om vissa socialavgiftsfrågor
Regeringens proposition SS gering prop Te
1992/93:29 =
- Prop.
om vissa socialavgiftsfrågor 1992/93:29
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Könberg
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ny lydelse av 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring varigenom klargörs att folkpensionsavgiften endast är avsedd för finansiering av ålders-, förtids- och efterlevandepensioner
från folkpensioneringen och att de särskilda folkpensionsförmånerna
finansieras av statsmedel.
I propositionen läggs även fram förslag om ändringar i lagen om allmän försäkring och lagen (1981:691) om socialavgifter så att det klart framgår att en vinstandelsstiftelse inte skall erlägga arbetsgivaravgifter
på ersättning som betalas till den som är eller varit anställd hos arbets-
givare som lämnat bidrag till stiftelsen och att sådana ersättningar inte
heller skall utgöra sjukpenning- eller pensionsgrundande inkomst för
mottagaren. Bestämmelserna skall tillämpas fr.o.m. år 1992. För att ersättningar som lämnas fr.o.m. år 1993 skall vara avgiftsfria och inte förmånsgrundande skall gälla att bidragen varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår och tillkomma en betydande del av de an-
ställda på likartade villkor. Avgiftsfriheten gäller inte ersättningar till företagsledare med väsentligt inflytande i företaget och delägare i få-
mansföretag eller fåmansägt handelsbolag och närstående till dessa.
I Riksdagen 1992193. I saml. Nr 29
1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän för-
säkring! skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 kap.
38 Folkpensioneringen = finansieras, = Ålders-, förtids- och efterlevandeförutom genom avgifter som avses = pensioner från folkpensioneringen 1 1 §, av statsmedel, om ej annat = finansieras, förutom genom avgifsärskilt föreskrivits. ter som avses 1 1 §, av statsmedel,
om ej annat särskilt föreskrivits.
Särskilda folkpensionsförmåner
finansieras av statsmedel.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
I Lagen omtryckt 1982:120.
Lag om ändring i lagen (1992:682) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § och 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring! i paragrafernas lydelse enligt lagen (1992:682) om ändring 1 nämnda lag samt ikraftträdandebestämmelserna till lagen (1992:682) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
2§
Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar eller andra skattepliktiga förmåner som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Med inkomst av anställning likställs kostnadsersättning som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A-skatt. Som inkomst av anställning räknas dock inte ersättning från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person, om arbetet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utom riket. I fråga om arbete som utförs utomlands av den som av en statlig arbetsgivare sänts till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning bortses vid beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Som inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt. Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
Vid beräkning av sjukpenning- Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från grundande inkomst bortses från sådan inkomst av anställning och sådan inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som övetrsti- annat förvärvsarbete som öÖverstiger sju och en halv gånger basbe- ger sju och en halv gånger basbeloppet. Det belopp som sålunda loppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall i första hand skall undantas skall i första hand räknas av från inkomst av annat räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning i peng- förvärvsarbete, Ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmå- ar eller andra skattepliktiga förmåner för utfört arbete i annan form ner för utfört arbete i annan form än pension räknas som inkomst av än pension räknas som inkomst av
I Lagen omtryckt 1982:120.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
anställning, såvida ersättningen anställning, såvida ersättningen
under ett år uppgår till minst under ett år uppgår till minst
1 000 kronor, även om mottaga- 1 000 kronor, även om mottagaren inte är anställd hos den som ten inte är anställd hos den som
utger ersättningen. I nu angivna utger ersättningen. I nu angivna
fall skall den som utför arbetet fall skall den som utför arbetet anses såsom arbetstagare och den anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen såsom som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för arbetsgivare. Kan ersättning för
arbete för någon annans räkning arbete för någon annans räkning under året inte antas uppgå till under året inte antas uppgå till
minst 1 000 kronor, skall ersätt- minst 1 000 kronor, skall ersätt-
ningen från denne inte tas med vid ningen från denne inte tas med vid beräkningen av den sjukpenning- beräkningen av den sjukpenning-
grundande inkomsten i annat fall grundande inkomsten i annat fall
än då den utgör inkomst av nä- än då den utgör inkomst av nä-
ringsverksamhet. Vid beräkning ringsverksamhet. Vid beräkning
av sjukpenninggrundande inkomst av sjukpenninggrundande inkomst
av anställning skall bortses från av anställning skall bortses från
ersättning som enligt 2 a § skall ersättning som enligt 2 a §& skall
anses som inkomst av annat för- anses som inkomst av annat förvärvsarbete samt ersättning som värvsarbete samt ersättning som
idrottsutövare får från sådan ideell idrottsutövare får från sådan ideell
förening som avses i 7 § 5 mom. förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig in- lagen . (1947:576) om statlig in-
komstskatt och som har till huvud- komstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig sakligt syfte att främja idrottslig
verksamhet, om ersättningen från verksamhet, om ersättningen från
föreningen under året inte kan föreningen under året inte kan
antas uppgå till minst ett halvt antas uppgå till minst ett halvt basbelopp. basbelopp. Vid beräkning av sjuk-
penninggrundande inkomst — av
anställning bortses även från er-
sättning från en juridisk person
(vinstandelsstiftelse) som har till
väsentligt ändamål att tillgodose
ekonomiska intressen hos dem som
är eller har varit anställda hos en
arbetsgivare som lämnat bidrag
till stiftelsen, om ersättningen
avser en sådan anställd och inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens räkning. Detta gäller dock endast om de bidrag arbetsgivaren
lämnat till stiftelsen varit avsedda
att vara bundna under minst tre
kalenderår och att på likartade
villkor tillkomma en betydande del
av de anställda. Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag skall vid beräkningen inte bortses från ersättning som stiftelsen lämnar
till sådan företagsledare eller
delägare i företaget eller denne
närstående person som avses i
punkt 14 av anvisningarna till 32 §
Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där för-
hållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplys-
ningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgi-
vare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om inkomsten helt eller delvis utgörs av skattepliktiga
förmåner skall de tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med 8 §
första-fjärde och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). När skäl föreligger får avvikelse ske från förmånsvärde som skattemyndigheten bestämt enligt 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare.
11 kap.
2§
Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersättning som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid
beräkning av preliminär A-skatt. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avses i 32 § I mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370)
eller sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt. I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som
betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i
sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även
a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadetörsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
b) föräldrapenningförmåner,
c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader,
d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,
e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning,
g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349),
h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensionsförsäkring,
1) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repe-
titionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbands-
övning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen, läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga, j) utbildningsbidrag för doktorander,
k) timersättning vid kommunal vuxenbildning (komvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid svenskundervisning för invandrare (sfi),
J)) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,
m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den mån regeringen så förordnar,
n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de startar egen rörelse,
p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs självständigt,
r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön.
I fråga om ersättning i pengar I fråga om ersättning i pengar
eller andra skattepliktiga förmåner eller andra skattepliktiga förmåner
för utfört arbete i annan form än för utfört arbete i annan form än pension samt i fråga om ersättning pension, i fråga om ersättning till till idrottsutövare från visst slag idrottsutövare från visst slag av av ideell förening gäller i tillämp- ideell förening samt i fråga om liga delar bestämmelserna i 3 kap. ersättning från vinstandelsstiftelse 2 § andra stycket samt 2 a § tredje gäller i tillämpliga delar bestämoch fjärde styckena. melserna i 3 kap. 2 § andra stycket
samt 2 a § tredje och fjärde
styckena. Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller
annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som
är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den
försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt 3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som
äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften. Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare, som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall
anses som arbetsgivare.
Denna lag träder i kraft den 1. Denna lag träder i kraft såvitt
I april 1993. Aldre bestämmelser avser bestämmelserna om vinstan-
gäller fortfarande i fråga om sjuk- delsstiftelse i 3 kap. 2 § andra
penninggrundande inkomst och stycket och Il kap. 2 § andra pensionsgrundande inkomst som stycket den I januari 1993 och i avser tid före ikraftträdandet. övrigt den 1 april 1993.
2. Bestämmelserna om vinstandelsstiftelse i 3 kap. 2 § andra stycket tillämpas dock från och med den 1 januari 1992 utom såvitt avser föreskrifterna i de två sista meningarna.
3. De nya bestämmelserna i
3 kap. 2 § andra stycket såvitt
avser de två sista meningarna till-
lämpas inte på ersättning från en
vinstandelsstiftelse som motsvarar
bidrag som lämnats av en arbetsgivare före den 1 januari 1992 och för vilka arbetsgivaren erlagt
arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691)om socialavgifter.
4. I övrigt gäller äldre bestämmelser fortfarande i fråga om
sjukpenninggrundande inkomst
och pensionsgrundande inkomst
som avser tid före ikraftträdandet.
Lag om ändring i lagen (1992:683) om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialav-
gifter! i paragrafens lydelse enligt lagen (1992:683) om ändring i
nämnda lag samt ikraftträdandebestämmelserna till lagen (1992:683)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
4§
Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från
1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte uppgått till 1 000 kronor,
2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,
3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av
barn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap.
12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl.,
5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts
i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras
vid inkomsttaxeringen,
6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som ar-
betstagare haft att täcka med ersättningen, 7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 § tredje stycket
civilförsvarslagen (1960:74) i den mån ersättningen utgör eller motsvarar dagpenning,
8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän försäkring,
9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfaran-
det är av utländsk nationalitet,
10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947)
om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte
utgör skattepliktig intäkt,
11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,
12. intäkt som avses 1 32 § I mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370),
13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen (1990:659)
om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för
nämnda skatt,
14. ersättning till en och samme 14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell — idrottsutövare från en sådan ideell
förening som avses 1 7 § 5 mom. förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig in- lagen (1947:576) om statlig in-
I Lagen omtryckt 1989:633.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
komstskatt och som har till huvud- komstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig sakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från verksamhet, om ersättningen från
föreningen under året inte uppgått föreningen under året inte uppgått till ett halvt basbelopp enligt lagen till ett halvt basbelopp enligt lagen
om allmän försäkring. om allmän försäkring,
15. sådan ersättning från en
vinstandelsstiftelse som avses i
3 kap. 2 § andra stycket lagen om
allmän försäkring och från vilken
skall bortses vid beräkning av
Sjukpenninggrundande inkomst.
Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna
kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall avse bestäm-
da yrkesgrupper och grundas på de genomsnittliga kostnaderna inom respektive grupp.
Denna lag träder i kraft den Denna lag träder i kraft såvitt
1 april 1993. Aldre bestämmelser avser 2 kap. 4 § första stycket 15 gäller fortfarande i fråga om av- den 1 januari 1993 och i övrigt
gifter som avser tid före ikraft- den 1 april 1993. De nya bestämträdandet. melserna i 2 kap. 4 § första
stycket 15 tillämpas dock på av-
gifter som avser tid från och med
den I januari 1992. I övrigt gäller
äldre bestämmelser fortfarande i
fråga om avgifter som avser tid
före ikraftträdandet.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg
Föredragande: statsrådet Könberg
1 Inledning
Inför ett införlivande i EES-avtalet av en ändring i förordning (EEG) nr 1408/71 har frågan aktualiserats om hur olika folkpensionsförmåner finansieras. Ett klargörande bör göras av vilka förmåner som är avgifts-
finansierade.
I skrivelse den 5 juni 1992 har Riksskatteverket anfört att problem
uppstått vid rättstillämpningen såvitt avser fråga huruvida socialavgifter
skall utgå vid utbetalning av belopp från vinstandelsstiftelse till anställda. Problemen hänför sig till den utvidgning av arbetsgivarbegreppet som genomfördes i anslutning till skattereformen. Riksskatteverket före-
slår mot bakgrund härav viss lagändring. I förevarande ärende avser jag att ta upp dessa frågor.
2 Folkpensionsavgiften
Mitt förslag: 19 kap. 3 § lagen om allmän försäkring ges en ny
lydelse varigenom klargörs att folkpensionsavgiften endast är avsedd för finansiering av ålders-, förtids- och efterlevandepen-
sioner från folkpensioneringen och att de särskilda folkpensions-
förmånerna finansieras av statsmedel.
Skälen för mitt förslag: I propositionen om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (prop. 1991/92:170 del II bilaga 4) har regeringen
lagt fram förslag till lag om samordning av systemen för social trygghet
när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Genom denna lag kommer rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om samordning av systemen för
social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemed-
lemmar flyttar inom gemenskapen, med de ändringar i förordningen som gjorts fram till och med juli månad 1991 och med de EES-anpassningar
som framgår av bilaga VI till EES-avtalet, att inkorporeras med svensk rätt. Genom en senare förordning (EEG) nr 1248/92 har förordning (EEG) nr 1408/71 ändrats för att klarlägga vilka regler som skall gälla vissa sociala förmåner i gränslandet mellan social trygghet och andra
sociala förmåner, exempelvis socialtjänstförmåner. Denna ändrings-
förordning har inom EG trätt i kraft den 1 juni 1992.
Ändringen, som utgör en anpassning till EG-domstolens praxis, inne-
bär ett klarläggande av vad som skall anses som social trygghet i förordningens mening. Som social trygghet skall anses dels vissa förmåner
som antingen utgår som tillägg till eller i stället för sedvanliga förmåner
vid de risksituationer som täcks av förordning (EEG) nr 1408/71, exempelvis sjukdom, invaliditet och ålderdom, dels förmåner som endast
avser särskilt skydd för handikappade. Genom att ange förmåner av det senare slaget i en ny bilaga Ila till förordningen sanktioneras att för-
månen utges endast under bosättning i landet i fråga. Förmåner som inte
angetts i bilagan måste däremot på samma sätt sorn pensioner betalas
oavsett förmånstagarens bosättningsland.
För närvarande pågår informella samtal mellan EFTA-länderna och
EG-kommissionen om införlivande av förordning (EEG) nr 1248/92 i
EES-avtalet för formellt beslut av den gemensamma EES-kommittén så snart som möjligt efter det att avtalet trätt i kraft.
En förutsättning för att en förmån skall få anges i bilaga Ila är att den inte bygger på avgiftsplikt. På engelska används uttrycket "non-contributory". Från svensk sida har i dessa samtal bl.a. framförts krav på att i
bilaga Ila föra upp de särskilda folkpensionsförmånerna vårdbidrag och handikappersättning i de fall sådan inte utgår som tillägg till pension enligt 9 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Ett problem har i detta sammanhang varit att dessa särskilda folkpensionsförmåner
enligt 19 kap. 3 § AFL finansieras på samma sätt som övriga folkpen-
sionsförmåner såväl genom folkpensionsavgiften som av statsmedel.
Med anledning av det anförda anser jag att det i AFL bör anges att huvudförmånerna inom folkpensioneringen i första hand finansieras
genom folkpensionsavgiften och i övrigt av statsmedel samt att de sär-
skilda folkpensionsförmånerna finansieras av statsmedel.
Jag föreslår att 19 kap. 3 § AFL ändras i enlighet härmed.
Mitt förslag: Till följd av problem som aktualiserats i rättstillämpningen klargörs genom lagändring att fr.o.m. år 1992 skall socialavgifter inte tas ut vid utbetalning av medel från vinstandelsstiftelse till anställda eller tidigare anställda personer i företag som lämnat bidrag till stiftelsen. Fr.o.m. år 1993 skall en förutsättning dock vara att de bidrag en arbetsgivare lämnar är avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår och avsedda att tillkomma en betydande del av de anställda på likartade villkor. Avgiftsfriheten gäller inte ersättningar till företagsledare med väsentligt inflytande i företaget och delägare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag och närstående till dessa. Ersättningar som är avgiftsfria är inte heller sjukpenning- eller pensionsgrundande.
Skälen för mitt förslag: I ett stort antal företag har åtgärder vidtagits för att genom vinstandelssystem göra de anställda delaktiga av företagets resultat, öka produktiviteten, sprida det individuella ägandet i företaget och öka känslan av samhörighet med företaget.
Överföring av vinstmedel till en företagsanknuten vinstandelsstiftelse beslutas av företaget i regel i anslutning till att resultatet för det gångna året fastställs. Överföringen sker till en av de anställda eller personalorganisationerna vid företaget bildad stiftelse. Stiftelsen utgör ett från företaget fristående rättssubjekt. Enligt praxis får företaget under vissa förutsättningar göra avdrag vid inkomsttaxeringen för det till stiftelsen överförda beloppet. Ofta bildar varje avsättning en särskild fond men andra konstruktioner förekommer också. Stiftelsen placerar i regel medlen i värdepapper, ofta i aktier i det företag som lämnat bidraget.
Andelsrätt i stiftelsens förmögenhet grundas på anställning i det överförande företaget vid en viss tidpunkt eller under viss tidsperiod. De individuella andelarna bestäms med utgångspunkt i anställningsform, avlönad tid eller liknande.
Stiftelsen förvaltar de överförda medlen (vinstandelsmedlen), inkl. avkastning och realiserad värdestegring, för andelsägarnas räkning. Efter viss tid — ofta efter fem år eller vid pensionering —- erhåller den andelsberättigade utbetalning av sin andel i form av kontanter eller aktier. När så sker beskattas mottagaren för sin andel i inkomstslaget tjänst. Den som slutar sin anställning erhåller i allmänhet ett s.k. fribrev avseende sin andelsrätt. Med fribrev avses ett bevis om den eller de andelar som den anställde tillgodoförts i redan överförda medel.
För åren 1988-1991 var arbetsgivaren skyldig att erlägga arbetsgivaravgifter på de bidrag som lämnades till stiftelsen. Värdet som därvid tillgodofördes en försäkrad var pensionsgrundande.
För att stimulera det sparande som vinstandelssystem i företag innebär har statsmakterna beslutat att fr.o.m. den 1 januari 1992 skall socialavgifter inte tas ut på bidrag till vinstandelsstiftelser (prop. 1991/92:60,
1991/92:60 om skattepolitik för tillväxt föreslogs att socialavgifter inte skulle utgå vare sig när medel lämnas till en vinstandelsstiftelse eller när anställda eller tidigare anställda erhåller sin andel från stiftelsen. I samband härmed föreslogs en ändring av 2 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter som innebar att arbetsgivares avgiftsskyldighet för bidrag
till vinstandelsstiftelser togs bort. Riksdagen beslöt i enlighet med för-
slaget.
I samband med = skattereformen (prop. 1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, rskr. 1989/90:356 samt prop. 1990/91:54, bet. 1990/91:SkU10, rskr. 1990/91:106) ändrades bl.a. andra stycket i 3 kap. 2 § AFL. Ändringen syftade till att även vissa förmåner som
utges av annan än arbetsgivaren skall räknas som inkomst av anställ-
ning.
För att undanröja de problem som härigenom uppstått i rättstillämpningen föreslår jag vissa lagändringar så att det klart framgår att ersättningar från en vinstandelsstiftelse varken skall vara förmåns- eller avgiftsgrundande. Ändring bör således göras i 2 kap. 3 § och 11 kap. 2 § AFL samt i 2 kap. 4 § lagen om socialavgifter. Dessa bestämmelser bör tillämpas fr.o.m. år 1992 i enlighet med regeringens och riksdagens tidigare intentioner.
Den föreslagna ändringen i 2 kap. 4 § lagen om socialavgifter medför att särskild löneskatt inte heller skall erläggas på ersättning som stiftel-
sen betalar till den som är 65 år eller äldre.
Syftet med avgiftsfriheten är att främja produktiviteten och det långsik-
tiga sparandet som följer av att anställda blir delaktiga i företagets resultat och att ägandet sprids. Vad som avses med en vinstandelsstiftelse är
emellertid inte reglerat i lag och det föreligger därför behov av att när-
mare precisera vilka ersättningar som skall vara avgiftsfria.
Som förutsättning för avgiftsfrihet bör gälla att de bidrag arbetsgivaren lämnar till stiftelsen är avsedda att vara bundna minst tre kalenderår. Medlen skall således normalt inte få betalas ut tidigare än det fjärde året efter det att bidraget lämnades. Om en anställd avgår med pension eller avlider skall ersättning dock få lämnas före det fjärde året utan att detta
skall medföra avgiftsskyldighet för stiftelsen.
En ytterligare förutsättning bör vara att bidragen är avsedda att tillkomma en betydande del av de anställda och tillkomma dem på likartade villkor. Detta skall innebära att minst ca en tredjedel av personalen omfattas av vinstandelssystemet och att ersättningen lämnas till dessa an-
ställda efter enhetliga principer.
Avgpiftsfrihet bör inte medges för ersättningar som lämnas till delägare
i ett fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag eller till företagsledare
1 ett sådant företag om denne har ett väsentligt inflytande i företaget. Avgiftsfrihet bör inte heller avse ersättningar som lämnas till närstående
till sådan företagsledare eller delägare. Med tåmansföretag och fåmansägt handelsbolag avses detsamma som i punkt 14 av anvisningarna till
32 8 kommunalskattelagen (1928:370). Den personkrets som avses skall
också vara densamma som i dessa anvisningar.
skyldig att erlägga arbetsgivaravgifter på motsvarande ersättningar.
De angivna preciseringarna bör tas in i 2 kap. 3 § andra stycket AFL. Genom hänvisning till detta lagrum i 11 kap. 2 § AFL och 2 kap. 4 §
socialavgiftslagen kommer bestämmelserna samtidigt att bli tillämpliga i pensions- och avgiftshänseende samt beträffande särskild löneskatt på
förvärvsinkomster.
Den närmare avgränsningen av vilka ersättningar från vinstandelsstiftelser som inte skall vara avgifts- eller förmånsgrundande skall gälla ersättningar som lämnas fr.o.m. den 1 januari 1993. I övergångsbestäm-
melserna bör dock anges att, om de särskilda villkoren inte är uppfyllda, stiftelsen inte skall vara skyldig att erlägga arbetsgivaravgifter på ersättningarna om arbetsgivaren redan har erlagt arbetsgivaravgifter på motsvarande bidragsbelopp i enlighet med de lagregler om gällde till ut-
gången av år 1991. I så fall skall ersättningen från stiftelsen inte heller vara förmånsgrundande.
Slutligen vill jag nämna att bidragen från arbetsgivaren till stiftelsen i likhet med vad som för närvarande gäller skall vara fria från arbetsgivaravgifter och inte grunda rätt till sjukpenning eller tilläggspension.
Vidare tar de redovisade förslagen endast sikte på uttag av avgifter. Någon ändring av gällande rätt i fråga om möjligheten till avdrag vid
inkomstbeskattningen för arbetsgivarens avsättning till vinstandelsstiftelsen är inte avsedd.
Jag har i detta ärende samrått med statsrådet Lundgren.
4 Upprättade lagförslag
Inom Socialdepartementet har upprättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1992:682) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1992:683) om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.
Lagförslag 3 avser ett ämne som faller inom Lagrådets gransknings-
område. Eftersom ändringarna är en följd av ett tidigare riksdagsbeslut anser jag att förslaget är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
5 Hemställan
Med hänvisning till vad som nu har anförts hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1992:682) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1992:683) om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Proposition sr rsrrerserrsrrr rr rr rr RR rt RR RR Ks ss 1 Propositionens huvudsakliga innehåll .sossocssss esse ss er 1 Propositionens lagförslag . ...sses esse ser rer rr rss ks 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992 10 1 Inledning —oossrsesrereesererssrrs ss rr rss res 10 2 Folkpensionsavgiften ..osossrsessees ss ses set 10
4 Upprättade lagförslag -..ooseoserssssr sr rs rr rss 14 5 Hemställan o.ooosossereeeres reser ses sea 14 6 Beslut :oosesessererrerrrs rss rr rr K sa 15
gotab 42202, Stockholm 1992