Propositionens huvudsakliga innehåll

I remissen föreslås en ny lag om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m. Förslaget innefattar tre delar, nämligen kontroll över vissa obemannade luftfarkoster som kan användas som vapenbärare (missiler) jämte delsystem och komponenter, kontroll över viss tillverkningsutrustning för biologiska och kemiska stridsmedel samt kontroll över vissa kemiska produkter som kan användas för tillverkning av kemiska stridsmedel. För samtliga fall föreslås att det skall vara förbjudet att föra ut produkterna. om inte regeringen har lämnat tillstånd till det. När det gäller missiler. m.m. föreslås även förbud mot att utan tillstånd överföra tillverkningsrätter och att överföra viss program- vara.

För tillverkningsutrustning som kan användas för tillverkning av kemi- ska och biologiska stridsmedel samt för vissa kemiska produkter föreslås ett förbud mot att bl. a. förmedla sådana produkter som finns utom riket. Även här föreslås att regeringen skall kunna medge undantag från förbuden.

Förslagen grundar sig till stora delar på internationella åtgärder i syfte att begränsa en spridning av massförstörelsevapen.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den ljuli 1991.

• Sida 2
•  Original

Propositionens lagförslag

1. Förslag till

Lag om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

Härigenom föreslås följande.

Inledande bestämmelser

15. Lagen gäller i den utsträckning regeringen föreskriver

l. fullständiga robot- och raketsystem och andra obemannade luftfar- koster som har en lastförmåga av minst 500 kilogram och en räckvidd av minst 300 kilometer.

2. delsystem. komponenter och konstruktionsmaterial för system som avsesi l,

3. provnings- och tillverkningsutrustning som särskilt utformats för system. delsystem och komponenter som avses i 1 och 2.

4. program för automatisk databehandling och annan programvara sär- skilt utformadc för produkter som avses i l —3.

5. utrustning som kan användas för tillverkning av biologiska eller kemiska stridsmedel, och

6. kemiska produkter som kan användas för tillverkning av kemiska stridsmedel (kemiska prekursorer).

25 Utöver vad som sägs i denna lag kan bestämmelserna i lagen (1983: 1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel. m.m.. lagen (1988z558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel. m.m. samt lagen (1984: 3) om kärnteknisk verksamhet vara tillämpliga.

l'tförsr'l in. in.

3 5 Produkter som avses i l & får inte föras ut ur landet utan tillstånd av regeringen.

45 Programvara som avses i l ä 4 får inte heller medelst tclckommuni- kation eller på annat liknande sätt överföras från Sverige till mottagare i utlandet utan tillstånd av regeringen.

Upplåtelse och överlåtelse av til/i'w'kningxräll

55 Avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av rätt att utom landet tillverka produkter som avses i 1 15 1—3 får inte utan tillstånd av regering- en ingås här i landet och inte heller utom landet av svensk myndighet. svenskt företag eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas här.

Tillhandahålla/ide av tillverkningsmrusrning

6 5 Produkter som avses i 1 55 —6 och som finns utom landet får inte här i landet och inte heller utom landet av svensk myndighet. svenskt företag eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas här tillhandahållas genom

|»)

• Sida 3
•  Original

försäljning. utbjudandc mot vederlag eller förmedling åt någon i utlandet utan tillstånd av regeringen.

Villkor m. m.

75 Ett tillstånd enligt denna lag får förenas med villkor samt med kon- troll- och ordningsbestämmelser.

,:tnterkalle/se av tillstånd

85 Tillstånd enligt 3. 4 och 6 55 får återkallas av regeringen. om till- ståndshavaren har åsidosatt villkor eller brutit mot kontroll- eller ord- ningsbestämmelser som har meddelats med stöd av lagen eller om det tinns andra särskilda skäl till återkallelse.

An.svarsln'stämine/ser m. m.

95 Bestämmelser om olovlig utförsel och försök därtill finns i lagen (1960: 4 l 8) om straff för varusmuggling.

105 Den som bryter mot 4. 5 eller 6 5 döms. [. om gärningen har skett uppsåtligen. till böter eller fångelse'i högst två år.

2. om gärningen har skett av oaktsamhet. till böter eller fängelse i högst sex månader.

Den som uppsåtligen genom vilseledande förmår regeringen att lämna tillstånd enligt 4. 5 eller 65 och därigenom föranleder att överföringen. avtalet eller tillhandahållandet kommer till stånd. döms till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen har skett av oaktsamhet. döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Iringa fall skall inte dömas till ansvar.

11 5 Har brott enligt 105 begåtts uppsåtligen och är det att anse som grovt skall dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om produkter- na varit av särskilt farligt slag. om brottet avsett betydande värde eller om gärningen annars varit av särskilt allvarlig art.

12 5 Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåt- ligen eller av oaktsamhet

1. i annat fall än som avses i 9 5 och 105 andra stycket lämnar oriktig uppgift i ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt denna lag.

2. åsidosätter villkor eller bryter mot kontroll- eller ordningsbestämmel- se som har meddelats med stöd av denna lag.

1 ringa fall skall inte dömas till ansvar.

135 Till ansvar enligt denna lag skall inte dömas, om gärningen är belagd med strafTi brottsbalken.

145 Utbyte av brott som avses i 10 och 11 55 skall förklaras förverkat. om inte detta är uppenbart oskäligt.

Denna lagträder i kraft den ljuli 1991.

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988: 205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut

Härigenom föreskrivs att 2 5 lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 5 '

Lagen gäller inte beslut av en sådan nämnd vars sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Lagen gäller inte heller

1. beslut av en arrendenämnd, hyresnämnd eller övervakningsnämnd,

2. beslut om svenskt medborgarskap,

3. beslut om utlänningars vistelse i riket,

4. beslut om värnpliktigas eller reservpersonals inkallelse eller tjänstgö- ring inom försvarsmakten,

5. beslut enligt lagen (1966z413) om vapenfri tjänst,

6. beslut som rör skatter eller avgifter.

7. beslut enligt lagen (l974:922) om kreditpolitiska medel eller beslut i frågor om allmän likviditetsindragning eller allmän prisreglering.

8. beslut enligt lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmate- riel. m. m..

9. andra beslut enligt lagen (1983: 1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel. m.m. än sådana som avser återkallelse av tillstånd,

10. beslut om tillstånd till sådan verksamhet som avses i l 5 3—5 lagen (1984: 3) om kärnteknisk verksamhet,

1 I . beslut enligt lagen (1991.-000) om jörbud mot utförsel av vissa pro- dukter som kan användas i mass- förstörelsesyfte, m. m.

Denna lag träderi kraft den ljuli 1991.

' Senaste lydelse 1988: 560.

• Sida 5
•  Original

Utrikesdepartementet Prop. 1990/91 : 97

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande. och statsråden Hjelm- Wallén, S. Andersson. Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist. G. Andersson, Lönnqvist. Thalén, Freivalds, Wall- ström. Lööw. Persson. Molin. Sahlin. Larsson

Föredragande: statsrådet Gradin

Proposition med förslag till lag om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

1. Inledning

Sverige har i sin politik på nedrustningsområdet lagt mycket stor vikt vid internationella avtal om begränsning och eliminering av massförstörel- sevapen. Uttryck för detta är Sveriges starka stöd till fördraget om hind- rande av spridning av kärnvapen (Non Proliferation Treaty, NPT) och de krav om ett fullständigt provstopp och om kärnvapennedrustning som sedan lång tid framförts av Sverige i olika internationella fora. Vårt land spelar också en aktiv roll i de pågående förhandlingarna i Geneve om en konvention om förbud mot framställning och innehav av kemiska vapen.

Den svenska inställningen till massförstörelsevapen är således klar. De- ras användning måste förhindras och arbetet med deras fullständiga elimi- nering drivas vidare med beslutsamhet.

Sverige är folkrättsligt bundet av fyra internationella överenskommelser avseende massförstörelsevapen. Dessa är det nyssnämnda icke-sprid— ningsfördraget från år 1968. 1971 års fördrag om förbud mot placering av kärnvapen och andra massförstörelsevapen på havsbottnen, 1925 års Genéveprotokoll om förbud mot användning av biologiska och kemiska vapen samt 1972 års konvention om totalförbud mot B-vapen.

På senare år har vidtagits ytterligare åtgärder på det internationella planet som syftar till en begränsning av spridningen av massförstörelseva- pen.

Ett dussintal industrinationer har infört utförselkontroll av vissa obeman- nade luftfarkostsystem (missiler) och delar till sådana. Även viss teknolo- giövcrföring som är av särskild betydelse i sammanhanget kontrolleras.

Andra internationella åtgärder har inriktats på att hindra själva fram- ställningen av massförstörelsevapen. Sålunda har några länder infört kon- trollregimer beträffande viss utrustning som kan användas vid tillverkning av kemiska och biologiska vapen.

Flera länder har också infört kontrollregimer för vissa kemiska produk— 5

• Sida 6
•  Original

ter som kan användas för kemvapenframställning. s.k. kemiska prekurso- rer.

Mot bakgrund av angelägenheten av att det också från svensk sida vidtas ytterligare åtgärder för att minska spridningen av produkter som på olika sätt kan användas för framställning av massförstörelsevapen har inom utrikesdepartementets handelsavdelning utarbetats" promemorian (Ds l990:4) Kontroll av vissa produkter som kan användas i massförstörelse- syfte. Promemorian har remissbehandlats.

Sverige har sedan länge lagstiftning som reglerar bl. a. utförsel av krigs- materiel. Också kärnteknikområdet är reglerat. [ den mån produkter som kan användas i massförstörelsesyfte klassificeras som krigsmateriel eller faller under kärntekniklagstiftningen. omfattas utförsel och teknologiöver- föring av bestämmelserna i dessa regleringar.

Krigsmateriellagstiftningen omfattar endast sådan materiel som är ut- formad för militär användning. De produkter och den teknologi som nu är aktuella för en reglering har. utöver beskaffenheten att kunna användas i massförstörelsesyfte eller vid tillverkning av massförstörelsevapen. även civila användningsområden.

Såväl krigsmaterielbegreppet som krigsmateriellagstiftningen har nyli— gen varit föremål för utredningar. Betänkandena (SOU 1989:66) Begrep- pet krigsmateriel och (SOU 1989: 102) Utlandssamverkan på krigsmate- rielområdet är för närvarande föremål för beredning inom regeringskansli- et. Som jag skall redovisa i det följande anser jag emellertid inte att de överväganden som dessa betänkanden kan komma att leda till bör hindra att de förslag som gäller vissa produkter som kan användas i massförstörel- sesyfte nu läggs fram.

Kärntekniklagstiftningen omfattar —- i nu aktuella avseenden — viss utrustning som främst svarar mot våra internationella åtaganden på områ- det. Också kärntekniklagstiftningen är föremål för utredning. Denna ut- rednings inriktning tar emellertid inte sikte på frågor som rör det nu aktuella området.

Till protokollet i detta ärende bör fogas lagförslaget i promemorian Ds 1990:4 som bilaga 1 och en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av yttrandena som bilaga 2.

De förslag jag nu lägger fram för regeringens bedömning bygger på departementspromemorians förslag.

1 det följande behandlas den internationella utvecklingen och Sveriges medverkan i kampen mot massförstörelsevapen i avsnitten 2.1 och 2.2. Frågan om en kontroll skall regleras genom en i förhållande till andra närliggande områden fristående lagstiftning behandlas i avsnittet 2.3. För- bud mot bl.a. utförsel av vissa luftfarkoster som kan användas som vapenbärare m.m.. viss tillverkningsutrustning för biologiska och kemiska stridsmedel och vissa kemiska prekursorer behandlas i avsnittet 2.4. Villkor och återkallelse av tillstånd tas upp i avsnittet 2.5 och ansvarsbestämmelser i avsnittet 2.6.

1 avsnitt 2.7 behandlas frågan om ändring av lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut med anledning av den föreslagna

• Sida 7
•  Original

kontrollen. Ikraftträdande. frågan om behovet av övergångsbestämmelser och kostnader behandlas i avsnittet 2.8. De enskilda lagbestämmelserna kommenteras i avsnitt 4.

Lagrådet

Regeringen har den 24 januari 1991 beslutat inhämta lagrådets yttrande över utrikesdepartementets förslag till

1. lag om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte. m. m.,

2. lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvalt- ningsbeslut.

De till lagrådet remitterade förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Lagrådet har den 30 januari 1991 lämnat de remitterade lagförslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4. I förhållande till lagrådsremissen har vissa redaktionella änd- ringar gjorts av förslaget till lag om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

2.2. Sveriges medverkan i kampen mot massförstörelsevapen

Mitt förslag: En kontrollregim införs för vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller läm- nat detta utan erinran. .

Skälen för mitt förslag: Under det senaste decenniet har teknik för att tillverka och använda massförstörelsevapen spritts till allt fler länder, inkl. länder i regioner där svåra bilaterala motsättningar råder. Det gäller ut- rustning för att tillverka kärnvapen men även kemiska och t.o.m. biologis- ka stridsmedel samt bärraketer — s.k. missiler — för att transportera sådana vapen. Problemet förvärras av att en hel del av denna teknologi baseras på utrustning som används för legitima civila ändamål, t.ex. kärnkraft, kemisk industri, läkemedels- och livsmedelsindustri samt civila rymdprogram. När det gäller kärnvapen finns genom Internationella atomenergiorganet (IAEA) en internationell kontroll som gäller NPT-an- slutna stater. Vidare finns de s.k. Londonriktlinjerna för export av käm- matcrial. utrustning och teknologi. Motsvarande globala kontrollregimer saknas i fråga om bärraketer liksom i fråga om tillverkningen av kemiska stridsmedel.

Att problemet inte är teoretiskt framgår av att åtminstone ett femtontal länder i Mellersta Östern. Asien och Latinamerika nu disponerar eller själva utvecklar missiler som kan bära massförstörelsevapen. De kunska- per som krävs för att tillverka kemiska stridsmedel har samtidigt blivit vitt

• Sida 13
•  Original

spridda. Sådana stridsmedel har bevisligen använts i konflikten mellan Irak och Iran och internt i Irak mot kurderna. Av andra uppgifter framgår att vissa stater även försöker skaffa sig en kapacitet att utveckla biologiska stridsmedel.

I fråga om bärraketer har spridningen till stor del åstadkommits genom stormakternas försäljning av militära raketer till länder i tredje världen. Vissa avancerade missilprojekt i dessa länder bygger emellertid även på att man skaffat sig tillgång till civil rymdteknologi och applicerat den på militära projekt. Användningen av i princip civil utrustning kännetecknar i ännu högre grad tillverkningen av kemiska och biologiska stridsmedel. Vederbörande lands försvarsmakt vidtar därvid ofta stora ansträngningar för att dölja att den civila utrustningen skall användas för militära ända- mål.

Sveriges inställning är klar när det gäller spridning av massförstörelseva- pen. Vi betraktar dessa vapen som en fara för mänskligheten och verkar sedan länge aktivt för deras fullständiga eliminerande. Sverige har inga som helst ambitioner att anskaffa sådana vapen och ser stora faror för den internationella stabiliteten i att de sprids till nya länder. Det finns inte heller något svenskt nationellt intresse av att tillåta export av civil utrust- ning eller teknologi, om det är risk att den används för framställning av massförstörelsevapen.

Som jag redan har redogjort för har ett antal industristater uppmärk- sammat spridningsrisken beträffande bärraketer med lång räckvidd. Detta ligger bakom kontrollen enligt MTCR. Mot bakgrund av de pågående förhandlingarna om ett totalförbud mot kemiska vapen har bl. a. länderna _ inom den s.k. Australiengruppen infört exportkontroll av kemiska prekur- sorer som kan användas för framställning av kemiska stridsmedel.

Det är enligt min mening synnerligen angeläget att även Sverige bidrar till att förhindra spridning av produkter och teknologi för massförstörel- sevapen. I första hand bör vi se till att inte svenska produkter eller svensk teknologi kommer till användning för framställning av sådana vapen. Men det kan inte heller tillåtas att Sverige blir ett genomgångsland för sådan utrustning sedan andra stater infört kontrollregimer.

Min slutsats är således att Sverige bör införa ett kontrollsystem för att förhindra att produkter och teknologi. som kan användas i massförstörel- sesyfte, från eller via Sverige exporteras till länder som kan befaras använ- da dem i detta syfte.

De produkter och den teknologi som bör kontrolleras bör enligt interna- tionell förebild vara — bärraketer m.m. med en räckvidd av minst 300 kilometer och en lastför-

måga av minst 500 kilogram liksom delsystem och viss utrustning,

— utrustning som kan användas för tillverkning av kemiska och biologiska stridsmedel,

— sådana kemiska substanser — s.k. kemiska prekursorer —— som kan användas för tillverkning av kemiska stridsmedel.

Regimen bör bygga på ett utförselförbud. Såvitt gäller missiler, m.m. bör även teknologiöverföring regleras liksom överföring av viss program- vara. Något motsvarande behov torde inte föreligga beträffande tillverk-

• Sida 14
•  Original

ningsutrustning avseende B- och C-stridsmedel eller kemiska prekursorer. Däremot menar jag att det beträffande dessa kategorier finns skäl att reglera bl. a. sådan försäljning och förmedling som kan ske från ett land till ett annat, om åtgärderna vidtas i Sverige eller av svenska företag eller myndigheter eller personer som är bosatta eller stadigvarande vistas i Sverige. För samtliga fall bör gälla att regeringen efter prövning kan medge tillstånd i det enskilda fallet.

De huvudprinciper som enligt min mening bör vara vägledande för prövningen av tillstånd är följande.

Den viktigaste prövningsgrunden bör vara vilken risk som föreligger för att den tillståndspliktiga produkten eller teknologin kan komma till an- vändning för utveckling, tillverkning eller insättande av massförstörel- sevapen. Detta får bedömas mot bakgrund av vad som är känt om motta- garlandets kapacitet på området, dess ambitioner att anskaffa sådana vapen samt spänningsförhållanden i regionen som kan påskynda en sådan utveckling. Om risken anses reell. bör tillstånd vägras.

En andra prövningsgrund bör vara en värdering av kvaliteten på sådana åtaganden om att produkten eller kunskapen endast skall användas för specificerade civila ändamål, som i förekommande fall görs från mottagar- landet eller köparen. Vid en sådan bedömning bör hänsyn tas bl.a. till vilka internationella eller andra åtaganden landet gjort att inte självt anskaffa massförstörelsevapen.

En tredje prövningsgrund bör vara risken för vidareexport till ett tredje land. Detta får bedömas bl.a. mot bakgrund av de kontrollregimer som råderi mottagarlandet. '

Alla dessa faktorer bör vägas in i den totalbedömning. som det måste ankomma på regeringen att göra i varje enskilt tillståndsärende.

Enligt min mening bör vi eftersträva att få till stånd en effektiv kontroll- regim som undanröjer risken för spridning av produkter och teknologi som kan användas i massförstörelsesyfte från Sverige men som samtidigt inte i onödan begränsar legitim handel och teknologiöverföring för fredliga än- damål.

Jag vill här också ta upp frågan om hur en kontrollregim förhåller sig till Sveriges handelspolitiska åtaganden inom det allmänna tull- och handels- avtalet (GATT). i vårt frihandelsavtal med den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) och i EFTA-konvcntionen.

Samtliga dessa instrument undantar åtgärder som tillkommer i säker- hetssyfte. Den vidaste begränsningen gäller inom GATT som stadgar att avtalet inte innebär hinder för avtalsslutande part att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda väsentliga säkerhetsintressen, där åtgärder bl.a. avser handel med varor som direkt eller indirekt äger rum i syfte att tillgodose militära behov.

Likartade bestämmelser finns i frihandelsavtalet med EEC samt i EFTA-konventionen.

Också inom EG finns det bestämmelser som ger medlemsländerna rätt att upprätthålla regimer på området.

Min slutsats är att en regim av det slag jag ämnar föreslå inte inkräktar på Sveriges handelspolitiska åtaganden gentemot andra länder.

• Sida 15
•  Original

2.3. En fristående lagstiftning om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

Mitt förslag: Förbudet mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m. regleras i en särskild lag.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Några av remissinstanserna har förordat att den föreslagna regleringen samordnas med gällande lagstiftning, främst krigs- materiellagstiftningen.

FOA anser. bl. a. mot bakgrund av den översyn som nu sker av krigsma- teriellagstiftningen, att det är olämpligt att införa en separat lag om export- kontroll inom ”delområden" som gäller massförstörelsevapen. De pro- blem som finns att tilllämpa nuvarande regelverk. främst det som gäller krigsmateriel och som redovisats i promemorian. bör enligt FOA kunna elimineras i samband med pågående översyner. De ändringar som erford- ras gäller främst tillämpnings— och klassificeringspraxis samt utformning och omfattning av krigsmaterielförteckningen. Även ÖB anser att en sam- ordning bör ske med förbudet mot utförsel av krigsmateriel. RPS pekar på det gränsdragningsproblem som kan uppstå om olika lagar gäller för pro- dukter som samtidigt klassificeras som krigsmateriel och produkter som kan användas i massförstörelsesyfte. Styrelsen menar att den typ av över- lappningar som nu har berörts bör undvikas så långt det är möjligt. Enklast förefaller detta kunna ske om man tar ett samlat grepp över hela problem-_ området och för samman det nu aktuella lagförslaget med lagstiftningen om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel och om förbud mot utförsel av krigsmateriel. En sådan samlad lagstiftning skulle enligt RPS kunna erbjuda betydande fördelar inte bara för de rättstillämpade myndig- heterna utan också för dem, vilkas verksamhet styrs av de aktuella bestäm- melserna. ÖCB. FFA och SIND har framfört liknande synpunkter. SK] och Statens strå/.skyddsinstitut anser att det inte är lämpligt att koppla kontrol- len av missiler till kärntekniklagstiftningen.

Skälen för mitt förslag: Några av de produkter som bör omfattas av en kontrollregim är redan i dag föremål för lagstiftning. Detta gäller framför allt lagstiftningen om krigsmateriel men också i något enstaka fall kärntek- niklagstiftningen och regleringen av viss högteknologi.

I Sverige regleras sedan länge bl. a. utförsel av krigsmateriel. Regleringen har byggts ut vid flera tillfällen. Nu gällande lag (1988: 558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. (utförsellagen) trädde i kraft den 1 juli 1988.

Enligt utförsellagen ankommer det på regeringen att meddela föreskrif- ter om vad som skall avses med krigsmateriel. 1 förordningen (19881561) om förbud mot utförsel av krigsmateriel. m.m. (utförselförordningen) anges att med krigsmateriel skall avses sådana varor som är upptagna i bilagan till förordningen och som inte har tillverkats före år 1890. I bilagan

• Sida 16
•  Original

till förordningen finns en förteckning över krigsmateriel som innehåller 16 grupper materiel. vilka inom sig innehåller undergrupper.

l utförsellagen stadgas att krigsmateriel inte får föras ut ur landet utan tillstånd av regeringen. Regeringens prövning sker med utgångspunkt från riktlinjer som har godkänts av riksdagen.

Förutom utförsel regleras upplåtelse och överlåtelse av rätt att utom landet tillverka krigsmateriel samt bedrivande av militärt inriktad utbild- ning av utländska medborgare. Genom nu gällande lag infördes också krav på tillstånd för att ingå avtal med någon utom landet om att för dennes räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel. Även marknadsföring av krigsmateriel äi' reglerad.

Enligt lagen (1983: 1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmate- riel. m. m. (tillverkningslagen) krävs regeringens tillstånd för att få tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel.

Till krigsmateriel hänförs materiel som är utformad för militär använd- ning. Om materielen i annan form eller annat utförande har en civil användning. måste den militära utformningen avvika från den civila på ett påtagligt sätt för att materielen skall anses utgöra krigsmateriel. Krigsma- terielkontrollen är alltså en s.k. Single use-regim. vilket innebär att civil användning i princip utesluter klassificering som krigsmateriel och där- med också tillämpning av krigsmateriellagstiftningens bestämmelser. För att denna skall bli tillämplig på produkter som kan användas i massförstö- relsesyfte, krävs alltså att produkterna kan klassificeras som krigsmateriel.

Krigsmaterielbegreppet har nyligen varit föremål för utredning. Det- samma gäller lagstiftningen om förbud mot utförsel av krigsmateriel. m.m. Betänkandena (SOU 1989:66) Begreppet krigsmateriel och (SOU 1989: 102) Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet. som resp. utred- ning har resulterat i. har remissbehandlats. De är för närvarande föremål för överväganden inom regeringskansliet. I krigsmaterielbegreppsutred- ningen (SOU 1989:66) föreslås att utförsellagen byggs ut med en beskriv- ning av vilka materielslag (huvudkategorier) som omfattas av regelsyste- met. Den mer detaljerade förteckningen över berörda varuslag bör det enligt utredningen även i fortsättningen ankomma på regeringen att be- stämma. Utredningen specificerar tio huvudkategorier som den menar uttryckligen bör nämnas i utförsellagen. För fem av kategorierna föreslår utredningen beteckningen "krigsmateriel” och för de övriga beteckningen ”jämställda med krigsmateriel".

Enligt utredningen bör ett funktionskriterium, dvs. matcrielcns potenti- ella användning i en process vars operativa slutmål är att åstadkomma förstörelsebringande vapenverkan. vara den överordnade principen vid avgränsningen av de varuslag som skall beröras av reglerna i utförsellagen. Vid den mer detaljerade klassificeringen av enskilda produkter bör, enligt utredningen. liksom hittills konstruktionskriteriet. dvs. produkternas sam- mansättning och prestanda. vara det avgörande.

Vid en tillämpning av krigsmaterielbegreppsutredningens funktions- och konstruktionskriterier skulle en produkt vara att betrakta som krigs- materiel endast i den mån produkten har en potentiell användning i en process vars operativa slutmål är att åstadkomma förstörelsebringande

• Sida 17
•  Original

vapenverkan och om den enligt objektivt verifierbara data beträffande sammansättning. egenskaper och prestanda har konstruerats. utrustats eller ändrats på ett sådant sätt att den påtagligt avviker från motsvarande civila materiel och har en militär effekt. En reglering som har detta krigs- materielbegrepp skulle lämna en stor del av de produkter som kan använ- das i massförstörelsesyfte utanför krigsmateriellagstiftningen. Sådana pro- dukter har -— somjag tidigare varit inne på — huvudsakligen civil använd- ning.

En utvidgning av krigsmaterielbegreppet till att inbegripa alla de pro- dukter som bör omfattas av föreliggande förslag skulle innebära att inte bara utförsel och teknologiöverföring utan även andra för krigsmateriel specifika regler om bl.a. utveckling av krigsmateriel och marknadsföring SkUllC styra kontrollen över produkter som kan användas i massförstörel- sesyfte. Dessutom skulle de underkastas de utbyggda kontrollåtgärder som numera kännetecknar krigsmaterielområdet.

Till detta kommer att prövningsgrunderna för bl. a. utförsel av produk- ter som kan användas i massförstörelsesyfte i enlighet med vad jag tidigare sagt bör vara annorlunda än de som styr bedömningen av tillståndspröv- ningen i fråga om krigsmateriel.

Lagen om kärnteknisk verksamhet trädde i kraft år 1984. Lagen syftar till att ta till vara säkerheten vid verksamhet på kärnenergiområdet och att möjliggöra att de förpliktelser uppfylls som följer av de överenskommelser som Sverige ingått i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. Lagen är en säkerhetslag som är speciellt inriktad på att tillgodose säkerheten vid verksamhet på kärnenergiområdet samt på att ge tillsyn över och insyn i sådan verksamhet. Enligt en till lagen hörande förordning får viss utrust- ning och material som har särskilt konstruerats eller iordningställts för bearbetning. användning eller framställning av kärnämne eller som annars är av väsentlig betydelse för framställning av kärnladdningar inte föras ut ur riket utan tillstånd av regeringen. Viss teknologiöverföring regleras också. Frågor om tillstånd prövas. med vissa undantag. av regeringen som utöver hänsyn till risken för spridning har möjlighet att från fall till fall beakta andra faktorer av t. ex. utrikes-. industri— eller handelspolitisk na- tur. I kärntekniklagcn regleras även vissa s.k. dual use-produkter på kärn- teknikområdet.

För en lösning som skulle innebära att kärntekniklagens omfattning vidgas till att gälla även missiler m.m.. talar det förhållandet att viss utförsel redan regleras i kärntekniklagstiftningen. Vidare har lagen en koppling till svensk icke-spridningspolitik och reglerar vissa dual use-pro- dukter.

Mot en utvidgning av kärntekniklagstiftningen talar emellertid att kärn- tekniklagcn är en säkerhetslag med tillämpning på civil kärnteknik. Anled- ningen till att även dual use-produkter omfattas av kärntekniklagens utför- selkontroll är ett vid lagens tillkomst konkret behov att kontrollera utförsel av viss utrustning som inte omfattas av krigsmateriellagstiftningen. En missilcxportkontroll inom kärntekniklagstiftningens ram skulle enligt nu- varande regim förutsätta en bedömning av den civila produkten utifrån icke-spridningssynpunkt med hänsyn till mottagarlandets kärnvapenambi-

• Sida 18
•  Original

tioner. Detta skulle kräva en ändring i kämtekniklagens definition av kärnteknisk verksamhet till att även inrymma kontroll av vissa komponen- ter till vapensystem. Med hänsyn till att lagen utformats i linje med gjorda NPT-åtaganden. skulle en sådan lagändring kunna komma att uppfattas som en positionsförändring vad gäller Sveriges tolkning av NPT.

Kontrollregimen beträffande missiler m.m. bör dessutom utformas så att tillståndsfrågoma ges en så allsidig nedrustnings- och säkerhetspolitisk bedömning som möjligt.

Kärntekniklagstiftningen är för närvarande föremål för översyn. Enligt direktiven (Dir 1989: 10) skall en utvärdering ske bl. a. av frågan om vilka produkter kärnteknikkontrollen skall omfatta. Även anpassningen till de internationella överenskommelser som Sverige har ingått på kärnener- giområdet skall kartläggas. Härmed avses dock inte en eventuell anslut- ning till Sjustatsöverenskommelsen.

I Sverige råder vidare sedan år 1986 förbud mot att vidareexportera vissa högteknologiska varor som är belagda med expOitrestriktioner i ursprungslandet [förordningen (1986:89) om förbud mot viss utförsel]. Syftet med förbudet är att förhindra att svenskt territorium används för att kringgå andra länders exportbestämmelser. Den svenska utförselprövning- en är således kopplad till resp. exportlands restriktioner. En missilkontroll bör emellertid grundas på andra överväganden. Ytterligare en omständig- het som talar emot en sådan ordning är att högteknologikontrollen hand- läggs av tullmyndigheterna. vilket är mindre lämpligt för missilkontrollen med hänsyn till de militärtekniska och politiska överväganden som bör ingå i tillståndsprövningen.

Någon svensk lagstiftning som tar sikte på utförsel av kemiska prekurso- rer finns för närvarande inte. Import och hantering av kemiska produkter regleras i lagen (1985:426) om kemiska produkter. Syftet med lagen är att förebygga skador på människors hälsa eller i miljön. Kemikalieinspek- tionen är handläggande myndighet för huvuddelen av den i lagen ingående regleringen.

Produktåterkallelsekommitte'n har i sitt betänkande (SOU 1988z65) Ex- port av farliga varor föreslagit vissa restriktioner för export av kemiska produkter som kan orsaka allvarlig skada på person eller i miljön. Härmed avses främst vissa industrikemikalier och bekämpningsmedel, livsmedel och läkemedel. För särskilt farliga ämnen föreslås regeringen få möjlighet att utfärda exportförbud.

I den reglering jag nu ämnar föreslå är det andra överväganden än de som rör varans farlighet i sig som bör ligga till grund för regeringens prövning. Regeringen bör. som jag kommer att redovisa närmare i det följande. grunda sin bedömning bl.a. på om det finns skälig anledning anta att de kemiska prekursorerna kan komma att användas vid framställ- ning av kemiska stridsmedel. En sådan prövning bör alltså inte enbart utgå från produktens egenskaper. utan framför allt från faktorer bl.a. i motta- garlandet. såsom den avsedda användningen.

Jag anser därför att frågan om kontroll över kemiska prekursorer bör inordnas i en lagstiftning vars syfte är att hindra spridning av massförstö- relsevapen och inte inordnas i bestämmelserna om kemiska produkter.

• Sida 19
•  Original

Sammanfattningsvis menar jag att en samordning av kontrollen över produkter som kan användas i massförstörelsesyfte med krigsmateriellag- stiftningen inte är lämplig med hänsyn till produkternas karaktär av hu- vudsakligen civil utrustning. Syftet med de två kontrollregimerna är också olika. Vad gäller krigsmateriel finns det ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse att tillåta viss export. Detta är inte fallet när det gäller produkter och teknologi som kan missbrukas för att tillverka eller använda massför- störelsevapen.

Jag anser det inte heller lämpligt att lägga den nya kontrollregimen under de existerande regleringarna för kontroll av kärnteknisk verksamhet resp. kontroll av kemiska produkter. Inte heller finns skäl att samordna regimen med högteknologikontrollen.

Mot denna bakgrund har jag stannat för att föreslå att en fristående kontrollregim införs som riktar in sig på sådana huvudsakligen civila produkter som kan användas för massförstörelsevapen. Härmed markerar vi från svensk sida. att massförstörelsevapen har en särställning, och att särskilda åtgärder måste vidtas för att förhindra deras spridning. Det stämmer också väl överens med de traditioner som Sverige såsom allians- fri stat har på nedrustningsområdet.

Den av mig förordade lösningen med en fristående lagstiftning i fråga om produkter som kan användas i massförstörelsesyfte kan komma att innebära att vissa produkter kommer att underkastas mer än en kontrollre- gim. Detta gäller främst sådana produkter som också omfattas av krigsma- teriellagstiftningen. Vissa produkter kan emellertid också tänkas falla un- der kärntekniklagstiftningen.

I sådana fall då en produkt omfattas av den nu föreslagna lagstiftningen liksom av andra lagar och föreskrifter bör naturligtvis en samordnad tillståndsprövning eftersträvas. Det vanligaste förekommande fallet torde som jag nyss nämnt vara att en produkt faller under såväl den nu föreslag- na lagstiftningen som under krigsmateriellagstiftningen. Liksom när det gäller produkter som utgör krigsmateriel anser jag att tillståndsgivningen beträffande produkter som omfattas av den nu föreslagna lagen skall handhas av regeringen.

I de fall då detär regeringen som skall pröva tillstånd såväl enligt den nu föreslagna lagstiftningen som enligt annan lagstiftning torde det inte före- ligga några svårigheter att åstadkomma erforderlig samordning av till- ståndsprövningen.

En konsekvens av den nu föreslagna ordningen med en fristående lag- stiftning för kontroll av massförstörelseprodukter m.m. är att en och samma gärning kan utgöra brott både mot den föreslagna lagen och mot andra lagar och föreskrifter. Detta torde kunna bli aktuellt främst när en och samma gärning utgör brott —- förutom mot den nu föreslagna lagen — också mot lagen (1988: 558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel. m.m. Jag återkommer till denna fråga i specialmotiveringen (avsnitt 4).

• Sida 20
•  Original

2.4. Förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

2.4.1 Förbud mot utförsel av vissa obemannade luftfarkoster, m. m.

2.4.1. [ Produktorn/attning m. m.

Mitt förslag: Lagen skall. i den utsträckning regeringen föreskriver. gälla

1. fullständiga robot- och raketsystem och andra obemannade luftfartkostcr som har en lastförmåga av minst 500 kilogram och en räckvidd av minst 300 kilometer.

2. delsystem, komponenter och konstruktionsmaterial för system som avses i 1,

3. provnings- och tillverkningsutrustning som särskilt utformats för system. delsystem och komponenter som avses i 1 —2 samt

4. program för automatisk databehandling och annan programva- ra särskilt utformadc för produkter som avses i 1 — 3.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. 1 departementspromemorian föreslogs dock. såvitt avser programvara. att regleringen endast skulle omfatta s.k. mjukvara lagrad på medium.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran. Statens delegation _lör rymdverlcsamhet och Försvarsindustriföre— ningen förordar att civilt rymdsamarbete som regleras i mellanstatligt avtal skall undantas från lagens tillämpningsområde så att internationellt civilt rymdsamarbete inte onödigtvis hindras. ÖCB. FOA och FFA ser stora svårigheter i att kontrollera efterlevnaden av ett förbud mot utförsel av mjukvara.

Skälen för mitt förslag: Regleringens omfattning bör bestämmas efter internationell förebild och av produkternas kapacitet för åstadkommande av massförstörelse. Detta innebär att vissa obemannade luftfarkostsystem och produkter som är nödvändiga för framställning eller användning av vapenbärare bör kontrolleras. Till denna kategori hör fullständiga robot- och raketsystem och andra obemannade luftfarkoster. om de har en last- förmåga av minst 500 kilogram och en räckvidd av minst 300 kilometer. I Sverige tillverkas inte ballistiska missiler eller självstyrande flygfarkoster med dessa prestanda. Ett civilt raketsystem avsett för uppskjutning av sonder eller satelliter innehåller emellertid, om det har tillräcklig kapaci- tet. komponenter, dataprogram och kunnande. användbara vid framställ- ning av ballistiska missiler. En reglering bör förutom kompletta system därför även omfatta delsystem, komponenter och konstruktionsmaterial. Sådana produkter kan användas för att bygga om ett inhemskt. eller från annat land importerat, civilt system till en ballistisk missil.

l departementspromemorian föreslogs att regleringen skall omfatta ”sär- skilt utformad mjukvara (dataprogram)”. Härmed avsågs särskilt utfor-

• Sida 21
•  Original

mad mjukvara upptagen på datalagringsmedium såsom magnetband eller diskett.

Till kategorin produkter som är nödvändiga för framställning eller an- vändning av vapenbärare måste enligt min mening hänföras sådan pro— gramvara som erfordras för bl.a. kontroll, styrning och navigering av missiler. [ allmänhet är denna programvara speciell för varje missiltyp. 1 Sverige utvecklad programvara för civila rymdprogram torde inte vara direkt användbar i en utländsk missil avsedd för massförstörelseändamål. Det är dock inte uteslutet att sådan programvara kan modifieras för att användas för missiler. Om inte programvara omfattas, skulle denna utan någon kontroll kunna överlåtas för användning i t. ex. kärnvapenmissiler. Detta skulle inte vara tillfredsställande. Regleringen bör sålunda. enligt min mening. också omfatta programvara.

Även provnings- och tillverkningsutrustningar som har utformats sär- skilt för nyssnämnda system, delsystem. komponenter och för dessa ut- rustningar särskilt utformad programvara bör omfattas av kontrollen. om den föreslagna regleringen på ett verksamt sätt skall kunna hindra att produkter eller teknologi utnyttjas för framställning eller användning av vapenbärare.

Beträffande civilt rymdsamarbete vill jag anföra följande. Syftet med den reglering jag nu förordar är i och för sig inte att hindra nationella och internationella civila rymdsamarbetsprogram. Utan något undantag för produkter som är hänförliga till civilt rymdsamarbete kommer dock även sådana produkter att omfattas av kontrollen, vilket naturligtvis kan upp- fattas som ett hinder i det civila rymdsamarbetet.

Sverige är medlem i European Space Agency (ESA) sedan starten år 1975. ESA har till syfte att för uteslutande fredliga ändamål bl. a. sörja för och främja samarbetet-mellan europeiska stater inom rymdforskning och rymdteknologi oc'h dessas tillämpning. Sverige deltar i flera av ESAs utvecklingsprogram (t.ex. bärraketen Ariane). Svensk industri har kon- trakt i bl. a. Arianes utvecklingsprogram och i dess produktionsfas.

Mot bakgrund av bl. a. "ESAs uteslutande fredliga inriktning har särskil- da regler om överföring av kunskap och teknologi till tredje part utvecklats inom-ESA. Information om sådana överföringar skall ske till ESA, som uttrycker sin uppfattning om överföringen och remitterar informationen till medlemsstaterna. Dessa kan här-vid begära att överföringen skall be- handlas vid särskilt sammanträde. Om överföringcn avser av ESA ägd kunskap och teknologi, fordras två tredjedels majoritet bland medlemssta- terna för att överföring skall få ske.

Om överföringen avser'kunskap och teknologi som ägs av ett kontrak- terat företag. har medlemsstaterna att vid sammanträdet uttrycka sin uppfattning om en överföring. Om mer än en tredjedel av medlemsstater- na röstar mot en" överföring, anses en negativ uppfattning om utförsel ha framförts. Beslut om överföringen fattas sedan på nationell basis av rege- ringen i det land företaget hör hemma, i den mån produkterna är föremål för nationell utförselkontroll.

Även om detta förfarande kan synas betryggande för att hindra att teknologiöverlåts åt tredje land, anser jag att ett generellt undantag från

• Sida 22
•  Original

lagens tillämpningsområde för produkter som omfattas av internationellt civilt rymdsamarbete skulle kunna leda till alltför långtgående konsekven- ser. Jag menar därför att något sådant undantag inte bör göras. Som jag skall återkomma till (avsnitt 2.4.1.2.), bör dock tillstånd såvitt avser pro- dukter och teknologiöverföring för civilt rymdsamarbete kunna utformas så att de kan ges för vissa projekt.

När det gäller svensk tillverkning av nu aktuella produkter vill jag omnämna följande.

Några svenska företag som utvecklar eller tillverkar sådana system eller delsystem som beskrivs i kategori I i MTCR finns som tidigare sagts inte.

Vad avser kategori 11 är redan nu Volvo Flygmotor och Saab Space engagerade i komponenttillverkning för Ariane och i utvecklingen av nästa generation Ariane-raketer.

Det finns ytterligare svenska företag med kompetens för utveckling och tillverkning av kategori Il-materiel. Hittills har deras inriktning härvid varit antingen robotar eller raketer med betydligt lägre prestanda än här aktuella eller bemannade flygplan. Ca tio svenska företag torde dock ha sådan kompetens inom missilområdet att de skulle kunna engagera sig i projekt som bör omfattas av en lagstiftning. Saab Missiles och AB Bofors har t.ex. omfattande kompetens för såväl studier och utveckling som tillverkning inom raketområdet. Ericsson Radar Electronics utvecklar ra- darsystem, mikrovågssystem och fiberoptiksystem. vilka i vissa tillämp- ningar kan komma att omfattas av kontrollregimen.

Enligt min mening bör det ankomma på regeringen att närmare bestäm- ma produktomfattningen. Bakgrunden är som jag tidigare har anfört dels den tekniska utvecklingen. dels att allt fler länder infört kontrollregimer för denna typ av produkter och att det därför är viktigt att undvika att Sverige blir ursprungs- eller transitland. En väsentlig förutsättning för att kunna åstadkomma detta är att det snabbt kan beslutas att en produkt eller grupp av produkter, som täcks av någon av huvudgrupperna, skall omfattas av kontrollen. Med denna konstruktion kan kontrollen ges en omfattning som väsentligen motsvarar MTCRregimen. Däremot bör redan i lagen anges de olika huvudkategorier inom vilka regeringen har att besluta om produktom- fattningen.

2. 4. 1.2 Utjörsel

Mitt förslag: Förbud införs mot att utan regeringens tillstånd föra ut ur landet sådana produkter som avses i föregående avsnitt.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. ] promemorian föreslås bl.a. att regleringen skall omfatta förbud att föra ut särskilt utformad mjukvara (dataprogram) för kompletta system.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget om utförselförbud eller lämnat detta utan erinran. FOA anser att syftet med en

• Sida 23
•  Original

utförselkontroll är gott. men att kontroll av utförsel av mjukvara i prakti- ken är omöjlig. Lagringsmedier som magnetband och disketter kan själv- fallet kontrolleras av tullmyndighet men det väsentliga. mjukvaran, är enligt FOA information som lika väl kan överföras t.ex. per telefon eller brev. FOA anser därför att regleringen inte bör omfatta mjukvara. såvida inte annan principell syn används vid behandlingen av krigsmateriel. Även ÖCB och FFA pekar på kontrollproblem. GTS framför betänklighe- ter beträffande möjligheterna att kontrollera exporten av vissa angivna produkter.

Skälen för mitt förslag: En kontrollregim av det slag jag här förordar bör innefatta ett grundläggande förbud mot att föra ut till en början sådana produkter som anges i föregående avsnitt under punkterna 1 — 3. dvs. vissa obemannade luftfarkostsystem som kan användas i massförstörelsesyfte, vissa delsystem. komponenter och konstruktionsmaterial till dessa samt särskild provnings- och tillverkningsutrustning för sådana produkter. Där- med skulle både kompletta vapenbärare som kan användas för kärnvapen och för kemiska eller biologiska vapen och sådana delar och sådan utrust- ning som kan användas vid tillverkning av vapenbärare kontrolleras. Detta skulle också väl svara mot grunderna i de konventioner Sverige har anslutit sig till på detta område.

När det gäller mj ukvara. eller programvara, harjag nyss givit uttryck för uppfattningen att även sådan programvara som är särskilt utformad för bl. a. kontroll, styrning och navigering av missiler liksom för delsystem och provnings- och tillverkningsutrustning bör omfattas av regleringen. Pro- gramvara inom detta område är så viktig för funktionen hos produkterna att en reglering inte skulle nå avsett syfte. om inte även särskild pro- gramvara reglerades. Detta stämmer också överens med vad som gäller enligt sjustatsövcrenskommelsen.

När det gäller formen för reglering av programvara har några remissin- stanser pekat på att en utförselreglering kan innebära kontrollproblem. FOA har erinrat om att den information som mjukvaran innehåller lika väl kan överföras t.ex. per telefon eller brev. vilket skulle kunna leda till ett kringgående av ett utförselförbud.

Med hänsyn härtill och till att programvara till sin karaktär är av mera immateriell natur, eller know how, kan ifrågasättas om inte kontroll av överföring av programvara borde regleras på samma sätt som i fråga om t. ex. upplåtelse av en tillverkningsrätt, dvs. genom att villkora ingående av avtal om överföring av programvara av tillståndsgivning, oavsett i vilken form överföringen senare äger rum.

En sådan ordning skulle emellertid kunna innebära vissa nackdelar. Dels skulle den enskilde i samtliga fall. där sådan programvara som avses regleras ingår i ett avtal. vara nödgad att först söka tillstånd för överföring- av programvara, även om denna avses tas upp på lagringsmedium, och senare för utförsel av de produkter som programvaran hänför sig till. Jag kan inte förorda detta som en generell regel. Ett viktigt hinder mot att reglera kontrollen av programvara enbart som en form av kunskapsöverfö- ring måste emellertid vara att man då inte skulle komma åt transitering av programvara lagrad på fast medium. Som jag tidigare har anfört ärju ett

• Sida 24
•  Original

av skälen till den reglering jag nu förordar att vårt land inte skall kunna utnyttjas som genomgångsland för handel med sådana produkter som kan användas i massförstörelsesyfte. Om programvara undantogs från en ut- förselkontroll, skulle detta syfte motverkas.

Jag menar därför att särskilt utformad programvara för bl.a. vissa obemannade luftfarkostsystem, delsystem och komponenter liksom för provnings- och tillverkningsutrustning för sådana produkter skall omfattas av utförselkontroll. Som FOA har anfört har emellertid en utförselkontroll bara verkan om programvaran materialiseras i ett datalagringsmedium såsom databand, magnetband eller diskett. Svårigheten att tullkontrollera sådana produkter skall inte överdrivas.

Att enbart reglera utförsel av programvara lagrad på medium skulle emellertid som framgått av vad jag tidigare sagt innebära möjligheter till ett kringgående av bestämmelserna genom att välja en annan form av överföring av programvara, såsom t.ex. via telenätet. Detta skulle inte vara tillfredsställande. Jag kommer därför i det följande avsnittet att lämna förslag till hur jag menar att denna problematik skall lösas.

Beslut om undantag från ett utförselförbud bör ankomma på regeringen. 1 vad mån utförsel skall medges får bedömas från fall till fall utifrån en bedömning av huruvida det finns risk för att produkterna kan komma att användas för framställning eller utveckling av massförstörelsevapen i mot- tagarlandet eller bli föremål för vidareexport.

De kriterier som enligt min mening bör ligga till grund för regeringens prövning bör vara

— mottagarlandets mål för missil- och rymdprogram.

— den aktuella exportcns potentiella betydelse i mottagarlandet för ut- veckling eller framställning av obemannade bärare av massförstörel- sevapen. och

— tillämpliga multilaterala överenskommelser.

Mottagaren bör regelmässigt avkrävas ett skriftligt åtagande om att produkterna skall ha civil användning och om att vidareexport inte skall ske.

Vid värderingen av slutanvändaråtaganden bör regeringen i enlighet härmed pröva den förväntade användningen i mottagarlandet och risken för vidareexport.

Regeringen bör göra en totalbedömning av samtliga relevanta omstän- digheter i varje cnskilt fall. Vid bedömningen av risken för vidareexport kan förekomsten av en exportkontrollregim i mottagarlandet vara av bety- delse.

Det bör ankomma på sökanden att lämna de uppgifter om varans beskaffenhet, dess mottagare och användning m.m. som behövs för rege- ringens prövning.

Regeringen bör också kunna införskaffa de ytterligare skriftliga försäk- ringar bcträffande produkternas användning som kan anses påkallade. Sådana försäkringar kan inhämtas antingen från köparlandets regering eller det köpande företaget.

• Sida 25
•  Original

Vid beredningen av ärendena bör yttrande inhämtas från exempelvis FOA. när detta anses påkallat.

Regeringens tillstånd skall inhämtas i varje enskilt utförselärende. När fråga är om internationellt rymdsamarbete som regleras i mellanstatligt avtal bör regeringen, i sådana fall där någon risk för militär användning inte bedöms föreligga, kunna medge ett generellt tillstånd till utförsel av produkter som hänför sig till sådant samarbete. [ sådana fall bör ett tillstånd kringgärdas av villkor och kontrollbestämmelser. Jag skall senare återkomma till hithörande frågor.

Som jag tidigare har sagt bör det ankomma på regeringen att bestämma produktomfattningen. Det bör självfallet vara ett syfte att definiera pro- dukterna så att tullmyndighetens kontroll inte försvåras.

2. 4. I . 3 Överföring av programvara i vissajäll

Mitt förslag: Programvara som särskilt utformats för missilproduk- ter får inte medelst telekommunikation eller på annat liknande sätt överföras från Sverige till mottagare i utlandet utan tillstånd av rege- ringen.

Departementspromemorian har inte särskilt tagit upp denna fråga. Remissinstanserna: Som jag tidigare redovisat har FOA anfört att det väsentliga i fråga om programvara är informationen som lika gärna kan överföras per telefon eller brev som på lagringsmedier. En erforderlig kontroll kan därför enligt FOAs uppfattning inte erhållas genom en utför- selkontroll av programvara lagrad på visst medium.

Skälen för mitt förslag: 1 det föregående har jag förordat att särskilt utformad programvara för vissa obemannade luftfarkostsystem m.m. skall omfattas av regleringen. Jag har också angivit skäl till varförjag anser att sådan programvara som är lagrad på fast medium skall omfattas av utförselkontrollen. En begränsning av kontrollen till dessa fall skulle emel- lertid innebära en möjlighet till kringgående av regleringen genom att överföra programvara på andra sätt.

Detta skulle innebära att t. ex. ett svenskt företag som fått i uppdrag att skapa ett program för styrning av en missil fritt skulle kunna överföra programvaran via telenätet mellan konstruktörens dator och mottagarens dator, medan utförsel av motsvarande programvara i de fall den lagrats på ett medium skulle vara underkastad ett utförselförbud.

Detta skulle enligt min mening inte vara tillfredsställande. Jag menar därför att förbudet mot utförsel av programvara som är särskilt utformad för produkter som avses i avsnitt 2.4.1 .l bör kompletteras med ett förbud mot att i andra fall än vid utförsel överföra programvara till någon i utlandet utan tillstånd av regeringen. Detta förbud omfattar alltsåde fall då programvara görs tillgänglig för någon i utlandet på annat sätt än via utförsel av programvara lagrad på fast medium. Vid prövningen av om undantag från förbudet skall medges bör regeringen beakta samma pröv- ningsgrunder som vid prövning av utförseltillstånd.

• Sida 26
•  Original

FOA och FFA har pekat på svårigheterna att kontrollera efterlevnaden av ett förbud mot överföring av programvara. Jag anser emellertid inte att dessa svårigheter utgör tillräckliga skäl för att avstå från en reglering.

2.4. 1.4 Upplåtelse och överlåtelse av tillverkningsrätt

Mitt förslag: Avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av rätt att utom landet tillverka sådana produkter som avses i avsnittet 2.4.l.l under punkterna l — 3 får inte utan tillstånd av regeringen ingås häri landet och inte heller utom landet av svensk myndighet, svenskt fö- retag eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas här.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erin- ran. Skälen för mitt förslag: Upplåtelse och överlåtelse av rätt att tillverka kompletta robot- och raketsystem och andra obemannade luftfarkoster och delsystem, komponenter och konstruktionsmaterial för sådana system samt provnings- och tillverkningsutrustning som utformats särskilt för dessa pro- dukter, kan betraktas som en form av utförsel och därför som ett alternativ härtill. Somjag anfört tidigare finns det inte något svenskt säkerhetspolitiskt intresse som talar för att svensk teknologi som riskerar att bli använd för tillverkning av missiler m.m. görs tillgänglig i utlandet. Denna form av kunskapsöverföring bör därför enligt min mening omfattas av regleringen. Förslaget står också i överensstämmelse med de regimer som gäller i andra länder.

Upplåtelse eller överlåtelse av rätt att utom landet tillverka ifrågavaran— de produkter innebär att antingen en rättighet inom det industriella rätts- skyddets område och/eller kunskap, mot eller utan vederlag överförs till en utländsk mottagare. Objektet för avtalet kan utgöras exempelvis av såväl immaterialrättsligt skyddade rättigheter som driftserfarenheter som sak- nar egentligt rättsskydd.

Med rätt att tillverka produkter avses det medgivande som lämnas en motpart att utnyttja viss rätt eller att i enlighet med av upplåtaren eller överlåtaren tillhandahållna tekniska underlag såsom ritningar, beskriv- ningar eller programvara tillverka viss produkt.

Förslaget innebär att regeringens tillstånd krävs för att ingå ifrågavaran- de avtal. Detta är enligt min bedömning ett viktigt kompletterande bidrag till ansträngningarna att förhindra att teknologiskt kunnande förs vidare från Sverige till länder till vilka vi inte skulle tillåta export av den färdiga produkten.

Förbudet bör enligt min mening utformas så att avtal inte utan tillstånd av regeringen får ingås häri landet och inte heller utom landet om upplåta- ren/överlåtaren är en svensk myndighet. ett svenskt företag eller en person som är bosatt eller stadigvarande vistas här. Denna konstruktion av förbu-

• Sida 27
•  Original

dets omfattning stämmer överens med vad som i dag gäller på krigsmate- rielområdet.

Vid prövningen av om undantag från förbudet skall medges bör rege- ringen beakta samma prövningsgrunder som vid prövning av utförseltill- stånd. '

2.4.2. Förbud mot utförsel av viss tillverkningsutrustning för biologiska eller kemiska stridsmedel, m. m.

2.4. 2.1 Produktmnjizttning m. m.

Mitt förslag: Lagen gäller, i den utsträckning regeringen förskriver, utrustning som kan användas för tillverkning av biologiska eller kemiska stridsmedel.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Förslaget har i huvudsak lämnats utan erinran. SBL ' avstyrker förslaget bl. a. mot bakgrund av att sådana produkter som enligt promemorieförslaget avses omfattas av en reglering inte är nödvändiga för att producera större mängder B-stridsmedel, även om de underlättar stor- skaleproduktion. Svea hovrätt vänder sig mot utformningen av bemyndi- gandet, som hovrätten finner väl generellt mot bakgrund av att det enligt promemorian är mycket speciell utrustning som avses regleras. Hovrätten anser att det av lagen bör framgå vilken typ av utrustning som avses omfattas av kontrollen.

Skälen för mitt förslag: Under utredningsarbetets gång har FOA un'der- sökt vilken utrustning som främst kan förknippas med en anläggning för produktion av B—vapen och möjligheterna att övervaka handeln med så- dan utrustning. FOA konstaterade att det för närvarande pågår en intensiv forsknings- och utredningsverksamhet inom det biotekniska området, men att industriell produktion av utrustning eller biotekniska produkter i stor skala i Sverige är koncentrerad till ett fåtal större tillverkare.

Någon närmare kartläggning av handeln med nyckelutrustning har inte gjorts. Tillgänglig statistik är inte tillräckligt detaljerad för att ge en säker bild. Kontakter med berörda företag pekar på en utförsel av några tiotal kvalificerade utrustningar per år.

Den utrustning som används vid tillverkning av biologiska vapen är av utpräglad dual use-karaktär. Det är således möjligt att med utrustning avsedd för civil användning, t.ex. vaccin- och läkemedelsproduktion, tillverka stridsmedel. Praktiskt taget alla länder har en egen vaccin- och Iäkemedelsproduktion. Vid byggandet av en anläggning som kan tas i anspråk för sådana ändamål, kan det vara omöjligt att av varuleveransema dra några säkra slutsatser om anläggningens framtida produktion. Anlägg- ningar för tillverkning av vaccin och läkemedel kan ofta helt eller delvis även utnyttjas för att producera B-vapen.

Med hänsyn till att utrustning användbar för framställning av B-strids- medel huvudsakligen används för civila uppgifter, bör en reglering göras så

• Sida 28
•  Original

lite betungande som möjligt för den civila sektorn. Det torde därför vara lämpligt att begränsa regleringen till att omfatta endast specifik nyckelut- rustning som kan användas vid framställning av B-stridsmedel. Enligt min mening bör, i vart fall för närvarande, enbart sådan utrustning som är nödvändig för en säker högindustriell produktion av B-stridsmedel omfat- tas av regleringen, även om detta innebär att vissa produkter som kan användas för vapenframställning lämnas utanför regleringen. Avsikten är således inte att allehanda civila produkter som i någon form eller samman- sättning kan tas i anspråk för tillverkning skall underkastas en reglering.

Den utrustning jag framför allt tänker på som viktig att reglera är kvalificerade fermentorer och centrifugalseparatorer, eftersom de kan an- vändas vid produktion av stridsmedel i större skala utan omfattande skyddsåtgärder för personalen. .

Jag har förståelse för Svea hovrätts synpunkter i fråga om räckvidden av bemyndigandet. Emellertid kan utvecklingen komma att leda till att även annan utrustning , fulltjämförbar med de nyss berörda, bör infogas under regleringen. Det är därför av vikt att bemyndigandet är så utformat att regeringen kan föreskriva om en sådan utvidgning.

Tillverkningsutrustning för kemiska stridsmedel har, som tidigare nämnts, över huvud taget inte varit föremål för internationella överens- kommelser. Någon tillverkning inom landet av specifik utrustning inom C-vapenområdet har enligt departementspromemorian inte kunnat identi- fieras. De skäl som redovisats för att handel med tillverkningsutrustning för B-vapenframställning bör kontrolleras, talar emellertid för en bered- skap för motsvarande kontroll av tillverkningsutrustning för kemiska va- pen. Härtill kommer att kemiska stridsmedel bevisligen har kommit till användningi internationell konflikt under 1980-talet. Det är därför enligt min mening angeläget att det införs en ordning som gör det möjligt för regeringen att ingripa och kontrollera handeln med sådan utrustning, om ett behov härav uppstår. Jag förordar därför att bemyndigandet för rege- ringen omfattar även tillverkningsutrustning som kan användas för till— verkning av kemiska stridsmedel.

2.4. 2.2 Utförsel

Mitt förslag: Förbud införs mot att utan regeringens tillstånd föra ut ur landet sådan tillverkningsutrustning som avses under avsnitt 2.4.2. ], dvs. utrustning som kan användas för tillverkning av biolo- giska eller kemiska stridsmedel.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt departments- förslaget eller lämnat detta utan erinran. SBL har avstyrkt förslaget om kontroll av tillverkningsutrustning, eftersom man inte anser att den i promemorian föreslagna lösningen kommer att bli ett bra verktyg för att

• Sida 29
•  Original

minska de angivna riskerna. SBL menar att det blir svårt att övervaka eller hindra vidareexport. I stället för ett utförselförbud förordar SBL att kon- trollen av B-vapenframställning skall ske genom öppet samarbete mellan t.ex. forskningslaboratorier inom det mikrobiologiska området, kombine- rat med möjligheter till inspektion med kort varsel.

Skälen för mitt förslag: Ett sådant tillvägagångssätt som SBL har föresla- git förutsätter, för att vara effektivt, enligt min mening ett omfattande internationellt samarbete med särskilt utsedda organ. Jag förördar i stället att förbud mot att föra ut sådan utrustning införs. Även om vi själva har liten produktion på området, åstadkoms med ett sådant förbud också ett hinder mot att Sverige blir transitland för ifrågavarande utrustning. Detta skäl kommer att få ökad styrka i takt med att andra länder inför kontrollåt- gärder på området.

Det är här viktigt att understryka att en kontroll måste ske på ett sådant sätt att den innefattar en allsidig nedrustnings- och säkerhetspolitisk be- dömning. En sådan bedömning bör ankomma på regeringen att göra.

Som jag nyss har anfört är det för närvarande kvalificerade fermentorer och centrifugalseparatorer som bör omfattas av en reglering. Den industri- ella produktionen i Sverige är, som jag också har nämnt, koncentrerad till ett fåtal tillverkare. Antalet utförseltillfällen per år torde begränsa sig till några tiotal. En utförselkontroll kommer därför sannolikt inte att bli särskilt betungande för vare sig industrin eller tillståndsgivande myndig- het.

Beträffande tillverkningsutrustning som kan användas för C-vapen- framställning har, som jag nyss sagt, någon sådan utrustning inte identifi- erats som för närvarande kan vara intressant för en utförselkontroll. Som jag tidigare har anfört bör emellertid en beredskap för en kontroll finnas.

Liksom beträffande missilprodukter m.m. bör regeringen kunna medge undantag från utförselförbudet. De bedömningar som enligt min mening bör ligga till grund för regeringens prövning av ett ärende om utförsel av tillverkningsutrustning som kan användas för framställning av B- och C- stridsmedel bör vara

— om det finns anledning anta att tillverkningsutrustningen kan komma att användas antingen för framställning av biologiska eller kemiska stridsmedel eller vid forskning, utveckling, utprovning eller liknande åtgärd för att främja framställning av sådana vapen. och

— risken för vidareexport till tredje land.

Regeringen bör göra en totalbedömning av samtliga relevanta omstän- digheter i varje enskilt fall. Vid bedömningen av risken för vidareexport kan det vara av betydelse om det finns en exportkontrollregim i mottagar- landet.

Det bör ankomma på sökanden att lämna de uppgifter om varans beskaffenhet, dess mottagare och användning m.m. som behövs för rege- ringens tillståndsprövning. Regeringen bör kunna införskaffa de ytterligare försäkringar beträffande produkternas användning som kan anses påkalla- de.

• Sida 30
•  Original

Vid beredningen av ärenden bör yttrande inhämtas från FOA, SBL och andra myndigheter, när detta anses påkallat.

2.4. 2. 3 Förbud mot försäljning och förmedling av tillverkningsutrustning somjirms utom landet m. m.

Mitt förslag: Sådan utrustning som avses i avsnittet 2.4.2.], dvs. utrustning som kan användas för tillverkning av biologiska och kemiska stridsmedel och som finns utom landet får inte här i landet och inte heller utom landet av svensk myndighet, svenskt företag eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas här tillhandahållas genom försäljning, utbjudande mot vederlag eller förmedling åt någon i utlandet utan tillstånd av regeringen.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Förslaget har lämnats utan erinran utom av SBL, som avstyrker förslaget om kontroll av tillverkningsutrustning i dess hel- het.

Skälen för mitt förslag: Den grundläggande inställningen är att Sverige inte bör medverka till att produkter eller teknologi som riskerar att använ- das för framställning av massförstörelsevapen förs ut ur landet. När det gäller tillverkningsutrustning som kan användas för framställning av B- och C-stridsmedel, liksom — som jag skall återkomma till — beträffande kemiska prekursorer, finns skäl att från svensk sida se till att sådana produkter inte sprids genom svensk försorg även om det inte är fråga om utförsel från Sverige. Det är enligt min mening angeläget att förhindra att ' någon här i landet utan kontroll t. ex. köper upp tillverkningsutrustning i utlandet och säljer den vidare utan att utrustningen passerar svenskt territorium eller förmedlar sådan utrustning som finns utom riket från ett land till ett annat. Ett sådant handlande skulle stå i direkt motsats till de svenska nedrustningssträvandena. Jag föreslår därför att det införs ett förbud mot att utan regeringens tillstånd här i landet till någon i utlandet tillhandahålla sådan tillverkningsutrustning som inte finns i landet. Förbu- det bör också hindra svenska myndigheter, svenska företag och personer som är bosatta eller stadigvarande vistas här att utom landet tillhandahålla sådan utrustning till någon i utlandet.

Regeringens prövning av ett tillståndsärende bör grundas på samma bedömning som i fråga om tillstånd till utförsel.

Inte heller här kan jag finna att en bättre kontroll skulle kunna utövas på det sätt SBL föreslagit.

• Sida 31
•  Original

2.4.3 Förbud mot utförsel av vissa kemiska produkter, m. m.

2.4.3.1 Produktomfatlning m. m.

Mitt förslag: Lagen gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver, kemiska produkter som kan användas för tillverkning av kemiska stridsmedel (kemiska prekursorer).

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller lämnat detta utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Som jag förut nämnt varierar omfattningen av de kemiska produkter som är föremål för kontroll i andra länder. Som mest regleras ett femtiotal prekursorer, framför allt genom utförselkontroll. För att söka utröna omfattningen av den svenska handeln med motsvarande prekursorer uppdrog utrikesdepartementet under beredningsarbetet åt kommerskollegium att företa en kartläggning av importen till, exporten från och framställningen i Sverige av vissa kemikalier som kan tjäna som utgångspunkt vid tillverkningen av kemiska stridsmedel. I uppdraget in- gick även att samråda med generaltullstyrelsen samt att höra berörda branschföreningar.

Kemikalier som kan utnyttjas för framställning av nervgaserna tabun, sarin, soman och VX liksom de hudskadande kemiska stridsmedlen se— napsgas och lewisit uppdelades i uppdraget i följande kategorier:

1. Kemikalier med ingen eller mycket begränsad fredlig användning.

2. Kemikalier som även har fredlig användning för framställning av bekämpningsmedel. brandhindrande medel, farmaceutiska produkter etc.

3. Högre alkylderivat av kemikalier i kategori 1 och 2, vilka ger derivat av aktuella kemiska stridsmedel.

4. Kemikalier som tillverkas kommersiellt i stor skala för fredlig an- vändning. Kommerskollegium konstaterade i sitt yttrande sammanfattningsvis att någon mera omfattande handel med resp. tillverkning av de aktuella kemikalierna syntes förekomma endast i ett fåtal fall. Sannolikt, menade kommerskollegium. förekom det härutöver handel med små kvantiteter av flertalet kemikalier i fråga avsedda för forsknings- och laboratorieverk- samhet. Denna handel kunde dock inte kartläggas i utredningen. Kemikontoret har i yttrande till kommerskollegium uppgivit att konto- ret bland sina medlemsföretag funnit tillverkning av endast en av de i remissen angivna kemikalierna (tillhörande grupp 3). Kemikontoret påpe- kade vidare att flertalet av de aktuella kemikalierna kan tänkas användas för forskningsändamål inom läkemedelsindustrin. Det är här fråga om kvantiteter upp till ett kilogram. Kemikalierna i grupp 4 angavs vara föremål för allmän handel. Vid bestämmandet av omfattningen av regleringen bör hänsyn tas till bl.a. vilka produkter som regleras i andra länder, produkternas lättillgäng- lighet och de pågående övervägandena inom ramen för nedrustningskonfe- rensen. Det bör vara en uppgift för regeringen att meddela närmare före-

• Sida 32
•  Original

skrifter om vilka produkter som skall omfattas av regleringen och i vilken utsträckning. Liksom när det gäller tillverkningsutrustning för B- och C- vapen, bör urvalet av produkter göras så att den legitima handeln inte onödigtvis hindras, vilket innebär att sådana prekursorer som tillverkas kommersiellt i stor skala för fredlig användning i princip inte bör omfattas av en reglering.

2. 4. 3. 2 Utförsel

Mitt förslag: Förbud införs mot att utan regeringens tillstånd föra ut ur landet sådana prekursorer som avses i avsnitt 2.4.3.l, dvs. såda- na kemiska produkter som kan användas för tillverkning av_kemi- ska stridsmedel.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran. Några remissinstanser, däribland FOA. GTS och Svea hovrätt, har haft synpunkter på promemorians förslag att undanta vissa mindre sänd- ningar från lagens tillämpningsområde.

Skälen för mitt förslag: Som jag nyss har redovisat är handeln från Sverige med sådana kemiska prekursorer som kan komma att bli föremål för reglering begränsad. Detta innebär emellertid inte att Sverige inte bör bidra till de internationella ansträngningarna att förhindra tillverkning och användning av kemiska vapen. 1 en situation där ett stort antal ensidiga handelsreglerande åtgärder redan har genomförts, vilket kan leda till att nya handelsmönster uppkommer, finns enligt min mening skäl att förebygga att Sverige utnyttjas som ursprungsland eller transitland. Härtill kommer att en nationell kontroll av handel med kemiska produkter kom- mer att erfordras i framtiden, när en kemvapenkonvention träder i kraft. Jag föreslår därför att det införs ett förbud mot att föra ut sådana kemiska prekursorer som kan användas för tillverkning av kemiska stridsmedel och som enligt regeringens bestämmande skall omfattas av en reglering. Rege- ringen bör även här kunna medge tillstånd till utförsel i det enskilda fallet.

De bedömningsgrunder som bör ligga till grund för regeringens till- ståndsprövning bör vara

— om det finns skälig anledning anta att de kemiska prekursorerna kan komma att användas för framställning av kemiska stridsmedel eller vid forskning. utveckling, utprovning eller liknande åtgärd för att främja framställning av sådana stridsmedel,

— mängden av aktuell vara. eftersom det krävs vissa mängder för att kemiska prekursorer skall vara militärt intressanta, och

— risken för vidareexport.

Ovanliga omständigheter bör också beaktas. Uppgift om samband med exempelvis leveranser av produktionsinstallationer. som skulle kunna an- vändas för tillverkning av kemiska vapen, är en omständighet som rege-

• Sida 33
•  Original

ringen bör ta hänsyn till vid tillståndsprövningen. När det gäller risken för vidareexport kan hänsyn tas till om mottagarlandet har en egen kontrollre- gim.

Sökanden bör lämna sådana uppgifter om varans beskaffenhet, dess mottagare och användning m.m. som behövs för regeringens tillstånds- prövning.

Regeringen bör också kunna införskaffa de skriftliga försäkringar beträf- fande produkternas användning som kan anses påkallade. Sådana försäk- ringar kan införskaffas från det köpande företaget eller mottagarlandets regering.

Vid beredningen av ärenden bör vid behov yttrande inhämtas från kemikalieinspektionen och andra berörda myndigheter.

[ promemorians förslag till regeringsförfattning gjordes ett generellt undantag från utförselförbudet beträffande sändningar understigande 20 kilogram kemiska prekursorer. Några remissinstanser har vänt sig mot detta. Även om detta är en fråga som ankommer på regeringen att besluta i. vill jag här kommentera den.

För kemvapenframställning av militär betydelse krävs stora mängder kemikalier. Med hänsyn härtill och för att handeln med substanser avsed- da för fredliga ändamål, t.ex. forskning, inte skall hindras mer än nödvän- digt kan ifrågasättas om inte utförsel av viss mängd kemiska produkter skulle kunna undantas från tillståndskravet. I så fall skulle en lämplig gräns varunder utförsel borde få ske fritt kunna vara sändningar omfattan- de högst 20 kilogram. Häremot har GTS invänt att en sådan ordning skulle kunna leda till ett kringgående av utförselförbudet och till kontrollpro- blem, medan FOA däremot anser att gränsen för undantag från utförsel- förbudet borde kunna höjas till att omfatta sändningar om 100 kilogram.

Mot bakgrund av att det krävs stora mängder kemiska produkter för C- vapenframställning av militär betydelse och annat främjande av sådan framställning, får risken för kringgående betraktas som obetydlig, om mindre sändningar av kemiska prekursorer undantas från utförselkontroll. Promemorian har utgått från att det torde finnas möjligheter för tullmyn- digheterna att observera om ett sådant generellt undantag från utförselför- budet missbrukades. samt uttalat att om tullmyndigheternas observationer vid export skulle ge anledning till förmodan att ett sådant undantag miss- brukades, frågan fick tas under förnyade överväganden. GTS har emeller- tid inte bejakat detta synsätt, utan i stället framhållit att tullverkets möjlig- heter att i efterhand upptäcka om ett sådant undantag missbrukas är begränsade.

Jag har tagit intryck av remisskritiken i denna del när den menat att ett undantag för mindre sändningar skulle kunna leda till risk för kringgående av utförselförbudet och i övrigt medföra kontrollproblem. Å andra sidan menar jag att det är angeläget att handeln med små mängder inte får hindras mer än nödvändigt. Då det kan antas att utförsel av små mängder kemiska prekursorer normalt sker i etablerade relationer under förhållan- den där det inte finns anledning att befara något missbruk, t. ex. för forskningsändamål. menarjag att det nyss redovisade syftet att inte onö-

• Sida 34
•  Original

digtvis hindra handeln, kan nås genom generella utförseltillstånd för viss tid. Sådana tillstånd kan förenas med villkor och kontrollbestämmelser.

2. 4.3. 3 Förbud merförsäljning och förmedling av kemiska produkter som finns utom landet, m. m.

Mitt förslag: Sådana kemiska produkter, som avses i avsnitt 2.4.3. l, dvs. kemiska prekursorer som kan användas för tillverkning av kemiska stridsmedel och som finns utom landet får inte här i landet

och inte heller utom landet av svensk myndighet. svenskt företag eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas här tillhandahållas genom försäljning. utbjudande mot vederlag eller förmedling åt någon i utlandet utan tillstånd av regeringen.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erin- ran.

Skälen för mitt förslag: Jag har beträffande viss tillverkningsutrustning som finns utom landet förordat en ordning som innebär att regeringens tillstånd skall krävas för att här i landet åt någon i utlandet tillhandahålla tillverkningsutrustning som finns utom landet liksom att det för en viss krets av personer samt för svenska myndigheter och företag skall krävas sådant tillstånd också för att utomlands tillhandahålla utrustning till någon i ut- landet.

Som jag också har redovisat ligger bakom denna inställning intresset av att bl.a. svenska företag och enskilda inte utan kontroll engagerar sig i handel med denna typ av produkter på internationell nivå. Detta synsätt gör sig med än större styrka gällande när det gäller t.ex. försäljning från Sverige av kemiska prekursorer som inte finns här eller förmedling av så- dana prekursorer åt kontrahenter i utlandet.

Det måste således vara ett svenskt intresse att kemiska prekursorer som finns utom landet inte sprids till någon i utlandet genom handelstransak- tioner i Sverige, eller genom tillhandahållande av bl.a. svenska företag eller personer med fast anknytning till landet, om det finns en risk för att prekursorerna kan komma att användas vid tillverkning av kemiska strids- medel. Också tillhandahållanden av prekursorer som finns utom riket bör därföri vissa fall kontrolleras.

I enlighet härmed förordar jag att kemiska prekursorer som omfattas av regleringen och som finns utom landet inte här i landet och inte heller utom landet av svenskt företag, svensk myndighet eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får tillhandahållas genom försäljning, utbju- dande mot vederlag eller förmedling åt någon i utlandet utan tillstånd av regeringen.

Prövning av huruvida tillstånd skall ges i det enskilda fallet bör göras på motsvarande sätt som angetts i avsnitt 2.4.3.2 om prövningen av utförsel- ärenden.

• Sida 35
•  Original

2.5. Villkor och återkallelse av tillstånd m.m.

2.5.1. Villkor samt kontroll- och ordningsbestämmelser

Mitt förslag: Tillstånd enligt lagen får förenas med villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran. Flera har emellertid efterlyst exempel på situationer där det kan vara befogat att förena ett tillstånd med villkor eller kontroll- och ord- ningsbestämmelser.

Skälen för mitt förslag: Beslut om tillstånd bör kunna förenas med villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser. I fråga om beslut om tillstånd till utförsel kan anges t.ex. att utförseln bara får ske till angiven mottagare och att vidareexport förutsätter regeringens medgivan- de. I syfte att kontrollera att levererade produkter kommit avsedd motta- gare tillhanda, bör ett utförseltillstånd kunna förenas med en kontrollbe— stämmelse som innebär ett åliggandc för exportören att inge en handling som utvisar att produkterna nått avsedd mottagare. En sådan handling kan i speciella fall utgöras av en bekräftelse om mottagandet eller av doku- mentutfärdande av mottagarlandets tullmyndigheter, t.ex. en tullsedel, som visar att produkterna inklarerats för mottagarens räkning. l beslutet kan också krävas att tillståndet skall sändas åter till regeringen efter verk- ställd leverans. Ett beslut om utförsel för demonstrationsändamål, kan in- nehålla kontrollbestämmelser som ålägger exportören att anmäla till rege- ringen när materielen återinförts in i landet.

Som villkor vid överlåtelse eller upplåtelse av tillverkningsrätt kan anges att den framställda materielen inte exporteras vidare eller att exportfrågan skall underställas den svenska regeringen.

Ytterligare kontroll- och ordningsbestämmelser som kan vara aktuella vid ett sådant avtal är t.ex. att upplåtaren/överlåtaren skall rapportera till regeringen hur avtalet löper och omfattningen av tillverkningen enligt avtalet. _

Behovet av villkor samt kontroll- och ordningsbestämmelser kan också göra sig gällande i fråga om överföring av programvara och tillhandahål- lande av produkter som finns utom landet.

• Sida 36
•  Original

2.5.2. Återkallelse av tillstånd

Mitt förslag: Tillstånd till utförsel skall kunna återkallas av regering- en. om tillståndshavaren har åsidosatt villkor eller brutit mot kontroll- eller ordningsbestämmelser som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse. Det- samma gäller tillstånd att överföra programvara samt att tillhanda- hålla tillverkningsutrustning för B- och C-stridsmedel och kemiska prekursorer som inte finns inom landet.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna: Förslaget har av fiertalet remissinstanser lämnats utan erinran. Svea hovrätt påpekar att förslag saknas om att tillstånd till att ingå avtal om upplåtelse eller överlåtelse av rätt att i utlandet tillverka missilprodukter skall kunna återkallas.

Skälen för mitt förslag: För vissa fall bör det finnas en möjlighet för regeringen att återkalla ett meddelat tillstånd. Detta bör gälla i fråga om tillstånd till utförsel liksom tillstånd att överföra en programvara samt tillstånd att tillhandahålla tillverkningsutrustning för biologiska och kemi- ska stridsmedel samt kemiska prekursorer. Ett skäl att återkalla ett givet tillstånd kan vara att tillståndshavaren åsidosätter ett villkor eller bryter mot en ordnings- eller kontrollbestämmelse. Att ett tillstånd kan återkallas på grund av vilseledande eller felaktiga uppgifter följer redan av allmänna förvaltningsrättsliga principer.

Andra särskilda skäl kan bestå i att ett land, som vid tidpunkten för regeringens beslut inte kunde misstänkas producera massförstörelsevapen, senare börjar med sådan tillverkning.

Förutsättningen för att det skall vara meningsfullt att återkalla ett givet tillstånd är självfallet att utförsel, överföring av programvara eller till- handahållande enligt tillståndet helt: eller delvis ej ägt rum.

När det gäller fråga om återkallelse av tillstånd att ingå avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av rätt att tillverka produkter till någon utom landet villjag säga följande. Regeringens tillstånd avser avtalets ingå- ende. Ett återkallande av ett sådant tillstånd skulle kunna få effekt bara under tiden mellan regeringens tillståndsgivning och avtalets ingående. Om vilseledande är för handen. kan ett sådant tillstånd återkallas utan särskilda föreskrifter därom. Om avtalet redan är ingånget, torde emellertid en åter- kallelse vara verkningslös. Jag menar därför att en bestämmelse om åter- kallelse av tillstånd till ingående av avtal avseende tillverkningsrätter inte skall tas in i lagen. Jag vill samtidigt framhålla att regeringen givetvis alltid har möjlighet att avslå en ansökan om utförsel av produkter som har sam- band med t. ex. upplåtelse av tillverkningsrättigheter, om förutsättningarna för fortsatta leveranser inte skulle vara för handen.

• Sida 37
•  Original

2.6 Ansvarsbestämmelser m. m.

Mitt förslag: Överträdelse av utförselförbudet bestraffas enligt lagen (l960:418) om straff för varusmuggling.

Överträdelse av förbudet mot att överföra programvara och mot att ingå avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverk- ningsrätt beträffande missilprodukter liksom överträdelse av förbu- det mot att tillhandahålla vissa produkter som finns i utlandet skall föranleda straffansvar, om det inte är fråga om ringa fall. Detsamma gäller vilseledande av regeringen att meddela tillstånd att göra sådan överföring, ingå sådant avtal eller att tillhandahålla sådana produk- ter. '

På samma sätt som gäller enligt varusmugglingslagen i fråga om utförsel skall för de nyssnämnda gärningarna en särskild straffskala gälla för grovt brott. Vidare skall, liksom fallet är beträffande utbyte av brott enligt varusmugglingslagen, utbyte av brott enligt de nya ansvarsbestämmelserna kunna förklaras förverkat.

Lämnande av oriktig uppgift i en ansökan om tillstånd eller i någon annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt den nya lagen liksom överträdelse av ett villkor eller en kontroll- eller ordningsbestämmelse som meddelats med stöd av lagen omfattas av straffansvar, om det inte är fråga om ringa fall.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. men saknar bestämmelser om grovt brott i annat fall än det som bestraffas enligt lagen om varusmuggling.

Remissinstanserna: Förslaget har av flertalet remissinstanser lämnats utan erinran. RÄ påpekar bl.a. att de i promemorian föreslagna straffbc- stämmelserna delvis omfattar samma typ av förfaranden som regleras i lagen om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. och lagen om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och att dessa två lagar och den föreslagna lagen har något olika utformade straffbestämmelser. RÅ kan inte se något sakligt skäl för detta och anser att det vore av värde att anknyta de nu föreslagna straffbcstämmelserna till regelsystem som redan gäller på om- rådet. Detta regelsystem borde enligt RÅ helst samtidigt ses över så att enhetliga straffbcstämmelser kunde tillskapas för hela det aktuella fältet. Svea hovrätt föreslår att det till paragrafen som hänvisartill varusmugglings- lagens regler läggs ett andra stycke som reglerar uppsåtligt vilseledande av regeringen att meddela utförseltillstånd. Kammarrätten i Göteborg anser att det-kan behöva klargöras huruvida lämnande av oriktig uppgift innefattar även underlåtenhet att lämna erforderliga uppgifter och förtigande.

Skälen för mitt förslag: Överträdelse av ett förbud mot att utan tillstånd föra ut produkter ur landet bestraffas som varusmuggling enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling (varusmugglingslagen). Enligt va- rusmugglingslagen är dessutom ett antal andra i den lagen angivna förfa- randen att anse som varusmuggling, t. ex. försök till olovlig utförsel eller vilseledande av tillståndsgivande myndighet att utfärda tillstånd om man

• Sida 38
•  Original

därigenom föranleder att godset förs ut. Dessa bestämmelser kan givetvis bli tillämpliga när det gäller olovlig utförsel av de produkter som omfattas av den nya lagen. ] lagen bör därför på samma sätt som har skett i lagen (1988z558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. (utförsellagen) tas in en erinran om att bestämmelserna om olovlig utförsel och försök därtill finns i varusmugglingslagen.

Överträdelse av förbudet mot att utan tillstånd ingå avtal som innefattar upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt beträffande missilprodukter bör enligt min mening i ansvarshänseende jämställas med det i utförsel- lagen föreskriVna förbudet mot att ingå avtal om upplåtelse eller överlåtel- se av tillverkningsrätt beträffande krigsmateriel. För överträdelser av det nyssnämnda förbudet bör därför i den nya lagen straffskalan bestämmas till böter eller fängelse i högst två år, om gärningen skett uppsåtligen, eller till böter eller fängelse i högst sex månader, om gärningen skett av oakt- samhet. l ringa fall bör inte dömas till ansvar.

Det jag nu har anfört beträffande straffskalan för nyssnämnda överträ- delser bör enligt min mening gälla även för överträdelse av förbudet att överföra särskilt utformad programvara för missilprodukter liksom för överträdelse av förbudet att tillhandahålla vissa produkter som finns utom landet. nämligen tillverkningsutrustning för biologiska och kemiska strids- medel och kemiska prekursorer.

Till skillnad från vad som gäller enligt utförsellagen anserjag emellertid att straffsanktionen när det gäller gärning som begåtts av oaktsamhet inte bör begränsas till sådan gärning som begåtts av grov oaktsamhet. En sådan gradering av det subjektiva rekvisitet kan vålla svårigheter i rättstillämp- ningen och. som framgår av det nyss sagda, bör det enligt min mening i vart fall inte dömas till ansvar i ringa fall.

Som jag redan har anfört kan den som genom vilseledande förmår tillståndsgivande myndighet att lämna tillstånd till utförsel som annars är förbjuden bestraffas enligt varusmugglingslagen, om man därigenom för- anleder att gods förs ut i strid mot förbudet. Även den som uppsåtligen genom att vilseleda regeringen utverkar tillstånd till överföring av särskilt utformad programvara eller till ingående av avtal om upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt beträffande missilprodukter liksom till till- handahållande av vissa produkter som finns utom landet och som därige- nom föranleder att överförande, avtal eller tillhandahållande kommer till stånd bör, likSOm vad som gäller enligt varusmugglingslagen i fråga om olovlig utförsel, dömas till böter eller fängelse i högst två år. Har vilseledan- det skett genom oaktsamhet, bör dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. 1 ringa fall bör inte dömas till ansvar.

1 departementspromemorian föreslås inte att det i den nya lagen skall tas in någon särskild straffskala för vissa grova överträdelser.

För egen del anser jag att omständigheterna i vissa fall kan vara så försvårande att en strängare påföljd är motiverad. Jag tänker framför allt på situationer då det varit fråga om produkter av särskilt farligt slag, om brottet avsett betydande värde eller om gärningen annars varit av särskilt allvarlig art. Enligt min mening finns det sålunda anledning att beträffande sådana gärningar införa en särskild straffskala för grovt brott. I enlighet

• Sida 39
•  Original

med vad som gäller enligt utförsellagen bör därför enligt den nya lagen för brott som är att anse som grovt dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Den som lämnar oriktig uppgift i en ansökan om tillstånd eller förtiger en uppgift som kan vara av betydelse för regeringens bedömning, bör kunna bestraffas för detta förfarande. Detta bör även gälla uppgifter i andra handlingar som är av betydelse för prövning av ett ärende enligt lagen, t. ex. uppgifter i samband med att fråga om återkallelse aktualiseras. Ansvar för sådant oriktigt u ppgiftslämnande bör emellertid vara subsidiärt i förhållande till de övriga bestämmelser som jag berört. Även den som åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller ordningsbestäm- melse som har meddelats med stöd av lagen bör kunna bestraffas. Straff- satsen bör bestämmas till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall bör inte dömas till ansvar.

Till frågan om förverkande av utbyte av brott återkommer jag i special- motiveringen (avsnitt 4).

Några av remissinstanserna har funnit att en samordning bör ske med ansvarsbestämmelserna i krigsmateriellagstiftningen. Som jag tidigare har anfört är utförsellagen föremål för översyn inom utrikesdepartementet. ] samband med att jag presenterar de förslag som kan komma att aktualise- ras med anledning av de utredningarjag tidigare nämnt, kommerjag också att behandla samordningen av ansvarsbestämmelserna i de aktuella kon- trollregimerna.

2.7. Rättsprövning

Mitt förslag: 1 25 lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut görs undantag för beslut enligt den föreslagna lagen om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m. m.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Endast kammarrätten i Göteborg har kommenterat förslaget. Kammarrätten ifrågasätter om inte beslutet om återkallelse av tillstånd borde kunna bli föremål för rättsprövning.

Skälen för mitt förslag: Lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut trädde i kraft år 1988. Dess syfte är att säkerställa att svensk lagstiftning generellt motsvarar de krav på domstolsprövning som anges i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna. Beslut som regeringen och andra myndigheter meddelar i förvaltningsärenden och som inte kan komma under någon annan dom- stols prövning. kan enligt lagen överprövas av regeringsrätten, om beslutet rör tillämpningen av föreskrifter om förhållanden som avses i 8 kap 2 eller 3 & regeringsformen, dvs. civilrättsliga och ”betungande" offentligrättsliga föreskrifter.

Från prövningsinstitutet undantas för närvarande tio grupper av beslut

• Sida 40
•  Original

som inte kan omfattas av europakonventionens krav på tillgång till dom- stolsprövning, däribland beslut — vari inbegrips beslut om återkallelse av tillstånd — enligt lagen (l988:558) om förbud mot utförsel av krigsmate- riel, m.m. Denna lag inrymmer typiskt sett politiska ställningstaganden som bör undantas från tillämpningsområdet för rättsprövning.

Motsvarande synpunkter gör sig gällande beträffande beslut enligt det framlagda förslaget till lag om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m. Också här är det fråga om beslut som typiskt sett är av utpräglat utrikes— och säkerhetspolitisk karak- tär. Beslut enligt denna lag bör därför enligt min mening undantas från tillämpningsområdet för lagen om rättsprövning av vissa förvaltningsbe- slut.

2.8. Ikraftträdande, behov av övergångsbestämmelser och kostnader m.m.

Jag föreslår att den nya lagen om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte m.m. träder i kraft den 1 juli 1991. Svea hovrätt har ifrågasatt behov av övergångsbestämmelser för eventuellt befintliga avtal som kan komma att omfattas av den nu föreslag- na lagstiftningen liksom för avtal som kan vara under utarbetande vid lagens ikraftträdande. Jag kan emellertid inte finna att avtal som kan vara under utarbetande vid lagens ikraftträdande eller eventuella optioner i förefintliga avtal bör undantas från kravet på tillståndsprövning.

Beträffande redan ingångna avtal, t. ex. avseende upplåtelse av tillverk- ningsrätt kommer den föreslagna lagen att kräva tillstånd t. ex. för utförsel som är förbunden med ingångna förpliktelser på det reglerade området. Min uppfattning är att något behov av övergångsbestämmelser inte förelig- ger.

Beredningen av ärenden enligt den nya lagen bör ske inom utrikesdepar- tementet. Samråd bör i förekommande fall ske med andra departement. Jag har redan under resp. regleringsområde nämnt att yttranden i vissa fall bör inhämtas från myndigheter med särskild kunskap om de aktuella produktområdena.

Handläggningen av ärenden kan hanteras inom ramen för tillgängliga resurser och kommer således inte att föranleda ytterligare kostnader för statsverket.

3. Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom utrikesdepartementet upprättats förslag till

1. lag om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte. m. m.,

2. lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvalt- ningsbeslut.

• Sida 41
•  Original

Det under 2. angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för justitiedepartementet.

4. Specialmotivering

4.1. Förslaget till lag om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

Inledande bestämmelser

] 5 Lagen gäller i den utsträckning regeringen föreskriver

]. fullständiga robot- och raketsystem och andra obemannade luftfar- koster som har en lastförmåga av minst 500 kilogram och en räckvidd av minst 300 kilometer.

29" Utöver vad som sägs i denna lag kan bestämmelserna i lagen (1983: 1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m. m., lagen (l988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. samt lagen (1984: 3) om kärnteknisk verksamhet vara tillämpliga.

Som jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) kan vissa produkter komma att omfattas såväl av den nu föreslagna lagen som av lagstiftningen avseende krigsmateriel. Det kan inte heller uteslutas att någon produkt kommer att omfattas också av kärntekniklagstiftningen eller annan lagstiftning. Paragrafen, som inte är uttömmande, innehåller en erinran om detta. Utförselförbud kan finnas också inom andra regel- komplex. t. ex. enligt föreskrifter utfärdade med stöd av lagen (1971: 176) om vissa internationella sanktioner. I samtliga fall i exemplifieringen ankommer prövningen av en ansökan om tillstånd på regeringen som har att företa en prövning enligt tillämpliga lagar i ett sammanhang. Som jag har redogjort för i det föregående, skall olika faktorer ligga till grund för regeringens prövning enligt de skilda regelkomplexen.

Utförsel m. m.

35 Produkter som avses i 1 5 får inte föras ut ur landet utan tillstånd av regeringen.

• Sida 42
•  Original

Paragrafen anger att utförsel av produkter som avses i l Q' inte får ske utan tillstånd. Bestämmelsen avser utförsel såväl efter tillverkning i Sverige som utförsel efter import till Sverige eller utförsel efter transitering, förva- ring på tullager. tullupplag eller i frihamn.

Prövning av tillståndsärendct bör ankomma på regeringen, bl.a. med tanke på de utrikespolitiska överväganden som måste ingå i bedömningen. De faktorer som bör ligga till grund för bedömningen har redovisats i den allmänna motiveringens avsnitt om resp. huvudgrupp.

4 & Programvara som avses i l 5 4 får inte heller meddclst telekommuni- kation eller på annat liknande sätt överföras från Sverige till mottagare i utlandet utan tillstånd av regeringen.

I den allmänna motiveringen (avsnitt 2412 och 2.4.l.3) har redovisats att programvara som är särskilt utformad för produkter som avses i l 5 l — 3 i vissa fall kan lagras på fast medium såsom databand, disketter och kretskort. Sådana produkter omfattas av utförselförbudet enligt 3 5. Om emellertid, överföring sker t. ex. via telenätet, kan inte utförselförbudet bli tillämpligt. Överföring av program vara regleras i sådana situationer ge- nom förevarande paragraf. Bestämmelsen är tillämplig t.ex. för det fall någon i Sverige konstruerar ett dataprogram för styrning av en speciell missil och för över programvaran till sin uppdragsgivare i utlandet via telenätet.

Upplåtelse och överlåtelse av tillverkningsrätt

5 & Avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av rätt att utom landet tillverka produkter som avses i l 5 l —3 får inte utan tillstånd av regering- en ingås här i landet och inte heller utom landet av svensk myndighet, svenskt företag eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas här.

Bestämmelsen omfattar —- som anförts i avsnitt 2.4.1.3— inte bara upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som åtnjuter rättsligt skydd, t. ex. i form av patent utan även varje sådan upplåtelse eller överlåtelse som innebär ett tillhandahållande av tekniskt underlag e.d. som utgör en förutsättning för mottagaren att starta en egen tillverkning. 1 de tekniska underlagen kan ingå upplysningar om uppfinningar och metoder. kontroll- och konstruktionsföreskrifter. beskrivningar av arbetsprocesser, datapro- gram m.m.

Tillhandahållande av tillverkningsutrustning

6 5 Produkter som avses i I _55 —6 och som finns utom landet får inte här i landet och inte heller utom landet av svensk myndighet, svenskt företag eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas här tillhandahållas genom

• Sida 43
•  Original

försäljning, utbjudande mot vederlag eller förmedling åt någon i utlandet utan tillstånd av regeringen.

Denna bestämmelses syfte är att förhindra att framställning av biologiska eller kemiska stridsmedel främjas genom vissa andra förfaranden än utför-, sel av utrustning eller kemiska substanser från Sverige. Genomgående gäller att dessa förfaranden skall avse produkter som finns utanför Sverige. Så snart produkterna kommer in till Sverige gäller i stället vad som sägs i 35 om utförsel. Bestämmelsen är tillämplig t.ex. för det fallet att en person eller företag i Sverige avser att förmedla tillverkningsutrustning eller kemiska produkter från ett land till ett annat eller att angiven krets personer, företag eller myndigheter i utlandet avser förmedla ifrågavaran- de utrustning eller kemiska prekursorer åt någon i utlandet. Detsamma gäller vid försäljning eller utbjudande mot vederlag. Missiler m.m. omfat- tas inte av detta stadgande.

75 Ett tillstånd enligt denna lag får förenas med villkor samt med kon- '

troll- och ordningsbestämmelser.

Återkallelse av tillstånd

8 5 Tillstånd enligt 3, 4 och 6 55 får återkallas av regeringen, om tillstånds- havaren har åsidosatt villkor eller brutit mot kontroll- eller ordningsbestäm- melser som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns andra sär- skilda skäl till återkallelse.

Bestämmelsen i 85 föreskriver att beviljade tillstånd till utförsel, överfö- ring av programvara i vissa fall eller tillhandahållande kan återkallas av regeringen, om tillståndshavaren har åsidosatt villkor eller kontroll- eller ordningsbestämmelser eller om det annars finns särskilda skäl till en åter- kallelse. I den allmänna motiveringen har angivits skälen för att tillstånd enligt 5 5inte bör omfattas av bestämmelsen. Möjlighet att återkalla ett givet tillstånd bör i princip utnyttjas endast när detta är nödvändigt.

1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två år,

2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst sex månader.

• Sida 44
•  Original

Den som uppsåtligen genom vilseledande förmår regeringen att lämna tillstånd enligt 4. 5 eller 65 och därigenom föranleder att överföringen, avtalet eller tillhandahållandet kommer till stånd, döms till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen har skett av oaktsamhet. döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

115 Har brott enligt 105 begåtts uppsåtligen och är det att anse som grovt skall dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om produkter- na varit av särskilt farligt slag, om brottet avsett betydande värde eller om gärningen annars varit av särskilt allvarlig art.

1. i annat fall än som avses i 9 5 och 105 andra stycket lämnar oriktig uppgift i ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt denna lag.

Prop. l990/9lz97

• Sida 45
•  Original

månader och högst fyra år. ] bestämmelsen anges exempel på omständig- heter som skall beaktas vid bedömande om brottet är grovt. En gärning av särskilt allvarlig art får anses föreligga om t. ex. en överlåtelse av en tillverkningsrätt inneburit att produkter av kvalificerat slag kommit att tillverkas i ett land som kan antas tillverka massförstörelsevapen och till vilket utförsel av motsvarande produkter inte kunnat komma i fråga. Detta bör också gälla i fråga om överlåtelse av programvara och tillhanda- hållande av vissa produkter som finns utom landet.

1 125” föreskrivs straff för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet i annat fall än som avses i 9 5 och 10 5 andra stycket lämnar oriktig uppgift i en ansökan om tillstånd eller i någon annan handling som är av betydelse för prövning av ett ärende enligt lagen eller som bryter mot ett villkor eller någon kontroll- eller ordningsbestämmelse som meddelats med stöd av la- gen. Med lämnande av oriktig uppgift jämställs förtigande av uppgift. Be- stämmelsen är subsidiär till såväl varusmugglingslagen som denna lags be- stämmelser. Straffskalan inrymmer böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

Enligt krigsmateriellagstiftningcn är straffbestämmelserna i denna subsi- diärt tillämpliga, om gärningen redan är belagd med straff enligt brottsbal- ken. Även den nya lagen bör i fråga om straffansvar vara subsidiärt tillämplig i förhållande till brottsbalken. En bestämmelse om detta har tagits in i 13 _é'.

Som jag redan har angett i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) får förslaget om en fristående kontroll av massförstörelsevapen den konse- kvensen att en gärning som är belagd med straffenligt den nya lagstiftning- en kan föranleda ansvar också enligt föreskrifter på näraliggande områden. Det vanligast förekommande fallet torde vara att även krigsmateriellag- stiftningen är tillämplig. Ansvar enligt annan kontrollagstiftning kan emel- lertid också tänkas komma i fråga. 1 de flesta sådana fall torde det vara naturligast att betrakta gärningen som endast ett brott. Det kan emellertid inte uteslutas att vissa fall kan uppkomma som föranleder en annan bedömning. Det får ankomma på de rättstillämpande myndigheterna att med ledning av allmänna principer i varje enskilt fall ta ställning till de olika frågor om brottskonkurrens m. m. som härvid kan uppkomma.

4.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1988: 205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut

I paragrafen görs undantag från lagen om rättsprövning av vissa förvalt- ningsbeslut för beslut enligt den föreslagna lagen om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m. De närmare skälen härför har utvecklats i den allmänna motiveringen.

• Sida 46
•  Original

5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas 'i massförstörelsesyfte. m.m..

2. lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvalt- ningsbeslut.

6. Regeringens beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. l990/9l:_97

• Sida 47
•  Original

Departementspromemorians lagförslag gFlOP- 11990/91197 r aga .

Förslag till

Lag om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 5 I denna lag finns föreskrifter om förbud mot utförsel och tillhanda- hållande av vissa produkter som kan användas i syfte att åstadkomma massförstörelse, liksom föreskrifter om förbud mot upplåtelse och överlå- telse av rätt att utom landet tillverka sådana produkter.

25 Utöver vad som sägs i denna lag gäller bestämmelserna i lagen (1983: 1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m., lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. samt lagen (1984: 3) om kärnteknisk verksamhet.

35. Lagen gäller i den utsträckning regeringen föreskriver

l. kompletta robot-, raket- och andra obemannade luftfarkostsystem med en lastförmåga av minst 500 kilogram och som har en räckvidd på minst 300 kilometer, ,

2. delsystem, komponenter, konstruktionsmaterial och särskilt utfor- mad mjukvara (dataprogram) för system som avses i l,

3. tillverkningsanordningar och tillverkningsutrustning som särskilt ut- formats för tillverkning av system som avses i 1 och 2,

4. utrustning som kan användas för tillverkning av biologiska eller kemiska stridsmedel, och

5. kemiska produkter som kan användas för tillverkning av kemiska stridsmedel (kemiska prekursorer).

Förbud mot utförsel

45 Produkter som avses i 3 5 får inte föras ut ur landet utan tillstånd av regeringen. om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Förbud mot upplåtelse och överlåtelse av tillverkningsrätt

55 Avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av rätt att utom riket tillverka produkter som avses i 3 5 l — 3 får inte utan tillstånd av regering- en ingås här i riket och inte heller utom riket av svensk myndighet, svenskt företag eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas här.

Förbud mot tillhandahållande

65 Produkter som avses i 3 5 4 och 5 och som finns utom riket får inte här i riket och inte heller utom riket av svensk myndighet, svenskt företag 47

• Sida 48
•  Original

eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas här tillhandahållas genom Prop. l990/9 ] : 97 försäljning. utbjudande mot vederlag eller förmedling åt någon i utlandet Bilaga 1 utan tillstånd av regeringen.

Villkor och återkallelse av tillstånd

75 Ett tillstånd enligt denna lag får förenas med villkor samt med kon- troll- och ordningsbestämmelser.

85 Tillstånd enligt 4 och 6 55 får återkallas av regeringen om tillstånds- havaren har åsidosatt föreskrifter, villkor eller kontroll- eller ordningsbe- stämmelser som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse.

Ansvarsbestämmelser

9 5 Bestämmelser om ansvar för olovlig utförsel av produkter som avses i 3 5 och för försök därtill finns i lagen (1960:418) om straff för varusmugg- ling.

105 Den som bryter mot 5 eller 6 5 döms

1. om gärningen skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två år,

2. om gärningen skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Den som uppsåtligen genom vilseledande förmår regeringen att lämna tillstånd enligt 5 eller 65 och därigenom föranleder att avtalet eller till- handahållandet kommer till stånd döms till böter eller fängelse i högst två år. '

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

11 5 Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåt- ligen eller av oaktsamhet

1. i annat fall än som avses i 105 andra stycket lämnar oriktig uppgift i ansökan om tillstånd enligt denna lag, eller

2. bryter mot villkor eller kontroll- eller ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av denna lag.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

12 5 Till ansvar enligt denna lag skall inte dömas, om gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

13 5 Utbyte av brottsligt förfarande som avses i 10 5 skall förklaras förverkat, om inte detta är uppenbart oskäligt.

Denna lag träderi kraft den

• Sida 49
•  Original