Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till en ändring i sekretesslagen (1980: 100) som innebär att uppgifter om enskildas personliga förhållanden skall skyd- das av sekretess inom svenska kyrkans församlingsvårdande verksamhet. Lagändringcn föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.

• Sida 2
•  Original

1. Inledning

Präster och annan personal som tjänstgör inom svenska kyrkan får i sitt ar- bete del av uppgifter som rör enskilda människors förhållanden. Det är ofta fråga om förtroendesituationer där det är viktigt att uppgifterna inte förs vi- dare.

[ dag gäller sekretess i ganska begränsad omfattning inom svenska kyrkan. Förutom i lagen (19791926) om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan finns vissa bestämmelser i sekretesslagen (1980:100; omtryckt 1989z713).

En utvidgning av sekretessen på kyrkans område aktualiserades under för- arbetena till sekretesslagen men genomfördes då inte (jfr Ds Ju 1977:l s. 238 och l977:11 s. 477 f.). 1982 års allmänna kyrkomöte (kskr. 1982zl7) och 1983 års kyrkomöte (kskr. 198327 och 28) samt olika organ inom svenska kyrkan har därefter vid ett flertal tillfällen begärt en utvidgad sekretess inom för— samlingsarbetet.

Frågan om sekretess inom svenska kyrkan togs också upp av 1982 års kyr- kokommitté i en skrivelse till chefen för justitiedepartementet i december 1985. Skrivelsen remissbehandlades. Skrivelsen tillsammans med en sam- manställning av remissyttrandena finns intagna som bilagor i en inom justi— tiedepartementet upprättad promemoria (Ds Ju 198713) Vissa ändringar i sekretesslagen. På grundval av skrivelsen och remissvaren lades i promemo- rian fram förslag till bl.a. en vidgad sekretess inom svenska kyrkans försam- lingsvårdande verksamhet. Sammanfattningen och de lagförslagi promemo- rian som avser sekretessen inom svenska kyrkan är fogade till propositionen som bilaga I och bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteck- ning över remissinstanserna återfinns i bilaga 3. En sammanställning av re- missyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr KY 1193 och 1194/87 i civildepartementet). '

Regeringen har den 6 december 1990 beslutat att inhämta kyrkomötets yttrande över förslag till bl.a. en ny kyrkolag (Reg.Skr. 1990: 1). l skrivelsen till kyrkomötet har inte föreslagits någon ändring i sak av bestämmelserna om tystnadsplikt och sekretess inom svenska kyrkan.

Regeringen beslutade den 6 juni 1991 inhämta lagrådets yttrande'över för- slaget till ändring i sekretesslagen. Det till lagrådet överlämnade förslaget överensstämmer med det lagförslag som nu läggs fram.

Lagrådet har den 11 juni 1991 lämnat det remitterade förslaget utan erin- ran. Lagrådets yttrande är fogat till propositionen som bilaga 4.

2. Sekretess inom svenska kyrkans församlingsvårdande verksamhet

Regeringens förslag: Sekretess skall gälla inom svenska kyrkans för- samlingsvärdande verksamhet för uppgift om enskilds personliga för- hållanden. om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.

Departementspromemorian: Förslaget motsvarar i huvudsak vårt. [ pro-

lx)

• Sida 3
•  Original

memorian föreslogs dock en mindre omfattande sekretess genom ett rakt skaderekvisit.

Remissinstanserna: Promemorians förslag om sekretess inom den försam— lingsvårdande verksamheten tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans för- samlings- och pastoratsförbund anser dock att sekretessen bör gälla med ett omvänt skaderekvisit. Justitieombudsmannen och Allmänhetens pressom- budsman förordar att sekretessen i stället knyts till vissa i lagen angivna per- sonalkategorier. Svenska kyrkans diakon- och diakonissförbund anser att förslagen bör kompletteras med en bestämmelse om att sekretessen inom den diakonala verksamheten skall vara absolut. Riksåklagaren anser att sek— retessen bör förbehållas mera utpräglade förtroendesituationcr.

Gällande ordning: 1686 års kyrkolag innehöll tidigare bestämmelser om tystnadsplikt för dem som vigs till präst inom svenska kyrkan (7 kap. 2 5). I samband med tillkomsten av sekretesslagen fördes de tidigare bestämmel— serna om tystnadsplikt för prästerna i 1686 års kyrkolag in i en särskild lag, nämligen lagen om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan (Skr. 1979z3, KLU 1. kskr. 1 och prop. 1979/80:20, KU 7, rskr. 4). I denna lag föreskrivs att den som är prästvigd i svenska kyrkan har tystnadsplikt i fråga om det som han har erfarit under enskilt skriftermäl (dvs. bikt) eller under själavår- dande samtal i övrigt. Enligt 1 kap. 10 & sekretesslagen gäller lagen om tyst— nadsplikt för präst i stället för bestämmelserna i sekretesslagen.

Enligt 7 kap. 4 5 andra stycket sekretesslagen gäller sekretess för uppgift som enskild lämnat inom den familjerädgivningsverksamhet som bl.a. de kyrkliga kommunerna bedriver. Präster och andra anställda inom svenska kyrkan omfattas också av de sekretessbestämmelser som gäller inom den of- fentliga hälso- och sjukvården när de tjänstgör inom detta område (7 kap. 1 & sekretesslagen).

Arbetet med folkbokföringen har utgjort en inte obetydlig del av verk- samheten vid pastorsämbetena. Sekretess för uppgifter i verksamhet som av- ser folkbokföringen regleras i 7 kap. 15 & sekretesslagen. Den 1 juli 1991 förs emellertid ansvaret för den lokala folkbokföringen över till skattemyndighe- terna (jfr prop. 1986/87:158, SkU 1987/88z2. rskr. 2 och prop. 1990/91:53. SkU9. rskr. 109; SFS 1991:481).

Pastor skall emellertid också i fortsättningen handlägga ärenden om med- lemskap i svenska kyrkan enligt religionsfrihetslagen (1951:680; ändrad se- - nast 1991:488). Uppgifterna i medlemskapsärendena ges därför genom en ändring i 7 kap. 15 % sekretesslagen. som träder i kraft den 1 juli 1991, ett sekretesskydd som motsvarar det som gäller för uppgifterna i folkbokfö- ringen (jfr prop. 1990/91:153. SkU28, rskr. 320; SFS 1991:492).

Några sekretessbestämmelser utöver de här redovisade och som uttryckli— gen omfattar verksamheten inom svenska kyrkan finns inte i sekretesslagen eller i någon annan lag. En annan sak är att de sekretessbestämmelser som generellt gäller i det allmännas verksamhet också är tillämpliga inom svenska kyrkan. Så är fallet i fråga om bl.a. sekretessen inom myndigheter- nas personaladministrativa verksamhet (7 kap. 11 &" sekretesslagen) och sek- retess till skydd för utlänningar (7 kap. 14 & första stycket sekretesslagen).

• Sida 4
•  Original

Skälen för regeringens förslag

Behovet av sekretess

lnom svenska kyrkans församlingsverksamhet arbetar präster och ett flertal kyrkokommunalt anställda. såsom diakoner och diakonissor. församlings- sekreterare, församlingspedagoger. diakoniassistenter. församlingssystrar. församlingsassistcnter, assistenter inom Sjukhuskyrkan. förskollärare. barn- timmeledare och fritidsledare. En stor mängd frivilliga medarbetare deltar dessutom i församlingsarbetet.

En stor del av verksamheten inom svenska kyrkans församlingar är av en sådan karaktär att den person som vänder sig till en församling utgår från att uppgifter som han lämnar till någon som tjänstgör där inte förs vidare. Detta är av särskild betydelse i den enskildes kontakt med en församling i samband med dop, konfirmation, vigsel och begravning. De som fullgör själavår- dande uppgifter i församlingarna utan att vara prästvigda har också ett stort behov av att kunna försäkra de människor som de möter att de har tystnads- plikt. Därigenom kan de skapa det för samtalen nödvändiga förtroendet. Även om kyrkans personal hanterar dessa frågor på det förtroendefulla sätt som kan förväntas. framstår det som en brist att det saknas uttryckliga före- skrifter om sekretess på området.

En inte obetydlig del av församlingsarbetet är vidare av den karaktären att det kan jämställas med arbetet inom socialtjänsten. som has om hand av de borgerliga kommunerna och för vilken sekretess gäller (7 kap. 4 & sekre- tesslagen). Det gäller framför allt församlingarnas diakonala verksamhet samt verksamheten bland barn och ungdomar. t.ex. kyrkans förskola och ungdomsverksamhet. Inom denna del av församlingarnas verksamhet är be- hovet av skydd för känsliga uppgifter i fråga om enskilda personer av samma slag som inom socialtjänsten. Också på detta område framstår avsaknaden av uttryckliga sekretessregler som en brist.

Enligt regeringens mening finns det alltså ett behov av att skapa ett lag- stadgat sekretesskydd inom svenska kyrkans församlingsverksamhct.

Omfattningen av sekretessen

Ett par remissinstanser har föreslagit att tystnadsplikten knyts till vissa an- givna personalkategorier. Några klara gränslinjer mellan olika personalkate- gorier bland dem som inte är präster finns emellertid för närvarande inte inom svenska kyrkans församlingsverksamhet. Sekretessen bör därför lämp- ligen knytas till verksamhet av visst slag.

Av det föregående har framgått att behovet av uttryckliga regler om sekre- tess inom församlingsarbetet gör sig särskilt gällande inom den själavår- dande och den diakonala verksamheten samt inom barn- och ungdomsverk- samheten. Dessa verksamhetsområden. som främst tar sikte på vården av församlingens medlemmar, bör sammanfattande kunna benämnas den för- samlingsvårdande verksamheten. Utanför denna verksamhet faller t.ex. för- valtning av kyrkans egendom. begravningsväsendet samt församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas personaladministration.

Sekretessen inom den församlingsvårdande verksamheten bör bara gälla

Prop. l991/92:3

• Sida 5
•  Original

för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Den verksamhet som det här är fråga om är till sin karaktär av samma slag som verksamheten inom socialtjänsten. ] konsekvens härmed bör därför sekretesskyddet ha samma omfattning som inom socialtjänsten. Sekretess bör därför gälla med ett om- vänt skaderekvisit, dvs. om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.

En föreskrift med det nu föreslagna innehållet bör tas in i en ny paragraf, 7 kap. 33 å. i sekretesslagen.

Tillämpningsområdet för en sådan ny sekretessbestämmelse avser natur- ligtvis bara det allmännas verksamhet. De som därmed kommer att omfattas är personer som är anställda eller har uppdrag hos en kyrklig myndighet eller som annars har en därmed jämförbar anknytning till den kyrkliga myndighe— ten (se 1 kap. 6 & sekretesslagen).

Föreskrifterna i 1979 års lag om tystnadsplikt för präst inom svenska kyr- kan bör också i fortsättningen gälla i stället för sekretesslagens bestämmelser (1 kap. 10 % sekretesslagen). Bestämmelserna i 1979 års lag är mera långt- gående än den nu föreslagna föreskriften i sekretesslagen. Tystnadsplikten för präster är nämligen absolut. dvs. den begränsas inte av något skaderekvi- sit. Särregleringen motiveras särskilt av att 1979 års lag ålägger den som är prästvigd i svenska kyrkans ordning en livslång tystnadsplikt oavsett om denne har ställning som offentlig funktionär eller inte.

Den särskilda tystnadsplikten för präster inom svenska kyrkan har enligt 16 kap. 1 5 7 sekretesslagen företräde framför principen om meddelarfrihet. Vi anser däremot inte att det finns skäl att begränsa meddelarfriheten vad gäller den församlingsvårdande verksamheten i övrigt.

Sekretesstid

En längsta sekretesstid för uppgifter i allmänna handlingar bör gälla också sekretess inom den församlingsvårdande verksamheten. Denna tid bör. som i andra liknande fall, sättas till 70 år.

Ikraftträdande m.m.

Den nya lagstiftningen bör träda i kraft den 1 januari 1992. Något behov av övergångsbestämmelser finns inte. Den nya regleringen förutses inte medföra några kostnadskonsekvenser.

3. Upprättat lagförslag

I enlighet med vad som anförts har inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag om ändring i sekretesslagen (l980:100).

4. Ärendet till riksdagen Med hänvisning till vad som anförts föreslär regeringen

att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (198(J:100).

• Sida 6
•  Original

Propositionens lagförslag

Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att det i sekretesslagen (1980:100)' skall införas en ny paragraf, 7 kap. 33 &. av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 33 5 Sekretess gäller inom svenska kyr- kans församlingsvårdande verksam- het för uppgift om enskilds person- liga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom när- stående lider men. I fråga om uppgifti allmän hand- ling gäller sekretessen i högst 70 år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

'1 Lagen omtryckt 19:39:713.

• Sida 7
•  Original

Utdrag ur sammanfattningen i departementspromemorian (Ds Ju 1987z3) Vissa ändringari sekretesslagen

Sammanfattning

Sekretessen inom svenska kyrkans församlingsarbete skall förbättras. Enligt en ny paragraf skall sekretess gälla inom svenska kyrkans församlingsvår- dande verksamhet. Sekretessen skall avgränsas med ett s.k. rakt skaderekvi- sit. Vidare diskuteras om den nuvarande bestämmelsen i lagen (1979z926) om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan skall flyttas över till sekre- tesslagen vad gäller den som innehar prästtjänst.

• Sida 8
•  Original