Svenska kyrkans fond : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Venska

k

fining

DELBETÄNKANDE

AV UTREDNINGEN

ANGÅENDE ÖVERSYN

AV DEN STATLIGA

FONDFÖRVALTNINGEN M.M.

SOM?

§9

ê Statens offentliga utredningar Q E 1983:66

%

Finansdepartementet

Svenska fond

kyrkans

Delbetänkande av översyn av

1_Ltredningen angående den fondförvaltningen m. m.

statliga Stockholm 1983

Omslag Arne Öström ISBN 91-38-07982-8 ISSN 0375-250X

Minab/Gotab Stockholm 1983

Till statsrådet och chefen för finansdepartementet

Den 28 juni 1979 bemyndigade regeringen chefen för ekonomidepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av den statliga fondförvaltningen m.m.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den 2 oktober 1979 som utredare numera bankdirektören Hans Henrik Abelin.

Att som sakkunniga biträda utredningsmannen förordnades den 25 oktober 1979 kammarrådet Carl-Einar Nordling och direktören Gösta Telestam.

Att som experter biträda utredningsmannen förordnades den 27 november 1979 numera riksbanksdirektören Erik Karlsson, revisionsdirektören Per Olov Lalin och byråchefen Lennart Lindberg.

Till sekreterare förordnades den 29 oktober 1979 hovrättsassessorn Lennart Frii.

Utredningen har tidigare överlämnat delbetänkandena (SOU 1982:12) Statlig fondförvaltning m.m. och (SOU 1982:62) Avveckling av statliga fonder.

Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet (SOU 1983: 66) Svenska kyrkans fond. Stockholm i oktober 1983

Hans Henrik Abelin

/Lennart Frii

INNEHÅLL

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG. . . . . . . . . . . . . . . . SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . l ALLMÄNT OM PRÃSTLÖNEFONDER OCH ANDRA KYRKLIGT FÖRVALTADE FONDER. . . . . . . . . . . . . . . . 33 GÄLLANDE PLACERINGSFÖRESKRIFTER . . . . . . . . 39 PASTORATSFÖRBUNDETS FRAMSTÄLLNING OM ÄNDRADE PLACERINGSREGLER FÖR PRÄSTLÖNEFONDERNA . . . . . 43 KYRKOMÖTETS FRAMSTÄLLNING I SKRIVELSE 1983:38 . 49 STIFTSNÄMNDENS I §RAM§TÄLLNING OM ÄNDRADE

VÄXJÖ PLACERINGSREGLER FOR PRASTLONEFONDERNA . . . . . 57 ALLMÄNNA SYNPUNKTER PÅ PLACERINGSMODELLER . . . 59 UTREDNINGENS BETRÄFFAN-

ÖVERVÄGANDEN QCH §6RsLAG DE PLACERINGSREGLER FÖR PRASTLONEFONDERNA. . . . 71 7.1 Inledande synpunkter . . . . . . . . . . . . . 71 7.2 Särskild kyrkoavgift . . . . . . . . . . . . . 74 7.3 Placeringsformer för prästlönefonder . . . . . 76 8 MODELLER FOR PLACERINGSSAMVERKAN . . . . . . . . 8.1 Placering i stiftsfonder . . . . . . . . . . . 8.2 Placering i kyrkofonden . . . . . . . . . . . 8.3 En för hela riket gemensam placeringsfond . . 9 UTREDNINGENS ÖVERVÃGANDEN BETRÄFFANDE PLACERINGS- REGLER FÖR FÖRSAMLINGSKYRKAS FASTIGHETSFOND OCH DOMKYRKAS FASTIGHETSFOND . . . . . . . . . . . .

INNEHÅLL

10 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER o o 97 Bilaga PASTORATENS PRÄS TLÖNETILLGÅNGAR DEN 31 DECEM-

BER 1981 . . . . o o o o 0 o o 123

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

1 Förslag till

Lag (0000:000) om Svenska fond

kxrkans

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

l § Svenska kyrkans fond är en fond för placering av medel som ingår i prästlönefonderna. De som tillskjutit kapital till dessa äger gemensamt del i placeringsfonden i förhållande till storleken på det till denna fond tillskjutna kapitalet.

2 § Pastorat uppbär avkastning ur placeringsfonden i förhållande till den andel av fonden som delägare med prästlönetillgångar inom pastoratet har.

3 § Svenska kyrkans fond består av de värdepapper och medel som tillförs fonden, avkastning av sådan egendom samt ur denna härflytande rättigheter.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

4 § Svenska kyrkans fond kan förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter samt söka, kära eller svara inför domstol eller annan myndighet.

5 § Svenska kyrkans fond står under tillsyn av bankinspektionen.

Om styrelse

6 § De medel som ingår i Svenska kyrkans fond skall på sätt nedan stadgas förvaltas av en styrelse. Denna skall bestå av en ordförande och sex andra ledamöter. För ledamö-

J I terna skall finnas lika ersättare.

många

Regeringen utser för en period av tre år ordförande och ersättare för denne. Kyrkomötet utser bland företrädare för pastoraten för samma period övriga ledamöter och ersättare för dessa.

7 § Styrelsen företräder fonddelägarna i frågor som rör fonden. Vid förvaltningen beslutar styrelsen över den egendom som ingår i fonden samt utövar de rättigheter som härflyter ur egendomen.

Beslut i fråga om utövande av rösträtt för aktier som ingår i fonden skall fattas för varje särskilt fall. Skall rösträtt utövas, skall i beslutet anges noggranna anvisningar för röstningen.

8 § Styrelsen är beslutför, när minst fyra ledamöter är tillstädes och tre av dem är ense om beslutet.

Som styrelsens beslut gäller den mening för vilken de flesta rösterna avges. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden vid sammanträdet biträder.

9 § Den som i Svenska kyrkans fond är

l. styrelseledamot, 2. verkställande direktör, 3. innehavare av annan ledande befattning eller

sou 1983:66 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

4. revisor får inte förvärva värdepapper Svenska kyrkans fond

från

eller sälja värdepapper till fonden.

Styrelsen eller verkställande direktören skall skriftligen meddela den som innehar befattning som avses i första stycket 3 att denne omfattas av förbudet i första stycket.

Bestämmelserna i första stycket gäller även make till sådan person eller omyndigt barn som står under hans vårdnad. Har någon i denna paragraf nämnd person eller flera av dem tillsammans sådan väsentlig ekonomisk gemenskap med annan juridisk person an fonden som grundas på andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse, gäller första stycket även den juridiska personen, om befattningshavare som avses i första stycket har väsentligt inflytande över den juridiska personens verksamhet.

Om verksamheten

10 § Tillgångarna i Svenska kyrkans fond förvaras av bank, som mottager inbetalningar och ombesörjer utbetalningar avseende fonden. Styrelsen utser sådan förvaringsbank. Om särskilda skal föreligger, kan bankinspektionen medge att flera förvaringsbanker utses för fonden.

Förvaringsbank skall vara svenskt bankaktiebolag eller svensk sparbank eller kreditkassa inom jordbrukskasserörelsen .

11 § Värdepapper som ingår i Svenska kyrkans fond skall nedsättas i öppet förvar hos förvaringsbank. Banken skall omedelbart på räkning sätta in medel som inflyter i fondens verksamhet.

12 § För Svenska kyrkans fond skall finnas fondbestämmelser, vilka upprättas av fondens styrelse.

10 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG sou 1983:66

Fondbestämmelserna skall ange 1. förvaringsbanken, 2. fortlöpande registrering av prästlönefonds del i Svenska kyrkans fond, 3. grunderna och sättet för tillskott till eller ur uttag fonden, 4. grunderna och sättet för till utdelning fonddelägarna, 5. grunderna för beräkning av del i Svenska prästlönefonds kyrkans fond, 6. grunderna för den ersättning Svenska fond, förkyrkans varingsbanken och revisorerna får ta ut ur fondens tillgångar för sin befattning med fonden, 7. räkenskapsår för fonden, 8. när och var offentliggörande skall ske av årsberättelse för fonden.

13 § Bankinspektionen fastställer fondbestämmelser för Svenska kyrkans fond. Strider bestämmelserna mot eller lag annan författning eller är de oskäliga för fonddelägarna, skall fastställelse vägras. Beslutar styrelsen om ändring av fondbestämmelse, skall beslutet underställas bankinspektionen. Är ändring befogad och är den föreslagna bestämmelsen för skälig fonddelägarna, skall inspektionen godkänna beslutet. Bestämmelsen i dess nya lydelse får inte tillämpas förrän tre månader förflutit från dagen för godkännande av beslutet, om inte medinspektionen ger kortare tidsfrist. Beslutet skall av offentliggöras styrelsen på sätt inspektionen bestämmer.

14 § Medel som tillförs fonden skall, i den mån behov av likvida medel inte föreligger, så snart det anses lämpligt placeras i

sou 1983 : 66 1 1

Fé_5RFATmINGsFc5RsLAG

1. obligationer eller andra skuldförbindelser, som utfärdats eller garanterats av staten, svensk kommun eller därmed jämförlig svensk samfällighet;

2. obligationer, som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska Bostadskreditkassan, Svenska Skeppshypotekskassan, Skeppsfartens sekundärlånekassa eller kreditaktiebolag eller andra av sådan kreditinrättning utfärdade skuldförbindelser än förlagsbevis;

3. obligationer, som utfärdats eller garanterats av svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit;

4. obligationer, som utfärdats av svenskt näringsföretag och som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller Sveriges Investeringsbank Aktiebolag;

S. fordran hos riksbanken eller riksgäldskontoret eller fordran, för vilken svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank, centralkassa för jordbrukskredit, postgirot eller försäkringsföretag med svensk koncession svarar;

6. aktier, förlagsbevis, konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som noteras vid stockholms fondbörs eller andel i aktiefond enligt aktiefondslagen (1974:931).

15 § Av förvaltade tillgångar får högst hälften av det bokförda Värdet utgöras av aktier, förlagsbevis, konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteck-

och andelar i aktiefond. Om placering sker i andelar i ning aktiefond och i övrigt i likvida tillgångar, får dock två tredjedelar av det bokförda värdet av tillgångarna utgöras av sådana andelar.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

16 § Vid placering av tillgångar 14 och 15 enligt §§ skall tillses att fonden får en med till intresset hänsyn av riskspridning lämplig sammansättning av värdepapper.

17 § I Svenska kyrkans fond får inte mer än fem ingå procent av röstvärdet för aktier i ett och samma samtliga aktiebolag.

18 § Styrelsen för Svenska fond får inte utan kyrkans bankinspektionens tillstånd upptaga lån i fondens verksamhet eller pantsätta egendom som i fonden. ingår Bankinspektionen kan, om särskilda skäl föreligger, medge att lån får upptagas eller att får ske för viss pantsättning tid, högst ett år, och intill visst belopp, högst tjugo procent av värdet av den egendom som i fonden. ingår Inspektionen kan medge förlängning av nämnda tid.

19 § För förvaltningen av Svenska kyrkans fond utgår ersättning ur fonden enligt grunder som i fondbestämanges melserna.

Om redovisning

20 § För varje räkenskapsår skall senast två styrelsen månader efter årsberättelse för räkenskapsårets utgång avge fonden. I årsberättelsen skall förhållanden av anges samtliga betydelse för bedömande av fondens ställning. Årsberättelse skall så snart det kan ske hållas tillgänglig hos styrelsen samt på de platser i som i fondbeövrigt anges stämmelserna.

,2l § Styrelsens förvaltning skall granskas av revisorer, som utses av kyrkomötet. Minst en av revisorerna skall vara auktoriserad revisor eller auktoriserat revisionsbolag.

sou 1983: 66 FÖRFATTNINCSFÖRSLAG 13

Om tillsyn

22 § Vid utövande av tillsyn över Svenska kyrkans fond skall bankinspektionen med uppmärksamhet följa fondens verksamhet, i den mån det behövs för kännedom om de förhållanden som kan inverka på säkerheten för fonden eller eljest är av betydelse för en sund utveckling av fondens verksamhet. Bankinspektionen får kalla till sammanträde med fondens styrelse. Företrädare för inspektionen får närvara vid sådant sammanträde och deltaga i överläggningarna.

Vid meddelande av föreskrift eller förbud i samband med tillsynen kan bankinspektionen förelägga vite.

23 § Bankinspektionen skall för fonden förordna en revisor att med övriga revisorer deltaga i granskningen av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagets räkenskaper. Inspektionen äger när som helst återkalla sådant förordnande och i stället utse ny revisor.

24 § Närmare föreskrifter för tillsynen meddelas av regeringen.

25 § Till bestridande av kostnaden för bankinspektionens tillsynsverksamhet skall fonden årligen erlägga bidrag. Närmare föreskrifter om bidragets storlek och om dess fastställande och erläggande meddelas av regeringen.

Det åligger fonden att till revisor, som förordnats enligt 23 §. utge ersättning med belopp som bankinspektionen bestämmer 0

14 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG sou 1983 : 66

Besvär

26 § Talan mot bankinspektionens beslut enligt denna lag föres hos regeringen genom besvär. Inspektionens beslut länder omedelbart till efterrättelse.

Skadestånd

27 § Har skada uppkommit för fonddelägarna genom att Svenska Kyrkans fond överträtt denna lag eller fondbestämmelse, skall fonden ersätta skadan. Vad i första stycket sägs om Svenska fond kyrkans äger motsvarande tillämpning på förvaringsbank.

Straff

28 § Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. bryter mot 9 § första eller tredje eller stycket, 2. meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i årsberättelse enligt 20 § eller i handling som ingivits eller upplysning som lämnats till bankinspektionen, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken. I ringa fall dömes inte till ansvar.

29 § Den som inte efterkommit vitesföreläggande som meddelats enligt 22 § andra stycket får inte dömas till ansvar för gärning som omfattas av föreläggandet.

Denna lag träder i kraft den l juli 1985.

sou 1983:66 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG 15

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig

jord

Härigenom föreskrivs att 27 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lzdelse

Föreslagen lxdelse

27 §1

Medel som skall fonderas enligt 26 § och som härrör från löneboställe eller prästgård skall utgöra prästlönefond för pastoratet. Även annan fond vars avkastning är avsedd för avlöning åt församlingspräst utgör prästlönefond.

Prästlönefond förvaltas av Prästlönefond förvaltas av pastoratet. Den skall göras pastoratet. Prästlönefonds räntebärande på sätt som före- tillgångar skall för placering skrives om omyndigs medel. föras till den enligt lagen Stiftsnämnden kan medge, att (0000:000) om Svenska kyrkans fondens tillgångar placeras på fond inrättade fonden. annat sätt enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.

Av medel ur prästlönefonder från flera pastorat kan bildas prästlönejordsfond för inköp av prästlönefondsfastighet. Prästlönejordsfond förvaltas av stiftsnämnden.

Om inköp av fast egendom eller förvärv av tomträtt för medel ur prästlönefond eller prästlönejordsfond meddelas bestämmelser av regeringen.

1. Denna lag träder i kraft den l juli 1985.

2. Prästlönefonds tillgångar får till utgången av år 1985 placeras enligt 27 § i dess äldre lydelse.

lsenaste lydelse 1975:1322.

16 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

3 till

Förslag

Förordning om i förordningen om förvalt-

ändring (1971:889)

ning av kyrklig jord

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord

dels att 90 § skall upphöra att gälla, dels att 87 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Föreslagen

lydelse lydelse

87 §1

Förutom till placering i den Förutom till placering i den ordning som gäller för omyndigs enligt lagen (0000:000) om

får medel ur prästlöne- Svenska kyrkans fond inrättade

medel

fond användas för placering gemensamma placeringsfonden får enligt §§;2Q §§ \amt för köp av medel ur prästlönefond användas fast egendom eller för till- för placering enligt §§:§2 §§ skott till prästlönejordsfond samt för köp av fast egendom för sådant inköp. I fråga om eller för tillskott till prästbeslut angående köp eller till- lönejordsfond för sådant inköp. skott finns bestämmelser i 97- I fråga om beslut angående köp 99 §§. eller tillskott finns bestäm-

melser i 97-99 §§.

När medel ur prästlönefond När medel ur prästlönefond användes för placering enligt användes för placering enligt 88-90 §§ eller för köp eller 88-89 §§ eller för köp eller tillskott som avses i första tillskott som avses i första stycket, skall tillses att den stycket, skall tillses att den sammanlagda avkastningsförmågan sammanlagda avkastningsförmågan av löneboställen, prästlöne- av löneboställen, prästlönefondsfastigheter, prästlönefon- fondsfastigheter, prästlönefon-

lsenaste lydelse 1976:151.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG 17

der och prästlönejordsfonden i der och prästlönejordsfonden i stiftet tillgodogöres på ekono- stiftet tillgodogöres på ekonomiskt bästa sätt. Om villkor miskt bästa sätt. Om villkor för inköp av fastighet i visst för inköp av fastighet i visst fall föreskrives i 91 §. fall föreskrives i 91 §.

1. Denna förordning träder i kraft den l juli 1985.

2. Prästlönefonds tillgångar får till utgången av år 1985 placeras enligt 87 § i dess äldre lydelse.

18 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG sou 1983:66

4 till

Förslag

om i förordningen (1971:861) om kyrkliga Förordning ändring kostnader

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1971:861) om kyrk-

liga kostnader

dels att 9 § skall upphöra att gälla, dels att 5, 7 och 8 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §1

Vid beräkning av den särskil- Vid beräkning av den särskilda kyrkoavgiften enligt 14 § da kyrkoavgiften enligt 14 § lagen (1970:940) om kyrkliga lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader skall hänsyn tas till kostnader skall hänsyn tas till de lönetillgångar som pastorat- de lönetillgångar som pastoraten hade den 31 december en hade den 31 december året

lggl. Den särskilda kyrkoavgiften före det senast förflutna kautgår med belopp som beräknas lenderåret. Den särskilda kyrenligt 6-9 §§. koavgiften utgår med belopp som

beräknas enligt 6-8 §§.

7 §2

För lönetillgångar som utgörs För andra tillgångar i av bankmedel eller andra ford- prästlönejordsfond än i § ringar än i 8 § anges beräknas anges beräknas avgiften till avgiften till sju procent av sju procent av det nominella det nominella värdet. värdet.

lsenaste lydelse 1982:866. ?senaste lydelse 1982:866.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG 19

8§3

För lönetillgångar som utgörs För lönetillgångar

andra än

av obligationer, förlagsbevis som avses i 6 och 7 beräknas

§§ och konvertibla skuldebrev avgiften till av

fxra Erocent beräknas avgiften till åtta pastoratens andel i den enligt procent av anskaffningsvärdet. lagen (0000:000) om Svenska

kyrkans fond inrättade fonden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1985.

3Senaste lydelse 1982:866.

20 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 943) om kyrkomötet

Härigenom föreskrivs att 38 och 39 §§ lagen (1982:943) om kyrkomötet skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 §1

Kyrkomötet skall för varje Kyrkomötet skall för varje

inom sig utse en valperiod inom sig utse en valperiod valberedning. Valberedningen valberedning. Valberedningen bereder val av svenska kyrkans bereder val av svenska kyrkans centralstyrelse och kyrkomötets centralstyrelse, kyrkomötets utskott. utskott, utom i fråga om ord-

förande och ersättare för

denne, ledamöter i styrelsen

för Svenska kyrkans fond och

ersättare för dessa.

39 §2

Val inom kyrkomötet skall, om omröstning begärs, ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara enkla och omärkta samt, om valet ej sker proportionellt, upptaga namn på så många personer som valet avser. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.

Val av svenska kyrkans cen- Val av svenska kyrkans centralstyrelse, utskott och val- tralstyrelse, utskott, ledamöberedning skall vara proportio- ter i styrelsen för Svenska nellt, om det begärs av minst kyrkans fond och ersättare för så många ledamöter som motsva- dessa och valberedning skall rar den kvot som erhålls om vara proportionellt, om det antalet närvarande ledamöter begärs av minst så många leda-

lsenaste lydelse 1982:943. 2Senaste lydelse 1982:943.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

delas med det antal personer möter som motsvarar den kvot som valet avser, ökat med 1. Om som erhålls om antalet närvarkvoten är ett brutet tal, skall ande ledamöter delas med det den avrundas till närmast högre antal personer som valet avser, hela tal. Vid sådant proportio- ökat med 1. Om kvoten är ett nellt Val skall bestämmelserna brutet tal, skall den avrundas i lagen (1955:138) om propor- till närmast högre hela tal. tionellt valsätt vid val inom Vid sådant proportionellt val landsting, kommunfullmäktige skall bestämmelserna i lagen m.m. tillämpas. (1955:138) om proportionellt

valsätt vid val inom landsting,

kommunfullmäktige m.m.

tillämpas.

Om ersättare ej väljs proportionellt skall vid valen även bestämmas den ordning, i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

Denna lag träder i krft den 1 juli 1985.

22 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG SOU 1983: 66

6 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 53 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen

lxdelse

53 §

1 mom.1 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs: a) fysisk person: för tid, under vilken han varit här i riket bosatt: för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits; för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun; för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket; för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag; för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

lsenaste lydelse 1983:452.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG 23

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statlig personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349):

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om

samt - i den mån har för avgifterna socialavgifter avdrag medgetts - restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i sådana svenska företag som avses i punkt 4 a av anvisningarna till 41 §, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader

24 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG SOU l983r66

och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och

arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd

arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna pensionsfonden, Allmänna pensionsfonden, Allmänna sjukförsäkringsfonden, Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals stif- Alva och Gunnar stif-

Myrdals telse, Apotekarsocietetens telse, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av stiftelse för främjande av

FÖ RFATTN INGSFÖRSLAG 25

farmacins utveckling m.m., farmacins utveckling m.m., Bokbranschens Finansierings- Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Dag Ham- institut Aktiebolag, Dag Ham-

minnesfond, Fonden marskjölds minnesfond, Fonden marskjölds för industriellt utvecklingsar- för industriellt utvecklingsarbete, Fonden för industriellt bete, Fonden för industriellt samarbete med u-länder, Fonden samarbete med u-länder, Fonden för svenskt-norskt industriellt för svenskt-norskt industriellt samarbete, Järnkontoret och SIS samarbete, Järnkontoret och SIS - - Standardiseringskommissionen

Standardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets i Sverige, så länge kontorets

kommissionens vinst- respektive kommissionens vinstrespektive medel används till allmänt medel används till allmänt

ändamål och utdelning nyttiga ändamål och

nyttiga utdelning

inte lämnas till delägare eller inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för Företagsutveck- Institutet för Företagsutveck-

Stiftelsen för produktut- ling, Stiftelsen för produktutling, vecklingscentrum i Göteborg, vecklingscentrum i Göteborg, Stiftelsen Landstingens fond Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och pro- för teknikupphandling och produktutveckling, Stiftelsen duktutveckling, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen Sveri- Östergötland, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga ges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, Svenska attachéverksamhet, Svenska bibelsällskapets bibelfond, bibelsällskapets bibelfond, Svenska Penninglotteriet Aktie- Svenska fond, Svenska

kxrkans

bolag, Svenska skeppshypoteks- Penninglotteriet Aktiebolag, kassan, Svenska UNICEF-kommit- Svenska skeppshypotekskassan,

26 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG sou 1983 :66

tén, Sveriges exportråd, Sveri- Svenska UNICEF-kommittén, ges turistråd och Aktiebolaget Sveriges exportråd, Sveriges Tipstjänst: turistråd och Aktiebolaget

Tipstjänst:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvârdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse; f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild

författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

sou 1983:66 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG 27

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörel-

se här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft den l juli 1985.

SAMMANFATTNING

syftar bl.a. till att göra den statliga Utredningens översyn

mera effektiv och förenkla administratiofondförvaltningen nen. Som ett led i strävandena att förenkla den statliga

har utredningen tidigare lagt fram betänfondförvaltningen kandena 1982:12) Statlig fondförvaltning m.m. och (SOU

(SOU

av statliga fonder. Förutom den statliga 1982:62) Avveckling

omfattar utredningsuppdraget även de placefondförvaltningen

som staten meddelat för stiftelser med egen förringsregler

och för förvaltade fonder. I detta betänkvaltning kyrkligt ande utredningen fram förslag till placeringsmodell

lägger för de av förvaltade prästlönefonderna. Dessa

pastoraten

som inte är i fast egendom, uppgår till ett fonder, placerade antal av litet över 1 000 och är i regel så små att det för dem ofta av skäl inte funnits något annat place-

praktiska

än bank. Fonderna hade den 31 december 1981 ringsalternativ ett bokfört värde av drygt 340 milj. kr.

sammanlagt

Enligt utredningen synes en rationell placeringsinriktning förutsätta samverkan inom den kyrkliga organisationen. Utred-

har tre skilda modeller för en ningen övervägt principiellt sådan samverkan, i stiftsfonder, i kyrko-

nämligen placering fonden eller i en för hela riket gemensam placeringsfond.

Av dessa modeller har utredningen ansett sig böra förorda en gemensam placeringsfond för de i prästlönefonderna ingående medlen. Den föreslås benämnd

gemensamma placeringsfonden

30 SAMMANFATTNING

Svenska kyrkans fond. En sådan lösning har inte ansetts vara förenad med några mera väsentliga ändringar i pastoratens och andra organs disposition av prästlönetillgångarna.

Lösningen skulle inte heller behöva få några konsekvenser beträffande den komplicerade frågan om äganderätten till

fondtillgångarna.

Utredningen har funnit att ansvaret för placering av tillgångarna bör åvila en för Svenska kyrkans fond utsedd styrelse. Det bör ankomma på styrelsen att söka åstadkomma en så fördelaktig placering som möjligt av fondmedlen med tanke på såväl värdetillväxt som avkastning. Utredningen anser inte att placeringsmöjligheterna bör begränsas till att omfatta endast en eller ett par placeringsformer, t.ex.

obligationer. Tvärtom anser utredningen att det är av värde att en viss flexibilitet beträffande placeringarna finns. Intresset av riskspridning kan samtidigt tillgodoses. Det bör sålunda stå Svenska kyrkans fond fritt att ha fondtillgångarna

placerade i olika placeringsobjekt, såsom aktier, och

förlagsbevis obligationer. Utredningen anser dock att möjligheten att placera i aktier och närbesläktade placeringsobjekt bör begränsas p.g.a. den relativa risk som kan anses vara förenad med placering i dessa objekt. En viktig uppgift för styrelsen bör vara att övervaka att placeringsverksamheten inte kommer i konflikt med stiftsnämndernas att utan

möjligheter dröjsmål skaffa tillgång till medel ur placeringsfonden för fastighetsförvärv. Av denna anledning bör placeringarna till lämplig del göras i lätt realiserbara tillgångar.

Av hänsyn till intresset av ett bibehållet inflytande för de nuvarande fondförvaltarna bör bestå av företrä-

styrelsen dare för pastoraten. Av praktiska skäl är det inte

möjligt att låta varje pastorat bli representerat i Det

styrelsen. bör i stället ankomma på kyrkomötet att utse företrädare för pastoraten. Ordförande och ersättare för denne bör utses av

SAMMANFATTNING 31

tillförs styrelsen en opartisk ledaregeringen. Därigenom mot.

För att så ge garantier för att fondens verk-

långt möjligt samhet utövas effektivt och i överensstämmelse med god affärssed bör Svenska kyrkans fond stå under tillsyn av bank-

om tillsyn har utformats efter föreinspektionen. Reglerna bild i bl.a. aktiefondslagen (1974:931).

att inrätta en gemensam placeringsfond för medlen

Förslaget i får till följd att beräkningen av den

prästlönefonderna särskilda kan förenklas. De procenttal för

kyrkoavgiften olika som bildar för beräkning av

egendomsslag utgångspunkt

kan - såvitt avser andra den särskilda kyrkoavgiften prästlönetillgångar än dels fast egendom, dels andel i sådan egendom och dels andra tillgångar i prästlönejordsfond än fast egendom - ersättas med ett enda avseende placeringen i

procenttal den Utredningen föreslår en

gemensamma placeringsfonden. sådan förenklad Denna innebär möjlighet till en

lösning. fortlöpande omräkning av den särskilda kyrkoavgiften.

Reformen föreslås träda i kraft den l juli 1985.

1 ALLMÄNT om PRÄSTLÖNEFONDER ocu ANDRA KYRKLIGT

FÖRVALTADE FONDER

Utredningens direktiv är fullständigt återgivna i utredningens betänkande (SOU 1982:12) Statlig fondförvaltning m.m. Som framgår av nämnda betänkande omfattar utredningens översyn b1.a. de placeringsregler som gäller för vissa kyrkligt förvaltade fonder, nämligen prästlönefonder, domkyrkas fastighetsfond och församlingskyrkas fastighetsfond. Utredningens översyn omfattar däremot inte andra kyrkligt förvaltade fonder som gravfonder, donationsfonder och kyrkokommunala fonder.

Prästlönefonderna har uppkommit på olika sätt. Gemensamt för så gott som samtliga av dem är att de har sitt ursprung i de prästboställen som enligt äldre avlöningssystem var anvisade som avlöningsförmån åt kyrkoherdar och komministrar.

Med 1910 års prästlönereform fick prästerna kontant lön. Därmed ändrades dock inte karaktären på prästboställena; avkastningen av dem skulle och skall alltjämt användas för avlöning av prästerskapet inom, som regel, det pastorat där de vid reformens ikraftträdande var belägna. Del av bostället - - används i förekommande fall som

prästgården tjänstebostad för präster. I några fall kan förekomma att tjänstebostad - - anskaffats efter 1910 års prästlönereform.

prästgård En sådan anses ha samma natur som de under äldre

prästgård tid tillkomna boställena. Den del av prästboställe som inte

34 ALLMÄNT OM PRÄSTLÖNEFONDER . . . sou 1983:66

utgörs av prästgård benämns enligt nu gällande terminologi löneboställe. Äganderätten till prästboställena kan variera. De avgjort största och värdefullaste av dem har tillkommit som donationer under medeltiden och anses då ha tillfallit församlingskyrkan i dess egenskap av egen juridisk person. Även prästboställen som tillkommit under senare tid anses ha tillfallit församlingskyrkan, om tillkomsten skett innan församlingarna erhöll status av eget juridiskt subjekt. Detta skedde för lantförsamlingarnas del genom 1817 års förordning om sockenstämmor och kyrkoråd och för städerna något senare, i vart fall dock före 1843. Ett mindre antal boställen har, främst under 1600-talet, upplåtits av staten för att disponeras som avlöningstillgång för prästerskapet utan tidsbegränsning. Den tredje gruppen slutligen, prästboställen, utgörs av dem som förvärvats av församling sedan denna erhållit ställning som egen juridisk person, dvs. 1817 resp. 1843. Med församskall - inom denna ling grupp också jämställas pastorat eller annan kyrklig samfällighet som med stöd av vid varje tidpunkt gällande församlingsstyrelselagstiftning bildats för handhavandet av prästerskapets avlöning och den därtill anslagna egendomen. Den alldeles övervägande delen av har prästlönefonderna tillkommit genom försäljning av boställsjord. Härjämte ingår i fonderna bl.a. medel, som lämnats i ersättning för rätten att ta i anspråk sten-, grus-, ler- eller torvtäkt bopå ställe. Ett mindre antal donationsfonder torde också finnas. Äganderätten till prästlönefonderna tillkommer den som ägde den egendom som de utgör ersättning för. Ägare kan alltså vara eller anses vara den till vilken församlingskyrka egendomen ursprungligen donerats resp. anskaffats, staten eller resp. församling eller pastorat (kyrklig samfällighet). I en och samma fond kan ingå medel som härstammar från olika äga-

sou 1983:66 ALLMÄNT OM PRÄSTLÖNEFONDER . . . 35

re. Vanligast torde dock vara att fonderna redovisas boställe för boställe. Äganderättsfrågan till fonderna kan då utredas i samma mån som äganderätten till resp. boställe.

Prästlönefond skall användas för förvärv av ny fastighet. Ägare till denna blir då samma rättssubjekt som varit ägare till den egendom för vilken prästlönefonden utgjort ersättningsmedel. Särskilt för en fastighet som förvärvas för medel ur olika prästlönefonder kan då uppkomma en synnerligen komplicerad ägarbild. Detta saknar dock praktisk betydelse.

Några svårigheter att avgöra vilket pastorat som skall ha tillgång till avkastningen av en viss fond eller fastighet brukar inte förekomma.

Medel tillhörande prästlönefonder i flera pastorat inom ett stift kan sammanföras till en särskild fond, benämnd stifts prästlönejordsfond, för att användas till inköp av fastigheter. Fonden, som förvaltas av stiftsnämnd, utgör egen juridisk person och inköpen sker för fondens räkning. Utåt står sålunda fonden som ägare till dessa s.k. stifts prästlönefondshemman. Prästlönejordsfondernas rättsställning är, som framhålls av l958 års utredning om kyrka och stat, synnerligen komplicerad (se SOU 1967:46 s. 175). I fonden ingår ju medel från de olika pastoratens prästlönefonder, som i sin tur kan bestå av medel från skilda håll.

Prästlönefonderna förvaltas av pastoraten. stiftsnämnd utövar tillsyn över pastoratens förvaltning av dessa, men dess befattning med prästlönefonderna innefattar framför allt beslutanderätt i vissa frågor. sålunda granskar stiftsnämnd de uppgifter om prästlönefonderna som pastoraten årligen har att inge till resp. stiftsnämnd. Enligt 86 § första stycket förordningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord skall stiftsnämnd föra förteckning över pastoratens prästlönefonder. Stiftsnämnds tillsyn torde i viss mån kunna jämföras med länsstyrelses tillsyn över stiftelser som främjar ett allmännyttigt ändamål. Styrelsen för sådan stiftelse skall årli-

36 ALLMÄNT OM PRÄSTLÖNEFONDER . . . sou 1983:66

gen tillställa länsstyrelsen bl.a. årsberättelse (se SOU 1968:12 s. 174). Nu gällande lagstiftning om prästlönefonder bygger i huvudsak på 1960 års ecklesiastika boställningsutrednings betänkande (SOU 1968:12) Förvaltning av kyrklig jord m.m.

Som tidigare påpekats uppfattade den nordiska medeltidsrätten kyrkan som ett särskilt rättssubjekt som kunde förvärva och inneha egendom. Däremot ansågs den lokala församlingen, socknen, inte vara en juridisk person förrän i början av 1800-talet. Alltjämt anses lokalkyrkan vara en juridisk person, som är ägare till den tidigare förvärvade egendomen. Sålunda anses en - om den är innan

församlingskyrka uppförd

år 1817 1843 fick kommuns status - vara församlingarna resp. en självägande stiftelse, fastän den står under kyrkorådets förvaltning. Övriga kyrkor och byggnader, som har anskaffats och vårdats av en församling, är kyrkokommunal egendom, som församlingen fritt förfogar över.

Framför allt i de förutvarande danska landskapen Skåne, Halland och Blekinge har kyrkorna i stor utsträckning fått behålla sina medeltida kyrkojordar. I det ursprungliga svenska riket är kyrkojordarna däremot till följd av Gustav Vasas reduktion fåtaliga och obetydliga till storlek och värde.

Endast de äldre domkyrkorna förvaltar numera domkyrkojord. Särskilda förvaltningsföreskrifter gäller för dessa domkyrkor enligt alltjämt gällande 1686 års kyrkolag. Det skall sålunda finnas en särskild domkyrkosyssloman, som under biskopens, domkapitlets och i någon mån landshövdingens överinseende skall ha den närmaste tillsynen över domkyrkan och dess egendom. För Lunds domkyrka finns en särskild stadga, enligt vilken vården och förvaltningen tillkommer domkyrkorådet.

Enligt 26 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord skall ersättning fonderas när den flyter in för församlingskyrkas eller domkyrkas jord Vid försäljning, expropriation, upplåtelse av naturtillgång eller av annan jämförlig anled-

sou 1983:66 ALLMÄNT OM PRÄSTLÖNEFONDER . . . 37

ning. Ersättning, som härrör från församlingskyrkas och domkyrkas fastighet, utgör fastighetsfond för församlingskyrka resp. domkyrka. Ersättning, som skall fonderas enligt nyss angivna lagrum och härrör från biskopsgården i Lunds stift, skall tillföras fastighetsfonden för Lunds domkyrka. Nu aktuella fastighetsfonder är underkastade stiftsnämndens tillsyn.

Med församlingskyrkas fastighet förstås i lagen om förvaltning av kyrklig jord fast egendom, vars avkastning är avsedd för församlingskyrkas behov. Motsvarande gäller för domkyrkas fastighet. Denna definition innebär att själva kyrkotomten med tillhörande kyrkobyggnad, kyrkogård eller annan begravningsplats inte räknas som församlingskyrkas (domkyrkas) fastighet i nämnda lags mening. Sådana tillgångar förvaltas i stället numera enligt lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter och är inte underkastade stiftsnämndens tillsyn (se prop. 1970:168 s. 135).

Stiftsnämnden skall enligt 86 § samt 93 § tredje stycket förordningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord föra förteckning över församlingskyrkas och domkyrkas fastighetsfond. I förteckningen skall anges, så långt det kan ske, från vilken fastighet fonderat belopp härrör samt för varje utbetalning av fonderat belopp dels från Vilken fastighet beloppet härrör, dels för vilket ändamål utbetalning sker.

ma f.f!

2 GÄLLANDE PLACERINGSFÖRESKRIFTER

Enligt 87-90 och 94 §§ förordningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord gäller följande placeringsregler för prästlönefond.

87 § Förutom till placering i den ordning som gäller för omyndigs medel får medel ur prästlönefond användas för placering enligt 88-90 §§ samt för köp av fast egendom eller för tillskott till prästlönejordsfond för sådant inköp. I fråga om beslut angående köp eller tillskott finns bestämmelser i 97-99 §§.

När medel ur prästlönefond användes för placering enligt 88-90 §§ eller för köp eller tillskott som avses i första stycket, skall tillses att den sammanlagda avkastningsförmågan av löneboställen, prästlönefondsfastigheter, prästlönefonder och prästlönejordsfonden i stiftet tillgodogöres på ekonomiskt bästa sätt. Om villkor för inköp av fastighet i visst fall föreskrives i 91 §.

88 § Stiftsnämnden kan medge att medel ur prästlönefond får användas för att bekosta annan värdebeständig rationalisering på pastoratets löneboställe än inköp av fast egendom.

89 § Stiftsnämnden kan medge att medel ur prästlönefond får användas till amortering av sådant lån ur kyrkofonden som upptagits för att täcka kostnaden för värdebeständig rationalisering på pastoratets löneboställe.

90 § Stiftsnämnden kan medge att högst en fjärdedel av tillgångarna i prästlönefond placeras i aktier eller förlagsbevis som är noterade på Stockholms fondbörs eller i andelar i aktiefond enligt aktiefondslagen (1974:931).

94 § Vid placering av medel ur en församlingskyrkas fastighetsfond skall tillses att den sammanlagda avkastningsför-

40 GÄLLANDE PLACERINGSFÖRESKRIFTER

mågan av församlingskyrkans fastigheter och fastighetsfond tillgodogörs på ekonomiskt bästa sätt.

Församlingskyrkas fastighetsfond skall göras räntebärande på sätt som föreskrivs om omyndigs medel. Stiftsnämnden kan dock medge att medel ur en fastighetsfond får användas för att bekosta annan värdebeständig rationalisering på en församlingskyrkas fastighet än inköp av fast egendom. Nämnden kan även medge att högst en fjärdedel av tillgångarna i en fastighetsfond placeras i aktier eller förlagsbevis som är noterade på Stockholms fondbörs eller i andelar i aktiefond enligt aktiefondslagen (1974:931). Medel ur en fastighetsfond får användas även till inköp av fast egendom. I fråga om villkor för inköp av fastighet i visst fall äger 91 § motsvarande tilllämpning.

Första och andra styckena gäller också i fråga om domkyrkas fastighetsfond.

I fråga om beslut angående inköp av fast egendom enligt andra eller tredje stycket finns bestämmelser i 97-100 §§.

Enligt kungörelsen (1974:1048) om placering av omyndigs medel m.m. gäller följande.

1 § Förmyndare har rätt att utan särskilt samtycke av Överförmyndaren placera omyndigs medel i följande slag av obligationer, nämligen

1. obligationer som har utfärdats eller garanterats av staten,

2. obligationer som har utfärdats eller garanterats av någon svensk kommun eller landstingskommun,

3. obligationer som har utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska Skeppshypotekskassan eller Sveriges Investeringsbank Aktiebolag eller av svensk bank eller kreditaktiebolag som står under tillsyn av bankinspektionen,

4. obligationer som har utfärdats av svenskt industriföretag, om de har offentligen utbjudits av svensk bank eller av Sveriges Investeringsbank Aktiebolag och noterats vid Stockholms fondbörs.

2 § Utlåning av omyndigs medel får utan överförmyndarens samtycke ske endast mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet. Avser inteckning annan fastighet än jordbruksfastighet får dock utlåning ske endast om fastigheten fir belägen inom stadsplan eller byggnadsplan och på fastigheten finns uppförd byggnad som huvudsakligen innehåller bostadslägenheter för uthyrning samt inteckningen ligger inom det belopp, för vilket byggnaden är brandförsäkrad i svensk försäkringsanstalt eller utländsk försäkrings-

GÄLLANDE PLACERINGSFÖRESKRIFTER 41

anstalt som har rätt att driva försäkringsrörelse här i riket.

Avser inteckning flera fastigheter gemensamt och är någon av dem taxerad som jordbruksfastighet, får hänsyn tagas endast till det taxeringsvärde som åsatts jordbruksfastigheten.

3 § Insättning av omyndigs medel hos bank för ändamål, som avses i 15 kap. 4 § föräldrabalken, får ske endast på sådant villkor i fråga om önskad uppsägningstid vid uttag att högsta ränta erhålles. Överenskommelse att omyndigs medel skall kvarstå hos försäkringsbolag får träffas endast under villkor att medlen överföres till förräntningskonto.

4 § Bestämmelsen i 15 kap. 8 § andra stycket föräldrabalken om inskrivning i skuldbok av obligationer som har utfärdats av staten eller Sveriges allmänna hypoteksbank tillämpas även på obligationer som har utfärdats av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller Svenska Skeppshypotekskassan.

Nu gällande lagstiftning om förvaltning av kyrklig jord bygger, som ovan påpekats, i huvudsak på 1960 års ecklesiastika boställsutredningens betänkande (SOU 1968:12) Förvaltning av kyrklig jord m.m. Nämnda utredning anförde i fråga om möjligheter att placera medel ur prästlönefond i aktier bl.a. följande (se SOU 1968:12 s. 172).

Beträffande i vilken utsträckning fondmedel skall få placeras i aktier är utredningen mot bakgrunden av fondutredningens och värdesäkringskommitténs överväganden inte benägen att f.n. förorda att större andel än 25 % av ett pastorats prästlönefonder får placeras i aktier. Skulle vidgade möjligheter till sådan placering öppnas på andra områden inom den offentliga förvaltningen, bör detta givetvis kunna medföra en omprövning också av normerna för prästlönefondernas placering. Men också med hänsyn till önskvärdheten att ha fondmedel disponibla för rationaliseringsändamål synes det t.v. lämpligt att rätt starkt begränsa placeringen i aktier. Liksom hittills bör också stiftsmyndighets medgivande till placering i aktier eller förlagsbevis inhämtas.

3 PASTORATSFÖRBUUDETS FRAMSTÃLLNING OH ÄNDRADE

PLACERINGSREGLER FÖR PRÄSTLÖNEFONDERNA

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anhöll i en till regeringen ställd skrivelse av den 24 november 1976 om sådan ändring i 90 § förordningen om förvaltning av kyrklig

att stiftsnämnden kan medge att högst hälften, mot tidijord

en fjärdedel, av tillgångarna i prästlönefond får placegare ras i aktier eller förlagsbevis som är noterade på Stockholms fondbörs och att med sådan placering får likställas placering i andelar i aktiefond enligt aktiefondslagen (1974:931). Förbundet åberopade därvid bl.a. att pastoratens möjligheter att i framtiden förvärva fast egendom inte torde komma att förbättras. I skrivelsen anförde förbundet i övrigt bl.a.

följande.

Under senare år har en stor del av svenska kyrkans fastighetsinnehav försålts, i stor utsträckning till de borgerliga kommunerna eller för att ingå i storleksrationaliseringen inom jordbruket. Endast en ringa del av erhållna försäljningsmedel har värdebeständigt kunnat återplaceras i annan fast egendom. Medlen har insatts på bankräkning. Enligt statistiska centralbyråns kyrkokommunala finansstatistik för räkenskapsåret 1975 innestår på bankräkning inte mindre än avrundat 239 miljoner.

Den ovan återgivna bestämmelsen om möjligheterna att placera 25 % av prästlönefondsmedlen i aktier eller förlagsbevis tillkom för att ge pastoraten ett alternativ till värdebeständig placering förutom förvärv av fastigheter. Aktiealternativet har dock utnyttjats i mycket ringa utsträckning i första hand beroende på bristande tillgång på sakkunskap och

44 PASTORATSFÖRBUNDETS FRAMSTÄLLNING . . .

det förhållandet att riskspridningen torde få bedömas såsom relativt otillfredsställande, enär 25 % av en prästlönefond för flertalet pastorat ger ett alltför ringa för att belopp åstadkomma riskspridningen. Enligt uppgifterna i ovannämnda finansstatistik har endast avrundat 14 i miljoner placerats aktier och obligationer. Större delen av detta torde belopp vara placerad i äldre obligationer med låg ränta. Genom den aktiefondslag som har trätt i kraft fr.o.m. den 1 januari 1975 (1974:931) har tillskapats regler som på ett .fullt betryggande sätt möjliggör placering bl.a. i aktier, obligationer och förlagsbevis. Placeraren inom uppnår lagstiftningens ram önskad riskspridning och tillgång till sakkunskap. Lagstiftningen möjliggör också en sådan utformning av placeringsbestämmelserna att dessa tillgodoser de krav som enligt lagen om förvaltning av kyrklig jord med tillhörande tillämpningsbestämmelser krävs för placeringen av prästlönefondsmedlen.

Framställningen tillstyrktes eller lämnades utan erinran av

kammarkollegiet och samtliga stiftsnämnder, stiftsnämnden i

Växjö dock med det förbehållet att med av tillstyrkandet

förslaget om placering i aktiefond avsågs att möjliggöra bildandet av en stiftets egen aktiefond. Vidare stiftsansåg

nämnden i Skara att placering i aktier borde ske med stor

försiktighet.

Kammarkollegiet anförde i sitt yttrande bl.a. följande.

År 1940 var behållningen i kronor. prästlönefonderna 18 milj Enligt serien Kommunernas finanser 1975 uppgick värdet av fonderna vid utgången av år 1975 till inte mindre än 321 milj kronor. Avkastningen under året var 20 milj kronor eller omräknat i procent 6,23. En betydande del av kyrkans tillgångar i form av prästboställsjord har alltså under åren 1940-1975 mot fonutbytts der. Huvuddelen av dessa - ca 75 % — är i bank. En placerad av förklaringarna härtill är att fonderna är splittrade på ett mycket stort antal Flertalet av fonderna är pastorat. små och för dessa finns ofta av skäl inte praktiska något annat placeringsalternativ än i bank. En annan är förklaring att pastoraten betraktat fonderna som ett beredskapskapital att användas för återköp av mark. På grund av det utbulåga det av fastigheter till försäljning har fondmedlen blivit innestående på bankräkning. Pastoratens till inställning andra former av placering av fondmedel än i och jord, skog bank synes också många gånger präglas av en viss konservatism.

sou 1983:66 PASTORATSFÖRBUNDETS FRAMSTÄLLNING . . . 45

I förarbetena till 1970 års lag om förvaltning av kyrklig jord har understrukits att en bankplacering är klart otillfredsställande och innebär att fonderna inte bevaras vid sitt reella värde. Enligt ecklesiastika boställsutredningen (bet SOU 1968:12 s 169) borde fonderna i första hand användas för rationaliseringen av boställsjorden. Föredragande statsrådet rekommenderade (prop 1970:168 s 130) en mera mångsidig placering av fondmedlen, bl a i aktier.

I sammanhanget bör nämnas att kollegiet vid åtskilliga tillfällen, bl a vid konferenser ute i stiften rörande strukturrationaliseringen av den kyrkliga jorden, hävdat den uppfattningen att nuvarande decentraliserade förvaltning av prästlönefonderna är mindre rationell ur ekonomisk synvinkel Vid fondförvaltning gäller nämligen att avsevärda fördelar står att vinna ju högre belopp som det förvaltade kapitalet uppgår till. Exempel härpå är att endast större summor kan sättas in som specialinlåning i bank till bättre ränta än den vanliga. Vidare kan blott ett mera betydande fondkapital bära de kostnader för experthjälp som erfordras om man vill ha högavkastande men därmed också mer arbetskrävande placeringar. Erforderlig riskspridning av placeringarna är också lättare att åstadkomma vid en omfattande än vid en liten förmögenhetsförvaltning. Någon tvekan behövde alltså enligt kollegiets mening inte råda om att en i högre grad centraliserad fondförvaltning än den nuvarande erbjuder bättre möjligheter till både värdesäkring och differentiering av placeringarna. Om intresse från pastoratens och stiftsnämndernas sida förelåg för en central gemensam placeringsfond har kollegiet förklarat sig villigt att omhänderta förvaltningen genm sin fondbyrå.

Stiftsnämnden i Göteborg framhöll att bestämmelserna måste ges en sådan utformning att det blir möjligt att bilda en för varje stift gemensam aktiefond som alternativ till en riksom-

fattande sådan. Stiftsnämnden i Karlstad framhöll följande.

Med det stora och värdefulla innehav av jord och skog som kyrkan disponerar och av vilket värde dagens prästlönefonder endast utgör en bråkdel, är det primära att jord- och skogsförvaltning prioriteras. En stor del av värdefulla marker försvinner för närvarande åtminstone i Karlstads stift ur egendomsförvaltningen mot ersättning i pengar vilket med stor sannolikhet, även med en aktiefond som här är tänkt, på sikt innebär en totalförlust i den kyrkliga förvaltningen. Det bör därför vara en väsentlig inriktning i den kyrkliga ekonomiska förvaltningen att snarast söka åtminstone återfå till förvaltningen mark i den omfattning som förlorats. Den mark som under de sista åren har förvärvats av den kyrkliga egen-

46 PASTORATSFÖRBUNDETS FRAMSTÄLLNING . . .

domsförvaltningen har ej inneburit intrång för andra ägarekategorier och kommer med den intensiva vård och förvaltning som sker av kyrkan att vara till gagn i framtiden inte bara för kyrkan utan även för det allmänna. Den för närvarande stora svårigheten för kyrkan till återförvärv av mark får inte tas till intäkt för att detta blir bestående för all framtid. Dagens stora prästlönefonder är utan tvekan till största delen ett resultat av ytterst krångliga bestämmelser som ej medgett snabba konkurrensmässiga insatser från den kyrkliga förvaltningen. Den första åtgärden som därför borde göras vore ett undanröjande av dessa hinder. till

Förslaget aktiefond är icke en sådan åtgärd. I stället föreligger risk till ännu större administrativa svårigheter. Det bör också beaktas den svårighet som kan föreligga att vid ett allmänt bottenläge på aktiemarknaden med åtföljande lägre kapitaltillgångar i aktiefonden lösgöra medel för egendomsförvaltningen. Stiftsnämnden förutsätter att de svårigheter med en aktiefond som ovan anförts elimineras. Nämnden vill utifrån denna synpunkt ställa sig positiv till bildandet av aktiefond. Den penningvärdeförsämring som skett och som med stor sannolikhet kommer att fortsätta nödvändiggör åtgärder för att förhindra kapitalförstöring. Stiftsnämnden betraktar därför förslaget till aktiefondbildning som ett lovvärt försök och biträder förslaget.

Stiftsnämnden i Härnösand anförde bl.a.

En fråga san inte är belyst i förslaget är

fondandelsägarnas inflytande i placeringsfrågorna. Dessa skall enligt förslaget i huvudsak skötas av ett utskott inom styrelsen. Utskottet måste självfallet i första hand låta finansiella synpunkter avgöra valet av placeringsobjekt. Samtidigt måste man vara uppmärksam på att kyrkans medel inte placeras på ett sådant sätt, att någon kan göra gällande, att kyrkan går in och gör vinster i företag som driver en ur etisk eller moralisk

synpunkt diskutabel verksamhet. Stiftsnämnden vill gärna se, att dessa frågor betraktas som ärenden av stor

principiell betydelse för fondandelsägarna(ll § andra stycket Utkast till bolagsordning).

Genom beslut den 28 februari 1980 ändrade regeringen förordningen om förvaltning av kyrklig jord så att stiftsnämnd kan

medge att högst en fjärdedel av tillgångarna i

prästlönefond placeras i aktier eller förlagsbevis som är noterade på

Stockholms fondbörs eller i andelar i aktiefond enligt aktie-

fondslagen (l974:°31).

PASTORATSFÖRBUNDETS FRAHSTÄLLNING . . .

Regeringen förordnade därjämte att pastoratsförbundets skrivelse i övrigt samt remissyttrandena över skrivelsen skulle överlämnas till utredningen.

4 KYRKOMÖTETS FRAMSTÄLLNING I SKRIVELSE 1983:38

av de nuvarande placeringsreglerna för prästlö- Förändringar

nefonderna har aktualiserats inte bara i pastoratsförbundets

skrivelse av den 24 november 1976 utan även i bl.a. följande

motioner till 1983 års kyrkomöte, nämligen

1983:32 av Per-Ola Larsson m.fl., med yrkande att kyrkomötet beslutar hemställa hos regeringen om dels ändring i om kyrkliga kostnader så att avkastning av akti-

lagen er får behållas av pastoraten och användas i driftbud-

men att viss del av värdestegringen skall leveregeten ras till kyrkofonden, dels ändring i gällande tillämp-

så att hela prästlönefonden i ett ningsbestämmelser

får i aktier efter beslut av kyrkopastorat placeras fullmäktige eller församlingsdelegerade.

1983:112 av Urban Gibson, med yrkande att kyrkomötet anhåller att föreslår riksdagen ändring i

regeringen lagen om förvaltning av kyrklig jord, så att förvalt-

av och prästlönejordsfond skall ske ningen prästlönefond av kammarkollegiet.

1983:132 av Berg m.fl., med hemställan att kyrko-

Bengt mötet uttalar för en effektivare förvaltning av

sig bl.a. prästlönetillgångarna och bildandet av en Svenska

kyrkans fond.

1983:133 av Laxvik m.fl., med hemställan att

Ingvar

uttalar för behovet av planläggning för kyrkomötet sig att sikt hitta nya kyrkliga intäkter och därmed

på bredda den ekonomiska basen för kyrklig verksamhet.

1983:127 av Solveig Olsson m.fl., med hemställan om dels

uttalande om de negativa effekterna av nu kyrkomötets

brukningsmetoder i jord- och skogsbruket, tillämpade

50 KYRKOMÖTETS FRAMSTÄLLIJING . . .

dels att kyrkomötet uttalar sig för att kyrkliga jordoch skogsegendomar upplåts för försöksytor med alternativa metoder och att företräde till kyrkans jordbruksfastigheter ges arrendatorer, som vill satsa på giftfritt jordbruk, samt att förvaltare av kyrklig jord skall anställa arbetslösa för röjning av i skogsarealer stället för att använda kemiska bekämpningsmedel.

Kyrkolagsutskottet anförde i betänkandet l983:l8 med anled-

ning av ovannämnda motioner följande.

Då motionerna 32, 112, 132 - och låt vara perifert motion 133 men ändock tangerande - kan beröra huvudproblematiken sägas samma ämnesområde - i huvudsak prästlönetillgångarna och specifikt dessas och - behandlar utskotplacering användning tet dessa i ett sammanhang, medan motion 127 sin genom speciella karaktär ägnas ett särskilt avsnitt. Vad inledningsvis gäller prästlönefondernas och placering användning avser bestämmelserna därom, liksom för övrigt reglerna om förvaltning av kyrklig jord, att tillskapa garantier för att den egendom som till ändamålet - här: anslagits församlingsprästernas och kyrkomusikernas avlöning - bibehålles oförminskad för framtiden. Denna har målsättning på grund av den ekonomiska ofta icke kunnat utvecklingen upprätthållas, vilket förhållande utskottet i tidigare betänkande (KLU 1982:14) påpekat. Fonderna är vidare med sin direkta anknytning till den ändamålsbundna egendomen bärare av samma stif-

telserättsliga egenskaper som dessa. Det är mot denna bakgrund det omfattande regelverket fondernas kring användning och placering skall ses. är nu liksom i Huvudregeln tidigare bestämmelser att fondmedlen skall göras räntebärande samma på sätt som omyndigs medel, vilket i regleras kungörelsen (1974:1048) om placering av omyndigs medel m.m. I sitt betänkande SOU 1968:12, som ligger till grund för den nuvarande regleringen om förvaltning av kyrklig jord, kritiserade 1960 års ecklesiastika detta förhållande och boställsutredning ansåg de anvisade placeringsformerna enbart att bevara ägnade medlens nominella värde och dem räntebärande med bortsegöra ende från värdebeständigheten. fann det betänk- Utredningen ligt att de snabbt växande prästlönefonderna inte kunde bevaras till sitt reella värde. Utskottet konstaterar i detta sammanhang att det nu ifrågavarande problemet alltfort kvarstår och förstärks. Icke minst det nyligen införda ekonomiska och statsutjämningssystemet maktens ökade krav på inomkyrklig som finansiering följd härav av den kyrkliga verksamheten detta förhålunderstryker lande. De i motionerna 32, ll2, 132 och 133 aktualiserade tanke-

gångarna förtjänar därför stor uppmärksamhet och fortsatta

1983:66 FRAMSTÄLLNING . . . 51 _sou KYRKOMÖTETS

även om utskottet - vad särskilt gäller de båda överväganden,

motionerna - lämpligheten förstnämnda allvarligt ifrågasätter

vari de Dessa - liksom för av de förslag utmynnar. övrigt också motionen 132 - förutsätter vidare en genomgripande reform avseende den kyrkliga egendomens förvaltning varvid hittills rättsliga principer och begrepp på området

gällande kommer att bli föremål för omprövning i en tidigare icke

’ skedd omfattning.

Vad särskilt motion 112 noterar utskottet, att en

gäller

motion i ämnet - 1982:113 - vid 1982 års likalydande avslogs

De i betänkande 1982:14 med kyrkomöte. kyrkolagsutskottets anledning av nämnda motion då framförda synpunkterna, kvarstår i dag i huvudsak oförändrade.

Motion 132 åter anvisar vägar för de nu aktualiserade problemens - såväl vad prästlönetillgångarna

lösning gäller

som den kyrkliga förmögenhetsförvaltningen i allspecifikt mänhet, som måste bedömas intressanta och utvecklingsbara.

påpekats, förutsätter emellertid motionens för- Som tidigare

ett omfattande och grannlaga studium, varvid verkligande bl.a. de lokala besluts- och inflytandemöjligheterna torde tarva särskild uppmärksamhet. Omfattande ingrepp i den nuvarande berörande de myndigheter som

förvaltningsorganisationen i dag utför tillsyns- och/eller förvaltningsuppgifter kan

bl.a. förutses. Utskottet finner - trots vidare uppgiftens

till viss del förutsebara konsekvenser - det omfattning och dock angeläget att åtgärder vidtages på sikt i enlighet med motionens Detta måste naturligen ske i den statliga

syfte. utredningens form.

vad så slutligen beträffar motion 127, konstaterar utskottet att de däri uppmärksammade frågorna, varit.föremål för såväl 1979 som 1982 års kyrkomötes behandling (KLU 1979:20, KLU 1982:15 och 1982:18). Kyrkomötets i ämnet 1982-05-13 till regeringen överlämnade skrivelse är f.n. föremål för slutlig

Det är vidare - som behandling i regeringskansliet. upplyst

här betänkande - att de läroframgår av läronämndens bilagda mässiga aspekter, som motionen berör bör kunna bli bearbetade inom den utredning som på uppdrag av Svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete arbetar med i denna fråga. Med hänsyn härtill torde motionen icke föranleda någon kyrkomötets vidare åtgärder.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hem-

ställa

1. att kyrkomötet avslår motionerna 1983:32, 112 och 127,

2. att kyrkomötet i anledning av motionerna 1983:132 och

133 hos anhåller om en utredning rörande den

regeringen kyrkliga egendomsförvaltningen i enlighet med vad i motion 1983:132 säges.

KYRKOMÖTETS FRAMSTÄLLNING . . . SOU l983:66

I kyrkomötets skrivelse 1983:38 anmäldes till regeringen att kyrkomötet den 13 mars 1983 bifallit vad utskottet hemställt.

Mot bakgrund härav är det motiverat att i det följande närma-

re redogöra särskilt för ovannämnda motion 1983:132 till 1983 års kyrkomöte. I motionen anfördes sålunda följande.

Kyrkan kommer i framtiden att själv få finansiera sin verksamhet i betydligt större utsträckning än vad som sker i

‘ dag.

Därför blir det allt viktigare att Kyrkans tillgångar förvaltas på ett sådant sätt att inflationen inte urholkar kapitalet.

En bearbetning av Statistiska Centralbyråns officiella statistik visar att summan av de kyrkokommunala omsättningstillgångarna per 1980-12-31 var 2 294 Mkr. 1 923 Mkr var placerade på bankräkning, dvs. 83 %.

Summan av Kyrkans tillgångar i grav-, donations- och prästlönefonderna var 1981-12-31 941 Mkr, varav 700 Mkr var placerade på bankräkning, dvs. 74 %.

Medel placerade på bankräkning med högsta bankränta, har under den senaste 10-årsperioden minskat i värde med 2 % per år vid en genomsnittlig inflationstakt av 10 %. Det innebär t.ex. att de medel grav-, donations- och prästlönefonderna* haft placerade på bankräkning minskat i värde med 72 Mkr under den senaste 10-årsperioden.

Tillgångar placerade i aktier har under den senaste 10årsperioden ökat med 18,3 % per år, dvs. en real värdestegring på 8,7 %.

Om vi antar att grav- och donationsfondernas medel på bankräkningar samt 25 % av prästlönefondernas medel på bankräkningar 72-12-31 placerats i aktier och att dessa aktier hade utvecklats som Affärsvärldens generalindex hade dessa tillgodohavanden ökat från 312,3 Mkr till l 204 Mkr under den senaste 10-årsperioden. Med högsta bankränta antas i stället saldot per 81-12-31 ha blivit 499 Mkr.

För att motverka fortsatt värdeminskning av Svenska Kyrkans tillgångar och därmed ge Kyrkan ökad finansiell styrka och större ekonomiskt oberoende föreslår vi att

- Svenska fond bildas.

Kyrkans - I fonden medel ur donations- och

placeras grav-, prästlöne-

fonderna samt de kyrkokommunala fonderna. - Fonden i svenska som räntebär-

placerar värdepapper aktier,

ande obligationer och statspapper. - Fonden skall även i som

placera realtillgångar jord, skog

och fastigheter samt kunna förvalta dessa.

KYRKOMÖTETS FRAMSTÄLLNING . . . 53

— Församlingarna andelar i fonden. Andelarnas värde

köper offentliggörs dagligen och kan avyttras så fort likviditetsbehov uppstår. - = fondandelsägarna väljer fondbolagets sty- Församlingarna relse, vilken utformar fondens placeringspolitik och ansvarar för att den överensstämmer med Svenska Kyrkans etiska värderingar.

Med anledning av ovanstående hemställer vi

att kyrkomötet uttalar sig för en effektivare

av ovan nämnda kyrkliga tillgångar och

förvaltning

bildande av en Svenska kyrkans fond.

KYRKOMÖTETS FRAMSTÄLLNING . . . sou 1983:66

Bilaga l

till nationen

De kyrkokamlmala tillgångarna 1980-12-31

Tillgångar och skulder Hela riket Milj. kr

Tillgångar

Fastigheter och anläggningar 7 728 Därav kyrkobyggnader m. tillh. klockstapel 4 169

- - 861

begravn .platser

församlingshus 1086

prästgårdar 315

löne och klockarboställen l O44

andla fastigheter 252 Övriga anläggningstillgångar 660

Summa an1aggningsti11g5ngar*1 8 388

Kassa, bank och postgiro l 933 Övriga omsättningstillgångar 361

Summa cznsattningsti11g5ngar*2 2 294

Smula lO 682

Skulder Langfristiga skulder 927 Kortfristiga sku1der*3 280

Summa 1 207

Eget kagital Investerat stamkapital 7 461 Kyrkokcnmunala fonder 1 209 Därav investeringsfonder 950 Övriga finansieringskapital 804 Summa finansieringskapital 2 013

Summa 9 474

Surrma skulder och Eget kapital lO 682

*1= skulder + Invest.

Sun1rna anläggningstillgångar = Långfrist. Stamkapital *2= = Kassa(lO),

Summa ansättningstillgångar bank(l 870), pg(53), ob1ig.(35), övrigt(328)

*3= 1ån(23),

Tillfälliga övrigt(257)

r l

I

FRAMSTÄLLNING . . . 55

KYRKOMÖFETS

Bilaga 2

till ncmionen

De fbnder och donationer sxxn ej ingår i balansräkningen över donkyrkxiuzunnuala

Bilaga 3

till motionen

Grav-, donations- och 25 % av prästlönefbndernas bankmedel antas placerade i aktier.

Ingående balans Generalindex Dir. avkastning Direkta in- och utbetalningar

1973 312 299 - 312 + 13 117 + 2 999 = 328 103 1974 326 541 — 6 531 + 16 001 - 343 = 335 668 1975 333 382 + 96 681 + 13 669 + 68 173 = 511 905 1976 499 872 + 6 498 + 20 995 - 109 130 = 418 235 1977 417 735 - 71 850 + 19 216 - 8 203 = 356 898 1978 354 391 + 57 411 + 15 948 + 1 893 = 429 643 1979 430 351 - 430 + 24 530 + 8 906 = 463 357 1980 458 193 + 103 552 + 26 117 - 22 260 = 565 602 1981 566 060 + 322 088 + 23 772 - 50 675 = 861 245 1982 869 738 + 304 408 + 30 441 = 1 204 587

Det kan anmärkas att utredningen i en den 25 maj 1983 dagtecknad remiss har anmodats att yttra sig över kyrkomötets framställning i ovan nämnda skrivelse 1983:38 samt att utredningen i anledning

56 KYRKOMÖTETS FRAMSTÄLLNINC . . .

därav anfört att den planerar att under hösten 1983 avlämna ett

delbetänkande öm placeringsregler för prästlönefonderna.

5 STIFTSNÄMNDENS I VÄXJÖ FRAHSTÄLLNING OM

ÄNDRADE PLACERINGSREGLER FÖR PRÄSTLÖNEFONDERNA

Stiftsnämnden i Växjö anhöll i en till regeringen ställd skrivelse av den 7 februari 1983 om sådan ändring i 90 §

förordningen om förvaltning av kyrklig jord att obegränsad

placering i aktier eller förlagsbevis som är noterade på Stockholms fondbörs blir möjlig. I skrivelsen anförde stifts-

nämnden följande.

90 § i kungörelsen 1971:860 om förvaltning av kyrklig Enligt jord kan stiftsnämnden medge att högst en fjärdedel av till-

i prästlönefond placeras i aktier eller förlagsbevis gångarna som är noterade på Stockholms fondbörs.

Genom markförvärv förde pastoraten i Växjö stift 1980 över

hälften - 20 kr - av sina dåvarande omkring milj prästlönefonder till skogsfastigheter. Dessa markförvärv medförde emellertid krav från regeringen på kompensationsmark som i sin tur skapar nya fonder. Således har regeringen beslutat att stiftsnämnden skall verka för att l 500 ha produktiv mark

till berörda lantbruksnämnder eller till av dem avyttras anvisad köpare.

Hittills har 300 ha försålts och ytterligare kan endast 200 ha försäljas om försäljningsmedlen skall kunna placeras i de ovan nämnda förvärven. Därmed är placeringsmöjligheterna i dessa förvärv uttömda. Fortsatta markköp resulterar endast i krav på motsvarande areal från kyrkan — alltså i princip byten. Detta kan dock vara motiverat i strukturförbättrande syfte på många håll men löser inte aktuella placeringsproblem.

För att kunna förverkliga det krav på kompensationsmark som ställts på stiftet måste andra värdebeständiga placeringsmöjligheter skapas utöver vad som nu finns. Eftersom ytterligare markförvärv ej kan ske utan att motsvarande areal avyttras

58 STIFTSNÄMNDENS I VÄXJÖ . . .

återstår praktiskt taget endast den 25 % placeringen i värdepapper. Detta förhållande är klart otillfredsställande, och kommer att praktiskt taget omöjliggöra av res-

försäljningar terande l 000 ha. I de fall pastoraten ställer

sig positiva till försäljning kommer de att drabbas av stora förluster genom nuvarande starka inflation eftersom köpeskillingen till största delen kommer att placeras på bankräkning.

Kyrkans fastighetsbestånd är i stort behov av strukturrationalisering. En försäljning av olönsamma jordbruk är en angelägen åtgärd. För att möjliggöra sådan verksamhet -köp och av mark - utan att i

försäljning kyrkan alltför hög grad skall behöva drabbas av inflationsförluster måste ramarna för placeringsmöjligheterna vidgas.

Med anledning av ovan framförda skäl hemställer stiftsnämnden om sådan ändring av 90 § i kungörelsen att

obegränsad placering i aktier eller förlagsbevis som är noterad

på Stockholms fondbörs blir möjlig.

Genom beslut den 25 augusti 1983 förordnade att

regeringen stiftsnämndens skrivelse skulle överlämnas till

utredningen.

6 ALLMÄNNA SYNPUNKTER PÅ PLACERINGSMODELLER

I det följande för utredningen fram mera allmänt hållna synpunkter på placering av fondmedel. Synpunkterna är inte uteslutande avsedda för placering av prästlönefondmedel utan gäller i ett vidare perspektiv. Utredningen anser inte att speciella aspekter bör läggas på placering av sistnämnda fondtillgångar, eftersom gängse principer om största möjliga avkastning eller värdetillväxt torde komma att läggas till grund för placeringsinriktningen. Någon åtskillnad bör därför inte göras i betraktelsesättet såvitt gäller placering av prästlönefondmedel resp. andra förvaltade fondmedel.

I sammanhang då olika placeringsregler, skrivna eller oskrivna, vägs mot varandra anförs ofta att reglernas främsta syfte bör vara en ändamålsenlig och säker placering. Man vill också att vid reglernas utformning hänsyn tas till särskilda krav på likviditet. Med beaktande härav skall vidare placeringarna i möjligaste mån ge värdesäkring åt det insatta kapitalet.

Olika intressenter kan ha starka önskemål om en tillfredsställande räntabilitet på det insatta kapitalet. Förutom att ändamålet med fonden etc. skall tillgodoses måste sålunda kraven på värdebeständighet och god avkastning kunna tillgodoses. Dessa faktorer bör också balanseras mot intresset av att placeringsreglerna utformas så att de samtidigt främjar eller i vart fall inte motverkar en effektiv förvaltning. .

60 ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . . sou

1983:66:

Genom en effektiv och rationellt utformad fondförvaltning kan goda placeringar möjliggöras som annars inte skulle kunnat ske.

Olika placeringsformer förekommer. De vanligaste placeringsformerna är aktier, reverslån, obligationer, fastigheter och placering på räkning i bank. Utredningen kommer att i ett senare betänkande närmare redovisa de olika placeringsinstrumenten och begränsar sig i förevarande delbetänkande till att mera kortfattat beröra de nämnda instrumenten.

Som framgår av det ovan sagda är frågan om vilka riktlinjer som lämpligen bör vägleda fondförvaltare i deras placeringsval mångfacetterad. Vid val av placeringsformen aktier eller vissa andra värdepapper tillkommer aspekten om hur det inflytande skall utövas som följer av fondernas värdepappersinnehav.

Den ekonomiska teorins utgångspunkt för analysen av företagens beteende i marknadsekonomin är bl.a. ett antagande om vinstmaximering. För t.ex. en förmögenhetsförvaltare skulle ett motsvarande antagande innebära att denne strävar efter att placera medlen på ett sådant sätt att totalavkastningen (inkl. värdestegring på förvärvade tillgångar) blir så hög som möjlig.

I sin strävan efter högsta möjliga avkastning måste en kapitalplacerare alltid ta hänsyn till den risk som är förknippad med en placeringsform. Risken eller bättre uttryckt osäkerheten om den framtida utvecklingen kan avse utdelningen eller värdestegringen eller bådadera. En placeringsform kan mer eller mindre teoretiskt även innebära finansiell risk (risk för att kapitalet går förlustigt). Sålunda är en fordringsrätts eller akties värde beroende på gäldenärens resp. aktiebolagets soliditet.

Ränte- och prisutvecklingen samt skattesystemets utformning har drivit fram intresset för antikviteter, konst, ädelstenar och ädla metaller som placeringsalternativ. Självfallet kan

ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . . 61

dylika objekt inte vara aktuella vid t.ex. förvaltningen av prästlönefonder, men de bör ändock nämnas i detta sammanhang för att visa den vida ram inom vilken en förmögenhetsförvaltare i och för sig kan operera.

Vid avvägningen av hur placeringsformerna närmare skall användas i den praktiska hanteringen gör sig många synpunkter gällande. Allmänt kan sägas att någon enhetlig, för alla situationer heltäckande lösning inte finns. Visserligen finns framtagna matematiska modeller för hur den optimala värdepappersportföljen bör vara sammansatt. Finansanalytiker och ekonomer har också inte sällan teoretiska lösningar av olika utseende och ofta bestämda meningar om hur de rätta placeringarna skall göras.

Teori och verklighet är dock som bekant inte alltid sammanfallande, och det har följdriktigt visat sig att de modeller som på papperet verkar vara utomordentligt välfunna i själva verket inte lett till åsyftade resultat. I de fall, där vissa placeringar kunde ha förefallit naturliga, har det i stället visat sig att mindre utstuderade alternativ varit de mest lönsamma. Som exempel kan nämnas att de aktiefonder som under de för aktiemarknaden åren 1979 - 80

besvärliga gick bäst, var de som helt enkelt hade placerat en relativt stor del av fondkapitalet som specialinlåning i bank, låt vara att man därvid kom i åtnjutande av en ännu högre ränta än normalt.

Den ekonomiska utvecklingen och nyheter på kapitalmarknadens område förändrar alltså ständigt förutsättningarna för användningen av de olika placeringsinstrumenten. Givetvis inverkar också andra, näraliggande faktorer vad gäller placeringar av fondförmögenheterna. Därtill hör framför allt de krav på betalningsberedskap som en fonds ändamål ställer.

Men också fondens storlek har betydelse för möjligheterna till effektiva placeringar. Det kan sålunda vara mindre meningsfullt att placera ett litet fondkapital i aktier eller reverslån, i synnerhet om kapitalet skall vara lätt tillgäng-

62 ALLMÄNNA SYNPUNKTER

ligt för utdelning. Med en stor fondförmögenhet följer, å andra sidan, större möjligheter att planera placeringarna på både kort och lång sikt. En slutsats inställer sig härvid genast, nämligen att det därför kan vara ändamålsenligt att små fonder med i huvudsak samma ändamålsinriktning i placeringshänseende behandlas som en sammanslagen stor fond, varigenom möjligheter till optimal förräntning och värdetillväxt av de enskilda fondförmögenheterna uppnås. Principiellt kan övervägas att tillämpa ett sådant förfarande också när det gäller större fonder med samma ändamålsinriktning.

Av det föregående framgår att placeringsinriktningen beträffande fondförmögenheter kan variera högst väsentligt. Flera alternativ kan tänkas. Det framstår därvid som mindre lämpligt att lägga fram alltför detaljerade förslag till regler om placering av medlen i prästlönefonderna. Däremot är det möjligt och kan i vissa fall framstå som önskvärt att de erfarenheter som allmänt sett finns i fråga m förmögenhetsplaceringar tas till vara.

Vid val av olika placeringsalternativ bör först klargöras, om förvaltningens mål är en hög direktavkastning eller om tonvikten bör läggas vid en långsiktig värdetillväxt. I det förra fallet kan den finansiella tjänst som fonden erbjuder ge upphov till en aktiv likviditetsförvaltning. Därvid blir i regel en betydande del av fondens placeringar kortsiktiga, dvs. placeringarna sker normalt i form av banktillgodohavanden, statsskuldväxlar eller bankcertifikat. Aktier kan ifrågakomma men ofta bara i undantagsfall. Obligationer har inte varit aktuella i någon större utsträckning, bl.a. därför att obligationsmarknaden generellt sett hittills har haft en relativt låg omsättningskapacitet. Med hänsyn till de nya inslag som på senare tid förekommit på obligationsmarknaden torde man dock kunna förvänta sig en motsatt utveckling i detta avseende.

OU 1983:66 ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . . 63

En fråga, som särskilt tas upp i direktiven är frågan, om möjligheten att placera fondtillgångarna i aktier bör utvidgas. För vissa institutionella placerare, t.ex. på den statliga sidan, lägger placeringsreglementen och andra bestämmelser hinder i vägen för den som skulle placeringsinriktning bli följden av en fri avvägning mellan avkastning och risk. Om man liberaliserar de bestämmelser som i dag restrikutgör tioner för en friare placering i aktier, kommer detta att leda till ett ökat utbud av om riskvilligt kapital. Frågan ett ökat utbud av riksvilligt kapital är inte bara en fråga om ersättning för risk samt ett ökat engagemang inom näringslivssektorn utan berör centrala frågor om hur ägaransvaret skall utövas. Läggs tonvikten vid en långsiktig värdetillväxt, är vissa slag av aktier intressanta. Aktier med då och då återkommande fondemissioner kan här erbjuda ett placeringsalternativ även om direktavkastningen per aktie räknat blir relativt måttlig. Många aktier ger på sådant vis en förhållandevis låg utdelning men en god värdetillväxt. Kurserna har fluktuerat kraftigt genom åren, vilket dock inte hindrar att, generellt sett, aktierna behållit sitt realvärde och i flera fall ökat detta. I andra fall, åter, aktierna en värdetillväxt uppvisar låg men en, relativt sett, hög Dessa aktier är av utdelning. särskilt intresse för dem som eftersträvar ett kortvarigt aktieinnehav med hög förräntning på det insatta kapitalet. En omständighet som talar till aktiernas förmån är det förhållandet att vissa aktieplaceringar möjliggjort bättre förräntning än nästan alla andra alternativ. Under den allra senaste perioden (perioden 1981-83) har t.ex. en påtaglig värdestegring registrerats. Det är också lättare att realisera värdestegring på aktier än t.ex. fasvärdestegring på tigheter.

i1

4 64 ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . . SOU

l983:6ä

Placering i aktier har i regel betraktats som mera riskfylld än placering i andra slags tillgångar. Sådana placeringar måste därför ofta ske med beaktande av önskvärdheten att placeringarna sprids på olika papper. Detta är särskilt angeläget när det rör sig om något större eller stora förmögenheter. För att kravet på riskspridning skall kunna tillgodoses förutsätts normalt ett mera omfattande fondkapital. Detta kan bl.a. ha uppkommit genom samförvaltning av flera mindre fonder.

vad gäller val av aktier som placeringsform representerar investmentbolaget ur placerarens synpunkt en teknik för indirekt ägande. Aktier i ett sådant bolag kännetecknas av att de genom fördelningen på skilda aktier erbjuder en viss riskspridning. Vad investementbolaget sålunda kan erbjuda placeraren är portföljval, riskspridning och förvaltning. För små placerare eller för placerare som saknar erforderliga kunskaper, tid eller intresse för att själva köpa och förvalta aktier kan investmentbolagsaktier utgöra ett intressant alternativ.

En med placering i aktier besläktad placeringsform är investering i andelar i aktiefonder. Frågan om en utvidgning av möjligheterna att företa sådana placeringar har aktualiserats genom regeringens beslut den 28 februari 1980 med anledning av den till regeringen ställda skrivelsen den 24 november 1976 från Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund med begäran om viss ändring i 90 § förordningen om förvaltning av kyrklig jord (se närmare avsnitt 3). Utredningens uppdrag i fråga om prästlönefonderna grundar sig på nyssnämnda skrivelse från Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.

Aktiefondernas verksamhet regleras sedan 1975 av en lag (SFS 1974:931). Lagen kan närmast karaktäriseras som ett slags skyddslagstiftning för mängden av privatpersoner, som

OU 1983:66 ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . . 65

ofta satsar ett mindre kapital i form av andelar i en aktiefond.

En aktiefond består huvudsakligen av aktier eller andra värdepapper och bildas genom att allmänheten tillskjuter kapital till fonden. Aktiefondsverksamheten tas om hand av ett fondbolag, sm förvaltar tillgångarna och svarar för försäljning och inlösen av andelar i fonden. Förvaring av tillgångarna i en aktiefond ombesörjs av en s.k. förvaringsbank, som tar emot inbetalningar och svarar för utbetalningar som avser fonden. Aktiefondsverksamhet är i en

Sverige skyddad verksamhetsform så till vida som att den inte får här bedrivas av annan än ett svenskt fondbolag.

Aktiefondslagen innehåller bestämmelser om hur verksamheten får bedrivas, minimikrav på aktiekapital i fondbolaget, placeringsregler, som bl.a. föreskriver att högst 10 % av förvaltad fonds värde får placeras i ett och samma

värdepapper, rösträttsbegränsning, regler om aktiefonds upptagande av lån, redovisning, tillsyn m.m.

Vid utövandet av tillsyn, som utövas av bankinspektionen, har inspektionen till uppgift att med uppmärksamhet följa bolagets verksamhet, i den mån det behövs för kännedom om de förhållanden som kan inverka på säkerheten för och

bolaget aktiefond som bolaget förvaltar, eller annars är av

betydelse för en sund utveckling av aktiefondsverksamheten.

Tillsynsreglerna beträffande aktiefonder knyter nära an till bankin-i spektionens tillsyn över bl.a. banker. Bankinspektionen skall bl.a. förordna en revisor i fondbolaget.

Garantier mot missbruk av skötseln av fondtillgångarna

i - förutom - krav att ligger tillsynskrav på aktiefonds tillgångar skall vara nedsatta hos förvaringsbank. Förvaringsbank står under bankinspektionens tillsyn.

Aktiefondslagstiftningen förutsätter s.k. öppna fonder. En sådan fond kan, till skillnad från slutna fonder, fritt öka och minska sitt kapital. Vidare har i princip vem som helst

66 ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . . sou 1983:6€

av allmänheten rätt att förvärva andelar i en öppen fond. Fondbolaget är vidare skyldigt att omedelbart inlösa fondandel, om andelsägaren begär det. Endast öppna fonder är . tillåtna i Sverige.

Genom aktiefondernas konstruktion föreligger automatiskt en störe trygghet för placeraren, när det gäller förvärv av fondandelar jämfört med förvärv av enskilda aktieposter. Genom kravet på att den förvaltade fondförmögenheten får placeras till högst 10 % i ett och samma värdepapper (minst 10 börsnoterade företags aktier måste därför ingå i värdepappersportföljen) erbjuder placeringen i fondandelar större riskspridning än placering i enbart aktier.

På senare år har aktiefonderna blivit ett attraktivt placeringsalternativ. Genom fondandelsförvärv har privatpersoner, som bara förmår att spara relativt begränsade belopp, möjlighet att få sitt sparande professionellt förvaltat och, som nyss nämnts, genom fondförmögenhetens fördelning på flera slag av värdepapper en riskspridning på sina placeringar. Sparandet kan också totalt sett administreras till lägre kostnader än om varje enskilt sparande skulle hanteras individuellt.

I samband med aktiefondernas ökade aktivitet har det diskuterats huruvida dessa på längre sikt har lyckats uppnå bättre avkastning än den genomsnittliga kursutvecklingen enligt generalindex. Det bör emellertid observeras, att, även om fonderna inte avkastningsmässigt skulle avvika från index, de likväl kan prestera värdefulla finansiella tjänster åt delägarna. En institutionalisering av ägandet i form av aktiefonder och investmentbolag torde sålunda vara ett sätt att erhålla riskspridning och professionell förvaltning av fondkapitalet.

När det gäller förvärv av andelar i aktiefond kan från risksynpunkt större frihet medges än när fråga är om placering i aktier. Det rör sig här nämligen om värdepapper, som

ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . . 67

redan i sig representerar en riskspridning. Genom kravet i aktiefondslagen att den mot fondandelarna svarande fondförmögenheten skall vara placerad i minst ett visst antal företags olika aktier har säkerhetsintresset tillgodosetts i betydande omfattning. Det föreskrivna kravet på riskspridning innebär därför, som utredningen nyss framhållit, ett större mått av trygghet än placering i enbart aktier. Mera sällan är det möjligt att vid placering direkt i aktier uppnå en liknande riskspridning.

Ett annat alternativ är placering i obligationer. Ibland framhålls det att en fondförvaltning, som är helt eller i huvudsak hänvisad till placering i obligationer, inte kan uppnå lika hög avkastning som en friare och aktivare förvaltning innefattande rätt att placera i aktier och fastigheter. En orsak till detta torde vara att riksbanken har utövat en hård reglering av obligationsräntorna. En ändring har dock på senare tid skett i riktning mot en friare ränteutveckling, vilket kommit till uttryck i en högre avkastning på industriobligationer och vissa stats- och bostadsobligationer. Vidare bör noteras att det riskkapital som aktier representerar kräver en högre total avkastning för att aktiemarknaden skall fungera.

Med beaktande av de synpunkter som skäligen kan anföras beträffande placering av prästlönefondernas medel samt de särskilda synpunkter som därvid kan läggas på långfristiga resp. kortsiktiga placeringar anser utredningen att fondtillgångarna fritt bör kunna placeras i obligationer. Givetvis gäller härvid, liksom i alla sammanhang då större förmögenheter skall placeras på sådant sätt att allmänna krav på säkerhet i placeringarna uppställs, att förmögenheten åtminstone i viss utsträckning bör fördelas på olika placeringar. Även utan några formella begränsningsregler kan det därför förutsättas att de förvaltande organen normalt inte placerar fondförmögenheten uteslutande i obligationer. Skulle i undantags-

i 68 ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . . sou 1983:66Å

i l

w

x1

i

fall placeringar göras enbart i sådana värdepapper, bör placeringarna ske i olika slags obligationslån så att i tillbörlig utsträckning det allmänna kravet på riskspridning därigenom tillgodoses.

När det gäller placeringar i obligationer kan skilda intressen ligga till grund. Först och främst måste naturligtvis ekonomiska synpunkter vara avgörande. Detta har diskuterats i »det föregående. Men också andra värderingar kan anläggas. Det kan sålunda hävdas att vissa slag av obligationsplaceringar är till fördel för det allmänna i sådan grad att en viss prioritet bör komma till stånd, t.ex. beträffande förvärv av statsobligationer. Statens behov av medverkan vid finansieringen av det f.n. rådande stora statliga budgetunderskottet skulle sålunda kunna föranleda en, mot bakgrund av den låga risk som anses förenad med sådana förvärv, rekommendation från utredningens sida om placeringar i statsobligationer. Utredningen anser dock att ett förslag härom, som närmast skulle få ekonomisk/politisk prägel, skulle falla utanför ramen för utredningsuppdraget. Utredningen lägger därför inte fram något förslag till sådana föreskrifter eller rekommendationer. Detsamma gäller även i fråga om bostadsobligationer, industriobligationer m.m. Placeringarna bör i stället ske väsentligen med utgångspunkt från de för ifrågavarande fond rådande ekonomiska intressena och i övrigt med beaktande av de allmänna lämplighetssynpunkter som fondförvaltningen anser sig böra lägga i placeringsfrågan.

Enligt direktiven skall utredningen särskilt pröva, om rätten att placera fondmedel i fastigheter bör förändras. Placering av tillgångar i fast egendom är att betrakta som placering med inriktning på långsiktig värdetillväxt. Enligt allmänna erfarenheter är placering i sådana tillgångar ofta förenad med stora förvaltningskostnader och krav på särskilda kunskaper om fastighetsmarknaden. Placeringen förutsätter

ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . . 69

därför normalt ett tämligen stort fondkapital och tillgång till särskild expertis. Frågan, huruvida placering i fast egendom kan anses ekonomiskt motiverat, kan endast bedömas utifrån kapitalförvaltarens totala resurser.

Även när det gäller placering i olika former av reverslån kan det vara nödvändigt att, t.ex. när det gäller reverser mot säkerhet av fast egendom, mer eller mindre fast knyta personer med specialistkompetens till kapitalplacerarens organisation. Placering i olika former av reverslån förutsätter en noggrann säkerhetsprövning från kapitalförvaltarens sida. Detta kan leda till att, på motsvarande sätt som gäller i fråga om placering i fast egendom, fonden engagerar personer med specialistkompetens beträffande värderingen.

Som inledningsvis påpekats utgör kraven på likviditet en betydelsefull faktor vid utformandet av placeringsstrategin. Om fonder med olika krav på likviditet samförvaltas, kan balans uppstå mellan sådana krav. Fonder kan uppvisa hela skalan av krav på likviditet. Vissa medel måste sålunda, bortsett från en viss buffert, ständigt hållas i beredskap för krav på Andra fonder utsätts under

betalning. längre tidsperioder inte för några betalningskrav. Behov av likviditet hos sådana fonder föreligger därvid i mera begränsad omfattning.

Det är naturligt att fonder i allmänhet håller en viss likviditet. Detta sker i regel genom att nödvändig likviditetsreserv placeras på bankräkning eller i form av bankcertifikat eller statsskuldväxlar. Från utredningens sida kan givetvis inte någon erinran göras mot en sådan typ av placeringar. När det gäller större fonder med betydande tillgångar är det dock ofta nödvändigt att placeringarna sker med tanke på större kapitaltillväxt och även,avkastning än vad enbart en likviditetsberedskap kan ge. Det blir därför till slut fråga om en bedömning i det enskilda fallet, hur stor del av

70 ALLMÄNNA SYNPUNKTER . . .

fondförmögenheten som skall placeras i likvida tillgångar av nu nämnt slag.

För att vissa placeringsformer i praktiken skall vara aktuella krävs att fondförmögenheten är av en viss storlek. Med en stor fondförmögenhet följer större möjligheter att planera placeringen på både kort och lång sikt. Vidare kräver hänsynen till förvaltningskostnaderna att fondförmögenheterna förvaltas så rationellt som möjligt. I fråga om mindre förmögenheter är det enligt utredningens mening mest ändamålsenligt att möjligheterna till en samförvaltning av fonderna tas till vara. samförvaltning kan ske genom att ett flertal småfonder sammanläggs till en enda fond och att de i samfonden ingående fonderna formellt upplösas. Syftet med att bilda en samfond är i första hand att rationalisera fondförvaltningen men även att bättre kunna tillgodose ett för flera fonder gemensamt ändamål genom att större belopp kan disponeras för ändamålet. En samfondsbildning innebär en förenklad hantering särskilt när det gäller placering och bokföring av kapitalet och användning av disponibel avkastning. samförvaltning kan även ske utan att fonderna upplöses. Kapitalet kan då placeras gemensamt. Bokslut måste dock upprättas för varje fond i de fall en regelrätt sammanslagning (fusion) inte skett med annan eller andra fonder. För de olika fonder som skall ingå i denna samförvaltning bör ett avräkningsförfarande tillämpas. De särskilda fonderna tar därvid del i kostnaderna för den gemensamma medelsförvaltningen efter storlek och får sin andel av den gemensamma avkastningen i proportion till sitt andelstal i den gemensamma medelsförvaltningen.

7 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

BETRÄFFANDE PLACERINGSREGLER FÖR PRÄSTLÖNEFONDERNA

7.1 Inledande synpunkter

Som framgår av vad tidigare anförts grundar sig utredningens

i fråga om prästlönefonderna på en skrivelse den 24 uppdrag november 1976 från Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund till regeringen. Skrivelsen torde få ses mot bakgrund av de svårigheter pastoraten i dag har att kunna återplacera sina medel i främst jord- och skogsegendom. I

om förvaltningen av sådan egendom har kyrkan otvetydigt fråga sakkunskap till sitt förfogande i de tolv stiftsnämnderna. För Stockholms stift finns dock inte någon särskild stiftsnämnd. I nämnda stift fullgörs stiftsnämnds åligganden av stiftsnämnderna i Uppsala och Strängnäs enligt regeringens bestämmande. Inom samtliga stift råder en uppsplittring av förvaltningen av jord och skog som från rationell synpunkt torde få anses vara mindre lämplig.

Den kyrkliga skogsförvaltningen, som sedan år 1972 omhänderhas av stiftsnämnderna, omsluter mellan l50 och 175 milj. kr. årligen och lämnar ett resultat före skatt om ca 45 % av detta belopp, dvs. ca 70 — 75 milj. kr. Efter vissa vinstut-

utdelas nettoresultatet till pastoraten jämningsavsättningar efter andelstal. Jordbruksegendomarna förvaltas av pastoraten

72 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN . . sou 1983:66

när det gäller löneboställena, medan stiftsnämnderna direktförvaltar kyrkofonds- och prästlönefondsfastigheterna. Den fastlagda mark- och en starkt jordbrukspolitiken utgör bidragande faktor när det gäller svårigheterna för kyrkan att återinvestera prästlönefondsmedlen i jord och Från skog. kyrkans sida har därför i samarbete med en särsparbankerna skild kyrkans värdepappersfond i form av en aktiefond tillskapats i syfte att åstadkomma ett rationellare placeringsalternativ för de prästlönefondsmedel som är placerade på - ca 300 kr av totalt bankräkning milj. 340 milj. kr. Även en av affärsbankerna har en motsvarande aktiefond. tillskapat Numera är ca 28 milj. kr. placerade i Svenska kyrkans värdepappersfond. En del av detta belopp utgörs dock av kapital som centrala kyrkliga institutioner placerat i aktiefonden. Orsaken till att endast en ringa del av prästlönefondernas kapital funnit sin placering i aktiefonder kan vara flerfaldig, bl.a. kan, enligt vad utredningen erfarit, en viss skepsis mot en aktiv kapitalförvaltning av kyrkans medel vara en av anledningarna. Som framgår av till detta betänkande är huvuddelen bilagan av medlen i prästlönefonderna i bank. Fonderna är placerad splittrade på ett mycket stort antal pastorat och är i regel så små att det för dem ofta av praktiska skäl inte finns något annat placeringsalternativ än bank. Pastoraten har vidare betraktat fonderna som ett att anberedskapskapital vändas för återköp av mark. Även av det utbudet på grund låga av fastigheter till har fondmedlen blivit inneförsäljning stående på bankräkning. Pastoratens inställning till andra former av placering av fondmedel än i jord, och bank skog synes många gånger präglas av en viss konservatism. I förarbetena till lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord underströks att en bankplacering av tillgångarna var klart otillfredsställande och att fonderna inte därigenom bevarades vid sitt reella värde, varför en mer mångsidig placering av fondmedel, bl.a. i aktier, förordades (se prop.

sou 1983:66 UTREDNINGENS ÖVERVÄGAEJDEN . . . 73

1970:168 s. 130). Pastoraten synes dock inte sällan hysa tveksamhet inför tanken att de skulle gå in i vad som uppfattas som aktiespekulationer, vilka då befaras få negativa verkningar för kyrkans verksamhet. Ibland har mera uttalat framförts den uppfattningen att pastoraten skulle ytterligare frånhändas sin självbestämmanderätt över egna medel, om annan placering än i lokalt anknutna banker valdes.

I nuvarande placeringsinriktning ligger emellertid ett speciellt problem. Detta gäller för stiftsnämnderna, som skulle kunna tänkas önska att de i större utsträckning kunde disponera över prästlönefonderna än som f.n. är möjligt, främst för att - som inträffade åren 1977-80 - kunna vara med och konkurrera på lika villkor vid de stora skogsegendomsutbuden (jfr utbuden från Munksjö, Billerud m.m.) och därmed kunna påskynda det pågående rationaliseringsarbetet beträffande den kyrkliga jorden. Men den nuvarande placeringsinriktningen är också ett problem för kyrkan totalt, eftersom den uppsplittrade förmögenhetsförvaltningen utestänger möjligheten till en samlad förvaltning sm på ett aktivt sätt skulle kunna bidra positivt till kyrkans försörjning. Den kyrkliga verksamheten är till allra övervägande delen skattefinansierad. En aktivering av de ecklesiastika tillgångarna vad gäller såväl kapitalförvaltningen som förvaltningen av jord- och skogsbruket synes därför vara från allmän synpunkt motiverad.

Nuvarande fördelning av förvaltningsansvaret mellan stiftsnämnder och pastorat kan anses utgöra den kompromisslösning som uppnåddes för att 1972 års reform skulle kunna genomföras utan hinder av pastoratens negativa attityd till densamma. Tack vare skicklig förvaltning i kombination med goda skogskonjunkturer har emellertid denna attityd numera avsevärt dämpats. I syfte att nå reella ekonomiska förbättringar också för det ecklesiastika jordbrukets vidkommande har genom stiftsnämnderna tanken ånyo förts fram om en regionalisering

74 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN . . . sou 1983:66

av jordbruksförvaltningen efter skogsförvaltningsmodellen, dvs. en förvaltningsmässig samling till stiftsnämnderna.

Ett studium av jordbrukets ekonomiska utfall de senaste åren ger ovedersägligen vid handen, att kraftfulla strukturrationaliseringsinsatser och en organisatorisk översyn måste till för att man skall kunna förbättra den låga lönsamheten. År 1979 var avkastningen blott ca 0,25 % av 1975 års taxe-

- frånräknad. Ett arbetssutskott ringsvärden värdestegringen vid 1980 års stiftsnämndskonferens har därtill aktualiserat lönsamhetsfrågan och bl.a. presenterat alternativa förvaltningsmodeller. Uppsala universitets jordbruksförvaltning, omfattande ett jordbruksinnehav liknande t.ex. Uppsala stifts - ca 15 000 ha - har initialt befunnits vara av

särskilt intresse, främst med hänsyn till dess enligt arbetsutskottet smidiga organisatoriska uppläggning och uppnådda goda avkastning.

Strukturrationaliseringsarbetet kommer emellertid sannolikt att medföra att de redan stora prästlönefonderna tillförs ytterligare medel.

7.2 Särskild kyrkoavgift

I sammanhanget bör nämnas att pastoraten har att betala en särskild kyrkoavgift beräknad på pastoratens lönetillgångar, dvs. löneboställen och prästlönefonder samt andelar i prästlönejordsfond och prästlönefondsfastigheter. Denna kyrkoavgift, som tillsammans med den allmänna kyrkoavgiften skall finansiera ekonomisk utjämning mellan kyrkliga kommuner, tillförs kyrkofonden. Enligt 14 § lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader skall avgiften utgå i förhållande till vad som kan anses utgöra skälig avkastning av tillgångarna. Regeringen har fastställt närmare föreskrifter och därvid utgått från fasta procenttal för olika egendomsslag, bestämda för

l983:66 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN . . . 75 sou

- skäl - för flera hela riket och av främst administrativa

år.

I 5 § förordningen (1971:861) om kyrkliga kostnader stadgas

att skall tas till de lönetillgångar som pastoraten hänsyn

hade den 31 december 1981. Den särskilda kyrkoavgiften utgår

med som beräknas enligt 6-9 §§ i förordningen om kyrkbelopp

liga kostnader. I nyssnämnda paragrafer stadgas följande.

som utgörs av fast egendom eller 6 § För lönetillgångar andel i fast beräknas till två procent av egendom avgiften 1980 års Med fast egendom likställs tomttaxeringsvärde. rätt. Har viss del av egendomen vid taxeringen åsatts skogsbruksvärde skall för denna del dock avgiften beräknas till sex

procent av skogsbruksvärdet. För som av andel i fast egendom skall lönetillgångar utgörs beräknas i proportion till andelstalet. avgiften

7 § För som utgörs av bankmedel eller lönetillgångar andra än i 8 § anges beräknas avgiften till sju fordringar av det nominella värdet. procent

som utgörs av obligationer, för- 8 § För lönetillgångar och konvertibla skuldebrev beräknas avgiften till lagsbevis åtta procent av anskaffningsvärdet.

9 lönetillgångar som utgörs av aktier och andelar i § För aktiefonder beräknas avgiften till fyra procent av anskaff-

ningsvärdet.

av den särskilda kyrkoavgiften skall sålunda Vid beräkningen tas till de som pastoraten hade den 31 hänsyn lönetillgångar

december 1981. Bestämmelsen har fått till effekt att varje

mellan t.ex. fastighetsinnehav och förmögenhetsförändring kommer att påverka pastoratens ekonomiska banktillgodohavande

situation kort sikt. Vissa effekter av det nuvarande sypå stemet av en skrivelse av den 17 januari 1983 från framgår

stiftsnämndskonferensens arbetsutskott till civildepartemen-

tet. I skrivelsen anfördes bl.a. följande.

1982 års som skall vara värdemätare för fastaxeringsvärde, avviker i grad från saluvärdet på dessa fastigtigheter, hög

76 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN . . .

heter - relation ung 1:3. Ett pastorat, som erbjudes placera sina fonder i mark, gör därför en förlust sikt på kort genom att man tvingas att till kyrkofonden, kanske under flera år, inleverera 7 % som ränta på medel trots att den bankplacerade verkliga avkastningen genom markköp bedöms motivera 6 % av ett värde som endast motsvarar en av tredjedel banktillgången. Motsvarande vinst för vid uppstår pastoratet försäljning av fastighet. För att förtydliga vad som nu sagts kan framytterligare, hållas att för att pastoratet vid av skall få inköp skogsmark en intäkt som motsvarar 7 % på bankmedel erfordras vid en kommunalskatt om 30 kronor per skattekrona ca 6 x 3

= 26 % av

0,70 taxeringsvärdet. Pastoratet får sålunda av egna skattemedel erlägga skillnaden, 20 % av taxeringsvärdet, till kyrkofonden fram till justeringen 1985. att under dessa för- Svårigheten utsättningar få pastoraten att medverka i strukturrationali— seringen är uppenbar. Om man i stället med ett enkelt en rapportsystem gjorde årlig avstämning mellan lönetillgångarnas olika placering inom pastoratet skulle olägenheterna för rationaliseringsarbetet elimineras och följsamhet i i detta avseenavräkningen de kunna uppnås som merarbete samtidigt inget väsentligt behöver uppstå.

Stiftsnämndskonferensens arbetsutskott får därför på konferensens uppdrag hemställa om sådan av om ändring förordningen ändring (SFS 1982:866 § 5) av kungörelsen (1971:861) om kyrkliga kostnader, att årlig avstämning sker av lönetillgångarnas placering att läggas till för av särskild grund beräkning kyrkoavgift.

7.3 Placeringsformer för prästlönefonder

När det gäller utformningen av för placeringsregler prästlö-

nefonderna, som huvudsakligen tillkommit genom av försäljning

prästboställen, är det allmännas intresse inte till begränsat att kapitaltillgångarna bevaras och i största utmöjliga

sträckning får en värdetillväxt. Fonderna bör även lämna en

så hög direktavkastning som möjligt, eftersom det är ett

allmänt intresse att den lokala hålls nere. I utdebiteringen

den mån de intentioner som låg bakom 1970 års boställsreform

skall fullföljas, tillkommer dessutom att placeringsreglerna bör utformas så att medlen, åtminstone inom en avlämpligt

vägd planeringsperiod, också kan vara tillgängliga för för-

sou 1983:66 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN . . . 77

värv i rationaliseringssyfte av fastigheter. Man bör samtidigt hålla i minnet att huvudändamålet med förvaltningen av prästlönefonderna är att fondernas avkastning skall användas för samma ändamål som den försålda egendomen varit avsedd för, dvs. i princip till prästerskapets avlöning.

Placeringsreglernas närmare utformning beror sålunda på om man vid förvaltningen av medlen bör fästa den största vikten vid så stor värdetillväxt som möjligt eller vid hög direktavkastning samtidigt som det måste beaktas att medlen skall vara lätt tillgängliga för återplacering i fast egendom.

Om målsättningen bör vara främst att hålla medel tillgängliga för återplacering i fast egendom, bör förvaltningen av medlen koncentreras till en hög direktavkastning i kombination med korta placeringar såsom t.ex. statsskuldväxlar, bankcertifikat och specialinlåning i bank. Förutsättningarna för en sådan förvaltningsinriktning har dock inte förelegat under senare år. Särskilt gäller det de förvärv som var aktuella under åren 1977-80, då stora mängder prästlönefondsmedel hade kunnat placeras och återplaceras i fast egendan i samband med vissa stifts förvärv av större skogsegendomar. Dåvarande - och nuvarande - och

jordförvärvslagstiftning andra rent politiska skäl omöjliggjorde emellertid en sådan direktanvändning av fondmedlen annat än i begränsad utsträckning.

Om förvaltningen av medlen i prästlönefond skall inriktas på en hög direktavkastning i kombination med korta placeringar, kan, bl.a. mot bakgrund av fondernas ofta ringa storlek, aktier komma i fråga endast i undantagsfall. Beroende på läget på aktiemarknaden kan också önskvärdheten av att ha fondmedel disponibla för rationaliseringsändamål motivera att placering i aktier begränsas.

Frågan om placering i riskkapital såsom aktier är som utredningen tidigare påpekat inte bara en fråga om graden av risktagande och ersättningen härför. Man kommer också in på

78 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN . . .

frågor som rör den rätt till ägarinflytande som följer med aktieinnehavet. Mera konkret kan man ställa frågan, hur den rösträtt skall utövas som de förvärvade aktierna ger. Skall begränsningar införas vad gäller rätten att förvärva en större post aktier i samma företag? Vad gäller kyrkligt förvaltade fonder tillkommer den omständigheten att man från kyrkligt håll understundom ansett att köp av aktier i vissa företag inte lämpligen bör ske av etiska skäl.

För vissa prästlönefonder med stora banktillgodohavanden kan man f.n. utnyttja möjligheterna till specialinlåning mot högre ränta än på vanlig bankräkning. Uögränteperiodens längd är dock svårbedömbar, varför placeringar med sikte på denna typ av avkastning kan leda till viss ryckighet och ibland administrativa olägenheter. Det förtjänar i sammanhanget erinras om ränteutvecklingen under den senaste tioårsperioden. En lugnare placering av kapital är naturligtvis att sätta in medlen på vanlig bankräkning med viss bundenhet i tiden, varigenom något högre ränta erhålles. I tider av högt ränteläge kan denna placeringsform ofta visa sig vara fördelaktig, om man bortser från olägenheten av att medlen inte är omedelbart tillgängliga för uttag. Möjligen kan särskild överenskommelse träffas med banken i fråga om förmånligare villkor för insättning av medel.

Vid en mera långsiktig inriktning på förvaltningen av större kapitalplaceringar skulle, under vissa förutsättningar, särskilda lösningar kunna tänkas. En möjlighet kan t.ex. vara att obligationer ges ut, särskilt riktade till stiftsfonderna och med en garanterad inflationsskyddad avkastning. Dessa obligationer, som staten skulle kunna tänkas emittera, skulle kunna uppfylla såväl avkastnings- som värdebeständighetskraven och därigenom ta udden av den skepsis mot placeringar i värdepapper som, enligt vad nyss sagts, på en del håll präglat synsättet inom kyrkan.

SOU l983:66 UTREDNINGENS ÖVERVÃGANDEN . . . 79

En annan är att prästlönefonder förvärvar andelar

möjlighet i obligationsfonder som inrättas inom ramen för aktiefondslagstiftningen (se prop. 1982/83:l33). För resp. pastorat torde i en sådan obligationsfond vara lika enkel

placering som insättning på ett vanligt bankkonto. Genm denna lösning skulle de förhållandevis små prästlönefonderna kunna utnyttja stordriftens fördelar utan att förändringar av den svenska kyrkans lokala organisation behövde genomföras. En närbesläktad lösning är placering i andelar i aktiefonder enligt aktiefondslagen (1974:931) med huvudsaklig placeringsinriktning på aktier. De här nämnda placeringsformerna är enkla att hantera för pastoraten samtidigt som fondernas krav på god avkastning och riskspridning tillgodoses. Vidare undviks till en del de problem av etisk natur som direkta förvärv av aktier i vissa fall skulle tänkas medföra för kyrkan.

Oavsett hur det allmännas intressen bäst skall komma till uttryck genom särskilda placeringsregler anser utredningen att det i vart fall måste betonas att fondens storlek är av grundläggande betydelse för möjligheterna till effektiva placeringar. Det kan sålunda synas mindre meningsfullt att placera ett litet fondkapital i aktier eller andra värdepapper, i synnerhet om kapitalet skall vara lätt tillgängligt för utdelning. Med en stor fondförmögenhet följer, å andra sidan, större möjligheter att göra placeringarna på både kort och lång sikt. En slutsats inställer sig härvid, nämligen att det kan vara ändamålsenligt att flera mindre prästlönefonder i största möjliga utsträckning i placeringshänseende behandlas som en sammanslagen stor fond, varigenom möjligheter till optimal förräntning av de enskilda fondförmögenheterna uppnås.

Vad gäller prästlönefondsmedlen synes en rationell placeringsinriktning sålunda förutsätta samverkan inom den kyrkli-

organisationen. I det följande presenteras tre principga iellt skilda modeller för en sådan samverkan, nämligen place-

80 UTREDNINGENS ÖVERVÃGANDEN . . . sou 1983:66

ring av prästlönefonderna i antingen stiftsfonder eller i kyrkofonden eller i en för hela riket gemensam placeringsfond. Däremot har utredningen inte funnit att enbart en modernisering av nuvarande placeringsregler skulle kunna åstadkomma den eftersträvade samverkan.

8 MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN

8.1 Placering i stiftsfonder

Olika alternativ erbjuder sig, när det gäller att få till stånd den samverkan inom den kyrkliga organisationen som är nödvändig för att en rationell placeringsinriktning skall kunna uppnås. Ett alternativ är därvid att stiftsnämnden administrerar en uppsamlingsfond inom stiftet. Tänkbart är därvid att bygga på lagstiftningen om prästlönejordsfonder, dvs. fonder som enligt 27 § tredje stycket lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord bildas av medel ur prästlönefonder från flera pastorat.

Lagstiftningen om prästlönejordsfonder tillkom år 1942 och hade som bakgrund ett av en särskilt tillkallad sakkunnig avgivet förslag beträffande prästlönefondernas förvaltning (se prop. 1942:142 s. 29 f). Förslaget innebar tillskapande av särskilda stiftsfonder genom tillskjutande av prästlönemedel. Från dessa fonder skulle förvärv av fastighet sedan kunna ske. Inleverering av lönemedel till en av stiftsmämnderna i varje stift förvaltad fond skulle enligt den sakkunnige verkställas först i den mån medlen erfordrades för likviderande av fastighetsköp för stiftsfondens räkning. Den inköpta fastighetens avkastning skulle fördelas på de pastorat, från vilka lönemedlen ingått i fastigheten, efter storleken av varje pastorats insats.

82 MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN

Den sakkunnige förordade att inköp av stiftsegendomarna skulle ske i den gemensamma stiftsfondens namn, vilken fond

därför måste erhålla ställningen av ett särskilt bildat rättssubjekt. Den sakkunnige anförde vidare bl.a. om denna fond (se prop. 1942:142 s. 31).

Närmast skulle den få karaktär av en genom lagstiftning bildad stiftelse, vars ändamål skulle vara att möjliggöra en fördelaktig placering av prästlönefonder i fastigheter. Fondens konstituerande såsom ett eget rättssubjekt förutsätter, att för fonden finnes representation, som skall äga tala och svara för fonden. Detta representantskap synes böra utövas av de myndigheter, som hava att föra talan för övrig ecklesiastik jord.

Den sakkunniges förslag ledde till att det inrättades stiftsfonder, benämnda prästlönejordsfonder, som förvaltas av resp. stiftsnämnd /se 27 § tredje stycket lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord/. Denna lagstiftning förutsätter frivillig samverkan mellan pastoraten.

Prästlönejordsfonder har framför allt utnyttjats i samband med större gemensamma förvärv av jord- och skogsbruk. Ove Hassler har i skriften Värdebeständig placering av kyrkans fonder anfört b1.a. följande om lämpliga samarbetsorgan (se a.a. s. 252).

Vad hindrar att delägarna-pastoraten bildar en nämnd för varje inköpt fastighet och för stiftsnämndens räkning ombesörja viss del av förvaltningen? Gäller det annan fastighet, torde det alltid förhålla sig så, att stiftsnämnden icke kan

den omedelbara - Önskvärt vore själv åtaga sig förvaltningen. vidare, att en samarbetsnämnd bildades av stiftsnämnden och stiftets pastoratsförbund med t.ex. två ledamöter från nämnden och två från förbundet. Denna samarbetsnämnd skulle ha en dubbel uppgift. Dels skulle den hålla kontakt med pastoraten, vilka skulle lämna nämnden uppgift på de belopp, som de äro beredda att satsa för fastighetsköp; nämnden skulle också lämna orientering i dessa frågor och beträffande aktuella objekt för inköp. Dels skulle nämnden hålla fortlöpande kontakt med mäklare och andra, som ha fastigheter att utbjuda. Genom att en sådan samarbetsnämnd mellan stiftsnämnden och stiftets pastoratsförbund kommer till stånd skulle dessa viktiga angelägenheter kunna effektivt bevakas.

MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN 83

Intet torde heller hindra, att en samverkan kommer till stånd mellan flera stift, när det på marknaden utbjudes större objekt, t.ex. brukskomplex, och förvärvet av detta objekt överstiger det enskilda stiftets resurser. I sådant skulle objektet komma att ägas av två eller flera stifts prästlönejordsfonder i samäganderätt. Varje fond skulle förvärva viss andel i objektet och få lagfart för denna andel. Förvaltningen av sådan fastighet skall då också bli gemensam. I praktiken kunde detta tillgå så, att de berörda stiftsnämnderna och stiftsförbunden tillsatte en mindre styrelse eller att överenskommelse träffades om att den stiftsnämnd, inom vars område objektet är beläget, skulle sköta förvaltningen med redovisningsskyldighet till det andra eller de andra stiften.

Även ett samarbete på riksplanet kunde möjligen vara önskvärt med en central nämnd, bestående av ledamöter, utsedda av biskopsmötet, stiftsjägmästarnas förening och Svenska Pastoratens Riksförbund. Denna nämnd skulle kunna skaffa sig en vidare överblick såväl över de fondkapital, som funnos att placera, som över utbuden av fast egendom. Möjligen skulle denna nämnd även kunna ge stiftsnämnderna och pastoraten en viss service beträffande värderingen av fastigheter m.fl. angelägenheter.

I den mån modellen med stiftsfonder skall kunna innebära några mera påtagliga förändringar av nuvarande förhållanden synes den förutsätta att pastoraten åläggs att placera samtliga prästlönefondsmedel i resp. stiftsfond och att den ekonomiska förvaltningen sålunda samlas hos stiftsnämnderna. Med tanke på de bakomvarande intresseinriktningarna skulle dock skilda krav på medinflytande i placeringsfrågorna kunna

uppkomma. Tillgodoseende av sådana krav skulle sannolikt leda til] mer eller mindre komplicerade lösningar. Med hänsyn härtill och då stiftsnämnderna själva inte förfogar över någon mera omfattande kompetens att förvalta fondkapital av den omfattning det här skulle bli fråga om, anser utredningen inte att den nu skisserade modellen bör förordas.

84 MÖDELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN

8.2 Placering i kyrkofonden

Kyrkofonden bildades år 1914. Syftet med bildandet av fonden var att denna skulle bidra till utjämning av prästerskapets villkor över hela riket. Fonden kom att fungera som en central prästlönekassa. Utgifterna för prästlöner m.m. skulle i princip balanseras mot kyrkligt-kommunala skatteuttag. Beskattningen för prästlöneändamål fixerades och bibehölls väsentligen mycket högre än som motsvarade de totala utgifterna för prästlöner o.d. Även skatteunderlagets tillväxt medförde en stigande kapitalbehållning i kyrkofonden.

Enligt 1927 års prästlöneregleringssakkunniga saknade en fortgående kapitalanhopning hos kyrkofonden fäste i grunderna för lagstiftningen samtidigt som den stred mot allmänt följda statsfinansiella principer (se SOU 1929:39 s. 43). De sakkun— niga föreslog mot bakgrund härav att ett nytt system skulle inrättas för finansieringen av bl.a. prästlöner. Systemet förutsatte att man årligen upprättade en för hela riket avsedd prästlönebudget. Församlingsbidragen skulle bli den reglerande faktorn. Kyrkofondens kapital skulle dock bibehållas oförändrat. Förslaget resulterade inte i någon lagstiftning.

Kyrkofondens fasta inkomster utgörs numera av dels en årlig statlig ersättning för prästerskapets till statsverket indragna tionde m.m., dels inkomst av de av stiftsnämnderna förvaltade kyrkofondsfastigheterna, dels ränta och annan vinst på kyrkofondens övriga tillgångar, dels särskild kyrkoavgift, dels allmän kyrkoavgift som utgör fondens största inkomstkälla. Under den senaste tioårsperioden har en långsiktig tillväxt av fonden - utöver -

penningvärdeförändringen ägt rum. Kyrkofonden hade den 30 juni 1983 tillgångar till ett bokfört värde av 415 milj. kr.

Den centrala roll som kyrkofonden spelar i den kyrkliga ekonomin aktualiserar enligt utredningens mening frågan, om

MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN 85

denna fond kan utnyttjas som bas för, om inte all, så större

delen av den kyrkliga fondförvaltningen. En sådan lösning skulle ligga i linje med den av utredningen i det föregående

förordade lösningen att fonder bör samförvaltas i största

utsträckning. Eftersom medlen i kyrkofonden och medmöjliga len i har att tillgodose väsentligen samma

prästlönefonderna ändamål, kunde den från rent administrativ synpunkt mest

rationella lösningen av fondförvaltningen synas vara att

medlen i prästlönefonderna tillförs kyrkofonden.

En av nu skisserad art har också aktualiserats vid

lösning skilda tillfällen under det kyrkliga reformarbetet. Sålunda

avgav kammarkollegiet den 3 juli 1940 ett förslag i denna riktning. Förslaget innebar b1.a. följande (se prop. 1942:142

s. 14).

Samtliga prästlönefonder skulle inlevereras till kyrkofonden, dock skulle av skäl smärre fonder upptill 2 000 å

praktiska 3 000 kr. undantas från leveransskyldighet. Beträffande sistnämnda fonder, som sålunda skulle kvarbli under pastoratens förvaltning borde föreskrivas, att viss del av avkastningen skulle till - tillförd lokal

läggas kapitalet. Kyrkofonden avlöningstillgång skulle sålunda efter verkställd uppskattning omsättas i areal åkerjord (boställskapital). Boställs-

skulle förklaras äga samma natur, som det boställe, kapital varifrån det härflutit. För boställskapitalet ansvarade kyrkofonden, varur till pastoratet årligen skulle utgå ett belopp motsvarande den för året på boställskapitalet belöpande avkastningen (boställsränta). För kyrkofondens medel skulle inköpas fastigheter.

De för kyrkofondens medel förvärvade fastigheterna skulle förvaltas och disponeras som allmänna kyrkohemman. Med undantag för själva penningförvaltningen, som tillkom statskontoret såsom förvaltare av kyrkofonden, skulle all övrig av fondernas indragning till kyrkofonden föranledd redovisning och förvaltning åligga de särskilda stiftsnämnderna. Dessa skulle sålunda övervaka inlevereringen av fonderna till statskontoret och hålla bokföring över dessa fonder, verkställa uppskattning till åker av fonderna, fastställa boställskapital och avkastningsprocent, uträkna och i avräkningslängd med kyrkofonden tillgodoföra pastoraten avkastningen å boställskapitalen. Vidare skulle det åligga stiftsnämnderna att, utom själva förvaltningen av fastigheterna, var i sin ort verkställa utredning samt till Kungl. Maj:t avgiva förslag till inköp av fastigheter.

86 MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN

Ifrågavarande medel skulle emellertid även kunna placeras lokalt. Dylik användning borde kunna äga rum såväl innan fonderna inlevereras till kyrkofonden som genom återbäring till pastoratet av tidigare inlevererade medel. Fastigheter, som inköptes för kyrkofondens räkning, skulle förvärvas och lagfaras för Kungl. Maj:t och Kronan. De lokalt inköpta fastigheterna skulle äga enahanda natur och disponeras på samma sätt som det boställe, varifrån inköpsmedlen influtit, och det skall ankomma på Kungl. att i Maj:t varje särskilt fall bestämma, vilket rättssubjekt som skulle förvärva fastigheten.

Förslaget att medlen i prästlönefonderna skulle tillföras kyrkofonden resulterade inte i någon lagstiftning. Av intresse i sammanhanget är att kyrkofonden sedan den 1 januari 1983 har egen styrelse; se förordningen (1982:867) med instruktion för kyrkofondens styrelse. Kyrkofondens styrelse fullgör de förvaltningsuppgifter som enligt lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader och förordningen (1971:861) om kyrkliga kostnader ankommer på styrelsen. Kyrkofonden förvaltas i övrigt av kammarkollegiet. I frågor av större vikt bör kammarkollegiet samråda med kyrkofondens styrelse. Styrelsens kansligöromål fullgörs av kammarkollegiet. Föredragningen ankommer i första hand på den i tjänsteman kammarkollegiet som kollegiet utser. Den för kyrkofonden tillsatta styrelsen skall bestå av en ordförande och sex andra ledamöter. För ledamöterna skall finnas lika många ersättare. Ordföranden och tre ledamöter samt ersättare för dem utses för tre år av Tre regeringen. ledamöter samt ersättare för dem utses av kyrkomötet. Enligt utredningens mening kunde en rationell lösning i och för sig vara att överföra prästlönefondsmedlen till kyrkofonden och låta styrelsen för denna ansvara för av förvaltningen de sålunda sammanslagna tillgångarna. En sådan skulle lösning dock innebära att prästlönefondsmedlens anknytning till resp. pastorat helt upphörde. Vidare skulle för de olika pastoraten det ekonomiska utfallet av en sådan lösning bero den aktupå

MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN 87

ella mellan prästlönefondsmedel och andra lönefördelningen och därmed medföra orättvisor pastoraten emellan. tillgångar skulle innebära helt ändrade förutsättningar för Lösningen av för ekonomisk utjämning mellan finansieringen systemet kommuner. Om samma finansieringssystem skall tillämkyrkliga torde lösningen förutpas på samtliga prästlönetillgångar, sätta förändringar i förvaltningen av den kyrkgenomgripande Sålunda torde även de prästlönetillgångar som är liga jorden. i fast egendom eller andel i sådan egendom, f.n. placerade med ett sammanlagt taxeringsvärde överstigande 2,3 miljarder kr., behöva överföras till kyrkofondens förvaltning. Därmed skulle landets ca 1 100 pastorat förlora en av sina väsentli- En sådan omfattande förändring av den kyrkgaste uppgifter. liga strukturen förutsätter långt mer djupgående överväganden än vad som kan ske inom ramen för denna utredning. Därigenom får tanken från utredningens sida att överföra medlen till kyrkofonden anses ligga utanför utredningsuppdraget.

8.3 En för hela riket gemensam placeringsfond

har i det föregående diskuterat två alternativa Utredningen att åstadkomma en mera rationell förvaltning av prästvägar lönefondsmedlen. Inget av dessa alternativ har dock ansetts Ett tredje alternativ skulle kunna vara att tillgodtagbart. en särskild, för hela riket gemensam placering av medskapa len i Tanken att centralisera förmögenprästlönefonderna. hetsförvaltningen av prästlönefonderna är i och för sig inte och har bl.a. framförts i motioner till 1983 års kyrkomöte ny (se skrivelse 1983:38, som redovisas under avkyrkomötets snitt 4 i detta betänkande). Medlen skulle sålunda kunna samlas i en gemensam placeringsfond. Fonden skulle ägas gemensamt av dem som äger och de skulle därvid äga del i de gemenprästlönefondsmedlen samma tillgångarna och dessas avkastning efter förhållandet

88 MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN

mellan marknadsvärdet av vad var och en och de tillskjutit

samfällda tillgångarnas motsvarande värden. Varje prästlöne-

fond som ingår i den gemensamma fonden skulle ha sin bestämda

andel i hela den samfällda varför förändförmögenhetsmassan,

ringar i de olika objektens värde inte skulle rubba den pro-

centuellt beräknade andelen. Naturligtvis inträder vid till-

komsten av nya delägare en förskjutning av andelarnas storlek

för de äldre delägarna. Andelen, dvs. relationstalet och inte

det bokförda värdet, av den gemensamma placeringsfondens

marknadsvärde skulle alltså bli det vid aktuvarje tidpunkt

ella uttrycket för prästlönefondens ställning.

Ove Hassler har pekat på en med den gemensamma placerings-

fonden snarlik lösning, nämligen möjligheten av att ett hol-

dingbolag i form av en ekonomisk förening bildas (se Ove

Hassler, Värdebeständig placering av kyrkliga fonder,

s. 253). Hassler har därvid anfört.

övervägas bör även möjligheten att bilda ett i holdingbolag form av en ekonomisk förening. Pastorat och församlingar skulle gå in som medlemmar i och där för sina föreningen fondmedel förvärva andelar i föreningen. Vinsten skulle utde-

las på andelarna efter insatsernas storlek. När det gäller prästlönefondsmedel, måste ansökan göras hos om domkapitlet godkännande av föreningsandelen som placeringsobjekt. Ett holdingbolag skulle kunna ägna åt en allsig antingen sidig placeringsverksamhet (fastigheter av skilda slag, obli-

gationer, aktier, bruttokraft) eller åt ett speciellt för-

valtningsområde, t.ex. placering i annan fastighet. I det senare fallet skulle verksamheten bli så omfattande, att nya fastigheter kunde inköpas med korta intervaller.

Ett holdingbolag skulle erbjuda flera fördelar. Även mindre

fonder skulle kunna placeras där. Fondmedel av olika slag kunde placeras, inte endast prästlönefondsmedel. Delägarna skulle tillförsäkras inflytande i bolaget, vilket korresponderar med den kommunala Detta självstyrelsen. inflytande skulle kunna utövas av stiftsvis valda fullmäktige.

Utredningen, som funnit det samhällsekonomiskt motiverat att

lägga fram ett förslag till samordnad har fondförvaltning,

vid övervägande av de olika som kan tänkas för att lösningar,

MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN 89

få till stånd en mera rationell förvaltning av prästlönefonderna, av rationalitets- och effektivitetsskäl stannat för alternativet med en för hela riket gemensam placgringsfond för prästlönefonderna. Denna fond kan lämpligen benämnas Svenska kyrkans fond. Prästlönefonderna förvaltas i dag av pastoraten. Utredningen anser att den grundläggande formen för förvaltningen bör bibehållas. Några förändringar från äganderätts- eller dispositionssynpunkt med avseende på fondtillgångarna är inte åsyftade. Han behöver därför inte gå in på den komplicerade frågan om äganderätten till den egendom som pastoraten förvaltar.

Den centrala uppgiften för utredningen har varit att finna en form för placering av prästlönefondsmedlen som leder till största möjliga effektivitet i fråga mn avkastning och förvaltning av dessa. Samtidigt har utredningen, som nyss påpekats, eftersträvat att inte orsaka rubbningar i de äganderättsförhållanden som nu råder. Genom att söka åstadkomma inflytande för de nuvarande förvaltarna, pastoraten, i den gemensamma placeringsfonden kan den angivna målsättningen tillgodoses.

Utredningen föreslår vissa placeringsföreskrifter men har dock inte detaljutformat dessa utan inom vissa ramar lämnat öppet för fondförvaltaren att själv bedöma hur fondtillgångarna skall placeras. Placeringsföreskrifterna framgår närmare av utredningens förslag till särskild lag om Svenska kyrkans fond och författningskommentaren till denna. Som framgår av förslaget blir det möjligt för förvaltaren att placera fondmedlen i en rad alternativa placeringsobjekt, däribland aktier, förlagsbevis och obligationer. Utredningen anser dock, som framgår av författningskommentaren, att möjligheten att placera medel i aktier och närbesläktade placeringsobjekt bör

90 MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN

begränsas på grund av den risk som kan sägas vara förenad med dessa placeringsformer.

En av styrelsens huvuduppgifter bör vara att övervaka att placeringsverksamheten inte kommer i konflikt med stiftsnämndernas möjligheter att utan dröjsmål skaffa tillgång till medel ur placeringsfonden för fastighetsförvärv. Av denna anledning bör placeringarna till lämplig del göras i lätt realiserbara tillgångar.

Utredningens förslag skall ses mot bakgrund främst av önskemålet att få till stånd en på ekonomiska grunder så effektiv förvaltning som möjligt av prästlönefonderna. Utredningen vill emellertid också framhålla betydelsen av att placeringarna sker med tillbörligt beaktande av att behovet av strukturrationalisering beträffande kyrkans innehav av fast egendom på lämpligt sätt tillgodoses.

Den gemensamma placeringsfonden bör förestås av en styrelse. Utredningen har därvid övervägt, om inte fonden borde ha identisk styrelse med kyrkofonden. Kyrkofondens styrelse tillkom så sent som den l januari 1983 och får ses som resultatet av strävandena att låta kyrkan få en mera aktiv del i fondförvaltningen. Kyrkofondsstyrelsen har emellertid tillagts även andra beslutsfunktioner än dem som har avseende på placeringsfrågor. Styrelsen skall sålunda bl.a. avge förslag beträffande den allmänna kyrkoavgiftens nivå samt fördela bidrag till rikskyrkliga ändamål. Någon exklusiv kompetens i placeringsfrågor har kyrkofondsstyrelsen inte heller. Eftersom placeringsbehovet avser betydande ekonomiska värden och med hänsyn till de blandade funktioner som tillagts kyrkofondsstyrelsen, anser utredningen det inte lämpligt att utnyttja denna för de placeringsuppgifter som här är ifråga. Nu angivna skäl har utredningen funnit tillräckliga för att inte föreslå att kyrkofonden och den gemensamma placeringsfonden skall ha gemensam styrelse.

MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAA 91

Vad beträffar storleken och sammansättningen av styrelsen för den gemensamma placeringsfonden anser utredningen, i likhet med vad som gäller beträffande kyrkofondsstyrelsen, att placeringsfondens styrelse bör bestå av ordförande och sex andra ledamöter. För ledamöterna bör finnas lika många ersättare. Ordföranden och ersättare för denne bör utses av regeringen. Därigenom tillförs styrelsen en opartisk ledamot samtidigt som det allmännas intresse av insyn i styrelsens arbete tillgodoses. Med hänsyn till de ofta komplicerade rättsliga spörsmål som kan uppkomma vid sidan av de rent placeringsmässiga uppgifterna kan det vara lämpligt att ordföranden besitter juridisk kompetens. Av hänsyn till intresset av att man i största nöjliga utsträckning bibehåller inflytande för de nuvarande fondförvaltarna bör styrelsens ledamöter i övrigt bestå av representanter för pastoraten. Av praktiska skäl är det inte möjligt att låta varje pastorat bli representerat i styrelsen. Det bör i stället ankomma på kyrkomötet att utse företrädare för pastoraten.

Som tidigare påpekats utövar stiftsnämnderna viss tillsyn över förvaltningen av prästlönefonderna. Enligt 86 § förordningen om förvaltning av kyrklig jord skall nämligen stiftsnämnden föra förteckning över pastoratens prästlönefonder. I förteckningen skall anges, så långt det kan ske, från vilken fastighet fonderat belopp härrör, samt för varje utbetalning av fonderat belopp dels från vilken fastighet beloppet härrör, dels för vilket ändamål utbetalningen sker. Det åligger pastorat att lämna stiftsnämnden de uppgifter som nämnden behöver för att föra förteckningen. Med hänsyn till stiftsnämndernas myndighetsuppgifter talar övervägande skäl för att stiftsnämnderna även i det föreslagna systemet med en gemensam placeringsfond bör föra förteckning över pastoratens prästlönefonder.

92 MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN

För att så långt möjligt ge garantier för att fondverksamheten sköts på rätt sätt måste även andra bestämmelser om tillsyn finnas. Utredningen föreslår därför att Svenska kyrkans fond skall stå under tillsyn av bankinspektionen. Inspektionen har redan nu tillsyn över bl.a. bankinstituten, andra kreditinstitut, aktiefondsverksamhet, fondkommissionärer och fondbörsen. En tillsyn över Svenska kyrkans fond kommer att innebära näraliggande arbetsuppgifter för inspektionen och i stor utsträckning vara av samma beskaffenhet som tillsynen över aktiefonder enligt aktiefondslagen.

Som framgår av det ovan anförda kan skilda insyns- eller tillsynssystem tillsammans sägas tillgodose intresset av att placeringsfondens verksamhet utövas effektivt och i överensstämmelse med god affärssed. Med hänsyn till placeringsfondens karaktär har utredningen dock funnit det motiverat att placeringsfondens tillgångar skall omhänderhas av förvaringsbank, vilket är i linje med vad som gäller enligt aktiefondslagstiftningen.

Utredningen föreslår dessutom att det införs en skyldighet för styrelsen att lämna offentlig redovisning för förvaltningen av fonden. Publicitet i fråga om fondens förvaltning anser utredningen vara ett av de effektivaste medlen mot missbruk. En sådan redovisning kan vara ett lämpligt komplement till den tillsyn som statliga myndigheter direkt eller indirekt utövar. Redovisningen bör inte ske med alltför långa mellanrum. Styrelsen bör inte i onödan lägga ned kostnader på olika redovisningar. Mot bakgrund av att placeringarna i allmänhet torde bli långsiktiga till sin karaktär föreslår utredningen att styrelsen skall vara skyldig att avge berättelse om verksamheten minst en gång per år. Berättelsen skall på lämpligt sätt hållas tillgänglig för de i verksamheten intresserade.

Av vad som i det föregående sagts om fondens struktur och kravet på att fonden skall förestås av en styrelse med upp-

MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN 93

gift bl.a. att svara för placeringspolitiken följer att fonden tillerkänns ett stort mått av kvalificerade funktioner. Utredningen anser därför att placeringsfonden skall ha rättskapacitet, dvs. möjlighet att uppträda som självständigt rättssubjekt. Styrelsen äger sålunda företräda fonden i frågor som gäller avtal, tvister m.m.

En huvudfråga vid utformandet av en ny central fondförvaltning är, om anslutningen till denna skall göras frivillig eller obligatorisk. Emot en obligatorisk anslutning talar främst sådana skäl som att åtgärder som syftar till gemensamma lösningar av betydelse för värdetillväxt och avkastning i regel bygger på frivilliga överenskommelser. Vill man å andra sidan åstadkomma största möjliga effektivitet i kapitalförvaltningen, kan en obligatorisk anslutning till den gemensamma placeringsfonden övervägas. I sammanhanget förtjänar att erinras om att de placeringar som på frivillig väg skett av prästlönefondsmedel i andelar i aktiefond inte kan anses ha nått åsyftad omfattning. Utredningens överväganden på denna punkt har lett till slutsatsen, att en anslutning till den föreslagna förvaltningen av en gemensam placeringsfond bör vara obligatorisk.

Även om det från rationell synpunkt kan ifrågasättas, om på frivillig väg tillskapade kyrkliga aktiefonder bör fortsätta sin verksamhet efter bildandet av den gemensamma placeringsfonden, behöver dock tillkomsten av sistnämnda fond inte innebära att de på frivillig väg bildade kyrkliga aktiefonderna inte längre skulle fylla ett syfte och därför bör avvecklas. En bidragande orsak härtill är att den gemensamma placeringsfonden skall kunna placera sina tillgångar i bl.a. andelar i aktiefonder. Vidare kan de kyrkliga aktiefonderna inriktas på att söka underlätta förvaltningen av det stora fondkapital av annat slag som finns inom Svenska kyrkan på både central, regional och lokal nivå, t.ex. donations- och gravfonder.

94 MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN

Som framgår av det tidigare anförda uppgick prästlönefonderna vid utgången av år 1981 till omkring 340 milj. kr. Övriga prästlönetillgångar, dvs. tillgångar placerade i fast egendom eller andel i sådan egendom, hade vid samma tillfälle ett sammanlagt taxeringsvärde om 2,3 miljarder kr. Prästlönefondernas samlade betydelse på kapitalmarknaden torde inte komma att bli av den arten att anledning finns att föreslå regler med avseende på deras funktion i detta hänseende.

Förslaget att andra lönetillgångar än dels fast egendom, dels ande] i sådan egendom och dels andra tillgångar i prästlönejordsfond än fast egendom skall vara placerade i en gemensam placeringsfond får till följd att de procenttal för olika egendomsslag som bildar utgångspunkten för beräkning av den särskilda kan - såvitt avser andra löne-

kyrkoavgiften

än de nämnda - ersättas av ett enda tillgångar nyss procenttal avseende placeringen i den gemensamma placeringsfonden. Detta procenttal bör bestämmas så att en omläggning till den nya placeringsformen framstår som motiverad från ekonomisk synpunkt. En närmare redovisning av denna fråga lämnas i författningskommentaren.

Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 1985. En närmare motivering för den föreslagna tidpunkten lämnas i författningskommentaren.

sou 1983:66 95

9 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN BETRÄFFANDE PLACE-

RINGSREGLER FÖR FÖRSAMLINGSKYRKAS FASTIGHETSFOND OCH DOMKYRKAS FASTIGHETSFOND

I det föregående har redovisats utredningens förslag och överväganden beträffande placeringsregler för prästlönefonder. Vad gäller de kyrkliga fastighetsfonderna skall utredningen i det följande ta upp motsvarande frågeställning. Beträffande dessa fonder har en utförlig redogörelse lämnats i avsnitt 1, vartill här hänvisas.

har från stiftsnämnderna - som förord-

Utredningen enligt

(l97l:860) om förvaltning av kyrklig jord skall vara ningen

för - in om tillsynsorgan fastighetsfonderna begärt uppgifter fondmedlens storlek och placering. Med ledning av den förteckning som stiftsnämnderna skall föra över medelstillgångarna enligt nämnda förordning hade utredningen förväntat sig erhålla ett samlat material av betydelse för en bedömning av det sammanlagda fondkapitalet och dess placering. Inkomna svar och vad utredningen i övrigt inhämtat utvisar dock att nära nog ingen stiftsnämnd för sådan förteckning som är föreskriven i nyssnämnda förordning. Några stiftsnämnder har i anledning av utredningens skrivelse valt att tillskriva samtliga församlingar i stiftet och begära in besked, huruvida församlingen förvaltar nu aktuell typ av fastighetsfond. Enligt vad dessa stiftsnämnder meddelat utredningen uvisar de från församlingarna inkomna svaren att de personer som har hand om församlingarnas förvaltning ibland sammanblandar

96 UTREDNIHGENS ÖVERVÄGANDEN .

begreppen prästlönefond, församlingskyrkas fastighetsfond och fond som numera regleras enligt lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Andra stiftsnämnder baserar, i avsaknad på dokumentation, sina svar på vad tjänstemän vid stiftsnämnden kunnat erinra sig.

Nämnda omständigheter medför att de till utredningen inkomna uppgifterna måste tas med stor försiktighet. De insända svaren utvisar följande i fråga om fastighetsfondernas storlek och hur dessa är placerade. Uppgifterna avser förhållandena den l januari 1981.

Tabell 1

Domkyrkas fastighetsfond

Stift Totalt fondkapital Annan placering

i kr. än i bank

l 069 235 -- Uppsala

117 167 -- Linköping Skara 131 O81 --

979 874 -- Strängnäs Lund 9 031 166 567 955 i aktier,

5 000 i

räntebärande

statsobligationer,

6 570 068 i utlån.

t. församl. och

789 660 övr. plac.

UTREDNINGENS ÖVERVÄCANDEN . . . 97

Tabell 2

Församlingskyrkas fastighetsfond

stift Totalt fondkapital Annan placering

i kr. än i bank Uppsala 56 860 43 500 utlån. t.

församl.

2 320 121 -- Linköping Lund 6 622 829 48 000 i

räntebärande

statsobligationer,

245 306 i utlån. t.

församl. och

360 000 övr. plac.

2 069 041 -- Göteborg Karlstad 566 284 284 000 i

andelsskog Härnösand 54 326 --

Det allmännas intresse när det gäller förvaltningen av församlingskyrkas fastighetsfond och domkyrkas fastighetsfond är av annan art än vad gäller prästlönefonderna, vilkas förvaltning, åtminstone till en del, är ett led i stiftsnämndernas arbete att strukturrationalisera det kyrkliga fastighetsinnehavet. Vad gäller domkyrkas resp. församlingskyrkas fastighetsfond synes det allmännas intresse begränsa sig till bevarandet av egendomen.

Mot bakgrund av vad utredningen enligt ovan inhämtat om hur stiftsnämndernas tillsyn över förvaltningen av nu aktuella fondmedel i praktiken utövas kan det enligt utredningens mening starkt ifrågasättas det meningsfulla i att behålla nuvarande regler m tillsyn. En effektiv tillsyn förutsätter givetvis att stiftsnämnderna gjort en noggrann kartläggning av samtliga fastighetsfonder. Sådan kartläggning har inte gjorts. Därtill kommer att begreppet församlingskyrkas

98 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN . . .

fastighetsfond i många fall för församlingarna synes inrymma svåra tillämpningsproblem.

I sammanhanget kan omnämnas att kammarkollegiet såsom projektledare tillsammans med statskontoret och stiftsnämnden i Uppsala stift genomfört en förstudie under benämningen Kyrie - ett för den

fastighetsregister kyrkliga jorden. Enligt denna studie är det tänkta registret avsett att även omfatta en registerfunktion för domkyrkas och församlingskyrkas fastighetsfond. Ett sådant register skulle kräva en fullständig kartläggning av nu aktuella fastighetsfonder.

Någon enhetlig bild föreligger inte av fastighetsfondsbeståndet vare sig i dess helhet eller beträffande däri ingående enheter. Enligt utredningens uppfattning måste vidare den i det föregående berörda kartläggningen komma till stånd. Därjämte bör rent ecklesiastika frågor lösas, t.ex. frågan mn dispositionsrätt till fondtillgångarna, Vissa administrativa angelägenheter osv. Först därefter kan det bli aktuellt att ta ställning till placeringsfrågorna. Utredningen förordar att dessa frågor blir föremål för särskild översyn. I avbidan på resultatet av sådan översyn ter sig någon ändring i nuvarande placerings- och förvaltningsregler inte meningsfull, och utredningen anser sig i konsekvens härmed inte böra lägga fram något förslag till placering av nu aktuella fastighetsfondstillgångar.

10 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER

(0000:000) om Svenska kyrkans fond Lag

Förebild till bestämmelserna i denna lag har hämtats bl.a. från lagstiftningen om aktiefonder enligt aktiefondslagen (1974:931). Utredningen har övervägt att, i stället för att utforma en särskild lag för den föreslagna placeringsfonden (svenska kyrkans fond), göra erforderliga hänvisningar till annan främst då till aktiefondslagen. Med hän-

lagstiftning, syn till önskvärdheten att få till stånd en överskådlig lagstiftning har det emellertid synts utredningen mest praktiskt och ändamålsenligt att samtliga bestämmelser om Svenska kyrkans fond finns direkt angivna i en och samma lag.

Allmänna bestämmelser

l§

Denna innehåller en definition av begreppet Svenska

paragraf

fond, som vara en fond för placering av medel kyrkans anges som i Fonden ägs gemensamt av dem

ingår prästlönefonderna. som som utredningen närmare ut-

äger prästlönefondsmedlen. vecklat i avsnitt 1 i detta betänkande om prästlönefonder och andra kyrkligt förvaltade fonder, kan ägare till prästlöne-

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER SOU 1983:6

fondsmedel vara eller anses vara församlingskyrka, staten eller församling eller pastorat (kyrklig samfällighet). Utredningen har funnit det naturligt att delägarskapets storlek ställs i relation till storleken av det prästlönefondskapital som tillförts den gemensamma placeringsfonden (Svenska kyrkans fond). De som tillskjutit kapital till prästlönefonderna äger sålunda gemensam del i placeringsfonden i förhållande till storleken på det till denna fond tillskjutna kapitalet, dvs. den ifrågavarande prästlönefonden. Den gemensamma placeringsfondens sammansättning anges närmare i 3 §. Beräkning av värdet av andelarna i den gemensamma fonden synes kunna ske med relativt långa intervaller. Beräkningen kompliceras emellertid av att tillskotten till och uttagen från placeringsfonden sker vid olika tidpunkter samt av att placeringsfonden undergår fortlöpande värdeförändringar. Det föreslagna andelssystemet innebär inte någon principiell nyhet. Ett liknande system är föreskrivet i bl.a. 28 och 29 §§ förordningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord. Som framgår av 27 § lagen om förvaltning av kyrklig jord kan medel från flera pastorat bilda prästlönejordsfond för inköp av prästlönefondsfastighet. Prästlönejordsfond förvaltas av stiftsnämnden. Med hänsyn till innehållet i 92 § förordningen (l97l:860) om förvaltning av kyrklig jord har utredningen inte funnit det motiverat att även prästlönejordsfonderna skall ingå i Svenska kyrkans fond. 92 § nämnda förordning föreskriver bl.a. att ersättning, enligt 26 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord, som härrör från prästlönefondsfastighet får behållas av stifts prästlönejordsfond och användas till inköp av fast egendom, om det kan antas att köp kommer till stånd inom en nära framtid. I annat fall skall ersättningen tillföras pastoratens präst

IOU 1983:66 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 101

lönefonder i förhållande till pastoratens andel i fastigheten.

2 §

I paragrafen stadgas att pastorat uppbär avkastning ur place-a ringsfonden i förhållande till den andel av fonden som delägarna med prästlönetillgångar inom pastoratet har. Vilka som är att betrakta som sådana delägare som har prästlönetillgångar inom ett pastorat har angetts i kommentaren till 1 §.

3 §

I paragrafen anges vilken egendom sm ingår i placeringsfonden. I denna ingår de medel som överförs från prästlönefonden. Vidare ingår de Värdepapper som anskaffats för medlen såsom aktier, andelar i aktiefonder och obligationer liksom ersättning för sådan egendom, t.ex. likvid för försålda värdepapper eller nya värdepapper som inköpts för sådana medel. Till fonden hör även dess avkastning, dvs. som regel räntor och utdelningar samt sådana rättigheter av olika slag, t.ex. teckningsrätter, som härflyter ur de i fonden ingående värdepappren. Förebild till bestämmelserna har hämtats från aktiefondslagstiftningen (se prop. 1974:l28 s. 110).

4 §

Enligt det framlagda förslaget skall Svenska kyrkans fond uppträda som särskilt rättssubjekt. Fondens associationsrättsliga form liknar närmast en stiftelse, men dess organisation och verksamhet är exklusivt reglerad i lagen om Svenska kyrkans fond. såtillvida kan fonden jämföras med AP-fonden, som även den är exklusivt regleradi särskild författning.

102 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER

Stiftelseformen är knappast lämpad för sådan ekonomisk verksamhet som det här gäller och som förutsätter ständiga betalningsströmmar till och från fonden. Ett led i verksamheten är att fonden tar emot kapital för placering och pastoraten får tillbaka fondmedel för att kunna återinvestera i fast egendom.

I sammanhanget bör erinras om att det föreligger vissa grundläggande skillnader mellan Svenska kyrkans fond och aktiefonder enligt aktiefondslagstiftningen. Svenska kyrkans fond är ett eget rättssubjekt till skillnad från aktiefonder. Vidare är Svenska kyrkans fond, i motsats till aktiefonder, inte avsedd för placeringar från allmänheten. Dessutom utgör fonden enligt föreslagen lydelse av 27 § lagen om förvaltning av kyrklig jord ett obligatorium, innebärande skyldighet för förvaltarna av prästlönefonder att föra över prästlönefondsmedlen från Svenska kyrkans fond för placering av tillgångarna.

5 §

I paragrafen slås fast att Svenska kyrkans fond skall stå under tillsyn av bankinspektionen. Härigenom möjliggörs en fortlöpande kontroll av att fondens verksamhet utövas på ett för fonddelägarna tillfredsställande sätt. Närmare föreskrifter om tillsyn lämnas i 22-24 §§.

Om styrelse

6§

I 6-8 §§ regleras vissa styrelsefrågor. I 6 § anges att ansvaret för placering av fondens tillgångar skall åvila en för Svenska kyrkans fond utsedd styrelse.

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 103 FOU 1983:66

Bestämmelserna har berörts i den allmänna motiveringen under avsnitt 8.3. Som av vad där anförts bör, av hänsyn framgår till intresset av att man i största möjliga utsträckning bibehåller inflytande för de nuvarande fondförvaltarna, styrelsen bestå av företrädare för Av praktiska skäl pastoraten. är det inte att låta varje pastorat bli representerat möjligt Det bör i stället ankomma på kyrkomötet att utse i styrelsen. sådana företrädare. Vad beträffar storleken och sammansättningen av styrelsen för den placeringsfonden har även dessa frågor gemensamma under den allmänna motiveringen, avsnitt 8.3. kommenterats

7 §

I samband med att utredningen anfört allmänna synpunkter på verksamhet har framhållit vikten av styrelsens utredningen att medel som är investerade i Svenska kyrkans fond förvaltas ett sätt. Mot bakgrund härav har utredningen på betryggande som till att tillgodose intresset av föreslagit regler syftar att verksamhet utövas effektivt och i överplaceringsfondens ensstämmelse med affärssed. Utredningens förslag förutgod sätter att är ansvarig för förvaltningen av styrelsen ytterst fonden. Det får förutsättas att styrelsen, även om den står för fondens verksamhet i förhållande till andra ansvarig och inför fonddelägarna, delegerar det direkta rättssubjekt handhavandet av på lämpligt sätt. Föreplaceringsärendena bilder finns härvid bl.a. från den praktiska tillämpningen av där den löpande förvaltningen inom aktiefondslagstiftningen, fondbolaget väsentligen handhas av verkställande direktören, ibland med av ett särskilt av styrelsen tillsatt placehjälp Det förefaller att den löpande verkringsutskott. lämpligt samheten inom fonden ombesörjs av en administration som byggs i huvudsak liknande grund som den inom ett förvaltningsbopå lag.

104 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER

Delegeringen av det direkta placeringsansvaret innebär, som nämnts, inte att styrelsen fritas från det yttersta ansvaret för verksamheten. I förhållandet mellan fonddelägarna, styrelsen och förvaringsbank (se 10 §) kommer förvaringsbanken att ha den mera passiva att förvara fondens tilluppgiften gångar och se till att dessa inte används för ovidkommande ändamål. Styrelsen däremot har att under av vad i iakttagande lagen eller eljest finns stadgat och i självständigt eget namn förvalta fonden. På sätt framgår av 14 och 15 §§ kan fondens tillgångar placeras i aktier. Olika möjligheter står till buds när det gäller att lösa frågan om utövande av rösträtten för aktier. Styrelsen företräder fonden utåt och skulle därför kunna tänkas ombesörja utövandet av rösträtten. Särskild delegering till enskild styrelseledamot efter förebild av aktiefondslagen kan därvid tänkas liksom också att beslutar att styrelsen inte utöva rösträtt. En av rösträtten för aktisterilisering erna skulle emellertid kunna medföra att aktier i övriga bolaget får ett ökat röstvärde i förhållande till aktiestocken med därav följande möjlighet till ökat inflytande i bolaget för innehavare av en större av aktier. minoritetspost Alternativet att låta styrelsen utöva rösträtten kan i och för sig innefatta fara för maktkoncentration. Riskerna i detta hänseende bör dock inte överdrivas främst med hänsyn till att styrelsen representerar en som grupp fonddelägare inte torde ha som mål att genom kapitalägande skapa underlag för inflytande i näringslivet. Rättsförhållandet mellan styrelsen och fonddelägarna är av liknande slag som sysslomans handhavande av för uppdrag huvudmans räkning. Styrelsen företar som syssloman på uppdrag av andelshavarna alla de saa erfordras för rättshandlingar, placering av de av fonddelägarna inbetalda medlen och förvaltning för deras räkning av tillgångarna.

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 105

Reglerna om sysslomannaskap, som i huvudsak återfinns i 18 kap. handelsbalken, ger inte nämnvärd ledning för en närmare bedömning av de nu avsedda parternas inbördes rättigheter och skyldigheter. I första hand beror dessa därför på vad som kan anses avtalat mellan parterna eller på vad som med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit deras avsikt. I övrigt gäller, förutom vad som kan anses framgå av de berörda bestämmelserna i handelsbalken, vad som följer av allmänna rättsgrundsatser.

Den som förvaltar fondegendomen måste självfallet uppfylla högt ställda krav. Redan de ekonomiska värden san torde komma att omfattas av förvaltningen är av sådan storlek att särskilda kvalifikationer i fråga om skicklighet, insikter beträffande värdepappersförvaltning och omdöme måste fordras av den ledning i vars händer fondförvaltningen anförtros.

8 §

I paragrafen meddelas regler om när styrelsen är beslutför. Bestämmelsen överensstämmer med vad som i allmänhet gäller när inte särskilt kvalificerad majoritet krävs för styrelsebeslut. Utredningen har inte funnit anledning föreslå föreskrifter för sådana eventuella fall av kvalificerad art.

Några.regler om hur ofta fondstyrelse skall sammanträde meddelas inte i lagen. Utan särskilt stadgande torde det stå klart att sammanträde skall hållas så ofta det påkallas för att styrelsen skall kunna fullgöra sina åligganden.

9 §

Det är av stor vikt att styrelseledamot i fonden vid utövande av beslutanderätten beträffande denna inte har personliga intressen san strider mot de intressen han har att ta till vara. I denna paragraf stadgas därför förbud för personer i

106 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER

ledande ställning i Svenska kyrkans fond och vissa dessa personer närstående fysiska och juridiska personer att för egen räkning göra vissa värdepapperstransaktioner. Förebild till bestämmelserna har hämtats från 8 § aktiefondslagen (se prop. l974:l28 s. 147).

Om verksamheten

10 §

I paragrafen föreskrivs att för Svenska kyrkans fond skall finnas förvaringsbank, som utses av styrelsen. Kriterierna för förvaringsbank är här desamma som angivits i aktiefondslagen (26 §), dvs. svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank eller kreditkassa inom jordbrukskasserörelsen.

Om fonden vuxit till mycket betydande storlek, kan uppdelning på flera förvaringsbanker vara aktuell, under förutsättning att uppdelningen inte medför fara från rättssäkerhetssynpunkt eller innebär andra nackdelar. Det bör ankomma på bankinspektionen att besluta i denna fråga.

ll §

I denna paragraf föreskrivs hur förvaringsbank skall omhänderta egendom som ingår i Svenska kyrkans fond och förfara med medel som inflyter i fondens verksamhet. Förebild till bestämmelserna har hämtats från 27 § aktiefondslagen.

12-13 §§

Dessa paragrafer, som till övervägande delen stämmer överens med 12-13 §§ aktiefondslagen, innehåller regler om fondbestämmelser samt föreskrifter, fastställelse och ändring av fondbestämmelser.

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 107

Rättsförhållandet mellan fonden och fonddelägarna regleras närmare genom särskilda fondbestämmelser. Bankinspektionen skall enligt l2 § fastställa fondbestämmelserna.

Vid fastställandet bör bankinspektionen i första hand konstatera att upplysningar lämnats på de punkter, som enligt lagen måste regleras i fondbestämmelserna.

Det bör att det står styrelsen fritt att

samtidigt påpekas till fondbestämmelserna foga uppgifter som styrelsen vill låta komma till fonddelägarnas kännedom. Sådana bestämmelser bör inte omfattas av annan granskning från inspektionens sida än att bestämmelserna inte strider mot lagen, annan författning eller fondbestämmelserna.

14 §

Som av bilagan till betänkandet dominerar placering i

framgår obligationer vid sidan av placering i banktillgodohavanden. Även fortsättningsvis bör möjlighet finnas att placera fond-

i obligationer, vilka traditionellt ger en hög tillgångar

med ofta en sämre värdebeständighet än aktier. avkastning Något större behov av placering i utländska obligationer

inte finnas. Dessutom skulle en sådan form av placering synes försvåra värderingen. Erfarenhetsmässigt spelar normalt rätten till detta slag av placering en mycket obetydlig roll. Rätten att i obligationer bör därför begränsas till

placera inhemska lån. Utredningen anser därvid att anledning inte finns att förorda att någon del av obligationsinnehavet skall utgöras av viss typ av obligationer.

I om placeringar i obligationer förekommer i gällande

fråga

inga begränsningar. Säkerhetsaspekterna har här reglementen givetvis varit av stor betydelse, eftersom placeringarna genomgående gällt statens, kommuns samt hypoteksinstitutioners och kreditaktiebolags obligationer. Ett mått på hur

bedömt placeringar i obligationer från säker lagstiftaren

108 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER

hetssynpunkt utgör banklagens bestämmelser om kapitaltäckningskrav vid obligationsförvärv. Enligt 57 § lagen (1955: 183) om bankrörelse gäller sålunda följande.

Till skydd för insättarna skall bank ha eget kapital till visst lägsta belopp. Detta bestäms i förhållande till bankens tillgångar och till garantiförbindelser som banken ingått (placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i fyra grupper, nämligen A-D. Vid placeringar som hänförs till grupp A krävs inget eget kapital. I övrigt skall banken vid varje tidpunkt ha eget kapital till lägst ett belopp som motsvarar sammanlagt en procent av summan

placeringar som anges under B, fyra procent av summan placeringar som anges under C och åtta procent av summan som

placeringar anges under D.

Särskilda regler gäller beträffande vad som skall anses vara eget kapital.

Obligationer som utfärdats av staten, kommun, bank, allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av

regeringen, kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken hänförs i riskhänseende till grupp A. Andra, fullgoda obligationer hänförs till grupp B.

I fråga om rätten att placera fondtillgångar i andra skuldförbindelser än obligationer anser utredningen att den bör begränsas till skuldförbindelser utfärdade av staten, svensk kommun eller därmed jämförlig svensk samfällighet samt kreditinstitut enligt vad som anges i paragrafen. Förbindelser som här kan vara aktuella är bl.a. s.k.

kapitalmarknadsreverser. Dessa placeringar kräver nämligen inte någon särskild säkerhetsprövning. Däremot bör placeringar i skuldförbindelser utfärdade av t.ex. finansbolag inte förekomma, även om finansbolag står under tillsyn, eftersom dessa bolag inte tillerkänts full fondgill status.

Medelsplacering i fast egendom eller andel i sådan egendom har inte medtagits som placeringsform. Detta en konse-

utgör

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 109

kvens av att medlen i prästlönefonderna är prästlönetillgångar som inte är placerade i fast egendom eller andel i sådan egendom. Sett ur placeringsfondens synvinkel kan de huvudsakliga fördelar, som denna placeringsform kan innebära, i regel uppnås genom förvärv av aktier i fastighetsaktiebolag. Enligt utredningen är en restriktiv inställning till placeringsformen motiverad med hänsyn framför allt till de förvaltningskostnader som normalt är förenade med fastighetsinnehav. Oftast krävs fastighetsteknisk expertis som på något sätt är knuten till placeringsverksamheten, något som innebär en extra kostnadsbelastning.

Möjligheten att placera medel på postgiro tar närmast sikte på temporära placeringar av likvida medel. Ofta ter sig nämligen sådana placeringar mindre fördelaktiga, eftersom de inte medför någon avkastning, eller, även om det skulle kunna bli aktuellt med placering på räntebärande giro, i vart fall en mindre fördelaktig medelsförräntning.

15 §

I 14 § 6. lämnas möjlighet att placera fondmedel i aktier, förlagsbevis, konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som är noterade vid Stockholms fondbörs samt andelar i aktiefond enligt aktiefondslagen.

På grund av dessa värdepappers riskkaraktär har utredningen funnit det motiverat att i 15 § begränsa möjligheten att placera fondtillgångar i sådana värdepapper. Utredningen anser att en begränsning till högst femtio procent av fondförmögenheten kan vara motiverad. Då placering sker i andelar i aktiefond och i övrigt i likvida tillgångar föreslås gränsen gå vid två tredjedelar av det bokförda värdet av tillgångarna. Med likvida tillgångar förstås i detta sammanhang lätt omsättningsbara tillgångar såsom kassa- och banktillgo-

110 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER

dohavanden, bankcertifikat, statsskuldsväxlar och postgiromedel. Däremot avses inte här obligationer med längre löptid än ett år, aktier och fondandelar. Kravet på säkerhet i placeringarna får genom det anförda anses tillbörligen tillgodosett.

Utredningen har funnit att det åtminstone för närvarande inte föreligger något praktiskt behov av att kunna placera nu ifrågavarande medel i vinstandelsbevis.

16 §

I paragrafen fastslås styrelsens allmänna skyldighet att se till att Svenska kyrkans fond får en med hänsyn till intresset av riskspridning lämplig sammansättning av värdepapper. Redan de i det föregående föreslagna begränsningarna i rätten att placera fondtillgångarna innebär ett skydd för att fonddelägarnas tillskjutna kapitaltillgångar inte blir föremål för spekulativa placeringar. Detta hindrar inte att utredningen ansett påkallat att formulera en mera allmänt hållen föreskrift av innebörd att styrelsen skall vaka över att fondförmögenheten blir föremål för sådana placeringar att onödiga risker inte uppkommer i placeringsverksamheten. Bestämmelsen har en motsvarighet i bl.a. aktiefondslagen (21 §). Mot bakgrund av föreslagna begränsningar i rätten att placera fondtillgångarna och kravet på riskspridning har utredningen dock inte funnit det motiverat att, i likhet med vad som gäller för aktiefonder, begränsa fondens möjligheter att placera i värdepapper med samma utfärdare till högst tio procent av fondens värde.

17 §

Enligt paragrafen får i Svenska kyrkans fond inte ingå mer än fem procent av röstvärdet för samtliga aktier i ett och samma

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER lll

aktiebolag. Bestämmelsen syftar till att hindra en från sam-

mindre önskvärd maktkoncentration och att söka hällssynpunkt skapa garantier för att fondens inflytande inte blir alltför stort. Förebild till bestämmelsen har hämtats från 22 § aktiefondslagen.

18 §

Denna paragraf innehåller bestämmelser om upptagande av lån i fondens verksamhet och om pantsättning av fondens egendom. Förebild till bestämmelserna har hämtats från aktiefondslagen (24 §). Första stycket innehåller ett allmänt förbud mot lån eller I andra stycket finns bestämmelser om

pantsättning. undantag i vissa fall från huvudregeln.

Enligt utredningens mening bör fondens verksamhet normalt inte utövas med hjälp av upplånat kapital. I vissa fall kan det dock tänkas vara förmånligt för fonddelägarna, om styrelsen har möjlighet att ta upp krediter för fonden.

Styrelsen för Svenska kyrkans fond får enligt paragrafen inte utan bankinspektionens tillstånd belasta fonden med skulder och i intet fall till mer än tjugo procent av fondens värde. Genom bl.a. de försiktighetsåtgärder, som genom före» varande paragraf kan anses vidtagna, torde särskilda regler om hur man skall förfara vid upplösning av fonden inte vara behövliga, för det fall tillgångarna inte förslår att täcka skulderna. Skulle fonden behöva upplösas och behållna tillgångar skiftas på fonddelägarna, förutsättes att särskild lag utfärdas i ämnet.

19 §

I paragrafen stadgas att kostnader, som belöper på fonden för förvaltningen av denna, skall betalas med medel ur fonden.

112 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER

Kostnader som är aktuella är ersättning till styrelse och tjänstemän i fonden, förvaringsbank och revisorer. Även andra utgifter för fondens verksamhet skall bekostas med medel ur fonden, t.ex. lokalhyra, leverantörer och dylikt. Genom vad nu sagts framgår att inga kostnader, som rör fondens verksamhet, kommer att belasta någon annan än fonden själv.

I fondbestämmelserna bör närmare anges grunderna för bestridandet av de nämnda utgifterna.

Utredningen har i det nu förevarande avsnittet beträffande placeringsfondens verksamhet tagit upp vissa bestämmelser som gäller förutsättningarna för en så tillfredsställande förvaltning som möjligt av det till fonden tillskjutna kapitalet. Utredningen har också övervägt att låta Svenska kyrkans fond bygga upp en reservfond för att man den vägen skall kunna möta eventuella förluster i verksamheten. Utredningen har dock funnit att de bestämmelser som reglerar placeringsfondens verksamhet, främst genom särskilda villkor för placeringar och noggranna regler för bankinspektionens tillsyn, är tillräckliga för att möta de eventuella ekonomiska påfrestningar i verksamheten som kan förekomma. Dessutom bör framhållas att, om en reservfond skulle ha tillskapats, denna i vart fall knappast torde kunna ha relaterats till annan del av verksamheten än den som avser placering i riskkapital såsom aktier.

Om redovisning

20 §

För fonddelägarna är det av stor betydelse att de får en regelbundet återkommande redovisning för styrelsens förvaltning av fonden. Det är också från allmän synpunkt väsentligt att styrelsen med jämna tidsmellanrum öppet redovisar fondens verksamhet. Styrelsen bör dock inte i onödan lägga ned kost-

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 113

nader på olika redovisningar. Mot bakgrund bl.a. av att placeringarna i allmänhet torde bli långsiktiga till sin karaktär bör styrelsen vara skyldig att avge en utförlig årsberättelse. Det anförda hindrar inte att, om det skulle visa sig önskvärt från bl.a. placerarhåll, berättelse om verksamheten ges ut oftare, t.ex. i form av halvårsberättelse eller delårsrapport.

Exempel på sådant som bör finnas i årsberättelse är antal och slag av värdepapper, värdet av de olika slagen av värdepapper, medel som innestår på bankräkning, skulder som avser fonden, den under året uppkomna avkastningen av fondegendomen, under året uppkomna kostnader som avser fonden, utdelning under året till pastoraten, antalet tillskjutna prästlönefonder.

I lagen ges inte närmare föreskrifter efter vilka metoder redovisning skall lämnas. Det bör givetvis åligga styrelsen att, utan att uttryckligt stadgande härom föreligger, iaktta god redovisningssed och följa de föreskrifter som följer av tillämpliga författningar och anvisningar från revisorerna. I den mån tillsynsmyndigheten utfärdar anvisningar eller rekommendationer av betydelse i redovisningshänseende skall dessa givetvis efterkommas.

I andra stycket föreskrivs att årsberättelse skall så snart det kan ske hållas tillgänglig hos styrelsen och på de platser i övrigt som anges i fondbestämmelserna. I lagen har inte uppställts något krav på att handlingarna skall tillhandahållas i sådan omfattning att varje fonddelägare kan få ett exemplar och inte heller att offentliggörande skall ske genom annonsering eller dylikt. Enligt 12 § andra stycket p.8 skall dock fondbestämmelserna alltid innehålla uppgift om när och var offentliggörande skall ske av de nämnda redovisningshandlingarna.

114 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER SOU &

21 §

Fondstyrelsens förvaltning skall vara underkastad revision av särskilda revisorer. Genom lagtextens utformning klarläggs att kyrkomötet har att utse minst två revisorer, varav minst en skall vara auktoriserad eller auktoriserat revisionsbolag. Bestämmelser härom har intagits i förevarande paragraf. Något behov av revisorssuppleanter har inte ansetts föreligga.

Om tillsyn

22-24 §§

I 5 § slås fast att Svenska kyrkans fond skall stå under tillsyn av bankinspektionen. I 22 § upptas de allmänna principerna efter vilka bankinspektionen bör utöva tillsyn över fonden. Bankinspektionen skall sålunda med uppmärksamhet följa fondens verksamhet i den mån det behövs för kännedom om de förhållanden som gäller säkerheten för fonden eller i övrigt är av betydelse för en sund utveckling av fondens verksamhet. Till bankinspektionens kontrollfunktion hör att se till att fondens redovisning sköts på ett godtagbart sätt. Inspektionen skall sålunda vaka över att fondstyrelsen iakttar god redovisningssed. Utredningen har ansett det lämpligt att tillsynsreglerna beträffande Svenska kyrkans fond så nära som möjligt anknyter till vad som gäller bankinspektionens tillsyn över verksamhet av liknande slag och har som en följd härav i sitt lagförslag tagit in vissa bestämmelser efter mönster av bl.a. lagstiftningen om aktiefonder.

q sou 1983:66 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 115

25 §

Paragrafen, som motsvarar 47 § aktiefondslagen, innehåller bestämmelser om fondens skyldighet att bidra till kostnaderna för bankinspektionens tillsyn. Kostnaderna för tillsynen bör betalas av fonden i likhet med vad som gäller beträffande annan verksamhet som står under inspektionens tillsyn. I ett andra stycke anges särskilt att fonden också skall utge ersättning för revisor som bankinspektionen förordnat. Det ankommer på inspektionen att bestämma denna ersättning.

Besvär

26 §

Enligt paragrafen, som motsvarar 48 § aktiefondslagen, skall besvär över bankinspektionens beslut i dess egenskap av tillsynsmyndighet avgöras av regeringen. Besvär som anförts över inspektionens beslut får ingen materiell verkan förrän regeringens beslut föreligger. Vad inspektionen beslutat leder sålunda omedelbart till efterrättelse.

Skadestånd

27 §

Paragrafen innehåller regler om skadeståndsskyldighet för Svenska kyrkans fond och förvaringsbank gentemot fonddelägarna, om fonden eller banken överträtt denna lag eller gällande fondbestämmelser. Reglerna innebär att skadeståndsansvar föreligger oberoende av fel och försummelse. Förebild till bestämmelsen har hämtats från 49 § aktiefondslagen. På övriga skade ull, dvs. sådana fall där skada uppkommit utan att fonden överträtt lagen om Svenska kyrkans fond eller gällande fondbestämmelser, tillämpas skadeståndslagen (1972:207).

116 FÖRFATTNINGSKOIVJMENTARER SOU 1983 : Gi

Enligt utredningens mening kan det ligga nära till hands att räkna med att avtalsrättsliga synpunkter skall beaktas, och då jämlikt 1 § skadeståndslagen. Styrelsen för Svenska kyrkans fond skulle med ett sådant resonemang kunna betraktas som fonddelägarnas uppdragstagare eller syssloman och förvaringsbanken kunna liknas vid depositarie i förhållande till dem. Anläggs dylika avtalsrättsliga synpunkter, torde styrelsen och förvaringsbanken ha att gentemot fonddelägarna principiellt svara för fel och försummelse hos ledning och personal (jfr bl.a. prop. 1974:128 s. 246).

Straff

28 §

Denna paragraf innehåller bestämmelser om straff för brott mot vissa sådana föreskrifter i lagen som ansetts särskilt betydelsefulla och vilkas efterlevnad inte tillräckligt kan beaktas inom ramen för bankinspektionens tillsynsverksamhet eller genom vitesföreläggande i samband därmed.

Enligt första stycket punkt 1 kan straffansvar drabba styrelseledamot, verkställande direktör och annan ledande befattningshavare i fonden, om han förvärvar värdepapper från .fonden eller säljer värdepapper till fonden. Detsamma gäller vissa närstående personer.

Skyldigheten i 9 § för styrelse eller verkställande direktör att meddela vissa befattningshavare att de omfattas av förbudet mot värdepapperstransaktioner har inte straffsanktionerats b1.a. med hänsyn till att bankinspektionen vid sin tillsyn över fonden kan bevaka att bestämmelsen efterlevs och förelägga vite, om skyldigheten inte fullgörs.

Enligt första stycket punkt 2 kan straff ådömas den som lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i kvartalsredogörelse, årsberättelse eller handling som ingetts eller upplys-

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 117

ning som lämnats till bankinspektionen. Förutsättning för straffansvar är dels att det föreligger uppsåt eller oaktsamhet, dels att gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken. De brott enligt brottsbalken som närmast kan vara aktuella är svindleri och osant intygande, vilka straffbeläggs i 9 kap. 9 § resp. 15 kap. 11 § första stycket brottsbalken.

Påföljden enligt första stycket är böter eller fängelse i högst ett år.

I andra stycket föreskrivs att ansvar inte skall ådömas i ringa fall. När det gäller att bedöma, om ett visst fall skall anses ringa eller inte, bör hänsyn tas till sådana omständigheter som gärningens beskaffenhet, omfattningen av den straffbara verksamheten och i vilken utsträckning denna kunnat medföra skada.

29 §

I fråga om vissa förfaranden som belagts med straff enligt 28 § eller i annan lagstiftning, t.ex. aktiebolagslagen, kan bankinspektionen meddela vitesföreläggande med stöd av 22 § andra stycket, dvs. vid meddelande av föreskrift eller förbud i samband med tillsynen över fondbolag. Bestämmelsen i förevarande paragraf avser att förhindra att dubbla sanktioner i form av både straff och vite skall kunna förekomma för samma gärning. Enligt förevarande paragraf skall sålunda gälla att den som överträtt vitesförbud som meddelats enligt 22 § andra stycket inte får dömas för straff för gärning som omfattas av förbudet.

Ikraftträdande

Utredningen har vid övervägande av lämplig tidpunkt för ikraftträdandet av de nya funnit att en sådan

bestämmelserna

118 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER SOU 1983 g 66

tidpunkt bör vara den l juli 1985. Det sedvanliga remissförfarandet har då hunnit avslutas i god tid dessförinnan och kyrkomötet har kunnat höras över den föreslagna reformen, innan en proposition på grundval av betänkandet

föreläggs riksdagen våren 1985.

Det får förutsättas att kyrkomötet har möjlighet att förberedelsevis — och under antagande att den

föreslagna lagen

av godtas riksdagen jämlikt 6 § andra stycket bland pastoraten utse ledamöter i fondstyrelsen redan innan lagen träder i kraft den l juli 1985.

Lag om ändring i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord och förordning i förordningen (1971:860) om

om ändring förvaltning av kyrklig jord

Ändringarna i rubricerade författningar föranleds av att prästlönefonds tillgångar föreslås vara placerade uteslutande i Svenska kyrkans fond.

För att arbetet med att föra över prästlönefondernas tillgångar till Svenska kyrkans fond skall gå så smidigt som möjligt har utredningen funnit det motiverat att föreslå att tillgångarna till utgången av år 1985 får placeras enligt äldre bestämmelser. I vad mån prästlönefondstillgångar i form av aktier, obligationer m.m. bör övertas av den centrala fonden eller om tillgångarna före överförandet till fonden bör omvandlas till likvida medel torde få över-

avgöras genom enskommelse mellan resp. pastorat och fonden.

xOU 1983:66 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 119

Förordning om ändring i förordningen (1971:861) om kyrkliga kostnader

Ãndringarna i 5 och 7-9 §§ föranleds av att prästlönetillgångar enligt förslaget skall vara placerade antingen i dels fast egendom, dels andel i sådan egendom och dels andra tillgångar i prästlönejordsfond än fast egendom, eller i Svenska kyrkans fond.

Som framgår av 27 § tredje stycket lagen om förvaltning av kyrklig jord kan medel från flera pastorat bilda prästlönejordsfond för inköp av prästlönefondsfastighet. Prästlönejordsfond förvaltas av stiftsnämnden. Om prästlönejordsfond bildas, sker det i samband med förestående och planerade inköp av fastighet. De tillgångar i prästlönejordsfond som inte utgörs av fast egendom eller andel i sådan egendom bör därför främst ses som en temporär placering av medel, som måste hållas likvida.

Särskild kyrkoavgift på tillgångar i prästlönejordsfond som utgörs av fast egendom eller andel i sådan egendom utgår enligt 6 §. Särskild kyrkoavgift på övriga tillgångar i prästlönejordsfond skall enligt den föreslagna ändringen i 7 § bestämmas efter samma procenttal som f.n. gäller för lönetillgångar som utgörs av bankmedel. Härigenom torde den särskilda kyrkoavgiften på nu ifrågavarande prästlönetillgångar i verkligheten inte undergå någon förändring.

I 8 § anges att på andra prästlönetillgångar än som avses i 6 och 7 §§ beräknas avgiften till 4 % på resp. andel i Svenska kyrkans fond. Den föreslagna procentsatsen är densamma som f.n. gäller för prästlönetillgångar placerade i aktier och andelar i aktiefond. Procenttalet har bestämts så att en anslutning till Svenska kyrkans fond för pastoraten framstår som motiverad från ekonomisk synpunkt. Enligt utredningens överslagsvis gjorda beräkningar motsvarar förslaget i kronor räknat minskade utgifter för särskild kyrkoavgift med årligen 5-10 milj. kr.

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER

Från främst stiftsnämndshåll har kritik riktats mot att beräkningen av den särskilda kyrkoavgiften är fast knuten till läget den 31 december 1981 utan att man kan beakta senare förändringar i prästlönetillgångarna. Det har hävdats att denna fasta anknytning skulle utgöra ett hinder i arbetet att strukturrationalisera kyrkans jord- och skogsinnehav.

Regelsystemets utformning i detta hänseende har motiverats av önskemålet att få en enkel administration både när det gäller grunddata och i fråga om budgetbehandling. Vidare har en förutsättning för avgiftskonstruktionen varit att utjämningsreglerna revideras med förhållandevis korta intervaller.

Motivet att förenkla regelsystemet kvarstår med oförminskad styrka. Däremot torde det nu stå klart att revideringen av systemet för utjämningen i ekonomiskt hänseende mellan de kyrkliga kommunerna kommer att dröja längre än som förutsattes när det nuvarande systemet fastställdes. Olägenheterna med nuvarande regler för avgiftsberäkningen kommer därför att bli större än man tidigare behövde befara. vill i

Utredningen anslutning härtill betona att det är av vikt att regelsystemet utformas så att stiftsnämndernas möjligheter att fullgöra de uppgifter som stiftsnämnderna ålagts i författning underlättas. På grund av det anförda synes numera övervägande skäl tala för en fortlöpande omräkning av den särskilda

kyrkoavgiften. Därvid bör innehavet av prästlönetillgångar vid utgången av året före det senast förflutna kalenderåret utgöra beräkningsgrund. En sådan lösning kan sägas vara ett led i utredningens uppgift att lägga fram förslag som syftar till att effektivisera inte bara fondförvaltning utan även statlig tillsyn över sådan förvaltning.

Lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet

I 6 § andra stycket lagen (0000:000) om Svenska fond

kyrkans anges att regeringen utser ordföranden i styrelsen för fonden

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER 121

och ersättare för honom. Vidare skall kyrkomötet bland företrädare för pastoraten utse övriga ledamöter i styrelsen och ersättare för dessa. Kyrkomötets val av dessa ledamöter och ersättare bör lämpligen beredas av den valberedning, som kyrkomötet enligt 38 § lagen (1982:943) om kyrkomötet skall utse inom sig.

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Frågan om äganderätten till fondtillgångarna har i realiteten inte förändrats genom den föreslagna lösningen att inrätta Svenska kyrkans fond. Förslaget är i första hand att betrakta som en administrativt och rationellt betingad ändring av nuvarande förhållanden. Enligt utredningens mening talar övervägande skäl för att Svenska kyrkans fond i beskattningshänseende bör behandlas på samma sätt som allmänna pensionsfonden och andra organ, som avses i 53 § 1 mom. första stycket d) kommunalskattelagen (1928:370). Till detta lagrum hänvisas i 7 § första stycket e) lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Eftersom Svenska kyrkans fond ägs av dem som tillskjutit kapital till fonden, kommer kapitalvärdet av fondens skulder rent bokföringsmässigt att motsvaras av kapitalvärdet av fondens tillgångar. Svenska kyrkans fond kommer därför inte att redovisa någon skattepliktig förmögenhet /jfr 2 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt/.

E2292 PASTORATENS PRÃSTLÖNET I LLGÅNGAR DEN 31 DECEMBER 1981

H

E mfi ma 125

o o o o o o o o o o o o o o a o o o o o o o o o o o o o o

mmH»x

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo ooo ooA

me

mun ooA

-«mH4mommzouh

som»HmommommacemommmuAnmemumanouoommhemmanmmmoas»mamumooocanmaooooou:mocoooNunmommmmman

. . . oo oo Nm oA nu om

aanmc: mmmANAmmmhmmHmmosm m~Aooouna ana»nuHcemoowhomanowe who»mm menmAAnmo

-xzm4uomz A A A

ooo“nnecuooooooooooooooommm”aaooooooooooooooooooooooooooosaaannAoAooocomooo»No«noooonam

mm

»naemocanmenHonmomommunoewaAnuanaHmmAmemen »momummowanammmnommaaon”wonum»manAmNommmao

mnoumwoxmkmmA A A A A

oooHaemmmoooooooooooooooAA¢ochoooooooooooooooooooooooooooauoAA¢aanoooHaeoooHuaoANoooomm

“aoou»000men»mosommoougnewaunconemaonun«ommu:canwonoomooAAoo»ooNewca»ooomamwoomammmAomm

A A A A N N N N n N A N A A N N

-oH»mmmukuz

xH»wn»»mmz<zHu

ann

zm<mzHzxnmumNonneeommnunenamaom¢¢ommommNewenaowmoemwho manNovmnoonsoooemuanaAcocoowhonmocancumonw

an»

moomoooweocgmmmomvonemsnNammaoman»mnaanman Awoommmmmhm»om»manmmmoasaanmanooo«ANmm»man

oeo.oom

zukmxzuA N N A A N G A n M N A A N N A

-u»»xmo4zmaz:

muz:z:oxoxm›xwaamusowa

ana o o o o o o o

HmmommNoamooan»«acewaommHmmcuemoe«Nucam newAOAnee menooocomhow cummsn

o m ~ mu»zmzou:oxon nu so nu mmaa en nn meno Ah se he «A ¢A mo

AMA oo~ AMA

.zm›m4<u»zuuzammozomoxm›x

»»oxw44a»

ozuzznnpa

oo.~oo.Nea.»no.~nm.~oo.Noo.Noo.noa.Hm~.~oo.Noo.Noo.mmN.Aco.»oo.~oo.Aea.»oo.nco.~co.»ooamoo.Aoo.Neo.~oo.Aoo.Nco.noo.N

4›z<-wmumammpmznnp

xmm»mH»<»mxmnzozoxuzoH»xHmaummm

ooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo

0 on mo ow on on

non ooAnewumcowownmenoNA newone ooAHon auNeeooAemuommdenommmenooA comenn

›»oxm.4H»»umxm»»<xm

o«.oom.ooc.oom.oom.”om.omn.oom.ooh.Hm¢.oo¢.omm.o00.0om.ooo.ooo.omm.oom.Aoc.”om.omm.¢om.Aoo.on.oe.omN.Aoo.omm.oom.o

-u»›xmm»«m

m m

zm :m

ngzm nmz«m

mo»m<n oH4xm›z

›mo»w<n oH4xm›x . ›mo»w<u »zo»m<a »mo»w<a›mo›m<aoH4xu›x»mo»m<aoH4zm›x

zxz»mo»m<a »mo»m<nozn4:mmnm›mo»w<m»mo»m<u »mo»m«n uH4xm›xuH4xm›x

»zo»m<auzH4:mmnm »mo»m<ama4xm›x»mo»m<n»mo»m<m›ao»m<noH4xm›z »mo»m<n

mmz::4ommomnmun:nnon az:4<wzgauomzazzzn4»›moomm z:»eHw»mHzxmmzaonm

wzzzz<oomm-mu4womw4mx›mmmonmmaxz<:»mpmozamaumnma:::xn:nmzxo<mmnaupmmoz»mozn4<mmzzozm›nz:»:HmuozH»»H»mp4mu»mn>44mm»mn

mzmuznmuzpx0zH4zmmnu.<moz

oA

eonoaoAomoAomomoAo¢oNoAomoNoAohouonoooNoAoaomoaoNomoAomonoAowomoaomomoao»oceanNoconomo¢oAoeoqonoAomoAouomoao¢omoAomomoAooomoaoHooaaaNoooAomoooaoeoooaamoooAoNowoAomooomeAoooAo

»H-Ho-mo

126 SOU 1983 :66

o o a o o o o o o o o c o o o o o o o o o o o o o a

acc com

om

som

mmH»x

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo ooo

mm oq

-oH4moamzoH»

o

usecommooonemaaoo”unoooo»mncanmooommommooo»uanoeunononnom:Hoommcm:mommmNnoeoemcancon

. . . o N om NA nu Mmmm om MN no

ooo oasnegawnNeaoneAnm oANNo_ oweooocanmaamancom man oflamun

-xzmJuan:A

o o

man»moooocooannnoemeneoooooooooooooo ooooooannunocommanoooHonownooonaeA@Aemuunoana

me

“Nemanemusq:moonoeochmunmomNunnon emoanvemommmmmm«Hemaaoneoemcanmmmmunmmusomomm

auo-mmoxm»mm

A A n a

o

canaanooooooadeooomomooooooooooooooo ooooooAA:mmn»nocanooo cowooommmoohnoeN00oANooo

oA

ommn~AoooQNANamunohanmaommmAmeohmone »moHuaA00ossemoom»mn: oacowemnounomanomooo:

mw:.omm

-ou»mmannu:N N A A A N A Q N A

xH»mu»»mmz<zHm

can

mmzar:zm<uzHzg<aumoemmmmmommanooounacum«coHuanewanaacemu»aoocowowenoemenoemmanegomooagomennomAmNAooNNNooo

m.m

NoaemommmHmmoemoumennmo»canmomommowe«Awunocammn»nun«NoNonmooNoasopunocumoo«ownom»AmAone

zuwmxzmA A n A 0 A A N n M o M A G

xoxm»x»muunamm-m»›xmo4mmaz:

mn» o o o o a o o c o o o o o o o

Amo sommaoooo man «acmanNoaoas en»cow nomnoe won

A mupzuzounozmo mm NA Amoo nn GN Nm on na

man saa

.z4m›m.«»zuu:amg

ppoxmggapnzomoxm›x uzwzzunpa

oo.Neo.~oo.Noc.oa.Hom.Hoo.nom.Aoc.~no.Aoo.Amm.»oo.Aoo.noo.~oo.Aoo.Noa.noo.Noo.noo.coo.Aco.»oe.moo.Aoo.Aoe.mao.~oo.m

4»z<-kmnma

zuhmzunk

xma›mu»<»mzmnnozoxuzoupaxamnuunmo

o o

oooooooooooooooooooooooooooooooooooo oooooooooooooooooo aceoooooo ooooooooooooace

¢AN om mc

comoouoow»mm»eu canoeaom”manena momoemcannewonemn~ ommommmen unamaaNonnom

uwoxwggup»gmxu»»<xm

mn.omm.oo¢.omm.oo~.umN.A00.0om.AmA.Aoc.om.~om.HoN.AoA.Aoo.Aoo.Aoo.Am~.omA.Amo.”mo.Aco.”oA.Aoo.am~.H oN.AmA.Amo.omA.A

-u»»xmm»m

m m

4zmmnL

a4=wanu

»mo»m<azH4xmmom zH4:mmnLoH4xm›x

o~4xm»xozagzqmmpuozH4:mmnmozH4zmmom

2:42 ozH4znmpmozH4xmmnmoH4xm›x ›ao»m<nozH4:mmnu0zH.zmmnm»«o»m<auzH4:mmpuwzH4zmmnumzH4:mmnu ozH4:mmpuwzH4:muomwzH4z«mmnm»mo»w<m »zo»m<u»mo»m<mmz»4:mmngozH4zmmnmmza4xmmnu

muzn»wzu»omo«mmamma»«knockmnzggazm4wozmom4w44H: mmomozpamzoommnnøz:mmqomuz:

mmzH4xmn=n»mp4mm»mommxxmkaxmmoz4»wumozm4mwu»mmommuopmoznwuom:umzqm::omgwxuomuxamzopnnmozmm4<mmoowmzz:zmonw

ommzanmmmpmn

GA

NoooAonouofiocooogomooofloHoofiflouooaaomooaaaeooaaomooAAooeoafionooAAoøoonnooooAAomoaaaceoamaomoafiaoooaanoHcwaaoNoNAAonomadsaouaaomoNAAocoumao®oNAAoHomaaoNomAAomenadeeomñao

nn-ao-mo

mzuxHozm.no~HHo

,

SOU 1;w 3 : ,O,0 .aulaJ wa 127

o o o o o o o o o o o o o o a o c o o o o o o o o o o c c

mmH»x

o c c a o o o o o o o o o o o o o o c o o o o o c

ooo »ca ooo ooo

on AA om mn

-oH4mommzomh

o

ao»moonooemoå» ooomo” «noomumanHmmmacmaoommownagocomemusomnaecowooome»oooAnnoooomoem

. .

m m

mc«o um oo mn mmom ed av 00 Am co AA aw

medANNow»mm» ca»man mow »mm“HHommmms

-xzmAmumx A

acemmohuemoooooAonanaooodumoooooonomcoocogoooooocoosomohmHonommNoeooocooooooooommemoemo

u

ae cm nu oo

mommmsenaoooAAoecoemoum»»nnno“ maccansomHog ownmaoMmomaooemoneommmaa »mmoo

S..._n-mwoxm»wm A A

N m A N A A

coo”Hoamgmmmommcon»nuooonewooooooommooooo»oooooocoommuow“maoemomaocooooocooooonowwoocec

se

emoconmowmomm8um”no»mm» ena mennonone«enosmnewmooanaowecec»HonnqconcomcommaoMANmen

mmhm:N M A N N mAA.AA A a A u A n N A N

-mH»mu

xn»mH»»mmz<zHm

ann

zm<mzHzxnmmmunocanmuooooAnnmunmoo»maao:anaanaooocueooomoomanooomoo»oocom«om mmmomm›nooneonenamemo

mom

mmmmmmcowHoemomnammanoooemuune000una»onAcemooownmooooAmaoman«am unomunochmaooneoemooo

mmo.mmo

zukmzzuA m A A N A m A n A a N N A A a A N 0 A

._.~muuBE-m»»«xmo4mmoz:

mmz:xxoxoxu»x

mun o c o o o o a a o

ownooo Hon emuaan «momaaowe mhamacooocommancomone om»mansaa oemacw

N mmpzwzoazozan ha MM mmco «A Au Aw wo nn om nu se Ac oc ae

una ova

.zm›m4<a›zuuzamuozomoxm›x

Coxm._._H»

uzazznnpn

oo.~oo.Hoo.mco.~?KNoo.mco.~ao.vea.~oo.~oo.Moo.~oo.~oo.oo.~oo.~oo.oo.~oo.~ac.”oo.floo.Hoa.~oo.”om.~oo.moo.moo.~eo.~

._._.2<»paxan

zmwmzank

xmH»ma›<›mxmHzozoxm

zo~»xHuHumam

oooooooooooooooooooocaceoooooooooooocooooocoocoooooooocoocoocoogooooooooooooooocgoooooo

No no mm

oneaanmmaaanSnHm:omvmunmen Nonmoomacom“nonanaHumNunAme mencomnewcumaangonmanNBA

pwoxmggmw»mmxu»»<xm

om.omn.”ca.”oH.~mm.»on.Hoo.HcA.Ao~.Ao¢.Ana.aoc.Aoo.~om.Aoo.eo.~o~.Amn.om¢.oou.”mm.”co.AmA.Amo.~oe.oem.aoø.omm.omA.A

-m»»xww»m

m m

am

»nam

.åxå nmzqm nu:mnu:w4xm›xo»ma

qonmxqwH4zmmnu »mo»m<a oH4xm›x»mo»m<u

¢wH4xu»x «wH4xm»x m›»m

z:z uH4xu›xozH4:mzpL ozH4x«mmnu

»uo»m<auzH4:mmnm »mo»w<aozmazqmzpm»mo»w<u

mzH4:mmomuH4xm›xuzH4:mmnmozH4:mmnmmza4zmmnm

ozH4:mmnmozu4zmupmuH._xmC_wH4za›x 0zH4:«mmømuH4xm›xoa4xa›xmzuwmogx:oo wH4xm»x

mooxm»m4<§mmnmm«n«Jana;mo. ommgmo«mac» »moommmzmzznxauxm»um4<koZa>

4<mmozmnzooommmmxuzom4om:s4m44mxHo::mmuuzazmmmuoza»:nzz:»uzHw4n:mmmxm:wmmmmoz«:m:nwmuaum4mmm<:ma»m»mzu»mo<

aa

noen”

momanooomAAoAo¢AAouoeaao»OSScoowaoHomaaouomaaooanademomAAoAooAAo~coAAocanadamoeaaooanadenooaaoAonAAouonaaomanageeonaaomonnaomoAc~oocaouo®oAo~cooaouoHomouomonouomomowo

HH-Ho-mo

%uno .%oH. @w% 266

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o a o o o o o o

muH»x

o o o o e o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo

oo

-uH4momuzonp

o o o o o

Hm” om

. . . unc nonownemomumoeo oemnonmmmHonommcoosouemousemow ooomaowoo mom o.: Hoe

m AH mm ma

wow coqcow mowoneoo:cognew»ou manmoomm¢namena maocum moo Smmen

-xzm;ucuz .n

o

ooooooooooooooocoqooooooooooooooooooacccowooooooooooomaccoooooooooooooooSoooo oooooo

no on oo

um”mha HoncumcoqsaaHanmenmenmmmsomNoeoneHammmmommcummom»HcmunNoa.änaan manowe

«mnn-mwoxm»mm

H H H H

o

ooooooooooooooocomoooooooooooooooooooooooooohooooohcancanoooooomomenaooooooooo oc..ooo emumoonnomacmugmm«aan hmmcomnon«onhumoneooaecumoommmunocowoohmamemoHunmamomn ooomoo

-oH»mmmupux¢ N N m n N Hoo.~a A N N N N m H n H H M H n

xH»mu»»mmz<zHu

mam

zm<ozHzx«mumaug»HoHm”ossowemommmmmonnmooaemoomaonneunooneand«acomgommcoomoooooooocecNamom”Acoet. mom

mom

navoom»nuommoneeneaanmacommuna«Numamownunemomoem»maommnoemaooneHowNANosm.KN :AHSoomm

sea,

zmpmzzmn H H a H c n M u A N H m

»umu:nmu-u»»xwu4mmnz:

amz=:xoxoxm»x

man o o c

sm”maoofio»nuenaoHmmen¢¢mMANmao ommnonae oemcuemoonewmaamoomaacumAmemenå» «camum

mm»zuzomzoxo

nu en oo mm nn mo ha on on oo no mo mm o.. ua

mmnNonNoa canman man ems ann cam can

.zm›m4<m»zmuz«mu

ppoxmggapozomoxm›z

oznzznn›=

oo.Hmn.Hoo.~~o.~oo.nom.~co.»om.uom.~om.oo.moo.~oo.Noo.eom.Hom.Hoo.~eo.~oo.”oo.nom.~om.~om.~cm.~om;oa.~oo.8:.oo.~

4h2<-»mnmnmukmznnw

xmH»mH»<»ngwuzozoxm

zoH»xHuuuuam

oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooocoocanooooooooooooooooooooooooooo

oo»ANN G

Hounom«numam»mnMowanacom«mmHon»nu«ommunmomeenmenme»conommeenmowmod oowemuSmHmm

»»oxm4.n›»mmxu»»<xm

om.omm.oom.Hmm.~mm.om.oom.omm.ooo.oom.”om.uoo.oon.Hm~.Hom.ooo.om¢.omm.oo~.ome.omm.omm.oom.oco.”migou.oh.Hoo.oco.”

-uwpqxmm»m

m m

mzqm »mu

nm:m

4nm:m zmmpu

mo»m<auH4xa›x

mH4xm›x»mo»m<a »mo»m<a›mo›m<n»mo»m<a zH4xmmnm

wH4xm»x »ao»m<auzndzamznu z:z›mo»m<aoa4xa›x»mo»m<a »mohm<m

»mo»m<amoa: uz5zmm.£ »mo»m«awa4xm›xmn»m »anar»mo»m<a ou4xm›x »mo»m<nHHk2mmD4 wH4xm»x»mo»m<n»mo»m<azz<ozH._zmz..: »mo»w<a

m»4mwomm<zzou›muxugnum»mn»m m4Hx»zwoH»««mamahmHmzmo:mHxa»mø›mao:z»zzmhum.Cao

›muzz:mmmuznzzuxwmc»mmmanmonxmmon›mun:-›m.nw:mozHxmxz«mma›mm«n»mz:mmzHumuzamummo»mm44n:

wa»mwzHzHmxHmmxmo4<>

on

eomouomoncmooonouonocowouocouoaoaouomooouooo¢o~oHomomoNomouomomouocomomomomomoHooowoNooomocognacnohowomohomomonouoaonouoHooouomooouomooowooooomomcoomooaoouonooouaSSSuooñuo

Hauuouno

SOU 1983 :66 BILAGA 129

DOODOOOOOOOOOOOOOOOOOOODOOOOO

mmH›x

o o o o o o o o o o o o a o e o c o c o o o o o o o o o o

-uH4mouuzoa»

o nu

NeoHmmmoHsmemmmooocomHmomomoHoonecanNANNahNoeHowowmooooooHmmmmmooonH~ oHh comoHomao

. . . m ¢ HH no ommm se ch oo :H

honHmmhmm QNH omH HHNoemou» mowooowoe mHHcon mom hoeoemcon

-xzmJmomx H

ooooooooooooooooneoooooooooommoomoooooooooooooomooooooaceooooooomooohoooooooooommommooo

ohmsomhmHmaomaaomHHmmommwoommmoooooonewcomannooooneNeoNoahoo»unommHmmouonuncow«cooH~cow

awwfiww»mm H N H H H H H H H H

ooooooohooooooooooooocooooooo»emoooooooooocoonewoooooooooooooooNHQ~HH ooocomooomanoHoooo ohmcanonemooNonuncmunooowhonewun»HHm«mmonemommmmmmmmmmemuhH~ooh»umhueohoø0HannHemoohhem

uu»u:H H u N H H m H H H H H H H H H H H m H H

-oH»mm

xa»mH»»mmz<zHu

mpg

«zm0zHzxnzmnommHmm.ixwomoomoomao~00»NoommagooohunoHHo uncooonon“ouhoonowuoHVHOanamomomHmoohoomenemo

man ~00hwm Nonwow~Hmommnonmomunc0H0-o ocgcumHomemomanownhHocec»uuum»menoneomm«Hm«noooo

zupmzzmomm%omcummmH h H N N H m

hrw%M%%wu4mmoz:

muz:::oxoxmx

mpg o o o a

ooohHmnoeocgommmun»HmmaoHun ohHcomemooHmooo ~HoN00oooommcowwhoHmmoneooocomen»

aukzmzoazoxmmom hH on oo mo mm oH Hh oc nu un oc om Ne HN mHma mmon eu mh

moH m~H HNH

.zm›m4<m»zmuhhoxwamwåazouoxm»x

ozuzznwws

oo.~oo.Hoo.~mm.~om.Hoo.Hcm.Hco.»oo.Hoo.mom.Hoo.~ho.Hom.~oo.Hoø.Hoo.naa.”oo.~oo.~oo.Hno.~oo.~oo.mm.Hoo.Hoo.~oo.~oo.m

r%w%äwmmpmznwp

xmH»wu›<›mxmnzozoxuzoH›xmmHouaw

ooooooooooooooocoqeosooooooocgooooooooooooagooooooooooooooooooooooooooooaccoooooooooooo

NmHm mh ch om

ohHmmHmHHommhnH ~oH~oH~mHNHH Houmanommoc aannon mhHmenohHhmmmmHhowmen commmH

»»ozm4.a›»mmxu»›«xw

mo.oo¢.H om.oo~.Nom.Hoo.Hmm.oo¢.ooH.omH.Hm~.Hmm.oac.ooN.Hoo.Hm~.Hmo.oo¢.oo¢.omm.Hmm.ooc.:mm.oom.oom.Hom.»mm.oom.HmH.H

-m»zmm»m

«m

:w :w

nm:w

mo»wn

4zmmnm

»mo»m<u ouom«w »mo»m<a»mo›m<azH4zmmnmzH4zmmnu»mo»m<azH4:manu »mo»m<a›mo»w<nwzH.zmmnm»zo»m<n»zo»m<a z:z uzH.zmanmwzH4:mznm»mo»m<noH4xmz»mo»m<n›mo»m<aam: »zo»m<nozH4zmmnm›z mH4zm›xoH4xmxmom H oH4xm›x

»mo»m<aoz~4zwmnu

ozH4:manm

o:.4ns›m»mn›mm4:om::munm»mu 22» ›mu4mmn:mnnmnz:4mn:44H44:›mmmczamnwmxw

Huouxmmm::<:<›mo4wzammmnmnømz:mum›ahwxHmu»mu>mampmonzmm::<:ø<4o»4::mu»ma:«4o»mHmx›mmmxzH44:xw::mmozuonuumommmm»4::m::mmmmH0mmmmzzn4

mummmmuzH44:

om

mooHmocooauomooHmomoHH~omoHHmo¢oHHwomoHH~oooHHmohoHH~oHo~Hmo~o~H~o¢owH~omo~H~ooouauoho~HNooomamoHoMH~omomauomonH~ocomumomonH~ooomHuohonH~omomauooomH~ooHmHNoHo¢H~ouoenuonoaauc

HH|Houmø

.

1.30 SOU 1983 o6

OO0OOOOOOOOOOOOOOOODOOOOOO O O

ooo

on

muH»z

O09000OOODOOOOOOOOOOOOOOOOOOO oo

ooo

-wHomoNNzoH›

HowooomNooomommmmmoooooNoNN Anmom»mmmmenHoN oomoem coocumomv owemmmwhoom:Hanooenewonw

No oH en om no on on omen Hm no

NamoH¢o¢H oou o¢H :emHoN «mu ommmoN Hano¢HNmmomo

›xzmNmomx

o

ooooomooooooemooooooHena«moooH NNo HcemooNeoooHooooooooooooooooooomooneoouooooomooHmom

N no om mo on on

somNmmHNo ooooooNon ooH»HeNmN HcH ONH eoH oemmmmmomhan omH ommcomeon~oHooH

-wwmmm»mm

H N H H

oooNHm ooooooonemaoooo»HoemooooooomooooooooomHoooHneHcemmHHoooooNeooemoHH momoooooooooooo mmH»mawoeHHm ownoooHommoo ommoooomm«numoosommmoonsommommoweHonmooNHNooHmowNaNoneooo

-wH»mmzoom:N N H H m¢m_~H N N o~o_HH H H N N H H H m H m H H N H

xH»wH»»mmz<zHN

«nu

zm<uzHzxnmmmNHn mooacc~Hoooowooewemn~~oHmaaoooooomHomooNmH ¢mHooooHmmmmcomHummoomHN Noa munHowhanmao

moo

«noemo

zukmxzu I-I I-I h

»mmu:ouu-m»»xmoomuoz:

mNz::zoxoxa›x

ang o o

ommooowoo«mmNN: ooomoHmomowooooom»oqoomomNcone«Hm ouo ooomNmmoooHomNooneGHNoem

N mmwzuzomzoxon en oo omoo oN mo om ce Ho oH oo no

mnH ~¢H omHooHoou eoH ooH moHoou HoH mcH

.zm›mH<m»zuuzumu

»»ozmHHH» azomoxm›x ozHz=un»:

oo.Hmn.Hoo.~oo.Hoo.mmm.moo.Hoo.~oo.noo.Hoo.Hoo.Hoo.Hoo.~om.Hom.Hoo.~oo.moc.:oo.ooo.~oo.~oo.Hoo.~oo.noo.Hoo.Hoo.~oo.c

4kz<upmnmammwmzanp

xmH»mH»<»mxmHzozoxm

zoH»zHmHuNmmo

ooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo ooooooooooooooooooooooooooo

~oH Nm HNN oc ow

oaN ooooNN com o¢HmoH ¢oHmHH omHmomoNH moHmanhan oem oooannmhaoHN omH«NHooHnow

›»oxmH4H»»mmxN»»<xm

o~.oo¢.ocm.omm.Hm¢.omm.omm.oo¢.oo¢.o00.0mc.omo.Hmm.oom.Hoc.omc.Hoo.HoH.H oe.ooo.Hmm.ooe.ooe.oo«.omo.ooo.Hom.Ho¢.oom.o

-m»»xmm»«w

m m

u:m grow

o»mn o»wu

Hnmzw

H:mmou

»uo»m<moHHxm»x»mo»w<n »mo»m<n oHHxm»x»mo»m<a »mo»m<noHoxm»x ZZ2 ›mo»w<auHHx«»x»mo»m<m»mo»m«m »mo»m<a»ao»m<a»mo»m<a »mo»m<amuzH»«mo»m«o»mo»m<auHNxm›xmzmxznp»mo»m<aoHHxm»x›mo»m<q mmNmHom›mo»m<a

:mmpNoxm›x:on»ao»w<aoHNxa›x

«ammo:«ago:m<xm›mmNzz»wmmozm::zugmzuuo»mmommaumnno›mm<mmHuz:mwmm»mnmzmozu»mzmpnoymooux›mm::

maao›ozHwo›m::oHmu«»mNoNmmzmm»»Hmmwmommmmz«m2»»nx4oom»o»mmm«mmo»mu:xnmumzmxmmomwwzHanxHN

wmmonmmnnm

DH

¢o¢H~omo¢HNo¢o¢H~oHomH~oNomHNo HoHomoNoHomomoHomo¢oHomoHomonouowomomouomooomomomowomooouomooouomowouonoHomomo~omomomonomoeomonomomomooomomoHoqomoNoqomomoeomooocomomooomoHomomo

HH-Ho-nw

SOU 1983 2wfl £ mx @% 131

c o c c o o o o c o c o o o c o o c o o c c o c c c c o o

mmH»x

c o c c o c c c c c c c c c c c o o c c c o c o c c c o

coo

mn

-uH4moamzoH»

o o

nu co”moo Hueemomummaamoo»mmone osmmoocommanoohmaonan oqHownneemanoHN «omoweon» com oem

. . . A A no on an Hm om ea mo

ooh Maw anaanaoo» wonHmmmen mmmmmmoma nmnommcom cHH oweemo

-xzqmJmmux

c c

newaancooocomaocoonanconoemcoocoo cooooooaecoocoocoocoocoocoomomcoocoo cancooooccoo

no on»

onemmm«Hmoemmmumanuna«NHonecan mmm«mmmhaecuommcomcomcum Hemcomcow ommmanmoocan

ano-wmoxm»mm H H

c o

weeemucnnsomHamcoomencooonecumana canmmowoncoocmmmena¢wmoooneHm:nodown oqqownmo»Hua cowcueochcoqHm”nonHoocoonnohonwoo ooHccucoomooomocomom»ownonecanmowemoowesueune

H H H H H H H N H H A mmn.~M N H N H H H H H H N H H H

-oH›wm«mom:

xH»w~»»mmz«zHu

mom

zm<uz»zzumumommommN00cecemocomoem«owonemummmonun»moHowoemNoasnowonsomaccmnoHmmommOHH mowomm»mnosmman

mom

smeoneoHoommmanHaeomwommHmm newunoemoHuecomconmannme«NeonomacnamNowmmmmmmmn:oemwoeemoman

zmpmxzuH H N o H H N N H H H

»mmunoum-u»wxmo4munzn

auz:z:oxoxm›z

ana c c c o

ooeNoemhaemo«mmcowNewhmmmoommm mommoo ou»sommumommmaoHmm maneo:Hoe annoaounaemo

e mm muwzmzomnoxnu oo Ho nn on em mmHo ca om mm en oc

ommman goacumone nMH conmum amg nn

.zm›m4<u»zmuzamm

ppoxmgoukozomoxa›x mzHzzuw»:

h@.Hho.H mm.~om.”om.~oo.~am.Heo.Hom.Heo.~oo.~co.¢oo.mco.Noo.Hoo.Hoo.~ec.~cc.~oo.Hco.moo.cc.moo.~oo.Hoo.~mw.Hao.~oc.H

4»z<-kunnamupmznsp

zmH»mH»<»mxwmzozoxmzom»xHmHuuamo e

cogcooccccoocoocoonoeoaocoocoocoo cccccccoocooccocoocoooooceccoocccccc coocoocoooao

no we on ou HHH HoH

seacowunanomaa ooH mmmone oemcow“ma eneanauuaconwoo »ccemu »maanaeon

wpoxmggaw»1axm»»<xw

om.omo.ocn.coc.oon.om›.ocm.ccn.ocm.coa.omm.ooH.H mo.”mc.omm.HmN.H c¢.ocq.con.»oe.oow.Hmo.oo¢.omm.cmn.Hoo.Ho¢.oom.ccm.H

-m»»xmmpaw

4nm:w4nmzmao»ma

0H4xm›x44nu:m

»mo»m<nzn4zmmnm za.=mmnmøa4xa›x»mo»m<a »mo»m<n»mo»w<n »mo»m<n»ao»m<n»mo›w<a»mo»m<n0zH4:mmnm

2242 »mo»m<a›mo»w<n »mo»m<n»mo»w<a›mo»m<n »mo»w<nm44mu«m

»mo»m<n»mo»m<a»mo»w<u mzH4zwmnm»«o»m<a »mo»w<aoH4xm»xmH4xm›x oH4xm›x

»mo4u»p4wmz>om: o«umza»mmozow: ozmnw o: mormmm»4

mzuxoaumxmxxowwo»w4<mo»mm4gmzm:ozw«madmanumummammmnnamma«o»um«om:4o:aH›mommmmzmmomomw.mxmomu:uz:<nnpxuzzum

mommzzHxwamopmzmammozmnnxoacmomummmmzzam

:H

mcmomcmomomoeomomomcmcnoocmcmcHooomomooomonooomo«ooomcmooomooooonoHonomouonomcmonomoeouomomonomooonomoHomomoNomomcmomomoeowomomooomooooomonoøomoococmcHcocmcNooomomooomocooomo

HHvHo›mo

132 SOU 1983 :6

OOOOOOOOCOOOOODODGOO OOOOOOOO

oo mmo

oc ao

muH›x

ODOO o oooooo ooo oooooo

on no um mm ooo

›uH4mommzon»

oneanawooenaHanunocansmecooomm«nonoemunooqommnamoneaceooocowmanmmuunoHowemomanNewcanomu

om om mn un ow on as om ecu Nos ond mow amgoem ommena mnccumchaoemomm

-xzmgnaw:

oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooemoooo oooooooooooooooooooooooooooooo

no co Honownoommug omgecun- Houmancommmnmonoqocumoneone mamno:cumemuomaaan»NH»anmaa

uw%%@w»mm

o o ooocomooounoooooooooooooooooneooooneooooooooocamooo oooooooooooooooooocomooooooacc

ommmaaonecoomoomumone nonmaaochuno:NoummmaooooHem am:newcancom mmnaceenecomamd

amp“:A a-.a A N H A N N H mon.~ H

-wH»wu

xH»mH»»mmz<zHu

mam zm<ozHzxxmmmemonanHoeooomooommmanwooaceommmenmonum»»nomanhancamommmaaenaNoaosmmanmmmcannusHumwee»mo

mom annace00¢aanunoown«omooh«mamm¢momoeoAhaooogoaooccomonomanmaoommnmomanmm»emuHemmunommuno zmpuxzuF FI ri I-( m I-l FC N

›amu:num›mh»zwm4auø2:

muz::zoxoxm»x

mpg o o mensom»Hmmmm mooem«mu 000moomn:»mnmomooauno ooomoo«Heoøaago ommcom one mmpzmzonzoxoc ce au he no NN AN Ao mo oo no mh

ommgenac» ana con mmmomg emuenacon

.za›m4<z»zmuzamm

»»ozm44H»nzomozm›z

wznzznwpa

mn.~oo.~oo.~oo.~em.meo.”oo.Hoo.em.Hoo.~oo.~ao.~oo.~oo.~eo.moo.Hoo.moo.mno.~oo.Hmm.~oo.Noo.~oo.moo.aoo.aoo.Hoo.Hoo.~

4h2<-banan

mmumznwp

xmH»wH»<»wxmnzozoxuzoH»xHmHumam

o ooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo oooooooooooooooooooooooo coo

oo MAua no oc on menmonoem Honnoncon enaana Humseaemu men omgNeucummommu» ana

hwoxmqgnn»mmxm»»<zm

o¢.ooe.omq.om¢.oom.~o¢.Hmm.ooo.Hoo.H00.0ao.Hov.Hmo.~om.ooH.nom.Hom.oco.”on.cm.Aom.”mn.oom.nm¢.oom.”mo.eme.oon.ooo.a

-m»»xwmuuw

W m m m m m›xma

nu:m

mm»mn

zo»m<a O

oH4zm›x

»mo»m<mzn4zwmnm zH.:mmnm zH4zmmnm

»mo»m<nwn4xm›xoH.xm›x wH4xm›xuzu4:mmnuuH4xm›x

z:z »mo»m<noa4za›xmzH4zmmnL »mo»m<nwzH4zmmnm uzH.zmmnm»mopm<n oza4zmmnL uxmnwm»mo»m<møu4xm›xozH4:mznm24<: »mo»m<n›mo»w<a »mo»m<u

mmuxozH

mn»m44n:uzu4nxmaonmnmzn4umzm»»›mmuxawzmgm›muo4m:44a4mn44m:z»»umoz:4 z:›z:mm»mo zmn:zuD49:

oz:n4mmw:muzoznmwwmomzmuHm:wxHxmnnmwozamngmxo»:o»oH»mmemmm2:»ommmkm»uøznonuomzz:mnz»z

mnz»›x-<z:»m:mumnmn:zø<-<mom»

on

momflmoeomnmomomamooomamoHoaocouoaooenenecoooaoaomoaoeouomaaoNomocomomococouo«omomoeomonoconomoeouocoaamoaoeooocoeonoaoeoooeooaHomoco~omo¢omomovooomoooHoooqoNoooaomooocoaoooqo

uH-ao-mo

W

nunu ®wno ao2mä E m%& 133

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

muH»x

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

emo ooo ooo ooo

on

o- ooa Noa

-o~4mommzon»

o

cww coomanwoecooHamoo»oneemomm»ommman»moowwVAQ“moHmmoAoAowmowcanømmwenunooHosomAoo

. . . com Hm mn um ma »ma

emoannommcom oem momAhwana one«mmconacwwmAooohmmacewowmowmn»mo»~¢o owe®hA

-xz«m;mama w

oooooooooooooooooooooooocoooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo

ow ooh maaon»oAmcomohm

mowowooo:oohcan¢ooownomAmmaconmomooomunon»acesweomgmoomaacom ooocue

muo-mmoxm»muA A m A H

ooomomunommsmaooooenacoAmho«awevomn»ohonaeooonamooo«mmooooHH ewaoemmumwoouoanmoownoneacc

mowoemewamomoneAoA:Hc«meegohwAossmumNunonemnHAAohAoownmm:mao»eomhawanmomommoooommmmm«on

H m w w c H H w m H A H w H H A H

-uH»wmampmx

xH»ma»»mmz<zHm

ang

zm<ozHzxnzmmmaacoqAAooneemommmooomommmmmomoAAunc»ouhooAwhoemAwonowh¢AAAoommanaQAMsomhAwHon comnn»AAo

men

oohNowoneHmmou»«Ah»mcwhoHHnooo«mmemomoHmomoowmmmAoh¢Aoowemommm:OHGoooemocummn:onenoeHsu

A m H H M w w N h H A

zuwuxzm ou

›muu:ømz-u»»xmw4muoz:

umz:xzoxoxm»x

«nu o o o o

comHN: ossooooohman manoooacwmen»nomoomsn :oommmMANmomoneman emumanoooommunaooo

w mupzmzoaxoxhA an wo no hmno moAm nu

¢AA seanoewow manhmAnog nmHoo”ann AoAoAA omuhwAuna

nam

.z«m›m4a»zmupwoxmgqnpozomoxz›x

øznzzunpa

om.wom.wao.moo.~oc.~oo.Moo.Aoo.moo.~om.Aom.“oo.woa.~oo.wmh.Aao.moa.~oo.Hm~.~eo.noo.moo.moo.moo.~ho.Amm.”eo.mho.Amm.”

4»z<u»mnmammnwznwp

xmH›mH»<»mxmazozoxmzoH»xHmHuunm

ooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo

Ne em co

Aow nogmewoemhowhonmaamenmanHouohmAOAooAeen :NHGOAHouHm:honommAowommcomnamNeu

mam

pwoxmgdnr»umzm»»<xm

o¢.ooa.ooh.Aoe.omm.aoh.ooo.Aoo.Aom.oo¢.oo¢.oo¢.ooA.om«.omm.omq.o00.0om.omo.omm.”mm.:mm.omm.om¢.oom.oom.ome.:o¢.o

mo.A

-u»»xmm»w

«m

ma

m:m m:m mzm

ao»m<n zo»m<n

›mo»m<n»mo»w<a›mo›w<a»mo»m<m »mo»m<u »mo»w<a»mo»m<n »mo»m«n »mo»m<a mH4xm›x»mo»m<a»mopm<a»mo›w<n»mo»m<n zxz»mo»w<n »mo»m<a »mo»m<a «oH4xz›xwn4xm›x»mo»m«namw<m»mu:»mo»w<uoH4xu›x›m44uzw02H

»mo»m<amaao»wxa»x»mo»m<n »mo»w<a »mo»m<n

among«mmozmommam«mmumzoz«mac:zmmn:mnmo»zu4wz:m«zuo»m«monmwoo

nommmp»mnzmoz:u.mm:womu44:oz:4»nuuopxwm:mxzmmozHmumo›uz»»omwz::muHm4:woammwomgmwo»mHmmm»4::mzmmmmzH4<wamo»w»:o4

ma»mmHm<z

DH

moaonooooomoAooAmouoaflmomcoamocconmomooAmoHoHHmo woAAmomoAAmo¢oAAmomcHHmoooAAnoAowAmowowAmomouflmo¢owAmomowAmooouamomomanoeomamomomnmoHocHmowoqamomoqamoqoeflmomoonmoAomAnowomAmo

HH|Honmo

_,

134 SOU 1993 :GE

o a o o o c o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

uneooo

NNnu

muH»x

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo oma oemooo ooo men ooo

A 0 we mo nw mm

«ma

-eH4momuzoah

o o

. . . munagoone nun»mnHawom»ooh nonNeaaan»oomaounachmoemueo«owmmsan»mhwcamcowmmmNowommmum

A c N oo Aw no cm ho mmea oc

mmmman mo» goa»eu ommAwenmasomcam ecu mmm»canoe nov

-xzm;moms A

o

oooooo ooo ooooooooo ooo oooaccooo ooooooooo ooo ooooooooooooooo oooooo oooooaooooooooooooooo

A ca

oohnununaamg «omanawoo«mm09A«nomachanman »Hm«coommemuomvwonmenmmaeoacuemmmwowone

mnosmooxm»mm A A A

N A

o

ooo oooooo oooooo ooo ooooooooooooooo ooocecooo ooooooooooooagooooooooooooooooooo ooooooooo

N no

maamanMoo«Hm one«AmmhaohmooNamsmoovomwen ommooo»NN NhN cecohm manmmnemooc««mmsoumoo

-wH»mumuhmzN A n A N A H A

x»›mn›»mm:<zHu

mpg

zz«ozHzznmmmommmanNummomhohQQNaanmanooh menannommmaoNmhHuammmnadommooosaaoo»mac«coMhN moo»naMonmaomen

mom onemanNAM canoemaaamaoMAMooooomduoNam vonovaooo»wemumemucowmanmacmomAoooemcowecucueomgnow

zu»m=:ue N A M A A m N N M N h A N m N N

»amu:owm-m»»xme4uunz:

zuz:xxoxoxm»x

mom o o o o o o o o o o o o o

emo ommmaomaaaancam»wa com noe amsvad mun ooo ownevoace

muhzmzouxoxO m

mm um on ON ca no Ac No om co mmhN

man«AA

.z4m»m.z»zmuzammozomozm›x

»»oxm44a» wzuzxnw»:

oo.:oc.nom.Noo.noo.Nco.~oo.Noo.uoo.mam.~om.moo.moo.Noø.coo.moo.Hoo.Aao.mcu.“aa.cno.”mm.~oo.:oo.oo.moo.Aco.”co.»oo.

4›z<-kammamukmzuww

xmH»mH»<»mxwmxozoxmzo~»gHm~umamo

oo:coooooooooooooo oooooooooooooooooooooooooooooooooooo oooooooss oooaccooo ooooooooo ooo

om mmoc Aw

cannewhemmhaena saaanammm hmm ANN mumhNN ana«HmANAcomocg munmaa«hmownwNAcumhmA

»»oxw44H»»umxm»»<xm

mc.oom.”mN.Aom.Hom.”oH.nma.”ma.oøe.Hom.AoN.Ao¢.Aoo.Amm.AmA.Aoo.mh.Aoo.Aow.»om.”oq.Hom.”om.ocw.Hca.cm.Hom.”mm.Ho¢.A

-u»»xmmpam

m m

mom zqw

zmmnm

uH4xm›xH4zmmpuHqzammnm H4zmmnm

uH4zm›x zH4:«mznL2n4:mmnL

ozH4:«mmnmuH4xu›xozH4z«mzomuH4xm»x

Z242 »mo»m«u

uzH4:«wmnmozH4z«munmozmgxamunmwzngzqwmnmwH4xm›z

H4:mmnmmo«»mw4gx mzH4xwmpmozH4z«wmnmo:n4zmmnm »mo»m«a mzH4:4manmmzH4xn«nm mzH4zmmnmmzH4xqmmnumzH4zmmnm

oomz<ozax ›mwuzmoz zHo:4mqzazmnwomqmua;mozn4«:zAJ mozmxm4wga«noonwmomao

ommwmzH44ummommmmmnzH4wommmmzzmz»»›:»›mommomu44nzmxzummmozmxmnmuuøpwmn«uo:«aumnzmmnmmaz«m›mzm»mnzm2n4Hmwmmzoao

mz»»›:mnm:mo4nwwommmwmazwzwa

on

momon

momomødomomoHooomomoaomamocomoooqancmooomoHomomomomomo«omensHooomcuoeomomooomoeooomomooomouohomo mohomo «chemomonomowohomo nonomoAooomo«amongmomomo«commaoowomo nooomoeoocmo

AArAoumw

nunu 1.w LL afl % J fl 135

. a.

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

muH»x

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

oooooo com

oN :H

-oH4mommzomp

o o o

hhomum«cm «meän men»Hmmaomoq moomooooHhononeaanNNHaanGH:mumoHooohmanmensaamomago

. . . c mn mm hH nu Hmmm

acw mn»HnNmoHhhuooHo0H maacancumcomhanHN:nanuna oemHhH hHH ecu

-xzmJuan:N H

o

NHM ooooooooomäSomanom»ooooooooocomoemoooom»andooooooooooHmoneoooooooooaceooooooooo

NH we om oo nu

:ae»mnnew:ouoh hhHmanmenmmamaacomoemman NhmommHooecumanHanwoo ou»ommmha

|%%%@w»mm H H H

o

ommooooooooo oooennemooooooooooooosaaoooooooneooooooooooomoemooooooaceoooooooooooo

uaixoom

manmomoohmowSmän maoommnamwhonowoohonemmmon»onemanommwonnencommmmcooHounoemenmaom¢H

H H N N n H H H H H H

-oH»mmmuwu:

zH»wH»»mmz«zHm

mn»

zm<uzHzxumumhH~sommmmemoenaonemenanncomhHo:NHmaoHuecanswenamaceawemmhmomochommomm«HoeooHonemomom~hH

mnm NewHHN oooHwoooo08 SN cuenamemomooadommmommoememoømwNN:hoewoohHH ooaoHH emo»HeommNoacumomm

zmpuzzm¢ H H H N N H H H H H H N H H M H m H H N H N

&

w4mmaz:

muz:xzoxoxm›x

man o o o o o o o o

ommanaMHN moHmhasnoom:ommenecommaamqonewonemvmmmmmoo Anmonenoe man

h 0 H HN omnu oo . mmpzmzoazoxom an oo om ONoh nu Hc om

2: ana NmHaanmed

& .

.zm›m4<=»zmuozomoxm›x

wzuzxnwpa

oo.noo.”oo.~øo.Noo.moo.N21moo.~oo.~oo.Noo.~oo.~oo.oo.moo.Hoa.moo.Nco.Nao.~oo.moo.~ao.¢oo.Noo.noo.Hoo.~oo.Nom.Heo.~

&

mmpmznwh

zmH»mH»<»wxmH:ozoxu o

zoH»«xHmHumumo

ooooooooooooooo S.. oooooocooooooooooooooooooooooooooooo ooooooooooooooooooaceoooooo

mn nu cu mo

oHNNoweonHcH mam«mmnew ~H~mommmm~oHcanommunaomg«muena oHo0HM om”ana man HHM

»»ozm44H»›uzzu»›<xw

00.0mo.Ho¢.Hmm.omm.omN.H36m¢.ooH.H om.ooc.”o¢.ooo.oo¢.ooo.”o«.oom.om¢.oom.Hoo.ooo.Hmm.Hom.Ho¢.omn.H o¢.o04.0oo.Hoo.H

-m»»xmmhw

m

:«m

nm:m

H4zm›x 4zm›x

mo»m<a

»mo»m<n

oH4xm›x»mo»w«azH.zmmnLzH.:wmnu »mo»w<nuzH._zmmE z:z »mo›m<uwH4zm›xoza4:wmnu

ozH4:mmnmmH4zm›x »mohm<nmzH4xmmnm

»mo»m«n »mo»w<aozH4z«mmpm

ozngzqmmpm.:..m8.ma»mo»m<u»mo›m<mwp44mz uu4xm›x »mo»w<m ›mowm<nwzm4:mmnm »uo»m<a

omm» ons.:«an 4:nxmmmxmq›mwzmao›m wz:z<=4::x»wHzx›mHmuzzmm:w

m:m4«mqazaaowmmzHm:»«zmunmmpfi_<.:mmo.r»muxzm»m»wmu44nxmmommmxmom»zHmoz:m«mxmwouumw44:mxunmaugomm»nHxoomuoz:z<z

mzmxum-›mm::mm:z<:mz<40

DH

mooovooooocomoooeoooooqooaooqo233âSämohocooonowouoneoonohocoHooocomaoooocooocomoooqoHooH¢omooacoeooacoHoHHdo ~cHH¢omoHH¢o¢oHH¢omoHHv0uouacomoNH¢o¢o~H¢omoNHcomomamoaouomo

HH:Hormo

136 SOU 1983 :6E

°°OOOOOO°OOOgOOCO°OOOOOO COCO

O ooo

m

mha

mmH»x

o o o o o o o o o o o o o o o o e o o o o o

ooo ooo ooooem ooo ooo ooo

co nn He nu ow an

mha

-oH4mommzoap

mmomaommommmcoqmhaannmmmanaoooecuNewAoncoommmemohonmanmommoomaaunommomanowwmaanommmmmun

on on en en no mn no oo AH am

ewa wooooo med madmowoeaflea«AH hmmmha comHmm one omm

-xzmJuan:

ooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo oooooooooooooooonesoc

am om oo ow

nae woo commumgoaAnmuna mmwommhoemenecu ohm»maNoaoemmmmnoemmshmmon»anawhowon

-www»m«uH

A

o

ooooooooooooooocecooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo ooocooooooooooooooooo

Hm oo oo oc

one Nee canmwmHonoaoNow coqHammancowoem maasomoemommone comnoecanmommenennowe

-oH»mmmaka:H (Ur-lr-€740-I

xu»mn»»mwz<zum

an»

za4ozHzx<mmmmommonmanommooomenmowannhanmow»mowmc»mnmnonomoneanaevo som»Hohho mmm“ma w«mmenHoe

mc ooo maa

mn»

mmnNonmn»¢~¢mhwnovacewonmamanaonewanwmmoo»unoone«onemocoooo: osmmenmunmaomenommou»

zmhmxzmm I-IFTPIN P-ll-CI-fir-1

-m»»¢xmm4mmnz:on

mmz:zzoxoxa›z›muu:omm

mmm o o o o o o o

mmmoneANAmac«mmoow ooocanmanoem «we emonewmwwcom emohan

mupzmzomzoxan om nu uh Aw No mnom mu on mmnu no ou ou

con

.za›m4<m»zuuzum;

›»oxw44H›nzomoza›x

wzuzznwwa

oo.coo.noo.moo.aco.»om.“om.Hoo.noo.woo.wco.”oo.moo.Moo.Hoo.~oo.moo.woa.moo.woo.Heo.”oo.nao.eoa.Hom.~om.cu.~am.:oo.~

4k2<upmamu

zmwmznnw

xmn»mH»<»mxmnzozoxmzoH»zHmHuumm

ooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo

am om mo we

oammaaoouamg hmmwmnown«maannomHmmmHmmmumommaccommcow «muaan»HumowHow hmn

›»oxm..H›»mmzu»»<xw

oo.uoH.HoH.wmw.Hoo.~oh.na¢.Hma.“ow.Hom.oo¢.Hoo.Hm~.HmN.Hoc.”om.~cm.Hom.“oo.”cc.»mw.Ho¢.Hmm.oom.noc.oom.oce.”m«.Ama.

»u»»xmm»m

«m

mmm

ao»ma

4xmapm

H4:muom

oH4xa›x wH4xm»x

ozH4xmmnuozw4:mmnmozH4:mmpu zzz uH4xz›zmza4:mmnLwzH4zmmpmwzH4:mapmo2H4x«mmnm wzH4:mmnu›mo»m<nmzH4z«manmwzH4z«munmozH.:mmnL uzH4:mzam23»mzH4xwmnmHnmxm uzH4:«mmnm ozH4:mzpuuzu4zmanm»mu»w<u

wzH4z«mznLozH.:«mmnm »zo»m«n

ozH4:mmnm

mo:m:::u qzmumman»mo»mmmm»nmmo»w ›mma:›m 4<m«4:3x

wzm4o4nmznmm.4owwzwzmmm»m:on=wnmnmmzmxHzumzmomnzzmmqmmzwmmoxuaw:«zaux4omwnz»mo»mm<~zH4xoxmommmmoz

wwzumzmnmawommzanmmw»wnmmomz»mn

mwmmmu»»xm:zHzm

on

Hooamowoommonooumo¢ooHmomoommooooamohooamoHoflflmowoaamomomumoeoaamowownmomownmooowmmohowamoHommmo~omHmamomamo¢omHmomonamooomamonammmoHovamomoeamomoqmmoooqamoHomamouomamomomamo

H~-~o-mo

SOU 1983 20% E m%& 137

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

muH»x

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo ooo

n Q

-uH4mommzoup

o NA

egowho «noonemaamaomuncoqmommacmanmaocam mhmhuecancummunowehoe oooHamaugoooooocancom

. . h hmno aa en moum ou mAoA Ah mc om

aan»ou ewaondcan mmm ommmen canoemmoA

-xzmAmour

o

ooocomoomoomooooohooooemoomcoqooooemooo oomooooomoohoomooooomooocanooocumcowcowooA cow

m A

oh um»

emonaemomommcoo men annowemm»maoman oflo maoosshoe cammommao:ae uno»nooou Ncc cum

mnn-wooxu»mu A A a A

A N A A A m A

o

ooooooomvoneownoooooA ooA oom oohoooooocow oemoomooc oomoo:ooooo:ooooou oomoovoohooooomooh

A Am

noemaommmNaeonemom ommmaomenman0AAwuo ooonan«mmooomoemmsHmo ooo dammAm ommoomMmmhow

zman:A A M A N A A A 0 N A A A N ~ A

-oH»mm

xH»mH»»mmz<zHm

mom

zm«wzHzxummmnmo unammA Hunmaoommemooo:aanh~Awowmoo HonNah ommoneNahohmacwbh:moo oem«weago¢Ammmmae»noeoom

«nu

HummenonemaomomnewmacommHoemanooo«noeaommmunomenou:coo can»noommsommen“moodanommom nunaan

zmpmxzuA A A N N A N A G A

»«mmu:oma-uwwqxmu4mmnz:

muz:z:oxoxa›x

man o o o o

mAm ochemuwho one menmaahhhommnunmmmommmmmoa«mn» hansomom»maa manmacossoooacwmmm

h 0 0 mmpzuzoazozommoom mm nn no hA mm mm om on av eo mo ma ao nu am mo

omg Noa una

«mm

.zm›m4<m»zmu»»oxm44H»nzomoxm›x

ozuzznwwa

oo.H oo.om.oo.~ om.Hom.~ oo.H oo.Hom.A oo.nmm.nea.~om.Hoo.Nom.Nmm.~co.»oo.~ om.Noo.”oo.~ oo.~ oo.mom. om.H oo.Nao.Hoo.noo.”

4»z<-Hanau

mupmzunp

xmH»mH»<»mxmuzozoxu e o

zoH»xHmHumam

ooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo oooooooooooooooooooooooo oooooooooooooneooo

om omgooA

maacomownodaoemA¢A«maA¢A»aaAnmommmun »nnunaANNohm «nusomemuMAN mmw Anuewaown

›»oxm4.H››mmxu›»<zm

om.omm.omo.” o¢.o on.om¢.o o¢.Aam.“en.oo.o om.Hom.a o¢.Hoo.”om.o mm.oom.omA.Aom.o oc.ooh.o om.o oo.A co.» om.A om.oan.Hom.om.A

-m»»xwm»«m

m

:am

zmmpm zmmnm

Jzqmmnmmo»m«n

»mo»m«m uw4zm»x »ao»m<a »mo»w<m

ozH4zwmnmwzH4zmapLozH4:wapu»mo»m<m

2:42›mo»m<nwzH4x4mmnLmH4xu›xozH4:«wmom»«mo»mm mzH4:mmom

mmmo» oH4xm›x»4no»m4n»«ao»waozH4xmmnuwzm4:«mupmmzH4z«manu

»mo»m<u»zo»m«n »mo»w<nuz:n4 »mo»m<nnnmmzm »mo»m<n

nam: »m«uomm»mnom:o:›mw4<nz«4mam»4:=z4«oommz<ma›mm»nomn›zu›«ammo ›mwm›m«mama›mwz:w4m«mwzH»wo›mmz:H4mapmoommz4ummmoawg

oz:mammmhgaxwmoma›mmn»5z4«wp4mmmnm>mp4m»xwmo»wumHmpgaxommzmpmmomxm«zmø»mmwzz<mmzw4mxun

DH

comamouoaooomoAo¢o ooaooomoaooaooAooo »amongmouooonomooooouooomomooooouooonowooomouooooowowoHomagemomooonomoeacomoco momooomomooo nomooo oonoooAooooo Nocooomcaooooocooomocaoooocooo

AA:AoIm¢

132» SOU 1983 66

OOOOOOOOOOOODDODOOOOOOOOOOOOO

mNN»x

OOOOOOOOOOODDOODOODOOOOODOOOO In m oo o oo d) om oc

ooa

-uHNmoNazca»

o

aanosmnomNN» cooNonHowmoooqomomnunsommen mmmcanNammmommwon»nmNoNN om»coo NowmenNaN

ma om mn

maa mmfiomNommhmmmNN ommomg¢NN oom»no mmNomm

-xzmomcmt

ocncoocomcoqsomcowonenowcoooohooooohcoo oococccoocoocoooooooacoocomcoocoooneoch coo

NowmooNmommsegoNaeNonmooONN «NeNNNmmNcum maaNoemenS4NaemNN eonmomANN Nmfl mmmanaNuq «Ne

mua-mNoxw»mNH n N H H H N N H N N N N H H N

a o

ooNochNoecoocoocoocoqcoooneNovagocomcoo coocooone ooocoocowcooNewcoooneooccom Non NNNNm «moNON menNNN Hammmocooemucanmen Hueon:omo ommemoemoNNNbooN¢mNaemmmons efio

âo»$

NupmzN N A N H aNN.N N n N H N N N H N N N N N N

-uH»mN

xH»mH»»mmz<zHu

gnu

zm<mzHzx«mmmNan oneomNagooooAnuNeo«nommmmonmmmemoNew:NeNamAhomooom:coqaanmaoNo”naeNaeNoa«Nosmeacemm»

mom

Nae»Nomaooo»cownunowemn»accNewNonomvmaomaaNoN NoaAwecomoneNeomaoNoaommcooNoaamgNoasommoo

zmpmxzuH N H N N A A H o H 0 H N H M H H

-N»»x

»zmunoumoNmNn::

mNz:xzoxoxmx

mom o o o o o o o o o e c o o o

wvmann Hmmmoo own Naeacc momNa:non ou»manmoo mumomm

Q 0 zmwzmzouxoxwpoxmnu en NH mN an om om ms

mun and «ma omm

NH»zumm

.zua»mNm»zmuozoNoxmx

uzuzxawpz

xmmx oo.Noo.Mom.” co.”oo. oa.m cc.m

oo.Noo.N oo.Noo.Noo.Nom.Noo.Noo.Noo.Hoo.NmN.Hao.:mh.Hco.Noo.Noo.mno.Nom.Ncc.mca.Noc.Noo.N

4hZ<upmnmummpmznnk

zoxu

xmH»mH»<»mzoH»zHNHom¢wc

coocoocoooccocccooocccoocoocoocoooooooooooccccooooo oooonecoocoocooocoocccoocoo oco

Nm no oo me

NaN NunNoN anaHun «NH HmHamoemewaownooNoN¢ooN canownoo” eoncanamNohm¢mN cum

»»oxwNNH»»LNxm»»<xm

m¢.cce.om¢.Aoo.Hm¢.Hcm.HmN.N o¢.N mN.N c¢.co¢.coc.HmH.aoN.Hc¢.com.omm.cmo.ocn.coN.nom.oov.co¢.ocH.nm¢.oo¢.omm.ooH.Hom.o

-N»»xmm»w

am

:«m

mo»m<n Nzqmmnu

»No»m<a HNzmanm

zHN:mmnuzHN:«mmuNzHN:mmnN

wzHN2«wNyNpqmohman»mo»w<nwzHN:mmnm»mo»m«n»No»m<a»mo»m<g 2_L2 wzHN:mmnNoHNxmxmzHNx«mmpN»mo»w<u»mo»m<a»mo»m«u»mo»m<a wzHNz4w:pN»mo»m<a«wHNxN»x»«o»m<u mamma» »mo»n<m»mo»m<uozHN:mmnN

uzHNxmmnu

a»mn«oNmN oo:zmNomNmNxNmamnwm«ommmooumNxz<:«Nmonmamzuz«zzumomo»aNxNNnnmmuz NNN»NNm on::Nw«

mumo»zxo:nomm»2oN<m»N:xuNn«omNmmNNnzmxunmmwkozmo»mNxzmmohmmuxmmxnmmmmommzNo:4n»mmo»mNNnwozzmnmn›mm»No»m::NmuN:mNoNmoNNmHwwamoNmmmaz

on

hcoooomoeoooNomocoNomooomomooocomowomomooooomcochcmoocNomooomooooooumooonooooacocoonNonoooNonooomonoooeonooomannenNowoooNomooomooooocowooomomoooHoooooNooaoomcococ«cocoamooooo

NN-No-mo

H , ,

SOU 1983 20% noT;ax G nn

c c o o a o c o c o o c o c o c o c c c o o c c o c c o

ann

ow“

umupxa

o o c o c o c c c o c c c o c o c c c c c c o c o o

coo com coo

m em ma

-wH4momuzomk

«mamwomanemooneunooh»HounovommmmmcancanmoosomHaoomweonomw»momanonemoomoo»HNmaomomanvHuv

. . HH mm ha mm om

momoemcummenovaooh«ma mancooommcon men anaNewmm»momunccannya new mannogou»eon

-xz(m;mumsH H A

. c c o c c o o c o c c c c c c c o

coocoo coo occ coocoocoocoocoocoocoocoo

o H e o on ua QMno oo

oofi«we omm

auo-mwo¢m»mL

o c

coocoocoocoocoocoocoocoocoocoocoocoo ccccoocoo coocooococoocoocoocoocoocoocooonecoo

on «mm oem oemcan »ouman

mam:nu “NaNewmumoemoo»mmmmomohmcom menconmac onesaa»mm oneowe mun

H J m 0 M N w u N H n m N M N H N M H H H m H

-oH»mmguru:

zn»mH»»mmz<zHu

«nu

om

zm<mzHzznmummmmoemoemonenancowemoommossHemNonmaounocumommmmmmaoomoowe»ma«hm«nocoommemnomao«mmman

men

oneooaodacannunemomm»naswwwoemonesomoo»ownacwmmooddao:cow«HmHuhmmoaweAneommmencoohan«mo

zupmzzuH H N H m A e N M A m N ~ H

»«muu:oma-u_wzmm«4mmoz:

auz::xoxozm›x

zum o o c c o c c o

mmmou:nonmen man mug unaom» am»ow»commenHoemancamenahanmmmowemac

N m n mupzuzomxozom mmno NH om mu om mu no mn

mm» ¢~o.n~»oma maa med con maa mo

.z«m›m4m»zmu»woxwggurzammczouoxu›z ozHzznn»:

oo.oo.~co.»co.~em.om.~cc.“co.Moo.~cc.mcc.moc.~oo.~cc.~oo.~oo.Hoo.moo.~oo.~oo.~ao.~oo.mae.uoo.moo.~oo.uac.oo.~mu.~

4›z<-pmuaumupmz«n»

xmHwmH»<›wxmnxozoxuzoH»«zHmHuuumc o c

coocoococcoocoocoocoo coo occcoocooccccoocoocoocoocoocoocoocoococcoocoocoocoocoo

m no oo an

mmmmaanunmmmnom »mm :aaunamowmumuna omenamamcomoemcow:maHonmaamumomm

»»oxw44H»›m«zxu»»xw

cc.~m~.ooo.Hoo.Hoo.How.”o~.Hco.oc¢.Hmo.~oc.Hco.“mm.»ch.Hom.»mm.Hmn.om¢.omm.oom.oc¢.com.com.om«.ooe.ooe.co«.omo.omm.H

-m»»xmw»m

m m

z«m :«m :«m

u:m wH4«

4nmzwH4xm»x mo»m«u

x

»mo»m<a»ao»m<a »mo»m<mo».zm›x»uo»m<a«wH4xm»x »mo»m<a »mo»m«a›mo»w<a»«mo»w¢

2242 uH4xm›x4oH.xm›xpqmohnqn

uznozammnmoH4xm›xwzH4xmmnmuH4xm›x«oH4xz›x »mo»m<auH4xm»zmzugxawmpu»«mo»m«amanna ozaozgmmpmmuzaanx›mo»m<n»mu»m<a wH4xz›x

mo«»m44«omw›m›xmp4m:max4au:2:O4magma;uH.4Hmx«z4«mmø»m›«mopmmn:zmng4›mao:namn:uoowmo»mun4annan

uozHmpx4oan4m:z«:mmmo»w44«zmp4mmmnzmmamaxwwam«Hxmmo»mmnwwo«»mmm»mumonummopxmmzopznznnwuz«»mnm«o

mnmo»mz«mm»w

mn

mcmchooomcnoponchowomouooomonoNoconomoqonoaoconomoecnoooqononoeonomcconcHomonoNcmcnomomonogemenemomomooomcnohumanaoononoMooonoNooonomononomonunooooononooosoHahaha«guanomono».

mH-Ho-mw

/J

140 SOU 1983 :66

c o o o c o c c c o o c c o c c o o o o c o o c c c c o

occ

ma

amH»x

c o o o c o o c c o c o c c o c c c o c c c c o c c c

com occ

n N

|0H4mOamzoH»

o

«numaomenmmo«Numm»onemoo«mm commao»nusammomanamoommsagoaaoace mowmmocmwcam:mmaweom»man

. . nu um no on nu Hm om mu

own unacomnun munownnoeowecowum“mwnmofl»canon cowohm one

-.2mJmoux H

H

c o c o o c o c c c o c c c c o o e

ace coo occ occ coo coocco occocccoocoo

c oo mm ma om mmom

omm anv New AHA

uww%E%»mL

c

occoccocccoocoooccoccocccoooccocccoocooocccooocccoo coocoocoocoocoocoocooocccooocccoo

eu oo

unamaocanNoeco»«menonmmmnancecmoH :ooqueemo«HoommNeounaunocec«amcommoocumeo: moo

auhmxw m H H M H n H ¢ n w M n A m a

uwupmqm

xn»mH»»wmz<zam

man

zm<uzHzx«mummmmcumgeo»oocanmaamaaacwmommomsouaccmeomanennoaomwaHawmcmmoo»Hocowmanodamoounosomsomone

man nowmanmoomannunwwwmmmenn»omnaeawnoneoneoneao»aanAnecoqmaaanaemoncoommsom~o¢mmmHoenoecan

zuhuzzm 0 H A H w A N w w H H n M

amz:x:oxozm›xkmw%MFuWwqgmmoxu

zum c c o o c c o

commmomowcancan comocgunauneosm mmmsmeN00 mmoAcowowcan moe mmmoneommoae

w A munzmzouxozmc um en mn eo ou nu ha wmoc na MN nu

ena am“«ea una con odamma

.z«m›m4a»zuukkoxmuwwäozomoxmwx

ozuzznnpz

oo.~co.“oo.Hoo.Hoo.~oo.mca.”co.woo.Hoo.~oo.~oo.oo.wMm.Hac.oo.~oa.~co.~eø.Hoo.Hco.”mw.wmn.~oc.Hoo.~oo.woo.oo.cc.~

&

mupmzuwk

xmH»mm›<»mxwnzozoxuzoH»mHm~um¢mo

occocccoooccoccocccoocoooccocccoo cooccccoooccocccoocooocccoocooocccoocoocococcocgocc

oo mu No mm Ho

canNeamancam GAH ewa«macam msnmmaenaommmansea own momonenonosmcon»HHoøanow

»»oxm44H»wuamxmppqxw

c¢.oo¢.omq.Hmq.o00.0om.co¢.oo¢.oom.oco.cmn.oca.”om.o me.aco.“oc.oom.ooo.acc.Ho~.Ham.oco.cwm.ocn.Hom.ocm.coe.omo.amo.c

-m»xww»m

«m w

mn:m

mo»m<mmo»m<n mo»m<a

»«mo»ma »mo»m<a›mo»w<uuH4xm›x »mo»m<n »mo»m<m»mo»m<a

zzz »zo»m«n»mo»m<n»mo»m<mozH4zmmnua~4xm»x»mo»w<awH4xu›z»mo»w<a «uH4xa›x»«mo»mawzugzammnuozH4:wmnm»mo»m<n

uHmm: »mo›m«a›m44uz

mwzH.nmxm »mo»w<a»mo»w<aozH4:wmnm»mo»w<n

muogo

mmozwp4wmamo»w mn4>m›mmu uozH4uw:=m›mmxu«meow»um›mH›m

muzazznammmzH44Hmzoaxmoz«4wnmo»oznzmwo4w«n:ummmu4.Hmmauo»xmmozH4nxmozHanxmoon.mopmmoaxwz«4<xu<4m::mu44mnz«wn:›mxz:mmw»4::mumauoax»mo»mHxazp4<m

DH

«guano“amongmowouocoachaoomonoHooonomcoomcnooono«cachemooonooooononoochcøooomoocoohooaoonoHaodnouooanomcoancaooanomoonnooooanonoofinoøooasooooanooofiflnoHomnhcmcwmnomomanooouano

HA-Ho-no

‘L 1. xx nu w : wfl ä m%mä 4 141 1. av

o o o o c o o o c o o o o c c o o o o o o o c o o o o o o

mua»x

c o o o c o o o o o o o o o o c o o o c c c o c o c c c

coo Ham

-wH4moamzonp

o o o o o

newman»onmmmmen ons com»oo ownmmomumcom owecoocomnnqmmmmumhA¢ »oonAomommom

. . . DwflPHvAAnm

N HH on om oo um»ann ccN han

oem com ommena maananoou eonou:mao one manmn»mun

-xzmJmamzH H 6

o o o o c o

ooocomccccomcoocooooo comcoocoocoocooccccccooocowcoocooooccooccccooccc

0 nu up eo oA mammen NA on mmNM

unoenaemo manAcemuo omomenemu mmnMAA

mno-mooxm›mm

o

ccccowooocanoemceccoo comocoooccooooocoocooooHcoocccococonccccooonecoocoocooccccoocoo

N

mn AA on»manman unaHHm ommone HGH maacue cANochwoo owecomcomwmaocgwoommumoocan com

H H H H A A N H A A N N

-oH»mummpmzomo.~ oAm.N

x»»mH»»wmz<zHm

mmm

HmH :NGanaunaenn con»mommmHamemu«onaanmanHmmNeemmccummacAmoownnuoNOANNA »momoo

¢zmuzHzxnmwmmacNoeHoe men

mom

maahan «umoeoNoamamemoooucamam:manmmmmwmcanAAAeenmumAmcommcowmoHnowNAc»nomaaNeomao oweone

zuwmzzuH H H n A N N m H H A A N A A N 0 m

»muu:oma-m»›zmu4amnz:

mmz:xxoxoxax

man o o o c c o c o o

000000ommnon ommmum«eauneunoochom»HamunammoNhumummencow momace

H 0 om ampzuzomzozMH ou No nu ne Ho oo He oc

AoA NMH emucow oou Howmowmaa

.z«z›m4a›zuuzammazomoxm›x

»»oxm44H»

wzazxnnpa

co.“ee.~oo.moo.noo.Noc.Nom.~oo.mam.mco.Aoo.~oo.”co.Acc.~em.~oo.Aom.~ae.~oo.~oo.moo.~oo.~oo.”cc.Aoo.Aoa.~oc.Nco.¢oo.m

4»z<-wmnmazmpmznwp

xmH»mH»<»mxmazozoxmzoH»zHuHumawo

ccccoocooocgoccccccoo coocoocooeosooccooococcccoocoocoocoooccccccecocooccoooccccooccc

A no om

MNA mmmmomneweA¢ownone omvo~Amen«NAnunmunNAM momAmemancowNNA nowommommMAH AA¢maa

»›oxmg4H»›Lmxu»›<zw

oc.Aoe.omm.oam.oom.AoA.AmA.Amm.ooe.ocv.Am¢.occ.Aow.Aoa.oc¢.omm.Hom.ooo.Ao¢.omc.oc¢.omd.Hoo.Hoc.Hom.Hao.Hm~.A00.0om.o

-m»»xmw»m

w ›x «m

zm

o»manm:m

mo»m<n

H4:mznu4:manu a4:wmnm zH4zmmnmzH4:mmnm»mo»m<n

mza4zmmnmozn4=mmnmozH4:mmom»mo»m<aøzH4:mmnm»mo›w<a

z:z ›mo»m<n oH4xm»xuH4xm›x »mo»m<a»mo»w<u»mo»m<auH4xa›x

»mo~m<a ›mozmma›m4mozH›mo›m<a ›mo»m<a›mo»m<a›mm4=un:¢uH4xm»x

mzugzqmmnmuzH4:mmnm

nou<zzm»nmmazomm›zmzu. ›mmon:øpm›men: «moon»m4omoowmmmzuwm»m«muzH44umwzum

nmnnmumwHmammwmzpzm»4::munnømz::mm<xmompgszmmwqmommxunmmo›muma4mmuznanxmzgoxomommn4moauunz:4mao»wozHzxp4ooz«4›mmnzmmnmummmomomugdumw

an

ooeaoonoenooooeaooooeaooHomHooNomnoonomaoocomaoomomaooeomnoohomAocoomaeoHooHooNoonoomooaoocooaoomaonooAonAooMonacomanageaonnooeofionomoaonoooaonocAAonoAcmonouomonanomonooomono

AA|AonnQ

.N;\

SOU 1983 :66

OOOOOGODOCOOOOODGOO C) O O D O O D C) O O

muH»x

OOCOOOOOOOOOOOOOOOOOOOODODOOO oo om

-«un4momwzomw

I\ o

acecec I\

om cJ ma «N mo

mmmmannewman moo mencan00¢Hmmemo manewa mmmomm

-xz«mJun“:

ochcoscoocowcomsomao¢coocoocowcoocomcoocoocoocoocomnoecoonoecomcomcooccccccoccsomagococ

ou on Ho

newcumonecownmomoaawnman:maocounoum»sonmamuuommmnn»unoawnnoe canAna noe“moanncan

mua-muomm»mm

H N H A H H a H H H H H

coocoocowcomcancomoo»coocomcomooecomcoocecoccoccno cooocccooooeconoemcoocoocomcoocoocoo

O» Q N O h I\ N D mom CU O 0 N -oH»mumm»m:r4I\ll\lr-It-i¢\lr-1|-Ir’ll-Or-I NNNPIPC Q l

xH»mH»»mmz<zHm

mom

zm<ozHzx«mummaw comoem«maommsoc

mom uneam”macoemmanmmmwhocome¢monecansaw»NmoneAnmngammmmacmumoomnownunmaooneamdommmommanomg

zupuzzma A I Fl I-I N FI

wqmmunomm-m»›zmo4mmaz:

mmz:xxoxoxm»x

«nu o

osscecmmmuno ommohmAnu

mupzuzouzoxno on on Hm um oc on av og mc mn

maa con ena«ea eva nowman ANA

zqmm

.z«m›m4zwzmu›»oxw44H»azomoxm»x

uzmzzawpa

co.Hoo.~oo.”co.mao.~oo.~nm.~om.»cc.aco.”oo.~cc.~oo.Hoo.~oo.mcc.~oo.com.Hm~.Hmn.noc.occ.woc.Noc.uco.“oo.~cc.Hco.~oo.~

gk2<-hmumamwpwznwp

xmH»mH›<›wxmuxuzoxmzo~»«xH¢Huuumc

occccccoocooccccoocoocoocoocoocoocoocooocccoocoocoocoococcoo accccccoocooccccoocooccc

om

anaHuamun«Haoommmmmenenanaemaacecamg»waMMA mmmNewweeNowownmomownNam

ppoxmqgnw»mmxu»»<xm

mH.Hmm.:c¢.ocm.coq.ooo.cm.cmo.mm.~mm.“mm.mm.Hmm.ooe.eoe.ooa.ooa.oom.oon.ooo.mH.~oc.oom.o00.0mm.em.:me.oom.acc.c

-u»»xmm»w

w

mzqw

o»mn

u4xm›x

H4:mznL›uo»m«aoH4xm›x»mo»m«n »mo»m«a»mo»m«a»ao»n<aozH4x«mmn_»mo»w<n«oH4zm›x»mo»m«a›mo»m<a mz»4:4wmom zzz »mo»m<a›mo»m<a

»mo»m<nuzH4zmapm mzngzqmmnmoa4xm›x»mo»m<a»mo»m<aozaazqwmnm»mo»m«m»mo»m<n mn›mzz: owwm:m »mo»m<n »mo»m<u »mo»w<a

nwwozmmonm mmoznnmnmnmw4<m›z m:4<x›mmno›mwm›mmn4upm›moz5n4›mz mammo»

mn›m«nuammo›momummn›ammm:mwø«»m44Hw»4a:nH4mzunmz4zmc»muHmwo›mumx4n=:mo›mxuo»mmo›mmonmLommmwmoxaz<4»mnxznwmuouxmzz<4nz:4w4a«xmxqmmnow

on

ocococnoooooHoodoomccnoomccnoccoofioomcoaooaoanooucaaccmcmaoo«cameomomaooooaaoanomaeoaouanomouaoomouaooeouaoemcwuocoouaooaomaoomanagemomnooaomneomcmmocHc¢Hoc~a¢Haomocfimoaocaoo

Hdsacnmo

_, , _

SOU 1983 : W Ea au wg 143

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

muH»x

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o n

ooo ooo

N . oH

-wH4mo mmzoup

o

«ma mmo awn mom mmm mmu mao mmmmma ego man Hm: oem emo omm mmo mao nae cow mac who sno »ae nam oofi ena omm uno

. . nu oo om ce HN on oo

nee emu HNN mwo man om» omg oem mun ooo nom h~¢ new nuu omm acc new mom no omm oNH

-xzm guomz H c N

o o o o o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo coo oooooo ooo coq ooo ooo ooo one ooo ooo ooo ooo ooo ooo oooooo

o en HH mm no ma

mom nns cam nun QHH mwm mom mmm amd maa “au uno mum mmm von um: an« OHH

nwwmüw ›w«m

o o o o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo cog ooo ego ooo ooo ooo ooo ooo geo ooo ooo ooo H00 mmm ena Hon oNH nen emo owe mmo oo» owe oo” wow emo man cum HoH mom mac woe man man noe man now

-mnpmam amp»: H H H H H H H

xH»mH»»mmz<zHu

mum

mmzpz zm<ozHzxnmwm one ou» nNo maa omm nam com mac N00 Han um» »ou mha omu who man moo ohm noe ooo mom mno nun one ace mm» cum

uno ooo

mom

mmo Hue omm eon Hoe mao nun man coo ooo “Nm ana mom »mo ana Noa mum coq one moo Moo man umu Neo «co goa ooc men hmm

zmpmzzm m H H N H M N H H H H N H 5 m H

oxoxm»x hmw%»%@w w4mmoz:

mpg o o o o o o o o o

omm ooo Hmm man mao Now Hun «Na omm mmm mom own man Now man omg eon mmm How man

mmpzmzouxoz m 0 o

om ae mmeo oo we nn mm mm «N eo Hm mm

ecu NOH maa

.z«m›m4z»zuu bpoxwmwwa ozomoxm›x

mznzznwpn

oo.m oø.H oo.~ ac.» oc.~ oo.~ co.” oo. oo.Noo.m am.H oo.~ oo. om.H oo.N oo.H oo.H oo.N oo.H oa.~ oo.n ac.“ oo.m ao.” oo. oo.e oo.H oc.H oo.~

|%w%%m au»mzaw»

xmH»wH»<»m xwHzozoxm zoH»x~L»uumm o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo cec coo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooa ooo ooo ooo coo ooo coo ooo ooo ooo ooo

ou NH se

mun mo» am” o- «av una con m- mac ana own HHN ana ana omv um own owe Non men cum une enn ommcum

.

wpcxmggnw »mmxm›»<xm

oo.H on.o om.o mH.H mo.H oo.H oH.H mH.a ca.“ mo.o om.o oo.H oc.H om.o o«.o om.o oo. mc.o mm.o oo.o mm.o o¢.o cm.o m¢.a om.” on.» mo.H oe.H om.o

-m»»xm m»m

w aw w

o»ma

4nm:m zmmnm

mo»m<a

n4:mmnL »mo»m<n

»mo»m«m mmnmma«»w

om4xm›g »mo»m<n »mo»w<a

z:z »mo»m<n ozH4zmmpm wzH4zmmou mzH.zmmnm mH4xm»x »ao»m<a mH4xm»x ozH4xmmpm »«mo»ma mzH4zmmnm m:m »mo»m<a »mo»w<m »mo›m<a

›momm uzH4:«mmnm ozH4zwmnu uH4xm›x mzH4zmmpm o:H4:mmnu

»mo»m<n

m»mn›mmo maxa ›mwoz z›mn u mp4mnm panna

mz4o:m4mmn: om»mn: mxaxH4o wnuzuxmn m»4::mo4 mamman: mm:H4mHzx »uo»mH «zzzano mozaxgnwm mp4mzm›wn mzamnz mnnmmm wmummomo zomxm4m<x 4<nz<m m::mmo2 mzxazmop »om»»nz

›moz:w4-m44om» m4uaozH»mmmx

nu

oomfino oomano NooHno mooano eooano mooano oooñno nooflno »ovana monuno eonano monano «guano nonano monano oohano canflno uoøano mooano confine moonno oomano Nooflno mooano «guano mooauo ecoano scanna ooouno

HH|Ho|m0

144 sou 1983:66

o o o o c o o c o o o o o o o o o o o c o c o o o o o c c

mmH»x

c o c c o o o o c o o o c o o o o o o o c c o c o o o c

coo

H

-ua4mommzoa»

. . . HonunomomonemoommmocHossooHmomoooomm«NHemuNeaoneemoHmmemooem«Nocan“No maaNewcow»mnHum~H¢

N mm mm on oo no

woHo~Ho- Honc~H mno cecocgoHH nmuHoemmHoemacc maoco»mayHm: ommNOH accmomHmo

-xzm;ucuz H H

c o c o o o o o c

9 coocoo

coo coo coocoocoocoooooocccoo coo ace ooc coocoocooooo coo

me He ow om en mm Ah

ooo.mv ¢¢Hommemoowehow Hmc:HH moomoomomoneHoo

mnn-mmoxwoçr.h»wm H H H

o

occcoocoocoocoocoocooocccoocoocoocoocoocoocoocoocoocoo cooocccoocoocoocoocoocecocccoo

:HH on

maacoonewHmH moomomoccnunmmaomo«nuoooHemewa wasmammenochemoommNewcecevemm:mHH ohm

mupuzH m H H N H H H H H N H H H H

-uu»mm

zH»wH»»mmz«zH»

«nu

zm<wzHzzuzmm»aaNMHmoo0H0mooenamennoemancowmammmmhhH oemmanownoemNo»owoOHOmoomaonewocc«momanh«H nunmha

mom

um»ommmomommemomacoweunoneeMMHmmmmn:0hH oneunamomHcemnoosmHOHcowmenom:»maonemomnow“No«mo

zmpmxzuN N M n H N N H H H H H m H H N H H

»amu:oum-m»»xmo4amoz:

muz::zoxoxz›x

mam o o a o o

unoennmmo~mH«MNman om»mmmowe eneOHNHoomaoANNmoonam nowmaa«mo»moonoHon coqmao

N h H H muwzmzoazoxno om nn mn mo no on mH ommm ne OH He H0

ana nogmmHoo NHH NNH

«mm

.zm›m4<m»zmu›»oxm44H»ozouoxu›z øzazznnws

oo.moo.~oo.~oe.~oo.noo.Hcc.~oo.Hoo.Hoo.moa.~oo.~eo.noo.oo.~oo.~eo.~oo.Hoo.~oo.~oo.moo.~oo.~om.Hoe.~oo.Hoo.~nm.Hom.

4»z<apmamn

mmpmznwp

xmn»mH»<»mxwunozoxmzoH»xHmHumaw

cooooocecocccoocoocoocooocccoocoocoocooao:coocooooocooooocooocccoocoocoocooaceooooccacc

oo oo eo

wonNew cumoneHAH coooo”newmacHow unm«maHQH momooHAHN macmanAHNsommomcomnonHmcHoH nmu

hwoxmoonp»mzxu»»<zm

mn.omo.omc.oom.omn.mo.cmo.com.Hom.»oc.ocH.H oH.H oH.H oH.H mm.omq.omo.omc.oo¢.ooc.omc.oco.Ho¢.oom.om~.Hm~.om¢.om~.oo¢.H

-m»»xwmkw

m nu

nm:m ng:m

:mmpm ao»mn zo»wmH4xm»x

mo›m<nmo»m<a

›zo»m<a»mo»m<nmH4xm›z ›mo»w<n»zo»m<a »ao›m<n

»mo»m<auH4xz›xmzH4:mmnm›mowm<m z:z ozH4zwunm»mo»m<n»mo»m«mwzH4:mmom»mo»m<m ma:zx»mo»m<a»mo»m<a ›mo»m<m»mo»w<n›muz:w. ›m44uxmH4xm»xmnmx«oH4xm›x ›mo»m<n ›mzaomm«zm»«aha»wznmH4xzpmnmn4mznmuxqxz<mmo»m«mmn4mzH>ammozwzHmuxnm«mac:pam»»H»mo»m

mz::wHm:Hmmwo:zuz::mumopmowzm44H4mZ0h.4:zmzmnwmmuzHoHxwmmmumHmmnmopmmuawz:s44uxmnmnmzzun:›mmz:w4-xz::m:4o:.umznmamo~m4unm»m

m»4n:mmo«L-mmz«xm

oH

mownnooounnonomanooo~HhcoouanocH~Hho HomHho uomunoeomnnemomanoconfinenomunooomanøoomanoNoqanomooanoqoeauomoeanoooeanonooanoooqanoHcmHnouomanomomfinocomauomcmHnooomanonomflno

aocmno_

HH|Ho|nø.

J?.

SOU(1983 Zafi fla H my

o o o o o o o o o o o o o o o a o o o o o o o e o o o o o

zmn»x

o o o o o c o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo ooo

m om

-wH4mo mmzoH»

o o

mao can mmm mo: um» mms »ao ohm emo omm can omm maa cmu mn¢ com maa mmm :HH mmo ooh mun ooo omm mom

. . ooo ooo

om om ou eH ua ca om oo MH

oom cow New omm omm ouu Hen omm «co mag can MHN con AMA owe can wan

soc

-xzo 4mam: H

o o o o o o o o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

oem

am om ha He om mc co nn oc nu Ha

omm man o¢e one Noe ocg ¢NH Now no »mn

xnoumwoxm »m«m H H

o o o o o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo coo ooo ooo ooo

am oo oc “mm oem

com «Ho m¢o omm noe ooa oo~ HH: on» ooo mom mum omm mu: mmm ohH New one nee

H H N H

-oH›mm aupux

xH»mH»»mwz<zHu

mpg

Nm” man ooo mm Non oem Nob now own ooo one man han NHH eon Nun com woo NMH nun men emu men mmo ana new mom m›o omo

zm<uzHzxummm

man man mm can ooo NHO oem una own om» owe men ca» moo ommown “uu Hoe «mm can emu Rue Hon ana om» mo» mao nmo mm»

mac

zu»m_Eu H H o H 0 n H H M N N 0 H H H H Q H H N

›mmu:nuz nmphaxm o4mun:3

mmz:x:oxoxax

«nu o o a a o o o o o

omm emo com »co ooo noe oHH ooo ma: man ooo emo com NAN ewa can moo omm au» flue

0 oo on nu om mo mmhzmzouxox om mo NN HH um nn en ea :0 NOH

0HH can Hod omm

.zz›m4<m›zuu zum» ozouoxm›x

»woxwqguw u2Hzzna»=

oo.~ oo.~ oo.~ oo.~ a°.~ oo.m em.m oo.~ oo.~ co.“ oo.H oo.m oo.~ oc.~ oo.m oo.e oo.H om.~ om.~ oo.~ oo.H ao.n mm.~ ao.~ oo.m oo.~ oo.~ oo.~

oo.m

.»z< npmnma mmwmzuwp

xmH»m~»<»m xmazozoxm o o

zoHpz~uHumam

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo moo ooo ooo oooooo ooo ooa ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo No omm new mun can Noa maa mha

uum Hmm mm» wow Hum omm can nun Hon mmm mow ma” Hsu now man cow man oem moo

pwoxmgqah »umxu›»<xw

om.o oH.H mo.H mm.o me.a oc.H oH.H oo.H 00.0mo.o oH.H oe.o mH.H om.H ca.” mo.o mn.o oe.o mq.o 00.0 om.o om.ø o¢.o o¢.o ma.o oa.o mm.o mm.o øm.o

-u»›xw m›m

w

zm :m

mo»m<m uo»w<n

H4zmmam Hoxmmnm »mo›w<m zH4:nmnm »ao»m<a ›mo»w<m »mo»w<u »mo»w<a »«mo»ma »mo»m«a mzm4zmmnm »mo»m<n »mo›w<m »mo»w<a zxz oH4xm›z wzH4z4muom »mo»m<n ›mo»m<a uzagzamanm wm4xm›x wH4xm›x ozH4:wmnm »mohm<a »mo»m<a »mo»w<m

mzagzqwmnu mznozqmmom

›mmonm ›mmm»wH4 mz:am< ›m44us: pmmxuo m4noz:x ›mmuo» 0amm4om mzamoz .4n:wmou xm›xzu»m muznzzpm uz<4mo: n»mxm

ma»mm4onmm ›mmzzom mo›mxu«m ›mox-wzxumm mzx:m4a<x mm»m44u= mzammnz muuo»m4«zzo wuoxmsuw w»4::zm›x mumommm4nw nz<4mzou mzzpmnsz monmuxuam mo»wmmmm:

on

Noam“ Hcmomo «gnome

oaofino “Hague Høowho moouno «coupe Honung Noawno noauno anamma monuno oenuno nomuno moauno oomuuo no¢owo Homomo uomcao momomo eomomo momouo Hoonoo uooooo mooowo mooooe uonowo monomo

H~-ao-mw

mm6 Wunu %wfl : 6

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o c o o o

ooo com

mmH»x

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo

Q

-uH4mommzou»

o o o o

mm»o¢AHnH«somunmn»mmocownwH newommone manoemownnon ¢¢o mmHco“mooommAoN »moAme ooo

. . . No no um oo NN oo 00 No cm mHmo 2 no

noH nun mHH NwA emomom maaNAA »mm ooA nwH Hmm

-xzmgnaw:

H H

o o o o o o o

ooooooommemuaanoooooo oooweeooonom oooocgooo ooo oooooo oooooooooooo ooo

oo no se oc

ooA MNAnHH on“mmmmacommommmm:man mmHnoemaa oemooAenenHm acc

nWw%@w»mm

o o o o o o o

oooooomaoom“ngaooocoo ooommwgooAme ooooooooo ooo oooooo oooooooooooo ooo mmmnunownannMAM newcan oneaanmmmmoH mmmoweemo nee m«cone manQANcanom» Hoe

A H H , H H A H

-oH»mmanwa: A

xH»wu»»wmz<zHm

ana

zm<uzHzxnmmmoneanaconNnH ANNmoAoemoneonemammaoonommmmoooemHmmNoananmmomanconHmmnomooo08 ennewam3o«a

mmm ommmaaooonowHnHcecnunmoomaooAAmamAAomonNeumacHummomconAweNoAewaHoH menNMA manHoH mmȊn oeo

zupmzzuA H A A M H H A H A N e N n H H H A N N N

hw%%M%%wo4muoz:

H.=5z:ox9_Ec_

m2 o o o o o o o

oooNON cueunooem «NA NAN NoeoooQHH newommmenHnnaco unoooo nonSownm«en ooo

amhzmzoazoxow e 0 0

wo nm on om mo om en MVH omg own MAA AQAAAANOA mo» con aan omg

.z«z›m4z»zmuhhoxmumwaozomoxa›z

uzuzxnfls

oo.~oo.~om.“mm.»oo.Nco.»oo.~oo.mam.Aco.~oo.moo.~mn.H mN.A oo.Hoa.~oo.Noo.moo.~ou.”øo.moo.~oo.Aoo.~ooåoo.~oo.mSáom.H

|#%%Ewmmpwznmw

xma»mH»<›mxmazazovmzoH»xHnHumaw

o

oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooaceooogeoooooooooooooooooooooo ooo

om Am mn

mnacanHoummmHem ewamnummmHN: neecum moAm0HceconeoAA mamHmmooocom mennmH Honommemu

»ozm44H››mzxm»»<xm

o¢.ooc.oo¢.omn.ome.oo¢.omo.~o¢.oo¢.oo«.omm.om¢.aoo.Ao¢.oom.=mm.oow.ooo.Aom.ooo.”oo.:ec.ooo.Hoc.o34mn.ooo.Hom.“o¢.o

-m»»xmm»m

zm :m ma

mo»m<a

›ao»m<a ›mo»m<azH4:mmøm»zo»m<n»ao»m<n›mo»w<a»aohm<n »mo»m<n zzz»ao»w<a»mo»m<m

»mo»m<au»4zm›x»mo»m<nozaqzawmpmozH4zwmnm»mo»m«aoH._§C_ »zo»m<n»mo»w<a mzH4xmmom»mo»m<a

›moz:.ozH4zmznm

»mo»w<a»mo»m<a ozH4:mmnmwzH..:muE »mo»m<m

»mmzuu»›mu4xu›zmmouommw4Hxuw›4mzmmmo»u44Hxmz:z»umxm mo»mmz:mm4 4H»nm«.655»mun4225.

momomu»m«mmzz=muz:xmo»mxouzmø›m:nm»mmuzmmnzmn»mmm<zonm44gwmmm«zmm»mmoznonzoz<4namxmmgmxxomzmmxamzx:m<zzHx

mz:»»«x-»mm»m:m

an

monomooonowomomowomooomonomomoeomoøomoaomooomooonomcmoAooowoNooowonoooao«cocoamooowooooomoHooHmouooaoomooawooooaoomooamoononmonooHno øooaaoHoHH®o NoAAwomomamoøoaaoomouseooAA®o

HH|Ho|nø

, Qi ;V

SOU 1983 :66 BILAGA 147

OOOOOOOOOOOOOOODOOOOOOOOOOOOO

muapxa

o 0 c c o o c o c c o c c o o o o c o o o c c c o c o o

ooo

m

-oH.mo mmzoH»

o

om: goo man »no omm non «mo mmm «NN owe nun mm» om» »Ho maa Ham mmo Hum »no mum mao who maa «mm non ann cmo can

. u

ua wo oo oo No mm om

maa nun man man awe maa aan goa mun man emu enn cum mom man onu ena mm” goa ann omw

-xzm annu:

o

ooc oco som coo omm ooc own can coo coo coo oou omg Hco coo coo own :au ao« Hoo oem son mom coo com um» coo »ma

M

mq ae mm mu no

unc nan men emu mom »oo ana owe oHo new owe woo com nam Hc: mmw mum cum cum one moo man

|%w%@% »mm N H H H

coo coo amg coo emo coo com omm coo coo cco om» one omm ooo coo emo men men ace coo man ooo «mu coo own non coo m~¢

mu am»

mmn owe man Huv can ~c¢ oçu con mom ana ana man «mo Hmm omm «Hm mna emu ana man Non man moo men who oao

:www: H H N a H H H H H e H H H H ooo.H H

-wH»mu

xH»mH»»mmz<2Hu

una

oHv mom one sea maa »No om: ”oo moo moo cec man «ma mac man mac one new mun oco h¢~ «on »Ho «aw owe moo mom emo one

own uno emo omm Hum cum han mmm mom pmm «Ho som coo och mao oem eva com nun emu com man ooc coo omm Nam cow ~oH ANA

zupuzzu H H H H H H N H M w m a H N H 0 H H H H m H

kmw%Mr%W 04muaz:

c o o e o o c o c o

oem maa noe com Hom man cam Nan omm oea mom ooH nn» mmm «No och cum mun one

on mm mm aa mm nu

mHH NH man aoa can »ma ana »nu oHH mm“ oNH maa

.z«m›m4m»zmu kkoxwüwww ozouoxm›z

om.~ cm.H oo.¢ oo.~ oo.H om.~ oo.~ oo.~ cc.m eo.~ om.~ am.” oo.~ co.M co.“ co.~ oo.~ oo.n oc.~ oo.~ oo.¢ aa.~ om.» om.~ oo.N nm.H oo.~ co.» oo.~

&

zuwmzuuh

xma»mH»<»w o

coo coo oco coo ooo coo coo coo coo coo coo coo coo ooo coo :oo coo cec coo coo coo coo coo coo oco coo coo coo

om om mn nu NH

maa omg «em ewa new »mm mmm man een omm con can som ana com mmm new oem one maa mom cow Hem

ppoxmqgaw »uaxu›»<zm

o¢.c om.o om.o co.” mw.o mm.o om.o m¢.o oo.H mo.o om.o mm.o m¢.o o¢.o co.H oe.o on.o e¢.o ov.o o›.aoc.H a«.o oH.H n.o ce.c on.a mm.o cm.o cv.o

-u»»xm mpam

.

H4:mmnm »mo»m«n

»mo»m<a »mo»m<a »mo»m<n »mo»w<n ›mo»m<a »mo»m<a »mo»m<n »mo»m<n »«mo»mn »mo»m<a

zzz pqmopmaa »mo»m<n »mo»w<a uzH4zwmnu øzH4:mmom »mo»m<n »mo»m<n »mo›m<a »mo»m<a »mo»m<n

»mo»m<a wzH4:wmnm »mo»w<a »«mo»mu ›mo»w<m »mo»m<n »mo»m<a

mnuohwu mxunmon: o:mzm» w4x non» n44< 4<mzo maanwm nmn muHnnu mmmxu«» mango:

wnmowwmmok mno›mu44om mnmopmxmnnm mz:w4zmm oumuxum mxmxozuc mo»m44no mumo»m4ø xu<mmoz:x mammccumm mmmmmm mwmmmozuc mn4mum› mzowuzamo mmmknmmzax mw:umzmx4g mommnzH

nu

noaamo oonnma oññnoo Haaamo Howfimo uounwo momflmo confine mouamo oouñmo saunas mouamo Manama nomnoo comamo monnøo oomnmo namnge oamaao oomaøa aocaoo “ovana noeaoa cocaao mocmmo oo¢Hno Homaoa Nomamo nomnmo

HHnHonMo

148 SOU 1983 :66

OOOOOODOOOOOQOOODODOOOODOOOOO co

on

mmH»x

OOOOOGOOOOOOOOOOOOGOOOOD o o

ooo ooo

A nu

-oH4mo mmzoup

O o

mao om: mom men mao com man ego nnm woo

E S we Na om

fie oz ei HS ia 03 flu Ea SN «ca com maa omm noe can mum ena

-xzm Jmomz (V PC

ooo Hem ace noe mmm ou: emo ooo emo ooo ace com mha omm ooo ooo coo maa ooo oemcan oo: one com ooo ooo oem

mm mm

coo moo Ono ena com ena ann mcq mmmemo mom omw aan ocg

mno-mwoxm »m» N H

ooo omm ooo :Ho mno mm“ who moo ooo one ooo mao ooo ooo ooo que ooo oem ooo non ooo som ooo ooo och

men cec man oma ann 00¢ oca som one ooh mms aug oen wmn «mo one acw

amp”: N P370:-drl

-oH»m¢

xH»m»»»mw:«zHu U

mam

k man men new Hon cum Hen «ea eon com non new com new moo wee moo osm “om “om »mo som hmm nam

KN O O s? d FO N M N N 3 »O M M o M can mow non I* O O O ri l\ to o» zmpwzzu 1-9 M I41 H I-I N M N M N n H H N Q H H

oxuxm›x «museum -møpaxm w4munza

ann o o o o o o o o o o o o

mmo emu Nah can moo ova oaa am» som nmo Now man omm omm goo omm owe

,anox

ma 0 0 on no co no on um no mm nu eo em

d maa nom ONA

.zz›m4<a»zuu kboxmüuüá o:omoxm›x

w:»:zan»:

mm

oe.H om.H ao.~ oo.~ om.“ oo.~ oo.~ oc.~ oo.m oo.H oo.H oo.n on.” ao.n om.” oo.~ ao.~ oe.~ co.” oo.” oo.m oo.m oo.~ oø.m no.~ oe.u oo.m ao.~ co.»

.»z< »kunna nzuw»

xmu»mH»<»m xwnznzoxu zoH»zHm»omam o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo :uu ena Hou MAN mmm con osm aan maa m¢~ Non Nun man omg mmm one »Hm med

kuoxmgaun ~n«mxm»»xw

om.o om.o o~.o o«.o oo.o oH.H me.o mh.o oM.o o¢.~ oc.a ca.” mc.o ac.o mm.o m¢.o oe.o mm.e no.0 oo.H 00.0 mc.o ou.” me.” mm.o aw.“ oo.H oH.H om.o

umpwaxm wpaw

m m m

:m

4xm›x

n4:mmnu wH4xz›x »mo»m<n »mo»w<n »mo»m«a

»mo»m<m »zo»m<n oH4xm»x »mo»m<n ozH.xmmøm zzqz ›zo»m<a »mo»m<a uH4xm›x »zo»m<m uH4xm›x wz~4:mupm »«o»m<n »mo»w<n uH4xm›x mzH4zmmnu »mopm<n wmo»m<m uzH4zmmou uzH4zmmnm »mo»m<m »mopm<a mgax n«m

ma:am44a ozH4:«mmom

uzH4:mmnm

mwHmmm umzHo4m mango» wmzmkmw mn4mzm mx4o:a mmzHm «cam MEOQZHJ amouw mmomz <mw m<:mmom nm«xx: qumoz

mouumwm mnazzno uu:HJmmx mxnmnznm mnmo»mpzw «mx«»»n4m mznm›mm«xwo oaummø4u mommnzx mn4mu:znm mo4mmx mmm»»uoz4 mmomzznz womuxmxm

OH

:anno

momaoo confine nomamo aonflao Hoeamo uoeano moofloo oocamo noofioo ooofimo oooaoo Honflao Nopmuo monamo ¢on~oo monuoo oonawo Noommo nomaoo mommmo momooo «cacao moaawo oomooo nofloco oonooo Howooo uomooo

uH›no-nø

SOU 1983 :66 BILAGA 149

OO CJOOOOOGOOOGOOOOOGODDOOCOOOO

muH»x

ODD

ooo ooo ooo cccooo ooN

N m A Nm oA

mos

-4oH4momuzonp

mooooA sme mooommossoooNAo hanemoone uno conmenomAmm”momnoeom»Hoe

oA

own emu mmN ommea” mancan on“wNA mon

-xzmJmamz N

o o o c

ooo oomooocoocchooooooooccoo cchccmoemcomooNooAcoocon oooooAccooomoomoooconooo

e

emu AoAnoeoAAoommmmAonohm ownmmflwonmaoNAAmoAoneown »onooomooNonnaemen«nucam

mno-mmoxm»mm

o o o c

cch ccccooooocccooooomoomccc oomcchcomoooooAooNccccch ooocchoomooaooooooccwooo

mm

com onenahNANoch geomumhmm mhAegomeghaonannonmhécue cooAoNAoAossAneNANHmmom»

-oH»mmmupmzN N A N m N A A A A N

xH»mH»»mmz<zHu

mpg

«zmøzHzx«mmmnoAnun»om»oumaoonhoohoohenaANNoNoAonAmmmooownosmoemconoooNoA0:0emosmenoemm”manownNoNwee

man

emomacoemommanamomHonHonoweonemomooAohmANoAonconoAmoomGAGNammamoneooocancooonenaemowman

zmpmxzmN rnnh N

›muu:nmm-u»»zmø4mmmz=

amz::zoxoxz›x

mom c c c

oau com snemensomHougoomaa«owooo ommoweunomen AhoAmN mancomonenomWAN

mmhzuzoazoxeo oo uh on mmou He oh no oo om mn on hm

ecu ecu munemuemu

.z«m»m4a»zmuzummnzouoxm›z

wpoxwgguw

mzmzzunwa

oo.noo.ooo.noo.Noo.moo.Aoo.¢ca.“oo.Aoo.moo.Aoo.Aoo.Noo.coo.Aoo.Moo.Aoo.Aoo.Aeo.noo.Acc.noo.Noo.moo.Noo.mmm.Aoo.A

oo.m.

AhZ<npmumammwwzunh

xmH»wH»<»mxmazozoxmzoH›xnmnumnmo

on

ccc oooccccccccccccccc ccccccccccccccccccccccccccccccccc ccccccccccccoooooooooooo

nu ow no oo

AunAoNHagmaahonmoAoANmnwNamAoAmmaone can OAAcomhcm nmueonmmmwon«hamoN oNA

»»oxm44H»»mmxm»»<xw

ow.»ow.oco.coo.ooo.AoA.Aom.Aom.”mm.”mm.Aom.Aom.Amm.omn.oco.Hc¢.coN.Aoa.AoN.Amn.omø.ooo.Nm¢.omu.»mo.com.ooe.ooN.ooN.A

um»»xwm»«m

:w :w

nm:m

a4xm›x mo›wa

4:mmnm

oa4zm›g mH4xm›x »ao»m<n

ozH4xmmpuuzH4zwmpu»mo»m<mozH4zmmom»moww<n»mo»m<n›mo»m<a»mo»w<uwzH4z4wmnu

2:42wH4xm›x»mo»m<moH4xm›xozH4:mmnmuzH.zmanmwzH4:mznu uzH4:mzømoza4zmmnum›mna»mp

øzH.:mmnm»mo›w<a

mH4xm›z

oza4:manm »mo›m<n

ozH4xmapu

mmnmom›z mzznwmxHm›4xHm<xHa<«coxom

maomo:moxw.m<xmmomamouom::zwHmøz:m›zmn»mmH4Hmwzwzznmmaomxmzomuokmmoz:wmz:4mxm:wuawmozumx›mmmnzm›nmzm:»mnwooxmmzz:omooxwzammw4au:4o:mxazmxup»mwoxmzogmmo:mm44Hm

mzxxmzn›mHmx

an

mcucocAomomoNomooomomcuoconooomomoooAocomomocooaeo¢ooomcqcocooeooohcococmoeoooAomoooNomooonomooocomooomcmcococmcocAoooooucococncoovceooooomcocococococaohcocuchcocmchcoceonooo

AA|Aovmw

150 SOU 1983 Q

OOOOOGGOOGOOOO GOOOOOOOOGCPOOO

hum

ea

mmH»x

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

oo ooo ooo com ooo

mn m ma on

eon

-mH4mommzomw

o o

coocec ooohue Hun mumaw“maomenNNH omm «noHua «chooo evaone«om

on nu nu co

momNhn has OHH cooann mmu maa ohmmowHow

-xzm;ucuz

o

oneooocomooooohochooooooconcowoohcowooaoomooHcancanochoohaceooooooooocomooooooooo ooo

om HN m G No ea

oemmacowncomohmomm mmmcommmmcanoemwowgoonomemo oohcomnewcanHHNHun new

vwwfiaw»mu

H H H H

o

oouoomoemcomooocomcomooHoaocowcamoohcowoooooocowoocooooneoouoohoooooooemooooo»ooo ooo

nu 0 m MN co og

oemmanmacmommacman «om ooowoomomunoNewonewonmen whoHemohmMHNnonHow omo

›mH»mmmmpmzH H H H H N H H

xn»mH»»mmz<zHu

mom

zm<ozHzx«mummammooomm«HmmaaownemonewanaoouoooommmmmuhnwhomooNonmanommoemhamoouemocumoommomAHA ace

man

mom owncammomommhamooommmannunaoneecuhumonecanmomHem«omemoodamomHmmmenemo:Homenmancamommmmm

zm»u:zuH I-I N I-I PI

»mmu:nma-m»»zmw4mmaz:

amz:::oxoxa›x

man

ewaammmH«Mao«acNNHoooooo comooooemcanannhmaHua

ampzmzoazoxM

oc om No mc om mo mm oo NN

Hanme»ena omgmhn «ea maaaan

.zm›m4<mpzmuznmm

pkoxmggnwnzouoxm›z

uzazznnps

hc.Hoo.~oo.~oo.~oo.Hom.~om.~oo.Hoo.¢oc.Hoø.Hoo.moo.moo.”co.noo.Hoo.noo.~oo.~eo.”oo.~oo.Hoo.~oo.~eo.moo.~co.“oo.¢no.»

4»z<upmnma

muwmzuwe

xmu›mn›<»mxmnzozoxuzoH»zuuHuuam

o

ooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo ooo

en nu

mmaHon:NHmmuooamanmaanam«nuNhmownanamaa enaHowhawomuhosHoH mmmhanoem»oummmsom oem

wwozmagup›mazu»›<xm

mH.H om.omm.omm.ome.~om.ooc.”oh.Ham.ooc.omm.omc.om¢.ooo.oom.ømn.oon.ooo.oo¢.ooe.Ho«.oo¢.aoo.oac.ooe.omn.ooh.omH.H mn.”

-u»»xmw»m

»wa

uhzqw

44nmxm

»mohm<auwø›» zH4:mmomzH4:mmnu›mo»m<amoxm»x:oo

ozH4zmmnm›mo»w<n»mo»m<a›mo»m<a »mo»w<a z:z »mo»m<a›mo»m<m»mo›m<n»mo»m<a »«o»m<n»ao»m<n›mo»m<a »mo»m<n »mo»m<mom:

mzH4zmmnm»uo»w<aozH.zmmnm»moam<a»mo»w<aw»4xm›x 0H4xm›z»mo»m<n»«mo»mn

wuz»m<40mmozwzamomomm4Lmumomm ›mmx<4mmwn»m4«:«manmage: «nmnm

m4oom4Hmwmwm44HomooxmzwmxHmu44H:›muzm»mmxmzu›mnmooxmommmo»m4omnz<4«zmmmupnwunxmnu-w4noz<4mwznmoz<4nm

waazmggaxmmmommmznmmmozamnzmnx

DH

mohoooAowoooNowooomoooooeomoooHoooooNooooomooooo¢ooooomoooooooooooHoodoomooaoonoonoocoonoomooaoooooaooHoaaoaNofimoononaoo:omgesmonaoooofiaooHomHooNoumoomomnoocomamoHoHooH NoHo0H

HH|Ha|mw

m

§OU 1983 : ø% ä m%H 151

o o e c o c o c c c c c o c o c c c c c c c o c c c c c c

zuH»z

o c c c o c c c c o c c c c c o o c c c c c c o c

coo ooo coo coo

m A

ca no

-oH4mo mwzou»

c

man uno coo Ham 3a «mm emo mha www owe maa emoNoa nn» Mow man Non ace woo man NGM mao Now goa mmm uno moo «ow

. .

N o Na om No «A cm

emu Sm mmA Ehn «on New com «no ann ommone man ~m¢ ocw mnmøøm ana com ann won New

-xzm Juan: N

o

coo occ cco coo coo coo ooocoo coo coo coo coo coo ooc coo coo coo ooc coo coo ooc ooo coo coo oco oco coo coo

cu

Nan com coo mow man £3 Hou oem Hon aa: non Hem mac evo Noa oemmum ANG mno mao sam Ham coo o- coo maa Amh

:%«m@w »mu

A A

c

coo ago ccc coo oco goa coo coo coo coo acc coo oco coo coo coo coo coo coo coo ooo coo oco coo coo cco coo coo

cm

nun owe moo nA~ Neu än oem mum och woe com »oc ommoch nog man men ANG man who man own one emu om» ecu one

-oH»mm mu»mx A A

cA

xH»wH»»mmz<zHm

mom

zm<mzHzxnaum Hmm0AAmen nee oc» one än aha can acw new sno can ann owe mmm mun mum saa emo ocg mum aan «no coq new Hon mwu can

mn»

one own mow maa Eneon Km mmm woe coo Hua han ooh Neu omm:hv cow emo oem oemone cum ann mmm man on» omm oc» one

zmpmxzu A M A M A A A 0 m

mmz::xoxoxmx kmwmmr%wuqgmmnzn

mum o o o c c o o

mam non mmm con ommcom com emo nan own »oo noe coo oem Amo ommmoo mom om» Nan oem saa

mupzmzoaxox 0 m M

om on o.. ä ac mu en ca ou Am nu no on

Ham can mun

.z«m›m4m»zuu kkoxmüwüü ozomoza›x

wzuzznapa

oo.~ oo.~ aa.” co.~ MMJA co.N hoà oc.A aa.m oc.¢ co.A oo.~ oo.~ oc.H ca.” oo. oo.~ oo.a ao.~ oo.~ cc.~ cc.A ao.n oo.oo. co.» oo.~ oo.moc.m

&

mmpmznwp

xmH»mH»<»m xwmxozoxm zo~»xHmHomam c o

coo cco coo noe occ occ coo ccc coo coo coo coc coo acc ace coo coo oco coo coo coo acc coo coo coo cec ooo

cc no Ac

can ¢¢~ ena mmm SN com NAN vow mom cum man con enn JAN :aa own NAN enn “me nun oAAaan ana noe

»»oxm44a› »mmzm»›<xw

on.o m~.A ac.“ mm.omm.» om.o mm... om.A om.A mm.c cc.A oc. ma.» mo.” m~.H cm.A mA.Aom.o mn.oom.c mm.o co.A cm.A oo.~ c~.A cm.A om.~ cm.A cm.A

-u»»xw m›m

m

:mmpm

gzqmmnm

»mo»m<a

ozH4zmmnm uzH._:mm.£_ »mo»m<n wzH4:mmnu »mo»w<a uH4xm›x zzz ozH4zwmpm »mo»m<a øzH4xmzpm uzH4zmmnu ozH.:wmoL »mo»w<a ozH4zmmnu mzH4:mmpm wzH4xmmpu wza4zman» uzH4:maøL »mo»m<n uzH4:mmng 0zH4zmmpm »mo»m<a ozH4zmmn» mzH4:mmnm»mo»m<n mzH4zmmnu

»m9.w<n

nnmwupm »ammarmazo»maw4 mamma:«no.2 «mpmnwm m4mmz:wu4mw:z ugmmommzanomnsmqcnwu mama»u4ummz4 «upon mgmmmm mz:w4m: «awn: pnmoz:z zmp=m

Ewzgmoz mzmoz44: moz::o:w muzzn.mm»»» mzmnH4-m4o« m»mw44øw nnmzmomw mnummoxmmnm4uww mxHmo.nxmzzo

nn

moaocmeoaooa moaooa ooaooa AcmccA uouooa nous.: ¢omccA mcmccA oo~ccA uomoon ~omcoA nomooa aomood mcmocA ocmcoA «omega Hoaooa~c¢ooA mc¢ccA ¢c¢ccA maeoofi AomocA ~cmcoA momooa ¢cmcoA mcmccA Hooooa «cocoa

HH-Ho-mø

152 Son 1983 :6

OOOODOQOOOOOOOOOOQOOOOOOOOOOO

mmH»x

OOOOOOGOODOOOOOOOOOOOOO o o o oo oo oooooo Ho om aa

con

-oa4momuzoup

o

HoncomhAAmmmmom»No emoooonomwhommmsomANNnewooomanaccmmmcumoemmomomowhoownHmoommhm¢Aoo

no Nm oo

»naoneoAAcumaceawn megnunmomanngunmmmHoemha mo»ommNeamomMA:owe“mnnew men oafl

-xzmJuan: A A

o

ooooooooo oooooo oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo ooooooooo

Hu en hh oA

newwooone ena »mnmmmmoaananoehan ommANA onecanGAOoneann nogenahmm oacmom

mnomwoxm»mu

o

oooooocooooooooooo oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo ooaoooooo

mh ma

mmmsomune maa aceNewAAAam»nomque macoen onemun»Hmsaamacommacwmoo annmmmHon

-ma»mmannu: A A N N A

xH›ma››wmz<zum

mom

zm<uzazxnmmmseaannowasneooocomcoommmomgcomemomonmanmmmemomedHonownanaeencamohmooohoemoAcecommsmeman

mom

macmomNeahanmmm«ommaommmmumooommmmomoohoemegomeganvone000mhacomwhoAomunoeweomgooacanomm

zupuxzmN HON? Fl N I-I N ca

»mmu:cuz-m»»zmw4amnz:

mmz=:zoxoxm»x

ann o o o o e o o o o o

canmm» poonno «omnavomvAeo«ohcum whoNoemaacomNonmoowho Amuman

A 0 A o a m aupzmzoanoznu om ou nn om hé hh mn mc he Md oo oc

.z4z›m4m»zmukkozwümwüazomoxm»x

øzHz:ns»:

oo.~oo.~ao.~co.¢oo.~ao.n00.0oo.Aoo.~co.moo.moo.neo.mco.»oo.~oo.~oo.Aoø.aoo.moa.moo.Hoo.Mce.~oo.moo.moo.moo.nca.~oo.A

&

zmpmznnp

zwH»mu›<»mxmnzozoxmzoH»xHmHumamo o o

ooooooooo oooooo oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo cecoooooo

om nu oh en

«meAon mm:owe oemom”mumcoo«mucanocgonemomana om:one Hsu macAoo menoemcan

»»oxm44H»»»mxm»»<xm

om.Ao~.omm.“mo.Aoo.Aoo.HoA.AmA.Ao¢.Aoo.Aoo.Amm.”oo.AmN.AoA.Ao~.Aoo.Ho~.Aom.HoA.Aom.Am~.oom.Hmm.omm.ooo.Aoo.Hom.=o¢.A

-m»»xmm›m

;raw

øH4zm›x a4:mmpL

zH4:munm øn4xa›xza4:mmnm

uzH4zmznm»mo»m<n»ao»m<n

zzz ozH4:mmnm ozH4zmmpu ozH4zmmnmwzH4zmmnm»mo»m<a uzu4:mmpmoH4xm›xmza4xmmpu0zH4zmmpmuzH4:wmnmuzH4:mmnm ozH4zmmnm»mo»m<nozH4zmmpuozH4zmmnmuzH4xmmpmuzH4zmmnuozH4:mmnm ozH4:mmnumzH4:mmnm»mo»w<n

wnzmmøHwwznxmnz4amxupw4ozamzmnngz»»nwmama»»amazonmooemza» nmm:mznmpmmuz«4 nmnummhH4

øz:mnz:mum44moz:moz:m:azmmumzaammmmz›»<m4nmmzz<zmøzH44numzuzH›»momumoznmuao4mz:mmmozzmmmpmnm«zmown:

DH

mooooa¢ooooAmooooAAohooAuonoofimonooacanon»mohooAoohooAhohooAcohooAoonooa”omega~ooooAMo®ooA«cocoamooaofieoeeoaAooooA~ooooAmooooA¢ooooAmooooAAooAoAmooAoAmooAoA¢ooAoAmooAoAooofioa

AAIAovm0

W V

nu nu 1;nänoao: ,O4 vnmu.ax xx 153

o o o o o o o c o o o o o o o o o o o o o 0 o o o o o o

ooo

Z

muH»x

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo comooo ooo ooo

m N om om OHM

-oH4moamzom»

o o

man»moennoweän manmmmooo»nounaevosea00¢mowwoeecuunacannan »moowncoqcom annmoo«conoe

. . . o 0 m oc mn No Hm no mm no mo

mmm”HohmmHoH at onecow mHH HHN man cecHon «omcow HHHooc

-xzmJmom:H H

o o

ooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo accooooooooo oooooooooooo

oc mu

Noa“NN«owHaeåc maamaacamownmoqAna«moomm mancannmumno somNewoneuna »mmcowmaaman

mno-mwoxmumqm H H H H H

o o

ooooooooooooSoooooooooooooooooooooooooaccooooooooooooooo oooooooooooa oooooooooooo

mmen

oneHumemooHoä.. momcoocanemomumNeumaoncm omg«Nocanooh ANNooocanNew oemecuommmaa

H N H H H

-oM»mmaupmz

zH»mH»»mmz<zMm

mom

zu<ozHzxnmmm»NHwonom»o¢mEmnu»nuomacmenoemmmmoemcueooHNewmmounmhan »mmoHH noeooomomagooooHooommoneoae

mom »ommoommmoneSomoomummoo«mmonecummoomomemoommmmmannou»emuoooanamunemumooonecowensmmamn:

zuwmxzmN H H H H N H N H

»muu:omm-m»»«xmw4zmoz:

mmz:xzoxoxm»x

man o o Hemon»maoman Odommmou:oooevacommomHHHmmmosmcumeo» mmmooo«meemommmemuocaemo050cum«Ho

mmpzuzoazozac ow om Nm on on om mo mm om mm Oh MH un oo Nm on

mHH maa manooacon :Ha own on soumma

.z«m›m4a›zmuzum;

»»oxw44H»ozomoxa›x

ozazxnwka

ao.moo.~oo.~oa.~âå oo.~ac.»oo.~oc.~oo.~aa.ac.“oo.~ao.~oo.Hca.” co.~›e.moo.noo.~Mm.Hoo.~oo.moo.~øø.N o°.~oo.oo.moo.n

4«»z-pmnmmmmkmzuwp

xmH»mH»<»mxmazozoxmzo~»x~mHuwnmo

oooooooooooo oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooaceooooooooooooocgooo

en on Ae No an

egoHananaommmMHacenenmannunnewAnueen AhacomHemcowgoaHHH oooem:«em oneosm

›hoxw44H»»umxm»»<xm

om.oom.»om.00.0om;o~.Ho¢.omm.omm.oom.ooo.oom.Hoo.Hom.Hom.Hom.aom.”om.Hoc.:mn.~oo.Hom.:om.Ha~.~mm.Hoo.Hom.Hmm.Hmm.H

-m»»xmm»m

am

:m

Lzw mzm mzm nm:m

mo»m<n

H4:mmnmn4:mmpmH4zmmnm

ozH4:mmpuoza4:wmpuozH4zmanmwH.xm»x

Z242 »mo»w<n wzH4:mmnu ozH4zwmnuo»4xa›x»mo»m«a»mo»w<a»mo›m<n ozH4:mmpm »mo»m<nwH4xm›x»mo»m<nozm4zmmpmua4xm›x uH4xm›x »mo»m<n›mo»m<auzH4:mapmon4xm›x wzdxåmon ›mo»m<a

ozH4zwmpu

mao”.mzzammmmumwz»na maaw44xmzmm4wwummom:mnzzn» mmnm

mznnnmmxunmmaz:w<anwmm44u:mzsuzammzmxaomzu44:mmuxammmoz:m.Hmmo:w.omummow4omn:44H4w4amo:am»»›mozH4xnzozm:4o:m:wmwmoumzmn:xHzoummxwnmkmnmz.uozH

OH

nooHoHHoHHoH moaaoamoaaon.633moaaoaHouaofi~o~HoHmowHoH ¢o~HoHmo~HoHHomHoH ~omHoHmomHoHeomaoamomHoH oamaoflHocaoaNooflouMo¢HoHcoaaaamoeaoñHoaoaa~oHoHH noHoHH ¢oHoHH moaoaaNomoanno~oHH

~H-Ho-mm

SOU 1983 :6€

ODOO0OOOOOOOCOOOOOOOOOOOOOOOO

zmH»x

OOOOOOOOOOOOOOOO DOOOO OOOQOOOO om ow cc om en oH

-oH4momuzouw

o c D*

maomunommAnn ooo«Hm»oucan Nam N1

mmm woemom Hemana Neouno o

ca ae Ho mo we mo me

HMH men 00¢new Hua emu mmn»HaH¢H menmaaman -xzmJuomz mmmonm

coo ooocoocoocoocoocoocoocoocoo ooo cooooo coo cooooocoocoocooooocoocoo

Ho em no Ho eo mu um

munmomoHH men «NH MMAHmm Hceaan can manmenmmmmaa agg

muoumuoxm»mm

H a

c o c o o o o

coo coocoocooacecoocoocoocooone cec coocoo coo coocoocoocoocoocoocoocoo

mm ao no mo

man canommmmHon» one »mn«em cooHum *mm

-mH»mmannu:

xH»mu»»mmz<zuu

«nu

zz<ozHzxnzumoemHmmcoqmacmenmummedmencnmommmnnHannomune»uamaoG00emomaoauscomnun omuaceoo»mmmaanmno mnv

«pm

ommonemomone«moHun ommHueemoemuageon»unmnmmnmocan«mamoomomcammacommonwmancecenn ommommcan

zupuxzu~ N F106]!-Ir-1|-flC\li0PIr-II‘ I-I I-I

»muoaoum-u»»xmu4muoz=

¢mz::zoxox¢»x

gnu o o

eonooononHnosea owe«Hoaan manunommmHoe coomoo mmonee omuunoommoemone

aw»zmzoa:oxmo

nn moun co mn mo oo Hm no on

maauna men maa enaanaAnn ena :NHana

.z«m›m4z»zuuzamm

»»ozm4.H»azomozm›x

uzuzzxnhn

co.ncc.~co.noa.~cc.~co.¢co.~oc.moo.moo.~oo.maa.:oo.~oo.~co.~co.»oo.:oo.~co.Noo.~oø.moo.meo.moo.moo.mco.wco.mmm.oo.H

4«wzuwwnmnaupmznnp

xmH»mH»<»mxmnzozoxmzoH»xHmHuwam

oooooocoocooooocooococoocoocoocanacecoocooccocoocoocoocoocooooccoocoocoocoocoo coocoocoo

oc on

emocomnaecownomowe«mmcooadeMANenn øncmmcNanoemmmonewomnNonHHHoemHoummsNeemooHHNcan

H H H H

»»oxm.4H»»umxu»»<xw

mH.H mH.H m¢.Hm~.Hce.”m~.Hcw.Hmm.”mw.Hco.Hom.Hc¢.Hm~.Ho~.Hc¢.HmN.Hco.Hco.HmH.H mw.Hoo.HmH.H o~.noo.:oH.H on.mo.HoN.Hom.a

-u»»xmm»m

m

mxm

nmzmwo4oznmn

4:mmnm

mmnmmoz«4humbum

wH4xm»xzH4:mmn»zH4zwmnmzH4zmmnmzH4zmmom

uzH4:mmnumzm4znmnm wzH4:mmom zz mzH4zwmpu mH4xm›xoza4zmmnm uzH.zwmpLuzH4:wmnmwzH4zmmpm uzH4zmmouozH4zwapm0zH4:mmnm mzH4zwmnmwzH4zwmnmwH4xa›x mzH4zwmnm

zH4:mmpmwaz<4zH4zmmnmmo<»mozH4zmmnm

mnzznuao›mm»nm›zmmuoz«n4mmnmnwmmozmzmpwuxw›m «m»Ha›mm4««m»nax4»mo:mz«mman»nozmzn»

mozamzcoxmxwnmpmamm»mu44uxm«m»mm44uxw«m»mm44uxmmzu4auø«xmzuougomm4:4mucuzwmommomxH4xmmømzxH4xmunooz:moz:n

mzmomnnmmmoz

ozm<a<x-«u:mokmmouz

on

¢owoHHncuoHHHcmoHH ~omoHHmcmcHH¢omoHH mcmoHHHc¢oHH uocoflamoeona:oceanmo¢oHHoo¢cHHho¢cHH oo¢oHHHcmcHH ~omcHHmcmcHH¢cmcHHmomoHHHowoHH moooHHhoooHHHcnoHH ~onoHHmchoHHHcocHH cowoHHmoooHH

HHnHo:mo

_ W H _

mw nu 1;w LL wfl %%mgma 155

c c o o o c c o c c c o o c c o c o o o o o o o c o c o o

muH»x

c c c c c o o c c o c c o o o c c o c o o c c c c

coocoocoo coo

m cu mu cw

-wH4mozwzouw

cumcomunonewsea mmu cecnonmaomom«mo«Hmmedouaauo»eoewausemaoooahawmaaoouwoocomomm mennmcuno

. . . no mmnu mu on oo ma wa ca om NN No au oo ac mo

~o¢camevocanneeaommo»mom sm» “mu on» naecog

-zzqmJmou: u N

ccccoocooacccooooocoocooooocooccccoocccccoccocoocooccccooccccoocoocoocooccccoocoocoocoo

en av nn co

nog»maovaunoomm mooone«an man«omoau honmna«mumowamm aaaomm new mowmunonemaa momomm

nwwflww›wu a

coocoocoocoocoocoocoocoocoocoocooccccooccccoocoocoocoocooceccooccccoooocccccoocoocoocoo

No mm

saa andcnaoneomm «Honewmm» oaucammmmmoohumomm mommoaochmmmagomooacemaaNeeoneunaNoncum

a a

-oH»mummwuz

zH»mH»›mwz<zam

man

zm<uzHzxnmmmoaoenaoamonemhaom”«mommommmacemmmnononeomm cowmenamoannmaocomonemooosmø««ocoomocoomumcan

«nu

omm nam menNoaodamco«eaaca emosomonecummom mom menwoouncNonoemmmmosmennu«omenomm Now»ooecummm

zupuxzu a a N a N a N a N

hmw%%fi%wu4mmaz:

zmz:z:oxoxmx

«pm c

sommo:munawnnn»maa nunman Hemochmmmhav emoNeeuseochaummhaHumomm omm NANNANmaommmchasomcan

mmpzmzoazoxon ha mn om oo on on un en oo mo om no

con can mha manannhma caneenahaman eonomaooawonocg

.zm›m4<m»zuuhhozwuwflflnzo»oxz›x

uzazxunpa

co.»oo.Hoo.~oo.mco.»oo.ooc.moo.:oc.~ao.moo.¢oo.com.cmh.amN.aoo.~ho.a Mm.a em.Hom.aoo.~oo.~eo.aom.~oc.~co.“om.Hom.aoa.~

&

mupmznwp

xmH»mH›<›mxmmzozoxm

zon»zHuHuumm

acccoocoocoocoocoocoocoocoocooooccoocoocooeo:cooooacoocoocoocoocoocoocoocoocooococoocoo

no nu

møamumomm Hemuneonemomone Hae omm menmaa mmm-~ mmn ohm ooamensommaacowaanconcon:nuNeacan

»»oxm44H»»uzxu»›<xm

oN.a ow.»om.aoa.a ou.”om.om.acm.aom.~mm.a an.»om.aom.am¢.ocm.cco.oom.aom.acc.con.ooh.con.oom.ooo.ooo.com.com.oom.ocm.o

-u»»xmm»w

xm :w

4:wmnm4:mmnm

H4:mmnm

zH4zwmpmzH.zmmnm o»4xm›x»ao»m<a uzu4:mmnm»mo»m<a»mo»w<a»zo»w<m z:z ozu4z«mznm›mopm<a »mo»w<a oH4xm›xuH4xm›x »mo»m<n»mo»w<a »mo»m<m›mo»m<a

ozH4xmmnLwzngzammpmozH4zmmnm»mo»m<a»mo»w<a»mo»m<n›mo»w<m w»m:o ozH4:mmnm»mo»w<n

4mxmommau»omoau4ummom u4mmzm»w«zany«4Z ›mmH moznm oamm«4m:u:4nnz<mm:m:4mxwu«zenuoznu»zH4xmzu:namuomw

H:mHz›uH:zHz.u:4Hmm:wmoHm<mmo4amwm mozHxmnxm›xzu»mmoom-xm:›omzmxwooc::xzu»mmzmmmm»mp

ocomzooummox

on

ncmaaa oowoaaoaooaa moooaacoooaamoooaaaooaaa Nooaaa mooaaa cooaaa moaaaa doaaaa aoaoua uoaomamoaouavoaouamoaouaooaomanoaowa ooaawaaomomauowouamowouaaowowamomoma oouomahoucmaaømowamomoua

aaaaosmø

SOU 1983 :66

OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO

amH»x

o o o o o o o o o o o a o a o o o o o c o o o o o o o o o

-oH4momuzoak

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o c

macowe»macam

. . um

mm”“maman

-xzmJmom:

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooooooaccooo

oo oo

maa maa

mno-moozwkmam

o a o o o o o o o o o o e o o o o o o o o o o o o

coocoocoocoo cecanncumeon

-oa›mmmmpmz

xH»wH»»mmz<zHm

mom

zm<uzHzxnmwmmenmacsom;nommm«ommoowooHHNmanhan »caommnovmømNonacw»noommmanemoemuommoweoemmo”momwhoomm

ann macmaoowemomnoecanmaconemaccownunmomsomcoooweAnmNmo00¢«Noown»cocannwnunomnona»emo»maoc»

zm»m:zm N G n 0 0 m 0 o 0 Q 0 AH mm ea ca on na au :H nu NH au aa Na AA

»mmu:omz-mb»zwo4mmoz:

uuz:zzoxoxm›x

mmm e o o o e o o o o o o o o o o o o o o a o o o o o

mncnadcooone

mmwzmzoazox

ewamanow“med

.zm›m4<m»zuuzum»azouox«»x

»»ozm44H» uzHz:ns»:

oo.~om.”om.~co.“oo.o00.0ao.ooo.ooo.ooo.aoo.ooo.ooo.ooo.ooo.ooo.oeo.ooo.oeo.ooo.:oo.ooo.ooo.ooo.ooo.ooo.eoo.o00.0oo.o

4»z<-hannammpmznnw

xmH›wH»<»wxmnxozoxuzoH»«xHuHuuawo o o o o O o o o o o o o o o o o o o o o o a o o

coocoooooooo

ommnew“mnmmn

ppoxmgdnn›umxu»›<zw

om.om«.oom.omo.oo¢.omm.oo~.o¢~.ooH.oHm.oom.om~.ooH.oom.omw.o-.com.oow.o-.ao~.oHn.o~H.ooH.ono.omH.oMH.:mn.om~.ooH.o

-m›»xmm»m

menu map»

mmnu

m.:mmnmH4zmmpuH4zmmnm

zH4zwmnLzH4:mmpm zH4zmmnmzH4zwmpLzH4:mmnL

z:z »mo›m<nozH4zmmpuozH4zmanmu2H4zmmnmozH4:«mmpm mozom4um<0zH4zmznmmzH4zmmnmwzH4:«mmnm wzH4:mmomozH4:manm wzH4:mmnmwzH4:mznm »mo»w<n›mo»w<mwza4:m«pmmxnmommmzu.<ou<z0zH4zmzou

»mo»m<amzzoo

mmsm4<:m:a:«an m<4xmmoxwhumu4oomuzz:onoHou:wmumo›m:wHm<Zamowman»z»mm<muz«mm

mz4o:moz:xm»xumm4mozumampwazmoH4un:2Hm<»<zmzmkmmuou:mzmz4oxmnxmxm»xzzummmomxmzm›m4mmmux

mxunzamaxw

uwzu4:mmnmoxm›zmo»m

oH

woman”oonowamomowaeomownHogan”Nedan”mogen”coaomamoaomaoonomaHomomawomenmomomaeouonñmouomnoouomaHonom”uumomamomomacomomaHocomnNocomnoeomaeoaomgmoqoma¢o¢omHnooomnHomomauomoma

HH-Ho-ne

_

mwnu munuaa..Hm M ummm 157 .

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

omHox

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo ooooooooo.. ooo ooo ooo ooo

m oo on oo on

mmH oNH oom

-«oHomooozoH»

o o o o o o o o o

ooooommoooHmmooNN:moHooo »moHN»Honoooooooooooo om~Hammoo mooomm

. . . H m o M m om NH Nm ha

ooHana~Hm ooHemo mNN hanmmHcum oHo oon

-xzooooox N N H .

pH

o o o o o o o o o o o o o o o.

oooooo oooooo oooooo oooooooooooo ooo oooooo ooo

co oo Ho oc ao om

ooo oH~ o~Hooo HH» ooH oH~ oNN

m«o-mooxmHmo H

.. o o o o o o o o o o o o o o o

oooooo oooooo oooooo oooooooooooo ooo oooooo ooo

oo HoH Hua

ooomoo oem Nammoo omooHo»Hoooo omo mHo

H H H H H N H

-uH»mo:mha:

.u

xHomHoommz«:Ho

mom

omHomHmmoNNmooooemoooomHHmooomoHmhmmoHm ooHomHemomHoHmoooHNNMohmmooNHomoomoooHoHon

zo«ozHzxuoomooo moo

moo

moommmooooooooomoommHommoooooomHomm:mooHamooo»NmmooHoo«noNonomHHomnoH omHooonun

mooooooem

zooozzuN o H n H m o N o N N H N o o m Hqmuunou-mHHxNH oH HH oH NN oH mH oH HH HH HH

oHmNcz:

mmz:r:oxoxm»x

moo o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

omm oou ooo ooo oom

m »H oc

omozozoazog

ooH mHH

zum;

_zoo»oo«m»zmo»»oxmooH»ozoNoxN›x

ozHz:uo»:

oo.ooo.ooo.ooo.ooo.ooo.Noo.moo.ooo.Hoo.ooo.ooo.moo.~oo.:oo.ooo.:oo.ooo.moo.moo.Noo.~oo.~oo.~oo.noo.Hoo.moo.~oo.moo.m

H»z<-annan

mmwmznow

xmH»mH»<»mxmHzozoxmo o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

zoH»zHoHooom

oooooo ooo oooooo ooo ooo ooo

on mm ao m~ om

own ooH Nm»

»»oxmHHH»poomxwoooxm

oN.oo~.om~.oo~.ooo.oom.ooo.ooo.ooo.Hoo.ooo.oom.ooo.Hmo.ooo.ooo.ooo.Hoo.ooo.Hoo.omo.ooo.ooo.oom.ooo.ooo.omo.omo.o

-N»»xwmoamm~.o.

maya

Hm zommooHoxoox

oooomoo mo»m<u

z Hozommoo

zHozmooozHo:mooowHHxm›x

ozHozwooo»mo»m<nozHozmaoo»mo»m<o

zzoz wzHo:«omooozHozmmoo mzHo:«wooo»mo»m<oozHozmmoouzH4:wmnu

ozHozmooo »mo»m<oozHo:mmooozHozmooo

ozHo:omooo»oo»m<opomoomoo ozHoz4mooo

ozHo:ommooozHozmmom

»mHxoozomoooxomoo ›m«»oozHoHomzHo:xnnzmnpannaooo xo<znmmz›»

z:ommmoooom»muoozHmmooozHoon>z:»zuHHomz:»zNHH<oonomns›mazz<:mo»omozomamxaaupmnmomomm»m:ooomomooomzuoooom»o<moozHz:om»mn

mzoo-»mommpmoomoomozom

. . oH

momomHoomomHoomomH›cmonHHooomH~ooomHmooonHoooomHmoooHHoooonHNONNHHoooomHHooomH~ooomHnonomHoooomHoooomHHooomH~ooomHmooomHGanonsmooomHoooomHmooomHoooonHmooomHoooomH

momomo

HH-Ho-mo

ooommM:ooo¢mm..;

MW U mu mm.w o

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

oHH

ooo

moH»x

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

one coq ooo moo ooo

oc mo HH

omo H›H

-uHomo omzooo

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

han HmH omm moo non mmH oem

no

cum oom moo oou onH ooH

-xzm ouowx H H

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

«no mHo Hmc one ooo ooo ooo

one Han mom com coo one omm

-mmmmw »mo m

H H o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo oHm mom ooo ooo ooo How

ooo omm moo one om» ooo one

uwnomqo zoom: NHOQN

zH»mH»»mwz<zHu

ung

zm«ozHzxnmmm Hmm ooo oem moo one Hoe men oem omo enn mom mom man NH» une mom no» coo oc» ooo Hun emo eon emo one eon com moo mom

moo

om mc no No um

Hua mom moo mom oom som och mmm Nm: hmm oHo ow“ Non HmH ooo moo «mo o«H moo “Nm coo non moo mom

zuommzm N o

um»»xm cm on on -

»muo:omm uozmoz:

mmz:xzoxoxox

moo o N OODOOOOOOOOOOOOODOODOOOQOQO me

mmozuzooxox

moo

zum»

.z«z›mHm»zuu ooaxmooao ozomoxmxx

ozuzxnooa

oo.o oo.o oo.m oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.o oo.: oo.o

oo.oH co.«H oo.Hu oo.oH oo.om oo.nH

ooz< nunnan mupmzuwo

xmH›mH»<»m xmuzozoxm zoHo«xoo»umom o

ooo ooo ooo ooo coo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo coo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

on on mn an He oH no om um on am do

oHN moo mom moo emo ana coo mmH won «Nu oen

pooxmoouo »omxm»»<xm

oH.H om.H oo.o oo.H om.H mm.H mH.H oo.o m~.H oo.o ac.H mn.o oH.a oo.H m¢.H om.” mo.o m›.H oe.H oA.H om.H mo.o oo.o mo.o om.” oM.H oo.H oo.o om.”

-m»»xm w»w

m m x m

zm zm m›x m›x

xm»x xx»: xm›x

4xm›x nmzam nmzqm oxm»x oxmx mznm

onozom oxm»x

oHHxa›x

«oHoxo»x oHoxox mmäomw uHHxm»x oHHxm›x 0HHzm›x uHHxm›x 9 mHHxu›x zz mm«o oHHxm›x uHHxm›x oHoxm»x uHHxm›x oHHzm›z mzammo :U0 wHHzz›x omm uHn0 4<mzmco o<mao: »nam women

mwzHmnxzu mmzHgnxzHH oflmmzzf ozHm›: mozuo-moa: z:m»mH-›muuu amo»mzm»m m»mn

wozanoxmmoz momoomooomm o<mo»o-om:Ho HmozHo-o»mHmo xmnom-<oz:omu: zmoz-mzmHoxm uzunnHm-mpHm<mw mzm:mz=oo-m«om uonxm-mozHoo:x uHx-mzzHx

oamu»mn-«z<4oomom: -zmoo»mmooxm-wz:m«z m›mmnnm-n»mmzum momo»mzu-m:oo:<oH» mo»mmx-<z<4nmo»mn

on

oooooo oomooo oomooo oooooo ooeaoo oomouo oooomo ooonoo oooomo oooono oomomo oomomo oooomo oowono oooomo oooHmoooHHmo ooeomo oooomo oooomo ooowmo oooumo ooummo oomomo ooeomo oooomo ooommo ooommo ooommo

HH-Ho-mo

, , W W, , , N , , W

SOU 1°83 2wfl f m%?u 159

,

o o c c o c o c c c o o o c a o c o o c o o c o c c c

emo »na o.. woo

muH›z A

.

o o o o a c c o o o o o c c c o o c c c

ooc oem coo ooc ooo oocmonooc cow

om «A

mug mca owe com medcoo cmc

A A

-uH4mommzonw

o o o o o o c o c c c

ooccoo mowcanmanSommm»umAooAck Noe men Hm:mom momcoooch omm

. . m no

ommcow canoneman3.0. :coHm»Han nae conoem mmmman»Ha oem

-xzmgwen:A m A A A m A m o

c 0 o c u o c o o c c o o c

I ommamd unaoocooccoocoocoocomooc now coo ooc on»

om

ooc mummmmå.. mmmenaananonommnon mmq mmm saa

ooxw»muooo,oom

mnoA m

on

o c c c o o o o c o o

coomun owe oemSoooconecooonecomooc coo ooccoo coocoocoo ace commmemoo moomommommoo»ma»noomm«me can om¢mon medoocomm mam

«mum:A ¢ A A A m m m e N m A

-oH»wm ma

zH»mH»»mmz<zHm

mpg

zz<wzHzxuuumoocannmamun»manmumEnmanoohannena«co»Hmnmooememoommcummanoweowe“eoana~nAcamommgoa-A uno

man mo onewoomedoneAcomooGmwanmumHowumemaammmommmanden mmm»oocancumHowanaahaunammmnemmomoo

zm»u.Em m n m h m m o 0 A A

Hu cA AA mmAm«A Ne nu ma nu Nmmu

»muo:nmm-m»»xmw4mmnzu con

muzn::ozoxm›x

mn» o o o o c o c c o o c o c o o o o o o o c o c o c c

oss cam oem

mmhzmzonzoxNe oo on

z«mm

.z«m›m4m»zuuhpoxmoompozomoxm›x

ozHz:«w»:

cc.oco.» oo.mom.moo.mcc.¢ oo.ooo.ooo.ooo.moo.ooo.oco.» ao.:oc.cco.oco.o

co.AAco.cAoo.AAmm.-8.3 oo.o~oo.AAoo.oH øo.ma co.¢Aoo.øm

oo.moA

4kZ<-wmnmnmuwmznwp

xmH»wH»<»mzmnxozoxuzoH›x»mHummmQ o c

ococooooccoocoocooooccoocoocoocoocooooc ooccooccccogooc coocccacccoocoocoocoocoo

o m eo sm nu Am

m¢o eonannRuoemaccmaoemonewnonmaa own AnnANAmna sea oo»menena com

A m ¢

»»oxw.4»»»m«mxu»»xw

ou.”ma.om.ocw.Aoo.oca.”mmtnou.mo.Hcc.”mo.omo.omA.AcA.Am«.ncc.Aow.Hmo.”oo.”oH.omm.om~.Hma.”eø.omn.emn.oo¢.Ac¢.omw.o

nm»»«xwm›m

w w x x m

m m :m

:am

m:m mz4mm:m mu

4xm›z n»:m nuzwnmzmmmmnz:um

4xm›x Hfizqw oxmyx

uH4xm›x wH4xm›x

wH4xm›x wH4xm›xoH4xm›xwH4xm›xuH.xm»xwH4xm»xxm»x «uH4xm›xwH4xm›x m»mn zzaz mH4xm›xoH4xm›z oH4xm›x wH4xm›x O uH4xm›x oH4xm›xuH4xm›xm:m uH4xz»x oH4xm»xwH4xm›x 436.53.

mama»

ommumnBE m«mu»mnnnxnmp4wu mozzg3244:«ago:mp.4>mmHm:Hmmomomm»nu

z:pw4Hxmmm:4o=mzHmF«xxH4mnm-ooo:4mmzHnnx›zmn4u»mmopmwozHmnxmxH»»nmzm«xm::wuznapxzpnmuaomwzHw4m:›m›4-›mmm:zomxw4z<x

mu:z<:<»m44<:mozH40mxm-nzn4mommo«»wzH»mHmxmmnm-n<»m44no

4uozHzzuo-n4wmmou>

aa

ooAc¢cocmcccaocaaooomoqoooooeoooanaoooämoonmomooomomcoomomooo~Anccowcoooomooooooooo000000ooonmooomonooomonooooonooomcnocoachaoomomooooAhoconfineocmAnoccmmnoccamnooomcooocmowo

AAIAonMw

, ,

160 SOU 1983 :66

OOOOOODOOCIDOOOOODOOOO o o o o o

oc Hog ooo

on

omo «mm

mmH»x H

QOOOOOGOOOODOO o o o o o

ooo ooo comoooana com

n mu om

NonouuHoe

-wn4momuzoup o

»wammnmoo«mo one nmanmomum«om«Ha“ma¢H~ooononmomum»Hoeowe HonHH:mmw

om co

«mo men one«NHcammanowncow«uamuncommenmmmsomoneHum

»xz«momen:

I-I ~O N

o o o o o o

conNo» ooo acc ooooooooooooooooooooooooooo ooo oneooo

Ho mo mm en

medmom ommmomhonmm»Noa machanmmcown »uu

muc-mmoxw»maa

0 A

o

ewacan oooooo ooo comoooooooooooooooooooooooo oooooo manooo

flog«no mm“ «NH No

oem owe uneunacanonmanoneomgooh mom »maemo

-wH»wuampmz ua

xH›ma»»mmz<zHm

mom

zm<ozHzxummmomm.augommHoeoaumanmaoewaooo«HemomHoeum»newmanaanhumnamno»manmommmm«noosmämmommanamoo

mom mmmennennonenonooomn»ademanoomeosoooHammacmmmade»oumooHoeoemmmmmmmcommncmmmmenmmmooe

zupuxzuo H I-l I-l Fl I-I -u»»xman Ha en ma nu on vu

mwz:xxcxoxm›z»muu:ommo4mmaz= non

man OODOOOOOOO o o o o o OOOOOOOOG

coo hmm new one

ampzuzoaxoxoo

cum nun wow

.z«m›m4a›zuu:namnzomoxm»x

›woxm44H» øzuzxuwpn

co.»co.»oo.o00.5oo.ooo.ooo.ooo.ooo.:oo.o00.000.5oo.ooo.ooa.oao.:oo.ooo.:oo.øco.» oo.ooo.oco.» 00.0

oo.HH oo.oH ao.un

4»z<-»mnmu oo.omH

mmwmzanp

xmH»mH›<›mxmuzozoxmzoH»xHmnummwo

ooooneoooooooooooooooooooooaceooo oooooooooooooooooooooooo ooooooooo ooo

an oo mm nu ma

newmomcamommmnaHowmmuao¢ N00osm«momunneemammanooo mo:~¢o

H A

»»oxm44H»»Lazm»»<xw

oo.oco.oo.ooH.aon.ooh.omc.onm.Hoo.Hma.”om.HoH.Hmm.HmH.Hco.”mm.Hom.Hom.Hm~.Hca.”mH.H ao.oo¢.ooo.omu.aom.ono.9mo.o

-uphqxwm»m

m m m x w w m m m m m «m m «m

wank mzw

m..: nmzw 4xz›xnmzm

4xz›x

oH4xa›z oH4za›x oa4xm›x

:U0 owommmnpoH4zm›x

oH4zm›x oH4xm»xuH4zm›x«xm om4xm›xoHoxm»x:uamponxmonoH4xm»x0H4xm›xoH4zm›xmH4xm›xwH4zm›x zzzwH4xm›xoH4xm›x:oo wH4xm›x wH4xm›xoH4xm›x

D

:uo oH4xm›zIUD w4o4nou4xm›x«uH4xm›x

mzuxuow

u44H»anmn»m:4<:44<uoo:mmmz«»xHa«mxunm›mmzm»mumn «moo;u4uwgu›44«=<a«ms: «zoommzumxm›x›om

wz:a4zmmmommmmmnmma»w4m<xmmu44nwmxxozxxonazunwxx:nmzao»mmpu4:4mmpwz4o:xuo»wmwznooszz:»zmm«m

mzmzmoaoaxamzauuzwzaxmuwwn

DH

oo¢ooooomooooooowooouamooomawooommwooowooooomooooooooooowooooooHmooocounoomoHHooooanoonoflnooooaaoomoaaaouaaaooeanaoomaaaooomnaooaomaoomomnoomomfloomcmaoonomaoomomaooaama

H~-~o-mo

Statens utredningar 1983 offentliga

Kronologisk förteckning

. Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. U. 59. Kreativ finansiering. Fi. Nytt militärt ansvarssystem. Ju. . Återvinning i konkurs. Ju. . Skatteregler om traktamanten m. m. Fi. 61. Handlingsoffentlighet utanför myndighets områden. C. Om hälften vore kvinnor. A. 62. För gammal för arbete? A. Koncession för försäkringsrörelse. Fi. . Utslegning i grundskolan. U. Radon i bostäder. Jo. . Ledighet för anhörigvård. S. . Ersättning för miliöskador. Ju. 65. Översyn av upphovsrättslagstiftningan. Delbetänkande 2. . Stan ,_elskatt. Fi. Ju. . Lagstiftningen på kärnenergiområdet. l. . Svenska kyrkans fond. Fi. wwvøøeww- . Användning av växtnäring. Jo.

. Bekämpning av växtskadegörare och ogräs. Jo. . Former för upphandling av försvarsmateriel. Fö. . Att möta ubåtshotet. Fö. . Barn kostar. S. . Kommunalforskning i Sverige. C. . Sysselsättningsstrukturen i internationella företag. l. . Näringspolitiska effekter av internationella investeringar.

. Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. A. . Den stora omställningen. l. . Bättre miljöskydd ll. Jo. . Vilt och jakt. Jo. . Utbildning för arbetslivet. A. . Lag om skatteansvar. Fi. . Ny konkurslag. Ju. . Internationella faderskapsfrågor. Ju. . Bestrålning av livsmedel. Jo. . Bilar och renare luft. Jo. . Bilar och renare luft. Bilaga. Jo. . Invandringspolitikan. A. . Utbyggd havandeskapspenning m. m. S. . Familjeplanering och abort. S. . Företagshälsovård för alla. A. . Kompetens inom hälso- och sjukvården m.m. S. . information som styrmedel. l. . Patentprocessen och sanktionssystemet inom patentråtten. Ju. . Effektivare företagsrevision. Ju. . Fastighetsbildning 1. Aweckllng av samfällda vägar och diken. Ju. . Fastighetsbildning 2. Ersättningsfrågor. Ju. . Politisk styrning-administrativ självständighet. C. . Konsumentpolitiska styrmedel-utvärdering och förslag. Fi. . Kontroll av rådgivare. Ju. . Barn genom insemination. Ju. . Områden för turism och rekreation. Jo. . Kapitalplaceringar på aktiemarknaden. Fi. . Turism och friluftsliv 2. Om förutsättningar och hinder. Jo. . Bulvanlag. Ju. . Skatteregler. Om reservering för framtida utgifter. Fi. . Egenföretagares sjukpenning m. m. S. . Vattenkraft. l. . Översyn av lagstiftningen om füuu-“genhatsbrott utom gäldenärsbrott. Ju. 51. Ensamföriáldrarna och deras barn. S. 52. Företagshemligheter. Ju. 53. Kulturarbetare och uppfinnare, skatter och avgifter. Fi. . Skall matmomsen slopas? Fi. 55. Församlingen i framtiden. C. . Naturresursers nyttjande och hävd. Jo. 57. Olika ursprung -— gemenskap i Sverige. Utbildning för språklig och kulturell mångfald. U. . Kunskap för gemenskap. Läromedel för språklig och kulturell mångfald. U.

Statens utredningar 1983

offentliga

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Bättre miljöskydd ll. [20] Nytt militärt ansvarssystem. [2] Vilt och jakt. [21] Ersättning för miljöskador. [7] Besträlning av livsmedel. [26] Ny konkurslag. [24] Bilavgaskommittén. 1. Bilar och renare luft. [27] 2. Bilar och Internationella fadarskapsfrågor. [25] renare luft. Bilaga. [28] Patentprocessan och sanktionssystemet inom patenträtten. Områden för turism och rekreation. [43] [35] Turism och friluftsliv 2. Om förutsättningar och hinder. [45] Kommissionen mot ekonomisk brottslighet. 1. Effektivare föra- Naturresursers nyttjande och hävd. [56] tagsrevision. [36] 2. Kontroll av rådgivare. [41] 3. Bulvanlag. [45]4. Återvinning i konkurs. [60] Fastighetsbildningsutredningen. 1. Fastighetsbildning 1. Av- Arbetsmarknadsdepartementet veckling av samfällda vägar och diken. [37] Om hälften vore kvinnor. [4] 2. Fastighetsbildning 2. Ersättningsfrågor. [38] Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. [18] Barn genom insemination. [42] Utbildning för arbetslivet. [22] Översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott utom gälde- Invanderingspolitiken. [29] närsbrott. [50] Företagshälsovård för alla. [32] Företagshemligheter. [52] För gammal för arbete? [62] Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Delbetänkande 2. [65]

Industridepartementet Försvarsdepartementet Lagstiftningen på kârnenergiområdet. [9] Former för upphandling av försvarsmateriel. [12]

Direktinvesteringskommittén. 1. Sysselsättningsstrukturen i Att möta ubåtshotet. [13] internationella företag. [16]2. Näringspolitiska effekter av inter-

nationella investeringar. [17]

Den stora omställningen. [19] Socialdepartementet information som styrmedel. [34] Barn kostar. [14] Vattenkraft. [49] Utbyggd havandeskapspenning m. m. [30] Familjeplanering och abort. [31] Kompetens inom hälso- och sjukvården m.m. [33] Civildepartementet Egenföretagares sjukpenning m.m. [48] Kommunalforskning i Sverige. [15] Ensamföräldrarna och deras barn. [51] Politisk styrning-administrativ självständighet. [39] Ledighet för anhörigvård. [64] Församlingen i framtiden. [55]

Handlingsoffantlighet utanför myndighets områden. [61]

Finansdepartementet Skatteregler om traktamentan m. m. [3] Koncession för försäkringsrörelse. [5] Stämpelskatt. [8] Lag om skatteansvar. [23] Konsumentpolitiska styrmedel-utvärdering och förslag. [40] Kapitalplaceringar på aktiemarknaden. [44] Skatteregler. Om reservering för framtida utgifter. [47] Kulturarbetare och uppfinnare. skatter och avgifter. [53] Skall matmomsan slopas? [54] Kreativ finansiering. [59] Svenska kyrkans fond. [66]

Utbildningsdepartementet Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. [1] Språk- och kulturarvsutradningen. 1. Olika ursprung - gemenskap i Sverige. Utbildning för språklig och kulturell mångfald. [57] 2. Kunskap för gemenskap. Läromedel för språklig och kulturell mångfald. [58] Utslagning i grundskolan. [63]

Jordbruksdepartementet Radon i bostäder. [6] Utredningen om användningen av kemiska medel i jord och skogsbruket m. m. 1.Anvândning av växtnäring. [10]2. Bekämpning av växtskadegörare och ogräs. [11]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

MBA

FV4

Liber ISBN 91438-07982-8

Allmänna ISSN 0375-25OX

Förlaget