Prop. 1992/93:57
om tillämpning i fråga om Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro) av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner, m.m.
Regeringens proposition
1992/93:57
om tillämpning i fråga om ”Förbundsrepubliken Prop Jugoslavien” (Serbien-Montenegro) av lagen Iggy-93:57 (1971:176) om vissa internationella sanktioner, m.m.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo- gade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 oktober 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Anders Björck
Propositionens huvudsakliga innehåll
Förenta nationernas (FN) säkerhetsråd antog den 30 maj 1992 en resolution om vissa sanktioner mot ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien—Mon- tenegro). Med anledning av resolutionen förordnade regeringen den 1 juni 1992 att 3 — 5 och 6 — 8 55 lagen (1971:176) om vissa internationella sanktio- ner skall tillämpas i fråga om ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien- Montenegro).
I anslutning till det förordnandet meddelade regeringen också närmare föreskrifter om tillämpningen av sanktionerna.
Enligt lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner skall regering- ens förordnande att tillämpa lagen underställas riksdagen för godkännande. I propositionen begärs ett sådant godkännande.
I propositionen föreslås vidare en ändring av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner. Förslaget innebär att regeringen ges möjlighet att tillämpa sanktionslagen — förutom för att följa beslut eller rekommendatio- ner av Förenta nationernas säkerhetsråd — också om samarbetet med Euro- peiska gemenskaperna (EG) eller inom Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) för att främja internationell fred och säkerhet påkallar det och om det är ett svenskt intresse att sanktionsåtgärder vidtas utan dröjsmål.
Ett förordnande om tillämpning av lagen i sådana fall skall på sätt som nu gäller vid förordnanden efter en resolution av säkerhetsrådet underställas riksdagen för godkännande.
Denna lagändring föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.
] Riksdagen 1992/93. I rum!. Nr 57
Propositionens lagförslag
Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner
Härigenom föreskrivs att 1 och 11 55 lagen (1971:176) om vissa internatio- nella sanktioner skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydeLse
151
I den mån det påkallas med anledning av beslut som fattats eller rekom- mendation som antagits av Förenta nationernas säkerhetsråd i överensstäm- melse med Förenta nationernas stadga kan regeringen förordna att 3 —8 och 15 55 skall tillämpas.
Förordnande förfaller, om det ej inom en månad eller, om riksmöte ej pågår, inom en månad från början av nästkommande möte underställes riksdagen för prövning av frågan hu- ruvida det skall bestå och om det ej inom två månader från det under- ställningen skedde gillas av riksda- gen.
Om säkerhetsrådets beslut eller rekommendation helt eller delvis återkallas eller förfaller, skall rege- ringen så snart det kan ske i motsva- rande mån upphäva meddelat för- ordnande eller med stöd därav med- delad föresla-tft.
Regeringen får också förordna att 3 —8 och 1555 skall tilllämpas om samarbetet med Europeiska gemen- skaperna (EG) eller inom Euro- peiska säkerhetskonferensen (ESK) för att främja internationell fred och säkerhet påkallar det och om det är ett svenskt intresse att sådana åtgär- der som avses i de nämnda bestäm- melserna införs utan dröjsmål.
Ett förordnande förfaller, om det inte inom en månad eller, om riks- möte inte pågår, inom en månad från början av nästkommande möte un- derställs riksdagen för prövning av frågan huruvida det skall bestå och om det inte inom två månader från det underställningen skedde god- känns av riksdagen.
Om säkerhetsrådets beslut eller rekommendation helt eller delvis återkallas eller förfaller eller om för- hållandena ändras så att syftet med ett förordnande inte längre kvarstår, skall regeringen så snart det kan ske i motsvarande mån upphäva ett med- delat förordnande eller med stöd därav meddelade föreskn'fter.
115 2 Den som bryter mot förbud som har meddelats med stöd av 3 — 8 & döms, om gärningen skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst fyra år. Har gärningen skett av grov oaktsamhet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
För anstiftan av eller medhjälp till gärning som avses i första stycket döms inte till ansvar.
1 Senaste lydelse 1979z515. 2Senaste lydelse 1985:l053.
Nuvarande lydelse
Iden mån det påkallas med anled- ning av beslut eller rekommendation som avses i 1 5 första stycket kan re- geringen förordna att en svensk medborgare, som utom riket har be- gått brott som avses i denna para- graf, skall dömas efter denna lag och vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 & brottsbalken inte är till- lämplig och utan hinder av 2 kap. 5 35 första och andra styckena nämnda balk.
Föreslagen lydelse
I den mån det påkallas med anled- ning av beslut eller rekommendation som avses i 15 första stycket eller samarbete som avses i 1 5 andra stycket kan regeringen förordna att en svensk medborgare, som utom ri- ket har begått brott som avses i denna paragraf, skall dömas efter denna lag och vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 35 brottsbal- ken inte är tillämplig och utan hin- der av 2 kap. 5 a 5 första och andra styckena nämnda balk.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
I” Riksdagen 199303. [saml. Nr57
Utrikesdepartementet Prop. 1992/93:57
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1992 Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Unckel, Ask
Föredragande: statsrådet Björck
Pr0position om tillämpning i fråga om ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien- Montenegro) av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner, m.m.
1. Bakgrund
Enligt Förenta nationernas stadga (prop. 1946:196) kan FN:s säkerhetsråd under vissa förhållanden anta resolutioner om sanktioner av icke militär art för upprätthållande av internationell fred och säkerhet. Sådana resolutioner kan ges i form av bindande beslut eller rekommendationer. En stat som är medlem i FN är enligt FN:s stadga skyldig att godta och verkställa säkerhets- rådets bindande beslut om sådana sanktioner. En rekommendation av rådet är däremot endast en uppmaning till medlemsstaterna utan beslutets bin- dande kraft.
För att ge regeringen möjlighet att snabbt vidta åtgärder i den mån sådana påkallas med anledning av ett beslut eller en rekommendation som har med- delats av FN:s säkerhetsråd antogs år 1971 lagen (1971:176) om vissa inter- nationella sanktioner.
Lagen är en s.k. fullmaktslag som formellt är i kraft men som endast kan tillämpas för att fullfölja säkerhetsrådets beslut eller rekommendationer. Det ankommer på regeringen att föreskriva att lagen skall tillämpas. Har lagen satts i tillämpning ger den regeringen bemyndigande att införa olika sanktioner.
En föreskrift om tillämpning av lagen skall underställas riksdagen för prövning inom en månad från utfärdandet, eller om riksmöte inte pågår, inom en månad från början av nästkommande rikSmöte. Om underställning inte sker inom angiven tid eller om riksdagen inte inom två månader från underställandet godkänner regeringens föreskrift förfaller denna.
Regeringen har hittills förordnat om lagens tillämpning mot sex länder, nämligen Rhodesia, Sydafrika och Namibia, Irak och Kuwait samt Libyen. Sanktionsåtgärderna mot Rhodesia gällde under tiden den 1ju1i 1971— den 22 december 1979. Vad angår Sydafrika tillämpas lagen sedan år 1977 med anledning av det samma år av FN:s säkerhetsråd beslutade vapenembargot mot Sydafrika och sedan år 1987 för en handelsbojkott (SFS 1987:477, änd- rad senast genom SFS 1991:1300). Namibia omfattades också av handelsboj- 4
kotten men denna hävdes den 1 april 1990 i samband med att landet blev självständigt (SFS 1990:81).
Sanktionerna mot Irak och Kuwait började tillämpas den 7 augusti 1990 och föranleddes av Iraks invasion av Kuwait den 2 augusti 1990. Sanktio- nerna har formen av en handelsblockad och har sin främsta grund i säker- hetsrådets beslut den 6 augusti 1990 (SFS 1990:885, ändrad senast genom SFS 1991:1305). Den 7 mars 1991 upphävdes blockaden mot Kuwait (SFS 1991:107).
Sanktionerna mot Libyen, slutligen, började tillämpas den 24 april 1992 och grundar sig på säkerhetsrådsbeslut den 31 mars 1992 (SFS 1992:187). Sanktionerna är begränsade till krigsmateriel och liknande materiel samt luftfartyg.
2. Säkerhetsrådets beslut om sanktioner mot ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien- Montenegro)
Den 30 maj 1992 antog FN:s säkerhetsråd en resolution, nr 757 (1992), om sanktioner mot ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro), (här kallad Förbundsrepubliken Jugoslavien). Resolutionen i engelsk ver- sion och i svensk översättning bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.
I resolutionen bekräftar säkerhetsrådet inledningsvis tidigare resolutio- ner, noterar de komplexa sammanhangen i den forna Socialistiska federativa republiken Jugoslavien, bekräftar sitt stöd till gjorda fredsanstängningar och beklagar att kraven i tidigare resolution 752 (1992) inte uppfyllts. Rådet be- klagar vidare bl.a. att kraven på omedelbart upphörande av tvångsförflytt- ningar av etniska grupper inte efterfölj ts. Vidare uttrycker rådet sin oro över svårigheterna att få fram humanitär hjälp och över säkerheten för FN:s per- sonal i området. Rådet noterar att den nya statsbildningens övertagande av medlemsskapet i FN inte är obestritt. Efter att ha noterat sitt ansvar för in- ternationell fred och säkerhet och att situationen i Bosnien-Hercegovina ut- gör hot häremot fördömer Säkerhetsrådet den nya statsbildningens och de stridande enheternas försummelser att uppfylla de krav som ställts genom tidigare resolution (paragraferna I och 2).
I paragraf 3 beslutas att alla stater skall införa de åtgärder säkerhetsrådet ålägger dem i följande paragrafer.
I paragraf 4 föreskrivs att alla stater skall förhindra införsel till eller utför- sel från Förbundsrepubliken Jugoslavien av varor och förhindra sina med- borgare eller annan inom sina territorier från att ta befattning med varor till eller från denna stat. Undantaget är endast leveranser uteslutande för medi- cinskt bruk eller livsmedel.
I paragraf 5 föreskrivs förbud mot att kapital eller andra ekonomiska rc- surser görs tillgängliga för Förbundsrepubliken Jugoslavien. Undantaget är här betalningar uteslutande för rent medicinska eller humanitära ändamål eller för livsmedel.
I paragraf 6 undantas från förbuden i paragraferna 4 och 5 transitering av varor med ursprung utanför Förbundsrepubliken Jugoslavien.
Enligt paragraf 7 skall varje stat vägra flygplan tillstånd att starta, landa eller flyga över deras territorium, om flygplanet är destinerat att landa eller har startat från Förbundsrepubliken Jugoslavien. Undantag görs för flyg- ningar som godkänts av den sanktionskommitté, som upprättats av FN, på grund av humanitära eller andra ändamål förenliga med givna resolutioner. Vidare skall varje stat förhindra service av flygplan och flygplansdelar från Förbundsrepubliken Jugoslavien eller att för sådana flygplan luftvärdighets- intyg utfärdas, betalning sker av nya krav enligt existerande försäkringar el- ler nya direkta försäkringar meddelas.
Enligt paragraf 8 åligger det varje stat att reducera nivån av personal vid Förbundsrepubliken Jugoslaviens beskickningar, att hindra deltagande från förbundsrepublikens sida i sportevenemang och att avbryta allt vetenskap- ligt och tekniskt samarbete och allt kulturellt utbyte jämte besök av personer från förbundsrepubliken.
Enligt paragraf 9 åligger det varje stat att se till att det inte finns några rättsliga anspråk från Förbundsrepubliken Jugoslavien eller dess medborga- res sida på grund av genom resolutionen avbrutna kontrakt och liknande.
Enligt paragraf 10 gäller inte vidtagna åtgärder Jugoslavienkonferensen, Europeiska gemenskapens övervakningsuppdrag eller FN-styrkan (UN- PROFOR). Vidare uppmanas alla stater att till fullo samarbeta med dessa organ.
I paragraf ] 1 uppmanas alla stater , inklusive de som inte är medlemmar av FN, att handla strikt i överensstämmelse med bestämmelserna i resolutio- nen, oavsett vad som gäller enligt före resolutionen ingångna internationella överenskommelser eller kontrakt eller beviljade licenser eller tillstånd.
Paragraf 1 2 uppmanar alla stater att senast den 22 juni 1992 rapportera till generalsekreteraren om de åtgärder de vidtagit för att möta förpliktelserna i paragraferna 4-9.
Enligt paragraf 13 skall sanktionskommittén granska staternas rapporter, bevaka efterlevnaden av sanktionsåtgärdcrna och besluta om tillstånd till flygningar.
I paragraf 14 uppmanar rådet alla stater att till fullo samarbeta med sank- tionskommittén.
Paragraf 15 uppmanar generalsekreteraren att senast den 15 juni rappor- tera till Säkerhetsrådet om parternas implementering av resolution 752 (1992) och i paragraf 1 6 beslutas att hålla under ständig granskning de åtgär- der som ålagts enligt paragraferna 4-9.
Paragraf 17 uppmanar alla berörda parter att genast skapa nödvändiga villkor för en ohindrad leverans av humanitära förnödenheter till Sarajevo och andra destinationer, inklusive upprättandet av en säkerhetszon runt Sa- rajevo och dess flygplats samt att respektera de överenskommelser som in- gåtts i Geneve den 22 maj 1992.
Paragraf 18 anmodar generalsekreteraren att fortsätta sin förmedling för att uppnå målen i paragraf 17 och uppmanar honom till fortlöpande gransk- ning av ytterligare åtgärder som kan bli nödvändiga härför.
I paragraf 19 manas staterna till att besvara den vädjan som utgått i maj från FN:s flyktingkommissarie, UNICEF och Världshälsoorganisationen.
Paragraf 20 upprepar uppmaningen i paragraf 2 i resolution 752 (1992) att alla parter skall fortsätta sina ansträngningar inom ramen för Jugoslavien- konferensen och att de tre gemenskaperna i Bosnien-Hercegovina skall åter- uppta sina diskussioner om konstitutionella arrangemang för Bosnien-Her- cegovina.
I paragraf 21, slutligen, beslutar rådet att hålla sig aktivt informerad om ärendet och, närhelst nödvändigt överväga ytterligare steg för att uppnå en fredlig lösning i överensstämmelse med givna resolutioner.
Till efterkommande av säkerhetsrådets resolution nr 752 (1992) föreskrev regeringen den 1 juni 1992 i förordningen (1992:471) om tillämpning i fråga om ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro) av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner att 3 —— 5 och 6 — 8 55 i lagen skall tillämpas i fråga ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Monte- negro). Förordningen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
Samma dag utfärdade regeringen en förordning (1992:470) om vissa sank- tioner mot ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro). För- ordningen, vars innehåll jag kommer att redogöra närmare för i det följande (avsnitt 4), bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
Hänvisningar till S2
3. Bestämmelser i lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner som satts i tillämpning
De bestämmelser i lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner som satts i tillämpning genom regeringens förordnande den 1 juni 1992 (3-5 och 6-8 55) har följande lydelse.
3 & Regeringen får meddela förbud att från riket utföra vara avsedd att in- föras till blockerad stat och förbud att till riket införa vara som härrör från blockerad stat.
4 & Regeringen får meddela förbud att 1. till blockerad stat införa vara, 2. inom blockerad stat tillhandahålla vara i verksamhet av ekonomisk art, 3. utanför blockerad stat tillhandahålla vara avsedd för verksamhet av ekonomisk art som drives från den blockerade staten, 4. från blockerad stat utföra vara.
5 & Regeringen får meddela förbud att vidtaga åtgärd som är ägnad att främja enligt 3 eller 4 & förbjudet förfarande och som innebär
1. tillverkning, bearbetning, sammansättning, installering, underhåll eller reparation av vara eller lämnande av tekniskt bistånd" till-sådan åtgärd,
2. lastning, lossning, transport eller mottagande till förvaring av vara eller tillhandahållande av transportmedel eller av utrustning eller förnödenhet för transport,
3. överlåtelse eller förvärv av vara, upplåtelse eller förvärv av särskild rätt därtill eller meddelande av försäkring därå eller rättshandling som avser i 1 eller 2 nämnd åtgärd beträffande vara,
1” * Riksdagen 1993.-'"'93. I saml. Nr 5 7
4. överlåtelse eller förvärv av uppfinning eller upplåtelse eller förvärv av särskild rätt därtill, eller 5. lämnande eller förmedlande av uppdrag för åtgärd som anges i 1—4.
6 & Regeringen får förbjuda åtgärd som anges i 55 1—3 och lämnande eller förmedlande av uppdrag för sådan åtgärd i fråga om vara som utförts från blockerad stat efter det att förbud som meddelats med stöd av 45 4 trätt i kraft.
7 & Regeringen får meddela" förbud att utifrån verkställa betalning eller lämna kredit till mottagare i blockerad stat eller att verkställa betalning eller lämna kredit till någon utanför blockerad stat, om betalningen eller krediten är avsedd för mottagare i den blockerade staten eller för verksamhet av eko- nomisk art som idkas där eller drives därifrån.
Regeringen får även meddela förbud att lämna eller förmedla uppdrag för åtgärd som förbjudits enligt första stycket.
8 & Regeringen får meddela förbud att utöva trafik till lands samt sjö- eller luftfart till eller från blockerad stat eller att i fråga om sådan verksamhet samarbeta med trafikföretag, som drives i eller från nämnda stat, eller med ägare eller brukare av transportmedel som är registrerat där.
Förbud enligt första stycket får riktas mot ägare och brukare av transport- medel samt mot befälhavare och besättningsman på transportmedel.
Regeringen får även meddela förbud att lämna eller förmedla uppdrag att utöva verksamhet som förbjudits enligt första stycket.
Hänvisningar till S3
- Prop. 1992/93:57: Avsnitt 6
4. De svenska sanktionsbestämmelserna mot ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien- Montenegro)
Förordningen (1992:470) om vissa sanktioner mot ”Förbundsrepubliken Ju- goslavien” (Serbien-Montenegro) omfattar varor, med vilket enligt 1 & avses materiella ting av lös egendoms natur. Generellt undantaget från förordning- ens tillämpningsområde är publikationer och nyhetsmateriel jämte bild— och ljudupptagningar.
Enligt 2 och 3 55 gäller förbud mot införsel till Sverige av varor med ur- sprung i ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro) och ut- försel ur Sverige till detta land. Varor får inte heller enligt 4 och 5 55 föras in i eller ut ur ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro) eller tillhandahållas i verksamhet av ekonomisk art inom detta land eller tillhan- dahållas utanför detta land, om varorna är avsedda för verksamhet av eko- nomisk art som drivs därifrån.
Enligt 6 och 8 55 är det vidare förbjudet att vidta åtgärder som är ägnade att främja förbjudna förfaranden som t.ex. bearbetning, lastning och trans- port eller som innebär att befattning i övrigt tas med varor som förts ut ur ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro) den 4 juni 1992 eller senare.
Undantaget från förbuden i 2-655 är enligt 75 livsmedel och varor av-
sedda endast för medicinskt bruk. Dock föreskrivs att anmälan skall göras till,FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté.
Enligt 9 5 får inte betalning verkställas eller kredit lämnas till mottagare i ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro) eller till någon utanför detta land, om betalningen eller krediten är avsedd för någon i detta land eller för verksamhet av ekonomisk art som idkas i eller drivs från landet. Undantaget är betalningar för endast medicinska eller humanitära ändamål eller livsmedel.
Enligt 10 5 får flygplan som är destinerat till eller har startat från ”För- bundsrepubliken J ugoslavien” (Serbien-Montenegro) inte flyga i svenskt luftrum, såvida inte flygningen godkänts på grund av humanitära eller andra skäl av FN:s sanktionskommitté. Förbudet gäller enligt 11 5 ägare, brukare, befälhavare och besättningsman.
12 5 innebär att en svensk medborgare som utom riket bryter mot 2— 10 55 förordningen kan dömas enligt lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner även om gärningen är fri från ansvar enligt lagen på gärningsorten och även om vederbörande redan lagförts i den främmande staten. Rege- ringen har vid utfärdandet av denna bestämmelse stött sig på 11 & tredje stycket lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner.
För att bedöma varors ursprung skall enligt 13 5 förordningen (1984:59) om varors ursprung tillämpas. Enligt 14 & gäller att varor som inte får föras in i Sverige skall förvaras på tullupplag eller förstöras under kontroll av en tullmyndighet. Om varorna skall tas omhand på annat sätt, krävs tillstånd av regeringen.
Varor som får in- eller utföras efter dispens från regeringen skall som regel åtföljas av licens av Kommerskollegiet, Statens jordbruksverk eller Fiskeri- verket. 15 5 innehåller upplysning härom.
Bestämmelserna trädde i kraft den 4 juni 1992.
Hänvisningar till S4
- Prop. 1992/93:57: Avsnitt 2
5. Riksdagens godkännande av regeringens förordnande
Mitt förslag: Riksdagen godkänner regeringens förordnande om till- lämpning av 3—5 och 6—8???) i lagen (1971:176) om vissa internatio- nella sanktioner med anledning av FN:s säkerhetsråds resolution 757 (1992).
Skälen för mitt förslag: Enligt 1 5 2 st lagen om vissa internationella sanktio- ner förfaller ett förordnande, om det inte inom en månad eller, om riksmöte inte pågår, inom en månad från början av nästkommande riksmöte under- ställs riksdagen för prövning av frågan om det skall bestå och om det inte inom två månader från det underställningen skedde gillas av riksdagen. I den nyssnämnda resolutionen har säkerhetsrådet fattat bindande beslut som Sve- rige haft att efterkomma. Riksdagen bör därför godkänna regeringens för- ordnande.
6. Utvidgat bemyndigande för regeringen att besluta om ekonomiska sanktioner
Mitt förslag: Regeringen bemyndigas att — utöver nu gällande ord- ning — tillämpa lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner om samarbetet med Europeiska gemenskaperna (EG) eller inom Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) för att främja internationell fred och säkerhet påkallar det och om det är ett svenskt intresse att sanktioner införs utan dröjsmål.
Skälen för mitt förslag: Som jag redogjort för inledningsvis förutsätter sank- tionslagen ett beslut eller en rekommendation av FN:s säkerhetsråd för att kunna tillämpas med förutsedd automatik. Den internationella utvecklingen och behovet att säkra freden i Europa kan dock göra det motiverat att ivissa andra fall tillsammans med andra stater tillgripa sanktioner mot enskilda sta- ter även i fall då FN ännu inte hunnit eller kunnat besluta i frågan. Jag kan här som exempel peka på den situation som förelåg, huvudsakligen genom agerande från dåvarande Socialistiska federativa republiken Jugoslaviens sida, på det territorium som republiken då omfattade, dvs. även Bosnien- Hcrccgovina, Slovenien och Kroatien. Innan FN:s säkerhetsråd den 30 maj 1992 antog resolutionen nr 757 (1992) förbereddes sanktioner bl.a. inom EG för att kunna bidra till en lösning av krisen. I avsikt att även Sverige skulle kunna ansluta sig till sådana sanktionsåtgärder hemställde regeringen om riksdagens bemyndigande att få tillämpa sanktionslagen för en handelsboj- kott mot ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro) (Prop. 1991/92:176). På grund av att säkerhetsrådet ett par dagar efteråt fattade ett bindande beslut återkallades emellertid propositionen (Skr. 1991/92:177), varför frågan om ett sådant bemyndigande aldrig prövades av riksdagen. Ex- emplet visar ändå att Sverige har intresse av att utan dröjsmål kunna delta i aktioner som syftar till att bidra till internationell fred och säkerhet. Jag me- nar därför att sanktionslagen skall kunna tillämpas för sanktioner om samar- betet med Europeiska gemenskaperna eller inom Europeiska säkerhetskon- ferensen för att främja internationell fred och säkerhet påkallar det och si- tuationen är sådan att det ligger i ett svenskt intresse att utan dröjsmål kunna vidta sanktionsåtgärder. Jag föreslår därför att regeringen nu inhämtar riks- dagens bemyndigande att få tillämpa lagen även för sådana fall utöver för att efterkomma resolutioner av säkerhetsrådet. Jag vill här betona att ett sådant bemyndigande endast bör kunna utnyttjas i fall när man inte kan awakta ett beslut av riksdagen för att kunna tillämpa sanktionslagen. Förslaget har formen av ett nytt andra styckc i 1 & sanktionslagen.
Enligt förslaget skulle regeringen få använda sig av sanktionslagen i dess helhet under angivna förutsättningar. Jag har redan i det föregående (avsnitt 3) angett vilka åtgärder som får förbjudas enligt 3 — 5 och 6 — 8 55 i lagen. Härutöver får regeringen också meddela förbud att till fysisk eller juridisk person med hemvist i en blockerad stat överlåta firma, varumärke eller regi- strerat mönster eller att upplåta särskild rätt därtill (5 a å).
Hänvisningar till S6
Sammanfattningsvis kan sägas att regeringens bemyndigande enligt försla- get skulle — om det är påkallat — medge sanktioner av sådan omfattning som i allt väsentligt nu gäller gentemot ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Ser- bien-Montenegro).
Det är självfallet av största vikt att riksdagens medverkan tryggas vid för- ordnanden såvitt nu är ifråga. Jag förutsätter därför att överläggning i utri- kesnämnden kommer att föregå ett förordnande av regeringen i enlighet med bemyndigandet. Ett sådant förordnande kommer naturligtvis också att underställas riksdagen för godkännande i efterhand på sätt som är angivet i 1 & sanktionslagen. I detta sammanhang vill jag också betona att ett säker- hetsrådsbeslut, om ett sådant kommer till stånd, i första hand bör utgöra grunden för svenska sanktioner.
Enligt 9 5 kan regeringen för visst fall medge undantag från förbud som meddelats med stöd av sanktionslagen. Utrymmet för dispens från förbud är avhängigt av vilken typ av beslut som utgör grunden för sanktionerna. Vid ett bindande säkerhetsrådsbeslut är utrymmet för dispens väsentligt in- skränkt i förhållande till vad som kan gälla efter en rekommendation. Lik- nande bedömningar får göras beträffande möjligheterna till dispens från sanktioner som införts med stöd av det bemyndigande som nu föreslås.
Enligt 1 & fjärde stycket sanktionslagen skall, om ett beslut eller en rekom- mendation av säkerhetsrådet helt eller delvis återkallas eller förfaller, rege- ringen så snart det kan ske i motsvarande mån upphäva ett meddelat förord- nande eller med stöd därav meddelande föreskrifter. Motsvarande bör också gälla i nu aktuella fall. Om förhållandena ändras så att syftet med ett sådant förordnande inte längre kvarstår, skall regeringen upphäva förordnandet så snart som möjligt. Förslaget har formen av en ändring i fjärde stycket.
Övriga ändringar i 1 5 är av redaktionell art. Förslaget till utvidgat bemyndigande föranleder också en följdändring i 11 & tredje stycket, vilket behandlar regeringens möjlighet att förordna om lagföring för brott utomlands.
I frågan om sanktioners förhållande till Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) är följande att säga.
I GATT:s artikel XXI, som innehåller undantagsbestämmelser för att skydda ett lands säkerhetsintressen och för att fullgöra förpliktelser enligt FN-stadgan, stadgas att ”Ingen bestämmelse i detta avtal skall tolkas såsom innebärande hinder för avtalsslutande part att vidtaga åtgärder som den an- ser nödvändiga för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen där sådana åtgärder vidtages i krigstid eller vid andra kritiska lägen i de internationella förbindelserna.” (XXI:(b)(iii))
Vidare gäller såvitt avser våra förpliktelser enligt FN-stadgan GA'ITzs ar- tikel XXI:(c) som lyder: ”Ingen bestämmelse i detta avtal skall tolkas såsom innebärande hinder för part att vidtaga åtgärder i överensstämmelse med dess förpliktelser enligt Förenta Nationernas stadga i syfte att upprätthålla internationell fred och säkerhet.”
Sverige har tidigare i ett fall infört handelssanktioner utan att åberopa arti- kel XXI, nämligen i fråga om handelsbojkotten mot Sydafrika och Namibia. Detta beslut innebar således ett avsteg från våra åtaganden i GATT men sågs
som en engångsföreteelse motiverad av det unika i själva apartheid-situatio- nen (se prop. 1986/87:110, s. 13).
Att redan nu närmare ange de situationer vid vilka det kan vara påkallat med sanktioner utan att säkerhetsrådet beslutat därom låter sig svårligen gö- ras eftersom omständigheterna i varje enskilt fall måste bedömas för sig. Jag utgår emellertid från att det bemyndigande som nu inhämtas kommer att ut- nyttjas restriktivt och att sanktioner blir aktuella först efter det att de be- dömts vara nödvändiga för att skydda väsentliga säkerhetsintressen under sådana förhållanden som anges i artikel XXI. Jag förutsätter också att sank- tionerna kommer att föregås av omfattande samråd i en bred krets av stater varvid man allmänt bedömt situationen som så allvarlig att artikel XXI kan tillämpas.
7. Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu anfört har inom Utrikesdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1971:176) om vissa internationella sanktio- ner. Lagförslaget överensstämmer vad gäller ändamålet med den gällande lagstiftningen. Förslaget är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
8. Hemställan
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riks- dagen att
1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1971:176) om vissa internatio- nella sanktioner,
2. godkänna regeringens förordnande om tillämpning av 3—5 och 6—8 55 lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner i fråga om ”Förbunds- republiken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro).
9. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Säkerhetsrådets resolution 757 (1992) den 30 maj 1992
The Security Council,
Reajj'inning its resolution 713 (1991) of 25 September 1991, 721 (1991) of 27 November 1991, 724 (1991) of 15 December 1991, 727 (1992) of 8 January 1992, 740 (1992) of 7 February 1992, 743 (1992) of 21 February 1992, 749 (1992) of 7 April 1992 and 752 (1992) of 15 May 1992,
Noring that in the very complex context of events in the former Socialist Federal Republic of Yugoslavia all parties bear some responsibility for the situation,
Reaj7irming its support for the Conference on Yugoslavia, including the efforts undertaken by the European Community in the framework of the dis- cussions on constitutional arrangements for Bosnia and Herzegovina, and recalling that no territorial gains or changes brought about by violence are acceptable and that the borders of Bosnia and Herzegovina are inviolable,
Deploring the fact that the demands in resolution 752 (1992) have not been complied with, including its demands: — that all parties and others concerned in Bosnia and Herzegovina stop the fighting immediately,
— that all forms of interference from outside Bosnia and Herzegovina cease immediately, — that Bosnia and Herzegovina's neighbours take swift action to end all in- terference and respekt the territorial integrity of Bosnia and Herzego- vina, — that action be taken as regards units of the Yugoslav People*s Army (JNA) in Bosnia and Herzegovina, including the disbanding and disarm- ing with weapons placed under effective international monitoring of any units that are neither withdrawn nor placed under the authority of the Government of Bosnia and Herzegovina, — that all irregular forces in Bosnia and Herzegovina be disbanded and dis- armed,
Deploringfizrther that its call for the immediate cessation of forcible expul- sions and attempts to change the ethnic composition of the population has not been heeded, and reajj'inning in this context the need for the effective protection of human rights and fundamental freedoms, including those of ethnic minorities,
Dismayed that conditions have not yet been established for the effective and unhindered delivery of humanitarian assistance, including safe and se- cure access to and from Sarajevo and other airports in Bosnia and Herzego- vina,
Deeply concerned that those United Nations Protection Force (UNPRO- FOR) personnel remaining in Sarajevo have been subjected to deliberate mortar and small arms fire, and that the United Nations Military Observers deployed in the Mostar region have had to be withdrawn,
Deeply concerned also at developments in Croatia, including persistent cease—fire violations and the continued expulsion of non-Serb civilians, and
Bilaga 1
at the obstruction of and lack of cooperation with UNPROFOR in other parts of Croatia,
Deploring the tragic incident on 18 May 1992 which caused the death of a member of the ICRC team in Bosnia and Herzegovina,
Noting that the claim by the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro) to continue automatically the membership of the former So- cialist Federal Republic of Yugoslavia in the United Nations has not been generally accepted,
Expressing its appreciation for the report of the Secretary-General of 26 May 1992 (5/24000) pursuant to resolution 752 (1992),
Recalling its primary responsibility under the Charter of the United Na- tions for the maintenance of international peace and security,
Recalling also the provisions of Chapter VIII of the Charter of "the United Nations, and the continuing role that the European Community is playing in working for a peaceful solution in Bosnia and Herzegovina, as well as in other republics of the former Socialist Federal Republic of Yugoslavia,
Recalling its decision in resolution 752 (1992) to consider further steps to achieve a peaceful solution in conformity with relevant resolutions of the Council, and ajjirming its determination to take measures against any party or parties which fail to fulfil the requirements of resolution 752 (1992) and its other relevant resolutions,
Detennined in this context to adopt certain measures with the sole object- ive of achieving a peaceful solution and encouraging the efforts undertaken by the European Community and its member States,
Recalling the right of States, under Article 50 of the Charter, to consult the Security Council where they find themselves confronted with special economic problems arising from the carrying out of preventive or enforce- ment measures,
Determining that the situation in Bosnia and Herzegovina and in other parts of the former Socialist Federal Republic of Yugoslavia constitutes a threat to international peace and security,
Acting under Chapter VII of the Charter of the United Nations, ]. Condemns the failure of the authorities in the Federal Republic of Yu- goslavia (Serbia and Montenegro), including the Yugoslav People's Army (JNA), to take effective measures to fulfil the requirements of resolution 752 (1992);
2. Demands that any elements of the Croatian Army still present in Bosnia and Herzegovina act in accordance with paragraph 4 of resolution 752 (1992) without further delay;
3. Decides that all States shall adopt the measures set out below, which shall apply until the Security Council decides that the authorities in the Fed- eral Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro), including the Yugos- lav People's Army (JNA), have taken effective measures to fulfil the require- ments of resolution 752 (1992);
4. Decides that all States shall prevent: (a) The import into their territories of all commodities and products ori- ginating in the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro) ex- ported thcrefrom after the date of the present resolution;
Bilaga 1
(b) Any activities by their nationals or in their territories which would promote or are calculated to promote the export or trans-shipment of any commodities or products originating in the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro); and any dealings by their nationals or their flag vessels or aircraft or in their territories in any commodities or products ori— ginating in the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro) and exported thcrefrom after the date of the present resolution, including in par- ticular any transfer of funds to the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro) for the purposes of such activities or dealings;
(c) The sale or supply by their nationals or from their territories or using their flag vessels or aircraft of any commodities or products, whether or not originating in their territories, but not including supplies intended strictly for medical purposes and foodstuffs notified to the Committee established pur- suant to resolution 724 (1991), to any person or body in the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro) or to any person or body for the pur- poses of any business carried on r operated from the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro), and any activities by their nationals or in their territories which promote or are calculated to promote such sale or supply of such commodities or products;
5. Decides that all States shall not make available to the authorities in the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro) or to any commer- cial, industrial or public utility undertaking in the Federal Republic of Yu- goslavia (Serbia and Montenegro), any funds or any other financial or economic resources and shall prevent their nationals and any persons within their terrritories from removing from their territories or otherwise making available to those authorities or to any such undertaking any such funds or resourses and from remitting any other funds to persons or bodies within the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro), except payments exclusively for strictly medical or humanitarian purposes and foodstuffs;
6. Decides that the prohibitions in paragraphs 4 and 5 above shall not apply to the trans-shipment through the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro) of commodities and products originating outside the Fed- eral Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro) and temporarily pre- sent in the territory of the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro) only for the purpose of such trans-shipment, in accordance with guidelines approved by the Committee established by resolution 724 (1991);
7. Decides that all States shall:
(a) Deny permission to any aircraft to take off from, land in or overfIy their territory if it is destined to land in or has taken off from the territory of the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro), unless the particular fIight has been approved, for humanitarian or other purposes con- sistent with the relevant resolutions of the Council, by the Committee estab- lished by resolution 724 (1991);
(b) Prohibit, by their nationals or from their territory, the provision of engineering and maintenance servicing of aircraft registered in the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro) or operated by or on be- half of entities in the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montene-
Bilaga 1
gro) or components for such aircraft, the certification of airworthiness for such aircraft, and the payment of new claims against existing insurance con- tracts and the provision of new direct insurance for such aircraft;
8. Decides that all states shall: (a) Reduce the level of the staff at diplomatic missions and consular posts of the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro);
(b) Take the necessary steps to prevent the participation in sporting events on their territory of persons or groups representing the Federal Re- public of Yugoslavia (Serbia and Montenegro);
(c) Suspend scientific and technical cooperation and cultural exchanges and visits involving persons or groups officially sponsored by or representing the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro);
9. Decides that all States, and the authorities in the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro), shall take the necessary measures to ensure that no claim shall lie at the instance of the authorities in the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro), or of any person or body in the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro), or of any person claiming through or for the benefit of any such person or body, in connection with any contract or other transaction where its performance was affected by reason of the measures imposed by this resolution and related resolutions; 10. Decides that the measures imposed by this resolution shall not apply to activities related to UNPROFOR, to the Conference on Yugoslavia or to the European Community Monitor Mission, and that States, parties and others concerned shall cooperate fully with UNPROFOR, the Conference on Yugoslavia and the European Community Monitor Mission and respect fully their freedom of movement and the safety of their personnel; 11. CalLs upon all States, including States not members of the United Na- tions, and all international organizations, to act strictly in accordance with the provisions of the present resolution, notwithstanding the existence of any rights or obligations conferred or imposed by any international agreement or any contract entered into or any licence or permit granted prior to the date of the present resolution; 12. Requests all States to report to the Secretary-General by 22 June 1992 on the measures they have instituted for meeting the obligations set out in paragraphs 4 to 9 above; 13. Decides that the Committee established by resolution 724 (1991) shall undertake the following tasks additional to those in respect of the arms em- bargo established by resolutions 713 (1991) and 727 (1992): (a) To examine the reports submitted pursuant to paragraph 12 above; (b) To seek from all States further information regarding the action taken by them concerning the effective implementation of the measures im- posed by paragraphs 4 to 9 above; (c) To consider any information brought to its attention by States con- cerning violations of the measures imposed by paragraphs 4 to 9 above and, in that context, to make recommendations to the Council on ways to increase their effectiveness; (d) To recommend appropriate measures in response to violations of the
Bilaga 1
measures imposed by paragraphs 4 to 9 above and provide information on a regular basis to the Secretary-General for general distribution to Member States;
(e) To consider and approve the guidelines referred to in paragraph 6 above;
(f) To consider and decide upon expeditiously any applications for the approval of flights for humanitarian or other puposes consistent with the relevant resolutions of the Council in accordance with paragraph 7 above;
14. CalLs upon all States to cooperate fully with the Committee in the fulfil- lment of its tasks, including supplying such information as may be sought by the Committee in pursu'ance of the present resolution; 15. Requests the Secretary-General to report to the Security Council, not later than 15 June 1992 and earlier if he considers it appropriate, on the im- plementation of resolution 752 (1992) by all parties and others concerned; 16. Decides to keep under continuos review the measures imposed by paragraphs 4 to 9 above with a view to considering whether such measures might be suspended or terminated following compliance with the require- ments of resolution 752 (1992); 17. Demands that all parties and others concerned create immediately the necessary conditions for unimpeded delivery of humanitarian supplies to Sa- rajevo and other destinations in Bosnia and Herzegovina, including the es- tablishment of a security zone encompassing Sarajevo and its airport and re- specting the agreements signed in Geneva on 22 May 1992; 18. Requests the Secretary-General to continue to use his good oft'rces in order to achieve the objectives contained in paragraph 17 above, and invites him to keep under continuos review any further measures that may become necessary to ensure unimpeded delivery of humanitarian supplies; 19. Utges all States to respond to the Revised Joint Appeal for humanitar- ian assistance of early May 1992 issued by the United Nations High Commis- sioner for Refugees, UNICEF and World Health Organization; 20. Reiterates the call in paragraph 2 of resolution 752 (1992) that all par- ties continue their efforts in the framework of the Conference on Yugoslavia and that the three communities in Bosnia and Herzegovina resume their dis- cussions on constitutional arrangements for Bosnia and Herzegovina; 21. Decides to remain actively seized of the matter and to consider imme- diately, whenever necessary, further steps to achieve a peaceful solution in conformity with relevant resolutions of the Council.
Bilaga 1
Inom Utrikesdepartementet verkställd översättning av resolutionen Säkerhetsrådet,
Sam bekräftar sina resolutioner 713 (1991) den 25 september 1991, 721 (1991) den 27 november 1991, 724 (1991) den 15 december 1991, 727 (1992) den 8 januari 1992, 740 (1992) den 7 februari 1992, 743 (1992) den 21 februari 1992, 749 (1992) den 7 april 1992 och 752 (1992) den 15 maj 1992,
Som noterar att i det mycket komplicerade sammanhanget av händelser i den forna Socialistiska federativa republiken Jugoslavien alla parter bär på visst ansvar för situationen, 6
Som bekräftar sitt stöd för J ugoslavienkonferensen, inklusive de ansträng- ningar som företagits av Europeiska gemenskapen inom ramen för diskus- sionerna om konstitutionella arrangemang för Bosnien-Hercegovina, och som erinrar att inga territoriella vinningar eller förändringar framkallade ge- nom våld är acceptabla och att Bosnien-Hercegovinas gränser är okränk- bara,
Som djupt beklagar det faktum att kraven i resolution 752 (1992) inte har uppfyllts, inklusive dess krav:
— att alla parter och andra berörda i Bosnien-Hercegovina slutar strida omedelbart,
— att all form av inblandning utifrån Bosnien-Hercegovina upphör omedel- bart,
— att Bosnien-Hercegovinas grannar snabbt 'vidtar åtgärder för att göra slut på all inblandning och respektera Bosnien-Hercegovinas territoriella in- tegritet,
— att åtgärder vidtas vad beträffar enheter ur Jugoslaviska folkarmén (JNA) i Bosnien-Hercegovina, inklusive upplösning och avrustning med va- pen ställda under effektiv internationell övervakning av varje enhet som an- tingen drar sig tillbaka eller ställs under Bosnien-Hercegovinas regerings myndighet,
— att alla irreguljära trupper i Bosnien-Hercegovina upplöses och avrustas, Som vidare djupt beklagar att man inte har tagit hänsyn till dess krav på omedelbart upphörande av tvångsutvisningar och försök att förändra befolk- ningens etniska sammansättning, och som bekräftar i detta sammanhang be- hovet av effektivt skydd för mänskliga rättigheter och fundamentala friheter, däribland de etniska minoritetemas,
Som förfäras över att villkoren för effektiv och och ohindrad leverans av humanitär hjälp ännu inte har upprättats, däribland säker och trygg väg till och från Sarajevo och andra tIygplatser i Bosnien-Hercegovina,
Som är allvariigt oroat över att den personal tillhörig United Nations Pro- tection Force (UNPROFOR) som är kvar i Sarajevo har blivit föremål för skottlossning från granatkastare och handeldvapen, och att Förenta Natio- nernas militära observatörer grupperade i Mostarregionen har måst dragas tillbaka,
Som också är allvarligt oroat över utvecklingen i Kroatien, inklusive brot- ten mot vapenvilan och den fortsatta utvisningen av civila icke-serber, och över hindrandet av och bristen på samarbete med UNPROFOR i andra de- lar av Kroatien,
Bilaga 1
Som djupt beklagar den tragiska händelsen den 18 maj 1992 som orsakade frånfället av en medlem av ICRC—teamet i Bosnien-Hercegovina,
Som noterar att anspråket från Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien- Montenegro) att automatiskt fortfara med den forna Socialistiska federativa republiken Jugoslaviens medlemsskap i Förenta Nationerna inte har blivit allmänt accepterat, Som erinrar om dess primära ansvarighet enligt Förenta nationernas stadga att upprätthålla internationell fred och säkerhet,
Som erinrar också om bestämmelserna i kapitel VII i Förenta nationernas stadga, och den fortsatta roll som Europeiska gemenskapen spelar i arbetet för en fredlig lösning i Bosnien-Hercegovina, så väl som i andra republiker i den forna Socialistiska federativa republiken Jugoslavien,
Som erinrar om dess beslut i resolution 752 (1992) att överväga ytterligare steg för att uppnå en fredlig lösning i enlighet med relevanta resolutioner av rådet, och som försäkrar sin beslutsamhet att vidta åtgärder mot varje part som underlåter att uppfylla kraven i resolution 752 (1992) och dess andra relevanta resolutioner,
Som fastslår att situationen i Bosnien-Hercegovina och i andra delar av den forna Socialistiska federativa republiken Jugoslavien utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet,
Som handlar med stöd av kapitel VII i Förenta nationernas stadga,
1. Fördömer försummelsen hos myndigheterna i Förbundsrepubliken Ju- goslavien (Serbien-Montenegro), inklusive Jugoslaviska folkarmén (JNA), att vidta effektiva åtgärder för att uppfylla kraven i resolution 752 (1992) utan ytterligare fördröjning;
2. Kräver att delar av den kroatiska armén som fortfarande finns i Bos- nien-Hercegovina handlar i överensstämmelse med paragraf 4 i resolution 752 (1992) utan ytterligare fördröjning;
3. Beslutar att alla stater skall införa de åtgärder som läggs fram nedan, vilka skall tillämpas till dess säkerhetsrådet beslutar att myndigheterna i För- bundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro), inklusive Jugoslaviska folkarrnén (JNA), har vidtagit effektiva åtgärder för att uppfylla kraven i resolution 752 (1992);
4. Beslutar att alla stater skall hindra:
a) Införsel till deras territorier av alla varor härrörande från Förbunds- republiken Jugoslavien (Serbien-Montenegro) utförda därifrån efter datu- met för förevarande resolution;
b) Varje befattning av deras medborgare eller inom deras territorier som skulle främja eller är ägnad att främja utförsel eller omlastning av varor härrörande från Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro); och varje befattning från deras medborgare eller av egna fartyg eller flygplan eller inom deras territorier med varor härrörande från Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro) och utförda därifrån efter datumet för förevarande resolution, inklusive i synnerhet all överföring av kapital till Förbundsrepubliken J ugoslavicn (Serbien-Montenegro) i och för sådana ak- tiviteter eller handlanden;
c) Försäljning eller leverans från deras medborgare eller från deras ter- ritorier eller med användning av deras fartyg eller flygplan av varor, vare sig
Bilaga 1
de härrör från eget territorium eller inte, men inte omfattande leveranser uteslutande för medicinskt bruk och livsmedel notifierade till kommittén upprättad enligt resolution 724 (1991), till någon fysisk eller juridisk person i Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro) eller till någon fy- sisk eller juridisk person avsedd för affärsverksamhet som bedrivs i eller sköts från Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro) och all verksamhet av deras medborgare eller inom deras territorier som främjar eller är ägnad att främja sådan försäljning eller leverans av varor;
5. Beslutar att ingen stat får för myndigheter i Förbundsrepubliken J ugo- slavien (Serbien-Montenegro) eller för kommersiellt eller industriellt före- tag eller allmän inrättning i Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Mon- tenegro) göra tillgängligt kapital eller andra finansiella eller ekonomiska re- surser och skall hindra deras medborgare och varje person inom deras terri- torier från att från deras territorier föra ut eller på annat sätt göra tillgängligt för dessa myndigheter eller till sådana företag sådant kapital eller sådana re- surser och från att översända andra tillgångar till fysiska eller juridiska per- soner inom Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro), med undantag för betalningar uteslutande för rent medicinska eller humanitära ändamål och för livsmedel;
6. Beslutar att förbuden i paragraferna 4 och 5 ovan inte skall vara tillämp- liga på omlastningar genom Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Mon- tenegro) av varor med ursprung utanför Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro) och tillfälligt finns inom territoriet för Förbundsrepu- bliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro) endast för omlastningsändamål, i enlighet med riktlinjer godkända av kommittéen upprättad genom resolu- tion 724 (1991);
7. Beslutar att alla stater skall:
a) Vägra varje flygplan tillstånd att starta, landa på eller flyga över deras territorium om det är destinerat att landa på eller har startat från Förbunds- republiken Jugoslaviens (Serbien-Montenegro) territorium, såvida inte den särskilda flygningen har godkänts, av humanitära eller andra ändamål fören- liga med säkerhetsrådets relevanta resolutioner, av kommittéen upprättad genom resolution 724 (1991);
b) Förbjuda, av dess medborgare eller från deras territorium, tillhanda- hållande av teknik och underhållsservice av flygplan registrerade i Förbunds- republiken Jugoslavien (Serbicn-Montenegro) eller drivna av eller för före- tags i Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro) räkning eller delar till sådana flygplan, utfärdande av luftvärdighetsbevis för sådana flyg- plan, och betalning av nya anspråk mot existerande försäkringskontrakt och tillhandahållande av ny direkt försäkring för sådana flygplan;
8. Beslutar att alla stater skall:
a) Reducera nivån på personalen vid Förbundsrepubliken Jugoslaviens (Serbien—Montenegro) diplomatiska beskickningar och konsulära poster;
b) Vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra deltagandet i sporteve- nemang på deras territorium av personer eller grupper representerande För- bundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro);
c) lnställa vetenskapligt och tekniskt samarbete och kulturellt utbyte
Bilaga 1
och besök som innefattar personer eller grupper officiellt sponsrade av eller representerande Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro);
9. Beslutar att alla stater, och myndigheterna i Förbundsrepubliken Jugo- slavien (Serbien—Montenegro), skall vidta alla nödvändiga årgärder för att se till att inget rättsanspråk föreligger på grund av begäran av myndigheter i Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro), eller av någon fy- sisk eller juridisk person i Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Monte- negro), eller av någon person med yrkande genom eller till förmån för sådan fysisk eller juridisk person, i samband med kontrakt eller annan transaktion vars verkställande påverkades på grund av de åtgärder som ålagts genom denna och besläktade resolutioner; 10. Beslutar att åtgärder ålagda genom denna resolution inte skall tilläm- pas på aktiviteter relaterade till UNPROFOR, till Jugoslavienkonferensen eller till Europeiska gemenskapens övervakningsuppdrag, och att stater, parter och andra berörda skall samarbeta till fullo med UNPROFOR, J ugo- slavienkonferensen 'och Europeiska gemenskapens övervakningsuppdrag och till fullo respektera deras rörelsefrihet och säkerheten för deras perso- nal;
11 . Uppmanar alla stater, inklusive stater som inte är medlemmar av För- enta nationerna, att handla strikt i överensstämmelse med föreskrifterna i förevarande resolution, oavsett förekomsten av rättigheter eller skyldigheter tilldelade eller ålagda av internationell överenskommelse eller av kontrakt som ingåtts eller licens eller tillstånd som beviljats före datumet för föreva- rande resolution;
12. Amnodar alla stater att rapportera till generalsekreteraren senast den 22 juni 1992 om de åtgärder som de har vidtagit för att möta förpliktelserna förelagda i paragraf 4—9 ovan; 13. Beslutar att kommittéen som upprättats genom resolution 724 (1991) skall vidta följande uppgifter utöver dem avseende vapenembargot upprät- tat genom resolution 713 (1991) och 727 (1992):
a) Att granska rapporterna avgivna enligt paragraf 12 ovan; i)) Att från varje stat begära ytterligare information avseende av dem vidtagna årgärder som gäller det effektiva genomförandet av de enligt para- graf 4-9 ovan ålagda åtgärderna;
c) Att beakta information som bringas till dess kännedom från stater angående överträdelser av de åtgärder som ålagts enligt paragraf 4-9 ovan, och i det sammanhanget ge rekommendationer till rådet om tillvägagångs- sätt att öka deras effektivitet;
d) Att rekommendera lämpliga åtgärder som svar på överträdelser av de enligt paragraf 4-9 ovan ålagda åtgärderna och ordna med information på regelbunden basis till generalsekreteraren för allmän distribution till med- Iemsstaterna;
e) Att överväga och godkänna riktlinjer åberopade i paragraf 6 ovan;
f) Att beakta och snabbt avgöra varje ansökan om godkännande av flyg- ningar för humanitärt eller annat ändamål i överensstämmelse med rele- vanta resolutioner av rådet i enlighet med paragraf 7 ovan;
14. Uppmanar alla stater att till fullo samarbeta med kommittén i fullgö-
Bilaga 1
randet av dess uppgifter, inklusive att lämna sådan information som kan vara eftersökt av kommittén i enlighet med förevarande resolution;
15.Anmodar generalsekreteraren att, senast den 15 juni eller tidigare om han så bedömer lämpligt, rapportera till säkerhetsrådet om parternas och andra berördas implementering av resolution 752 (1992);
16. Beslutar att hålla under ständig granskning de åtgärder som ålagts av paragraf 4-9 ovan med sikte på att bedöma om sådana åtgärder kan upphävas eller avslutas på grund av uppfyllelsen av kraven i resolution 752 (1992); 17. Kräver att alla parter och andra berörda genast skapar de nödvändiga villkoren för en ohindrad leverans av humanitära förnödenheter till Sarajevo och andra destinationer i Bosnien-Hercegovina, inbegripet upprättandet av en säkerhetszon omfattande Sarajevo och dess flygplats och respekterar överenskommelserna undertecknade i Geneve den 22 maj 1992; 18. Anmodar generalsekreteraren att fortsätta sin bona officia för att uppnå målen innefattade i paragraf 17 ovan, och uppmanar honom att hålla under fortlöpande granskning ytterligare åtgärder som kan bli nödvändiga för att garantera fri leverans av humanitära förnödenheter; 19. Manar alla stater att besvara den reviderade gemensamma vädjan om humanitärt bistånd från tidigt i maj 1992 utfärdad av Förenta Nationernas flyktingkommissarie, UNICEF och Världshälsoorganisationen; 20. Upprepar på nytt uppmaningen i paragraf 2 i resolution 752 (1992) att alla parter fortsätter sina ansträngningar inom ramen för Jugoslavienkonfe- rensen och att de tre gemenskaperna i Bosnien-Hercegovina återtar sina dis- kussioner om konstitutionella arrangemang för Bosnien-Hercegovina; 21. Beslutar att hålla sig aktivt informerad om ärendet och att omedelbart överväga, närhelst nödvändigt, ytterligare steg för att uppnå en fredlig lös- ning i överensstämmelse med relevanta resolutioner av rådet.
Svensk författningssamling
Förordning
om tillämpning i fråga om ”Förbundsrepubliken J ugoslavien” (Serbien-Montenegro) av lagen (1971: 176) om vissa internationella sanktioner;
utfärdad den [juni 1992.
Regeringen föreskriver att 3—5 och 6—8 59” lagen (1971: 176) om vissa internationella sanktioner skall tillämpas i fråga om "Förbundsrepubliken Jugoslavien" (Serbien-Montenegro) med anledning av resolution nr 757 (1992) som Förenta Nationernas säkerhetsråd antagit den 30 maj 1992.
Denna förordning träder i kraft den 4juni 1992.
På regeringens vägnar
ULF DINKELSPIEL
C H Fallenius (Utrikesdepartementet)
&
FEM? E%?
SFS 1992: 471
Utkom från trycket den 3juni l992
Svensk författningssamling
Förordning om vissa sanktioner mot ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro);
utfärdad den ljuni 1992. Regeringen föreskriver följande.
1 5 Med varor avses i denna förordning materiella ting av lös egendoms natur med undantag av publikationer och nyhetsmateriel jämte bild- och ljudupptagningar.
"Förbundsrepubliken J ugoslavien" (Serbien -—Montenegro) anges i den- na förordning som Förbundsrepubliken Jugoslavien.
2 5 Varor får inte föras in i Sverige, om de har sitt ursprung i Förbunds- republiken Jugoslavien och har förts ut därifrån den 4 juni 1992 eller senare.
3 5 Varor får inte föras ut ur Sverige, om bestämmelselandet är För- bundsrepubliken Jugoslavien.
4 5 Varor får inte föras in i eller ut ur Förbundsrepubliken Jugoslavien.
5 5 Varor får inte inom Förbundsrepubliken Jugoslavien tillhandahållas i verksamhet av ekonomisk art.
Inte heller får varor tillhandahållas utanför Förbundsrepubliken Jugo- slavien, om varorna är avsedda för verksamhet av ekonomisk art som drivs från Förbundsrepubliken Jugoslavien.
6 5 Åtgärder får inte vidtas som är ägnade att främja sådana handlingar som nämns i 2— 5 55 och som innebär att
l. tillverka, bearbeta, sätta samman, installera, underhålla eller reparera varor eller lämna tekniskt bistånd till sådana åtgärder,
2. lasta, lossa, transportera eller ta emot varor till förvaring eller tillhan- dahålla transportmedel eller utrustning eller förnödenhet för transport,
3. överlåta eller förvärva varor eller upplåta eller förvärva särskild rätt till varor eller meddela försäkring dära eller ingå rättshandling som avser i 1 eller 2 nämnda åtgärder beträffande en vara,
4. överlåta eller förvärva en uppfinning eller upplåta eller förvärva särskild rätt därtill, eller
5. lämna eller förmedla uppdrag för åtgärder som anges i l—4.
&
tålä &?
SFS 1992: 470
Utkom från trycket den 3juni 1992
7 & Förbuden i 2—6 5; omfattar inte livsmedel eller varor avsedda en- SFS l992:470 dast för medicinskt bruk som levereras till Förbundsrepubliken Jugoslavi- Bilaga 3 en efter anmälan till Förenta Nationernas (FN) sanktionskommitté, upp- rättad med anledning av säkerhetsrådets resolution nr 724 (1991).
8 5 Åtgärder som avses i 6 5 l — 3 samt åtgärder som innebär att uppdrag för sådana åtgärder lämnas eller förmedlas får inte vidtas i fråga om varor som förts ut ur Förbundsrepubliken Jugoslavien den 4 juni 1992 eller senare.
9 & Betalning får inte verkställas eller kredit lämnas från länder utanför Förbundsrepubliken Jugoslavien till myndigheter eller någon annan mot- tagare i Förbundsrepubliken Jugoslavien. Inte heller får betalning verkstäl- las till någon utanför Förbundsrepubliken Jugoslavien, om betalningen är avsedd för någon i Förbundsrepubliken Jugoslavien eller för verksamhet av ekonomisk art som idkas i eller drivs från Förbundsrepubliken J ugosla- vren.
Inte heller får uppdrag lämnas eller förmedlas för sådana åtgärder som är förbjudna enligt första stycket.
Förbuden i första och andra styckena omfattar inte betalningar som avser endast medicinska eller humanitära ändamål eller livsmedel.
10 5 Ett luftfartyg som är destinerat till eller har startat från Förbundsre- publiken Jugoslavien får inte flyga i svenskt luftrum.
Förbudet gäller inte om flygningen har godkänts av FN:s sanktionskom- mitté, upprättad med anledning av säkerhetsrådets resolution nr 724 ( l 991) på grund av humanitära eller andra skäl i enlighet med resolutioner av säkerhetsrådet.
11 & Förbudet enligt 105 första stycket gäller ägare och brukare av luftfartyg samt befälhavare och besättningsman på sådant fartyg.
12 5 En svensk medborgare som utom riket företar en handling som är förbjuden enligt 2— 10 55 döms enligt lagen (1971: 176) om vissa interna- tionella sanktioner och vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 35 brottsbalken inte är tillämplig och utan hinder av 2 kap. 5 a 5 första och andra styckena nämnda balk.
13 5 I fråga om varors ursprung enligt 2 lj skall förordningen (1984: 59) om varors ursprung tillämpas.
14 5 Varor som inte får föras in i Sverige enligt denna förordning får inte sändas genom tullområdet eller mellan orter inom detta, förvaras på tullager eller i frihamn, återutföras eller tas om hand på sätt som anges i 8 5 första stycket tullagen (1987: 1065). I övrigt gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m.
15 5 1 förordningen (KFS 1987: 1) om import- och exportlicenser inom Kommerskollegiets Iicensområde, förordningen (JNFS 1987:25) om im— port- och exportlicenser inorn Statens jordbruksverks licensområde och 25
förordningen (FIFS riverkets licensområ
utförsel av varor i vis
___/___- Denna föror
- och exportlicens
199115) om import lser om licenstvång för in- de finns bestämme sa fall.
dning träder i kraft den 4 juni 1992.
På regeringens vägnar
ULF DINKELSPIEL
C H Fallenius (U trikesdepartementet)
er inom Fiske-
och
Efi