Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändrade regler för tilldelning av valsedlar till de politiska partierna. Ett parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen fått minst en procent av rösterna i hela riket skall få gratis valsedlar till samma antal som riksdagspartierna samt få sina partimarkcrade valsedlar utlagda i vallokalerna. Enligt nuvarande regler är förutsättningen för att få detta att partiet vid det senaste riksdagsvalet uppnådde detta röstetal.

Vidare föreslås att förfarandet med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland. vilket har tillämpats vid 1982 och 1985 års val. skall komma till användning även vid 1988 års val.

Enligt propositionen skall vidare valprövningsnämnden få besluta om omval i den situationen att mindre än hälften av det bestämda antalet landstingsledamöter. kommunfullmi'iktige eller kyrkofullmäktige har blivit utsedda vid ett val.

Slutligen föreslås ytterligare en del smärre ändringar i vallagstiftningen. De nya reglerna avses träda i kraft den ljanuari l988 för att kunna tillämpas vid valen på hösten det året.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till Lag om ändring i vallagen (1972z620')

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620)'

dels att i 8 kap. 1—3. 5. 6 och 11—13åå. 10 kap. 1—4 så, 11 kap. 2 och 4—6 a 55. 12 kap. 1 och 5 så. rubrikerna till 10 kap. och 12 kap. samt rubriken närmast före 10 kap. 1 lå ordet ”postanstalt" i olika böjningsfor- mer skall bytas ut mot "postkontor" i motsvarande form,

dels att i 8 kap. 5. 6 och 11 så, 10 kap. 4.6, 10. 11, 14 och 15 så, 12 kap. 1—3 och 5 åå, 13 kap. 3, 9 och 10 åå ordet "ytterkuvert" i olika böjnings- former skall bytas ut mot "fönsterkuvert-" i motsvarande form.

dels att i 4 kap. 2 och 11 åå ordet "länsstyrelsens” skall bytas ut mot '"länsskattemyndighetens" .

dels att i rubriken till 15 kap. orden "besvär över" skall bytas ut mot "överklagande aV”.

dels att 1 kap. 3 s. 2 kap. 4. 7, 8. 11 och 12 55, 3 kap. 6 5. 4 kap. 6. 8, 9 och 18 5.5. 5 kap. 11 ä. 6 kap. 2.4. 5 och 8—105å, 8 kap. 7—9 så. 9 kap. 6 ä. 10 kap. 8 &. 11 kap. 8 &, 12 kap. 4 &. 13 kap. 4och 5 st. 15 kap. 4. 5, 7 och 8 så skall ha följande lydelse.

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf. 14 kap. 21 5. av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ] kap. 3 &

Ordinarie val till riksdagen samt val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige förrättas samma dag. Valdag är tredje söndagen i september.

Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen och vid omval till riksdagen är valdag den söndag som regeringen bestämmer. Vid extra val till riksdagen enligt 6 kap. 3 % regeringsformen är valdag den söndag som riksdagens talman bestämmer efter samråd med centrala valmyndigheten.

Vid val av Iandstingslcdamöter Vid val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige som ej eller kommunfullmäktige som inte omfattar hela riket är valdag den omfattar hela riket är valdag den söndag som länsstyrelsen bestäm- söndag som centrala valmyndighe- mer. ten bestämmer efter samråd med

länsstyrelsen.

2 kap. 4 % Talan mot centrala valmyndighe- Centrala valmyndighetens beslut tens beslut enligt 2 s för-es hos val- enligt 2 & får överklagas hos val- prövningsnämnden genom besvär. prövningsnämnden.

7 &

Indelningen i valkretsar bestänz- Indelningen i valkretsar bestäms nzes av landstinget. sedan kommu- av landstinget. sedan kommunerna nerna har beretts tillfälle att yttra har/"ått tillfälle att yttra sig. Lands- sig. Mot landstingets beslut får ta- tingets beslut får inte överklagas. lan ejfi'iras.

' Lagen omtryckt 19852203.

• Sida 3
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beslut om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober året före det år då val av landstingsledamöter första gången skall äga rum enligt den beslutade indelningen.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft prövas och fastställas av länsstyrel- sen. Länsstyrelsens bcslut får över- klagas hos valprövningsnämnden genom besvär. Valprövningsnämn- dens bcslut får inte överklagas.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft prövas och fastställas av länsstyrel- sen. Länsstyrelsens beslut får över- klagas hos valprövningsnämnden. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.

8 &

Mandaten i landstinget utgörs av fasta valkretsmandat och utjämnings- mandat. Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Det brutna tal som uppkommer vid fastställandet av antalet fasta valkretsmandat avrun- das till närmast lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat.

Länsstyrelsen fastställer antalet fasta valkretsmandat i varje-valkrets före utgången av april varje år då val av landstingsledamöter skall äga rum. I—Iärvid tillförs valkretsen ett mandat för varje gång som antalet röstberätti- gade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som erhålls. när antalet röstberättigade i landstingskommunen delas med antalet fasta valkrets- mandat där. De fasta valkretsmandat som härefter återstår tillförs valkret- sarna efter storleken av de överskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgörs företrädet genom lottning.

Vid tillämpning av andra stycket skall som röstberättigad anses den som har upptagits i gällande röstlängd.

Länsstyrelsens beslut får över- klagas hos valprövningsnämnden genom besvär. Valprövningsnämn- dens beslut får inte överklagas.

Länsstyrelsens beslut får över- klagas hos valprövningsnämnden. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.

11 15 Inledningen i valkretsar bestäms av kommunfullmäktige. Fullmäktiges beslut får inte överklagas.

Beslut om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober året före det år då val av kommunfullmäktige första gången skall äga rum enligt den beslutade indelningen.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft prövas och fastställas av länsstyrel- sen. Länsstyrelsens beslut får över- klagas hos valprövningsnämnden genmn besvär. Valprövningsnämn- dens beslut får inte överklagas.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft prövas och fastställas av länsstyrel- sen. Länsstyrelsens beslut får över- klagas hos valprövningsnämnden. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.

12 %

Det antal fullmäktige. som varje valkrets skall utse. fastställs av länssty— relsen förc utgången av april varje år då val av kommunfullmäktige skall äga rum. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige. som kretsen skall utse enligt de grttnder som anges i 10 &. inte till femton, skall antalet. med motsvarande jämkning av antalet fullmäktige i övriga kretsar, likväl bestämmas till femton. I ett sådant fall skall valkretsindclningcn omprövas före nästa val.

• Sida 4
•  Original

Nuvarande lydelse

Länsstyrelsens beslut får över- klagas hos valprövningsnämnden genom besvär. Valprövningsnämn- dens beslut får inte överklagas.

Föreslagen lydelse

Länsstyrelsens beslut får över- klagas hos valprövningsnämnden. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.

3 kap.

Talan mot länsstyrelsens beslut i ärende om indelning i valdistriktfö— res hos valprövningsnämnden ge- nom besvär.

Den som vill klaga över beslut sorti innebär att av honom uppgivet hinder att mottaga uppdrag som av- ses i 5 så ej godkänts får föra talan hos länsstyrelsen genom besvär. Härvid räknas besvt'irstiden från den dag beslutet meddelades. Mot länsstyrelsens beslut får talan ejjö- ras.

Länsstyrelsens beslut i ärende om indelning i valdistrikt får över- klagas hos valprövningsnämnden.

Den som vill överklaga ett beslut att inte godkänna ett av honom uppgivet hinder att ta emot ett upp- drag som avses i 5 & får göra detta hos länsstyrelsen. Tiden för över- klagande räknas frän den dag be- slutet meddelades. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas.

4 kap.

Mot länsstyrelsens beslut över anmärkning mot allmän röstlängd fär talan föras endast i samband med besvär över val vid vilket be- slutet länt till efterrättelse. I sådant mål får åberopas endast bevis som företetts hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsens beslut över an- märkning mot allmän röstlängd fär överklagas endast i samband med överklagande av det val vid vilket beslutet har gällt. 1 ett sådant ären- de får endast bevis som har före- tetts hos länsstyrelsen åberopas.

85

Har någon icke blivit upptagen i allmän röstlängd eller har det i längden beträffande honom antecknats att han blir röstberättigad viss dag efter den 1 september det år röstlängden upprättas eller att rösträtt ej föreligger vid val till riksdagen och har anmärkning häremot ej framställts på sätt som föreskrives i 4 5 första stycket, skall länsstyrelsen efter ansökan av honom eller av lokala skattemyndigheten besluta om rättelse i röstlängden. om det är uppenbart att fel till hans nackdel föreligger. Sådan ansökan skall ha gjorts hos länsstyrelsen senast den I september det år då röstlängden upprättades. Ansökan som göres för sent upptages ej till prövning.

Beslutar länsstyrelsen om rättelse i röstlängd. skall länsstyrelsen genast underrätta lokala skattemyndigheten om beslutet. Lokala skattemyndighe- ten skall genast rätta röstlängden i enlighet med besltttet. Innan detta skett äger beslutet icke verkan.

Mot beslut varigenom ansökan om rättelse avslagits eller avvisats får talan ej föras. Mot bcslutom rättelse får talanföras endast i sam- band med besvär över val vid vilket beslutet länt till efterrt'ittelse.

Beslut varigenom ansökan om rättelse har avslagits eller avvisats får inte överklagas. Beslut om rät- telse får överklagas endast i sam- band med överklagande av det val vid vilket beslutet har gällt.

• Sida 5
•  Original

Nuvarande lydelse.

Har allmän röstlängd i någon del förklarats felaktig på grund av talan som förts i samband med besvär över val, skall länsstyrelsen rätta längden i enlighet med förklaring- en.

Föreslagen lydelse

Har allmän röstlängd i någon del förklarats felaktig på grund av talan som har förts i samband med över- klagande av ett val, skall länssty— relsen rätta längden i enlighet med förklaringen.

18%

Mot länsstyrelsens beslut över anmärkning mot särskild röstlängd får talan föras endast i samband med besvär över val vid vilket be- slutet länt till efterrt'ittelse. I sådant mäl får åberopas endast bevis som företetts hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsens beslut över an- märkning mot särskild röstlängd får överklagas endast i samband med överklagande av det val vid vilket beslutet har gällt. I ett sådant ären- de får endast bevis som har före- tetts hos länsstyrelsen åberopas.

Har röstlängden i någon del förklarats felaktig på grund av talan som avses i första stycket. skall länsstyrelsen rätta längden i enlighet med

förklaringen.

5kap. 11.5

Talan mot centrala valmyndighe- tens beslut i registrerings— eller an- mt'ilningsärende föres hos valpröv- ningsnämnden genom besvär.

Centrala valmyndighetens beslut i ärenden som avses i detta kapitel fär överklagas hos valprövnings- nämnden.

6 kap.

Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till riksdagen skall användas gula, för val av landstingsledamöter blå och för val av kommunfullmäktige vita valsedlar.

På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedcl bör dessutom innehål- la

1. namn på en eller flera kandidater.

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbe- teckning) samt

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses. Vid kandidatnamn här där-' för utsättas kandidatens person— nummer eller annan identifierings-

Uppgift-

Efter beställning av parti. som är representerat i den församling valet gäller eller. i fråga om val till riks— dagen, vid det senaste valet har fått mer än en procent av rösterna i hela landet, tillhandahåller centrala val-

Varje kandidat skall anges på så-

' dant sätt att det klart framgår vem

som avses. Därför bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid kandidatens nanm.

Efter beställning av ett parti. som är representerat i den försam- ling valet gäller eller, i fråga om val till riksdagen. vid något av de två senaste valen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet,

IJ]

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse

myndigheten partiet blanketter till valsedlar till det antal partiet öns- kar.

Föreslagen lydelse

tillhandahåller centrala valmyndig- heten partiet blanketter till val- sedlar till det antal partiet önskar.

Göres beställning av annat parti än som anges i första stycket eller av annan än den som är behörig företrädare för partiet tillhandahåller centrala valmyndigheten blanketter till valsedlar endast om beställaren betalar blanketterna i förskott.

I fråga om parti. som deltager i riksdagsval och som vid det senaste riksdagsvalet fått eller vid det före- stående valet får mer än en procent av rösterna i hela landet. svarar statsverket för kostnaden för blan- ketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röst- berättigade i valkretsen. Vad som sagts nu gäller även parti som utan att ha uppnått den angivna röstan- delen är eller genom det föreståen- de valet blir representerat i riksda- gen.

I fråga om ett parti, som deltar i riksdagsval och som vid något av de två senaste riksdagsvalen ltar fått eller vid det förestående valet får mer än en procent av rösterna i hela landet. svarar staten för kost- naden för blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen. Detta gäller även ett parti som utan att ha uppnått den angivna röstandelen är eller genom det förestående valet blir represen- terat i riksdagen.

I fråga om parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller kom- munfullmäktige och som är eller genom det förestående valet blir represen- terat i den församling valet gäller. svarar statsverket för kostnaden för blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valet.

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas antalet röstberät- tigade på grundval av stommarna till mantalslängderna för året.

Så

När val skall förrättas. bestäm- mer centrala valmyndigheten den sista dag då beställning av valsedlar skall ha gjorts för att leverans skall kunna ske 45 dagar före valdagen. För särskilda fall får bestämmas se- nare dag för beställning och. om det behövs. även senare dag för leve- rans. Kommer beställning in senare än centrala valmyndigheten har be- stämt, fullgörs leverans endast om betalning erläggs iförskott och en- dast under förutsättning att leve- ransen kan ske före valdagen och utan att leveransen av tidigare gjor— da beställningar försenas.

När val skall förrättas, bestäm- mer centrala valmyndigheten den sista dag då beställning av valsedlar skall ha gjorts för att leverans skall kunna ske 45 dagar före valdagen. För särskilda fall får bestämmas se- nare dag för beställning och, om det behövs, även senare dag för leve- rans. Kommer en beställning in se- narc än centrala valmyndigheten har bestämt. fullgörs leverans en- dast under förutsättning att denna kan ske före valdagen och utan att leveransen av tidigare gjorda be— ställningar försenas.

I lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång till

1. valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för parti

l. valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för varje

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse

som vid det senaste riksdagsvalet fått mer än en procent av rösterna i hela landet (partimarkerade val-

Föreslagen lydelse

parti som vid något av de två senas- te riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet

sedlar) samt (partimarkerade valsedlar") samt

2. blanketter till valsedlar. Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör medföra parti— markerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket.

Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg. '

lOä

Talan mot centrala valmyndighe— tens beslut i ärende som avses i detta kapitel föres hos valpröv- ningsnämnden genom besvär.

Centrala valmyndighetens beslut i ärenden som avses i detta kapitel överklagas hos valprövningsnämn- den.

Centrala valmyndigheten har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse i ärende som avses i detta kapitel.

8 kap. 7 5

Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för varje val in sin valsedel i ett innerkuvert. Iordningställda kuvert läggs därefter in i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse som tillsluts. Detta lämnas genom bud till valförrättaren eller röstmottagaren.

Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal, öppnar valförrättaren ytter- kuvertet och lägger de innerkuvert som väljaren iordningställt i valurna.

Avlämnas valsedelsförsändelse Avlämnas valsedelsförsändelse

på postanstalt, hos utlandsmyndig— het eller på fartyg. lägger röstmot- tagaren in försändelsen tillsammans med väljarens röstkort i ett _vtter- kuvert. I de fall som avsesi 11 kap. 8 5 andra stycket läggs adresskortet i ylterkuvertet i stället för röstkor— tet. Med ytterktnwrtetförfars däref- ter så som anges i 6 &.

på ett postkontor. hos en utlands- myndighet eller på ett fartyg. lägger röstmottagaren in försändelsen till- sammans med väljarens röstkort i ett )?)"nsterkuvert. I de fall som av- ses i ll kap. 8 & andra stycket läggs adresskortet ifönsterkuvertet i stäl- let för röstkortet. Fönsterkuvertet behandlas därefter som anges i 6 %.

Kuvert tillhandahålles endast genom centrala valmyndighetens försorg. Valkuvert och innerkuv'ert för valsedelsförsändelse skall vara så beskaf- fade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttagas utan att valhemlighe- ten röjes.

Ytterkuvert sotn skall användas vid röstning på postanstalt, hos ut- landstnyndiglzet eller på fartyg skall vara försett med fönster.

Valkuvert tillställes valnämnder och röstmottagare. Ytterkuvert som avses i 5 5 tillställes röstmottagare.

Valkuvert tillställs valnämnder och röstmottagare. Fönsterkuvert som avses i 5 & til/ställs röstmotta- gare.

• Sida 8
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Valkuvert får lämnas ut endast i samband med röstning. Inner— och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall i god tid före valet finnas till-

gängliga

1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden uppdra- git att tillhandagå väljarna i sådant hänseende,

2. på postanstalt samt hos lant- brevbärarc som rnottager valse- delsförsändelser.

3. hos utlandsnzyndighet och på fartyg där röstning skall äga rum.

1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden har upp- dragit att gå väljarna till ltanda i sådant hänseende,

2. på postkontor samt hos lant— brevbärare som tar emot valsedels- försändelser.

3. hos utlandsmytuliglteter och på fartyg där röstning skall äga rum.

Inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall dessutom på begä- ran kostnadsfritt tillhandahållas parti som är representerat i riksdagen.

9 kap.

Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anord- nas lämplig plats där de partier som deltager i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall tillse att väljarna där har tillgång till blan- ketter för valsedlar och partimarke- rade valsedlar för parti som vid det senaste riksdagsvalet fått mer än en procent av rösterna i hela landet.

Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anord- nas lämplig plats där de partier som deltari valen kan lägga ut sina val- sedlar. Valförrättaren skall se till att väljarna där har tillgång till blan- ketter för valsedlar och partimarke- rade valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riks- dagsvalen har fått mer än en pro- cent av rösterna i hela landet.

10 kap.

Röstning hos utlandsmyndighet går till på följande sätt. När väljaren visat upp sitt röstkort eller giltigt svenskt pass för röstmot- tagaren. får han av denne ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valscdel får ej vikas.

Väljarcn lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Kan väljaren ej förete röstkort skall röstmottagaren med ledning av väljarens pass och de uppgifter den- ne kan lämna upprätta ett adress- kort. Röstmottagaren kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och att kuvertet ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röstmot- tagaren i väljarens närvaro in mot- tagna v'alkuvert i ett ytterkuvert till- sammans med väljarens röstkort el-

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Kan väljaren inte förete röstkort, skall röstmottagaren med ledning av väljarens pass och de uppgifter den- ne kan lämna upprätta ett adress- kort. Röstmottagaren kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och att kuvertet inte är försett med någon obehörig märkning. Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett fönster- kuvert tillsammans med väljarens

• Sida 9
•  Original

Nuvarande. lydelse

ler adresskort. vilket placeras när- mast ytterkuvertets fönster, och till- sluter ytterkuvertet. Röstmottaga- ren tar slutligen hand om ytter- kuvertet samt antecknar på en sär- skild förteckning väliarens namn och den valnämnd till vilken ytter- kavertet skall sändas. På ytter- kuvertet antecknas det värdepost- nummer som är angivet i förteck- ningen.

fönsterka verte! Föreslagen lydelse röstkort eller adresskort, vilket pla- ceras närmast det kuvertets fönster, och tillsluterji'insterkm'ertet. Röst— mottagaren tar slutligen hand om samt antecknar väljarens namn på en särskild för- teckning. På fi'ir1sterkm-'ertet an- tecknas det värdepostnummer som är angivet i förteckningen.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han ej det. får han icke rösta.

]] kap.

Lämnas valsedelsförsändelse på posta/tstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg. kontrollerar röst- mottagaren att försändelsen är i fö- reskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytter- kuvertet är tillslutet. l närvaro av den som har lämnat valsedelsför- sändelsen lägger därefter röstmot- tagaren in försändelsen i ett ytter- kuvert med fönster tillsammans med väljarens röstkort. vilket pla- ceras närmast ytterkuvertets föns- ter, och tillsluter _vtterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn och den valnämnd till vilken ytterkmtertet skall sändas. På ytter- kavertet antecknas det värdepost- nummer som är angivet i förteck- ningen.

Lämnas en valsedelsförsändelse på ett postkontor. hos en utlands— myndighet eller på ett fartyg. kon- trollerar röstmottagaren att försän- delsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet är tillslutet. I närvaro av den som har lämnat val- sedelsförsändelsen lägger därefter ' röstmottagaren in försändelsen i ett fönsterka vert

tillsammans med väljarens röstkort. vilket placeras närmast det kuvertets fönster. och tillsluter fönsterkuvertet. Röstmot- tagaren tar slutligen hand om fo'ns- terkuvertet samt antecknar välja- rens namn på en särskild förteck- ning. Röslnzottagare på postkontor skall där anteckna även den val- nämnd till vilken fönster-kuvertet skall sändas. På jönsterkavertet an- tecknas det värdepostnummer som är angivet i förteckningen.

Om den som vill lämna en valsedelsförsändelse hos utlandsmyndighet eller på fartyg inte kan förete väljarens röstkort. skall röstmottagaren upprätta ett adresskort med ledning av väljarens pass och de uppgifter om väljaren som budet kan lämna. Vid röstning på fartyg får väljarens sjöfartsf bok eller annan giltig identitetshandling företes 1 stället för pass.

Är den som vill lämna valsedelsförsändelsen ej känd för röstmottagaren skall han legitimera sig. Gör han ej det, får han icke avlämna försändelsen.

l2 kap. 4.5

Omslag med ytterkuvert som Omslag med fi*ms'terkuvert som sänts till valdistrikten förvaras där obrutna till dess röstningen i vallo- kalen förklarats avslutad och röst-

sänts till valdistrikten förvaras där" obrutna 'till dess röstningen i vallo- kalen förklarats avslutad och röst-

• Sida 10
•  Original

Nuvarande lydelse räkning enligt 13. kap. ] & påbörjas. i protokollet antecknas antalet mot- tagna omslag och det antal ytter- kuvert som omslagen enligt anteck- ning på dem innehåller.

Kommer omslag med ytterkuvert valförfättarna till handa efter det att röstningen i valdistriktet avslutats. skall omslaget ei brytas utan åter- sändas till valnämnden efter förrätt- ningens slut enligt 13 kap. 7 5. Om återsändandet skall anteckning gö- ras i protokollet.

Om förhållandena medger det, får valförrättarna under pågående röstning företa åtgärder enligt l3 kap. 3—5 5.5 beträffande ytter- kuvert som kommit in till valdi- striktet. Därvid skall dock iakttas att valkuvert och innerkuvert, som efter granskning befunnits vara i behörigt skick, åter läggs in iytter- kuvertet tillsammans med väljarens röstkort. Innerkuvert skall dessför- innan åter läggas in i ytterkuvert för valsedelsförsändelse. Först när röstningen har förklarats avslutad får valkuvert och innerkuvert läg— gas i urna.

Föreslagen lydelse

räkning enligt 13 kap. l ä påbörjas. I protokollet antecknas antalet mot- tagna omslag och det antal fönster- kuvert som omslagen enligt anteck- ning pä dem innehåller.

Kommer omslag med fönster-

kuvert valförrättarna till handa efter ' det att röstningen i valdistriktet av- .

slutats, skall omslaget inte brytas utan återsändas till valnämnden ef- ter förrättningens slut enligt l3 kap. 7 5. En anteckning om återsändan-, det skall göras i protokollet.

Om förhållandena medger det, får valförrättarna under pågående röstning företa åtgärder enligt 13 kap. 3—5 55 beträffande fönster- oeh ytterkuvert för valsedelsför- sändelse vilka kommit in till val- distriktet. Därvid skall dock iakttas att valkuvert och innerkuvert, som efter granskning befunnits vara i behörigt skick. åter läggs in iföns-. terkuvertet tillsammans med välja- rens röstkort. lnnerkuvertet skall dessförinnan åter läggas in i ett ytterkuvert för valsedelsförsändel- se. Först när röstningen har förkla- rats avslutad får valkuvert och in- nerkuvert läggas i urna.

13 kap.

När kontroll enligt 3 & skett, öpp- nas de ytterkuvert som ej lagts åt sidan och inneliggande röstkort, adresskort. valkuvert och valse- delsförsändelser tages ut.

Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att kuvert är av före- skriven beskaffenhet och ej försett med obehörig märkning. Godkända valkuvert lägges i urnorna. [ sam- band därmed antecknas vid välja- rens namn i röstlängden att han ut- övat sin rösträtt.

När kontroll enligt 3 5 skett, öpp- nas de fönsterkuverl som inte lagts åt sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valse- delsförsändelser tas ut.

Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att varje kuvert är av föreskriven beskaffenhet och inte försett med obehörig märkning samt att väljaren har ställt i ord- ning endast ett valkuvert för varje val. Godkända valkuvert läggs i ur-

norna. [ samband därmed anteck- '

nas vid Väljarens namn i röstläng- den att han utövat sin rösträtt.

Valsedelsförsändelserna granskas. Därvid kontrolleras att försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytterkuvertct är tillslutet. Därefter brytes ytterkuvertct. lnnerkuverten granskas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och att inner- kuvert ej är försett med obehörig märkning. Godkända innerkuvert lägges i

Prop. l987/88121

• Sida 11
•  Original

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt.

Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrätta- ren skall kontrollera enligt 4 5. skall bristfälligt kuvert tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort åter läggas in i ytterkuvertet. Det- samma gäller om innerkuvert är tomt eller om det ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel. In- nerkuvert skall dessförinnan åter läggas in i ytterkuvert för valsedels- försändelse. Ytterkuverten lägges åt sidan.

Ytterkuvert som lagts åt sidan en- ligt första stycket eller enligt 35 andra stycket läggs därefter in i sär- skilda omslag.

Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrätta- ren skall kontrollera enligt 4 5. skall det bristfälliga kuvertet tillsam- mans med väljarens röstkort eller adresskort åter läggas in i fönster- kuvertet. Detsamma gäller om in- nerkuvertet är tomt eller om det inte klart framgår att kuvertet inne- håller valsedel. Innerkuvertet skall dessförinnan åter läggas in i ett ytterkuvert för valsedelsförsändel- se. Fönsterkuverten läggs åt sidan.

Fönsterkuvert som har lagts åt si- dan enligt första stycket eller enligt 3 .5 andra stycket läggs därefter in i särskilda omslag.

14 kap.

21 5

Om mindre än hälften av det be- stämda antalet landstingsledamö- ter eller komnumjitllmäktige har blivit utsedda vid valet. skall läns- styrelsen anmäla detta till valpröv- ningsnämnden.

15 kap. 4 &? Talan mot beslut. varigenom Beslut. varigenom centrala val-

centrala valmyndigheten eller läns- styrelsen fastställt utgången av val eller av sådan förrättning som avses i 14 kap. 13. 14. 22 eller 23 åföres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Talan förföras av den som enligt röstlängd var röstberättigad vid va- let samt av den som enligt beslut av länsstyrelsen över anmärkning mot röstlängden var utesluten från röst- rätt. Talan får också föras av ett parti som har deltagit i valet.

Besvärshandlingen skall ges in till beslutsmyndigheten och vara myndigheten till handa inom tio da-

: Senaste lydelse 1986: 1163.

myndigheten eller länsstyrelsen har fastställt utgången av val eller av sådan förrättning som avses i 14 kap. 13. 14. 22 eller 23 5, får överklagas hos valprövningsnämn- den.

Ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängd var röstberätti- gad vid valet samt av den som en- ligt beslut av länsstyrelsen över an-' märkning mot röstlängden var ute- sluten från rösträtt. Det får också överklagas av ett parti som har del- tagit i valet.

Skrivelsen med överklagandet skall ges in till.beslutsmyndigheten och vara myndigheten till handa

• Sida 12
•  Original

Nuvarande lydelse

gar efter det att valet eller förrätt- ningen avslutades. Har besvärs- handlingen kommit in till valpröv- ningsnämnden före besvärstidens utgång, skall den omständigheten att inlagan kommit in till besluts- myndigheten först därefter dock ej föranleda att besvären lämnas utan prövning. Valprövningsnämnden prövar om besi'ärshandlingen har kommit in i rätt tid.

Snarast möjligt efter besvärsti- dens utgång skall beslutsmyndighe- ten samtidigt kungöra samtliga be- svär som anförts och sända be- s1-'ärsl1andlingarna till valpröv- ningsnämnden. Avser besvären riksdagen, utföres kungörelsen i Pöst- och Inrikes Tidningar. Avser besvären landsting eller kommun- fullmäktige. införes kungörelsen i ortstidning inom landstingskommu- nen respektive kommunen. I kun- görelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in till valpröv- ningsnämnden. Beslutsmyndighe- ten skall därjämte skyndsamt in— komma till valprövningsnämnden med yttrande över besvären. Be- stämmelserna i 27 och 28 55 för- valtningslagen (1986:223) om om- prövning av beslut skall inte tilläm- pas.

Besvär över beslut. varigenom har fastställts utgången av val i hela riket av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige. prövas av valprövningsnämnden i den sammansättning denna hade vid ti- den för valet.

Föreslagen lydelse

inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Har skrivelsen kommit in till valpröv- ningsnämnden före överklaganden- dens utgång, skall den omständig- heten att inlagan kommit in till be- slutsmyndigheten först därefter dock inte föranleda att överklagan- det inte tas upp till prövning. Val- prövningsnämnden prövar 0111 skrivelsen har kommit in i rätt tid.

Snarast möjligt efter överklagan- detidens utgång skall beslutsmyn- digheten samtidigt kungöra samtli- ga Överklaganden och sända skrivelserna till valprövningsnämn- den. Om ett överklagande avser riksdagen. införs kungörelsen i Post— och Inrikes Tidningar. Ont ett överklagande avser landsting eller kommunfullmäktige, införs kungö- relsen i ortstidning inom landstings- kommunen respektive kommunen. [ kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över över— klagantlena skall ha kommit in till valprövningsnämnden. Besluts- myndigheten skall dessutom skynd- samt inkomma till valprövnings- nämnden mcd yttrande över över- klagandena. Bestämmelserna i 27 och 28 % förvaltningslagen (1986: 223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas.

Överklagande av beslut, varige- nom utgången av val i hela riket av landstingsledamöter eller kommun- fullmäktige har fastställts. prövas av valprövningsnämnden i den sammansättning denna hade vid ti- den för valet. -

5.5

Den som vill anföra besvär har rätt att hos beslutsmyndighetcn ge- nast erhålla utdrag ur protokoll el- ler annan handling över förrättning- en.

Har i den verksamhet för förbe- redande och genomförande av val. för vilken myndighet svarar, före- kommit avvikelse från föreskriven

Den som .vill överklaga har rätt att hos beslutsmyndigheten genast få utdrag urprotokoll eller annan handling över förrättningen.

7å

Har i den verksamhet för förbe- redande och genomförande av val. för vilken en myndighet svarar. fö- rekommit avvikelse från föreskri-

• Sida 13
•  Original

Nuvarande lydelse

ordning eller har någon hindrat röstningen. förvanskat avgivna rös- ter eller otillbörligen verkat vid va— let på något annat sätt, skall val- prövningsnämnden. om det med fog kan antas att vad som förekom- mit har inverkat på valutgången, vid prövning av besvär över valet upphäva detta i den omfattning som behövs och förordna om omval i valkrets. Kan rättelse åstadkom- mas genom förnyad sammanräk- ning eller annan Sådan mindre ingri- pande åtgärd, skall nämnden dock i stället för att förordna om omval uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta sådan rättelse.

Har vid förrättning som avses i 14 kap. 13, 14. 22 eller 23 & före- kommit avvikelse från föreskriven ordning och är det ej osannolikt att avvikelsen har inverkat på utgång- en av förrättningen. skall valpröv- ningsnämnden vid prövning av be- svär över förrättningen upphäva denna och uppdraga åt besluts- myndigheten att vidtaga erforderlig rättelse.

Om enligt bestämmelse i lag ta- lan mot visst beslut icke får föras eller skall föras i särskild ordning. får omständighet som avses med beslutet ej åberopas vid besvär som avses i denna paragraf.

Om talan i samband med besvär över val mot länsstyrelses beslut över anmärkning mot röstlängd el- ler om rättelse av allmän röstlängd föreskrives i4 kap. 6 5. 85 tredje stycket och 18 5 första stycket.

Föreslagen lydelse

ven ordning eller har någon hindrat röstningen. förvanskat avgivna rös- ter eller otillbörligen verkat vid va- let på något annat sätt. skall val- prövningsnämnden. om det med fog kan antas att vad som förekom- mit har inverkat på valutgången. vid prövning av ett överklagande upphäva valet iden omfattning som behövs och förordna om omval i valkrets. Kan rättelse åstadkom- mas genom förnyad sammanräk- ning eller annan sådan mindre ingri- pande åtgärd, skall nämnden dock i stället för att förordna om omval uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta sådan rättelse.

Har vid förrättning som avses i 14 kap. 13. 14, 22 eller 23 & före- kommit avvikelse från föreskriven ordning och är det inte osannolikt att avvikelsen har inverkat på ut- gången av förrättningen, skall val- prövningsnämnden vid prövning av ett överklagande upphäva förrätt- ningen och uppdra åt beslutsmyn- digheten att vidta den rättelse som behövs.

Om en länsstyrelse har gjort an- mälan enligt [4 kap. 2] 9". skall valprövningsnämm'len upphäva" va- let ach besluta om omval beträffan- de samtliga ledamöter och supp- leanter i landstinget eller kommun-

fullmäktige.

Om enligt nägon bestämmelse i lag ett visst beslut inte får överkla- gas eller om det skall överklagas i särskild ordning. får en omständig- het som avses med beslutet inte åberopas vid ett öi-verklagande som avses i denna paragraf.

I 4 kap. 6 9". 853 tredje stycket och 185 första stycket finns be- stämmelser om talan i samband med ett överklagande av val mot en länsstyrelses beslut över anmärk- ning mot röstlängd eller om rättelse av allmän röstlängd. '

• Sida 14
•  Original

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8.53

Beslut varigenom någon har ut- setts till ledamot av landsting eller kommunfullmäktige eller till supp- leant länder till efterrättelse utan hinder av att besvär anförts över beslutet. Utses med anledning av besvären annan till ledamot eller suppleant, länder beslutet härom till efterrättelse så snart det val el- ler den förrättning varigenom han blivit utsedd har avslutats.

Angående verkan av att besvär anförts över beslut genom vilket någon utsetts till ledamot av riksda- gen eller till ersättare finns bestäm- melser i 3 kap. ll å regeringsfor- men.

Ett beslut varigenom någon har utsetts till ledamot av landsting el- ler kommunfullmäktige eller till suppleant gäller även om beslutet har överklagats. Utses med anled- ning av överklagandet någon annan till ledamot eller suppleant. gäller det beslutet så snart det val eller den förrättning varigenom han bli- vit utsedd har avslutats.

I 3kap. [lå regeringsformen finns bestämmelser om vad som sker när ett beslut, genom vilket någon har utsetts till ledamot av riksdagen eller till ersättare, har överklagats.

Bestämmelserna om inhibition i 29 lå förvaltningslagen (1986z223) gäller inte beslut som sägs i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:704) om kyrkofullmäk-

tigvall

dels atti 17. 18. 30—32, 35, 36 och 38 5.5 samt rubriken närmast före 30 & ordet "postanstalt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”postkon- tor” i motsvarande form.

dels- att i 32. 34 och 35 åå ordet "ytterkuvert" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "fönsterkuvert" i motsvarande form,

dels att i Så orden "länsstyrelsens personband" skall bytas ut mot "länsskattemyndighetens pcrsonband".

dels att i rubriken närmast före 49 & orden "besvär över” skall bytas ut mot "överklagande av",

dels att 3. 4 a, 10, 19. 43 och 50—52 åå skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3å

Vid val i hela riket av kyrkofullmäktige är valdag tredje söndagen i oktober.

Vid val av kyrkofullmt'iktige sattt ej omfattar hela riket är valdag den söndag som länsstyrelsen bestäm- mer efter samråd med centrala val-

3 Senaste lydelse 1986:1163. ' Lagen omtryckt 1985:204.

Vid val av kyrkofullmäktige som inte omfattar hela riket är valdag den söndag som centrala valmyn- digheten bestämmer efter samråd

• Sida 15
•  Original

Nuvarande lydelse myndigheten. Sådant val får ej äga rum samtidigt med val av lands-

Föreslagen lydelse med länsstyrelsen. Sådant val får inte hållas samtidigt med val av

landstingsledamöter eller kom- munfullmäktige inom valdistriktet.

tingsmän eller kommunfullmäktige inom valdistriktet.

4 a &

I varje församling i en kyrklig samfällighet skall väljas en ledamot i samfällighetens fullmäktige. Av det återstående antalet ledamöter skall i varje församling väljas en ledamot för varje gång som antalet röstberättiga— de i församlingen är jämnt delbart med det tal som erhålls. när antalet röstberättigade i samfälligheten delas med det återstående antalet ledamö— ter i samfällighetens fullmäktige. Om dct antal ledamöter som skall utses enligt dessa regler inte uppgår till det antal som har bestämts för samfällig— heten. skall för att detta antal skall kunna uppnås de församlingar i vilka antalet röstberättigade mest överskjuter de tal som är bestämmande för fullmäktiges antal inom församlingarna vara berättigade att var för sig i ordning efter överskottens storlek välja ytterligare en ledamot. Är över— skottstalen lika för två eller flera församlingar. avgörs företrädet genom lottning.

Länsstyrelsen skall före maj må- nads utgång det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige skall äga rum fastställa det antal ledamöter i full- mäktige som varje församling skall utse enligt första stycket. Länssty- relsens beslut får överklagas hos valprövningsnämnden genom be- svär. Valprövningsnämndens be— slut får inte överklagas.

Länsstyrelsen skall före maj må— nads utgång det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige skall äga rum fastställa det antal ledamöter i full— mäktige som varje församling skall utse enligt första stycket. Länssty— relsens beslut l'år överklagas hos valprövningsnämnden. Valpröv— ningsnämndens beslut får inte över- klagas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att alla eller vissa församlingar i samfälligheten skall föras samman till en eller flera grupper vid tillämpningen av första och andra styckena. Om så har skett. skall det som sägs i första och andra styckena om församling i stället avse gruppen.

10%

Valsedlarna skall vara i format 105 x 148 millimeter (A 6). För val av kyrkofullmäktige för församling skall användas vita och för val av kyrko- fullmäktige för kyrklig samfällighet blå valsedlar.

På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedcl bör dessutom innehål- la

l. namn på en eller flera kadidater.

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbe- teckning) samt

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses. Vid kandidatnatnn bör där- för utsättas kandidatens person- nummer eller annan identifierings- uppgift.

Varje kandidat skall anges på så- dant sätt att det klart framgår vem som avses. Därför bör någon form av idetztijierittgsttppgm sättas ut vid kandidatens namn.

• Sida 16
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 & Kuvert tillhandahålls endast genom centrala valmyndighetens försorg. Valkuvert och innerkuvert för valsedelsförsändelse skall vara så beskaf- fade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttas utan att valhemligheten röjs.

Ytterkuvert som skall användas vid röstning på postanstalt skall vara försedda medfinster.

435

Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i förekommande fall i vilken ordning som de olika valen kommer att räknas. om hinder ej möter. Kungörelsen skall anslås på församlingarnas anslagstavlor samt senast dagen före sammanräkningens början införas i ortstidning inom länet.

I fråga om den slutliga samman- räkningen tillämpas i övrigt de be- stämmelser i 14 kap. 1 & andra stycket. 2—4 55. 5 & första stycket 1 och 2 samt 15, 15 d.16.17.19.20 och 22—24 59" vallagen (l972:620) som avser val av kommunfullmäkti- ge och utseende av suppleanter för fullmäktige.

1 fråga om den slutliga samman- räkningen tillämpas i övrigt dc be- stämmelser i 14 kap. 1 å andra stycket. 2—4 åå. 5 5 första stycket 1 och 2 samt 15. 15 d. 16. 17 och 19—24 5.6 vallagen (1972:620) som avser val av kommunfullmäktige och utseende av suppleanter för fullmäktige.

Vad som sägs i 14 kap. 19 & vallagen om beslut som har fattats med stöd av 2 kap. 2 & kommunallagen (1977: 179) skall vid tillämpningen av första stycket i stället gälla beslut som har fattats med stöd av 2 kap. 2 eller 32 å lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

50 &?

Talan mot beslut. varigenom länsstyrelsen fastställt utgången av val eller av förrättning för utseende av efterträdare för fullmäktig eller av ytterligare suppleant järes hos valprövningsnämnden genom be- svär.

Talan fiir/(firas av den som enligt röstlängd var röstberättigad vid va- let samt av den som enligt beslut av länsstyrelsen över anmärkning mot röstlängden var utesluten från röst- rätt. Talan får också föras av ett parti som har deltagit i valet.

Besvärshandlingen skall ges in till länsstyrelsen och vara denna till

3 Senaste lydelse l986:1164.

Beslut. varigenom länsstyrelsen har fastställt utgången av val eller av förrättning för utseende av efter- trädare för fullmäktige eller av yt- terligare suppleant. får överklagas hos valprövningsnämnden.

Ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängd var röstberätti- gad vid valet samt av den som en- ligt beslut av länsstyrelsen över an- märkning mot röstlängden var ute- sluten från rösträtt. Det får också överklagas av ett parti som har del- tagit i valet.

Skrivelsen med överklagandet skall ges in till länsstyrelsen och

• Sida 17
•  Original

Nuvarande lydelse handa inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Har besvärshandling kommit in till valprövningsnämnden före be- svärstidens utgång. skall den om- ständigheten att inlagan kommit in till länsstyrelsen först därefter dock ej föranleda att besvären lämnas utan prövning. Valprövningsnämn- den prövar om besvärshandlingen har kommit in i rätt tid.

Snarast möjligt efter besvärsti- dens utgång skall länsstyrelsen samtidigt kungöra samtliga besvär som anförts och sända besvärs- handlingarna till valprövnings- nämnden. Kungörelsen införes i ortstidning inom kommun i vilken församlingen ingår. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken för- klaring över besvären skall ha kom- mit in till valprövningsnämnden. Länsstyrelsen skall därjämte skyndsamt inkomma till valpröv- ningsnämnden med yttrande över besvären. Bestämmelserna i 27 och 28 åå förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas.

Den som vill anföra besvär har rätt att hos länsstyrelsen genast er- hålla utdrag ur protokoll eller an- nan handling övcr förrättningen.

Föreslagen lydelse

vara denna till handa inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Har skrivelsen kommit in till valprövningsnämnden före överklagandetidens utgång, skall den omständigheten att inlagan kommit in till länsstyrelsen först därefter dock inte föranleda att överklagandet inte tas upp till pröv— ning. Valprövningsnämnden prövar om skrive/sen har kommit in i rätt tid.

Snarast möjligt efter överklagan- detidens utgång skall länsstyrelsen samtidigt kungöra samtliga iii/erkla- ganden och sända skrivelser/ia till valprövningsnämnden. scn införs i ortstidning inom den kommun som församlingen ingår i. l kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över över- klagandena skall ha kommit in till valprövningsnämnden. Länsstyrel-

sen skall dessutom skyndsamt in- '

komma till valprövningsnämnden med yttrande över överklagande- na. Bestämmelserna i 27 och 28 åå förvaltningslagen (19861223) om omprövning av beslut skall inte till- lämpas.

Den som vill överklaga har rätt att hos länsstyrelsen genast få ut- drag ur protokoll eller annan hand- ' ling över förrättningen.

Slå

I fråga om handläggningen och prövningen av besvär som avses i 50 å äger 15 kap. 6. 7 och 9 åå val- lagen (19721620) motst-'arande till- lämpning.

I fråga om handläggningen och prövningen av ett överklagande som avses i 50 å tillämpas 15 kap. 6 å, 7 å första, andra, fjärde och femte styckena och 9å vallagen (19722620). '

'Bestt'immelserna i 15 kap. 7 å" tredje stycket vallagen tillämpas när länsstyrelsen enligt 43 å gör en anmälan med tillämpning av 14 kap. Zl å vallagen. '

52 å3

Beslut varigenom någon har ut- setts till kyrkofullmäktig eller till

"1 Senaste lydelse 1986: 1 164.

Ett beslut varigenom någon har utsetts till kyrkofullmäktig eller till

Kungörcl- '

• Sida 18
•  Original

Nuvarande lydelse

suppleant länder till efterrättelse utan hinder av att besvär anförts övw beslutet. Utses med anledning av besvären annan till fullmäktig el- ler suppleant. länder beslutet här- om till efterrättelse så snart det val eller den förrättning varigenom han

Föreslagen lydelse

suppleant gäller även om beslutet har överklagats. Utses med anled- ning av överklagandet någon annan till fullmäktig eller suppleant. gäller det beslutet så snart det val eller den förrättning varigenom han bli- vit utsedd har avslutats.

blivit utsedd har avslutats.

Bestämmelserna om inhibition i 29 å förvaltningslagen (1986z223) gäller inte beslut som sägs i denna paragraf.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2. Genom denna lag upphävs lagen (1986:74) om nytt val av kyrkofull- mäktige i vissa fall. Den lagen tillämpas dock även efter angivna tidpunkt. om det val som skall göras om har avslutats dessförinnan.

3. Förslag till

Lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland '

Härigenom föreskrivs följande.

1 5 Vid 1988 års ordinarie val till riksdagen och det samtidiga valet av landstingsledamöter och kommunfullmäktige samt vid extra val till riksda- gen och folkomröstning som infaller före 1991 års motsvarande val får röstberättigade som vistas i Förbundsrepubliken Tyskland rösta genom att därifrån sända sina valsedlar till valnämnden med posten (brevröstning).

Vid brevröstning tillämpas bestämmelserna i vallagen (1972:620), om inte annat följer av denna lag.

2 & Brevröstning skall gå till påföljande sätt.

Väljarcn lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I närvaro av två vittnen lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett ytterkuvert för brevröstningsförsändelse och tillsluter detta. Därefter skriver väljaren på ytterkuvertct en försäkran på heder och samvete att han gjort på detta sätt och att försändelsen har ställts i ordning i Förbunds- republiken Tyskland. Vidare anger han på ytterkuvertct dels den dag då brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning. dels sitt personnummer. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäk- ran samt att de inte känner till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertct. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertct. Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne.

Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt andra styck- et lägger väljaren in försändelsen tillsammans med sitt röstkort i ett om- slagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas försändelsen för postbe- fordran till valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller. om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till valnämn- den i den kommun inom vilken den vallokal är belägen där den särskilda

. röstlängden enligt 4 kap. 20 å vallagen (_1972:620) skall finnas tillgänglig.

Brevröstningsförsändelsen får vara iordninggjord tidigast 24 dagar före valdagen och skall avges senast dagen före valdagen. Försändelsen skall anses avgiven den dag då den är poststämplad. Brevröstningsförsändelsen

• Sida 19
•  Original

'bör lämnas för postbefordran i så god tid att den kan beräknas vara valnämnden till handa senast andra dagen efter valdagen.

3 & Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelscr kommer in till val- nämnden skall antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I väntan på den offentliga förrättningen för preliminär rösträkning skall försändelserna för- varas på ett betryggande sätt.

4 & Granskning och rösträkning skall i fråga om brevröstningsförsändel- ser ske vid den offentliga förrättning som avses i 13 kap. 9.5 vallagen ' (1972:620). Sedan de åtgärder som anges i samma paragrafs första stycke har vidtagits. skall brevröstningsförsändelserna granskas på följande sätt.

Granskningen inleds med att inkomna omslagskuvert med brevröst- ningsförsändelser räknas, varefter antalet antecknas i protokollet. Därefter granskas omslagskuverten. Därvid kontrolleras att

1. omslagskuvertet inte har blivit öppnat efter tillslutandet.

2. omslagskuvertet har avlämnats för postbefordran i Förbundsrepubli- ken Tyskland,

3. brevröstningsförsändelsen inte har avgetts senare än dagen före val- dagen.

I de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, behandlas omslagskuvertet på det sätt som föreskrivs i 5 5. I annat fall läggs omslagskuvertet åt sidan. Omslagskuvert som har lagts åt sidan läggs därefter in i ett eller flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

5 5 När kontrollen enligt 4 så är avslutad. öppnas de omslagskuvert som inte har lagts åt sidan. Därefter kontrolleras att

]. omslagskuvertet innehåller väljarens röstkort,

2. samma väljare inte har avgivit sådant fönsterkuvert som avses i 13 kap. 3 & första stycket vallagen (l972:620) eller mer än en brevröst- -

ningsförsändelse.

3. väljaren är röstberättigad i valdistriktet,

4. väljaren inte röstat i vallokalen under valdagen. 1 de fall då de nämnda kraven är uppfyllda. behandlas ytterkuvertct på det sätt som föreskrivs i 6 &. I annat fall läggs ytterkuvertct tillsammans med väljarens röstkort åter in i omslagskuvertet. som läggs åt sidan. Omslagskuvert som har lagts åt sidan läggs därefter in i ett eller flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

6 & När kontrollen enligt 5 & är avslutad. granskas ytterkuverten till de valförsändelser som inte har lagts åt sidan. Därvid kontrolleras att försän- delsen är i föreskrivet skick och har gjorts i ordning inom föreskriven tid samt att ytterkuvertct är tillslutet. Därefter bryts ytterkuvertct. Inner- kuverten granskas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven beskaffen- het. att väljaren har ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och att innerkuverten inte är försedda med obehörig märkning. Godkända innerkuvert läggs i urnorna. ] samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han har utövat sin rösträtt.

Föreligger någon brist eller felaktighet i ett hänseende som valnämnden skall kontrollera enligt första stycket, skall det eller de bristfälliga kuverten tillsammans med väljarens röstkort och ytterkuvertct åter läggas in i om- slagskuvertet. Detsamma gäller, om ett innerkuvert är tomt eller om det inte klart framgår att ett kuvert innehåller en valsedel. Omslagskuverten läggs i sin tur in i ett eller flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

• Sida 20
•  Original

Avgivna röster skall räknas tillsammans med de röster som avses i'

13 kap. 9 5 andra stycket vallagen -( l972:620).'

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988 och gäller till utgången av år 1991.

4. Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (19772179)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 och 6 åå kommunallagen (1977: 179") skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

För ledamöterna i fullmäktige skall utses suppleanter.

I kommun bestämmer kommun- fullmäktige det antal suppleanter som skall ligga till grund för tillämp- ningen av bestämmelsernai 14 kap. 19 & vallagen (1972:620) om utseen- de av suppleanter. Antalet skall ut- göra viss andel. doek högst hälften. av det antal platser som varje parti erhåller i kommunen. Om därvid uppkommer brutet tal. avrundas- detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast under- rättas om kommunfullmäktiges be- slut.

I kommun bestämmer kommun- fullmäktige det antal suppleanter som skall ligga till grund för tillämp- ningen av bestämmelsernai 14 kap. 19 & vallagen (1972:62()) om utseen- de av suppleanter. Antalet skall ut- göra viss andel. dock högst hälften, av det antal platser som varje parti erhåller i kommunen. Om därvid uppkommer brutet tal. avrundas detta till närmast högre hela tal. Be— slutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om kom- munfullmäktiges beslut.

Om antalet suppleanter för ledamöterna i landstinget gäller vad som är föreskrivet i vallagen.

65'

Ledamöter och suppleanter i full- mäktige väljs för tre tjänstgöringsår räknat från och med den 1 novem- ber det är då valet har skett.

Ledamöter och suppleanter i full- mäktige väljs för tre tjänstgöringsår räknat från och med den ] novem- ber det år då valet har skett. Om det val som förrättas i anslutning till utgången av denna period upphävs och valprövningsnämnden beslutar om omval beträffande samtliga le- damöter ()(-h suppleanter, förlängs dock tjänstgöringstiden till dess omvalet har avslutats.

1 Stockholms kommun räknas tjänstgöringstiden från och med den 15 oktober det år då valet har skett.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1988.

' Senaste lydelse 19792414.

• Sida 21
•  Original

5 Förslag till.

Lag om ändring i lagen (1982: 1052) om församlingar och

kyrkliga samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2. 6 och 32 åå lagen (1982:]052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse '

2 kap.

För ledamöterna i kyrkofullmäktige skall utses suppleanter.

Fullmäktige bestämmer det antal suppleanter som skall ligga till grund för tillämpningen av bestäm- melserna i 43 5 lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval om utseende av suppleanter. Antalet skall utgöra en viss andel. dock högst hälften. av det antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid upp- kommer ctt brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast under- rättas om fullmäktiges beslut.

Fullmäktige bestämmer det antal suppleanter som skall ligga till grund för tillämpningen av bestäm- melserna i 43 5 lagen ('1972:704) om kyrkofullmäktigval om utseende av suppleanter. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften. av det antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid upp- kommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Be- slutet skall fattas före utgången av april månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om full- mäktiges beslut.

När kyrkofullmäktige skall utses första gången. beslutar kyrkostämman om antalet suppleanter.

Ledamöter och suppleanter i kyr- kofullmäktige väljs för tre år räknat från och med den 1 januari året ef- ter det år då valet har skett.

Ledamöter och suppleanteri kyr- kofullmäktige väljs för tre år räknat från och med den 1 januari året ef- ter det är då valet har skett. Om det val som förrättas i anslutning till utgången av denna period upphävs och valprövningsnämnden beslutar om omval beträffande samtliga le- damöter och suppleanter, förlängs dock tjänstgöringstiden till dess omvalet har avslutats.

32 å'

För ledamöterna i samfällighets kyrkofullmäktige skall utses supp- leanter. Fullmäktige bestämmer det antal suppleanter som skall ligga till grund för tillämpningen av bestäm- melserna i 43 5 lagen ('l972:704) om kyrkofullmäktigval om utseende av

' Senaste lydelse 19841976.

För ledamöterna i en samfällig- hets kyrkofullmäktige skall det ut- ses suppleanter. Fullmäktige be- stämmer det antal suppleanter som skall ligga till grund för tillämpning- en av bestämmelserna i 43 & lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

• Sida 22
•  Original

Nuvarande lydelse

suppleanter. Antalet skall utgöra en viss andel. dock högst hälften. av det antal platser som varje parti får i samfälligheten eller, om regering- en enligt 4 & andra stycket lagen om kyrkofullmäktigval har beslutat att valbarheten skall vara inskränkt till valkrets, i varje valkrets. Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast underrättas om fullmäktiges beslut.

Föreslagen lydelse

om utseende av suppleanter. Anta- let skall utgöra en viss andel, dock högst hälften. av det antal platser som varje parti får i samfälligheten eller, om regeringen enligt 4 % and- ra stycket lagen om kyrkofullmäk- tigval har beslutat att valbarheten skall vara inskränkt till valkrets, i varje valkrets. Om det därvid upp- kommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Be- slutet skall fattas före utgången av april månad valäret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om full- mäktiges beslut.

När kyrkofullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligt första stycket av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om inte beslutanderätten i samfälligheten med stöd av förordnande enligt 1 kap. 10 & skall utövas av indelningsdelegerade.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

lx) IN)

• Sida 23
•  Original

5. Vissa andra frågor 5.1 Användningen av valkuvert

RSV tar i sin promemoria (avsnitt 5.3) upp frågan om användningen av valkuvert och anför som sin mening att den bör utredas förutsåttningslöst. Denna uppfattning delas av de remissinstanser som har uttalat sig om den.

För min del anserjag att det är naturligt att RSV återkommer till frågan i samband med att verket redovisar erfarenheterna från 1988 års val på samma sätt som skett efter de senaste valen. Jag utgår från att RSV därvid lägger fram de förslag som kan anses befogade.

• Sida 31
•  Original

5.2. Redaktionella ändringar i vallagstiftningen

Enligt RSV:s promemoria (avsnitt 5.6. ingressen) och flera remissinstanser bör en redaktionell översyn göras av vallagstiftningen. Endast någon re- missinstans är tveksam till en sådan översyn."

Också jag anser att det kan anses befogat att vallagstiftningen ses över sedan den nu varit i kraft i 15 år och ändrats ett stort antal gånger. En sådan översyn bör avse sådana redaktionella och andra frågor som är av lagteknisk natur. Översynen bör kunna göras utan parlamentarisk medver- kan. och .arbetet bör vara avslutat i god tid före 1991 års val. Vissa redaktionella ändringar bör dock göras redan nu.

I enlighet med den terminologi som används i den nya förvaltningslagen (.1986:223) bör begreppet besvär bytas ut mot överklagande (jfr prop. 1985/86:80 s. 55 och prop. 1986/87:39 s. 60). På motsvarande sätt bör tillkomsten av liinsskattemyndighererna föranleda vissa följdändringar i 4 kap. 2 och 11 % vallagen och 89' lagen om kyrkofullmäktigval. Som förordats av RSV bör vidare termerna posmnrmlt och ytterkuvert ersättas av postkontor resp. fönsterkuvert. Även vissa andra smärre redaktionella jämkningar av lagtexten bör ske.

5.3. Vilken myndighet skall bestämma-dag för partiellt omval?

RSV föreslår i sin promemoria (avsnitt 5.6 a) att verket — och inte som nu länsstyrelsen — skall bestämma dag för omval av fullmäktige i de beslutan- de kommunalaförsamlingarna. när omvalet inte avser hela landet. Försla- get har inte mött några invändningar vid rcmissbehandlingen.

Också jag ansluter mig till förslaget. För den händelse att flera kommu- nala omval skall äga rum kan det givetvis ofta vara angeläget att en samordning sker genom centrala valmyndigheten. dvs. RSV. Verket bör då samråda med berörda länsstyrelser. I praktiken är den ordning jag här förordar den som tillämpas redan nu. Ändringar bör följaktligen göras i 1 kap. 3 Q' vallagen och 3 5 lagen om kyrkofullmäktigval.

5.4. Identifiering av kandidater på valsedlar

Enligt RSV:s promemoria (avsnitt 5.6 b) bör personnummer inte längre användas som primär identitieringsuppgift för kandidater som tas upp på valsedlar (.se 6 kap. 2 & tredje stycket vallagen och 10 5 lagen om kyrko- fullmäktigval). Förslaget tillstyrks av de remissinstanser som yttrar sig på denna punkt. .

I likhet med RSV och remissinstanserna anser jag att personnummer- användningcn bör begränsas i detta sammanhang (jfr dir. 1984:27 till data- och offentlighetskommitten. Ju 1984:06). 1 vallagstiftningen bör därför inte personnummer nämnas särskilt som identilieringsuppgift för kandidater.

• Sida 32
•  Original

5.5. Uppgift om valnämnd på väljarförteckningar

Enligt 10 kap. 8 % vallagen skall en röstmottagare på en utlandsmyndighet på en särskild förteckning anteckna dels väljarens namn. dels den val- nämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas. Bestämmelsen är till följd av 10 kap. 14 & tillämplig också vid röstning på fartyg.

1 RSV:s promemoria (avsnitt 5.6 d) förordas att bestämmelsen upphävs eftersom den saknar praktisk betydelse. Fönsterkuverten skall nämligen sändas till RSV som sedan skickar dem vidare till resp. valnämnd. Om den som röstar har röstkort. har det placerats så att RSV kan läsa av uppgiften om valnämnd genom fönsterkuvertet. För den som saknar röstkort finns i stället ett adresskort i fönsterkuvertet. som RSV utnyttjar när verket enligt bestämmelserna i 10 kap. 11 & skall avgöra till vilken valnämnd kuvertet skall skickas (jfr 10 kap. 15 å). Någon invändning mot RSV:s förslag har inte gjorts under rcmissbehandlingen. Jag instämmer i förslaget, vilket bör föranleda en följdändring i 11 kap. 8 & vallagen. '

5.6. Granskningen av valkuvert

RSV förordar i sin promemoria (avsnitt 5.6 e) att det uttryckligen skall anges i 13 kap. 4 åvallagen att man vid den preliminära rösträkningen skall kontrollera att ytterkuven innehåller bara ett valkuvert. för varje val. Så sker redan i praktiken. '

Mot detta förslag. som har lämnats utan erinran vid remissbehandlingen, har jag inget att invända. Jag förordar därför att vallagen kompletteras på denna punkt. '

5.7. Rättelse av personförväxling

RSV föreslår i sin promemoria (avsnitt 5.6 h) en utvidgning av valpröv- ningsnämndens rättelsemöjligheter i fall där personförväxling har ägt rum till följd av att ett parti på ett valsedelsmanuskript av misstag lämnat felaktiga uppgifter om t.ex. en kandidats personnummer. Valprövnings- nämnden uttalar i sitt remissyttrande att det inte föreligger något verkligt behov av att utvidga de nuvarande möjligheterna till rättelse. lnte hellerjag anser att det finns tillräckliga skäl för en sådan ändring.

5.8. Anmälan av beslut om suppleanter

1 sin promemoria föreslår RSV (avsnitt 5.6 i) att beslut av fullmäktige i kommuner. landstingskommuner och kyrkliga kommuner om ändring av antalet suppleanter skall fattas inom samma tidsfrist som gäller för motsva- rande beslut angående fullmäktige. Remissinstanserna delar denna upp- fattning, som också jag instämmer i. De ändringar som bör göras avser 2 kap. 2 & kommunallagen samt 2 kap. 2 och 32 55 lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Motsvarande förslag har lagts fram i regering- ens skrivelse l987:1 till kyrkomötet öm ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. m. m. (s. 347").

Prop. l987/88z21i

• Sida 33
•  Original

5.9. Antalet suppleanter i kyrkliga samfälligheter med inskränkt valbarhet

Enligt huvudregeln i 4 & andra stycket lagen om kyrkofullmäktigval skall en församling utgöra en valkrets vid val av fullmäktige i en kyrklig samfäl— lighet i vilken församlingen ingår. Valbarheten är dock inte begränsad till valkretsen. Alla eller vissa församlingar i samfälligheten kan emellertid utgöra en valkrets enligt särskilt beslut. 1 så fall kan bestämmas att valbar- heten vid fullmäktigvalen skall vara inskränkt till valkretsen.

Detta gäller i fråga om val av såväl fullmäktige som de suppleanter som skall finnas enligt 2 kap. 32 .5 lagen om församlingar och kyrkliga samfällig- heter. Det är fullmäktige som bestämmer det antal suppleanter som skall utses enligt 43 Så lagen om kyrkofullmäktigval. Antalet skall vara en viss andel (högst hälften) av det antal platser som varje parti fåri samfälligheten eller, om valbarheten är inskränkt till valkrets. i varje valkrets.

Dessa bestämmelser kan tolkas så att det är möjligt för fullmäktige i en samfällighet att bestämma suppleantkvoten olika i valkretsarna, när val- barheten är inskränkt till dessa. Detta går mindre väl ihop med reglerna i 14 kap. 19 & vallagen, vilka enligt 43 & lagen om kyrkofullmäktigval skall tillämpas vid suppleantvalet. Dessa regler avser inte val med sådan in- skränkt valbarhet.

Mot denna bakgrund förordar RSV i sin promemoria (avsnitt 5.6j) att man utesluter möjligheten att besluta om olika andelar suppleanter i val- kretsarna i en samfällighet med inskränkt valbarhet. Enligt uppgift från verket förekommer det aldrig eller mycket sällan att samfälligheter beslu- tar om sådana olika kvotdelar. men ibland aktualiseras ändå frågan inför valen.

Remissinstanserna har inte haft någon invändning mot RSV:s uppfatt- ning.

För min del anserjag att den nu behandlade frågan om olika kvotdelar suppleanter när valbarheten är inskränkt till valkretsarna. kräver ytterliga- re överväganden. Dessa bör ske inom ramen för den översyn av vallagstift- ningen som jag har aviserat i avsnitt 5.2. Jag vill därför inte nu föreslå någon sådan lagändring som RSV förordar.

5.10. Informationen till utlandssvenskarna

RSV tar i sin promemoria (avsnitt 3.4) upp den kritik som har riktats mot främst verket för bristande information om utlandssvenskars rösträtt i bl. a. Norge. RSV uppger att verket redan har ett samarbete med centrala folkbokföringsmyndigheten i Finland så att svenska ambassaden i Helsing- fors får adresser till alla svenska medborgare över 18 år. till vilka man skickar valinformation i form av ansökningsblanketter om upptagande i särskild röstlängd.

Enligt uppgift från RSV planerar verket att inför 1988 års val söka samarbete med även de norska och danska folkbokföringsmyndighetcrna för att nå alla utlandssvenskar i Norge och Danmark med samma direkta valinformation.

LH

• Sida 34
•  Original

Med hänsyn till vad lRSV uppgett anser jag att det inte behövs några särskilda initiativ från min sida i saken.

5.11. Handikappanpassade vallokaler

I den i inledningen nämnda framställningen från Handikappförbundens

centralkommitté begärs lagstiftning om att landets samtliga vallokaler skall -

göras tillgängliga för människor med funktionsnedsättningar.

I 9 kap. 6 & vallagen föreskrivs att kommunen skall tillhandahålla lämpli- ga vallokaler. Det finns dock ingen föreskrift om hur vallokalen skall vara utformad. Jag vill emellertid påpeka att det i RSV:s handledning för 1985 års val (Del 7 Valnämndens förberedelser) särskilt framhålls att vallokaler om möjligt bör förläggas till byggnader som är så utformade att handikap- pade personers möjligheter att rösta underlättas. Jag har inhämtat att motsvarande rekommendation avses bli gjord inför 1988 års val.

Det är naturligtvis ytterst angeläget att vallokalerna i görligaste mån är handikappanpassade. Jag är emellertid medveten om att det inte inom alla valdistrikt finns tillräckligt många lämpliga sådana lokaler att tillgå. I dagens läge används ofta. skolbyggnader som inte alltid uppfyller kravet på handikappanpasssade offentliga byggnader. Jag vill dock betona vikten av att valnämnderna bemödar sig om att se till att de lokaler som används för val så långt möjligt är handikappanpassade. 1 den mån sådana vallokaler inte finns att tillgå bör naturligt valnämnden göra sitt bästa för att finna vallokaler som ändå är så lättillgängliga som möjligt för handikappade väljare.

Avslutningsvis vill jag också erinra om att frågan tidigare varit aktuell bl.a. i riksdagen (se KU 1983/84:11 s. 5 f.. 15) utan att riksdagen ansett något'särskilt initiativ från riksdagens sida vara behövligt.

6. U pprättade lagförslag

I enlighet med vadjag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprät- tats förslag till

1. lag om ändring i vallagen (19721620).

2. lag om ändring i lagen (1972:794) om kyrkofullmäktigval.

3. lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland.

4. lag om ändring i kommunallagen (1977: 179),

5. lag om ändring i lagen (1982:]052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Förslagen under 4 och 5 har upprättats efter samråd med chefen för civildepartcmentet.

7. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen.

• Sida 35
•  Original

8. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de lagförslag som föredragan— den har lagt fram.

• Sida 36
•  Original