Ds 2014:2
Patent- och marknadsdomstol
1 1
Innehåll
Promemorians huvudsakliga innehåll ................................ 11
1 Promemorians lagförslag .......................................... 13
1.1 Förslag till lag om patent- och marknadsdomstolar .......... 13 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar .................................. 22 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk .................. 23
1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. ................................ 28 1.5 Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837) ......... 30 1.6 Förslag till lag om upphävande av lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. ................................................. 38 1.7 Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485)............................................................................. 39
1.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar ............................................................ 47 1.9 Förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156) ........... 49
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se
Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/
Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2014
ISBN 978-91-38-24061-8 ISSN 0284-6012
2
Innehåll
2
1.10 Förslag till lag om upphävande av lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten ....................................................... 56
1.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader ....................................................... 57 1.12 Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670)........... 59 1.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare ....................................... 61 1.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud ....................................................................... 64
1.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden .................................. 67 1.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter................. 69
1.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden ................................ 74 1.18 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619) ........................................................................... 78
1.19 Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306) ............................................................................. 79 1.20 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1175) om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer ............................................. 85
1.21 Förslag till lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104) ............................................................................. 86
3
Innehåll
3
1.22 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. .......................... 88
1.23 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet ............................ 89 1.24 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)............................................................................. 91
1.25 Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579)............................................................................. 96 1.26 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:510) om lufttransporter .................................................................... 108
1.27 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden .................................................... 110 1.28 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1390) om utnämning av domare ........................................................ 112
1.29 Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877)......................................................................... 113
2 Ärendet ................................................................ 123
3 Berörda rättsområden och domstolar ....................... 125
3.1 Immaterialrätten ................................................................ 125
Allmänt om immaterialrätten ................................ 125 3.1.1
Närmare om de olika immaterialrätterna .............. 126 3.1.2
3.2 Marknadsföringsrätten ...................................................... 133
Marknadsföringslagen ............................................ 134 3.2.2
Andra marknadsföringsrättsliga regleringar ......... 136 3.2.3
3.3 Konkurrensrätten ............................................................... 136
Innehåll
2
1.10 Förslag till lag om upphävande av lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten ....................................................... 56
1.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader ....................................................... 57 1.12 Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670)........... 59 1.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare ....................................... 61 1.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud ....................................................................... 64
1.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden .................................. 67 1.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter................. 69
1.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden ................................ 74 1.18 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619) ........................................................................... 78
1.19 Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306) ............................................................................. 79 1.20 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1175) om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer ............................................. 85
1.21 Förslag till lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104) ............................................................................. 86
4
Innehåll
4
Konkurrenslagen ..................................................... 137 3.3.1
Andra regleringar .................................................... 141 3.3.2
3.4 Några näraliggande rättsområden ..................................... 142
Namn och utgivningsbevis för periodisk skrift .... 142 3.4.1
Företagshemligheter ............................................... 143 3.4.2
3.5 Närmare om domstolarna .................................................. 144
Patentbesvärsrätten ................................................. 144 3.5.1
Marknadsdomstolen ............................................... 145 3.5.2
Allmän domstol....................................................... 146 3.5.3
Allmän förvaltningsdomstol .................................. 149 3.5.4
3.6 En nordisk utblick .............................................................. 149
4 Tidigare överväganden och reformer ........................ 151
4.1 Immaterialrätten ................................................................. 151
1983 års patentprocessutredning ........................... 151 4.1.1
Promemorian Specialdomstolarna i framtiden ...... 152 4.1.2
1999 års patentprocessutredning ........................... 153 4.1.3
Varumärkeskommittén ........................................... 155 4.1.4
Mönsterutredningen ............................................... 155 4.1.5
Patentlagsutredningen ............................................ 156 4.1.6
4.2 Marknadsföringsrätten och konkurrensrätten ................. 157
Promemorian Specialdomstolarna i framtiden ...... 158 4.2.1
Utredningen om en översyn av konkurrens-4.2.2
lagen ......................................................................... 158 Rapport om Åtgärder för bättre konkurrens ........ 159 4.2.3
4.3 Målutredningen .................................................................. 160
5 En samlad prövning ............................................... 163
5.1 Reformbehovet ................................................................... 163 5.2 En enhetlig och koncentrerad domstolsprövning ............ 165
5
Innehåll
5
5.3 Mål- och ärendetyper som ska samlas .............................. 168
Utgångspunkter för avgränsningen ....................... 168 5.3.1
Immaterialrättsliga mål och ärenden ..................... 169 5.3.2
Mål rörande namn och utgivningsbevis ................. 177 5.3.3
Marknadsföringsrättsliga mål och ärenden ........... 178 5.3.4
Konkurrensrättsliga mål och ärenden.................... 180 5.3.5
Företagshemligheter ............................................... 185 5.3.6
6 Patent- och marknadsdomstol ................................ 187
6.1 En prövning i allmän domstol ........................................... 187 6.2 Särskilda domstolar ............................................................ 192 6.3 Domstolarnas namn ........................................................... 194 6.4 Domstolarnas lokalisering ................................................. 196 6.5 En prioriterad målgrupp .................................................... 198 6.6 Prejudikatbildning.............................................................. 201 6.7 Konkurrensverkets beslutanderätt .................................... 207 6.8 Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphör .... 210
7 En ny domstolslag ................................................. 211
8 Tillämplig processlag ............................................. 213
8.1 Handläggningsregler enligt nuvarande ordning ............... 213 8.2 Handläggningsregler i patent- och marknadsdomstolarna ........................................................................ 217
Mål och ärenden som inleds genom ansökan ........ 217 8.2.1
Ärenden som inleds genom överklagade ............... 220 8.2.2
Särskilda rättsmedel ................................................ 221 8.2.3
Närmare om rättegångsbalkens och ärende-8.2.4
lagens tillämplighet ................................................. 223
Innehåll
4
Konkurrenslagen ..................................................... 137 3.3.1
Andra regleringar .................................................... 141 3.3.2
3.4 Några näraliggande rättsområden ..................................... 142
Namn och utgivningsbevis för periodisk skrift .... 142 3.4.1
Företagshemligheter ............................................... 143 3.4.2
3.5 Närmare om domstolarna .................................................. 144
Patentbesvärsrätten ................................................. 144 3.5.1
Marknadsdomstolen ............................................... 145 3.5.2
Allmän domstol....................................................... 146 3.5.3
Allmän förvaltningsdomstol .................................. 149 3.5.4
3.6 En nordisk utblick .............................................................. 149
4 Tidigare överväganden och reformer ........................ 151
4.1 Immaterialrätten ................................................................. 151
1983 års patentprocessutredning ........................... 151 4.1.1
Promemorian Specialdomstolarna i framtiden ...... 152 4.1.2
1999 års patentprocessutredning ........................... 153 4.1.3
Varumärkeskommittén ........................................... 155 4.1.4
Mönsterutredningen ............................................... 155 4.1.5
Patentlagsutredningen ............................................ 156 4.1.6
4.2 Marknadsföringsrätten och konkurrensrätten ................. 157
Promemorian Specialdomstolarna i framtiden ...... 158 4.2.1
Utredningen om en översyn av konkurrens-4.2.2
lagen ......................................................................... 158 Rapport om Åtgärder för bättre konkurrens ........ 159 4.2.3
4.3 Målutredningen .................................................................. 160
5 En samlad prövning ............................................... 163
5.1 Reformbehovet ................................................................... 163 5.2 En enhetlig och koncentrerad domstolsprövning ............ 165
6
Innehåll
6
9 Sammansättningsregler .......................................... 234
9.1 Allmänt om sammansättningsregler ................................. 234 9.2 Rättens sammansättning enligt nuvarande ordning ......... 234
Tingsrätt .................................................................. 234 9.2.1
Hovrätt .................................................................... 237 9.2.2
Patentbesvärsrätten ................................................. 238 9.2.3
Marknadsdomstolen ............................................... 239 9.2.4
9.3 Rättegångsbalkens och ärendelagens tillämplighet .......... 239 9.4 Rättens sammansättning i Patent- och marknadsdomstolen ........................................................................... 245
Sammansättningsregler för mål .............................. 245 9.4.1
Sammansättningsregler för ärenden....................... 251 9.4.2
9.5 Rättens sammansättning i Patent- och marknadsöverdomstolen ........................................................................... 255
Sammansättningsregler för mål .............................. 255 9.5.1
Sammansättningsregler för ärenden....................... 258 9.5.2
Sammansättningsregler för 9.5.3
tillståndsprövningen ............................................... 259 Sammansättningsregler vid prövning av frågor 9.5.4
om särskilda rättsmedel .......................................... 262 Plenum ..................................................................... 263 9.5.5
9.6 Domförhet vid ledamots förhinder ................................... 265
Domförhet enligt nuvarande ordning .................... 265 9.6.1
Ledamots förhinder i patent- och marknads-9.6.2
domstolarna ............................................................. 266
9.7 Rättens ordförande ............................................................ 268 9.8 Omröstning ........................................................................ 269
10 Teknisk och ekonomisk kompetens .......................... 271
10.1 Behov av kompetens .......................................................... 271
7
Innehåll
7
10.2 Ledamöter med teknisk kompetens.................................. 272
Tekniska ledamöter enligt nuvarande ordning ..... 272 10.2.1
Tekniska ledamöter i patent- och marknads-10.2.2
domstolarna ............................................................. 273
10.3 Ledamöter med ekonomisk kompetens ........................... 276
Ekonomiska experter enligt nuvarande ordning ... 276 10.3.1
Ekonomiska experter i patent- och marknads-10.3.2
domstolarna ............................................................. 277
10.4 Kompetenskrav .................................................................. 278 10.5 Ersättning till experter ....................................................... 280
11 En effektiv handläggning ....................................... 283
11.1 Betydelsen av en effektiv process ...................................... 283 11.2 Kumulation av mål och ärenden ........................................ 286
Ökade möjligheter till kumulation införs ............. 288 11.2.1
11.3 Preklusion ........................................................................... 295
Preklusion enligt nuvarande ordning .................... 295 11.3.1
Utvidgad tillämpning av preklusionsreglerna ....... 298 11.3.2
11.4 Möjligheten att ändra patentkraven i högsta instans ....... 303
12 Mål om namn och utgivningsbevis för periodisk skrift .................................................................... 305
12.1 Prövningen enligt nuvarande ordning .............................. 305 12.2 Överklagande till allmän förvaltningsdomstol ................. 305
13 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .............. 309
14 Konsekvenser ....................................................... 317
Innehåll
6
9 Sammansättningsregler .......................................... 234
9.1 Allmänt om sammansättningsregler ................................. 234 9.2 Rättens sammansättning enligt nuvarande ordning ......... 234
Tingsrätt .................................................................. 234 9.2.1
Hovrätt .................................................................... 237 9.2.2
Patentbesvärsrätten ................................................. 238 9.2.3
Marknadsdomstolen ............................................... 239 9.2.4
9.3 Rättegångsbalkens och ärendelagens tillämplighet .......... 239 9.4 Rättens sammansättning i Patent- och marknadsdomstolen ........................................................................... 245
Sammansättningsregler för mål .............................. 245 9.4.1
Sammansättningsregler för ärenden....................... 251 9.4.2
9.5 Rättens sammansättning i Patent- och marknadsöverdomstolen ........................................................................... 255
Sammansättningsregler för mål .............................. 255 9.5.1
Sammansättningsregler för ärenden....................... 258 9.5.2
Sammansättningsregler för 9.5.3
tillståndsprövningen ............................................... 259 Sammansättningsregler vid prövning av frågor 9.5.4
om särskilda rättsmedel .......................................... 262 Plenum ..................................................................... 263 9.5.5
9.6 Domförhet vid ledamots förhinder ................................... 265
Domförhet enligt nuvarande ordning .................... 265 9.6.1
Ledamots förhinder i patent- och marknads-9.6.2
domstolarna ............................................................. 266
9.7 Rättens ordförande ............................................................ 268 9.8 Omröstning ........................................................................ 269
10 Teknisk och ekonomisk kompetens .......................... 271
10.1 Behov av kompetens .......................................................... 271
8
Innehåll
8
15 Författningskommentar .......................................... 325
15.1 Förslag till lag om patent- och marknadsdomstolar ........ 325 15.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar ................................ 351
15.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ................ 352 15.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. .............................. 355
15.5 Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837) ....... 356 15.6 Förslag till lag om upphävande av lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. ............................................... 361
15.7 Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485) ........................................................................... 362 15.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar .......................................................... 367
15.9 Förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156) ......... 368 15.10 Förslag till lag om upphävande av lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten ..................................................... 372
15.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader ..................................................... 373 15.12 Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670)......... 375 15.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare ..................................... 376
9
Innehåll
9
15.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud ..................................................................... 378
15.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden ................................ 381 15.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter .............. 381
15.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden ............................. 384 15.18 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)......................................................................... 388
15.19 Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306)........................................................................... 388 15.20 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1175) om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer ........................................... 392
15.21 Förslag till lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104)........................................................................... 392 15.22 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. ........................ 394
15.23 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet .......................... 395 15.24 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)........................................................................... 396
15.25 Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579)........................................................................... 400
Innehåll
8
15 Författningskommentar .......................................... 325
15.1 Förslag till lag om patent- och marknadsdomstolar ........ 325 15.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar ................................ 351
15.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ................ 352 15.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. .............................. 355
15.5 Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837) ....... 356 15.6 Förslag till lag om upphävande av lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. ............................................... 361
15.7 Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485) ........................................................................... 362 15.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar .......................................................... 367
15.9 Förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156) ......... 368 15.10 Förslag till lag om upphävande av lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten ..................................................... 372
15.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader ..................................................... 373 15.12 Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670)......... 375 15.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare ..................................... 376
10
Innehåll
10
15.26 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:510) om lufttransporter .................................................................... 411
15.27 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden..................................................... 413 15.28 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1390) om utnämning av domare ......................................................... 414
15.29 Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877) ......................................................................... 414
11
11
Promemorians huvudsakliga innehåll
Immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga frågor är av stor betydelse för bl.a. en effektiv konkurrens och ett starkt konsumentskydd. Det är viktigt att domstolsprövningen på dessa rättsområden lever upp till högt ställda krav på kvalitet och effektivitet och att det finns en god och enhetlig prejudikatbildning.
De aktuella målen och ärendena tillhör de mest komplicerade och omfattande som handläggs i domstol. De rättsliga och principiella sambanden mellan dem är tydliga samtidigt som domstolsprövningen är utspridd på flera olika domstolar. Den splittrade prövningen och det låga målantalet försämrar möjligheten att handlägga målen och ärendena effektivt och med hög kvalitet.
I promemorian bedöms att en enhetlig och koncentrerad domstolsprövning på de aktuella rättsområdena är nödvändig. Det föreslås att domstolsprövningen sker samlat i en särskild domstol i första instans (Patent- och marknadsdomstolen) och en särskild domstol i andra instans (Patent- och marknadsöverdomstolen). Stockholms tingsrätt ska vara Patent- och marknadsdomstol och Svea hovrätt ska vara Patent- och marknadsöverdomstol. Högsta domstolen ska som sista instans ha ansvar för prejudikatbildningen. Som en konsekvens av förslaget ska Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphöra.
I promemorian föreslås vidare en ny lag om patent- och marknadsdomstolar bl.a. med regler om tillämplig processlag, domstolarnas sammansättning och förfarandet.
Den nya domstolsordningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.
Innehåll
10
15.26 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:510) om lufttransporter .................................................................... 411
15.27 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden..................................................... 413 15.28 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1390) om utnämning av domare ......................................................... 414
15.29 Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877) ......................................................................... 414
12
13
13
1 Promemorians lagförslag
1.1 Förslag till lag om patent- och marknadsdomstolar
Härigenom föreskrivs följande.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Denna lag gäller handläggningen av mål och ärenden i Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen samt sådan handläggning i Högsta domstolen som följer av bestämmelser i denna lag.
2 § Patent- och marknadsdomstol är Stockholms tingsrätt.
Patent- och marknadsöverdomstol är Svea hovrätt.
3 § Patent- och marknadsdomstolens domar och beslut får överklagas till Patent- och marknadsöverdomstolen.
Patent- och marknadsöverdomstolens domar och beslut får överklagas till Högsta domstolen om inte annat är föreskrivet.
4 § Patent- och marknadsdomstolen handlägger mål och ärenden enligt det som föreskrivs i
1. lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, patentlagen (1967:837), lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar och växtförädlarrättslagen (1997:306),
14
Promemorians lagförslag
14
2. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, mönsterskyddslagen (1970:485), firmalagen (1974:156), lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter och varumärkeslagen (2010:1877), samt
3. konkurrenslagen (2008:579), marknadsföringslagen (2008:486), lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, lagen (1986:436) om näringsförbud, lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, lagen (2000:1175) om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer, försäkringsavtalslagen (2005:104), lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser, lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet, lagen (2010:510) om lufttransporter och lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden.
5 § Patent- och marknadsöverdomstolen prövar ansökningar om resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid avseende dom eller beslut av Patent- och marknadsdomstolen eller avseende avgörande av förvaltningsmyndighet, om avgörandet skulle ha överklagats till Patent- och marknadsdomstolen. Vid handläggningen tillämpas rättegångsbalken om ansökan avser en dom och annars lagen (1996:242) om domstolsärenden.
6 § För frågor om marknadsföring och frågor om avtalsvillkor i konsumentförhållanden finns en konsumentombudsman.
Konsumentombudsmannen utses av regeringen för viss tid och ska vara jurist.
2 kap. Ledamöter
1 § I Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen ska det finnas lagfarna domare och patentråd.
I domstolarna dömer också tekniska och ekonomiska experter samt nämndemän.
15
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
15
Patentråd och tekniska experter benämns i denna lag tekniska ledamöter.
Rättens ordförande ska alltid vara en lagfaren domare.
2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer utser vilka av de lagfarna domarna i Stockholms tingsrätt och
Svea hovrätt som ska tjänstgöra i Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.
3 § I lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare finns bestämmelser om utnämning av patentråd.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer anställer vikarie för patentråd samt förordnar tekniska och ekonomiska experter i Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen.
Tekniska och ekonomiska experter förordnas för viss tid. Om det medan en teknisk eller ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett mål eller ärende inträffar en omständighet som medför att förordnandet ska upphöra att gälla, ska förordnandet ändå anses gälla i det pågående målet eller ärendet.
Tekniska och ekonomiska experter ska vara svenska medborgare och får inte vara underåriga eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
4 § En teknisk ledamot ska ha teknisk eller annan relevant utbildning och erfarenhet av sådana sakfrågor som handläggs i patent- och marknadsdomstolarna.
En ekonomisk expert ska ha ekonomisk eller annan relevant utbildning och erfarenhet av sådana sakfrågor som handläggs i patent- och marknadsdomstolarna.
5 § En nämndeman i Patent- och marknadsdomstolen ska vara nämndeman i Stockholms tingsrätt.
En nämndeman i Patent- och marknadsöverdomstolen ska vara nämndeman i Svea hovrätt.
Promemorians lagförslag
14
2. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, mönsterskyddslagen (1970:485), firmalagen (1974:156), lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter och varumärkeslagen (2010:1877), samt
3. konkurrenslagen (2008:579), marknadsföringslagen (2008:486), lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, lagen (1986:436) om näringsförbud, lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, lagen (2000:1175) om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer, försäkringsavtalslagen (2005:104), lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser, lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet, lagen (2010:510) om lufttransporter och lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden.
5 § Patent- och marknadsöverdomstolen prövar ansökningar om resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid avseende dom eller beslut av Patent- och marknadsdomstolen eller avseende avgörande av förvaltningsmyndighet, om avgörandet skulle ha överklagats till Patent- och marknadsdomstolen. Vid handläggningen tillämpas rättegångsbalken om ansökan avser en dom och annars lagen (1996:242) om domstolsärenden.
6 § För frågor om marknadsföring och frågor om avtalsvillkor i konsumentförhållanden finns en konsumentombudsman.
Konsumentombudsmannen utses av regeringen för viss tid och ska vara jurist.
2 kap. Ledamöter
1 § I Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen ska det finnas lagfarna domare och patentråd.
I domstolarna dömer också tekniska och ekonomiska experter samt nämndemän.
16
Promemorians lagförslag
16
3 kap. Förfarandet
Handläggning av mål
1 § Vid handläggning av mål tillämpas rättegångsbalkens bestämmelser om tvistemål eller brottmål, om inte annat föreskrivs i denna lag eller annan lag.
Handläggning av ärenden
2 § Vid handläggning av ärenden som inleds i Patent- och marknadsdomstolen genom överklagande av en förvaltningsmyndighets beslut tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden, om inte annat föreskrivs i denna eller annan lag.
Att lagen om domstolsärenden i vissa fall är tillämplig även vid handläggning av ärenden som inleds i Patent- och marknadsdomstolen genom ansökan är särskilt reglerat.
3 § Ett beslut av Patent- och marknadsöverdomstolen i ett ärende som har överklagats till Patent- och marknadsdomstolen får inte överklagas. Patent- och marknadsöverdomstolen får dock tillåta att ett beslut överklagas till Högsta domstolen om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen.
Handläggning av mål om utdömande av vite
4 § Mål om utdömande av vite ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet.
Förening av mål och ärende
5 § Även i andra fall än som regleras i rättegångsbalken får mål eller ärende enligt denna lag med den begränsning som framgår
17
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
17
av andra stycket handläggas gemensamt i en rättegång, om domstolen med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter finner det lämpligt. Mål och ärende som har förenats kan åter särskiljas, om det finns skäl för det.
Mål eller ärende där det finns behov av teknisk sakkunskap får inte handläggas i samma rättegång som mål eller ärende där det finns behov av ekonomisk sakkunskap.
Omröstning
6 § Om både lagfarna ledamöter och tekniska ledamöter eller ekonomiska experter ingår i rätten, ska vid omröstning först de lagfarna ledamöterna säga sin mening och därefter de tekniska ledamöterna eller ekonomiska experterna.
Preklusion
7 § Bestämmelserna i 42 kap.15 och 15 a §§ samt 50 kap. 25 § tredje stycketrättegångsbalken ska tillämpas även i tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten och i ärenden.
Förhör med part under sanningsförsäkran
8 § I ett ärende får det hållas förhör med en part under sanningsförsäkran enligt 37 kap. rättegångsbalken.
4 kap. Sammansättningen i Patent- och marknadsdomstolen
Mål
1 § Vid huvudförhandling i ett mål som anges i 1 kap. 4 § 1 ska
Patent- och marknadsdomstolen bestå av fyra ledamöter, av vilka två ska vara lagfarna domare och två tekniska ledamöter. Om det finns skäl för det får antalet lagfarna domare utökas med en.
Promemorians lagförslag
16
3 kap. Förfarandet
Handläggning av mål
1 § Vid handläggning av mål tillämpas rättegångsbalkens bestämmelser om tvistemål eller brottmål, om inte annat föreskrivs i denna lag eller annan lag.
Handläggning av ärenden
2 § Vid handläggning av ärenden som inleds i Patent- och marknadsdomstolen genom överklagande av en förvaltningsmyndighets beslut tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden, om inte annat föreskrivs i denna eller annan lag.
Att lagen om domstolsärenden i vissa fall är tillämplig även vid handläggning av ärenden som inleds i Patent- och marknadsdomstolen genom ansökan är särskilt reglerat.
3 § Ett beslut av Patent- och marknadsöverdomstolen i ett ärende som har överklagats till Patent- och marknadsdomstolen får inte överklagas. Patent- och marknadsöverdomstolen får dock tillåta att ett beslut överklagas till Högsta domstolen om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen.
Handläggning av mål om utdömande av vite
4 § Mål om utdömande av vite ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet.
Förening av mål och ärende
5 § Även i andra fall än som regleras i rättegångsbalken får mål eller ärende enligt denna lag med den begränsning som framgår
18
Promemorians lagförslag
18
Detsamma gäller i fråga om antalet tekniska ledamöter. Om det inte finns behov av teknisk sakkunskap får rätten bestå av tre lagfarna domare.
I de fall som anges i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena och 1 kap. 3 d § rättegångsbalken ska rätten bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en teknisk ledamot.
2 § I ett mål som anges i 1 kap. 4 § 1 ska Patent- och marknadsdomstolen vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en teknisk ledamot. Om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet, får dock rätten ha den sammansättning som anges i 1 § första stycket vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid prövning av frågor som hör till rättegången.
3 § Vid huvudförhandling i ett mål som anges i 1 kap. 4 § 3 ska
Patent- och marknadsdomstolen bestå av fyra ledamöter, av vilka två ska vara lagfarna domare och två ekonomiska experter. Om det finns skäl för det får antalet lagfarna domare utökas med en. Detsamma gäller i fråga om antalet ekonomiska experter. Om det inte finns behov av ekonomisk sakkunskap får rätten bestå av tre lagfarna domare.
I de fall som anges i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena och 1 kap. 3 d § rättegångsbalken ska rätten bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en ekonomisk expert.
4 § I mål som anges i 1 kap. 4 § 3 ska Patent- och marknadsdomstolen vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en ekonomisk expert.
Om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet, får dock rätten ha den sammansättning som anges i 1 § första stycket vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid prövning av frågor som hör till rättegången.
19
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
19
Ärenden
5 § Vid avgörande i sak av ett ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 ska
Patent- och marknadsdomstolen bestå av två ledamöter, av vilka en ska vara teknisk ledamot. Om det inte finns behov av teknisk sakkunskap får rätten bestå av en lagfaren domare. Om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får rätten bestå av tre ledamöter, av vilka minst en ska vara lagfaren domare.
6 § Vid avgörande i sak av ett ärende som anges i 1 kap. 4 § 3 ska
Patent- och marknadsdomstolen bestå av två ledamöter, av vilka en ska vara ekonomisk expert. Om det inte finns behov av ekonomisk sakkunskap får rätten bestå av en lagfaren domare. Om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får rätten bestå av tre ledamöter, av vilka minst en ska vara lagfaren domare.
Teknisk eller ekonomisk sakkunskap
7 § Om det i rätten ska ingå andra än lagfarna domare bestämmer rättens ordförande med beaktande av vilken sakkunskap som behövs och övriga förhållanden i målet eller ärendet vilka tekniska ledamöter eller ekonomiska experter som ska ingå i rätten.
Förhinder för ledamot
8 § Om Patent- och marknadsdomstolen i ett mål eller ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 och 3 består av fler än två ledamöter och en av ledamöterna får förhinder sedan huvudförhandlingen eller motsvarande handläggning har påbörjats, är rätten ändå domför om en av de kvarvarande ledamöterna är lagfaren domare.
Promemorians lagförslag
18
Detsamma gäller i fråga om antalet tekniska ledamöter. Om det inte finns behov av teknisk sakkunskap får rätten bestå av tre lagfarna domare.
I de fall som anges i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena och 1 kap. 3 d § rättegångsbalken ska rätten bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en teknisk ledamot.
2 § I ett mål som anges i 1 kap. 4 § 1 ska Patent- och marknadsdomstolen vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en teknisk ledamot. Om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet, får dock rätten ha den sammansättning som anges i 1 § första stycket vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid prövning av frågor som hör till rättegången.
3 § Vid huvudförhandling i ett mål som anges i 1 kap. 4 § 3 ska
Patent- och marknadsdomstolen bestå av fyra ledamöter, av vilka två ska vara lagfarna domare och två ekonomiska experter. Om det finns skäl för det får antalet lagfarna domare utökas med en. Detsamma gäller i fråga om antalet ekonomiska experter. Om det inte finns behov av ekonomisk sakkunskap får rätten bestå av tre lagfarna domare.
I de fall som anges i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena och 1 kap. 3 d § rättegångsbalken ska rätten bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en ekonomisk expert.
4 § I mål som anges i 1 kap. 4 § 3 ska Patent- och marknadsdomstolen vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en ekonomisk expert.
Om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet, får dock rätten ha den sammansättning som anges i 1 § första stycket vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid prövning av frågor som hör till rättegången.
20
Promemorians lagförslag
20
5 kap. Sammansättningen i Patent- och marknadsöverdomstolen
Mål
1 § Vid prövning i sak av ett mål som anges i 1 kap. 4 § 1 och 3 ska Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av fem ledamöter, av vilka tre ska vara lagfarna domare och två tekniska ledamöter eller ekonomiska experter, om teknisk ledamot eller ekonomisk expert deltagit i Patent- och marknadsdomstolens avgörande.
Om det finns skäl för det får antalet lagfarna domare utökas med en. Detsamma gäller i fråga om antalet tekniska ledamöter eller ekonomiska experter.
Patent- och marknadsöverdomstolen är domför utan tekniska ledamöter eller ekonomiska experter om medverkan av sådana ledamöter inte behövs.
Vid behandling av frågor om prövningstillstånd får en teknisk ledamot eller ekonomisk expert ingå i rätten i stället för en av flera lagfarna domare.
Ärenden
2 § Vid avgörande i sak av ett ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 och 3 ska Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av tre ledamöter. Om Patent- och marknadsdomstolen bestått av tre ledamöter ska dock Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av fyra ledamöter.
Om teknisk ledamot eller ekonomisk expert deltagit i rätten i Patent- och marknadsdomstolen ska teknisk ledamot eller ekonomisk expert ingå i Patent- och marknadsöverdomstolen, om det inte är obehövligt. Minst två ledamöter ska vara lagfarna domare.
Vid behandling av frågor om prövningstillstånd får en teknisk ledamot eller ekonomisk expert ingå i rätten i stället för en av flera lagfarna domare.
21
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
21
Särskilda rättsmedel
3 § Vid Patent- och marknadsdomstolens prövning av en ansökan om resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid avseende ett mål eller ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 får en teknisk ledamot ingå i rätten i stället för en lagfaren ledamot.
Vid Patent- och marknadsdomstolens prövning av en ansökan om resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid avseende ett mål eller ärende som anges i 1 kap. 4 § 3 får en ekonomisk expert ingå i rätten i stället för en lagfaren ledamot.
Teknisk eller ekonomisk sakkunskap
4 § Om det i rätten ska ingå andra än lagfarna domare bestämmer rättens ordförande med beaktande av vilken sakkunskap som behövs och övriga förhållanden i målet eller ärendet vilka tekniska ledamöter eller ekonomiska experter som ska ingå i rätten.
Förhinder för ledamot
5 § Om Patent- och marknadsöverdomstolen i ett mål eller ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 och 3 består av fler än två ledamöter och en av ledamöterna får förhinder sedan huvudförhandlingen eller motsvarande handläggning har påbörjats, är rätten ändå domför om en av de kvarvarande ledamöterna är lagfaren domare.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
Promemorians lagförslag
20
5 kap. Sammansättningen i Patent- och marknadsöverdomstolen
Mål
1 § Vid prövning i sak av ett mål som anges i 1 kap. 4 § 1 och 3 ska Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av fem ledamöter, av vilka tre ska vara lagfarna domare och två tekniska ledamöter eller ekonomiska experter, om teknisk ledamot eller ekonomisk expert deltagit i Patent- och marknadsdomstolens avgörande.
Om det finns skäl för det får antalet lagfarna domare utökas med en. Detsamma gäller i fråga om antalet tekniska ledamöter eller ekonomiska experter.
Patent- och marknadsöverdomstolen är domför utan tekniska ledamöter eller ekonomiska experter om medverkan av sådana ledamöter inte behövs.
Vid behandling av frågor om prövningstillstånd får en teknisk ledamot eller ekonomisk expert ingå i rätten i stället för en av flera lagfarna domare.
Ärenden
2 § Vid avgörande i sak av ett ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 och 3 ska Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av tre ledamöter. Om Patent- och marknadsdomstolen bestått av tre ledamöter ska dock Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av fyra ledamöter.
Om teknisk ledamot eller ekonomisk expert deltagit i rätten i Patent- och marknadsdomstolen ska teknisk ledamot eller ekonomisk expert ingå i Patent- och marknadsöverdomstolen, om det inte är obehövligt. Minst två ledamöter ska vara lagfarna domare.
Vid behandling av frågor om prövningstillstånd får en teknisk ledamot eller ekonomisk expert ingå i rätten i stället för en av flera lagfarna domare.
22 22
1.2 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1949:345 ) om rätten till arbetstagares uppfinningar
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 §
1
I mål om tillämpningen av denna lag är Stockholms
tingsrätt behörig domstol. Vid prövningen av sådant mål skall tingsrätten och, om talan fullföljs, hovrätten ha den sammansättning som anges i 66 och 67 §§patentlagen (1967:837).
I mål om tillämpningen av denna lag är Patent- och
marknadsdomstolen rätt dom-
stol.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. Mål i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt där handläggningen pågår vid ikraftträdandet, ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.
1 Senaste lydelse 1992:125.
23
23
1.3 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1960:729 ) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Härigenom föreskrivs att 53 b, 53 e, 56 b och 58 §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
53 b
1
§
På yrkande av upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare eller av den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket får domstolen vid vite förbjuda den som vidtar eller medverkar till en åtgärd som innebär intrång eller överträdelse som avses i 53 § att fortsätta med åtgärden.
Om käranden visar sannolika skäl för att en åtgärd som innebär intrång eller överträdelse som avses i 53 §, eller medverkan till åtgärden, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta med åtgärden, eller medverkan till den, förringar värdet av den ensamrätt som upphovsrätten medför, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.
Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång eller överträdelse som avses i 53 §.
Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får
1 Senaste lydelse 2009:109.
22
1.2 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1949:345 ) om rätten till arbetstagares uppfinningar
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 §
1
I mål om tillämpningen av denna lag är Stockholms
tingsrätt behörig domstol. Vid prövningen av sådant mål skall tingsrätten och, om talan fullföljs, hovrätten ha den sammansättning som anges i 66 och 67 §§patentlagen (1967:837).
I mål om tillämpningen av denna lag är Patent- och
marknadsdomstolen rätt dom-
stol.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. Mål i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt där handläggningen pågår vid ikraftträdandet, ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.
1 Senaste lydelse 1992:125.
24
Promemorians lagförslag
24
domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.
När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.
I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.
Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet och ska handläggas
enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.
En talan om utdömande av
vite förs av den som har ansökt om förbudet.
53 e §
2
Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol där rättegång om intrånget eller överträdelsen pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 58 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång eller överträdelse. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än
2 Senaste lydelse 2009:109.
25
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
25
inför domstol ska dock inte tillämpas.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång eller överträdelse, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång eller överträdelse, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Ett beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För prövning av
frågan får det även hållas förhör enligt 37 kap. rättegångsbalken .
Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
Talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet och
ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en sådan talan får talan föras om nytt informationsföreläggande.
En talan om utdömande av
vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet.
Promemorians lagförslag
24
domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.
När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.
I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.
Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet och ska handläggas
enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.
En talan om utdömande av
vite förs av den som har ansökt om förbudet.
53 e §
2
Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol där rättegång om intrånget eller överträdelsen pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 58 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång eller överträdelse. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än
2 Senaste lydelse 2009:109.
26
Promemorians lagförslag
26
56 b §
3
Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol där rättegång som rör intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 58 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång eller överträdelse. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.
En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av upphovsmannen eller upphovsmannens rättsinnehavare eller den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.
3 Senaste lydelse 2009:109.
27
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
27
58 §
4
Rätt domstol i mål om
ljudradio- eller televisionsutsändning i strid mot denna lag är Stockholms tingsrätt. Detsamma gäller i mål om ersättning som avses i 17 och 18 §§, 26 a § första stycket eller 47 § och i mål i vilket motsvarande ersättning begärs på grund av en hänvisning i 45, 46, 48, 49 eller 49 a § samt i mål om ersättning för utnyttjande med stöd av 42 e § eller ersättning för en sådan vidaresändning som avses i 42 f §.
Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag. Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande.
Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla.
4 Senaste lydelse 2013:691.
Promemorians lagförslag
26
56 b §
3
Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol där rättegång som rör intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 58 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång eller överträdelse. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.
En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av upphovsmannen eller upphovsmannens rättsinnehavare eller den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.
3 Senaste lydelse 2009:109.
28 28
1.4 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1963:193 ) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
1
Vad som i denna lag sägs om böter ska gälla även utdömda viten, som
1. har förelagts part eller annan till fullgörande av en skyldighet i en rättegång,
2. i Sverige har förelagts av Konsumentombudsmannen, Konkurrensverket, Stockholms
tingsrätt i mål enligt marknadsföringslagen (2008:486) eller Marknadsdomstolen,
2. i Sverige har förelagts av Konsumentombudsmannen, Konkurrensverket eller domstol i mål eller ärende enligt 1 kap.
4 § 3–5 lagen (2014:000) om patent- och marknadsdomstolar, och
3. i Finland har dömts ut av Marknadsdomstolen eller, efter överklagande av ett avgörande av denna domstol, av Högsta domstolen.
Vad som sägs i första stycket gäller även tvangsgebyr som i Norge har förelagts av Forbrukerombudet och som har godkänts av näringsidkaren eller har dömts ut av domstol.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
1 Senaste lydelse 2008:489.
29
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
29
2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om verkställighet av vite som enligt 4 § första stycket 2 förelagts av Stockholms tingsrätt och Marknadsdomstolen.
28
1.4 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1963:193 ) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
1
Vad som i denna lag sägs om böter ska gälla även utdömda viten, som
1. har förelagts part eller annan till fullgörande av en skyldighet i en rättegång,
2. i Sverige har förelagts av Konsumentombudsmannen, Konkurrensverket, Stockholms
tingsrätt i mål enligt marknadsföringslagen (2008:486) eller Marknadsdomstolen,
2. i Sverige har förelagts av Konsumentombudsmannen, Konkurrensverket eller domstol i mål eller ärende enligt 1 kap.
4 § 3–5 lagen (2014:000) om patent- och marknadsdomstolar, och
3. i Finland har dömts ut av Marknadsdomstolen eller, efter överklagande av ett avgörande av denna domstol, av Högsta domstolen.
Vad som sägs i första stycket gäller även tvangsgebyr som i Norge har förelagts av Forbrukerombudet och som har godkänts av näringsidkaren eller har dömts ut av domstol.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
1 Senaste lydelse 2008:489.
30 30
1.5 Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837)
Härigenom föreskrivs i fråga om patentlagen (1967:837)
1
dels att 27, 67–69 och 75 §§ ska upphöra att gälla,
dels 26, 36, 57 b, 57 e, 59 b och 65–66 §§ ska ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
26 §
2
Ett slutligt beslut av patentmyndigheten om en ansökan om patent får
överklagas av sökanden, om det har gått honom eller henne emot. Ett slutligt beslut enligt
8 b § tredje stycket får överklagas av sökanden. Ett slutligt beslut om en invändning mot patent får överklagas av patenthavaren och invändaren,
om det har gått den som vill klaga emot. Om invändaren återkallar sin talan, får denna ändå prövas om det finns särskilda skäl.
Ett slutligt beslut av patentmyndigheten om en ansökan om patent och ett slutligt beslut enligt 8 b § tredje stycket får överklagas av sökanden. Ett slutligt beslut om en invändning mot patent får överklagas av patenthavaren och invändaren.
1 Lagen omtryckt 1983:433. Senaste lydelse av 27 § 2010:1395 67 § 2005:692 68 § 2013:84 69 § 1977:730 75 § 2010:1395. 2 Senaste lydelse 2007:516.
31
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
31
Ett beslut, genom vilket en begäran om återupptagning enligt 15 § tredje stycket eller 19 § andra stycket har avslagits eller ett yrkande om överföring enligt 18 § har bifallits, får överklagas av sökanden. Ett beslut, genom vilket ett yrkande om överföring enligt 18 § har avslagits, får överklagas av den som har framställt yrkandet.
Ett beslut, genom vilket ett yrkande om förordnande enligt 22 § femte stycket har avslagits, får överklagas av den som har framställt yrkandet.
Bestämmelser om överklagande av beslut enligt 42, 72 eller 73 § finns i 75 §.
36 §
3
Om en del av en internationell patentansökan inte har varit föremål för internationell nyhetsgranskning eller internationell förberedande patenterbarhetsprövning på grund av att ansökningen har bedömts omfatta av varandra oberoende uppfinningar och att sökanden inte inom föreskriven tid har betalat tilläggsavgift enligt konventionen om patentsamarbete, skall patentmyndigheten pröva om bedömningen var riktig. Om patentmyndigheten finner att bedömningen var riktig, skall den del av ansökningen som inte har varit föremål för sådan granskning
Om en del av en internationell patentansökan inte har varit föremål för internationell nyhetsgranskning eller internationell förberedande patenterbarhetsprövning på grund av att ansökningen har bedömts omfatta av varandra oberoende uppfinningar och att sökanden inte inom föreskriven tid har betalat tilläggsavgift enligt konventionen om patentsamarbete, ska patentmyndigheten pröva om bedömningen var riktig. Om patentmyndigheten finner att bedömningen var riktig, ska den del av ansökningen som inte har varit föremål för sådan granskning
3 Senaste lydelse 1993:1406.
30
1.5 Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837)
Härigenom föreskrivs i fråga om patentlagen (1967:837)
1
dels att 27, 67–69 och 75 §§ ska upphöra att gälla,
dels 26, 36, 57 b, 57 e, 59 b och 65–66 §§ ska ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
26 §
2
Ett slutligt beslut av patentmyndigheten om en ansökan om patent får
överklagas av sökanden, om det har gått honom eller henne emot. Ett slutligt beslut enligt
8 b § tredje stycket får överklagas av sökanden. Ett slutligt beslut om en invändning mot patent får överklagas av patenthavaren och invändaren,
om det har gått den som vill klaga emot. Om invändaren återkallar sin talan, får denna ändå prövas om det finns särskilda skäl.
Ett slutligt beslut av patentmyndigheten om en ansökan om patent och ett slutligt beslut enligt 8 b § tredje stycket får överklagas av sökanden. Ett slutligt beslut om en invändning mot patent får överklagas av patenthavaren och invändaren.
1 Lagen omtryckt 1983:433. Senaste lydelse av 27 § 2010:1395 67 § 2005:692 68 § 2013:84 69 § 1977:730 75 § 2010:1395. 2 Senaste lydelse 2007:516.
32
Promemorians lagförslag
32
eller prövning anses återkallad hos patentmyndigheten, om inte sökanden betalar föreskriven avgift till myndigheten inom två månader från det myndigheten sände en underrättelse till honom om sitt ställningstagande. Om patentmyndigheten finner att bedömningen inte var riktig, skall myndigheten fortsätta handläggningen av ansökningen i dess helhet.
eller prövning anses återkallad hos patentmyndigheten, om inte sökanden betalar föreskriven avgift till myndigheten inom två månader från det att myndigheten sände en underrättelse till honom eller henne om sitt ställningstagande. Om patentmyndigheten finner att bedömningen inte var riktig,
ska myndigheten fortsätta
handläggningen av ansökningen i dess helhet.
Ett beslut enligt första stycket, genom vilket patentmyndigheten har funnit att en patentansökan omfattar av varandra oberoende uppfinningar, får överklagas av sökanden. Vad som sägs i 27 § första
och andra styckena skall tillämpas.
Ett beslut enligt första stycket, genom vilket patentmyndigheten har funnit att en patentansökan omfattar av varandra oberoende uppfinningar, får överklagas av sökanden.
Om rätten finner patentmyndighetens beslut riktigt, räknas fristen för att betala sådan avgift som avses i första stycket andra meningen från det att patentmyndigheten sände en underrättelse till sökanden om rättens lagakraftvunna beslut.
57 b §
4
På yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja uppfinningen får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till patentintrång att fortsätta med det.
Om käranden visar sannolika skäl för att intrång, eller medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen kan
4 Senaste lydelse 2009:111.
33
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
33
befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till patentet, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.
Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.
Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.
När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.
I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.
Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet och ska handläggas
enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.
En talan om utdömande av
vite förs av den som har ansökt om förbudet.
57 e §
5
Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av domstol som avses i 65 §.
5 Senaste lydelse 2009:111.
Promemorians lagförslag
32
eller prövning anses återkallad hos patentmyndigheten, om inte sökanden betalar föreskriven avgift till myndigheten inom två månader från det myndigheten sände en underrättelse till honom om sitt ställningstagande. Om patentmyndigheten finner att bedömningen inte var riktig, skall myndigheten fortsätta handläggningen av ansökningen i dess helhet.
eller prövning anses återkallad hos patentmyndigheten, om inte sökanden betalar föreskriven avgift till myndigheten inom två månader från det att myndigheten sände en underrättelse till honom eller henne om sitt ställningstagande. Om patentmyndigheten finner att bedömningen inte var riktig,
ska myndigheten fortsätta
handläggningen av ansökningen i dess helhet.
Ett beslut enligt första stycket, genom vilket patentmyndigheten har funnit att en patentansökan omfattar av varandra oberoende uppfinningar, får överklagas av sökanden. Vad som sägs i 27 § första
och andra styckena skall tillämpas.
Ett beslut enligt första stycket, genom vilket patentmyndigheten har funnit att en patentansökan omfattar av varandra oberoende uppfinningar, får överklagas av sökanden.
Om rätten finner patentmyndighetens beslut riktigt, räknas fristen för att betala sådan avgift som avses i första stycket andra meningen från det att patentmyndigheten sände en underrättelse till sökanden om rättens lagakraftvunna beslut.
57 b §
4
På yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja uppfinningen får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till patentintrång att fortsätta med det.
Om käranden visar sannolika skäl för att intrång, eller medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen kan
4 Senaste lydelse 2009:111.
34
Promemorians lagförslag
34
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om
ett yrkande
om
informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För prövning av
frågan får det även hållas förhör enligt 37 kap. rättegångsbalken .
Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
Talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet och
ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en sådan talan får talan föras om nytt informationsföreläggande.
En talan om utdömande av
vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet.
59 b §
6
Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av
6 Senaste lydelse 2009:111.
35
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
35
domstol som avses i 65 §.
En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja uppfinningen. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.
65 §
7
Stockholms tingsrätt är rätt
domstol i mål som gäller
1. bättre rätt till patentsökt uppfinning,
2. patents ogiltighet eller överföring av patent,
3. meddelande av tvångslicens, fastställande av nya villkor för eller upphävande av sådan licens eller rätt som avses i 53 § andra stycket,
4. patentintrång,
5. fastställelse enligt 63 § eller
6. bestämmande av ersättning enligt 78 §.
Patent- och marknadsdomstolen
är rätt domstol i mål enligt
denna lag och lagen ( 1978:152 ) om svensk domstols behörighet i vissa mål på patenträttens område m.m. Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande.
Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga
7 Senaste lydelse 1978:149.
Promemorians lagförslag
34
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om
ett yrkande
om
informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För prövning av
frågan får det även hållas förhör enligt 37 kap. rättegångsbalken .
Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
Talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet och
ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en sådan talan får talan föras om nytt informationsföreläggande.
En talan om utdömande av
vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet.
59 b §
6
Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av
6 Senaste lydelse 2009:111.
36
Promemorians lagförslag
36
om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.
66 §
8
I mål som anges i 65 § är tingsrätten domför med fyra ledamöter, av vilka två skall vara lagfarna och två tekniskt sakkunniga. Fler än tre lagfarna och tre tekniskt sakkunniga ledamöter får inte sitta i rätten. En av de lagfarna ledamöterna skall vara rättens ordförande.
Slutliga beslut av patentmyndigheten samt beslut enligt 26 § andra och tredje stycket, 36 §, 42, 72 eller 73 § får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen inom två månader från dagen för beslutet.
Vid avgörande av mål utan huvudförhandling, liksom vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling eller syn på stället, är tingsrätten dock domför med en lagfaren ledamot. I sådana fall får inte fler än en lagfaren och en tekniskt sakkunnig ledamot sitta i rätten. Därvid är den lagfarna ledamoten rättens ordförande.
Bestämmelserna i 22 § femte stycket tillämpas på handling som kommer in till Patent- och marknadsdomstolen, Patent- och marknadsöverdomstolen eller Högsta domstolen.
Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken ska ett sammanträde i ett ärende enligt denna lag hållas inom stängda dörrar, om den patentansökan som prövas i
8 Senaste lydelse 1986:233.
37
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
37
ärendet inte är tillgänglig för var och en enligt 22 §.
Överklagande till Högsta domstolen av Patent- och marknadsdomstolens avgörande får inte avse andra patentkrav än sådana som har prövats genom det överklagade beslutet.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. För mål som avgjorts av Patentbesvärsrätten före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Detsamma gäller för mål i Högsta förvaltningsdomstolen.
3. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla.
Promemorians lagförslag
36
om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.
66 §
8
I mål som anges i 65 § är tingsrätten domför med fyra ledamöter, av vilka två skall vara lagfarna och två tekniskt sakkunniga. Fler än tre lagfarna och tre tekniskt sakkunniga ledamöter får inte sitta i rätten. En av de lagfarna ledamöterna skall vara rättens ordförande.
Slutliga beslut av patentmyndigheten samt beslut enligt 26 § andra och tredje stycket, 36 §, 42, 72 eller 73 § får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen inom två månader från dagen för beslutet.
Vid avgörande av mål utan huvudförhandling, liksom vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling eller syn på stället, är tingsrätten dock domför med en lagfaren ledamot. I sådana fall får inte fler än en lagfaren och en tekniskt sakkunnig ledamot sitta i rätten. Därvid är den lagfarna ledamoten rättens ordförande.
Bestämmelserna i 22 § femte stycket tillämpas på handling som kommer in till Patent- och marknadsdomstolen, Patent- och marknadsöverdomstolen eller Högsta domstolen.
Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken ska ett sammanträde i ett ärende enligt denna lag hållas inom stängda dörrar, om den patentansökan som prövas i
8 Senaste lydelse 1986:233.
38 38
1.6 Förslag till lag om upphävande av lagen ( 1970:417 ) om marknadsdomstol m.m.
Härigenom föreskrivs att lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. ska upphöra att gälla.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. Mål och ärenden som vid ikraftträdandet handläggs i Marknadsdomstolen och som har inletts genom ett överklagande av dom eller beslut av Stockholms tingsrätt ska lämnas över till Patent- och marknadsöverdomstolen. Övriga mål och ärenden som vid ikraftträdandet handläggs i Marknadsdomstolen ska lämnas över till Patent- och marknadsdomstolen.
3. Äldre bestämmelser gäller i fråga om krav på prövningstillstånd vid överklagande av domar och beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
39
39
1.7 Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485)
Härigenom föreskrivs i fråga om mönsterskyddslagen (1970:485)
1
dels att 47 och 52 §§ ska upphöra att gälla,
dels att 21, 22, 31, 31 b, 35 b, 35 e, 37 b och 43 §§ ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
21 §
2
Talan mot slutligt beslut av
registreringsmyndigheten i ett ärende angående ansökan om registrering av mönster får
föras av sökanden, om beslutet gått honom emot. Ett slutligt
beslut med anledning av en invändning mot registrering får överklagas av mönsterhavaren och invändaren, om det har gått
den som vill klaga emot. Återkallar invändaren sin talan, får den ändå prövas, om det finns särskilda skäl.
Ett slutligt beslut av registreringsmyndigheten i ett ärende angående ansökan om registrering av mönster får
överklagas av sökanden. Ett
slutligt beslut med anledning av en invändning mot registrering får överklagas av mönsterhavaren och invändaren.
Mot
beslut,
varigenom
begäran om återupptagning enligt 14 § fjärde stycket avslagits eller yrkande om
Ett beslut, genom vilket en
begäran om återupptagning enligt 14 § fjärde stycket avslagits eller ett yrkande om
1 Senaste lydelse av 47 § 2010:1397 52 § 2004:1154. 2 Senaste lydelse 2002:570.
38
1.6 Förslag till lag om upphävande av lagen ( 1970:417 ) om marknadsdomstol m.m.
Härigenom föreskrivs att lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. ska upphöra att gälla.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. Mål och ärenden som vid ikraftträdandet handläggs i Marknadsdomstolen och som har inletts genom ett överklagande av dom eller beslut av Stockholms tingsrätt ska lämnas över till Patent- och marknadsöverdomstolen. Övriga mål och ärenden som vid ikraftträdandet handläggs i Marknadsdomstolen ska lämnas över till Patent- och marknadsdomstolen.
3. Äldre bestämmelser gäller i fråga om krav på prövningstillstånd vid överklagande av domar och beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
40
Promemorians lagförslag
40
överföring enligt 17 § bifallits, får talan föras av sökanden. Den som framställt yrkande om överföring får föra talan
mot beslut varigenom yrkandet
avslagits.
överföring enligt 17 § bifallits, får överklagas av sökanden. Den som framställt ett yrkande om överföring får överklaga ett beslut genom vilket yrkandet avslagits.
22 §
3
Ett slutligt beslut av registreringsmyndigheten enligt 21 § får överklagas till patent-
besvärsrätten inom två månader
från beslutets dag.
Ett slutligt beslut av registreringsmyndigheten enligt 21 § får överklagas till Patent- och
marknadsdomstolen inom två
månader från dagen för beslutet.
Ett slutligt beslut av patentbesvärsrätten får överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen inom två månader från beslutets dag. Därvid tillämpas bestämmelserna i 35 – 37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om överklagande av kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas.
31 §
4
Allmän domstol ska på talan därom häva en registrering av
ett mönster helt eller delvis,
Domstolen ska på yrkande
häva en registrering av ett mönster helt eller delvis, om
3 Senaste lydelse 2010:1397. 4 Senaste lydelse 2012:447.
41
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
41
om hinder mot mönsterrätt har förelegat enligt 1-4 a §§ och hindret fortfarande består eller om registrering har skett i strid med 13 § andra stycket.
hinder mot mönsterrätt har förelegat enligt 1-4 a §§ och hindret fortfarande består eller om registrering har skett i strid med 13 § andra stycket.
En registrering får hävas delvis endast om mönsterhavaren yrkar det eller medger ett yrkande om det och mönstret i ändrad form bibehåller sin identitet och uppfyller förutsättningarna för skydd enligt denna lag.
Registreringen får inte hävas på den grunden att den som fått registreringen endast varit berättigad till viss andel i mönsterrätten.
När domen vunnit laga kraft ska den sändas till registreringsmyndigheten för anteckning i mönsterregistret.
När domen har vunnit laga kraft ska den sändas till registreringsmyndigheten för anteckning i mönsterregistret.
31 b §
5
Allmän domstol kan förklara en mönsterrätt ogiltig även efter
det att den har upphört eller uppgivits.
En mönsterrätt får förklaras
ogiltig av domstol även efter det att den har upphört eller uppgivits.
I fråga om sådan talan skall bestämmelserna i 31 a § tillämpas.
I fråga om sådan talan ska bestämmelserna i 31 a § tillämpas.
35 b §
6
På yrkande av mönsterhavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja mönstret får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till mönsterintrång att fortsätta med det.
Om käranden visar sannolika skäl för att intrång, eller medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen kan
5 Senaste lydelse 2002:570. 6 Senaste lydelse 2009:112.
Promemorians lagförslag
40
överföring enligt 17 § bifallits, får talan föras av sökanden. Den som framställt yrkande om överföring får föra talan
mot beslut varigenom yrkandet
avslagits.
överföring enligt 17 § bifallits, får överklagas av sökanden. Den som framställt ett yrkande om överföring får överklaga ett beslut genom vilket yrkandet avslagits.
22 §
3
Ett slutligt beslut av registreringsmyndigheten enligt 21 § får överklagas till patent-
besvärsrätten inom två månader
från beslutets dag.
Ett slutligt beslut av registreringsmyndigheten enligt 21 § får överklagas till Patent- och
marknadsdomstolen inom två
månader från dagen för beslutet.
Ett slutligt beslut av patentbesvärsrätten får överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen inom två månader från beslutets dag. Därvid tillämpas bestämmelserna i 35 – 37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om överklagande av kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas.
31 §
4
Allmän domstol ska på talan därom häva en registrering av
ett mönster helt eller delvis,
Domstolen ska på yrkande
häva en registrering av ett mönster helt eller delvis, om
3 Senaste lydelse 2010:1397. 4 Senaste lydelse 2012:447.
42
Promemorians lagförslag
42
befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till mönstret, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.
Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.
Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.
När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.
I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.
Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet och ska handläggas
enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.
En talan om utdömande av
vite förs av den som har ansökt om förbudet.
43
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
43
35 e §
7
Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol där rättegång om intrånget pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 43 och 52 §§ för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För prövning av
frågan får det även hållas förhör enligt 37 kap. rättegångsbalken .
Domstolen får bestämma att
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
7 Senaste lydelse 2009:112.
Promemorians lagförslag
42
befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till mönstret, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.
Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.
Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.
När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.
I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.
Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet och ska handläggas
enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.
En talan om utdömande av
vite förs av den som har ansökt om förbudet.
44
Promemorians lagförslag
44
vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
Talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet och
ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en sådan talan får talan föras om nytt informationsföreläggande.
En talan om utdömande av
vite förs av den som har ansökt om föreläggandet.
37 b §
8
Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol där rättegång som rör intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 43 och 52 §§ för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.
En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av mönsterhavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja mönstret. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.
8 Senaste lydelse 2009:112.
45
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
45
Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.
43 §
9
Finnes ej enligt rättegångsbalken behörig domstol för talan om bättre rätt till mönster, om hävande av mönsterregistrering, om överföring av sådan registrering, om ogiltigförklaring av en mönsterrätt enligt 31 b §, om rätt som avses i 32 § andra stycket, om ersättning enligt 40 § andra stycket eller om fastställelse enligt 41 §, väcks talan vid Stockholms tingsrätt.
Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag och i mål som avses i artikel 81 i rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning. Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande.
Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.
9 Senaste lydelse 2002:570.
Promemorians lagförslag
44
vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
Talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet och
ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en sådan talan får talan föras om nytt informationsföreläggande.
En talan om utdömande av
vite förs av den som har ansökt om föreläggandet.
37 b §
8
Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol där rättegång som rör intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 43 och 52 §§ för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.
En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av mönsterhavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja mönstret. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.
8 Senaste lydelse 2009:112.
46
Promemorians lagförslag
46
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. För mål som avgjorts av Patentbesvärsrätten före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
3. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla.
47
47
1.8 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1971:1078 ) om försvarsuppfinningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1078)
1
om
försvarsuppfinningar
dels att 20 § ska upphöra att gälla,
dels att 14 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 24 §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §
Meddelas förordnande att uppfinning skall hållas hemlig, utgår skälig ersättning av allmänna medel för den skada som uppkommer genom förordnandet.
Meddelas förordnande att uppfinning ska hållas hemlig, utgår skälig ersättning av allmänna medel för den skada som uppkommer genom förordnandet.
Meddelas förordnande enligt 13 §, utgår skälig ersättning av allmänna medel för den rätt till uppfinningen som förordnandet avser och för den ytterligare skada som förordnandet medför.
Talan om ersättning enligt denna paragraf väckes vid Stockholms tingsrätt. I mål om sådan ersättning gäller i fråga om tingsrättens och hovrättens sammansättning 66 och 67 §§patentlagen (1967:837).
1 Senaste lydelse av 20 § 1980:211.
Promemorians lagförslag
46
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. För mål som avgjorts av Patentbesvärsrätten före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
3. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla.
48
Promemorians lagförslag
48
24 §
Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. Mål och ärenden där handläggning pågår i tingsrätt eller hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.
49
49
1.9 Förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156)
Härigenom föreskrivs i fråga om firmalagen (1974:156)
1
dels att 16 q och 29 §§ ska upphöra att gälla,
dels att 15, 16 j, 16 m, 16 p, 18 d, 20 b, 24 och 28 §§ ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 §
2
På yrkande av den som har lidit firmaintrång får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till intrånget att fortsätta med det.
Om käranden visar sannolika skäl för att firmaintrång, eller medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till näringskännetecknet, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.
Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.
Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.
1 Senaste lydelse av 16 q § 2010:1889 29 § 2010:1889. 2 Senaste lydelse 2010:1889.
Promemorians lagförslag
48
24 §
Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. Mål och ärenden där handläggning pågår i tingsrätt eller hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.
50
Promemorians lagförslag
50
När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.
I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.
Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet. Talan ska
handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.
En talan om utdömande av
vite förs av den som har ansökt om förbudet.
16 j §
3
Om innehavaren i rätt tid bestrider ansökan, ska registreringsmyndigheten underrätta sökanden om detta. Vill sökanden vidhålla sitt yrkande, kan han eller hon begära att ärendet ska överlämnas till
tingsrätt.
Om innehavaren i rätt tid bestrider ansökan, ska registreringsmyndigheten underrätta sökanden om detta. Vill sökanden vidhålla sitt yrkande, kan han eller hon begära att ärendet ska överlämnas till
domstol.
En begäran om överlämnande ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en månad från den dag då underrättelsen om bestridandet sändes till sökanden. I sin begäran ska sökanden ange de omständigheter och de bevis som åberopas, samt ange vad som ska styrkas med varje bevis. Sökanden ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra handlingar som åberopas.
Har sökanden begärt över-
lämnande i rätt tid, ska regist-
Om sökanden har begärt
överlämnande i rätt tid, ska
3 Senaste lydelse 2010:1889.
51
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
51
reringsmyndigheten överlämna ärendet till en tingsrätt som
enligt vad handlingarna visar är behörig. Har sökanden inte
begärt överlämnande i rätt tid, ska ärendet avskrivas.
registreringsmyndigheten överlämna ärendet till dom-
stolen. Om sökanden inte har
begärt överlämnande i rätt tid, ska ärendet avskrivas.
16 m §
4
Innehavaren av en registrering som hävts enligt 16 l § får ansöka om återvinning. En sådan ansökan ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en månad från dagen för beslutet.
Har innehavaren ansökt om
återvinning i rätt tid, ska registreringsmyndigheten överlämna ärendet till en tingsrätt
som enligt vad handlingarna visar är behörig. I annat fall ska
registreringsmyndigheten avvisa ansökan.
Om innehavaren har ansökt
om återvinning i rätt tid, ska registreringsmyndigheten överlämna ärendet till dom-
stolen. I annat fall ska registre-
ringsmyndigheten avvisa ansökan.
16 p §
5
Om ett ärende har överlämnats till en tingsrätt, ska talan anses väckt när ansökan om administrativ hävning kom in till registreringsmyndigheten. De handlingar som sökanden gett in ska anses som stämningsansökan. Stämning ska anses utfärdad när rätten beslutar om målets handläggning.
Om ett ärende har överlämnats till domstolen, ska talan anses väckt när ansökan om administrativ hävning kom in till registreringsmyndigheten. De handlingar som sökanden har gett in ska anses som en stämningsansökan. Stämning ska anses utfärdad när domstolen beslutar om målets handläggning.
4 Senaste lydelse 2010:1889. 5 Senaste lydelse 2010:1889.
Promemorians lagförslag
50
När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.
I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.
Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet. Talan ska
handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.
En talan om utdömande av
vite förs av den som har ansökt om förbudet.
16 j §
3
Om innehavaren i rätt tid bestrider ansökan, ska registreringsmyndigheten underrätta sökanden om detta. Vill sökanden vidhålla sitt yrkande, kan han eller hon begära att ärendet ska överlämnas till
tingsrätt.
Om innehavaren i rätt tid bestrider ansökan, ska registreringsmyndigheten underrätta sökanden om detta. Vill sökanden vidhålla sitt yrkande, kan han eller hon begära att ärendet ska överlämnas till
domstol.
En begäran om överlämnande ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en månad från den dag då underrättelsen om bestridandet sändes till sökanden. I sin begäran ska sökanden ange de omständigheter och de bevis som åberopas, samt ange vad som ska styrkas med varje bevis. Sökanden ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra handlingar som åberopas.
Har sökanden begärt över-
lämnande i rätt tid, ska regist-
Om sökanden har begärt
överlämnande i rätt tid, ska
3 Senaste lydelse 2010:1889.
52
Promemorians lagförslag
52
18 d §
6
Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol där rättegång om intrånget pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 24 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För pröv-
ning av frågan får det även hållas förhör enligt 37 kap. rättegångsbalken. Domstolen
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
6 Senaste lydelse 2009:113.
53
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
53
får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
Talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet och
ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en sådan talan får talan föras om nytt informationsföreläggande.
En talan om utdömande av
vite förs av den som har ansökt om föreläggandet.
20 b §
7
Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol där rättegång som rör intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 24 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.
En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av den som lider skada av kännetecknet eller dess användning. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.
7 Senaste lydelse 2009:113.
Promemorians lagförslag
52
18 d §
6
Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol där rättegång om intrånget pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 24 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För pröv-
ning av frågan får det även hållas förhör enligt 37 kap. rättegångsbalken. Domstolen
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
6 Senaste lydelse 2009:113.
54
Promemorians lagförslag
54
Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.
24 §
8
Om det inte finns någon domstol som enligt rättegångsbalken är behörig att ta upp ett mål om hävning av registreringen av en firma, om firmaintrång eller om fastställelse, väcks talan vid Stockholms tingsrätt.
Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag. Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande.
Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.
28 §
9
Ett beslut enligt 16 l § om administrativ hävning av en registrering av en firma får inte
Ett beslut enligt 16 l § om administrativ hävning av en registrering av en firma får inte
8 Senaste lydelse 2010:1889. 9 Senaste lydelse 2010:1889.
55
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
55
överklagas. Detsamma gäller ett beslut genom vilket ett
ärende har överlämnats till tingsrätt eller avskrivits enligt
16 j § tredje stycket. Andra beslut i ärenden om administrativ hävning får överklagas till tingsrätt inom tre veckor från dagen för beslutet. Beslut under handläggningen av ett sådant ärende får inte överklagas särskilt.
överklagas. Detsamma gäller ett beslut om överlämande till
domstol eller avskrivning enligt
16 j § tredje stycket. Andra beslut i ärenden om administrativ hävning får överklagas till Patent- och
marknadsdomstolen inom tre
veckor från dagen för beslutet. Beslut under handläggningen av ett sådant ärende får inte överklagas särskilt.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla.
Promemorians lagförslag
54
Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.
24 §
8
Om det inte finns någon domstol som enligt rättegångsbalken är behörig att ta upp ett mål om hävning av registreringen av en firma, om firmaintrång eller om fastställelse, väcks talan vid Stockholms tingsrätt.
Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag. Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande.
Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.
28 §
9
Ett beslut enligt 16 l § om administrativ hävning av en registrering av en firma får inte
Ett beslut enligt 16 l § om administrativ hävning av en registrering av en firma får inte
8 Senaste lydelse 2010:1889. 9 Senaste lydelse 2010:1889.
56 56
1.10 Förslag till lag om upphävande av lagen ( 1977:729 ) om Patentbesvärsrätten
Härigenom föreskrivs att lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten ska upphöra att gälla.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. Mål som vid ikraftträdandet handläggs i Patentbesvärsrätten och som rör överklagande av beslut av Patent- och registreringsverket enligt namnlagen (1982:670) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden ska överlämnas till allmän förvaltningsdomstol.
3. Övriga mål som vid ikraftträdandet handläggs i Patentbesvärsrätten ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen.
57
57
1.11 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1980:307 ) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
1
Säkerhet behöver inte ställas i 1 mål som handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,
2. mål och ärenden vid mark- och miljödomstol enligt – jordabalken, – 21 kap. 1 § första stycket 2 miljöbalken som är ansökningsmål eller 21 kap. 1 § första stycket 5 miljöbalken som avser ersättning vid ingripande av det allmänna,
– lagen (1933:269) om ägofred, – lagen (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m.m., – fastighetsbildningslagen (1970:988), – rennäringslagen (1971:437), – väglagen (1971:948), – lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering,
– lagen (1972:114) med anledning av konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning,
– expropriationslagen (1972:719), – lagen (1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för delägare i skifteslag,
1 Senaste lydelse 2013:550.
56
1.10 Förslag till lag om upphävande av lagen ( 1977:729 ) om Patentbesvärsrätten
Härigenom föreskrivs att lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten ska upphöra att gälla.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. Mål som vid ikraftträdandet handläggs i Patentbesvärsrätten och som rör överklagande av beslut av Patent- och registreringsverket enligt namnlagen (1982:670) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden ska överlämnas till allmän förvaltningsdomstol.
3. Övriga mål som vid ikraftträdandet handläggs i Patentbesvärsrätten ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen.
58
Promemorians lagförslag
58
– lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, – bostadsförvaltningslagen (1977:792), – lagen (1978:160) om vissa rörledningar, – jordförvärvslagen (1979:230), – skogsvårdslagen (1979:429), – lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt,
– lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, – kulturmiljölagen (1988:950), – minerallagen (1991:45), – bostadsrättslagen (1991:614), – lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, – ellagen (1997:857), – lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar,
3. växelmål och checkmål,
4. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och
5. mål vid förvaltningsdomstol eller marknadsdomsto-
len.
5. mål vid förvaltningsdomstol.
Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom genstämning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
59
59
1.12 Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670)
Härigenom föreskrivs i fråga om namnlagen (1982:670)
1
dels att 43 § ska upphöra att gälla,
dels att 42 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
42 §
Ett slutligt beslut av patent-
och registreringsverket får över-
klagas av sökanden, om beslutet
har gått emot honom eller henne. Beslut, som innebär att
en ansökan bifalls trots att en invändning har framställts, får överklagas av den som har gjort invändningen. Återkallar
denne sin talan får invändningen ändå prövas, om det finns särskilda skäl.
Ett slutligt beslut av Patent-
och registreringsverket får över-
klagas av sökanden. Beslut, som innebär att en ansökan bifalls trots att en invändning har framställts, får överklagas av den som har gjort invändningen.
Beslut som avses i första stycket får överklagas till
patentbesvärsrätten genom besvär.
Beslut som avses i första stycket får överklagas till den
förvaltningsrätt inom vars domkrets klaganden vid tidpunkten för beslutet var folkbokförd.
Om det inte finns någon domstol som är behörig enligt andra stycket, överklagas Patent- och registreringsverkets
1 Senaste lydelse av 43 § 2010:1459.
Promemorians lagförslag
58
– lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, – bostadsförvaltningslagen (1977:792), – lagen (1978:160) om vissa rörledningar, – jordförvärvslagen (1979:230), – skogsvårdslagen (1979:429), – lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt,
– lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, – kulturmiljölagen (1988:950), – minerallagen (1991:45), – bostadsrättslagen (1991:614), – lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, – ellagen (1997:857), – lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar,
3. växelmål och checkmål,
4. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och
5. mål vid förvaltningsdomstol eller marknadsdomsto-
len.
5. mål vid förvaltningsdomstol.
Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom genstämning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
60
Promemorians lagförslag
60
beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
61
61
1.13 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1984:292 ) om avtalsvillkor mellan näringsidkare
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare
dels att 1 och 5 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 3 a, 3 b och
5 a §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
1
Om ett villkor, som en näringsidkare ställer upp när han ingår eller avser att ingå avtal med en annan näringsidkare är att anse som oskäligt mot denne, kan Marknads-
domstolen förbjuda närings-
idkaren att i fortsättningen ställa upp samma eller väsentligen samma villkor i liknande fall. Ett sådant förbud
kan också riktas mot någon
som är anställd hos näringsidkaren eller mot någon annan som handlar på dennes vägnar.
Om ett villkor, som en näringsidkare ställer upp när han eller hon ingår eller avser att ingå avtal med en annan näringsidkare är att anse som oskäligt mot denne, får Patent-
och marknadsdomstolen för-
bjuda näringsidkaren att i fortsättningen ställa upp samma eller väsentligen samma villkor i liknande fall. Ett sådant förbud får också riktas mot någon som är anställd hos näringsidkaren eller mot någon annan som handlar på hans
eller hennes vägnar.
Första stycket gäller även villkor som en myndighet eller ett annat offentligt organ ställer upp för ett avtal med en näringsidkare enligt vilket
Första stycket gäller även villkor som en myndighet eller ett annat offentligt organ ställer upp för ett avtal med en näringsidkare enligt vilket han
1 Senaste lydelse 2002:354.
Promemorians lagförslag
60
beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
62
Promemorians lagförslag
62
denne skall tillhandahålla varor
eller tjänster mot betalning.
eller hon ska tillhandahålla
varor eller tjänster mot betalning.
3 a §
Om en sammanslutning av näringsidkare gör sannolikt att utgången i målet kan ha betydande intresse för medlemmarna i sammanslutningen får domstol efter ansökan av sammanslutningen tillåta att den, vid sidan av en enskild part, medverkar i förfarandet och i samband med det åberopar bevisning.
En ansökan om medverkan ska vara skriftlig och innehålla de skäl som den grundas på. Parterna ska beredas tillfälle att yttra sig över ansökan. Ansökan får inte bifallas om parten på den sidan som ansökan om medverkan avser motsätter sig detta.
3 b §
En part eller en sammanslutning som medverkar enligt 3 a § får föreläggas vid vite att tillhandahålla domstolen en handling, ett varuprov eller liknande som kan ha betydelse i målet. Detta innebär dock inte någon skyldighet att röja
63
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
63
företagshemligheter av teknisk natur.
5 §
2
Förbud skall förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.
Talan om utdömande av vite förs vid allmän domstol av den som ansökt om förbudet.
Förbud ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.
Talan om utdömande av vite förs i Patent- och
marknadsdomstolen av den som
ansökt om förbudet.
5 a §
Delgivning av domar och beslut som innefattar vitesföreläggande enligt denna lag får inte ske enligt 34 – 37 §§ delgivningslagen (2010:1932) , om det inte med beaktande av vad som har förekommit i det enskilda delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2 Senaste lydelse 1985:220.
Promemorians lagförslag
62
denne skall tillhandahålla varor
eller tjänster mot betalning.
eller hon ska tillhandahålla
varor eller tjänster mot betalning.
3 a §
Om en sammanslutning av näringsidkare gör sannolikt att utgången i målet kan ha betydande intresse för medlemmarna i sammanslutningen får domstol efter ansökan av sammanslutningen tillåta att den, vid sidan av en enskild part, medverkar i förfarandet och i samband med det åberopar bevisning.
En ansökan om medverkan ska vara skriftlig och innehålla de skäl som den grundas på. Parterna ska beredas tillfälle att yttra sig över ansökan. Ansökan får inte bifallas om parten på den sidan som ansökan om medverkan avser motsätter sig detta.
3 b §
En part eller en sammanslutning som medverkar enligt 3 a § får föreläggas vid vite att tillhandahålla domstolen en handling, ett varuprov eller liknande som kan ha betydelse i målet. Detta innebär dock inte någon skyldighet att röja
64 64
1.14 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1986:436 ) om näringsförbud
Härigenom föreskrivs att 8 c, 8 d och 17 §§ i lagen (1986:436) om näringsförbud ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 c §
1
I fall som avses i 8 a § görs ansökan hos tingsrätten i den ort där näringsidkaren har sitt hemvist. Om näringsidkaren inte har hemvist i Sverige, tas ärendet upp av Stockholms tingsrätt.
Om ärendet gäller näringsförbud med stöd av 2 §, är även den tingsrätt som handlägger eller har handlagt konkursen behörig att pröva ärendet.
I fall som avses i 8 b § andra stycket görs ansökan hos
Stockholms tingsrätt. Ett beslut av tingsrätten överklagas i sådant fall hos Marknadsdomstolen.
I fall som avses i 8 b § andra stycket görs ansökan till
Patent- och marknadsdomstolen.
8 d §
2
I ärenden som gäller näringsförbud ska tingsrätten hålla sammanträde, om detta inte är uppenbart obehövligt.
I ärenden som gäller näringsförbud ska tingsrätten
eller Patent- och marknadsdomstolen hålla sammanträde, om
detta inte är uppenbart obehövligt.
Om sammanträde hålls ska tingsrätten bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän.
Om ett sammanträde hålls ska tingsrätten bestå av en lagfaren domare och tre
1 Senaste lydelse 2008:592. 2 Senaste lydelse 2008:592.
65
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
65
Ärendet ska avgöras av samma domare. I fall som avses i 8 b §
andra stycket ska tingsrätten vara sammansatt på det sätt som anges i 8 kap. 10 § första stycket konkurrenslagen (2008:579) .
nämndemän. Ärendet ska avgöras av samma domare. I
4 kap. 3 § lagen ( 2014:000 ) om patent- och marknadsdomstolar finns bestämmelser om Patent- och marknadsdomstolens sammansättning.
Vid omröstning gäller reglerna i 29 kap. rättegångsbalken. Utöver vad som följer av lagen (1996:242) om domstolsärenden får rätten förelägga nytt vite eller förordna om hämtning till rätten antingen omedelbart eller till en senare dag, om den som ansökan riktas mot trots föreläggande om personlig inställelse inte inställer sig till sammanträdet eller inställer sig genom ombud.
17 §
3
Ett lagakraftvunnet beslut om näringsförbud får upphävas på ansökan av den som förbudet avser, om det senare kommer fram att han eller hon inte hade grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet.
För ärenden om upphävande av förbud gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 8 a §, 8 c § tredje stycket samt 8 d § andra och tredje styckena. Ett sådant ärende tas upp av den tingsrätt som tidigare handlagt målet eller ärendet om näringsförbud. Rör ärendet inte upphävande av ett förbud som meddelats med stöd av 2 a §, får det tas upp även av rätten i den ort där sökanden har sitt hemvist, om
För ärenden om upphävande av förbud gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 8 a §, 8 c § tredje stycket samt 8 d § andra och tredje styckena. Ett sådant ärende tas upp av den domstol som tidigare handlagt målet eller ärendet om näringsförbud. Om ärendet inte rör upphävande av ett förbud som meddelats med stöd av 2 a §, får det tas upp även av rätten i den ort där sökanden har sitt hemvist, om
3 Senaste lydelse 2009:592.
64
1.14 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1986:436 ) om näringsförbud
Härigenom föreskrivs att 8 c, 8 d och 17 §§ i lagen (1986:436) om näringsförbud ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 c §
1
I fall som avses i 8 a § görs ansökan hos tingsrätten i den ort där näringsidkaren har sitt hemvist. Om näringsidkaren inte har hemvist i Sverige, tas ärendet upp av Stockholms tingsrätt.
Om ärendet gäller näringsförbud med stöd av 2 §, är även den tingsrätt som handlägger eller har handlagt konkursen behörig att pröva ärendet.
I fall som avses i 8 b § andra stycket görs ansökan hos
Stockholms tingsrätt. Ett beslut av tingsrätten överklagas i sådant fall hos Marknadsdomstolen.
I fall som avses i 8 b § andra stycket görs ansökan till
Patent- och marknadsdomstolen.
8 d §
2
I ärenden som gäller näringsförbud ska tingsrätten hålla sammanträde, om detta inte är uppenbart obehövligt.
I ärenden som gäller näringsförbud ska tingsrätten
eller Patent- och marknadsdomstolen hålla sammanträde, om
detta inte är uppenbart obehövligt.
Om sammanträde hålls ska tingsrätten bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän.
Om ett sammanträde hålls ska tingsrätten bestå av en lagfaren domare och tre
1 Senaste lydelse 2008:592. 2 Senaste lydelse 2008:592.
66
Promemorians lagförslag
66
rätten med hänsyn till utredningen samt kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt. I ärendet är den myndighet som yrkat näringsförbud eller myndigheten i den ort där sökanden har sitt hemvist motpart till sökanden.
rätten med hänsyn till utredningen samt kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt. I ärendet är den myndighet som yrkat näringsförbud eller myndigheten i den ort där sökanden har sitt hemvist motpart till sökanden.
Ett ärende om upphävande av förbud får göras utan sammanträde, om saken ändå kan utredas tillfredsställande.
Rättens beslut om att upphäva ett näringsförbud ska gälla omedelbart.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. Ärenden enligt 8 c § tredje stycket där handläggning pågår i Stockholms tingsrätt respektive Marknadsdomstolen vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.
67
67
1.15 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1991:1559 ) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden
1
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
5 §
2
Slutliga beslut av Patent-
och registreringsverket i
ärenden om utgivningsbevis får
överklagas hos patentbesvärs-
rätten inom två månader från
dagen för beslutet.
Ett slutligt beslut av Patent-
och registreringsverket i ett
ärende om utgivningsbevis får
överklagas till allmän förvalt-
ningsdomstol inom två månader
från dagen för beslutet.
Patentbesvärsrättens slutliga beslut får överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen inom två månader från dagen för beslutet. Därvid tillämpas bestämmelserna i 35 – 37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om överklagande av kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning Högsta
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
1 Lagen omtryckt 2002:911. 2 Senaste lydelse 2010:1404.
Promemorians lagförslag
66
rätten med hänsyn till utredningen samt kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt. I ärendet är den myndighet som yrkat näringsförbud eller myndigheten i den ort där sökanden har sitt hemvist motpart till sökanden.
rätten med hänsyn till utredningen samt kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt. I ärendet är den myndighet som yrkat näringsförbud eller myndigheten i den ort där sökanden har sitt hemvist motpart till sökanden.
Ett ärende om upphävande av förbud får göras utan sammanträde, om saken ändå kan utredas tillfredsställande.
Rättens beslut om att upphäva ett näringsförbud ska gälla omedelbart.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. Ärenden enligt 8 c § tredje stycket där handläggning pågår i Stockholms tingsrätt respektive Marknadsdomstolen vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.
68
Promemorians lagförslag
68
förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
69
69
1.16 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1992:1685 ) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter
dels att 9 b, 9 e och 12 b §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 14 a §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 b §
1
På yrkande av innehavaren av kretsmönstret eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja kretsmönstret får domstolen vid vite förbjuda den som vidtar eller medverkar till en åtgärd som innebär intrång att fortsätta med åtgärden.
Om käranden visar sannolika skäl för att en åtgärd som innebär intrång, eller medverkan till åtgärden, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta med åtgärden, eller medverkan till den, förringar värdet av ensamrätten till kretsmönstret, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.
Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.
Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget
1 Senaste lydelse 2009:114.
Promemorians lagförslag
68
förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
70
Promemorians lagförslag
70
av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.
När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.
I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt ifråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.
Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet och ska handläggas
enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.
En talan om utdömande av
vite förs av den som har ansökt om förbudet.
9 e §
2
Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol där rättegång om intrånget pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i rättegångsbalken om tvistemål som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.
Om yrkandet om informa-Om ett yrkande om infor-
2 Senaste lydelse 2009:114.
71
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
71
tionsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
mationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För prövning av
frågan får det även hållas förhör enligt 37 kap. rättegångsbalken.
Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
Om yrkandet om informationsföreläggandet riktar sig mot någon annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
Talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet och
ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en sådan talan får talan föras om nytt informationsföreläggande.
En talan om utdömande av
vite förs av den som har ansökt om föreläggandet.
12 b §
3
Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol där rättegång som rör
3 Senaste lydelse 2009:114.
Promemorians lagförslag
70
av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.
När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.
I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt ifråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.
Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet och ska handläggas
enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.
En talan om utdömande av
vite förs av den som har ansökt om förbudet.
9 e §
2
Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol där rättegång om intrånget pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i rättegångsbalken om tvistemål som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.
Om yrkandet om informa-Om ett yrkande om infor-
2 Senaste lydelse 2009:114.
72
Promemorians lagförslag
72
intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol vad som är bestämt om tvistemål som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.
En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av innehavaren av kretsmönstret eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja kretsmönstret. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.
14 a §
Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag. Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande.
Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas ifråga om ett
73
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
73
yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla.
Promemorians lagförslag
72
intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol vad som är bestämt om tvistemål som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.
En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av innehavaren av kretsmönstret eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja kretsmönstret. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.
14 a §
Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag. Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande.
Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas ifråga om ett
74 74
1.17 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1994:1512 ) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden
dels att 3, 4, 7, 8 c och 9 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 4 a–4 c och 9 a §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
Är ett avtalsvillkor som
avses i 1 § med hänsyn till pris och övriga omständigheter oskäligt mot konsumenten, får
Marknadsdomstolen förbjuda
näringsidkaren att i framtiden i liknande fall använda samma eller väsentligen samma villkor, om förbudet är påkallat från allmän synpunkt eller annars ligger i konsumenternas eller konkurrenternas intresse.
Om ett avtalsvillkor som
avses i 1 § med hänsyn till pris och övriga omständigheter är oskäligt mot konsumenten, får
Patent- och marknadsdomstolen
förbjuda näringsidkaren att i framtiden i liknande fall använda samma eller väsentligen samma villkor, om förbudet är påkallat från allmän synpunkt eller annars ligger i konsumenternas eller konkurrenternas intresse.
Ett förbud kan meddelas även anställda hos näringsidkaren och andra som handlar på dennes vägnar.
Ett förbud får meddelas även anställda hos näringsidkaren och andra som handlar på hans eller hennes vägnar.
En sammanslutning av näringsidkare som använder eller rekommenderar användning av ett oskäligt avtalsvillkor får förbjudas att i framtiden använda eller rekommendera villkoret.
Ett förbud skall förenas med vite, om inte detta av
Ett förbud ska förenas med vite, om inte detta av särskilda
75
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
75
särskilda skäl är obehövligt skäl är obehövligt.
4 §
En fråga om förbud tas upp
av Marknadsdomstolen efter ansökan av Konsumentom-
budsmannen. Beslutar Konsumentombudsmannen för ett visst fall att inte göra någon ansökan, får ansökan göras av en sammanslutning av näringsidkare, konsumenter eller löntagare.
En ansökan om förbud får
göras av Konsumentombuds-
mannen. Om Konsumentombudsmannen för ett visst fall
beslutar att inte göra någon
ansökan, får ansökan göras av en sammanslutning av näringsidkare, konsumenter eller löntagare.
4 a §
Om en sammanslutning av näringsidkare gör sannolikt att utgången i målet kan ha betydande intresse för medlemmarna i sammanslutningen får domstol efter ansökan av sammanslutningen tillåta att den, vid sidan av en enskild part, medverkar i förfarandet och i samband med det åberopar bevisning.
En ansökan om medverkan ska vara skriftlig och innehålla de skäl som den grundas på.
Parterna ska beredas tillfälle att yttra sig över ansökan. Ansökan får inte bifallas om parten på den sidan som ansökan om medverkan avser motsätter sig detta.
74
1.17 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1994:1512 ) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden
dels att 3, 4, 7, 8 c och 9 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 4 a–4 c och 9 a §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
Är ett avtalsvillkor som
avses i 1 § med hänsyn till pris och övriga omständigheter oskäligt mot konsumenten, får
Marknadsdomstolen förbjuda
näringsidkaren att i framtiden i liknande fall använda samma eller väsentligen samma villkor, om förbudet är påkallat från allmän synpunkt eller annars ligger i konsumenternas eller konkurrenternas intresse.
Om ett avtalsvillkor som
avses i 1 § med hänsyn till pris och övriga omständigheter är oskäligt mot konsumenten, får
Patent- och marknadsdomstolen
förbjuda näringsidkaren att i framtiden i liknande fall använda samma eller väsentligen samma villkor, om förbudet är påkallat från allmän synpunkt eller annars ligger i konsumenternas eller konkurrenternas intresse.
Ett förbud kan meddelas även anställda hos näringsidkaren och andra som handlar på dennes vägnar.
Ett förbud får meddelas även anställda hos näringsidkaren och andra som handlar på hans eller hennes vägnar.
En sammanslutning av näringsidkare som använder eller rekommenderar användning av ett oskäligt avtalsvillkor får förbjudas att i framtiden använda eller rekommendera villkoret.
Ett förbud skall förenas med vite, om inte detta av
Ett förbud ska förenas med vite, om inte detta av särskilda
76
Promemorians lagförslag
76
4 b §
Konsumentombudsmannen ska kallas till förhandling i mål enligt denna lag även om han eller hon inte är sökande.
4 c §
En part eller en sammanslutning som medverkar enligt 4 a § får föreläggas vid vite att tillhandahålla domstolen en handling, ett varuprov eller liknande som kan ha betydelse för målet. Detta innebär dock inte någon skyldighet att röja företagshemligheter av teknisk natur.
7 §
En fråga om förbud får i fall som inte är av större vikt prövas av Konsumentombudsmannen genom att den som antas ha använt ett oskäligt avtalsvillkor föreläggs förbud till godkännande omedelbart eller inom viss tid (förbudsföreläggande).
Har ett förbudsföreläggan-
de godkänts, gäller det som förbud av Marknadsdomstolen. Godkännande efter den i föreläggandet angivna tiden gäller dock inte.
Om ett förbudsföreläggan-
de har godkänts, gäller det som
ett förbud av domstol. Ett
godkännande efter den i föreläggandet angivna tiden gäller dock inte.
Närmare bestämmelser om förbudsföreläggande meddelas av regeringen.
77
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
77
8 c §
1
Konsumentombudsmannens beslut enligt 8 § och 8 a § samt om vitesföreläggande efter sådan
uppmaning
överklagas till
Stockholms tingsrätt.
Tingsrättens beslut över-
klagas hos Marknadsdomstolen.
Konsumentombudsmannens beslut enligt 8 och 8 a §§ samt om vitesföreläggande enligt 8 b §
får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen.
9 §
Talan om utdömande av vite förs vid allmän domstol av Konsumentombudsmannen. I
fråga om vite som Marknadsdomstolen har förelagt på talan
av någon annan får talan om utdömande föras av denne.
En talan om utdömande av
vite förs i Patent- och mark-
nadsdomstolen av Konsument-
ombudsmannen. Om vite har
förelagts på talan av någon annan,
får talan om utdömande av vitet föras av honom eller henne.
9 a §
Delgivning av domar och beslut som innefattar vitesföreläggande enligt denna lag får inte ske enligt 34 – 37 §§ delgivningslagen (2010:1932) , om det inte med beaktande av vad som har förekommit i det enskilda delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
1 Senaste lydelse 2007:2.
Promemorians lagförslag
76
4 b §
Konsumentombudsmannen ska kallas till förhandling i mål enligt denna lag även om han eller hon inte är sökande.
4 c §
En part eller en sammanslutning som medverkar enligt 4 a § får föreläggas vid vite att tillhandahålla domstolen en handling, ett varuprov eller liknande som kan ha betydelse för målet. Detta innebär dock inte någon skyldighet att röja företagshemligheter av teknisk natur.
7 §
En fråga om förbud får i fall som inte är av större vikt prövas av Konsumentombudsmannen genom att den som antas ha använt ett oskäligt avtalsvillkor föreläggs förbud till godkännande omedelbart eller inom viss tid (förbudsföreläggande).
Har ett förbudsföreläggan-
de godkänts, gäller det som förbud av Marknadsdomstolen. Godkännande efter den i föreläggandet angivna tiden gäller dock inte.
Om ett förbudsföreläggan-
de har godkänts, gäller det som
ett förbud av domstol. Ett
godkännande efter den i föreläggandet angivna tiden gäller dock inte.
Närmare bestämmelser om förbudsföreläggande meddelas av regeringen.
78 78
1.18 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)
Härigenom föreskrivs att 16 § rättshjälpslagen (1996:1619) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
16 §
När rättshjälp har beviljats, betalar staten kostnaderna för bevisning vid allmän domstol, Arbetsdomstolen och Mark-
nadsdomstolen. Om inte annat
följer av lag eller föreskrifter som lämnats med stöd av denna lag lämnas ersättning för bevisning med skäligt belopp.
När rättshjälp har beviljats, betalar staten kostnaderna för bevisning vid allmän domstol
och Arbetsdomstolen. Om inte
annat följer av lag eller föreskrifter som lämnats med stöd av denna lag lämnas ersättning för bevisning med skäligt belopp.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
79
79
1.19 Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306)
Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1997:306)
1
dels att 10 kap. 4 och 5 och 6 §§ ska upphöra gälla,
dels att 9 kap. 2, 5, 5 c och 7 b §§ samt 10 kap. 3, 5 och 6 §§
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap.
2 §
2
På yrkande av innehavaren av växtförädlarrätten eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja växtsorten får
allmän domstol vid vite
förbjuda den som gör eller medverkar till intrång i växtförädlarrätten att fortsätta med det.
På yrkande av innehavaren av växtförädlarrätten eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja växtsorten får
domstolen vid vite förbjuda den
som gör eller medverkar till intrång i växtförädlarrätten att fortsätta med det.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.
5 §
Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet. I samband med
en sådan talan får talan föras
En talan om utdömande av
vite förs av den som har ansökt om förbudet.
1 Senaste lydelse av 10 kap. 4 § 1997:306. 10 kap. 5 § 1997:306. 2 Senaste lydelse 2009:115.
78
1.18 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)
Härigenom föreskrivs att 16 § rättshjälpslagen (1996:1619) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
16 §
När rättshjälp har beviljats, betalar staten kostnaderna för bevisning vid allmän domstol, Arbetsdomstolen och Mark-
nadsdomstolen. Om inte annat
följer av lag eller föreskrifter som lämnats med stöd av denna lag lämnas ersättning för bevisning med skäligt belopp.
När rättshjälp har beviljats, betalar staten kostnaderna för bevisning vid allmän domstol
och Arbetsdomstolen. Om inte
annat följer av lag eller föreskrifter som lämnats med stöd av denna lag lämnas ersättning för bevisning med skäligt belopp.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
80
Promemorians lagförslag
80
om nytt vitesförbud.
5 c §
3
Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av en domstol där rättegång om intrånget pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i rättegångsbalken om tvistemål som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För prövning av
frågan får det även hållas förhör enligt 37 kap. rättegångsbalken .
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångs-
3 Senaste lydelse 2009:115.
81
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
81
Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
kostnader.
Talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet och
ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en sådan talan får talan föras om nytt informationsföreläggande.
En talan om utdömande av
vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet.
7 b §
4
Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol där rättegång som rör intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i rättegångsbalken om tvistemål som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.
En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av innehavaren av växtförädlarrätten eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja växtsorten. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha
4 Senaste lydelse 2009:115.
Promemorians lagförslag
80
om nytt vitesförbud.
5 c §
3
Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av en domstol där rättegång om intrånget pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i rättegångsbalken om tvistemål som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För prövning av
frågan får det även hållas förhör enligt 37 kap. rättegångsbalken .
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångs-
3 Senaste lydelse 2009:115.
82
Promemorians lagförslag
82
fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.
10 kap.
3 §
Om det enligt rättegångsbalken inte finns någon behörig domstol för en talan om bättre rätt till en växtsort, om hävning av registreringen av en växtsort, om överföring av sådan registrering, om tvångslicens eller om fastställelse enligt 1 §, skall talan väckas vid Stockholms tingsrätt.
Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag. Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande.
Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas ifråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.
83
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
83
5 §
5
Statens jordbruksverks slutliga beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det
har gått honom eller henne emot.
Statens jordbruksverks slutliga beslut får överklagas av den som beslutet angår.
Ett beslut genom vilket ansökan om registrering bifalls får dock överklagas endast av den som i behörig ordning har framställt en invändning mot ansökan. Återkallar invändaren
sitt överklagande, får detta ändå prövas, om det finns särskilda skäl.
Ett beslut genom vilket en ansökan om registrering bifalls får dock överklagas endast av den som i behörig ordning har framställt en invändning mot ansökan.
Ett beslut genom vilket ett yrkande om överföring enligt 5 kap. 8 § har bifallits får överklagas av sökanden. Den som har framställt yrkande om överföring får överklaga ett beslut genom vilket yrkandet avslagits.
6 §
6
Ett beslut av Statens jordbruksverk överklagas till
Patentbesvärsrätten inom två
månader från beslutets dag.
Ett beslut av Statens jordbruksverk överklagas till
Patent- och marknadsdomstolen
inom två månader från dagen
för beslutet.
Ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen inom två månader från beslutets dag. Därvid tillämpas 35 – 37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291)
5 Senaste lydelse 2005:1216. 6 Senaste lydelse 2010:1405.
Promemorians lagförslag
82
fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.
10 kap.
3 §
Om det enligt rättegångsbalken inte finns någon behörig domstol för en talan om bättre rätt till en växtsort, om hävning av registreringen av en växtsort, om överföring av sådan registrering, om tvångslicens eller om fastställelse enligt 1 §, skall talan väckas vid Stockholms tingsrätt.
Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag. Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande.
Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas ifråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.
84
Promemorians lagförslag
84
om överklagande av kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka ett sådant tillstånd meddelas.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. För mål som avgjorts av Patentbesvärsrätten före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
3. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla.
85
85
1.20 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2000:1175 ) om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2000:1175) om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §
1
Talan ska väckas vid
1. Marknadsdomstolen i fråga om förbud och ålägganden som avses i marknadsföringslagen (2008:486) och i fråga om förbud enligt lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden,
Talan ska väckas vid
1. Patent- och marknads-
domstolen i fråga om förbud
och ålägganden som avses i marknadsföringslagen (2008:486), i fråga om förbud enligt lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden samt i fråga om
utdömande av vite, och
2. Förvaltningsrätten i Stockholm i fråga om sådan särskild avgift som avses i radio-_och_tv-lagen (2010:696),
2. Förvaltningsrätten i Stockholm i fråga om sådan särskild avgift som avses i radio-_och_tv-lagen (2010:696).
3. tingsrätt som är behörig enligt 10 kap. rättegångsbalken eller Stockholms tingsrätt i fråga om utdömande av vite.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
1 Senaste lydelse 2010:726.
Promemorians lagförslag
84
om överklagande av kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka ett sådant tillstånd meddelas.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. För mål som avgjorts av Patentbesvärsrätten före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
3. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla.
86 86
1.21 Förslag till lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § och 10 kap. 12 § i försäkringsavtalslagen (2005:104) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
3 §
1
Talan om åläggande enligt 2 § väcks vid Marknadsdom-
stolen.
En talan om åläggande
enligt 2 § väcks vid Patent- och
marknadsdomstolen.
En sådan talan får väckas
1. i fråga om information som avses i 2 kap. 2 §, av näringsidkare som berörs av marknadsföringen, och
2. i fråga om information som avses i 2 kap. 4–7 §§, av den näringsidkare som har ingått avtal om försäkring med försäkringsbolaget.
Talan får också väckas av en sammanslutning av näringsidkare.
I mål om åläggande enligt 2 § gäller i övrigt de bestämmelser i marknadsföringslagen (2008:486) som reglerar förfarandet i mål om åläggande att lämna information enligt 24 § den lagen.
10 kap.
12 §
2
Talan om åläggande enligt 11 § väcks vid Marknadsdom-
stolen.
En talan om åläggande
enligt 11 § väcks vid Patent-
och marknadsdomstolen.
En sådan talan får väckas
1 Senaste lydelse 2008:509. 2 Senaste lydelse 2008:509.
87
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
87
1. i fråga om information som avses i 2 §, av näringsidkare som berörs av marknadsföringen, och
2. i fråga om information som avses i 4-8 §§, av den näringsidkare som har ingått avtal om försäkring med försäkringsbolaget.
Talan får också väckas av en sammanslutning av näringsidkare.
I mål om åläggande enligt 11 § gäller i övrigt de bestämmelser i marknadsföringslagen (2008:486) som reglerar förfarandet i mål om åläggande att lämna information enligt 24 § den lagen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
86
1.21 Förslag till lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § och 10 kap. 12 § i försäkringsavtalslagen (2005:104) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
3 §
1
Talan om åläggande enligt 2 § väcks vid Marknadsdom-
stolen.
En talan om åläggande
enligt 2 § väcks vid Patent- och
marknadsdomstolen.
En sådan talan får väckas
1. i fråga om information som avses i 2 kap. 2 §, av näringsidkare som berörs av marknadsföringen, och
2. i fråga om information som avses i 2 kap. 4–7 §§, av den näringsidkare som har ingått avtal om försäkring med försäkringsbolaget.
Talan får också väckas av en sammanslutning av näringsidkare.
I mål om åläggande enligt 2 § gäller i övrigt de bestämmelser i marknadsföringslagen (2008:486) som reglerar förfarandet i mål om åläggande att lämna information enligt 24 § den lagen.
10 kap.
12 §
2
Talan om åläggande enligt 11 § väcks vid Marknadsdom-
stolen.
En talan om åläggande
enligt 11 § väcks vid Patent-
och marknadsdomstolen.
En sådan talan får väckas
1 Senaste lydelse 2008:509. 2 Senaste lydelse 2008:509.
88 88
1.22 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2005:590 ) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.
Härigenom föreskrivs att 15 och 16 §§ lagen (2005:590) om insyn vid vissa finansiella förbindelser m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 §
Ett åläggande enligt 11 § får förenas med vite. Talan om utdömande av vite som har förelagts med stöd av denna lag förs vid tingsrätt av Konkurrensverket. Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva en sådan talan.
Ett åläggande enligt 11 § får förenas med vite. En talan om utdömande av vite som har förelagts med stöd av denna lag
väcks vid Patent- och marknadsdomstolen av Konkurrens-
verket.
16 §
Beslut av Konkurrensverket om åläggande enligt 11 § får överklagas hos Marknadsdom-
stolen. Vid handläggningen i Marknadsdomstolen tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden. I fråga om rättegångs-
kostnader skall dock gälla vad
som föreskrivs i 31 kap. rätte-
gångsbalken.
Ett beslut av Konkurrens-
verket om åläggande enligt 11 § får överklagas till Patent-
och marknadsdomstolen. I fråga
om rättegångskostnader i ett sådant ärende ska 31 kap. rättegångsbalken tillämpas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
89
89
1.23 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2006:484 ) om franchisegivares informationsskyldighet
Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (2006:484) om franchisetagarens informationsskyldighet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §
1
Talan om åläggande enligt 4 § väcks vid Marknadsdom-
stolen.
En talan om åläggande
enligt 4 § väcks vid Patent- och
marknadsdomstolen.
En sådan talan får väckas av
1. en franchisetagare i ett sådant avtal som avses i 4 §,
2. en sammanslutning av näringsidkare, eller
3. en annan sammanslutning som har ett befogat intresse av att företräda näringsidkare.
Den som har talerätt enligt andra stycket har rätt att delta i rättegången som intervenient enligt 14 kap. rättegångsbalken.
I mål om åläggande enligt 4 § gäller i övrigt de bestämmelser i marknadsföringslagen (2008:486) som reglerar förfarandet och fördelning av rättegångskostnader i mål om åläggande att lämna information enligt 24 § den lagen. Bestämmelserna i 28, 42–46 och 61 §§ om Konsumentombudsmannen ska dock inte tillämpas.
6 §
Ett åläggande enligt 4 § skall förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.
Talan om utdömande av vite väcks vid den tingsrätt som
Ett åläggande enligt 4 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.
En talan om utdömande av
vite väcks vid Patent- och
1 Senaste lydelse 2008:511.
88
1.22 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2005:590 ) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.
Härigenom föreskrivs att 15 och 16 §§ lagen (2005:590) om insyn vid vissa finansiella förbindelser m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 §
Ett åläggande enligt 11 § får förenas med vite. Talan om utdömande av vite som har förelagts med stöd av denna lag förs vid tingsrätt av Konkurrensverket. Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva en sådan talan.
Ett åläggande enligt 11 § får förenas med vite. En talan om utdömande av vite som har förelagts med stöd av denna lag
väcks vid Patent- och marknadsdomstolen av Konkurrens-
verket.
16 §
Beslut av Konkurrensverket om åläggande enligt 11 § får överklagas hos Marknadsdom-
stolen. Vid handläggningen i Marknadsdomstolen tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden. I fråga om rättegångs-
kostnader skall dock gälla vad
som föreskrivs i 31 kap. rätte-
gångsbalken.
Ett beslut av Konkurrens-
verket om åläggande enligt 11 § får överklagas till Patent-
och marknadsdomstolen. I fråga
om rättegångskostnader i ett sådant ärende ska 31 kap. rättegångsbalken tillämpas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
90
Promemorians lagförslag
90
är behörig enligt 10 kap. rättegångsbalken. En sådan talan får alltid väckas vid Stockholms tingsrätt.
marknadsdomstolen.
Talan får väckas av den som har begärt vitesföreläggandet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
91
91
1.24 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)
Härigenom föreskrivs i fråga om marknadsföringslagen (2008:486)
1
dels att 50, 54–58, 60 och 62 §§ samt rubriken närmast före
59 § ska upphöra att gälla, och
dels att 36, 47–49, 51, 52 59, 61 och 66 §§ ska ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
36 §
För att säkerställa ett anspråk på marknadsstörningsavgift får rätten besluta om kvarstad. I sådant fall gäller
föreskrifterna i 15 kap. rättegångsbalken om kvarstad för fordran.
För att säkerställa ett anspråk på marknadsstörningsavgift får rätten besluta om kvarstad.
47 §
Talan om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § väcks vid Marknadsdom-
stolen. Om samma kärande, eller annan kärande i samråd med denne, samtidigt väcker en talan om marknadsstörningsavgift enligt 29 § eller skadestånd enligt 37 § med anledning av marknadsföringen, ska dock en
1 Senaste lydelse av 58 § 2013:122.
Promemorians lagförslag
90
är behörig enligt 10 kap. rättegångsbalken. En sådan talan får alltid väckas vid Stockholms tingsrätt.
marknadsdomstolen.
Talan får väckas av den som har begärt vitesföreläggandet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
92
Promemorians lagförslag
92
talan om förbud eller åläggande väckas vid Stockholms tingsrätt.
Talan om förbud eller åläggande får väckas av
En talan om förbud eller
åläggande enligt 23, 24 eller
25 § får väckas av
1. Konsumentombudsmannen,
2. en näringsidkare som berörs av marknadsföringen, eller
3. en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare.
Ett interimistiskt beslut enligt 27 § meddelas av den domstol där en rättegång enligt första stycket pågår.
48 §
Talan om marknadsstörningsavgift enligt 29 § väcks
vid Stockholms tingsrätt av
Konsumentombudsmannen.
En talan om marknadsstör-
ningsavgift enligt 29 § väcks av Konsumentombudsmannen.
Om Konsumentombudsmannen i ett visst fall beslutar att inte föra talan om marknadsstörningsavgift, får en enskild näringsidkare som berörs av marknadsföringen eller en sammanslutning av näringsidkare väcka en sådan talan.
Beslut om kvarstad enligt 36 § meddelas av den domstol där en rättegång om marknadsstörningsavgift pågår. Om talan ännu inte har väckts gäller i fråga om behörig domstol vad som föreskrivs i första stycket.
49 §
Talan om utdömande av vite som har förelagts med stöd av denna lag väcks vid en tingsrätt som är behörig enligt 10 kap.
93
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
93
rättegångsbalken. En sådan talan får alltid väckas vid Stockholms tingsrätt.
Talan får väckas av den som begärt vitesföreläggandet och av Konsumentombudsmannen.
En talan om utdömande av vite får väckas av den som
begärt vitesföreläggandet och av Konsumentombudsmannen.
51 §
Konsumentombudsmannens beslut enligt 42–44 §§ samt om vitesföreläggande efter en sådan uppmaning överklagas hos Stockholms
tingsrätt.
Konsumentombudsmannens beslut enligt 42–44 §§ samt om vitesföreläggande efter en sådan uppmaning överklagas till Patent- och
marknadsdomstolen.
Detsamma gäller beslut om ersättning enligt 46 § eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av nämnda paragraf.
52 §
Tingsrätts domar och beslut och beslut i mål och ärenden enligt denna lag överklagas hos Marknadsdomstolen. Domar och beslut i mål om utdömande av vite som har förelagts med stöd av denna lag överklagas dock hos hovrätt enligt vad som föreskrivs i lagen ( 1985:206 ) om viten.
En talan enligt denna lag väcks vid Patent- och marknadsdomstolen. Patent- och marknadsdomstolen är också rätt domstol om en ansökan om kvarstad enligt 36 § görs innan talan om marknadsstörningsavgift har väckts.
Beslut under rättegången i frågor som avses i 27 § och 40 § första stycket får överklagas särskilt. Besluten ska vid handläggningen i Marknadsdomstolen anses röra åtgärd enligt 15 kap. rättegångsbalken.
Beslut under rättegången i frågor som avses i 27 § och 40 § första stycket får överklagas särskilt. Besluten ska vid handläggningen i Patent- och marknads-
överdomstolen anses röra åtgärd
enligt 15 kap. rättegångsbalken.
Promemorians lagförslag
92
talan om förbud eller åläggande väckas vid Stockholms tingsrätt.
Talan om förbud eller åläggande får väckas av
En talan om förbud eller
åläggande enligt 23, 24 eller
25 § får väckas av
1. Konsumentombudsmannen,
2. en näringsidkare som berörs av marknadsföringen, eller
3. en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare.
Ett interimistiskt beslut enligt 27 § meddelas av den domstol där en rättegång enligt första stycket pågår.
48 §
Talan om marknadsstörningsavgift enligt 29 § väcks
vid Stockholms tingsrätt av
Konsumentombudsmannen.
En talan om marknadsstör-
ningsavgift enligt 29 § väcks av Konsumentombudsmannen.
Om Konsumentombudsmannen i ett visst fall beslutar att inte föra talan om marknadsstörningsavgift, får en enskild näringsidkare som berörs av marknadsföringen eller en sammanslutning av näringsidkare väcka en sådan talan.
Beslut om kvarstad enligt 36 § meddelas av den domstol där en rättegång om marknadsstörningsavgift pågår. Om talan ännu inte har väckts gäller i fråga om behörig domstol vad som föreskrivs i första stycket.
49 §
Talan om utdömande av vite som har förelagts med stöd av denna lag väcks vid en tingsrätt som är behörig enligt 10 kap.
94
Promemorians lagförslag
94
59 §
Om inte annat följer av denna lag ska föreskrifterna i
rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten tillämpas på mål om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § och mål om marknadsstörningsavgift enligt 29 § .
Föreskrifterna i rättegångs-
balken om tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten tillämpas på mål om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § och mål om marknadsstörningsavgift enligt 29 §.
I mål om skadestånd enligt 37 § gäller vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken är tillåten.
I ärenden som avses i 51 § gäller lagen ( 1996:242 ) om domstolsärenden, om något annat inte följer av denna lag.
61 §
Om en talan enligt denna lag har väckts av någon annan än Konsumentombudsmannen ska rätten underrätta ombudsmannen om rättegången.
När ett mål om marknadsstörningsavgift eller skadestånd väcks ska tingsrätten underrätta Marknadsdomstolen om rättegången.
66 §
Regeringen kan med avseende på främmande stat bestämma att följande ska gälla.
Regeringen får med avseende på främmande stat bestämma att följande ska gälla.
I fråga om en vara som är försedd med en oriktig eller vilseledande ursprungsbeteckning, genom vilken varan direkt eller in-
95
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
95
direkt anges vara frambragd eller tillverkad i den främmande staten eller i en region eller ort i den främmande staten, får åtgärd enligt 39 § beslutas även i andra fall än som avses där. Detta gäller dock inte om beteckningen enligt handelsbruk endast tjänar till att märka ut varans art eller om den åtföljs av en uppgift som tydligt anger att varan inte har frambragts eller tillverkats i den angivna staten eller på den angivna orten.
Talan om åtgärd enligt andra stycket väcks vid Stock-
holms tingsrätt av Konsument-
ombudsmannen eller, om denne har beslutat att inte väcka talan, av någon som driver rörelse med varor av samma slag som den vara talan avser.
En talan om en åtgärd enligt
andra stycket väcks av Konsumentombudsmannen eller, om denne har beslutat att inte väcka talan, av någon som driver rörelse med varor av samma slag som den vara talan avser.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. Mål och ärenden där handläggning pågår i tingsrätt eller hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.
Promemorians lagförslag
94
59 §
Om inte annat följer av denna lag ska föreskrifterna i
rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten tillämpas på mål om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § och mål om marknadsstörningsavgift enligt 29 § .
Föreskrifterna i rättegångs-
balken om tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten tillämpas på mål om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § och mål om marknadsstörningsavgift enligt 29 §.
I mål om skadestånd enligt 37 § gäller vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken är tillåten.
I ärenden som avses i 51 § gäller lagen ( 1996:242 ) om domstolsärenden, om något annat inte följer av denna lag.
61 §
Om en talan enligt denna lag har väckts av någon annan än Konsumentombudsmannen ska rätten underrätta ombudsmannen om rättegången.
När ett mål om marknadsstörningsavgift eller skadestånd väcks ska tingsrätten underrätta Marknadsdomstolen om rättegången.
66 §
Regeringen kan med avseende på främmande stat bestämma att följande ska gälla.
Regeringen får med avseende på främmande stat bestämma att följande ska gälla.
I fråga om en vara som är försedd med en oriktig eller vilseledande ursprungsbeteckning, genom vilken varan direkt eller in-
96 96
1.25 Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579)
Härigenom föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (2008:579)
dels att 3 kap. 26 §, 8 kap. 4–11 §§ samt rubrikerna närmast
före 8 kap. 6 och 8 §§ ska upphöra att gälla,
dels att 3 kap. 2, 3, 5, 15, 19, 21 och 32 §§, 4 kap. 13–16 och
21 §§, 5 kap. 3, 11, 18 och 20 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1 och 2 §§ samt 8 kap. 1–3 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
2 §
Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte meddela ett åläggande enligt 1 §, får Marknadsdomstolen
göra det på talan av ett företag
som berörs av överträdelsen. En sådan talerätt gäller dock inte i de fall verket har tillämpat artikel 13 i rådets förordning (EG) nr 1/2003.
Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte meddela ett åläggande enligt 1 § får ett företag som berörs av överträdelsen väcka talan
om ett sådant åläggande. En
sådan talerätt gäller dock inte i de fall verket har tillämpat artikel 13 i rådets förordning (EG) nr 1/2003.
3 §
Om det finns särskilda skäl, får ett åläggande enligt 1 § meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts.
Marknadsdomstolen får med-
dela ett sådant åläggande bara sedan rättegång inletts.
Om det finns särskilda skäl, får ett åläggande enligt 1 § meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts.
Rätten får meddela ett sådant
åläggande bara sedan rättegång inletts.
97
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
97
5 §
1
Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket besluta att ett företag ska betala
en särskild avgift (konkurrensskadeavgift), om företaget eller någon som handlar på dess vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller artikel 101 eller 102 EUFfördraget.
Konkurrensverket får väcka
talan om att ett företag ska
betala en särskild avgift (konkurrensskadeavgift), om företaget eller någon som handlar på dess vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller artikel 101 eller 102 EUFfördraget.
Avgiften tillfaller staten. Innan Konkurrensverket väcker talan om konkurrensskadeavgift mot ett företag, ska företaget ges tillfälle att yttra sig över verkets utkast till stämningsansökan.
15 §
2
På ansökan av ett företag som anmäler en överträdelse av förbudet i 2 kap. 1 § eller i artikel 101 i EUF-fördraget ska Konkurrensverket i ett beslut förklara om förutsättningarna för eftergift enligt 12 § första stycket är uppfyllda. Ett sådant beslut är bindande för verket samt för Stockholms tingsrätt
och Marknadsdomstolen.
På ansökan av ett företag som anmäler en överträdelse av förbudet i 2 kap. 1 § eller i artikel 101 i EUF-fördraget ska Konkurrensverket i ett beslut förklara om förutsättningarna för eftergift enligt 12 § första stycket är uppfyllda. Ett sådant beslut är bindande för verket samt för domstol.
1 Senaste lydelse 2010:642. 2 Senaste lydelse 2010:642.
96
1.25 Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579)
Härigenom föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (2008:579)
dels att 3 kap. 26 §, 8 kap. 4–11 §§ samt rubrikerna närmast
före 8 kap. 6 och 8 §§ ska upphöra att gälla,
dels att 3 kap. 2, 3, 5, 15, 19, 21 och 32 §§, 4 kap. 13–16 och
21 §§, 5 kap. 3, 11, 18 och 20 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1 och 2 §§ samt 8 kap. 1–3 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
2 §
Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte meddela ett åläggande enligt 1 §, får Marknadsdomstolen
göra det på talan av ett företag
som berörs av överträdelsen. En sådan talerätt gäller dock inte i de fall verket har tillämpat artikel 13 i rådets förordning (EG) nr 1/2003.
Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte meddela ett åläggande enligt 1 § får ett företag som berörs av överträdelsen väcka talan
om ett sådant åläggande. En
sådan talerätt gäller dock inte i de fall verket har tillämpat artikel 13 i rådets förordning (EG) nr 1/2003.
3 §
Om det finns särskilda skäl, får ett åläggande enligt 1 § meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts.
Marknadsdomstolen får med-
dela ett sådant åläggande bara sedan rättegång inletts.
Om det finns särskilda skäl, får ett åläggande enligt 1 § meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts.
Rätten får meddela ett sådant
åläggande bara sedan rättegång inletts.
98
Promemorians lagförslag
98
19 §
Ett avgiftsföreläggande som har godkänts ska efter klagan undanröjas under de förutsättningar som anges i 59 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken. Vad som där sägs om strafföreläggande och den misstänkte gäller därvid i stället avgiftsföreläggande respektive företag.
Ett avgiftsföreläggande som har godkänts ska efter klagan undanröjas under de förutsättningar som anges i 59 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken. Vad som där sägs om strafföreläggande och den misstänkte gäller då i stället avgiftsföreläggande respektive företag.
Den som vill klaga ska göra det skriftligen hos Stockholms
tingsrätt inom ett år från det att
föreläggandet godkändes. I mål om klagan på ett avgiftsföreläggande är Konkurrensverket motpart.
Den som vill klaga ska göra det skriftligen till Patent- och
marknadsdomstolen inom ett år
från det att föreläggandet godkändes. I mål om klagan på ett avgiftsföreläggande är Konkurrensverket motpart.
Har ett avgiftsföreläggande
undanröjts, får företaget därefter inte åläggas en skyldighet att betala en högre konkurrensskadeavgift för samma överträdelse.
Om ett avgiftsföreläggande har undanröjts, får företaget
därefter inte åläggas en skyldighet att betala en högre konkurrensskadeavgift för samma överträdelse.
21 §
För att säkerställa ett anspråk på konkurrensskadeavgift får rätten besluta om kvarstad. Därvid gäller före-
skrifterna i 15 kap. rättegångsbalken om kvarstad för fordran. Om talan om konkurrensskadeavgift ännu inte har väckts, ska en ansökan om
För att säkerställa ett anspråk på konkurrensskadeavgift får rätten besluta om kvarstad.
99
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
99
kvarstad dock prövas av Stockholms tingsrätt.
32 §
3
Frågor om förbud enligt
27 § eller omprövning enligt 31 § andra stycket prövas av
Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket. Talan om
omprövning av ett meddelat förbud får också väckas av den som förbudet riktar sig mot.
Konkurrensverket får väcka talan om förbud enligt 27 §
eller omprövning enligt 31 § andra stycket. En talan om omprövning av ett meddelat förbud får också väckas av den som förbudet riktar sig mot.
Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte väcka en talan om förbud enligt 27 §, får talan väckas av ett företag som berörs av förfarandet eller av verksamheten.
4 kap.
13 §
Om Konkurrensverket inom den i 11 § angivna fristen har beslutat om särskild undersökning, får verket väcka talan
vid Stockholms tingsrätt om
förbud enligt 1 § eller åläggande enligt 2 §.
Om Konkurrensverket inom den i 11 § angivna fristen har beslutat om särskild undersökning, får verket väcka talan om förbud enligt 1 § eller åläggande enligt 2 §.
Talan ska väckas inom tre månader från ett beslut om särskild undersökning. Innan Konkurrensverket väcker talan, ska den som avses med talan ges tillfälle att yttra sig över verkets utkast till stämningsansökan.
Har
Konkurrensverket
beslutat att lämna en företagskoncentration utan åtgärd, får talan enligt första stycket väckas endast om verkets
Om Konkurrensverket har
beslutat att lämna en företagskoncentration utan åtgärd, får talan enligt första stycket väckas endast om verkets
3 Senaste lydelse 2009:1280.
Promemorians lagförslag
98
19 §
Ett avgiftsföreläggande som har godkänts ska efter klagan undanröjas under de förutsättningar som anges i 59 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken. Vad som där sägs om strafföreläggande och den misstänkte gäller därvid i stället avgiftsföreläggande respektive företag.
Ett avgiftsföreläggande som har godkänts ska efter klagan undanröjas under de förutsättningar som anges i 59 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken. Vad som där sägs om strafföreläggande och den misstänkte gäller då i stället avgiftsföreläggande respektive företag.
Den som vill klaga ska göra det skriftligen hos Stockholms
tingsrätt inom ett år från det att
föreläggandet godkändes. I mål om klagan på ett avgiftsföreläggande är Konkurrensverket motpart.
Den som vill klaga ska göra det skriftligen till Patent- och
marknadsdomstolen inom ett år
från det att föreläggandet godkändes. I mål om klagan på ett avgiftsföreläggande är Konkurrensverket motpart.
Har ett avgiftsföreläggande
undanröjts, får företaget därefter inte åläggas en skyldighet att betala en högre konkurrensskadeavgift för samma överträdelse.
Om ett avgiftsföreläggande har undanröjts, får företaget
därefter inte åläggas en skyldighet att betala en högre konkurrensskadeavgift för samma överträdelse.
21 §
För att säkerställa ett anspråk på konkurrensskadeavgift får rätten besluta om kvarstad. Därvid gäller före-
skrifterna i 15 kap. rättegångsbalken om kvarstad för fordran. Om talan om konkurrensskadeavgift ännu inte har väckts, ska en ansökan om
För att säkerställa ett anspråk på konkurrensskadeavgift får rätten besluta om kvarstad.
100
Promemorians lagförslag
100
beslut har grundat sig på oriktig uppgift som lämnas av part eller annan medverkande i koncentrationen.
beslut har grundat sig på oriktig uppgift som lämnas av part eller annan medverkande i koncentrationen.
14 §
På begäran av Konkurrensverket får Stockholms tingsrätt förlänga fristen i 13 § andra stycket med högst en månad i sänder, om parterna i koncentrationen samtycker. I de fall annan medverkande anmält koncentrationen enligt 7 § 2 krävs dennes samtycke. Om koncentrationen ägt rum på det sätt som anges i 3 § andra meningen, är förvärvarens samtycke tillräckligt.
På begäran av Konkurrensverket får Patent- och mark-
nadsdomstolen förlänga fristen
i 13 § andra stycket med högst en månad i sänder, om parterna i koncentrationen samtycker. I de fall annan medverkande anmält koncentrationen enligt 7 § 2 krävs dennes samtycke. Om koncentrationen ägt rum på det sätt som anges i 3 § andra meningen, är förvärvarens samtycke tillräckligt.
Om det finns synnerliga skäl, får fristen förlängas utan sådant samtycke som anges i första stycket.
15 §
Ett förbud enligt 1 § eller ett åläggande enligt 2 § får inte meddelas senare än sex månader efter det att talan väckts vid Stockholms tingsrätt.
Ett förbud enligt 1 § eller ett åläggande enligt 2 § får inte meddelas senare än sex månader efter det att talan väckts.
Den i första stycket angivna fristen får förlängas under samma förutsättningar som anges i 14 §. Ett förbud enligt 1 § eller ett åläggande enligt 2 § får dock inte meddelas senare än två år efter det att företagskoncentrationen uppkom.
101
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
101
16 §
Om Stockholms tingsrätts dom överklagas, ska Marknads-
domstolen avgöra målet inom
tre månader från det att tiden för överklagande gick ut. Bestämmelserna i 15 § andra stycket gäller också för
Marknadsdomstolens prövning.
Om Patent- och marknads-
domstolens dom överklagas, ska Patent- och marknadsöverdomstolen avgöra målet inom tre
månader från det att tiden för överklagande gick ut. Bestämmelserna i 15 § andra stycket gäller också för Patent- och
marknadsöverdomstolens pröv-
ning.
21 §
Ett förbud enligt 1 § eller ett åläggande enligt 2 § får omprövas, om det finns anledning att upphäva eller mildra förbudet eller åläggandet därför att detta inte längre behövs eller inte längre är lämpligt.
Talan om omprövning ska väckas vid Stockholms tingsrätt av Konkurrensverket eller av någon som berörs av avgörandet.
En talan om omprövning
ska väckas av Konkurrensverket eller av någon som berörs av avgörandet.
5 kap.
3 §
4
Stockholms tingsrätt får på
ansökan av Konkurrensverket besluta att verket får göra en undersökning hos ett företag för att utreda om det har överträtt förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i EUF-fördraget, om
Patent- och marknadsdomstolen får på ansökan av Kon-
kurrensverket besluta att verket får göra en undersökning hos ett företag för att utreda om det har överträtt förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i EUF-fördraget, om
4 Senaste lydelse 2010:642.
Promemorians lagförslag
100
beslut har grundat sig på oriktig uppgift som lämnas av part eller annan medverkande i koncentrationen.
beslut har grundat sig på oriktig uppgift som lämnas av part eller annan medverkande i koncentrationen.
14 §
På begäran av Konkurrensverket får Stockholms tingsrätt förlänga fristen i 13 § andra stycket med högst en månad i sänder, om parterna i koncentrationen samtycker. I de fall annan medverkande anmält koncentrationen enligt 7 § 2 krävs dennes samtycke. Om koncentrationen ägt rum på det sätt som anges i 3 § andra meningen, är förvärvarens samtycke tillräckligt.
På begäran av Konkurrensverket får Patent- och mark-
nadsdomstolen förlänga fristen
i 13 § andra stycket med högst en månad i sänder, om parterna i koncentrationen samtycker. I de fall annan medverkande anmält koncentrationen enligt 7 § 2 krävs dennes samtycke. Om koncentrationen ägt rum på det sätt som anges i 3 § andra meningen, är förvärvarens samtycke tillräckligt.
Om det finns synnerliga skäl, får fristen förlängas utan sådant samtycke som anges i första stycket.
15 §
Ett förbud enligt 1 § eller ett åläggande enligt 2 § får inte meddelas senare än sex månader efter det att talan väckts vid Stockholms tingsrätt.
Ett förbud enligt 1 § eller ett åläggande enligt 2 § får inte meddelas senare än sex månader efter det att talan väckts.
Den i första stycket angivna fristen får förlängas under samma förutsättningar som anges i 14 §. Ett förbud enligt 1 § eller ett åläggande enligt 2 § får dock inte meddelas senare än två år efter det att företagskoncentrationen uppkom.
102
Promemorians lagförslag
102
1. det finns anledning att anta att en överträdelse har skett,
2. företaget inte rättar sig efter ett åläggande enligt 1 § första stycket 1 eller det annars finns risk för att bevis undanhålls eller förvanskas, och
3. vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga det intrång eller annat men som åtgärden innebär för den som drabbas av åtgärden.
11 §
Åtgärder enligt 1 eller 6 § får inte avse en skriftlig handling
1. vars innehåll kan antas vara sådant att en advokat eller en advokats biträde inte får höras som vittne om innehållet, och
2. som innehas av advokaten eller biträdet eller av den till förmån för vilken tystnadsplikten gäller.
Om Konkurrensverket anser att en viss handling bör omfattas av en undersökning och den som åtgärden avser åberopar att handlingen är skyddad enligt första stycket, ska handlingen omedelbart förseglas och skyndsamt överlämnas till Stockholms tingsrätt av Konkurrensverket.
Om Konkurrensverket anser att en viss handling bör omfattas av en undersökning och den som åtgärden avser åberopar att handlingen är skyddad enligt första stycket, ska handlingen omedelbart förseglas och skyndsamt överlämnas till Patent- och marknads-
domstolen
av
Konkurrensverket.
Tingsrätten ska utan dröjs-
mål pröva om handlingen ska omfattas av Konkurrensverkets undersökning.
Domstolen ska utan dröjs-
mål pröva om handlingen ska omfattas av Konkurrensverkets undersökning.
18 §
Frågor om förhandsgod-
kännande enligt artikel 21.3 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 prövas av Stockholms
Ett ärende om förhandsgod-
kännande enligt artikel 21.3 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 prövas av Patent- och
103
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
103
tingsrätt
på ansökan av
Konkurrensverket.
marknadsdomstolen på ansökan
av Konkurrensverket.
Om beslut om förhandsgodkännande meddelats enligt första stycket, gäller bestämmelserna i 17 § om handräckning.
20 §
5
Efter begäran av en myndighet i en stat med vilken Sverige har ingått en överenskommelse om rättslig hjälp i konkurrensärenden får Stockholms tingsrätt på ansökan av Konkurrensverket besluta att verket får genomföra en undersökning hos ett företag eller någon annan för att bistå den andra staten med att utreda om någon har överträtt den statens konkurrensregler, om
Efter begäran av en myndighet i en stat med vilken Sverige har ingått en överenskommelse om rättslig hjälp i konkurrensärenden får Patent- och mark-
nadsdomstolen på ansökan av
Konkurrensverket besluta att verket får genomföra en undersökning hos ett företag eller någon annan för att bistå den andra staten med att utreda om någon har överträtt den statens konkurrensregler, om
1. det som föreskrivs i 5 § 1–3 är uppfyllt, och
2. det förfarande som utreds är av ett slag som vid tillämpningen av denna lag eller Europeiska unionens konkurrensregler skulle ha innefattat en överträdelse av förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i EUF-fördraget, om något av dessa regelverk hade tillämpats på förfarandet.
I fall som avses i första stycket gäller bestämmelserna i 6– 13 §§.
5 Senaste lydelse 2010:642.
Promemorians lagförslag
102
1. det finns anledning att anta att en överträdelse har skett,
2. företaget inte rättar sig efter ett åläggande enligt 1 § första stycket 1 eller det annars finns risk för att bevis undanhålls eller förvanskas, och
3. vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga det intrång eller annat men som åtgärden innebär för den som drabbas av åtgärden.
11 §
Åtgärder enligt 1 eller 6 § får inte avse en skriftlig handling
1. vars innehåll kan antas vara sådant att en advokat eller en advokats biträde inte får höras som vittne om innehållet, och
2. som innehas av advokaten eller biträdet eller av den till förmån för vilken tystnadsplikten gäller.
Om Konkurrensverket anser att en viss handling bör omfattas av en undersökning och den som åtgärden avser åberopar att handlingen är skyddad enligt första stycket, ska handlingen omedelbart förseglas och skyndsamt överlämnas till Stockholms tingsrätt av Konkurrensverket.
Om Konkurrensverket anser att en viss handling bör omfattas av en undersökning och den som åtgärden avser åberopar att handlingen är skyddad enligt första stycket, ska handlingen omedelbart förseglas och skyndsamt överlämnas till Patent- och marknads-
domstolen
av
Konkurrensverket.
Tingsrätten ska utan dröjs-
mål pröva om handlingen ska omfattas av Konkurrensverkets undersökning.
Domstolen ska utan dröjs-
mål pröva om handlingen ska omfattas av Konkurrensverkets undersökning.
18 §
Frågor om förhandsgod-
kännande enligt artikel 21.3 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 prövas av Stockholms
Ett ärende om förhandsgod-
kännande enligt artikel 21.3 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 prövas av Patent- och
104
Promemorians lagförslag
104
6 kap.
2 §
Talan om att döma ut vite som förelagts med stöd av denna lag förs av Konkurrensverket vid tingsrätt. I fråga om vite som Marknads-
domstolen har förelagt på talan
av ett företag får talan om att döma ut vitet föras även av det företaget.
Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva en talan enligt första stycket.
En talan om att döma ut
vite som förelagts med stöd av denna lag förs av Konkurrensverket. I fråga om vite som har förelagts på talan av ett företag får talan om att döma ut vitet föras även av det företaget.
7 kap.
1 §
Beslut av Konkurrensverket i följande frågor får överklagas
hos Marknadsdomstolen:
Beslut av Konkurrensverket i följande frågor får överklagas
till Patent- och marknadsdomstolen:
1. åtgärder enligt 2 kap. 3 § andra stycket,
2. ålägganden som verket har meddelat enligt 3 kap. 1 § första stycket eller 3 §,
3. beslut enligt 3 kap. 4 § andra stycket,
4. förbud eller ålägganden enligt 4 kap. 12 § tredje stycket,
5. ålägganden enligt 5 kap. 1 §, och
6. återkallelser av undantag enligt artikel 29.2 i rådets förordning (EG) 1/2003.
105
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
105
2 §
6
Domar och beslut hos Stockholms tingsrätt i mål och ärenden enligt denna lag överklagas hos Marknadsdomstolen. För domar och beslut i mål om skadestånd gäller detta dock endast när ett sådant mål handlagts gemensamt med ett mål om konkurrensskadeavgift enligt 8 kap. 7 §.
Första stycket gäller inte i mål där talan förs om att döma ut vite enligt 6 kap. 2 §.
Beslut av tingsrätten i frågor som avses i 3 kap. 30 § och 4 kap. 17 § får överklagas särskilt.
Beslut av Patent- och mark-
nadsdomstolen i frågor som
avses i 3 kap. 30 § och 4 kap. 17 § får överklagas särskilt.
8 kap.
1 §
Om något annat inte följer av denna lag tillämpas i domstol de bestämmelser som anges i 2– 4 §§.
En talan enligt denna lag väcks vid Patent- och marknadsdomstolen. Patent- och marknadsdomstolen är också rätt domstol om en ansökan om kvarstad enligt 3 kap. 21 § görs innan talan om konkurrensskadeavgift har väckts.
I andra fall än de som avses i första stycket tillämpas lagen ( 1996:242 ) om domstolsärenden.
6 Senaste lydelse 2009:1280.
Promemorians lagförslag
104
6 kap.
2 §
Talan om att döma ut vite som förelagts med stöd av denna lag förs av Konkurrensverket vid tingsrätt. I fråga om vite som Marknads-
domstolen har förelagt på talan
av ett företag får talan om att döma ut vitet föras även av det företaget.
Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva en talan enligt första stycket.
En talan om att döma ut
vite som förelagts med stöd av denna lag förs av Konkurrensverket. I fråga om vite som har förelagts på talan av ett företag får talan om att döma ut vitet föras även av det företaget.
7 kap.
1 §
Beslut av Konkurrensverket i följande frågor får överklagas
hos Marknadsdomstolen:
Beslut av Konkurrensverket i följande frågor får överklagas
till Patent- och marknadsdomstolen:
1. åtgärder enligt 2 kap. 3 § andra stycket,
2. ålägganden som verket har meddelat enligt 3 kap. 1 § första stycket eller 3 §,
3. beslut enligt 3 kap. 4 § andra stycket,
4. förbud eller ålägganden enligt 4 kap. 12 § tredje stycket,
5. ålägganden enligt 5 kap. 1 §, och
6. återkallelser av undantag enligt artikel 29.2 i rådets förordning (EG) 1/2003.
106
Promemorians lagförslag
106
2 §
7
Bestämmelserna i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten tillämpas i mål som avses i
– 3 kap. 2, 5, 27 och 31 §§ samt 32 § andra stycket, – 3 kap. 21 § och 4 kap. 17 §, även om någon talan inte väckts, och
– 4 kap. 13 och 20 §§ samt 21 § andra stycket.
Bestämmelserna i lagen ( 1996:242 ) om domstolsärenden tillämpas i ärenden som inleds genom en ansökan till Patent- och marknadsdomstolen.
3 §
I mål om undanröjande av godkänt avgiftsföreläggande enligt 3 kap. 19 § tillämpas följande bestämmelser.
Vid handläggningen i
Stockholms tingsrätt tillämpas
52 kap.2, 3 och 5–12 §§rättegångsbalken. Bestämmelserna som avser hovrätt gäller därvid i stället för tingsrätten.
Vid handläggningen i
Patent- och marknadsdomstolen
tillämpas 52 kap.2, 3 och 5– 12 §§rättegångsbalken. Bestämmelserna som avser hovrätt gäller därvid i stället för
den domstolen.
I fråga om överklagande av
tingsrättens beslut med anled-
ning av klagan på avgiftsföreläggande gäller 49 och 52 kap. rättegångsbalken. Det som där sägs om hovrätten gäller i stället Marknadsdomstolen.
I fråga om överklagande av
Patent- och marknadsdomstolens beslut med anledning av
klagan på avgiftsföreläggande gäller 49 och 52 kap. rättegångsbalken. Det som där sägs om hovrätten gäller i stället
Patent- och marknadsöverdomstolen.
7 Senaste lydelse 2009:1280.
107
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
107
Tingsrätten och Marknadsdomstolen får besluta att ett
avgiftsföreläggande tills vidare inte får verkställas.
Rätten får besluta att ett av-
giftsföreläggande tills vidare inte får verkställas.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. Mål och ärenden där handläggning pågår i tingsrätt eller hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.
Promemorians lagförslag
106
2 §
7
Bestämmelserna i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten tillämpas i mål som avses i
– 3 kap. 2, 5, 27 och 31 §§ samt 32 § andra stycket, – 3 kap. 21 § och 4 kap. 17 §, även om någon talan inte väckts, och
– 4 kap. 13 och 20 §§ samt 21 § andra stycket.
Bestämmelserna i lagen ( 1996:242 ) om domstolsärenden tillämpas i ärenden som inleds genom en ansökan till Patent- och marknadsdomstolen.
3 §
I mål om undanröjande av godkänt avgiftsföreläggande enligt 3 kap. 19 § tillämpas följande bestämmelser.
Vid handläggningen i
Stockholms tingsrätt tillämpas
52 kap.2, 3 och 5–12 §§rättegångsbalken. Bestämmelserna som avser hovrätt gäller därvid i stället för tingsrätten.
Vid handläggningen i
Patent- och marknadsdomstolen
tillämpas 52 kap.2, 3 och 5– 12 §§rättegångsbalken. Bestämmelserna som avser hovrätt gäller därvid i stället för
den domstolen.
I fråga om överklagande av
tingsrättens beslut med anled-
ning av klagan på avgiftsföreläggande gäller 49 och 52 kap. rättegångsbalken. Det som där sägs om hovrätten gäller i stället Marknadsdomstolen.
I fråga om överklagande av
Patent- och marknadsdomstolens beslut med anledning av
klagan på avgiftsföreläggande gäller 49 och 52 kap. rättegångsbalken. Det som där sägs om hovrätten gäller i stället
Patent- och marknadsöverdomstolen.
7 Senaste lydelse 2009:1280.
108 108
1.26 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2010:510 ) om lufttransporter
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 §
Ett åläggande att lämna föreskriven information får meddelas
1. ett lufttrafikföretag som inte lämnar information enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 261/2004,
2. ett lufttrafikföretag, en researrangör eller en biljettförsäljare som inte lämnar information till passagerare enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 2111/2005, och
3. ett lufttrafikföretag, dess agent eller en researrangör som inte lämnar information enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2006.
Talan om åläggande enligt första stycket väcks vid
Marknadsdomstolen.
En talan om åläggande
enligt första stycket väcks vid
Patent-och marknadsdomstolen.
En sådan talan får väckas av
1. Konsumentombudsmannen,
2. en näringsidkare som har ingått ett avtal som rör transport med lufttrafikföretaget, dess agent, researrangören eller biljettförsäljaren, och
3. en sammanslutning av konsumenter eller näringsidkare. I ett sådant mål gäller i övrigt de bestämmelser i marknadsföringslagen (2008:486) som är tillämpliga i mål om åläggande att lämna information enligt 24 § den lagen.
109
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
109
16 §
Ett lufttrafikföretag, dess agent eller en researrangör som vägrar personer med funktionshinder eller nedsatt rörlighet transport i strid med artiklarna 3 och 4 i förordningen (EG) nr 1107/2006 får åläggas att vid vite erbjuda transporterna i fråga.
Talan om åläggande enligt första stycket väcks vid
Marknadsdomstolen av Konsu-
mentombudsmannen.
En talan om åläggande
enligt första stycket väcks vid
Patent- och marknadsdomstolen
av Konsumentombudsmannen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
108
1.26 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2010:510 ) om lufttransporter
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 §
Ett åläggande att lämna föreskriven information får meddelas
1. ett lufttrafikföretag som inte lämnar information enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 261/2004,
2. ett lufttrafikföretag, en researrangör eller en biljettförsäljare som inte lämnar information till passagerare enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 2111/2005, och
3. ett lufttrafikföretag, dess agent eller en researrangör som inte lämnar information enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2006.
Talan om åläggande enligt första stycket väcks vid
Marknadsdomstolen.
En talan om åläggande
enligt första stycket väcks vid
Patent-och marknadsdomstolen.
En sådan talan får väckas av
1. Konsumentombudsmannen,
2. en näringsidkare som har ingått ett avtal som rör transport med lufttrafikföretaget, dess agent, researrangören eller biljettförsäljaren, och
3. en sammanslutning av konsumenter eller näringsidkare. I ett sådant mål gäller i övrigt de bestämmelser i marknadsföringslagen (2008:486) som är tillämpliga i mål om åläggande att lämna information enligt 24 § den lagen.
110 110
1.27 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2010:1350 ) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden
Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
65
Ett åläggande enligt 1 § får förenas med vite. Detta gäller dock inte om åläggandet riktar sig mot någon i dennes egenskap av upphandlande myndighet enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, upphandlande enhet enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster eller upphandlande myndighet eller enhet enligt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.
Talan om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna lag förs av Konkurrensverket vid tingsrätt. Stockholms
tingsrätt är alltid behörig att
pröva en sådan talan.
Talan om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna lag förs av Konkurrensverket vid Patent- och mark-
nadsdomstolen.
5 §
Beslut av Konkurrensverket om åläggande enligt 1 § får överklagas
hos Marknads-
domstolen. Vid handläggningen i Marknadsdomstolen tillämpas lagen ( 1996:242 ) om domstols-
Beslut av Konkurrensverket om åläggande enligt 1 § får överklagas till Patent- och
marknadsdomstolen. I fråga om
rättegångskostnader tillämpas 31 kap. rättegångsbalken.
65 Senaste lydelse 2012:475.
111
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
111
ärenden. I fråga om rätte-
gångskostnader tillämpas dock 31 kap. rättegångsbalken.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
110
1.27 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2010:1350 ) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden
Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
65
Ett åläggande enligt 1 § får förenas med vite. Detta gäller dock inte om åläggandet riktar sig mot någon i dennes egenskap av upphandlande myndighet enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, upphandlande enhet enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster eller upphandlande myndighet eller enhet enligt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.
Talan om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna lag förs av Konkurrensverket vid tingsrätt. Stockholms
tingsrätt är alltid behörig att
pröva en sådan talan.
Talan om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna lag förs av Konkurrensverket vid Patent- och mark-
nadsdomstolen.
5 §
Beslut av Konkurrensverket om åläggande enligt 1 § får överklagas
hos Marknads-
domstolen. Vid handläggningen i Marknadsdomstolen tillämpas lagen ( 1996:242 ) om domstols-
Beslut av Konkurrensverket om åläggande enligt 1 § får överklagas till Patent- och
marknadsdomstolen. I fråga om
rättegångskostnader tillämpas 31 kap. rättegångsbalken.
65 Senaste lydelse 2012:475.
112 112
1.28 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2010:1390 ) om utnämning av domare
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:1390) om utnämning av domare att 1 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
1
Denna lag avser utnämning av ordinarie domare. Dessa är
1. justitieråd tillika ordförande, justitieråd tillika avdelningsordförande och övriga justitieråd i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen,
2. president, lagman samt råd tillika vice ordförande på avdelning och övriga råd i hovrätt och kammarrätt,
3. lagman, chefsrådman och rådman i tingsrätt och förvaltningsrätt,
4. tekniska råd,
5. ordförande i Marknadsdomstolen,
5. patentråd,
6. ordförande tillika chef och övriga ordförande i Arbets-
domstolen,
7. patenträttsråd tillika ordförande, patenträttsråd tillika avdelningsordförande, patenträttsråd tillika vice ordförande och övriga patenträttsråd i Patentbesvärsrätten,
8. ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
1 Senaste lydelse 2010:1887.
113 113
1.29 Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877)
Härigenom föreskrivs i fråga om varumärkeslagen (2010:1877)
dels att 3 kap. 20 § och 10 kap. 12 § ska upphöra att gälla,
dels att 3 kap. 13, 16 och 19 §§, 8 kap. 3 §, 9 kap. 3 och 6 §§,
10 kap. 6, 10 och 11 §§ samt rubrikerna närmast före 3 kap. 13 och 19 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
Överlämnande till tingsrätt Överlämnande till domstol
13 §
Om innehavaren i rätt tid bestrider ansökan helt eller delvis, ska Patent- och registreringsverket underrätta sökanden om detta. Vill sökanden vidhålla sitt yrkande, kan han eller hon begära att ärendet eller, om bestridandet endast avser en del av yrkandet, ärendet i den bestridda delen ska överlämnas till tingsrätt.
Om innehavaren i rätt tid bestrider ansökan helt eller delvis, ska Patent- och registreringsverket underrätta sökanden om detta. Vill sökanden vidhålla sitt yrkande, kan han eller hon begära att ärendet eller, om bestridandet endast avser en del av yrkandet, ärendet i den bestridda delen ska överlämnas till domstol.
En begäran om överlämnande ska ha kommit in till Patent- och registreringsverket inom en månad från den dag då underrättelsen om bestridandet sändes till sökanden. I sin begäran ska sökanden ange de omständigheter och de bevis som åberopas, samt ange vad som ska styrkas med varje bevis. Sökanden ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra handlingar som åberopas.
112
1.28 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2010:1390 ) om utnämning av domare
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:1390) om utnämning av domare att 1 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
1
Denna lag avser utnämning av ordinarie domare. Dessa är
1. justitieråd tillika ordförande, justitieråd tillika avdelningsordförande och övriga justitieråd i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen,
2. president, lagman samt råd tillika vice ordförande på avdelning och övriga råd i hovrätt och kammarrätt,
3. lagman, chefsrådman och rådman i tingsrätt och förvaltningsrätt,
4. tekniska råd,
5. ordförande i Marknadsdomstolen,
5. patentråd,
6. ordförande tillika chef och övriga ordförande i Arbets-
domstolen,
7. patenträttsråd tillika ordförande, patenträttsråd tillika avdelningsordförande, patenträttsråd tillika vice ordförande och övriga patenträttsråd i Patentbesvärsrätten,
8. ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
1 Senaste lydelse 2010:1887.
114
Promemorians lagförslag
114
Har
sökanden begärt
överlämnande i rätt tid, ska Patent- och registreringsverket överlämna ärendet till en
tingsrätt som enligt vad handlingarna utvisar är behörig. Har
sökanden inte begärt överlämnande i rätt tid, ska ärendet avskrivas i den del det är bestritt.
Om sökanden har begärt
överlämnande i rätt tid, ska Patent- och registreringsverket överlämna ärendet till domstol-
en. Om sökanden inte har
begärt överlämnande i rätt tid, ska ärendet avskrivas i den del det är bestritt.
16 §
Innehavaren av en registrering som hävts enligt 15 § får ansöka om återvinning. En sådan ansökan ska ha kommit in till Patent- och registreringsverket inom en månad från dagen för beslutet.
Har innehavaren ansökt om återvinning i rätt tid, ska Patent- och registreringsverket överlämna ärendet till en
tingsrätt som enligt vad handlingarna visar är behörig. I
annat fall ska verket avvisa ansökan.
Om innehavaren har ansökt
om återvinning i rätt tid, ska Patent- och registreringsverket överlämna ärendet till dom-
stolen. I annat fall ska verket
avvisa ansökan.
Den fortsatta handläggningen
vid tingsrätten
Den fortsatta handläggningen vid domstol
19 §
Om ett ärende har överlämnats till en tingsrätt, ska talan anses väckt när ansökan om administrativ hävning kom in till Patent- och registreringsverket. De handlingar som sökanden gett in ska anses
Om ett ärende har överlämnats till domstolen, ska talan anses väckt när ansökan om administrativ hävning kom in till Patent- och registreringsverket. De handlingar som sökanden gett in ska anses
115
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
115
som stämningsansökan. Stämning ska anses utfärdad när
rätten beslutar om målets
handläggning.
som stämningsansökan. Stämning ska anses utfärdad när
domstolen beslutar om målets
handläggning.
8 kap.
3 §
På yrkande av den som innehar ett varukännetecken enligt 1 kap. 6–8 §§, eller av den som på grund av licens har rätt att utnyttja ett varukännetecken, får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till varumärkesintrång att fortsätta med det.
Om käranden visar sannolika skäl för att varumärkesintrång, eller medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till varukännetecknet, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.
Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.
Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.
När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.
I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.
Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt
En talan om utdömande av
vite förs av den som har ansökt
Promemorians lagförslag
114
Har
sökanden begärt
överlämnande i rätt tid, ska Patent- och registreringsverket överlämna ärendet till en
tingsrätt som enligt vad handlingarna utvisar är behörig. Har
sökanden inte begärt överlämnande i rätt tid, ska ärendet avskrivas i den del det är bestritt.
Om sökanden har begärt
överlämnande i rätt tid, ska Patent- och registreringsverket överlämna ärendet till domstol-
en. Om sökanden inte har
begärt överlämnande i rätt tid, ska ärendet avskrivas i den del det är bestritt.
16 §
Innehavaren av en registrering som hävts enligt 15 § får ansöka om återvinning. En sådan ansökan ska ha kommit in till Patent- och registreringsverket inom en månad från dagen för beslutet.
Har innehavaren ansökt om återvinning i rätt tid, ska Patent- och registreringsverket överlämna ärendet till en
tingsrätt som enligt vad handlingarna visar är behörig. I
annat fall ska verket avvisa ansökan.
Om innehavaren har ansökt
om återvinning i rätt tid, ska Patent- och registreringsverket överlämna ärendet till dom-
stolen. I annat fall ska verket
avvisa ansökan.
Den fortsatta handläggningen
vid tingsrätten
Den fortsatta handläggningen vid domstol
19 §
Om ett ärende har överlämnats till en tingsrätt, ska talan anses väckt när ansökan om administrativ hävning kom in till Patent- och registreringsverket. De handlingar som sökanden gett in ska anses
Om ett ärende har överlämnats till domstolen, ska talan anses väckt när ansökan om administrativ hävning kom in till Patent- och registreringsverket. De handlingar som sökanden gett in ska anses
116
Promemorians lagförslag
116
om förbudet. Talan ska
handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.
om förbudet.
9 kap.
3 §
Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol där rättegången om intrånget pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 10 kap. 6 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av en domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol, ska dock inte tillämpas.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Ett beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Ett beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
117
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
117
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För pröv-
ning av frågan får det även hållas förhör enligt 37 kap. rättegångsbalken. Domstolen
får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
Talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet.
Talan ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en sådan talan får talan föras om nytt informationföreläggande.
En talan om utdömande av
vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet.
6 §
Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas av den domstol där rättegången om intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 10 kap. 6 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång. Det som föreskrivs i rättegångsbalken om inskränkning av en domstols
Promemorians lagförslag
116
om förbudet. Talan ska
handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.
om förbudet.
9 kap.
3 §
Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol där rättegången om intrånget pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 10 kap. 6 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av en domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol, ska dock inte tillämpas.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Ett beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Ett beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
118
Promemorians lagförslag
118
behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol, ska dock inte tillämpas.
Innan ett beslut om
undersökning meddelas ska
motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess att annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
Innan ett beslut om
intrångsundersökning meddelas
ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess att annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.
10 kap.
6 §
Om det inte finns någon domstol som enligt rättegångsbalken är behörig att ta upp ett mål om hävning av registreringen av ett varumärke, om varumärkesintrång eller om fastställelse, väcks talan vid Stockholms tingsrätt.
Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag och i mål som avses i artikel 96 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken. Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande.
Talan som avses i 5 § och i artikel 96 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken väcks vid Stockholms tingsrätt.
Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska
119
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
119
inte tillämpas ifråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.
10 §
Ett slutligt beslut av Patent- och registreringsverket enligt denna lag får överklagas till
Patentbesvärsrätten inom två
månader från dagen för beslutet.
Ett slutligt beslut av registreringsmyndigheten får överklagas till Patent- och
marknadsdomstolen inom två
månader från dagen för beslutet.
Ett slutligt beslut i ett ärende om registrering av ett varumärke får överklagas endast av sökanden. Detsamma gäller för ett slutligt beslut i ett ärende om att en internationell varumärkesregistrering ska gälla i Sverige.
Ett slutligt beslut med anledning av en invändning mot en registrering får överklagas endast av innehavaren av varumärket och av invändaren. Ett slutligt beslut med anledning av en invändning mot att en internationell varumärkesregistrering ska gälla i Sverige får överklagas endast av innehavaren av den internationella varumärkesregistreringen och av invändaren.
Återkallar en invändare sin talan, får denna ändå prövas, om det finns särskilda skäl. Talan får dock inte prövas om det till grund för den endast har åberopats hinder som avses i 2 kap. 8-10 §§.
Ett slutligt beslut med anledning av en invändning mot en registrering får överklagas endast av innehavaren av varumärket och av invändaren. Ett slutligt beslut med anledning av en invändning mot att en internationell varumärkesregistrering ska gälla i Sverige får överklagas endast av innehavaren av den internationella varumärkesregistreringen och av invändaren.
Promemorians lagförslag
118
behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol, ska dock inte tillämpas.
Innan ett beslut om
undersökning meddelas ska
motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess att annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
Innan ett beslut om
intrångsundersökning meddelas
ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess att annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.
10 kap.
6 §
Om det inte finns någon domstol som enligt rättegångsbalken är behörig att ta upp ett mål om hävning av registreringen av ett varumärke, om varumärkesintrång eller om fastställelse, väcks talan vid Stockholms tingsrätt.
Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag och i mål som avses i artikel 96 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken. Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande.
Talan som avses i 5 § och i artikel 96 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken väcks vid Stockholms tingsrätt.
Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska
120
Promemorians lagförslag
120
Ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten får överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen inom två månader från dagen för beslutet. Vid ett överklagande till Högsta förvaltningsdomstolen tillämpas 35 - 37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) . Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka ett sådant tillstånd meddelas.
Denna paragraf gäller inte beslut i ärenden om administrativ hävning av en registrering.
11 §
Ett beslut enligt 3 kap. 15 § om administrativ hävning av en registrering av ett varumärke får inte överklagas. Detsamma gäller ett beslut genom vilket ett ärende har överlämnats till
tingsrätt eller avskrivits enligt
3 kap. 13 § tredje stycket. Andra beslut i ärenden om administrativ hävning får överklagas till tingsrätt inom tre veckor från dagen för beslutet. Beslut under handläggningen av ett sådant ärende får inte överklagas särskilt.
Ett beslut enligt 3 kap. 15 § om administrativ hävning av en registrering av ett varumärke får inte överklagas. Detsamma gäller ett beslut om över-
lämnande till domstol eller avskrivning enligt 3 kap. 13 §
tredje stycket. Andra beslut i ärenden om administrativ hävning får överklagas till domstol inom tre veckor från dagen för beslutet. Beslut under handläggningen av ett sådant ärende får inte överklagas särskilt.
121
Ds 2014:2 Promemorians lagförslag
121
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. För mål som avgjorts av Patentbesvärsrätten före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
3. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla.
Promemorians lagförslag
120
Ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten får överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen inom två månader från dagen för beslutet. Vid ett överklagande till Högsta förvaltningsdomstolen tillämpas 35 - 37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) . Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka ett sådant tillstånd meddelas.
Denna paragraf gäller inte beslut i ärenden om administrativ hävning av en registrering.
11 §
Ett beslut enligt 3 kap. 15 § om administrativ hävning av en registrering av ett varumärke får inte överklagas. Detsamma gäller ett beslut genom vilket ett ärende har överlämnats till
tingsrätt eller avskrivits enligt
3 kap. 13 § tredje stycket. Andra beslut i ärenden om administrativ hävning får överklagas till tingsrätt inom tre veckor från dagen för beslutet. Beslut under handläggningen av ett sådant ärende får inte överklagas särskilt.
Ett beslut enligt 3 kap. 15 § om administrativ hävning av en registrering av ett varumärke får inte överklagas. Detsamma gäller ett beslut om över-
lämnande till domstol eller avskrivning enligt 3 kap. 13 §
tredje stycket. Andra beslut i ärenden om administrativ hävning får överklagas till domstol inom tre veckor från dagen för beslutet. Beslut under handläggningen av ett sådant ärende får inte överklagas särskilt.
122
123 123
2 Ärendet
Domstolsprövningen av immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden är uppdelad på allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol och specialdomstol (Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen). Frågan om utformningen av domstolsprövningen av dessa mål och ärenden och de två specialdomstolarnas framtid har övervägts vid flera tillfällen under de senaste årtiondena.
I departementspromemorian Specialdomstolarna i framtiden (Ds 1993:34) föreslås att Patentbesvärsrätten avskaffas som fristående domstol och att domstolens uppgifter tas över av de allmänna förvaltningsdomstolarna. Vidare görs bedömningen att Marknadsdomstolen på sikt bör avskaffas som fristående domstol och att domstolens uppgifter bör tas över av de allmänna domstolarna. Promemorian har remissbehandlats. En remissammanställning finns i Ds 1994:17 (dnr Ju1993/1995/DOM).
I betänkandet Patentprocessen m.m. (SOU 2001:33) föreslås att den verksamhet som bedrivs i Patentbesvärsrätten inom det industriella rättsskyddet förs över till Stockholms tingsrätt och samordnas med verksamheten på den avdelning inom tingsrätten som handlägger immaterialrättsliga mål och ärenden samt att domstolens mål om namn och utgivningsbevis förs över till allmän förvaltningsdomstol. Som en konsekvens av förslagen föreslås att Patentbesvärsrätten upphör. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju2001/2800/DOM).
124
Ärendet
124
Mot bakgrund av bl.a. ökade krav på organisatoriska och processuella särlösningar för allt fler måltyper, inbegripet de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena, gav regeringen år 2008 en särskild utredare i uppdrag att analysera om det finns behov av särskilda åtgärder för vissa måltyper i organisatoriskt eller processuellt hänseende i syfte att åstadkomma särskild snabbhet eller särskild kompetens samt att i förekommande fall lämna förslag på sådana åtgärder (dir 2008:49).
Utredningen, som tog namnet Målutredningen, överlämnade i juni 2010 sitt betänkande Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44). Utredningen uttalar att det finns ett samband mellan de immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen och ärendena och förordar därför en koncentration av dem. Utredningen anser att det finns anledning att närmare överväga om det bör inrättas en särskild domstol och att samla de nu aktuella målen och ärendena där. Utredningen gör bedömningen att ett flertal frågeställningar behöver belysas närmare innan det i detalj kan anges hur en sådan ny ordning för domstolsprövningen av dessa mål bör utformas. Utredningen presenterar därför inga lagförslag. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr 2010/5515/DOM).
I denna promemoria görs de kompletterande överväganden som efterlyses i Målutredningens betänkande av hur en ny ordning för domstolsprövningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena bör utformas och lämnas förslag på en samlad domstolsprövning av dessa mål och ärenden.
125 125
3 Berörda rättsområden och domstolar
3.1 Immaterialrätten
Allmänt om immaterialrätten
3.1.1
Immaterialrätten är en del av civilrätten och handlar om det rättsliga skyddet för intellektuella prestationer och kännetecken. Rättsområdet innefattar dels upphovsrätten och de närstående rättigheterna, som omfattar skyddet för bl.a. litterära och konstnärliga verk, dels det industriella rättsskyddet, som omfattar skyddet för bl.a. mönster, uppfinningar samt varu- och näringskännetecken.
Det immaterialrättsliga skyddet uppkommer på olika sätt beroende på rättigheternas slag. På t.ex. upphovsrättens område uppstår det formlöst, medan det på det industriella rättsskyddets område ofta krävs registrering. Ensamrätt till varumärke och firma kan förutom genom registrering också förvärvas genom inarbetning. Näringsidkare har dessutom ett självständigt känneteckensrättsligt skydd för släktnamn, firma och adress (s.k. naturliga varukännetecken) utan krav på varken registrering eller inarbetning. På motsvarande sätt finns visst firmarättsligt skydd för näringsidkares namn och varumärke.
Immaterialrätten syftar till att bl.a. främja skapande, innovation och teknikspridning. Det immaterialrättsliga skyddet innebär att innehavaren som utgångspunkt får en ensamrätt att exploatera det han eller hon skapat. Ensamrätten är på olika sätt inskränkt. För att säkerställa att de immateriella rättigheterna inte
Ärendet
124
Mot bakgrund av bl.a. ökade krav på organisatoriska och processuella särlösningar för allt fler måltyper, inbegripet de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena, gav regeringen år 2008 en särskild utredare i uppdrag att analysera om det finns behov av särskilda åtgärder för vissa måltyper i organisatoriskt eller processuellt hänseende i syfte att åstadkomma särskild snabbhet eller särskild kompetens samt att i förekommande fall lämna förslag på sådana åtgärder (dir 2008:49).
Utredningen, som tog namnet Målutredningen, överlämnade i juni 2010 sitt betänkande Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44). Utredningen uttalar att det finns ett samband mellan de immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen och ärendena och förordar därför en koncentration av dem. Utredningen anser att det finns anledning att närmare överväga om det bör inrättas en särskild domstol och att samla de nu aktuella målen och ärendena där. Utredningen gör bedömningen att ett flertal frågeställningar behöver belysas närmare innan det i detalj kan anges hur en sådan ny ordning för domstolsprövningen av dessa mål bör utformas. Utredningen presenterar därför inga lagförslag. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr 2010/5515/DOM).
I denna promemoria görs de kompletterande överväganden som efterlyses i Målutredningens betänkande av hur en ny ordning för domstolsprövningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena bör utformas och lämnas förslag på en samlad domstolsprövning av dessa mål och ärenden.
126
Berörda rättsområden och domstolar
126
blir innehållslösa finns i alla centrala immaterialrättslagar regler om skydds- och säkerhetsåtgärder (t.ex. intrångsundersökning) samt straff- och civilrättsliga sanktioner (t.ex. skadestånd). Vissa åtgärder kan riktas också mot andra än intrångsgöraren (t.ex. informationsföreläggande). De olika immaterialrättslagarna uppvisar här stora likheter.
Rättsområdet har en stark internationell prägel. Såväl Sverige som EU är parter till en rad globala konventioner på området. Det finns också omfattande EU-regleringar. Detta har i hög grad påverkat innehållet i svensk rätt. Det pågår även omfattande reformarbeten på både global och europeisk nivå.
Närmare om de olika immaterialrätterna
3.1.2
Upphovsrätten och närstående rättigheter
Upphovsrätten reglerar författares, kompositörers, konstnärers och andra upphovsmäns rättigheter att bestämma över hur deras litterära eller konstnärliga verk får användas (se lagen [1960:729] om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, URL). Till detta rättsområde hör också skyddet för vissa s.k. närstående rättigheter. Upphovsrätten uppstår formlöst när verket skapas och det finns därmed ingen registreringsordning. Materiellt sett krävs det bl.a. att verket uppnår en viss grad av originalitet (verkshöjd). Även de till upphovsrätten närstående rättigheterna uppstår formlöst, t.ex. skyddet för radio- och TV-företags utsändningar samt för fotografiska bilder.
Såvitt gäller kretsmönster för halvledarprodukter finns en reglering som har likheter med den upphovsrättsliga. Även i detta fall uppstår ensamrätten formlöst vid själva skapandet. Materiellt krävs det bl.a. att kretsmönstret är resultatet av en egen intellektuell insats av den som skapat mönstret och att kretsmönstret inte är allmänt förekommande inom halvledarindustrin (se lagen [1992:1685] om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter).
127
Ds 2014:2 Berörda rättsområden och domstolar
127
Upphovsrättsliga tvistemål och brottmål, t.ex. om intrång, handläggs av allmän domstol enligt rättegångsbalkens allmänna forumregler, vilket innebär att talan kan väckas vid landets samtliga tingsrätter. För vissa upphovsrättsliga mål är dock Stockholms tingsrätt exklusivt forum (58 § URL). Det gäller mål om radio- och TV-utsändningar i strid mot upphovsrättslagen samt mål om ersättningar för vissa särskilda former av upphovsrättsliga utnyttjanden. I praktiken föreligger dock en påtaglig koncentration av många av de upphovsrättsliga målen till Stockholms tingsrätt och till Svea hovrätt som överinstans och Högsta domstolen som sista instans.
Patenträtten
Patent som prövas i svensk domstol
Patenträttsligt skydd av en uppfinning med verkan i Sverige kan uppstå som en följd av en svensk patentansökan hos Patent- och registreringsverket, en internationell patentansökan (enligt konventionen om patentsamarbete, PCT) som fullföljs här eller en europeisk patentansökan hos Europeiska patentverket som omfattar Sverige. I patentregistret framgår vilka patent som gäller i Sverige. Ett patent ger ensamrätt med verkan från ansökans ingivningsdag. Materiellt krävs det bl.a. att uppfinningen i fråga är ny, har uppfinningshöjd och kan tillgodogöras industriellt (se patentlagen [1967:837], PL).
Antalet nationella patentansökningar har sjunkit kraftigt på senare år. År 2012 gjordes 2 436 ansökningar, vilket kan jämföras med år 2000 då antalet var 4 920. Om Patent- och registreringsverket avslår en patentansökan kan beslutet överklagas hos Patentbesvärsrätten. Om ansökan bifalls kan tredje man (ofta konkurrenter) framställa invändning hos verket mot beslutet under nio månader. Godtas invändningen kan verket upphäva patentet eller begränsa dess skyddsomfång. Beslut efter invändning kan överklagas till Patentbesvärsrätten. Patenthavaren har i ett senare led möjlighet att i administrativ ordning begära att ett
Berörda rättsområden och domstolar
126
blir innehållslösa finns i alla centrala immaterialrättslagar regler om skydds- och säkerhetsåtgärder (t.ex. intrångsundersökning) samt straff- och civilrättsliga sanktioner (t.ex. skadestånd). Vissa åtgärder kan riktas också mot andra än intrångsgöraren (t.ex. informationsföreläggande). De olika immaterialrättslagarna uppvisar här stora likheter.
Rättsområdet har en stark internationell prägel. Såväl Sverige som EU är parter till en rad globala konventioner på området. Det finns också omfattande EU-regleringar. Detta har i hög grad påverkat innehållet i svensk rätt. Det pågår även omfattande reformarbeten på både global och europeisk nivå.
Närmare om de olika immaterialrätterna
3.1.2
Upphovsrätten och närstående rättigheter
Upphovsrätten reglerar författares, kompositörers, konstnärers och andra upphovsmäns rättigheter att bestämma över hur deras litterära eller konstnärliga verk får användas (se lagen [1960:729] om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, URL). Till detta rättsområde hör också skyddet för vissa s.k. närstående rättigheter. Upphovsrätten uppstår formlöst när verket skapas och det finns därmed ingen registreringsordning. Materiellt sett krävs det bl.a. att verket uppnår en viss grad av originalitet (verkshöjd). Även de till upphovsrätten närstående rättigheterna uppstår formlöst, t.ex. skyddet för radio- och TV-företags utsändningar samt för fotografiska bilder.
Såvitt gäller kretsmönster för halvledarprodukter finns en reglering som har likheter med den upphovsrättsliga. Även i detta fall uppstår ensamrätten formlöst vid själva skapandet. Materiellt krävs det bl.a. att kretsmönstret är resultatet av en egen intellektuell insats av den som skapat mönstret och att kretsmönstret inte är allmänt förekommande inom halvledarindustrin (se lagen [1992:1685] om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter).
128
Berörda rättsområden och domstolar
128
patent upphävs eller begränsas. Patentbesvärsrättens avgöranden kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.
Patenträttsliga tvistemål och brottmål kan röra både europeiska patent som gäller i Sverige och svenska nationella patent. Den ena huvudtypen av mål är mål om patentintrång, normalt med patenthavaren som kärande. Huvudsanktionerna mot patentintrång är förbud vid vite och skadestånd, men även straffansvar kan komma i fråga. Den andra huvudtypen är ogiltighetsmål, där en utomstående som lider förfång väcker talan om patentets ogiltighet. Det förekommer ofta att den som väcker ogiltighetstalan gör det sedan han eller hon själv blivit föremål för en intrångstalan från patenthavarens sida.
Stockholms tingsrätt är exklusivt forum i det stora flertalet patentmål i allmän domstol (65 § PL), däribland mål om intrång och ogiltighet. Svea hovrätt är då överinstans. Vissa typer av patentmål, t.ex. mål om licensavtal, handläggs enligt vanliga forumregler, vilket innebär att de kan komma under samtliga tingsrätters prövning. Hovrättens avgöranden i patentmål kan överklagas till Högsta domstolen.
Stockholms tingsrätt är exklusivt forum även för mål enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar (9 § lagen [1949:345] om rätten till arbetstagares uppfinningar) och mål om ersättning enligt lagen om försvarsuppfinningar (22 § lagen [1971:1078] om försvarsuppfinningar). Tvister som rör kollektivavtal på dessa områden handläggs av Arbetsdomstolen.
Ett enhetligt patentskydd och en enhetlig patentdomstol
Nyligen har två EU-förordningar om ett enhetligt patentskydd inom EU antagits och ett avtal om en enhetlig patentdomstol träffats mellan flertalet av EU:s medlemsstater. Europeiska patent som beviljats enligt den europeiska patentkonventionen ska med stöd av förordningarna kunna få enhetlig verkan i nästan hela EU. Den enhetliga patentdomstolen blir behörig domstol för såväl det enhetliga patentskyddet som de befintliga euro-
129
Ds 2014:2 Berörda rättsområden och domstolar
129
peiska patenten. Under en övergångsperiod kommer dock, under vissa förutsättningar, de nationella domstolarna att fortsatt kunna avgöra tvister om de europeiska patent som inte har enhetlig verkan.
Den enhetliga patentdomstolen ska bestå av en förstainstans, en besvärsinstans och en registrator. Domstolens förstainstans ska bestå av lokala eller regionala avdelningar samt en central avdelning. Varje medlemsstat kan själv bestämma om den vill inrätta en lokal avdelning eller delta i en regional avdelning eller endast använda den centrala avdelningen.
Domstolen får behörighet när det gäller mål om de europeiska patent som är giltiga i Sverige och där svensk domstol är behörig enligt gällande rätt.
Växtförädlarrätten
Den som har framställt en ny växtsort eller dennes rättsinnehavare kan få ensamrätt att utnyttja växtsorten (växtförädlarrätt). Växtförädlarrättsligt skydd med verkan i Sverige uppkommer genom registrering, antingen hos Statens jordbruksverk eller hos EU:s växtsortmyndighet (Community Plant Variety Office). Materiellt krävs det bl.a. att växtsorten är ny, särskiljbar, enhetlig och stabil. Jordbruksverkets beslut kan överklagas till Patentbesvärsrätten, vars beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.
Tvistemål och brottmål rörande växtförädlarrätt, t.ex. mål om intrång i en växtförädlarrätt och förbudstalan eller mål om hävning av en registrering av en växtsort, handläggs i allmän domstol med tillämpning av allmänna forumregler. För vissa mål är Stockholms tingsrätt reservforum om behörigt forum saknas enligt rättegångsbalken (10 kap. 3 § växtförädlarrättslagen [1997:306]). Tingsrättens avgöranden kan överklagas till hovrätt, vars avgöranden i sin tur kan överklagas till Högsta domstolen.
Berörda rättsområden och domstolar
128
patent upphävs eller begränsas. Patentbesvärsrättens avgöranden kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.
Patenträttsliga tvistemål och brottmål kan röra både europeiska patent som gäller i Sverige och svenska nationella patent. Den ena huvudtypen av mål är mål om patentintrång, normalt med patenthavaren som kärande. Huvudsanktionerna mot patentintrång är förbud vid vite och skadestånd, men även straffansvar kan komma i fråga. Den andra huvudtypen är ogiltighetsmål, där en utomstående som lider förfång väcker talan om patentets ogiltighet. Det förekommer ofta att den som väcker ogiltighetstalan gör det sedan han eller hon själv blivit föremål för en intrångstalan från patenthavarens sida.
Stockholms tingsrätt är exklusivt forum i det stora flertalet patentmål i allmän domstol (65 § PL), däribland mål om intrång och ogiltighet. Svea hovrätt är då överinstans. Vissa typer av patentmål, t.ex. mål om licensavtal, handläggs enligt vanliga forumregler, vilket innebär att de kan komma under samtliga tingsrätters prövning. Hovrättens avgöranden i patentmål kan överklagas till Högsta domstolen.
Stockholms tingsrätt är exklusivt forum även för mål enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar (9 § lagen [1949:345] om rätten till arbetstagares uppfinningar) och mål om ersättning enligt lagen om försvarsuppfinningar (22 § lagen [1971:1078] om försvarsuppfinningar). Tvister som rör kollektivavtal på dessa områden handläggs av Arbetsdomstolen.
Ett enhetligt patentskydd och en enhetlig patentdomstol
Nyligen har två EU-förordningar om ett enhetligt patentskydd inom EU antagits och ett avtal om en enhetlig patentdomstol träffats mellan flertalet av EU:s medlemsstater. Europeiska patent som beviljats enligt den europeiska patentkonventionen ska med stöd av förordningarna kunna få enhetlig verkan i nästan hela EU. Den enhetliga patentdomstolen blir behörig domstol för såväl det enhetliga patentskyddet som de befintliga euro-
130
Berörda rättsområden och domstolar
130
Mönsterrätten
Mönsterrättsligt skydd av en produkts utseende med verkan i Sverige uppstår genom registrering hos Patent- och registreringsverket av ett mönster, registrering hos EU:s byrå för harmonisering av den inre marknaden (OHIM) av en gemenskapsformgivning eller offentliggörande inom EU av en gemenskapsformgivning. Materiellt sett krävs det bl.a. att mönstret – eller formgivningen – är nytt och särpräglat.
Patent- och registreringsverket registrerar mönsteransökningar efter en formell prövning. Tredje man kan dock framföra invändning mot en registrering och det görs då en materiell prövning. Verkets slutliga beslut kan överklagas till Patentbesvärsrätten, vars beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.
Mål om intrång i mönsterrätt handläggs av allmän domstol. Huvudsakliga sanktioner är förbud vid vite, skadestånd och straff. Även talan om hävning av mönsterregistrering förs vid allmän domstol (31 § mönsterskyddslagen [1970:485]). Allmänna forumregler gäller. Stockholms tingsrätt är dock reservforum om behörig domstol saknas enligt rättegångsbalken (43 § mönsterskyddslagen). Andra instans är hovrätt och sista instans är Högsta domstolen.
Vid intrång i en gemenskapsformgivning som rör Sverige tillämpas svenska mönsterrättsliga regler om förbud vid vite, skadestånd och straff m.m. Stockholms tingsrätt är exklusivt forum i sådana mål. Detsamma gäller för mål avseende fastställande av om ett sådant intrång föreligger (52 § mönsterskyddslagen). Överklagande sker till Svea hovrätt, vars avgöranden kan överklagas till Högsta domstolen. Hävning av en sådan rättighet sker dock efter ansökan hos OHIM.
131
Ds 2014:2 Berörda rättsområden och domstolar
131
Varumärkesrätten
Varumärkesrätten ger innehavare av varukännetecken en ensamrätt att använda kännetecknet som symbol för varor eller tjänster som tillhandahålls i dennes näringsverksamhet. Bestämmelser om varukännetecken finns främst i varumärkeslagen (2010:1877), VML. Varumärkesrättsligt skydd med verkan i Sverige kan uppstå genom registrering av ett varumärke antingen hos Patent- och registreringsverket eller hos Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (World Intellectual Property Organization, WIPO) eller genom registrering av ett gemenskapsvarumärke hos OHIM. Ensamrätt i Sverige till varukännetecken kan uppkomma också utan registrering genom inarbetning. Dessutom skyddas enligt svensk rätt firmor och andra näringskännetecken samt namn som naturliga varukännetecken, utan krav på vare sig registrering eller inarbetning. Materiellt sett krävs det i stort sett alltid att varumärken och andra varukännetecken har särskiljningsförmåga för de varor eller tjänster de avser.
Varumärkesregistrering vid Patent- och registreringsverket föregås av en materiell prövning. Tredje man har möjlighet att invända mot kungjorda registreringar inom tre månader. En invändning kan leda till att registreringen hävs. Patent- och registreringsverkets beslut kan överklagas till Patentbesvärsrätten. Dess beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.
Genom 2010 års varumärkeslag har det införts en ordning för administrativ hävning i enklare fall av beviljade registreringar genom beslut av Patent- och registreringsverket. Ärendet kan överlämnas till tingsrätten såväl före som efter det att verket fattat sitt beslut. I förstnämnt fall sker det på begäran av sökanden efter invändning av rättighetsinnehavaren. I sistnämnt fall sker det efter ansökan om återvinning av rättighetsinnehavaren.
Mål om intrång i en varumärkesrätt handläggs i allmän domstol. Sanktionerna är i första hand förbud vid vite, skadestånd och straff. Även mål om hävning av varumärkesregistrering handläggs av allmän domstol, om inte ordningen för administra-
Berörda rättsområden och domstolar
130
Mönsterrätten
Mönsterrättsligt skydd av en produkts utseende med verkan i Sverige uppstår genom registrering hos Patent- och registreringsverket av ett mönster, registrering hos EU:s byrå för harmonisering av den inre marknaden (OHIM) av en gemenskapsformgivning eller offentliggörande inom EU av en gemenskapsformgivning. Materiellt sett krävs det bl.a. att mönstret – eller formgivningen – är nytt och särpräglat.
Patent- och registreringsverket registrerar mönsteransökningar efter en formell prövning. Tredje man kan dock framföra invändning mot en registrering och det görs då en materiell prövning. Verkets slutliga beslut kan överklagas till Patentbesvärsrätten, vars beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.
Mål om intrång i mönsterrätt handläggs av allmän domstol. Huvudsakliga sanktioner är förbud vid vite, skadestånd och straff. Även talan om hävning av mönsterregistrering förs vid allmän domstol (31 § mönsterskyddslagen [1970:485]). Allmänna forumregler gäller. Stockholms tingsrätt är dock reservforum om behörig domstol saknas enligt rättegångsbalken (43 § mönsterskyddslagen). Andra instans är hovrätt och sista instans är Högsta domstolen.
Vid intrång i en gemenskapsformgivning som rör Sverige tillämpas svenska mönsterrättsliga regler om förbud vid vite, skadestånd och straff m.m. Stockholms tingsrätt är exklusivt forum i sådana mål. Detsamma gäller för mål avseende fastställande av om ett sådant intrång föreligger (52 § mönsterskyddslagen). Överklagande sker till Svea hovrätt, vars avgöranden kan överklagas till Högsta domstolen. Hävning av en sådan rättighet sker dock efter ansökan hos OHIM.
132
Berörda rättsområden och domstolar
132
tiv hävning används. Allmänna forumregler gäller för i Sverige registrerade varumärken. Stockholms tingsrätt är dock reservforum om behörig domstol saknas enligt rättegångsbalken (10 kap. 6 § VML). Överklagande sker till hovrätt och i sista hand till Högsta domstolen.
Talan om intrång i ett gemenskapsvarumärke förs vid nationell domstol. I Sverige är Stockholms tingsrätt exklusivt forum för sådana mål (10 kap. 6 § VML), vilket innebär att målen efter överklagande prövas av Svea hovrätt. Sista instans är Högsta domstolen. Ansökan om hävning av ett gemenskapsvarumärke ska dock ges in till och prövas av OHIM.
Firmarätten
Firma är den benämning under vilken näringsidkare driver sin verksamhet. Om en del av verksamheten bedrivs under särskild benämning, utgör denna bifirma. Om näringsidkaren jämte firman använder annat kännetecken för sin verksamhet, benämns detta sekundärt kännetecken. Firma och sekundärt kännetecken kallas gemensamt näringskännetecken. Firmarätten ger en ensamrätt att använda ett näringskännetecken som benämning för den näringsverksamhet som innehavaren bedriver. Bestämmelser om firmarättens uppkomst, innehåll och rättsskydd finns i firmalagen (1974:156), FL
.
Firmarättsligt skydd kan uppstå genom
registrering eller genom inarbetning. En firma registreras i det register till vilket den juridiska personen hör, t.ex. aktiebolagsregistret eller föreningsregistret. Registreringsmyndigheter för firmaregister är Bolagsverket, länsstyrelserna och Finansinspektionen. Materiellt sett krävs det i stort sett alltid att firmor och andra näringskänntecken har särskiljningsförmåga för den verksamhet de avser.
Det saknas en ordning för invändningsförfarande inom firmarätten. Registreringsmyndigheternas beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
133
Ds 2014:2 Berörda rättsområden och domstolar
133
Mål om intrång i firmarätt, hävande av en firmaregistering och fastställelse om ett intrång föreligger, prövas av allmän domstol enligt allmänna forumregler. Stockholms tingsrätt är dock reservforum om behörig domstol saknas enligt rättegångsbalken (24 § FL). Överklagande sker till hovrätt och i sista hand till Högsta domstolen. Sedan år 2011 finns en möjlighet till administrativ hävning av firmaregistrering i enklare fall på samma sätt som gäller för varumärken.
Geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar
Vid sidan av de immaterialrättsliga skyddsformerna finns det skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar m.m. som används för att ange produkters geografiska ursprung eller som annars är starkt kopplade till vissa produkter, exempelvis ”Champagne” för vin och ”Feta” för ost. Skyddet grundas på EU-förordningar. Skyddet uppstår som regel genom införande i ett register som administreras av Europeiska kommissionen. Materiellt sett krävs det för att skyddet ska uppkomma bl.a. att det finns en koppling mellan beteckningen och en allmän uppfattning om produktens kvalitet och äkthet. Skyddet kan säkerställas genom bl.a. regler i varumärkeslagen om skydds- och säkerhetsåtgärder samt sanktioner av civilrättsligt slag.
3.2 Marknadsföringsrätten
Allmänt om marknadsföringsrätten
Marknadsföringsrätten syftar till att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Huvudlagen på detta område är marknadsföringslagen (2008:486), MfL. Till marknadsföringsrätten hör även bl.a. lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare och lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsu-
Berörda rättsområden och domstolar
132
tiv hävning används. Allmänna forumregler gäller för i Sverige registrerade varumärken. Stockholms tingsrätt är dock reservforum om behörig domstol saknas enligt rättegångsbalken (10 kap. 6 § VML). Överklagande sker till hovrätt och i sista hand till Högsta domstolen.
Talan om intrång i ett gemenskapsvarumärke förs vid nationell domstol. I Sverige är Stockholms tingsrätt exklusivt forum för sådana mål (10 kap. 6 § VML), vilket innebär att målen efter överklagande prövas av Svea hovrätt. Sista instans är Högsta domstolen. Ansökan om hävning av ett gemenskapsvarumärke ska dock ges in till och prövas av OHIM.
Firmarätten
Firma är den benämning under vilken näringsidkare driver sin verksamhet. Om en del av verksamheten bedrivs under särskild benämning, utgör denna bifirma. Om näringsidkaren jämte firman använder annat kännetecken för sin verksamhet, benämns detta sekundärt kännetecken. Firma och sekundärt kännetecken kallas gemensamt näringskännetecken. Firmarätten ger en ensamrätt att använda ett näringskännetecken som benämning för den näringsverksamhet som innehavaren bedriver. Bestämmelser om firmarättens uppkomst, innehåll och rättsskydd finns i firmalagen (1974:156), FL
.
Firmarättsligt skydd kan uppstå genom
registrering eller genom inarbetning. En firma registreras i det register till vilket den juridiska personen hör, t.ex. aktiebolagsregistret eller föreningsregistret. Registreringsmyndigheter för firmaregister är Bolagsverket, länsstyrelserna och Finansinspektionen. Materiellt sett krävs det i stort sett alltid att firmor och andra näringskänntecken har särskiljningsförmåga för den verksamhet de avser.
Det saknas en ordning för invändningsförfarande inom firmarätten. Registreringsmyndigheternas beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
134
Berörda rättsområden och domstolar
134
mentförhållanden samt de s.k. annexlagarna, exempelvis tobakslagen (1993:581) och alkohollagen (1994:1738).
3.2.2
Marknadsföring ska enligt marknadsföringslagen stämma överens med god marknadsföringssed. Marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.
En näringsidkare får inte använda sig av aggressiv marknadsföring. Marknadsföringen är att anse som aggressiv om den innefattar trakasserier, tvång, eller annat aggressivt påtryckningsmedel. En näringsidkare får inte heller använda sig av marknadsföring som är vilseledande. Detta innebär bl.a. att marknadsföringen ska utformas och presenteras så att det framgår tydligt att det är fråga om marknadsföring och att en näringsidkare inte får använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande. En näringsidkare får heller inte använda sig av vilseledande förpackningsstorlekar eller vilseledande efterbildningar, dvs. efterbildningar som lätt kan förväxlas med någon annan näringsidkares kända och särpräglade produkter. Aggressiv eller vilseledande marknadsföring är att anse som otillbörlig om mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut påverkas.
I marknadsföringslagen finns vidare bestämmelser om bl.a. jämförande reklam, obeställd reklam och information om garantier.
Åtgärder mot otillbörlig marknadsföring
En näringsidkare vars marknadsföring är otillbörlig får förbjudas att fortsätta med denna eller med någon annan liknande åtgärd. En näringsidkare som vid sin marknadsföring låter bli att lämna
135
Ds 2014:2 Berörda rättsområden och domstolar
135
väsentlig information får åläggas att lämna sådan information, t.ex. i annonser eller genom märkning av varan.
Ett förbud eller åläggande ska förenas med vite om det inte av särskilda skäl är obehövligt. I fall som inte är av större betydelse har Konsumentombudsmannen rätt att meddela förbud i form av ett förbudsföreläggande respektive åläggande i form av ett informationsföreläggande, som ska godkännas av näringsidkaren. Sådant föreläggande ska förenas med vite.
En talan om förbud eller åläggande väcks vid Marknadsdomstolen av Konsumentombudsmannen, en näringsidkare som berörs av marknadsföringen eller en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare. Om det samtidigt väcks en talan om marknadsstörningsavgift eller skadestånd med anledning av marknadsföringen ska dock talan om förbud eller åläggande väckas vid Stockholms tingsrätt.
En näringsidkare får föreläggas att betala en särskild avgift (marknadsstörningsavgift) om denne bryter mot t.ex. förbuden mot aggressiv respektive vilseledande marknadsföring. Talan om marknadsstörningsavgift väcks vid Stockholms tingsrätt av Konsumentombudsmannen. En enskild näringsidkare som berörs av marknadsföringen eller en sammanslutning av näringsidkare har subsidiär talerätt.
Den som bryter mot ett förbud eller åläggande eller mot t.ex. bestämmelserna om aggressiv eller vilseledande marknadsföring kan bli skadeståndsskyldig i förhållande till en konsument eller någon annan näringsidkare. Talan om skadestånd väcks vid Stockholms tingsrätt. En sådan talan får dock även väckas vid den tingsrätt som är behörig enligt rättegångsbalkens forumregler. Talan om utdömande av vite väcks vid en tingsrätt som är behörig enligt rättegångsbalkens forumregler. En sådan talan får dock alltid väckas vid Stockholms tingsrätt. Talan får väckas av den som har begärt vitesföreläggandet eller av Konsumentombudsmannen.
Stockholms tingsrätts avgöranden i mål och ärenden enligt marknadsföringslagen får överklagas hos Marknadsdomstolen som är sista instans. Tingsrättens avgöranden i mål om viten som
Berörda rättsområden och domstolar
134
mentförhållanden samt de s.k. annexlagarna, exempelvis tobakslagen (1993:581) och alkohollagen (1994:1738).
3.2.2
Marknadsföring ska enligt marknadsföringslagen stämma överens med god marknadsföringssed. Marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.
En näringsidkare får inte använda sig av aggressiv marknadsföring. Marknadsföringen är att anse som aggressiv om den innefattar trakasserier, tvång, eller annat aggressivt påtryckningsmedel. En näringsidkare får inte heller använda sig av marknadsföring som är vilseledande. Detta innebär bl.a. att marknadsföringen ska utformas och presenteras så att det framgår tydligt att det är fråga om marknadsföring och att en näringsidkare inte får använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande. En näringsidkare får heller inte använda sig av vilseledande förpackningsstorlekar eller vilseledande efterbildningar, dvs. efterbildningar som lätt kan förväxlas med någon annan näringsidkares kända och särpräglade produkter. Aggressiv eller vilseledande marknadsföring är att anse som otillbörlig om mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut påverkas.
I marknadsföringslagen finns vidare bestämmelser om bl.a. jämförande reklam, obeställd reklam och information om garantier.
Åtgärder mot otillbörlig marknadsföring
En näringsidkare vars marknadsföring är otillbörlig får förbjudas att fortsätta med denna eller med någon annan liknande åtgärd. En näringsidkare som vid sin marknadsföring låter bli att lämna
136
Berörda rättsområden och domstolar
136
förelagts med stöd av marknadsföringslagen överklagas dock till hovrätt och därefter till Högsta domstolen enligt lagen (1985:206) om viten (jfr även NJA 2010 s. 48).
Andra marknadsföringsrättsliga regleringar
3.2.3
Det finns ett antal lagar som innehåller särskilda regler om förbud mot olika former av reklam eller annan marknadsföring och som när det gäller sanktionssystem och processuell ordning hänvisar till marknadsföringslagen. Hit hör – förutom lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden som redan nämnts – bland annat lagen (1986:436) om näringsförbud, försäkringsavtalslagen (2005:104) och lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet. Marknadsdomstolen är som första och enda instans behörig att handlägga mål och ärenden enligt dessa lagar med förbud vid vite som huvudsaklig sanktion.
Bestämmelserna i marknadsföringslagen om förbud och åläggande tillämpas enligt tobakslagen, alkohollagen, lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet, prisinformationslagen (2004:347) och distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) även i förhållande till de särskilda bestämmelser om marknadsföringens utformning och innehåll som finns enligt dessa lagar. En näringsidkare som bryter mot dessa bestämmelser kan åläggas att betala marknadsstörningsavgift.
3.3 Konkurrensrätten
Allmänt om konkurrensrätten
Konkurrensrätten syftar till att undanröja hinder för en effektiv konkurrens i näringslivet och därigenom skapa en sund marknad. Inom EU avser reglerna dessutom att bidra till skapandet av en gemensam inre marknad. De grundläggande bestämmelserna
137
Ds 2014:2 Berörda rättsområden och domstolar
137
inom EU:s konkurrensrätt återfinns i EUF-fördraget. De centrala konkurrensrättsliga bestämmelserna i Sverige finns i konkurrenslagen (2008:579), KL. Till konkurrensrätten kan även hänföras frågor om olagligt statsstöd. Till konkurrensrättens närliggande rättsområden kan även hänföras vissa måltyper med konkurrensrättslig anknytning.
3.3.1
Allmänt
Konkurrenslagen bygger på den konkurrensrättsliga förbudsprincipen, som innebär att vissa konkurrensbegränsningar i sig är skadliga och ska vara förbjudna. Lagen är tillämplig på alla företag i hela näringslivet i fråga om all produktion av och handel med varor, tjänster och andra nyttigheter.
Förbud mot konkurrensbegränsningar
Konkurrenslagen innehåller förbud mot två typer av konkurrensbegränsningar.
Avtal och samordnade förfaranden mellan företag samt beslut om företagssammanslutningar är förbjudna om de har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat. Detta
förbud mot konkurrensbegränsande samarbete innebär att företag
inte får begränsa konkurrensen genom att samverka om vilka priser de ska ta av kunderna, dela upp marknader mellan sig – t.ex. vid anbudsgivning – eller motverka att nya företag kommer in på marknaden (kartellbildning). Konkurrenslagen anger ett antal undantag från förbudet för vissa typer av avtal. Ett avtal som är förbjudet enligt de konkurrensrättsliga reglerna är även civilrättsligt ogiltigt.
Ett företag som är så ekonomiskt starkt att det kan agera utan att ta hänsyn till sina konkurrenter, kunder och i sista hand
Berörda rättsområden och domstolar
136
förelagts med stöd av marknadsföringslagen överklagas dock till hovrätt och därefter till Högsta domstolen enligt lagen (1985:206) om viten (jfr även NJA 2010 s. 48).
Andra marknadsföringsrättsliga regleringar
3.2.3
Det finns ett antal lagar som innehåller särskilda regler om förbud mot olika former av reklam eller annan marknadsföring och som när det gäller sanktionssystem och processuell ordning hänvisar till marknadsföringslagen. Hit hör – förutom lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden som redan nämnts – bland annat lagen (1986:436) om näringsförbud, försäkringsavtalslagen (2005:104) och lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet. Marknadsdomstolen är som första och enda instans behörig att handlägga mål och ärenden enligt dessa lagar med förbud vid vite som huvudsaklig sanktion.
Bestämmelserna i marknadsföringslagen om förbud och åläggande tillämpas enligt tobakslagen, alkohollagen, lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet, prisinformationslagen (2004:347) och distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) även i förhållande till de särskilda bestämmelser om marknadsföringens utformning och innehåll som finns enligt dessa lagar. En näringsidkare som bryter mot dessa bestämmelser kan åläggas att betala marknadsstörningsavgift.
3.3 Konkurrensrätten
Allmänt om konkurrensrätten
Konkurrensrätten syftar till att undanröja hinder för en effektiv konkurrens i näringslivet och därigenom skapa en sund marknad. Inom EU avser reglerna dessutom att bidra till skapandet av en gemensam inre marknad. De grundläggande bestämmelserna
138
Berörda rättsområden och domstolar
138
konsumenterna kan ha en dominerande ställning på marknaden. Sådana företag har ett särskilt ansvar och det uppställs i konkurrenslagen ett förbud att missbruka en dominerande
ställning. Missbruket kan bestå i t.ex. underprissättning eller
leveransvägran. Det anses följa av allmänna avtalsrättsliga principer att även ett avtal som strider mot förbudet mot missbruk av dominerande ställning, är civilrättsligt ogiltigt.
Konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning har sin motsvarighet i artikel 101 och 102 i EUF-fördraget.
Åtgärder mot förbjudna konkurrensbegränsningar
En överträdelse av förbudsbestämmelserna i konkurrenslagen eller i EUF-fördraget kan föranleda olika former av ingripanden. Konkurrensverket beslutar om åläggande vid vite att upphöra med en pågående överträdelse. Konkurrensverkets beslut överklagas till Marknadsdomstolen. Ett beslut av Konkurrensverket att inte meddela ett åläggande kan däremot inte överklagas. I ett sådant fall får i stället ett företag som berörs av överträdelsen väcka talan i Marknadsdomstolen om att ett åläggande ska meddelas. Marknadsdomstolens beslut får inte överklagas.
På talan av Konkurrensverket får Stockholms tingsrätt besluta om påförande av konkurrensskadeavgift för en redan begången överträdelse. Tingsrättens beslut överklagas till Marknadsdomstolen. I 2008 års konkurrenslag har det införts en möjlighet för Konkurrensverket att i stället för att väcka talan om konkurrensskadeavgift förelägga ett företag att betala en sådan avgift (avgiftsföreläggande). Om företaget inte godkänner avgiftsföreläggandet kan talan om konkurrensskadeavgift väckas. Ett godkänt avgiftsföreläggande kan undanröjas genom ett extraordinärt förfarande på samma sätt som ett strafföreläggande.
Enligt konkurrenslagen finns ingen möjlighet att vidta straffrättsliga sanktioner mot konkurrensbegränsande åtgärder. En
139
Ds 2014:2 Berörda rättsområden och domstolar
139
företrädare för ett bolag kan däremot få näringsförbud (se lagen [1986:436] om näringsförbud).
För konkurrensrättsliga mål av rent civilrättslig karaktär gäller en annan domstolsordning. Tvistemål på konkurrensrättslig grund, som mål om skadestånd eller om ogiltighet av avtal, handläggs av allmän domstol enligt rättegångsbalkens bestämmelser. Även rättegångsbalkens forumregler gäller men Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva frågor om skadestånd. Talan om utdömande av vite handläggs också i allmän domstol. Även för dessa mål finns dock en särskild forumbestämmelse, enligt vilken Stockholms tingsrätt alltid är behörig. Tingsrättens avgöranden får överklagas till hovrätt och i sista hand Högsta domstolen. Detta gäller dock inte i fall där ett skadeståndsmål har kumulerats med ett mål om konkurrensskadeavgift. I sådana fall överklagas målet till Marknadsdomstolen.
Företagskoncentrationer
En företagskoncentration som är ägnad att påtagligt hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom landet eller en avsevärd del av det ska förbjudas. Om det är tillräckligt för att undanröja de skadliga effekterna av en företagskoncentration får en part i koncentrationen i stället för ett förbud åläggas att avyttra ett företag eller en del av ett företag eller att genomföra någon annan konkurrensfrämjande åtgärd. Ett förbud mot en företagskoncentration innebär att en rättshandling som utgör en del i koncentrationen eller som har till syfte att genomföra denna blir ogiltig. Stockholms tingsrätt beslutar på talan av Konkurrensverket om förbud eller åläggande vid vite med anledning av företagskoncentrationen. Tingsrättens avgörande får överklagas till Marknadsdomstolen som är sista instans. Ett förbud eller åläggande får inte meddelas senare än två år efter det att företagskoncentrationen uppkom.
Berörda rättsområden och domstolar
138
konsumenterna kan ha en dominerande ställning på marknaden. Sådana företag har ett särskilt ansvar och det uppställs i konkurrenslagen ett förbud att missbruka en dominerande
ställning. Missbruket kan bestå i t.ex. underprissättning eller
leveransvägran. Det anses följa av allmänna avtalsrättsliga principer att även ett avtal som strider mot förbudet mot missbruk av dominerande ställning, är civilrättsligt ogiltigt.
Konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning har sin motsvarighet i artikel 101 och 102 i EUF-fördraget.
Åtgärder mot förbjudna konkurrensbegränsningar
En överträdelse av förbudsbestämmelserna i konkurrenslagen eller i EUF-fördraget kan föranleda olika former av ingripanden. Konkurrensverket beslutar om åläggande vid vite att upphöra med en pågående överträdelse. Konkurrensverkets beslut överklagas till Marknadsdomstolen. Ett beslut av Konkurrensverket att inte meddela ett åläggande kan däremot inte överklagas. I ett sådant fall får i stället ett företag som berörs av överträdelsen väcka talan i Marknadsdomstolen om att ett åläggande ska meddelas. Marknadsdomstolens beslut får inte överklagas.
På talan av Konkurrensverket får Stockholms tingsrätt besluta om påförande av konkurrensskadeavgift för en redan begången överträdelse. Tingsrättens beslut överklagas till Marknadsdomstolen. I 2008 års konkurrenslag har det införts en möjlighet för Konkurrensverket att i stället för att väcka talan om konkurrensskadeavgift förelägga ett företag att betala en sådan avgift (avgiftsföreläggande). Om företaget inte godkänner avgiftsföreläggandet kan talan om konkurrensskadeavgift väckas. Ett godkänt avgiftsföreläggande kan undanröjas genom ett extraordinärt förfarande på samma sätt som ett strafföreläggande.
Enligt konkurrenslagen finns ingen möjlighet att vidta straffrättsliga sanktioner mot konkurrensbegränsande åtgärder. En
140
Berörda rättsområden och domstolar
140
Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet
Konkurrenslagen innehåller bestämmelser om att staten, en kommun eller ett landsting kan förbjudas att i en säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande om detta snedvrider eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden eller om detta hämmar eller är ägnat att hämma förekomsten eller utvecklingen av sådan konkurrens. En kommun eller ett landsting kan också förbjudas att bedriva en viss verksamhet i sådana fall. Talan om förbud eller omprövning av ett meddelat beslut om förbud prövas av Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket eller, såvitt avser omprövning, av det företag som beslutet riktas emot. Tingsrättens avgörande får överklagas till Marknadsdomstolen som är sista instans.
Utredning av konkurrensärenden
Om det behövs för att Konkurrensverket ska kunna fullfölja sina uppgifter enligt konkurrenslagen får verket ålägga t.ex. ett företag att tillhandahålla uppgifter eller ålägga någon att inställa sig till förhör.
På ansökan av Konkurrensverket kan Stockholms tingsrätt besluta att verket får genomföra en undersökning, platsundersökning, hos ett företag för att utreda om företaget har överträtt något av förbuden i konkurrenslagen eller EUFfördraget. En sådan undersökning får även göras på begäran av EU-kommissionen eller en myndighet i en annan medlemsstat. Tingsrättens beslut får överklagas till Marknadsdomstolen som är sista instans.
141
Ds 2014:2 Berörda rättsområden och domstolar
141
Andra regleringar
3.3.2
Lagen om elektronisk kommunikation
Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) syftar till att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet. Regleringen i LEK har i flera delar konkurrensrättslig karaktär. Det gäller i synnerhet de bestämmelser enligt vilka den behöriga förvaltningsmyndigheten, Post- och telestyrelsen, fattar beslut om fastställande av marknader, identifiering av företag med betydande marknadsinflytande samt åläggande av konkurrensbefrämjande skyldigheter för sådana företag. Beslut enligt lagen kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Förvaltningsrättens beslut kan i sin tur överklagas till kammarrätten, som numera är slutinstans.
Vid överklagande av beslut enligt LEK som gäller konkurrensbefrämjande skyldigheter finns det särskilda bestämmelser om handläggningen i förvaltningsdomstolarna. Sådana mål ska handläggas skyndsamt. Det finns vidare regler om begränsningar i rätten att åberopa nya omständigheter eller nya bevis (preklusion). I allmänhet ska ekonomiska experter ingå i rätten när målen avgörs.
Offentlig upphandling
Offentlig upphandling är ett område som står konkurrensrätten nära och där EU-direktiv är i hög grad styrande. I Sverige regleras området i huvudsak av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling och parallellagen för försörjningssektorn (lagen [2007:1092] om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster). En ansökan om överprövning av upphandlande myndighets beslut sker hos allmän förvaltningsdomstol. Antalet upphandlingsmål i förvaltningsdomstolarna uppgår till drygt 3 000 mål per år. Konkurrensverket, som är
Berörda rättsområden och domstolar
140
Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet
Konkurrenslagen innehåller bestämmelser om att staten, en kommun eller ett landsting kan förbjudas att i en säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande om detta snedvrider eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden eller om detta hämmar eller är ägnat att hämma förekomsten eller utvecklingen av sådan konkurrens. En kommun eller ett landsting kan också förbjudas att bedriva en viss verksamhet i sådana fall. Talan om förbud eller omprövning av ett meddelat beslut om förbud prövas av Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket eller, såvitt avser omprövning, av det företag som beslutet riktas emot. Tingsrättens avgörande får överklagas till Marknadsdomstolen som är sista instans.
Utredning av konkurrensärenden
Om det behövs för att Konkurrensverket ska kunna fullfölja sina uppgifter enligt konkurrenslagen får verket ålägga t.ex. ett företag att tillhandahålla uppgifter eller ålägga någon att inställa sig till förhör.
På ansökan av Konkurrensverket kan Stockholms tingsrätt besluta att verket får genomföra en undersökning, platsundersökning, hos ett företag för att utreda om företaget har överträtt något av förbuden i konkurrenslagen eller EUFfördraget. En sådan undersökning får även göras på begäran av EU-kommissionen eller en myndighet i en annan medlemsstat. Tingsrättens beslut får överklagas till Marknadsdomstolen som är sista instans.
142
Berörda rättsområden och domstolar
142
tillsynsmyndighet på området, kan hos förvaltningsrätt ansöka om att en upphandlande enhet ska betala upphandlingsskadeavgift för det fall reglerna om upphandling allvarligt överträtts i ett upphandlingsförfarande. Mål om skadestånd på grund av felaktig tillämpning av upphandlingslagstiftningen handläggs emellertid av allmän domstol enligt vanliga forumregler.
Statsstöd
Bland EUF-fördragets konkurrensregler finns vissa bestämmelser om statligt stöd som har till syfte att förhindra att konkurrensförhållanden inom unionen snedvrids genom att medlemsstaterna otillbörligt gynnar vissa företag eller viss produktion ekonomiskt (artikel 107-109).
Som utgångspunkt är statsstöd förbjudet. Under vissa förutsättningar får dock sådant stöd lämnas, men det måste då först ha godkänts av EU-kommissionen (det s.k. genomförandeförbudet). Av rättspraxis från EU-domstolen följer att svenska domstolar har en skyldighet att säkerställa förbudets effektiva genomslag. Högsta domstolen har också slagit fast att talan om vitesförbud eller skadestånd i anledning av olagligt statsstöd i avsaknad av annan reglering kan prövas av allmän domstol (NJA 2009 s. 625). Sedan den 1 juli 2013 gäller lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler som närmare reglerar skyldigheten att dels återkräva olagligt statsstöd, dels återbetala olagligt stöd.
3.4 Några näraliggande rättsområden
Namn och utgivningsbevis för periodisk skrift
3.4.1
Ärenden om byte av personnamn i vissa fall, bl.a. byte till ett nybildat efternamn, handläggs av Patent- och registreringsverket som bl.a. prövar att namnet inte är förväxlingsbart med andra
143
Ds 2014:2 Berörda rättsområden och domstolar
143
efternamn eller kännetecken. Verkets beslut kan överklagas till Patentbesvärsrätten och i sista hand till Högsta förvaltningsdomstolen. Flertalet namnrättsliga ärenden handläggs emellertid av Skatteverket. Dess beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Namnlagskommittén, som haft i uppdrag att se över namnlagen (1982:670), föreslår att Skatteverket ska vara prövningsmyndighet för samtliga namnärenden (SOU 2013:35). Betänkandet har remitterats.
Utgivningsbevis för periodiska skrifter registreras hos Patent- och registreringsverket enligt lagen (1991:1559) om föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Verkets slutliga beslut i ärenden om utgivningsbevis kan överklagas till Patentbesvärsrätten och därefter till Högsta förvaltningsdomstolen.
Företagshemligheter
3.4.2
Lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter innehåller regler om straff, skadestånd, vitesförbud och andra åtgärder till motverkande av angrepp på företagshemligheter. Företagshemligheter är information om affärs- eller driftsförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende. Lagen gäller endast obehöriga angrepp på företagshemligheter.
Lagen är en speciallagstiftning i skärningspunkten mellan flera olika rättsområden, bl.a. konkurrensrätten, immaterialrätten och arbetsrätten. Lagen reglerar förhållanden som redan är reglerade genom annan lagstiftning och tar i de flesta fall över i de situationer då den är tillämplig. Mål om tillämpningen av lagen om skydd för företagshemligheter som är arbetstvister handläggs i särskild ordning; allmän domstol eller i Arbetsdomstolen, om tvisten har samband med en arbetstvist (jfr 1 kap. 1 § och 2 kap. 1–3 §§ lagen [1974:371] om rättegången i arbetstvister).
Berörda rättsområden och domstolar
142
tillsynsmyndighet på området, kan hos förvaltningsrätt ansöka om att en upphandlande enhet ska betala upphandlingsskadeavgift för det fall reglerna om upphandling allvarligt överträtts i ett upphandlingsförfarande. Mål om skadestånd på grund av felaktig tillämpning av upphandlingslagstiftningen handläggs emellertid av allmän domstol enligt vanliga forumregler.
Statsstöd
Bland EUF-fördragets konkurrensregler finns vissa bestämmelser om statligt stöd som har till syfte att förhindra att konkurrensförhållanden inom unionen snedvrids genom att medlemsstaterna otillbörligt gynnar vissa företag eller viss produktion ekonomiskt (artikel 107-109).
Som utgångspunkt är statsstöd förbjudet. Under vissa förutsättningar får dock sådant stöd lämnas, men det måste då först ha godkänts av EU-kommissionen (det s.k. genomförandeförbudet). Av rättspraxis från EU-domstolen följer att svenska domstolar har en skyldighet att säkerställa förbudets effektiva genomslag. Högsta domstolen har också slagit fast att talan om vitesförbud eller skadestånd i anledning av olagligt statsstöd i avsaknad av annan reglering kan prövas av allmän domstol (NJA 2009 s. 625). Sedan den 1 juli 2013 gäller lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler som närmare reglerar skyldigheten att dels återkräva olagligt statsstöd, dels återbetala olagligt stöd.
3.4 Några näraliggande rättsområden
Namn och utgivningsbevis för periodisk skrift
3.4.1
Ärenden om byte av personnamn i vissa fall, bl.a. byte till ett nybildat efternamn, handläggs av Patent- och registreringsverket som bl.a. prövar att namnet inte är förväxlingsbart med andra
144
Berörda rättsområden och domstolar
144
3.5 Närmare om domstolarna
Patentbesvärsrätten
3.5.1
Patentbesvärsrätten inrättades år 1978 genom att den tidigare Besvärsavdelningen vid Patent- och registreringsverket bröts ut från myndigheten och ombildades till en fristående specialförvaltningsdomstol. Patentbesvärsrätten överprövar Patent- och registreringsverkets beslut i ärenden om patent, varumärken och mönster samt efternamn och utgivningsbevis för periodisk skrift. Domstolen överprövar också Statens jordbruksverks beslut i ärenden om växtsortskydd (se avsnitt 3.1.2).
I Patentbesvärsrätten arbetar ca 15 personer, varav fem lagfarna domare och sex tekniskt kunniga domare. En av de lagfarna ledamöterna är domstolens ordförande (2 § lagen [1977:729] om Patentbesvärsrätten, PBRL). I förordningen (1988:346) med instruktion för Patentbesvärsrätten finns närmare bestämmelser om domstolens organisation, fördelning av mål och handläggning av målen. Ansvaret för domstolens mål fördelas på såväl de lagfarna som de tekniskt kunniga domarna.
Måltillströmningen till Patentbesvärsrätten har minskat kraftigt de senaste årtiondena. Antalet inkomna patentmål har minskat från drygt 360 mål år 1985 till 38 mål år 2012. När det gäller mönstermål har antalet mål minskat drastiskt från 48 mål år 2002 till att de senaste åren vara färre än tio (ett mål år 2012). Även när det gäller antalet varumärkesmål är trenden vikande. Från år 2002 till år 2011 skedde en minskning från 366 till 222 mål per år. År 2011 och 2012 var antalet inkomna mål ännu lägre; 137 respektive 110 mål. Minskningen år 2011 och 2012 kan möjligen förklaras av att Patent- och registreringsverket lagt ner betydande arbete på att ställa om sin handläggning med hänsyn till den nya varumärkeslagen och att antalet mål om avskrivning av varumärkesansökningar minskat eftersom det sedan den 1 juli 2011 finns en möjlighet till återupptagande av en avskriven ansökan. Övriga målkategorier har länge haft endast marginell omfattning. År 2012 inkom till domstolen tolv namnmål och ett
145
Ds 2014:2 Berörda rättsområden och domstolar
145
mål om utgivningsbevis. Inga mål om växtförädlarrätt har inkommit de senaste tio åren.
Målutvecklingen i Patentbesvärsrätten har ett tydligt samband med ärendeutvecklingen i Patent- och registreringsverket. År 2000 inkom 4 963 nationella patentansökningar till verket medan det år 2012 inkom endast 2 436 ansökningar. Antalet ingivna mönsteransökningar var 2 340 år 2000 medan endast 563 ansökningar inkom år 2012. Antalet varumärkesansökningar har däremot på senare år hållit sig på en jämnare nivå. År 2000 inkom 9 653 ansökningar och år 2012 inkom 9 329 ansökningar.
Marknadsdomstolen
3.5.2
Marknadsdomstolen har sitt ursprung i Näringsfrihetsrådet – som avgjorde ärenden enligt konkurrensbegränsningslagen – och Näringslivets opinionsnämnd – som avgjorde frågor om otillbörlig reklam och marknadsföringsmetoder. Näringsfrihetsrådet var ett domstolsliknande organ och Näringslivets opinionsnämnd var en självsanerande verksamhet i näringslivets egen regi. År 1971 ersattes dessa två organ av Marknadsrådet. Rådet har sedan år 1973 ställning som specialdomstol under benämningen Marknadsdomstolen.
Regler för Marknadsdomstolens verksamhet ges i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m., MDL, samt i de materiella lagar som domstolen har att tillämpa. Domstolen prövar framför allt mål och ärenden enligt konkurrenslagen och marknadsföringslagen. Marknadsdomstolen är en specialdomstol inom de allmänna domstolarnas sfär. I linje härmed prövar Högsta domstolen ansökningar om resning m.m. av Marknadsdomstolens avgöranden.
Marknadsdomstolen hade från början en sammansättning där det ingick intresseledamöter som representerade näringslivs- och löntagarintressen. Sedan tillkomsten av 1993 års konkurrenslag består domstolen i stället av en ordförande, en vice ordförande och fem särskilda ledamöter. Ordföranden, vice ordföranden och en av de särskilda ledamöterna ska vara jurist med domarerfaren-
Berörda rättsområden och domstolar
144
3.5 Närmare om domstolarna
Patentbesvärsrätten
3.5.1
Patentbesvärsrätten inrättades år 1978 genom att den tidigare Besvärsavdelningen vid Patent- och registreringsverket bröts ut från myndigheten och ombildades till en fristående specialförvaltningsdomstol. Patentbesvärsrätten överprövar Patent- och registreringsverkets beslut i ärenden om patent, varumärken och mönster samt efternamn och utgivningsbevis för periodisk skrift. Domstolen överprövar också Statens jordbruksverks beslut i ärenden om växtsortskydd (se avsnitt 3.1.2).
I Patentbesvärsrätten arbetar ca 15 personer, varav fem lagfarna domare och sex tekniskt kunniga domare. En av de lagfarna ledamöterna är domstolens ordförande (2 § lagen [1977:729] om Patentbesvärsrätten, PBRL). I förordningen (1988:346) med instruktion för Patentbesvärsrätten finns närmare bestämmelser om domstolens organisation, fördelning av mål och handläggning av målen. Ansvaret för domstolens mål fördelas på såväl de lagfarna som de tekniskt kunniga domarna.
Måltillströmningen till Patentbesvärsrätten har minskat kraftigt de senaste årtiondena. Antalet inkomna patentmål har minskat från drygt 360 mål år 1985 till 38 mål år 2012. När det gäller mönstermål har antalet mål minskat drastiskt från 48 mål år 2002 till att de senaste åren vara färre än tio (ett mål år 2012). Även när det gäller antalet varumärkesmål är trenden vikande. Från år 2002 till år 2011 skedde en minskning från 366 till 222 mål per år. År 2011 och 2012 var antalet inkomna mål ännu lägre; 137 respektive 110 mål. Minskningen år 2011 och 2012 kan möjligen förklaras av att Patent- och registreringsverket lagt ner betydande arbete på att ställa om sin handläggning med hänsyn till den nya varumärkeslagen och att antalet mål om avskrivning av varumärkesansökningar minskat eftersom det sedan den 1 juli 2011 finns en möjlighet till återupptagande av en avskriven ansökan. Övriga målkategorier har länge haft endast marginell omfattning. År 2012 inkom till domstolen tolv namnmål och ett
146
Berörda rättsområden och domstolar
146
het. De fyra andra särskilda ledamöterna ska vara ekonomiska experter. Endast ordföranden är anställd i domstolen. För övriga ledamöter är tjänstgöringen ett sidouppdrag. I Marknadsdomstolen finns totalt nio anställda.
Antalet inkomna mål till Marknadsdomstolen har varierat något mellan åren. År 2009 inkom 57 mål och år 2010 inkom 36 mål. År 2011 inkom totalt 42 mål till domstolen medan det under år 2012 kom in sammanlagt 27 mål. Av dessa var två mål enligt konkurrenslagen (enskild part var kärande eller klagande i båda), 25 mål enligt marknadsföringslagen (enskild part var kärande eller klagande i 23 av dessa). Under perioden 2009–2012 har Marknadsdomstolen inte fått in något mål enligt lagen om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer, lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., försäkringsavtalslagen, lagen om franchisegivares informationsskyldighet, lagen om lufttransporter, lagen om näringsförbud eller lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden.
Allmän domstol
3.5.3
Tingsrätt
Immaterialrättsliga mål
När det gäller immaterialrätten är Stockholms tingsrätt exklusivt forum i flertalet patentmål, mål om gemenskapsformgivning och gemenskapsvarumärken samt vissa upphovsrättsmål. I övrigt gäller allmänna forumregler, även om Stockholms tingsrätt i flera fall är reservforum. Alla tingsrätter i landet kan alltså, enligt rättegångsbalkens allmänna forumregler, pröva immaterialrättsliga tvister som rör upphovsrätt, kretsmönster, mönster, varumärke och firma.
Antalet patentmål vid Stockholms tingsrätt har minskat avsevärt under 2000-talet. År 2003 inkom 44 mål, år 2006 inkom 19
147
Ds 2014:2 Berörda rättsområden och domstolar
147
mål och år 2012 inkom 16 mål. Antalet patentmål vid andra tingsrätter är marginellt.
År 2012 kom det till Stockholms tingsrätt in 46 varumärkesmål, fem mönstermål, tre firmamål och 25 upphovsrättsliga mål, vilket är mer än det totala antalet mål vid övriga tingsrätter. Av dessa mål var alla utom tre varumärkesmål tvistemål. Under senare år har det inte inkommit några mål om kretsmönster, geografisk ursprungsbeteckning eller växtförädlarrätt.
Marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål
Enligt marknadsföringslagen är Stockholms tingsrätt exklusivt forum i mål om utdömande av marknadsstörningsavgift och fakultativt forum i mål om skadestånd och utdömande av förelagt vite. Andra tingsrätter handlägger marknadsföringsmål endast om talan avser enbart skadestånd eller utdömande av vite och Stockholms tingsrätt inte utnyttjas som fakultativt forum.
Enligt konkurrenslagen är Stockholms tingsrätt exklusivt forum i mål som rör konkurrensskadeavgift, företagskoncentration, konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet samt ärenden om utredning av konkurrensärenden. Alla tingsrätter är enligt rättegångsbalkens allmänna forumregler behöriga att handlägga mål enligt konkurrenslagen om ogiltighet, skadestånd och utdömande av vite. En talan om skadestånd eller utdömande av vite får dock alltid väckas vid Stockholms tingsrätt. Om ett mål innefattar både yrkande om konkurrensskadeavgift och skadestånd är emellertid Stockholms tingsrätt exklusivt forum.
Antalet marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål i tingsrätterna är mycket litet. Stockholms tingsrätt fick under år 2012 in sex tvistemål enligt marknadsföringslagen och övriga tingsrätter fick in ungefär lika många mål. Under samma period fick Stockholms tingsrätt in tre tvistemål och tre ärenden enligt konkurrenslagen.
Berörda rättsområden och domstolar
146
het. De fyra andra särskilda ledamöterna ska vara ekonomiska experter. Endast ordföranden är anställd i domstolen. För övriga ledamöter är tjänstgöringen ett sidouppdrag. I Marknadsdomstolen finns totalt nio anställda.
Antalet inkomna mål till Marknadsdomstolen har varierat något mellan åren. År 2009 inkom 57 mål och år 2010 inkom 36 mål. År 2011 inkom totalt 42 mål till domstolen medan det under år 2012 kom in sammanlagt 27 mål. Av dessa var två mål enligt konkurrenslagen (enskild part var kärande eller klagande i båda), 25 mål enligt marknadsföringslagen (enskild part var kärande eller klagande i 23 av dessa). Under perioden 2009–2012 har Marknadsdomstolen inte fått in något mål enligt lagen om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer, lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., försäkringsavtalslagen, lagen om franchisegivares informationsskyldighet, lagen om lufttransporter, lagen om näringsförbud eller lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden.
Allmän domstol
3.5.3
Tingsrätt
Immaterialrättsliga mål
När det gäller immaterialrätten är Stockholms tingsrätt exklusivt forum i flertalet patentmål, mål om gemenskapsformgivning och gemenskapsvarumärken samt vissa upphovsrättsmål. I övrigt gäller allmänna forumregler, även om Stockholms tingsrätt i flera fall är reservforum. Alla tingsrätter i landet kan alltså, enligt rättegångsbalkens allmänna forumregler, pröva immaterialrättsliga tvister som rör upphovsrätt, kretsmönster, mönster, varumärke och firma.
Antalet patentmål vid Stockholms tingsrätt har minskat avsevärt under 2000-talet. År 2003 inkom 44 mål, år 2006 inkom 19
148
Berörda rättsområden och domstolar
148
Hovrätt
De immaterialrättsliga målens påtagliga koncentration till Stockholms tingsrätt leder till en motsvarande koncentration till Svea hovrätt. I Svea hovrätt handläggs de immaterialrättsliga målen på en specialavdelning. År 2012 inkom till Svea hovrätt tre tvistemål och fem ärenden om patent. Samma år inkom åtta tvistemål, ett brottmål och elva ärenden om varumärke, ett ärende om mönster, ett tvistemål om firma samt ett tvistemål, två brottmål och fyra ärenden om upphovsrätt. Antalet mål vid övriga fem hovrätter är litet. Det rör sig om tiotalet mål om året totalt sett.
För marknadsförings- och konkurrensmålen är situationen en annan genom att Stockholms tingsrätts avgöranden i dessa mål i regel överklagas till Marknadsdomstolen. Mål om skadestånd enligt konkurrenslagen som inte handlagts tillsammans med ett mål om konkurrensskadeavgift och mål om ogiltighet enligt konkurrenslagen överklagas dock till hovrätt, liksom mål om utdömande av vite. Antalet sådana mål är obetydligt.
Högsta domstolen
Högsta domstolen är sista instans för samtliga immaterialrättsliga mål samt för vissa marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål.
År 2012 inkom 17 immaterialrättsliga tvistemål och fyra ärenden till domstolen. Tre tvistemål rörde patent, fyra tvistemål rörde upphovsrätt, nio tvistemål och tre ärenden rörde varumärke och ett tvistemål och ett ärende rörde mönster. Samma år meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd i ett upphovsrättsligt brottmål.
Under 2012 avgjorde Högsta domstolen två marknadsförings- och konkurrensrättliga mål, varav ett avsåg avvisning av ett överklagande av ett av hovrätt meddelat beslut om utdömande av vite och ett avsåg avslag av resningsansökan avseende en dom från Marknadsdomstolen.
149
Ds 2014:2 Berörda rättsområden och domstolar
149
Allmän förvaltningsdomstol
3.5.4
Vissa mål som kan hänföras till immaterialrätten och konkurrensrätten eller som har konkurrensrättsliga inslag handläggs i allmän förvaltningsdomstol. Det gäller bl.a. mål om firmaregistrering och mål enligt lagen om elektronisk kommunikation. Behörig förvaltningsrätt är den inom vars domkrets ärendet först prövats (14 § andra stycket lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar). Förvaltningsrättens avgörande får överklagas till kammarrätten.
Högsta förvaltningsdomstolen är överinstans till Patentbesvärsrätten och kammarrätt, förutom i vissa mål enligt lagen om elektronisk kommunikation där kammarrätten är sista instans. År 2012 inkom till domstolen sex patentmål, tolv varumärkesmål och ett mönstermål.
3.6 En nordisk utblick
I Norge kan Patentstyrets beslut i fråga om registrering av rättigheter överklagas till Klagenemnda for industrielle rettigheter. Allmän domstol handlägger mål om ogiltighet eller intrång i immateriella rättigheter. Oslo tingsrätt är exklusivt forum för mål om intrång i patent, varumärke eller design. Konkurrensmyndighetens beslut överklagas till regeringen (Fornyings- og administrasjonsdepartementet). I övrigt sker domstolsprövningen av marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga och ärenden i allmän domstol.
I Danmark kan Patent- og Varemærkestyrelsens beslut överklagas till Ankenævet for Patenter og Varemærker. Ankenævet for Patenter og Varemærkers beslut kan överklagas till domstol. I såväl immaterialrättsliga (med undantag för upphovsrättsliga) som marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden kan parterna välja mellan att vända sig till allmän domstol eller till Sø- og Handelsretten, som är specialiserad på vissa måltyper. Sø- og Handelsretten är exklusivt forum för bl.a. mål om gemenskapsvarumärken. Sø- og Handelsrettens avgöranden
Berörda rättsområden och domstolar
148
Hovrätt
De immaterialrättsliga målens påtagliga koncentration till Stockholms tingsrätt leder till en motsvarande koncentration till Svea hovrätt. I Svea hovrätt handläggs de immaterialrättsliga målen på en specialavdelning. År 2012 inkom till Svea hovrätt tre tvistemål och fem ärenden om patent. Samma år inkom åtta tvistemål, ett brottmål och elva ärenden om varumärke, ett ärende om mönster, ett tvistemål om firma samt ett tvistemål, två brottmål och fyra ärenden om upphovsrätt. Antalet mål vid övriga fem hovrätter är litet. Det rör sig om tiotalet mål om året totalt sett.
För marknadsförings- och konkurrensmålen är situationen en annan genom att Stockholms tingsrätts avgöranden i dessa mål i regel överklagas till Marknadsdomstolen. Mål om skadestånd enligt konkurrenslagen som inte handlagts tillsammans med ett mål om konkurrensskadeavgift och mål om ogiltighet enligt konkurrenslagen överklagas dock till hovrätt, liksom mål om utdömande av vite. Antalet sådana mål är obetydligt.
Högsta domstolen
Högsta domstolen är sista instans för samtliga immaterialrättsliga mål samt för vissa marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål.
År 2012 inkom 17 immaterialrättsliga tvistemål och fyra ärenden till domstolen. Tre tvistemål rörde patent, fyra tvistemål rörde upphovsrätt, nio tvistemål och tre ärenden rörde varumärke och ett tvistemål och ett ärende rörde mönster. Samma år meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd i ett upphovsrättsligt brottmål.
Under 2012 avgjorde Högsta domstolen två marknadsförings- och konkurrensrättliga mål, varav ett avsåg avvisning av ett överklagande av ett av hovrätt meddelat beslut om utdömande av vite och ett avsåg avslag av resningsansökan avseende en dom från Marknadsdomstolen.
150
Berörda rättsområden och domstolar
150
kan överklagas till Högsta domstolen (Højesteret). Upphovsrättsliga mål och ärenden handläggs i allmän domstol.
I Finland finns en fristående specialdomstol, Marknadsdomstolen, som tidigare handlagt marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden, men som från och med den 1 september 2013 handlägger även immaterialrättsliga tvistemål och ärenden, inklusive registreringsärenden (prop. RP 124/2012). Marknadsdomstolens avgöranden får överklagas till Högsta domstolen respektive Högsta förvaltningsdomstolen beroende på vad målet eller ärendet rör. Prövningstillstånd krävs i de högsta domstolarna. De immaterialrättsliga brottmålen omfattas inte av den nya ordningen, utan dessa mål handläggs även fortsättningsvis i allmän domstol.
151 151
4 Tidigare överväganden och reformer
4.1 Immaterialrätten
När det gäller immaterialrätten har den nationella processordningen varit förhållandevis stabil under lång tid. Flera utredningar har dock övervägt förändringar, utan att det lett till lagstiftning. Olika reformer av de materiella reglerna har dock genomförts, senast en ny varumärkeslag och förändringar i firmalagen.
1983 års patentprocessutredning
4.1.1
1983 års patentprocessutredning föreslog i betänkandet Patentprocessen och sanktionssystemet inom patenträtten (SOU 1983:35) att Patentbesvärsrätten skulle upphöra och att det skulle inrättas en ny domstol – Patentdomstolen – för prövning av såväl överklaganden av Patent- och registreringsverkets beslut i patentmål som de patentmål som handläggs vid Stockholms tingsrätt. Utredningen föreslog att domstolens beslut inte skulle få överklagas. När det gäller övriga mål som handläggs i Patentbesvärsrätten föreslog utredningen att de skulle föras till kammarrätt. En klar majoritet av remissinstanserna, bl.a. Högsta domstolen, Regeringsrätten, Svea hovrätt, Domstolsverket och Rättegångsutredningen, ställde sig negativa till förslaget om inrättandet av en specialdomstol på sätt utredningen föreslagit. Många ansåg att rättssäkerhetsskäl talade
Berörda rättsområden och domstolar
150
kan överklagas till Högsta domstolen (Højesteret). Upphovsrättsliga mål och ärenden handläggs i allmän domstol.
I Finland finns en fristående specialdomstol, Marknadsdomstolen, som tidigare handlagt marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden, men som från och med den 1 september 2013 handlägger även immaterialrättsliga tvistemål och ärenden, inklusive registreringsärenden (prop. RP 124/2012). Marknadsdomstolens avgöranden får överklagas till Högsta domstolen respektive Högsta förvaltningsdomstolen beroende på vad målet eller ärendet rör. Prövningstillstånd krävs i de högsta domstolarna. De immaterialrättsliga brottmålen omfattas inte av den nya ordningen, utan dessa mål handläggs även fortsättningsvis i allmän domstol.
152
Tidigare överväganden och reformer
152
mot en sådan domstol som skulle utgöra första och enda instans. Det anfördes också att inrättandet av en specialdomstol inte stod i samklang med den rådande principiella uppfattningen att rättskipningen i landet i största möjliga utsträckning borde hållas samman inom ramen för de allmänna domstolarnas och allmänna förvaltningsdomstolarnas verksamhet.
I fråga om utredningens förslag att inrätta en patentdomstol anförde regeringen att förslaget innebar en radikal reformering av patentprocessen som skulle bota många av de brister som påtalats (prop. 1985/86:86). Regeringen konstaterade dock att förslaget innefattade omfattande förändringar som berörde såväl de allmänna domstolarnas som förvaltningsdomstolarnas organisation och att andra delar av domstolsväsendet var föremål för behandling som ett led i Rättegångsutredningens arbete, vilket gjorde att regeringen ställde sig tveksam till utredningens förslag. Remissutfallet visade också enligt regeringen att tiden inte var mogen för så genomgripande organisatoriska förändringar som utredningen hade föreslagit. Syftet med förslaget borde i stället kunna tillgodoses genom förändringar inom det nuvarande systemets ram. Regeringen underströk dock att den delade utredningens bedömning att patentmålens speciella karaktär och behovet av teknisk sakkunskap ställer särskilda krav på de ledamöter som deltar i handläggningen av sådana mål. För att förstärka den patenträttsliga och tekniska kompetensen i domstolarna föreslog regeringen att ledamöter från Patentbesvärsrätten i större utsträckning skulle delta i patentmål i tingsrätt och hovrätt. Vidare föreslogs att tekniskt kunniga ledamöter i ökad utsträckning skulle delta i den förberedande handläggningen i domstolarna.
Promemorian Specialdomstolarna i framtiden
4.1.2
I departementspromemorian Specialdomstolarna i framtiden (Ds 1993:34) övervägdes om specialdomstolar bör och kan avskaffas som självständiga rättsskipningsorgan och i vilken mån
153
Ds 2014:2 Tidigare överväganden och reformer
153
deras arbetsuppgifter kan tas över antingen av de allmänna domstolarna eller av de allmänna förvaltningsdomstolarna.
I fråga om Patentbesvärsrätten konstaterades i promemorian dels att antalet patentbesvärsmål har minskat successivt under senare år, dels att förfarandet i domstolen i stor utsträckning är detsamma som i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Det föreslogs därför att Patentbesvärsrätten avskaffas som fristående domstol och att domstolens uppgifter tas över av de allmänna förvaltningsdomstolarna, som förstärks med särskilda ledamöter vid avgörande av sådana mål. Ett betydande antal remissinstanser, bl.a. Göteborgs tingsrätt, Länsrätten i Stockholms län, Domstolsverket och Sveriges advokatsamfund, tillstyrkte att Patentbesvärsrätten upphör som fristående specialdomstol men hade synpunkter på och invändningar mot de lösningar som föreslogs. Andra remissinstanser, bl.a. Regeringsrätten, Stockholms tingsrätt, Svea hovrätt, Patentbesvärsrätten och Svenska Föreningen för Immaterialrätt (då Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd), var kritiska och påtalade att förslaget medför en förlängd instansordning, vilket skulle innebära att det kommer att ta längre tid att få ett slutgiltigt beslut till stånd, att kvaliteten på avgörandena kommer att sjunka och att sakkunskap skingras. Det framhölls även att den pågående internationella utvecklingen på det industriella rättsskyddets område bör avvaktas.
1999 års patentprocessutredning
4.1.3
1999 års patentprocessutredning föreslog i betänkandet Patentprocessen m.m. (SOU 2001:33) att de mål som handläggs i Patentbesvärsrätten inom det industriella rättsskyddet (patent, varumärken, mönster och växtförädling) i stället ska handläggas i en särskild domstol vid Stockholms tingsrätt; Patendomstolen. Enligt förslaget ska även tvistemål och brottmål om patent och växtförädlarrätt samt tvistemål om arbetstagares uppfinningar och försvarsuppfinningar handläggas i Patentdomstolen. Utredningen föreslog att en särskild patentprocesslag ska reglera
Tidigare överväganden och reformer
152
mot en sådan domstol som skulle utgöra första och enda instans. Det anfördes också att inrättandet av en specialdomstol inte stod i samklang med den rådande principiella uppfattningen att rättskipningen i landet i största möjliga utsträckning borde hållas samman inom ramen för de allmänna domstolarnas och allmänna förvaltningsdomstolarnas verksamhet.
I fråga om utredningens förslag att inrätta en patentdomstol anförde regeringen att förslaget innebar en radikal reformering av patentprocessen som skulle bota många av de brister som påtalats (prop. 1985/86:86). Regeringen konstaterade dock att förslaget innefattade omfattande förändringar som berörde såväl de allmänna domstolarnas som förvaltningsdomstolarnas organisation och att andra delar av domstolsväsendet var föremål för behandling som ett led i Rättegångsutredningens arbete, vilket gjorde att regeringen ställde sig tveksam till utredningens förslag. Remissutfallet visade också enligt regeringen att tiden inte var mogen för så genomgripande organisatoriska förändringar som utredningen hade föreslagit. Syftet med förslaget borde i stället kunna tillgodoses genom förändringar inom det nuvarande systemets ram. Regeringen underströk dock att den delade utredningens bedömning att patentmålens speciella karaktär och behovet av teknisk sakkunskap ställer särskilda krav på de ledamöter som deltar i handläggningen av sådana mål. För att förstärka den patenträttsliga och tekniska kompetensen i domstolarna föreslog regeringen att ledamöter från Patentbesvärsrätten i större utsträckning skulle delta i patentmål i tingsrätt och hovrätt. Vidare föreslogs att tekniskt kunniga ledamöter i ökad utsträckning skulle delta i den förberedande handläggningen i domstolarna.
Promemorian Specialdomstolarna i framtiden
4.1.2
I departementspromemorian Specialdomstolarna i framtiden (Ds 1993:34) övervägdes om specialdomstolar bör och kan avskaffas som självständiga rättsskipningsorgan och i vilken mån
154
Tidigare överväganden och reformer
154
Patentdomstolens organisation samt förfarandet i de mål som ska handläggas där och i högre instans.
Vidare föreslog utredningen att återstående mål som handläggs i Patentbesvärsrätten, dvs. mål om namn och utgivningsbevis för periodiska skrifter, ska föras till allmän förvaltningsdomstol.
Utredningen föreslog dessutom en rad bestämmelser i syfte att effektivisera förfarandet. Bland dessa kan nämnas en möjlighet att handlägga tvistemål och ärenden som rör patent gemensamt i Patentdomstolen, ökade möjligheter till skriftlig handläggning samt begränsningar i rätten att överklaga. Vidare föreslog utredningen att de tekniskt kunniga ledamöter som tjänstgör i Patentbesvärsrätten fortsättningsvis ska tjänstgöra vid Patentdomstolen och att hovrätten ska vara hänvisad till annan teknisk expertis.
Av de remissinstanser som yttrade sig över frågorna om patentprocessen och domstolsorganisationen tillstyrkte elva huvudsakligen förslaget medan åtta avstyrkte det. De remissinstanser som var positiva till förslaget, bl.a. Svea hovrätt, Domstolsverket, Statskontoret och Patent- och registreringsverket, instämde i att det finns ett behov av att koncentrera verksamheten på patentprocessens område till en domstolsorganisation och ansåg att den föreslagna sammanföringen medför en önskvärd koncentration av specialistkompetensen. De kritiska remissinstanserna, bl.a. Stockholms tingsrätt, Patentbesvärsrätten, Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv och Svenska Föreningen för Immaterialrätt, anförde att förslaget inte löser problemen med resurs- och kompetensfrågor samt att det inte skapas en tillräckligt slagkraftig och kompetent domstolsorganisation för hantering av immaterialrättsliga mål och ärenden. Flera remissinstanser, bl.a. Patentbesvärsrätten och Svenska Föreningen för Immaterialrätt, uttryckte farhågor för att kompetensen i hovrätt försämras om den inte kan använda de tekniskt kunniga ledamöterna från Patentbesvärsrätten. Ett antal remissinstanser, bl.a. Patentbesvärsrätten, Svenska Föreningen för Immaterialrätt, Svenskt Näringsliv, Domstolsverket, Patent- och
155
Ds 2014:2 Tidigare överväganden och reformer
155
registreringsverket och Sveriges advokatsamfund, förde fram tanken på en än mer samlad domstolsorganisation på immaterialrättens område innefattande också fler immaterialrätter. Flera remissinstanser ansåg att även marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål bör omfattas av reformen.
Vissa remissinstanser ansåg att den internationella utvecklingen bör avvaktas. Andra däremot ansåg att det är viktigt att redan nu skapa en domstolsorganisation som kan utgöra en byggsten i en framtida europeisk domstolsorganisation.
Förslaget till ny patentprocesslag godtogs i huvudsak av de remissinstanser som yttrade sig i den delen. Remissinstanserna framför dock olika lagtekniska synpunkter.
Varumärkeskommittén
4.1.4
Varumärkeskommittén föreslog i betänkandet Ny varumärkeslag och ändringar i firmalagen (SOU 2001:26) inga förändringar av processordningen med undantag för en ny ordning för administrativ hävning.
I Varumärkeskommitténs uppdrag ingick inte att överväga en koncentration av varumärkes- och firmarättsliga mål. Ett antal remissinstanser, bl.a. Patentbesvärsrätten, Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv och Svenska Föreningen för Immaterialrätt, förde emellertid fram tankar på en koncentration i domstol av mål om industriella rättigheter. Flera av dessa ansåg att Stockholms tingsrätt borde vara exklusivt forum för dessa måltyper (prop. 2009/10:225 s. 235 och 351).
Mönsterutredningen
4.1.5
Mönsterutredningen föreslog i sitt slutbetänkande Förslag till formskyddslag (SOU 2001:68) att handläggningen av allmänna mål om formskydd koncentreras till Stockholms tingsrätt, på sätt som redan gäller för patentmålen. Utredningen menade att övervägande skäl talar för en sådan koncentration och pekade på
Tidigare överväganden och reformer
154
Patentdomstolens organisation samt förfarandet i de mål som ska handläggas där och i högre instans.
Vidare föreslog utredningen att återstående mål som handläggs i Patentbesvärsrätten, dvs. mål om namn och utgivningsbevis för periodiska skrifter, ska föras till allmän förvaltningsdomstol.
Utredningen föreslog dessutom en rad bestämmelser i syfte att effektivisera förfarandet. Bland dessa kan nämnas en möjlighet att handlägga tvistemål och ärenden som rör patent gemensamt i Patentdomstolen, ökade möjligheter till skriftlig handläggning samt begränsningar i rätten att överklaga. Vidare föreslog utredningen att de tekniskt kunniga ledamöter som tjänstgör i Patentbesvärsrätten fortsättningsvis ska tjänstgöra vid Patentdomstolen och att hovrätten ska vara hänvisad till annan teknisk expertis.
Av de remissinstanser som yttrade sig över frågorna om patentprocessen och domstolsorganisationen tillstyrkte elva huvudsakligen förslaget medan åtta avstyrkte det. De remissinstanser som var positiva till förslaget, bl.a. Svea hovrätt, Domstolsverket, Statskontoret och Patent- och registreringsverket, instämde i att det finns ett behov av att koncentrera verksamheten på patentprocessens område till en domstolsorganisation och ansåg att den föreslagna sammanföringen medför en önskvärd koncentration av specialistkompetensen. De kritiska remissinstanserna, bl.a. Stockholms tingsrätt, Patentbesvärsrätten, Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv och Svenska Föreningen för Immaterialrätt, anförde att förslaget inte löser problemen med resurs- och kompetensfrågor samt att det inte skapas en tillräckligt slagkraftig och kompetent domstolsorganisation för hantering av immaterialrättsliga mål och ärenden. Flera remissinstanser, bl.a. Patentbesvärsrätten och Svenska Föreningen för Immaterialrätt, uttryckte farhågor för att kompetensen i hovrätt försämras om den inte kan använda de tekniskt kunniga ledamöterna från Patentbesvärsrätten. Ett antal remissinstanser, bl.a. Patentbesvärsrätten, Svenska Föreningen för Immaterialrätt, Svenskt Näringsliv, Domstolsverket, Patent- och
156
Tidigare överväganden och reformer
156
bl.a. att det begränsade antalet mål knappast ger underlag för att skapa och upprätthålla kompetens hos fler än ett fåtal domare.
Av de remissinstanser som yttrade sig om förslaget att koncentrera mål till Stockholms tingsrätt tillstyrkte alla utom en. Bland annat Svenska Föreningen för Immaterialrätt anförde att en koncentration av målen till Stockholms tingsrätt innebär att domstolen kan dra fördel av den kompetens den har från andra immaterialrättsliga områden. Sveriges konsthantverkare och industriformgivare ansåg att den koncentration av kompetens det blir fråga om uppväger de praktiska ekonomiska olägenheter koncentrationen kan få för den enskilda formgivaren ute i landet. Företagarna avstyrkte förslaget med motiveringen att frågan om exklusiva fora för immaterialrättsliga tvister bör utredas i ett sammanhang. Företagarna nämnde särskilt de processuella olägenheter som kan uppstå när en produkt omfattas av flera olika immaterialrättsskydd.
Patentlagsutredningen
4.1.6
Regeringen gav den 4 oktober 2012 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå de författningsändringar som behövs till följd av införandet av det enhetliga patentskyddet och inrättandet av den enhetliga europeiska patentdomstolen (dir. 2012:99).
Utredningen föreslår i ett delbetänkande Patentlagen och det enhetliga europeiska patentsystemet (SOU 2013:48) bl.a. en ny forumregel som innebär att en svensk domstol inte är behörig att ta upp ett mål när den enhetliga patentdomstolen är exklusivt behörig enligt avtalet om en enhetlig patentdomstol. Utredningen gör dessutom bedömningen att den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet är begränsad till civilrättsområdet och att domstolsavtalet därför inte hindrar att nationella domstolar tar upp patenträttsliga brottmål även om prövningen skulle omfatta intrångsfrågor som annars skulle falla under den
157
Ds 2014:2 Tidigare överväganden och reformer
157
enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet. Betänkandet har remitterats.
4.2 Marknadsföringsrätten och konkurrensrätten
På marknadsföringsrättens och konkurrensrättens område har frågan om en förändrad processordning övervägts i olika sammanhang. I flera fall har också förändringar genomförts.
Enligt äldre marknadsförings- och konkurrenslagstiftning var Marknadsdomstolen första och enda domstolsinstans. Genom 1995 års marknadsföringslag och 1993 års konkurrenslag ändrades instansordningen för mål enligt dessa lagar så att Stockholms tingsrätt skulle vara första instans för alla mål och ärenden (prop. 1992/93:56 respektive 1994/95:123). Genom ändringar i konkurrenslagen som trädde i kraft 1998 skedde, i syfte att få till stånd en snabbare handläggning av målen, en återgång till att Marknadsdomstolen som första instans skulle pröva överklagade beslut av Konkurrensverket (prop. 1997/98:130). Stockholms tingsrätt kvarstod dock som första instans för mål om konkurrensskadeavgift och företagskoncentration. I marknadsföringslagen genomfördes 1999 motsvarande förändring av instansordningen genom att mål om förbud och åläggande åter skulle handläggas i Marknadsdomstolen som första instans (prop. 1997/98:188).
I den nya marknadsföringslag som trädde i kraft år 2008 gjordes inga förändringar av processordningen (prop. 2007/08:115).
Genom införandet av en ny konkurrenslag år 2008 omfattas alla av Stockholms tingsrätt meddelade avgöranden i konkurrensmål och konkurrensärenden som överklagas till Marknadsdomstolen av systemet med prövningstillstånd. Genom 2008 års konkurrenslag har vidare Konkurrensverket getts utökade beslutsbefogenheter genom att verket får meddela avgiftsförelägganden. En fakultativ möjlighet för domstolarna att förena mål om skadestånd på konkurrensrättslig grund med mål om konkurrensskadeavgift har också införts (prop. 2007/08:135).
Tidigare överväganden och reformer
156
bl.a. att det begränsade antalet mål knappast ger underlag för att skapa och upprätthålla kompetens hos fler än ett fåtal domare.
Av de remissinstanser som yttrade sig om förslaget att koncentrera mål till Stockholms tingsrätt tillstyrkte alla utom en. Bland annat Svenska Föreningen för Immaterialrätt anförde att en koncentration av målen till Stockholms tingsrätt innebär att domstolen kan dra fördel av den kompetens den har från andra immaterialrättsliga områden. Sveriges konsthantverkare och industriformgivare ansåg att den koncentration av kompetens det blir fråga om uppväger de praktiska ekonomiska olägenheter koncentrationen kan få för den enskilda formgivaren ute i landet. Företagarna avstyrkte förslaget med motiveringen att frågan om exklusiva fora för immaterialrättsliga tvister bör utredas i ett sammanhang. Företagarna nämnde särskilt de processuella olägenheter som kan uppstå när en produkt omfattas av flera olika immaterialrättsskydd.
Patentlagsutredningen
4.1.6
Regeringen gav den 4 oktober 2012 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå de författningsändringar som behövs till följd av införandet av det enhetliga patentskyddet och inrättandet av den enhetliga europeiska patentdomstolen (dir. 2012:99).
Utredningen föreslår i ett delbetänkande Patentlagen och det enhetliga europeiska patentsystemet (SOU 2013:48) bl.a. en ny forumregel som innebär att en svensk domstol inte är behörig att ta upp ett mål när den enhetliga patentdomstolen är exklusivt behörig enligt avtalet om en enhetlig patentdomstol. Utredningen gör dessutom bedömningen att den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet är begränsad till civilrättsområdet och att domstolsavtalet därför inte hindrar att nationella domstolar tar upp patenträttsliga brottmål även om prövningen skulle omfatta intrångsfrågor som annars skulle falla under den
158
Tidigare överväganden och reformer
158
Promemorian Specialdomstolarna i framtiden
4.2.1
Den i avsnitt 4.1.2 omnämnda departementspromemorian Specialdomstolarna i framtiden (Ds 1993:34) innehåller även överväganden om Marknadsdomstolen.
I promemorian anfördes att Marknadsdomstolen bör avskaffas som en självständig specialdomstol och inordnas som en specialfunktion i Svea hovrätt. Reformen borde enligt promemorian inriktas på att mål som prövas av Marknadsdomstolen i första instans i stället ska prövas av tingsrätt i första instans och att målen inte ska kunna överklagas till Högsta domstolen. Bland annat mot bakgrund av att reformen kräver ytterligare överväganden beträffande forum- och förfaranderegler föreslogs dock inga lagändringar. Remissutfallet för slutsatserna i denna del av promemorian var blandat. En majoritet av dem som yttrade sig, bl.a. Göteborgs tingsrätt, Riksrevisionsverket, Företagarnas Riksorganisation och Sveriges advokatsamfund, var positiva till att Marknadsdomstolen inordnas som en specialfunktion i Svea hovrätt. Några av remissinstanserna, bl.a. Högsta domstolen och Länsrätten i Norrbottens län, menade att Högsta domstolen bör ha den prejudikatbildande funktionen. Av de remissinstanser som var negativa, bl.a. Marknadsdomstolen, Konkurrensverket och Konsumentverket, framhöll de flesta vikten av snabba avgöranden på marknadsföringsrättens område och att Marknadsdomstolens prejudikatbildande funktion bör behållas. Några av remissinstanserna påpekade också att en del måltyper i Marknadsdomstolen närmast hör hemma i de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Utredningen om en översyn av konkurrenslagen
4.2.2
I betänkandet En ny konkurrenslag (2006:99) övervägde Utredningen om en översyn av konkurrenslagen utformningen av domstolsordningen för de konkurrensrättsliga målen. Flera skäl fördes fram mot att ha ett system med specialdomstol på kon-
159
Ds 2014:2 Tidigare överväganden och reformer
159
kurrensrättens område. Enligt utredningens uppfattning borde rimliga krav på specialisering även på konkurrensrättens område kunna tillgodoses inom ramen för dömandet i de allmänna domstolsslagen. Nuvarande system bygger redan, såvitt avser Stockholms tingsrätt, på en specialisering i allmän domstol. Vidare anförde utredningen att en ordning där målen även överprövas inom ramen för en större domstolsorganisation än Marknadsdomstolen torde kunna öppna möjligheter för att skapa en organisation som är mer flexibel och mindre sårbar än den nuvarande, främst med avseende på de riktigt stora målen om konkurrensskadeavgift. Utredningen bedömde att en lämplig förändring av instansordningen för de aktuella målen vore att föra över de mål som enligt nuvarande ordning handläggs i Marknadsdomstolen till prövning i de allmänna domstolarna, med Stockholms tingsrätt som första instans och Svea hovrätt som andra instans – där Marknadsdomstolen skulle inordnas. Utredningen lämnade dock inget förslag om en sådan förändring, eftersom det fick anses ligga utanför utredningens uppdrag. Utredningens bedömning var dock att de förslag om förändringar av det konkurrensrättsliga regelverket som föreslogs skulle underlätta en framtida förändring av instansordningen.
Frågan om ny ordning för domstolsprövningen berördes även av en del av de remissinstanser som yttrade sig över betänkandet. Svea hovrätt, Domstolsverket och några advokatbyråer delade utredningens uppfattning att det på sikt finns skäl att inordna Marknadsdomstolen i Svea hovrätt, medan Marknadsdomstolen, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Svenskt näringsliv och Svensk industriförening inte kunde tillstyrka en sådan förändring.
Rapport om Åtgärder för bättre konkurrens
4.2.3
Regeringen gav år 2008 Konkurrensverket i uppdrag att göra en bred översyn av konkurrenssituationen i Sverige och lämna förslag till åtgärder som stärker konkurrensen. Uppdraget redovisades i en tvådelad rapport: Åtgärder för bättre konkurrens – förslag och
Tidigare överväganden och reformer
158
Promemorian Specialdomstolarna i framtiden
4.2.1
Den i avsnitt 4.1.2 omnämnda departementspromemorian Specialdomstolarna i framtiden (Ds 1993:34) innehåller även överväganden om Marknadsdomstolen.
I promemorian anfördes att Marknadsdomstolen bör avskaffas som en självständig specialdomstol och inordnas som en specialfunktion i Svea hovrätt. Reformen borde enligt promemorian inriktas på att mål som prövas av Marknadsdomstolen i första instans i stället ska prövas av tingsrätt i första instans och att målen inte ska kunna överklagas till Högsta domstolen. Bland annat mot bakgrund av att reformen kräver ytterligare överväganden beträffande forum- och förfaranderegler föreslogs dock inga lagändringar. Remissutfallet för slutsatserna i denna del av promemorian var blandat. En majoritet av dem som yttrade sig, bl.a. Göteborgs tingsrätt, Riksrevisionsverket, Företagarnas Riksorganisation och Sveriges advokatsamfund, var positiva till att Marknadsdomstolen inordnas som en specialfunktion i Svea hovrätt. Några av remissinstanserna, bl.a. Högsta domstolen och Länsrätten i Norrbottens län, menade att Högsta domstolen bör ha den prejudikatbildande funktionen. Av de remissinstanser som var negativa, bl.a. Marknadsdomstolen, Konkurrensverket och Konsumentverket, framhöll de flesta vikten av snabba avgöranden på marknadsföringsrättens område och att Marknadsdomstolens prejudikatbildande funktion bör behållas. Några av remissinstanserna påpekade också att en del måltyper i Marknadsdomstolen närmast hör hemma i de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Utredningen om en översyn av konkurrenslagen
4.2.2
I betänkandet En ny konkurrenslag (2006:99) övervägde Utredningen om en översyn av konkurrenslagen utformningen av domstolsordningen för de konkurrensrättsliga målen. Flera skäl fördes fram mot att ha ett system med specialdomstol på kon-
160
Tidigare överväganden och reformer
160
Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (Konkurrensverkets rapportserie 2009:4). I rapportens första del, Åtgärder för bättre konkurrens – förslag, lämnade Konkurrensverket ett stort antal förslag till åtgärder som är ägnade att förbättra förutsättningarna för fungerande konkurrens till nytta för konsumenterna. Bland förslagen märks förslaget att samla marknadsrelaterade mål i ett och samma domstolsslag för en effektivare handläggning.
4.3 Målutredningen
Utredningen
Målutredningen ställer i betänkandet Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) upp ett antal principer för när det kan finnas behov av att vidta åtgärder i organisatoriskt eller processuellt hänseende i syfte att uppnå särskild skyndsamhet eller särskild kompetens samt redovisar de verktyg och metoder som bedöms ändamålsenliga för att uppnå sådan skyndsamhet eller kompetens.
Beträffande de immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen bedömer utredningen att behovet av särskild kompetens i domstolsförfarandet är tydligt. Utredningen finner att deltagandet av särskilda ledamöter vid avgörandet av vissa av dessa mål är en ändamålsenlig åtgärd. Däremot ser utredningen inget behov av särskild skyndsamhet.
Utredningen konstaterar att domstolsprövningen av immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål är uppdelad mellan allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol och specialdomstol. Enligt utredningens uppfattning bör utgångspunkten vara att måltyper som, i likhet med de nu aktuella måltyperna, har många och starka beröringspunkter ska hanteras i ett domstolsslag eftersom det bör leda till samordningsvinster. Nuvarande ordning försämrar enligt utredningen möjligheten att bygga upp och upprätthålla specialistkompetens på de aktuella områdena.
161
Ds 2014:2 Tidigare överväganden och reformer
161
Utredningen bedömer att en mer samlad domstolsprövning, där målen koncentreras till en domstol, skulle ge upphov till en mer bärkraftig verksamhet. Genom att samla målen i ett domstolsslag förbättras också förutsättningarna för en god prejudikatbildning. En annan fördel med en mer samlad domstolsprövning är enligt utredningen att det bör kunna leda till att de särskilda ledamöterna används mer effektivt.
Utredningen anser sammantaget att det kan finnas anledning att närmare överväga om det är befogat att inrätta en ny särskild domstol inom ramen för de allmänna domstolarna för att samla de immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen.
Remissutfallet
En majoritet av remissinstanserna, bl.a. Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Konkurrensverket och Konsumentverket, är positiva till utredningens överväganden när det gäller de immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen.
Högsta förvaltningsdomstolen instämmer i utredningens bedömning att det inte är ändamålsenligt att immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål som har sin grund i samma omständigheter ska fördelas på flera domstolsslag och instansordningar. Domstolen delar emellertid inte utredningens uppfattning att det bör inrättas en ny särskild domstol. Snarare bör det övervägas att föra in Marknadsdomstolen under Svea hovrätt.
Svenskt Näringsliv, Patent- och registreringsverket, Svenska Föreningen för Immaterialrätt, Patentbesvärsrätten, Marknadsdomstolen, Näringslivets delegation för marknadsrätt, Sveriges Marknadsförbund, Svenska Industrins IP Förening och Företagarna ställer sig positiva till att samla de immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen. De anser att den närmare avgränsningen av vilka mål som ska samlas och hur domstolslösningen och de processuella reglerna ska se ut bör bli föremål för en utredning. Vissa av dem, bl.a. Svenskt
Tidigare överväganden och reformer
160
Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (Konkurrensverkets rapportserie 2009:4). I rapportens första del, Åtgärder för bättre konkurrens – förslag, lämnade Konkurrensverket ett stort antal förslag till åtgärder som är ägnade att förbättra förutsättningarna för fungerande konkurrens till nytta för konsumenterna. Bland förslagen märks förslaget att samla marknadsrelaterade mål i ett och samma domstolsslag för en effektivare handläggning.
4.3 Målutredningen
Utredningen
Målutredningen ställer i betänkandet Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) upp ett antal principer för när det kan finnas behov av att vidta åtgärder i organisatoriskt eller processuellt hänseende i syfte att uppnå särskild skyndsamhet eller särskild kompetens samt redovisar de verktyg och metoder som bedöms ändamålsenliga för att uppnå sådan skyndsamhet eller kompetens.
Beträffande de immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen bedömer utredningen att behovet av särskild kompetens i domstolsförfarandet är tydligt. Utredningen finner att deltagandet av särskilda ledamöter vid avgörandet av vissa av dessa mål är en ändamålsenlig åtgärd. Däremot ser utredningen inget behov av särskild skyndsamhet.
Utredningen konstaterar att domstolsprövningen av immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål är uppdelad mellan allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol och specialdomstol. Enligt utredningens uppfattning bör utgångspunkten vara att måltyper som, i likhet med de nu aktuella måltyperna, har många och starka beröringspunkter ska hanteras i ett domstolsslag eftersom det bör leda till samordningsvinster. Nuvarande ordning försämrar enligt utredningen möjligheten att bygga upp och upprätthålla specialistkompetens på de aktuella områdena.
162
Tidigare överväganden och reformer
162
Näringsliv, Näringslivets delegation för marknadsrätt och Marknadsdomstolen, förordar en specialdomstolslösning.
Åklagarmyndigheten menar att det inte kan vara aktuellt med en ordning där brottmålen på området förs till ett annat domstolsslag än allmän domstol. Även Patentbesvärsrätten tar upp brottmålen och anför att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt hur dessa mål ska handläggas. Domstolen nämner som ett alternativ tillskapandet av en ”nationell tingsrätt” och lyfter fram att en sådan tingsrätt skulle på ett naturligt sätt kunna pröva frågor om brott på aktuella rättsområden.
Post- och telestyrelsen avstyrker att en utredning tillsätts vars uppdrag innefattar målen enligt lagen om elektronisk kommunikation med hänvisning till dels att nuvarande prövningsordning fungerar väl, dels behovet av stabilitet. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att det saknas tillräckliga skäl att göra några förändringar beträffande de immaterialrättsliga mål som för närvarande handläggs i allmän domstol.
163 163
5 En samlad prövning
5.1 Reformbehovet
Bedömning: Förutsättningarna för domstolarna att hand-
lägga och avgöra immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden behöver förbättras.
Skälen för bedömningen
Vikten av en ändamålsenlig domstolsprövning
Ett väl fungerande näringsliv är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och en växande välfärd i Sverige. Ett gott företagsklimat främjar företagande, innovation och investeringar. För att uppnå detta är det nödvändigt att immateriella rättigheter kan skyddas. Det är samtidigt nödvändigt att hinder för en effektiv konkurrens kan undanröjas och väl fungerande marknader kan skapas och utvecklas. Genom ökad konkurrens stiger effektiviteten, produktiviteten och konkurrenskraften hos företagen. Konkurrens stimulerar också innovation. En väl fungerande konkurrens gynnar också konsumenterna genom ökade valmöjligheter, högre kvalitet på produkter och lägre priser. Härigenom stärks den svenska konkurrenskraften. En väl fungerande konkurrens gynnar också konsumenternas ställning. Av stor betydelse i sammanhanget är att det finns moderna och tydliga regelverk inom de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga områdena.
Tidigare överväganden och reformer
162
Näringsliv, Näringslivets delegation för marknadsrätt och Marknadsdomstolen, förordar en specialdomstolslösning.
Åklagarmyndigheten menar att det inte kan vara aktuellt med en ordning där brottmålen på området förs till ett annat domstolsslag än allmän domstol. Även Patentbesvärsrätten tar upp brottmålen och anför att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt hur dessa mål ska handläggas. Domstolen nämner som ett alternativ tillskapandet av en ”nationell tingsrätt” och lyfter fram att en sådan tingsrätt skulle på ett naturligt sätt kunna pröva frågor om brott på aktuella rättsområden.
Post- och telestyrelsen avstyrker att en utredning tillsätts vars uppdrag innefattar målen enligt lagen om elektronisk kommunikation med hänvisning till dels att nuvarande prövningsordning fungerar väl, dels behovet av stabilitet. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att det saknas tillräckliga skäl att göra några förändringar beträffande de immaterialrättsliga mål som för närvarande handläggs i allmän domstol.
164
En samlad prövning
164
Ytterst finns domstolsprövning att tillgå för att upprätthålla dessa regelverk. Det är viktigt att det för de aktuella rättsområdena finns en ändamålsenlig domstolsprövning samt en god och enhetlig prejudikatbildning. Domstolsavgörandena kan påverka konkurrensförhållandena mellan företag och därmed dynamiken på marknaden. För företag och konsumenter, liksom för samhällsekonomin i stort, är det därför väsentligt att domstolsprövningen lever upp till högt ställda krav på kvalitet och effektivitet. En domstolsprövning som motsvarar dessa krav och i förlängningen tydliggör rättsläget kan klargöra under vilka förutsättningar verksamheter får bedrivas och därmed bidra till förbättrad konkurrens.
En förändring är nödvändig
Domstolsprövningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen är splittrad. Den är utspridd på olika allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. Målen tillhör de mest komplicerade och omfattande mål som handläggs i domstol. Behovet av särskild kompetens är därför tydligt i flera av dessa mål. Samtidigt rör det sig om ett förhållandevis litet antal mål.
Den nuvarande uppdelningen av prövningen på många olika domstolar försämrar möjligheterna att handlägga målen effektivt och med hög kvalitet. Många av de berörda domstolarna har ett mycket begränsat målunderlag, vilket innebär svårigheter att bygga upp och upprätthålla nödvändig specialistkompetens. Erfarenhet av en av de aktuella måltyperna kan i flera fall vara av värde vid handläggning av en annan måltyp där sakfrågan är densamma eller närliggande. Nuvarande uppdelning på olika domstolsslag innebär att sådant erfarenhetsutnyttjande inte är möjligt. Att det inte går att handlägga mål av nu aktuella slag gemensamt innebär också ett ineffektivt resursutnyttjande till nackdel inte minst för parterna, som kan behöva föra flera separata domstolsprocesser rörande vad som i grunden är samma
165
Ds 2014:2 En samlad prövning
165
fråga. Att instansordningen är splittrad ökar vidare risken för en oenhetlig praxis på området eftersom samma typ av frågor kan prövas av olika prejudikatinstanser.
Den problematiska situationen är särskilt tydlig i fråga om Patentbesvärsrätten. Domstolens målunderlag har minskat betydligt över åren. Den minskande måltillströmningen innebär ett dåligt resursutnyttjande och i förlängningen en risk för att den samlade kompetensen vid domstolen blir lidande på grund av otillräcklig praktisk erfarenhet av de olika där förekommande måltyperna. De senaste årens försämrade resursläge för domstolen har även fått negativa återverkningar för hanteringen av patentmål i allmän domstol eftersom Patentbesvärsrätten inte kunnat låna ut tekniska ledamöter i en omfattning som motsvarar de allmänna domstolarnas behov.
Det kan sammanfattningsvis konstateras att den nuvarande splittringen gör domstolsprövningen svåröverskådlig och förenad med påtagliga brister. Åtgärder bör därför vidtas för att förbättra förutsättningarna för domstolarna att pröva immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden effektivt och med hög kvalitet.
5.2 En enhetlig och koncentrerad domstolsprövning
Förslag: Domstolsprövningen av de immaterialrättsliga,
marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena ska vara enhetlig och koncentrerad.
Skälen för förslaget: Som anförs ovan bedöms det nödvändigt
att förändra domstolsprövningen på immaterialrättens, marknadsföringsrättens och konkurrensrättens områden för att kunna säkerställa en hög kvalitet och effektivitet i dömandet. Det är i och för sig möjligt att genom skilda riktade åtgärder försöka åstadkomma förbättrade förutsättningar för den dömande verksamheten att handlägga mål på de aktuella rättsområdena.
En samlad prövning
164
Ytterst finns domstolsprövning att tillgå för att upprätthålla dessa regelverk. Det är viktigt att det för de aktuella rättsområdena finns en ändamålsenlig domstolsprövning samt en god och enhetlig prejudikatbildning. Domstolsavgörandena kan påverka konkurrensförhållandena mellan företag och därmed dynamiken på marknaden. För företag och konsumenter, liksom för samhällsekonomin i stort, är det därför väsentligt att domstolsprövningen lever upp till högt ställda krav på kvalitet och effektivitet. En domstolsprövning som motsvarar dessa krav och i förlängningen tydliggör rättsläget kan klargöra under vilka förutsättningar verksamheter får bedrivas och därmed bidra till förbättrad konkurrens.
En förändring är nödvändig
Domstolsprövningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen är splittrad. Den är utspridd på olika allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. Målen tillhör de mest komplicerade och omfattande mål som handläggs i domstol. Behovet av särskild kompetens är därför tydligt i flera av dessa mål. Samtidigt rör det sig om ett förhållandevis litet antal mål.
Den nuvarande uppdelningen av prövningen på många olika domstolar försämrar möjligheterna att handlägga målen effektivt och med hög kvalitet. Många av de berörda domstolarna har ett mycket begränsat målunderlag, vilket innebär svårigheter att bygga upp och upprätthålla nödvändig specialistkompetens. Erfarenhet av en av de aktuella måltyperna kan i flera fall vara av värde vid handläggning av en annan måltyp där sakfrågan är densamma eller närliggande. Nuvarande uppdelning på olika domstolsslag innebär att sådant erfarenhetsutnyttjande inte är möjligt. Att det inte går att handlägga mål av nu aktuella slag gemensamt innebär också ett ineffektivt resursutnyttjande till nackdel inte minst för parterna, som kan behöva föra flera separata domstolsprocesser rörande vad som i grunden är samma
166
En samlad prövning
166
Sådana åtgärder skulle t.ex. kunna vara att de aktuella domstolarna tillförs ökade resurser. Det skulle också kunna övervägas att i de olika domstolarna vidta åtgärder för att öka specialiseringsgraden hos domarna eller på annat sätt förbättra kompetensförsörjningen för dessa måltyper. Åtgärder av dessa slag skulle visserligen kunna bidra till enstaka förbättringar av förutsättningarna för den dömande verksamheten, men endast på kort sikt och i begränsad omfattning. Sådana åtgärder innebär inte någon övergripande eller långsiktigt hållbar lösning för domstolsprövningen av de aktuella målen.
Som anges i avsnitt 5.1 är svårigheterna att få till stånd en ändamålsenlig domstolsprövning grundad framför allt i den splittrade domstolsordningen. Det låga mål- och ärendeantalet medför också att vissa av de domstolar eller domstolsenheter som prövar de olika mål- och ärendetyperna är relativt sett små, vilket kan innebära en risk för att verksamheten blir sårbar. De rättsliga och principiella samband som finns mellan de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena är tydliga (se avsnitt 5.3) och behovet av gemensam handläggning liksom den kompetensförstärkning som följer av att mål och ärenden rörande samma eller liknande rättsliga frågeställningar prövas samlat kan inte uppnås utan att angripa problemet med den splittrade prövningsordningen. Det är inte en tillfredsställande ordning att mål och ärenden som har ett gemensamt upphov fördelas på flera olika domstolsslag och instansordningar med de negativa konsekvenser som detta medför. Inte minst för Patentbesvärsrätten framstår en oförändrad ordning som ett ohållbart alternativ. Även för övriga domstolar finns det tydliga vinster med en samordning av mål- och ärendetyperna. Det råder också en bred samsyn om att en samlad prövning av de aktuella målen och ärendena skulle lösa många av de problem som prövningen av dessa mål- och ärendetyper brottas med. Senast har Målutredningen med bifall av en övervägande majoritet av remissinstanserna gjort denna bedömning. Med hänsyn härtill framstår den enda rimliga lösningen
167
Ds 2014:2 En samlad prövning
167
vara att skapa en mer enhetlig och koncentrerad domstolsordning.
Ett enhetligt prövningsförfarande skulle komma till rätta med de problem som den nuvarande prövningsordningen lider av. Det skapar en mer bärkraftig dömande verksamhet och innebär att både resurser och kompetens kan användas mer effektivt, vilket rimligtvis innebär en snabbare och bättre handläggning. De domare som arbetar med målen och ärendena får och kan upprätthålla en hög kompetens inom rättsområdena genom att de ges möjlighet att handlägga flera näraliggande mål- och ärendetyper. Det får anses mindre resurskrävande för en domare som mer regelmässigt kommer i kontakt med målen att sätta sig in i de målspecifika frågeställningarna än vad det är för en domare som har att ta ställning till en sådan frågeställning i ett enstaka fall. Problem med undersysselsättning och bristande praktisk erfarenhet kan i högre grad undvikas och den kompetens som finns i domstolarna kan därmed utnyttjas bättre. En samlad domstolsprövning ökar också förutsättningarna för en enhetlig praxis i besläktade frågor.
En samlad domstolsprövning har vidare den fördelen att den blir mer lättöverskådlig för parterna. Den som vill väcka talan i ett immaterialrättsligt, marknadsföringsrättsligt eller konkurrensrättsligt mål behöver inte fundera på vilken domstol som är behörig. Genom samlingen undviks också att en part behöver föra olika processer i olika domstolar, med de kostnader och olägenheter detta med nödvändighet för med sig. Härigenom erhålls vinster i form av tids- och kostnadsbesparingar för såväl parterna som domstolarna.
En samlad domstolsprövning som innebär att mål och ärenden som enligt nuvarande ordning handläggs i olika domstolar kommer att handläggas i samma domstol innebär förstås en ökad risk för jäv. Frågan huruvida en domare som deltagit i prövningen av ett mål eller ärende är jävig att handlägga ett annat mål eller ärende i samma domstol får bedömas med tillämpning av den s.k. generalklausulen i rättegångsbalken (4 kap. 13 § 10 RB och NJA 2008 s. 893). Den omständigheten att en domare är
En samlad prövning
166
Sådana åtgärder skulle t.ex. kunna vara att de aktuella domstolarna tillförs ökade resurser. Det skulle också kunna övervägas att i de olika domstolarna vidta åtgärder för att öka specialiseringsgraden hos domarna eller på annat sätt förbättra kompetensförsörjningen för dessa måltyper. Åtgärder av dessa slag skulle visserligen kunna bidra till enstaka förbättringar av förutsättningarna för den dömande verksamheten, men endast på kort sikt och i begränsad omfattning. Sådana åtgärder innebär inte någon övergripande eller långsiktigt hållbar lösning för domstolsprövningen av de aktuella målen.
Som anges i avsnitt 5.1 är svårigheterna att få till stånd en ändamålsenlig domstolsprövning grundad framför allt i den splittrade domstolsordningen. Det låga mål- och ärendeantalet medför också att vissa av de domstolar eller domstolsenheter som prövar de olika mål- och ärendetyperna är relativt sett små, vilket kan innebära en risk för att verksamheten blir sårbar. De rättsliga och principiella samband som finns mellan de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena är tydliga (se avsnitt 5.3) och behovet av gemensam handläggning liksom den kompetensförstärkning som följer av att mål och ärenden rörande samma eller liknande rättsliga frågeställningar prövas samlat kan inte uppnås utan att angripa problemet med den splittrade prövningsordningen. Det är inte en tillfredsställande ordning att mål och ärenden som har ett gemensamt upphov fördelas på flera olika domstolsslag och instansordningar med de negativa konsekvenser som detta medför. Inte minst för Patentbesvärsrätten framstår en oförändrad ordning som ett ohållbart alternativ. Även för övriga domstolar finns det tydliga vinster med en samordning av mål- och ärendetyperna. Det råder också en bred samsyn om att en samlad prövning av de aktuella målen och ärendena skulle lösa många av de problem som prövningen av dessa mål- och ärendetyper brottas med. Senast har Målutredningen med bifall av en övervägande majoritet av remissinstanserna gjort denna bedömning. Med hänsyn härtill framstår den enda rimliga lösningen
168
En samlad prövning
168
jävig i det enskilda fallet bedöms dock inte ha någon avgörande betydelse för den kvalitetshöjning som en koncentration av domstolsprövningen på området innebär.
Mot den angivna bakgrunden bör en förändring ske som innebär att prövningen av immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden sker inom ramen för en enhetlig och koncentrerad domstolsordning där måltillströmningen är kontinuerlig och av sådan omfattning att de som arbetar med målen har goda möjligheter att specialisera sig på området.
5.3 Mål- och ärendetyper som ska samlas
Utgångspunkter för avgränsningen
5.3.1
Immaterialrätten, marknadsföringsrätten och konkurrensrätten i vid bemärkelse rymmer ett stort antal mål- och ärendetyper och vilka av dessa som bör omfattas av reformen är inte helt givet. Det finns med hänsyn härtill behov av att göra en närmare avgränsning av vilka mål- och ärendetyper som bör ingå.
Vad som i första hand bör styra avgränsningen är det rättsliga eller principiella samband som kan finnas mellan olika mål och de fördelar en samling därigenom skulle medföra. Samtidigt behöver även andra aspekter, som t.ex. målantal och kopplingar till andra rättsområden, beaktas vid bedömningen. Som följer av avsnitt 6.1 blir i någon utsträckning även val av domstolsslag och domstol relevant när det gäller vilka mål och ärenden som kan och bör ingå i den samlade domstolsordningen.
Det framstår vidare som nödvändigt att iaktta en viss försiktighet med att i vart fall inledningsvis tillföra de domstolar som ska pröva målen för många och sinsemellan disparata måltyper. Detta gäller särskilt i de fall där samordningsvinsterna inte är tydliga och det inte heller i övrigt bedöms angeläget att förändra den gällande ordningen. Det finns annars en risk för övergångs-
169
Ds 2014:2 En samlad prövning
169
och inkörningsproblem som kan motverka att målen handläggs på ett ändamålsenligt sätt.
Det kan därutöver finnas måltyper där en förändring i och för sig framstår som rimlig men där det inte är givet att den ändring som bör ske är att föra målen till den nya domstolsorganisationen.
Immaterialrättsliga mål och ärenden