketter enligt första stycket. delsblanketter enligt första stycket.

Partimarkerade valsedlar och Partimarkerade valsedlar och

valsedelsblanketter enligt första valsedelsblanketter enligt första

stycket tillhandahålles genom cen- stycket tillhandahålls genom centrala valmyndighetens försorg. trala val myndighetens försorg.

9 kap.

Kommunen skall tillhandahålla Kommunen skall tillhandahålla

lämpliga vallokaler. I anslutning till lämpliga vallokaler. I anslutning till

vallokalen eller i denna skall anord- vallokalen eller i denna skall anord-

nas lämplig plats där de partier som nas lämplig plats där de partier som

deltager i valen kan lägga ut sina deltar i valen kan lägga ut sina valvalsedlar. Valförrättaren skall tillse sedlar. Valförrättaren skall tillse att att väljarna där har tillgång till blan- väljarna där har tillgång till blanketketter för valsedlar och partimarke- ter för valsedlar och partimarkerarade valsedlar för parti som fått . de valsedlar för de partier som an-

mer än en procent av rösterna i hela mält sitt deltagande i valen och landet. som vid något av de två senaste riksdagsvalen fått mer än en pro-

cent av rösterna i hela landet.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över folkstyrelsekommitténs betänkande (SOU

1987:6) Folkstyrelsens villkor, såvitt avser

frågorna om utläggning av valsedlar och brevröstning

Remissyttranden har avgetts av kammarrätten i Göteborg, postverket,

riksskatteverket, juridiska fakultetsnämnderna vid Stockholms och Lunds universitet, länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Skaraborgs och Västernorrlands län, Landstingsförbundet, Stockholms, Enköpings, Tierps,

Norrköpings, Gotlands, Malmös, Höganäs, Falkenbergs och Sundsvalls kommuner, Gävleborgs läns och Norrbottens läns landsting samt Utlands-

svenskarnas förening.

Bilaga4 — Prop. 1987/88:21

RIKSSKATTEVERKET PROMEMORIA Valsektionen 1986-06-30

Erfarenheter m. m. från 1985 års allmänna val

ningen t. ex. villkoren för valbarhet och reglerna för att utse suppleanter vid kyrkofullmäktigval. RSV avser att eventuellt senare återkomma med en redovisning rörande dessa frågor. |

Inför kyrkomötesvalen 1985/86 fick RSV i egenskap av central valmyn-

dighet uppdrag av regeringen att ställa sin sakkunskap till förfogande. RSV

avser att till civildepartementet lämna synpunkter på den i detta sammanhang tillämpliga vallagstiftningen, något som beräknas kunna ske under

hösten 1986.

2¶Förändringar till 1985 års val

Några av de synpunkter som behandlades i RSVs promemoria efter 1982

års allmänna val föranledde ändringar i vallagstiftningen med giltighet

fr.o.m. 1985 års val. Genom ett tillägg i länsstyrelseinstruktionen fick

länsstyrelserna vid 1985 års val även formellt det regionala ansvaret för allmänna val. I anslutning härtill ändrades RSV uppläggningen av sin

valutbildning gentemot länsstyrelserna.

De viktigaste ändringarna i lagstiftningen till 1985 års val var följande: — RSV skulle kostnadsfritt tillhandahålla valsedlar för riksdagsvalet för

parti som fått mer än en procent av rösterna i hela riket

— partiernas kostnadsfria andel valsedlar minskades — torsdagen före valdagen var sista dag för poströstning vid kyrkofullmäk-

tigval.

Ändringen i 6 kap. 5 § vallagen innebar att RSV vid 1985 års riksdagsval

skulle tillhandahålla valsedlar kostnadsfritt förutom för de fem riksdags-

partierna även för Kristen Demokratisk Samling (KDS) och Miljöpartiet De Gröna. Samtidigt minskades den kostnadsfria kvoten valsedlar från

fem till fyra gånger antalet röstberättigade.

Enligt RSVs beräkningar i promemorian efter 1982 års val skulle endast

ändringen av andelen kostnadsfria valsedlar innebära en kostnadsbesparing för statsverket på 2.3 miljoner kronor. Den preliminära beräkningen efter 1985 års val visar att besparingen på valsedelskostnaderna troligen stannar vid drygt I miljon kronor.

Ändringen i 30 § lagen om kyrkofullmäktigval av poströstningsperiodens längd vid 1985 års kyrkofullmäktigval innebar att torsdagen före valdagen var sista dag för väljaren att poströsta. Detta innebar att samtliga poströs-

ter kunde behandlas av valförrättarna vid den preliminära rösträkningen. Detta betydde i sin tur att valnämnden inte behövde ha någon preliminär

rösträkning.

3¶Speciella frågor vid 1985 års val

Vid 1985 års allmänna val har fyra frågor väckt särskilt stor uppmärksam-

het nämligen — valsamverkan mellan Centerpartiet och Kristen Demokratisk Samling

(KDS) | 41

sedlar — ansökningsförfarandet vid registrering av partibeteckning — information till utlandssvenskar i Norge om upptagande i särskild röst-

längd.

3.1¶Valsamverkan

Med anledning av den valsamverkan som förekom vid 1985 års val mellan

Centerpartiet och Kristen Demokratisk Samling (KDS) begärde partiet Kristen Demokratisk Samling (KDS) att RSV inte skulle tillhandahålla partimarkerade valsedlar för partiet i riksdagsvalet i: vallokal, på postkon-

tor, hos utlandsmyndigheter och på fartyg. RSVs beslut att valsedlarna skulle läggas ut enligt 6 kap. 9 § vallagen blev föremål för prövning hos valprövningsnämnden och därefter hos regeringsrätten.

Valprövningsnämnden anförde i sitt beslut att RSV lagligen inte kunnat

bifalla framställningen. Den aktuella frågeställningen har inte berörts i

förarbetena till vallagen. Den pressdebatt som fördes i samband med

besluten visade att tillämpningen av bestämmelserna fick konsekvenser som starkt ifrågasattes.

Kristen Demokratisk Samling (KDS) som sålunda inte ”ställde upp” i

riksdagsvalet under sin egen partibeteckning fick alltså genom RSVs för-

sorg valsedlar utlagda i lokaler där röstning ägde rum. Partibeteckningen Kristen Demokratisk Samling (KDS) erhöll i riksdagsvalet 1985 exakt 5 000

röster. Eftersom partiet fick mindre än en procent av rösterna i hela riket kommer RSV följaktligen inte att till 1988 års val tillhandahålla partimarke-

rade valsedlar för riksdagsvalet och därmed inte heller för landstings- och kommunfullmäktigvalen.

Före valet fick RSV och länsstyrelserna många förfrågningar om hur valsedlar med partibeteckningarna Centern, Centerpartiet och Kristen Demokratisk Samling (KDS) skulle sorteras vid den slutliga sammanräkning-

en. Efersom förhandsbesked inte kan ges i sådana frågor uppstod tveksam-

heter, som tyvärr slutligen måste medföra osäkerhet hos väljarna.

"Vid sammanräkningen gjorde länsstyrelserna den bedömningen att val-

sedlar med beteckningen Centerpartiet skulle läggas samman med' gruppen Centern, medan valsedlarna med beteckningen Kristen Demokratisk Sam-

ling (KDS) skulle utgöra en egen grupp. Några formella besvär över dessa

bedömningar anfördes inte. Två av de besvärsärenden som prövades av valprövningsnämnden hade dock sin grund i den vid 1985 års val aktuella valsamverkan (VPN Dnr 34—-1985 och 41—1985). Eftersom dessa frågor inte berörts i vallagens förarbeten och till sin natur är svåra att hantera anser RSV att de bör bli föremål för utredning.

3.2¶Möjligheten att utnyttja annans partibeteckning vid

beställning av valsedlar |

Vid tidigare val har det inte i någon större utsträckning förekommit att

någon utnyttjat annat partis registrerade partibeteckning för att trycka

valsedlar med sina kandidater, s.k. piratlista. Vid 1985 års val utnyttjade Opinionspartiet den möjlighet, som principen om den fria nomineringsrätten och vallagens bestämmelser om beställning av valsedlar ger i detta fall.

Opinionspartiets anmälda ombud beställde valsedlar för riksdagsvalet

med Moderata Samlingspartiets beteckning och kandidater för fjorton

valkretsar och därutöver en s.k. rikslista. I samtliga fall användes Modera-

ta Samlingspartiets innehåll på namnvalsedlarna på så sätt att kandidaterna

nr 2 och 3 ersattes med kandidater för Opinionspartiet. IT Stockholms kommuns riksdagsvalkrets fick Moderata Samlingspartiet 136899 röster

varav 3 879 utgjordes av piratlistor, som tryckts i 10000 exemplar. I övriga

valkretsar fick piratlistan ingen större spridning.

För att förhindra att piratlistor får ”draghjälp” av det främsta namnet' för ett parti som redan har representation i den församling valet gäller bör skyddet för registrerade partibeteckningar ges en annan utformning på sätt

som RSV anvisar under punkten 5.2 Registrering av partibeteckning och

anmälan av kandidater.

3.3¶Ansökningsförfarande vid registrering av

partibeteckning

Vid registrering av partibeteckning skall till RSV inges ansökan med bilagor, däribland förklaringar från partiets medlemmar att de biträder ansö-

kan — för riksdagsval 1500 personer. Medlemsförteckningarna blir hos

RSV offentliga handlingar. Till 1985 års val ansökte Europeiska Arbetarpartiet (EAP) om registrering av partibeteckning. Till ansökan var fogade cirka 1850 medlemsförklaringar. Efter prövning av ärendet beslutade RSV att bifalla ansökan. I en tidningsartikel anklagades partiet dels för att ha förfalskat medlems-

förklaringarna, dels för att under falska förespeglingar ha värvat medlem-

mar. Polisanmälan gjordes i tre fall. varvid förklaringarna infordrades för

polisutredning. RSVs handläggning av ärendet anmäldes till justitieom-

budsmannen.

Vid registrering av en partibeteckning för riksdagsval kontrollerar RSV beträffande förklaringarna medlemmarnas antal, medborgarskap, ålder

och kyrkobokföring — något som är tidskrävande. Medlemsförklaringarna

kan betraktas som en form av åsiktsregister, vilket i det angivna registreringsärendet medfört mycket merarbete för RSV och oro bland allmänheten. Efter publiceringen av beslutet om registreringen fick RSV några

hundra förfrågningar om namnuppgifter på medlemsförklaringarna. Efter mordet på statsminister Olof Palme fördubblades intresset från press,

massmedia och allmänhet. Medlemsförklaringarna begärdes sedan på nytt in av polismyndigheten. .

Till 1988 års val har vallagens bestämmelser om registrering av partibe-

teckning ändrats så att medlemsförklaringarna förutom att inges till RSY kan uppvisas för notarius publicus, som har att utfärda intyg om detta,

vilket förutsätter att kontroll företagits av medlemmarnas rösträtt.

RSV anser dock att de olägenheter som angetts ovan kvarstår trots ändringen i vallagen och att detta talar tör en ändring av institutets registre-

ring av partibeteckning. I avsnittet 5.2 Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater visar RSV hur så kan ske.

3.4¶Information till utlandssvenskar'i bl. a. Norge

I samband med att röstkorten i mitten av augusti 1985 distribuerades till väljarna förekom kritik både från enskilda och i massmedia på grund av att

åtskilliga utlandssvenskar i Norge inte upptagits i särskild röstlängd. Kritiken riktade sig främst mot den centrala valmyndigheten för bristande information om utlandssvenskars rösträtt.

Frågan togs upp av justiticombudsmannen (JO), som i uttalande 1985— 09-16 konstaterade att ”RSV gör vad man rimligen kan begära för att

informationen skall nå så många som möjligt. Man måste också kunna

fordra en viss aktivitet från de röstberättigade utlandssvenskarnas sida”.

RSV har redan i valsammanhang ett samarbete med centrala folkbokfö-

ringsmyndigheten i Finland, som innebär att svenska ambassaden i Hel-

singfors erhåller ett utdrag ur finska befolkningsregistret som visar bl. a. adresser till alla svenska medborgare över 18 år. Till dessa skickar därefter ambassaden valinformation i form av ansökningsblanketter om upptagande i särskild röstlängd.

RSV avser därför att till kommande val söka samarbete även med de

norska och danska folkbokföringsmyndigheterna för att försöka nå alla utlandssvenskar i Norge och Danmark med samma direkta valinformation.

Från isländska ambassaden har nyligen riktats en framställning till statis-

tiska centralbyrån om att få en adressförteckning över isländska medborgare bosatta I Sverige. I samband med behandlingen av denna begäran

avser RSV att söka utverka att svenska ambassaden i Reykjavik inför 1988

års val skall få adresser till svenska medborgare bosatta på Island.

4¶Uppföljning av 1985 års val

RSV har på liknande sätt som efter 1982 års val försökt få fram synpunkter och erfarenheter som underlag för förslag till ändringar i valadministrationen och vallagstiftningen till 1988 års val.

Uppföljningen har skett genom - — personliga kontakter

— konferenser — skriftliga förfrågningar

— granskning av underkända förtidsröster.

Det tillägg i länsstyrelseinstruktionen som kom till 1985 års val hade samband med att RSV ändrade sin valutbildning gentemot länsstyrelserna. Varje länsstyrelse utsåg en valutbildare som genom RSVs försorg fick utbildning och material för såväl utbildning av personal inom länsstyrelsen som av valnämnderna. RSV har med anledning av denna nya modell för

utbildning genom personliga besök på många länsstyrelser vid åtskilliga tillfällen haft möjlighet att höra länsstyrelsens åsikt om inte endast utbild-

ningsplanen utan också om oklarheter i och svårigheter med vissa bestäm- 44

melser i vallagstiftningen. Länsstyrelserna har efter valen vid uppföljningskonferenser gett valnämnderna tillfälle att både muntligt och skriftligt lämna synpunkter och förslag på utbildningsinsatserna, valmaterial, handledningar m. m.

RSV har därefter samlat valutbildare och valansvariga på länsstyrelserna och diskuterat frågor som väckts av valnämnderna eller som uppkommit hos länsstyrelserna själva. RSV har vidare genom skriftliga förfrågningar vänt sig till de politiska partiernas riksorganisationer, till valsedelstryckerierna och tryckerikontrollanterna för att få fram synpunkter och eventuella önskemål om förändringar.

Granskning av underkända förtidsröster har skett efter 1985 års val på de . tio länsstyrelser som valdes ut efter 1982 års val. Förra gången granskades samtliga avgivna brevröster, både godkända och underkända — denna gång endast underkända röster på de tio länsstyrelserna. I år granskades för första gången också underkända poströster vid kyrkofullmäktigvalen.

Slutligen har RSV också mottagit ett antal mer eller mindre realistiska förslag från privatpersoner — väljare, valförrättare, bud för väljare, uppfinnare av tekniska hjälpmedel m fl.

4.1¶Granskning av underkända förtidsröster

RSVs syfte med granskningen av de underkända förtidsrösterna har varit att se om några skillnader skulle kunna påvisas i förhållande till 1982.

Vid granskningen av de förtidsröster som underkänts av valförrättare och därefter överprövats av valnämnden har stor försiktighet iakttagits för att inte valhemligheten skulle avslöjas. Vid genomgången har RSV haft tillgång inte enbart till omslagen utan också till protokoll från valdistrikten, valnämnderna och länsstyrelserna.

4.1.1 Förtidsröster vid riksdags- , landstings- och kommunfullmäktigval Med förtidsröst avses i fortsättningen ytterkuvert IV som kan innehålla kuvert med valsedlar för ett, två eller tre val.

Omfattningen av förtidsröster exklusive brevröster för de två senaste

underkända av valförrättare, varav underkända även 4494 6072 av valnämnderna

Förtidsröster behandlade 68315 61617

endast av valnämnden Totalt underkända förtidsröster 5647 7095

Ökningen av antalet förtidsröster i förhållande till 1982 års val var 5,5 Zo. Antalet förtidsröster som underkändes av valförrättarna ökade med 20,4 Z 45

5 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 21

och valnämnderna gjorde i större utsträckning än vid förra valet samma bedömningar som valförrättarna dvs fann inte skäl att godkänna rösterna.

Det torde vara svårt att hitta någon entydig förklaring till det ökade antalet underkända förtidsröster. En sannolik anledning är dock att både

valnämnder och valförrättare fått mera direkt och praktisk utbildning till

1985 års val och att denna lett till större uppmärksamhet vid bedömningen.

Synpunkter har också framförts att RSVs handledningar och protokoll

denna gång varit enklare och därmed bättre att arbeta med vid.granskningen av förtidsrösterna.

Sedan resultatet av granskningen på de tio länsstyrelserna jämförts med protokollen, sammanställts och analyserats har RSV försökt att göra en uppskattning av antalet ”funktionärsfel” för hela riket. De bedömningar som RSV gjort vid granskningen är dock inte helt tillförlitliga, eftersom det

inte alltid varit möjligt att finna något skäl till att en förtidsröst underkänts.

Från det totala antalet underkända förtidsröster 7095, måste först ett antal röster räknas som inte tillhör gruppen funktionärsfel, nämligen — dubbelröster dvs förtidsröster som underkänts därför väljaren röstat i

vallokal, — förtidsröster avgivna för val där rösträtt inte förelegat och slutligen — förtidsröster, vars fel eller brister röstmottagaren inte kunnat upptäcka

(fel på innehållet i valsedelsförsändelser). I stort sett har därvid 3 000 förtidsröster återstått. En tredjedel av dessa

röster har utgjorts av kuvert med mer än en valsedel av samma färg.

Sådana kuvert skall såtillvida godkännas av valförrättarna att de stoppas ner i valurnorna men de skall därefter behandlas på särskilt sätt, så att

länsstyrelserna får pröva valsedlarnas giltighet.

De resterande cirka 2 000 rösterna har till största delen bestått av kuvert med valsedlar för olika val och felaktigt ifyllda ytterkuvert för valsedelsförsändelse. Dessa utgör ungefär en promille av samtliga avgivna förtidsröster.

Sammanfattningsvis kan RSV konstatera -att det inte finns några påvisbara skillnader i förhållande till 1982 års granskning och att det inte heller denna gång har märkts några klara skillnader i behandlingen av förtidsrös-

terna lokalt och regionalt. Det mest anmärkningsvärda torde vara att såväl

valförrättare som valnämnder felaktigt underkänt valkuvert med mer än en valsedel av samma färg i stället för att lämna dessa kuvert till länsstyrelsens slutliga granskning. Till nästa val avser RSV att i samband med

utbildningen särskilt ta upp denna fråga.

Trots att fyra av de fem omvalen föranleddes av funktionärs- eller myndighetsfel anser RSV att mottagningen och behandlingen av förtids-

rösterna vid 1985 års val i stort sett har fungerat tillfredsställande. RSV har dock för avsikt att undersöka om åtgärder kan vidtas till nästa val t. ex. genom utbildning och information för att om möjligt minska andelen underkända förtidsröster.

4.1.2 Brevröster

Vid uppföljningen efter 1982 års val där brevröstning skedde för första

gången kunde RSV konstatera att andelen brevröster, som underkänts var 46

gare medverkat. Till 1985 års val omarbetades det informationsblad, som åskådliggör för väljaren hur en korrekt brevröst skall anordnas.

Vid 1982 års val avgavs 2157 brevröstningsförsändelser varav 1170 underkändes och vid 1985 års val 2235 varav 8Z underkändes. Granskningen av de underkända rösterna visar i stort sett samma resultat som efter förra valet. De vanligaste felorsakerna är att röstkort saknas eller att ytterkuvert varit felaktigt eller bristfälligt ifyllt. |

Enligt RSVs bedömning är andelen underkända brevröster fortfarande otillfredsställande stor. Såvitt RSV emellertid kan se finns det små möjligheter att ytterligare minska andelen annat än med genomgripande förenklingar i lagen om brevröstning.

4.1.3 Förtidsröster för kyrkofullmäktigval Efter 1985 års val har RSV på grund av de ändrade bestämmelserna om poströstning för första gången granskat underkända förtidsröster för kyrkofullmäktigval.

Antalet poströster vid 1985 års kyrkofullmäktigval uppgick enligt postverket till 180802, vilket i förhållande till 1982 är en minskning med 6580 röster. Några sammanställningar över avgivna röster och valdeltagande för hela riket föreligger inte ännu.

Eftersom poströstningen avslutades på torsdagen före valdagen och någon preliminär rösträkning inte skulle företas av valnämnderna var det av stor betydelse att alla poströster nådde vallokalerna 1 tid före röstningens avslutning på valdagen. Av länsstyrelsernas redovisningar framgår att det totalt i landet underkändes 67 röster därför att de inte nått vallokalerna i tid. Totalt har 810 förtidsröster underkänts, varav 204 varit dubbelröster.

RSV har genomgående vid sin granskning på de tio länsstyrelserna funnit att röster har tagits emot för val där rösträtt inte funnits. I utbildningen för röstmottagare inför nästa val kommer denna fråga att särskilt behandlas. I övrigt har RSV inte funnit något särskilt anmärkningsvärt beträffande behandlingen av förtidsröster vid kyrkofullmäktigval.

4.2¶Sammanfattning av synpunkter och förslag

RSV tar under rubriken 5 Förslag till förändringar till 1988 års val upp frågor som enligt RSVs bedömning bör bli föremål för utredning/åtgärd. Dit har också förts en del av de synpunkter och förslag som framförts av länsstyrelser, valnämnder, valförrättare, väljare, politiska partier m. fl.

Synpunkter som rört valmaterial, utbildning och handledningar m. m. och som inte kräver lagändringar redovisas inte här utan kommer att prövas inom verket.

Bland vissa övriga synpunkter och förslag finns följande som framförts av många eller allmänt bedömts som intressanta: 47

— avsluta poströstningen på torsdag före valdagen även i septembervalen — slopa poströstning på valdagen — förbjud poströstning i hemortskommunen på valdagen — gör förtidsröstningen definitiv — — — antingen så att förtidsrösterna kan

läggas ner i valurna omedelbart efter avprickning i röstlängd eller att

nedläggning i valurna får ske efter visst klockslag på valdagen — slopa röstmottagning på postkontor och inför någon form av brevröst-

ning i stället — tillåt brevröstning även från andra länder än Förbundsrepubliken Tysk-

land, t. ex. USA.

Valtid — avsluta röstningen kl 18.00 alternativt kl 19.00 på valdagen.

Valperiod — förläng valperioden till fyra år.

Valdagen — inför skilda valdagar.

5¶Förslag till förändringar till 1988 års val

I det följande kommer RSV att i ett antal punkter redovisa speciella frågor som uppmärksammats i samband med 1985 års val. I några fall anges tänkbara vägar att lösa problemen.

S.1 Den fria nomineringsrätten och begreppet ”parti”

Sverige har av tradition fri nomineringsrätt i allmänna val, vilket innebär att en väljare själv kan bestämma partibeteckning och kandidatnamn på sin valsedel.

Den fria nomincringsrätten har en stark koppling till begreppet ”parti”. De politiska partierna tillhandahåller väljarna valsedlar på vilka tryckts beteckningen för den partiorganisation som ställer upp till val. Enligt 3 kap. 7 § regeringsformen skall mandaten fördelas mellan partier. Enligt 13 kap. 6 § 5 p. vallagen ordnas valsedlarna vid rösträkningen i grupper efter partibeteckning. Vid mandatfördelningen är det dessa grupper av' valsedlar som utgör ”partierna” och således inte den organisation/de organisationer som finns bakom partibeteckningen.

:.RSV och länsstyrelserna har emellertid att hantera ett annat partibegrepp i samband med registrering av partibeteckning, anmälan av kandi- 48

förening med rättskapacitet.

En valsedel skall för att vara giltig uppta en partibeteckning. På grund av den fria nomineringsrätten och regeringsformens definition av parti måste länsstyrelserna vid den slutliga sammanräkningen giltigförklara och ta hänsyn till alla valsedlar som upptar partibeteckning.

Vid det senaste riksdagsvalet avgavs 5 567022 giltiga valsedlar. Sedan rösterna för riksdagspartierna, Miljöpartiet De Gröna, Socialistiska partiet och Kristen Demokratisk Samling (KDS) frånräknats återstår nära 5 300 röster. Dessa röster fördelar sig på drygt 800 olika beteckningar, varav fyra stycken är registrerade partibeteckningar. Av återstoden kan nämnas Talande tomma stolar med 813 röster och Kalle Ankapartiet med 302 röster. Övriga nonsensbeteckningar som t ex Kaffegökens vänner, Mina drömmars parti eller Partiet Mors pågar fick endast en eller några få röster. Utmärkande för dessa valsedlar är att de nästan utan undantag saknar kandidatnamn.

Länsstyrelsernas granskning, bedömning och vidare hantering av dessa valsedlar är mycket betungande — särskilt med hänsyn till den tidspress som råder vid sammanräkningen.

En lösning på detta problem skulle kunna vara att det skapas regler för när ett parti skall anses ha ”ställt upp i val”. För alla valmyndigheter, för massmedia (valvakan) och inte minst för väljarna föreligger ett faktiskt behov och intresse att före valet få besked om vilka partier. som ställer upp i respektive val.

RSV anser att det är angeläget att de frågor närmare utreds som hör samman med den fria nomineringsrätten och begreppet ”parti” och som redovisats ovan och under avsnitten 3.1 Valsamverkan och 3.2 Möjligheten att utnyttja annans partibeteckning vid beställning av valsedlar.

5.2¶Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater

Det skydd som vallagen erbjuder ctt parti som låter registrera sin partibeteckning innebär bl.a. att någon förväxlingsbar partibeteckning inte får registreras. Genom anmälan av kandidater skapas ett visst skydd för partiets beteckning. De tidigare villkoren om registrering för att ett parti skall få rätt att lägga ur partimarkerade valsedlar på bl.a. postkontor upphörde till 1985 års val.

Registrering av partibeteckning är inte något villkor för att ett parti skall få ställa upp i val. Det skydd som registreringen ger är egentligen ganska svagt, eftersom det inte hindrar.ett annat parti från att uppträda i val under en förväxlingsbar partibeteckning eller rent av under den registrerade beteckningen (piratlista). De partier som kan ha någon som helst nytta av att få sin partibeteckning registrerad torde vara de som har representation i den församling som valet gäller. .Det nuvarande ansökningsförfarandet med tillhörande medlemsförklaringar skulle säkert med fördel kunna ersättas av en automatisk registrering för de partier som fått representation eller 49

rösterna i hela landet.

Det behov som dessa partier kan tänkas ha av att sprida information om sina officiella kandidater finns kvar och skulle kunna tillgodoses genom att institutet anmälan av kandidater bibehålls. Skyddet bör i så fall ändras från att ha varit ett skydd för partibeteckningen till att vara eu skydd för partiets officiella kandidater genom att valsedlar med dessa anmälda kandidaters namn får beställas endast av partiets behöriga företrädare.

Som en följd av detta måste bestämmelsen i 14 kap. 5 § 3 p. vallagen utgå. Den stora fördelen blir då att partiets främsta kandidater inte kan förekomma som första namn på s.k. piratlistor och att därigenom elimineras den nuvarande uppenbara risken för att väljarna vilseleds.

Förfarandet vid registrering av partibeteckning, anmälan av kandidater m. m. kräver stora arbetsinsatser av såväl de politiska partierna som berörda valmyndigheter. RSV ser inga olägenheter i att helt slopa institutet registrering av partibeteckning. De väljare som inte har tillgång till sitt partis namnvalsedlar har emellertid ett visst behov av att få besked om vilka som är partiets främsta namn. Även av den anledningen bör man behålla möjligheten för de partier som har representation att anmäla kandidater. Listor över dessa anmälda kandidater bör även i fortsättningen tillhandahållas i vallokal, på postkontor, hos utlandsmyndigheter och på fartyg.

5.3 Valkuvert

Vid röstningen skall väljaren stoppa in en valsedel för respektive val i ett kuvert. Olika kuvert tillhandahålls beroende på om röstningen sker personligen eller genom bud. Skälen till att olika kuvert skall användas i dessa fall finns redovisade i vallagskommitténs betänkande Översyn av vallagen 2 (SOU 1980:45).

Till 1988 års val har RSV beslutat om följande nyheter: — val- och innerkuverten har i underkanten en perforerad flik som kan

rivas bort. Denna ersätter det snöre som fanns i de tidigare kuverten — texten på valkuvertet är svart och fliken har en svartgrå ton medan

innerkuvertet har brun text och brun flik. Texten på ytterkuvertet som

hör ihop med innerkuvertet är också brun.

Fördelarna med de nya kuverten är att de underlättar för väljare att ta rätt kuvert och att stoppa in valsedel, för röstmottagare att ta emot rätt kuvert och dessutom för valförrättare vid öppnandet. Ett mycket viktigt skäl att förändra kuverten har varit kostnadsaspekten. I samband med att beslut fattades om de nya kuverten beräknades RSV spara närmare 2 miljoner kronor. Besparingarna kommer dock inte att märkas fullt ut förrän först efter 1988 års val.

Antalet väljare som röstat med valsedelsförsändelse vid 1985 års val kan antas uppgå till 200000. Det faktiska behovet av innerkuvet II blir då 600 000 och av ytterkuvert 111 200000. Trots att riksdagspartierna minskade sina beställningar med cirka hälften uppgick antalet beställda innerkuvert II till 6 miljoner och ytterkuvert II1 till 2,2 miljoner. Totalt har RSV 50

till 1985 års val levererat 9 miljoner innerkuvert II och 3,2 miljoner ytterkuvert III. w

RSV anser att efter 1988 års val undersöka hur de nya typerna av kuvert fungerat. De nya kuverten är visserligen billigare än de tidigare att tillverka

men med tanke på de stora mängderna kuvert och kostnaderna för dem anser RSV att frågan om kuvert bör utredas förutsättningslöst.

Det mest radikala är i så fall att helt slopa val- och innerkuverten vilket förutsätter en annan typ av valsedlar t.ex. ”slutna” sedlar. En annan lösning är att slopa endast innerkuverten och låta valsedelsförsändelser

ske med valkuvert och ytterkuvert. Något som också borde undersökas är möjligheterna att direkt till varje röstberättigad samtidigt med röstkorten

översända valkuverten.

5.4¶Förtidsröstning

Förtidsröstning kan ske på postkontor, hos utlandsmyndigheter, på fartyg och genom brevröstning.

5.4.1 Poströstning

I vallagen anges att den som på grund av vistelse utomlands eller på annan ort inom riket eller av annat skäl inte kan rösta i sin vallokal på valdagen får avge förtidsröst. Det stora antalet poströster vid septembervalen visar att väljarna numera ser förtidsröstning som ett fritt alternativ till röstning i vallokal. Antalet poströster vid de fyra senaste valen har varit

1976 —- 1197906 eller 21,9546 av avgivna röster

Ökningen av antalet poströster vid 1985 års val blev som synes inte lika stor som tidigare, vilket möjligen kan tolkas på att poströstningen nu har så stor omfattning att taket börjar nås.

Kostnaderna för postverkets röstmottagning vid septembervalen 1985

har totalt uppgått till 17 130000 kronor.

Röst avgiven Antal Kostnad/röst Totalt kr Före valdagen

Postverket har av statsverket begärt ersättning för sin medverkan vid 1985 års val med totalt 72 430 000 kronor, varav röstmottagning m. m. vid' kyrkofullmäktigvalet belöper sig på 1410000 kronor. Stora besparingar 51

skulle givetvis kunna göras om de röstberättigade skulle kunna förmås att rösta i vallokal i större utsträckning än för närvarande. Det torde dock inte

vara realistiskt att tro att så kan ske.

Vissa besparingar skulle emellertid kunna göras om poströstningen på valdagen begränsades. Liksom efter 1982 års val har man kunnat konstatera att de allra flesta av poströsterna på valdagen har avgetts i väljarens

hemortskommun. Vid 1985 års val hade cirka 2100 postkontor öppet på

valdagen. Enligt postverkets uppskattning kan antalet öppna postkontor

reduceras till 1500 med bibehållna fullgoda möjligheter för väljarna att

rösta. RSV avser att i samråd med postverket göra en sådan begränsning

till 1988 års val. Enligt vallagen skall postkontor vara öppet för röstmottagning på valdagen minst en timme före klockan 11 och minst en timme efter klockan 15. Av de cirka 2100 postkontoren hade vid 1985 års val endast 124 st längre öppethållande än vallagens minimikrav. RSV ifrågasätter behovet av att ha de två obligatoriska timmarna för öppethållande åtskilda. Ur

praktisk och kostnadsmässig synpunkt borde det vara enklare och billigare

att ha en sammanhängande öppettid. En sådan ändring torde inte medföra någon försämring av servicen för väljarna. Möjligheten att utöka öppet-

tiderna skall givetvis finnas kvar.

Den verkligt stora kostnadsbesparingen skulle naturligtvis vara att på

samma sätt som vid kyrkofullmäktigval avsluta poströstningen på torsdagen före valdagen. Vid uppföljningar efter valet har detta föreslagits av

många valnämnder. Den största besparingen uppkommer hos postverket eftersom kostnaderna för röstmottagning på valdagen helt bortfaller. Vida-

re uteblir då valnämndens preliminära rösträkning på onsdagen efter val-

dagen. En annan fördel är att det preliminära valresultatet blir säkrare eftersom det omfattar samtliga avgivna röster.

Vid kyrkofullmäktigvalet 1985 avgavs 180802 poströster. Av dessa nådde totalt i riket endast 67 inte rätt valdistrikt i tid på valdagen. Det finns enligt RSVs bedömning ingen anledning anta att ett avslutande av poströstningen på torsdagen före valdagen även vid val till riksdagen, landsting och kommunfullmäktige skulle fungera sämre.

De få väljare som då skulle mista sin möjlighet att rösta är de som oplanerat måste lämna sina hemorter efter det att postkontoren stängt på

torsdagen före valdagen och inte hinner göra i ordning en valsedelsförsän-

delse.

På minussidan måste också noteras att — valnämndens överprövning av underkända förtidsröster i vallokal bortfaller

— förtidsröster från utlandsmyndigheter och fartyg måste vara RSV till-

handa senast onsdagen före valdagen |

— brevröster från Förbundsrepubliken Tyskland måste vara valnämnden tillhanda senast onsdagen före valdagen

— kraven ökar på postverkets och valnämndernas distribution av förtids-

röster. .

Sammantaget gör RSV den bedömningen att fördelarna är så stora att

man allvarligt bör överväga att avsluta poströstningen i september i mot-

svarande tid före valdagen som vid kyrkofullmäktigval.

5.4.2 Brevröstning Genom särskild lagstiftning har vid de två senaste valen röstberättigade som vistats i Förbundsrepubliken Tyskland haft möjlighet att rösta genom att därifrån sända sina valsedlar till valnämnden med posten, s.k. brevröstning.

Vid extra val till riksdagen finns i vallagen särskilda bestämmelser som innebär att valet skall genomföras på kortare tid än vid ordinarie val. Utlandsmyndigheter och fartyg med röstmottagning har av den anledningen försetts med paket innehållande bl.a. valkuvert och partimarkerade valsedlar.

Lagen om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland (SFS 1985:205) var tillämplig endast på 1985 års allmänna val. Om röstberättigade i Förbundsrepubliken Tyskland skall ges möjlighet att brevrösta även vid ett extra val till riksdagen finns för närvarande ingen lag om detta.

Om brevröstning skall förekomma även vid kommande ordinarie allmänna val anser RSV att lagen om brevröstning bör gälla hela valperioden och omfatta förutom extra val till riksdagen också folkomröstning som avses i 8 kap. 4 § regeringsformen.

5.5¶Kyrkofullmäktigval

Både valnämnder och länsstyrelser måste förbereda och genomföra val till kyrkofullmäktige på nästan samma sätt som i september även om det för riket genomsnittliga valdeltagandet vid senaste valen har uppgått till cndast cirka 15 22 av de röstberättigade. I förhållande till valdeltagandet är de administrativa kostnaderna mycket höga. Till 1985 års val avslutades poströstningen på torsdagen före valdagen, vilket medförde vissa besparingar främst för valnämnderna. Det torde dock inte vara möjligt att öka valdeltagandet och/eller minska administrationen utan genomgripande förändringar i vallagstiftningen. Bland de förslag som framförts kan nämnas att låta all röstning ske i form av poströstning.

De särskilda problem som är förknippade med kyrkofullmäktigvalen har till stor del sin grund i att annan vallagstiftning gäller t.ex. beträffande valsedlar, att information om vilka partier som ställer upp i val inte når väljarna samt att dessa val kommer i skuggan av valen i september såväl för partier som för väljare.

Vid kyrkofullmäktigval tillhandahåller RSV endast s.k. ifyllningsvalsedlar eftersom bestämmelserna om partimarkerade valsedlar inte går att tillämpa på grund av de skiftande partibildningar som förekommer. Vid poströstningens början strax efter valdagen i september förekommer det att partier ännu inte har nått ut med sina valsedlar till väljarna. Vid 1985 års val ledde detta i några fall till att mandat inte kunde besättas då en grupp av väljare röstat på ett riksdagsparti som inte ställt upp i kyrkofullmäktigvalet. under sin partibeteckning.

Vidare förekom det ett par fall vid det senaste valet där ett parti tryckt valsedlar för val av kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet på vitt papper i 53

stället för på det föreskrivna blå papperet. Skyddet för valhemligheten är därmed borta.

I en församling där partierna enats om en s.k. samlingslista trycktes

valsedlarna genom förbiseende utan partibeteckning, vilket ledde till att fullmäktige inte kunde utses förrän efter nytt val. De två sista fallen skulle kunna undvikas om partierna ålades att visa

upp valsedlarna för länsstyrelserna före distributionen inom partiet och till

väljarna. Ur säkerhetssynpunkt är det bästa naturligtvis att ha samma förfarande vid valsedelsframställningen för kyrkofullmäktigvalen som för

septembervalen.

En sådan ordning skulle givetvis vara en betungande uppgift för länssty-

relserna under den för dem mest hektiska sammanräkningsperioden men

också ge länsstyrelserna stora fördelar vid sammanräkningen. Framförallt

kommer den slutliga sammanräkningen att gå mycket snabbare när länsstyrelsen i tid före valet vet vilka partier som tryckt valsedlar och vilka kandidater som nominerats — i synnerhet som många listtyper och stryk-

ningar av namn är vanligt förekommande. Det ADB-stöd som numera

används vid sammanräkningen även av kyrkofullmäktigval förutsätter en

registrering av bl. a. valsedlarnas namninnehåll.

RSV gör den bedömningen att länsstyrelserna knappast är beredda att

åta sig arbetet med valsedelsbeställningarna med mindre än att kyrkofullmäktigvalen flyttas till annan tidpunkt. Det lämpligaste synes i så fall vara att förlägga kyrkofullmäktigval till hösten efter året för övriga val. Hösten

före detta år torde vara en mindre lämplig tidpunkt, eftersom översyn då pågår av indelningen i valdistrikt och förberedelser med valmaterial och

utbildning då börjat för valen till riksdagen, landsting och kommunfullmäktige. .

Det torde finnas goda skäl att anta att partierna då skulle visa större intresse för kyrkofullmäktigvalen, vilket troligen skulle öka valdeltagan-

det. För länsstyrelserna och RSV skulle ändringen medföra fördelar både

för personalplaneringen och för att vidmakthålla valkunskaperna.

5.6¶Övrigt

Vallagen (SFS 1972:620) har sedan den trätt i kraft blivit föremål för

åtskilliga ändringar. Dock finns ord och uttryck som nu inte är aktuella. I

lagen användes t. ex. uttrycket postanstalt men postverket har numera en

enhetlig benämning för alla typer av postkontor och postställen, nämligen postkontor. Uttrycket postanstalt borde därför ersättas i vallagstiftningen. I framför allt 13 kap. vallagen talas om kuvert, ytterkuvert, särskilda

kuvert, omslag och särskilda omslag. För att lättare kunna skilja på de två typerna av ytterkuvert har RSV till 1988 års val bestämt att beteckningen ytterkuvert skall reserveras för de ytterkuvert som används vid röstning med valsedelsförsändelse. De ytterkuvert som röstmottagare använder vid förtidsröstning har fått beteckningen Fönsterkuvert. RSV anser därför att

användningen av begreppen kuvert och omslag i vallagstiftningen bör ses över. 54

RSV anser det vara befogat med en allmän redaktionell översyn av

vallagstiftningen. I övrigt föreslår RSV följande ändringar i vallagstiftningen:

a) I kap. 3 § vallagen och 3 § lagen om kyrkofullmäktigval

Vid val av landstingsledamöter, kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige

som inte omfattar hela riket bestämmer länsstyrelsen valdag — vid kyrko-

fullmäktigval efter samråd med RSV. Både efter 1982 och 1985 års val måste omval äga rum i flera län. I praktiken bestämde länsstyrelserna valdag i nära samråd med RSV. Eftersom poströstning skall anordnas i hela riket och RSV har att besluta om

vilka postkontor som skall ha röstmottagning är en samordning nödvändig.

RSV anser därför att det formella beslutet om valdag borde fattas av den centrala valmyndigheten efter samråd med berörda länsstyrelser.

b) 6 kap. 2 § sista stycket vallagen

I vallagen föreskrivs att kandidat på valsedel skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses. Enligt paragrafen bör i första hand kandidatens personnummer anges. Detta sker emellertid inte i praktiken.

RSV anser att annan identifieringsuppgift än personnumret bör anges.

Bestämmelsen om personnummer bör därför utgå. Jfr direktiven för data- och offentlighetskommittén om användningen av personnummer.

c) 6 kap. 4 och 8 §§ vallagen De regler som gäller för partiernas beställningar av blanketter till valsedlar

ger RSV mycket arbete i efterhand. Valsedlar som beställts utöver den

kostnadsfria kvoten måste beräknas och kostnaderna faktureras. Återbetalningar skall vidare göras för valsedlar beställda inom den kostnadsfria kvoten men betalda i förskott eftersom de beställts för sent.

RSV föreslår att ett tillägg införs i 4 § 1 st att valsedlar utöver den kostnadsfria kvoten skall betalas i samband med beställningen samt att

bestämmelsen i 8 § om betalning i förskott utgår.

d) 10 kap. 8 §3 st och I1 kap. 8 §1 st vallagen Röstmottagare på utlandsmyndighet skall på s.k. väljarförteckning ange bl.a. den valnämnd till vilken ytterkuvert (fönsterkuvert) skall sändas.

Bestämmelsen motsvarar den som finns i 4 § för röstmottagare på postkon-

tor. För röstmottagning på fartyg hänvisas i 14 § till 8 §. RSV föreslår att

föreskriften för röstmottagare på utlandsmyndigheter och på fartyg om

angivande av valnämnd utgår eftersom den saknar betydelse.

e) 13 kap. 4 §2 st vallagen RSV föreslår att 4 § 2 stycket får följande lydelse.

4 & När kontroll enligt 3 § skett, öppnas de ytterkuvert som ej lagts åt sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valsedelsförsändelser tages ut.

Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att kuvert är av föreskriven

beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och att valkuvert ej är försett med obehörig märkning. Godkända val-

kuvert lägges i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt.

Valsedelsförsändelserna granskas. Därvid kontrolleras att försändelsen

är 1 föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter brytes ytterkuvertet. Innerkuverten granskas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och att inner-

kuvert ej är försett med obehörig märkning. Godkända innerkuvert lägges i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt. Lag (1975:310).

fi 14 kap. 4 § vallagen och 43 § lagen om kyrkofullmäktigval

Enligt 14 kap. 4 § vallagen och 43 § lagen om kyrkofullmäktigval är valsedel ogiltig bl. a. om den upptar mer än en partibeteckning. Särskilt vid val till kyrkofullmäktige har praxis utvecklats så att länssty-

relserna vid bedömningen av valsedlars giltighet har ansett som giltig en

valsedel som egentligen innehållit beteckningar för flera partier, t.ex.

Folkpartiet — Centern — Moderata Samlingspartiet. I dessa fall har länsstyrelserna gjort den bedömningen att valsedeln upptagit en helt ny partibeteckning i stället för mer än en.

Efter 1985 års val har frågan om mer än en partibeteckning på valsedel

prövats (VPN Dnr 61—1985).

Mot bakgrund av det anförda föreslår RSV att bestämmelsen om valsedels ogiltighet när den upptar mer än en partibeteckning slopas.

g) 14 kap. 15 d § vallagen

Vid 1985 års val till kyrkofullmäktige förekom i en församling (Sättna,

Västernorrlands län) att inte någon valsedel kunde godkännas eftersom

samtliga avgivna saknade partibeteckning. Länsstyrelsen kunde därför inte utse fullmäktige. Den nuvarande vallagstiftningen medger inte att ett val görs om i situa-

tioner av detta slag, varför en särskild lag med begränsad giltighetstid antogs om nytt val av kyrkofullmäktige i vissa fall (SFS 1986:74).

RSV föreslår att bestämmelserna permanentas genom ett tillägg i anslutning till 14 kap. 15 d & vallagen. Det bör därvid också framgå vem som har att besluta om nytt val. .

I detta sammanhang vill RSV också väcka frågan om inte — för det fall 56

att fullmäktige inte kan utses — fullmäktige för den föregående valperioden skall ges förlängt förordnande till dess att nya fullmäktige. utsetts. Om beslutanderätten inom en församling utövats på kyrkostämma skulle motsvarande gälla stämman. Denna fråga har viss betydelse vid val av elektorer för kyrkomötesval.

h) 15 kap. 7 § vallagen

Valprövningsnämnden kan förordna om omval eller uppdrag åt besluts-

myndighet att vidta rättelse bl.a. om avvikelse från föreskriven ordning förekommit på grund av myndighets agerande vid förberedande och genomförande av val.

Om ett parti på valsedelsmanuskript av misstag lämnat felaktiga uppgif-

ter om t. ex. en kandidats personnummer bör valprövningsnämnden ges stöd i vallagen att besluta om att rättelse skall ske. fastän fel av myndighet

inte kan åberopas.

i) 2 kap. 2 § kommunallagen och 2 kap. 2 § lag om församlingar och

kyrkliga samfälligheter

I gällande vallagstiftning saknas bestämmelse om den tidpunkt före vilken kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige/kyrkostämma skall till länssty-

relsen anmälda beslut om ändring av antalet suppleanter. RSV anser att

lagtexten bör kompletteras med tidpunkt och att den bör vara densamma som för ändring av antalet fullmäktige.

J) 2 kap. 32 § lag om församlingar och kyrkliga samfälligheter Vid val av kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet där valbarheten är inskränkt till valkrets (= församling) kan fullmäktige bestämma olika andel suppleanter för församlingarna.

Enligt 43 § lagen om kyrkofullmäktigval skall bestämmelserna i 14 kap. 19 § vallagen tillämpas vid utseende av suppleanter. Vallagen förutsätter att andelen suppleanter avser hela kommunen och följaktligen måste detsamma gälla även för kyrkliga samfälligheter.

RSV föreslår att 32 § får följande lydelse:

32 § För ledamöterna i samfällighets kyrkofullmäktige skall utses suppleanter. Fulllmäktige bestämmer det antal suppleanter som skall ligga till grund för tillämpningen av bestämmelserna i 43 § lagen (1972:794) om kyrkofullmäktigval om utseende av suppleanter. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i

samfälligheten. Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta

till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast underrättas om

fullmäktiges beslut.

När kyrkofullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligt första stycket av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om inte beslutanderätten i samfälligheten med stöd av förordnande enligt

1 kap. 19 § skall utövas av indelningsdelegerade. Lag (1984:976).

6¶Statistik

1976 1979 1982 1985

Röstberättigade till

riksdagsval 5947 077 6040461 6 130993 6249 445 Röstberättigade utlänningar 217942 226775 242 109 243 347 Förstagångsväljare 488 194 302224 328 765 356209 Röstberättigade

utlandssvenskar 7096 15319 16889 17301 Avgivna röster riksdagsvalet 5457 043 5480 126 5606 603 5615 242 Ogiltiga röster 19295 31488 52 001 48 220

därav utan partibeteckning 17769 30887 48622 =

Förtidsröster avgivna på

utlandsmyndigheter

och fartyg 17 591 21418 23428 21412 Brevröster - - 2157 2235

Summa förtidsröster 1215 497 1539 041 1993 642 2101 552

Förtidsröster vid val- "nämndens s.k. onsdags-

räkning - = 68315 61617 Dubbelröster - - 2666 2836 Röstberättigade till

+) Uppgift från Statistiska centralbyrån saknas.

Bilaga 5

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig

över RSV:s promemoria ” Erfarenheter m. m. från

1985 års allmänna val”

Remissyttranden har avgetts av kammarrätten i Jönköping, länsstyrelserna

i Stockholms, Malmöhus och Jämtlands län, valprövningsnämnden, Svenska kyrkans centralstyrelse, domkapitlet i Strängnäs, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och Stockholms valnämnd.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat ett yttrande av Malmö val-

nämnd.

Sid. Sid.