Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar av kyrkolagen (1992:300) och lagen (l992:301) om införande av kyrkolagen (1992z300).

Förslaget till ändringar av kyrkolagen syftar till att förbättra avkast- ningen av och öka värdebeständigheten hos den egendom av stiftelseka- raktär som Svenska kyrkan fått genom donationer m.m. för att garante- ra prästemas uppehälle och kyrkans bestånd (Svenska kyrkans finansför- mögenhet).

Ändringarna innebär i huvudsak följande.

— Förvaltningen av löneboställenas jordbruk förs över till egendoms- nämndema. I samband med denna överföring införs den gemensamma beteckningen prästlönefastigheter för nuvarande löneboställen och prästlönefondsfastigheter. Pastoraten får del i vinsten av stiftets sam- lade förvaltning av prästlönefastighetema i förhållande till sina an- delar i denna förvaltning.

- Församlingskyrkomas fastigheter skall förvaltas av pastoraten. Kyr— kofondsfastigheter samt domkyrkomas fastigheter och biskopsgårdar i andra stift än Lunds stift skall förvaltas av egendomsnämndema.

- Prästlönefondema sammanförs stiftsvis och förvaltas av egendoms-

nåmndema. Varje pastorat tilldelas en mot pastoratets lönefond sva— rande andel av den gemensamma fondförvaltningen i stiftet. Viss del

[ Riksdugr'n 1993194. ] sum/. Nr 73

• Sida 2
•  Original

av avkastningen av prästlönefondema läggs till kapitalet för att. detta skall värdesäkras. ' " '

- Den särskilda kyrkoavgiften beräknas på avkastningen av lönetill— gångarna. Avgiften betalas av stiftssamfälligheten och beräknas till 50

procent av_ nettoavkastningen efter gjorda fondavsättningar;

Ändringarna i kyrkolagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.

Förslaget till ändring av lagen (l9922301) om införande av kyrkola— , gen (1992z300) innebär att övergångsregleringen av beräkningen av den särskilda kyrkoavgiften skall gälla också under är 1994.

• Sida 3
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

- lag om ändring i kyrkolagen (1992:300), - lag om ändring i lagen (19921301) om införande av kyrkolagen (1992z300).

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992z300)

Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen (1992z300)

dels att 41 kap. och 42 kap. 16 5 skall upphöra att gälla, dels att 6 kap. 6 och 7 åå, 42 kap. 12, 14, 15 och 25 åå skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 41 kap., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap.

6 5

Förvaltningen av sådan egendom som ett pastorat förvaltar enligt före- skrifter i 41 kap. skall övertas av det pastorat som efter indelningsänd— ringen skall svara för de angelägenheter som egendomen är avsedd för.

Andel i prästlönefondyastighet eller prästlönejordsfond övertas av det pastorat från vars löne— tillgdngar andelen härrör.

7 & Betalningsansvaret för en skuld Betalningsansvaret för en skuld som hänför sig till en prästgård som hänför sig till en prästgård, eller ett löneboställe, övertas av övertas av den som har övertagit den som har övertagit förvalt— förvaltningen av fastigheten. ningen av fastigheten. Föreslagen lydelse

41 kap. Förvaltningen av kyrklig jord m.m. Definitioner m.m.

1 & Kyrklig jord är sådan fast egendom eller tomträtt l. vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller kommi— nister i visst eller vissa pastorat (prästlönefastighet),

Prop. 1993/94z73 (Propositionens lagförslag)

• Sida 5
•  Original

2. där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister (prästgård),

3. vars avkastning är avsedd för en församlingskyrkas behov (för- samlingskyrkas fastighet),

4. vars avkastning tillförs kyrkofonden (kyrkofondsfastighet), S. vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov (domkyrkas fas— tighet), eller

6. där tjänstebostad är anvisad åt en biskop (biskopsgård).

2 5 Vid tillämpningen av 19 och 21 55 skall också sådan fast egendom där en församlingskyrka eller domkyrka av stiftelsekaraktär är uppförd anses som församlingskyrkas fastighet respektive domkyrkas fastighet.

3 & Föreskrifter i lag eller annan författning om fast egendom eller tomträtt som tillhör staten tillämpas inte på kyrklig jord.

4 5 Vad som enligt lag eller annan författning åligger fastighetsägare skall fullgöras av den som förvaltar den kyrkliga jorden.

Den som förvaltar den kyrkliga jorden företräder denna, om något annat inte sägs i denna lag.

Förvaltningen

Vem som förvaltar den kyrkliga jorden

5 & Pastoratet skall förvalta församlingskyrkors fastigheter och präst- gårdar.

6 å Egendomsnämnden skall förvalta prästlönefastigheter, kyrko— fondsfastigheter, domkyrkas fastigheter och biskopsgård.

Lunds domkyrkas fastigheter skall dock förvaltas av Domkyrkorådet i Lund enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Förvaltning på något annat sätt

7 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får efter ansökan av den som förvaltar den kyrkliga jorden besluta att denna skall förvaltas på något annat sätt.

Hur den kyrkliga jorden skall förvaltas

8 9" Vid förvaltningen av den kyrkliga jorden skall naturvärdens och kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning.

9 & Förvaltningen av den kyrkliga jorden skall inriktas på att vidmakt- hålla de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse.

Prop. 1.993/94z73 (Propositionens lagförslag)

• Sida 6
•  Original

För detta ändamål skall den kyrkliga jorden förvaltas så effektivt som möjligt och i fråga om annan kyrklig jord än prästgårdar och biskops- gårdar på ett sådant sätt att den ger bästa möjliga avkastning.

Förvaltning av prästlönefastigheter

10 & Egendomsnämnden skall ge de pastorat som närmast berörs tillfälle att yttra sig före en eventuell försäljning av en prästlönefastighet, om— fattande förändring av användningen av denna, nybyggnad, väsentlig ombyggnad eller antagande av ny arrendator för jordbruk, jakt eller fiske.

Innan egendomsnämnden beslutar att företa en mera omfattande vär- debeständig rationalisering på en prästlönefastighets jordbruk eller att utföra nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av hus på ett sådant jord— bruk, skall nämnden också inhämta yttrande från länsstyrelsen. Om det behövs skall nämnden också ge kommunen där egendomen finns tillfälle att yttra sig.

11 & Egendomsnämnden skall fördela den vinst eller förlust som upp— kommer vid förvaltningen av prästlönefastigheter på pastoraten i för- hållande till deras andelar i fastighetema.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om hur andelarna skall beräknas.

Prästgårdar

12 & Egendomsnämnden får meddela föreskrifter för vården och an- vändningen av prästgårdar som utgör särpräglade miljöer.

Detsamma gäller sådana byggnader på prästgårdar som har ett särskilt värde som exempel på en viss tids byggnadsskick.

13 & Vad som sägs om prästgård i 12 & skall också gälla vid förvalt- ningen av en prästlönefastighet som tidigare har varit prästgård.

14 & Har ett pastorat enligt 34 kap. 4 & anvisat kyrkoherden eller en komminister tjänstebostad på en prästgård, skall pastoratet anordna prästgården.

15 & Pastoratet skall underhålla prästgården och vid behov bygga nya hus på den.

Pastoratet svarar för prästgårdens skötsel, om detta inte enligt före— skrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal skall ankomma pä innehavaren av tjänstebostaden.

Försarnlingskyrkas fastigheter

16 & Egendomsnämnden skall företräda försarnlingskyrkas fastigheter i ärenden om upplåtelse av följande rättigheter:

Prop. 1993/94:73 (Propositionens lagförslag)

• Sida 7
•  Original

1. nyttjanderätt till mark för församlingsändamål, kommunalt behov, bostadsbebyggelse, industri eller något annat liknande ändamål,

2. tomträtt,

3. rätt till annan naturtillgång,

4. servitut. Detsamma gäller ärenden som rör ledningsrätt eller vågrätt samt, om regeringen inte föreskriver att en annan myndighet skall företräda den kyrkliga jorden, ärenden som rör byggnadsminnen, naturvårdsområden, naturreservat, naturminnen eller bestämmelser till skydd för djurlivet.

17 5 Om en dispositionsändring i fråga om en församlingskyrkas fastig- het föranleds av att ett självständigt jordbruk inte längre är bärkraftigt, skall frågan prövas av egendomsnämnden. Detsamma gäller om änd- ringen kan leda till att ett sådant jordbruk inte kan bestå.

18 & Egendomsnämnden skall ha tillsyn över pastoratens förvaltning av församlingskyrkas fastigheter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock i enskilda fall besluta att sådan egendom inte skall stå under nämndens tillsyn.

Försäljning eller byte av kyrklig jord

19 & Försäljning eller byte av kyrklig jord får ske

1. för att tillgodose bostadsbehovet i orten,

2. för att bilda lämpliga enheter för jordbruk eller skogsbruk,

3. för att främja något annat syfte liknande det som avses i 1 eller 2,

4. för att tillgodose ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen (19721719), eller

5. när jorden på grund av särskilda omständigheter inte lämpligen bör behållas för sitt ändamål.

Kyrklig jord får bara överlåtas om det kan ske utan olägenhet för det allmänna och om det sker mot ersättning. Om något annat inte före- skrivs särskilt, skall ersättningen motsvara fastighetens marknadsvärde.

Om det finns särskilda skäl, får sådan överlåtelse av kyrklig jord ske som medför att denna blir kyrklig jord av annat slag.

20 & Frågor enligt 19 & skall prövas av egendomsnämnden eller Dom- kyrkorådet i Lund enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Om prästlönefonder m.m.

Skyldighet att fondera

21 & Ersättning för kyrklig jord på grund av försäljning, expropriation, upplåtelse av naturtillgång eller liknande skall fonderas. '

Avkastningen skall användas för samma ändamål som jorden har varit avsedd för.

Prop. 1993/94:73 (Propositionens lagförslag)

• Sida 8
•  Original

Ersättning som härrör från en prästlönefästighet skall dock användas till betalning av sådant lån ur kyrkofonden som har upptagits för fas— tigheten.

22 & Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att fondera medel.

Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av Kammarkollegiet eller egendomsnämnden.

Prästlönefonder

23 & Ersättning som skall fonderas enligt 21 å och som kommer från en prästlönefastighet, skall utgöra prästlönefond för stiftet. Prästlönefondema skall förvaltas av egendomsnämndema.

Församlingskyrkors och domkyrkors fastighetsfonder

24 & Ersättning som skall fonderas enligt 21 å och som kommer från en församlingskyrkas eller en domkyrkas fastighet skall utgöra fastighets- fond för församlingskyrkan respektive domkyrkan.

Ersättning som skall fonderas enligt 21 å och som kommer från bis- kopsgården i Lunds stift skall tillföras fastighetsfonden för Lunds dom-

kyrka.

25 5 Församlingskyrkas fastighetsfond förvaltas av pastoratet. Domkyrkas fastighetsfond förvaltas av den som förvaltar domkyrkan.

Kyrkofonden

26 & Ersättning som avses i 21 å och som kommer från en kyrko- fondsfastighet eller från någon annan biskopsgård än biskopsgården i Lunds stift skall tillföras kyrkofonden.

Föreskrifter om kyrkofondens förvaltning finns i 42 kap. '

Allmänna föreskrifter om förvaltningen av fonder

27 & Prästlönefonder och församlingskyrkors eller domkyrkors fastig— hetsfonder skall göras räntebärande på samma sätt som föreskrivs om omyndigs medel.

Regeringen får meddela föreskrifter om att fondernas tillgångar får placeras på något annat sätt.

Av den avkastning som stiftens prästlönefonder samt försam- lingskyrkors och domkyrkors fastighetsfonder har från obligationer, bankmedel och andra fordringar samt aktier och andelar i värdepap- persfonder skall årligen avsättning ske till kapitalet med ett belopp som svarar mot värdeminskningen på grund av intiationen.

Prop. 1993/94:73 (Propositionens lagförslag)

• Sida 9
•  Original

28 & Egendomsnämnden skall fördela den vinst eller förlust som upp- kommer vid. förvaltningen av prästlönefonden på pastoraten i förhål- lande till deras andelar i fonden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om hur andelarna skall beräknas.

Köp av fast egendom eller tomträtt

29 & Medel ur en prästlönefond eller en församlingskyrkas eller dom- kyrkas fastighetsfond får användas för köp av fast egendom eller tomt- rätt enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

42 kap. Kyrkofonden

12 & Ur kyrkofonden får lån lämnas ' Ur kyrkofonden får lån lämnas för för

1. åtgärder som syftar till att 1. åtgärder som syftar till att rationalisera driften av lönebo- rationalisera driften av präst- ställen eller prästlönefondsfas- lönefastigheter, tigheter,

2. förvärv av jordbruksfas- 2. förvärv av jordbruksfas- tighet som löneboställe eller tighet som prästlönefastighet, prdstlönefondsfastighet, om om förvärvet syftar _till en förvärvet syftar till en rationali- rationalisering av det kyrkliga sering av det kyrkliga jordinne- jordinnehavet i stiftet, havet i stiftet,

3. kostnader till följd av fas— 3. kostnader till följd av tighetsbildningsfönättning eller fastighetsbildningsförrättning företag enligt lagen (1939:608) eller företag enligt lagen om enskilda vägar, anläggnings- (1939:608) om enskilda vägar, lagen (1973:1149) eller vattenla- anläggningslagen (1973:1149) gen (19831291) som ett lönebo— eller vattenlagen (19832291) ställe eller en prästlönefonds- som en prästlönefastighet skall fastighet skall belastas med. belastas med.

Närmare föreskrifter om lån ur kyrkofonden meddelas av regeringen.

14 & Sådana pastorat som har löne- Stiftssamfälligheterna skall tillgångar skall varje år också betala särskild kyrkoavgift till betala särskild kyrkoavgift till kyrkofonden. kyrkofonden. Pastoratens löne- tillgångar är löneboställen och

Prop. 1993/94173 (Propositionens lagförslag)

• Sida 10
•  Original

Nuvarande lydelse

prästlönefonder samt andelar i prästlönejordsfonder och präst- lönefondsfastigheter.

Särskild kyrkoavgift beräknas

I . för egendom som taxeras enligt fastighetstaxeringslagen (1979-1152) till två procent av taxeringsvärdet,

2. för aktier och andelar i värdepappergfonder enligt lagen (1990:1 1 14) om värdepappers- fonder till två procent av mark— nadsvärdet,

3. för obligationer, förlags- bevis och konvertibla skuldebrev till åtta procent av marknads- värdet,

4. för bankmedel och andra fordringar till åtta procent av det nominella värdet.

Till den del taxeringsvärdet enligt första stycket 1 består av skogsbruksvärde skall i stället för vad som där sägs gälla att avgiften skall beräknas till sex procent av skogsbruksvärdet.

För lönetillgångar som utgörs av andel i fast egendom skall avgiften beräknas i proportion till andelstalet.

Kyrkofondens styrelse fastställer för varje pastorat tillskottet av skatteunderlag samt vad som skall utgå i allmän och särskild kyrkoavgift.

155

255

Föreslagen lydelse

Den särskilda kyrkoavgiften beräknas till femtio procent av den nettovinst som uppkommer under räkenskapsåret på förvalt- ningen av prästlönefastigheterna och stiftets prästlönefond. Nettovinsten på förvaltningen av prästlönefastigheterna utgörs av vad som återstår av vinsten från den samlade förvaltningen av denna egendom efer det att egendomsnämnden har avsatt det rörelsekapital som behövs för förvaltningen av egendomen.

Nettovinsten av prästlönefon- dens förvaltning utgörs av av- kastningen under räkenskaps- året. minskad med det belopp som enligt 41 kap. 27 & tredje stycket har avsatts till kapitalet.

Regeringen eller den myndig— het regeringen bestämmer med- delar närmare föreskrifter om betalning av särskild kyrkoang till kyrkofonden.

Kyrkofondens styrelse fastställer för varje pastorat tillskottet av skatteunderlag och vad som skall betalas i allmän kyrkoav- gift.

Styrelsen skall meddela pastoraten dessa uppgifter senast den 25

januari bidragsåret.

Prop. 1.993/94z73 (Propositionens lagförslag)

• Sida 11
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1993/94:73

(Propositionens Styrelsen fastställer för varje lagförslag) stiftssamfällighet vad som skall betalas i särskild kyrkoavgift.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2. Kyrklig jord som vid utgången av år 1994 utgör löneboställe eller prästlönefondsfastighet skall från och med den 1 januari 1995 utgöra prästlönefastighet. -

3. Pastoratens prästlönefonder och prästlönejordsfondema skall upplösas

från och med den 1 januari 1995 . Medlen skall samtidigt föras över till stiftets prästlönefond.

• Sida 12
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:301) om införande av kyrkolagen (19921300)

Härigenom föreskrivs att 15 a 5 lagen (1992:301) om införande av kyrkolagen (1992z300) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 a 5' Trots föreskrifterna i 42 kap. 14 5, 15 5 första stycket och 25-26 55 kyrkolagen (1992z300) skall i fråga om sådan särskild kyrkoavgift som beräknas på skogsbruksvärdet gälla följande.

Intill utgången av år 1993 skall avgiften för pastoratens räkning betalas av egendomsnämnden från avkastningen av den skog som nämnden förvaltar åt pastoraten. Avgiften skall beräknas på det sammanlagda skogsbruksvärdet av pastoratens skogar i stiftet.

Avgiften för år 1993 får inte överstiga 80 procent av överskot- tet från egendomsnämndens för- valtning av pastoratens skogar under det räkenskapsår som av- slutas vid utgången av år 1992. Överskottet beräknas efter avdrag för kosmadema för skogsvårdsav— giften.

Kyrkofondens styrelse skall senast den 15 april 1993 fastställa den särskilda kyrkoavgift som beräknas på skogsbruksvärdet av pastoratens lönetillgångar för år 1992.

Intill utgången av år 1994 skall avgiften för pastoratens räkning betalas av egendomsnämnden från avkastningen av den skog som nämnden förvaltar åt pastoraten. Avgiften skall beräknas på det sammanlagda skogsbruksvärdet av pastoratens skogar i stiftet.

Avgiften för år 1994 får inte överstiga 80 procent av överskot- tet från egendomsnämndens för- valtning av pastoratens skogar under det räkenskapsår som av- slutas vid utgången av år 1993. Överskottet beräknas efter avdrag för kosmadema för skogsvårdsav— giften.

Kyrkofondens styrelse skall senast den 15 april 1994 fastställa den särskilda kyrkoavgift som beräknas på skogsbruksvärdet av pastoratens lönetillgångar för år 1993.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

' Senaste lydelse 1992:1175.

Prop. 1993/94:73 (Propositionens lagförslag)

• Sida 13
•  Original

4. Målen för förvaltningen

Regeringens förslag: Svenska kyrkans finansförmögenhet skall förvaltas så effektivt som möjligt så att man skapar de bästa ekonomiska förutsättningama för att kyrkans förkunnelse

kan vidmakthållas. Bestämmelser om den allmänna målsättningen för förvalt— ningen av finansförmögenheten tas in i 41 kap. kyrkolagen.

Kyrkoberedningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.

• Sida 15
•  Original

Departementspromemorian överensstämmer med regeringens förslag.

Kyrkofondsstyrelsens förslag överensstämmer med regeringens för— slag.

Remissinstanserna: Förslagen om målen för förvaltningen av kyrkans finansförmögenhet tillstyrks i allmänhet av remissinstansema. Statskon- toret framhåller att kyrkans finansförmögenhet kan komma att utgöra ett mer betydelsefullt inslag än i dag i finansieringen av kyrkans verksam- het. Svenska kyrkans centralstyrelse betonar vikten av det lokala enga— gemanget. Flera remissinstanser, däribland Svenska kyrkans central- styrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, under- stryker behovet av hänsyn till etiska värderingar samt till naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen.

1993 års kyrkomöte har som sin mening givit regeringen till känna att i kyrkolagen bör ingå en bestämmelse om att produktionsmål och miljö- mål jämställs i skogsbruket vid förvaltning av den kyrkliga jorden. Vidare har kyrkomötet ansett att 41 kap. kyrkolagen bör inledas med målsättningsparagrafema.

Skälen för regeringens förslag: Kyrkans finansförmögenhet har kom— mit till genom att egendomar eller kapital skänkts till kyrkan för att avkastningen skall användas till att betala kostnader för kyrkans verk— samhet, i första hand till prästlöner eller underhåll av kyrkor. I fråga om förvalmingen av dessa tillgångar måste ställas lika stränga krav som ställs på annan egendom av stiftelsekaraktär. Det innebär att finans- förmögenheten bör förvaltas på ett sådant sätt att den hålls värdebestän- dig och så att den ger en långsiktigt god totalavkastning. Detta innebär att man i förvaltningen bör eftersträva en riskspridning som är rimlig med hänsyn till ändamålet för förvaltningen.

En god förvaltning av den kyrkliga frnansförmögenheten är särskilt viktig med tanke på att Svenska kyrkan - oavsett om det sker någon förändring av relationerna mellan staten och kyrkan eller ej - inte utan vidare kan räkna med att antalet medlemmar i Svenska kyrkan kommer att vara lika stort i nästa generation som nu. Avkastningen av kyrkans finansförmögenhet kan därför i framtiden väntas bli av större betydelse för finansieringen av kyrkans verksamhet.

I 41 kap. 11 & kyrkolagen finns en regel som uttrycker att förvalt— ningen av den kyrkliga egendomen skall inriktas på att egendomens avkastningsförmåga tas tillvara på ekonomiskt bästa sätt. Regeringen föreslår. mot bakgrund av vad som nyss sagts om vikten av en effektiv förvaltning, att lagregeln tydligare markerar målsättningen för finansför- valtningen. Målsättningsparagrafema har enligt vår mening en naturlig plats bland övriga allmänna bestämmelser om- förvaltningen.

Samtidigt som tillgångarna måste förvaltas affärsmässigt så att den reella avkastningen blir tillfredsställande får det anses ligga i sakens natur att förvaltningen inte strider mot kyrkans värderingar eller mot naturvårdens och kultumrinnesvårdens intressen. Flera remissinstanser

• Sida 16
•  Original

har framhållit vikten av detta. Det föreskrivs redan nu i 41 kap. 10 & Prop. 1993/94:73kyrkolagen att naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen skall beaktas i skälig omfattning vid förvaltningen av den kyrkliga jorden. Enligt vår mening är det viktigt att denna bestämmelse behålls. När det gäller hänsynen till etiska värden bör det ankomma på kyrkans egna organ att besluta om den praktiska tillämpningen vid förvaltningen.

Det miljömål som kyrkomötet föreslagit för förvaltningen av den kyrkliga skogen anges redan i skogsvårdslagen (1979z429, ändrad senast 1993:553) och gäller för all Skogsförvaltning. Detta mål behöver därför inte anges särskilt i kyrkolagen. Det är i och för sig naturligt om Svens- ka kyrkan själv ställer strängare etiska krav på sin fönnögenhetsför— valtning än andra fönnögenhetsförvaltare. Emellertid är den främsta anledningen till den statliga regleringen av förvaltningen av Svenska kyrkans finansförmögenhet dess stiftelsekaraktär. De mål för förvalt- ningen som anges i kyrkolagen bör därför i första hand syfta till att förmögenheten används för avsett ändamål, dvs. för att garantera präst- ernas uppehälle och kyrkans bestånd.

5 Förvaltningen av löneboställen och

prästlönefondsfastigheter

Regeringens förslag: Förvaltningen av löneboställenas jordbruk förs över till egendomsnämndema. I samband med denna över- föring införs den gemensamma beteckningen prästlönefastigheter för nuvarande löneboställen och prästlönefondsfastigheter. Egen— domsnämndema får besluta om köp och försäljning av kyrklig jord och i övrigt utöva de ägarfunktioner som är förbundna med löneboställena.

Pastoraten får del i vinsten av stiftets samlade förvaltning av prästlönefastighetema i förhållande till sina andelar i denna för- valtning.

Pastoratet skall få tillfälle att yttra sig före en eventuell för- säljning av en prästlönefastighet, omfattande förändring av an— vändningen av denna, nybyggnad, väsentlig ombyggnad samt antagande av ny arrendator för jordbruk, jakt eller fiske.

Kyrkoberedningens förslag överensstämmer i huvudsak med rege- ringens förslag.

Departementspromemorian: l departementspromernorian föreslås" att löneboställenas jordbruk i likhet med skogen skall förvaltas av stiftssam- fällighetema men att det inte skall vara obligatoriskt för dessa att ha egendomsnämnder. Vidare föreslås att pastoratet skall' ges tillfälle att yma sig innan viktigare åtgärder vidtas på ett Iöneboställes jordbruk.

• Sida 17
•  Original

Kyrkofondsstyrelsens förslag: Överensstämmer i huvudsak med för- slaget i departementspromemorian. Kyrkofondsstyrelsen föreslår emel— lertid att jordbruksfastighetema bokförs pastoratsvis;

Remissinstanserna: Förslaget att jordbruksförvaltningen skall föras över till stiftssamfällighetema tillstyrks av flertalet remissinstanser, bl.a. av Svenska kyrkans centralstyrelse, så gott som samtliga domkapitel och stiftsstyrelser, Statskontoret, Lantbruksstyrelsen, Lantmäteriverket, Sveriges jordbruksarrendatorers förbund och en majoritet av de pastorat som hörts av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund (Pasto- ratsförbundet). Flera av dessa remissinstanser är mycket kritiska-mot den nuvarande förvaltningen av jordbruksfastighetema.

Förslaget avstyrks däremot av Stiftsstyrelsen i Uppsala och Pastorats- förbundet. Domkapitlet i Karlstad och Stiftsstyrelsen i Karlstad anser att det skulle vara fördelaktigt om egendomsnämndema förvaltar även jordbruken men föreslår att detta skall vara frivilligt.

Förslaget i departementspromemorian att prästlönefondsfastighetema klassificeras som löneboställen tillstyrks av alla de remissinstanser som yttrat sig över detta förslag. Kammarkollegiet föreslår att alla lönetill- gångar slås ihop. '

Förslaget i departementspromemorian om att egendomsnämndema inte skall vara obligatoriska tillstyrks av ett tiotal remissinstanser och av- styrks av ungefär lika många. Flera av de remissinstanser som anser att egendomsnämndema inte skall vara obligatoriska framhåller att egen- domsnämndema behövs men att respektive stiftssamfällighet bör besluta om inrättande av egendomsnämnd.

1993 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. Kyrko- mötet föreslår att regeringen åter prövar frågan om avskaffande av egendomsnämndema som obligatoriska nämnder. Vidare efterlyser kyrkomötet klargörande föreskrifter i fråga om pastoratens yttranderätt innan egendomsnämnden vidtar större åtgärder med kyrklig jord.

Skälen för regeringens förslag: De förslag som regeringen lägger fram i detta ärende innebär sammantaget att stiftssamfällighetema får ett ökat ansvar för förvaltningen av kyrkans egendom. Behovet av hög kompetens och starkt engagemang i-förvaltningsfrågor på stiftsplanet ökar därmed. Det gör det enligt regeringens mening nödvändigt att även fortsättningSVis ha ett organ motsvarande egendomsnämndema. Mot den bakgrunden är regeringen inte beredd att föreslå ett upphävande av kravet på obligatoriska egendomsnämnder. Detta ställningstagande har också stöd av remissutfallet.

Vad så gäller frågan om att föra över jordbruksförvaltningen från en ' förvaltning av pastoraten till en förvaltning på stiftsplanet vill vi först framhålla behovet av en rationalisering av denna förvalming. Försäljning av olönsamma jordbruksfastigheter kan vid en gemensam förvaltning på stiftsnivå genomföras snabbare och effektivare än om nuvarande organisation behålls. Dessutom har egendomsnämndema en överblick över situationen i stiftet som gör att man kan få en enhetlig

• Sida 18
•  Original

bedömning av vilka jordbruksfastigheter som i första hand bör avveck- las.

En regional förvaltning av jordbruket innebär också den fördelen att man hos egendomsnämndema kan samordna förvaltningen av jordbruk och skogsbruk. Detta är särskilt värdefullt när en strukturrationalisering genom försäljning eller markbyten blir aktuell. En annan fördel med egendomsnämndema som förvaltare är att man kan få likartade arrende- villkor över hela stiftet.

En överföring av jordbmksförvalmingen till egendomsnämndema skulle också innebära en förenkling av administrationen. En gemensam förvaltning av löneboställenas jordbruk i varje stift skulle vidare med- föra effektivitetsvinster och möjliggöra en ökad avkastning av egendomen. '

Avkastningen av ett löneboställe är avsedd för avlöning åt en kyrko- herde eller komminister i ett visst pastorat medan avkastningen av en prästlönefondsfastighet är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller kom- minister i liera pastorat. Vi föreslår en gemensam förvaltning av samt- liga löneboställen och prästlönefondsfastigheter i varje stift. Vid en så- dan gemensarn förvaltning finns det inte behov av att skilja mellan löneboställen och prästlönefondsfastigheter. Vi föreslår därför att båda dessa kategorier får den gemensamma beteckningen prästlönefastigheter.

Egendomsnämndema prövar enligt nu gällande bestämmelser flera ärenden som gäller löneboställenas förvaltning. Som exempel kan näm- nas försäljning av mark, större investeringar, jordbruksarrenden och upplåtelser av olika rättigheter. En viss kompetens i jordbruksfrågor finns därför redan hos egendomsnämndema. Den lokala kompetens som finns i pastoraten bör också kunna tas till vara vid egendomsnämndemas förvaltning av prästlönefastighetema. Vi föreslår därför att de pastorat som närmast berörs skall få tillfälle att yttra sig före en eventuell för- säljning av en prästlönefastighet i pastoratet. Ett sådant yttrande bör också inhämtas vid omfattande förändringar av användningen av präst— lönefastigheten, vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad samt vid antagande av en ny arrendator för jordbruk, jakt eller fiske. Egen- domsnämndema får från fall till fall avgöra vilka pastorat som skall höras.

När förvaltningen av löneboställenas jordbruk förs över till egendoms- nämndema bör dessa också ta över fastighetsinnehavet i sin helhet samt svara för alla funktioner och kostnader som är förbundna med förvalt- ningen. Pastoraten skall alltså fortsättningsvis inte drabbas av några kostnader för dessa fastigheter. De bör, på samma sätt som skett beträf- fande skogsfastighetema. erhålla en mot värdet på jordbruksfastigheter— na svarande andel av stiftets gemensamma förmögenhet. Pastoratens årliga utdelning blir därmed inte beroende av avkastningen på pastora- tets prästlönefastighet utan på avkastningen i stort från den samlade för- mögenheten i stiftet.

• Sida 19
•  Original

6. Övrig kyrklig jord

Regeringens förslag: Församlingskyrkas fastighet - skog såväl som jordbruk - skall förvaltas av pastoratet. Domkyrkas fastighet skall - utom i Lunds stift - även fortsätt- ningsvis förvaltas av egendomsnämnden. Egendomsnämndema skall förvalta kyrkofondsfastighetema och biskopsgårdama. Biskopsgården i Lund skall dock även i fortsättningen förvaltas av Domkyrkorådet i Lund.

Kyrkoberedningens förslag överensstämmer i huvudsak med rege— ringens förslag.

Departementspromemorian: l departementspromemorian föreslås att församlingskyrkas fastighet skall förvaltas av pastoratet och domkyrkas fastighet av den myndighet som förvaltar domkyrkan.

Kyrkofondslastighetema skall enligt departementspromemorian för- valtas av Kammarkollegiet. Biskopsgårdama skall — med vissa undantag - utgöra kyrkofondsfastigheter.

Kyrkofondens styrelse föreslår att kyrkofondsfastigheter och biskops- gårdar söm i dag är kyrklig jord förs över till kyrkofonden. Mindre fastigheter med ett taxeringsvärde understigande 100 000 kronor före- slås få säljas till respektive pastorat för en schablonmässigt beräknad

köpeskilling.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstansema tillstyrker för- slaget att församlingskyrkas skog skall förvaltas av pastoratet och dom- kyrkas fastighet av den myndighet som förvaltar domkyrkan. Några remissinstanser anser emellertid att förvaltningen av församlingskyrkas fastigheter bör ske på stiftsnivå.

Förslaget att kyrkofondsfastighetema skall förvaltas av Kammarkolle— giet avstyrks av så gott som samtliga remissinstanser som yttrat sig i denna fråga. I stället föreslås att kyrkofondsfastighetema förs över till stiften.

Förslaget att biskopsgårdama skall utgöra kyrkofondsfastigheter till— styrks av Svenska kyrkans centralstyrelse, Pastoratsförbundet, två dom- kapitel och tre stiftsstyrelser,

Flera remissinstanser, bl.a. Statskontoret, tre domkapitel och fem stiftsstyrelser, anser att biskopsgårdama i stället bör föras över till stif— ten.

1993 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.

• Sida 20
•  Original

Skälen för regeringens förslag Församlingskyrkas fastighet

Församlingskyrkas fastighet är sådan kyrklig jord vars avkastning är avsedd för församlingskyrkans behov. Förvaltningen av församlingskyr— kas fastigheter är i dag delad mellan församling och pastorat på så sätt att församlingen förvaltar församlingskyrkas fastighets skog medan pastoratet förvaltar dess jordbruk.

På pastoratsnivå ligger numera det ekonomiska ansvaret för större delen av församlingarnas angelägenheter. På denna nivå ligger sålunda ansvaret för bl.a. anskaffande och underhåll av kyrkobyggnad.

I likhet med vad som har föreslagits i departementspromemorian och av Kyrkoberedningen anser regeringen att förvalmingsansvaret för församlingskyrkas fastigheter bör renodlas och i sin helhet läggas på pastoraten. På så sätt kommer förvaltningen att ligga på den nivå där kostnadsansvaret för verksamheten ligger. En sådan ordning har också tillstyrkts av flertalet remissinstanser och 1993 års kyrkomöte. I de rela— tivt få fall där det finns församlingskyrkas'fästighets skog som förvaltas av församlingar i äerförsamlingspastorat, torde det inte vara några större administrativa problem att föra över församlingens Skogsförvalt- ning till pastoratet.

Domkyrkas fastighet

Domkyrkas fastighet är en kategori kyrklig jord vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov. Domkyrkas fastighet, som änns i ett mindre antal stift, förvaltas av egendomsnämnden. [ Lunds stift sköter dock det särskilda domkyrkorådet förvaltningen.

I departementspromemorian föreslogs att domkyrkas fastighet skall förvaltas av den myndighet som förvaltar domkyrkan. Detta skulle innebära att de medeltida domkyrkomas fastigheter skulle förvaltas av respektive domkapitel.

Regeringen har i och för sig sympati för tanken att den myndighet som har ansvaret för domkyrkan också skall förvalta dess fastigheter. Samtidigt innebär en sådan ordning en uppsplittring av den egendoms- . förvaltning som nu handhas av stiftssamfälligheten. 1 likhet med Kyrko— beredningen och 1993 års kyrkomöte har regeringen därför ändå stannat för att domkyrkas fastighet även fortsättningsvis bör förvaltas av egen- domsnämnden. Den speciella ordning som gäller för Lunds stift bör dock kvarstå.

erkofondsfastigheter

De s.k. kyrkofondsfastighetema, som är av olika härkomst men vilkas avkastning tillkommer kyrkofonden. förvaltas av Kammarkollegiet, som dock kan överlåta förvalmingen åt en egendomsnämnd eller någon annan förvaltare. I departementspromemorian diskuteras om inte egen- domsnämndema också borde få det formella ansvaret för förvaltningen. Något sådant förslag läggs dock inte fram. Remissbehandlingen visar att

• Sida 21
•  Original

det änns ett mycket starkt stöd för att egendomsnämndema tar över ansvaret för förvaltningen av kyrkofondsfastighetema.

Även regeringen anser att effektivitetsskäl talar för att förvaltningen förs över till egendomsnämndema. Behovet av strukturrationalisering är stort och därför är en samordnad förvaltning av olika typer av kyrklig jord fördelaktig.

Biskopsgårdar

I biskoparnas avlöningsförmåner ingår rätten till fri tjänstebostad. Kost- naderna för biskoparnas avlöningsförmåner betalas ur kyrkofonden. Tjänstebostad åt en biskop kan vara anordnad i en fastighet som upp- förts, anskaä'ats eller av kronan ställts till förfogande för ändamålet. Med biskopsgård avses här endast sådan fastighet. Tjänstebostad åt biskop kan emellertid också vara anordnad i en för ändamålet hyrd lägenhet eller villa. Äganderätten till vissa av biskopsgårdama är oklar. Uppförandet av några har bekostats av domkyrkans medel, andra av statsmedel eller medel ur kyrkofonden.

Med hänsyn till kyrkofondens kostnadsansvar för biskopsgårdama anser regeringen att det i och för sig skulle vara motiverat att, oberoen— de av den ursprungliga finansieringen, låta biskopsgårdama ingå i kate- gorin kyrkofondsfastigheter. Flera remissinstanser har också tillstyrkt att biskopsgårdama skall utgöra kyrkofondsfastigheter. Andra har i stället förordat att de förs över till stiften. Även en sådan ordning skulle kunna övervägas. Innan beslut fattas om en förändring av biskopsgårdamas ställning fordras det emellertid att konsekvenserna av en sådan föränd- ring övervägs ytterligare. Regeringen är därför inte beredd att nu före- slå några förändringar i den riktningen.

Egendomsnämndema bör emellertid få ett mera självständigt ansvar för förvaltningen av biskopsgårdama. Det bör vara regeringens uppgift att utfärda föreskrifter om denna förvaltning.

Prästgårdar

[ regeringens skrivelse till kyrkomötet fanns'upptaget ett förslag om att de pastorat som så önskade med full äganderätt skulle få överta en prästgård i pastoratet. [ ett sådant fall skulle prästgården övergå från att vara kyrklig jord till att bli kyrkokommunal egendom. Enligt förslaget skulle prästgårdar som inte övertagits av pastoraten med full äganderätt tillfalla stiftssamfälligheten. ' '

1993 års kyrkomöte har förordat att de prästgårdar som inte övertas av ett pastorat fortfarande skall vara kyrklig jord. Kyrkomötet har emeller- tid också ansett att denna fråga är av så komplicerad natur att den bör övervägas ytterligare. En annan viktig fråga som behöver lösas är hur man, bl.a. inför en förändring av prästgårdarnas status. skall skydda de prästgårdar som är av särskilt kulturhistorisktlvärde. Mot denna bak- grund lägger regeringen inte nu fram något förslag i denna fråga.

• Sida 22
•  Original

7. Prästlönefonder m.m.

Regeringens förslag: Prästlönefondema sammanförs stiftsvis och förvaltas av egendomsnämndema.

Varje pastorat tilldelas en mot pastoratets lönefond svarande andel av den gemensamma fondförvaltningen i stiftet.

Prästlönejordsfondema upplöses och sammanförs med prästlöne- fonderna.

Viss del av avkastningen av prästlönefondema läggs till kapitalet för att detta skall värdesäkras.

Kyrkoberedningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Departementspromemorian överensstämmer i huvudsak med regering- ens förslag. Avsättning till kapitalet föreslås emellertid ske med viss procent av kapitalvärdet. '

Kyrkofondens styrelse föreslår att prästlönefondema skall förvaltas samlade i Kyrkans prästlönefond av Kyrkofondens styrelse. Pastoraten behåller rätten till avkastningen och får andelar i den gemensamma förvaltningen. Styrelsen föreslår vidare att beslut om markförvärv skall föregås av en särskild prövning av Kyrkofondens styrelse och att åt— gärder vidtas för att värdesäkra kyrkans finansförmögenhet.

Remissinstansema: Förslaget att prästlönefondema skall förvaltas av stiftssamfällighetema tillstyrks av Svenska kyrkans centralstyrelse, Statskontoret, Lantmäteriverket, Kyrkofondens styrelse, sex domkapitel, fyra stiftsstyrelser, Stiftsjägmästareföreningen och SACO. Förslaget avstyrks av två domkapitel, tre stiftsstyrelser och Pastoratsförbundet,

Förslaget att prästlönejordsfondema skall bli prästlönefonder tillstyrks av de remissinstanser som yttrat sig över detta förslag.

Remissinstansema är också positiva till förslaget om en årlig avsätt- ning till kapitalet i fråga om prästlönefondsmedel som är placerade i obligationer, bankmedel och andra fordringar samt aktier och andelar i värdepappersfonder. Några ifrågasätter emellertid om den årliga av— sättningen skall behöva vara så stor som fem procent av värdet på dessa tillgångar.

1993 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.

Skälen för regeringens förslag: Prästlönefondema har uppkommit genom försäljning av löneboställen eller delar därav. De förvaltas av respektive pastorat enligt samma grunder som gäller för förvaltningen av omyndigs medel. Av prästlönefondsmedel från fiera pastorat kan

• Sida 23
•  Original

egendomsnämndema bilda en prästlönejordsfond för inköp av prästlöne- fondsfastigheter.

Det änns mycket som talar till förmån för en integrerad stiftsmodell när det gäller förvaltningen av prästlönetillgångarna.

En samlad fönnögenhetsförvaltning ger ett större kapital att placera och därmed ökade möjligheter både till riskspridning och effektiv för- valtning.

Det sammanlagda kapitalet i prästlönefondema i varje stift är tillräck— ligt stort för att möjliggöra en professionell och effektiv förvaltning. En gemensam förvaltning av fastigheter och fonder ökar dessutom möjlig— heterna till omplaceringar mellan olika fönnögenhetsslag. Ytterligare effektivisering kan vinnas genom att prästlönefondema i olika stift samförvaltas på frivillig grund genom Kammarkollegiet, bank eller annan förvaltare.

Regeringen föreslår därför att prästlönefondema förs samman stiftsvis till en prästlönefond för varje stift och att de förvaltas av egendoms- nämndema. Därvid bör pastoraten tilldelas andelar i den gemensamma förvalmingen i stiftet. Närmare föreskrifter om hur andelarna bör be- räknas bör - i likhet med vad som nu gäller för andelsberäkningen av bl.a boställsskogen - meddelas av regeringen eller den myndighet rege- ringen bestämmer. Om fondmedel används för inköp av fastigheter blir pastoraten delägare i dessa.

Avkastningen av den samlade änansförmögenheten tillfaller pastora- ten i förhållande till deras andelar i fastigheter och fonder. Det är givet— vis av stort intresse för pastoraten att förvaltningen sker så effektivt som möjligt, eftersom pastoraten skall ha del av avkastningen. Ambitionen vid förvaltningen bör vara att egendomsnämndema tar så stor hänsyn som möjligt till de synpunkter som pastoraten kan ha i fråga om place— ring av fondmedel m.m.

De nuvarande prästlönejordsfondema har. bildats av medel ur präst- lönefonder från flera pastorat. En sammanläggning av samtliga präst— lönefonder i ett stift innebär att det inte längre finns behov av särskilda prästlönejordsfonder. Även prästlönejordsfondema bör därför gå in i den gemensamma förvalmingen.

De prästlönefondsmedel som är placerade i t.ex. obligationer. bank- medel och andra fordringar har under lång tid minskat i värde på grund av inflationen. Kravet på en långsiktigt god avkastning måste gälla också för dessa lönetillgångar.

För att förhindra en urholkning av prästlönefondemas värde bör därför en så stor del av avkastningen som motsvarar värdeminskningen på grund av inflationen fonderas. Egendomsnämndema bör som för- valtare av fonderna ha de bästa möjligheterna att bedöma hur stora avsättningar som behöver göras för att hindra att prästlönefondema minskar i värde.

• Sida 24
•  Original

8. Den särskilda kyrkoavgiften

Regeringens förslag: Den särskilda kyrkoavgiften beräknas på avkastningen av lönetillgångama. Avgiften betalas av stiftssam- fälligheten och fastställs till 50 procent av nettoavkastningen efter gjorda fondavsättningar.

Kyrkoberedningens förslag överensstämmer med regeringens förslag. Departementspromemorian överensstämmer med regeringens förslag.

Kyrkofondsstyrelsens förslag överensstämmer med regeringens för- slag.

Remissinstansema: Förslaget att särskild kyrkoavgift skall betalas av stiftssamfälligheten med 50 procent av nettoavkastningen av prästlöne- tillgångama tillstyrks av bl.a. Svenska kyrkans centralstyrelse, Stats- kontoret, fem domkapitel och sju stiftsstyrelser. Några remissinstanser, däribland Pastoratsförbundet, föreslår i stället att den särskilda kyrkoav- giften avskaffas.

1993 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.

Skälen för regeringens förslag: Avkastningen av pastoratens prästlöne— tillgångar bidrar till att bl.a. änansiera det kyrkliga utjämningssystemet över kyrkofonden. Utöver den i kyrkolagen fastställda allmänna kyrkoavgiften, som pastoraten har att betala in till kyrkofonden, skall de också betala en särskild kyrkoavgift. Den tas ut med en viss procentsats på lönetillgångama.

Den särskilda kyrkoavgiften drabbar nu pastoraten olika beroende på dels hur lönetillgångama är placerade, dels var pastoratet är beläget.

För löneboställen och prästlönefondsfastigheter beräknas den särskilda kyrkoavgiften efter fastighetens taxeringsvärde. Eftersom taxeringsvär— dena på fastigheter varierar mellan olika delar av landet kan därför den särskilda kyrkoavgiften för en fastighet i ett stift vara betydligt större än avgiften för en liknande fastighet i ett annat stift.

Även för prästlönefondema beräknas den särskilda kyrkoavgiften efter värdet på tillgångarna. Avgiften varierar från två procent för aktier och andelar i värdepappersfonder till åtta procent för bankmedel och andra fordringar. Några föreskrifter om fondering för att kompensera värde- minskning på grund av inflation finns inte.

Den särskilda kyrkoavgiften för bankmedel uppgår ofta till högre belopp än den reella avkastningen på dessa lönetillgångar. Trots detta kan sådana placeringar på kort sikt upplevas som mest fördelaktiga för det enskilda pastoratet. Det nuvarande systemet stimulerar därför till kortsiktiga placeringar och medverkar till en urholkning av kapitalet.

• Sida 25
•  Original

Som regeringen tidigare har framhållit är det angeläget att den kyrk— liga egendomen placeras och förvaltas på ett sådant sätt att den värde- säkras och långsiktigt ger en god avkastning. Den nuvarande ordningen för beräkning av den särskilda kyrkoavgiften stimulerar inte till en sådan förvaltning. Det nuvarande systemet för att beräkna och redovisa den särskilda kyrkoavgiften är dessutom krångligt med olika regler för olika egendomsslag och ett stort antal inblandade enheter (pastorat).

För att råda bot på de brister som får anses ligga i det nuvarande systemet föreslår regeringen att den särskilda kyrkoavgiften beräknas på avkastrtingen av lönetillgångama och att avgiften betalas av dem som förvaltar tillgångarna, dvs. av egendomsnämndema i enlighet med regeringens förslag i det föregående.

Den särskilda kyrkoavgiften kan lämpligen fastställas till 50 procent av nettovinsten efter gjorda fondavsättningar. Sådana behöver göras dels för att värdesäkra kapitalet, dels för att täcka framtida pensionskost- nader. Med nettovinst avses därvid vad som återstår av vinsten efter det att egendomsnämnden har avsatt det rörelsekapital som behövs för förvaltningen av egendomen eller medel för utjämning av årsvariationer i utdelningen. I nettovinsten inräknas på motsvarande sätt vad som tas i anspråk för utdelning till pastoraten av tidigare avsatt kapital.

De remissinstanser som har motsatt sig den föreslagna ändringen av den särskilda kyrkoavgiften. har i stället föreslagit att den särskilda kyrkoavgiften slopas. Den särskilda kyrkoavgiften är emellertid en del i det inomkyrkliga utjämningssystemet. Kyrkofondens inkomster genom den särskilda kyrkoavgiften uppgick år 1992 till ca 145 miljoner kr. För att få in motsvarande belopp genom den allmänna kyrkoavgiften skulle denna behöva höjas med två öre per skattekrona. En sådan förändring skulle innebära en väsentlig omfördelning mellan olika kyrkokommuner. Som exempel kan nämnas att kyrkokommunema i Stockholms stift, som redan svarar för ungefär hälften av stiftens nettobidrag till kyrkofonden, skulle få betala ytterligare 18 miljoner kr till kyrkofonden och Göte— borgs stift ytterligare ungefär 10 miljoner kr. En del kyrkokommuner med stora lönetillgångar skulle samtidigt få sina avgifter till kyrkofon— den mer än halverade. Den särskilda kyrkoavgiften kan därför inte slopas utan att andra förändringar samtidigt görs i det kyrkliga utjäm— ningssystemet.

Kyrkoberedningen har i sitt betänkande Vissa kyrkofrågor (SOU 1993:46) föreslagit vissa förändringar av det kyrkliga utjämningssyste- met. Dessa förändringar berör emellertid inte den särskilda kyrkoav- giften.

Vårt förslag när det gäller den särskilda kyrkoavgiften innebär en förenkling och att avgiften blir mera rättvis än med nuvarande system. Samtidigt medverkar den föreslagna förändringen till att lönetillgångar- na blir mera värdebeständiga.

• Sida 26
•  Original

9. Avreglering

Regeringens förslag: Bestämmelser om tillsyn och tillståndspröv— ning beträffande förvaltningen av den kyrkliga egendomen ersätts av ändamålsbestämmelser.

Kyrkoberedningens förslag överensstämmer med regeringens förslag. Departementspromemorian överensstämmer med regeringens förslag.

Kyrkofondsstyrelsens förslag överensstämmer i huvudsak med rege- ringens förslag.

Remissinstansema: Förslaget om avreglering tillstyrks av samtliga de remissinstanser som yttrat sig i denna fråga, däribland Jordbruksverket, Kammarkollegiet, Lantmäteriverket, domkapitlen i Västerås, Karlstad och Stockholm, stiftsstyrelsema i Strängnäs, Västerås, Lund, Göteborg, Karlstad, Härnösand och Stockholm samt Stiftsjägmästareföreningen. Kammarkollegiet och stiftsstyrelsen i Västerås anser emellertid att beslut som rör pastoratens löneboställen skall kunna överklagas hos kollegiet.

1993 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.

Skälen för regeringens förslag: Statens ansvar för Svenska kyrkans finansförmögenhet bör bestå i att trygga dels att avkastningen av för- mögenheten används för de ändamål vartill den har tillkommit, dels att fondkapitalets värde säkras samtidigt som möjligheter skapas för en effektiv förvaltning. Däremot bör förvaltningen inte vara kringgärdad av bestämmelser om tillsyn och tillståndsprövning som försvårar en ratio- nell handläggning av ärenden om t.ex. köp eller försäljning av fast egendom. I dag finns ett flertal bestämmelser av sådant slag i kyrkola- gen. Bl.a. änns bestämmelser om att frågor om försäljning eller byte av kyrklig jord skall prövas av Kammarkollegiet eller egendomsnämnden, beroende främst på egendomens saluvärde.

Nuvarande förvaltningsbestämmelser är detaljerade och har medverkat till att handläggningen av ärenden om köp eller försäljning av kyrklig jord ofta har tagit lång tid. Bestämmelserna har på detta sätt varit ett hinder för en effektiv förvaltning av den kyrkliga finansförrnögenheten.

En möjlighet att förenkla och effektivisera förvalmingen är att reduce- ra antalet nivåer för handläggningen av ärendena. Det är därför viktigt att möjlighetema att överklaga beslut angående förvaltningen begränsas. Genom en enhetlig och sammanhållen förvaltning kan rationalise- ringsvinster göras samtidigt som man skapar förutsätmingar för att på sikt öka änansförmögenheten. Vi föreslår därför att kyrkolagens före- skrifter om tillsyn och tillståndsprövning vid försäljning och köp av fast

Prop

• Sida 27
•  Original

egendom samt om användning av fondmedel slopas och ersätts av klara ändamålsbestämmelser för förvalmingen.

10. Ikraftträdande

Regeringens förslag: De föreslagna lagändringama skall träda i kraft den 1 januari 1995. Overgångsregleringen i fråga om sådan beräkning av den särskilda kyrkoavgiften som sker på skogs- bruksvärdet förlängs intill utgången av år 1994.

1993 års kyrkomöte har tillstyrkt regeringens tidigare förslag till kyr— komötet att de föreslagna lagändringama skall träda i kraft den 1 januari 1994.

Skälen för regeringens förslag: De förslag till lagändringar som rege- ringen nu lägger fram syftar till att få till stånd en enklare och effekti— vare förvaltning av den kyrkliga änansförmögenheten. Detta bör leda till en bättre värdebeständighet och en på längre sikt ökad avkastning av denna förmögenhet. Förändringarna bör därför genomföras snarast möjligt. Ett genomförande av reformen från och med den 1 januari 1994 skulle emellertid innebära att det blev en mycket kort tid mellan riksdagsbeslutet och genomförandet. Regeringen föreslår därför att de förslagna lagändringama skall träda i kraft först den 1 januari 1995. Detta innebär att reformen kan förberedas på ett bättre sätt. Ett uppskju- tande av reformen får emellertid konsekvenser för beräkningen av den särskilda kyrkoavgiften.

Enligt 42 kap. 16 & kyrkolagen bestäms underlaget för den särskilda kyrkoavgiften med hänsyn till förhållandena den 31 december året före det år som föregår bidragsåret. Avgiften för år 1993 beräknas i princip på värdet av tillgångarna den 31 december 1991. I lagen (l992:ll75) om ändring i lagen (1992:301) om införande av kyrkolagen (1992z300) har utfärdats föreskrifter om att sådan särskild kyrkoavgift som beräk— nas på skogsbruksvärdet för år 1993 inte får överstiga 80 procent av överskottet från egendomsnämndens förvaltning av pastoratens skogar under det räkenskapsår som avslutas vid utgången av år 1992.

Den särskilda kyrkoavgiften för jordbruks- och skogsfastigheter år 1994 beräknas efter 1992 års taxeringsvärden. Detta innebär för flertalet fastigheter en höjning av den särskilda kyrkoavgiften. Pastoratsförbun— det har i en skrivelse till regeringen erinrat om konsekvenserna av de höjda taxeringsvärdena på fastigheter och den minskade avkastningen av prästlönefonder. Förbundet har med hänvisning till dessa konsekvenser anhållit om en provisorisk sänkning av den särskilda kyrkoavgiften om inte en genomgripande förändring av kyrkofondssystemet kommer till stånd den 1 januari 1994. För att lindra effekterna av de höjda taxeÄ ringsvärdena på skogsfastigheter föreslår regeringen att övergångsregle-

• Sida 28
•  Original

ringen i fråga om beräkningen av den särskilda kyrkoavgiften förlängs ett år.

I samband med att egendomsnämndema enligt vårt förslag övertar förvaltningen av löneboställenas jordbruk och prästlönefondema den 1 januari 1995 kommer egendomsnämndema att disponera avkastningen av denna egendom. Egendomsnämndema kan av denna avkastning betala den särskilda kyrkoavgiften för år 1995 enligt de föreslagna nya bestämmelserna. Det nya systemet för beräkningen av den särskilda kyrkoavgiften innebär att egendomsnämndema fr.o.m. _den 1 januari 1995 från sin förvaltning av kyrkans finansförmögenhet skall betala särskild kyrkoavgift till kyrkofonden med lika stort belopp som man delar ut till pastoraten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör utfärda närmare föreskrifter om betalning av särskild kyrkoavgift till kyrkofonden.

11. Kostnadskonsekvenser

Det främsta syftet med de föreslagna förändringarna i fråga'om för- valtningen av Svenska kyrkans finansförmögenhet har varit att förbättra avkastningen och öka värdebeständigheten hos dessa tillgångar. Enligt en av Lantmäteriverket gjord undersökning uppgick värdet av kyrkans finansförmögenhet år 1989 till ca 7,5 miljarder kr. Avkastningen räcker för närvarande endast ca fyra procent av kostnaderna för Svenska kyr— kans verksamhet men kan om tillgångarna förvaltas effektivt i framtiden bli av stor betydelse för Svenska kyrkan.

På grund av rationaliseringsvinster kan förvaltningskostnadema väntas bli lägre vid en samlad förvaltning hos egendomsnämndema än med nuvarande ordning.

Den föreslagna förändringen i fråga om beräkningen av den särskilda kyrkoavgiften kommer på kort sikt att innebära en minskning av kyrko— fondens inkomster. Genom att den särskilda kyrkoavgiften knyts till avkastningen blir kyrkofondens inkomster genom den särskilda kyrkoav- giften beroende av konjunkturerna.

Vid nuvarande avkastning av änansförmögenheten blir minskningen av kyrkofondens inkomster genom den särskilda kyrkoavgiften ca 50 miljoner kr per år. Ett bibehållande av nuvarande system skulle emellertid på grund av höjda taxeringsvärden innebära att en orimligt stor del av avkastningen av löneboställen dras in till kyrkofonden. På längre sikt innebär den föreslagna värdesäkringen av finansförmögen— heten att avkastningen och därmed också kyrkofondens inkomster ge— nom den särskilda kyrkoavgiften kommer att öka. Kyrkofonden har för närvarande en relativt god ekonomi och en tillfällig minskning av in— komsterna från den särskilda kyrkoavgiften bör därför inte vålla några större problem.

Förändringen i fråga om den särskilda kyrkoavgiften kommer vidare att innebära att pastoraten får disponera en större del av inkomsterna från fönnögenhetsförvaltningen.

• Sida 29
•  Original

12. Specialmotivering Kyrkolagen ( 19921300)

6 kap. Ändringar i den territoriella pastoratsindelningen

Enligt 6 kap. 6 5 andra stycket skall, vid en ändring i den territoriella pastoratsindelningen, andel i en prästlönefondsfastighet eller en prästlö- nejordsfond övertas av det pastorat från vars lönetillgångar andelen härrör. Med anledning av förslagen i avsnitt 5 och 7 att begreppen prästlönefondsfastighet och prästlönejordsfond skall upphöra behövs inte längre denna bestämmelse.

I 7 & regleras betalningsansvaret för en skuld som hänför sig till en prästgård eller ett löneboställe. I avsnitt 5 har föreslagits att egendoms- nämndema skall förvalta nuvarande löneboställen. Betalningsansvaret för skuld som hänför sig till ett löneboställe påverkas därför inte av ändringar i den territoriella pastoratsindelningen och därför behövs ingen reglering av löneboställen i paragrafen.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1993/94:73 41 kap. Förvaltningen av kyrklig jord m.m.

Lagförslaget Nuvarande föreskrifter i 41 kap. kyrkolagen

15 15 2 25 35 3? 4å 45'” 55 55 65 7och 855 75 9å* 85 105* 95 115 105 185 115 255 125 125* 135 135 145 145* 155 155* 165 235 175 245 185 265 195 275* 205 285 215 295 225 305* 235 315 245 345* 255 355* 265 365 275 375 285 — 295 385

* Paragrafen har förts över till lagförslaget med oförändrad lydelse.

• Sida 31
•  Original

Av lagtekniska skäl har hela nuvarande 41 kap. upphävts och ersatts av ett nytt kapitel med en ny paragrafnumrering. Av tabellen framgår vilka paragrafer som har förts över till det nya kapitlet under nya para- grafnummer och vilka paragrafer som är överförda med oförändrad lydelse.

Förslagen i avsnitt 5 och 7 om att begreppen prästlönefondsfastighet och prästlönejordsfond skall upphöra gör att de bestämmelser som nu finns om sådan egendom i nuvarande I , 7. 29, 31 - 33 och 38 55 inte längre behövs.

Förslagen i avsnitt 5 om att förvaltningen av löneboställenas jordbruk skall föras över till egendomsnämndema och i avsnitt 6 om att församlingskyrkas fastighet skall förvaltas av pastoratet gör att de nuvarande bestämmelserna i 6 och 19 - 22 55 kan upphävas.

Med hänsyn till förslagen i avsnitt 6 om att egendomsnämndema bör få ett mera självständigt ansvar för biskopsgårdama kan de närmare föreskrifterna om förvaltningen av biskopsgårdar i [6 och 17 55 upp- hävas.

I 39 - 41 55 finns regler om överklagande m.m. i samband med för— valtningen av kyrklig jord. Som framgår av avsnitt 9 bör nuvarande regler om tillsyn och tillståndsprövning slopas och i enlighet med detta kan föreskrifterna i 39 — 41 55 upphävas.

I övrigt hänvisas till de motiv som har redovisats i tidigare avsnitt.

42 kap. Kyrkofonden

Ändringen i 12 5 är en följd av förslaget i avsnitt 5 att begreppet präst- lönefondsfastighet skall upphöra.

Förslaget i avsnitt 8 att den särskilda kyrkoavgiften skall beräknas på avkastningen av lönetillgångama och betalas av stiftssamfälligheten föranleder ändringar i 14, 15 och 25 55 och gör att bestämmelserna i 16 5 om tidpunkt för beräkning av underlaget för den särskilda kyrkoavgif- ten inte längre behövs.

• Sida 32
•  Original