Propositionens huvudsakliga innehåll

I pr0positionen föreslås nya bestämmelser i konkurrenslagen som innebär att i Stockholms tingsrätt skall ingå såväl lagfarna domare som ekonomiska experter vid prövningen av vissa konkurrensrätlsliga mål och ärenden.

Regeringen förordnar dem som skall tjänstgöra som ekonomiska experter.

1 Riksdagen 1992/93. ] .ru/nl. Nr 234

• Sida 2
•  Original

Regeringens proposition -

Stockholms tingsrätts sammansättning i konkurrensrättsliga mål och ärenden

1. Ärendet och dess beredning

Den 1 juli 1993 träder den nya konkurrenslagen (199320) ikraft. Då kommer instansordningen för domstolsprövning av konkurrensrättsliga mål och ärenden att ändras. Prövningen kommer i princip att ske i en instansordning bestående av två domstolar, nämligen Stockholms tings- rätt och Marknadsdomstolen. Det gäller frågor enligt konkurrenslagen om bl.a. undantag, icke-ingripandebesked, konkurrensskadeavgift och kontroll av företagsförvärv. Detta innebär att Stockholms tingsrätt från och med den 1 juli 1993 får ett nytt målområde som omfattar samtliga konkurrensrättsliga frågor enligt den nya lagen.

Marknadsdomstolen kommer från och med den 1 juli 1993 att i alla mål och ärenden som domstolen handlägger bestå av lagfarna domare och ekonomiska experter. En ändring med denna innebörd gjordes i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. i samband med antagandet av den nya konkurrenslagen (se SFS l993z22). lpropositionen 1992/93: 56 Ny konkurrenslagstiftning aviserades att frågan om lämplig samman- sättning av Stockholms tingsrätt i konkurrensrättsliga mål och ärenden skulle övervägas i särskild ordning.

Ett antal myndigheter och organisationer har fått tillfälle att vid en hearing den 2 april 1993 framföra synpunkter på en inom Närings- departementet upprättad promemoria som getts formen av ett utkast till lagrådsremiss. En sammanfattning av promemorian och promemorians lagförslag redovisas i bilagorna I och 2. En förteckning över dem som deltagit vid hearingen och en sammanfattning av de synpunkter som därvid framfördes finns i bilaga 3.

Näringslivets Delegation för Marknadsrätt (NDM) har i en skrivelse till regeringen den 18 februari 1993 (dnr 352/93) påtalat behovet av ekonomisk kompetens vid behandling av marknadsrättsliga frågor i Stockholms tingsrätt.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 15 april 1993 att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i konkurrenslagen. Det till Lagrådet remitterade lagförslaget finns i bilaga 4.

• Sida 3
•  Original

Lagrådet har i yttrande den 20 april 1993 lämnat förslaget utan erin- ran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. I den nu föreslagna lagtexten har vissa redaktionella ändringar gjorts i förhållande till lagrådsremis- sens lagförslag.

I det följande lägger regeringen på grundval av det redovisade mate- rialet fram ett förslag till ändring i konkurrenslagen, som bl.a. innebär att Stockholms tingsrätt tillförs ekonomisk expertis från och med den 1 juli 1993.

2. Utgångspunkter för överväganden om ekonomiska

experter vid Stockholms tingsrätt 2.1 De konkurrensrättsliga målens och ärendenas karaktär m.m.

Konkurrensrätten är ett medel för att tillgodose samhällsekonomiska och konsumentpolitiska intressen genom att främja effektiv konkurrens i näringslivet. Regelsystemet tar främst sikte på intressen som är allmänna och icke-individualiserbara. Tillämpningen av reglerna står ofta nära förvaltningsavgöranden. Ingrepp i marknadens sätt att fungera är förenade med överväganden av stor samhällsekonomisk och konsumentpolitisk betydelse. De konkurrensrättsliga avgörandena innehåller sålunda ekonomiska frarntidsbedömningar som kan vara avgörande för enskilda företag och hela branscher.

Mot bl.a. den bakgrunden har det varit naturligt att Marknadsdomsto- len skall ha kvalificerade ekonomiska experter bland sina ledamöter. Det är också den gällande ordningen. Att så bör gälla även framdeles har bekräftats genom de beslut som statsmakterna nyligen fattat om domstolens sammansättning i anslutning till behandlingen av den nya konkurrenslagen. Marknadsdomstolen skall således från och med den 1 juli 1993 bestå av lagfarna domare och experter med såväl teoretiska som praktiska ekonomiska kunskaper. Samtidigt avvecklas systemet med intresseledamöter.

Genom den nya konkurrenslagen införs en tvåinstansordning för domstolsprövningen på konkurrensområdet. Därigenom får Stockholms tingsrätt från och medden 1 juli 1993 som ett nytt särskilt område konkurrensrättsliga mål och ärenden. Frågan om sammansättningen av tingsrätten i dessa mål behandlades dock inte slutligt när förslaget till ny konkurrenslag togs fram.

Behovet av ekonomisk expertis i Stockholms tingsrätt har, som fram- gått av inledningen, aktualiserats av näringslivet.

2.2 Pågående utredningsarbete

För närvarande ses marlmadsföringslagstiftningen över av Marknadsfö- ringsutredningen (C l99lle). Utredaren har bl.a. fått till uppgift (dir.

• Sida 4
•  Original

1991:70) att undersöka i vilka avseenden lagens krav närmare kan Prop. 1992/931234 preciseras och hur lagens sanktionssystem bör vara utfomrat för att bli effektivt. Utredaren skall därvid beakta sanktionssystemet på konkur- rensområdet. Utredningen beräknas lägga fram sitt slutbetänkande under våren 1993.

Den förändring av Marknadsdomstolens sammansättning som genom— förs den 1 juli 1993 gäller alla mål som domstolen har att handlägga. När det gäller intresseledamöterna ansågs således översynen av mark- nadsföringslagen inte behöva avvaktas innan förändringen genomfördes för Marknadsdomstolens hela verksamhet.

Frågan om domstolsväsendets organisation är föremål för översyn inom regeringskansliet. I samband därmed aktualiseras också frågan om specialdomstolarnas framtida administration och organisation.

Frågan togs upp i departementspromemorian Domstolsväsendetsorga- nisation och administration i framtiden (Ds 1992138). Frågan i vad mån specialdomstolarnas verksamhet kan inordnas i de allmänna domstolarna bereds nu vidare inom Justitiedepartementet. Avsikten är att en departe- mentspromemoria i denna fråga skall läggas fram under våren 1993.

2.3 Behovet av ekonomisk expertis vid Stockholms tingsrätt

Regeringen anser att det är angeläget att det ingår ekonomiska experter i Stockholms tingsrätt i konkurrensrättsliga mål och ärenden redan då den nya konkurrenslagen träder i kraft.

De pågående övervägandena om specialdomstolarnas framtida administration och organisation påverkar inte detta och tillräckliga skäl att skjuta på avgörandet om tingsrättens sammansättning till dess Mark- nadsdomstolens framtida ställning är klarlagd finns inte.

2.4 Allmänt om expertmedverkan i domstol

Vid övervägandena om lämplig ordning för att tillföra Stockholms tingsrätt den erforderliga ekonomiska expertisen i konkurrensrättsliga mål och ärenden är det av intresse att något få belyst hur i vissa andra sammanhang behov av särskild sakkunskap i domstolar har tillgodosetts. Här lämnas därför några sådana exempel innan förslaget för det konkur- rensrättsliga området redovisas.

Till att börja med finns i 40 kap. rättegångsbalken regler om s.k. sakkunnigbevisning. Om domstolen i ett visst fall behöver ha tillgång till sakkunskap på det i målet aktuella ämnesområdet kan en sakkunnig förordnas. Den sakkunnige avger ett yttrande till domstolen; skriftligt och/eller vid ett förhör inför domstolen. Sakkunnigbevisning upptas i allmänhet i samband med huvudförhandlingen. En sakkunnig kan utses av rätten, men sakkunnigbevisning kan också åberopas av parterna.

• Sida 5
•  Original

Det änns vidare olika exempel på att experter inom ett visst ämnes— område ingår som särskilda ledamöter i rätten. Så är fallet i bl.a. följan- de slags mål.

I brottmål änns en möjlighet att låta en ekonomisk expert ingå i rät- ten. Vid huvudförhandling i brottmål gäller som huvudregel att tings- rätten skall bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän (1 kap. 3 b & rättegångsbalken). Vid prövning av omfattande eller komplicerade mål om ekonomisk brottslighet får dock dessutom, såsom särskild ledamot, ingå bl.a. en ekonomisk expert (1 kap. 8 & rättegångsbalken). Dessa ekonomiska experter förordnas av regeringen (4 kap. 10 a & rättegångs- balken).

Vidare änns särskilda bestämmelser om tekniska experter i patentmål. Enligt 65 5 patentlagen (1967z837) är Stockholms tingsrätt behörig domstol för vissa i lagen uppräknade mål. Enligt 66 5 är tingsrätten i dessa mål normalt domför med fyra ledamöter, av vilka två skall vara lagfarna och två tekniskt sakkunniga. Fler än tre lagfarna och tre tek- niskt sakkunniga ledamöter får inte sitta i rätten. Vid avgörande av mål utan huvudförhandling och vid handläggning som inte sker vid huvud- förhandling eller syn på stället är tingsrätten domför med en lagfaren ledamot. Därvid får dock en tekniskt sakkunnig också sitta i rätten. De tekniskt sakkunniga ledamöterna förordnas enligt 68 & av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Enligt vattenlagen (1983z291) kallas första domstol i vattenmål vatten- domstol. De "tingsrätter som regeringen bestämmer skall vara vatten- domstolar (13 kap. 1 5). Vattendomstol består av en lagfaren ordföran- de, en teknisk ledamot och två nämndemän. Ytterligare en teknisk ledamot får efter ordförandens bestämmande ingå i domstolen (13 kap. 3 5).

Fastighetsdomstol består enligt 3 & lagen (1969z246) om domstolar i fastighetsmål som huvudregel av två lagfarna ledamöter, en teknisk ledamot och två nämndemän. Möjlighet finns dock att förstärka rätten med ytterligare en teknisk ledamot, en lagfaren och en nämndeman.

För såväl vattendomstol som fastighetsdomstol änns regler om dom- stolens sammansättning vid bl.a. handläggning som inte sker vid huvud- förhandling (13 kap. 4 & vattenlagen och 4 5 lagen om domstolar i fastighetsmål). Tekniskt sakkunniga i vattendomstol och fastighetsdom- stol utnämns eller förordnas av regeringen eller den myndighet rege- ringen bestämmer (13 kap. 5 & vattenlagen och 5 5 lagen om domstolar i fastighetsmål).

• Sida 6
•  Original

3. Ekonomiska experter i konkurrensmål vid Stockholms tingsrätt

Regeringens förslag: Särskilda domf'orhetsregler för Stockholms tingsrätt införs i konkurrenslagen.

I de fall Stockholms tingsrätts avgöranden enligt konkurrensla— gen får överklagas hos Marknadsdomstolen skall i huvudsak föl- jande gälla.

Vid huvudförhandling skall tingsrätten bestå av två lagfarna domare och två ekonomiska experter. Vid annan handläggning, liksom vid sådan huvudförhandling som avses i 1 kap. 3 a 5 andra och tredje styckena rättegångsbalken, skall tingsrätten bestå av en lagfaren domare. Därvid får även en ekonomisk expert ingå i rätten. Om det föreligger särskilda skål med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet skall dock tingsrätten, vid avgörande av mål utan huvudförhandling och vid prövning av rättegångsfrågor, få ha den sammansättning som föreskrivs för huvudförhandling.

Vid handläggning av ärenden skall tingsrätten bestå av två lagfarna domare och två ekonomiska experter. Förberedande åt- gärder skall dock vidtas av en lagfaren domare. Därvid skall även en ekonomisk expert kunna ingå i rätten.

De ekonomiska experter som skall tjänstgöra i tingsrätten skall förordnas av regeringen. En bestämmelse om detta införs i konkur- renslagen.

Skälen för regeringens förslag Den nya konkurrenslagen

De materiella konkurrensreglema i den nya konkurrenslagen har ut- formats efter förebild från EG:s konkurrensregler i Romfördraget och EES—avtalets konkurrensregler. Det införs således principiella förbud mot samarbete mellan företag som har till syfte att begränsa konkurren- sen på den svenska marknaden eller som ger detta resultat och mot missbruk av dominerande ställning på den svenska marknaden.

Från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag skall undantag kunna ges dels i enskilda fall genom beslut av Konkurrensverket dels för grupper av avtal enligt särskilda föreskrifter.

Förbjudna avtal mellan företag skall vara ogiltiga. Det skall ännas en möjlighet för ett företag att efter en ansökan hos Konkurrensverket erhålla en förklaring att förbuden inte är tillämpliga, s.k. icke—ingripan- debesked.

• Sida 7
•  Original

En överträdelse av förbuden skall kunna medföra skadeståndsskyldig- het och konkurrensrättsliga ingripanden antingen i form av åläggande vid vite att upphöra med pågående överträdelse eller i form av åläggan- de att betala konkurrensskadeavgift för en redan begången överträdelse.

Konkurrensverket skall få besluta om åläggande vid vite att ett företag skall upphöra med överträdelser av förbuden. Beslut om skyldighet att betala konkurrensskadeavgift skall meddelas av domstol efter talan av Konkurrensverket.

Konkurrensverket skall vid utredningar om överträdelser av förbuden kunna göra undersökningar hos företag för att få fram bevismaterial.

Reglerna om kontroll av företagsförvärv får en något annorlunda ut— formning än i den nuvarande lagen. Kontrollen skall endast omfatta de företagsförvärv där de berörda företagen har en årsomsättning som överstiger 4 miljarder kronor. Sådana företagsförvärv skall anmälas till Konkurrensverket. Ingripande mot ett företagsförvärv skall kunna ske om förvärvet får antas leda till mer påtagliga skadliga effekter för kon- kurrensen i ett långsiktigt perspektiv.

Vidare ändras instansordningen för konkurrensrättsliga mål så att målen prövas av i princip endast två domstolar, nämligen Stockholms tingsrätt och Marknadsdomstolen.

Stockholms tingsrätt skall som första instans besluta bl.a. i mål om konkurrensskadeavgift och företagsförvärv. Dessutom skall Konkurrens- verkets beslut om undantag, icke-ingripandebesked och olika ålägganden kunna överklagas till Stockholms tingsrätt. Tingsrättens avgöranden skall kunna överklagas till Marknadsdomstolen. Marknadsdomstolens avgöranden skall inte kunna överklagas.

Frågor om skadestånd, ogiltighet och utdömande av viten skall kunna prövas av samtliga tingsrätter med fullföljd i hovrätt. Stockholms tings- rätt skall dock alltid vara behörig att pröva mål om skadestånd och utdömande av viten.

I fråga om förfarandet gäller att prövningen vid Stockholms tingsrätt, i mål där tingsrättens avgöranden får överklagas hos Marknadsdom- stolen, skall ske enligt rättegångsbalkens regler för indispositiva tviste- mål. När det gäller frågor om undersökningar hos företag enligt 47 och 48 55 och frågor som har överklagats från Konkurrensverket skall tingsrätten tillämpa reglerna i lagen (l946:807) om handläggning av domstolsärenden, den s.k. ärendelagen (se 64 & konkurrenslagen).

Marknadsdomtolens sammansättning

Riksdagen har, som nämnts, beslutat att Marknadsdomstolens samman- sättning skall ändras så att intresseledarnöter inte längre skall delta i domstolens avgöranden. Marlmadsdomstolen kommer från och med den 1 juli 1993 att bestå av en ordförande, en vice ordförande och fem särskilda ledamöter. Ordföranden, vice ordföranden och en av de sär- skilda ledamöterna skall vara lagfarna domare. De andra särskilda

• Sida 8
•  Original

ledamötema skall vara ekonomiska experter. Som ekonomiska experter kommer regeringen att utse personer med teoretisk eller praktisk ekono- misk kompetens.

Till särskilda ledamöter, som enligt i dag gällande bestämmelser i lagen om marknadsdomstol m.m. skall ha särskild insikt i näringslivets förhållanden respektive i konsumentfrågor, är för närvarande professo- rer i nationalekonomi och företagsekonomi utsedda.

Marknadsdomstolen skall enligt de nya reglerna vara beslutför när ordföranden och tre andra ledamöter är närvarande.

Marknadsdomstolen har således bland sina ledamöter kvaliäcerade ekonomiska experter. Detta motiveras av att framför allt konkurrens- ärendena innehåller frågor som kräver kvaliäcerade samhällsekonomi- ska och företagsekonomiska analyser. De viktigare besluten innebär framtidsbedömningar som kan vara avgörande för enskilda företag och hela branscher. Det har därför ansetts nödvändigt att det i domstolen änns teoretisk och praktisk ekonomisk sakkunskap.

Ekonomiska experter bör ingå som ledamöter i Stockholms tingsrätt

Som nämnts lämnades inom ramen för lagstiftningsärendet om en ny konkurrenslagstiftning inte något förslag i frågan om ekonomiska ex- perter i tingsrätt (jfr. prop. 1992/93256 s. 63). Däremot förutsattes att frågan skulle övervägas ytterligare. Stockholms tingsrätt skall således enligt reglernas nuvarande utformning pröva konkurrensmål i vanlig sammansättning enligt rättegångsbalken respektive ärendelagen. Detta skulle ge överinstansen en betydligt starkare saklig kompetens än under- instansen. Den sakliga kompetensen bör emellertid vara densamma i underrätter och över-rätter. En annan ordning skulle strida mot principen att tyngdpunkten i rättsskipningen skall ligga i första instans.

I 63 & konkurrenslagen anges vilka domar och beslut av Stockholms tingsrätt som kan överklagas hos Marknadsdomstolen. De avgöranden som där anges gäller ålägganden att upphöra med överträdelser av förbuden i 6 eller 19 &, konkurrensskadeavgift, kvarstad för att säker- ställa anspråk på sådan avgift, företagsförvärv och undersökningar av Konkurrensverket hos företag för att utreda om överträdelse skett av lagens förbud. Vidare anges tingsrättens avgöranden av frågor som överklagats från Konkurrensverket enligt 60 5.

De beslut av Konkurrensverket som får överklagas hos Stockholms tingsrätt är enligt 60 5 frågor om undantag, icke-ingripandebesked, ålägganden att upphöra med överträdelser av lagens förbud och åläggan- den för företag och andra att på olika sätt lämna upplysningar.

Alla de frågor som således prövas av Stockholms tingsrätt och som får överklagas hos Marknadsdomstolen innefattar, i större eller mindre omfattning, frågor som kräver ekonomisk sakkunskap. Genom sakkun- nigbevisning är det i och för sig möjligt att i specifika frågor tillföra rätten denna kunskap. De konkurrensrättsliga målen och ärendena är emellertid sådana att det vid prövningen av dem krävs kunskaper i

• Sida 9
•  Original

relevanta ekonomiska spörsmål på ett mer allmänt plan. På grund här- av, och med hänsyn till Marknadsdomstolens sammansättning och vad som ovan anförts om att tyngdpunkten i rättsskipningen skall ligga i första instans, bör Stockholms tingsrätt förstärkas med ekonomiska experter som deltar vid prövningen av de konkurrensrättsliga mål och ärenden som får överklagas hos Marknadsdomstolen.

Konkurrensverket har under beredningen av ärendet framfört syn- punkten att det kan ifrågasättas om medverkan av ekonomiska experter behövs och är förenligt med kraven på skyndsam handläggning vid tingsrättens prövning av de ärenden som anges i 63 5 första stycket 5 , dvs. ärenden enligt 47 och 48 55 om rätt för Konkurrensverket att genomföra undersökningar hos företag. Behovet av ekonomisk expertis är måhända inte lika stort i dessa ärenden som i andra. I tingsrättens prövning skall emellertid, enligt nämnda paragrafer, ingå bl.a. en be- dömning av om det änns anledning anta att en överträdelse av förbuden i 6 eller 19 & skett liksom en avvägning av om vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga det intrång eller annat men som åtgärden innebär för den som drabbas av den. Båda dessa frågor kan fordra insikter av det slag som de ekonomiska experterna skall tillföra rätten. Att handläggningen bör ske med vederbörlig skyndsamhet påver- kar inte sagda förhållande. Härtill kommer att i Marknadsdomstolen skall sitta ekonomiska experter också i dessa fall. På grund av det anförda bör någon undantagsregel för tingsrättens prövning av de frågor som anges i 63 5 första stycket 5 inte införas.

Mål om skadestånd, ogiltighet och utdömande av vite överklagas inte till Marknadsdomstolen. För de målen föreslås inte några ändrade sam- mansättningsregler. Inte heller beträffande de mål där talan enligt kon- kurrenslagen alltid kan föras vid Stockholms tingsrätt, dvs. mål om skadestånd och utdömande av vite, föreslås någon ändring.

Närmare om tingsrättens sammansättning

Införandet av ekonomiska experter som ledamöter vid tingsrätten bör lämpligen, efter förebild från annan lagreglering om specialprocess, ske genom bestämmelser i konkurrenslagen.

I huvudsak två metoder står till buds för att tillföra tingsrätten sakkun- niga ledamöter. En möjlighet är att i lagen föreskriva att ekonomiska experter får ingå i rätten såsom särskilda ledamöter om det finns behov av särskild sakkunskap om ekonomiska förhållanden. En viss motsvarig- het till en sådan fakultativ regel änns, som tidigare redovisats, i 1 kap. 8 & rättegångsbalken om bl.a. ekonomisk experts deltagande i mål om ekonomisk brottslighet. Konkurrensrättsliga mål och ärenden är dock, som ovan anförts, regelmässigt sådana att ekonomisk sakkunskap be- hövs i rätten. Härtill komrner att det vid Marknadsdomstolens avgöranden i princip alltid skall ingå ekonomisk expertis. Dessa för- hållanden leder till slutsatsen att som huvudregel bör gälla att ekonomis- ka experter alltid skall sitta i rätten när tingsrätten avgör konkurrens-

l' Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 234

• Sida 10
•  Original

rättsliga mål och ärenden. Denna huvudregel bör dock förses med vissa undantag, bl.a. för de fall när tingsrätten avgör mål efter förenklad huvudförhandling. Kravet på att ekonomiska experter skall sitta i rätten bör inte heller gälla vid förberedande handläggning av målen och åren- dena. Möjligheter att förstärka rätten under förberedelsen bör dock ännas. Dessa frågor kommer att utvecklas i specialmotiveringen.

Vid bestämmandet av hur många lagfarna domare och ekonomiska experter som skall delta i tingsrätten bör utgångspunkten tas i vad ovan anförts om att den sakliga kompetensen bör vara densamma i under— rätten som i överrätten. Samtidigt skall beaktas att antalet lagfarna ledamöter, i enlighet med vad som gäller för domstolar i allmänhet, bör vara större i överinstansen än i underinstansen. Som framgått kan som mest tre lagfarna ledamöter och fyra ekonomiska experter sitta i Mark- nadsdomstolen. Av betydelse i sammanhanget är också att det bör råda balans mellan antalet lagfarna domare och antalet ekonomiska experter liksom att en rimlig hushållning bör ske med rättsväsendets resurser. Självfallet måste den valda sammansättningen också ge tillräckliga garantier från rättssäkerhetssynpunkt. Vid en sammanvägning av dessa faktorer änner regeringen att en lämplig sammansättning av Stockholms tingsrätt i de aktuella målen och ärendena är två lagfarna domare och två ekonomiska experter.

Den valda sammansättningen, två lagfarna domare och två särskilda ledamöter, har en viss motsvarighet i de under avsnitt 2.4 redovisade reglerna om Stockholms tingsrätts handläggning av patentrnål. Enligt 66 & patentlagen änns dock en möjlighet att utöka antalet ledamöter till tre lagfarna och tre tekniskt sakkunniga. Av motiven till sagda bestämmelse framgår att den större sammansättningen kan vara lämplig i omfattande mål där huvudförhandlingen kan förväntas bli långvarig eftersom man annars vid förfall för en ledamot riskerar att få företa målet till ny huvudförhandling. Det betonas också att det skall eftersträvas att lika många lagfarna som tekniskt sakkunniga ledamöter från början ingår i rätten om den större sammansättningen väljs (prop. 1985/86z86 s. 24 f. och 47).

Det ligger nära till hands att införa en motsvarande möjlighet att utöka antalet ledamöter till högst sex också vid tingsrättens handlägg- ning av de konkurrensrättsliga målen och ärendena. Med hänsyn till vad ovan anförts om att antalet lagfarna ledamöter bör vara större i överin- stansen, föreslås emellertid inte någon regel om att tre lagfarna domare skall kunna sitta i rätten. Eftersom de särskilda ledamöterna inte bör vara i majoritet i rätten föreslås inte heller någon sådan regel för dessa ledamöter. För att inte riskera att tingsrätten skall tvingas m om huvud- förhandlingen om förfall inträffar för en ledamot sedan huvudförhand- lingen påbörjats, föreslås i stället en regel om att tingsrätten i sådana fall skall vara domför med tre ledamöter. Någon motsvarande undan— tagsregel för de fall när tingsrättens handläggning skall ske enligt ären- delagen kan dock inte anses erfordeng och föreslås därför inte.

Konkurrenslagen, som också till sitt materiella innehåll innebär en nyordning, har ännu inte börjat tillämpas vare sig vid tingsrätten eller i Marknadsdomstolen. Erfarenhet av mål— och ärendehanteringen saknas

• Sida 11
•  Original

därför. På grund härav kan det ännas skäl att ta upp frågan om dom- stolarnas sammansättning till fömyat övervägande när tillräcklig erfa- renhet vunnits av verksamheten. Idet sammanhanget kan även resultatet av utredningen om specialdomstolarnas framtida organisation och ad- ministration få betydelse.

De ekonomiska experterna börjörordrzas av regeringen

De ekonomiska experter som skall tjänstgöra som särskilda ledamöter vid tingsrätten bör förordnas av regeringen. En bestämmelse härom, utformad efter förebild från 4 kap. 10 a & rättegångsbalken, bör införas i konkurrenslagen. Som ekonomiska experter bör regeringen kunna utse personer med samma kvaliäkationer som de har som skall förordnas som sådana experter i Marknadsdomstolen, dvs. såväl personer med

praktisk ekonomisk kompetens som personer med teoretisk ekonomisk-

kompetens.

Även om reglema om tvåinstansjäv givetvis hindrar att en ekonomisk expert deltar i handläggningen av samma ärende i både tingsrätten och Marknadsdomstolen, kan ett samtidigt förordnande i båda instanserna, främst med hänsyn till den relativt begränsade personkrets som konuner att pröva de konkurrensrättsliga målen och ärendena, riskera att rubba allmänhetens förtroende för rättsskipningen. Det bör därför, som från några håll påpekats under ärendets beredning, inte komma i fråga att en person samtidigt har förordnande för tjänstgöring både vid tingsrätten och i Marknadsdomstolen.

Frågor om de ekonomiska experternas ställning m.m.

De ekonomiska experterna skall delta i tingsrätten som särskilda ledamöter.

I omröstningshänseende gäller reglerna i 16 kap. rättegångsbalken. I fråga om röstningsordningen för lagfarna och särskilda ledamöter och för dessa kategorier inbördes gäller först och främst huvudregeln att tjänsterangen skall vara avgörande. Av regeln i 16 kap. 1 5 andra styck- et sista meningen rättegångsbalken följer dock att en av de lagfarna ledamötema normalt kommer att rösta först.

De ekonomiska experterna skall ha avlagt domared enligt 4 kap. 11 & rättegångsbalken.

4. Ikraftträdande

Konkurrenslagen träder i kraft den 1 juli 1993. De nu föreslagna änd- ringarna bör träda i kraft samtidigt med lagen.

• Sida 12
•  Original

Enligt punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestärnmelsema till konkurrenslagen får en anmälan för undantag enligt 8 5 eller en an- sökan om icke—ingripandebesked enligt 20 & prövas före lagens ikraftträ- dande. Härav följer att det kan komma in överklagade ärenden i dessa frågor till Stockholms tingsrätt före den 1 juli 1993. För att en föränd— ring av sammansättningsreglema inte skall inträffa under handläggning- en av ett sådant ärende bör punkt 5 i ikraftträdande— och övergångsbe- stämmelserna kompletteras med en regel som innebär att de domförhets- regler som nu föreslås inte skall tillämpas i ärenden som kommit in till tingsrätten före den 1 juli 1993.

5. Kostnader

Förslaget innebär att Stockholms tingsrätt i de konkurrensrättsliga målen och ärendena utökas med högst två ekonomiska experter. Förändringen torde för tingsrättens del, såvitt nu kan bedömas, inte innebära någon större ökning av behovet av resurser.

Regeringen har i propositionen 1992/93156 Ny konkurrenslagstiftning aviserat att behovet av resurser i Stockholms tingsrätt med anledning av att tingsrätten får ett nytt målområde som omfattar samtliga konkurrens- rättsliga frågor enligt den nya lagen, kommer att övervägas i särskild ordning. Kostnaderna för ekonomiska experter i de konkurrensrättsliga målen och ärendena får vägas in vid denna prövning.

6. Upprättat lagförslag

I enlighet med det anförda har inom Näringsdepartementet upprättats förslag till

lag om ändring i konkurrenslagen (199320).

7. Specialmotivering

64aå

Paragrafen, som delvis är utformad efter mönster av 66 & patentlagen (19671837), reglerar tingsrättens sammansättning ide mål som enligt 64 & första stycket 1 skall handläggas enligt rättegångsbalkens regler för indispositiva tvistemål.

I första stycket föreskrivs att tingsrätten vid huvudförhandling skall bestå av två lagfarna domare och två ekonomiska experter. Av paragra- fens tredje stycke följer motsatsvis att tingsrätten alltid skall ha denna sammansättning vid sedvanlig huvudförhandling. Av första stycket

• Sida 13
•  Original

framgår också att en av de lagfarna ledamöterna skall vara rättens ord- förande.

Av andra stycket följer att tingsrätten kan avgöra ett mål med tre ledamöter om förfall har inträffat för en ledamot sedan huvudförhand- lingen påbörjats (jfr bl.a. 1 kap. 3 a & fjärde stycket rättegångsbalken).

I tredje stycket regleras tingsrättens sammansättning vid huvudför- ' handling i de fall som avses i 1 kap. 3 a 5 andra och tredje styckena rättegångsbalken och vid avgörande av mål utan huvudförhandling liksom vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling. Som huvudregel gäller i dessa fall att tingsrätten skall bestå av en lagfaren domare. Enligt andra meningen i stycket kan rätten dock förstärkas med en ekonomisk expert. En sådan sammansättning kan vara påkallad t.ex. vid prövning av ett interimistiskt yrkande om förbud mot företagsför— värv, om inte målet eller frågan är av sådan kvaliäcerad beskaffenhet att beslutet bör fattas av fullsutten rätt med stöd av 64 b 5. Det kan också vara lämpligt att förstärka rätten-vid beredningen av komplicerade mål t.ex. genom att en ekonomisk expert deltar vid sammanträde för muntlig förberedelse. Hänvisningen i styckets första mening till 1 kap. 3 a 5 andra stycket rättegångsbalken möjliggör att ett mål avgörs i sådan förstärkt sammansättning efter förenklad huvudförhandling i samband med förberedelsen enligt 42 kap. 20 å andra stycket rätte- gångsbalken. Genom hänvisningen till 1 kap. 3 a & tredje stycket rätte- gångsbalken öppnas en möjlighet till huvudförhandling i sådan samman- sättning också i de fall när rätten anser en- alternativt tvåledamotshand- läggning tillräcklig och parterna samtycker till det eller målet är av enkel beskaffenhet.

64bå

I paragrafen, som motsvarar 1 kap. 3 c & rättegångsbalken, föreskrivs att tingsrätten, utan hinder av reglerna i 64 a & tredje stycket, vid av— görande av mål utan huvudförhandling och vid prövning av frågor som hör till rättegången får ha samma sammansättning som vid huvudför— handling, om det föreligger särskilda skål med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet.

När det gäller uttrycket frågor som hör till rättegången kan hänvisas bl.a. till Gullnäs m.fl., Kommentar till rättegångsbalken 1, 5. 16:6 f. Som exempel på sådana frågor, som kan bli aktuella enligt förevarande paragraf, kan till en början nämnas svåra frågor om tillåtande av be- visning och om kvarstad i målom konkurrensskadeavgift.

Till uttrycket bör också kunna hänföras interimistiska beslut enligt 41 & om förbud mot företagsförvärv. Av motiven till sagda bestämmelse framgår att prövningen av huruvida ett interimistiskt förbud skall med- delas inte skall inriktas på någon form av sannolikhetsbedömning av om förvärvet kommer att bli slutgiltigt stoppat. I stället skall en avvägning göras mellan det allmänna intresset av fortsatt utredning utan påverkan av åtgärder från de inblandade företagens sida och den olägenhet som ett sådant beslut kan medföra för enskilda förvärvsparter (prop. 1992/

• Sida 14
•  Original

93:56 s. 105). Det sagda medför att prövningen av en fråga enligt 41 & Prop. 1992/93z234 får anses ha så övervägande processuell karaktär att den skall betraktas som en rättegångsfråga och inte som en fråga som hör till själva saken. Jfr Rättegångsuu-edningens delbetänkande Översyn av rättegångsbalken I, (SOU l982:26) s. 244 ff.

64cå

Av paragrafens första mening följer att samma huvudregel vad avser tingsrättens sammansättning skall gälla för de frågor som enligt 64 5 första stycket 2 skall handläggas som domstolsärenden, som för de som enligt 64 5 första stycket 1 skall handläggas som tvistemål.

I andra meningen görs, genom hänvisningen till 3 och 4 åå lagen (l946:807) om handläggning av domstolsärenden, undantag från huvud- regeln för sådan handläggning som avser bl.a. den formella prövningen av ansökningar, inhämtanden av yttranden och andra förberedande åtgärder. Överklagandeskrifter är i detta sammanhang att jämställa med ansökningar (jfr prop. 1992/93:216 s. 90). I dessa fall skall tingsrätten bestå av en lagfaren domare. Det kan inte uteslutas att behov kan uppstå av ekonomisk sakkunskap också vid dessa avgöranden. I sista meningen ges därför en möjlighet att förstärka rätten som motsvarar den som änns för tvistemålen i 64 a & tredje stycket.

I fråga om förhandling inför rätten gäller i tillämpliga delar rättegångsbalkens regler om huvudförhandling i tvistemål (jfr 5 & ären- delagen). I sådana fall gäller huvudregeln och tingsrätten skall således bestå av två lagfarna domare och två ekonomiska experter.

64då

Bestämmelsen, som har berörts i avsnitt 3, motsvarar i huvudsak 4 kap. 10 a & rättegångsbalken.

695

Ändringen är föranledd av de nya bestämmelserna i 64 a och 64 b 55. Av 69 & följer att ett mål och ett ärende får handläggas gemensamt trots att olika rättegångsforrner gäller för dem. Sker det en sådan förening skall handläggningen följa reglerna för indispositiva tvistemål i rätte- gångsbalken. Genom den nu föreslagna ändringen klargörs att reglerna i 64 a och 64 b && om tingsrättens sammansättning skall gälla i dessa fall.

• Sida 15
•  Original

[ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

Den föreslagna ändringen har kommenterats i avsnitt 4.

8. Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i konkurrenslagen (199320).

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

• Sida 16
•  Original

Propositionens lagförslag Prop. 1992/93z234

Propositionens

Förslag till lagförslag Lag om ändring i konkurrenslagen (l993:20)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (l993:20) dels att 69 5 samt" punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmel- sema skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 64 a - 64 d 55, av följande lydelse.

64 a & Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid huvudförhandling i mål som anges i 63 5 första stycket 1-4 skall tingsrätten bestå av fyra ledamöter, av vilka två skall vara lagfarna domare och två ekono— miska experter. En av de lagfama domarna skall vara rättens ord- förande.

Om det sedan huvudförhand- lingen har påbörjats inträffar förfall för en av ledamöterna, är rätten ändå domför.

Vid huvudförhandling i fall som avses i 1 kap. 3 a 5 andra och tredje styckena rättegångsbalken och vid avgörande av mål utan huvudförhandling, liksom vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling, skall tingsrät- ten, om inte annat följer av 64 b 5, bestå av en lagfaren domare. I sådana fall får dock även en eko— nomisk expert delta i tingsrätten.

• Sida 17
•  Original

Nuvarande lydeLse Föreslagen lydeLse. Prop. 1992/93z234 Propositionens 64 b & lagförslag

Vid avgörande av mål utan hu— vudförhandling och vid prövning av frågor som hör till rättegången får tingsrätten ha den samman— sättning som anges i 64 a 5 första stycket om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets eller frågans beskafenhet.

64cå

Vid handläggning av ärenden som anges i 63 5 första stycket 5 och 6 skall tingsrätten ha den som— mansättning som anges i 64 aå första stycket. Vid handläggning som avses i 3 och 4 55 lagen (l946:807) om handläggning av domstolsärenden skall tingsrätten dock bestå av en lagfaren domare. I sådana fall får även en ekono— misk expert delta i tingsrätten.

64då

Regeringen förordnar för viss tid dem som skall tjänstgöra som ekonomiska experter enligt 64 a och 64 c 55. Intrafar medan en ekonomisk expert deltar i behand- lingen av ett mål eller ärende en omständighet som medför att förordnandet skall upphöra att gälla, skall förordnandet oberoen- de därav anses ha fortsatt giltighet såvitt avser det pågående målet eller ärendet.

Den som skall tjänstgöra som ekonomisk expert skall vara svensk medborgare och får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap.

7 & föräldrabalken.

• Sida 18
•  Original

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

695

Mål och ärenden i frågor som avses i 63 5 första stycket får handläggas gemensamt, om det är till fördel för utredningen. Hand- läggningen skall ske enligt vad som föreskrivs i 64 5 första styck- et 1.

Mål och ärenden i frågor som avses i 63 5 första stycket får handläggas gemensamt, om det är till fördel för utredningen. Hand- läggningen skall ske enligt vad som föreskrivs i 64 5 första styck- et 1 samt 64a och 64b åå.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

5. Anmälan för undantag enligt 8 5 eller ansökan om icke-ingripan- debesked enligt 20 & får prövas före lagens ikraftträdande.

5. Anmälan för undantag enligt 8 & eller ansökan om icke—ingripan- debesked enligt 20 & får prövas före lagens ikraftträdande. Om ett överklagande i en sådan fråga har kommit in till tingsrätten före ikraftträdandet. skall tingsrätten ha den sammansättning som anges i lagen (1946:807) om handlägg— ning av domstolsärenden i stället för den som anges i 64 c 5.

I fråga om en anmälan eller ansökan som görs före lagens ikraftträdan— de gäller punkt 3 a-c ovan. Den tidsfrist som där anges skall dock vara tio månader.

• Sida 19
•  Original