Prop. 1992/93:236
om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV verksamheten
Regeringens proposition
1992/93: 236 %%
om ägande av den avgiftsfinansierade radio— och TV- verksamheten
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Vid regeringssammanträdet har chefen för Kulturdepartememet varit före- dragande.
Stockholm den 7 april 1993
På regeringens vägnar
Bengt Westerberg
Birgit Friggebo
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB skall ägas av tre för ändamålet bildade stiftel- ser. Propositionen har utarbetats under medverkan av en beredningsgrupp där ledamöter från samtliga riksdagspartier deltagit.
Den nya ägarordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1994.
Regeringens proposition Prop.1992/93: 236 Ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV- verksamheten
1. Ärendet och dess beredning 1.1 Inledning
Verksamheten vid Sveriges Radio-koncemen har liksom vid dess föregångare bedrivits i aktiebolagsform. Sedan 1966 års riksdagsbeslut har Sveriges Radio ägts av folkrörelserna med 60 %, näringslivet med 20 % och pressen med 20 %. År 1979 omorganiserades Sveriges Radio till en koncern med Sveriges Radio AB som moderbolag och ägare. till samtliga aktier i dotterföre— tagen Sveriges Television AB. Sveriges Riksradio AB. Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Sedan år 1990 ingår i koncernen även Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) som handhar uppbörden av TV-avgifter och avgiftskontroll.
I proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor föreslogs riktlinjer in- för ett riksdagsbeslut våren 1992 om nya avtal mellan staten och Sveriges Radio-företagen inför den avtalsperiod som påbörjades den 1 januari 1993. I propositionen föreslogs bl.a. att Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokal- radio AB skulle föras samman till ett ljudradioföretag. Riksdagen hade inte något att invända mot förslaget (bet. 1990/9lzKL'39. rskr. 1990/91:370).
Riksdagen beslutade ijuni 1992 (bet. 1991/921KrU28. rskr. 1991/92z329) att godkänna regeringens förslag i propositionen 1991/92:140 om den avgiftsfinansieradc radio- och TV-verksamhetcn 1993—1996 m.m. Beslutet innebar bl.a. följande. Avtalet mellan staten och public service—förcutgcn skall omfatta tiden den 1 januari 1993 — den 31 december 1996. De tre programfö- retagen Sveriges Television, Sveriges Radio (Sveriges Riksradio och Sveriges Lokalradio sammanslagna) och Sveriges Utbildningsradio skall vara självständiga aktiebolag. Moderbolaget skall upphöra. Programföretagen skall gemensamt äga Radiotjänst i Kiruna AB. Aktierna i de tre programföre— tagen skall fördelas annorlunda mellan ägargrupperna än som skett i moder- bolaget Sveriges Radio. Pressen. näringslivet. folkrörelserna samt en ny ägargrupp bestående av konstnärliga och vetenskapliga akademier och obe- roende kulturella sammanslutningar skall erbjudas att bli ägare till bolagen. Om enskilda ägare. t.ex. på grund av jäv. inte kan kvarstå som ägare skall aktierna hembjudas staten. Det skall vara möjligt för regeringen att sälja aktier som den förvärvat genom hembud till viss stiftelse. folkrörelse. akademi. sammanslutning eller annan som är att hänföra till någon eller några av de fyra ägargrupper som skall finnas i fortsättningen. För inledningen av avtals- perioden 1993—1996 skall aktierna fördelas så att pressen har 20 %. nä- ringslivet 20 %. folkrörelserna 40 % och den nya ägargruppen 20 %.
En kort tid efter riksdagsbeslutet sammanträffade chefen för Kulturdepar- tementet med företrädare för de tre nuvarande aktieägargrupperna. Ägarna
förklarade sig då ha för avsikt att i konstruktiv anda medverka till de ägarför- ändringar som förutsattes i riksdagens beslut. En arbetsgrupp. i vilken ingick representanter från Kulturdepartcmentet och ägargrupperna samt en represen- tant för moderbolagets direktion, fick till uppgift att diskutera tekniska frågor i anslutning till verkställandet av riksdagsbeslutet. En plan för genomförande togs fram. Några tekniska hinder för genomförandet av riksdagsbeslutet an- sågs inte finnas.
I en skrivelse till Kulturdepartcmentet den 22 oktober 1992 förklarade emellertid de nuvarande ägargruppema gemensamt att det enligt deras upp- fattning inte skulle kunna bildas några ägargruppcr från press och näringsliv och att förutsättningama för att realisera riksdagens beslut angående den avgiftsfrnansierade radio- och TV-verksamheten 1993—1996 m.m. i detta avseende därmed syntes brista.
Riksdagens beslut rörande ägandet av public service—företagen kunde såle— des inte genomföras fullt ut.
Med anledning av ägarnas besked underrättade regeringen i skrivelse (1992/931147) den 19 november 1992 riksdagen om de ändrade förutsätt- ningama för ägandet av den avgiftsfrnansierade radio- och TV-verksamheten. Samma dag bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartcmentet att till- kalla en särskild utredare med uppdrag att lägga fram förslag om hur public service-företagen borde ägas i framtiden (Dir. 1992/931100). Företrädare för samtliga nuvarande ägargruppcr förklarade sig villiga att kvarstå som ägare till Sveriges Radio AB till den 1 juli 1993. medan det utreddes hur ägandet skulle ordnas i framtiden.
Den särskilde utredaren. advokaten Claes Beyer. avlämnade den 12 febru- ari 1993 betänkandet Ägandct av radio och television i allmänhetens tjänst (SOU 1993117). En sammanfattning av utredningens överväganden och för- slag redovisas i avsnitt 1.2.
De ändrade förutsättningama avser endast ägandet av public service-före- tagen. Som nyss nämnts innebar riksdagens beslut är 1992 bl.a. att moder- bolaget skall upphöra och att programföretagen skall utgöra tre självständiga aktiebolag. Regeringen ansåg emellertid inte att det kunde begäras av de nu- varande ägama att de för en så kort övergångstid som förutsattes skulle med— verka till den omfördelning av aktierna som riksdagens beslut förutsatte. Riksdagsbeslutet har därför inte genomförts såvitt det avsåg att moderbolaget skulle upphöra. att aktierna i Radiotjänst i Kiruna AB skulle fördelas mellan programföretagen samt att en fjärde ägargrupp bestående av konstnärliga och vetenskapliga akademier och oberoende kulturella sammanslutningar skulle bildas.
Riksdagens beslut har genomförts i övriga delar. De nuvarande ägarna kvarstår som ägare i moderbolaget som under övergångsperioden äger aktierna i dotterföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB. Sveriges Utbildningsradio AB och Radiotjänsti Kiruna AB. Moderbolaget. som i december 1992 antagit firman Sveriges Radio Förvaltnings AB. står även kvar som ägare till fastigheterna. Moderbolaget svarar för de uppgifter som enligt lag åvilar moderbolag i en koncern såvitt avser räkenskaper och
';.)
redovisning. Programföretagen har övertagit moderbolagets funktioner i övrigt. Avtal mellan staten och programbolagen har träffats för perioden den 1 januari 1993—den 31 december 1996. Däremot har inte något nytt avtal träffats med moderbolaget, eftersom moderbolaget inte längre har något ansvar för programverksamheten. I moderbolagets och i de tre program- företagens bolagsordningar har införts bestämmelser om hcmbudsskyldighet till staten. Antalet ledamöter i programföretagens styrelser har sedan den 1 januari 1993 minskats till nio personer. Riksdagen har beslutat om medels- tilldelning direkt till de tre programbolagen. Enligt särskilt avtal svarar Sveriges Television för förvaltningen av rundradiomcdlen.
Det bör i sammanhanget noteras att det statliga inflytandet genom riksda- gens beslut har tonats ned i två viktiga avseenden.
För det första skall riksdagen och regeringen ange de allmänna förutsätt- ningama för public service-verksamhetens uppdrag och organisation för hela avtalsperioden. Riksdagen torde således inte komma att ompröva förutsätt- ningama under löpande avtalsperiod såvida inte mycket speciella omständig- heter motiverar det.
För det andra skall regeringen utgå från nya principer vid valet av personer till programföretagens styrelser. Tidigare vände sig regeringen enligt en eta- blerad sed till de större partierna i riksdagen för nominering av ledamöter. Panjema lät sina riksdagsgruppcr eller presidier utse ledamötema. De utsedda hämtades ofta från respektive riksdagsgrupp. Enligt riksdagens beslut skall regeringen i framtiden innan de utser ledamöterna samråda med ledarna för samtliga i riksdagen representerade panier. Ledamöterna skall hämtas från olika sektorer av det svenska samhället. ha stor integritet och sammantaget re- presentera den kunskap och erfarenhet som är relevant för verksamheten.
I kulturutskottets betänkande Ägande av den avgiftslinansierade radio- och TV-vcrksamheten m.m. (1992/93zKrU8) behandlades regeringens skrivelse (1992/93:147) samt tre motioner som väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet föreslog enhälligt att det skulle tillsättas en beredningsgrupp med parlamentarisk förankring. som skulle få i uppgift att — när resultaten av utredningen förelåg — medverka i den fortsatta beredningen av frågan om ägandet av public service-företagen.
Regeringen tillsatte en sådan beredningsgrupp under ordförandeskap av riksdagsledamoten Lars Leijonborg (fp). Från övriga riksdagspartier har medverkat riksdagsledamötema Birger Andersson (c). Åke Gustavsson (s). Birger Hagård (m), Gunnar Hökmark (m). Kurt Ove Johansson (5). Simon Liliedahl (nyd). Elisabeth Persson (v). Catarina Rönnung (s.) och Ingvar Svensson (kds).
Hänvisningar till S1
1.2. Utredningen om ägandet av public service-företagen m.m.
1 utredningens betänkande Ägandet av radio och television i allmänhetens tjänst (SOU 1993117) redovisas tre alternativa förslag till ägande av program-
företagen. vilka kortfattat presenteras nedan. Utredaren tar inte ställning till vilket av förslagen som bör väljas.
Utredaren förutsätter att koncemförhållandet inte bör återupprättas. Vidare har utredaren inte funnit skäl till att verksamheten i Sveriges Television (SVT). Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR) skall be- drivas på annat sätt än i aktiebolagsform även i fortsättningen.
Utredningens första alternativ innebär att aktierna sprids till allmänheten. Man föreslår att allmänheten erbjuds en enhet. en s.k. unit. a 100 kr bestå- ende av en aktie i SVT. en aktie i SR och en aktie i UR. Moderbolaget före- slås fatta beslut om nyemission så att aktiekapitalet i de tre företagen ökas till sammanlagt 25 mkr i de tre programbolagen. Med en utdelning på 6 % av aktiekapitalet, skulle utdelningen uppgå till 975 000 kr i SVT. 450 000 kr i SR och 75 000 kri UR. För att aktierna verkligen skall spridas. bör ingen få teckna fler än tio aktier. Det bör införas regler om rösträttsbegränsning i bo- lagsordningen så att ingen aktieägare på bolagsstämman får rösta för egna eller andras aktier för mer än exempelvis 2 % av aktierna. För att undvika höga distributionskostnader för att skicka utdelningen till varje aktieägare, föreslås att utdelningen koncentreras till ett fåtal aktieägare genom lottning. En sådan fördelning skulle även sannolikt skapa större intresse för aktierna. Staten bör uppdra åt lämplig fondkommissionär att på statens vägnar köpa och sälja aktier.
Bolagsstämman föreslås varje år utse en särskild valberedning för att för- bereda styrelsevalen. Styrelseledamöter bör inte ingå i valberedningen. Den första valberedningen föreslås utses av moderbolagets styrelse. Ett annat alternativ är att förslag till den första styrelsen utarbetas av det nuvarande moderbolagets styrelse.
Utredarens andra altemativ innebär att aktiema i public service-företagen blir stiftelseägda. Utredaren föreslår att tre stiftelser inrättas. benämnda För- valtningsstiftelsen för Sveriges Television AB. Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB och Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Utbildningsradio AB. Staten bör tillsammans med nuvarande ägare komma överens om stiftel- sebildningen. Stiftelsebildningen blir därmed inte enbart en statlig angelägen- het. Moderbolaget föreslås stå som stiftare och såsom stiftelseförmögenhet tillskjuta aktierna i de tre dotterföretagen. Därefter föreslås staten lösa in akti- ema i moderbolaget från de nuvarande ägarna.
Stiftelsemas styrelse bör enligt utredaren utses av regeringen och bestå av sammanlagt sju personer. Styrelsen hör av förenklingsskäl bli identisk för samtliga tre stiftelser. 1 styrelsen bör ingå personer med erfarenhet från folk- rörelser, näringsliv. kulturliv, medier och politik. Styrelseledamot får inte vara medlem av styrelsen för eller anställd i något av public service-företagen. Riksdagsledamot. regeringsledamot eller anställd i regeringskansliet får inte heller vara styrelseledamot. Stiftelsemas styrelse föreslås besluta om hur representanter för stiftelsema skall utöva sin rösträtt på bolagsstämmorna bl.a. vad gäller val av styrelser samt vid viktigare beslut i bolagens verk- samhet. Stiftelsemas styrelse väljer en majoritet av styrelseledamöterna i programbolagens styrelser.
Utredarens tredje alternativ innebär att staten tar över aktiema i public ser- vice-företagen. För att inte regeringen skall tillsätta samtliga styrelseledamöter i programbolagen. föreslås att en förslagsnämnd inrättas. Förslagsnämnden bör utses av regeringen och bestå av sju personer. Nämndens sammansätt- ning bör vara densamma som angivits för stiftelsestyrelsema enligt ovan. Den av regeringen utsända representanten för bolagsstämman bör vara instruerad att på bolagsstämma rösta enligt förslagsnämndens beslut. Riksdagens ledamöter bör inte vara närvarande vid programföretagens bolagsstämmor. Varken Riksrevisionsverket eller Riksdagens revisorer bör kunna granska dessa bolag. utan revision bör ske i för andra bolag vanlig ordning. Program- företagen bör även undantas från den skrivelse till riksdagen som varje år lämnas rörande bolagens verksamhet.
Utredaren lägger även fram vissa för samtliga ägaralternativ gemensamma förslag.
I bolagsordningama bör införas en bestämmelse som anger att verksamhe- tens syfte inte i första hand är att bereda vinst åt aktieägarna utan att främja rundradiosändningar i allmänhetens tjänst.
Bolagsordningen bör vidare innehålla samma bestämmelser om hur styrel- serna i programföretagen skall utses. oavsett vilket av de tre ägaralternativen som väljs. Utredaren förutsätter att antalet styrelseledamöter i program- bolagen skall vara oförändrat i förhållande till riksdagens beslut är 1992. dvs. styrelserna skall bestå av nio ledamöter jämte fyra suppleanter inräknat respektive verkställande direktör och de två ordinarie och två suppleanter som utses av de anställda. Enligt dagens regler utser staten ordföranden och tre ordinarie ledamöter jämte en suppleant och ägarna utser två ordinaric leda- möter jämte en suppleant. Utredaren föreslår dock att ägarna skall utse fler ledamöter och staten motsvarande färre för att stärka bolagens självstän- dighet. Staten föreslås därför utse ordföranden och en suppleant. och ägarna föreslås utse fem ledamöter och en suppleant. I bolagsordningarna bör föreskrivas att det i styrelsen skall ingå personer med betryggande företags- ekonomisk kompetens samt personer med kunskaper och erfarenheter från olika sektorer i det svenska samhället och från olika delar av landet. I utbildningsradions styrelse föreslås personer med erfarenhet från utbildnings- verksarnhet ingå. En styrelseledamot får inte vara riksdagsledamot. regerings- ledamot eller anställd i regeringskansliet.
Samtliga tre förslag innebär att nuvarande ägande av aktierna i Sveriges Radio Förvaltnings AB upphör. Utredaren har då utgått från att frågan kan lösas i samförstånd med nuvarande ägare på så sätt att staten löser in aktierna i moderbolaget till i bolagsordningen angivet värde. dvs. till det nominella värdet. Samtliga förslag innefattar också att moderbolaget upphör att vara ägare till aktierna i de tre programföretagen. Oavsett om aktierna skall säljas till allmänheten. tillskjutas stiftelser eller överlåtas till staten bör detta ske innan moderbolagets aktier löses in från nuvarande aktieägare till staten.
Utredaren har inte funnit att något av de alternativ som föreslås behöver föranleda några allvarliga skatteproblem. Utgifter för stämpelskatt tillkommer dock vid nyemission.
Prop.1992/931236
Det fastighetsägande moderbolaget bör enligt utredaren förbli i statens ägo. Därigenom torde större ekonomisk effektivitet uppnås. Vidare skulle det vara mer förenligt med förutsättningen att riksdagen vid slutet av varje avtalsperiod har frihet att besluta om i vilken omfattning public service-verksamheten i fortsättningen skall bedrivas.
Förslagen beräknas inte medföra några större kostnader för staten. Statens kostnader inskränker sig till inlösen av aktierna i moderbolaget samt. i fallet med statligt ägande, köp av aktierna i dotterföretagen. l alternativet där akti- erna ägs av allmänheten kommer kostnader i samband med nyemission m.m. att drabba moderbolaget.
Hänvisningar till S1-2
- Prop. 1992/93:236: Avsnitt 1
1.3. Hearing
De förslag regeringen lägger fram i denna proposition har inte föregåtts av sedvanlig remissbehandling. För att vinna tid anordnade den parlamentariska beredningsgruppen om ägandet av den avgiftsfinansierade radio- och TV- verksamheten den 24 februari 1993 ett sammanträffande med företrädare för ägarna för att diskutera förslagen i betänkandet. Vidare sammanträffade be- redningsgruppen den 25 febniari l993 med de verkställande direktörerna i de tre programbolagen. En förteckning över dem som var representerade vid sammanträffandena finns i bilaga ]. Skriftliga synpunkter har vidare in- kommit i en gemensam skrivelse från Sveriges Television AB. Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. De synpunkter som framförts redovisas i det följande.
Synpunkter har även inhämtats från samtliga ägargruppcr och de tre programbolagen angående nu föreliggande förslag. Regeringen anser därför att förslagen är tillräckligt beredda för att kunna läggas fram.
2. Utgångspunkter för regeringens förslag
Sveriges Television. Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio har stats- makternas uppdrag att bedriva sändningsverksamhet i allmänhetens tjänst. ln- nehållet i detta uppdrag bestäms av riksdagen och regeringen.
Programverksamheten inom de tre företagen är av betydande omfattning. Den spelar en viktig roll för den demokratiska processen och för den nationel- la kulturen. Även om konkurrerande verksamheter har startats och kommer att starta kan public service-företagens betydelse för nyhets- och informa- tionsförmedling, opinionsbildning, kritisk samhällsbevakning samt som för- medlare av olika kulturyttringar förväntas vara mycket stor under överskådlig tid.
Ett grundläggande villkor för att uppdraget skall kunna utföras är att pro- gramföretagen kan upprätthålla en redaktionell självständighet och integritet i förhållande till statsmakterna, de stora organisationerna och andra makt- havare.
Prop.1992/931236
Av dessa skäl är det angeläget att statsmakterna i så liten utsträckning som möjligt kan påverka verksamhetens närmare inrikming.
Samtidigt har statsmakterna ett ansvar för att programföretagen har en sådan ledning och styrning att syftet med public service-uppdraget i avtalet uppnås och att det sker med god hushållning med de medel som TV- avgiftsbetalama via riksdagen ställer till programföretagens förfogande.
Detta dilemma är inte nytt. Det har hittills hanterats genom en kombination av olika åtgärder. En sådan har varit ägarkonstruktionen för programföreta- gen.
Ägamas roll och befogenheter i public service-företagen har skilt sig väsentligt från det som är gängse i aktiebolag som bedriver näringsverk- samhet. Statsmakterna har fullgjort en betydande del av det ansvar och inflytande. som normalt åvilar aktieägarna i ett aktiebolag. Ägarna har dock ansetts utgöra ett komplement med en balanserande funktion i förhållande till statsmakterna. Genom att lägga det formella ägandet på andra. bidrar staten till en spridning av inflytandet över public service-verksamheten. Ägargrup- perna har betraktats som företrädare för olika samhällssektorer och hämtats från folkrörelser. näringsliv och dagspress. Även den starka spridningen mellan olika ägare inom respektive grupp har ansetts motverka risken för maktkoncentration.
Då två av ägargrupperna. näringslivet och pressen nu har förklarat att de inte längre vill vara kvar som ägare försvinner möjligheten att balansera det statliga inflytandet på detta sätt.
Den särskilde utredaren har haft till uppgift att redovisa förslag om hur ägandet i detta läge skall utformas och hur balansen mellan statligt inflytande och programverksamhetens självständighet skall upprätthållas.
Utredaren redovisar som tidigare angetts tre alternativ av vilka inget föror— dats framför de andra. Han betonar att inget av de föreslagna alternativen i sig löser alla de problem som hänger samman med public service-företagens särskilda karaktär. eller med kravet på självständighet. styrelsens samman- sättning och representativitet
Det finns anledning att instämma i detta: det finns ingen självklar lösning och ägarkonstruktionen är inte i sig ett tillräckligt medel för att lösa det dilemma som inledningsvis har skisserats. Det krävs flera åtgärder.
Bland utredarens tre alternativ har såväl de nuvarande ägargrupperna som programbolagen själva förordat stiftelselösningen. Även regeringen förordar stiftelsealtemativet. men innan de närmare motiven redovisas finns det anled- ning att se frågan i ett större sammanhang.
De allmänna förutsättningama för public service-verksamheten fastställs av staten genom riksdag och regering inför varje avtalsperiod. Riktlinjema över- förs till avtalsform och avtal sluts mellan regeringen och van och ett av pro- gramföretagen. Regeringen skall godkänna programbolagens bolagsord- ningar. Därtill kommer de grundläggande förutsättningama som anges i ytt- randefrihetsgrundlagen. lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihets- förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden samt radiolagen (l966:755). Varje programföretag bestämmer självständigt sändningsverk-
Prop. 1 992/9 b) lx) U) 6
samhetens inriktning. Ingenting får införas i sändningarna mot programutgi- varens vilja. Statliga myndigheter får inte förhandsgranska program och kan inte förbjuda en sändning på grund av det kända eller förväntade innehållet. Radionämnden kan genom efterhandsgranskning pröva om programföretagen har efterlevt bestämmelserna i radiolagen och avtalen.
Dessa förutsättningar skapar ett allmänt skydd för programverksamhetens oberoende från otillbörligt inflytande
Även gränsdragningen mellan å ena sidan ledning och å andra sidan löpan- de förvaltning inom programföretagen främjar självständigheten. Program- bolagens redaktionella integritet och programmässiga självständighet har av tradition varit stark i förhållande till bolagens styrelser. Styrelsema har inte haft direkt inflytande på redaktionsnivå. utan har endast haft ett övergripande ansvar för program verksamheten.
Förutsättningama för programföretagens uppdrag. organisation och eko- nomi har tidigare kunnat skifta från år till år. Genom riksdagsbeslutet år 1992 betonas att de allmänna förutsättningama för public service-verksamheten i princip skall vara givna för en hel avtalsperiod. Det som fastlagts i riksdags- beslutet inför avtalsperioden den 1 januari l993—den 31 december 1996 vad gäller uppdragets omfattning och inriktning. organisationen och de ekonomi- ska förutsättningama skall alltså inte kunna förändras under avtalsperiodens gång såvida inte mycket speciella skäl motiverar detta. Även denna omstän- dighet ger programföretagen en stabilitet och självständighet.
Till medlen för att skapa förutsättningar för en självständig programverk— samhet hör ägarkonstruktionen. Ägarnas främsta uppgift har varit att i egen- skap av företrädare för stora samhällsgrupper garantera att verksamheten sköts på ett sätt som överensstämmer med allmänhetens intresse. Detta har skett genom att de utsett en minoritet av programbolagens styrelser samt på bolagsstämman tagit ställning till årsredovisning och ansvarsfrihet.
Enligt regeringens uppfattning bör de riktlinjer för statens förhållande till programföretagen som lades fram i den proposition som låg till grund för riksdagsbeslutet år 1992 gälla oförändrade. De enda förändringar som före- slås gäller därför ägandet av programföretagen. I övrigt gäller förutsättning- ama avseende ansvar och befogenheter. uppdrag. medelstilldelning m.m. för public service-företagen som de anges i 1992 års riksdagsbeslut .
Mot denna bakgrund framstår stiftelsen som den mest ändamålsenliga for- men för ägandet av public service-företagen. Genom att ägandet sker genom en stiftelse åstadkommer man tydliga spelregler för relationema mellan staten och public service-företagen. Till skillnad från utredarens skisserade alterna- tiv med statligt ägda aktiebolag är stiftelseägandet ett från staten skilt ägande som bör bli ytterligare en faktor som bidrar till programbolagens självständig- het och oberoende av statsmakterna. Även utredarens första alternativ där aktierna sprids till allmänheten har diskuterats. men har av tekniska skäl be- dömts vara olämplig.
Den ordning som nu föreslås innebär att ägandet övergår till tre för ända- målet bildade stiftelser. Stiftclsemas främsta funktion blir att främja självstän-
Prop.1992/9 3 2 3 6
digheten hos programbolagen genom att äga och förvalta aktier i bolagen samt utöva de befogenheter som är förknippade med detta.
Av stor betydelse i den nya ägarordningen blir hur stiftelsestyrclsema skall utses och vilka kriterier som skall gälla för stiftelsestyrclsema när de skall utse majoriteten av ledamöterna i programföretagens styrelser.
En stiftelsestyrclse föreslås bestå av elva personer och utses av regeringen. De politiska partierna i riksdagen skall föreslå kandidater. I styrelsen föreslås ingå personer med erfarenhet från olika verksamheter i samhället och olika delar av landet. En styrelseledamot får inte vara medlem av styrelsen för eller anställd i något av public service-företagen. Inte heller statsråd eller anställda i regeringskansliet bör få vara ledamot i stiftelsestyrclsen. Däremot bör det inte vara något hinder att utse riksdagsledamöter att ingå i styrelsen. Styrelsen bör alltså kunna få en partipolitisk sammansättning. Ledamöternas mandatperiod bör saxas på så sätt att halva styrelsen utses viss tid efter varje ordinarie riks- dagsval. Förändringar i riksdagens sammansättning får därigenom ingen omedelbar genomslagskraft.
Programbolagens styrelser bör i framtiden inte. som hittills, ha en i huvud- sak partipolitisk sammansättning. De bör i stället bestå av personer som — oavsett huruvida någon partipolitisk hemvist är känd och vilken den i så fall är - kan förväntas bidra på ett kompetent och professionellt sätt i företagens ledningar. Styrelsema bör innehålla företagsekonomisk kompetens och en bred kunskap om och förankring i det svenska samhället. t.ex. personer från folkrörelser, medier. kulturliv, folkbildning, näringsliv etc. En jämn könsför- delning bör eftersträvas. Något uttryckligt förbud mot att riksdagsledamöter sitter i styrelserna bör inte förekomma i detta sammanhang. Det ankommer på stiftelsestyrclsema att söka finna personer som motsvarar dessa huvudsakliga kriterier. Det ligger i sakens natur att stiftelsestyrclsema bör eftersträva enig- het vid valet av ledamöter i programbolagens styrelser.
Sammantaget bör det nu anförda innebära att den nödvändiga program- mässiga friheten kan garanteras och att otillbörligt inllytande från statsmakter- na inte behöver riskeras. Samtidigt skapas goda förutsättningar för att stats- makternas uppdrag fullgörs under god hushållning med TV-avgiftsbetalamas medel.
Nedan redovisas mera i detalj hur den nya ordningen bör fungera.
3. Förslag 3.1 Tre stiftelser bildas
Regeringens förslag: Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB skall vara självständiga aktiebolag. De skall ägas av var sin stiftelse. Stiftelserna bildas av Sveriges Radio Förvaltnings AB och staten. Sveriges Radio Förvalurings AB tillskjuter aktierna i respektive programbolag. Staten tillskjuter 20 miljoner kronor via rundradiokontot att användas för stiftelsernas verksamhet.
Utredningens förslag: Enligt ett av utredarens alternativ skall aktierna i public service-företagen bli stiftelseägda. Det nuvarande moderbolaget bör stå som stiftare och tillskjuta aktierna i de tre programföretagen.
Synpunkter på utredningens förslag: Folkrörelsegruppen. Närings- livsgruppen och Pressgruppen samt Sveriges Television. Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio förordar utredningens stiftelseförslag. Folkrörelse- gruppen anser dock att gruppen bör finnas med bland stiftarna.
Bakgrund: Någon allmän lagstiftning om stiftelser finns inte i vårt land, men ett förslag till stiftelselag har i januari 1993 remitterats till Lagrådet. Regeringen avser att lägga fram en proposition i ärendet senare under våren. Lagförslaget innehåller en omfattande civilrättslig reglering av stiftelseinsti- tutet samt bestämmelser om tillsyn. Den föreslagna lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1994. Eftersom de nu föreslagna stiftelsema föreslås bildas per den 1 januari 1994 bör Stiftelsebildningen ske i enlighet med den föreslagna stiftelselagen, med förbehåll för riksdagens kommande beslut. Förslaget till stiftelselag innebär i korthet följande.
Den nya stiftelselagens övergripande syfte är att säkerställa och trygga stif- telsens möjlighet att verka för det ändamål som stiftaren har angett i stiftelse- förordnandet. En stiftelse föreslås bildas genom att egendom enligt förord- nande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en själv- ständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Ett stiftelseförordnande skall vara skriftligt och undertecknat av en eller flera stiftare. Den egendom som skall utgöra stiftelsens förmögenhet skall vara avskild och självständig från stiftarna. Det skall således ha skett en förmögenhetsöverföring som har ver- kan mot stiftarnas borgenärer. En stiftelse kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. För en stiftelses förpliktelser svarar endast stiftelsens tillgångar. Om en stiftelse har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i en juridisk person, är stiftelsen moderstiftelse och dennajuridiska person dotterföretag. Moderstiftelse och dotterföretag utgör tillsammans en koncem.
Någon skall åta sig att förvalta stiftelsens egendom i enlighet med före- skrifterna i stiftelseförordnandet. Är denne någon en eller flera fysiska perso- ner föreliggcr egen förvaltning. Är det en juridisk person föreligger anknuten förvaltning. I det följande anges endast reglerna för egen förvaltning. De fysiska personer som gör åtagandet bildar styrelse för stiftelsen. Styrelsen svarar för att föreskriftema i stiftelseförordnandet följs. Styrelsen företräder stiftelsen och tecknar dess namn och firma. En stiftelse som utövar närings- verksamhet eller är moderstiftelse är bokföringsskyldig. En sådan stiftelse. skall upprätta årsredovisning och. om den är moderstiftelse. koncernredo- visning. En stiftelse skall ha minst en revisor.
I lagförslaget finns också ett särskilt kapitel om ändring av föreskrifter i ett stiftelseförordnande. Till skillnad från nuvarande regler gäller de begräns- ningar som föreslås i fråga om rätten att ändra även för stiftelser som bildats under medverkan av t.ex. staten eller en kommun. Föreskrifter i stiftelseför- ordnandet får ändras, upphävas eller åsidosättas i särskilt fall endast om de på grund av ändrade förhållanden inte längre kan följas eller har blivit uppenbart
onyttiga eller uppenbart stridande mot stiftarens avsikter. Föreskrifter i för- ordnandet som avser t.ex. stiftelsens ändamål. bestämmelser om hur sty- relsens ledamöter entledigas eller tillsätts får ändras endast efter tillstånd av Kammarkollegiet medan föreskrifter om exempelvis stiftelsens namn får än- dras av styrelsen utan särskilt tillstånd. De grundläggande. förutsättningama för ändring måste dock alltid vara uppfyllda.
Lagförslaget innehåller därutöver regler om bl.a. tillsyn och likvidation. Vissa bestämmelser om tillsyn gäller dock inte för stiftelser bildade under medverkan av exempelvis staten.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade i juni 1992 (prop. 1991/92zl40, bet. 1991/92: KrU28. rskr. 1991/92z329) att program- bolagen skulle vara självständiga aktiebolag. Utredaren har utgått från att det- ta skall gälla även i framtiden. Inte heller regeringen har funnit skäl att föreslå någon ändring av riksdagens beslut i detta avseende. De förslag till föränd- ringar som föreslås i det följande avser fonnema för ägandet av de självstän- diga aktiebolagen.
De nuvarande ägarna till Sveriges Radio-koncernen har i oktober 1992 gemensamt anmält till regeringen att det inte kommer att kunna bildas några ägargruppcr från press och näringsliv såsom förutsatts i riksdagens beslut angående den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993—1996 m.m. Regeringen konstaterade (skr. 1992/93:147) att riksdagens beslut inte kunde genomföras vad gäller ägandet av public service-företagen.
Syftet med den hittillsvarande ägannodellen har, som närmare utvecklats i avsnitt 2, varit att upprätthålla en rimlig balans mellan olika grupper i samhäl- let. En ägarforrn där endast vissa folkrörelser är ägare uppfyller inte detta syfte. Mot denna bakgrund finns ingen möjlighet att vidmakthålla den nuva- rande ägannodellen.
Statsmakterna har alltid lagt stor vikt vid public service-företagens själv- ständighet och integritet. En grundläggande förutsättning för public service- företagens verksamhet är att det inte finns risk för att programverksamheten styrs av staten eller andra maktgrupper. En ny ägandeforrn för public service- företagen måste således säkerställa att programverksamheten kan bedrivas självständigt från publicistisk synpunkt i förhållande till Staten. olika intresse- organisationer och andra maktgrupper i samhället. Samtidigt bör det finnas utrymme för riksdagen att också i fortsättningen. i slutet av varje avtals- period. bestämma förutsättningama för public service-verksamheten på det sätt riksdagen finner lämpligt. Valet av associationsform är därmed betydelse- fullt för att balansera det nödvändiga statliga inflytandet och försvåra otill- börli g statlig påverkan.
Mot denna bakgrund framstår stiftelsen som den mest ändamålsenliga for- men för ägandet av public service-företagen. Genom att ägandet sker genom en stiftelse som är skild från staten åstadkommer man tydliga spelregler för relationema mellan staten och public service-företagen.
För att undvika att det gamla koncemförhållandet återupprättas bör, såsom utredaren föreslagit, de tre programbolagen ägas av tre stiftelser. Dessa bör benämnas Fön'altningsstiftelsen för Sveriges Television AB. Förvaltnings-
stiftelsen för Sveriges Radio AB och Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Ut- bildningsradio AB.
Stiftelserna bör bildas genom att Sveriges Radio Förvaltnings AB tillskju- ter aktierna i respektive programbolag. Därigenom undviks att aktierna. cns tillfälligt, kommer att ägas av staten. Stiftelserna kommer emellertid att vara i behov av visst kapital för sin fortlöpande verksamhet för att kunna utöva de med det speciella aktieägandet i public service—företagen förknippade funk- tionerna. Staten bör därför via rundradiokontot tillskjuta 20 mkr. Staten blir härigenom en av stiftarna. Stiftelserna skall använda avkastningen av dessa 20 mkr för stiftelsestyrelsemas verksamhet och redovisning samt arvode till stiftelsestyrelsernas ledamöter. Dessa 20 mkr skall även. om så krävs på grund av ändrade aktiebolagsrättsliga regler, täcka en eventuell framtida höj- ning av aktiekapitalet. Något ytterligare tillskott skall därmed inte behöva göras.
Tillsynen av programföretagen har enligt nuvarande ordning fungerat på följande sätt. I enlighet med nuvarande resp. bolagsordning för de tre pro- gramföretagen skall bolagsstämman utse fyra revisorer som jämte suppleanter skall granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och bola- gets årsredovisning och räkenskaper. Med hänsyn till att det inte längre kom- mer att finnas tre ägargrupper finns emellertid ingen anledning att ha så många som fyra revisorer. Regeringen bör utse två revisorer. varav en skall vara auktoriserad. i förvaltningsstiftelserna. I enlighet med aktiebolagslagen skall bolagsstämman utse en auktoriserad revisor i programföretagen. Därutöver bör regeringen utse en av revisorerna i förvaltningsstiftelserna att vara revisor även i programför/etagen. Suppleanter för revisorerna utses i samma ordning som de ordinarie.
Hänvisningar till S3
3.2. Stiftelsemas ändamål
_ l Regeringens förslag: Stiftelsemas syfte skall vara att främja självständigheten hos bolag som i den omfattning och på det sätt som riksdagen och regeringen bestämt. här i landet bedriver rundradio- sändningar av radio- och televisionsprogram i allmänhetens tjänst. Stiftelserna skall tillgodose sitt syfte genom att äga och förvalta aktier i bolagen samt utöva de befogenheter som är förknippade med detta.
Utredningens förslag: Förslaget överensstämmer i huvudsak med re- geringens förslag. Utredaren föreslår att stiftelseförordnandet bör formuleras så att det framgår att man skall främja, inte public service—verksamheten som sådan, utan just dess självständighet. Stiftelserna skall främja sitt syfte genom att äga och förvalta aktierna i respektive programföretag.
Synpunkter på utredningens förslag: Sveriges Television. Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio ansluter sig till utredningens förslag och
betonar att de tre stiftelsemas ändamål bör begränsas till själva ägandet och därmed till uppgiften att utse styrelser.
Skälen för regeringens förslag: Stiftelsemas uppdrag bör vara att skydda radio— och TV-verksamhetens integritet. inte att bedriva radio- och TV-verksamhet. Ett sådant uppdrag är förenligt med såväl gällande rätt som den föreslagna stiftelselagen.
Ändamålet såsom det beskrivs i stiftelseförordnandet är själva basen för stiftelsens verksamhet. Dessa föreskrifter kan inte utan vidare ändras. Förut- sättningarna för ändring enligt den föreslagna stiftelselagen har angivits i det föregående (avsnitt 3.1). Av naturliga skäl är skyddet mot ändring av själva stiftelseändamålet särskilt starkt. Det är därför av betydelse hur detta ändamål beskrivs. Stiftelsemas syfte bör vara att främja självständigheten hos bolag som i den omfattning och på det sätt som riksdagen bestämt. här i landet be- driver rundradiosändningar av radio- och televisionsprogram i allmänhetens tjänst. Stiftelsema skall tillgodose sitt syfte genom att äga och förvalta aktier i sådana bolag samt utöva de befogenheter som är förknippade med detta.
Stiftelsemas allmänna åligganden kommer att regleras av. om den antas. den kommande stiftelselagstiftningen (se avsnitt 3.1).
Stiftelsestyrelserna skall förvalta stiftelsens egendom i enlighet med före- skriftemai stiftelseförordnandet och upprätta stiftelsens årsredovisning samt i egenskap av moderstiftelse. upprätta koncemredovisning. Stiftelsestyrelserna skall även ta ställning till programbolagens årsredovisning och med utgångs- punkt i ett sådant ställningstagande besluta om ansvarsfrihet i programbola- gen och utse styrelseledamöteri programföretagen.
Tre stiftelseförordnanden bör upprättas i vilka preciseras respektive stiftel- ses ändamål och organisation. Stiftelseförordnandena bör därutöver innehålla föreskrifter om Stiftelsemas namn. hur stiftelsestyrclsema utses. stiftelsernas räkenskaper och årsredovisning m.m. '
Ett stiftelseförordnande med angiven utformning hindrar inte att förutsätt- ningama för programföretagens uppdrag och andra föreskrifter i avtalen mel- lan staten och programföretagen kan tas upp till prövning inför varje avtals- period. Villkoren för publie service-verksamheten kan ändras efter beslut av riksdagen. Den föreslagna Stiftelsebildningen skall däremot, som närmare ut- vecklats i avsnitten 2 och 3.1. utgöra ett hinder för statlig inblandning därut- över.
I stiftelseförordnandena bör även finnas en föreskrift med innebörden att tillgångarna skall tillfalla staten om stiftelseförordnandet upphävs. Enligt gäl- lande rätt anses en stiftare kunna förbehålla sig rätten att, när han så finner lämpligt. ändra eller upphäva andra föreskrifter i ett förordnande än dem som avser ändamålet. Ett sådant förbehåll skulle enligt den föreslagna stiftelsela- gen inte vara giltigt. men enligt övergångsbestämmelsema skulle sådana för- behåll som meddelas i stiftelseförordnanden före ikraftträdandet behålla sin giltighet. Av praktiSka skäl bör regeringen förbehålla sig en sådan rätt.
Hänvisningar till S3-2
3.3. Stiftelsemas styrelser
Regeringens förslag: De tre. stiftelsernas angelägenheter skall handhas av tre styrelser. Stiftelsestyrelsema skall ha samma ledamöter. Varje styrelse skall bestå av ordförande och tio övriga ledamöter som skall utses av regeringen. De politiska partierna i riksdagen skall föreslå kandidater. Styrelsernas mandatperioder skall relateras till riksdagens så att ordföranden och hälften av ledamöterna utses viss tid efter ordinarie riksdagsval.
Utredningens förslag: Förslagen överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Stiftelsemas styrelser bör enligt utredaren utses av rege- ringen och bestå av vardera sju personer. Stiftelsestyrelsema föreslås av för- enklingsskäl bli identiska för samtliga tre stiftelser. I styrelserna bör ingå per- soner med erfarenhet från folkrörelser. näringsliv. kulturliv, medier och poli- tik. En styrelseledamot bör inte få vara medlem av styrelsen för eller anställd i något av public service-företagen. Riksdagsledamöter. statsråd eller anställda i regeringskansliet bör inte heller vara styrelseledamöter. Stiftelsemas styrel- ser föreslås besluta om hur representanter för Stiftelserna skall utöva sin röst- rätt på bolagsstämmoma.
Synpunkter på utredningens förslag: Sveriges Television. Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio anser att styrelseledamöterna i stiftel- sema bör ha olika mandatperioder på så sätt att exempelvis en del utses på sex år och resten utses på fyra år. Folkrörelsegruppen vill medverka som stiftare och även kunna utse styrelseledamöter i stiftelsen.
. Skälen för regeringens Förslag: Regeringens förslag skiljer sig från utredningens förslag främst i fråga om reglerna för hur styrelserna utses. Stiftelsestyrelsema hör av förenklingsskäl ha samma ledamöter. I styrel- serna bör ingå personer med erfarenhet från olika verksamheter i samhället och olika delar av landet. En styrelseledamot bör inte vara medlem av styrel- sen för eller anställd i något av public sen-'ice-företagen. Statsråd bör inte vara styrelseledamot av konstitutionella skäl. En styrelseledamot bör inte heller vara anställd i regeringskansliet. Vid valet av styrelseledamöter bör en jämn könsfördelning eftersträvas. Stiftelsemas styrelser väljer en majoritet av styrelseledamötemai program- bolagens styrelser. Stiftelsemas styrelser skall även besluta om hur represen- tanter för stiftelsema skall utöva sin rösträtt på bolagsstämmorna bl.a. vad gäller val av styrelser. beslut om ansvarsfrihet för dem samt vid viktigare beslut i bolagens verksamhet. Politisk enighet är viktig vid val av stiftelsestyrelsernas ledamöter. Efter- som stiftelsestyrelsema skall arbeta långsiktigt, bör dessas sammansättning inte påverkas av regeringsskiften. Styrelserna bör således utses av rege- ringen. De politiska partierna i riksdagen skall föreslå kandidater. Stiftelse- styrelsema bör kunna ha en partipolitisk sammansättning. Något förbud mot
att utse riksdagsledamöter bör inte föreligga. För att en bred politisk förankring skall underlättas bör varje stiftelsestyrelse bestå av elva personer.
Partierna bör vara ense om att till varje stiftelsestyrelse nominera personer med personlig kompetens och integritet och som även i övrigt är lämpliga för denna uppgift.
En stiftelsestyrelse förutsätts normalt vara enig. varför ett omedelbart genomslag av valresultatet inte ter sig nödvändigt eller ens naturligt. Mandat- periodemas längd bör därför stå i relation till riksdagens mandatperioder och saxas så att halva styrelsen utses viss tid efter varje ordinarie riksdagsval. Av detta följer att mandatperioderna för stiftelsestyrclsema bör vara dubbelt så långa som riksdagens mandatperioder. dvs. för närvarande sex år. Med nuva- rande regler för riksdagsval bör således ordföranden och fem ledamöter utses vart tredje år. Ledamötema bör utses på sex år ordföranden på tre är.
3.4. Programbolagens styrelser
Regeringens förslag: Styrelserna i programföretagen skall vardera bestå av nio ledamöter. Regeringen utser ordförande. medan ägarna på resp. bolagsstämma skall utse fem ledamöter. Den verkställande direktören samt de två ledamöter som personalen enligt lag har rätt att utse är självskrivna ledamöter.
Utredningens förslag: Utredarens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredaren föreslår emellertid att inte heller riksdags- ledamöter skall kunna vara ledamöter i programbolagens styrelse.
Skälen för regeringens förslag: Styrelserna i programföretagen har det övergripande ansvaret för företagens programverksamhet. Enligt den an- svarsuppdelning som sedan länge gälleri programbolagen och som avspeglas i arbetsordningen för respektive bolag. fastställer styrelserna i programföreta- gen mål och långsiktiga planer. beslutar om grundläggande prioriteringar i programverksamheten samt beslutar om respektive företags anslagsframställ- ning. budget. planering och viktigare utnämningar. lngripanden i det löpande programarbetet på redaktionsnivå skall normalt inte förekomma. Som framgår av avsnitt 2 är detta en väl fungerande ordning.
Programbolagens styrelser bör i framtiden inte. som hittills, ha en i huvud- sak partipolitisk sammansättning. De bör i stället bestå av personer som — oavsett huruvida någon partipolitisk hemvist är känd och vilken den i så fall är — kan förväntas bidra på ett kompetent och professionellt sätt till företagens ledningar. Styrelserna bör innehålla företagsekonomisk kompetens och en bred kunskap om och förankring i det svenska samhället. t.ex. personer från folkrörelser. medier. kulturliv. folkbildning. näringsliv etc. En jämn köns- fördelning bör eftersträvas. Något uttryckligt förbud mot att riksdagsledamö- ter sitter i styrelsema bör inte förekomma i detta sammanhang. Ledamöter i
Prop.1992/93: 236
stiftelsernas styrelser bör självfallet inte kunna sitta också i programbolagens styrelser.
Det ankommer på Stiftelsestyrelsema att finna personer som motsvarar dessa huvudsakliga kriterier. Det ligger i sakens natur att Stiftelsestyrelsema bör eftersträva enighet vid valet av ledamöter i programbolagens styrelser.
Riktlinjerna för bolagsstyrelsemas sammansättning bör framgå av bolags- ordningama. Bolagsordningama bör liksom hittills inte få ändras utan god— kännande av regeringen.
Programbolagens styrelser bör i enlighet med 1992 års riksdagsbeslut bestå av nio ledamöterjämte fyra suppleanter. I enlighet med utredarens för- slag bör regeringen utse ordförandena medan Stiftelsestyrelsema bör utse fem ledamöter i varje bolagsstyrelse. Respektive verkställande direktör samt de två ledamöter jämte suppleanter som personalen har rätt att utse är själv- skrivna ledamöter. Därutöver bör regeringen och stiftelsestyrclsema utse var sin suppleant i varje programbolagsstyrelse. Regeringen förutsätts utse ordförandena och suppleantema efter samråd med riksdagspartiema.
Hänvisningar till S3-4
- Prop. 1992/93:236: Avsnitt 5
4. Övergång och genomförande
Regeringens förslag: Ägarförändringen bör äga rum den 1 januari 1994. Programföretagens fastigheter skall ägas av programföretagen.
Utredningens förslag: Utredaren anser att staten tillsammans med nu- varande ägare bör komma överens om stiftelsebildnin gen. Stiftelsebildnin gen blir därmed inte enbart en statlig angelägenhet. Utredaren föreslår att moder- bolaget står som stiftare och såsom stiftelseförrnögenhet tillskjuter nuvarande aktier till de tre stiftelsema. Därefter föreslås staten lösa in aktierna i moder- bolaget från de nuvarande ägarna. för att därigenom bli ägare till koncernens fastigheter. Det fastighetsägande moderbolaget bör enligt utredaren förbli i statens ägo.
Synpunkter på utredningens Förslag: Sveriges Television. Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio betonar att ägarförändringen bör ge— nomföras vid årsskiftet 1993/1994 för att undvika negativa skatteeffekter för programbolagen. Näringslivsgruppen avvisar en ytterligare förlängning av den tid som gruppen kvarstår som ägare i programföretagen.
Skälen för regeringens förslag: Övergången från nuvarande kon- cembildning till stiftelser bör ske i anslutning till förestående årsskifte. Ägar- förändringen bör äga rum den 1 januari 1994.
Stiftelserna bör bildas den 1 januari 1994 genom att Sveriges Radio För- valtnings AB överlämnar sina aktier i programbolagen till Stiftelserna sam— tidigt som regeringen tillskjuter via rundradiokontot de medel som skall an- vändas för stiftelsemas egna kostnader för stiftelsestyrelsernas verksamhet och redovisning samt arvode till stiftelsestyrelsernas ledamöter. Staten blir
därigenom också stiftare. Stiftelsemas kapital utgörs av aktierna samt de medel staten tillskjuter.
Före eller efter Stiftelsebildningen bör Sveriges Radio Förvaltnings AB sälja sina aktier i de dotterbolag som inte är programföretag. dvs. Radiotjänst i Kiruna AB och Sveriges Radio och Television Fastigheter AB (det bolag som förvaltar fastigheterna), till programföretagen. Aktierna bör i enlighet med 1992 års riksdagsbeslut fördelas mellan programbolagen i förhållande till storleken på respektive programföretags medelstilldelning.
De nuvarande ägarna lämnar slutligen sitt aktieinnehav och säljer sina aku'eri Sveriges Radio Förvaltnings AB till programbolagen till deras nomi- nella värde. Även här fördelas aktierna mcllan programbolagen i förhållande till storleken på respektive programföretags medelstilldelning. Aktiernas nominella värde uppgår till 2 160000 kr. Aktiekapitaleti vart och ett av de tre programbolagen uppgår till 50 000 kr.
Genom dessa transaktioner kommer programföretagen att indirekt bli ägare till merparten av fastigheterna beroende på att Sveriges Radio Förvaltnings AB som äger dem, kommer att ägas av programbolagen gemensamt. På samma sätt blir programföretagen ägare till Radiotjänst i Kiruna AB och Sveriges Radio och Television Fastigheter AB.
Riksdagen beslutade är 1986 att fastigheterna skulle överföras till Sveriges Radio-koncemen med äganderätt eller motsvarande. Samtliga fastigheter har dock ännu inte överförts till följd av oenighet mellan moderbolaget och statens företrädare. Någon ändring av 1986 års riksdagsbeslut bör inte ske. De fastigheter som ännu inte överförts till Sveriges Radio Förvaltnings AB bör överföras dit skyndsamt och i god tid före den nu föreslagna ägarföränd— ringen.
För att åstadkomma övergången från nuvarande ägargruppcr till en stiftelse bör staten och samtliga aktieägare komma överens om hur avvecklingen skall ske. Regeringen avser därför att försöka få de nuvarande ägarna att kvarstå som ägare under ytterligare ett halvår för att möjliggöra att förändringama kan ske inom en koncern. I annat fall skulle några av bolagen nämligen tvingas betala ett icke obetydligt belopp i bolagsskatt. Om de. nuvarande ägarna inte vill stå kvar utan söker sälja sina aktier. skall aktierna i enlighet med före- skrifter i bolagsordningarna hembjudas till staten. Om staten därigenom för- värvar aktier i moderbolaget bör regeringen använda dem för att underlätta övergången till stiftelse och i övrigt söka vidmakthålla balansen mellan de kvarvarande ägarna.
Alla aktietransaktioner bör äga rum vid en och samma tidpunkt. Transak- tionerna bör ske per den 1 januari 1994.
Utredaren har föreslagit att bolagsordningarna för programbolagen ändras. Han menar att det står klart att syftet med public service-företagens verksam- het är ett annat än att bereda vinst åt aktieägarna. Utredaren föreslår att en be- stämmelse om syftet bör föras in i bolagsordningarna i anslutning till angi— vandet av föremålet för bolagets verksamhet enligt följande. Bolagets syfte är inte atti första hand bereda vinst åt aktieägarna utan att främja rundradiosänd- ningar, huvudsakligen till svenska mottagare. av radio- och/eller televisions-
program i allmänhetens tjänst. Regeringen delar utredarens uppfattning i denna del.
Regeringens förslag föranleder således vissa ändringar i bolagsordningar- na hos programbolagen. dels vad gäller syftet med verksamheten. dels vad gäller vilka som skall sitta i styrelserna. Vidare skall nya styrelser väljas i pro- grambolagens styrelser. Regeringen förutsätter därför att extra bolagsstäm- mor hålls i anslutning till ägarförändringarna i den utsträckning som behövs.
5. Ärendet till riksdagen
Regeringen föreslår att riksdagen
]. godkänner vad som anförts i fråga om bildandet av tre stiftelser för ägandet av programbolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio (avsnitt 3.1. 3.2. 3.3 och 4),
2. godkänner riktlinjerna för utseendet av ledamöterna i programbolagens styrelser (avsnitt 3.4).
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
Företrädare för ägarna av Sveriges Radio Förvaltnings AB Prop. 1992/93:236 vid en av den parlamentariska beredningsgruppen Bilagal anordnad hearing den 24 februari 1993 med anledning av betänkandet SOU 1993: 17
Företrädare för folkrörelsegruppen Tommy Ohlström. Landsorganisationen i Sverige (LO) Bertil Jacobson. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)
Företrädare för näringslivsgruppen
Iwan Ahlström. Grossistförbundet Svensk Handel Torkel Unge, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)
Företrädare för pressgruppen
Rune Sirvell, Tidningsutgivareföreningen (TU) Per Hultengård. Tidningsutgivareföreningen (TU)
Företrädare för programbolagen vid en av den parlamentariska beredningsgruppen anordnad hearing den 25 februari 1993 med anledning av betänkandet SOU 1993:17
Sveriges Radio AB
Ove Joanson, VD
Sveriges Television AB
Sam Nilsson. VD
Sveriges Utbildningsradio AB
Lars Hansson. VD
Hänvisningar till S5
Kulturdepartcmentet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 1993
Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Friggebo. Johansson, Laurén. Hörnlund, Olsson. af Ugglas. Hellsvik, Wibble. Davidsson, Lundgren, P. Westerberg, Ask
Statsrådet Friggebo anmäler fråga om ägande av den avgrftsfinansierarle radia- och TV- verksamheten.
Regeringen beslutar att genom proposition, i enlighet med bilagan till detta protokoll, lämna förslag till riksdagen om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten.
Ur protokollet Mauri Me/in
