Patent- och marknadsdomstol

Patent- och marknadsdomstol

Justitiedepartementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad

2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/

Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2014

ISBN 978-91-38-24061-8 ISSN 0284-6012

15.26Förslag till lag om ändring i lagen (2010:510) om 15.27Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1350) om

uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och 15.28Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1390) om 15.29Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen

1010

Promemorians huvudsakliga innehåll

15.26Förslag till lag om ändring i lagen (2010:510) om

15.27Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och

15.28Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1390) om

Immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrens- 15.29Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen rättsliga frågor är av stor betydelse för bl.a. en effektiv konkurrens och ett starkt konsumentskydd. Det är viktigt att domstolsprövningen på dessa rättsområden lever upp till högt ställda krav på kvalitet och effektivitet och att det finns en god och enhetlig prejudikatbildning.

De aktuella målen och ärendena tillhör de mest komplicerade och omfattande som handläggs i domstol. De rättsliga och principiella sambanden mellan dem är tydliga samtidigt som domstolsprövningen är utspridd på flera olika domstolar. Den splittrade prövningen och det låga målantalet försämrar möjligheten att handlägga målen och ärendena effektivt och med hög kvalitet.

I promemorian bedöms att en enhetlig och koncentrerad domstolsprövning på de aktuella rättsområdena är nödvändig. Det föreslås att domstolsprövningen sker samlat i en särskild domstol i första instans (Patent- och marknadsdomstolen) och en särskild domstol i andra instans (Patent- och marknadsöverdomstolen). Stockholms tingsrätt ska vara Patent- och marknadsdomstol och Svea hovrätt ska vara Patent- och marknadsöverdomstol. Högsta domstolen ska som sista instans ha ansvar för prejudikatbildningen. Som en konsekvens av förslaget ska Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphöra.

I promemorian föreslås vidare en ny lag om patent- och marknadsdomstolar bl.a. med regler om tillämplig processlag, domstolarnas sammansättning och förfarandet.

Den nya domstolsordningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.

10 11 11

12

1¶Promemorians lagförslag

1.1¶Förslag till lag om patent- och marknadsdomstolar

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller handläggningen av mål och ärenden i Patent-

och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen samt sådan handläggning i Högsta domstolen som följer av

bestämmelser i denna lag.

2 § Patent- och marknadsdomstol är Stockholms tingsrätt.

Patent- och marknadsöverdomstol är Svea hovrätt.

3 § Patent- och marknadsdomstolens domar och beslut får över-

klagas till Patent- och marknadsöverdomstolen.

Patent- och marknadsöverdomstolens domar och beslut får överklagas till Högsta domstolen om inte annat är föreskrivet.

4 § Patent- och marknadsdomstolen handlägger mål och ärenden

enligt det som föreskrivs i

1. lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, patentlagen (1967:837), lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar och växtförädlarrättslagen (1997:306),

13 13

2. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, mönsterskyddslagen (1970:485), firmalagen (1974:156), lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter och varumärkeslagen (2010:1877), samt

3. konkurrenslagen (2008:579), marknadsföringslagen (2008:486), lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, lagen (1986:436) om näringsförbud, lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, lagen (2000:1175) om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer, försäkringsavtalslagen (2005:104), lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser, lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet, lagen (2010:510) om lufttransporter och lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden.

5 § Patent- och marknadsöverdomstolen prövar ansökningar om

resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid avseende dom eller beslut av Patent- och marknadsdomstolen eller avseende avgörande av förvaltningsmyndighet, om avgörandet skulle ha överklagats till Patent- och marknadsdomstolen. Vid handläggningen tillämpas rättegångsbalken om ansökan avser en dom och annars lagen (1996:242) om domstolsärenden.

6 § För frågor om marknadsföring och frågor om avtalsvillkor i

konsumentförhållanden finns en konsumentombudsman.

Konsumentombudsmannen utses av regeringen för viss tid och ska vara jurist.

2 kap. Ledamöter

1 § I Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och mark-

nadsöverdomstolen ska det finnas lagfarna domare och patentråd.

I domstolarna dömer också tekniska och ekonomiska experter samt nämndemän.

1414

2. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konst- Patentråd och tekniska experter benämns i denna lag tekniska närliga verk, mönsterskyddslagen (1970:485), firmalagen ledamöter. (1974:156), lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för Rättens ordförande ska alltid vara en lagfaren domare. halvledarprodukter och varumärkeslagen (2010:1877), samt

3. konkurrenslagen (2008:579), marknadsföringslagen (2008:486), 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, lagen utser vilka av de lagfarna domarna i Stockholms tingsrätt och (1986:436) om näringsförbud, lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i Svea hovrätt som ska tjänstgöra i Patent- och marknadsdomkonsumentförhållanden, lagen (2000:1175) om talerätt för vissa stolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer, försäkringsavtalslagen (2005:104), lagen (2005:590) om insyn i vissa 3 § I lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare finns finansiella förbindelser, lagen (2006:484) om franchisegivares bestämmelser om utnämning av patentråd. informationsskyldighet, lagen (2010:510) om lufttransporter och Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och anställer vikarie för patentråd samt förordnar tekniska och ekokonkurrensförhållanden. nomiska experter i Patent- och marknadsdomstolen och Patent-

och marknadsöverdomstolen.

5 § Patent- och marknadsöverdomstolen prövar ansökningar om Tekniska och ekonomiska experter förordnas för viss tid. Om resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid det medan en teknisk eller ekonomisk expert deltar i behandavseende dom eller beslut av Patent- och marknadsdomstolen lingen av ett mål eller ärende inträffar en omständighet som eller avseende avgörande av förvaltningsmyndighet, om medför att förordnandet ska upphöra att gälla, ska förordnandet avgörandet skulle ha överklagats till Patent- och ändå anses gälla i det pågående målet eller ärendet. marknadsdomstolen. Vid handläggningen tillämpas Tekniska och ekonomiska experter ska vara svenska medrättegångsbalken om ansökan avser en dom och annars lagen borgare och får inte vara underåriga eller i konkurstillstånd eller (1996:242) om domstolsärenden. ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

6 § För frågor om marknadsföring och frågor om avtalsvillkor i 4 § En teknisk ledamot ska ha teknisk eller annan relevant

konsumentförhållanden finns en konsumentombudsman. utbildning och erfarenhet av sådana sakfrågor som handläggs i

Konsumentombudsmannen utses av regeringen för viss tid patent- och marknadsdomstolarna. och ska vara jurist. En ekonomisk expert ska ha ekonomisk eller annan relevant

utbildning och erfarenhet av sådana sakfrågor som handläggs i

patent- och marknadsdomstolarna.

2 kap. Ledamöter

5 § En nämndeman i Patent- och marknadsdomstolen ska vara

1 § I Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och mark-

nämndeman i Stockholms tingsrätt. nadsöverdomstolen ska det finnas lagfarna domare och patent-

En nämndeman i Patent- och marknadsöverdomstolen ska råd.

vara nämndeman i Svea hovrätt.

I domstolarna dömer också tekniska och ekonomiska experter samt nämndemän.

14 1515

3 kap. Förfarandet

Handläggning av mål

1 § Vid handläggning av mål tillämpas rättegångsbalkens

bestämmelser om tvistemål eller brottmål, om inte annat föreskrivs i denna lag eller annan lag.

Handläggning av ärenden

2 § Vid handläggning av ärenden som inleds i Patent- och mark-

nadsdomstolen genom överklagande av en förvaltningsmyndighets beslut tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden, om inte annat föreskrivs i denna eller annan lag.

Att lagen om domstolsärenden i vissa fall är tillämplig även vid handläggning av ärenden som inleds i Patent- och marknadsdomstolen genom ansökan är särskilt reglerat.

3 § Ett beslut av Patent- och marknadsöverdomstolen i ett

ärende som har överklagats till Patent- och marknadsdomstolen får inte överklagas. Patent- och marknadsöverdomstolen får dock tillåta att ett beslut överklagas till Högsta domstolen om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen.

Handläggning av mål om utdömande av vite

4 § Mål om utdömande av vite ska handläggas enligt reglerna i

rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet.

Förening av mål och ärende

5 § Även i andra fall än som regleras i rättegångsbalken får mål

eller ärende enligt denna lag med den begränsning som framgår

1616

3 kap. Förfarandet av andra stycket handläggas gemensamt i en rättegång, om

domstolen med hänsyn till utredningen och övriga

Handläggning av mål

omständigheter finner det lämpligt. Mål och ärende som har

förenats kan åter särskiljas, om det finns skäl för det.

1 § Vid handläggning av mål tillämpas rättegångsbalkens

Mål eller ärende där det finns behov av teknisk sakkunskap bestämmelser om tvistemål eller brottmål, om inte annat före-

får inte handläggas i samma rättegång som mål eller ärende där skrivs i denna lag eller annan lag.

det finns behov av ekonomisk sakkunskap.

Handläggning av ärenden Omröstning

2 § Vid handläggning av ärenden som inleds i Patent- och mark-

6 § Om både lagfarna ledamöter och tekniska ledamöter eller

nadsdomstolen genom överklagande av en förvaltningsmyndig-

ekonomiska experter ingår i rätten, ska vid omröstning först de hets beslut tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden, om

lagfarna ledamöterna säga sin mening och därefter de tekniska inte annat föreskrivs i denna eller annan lag.

ledamöterna eller ekonomiska experterna.

Att lagen om domstolsärenden i vissa fall är tillämplig även

vid handläggning av ärenden som inleds i Patent- och marknads-

domstolen genom ansökan är särskilt reglerat.

Preklusion

3 § Ett beslut av Patent- och marknadsöverdomstolen i ett

7 § Bestämmelserna i 42 kap. 15 och 15 a §§ samt 50 kap. 25 §

ärende som har överklagats till Patent- och marknadsdomstolen

tredje stycket rättegångsbalken ska tillämpas även i tvistemål där får inte överklagas. Patent- och marknadsöverdomstolen får

förlikning om saken inte är tillåten och i ärenden. dock tillåta att ett beslut överklagas till Högsta domstolen om

det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen.

Förhör med part under sanningsförsäkran

8 § I ett ärende får det hållas förhör med en part under sannings-

Handläggning av mål om utdömande av vite försäkran enligt 37 kap. rättegångsbalken.

4 § Mål om utdömande av vite ska handläggas enligt reglerna i

rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än

4 kap. Sammansättningen i Patent- och marknadsdomstolen

böter inte är föreskrivet.

Mål

1 § Vid huvudförhandling i ett mål som anges i 1 kap. 4 § 1 ska

Förening av mål och ärende

Patent- och marknadsdomstolen bestå av fyra ledamöter, av vilka

5 § Även i andra fall än som regleras i rättegångsbalken får mål två ska vara lagfarna domare och två tekniska ledamöter. Om det

eller ärende enligt denna lag med den begränsning som framgår finns skäl för det får antalet lagfarna domare utökas med en.

16 1717

Detsamma gäller i fråga om antalet tekniska ledamöter. Om det inte finns behov av teknisk sakkunskap får rätten bestå av tre lagfarna domare.

I de fall som anges i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena och 1 kap. 3 d § rättegångsbalken ska rätten bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en teknisk ledamot.

2 § I ett mål som anges i 1 kap. 4 § 1 ska Patent- och

marknadsdomstolen vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en teknisk ledamot. Om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet, får dock rätten ha den sammansättning som anges i 1 § första stycket vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid prövning av frågor som hör till rättegången.

3 § Vid huvudförhandling i ett mål som anges i 1 kap. 4 § 3 ska

Patent- och marknadsdomstolen bestå av fyra ledamöter, av vilka två ska vara lagfarna domare och två ekonomiska experter. Om det finns skäl för det får antalet lagfarna domare utökas med en. Detsamma gäller i fråga om antalet ekonomiska experter. Om det inte finns behov av ekonomisk sakkunskap får rätten bestå av tre lagfarna domare.

I de fall som anges i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena och 1 kap. 3 d § rättegångsbalken ska rätten bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en ekonomisk expert.

4 § I mål som anges i 1 kap. 4 § 3 ska Patent- och

marknadsdomstolen vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en ekonomisk expert. Om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet, får dock rätten ha den sammansättning som anges i 1 § första stycket vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid prövning av frågor som hör till rättegången.

1818

Detsamma gäller i fråga om antalet tekniska ledamöter. Om det Ärenden

inte finns behov av teknisk sakkunskap får rätten bestå av tre

5 § Vid avgörande i sak av ett ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 ska

lagfarna domare.

Patent- och marknadsdomstolen bestå av två ledamöter, av vilka

I de fall som anges i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena och

en ska vara teknisk ledamot. Om det inte finns behov av teknisk 1 kap. 3 d § rättegångsbalken ska rätten bestå av en lagfaren

sakkunskap får rätten bestå av en lagfaren domare. Om det finns domare eller en lagfaren domare och en teknisk ledamot.

särskilda skäl för det med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får

rätten bestå av tre ledamöter, av vilka minst en ska vara lagfaren

2 § I ett mål som anges i 1 kap. 4 § 1 ska Patent- och

domare. marknadsdomstolen vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid handläggning som inte sker vid

6 § Vid avgörande i sak av ett ärende som anges i 1 kap. 4 § 3 ska

huvudförhandling bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren

Patent- och marknadsdomstolen bestå av två ledamöter, av vilka domare och en teknisk ledamot. Om det finns särskilda skäl för

en ska vara ekonomisk expert. Om det inte finns behov av det med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet, får dock

ekonomisk sakkunskap får rätten bestå av en lagfaren domare. rätten ha den sammansättning som anges i 1 § första stycket vid

Om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till ärendets avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid prövning av

beskaffenhet, får rätten bestå av tre ledamöter, av vilka minst en frågor som hör till rättegången.

ska vara lagfaren domare.

3 § Vid huvudförhandling i ett mål som anges i 1 kap. 4 § 3 ska

Patent- och marknadsdomstolen bestå av fyra ledamöter, av vilka

Teknisk eller ekonomisk sakkunskap

två ska vara lagfarna domare och två ekonomiska experter. Om det finns skäl för det får antalet lagfarna domare utökas med en.

7 § Om det i rätten ska ingå andra än lagfarna domare bestämmer

Detsamma gäller i fråga om antalet ekonomiska experter. Om

rättens ordförande med beaktande av vilken sakkunskap som det inte finns behov av ekonomisk sakkunskap får rätten bestå av

behövs och övriga förhållanden i målet eller ärendet vilka tre lagfarna domare.

tekniska ledamöter eller ekonomiska experter som ska ingå i

I de fall som anges i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena och

rätten. 1 kap. 3 d § rättegångsbalken ska rätten bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en ekonomisk expert.

Förhinder för ledamot

4 § I mål som anges i 1 kap. 4 § 3 ska Patent- och

marknadsdomstolen vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling 8 § Om Patent- och marknadsdomstolen i ett mål eller ärende och vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling bestå av en som anges i 1 kap. 4 § 1 och 3 består av fler än två ledamöter och

lagfaren domare eller en lagfaren domare och en ekonomisk expert. en av ledamöterna får förhinder sedan huvudförhandlingen eller Om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller motsvarande handläggning har påbörjats, är rätten ändå domför

frågans beskaffenhet, får dock rätten ha den sammansättning som om en av de kvarvarande ledamöterna är lagfaren domare. anges i 1 § första stycket vid avgörande av ett mål utan huvud-

förhandling och vid prövning av frågor som hör till rättegången.

18 1919

5 kap. Sammansättningen i Patent- och marknadsöverdomstolen

Mål

1 § Vid prövning i sak av ett mål som anges i 1 kap. 4 § 1 och 3

ska Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av fem ledamöter, av vilka tre ska vara lagfarna domare och två tekniska ledamöter eller ekonomiska experter, om teknisk ledamot eller ekonomisk expert deltagit i Patent- och marknadsdomstolens avgörande. Om det finns skäl för det får antalet lagfarna domare utökas med en. Detsamma gäller i fråga om antalet tekniska ledamöter eller ekonomiska experter.

Patent- och marknadsöverdomstolen är domför utan tekniska ledamöter eller ekonomiska experter om medverkan av sådana ledamöter inte behövs.

Vid behandling av frågor om prövningstillstånd får en teknisk ledamot eller ekonomisk expert ingå i rätten i stället för en av flera lagfarna domare.

Ärenden

2 § Vid avgörande i sak av ett ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 och

3 ska Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av tre ledamöter. Om Patent- och marknadsdomstolen bestått av tre ledamöter ska dock Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av fyra ledamöter.

Om teknisk ledamot eller ekonomisk expert deltagit i rätten i Patent- och marknadsdomstolen ska teknisk ledamot eller ekonomisk expert ingå i Patent- och marknadsöverdomstolen, om det inte är obehövligt. Minst två ledamöter ska vara lagfarna domare.

Vid behandling av frågor om prövningstillstånd får en teknisk ledamot eller ekonomisk expert ingå i rätten i stället för en av flera lagfarna domare.

2020

5 kap. Sammansättningen i Patent- och Särskilda rättsmedel

marknadsöverdomstolen

3 § Vid Patent- och marknadsdomstolens prövning av en

Mål ansökan om resning, klagan över domvilla eller återställande av

försutten tid avseende ett mål eller ärende som anges i 1 kap. 4 §

1 § Vid prövning i sak av ett mål som anges i 1 kap. 4 § 1 och 3

1 får en teknisk ledamot ingå i rätten i stället för en lagfaren ska Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av fem ledamöter,

ledamot. av vilka tre ska vara lagfarna domare och två tekniska ledamöter

Vid Patent- och marknadsdomstolens prövning av en ansökan eller ekonomiska experter, om teknisk ledamot eller ekonomisk

om resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten expert deltagit i Patent- och marknadsdomstolens avgörande.

tid avseende ett mål eller ärende som anges i 1 kap. 4 § 3 får en Om det finns skäl för det får antalet lagfarna domare utökas med

ekonomisk expert ingå i rätten i stället för en lagfaren ledamot. en. Detsamma gäller i fråga om antalet tekniska ledamöter eller ekonomiska experter.

Patent- och marknadsöverdomstolen är domför utan tekniska

Teknisk eller ekonomisk sakkunskap

ledamöter eller ekonomiska experter om medverkan av sådana ledamöter inte behövs. 4 § Om det i rätten ska ingå andra än lagfarna domare bestämmer

Vid behandling av frågor om prövningstillstånd får en teknisk rättens ordförande med beaktande av vilken sakkunskap som ledamot eller ekonomisk expert ingå i rätten i stället för en av behövs och övriga förhållanden i målet eller ärendet vilka flera lagfarna domare. tekniska ledamöter eller ekonomiska experter som ska ingå i

rätten.

Ärenden Förhinder för ledamot

2 § Vid avgörande i sak av ett ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 och

3 ska Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av tre leda- 5 § Om Patent- och marknadsöverdomstolen i ett mål eller möter. Om Patent- och marknadsdomstolen bestått av tre leda- ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 och 3 består av fler än två möter ska dock Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av ledamöter och en av ledamöterna får förhinder sedan fyra ledamöter. huvudförhandlingen eller motsvarande handläggning har

Om teknisk ledamot eller ekonomisk expert deltagit i rätten i påbörjats, är rätten ändå domför om en av de kvarvarande Patent- och marknadsdomstolen ska teknisk ledamot eller ledamöterna är lagfaren domare. ekonomisk expert ingå i Patent- och marknadsöverdomstolen, om det inte är obehövligt. Minst två ledamöter ska vara lagfarna

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. domare.

Vid behandling av frågor om prövningstillstånd får en teknisk ledamot eller ekonomisk expert ingå i rätten i stället för en av flera lagfarna domare.

20 2121

1.2¶Förslag till lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar ska ha följande lydelse.

9 §

sättning som anges i 66 och

67 §§ patentlagen (1967:837).

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

2. Mål i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt där handläggningen pågår vid ikraftträdandet, ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.

1 Senaste lydelse 1992:125.

2222

1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1949:345) 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om rätten till arbetstagares uppfinningar om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar ska ha följande lydelse. Härigenom föreskrivs att 53 b, 53 e, 56 b och 58 §§ lagen

(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ska ha följande lydelse.

9 § Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I mål om tillämpningen av I mål om tillämpningen av denna lag är Stockholms denna lag är Patent- och 53 b § tingsrätt behörig domstol. Vid marknadsdomstolen rätt dom- På yrkande av upphovsmannen eller hans eller hennes prövningen av sådant mål skall stol. rättsinnehavare eller av den som på grund av upplåtelse har rätt tingsrätten och, om talan full- att utnyttja verket får domstolen vid vite förbjuda den som följs, hovrätten ha den samman- vidtar eller medverkar till en åtgärd som innebär intrång eller sättning som anges i 66 och överträdelse som avses i 53 § att fortsätta med åtgärden. 67 §§ patentlagen (1967:837). Om käranden visar sannolika skäl för att en åtgärd som

innebär intrång eller överträdelse som avses i 53 §, eller

medverkan till åtgärden, förekommer och om det skäligen kan

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

befaras att svaranden genom att fortsätta med åtgärden, eller

2. Mål i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt där

medverkan till den, förringar värdet av den ensamrätt som handläggningen pågår vid ikraftträdandet, ska överlämnas till

upphovsrätten medför, får domstolen meddela vitesförbud för Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och

tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har marknadsöverdomstolen.

beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått

tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för

skada.

Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i

fråga om försök eller förberedelse till intrång eller överträdelse

som avses i 53 §.

Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden

ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas

svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får

domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.

När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.

I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

Talan om utdömande av En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt om förbudet och ska handläggas om förbudet.

enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om

nytt vitesförbud.

53 e §

Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol där rättegång om intrånget eller överträdelsen pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 58 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång eller överträdelse. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än

2 Senaste lydelse 2009:109.

2424

domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget inför domstol ska dock inte av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten tillämpas. ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om infor-

När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har tionsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. mot den som är sökandens mot den som är sökandens

I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde motpart i ett mål om intrång motpart i ett mål om intrång stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller eller överträdelse, ska eller överträdelse, ska rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut bestämmelserna om rättegång bestämmelserna om rättegång enligt 15 kap. rättegångsbalken. som gäller för det målet som gäller för det målet

Talan om utdömande av En talan om utdömande av tillämpas. Beslut om informa- tillämpas. Ett beslut om inforvite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt tionsföreläggande får över- mationsföreläggande får överom förbudet och ska handläggas om förbudet. klagas särskilt. klagas särskilt. enligt reglerna i rättegångs- Om yrkandet om informa- Om yrkandet om informabalken om åtal för brott för tionsföreläggande riktar sig tionsföreläggande riktar sig vilket svårare straff än böter inte mot någon annan än den som mot någon annan än den som är föreskrivet. I samband med anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen sådan talan får talan föras om (1996:242) om domstolsären- (1996:242) om domstolsärennytt vitesförbud. den tillämpas. För prövning av den tillämpas. Domstolen får

frågan får det även hållas förhör bestämma att vardera parten

53 e § enligt 37 kap. rättegångsbalken. ska svara för sina rättegångs-

Ett beslut om informations- Domstolen får bestämma att kostnader. föreläggande får meddelas av vardera parten ska svara för den domstol där rättegång om sina rättegångskostnader. intrånget eller överträdelsen Talan om utdömande av En talan om utdömande av pågår. I övrigt gäller i fråga om vite får föras av den som har vite får föras av den som har behörig domstol det som ansökt om föreläggandet och ansökt om föreläggandet. föreskrivs i 58 § för där avsedda ska handläggas enligt reglerna i

mål och i rättegångsbalken om rättegångsbalken om åtal för

tvistemål för andra fall som rör brott för vilket svårare straff än

intrång eller överträdelse. Det böter inte är föreskrivet. I

som sägs i rättegångsbalken om samband med en sådan talan får

inskränkning av domstols talan föras om nytt informa-

behörighet i fråga om tvist som tionsföreläggande.

ska tas upp i annan ordning än

2 Senaste lydelse 2009:109.

24 2525

56 b §

Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol där rättegång som rör intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 58 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång eller överträdelse. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte

tillämpas.

En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av upphovsmannen eller upphovsmannens rättsinnehavare eller den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.

Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.

3 Senaste lydelse 2009:109.

2626

58 §

56 b § Rätt domstol i mål om Patent- och marknadsdom-

Ett beslut om intrångs- ljudradio- eller televisions- stolen är rätt domstol i mål undersökning meddelas av den utsändning i strid mot denna lag enligt denna lag. Detsamma domstol där rättegång som rör är Stockholms tingsrätt. Det- gäller i ärenden om inforintrånget pågår. Om rättegång samma gäller i mål om mationsföreläggande. inte är inledd, gäller i fråga om ersättning som avses i 17 och

behörig domstol det som 18 §§, 26 a § första stycket eller föreskrivs i 58 § för där avsedda 47 § och i mål i vilket mål och i rättegångsbalken om motsvarande ersättning begärs

tvistemål för andra fall som rör på grund av en hänvisning i 45, intrång eller överträdelse. Det 46, 48, 49 eller 49 a § samt i

som sägs i rättegångsbalken om mål om ersättning för inskränkning av domstols utnyttjande med stöd av 42 e §

behörighet i fråga om tvist som eller ersättning för en sådan

ska tas upp i annan ordning än vidaresändning som avses i

inför domstol ska dock inte 42 f §.

tillämpas. Det som sägs i rätte-

En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på gångsbalken om inskränkning yrkande av upphovsmannen eller upphovsmannens rättsinne- av domstols behörighet i fråga havare eller den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja om tvist som ska tas upp i annan verket. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas ordning än inför domstol ska skriftligen. inte tillämpas i fråga om ett

Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha yrkande om informationsförefått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart läggande eller intrångsundermeddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett sökning. dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. eller förvanskas.

2. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som

tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt

Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marksom om frågan uppkommit under rättegång.

nadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som handläggs i

allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla.

3 4 Senaste lydelse 2009:109. Senaste lydelse 2013:691.

26 2727

1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. ska ha följande lydelse.

4 §

Vad som i denna lag sägs om böter ska gälla även utdömda viten, som

1. har förelagts part eller annan till fullgörande av en skyldighet i en rättegång,

3. i Finland har dömts ut av Marknadsdomstolen eller, efter överklagande av ett avgörande av denna domstol, av Högsta domstolen.

Vad som sägs i första stycket gäller även tvangsgebyr som i Norge har förelagts av Forbrukerombudet och som har godkänts av näringsidkaren eller har dömts ut av domstol.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

1 Senaste lydelse 2008:489.

2828

2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om verkställighet av vite

som enligt 4 § första stycket 2 förelagts av Stockholms tingsrätt

1.4¶Förslag till lag om ändring i lagen (1963:193) och Marknadsdomstolen.

om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1963:193) om samarbete

med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. ska ha följande lydelse.

4 §

Vad som i denna lag sägs om böter ska gälla även utdömda viten, som

1. har förelagts part eller annan till fullgörande av en skyldighet i en rättegång,

3. i Finland har dömts ut av Marknadsdomstolen eller, efter överklagande av ett avgörande av denna domstol, av Högsta domstolen.

Vad som sägs i första stycket gäller även tvangsgebyr som i Norge har förelagts av Forbrukerombudet och som har godkänts av näringsidkaren eller har dömts ut av domstol.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

1 Senaste lydelse 2008:489.

28 2929

1.5¶Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837)

Härigenom föreskrivs i fråga om patentlagen (1967:837)

dels att 27, 67–69 och 75 §§ ska upphöra att gälla,

dels 26, 36, 57 b, 57 e, 59 b och 65–66 §§ ska ha följande

lydelse.

26 §

Ett slutligt beslut av Ett slutligt beslut av patentmyndigheten om en patentmyndigheten om en

har gått honom eller henne tredje stycket får överklagas av

patent får överklagas av patenthavaren och invändaren, om det har gått den som vill klaga emot. Om invändaren återkallar sin talan, får denna ändå prövas om det finns särskilda skäl.

Lagen omtryckt 1983:433. Senaste lydelse av 27 § 2010:1395 67 § 2005:692 68 § 2013:84 69 § 1977:730 75 § 2010:1395. Senaste lydelse 2007:516.

3030

Ett beslut, genom vilket en begäran om återupptagning enligt

15 § tredje stycket eller 19 § andra stycket har avslagits eller ett 1.5 Förslag till lag om ändring i patentlagen yrkande om överföring enligt 18 § har bifallits, får överklagas av

(1967:837) sökanden. Ett beslut, genom vilket ett yrkande om överföring

enligt 18 § har avslagits, får överklagas av den som har framställt Härigenom föreskrivs i fråga om patentlagen (1967:837)

yrkandet. dels att 27, 67–69 och 75 §§ ska upphöra att gälla,

Ett beslut, genom vilket ett yrkande om förordnande enligt

dels 26, 36, 57 b, 57 e, 59 b och 65–66 §§ ska ha följande

22 § femte stycket har avslagits, får överklagas av den som har lydelse.

framställt yrkandet.

Bestämmelser om överkla-

26 §

Ett slutligt beslut av Ett slutligt beslut av 3

patentmyndigheten om en patentmyndigheten om en

har gått honom eller henne tredje stycket får överklagas av

patent får överklagas av

omfatta av varandra oberoende omfatta av varandra oberoende patenthavaren och invändaren,

uppfinningar och att sökanden uppfinningar och att sökanden

om det har gått den som vill

inte inom föreskriven tid har inte inom föreskriven tid har

klaga emot. Om invändaren

betalat tilläggsavgift enligt betalat tilläggsavgift enligt

återkallar sin talan, får denna

konventionen om patent- konventionen om patent-

ändå prövas om det finns samarbete, skall patentmyndig- samarbete, ska patentmyndig-

särskilda skäl.

heten pröva om bedömningen heten pröva om bedömningen

var riktig. Om patentmyndig- var riktig. Om patentmyndig- 1 heten finner att bedömningen heten finner att bedömningen Lagen omtryckt 1983:433. Senaste lydelse av var riktig, skall den del av var riktig, ska den del av 27 § 2010:1395

ansökningen som inte har varit ansökningen som inte har varit 67 § 2005:692 68 § 2013:84 föremål för sådan granskning föremål för sådan granskning 69 § 1977:730 75 § 2010:1395. 2 3 Senaste lydelse 2007:516. Senaste lydelse 1993:1406.

30 3131

eller prövning anses återkallad eller prövning anses återkallad hos patentmyndigheten, om hos patentmyndigheten, om inte sökanden betalar före- inte sökanden betalar föreskriven avgift till myndigheten skriven avgift till myndigheten inom två månader från det inom två månader från det att myndigheten sände en under- myndigheten sände en underrättelse till honom om sitt rättelse till honom eller henne ställningstagande. Om patent- om sitt ställningstagande. Om myndigheten finner att be- patentmyndigheten finner att dömningen inte var riktig, skall bedömningen inte var riktig, myndigheten fortsätta hand- ska myndigheten fortsätta läggningen av ansökningen i handläggningen av ansöknindess helhet. gen i dess helhet.

Ett beslut enligt första Ett beslut enligt första stycket, genom vilket patent- stycket, genom vilket patentmyndigheten har funnit att en myndigheten har funnit att en patentansökan omfattar av patentansökan omfattar av varandra oberoende uppfinnin- varandra oberoende uppfinningar, får överklagas av sökan- gar, får överklagas av sökanden. Vad som sägs i 27 § första den.

och andra styckena skall tilläm-

pas.

Om rätten finner patentmyndighetens beslut riktigt, räknas fristen för att betala sådan avgift som avses i första stycket andra meningen från det att patentmyndigheten sände en underrättelse till sökanden om rättens lagakraftvunna beslut.

57 b §

På yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja uppfinningen får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till patentintrång att fortsätta med det.

Om käranden visar sannolika skäl för att intrång, eller medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen kan

4 Senaste lydelse 2009:111.

3232

eller prövning anses återkallad eller prövning anses återkallad befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller hos patentmyndigheten, om hos patentmyndigheten, om medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till patentet, inte sökanden betalar före- inte sökanden betalar före- får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet skriven avgift till myndigheten skriven avgift till myndigheten slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant inom två månader från det inom två månader från det att förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om myndigheten sände en under- myndigheten sände en under- inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. rättelse till honom om sitt rättelse till honom eller henne Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i ställningstagande. Om patent- om sitt ställningstagande. Om fråga om försök eller förberedelse till intrång. myndigheten finner att be- patentmyndigheten finner att Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden dömningen inte var riktig, skall bedömningen inte var riktig, ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas myndigheten fortsätta hand- ska myndigheten fortsätta svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får läggningen av ansökningen i handläggningen av ansöknin- domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget dess helhet. gen i dess helhet. av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten

Ett beslut enligt första Ett beslut enligt första ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. stycket, genom vilket patent- stycket, genom vilket patent- När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har myndigheten har funnit att en myndigheten har funnit att en meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. patentansökan omfattar av patentansökan omfattar av I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde varandra oberoende uppfinnin- varandra oberoende uppfinnin- stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller gar, får överklagas av sökan- gar, får överklagas av sökan- rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut den. Vad som sägs i 27 § första den. enligt 15 kap. rättegångsbalken. och andra styckena skall tilläm- Talan om utdömande av En talan om utdömande av pas. vite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt

Om rätten finner patentmyndighetens beslut riktigt, räknas om förbudet och ska handläggas om förbudet. fristen för att betala sådan avgift som avses i första stycket andra enligt reglerna i rättegångsmeningen från det att patentmyndigheten sände en underrättelse balken om åtal för brott för till sökanden om rättens lagakraftvunna beslut. vilket svårare straff än böter inte

är föreskrivet. I samband med

57 b § sådan talan får talan föras om

På yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens nytt vitesförbud. har rätt att utnyttja uppfinningen får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till patentintrång att fortsätta med 57 e § det. Ett beslut om informations-

Om käranden visar sannolika skäl för att intrång, eller föreläggande får meddelas av

Om yrkandet om infor- Om ett yrkande om mationsföreläggande riktar sig informationsföreläggande rikmot den som är sökandens tar sig mot den som är sökanmotpart i ett mål om intrång, dens motpart i ett mål om ska bestämmelserna om rätte- intrång, ska bestämmelserna gång som gäller för det målet om rättegång som gäller för tillämpas. Beslut om informa- det målet tillämpas. Beslut om tionsföreläggande får överkla- informationsföreläggande får gas särskilt. överklagas särskilt.

Om yrkandet om infor- Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsären- (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För prövning av den tillämpas. Domstolen får frågan får det även hållas förhör bestämma att vardera parten enligt 37 kap. rättegångsbalken. ska svara för sina rättegångs- Domstolen får bestämma att kostnader. vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.

Talan om utdömande av En talan om utdömande av vite får föras av den som har vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet och ansökt om föreläggandet.

ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en sådan talan får talan föras om nytt informa-

tionsföreläggande.

59 b §

Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av

6 Senaste lydelse 2009:111.

3434

Om yrkandet om infor- Om ett yrkande om domstol som avses i 65 §. mationsföreläggande riktar sig informationsföreläggande rik- En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på mot den som är sökandens tar sig mot den som är sökan- yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens har motpart i ett mål om intrång, dens motpart i ett mål om rätt att utnyttja uppfinningen. Om rättegång inte är inledd, ska ska bestämmelserna om rätte- intrång, ska bestämmelserna yrkandet framställas skriftligen. gång som gäller för det målet om rättegång som gäller för Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha tillämpas. Beslut om informa- det målet tillämpas. Beslut om fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart tionsföreläggande får överkla- informationsföreläggande får meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett gas särskilt. överklagas särskilt. dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som

Om yrkandet om infor- Om yrkandet om infor- har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs mationsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig eller förvanskas. mot någon annan än den som mot någon annan än den som I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt (1996:242) om domstolsären- (1996:242) om domstolsären- som om frågan uppkommit under rättegång. den tillämpas. För prövning av den tillämpas. Domstolen får frågan får det även hållas förhör bestämma att vardera parten 65 § enligt 37 kap. rättegångsbalken. ska svara för sina rättegångs- Stockholms tingsrätt är rätt Patent- och marknadsdomstolen Domstolen får bestämma att kostnader. domstol i mål som gäller är rätt domstol i mål enligt vardera parten ska svara för 1. bättre rätt till patentsökt denna lag och lagen (1978:152) sina rättegångskostnader. uppfinning, om svensk domstols behörighet i

Talan om utdömande av En talan om utdömande av 2. patents ogiltighet eller vissa mål på patenträttens vite får föras av den som har vite får föras av den som har överföring av patent, område m.m. Detsamma gäller i ansökt om föreläggandet och ansökt om föreläggandet. 3. meddelande av tvångs- ärenden om informationsföreska handläggas enligt reglerna i licens, fastställande av nya läggande.

rättegångsbalken om åtal för villkor för eller upphävande av

brott för vilket svårare straff än sådan licens eller rätt som avses böter inte är föreskrivet. I i 53 § andra stycket, samband med en sådan talan får 4. patentintrång, talan föras om nytt informa- 5. fastställelse enligt 63 § eller

tionsföreläggande. 6. bestämmande av ersätt-

ning enligt 78 §.

59 b § Det som sägs i rätte-

Ett beslut om intrångs- gångsbalken om inskränkning undersökning meddelas av av domstols behörighet i fråga

6 7 Senaste lydelse 2009:111. Senaste lydelse 1978:149.

34 3535

om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsunder-

sökning.

66 §

I mål som anges i 65 § är Slutliga beslut av tingsrätten domför med fyra patentmyndigheten samt beslut ledamöter, av vilka två skall enligt 26 § andra och tredje

vara lagfarna och två tekniskt stycket, 36 §, 42, 72 eller 73 § sakkunniga. Fler än tre lagfarna får överklagas till Patent- och

och tre tekniskt sakkunniga marknadsdomstolen inom två

ledamöter får inte sitta i rätten. månader från dagen för beslutet.

En av de lagfarna ledamöterna

skall vara rättens ordförande.

Vid avgörande av mål utan Bestämmelserna i 22 § femte huvudförhandling, liksom vid stycket tillämpas på handling

handläggning som inte sker vid som kommer in till Patent- och

huvudförhandling eller syn på marknadsdomstolen, Patentstället, är tingsrätten dock och marknadsöverdomstolen

domför med en lagfaren eller Högsta domstolen.

ledamot. I sådana fall får inte fler än en lagfaren och en tekniskt sakkunnig ledamot sitta i rätten. Därvid är den lagfarna

ledamoten rättens ordförande.

Utöver vad som följer av

5 kap. 1 § rättegångsbalken ska ett sammanträde i ett ärende enligt denna lag hållas inom stängda dörrar, om den patentansökan som prövas i

8 Senaste lydelse 1986:233.

3636

om tvist som ska tas upp i annan ärendet inte är tillgänglig för var

ordning än inför domstol ska och en enligt 22 §.

inte tillämpas i fråga om ett Överklagande till Högsta yrkande om informationsföre- domstolen av Patent- och läggande eller intrångsunder- marknadsdomstolens avgörande sökning. får inte avse andra patentkrav än sådana som har prövats

66 § genom det överklagade beslutet.

I mål som anges i 65 § är Slutliga beslut av tingsrätten domför med fyra patentmyndigheten samt beslut

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

ledamöter, av vilka två skall enligt 26 § andra och tredje

2. För mål som avgjorts av Patentbesvärsrätten före vara lagfarna och två tekniskt stycket, 36 §, 42, 72 eller 73 §

ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Detsamma gäller för sakkunniga. Fler än tre lagfarna får överklagas till Patent- och

mål i Högsta förvaltningsdomstolen.

och tre tekniskt sakkunniga marknadsdomstolen inom två

3. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms ledamöter får inte sitta i rätten. månader från dagen för beslutet.

tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till

En av de lagfarna ledamöterna

Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och skall vara rättens ordförande.

marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som

Vid avgörande av mål utan Bestämmelserna i 22 § femte

handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre

huvudförhandling, liksom vid stycket tillämpas på handling

bestämmelser gälla. handläggning som inte sker vid som kommer in till Patent- och

huvudförhandling eller syn på marknadsdomstolen, Patentstället, är tingsrätten dock och marknadsöverdomstolen

domför med en lagfaren eller Högsta domstolen.

ledamot. I sådana fall får inte fler än en lagfaren och en tekniskt sakkunnig ledamot sitta i rätten. Därvid är den lagfarna

ledamoten rättens ordförande.

Utöver vad som följer av

5 kap. 1 § rättegångsbalken ska ett sammanträde i ett ärende enligt denna lag hållas inom stängda dörrar, om den patentansökan som prövas i

8 Senaste lydelse 1986:233.

36 3737

1.6¶Förslag till lag om upphävande av lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. ska upphöra att gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 2. Mål och ärenden som vid ikraftträdandet handläggs i Mark-

nadsdomstolen och som har inletts genom ett överklagande av dom eller beslut av Stockholms tingsrätt ska lämnas över till Patent- och marknadsöverdomstolen. Övriga mål och ärenden som vid ikraftträdandet handläggs i Marknadsdomstolen ska lämnas över till Patent- och marknadsdomstolen.

3. Äldre bestämmelser gäller i fråga om krav på prövningstillstånd vid överklagande av domar och beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

3838

1.6 Förslag till lag om upphävande av lagen 1.7 Förslag till lag om ändring i (1970:417) om marknadsdomstol m.m. mönsterskyddslagen (1970:485)

Härigenom föreskrivs att lagen (1970:417) om marknads- Härigenom föreskrivs i fråga om mönsterskyddslagen domstol m.m. ska upphöra att gälla. (1970:485)

dels att 47 och 52 §§ ska upphöra att gälla,

dels att 21, 22, 31, 31 b, 35 b, 35 e, 37 b och 43 §§ ska ha

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

följande lydelse. 2. Mål och ärenden som vid ikraftträdandet handläggs i Mark-

nadsdomstolen och som har inletts genom ett överklagande av

21 §

ärende angående ansökan om ärende angående ansökan om

registrering av mönster får registrering av mönster får

gått honom emot. Ett slutligt slutligt beslut med anledning

beslut med anledning av en av en invändning mot

överklagas av mönsterhavaren mönsterhavaren och invända-

får den ändå prövas, om det

begäran om återupptagning begäran om återupptagning

enligt 14 § fjärde stycket enligt 14 § fjärde stycket

avslagits eller yrkande om avslagits eller ett yrkande om

Senaste lydelse av

47 § 2010:1397

52 § 2004:1154.

Senaste lydelse 2002:570.

38 39 39

överföring enligt 17 § bifallits, överföring enligt 17 § bifallits, får talan föras av sökanden. får överklagas av sökanden. Den som framställt yrkande Den som framställt ett yrkande

om överföring får föra talan om överföring får överklaga ett mot beslut varigenom yrkandet beslut genom vilket yrkandet

avslagits. avslagits.

22 §

Ett slutligt beslut av regist- Ett slutligt beslut av registreringsmyndigheten enligt 21 § reringsmyndigheten enligt 21 §

får överklagas till patent- får överklagas till Patent- och besvärsrätten inom två månader marknadsdomstolen inom två

från beslutets dag. månader från dagen för beslutet.

Ett slutligt beslut av patentbesvärsrätten får överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen inom två månader från beslutets dag. Därvid tillämpas bestämmelserna i 35–

37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om överklagande av kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på

vilka sådant tillstånd meddelas.

31 §

Allmän domstol ska på talan Domstolen ska på yrkande

därom häva en registrering av häva en registrering av ett ett mönster helt eller delvis, mönster helt eller delvis, om

3 Senaste lydelse 2010:1397. 4 Senaste lydelse 2012:447.

4040

överföring enligt 17 § bifallits, överföring enligt 17 § bifallits, om hinder mot mönsterrätt hinder mot mönsterrätt har får talan föras av sökanden. får överklagas av sökanden. har förelegat enligt 1-4 a §§ förelegat enligt 1-4 a §§ och Den som framställt yrkande Den som framställt ett yrkande och hindret fortfarande består hindret fortfarande består eller om överföring får föra talan om överföring får överklaga ett eller om registrering har skett i om registrering har skett i strid mot beslut varigenom yrkandet beslut genom vilket yrkandet strid med 13 § andra stycket. med 13 § andra stycket. avslagits. avslagits. En registrering får hävas delvis endast om mönsterhavaren

yrkar det eller medger ett yrkande om det och mönstret i ändrad

22 § form bibehåller sin identitet och uppfyller förutsättningarna för

Ett slutligt beslut av regist- Ett slutligt beslut av regist- skydd enligt denna lag. reringsmyndigheten enligt 21 § reringsmyndigheten enligt 21 § Registreringen får inte hävas på den grunden att den som fått får överklagas till patent- får överklagas till Patent- och registreringen endast varit berättigad till viss andel i besvärsrätten inom två månader marknadsdomstolen inom två mönsterrätten. från beslutets dag. månader från dagen för beslutet. När domen vunnit laga kraft När domen har vunnit laga

Ett slutligt beslut av ska den sändas till registre- kraft ska den sändas till registpatentbesvärsrätten får över- ringsmyndigheten för anteck- reringsmyndigheten för anklagas till Högsta förvaltnings- ning i mönsterregistret. teckning i mönsterregistret.

domstolen inom två månader

från beslutets dag. Därvid 31 b § tillämpas bestämmelserna i 35– Allmän domstol kan förklara En mönsterrätt får förklaras 37 §§ förvaltningsprocesslagen en mönsterrätt ogiltig även efter ogiltig av domstol även efter (1971:291) om överklagande av det att den har upphört eller det att den har upphört eller kammarrättens beslut. Patent- uppgivits. uppgivits. besvärsrättens beslut ska I fråga om sådan talan skall I fråga om sådan talan ska innehålla uppgift om att det bestämmelserna i 31 a § tilläm- bestämmelserna i 31 a § tillämkrävs särskilt tillstånd för pas. pas.

prövning i Högsta förvaltnings-

domstolen och om de grunder på 35 b § vilka sådant tillstånd meddelas. På yrkande av mönsterhavaren eller den som på grund av

licens har rätt att utnyttja mönstret får domstolen vid vite

31 § förbjuda den som gör eller medverkar till mönsterintrång att

Allmän domstol ska på talan Domstolen ska på yrkande fortsätta med det. därom häva en registrering av häva en registrering av ett Om käranden visar sannolika skäl för att intrång, eller

befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till mönstret, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.

Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.

Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.

När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.

I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

Talan om utdömande av En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt om förbudet och ska handläggas om förbudet.

enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om

nytt vitesförbud.

4242

befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller 35 e § medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till mönstret, Ett beslut om informationsfår domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet föreläggande får meddelas av slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant den domstol där rättegång om förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om intrånget pågår. I övrigt gäller i inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. fråga om behörig domstol det

Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i som föreskrivs i 43 och 52 §§ för fråga om försök eller förberedelse till intrång. där avsedda mål och i

Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden rättegångsbalken om tvistemål ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas för andra fall som rör intrång. svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får Det som sägs i rättegångsbalken domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget om inskränkning av domstols av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten behörighet i fråga om tvist som ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. ska tas upp i annan ordning än

När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har inför domstol ska dock inte meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. tillämpas.

I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om inforstycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller tionsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut mot den som är sökandens mot den som är sökandens enligt 15 kap. rättegångsbalken. motpart i ett mål om intrång, motpart i ett mål om intrång,

Talan om utdömande av En talan om utdömande av ska bestämmelserna om ska bestämmelserna om rättevite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt rättegång som gäller för det gång som gäller för det målet om förbudet och ska handläggas om förbudet. målet tillämpas. Beslut om tillämpas. Beslut om informaenligt reglerna i rättegångs- informationsföreläggande får tionsföreläggande får överklabalken om åtal för brott för överklagas särskilt. gas särskilt. vilket svårare straff än böter inte Om yrkandet om informa- Om yrkandet om informaär föreskrivet. I samband med tionsföreläggande riktar sig tionsföreläggande riktar sig sådan talan får talan föras om mot någon annan än den som mot någon annan än den som nytt vitesförbud. anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen

(1996:242) om domstolsären- (1996:242) om domstolsären-

den tillämpas. För prövning av den tillämpas. Domstolen får

frågan får det även hållas förhör bestämma att vardera parten

enligt 37 kap. rättegångsbalken. ska svara för sina rättegångs-

Domstolen får bestämma att kostnader.

7

Senaste lydelse 2009:112.

42 4343

vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.

Talan om utdömande av En talan om utdömande av vite får föras av den som har vite förs av den som har ansökt ansökt om föreläggandet och om föreläggandet.

ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en sådan talan får talan föras om nytt informa-

tionsföreläggande.

37 b §

Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol där rättegång som rör intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 43 och 52 §§ för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte

tillämpas.

En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av mönsterhavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja mönstret. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.

8 Senaste lydelse 2009:112.

4444

vardera parten ska svara för Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha sina rättegångskostnader. fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart

Talan om utdömande av En talan om utdömande av meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett vite får föras av den som har vite förs av den som har ansökt dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som ansökt om föreläggandet och om föreläggandet. har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs ska handläggas enligt reglerna i eller förvanskas. rättegångsbalken om åtal för I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som brott för vilket svårare straff än uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt böter inte är föreskrivet. I som om frågan uppkommit under rättegång.

samband med en sådan talan får

talan föras om nytt informa- 43 § tionsföreläggande. Finnes ej enligt rättegångs- Patent- och marknadsdom-

balken behörig domstol för stolen är rätt domstol i mål

37 b § talan om bättre rätt till mönster, enligt denna lag och i mål som

Ett beslut om intrångsunder- om hävande av mönster- avses i artikel 81 i rådets sökning meddelas av den registrering, om överföring av förordning (EG) nr 6/2002 om domstol där rättegång som rör sådan registrering, om ogiltig- gemenskapsformgivning. Detintrånget pågår. Om rättegång förklaring av en mönsterrätt samma gäller i ärenden om inte är inledd, gäller i fråga om enligt 31 b §, om rätt som avses i informationsföreläggande.

behörig domstol det som 32 § andra stycket, om

föreskrivs i 43 och 52 §§ för där ersättning enligt 40 § andra

avsedda mål och i rättegångs- stycket eller om fastställelse balken om tvistemål för andra enligt 41 §, väcks talan vid

fall som rör intrång. Det som Stockholms tingsrätt.

sägs i rättegångsbalken om Det som sägs i rättegångsinskränkning av domstols balken om inskränkning av

behörighet i fråga om tvist som domstols behörighet i fråga om

ska tas upp i annan ordning än tvist som ska tas upp i annan inför domstol ska dock inte ordning än inför domstol ska tillämpas. inte tillämpas i fråga om ett

En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande om informationsyrkande av mönsterhavaren eller den som på grund av licens har föreläggande eller intrångsrätt att utnyttja mönstret. Om rättegång inte är inledd, ska undersökning. yrkandet framställas skriftligen.

8 9 Senaste lydelse 2009:112. Senaste lydelse 2002:570.

44 4545

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

2. För mål som avgjorts av Patentbesvärsrätten före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

3. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla.

4646

1.8¶Förslag till lag om ändring i lagen

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

2. För mål som avgjorts av Patentbesvärsrätten före ikraft- (1971:1078) om försvarsuppfinningar

trädandet gäller äldre bestämmelser. 1

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1078) om

3. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms

försvarsuppfinningar tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till

dels att 20 § ska upphöra att gälla, Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och

dels att 14 § ska ha följande lydelse, marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 24 §, av följande handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre

lydelse. bestämmelser gälla.

14 §

Meddelas förordnande att Meddelas förordnande att

utgår skälig ersättning av utgår skälig ersättning av

som uppkommer genom som uppkommer genom

Meddelas förordnande enligt 13 §, utgår skälig ersättning av

allmänna medel för den rätt till uppfinningen som förordnandet

avser och för den ytterligare skada som förordnandet medför.

Talan om ersättning enligt

denna paragraf väckes vid

sådan ersättning gäller i fråga

om tingsrättens och hovrättens

sammansättning 66 och 67 §§

Senaste lydelse av 20 § 1980:211.

46 47 47

24 §

Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål

enligt denna lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

2. Mål och ärenden där handläggning pågår i tingsrätt eller hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.

4848

24 §

Patent- och marknadsdom- 1.9 Förslag till lag om ändring i firmalagen

stolen är rätt domstol i mål

(1974:156)

enligt denna lag. Härigenom föreskrivs i fråga om firmalagen (1974:156) dels att 16 q och 29 §§ ska upphöra att gälla, 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. dels att 15, 16 j, 16 m, 16 p, 18 d, 20 b, 24 och 28 §§ ska ha 2. Mål och ärenden där handläggning pågår i tingsrätt eller följande lydelse. hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöver-

15 §

På yrkande av den som har lidit firmaintrång får domstolen

vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till intrånget att

Om käranden visar sannolika skäl för att firmaintrång, eller

medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen kan

befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller

medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till

näringskännetecknet, får domstolen meddela vitesförbud för

tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har

beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått

tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för

Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök

Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden

ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas

svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får

domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget

av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten

ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.

Senaste lydelse av

16 q § 2010:1889

29 § 2010:1889.

Senaste lydelse 2010:1889.

48 49 49

När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.

I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

Talan om utdömande av En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt om förbudet. Talan ska om förbudet.

handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får

talan föras om nytt vitesförbud.

16 j §

Om innehavaren i rätt tid Om innehavaren i rätt tid bestrider ansökan, ska regist- bestrider ansökan, ska registreringsmyndigheten underrätta reringsmyndigheten underrätta sökanden om detta. Vill sökanden om detta. Vill sökanden vidhålla sitt yrkande, sökanden vidhålla sitt yrkande, kan han eller hon begära att kan han eller hon begära att ärendet ska överlämnas till ärendet ska överlämnas till tingsrätt. domstol.

En begäran om överlämnande ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en månad från den dag då underrättelsen om bestridandet sändes till sökanden. I sin begäran ska sökanden ange de omständigheter och de bevis som åberopas, samt ange vad som ska styrkas med varje bevis. Sökanden ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra handlingar som åberopas.

Har sökanden begärt över- Om sökanden har begärt

lämnande i rätt tid, ska regist- överlämnande i rätt tid, ska

3 Senaste lydelse 2010:1889.

5050

När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har reringsmyndigheten överlämna registreringsmyndigheten meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. ärendet till en tingsrätt som överlämna ärendet till dom-

I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde enligt vad handlingarna visar är stolen. Om sökanden inte har stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller behörig. Har sökanden inte begärt överlämnande i rätt tid, rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut begärt överlämnande i rätt tid, ska ärendet avskrivas. enligt 15 kap. rättegångsbalken. ska ärendet avskrivas.

Talan om utdömande av En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt 16 m § om förbudet. Talan ska om förbudet. Innehavaren av en registrering som hävts enligt 16 l § får handläggas enligt reglerna i ansöka om återvinning. En sådan ansökan ska ha kommit in till rättegångsbalken om åtal för registreringsmyndigheten inom en månad från dagen för brott för vilket svårare straff än beslutet. böter inte är föreskrivet. I Har innehavaren ansökt om Om innehavaren har ansökt samband med sådan talan får återvinning i rätt tid, ska re- om återvinning i rätt tid, ska talan föras om nytt vitesförbud. gistreringsmyndigheten över- registreringsmyndigheten

lämna ärendet till en tingsrätt överlämna ärendet till dom-

16 j § som enligt vad handlingarna stolen. I annat fall ska registre-

Om innehavaren i rätt tid Om innehavaren i rätt tid visar är behörig. I annat fall ska ringsmyndigheten avvisa ansöbestrider ansökan, ska regist- bestrider ansökan, ska regist- registreringsmyndigheten kan. reringsmyndigheten underrätta reringsmyndigheten underrätta avvisa ansökan. sökanden om detta. Vill sökanden om detta. Vill sökanden vidhålla sitt yrkande, sökanden vidhålla sitt yrkande, 16 p § kan han eller hon begära att kan han eller hon begära att Om ett ärende har Om ett ärende har ärendet ska överlämnas till ärendet ska överlämnas till överlämnats till en tingsrätt, ska överlämnats till domstolen, ska tingsrätt. domstol. talan anses väckt när ansökan talan anses väckt när ansökan

En begäran om överlämnande ska ha kommit in till om administrativ hävning kom om administrativ hävning kom registreringsmyndigheten inom en månad från den dag då in till registreringsmyndig- in till registreringsmyndigunderrättelsen om bestridandet sändes till sökanden. I sin heten. De handlingar som heten. De handlingar som begäran ska sökanden ange de omständigheter och de bevis som sökanden gett in ska anses som sökanden har gett in ska anses åberopas, samt ange vad som ska styrkas med varje bevis. stämningsansökan. Stämning som en stämningsansökan. Sökanden ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra ska anses utfärdad när rätten Stämning ska anses utfärdad handlingar som åberopas. beslutar om målets handlägg- när domstolen beslutar om

Har sökanden begärt över- Om sökanden har begärt ning. målets handläggning. lämnande i rätt tid, ska regist- överlämnande i rätt tid, ska

4

Senaste lydelse 2010:1889. 3 5 Senaste lydelse 2010:1889. Senaste lydelse 2010:1889.

50 5151

18 d §

Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol där rättegång om intrånget pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 24 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför

domstol ska dock inte tillämpas.

Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om infor-

tionsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rätte- ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet gång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informa- tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får över- tionsföreläggande får överklaklagas särskilt. gas särskilt.

Om yrkandet om infor- Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstols- (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För pröv- ärenden tillämpas. Domstolen ning av frågan får det även får bestämma att vardera hållas förhör enligt 37 kap. parten ska svara för sina rättegångsbalken. Domstolen rättegångskostnader.

6 Senaste lydelse 2009:113.

5252

får bestämma att vardera

18 d § parten ska svara för sina

Ett beslut om informations- rättegångskostnader. föreläggande får meddelas av Talan om utdömande av En talan om utdömande av den domstol där rättegång om vite får föras av den som har vite förs av den som har ansökt intrånget pågår. I övrigt gäller i ansökt om föreläggandet och om föreläggandet. fråga om behörig domstol det ska handläggas enligt reglerna i

som föreskrivs i 24 § för där rättegångsbalken om åtal för

avsedda mål och i rättegångs- brott för vilket svårare straff än

balken om tvistemål för andra böter inte är föreskrivet. I fall som rör intrång. Det som samband med en sådan talan får sägs i rättegångsbalken om in- talan föras om nytt

skränkning av domstols behö- informationsföreläggande.

righet i fråga om tvist som ska

tas upp i annan ordning än inför 20 b §

domstol ska dock inte tillämpas. Ett beslut om intrångs-

Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om infor- undersökning meddelas av den tionsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig domstol där rättegång som rör mot den som är sökandens mot den som är sökandens intrånget pågår. Om rättegång motpart i ett mål om intrång, motpart i ett mål om intrång, inte är inledd, gäller i fråga om ska bestämmelserna om rätte- ska bestämmelserna om rätte- behörig domstol det som gång som gäller för det målet gång som gäller för det målet föreskrivs i 24 § för där avsedda tillämpas. Beslut om informa- tillämpas. Beslut om informa- mål och i rättegångsbalken om tionsföreläggande får över- tionsföreläggande får överkla- tvistemål för andra fall som rör klagas särskilt. gas särskilt. intrång. Det som sägs i

Om yrkandet om infor- Om yrkandet om infor- rättegångsbalken om inskränkmationsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig ning av domstols behörighet i mot någon annan än den som mot någon annan än den som fråga om tvist som ska tas upp i anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen annan ordning än inför domstol (1996:242) om domstols- (1996:242) om domstols- ska dock inte tillämpas. ärenden tillämpas. För pröv- ärenden tillämpas. Domstolen En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på ning av frågan får det även får bestämma att vardera yrkande av den som lider skada av kännetecknet eller dess hållas förhör enligt 37 kap. parten ska svara för sina användning. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet

Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.

24 §

Om det inte finns någon Patent- och marknadsdomdomstol som enligt rättegångs- stolen är rätt domstol i mål balken är behörig att ta upp ett enligt denna lag. Detsamma mål om hävning av gäller i ärenden om

registreringen av en firma, om informationsföreläggande.

firmaintrång eller om fastställelse, väcks talan vid

Stockholms tingsrätt.

Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsunder-

sökning.

28 § Ett beslut enligt 16 l § om Ett beslut enligt 16 l § om

administrativ hävning av en administrativ hävning av en registrering av en firma får inte registrering av en firma får inte

8 Senaste lydelse 2010:1889. 9 Senaste lydelse 2010:1889.

5454

Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha överklagas. Detsamma gäller överklagas. Detsamma gäller fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart ett beslut genom vilket ett ett beslut om överlämande till meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett ärende har överlämnats till domstol eller avskrivning enligt dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som tingsrätt eller avskrivits enligt 16 j § tredje stycket. Andra har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs 16 j § tredje stycket. Andra beslut i ärenden om eller förvanskas. beslut i ärenden om administrativ hävning får

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som administrativ hävning får överklagas till Patent- och uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt överklagas till tingsrätt inom marknadsdomstolen inom tre som om frågan uppkommit under rättegång. tre veckor från dagen för veckor från dagen för beslutet.

beslutet. Beslut under hand- Beslut under handläggningen

24 § läggningen av ett sådant ärende av ett sådant ärende får inte

Om det inte finns någon Patent- och marknadsdom- får inte överklagas särskilt. överklagas särskilt.

domstol som enligt rättegångs- stolen är rätt domstol i mål balken är behörig att ta upp ett enligt denna lag. Detsamma

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

mål om hävning av gäller i ärenden om

2. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms registreringen av en firma, om informationsföreläggande.

tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till

firmaintrång eller om

Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och

fastställelse, väcks talan vid

marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som Stockholms tingsrätt.

handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre

Det som sägs i rättegångs-

bestämmelser gälla.

balken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsunder-

sökning.

28 § Ett beslut enligt 16 l § om Ett beslut enligt 16 l § om

administrativ hävning av en administrativ hävning av en registrering av en firma får inte registrering av en firma får inte

8 Senaste lydelse 2010:1889. 9 Senaste lydelse 2010:1889.

54 5555

1.10¶Förslag till lag om upphävande av lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten

Härigenom föreskrivs att lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten ska upphöra att gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

2. Mål som vid ikraftträdandet handläggs i Patentbesvärsrätten och som rör överklagande av beslut av Patent- och registreringsverket enligt namnlagen (1982:670) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden ska överlämnas till allmän förvaltningsdomstol.

3. Övriga mål som vid ikraftträdandet handläggs i Patentbesvärsrätten ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen.

5656

1.10 Förslag till lag om upphävande av lagen 1.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:307) (1977:729) om Patentbesvärsrätten om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader

Härigenom föreskrivs att lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten ska upphöra att gälla. Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1980:307) om skyldighet

för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader

ska ha följande lydelse. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 2. Mål som vid ikraftträdandet handläggs i Patentbesvärsrätten

2 §

Säkerhet behöver inte ställas i

1 mål som handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i

2. mål och ärenden vid mark- och miljödomstol enligt

– 21 kap. 1 § första stycket 2 miljöbalken som är ansöknings-

mål eller 21 kap. 1 § första stycket 5 miljöbalken som avser er-

sättning vid ingripande av det allmänna,

– lagen (1933:269) om ägofred,

– lagen (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m.m.,

– fastighetsbildningslagen (1970:988),

– rennäringslagen (1971:437),

– lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalise-

– lagen (1972:114) med anledning av konventionen den

9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning,

– expropriationslagen (1972:719),

– lagen (1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för

– ledningsrättslagen (1973:1144),

– anläggningslagen (1973:1149),

Senaste lydelse 2013:550.

56 57 57

– lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, – bostadsförvaltningslagen (1977:792), – lagen (1978:160) om vissa rörledningar, – jordförvärvslagen (1979:230), – skogsvårdslagen (1979:429), – lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt, – lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, – kulturmiljölagen (1988:950), – minerallagen (1991:45), – bostadsrättslagen (1991:614), – lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, – ellagen (1997:857), – lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar, – naturgaslagen (2005:403), och – plan- och bygglagen (2010:900), 3. växelmål och checkmål, 4. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och 5. mål vid förvaltningsdom- 5. mål vid förvaltningsdomstol eller marknadsdomsto- stol. len. Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom genstämning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

5858

– lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

– bostadsförvaltningslagen (1977:792),

– lagen (1978:160) om vissa rörledningar, 1.12 Förslag till lag om ändring i namnlagen

– jordförvärvslagen (1979:230), (1982:670)

– skogsvårdslagen (1979:429),

Härigenom föreskrivs i fråga om namnlagen (1982:670) – lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiske-

dels att 43 § ska upphöra att gälla, rätt,

dels att 42 § ska ha följande lydelse. – lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, – kulturmiljölagen (1988:950),

42 §

har gått emot honom eller som innebär att en ansökan

överklagas av den som har ningen.

ningen ändå prövas, om det

Beslut som avses i första Beslut som avses i första

Senaste lydelse av 43 § 2010:1459.

58 59 59

beslut till Förvaltningsrätten i

Stockholm.

Prövningstillstånd krävs vid

överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

6060

beslut till Förvaltningsrätten i

Stockholm. 1.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:292)

Prövningstillstånd krävs vid

om avtalsvillkor mellan näringsidkare

överklagande till kammarrätten.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:292) om avtals-

villkor mellan näringsidkare Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

dels att 1 och 5 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 3 a, 3 b och

5 a §§, av följande lydelse.

1 §

Om ett villkor, som en Om ett villkor, som en

näringsidkare ställer upp när näringsidkare ställer upp när

han ingår eller avser att ingå han eller hon ingår eller avser

ställa upp samma eller sättningen ställa upp samma

väsentligen samma villkor i eller väsentligen samma villkor

kan också riktas mot någon förbud får också riktas mot

Första stycket gäller även Första stycket gäller även

ett annat offentligt organ ett annat offentligt organ

näringsidkare enligt vilket näringsidkare enligt vilket han

Senaste lydelse 2002:354.

60 61 61

denne skall tillhandahålla varor eller hon ska tillhandahålla eller tjänster mot betalning. varor eller tjänster mot betalning.

3 a §

Om en sammanslutning av näringsidkare gör sannolikt att utgången i målet kan ha betydande intresse för medlemmarna i sammanslutningen får domstol efter ansökan av sammanslutningen tillåta att den, vid sidan av en enskild part, medverkar i förfarandet och i samband med det åberopar

bevisning.

En ansökan om medverkan ska vara skriftlig och innehålla

de skäl som den grundas på.

Parterna ska beredas tillfälle att yttra sig över ansökan. Ansökan får inte bifallas om parten på den sidan som ansökan om medverkan avser motsätter sig

detta.

3 b § En part eller en sammanslutning som medverkar enligt 3 a § får föreläggas vid vite att tillhandahålla domstolen en handling, ett varuprov eller liknande som kan ha betydelse i målet. Detta innebär dock inte någon skyldighet att röja

6262

företagshemligheter av teknisk

denne skall tillhandahålla varor eller hon ska tillhandahålla natur. eller tjänster mot betalning. varor eller tjänster mot betalning. 5 §

Förbud skall förenas med Förbud ska förenas med

vite, om det inte av särskilda vite, om det inte av särskilda

3 a §

skäl är obehövligt. skäl är obehövligt.

Om en sammanslutning av Talan om utdömande av Talan om utdömande av näringsidkare gör sannolikt att vite förs vid allmän domstol av vite förs i Patent- och utgången i målet kan ha bety- den som ansökt om förbudet. marknadsdomstolen av den som dande intresse för medlemmar- ansökt om förbudet.

na i sammanslutningen får domstol efter ansökan av 5 a § sammanslutningen tillåta att Delgivning av domar och

den, vid sidan av en enskild beslut som innefattar vitesföre-

part, medverkar i förfarandet läggande enligt denna lag får och i samband med det åberopar inte ske enligt 34–37 §§

bevisning. delgivningslagen (2010:1932),

En ansökan om medverkan om det inte med beaktande av

ska vara skriftlig och innehålla vad som har förekommit i det de skäl som den grundas på. enskilda delgivningsärendet eller Parterna ska beredas tillfälle att vid andra delgivningsförsök

yttra sig över ansökan. Ansökan med delgivningsmottagaren

får inte bifallas om parten på finns anledning att anta att han

den sidan som ansökan om eller hon har avvikit eller på

medverkan avser motsätter sig annat sätt håller sig undan. detta.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

3 b § En part eller en sammanslutning som medverkar enligt 3 a § får föreläggas vid vite att tillhandahålla domstolen en handling, ett varuprov eller liknande som kan ha betydelse i

målet. Detta innebär dock inte 2

Senaste lydelse 1985:220.

någon skyldighet att röja

62 6363

1.14¶Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud

Härigenom föreskrivs att 8 c, 8 d och 17 §§ i lagen (1986:436) om näringsförbud ska ha följande lydelse.

8 c §

I fall som avses i 8 a § görs ansökan hos tingsrätten i den ort där näringsidkaren har sitt hemvist. Om näringsidkaren inte har hemvist i Sverige, tas ärendet upp av Stockholms tingsrätt.

Om ärendet gäller näringsförbud med stöd av 2 §, är även den tingsrätt som handlägger eller har handlagt konkursen behörig att pröva ärendet.

8 d §

hålla sammanträde, om detta eller Patent- och marknadsdom-

domare och tre nämndemän. lagfaren domare och tre

1

Senaste lydelse 2008:592.

2

Senaste lydelse 2008:592.

6464

Ärendet ska avgöras av samma nämndemän. Ärendet ska

domare. I fall som avses i 8 b § avgöras av samma domare. I

1.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) andra stycket ska tingsrätten 4 kap. 3 § lagen (2014:000) om

om näringsförbud vara sammansatt på det sätt som patent- och marknadsdomstolar

anges i 8 kap. 10 § första stycket finns bestämmelser om Patent-

Härigenom föreskrivs att 8 c, 8 d och 17 §§ i lagen (1986:436)

konkurrenslagen (2008:579). och marknadsdomstolens

om näringsförbud ska ha följande lydelse.

sammansättning.

Vid omröstning gäller reglerna i 29 kap. rättegångsbalken.

8 c §

I fall som avses i 8 a § görs ansökan hos tingsrätten i den ort

där näringsidkaren har sitt hemvist. Om näringsidkaren inte har

hemvist i Sverige, tas ärendet upp av Stockholms tingsrätt.

Om ärendet gäller näringsförbud med stöd av 2 §, är även den tingsrätt som handlägger eller har handlagt konkursen behörig 3

8 d §

hålla sammanträde, om detta eller Patent- och marknadsdom-

domare och tre nämndemän. lagfaren domare och tre sökanden har sitt hemvist, om sökanden har sitt hemvist, om

1

Senaste lydelse 2008:592.

2 3

Senaste lydelse 2008:592. Senaste lydelse 2009:592.

64 6565

rätten med hänsyn till utred- rätten med hänsyn till utredningen samt kostnader och ningen samt kostnader och andra omständigheter finner andra omständigheter finner det lämpligt. I ärendet är den det lämpligt. I ärendet är den myndighet som yrkat närings- myndighet som yrkat näringsförbud eller myndigheten i den förbud eller myndigheten i den ort där sökanden har sitt ort där sökanden har sitt hemvist motpart till sökanden. hemvist motpart till sökanden.

Ett ärende om upphävande av förbud får göras utan sammanträde, om saken ändå kan utredas tillfredsställande.

Rättens beslut om att upphäva ett näringsförbud ska gälla omedelbart.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 2. Ärenden enligt 8 c § tredje stycket där handläggning pågår i

Stockholms tingsrätt respektive Marknadsdomstolen vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.

6666

rätten med hänsyn till utred- rätten med hänsyn till utredningen samt kostnader och ningen samt kostnader och 1.15 Förslag till lag om ändring i lagen andra omständigheter finner andra omständigheter finner (1991:1559) med föreskrifter på det lämpligt. I ärendet är den det lämpligt. I ärendet är den

tryckfrihetsförordningens och

myndighet som yrkat närings- myndighet som yrkat närings-

yttrandefrihetsgrundlagens områden

förbud eller myndigheten i den förbud eller myndigheten i den ort där sökanden har sitt ort där sökanden har sitt Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § lagen (1991:1559) med hemvist motpart till sökanden. hemvist motpart till sökanden. föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets-

Ett ärende om upphävande av förbud får göras utan grundlagens områden ska ha följande lydelse. sammanträde, om saken ändå kan utredas tillfredsställande.

Rättens beslut om att upphäva ett näringsförbud ska gälla Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse omedelbart.

2 kap.

5 §

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

Slutliga beslut av Patent- Ett slutligt beslut av Patent-

2. Ärenden enligt 8 c § tredje stycket där handläggning pågår i

och registreringsverket i och registreringsverket i ett Stockholms tingsrätt respektive Marknadsdomstolen vid ikraft-

ärenden om utgivningsbevis får ärende om utgivningsbevis får

trädandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen

överklagas hos patentbesvärs- överklagas till allmän förvaltrespektive Patent- och marknadsöverdomstolen.

rätten inom två månader från ningsdomstol inom två månader

dagen för beslutet. från dagen för beslutet.

Patentbesvärsrättens slutliga Prövningstillstånd krävs vid

beslut får överklagas till Högsta överklagande till kammarrätten.

förvaltningsdomstolen inom två

månader från dagen för beslutet.

Därvid tillämpas bestämmelserna i 35–37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om överklagande av kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning Högsta

1

Lagen omtryckt 2002:911.

2

Senaste lydelse 2010:1404.

66 67 67

förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka sådant

tillstånd meddelas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

6868

förvaltningsdomstolen och om

de grunder på vilka sådant 1.16 Förslag till lag om ändring i lagen tillstånd meddelas. (1992:1685) om skydd för kretsmönster för

halvledarprodukter

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1685) om skydd

för kretsmönster för halvledarprodukter

dels att 9 b, 9 e och 12 b §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 14 a §, av

följande lydelse.

9 b §

På yrkande av innehavaren av kretsmönstret eller den som på

grund av licens har rätt att utnyttja kretsmönstret får domstolen

vid vite förbjuda den som vidtar eller medverkar till en åtgärd

som innebär intrång att fortsätta med åtgärden.

Om käranden visar sannolika skäl för att en åtgärd som

innebär intrång, eller medverkan till åtgärden, förekommer och

om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta

med åtgärden, eller medverkan till den, förringar värdet av

ensamrätten till kretsmönstret, får domstolen meddela vites-

förbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller

annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska

svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle

Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i

fråga om försök eller förberedelse till intrång.

Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden

ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas

svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får

domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget

Senaste lydelse 2009:114.

68 69 69

av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.

När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.

I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt ifråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

Talan om utdömande av En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt om förbudet och ska handläggas om förbudet.

enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om

nytt vitesförbud.

9 e §

Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol där rättegång om intrånget pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i rättegångsbalken om tvistemål som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol

ska dock inte tillämpas.

Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om infor-

2 Senaste lydelse 2009:114.

7070

tionsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten mot den som är sökandens mot den som är sökandens ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. motpart i ett mål om intrång, motpart i ett mål om intrång,

När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har ska bestämmelserna om rätte- ska bestämmelserna om rättemeddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. gång som gäller för det målet gång som gäller för det målet

I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde tillämpas. Beslut om informa- tillämpas. Beslut om informastycket samt ifråga om handläggningen i högre domstol gäller tionsföreläggande får över- tionsföreläggande får överklarättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut klagas särskilt. gas särskilt. enligt 15 kap. rättegångsbalken. Om yrkandet om informa- Om yrkandet om informa-

Talan om utdömande av En talan om utdömande av tionsföreläggande riktar sig tionsföreläggandet riktar sig vite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt mot någon annan än den som mot någon annan än den som om förbudet och ska handläggas om förbudet. anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen enligt reglerna i rättegångs- (1996:242) om domstolsären- (1996:242) om domstolsärenbalken om åtal för brott för den tillämpas. För prövning av den tillämpas. Domstolen får vilket svårare straff än böter inte frågan får det även hållas förhör bestämma att vardera parten är föreskrivet. I samband med enligt 37 kap. rättegångsbalken. ska svara för sina rättegångssådan talan får talan föras om Domstolen får bestämma att kostnader. nytt vitesförbud. vardera parten ska svara för

sina rättegångskostnader.

9 e § Talan om utdömande av En talan om utdömande av

Ett beslut om informations- vite får föras av den som har vite förs av den som har ansökt föreläggande får meddelas av ansökt om föreläggandet och om föreläggandet. den domstol där rättegång om ska handläggas enligt reglerna i intrånget pågår. I övrigt gäller i rättegångsbalken om åtal för fråga om behörig domstol det brott för vilket svårare straff än

som föreskrivs i rättegångs- böter inte är föreskrivet. I balken om tvistemål som rör samband med en sådan talan får intrång. Det som sägs i talan föras om nytt informa-

rättegångsbalken om inskränk- tionsföreläggande.

ning av domstols behörighet i

fråga om tvist som ska tas upp i 12 b §

annan ordning än inför domstol Ett beslut om intrångsska dock inte tillämpas. undersökning meddelas av den

Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om infor- domstol där rättegång som rör

2 3 Senaste lydelse 2009:114. Senaste lydelse 2009:114.

70 7171

intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol vad som är bestämt om tvistemål som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol

ska dock inte tillämpas.

En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av innehavaren av kretsmönstret eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja kretsmönstret. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.

Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.

14 a § Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag. Detsamma gäller i ärenden om informa-

tionsföreläggande.

Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas ifråga om ett

7272

yrkande om informationsföreintrånget pågår. Om rättegång läggande eller intrångsunder-

inte är inledd, gäller i fråga om sökning.

behörig domstol vad som är bestämt om tvistemål som rör

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

intrång. Det som sägs i

2. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms

rättegångsbalken om inskränk-

tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till

ning av domstols behörighet i

Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och

fråga om tvist som ska tas upp i

marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som

annan ordning än inför domstol

handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre ska dock inte tillämpas.

bestämmelser gälla.

En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av innehavaren av kretsmönstret eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja kretsmönstret. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.

Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.

14 a § Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag. Detsamma gäller i ärenden om informa-

tionsföreläggande.

Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas ifråga om ett

72 7373

1.17¶Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden

dels att 3, 4, 7, 8 c och 9 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 4 a–4 c och 9 a §§, av följande lydelse.

Är ett avtalsvillkor som Om ett avtalsvillkor som

och övriga omständigheter och övriga omständigheter är

liknande fall använda samma framtiden i liknande fall använ-

om förbudet är påkallat från samma villkor, om förbudet är allmän synpunkt eller annars påkallat från allmän synpunkt ligger i konsumenternas eller eller annars ligger i konsumen-

En sammanslutning av näringsidkare som använder eller rekommenderar användning av ett oskäligt avtalsvillkor får förbjudas att i framtiden använda eller rekommendera villkoret.

med vite, om inte detta av vite, om inte detta av särskilda

7474

särskilda skäl är obehövligt skäl är obehövligt.

1.17¶Förslag till lag om ändring i lagen 4 §

(1994:1512) om avtalsvillkor i En fråga om förbud tas upp En ansökan om förbud får

konsumentförhållanden av Marknadsdomstolen efter göras av Konsumentombuds-

ansökan av Konsumentom- mannen. Om Konsumentom-

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1512) om budsmannen. Beslutar Konsu- budsmannen för ett visst fall avtalsvillkor i konsumentförhållanden mentombudsmannen för ett beslutar att inte göra någon

dels att 3, 4, 7, 8 c och 9 §§ ska ha följande lydelse, visst fall att inte göra någon ansökan, får ansökan göras av

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 4 a–4 c och 9 a §§, ansökan, får ansökan göras av en sammanslutning av av följande lydelse. en sammanslutning av näringsidkare, konsumenter

näringsidkare, konsumenter eller löntagare. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse eller löntagare.

3 § 4 a §

Är ett avtalsvillkor som Om ett avtalsvillkor som Om en sammanslutning av avses i 1 § med hänsyn till pris avses i 1 § med hänsyn till pris näringsidkare gör sannolikt att och övriga omständigheter och övriga omständigheter är utgången i målet kan ha betyoskäligt mot konsumenten, får oskäligt mot konsumenten, får dande intresse för medlemmar- Marknadsdomstolen förbjuda Patent- och marknadsdomstolen na i sammanslutningen får näringsidkaren att i framtiden i förbjuda näringsidkaren att i domstol efter ansökan av liknande fall använda samma framtiden i liknande fall använ- sammanslutningen tillåta att eller väsentligen samma villkor, da samma eller väsentligen den, vid sidan av en enskild om förbudet är påkallat från samma villkor, om förbudet är part, medverkar i förfarandet allmän synpunkt eller annars påkallat från allmän synpunkt och i samband med det åberopar ligger i konsumenternas eller eller annars ligger i konsumen- bevisning. konkurrenternas intresse. ternas eller konkurrenternas En ansökan om medverkan

intresse. ska vara skriftlig och innehålla

Ett förbud kan meddelas Ett förbud får meddelas de skäl som den grundas på. även anställda hos närings- även anställda hos näringsid- Parterna ska beredas tillfälle idkaren och andra som handlar karen och andra som handlar att yttra sig över ansökan. på dennes vägnar. på hans eller hennes vägnar. Ansökan får inte bifallas om

En sammanslutning av näringsidkare som använder eller parten på den sidan som rekommenderar användning av ett oskäligt avtalsvillkor får ansökan om medverkan avser förbjudas att i framtiden använda eller rekommendera villkoret. motsätter sig detta.

Ett förbud skall förenas Ett förbud ska förenas med

med vite, om inte detta av vite, om inte detta av särskilda

74 7575

4 b § Konsumentombudsmannen ska kallas till förhandling i mål enligt denna lag även om han

eller hon inte är sökande.

4 c § En part eller en sammanslutning som medverkar enligt 4 a § får föreläggas vid vite att tillhandahålla domstolen en handling, ett varuprov eller liknande som kan ha betydelse för målet. Detta innebär dock inte någon skyldighet att röja företagshemligheter av teknisk

natur.

7 § En fråga om förbud får i fall som inte är av större vikt prövas

av Konsumentombudsmannen genom att den som antas ha använt ett oskäligt avtalsvillkor föreläggs förbud till godkännande omedelbart eller inom viss tid (förbudsföreläggande).

Har ett förbudsföreläggan- Om ett förbudsföreläggan-

de godkänts, gäller det som de har godkänts, gäller det som

förbud av Marknadsdomstolen. ett förbud av domstol. Ett

Godkännande efter den i före- godkännande efter den i läggandet angivna tiden gäller föreläggandet angivna tiden dock inte. gäller dock inte.

Närmare bestämmelser om förbudsföreläggande meddelas av regeringen.

7676

8 c § 4 b § Konsumentombudsmannens Konsumentombudsmannens

Konsumentombudsmannen beslut enligt 8 § och 8 a § samt beslut enligt 8 och 8 a §§ samt ska kallas till förhandling i mål om vitesföreläggande efter sådan om vitesföreläggande enligt 8 b § enligt denna lag även om han uppmaning överklagas till får överklagas till Patent- och eller hon inte är sökande. Stockholms tingsrätt. marknadsdomstolen.

Tingsrättens beslut över-

4 c § klagas hos Marknadsdomstolen.

En part eller en sammanslut-

ning som medverkar enligt 4 a § 9 § får föreläggas vid vite att till- Talan om utdömande av En talan om utdömande av handahålla domstolen en vite förs vid allmän domstol av vite förs i Patent- och markhandling, ett varuprov eller Konsumentombudsmannen. I nadsdomstolen av Konsumentliknande som kan ha betydelse fråga om vite som Marknads- ombudsmannen. Om vite har för målet. Detta innebär dock domstolen har förelagt på talan förelagts på talan av någon annan, inte någon skyldighet att röja av någon annan får talan om får talan om utdömande av vitet företagshemligheter av teknisk utdömande föras av denne. föras av honom eller henne. natur.

9 a §

7 § Delgivning av domar och En fråga om förbud får i fall som inte är av större vikt prövas beslut som innefattar vitesföre-

av Konsumentombudsmannen genom att den som antas ha an- läggande enligt denna lag får inte vänt ett oskäligt avtalsvillkor föreläggs förbud till godkännande ske enligt 34–37 §§ delgivomedelbart eller inom viss tid (förbudsföreläggande). ningslagen (2010:1932), om det

Har ett förbudsföreläggan- Om ett förbudsföreläggan- inte med beaktande av vad som de godkänts, gäller det som de har godkänts, gäller det som har förekommit i det enskilda förbud av Marknadsdomstolen. ett förbud av domstol. Ett delgivningsärendet eller vid andra Godkännande efter den i före- godkännande efter den i delgivningsförsök med läggandet angivna tiden gäller föreläggandet angivna tiden delgivningsmottagaren finns andock inte. gäller dock inte. ledning att anta att han eller hon

Närmare bestämmelser om förbudsföreläggande meddelas av har avvikit eller på annat sätt regeringen. håller sig undan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

1

Senaste lydelse 2007:2.

76 7777

1.18¶Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)

Härigenom föreskrivs att 16 § rättshjälpslagen (1996:1619) ska ha följande lydelse.

16 §

följer av lag eller föreskrifter skrifter som lämnats med stöd som lämnats med stöd av av denna lag lämnas ersättning

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

7878

1.18 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen 1.19 Förslag till lag om ändring i (1996:1619) växtförädlarrättslagen (1997:306)

Härigenom föreskrivs att 16 § rättshjälpslagen (1996:1619) Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen ska ha följande lydelse. (1997:306)

dels att 10 kap. 4 och 5 och 6 §§ ska upphöra gälla, Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse dels att 9 kap. 2, 5, 5 c och 7 b §§ samt 10 kap. 3, 5 och 6 §§

ska ha följande lydelse.

16 §

När rättshjälp har beviljats, När rättshjälp har beviljats, Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse betalar staten kostnaderna för betalar staten kostnaderna för bevisning vid allmän domstol, bevisning vid allmän domstol 9 kap. Arbetsdomstolen och Mark- och Arbetsdomstolen. Om inte 2 § nadsdomstolen. Om inte annat annat följer av lag eller före- På yrkande av innehavaren På yrkande av innehavaren följer av lag eller föreskrifter skrifter som lämnats med stöd av växtförädlarrätten eller den av växtförädlarrätten eller den som lämnats med stöd av av denna lag lämnas ersättning som på grund av licens har rätt som på grund av licens har rätt denna lag lämnas ersättning för för bevisning med skäligt att utnyttja växtsorten får att utnyttja växtsorten får bevisning med skäligt belopp. belopp. allmän domstol vid vite domstolen vid vite förbjuda den

förbjuda den som gör eller som gör eller medverkar till medverkar till intrång i intrång i växtförädlarrätten att Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. växtförädlarrätten att fortsätta fortsätta med det. med det.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.

5 §

Talan om utdömande av En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt om förbudet. I samband med om förbudet.

en sådan talan får talan föras

1 Senaste lydelse av 10 kap. 4 § 1997:306. 10 kap. 5 § 1997:306. 2 Senaste lydelse 2009:115.

78 79 79

om nytt vitesförbud.

5 c §

Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av en domstol där rättegång om intrånget pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i rättegångsbalken om tvistemål som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska

dock inte tillämpas.

Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om infor-

tionsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rätte- ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet gång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informa- tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överkla- tionsföreläggande får överklagas särskilt. gas särskilt.

Om yrkandet om informa- Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig tionsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsären- (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För prövning av den tillämpas Domstolen får frågan får det även hållas förhör bestämma att vardera parten enligt 37 kap. rättegångsbalken. ska svara för sina rättegångs-

3 Senaste lydelse 2009:115.

8080

Domstolen får bestämma att kostnader. om nytt vitesförbud. vardera parten ska svara för

sina rättegångskostnader.

5 c § Talan om utdömande av En talan om utdömande av

Ett beslut om informations- vite får föras av den som har vite får föras av den som har föreläggande får meddelas av en ansökt om föreläggandet och ansökt om föreläggandet.

domstol där rättegång om ska handläggas enligt reglerna i

intrånget pågår. I övrigt gäller i rättegångsbalken om åtal för fråga om behörig domstol det brott för vilket svårare straff än

som föreskrivs i rättegångs- böter inte är föreskrivet. I balken om tvistemål som rör samband med en sådan talan får intrång. Det som sägs i rätte- talan föras om nytt informa-

gångsbalken om inskränkning tionsföreläggande.

av domstols behörighet i fråga

om tvist som ska tas upp i annan 7 b §

ordning än inför domstol ska Ett beslut om intrångsdock inte tillämpas. undersökning meddelas av den

Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om infor- domstol där rättegång som rör tionsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig intrånget pågår. Om rättegång mot den som är sökandens mot den som är sökandens inte är inledd, gäller i fråga om motpart i ett mål om intrång, motpart i ett mål om intrång, behörig domstol det som ska bestämmelserna om rätte- ska bestämmelserna om rätte- föreskrivs i rättegångsbalken om gång som gäller för det målet gång som gäller för det målet tvistemål som rör intrång. Det tillämpas. Beslut om informa- tillämpas. Beslut om informa- som sägs i rättegångsbalken om tionsföreläggande får överkla- tionsföreläggande får överkla- inskränkning av domstols gas särskilt. gas särskilt. behörighet i fråga om tvist som

Om yrkandet om informa- Om yrkandet om informa- ska tas upp i annan ordning än tionsföreläggande riktar sig tionsföreläggande riktar sig inför domstol ska dock inte mot någon annan än den som mot någon annan än den som tillämpas. anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på (1996:242) om domstolsären- (1996:242) om domstolsären- yrkande av innehavaren av växtförädlarrätten eller den som på den tillämpas. För prövning av den tillämpas Domstolen får grund av licens har rätt att utnyttja växtsorten. Om rättegång frågan får det även hållas förhör bestämma att vardera parten inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen. enligt 37 kap. rättegångsbalken. ska svara för sina rättegångs- Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha

3 4 Senaste lydelse 2009:115. Senaste lydelse 2009:115.

80 8181

fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.

10 kap.

3 §

Om det enligt rättegångs- Patent- och marknadsdombalken inte finns någon behörig stolen är rätt domstol i mål domstol för en talan om bättre enligt denna lag. Detsamma

rätt till en växtsort, om hävning gäller i ärenden om informaav registreringen av en växtsort, tionsföreläggande.

om överföring av sådan registrering, om tvångslicens

eller om fastställelse enligt 1 §,

skall talan väckas vid

Stockholms tingsrätt.

Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas ifråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsunder-

sökning.

8282

5 § fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart Statens jordbruksverks Statens jordbruksverks meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett slutliga beslut får överklagas av slutliga beslut får överklagas av dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som den som beslutet angår, om det den som beslutet angår. har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs har gått honom eller henne eller förvanskas. emot.

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som Ett beslut genom vilket Ett beslut genom vilket en uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt ansökan om registrering bifalls ansökan om registrering bifalls som om frågan uppkommit under rättegång. får dock överklagas endast av får dock överklagas endast av

den som i behörig ordning har den som i behörig ordning har

10 kap. framställt en invändning mot framställt en invändning mot

3 § ansökan. Återkallar invändaren ansökan.

Om det enligt rättegångs- Patent- och marknadsdom- sitt överklagande, får detta ändå balken inte finns någon behörig stolen är rätt domstol i mål prövas, om det finns särskilda domstol för en talan om bättre enligt denna lag. Detsamma skäl. rätt till en växtsort, om hävning gäller i ärenden om informa- Ett beslut genom vilket ett yrkande om överföring enligt av registreringen av en växtsort, tionsföreläggande. 5 kap. 8 § har bifallits får överklagas av sökanden. Den som har om överföring av sådan framställt yrkande om överföring får överklaga ett beslut genom registrering, om tvångslicens vilket yrkandet avslagits. eller om fastställelse enligt 1 §, skall talan väckas vid 6 § Stockholms tingsrätt. Ett beslut av Statens Ett beslut av Statens

Det som sägs i rättegångs- jordbruksverk överklagas till jordbruksverk överklagas till balken om inskränkning av Patentbesvärsrätten inom två Patent- och marknadsdomstolen domstols behörighet i fråga om månader från beslutets dag. inom två månader från dagen tvist som ska tas upp i annan för beslutet.

ordning än inför domstol ska Ett slutligt beslut av inte tillämpas ifråga om ett Patentbesvärsrätten överklagas yrkande om informationsföre- till Högsta förvaltningsläggande eller intrångsunder- domstolen inom två månader sökning. från beslutets dag. Därvid tillämpas 35–37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291)

5

Senaste lydelse 2005:1216.

6

Senaste lydelse 2010:1405.

82 8383

om överklagande av kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka ett sådant

tillstånd meddelas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

2. För mål som avgjorts av Patentbesvärsrätten före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

3. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla.

8484

om överklagande av kammar-

rättens beslut. Patentbesvärs- 1.20 Förslag till lag om ändring i lagen rättens beslut ska innehålla (2000:1175) om talerätt för vissa utländska

uppgift om att det krävs särskilt

konsumentmyndigheter och

tillstånd för prövning i Högsta

konsumentorganisationer

förvaltningsdomstolen och om

de grunder på vilka ett sådant Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2000:1175) om talerätt tillstånd meddelas. för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorga-

nisationer ska ha följande lydelse.

5 §

lagen (2008:486) och i fråga marknadsföringslagen

om förbud enligt lagen (2008:486), i fråga om förbud

2. Förvaltningsrätten i 2. Förvaltningsrätten i

Stockholm i fråga om sådan Stockholm i fråga om sådan

särskild avgift som avses i särskild avgift som avses i

3. tingsrätt som är behörig

enligt 10 kap. rättegångsbalken

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

Senaste lydelse 2010:726.

84 85 85

1.21¶Förslag till lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § och 10 kap. 12 § i försäkringsavtalslagen (2005:104) ska ha följande lydelse.

8 kap.

3 §

Talan om åläggande enligt En talan om åläggande

1. i fråga om information som avses i 2 kap. 2 §, av näringsidkare som berörs av marknadsföringen, och

2. i fråga om information som avses i 2 kap. 4–7 §§, av den näringsidkare som har ingått avtal om försäkring med försäkringsbolaget.

Talan får också väckas av en sammanslutning av näringsidkare.

I mål om åläggande enligt 2 § gäller i övrigt de bestämmelser i marknadsföringslagen (2008:486) som reglerar förfarandet i mål om åläggande att lämna information enligt 24 § den lagen.

10 kap.

12 §

Talan om åläggande enligt En talan om åläggande

Senaste lydelse 2008:509. Senaste lydelse 2008:509.

8686

1. i fråga om information som avses i 2 §, av näringsidkare

som berörs av marknadsföringen, och 1.21 Förslag till lag om ändring i 2. i fråga om information som avses i 4-8 §§, av den närings-

försäkringsavtalslagen (2005:104) idkare som har ingått avtal om försäkring med försäkrings-

bolaget.

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § och 10 kap. 12 § i försäk-

Talan får också väckas av en sammanslutning av ringsavtalslagen (2005:104) ska ha följande lydelse.

näringsidkare.

I mål om åläggande enligt 11 § gäller i övrigt de bestämmelser

8 kap.

3 §

Talan om åläggande enligt En talan om åläggande Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

1. i fråga om information som avses i 2 kap. 2 §, av näringsidkare som berörs av marknadsföringen, och

2. i fråga om information som avses i 2 kap. 4–7 §§, av den näringsidkare som har ingått avtal om försäkring med försäkringsbolaget.

Talan får också väckas av en sammanslutning av näringsidkare.

I mål om åläggande enligt 2 § gäller i övrigt de bestämmelser i marknadsföringslagen (2008:486) som reglerar förfarandet i mål om åläggande att lämna information enligt 24 § den lagen.

10 kap.

12 §

Talan om åläggande enligt En talan om åläggande

Senaste lydelse 2008:509. Senaste lydelse 2008:509.

86 8787

1.22¶Förslag till lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Härigenom föreskrivs att 15 och 16 §§ lagen (2005:590) om insyn vid vissa finansiella förbindelser m.m. ska ha följande lydelse.

15 §

alltid behörig att pröva en verket. sådan talan.

16 §

om åläggande enligt 11 § får verket om åläggande enligt

stolen. Vid handläggningen i och marknadsdomstolen. I fråga

Marknadsdomstolen tillämpas om rättegångskostnader i ett

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

8888

1.22 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:590) 1.23 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:484) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. om franchisegivares informationsskyldighet

Härigenom föreskrivs att 15 och 16 §§ lagen (2005:590) om Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (2006:484) om insyn vid vissa finansiella förbindelser m.m. ska ha följande franchisetagarens informationsskyldighet ska ha följande lydelse. lydelse.

5 §

15 § Talan om åläggande enligt En talan om åläggande

lagts med stöd av denna lag förs förelagts med stöd av denna lag 1. en franchisetagare i ett sådant avtal som avses i 4 §, vid tingsrätt av Konkurrens- väcks vid Patent- och mark- 2. en sammanslutning av näringsidkare, eller verket. Stockholms tingsrätt är nadsdomstolen av Konkurrens- 3. en annan sammanslutning som har ett befogat intresse av alltid behörig att pröva en verket. att företräda näringsidkare. sådan talan. Den som har talerätt enligt andra stycket har rätt att delta i

rättegången som intervenient enligt 14 kap. rättegångsbalken.

16 § I mål om åläggande enligt 4 § gäller i övrigt de bestämmelser i

Beslut av Konkurrensverket Ett beslut av Konkurrens- marknadsföringslagen (2008:486) som reglerar förfarandet och om åläggande enligt 11 § får verket om åläggande enligt fördelning av rättegångskostnader i mål om åläggande att lämna överklagas hos Marknadsdom- 11 § får överklagas till Patent- information enligt 24 § den lagen. Bestämmelserna i 28, 42–46 stolen. Vid handläggningen i och marknadsdomstolen. I fråga och 61 §§ om Konsumentombudsmannen ska dock inte tilläm- Marknadsdomstolen tillämpas om rättegångskostnader i ett pas. lagen (1996:242) om domstols- sådant ärende ska 31 kap. rätte-

Talan om utdömande av En talan om utdömande av

Senaste lydelse 2008:511.

88 89 89

är behörig enligt 10 kap. marknadsdomstolen.

rättegångsbalken. En sådan talan får alltid väckas vid

Stockholms tingsrätt.

Talan får väckas av den som har begärt vitesföreläggandet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

9090

är behörig enligt 10 kap. marknadsdomstolen.

rättegångsbalken. En sådan 1.24 Förslag till lag om ändring i talan får alltid väckas vid marknadsföringslagen (2008:486)

Stockholms tingsrätt.

Härigenom föreskrivs i fråga om marknadsföringslagen

Talan får väckas av den som har begärt vitesföreläggandet.

(2008:486)

dels att 50, 54–58, 60 och 62 §§ samt rubriken närmast före

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

59 § ska upphöra att gälla, och

dels att 36, 47–49, 51, 52 59, 61 och 66 §§ ska ha följande

lydelse.

36 §

För att säkerställa ett För att säkerställa ett

avgift får rätten besluta om avgift får rätten besluta om

kvarstad. I sådant fall gäller kvarstad.

föreskrifterna i 15 kap.

rättegångsbalken om kvarstad

47 §

Talan om förbud eller

åläggande enligt 23, 24 eller

eller annan kärande i samråd

enligt 37 § med anledning av

Senaste lydelse av 58 § 2013:122.

90 91 91

talan om förbud eller åläggande

väckas vid Stockholms tingsrätt.

Talan om förbud eller åläg- En talan om förbud eller gande får väckas av åläggande enligt 23, 24 eller

25 § får väckas av

1. Konsumentombudsmannen, 2. en näringsidkare som berörs av marknadsföringen, eller 3. en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller

löntagare.

Ett interimistiskt beslut enligt 27 § meddelas av den domstol där en rättegång enligt första

stycket pågår.

48 §

Talan om marknadsstör- En talan om marknadsstörningsavgift enligt 29 § väcks ningsavgift enligt 29 § väcks av vid Stockholms tingsrätt av Konsumentombudsmannen. Konsumentombudsmannen.

Om Konsumentombudsmannen i ett visst fall beslutar att inte föra talan om marknadsstörningsavgift, får en enskild näringsidkare som berörs av marknadsföringen eller en sammanslutning av näringsidkare väcka en sådan talan.

Beslut om kvarstad enligt

36 § meddelas av den domstol där en rättegång om marknadsstörningsavgift pågår. Om talan ännu inte har väckts gäller i fråga om behörig domstol vad

som föreskrivs i första stycket.

49 §

Talan om utdömande av vite som har förelagts med stöd av denna lag väcks vid en tingsrätt

som är behörig enligt 10 kap.

9292

rättegångsbalken. En sådan talan om förbud eller åläggande talan får alltid väckas vid

väckas vid Stockholms tingsrätt. Stockholms tingsrätt.

Talan om förbud eller åläg- En talan om förbud eller Talan får väckas av den som En talan om utdömande av gande får väckas av åläggande enligt 23, 24 eller begärt vitesföreläggandet och vite får väckas av den som

25 § får väckas av av Konsumentombudsmannen. begärt vitesföreläggandet och 1. Konsumentombudsmannen, av Konsumentombudsmannen. 2. en näringsidkare som berörs av marknadsföringen, eller 3. en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller 51 §

löntagare. Konsumentombudsman- Konsumentombudsman-

Ett interimistiskt beslut en- nens beslut enligt 42–44 §§ nens beslut enligt 42–44 §§ ligt 27 § meddelas av den dom- samt om vitesföreläggande samt om vitesföreläggande stol där en rättegång enligt första efter en sådan uppmaning efter en sådan uppmaning stycket pågår. överklagas hos Stockholms överklagas till Patent- och

tingsrätt. marknadsdomstolen.

48 § Detsamma gäller beslut om ersättning enligt 46 § eller enligt

Talan om marknadsstör- En talan om marknadsstör- föreskrifter som meddelats med stöd av nämnda paragraf. ningsavgift enligt 29 § väcks ningsavgift enligt 29 § väcks av vid Stockholms tingsrätt av Konsumentombudsmannen. 52 § Konsumentombudsmannen. Tingsrätts domar och beslut En talan enligt denna lag

Om Konsumentombudsmannen i ett visst fall beslutar att och beslut i mål och ärenden väcks vid Patent- och markinte föra talan om marknadsstörningsavgift, får en enskild enligt denna lag överklagas hos nadsdomstolen. Patent- och näringsidkare som berörs av marknadsföringen eller en Marknadsdomstolen. Domar marknadsdomstolen är också sammanslutning av näringsidkare väcka en sådan talan. och beslut i mål om utdömande rätt domstol om en ansökan om

Beslut om kvarstad enligt av vite som har förelagts med kvarstad enligt 36 § görs innan 36 § meddelas av den domstol stöd av denna lag överklagas talan om marknadsstörningsdär en rättegång om marknads- dock hos hovrätt enligt vad som avgift har väckts. störningsavgift pågår. Om talan föreskrivs i lagen (1985:206) ännu inte har väckts gäller i om viten. fråga om behörig domstol vad Beslut under rättegången i Beslut under rättegången i som föreskrivs i första stycket. frågor som avses i 27 § och 40 § frågor som avses i 27 § och 40 §

första stycket får överklagas sär- första stycket får överklagas sär-

49 § skilt. Besluten ska vid handlägg- skilt. Besluten ska vid handlägg-

Talan om utdömande av vite ningen i Marknadsdomstolen ningen i Patent- och marknadssom har förelagts med stöd av anses röra åtgärd enligt 15 kap. överdomstolen anses röra åtgärd denna lag väcks vid en tingsrätt rättegångsbalken. enligt 15 kap. rättegångsbalken. som är behörig enligt 10 kap.

92 9393

59 §

Om inte annat följer av Föreskrifterna i rättegångs-

denna lag ska föreskrifterna i balken om tvistemål där förrättegångsbalken om tvistemål likning om saken inte är där förlikning om saken inte är tillåten tillämpas på mål om tillåten tillämpas på mål om förbud eller åläggande enligt förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § och mål om 23, 24 eller 25 § och mål om marknadsstörningsavgift enligt marknadsstörningsavgift enligt 29 §. 29 § .

I mål om skadestånd enligt

37 § gäller vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken är

tillåten.

I ärenden som avses i 51 § gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden, om något

annat inte följer av denna lag.

61 §

Om en talan enligt denna lag har väckts av någon annan än Konsumentombudsmannen ska rätten underrätta ombudsmannen om rättegången.

När ett mål om marknadsstörningsavgift eller skadestånd väcks ska tingsrätten underrätta Marknadsdomstolen

om rättegången.

66 §

Regeringen kan med av- Regeringen får med av-

seende på främmande stat be- seende på främmande stat bestämma att följande ska gälla. stämma att följande ska gälla.

I fråga om en vara som är försedd med en oriktig eller vilseledande ursprungsbeteckning, genom vilken varan direkt eller in-

9494

direkt anges vara frambragd eller tillverkad i den främmande

59 § staten eller i en region eller ort i den främmande staten, får

Om inte annat följer av Föreskrifterna i rättegångs- åtgärd enligt 39 § beslutas även i andra fall än som avses där. denna lag ska föreskrifterna i balken om tvistemål där för- Detta gäller dock inte om beteckningen enligt handelsbruk rättegångsbalken om tvistemål likning om saken inte är endast tjänar till att märka ut varans art eller om den åtföljs av en där förlikning om saken inte är tillåten tillämpas på mål om uppgift som tydligt anger att varan inte har frambragts eller tillåten tillämpas på mål om förbud eller åläggande enligt tillverkats i den angivna staten eller på den angivna orten. förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § och mål om Talan om åtgärd enligt En talan om en åtgärd enligt 23, 24 eller 25 § och mål om marknadsstörningsavgift enligt andra stycket väcks vid Stock- andra stycket väcks av Konsumarknadsstörningsavgift enligt 29 §. holms tingsrätt av Konsument- mentombudsmannen eller, om 29 § . ombudsmannen eller, om den- denne har beslutat att inte

I mål om skadestånd enligt ne har beslutat att inte väcka väcka talan, av någon som 37 § gäller vad som är föreskri- talan, av någon som driver driver rörelse med varor av vet i rättegångsbalken om tviste- rörelse med varor av samma samma slag som den vara talan mål där förlikning om saken är slag som den vara talan avser. avser. tillåten.

I ärenden som avses i 51 §

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

gäller lagen (1996:242) om

2. Mål och ärenden där handläggning pågår i tingsrätt eller

domstolsärenden, om något

hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och markannat inte följer av denna lag.

nadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.

61 §

Om en talan enligt denna lag har väckts av någon annan än Konsumentombudsmannen ska rätten underrätta ombudsmannen om rättegången.

När ett mål om marknadsstörningsavgift eller skadestånd väcks ska tingsrätten underrätta Marknadsdomstolen

om rättegången.

66 §

Regeringen kan med av- Regeringen får med av-

seende på främmande stat be- seende på främmande stat bestämma att följande ska gälla. stämma att följande ska gälla.

I fråga om en vara som är försedd med en oriktig eller vilseledande ursprungsbeteckning, genom vilken varan direkt eller in-

94 9595

1.25¶Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (2008:579)

dels att 3 kap. 26 §, 8 kap. 4–11 §§ samt rubrikerna närmast

före 8 kap. 6 och 8 §§ ska upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 2, 3, 5, 15, 19, 21 och 32 §§, 4 kap. 13–16 och 21 §§, 5 kap. 3, 11, 18 och 20 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1 och 2 §§ samt 8 kap. 1–3 §§ ska ha följande lydelse.

3 kap.

visst fall beslutar att inte visst fall beslutar att inte meddela ett åläggande enligt meddela ett åläggande enligt

som berörs av överträdelsen. om ett sådant åläggande. En En sådan talerätt gäller dock sådan talerätt gäller dock inte i

får ett åläggande enligt 1 § får ett åläggande enligt 1 §

frågan slutligt har avgjorts. frågan slutligt har avgjorts.

9696

5 §

Stockholms tingsrätt får på Konkurrensverket får väcka

1.25 Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen talan av Konkurrensverket talan om att ett företag ska

(2008:579) besluta att ett företag ska betala betala en särskild avgift (kon-

en särskild avgift (konkurrens- kurrensskadeavgift), om före-

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (2008:579)

skadeavgift), om företaget eller taget eller någon som handlar

dels att 3 kap. 26 §, 8 kap. 4–11 §§ samt rubrikerna närmast

någon som handlar på dess på dess vägnar uppsåtligen eller före 8 kap. 6 och 8 §§ ska upphöra att gälla,

vägnar uppsåtligen eller av av oaktsamhet har överträtt

dels att 3 kap. 2, 3, 5, 15, 19, 21 och 32 §§, 4 kap. 13–16 och

oaktsamhet har överträtt förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § 21 §§, 5 kap. 3, 11, 18 och 20 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1 och 2 §§

förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller artikel 101 eller 102 EUFsamt 8 kap. 1–3 §§ ska ha följande lydelse.

eller artikel 101 eller 102 EUF- fördraget.

fördraget.

3 kap.

visst fall beslutar att inte visst fall beslutar att inte 2

meddela ett åläggande enligt meddela ett åläggande enligt

som berörs av överträdelsen. om ett sådant åläggande. En

En sådan talerätt gäller dock sådan talerätt gäller dock inte i

får ett åläggande enligt 1 § får ett åläggande enligt 1 §

frågan slutligt har avgjorts. frågan slutligt har avgjorts.

Senaste lydelse 2010:642.

Senaste lydelse 2010:642.

96 9797

19 §

Ett avgiftsföreläggande som Ett avgiftsföreläggande som har godkänts ska efter klagan har godkänts ska efter klagan undanröjas under de förutsätt- undanröjas under de förutsättningar som anges i 59 kap. 6 § ningar som anges i 59 kap. 6 § första stycket rättegångsbal- första stycket rättegångsken. Vad som där sägs om balken. Vad som där sägs om strafföreläggande och den strafföreläggande och den

misstänkte gäller därvid i misstänkte gäller då i stället

stället avgiftsföreläggande avgiftsföreläggande respektive respektive företag. företag.

Den som vill klaga ska göra Den som vill klaga ska göra det skriftligen hos Stockholms det skriftligen till Patent- och tingsrätt inom ett år från det att marknadsdomstolen inom ett år föreläggandet godkändes. I mål från det att föreläggandet godom klagan på ett avgiftsföre- kändes. I mål om klagan på ett läggande är Konkurrensverket avgiftsföreläggande är Konkurmotpart. rensverket motpart.

Har ett avgiftsföreläggande Om ett avgiftsföreläggande

undanröjts, får företaget har undanröjts, får företaget därefter inte åläggas en därefter inte åläggas en skyldighet att betala en högre skyldighet att betala en högre konkurrensskadeavgift för konkurrensskadeavgift för samma överträdelse. samma överträdelse.

21 §

För att säkerställa ett För att säkerställa ett anspråk på konkurrensskade- anspråk på konkurrensskadeavgift får rätten besluta om avgift får rätten besluta om kvarstad. Därvid gäller före- kvarstad.

skrifterna i 15 kap. rättegångs-

balken om kvarstad för fordran.

Om talan om konkurrensskadeavgift ännu inte har väckts, ska en ansökan om

9898

kvarstad dock prövas av

19 § Stockholms tingsrätt.

Ett avgiftsföreläggande som Ett avgiftsföreläggande som har godkänts ska efter klagan har godkänts ska efter klagan 32 § undanröjas under de förutsätt- undanröjas under de förutsätt- Frågor om förbud enligt Konkurrensverket får väcka ningar som anges i 59 kap. 6 § ningar som anges i 59 kap. 6 § 27 § eller omprövning enligt talan om förbud enligt 27 § första stycket rättegångsbal- första stycket rättegångs- 31 § andra stycket prövas av eller omprövning enligt 31 § ken. Vad som där sägs om balken. Vad som där sägs om Stockholms tingsrätt på talan av andra stycket. En talan om strafföreläggande och den strafföreläggande och den Konkurrensverket. Talan om omprövning av ett meddelat misstänkte gäller därvid i misstänkte gäller då i stället omprövning av ett meddelat förbud får också väckas av den stället avgiftsföreläggande avgiftsföreläggande respektive förbud får också väckas av den som förbudet riktar sig mot. respektive företag. företag. som förbudet riktar sig mot.

Den som vill klaga ska göra Den som vill klaga ska göra Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte väcka en det skriftligen hos Stockholms det skriftligen till Patent- och talan om förbud enligt 27 §, får talan väckas av ett företag som tingsrätt inom ett år från det att marknadsdomstolen inom ett år berörs av förfarandet eller av verksamheten. föreläggandet godkändes. I mål från det att föreläggandet godom klagan på ett avgiftsföre- kändes. I mål om klagan på ett 4 kap. läggande är Konkurrensverket avgiftsföreläggande är Konkur- 13 § motpart. rensverket motpart. Om Konkurrensverket Om Konkurrensverket

Har ett avgiftsföreläggande Om ett avgiftsföreläggande inom den i 11 § angivna fristen inom den i 11 § angivna fristen undanröjts, får företaget har undanröjts, får företaget har beslutat om särskild under- har beslutat om särskild underdärefter inte åläggas en därefter inte åläggas en sökning, får verket väcka talan sökning, får verket väcka talan skyldighet att betala en högre skyldighet att betala en högre vid Stockholms tingsrätt om om förbud enligt 1 § eller konkurrensskadeavgift för konkurrensskadeavgift för förbud enligt 1 § eller åläggan- åläggande enligt 2 §. samma överträdelse. samma överträdelse. de enligt 2 §.

Talan ska väckas inom tre månader från ett beslut om särskild

21 § undersökning. Innan Konkurrensverket väcker talan, ska den

För att säkerställa ett För att säkerställa ett som avses med talan ges tillfälle att yttra sig över verkets utkast anspråk på konkurrensskade- anspråk på konkurrensskade- till stämningsansökan. avgift får rätten besluta om avgift får rätten besluta om Har Konkurrensverket Om Konkurrensverket har kvarstad. Därvid gäller före- kvarstad. beslutat att lämna en företags- beslutat att lämna en företagsskrifterna i 15 kap. rättegångs- koncentration utan åtgärd, får koncentration utan åtgärd, får balken om kvarstad för fordran. talan enligt första stycket talan enligt första stycket Om talan om konkurrens- väckas endast om verkets väckas endast om verkets

skadeavgift ännu inte har

3 väckts, ska en ansökan om Senaste lydelse 2009:1280.

98 9999

beslut har grundat sig på beslut har grundat sig på oriktig uppgift som lämnas av oriktig uppgift som lämnas av part eller annan medverkande i part eller annan medverkande i koncentrationen. koncentrationen.

14 §

På begäran av Konkurrens- På begäran av Konkurrens-

verket får Stockholms tingsrätt verket får Patent- och mark-

förlänga fristen i 13 § andra nadsdomstolen förlänga fristen stycket med högst en månad i i 13 § andra stycket med högst sänder, om parterna i koncen- en månad i sänder, om parterna trationen samtycker. I de fall i koncentrationen samtycker. I annan medverkande anmält de fall annan medverkande koncentrationen enligt 7 § 2 anmält koncentrationen enligt krävs dennes samtycke. Om 7 § 2 krävs dennes samtycke. koncentrationen ägt rum på Om koncentrationen ägt rum det sätt som anges i 3 § andra på det sätt som anges i 3 § meningen, är förvärvarens sam- andra meningen, är förvärvatycke tillräckligt. rens samtycke tillräckligt.

Om det finns synnerliga skäl, får fristen förlängas utan sådant samtycke som anges i första stycket.

15 §

Ett förbud enligt 1 § eller Ett förbud enligt 1 § eller ett åläggande enligt 2 § får inte ett åläggande enligt 2 § får inte meddelas senare än sex måna- meddelas senare än sex månader efter det att talan väckts der efter det att talan väckts. vid Stockholms tingsrätt.

Den i första stycket angivna fristen får förlängas under samma förutsättningar som anges i 14 §. Ett förbud enligt 1 § eller ett åläggande enligt 2 § får dock inte meddelas senare än två år efter det att företagskoncentrationen uppkom.

100100

16 § beslut har grundat sig på beslut har grundat sig på Om Stockholms tingsrätts Om Patent- och marknadsoriktig uppgift som lämnas av oriktig uppgift som lämnas av dom överklagas, ska Marknads- domstolens dom överklagas, ska part eller annan medverkande i part eller annan medverkande i domstolen avgöra målet inom Patent- och marknadsöverdomkoncentrationen. koncentrationen. tre månader från det att tiden stolen avgöra målet inom tre

för överklagande gick ut. månader från det att tiden för

14 § Bestämmelserna i 15 § andra överklagande gick ut. Bestäm-

På begäran av Konkurrens- På begäran av Konkurrens- stycket gäller också för melserna i 15 § andra stycket verket får Stockholms tingsrätt verket får Patent- och mark- Marknadsdomstolens prövning. gäller också för Patent- och förlänga fristen i 13 § andra nadsdomstolen förlänga fristen marknadsöverdomstolens prövstycket med högst en månad i i 13 § andra stycket med högst ning. sänder, om parterna i koncen- en månad i sänder, om parterna trationen samtycker. I de fall i koncentrationen samtycker. I 21 § annan medverkande anmält de fall annan medverkande Ett förbud enligt 1 § eller ett åläggande enligt 2 § får omkoncentrationen enligt 7 § 2 anmält koncentrationen enligt prövas, om det finns anledning att upphäva eller mildra förbudet krävs dennes samtycke. Om 7 § 2 krävs dennes samtycke. eller åläggandet därför att detta inte längre behövs eller inte koncentrationen ägt rum på Om koncentrationen ägt rum längre är lämpligt. det sätt som anges i 3 § andra på det sätt som anges i 3 § Talan om omprövning ska En talan om omprövning meningen, är förvärvarens sam- andra meningen, är förvärva- väckas vid Stockholms tingsrätt ska väckas av Konkurrenstycke tillräckligt. rens samtycke tillräckligt. av Konkurrensverket eller av verket eller av någon som

Om det finns synnerliga skäl, får fristen förlängas utan sådant någon som berörs av berörs av avgörandet. samtycke som anges i första stycket. avgörandet.

15 § 5 kap.

Ett förbud enligt 1 § eller Ett förbud enligt 1 § eller 3 § ett åläggande enligt 2 § får inte ett åläggande enligt 2 § får inte Stockholms tingsrätt får på Patent- och marknadsdommeddelas senare än sex måna- meddelas senare än sex måna- ansökan av Konkurrensverket stolen får på ansökan av Konder efter det att talan väckts der efter det att talan väckts. besluta att verket får göra en kurrensverket besluta att vervid Stockholms tingsrätt. undersökning hos ett företag ket får göra en undersökning

Den i första stycket angivna fristen får förlängas under för att utreda om det har över- hos ett företag för att utreda samma förutsättningar som anges i 14 §. Ett förbud enligt 1 § trätt förbuden i 2 kap. 1 eller om det har överträtt förbuden i eller ett åläggande enligt 2 § får dock inte meddelas senare än två 7 § eller i artikel 101 eller 102 i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel år efter det att företagskoncentrationen uppkom. EUF-fördraget, om 101 eller 102 i EUF-fördraget,

om

4

Senaste lydelse 2010:642.

100 101101

1. det finns anledning att anta att en överträdelse har skett,

2. företaget inte rättar sig efter ett åläggande enligt 1 § första stycket 1 eller det annars finns risk för att bevis undanhålls eller förvanskas, och

3. vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga det intrång eller annat men som åtgärden innebär för den som drabbas av åtgärden.

11 § Åtgärder enligt 1 eller 6 § får inte avse en skriftlig handling 1. vars innehåll kan antas vara sådant att en advokat eller en

advokats biträde inte får höras som vittne om innehållet, och

2. som innehas av advokaten eller biträdet eller av den till förmån för vilken tystnadsplikten gäller.

Om Konkurrensverket an- Om Konkurrensverket anser att en viss handling bör ser att en viss handling bör omfattas av en undersökning omfattas av en undersökning och den som åtgärden avser och den som åtgärden avser åberopar att handlingen är åberopar att handlingen är skyddad enligt första stycket, skyddad enligt första stycket, ska handlingen omedelbart för- ska handlingen omedelbart förseglas och skyndsamt överläm- seglas och skyndsamt överlämnas till Stockholms tingsrätt av nas till Patent- och marknads- Konkurrensverket. domstolen av

Konkurrensverket.

Tingsrätten ska utan dröjs- Domstolen ska utan dröjs-

mål pröva om handlingen ska mål pröva om handlingen ska omfattas av Konkurrensverkets omfattas av Konkurrensverkets undersökning. undersökning.

18 §

Frågor om förhandsgod- Ett ärende om förhandsgod-

kännande enligt artikel 21.3 i kännande enligt artikel 21.3 i rådets förordning (EG) nr rådets förordning (EG) nr

1/2003 prövas av Stockholms 1/2003 prövas av Patent- och

102102

tingsrätt på ansökan av marknadsdomstolen på ansökan

1. det finns anledning att anta att en överträdelse har skett, Konkurrensverket. av Konkurrensverket.

2. företaget inte rättar sig efter ett åläggande enligt 1 § första Om beslut om förhandsgodkännande meddelats enligt första stycket 1 eller det annars finns risk för att bevis undanhålls eller stycket, gäller bestämmelserna i 17 § om handräckning. förvanskas, och

3. vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att 20 § uppväga det intrång eller annat men som åtgärden innebär för Efter begäran av en myndig- Efter begäran av en myndigden som drabbas av åtgärden. het i en stat med vilken Sverige het i en stat med vilken Sverige

har ingått en överenskommelse har ingått en överenskommelse

11 § om rättslig hjälp i konkurrens- om rättslig hjälp i konkurrens-

Åtgärder enligt 1 eller 6 § får inte avse en skriftlig handling ärenden får Stockholms tingsrätt ärenden får Patent- och mark-

1. vars innehåll kan antas vara sådant att en advokat eller en på ansökan av Konkurrens- nadsdomstolen på ansökan av advokats biträde inte får höras som vittne om innehållet, och verket besluta att verket får Konkurrensverket besluta att

2. som innehas av advokaten eller biträdet eller av den till genomföra en undersökning verket får genomföra en underförmån för vilken tystnadsplikten gäller. hos ett företag eller någon sökning hos ett företag eller

Om Konkurrensverket an- Om Konkurrensverket an- annan för att bistå den andra någon annan för att bistå den ser att en viss handling bör ser att en viss handling bör staten med att utreda om andra staten med att utreda om omfattas av en undersökning omfattas av en undersökning någon har överträtt den statens någon har överträtt den statens och den som åtgärden avser och den som åtgärden avser konkurrensregler, om konkurrensregler, om åberopar att handlingen är åberopar att handlingen är 1. det som föreskrivs i 5 § 1–3 är uppfyllt, och skyddad enligt första stycket, skyddad enligt första stycket, 2. det förfarande som utreds är av ett slag som vid tillämpska handlingen omedelbart för- ska handlingen omedelbart för- ningen av denna lag eller Europeiska unionens konkurrensregler seglas och skyndsamt överläm- seglas och skyndsamt överläm- skulle ha innefattat en överträdelse av förbuden i 2 kap. 1 eller nas till Stockholms tingsrätt av nas till Patent- och marknads- 7 § eller i artikel 101 eller 102 i EUF-fördraget, om något av Konkurrensverket. domstolen av dessa regelverk hade tillämpats på förfarandet.

Konkurrensverket. I fall som avses i första stycket gäller bestämmelserna i 6–

Tingsrätten ska utan dröjs- Domstolen ska utan dröjs- 13 §§. mål pröva om handlingen ska mål pröva om handlingen ska omfattas av Konkurrensverkets omfattas av Konkurrensverkets undersökning. undersökning.

18 §

Frågor om förhandsgod- Ett ärende om förhandsgod-

kännande enligt artikel 21.3 i kännande enligt artikel 21.3 i rådets förordning (EG) nr rådets förordning (EG) nr 1/2003 prövas av Stockholms 1/2003 prövas av Patent- och Senaste lydelse 2010:642.

102 103103

6 kap.

2 §

Talan om att döma ut vite En talan om att döma ut som förelagts med stöd av vite som förelagts med stöd av denna lag förs av Kon- denna lag förs av Konkurrensverket vid tingsrätt. I kurrensverket. I fråga om vite fråga om vite som Marknads- som har förelagts på talan av ett domstolen har förelagt på talan företag får talan om att döma av ett företag får talan om att ut vitet föras även av det döma ut vitet föras även av det företaget. företaget.

Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva en talan enligt

första stycket.

7 kap.

1 §

Beslut av Konkurrensverket Beslut av Konkurrensverket i följande frågor får överklagas i följande frågor får överklagas

hos Marknadsdomstolen: till Patent- och marknadsdom-

stolen: 1. åtgärder enligt 2 kap. 3 § andra stycket, 2. ålägganden som verket har meddelat enligt 3 kap. 1 § första

stycket eller 3 §,

3. beslut enligt 3 kap. 4 § andra stycket, 4. förbud eller ålägganden enligt 4 kap. 12 § tredje stycket, 5. ålägganden enligt 5 kap. 1 §, och

6. återkallelser av undantag enligt artikel 29.2 i rådets förordning (EG) 1/2003.

104104

2 §

6 kap. Domar och beslut hos

2 § Stockholms tingsrätt i mål och

Talan om att döma ut vite En talan om att döma ut ärenden enligt denna lag som förelagts med stöd av vite som förelagts med stöd av överklagas hos Marknadsdomdenna lag förs av Kon- denna lag förs av Kon- stolen. För domar och beslut i kurrensverket vid tingsrätt. I kurrensverket. I fråga om vite mål om skadestånd gäller detta fråga om vite som Marknads- som har förelagts på talan av ett dock endast när ett sådant mål domstolen har förelagt på talan företag får talan om att döma handlagts gemensamt med ett av ett företag får talan om att ut vitet föras även av det mål om konkurrensskadeavgift döma ut vitet föras även av det företaget. enligt 8 kap. 7 §. företaget. Första stycket gäller inte i

Stockholms tingsrätt är alltid mål där talan förs om att döma behörig att pröva en talan enligt ut vite enligt 6 kap. 2 §. första stycket. Beslut av tingsrätten i frågor Beslut av Patent- och mark-

som avses i 3 kap. 30 § och 4 nadsdomstolen i frågor som

7 kap. kap. 17 § får överklagas avses i 3 kap. 30 § och 4 kap.

1 § särskilt. 17 § får överklagas särskilt.

Beslut av Konkurrensverket Beslut av Konkurrensverket i följande frågor får överklagas i följande frågor får överklagas 8 kap. hos Marknadsdomstolen: till Patent- och marknadsdom- 1 §

stolen: Om något annat inte följer En talan enligt denna lag

1. åtgärder enligt 2 kap. 3 § andra stycket, av denna lag tillämpas i domstol väcks vid Patent- och mark- 2. ålägganden som verket har meddelat enligt 3 kap. 1 § första de bestämmelser som anges i 2– nadsdomstolen. Patent- och

stycket eller 3 §, 4 §§. marknadsdomstolen är också

3. beslut enligt 3 kap. 4 § andra stycket, rätt domstol om en ansökan om 4. förbud eller ålägganden enligt 4 kap. 12 § tredje stycket, kvarstad enligt 3 kap. 21 § görs 5. ålägganden enligt 5 kap. 1 §, och innan talan om konkurrens- 6. återkallelser av undantag enligt artikel 29.2 i rådets skadeavgift har väckts.

förordning (EG) 1/2003. I andra fall än de som avses i

första stycket tillämpas lagen (1996:242) om domstolsären-

den.

6

Senaste lydelse 2009:1280.

104 105105

2 §

Bestämmelserna i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten tillämpas i mål som avses i

– 3 kap. 2, 5, 27 och 31 §§ samt 32 § andra stycket, – 3 kap. 21 § och 4 kap. 17 §, även om någon talan inte väckts,

och

– 4 kap. 13 och 20 §§ samt 21 § andra stycket.

Bestämmelserna i lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas i ärenden som inleds genom en ansökan till Patent- och marknadsdomsto-

len.

3 §

I mål om undanröjande av godkänt avgiftsföreläggande enligt 3 kap. 19 § tillämpas följande bestämmelser.

Vid handläggningen i Vid handläggningen i

Stockholms tingsrätt tillämpas Patent- och marknadsdomstolen

52 kap. 2, 3 och 5–12 §§ rätte- tillämpas 52 kap. 2, 3 och 5– gångsbalken. Bestämmelserna 12 §§ rättegångsbalken. Besom avser hovrätt gäller därvid stämmelserna som avser hovi stället för tingsrätten. rätt gäller därvid i stället för

den domstolen.

I fråga om överklagande av I fråga om överklagande av

tingsrättens beslut med anled- Patent- och marknadsdomsto-

ning av klagan på avgiftsföre- lens beslut med anledning av läggande gäller 49 och 52 kap. klagan på avgiftsföreläggande rättegångsbalken. Det som där gäller 49 och 52 kap. rättesägs om hovrätten gäller i gångsbalken. Det som där sägs stället Marknadsdomstolen. om hovrätten gäller i stället

Patent- och marknadsöver-

domstolen.

7 Senaste lydelse 2009:1280.

106106

Tingsrätten och Marknads- Rätten får besluta att ett av-

2 § domstolen får besluta att ett giftsföreläggande tills vidare

Bestämmelserna i rättegångsbalken om tvistemål där avgiftsföreläggande tills vidare inte får verkställas. förlikning om saken inte är tillåten tillämpas i mål som avses i inte får verkställas.

– 3 kap. 2, 5, 27 och 31 §§ samt 32 § andra stycket, – 3 kap. 21 § och 4 kap. 17 §, även om någon talan inte väckts,

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

och

2. Mål och ärenden där handläggning pågår i tingsrätt eller

– 4 kap. 13 och 20 §§ samt 21 § andra stycket.

hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och

Bestämmelserna i lagen

marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdom-

(1996:242) om domstolsären-

stolen.

den tillämpas i ärenden som inleds genom en ansökan till Patent- och marknadsdomsto-

len.

3 § I mål om undanröjande av godkänt avgiftsföreläggande enligt

3 kap. 19 § tillämpas följande bestämmelser.

Vid handläggningen i Vid handläggningen i

Stockholms tingsrätt tillämpas Patent- och marknadsdomstolen

52 kap. 2, 3 och 5–12 §§ rätte- tillämpas 52 kap. 2, 3 och 5– gångsbalken. Bestämmelserna 12 §§ rättegångsbalken. Besom avser hovrätt gäller därvid stämmelserna som avser hovi stället för tingsrätten. rätt gäller därvid i stället för

den domstolen.

I fråga om överklagande av I fråga om överklagande av

tingsrättens beslut med anled- Patent- och marknadsdomsto-

ning av klagan på avgiftsföre- lens beslut med anledning av läggande gäller 49 och 52 kap. klagan på avgiftsföreläggande rättegångsbalken. Det som där gäller 49 och 52 kap. rättesägs om hovrätten gäller i gångsbalken. Det som där sägs stället Marknadsdomstolen. om hovrätten gäller i stället

Patent- och marknadsöver-

domstolen.

7 Senaste lydelse 2009:1280.

106 107107

1.26¶Förslag till lag om ändring i lagen (2010:510) om lufttransporter

Härigenom föreskrivs att 15 och 16 §§ lagen (2010:510) om lufttransporter ska ha följande lydelse.

15 §

Ett åläggande att lämna föreskriven information får meddelas

1. ett lufttrafikföretag som inte lämnar information enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 261/2004,

2. ett lufttrafikföretag, en researrangör eller en biljettförsäljare som inte lämnar information till passagerare enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 2111/2005, och

3. ett lufttrafikföretag, dess agent eller en researrangör som inte lämnar information enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2006.

Talan om åläggande enligt En talan om åläggande första stycket väcks vid enligt första stycket väcks vid

1. Konsumentombudsmannen,

2. en näringsidkare som har ingått ett avtal som rör transport med lufttrafikföretaget, dess agent, researrangören eller biljettförsäljaren, och

3. en sammanslutning av konsumenter eller näringsidkare. I ett sådant mål gäller i övrigt de bestämmelser i marknads-

föringslagen (2008:486) som är tillämpliga i mål om åläggande att lämna information enligt 24 § den lagen.

108108

16 §

Ett lufttrafikföretag, dess agent eller en researrangör som 1.26 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:510) vägrar personer med funktionshinder eller nedsatt rörlighet

om lufttransporter transport i strid med artiklarna 3 och 4 i förordningen (EG) nr

1107/2006 får åläggas att vid vite erbjuda transporterna i fråga.

Härigenom föreskrivs att 15 och 16 §§ lagen (2010:510) om

Talan om åläggande enligt En talan om åläggande lufttransporter ska ha följande lydelse.

första stycket väcks vid enligt första stycket väcks vid

Marknadsdomstolen av Konsu- Patent- och marknadsdomstolen

15 §

Ett åläggande att lämna föreskriven information får meddelas Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

1. ett lufttrafikföretag som inte lämnar information enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 261/2004,

2. ett lufttrafikföretag, en researrangör eller en biljettförsäljare som inte lämnar information till passagerare enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 2111/2005, och

3. ett lufttrafikföretag, dess agent eller en researrangör som inte lämnar information enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2006.

Talan om åläggande enligt En talan om åläggande första stycket väcks vid enligt första stycket väcks vid

1. Konsumentombudsmannen,

2. en näringsidkare som har ingått ett avtal som rör transport med lufttrafikföretaget, dess agent, researrangören eller biljettförsäljaren, och

3. en sammanslutning av konsumenter eller näringsidkare.

I ett sådant mål gäller i övrigt de bestämmelser i marknadsföringslagen (2008:486) som är tillämpliga i mål om åläggande att lämna information enligt 24 § den lagen.

108 109109

1.27 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden ska ha följande lydelse.

4 §

Ett åläggande enligt 1 § får förenas med vite. Detta gäller dock inte om åläggandet riktar sig mot någon i dennes egenskap av upphandlande myndighet enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, upphandlande enhet enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster eller upphandlande myndighet eller enhet enligt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

Talan om utdömande av Talan om utdömande av

tingsrätt är alltid behörig att nadsdomstolen. pröva en sådan talan.

om åläggande enligt 1 § får om åläggande enligt 1 § får

Senaste lydelse 2012:475.

110110

ärenden. I fråga om rättegångskostnader tillämpas dock

1.27¶Förslag till lag om ändring i lagen 31 kap. rättegångsbalken.

(2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden ska ha följande lydelse.

4 §

Ett åläggande enligt 1 § får förenas med vite. Detta gäller dock inte om åläggandet riktar sig mot någon i dennes egenskap av upphandlande myndighet enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, upphandlande enhet enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster eller upphandlande myndighet eller enhet enligt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

Talan om utdömande av Talan om utdömande av

tingsrätt är alltid behörig att nadsdomstolen. pröva en sådan talan.

om åläggande enligt 1 § får om åläggande enligt 1 § får

Senaste lydelse 2012:475.

110 111111

1.28¶Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1390) om utnämning av domare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:1390) om utnämning av domare att 1 § ska ha följande lydelse.

1 §

Denna lag avser utnämning av ordinarie domare. Dessa är 1. justitieråd tillika ordförande, justitieråd tillika avdelnings-

ordförande och övriga justitieråd i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen,

2. president, lagman samt råd tillika vice ordförande på avdelning och övriga råd i hovrätt och kammarrätt,

3. lagman, chefsrådman och rådman i tingsrätt och förvaltningsrätt,

6. ordförande tillika chef och övriga ordförande i Arbets-

domstolen,

7. patenträttsråd tillika ordförande, patenträttsråd tillika avdelningsordförande, patenträttsråd tillika vice ordförande och övriga patenträttsråd i

Patentbesvärsrätten,

8. ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

1 Senaste lydelse 2010:1887.

112112

1.28 Förslag till lag om ändring i lagen 1.29 Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1390) om utnämning av domare (2010:1877)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:1390) om Härigenom föreskrivs i fråga om varumärkeslagen utnämning av domare att 1 § ska ha följande lydelse. (2010:1877)

dels att 3 kap. 20 § och 10 kap. 12 § ska upphöra att gälla, Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse dels att 3 kap. 13, 16 och 19 §§, 8 kap. 3 §, 9 kap. 3 och 6 §§,

10 kap. 6, 10 och 11 §§ samt rubrikerna närmast före 3 kap. 13

1 § och 19 §§ ska ha följande lydelse.

Denna lag avser utnämning av ordinarie domare. Dessa är

1. justitieråd tillika ordförande, justitieråd tillika avdelnings- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ordförande och övriga justitieråd i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, 3 kap.

2. president, lagman samt råd tillika vice ordförande på Överlämnande till tingsrätt Överlämnande till domstol avdelning och övriga råd i hovrätt och kammarrätt,

3. lagman, chefsrådman och rådman i tingsrätt och förvalt- 13 § ningsrätt, Om innehavaren i rätt tid Om innehavaren i rätt tid

4. tekniska råd, bestrider ansökan helt eller bestrider ansökan helt eller 5. ordförande i Marknads- 5. patentråd, delvis, ska Patent- och delvis, ska Patent- och

domstolen, registreringsverket underrätta registreringsverket underrätta

6. ordförande tillika chef och övriga ordförande i Arbets- sökanden om detta. Vill sökanden om detta. Vill domstolen, sökanden vidhålla sitt yrkande, sökanden vidhålla sitt yrkande,

7. patenträttsråd tillika ord- kan han eller hon begära att kan han eller hon begära att förande, patenträttsråd tillika ärendet eller, om bestridandet ärendet eller, om bestridandet avdelningsordförande, patent- endast avser en del av endast avser en del av rättsråd tillika vice ordförande yrkandet, ärendet i den yrkandet, ärendet i den och övriga patenträttsråd i bestridda delen ska överlämnas bestridda delen ska överlämnas Patentbesvärsrätten, till tingsrätt. till domstol.

8. ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen. En begäran om överlämnande ska ha kommit in till Patentoch registreringsverket inom en månad från den dag då underrättelsen om bestridandet sändes till sökanden. I sin Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. begäran ska sökanden ange de omständigheter och de bevis som åberopas, samt ange vad som ska styrkas med varje bevis.

1 Sökanden ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra Senaste lydelse 2010:1887.

handlingar som åberopas.

112 113113

Har sökanden begärt Om sökanden har begärt överlämnande i rätt tid, ska överlämnande i rätt tid, ska Patent- och registreringsverket Patent- och registreringsverket

överlämna ärendet till en överlämna ärendet till domstoltingsrätt som enligt vad hand- en. Om sökanden inte har

lingarna utvisar är behörig. Har begärt överlämnande i rätt tid, sökanden inte begärt över- ska ärendet avskrivas i den del lämnande i rätt tid, ska ärendet det är bestritt. avskrivas i den del det är bestritt.

16 §

Innehavaren av en registrering som hävts enligt 15 § får ansöka om återvinning. En sådan ansökan ska ha kommit in till Patent- och registreringsverket inom en månad från dagen för beslutet.

Har innehavaren ansökt om Om innehavaren har ansökt återvinning i rätt tid, ska om återvinning i rätt tid, ska Patent- och registreringsverket Patent- och registreringsverket

överlämna ärendet till en överlämna ärendet till domtingsrätt som enligt vad stolen. I annat fall ska verket

handlingarna visar är behörig. I avvisa ansökan. annat fall ska verket avvisa ansökan.

Den fortsatta handläggningen Den fortsatta handläggningen

vid tingsrätten vid domstol

19 §

Om ett ärende har över- Om ett ärende har överlämnats till en tingsrätt, ska lämnats till domstolen, ska talan talan anses väckt när ansökan anses väckt när ansökan om om administrativ hävning kom administrativ hävning kom in in till Patent- och registre- till Patent- och registreringsverket. De handlingar ringsverket. De handlingar som sökanden gett in ska anses som sökanden gett in ska anses

114114

som stämningsansökan. Stäm- som stämningsansökan. Stäm-

Har sökanden begärt Om sökanden har begärt ning ska anses utfärdad när ning ska anses utfärdad när överlämnande i rätt tid, ska överlämnande i rätt tid, ska rätten beslutar om målets domstolen beslutar om målets Patent- och registreringsverket Patent- och registreringsverket handläggning. handläggning.

överlämna ärendet till en överlämna ärendet till domstol-

tingsrätt som enligt vad hand- en. Om sökanden inte har 8 kap. lingarna utvisar är behörig. Har begärt överlämnande i rätt tid, 3 § sökanden inte begärt över- ska ärendet avskrivas i den del På yrkande av den som innehar ett varukännetecken enligt lämnande i rätt tid, ska ärendet det är bestritt. 1 kap. 6–8 §§, eller av den som på grund av licens har rätt att avskrivas i den del det är utnyttja ett varukännetecken, får domstolen vid vite förbjuda bestritt. den som gör eller medverkar till varumärkesintrång att fortsätta

med det.

16 § Om käranden visar sannolika skäl för att varumärkesintrång,

Innehavaren av en registrering som hävts enligt 15 § får eller medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen ansöka om återvinning. En sådan ansökan ska ha kommit in till kan befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller Patent- och registreringsverket inom en månad från dagen för medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till beslutet. varukännetecknet, får domstolen meddela vitesförbud för tiden

Har innehavaren ansökt om Om innehavaren har ansökt intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. återvinning i rätt tid, ska om återvinning i rätt tid, ska Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle Patent- och registreringsverket Patent- och registreringsverket att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. överlämna ärendet till en överlämna ärendet till dom- Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök tingsrätt som enligt vad stolen. I annat fall ska verket eller förberedelse till intrång. handlingarna visar är behörig. I avvisa ansökan. Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden annat fall ska verket avvisa ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas ansökan. svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får

domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget Den fortsatta handläggningen Den fortsatta handläggningen av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten vid tingsrätten vid domstol ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.

När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har

19 § meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.

Om ett ärende har över- Om ett ärende har över- I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde lämnats till en tingsrätt, ska lämnats till domstolen, ska talan stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller talan anses väckt när ansökan anses väckt när ansökan om rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut om administrativ hävning kom administrativ hävning kom in enligt 15 kap. rättegångsbalken. in till Patent- och registre- till Patent- och registre- Talan om utdömande av En talan om utdömande av ringsverket. De handlingar ringsverket. De handlingar vite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt som sökanden gett in ska anses som sökanden gett in ska anses

114 115115

om förbudet. Talan ska om förbudet.

handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får

talan föras om nytt vitesförbud.

9 kap.

3 §

Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol där rättegången om intrånget pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 10 kap. 6 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål

för andra fall som rör intrång.

Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av en domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol, ska dock inte

tillämpas.

Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om infor-

tionsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det rättegång som gäller för det målet tillämpas. Ett beslut om målet tillämpas. Ett beslut om informationsföreläggande får informationsföreläggande får överklagas särskilt. överklagas särskilt.

116116

Om yrkandet om informa- Om yrkandet om informaom förbudet. Talan ska om förbudet. tionsföreläggande riktar sig tionsföreläggande riktar sig handläggas enligt reglerna i mot någon annan än den som mot någon annan än den som rättegångsbalken om åtal för anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen brott för vilket svårare straff än (1996:242) om domstols- (1996:242) om domstolsböter inte är föreskrivet. I ärenden tillämpas. För pröv- ärenden tillämpas. Domstolen samband med sådan talan får ning av frågan får det även får bestämma att vardera talan föras om nytt vitesförbud. hållas förhör enligt 37 kap. parten ska svara för sina

rättegångsbalken. Domstolen rättegångskostnader.

9 kap. får bestämma att vardera

3 § parten ska svara för sina

Ett beslut om informations- rättegångskostnader. föreläggande får meddelas av Talan om utdömande av En talan om utdömande av den domstol där rättegången om vite får föras av den som har vite får föras av den som har intrånget pågår. I övrigt gäller i ansökt om föreläggandet. ansökt om föreläggandet.

fråga om behörig domstol det Talan ska handläggas enligt

som föreskrivs i 10 kap. 6 § för reglerna i rättegångsbalken om

där avsedda mål och i åtal för brott för vilket svårare rättegångsbalken om tvistemål straff än böter inte är

för andra fall som rör intrång. föreskrivet. I samband med en Det som sägs i rättegångsbalken sådan talan får talan föras om om inskränkning av en domstols nytt informationföreläggande.

behörighet i fråga om tvist som

ska tas upp i annan ordning än 6 §

inför domstol, ska dock inte Ett beslut om intrångstillämpas. undersökning får meddelas av

Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om infor- den domstol där rättegången om tionsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig intrånget pågår. Om rättegång mot den som är sökandens mot den som är sökandens inte är inledd, gäller i fråga om motpart i ett mål om intrång, motpart i ett mål om intrång, behörig domstol det som ska bestämmelserna om ska bestämmelserna om föreskrivs i 10 kap. 6 § för där rättegång som gäller för det rättegång som gäller för det avsedda mål och i rättegångsmålet tillämpas. Ett beslut om målet tillämpas. Ett beslut om balken om tvistemål för andra informationsföreläggande får informationsföreläggande får fall som rör intrång. Det som överklagas särskilt. överklagas särskilt. föreskrivs i rättegångsbalken om

inskränkning av en domstols

116 117117

behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol, ska dock inte

tillämpas.

Innan ett beslut om Innan ett beslut om

undersökning meddelas ska intrångsundersökning meddelas

motparten ha fått tillfälle att ska motparten ha fått tillfälle yttra sig. Domstolen får dock att yttra sig. Domstolen får omedelbart meddela ett beslut dock omedelbart meddela ett som gäller till dess att annat beslut som gäller till dess att har beslutats, om ett dröjsmål annat har beslutats, om ett skulle medföra risk för att dröjsmål skulle medföra risk föremål eller handlingar som för att föremål eller handlingar har betydelse för utredning om som har betydelse för intrånget skaffas undan, för- utredning om intrånget skaffas störs eller förvanskas. undan, förstörs eller för-

vanskas.

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.

10 kap.

6 §

Om det inte finns någon Patent- och marknadsdomdomstol som enligt rättegångs- stolen är rätt domstol i mål

balken är behörig att ta upp ett enligt denna lag och i mål som

mål om hävning av registre- avses i artikel 96 i rådets ringen av ett varumärke, om förordning (EG) nr 207/2009

varumärkesintrång eller om om gemenskapsvarumärken.

fastställelse, väcks talan vid Detsamma gäller i ärenden om

Stockholms tingsrätt. informationsföreläggande.

Talan som avses i 5 § och i Det som sägs i rätteartikel 96 i rådets förordning gångsbalken om inskränkning (EG) nr 207/2009 om gemen- av domstols behörighet i fråga skapsvarumärken väcks vid om tvist som ska tas upp i annan Stockholms tingsrätt. ordning än inför domstol ska

118118

inte tillämpas ifråga om ett behörighet i fråga om tvist som yrkande om informationsföreska tas upp i annan ordning än läggande eller intrångsunder-

inför domstol, ska dock inte sökning. tillämpas.

Innan ett beslut om Innan ett beslut om 10 § undersökning meddelas ska intrångsundersökning meddelas Ett slutligt beslut av Patent- Ett slutligt beslut av motparten ha fått tillfälle att ska motparten ha fått tillfälle och registreringsverket enligt registreringsmyndigheten får yttra sig. Domstolen får dock att yttra sig. Domstolen får denna lag får överklagas till överklagas till Patent- och omedelbart meddela ett beslut dock omedelbart meddela ett Patentbesvärsrätten inom två marknadsdomstolen inom två som gäller till dess att annat beslut som gäller till dess att månader från dagen för månader från dagen för har beslutats, om ett dröjsmål annat har beslutats, om ett beslutet. beslutet. skulle medföra risk för att dröjsmål skulle medföra risk Ett slutligt beslut i ett ärende om registrering av ett föremål eller handlingar som för att föremål eller handlingar varumärke får överklagas endast av sökanden. Detsamma gäller har betydelse för utredning om som har betydelse för för ett slutligt beslut i ett ärende om att en internationell intrånget skaffas undan, för- utredning om intrånget skaffas varumärkesregistrering ska gälla i Sverige. störs eller förvanskas. undan, förstörs eller för- Ett slutligt beslut med Ett slutligt beslut med

vanskas. anledning av en invändning anledning av en invändning

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som mot en registrering får över- mot en registrering får överuppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt klagas endast av innehavaren av klagas endast av innehavaren av som om frågan uppkommit under rättegång. varumärket och av invändaren. varumärket och av invändaren.

Ett slutligt beslut med Ett slutligt beslut med

10 kap. anledning av en invändning anledning av en invändning

6 § mot att en internationell mot att en internationell

Om det inte finns någon Patent- och marknadsdom- varumärkesregistrering ska varumärkesregistrering ska domstol som enligt rättegångs- stolen är rätt domstol i mål gälla i Sverige får överklagas gälla i Sverige får överklagas balken är behörig att ta upp ett enligt denna lag och i mål som endast av innehavaren av den endast av innehavaren av den mål om hävning av registre- avses i artikel 96 i rådets internationella varumärkesre- internationella varumärkesreringen av ett varumärke, om förordning (EG) nr 207/2009 gistreringen och av invändaren. gistreringen och av invändaren. varumärkesintrång eller om om gemenskapsvarumärken. Återkallar en invändare sin fastställelse, väcks talan vid Detsamma gäller i ärenden om talan, får denna ändå prövas, Stockholms tingsrätt. informationsföreläggande. om det finns särskilda skäl.

Talan som avses i 5 § och i Det som sägs i rätte- Talan får dock inte prövas om artikel 96 i rådets förordning gångsbalken om inskränkning det till grund för den endast har (EG) nr 207/2009 om gemen- av domstols behörighet i fråga åberopats hinder som avses i skapsvarumärken väcks vid om tvist som ska tas upp i annan 2 kap. 8-10 §§.

Stockholms tingsrätt. ordning än inför domstol ska

118 119119

Ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten får överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen inom två månader från dagen för beslutet. Vid ett överklagande till Högsta förvaltningsdomstolen tillämpas 35-

37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291). Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka ett sådant

tillstånd meddelas.

Denna paragraf gäller inte beslut i ärenden om administrativ hävning av en registrering.

11 §

Ett beslut enligt 3 kap. 15 § Ett beslut enligt 3 kap. 15 § om administrativ hävning av en om administrativ hävning av en registrering av ett varumärke registrering av ett varumärke får inte överklagas. Detsamma får inte överklagas. Detsamma gäller ett beslut genom vilket gäller ett beslut om överett ärende har överlämnats till lämnande till domstol eller tingsrätt eller avskrivits enligt avskrivning enligt 3 kap. 13 § 3 kap. 13 § tredje stycket. tredje stycket. Andra beslut i Andra beslut i ärenden om ärenden om administrativ hävadministrativ hävning får ning får överklagas till domstol överklagas till tingsrätt inom inom tre veckor från dagen för tre veckor från dagen för beslutet. Beslut under handbeslutet. Beslut under hand- läggningen av ett sådant ärende läggningen av ett sådant ärende får inte överklagas särskilt. får inte överklagas särskilt.

120120

Ett slutligt beslut av Patent-

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

besvärsrätten får överklagas till

2. För mål som avgjorts av Patentbesvärsrätten före

Högsta förvaltningsdomstolen

ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

inom två månader från dagen

3. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms

för beslutet. Vid ett över-

tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till

klagande till Högsta förvalt-

Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och

ningsdomstolen tillämpas 35-

marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som

37 §§ förvaltningsprocesslagen

handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre

(1971:291). Patentbesvärsrät-

bestämmelser gälla.

tens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka ett sådant

tillstånd meddelas.

Denna paragraf gäller inte beslut i ärenden om administrativ hävning av en registrering.

11 §

Ett beslut enligt 3 kap. 15 § Ett beslut enligt 3 kap. 15 § om administrativ hävning av en om administrativ hävning av en registrering av ett varumärke registrering av ett varumärke får inte överklagas. Detsamma får inte överklagas. Detsamma gäller ett beslut genom vilket gäller ett beslut om överett ärende har överlämnats till lämnande till domstol eller tingsrätt eller avskrivits enligt avskrivning enligt 3 kap. 13 § 3 kap. 13 § tredje stycket. tredje stycket. Andra beslut i Andra beslut i ärenden om ärenden om administrativ hävadministrativ hävning får ning får överklagas till domstol överklagas till tingsrätt inom inom tre veckor från dagen för tre veckor från dagen för beslutet. Beslut under handbeslutet. Beslut under hand- läggningen av ett sådant ärende läggningen av ett sådant ärende får inte överklagas särskilt. får inte överklagas särskilt.

120 121121

122

2¶Ärendet

Domstolsprövningen av immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden är uppdelad på allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol och specialdomstol (Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen). Frågan om utformningen av domstolsprövningen av dessa mål och ärenden och de två specialdomstolarnas framtid har övervägts vid flera tillfällen under de senaste årtiondena.

I departementspromemorian Specialdomstolarna i framtiden (Ds 1993:34) föreslås att Patentbesvärsrätten avskaffas som fristående domstol och att domstolens uppgifter tas över av de allmänna förvaltningsdomstolarna. Vidare görs bedömningen att Marknadsdomstolen på sikt bör avskaffas som fristående domstol och att domstolens uppgifter bör tas över av de allmänna domstolarna. Promemorian har remissbehandlats. En remissammanställning finns i Ds 1994:17 (dnr Ju1993/1995/DOM).

I betänkandet Patentprocessen m.m. (SOU 2001:33) föreslås att den verksamhet som bedrivs i Patentbesvärsrätten inom det industriella rättsskyddet förs över till Stockholms tingsrätt och samordnas med verksamheten på den avdelning inom tingsrätten som handlägger immaterialrättsliga mål och ärenden samt att domstolens mål om namn och utgivningsbevis förs över till allmän förvaltningsdomstol. Som en konsekvens av förslagen föreslås att Patentbesvärsrätten upphör. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju2001/2800/DOM).

123123

Mot bakgrund av bl.a. ökade krav på organisatoriska och processuella särlösningar för allt fler måltyper, inbegripet de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena, gav regeringen år 2008 en särskild utredare i uppdrag att analysera om det finns behov av särskilda åtgärder för vissa måltyper i organisatoriskt eller processuellt hänseende i syfte att åstadkomma särskild snabbhet eller särskild kompetens samt att i förekommande fall lämna förslag på sådana åtgärder (dir 2008:49).

Utredningen, som tog namnet Målutredningen, överlämnade i juni 2010 sitt betänkande Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44). Utredningen uttalar att det finns ett samband mellan de immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen och ärendena och förordar därför en koncentration av dem. Utredningen anser att det finns anledning att närmare överväga om det bör inrättas en särskild domstol och att samla de nu aktuella målen och ärendena där. Utredningen gör bedömningen att ett flertal frågeställningar behöver belysas närmare innan det i detalj kan anges hur en sådan ny ordning för domstolsprövningen av dessa mål bör utformas. Utredningen presenterar därför inga lagförslag. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr 2010/5515/DOM).

I denna promemoria görs de kompletterande överväganden som efterlyses i Målutredningens betänkande av hur en ny ordning för domstolsprövningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena bör utformas och lämnas förslag på en samlad domstolsprövning av dessa mål och ärenden.

124124

3¶Berörda rättsområden och

Mot bakgrund av bl.a. ökade krav på organisatoriska och processuella särlösningar för allt fler måltyper, inbegripet de domstolar

immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena, gav regeringen år 2008 en särskild utredare i uppdrag att analysera om det finns behov av särskilda åtgärder för vissa måltyper i organisatoriskt eller processuellt hänseende i syfte att åstadkomma särskild snabbhet eller särskild kompetens samt att i förekommande fall lämna förslag på sådana åtgärder (dir 2008:49).

Utredningen, som tog namnet Målutredningen, överlämnade i juni 2010 sitt betänkande Mål och medel – särskilda åtgärder

3.1¶Immaterialrätten

för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44). Utredningen uttalar att det finns ett samband mellan de immaterialrättsliga, kon-

3.1.1 Allmänt om immaterialrätten kurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen och ärendena och förordar därför en koncentration av dem. Utredningen Immaterialrätten är en del av civilrätten och handlar om det anser att det finns anledning att närmare överväga om det bör rättsliga skyddet för intellektuella prestationer och kännetecken. inrättas en särskild domstol och att samla de nu aktuella målen Rättsområdet innefattar dels upphovsrätten och de närstående och ärendena där. Utredningen gör bedömningen att ett flertal rättigheterna, som omfattar skyddet för bl.a. litterära och konstfrågeställningar behöver belysas närmare innan det i detalj kan närliga verk, dels det industriella rättsskyddet, som omfattar anges hur en sådan ny ordning för domstolsprövningen av dessa skyddet för bl.a. mönster, uppfinningar samt varu- och näringsmål bör utformas. Utredningen presenterar därför inga lagför- kännetecken. slag. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över Det immaterialrättsliga skyddet uppkommer på olika sätt remissinstanserna och remissyttrandena finns tillgängliga i beroende på rättigheternas slag. På t.ex. upphovsrättens område Justitiedepartementet (dnr 2010/5515/DOM). uppstår det formlöst, medan det på det industriella rättsskyddets

I denna promemoria görs de kompletterande överväganden område ofta krävs registrering. Ensamrätt till varumärke och som efterlyses i Målutredningens betänkande av hur en ny ord- firma kan förutom genom registrering också förvärvas genom inning för domstolsprövningen av de immaterialrättsliga, arbetning. Näringsidkare har dessutom ett självständigt kännemarknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och teckensrättsligt skydd för släktnamn, firma och adress (s.k. ärendena bör utformas och lämnas förslag på en samlad naturliga varukännetecken) utan krav på varken registrering eller domstolsprövning av dessa mål och ärenden. inarbetning. På motsvarande sätt finns visst firmarättsligt skydd

för näringsidkares namn och varumärke.

Immaterialrätten syftar till att bl.a. främja skapande, innova-

tion och teknikspridning. Det immaterialrättsliga skyddet inne-

bär att innehavaren som utgångspunkt får en ensamrätt att ex-

ploatera det han eller hon skapat. Ensamrätten är på olika sätt in-

skränkt. För att säkerställa att de immateriella rättigheterna inte

124 125125

blir innehållslösa finns i alla centrala immaterialrättslagar regler om skydds- och säkerhetsåtgärder (t.ex. intrångsundersökning) samt straff- och civilrättsliga sanktioner (t.ex. skadestånd). Vissa åtgärder kan riktas också mot andra än intrångsgöraren (t.ex. informationsföreläggande). De olika immaterialrättslagarna uppvisar här stora likheter.

Rättsområdet har en stark internationell prägel. Såväl Sverige som EU är parter till en rad globala konventioner på området. Det finns också omfattande EU-regleringar. Detta har i hög grad påverkat innehållet i svensk rätt. Det pågår även omfattande reformarbeten på både global och europeisk nivå.

3.1.2 Närmare om de olika immaterialrätterna

Upphovsrätten och närstående rättigheter

Upphovsrätten reglerar författares, kompositörers, konstnärers och andra upphovsmäns rättigheter att bestämma över hur deras litterära eller konstnärliga verk får användas (se lagen [1960:729] om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, URL). Till detta rättsområde hör också skyddet för vissa s.k. närstående rättigheter. Upphovsrätten uppstår formlöst när verket skapas och det finns därmed ingen registreringsordning. Materiellt sett krävs det bl.a. att verket uppnår en viss grad av originalitet (verkshöjd). Även de till upphovsrätten närstående rättigheterna uppstår formlöst, t.ex. skyddet för radio- och TV-företags utsändningar samt för fotografiska bilder.

Såvitt gäller kretsmönster för halvledarprodukter finns en reglering som har likheter med den upphovsrättsliga. Även i detta fall uppstår ensamrätten formlöst vid själva skapandet. Materiellt krävs det bl.a. att kretsmönstret är resultatet av en egen intellektuell insats av den som skapat mönstret och att kretsmönstret inte är allmänt förekommande inom halvledarindustrin (se lagen [1992:1685] om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter).

126126

Upphovsrättsliga tvistemål och brottmål, t.ex. om intrång, blir innehållslösa finns i alla centrala immaterialrättslagar regler handläggs av allmän domstol enligt rättegångsbalkens allmänna om skydds- och säkerhetsåtgärder (t.ex. intrångsundersökning) forumregler, vilket innebär att talan kan väckas vid landets samt straff- och civilrättsliga sanktioner (t.ex. skadestånd). Vissa samtliga tingsrätter. För vissa upphovsrättsliga mål är dock åtgärder kan riktas också mot andra än intrångsgöraren (t.ex. Stockholms tingsrätt exklusivt forum (58 § URL). Det gäller mål informationsföreläggande). De olika immaterialrättslagarna upp- om radio- och TV-utsändningar i strid mot upphovsrättslagen visar här stora likheter. samt mål om ersättningar för vissa särskilda former av

Rättsområdet har en stark internationell prägel. Såväl Sverige upphovsrättsliga utnyttjanden. I praktiken föreligger dock en som EU är parter till en rad globala konventioner på området. påtaglig koncentration av många av de upphovsrättsliga målen Det finns också omfattande EU-regleringar. Detta har i hög grad till Stockholms tingsrätt och till Svea hovrätt som överinstans påverkat innehållet i svensk rätt. Det pågår även omfattande och Högsta domstolen som sista instans. reformarbeten på både global och europeisk nivå.

Patenträtten

3.1.2 Närmare om de olika immaterialrätterna

Patent som prövas i svensk domstol

Upphovsrätten och närstående rättigheter

Patenträttsligt skydd av en uppfinning med verkan i Sverige kan Upphovsrätten reglerar författares, kompositörers, konstnärers uppstå som en följd av en svensk patentansökan hos Patent- och och andra upphovsmäns rättigheter att bestämma över hur deras registreringsverket, en internationell patentansökan (enligt konlitterära eller konstnärliga verk får användas (se lagen [1960:729] ventionen om patentsamarbete, PCT) som fullföljs här eller en om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, URL). Till europeisk patentansökan hos Europeiska patentverket som detta rättsområde hör också skyddet för vissa s.k. närstående omfattar Sverige. I patentregistret framgår vilka patent som rättigheter. Upphovsrätten uppstår formlöst när verket skapas gäller i Sverige. Ett patent ger ensamrätt med verkan från ansöoch det finns därmed ingen registreringsordning. Materiellt sett kans ingivningsdag. Materiellt krävs det bl.a. att uppfinningen i krävs det bl.a. att verket uppnår en viss grad av originalitet fråga är ny, har uppfinningshöjd och kan tillgodogöras indust- (verkshöjd). Även de till upphovsrätten närstående rättigheterna riellt (se patentlagen [1967:837], PL). uppstår formlöst, t.ex. skyddet för radio- och TV-företags ut- Antalet nationella patentansökningar har sjunkit kraftigt på sändningar samt för fotografiska bilder. senare år. År 2012 gjordes 2 436 ansökningar, vilket kan jämföras

Såvitt gäller kretsmönster för halvledarprodukter finns en med år 2000 då antalet var 4 920. Om Patent- och registreringsreglering som har likheter med den upphovsrättsliga. Även i verket avslår en patentansökan kan beslutet överklagas hos detta fall uppstår ensamrätten formlöst vid själva skapandet. Patentbesvärsrätten. Om ansökan bifalls kan tredje man (ofta Materiellt krävs det bl.a. att kretsmönstret är resultatet av en konkurrenter) framställa invändning hos verket mot beslutet egen intellektuell insats av den som skapat mönstret och att under nio månader. Godtas invändningen kan verket upphäva kretsmönstret inte är allmänt förekommande inom halvledar- patentet eller begränsa dess skyddsomfång. Beslut efter invändindustrin (se lagen [1992:1685] om skydd för kretsmönster för ning kan överklagas till Patentbesvärsrätten. Patenthavaren har i halvledarprodukter). ett senare led möjlighet att i administrativ ordning begära att ett

126 127127

patent upphävs eller begränsas. Patentbesvärsrättens avgöranden kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

Patenträttsliga tvistemål och brottmål kan röra både europeiska patent som gäller i Sverige och svenska nationella patent. Den ena huvudtypen av mål är mål om patentintrång, normalt med patenthavaren som kärande. Huvudsanktionerna mot patentintrång är förbud vid vite och skadestånd, men även straffansvar kan komma i fråga. Den andra huvudtypen är ogiltighetsmål, där en utomstående som lider förfång väcker talan om patentets ogiltighet. Det förekommer ofta att den som väcker ogiltighetstalan gör det sedan han eller hon själv blivit föremål för en intrångstalan från patenthavarens sida.

Stockholms tingsrätt är exklusivt forum i det stora flertalet patentmål i allmän domstol (65 § PL), däribland mål om intrång och ogiltighet. Svea hovrätt är då överinstans. Vissa typer av patentmål, t.ex. mål om licensavtal, handläggs enligt vanliga forumregler, vilket innebär att de kan komma under samtliga tingsrätters prövning. Hovrättens avgöranden i patentmål kan överklagas till Högsta domstolen.

Stockholms tingsrätt är exklusivt forum även för mål enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar (9 § lagen [1949:345] om rätten till arbetstagares uppfinningar) och mål om ersättning enligt lagen om försvarsuppfinningar (22 § lagen [1971:1078] om försvarsuppfinningar). Tvister som rör kollektivavtal på dessa områden handläggs av Arbetsdomstolen.

Ett enhetligt patentskydd och en enhetlig patentdomstol

Nyligen har två EU-förordningar om ett enhetligt patentskydd inom EU antagits och ett avtal om en enhetlig patentdomstol träffats mellan flertalet av EU:s medlemsstater. Europeiska patent som beviljats enligt den europeiska patentkonventionen ska med stöd av förordningarna kunna få enhetlig verkan i nästan hela EU. Den enhetliga patentdomstolen blir behörig domstol för såväl det enhetliga patentskyddet som de befintliga euro-

128128

peiska patenten. Under en övergångsperiod kommer dock, under patent upphävs eller begränsas. Patentbesvärsrättens avgöranden vissa förutsättningar, de nationella domstolarna att fortsatt kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. kunna avgöra tvister om de europeiska patent som inte har

Patenträttsliga tvistemål och brottmål kan röra både europeis- enhetlig verkan. ka patent som gäller i Sverige och svenska nationella patent. Den Den enhetliga patentdomstolen ska bestå av en förstainstans, ena huvudtypen av mål är mål om patentintrång, normalt med en besvärsinstans och en registrator. Domstolens förstainstans patenthavaren som kärande. Huvudsanktionerna mot patentin- ska bestå av lokala eller regionala avdelningar samt en central trång är förbud vid vite och skadestånd, men även straffansvar avdelning. Varje medlemsstat kan själv bestämma om den vill kan komma i fråga. Den andra huvudtypen är ogiltighetsmål, där inrätta en lokal avdelning eller delta i en regional avdelning eller en utomstående som lider förfång väcker talan om patentets ogil- endast använda den centrala avdelningen. tighet. Det förekommer ofta att den som väcker ogiltighetstalan Domstolen får behörighet när det gäller mål om de eurogör det sedan han eller hon själv blivit föremål för en intrångs- peiska patent som är giltiga i Sverige och där svensk domstol är talan från patenthavarens sida. behörig enligt gällande rätt.

Stockholms tingsrätt är exklusivt forum i det stora flertalet patentmål i allmän domstol (65 § PL), däribland mål om intrång och ogiltighet. Svea hovrätt är då överinstans. Vissa typer av Växtförädlarrätten patentmål, t.ex. mål om licensavtal, handläggs enligt vanliga forumregler, vilket innebär att de kan komma under samtliga Den som har framställt en ny växtsort eller dennes rättsinne-

havare kan få ensamrätt att utnyttja växtsorten (växtförädlartingsrätters prövning. Hovrättens avgöranden i patentmål kan

rätt). Växtförädlarrättsligt skydd med verkan i Sverige uppöverklagas till Högsta domstolen.

kommer genom registrering, antingen hos Statens jordbruksverk

Stockholms tingsrätt är exklusivt forum även för mål enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar (9 § lagen [1949:345] eller hos EU:s växtsortmyndighet (Community Plant Variety

Office). Materiellt krävs det bl.a. att växtsorten är ny, särskiljbar, om rätten till arbetstagares uppfinningar) och mål om ersättning enligt lagen om försvarsuppfinningar (22 § lagen [1971:1078] om enhetlig och stabil. Jordbruksverkets beslut kan överklagas till

Patentbesvärsrätten, vars beslut kan överklagas till Högsta förförsvarsuppfinningar). Tvister som rör kollektivavtal på dessa områden handläggs av Arbetsdomstolen. valtningsdomstolen.

Tvistemål och brottmål rörande växtförädlarrätt, t.ex. mål om

intrång i en växtförädlarrätt och förbudstalan eller mål om häv-

ning av en registrering av en växtsort, handläggs i allmän dom-

Ett enhetligt patentskydd och en enhetlig patentdomstol

stol med tillämpning av allmänna forumregler. För vissa mål är Nyligen har två EU-förordningar om ett enhetligt patentskydd Stockholms tingsrätt reservforum om behörigt forum saknas inom EU antagits och ett avtal om en enhetlig patentdomstol enligt rättegångsbalken (10 kap. 3 § växtförädlarrättslagen träffats mellan flertalet av EU:s medlemsstater. Europeiska [1997:306]). Tingsrättens avgöranden kan överklagas till hovrätt, patent som beviljats enligt den europeiska patentkonventionen vars avgöranden i sin tur kan överklagas till Högsta domstolen. ska med stöd av förordningarna kunna få enhetlig verkan i nästan hela EU. Den enhetliga patentdomstolen blir behörig domstol för såväl det enhetliga patentskyddet som de befintliga euro-

128 129129

Mönsterrätten

Mönsterrättsligt skydd av en produkts utseende med verkan i Sverige uppstår genom registrering hos Patent- och registreringsverket av ett mönster, registrering hos EU:s byrå för harmonisering av den inre marknaden (OHIM) av en gemenskapsformgivning eller offentliggörande inom EU av en gemenskapsformgivning. Materiellt sett krävs det bl.a. att mönstret – eller formgivningen – är nytt och särpräglat.

Patent- och registreringsverket registrerar mönsteransökningar efter en formell prövning. Tredje man kan dock framföra invändning mot en registrering och det görs då en materiell prövning. Verkets slutliga beslut kan överklagas till Patentbesvärsrätten, vars beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

Mål om intrång i mönsterrätt handläggs av allmän domstol. Huvudsakliga sanktioner är förbud vid vite, skadestånd och straff. Även talan om hävning av mönsterregistrering förs vid allmän domstol (31 § mönsterskyddslagen [1970:485]). Allmänna forumregler gäller. Stockholms tingsrätt är dock reservforum om behörig domstol saknas enligt rättegångsbalken (43 § mönsterskyddslagen). Andra instans är hovrätt och sista instans är Högsta domstolen.

Vid intrång i en gemenskapsformgivning som rör Sverige tillämpas svenska mönsterrättsliga regler om förbud vid vite, skadestånd och straff m.m. Stockholms tingsrätt är exklusivt forum i sådana mål. Detsamma gäller för mål avseende fastställande av om ett sådant intrång föreligger (52 § mönsterskyddslagen). Överklagande sker till Svea hovrätt, vars avgöranden kan överklagas till Högsta domstolen. Hävning av en sådan rättighet sker dock efter ansökan hos OHIM.

130130

Varumärkesrätten Mönsterrätten

Varumärkesrätten ger innehavare av varukännetecken en ensamrätt Mönsterrättsligt skydd av en produkts utseende med verkan i att använda kännetecknet som symbol för varor eller tjänster som Sverige uppstår genom registrering hos Patent- och registre- tillhandahålls i dennes näringsverksamhet. Bestämmelser om ringsverket av ett mönster, registrering hos EU:s byrå för har- varukännetecken finns främst i varumärkeslagen (2010:1877), VML. monisering av den inre marknaden (OHIM) av en gemenskaps- Varumärkesrättsligt skydd med verkan i Sverige kan uppstå genom formgivning eller offentliggörande inom EU av en gemenskaps- registrering av ett varumärke antingen hos Patent- och formgivning. Materiellt sett krävs det bl.a. att mönstret – eller registreringsverket eller hos Världsorganisationen för den formgivningen – är nytt och särpräglat. intellektuella äganderätten (World Intellectual Property Orga-

Patent- och registreringsverket registrerar mönsteransök- nization, WIPO) eller genom registrering av ett gemenningar efter en formell prövning. Tredje man kan dock framföra skapsvarumärke hos OHIM. Ensamrätt i Sverige till varuinvändning mot en registrering och det görs då en materiell kännetecken kan uppkomma också utan registrering genom prövning. Verkets slutliga beslut kan överklagas till Patent- inarbetning. Dessutom skyddas enligt svensk rätt firmor och besvärsrätten, vars beslut kan överklagas till Högsta förvalt- andra näringskännetecken samt namn som naturliga varukänneningsdomstolen. tecken, utan krav på vare sig registrering eller inarbetning.

Mål om intrång i mönsterrätt handläggs av allmän domstol. Materiellt sett krävs det i stort sett alltid att varumärken och Huvudsakliga sanktioner är förbud vid vite, skadestånd och andra varukännetecken har särskiljningsförmåga för de varor straff. Även talan om hävning av mönsterregistrering förs vid eller tjänster de avser. allmän domstol (31 § mönsterskyddslagen [1970:485]). Allmänna Varumärkesregistrering vid Patent- och registreringsverket forumregler gäller. Stockholms tingsrätt är dock reservforum om föregås av en materiell prövning. Tredje man har möjlighet att behörig domstol saknas enligt rättegångsbalken (43 § mönster- invända mot kungjorda registreringar inom tre månader. En skyddslagen). Andra instans är hovrätt och sista instans är Högsta invändning kan leda till att registreringen hävs. Patent- och domstolen. registreringsverkets beslut kan överklagas till Patentbesvärs-

Vid intrång i en gemenskapsformgivning som rör Sverige rätten. Dess beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomtillämpas svenska mönsterrättsliga regler om förbud vid vite, stolen. skadestånd och straff m.m. Stockholms tingsrätt är exklusivt Genom 2010 års varumärkeslag har det införts en ordning för forum i sådana mål. Detsamma gäller för mål avseende fast- administrativ hävning i enklare fall av beviljade registreringar ställande av om ett sådant intrång föreligger (52 § mönster- genom beslut av Patent- och registreringsverket. Ärendet kan skyddslagen). Överklagande sker till Svea hovrätt, vars avgöran- överlämnas till tingsrätten såväl före som efter det att verket den kan överklagas till Högsta domstolen. Hävning av en sådan fattat sitt beslut. I förstnämnt fall sker det på begäran av sökanrättighet sker dock efter ansökan hos OHIM. den efter invändning av rättighetsinnehavaren. I sistnämnt fall

sker det efter ansökan om återvinning av rättighetsinnehavaren.

Mål om intrång i en varumärkesrätt handläggs i allmän dom-

stol. Sanktionerna är i första hand förbud vid vite, skadestånd

och straff. Även mål om hävning av varumärkesregistrering

handläggs av allmän domstol, om inte ordningen för administra-

130 131131

tiv hävning används. Allmänna forumregler gäller för i Sverige registrerade varumärken. Stockholms tingsrätt är dock reservforum om behörig domstol saknas enligt rättegångsbalken (10 kap. 6 § VML). Överklagande sker till hovrätt och i sista hand till Högsta domstolen.

Talan om intrång i ett gemenskapsvarumärke förs vid nationell domstol. I Sverige är Stockholms tingsrätt exklusivt forum för sådana mål (10 kap. 6 § VML), vilket innebär att målen efter överklagande prövas av Svea hovrätt. Sista instans är Högsta domstolen. Ansökan om hävning av ett gemenskapsvarumärke ska dock ges in till och prövas av OHIM.

Firmarätten

Firma är den benämning under vilken näringsidkare driver sin verksamhet. Om en del av verksamheten bedrivs under särskild benämning, utgör denna bifirma. Om näringsidkaren jämte firman använder annat kännetecken för sin verksamhet, benämns detta sekundärt kännetecken. Firma och sekundärt kännetecken kallas gemensamt näringskännetecken. Firmarätten ger en ensamrätt att använda ett näringskännetecken som benämning för den näringsverksamhet som innehavaren bedriver. Bestämmelser om firmarättens uppkomst, innehåll och rättsskydd finns i firmalagen (1974:156), FL. Firmarättsligt skydd kan uppstå genom registrering eller genom inarbetning. En firma registreras i det register till vilket den juridiska personen hör, t.ex. aktiebolagsregistret eller föreningsregistret. Registreringsmyndigheter för firmaregister är Bolagsverket, länsstyrelserna och Finansinspektionen. Materiellt sett krävs det i stort sett alltid att firmor och andra näringskänntecken har särskiljningsförmåga för den verksamhet de avser.

Det saknas en ordning för invändningsförfarande inom firmarätten. Registreringsmyndigheternas beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

132132

Mål om intrång i firmarätt, hävande av en firmaregistering tiv hävning används. Allmänna forumregler gäller för i Sverige och fastställelse om ett intrång föreligger, prövas av allmän domregistrerade varumärken. Stockholms tingsrätt är dock reserv- stol enligt allmänna forumregler. Stockholms tingsrätt är dock forum om behörig domstol saknas enligt rättegångsbalken reservforum om behörig domstol saknas enligt rättegångsbalken (10 kap. 6 § VML). Överklagande sker till hovrätt och i sista (24 § FL). Överklagande sker till hovrätt och i sista hand till hand till Högsta domstolen. Högsta domstolen. Sedan år 2011 finns en möjlighet till admini-

Talan om intrång i ett gemenskapsvarumärke förs vid natio- strativ hävning av firmaregistrering i enklare fall på samma sätt nell domstol. I Sverige är Stockholms tingsrätt exklusivt forum som gäller för varumärken. för sådana mål (10 kap. 6 § VML), vilket innebär att målen efter överklagande prövas av Svea hovrätt. Sista instans är Högsta domstolen. Ansökan om hävning av ett gemenskapsvarumärke Geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar ska dock ges in till och prövas av OHIM.

Vid sidan av de immaterialrättsliga skyddsformerna finns det

skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar

m.m. som används för att ange produkters geografiska ursprung

Firmarätten

eller som annars är starkt kopplade till vissa produkter, exempel- Firma är den benämning under vilken näringsidkare driver sin vis ”Champagne” för vin och ”Feta” för ost. Skyddet grundas på verksamhet. Om en del av verksamheten bedrivs under särskild EU-förordningar. Skyddet uppstår som regel genom införande i benämning, utgör denna bifirma. Om näringsidkaren jämte ett register som administreras av Europeiska kommissionen. firman använder annat kännetecken för sin verksamhet, benämns Materiellt sett krävs det för att skyddet ska uppkomma bl.a. att detta sekundärt kännetecken. Firma och sekundärt kännetecken det finns en koppling mellan beteckningen och en allmän uppkallas gemensamt näringskännetecken. Firmarätten ger en en- fattning om produktens kvalitet och äkthet. Skyddet kan säkersamrätt att använda ett näringskännetecken som benämning för ställas genom bl.a. regler i varumärkeslagen om skydds- och den näringsverksamhet som innehavaren bedriver. Bestämmelser säkerhetsåtgärder samt sanktioner av civilrättsligt slag. om firmarättens uppkomst, innehåll och rättsskydd finns i firmalagen (1974:156), FL. Firmarättsligt skydd kan uppstå genom registrering eller genom inarbetning. En firma registreras i det

3.2¶Marknadsföringsrätten

register till vilket den juridiska personen hör, t.ex. aktiebolagsregistret eller föreningsregistret. Registreringsmyndigheter för Allmänt om marknadsföringsrätten firmaregister är Bolagsverket, länsstyrelserna och Finansinspek-

Marknadsföringsrätten syftar till att främja konsumenternas och tionen. Materiellt sett krävs det i stort sett alltid att firmor och

näringslivets intressen i samband med marknadsföring av proandra näringskänntecken har särskiljningsförmåga för den verk-

dukter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot samhet de avser.

konsumenter och näringsidkare. Huvudlagen på detta område är

Det saknas en ordning för invändningsförfarande inom firma-

marknadsföringslagen (2008:486), MfL. Till marknadsföringsrätten. Registreringsmyndigheternas beslut överklagas till allmän

rätten hör även bl.a. lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan förvaltningsdomstol.

näringsidkare och lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsu-

132 133133

mentförhållanden samt de s.k. annexlagarna, exempelvis tobakslagen (1993:581) och alkohollagen (1994:1738).

3.2.2 Marknadsföringslagen

Marknadsföring ska enligt marknadsföringslagen stämma överens med god marknadsföringssed. Marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.

En näringsidkare får inte använda sig av aggressiv marknadsföring. Marknadsföringen är att anse som aggressiv om den innefattar trakasserier, tvång, eller annat aggressivt påtryckningsmedel. En näringsidkare får inte heller använda sig av marknadsföring som är vilseledande. Detta innebär bl.a. att marknadsföringen ska utformas och presenteras så att det framgår tydligt att det är fråga om marknadsföring och att en näringsidkare inte får använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande. En näringsidkare får heller inte använda sig av vilseledande förpackningsstorlekar eller vilseledande efterbildningar, dvs. efterbildningar som lätt kan förväxlas med någon annan näringsidkares kända och särpräglade produkter. Aggressiv eller vilseledande marknadsföring är att anse som otillbörlig om mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut påverkas.

I marknadsföringslagen finns vidare bestämmelser om bl.a. jämförande reklam, obeställd reklam och information om garantier.

Åtgärder mot otillbörlig marknadsföring

En näringsidkare vars marknadsföring är otillbörlig får förbjudas att fortsätta med denna eller med någon annan liknande åtgärd. En näringsidkare som vid sin marknadsföring låter bli att lämna

134134

väsentlig information får åläggas att lämna sådan information, mentförhållanden samt de s.k. annexlagarna, exempelvis tobaks- t.ex. i annonser eller genom märkning av varan.

lagen (1993:581) och alkohollagen (1994:1738). Ett förbud eller åläggande ska förenas med vite om det inte av

särskilda skäl är obehövligt. I fall som inte är av större betydelse

har Konsumentombudsmannen rätt att meddela förbud i form av 3.2.2 Marknadsföringslagen ett förbudsföreläggande respektive åläggande i form av ett infor-

mationsföreläggande, som ska godkännas av näringsidkaren. Marknadsföring ska enligt marknadsföringslagen stämma

Sådant föreläggande ska förenas med vite. överens med god marknadsföringssed. Marknadsföring som

En talan om förbud eller åläggande väcks vid Marknadsdomstrider mot god marknadsföringssed är att anse som otillbörlig

stolen av Konsumentombudsmannen, en näringsidkare som om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar motta-

berörs av marknadsföringen eller en sammanslutning av konsugarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.

menter, näringsidkare eller löntagare. Om det samtidigt väcks en

En näringsidkare får inte använda sig av aggressiv marknads-

talan om marknadsstörningsavgift eller skadestånd med anledföring. Marknadsföringen är att anse som aggressiv om den inne-

ning av marknadsföringen ska dock talan om förbud eller ålägfattar trakasserier, tvång, eller annat aggressivt påtrycknings-

gande väckas vid Stockholms tingsrätt. medel. En näringsidkare får inte heller använda sig av marknads-

En näringsidkare får föreläggas att betala en särskild avgift föring som är vilseledande. Detta innebär bl.a. att marknads-

(marknadsstörningsavgift) om denne bryter mot t.ex. förbuden föringen ska utformas och presenteras så att det framgår tydligt

mot aggressiv respektive vilseledande marknadsföring. Talan om att det är fråga om marknadsföring och att en näringsidkare inte

marknadsstörningsavgift väcks vid Stockholms tingsrätt av Konfår använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar

sumentombudsmannen. En enskild näringsidkare som berörs av som är vilseledande. En näringsidkare får heller inte använda sig

marknadsföringen eller en sammanslutning av näringsidkare har av vilseledande förpackningsstorlekar eller vilseledande efterbild-

subsidiär talerätt. ningar, dvs. efterbildningar som lätt kan förväxlas med någon

Den som bryter mot ett förbud eller åläggande eller mot t.ex. annan näringsidkares kända och särpräglade produkter. Aggres-

bestämmelserna om aggressiv eller vilseledande marknadsföring siv eller vilseledande marknadsföring är att anse som otillbörlig

kan bli skadeståndsskyldig i förhållande till en konsument eller om mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut

någon annan näringsidkare. Talan om skadestånd väcks vid påverkas.

Stockholms tingsrätt. En sådan talan får dock även väckas vid

I marknadsföringslagen finns vidare bestämmelser om bl.a.

den tingsrätt som är behörig enligt rättegångsbalkens forumregjämförande reklam, obeställd reklam och information om garan-

ler. Talan om utdömande av vite väcks vid en tingsrätt som är tier.

behörig enligt rättegångsbalkens forumregler. En sådan talan får

dock alltid väckas vid Stockholms tingsrätt. Talan får väckas av

den som har begärt vitesföreläggandet eller av Konsumentom-

Åtgärder mot otillbörlig marknadsföring

budsmannen.

En näringsidkare vars marknadsföring är otillbörlig får förbjudas Stockholms tingsrätts avgöranden i mål och ärenden enligt

att fortsätta med denna eller med någon annan liknande åtgärd. marknadsföringslagen får överklagas hos Marknadsdomstolen

En näringsidkare som vid sin marknadsföring låter bli att lämna som är sista instans. Tingsrättens avgöranden i mål om viten som

134 135135

förelagts med stöd av marknadsföringslagen överklagas dock till hovrätt och därefter till Högsta domstolen enligt lagen (1985:206) om viten (jfr även NJA 2010 s. 48).

3.2.3 Andra marknadsföringsrättsliga regleringar

Det finns ett antal lagar som innehåller särskilda regler om förbud mot olika former av reklam eller annan marknadsföring och som när det gäller sanktionssystem och processuell ordning hänvisar till marknadsföringslagen. Hit hör – förutom lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden som redan nämnts – bland annat lagen (1986:436) om näringsförbud, försäkringsavtalslagen (2005:104) och lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet. Marknadsdomstolen är som första och enda instans behörig att handlägga mål och ärenden enligt dessa lagar med förbud vid vite som huvudsaklig sanktion.

Bestämmelserna i marknadsföringslagen om förbud och åläggande tillämpas enligt tobakslagen, alkohollagen, lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet, prisinformationslagen (2004:347) och distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) även i förhållande till de särskilda bestämmelser om marknadsföringens utformning och innehåll som finns enligt dessa lagar. En näringsidkare som bryter mot dessa bestämmelser kan åläggas att betala marknadsstörningsavgift.

3.3¶Konkurrensrätten

Allmänt om konkurrensrätten

Konkurrensrätten syftar till att undanröja hinder för en effektiv konkurrens i näringslivet och därigenom skapa en sund marknad. Inom EU avser reglerna dessutom att bidra till skapandet av en gemensam inre marknad. De grundläggande bestämmelserna

136136

inom EU:s konkurrensrätt återfinns i EUF-fördraget. De cenförelagts med stöd av marknadsföringslagen överklagas dock till trala konkurrensrättsliga bestämmelserna i Sverige finns i konhovrätt och därefter till Högsta domstolen enligt lagen kurrenslagen (2008:579), KL. Till konkurrensrätten kan även (1985:206) om viten (jfr även NJA 2010 s. 48). hänföras frågor om olagligt statsstöd. Till konkurrensrättens

närliggande rättsområden kan även hänföras vissa måltyper med

konkurrensrättslig anknytning. 3.2.3 Andra marknadsföringsrättsliga regleringar

Det finns ett antal lagar som innehåller särskilda regler om för-

3.3.1 Konkurrenslagen bud mot olika former av reklam eller annan marknadsföring och som när det gäller sanktionssystem och processuell ordning hän- Allmänt visar till marknadsföringslagen. Hit hör – förutom lagen om

Konkurrenslagen bygger på den konkurrensrättsliga förbudsavtalsvillkor mellan näringsidkare och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden som redan nämnts – bland annat lagen principen, som innebär att vissa konkurrensbegränsningar i sig är (1986:436) om näringsförbud, försäkringsavtalslagen (2005:104) skadliga och ska vara förbjudna. Lagen är tillämplig på alla föreoch lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyl- tag i hela näringslivet i fråga om all produktion av och handel

med varor, tjänster och andra nyttigheter. dighet. Marknadsdomstolen är som första och enda instans behörig att handlägga mål och ärenden enligt dessa lagar med förbud vid vite som huvudsaklig sanktion.

Bestämmelserna i marknadsföringslagen om förbud och åläg- Förbud mot konkurrensbegränsningar

gande tillämpas enligt tobakslagen, alkohollagen, lagen (1995:1571)

Konkurrenslagen innehåller förbud mot två typer av konom insättningsgaranti, lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,

kurrensbegränsningar. prisinformationslagen (2004:347) och distans- och

Avtal och samordnade förfaranden mellan företag samt beslut hemförsäljningslagen (2005:59) även i förhållande till de särskilda

om företagssammanslutningar är förbjudna om de har till syfte bestämmelser om marknadsföringens utformning och innehåll som

att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden finns enligt dessa lagar. En näringsidkare som bryter mot dessa

på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat. Detta bestämmelser kan åläggas att betala marknadsstörningsavgift.

förbud mot konkurrensbegränsande samarbete innebär att företag

inte får begränsa konkurrensen genom att samverka om vilka

priser de ska ta av kunderna, dela upp marknader mellan sig –

3.3¶Konkurrensrätten

t.ex. vid anbudsgivning – eller motverka att nya företag kommer

in på marknaden (kartellbildning). Konkurrenslagen anger ett

Allmänt om konkurrensrätten

antal undantag från förbudet för vissa typer av avtal. Ett avtal Konkurrensrätten syftar till att undanröja hinder för en effektiv som är förbjudet enligt de konkurrensrättsliga reglerna är även konkurrens i näringslivet och därigenom skapa en sund marknad. civilrättsligt ogiltigt. Inom EU avser reglerna dessutom att bidra till skapandet av en Ett företag som är så ekonomiskt starkt att det kan agera utan gemensam inre marknad. De grundläggande bestämmelserna att ta hänsyn till sina konkurrenter, kunder och i sista hand

136 137137

konsumenterna kan ha en dominerande ställning på marknaden. Sådana företag har ett särskilt ansvar och det uppställs i

konkurrenslagen ett förbud att missbruka en dominerande

ställning. Missbruket kan bestå i t.ex. underprissättning eller leveransvägran. Det anses följa av allmänna avtalsrättsliga principer att även ett avtal som strider mot förbudet mot missbruk av dominerande ställning, är civilrättsligt ogiltigt.

Konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning har sin motsvarighet i artikel 101 och 102 i EUF-fördraget.

Åtgärder mot förbjudna konkurrensbegränsningar

En överträdelse av förbudsbestämmelserna i konkurrenslagen eller i EUF-fördraget kan föranleda olika former av ingripanden. Konkurrensverket beslutar om åläggande vid vite att upphöra med en pågående överträdelse. Konkurrensverkets beslut överklagas till Marknadsdomstolen. Ett beslut av Konkurrensverket att inte meddela ett åläggande kan däremot inte överklagas. I ett sådant fall får i stället ett företag som berörs av överträdelsen väcka talan i Marknadsdomstolen om att ett åläggande ska meddelas. Marknadsdomstolens beslut får inte överklagas.

På talan av Konkurrensverket får Stockholms tingsrätt besluta om påförande av konkurrensskadeavgift för en redan begången överträdelse. Tingsrättens beslut överklagas till Marknadsdomstolen. I 2008 års konkurrenslag har det införts en möjlighet för Konkurrensverket att i stället för att väcka talan om konkurrensskadeavgift förelägga ett företag att betala en sådan avgift (avgiftsföreläggande). Om företaget inte godkänner avgiftsföreläggandet kan talan om konkurrensskadeavgift väckas. Ett godkänt avgiftsföreläggande kan undanröjas genom ett extraordinärt förfarande på samma sätt som ett strafföreläggande.

Enligt konkurrenslagen finns ingen möjlighet att vidta straffrättsliga sanktioner mot konkurrensbegränsande åtgärder. En

138138

företrädare för ett bolag kan däremot få näringsförbud (se lagen konsumenterna kan ha en dominerande ställning på marknaden. [1986:436] om näringsförbud). Sådana företag har ett särskilt ansvar och det uppställs i För konkurrensrättsliga mål av rent civilrättslig karaktär konkurrenslagen ett förbud att missbruka en dominerande gäller en annan domstolsordning. Tvistemål på konkurrensrättsställning. Missbruket kan bestå i t.ex. underprissättning eller lig grund, som mål om skadestånd eller om ogiltighet av avtal, leveransvägran. Det anses följa av allmänna avtalsrättsliga handläggs av allmän domstol enligt rättegångsbalkens bestämprinciper att även ett avtal som strider mot förbudet mot melser. Även rättegångsbalkens forumregler gäller men Stockmissbruk av dominerande ställning, är civilrättsligt ogiltigt. holms tingsrätt är alltid behörig att pröva frågor om skadestånd.

Konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande sam- Talan om utdömande av vite handläggs också i allmän domstol. arbete och missbruk av dominerande ställning har sin mot- Även för dessa mål finns dock en särskild forumbestämmelse, svarighet i artikel 101 och 102 i EUF-fördraget. enligt vilken Stockholms tingsrätt alltid är behörig. Tingsrättens

avgöranden får överklagas till hovrätt och i sista hand Högsta

domstolen. Detta gäller dock inte i fall där ett skadeståndsmål Åtgärder mot förbjudna konkurrensbegränsningar har kumulerats med ett mål om konkurrensskadeavgift. I sådana

fall överklagas målet till Marknadsdomstolen. En överträdelse av förbudsbestämmelserna i konkurrenslagen eller i EUF-fördraget kan föranleda olika former av ingripanden. Konkurrensverket beslutar om åläggande vid vite att upphöra

Företagskoncentrationer

med en pågående överträdelse. Konkurrensverkets beslut överklagas till Marknadsdomstolen. Ett beslut av Konkurrensverket En företagskoncentration som är ägnad att påtagligt hämma att inte meddela ett åläggande kan däremot inte överklagas. I ett förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom sådant fall får i stället ett företag som berörs av överträdelsen landet eller en avsevärd del av det ska förbjudas. Om det är tillväcka talan i Marknadsdomstolen om att ett åläggande ska räckligt för att undanröja de skadliga effekterna av en företagsmeddelas. Marknadsdomstolens beslut får inte överklagas. koncentration får en part i koncentrationen i stället för ett för-

På talan av Konkurrensverket får Stockholms tingsrätt be- bud åläggas att avyttra ett företag eller en del av ett företag eller sluta om påförande av konkurrensskadeavgift för en redan be- att genomföra någon annan konkurrensfrämjande åtgärd. Ett gången överträdelse. Tingsrättens beslut överklagas till Mark- förbud mot en företagskoncentration innebär att en rättshandnadsdomstolen. I 2008 års konkurrenslag har det införts en möj- ling som utgör en del i koncentrationen eller som har till syfte lighet för Konkurrensverket att i stället för att väcka talan om att genomföra denna blir ogiltig. Stockholms tingsrätt beslutar konkurrensskadeavgift förelägga ett företag att betala en sådan på talan av Konkurrensverket om förbud eller åläggande vid vite avgift (avgiftsföreläggande). Om företaget inte godkänner av- med anledning av företagskoncentrationen. Tingsrättens avgögiftsföreläggandet kan talan om konkurrensskadeavgift väckas. rande får överklagas till Marknadsdomstolen som är sista instans. Ett godkänt avgiftsföreläggande kan undanröjas genom ett extra- Ett förbud eller åläggande får inte meddelas senare än två år efter ordinärt förfarande på samma sätt som ett strafföreläggande. det att företagskoncentrationen uppkom.

Enligt konkurrenslagen finns ingen möjlighet att vidta straffrättsliga sanktioner mot konkurrensbegränsande åtgärder. En

138 139139

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet

Konkurrenslagen innehåller bestämmelser om att staten, en kommun eller ett landsting kan förbjudas att i en säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande om detta snedvrider eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden eller om detta hämmar eller är ägnat att hämma förekomsten eller utvecklingen av sådan konkurrens. En kommun eller ett landsting kan också förbjudas att bedriva en viss verksamhet i sådana fall. Talan om förbud eller omprövning av ett meddelat beslut om förbud prövas av Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket eller, såvitt avser omprövning, av det företag som beslutet riktas emot. Tingsrättens avgörande får överklagas till Marknadsdomstolen som är sista instans.

Utredning av konkurrensärenden

Om det behövs för att Konkurrensverket ska kunna fullfölja sina uppgifter enligt konkurrenslagen får verket ålägga t.ex. ett företag att tillhandahålla uppgifter eller ålägga någon att inställa sig till förhör.

På ansökan av Konkurrensverket kan Stockholms tingsrätt besluta att verket får genomföra en undersökning, platsundersökning, hos ett företag för att utreda om företaget har överträtt något av förbuden i konkurrenslagen eller EUFfördraget. En sådan undersökning får även göras på begäran av EU-kommissionen eller en myndighet i en annan medlemsstat. Tingsrättens beslut får överklagas till Marknadsdomstolen som är sista instans.

140140

3.3.2 Andra regleringar

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet Lagen om elektronisk kommunikation

Konkurrenslagen innehåller bestämmelser om att staten, en kommun eller ett landsting kan förbjudas att i en säljverksamhet Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) syftar tillämpa ett visst förfarande om detta snedvrider eller är ägnat att till att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra och snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens på mark- effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga naden eller om detta hämmar eller är ägnat att hämma förekoms- utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster ten eller utvecklingen av sådan konkurrens. En kommun eller ett samt deras pris och kvalitet. Regleringen i LEK har i flera delar landsting kan också förbjudas att bedriva en viss verksamhet i konkurrensrättslig karaktär. Det gäller i synnerhet de sådana fall. Talan om förbud eller omprövning av ett meddelat bestämmelser enligt vilka den behöriga förvaltningsmyndigbeslut om förbud prövas av Stockholms tingsrätt på talan av heten, Post- och telestyrelsen, fattar beslut om fastställande av Konkurrensverket eller, såvitt avser omprövning, av det företag marknader, identifiering av företag med betydande marksom beslutet riktas emot. Tingsrättens avgörande får överklagas nadsinflytande samt åläggande av konkurrensbefrämjande till Marknadsdomstolen som är sista instans. skyldigheter för sådana företag. Beslut enligt lagen kan över-

klagas till allmän förvaltningsdomstol. Förvaltningsrättens beslut

kan i sin tur överklagas till kammarrätten, som numera är slut- Utredning av konkurrensärenden instans.

Vid överklagande av beslut enligt LEK som gäller konkur- Om det behövs för att Konkurrensverket ska kunna fullfölja sina

rensbefrämjande skyldigheter finns det särskilda bestämmelser uppgifter enligt konkurrenslagen får verket ålägga t.ex. ett före-

om handläggningen i förvaltningsdomstolarna. Sådana mål ska tag att tillhandahålla uppgifter eller ålägga någon att inställa sig

handläggas skyndsamt. Det finns vidare regler om begränsningar till förhör.

i rätten att åberopa nya omständigheter eller nya bevis

På ansökan av Konkurrensverket kan Stockholms tingsrätt

(preklusion). I allmänhet ska ekonomiska experter ingå i rätten besluta att verket får genomföra en undersökning,

när målen avgörs. platsundersökning, hos ett företag för att utreda om företaget har överträtt något av förbuden i konkurrenslagen eller EUFfördraget. En sådan undersökning får även göras på begäran av

Offentlig upphandling

EU-kommissionen eller en myndighet i en annan medlemsstat. Tingsrättens beslut får överklagas till Marknadsdomstolen som Offentlig upphandling är ett område som står konkurrensrätten är sista instans. nära och där EU-direktiv är i hög grad styrande. I Sverige regle-

ras området i huvudsak av lagen (2007:1091) om offentlig upp-

handling och parallellagen för försörjningssektorn (lagen

[2007:1092] om upphandling inom områdena vatten, energi,

transporter och posttjänster). En ansökan om överprövning av

upphandlande myndighets beslut sker hos allmän förvaltnings-

domstol. Antalet upphandlingsmål i förvaltningsdomstolarna

uppgår till drygt 3 000 mål per år. Konkurrensverket, som är

140 141141

tillsynsmyndighet på området, kan hos förvaltningsrätt ansöka om att en upphandlande enhet ska betala upphandlingsskadeavgift för det fall reglerna om upphandling allvarligt överträtts i ett upphandlingsförfarande. Mål om skadestånd på grund av felaktig tillämpning av upphandlingslagstiftningen handläggs emellertid av allmän domstol enligt vanliga forumregler.

Statsstöd

Bland EUF-fördragets konkurrensregler finns vissa bestämmelser om statligt stöd som har till syfte att förhindra att konkurrensförhållanden inom unionen snedvrids genom att medlemsstaterna otillbörligt gynnar vissa företag eller viss produktion ekonomiskt (artikel 107-109).

Som utgångspunkt är statsstöd förbjudet. Under vissa förutsättningar får dock sådant stöd lämnas, men det måste då först ha godkänts av EU-kommissionen (det s.k. genomförandeförbudet). Av rättspraxis från EU-domstolen följer att svenska domstolar har en skyldighet att säkerställa förbudets effektiva genomslag. Högsta domstolen har också slagit fast att talan om vitesförbud eller skadestånd i anledning av olagligt statsstöd i avsaknad av annan reglering kan prövas av allmän domstol (NJA 2009 s. 625). Sedan den 1 juli 2013 gäller lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler som närmare reglerar skyldigheten att dels återkräva olagligt statsstöd, dels återbetala olagligt stöd.

3.4¶Några näraliggande rättsområden

3.4.1 Namn och utgivningsbevis för periodisk skrift

Ärenden om byte av personnamn i vissa fall, bl.a. byte till ett nybildat efternamn, handläggs av Patent- och registreringsverket som bl.a. prövar att namnet inte är förväxlingsbart med andra

142142

efternamn eller kännetecken. Verkets beslut kan överklagas till tillsynsmyndighet på området, kan hos förvaltningsrätt ansöka Patentbesvärsrätten och i sista hand till Högsta förvaltningsom att en upphandlande enhet ska betala upphandlings- domstolen. Flertalet namnrättsliga ärenden handläggs emellertid skadeavgift för det fall reglerna om upphandling allvarligt över- av Skatteverket. Dess beslut överklagas till allmän trätts i ett upphandlingsförfarande. Mål om skadestånd på grund förvaltningsdomstol. Namnlagskommittén, som haft i uppdrag av felaktig tillämpning av upphandlingslagstiftningen handläggs att se över namnlagen (1982:670), föreslår att Skatteverket ska emellertid av allmän domstol enligt vanliga forumregler. vara prövningsmyndighet för samtliga namnärenden

(SOU 2013:35). Betänkandet har remitterats.

Utgivningsbevis för periodiska skrifter registreras hos Patent- Statsstöd och registreringsverket enligt lagen (1991:1559) om föreskrifter

på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens Bland EUF-fördragets konkurrensregler finns vissa bestämmel-

områden. Verkets slutliga beslut i ärenden om utgivningsbevis ser om statligt stöd som har till syfte att förhindra att konkur-

kan överklagas till Patentbesvärsrätten och därefter till Högsta rensförhållanden inom unionen snedvrids genom att medlems-

förvaltningsdomstolen. staterna otillbörligt gynnar vissa företag eller viss produktion ekonomiskt (artikel 107-109).

Som utgångspunkt är statsstöd förbjudet. Under vissa förut-

3.4.2 Företagshemligheter sättningar får dock sådant stöd lämnas, men det måste då först ha godkänts av EU-kommissionen (det s.k. genomförande- Lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter innehåller förbudet). Av rättspraxis från EU-domstolen följer att svenska regler om straff, skadestånd, vitesförbud och andra åtgärder till domstolar har en skyldighet att säkerställa förbudets effektiva motverkande av angrepp på företagshemligheter. Företagshemgenomslag. Högsta domstolen har också slagit fast att talan om ligheter är information om affärs- eller driftsförhållanden i en vitesförbud eller skadestånd i anledning av olagligt statsstöd i av- näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars saknad av annan reglering kan prövas av allmän domstol (NJA röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende. 2009 s. 625). Sedan den 1 juli 2013 gäller lagen (2013:388) om Lagen gäller endast obehöriga angrepp på företagshemligheter. tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler som Lagen är en speciallagstiftning i skärningspunkten mellan närmare reglerar skyldigheten att dels återkräva olagligt flera olika rättsområden, bl.a. konkurrensrätten, immaterialstatsstöd, dels återbetala olagligt stöd. rätten och arbetsrätten. Lagen reglerar förhållanden som redan är

reglerade genom annan lagstiftning och tar i de flesta fall över i

de situationer då den är tillämplig. Mål om tillämpningen av 3.4 Några näraliggande rättsområden lagen om skydd för företagshemligheter som är arbetstvister

handläggs i särskild ordning; allmän domstol eller i 3.4.1 Namn och utgivningsbevis för periodisk skrift

Arbetsdomstolen, om tvisten har samband med en arbetstvist

(jfr 1 kap. 1 § och 2 kap. 1–3 §§ lagen [1974:371] om rättegången Ärenden om byte av personnamn i vissa fall, bl.a. byte till ett

i arbetstvister). nybildat efternamn, handläggs av Patent- och registreringsverket som bl.a. prövar att namnet inte är förväxlingsbart med andra

142 143143

3.5¶Närmare om domstolarna

3.5.1 Patentbesvärsrätten

Patentbesvärsrätten inrättades år 1978 genom att den tidigare Besvärsavdelningen vid Patent- och registreringsverket bröts ut från myndigheten och ombildades till en fristående specialförvaltningsdomstol. Patentbesvärsrätten överprövar Patent- och registreringsverkets beslut i ärenden om patent, varumärken och mönster samt efternamn och utgivningsbevis för periodisk skrift. Domstolen överprövar också Statens jordbruksverks beslut i ärenden om växtsortskydd (se avsnitt 3.1.2).

I Patentbesvärsrätten arbetar ca 15 personer, varav fem lagfarna domare och sex tekniskt kunniga domare. En av de lagfarna ledamöterna är domstolens ordförande (2 § lagen [1977:729] om Patentbesvärsrätten, PBRL). I förordningen (1988:346) med instruktion för Patentbesvärsrätten finns närmare bestämmelser om domstolens organisation, fördelning av mål och handläggning av målen. Ansvaret för domstolens mål fördelas på såväl de lagfarna som de tekniskt kunniga domarna.

Måltillströmningen till Patentbesvärsrätten har minskat kraftigt de senaste årtiondena. Antalet inkomna patentmål har minskat från drygt 360 mål år 1985 till 38 mål år 2012. När det gäller mönstermål har antalet mål minskat drastiskt från 48 mål år 2002 till att de senaste åren vara färre än tio (ett mål år 2012). Även när det gäller antalet varumärkesmål är trenden vikande. Från år 2002 till år 2011 skedde en minskning från 366 till 222 mål per år. År 2011 och 2012 var antalet inkomna mål ännu lägre; 137 respektive 110 mål. Minskningen år 2011 och 2012 kan möjligen förklaras av att Patent- och registreringsverket lagt ner betydande arbete på att ställa om sin handläggning med hänsyn till den nya varumärkeslagen och att antalet mål om avskrivning av varumärkesansökningar minskat eftersom det sedan den 1 juli 2011 finns en möjlighet till återupptagande av en avskriven ansökan. Övriga målkategorier har länge haft endast marginell omfattning. År 2012 inkom till domstolen tolv namnmål och ett

144144

mål om utgivningsbevis. Inga mål om växtförädlarrätt har 3.5 Närmare om domstolarna inkommit de senaste tio åren.

Målutvecklingen i Patentbesvärsrätten har ett tydligt samband 3.5.1 Patentbesvärsrätten med ärendeutvecklingen i Patent- och registreringsverket. År

2000 inkom 4 963 nationella patentansökningar till verket medan Patentbesvärsrätten inrättades år 1978 genom att den tidigare

det år 2012 inkom endast 2 436 ansökningar. Antalet ingivna Besvärsavdelningen vid Patent- och registreringsverket bröts ut

mönsteransökningar var 2 340 år 2000 medan endast 563 ansökfrån myndigheten och ombildades till en fristående specialför-

ningar inkom år 2012. Antalet varumärkesansökningar har därvaltningsdomstol. Patentbesvärsrätten överprövar Patent- och

emot på senare år hållit sig på en jämnare nivå. År 2000 inkom registreringsverkets beslut i ärenden om patent, varumärken och

9 653 ansökningar och år 2012 inkom 9 329 ansökningar. mönster samt efternamn och utgivningsbevis för periodisk skrift. Domstolen överprövar också Statens jordbruksverks beslut i ärenden om växtsortskydd (se avsnitt 3.1.2).

3.5.2 Marknadsdomstolen

I Patentbesvärsrätten arbetar ca 15 personer, varav fem lagfarna domare och sex tekniskt kunniga domare. En av de lagfarna Marknadsdomstolen har sitt ursprung i Näringsfrihetsrådet – ledamöterna är domstolens ordförande (2 § lagen [1977:729] om

som avgjorde ärenden enligt konkurrensbegränsningslagen – och Patentbesvärsrätten, PBRL). I förordningen (1988:346) med

Näringslivets opinionsnämnd – som avgjorde frågor om otillbörinstruktion för Patentbesvärsrätten finns närmare bestämmelser

lig reklam och marknadsföringsmetoder. Näringsfrihetsrådet var om domstolens organisation, fördelning av mål och handlägg- ett domstolsliknande organ och Näringslivets opinionsnämnd ning av målen. Ansvaret för domstolens mål fördelas på såväl de var en självsanerande verksamhet i näringslivets egen regi. År lagfarna som de tekniskt kunniga domarna. 1971 ersattes dessa två organ av Marknadsrådet. Rådet har sedan

Måltillströmningen till Patentbesvärsrätten har minskat kraf-

år 1973 ställning som specialdomstol under benämningen Marktigt de senaste årtiondena. Antalet inkomna patentmål har mins- nadsdomstolen. kat från drygt 360 mål år 1985 till 38 mål år 2012. När det gäller

Regler för Marknadsdomstolens verksamhet ges i lagen mönstermål har antalet mål minskat drastiskt från 48 mål år 2002 (1970:417) om marknadsdomstol m.m., MDL, samt i de matetill att de senaste åren vara färre än tio (ett mål år 2012). Även

riella lagar som domstolen har att tillämpa. Domstolen prövar när det gäller antalet varumärkesmål är trenden vikande. Från år framför allt mål och ärenden enligt konkurrenslagen och mark- 2002 till år 2011 skedde en minskning från 366 till 222 mål per

nadsföringslagen. Marknadsdomstolen är en specialdomstol år. År 2011 och 2012 var antalet inkomna mål ännu lägre; 137 inom de allmänna domstolarnas sfär. I linje härmed prövar respektive 110 mål. Minskningen år 2011 och 2012 kan möjligen

Högsta domstolen ansökningar om resning m.m. av Marknadsförklaras av att Patent- och registreringsverket lagt ner domstolens avgöranden. betydande arbete på att ställa om sin handläggning med hänsyn

Marknadsdomstolen hade från början en sammansättning där till den nya varumärkeslagen och att antalet mål om avskrivning det ingick intresseledamöter som representerade näringslivs- och av varumärkesansökningar minskat eftersom det sedan den 1 juli

löntagarintressen. Sedan tillkomsten av 1993 års konkurrenslag 2011 finns en möjlighet till återupptagande av en avskriven består domstolen i stället av en ordförande, en vice ordförande ansökan. Övriga målkategorier har länge haft endast marginell

och fem särskilda ledamöter. Ordföranden, vice ordföranden och omfattning. År 2012 inkom till domstolen tolv namnmål och ett en av de särskilda ledamöterna ska vara jurist med domarerfaren-

144 145145

het. De fyra andra särskilda ledamöterna ska vara ekonomiska experter. Endast ordföranden är anställd i domstolen. För övriga ledamöter är tjänstgöringen ett sidouppdrag. I Marknadsdomstolen finns totalt nio anställda.

Antalet inkomna mål till Marknadsdomstolen har varierat något mellan åren. År 2009 inkom 57 mål och år 2010 inkom 36 mål. År 2011 inkom totalt 42 mål till domstolen medan det under år 2012 kom in sammanlagt 27 mål. Av dessa var två mål enligt konkurrenslagen (enskild part var kärande eller klagande i båda), 25 mål enligt marknadsföringslagen (enskild part var kärande eller klagande i 23 av dessa). Under perioden 2009–2012 har Marknadsdomstolen inte fått in något mål enligt lagen om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer, lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., försäkringsavtalslagen, lagen om franchisegivares informationsskyldighet, lagen om lufttransporter, lagen om näringsförbud eller lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden.

3.5.3 Allmän domstol

Tingsrätt

Immaterialrättsliga mål

När det gäller immaterialrätten är Stockholms tingsrätt exklusivt forum i flertalet patentmål, mål om gemenskapsformgivning och gemenskapsvarumärken samt vissa upphovsrättsmål. I övrigt gäller allmänna forumregler, även om Stockholms tingsrätt i flera fall är reservforum. Alla tingsrätter i landet kan alltså, enligt rättegångsbalkens allmänna forumregler, pröva immaterialrättsliga tvister som rör upphovsrätt, kretsmönster, mönster, varumärke och firma.

Antalet patentmål vid Stockholms tingsrätt har minskat avsevärt under 2000-talet. År 2003 inkom 44 mål, år 2006 inkom 19

146146

mål och år 2012 inkom 16 mål. Antalet patentmål vid andra het. De fyra andra särskilda ledamöterna ska vara ekonomiska tingsrätter är marginellt. experter. Endast ordföranden är anställd i domstolen. För övriga År 2012 kom det till Stockholms tingsrätt in 46 varumärkesledamöter är tjänstgöringen ett sidouppdrag. I Marknadsdom- mål, fem mönstermål, tre firmamål och 25 upphovsrättsliga mål, stolen finns totalt nio anställda. vilket är mer än det totala antalet mål vid övriga tingsrätter. Av

Antalet inkomna mål till Marknadsdomstolen har varierat dessa mål var alla utom tre varumärkesmål tvistemål. Under något mellan åren. År 2009 inkom 57 mål och år 2010 inkom senare år har det inte inkommit några mål om kretsmönster, 36 mål. År 2011 inkom totalt 42 mål till domstolen medan det geografisk ursprungsbeteckning eller växtförädlarrätt. under år 2012 kom in sammanlagt 27 mål. Av dessa var två mål enligt konkurrenslagen (enskild part var kärande eller klagande i båda), 25 mål enligt marknadsföringslagen (enskild part var Marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål kärande eller klagande i 23 av dessa). Under perioden 2009–2012

Enligt marknadsföringslagen är Stockholms tingsrätt exklusivt har Marknadsdomstolen inte fått in något mål enligt lagen om

forum i mål om utdömande av marknadsstörningsavgift och talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsu-

fakultativt forum i mål om skadestånd och utdömande av förementorganisationer, lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., försäkringsavtalslagen, lagen om franchisegivares lagt vite. Andra tingsrätter handlägger marknadsföringsmål

endast om talan avser enbart skadestånd eller utdömande av vite informationsskyldighet, lagen om lufttransporter, lagen om näringsförbud eller lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om och Stockholms tingsrätt inte utnyttjas som fakultativt forum.

Enligt konkurrenslagen är Stockholms tingsrätt exklusivt marknads- och konkurrensförhållanden.

forum i mål som rör konkurrensskadeavgift, företagskon-

centration, konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet 3.5.3 Allmän domstol samt ärenden om utredning av konkurrensärenden. Alla tings-

rätter är enligt rättegångsbalkens allmänna forumregler behöriga Tingsrätt att handlägga mål enligt konkurrenslagen om ogiltighet, skade-

stånd och utdömande av vite. En talan om skadestånd eller ut-

Immaterialrättsliga mål

dömande av vite får dock alltid väckas vid Stockholms tingsrätt.

Om ett mål innefattar både yrkande om konkurrensskadeavgift När det gäller immaterialrätten är Stockholms tingsrätt exklusivt

och skadestånd är emellertid Stockholms tingsrätt exklusivt forum i flertalet patentmål, mål om gemenskapsformgivning och

forum. gemenskapsvarumärken samt vissa upphovsrättsmål. I övrigt

Antalet marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål gäller allmänna forumregler, även om Stockholms tingsrätt i flera

i tingsrätterna är mycket litet. Stockholms tingsrätt fick under år fall är reservforum. Alla tingsrätter i landet kan alltså, enligt

2012 in sex tvistemål enligt marknadsföringslagen och övriga rättegångsbalkens allmänna forumregler, pröva immaterialrätts-

tingsrätter fick in ungefär lika många mål. Under samma period liga tvister som rör upphovsrätt, kretsmönster, mönster, varu-

fick Stockholms tingsrätt in tre tvistemål och tre ärenden enligt märke och firma.

konkurrenslagen.

Antalet patentmål vid Stockholms tingsrätt har minskat avsevärt under 2000-talet. År 2003 inkom 44 mål, år 2006 inkom 19

146 147147

Hovrätt

De immaterialrättsliga målens påtagliga koncentration till Stockholms tingsrätt leder till en motsvarande koncentration till Svea hovrätt. I Svea hovrätt handläggs de immaterialrättsliga målen på en specialavdelning. År 2012 inkom till Svea hovrätt tre tvistemål och fem ärenden om patent. Samma år inkom åtta tvistemål, ett brottmål och elva ärenden om varumärke, ett ärende om mönster, ett tvistemål om firma samt ett tvistemål, två brottmål och fyra ärenden om upphovsrätt. Antalet mål vid övriga fem hovrätter är litet. Det rör sig om tiotalet mål om året totalt sett.

För marknadsförings- och konkurrensmålen är situationen en annan genom att Stockholms tingsrätts avgöranden i dessa mål i regel överklagas till Marknadsdomstolen. Mål om skadestånd enligt konkurrenslagen som inte handlagts tillsammans med ett mål om konkurrensskadeavgift och mål om ogiltighet enligt konkurrenslagen överklagas dock till hovrätt, liksom mål om utdömande av vite. Antalet sådana mål är obetydligt.

Högsta domstolen

Högsta domstolen är sista instans för samtliga immaterialrättsliga mål samt för vissa marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål.

År 2012 inkom 17 immaterialrättsliga tvistemål och fyra ärenden till domstolen. Tre tvistemål rörde patent, fyra tvistemål rörde upphovsrätt, nio tvistemål och tre ärenden rörde varumärke och ett tvistemål och ett ärende rörde mönster. Samma år meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd i ett upphovsrättsligt brottmål.

Under 2012 avgjorde Högsta domstolen två marknadsförings- och konkurrensrättliga mål, varav ett avsåg avvisning av ett överklagande av ett av hovrätt meddelat beslut om utdömande av vite och ett avsåg avslag av resningsansökan avseende en dom från Marknadsdomstolen.

148148

3.5.4 Allmän förvaltningsdomstol

Hovrätt

Vissa mål som kan hänföras till immaterialrätten och konkur- De immaterialrättsliga målens påtagliga koncentration till Stock- rensrätten eller som har konkurrensrättsliga inslag handläggs i holms tingsrätt leder till en motsvarande koncentration till Svea allmän förvaltningsdomstol. Det gäller bl.a. mål om firmaregisthovrätt. I Svea hovrätt handläggs de immaterialrättsliga målen på rering och mål enligt lagen om elektronisk kommunikation. en specialavdelning. År 2012 inkom till Svea hovrätt tre tvistemål Behörig förvaltningsrätt är den inom vars domkrets ärendet först och fem ärenden om patent. Samma år inkom åtta tvistemål, ett prövats (14 § andra stycket lagen [1971:289] om allmänna förbrottmål och elva ärenden om varumärke, ett ärende om valtningsdomstolar). Förvaltningsrättens avgörande får övermönster, ett tvistemål om firma samt ett tvistemål, två brottmål klagas till kammarrätten. och fyra ärenden om upphovsrätt. Antalet mål vid övriga fem Högsta förvaltningsdomstolen är överinstans till Patenthovrätter är litet. Det rör sig om tiotalet mål om året totalt sett. besvärsrätten och kammarrätt, förutom i vissa mål enligt lagen

För marknadsförings- och konkurrensmålen är situationen en om elektronisk kommunikation där kammarrätten är sista annan genom att Stockholms tingsrätts avgöranden i dessa mål i instans. År 2012 inkom till domstolen sex patentmål, tolv varuregel överklagas till Marknadsdomstolen. Mål om skadestånd märkesmål och ett mönstermål. enligt konkurrenslagen som inte handlagts tillsammans med ett mål om konkurrensskadeavgift och mål om ogiltighet enligt konkurrenslagen överklagas dock till hovrätt, liksom mål om 3.6 En nordisk utblick utdömande av vite. Antalet sådana mål är obetydligt.

I Norge kan Patentstyrets beslut i fråga om registrering av rättigheter

överklagas till Klagenemnda for industrielle rettigheter. Allmän Högsta domstolen domstol handlägger mål om ogiltighet eller intrång i immateriella

rättigheter. Oslo tingsrätt är exklusivt forum för mål om intrång i Högsta domstolen är sista instans för samtliga immaterialrätts-

patent, varumärke eller design. Konkurrensmyndighetens beslut liga mål samt för vissa marknadsföringsrättsliga och konkurrens- överklagas till regeringen (Fornyings- og administrasjonsdeparterättsliga mål.

mentet). I övrigt sker domstolsprövningen av marknadsförings-

År 2012 inkom 17 immaterialrättsliga tvistemål och fyra ären- rättsliga och konkurrensrättsliga och ärenden i allmän domstol. den till domstolen. Tre tvistemål rörde patent, fyra tvistemål I Danmark kan Patent- og Varemærkestyrelsens beslut överrörde upphovsrätt, nio tvistemål och tre ärenden rörde varu- klagas till Ankenævet for Patenter og Varemærker. Ankenævet märke och ett tvistemål och ett ärende rörde mönster. Samma år

for Patenter og Varemærkers beslut kan överklagas till domstol. meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd i ett upphovs- I såväl immaterialrättsliga (med undantag för upphovsrättsliga) rättsligt brottmål.

som marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och

Under 2012 avgjorde Högsta domstolen två marknads- ärenden kan parterna välja mellan att vända sig till allmän domförings- och konkurrensrättliga mål, varav ett avsåg avvisning av stol eller till Sø- og Handelsretten, som är specialiserad på vissa ett överklagande av ett av hovrätt meddelat beslut om utdöman- måltyper. Sø- og Handelsretten är exklusivt forum för bl.a. mål de av vite och ett avsåg avslag av resningsansökan avseende en

om gemenskapsvarumärken. Sø- og Handelsrettens avgöranden dom från Marknadsdomstolen.

148 149149

kan överklagas till Högsta domstolen (Højesteret). Upphovsrättsliga mål och ärenden handläggs i allmän domstol.

I Finland finns en fristående specialdomstol, Marknadsdomstolen, som tidigare handlagt marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden, men som från och med den 1 september 2013 handlägger även immaterialrättsliga tvistemål och ärenden, inklusive registreringsärenden (prop. RP 124/2012). Marknadsdomstolens avgöranden får överklagas till Högsta domstolen respektive Högsta förvaltningsdomstolen beroende på vad målet eller ärendet rör. Prövningstillstånd krävs i de högsta domstolarna. De immaterialrättsliga brottmålen omfattas inte av den nya ordningen, utan dessa mål handläggs även fortsättningsvis i allmän domstol.

150150

4¶Tidigare överväganden och

kan överklagas till Högsta domstolen (Højesteret). Upphovsrättsliga mål och ärenden handläggs i allmän domstol. reformer

I Finland finns en fristående specialdomstol, Marknadsdomstolen, som tidigare handlagt marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden, men som från och med den 1 september 2013 handlägger även immaterialrättsliga tvistemål och ärenden, inklusive registreringsärenden (prop. RP 124/2012). Marknadsdomstolens avgöranden får överklagas till Högsta domstolen respektive Högsta förvaltningsdomstolen beroende på vad målet eller ärendet rör. Prövningstillstånd krävs i de högsta domstolarna. De immaterialrättsliga brottmålen omfattas

4.1¶Immaterialrätten

inte av den nya ordningen, utan dessa mål handläggs även fortsättningsvis i allmän domstol. När det gäller immaterialrätten har den nationella processordningen varit förhållandevis stabil under lång tid. Flera utredningar har dock övervägt förändringar, utan att det lett till lagstiftning. Olika reformer av de materiella reglerna har dock genomförts, senast en ny varumärkeslag och förändringar i firmalagen.

4.1.1 1983 års patentprocessutredning

1983 års patentprocessutredning föreslog i betänkandet Patentprocessen och sanktionssystemet inom patenträtten (SOU 1983:35) att Patentbesvärsrätten skulle upphöra och att det skulle inrättas en ny domstol – Patentdomstolen – för prövning av såväl överklaganden av Patent- och registreringsverkets beslut i patentmål som de patentmål som handläggs vid Stockholms tingsrätt. Utredningen föreslog att domstolens beslut inte skulle få överklagas. När det gäller övriga mål som handläggs i Patentbesvärsrätten föreslog utredningen att de skulle föras till kammarrätt. En klar majoritet av remissinstanserna, bl.a. Högsta domstolen, Regeringsrätten, Svea hovrätt, Domstolsverket och Rättegångsutredningen, ställde sig negativa till förslaget om inrättandet av en specialdomstol på sätt utredningen föreslagit. Många ansåg att rättssäkerhetsskäl talade

150 151151

mot en sådan domstol som skulle utgöra första och enda instans. Det anfördes också att inrättandet av en specialdomstol inte stod i samklang med den rådande principiella uppfattningen att rättskipningen i landet i största möjliga utsträckning borde hållas samman inom ramen för de allmänna domstolarnas och allmänna förvaltningsdomstolarnas verksamhet.

I fråga om utredningens förslag att inrätta en patentdomstol anförde regeringen att förslaget innebar en radikal reformering av patentprocessen som skulle bota många av de brister som påtalats (prop. 1985/86:86). Regeringen konstaterade dock att förslaget innefattade omfattande förändringar som berörde såväl de allmänna domstolarnas som förvaltningsdomstolarnas organisation och att andra delar av domstolsväsendet var föremål för behandling som ett led i Rättegångsutredningens arbete, vilket gjorde att regeringen ställde sig tveksam till utredningens förslag. Remissutfallet visade också enligt regeringen att tiden inte var mogen för så genomgripande organisatoriska förändringar som utredningen hade föreslagit. Syftet med förslaget borde i stället kunna tillgodoses genom förändringar inom det nuvarande systemets ram. Regeringen underströk dock att den delade utredningens bedömning att patentmålens speciella karaktär och behovet av teknisk sakkunskap ställer särskilda krav på de ledamöter som deltar i handläggningen av sådana mål. För att förstärka den patenträttsliga och tekniska kompetensen i domstolarna föreslog regeringen att ledamöter från Patentbesvärsrätten i större utsträckning skulle delta i patentmål i tingsrätt och hovrätt. Vidare föreslogs att tekniskt kunniga ledamöter i ökad utsträckning skulle delta i den förberedande handläggningen i domstolarna.

4.1.2 Promemorian Specialdomstolarna i framtiden

I departementspromemorian Specialdomstolarna i framtiden (Ds 1993:34) övervägdes om specialdomstolar bör och kan avskaffas som självständiga rättsskipningsorgan och i vilken mån

152152

deras arbetsuppgifter kan tas över antingen av de allmänna dommot en sådan domstol som skulle utgöra första och enda instans. stolarna eller av de allmänna förvaltningsdomstolarna. Det anfördes också att inrättandet av en specialdomstol inte stod I fråga om Patentbesvärsrätten konstaterades i promemorian i samklang med den rådande principiella uppfattningen att dels att antalet patentbesvärsmål har minskat successivt under rättskipningen i landet i största möjliga utsträckning borde hållas senare år, dels att förfarandet i domstolen i stor utsträckning är samman inom ramen för de allmänna domstolarnas och allmänna detsamma som i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Det föreförvaltningsdomstolarnas verksamhet. slogs därför att Patentbesvärsrätten avskaffas som fristående

I fråga om utredningens förslag att inrätta en patentdomstol domstol och att domstolens uppgifter tas över av de allmänna anförde regeringen att förslaget innebar en radikal reformering förvaltningsdomstolarna, som förstärks med särskilda ledamöter av patentprocessen som skulle bota många av de brister som på- vid avgörande av sådana mål. Ett betydande antal remisstalats (prop. 1985/86:86). Regeringen konstaterade dock att för- instanser, bl.a. Göteborgs tingsrätt, Länsrätten i Stockholms län, slaget innefattade omfattande förändringar som berörde såväl de Domstolsverket och Sveriges advokatsamfund, tillstyrkte att allmänna domstolarnas som förvaltningsdomstolarnas organisa- Patentbesvärsrätten upphör som fristående specialdomstol men tion och att andra delar av domstolsväsendet var föremål för be- hade synpunkter på och invändningar mot de lösningar som handling som ett led i Rättegångsutredningens arbete, vilket föreslogs. Andra remissinstanser, bl.a. Regeringsrätten, Stockgjorde att regeringen ställde sig tveksam till utredningens för- holms tingsrätt, Svea hovrätt, Patentbesvärsrätten och Svenska slag. Remissutfallet visade också enligt regeringen att tiden inte Föreningen för Immaterialrätt (då Svenska Föreningen för Induvar mogen för så genomgripande organisatoriska förändringar striellt Rättsskydd), var kritiska och påtalade att förslaget medsom utredningen hade föreslagit. Syftet med förslaget borde i för en förlängd instansordning, vilket skulle innebära att det stället kunna tillgodoses genom förändringar inom det nuva- kommer att ta längre tid att få ett slutgiltigt beslut till stånd, att rande systemets ram. Regeringen underströk dock att den delade kvaliteten på avgörandena kommer att sjunka och att sakkunskap utredningens bedömning att patentmålens speciella karaktär och skingras. Det framhölls även att den pågående internationella behovet av teknisk sakkunskap ställer särskilda krav på de leda- utvecklingen på det industriella rättsskyddets område bör möter som deltar i handläggningen av sådana mål. För att för- avvaktas. stärka den patenträttsliga och tekniska kompetensen i domstolarna föreslog regeringen att ledamöter från Patentbesvärsrätten i större utsträckning skulle delta i patentmål i tingsrätt 4.1.3 1999 års patentprocessutredning och hovrätt. Vidare föreslogs att tekniskt kunniga ledamöter i

1999 års patentprocessutredning föreslog i betänkandet Patentökad utsträckning skulle delta i den förberedande handläggningen i domstolarna. processen m.m. (SOU 2001:33) att de mål som handläggs i

Patentbesvärsrätten inom det industriella rättsskyddet (patent, varumärken, mönster och växtförädling) i stället ska handläggas i Promemorian Specialdomstolarna i framtiden en särskild domstol vid Stockholms tingsrätt; Patendomstolen.

Enligt förslaget ska även tvistemål och brottmål om patent och I departementspromemorian Specialdomstolarna i framtiden växtförädlarrätt samt tvistemål om arbetstagares uppfinningar (Ds 1993:34) övervägdes om specialdomstolar bör och kan och försvarsuppfinningar handläggas i Patentdomstolen. Utredavskaffas som självständiga rättsskipningsorgan och i vilken mån ningen föreslog att en särskild patentprocesslag ska reglera

152 153153

Patentdomstolens organisation samt förfarandet i de mål som ska handläggas där och i högre instans.

Vidare föreslog utredningen att återstående mål som handläggs i Patentbesvärsrätten, dvs. mål om namn och utgivningsbevis för periodiska skrifter, ska föras till allmän förvaltningsdomstol.

Utredningen föreslog dessutom en rad bestämmelser i syfte att effektivisera förfarandet. Bland dessa kan nämnas en möjlighet att handlägga tvistemål och ärenden som rör patent gemensamt i Patentdomstolen, ökade möjligheter till skriftlig handläggning samt begränsningar i rätten att överklaga. Vidare föreslog utredningen att de tekniskt kunniga ledamöter som tjänstgör i Patentbesvärsrätten fortsättningsvis ska tjänstgöra vid Patentdomstolen och att hovrätten ska vara hänvisad till annan teknisk expertis.

Av de remissinstanser som yttrade sig över frågorna om patentprocessen och domstolsorganisationen tillstyrkte elva huvudsakligen förslaget medan åtta avstyrkte det. De remissinstanser som var positiva till förslaget, bl.a. Svea hovrätt, Domstolsverket, Statskontoret och Patent- och registreringsverket, instämde i att det finns ett behov av att koncentrera verksamheten på patentprocessens område till en domstolsorganisation och ansåg att den föreslagna sammanföringen medför en önskvärd koncentration av specialistkompetensen. De kritiska remissinstanserna, bl.a. Stockholms tingsrätt, Patentbesvärsrätten, Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv och Svenska Föreningen för Immaterialrätt, anförde att förslaget inte löser problemen med resurs- och kompetensfrågor samt att det inte skapas en tillräckligt slagkraftig och kompetent domstolsorganisation för hantering av immaterialrättsliga mål och ärenden. Flera remissinstanser, bl.a. Patentbesvärsrätten och Svenska Föreningen för Immaterialrätt, uttryckte farhågor för att kompetensen i hovrätt försämras om den inte kan använda de tekniskt kunniga ledamöterna från Patentbesvärsrätten. Ett antal remissinstanser, bl.a. Patentbesvärsrätten, Svenska Föreningen för Immaterialrätt, Svenskt Näringsliv, Domstolsverket, Patent- och

154154

registreringsverket och Sveriges advokatsamfund, förde fram Patentdomstolens organisation samt förfarandet i de mål som tanken på en än mer samlad domstolsorganisation på immaterialska handläggas där och i högre instans. rättens område innefattande också fler immaterialrätter. Flera

Vidare föreslog utredningen att återstående mål som hand- remissinstanser ansåg att även marknadsföringsrättsliga och konläggs i Patentbesvärsrätten, dvs. mål om namn och utgivnings- kurrensrättsliga mål bör omfattas av reformen. bevis för periodiska skrifter, ska föras till allmän förvaltnings- Vissa remissinstanser ansåg att den internationella utveckdomstol. lingen bör avvaktas. Andra däremot ansåg att det är viktigt att

Utredningen föreslog dessutom en rad bestämmelser i syfte redan nu skapa en domstolsorganisation som kan utgöra en att effektivisera förfarandet. Bland dessa kan nämnas en möjlig- byggsten i en framtida europeisk domstolsorganisation. het att handlägga tvistemål och ärenden som rör patent gemen- Förslaget till ny patentprocesslag godtogs i huvudsak av de samt i Patentdomstolen, ökade möjligheter till skriftlig hand- remissinstanser som yttrade sig i den delen. Remissinstanserna läggning samt begränsningar i rätten att överklaga. Vidare före- framför dock olika lagtekniska synpunkter. slog utredningen att de tekniskt kunniga ledamöter som tjänstgör i Patentbesvärsrätten fortsättningsvis ska tjänstgöra vid Patentdomstolen och att hovrätten ska vara hänvisad till annan 4.1.4 Varumärkeskommittén teknisk expertis.

Varumärkeskommittén föreslog i betänkandet Ny varumärkeslag

Av de remissinstanser som yttrade sig över frågorna om patentprocessen och domstolsorganisationen tillstyrkte elva och ändringar i firmalagen (SOU 2001:26) inga förändringar av

processordningen med undantag för en ny ordning för administhuvudsakligen förslaget medan åtta avstyrkte det. De remissinstanser som var positiva till förslaget, bl.a. Svea hovrätt, Dom- rativ hävning.

I Varumärkeskommitténs uppdrag ingick inte att överväga en stolsverket, Statskontoret och Patent- och registreringsverket, instämde i att det finns ett behov av att koncentrera verksamhe- koncentration av varumärkes- och firmarättsliga mål. Ett antal

remissinstanser, bl.a. Patentbesvärsrätten, Sveriges advokatsamten på patentprocessens område till en domstolsorganisation och ansåg att den föreslagna sammanföringen medför en önskvärd fund, Svenskt Näringsliv och Svenska Föreningen för Immate-

rialrätt, förde emellertid fram tankar på en koncentration i domkoncentration av specialistkompetensen. De kritiska remissinstanserna, bl.a. Stockholms tingsrätt, Patentbesvärsrätten, stol av mål om industriella rättigheter. Flera av dessa ansåg att

Stockholms tingsrätt borde vara exklusivt forum för dessa mål- Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv och Svenska Föreningen för Immaterialrätt, anförde att förslaget inte löser proble- typer (prop. 2009/10:225 s. 235 och 351).

men med resurs- och kompetensfrågor samt att det inte skapas en tillräckligt slagkraftig och kompetent domstolsorganisation

4.1.5 Mönsterutredningen för hantering av immaterialrättsliga mål och ärenden. Flera remissinstanser, bl.a. Patentbesvärsrätten och Svenska Före-

Mönsterutredningen föreslog i sitt slutbetänkande Förslag till ningen för Immaterialrätt, uttryckte farhågor för att kompeten-

formskyddslag (SOU 2001:68) att handläggningen av allmänna sen i hovrätt försämras om den inte kan använda de tekniskt

mål om formskydd koncentreras till Stockholms tingsrätt, på kunniga ledamöterna från Patentbesvärsrätten. Ett antal remiss-

sätt som redan gäller för patentmålen. Utredningen menade att instanser, bl.a. Patentbesvärsrätten, Svenska Föreningen för

övervägande skäl talar för en sådan koncentration och pekade på Immaterialrätt, Svenskt Näringsliv, Domstolsverket, Patent- och

154 155155

bl.a. att det begränsade antalet mål knappast ger underlag för att skapa och upprätthålla kompetens hos fler än ett fåtal domare.

Av de remissinstanser som yttrade sig om förslaget att koncentrera mål till Stockholms tingsrätt tillstyrkte alla utom en. Bland annat Svenska Föreningen för Immaterialrätt anförde att en koncentration av målen till Stockholms tingsrätt innebär att domstolen kan dra fördel av den kompetens den har från andra immaterialrättsliga områden. Sveriges konsthantverkare och industriformgivare ansåg att den koncentration av kompetens det blir fråga om uppväger de praktiska ekonomiska olägenheter koncentrationen kan få för den enskilda formgivaren ute i landet. Företagarna avstyrkte förslaget med motiveringen att frågan om exklusiva fora för immaterialrättsliga tvister bör utredas i ett sammanhang. Företagarna nämnde särskilt de processuella olägenheter som kan uppstå när en produkt omfattas av flera olika immaterialrättsskydd.

4.1.6 Patentlagsutredningen

Regeringen gav den 4 oktober 2012 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå de författningsändringar som behövs till följd av införandet av det enhetliga patentskyddet och inrättandet av den enhetliga europeiska patentdomstolen (dir. 2012:99).

Utredningen föreslår i ett delbetänkande Patentlagen och det enhetliga europeiska patentsystemet (SOU 2013:48) bl.a. en ny forumregel som innebär att en svensk domstol inte är behörig att ta upp ett mål när den enhetliga patentdomstolen är exklusivt behörig enligt avtalet om en enhetlig patentdomstol. Utredningen gör dessutom bedömningen att den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet är begränsad till civilrättsområdet och att domstolsavtalet därför inte hindrar att nationella domstolar tar upp patenträttsliga brottmål även om prövningen skulle omfatta intrångsfrågor som annars skulle falla under den

156156

enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet. Betänkandet bl.a. att det begränsade antalet mål knappast ger underlag för att har remitterats. skapa och upprätthålla kompetens hos fler än ett fåtal domare.

Av de remissinstanser som yttrade sig om förslaget att koncentrera mål till Stockholms tingsrätt tillstyrkte alla utom en.

4.2¶Marknadsföringsrätten och konkurrensrätten

Bland annat Svenska Föreningen för Immaterialrätt anförde att en koncentration av målen till Stockholms tingsrätt innebär att På marknadsföringsrättens och konkurrensrättens område har domstolen kan dra fördel av den kompetens den har från andra frågan om en förändrad processordning övervägts i olika immaterialrättsliga områden. Sveriges konsthantverkare och sammanhang. I flera fall har också förändringar genomförts. industriformgivare ansåg att den koncentration av kompetens Enligt äldre marknadsförings- och konkurrenslagstiftning var det blir fråga om uppväger de praktiska ekonomiska olägenheter Marknadsdomstolen första och enda domstolsinstans. Genom koncentrationen kan få för den enskilda formgivaren ute i landet. 1995 års marknadsföringslag och 1993 års konkurrenslag ändra- Företagarna avstyrkte förslaget med motiveringen att frågan om des instansordningen för mål enligt dessa lagar så att Stockholms exklusiva fora för immaterialrättsliga tvister bör utredas i ett tingsrätt skulle vara första instans för alla mål och ärenden (prop. sammanhang. Företagarna nämnde särskilt de processuella 1992/93:56 respektive 1994/95:123). Genom ändringar i konkurolägenheter som kan uppstå när en produkt omfattas av flera renslagen som trädde i kraft 1998 skedde, i syfte att få till stånd olika immaterialrättsskydd. en snabbare handläggning av målen, en återgång till att Mark-

nadsdomstolen som första instans skulle pröva överklagade

beslut av Konkurrensverket (prop. 1997/98:130). Stockholms 4.1.6 Patentlagsutredningen tingsrätt kvarstod dock som första instans för mål om konkur-

rensskadeavgift och företagskoncentration. I marknadsförings- Regeringen gav den 4 oktober 2012 en särskild utredare i upp-

lagen genomfördes 1999 motsvarande förändring av instansorddrag att bl.a. föreslå de författningsändringar som behövs till ningen genom att mål om förbud och åläggande åter skulle handföljd av införandet av det enhetliga patentskyddet och

läggas i Marknadsdomstolen som första instans (prop. 1997/98:188). inrättandet av den enhetliga europeiska patentdomstolen I den nya marknadsföringslag som trädde i kraft år 2008 gjor- (dir. 2012:99).

des inga förändringar av processordningen (prop. 2007/08:115).

Utredningen föreslår i ett delbetänkande Patentlagen och det Genom införandet av en ny konkurrenslag år 2008 omfattas enhetliga europeiska patentsystemet (SOU 2013:48) bl.a. en ny

alla av Stockholms tingsrätt meddelade avgöranden i konkurforumregel som innebär att en svensk domstol inte är behörig att rensmål och konkurrensärenden som överklagas till Marknadsta upp ett mål när den enhetliga patentdomstolen är exklusivt

domstolen av systemet med prövningstillstånd. Genom 2008 års behörig enligt avtalet om en enhetlig patentdomstol. Utred- konkurrenslag har vidare Konkurrensverket getts utökade ningen gör dessutom bedömningen att den enhetliga patentdom-

beslutsbefogenheter genom att verket får meddela avgiftsförestolens exklusiva behörighet är begränsad till civilrättsområdet lägganden. En fakultativ möjlighet för domstolarna att förena och att domstolsavtalet därför inte hindrar att nationella dom-

mål om skadestånd på konkurrensrättslig grund med mål om stolar tar upp patenträttsliga brottmål även om prövningen konkurrensskadeavgift har också införts (prop. 2007/08:135). skulle omfatta intrångsfrågor som annars skulle falla under den

156 157157

4.2.1 Promemorian Specialdomstolarna i framtiden

Den i avsnitt 4.1.2 omnämnda departementspromemorian Specialdomstolarna i framtiden (Ds 1993:34) innehåller även överväganden om Marknadsdomstolen.

I promemorian anfördes att Marknadsdomstolen bör avskaffas som en självständig specialdomstol och inordnas som en specialfunktion i Svea hovrätt. Reformen borde enligt promemorian inriktas på att mål som prövas av Marknadsdomstolen i första instans i stället ska prövas av tingsrätt i första instans och att målen inte ska kunna överklagas till Högsta domstolen. Bland annat mot bakgrund av att reformen kräver ytterligare överväganden beträffande forum- och förfaranderegler föreslogs dock inga lagändringar. Remissutfallet för slutsatserna i denna del av promemorian var blandat. En majoritet av dem som yttrade sig, bl.a. Göteborgs tingsrätt, Riksrevisionsverket, Företagarnas Riksorganisation och Sveriges advokatsamfund, var positiva till att Marknadsdomstolen inordnas som en specialfunktion i Svea hovrätt. Några av remissinstanserna, bl.a. Högsta domstolen och Länsrätten i Norrbottens län, menade att Högsta domstolen bör ha den prejudikatbildande funktionen. Av de remissinstanser som var negativa, bl.a. Marknadsdomstolen, Konkurrensverket och Konsumentverket, framhöll de flesta vikten av snabba avgöranden på marknadsföringsrättens område och att Marknadsdomstolens prejudikatbildande funktion bör behållas. Några av remissinstanserna påpekade också att en del måltyper i Marknadsdomstolen närmast hör hemma i de allmänna förvaltningsdomstolarna.

4.2.2 Utredningen om en översyn av konkurrenslagen

I betänkandet En ny konkurrenslag (2006:99) övervägde Utredningen om en översyn av konkurrenslagen utformningen av domstolsordningen för de konkurrensrättsliga målen. Flera skäl fördes fram mot att ha ett system med specialdomstol på kon-

158158

kurrensrättens område. Enligt utredningens uppfattning borde

4.2.1 Promemorian Specialdomstolarna i framtiden rimliga krav på specialisering även på konkurrensrättens område

kunna tillgodoses inom ramen för dömandet i de allmänna dom- Den i avsnitt 4.1.2 omnämnda departementspromemorian

stolsslagen. Nuvarande system bygger redan, såvitt avser Stock- Specialdomstolarna i framtiden (Ds 1993:34) innehåller även över-

holms tingsrätt, på en specialisering i allmän domstol. Vidare anväganden om Marknadsdomstolen.

förde utredningen att en ordning där målen även överprövas

I promemorian anfördes att Marknadsdomstolen bör avskaf-

inom ramen för en större domstolsorganisation än Marknadsfas som en självständig specialdomstol och inordnas som en

domstolen torde kunna öppna möjligheter för att skapa en orgaspecialfunktion i Svea hovrätt. Reformen borde enligt promemo-

nisation som är mer flexibel och mindre sårbar än den nuvarande, rian inriktas på att mål som prövas av Marknadsdomstolen i

främst med avseende på de riktigt stora målen om konkurrensförsta instans i stället ska prövas av tingsrätt i första instans och

skadeavgift. Utredningen bedömde att en lämplig förändring av att målen inte ska kunna överklagas till Högsta domstolen. Bland

instansordningen för de aktuella målen vore att föra över de mål annat mot bakgrund av att reformen kräver ytterligare över-

som enligt nuvarande ordning handläggs i Marknadsdomstolen väganden beträffande forum- och förfaranderegler föreslogs

till prövning i de allmänna domstolarna, med Stockholms tingsdock inga lagändringar. Remissutfallet för slutsatserna i denna

rätt som första instans och Svea hovrätt som andra instans – där del av promemorian var blandat. En majoritet av dem som

Marknadsdomstolen skulle inordnas. Utredningen lämnade dock yttrade sig, bl.a. Göteborgs tingsrätt, Riksrevisionsverket, Före-

inget förslag om en sådan förändring, eftersom det fick anses tagarnas Riksorganisation och Sveriges advokatsamfund, var

ligga utanför utredningens uppdrag. Utredningens bedömning positiva till att Marknadsdomstolen inordnas som en special-

var dock att de förslag om förändringar av det konkurrensfunktion i Svea hovrätt. Några av remissinstanserna, bl.a. Högsta

rättsliga regelverket som föreslogs skulle underlätta en framtida domstolen och Länsrätten i Norrbottens län, menade att Högsta

förändring av instansordningen. domstolen bör ha den prejudikatbildande funktionen. Av de

Frågan om ny ordning för domstolsprövningen berördes även remissinstanser som var negativa, bl.a. Marknadsdomstolen,

av en del av de remissinstanser som yttrade sig över betänkandet. Konkurrensverket och Konsumentverket, framhöll de flesta

Svea hovrätt, Domstolsverket och några advokatbyråer delade vikten av snabba avgöranden på marknadsföringsrättens område

utredningens uppfattning att det på sikt finns skäl att inordna och att Marknadsdomstolens prejudikatbildande funktion bör

Marknadsdomstolen i Svea hovrätt, medan Marknadsdomstolen, behållas. Några av remissinstanserna påpekade också att en del

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Svenskt måltyper i Marknadsdomstolen närmast hör hemma i de all-

näringsliv och Svensk industriförening inte kunde tillstyrka en männa förvaltningsdomstolarna.

sådan förändring.

4.2.2 Utredningen om en översyn av konkurrenslagen

4.2.3 Rapport om Åtgärder för bättre konkurrens

I betänkandet En ny konkurrenslag (2006:99) övervägde Utred-

Regeringen gav år 2008 Konkurrensverket i uppdrag att göra en bred ningen om en översyn av konkurrenslagen utformningen av

översyn av konkurrenssituationen i Sverige och lämna förslag till domstolsordningen för de konkurrensrättsliga målen. Flera skäl

åtgärder som stärker konkurrensen. Uppdraget redovisades i en fördes fram mot att ha ett system med specialdomstol på kon-

tvådelad rapport: Åtgärder för bättre konkurrens – förslag och

158 159159

Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (Konkurrensverkets rapportserie 2009:4). I rapportens första del, Åtgärder för bättre konkurrens – förslag, lämnade Konkurrensverket ett stort antal förslag till åtgärder som är ägnade att förbättra förutsättningarna för fungerande konkurrens till nytta för konsumenterna. Bland förslagen märks förslaget att samla marknadsrelaterade mål i ett och samma domstolsslag för en effektivare handläggning.

4.3¶Målutredningen

Utredningen

Målutredningen ställer i betänkandet Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) upp ett antal principer för när det kan finnas behov av att vidta åtgärder i organisatoriskt eller processuellt hänseende i syfte att uppnå särskild skyndsamhet eller särskild kompetens samt redovisar de verktyg och metoder som bedöms ändamålsenliga för att uppnå sådan skyndsamhet eller kompetens.

Beträffande de immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen bedömer utredningen att behovet av särskild kompetens i domstolsförfarandet är tydligt. Utredningen finner att deltagandet av särskilda ledamöter vid avgörandet av vissa av dessa mål är en ändamålsenlig åtgärd. Däremot ser utredningen inget behov av särskild skyndsamhet.

Utredningen konstaterar att domstolsprövningen av immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål är uppdelad mellan allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol och specialdomstol. Enligt utredningens uppfattning bör utgångspunkten vara att måltyper som, i likhet med de nu aktuella måltyperna, har många och starka beröringspunkter ska hanteras i ett domstolsslag eftersom det bör leda till samordningsvinster. Nuvarande ordning försämrar enligt utredningen möjligheten att bygga upp och upprätthålla specialistkompetens på de aktuella områdena.

160160

Utredningen bedömer att en mer samlad domstolsprövning, Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (Kon- där målen koncentreras till en domstol, skulle ge upphov till en kurrensverkets rapportserie 2009:4). I rapportens första del, Åtgärder mer bärkraftig verksamhet. Genom att samla målen i ett domför bättre konkurrens – förslag, lämnade Konkurrensverket ett stort stolsslag förbättras också förutsättningarna för en god prejudiantal förslag till åtgärder som är ägnade att förbättra förut- katbildning. En annan fördel med en mer samlad domstolsprövsättningarna för fungerande konkurrens till nytta för konsumenterna. ning är enligt utredningen att det bör kunna leda till att de sär- Bland förslagen märks förslaget att samla marknadsrelaterade mål i skilda ledamöterna används mer effektivt. ett och samma domstolsslag för en effektivare handläggning. Utredningen anser sammantaget att det kan finnas anledning

att närmare överväga om det är befogat att inrätta en ny särskild

domstol inom ramen för de allmänna domstolarna för att samla 4.3 Målutredningen de immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsförings-

rättsliga målen.

Utredningen

Målutredningen ställer i betänkandet Mål och medel – särskilda

Remissutfallet

åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) upp ett antal principer för när det kan finnas behov av att vidta åtgärder i

En majoritet av remissinstanserna, bl.a. Svea hovrätt, Stockholms organisatoriskt eller processuellt hänseende i syfte att uppnå sär-

tingsrätt, Konkurrensverket och Konsumentverket, är positiva skild skyndsamhet eller särskild kompetens samt redovisar de till utredningens överväganden när det gäller de immaterialrättsverktyg och metoder som bedöms ändamålsenliga för att uppnå

liga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen. sådan skyndsamhet eller kompetens. Högsta förvaltningsdomstolen instämmer i utredningens be-

Beträffande de immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och

dömning att det inte är ändamålsenligt att immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga målen bedömer utredningen att beho-

konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål som har vet av särskild kompetens i domstolsförfarandet är tydligt. Ut-

sin grund i samma omständigheter ska fördelas på flera domredningen finner att deltagandet av särskilda ledamöter vid avgö- stolsslag och instansordningar. Domstolen delar emellertid inte randet av vissa av dessa mål är en ändamålsenlig åtgärd. Däremot

utredningens uppfattning att det bör inrättas en ny särskild ser utredningen inget behov av särskild skyndsamhet. domstol. Snarare bör det övervägas att föra in Marknadsdom-

Utredningen konstaterar att domstolsprövningen av immate-

stolen under Svea hovrätt. rialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga

Svenskt Näringsliv, Patent- och registreringsverket, Svenska mål är uppdelad mellan allmän domstol, allmän förvaltningsdom-

Föreningen för Immaterialrätt, Patentbesvärsrätten, Marknadsstol och specialdomstol. Enligt utredningens uppfattning bör ut- domstolen, Näringslivets delegation för marknadsrätt, Sveriges gångspunkten vara att måltyper som, i likhet med de nu aktuella

Marknadsförbund, Svenska Industrins IP Förening och Företamåltyperna, har många och starka beröringspunkter ska hanteras garna ställer sig positiva till att samla de immaterialrättsliga, i ett domstolsslag eftersom det bör leda till samordningsvinster.

konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen. De Nuvarande ordning försämrar enligt utredningen möjligheten att anser att den närmare avgränsningen av vilka mål som ska samlas bygga upp och upprätthålla specialistkompetens på de aktuella

och hur domstolslösningen och de processuella reglerna ska se ut områdena. bör bli föremål för en utredning. Vissa av dem, bl.a. Svenskt

160 161161

Näringsliv, Näringslivets delegation för marknadsrätt och Marknadsdomstolen, förordar en specialdomstolslösning.

Åklagarmyndigheten menar att det inte kan vara aktuellt med en ordning där brottmålen på området förs till ett annat domstolsslag än allmän domstol. Även Patentbesvärsrätten tar upp brottmålen och anför att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt hur dessa mål ska handläggas. Domstolen nämner som ett alternativ tillskapandet av en ”nationell tingsrätt” och lyfter fram att en sådan tingsrätt skulle på ett naturligt sätt kunna pröva frågor om brott på aktuella rättsområden.

Post- och telestyrelsen avstyrker att en utredning tillsätts vars uppdrag innefattar målen enligt lagen om elektronisk kommunikation med hänvisning till dels att nuvarande prövningsordning fungerar väl, dels behovet av stabilitet. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att det saknas tillräckliga skäl att göra några förändringar beträffande de immaterialrättsliga mål som för närvarande handläggs i allmän domstol.

162162

5¶En samlad prövning

Näringsliv, Näringslivets delegation för marknadsrätt och Marknadsdomstolen, förordar en specialdomstolslösning.

Åklagarmyndigheten menar att det inte kan vara aktuellt med en ordning där brottmålen på området förs till ett annat domstolsslag än allmän domstol. Även Patentbesvärsrätten tar upp brottmålen och anför att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt hur dessa mål ska handläggas. Domstolen nämner som ett alternativ tillskapandet av en ”nationell tingsrätt” och lyfter fram att en sådan tingsrätt skulle på ett naturligt sätt kunna pröva frågor om brott på aktuella rättsområden. 5.1 Reformbehovet

Post- och telestyrelsen avstyrker att en utredning tillsätts vars uppdrag innefattar målen enligt lagen om elektronisk kommu- Bedömning: Förutsättningarna för domstolarna att handnikation med hänvisning till dels att nuvarande prövningsord- lägga och avgöra immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga ning fungerar väl, dels behovet av stabilitet. Hovrätten över och konkurrensrättsliga mål och ärenden behöver förbättras. Skåne och Blekinge anser att det saknas tillräckliga skäl att göra några förändringar beträffande de immaterialrättsliga mål som

Skälen för bedömningen

för närvarande handläggs i allmän domstol.

Vikten av en ändamålsenlig domstolsprövning

Ett väl fungerande näringsliv är en förutsättning för ekonomisk

tillväxt och en växande välfärd i Sverige. Ett gott företagsklimat

främjar företagande, innovation och investeringar. För att uppnå

detta är det nödvändigt att immateriella rättigheter kan skyddas.

Det är samtidigt nödvändigt att hinder för en effektiv kon-

kurrens kan undanröjas och väl fungerande marknader kan

skapas och utvecklas. Genom ökad konkurrens stiger effek-

tiviteten, produktiviteten och konkurrenskraften hos företagen.

Konkurrens stimulerar också innovation. En väl fungerande

konkurrens gynnar också konsumenterna genom ökade val-

möjligheter, högre kvalitet på produkter och lägre priser.

Härigenom stärks den svenska konkurrenskraften. En väl funge-

rande konkurrens gynnar också konsumenternas ställning. Av

stor betydelse i sammanhanget är att det finns moderna och tyd-

liga regelverk inom de immaterialrättsliga, marknads-

föringsrättsliga och konkurrensrättsliga områdena.

162 163163

Ytterst finns domstolsprövning att tillgå för att upprätthålla dessa regelverk. Det är viktigt att det för de aktuella rättsområdena finns en ändamålsenlig domstolsprövning samt en god och enhetlig prejudikatbildning. Domstolsavgörandena kan påverka konkurrensförhållandena mellan företag och därmed dynamiken på marknaden. För företag och konsumenter, liksom för samhällsekonomin i stort, är det därför väsentligt att domstolsprövningen lever upp till högt ställda krav på kvalitet och effektivitet. En domstolsprövning som motsvarar dessa krav och i förlängningen tydliggör rättsläget kan klargöra under vilka förutsättningar verksamheter får bedrivas och därmed bidra till förbättrad konkurrens.

En förändring är nödvändig

Domstolsprövningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen är splittrad. Den är utspridd på olika allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. Målen tillhör de mest komplicerade och omfattande mål som handläggs i domstol. Behovet av särskild kompetens är därför tydligt i flera av dessa mål. Samtidigt rör det sig om ett förhållandevis litet antal mål.

Den nuvarande uppdelningen av prövningen på många olika domstolar försämrar möjligheterna att handlägga målen effektivt och med hög kvalitet. Många av de berörda domstolarna har ett mycket begränsat målunderlag, vilket innebär svårigheter att bygga upp och upprätthålla nödvändig specialistkompetens. Erfarenhet av en av de aktuella måltyperna kan i flera fall vara av värde vid handläggning av en annan måltyp där sakfrågan är densamma eller närliggande. Nuvarande uppdelning på olika domstolsslag innebär att sådant erfarenhetsutnyttjande inte är möjligt. Att det inte går att handlägga mål av nu aktuella slag gemensamt innebär också ett ineffektivt resursutnyttjande till nackdel inte minst för parterna, som kan behöva föra flera separata domstolsprocesser rörande vad som i grunden är samma

164164

fråga. Att instansordningen är splittrad ökar vidare risken för en

Ytterst finns domstolsprövning att tillgå för att upprätthålla oenhetlig praxis på området eftersom samma typ av frågor kan dessa regelverk. Det är viktigt att det för de aktuella rättsområ- prövas av olika prejudikatinstanser. dena finns en ändamålsenlig domstolsprövning samt en god och Den problematiska situationen är särskilt tydlig i fråga om enhetlig prejudikatbildning. Domstolsavgörandena kan påverka Patentbesvärsrätten. Domstolens målunderlag har minskat bekonkurrensförhållandena mellan företag och därmed dynamiken tydligt över åren. Den minskande måltillströmningen innebär ett på marknaden. För företag och konsumenter, liksom för sam- dåligt resursutnyttjande och i förlängningen en risk för att den hällsekonomin i stort, är det därför väsentligt att domstolspröv- samlade kompetensen vid domstolen blir lidande på grund av ningen lever upp till högt ställda krav på kvalitet och effektivitet. otillräcklig praktisk erfarenhet av de olika där förekommande En domstolsprövning som motsvarar dessa krav och i förläng- måltyperna. De senaste årens försämrade resursläge för domstoningen tydliggör rättsläget kan klargöra under vilka förutsätt- len har även fått negativa återverkningar för hanteringen av ningar verksamheter får bedrivas och därmed bidra till förbättrad patentmål i allmän domstol eftersom Patentbesvärsrätten inte konkurrens. kunnat låna ut tekniska ledamöter i en omfattning som mot-

svarar de allmänna domstolarnas behov.

Det kan sammanfattningsvis konstateras att den nuvarande En förändring är nödvändig splittringen gör domstolsprövningen svåröverskådlig och före-

nad med påtagliga brister. Åtgärder bör därför vidtas för att för- Domstolsprövningen av de immaterialrättsliga, marknads-

bättra förutsättningarna för domstolarna att pröva immaterialföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen är splittrad. Den

rättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål är utspridd på olika allmänna domstolar, allmänna förvaltnings-

och ärenden effektivt och med hög kvalitet. domstolar och specialdomstolar. Målen tillhör de mest komplicerade och omfattande mål som handläggs i domstol. Behovet av särskild kompetens är därför tydligt i flera av dessa mål. Sam-

5.2¶En enhetlig och koncentrerad

tidigt rör det sig om ett förhållandevis litet antal mål.

domstolsprövning

Den nuvarande uppdelningen av prövningen på många olika domstolar försämrar möjligheterna att handlägga målen effektivt

Förslag: Domstolsprövningen av de immaterialrättsliga,

och med hög kvalitet. Många av de berörda domstolarna har ett

marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och mycket begränsat målunderlag, vilket innebär svårigheter att

ärendena ska vara enhetlig och koncentrerad. bygga upp och upprätthålla nödvändig specialistkompetens. Erfarenhet av en av de aktuella måltyperna kan i flera fall vara av värde vid handläggning av en annan måltyp där sakfrågan är den- Skälen för förslaget: Som anförs ovan bedöms det nödvändigt samma eller närliggande. Nuvarande uppdelning på olika att förändra domstolsprövningen på immaterialrättens, domstolsslag innebär att sådant erfarenhetsutnyttjande inte är marknadsföringsrättens och konkurrensrättens områden för att möjligt. Att det inte går att handlägga mål av nu aktuella slag kunna säkerställa en hög kvalitet och effektivitet i dömandet. gemensamt innebär också ett ineffektivt resursutnyttjande till Det är i och för sig möjligt att genom skilda riktade åtgärder förnackdel inte minst för parterna, som kan behöva föra flera söka åstadkomma förbättrade förutsättningar för den dömande separata domstolsprocesser rörande vad som i grunden är samma verksamheten att handlägga mål på de aktuella rättsområdena.

164 165165

Sådana åtgärder skulle t.ex. kunna vara att de aktuella domstolarna tillförs ökade resurser. Det skulle också kunna övervägas att i de olika domstolarna vidta åtgärder för att öka specialiseringsgraden hos domarna eller på annat sätt förbättra kompetensförsörjningen för dessa måltyper. Åtgärder av dessa slag skulle visserligen kunna bidra till enstaka förbättringar av förutsättningarna för den dömande verksamheten, men endast på kort sikt och i begränsad omfattning. Sådana åtgärder innebär inte någon övergripande eller långsiktigt hållbar lösning för domstolsprövningen av de aktuella målen.

Som anges i avsnitt 5.1 är svårigheterna att få till stånd en ändamålsenlig domstolsprövning grundad framför allt i den splittrade domstolsordningen. Det låga mål- och ärendeantalet medför också att vissa av de domstolar eller domstolsenheter som prövar de olika mål- och ärendetyperna är relativt sett små, vilket kan innebära en risk för att verksamheten blir sårbar. De rättsliga och principiella samband som finns mellan de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena är tydliga (se avsnitt 5.3) och behovet av gemensam handläggning liksom den kompetensförstärkning som följer av att mål och ärenden rörande samma eller liknande rättsliga frågeställningar prövas samlat kan inte uppnås utan att angripa problemet med den splittrade prövningsordningen. Det är inte en tillfredsställande ordning att mål och ärenden som har ett gemensamt upphov fördelas på flera olika domstolsslag och instansordningar med de negativa konsekvenser som detta medför. Inte minst för Patentbesvärsrätten framstår en oförändrad ordning som ett ohållbart alternativ. Även för övriga domstolar finns det tydliga vinster med en samordning av mål- och ärendetyperna. Det råder också en bred samsyn om att en samlad prövning av de aktuella målen och ärendena skulle lösa många av de problem som prövningen av dessa mål- och ärendetyper brottas med. Senast har Målutredningen med bifall av en övervägande majoritet av remissinstanserna gjort denna bedömning. Med hänsyn härtill framstår den enda rimliga lösningen

166166

vara att skapa en mer enhetlig och koncentrerad domstols- Sådana åtgärder skulle t.ex. kunna vara att de aktuella dom- ordning. stolarna tillförs ökade resurser. Det skulle också kunna över- Ett enhetligt prövningsförfarande skulle komma till rätta med vägas att i de olika domstolarna vidta åtgärder för att öka de problem som den nuvarande prövningsordningen lider av. specialiseringsgraden hos domarna eller på annat sätt förbättra Det skapar en mer bärkraftig dömande verksamhet och innebär kompetensförsörjningen för dessa måltyper. Åtgärder av dessa att både resurser och kompetens kan användas mer effektivt, slag skulle visserligen kunna bidra till enstaka förbättringar av vilket rimligtvis innebär en snabbare och bättre handläggning. förutsättningarna för den dömande verksamheten, men endast på De domare som arbetar med målen och ärendena får och kan kort sikt och i begränsad omfattning. Sådana åtgärder innebär upprätthålla en hög kompetens inom rättsområdena genom att inte någon övergripande eller långsiktigt hållbar lösning för de ges möjlighet att handlägga flera näraliggande mål- och domstolsprövningen av de aktuella målen. ärendetyper. Det får anses mindre resurskrävande för en domare

Som anges i avsnitt 5.1 är svårigheterna att få till stånd en som mer regelmässigt kommer i kontakt med målen att sätta sig ändamålsenlig domstolsprövning grundad framför allt i den in i de målspecifika frågeställningarna än vad det är för en splittrade domstolsordningen. Det låga mål- och ärendeantalet domare som har att ta ställning till en sådan frågeställning i ett medför också att vissa av de domstolar eller domstolsenheter enstaka fall. Problem med undersysselsättning och bristande som prövar de olika mål- och ärendetyperna är relativt sett små, praktisk erfarenhet kan i högre grad undvikas och den komvilket kan innebära en risk för att verksamheten blir sårbar. De petens som finns i domstolarna kan därmed utnyttjas bättre. En rättsliga och principiella samband som finns mellan de immate- samlad domstolsprövning ökar också förutsättningarna för en rialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga enhetlig praxis i besläktade frågor. målen och ärendena är tydliga (se avsnitt 5.3) och behovet av En samlad domstolsprövning har vidare den fördelen att den gemensam handläggning liksom den kompetensförstärkning som blir mer lättöverskådlig för parterna. Den som vill väcka talan i följer av att mål och ärenden rörande samma eller liknande ett immaterialrättsligt, marknadsföringsrättsligt eller konkurrättsliga frågeställningar prövas samlat kan inte uppnås utan att rensrättsligt mål behöver inte fundera på vilken domstol som är angripa problemet med den splittrade prövningsordningen. Det behörig. Genom samlingen undviks också att en part behöver är inte en tillfredsställande ordning att mål och ärenden som har föra olika processer i olika domstolar, med de kostnader och ett gemensamt upphov fördelas på flera olika domstolsslag och olägenheter detta med nödvändighet för med sig. Härigenom instansordningar med de negativa konsekvenser som detta erhålls vinster i form av tids- och kostnadsbesparingar för såväl medför. Inte minst för Patentbesvärsrätten framstår en oföränd- parterna som domstolarna. rad ordning som ett ohållbart alternativ. Även för övriga dom- En samlad domstolsprövning som innebär att mål och ärenstolar finns det tydliga vinster med en samordning av mål- och den som enligt nuvarande ordning handläggs i olika domstolar ärendetyperna. Det råder också en bred samsyn om att en samlad kommer att handläggas i samma domstol innebär förstås en ökad prövning av de aktuella målen och ärendena skulle lösa många av risk för jäv. Frågan huruvida en domare som deltagit i prövde problem som prövningen av dessa mål- och ärendetyper ningen av ett mål eller ärende är jävig att handlägga ett annat mål brottas med. Senast har Målutredningen med bifall av en eller ärende i samma domstol får bedömas med tillämpning av övervägande majoritet av remissinstanserna gjort denna bedöm- den s.k. generalklausulen i rättegångsbalken (4 kap. 13 § 10 RB ning. Med hänsyn härtill framstår den enda rimliga lösningen och NJA 2008 s. 893). Den omständigheten att en domare är

166 167167

jävig i det enskilda fallet bedöms dock inte ha någon avgörande betydelse för den kvalitetshöjning som en koncentration av domstolsprövningen på området innebär.

Mot den angivna bakgrunden bör en förändring ske som innebär att prövningen av immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden sker inom ramen för en enhetlig och koncentrerad domstolsordning där måltillströmningen är kontinuerlig och av sådan omfattning att de som arbetar med målen har goda möjligheter att specialisera sig på området.

5.3¶Mål- och ärendetyper som ska samlas

5.3.1 Utgångspunkter för avgränsningen

Immaterialrätten, marknadsföringsrätten och konkurrensrätten i vid bemärkelse rymmer ett stort antal mål- och ärendetyper och vilka av dessa som bör omfattas av reformen är inte helt givet. Det finns med hänsyn härtill behov av att göra en närmare avgränsning av vilka mål- och ärendetyper som bör ingå.

Vad som i första hand bör styra avgränsningen är det rättsliga eller principiella samband som kan finnas mellan olika mål och de fördelar en samling därigenom skulle medföra. Samtidigt behöver även andra aspekter, som t.ex. målantal och kopplingar till andra rättsområden, beaktas vid bedömningen. Som följer av avsnitt 6.1 blir i någon utsträckning även val av domstolsslag och domstol relevant när det gäller vilka mål och ärenden som kan och bör ingå i den samlade domstolsordningen.

Det framstår vidare som nödvändigt att iaktta en viss försiktighet med att i vart fall inledningsvis tillföra de domstolar som ska pröva målen för många och sinsemellan disparata måltyper. Detta gäller särskilt i de fall där samordningsvinsterna inte är tydliga och det inte heller i övrigt bedöms angeläget att förändra den gällande ordningen. Det finns annars en risk för övergångs-

168168

och inkörningsproblem som kan motverka att målen handläggs jävig i det enskilda fallet bedöms dock inte ha någon avgörande på ett ändamålsenligt sätt. betydelse för den kvalitetshöjning som en koncentration av Det kan därutöver finnas måltyper där en förändring i och för domstolsprövningen på området innebär. sig framstår som rimlig men där det inte är givet att den ändring

Mot den angivna bakgrunden bör en förändring ske som som bör ske är att föra målen till den nya domstolsorganisainnebär att prövningen av immaterialrättsliga, marknadsförings- tionen. rättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden sker inom ramen för en enhetlig och koncentrerad domstolsordning där måltillströmningen är kontinuerlig och av sådan omfattning att 5.3.2 Immaterialrättsliga mål och ärenden de som arbetar med målen har goda möjligheter att specialisera sig på området. Förslag: Samtliga immaterialrättsliga mål och ärenden som

för närvarande handläggs i allmän domstol och Patentbesvärs-

rätten ska samlas.

5.3¶Mål- och ärendetyper som ska samlas Bedömning: Mål i allmän förvaltningsdomstol rörande

firmaregistrering bör inte samlas med övriga immaterialrätts- 5.3.1 Utgångspunkter för avgränsningen

liga mål och ärenden. Immaterialrätten, marknadsföringsrätten och konkurrensrätten i vid bemärkelse rymmer ett stort antal mål- och ärendetyper och Skälen för förslaget och bedömningen vilka av dessa som bör omfattas av reformen är inte helt givet.

Patenträttsliga mål

Det finns med hänsyn härtill behov av att göra en närmare avgränsning av vilka mål- och ärendetyper som bör ingå. De patenträttsliga målen (ca 50 inkomna registreringsmål och ca

Vad som i första hand bör styra avgränsningen är det rättsliga 20 inkomna tvistemål per år) är uppdelade på Patentbesvärseller principiella samband som kan finnas mellan olika mål och rätten och allmän domstol (se avsnitt 3.1.2). Inom allmän domde fördelar en samling därigenom skulle medföra. Samtidigt stol handläggs merparten av målen i Stockholms tingsrätt, men behöver även andra aspekter, som t.ex. målantal och kopplingar vissa mål kan förekomma vid samtliga tingsrätter. till andra rättsområden, beaktas vid bedömningen. Som följer av De patenträttsliga registreringsmål som handläggs i Patentavsnitt 6.1 blir i någon utsträckning även val av domstolsslag och besvärsrätten har starka samband med de patenträttsliga domstol relevant när det gäller vilka mål och ärenden som kan tvistemål som handläggs i allmän domstol. Sakfrågorna är i stor och bör ingå i den samlade domstolsordningen. utsträckning desamma i registreringsmålen och tvistemålen om

Det framstår vidare som nödvändigt att iaktta en viss försik- ogiltighet. Det gäller bl.a. nyhetskravet. Bedömningarna av tighet med att i vart fall inledningsvis tillföra de domstolar som patenterbarhet i registreringsmålen och av skyddsomfång i ska pröva målen för många och sinsemellan disparata måltyper. tvistemålen om intrång har också vissa likheter. Erfarenheter Detta gäller särskilt i de fall där samordningsvinsterna inte är som har vunnits vid handläggning av den ena måltypen är därför tydliga och det inte heller i övrigt bedöms angeläget att förändra av stort värde vid handläggning av den andra måltypen. Dessden gällande ordningen. Det finns annars en risk för övergångs- utom krävs samma tekniska expertis i de olika måltyperna. Detta

visas inte minst av att de tekniskt kunniga patenträttsråden i

168 169169

Patentbesvärsrätten regelmässigt tjänstgör som tekniskt sakkunniga ledamöter i Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt. En samlad prövning av samtliga patentmål skulle leda till ett bättre utnyttjande av den tekniska kompetensen och en mer enhetlig praxis. Härtill kommer de olägenheter som parallella eller successiva domstolsprocesser på detta rättsområde innebär. Som exempel kan nämnas att det samtidigt kan pågå dels ett registreringsmål i Patentbesvärsrätten som rör ett överklagande av ett beslut att avslå en invändning mot ett patent, dels ett mål i allmän domstol som rör intrång och eventuell ogiltighet rörande samma patent mellan patentinnehavaren och invändaren. Trots att frågorna som domstolarna har att bedöma i dessa mål är i princip desamma är det enligt nuvarande ordning inte möjligt att förena dessa mål, vilket kan ha en menlig inverkan på effektiviteten, kompetensen och likformigheten i dömandet samt medföra onödiga kostnader för parterna.

Av nu anförda skäl bör samtliga i allmän domstol förekommande tvistemål och samtliga i Patentbesvärsrätten förekommande mål rörande patent, arbetstagares uppfinningar och försvarsuppfinningar handläggas samlat.

Växtförädlarrättsliga mål

De växtförädlarrättsliga målen är uppdelade på Patentbesvärsrätten och allmän domstol (se avsnitt 3.1.2); under senare år har dock inga mål om växtförädlarrätt förekommit i någon av domstolarna. På samma sätt som för patentmålen har de olika växtförädlarrättsliga målen i de olika domstolarna starka samband med varandra. Mellan mål om växtförädlarrätt och patent råder det sambandet att det i båda fallen finns behov av särskild teknisk sakkunskap. Det finns också fall där en rättighetshavare har skyddat vissa aspekter med patent och andra med växtförädlarrätt. En innehavare av en växtförädlarrätt kan få en tvångslicens att utnyttja en patentskyddad uppfinning och en patenthavare kan få en tvångslicens att utnyttja en växtsort som skyddas av en

170170

växtförädlarrätt. Det finns vidare ett samband mellan patent- Patentbesvärsrätten regelmässigt tjänstgör som tekniskt sakkun- målen och växtförädlarrättsmålen – samt övriga immaterialrättsniga ledamöter i Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt. En sam- liga mål – när det gäller grundläggande värderingar beträffande lad prövning av samtliga patentmål skulle leda till ett bättre rättigheternas funktion och innebörd. utnyttjande av den tekniska kompetensen och en mer enhetlig Av nu anförda skäl bör såväl de växtförädlarrättsliga tvistemål praxis. Härtill kommer de olägenheter som parallella eller som handläggs i allmän domstol som de mål som handläggs i successiva domstolsprocesser på detta rättsområde innebär. Som Patentbesvärsrätten handläggas samlat med patentmålen. exempel kan nämnas att det samtidigt kan pågå dels ett registreringsmål i Patentbesvärsrätten som rör ett överklagande av ett beslut att avslå en invändning mot ett patent, dels ett mål i Varumärkesrättsliga och mönsterrättsliga mål allmän domstol som rör intrång och eventuell ogiltighet rörande samma patent mellan patentinnehavaren och invändaren. Trots De varumärkesrättsliga målen (ca 110 inkomna registreringsmål

och 60 inkomna tvistemål per år) och de mönsterrättsliga målen att frågorna som domstolarna har att bedöma i dessa mål är i

(ca tio inkomna registreringsmål och fem inkomna tvistemål per princip desamma är det enligt nuvarande ordning inte möjligt att

år) är uppdelade på Patentbesvärsrätten och allmän domstol (se förena dessa mål, vilket kan ha en menlig inverkan på effektiviteten, kompetensen och likformigheten i dömandet avsnitt 3.1.2). Inom allmän domstol kan flertalet mål förekomma

vid samtliga tingsrätter. Vissa mål är dock koncentrerade till samt medföra onödiga kostnader för parterna.

Av nu anförda skäl bör samtliga i allmän domstol förekom- Stockholms tingsrätt. Liksom för det övriga industriella

rättsskyddet – patent och växtförädlarrätt – har de måltyper som mande tvistemål och samtliga i Patentbesvärsrätten förekom-

handläggs i Patentbesvärsrätten starka samband med de mål som mande mål rörande patent, arbetstagares uppfinningar och för-

handläggs i allmän domstol. Till exempel kan både Patentbesvarsuppfinningar handläggas samlat.

svärsrätten och allmän domstol behöva bedöma om ett varu-

märke har den särskiljningsförmåga i förhållande till redan Växtförädlarrättsliga mål registrerade varumärken som krävs för registrering. De skilda

immaterialrättsliga lagarna har dessutom i allt högre grad De växtförädlarrättsliga målen är uppdelade på Patentbesvärs- kommit att omfatta samma skyddsobjekt. Det finns också ett rätten och allmän domstol (se avsnitt 3.1.2); under senare år har samband mellan de olika rättigheterna när det gäller grundlägdock inga mål om växtförädlarrätt förekommit i någon av dom- gande värderingar beträffande rättigheternas funktion och innestolarna. På samma sätt som för patentmålen har de olika växt- börd. Det finns därför skäl att hantera varumärkesmålen och förädlarrättsliga målen i de olika domstolarna starka samband mönstermålen tillsammans med patent- och växtförädlarrättsmed varandra. Mellan mål om växtförädlarrätt och patent råder målen. det sambandet att det i båda fallen finns behov av särskild tek- Av nu anförda skäl bör samtliga i allmän domstol förekomnisk sakkunskap. Det finns också fall där en rättighetshavare har mande tvistemål och samtliga i Patentbesvärsrätten förekomskyddat vissa aspekter med patent och andra med växtförädlar- mande mål enligt varumärkeslagen och mönsterskyddslagen rätt. En innehavare av en växtförädlarrätt kan få en tvångslicens handläggas samlat med patentmålen och växtförädlarrättsmålen. att utnyttja en patentskyddad uppfinning och en patenthavare kan få en tvångslicens att utnyttja en växtsort som skyddas av en

170 171171

Firmarättsliga mål

De firmarättsliga målen (ca 70 inkomna registreringsmål och ca tio inkomna tvistemål per år) är uppdelade på allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol (se avsnitt 3.1.2). I allmän domstol handläggs mål om intrång i och ogiltighet av en firmarätt. I allmän förvaltningsdomstol handläggs mål om registrering av firma.

Mellan varumärken och näringskännetecken (främst firma) råder ett särskilt och nära samband. De har likartade funktioner på marknaden och det blir allt vanligare att företag registrerar sin firmadominant (den del av ett företagsnamn som särskiljer företaget) eller en förkortning av denna som varumärke. Dessutom råder det ett lagreglerat samband mellan dessa rättigheter genom det korsvisa skyddet. I samband med införandet av en ny varumärkeslag år 2011 ändrades firmalagen så att den i så stor utsträckning som möjligt skulle motsvara varumärkesregleringen (prop. 2009/10:225). Reglerna om skydd för näringskännetecken är t.ex. sanktionerade på motsvarande sätt som varukännetecken, vilket bl.a. innebär att prövning av intrång och andra mål i allmän domstol handläggs enligt samma domstolsordning och enligt i huvudsak liknande regler. Med hänsyn till detta samband mellan måltyperna framstår det som rimligt att domstolsprövningen av firmarättsliga tvistemål rörande ogiltighet och intrång även fortsättningsvis sker samlat med övriga mål rörande det industriella rättsskyddet.

Det ovan redovisade sambandet mellan varu- och näringskännetecken finns även i fråga om registrering av varumärke och firma. Den omständigheten att överprövningen av varumärkesregistreringen sker i annan domstol än prövningen av firmaregistreringen innebär att det finns en risk för att förutsättningarna för skydd och skyddets omfattning bedöms på olika sätt. Detta talar för att även firmaregistreringsmål bör samlas. Samtidigt är registrering av firmor särpräglad jämfört med registrering av övriga rättigheter eftersom den i de allra flesta fall sker i samband med associationsrättsliga registreringsåtgärder. Detta

172172

har också haft betydelse för utformningen av den nuvarande Firmarättsliga mål prövningsordningen för dessa registreringsmål. Registrerings-

åtgärder som kan förefalla vara rent associationsrättsliga kan ha De firmarättsliga målen (ca 70 inkomna registreringsmål och ca

sådana känneteckensrättsliga inslag att de bör prövas tillsammans tio inkomna tvistemål per år) är uppdelade på allmän domstol

med firmafrågan. Lagstiftaren har i tidigare sammanhang påtalat och allmän förvaltningsdomstol (se avsnitt 3.1.2). I allmän dom-

att det kan finnas skäl till olikartade regleringar för varumärke stol handläggs mål om intrång i och ogiltighet av en firmarätt. I

och firma med hänsyn till firmans associationsrättsliga funktion allmän förvaltningsdomstol handläggs mål om registrering av

(se t.ex. prop. 2009/10:225 s. 350). Det är Bolagsverket och vissa firma.

andra myndigheter som beslutar om registrering och inte Patent-

Mellan varumärken och näringskännetecken (främst firma)

och registreringsverket som i övriga immaterialrättsliga registråder ett särskilt och nära samband. De har likartade funktioner

reringsmål. Det finns vidare inget invändningsförfarande såvitt på marknaden och det blir allt vanligare att företag registrerar sin

avser firmaregistering. Bolagsverkets beslut rörande associafirmadominant (den del av ett företagsnamn som särskiljer före-

tionsrättsliga registreringsåtgärder överklagas till allmän förvalttaget) eller en förkortning av denna som varumärke. Dessutom

ningsdomstol på samma sätt som Bolagsverkets övriga beslut om råder det ett lagreglerat samband mellan dessa rättigheter genom

bolagsregistreringsfrågor. Det bedöms inte aktuellt att i detta det korsvisa skyddet. I samband med införandet av en ny

sammanhang överväga en ändrad prövningsordning för de assovarumärkeslag år 2011 ändrades firmalagen så att den i så stor

ciationsrättsliga målen. Om prövningsordningen avseende firmautsträckning som möjligt skulle motsvara varumärkesregleringen

registrering förändras finns det därmed en risk för parallella (prop. 2009/10:225). Reglerna om skydd för näringskännetecken

processer i olika domstolsslag rörande en juridisk persons registär t.ex. sanktionerade på motsvarande sätt som varukännetecken,

rering. Detta talar för att målen om firmaregistrering inte bör vilket bl.a. innebär att prövning av intrång och andra mål i allmän

omfattas av reformen. domstol handläggs enligt samma domstolsordning och enligt i

Sammanfattningsvis finns det samband men även skillnader huvudsak liknande regler. Med hänsyn till detta samband mellan

mellan firmaregistreringen och registreringen av övriga immatemåltyperna framstår det som rimligt att domstolsprövningen av

riella rättigheter. Den associationsrättsliga kopplingen i firmafirmarättsliga tvistemål rörande ogiltighet och intrång även fort-

registreringsmålen är påtaglig och det finns inte förutsättningar sättningsvis sker samlat med övriga mål rörande det industriella

att inom ramen för denna promemoria fullt ut överblicka konrättsskyddet.

sekvenserna av en separation av målen rörande firmaregistrering

Det ovan redovisade sambandet mellan varu- och närings-

och målen rörande associationsrättsliga registreringsåtgärder. kännetecken finns även i fråga om registrering av varumärke och

Mot denna bakgrund bör firmaregistreringsmålen inte nu samlas firma. Den omständigheten att överprövningen av varumärkes-

med övriga immaterialrättsliga mål. registreringen sker i annan domstol än prövningen av firma-

registreringen innebär att det finns en risk för att förut-

sättningarna för skydd och skyddets omfattning bedöms på olika

Upphovsrättsliga mål m.m. sätt. Detta talar för att även firmaregistreringsmål bör samlas.

Samtidigt är registrering av firmor särpräglad jämfört med regist- Flertalet upphovsrättsliga mål (inklusive mål om närstående

rering av övriga rättigheter eftersom den i de allra flesta fall sker i rättigheter) kan enligt nuvarande ordning förekomma i samtliga

samband med associationsrättsliga registreringsåtgärder. Detta tingsrätter (se avsnitt 3.1.2). Vissa mål är dock koncentrerade till

172 173173

Stockholms tingsrätt. I hela landet förekommer drygt 50 mål per år, varav något mer än hälften handläggs i Stockholms tingsrätt.

De upphovsrättsliga målen har i flera fall ett nära samband med målen rörande det industriella rättsskyddet. Inte sällan innehåller mål inom det industriella rättskyddet också upphovsrättsliga frågeställningar och tvärtom (jfr t.ex. NJA 2009 s. 159). Exempelvis kan en åtgärd som innebär ett varumärkesintrång eller ett intrång i ett mönster också utgöra ett intrång i ett upphovsrättsligt skyddat verk. Sanktionsbestämmelserna på upphovsrättens område är numera i princip identiska med dem på övriga immaterialrättens område. Detsamma gäller reglerna rörande intrångsundersökning. Det finns ett värde i att likartade bestämmelser prövas samlat. Om inte upphovsrättsliga frågeställningar kan prövas med övriga immaterialrättsliga frågeställningar uppkommer dessutom en ny splittring av mål med ett rättsligt och principiellt samband. Detta är inte lämpligt.

Av nu anförda skäl bör de upphovsrättsliga tvistemålen prövas i samma ordning som tvistemålen rörande det industriella rättsskyddet. Detsamma bör gälla tvistemål om kretsmönster på grund av det nära sambandet mellan dessa mål och de upphovsrättsliga målen.

Immaterialrättsliga brottmål

I gruppen immaterialrättsliga mål ingår även brottmål. Enligt nuvarande ordning är Stockholms tingsrätt exklusivt forum för flertalet patenträttsliga brottmål med den sammansättning som gäller för tvistemål, vilket innebär att tekniskt sakkunniga ledamöter ingår i rätten (se avsnitt 3.1.2 och 9.2). Stockholms tingsrätt är vidare exklusivt forum för samtliga mål, dvs. också brottmål, rörande gemenskapsvarumärke och gemenskapsformgivning. Flertalet övriga immaterialrättsliga brottmål prövas däremot av alla tingsrätter. Totalt rör det sig om ca 20 brottmål per år i hela landet.

174174

Att domstolsprövningen av vissa brottmål är koncentrerad är Stockholms tingsrätt. I hela landet förekommer drygt 50 mål per inte unikt för immaterialrättsliga mål. Exempelvis handläggs år, varav något mer än hälften handläggs i Stockholms tingsrätt. brottmål rörande sjörättsliga frågor enbart av de tingsrätter som

De upphovsrättsliga målen har i flera fall ett nära samband är sjörättsdomstolar (21 kap. 8 § sjölagen ([1994:1009]). med målen rörande det industriella rättsskyddet. Inte sällan Det begränsade målunderlaget i förening med behovet av tekinnehåller mål inom det industriella rättskyddet också upphovs- nisk kompetens gör att de patenträttsliga brottmålen alltjämt bör rättsliga frågeställningar och tvärtom (jfr t.ex. NJA 2009 s. 159). vara koncentrerade. Dessa mål bör alltså samlas med övriga Exempelvis kan en åtgärd som innebär ett varumärkesintrång immaterialrättsliga mål. eller ett intrång i ett mönster också utgöra ett intrång i ett upp- För övriga immaterialrättsliga brottmål finns det inte behov hovsrättsligt skyddat verk. Sanktionsbestämmelserna på upp- av särskild teknisk kompetens, vilket innebär att nämndemän hovsrättens område är numera i princip identiska med dem på även fortsättningsvis bör delta i prövningen av dessa mål. Detta övriga immaterialrättens område. Detsamma gäller reglerna hindrar dock inte att även dessa mål samlas. De objektiva förutrörande intrångsundersökning. Det finns ett värde i att likartade sättningarna är desamma vid prövningen av ett immaterialrättsbestämmelser prövas samlat. Om inte upphovsrättsliga fråge- ligt brottmål som vid prövningen av ett immaterialrättsligt ställningar kan prövas med övriga immaterialrättsliga frågeställ- tvistemål om intrång. Dessutom är det vanligt förekommande att ningar uppkommer dessutom en ny splittring av mål med ett den skadeståndsrättsliga bedömningen intar en central roll även i rättsligt och principiellt samband. Detta är inte lämpligt. brottmålen. Skälen för en samling av de immaterialrättsliga

Av nu anförda skäl bör de upphovsrättsliga tvistemålen brottmålen är därför desamma som för de immaterialrättsliga prövas i samma ordning som tvistemålen rörande det industriella tvistemålen. Genom att – på samma sätt som gäller för brottmål rättsskyddet. Detsamma bör gälla tvistemål om kretsmönster på rörande patent och gemenskapsrättigheter – samla alla immategrund av det nära sambandet mellan dessa mål och de upphovs- rialrättsliga brottmål skapas förutsättningar för en effektivare rättsliga målen. domstolsprövning av hög kvalitet.

Vad som skulle kunna tala mot att samla alla brottmål med

övriga immaterialrättsliga mål hänger samman med vad som Immaterialrättsliga brottmål gäller om en tilltalad åtalas även för annan brottslighet. Nuvaran-

de ordning innebär att en samlad prövning av blandad brotts- I gruppen immaterialrättsliga mål ingår även brottmål. Enligt

lighet som innefattar brott för vilket en särskild forumregel nuvarande ordning är Stockholms tingsrätt exklusivt forum för

gäller endast kan ske vid det särskilda forumet (19 kap. 9 § RB). flertalet patenträttsliga brottmål med den sammansättning som

En konsekvens av detta är att det vid det särskilda forumet kan gäller för tvistemål, vilket innebär att tekniskt sakkunniga leda-

komma att behöva prövas också åtal avseende andra brott. Ett möter ingår i rätten (se avsnitt 3.1.2 och 9.2). Stockholms tings-

alternativ till att samla målen är att för de immaterialrättsliga rätt är vidare exklusivt forum för samtliga mål, dvs. också brott-

brottmålen föreskriva att vanliga forumregler ska gälla men att mål, rörande gemenskapsvarumärke och gemenskapsformgiv-

det även ska vara möjligt att väcka åtal vid det särskilda forumet. ning. Flertalet övriga immaterialrättsliga brottmål prövas däre-

Genom att immaterialrättsliga mål i övrigt inte längre kommer mot av alla tingsrätter. Totalt rör det sig om ca 20 brottmål per

att prövas av alla tingsrätter, kommer dock dessa domstolar att år i hela landet.

ha sämre förutsättningar än för närvarande att handlägga och

174 175175

avgöra immaterialrättsliga brottmål. Risken för att det i någon större omfattning blir aktuellt med s.k. blandade åtal av betydelse får vidare anses liten.

Sammantaget talar övervägande skäl för att samtliga immaterialrättsliga brottmål samlas med övriga immaterialrättsliga mål.

Immaterialrättsliga domstolsärenden

Enligt nuvarande ordning finns det bara en immaterialrättslig ärendetyp som handläggs enligt ärendelagen i allmän domstol. Det är ärenden angående ansökan om informationsföreläggande där ansökan inte görs i ett pågående mål. För dessa gäller samma forumregler som för mål angående rättigheten i fråga (se t.ex. 57 e § PL). Antalet ärenden om informationsföreläggande har hittills varit mycket litet. Sedan lagstiftningen trädde i kraft den 1 april 2009 och fram till utgången av juni 2012 har endast elva ärenden registrerats vid landets tingsrätter (SOU 2012:51 s. 25).

För att ett informationsföreläggande ska kunna meddelas krävs att det är sannolikt att ett intrång skett i en immateriell rättighet. Dessa ärenden har därmed sådan omedelbar koppling till de immaterialrättsliga målen att de även fortsättningsvis bör handläggas samlat med dessa.

176176

5.3.3 Mål rörande namn och utgivningsbevis avgöra immaterialrättsliga brottmål. Risken för att det i någon större omfattning blir aktuellt med s.k. blandade åtal av bety- Bedömning: Mål rörande namn och utgivningsbevis för delse får vidare anses liten. periodisk skrift bör inte samlas med de immaterialrättsliga

Sammantaget talar övervägande skäl för att samtliga immate- målen och ärendena. rialrättsliga brottmål samlas med övriga immaterialrättsliga mål.

Skälen för bedömningen: Mål rörande namn och mål rörande

utgivningsbevis för periodisk skrift handläggs i Patentbesvärs-

Immaterialrättsliga domstolsärenden

rätten efter överklagande av Patent- och registreringsverkets

beslut (se avsnitt 3.4.1). Det rör sig om ca 15 namnmål och 5 mål Enligt nuvarande ordning finns det bara en immaterialrättslig

om utgivningsbevis per år. ärendetyp som handläggs enligt ärendelagen i allmän domstol.

Namnmålen handlar om byte av personnamn, främst efter- Det är ärenden angående ansökan om informationsföreläggande där ansökan inte görs i ett pågående mål. För dessa gäller samma namn. Målen rörande utgivningsbevis för periodisk skrift rör forumregler som för mål angående rättigheten i fråga (se t.ex. ansökningar om att få ett sådant bevis, vilket krävs av den som 57 e § PL). Antalet ärenden om informationsföreläggande har vill ge ut en periodisk skrift, samt återkallande av sådana bevis.

Dessa två sinsemellan olika måltyper har inget tydligt samband hittills varit mycket litet. Sedan lagstiftningen trädde i kraft den

med de frågeställningar som förekommer i de immaterialrättsliga 1 april 2009 och fram till utgången av juni 2012 har endast elva

registreringsmål som föreslås samlas. Samma bedömning gjorde ärenden registrerats vid landets tingsrätter (SOU 2012:51 s. 25).

För att ett informationsföreläggande ska kunna meddelas 1999 års patentprocessutredning (SOU 2001:33 s. 80). För

namnmålens del finns i stället en koppling till de namnmål som krävs att det är sannolikt att ett intrång skett i en immateriell rättighet. Dessa ärenden har därmed sådan omedelbar koppling handläggs i allmän förvaltningsdomstol efter överklagande av

Skatteverkets beslut och de firmaregistreringsmål som handläggs till de immaterialrättsliga målen att de även fortsättningsvis bör handläggas samlat med dessa. av allmän förvaltningsdomstol efter överklagande av bl.a. Bolags-

verkets beslut. Det finns därför inga egentliga samordningsför-

delar av att låta dem omfattas av den samlade domstolspröv-

ningen.

Mot den angivna bakgrunden bedöms det inte finnas skäl att

samla mål rörande namn och utgivningsbevis med de andra mål

som ska omfattas av reformen. Med hänsyn till att alla övriga mål

som för närvarande handläggs i Patentbesvärsrätten föreslås bli

samlade och målen om namn och utgivningsbevis därför inte kan

behålla sin nuvarande prövningsordning behöver en förändring

trots allt ske. Detta behandlas i avsnitt 12.

176 177177

5.3.4 Marknadsföringsrättsliga mål och ärenden

Förslag: Samtliga marknadsföringsrättsliga mål och ärenden

ska samlas med de immaterialrättsliga målen och ärendena.

Skälen för förslaget: De marknadsföringsrättsliga målen och

ärendena är spridda på Marknadsdomstolen och allmän domstol (ca 30 mål per år i Marknadsdomstolen och ca tio mål per år i allmän domstol) (se avsnitt 3.2.2). Hur talan är utformad styr var prövningen ska ske. Talan som endast avser förbud mot fortsatt marknadsföring av en vara ska väckas direkt vid Marknadsdomstolen. Om talan också gäller skadestånd, ska talan dock väckas i Stockholms tingsrätt. Förs talan om skadestånd separat, kan talan väckas i Stockholms tingsrätt men får också väckas vid annan tingsrätt. Gäller talan marknadsstörningsavgift är Stockholms tingsrätt exklusivt forum. Tingsrätternas avgöranden i mål och ärenden enligt marknadsföringslagen överklagas till Marknadsdomstolen. Det gäller dock inte beslut om utdömande av vite, som i stället överklagas till hovrätt enligt viteslagen. Samma rättsförhållande kan alltså prövas i olika domstolar beroende på hur parterna väljer att utforma sin talan, vilket är olyckligt ur ett kompetens- och brukarperspektiv.

Det finns flera och starka beröringspunkter mellan de immaterialrättsliga målen och de marknadsföringsrättsliga målen. Till exempel kan sakfrågorna i ett mål om varumärkesrätt eller mönsterrätt i stora delar vara desamma som i ett mål om t.ex. vilseledande efterbildning eller renommésnyltning enligt marknadsföringslagen.

Den splittrade domstolsprövningen innebär att det, trots att sakfrågorna i målen är desamma eller närliggande, inte är möjligt att förena en immaterialrättslig tvist i allmän domstol med en tvist enligt marknadsföringslagen i Marknadsdomstolen. Detta innebär att en part inte kan föra talan vid domstol mot en påstådd efterbildning och göra gällande att efterbildningen utgör varumärkesintrång och att efterbildningen ska förbjudas såsom

178178

vilseledande marknadsföring eller marknadsföringsrättsligt 5.3.4 Marknadsföringsrättsliga mål och ärenden otillåten renommésnyltning. I stället är parten hänvisad till att

föra parallella processer i allmän domstol och i Marknads-

Förslag: Samtliga marknadsföringsrättsliga mål och ärenden domstolen. Denna ordning skiljer sig från vad som gäller i jäm-

ska samlas med de immaterialrättsliga målen och ärendena. förbara länder och är även svårförenlig med bl.a. EU-domstolens

avgörande i målet L’Oréal v. Bellure (C-487/07). I målet i fråga

fann EU-domstolen att en efterbildning av en exklusiv par-

Skälen för förslaget: De marknadsföringsrättsliga målen och

fymflaska var såväl varumärkesintrång som otillåten renomméärendena är spridda på Marknadsdomstolen och allmän domstol

snyltning. Visserligen har det på senare tid skett en förskjutning (ca 30 mål per år i Marknadsdomstolen och ca tio mål per år i

av Marknadsdomstolens praxis när det gäller sambandet mellan allmän domstol) (se avsnitt 3.2.2). Hur talan är utformad styr var

immaterialrätten och marknadsföringsrätten i och med att den prövningen ska ske. Talan som endast avser förbud mot fortsatt

marknadsföringsrättsliga lagstridighetsprincipen ansetts göra det marknadsföring av en vara ska väckas direkt vid Marknads-

möjligt att förbjuda olika former av immaterialrättsintrång som domstolen. Om talan också gäller skadestånd, ska talan dock

otillbörlig marknadsföring (MD 2011:29 och 2012:15). Faktum väckas i Stockholms tingsrätt. Förs talan om skadestånd separat,

kvarstår dock att det inte i samma mål är möjligt att yrka på såväl kan talan väckas i Stockholms tingsrätt men får också väckas vid

immaterialrättsliga som marknadsföringsrättsliga sanktioner. annan tingsrätt. Gäller talan marknadsstörningsavgift är Stock-

Detta kan inte anses vara en tillfredsställande ordning. holms tingsrätt exklusivt forum. Tingsrätternas avgöranden i mål

Av nu anförda skäl framstår det som angeläget att de markoch ärenden enligt marknadsföringslagen överklagas till Mark-

nadsföringsrättsliga målen och ärendena, inklusive målen enligt nadsdomstolen. Det gäller dock inte beslut om utdömande av

de s.k. annexlagarna, som enligt nuvarande ordning handläggs i vite, som i stället överklagas till hovrätt enligt viteslagen. Samma

Stockholms tingsrätt och Marknadsdomstolen samlas med de rättsförhållande kan alltså prövas i olika domstolar beroende på

immaterialrättsliga målen och ärendena. Med hänsyn till att hur parterna väljer att utforma sin talan, vilket är olyckligt ur ett

marknadsföringsrättsliga överväganden kan aktualiseras i de mål kompetens- och brukarperspektiv.

som enligt nuvarande ordning kan förekomma i samtliga tings-

Det finns flera och starka beröringspunkter mellan de imma-

rätter, dvs. mål om skadestånd och om utdömande av vite, bör terialrättsliga målen och de marknadsföringsrättsliga målen. Till

även dessa omfattas av den samlade domstolsprövningen. exempel kan sakfrågorna i ett mål om varumärkesrätt eller mönsterrätt i stora delar vara desamma som i ett mål om t.ex. vilseledande efterbildning eller renommésnyltning enligt marknadsföringslagen.

Den splittrade domstolsprövningen innebär att det, trots att sakfrågorna i målen är desamma eller närliggande, inte är möjligt att förena en immaterialrättslig tvist i allmän domstol med en tvist enligt marknadsföringslagen i Marknadsdomstolen. Detta innebär att en part inte kan föra talan vid domstol mot en påstådd efterbildning och göra gällande att efterbildningen utgör varumärkesintrång och att efterbildningen ska förbjudas såsom

178 179179

5.3.5 Konkurrensrättsliga mål och ärenden

Förslag: Samtliga konkurrensrättsliga mål och ärendena som

nu handläggs i Marknadsdomstolen och allmän domstol ska samlas med de immaterialrättsliga och marknadsrättsliga målen och ärendena.

Bedömning: De mål med konkurrensrättsliga inslag som

handläggs i allmän förvaltningsdomstol bör inte samlas med övriga konkurrensrättsliga mål.

Skälen för förslaget och bedömningen

Mål och ärenden enligt konkurrenslagen

De konkurrensrättsliga målen och ärendena enligt konkurrenslagen är utspridda på Marknadsdomstolen och allmän domstol (se avsnitt 3.3.1). I allmän domstol är flertalet mål koncentrerade till Stockholms tingsrätt men vissa mål (talan om ogiltighet, skadestånd och utdömande av vite) kan förekomma i samtliga tingsrätter. Totalt rör det sig om färre än tio mål årligen i Marknadsdomstolen respektive allmän domstol. Även om antalet mål således är litet ska framhållas att, i vart fall de mål som handläggs i Stockholms tingsrätt och Marknadsdomstolen, generellt sett är mycket omfattande.

När det gäller splittringen inom konkurrensrätten gäller en likartad ordning och finns en likartad problembild som inom marknadsrätten (se inledningen av avsnitt 5.3.4). Samtliga mål och ärenden enligt konkurrenslagen bör därför handläggas samlat.

Det finns flera beröringspunkter i rättsligt hänseende mellan de immaterialrättsliga och de konkurrensrättsliga målen. Till exempel kan utövandet av en immaterialrätt strida mot konkurrensrättsliga regler. Över huvud taget följer av EU-domstolens praxis att konkurrensrättsliga aspekter kan behöva vägas in när en domstol tar ställning till omfattningen och utövandet av immateriella ensamrätter. Som exempel kan nämnas mål som

180180

gäller möjligheterna till varumärkesrättsligt skydd för formen på

5.3.5 Konkurrensrättsliga mål och ärenden en vara. EU-domstolen har dessutom i flera fall tagit ställning till

om vägran att upplåta licens av en immateriell rättighet innebär

Förslag: Samtliga konkurrensrättsliga mål och ärendena som missbruk av dominerande ställning (se bl.a. mål C 238/87 Volvo

nu handläggs i Marknadsdomstolen och allmän domstol ska v. Veng).

samlas med de immaterialrättsliga och marknadsrättsliga Även på det principiella planet har måltyperna ett samband

målen och ärendena. genom att lagstiftningen på de berörda områdena syftar direkt

Bedömning: De mål med konkurrensrättsliga inslag som eller indirekt till att säkerställa en effektiv och utvecklingsfräm-

handläggs i allmän förvaltningsdomstol bör inte samlas med jande konkurrens. Detta samband mellan immaterialrätten och

övriga konkurrensrättsliga mål. konkurrensrätten kommer bl.a. till uttryck i den unionsrättsliga

lagstiftningen.

Konkurrensrätten har vidare på flera sätt ett samband med

Skälen för förslaget och bedömningen

marknadsföringsrätten (se avsnitt 5.3.4). Det är fråga om två del-

Mål och ärenden enligt konkurrenslagen

områden inom marknadsrätten som har till uppgift att normera

bedrivandet av näringsverksamhet och företagens handlande på De konkurrensrättsliga målen och ärendena enligt konkurrens-

marknaden. Marknadsföringsrätten syftar till att säkerställa att lagen är utspridda på Marknadsdomstolen och allmän domstol

konkurrensen bedrivs med metoder som är tillbörliga med hän- (se avsnitt 3.3.1). I allmän domstol är flertalet mål koncentrerade

syn till konsumenterna och andra näringsidkare medan konkurtill Stockholms tingsrätt men vissa mål (talan om ogiltighet,

rensrätten syftar till att säkerställa en effektiv konkurrens genom skadestånd och utdömande av vite) kan förekomma i samtliga

regler om otillåten konkurrensbegränsning. I många mål och tingsrätter. Totalt rör det sig om färre än tio mål årligen i Mark-

ärenden inom båda rättsområdena deltar ekonomiska experter nadsdomstolen respektive allmän domstol. Även om antalet mål

vid domstolens avgörande. Sambandet mellan dessa måltyper är således är litet ska framhållas att, i vart fall de mål som handläggs

tydligt. i Stockholms tingsrätt och Marknadsdomstolen, generellt sett är

Mot den angivna bakgrunden finns det skäl som tydligt talar mycket omfattande.

för att samla de konkurrensrättsliga mål och ärenden som enligt

När det gäller splittringen inom konkurrensrätten gäller en

nuvarande ordning handläggs i Stockholms tingsrätt och Marklikartad ordning och finns en likartad problembild som inom

nadsdomstolen med de immaterialrättsliga och marknadsföringsmarknadsrätten (se inledningen av avsnitt 5.3.4). Samtliga mål

rättsliga målen och ärendena. De mål som kan förekomma i och ärenden enligt konkurrenslagen bör därför handläggas

samtliga tingsrätter, dvs. mål om ogiltighet, skadestånd eller utsamlat.

dömande av vite, har en sådan koppling till de andra mål som

Det finns flera beröringspunkter i rättsligt hänseende mellan

föreslås samlas att även dessa bör omfattas av den samlade domde immaterialrättsliga och de konkurrensrättsliga målen. Till

stolsprövningen. exempel kan utövandet av en immaterialrätt strida mot

konkurrensrättsliga regler. Över huvud taget följer av EU-dom-

stolens praxis att konkurrensrättsliga aspekter kan behöva vägas

in när en domstol tar ställning till omfattningen och utövandet

av immateriella ensamrätter. Som exempel kan nämnas mål som

180 181181

Mål med konkurrensrättslig anknytning

Förutom mål enligt konkurrenslagen finns det andra typer av mål som har konkurrensrättsliga inslag, t.ex. vissa mål enligt lagen om elektronisk kommunikation (se avsnitt 3.3.2). Dessa mål handläggs i allmän förvaltningsdomstol.

Målsättningen med förslagen i denna promemoria är att komma till rätta med de problem som är förenade med att samma eller varandra närliggande frågor prövas i olika domstolar och med olika prövningsordningar. Ett uttryck för detta är att beroende på hur en part väljer att utforma sin talan kan en och samma rättsfråga komma att prövas antingen i specialdomstol eller i allmän domstol. Mål enligt den sektorsspecifika lagstiftningen kan visserligen sägas syfta till att värna samma intressen som mål enligt konkurrenslagen. Sambandet är dock inte sådant att det sätt på vilket en part utformar sin talan blir avgörande för vilken domstol som ska handlägga målet. Dessa mål har således beröringspunkter med de konkurrensrättsliga mål som enligt nuvarande ordning handläggs i allmän domstol och Marknadsdomstolen, men de avser inte samma rättsförhållanden. Dessutom finns det inte något tydligt samband mellan dessa mål och de immaterialrättsliga och marknadsrättsliga målen. Att dela upp den tänkta samlingen på så sätt att konkurrensrättsliga mål och ärenden av olika slag samlas för sig och immaterialrättsligaoch marknadsrättsliga mål och ärenden samlas för sig är inte lämpligt med hänsyn till sambandet mellan de konkurrensrättsliga målen och ärendena som handläggs i allmän domstol och i Marknadsdomstolen och de immaterialrättsliga och marknadsrättsliga målen och ärendena. Som redovisas i avsnitt 6.1 är det inte heller aktuellt att samla alla måltyper i allmän förvaltningsdomstol, vilket innebär att en samling skulle kräva en genomgripande förändring av prövningsordningen för de sektorspecifika målen.

När det gäller upphandlingsmålen är måltypen av en sådan storlek (drygt 3 000 mål per år) att det i sig omöjliggör den koncentration som övervägs i denna promemoria. Frågan om var

182182

och hur upphandlingsmålen ska prövas är också föremål för

Mål med konkurrensrättslig anknytning andra överväganden. Upphandlingsutredningen 2010 föreslår i

sitt slutbetänkande (SOU 2013:12) bl.a. att upphandlingsmålen Förutom mål enligt konkurrenslagen finns det andra typer av

ska koncentreras till ett fåtal förvaltningsrätter och en mål som har konkurrensrättsliga inslag, t.ex. vissa mål enligt

kammarrätt. Den frågan bereds för närvarande inom lagen om elektronisk kommunikation (se avsnitt 3.3.2). Dessa

Regeringskansliet. Vidare har regeringen nyligen beslutat att mål handläggs i allmän förvaltningsdomstol.

tillsätta en utredning för att se över det nuvarande regelverket

Målsättningen med förslagen i denna promemoria är att

för överprövningar vid offentliga upphandlingar (dir. 2013:105). komma till rätta med de problem som är förenade med att

När det gäller mål som rör konkurrensfrämjande åtgärder på samma eller varandra närliggande frågor prövas i olika domstolar

marknaden för elektronisk kommunikation är dessa få till antalet och med olika prövningsordningar. Ett uttryck för detta är att

(ca 30 mål per år) och de överväganden som behöver göras i vissa av beroende på hur en part väljer att utforma sin talan kan en och

målen uppvisar stora likheter med de som behöver göras vid tvister samma rättsfråga komma att prövas antingen i specialdomstol

inom ramen för den allmänna konkurrensrätten. Vidare är den eller i allmän domstol. Mål enligt den sektorsspecifika lagstift-

särskilda sakkunskap som krävs i form av ekonomiska experter av ningen kan visserligen sägas syfta till att värna samma intressen

samma slag som den i de konkurrensrättsliga målen. I samband som mål enligt konkurrenslagen. Sambandet är dock inte sådant

med att förändringar av domstolsprövningen för målen enligt att det sätt på vilket en part utformar sin talan blir avgörande för

lagen om elektronisk kommunikation genomfördes år 2007 vilken domstol som ska handlägga målet. Dessa mål har således

förordade Lagrådet att målen skulle handläggas tillsammans med beröringspunkter med de konkurrensrättsliga mål som enligt

mål enligt konkurrenslagen. Regeringen fann dock inte skäl att nuvarande ordning handläggs i allmän domstol och Marknads-

då överväga en sådan lösning (prop. 2006/07:119 s. 30 och 78 f., domstolen, men de avser inte samma rättsförhållanden.

se även SOU 2006:88 s. 293 f.). Post- och telestyrelsen, som är Dessutom finns det inte något tydligt samband mellan dessa mål

beslutsmyndighet i målen, har därefter i remissyttrande över och de immaterialrättsliga och marknadsrättsliga målen. Att dela

Målutredningens betänkande ställt sig avvisande till att målen ska upp den tänkta samlingen på så sätt att konkurrensrättsliga mål

ingå i en samlad domstolsprövning av det slag som föreslås i och ärenden av olika slag samlas för sig och immaterialrättsliga-

denna promemoria. och marknadsrättsliga mål och ärenden samlas för sig är inte

Även om kopplingen till konkurrensrätten är tydlig är det lämpligt med hänsyn till sambandet mellan de konkurrens-

fråga om mycket komplicerade, omfattande och säregna mål. rättsliga målen och ärendena som handläggs i allmän domstol

Det är vidare långt ifrån alla beslut enligt lagen om elektronisk och i Marknadsdomstolen och de immaterialrättsliga och mark-

kommunikation som har en konkurrensrättslig koppling och nadsrättsliga målen och ärendena. Som redovisas i avsnitt 6.1 är

som därför skulle vara aktuella att samla. Att dela upp dessa mål det inte heller aktuellt att samla alla måltyper i allmän förvalt-

är inte helt oproblematiskt (jfr SOU 2006:88 s. 289 f.) och skulle ningsdomstol, vilket innebär att en samling skulle kräva en

medföra en olycklig splittring av prövningsordningen för dessa. genomgripande förändring av prövningsordningen för de

På senare tid har bl.a. Kammarrätten i Stockholm och IT- och sektorspecifika målen.

Telekomföretagen väckt frågan om inte den mycket tekniska och

När det gäller upphandlingsmålen är måltypen av en sådan

ekonomiska prövning som ska ske i målen bättre lämpar sig för storlek (drygt 3 000 mål per år) att det i sig omöjliggör den

en särskild nämnd och den efterföljande domstolsprövningen koncentration som övervägs i denna promemoria. Frågan om var

182 183183

kan begränsas till en laglighetsprövning. Mot den angivna bakgrunden framstår det inte lämpligt att nu föreslå en förändrad domstolsordning för dessa mål.

För övriga måltyper med konkurrensrättslig anknytning, t.ex. elmål, finns inga tillkommande skäl av betydelse att beakta. Sammantaget görs därför bedömningen att målen med konkurrensrättslig anknytning inte bör samlas med de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och de andra konkurrensrättsliga målen och ärendena.

Statsstöd

Bland EUF-fördragets konkurrensregler finns vissa bestämmelser om statligt stöd som har till syfte att förhindra att konkurrensförhållanden inom unionen snedvrids genom att medlemsstaterna otillbörligt gynnar vissa företag eller viss produktion ekonomiskt (artikel 107–109). Av rättspraxis från EU-domstolen följer att svenska domstolar har en skyldighet att säkerställa förbudets effektiva genomslag. Högsta domstolen har slagit fast att talan om vitesförbud eller skadestånd i anledning av olagligt statsstöd i avsaknad av annan reglering kan prövas av allmän domstol (NJA 2009 s. 625).

I betänkandet Olagligt statsstöd (SOU 2011:69) föreslog Statsstödsutredningen regler om bl.a. återbetalningsskyldighet för olagligt statsstöd och skadestånd till följd av olagligt statsstöd. Enligt förslaget ska sådana mål prövas i samma ordning som sådana mål enligt konkurrenslagen som Stockholms tingsrätt prövar som första instans, dvs. tingsrätt – Marknadsdomstolen. I propositionen med förslag till den lag om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler, som trädde i kraft den 1 juli 2013 (jfr avsnitt 3.3.2) bedömde regeringen i fråga om vilka domstolar som bör handlägga mål om återkrav av olagligt stöd att målen närmast kommer att ha karaktären av sedvanliga fordringsmål och att det därför inte finns något behov av att koncentrera prövningen till vissa domstolar (prop. 2012/13:84

184184

s. 40). Det finns inte anledning att nu göra en annan bedömning. kan begränsas till en laglighetsprövning. Mot den angivna Mål om återbetalning av olagligt statsstöd bör således inte bakgrunden framstår det inte lämpligt att nu föreslå en förändrad samlas. domstolsordning för dessa mål.

För övriga måltyper med konkurrensrättslig anknytning, t.ex. elmål, finns inga tillkommande skäl av betydelse att beakta. 5.3.6 Företagshemligheter Sammantaget görs därför bedömningen att målen med konkurrensrättslig anknytning inte bör samlas med de immaterial- Bedömning: Mål rörande företagshemligheter bör inte samlas rättsliga, marknadsföringsrättsliga och de andra konkurrensrätts- med de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och liga målen och ärendena. konkurrensrättsliga målen och ärendena.

Skälen för bedömningen: Ytterligare ett rättsområde bör näm-

Statsstöd

nas i detta sammanhang. Det är lagstiftningen till skydd för före- Bland EUF-fördragets konkurrensregler finns vissa bestämmel- tagshemligheter. Lagen (1990:409) om skydd för företagshemser om statligt stöd som har till syfte att förhindra att konkur- ligheter är en speciallagstiftning i skärningspunkten mellan flera

olika rättsområden. Reglernas överordnande syfte är att ha en rensförhållanden inom unionen snedvrids genom att medlems-

konkurrensstimulerande effekt genom att de uppmuntrar till staterna otillbörligt gynnar vissa företag eller viss produktion

förnyelse, utveckling och investeringar inom näringslivet. ekonomiskt (artikel 107–109). Av rättspraxis från EU-domstolen följer att svenska domstolar har en skyldighet att Reglerna har till syfte att skydda endast hemligheter hos en säkerställa förbudets effektiva genomslag. Högsta domstolen har näringsidkare som har betydelse för en i samhällelig mening sund slagit fast att talan om vitesförbud eller skadestånd i anledning av konkurrens (Fahlbeck, Lagen om skydd för företagshemligheter

– En kommentar och rättsöversikter, 2 uppl., 2004, s. 33). Mål olagligt statsstöd i avsaknad av annan reglering kan prövas av

om tillämpningen av lagen om skydd för företagshemligheter allmän domstol (NJA 2009 s. 625).

handläggs i allmän domstol eller i Arbetsdomstolen, om tvisten

I betänkandet Olagligt statsstöd (SOU 2011:69) föreslog Statsstödsutredningen regler om bl.a. återbetalningsskyldighet har samband med en arbetstvist (1 kap. 1 § lagen [1974:371] om för olagligt statsstöd och skadestånd till följd av olagligt stats- rättegången i arbetstvister). stöd. Enligt förslaget ska sådana mål prövas i samma ordning Målen om företagshemligheter har alltså beröringspunkter

med de konkurrensrättsliga mål som föreslås samlas, men de som sådana mål enligt konkurrenslagen som Stockholms tingsrätt prövar som första instans, dvs. tingsrätt – Marknadsdom- avser inte samma rättsförhållanden. Vidare finns det särskilda

komplikationer till följd av kopplingen till arbetsrätten och då stolen. I propositionen med förslag till den lag om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler, som trädde i kraft den särskilt det förhållandet att när den kopplingen finns ska

prövningen ske i Arbetsdomstolen. Med hänsyn till de mål som 1 juli 2013 (jfr avsnitt 3.3.2) bedömde regeringen i fråga om vilka domstolar som bör handlägga mål om återkrav av olagligt stöd domstolens behörighet omfattar, får det anses uteslutet att låta

Arbetsdomstolen bli den instans som prövar de immaterialatt målen närmast kommer att ha karaktären av sedvanliga fordringsmål och att det därför inte finns något behov av att rättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga

målen. Att låta en annan domstol pröva de arbetsrättsliga tvister koncentrera prövningen till vissa domstolar (prop. 2012/13:84

184 185185

som det handlar om är inte heller aktuellt. Valet står därför mellan att behålla nuvarande ordning eller att ta bort möjligheten att pröva frågor om företagshemligheter och arbetsrättstvister samlat. Vid denna bedömning ska beaktas att såvitt framkommit fungerar nuvarande prövningsordning väl. Till detta kommer att lagstiftningen rörande företagshemligheter är föremål för översyn (jfr SOU 2008:63). Sammantaget talar övervägande skäl för att inte samla målen om företagshemligheter med de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena.

186186

6¶Patent- och marknadsdomstol

som det handlar om är inte heller aktuellt. Valet står därför mellan att behålla nuvarande ordning eller att ta bort möjligheten att pröva frågor om företagshemligheter och arbetsrättstvister samlat. Vid denna bedömning ska beaktas att såvitt framkommit fungerar nuvarande prövningsordning väl. Till detta kommer att lagstiftningen rörande företagshemligheter är föremål för översyn (jfr SOU 2008:63). Sammantaget talar övervägande skäl för att inte samla målen om företagshemligheter med de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrens-

rättsliga målen och ärendena. 6.1 En prövning i allmän domstol

Förslag: Prövningen av de immaterialrättsliga,

marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen ska

ske i allmän domstol.

Skälen för förslaget

Inledning

Det finns två allmänna domstolsslag i Sverige; de allmänna

domstolarna som i huvudsak handlägger tvistemål, brottmål och

ärenden samt de allmänna förvaltningsdomstolarna som främst

handlägger mål som rör mellanhavanden mellan det allmänna och

enskilda och i huvudsak överklagade beslut av förvaltnings-

myndighet. Patentbesvärsrätten är en förvaltningsdomstol, vars

beslut överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Marknads-

domstolen överprövar Stockholms tingsrätts avgöranden och är

en specialdomstol i de allmänna domstolarnas sfär.

I avsnitt 5.3 föreslås att prövningen av merparten av de

immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrens-

rättsliga målen som för närvarande handläggs i allmän domstol,

allmän förvaltningsdomstol, Patentbesvärsrätten och Marknads-

domstolen ska ske samlat. Det rör sig om tvistemål, brottmål,

domstolsärenden och förvaltningsmål och innefattar både mål

som väcks i domstol och mål som överklagas dit från förvalt-

ningsmyndighet. Frågan är var den samlade domstolsprövningen

186 187187

ska förläggas. Såväl 1999 års patentprocessutredning (SOU 2001:33) som Målutredningen (SOU 2010:44) har gjort bedömningen att en samlad domstolsprövning av alla eller vissa av de nu aktuella måltyperna bör ske i allmän domstol. Även Utredningen om en översyn av konkurrenslagen förordade en sådan lösning (SOU 2006:99 s. 277 f.).

Allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol?

Den första frågan att ta ställning till är om målen bör handläggas av de allmänna domstolarna eller de allmänna förvaltningsdomstolarna.

En samling av de aktuella måltyperna innebär med nödvändighet att den ovan angivna kompetensfördelningen mellan domstolsslagen inte fullt ut kan upprätthållas. Det finns emellertid flera exempel på att lagstiftaren låtit allmän domstol pröva mål efter överklagande från förvaltningsmyndighet. Från senare år kan nämnas överföringen år 2010 av mål enligt planoch bygglagen från allmän förvaltningsdomstol till mark- och miljödomstol, som är särskilda domstolar inom de allmänna domstolarna (prop. 2009/10:215). Vidare har år 2011 ett större antal ärenden, bl.a. på det associationsrättsliga området, överförts från domstol till förvaltningsmyndighet med möjlighet till domstolsprövning efter överklagande i allmän domstol (prop. 2010/11:119). Det motsatta förhållandet, att flytta måltyper som tillhör de allmänna domstolarnas ansvarsområde till de allmänna förvaltningsdomstolarna, är mycket mer sällsynt. I de fall en tvist t.ex. innefattar såväl en överprövning av myndighetsbeslut som skadestånd har lagstiftaren i några fall valt att dela upp prövningen mellan de två domstolsslagen (t.ex. upphandlingsmål).

Avgörande för valet av domstolsslag är vilken domstol som framstår som bäst lämpad att pröva målen med hänsyn till deras karaktär.

För att välja allmän förvaltningsdomstol talar att flera mål börjar hos förvaltningsmyndighet, t.ex. Konkurrensverket eller

188188

Patent- och registreringsverket, och innefattar en typ av tillska förläggas. Såväl 1999 års patentprocessutredning (SOU stånds- eller registreringsprövning som inte är främmande för

2001:33) som Målutredningen (SOU 2010:44) har gjort bedöm- dessa domstolar. Inga av de aktuella måltyperna handläggs emel-

ningen att en samlad domstolsprövning av alla eller vissa av de nu lertid enligt nuvarande ordning i förvaltningsrätt eller kammar-

aktuella måltyperna bör ske i allmän domstol. Även Utredningen rätt, vilket bl.a. innebär att den kompetens som målen kräver

om en översyn av konkurrenslagen förordade en sådan lösning skulle behöva byggas upp från grunden i dessa domstolar.

(SOU 2006:99 s. 277 f.). En stor del av de aktuella målen handläggs redan i allmän

domstol. Den samordning som föreslås i denna promemoria

innefattar bl.a. dispositiva tvistemål och brottmål. Enligt vad Allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol? som uttalats vid flera tidigare tillfällen bör en prövning av mål

med straffrättslig- eller civilrättslig karaktär göras av allmän Den första frågan att ta ställning till är om målen bör handläggas

domstol (se t.ex. prop. 2000/01:88 s. 46 f., prop. 2003/04:27 s. 69 av de allmänna domstolarna eller de allmänna förvaltningsdom-

och prop. 2010/11:119 s. 37 f.). Att undanta dessa måltyper från stolarna.

reformen i syfte att kunna välja allmän förvaltningsdomstol är

En samling av de aktuella måltyperna innebär med nödvändig-

inte ett alternativ eftersom det skulle innebära en bibehållen het att den ovan angivna kompetensfördelningen mellan

uppdelning av domstolsprövningen. Några principiella eller domstolsslagen inte fullt ut kan upprätthållas. Det finns

praktiska invändningar finns inte mot att låta de aktuella målen emellertid flera exempel på att lagstiftaren låtit allmän domstol

av förvaltningsrättslig karaktär prövas i allmän domstol. Denna pröva mål efter överklagande från förvaltningsmyndighet. Från

ordning förekommer som anförs ovan redan på t.ex. fastighetssenare år kan nämnas överföringen år 2010 av mål enligt plan-

och miljörättens område. och bygglagen från allmän förvaltningsdomstol till mark- och

Vid valet mellan allmän förvaltningsdomstol och allmän dommiljödomstol, som är särskilda domstolar inom de allmänna

stol talar sammanfattningsvis övervägande skäl för det senare domstolarna (prop. 2009/10:215). Vidare har år 2011 ett större

domstolsslaget. antal ärenden, bl.a. på det associationsrättsliga området,

överförts från domstol till förvaltningsmyndighet med möjlighet

till domstolsprövning efter överklagande i allmän domstol (prop.

Allmän domstol eller specialdomstol?

2010/11:119). Det motsatta förhållandet, att flytta måltyper som tillhör de allmänna domstolarnas ansvarsområde till de allmänna Mot bakgrund av hur nuvarande ordning är utformad finns det

förvaltningsdomstolarna, är mycket mer sällsynt. I de fall en tvist anledning att överväga om prövningen helt eller delvis skulle

t.ex. innefattar såväl en överprövning av myndighetsbeslut som kunna ske i specialdomstol.

skadestånd har lagstiftaren i några fall valt att dela upp pröv- Det kan inledningsvis konstateras att det inte är möjligt att ha

ningen mellan de två domstolsslagen (t.ex. upphandlingsmål). en ordning där de aktuella måltyperna blir föremål för domstols-

Avgörande för valet av domstolsslag är vilken domstol som prövning endast i specialdomstol. Immaterialrätten, konkurrens-

framstår som bäst lämpad att pröva målen med hänsyn till deras rätten och marknadsföringsrätten innehåller samtliga frågor som

karaktär. av rättssäkerhetsskäl kräver en ordning som innefattar en

För att välja allmän förvaltningsdomstol talar att flera mål möjlighet till prövning i minst två domstolsinstanser. Det gäller

börjar hos förvaltningsmyndighet, t.ex. Konkurrensverket eller t.ex. brottmål, skadeståndsmål och mål om utdömande av vite

188 189189

och andra frågor som är ingripande för den enskilde. För närvarande är dessa måltyper undantagna specialdomstolarnas kompetens på såväl konkurrensrättens som immaterialrättens område. Som redovisas i avsnitt 6.6 bör det inte heller komma ifråga att införa en ordning som innebär att bl.a. centrala civilrättsliga frågor undantas från Högsta domstolens behörighet. En specialdomstol skulle därför endast kunna bli en del av instansordningen och ersätta tingsrätt eller hovrätt. Ett förslag med den inriktningen har nyligen lagts fram i Finland. Förslaget går ut på att Marknadsdomstolen ersätter tingsrätt och förvaltningsrätt som första domstolsinstans .

Det finns dock flera skäl mot en ordning där specialdomstol ingår i instanskedjan.

Även om målen samlas i Marknadsdomstolen innebär tillskottet av bl.a. samtliga immaterialrättsliga mål, vilka för övrigt är en för den domstolen helt ny måltyp, att det i praktiken behöver byggas upp en helt ny specialdomstol. Det går på tvärs med den utveckling under de senaste årtiondena som har inneburit att flera specialdomstolar och domstolsliknande specialnämnder avvecklats. Detta har skett som ett led i den allmänna och tydliga inriktningen att den dömande verksamheten så långt som möjligt bör ske i de allmänna domstolsorganisationerna.

En fullständig samordning är med en prövning i specialdomstol vidare inte möjlig eftersom det är systemfrämmande och olämpligt att låta annan domstol än allmän domstol pröva brottmål. I det finska förslaget undantas brottmålen från reformen. Detta bör som anförs ovan inte komma i fråga vid den reform som övervägs i denna promemoria.

Målsättningen med reformen är att skapa en domstolsprövning som motsvarar högt ställda krav på effektivitet och kvalitet. Detta förutsätter att prövningen sker inom ramen för en organisatorisk struktur som är robust och långsiktigt hållbar. För att

1 En liknande lösning har föreslagits av Ulf Bernitz i en promemoria om införande av en särskild, sammanhållen domstolsordning för mål angående immaterialrätt och marknadsrätt (Stockholm, 2011).

190190

kunna garantera en hög kvalitet behöver domstolarna vara och andra frågor som är ingripande för den enskilde. För närva- dimensionerade på ett sätt som ger möjlighet till specialisering, rande är dessa måltyper undantagna specialdomstolarnas kom- kompetensutveckling och en väl fungerande beredningsorganisapetens på såväl konkurrensrättens som immaterialrättens områ- tion. de. Som redovisas i avsnitt 6.6 bör det inte heller komma ifråga Även vid den samling av mål som nu föreslås blir den domstol att införa en ordning som innebär att bl.a. centrala civilrättsliga som ska handlägga målen i sig relativt liten. En liten fristående frågor undantas från Högsta domstolens behörighet. En special- domstol är sårbar för t.ex. ledigheter eller vakanser, vilket situadomstol skulle därför endast kunna bli en del av instans- tionen med Patentbesvärsrätten tydligt visar. För att uppnå den ordningen och ersätta tingsrätt eller hovrätt. Ett förslag med den effektivitet som reformen eftersträvar och som innefattar en inriktningen har nyligen lagts fram i Finland. Förslaget går ut på förmåga att hantera skiftningar i måltillströmning skulle en att Marknadsdomstolen ersätter tingsrätt och förvaltningsrätt specialdomstol behöva ha en viss överkapacitet. Detta är inte som första domstolsinstans . ekonomiskt försvarbart och innebär dessutom en risk för bl.a.

Det finns dock flera skäl mot en ordning där specialdomstol undersysselsättning, vilket kan vara förödande för möjligheterna ingår i instanskedjan. att rekrytera och behålla kompetent personal.

Även om målen samlas i Marknadsdomstolen innebär till- En prövning inom ramen för en större tingsrättsorganisation skottet av bl.a. samtliga immaterialrättsliga mål, vilka för övrigt innebär däremot en ökad flexibilitet och minskad sårbarhet. Det är en för den domstolen helt ny måltyp, att det i praktiken behö- medför även ett mer rationellt utnyttjande av resurserna. Koppver byggas upp en helt ny specialdomstol. Det går på tvärs med lingen till en sådan domstols övriga verksamhet säkerställer vidaden utveckling under de senaste årtiondena som har inneburit att re att domarna vid sidan av specialiseringen har en bred generell flera specialdomstolar och domstolsliknande specialnämnder av- kompetens, vilket är nödvändigt med tanke på de civil- och vecklats. Detta har skett som ett led i den allmänna och tydliga straffrättsliga frågor som domstolen ska pröva. Att domstolen inriktningen att den dömande verksamheten så långt som möjligt förmår erbjuda goda utvecklingsmöjligheter för de anställda utbör ske i de allmänna domstolsorganisationerna. gör också en god rekryteringsgrund. Genom att förlägga pröv-

En fullständig samordning är med en prövning i specialdom- ningen till allmän domstol säkerställs också tillgång till de genestol vidare inte möjlig eftersom det är systemfrämmande och rella moderniseringar som kontinuerligt sker där av t.ex. adminiolämpligt att låta annan domstol än allmän domstol pröva brott- stration, it och processrättsregler. Det stöd som de allmänna mål. I det finska förslaget undantas brottmålen från reformen. domstolarna och domarna i dessa domstolar får av Domstols- Detta bör som anförs ovan inte komma i fråga vid den reform verket och Domstolsakademin kan också säkerställas. som övervägs i denna promemoria. I syfte att få till stånd en långsiktigt hållbar domstolsprövning

Målsättningen med reformen är att skapa en domstolspröv- av samtliga immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och ning som motsvarar högt ställda krav på effektivitet och kvalitet. konkurrensrättsliga mål och ärenden bör mot den angivna bak- Detta förutsätter att prövningen sker inom ramen för en organi- grunden prövningen ske i allmän domstol. satorisk struktur som är robust och långsiktigt hållbar. För att

1 En liknande lösning har föreslagits av Ulf Bernitz i en promemoria om införande av en särskild, sammanhållen domstolsordning för mål angående immaterialrätt och marknadsrätt (Stockholm, 2011).

190 191191

6.2¶Särskilda domstolar

Förslag: Den samlade domstolsprövningen av de immaterial-

rättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen ska ske i en tingsrätt i första instans och i en hovrätt i andra instans. Dessa domstolar ska utgöra särskilda domstolar.

Skälen för förslaget

Antal domstolar

I föregående avsnitt föreslås att den samlade prövningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen ska ske i allmän domstol.

För att möjliggöra att mål med saksamband kan handläggas gemensamt är det i och för sig tillräckligt att se till att alla mål prövas i samma domstolsslag och att mål sedan i det enskilda fallet genom kumulation kan sammanföras för gemensam handläggning. En sådan ordning innebär dock inte ett optimalt resursutnyttjande och med hänsyn till det låga målantalet är en sådan mer begränsad samling inte heller tillräcklig för att säkerställa kompetensen hos de enskilda domarna. För att uppnå den höga kvalitet och effektivitet i domstolsprövningen som reformen syftar till bedöms alltså en ytterligare koncentration vara nödvändig.

De mål och ärenden som föreslås bli samlade kommer att uppgå till ca 400 per år, varav mer än hälften är registreringsmål. Av de aktuella målen är bl.a. flertalet patenträttsliga mål liksom flertalet marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål redan koncentrerade till en domstol per instans.

Att införa en ordning med fler än en domstol per instans skulle innebära en utmaning när det gäller t.ex. att fördela målen mellan dem och att skapa en långsiktigt hållbar dimensionering av domstolarna. Med hänsyn till det låga målantalet och var målen eller parterna geografiskt hör hemma finns det en tydlig

192192

risk att fördelningen mellan domstolarna skulle bli mycket 6.2 Särskilda domstolar ojämn. Den domstol som skulle bli behörig att handlägga mål

från Stockholmsregionen riskerar t.ex. att bli helt dominerande,

Förslag: Den samlade domstolsprövningen av de immaterial- medan en domstol i en annan del av landet får en mycket mer

rättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga begränsad roll. Att ha en ordning där olika måltyper delas upp

målen ska ske i en tingsrätt i första instans och i en hovrätt i mellan två eller flera domstolar går också på tvärs med hela

andra instans. Dessa domstolar ska utgöra särskilda dom- tanken bakom reformen. Även den begränsade tillgången på

stolar. nödvändig expertis talar med styrka för en ordning med endast

en domstol.

För att de eftersträvade effekterna av en samordning ska

Skälen för förslaget

uppnås bör prövningen alltså koncentreras till en domstol i såväl Antal domstolar första som andra instans.

I föregående avsnitt föreslås att den samlade prövningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrens-

Särskilda domstolar

rättsliga målen ska ske i allmän domstol.

För att möjliggöra att mål med saksamband kan handläggas De domstolar som föreslås bli exklusivt behöriga att pröva de gemensamt är det i och för sig tillräckligt att se till att alla mål immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensprövas i samma domstolsslag och att mål sedan i det enskilda rättsliga målen kan antingen utgöra särskilda domstolar (jfr fallet genom kumulation kan sammanföras för gemensam hand- mark- och miljödomstol), eller vissa utpekade allmänna domstoläggning. En sådan ordning innebär dock inte ett optimalt lar i särskild sammansättning (jfr sjörättsmål, patentmål och resursutnyttjande och med hänsyn till det låga målantalet är en tryckfrihetsmål). sådan mer begränsad samling inte heller tillräcklig för att säker- Någon avgörande skillnad i sak mellan dessa två former av ställa kompetensen hos de enskilda domarna. För att uppnå den koncentration finns inte. Gemensamt för de särskilda domstohöga kvalitet och effektivitet i domstolsprövningen som refor- larna är att de är specialiserade på en eller flera måltyper, att de är men syftar till bedöms alltså en ytterligare koncentration vara exklusivt behöriga att pröva dessa måltyper och att de har särnödvändig. skilda namn. Dessutom kan ledamöter med särskilda kunskaper

De mål och ärenden som föreslås bli samlade kommer att vara fast anställda i domstolen som t.ex. tekniska råd. Dessa säruppgå till ca 400 per år, varav mer än hälften är registreringsmål. drag stämmer bra in på vad som bör gälla vid domstolspröv- Av de aktuella målen är bl.a. flertalet patenträttsliga mål liksom ningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och flertalet marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål konkurrensrättsliga målen. redan koncentrerade till en domstol per instans. En förutsättning för att inrätta särskilda domstolar är att det

Att införa en ordning med fler än en domstol per instans bedöms befogat med hänsyn till målunderlaget. Det är inte rimskulle innebära en utmaning när det gäller t.ex. att fördela målen ligt att skapa en särskild domstol, om måltypen som ska behandmellan dem och att skapa en långsiktigt hållbar dimensionering las inom ramen för den domstolen är alltför sällan föreav domstolarna. Med hänsyn till det låga målantalet och var kommande. Däremot är det fullt möjligt att som i detta fall ett målen eller parterna geografiskt hör hemma finns det en tydlig antal mindre vanligt förekommande typer av mål som bör han-

192 193193

teras i samma ordning tillsammans når den kritiska massa som behövs för att motivera inrättandet av en särskild domstol (jfr SOU 2010:44 s. 326). Just det förhållandet att den föreslagna domstolen ska pröva flera olika måltyper samlat talar för att välja en ordning med särskild domstol eftersom det tydliggör samlingen och därmed domstolens ansvarsområde.

Mot den angivna bakgrunden bör de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga domstolarna utgöra särskilda domstolar i första och andra instans.

6.3¶Domstolarnas namn

Förslag: De särskilda domstolarna ska benämnas Patent- och

marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.

Skälen för förslaget: Eftersom domstolarna föreslås utgöra

särskilda domstolar bör de ha egna namn.

Det är att föredra om namnet på en särskild domstol är kort och koncist. Samtidigt bör namnet på ett adekvat och rättvisande sätt beskriva den verksamhet som bedrivs vid domstolen. Det bör vidare vara en strävan att undvika namn som riskerar att sammanblandas med andra.

Av de befintliga domstolsnamnen får det anses att Marknadsdomstolen är det som bäst speglar det verksamhetsområde som

de nya domstolarna ska omfatta. Namnet är också kort och koncist. Om domstolen skulle benämnas Marknadsdomstolen skulle det dock finnas en uppenbar risk för sammanblandning med den nuvarande Marknadsdomstolen. Det finns även ett betydande mervärde i att välja ett nytt namn för att tydligt markera att det är fråga om en ny domstol där ett flertal mål är sådana som tidigare har prövats i andra domstolar (jfr motsvarande resonemang angående mark- och miljödomstolarna, prop. 2009/10:215 s. 107 f.). Andra tänkbara enkelnamn såsom

194194

Patentdomstolen, Innovationsdomstolen och Konkurrensdomstolen teras i samma ordning tillsammans når den kritiska massa som är emellertid väl smala i förhållande till de nya domstolarnas behövs för att motivera inrättandet av en särskild domstol (jfr verksamhetsområde. SOU 2010:44 s. 326). Just det förhållandet att den föreslagna Vid valet av domstolsnamn är det alternativ som, med beaktande domstolen ska pröva flera olika måltyper samlat talar för att välja av de inledningsvis redovisade utgångspunkterna, snarast ligger en ordning med särskild domstol eftersom det tydliggör sam- närmast till hands ett namn som består av en kombination av lingen och därmed domstolens ansvarsområde. namn som har bäring på de måltyper som ska handläggas i

Mot den angivna bakgrunden bör de immaterialrättsliga, domstolarna. Ett sådant namn lever visserligen inte upp till marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga domstolarna önskemålet att det bör vara kort. I gengäld kan beskrivningen av utgöra särskilda domstolar i första och andra instans. verksamheten bli mer rättvisande. Exempel på ett sådant dubbel-

namn är Immaterialrätts- och marknadsföringsrättsdomstolen eller

Innovations- och konkurrensdomstolen. Båda dessa är dock väl

6.3 Domstolarnas namn långa och krångliga och det förstnämnda avviker från hur dom-

stolsnamn är uppbyggda genom att hänvisa specifikt till rätts-

Förslag: De särskilda domstolarna ska benämnas Patent- och områdena i fråga. Ett ytterligare exempel är Patent- och mark-

marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöver- nadsdomstolen. Namn som bygger på ordet patent används sedan

domstolen. gammalt för att beteckna hela det industriella rättsskyddet, jfr

Patentbesvärsrätten och Patent- och registreringsverket. På mot-

svarande sätt ingår konkurrensrätten redan som en del av

Skälen för förslaget: Eftersom domstolarna föreslås utgöra

nuvarande Marknadsdomstolen. särskilda domstolar bör de ha egna namn.

Alternativet Patent- och marknadsdomstolen får sammanta-

Det är att föredra om namnet på en särskild domstol är kort

get anses vara det namn som bäst lever upp till kravet på att ge och koncist. Samtidigt bör namnet på ett adekvat och rättvisande

domstolarna ett rättvisande namn utan att samtidigt bli alltför sätt beskriva den verksamhet som bedrivs vid domstolen. Det

långt. Den särskilda domstolen i första instans (tingsrätt) bör bör vidare vara en strävan att undvika namn som riskerar att

alltså benämnas Patent- och marknadsdomstolen och översammanblandas med andra.

instansen (hovrätt) bör benämnas Patent- och marknadsöver-

Av de befintliga domstolsnamnen får det anses att Marknads-

domstolen.

domstolen är det som bäst speglar det verksamhetsområde som

de nya domstolarna ska omfatta. Namnet är också kort och koncist. Om domstolen skulle benämnas Marknadsdomstolen skulle det dock finnas en uppenbar risk för sammanblandning med den nuvarande Marknadsdomstolen. Det finns även ett betydande mervärde i att välja ett nytt namn för att tydligt markera att det är fråga om en ny domstol där ett flertal mål är sådana som tidigare har prövats i andra domstolar (jfr motsvarande resonemang angående mark- och miljödomstolarna, prop. 2009/10:215 s. 107 f.). Andra tänkbara enkelnamn såsom

194 195195

6.4¶Domstolarnas lokalisering

Förslag: Stockholms tingsrätt ska vara Patent- och marknads-

domstol.

Svea hovrätt ska vara Patent- och marknadsöverdomstol.

Skälen för förslaget

Val av ort

När det gäller frågan om var de domstolar som ska inhysa Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen bör vara belägna är det rimligt att beakta betydelsen av att tillvarata den juridiska, tekniska och ekonomiska kompetens som finns vid Patentbesvärsrätten, Marknadsdomstolen, Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt. Särskilt viktigt är detta såvitt avser den mest särpräglade måltypen, dvs. patentmålen. Vidare bör de särskilda domstolarna finnas på en ort med goda kommunikationer eftersom de kommer att hantera mål från hela landet. Många mål har dessutom internationell anknytning.

De fyra domstolar som för närvarande handlägger merparten av de mål som kommer att samlas i Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen är samtliga belägna i Stockholm, vilket är en ort som uppfyller kravet på goda kommunikationer och dessutom är någorlunda centralt placerad i landet. Stockholm är också den ort som flest mål torde härröra från. Det får sammantaget anses lämpligast att domstolarna placeras i Stockholmsområdet.

Val av domstolar

Den tingsrätt som ska handlägga de aktuella målen måste kunna möta förändringar i tillströmningen av mål. Den ska också ha en organisation som kan vidmakthålla den särskilda erfarenhet och

196196

kompetens som handläggningen av de aktuella målen kräver. 6.4 Domstolarnas lokalisering Tingsrätten bör således vara av sådan storlek att den inte blir

alltför sårbar från flexibilitetssynpunkt.

Förslag: Stockholms tingsrätt ska vara Patent- och marknads- Mot bakgrund av att Stockholms tingsrätt för närvarande

domstol. handlägger många av de aktuella målen ligger det närmast till

Svea hovrätt ska vara Patent- och marknadsöverdomstol. hands att inhysa Patent- och marknadsdomstolen som en

särskild domstol i den tingsrätten.

Tingsrättsorganisationen i Stockholmsområdet förändrades år

Skälen för förslaget

2007. I samband därmed gjordes bedömningen att Stockholms Val av ort tingsrätt skulle behålla sina uppgifter som exklusivt forum i vissa

mål av specialkaraktär (skr. 2002/03:126 s. 28 f.). Regeringen När det gäller frågan om var de domstolar som ska inhysa

pekade på att målen var få till antalet och att det för handlägg- Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och mark-

ningen av dem krävs, förutom en inte obetydlig specialisering, nadsöverdomstolen bör vara belägna är det rimligt att beakta

erfarenhet av omfattande och komplicerade tvistemål av en betydelsen av att tillvarata den juridiska, tekniska och ekono-

karaktär som främst förekom vid Stockholms tingsrätt. Denna miska kompetens som finns vid Patentbesvärsrätten, Marknads-

bedömning gör sig i viss utsträckning alltjämt gällande även om domstolen, Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt. Särskilt

det som föreslås i denna promemoria är av en annan omfattning viktigt är detta såvitt avser den mest särpräglade måltypen, dvs.

än det som avsågs i skrivelsen. patentmålen. Vidare bör de särskilda domstolarna finnas på en

Vidare finns det vid Stockholms tingsrätt en upparbetad komort med goda kommunikationer eftersom de kommer att hantera

petens i fråga om immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga mål från hela landet. Många mål har dessutom internationell

och konkurrensrättsliga mål. Dessa mål lottas numera på en säranknytning.

skild avdelning vid tingsrätten och det finns där en väl utarbetad

De fyra domstolar som för närvarande handlägger merparten

rutin att handlägga målen på ett effektivt sätt. Domarna vid av de mål som kommer att samlas i Patent- och marknads-

Stockholms tingsrätt har ojämförligt störst erfarenhet av immadomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen är samtliga

terialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga belägna i Stockholm, vilket är en ort som uppfyller kravet på

mål av alla kategorier. Denna kompetens bör tas till vara. Stockgoda kommunikationer och dessutom är någorlunda centralt

holms tingsrätt har dessutom en storlek som är väl lämpad för placerad i landet. Stockholm är också den ort som flest mål torde

att inhysa Patent- och marknadsdomstolen. Mot att domstolen härröra från. Det får sammantaget anses lämpligast att

förläggs till Stockholms tingsrätt talar att tingsrättens nuvarande domstolarna placeras i Stockholmsområdet.

lokalutrymme är begränsat.

Av de andra Stockholmsdomstolarna är Attunda tingsrätt,

Södertörns tingsrätt och Nacka tingsrätt alla av en sådan storlek

Val av domstolar

att de i sig skulle kunna inhysa den särskilda domstolen. De upp-

fyller också kraven på goda kommunikationer. Som alternativ till Den tingsrätt som ska handlägga de aktuella målen måste kunna

Stockholms tingsrätt bedöms Nacka tingsrätt ligga närmast till möta förändringar i tillströmningen av mål. Den ska också ha en

hands. Den tingsrätten är mark- och miljödomstol och har också organisation som kan vidmakthålla den särskilda erfarenhet och

196 197197

utsetts att handlägga utsökningsmål inom Stockholmsområdet. Tingsrätten har därmed vana att hantera en mer omfattande specialisering, om än av ett helt annat slag. Den har dessutom en gynnsammare lokalsituation än Stockholms tingsrätt.

Många av de aktuella målen är emellertid såväl omfattande som komplicerade och det är av avgörande betydelse att den nya domstolen redan från början kan handlägga dem effektivt och med hög kvalitet. Att genomföra samlingen av dessa mål i en domstol som för närvarande i det närmaste helt saknar erfarenhet av dem framstår inte som ändamålsenligt. Värdet av att säkerställa kompetensen och upparbetade arbetssätt talar sammantaget för att den särskilda domstolen i första instans bör vara förlagd till Stockholms tingsrätt.

När det gäller vilken hovrätt som ska vara Patent- och marknadsöverdomstol innebär redan ovan gjorda överväganden om geografisk placering att Svea hovrätt bör väljas. Den hovrätten har också den ojämförligt största erfarenheten av de aktuella måltyperna och är vidare av en sådan storlek att det finns mycket goda förutsättningar att där möjliggöra den specialisering som målen kräver. Hovrätten har också stor erfarenhet av att vara särskild domstol eller ensam överinstans för flera mål. Svea hovrätt bör alltså vara Patent- och marknadsöverdomstol.

6.5¶En prioriterad målgrupp

Förslag: Regeringen eller den myndighet regeringen

bestämmer ska utse vilka av de lagfarna domarna i Stockholms tingsrätt respektive Svea hovrätt som ska tjänstgöra i

de särskilda domstolarna. Bedömning: Den särskilda domstolen bör inrymmas i en

avdelning i tingsrätten respektive hovrätten och att handlägga de aktuella målen bör vara den avdelningens främsta och huvudsakliga uppgift.

198198

Skälen för förslaget och bedömningen: En synpunkt som fram-

utsetts att handlägga utsökningsmål inom Stockholmsområdet. förts bl.a. vid remissbehandlingen av Målutredningens betänkan- Tingsrätten har därmed vana att hantera en mer omfattande de är att om målen samlas i allmän domstol riskerar de att priorispecialisering, om än av ett helt annat slag. Den har dessutom en teras ned av tingsrätten eller hovrätten med hänsyn till att andra gynnsammare lokalsituation än Stockholms tingsrätt. mål behöver handläggas skyndsamt eller av andra skäl bedöms

Många av de aktuella målen är emellertid såväl omfattande mer angelägna. Det finns anledning att ta denna farhåga på allvar. som komplicerade och det är av avgörande betydelse att den nya En sådan utveckling skulle negativt påverka såväl kompetensen domstolen redan från början kan handlägga dem effektivt och som effektiviteten i handläggningen av de aktuella målen. Det med hög kvalitet. Att genomföra samlingen av dessa mål i en skulle med andra ord förfela syftet med den förändrade domstol som för närvarande i det närmaste helt saknar domstolsordning som föreslås. Det är därför rimligt att de erfarenhet av dem framstår inte som ändamålsenligt. Värdet av aktuella målen ska vara den särskilda domstolens främsta och att säkerställa kompetensen och upparbetade arbetssätt talar huvudsakliga uppgift och att de därför inte ska kunna prioriteras sammantaget för att den särskilda domstolen i första instans bör ned till förmån för andra mål. vara förlagd till Stockholms tingsrätt. Det bedöms särskilt viktigt att säkerställa att den särskilda

När det gäller vilken hovrätt som ska vara Patent- och mark- kompetens som behövs vid handläggningen av målen kan byggas nadsöverdomstol innebär redan ovan gjorda överväganden om upp och upprätthållas över tid. Det är ur det perspektivet nödgeografisk placering att Svea hovrätt bör väljas. Den hovrätten vändigt att de domare som handlägger målen kontinuerligt kan har också den ojämförligt största erfarenheten av de aktuella ägna sig i huvudsak och främst åt denna måltyp. Det finns därför måltyperna och är vidare av en sådan storlek att det finns mycket ett behov av att i organisatoriskt hänseende avgränsa handlägggoda förutsättningar att där möjliggöra den specialisering som ningen av målgruppen från domstolarnas övriga verksamhet. målen kräver. Hovrätten har också stor erfarenhet av att vara sär- Detta bör lämpligen åstadkommas genom att målen handläggas skild domstol eller ensam överinstans för flera mål. Svea hovrätt samlat på en särskild avdelning i tingsrätten respektive hovrätten bör alltså vara Patent- och marknadsöverdomstol. (jfr SOU 2010:44 s. 391 f.).

Det anförda innebär inte att det ska vara vattentäta skott

mellan den särskilda domstolen och domstolens övriga verksam- 6.5 En prioriterad målgrupp het. Det förhållandet att den särskilda domstolen är knuten till

en tingsrätt bör tvärtom utnyttjas för att öka flexibiliteten,

Förslag: Regeringen eller den myndighet regeringen minska sårbarheten och höja effektiviteten. När det uppstår

bestämmer ska utse vilka av de lagfarna domarna i Stock- överkapacitet i den ena verksamhetsgrenen, bör den kunna utholms tingsrätt respektive Svea hovrätt som ska tjänstgöra i nyttjas i den andra verksamhetsgrenen. På så sätt kan t.ex. verkde särskilda domstolarna. samheten i den särskilda domstolen lättare anpassas till för-

Bedömning: Den särskilda domstolen bör inrymmas i en ändringar i måltillströmningen och såväl överbelastning som avdelning i tingsrätten respektive hovrätten och att handlägga undersysselsättning kan undvikas. de aktuella målen bör vara den avdelningens främsta och Det bedöms därutöver varken nödvändigt eller ändamålsenhuvudsakliga uppgift. ligt att skapa en ordning med särskilda anslag för patent- och

marknadsdomstolarna. En sådan ordning riskerar att försämra

198 199199

möjligheterna att fullt ut ta till vara de fördelar som en samling i en större organisation ger; framför allt möjligheterna att förstärka den särskilda domstolen vid ökad måltillströmning. Att de särskilda domstolarna och den tingsrätt respektive hovrätt som domstolarna ryms i har gemensamt anslag är också den ordning som gäller för mark- och miljödomstolarna.

Mot den angivna bakgrunden bör det således i tingsrätts- och hovrättsinstruktionen föreskrivas att de aktuella måltyperna ska handläggas på en särskild avdelning och att handläggningen av dessa ska vara dessa avdelningars främsta och huvudsakliga uppgift. Vidare bör föreskrivas att om andra mål fördelas på den särskilda domstolen får det inte göra så att handläggningstiderna för de aktuella måltyperna påverkas negativt. De särskilda domstolarnas närmare organisation får regleras i respektive värddomstols arbetsordning. Respektive domstol har vidare inom ramen för sin arbetsordning utrymme att bestämma att vissa mål eller frågor i mål, t.ex. kvarstad eller interimistiska frågor, bör handläggas med förtur på avdelningen.

Alla de lagfarna domare som arbetar i de nya domstolarna ska naturligtvis kunna handlägga de aktuella målen. I syfte att tydliggöra den särskilda domstolens roll och egenart i förhållande till tingsrätten och hovrätten i övrigt och ytterligare säkerställa att domarna där har den kompetens och erfarenhet som är nödvändig bör det införas en bestämmelse enligt vilken regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bland de lagfarna domarna i tingsrätten och hovrätten utser vilka av dessa som ska döma i de särskilda domstolarna. För att skapa den önskvärda flexibilitet som är förenad med att den särskilda domstolen ingår i en större domstol och för att kunna möta uppkomna förstärkningsbehov bör den nu föreslagna möjligheten för regeringen att delegera sådana beslut tas till vara genom att i tingsrättsinstruktionen respektive hovrättsinstruktionen föreskriva att det är respektive domstol som utser de lagfarna domare som ska tjänstgöra i de särskilda domstolarna. Detta överensstämmer med vad som gäller för mark- och miljödomstolarna (prop. 2009/10:215 s. 123 f.).

200200

6.6¶Prejudikatbildning

möjligheterna att fullt ut ta till vara de fördelar som en samling i en större organisation ger; framför allt möjligheterna att förstär-

Förslag: Högsta domstolen ska vara sista instans med ansvar

ka den särskilda domstolen vid ökad måltillströmning. Att de

för prejudikatbildningen. Patent- och marknadsöversärskilda domstolarna och den tingsrätt respektive hovrätt som

domstolens avgöranden i ärenden som inletts genom domstolarna ryms i har gemensamt anslag är också den ordning

överklagande till Patent- och marknadsdomstolen, ska dock som gäller för mark- och miljödomstolarna.

kunna överklagas till Högsta domstolen endast om Patent- Mot den angivna bakgrunden bör det således i tingsrätts- och och marknadsöverdomstolen gör bedömningen att ärendet

hovrättsinstruktionen föreskrivas att de aktuella måltyperna ska

rör frågor av intresse från prejudikatsynpunkt och tillåter det handläggas på en särskild avdelning och att handläggningen av

(s.k. ventil). dessa ska vara dessa avdelningars främsta och huvudsakliga uppgift. Vidare bör föreskrivas att om andra mål fördelas på den sär-

Skälen för förslaget

skilda domstolen får det inte göra så att handläggningstiderna för de aktuella måltyperna påverkas negativt. De särskilda domsto-

Behovet av en god och enhetlig prejudikatbildning

larnas närmare organisation får regleras i respektive värddomstols arbetsordning. Respektive domstol har vidare inom ramen

För att förvaltningsmyndigheterna och underrätterna ska kunna för sin arbetsordning utrymme att bestämma att vissa mål eller utföra sina uppgifter på bästa sätt krävs prejudikat, dvs. frågor i mål, t.ex. kvarstad eller interimistiska frågor, bör hand-

avgöranden som är av betydelse för en enhetlig lagtolkning och läggas med förtur på avdelningen. rättstillämpning. En välfungerande prejudikatbildning har flera

Alla de lagfarna domare som arbetar i de nya domstolarna ska positiva effekter. Den gör att rättstillämpningen blir mer naturligtvis kunna handlägga de aktuella målen. I syfte att tydlig- enhetlig och likformig. Handläggningen i förvaltningsmyngöra den särskilda domstolens roll och egenart i förhållande till

digheterna och underrätterna blir också snabbare när det finns tingsrätten och hovrätten i övrigt och ytterligare säkerställa att vägledande avgöranden, eftersom förekomsten av prejudikat domarna där har den kompetens och erfarenhet som är nöd-

underlättar bedömningen av de rättsliga frågorna. Prejudikat, vändig bör det införas en bestämmelse enligt vilken regeringen som innebär att rättsläget blir klart, leder vidare till att behovet eller den myndighet som regeringen bestämmer bland de lagfar- av att alls få tvistefrågor prövade vid domstol minskar. Det gör na domarna i tingsrätten och hovrätten utser vilka av dessa som att vissa domstolsprocesser helt kan undvikas. Den nuvarande ska döma i de särskilda domstolarna. För att skapa den önsk-

splittrade ordningen för domstolsprövning av de immatevärda flexibilitet som är förenad med att den särskilda domstolen rialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga ingår i en större domstol och för att kunna möta uppkomna för-

målen och ärendena innebär bl.a. en risk för oenhetlig praxis på stärkningsbehov bör den nu föreslagna möjligheten för rege- dessa områden i och med att samma typ av frågor för närvarande ringen att delegera sådana beslut tas till vara genom att i tings- kan prövas av olika prejudikatinstanser. Genom att koncentrera rättsinstruktionen respektive hovrättsinstruktionen föreskriva domstolsprövningen till särskilda domstolar i första och andra att det är respektive domstol som utser de lagfarna domare som

instans skapas förutsättningar för en mer enhetlig hantering av ska tjänstgöra i de särskilda domstolarna. Detta överensstämmer dessa mål och ärenden och för en utökad samordning av målen med vad som gäller för mark- och miljödomstolarna

och ärendena. Det finns på de aktuella rättsområdena ett tydligt (prop. 2009/10:215 s. 123 f.).

200 201201

behov av prejudikat. På de aktuella rättsområdena sker viss prejudikatbildning i EU-domstolen. Samtidigt kvarstår behovet av nationell prejudikatbildning. Fråga uppkommer därför hur prejudikatbildningen på de aktuella rättsområdena bäst ska tillgodoses.

Instansordningen i allmän domstol

Sedan lång tid tillbaka har den principiella inställningen varit att instansordningen ska bygga på en funktionsfördelning mellan domstolar på skilda nivåer. För flertalet mål i allmän domstol finns en möjlighet till prövning i tre domstolsinstanser. Det gäller både för mål där handläggningen inleds i domstol och mål där handläggningen inleds hos en förvaltningsmyndighet.

De tre domstolsinstanserna har olika roller och uppgifter. Tyngdpunkten i rättskipningen i domstol ska ligga i första instans, dvs. i tingsrätt. Hovrättens främsta uppgift är att överpröva tingsrättens avgöranden, dvs. kontrollera att de avgöranden som överklagas är riktiga och att rätta eventuella felaktigheter. Högsta domstolens huvudsakliga uppgift är att skapa vägledning för rättstillämpningen genom prejudikatbildning. Med en ordning där varje domstolsinstans har en uppgift som skiljer sig från den uppgift som den tidigare instansen har kan en hög grad av rättssäkerhet uppnås samtidigt som prejudikatbildningen säkerställs. Instansernas olika roller tydliggörs genom att såväl andra som sista instans omfattas av systemet med prövningstillstånd, vilket även medför en generellt snabbare handläggning. För den övervägande delen av rättskipningen anses detta som en självklarhet.

Nuvarande instansordning för de aktuella mål- och ärendetyperna

För immaterialrättsliga tviste- och brottmål, liksom vissa mål enligt marknadsförings- och konkurrenslagarna (t.ex. renodlade

202202

skadeståndsmål) sker prövningen enligt nuvarande ordning i tre behov av prejudikat. På de aktuella rättsområdena sker viss instanser. Övriga marknadsföringsrättsliga och konkurrensprejudikatbildning i EU-domstolen. Samtidigt kvarstår behovet rättsliga mål och ärenden handläggs däremot i en eller två instanav nationell prejudikatbildning. Fråga uppkommer därför hur ser (se bl.a. prop. 1997/98:130). De patenträttsliga registreprejudikatbildningen på de aktuella rättsområdena bäst ska ringsmålen handläggs för närvarande i två instanser. För flera av tillgodoses. de måltyper som föreslås ska omfattas av reformen skulle således

en ordning med tre instanser innebära en förlängning av instans-

kedjan. En utgångspunkt för den föreslagna reformen är att Instansordningen i allmän domstol förlängningen av instanskedjan inte ska påverka handläggnings-

tiden för de berörda målen och ärendena. Sedan lång tid tillbaka har den principiella inställningen varit att instansordningen ska bygga på en funktionsfördelning mellan domstolar på skilda nivåer. För flertalet mål i allmän domstol

Högsta domstolen bör vara prejudikatinstans

finns en möjlighet till prövning i tre domstolsinstanser. Det gäller både för mål där handläggningen inleds i domstol och mål Det är en given utgångspunkt i svensk rätt att den enskilde ska där handläggningen inleds hos en förvaltningsmyndighet. kunna få ett felaktigt avgörande ändrat i högre instans. Av

De tre domstolsinstanserna har olika roller och uppgifter. rättssäkerhetsskäl kan därför en ordning som innebär möjlighet Tyngdpunkten i rättskipningen i domstol ska ligga i första till prövning i minst två domstolsinstanser i många fall inte instans, dvs. i tingsrätt. Hovrättens främsta uppgift är att över- undvaras. Det gäller inte bara immaterialrättsliga brottmål och pröva tingsrättens avgöranden, dvs. kontrollera att de avgöran- tvistemål utan även flera av konkurrens- och marknadsföringsden som överklagas är riktiga och att rätta eventuella felaktig- målen (jfr prop. 1976/77:96 s. 40, prop. 1992/93:56 s. 36 f. och heter. Högsta domstolens huvudsakliga uppgift är att skapa väg- 46 f., prop. 1994/95:123 s. 123, prop. 2007/08:115 s. 123 f. samt ledning för rättstillämpningen genom prejudikatbildning. Med prop. 2007/08:135 s. 81 f.). Patent- och marknadsöverdomstoen ordning där varje domstolsinstans har en uppgift som skiljer lens viktigaste uppgift bör därför vara att kontrollera att de sig från den uppgift som den tidigare instansen har kan en hög avgöranden som överklagas är riktiga och att rätta till eventuella grad av rättssäkerhet uppnås samtidigt som prejudikatbildningen felaktigheter. säkerställs. Instansernas olika roller tydliggörs genom att såväl Enligt 11 kap. 1 § regeringsformen är Högsta domstolen högandra som sista instans omfattas av systemet med prövnings- sta allmänna domstol. Högsta domstolen har särskild kompetens tillstånd, vilket även medför en generellt snabbare handläggning. för och särskild erfarenhet av prejudikatbildning inom de allmän- För den övervägande delen av rättskipningen anses detta som en na domstolarnas verksamhetsområde. Sammansättnings- och självklarhet. processreglerna är utformade för att domstolen effektivt ska

kunna utföra sin uppgift som prejudikatinstans. Högsta domsto-

len har genom sin roll en överblick över rättstillämpningen i hela Nuvarande instansordning för de aktuella mål- och ärendetyperna landet. Domstolen har vidare överblick över så gott som alla

rättsområden som förekommer inom civil- och straffrätten. Det För immaterialrättsliga tviste- och brottmål, liksom vissa mål

krävs mycket starka skäl för att göra avsteg från den grundenligt marknadsförings- och konkurrenslagarna (t.ex. renodlade

lagsfästa principen om att Högsta domstolen är landets högsta

202 203203

allmänna domstol och undanta t.ex. centrala civilrättsliga frågor från den domstolens behörighet.

Det enda tänkbara alternativet till Högsta domstolen som prejudikatinstans är att låta Patent- och marknadsöverdomstolen vara prejudikatinstans vid sidan av sin roll som ändringsinstans. Fördelen med en sådan lösning skulle vara att målen kan avgöras snabbare.

En utgångspunkt för den allmänna ordningen för domstolsprövningen är att denna ska kunna sörja för att alla mål avgörs inom rimlig tid samt med hög kompetens. Redan genom den samlade prövning av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen som nu föreslås skapas förutsättningar för en effektiv handläggning. Den tidsvinst som kan göras med en förkortad instanskedja ska vidare inte överskattas (år 2009 var medianomloppstiden från det att ett mål inkom till Högsta domstolen till dess att frågan om prövningstillstånd avgjordes 1,5 månader). Det är inte antalet domstolsinstanser i sig som säkerställer en effektiv handläggning. I stället är det framför allt utformningen av det processuella regelverket och att detta på ett ändamålsenligt sätt tillämpas av domstolarna och efterlevs av parterna som avgör snabbheten i förfarandet. Som redovisas i avsnitt 8 kommer krav på prövningstillstånd att gälla vid överklagande av domstolsavgörandena, vilket på ett betydande sätt bidrar till en effektiv handläggning. Av de skäl som anförs i avsnitt 11.1 kommer det i den föreslagna domstolsordningen att finnas goda förutsättningar att avgöra de aktuella målen och ärendena med den effektivitet som är nödvändig.

Alternativet med Patent- och marknadsöverdomstolen som prejudikatinstans är också förenat med tydliga nackdelar. Framför allt skulle prejudikatbildningen påverkas negativt av att uppgiften ges till en domstol som inte är lika kvalificerad som prejudikatinstans som Högsta domstolen. En ordning där Patent- och marknadsöverdomstolen har dubbla roller ökar också i sig risken för att prejudikatbildningen blir lidande eftersom domstolen endast får ett begränsat utrymme att fokusera på prejudikatbild-

204204

ningen. Det är också negativt att målet kommer att ha prövats allmänna domstol och undanta t.ex. centrala civilrättsliga frågor endast av en instans i stället för av två när prejudikatinstansen från den domstolens behörighet. ska pröva målet. Genom underrätternas prövning säkerställs att

Det enda tänkbara alternativet till Högsta domstolen som målen är väl genomgångna och rättsfrågorna renodlade när målen prejudikatinstans är att låta Patent- och marknadsöverdomstolen prövas av prejudikatinstansen. Denna ordning ger de bästa förutvara prejudikatinstans vid sidan av sin roll som ändringsinstans. sättningarna för att skapa bra prejudikat. Fördelen med en sådan lösning skulle vara att målen kan avgöras Det finns på de aktuella rättsområdena ett tydligt behov av snabbare. prejudikat. Värdet av den ledning för rättstillämpning som Hög-

En utgångspunkt för den allmänna ordningen för domstols- sta domstolen kan ge i form av kvalificerade prejudikat får anses prövningen är att denna ska kunna sörja för att alla mål avgörs vida överstiga betydelsen av den begränsade tidsvinst som en inom rimlig tid samt med hög kompetens. Redan genom den förkortad instansordning kan medföra. Högsta domstolen bör samlade prövning av de immaterialrättsliga, marknadsförings- därför vara sista instans och ha ett ansvar för prejudikatbildrättsliga och konkurrensrättsliga målen som nu föreslås skapas ningen. Det finns dock anledning att överväga begränsningar i förutsättningar för en effektiv handläggning. Den tidsvinst som rätten att överklaga vissa avgöranden till Högsta domstolen. kan göras med en förkortad instanskedja ska vidare inte överskattas (år 2009 var medianomloppstiden från det att ett mål inkom till Högsta domstolen till dess att frågan om pröv- Fullföljdsförbud med ventil för vissa ärenden ningstillstånd avgjordes 1,5 månader). Det är inte antalet

För de ärenden som inletts genom myndighetsprövning, dvs. de domstolsinstanser i sig som säkerställer en effektiv handläggning. I stället är det framför allt utformningen av det immaterialrättsliga registreringsärendena och överklaganden av

Konkurrensverkets beslut, innebär den föreslagna reformen att processuella regelverket och att detta på ett ändamålsenligt sätt tillämpas av domstolarna och efterlevs av parterna som avgör domstolsprövningen förlängs med två instanser respektive en

instans. Trots de effektiviseringar som en koncentration av de snabbheten i förfarandet. Som redovisas i avsnitt 8 kommer krav på prövningstillstånd att gälla vid överklagande av domstols- immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrens-

rättsliga målen och ärendena för med sig och de särskilda avgörandena, vilket på ett betydande sätt bidrar till en effektiv handläggning. Av de skäl som anförs i avsnitt 11.1 kommer det i åtgärder som föreslås för att effektivisera handläggningen, bl.a.

regler om preklusion, finns det en risk att denna förlängning av den föreslagna domstolsordningen att finnas goda förutsättningar att avgöra de aktuella målen och ärendena med den instanskedjan leder till längre handläggningstider än enligt

nuvarande ordning. Därmed finns det också en risk för att effektivitet som är nödvändig.

Alternativet med Patent- och marknadsöverdomstolen som företagens behov av att få snabba besked i frågor som påverkar

etableringsvillkor, innovationsverksamhet och investeringar inte prejudikatinstans är också förenat med tydliga nackdelar. Framför allt skulle prejudikatbildningen påverkas negativt av att upp- kan tillgodoses. Det skulle innebära att den föreslagna reformen

fick en icke avsedd effekt. Samtidigt bedöms det även i dessa giften ges till en domstol som inte är lika kvalificerad som prejudikatinstans som Högsta domstolen. En ordning där Patent- och ärenden finnas ett inte obetydligt prejudikatintresse.

Ett sätt att balansera prejudikatintresset med intresset av marknadsöverdomstolen har dubbla roller ökar också i sig risken för att prejudikatbildningen blir lidande eftersom domstolen skyndsamhet är att införa regler om fullföljdsförbud med möj-

lighet för Patent- och marknadsöverdomstolen att under vissa endast får ett begränsat utrymme att fokusera på prejudikatbild-

204 205205

förutsättningar tillåta att ett slutligt beslut överklagas, en s.k. ventil. En sådan ordning finns sedan tidigare för bl.a. vissa mål som handläggs i mark- och miljödomstol (prop. 2009/10:215 s. 180 f.). Det är också den lösning som enligt Målutredningen i första hand bör väljas i syfte att åstadkomma en förkortad instanskedja (SOU 2010:44 s. 352 f.).

Om ventillösningen väljs är det Högsta domstolen som får stå för den kvalificerade rättsbildningen samtidigt som de mål som inte är intressanta från prejudikatsynpunkt blir slutligt avgjorda genom Patent- och marknadsöverdomstolens avgöranden. Eftersom endast ett högst begränsat antal mål och ärenden innehåller prejudikatvärda frågor leder överklagandeförbud med ventil i de allra flesta fall till ett snabbare slutligt avgörande (SOU 2010:44 s. 362 f.).

Patent- och marknadsöverdomstolen skulle vid fullföljdsförbud med ventil ha till uppgift att gallra ut de mål som kan vara lämpade för en dispensprövning i Högsta domstolen. I samband med att ventilsystemet infördes uttalades att fullföljdsrätt ska kunna meddelas därför att hovrätten (dvs. i nu aktuellt fall Patent- och marknadsöverdomstolen) anser att målet har intresse från prejudikatsynpunkt. Däremot behöver domstolen inte vara övertygad om att Högsta domstolen delar denna uppfattning. Den överblick över de olika rättsområden som Högsta domstolen har behövs enligt motiven inte bara för att bedöma själva prejudikatfrågan som sådan. Överblicken är minst lika viktig för att avgöra om det över huvud taget finns något från prejudikatsynpunkt intressant eller inte i det fullföljda målet. Syftet med ventilen är att främja prejudikatbildningen och Högsta domstolens dispensprövning är avsedd att fungera som ett gallringsinstrument (prop. 1988/89:78 s. 34).

Historiskt sett har ventilen använts för mål- och ärendetyper som ansetts vara relativt sett mindre betydelsefulla och där prövningen är rutinbetonad. På senare år har emellertid åtgärden använts också för andra måltyper, bl.a. klander eller ogiltighetstalan avseende en skiljedom och de redan nämnda miljömålen. Målutredningen har också gjort bedömningen att det inte finns

206206

några principiella begränsningar i möjligheten att använda överförutsättningar tillåta att ett slutligt beslut överklagas, en s.k. klagandeförbud med ventil av de slag som historiskt gällt ventil. En sådan ordning finns sedan tidigare för bl.a. vissa mål (SOU 2010:44 s. 364). som handläggs i mark- och miljödomstol (prop. 2009/10:215 Ett skäl till att ventilen ursprungligen ansågs förbehållen s. 180 f.). Det är också den lösning som enligt Målutredningen i rutinbetonade mål och ärenden var att det skulle vara lätt för första hand bör väljas i syfte att åstadkomma en förkortad hovrätten att ta ställning till frågan om fullföljd. Genom att instanskedja (SOU 2010:44 s. 352 f.). Patent- och marknadsöverdomstolen kommer att vara den enda

Om ventillösningen väljs är det Högsta domstolen som får stå överrätt till vilken de aktuella ärendetyperna överklagas, bör för den kvalificerade rättsbildningen samtidigt som de mål som Patent- och marknadsöverdomstolen ha goda förutsättningar att inte är intressanta från prejudikatsynpunkt blir slutligt avgjorda välja ut rättsfrågor av prejudikatintresse. Vidare är det fråga om genom Patent- och marknadsöverdomstolens avgöranden. Efter- ärenden som först har prövats av en kvalificerad förvaltningssom endast ett högst begränsat antal mål och ärenden innehåller myndighet innan de kommer till domstol och därefter av en prejudikatvärda frågor leder överklagandeförbud med ventil i de specialiserad underrätt, varför det även på den grunden bör allra flesta fall till ett snabbare slutligt avgörande (SOU 2010:44 finnas goda förutsättningar för Patent- och marknadsöverdoms. 362 f.). stolen att ta ställning till frågan om fullföljd.

Patent- och marknadsöverdomstolen skulle vid fullföljdsför- Sammantaget bör ett fullföljdsförbud kombinerat med ventil bud med ventil ha till uppgift att gallra ut de mål som kan vara vara den lösning som bäst tillgodoser prejudikatbildningsbehovet lämpade för en dispensprövning i Högsta domstolen. I samband för de beslut som överklagas från Konkurrensverket, Patent- och med att ventilsystemet infördes uttalades att fullföljdsrätt ska registreringsverket samt Statens jordbruksverk samtidigt som kunna meddelas därför att hovrätten (dvs. i nu aktuellt fall behovet av särskild skyndsamhet tillgodoses. Fullföljdsförbud Patent- och marknadsöverdomstolen) anser att målet har med ventil finns dessutom redan i lagstiftningen och är därmed intresse från prejudikatsynpunkt. Däremot behöver domstolen en beprövad ordning för prejudikatbildning. inte vara övertygad om att Högsta domstolen delar denna Det bör i sammanhanget erinras om att det inte kommer att uppfattning. Den överblick över de olika rättsområden som krävas tillåtelse från Patent- och marknadsöverdomstolen för att Högsta domstolen har behövs enligt motiven inte bara för att överklaga till Högsta domstolen i de fall de aktuella ärendena har bedöma själva prejudikatfrågan som sådan. Överblicken är minst kumulerats med ett mål, eftersom i sådant fall de processuella lika viktig för att avgöra om det över huvud taget finns något reglerna som gäller för målet i fråga kommer att vara tillämpliga från prejudikatsynpunkt intressant eller inte i det fullföljda (se närmare avsnitt 11.2). målet. Syftet med ventilen är att främja prejudikatbildningen och Högsta domstolens dispensprövning är avsedd att fungera som ett gallringsinstrument (prop. 1988/89:78 s. 34). 6.7 Konkurrensverkets beslutanderätt

Historiskt sett har ventilen använts för mål- och ärendetyper som ansetts vara relativt sett mindre betydelsefulla och där

Bedömning: Frågan om att ge Konkurrensverkets beslutan-

prövningen är rutinbetonad. På senare år har emellertid åtgärden

derätt i fler mål- och ärendetyper bör utredas närmare. använts också för andra måltyper, bl.a. klander eller ogiltighetstalan avseende en skiljedom och de redan nämnda miljömålen. Målutredningen har också gjort bedömningen att det inte finns

206 207207

Skälen för bedömningen: Domstolarnas verksamhet ska i möjli-

gaste mån fokuseras på dömande uppgifter. I takt med att domstolarnas verksamhet renodlas förbättras förutsättningarna för att bedriva den rättskipande verksamheten på ett mer effektivt sätt och med hög kvalitet. Om ärenden inte är av sådan karaktär att en domstolsprövning är nödvändig bör utgångspunkten vara att de ska flyttas från domstol till förvaltningsmyndighet (se t.ex. prop. 2010/11:119 s. 37). Ärendena kommer i dessa fall att kunna prövas av domstol efter överklagande.

Konkurrensrätten är ett mycket dynamiskt område, inte minst med hänsyn till EU:s roll inom detta rättsområde och den inre marknadens ökade betydelse. I syfte att få till stånd en mer effektiv tillämpning av det konkurrensrättsliga regelverket finns det anledning att kontinuerligt överväga hur tillsynen av marknaden kan förbättras. En fråga i det sammanhanget är möjligheten för Konkurrensverket att själv meddela beslut i fler fall.

Enligt konkurrenslagen beslutar Konkurrensverket i en rad frågor, bl.a. om åläggande vid vite för ett företag att upphöra med överträdelser av förbuden mot konkurrensbegränsande samarbete respektive missbruk av dominerande ställning och åläggande vid vite för ett företag att tillhandahålla uppgifter under utredning. I övrigt är det tingsrätten som prövar frågor enligt lagen, ofta efter ansökan av Konkurrensverket. Det gäller bl.a. frågor om konkurrensskadeavgift, företagskoncentrationer samt om Konkurrensverket ska få genomföra en platsundersökning.

Frågan om att flytta ned prövningen av ärenden till Konkurrensverket har övervägts vid flera tidigare tillfällen (se bl.a. prop. 2007/08:135 samt SOU 2004:47, SOU 2006:99 och SOU 2007:65). I 2008 års konkurrenslag fick verket behörighet att besluta om konkurrensskadeavgift i ärenden som inte är tvistiga (avgiftsföreläggande).

En förutsättning för att kunna flytta ned prövningen av frågor från domstol som första instans är att det finns en förvaltningsmyndighet som har tillräcklig kompetens för att hantera frågorna. Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för stora delar

208208

av konkurrenslagstiftningen i Sverige. Verket ska bedriva till- Skälen för bedömningen: Domstolarnas verksamhet ska i möjli- synen på ett effektivt och rättssäkert sätt och har byggt upp en gaste mån fokuseras på dömande uppgifter. I takt med att dom- kompetens och organisation för att på ett kvalificerat sätt utföra stolarnas verksamhet renodlas förbättras förutsättningarna för tillsynen av regelefterlevnaden på marknaderna. att bedriva den rättskipande verksamheten på ett mer effektivt På konkurrensrättens område är det i flera fall av stor betysätt och med hög kvalitet. Om ärenden inte är av sådan karaktär delse att det snabbt går att vidta åtgärder, t.ex. mot en pågående att en domstolsprövning är nödvändig bör utgångspunkten vara överträdelse av förbud mot konkurrensbegränsande samarbete. att de ska flyttas från domstol till förvaltningsmyndighet (se Att det finns en ändamålsenligt utformad prövningsordning för t.ex. prop. 2010/11:119 s. 37). Ärendena kommer i dessa fall att sådana frågor är en förutsättning för att få till stånd en effektiv kunna prövas av domstol efter överklagande. tillämpning av den materiella lagstiftningen på dessa rättsom-

Konkurrensrätten är ett mycket dynamiskt område, inte råden. minst med hänsyn till EU:s roll inom detta rättsområde och den För att säkerställa en mer effektiv och ändamålsenlig tillämpinre marknadens ökade betydelse. I syfte att få till stånd en mer ning av konkurrensreglerna kan det finnas anledning att på nytt effektiv tillämpning av det konkurrensrättsliga regelverket finns överväga att ge Konkurrensverket utökade möjligheter att bedet anledning att kontinuerligt överväga hur tillsynen av markna- sluta om t.ex. sanktioner vid överträdelser. En sådan förändring den kan förbättras. En fråga i det sammanhanget är möjligheten skulle bättre överensstämma med den ordning som gäller i flera för Konkurrensverket att själv meddela beslut i fler fall. andra medlemsstater inom EU, där konkurrensmyndigheterna

Enligt konkurrenslagen beslutar Konkurrensverket i en rad har egen beslutanderätt i frågor om t.ex. sanktionsavgift och förfrågor, bl.a. om åläggande vid vite för ett företag att upphöra bud mot företagskoncentrationer. Möjligheten att fatta med överträdelser av förbuden mot konkurrensbegränsande tillsynsbeslut, som ibland är kopplade till administrativa samarbete respektive missbruk av dominerande ställning och sanktionsavgifter, förekommer dessutom på flera andra åläggande vid vite för ett företag att tillhandahålla uppgifter rättsområden i svensk rätt, t.ex. på finansmarknadsområdet. under utredning. I övrigt är det tingsrätten som prövar frågor Frågan om i vilken utsträckning Konkurrensverket kan ges enligt lagen, ofta efter ansökan av Konkurrensverket. Det gäller möjlighet att i ytterligare fall meddela beslut på konkurrensbl.a. frågor om konkurrensskadeavgift, företagskoncentrationer rättens område är dock inte oproblematisk och det finns, som samt om Konkurrensverket ska få genomföra en tidigare utredningar pekat på, flera viktiga aspekter att väga in platsundersökning. vid en sådan bedömning – inte minst rättssäkerhetsaspekter. Det

Frågan om att flytta ned prövningen av ärenden till Konkur- finns inte möjligheter att inom ramen för denna promemoria rensverket har övervägts vid flera tidigare tillfällen (se bl.a. prop. göra sådana överväganden. Frågan bör därför utredas vidare i ett 2007/08:135 samt SOU 2004:47, SOU 2006:99 och SOU 2007:65). I annat sammanhang. 2008 års konkurrenslag fick verket behörighet att besluta om konkurrensskadeavgift i ärenden som inte är tvistiga (avgiftsföreläggande).

En förutsättning för att kunna flytta ned prövningen av frågor från domstol som första instans är att det finns en förvaltningsmyndighet som har tillräcklig kompetens för att hantera frågorna. Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för stora delar

208 209209

6.8¶Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphör

Förslag: Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen ska

upphöra.

Skälen för förslaget: Förslagen i denna promemoria innebär att

de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden som enligt nuvarande ordning handläggs i allmän domstol, Marknadsdomstolen, Patentbesvärsrätten och Högsta förvaltningsdomstolen ska bli föremål för en koncentrerad och enhetlig domstolsprövning i Patent- och marknadsdomstolen, Patent- och marknadsöverdomstolen och Högsta domstolen. Vidare ska vissa mål i Patentbesvärsrätten flyttas till allmän förvaltningsdomstol (se avsnitt 12). Förslagen innebär således att samtliga mål och ärenden i Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen kommer att prövas i annan domstol. Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen bör därför upphöra.

210210

7¶En ny domstolslag

6.8¶Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphör

Förslag: Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen ska

upphöra.

Skälen för förslaget: Förslagen i denna promemoria innebär att

de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden som enligt nuvarande ordning hand-

Förslag: Bestämmelser om den immaterialrättsliga, mark-

läggs i allmän domstol, Marknadsdomstolen, Patentbesvärsrätten

nadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga domstolsorgaoch Högsta förvaltningsdomstolen ska bli föremål för en kon-

nisationen och vissa bestämmelser om förfarandet i immatecentrerad och enhetlig domstolsprövning i Patent- och mark-

rialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga nadsdomstolen, Patent- och marknadsöverdomstolen och Hög-

mål och ärenden samlas i en särskild lag om patent- och marksta domstolen. Vidare ska vissa mål i Patentbesvärsrätten flyttas

nadsdomstolar. till allmän förvaltningsdomstol (se avsnitt 12). Förslagen innebär

Lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten och lagen således att samtliga mål och ärenden i Patentbesvärsrätten och

(1970:417) om marknadsdomstol m.m. upphävs. Marknadsdomstolen kommer att prövas i annan domstol. Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen bör därför upp-

Skälen för förslaget: Förslaget att det ska inrättas en Patent-

höra.

och marknadsdomstol och en Patent- och marknadsöverdomstol

gör att det finns behov av bestämmelser angående domstolarnas

organisation och vilka som dömer i domstolarna. Dessa bestäm-

melser bör tas in i en särskild lag (jfr t.ex. lagen [2010:921] om

mark- och miljödomstolar). Den nya lagen bör även innehålla

bestämmelser om domstolarnas sammansättning i den mån

avvikelser görs från rättegångsbalkens och ärendelagens regler

(se närmare avsnitt 9). Den bör även innehålla vissa andra

generella bestämmelser om förfarandet. De närmare övervägan-

dena beträffande vilka processuella bestämmelser som bör finnas

i den nya lagen och vilka bestämmelser som bör finnas i de

materiella lagarna redovisas i avsnitt 8.

En konsekvens av att Patentbesvärsrätten och Marknads-

domstolen upphör med sina respektive verksamheter (se avsnitt

6.8) är att lagen om Patentbesvärsrätten och lagen om marknads-

domstol m.m. bör upphävas.

210 211211

212

8¶Tillämplig processlag

8.1¶Handläggningsregler enligt nuvarande ordning

Inledning

Handläggningen i domstolarna styrs av tre olika processlagar; rättegångsbalken, ärendelagen och förvaltningsprocesslagen.

Rättegångsbalken avser den allmänna processen i tvistemål och brottmål. Målen handläggs i allmän domstol (tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen). Såvitt gäller tvistemål skiljer sig reglerna delvis åt mellan dispositiva och indispositiva tvistemål. I ett dispositivt tvistemål råder i princip frihet för parterna att själva bestämma vad som ska vara föremål för processen och de kan förlikas om det målet rör. I indispositiva tvistemål har rätten ett större ansvar för utredningen i målet, bl.a. med möjlighet att på eget initiativ införskaffa bevisning och grunda sitt avgörande på annat än det som parterna har åberopat, och parterna kan inte förlikas om det målet rör.

Ärendelagen, som även den är tillämplig i allmän domstol, styr handläggningen av sådana ärenden som ska tas upp av en tingsrätt och som inte ska handläggas enligt rättegångsbalken. Förvaltningsprocesslagen styr handläggningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna (förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen). Enligt såväl ärendelagen som förvaltningsprocesslagen gäller att förfarandet som huvudregel är skriftligt och att domstolen har en skyldighet att se till att målet eller ärendet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver.

213213

Härutöver finns särskilda bestämmelser för vissa domstolar och måltyper som i större eller mindre omfattning kompletterar de allmänna processlagarna.

Handläggningen av immaterialrättsliga mål och ärenden

Immaterialrättsliga tvistemål och brottmål handläggs i allmän domstol. Det handlar bl.a. om mål om fastställelse att intrång gjorts eller inte gjorts i en immaterialrätt, mål om skadestånd eller straff på grund av intrång samt mål om förbud vid vite att fortsätta med ett intrång. För handläggningen av dessa mål gäller rättegångsbalkens regler om tvistemål respektive brottmål.

I de materiella lagarna finns dessutom vissa kompletterande bestämmelser om förfarandet. Där finns t.ex. bestämmelser om olika sätt att säkerställa de immateriella rättigheterna såsom beslag, vitesförbud och intrångsundersökning. När det gäller fastställelsetalan tillämpas i vissa fall rättegångsbalkens regler (varumärke, firma och upphovsrätt) medan det i andra fall finns särregler som gäller i stället för rättegångsbalken i de materiella lagarna (patent, mönster och växtförädlarrätt).

Som huvudregel är de immaterialrättsliga tvistemålen dispositiva, men vissa mål kan även innehålla indispositiva inslag, t.ex. frågor om vitesförbud (jfr NJA 2001 s. 435 I och II).

Vissa frågor kan uppkomma såväl fristående som i ett pågående mål. Om en sådan fråga uppkommer utan att det samtidigt pågår ett tvistemål eller brottmål mellan parterna eller i vart fall mellan ena parten och annan gäller olika förfaranderegler beroende på vad frågan rör. Exempelvis handläggs ärenden om intrångsundersökning enligt rättegångsbalkens regler (se t.ex. 59 b § sjätte stycket PL) medan ärenden om informationsföreläggande handläggs enligt ärendelagens regler (se t.ex. 57 e § tredje stycket PL). För mål om utdömande av vite gäller rättegångsbalkens regler om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet (se t.ex. 57 b § sjunde stycket PL).

214214

I Patentbesvärsrätten handläggs mål om patent, varumärke,

Härutöver finns särskilda bestämmelser för vissa domstolar mönster och växtförädlarrätt. Målen inleds genom överklagande och måltyper som i större eller mindre omfattning kompletterar av beslut som meddelats av Patent- och registreringsverket och de allmänna processlagarna. Statens jordbruksverk och handläggs enligt lagen om Patent-

besvärsrätten. Vid handläggningen i Patentbesvärsrätten tilläm-

pas framför allt bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen, vil-

Handläggningen av immaterialrättsliga mål och ärenden

ket innebär att förfarandet i huvudsak överensstämmer med det

som gäller för de allmänna förvaltningsdomstolarna (8 § PBRL). Immaterialrättsliga tvistemål och brottmål handläggs i allmän

Patentbesvärsrättens beslut får överklagas till Högsta förvaltdomstol. Det handlar bl.a. om mål om fastställelse att intrång

ningsdomstolen. För handläggningen i den domstolen tillämpas gjorts eller inte gjorts i en immaterialrätt, mål om skadestånd

förvaltningsprocesslagen. eller straff på grund av intrång samt mål om förbud vid vite att fortsätta med ett intrång. För handläggningen av dessa mål gäller rättegångsbalkens regler om tvistemål respektive brottmål.

Handläggningen av marknadsföringsrättsliga mål och ärenden

I de materiella lagarna finns dessutom vissa kompletterande bestämmelser om förfarandet. Där finns t.ex. bestämmelser om

Marknadsföringsrättsliga mål och ärenden handläggs dels i tingsolika sätt att säkerställa de immateriella rättigheterna såsom

rätt som första och Marknadsdomstolen som andra instans, dels beslag, vitesförbud och intrångsundersökning. När det gäller

i Marknadsdomstolen som enda instans. fastställelsetalan tillämpas i vissa fall rättegångsbalkens regler I mål om förbud eller åläggande samt mål om marknadsstör- (varumärke, firma och upphovsrätt) medan det i andra fall finns

ningsavgift enligt marknadsföringslagen tillämpas rättegångsbalsärregler som gäller i stället för rättegångsbalken i de materiella kens bestämmelser om indispositiva tvistemål. I mål om skadelagarna (patent, mönster och växtförädlarrätt).

stånd tillämpas i stället rättegångsbalkens regler om dispositiva

Som huvudregel är de immaterialrättsliga tvistemålen disposi- tvistemål. I ärenden som avser överklagande av Konsumenttiva, men vissa mål kan även innehålla indispositiva inslag, t.ex.

ombudsmannens beslut tillämpas ärendelagen. För mål om frågor om vitesförbud (jfr NJA 2001 s. 435 I och II). utdömande av vite gäller för förfarandet rättegångsbalkens regler

Vissa frågor kan uppkomma såväl fristående som i ett pågåen-

om bötesbrottmål. I marknadsföringslagen finns vidare vissa de mål. Om en sådan fråga uppkommer utan att det samtidigt kompletterande förfaranderegler om bl.a. kumulation av mål och pågår ett tvistemål eller brottmål mellan parterna eller i vart fall

ärenden samt om rättegångskostnader. mellan ena parten och annan gäller olika förfaranderegler beroen- Marknadsdomstolen tillämpar även i andra mål i huvudsak de på vad frågan rör. Exempelvis handläggs ärenden om intrångs-

rättegångsbalkens regler om tvistemål (prop. 1970:57 s. 167). I undersökning enligt rättegångsbalkens regler (se t.ex. 59 b § lagen (1970:417) om marknadsdomstol (MDL) finns komplettesjätte stycket PL) medan ärenden om informationsföreläggande

rande regler om förfarandet i domstolen. Dessa regler som gäller handläggs enligt ärendelagens regler (se t.ex. 57 e § tredje stycket vid handläggningen av mål och ärenden enligt bl.a. PL). För mål om utdömande av vite gäller rättegångsbalkens

avtalsvillkorslagarna och de s.k. annexlagarna, avser bl.a. offentregler om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är lighet och ordning i domstolen, sammanträde och rättegångsföreskrivet (se t.ex. 57 b § sjunde stycket PL).

kostnader. Vidare regleras möjligheten för Marknadsdomstolen

att införskaffa bevisning eller annan utredning i ett mål.

214 215215

Handläggningen av konkurrensrättsliga mål och ärenden

Konkurrensrättsliga mål och ärenden handläggs dels i tingsrätt som första och Marknadsdomstolen som andra instans, dels i Marknadsdomstolen som enda instans. Domstolsförfarandet skiljer sig åt beroende på vilken typ av fråga som prövas. Enligt förfarandebestämmelserna i konkurrenslagen ska vissa frågor handläggas enligt rättegångsbalkens regler för tvistemål (konkurrensmål) och andra enligt ärendelagen (konkurrensärenden).

I mål där talan väcks vid Stockholms tingsrätt tillämpas rättegångsbalkens regler om indispositiva tvistemål. Det handlar bl.a. om mål om konkurrensskadeavgift och mål om företagskoncentration. Ett mål om skadestånd enligt konkurrenslagen handläggs med stöd av rättegångsbalkens regler om dispositiva tvistemål. Om ett mål om skadestånd handläggs gemensamt med ett mål om konkurrensskadeavgift, tillämpas dock reglerna om indispositiva tvistemål för processens yttre förlopp.

När Konkurrensverkets överklagade beslut om åläggande eller förbud prövas av Marknadsdomstolen som första instans tillämpas de regler som gäller för tingsrätt enligt ärendelagen.

Mål om undanröjande av godkänt avgiftsföreläggande handläggs enligt reglerna i rättegångsbalken om klagan över godkänt strafföreläggande. För mål om utdömande av vite gäller rättegångsbalkens regler om bötesbrottmål (8 kap. 4 § KL).

Konkurrenslagen innehåller vissa kompletterande bestämmelser om förfarandet. Där finns bl.a. bestämmelser om gemensam handläggning av mål och ärenden, om Konkurrensverket som part samt om rättegångskostnader.

216216

8.2¶Handläggningsregler i patent- och

Handläggningen av konkurrensrättsliga mål och ärenden

marknadsdomstolarna

Konkurrensrättsliga mål och ärenden handläggs dels i tingsrätt

8.2.1 Mål och ärenden som inleds genom ansökan som första och Marknadsdomstolen som andra instans, dels i Marknadsdomstolen som enda instans. Domstolsförfarandet

Förslag: Vid handläggning av mål tillämpas rättegångsbalkens

skiljer sig åt beroende på vilken typ av fråga som prövas. Enligt

bestämmelser om tvistemål och brottmål, om inte annat förfarandebestämmelserna i konkurrenslagen ska vissa frågor

föreskrivs i denna lag eller annan lag. handläggas enligt rättegångsbalkens regler för tvistemål (konkur-

Vid handläggning av mål om utdömande av vite tillämpas rensmål) och andra enligt ärendelagen (konkurrensärenden).

rättegångsbalkens bestämmelser om bötesbrottmål.

I mål där talan väcks vid Stockholms tingsrätt tillämpas rätte-

Vid handläggning av ärenden som inleds i domstol genom gångsbalkens regler om indispositiva tvistemål. Det handlar bl.a.

ansökan tillämpas ärendelagens bestämmelser, om inte annat om mål om konkurrensskadeavgift och mål om företagskoncent-

föreskrivs i denna lag eller annan lag. ration. Ett mål om skadestånd enligt konkurrenslagen handläggs med stöd av rättegångsbalkens regler om dispositiva tvistemål. Om ett mål om skadestånd handläggs gemensamt med ett mål Skälen för förslagen om konkurrensskadeavgift, tillämpas dock reglerna om indispo- Tvistemål och brottmål sitiva tvistemål för processens yttre förlopp.

När Konkurrensverkets överklagade beslut om åläggande eller Som redovisas ovan handläggs de immaterialrättsliga, marknadsförbud prövas av Marknadsdomstolen som första instans tilläm- föringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen i domstol enligt pas de regler som gäller för tingsrätt enligt ärendelagen. rättegångsbalkens bestämmelser om tvistemål eller brottmål.

Mål om undanröjande av godkänt avgiftsföreläggande hand- Sådana mål inleds i tingsrätt som första instans genom att en läggs enligt reglerna i rättegångsbalken om klagan över godkänt talan väcks genom ansökan om stämning på samma sätt som strafföreläggande. För mål om utdömande av vite gäller rätte- gäller för andra tviste- och brottmål i allmän domstol. gångsbalkens regler om bötesbrottmål (8 kap. 4 § KL). Rättegångsbalkens grundläggande principer är att förfarandet

Konkurrenslagen innehåller vissa kompletterande bestämmel- ska präglas av muntlighet, omedelbarhet och koncentration. ser om förfarandet. Där finns bl.a. bestämmelser om gemensam Enligt balken är förfarandet i tingsrätt uppdelat i ett skede för handläggning av mål och ärenden, om Konkurrensverket som förberedelse och ett skede för avgörande. När rättegångsbalken part samt om rättegångskostnader. görs tillämplig har bevisfrågor rörande förflutna händelser ofta

stor betydelse, och i många mål åberopas muntlig bevisning.

De aktuella målen rör bl.a. frågor om skadestånd, förbud,

konkurrensskadeavgift och straffansvar. Rättegångsbalkens be-

stämmelser är väl anpassade för handläggningen av sådana frågor.

Att målen genom reformen ska prövas av Patent- och mark-

nadsdomstolen som första instans föranleder inte något behov av

att ändra vilka regler som i huvudsak ska styra handläggningen.

Den föreslagna domstolen ska vara en särskild domstol i allmän

216 217217

domstol och målen bör alltså även efter reformen handläggas som tvistemål och brottmål. Det bör mot den bakgrunden i den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar föreskrivas att rättegångsbalkens bestämmelser ska tillämpas vid handläggningen av mål i patent- och marknadsdomstolarna, om inte annat anges.

För tvistemålens del är enligt nuvarande ordning olika handläggningsregler tillämpliga beroende på om målet är dispositivt eller indispositivt. Någon ändring i detta avseende bör inte ske, vilket t.ex. innebär att de mål som för närvarande handläggs som indispositiva tvistemål ska göra det även i patent- och marknadsdomstolarna. Mot bakgrund av att de tvistemål som ska handläggas av patent- och marknadsdomstolarna alltså kommer att vara såväl dispositiva som indispositiva till sin karaktär bör hänvisningen i den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar till rättegångsbalken göras till balkens regler om tvistemål (jfr prop. 2009/10:215 s. 155 f.). I den utsträckning det finns behov av att för en viss måltyp tydliggöra att indispositiva regler ska gälla bör detta även fortsättningsvis anges i den materiella lagstiftningen.

Redan innan en talan väcks kan domstolen behöva ta ställning till processuella frågor rörande ett mål som kan förväntas bli handlagt vid domstolen. Exempel på sådana frågor är kvarstad och intrångsundersökning. Sådana s.k. RB-ärenden registreras som mål (3 § förordningen [1996:271] om mål och ärenden i allmän domstol) och handläggs enligt rättegångsbalkens bestämmelser om rättegångsfrågor oavsett om det sker i ett pågående mål eller i tiden före ett mål inletts. Det finns inte anledning att ändra på denna ordning.

Mål om utdömande av vite

Mål om utdömande av vite som förelagts med stöd av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga eller konkurrensrättsliga lagarna handläggs genomgående enligt rättegångsbalkens be-

218218

stämmelser om mål som gäller brott för vilka svårare straff än domstol och målen bör alltså även efter reformen handläggas böter inte föreskrivs. I vissa lagar är detta uttryckligen angivet. I som tvistemål och brottmål. Det bör mot den bakgrunden i den andra fall tillämpas motsvarande regler i viteslagen. I syfte att föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar föreskrivas skapa en enhetlig och tydlig ordning och för att möjliggöra att rättegångsbalkens bestämmelser ska tillämpas vid kumulation mellan sådana mål och t.ex. mål om föreläggande av handläggningen av mål i patent- och marknadsdomstolarna, om nytt vite (se avsnitt 11.2) bör bestämmelser om tillämplig inte annat anges. processlag i mål om utdömande av vite tas in i den föreslagna

För tvistemålens del är enligt nuvarande ordning olika hand- lagen om patent- och marknadsdomstolar. läggningsregler tillämpliga beroende på om målet är dispositivt eller indispositivt. Någon ändring i detta avseende bör inte ske, vilket t.ex. innebär att de mål som för närvarande handläggs som Ansökningsärenden indispositiva tvistemål ska göra det även i patent- och marknads-

Det finns några frågor som inleds genom en ansökan till domdomstolarna. Mot bakgrund av att de tvistemål som ska hand-

stolen men där handläggningen sker enligt ärendelagens bestämläggas av patent- och marknadsdomstolarna alltså kommer att

melser. Ett exempel är ärenden om informationsföreläggande. I vara såväl dispositiva som indispositiva till sin karaktär bör hänvisningen i den föreslagna lagen om patent- och marknads- dessa ärenden framställs normalt ett yrkande om ett sådant före-

läggande innan svaranden i en eventuellt kommande rättegång är domstolar till rättegångsbalken göras till balkens regler om tvistemål (jfr prop. 2009/10:215 s. 155 f.). I den utsträckning det känd. Motpart kan vara t.ex. en internetleverantör. Rättegångs-

balkens bestämmelser passar mindre väl för en sådan process. finns behov av att för en viss måltyp tydliggöra att indispositiva regler ska gälla bör detta även fortsättningsvis anges i den Genom att ärendelagen tillämpas i dessa ärenden åstadkoms en

tydlig reglering med en tydlig partsställning där den som yrkanmateriella lagstiftningen.

Redan innan en talan väcks kan domstolen behöva ta ställning det riktas mot kan få ersättning för sina rättegångskostnader (jfr

prop. 2008/09:67 s. 155). Ett annat exempel på en ärendetyp som till processuella frågor rörande ett mål som kan förväntas bli handlagt vid domstolen. Exempel på sådana frågor är kvarstad handläggs enligt ärendelagen är ansökan om tillstånd för Kon-

kurrensverket att genomföra en platsundersökning. Såvitt framoch intrångsundersökning. Sådana s.k. RB-ärenden registreras som mål (3 § förordningen [1996:271] om mål och ärenden i kommit fungerar denna ordning väl och det finns därför inte

heller för dessa ärenden anledning att göra några förändringar i allmän domstol) och handläggs enligt rättegångsbalkens bestämmelser om rättegångsfrågor oavsett om det sker i ett val av tillämplig processlag.

Det framstår som lämpligt att i de fall en ansökan till Patentpågående mål eller i tiden före ett mål inletts. Det finns inte anledning att ändra på denna ordning. och marknadsdomstolen ska handläggas enligt ärendelagen bör

detta anges i den materiella lagstiftning som reglerar den fråga

som ska prövas.

Mål om utdömande av vite

Mål om utdömande av vite som förelagts med stöd av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga eller konkurrensrättsliga lagarna handläggs genomgående enligt rättegångsbalkens be-

218 219219

8.2.2 Ärenden som inleds genom överklagade

Förslag: Vid handläggning av ärenden som inleds i Patent-

och marknadsdomstolen genom överklagande av myndighets beslut ska ärendelagen tillämpas, om inte annat föreskrivs i den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar eller annan lag.

Skälen för förslaget: Enligt nuvarande ordning tillämpas ärende-

lagen vid Marknadsdomstolens prövning av Konkurrensverkets och Konsumentombudsmannens överklagade beslut. Denna ordning fungerar såvitt känt väl och att dessa ärenden genom reformen ska prövas av Patent- och marknadsdomstolen som första domstolsinstans föranleder inte något behov av att ändra vilka regler som i huvudsak ska styra handläggningen. Ärendelagen bör därför fortsatt tillämpas vid handläggningen i domstol.

De immaterialrättsliga registreringsmålen i Patentbesvärsrätten handläggs i huvudsak enligt förvaltningsprocesslagen. Den lagen är tillskapad för att användas av förvaltningsdomstolarna. Patent- och marknadsdomstolarna föreslås vara inordnade i den allmänna domstolsorganisationen. Ärendelagen har stora likheter med förvaltningsprocesslagen men är utformad för att tillämpas i de allmänna domstolarna och ansluter i sin uppbyggnad och terminologi till rättegångsbalken. Ärendelagen bygger till skillnad från rättegångsbalken huvudsakligen på att förfarandet ska vara skriftligt och ger utrymme för ett i det konkreta fallet mindre formbundet förfarande.

Vid tillskapandet av mark- och miljödomstolarna år 2010 föreskrevs att för de mål som inleds i dessa domstolar genom överklagande av förvaltningsmyndighets beslut ska som utgångspunkt reglerna i ärendelagen tillämpas i fråga om förfarandet (prop. 2009/10:215 s. 162). Även i andra fall när en förvaltningsmyndighets beslut överklagas till tingsrätt tillämpas ärendelagen vid handläggningen i allmän domstol. Detta är naturligt eftersom rättegångsbalken inte är konstruerad för en ordning där

220220

beslut överklagas till tingsrätt. Som anförs ovan föreslås att

8.2.2 Ärenden som inleds genom överklagade ärendelagen även i den nya domstolsordningen ska tillämpas

också på överklagade myndighetsbeslut enligt de

Förslag: Vid handläggning av ärenden som inleds i Patent- marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga lagarna.

och marknadsdomstolen genom överklagande av myndighets Mot den angivna bakgrunden föreslås att ärendelagen ska

beslut ska ärendelagen tillämpas, om inte annat föreskrivs i gälla vid handläggningen av alla ärenden som inleds i Patent- och

den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar eller marknadsdomstolen genom överklagande från förvaltningsmyn-

annan lag. dighet. Detta bör framgå av den föreslagna lagen om patent- och

marknadsdomstolar.

Skälen för förslaget: Enligt nuvarande ordning tillämpas ärende-

lagen vid Marknadsdomstolens prövning av Konkurrensverkets

8.2.3 Särskilda rättsmedel och Konsumentombudsmannens överklagade beslut. Denna

ordning fungerar såvitt känt väl och att dessa ärenden genom

Förslag: Patent- och marknadsöverdomstolen ska vara behörig

reformen ska prövas av Patent- och marknadsdomstolen som

domstol för ansökningar om resning, klagan över domvilla eller första domstolsinstans föranleder inte något behov av att ändra

återställande av försutten tid som avser Patent- och vilka regler som i huvudsak ska styra handläggningen. Ärende-

marknadsdomstolens slutliga avgöranden. Detsamma ska gälla i lagen bör därför fortsatt tillämpas vid handläggningen i domstol.

fråga om sådana ansökningar som avser beslut av de förvalt-

De immaterialrättsliga registreringsmålen i Patentbesvärs-

ningsmyndigheter vars beslut kan överklagas till Patent- och rätten handläggs i huvudsak enligt förvaltningsprocesslagen. Den

marknadsdomstolen. Domstolen ska tillämpa rättegångsbalkens lagen är tillskapad för att användas av förvaltningsdomstolarna.