med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
Prop.
1991/92:125
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdragur regeringsprotokollet den 26 mars 1992 för de åtgärder och de ändamålsom framgår av föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Anne Wibble
I propositionen föreslås utgifter m.m. på tilläggsbudget II till statsbudge-ten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till 4 004milj.kr. De största anslagen går till invandrarverkets förläggningsverk-samhet som beräknas öka med 1 376 milj.kr. Samtidigt kan emellertiden minskad anslagsbelastning på 800 milj. kr. till kommunerna beräknasuppkomma. Till försvaret föreslås 1 000 milj. kr. för vissa angelägnamaterielobjekt. Därutöver föreslås 875 milj.kr. till täckande av mer-kostnader för löner och pensioner samt 600 milj.kr. för infriande avpensionsgaranti för FFV AB; något anslag för sistnämnda ändamålbehövs då inte nästa budgetår.
1 Riksdagen 1991/92. 1 sand. Nr 125
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B Wester-berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel,Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lund-gren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsråden Wibble, af Ugglas, Björck, B. Westerberg,Odell, Unckel, Hörnlund, Friggebo, P. Westerberg, Davidson, Johansson
Statsrådet Wibble anför:
Riksdagen (rskr. 1991/92:115) har på tilläggsbudget I till statsbudgetenför budgetåret 1991/92 tagit upp de utgiftsanslag som specificerats ibilagan till finansutskottets betänkande 1991/92:FiUll. Därefter harriksdagen - efter förslag av riksdagens förvaltningskontor - beslutat attpå tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår anvisaanslag under femtonde huvudtiteln om sammanlagt 13 480 000 kr. (förs.1991/92:13, KU16, rskr. 135).
I prop. 1991/92:81 om kompensation till ensamföräldrar med anledningav slopad skattereduktion har regeringen föreslagit riksdagen att bl.a.anvisa ett förslagsanslag på 410 milj.kr till Bidragsförskott på tilläggsbud-get till statsbudgeten för budgetåret 1991/92.
Ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kanöverblickas och andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang börsammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggs-budget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92. Denna proposition börföreläggas riksdagen nu.
Statsråden föredrar frågor om förslag till anslag på tilläggsbudget II tillstatsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. Anförandena redovisas iunderprotokollen för resp, departement.
Statsrådet Wibble avslutar:
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
besluta om anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budget-året 1991/92 och vidta åtgärder i övrigt i enlighet med de förslag somföredragandena har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutaratt genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anförtför de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.
Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i under-
protokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär Prop. 1991/92:125skall bifogas propositionen enligt följande:
U trikesdepartementet
Bilaga
1 Försvarsdepartementet
Bilaga
2 Socialdepartementet
Bilaga
3 Kommunikationsdepartementet
Bilaga
4 Finansdepartementet
Bilaga
5 U tbi 1 dningsdepartementet
Bilaga
6 Jordbruksdepartementet
Bilaga
7 Arbetsmarknadsdepartementet
Bilaga
8 Kulturdepartementet
Bilaga
9 Näringsdepartementet
Bilaga 10
Civildepartementet
Bilaga 11
Miljö- och naturresursdepartementet
Bilaga 12
Anslagsförteckning
Bilaga
1* Riksdagen 1991192. 1 samt. Nr 125
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet af Ugglas
Bilaga 1
A 7. Utredningar m.m.
1 statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisatsett reservationsanslag på 9 955 000 kr. Den ingående reservationenuppgick till 2 055 898 kr.
Under budgetåret har utredningsverksamheten blivit mer omfattandeoch kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäk-ningen. Bland de utredningar som initierats efter denna tidpunkt kansärskilt nämnas delegationen med uppgift att ge regeringen ett fördjupatunderlag för bedömningen om när förändringar av den svenska sydafrika-politiken bör göras.
Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov på 1 390 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 390 000 kr.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet Björck
Bilaga 2
Likviditetsfrågor inom försvarets materielanslag
För att angelägna materielobjekt skall kunna genomföras bör underbudgetåret 1991/92 ett resurstillskott medges för försvarsgrenarnasmaterielanslag. Tillskottet är avsett att täcka kostnader bl.a. för haubits77, luftvämsrobotsystem 703 BAMSE, ubåt 90, flygburen spaningsradar,tvåsitsig version av JAS och åtgärder inom telekrigföringsområdet. Jaganser att det finns starka operativa och försvarsindustriella skäl attgenomföra de aktuella materielanskaffningama.
Samtidigt överförs fastigheterna Lidingövägen, Tre Vapen och GamlaMilitärstabsbyggnaden i Stockholm från försvarsmakten till byggnads-styrelsen per den 1 juli 1992.
Försvarsmakten förhyr sedan fastigheterna på marknadsmässiga villkorutan kompensation för de ökade lokalkostnaderna.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
1. Arméförband: Anskaffning av materiel, anvisa ett förslagsanslag på400 000 000 kr.,
2. Marinförband: Anskaffning av materiel, anvisa ett förslagsanslag på100 000 000 kr.,
3. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel, anvisa ett förslagsanslagpå 450 000 000 kr.,
4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling, anvisa ettförslagsanslag på 50 000 000 kr.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet B. Westerberg
Bilaga 3
A 2. Utredningar m.m.
I statsbudgeten för innevarande år har under denna rubrik anvisats ettreservationsanslag på 33 575 000 kr. Den ingående reservationen underanslaget uppgick till ca 1,3 milj.kr.
Utredningsverksamheten har blivit mer omfattande och kostnads-krävande än vad som förutsågs vid anslagsberäkningen. Bl.a. kommerhandikapputredningens omfattande uppdrag att avslutas senare än beräk-nat. Utredningen för översyn av vissa frågor inom arbetsskadeförsäk-ringen har i tilläggsdirektiv fått ett utökat uppdrag. I budgetproposi-tionen (prop. 1991/92:100, bil. 6) har föreslagits att statens beredning förutvärdering av medicinsk metodik (SBU) organiseras som en friståendemyndighet fr.o.m. den 1 juli 1992. I syfte att förbereda organisations-förändringen m.m. behövs nu ytterligare 2 milj.kr. Bland de nya ut-redningarna kan nämnas arbetsgruppen med uppgift att utarbeta förslagtill förändringar i systemet för den allmänna pensioneringen, den alko-holpolitiska kommissionen, utredningen om bostadsbidragens administra-tion, utredningen om prioriteringar inom hälso- och sjukvården samtutredningen om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 8 500 000 kr.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet Odell
Bilaga 4
[1] A 2. Utredningar m.m.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns under denna anslagsrubrikuppfört ett reservationsanslag på 4 804 000 kr. Vid ingången avbudgetåret fanns vidare en reservation på 5 681 417 kr.
En viss del av de medel som riksdagen anvisade på tilläggsbudget I tillstatsbudgeten för budgetåret 1990/91 under denna anslagsrubrik avsågkostnader för förhandlingsarbetet mellan Sverige och Danmark om enfast förbindelse över Öresund. Dessa medel har inte behövt tas i anspråki den omfattning som beräknades tidigare.
Däremot har utredningsverksamheten i övrigt ökat under innevarandebudgetår, bl.a. som en följd av regeringens avsikt att avreglera vissstatlig verksamhet. Om besparingen från Öresundsförhandlingsarbetetutnyttjas till övrigt utredningsarbete behöver några ytterligare medel inteanvisas på detta anslag av riksdagen. Förhållandet bör dock anmälas förriksdagen.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag anfört om användningen av medlen som anvisatsunder detta anslag.
[2] Storstadsöverenskommelserna
I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 7 s. 47) har redogjortsför bakgrunden till finansieringen av storstadsöverenskommelserna ochde bemyndiganden som riksdagen givit regeringen i dessa frågor.
Bemyndigandena innebär bl.a. beträffande Stockholmsregionen ettgodkännande av att förberedelsearbetena med projektering m.m. av dei uppgörelsen ingående lederna bör bedrivas skyndsamt.
De återstående förhandlingarna beträffande storstadsöverenskommel-sema pågår för närvarande. För Stockholmsregionen återstår frågorbeträffande Österleden, Västerleden och avgifter på biltrafiken.
Som ett led i förberedelsearbetena har vägverkets bolag Väginvest ochStockholms kommun bildat ett bolag, Stockholmsleder AB, vars verksam-het skall vara att projektera, bygga och driva kringfartsledema Ringenoch Yttre Tvärleden i Stockholmsregionen.
Verksamheten i bolaget förutsätter att bolaget upptar lån som till enbörjan täcker bolagets kostnader för förberedelsearbeten, främst projekte-ring, av de aktuella lederna. Lånen skall tas upp genom Väginvest ochgaranteras av staten genom riksgäldskontoret. Stockholms kommun skallteckna underborgen till statens borgensåtagande i förhållande till sinägarandel om 20 % av aktiekapitalet i Stockholmsleder AB.
Kostnaderna för förberedelsearbetena med kringfartsledema beräknassammanlagt uppgå till högst 200 000 000 kr. varav kostnaden för dens.k. Ringen utgör högst 155 000 000 kr. Stockholms och Nackakommuner har i avtal med Stockholmsleder AB förbundit sig att ta på sigansvaret för förberedelsekostnadema för Ringen för den händelse attprojektet ej skulle komma att fullföljas.
Regeringen har på framställan från vägverket godkänt att bolagetStockholmsleder AB bildas och bemyndigat riksgäldskontoret att tecknastatlig borgen för Väginvest inom tills vidare en ram på 80 000 000 kr.för att förberedelsearbetena omgående skall kunna påbörjas.
Jag finner det angeläget att dessa förberedelsearbeten bedrivs skynd-samt och att därför en statlig garanti ställs. Regeringen bör ävenbemyndigas att fatta beslut om garantier som täcker resten av deberäknade förberedelsekostnadema. Jag föreslår därför att regeringenbegär riksdagens bemyndigande att låta riksgäldskontoret teckna statligborgen uppgående till en ram om sammanlagt högst 200 000 000 kr. förifrågavarande ändamål.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att låta riksgäldskontoret ställa garantier förförberedelsearbeten för utbygganden av trafikleder i Stockholms-regionen för högst 200 000 000 kr.
Bilaga 4
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: Statsrådet Wibble
Bilaga 5
[1] Al. Finansdepartementet
Som jag aviserade i min anmälan av motsvarande anslag i budgetproposi-tionen (prop. 1991/92:100, bil. 8) kommer ytterligare medel att erfordrasför fortsatta bearbetningar av den kommunalekonomiska kommitténs för-slag. Jag beräknar medelsbehovet till 750 000 kr. för vissa lönekost-nader, konsulter och databearbetningar för framtagande av ett förslag tillnytt statsbidragssystem för kommunerna.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Finansdepartementet på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 750 000 kr.
[2] G 8. Bidrag till centralt utvecklingsarbete avseendemetoder och system för att jämföra arbeten av lika värde
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten förinnevarande budgetår.
I 1989-1990 års ramavtal om löner för statstjänstemän m.fl. (RALS1989-90) enades statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudor-ganisationer om att inleda ett gemensamt arbete syftande till att utvecklametoder och system för att kunna jämföra arbeten av lika värde.Löneinsatser skulle kunna göras i de fall parterna kom överens om engemensam arbetsvärdering och/eller konstaterade löneskillnader mellanarbeten av lika värde. För detta ändamål avsattes 60 milj.kr.
I avtal om slutlig reglering enligt RALS 1989-90 enades parterna omatt av i RALS 1989-90 angivna 60 milj.kr. för utvecklingsarbeteavseende metoder och system för att jämföra arbeten av lika värde skulle
medel avseende avtalsåret 1990 beräknas från och med den 1 juli 1990.Parterna enades vidare om att dessa medel, 30 milj.kr., skulle användasför ett gemensamt centralt utvecklingsarbete. I samma avtal enadespartema vidare om att använda för avtalsåret 1991 avsatta 60 milj.kr.för lokalt utvecklingsarbete avseende metoder och system för att jämföraarbeten av lika värde. Vidare konstaterades att om de lokala partema intekunde komma överens om användningen av dessa medel skulle ickefördelade medel för lokalt utvecklingsarbete föras till de medel som hadeavsatts för det centrala utvecklingsarbetet.
Statens arbetgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer harenligt ett den 13 januari 1992 upprättat förhandlingsprotokoll enats omett tillägg till avtalet om slutlig reglering enligt RALS 1989-90, bilaga1. I förhandlingsprotokollet konstateras att av beräknade 60 milj.kr. förlokalt utvecklingsarbete har 49 555 000 kr. fördelats. Tillägget till avtaletinnebär dels att partema hemställer att beräknade medel för centraltutvecklingsarbete förs upp som ett anslag på statsbudgeten dels attåterstående belopp om 10 445 000 kr. används för centralt utvecklingsar-bete. Avtalet har slutits under förbehåll om regeringens godkännande.
Regeringen har godkänt avtalet den 5 mars 1992.
Ett nytt reservationsanslag benämnt Bidrag till centralt utvecklingsar-bete avseende metoder och system för att jämföra arbeten av lika värdebör därför föras upp på statsbudgeten under sjunde huvudtiteln. Anslagetbör föras upp med 40 445 000 kr. motsvarande de medel som har avsattsför centralt utvecklingsarbete i 1989-1990 års ramavtal om löner förstatstjänstemän m.fl. (30 000 000 kr.) och i avtalet om slutlig regleringenligt RALS 1989-90 (10 445 000 kr.). Från anslaget skall bestridaskostnader för det partsgemensamma centrala utvecklingsarbetet syftandetill att utveckla metoder och system för att kunna jämföra arbeten av likavärde.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till centralt utvecklingsarbete avseende metoder ochsystem för att jämföra arbeten av lika värde på tilläggsbudget II tillstatsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på40 445 000 kr.
Bilaga 5
[3] C 2. Statistiska centralbyrån: Statistik, register ochprognoser
Över detta ramanslag anvisas medel för statistiska centralbyråns (SCB)anslagsfinansierade verksamhet. I statsbudgeten för innevarande budgetårär anslaget uppfört med 431 442 000 kr.
I budgetpropositionen 1991 föreslog regeringen att SCB:s partisym-patiundersökningar skulle läggas ner efter utgången av 1991. Motivet vardet ekonomiska läget och att samhällets tillgång till undersökningar ompartisympatier var väl tillgodosedda utanför SCB.
I fem motioner från företrädare för socialdemokraterna, folkpartietliberalerna, centerpartiet och vänsterpartiet föreslogs att partisym-patiundersökningama skulle fortsätta i samma omfattning som tidigare.
Finansutskottet (1990/91:FiU22) delade motionärernas uppfattning attSCB:s välj arundersökningar var så värdefulla och av så hög kvalitet attde borde fortsätta. Utskottet ansåg emellertid att SCB borde prövamöjligheterna att uppdragsfmansiera undersökningarna. Om detta visadesig vara en oframkomlig väg borde SCB återkomma till regeringen ochbegära erforderliga medel för att genomföra undersökningarna. Vadfinansutskottet anfört gav riksdagen regeringen till ■ känna (rskr.1990/91:209).
Regeringen gav därför SCB i uppdrag att undersöka en uppdragsfinan-siering av statistiken. SCB har slutfört uppdraget men konstaterar att enuppdragsfinansiering inte är möjlig. Detta beror bl.a. på att syftet medväljarundersökningama är att de skall vara allmänt tillgängliga. Föreventuella finansiärer begränsas därmed den egna exklusiva användningenoch intresset för egna ekonomiska åtaganden.
SCB hemställer därför i en skrivelse den 12 december 1991 om1 000 000 kr. för budgetåret 1991/92 så att partisympatiundersökningeni maj 1992 kan genomföras samt 3 056 000 kr. för fortsatta un-dersökningar under budgetåret 1992/93.
Min uppfattning är att statistikens användare så långt som möjligt skallta ansvar för den statistik de anser sig behöva. Särskilda anslagsmedel förstatistik bör begränsas till sådan statistik som är grundläggande församhället och som saknar alternativa finansieringsformer. En särskildutredare kommer under våren att lägga fram ett förslag om den statligastatistikens styrning, finansiering och samordning. Ett av utredningensuppdrag är att pröva möjligheterna att uppdragsfmansiera den statligastatistiken i framtiden.
Mot bakgrund av SCB:s skrivelse föreslår jag emellertid att medelanvisas för partisympatiundersökningen i maj 1992 samt att vidareställningstaganden till väljarundersökningamas framtid tas upp vidberedning av förslagen från utredningen om den statliga statistikensstyrning och finansiering.
1»* Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 125
Bilaga 5
11 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser påtilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ettramanslag på 1 000 000 kr.
Bilaga 5
[4] C 14. Täckning av merkostnader för löner och pensionerm.m.
Enligt det nya pensionsavtal som ingicks den 15 mars 1991 mellanstatens arbetsgivarverk (SAV) och de statsanställdas huvudorganisationer,skall de anställda ha rätt till en kompletterande ålderspension som skallfinansieras genom fortlöpande individuella avsättningar räknat från ochmed januari 1991. Riksdagens finansutskott godkände den 28 mars 1991avtalet. Parterna har den 6 februari 1992 överenskommit om att enförsäkringsförening skall bildas för att ombesörja den kompletterandeålderspensionen och att uppdra åt kammarkollegiet att, i avvaktan på attförsäkringsföreningen bildas, placera premiema. Avsättningarna förperioden januari 1991 - juni 1992 skall således utbetalas under dettabudgetår till föreningen eller den som för föreningens räkning skallmottaga medlen. De individuella avsättningarna skall avvägas så att deti genomsnitt över hela statsförvaltningen blir 1,5 % av lönesumman.
Jag anser att myndigheternas kostnader för avsättning till den komplet-terande ålderspensionen för perioden januari 1991 - juni 1992 bör täckasur det för budgetåret 1991/92 uppförda förslagsanslaget C 14. Täckningav merkostnader för löner och pensioner m.m. Detta medför att anslagetberäknas öka med 875 000 000 kr. Belastningen på anslaget beräknasdärmed öka till 2 475 000 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. påtilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ettförslagsanslag på 875 000 000 kr.
12 Bilaga 6
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet Unckel
o
D 4. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrikanvisats ett reservationsanslag på 82 697 000 kr. Under anslaget harbl.a. beräknats medel för de fasta avgifterna för Sveriges deltagande ide europeiska gemenskapernas (EG) utbildningsprogram COMETT.
I 1992 års budgetpropostion (prop. 1991/92:100 bil. 9 s. 144) har jagunder ett nytt anslag, D 15. Europeisk utbildningssamverkan, beräknatmedel för motsvarande avgifter avseende utbildningsprogrammenCOMETT och ERASMUS under budgetåret 1992/93.
Inom EG budgeteras programkostnadema per kalenderår och ländernadebiteras kostnaderna under våren. Detta innebär att Sverige skall betalaavgiften för de båda utbytesprogrammen för läsåret 1992/93 under våren1992, dvs. före den 1 juli 1992, då de medel som kan komma att förasupp i statsbudgeten för budgetåret 1992/93 tidigast får disponeras.
Jag föreslår därför att ytterligare 36 100 000 kr. för kostnaderna försvensk programmedverkan i COMETT och ERASMUS anvisas som ettengångsbelopp utöver de medel som finns tillgängliga för budgetåret1991/92. Dessa medel skall betalas till EG under innevarande budgetårmen avser svenskt deltagande under läsåret 1992/93. Med den föreslagnaåtgärden kommer medelsdispositionen för de följande budgetåren att liggai fas med tidpunkten för inbetalning av resp, belopp till EG.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. på tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservations-anslag på 36 100 000 kr.
13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet Hörnlund
Bilaga 7
A 3. Utredningar m.m.
På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrikanvisats ett reservationsanslag på 9 349 000 kr. Den ingående reser-vationen under anslaget uppgick till 4 378 233 kr. exkl. mervärdeskatt.
Under budgetåret 1991/92 har utredningsverksamheten blivit meromfattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslags-beräkningen hösten 1990. Bl.a. har en kommission (dir. 1991:97)tillkommit med uppgift att förbereda en avstämning av de omställ-ningsbeslut som omfattas av 1990 års livsmedelspolitiska beslut (prop.1989/90:146, JoU25, rskr. 327). Kommissionen skall beakta de effekteroch faktorer som inte var kända eller förutsedda vid tidpunkten förbeslutet, i första hand konsekvenserna av en anslutning till EG.
En utredning om trädgårdsnäringens framtid har tillsatts mot bakgrundav jordbruksutskottets betänkande om trädgårdsnäringen (JoU 1991/92:6, rskr. 40). Dessutom kommer en särskild utredare att tillkallas meduppgift att göra en förutsättningslös översyn av de livsmedelshygieniskabestämmelser som kan ha betydelse för den småskaliga livsmedelsproduk-tionen och för teknikutvecklingen på detta område (dir. 1992:21).
Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov på 3,7 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 3 700 000 kr.
14 Bilaga 8
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet Hörnlund
[1] C 7. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade.
Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förtsupp ett reservationsanslag på 5 416 489 000 kr. Merparten av anvisademedel avses användas till bidrag till lönekostnader för arbetshandikap-pade, som anvisats anställning med lönebidrag hos en arbetsgivare.
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har i en skrivelse den 14 oktober1991 tagit upp frågan om konsekvenser för kostnaderna för lönebidragav arbetsgivares skyldighet från den 1 januari 1992 att betala sjuklönför de första 14 dagarna av en sjukperiod. AMS framhåller att arbets-givarens lönekostnader för de anställda därigenom ökar, eftersomsänkningen av arbetsgivaravgiften ger en otillräcklig kompensation föranställda vars sjukfrånvaro får anses vara betydligt högre än genomsnit-tet. Enligt AMS uppfattning bör arbetsgivarna få räkna denna merkost-nad som en del av den bidragsgrundande lönekostnaden. I annat falläventyras arbetsförmedlingens möjligheter att arbetsplacera personermed handikapp och en antagen högre sjukfrånvaro än genomsnittligt.AMS beräknar att det netto - efter avräkning av sänkningen av arbets-givaravgiften - uppkommer en merbelastning på anslaget på 58 milj,kr. på årsbasis. Styrelsen begär att anslaget tillförs ytterligare 29 milj,kr. för budgetåret 1991/92.
Föredragandens överväganden
För egen del beräknar jag att den ökade belastningen på anslaget kom-mer att uppgå till 47,5 milj. kr. för andra hälften av budgetåret 1991/-92. I den medelsberäkning som jag gjort till 1992 års budgetpropositionför budgetåret 1992/93 har jag tagit hänsyn till de kostnadsökningarsom sjuklönen kan medföra för kostnaderna för lönebidrag. För att fåett bättre underlag för kommande prövningar av medelstilldelningenunder anslaget avser jag att föreslå regeringen att ge AMS i uppdrag att
följa upp och redovisa kostnaderna för sjuklöner till anställda med Prop. 1991/92:125lönebidrag. Bilaga 8
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringenföreslår riksdagen
att till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade på tilläggsbudgetII till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservations-anslag på 47 500 000 kr.
[2] C 9. Teckning av aktier i de planerade Samhallbolagen
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten förinnevarande budgetår.
I propositionen 1991/92:91 om ombildning av Samhall till aktiebolag,m.m. har förslag lagts fram om att verksamheten inom stiftelseor-ganisationen för skyddat arbete fr.o.m. budgetåret 1992/93 skall bedri-vas i aktiebolagsform. I den nämnda propositionen behandlas bl.a.frågan om upplösning av de nuvarande stiftelserna samt bildandet av ettmoderbolag kallat Samhall Aktiebolag och av 24 regionala dotterbolag,som svarar mot de nuvarande regionala stiftelserna för skyddat arbete.
Aktiekapitalet i dotterbolagen avses bli fastställt till den lägsta tillåtnanivån enligt aktiebolagslagen (ABL), dvs. 50 000 kr. Aktiekapitalet imoderbolaget blir därmed 1 250 000 kr. Dessa bolag blir inledningsvisvilande. Avsikten är att därefter - sedan de upplösta stiftelsernas tillgån-gar genom apportförfarande tillskjutits de nya aktiebolagen - aktie-kapitalet skall ökas genom nyemissioner.
Ett särskilt anslag på 1 250 000 kr. bör anvisas för bildandet av denya aktiebolagen.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringenföreslår riksdagen
att till Teckning av aktier i de planerade Samhallbolagen på tilläggs-budget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reser-vationsanslag på 1 250 000 kr.
16 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet Friggebo
Bilaga 9
o
[1] Tilläggsmedel för utsändning m.m. av Sveriges Radiosprogram
Genom beslut av riksdagen (prop. 1990/91:149, KU39, rskr. 370) harteleverket av TV-avgiftsmedel tilldelats 603,8 milj.kr. för år 1992.
Medlen avser televerkets kostnader för rundradioverksamhet förSveriges Radio-koncernens räkning, dvs. insamling och utsändning avprogram. Av beloppet utgör medlen för investeringar 187,4 milj.kr.och medlen för driftskostnader 416,4 milj.kr.
Till grund för nämnda beslut ligger att medelsansvisningama bl.a.inkluderar kompensation för mervärdesskatt och att mervärdesskatten,enligt tidigare beslut av riksdagen, skulle sänkas inför den 1 januari1992.
Televerket har i en skrivelse till regeringen den 29 oktober 1991konstaterat att företrädare för regeringen uttalat att mervärdesskatteninför årsskiftet kommer att sänkas endast i ett begränsat antal fall. Iövriga fall skall den behållas på nivån 25 %.
För televerkets rundradioverksamhet på Sveriges Radio-koncernensområde betyder det ett ytterligare behov av TV-avgiftsmedel för år1992 om 7,6 milj.kr. Av beloppet hänför sig 2,4 milj.kr. till investe-ringar och 5,2 milj.kr. till driftskostnader. Om inte televerket kompen-seras för ökningen av mervärdesskatten kan konsekvenser för SverigesRadiokoncemens programverksamhet inte undvikas.
Televerket har mot denna bakgrund hemställt att verket på grund avmerkostnader förorsakade av icke förutsedda kostnader för mervärdes-skatt, av TV-avgiftsmedel anvisas ytterligare 7,6 milj.kr. för rund-radioverksamhet för Sveriges Radio-koncernen under år 1992.
17 Televerket svarar på statens uppdrag för distributionen till allmänhetenoch för insamlingen av Sveriges Radio-koncernens program. De TV-TV-avgiftsmedel som anvisas för detta ändamål beräknas täcka verketssjälvkostnader. Mot bakgrund av att kostnadsförutsättningama genomde ändrade reglerna för mervärdesskatt har förändrats efter det attriksdagen fattat beslut om medelstilldelning för år 1992, tillstyrker jagatt televerket erhåller kompensation för sådana merkostnader. Där-igenom undviks återverkningar i fråga om utsändning av SverigesRadio-koncernens programverksamhet.
Sammanlagt bör televerket anvisas ytterligare 7,6 milj.kr. Avmedelsökningen bör 2,4 milj.kr. tillföras posten för investeringar och5,2 milj.kr. posten för driftsmedel. Den sammanlagda medelstill-delningen för år 1992 blir därmed 611,4 milj.kr., varav 189,8 milj.kr.avser investeringar och 421,6 milj.kr. driftskostnader.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna förslaget till reviderad medelsberäkning för tele-verkets investerings- och driftskostnader för år 1992.
Bilaga 9
[2] D 2. Förläggningskostnader
I prop. 1991/92:100 bil. 12 redovisades i vilken utsträckning det skullekunna vara möjligt att minska invandrarverkets förläggningskapacitetunder budgetåren 1991/92 och 1992/93. Under vissa förutsättningarskulle antalet belagda platser kunna bringas ned till ca 16 000 vidutgången av innevarande budgetår. Det stod redan då klart att den storaökningen av antalet asylsökande från främst de jugoslaviska del-republikerna under hösten 1991 skulle omintetgöra den snabbareavvecklingsplan invandrarverket tidigare hade avsett att arbeta efter. Ipropositionen redovisades också att invandrarverket i januari månad 1992skulle redovisa förnyade bedömningar av förläggningssituationen ocheventuellt därmed förknippade anslagskonsekvenser.
Jag vill nu återkomma till denna fråga i vad avser anslagskonsek-vensema för innevarande budgetår.
Under hösten 1991 fanns genomsnittligt 27 000 belagda platser iinvandrarverkets olika förläggningsformer. Vid slutet av december månadhade beläggningen stigit till 28 700 personer. Ökningen fortsatte undervårvintern 1992. Vid månadsskiftet januari - februari var man sålundauppe i 30 500 belagda förläggningsplatser och i slutet av mars månadberäknas ökningen kulminera med en beläggning på ca 32 500 platser.Enligt invandrarverkets bedömning skulle belastningen sedan kunna
komma att successivt sjunka till sommaren så att man vid budgetårsskiftet Prop. 1991/92:125är nere i drygt 29 000 platser. Bilaga 9
Förutom att förläggningarna har fått ta emot jugoslaviska asylsökande,vars ärenden utreds men där invandrarverket avvaktar med självabesluten, upptas alltjämt många förläggningsplatser av personer som avinvandrarverket redan fått avslag på sina asylansökningar och därefteröverklagat besluten hos regeringen och fortfarande väntar på beslut,numera från utlänningsnämnden. Dessa överklagandeärenden har inte gåttatt avgöra i samma takt som de kommit in, vilket resulterat i storaärendebalanser först hos regeringen och därefter utänningsnämnden,vilket medfört långa förläggningsvistelser för de asylsökande.
Huvudparten av de överklagade asylärendena prövas sedan den 1januari i år av den då inrättade utlänningsnämnden som också fått övertaregeringens tidigare balanser. Ärendehanteringen har snabbats upp ochsom en effekt av detta lättar successivt trycket på förläggningarna.
Mot bakgrund av den nu redovisade situationen beräknar jag attförläggningskostnadema under innevarande budgetår kommer attöverstiga anvisat anslag (1 954 milj. kr. exkl. mervärdeskatt) med 1 376milj. kr.
Jag vill samtidigt anmäla att anslagsförbrukningen beräknas minskamed ca 800 milj. kr. under det anslag - Ersättning till kommunerna föråtgärder för flyktingar m.m. - varifrån kommunerna genom statsbidragfår kompensation för sina mottagningskostnader för sådana flyktingarsom lämnat förläggningssystemet. Den beräknade anslagsbesparingen ären följd av att utflyttningarna från förläggningarna fördröjts underinnevarande budgetår och att därmed behovet av att utge statsbidragtill kommunerna minskat.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Förläggningskostnader på tilläggsbudget II till statsbudgetenför budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 376 000 000 kr.
19 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet P. Westerberg
Bilaga 10
[1] A 3. Utredningar m.m.
1 statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvi-sats ett reservationsanslag på 16 615 000 kr. Den ingående reservationenunder anslaget uppgick till 3 146 512 kr. Av reservationen utgörs
2 924 960 kr av externt tillförda medel som inte längre disponeras. Frånanslaget finansieras bl.a. vissa råd och delegationer m.m., övrigakommittéer samt särskilda utredningar inom näringsdepartementetsverksamhetsområde.
Den 18 december 1991 beslutade riksdagen (prop. 1991/92:69,NU 10, rskr. 92) att bemyndiga regeringen att sälja statens aktier i vissai propositionen angivna företag samt att godkänna de riktlinjer för för-säljningen som anges i propositionen.
I samband med försäljningen och ägarspridningen uppkommer vissakostnader för ägaren staten. Regeringen har i budgetpropositionen 1992beräknat medel för detta för budgetåret 1992/93.
Redan under innevarande budgetår uppkommer dock vissa kostnaderför denna verksamhet.
Regeringen tillkallade den 16 januari 1992 en privatiseringskommis-sion med högst nio ledamöter (dir. 1992:1) med uppdrag att till regering-en yttra sig i vissa ärenden som hänskjuts till den av berört statsråd.Kommissionen omfattas av kommittéförordningen och kostnaderna skallbelasta anslaget Utredningar m.m. under denna huvudtitel.
Utredningsverksamheten för övrigt inom näringsdepartementet harockså blivit mer omfattande och kostnadskrävande än vad som förutsågsvid anslagsberäkningen.
Även förberedelserna för bolagiseringen av vissa verksamheter harmedfört behov av ytterligare utredningsmedel.
Medlen som beräknades i budgetpropositionen 1991 har därför visat sigotillräckliga, varför jag har beräknat ett ytterligare medelsbehov på1 600 000 kr. för budgetåret 1991/92.
20 Hemställan Prop. 1991/92:125
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen Bilaga 10
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 600 000 kr.
[2] E 3. Infriande av pensionsgaranti för FFV AB
Under denna anslagsrubrik har i statsbudgeten för innevarande budget-år anvisats ett förslagsanslag på 1 000 kr.
I budgetpropositionen för budgetåret 1992/93 (prop. 1991/92:100 bil.
13) föreslog regeringen riksdagen att under denna anslagsrubrik anvisaett förslagsanslag på 80 000 000 kr. Riksdagen har i dagarna bifallitregerings förslag (1991/92:NU17, rskr. 156).
Riksdagen beslöt våren 1990 (prop. 1989/90:88, NU35, rskr. 249) attbemyndiga regeringen att ombilda affärsverket FFV till aktiebolag. Isamband därmed beslöt riksdagen att också utställa en garanti för FFVAB:s pensionsåtaganden. Det innebar att staten påtager sig FFV AB:spensionsförpliktelser intill ett belopp av 1 112 milj.kr. Denna garantikommer att successivt infrias och belasta budgeten i takt med att pen-sioner betalas ut från staten till pensionärer med pensionsrätt från affärs-verket FFV. Regeringen har genom beslut den 15 november 1990fastställt villkoren för utnyttjandet av pensionsgarantin.
Den 1 juni 1991 förvärvade Celsius Industrier AB samtliga aktier i
FFV AB.
Riksdagen beslöt i december 1991 (prop. 1991/92:69, NU10, rskr.92) att bemyndiga regeringen att genomföra försäljning helt eller delvisav statens aktier i vissa angivna statligt ägda företag eller att sälja delarav företag i vilka staten äger aktier. Bemyndigandet omfattade bl.a.Celsius Industrier AB.
Celsius Industrier AB har i skrivelse den 4 februari 1992 tagit uppfrågan om FFV AB:s pensionsskuld bl.a. mot bakgrund av koncernenskommande privatisering.
FFV AB:s pensionsåtaganden var tidigare inte skuldförda i affärsverket.
I verkets balansräkning per den 31 december 1990 upptogs en skuld på1 084 milj.kr. Mot denna bruttoskuld står en fordran på staten på1 112 milj.kr. att utbetalas i takt med att pensionsutbetalningen sker. IFFV AB:s proformabalansräkning per den 1 januari 1991 upptogs pen-sionsskulden till 484 milj.kr., utgörande ett netto av det totala åtagandetoch den betalningsgaranti staten utfärdat. Värdet 484 milj.kr. förutsätteratt nuvärdet av statens betalningsgaranti är 600 milj.kr. Enligt gällanderedovisningsregler måste dock förpliktelserna bruttoredovisas. Detta inne-
bär att de totala åtagandena på över en miljard kronor måste upptas påskuldsidan samtidigt som en fordran på staten motsvarande statens betal-ningsgaranti skall bokas upp på tillgångssidan. Denna fordran på statenkommer att leva kvar i Celsius balansräkning i mer än tio år. Under den-na tid kommer staten att svara for merparten av alla utbetalningar hänför-liga till pensionsförpliktelsema.
Jag vill därför mot bakgrund av en kommande privatisering av CelsiusIndustrier AB lämna följande förslag till lösning av statens pensions-garanti för FFV AB.
Ett övertagande av pensionsåtagandena medför en icke önskvärd ökningav omslutningen av Celsiuskoncemens balansräkning med 600 milj.kr.,vilket reducerar koncernens soliditet med två procentenheter. Vidarekräver pensionsåtagandena en omfattande uppföljning och administrativhantering, inte minst beroende just på att förpliktelserna måste skiljas utfrån statens pensionsförpliktelser. Detta är en ur privatiseringssynpunkticke önskvärd utveckling. Mot denna bakgrund anser jag att statensnarast bör fullfölja sina förpliktelser gentemot FFV AB och betala utnuvärdebeloppet av garantin till företaget. En sådan lösning innebärockså ett principiellt ställningstagande mot att staten åtager sig långsiktigapensionsförpliktelser vid kommande bolagsbildningar. Jag förordar därföratt regeringen föreslår riksdagen att ett förslagsanslag om 600 milj. kr.för slutligt infriande av pensionsgaranti för FFV AB förs upp påtilläggsbudget på statsbudgeten för budgetåret 1991/92. Angivet beloppär en nuvärdesberäkning av statens betalningsgaranti. Under förutsättningatt riksdagen godkänner detta förslag till engångsbetalning finns det ingetbehov av det anslag för budgetåret 1992/93 som riksdagen beslutet om.Jag avser att återkomma till regeringen om hur denna fråga skall reglerasi samband med att propositionen med förslag i slutlig reglering avstatsbudgeten för budgetåret 1992/93 (kompletteringspropositionen)behandlas.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB på tilläggsbudgetII till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på600 000 000 kr.
Bilaga 10
[3] F 5. Europeiskt rymdsamarbete m.m.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisatsett förslagsanslag på 406 098 000 kr. Under samma rubrik har regeringenbemyndigats att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya förpliktelserför kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete om högst141 000 000 kr.
22 Inom det europeiska rymdsamarbetsorganet ESA (European SpaceAgency) deltar Sverige sedan år 1990 i ett förberedande program inomfjärranalysområdet benämnt POEM-1 (Polar Earth Observation Mission).Sveriges andel är 3 % vilket motsvarar 12,9 milj.kr. Programmetomfattar nyttolasten för en polär plattform med instrument för forskningoch övervakning inom områdena hav, is, klimatologi, atmosfär, ozon ochmiljö. Inom programmet ryms också meteorologiska instrument för kon-tinuerlig väderobservation. Uppsändning av den polära plattformen ärplanerad till år 1998.
Vid ett rådsmöte på ministernivå inom ESA i november 1991 beslu-tades att huvudprogrammet för POEM-1 skall påbörjas. Den svenskadelegationen vid detta möte anmälde preliminärt att Sverige avser attdelta i programmet med en andel på högst 6 %. Detta motsvarar enkostnad på 442,2 milj.kr. under perioden 1992/93 - 2003/2004.
Föredragandens överväganden
Fjärranalys från satellit är ett framtidsområde kring vilket det för närva-rande råder stor enighet i Europa. Nu bestäms den framtida inriktningentill åren efter år 2000. Jag anser att det är viktigt att Sverige är med iESA:s jordresurs- och miljöinriktade program. Ett deltagande i program-met POEM-1 är enligt min mening en markering av det svenska intressetför fjärranalys och övervakning av förhållandema i atmosfären.Programmet kan vidare ha betydelse för olika miljöövervakningssystem.En bidragsandel på 6 % av de totala projektkostnaderna ger dessutomSverige en god möjlighet att påverka programinnehållet.
Någon utökning av anslaget på tilläggsbudget behöver inte anvisas.Regeringens ram för bemyndiganden för kommande budgetår bör dockutökas med 400 milj.kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda statennya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inom euro-peiskt rymdsamarbete om högst 400 000 000 kr. Det sammanlagda be-myndigandet för regeringen beträffande nya förpliktelser inom euro-peiskt rymdsamarbete kommer då att uppgå till högst 541 000 000 kr.
Bilaga 10
[4] Förslag att även andra organ än myndigheter skallkunna utses till riksmätplatser
Genom de svenska riksmätplatssystemet garanteras att svenska mätresultatoch mätteknik håller internationell standard. Verksamheten vid riksmät-platsema har en strategisk betydelse som grund för teknisk-vetenskapligforskning. Tillgång till kvalificerad mätteknik som säkerställer tillförlit-liga mätresultat har under senare år också fått en allt större betydelse för
att tillgodose näringslivets och förvaltningens behov av kvalitetssäkring.Behovet härav accentueras ytterligare av att produkter och produktions-processer blir allt mer komplicerade.
Verksamheten vid riksmätplatsema finansieras genom bidrag från det-ta anslag samt genom kalibreringsintäkter och riksmätplatsernas egnabidrag. Under innevarande budgetår har riksdagen anslagit 8 766 000 kr.till verksamheten. Anslaget disponeras av styrelsen for teknisk ackredite-ring som fördelar anslagna medel mellan riksmätplatsema och även enligtsin instruktion utövar tillsyn över riksmätplatsema.
Enligt 5 § lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning ochom mätning kan endast statliga myndigheter vara riksmätplatser. Enligt6 § samma lag ankommer det på regeringen att utse riksmätplatser.
För närvarande finns tre stycken riksmätplatser som sammanlagt hållermätnormaler för 35-tal olika storheter. Den största riksmätplatsen,statens provningsanstalt, svarar för 24 storheter. Övriga riksmätplatserär flygtekniska försöksanstalten och statens strålskyddsinstitut.
Genom den bolagisering av vissa statliga myndigheter som förekommitunder senare år har den situationen uppkommit i några fall att riksmät-platsverksamhet som tidigare bedrivits hos myndighet kommit att ingå isådan verksamhet som överförts till bolag. På grund av lagens be-stämmelser kan mätverksamheten, trots att den bedrivs i oförändradeformer, av formella skäl inte kvarstå som riksmätplats. Stöd till verk-samheten i form av bidrag från riksmätplatsanslaget kan inte heller längreutgå. Riksdagen har efter anmälan från regeringen i två sådana fäll, FFVAerotech AB och Televerket Utveckling AB, beslutat att medel från an-slaget under budgetåret 1991/92 skall kunna utbetalas till mätplatsverk-samhet vid dessa oigan trots att dessa inte längre utgör riksmätplatser(prop. 1990/91:100 bil. 14, NU24, rskr. 149 och prop. 1991/92:25 bil.11, NU 13, rskr. 53).
Det kan i detta sammanhang även finnas anledning att erinra om attregeringen nyligen beslutat att låta en särskild utredare (dir. 1992:7)överväga begränsning av statens engagemang i bl.a. statens provnings-anstalt, som enligt vad jag nyss nämnt utgör landets dominerande riks-mätplats.
I min anmälan till prop. 1991/92:100 bil. 13 redovisade jag attstyrelsen för teknisk ackreditering i sin fördjupade anslagsframställningför budgetåren 1992/93 - 1994/95 föreslagit att lagen (1989:164) omkontroll genom teknisk provning och om mätning borde ändras så attsåväl statliga som privaträttsliga oigan som uppfyller kraven påopartiskhet och kompetens kan utses till riksmätplatser. Jag anfördevidare att jag delade ackrediteringsstyrelsen uppfattning att kravet påställning som statlig myndighet var otidsenligt och att jag därför avsågatt återkomma med förslag till ändring av lagen i detta hänseende.
Mot denna bakgrund vill jag därför nu föreslå att lagen (1989:164) omkontroll genom teknisk provning och om mätning ändras så att det blir
Bilaga 10
möjligt att vid sidan av statliga myndigheter även utse annat organ till Prop. 1991/92:125riksmätplats. Bilaga 10
Det bör även i fortsättningen ankomma på regeringen att utse riksmät-platser. Vägledande bör därvid vara att välja de organ i landet som harden högsta kompetensen för uppgifterna både ifråga om personal ochutrustning. Ett ytterligare krav måste vara att oiganen bedöms varaopartiskta. Av bl.a. sekretesskäl är det viktigt att ingen potentiell kundskall kunna uppfatta en riksmätplats som en möjlig konkurrent.
Riksmätplatsverksamheten i ett privaträttsligt organ bör liksom stat-liga riksmätplatser stå under tillsyn av Styrelsen for teknisk ackredite-ring, som med stöd av bemyndigande från regeringen också har utfär-dat föreskrifter för verksamheten vid riksmätplatsema.
Genom att verksamheten vid riksmätplatsema endast är av teknisk-vetenskaplig karaktär utan inslag av myndighetsutövning föreligger intehinder av konstitutionell art mot låta enskilda organ verka som riksmät-platser.
Inom Näringsdepartementet har upprättats ett förslag till lag om ändr-ing av lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och ommätning. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.
Lagstiftningsärendet är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörandeskulle sakna betydelse.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att anta förslaget till lag om ändring av lagen (1989:164) om kontrollgenom teknisk provning och om mätning.
[5] Ökning av garantifonden vid Svenskaskeppshypotekskassan
Svenska skeppshypotekskassan som bildades år 1929 har till ändamål attmedverka vid finansiering av rederiverksamhet, som bedrivs av svensktrederi eller av en utländsk juridisk person som ägarmässigt eller på annatsätt domineras av svenskt rederi. Bestämmelserna om kassans verksamhetär intagna i lagen (1980:1097, ändrad senast 1990:1313) om Svenskaskeppshypotekskassan. Utestående lån var vid utgången av år 1991 ca4 000 milj.kr. och det egna kapitalet i form av reservfond 351 milj.kr.Enligt 2 § i nämnda lag ställer staten som garantifond för kassans förbin-delser till förfogande garantiförbindelser utfärdade av riksgäldskontoretpå för närvarande 167 milj.kr. Kassan har ett utestående förlagslån på125 milj.kr.
I en skrivelse den 20 december 1991 har styrelsen för kassan begärt attgarantifonden ökas med 183 milj.kr. till 350 milj.kr. Skälet är enligtkassan att kassan inte kan genomföra den för år 1992 budgeterade utlå-
ningen utan en ökning av garanti fonden. I lagen om kassan finns i 4 §regler om upplåningsbegränsningar. I andra stycket sägs att det samman-lagda beloppet av kassans låneskuld och garantiförpliktelser inte fåruppgå till mer än tio gånger det sammanlagda beloppet av kassans garan-tier och reservfonder. För att kunna öka utlåningen i den omfattning sombudgeterats krävs enligt kassan en ökning av garantifonden med 183milj.kr. till 350 milj.kr. Enligt reglerna för kapital täckning i kassansverksamhet § 3 a har kassan enligt kassans beräkningar möjligheter attper den 31 december 1992 ha en utlåning på ca 7,5 miljarder kronor.Kapitaltäckningsreglema lägger således inte heller något hinder i vägenför den budgeterade utlåningsökningen.
Efter remiss har yttranden över skeppshypotekskassans skrivelse läm-nats av fullmäktige i riksbanken, riksgäldskontoret och finans-inspektionen. Alla tillstyrker den begärda ökningen av garantifonden.
Svenska skeppshypotekskassan saknar inte betydelse som finansiär avsvenska rederier. Detta gäller icke minst de mindre och medelstora far-tygen. På grund av det överskott som skeppshypotekskassan har kunnatskapa har kassan betydande möjligheter att öka sin utlåning. För att kas-san, i avvaktan på regeringens ställningstagande till hypoteksutredning-ens betänkande (SOU 1989:103) Hypoteksinstituten i framtiden, skallkunna möta efterfrågan på krediter bör garanti fonden utökas. En sådanförändring bör enligt min bedömning kunna ske under år 1993. Jagföreslår därför att 2 § i lagen om Svenska skeppshypotekskassan ändrasi enlighet med kassans förslag så att garantifonden därefter uppgår till350 milj.kr. Vidare föreslår jag att riksgäldskontoret bemyndigas attutfärda en garantiförbindelse på 350 milj.kr. som ersättning för dennuvarande på 167 milj.kr. Kassan erlägger för närvarande en ga-rantiprovision på 1 % per år i förskott på utestående garantier. Detankommer på regeringen att besluta om garantiprovisionens storlek.
Inom näringsdepartementet har upprättats ett förslag till lag om ändringav lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan. Förslaget börfogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
På grund av frågans beskaffenhet skulle lagrådets hörande saknabetydelse.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. anta förslaget till lag om ändring av lagen (1980:1097) omSvenska skeppshypotekskassan,
2. bemyndiga regeringen att låta riksgäldskontoret utfärda engarantiförbindelse på 350 000 000 kr. att ingå i Svenska skepps-hypotekskassans garantifond.
Bilaga 10
[6] Upphörande Nämnden för fartygsfinansiering Prop. 1991/92:125
Bilaga 10
Riksdagen beslutade 1986 att nämnden för fartygskreditgarantier (FKN)skulle upphöra som myndighet i och med utgången av juni månad 1986(prop. 1985/86:120, NU34, rskr. 314). Nämndens verksamhet skulleenligt beslutet överföras till dåvarande statens industriverk (SIND), nu-mera närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK).
För riksdagen anmäldes i propositionen att vid SIND, sedermeraNUTEK, skulle inrättas en rådgivande nämnd, Nämnden för fertygs-finansiering, för att biträda vid beslut om varvsfrågor. Vid myndighetenhar också sedan varvsfrågoma fördes dit funnits en sådan nämnd.Ledamöterna utses av regeringen.
I en skrivelse av den 20 december 1991 har NUTEK föreslagit att före-skrifterna i verkets instruktion om bl.a. Nämnden för fartygsfinansieringskall utgå. Det bör enligt NUTEK ankomma på verket självt att underflexibla och ändamålsenliga former knyta till sig expertis på området.
Jag biträder NUTEKis förslag, som jag finner vara en lämplig förenk-ling av denna verksamhet, som numera är av begränsad omfattning, ochavser därför föreslå regeringen att nämnden skall upphöra vid utgångenav juni 1992. Det bör därefter tillkomma NUTEK att anlita expertis bl.a.på varvsområdet.
Med hänsyn till att inrättandet av nämnden tidigare har anmälts förriksdagen, bör riksdagen underrättas även om att den upphör.
Jag hemställer att regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om upphörande
av nämnden för fartygsfinansiering.
[7] Avveckling av Bruksinvest AB
Under åren 1983-1984 medverkade staten till en omstrukturering av dendel av specialstålindustrin som då var inriktad på rostfritt stål. En förut-sättning för statens medverkan var att berörda företag tillsammans bil-dade ett särskilt bolag, sedermera benämnt Bruksinvest AB, med uppgiftatt medverka till skapandet av nya verksamheter i av struktur-förändringarna berörda regioner, i första hand på berörda bruksorter.Bolaget skulle drivas efter kommersiella principer.
Enligt avtal av den 15 mars 1984 mellan staten, Avesta Jemverks AB(numera Avesta AB), Fagersta AB (numera Industriförvaltnings AB Kin-nevik), Sandvik AB och Uddeholms AB (numera Uddeholm Tooling AB)tillskjöt företagen sammanlagt 100 milj.kr. till Bruksinvest.
Bruksinvest har kritiserats från olika håll för att ha varit mindre fram-gångsrikt med att skapa nya arbetstillfällen. Man menade att en viktigförklaring till denna passivitet var Bruksinvests ägarkonstellation, medfyra sinsemellan konkurrerande företag som delägare.
27 Efter förhandlingar mellan företrädare för staten och Bruksinvests del-ägare, med syfte att effektivisera verksamheten, tecknades den 23 januari1992 ett tilläggsavtal till 1984 års avtal med följande innebörd.
Bruksinvest AB skall snarast avvecklas. Den verksamhet som Bruks-invest skulle bedriva skall utan avbrott drivas vidare inom fyra nyabolag, som bildas av Bruksinvests delägare med ett inom varje koncern.Verksamheten i dessa bolag skall drivas med samma inriktning somgällde för Bruksinvest, dvs. att på kommersiella grunder bidra till att nyaverksamheter skapas i Bergsslagen och där i första hand på de orter somdirekt berördes av omstruktureringen av den nämnda specialstålindustrin.Det kapital som tillförs de nya bolagen motsvarar resp, företags del avBruksinvests totala nettotillgångar vid avvecklingen.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag anfört om Bruksinvest AB.
Bilaga 10
[8] Affärsverket svenska kraftnät, installation av s.k.optokablar i storkraftnätet
Affärsverket svenska kraftnät, som inrättades den 1 januari 1992, har tilluppgift att svara för drift och utbyggnad av storkraftnätet och främja kon-kurrens inom elöverföringsområdet. Enligt sin instruktion (1991:2013)skall verket även i övrigt bedriva verksamheter som är anknutna tillkraftöverföringssystemet.
I samband med bolagiseringen av huvuddelen av Vattenfalls verksam-het övertog Affärsverket svenska kraftnät förvaltningen och driften avstorkraftnätet. Samtidigt övertogs redan påböljade förhandlingar medkommersiella motparter om installation av s.k. optokablar i storkraft-nätet.
Svenska kraftnäts styrelse har numera, med reservation för regeringensställningstagande, godkänt ett avtal med bolaget Tele 2. Avtalet innebär
1 huvudsak att Svenska kraftnät installerar optokablar på storkraftnätetsledningar och överlåter rätten att utnyttja teletransmissionskapaciteten tillTele 2 mot årliga avgifter. Det preliminära avtalet omfattar en installationav maximalt ca 1500 km optokablar under en femårsperiod, vilket skulleinnebära en total investering i storleksordningen 200 milj.kr. i dagenspenningvärde.
Tele 2 anger under femårsperioden, var och när Svenska kraftnät skallinstallera optokablama. Markförhöjning av kablarna undviks så långtmöjligt. Installerade optokablar ägs av staten genom Svenska kraftnät.
Avtalet innebär från ekonomisk synpunkt att Svenska kraftnät svararför finansiering, installation och underhåll av samtliga optokablar. Tele
2 erlägger till Svenska kraftnät full ersättning för alla kostnader, dvsräntor, avskrivningar och faktiska drift- och underhållskostnader. Där-utöver erlägger Tele 2 ett årligt belopp beräknat på anläggningskostna-derna.
28 Det preliminära avtalet innehåller även möjligheter för Svenska kraft-nät att självt utnyttja en mindre del av kapaciteten för modernisering ocheffektivisering av det egna teletransmissionssystemet.
Avtalet ger Svenska kraftnät rätt att träffe liknande avtal medeventuella ytterligare intressenter, även statliga verk eller bolag. Riskenmåste därför bedömas som liten att uppbyggnaden av ett optokabel-system enligt avtalet skulle leda till inslag av konkurrensbegränsning.
Jag anser att ett optokabelnät är ett lämpligt komplement tillkraftöverföringsverksamheten som bl.a. innebär att de stora investerin-gar som gjorts i storkraftnätet kan utnyttjas på ett affärsmässigt ochsamhällsekonomiskt riktigt sätt. Det preliminära avtal som Affärsverketsvenska kraftnät förhandlat fram med Tele 2 bör kunna ligga till grundfor den affärsmässiga överenskommelsen.
Staten ansvarar för Svenska kraftnäts åtaganden i avtalet. Motsvarandeansvarsåtaganden från den andra partens ägare kan tas upp i den affärs-mässiga överenskommelsen.
Den investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät som under-ställdes riksdagen i årets budgetproposition omfettade inte de investe-ringar som förutsätts ske i avtalet med Tele 2. Riksdagens godkännan-de av dessa investeringar bör därför inhämtas.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna en total ram för investeringar i optokablar om högst200 000 000 kr. i nuvarande penningvärde, under en femårsperiod, ienlighet med vad jag har anfört.
Bilaga 10
29 Förslag till
Bilaga 10.1 Prop. 1991/92:125
Bilaga 10
Lag om ändring i lagen (1989:164) om kontroll genomteknisk provning och om mätning
Härigenom föreskrivs att 5 § i lagen (1989:164) om kontroll genom tek-nisk provning och om mätning skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §
Med riksmätplats avses en statligmyndighet som enligt denna lag harutsetts
att för viss storhet officiellt svaraför sådan mätning som i förhållan-de till nationella mätnormaler ellervetenskapligt definierade måtten-heter säkerställer riktigheten avmätningar som utförs inom landet,att se till att dessa mätnormaleroch måttenheter är anknutna tillinternationellt antagna enheter.
Med riksmätplats avses ett organsom enligt denna lag har utsettsatt för viss storhet officiellt svaraför sådan mätning som i förhållan-de till nationella mätnormaler ellervetenskapligt definierade måtten-heter säkerställer riktigheten avmätningar som utförs inom landet,att se till att dessa mätnormaleroch måttenheter är anknutna tillinternationellt antagna enheter.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1992.
30 Bilaga 10.2 Prop. 1991/92:125
Bilaga 10
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenskaskeppshypotekskassan
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1980:1097) om Svenskaskeppshypotekskassan skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
§2
Som garantifond för kassans för-bindelse ställer staten till förfo-gande av fullmäktige i riksgälds-kontoret utfärdade garantiför-bindelser på etthundrasextiosjumiljoner kronor.
Som garantifond för kassans för-bindelser ställer staten till förfo-gande av fullmäktige i riksgälds-kontoret utfärdade garanti-förbindelser på trehundrafemtiomiljoner kronor
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992
31 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet Davidson
Bilaga 11
A 2. Utredningar m.m.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns under denna anslagsrubrikuppfört ett reservationsanslag på 39 235 000 kr. Av anslaget avser13 933 000 kr. utredningar som numera hör till andra departementsverksamhetsområden. Den ingående reservationen under anslaget uppgicktill 5 627 865 kr.
Utredningsverksamheten beräknas bli mer omfattande och kostnadskrä-vande än vad som tidigare kunnat förutses. Jag räknar med ett ytterligaremedelsbehov på 1 milj.kr. för en utredning om konsumentpolitiken.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 000 000 kr.
32 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992
Föredragande: statsrådet Johansson
Bilaga 12
B 13. Sanering och återställning av miljöskadade områden
I statsbudgeten för innevarande år har under denna anslagsrubrik anvisatsett reservationsanslag på 25 milj.kr., vilket motsvarar 23 380 000 kr.exkl. mervärdeskatt. På anslaget fanns vidare en ingående reservation på27 986 542 kr. exkl. mervärdeskatt.
I statens naturvårdsverks anslagsframställning för budgetåret 1992/93 harpåvisats behov av ökade medel för att täcka kostnader för skyddsåtgärdersom tillsynsmyndighet beslutat om med stöd av miljöskyddslagen, s.k.handräckningskostnader, i samband med företagskonkurser. Kostnadernaför akuta insatser i samband med handräckningsärenden har ökat starktunder år 1991 i samband med det ökande antalet konkurser. Detta harmedfört att disponibla medel under detta anslag snabbt minskar. Därmedkullkastas möjligheterna att på ett planerat sätt genomföra det femårigaprogrammet för att åtgärda de miljöskadade områden som anslaget främstär avsett för. Redan initierade återställningsprojekt kan heller intefullföljas.
Naturvårdsverket har därefter i en skrivelse den 6 november 1991hemställt om dels särskilda medel för att bestrida handräckningskostnaderför budgetåret 1992/93, dels att 10 milj.kr. för samma ändamål tillförsanslaget för sanerings- och återställningsåtgärder på tilläggsbudget förbudgetåret 1991/92 så att det femåriga programmet som är huvudsyftetmed anslaget kan fullföljas.
Statens naturvårdsverk hemställer vidare i en skrivelse den 25 februari1992 om bemyndigande att ingå flerårsavtal om sanering och efterbe-handling av miljöskadade områden. Naturvårdsverket anmäler behov attunder innevarande budgetår kunna ingå flerårsavtal bl.a. i fråga omsanering av Jämsjön i Emån och efterbehandling av sandmagasin iSaxberget och hemställer därför att verket skall få ikläda staten ekono-miska förpliktelser inom en viss ram för budgetåren 1992/93 - 1995/96utöver redan tilldelade medel innevarande budgetår.
33 Föredragandens överväganden Prop. 1991/92:125
För budgetåret 1991/92 beräknade naturvårdsverket preliminärt, motbakgrund av erfarenheter från tidigare år, att högst 5 milj.kr. skulle gååt för att bestrida nödvändiga handräckningskostnader. Till naturvårds-verket har emellertid redan nu anmälts så stora behov av handräckningatt det enligt verkets uppskattning kan bli fråga om nödvändiga utgifterom sammanlagt 10 - 15 milj.kr. under budgetåret 1991/92.
För närvarande finns ingen annan säkrad finansieringsform för akutainsatser för att skydda miljön än via naturvårdsverkets anslag för saneringoch återställning av miljöskadade områden. Miljöskadeförsäkringen ärinte tillämplig. Jag förordar därför att 10 milj.kr. anvisas på tilläggsbud-get för innevarande budgetår för de aktuella handräckningskostnadema.
Som angetts i budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 15) ärfinansieringen av kostnader för handräckning i samband med företagskon-kurser från anslaget för sanering och återställning av miljöskadadeområden ett problem som snarast måste lösas. Regeringen har den 13februari 1992 bemyndigat mig att tillkalla en utredning för att bl.a.komma med förslag till en varaktig lösning för denna typ av akutinsatser(Dir. 1992:13). Utredningen skall i denna del senast vid utgången av år1992 i en särskild rapport till regeringen redovisa de särskilda problemsom kan vara förenade med de s.k. handräckningsfallen samt preliminärtredovisa den tänkbara inriktningen av en lösning som innebär ett ökatansvar för förorenaren i sådana fall.
Jag anser att det är viktigt att naturvårdsverket får förbättrademöjligheter att teckna långsiktiga avtal om sanerings- och återställnings-åtgärder, särskilt vad gäller de två av naturvårdsverket utpekadeprojekten. Samtidigt är det angeläget att bibehålla en viss flexibilitet inomnuvarande resurstilldelning för ev. uppkommande akutinsatser i avvaktanpå ovannämnda utredningsförslag. Riksdagen bör därför bemyndigaregeringen att låta naturvårdsverket få ikläda staten ekonomiskaförpliktelser på sammanlagt högst 72 milj.kr. för budgetåren 1992/93 -1995/96 fördelat på 18 milj.kr. per budgetår.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att låta statens naturvårdsverk ikläda statenekonomisk förpliktelse i samband med tecknande av avtal omsanerings- och återställningsåtgärder som innebär åtaganden om högst18 000 000 kr. för vart och ett av budgetåren 1992/93, 1993/94,1994/95 och 1995/96
2. till Sanering och återställning av miljöskadade områden påtilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ettreservationsanslag på 10 000 000 kr.
34 Förteckning Prop. 1991/92:125
. , . Bilaga 13
över anslag som regeringen begar i samlingspropostionen om anslag påtilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92.
A7
III. Utrikesdepartementet
Utredningar m.m., reservationsanslag
1 390 000
B2
IV. FörsvarsdepartementetArmeförband: Anskaffning av materiel,
förslagsanslag
400 000 000
C2
Marinförband: Anskaffning av materiel,
förslagsanslag
100 000 000
D2
Flygförband: Anskaffning av materiel,
förslagsanslag
450 000 000
E4
Operativ ledning m.m.: Forskning och
utveckling, förslagsanslag
50 000 000
A2
V. Socialdepartementet
Utredningar m.m., reservationsanslag
8 500 000
Al
VII. Finansdepartementet
Finansdepartementet, förslagsanslag
750 000
G8
Bidrag till centralt utvecklingsarbete
avseende metoder och system för att jämföraarbeten av lika värde, reservationsanslag
40 445 000
G4
VIII. Utbildningsdepartementet
Vissa särskilda utgifter inom högskolan
m.m., reservationsanslag
36 100 000
A3
IX. Jordbruksdepartementet
Utredningar m.m., reservationsanslag
3 700 000
C7
X. ArbetsmarknadsdepartementetSärskilda åtgärder för arbetshandikappade,
reservationsanslag
47 500 000
C9
Teckning av aktier i de planerade
Samhallbolagen, reservationsanslag
1 250 000
D2
Förläggningskostnader, förslagsanslag
1 376 000 000
A3
XII. Industridepartementet
Utredningar m.m., reservationsanslag
1 600 000
E3
Infriande av pensionsgaranti för FFV AB,
förslagsanslag
600 000 000
35 XIII. Civildepartementet
A2
C2
C14
Utredningar m.m., reservationsanlagStatistiska centralbyrån: Statistik,register och prognoser, ramanslagTäckande av merkostnader för löner ochpensioner m.m., förslagsanslag
1 000 000
1 000 000
875 000 000
B13
XIV. Miljödepartementet
Sanering och återställning av miljö-skadade områden, reservationsanslag
10 000 000
Summa
4 004 235 000
Bilaga 13
gotab 41122, Stockholm 1992