SOU 1983:66

Svenska kyrkans fond : delbetänkande

verlåska ans . . 3flcrmd ?

få i- — u.: 9 'X'

9019

National Library of Sweden

" 'DELBETÄNKANDE" " AV UTREDNINGEN ANGÅENDE ÖVERSYN AV DEN STATLIGA FONDFÖRVALTNINGEN MM.

, _ EEE

998861

verllska ans ! 35911ch ,

DELBETÄNKANDE AV UTREDNINGEN ANGÅENDE ÖVERSYN AV DEN STATLIGA FONDFÖRVALTNINGEN MM.

EM;

V

[. :” f, *, ?Vi, Y. . , , H: ":1 Håål-ä ': | av

? 89 Statens offentliga utredningar & & 1983 : 66 ' &? Finansdepartementet

Svenska kyrkans fond

Delbetänkande av x_ljredningen angående översyn av den statliga fondförvaltningen m. 111.

Stockholm 1983

Till statsrådet och chefen för

finansdepartementet

Den 28 juni 1979 bemyndigade regeringen chefen för ekonomide— partementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av den statliga fondförvaltningen m.m.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den 2 oktober 1979 som utredare numera bankdirektören Hans Henrik Abelin.

Att som sakkunniga biträda utredningsmannen förordnades den 25 oktober 1979 kammarrådet Carl—Einar Nordling och direktör— en Gösta Telestam.

Att som experter biträda utredningsmannen förordnades den 27 november 1979 numera riksbanksdirektören Erik Karlsson, revisionsdirektören Per Olov Lalin och byråchefen Lennart Lindberg.

Till sekreterare förordnades den 29 oktober 1979 hovrätts— assessorn Lennart Frii.

Utredningen har tidigare överlämnat delbetänkandena (SOU 1982:12) Statlig fondförvaltning m.m. och (SOU l982:62) Av—

veckling av statliga fonder.

Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet (SOU 1983:

66) Svenska kyrkans fond.

Stockholm i oktober 1983

Hans Henrik Abelin /Lennart Frii

INNEHÅLL FÖRFATTNINCSFÖRSLAG. . . . . . . . . . . . . . . . SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 AnLMANT OM PRÄSTLÖNEFONDER OCH ANDRA KYRKLIGT FORVALTADE FONDER. . . . . . . . . . . . . . ..

2 GÄLLANDE PLACERINGSFÖRESKRIFTER . . . . . . . .

3 PASTORATSFÖRBUNDETS FRAMSTÄLLNING OM ÄNDRADE PLACERINGSREGLER FÖR PRÄSTLÖNEFONDERNA . . . . .

4 KYRKOMÖTETS FRAMSTÄLLNING I SKRIVELSE 1983z38 .

5 STIFTSNÄMNDENS 1 VAXJö ERAMsTALLNING OM ANDRADE PLACERINGSREGLER FOR PRÄSTLONEFONDERNA . . . . .

6 ALLMÄNNA SYNPUNKTER PÅ PLACERINGSMODELLER . . .

7 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN ocn EöRSLAG BETRÄFFAN— DE PLACERINGSREGLER FÖR PRASTLONEFONDERNA. . . .

7.1 Inledande synpunkter . . . . . . . . . . . . . 7.2 Särskild kyrkoavgift . . . . . . . . . . . . . 7.3 Placeringsformer för prästlönefonder . . . . .

8 MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAN . . . . . . . .

8.1 Placering i stiftsfonder . . . . . . . . . . . 8.2 Placering i kyrkofonden . . . . . . . . . . . 8.3 En för hela riket gemensam placeringsfond . .

9 UTREDNINGENS”ÖVERVÄGANDEN BETRÄFFANDE PLACERINGS- REGLER FÖR FORSAMLINGSKYRKAS FASTIGHETSFOND OCH DOMKYRKAS FASTIGHETSFOND . . . . . . . . . . . .

71 74 76

81 81 84 87

10 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER . . . . . . . . . . . . . . 97

Bilaga PASTORATENS PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR DEN 31 DECEM— BER 1981 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

1. Förslag till Lag (0000:000) om Svenska kyrkans fond

___—___—

Härigenom föreskrivs följande. Allmänna bestämmelser

1 5 Svenska kyrkans fond är en fond för placering av medel som ingår i prästlönefonderna. De som tillskjutit kapi— tal till dessa äger gemensamt del i placeringsfonden i för—

hållande till storleken på det till denna fond tillskjutna kapitalet.

2 5 Pastorat uppbär avkastning ur placeringsfonden i

förhållande till den andel av fonden som delägare med präst—

1önetillgångar inom pastoratet har.

3 5 Svenska kyrkans fond består av de värdepapper och medel som tillförs fonden, avkastning av sådan egendom samt

ur denna härflytande rättigheter.

4 & Svenska kyrkans fond kan förvärva rättigheter eller

ikläda sig skyldigheter samt söka, kära eller svara inför

domstol eller annan myndighet.

5 & Svenska kyrkans fond står under tillsyn av bankin—

spektionen.

Om styrelse

6 5 De medel som ingår i Svenska kyrkans fond skall på sätt nedan stadgas förvaltas av en styrelse. Denna skall bestå av en ordförande och sex andra ledamöter. För ledamö— terna skall finnas lika många ersättare. ,

Regeringen utser för en period av tre år ordförande och ersättare för denne. Kyrkomötet utser bland företrädare för pastoraten för samma period övriga ledamöter och ersättare

för dessa.

7 5 Styrelsen företräder fonddelägarna i frågor som rör fonden. Vid förvaltningen beslutar styrelsen över den egendom som ingår i fonden samt utövar de rättigheter som härflyter ur egendomen.

Beslut i fråga om utövande av rösträtt för aktier som ingår i fonden skall fattas för varje särskilt fall. Skall rösträtt utövas, skall i beslutet anges noggranna anvisningar för

röstningen.

8 5 Styrelsen är beslutför, när minst fyra ledamöter är tillstädes och tre av dem är ense om beslutet.

Som styrelsens beslut gäller den mening för vilken de flesta rösterna avges. vid lika röstetal gäller den mening

som ordföranden vid sammanträdet biträder.

9 5 Den som i Svenska kyrkans fond är

1. styrelseledamot, 2. verkställande direktör,

3. innehavare av annan ledande befattning eller

4. revisor

får inte förvärva värdepapper från Svenska kyrkans fond eller sälja värdepapper till fonden.

Styrelsen eller verkställande direktören skall skriftligen meddela den som innehar befattning som avses i första stycket 3 att denne omfattas av förbudet i första stycket.

Bestämmelserna i första stycket gäller även make till sådan person eller omyndigt barn som står under hans vårdnad. Har någon i denna paragraf nämnd person eller flera av dem till— sammans sådan väsentlig ekonomisk gemenskap med annan juri— disk person än fonden som grundas på andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse, gäller första stycket även den juridiska personen, om befattningshavare som avses i första stycket har väsentligt inflytande över den juridiska

personens verksamhet.

Om verksamheten

10 å Tillgångarna i Svenska kyrkans fond förvaras av bank, som mottager inbetalningar och ombesörjer utbetalningar avseende fonden. Styrelsen utser sådan förvaringsbank. Om särskilda skäl föreligger, kan bankinspektionen medge att flera förvaringsbanker utses för fonden.

Förvaringsbank skall vara svenskt bankaktiebolag eller svensk sparbank eller kreditkassa inom jordbrukskasserörel—

sen .

11 å Värdepapper som ingår i Svenska kyrkans fond skall nedsättas i öppet förvar hos förvaringsbank. Banken skall omedelbart på räkning sätta in medel som inflyter i fondens

verksamhet.

12 5 För Svenska kyrkans fond skall finnas fondbestämmel—

ser, vilka upprättas av fondens styrelse.

Fondbestämmelserna skall ange

1. förvaringsbanken,

2. fortlöpande registrering av prästlönefonds del i Svenska kyrkans fond,

3. grunderna och sättet för tillskott till eller uttag ur fonden,

4. grunderna och sättet för utdelning till fonddelägarna,

5. grunderna för beräkning av prästlönefonds del i Svenska kyrkans fond,

6. grunderna för den ersättning Svenska kyrkans fond, för— varingsbanken och revisorerna får ta ut ur fondens tillgångar för sin befattning med fonden,

7. räkenskapsår för fonden,

8. när och var offentliggörande skall ske av årsberättelse

för fonden.

13 & Bankinspektionen fastställer fondbestämmelser för Svenska kyrkans fond. Strider bestämmelserna mot lag eller annan författning eller är de oskäliga för fonddelägarna, skall fastställelse vägras.

Beslutar styrelsen om ändring av fondbestämmelse, skall beslutet underställas bankinspektionen. Är ändring befogad och är den föreslagna bestämmelsen skälig för fonddelägarna, skall inspektionen godkänna beslutet. Bestämmelsen i dess nya lydelse får inte tillämpas förrän tre månader förflutit från dagen för godkännande av beslutet, om inte inspektionen med— ger kortare tidsfrist. Beslutet skall offentliggöras av sty— relsen på sätt inspektionen bestämmer.

14 & Medel som tillförs fonden skall, i den mån behov av likvida medel inte föreligger, så snart det anses lämpligt placeras i

l. obligationer eller andra skuldförbindelser, som utfär— dats eller garanterats av staten, svensk kommun eller därmed jämförlig svensk samfällighet;

2. obligationer, som utfärdats av Sveriges allmänna hypo- teksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska Bostadskreditkassan, Svenska Skeppshypotekskassan, Skeppsfar- tens sekundärlånekassa eller kreditaktiebolag eller andra av sådan kreditinrättning utfärdade skuldförbindelser än för— lagsbevis;

3. obligationer, som utfärdats eller garanterats av svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank eller centralkassa för jord— brukskredit;

4. obligationer, som utfärdats av svenskt näringsföretag och som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller Sveriges Investeringsbank Aktiebolag;

5. fordran hos riksbanken eller riksgäldskontoret eller fordran, för vilken svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank, centralkassa för jordbrukskredit, postgirot eller försäk— ringsföretag med svensk koncession svarar;

6. aktier, förlagsbevis, konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som noteras vid Stockholms fondbörs eller andel i aktiefond enligt aktie—

fondslagen (l974:931).

15 5 Av förvaltade tillgångar får högst hälften av det bokförda värdet utgöras av aktier, förlagsbevis, konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteck— ning och andelar i aktiefond. Om placering sker i andelar i aktiefond och i övrigt i likvida tillgångar, får dock två tredjedelar av det bokförda värdet av tillgångarna utgöras av

sådana andelar.

16 5 Vid placering av tillgångar enligt 14 och 15 55 skall tillses att fonden får en med hänsyn till intresset av riskspridning lämplig sammansättning av värdepapper.

17 5 I Svenska kyrkans fond får inte ingå mer än fem pro— cent av röstvärdet för samtliga aktier i ett och samma aktie—

bolag.

18 5 Styrelsen för Svenska kyrkans fond får inte utan bankinspektionens tillstånd upptaga lån i fondens verksamhet eller pantsätta egendom som ingår i fonden.

Bankinspektionen kan, om särskilda skäl föreligger, medge att lån får upptagas eller att pantsättning får ske för viss tid, högst ett år, och intill visst belopp, högst tjugo pro— cent av värdet av den egendom som ingår i fonden. Inspektio—

nen kan medge förlängning av nämnda tid. 19 9 För förvaltningen av Svenska kyrkans fond utgår ersättning ur fonden enligt grunder som anges i fondbestäm—

melserna.

Om redovisning

20 5 För varje räkenskapsår skall styrelsen senast två månader efter räkenskapsårets utgång avge årsberättelse för fonden. I årsberättelsen skall anges samtliga förhållanden av betydelse för bedömande av fondens ställning.

Årsberättelse skall så snart det kan ske hållas tillgänglig hos styrelsen samt på de platser i övrigt som anges i fondbe— stämmelserna.

21 5 Styrelsens förvaltning skall granskas av revisorer, som utses av kyrkomötet. Minst en av revisorerna skall vara

auktoriserad revisor eller auktoriserat revisionsbolag.

Om tillsyn

22 5 Vid utövande av tillsyn över Svenska kyrkans fond skall bankinspektionen med uppmärksamhet följa fondens verk— samhet, i den mån det behövs för kännedom om de förhållanden som kan inverka på säkerheten för fonden eller eljest är av betydelse för en sund utveckling av fondens verksamhet. Bank— inspektionen får kalla till sammanträde med fondens styrelse. Företrädare för inspektionen får närvara vid sådant samman— träde och deltaga i överläggningarna.

Vid meddelande av föreskrift eller förbud i samband med

tillsynen kan bankinspektionen förelägga vite.

23 & Bankinspektionen skall för fonden förordna en revi—

sor att med övriga revisorer deltaga i granskningen av sty— relsens och verkställande direktörens förvaltning samt bola— gets räkenskaper. Inspektionen äger när som helst återkalla

sådant förordnande och i stället utse ny revisor.

24 5 Närmare föreskrifter för tillsynen meddelas av rege—

ringen.

25 5 Till bestridande av kostnaden för bankinspektionens tillsynsverksamhet skall fonden årligen erlägga bidrag. När— mare föreskrifter om bidragets storlek och om dess faststäl— lande och erläggande meddelas av regeringen.

Det åligger fonden att till revisor, som förordnats enligt

23 5, utge ersättning med belopp som bankinspektionen bestäm—

mer .

Besvär

26 & Talan mot bankinspektionens beslut enligt denna lag föres hos regeringen genom besvär. Inspektionens beslut län—

der omedelbart till efterrättelse. Skadestånd

27 6 Har skada uppkommit för fonddelägarna genom att Svenska Kyrkans fond överträtt denna lag eller fondbestämmel— se, skall fonden ersätta skadan.

Vad i första stycket sägs om Svenska kyrkans fond äger motsvarande tillämpning på förvaringsbank.

Straff

28 5 Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. bryter mot 9 $ första eller tredje stycket, eller

2. meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i årsberät- telse enligt 20 & eller i handling som ingivits eller upplys— ning som lämnats till bankinspektionen, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken.

I ringa fall dömes inte till ansvar.

29 5 Den som inte efterkommit vitesföreläggande som med—

delats enligt 22 å andra stycket får inte dömas till ansvar

för gärning som omfattas av föreläggandet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

sou 1983:66 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG 15 2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig

jord

Härigenom föreskrivs att 27 5 lagen (1970:939) om förvaltning av

kyrklig jord skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 51

Medel som skall fonderas enligt 26 5 och som härrör från lönebo— ställe eller prästgård skall utgöra prästlönefond för pastoratet. Även annan fond vars avkastning är avsedd för avlöning åt försam—

lingspräst utgör prästlönefond.

Prästlönefond förvaltas av

pastoratet. Den skall göras

räntebärande på sätt som före— skrives om omyndigs medel.

Prästlönefond förvaltas av

pastoratet. Prästlönefonds tillgångar skall för placering föras till den enligt lagen

Stiftsnämnden kan medge, att (0000:000) om Svenska kyrkans

fond inrättade fonden.

(:

fondens tillgångar placeras pa

annat sätt enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.

Av medel ur prästlönefonder från flera pastorat kan bildas prästlönejordsfond för inköp av prästlönefondsfastighet. Prästlö— nejordsfond förvaltas av Stiftsnämnden.

Om inköp av fast egendom eller förvärv av tomträtt för medel ur prästlönefond eller prästlönejordsfond meddelas bestämmelser av

regeringen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

2. Prästlönefonds tillgångar får till utgången av år 1985 place—

ras enligt 27 å i dess äldre lydelse.

lsenaste lydelse 1975:1322.

3 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1971:860) om förvalt— ning av kyrklig jord

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1971:860) om för—

valtning av kyrklig jord

dels att 90 5 skall upphöra att gälla,

dels att 87 å skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Förutom till placering i den ordning som gäller för omyndigs medel får medel ur prästlöne— fond användas för placering enligt 88—90 55 samt för köp av fast egendom eller för till— skott till prästlönejordsfond för sådant inköp. I fråga om beslut angående köp eller till—

skott finns bestämmelser i 97—

99 åå.

När medel ur prästlönefond användes för placering enligt 88—90 åå eller för köp eller tillskott som avses i första stycket, skall tillses att den sammanlagda avkastningsförmågan av löneboställen, prästlöne—

fondsfastigheter, prästlönefon—

lsenaste lydelse 1976:151.

Föreslagen lydelse

87 ål

Förutom till placering i den

enligt lagen (0000:000) om

Svenska kyrkans fond inrättade gemensamma placeringsfonden får

medel ur prästlönefond användas för placering enligt 88—89 åå samt för köp av fast egendom eller för tillskott till präst— lönejordsfond för sådant inköp. I fråga om beslut angående köp eller tillskott finns bestäm— melser i 97—99 åå.

När medel ur prästlönefond användes för placering enligt 88—89 åå eller för köp eller tillskott som avses i första stycket, skall tillses att den sammanlagda avkastningsförmågan av löneboställen, prästlöne—

fondsfastigheter, prästlönefon—

der och prästlönejordsfonden i der och prästlönejordsfonden i stiftet tillgodogöres på ekono— stiftet tillgodogöres på ekono— miskt bästa sätt. Om villkor miskt bästa sätt. Om villkor för inköp av fastighet i visst för inköp av fastighet 1 Visst fall föreskrives i 91 5. fall föreskrives i 91 $.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1985.

2. Prästlönefonds tillgångar får till utgången av år 1985 placeras enligt 87 å i dess äldre lydelse.

4. Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (197lz861) om kyrkliga kostnader

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1971:861) om kyrk—

liga kostnader

dels att 9 & skall upphöra att gälla,

dels att 5,

Nuvarande lydelse

Vid beräkning av den särskil— da kyrkoavgiften enligt 14 & lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader skall hänsyn tas till

de lönetillgångar som pastorat—

en hade den 31 december 1981.

Den särskilda kyrkoavgiften utgår med belopp som beräknas enligt 6—9 55.

7

För lönetillgångar som utgörs

av bankmedel eller andra ford— ringar än i 8 5 anges beräknas avgiften till sju procent av

det nominella värdet.

lSenaste lydelse l982:866. 2Senaste lydelse l982:866.

7 och 8 Gå skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse ål

Vid beräkning av den särskil— da kyrkoavgiften enligt 14 å lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader skall hänsyn tas till de lönetillgångar som pastorat—

en hade den 31 december året

före det senast förflutna ka— lenderåret. Den särskilda kyr— koavgiften utgår med belopp som

beräknas enligt 6—8 åå. 52

För andra tillgångar i prästlönejordsfond än i & anges beräknas avgiften till

sju procent av det nominella

värdet.

8 å3 För lönetillgångar som utgörs För andra lönetillgångar äg av obligationer, förlagsbevis som avses i 6 och 7 åå beräknas och konvertibla skuldebrev avgiften till fyra procent av beräknas avgiften till åtta pastoratens andel i den enligt procent av anskaffningsvärdet. lagen (OOOO:OOO) om Svenska

kyrkans fond inrättade fonden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1985.

3Senaste lydelse 1982z866.

5. Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet

Härigenom föreskrivs att 38 och 39 55 lagen (l982:943) om kyrko—

mötet skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 38 61

Kyrkomötet skall för varje Kyrkomötet skall för varje valperiod inom sig utse en valperiod inom sig utse en valberedning. Valberedningen valberedning. Valberedningen bereder val av svenska kyrkans bereder val av svenska kyrkans centralstyrelse och kyrkomötets centralstyrelse, kyrkomötets utskott. utskott, utom i fråga om ord—

förande och ersättare för

denne, ledamöter i styrelsen för Svenska kyrkans fond och

ersättare för dessa.

39 52

Val inom kyrkomötet skall, om omröstning begärs, ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara enkla och omärkta samt, om valet ej sker pro— portionellt, upptaga namn på så många personer som valet avser.

Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.

Val av svenska kyrkans cen— Val av svenska kyrkans cen— tralstyrelse, utskott och val— tralstyrelse, utskott, ledamö— beredning skall vara proportio— ter i styrelsen för Svenska nellt, om det begärs av minst kyrkans fond och ersättare för så många ledamöter som motsva— dessa och valberedning skall rar den kvot som erhålls om vara proportionellt, om det antalet närvarande ledamöter begärs av minst så många leda—

lSenaste lydelse 1982z943. ZSenaste lydelse 1982z943.

delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid sådant proportio— nellt val skall bestämmelserna i lagen (l955:138) om propor— tionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige

m.m. tillämpas.

möter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvar— ande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid sådant proportionellt val skall bestämmelserna i lagen (l955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.

tillämpas.

Om ersättare ej väljs proportionellt skall vid valen även

bestämmas den ordning, i vilken de skall inkallas till

tjänstgöring.

"Denna lag träder i krft den 1 juli 1985.

6. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370)

Härigenom föreskrivs att 53 ä 1 mom. kommunalskattelagen (1928:

370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 ä

1 mom.1 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestäm— melser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 åå sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppbu— rits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962z381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska

staten eller svensk kommun;

lsenaste lydelse 1983z452.

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (l954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976z380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (l977:265) om statlig personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973z370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknads— stöd enligt lagen (l973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (l973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket för— värvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter samt — i den mån avdrag har medgetts för avgifterna — restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörel— se här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i sådana svenska företag som avses i punkt 4 a av anvisningarna till 41 5, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egent— liga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank— eller försäk—

ringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader

och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakli— gen avser att tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushåll— ningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutning— ar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att full— göra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslut— ningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regio— nal utvecklingsfond som avses i förordningen (l978:504) om överfö— rande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, under— stödsföreningar som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, pensionsstiftelser som avses i lagen (l967:53l) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid ar- betslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats en— ligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsin— skränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags Verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen

om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna pensionsfonden, Allmänna pensionsfonden, Allmänna sjukförsäkringsfonden, Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals stif— Alva och Gunnar Myrdals stif— telse, Apotekarsocietetens telse, Apotekarsocietetens

stiftelse för främjande av stiftelse för främjande av

farmacins utveckling m.m., Bokbranschens Finansierings— institut Aktiebolag, Dag Ham— marskjölds minnesfond, Fonden för industriellt utvecklingsar- bete, Fonden för industriellt samarbete med u—länder, Fonden för svenskt—norskt industriellt samarbete, Järnkontoret och SIS — Standardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinst— medel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för Företagsutveck— ling, Stiftelsen för produktut- vecklingscentrum i Göteborg, Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och pro— duktutveckling, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen Sveri— ges teknisk—vetenskapliga attachéverksamhet, Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska Penninglotteriet Aktie— bolag, Svenska skeppshypoteks—

kassan, Svenska UNICEF—kommit—

farmacins utveckling m.m., Bokbranschens Finansierings— institut Aktiebolag, Dag Ham— marskjölds minnesfond, Fonden för industriellt utvecklingsar— bete, Fonden för industriellt samarbete med u—länder, Fonden för svenskt—norskt industriellt samarbete, Järnkontoret och SIS — Standardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinst— medel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för Företagsutveck— ling, Stiftelsen för produktut— vecklingscentrum i Göteborg, Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och pro— duktutveckling, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen Sveri— ges teknisk—vetenskapliga attachéverksamhet, Svenska bibelsällskapets bibelfond,

Svenska kyrkans fond, Svenska Penninglotteriet Aktiebolag,

Svenska skeppshypotekskassan,

tén, Sveriges exportråd, Sveri— Svenska UNICEF—kommittén, ges turistråd och Aktiebolaget Sveriges exportråd, Sveriges

Tipstjänst: turistråd och Aktiebolaget Tipstjänst:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna vill— kor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska förening— ar, samebyar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som be— driva till livförsäkring hänförlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämför— ligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfäl— ligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvär— vats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörel— se här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörel— se.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansö— kan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsak— ligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyl— dighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jäm— ställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. över beslut, som riksskatteverket

meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

_. BMW r. 1

inan när &! Liisa

låtar,—r Meir x tune" . -'=

.” ..MW:

,,,l _. "; AZ.,- länka..) *

;u'. be-

:.” *IVHIWI ,där"! |..Till' 541, n'uu'luw - '.!-5 ,,-,!mm: ** ' 1'."'1M1—" _.»»-1-_lr-i-b*=

' ;_ _ u— will? "när! nu

JI

SAMMANFATTNING

Utredningens översyn syftar bl.a. till att göra den statliga fondförvaltningen mera effektiv och förenkla administratio— nen. Som ett led i strävandena att förenkla den statliga fondförvaltningen har utredningen tidigare lagt fram betän— kandena (SOU 1982:l2) Statlig fondförvaltning m.m. och (SOU l982:62) Avveckling av statliga fonder. Förutom den statliga fondförvaltningen omfattar utredningsuppdraget även de place— ringsregler som staten meddelat för stiftelser med egen för- valtning och för kyrkligt förvaltade fonder. I detta betänk— ande lägger utredningen fram förslag till placeringsmodell för de av pastoraten förvaltade prästlönefonderna. Dessa fonder, som inte är placerade i fast egendom, uppgår till ett antal av litet över 1 000 och är i regel så små att det för dem ofta av praktiska skäl inte funnits något annat place— ringsalternativ än bank. Fonderna hade den 31 december 1981 ett sammanlagt bokfört värde av drygt 340 milj. kr.

Enligt utredningen synes en rationell placeringsinriktning förutsätta samverkan inom den kyrkliga organisationen. Utred— ningen har övervägt tre principiellt skilda modeller för en sådan samverkan, nämligen placering i stiftsfonder, i kyrko— fonden eller i en för hela riket gemensam placeringsfond.

Av dessa modeller har utredningen ansett sig böra förorda en gemensam placeringsfond för de i prästlönefonderna ingåen— de medlen. Den gemensamma placeringsfonden föreslås benämnd

Svenska kyrkans fond. En sådan lösning har inte ansetts vara förenad med några mera väsentliga ändringar i pastoratens och andra organs disposition av prästlönetillgångarna. Lösningen skulle inte heller behöva få några konsekvenser beträffande den komplicerade frågan om äganderätten till fondtillgångar— na.

Utredningen har funnit att ansvaret för placering av till— gångarna bör åvila en för Svenska kyrkans fond utsedd styrel— se. Det bör ankomma på styrelsen att söka åstadkomma en så fördelaktig placering som möjligt av fondmedlen med tanke på såväl värdetillväxt som avkastning. Utredningen anser inte att placeringsmöjligheterna bör begränsas till att omfatta endast en eller ett par placeringsformer, t.ex. obligationer. Tvärtom anser utredningen att det är av värde att en viss flexibilitet beträffande placeringarna finns. Intresset av riskspridning kan samtidigt tillgodoses. Det bör sålunda stå Svenska kyrkans fond fritt att ha fondtillgångarna placerade i olika placeringsobjekt, såsom aktier, förlagsbevis och obligationer. Utredningen anser dock att möjligheten att placera i aktier och närbesläktade placeringsobjekt bör be— gränsas p.g.a. den relativa risk som kan anses vara förenad med placering i dessa objekt. En viktig uppgift för styrelsen bör vara att övervaka att placeringsverksamheten inte kommer i konflikt med stiftsnämndernas möjligheter att utan dröjsmål skaffa tillgång till medel ur placeringsfonden för fastig— hetsförvärv. Av denna anledning bör placeringarna till lämp— lig del göras i lätt realiserbara tillgångar.

Av hänsyn till intresset av ett bibehållet inflytande för de nuvarande fondförvaltarna bör styrelsen bestå av företrä— dare för pastoraten. Av praktiska skäl är det inte möjligt att låta varje pastorat bli representerat i styrelsen. Det bör i stället ankomma på kyrkomötet att utse företrädare för

pastoraten. Ordförande och ersättare för denne bör utses av

regeringen. Därigenom tillförs styrelsen en opartisk leda-

mot. För att så långt möjligt ge garantier för att fondens verk—

samhet utövas effektivt och i överensstämmelse med god affärssed bör Svenska kyrkans fond stå under tillsyn av bank— inspektionen. Reglerna om tillsyn har utformats efter före— bild i bl.a. aktiefondslagen (1974:93l).

Förslaget att inrätta en gemensam placeringsfond för medlen i prästlönefonderna får till följd att beräkningen av den särskilda kyrkoavgiften kan förenklas. De procenttal för olika egendomsslag som bildar utgångspunkt för beräkning av den särskilda kyrkoavgiften kan — såvitt avser andra prästlö- netillgångar än dels fast egendom, dels andel i sådan egendom och dels andra tillgångar i prästlönejordsfond än fast egen— dom - ersättas med ett enda procenttal avseende placeringen i den gemensamma placeringsfonden. Utredningen föreslår en sådan förenklad lösning. Denna innebär möjlighet till en fortlöpande omräkning av den särskilda kyrkoavgiften.

Reformen föreslås träda i kraft den 1 juli 1985.

||; * IlJ|||I

|| _|

. | *."1'

I|| -|'*_,|.1-

1 ALLMÄNT om PRÄSTLÖNEFONDER OCH ANDRA KYRKLIGT FÖRVALTADE FONDER

Utredningens direktiv är fullständigt återgivna i utredning— ens betänkande (SOU l982:12) Statlig fondförvaltning m.m. Som framgår av nämnda betänkande omfattar utredningens översyn bl.a. de placeringsregler som gäller för vissa kyrkligt för— valtade fonder, nämligen prästlönefonder, domkyrkas fastig— hetsfond och församlingskyrkas fastighetsfond. Utredningens översyn omfattar däremot inte andra kyrkligt förvaltade fon— der som gravfonder, donationsfonder och kyrkokommunala fon— der.

Prästlönefonderna har uppkommit på olika sätt. Gemensamt för så gott som samtliga av dem är att de har sitt ursprung i de prästboställen som enligt äldre avlöningssystem var anvi— sade som avlöningsförmån åt kyrkoherdar och komministrar.

Med 1910 års prästlönereform fick prästerna kontant lön. Därmed ändrades dock inte karaktären på prästboställena; avkastningen av dem skulle och skall alltjämt användas för avlöning av prästerskapet inom, som regel, det pastorat där de vid reformens ikraftträdande var belägna. Del av bostället — prästgården — används i förekommande fall som tjänstebo— stad för präster. I några fall kan förekomma att tjänstebo— stad — prästgård — anskaffats efter 1910 års prästlönereform. En sådan prästgård anses ha samma natur som de under äldre

tid tillkomna boställena. Den del av prästboställe som inte

utgörs av prästgård benämns enligt nu gällande terminologi löneboställe.

Äganderätten till prästboställena kan variera. De avgjort största och värdefullaste av dem har tillkommit som donatio— ner under medeltiden och anses då ha tillfallit församlings— kyrkan i dess egenskap av egen juridisk person. Även prästbo— ställen som tillkommit under senare tid anses ha tillfallit församlingskyrkan, om tillkomsten skett innan församlingarna erhöll status av eget juridiskt subjekt. Detta skedde för lantförsamlingarnas del genom 1817 års förordning om socken— stämmor och kyrkoråd och för städerna något senare, i vart

fall dock före 1843. Ett mindre antal boställen har, främst under 1600—talet,

upplåtits av staten för att disponeras som avlöningstillgång för prästerskapet utan tidsbegränsning.

Den tredje gruppen slutligen, prästboställen, utgörs av dem som förvärvats av församling sedan denna erhållit ställning som egen juridisk person, dvs. 1817 resp. 1843. Med försam— ling skall — inom denna grupp — också jämställas pastorat eller annan kyrklig samfällighet som med stöd av vid varje tidpunkt gällande församlingsstyrelselagstiftning bildats för handhavandet av prästerskapets avlöning och den därtill an— slagna egendomen.

Den alldeles övervägande delen av prästlönefonderna har tillkommit genom försäljning av boställsjord. Härjämte ingår i fonderna bl.a. medel, som lämnats i ersättning för rätten att ta i anspråk sten—, grus—, ler— eller torvtäkt på bo— ställe. Ett mindre antal donationsfonder torde också finnas. Äganderätten till prästlönefonderna tillkommer den som ägde den egendom som de utgör ersättning för. Ägare kan alltså vara eller anses vara den församlingskyrka till vilken egen— domen ursprungligen donerats resp. anskaffats, staten eller resp. församling eller pastorat (kyrklig samfällighet). I en

och samma fond kan ingå medel som härstammar från olika äga—

re. Vanligast torde dock vara att fonderna redovisas boställe för boställe. Äganderättsfrågan till fonderna kan då utredas i samma mån som äganderätten till resp. boställe.

Prästlönefond skall användas för förvärv av ny fastighet. Ägare till denna blir då samma rättssubjekt som varit ägare till den egendom för vilken prästlönefonden utgjort ersätt— ningsmedel. Särskilt för en fastighet som förvärvas för medel ur olika prästlönefonder kan då uppkomma en synnerligen kom- plicerad ägarbild. Detta saknar dock praktisk betydelse.

Några svårigheter att avgöra vilket pastorat som skall ha tillgång till avkastningen av en viss fond eller fastighet brukar inte förekomma.

Medel tillhörande prästlönefonder i flera pastorat inom ett stift kan sammanföras till en särskild fond, benämnd stifts prästlönejordsfond, för att användas till inköp av fastighet— er. Fonden, som förvaltas av stiftsnämnd, utgör egen juridisk person och inköpen sker för fondens räkning. Utåt står så— lunda fonden som ägare till dessa s.k. stifts prästlönefonds— hemman. Prästlönejordsfondernas rättsställning är, som fram— hålls av 1958 års utredning om kyrka och stat, synnerligen komplicerad (se SOU l967:46 s. 175). I fonden ingår ju medel från de olika pastoratens prästlönefonder, som i sin tur kan bestå av medel från skilda håll.

Prästlönefonderna förvaltas av pastoraten. Stiftsnämnd utövar tillsyn över pastoratens förvaltning av dessa, men dess befattning med prästlönefonderna innefattar framför allt beslutanderätt i vissa frågor. Sålunda granskar stiftsnämnd de uppgifter om prästlönefonderna som pastoraten årligen har att inge till resp. stiftsnämnd. Enligt 86 & första stycket förordningen (l97lz860) om förvaltning av kyrklig jord skall stiftsnämnd föra förteckning över pastoratens prästlönefon— der. Stiftsnämnds tillsyn torde i viss mån kunna jämföras med länsstyrelses tillsyn över stiftelser som främjar ett all— männyttigt ändamål. Styrelsen för sådan stiftelse skall årli—

gen tillställa länsstyrelsen bl.a. årsberättelse (se SOU 1968:12 s. 174). Nu gällande lagstiftning om prästlönefonder bygger i huvudsak på 1960 års ecklesiastika boställningsut— rednings betänkande (SOU 1968:12) Förvaltning av kyrklig jord m.m.

Som tidigare påpekats uppfattade den nordiska medeltids— rätten kyrkan som ett särskilt rättssubjekt som kunde förvär— va och inneha egendom. Däremot ansågs den lokala församling— en, socknen, inte vara en juridisk person förrän i början av 1800—talet. Alltjämt anses lokalkyrkan vara en juridisk per— son, som är ägare till den tidigare förvärvade egendomen. Sålunda anses en församlingskyrka — om den är uppförd innan församlingarna år 1817 resp. 1843 fick kommuns status — vara en självägande stiftelse, fastän den står under kyrkorådets förvaltning. Övriga kyrkor och byggnader, som har anskaffats och vårdats av en församling, är kyrkokommunal egendom, som församlingen fritt förfogar över.

Framför allt i de förutvarande danska landskapen Skåne, Halland och Blekinge har kyrkorna i stor utsträckning fått behålla sina medeltida kyrkojordar. I det ursprungliga sven— ska riket är kyrkojordarna däremot till följd av Gustav Vasas reduktion fåtaliga och obetydliga till storlek och värde.

Endast de äldre domkyrkorna förvaltar numera domkyrkojord. Särskilda förvaltningsföreskrifter gäller för dessa domkyrkor enligt alltjämt gällande 1686 års kyrkolag. Det skall sålunda finnas en särskild domkyrkosyssloman, som under biskopens, domkapitlets och i någon mån landshövdingens överinseende skall ha den närmaste tillsynen över domkyrkan och dess egen— dom. För Lunds domkyrka finns en särskild stadga, enligt vilken vården och förvaltningen tillkommer domkyrkorådet.

Enligt 26 5 lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord skall ersättning fonderas när den flyter in för församlings— kyrkas eller domkyrkas jord vid försäljning, expropriation,

upplåtelse av naturtillgång eller av annan jämförlig anled—

ning. Ersättning, som härrör från församlingskyrkas och dom— kyrkas fastighet, utgör fastighetsfond för församlingskyrka resp. domkyrka. Ersättning, som skall fonderas enligt nyss angivna lagrum och härrör från biskopsgården i Lunds stift, skall tillföras fastighetsfonden för Lunds domkyrka. Nu aktu— ella fastighetsfonder är underkastade stiftsnämndens till— syn.

Med församlingskyrkas fastighet förstås i lagen om förvalt— ning av kyrklig jord fast egendom, vars avkastning är avsedd för församlingskyrkas behov. Motsvarande gäller för domkyrkas fastighet. Denna definition innebär att själva kyrkotomten med tillhörande kyrkobyggnad, kyrkogård eller annan begrav—' ningsplats inte räknas som församlingskyrkas (domkyrkas) fastighet i nämnda lags mening. Sådana tillgångar förvaltas i stället numera enligt lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter och är inte underkastade stiftsnämn—W dens tillsyn (se prop. 1970:168 5. 135).

Stiftsnämnden skall enligt 86 5 samt 93 å tredje stycket förordningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord föra förteckning över församlingskyrkas och domkyrkas fastighets— fond. I förteckningen skall anges, så långt det kan ske, från vilken fastighet fonderat belopp härrör samt för varje utbe— talning av fonderat belopp dels från vilken fastighet belop— pet härrör, dels för vilket ändamål utbetalning sker.

=%wNMqu-L ' : &. mmwm. alm .fr—w

2 GÄLLANDE PLACERINGSFÖRESKRIFTER

Enligt 87—90 och 94 åå förordningen (l97lz860) om förvaltning av kyrklig jord gäller följande placeringsregler för präst—

lönefond.

87 & Förutom till placering i den ordning som gäller för omyndigs medel får medel ur prästlönefond användas för place— ring enligt 88—90 55 samt för köp av fast egendom eller för tillskott till prästlönejordsfond för sådant inköp. I fråga om beslut angående köp eller tillskott finns bestämmelser i 97—99 åå.

När medel ur prästlönefond användes för placering enligt 88—90 55 eller för köp eller tillskott som avses i första stycket, skall tillses att den sammanlagda avkastningsförmå— gan av löneboställen, prästlönefondsfastigheter, prästlöne— fonder och prästlönejordsfonden i stiftet tillgodogöres på ekonomiskt bästa sätt. Om villkor för inköp av fastighet 1 Visst fall föreskrives i 91 $.

88 & Stiftsnämnden kan medge att medel ur prästlönefond får användas för att bekosta annan värdebeständig rationali— sering på pastoratets löneboställe än inköp av fast egendom.

89 5 Stiftsnämnden kan medge att medel ur prästlönefond får användas till amortering av sådant lån ur kyrkofonden som upptagits för att täcka kostnaden för värdebeständig rationa— lisering på pastoratets löneboställe.

90 5 Stiftsnämnden kan medge att högst en fjärdedel av tillgångarna i prästlönefond placeras i aktier eller förlags— bevis som är noterade på Stockholms fondbörs eller i andelar i aktiefond enligt aktiefondslagen (l974:93l).

94 € Vid placering av medel ur en församlingskyrkas fas— tighetsfond skall tillses att den sammanlagda avkastningsför—

mågan av församlingskyrkans fastigheter och fastighetsfond tillgodogörs på ekonomiskt bästa sätt.

Församlingskyrkas fastighetsfond skall göras räntebärande på sätt som föreskrivs om omyndigs medel. Stiftsnämnden kan dock medge att medel ur en fastighetsfond får användas för att bekosta annan värdebeständig rationalisering på en för— samlingskyrkas fastighet än inköp av fast egendom. Nämnden kan även medge att högst en fjärdedel av tillgångarna i en fastighetsfond placeras i aktier eller förlagsbevis som är noterade på Stockholms fondbörs eller i andelar i aktiefond enligt aktiefondslagen (1974z931). Medel ur en fastighetsfond får användas även till inköp av fast egendom. I fråga om villkor för inköp av fastighet i visst fall äger 91 Ö motsva— rande tilllämpning.

Första och andra styckena gäller också i fråga om domkyrkas fastighetsfond.

I fråga om beslut angående inköp av fast egendom enligt andra eller tredje stycket finns bestämmelser 1 97—100 åå.

Enligt kungörelsen (1974:1048) om placering av omyndigs medel

m.m. gäller följande.

1 & Förmyndare har rätt att utan särskilt samtycke av överförmyndaren placera omyndigs medel i följande slag av obligationer, nämligen

l. obligationer som har utfärdats eller garanterats av staten,

2. obligationer som har utfärdats eller garanterats av någon svensk kommun eller landstingskommun,

3. obligationer som har utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sven— ska Skeppshypotekskassan eller Sveriges Investeringsbank Aktiebolag eller av svensk bank eller kreditaktiebolag som står under tillsyn av bankinspektionen,

4. obligationer som har utfärdats av svenskt industriföre— tag, om de har offentligen utbjudits av svensk bank eller av Sveriges Investeringsbank Aktiebolag och noterats vid Stock— holms fondbörs.

2 5 Utlåning av omyndigs medel får utan överförmyndarens samtycke ske endast mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet. Avser inteckning annan fastighet än jordbruksfastighet får dock utlåning ske endast om fastig— heten är belägen inom stadsplan eller byggnadsplan och på fastigheten finns uppförd byggnad som huvudsakligen inne— håller bostadslägenheter för uthyrning samt inteckningen ligger inom det belopp, för vilket byggnaden är brandförsäk— rad i svensk försäkringsanstalt eller utländsk försäkrings—

anstalt som har rätt att driva försäkringsrörelse här i ri- ket.

Avser inteckning flera fastigheter gemensamt och är någon av dem taxerad som jordbruksfastighet, får hänsyn tagas en— dast till det taxeringsvärde som åsatts jordbruksfastighet—

en.

3 & Insättning av omyndigs medel hos bank för ändamål, som avses i 15 kap. 4 & föräldrabalken, får ske endast på sådant villkor i fråga om önskad uppsägningstid vid uttag att högsta ränta erhålles. Överenskommelse att omyndigs medel skall kvarstå hos försäkringsbolag får träffas endast under villkor att medlen överföres till förräntningskonto.

4 & Bestämmelsen i 15 kap. 8 & andra stycket föräldrabal— ken om inskrivning i skuldbok av obligationer som har utfär— dats av staten eller Sveriges allmänna hypoteksbank tillämpas även på obligationer som har utfärdats av Konungariket Sveri— ges Stadshypotekskassa eller Svenska Skeppshypotekskassan.

Nu gällande lagstiftning om förvaltning av kyrklig jord bygger, som ovan påpekats, i huvudsak på 1960 års ecklesia—

stika boställsutredningens betänkande (SOU l968:12) Förvalt— ning av kyrklig jord m.m. Nämnda utredning anförde i fråga mn möjligheter att placera medel ur prästlönefond i aktier bl.a. följande (se SOU 1968:12 s. 172).

Beträffande i vilken utsträckning fondmedel skall få placeras i aktier är utredningen mot bakgrunden av fondutredningens och värdesäkringskommitténs överväganden inte benägen att f.n. förorda att större andel än 25 % av ett pastorats präst— lönefonder får placeras i aktier. Skulle vidgade möjligheter till sådan placering öppnas på andra områden inom den offent— liga förvaltningen, bör detta givetvis kunna medföra en om— prövning också av normerna för prästlönefondernas placering. Men också med hänsyn till önskvärdheten att ha fondmedel disponibla för rationaliseringsändamål synes det t.v. lämp— ligt att rätt starkt begränsa placeringen i aktier. Liksom hittills bör också stiftsmyndighets medgivande till placering i aktier eller förlagsbevis inhämtas.

. ||||.':| | 4 åh”, |

' |||.” ) fp till . .. , .

| r | | | . . | ._|_ i .u—

3 PASTORATSFÖRBUNDETS FRA(STÄLLNING OM ANDRADE PLACERINGSREGLER FÖR PRASTLÖNEFONDERNA

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anhöll i en till regeringen ställd skrivelse av den 24 november 1976 om sådan ändring i 90 5 förordningen om förvaltning av kyrklig jord att stiftsnämnden kan medge att högst hälften, mot tidi— gare en fjärdedel, av tillgångarna i prästlönefond får place— ras i aktier eller förlagsbevis som är noterade på Stockholms fondbörs och att med sådan placering får likställas placering i andelar i aktiefond enligt aktiefondslagen (l974:931). Förbundet åberopade därvid bl.a. att pastoratens möjligheter att i framtiden förvärva fast egendom inte torde komma att förbättras. I skrivelsen anförde förbundet i övrigt bl.a.

följande.

Under senare år har en stor del av svenska kyrkans fastig— hetsinnehav försålts, i stor utsträckning till de borgerliga kommunerna eller för att ingå i storleksrationaliseringen inom jordbruket. Endast en ringa del av erhållna försälj— ningsmedel har värdebeständigt kunnat återplaoeras i annan fast egendom. Medlen har insatts på bankräkning. Enligt sta— tistiska centralbyråns kyrkokommunala finansstatistik för räkenskapsåret 1975 innestår på bankräkning inte mindre än avrundat 239 miljoner.

Den ovan återgivna bestämmelsen om möjligheterna att place— ra 25 % av prästlönefondsmedlen i aktier eller förlagsbevis tillkom för att ge pastoraten ett alternativ till värdebe— ständig placering förutom förvärv av fastigheter. Aktieal— ternativet har dock utnyttjats i mycket ringa utsträckning i första hand beroende på bristande tillgång på sakkunskap och

det förhållandet att riskspridningen torde få bedömas såsom relativt otillfredsställande, enär 25 % av en prästlönefond för flertalet pastorat ger ett alltför ringa belopp för att åstadkomma riskspridningen. Enligt uppgifterna i ovannämnda finansstatistik har endast avrundat 14 miljoner placerats i aktier och obligationer. Större delen av detta belopp torde vara placerad i äldre obligationer med låg ränta. Genom den aktiefondslag som har trätt i kraft fr.o.m. den 1 januari 1975 (l974:931) har tillskapats regler som på ett ,fullt betryggande sätt möjliggör placering bl. a. i aktier, obligationer och förlagsbevis. Placeraren uppnår inom lag— stiftningens ram önskad riskspridning och tillgång till sak— kunskap. Lagstiftningen möjliggör också en sadan utformning av placeringsbestämmelserna att dessa tillgodoser de krav som enligt lagen om förvaltning av kyrklig jord med tillhörande tillämpningsbestämmelser krävs för placeringen av prästlöne— fondsmedlen.

Framställningen tillstyrktes eller lämnades utan erinran av kammarkollegiet och samtliga stiftsnämnder, Stiftsnämnden i Växjö dock med det förbehållet att med tillstyrkandet av förslaget om placering i aktiefond avsågs att möjliggöra bildandet av en stiftets egen aktiefond. Vidare ansåg stifts— nämnden i Skara att placering i aktier borde ske med stor försiktighet.

Kammarkollegiet anförde i sitt yttrande bl.a. följande.

År 1940 var behållningen i prästlönefonderna 18 milj kronor. Enligt serien Kommunernas finanser 1975 uppgick värdet av fonderna vid utgången av år 1975 till inte mindre än 321 milj kronor. Avkastningen under året var 20 milj kronor eller omräknat i procent 6, 23.

En betydande del av kyrkans tillgångar i form av prästbo— ställsjord har alltså under åren 1940—1975 utbytts mot fon— der. Huvuddelen av dessa — ca 75 % — är placerad i bank. En av förklaringarna härtill är att fonderna är splittrade på ett mycket stort antal pas storat. Flertalet av fonderna är små och för dessa finns ofta av praktiska skäl inte nagot annat placeringsalternativ än i bank. En annan förklaring är att pastoraten betraktat fonderna som ett beredskapskapital att användas för återköp av mark. På grund av det låga utbu— det av fastigheter till försäljning har fondmedlen blivit

innestående på bankräkning. Pastoratens inställning till

andra former av placering av fondmedel än i jord, skog och bank synes också många ganger präglas av en viss konserva— tism.

I förarbetena till 1970 års lag om förvaltning av kyrklig jord har understrukits att en bankplacering är klart otill— fredsställande och innebär att fonderna inte bevaras vid sitt reella värde. Enligt ecklesiastika boställsutredningen (bet SOU 1968:12 s 169) borde fonderna i första hand användas för rationaliseringen av boställsjorden. Föredragande stats— rådet rekommenderade (prop l970:l68 s 130) en mera mångsidig placering av fondmedlen, bl a i aktier.

I sammanhanget bör nämnas att kollegiet vid åtskilliga tillfällen, bl a vid konferenser ute i stiften rörande struk— turrationaliseringen av den kyrkliga jorden, hävdat den upp— fattningen att nuvarande decentraliserade förvaltning av prästlönefonderna är mindre rationell ur ekonomisk synvinkel vid fondförvaltning gäller nämligen att avsevärda fördelar står att vinna ju högre belopp som det förvaltade kapitalet uppgår till. Exempel härpå är att endast större summor kan sättas in som specialinlåning i bank till bättre ränta än den vanliga. Vidare kan blott ett mera betydande fondkapital bära de kostnader för experthjälp som erfordras om man vill ha högavkastande men därmed också mer arbetskrävande placering— ar. Erforderlig riskspridning av placeringarna är också lät- tare att åstadkomma vid en omfattande än vid en liten förmö— genhetsförvaltning. Någon tvekan behövde alltså enligt kolle— giets mening inte råda om att en i högre grad centraliserad fondförvaltning än den nuvarande erbjuder bättre möjligheter till både värdesäkring och differentiering av placeringarna. Om intresse från pastoratens och stiftsnämndernas sida före— låg för en central gemensam placeringsfond har kollegiet förklarat sig villigt att omhänderta förvaltningen genom sin

fondbyrå.

Stiftsnämnden i Göteborg framhöll att bestämmelserna måste ges en sådan utformning att det blir möjligt att bilda en för varje stift gemensam aktiefond som alternativ till en riksom—

fattande sådan. Stiftsnämnden i Karlstad framhöll följande.

Med det stora och värdefulla innehav av jord och skog som kyrkan disponerar och av vilket värde dagens prästlönefonder endast utgör en bråkdel, är det primära att jord— och skogs— förvaltning prioriteras. En stor del av värdefulla marker försvinner för närvarande åtminstone i Karlstads stift ur egendomsförvaltningen mot ersättning i pengar vilket med stor sannolikhet, även med en aktiefond som här är tänkt, på sikt innebär en totalförlust i den kyrkliga förvaltningen. Det bör därför vara en väsentlig inriktning i den kyrkliga ekono— miska förvaltningen att snarast söka åtminstone återfå till förvaltningen mark i den omfattning som förlorats. Den mark som under de sista åren har förvärvats av den kyrkliga egen—

domsförvaltningen har ej inneburit intrång för andra ägareka— tegorier och kommer med den intensiva vård och förvaltning som sker av kyrkan att vara till gagn i framtiden inte bara för kyrkan utan även för det allmänna. Den för närvarande stora svårigheten för kyrkan till återförvärv av mark får inte tas till intäkt för att detta blir bestående för all framtid. Dagens stora prästlönefonder är utan tvekan till största delen ett resultat av ytterst krångliga bestämmelser som ej medgett snabba konkurrensmässiga insatser från den kyrkliga förvaltningen. Den första åtgärden som därför borde göras vore ett undanröjande av dessa hinder. Förslaget till aktiefond är icke en sådan åtgärd. I stället föreligger risk till ännu större administrativa svårigheter. Det bör också beaktas den svårighet som kan föreligga att vid ett allmänt bottenläge på aktiemarknaden med åtföljande lägre kapital- tillgångar i aktiefonden lösgöra medel för egendomsförvalt— ningen. Stiftsnämnden förutsätter att de svårigheter med en aktiefond som ovan anförts elimineras. Nämnden vill utifrån denna synpunkt ställa sig positiv till bildandet av aktie— fond. Den penningvärdeförsämring som skett och som med stor sannolikhet kommer att fortsätta nödvändiggör åtgärder för att förhindra kapitalförstöring. Stiftsnämnden betraktar därför förslaget till aktiefondbildning som ett lovvärt försök och biträder förslaget.

Stiftsnämnden i Härnösand anförde bl.a.

En fråga som inte är belyst i förslaget är fondandelsägarnas inflytande i placeringsfrågorna. Dessa skall enligt förslaget i huvudsak skötas av ett utskott inom styrelsen. Utskottet måste självfallet i första hand låta finansiella synpunkter avgöra valet av placeringsobjekt. Samtidigt måste man vara uppmärksam på att kyrkans medel inte placeras på ett sådant sätt, att någon kan göra gällande, att kyrkan går in och gör vinster i företag som driver en ur etisk eller moralisk syn— punkt diskutabel verksamhet. Stiftsnämnden vill gärna se, att dessa frågor betraktas som ärenden av stor principiell bety— delse för fondandelsägarna(ll & andra stycket Utkast till bolagsordning).

Genom beslut den 28 februari 1980 ändrade regeringen förord— ningen om förvaltning av kyrklig jord så att stiftsnämnd kan medge att högst en fjärdedel av tillgångarna i prästlönefond placeras i aktier eller förlagsbevis som är noterade på Stockholms fondbörs eller i andelar i aktiefond enligt aktie— fondslagen (19742031).

Regeringen förordnade därjämte att pastoratsförbundets skrivelse i övrigt samt remissyttrandena över skrivelsen

skulle överlämnas till utredningen.

&

u(-

_l; "1.3.” 73.1: . _.

1 ”wrp

4 KYRKOMÖTETS FRAMSTÄLLNING I SKRIVELSE l983z38

Förändringar av de nuvarande placeringsreglerna för prästlö— nefonderna har aktualiserats inte bara i pastoratsförbundets skrivelse av den 24 november 1976 utan även i bl.a. följande

motioner till 1983 års kyrkomöte, nämligen

1983:32 av Per—Ola Larsson m.fl., med yrkande att kyrko— mötet beslutar hemställa hos regeringen om dels ändring i lagen om kyrkliga kostnader så att avkastning av akti— er får behållas av pastoraten och användas i driftbud— geten men att viss del av värdestegringen skall levere— ras till kyrkofonden, dels ändring i gällande tillämp— ningsbestämmelser så att hela prästlönefonden i ett pastorat får placeras i aktier efter beslut av kyrko— fullmäktige eller församlingsdelegerade.

l983:112 av Urban Gibson, med yrkande att kyrkomötet anhaller att regeringen föreslår riksdagen ändring i lagen om förvaltning av kyrklig jord, så att förvalt— ningen av prästlönefond och prästlönejordsfond skall ske av kammarkollegiet.

l983:132 av Bengt Berg m.fl., med hemställan att kyrko— mötet uttalar sig ör en effektivare förvaltning av bl.a. prästlönetillgångarna och bildandet av en Svenska kyrkans fond.

l983:133 av Ingvar Laxvik m.fl., med hemställan att kyrkomötet uttalar sig för behovet av planläggning för att på sikt hitta nya kyrkliga intäkter och därmed bredda den ekonomiska basen för kyrklig verksamhet.

l983:127 av Solveig Olsson m.fl., med hemställan dm dels kyrkomötets uttalande om de negativa effekterna av nu tillämpade brukningsmetoder i jord— och skogsbruket,

dels att kyrkomötet uttalar sig för att kyrkliga jord— och skogsegendomar upplåts för försöksytor med alterna— tiva metoder och att företräde till kyrkans jordbruks— fastigheter ges arrendatorer, som vill satsa på gift— fritt jordbruk, samt att förvaltare av kyrklig jord skall anställa arbetslösa för röjning av skogsarealer i stället för att använda kemiska bekämpningsmedel.

Kyrkolagsutskottet anförde i betänkandet l983:18 med anled—

ning av ovannämnda motioner följande.

Då motionerna 32,112,132 — och låt vara perifert motion 133 men ändock tangerande huvudproblematiken — kan sägas beröra samma ämnesområde — i huvudsak prästlönetillgångarna och specifikt dessas placering och användning — behandlar utskot— tet dessa i ett sammanhang, medan motion 127 genom sin speci— ella karaktär ägnas ett särskilt avsnitt.

Vad inledningsvis gäller prästlönefondernas placering och användning avser bestämmelserna därom, liksom för övrigt reglerna om förvaltning av kyrklig jord, att tillskapa garan— tier för att den egendom som anslagits till ändamålet — här: församlingsprästernas och kyrkomusikernas avlöning — bibehål— les oförminskad för framtiden. Denna målsättning har på grund av den ekonomiska utvecklingen ofta icke kunnat upprätthål— las, vilket förhållande utskottet i tidigare betänkande (KLU 1982: 14) påpekat. Fonderna är vidare med sin direkta anknyt— ning till den ändamålsbundna egendomen bärare av samma stif— telserättsliga egenskaper som dessa. Det är mot denna bak— grund det omfattande regelverket kring fondernas användning och placering skall ses. Huvudregeln är nu liksan i tidigare bestämmelser att fondmedlen skall göras räntebärande på samma sätt som omyndigs medel, vilket regleras i kungörelsen (1974:1048) om placering av omyndigs medel m. m. I sitt betän— kande SOU 1968: 12, som ligger till grund för den nuvarande regleringen om förvaltning av kyrklig jord, kritiserade 1960 års ecklesiastika boställsutredning detta förhållande och ansåg de anvisade placeringsformerna enbart ägnade att bevara medlens nominella värde och göra dem räntebärande med bortse— ende från värdebeständigheten. Utredningen fann det betänk— ligt att de snabbt växande prästlönefonderna inte kunde be— varas till sitt reella värde.

Utskottet konstaterar i detta sammanhang att det nu ifråga— varande problemet alltfort kvarstår och förstärks. Icke minst det nyligen införda ekonomiska utjämningssystemet och stats— maktens ökade krav på inomkyrklig finansiering som följd härav av den kyrkliga verksamheten understryker detta förhål— lande. De i motionerna 32, 112, 132 och 133 aktualiserade tanke— gångarna förtjänar därför stor uppmärksamhet och fortsatta

överväganden, även om utskottet — vad särskilt gäller de båda förstnämnda motionerna — allvarligt ifrågasätter lämpligheten av de förslag vari de utmynnar. Dessa — liksom för övrigt också motionen 132 — förutsätter vidare en genomgripande reform avseende den kyrkliga egendomens förvaltning varvid hittills gällande rättsliga principer och begrepp på området kommer att bli föremål för omprövning i en tidigare icke skedd omfattning.

Vad särskilt gäller motion 112 noterar utskottet, att en likalydande motion i ämnet — 1982: 113 - avslogs vid 1982 års kyrkomöte. De i kyrkolagsutskottets betänkande 1982: 14 med anledning av nämnda motion då framförda synpunkterna, kvar— står i dag i huvudsak oförändrade.

Motion 132 åter anvisar vägar för de nu aktualiserade pro— blemens lösning — såväl vad gäller prästlönetillgångarna specifikt som den kyrkliga förmögenhetsförvaltningen i all— mänhet, som måste bedömas intressanta och utvecklingsbara. Som tidigare påpekats, förutsätter emellertid motionens för— verkligande ett omfattande och grannlaga studium, varvid bl.a. de lokala besluts— och inflytandemöjligheterna torde tarva särskild uppmärksamhet. Omfattande ingrepp i den nuvar— ande förvaltningsorganisationen berörande de myndigheter som i dag utför tillsyns— och/eller förvaltningsuppgifter kan vidare bl.a. förutses. Utskottet finner — trots uppgiftens omfattning och till viss del förutsebara konsekvenser — det dock angeläget att åtgärder vidtages på sikt i enlighet med motionens syfte. Detta måste naturligen ske i den statliga utredningens form.

Vad så slutligen beträffar motion 127, konstaterar utskott— et att de däri uppmärksammade frågorna, varit föremål för såväl 1979 som 1982 års kyrkomötes behandling (KLU 1979:20, KLU 1982:15 och 1982:18). Kyrkomötets i ämnet 1982—05—13 till regeringen överlämnade skrivelse är f.n. föremål för slutlig behandling i regeringskansliet. Det är vidare upplyst — som framgår av läronämndens här bilagda betänkande — att de läro— mässiga aspekter, som motionen berör bör kunna bli bearbetade inom den utredning som på uppdrag av Svenska kyrkans central— råd för evangelisation och församlingsarbete arbetar med i denna fråga. Med hänsyn härtill torde motionen icke föranleda någon kyrkomötets vidare åtgärder.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hem— ställa

1. att kyrkomötet avslår motionerna l983z32, 112 och 127,

2. att kyrkomötet i anledning av motionerna l983:132 och

133 hos regeringen anhåller om en utredning rörande den kyrkliga egendomsförvaltningen i enlighet med vad i motion l983:132 säges.

I kyrkomötets skrivelse l983:38 anmäldes till regeringen att kyrkomötet den 13 mars 1983 bifallit vad utskottet hemställt. Mot bakgrund härav är det motiverat att i det följande närma— re redogöra särskilt för ovannämnda motion l983:132 till 1983

års kyrkomöte. I motionen anfördes sålunda följande.

Kyrkan kommer i framtiden att själv få finansiera sin verk— samhet i betydligt större utsträckning än vad som sker i dag.

Därför blir det allt viktigare att Kyrkans tillgångar för— valtas på ett sådant sätt att inflationen inte urholkar kapi— talet.

En bearbetning av Statistiska Centralbyråns officiella statistik visar att summan av de kyrkokommunala omsättnings— tillgångarna per 1980—12—31 var 2 294 Mkr. 1 923 Mkr var placerade på bankräkning, dvs. 83 %.

Summan av Kyrkans tillgångar i grav—, donations— och präst— lönefonderna var 1981—12—31 941 Mkr, varav 700 Mkr var place— rade på bankräkning, dvs. 74 %.

Medel placerade på bankräkning med högsta bankränta, har under den senaste lO—årsperioden minskat i värde med 2 % per år vid en genomsnittlig inflationstakt av 10 %. Det innebär t.ex. att de medel grav—, donations— och prästlönefonderna* haft placerade på bankräkning minskat i värde med 72 Mkr under den senaste IO—årsperioden.

Tillgångar placerade i aktier har under den senaste 10— årsperioden ökat med 18,3 % per år, dvs. en real värdesteg— ring på 8,7 %.

Om vi antar att grav— och donationsfondernas medel på bank— räkningar samt 25 % av prästlönefondernas medel på bankräk— ningar 72—12—31 placerats i aktier och att dessa aktier hade utvecklats som Affärsvärldens generalindex hade dessa tillgo— dohavanden ökat från 312,3 Mkr till 1 204 Mkr under den se— naste lO—årsperioden. Med högsta bankränta antas i stället saldot per 81—12—31 ha blivit 499 Mkr.

För att motverka fortsatt värdeminskning av Svenska Kyrkans tillgångar och därmed ge Kyrkan ökad finansiell styrka och större ekonomiskt oberoende föreslår vi att

— Svenska Kyrkans fond bildas. — I fonden placeras medel ur grav—, donations— och prästlöne— fonderna samt de kyrkokommunala fonderna. — Fonden placerar i svenska värdepapper som aktier, räntebär- ande obligationer och statspapper. — Fonden skall även placera i realtillgångar som jord, skog och fastigheter samt kunna förvalta dessa.

- Församlingarna köper andelar i fonden. Andelarnas värde offentliggörs dagligen och kan avyttras så fort likvidi— tetsbehov uppstår. — Församlingarna = fondandelsägarna väljer fondbolagets sty— relse, vilken utformar fondens placeringspolitik och ansva— rar för att den överensstämmer med Svenska Kyrkans etiska värderingar.

Med anledning av ovanstående hemställer vi att kyrkomötet uttalar sig för en effektivare förvaltning av ovan nämnda kyrkliga tillgångar och bildande av en Svenska kyrkans fond.

De kyrkokmmmala tillgångarna 1980—12—31

Bilaga 1

till notionen

Tillgångar och skulder Hela riket Milj. kr Tillgångar Fastigheter och anläggningar 7 728 Därav kyrkobyggnader m. tillh. klockstapel 4 169 begravn .platser — "— 861 försemlingshus 1086 prästgårdar 315 löne— och klockarboställen 1 044 andra fastigheter 252 Övriga anläggningstillgångar 660 Summa anläggningstillgångar*l 8 388 Kassa, bank och postgiro 1 933 övriga omsättningstillgångar 361 Summa czmsättningstillgångar*2 2 294 Summa 10 682 Skulder Langfristiga skulder 927 Kbrtfristiga skulder*3 280 Summa 1 207 Eget kapital Investerat stamkapital 7 461 Kyrkokonmunala fonder 1 209 Därav investeringsfonder 950 övriga finansieringskapital 804 Summa finansieringskapital 2 013 Summa 9 474 Summa skulder och Eget kapital 10 682

*1= Summa anläggningstillgångar = Långfrist. skulder + Invest. Stamkapital *2=

*3= Tillfälliga lån(23), övrigt(257)

Summa cmsättningstillgångar = Kassa(10), bank(1 870), pg(53), oblig. (35) , övrigt,(328)

Bilaga 2 till nmmionen

De fonder och donationer scnlej ingår i balansräkningen över dcnkyrkokcnnunala tillgångarna har haft sina nedel placerade på följande sätt.

År

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981

Summa Bank

575,54 451,00 609,88 479,69 675,77 526,14 730,58 544,42 699,66 523,36 748,25 559,69 796,54 598,47 868 925 941

656 698 700

Aktier obl.

58,66 59,52 61,57 63,78 60,60 64,46 68,32 68 70 76

Fastigh.

10,92 15,45 25,62 53,99 55,26 55,69 67,84 75 67 85

Utlänm. lån

46,82 49,17 52,71 59,43 52,83 59,51 54,94 56 58

54

övrigt

8,12 6,04 9,72 8,96 7,60 8,91 6,97

12 33 26

UWOÖMODXOONPOXOONO

% av tillg. Avkast— i Bank ning

78,36 7865 77,85 74,52 6,14 74,80 7,04 74,80 8,35 75,13 6,66 75,58 6,57 75,46 9,14 74,38 10,10 Bilaga 3

till notionen

Grav—, donations— och 25 % av prästlönefondernas banknedel antas placerade i aktier.

Ingående balans

1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982

312 326 333 499 417 354 430 458 566 869

Generalindex 299 — 312 541 — 6 531 382 + 96 681 872 + 6 498 735 — 71 850 391 + 57 411 351 — 430 193 + 103 552 060 + 322 088 738 + 304 408

Dir . avkastning

13 16 13 20 19 15 24 26 23 30

+ + + + + + + + + +

117 001 669 995 216 948 530 117 772 441

Direkta in— och utbetalningar

2

68 109 8 1 8 22 50

|+I+

l++l

999 343 173 130 203 893 906 260 675

328 335 511 418 356 429 463 565 861 1 204

103 668 905 235 898 643 357 602 245 587

Det kan anmärkas att utredningen i en den 25 maj 1983 dagtecknad

remiss har anmodats att yttra sig över kyrkomötets framställning i

ovan nämnda skrivelse l983:38 samt att utredningen i anledning

därav anfört att den planerar att under hösten 1983 avlämna ett

delbetänkande om placeringsregler för prästlönefonderna.

5 STIFTSNÄMNDENS I VÄXJÖ FRAMSTÄLLNING om ÄNDRADE PLACERINGSREGLER FÖR PRÄSTLÖNEFONDERNA

Stiftsnämnden i Växjö anhöll i en till regeringen ställd skrivelse av den 7 februari 1983 om sådan ändring i 90 5 förordningen om förvaltning av kyrklig jord att obegränsad placering i aktier eller förlagsbevis som är noterade på Stockholms fondbörs blir möjlig. I skrivelsen anförde stifts—

nämnden följande.

Enligt 90 å i kungörelsen 1971:860 om förvaltning av kyrklig jord kan stiftsnämnden medge att högst en fjärdedel av till— gångarna i prästlönefond placeras i aktier eller förlagsbevis som är noterade på Stockholms fondbörs.

Genom markförvärv förde pastoraten i Växjö stift 1980 över omkring hälften — 20 milj kr — av sina dåvarande prästlöne— fonder till skogsfastigheter. Dessa markförvärv medförde emellertid krav från regeringen på kompensationsmark som i sin tur skapar nya fonder. Således har regeringen beslutat att stiftsnämnden skall verka för att 1 500 ha produktiv mark avyttras till berörda lantbruksnämnder eller till av dem anvisad köpare.

Hittills har 300 ha försålts och ytterligare kan endast 200 ha försäljas om försäljningsmedlen skall kunna placeras i de ovan nämnda förvärven. Därmed är placeringsmöjligheterna i dessa förvärv uttömda. Fortsatta markköp resulterar endast i krav på motsvarande areal från kyrkan — alltså i princip byten. Detta kan dock vara motiverat i strukturförbättrande syfte på många håll men löser inte aktuella placeringspro— blem.

För att kunna förverkliga det krav på kompensationsmark som ställts på stiftet måste andra värdebeständiga placeringsmöj— ligheter skapas utöver vad som nu finns. Eftersom ytterliga— re markförvärv ej kan ske utan att motsvarande areal avyttras

återstår praktiskt taget endast den 25 % placeringen i värde— papper. Detta förhållande är klart otillfredsställande, och kommer att praktiskt taget omöjliggöra försäljningar av res— terande 1 000 ha. I de fall pastoraten ställer sig positiva till försäljning kommer de att drabbas av stora förluster genom nuvarande starka inflation eftersom köpeskillingen till största delen kommer att placeras på bankräkning.

Kyrkans fastighetsbestånd är i stort behov av strukturra— tionalisering. En försäljning av olönsamma jordbruk är en angelägen åtgärd. För att möjliggöra sådan verksamhet —köp och försäljning av mark — utan att kyrkan i alltför hög grad skall behöva drabbas av inflationsförluster måste ramarna för placeringsmöjligheterna vidgas.

Med anledning av ovan framförda skäl hemställer stiftsnämn— den om sådan ändring av 90 å i kungörelsen att obegränsad placering i aktier eller förlagsbevis som är noterad på Stockholms fondbörs blir möjlig.

Genom beslut den 25 augusti 1983 förordnade regeringen att stiftsnämndens skrivelse skulle överlämnas till utredningen.

6 ALLMÄNNA SYNPUNKTER PÅ PLACERINGSMODELLER

I det följande för utredningen fram mera allmänt hållna syn— punkter på placering av fondmedel. Synpunkterna är inte ute— slutande avsedda för placering av prästlönefondmedel utan gäller i ett vidare perspektiv. Utredningen anser inte att speciella aspekter bör läggas på placering av sistnämnda fondtillgångar, eftersom gängse principer om största möjliga avkastning eller värdetillväxt torde komma att läggas till grund för placeringsinriktningen. Någon åtskillnad bör därför inte göras i betraktelsesättet såvitt gäller placering av prästlönefondmedel resp. andra förvaltade fondmedel.

I sammanhang då olika placeringsregler, skrivna eller oskrivna, vägs mot varandra anförs ofta att reglernas främsta syfte bör vara en ändamålsenlig och säker placering. Man vill också att vid reglernas utformning hänsyn tas till särskilda krav på likviditet. Med beaktande härav skall vidare place— ringarna i möjligaste mån ge värdesäkring åt det insatta kapitalet.

Olika intressenter kan ha starka önskemål om en tillfreds— ställande räntabilitet på det insatta kapitalet. Förutom att ändamålet med fonden etc. skall tillgodoses måste sålunda kraven på värdebeständighet och god avkastning kunna tillgo— doses. Dessa faktorer bör också balanseras mot intresset av att placeringsreglerna utformas så att de samtidigt främjar

eller i vart fall inte motverkar en effektiv förvaltning.

Genom en effektiv och rationellt utformad fondförvaltning kan goda placeringar möjliggöras som annars inte skulle kunnat ske.

Olika placeringsformer förekommer. De vanligaste place— ringsformerna är aktier, reverslån, obligationer, fastigheter och placering på räkning i bank. Utredningen kommer att i ett senare betänkande närmare redovisa de olika placeringsinstru— menten och begränsar sig i förevarande delbetänkande till att mera kortfattat beröra de nämnda instrumenten.

Som framgår av det ovan sagda är frågan om vilka riktlinjer som lämpligen bör vägleda fondförvaltare i deras placerings— val mångfacetterad. Vid val av placeringsformen aktier eller vissa andra värdepapper tillkommer aspekten om hur det infly— tande skall utövas som följer av fondernas värdepappersinne— hav.

Den ekonomiska teorins utgångspunkt för analysen av företa— gens beteende i marknadsekonomin är bl.a. ett antagande om vinstmaximering. För t.ex. en förmögenhetsförvaltare skulle ett motsvarande antagande innebära att denne strävar efter att placera medlen på ett sådant sätt att totalavkastningen (inkl. värdestegring på förvärvade tillgångar) blir så hög som möjlig.

I sin strävan efter högsta möjliga avkastning måste en kapitalplacerare alltid ta hänsyn till den risk som är för— knippad med en placeringsform. Risken eller bättre uttryckt osäkerheten om den framtida utvecklingen kan avse utdelningen eller värdestegringen eller bådadera. En placeringsform kan mer eller mindre teoretiskt även innebära finansiell risk (risk för att kapitalet går förlustigt). Sålunda är en ford— ringsrätts eller akties värde beroende på gäldenärens resp. aktiebolagets soliditet.

Ränte— och prisutvecklingen samt skattesystemets utformning har drivit fram intresset för antikviteter, konst, ädelstenar

och ädla metaller som placeringsalternativ. Självfallet kan

dylika objekt inte vara aktuella vid t.ex. förvaltningen av prästlönefonder, men de bör ändock nämnas i detta sammanhang för att visa den vida ram inom vilken en förmögenhetsförval— tare i och för sig kan operera.

Vid avvägningen av hur placeringsformerna närmare skall användas i den praktiska hanteringen gör sig många synpunkter gällande. Allmänt kan sägas att någon enhetlig, för alla situationer heltäckande lösning inte finns. Visserligen finns framtagna matematiska modeller för hur den optimala värdepap— persportföljen bör vara sammansatt. Finansanalytiker och ekonomer har också inte sällan teoretiska lösningar av olika utseende och ofta bestämda meningar om hur de rätta place— ringarna skall göras.

Teori och verklighet är dock som bekant inte alltid samman— fallande, och det har följdriktigt visat sig att de modeller som på papperet verkar vara utomordentligt välfunna i själva verket inte lett till åsyftade resultat. I de fall, där vissa placeringar kunde ha förefallit naturliga, har det i stället visat sig att mindre utstuderade alternativ varit de mest lönsamma. Som exempel kan nämnas att de aktiefonder som under de för aktiemarknaden besvärliga åren 1979 — 80 gick bäst, var de som helt enkelt hade placerat en relativt stor del av fondkapitalet som specialinlåning i bank, låt vara att man därvid kom i åtnjutande av en ännu högre ränta än normalt.

Den ekonomiska utvecklingen och nyheter på kapitalmarkna— dens område förändrar alltså ständigt förutsättningarna för användningen av de olika placeringsinstrumenten. Givetvis inverkar också andra, näraliggande faktorer vad gäller place— ringar av fondförmögenheterna. Därtill hör framför allt de krav på betalningsberedskap som en fonds ändamål ställer.

Men också fondens storlek har betydelse för möjligheterna till effektiva placeringar. Det kan sålunda vara mindre meningsfullt att placera ett litet fondkapital i aktier eller

reverslån, i synnerhet om kapitalet skall vara lätt tillgäng—

ligt för utdelning. Med en stor fondförmögenhet följer, å andra sidan, större möjligheter att planera placeringarna på både kort och lång sikt. En slutsats inställer sig härvid genast, nämligen att det därför kan vara ändamålsenligt att små fonder med i huvudsak samma ändamålsinriktning i place— ringshänseende behandlas som en sammanslagen stor fond, vari- genom möjligheter till optimal förräntning och värdetillväxt av de enskilda fondförmögenheterna uppnås. Principiellt kan övervägas att tillämpa ett sådant förfarande också när det gäller större fonder med samma ändamålsinriktning.

Av det föregående framgår att placeringsinriktningen be- träffande fondförmögenheter kan variera högst väsentligt. Flera alternativ kan tänkas. Det framstår därvid som mindre lämpligt att lägga fram alltför detaljerade förslag till regler om placering av medlen i prästlönefonderna. Däremot är det möjligt och kan i vissa fall framstå som önskvärt att de erfarenheter som allmänt sett finns i fråga om förmögenhets— placeringar tas till vara.

Vid val av olika placeringsalternativ bör först klargöras, om förvaltningens mål är en hög direktavkastning eller om tonvikten bör läggas vid en långsiktig värdetillväxt. I det förra fallet kan den finansiella tjänst som fonden erbjuder ge upphov till en aktiv likviditetsförvaltning. Därvid blir i regel en betydande del av fondens placeringar kortsiktiga, dvs. placeringarna sker normalt i form av banktillgodohavan— den, Statsskuldväxlar eller bankcertifikat. Aktier kan ifrå— gakomma men ofta bara i undantagsfall. Obligationer har inte varit aktuella i någon större utsträckning, bl.a. därför att obligationsmarknaden generellt sett hittills har haft en relativt låg omsättningskapacitet. Med hänsyn till de nya inslag som på senare tid förekommit på obligationsmarknaden torde man dock kunna förvänta sig en motsatt utveckling i

detta avseende.

En fråga, som särskilt tas upp i direktiven är frågan, om möjligheten att placera fondtillgångarna i aktier bör utvid— gas. För vissa institutionella placerare, t.ex. på den stat— liga sidan, lägger placeringsreglementen och andra bestämmel— ser hinder i vägen för den placeringsinriktning som skulle bli följden av en fri avvägning mellan avkastning och risk. Om man liberaliserar de bestämmelser som i dag utgör restrik— tioner för en friare placering i aktier, kommer detta att leda till ett ökat utbud av riskvilligt kapital. Frågan om ett ökat utbud av riksvilligt kapital är inte bara en fråga om ersättning för risk samt ett ökat engagemang inom närings— livssektorn utan berör centrala frågor om hur ägaransvaret skall utövas.

Läggs tonvikten vid en långsiktig värdetillväxt, är vissa slag av aktier intressanta. Aktier med då och då återkommande fondemissioner kan här erbjuda ett placeringsalternativ även om direktavkastningen per aktie räknat blir relativt mått— lig. Många aktier ger på sådant vis en förhållandevis låg utdelning men en god värdetillväxt. Kurserna har fluktuerat kraftigt genom åren, vilket dock inte hindrar att, generellt sett, aktierna behållit sitt realvärde och i flera fall ökat detta.

I andra fall, åter, uppvisar aktierna en låg värdetillväxt men en, relativt sett, hög utdelning. Dessa aktier är av särskilt intresse för dem som eftersträvar ett kortvarigt aktieinnehav med hög förräntning på det insatta kapitalet.

En omständighet som talar till aktiernas förmån är det förhållandet att vissa aktieplaceringar möjliggjort bättre förräntning än nästan alla andra alternativ. Under den allra senaste perioden (perioden 1981-83) har t.ex. en påtaglig värdestegring registrerats. Det är också lättare att reali— sera värdestegring på aktier än värdestegring på t.ex. fas—

tigheter.

Placering i aktier har i regel betraktats som mera risk— fylld än placering i andra slags tillgångar. Sådana place— ringar måste därför ofta ske med beaktande av önskvärdheten att placeringarna sprids på olika "papper". Detta är sär— skilt angeläget när det rör sig om något större eller stora förmögenheter. För att kravet på riskspridning skall kunna tillgodoses förutsätts normalt ett mera omfattande fondkapi— tal. Detta kan bl.a. ha uppkommit genom samförvaltning av flera mindre fonder.

Vad gäller val av aktier som placeringsform representerar investmentbolaget ur placerarens synpunkt en teknik för indi— rekt ägande. Aktier i ett sådant bolag kännetecknas av att de genom fördelningen på skilda aktier erbjuder en viss risk— spridning. Vad investementbolaget sålunda kan erbjuda place— raren är portföljval, riskspridning och förvaltning. För små placerare eller för placerare som saknar erforderliga kunska— per, tid eller intresse för att själva köpa och förvalta aktier kan investmentbolagsaktier utgöra ett intressant alternativ.

En med placering i aktier besläktad placeringsform är in— vestering i andelar i aktiefonder. Frågan om en utvidgning av möjligheterna att företa sådana placeringar har aktualiserats genom regeringens beslut den 28 februari 1980 med anledning av den till regeringen ställda skrivelsen den 24 november 1976 från Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund med begäran om viss ändring i 90 5 förordningen om förvalt— ning av kyrklig jord (se närmare avsnitt 3). Utredningens uppdrag i fråga om prästlönefonderna grundar sig på nyssnämn— da skrivelse från Svenska kyrkans församlings— och pastorats— förbund.

Aktiefondernas verksamhet regleras sedan 1975 av en lag (SFS l974:931). Lagen kan närmast karaktäriseras som ett

slags skyddslagstiftning för mängden av privatpersoner, som

ofta satsar ett mindre kapital i form av andelar i en aktie— fond.

En aktiefond består huvudsakligen av aktier eller andra värdepapper och bildas genom att allmänheten tillskjuter kapital till fonden. Aktiefondsverksamheten tas om hand av ett fondbolag, som förvaltar tillgångarna och svarar för försäljning och inlösen av andelar i fonden. Förvaring av tillgångarna i en aktiefond ombesörjs av en s.k. förvarings— bank, som tar emot inbetalningar och svarar för utbetalningar som avser fonden. Aktiefondsverksamhet är i Sverige en skyd— dad verksamhetsform så till vida som att den inte får här bedrivas av annan än ett svenskt fondbolag.

Aktiefondslagen innehåller bestämmelser om hur verksamheten får bedrivas, minimikrav på aktiekapital i fondbolaget, pla— ceringsregler, som bl.a. föreskriver att högst 10 % av för— valtad fonds värde får placeras i ett och samma värdepapper, rösträttsbegränsning, regler om aktiefonds upptagande av lån, redovisning, tillsyn m.m.

Vid utövandet av tillsyn, som utövas av bankinspektionen, har inspektionen till uppgift att med uppmärksamhet följa bolagets verksamhet, i den mån det behövs för kännedom om de förhållanden som kan inverka på säkerheten för bolaget och aktiefond som bolaget förvaltar, eller annars är av betydelse för en sund utveckling av aktiefondsverksamheten. Tillsyns— reglerna beträffande aktiefonder knyter nära an till bankin—b spektionens tillsyn över bl.a. banker. Bankinspektionen skall bl.a. förordna en revisor i fondbolaget.

Garantier mot missbruk av skötseln av fondtillgångarna ligger i — förutom tillsynskrav — krav på att aktiefonds tillgångar skall vara nedsatta hos förvaringsbank. Förva— ringsbank står under bankinspektionens tillsyn.

Aktiefondslagstiftningen förutsätter s.k. öppna fonder. En sådan fond kan, till skillnad från slutna fonder, fritt öka

och minska sitt kapital. Vidare har i princip vem som helst

av allmänheten rätt att förvärva andelar i en öppen fond. Fondbolaget är vidare skyldigt att omedelbart inlösa fondan-

del, om andelsägaren begär det. Endast öppna fonder är

. tillåtna i Sverige.

Genom aktiefondernas konstruktion föreligger automatiskt en störe trygghet för placeraren, när det gäller förvärv av fondandelar jämfört med förvärv av enskilda aktieposter. Genom kravet på att den förvaltade fondförmögenheten får placeras till högst 10 % i ett och samma värdepapper (minst 10 börsnoterade företags aktier måste därför ingå i värde— pappersportföljen) erbjuder placeringen i fondandelar större riskspridning än placering i enbart aktier.

På senare år har aktiefonderna blivit ett attraktivt place— ringsalternativ. Genom fondandelsförvärv har privatpersoner, som bara förmår att spara relativt begränsade belopp, möjlig— het att få sitt sparande professionellt förvaltat och, som nyss nämnts, genom fondförmögenhetens fördelning på flera slag av värdepapper en riskspridning på sina placeringar. Sparandet kan också totalt sett administreras till lägre kostnader än om varje enskilt sparande skulle hanteras indi— viduellt.

I samband med aktiefondernas ökade aktivitet har det disku— terats huruvida dessa på längre sikt har lyckats uppnå bättre avkastning än den genomsnittliga kursutvecklingen enligt generalindex. Det bör emellertid observeras, att, även om fonderna inte avkastningsmässigt skulle avvika från index, de likväl kan prestera värdefulla finansiella tjänster åt deläg— arna. En institutionalisering av ägandet i form av aktiefon— der och investmentbolag torde sålunda vara ett sätt att er— hålla riskspridning och professionell förvaltning av fondka— pitalet.

När det gäller förvärv av andelar i aktiefond kan från risksynpunkt större frihet medges än när fråga är om place—

ring i aktier. Det rör sig här nämligen om värdepapper, som

redan i sig representerar en riskspridning. Genom kravet i aktiefondslagen att den mot fondandelarna svarande fondförmö— genheten skall vara placerad i minst ett visst antal företags olika aktier har säkerhetsintresset tillgodosetts i betydande omfattning. Det föreskrivna kravet på riskspridning innebär därför, som utredningen nyss framhållit, ett större mått av trygghet än placering i enbart aktier. Mera sällan är det möjligt att vid placering direkt i aktier uppnå en liknande riskspridning.

Ett annat alternativ är placering i obligationer. Ibland framhålls det att en fondförvaltning, som är helt eller i huvudsak hänvisad till placering i obligationer, inte kan uppnå lika hög avkastning som en friare och aktivare förvalt— ning innefattande rätt att placera i aktier och fastigheter. En orsak till detta torde vara att riksbanken har utövat en hård reglering av obligationsräntorna. En ändring har dock på senare tid skett i riktning mot en friare ränteutveckling, vilket kommit till uttryck i en högre avkastning på industri— obligationer och vissa stats— och bostadsobligationer. Vidare bör noteras att det riskkapital som aktier representerar kräver en högre total avkastning för att aktiemarknaden skall fungera.

Med beaktande av de synpunkter som skäligen kan anföras beträffande placering av prästlönefondernas medel samt de särskilda synpunkter som därvid kan läggas på långfristiga resp. kortsiktiga placeringar anser utredningen att fondtill— gångarna fritt bör kunna placeras i obligationer. Givetvis gäller härvid, liksom i alla sammanhang då större förmögenhe— ter skall placeras på sådant sätt att allmänna krav på säker— het i placeringarna uppställs, att förmögenheten åtminstone i viss utsträckning bör fördelas på olika placeringar. Även utan några formella begränsningsregler kan det därför förut— sättas att de förvaltande organen normalt inte placerar fond—

förmögenheten uteslutande i obligationer. Skulle i undantags-

fall placeringar göras enbart i sådana värdepapper, bör pla— ceringarna ske i olika slags obligationslån så att i tillbör— lig utsträckning det allmänna kravet på riskspridning däri— genom tillgodoses.

När det gäller placeringar i obligationer kan skilda in— tressen ligga till grund. Först och främst måste naturligtvis ekonomiska synpunkter vara avgörande. Detta har diskuterats i det föregående. Men också andra värderingar kan anläggas. Det éan sålunda hävdas att vissa slag av obligationsplaceringar är till fördel för det allmänna i sådan grad att en viss prioritet bör komma till stånd, t.ex. beträffande förvärv av statsobligationer. Statens behov av medverkan vid finansie— ringen av det f.n. rådande stora statliga budgetunderskottet skulle sålunda kunna föranleda en, mot bakgrund av den låga risk som anses förenad med sådana förvärv, rekommendation från utredningens sida om placeringar i statsobligationer. Utredningen anser dock att ett förslag härom, som närmast skulle få ekonomisk/politisk prägel, skulle falla utanför ramen för utredningsuppdraget. Utredningen lägger därför inte fram något förslag till sådana föreskrifter eller rekom— mendationer. Detsamma gäller även i fråga om bostadsobliga— tioner, industriobligationer m.m. Placeringarna bör i stället ske väsentligen med utgångspunkt från de för ifrågavarande fond rådande ekonomiska intressena och i övrigt med beaktande av de allmänna lämplighetssynpunkter som fondförvaltningen anser sig böra lägga i placeringsfrågan.

Enligt direktiven skall utredningen särskilt pröva, om rätten att placera fondmedel i fastigheter bör förändras. Placering av tillgångar i fast egendom är att betrakta som placering med inriktning på långsiktig värdetillväxt. Enligt allmänna erfarenheter är placering i sådana tillgångar ofta förenad med stora förvaltningskostnader och krav på särskilda

kunskaper om fastighetsmarknaden. Placeringen förutsätter

därför normalt ett tämligen stort fondkapital och tillgång till särskild expertis. Frågan, huruvida placering i fast egendom kan anses ekonomiskt motiverat, kan endast bedömas utifrån kapitalförvaltarens totala resurser.

Även när det gäller placering i olika former av reverslån kan det vara nödvändigt att, t.ex. när det gäller reverser mot säkerhet av fast egendom, mer eller mindre fast knyta personer med specialistkompetens till kapitalplacerarens organisation. Placering i olika former av reverslån förutsät— ter en noggrann säkerhetsprövning från kapitalförvaltarens sida. Detta kan leda till att, på motsvarande sätt som gäller i fråga om placering i fast egendom, fonden engagerar perso— ner med specialistkompetens beträffande värderingen.

Som inledningsvis påpekats utgör kraven på likviditet en betydelsefull faktor vid utformandet av placeringsstrategin. Om fonder med olika krav på likviditet samförvaltas, kan balans uppstå mellan sådana krav. Fonder kan uppvisa hela skalan av krav på likviditet. Vissa medel måste sålunda, bortsett från en viss buffert, ständigt hållas i beredskap för krav på betalning. Andra fonder utsätts under längre tidsperioder inte för några betalningskrav. Behov av likvidi— tet hos sådana fonder föreligger därvid i mera begränsad omfattning.

Det är naturligt att fonder i allmänhet håller en viss likviditet. Detta sker i regel genom att nödvändig likvidi— tetsreserv placeras på bankräkning eller i form av bankcerti— fikat eller statsskuldväxlar. Från utredningens sida kan givetvis inte någon erinran göras mot en sådan typ av place— ringar. När det gäller större fonder med betydande tillgångar är det dock ofta nödvändigt att placeringarna sker med tanke på större kapitaltillväxt och även avkastning än vad enbart en likviditetsberedskap kan ge. Det blir därför till slut

fråga om en bedömning i det enskilda fallet, hur stor del av

fondförmögenheten som skall placeras i likvida tillgångar av nu nämnt slag.

För att vissa placeringsformer i praktiken skall vara aktu— ella krävs att fondförmögenheten är av en viss storlek. Med en stor fondförmögenhet följer större möjligheter att planera placeringen på både kort och lång sikt. Vidare kräver hänsyn— en till förvaltningskostnaderna att fondförmögenheterna för— valtas så rationellt som möjligt. I fråga om mindre förmö— genheter är det enligt utredningens mening mest ändamålsen— ligt att möjligheterna till en samförvaltning av fonderna tas till vara. Samförvaltning kan ske genom att ett flertal små— fonder sammanläggs till en enda fond och att de i samfonden ingående fonderna formellt upplösas. Syftet med att bilda en samfond är i första hand att rationalisera fondförvaltningen men även att bättre kunna tillgodose ett för flera fonder gemensamt ändamål genom att större belopp kan disponeras för ändamålet. En samfondsbildning innebär en förenklad hantering särskilt när det gäller placering och bokföring av kapitalet och användning av disponibel avkastning. Samförvaltning kan även ske utan att fonderna upplöses. Kapitalet kan då place— ras gemensamt. Bokslut måste dock upprättas för varje fond i de fall en regelrätt sammanslagning (fusion) inte skett med annan eller andra fonder. För de olika fonder som skall ingå i denna samförvaltning bör ett avräkningsförfarande tilläm— pas. De särskilda fonderna tar därvid del i kostnaderna för den gemensamma medelsförvaltningen efter storlek och får sin andel av den gemensamma avkastningen i proportion till sitt

andelstal i den gemensamma medelsförvaltningen.

7 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG BETRÄFFANDE PLACERINGSREGLER FÖR PRÄSTLÖNEFONDERNA

7.1 Inledande synpunkter

Som framgår av vad tidigare anförts grundar sig utredningens uppdrag i fråga om prästlönefonderna på en skrivelse den 24 november 1976 från Svenska kyrkans församlings— och pasto— ratsförbund till regeringen. Skrivelsen torde få ses mot bakgrund av de svårigheter pastoraten i dag har att kunna återplacera sina medel i främst jord— och skogsegendom. I fråga om förvaltningen av sådan egendom har kyrkan otvetydigt sakkunskap till sitt förfogande i de tolv stiftsnämnderna. För Stockholms stift finns dock inte någon särskild stifts— nämnd. I nämnda stift fullgörs stiftsnämnds åligganden av stiftsnämnderna i Uppsala och Strängnäs enligt regeringens bestämmande. Inom samtliga stift råder en uppsplittring av förvaltningen av jord och skog som från rationell synpunkt torde få anses vara mindre lämplig.

Den kyrkliga skogsförvaltningen, som sedan år 1972 omhän— derhas av stiftsnämnderna, omsluter mellan 150 och 175 milj. kr. årligen och lämnar ett resultat före skatt om ca 45 % av detta belopp, dvs. ca 70 - 75 milj. kr. Efter vissa vinstut— jämningsavsättningar utdelas nettoresultatet till pastoraten

efter andelstal. Jordbruksegendomarna förvaltas av pastoraten

när det gäller löneboställena, medan stiftsnämnderna direkt— förvaltar kyrkofonds— och prästlönefondsfastigheterna.

Den fastlagda mark— och jordbrukspolitiken utgör en starkt bidragande faktor när det gäller svårigheterna för kyrkan att återinvestera prästlönefondsmedlen i jord och skog. Från kyrkans sida har därför i samarbete med sparbankerna en sär— skild kyrkans värdepappersfond i form av en aktiefond till— skapats i syfte att åstadkomma ett rationellare placerings— alternativ för de prästlönefondsmedel som är placerade på bankräkning — ca 300 milj. kr av totalt 340 milj. kr. Även en av affärsbankerna har tillskapat en motsvarande aktiefond. Numera är ca 28 milj. kr. placerade i Svenska kyrkans värde— pappersfond. En del av detta belopp utgörs dock av kapital som centrala kyrkliga institutioner placerat i aktiefonden. Orsaken till att endast en ringa del av prästlönefondernas kapital funnit sin placering i aktiefonder kan vara flerfal— dig, bl.a. kan, enligt vad utredningen erfarit, en viss skep- sis mot en aktiv kapitalförvaltning av kyrkans medel vara en av anledningarna.

Som framgår av bilagan till detta betänkande är huvuddelen av medlen i prästlönefonderna placerad i bank. Fonderna är splittrade på ett mycket stort antal pastorat och är i regel så små att det för dem ofta av praktiska skäl inte finns något annat placeringsalternativ än bank. Pastoraten har vidare betraktat fonderna som ett beredskapskapital att an— vändas för återköp av mark. Även på grund av det låga utbudet av fastigheter till försäljning har fondmedlen blivit inne— stående på bankräkning. Pastoratens inställning till andra former av placering av fondmedel än i jord, skog och bank synes många gånger präglas av en viss konservatism.

I förarbetena till lagen (1970:939) om förvaltning av kyrk— lig jord underströks att en bankplacering av tillgångarna var klart otillfredsställande och att fonderna därigenom inte bevarades vid sitt reella värde, varför en mer mångsidig placering av fondmedel, bl.a. i aktier, förordades (se prop.

l970:168 s. 130). Pastoraten synes dock inte sällan hysa tveksamhet inför tanken att de skulle gå in i vad som uppfat— tas som aktiespekulationer, vilka då befaras få negativa verkningar för kyrkans verksamhet. Ibland har mera uttalat framförts den uppfattningen att pastoraten skulle ytterligare frånhändas sin självbestämmanderätt över egna medel, om annan placering än i lokalt anknutna banker valdes.

I nuvarande placeringsinriktning ligger emellertid ett spe— ciellt problem. Detta gäller för stiftsnämnderna, som skulle kunna tänkas önska att de i större utsträckning kunde dispo— nera över prästlönefonderna än som f.n. är möjligt, främst för att — som inträffade åren 1977—80 — kunna vara med och konkurrera på lika villkor vid de stora skogsegendomsutbuden (jfr utbuden från Munksjö, Billerud m.m.) och därmed kunna påskynda det pågående rationaliseringsarbetet beträffande den kyrkliga jorden. Men den nuvarande placeringsinriktningen är också ett problem för kyrkan totalt, eftersom den uppsplitt— rade förmögenhetsförvaltningen utestänger möjligheten till en samlad förvaltning som på ett aktivt sätt skulle kunna bidra positivt till kyrkans försörjning. Den kyrkliga verksamheten är till allra övervägande delen skattefinansierad. En aktive— ring av de ecklesiastika tillgångarna vad gäller såväl kapi— talförvaltningen som förvaltningen av jord— och skogsbruket synes därför vara från allmän synpunkt motiverad.

Nuvarande fördelning av förvaltningsansvaret mellan stifts— nämnder och pastorat kan anses utgöra den kompromisslösning som uppnåddes för att 1972 års reform skulle kunna genomföras utan hinder av pastoratens negativa attityd till densamma. Tack vare skicklig förvaltning i kombination med goda skogs— konjunkturer har emellertid denna attityd numera avsevärt dämpats. I syfte att nå reella ekonomiska förbättringar också för det ecklesiastika jordbrukets vidkommande har genom

stiftsnämnderna tanken ånyo förts fram om en regionalisering

av jordbruksförvaltningen efter skogsförvaltningsmodellen, dvs. en förvaltningsmässig samling till stiftsnämnderna.

Ett studium av jordbrukets ekonomiska utfall de senaste åren ger ovedersägligen vid handen, att kraftfulla struktur— rationaliseringsinsatser och en organisatorisk översyn måste till för att man skall kunna förbättra den låga lönsamheten. År 1979 var avkastningen blott ca 0,25 % av 1975 års taxe— ringsvärden — värdestegringen frånräknad. Ett arbetssutskott vid 1980 års stiftsnämndskonferens har därtill aktualiserat lönsamhetsfrågan och bl.a. presenterat alternativa förvalt— ningsmodeller. Uppsala universitets jordbruksförvaltning, omfattande ett jordbruksinnehav liknande t.ex. Uppsala stifts — ca 15 000 ha — har initialt befunnits vara av särskilt intresse, främst med hänsyn till dess enligt arbetsutskottet smidiga organisatoriska uppläggning och uppnådda goda avkast— ning.

Strukturrationaliseringsarbetet kommer emellertid sannolikt att medföra att de redan stora prästlönefonderna tillförs

ytterligare medel.

7.2 Särskild kyrkoavgift

I sammanhanget bör nämnas att pastoraten har att betala en särskild kyrkoavgift beräknad på pastoratens lönetillgångar, dvs. löneboställen och prästlönefonder samt andelar i präst— lönejordsfond och prästlönefondsfastigheter. Denna kyrkoav— gift, som tillsammans med den allmänna kyrkoavgiften skall finansiera ekonomisk utjämning mellan kyrkliga kommuner, tillförs kyrkofonden. Enligt 14 5 lagen (1970:940) om kyrkli— ga kostnader skall avgiften utgå i förhållande till vad som kan anses utgöra skälig avkastning av tillgångarna. Rege— ringen har fastställt närmare föreskrifter och därvid utgått från fasta procenttal för olika egendomsslag, bestämda för

hela riket och — av främst administrativa skäl — för flera år.

I 5 & förordningen (l97lz86l) om kyrkliga kostnader stadgas att hänsyn skall tas till de lönetillgångar som pastoraten hade den 31 december 1981. Den särskilda kyrkoavgiften utgår med belopp som beräknas enligt 6—9 åå i förordningen om kyrk— liga kostnader. I nyssnämnda paragrafer stadgas följande.

6 5 För lönetillgångar som utgörs av fast egendom eller andel i fast egendom beräknas avgiften till tva procent av 1980 års taxeringsvärde. Med fast egendom likställs tomt— rätt.

Har viss del av egendomen vid taxeringen åsatts skogsbruks— värde skall för denna del dock avgiften beräknas till sex procent av skogsbruksvärdet.

För lönetillgångar som utgörs av andel i fast egendom skall avgiften beräknas i proportion till andelstalet.

7 5 För lönetillgångar som utgörs av bankmedel eller andra fordringar än i 8 5 anges beräknas avgiften till sju procent av det nominella värdet.

8 5 För lönetillgångar som utgörs av obligationer, för— lagsbevis och konvertibla skuldebrev beräknas avgiften till åtta procent av anskaffningsvärdet.

9 5 För lönetillgångar som utgörs av aktier och andelar i aktiefonder beräknas avgiften till fyra procent av anskaff— ningsvärdet.

vid beräkningen av den särskilda kyrkoavgiften skall sålunda hänsyn tas till de lönetillgångar som pastoraten hade den 31 december 1981. Bestämmelsen har fått till effekt att varje förmögenhetsförändring mellan t.ex. fastighetsinnehav och banktillgodohavande kommer att påverka pastoratens ekonomiska situation på kort sikt. Vissa effekter av det nuvarande sy— stemet framgår av en skrivelse av den 17 januari 1983 från stiftsnämndskonferensens arbetsutskott till civildepartemen—

tet. I skrivelsen anfördes bl.a. följande.

1982 års taxeringsvärde, som skall vara värdemätare för fas— tigheter, avviker i hög grad från saluvärdet på dessa fastig—

heter — ung relation l:3. Ett pastorat, som erbjudes placera sina fonder i mark, gör därför en förlust på kort sikt genom att man tvingas att till kyrkofonden, kanske under flera år, inleverera 7 % som ränta på bankplacerade medel trots att den verkliga avkastningen genom markköp bedöms motivera 6 % av ett värde som endast motsvarar en tredjedel av banktillgång— en. Motsvarande vinst uppstår för pastoratet vid försäljning av fastighet.

För att förtydliga vad som nu sagts ytterligare, kan fram— hållas att för att pastoratet vid inköp av skogsmark skall få en intäkt som motsvarar 7 % på bankmedel erfordras vid en kommunalskatt om 30 kronor per skattekrona ca 6 x 3

= 26 % av 0,70 taxeringsvärdet. Pastoratet får sålunda av egna skattemedel erlägga skillnaden, 20 % av taxeringsvärdet, till kyrkofonden fram till justeringen 1985. Svårigheten att under dessa för— utsättningar få pastoraten att medverka i strukturrationali— seringen är uppenbar.

Om man i stället med ett enkelt rapportsystem gjorde en årlig avstämning mellan lönetillgångarnas olika placering inom pastoratet skulle olägenheterna för rationaliseringsar— betet elimineras och följsamhet i avräkningen i detta avseen— de kunna uppnås samtidigt som inget väsentligt merarbete behöver uppstå.

Stiftsnämndskonferensens arbetsutskott får därför på konfe- rensens uppdrag hemställa om sådan ändring av förordningen om ändring (SFS l982:866 5 5) av kungörelsen (l97l:86l) om kyrk— liga kostnader, att årlig avstämning sker av lönetillgångar— nas placering att läggas till grund för beräkning av särskild kyrkoavgift.

7.3 Placeringsformer för prästlönefonder

När det gäller utformningen av placeringsregler för prästlö— nefonderna, som huvudsakligen tillkommit genom försäljning av prästboställen, är det allmännas intresse inte begränsat till att kapitaltillgångarna bevaras och i största möjliga ut— sträckning får en värdetillväxt. Fonderna bör även lämna en så hög direktavkastning som möjligt, eftersom det är ett allmänt intresse att den lokala utdebiteringen hålls nere. I den mån de intentioner som låg bakom 1970 års boställsreform skall fullföljas, tillkommer dessutom att placeringsreglerna bör utformas så att medlen, åtminstone inom en lämpligt av— vägd planeringsperiod, också kan vara tillgängliga för för—

värv i rationaliseringssyfte av fastigheter. Man bör samti— digt hålla i minnet att huvudändamålet med förvaltningen av prästlönefonderna är att fondernas avkastning skall användas för samma ändamål som den försålda egendomen varit avsedd för, dvs. i princip till prästerskapets avlöning.

Placeringsreglernas närmare utformning beror sålunda på om man vid förvaltningen av medlen bör fästa den största vikten vid så stor värdetillväxt som möjligt eller vid hög direktav— kastning samtidigt som det måste beaktas att medlen skall vara lätt tillgängliga för återplacering i fast egendom.

Om målsättningen bör vara främst att hålla medel tillgäng— liga för återplacering i fast egendom, bör förvaltningen av medlen koncentreras till en hög direktavkastning i kombina— tion med korta placeringar såsom t.ex. Statsskuldväxlar, bankcertifikat och specialinlåning i bank. Förutsättningarna för en sådan förvaltningsinriktning har dock inte förelegat under senare år. Särskilt gäller det de förvärv som var aktu— ella under åren 1977—80, då stora mängder prästlönefondsmedel hade kunnat placeras och återplaceras i fast egendom i sam— band med vissa stifts förvärv av större skogsegendomar. Dåvarande — och nuvarande — jordförvärvslagstiftning och andra rent politiska skäl omöjliggjorde emellertid en sådan direktanvändning av fondmedlen annat än i begränsad utsträck— ning.

Om förvaltningen av medlen i prästlönefond skall inriktas på en hög direktavkastning i kombination med korta placering— ar, kan, bl.a. mot bakgrund av fondernas ofta ringa storlek, aktier komma i fråga endast i undantagsfall. Beroende på läget på aktiemarknaden kan också önskvärdheten av att ha fondmedel disponibla för rationaliseringsändamål motivera att placering i aktier begränsas.

Frågan om placering i riskkapital såsom aktier är som ut— redningen tidigare påpekat inte bara en fråga om graden av

risktagande och ersättningen härför. Man kommer också in på

frågor som rör den rätt till ägarinflytande som följer med aktieinnehavet. Mera konkret kan man ställa frågan, hur den rösträtt skall utövas som de förvärvade aktierna ger. Skall begränsningar införas vad gäller rätten att förvärva en större post aktier i samma företag? Vad gäller kyrkligt för— valtade fonder tillkommer den omständigheten att man från kyrkligt håll understundom ansett att köp av aktier i vissa företag inte lämpligen bör ske av etiska skäl.

För vissa prästlönefonder med stora banktillgodohavanden kan man f.n. utnyttja möjligheterna till specialinlåning mot högre ränta än på vanlig bankräkning. Högränteperiodens längd är dock svårbedömbar, varför placeringar med sikte på denna typ av avkastning kan leda till viss ryckighet och ibland administrativa olägenheter. Det förtjänar i sammanhanget erinras om ränteutvecklingen under den senaste tioårsperio— den. En "lugnare" placering av kapital är naturligtvis att sätta in medlen på vanlig bankräkning med viss bundenhet i tiden, varigenom något högre ränta erhålles. I tider av högt ränteläge kan denna placeringsform ofta visa sig vara fördel— aktig, om man bortser från olägenheten av att medlen inte är omedelbart tillgängliga för uttag. Möjligen kan särskild överenskommelse träffas med banken i fråga om förmånligare villkor för insättning av medel.

Vid en mera långsiktig inriktning på förvaltningen av större kapitalplaceringar skulle, under vissa förutsättning— ar, särskilda lösningar kunna tänkas. En möjlighet kan t.ex. vara att obligationer ges ut, särskilt riktade till stifts— fonderna och med en garanterad inflationsskyddad avkastning. Dessa obligationer, som staten skulle kunna tänkas emittera, skulle kunna uppfylla såväl avkastnings— som värdebeständig— hetskraven och därigenom ta udden av den skepsis mot place— ringar i värdepapper som, enligt vad nyss sagts, på en del håll präglat synsättet inom kyrkan.

En annan möjlighet är att prästlönefonder förvärvar andelar

i obligationsfonder som inrättas inom ramen för aktiefonds— lagstiftningen (se prop. 1982/83:133). För resp. pastorat torde placering i en sådan Obligationsfond vara lika enkel som insättning på ett vanligt bankkonto. Genom denna lösning skulle de förhållandevis små prästlönefonderna kunna utnyttja stordriftens fördelar utan att förändringar av den svenska kyrkans lokala organisation behövde genomföras. En närbesläk— tad lösning är placering i andelar i aktiefonder enligt aktiefondslagen (l974:931) med huvudsaklig placeringsinrikt— ning på aktier. De här nämnda placeringsformerna är enkla att hantera för pastoraten samtidigt som fondernas krav på god avkastning och riskspridning tillgodoses. Vidare undviks till en del de problem av etisk natur som direkta förvärv av akti— er i vissa fall skulle tänkas medföra för kyrkan.

Oavsett hur det allmännas intressen bäst skall komma till uttryck genom särskilda placeringsregler anser utredningen att det i vart fall måste betonas att fondens storlek är av grundläggande betydelse för möjligheterna till effektiva placeringar. Det kan sålunda synas mindre meningsfullt att placera ett litet fondkapital i aktier eller andra värdepap— per, i synnerhet om kapitalet skall vara lätt tillgängligt för utdelning. Med en stor fondförmögenhet följer, å andra sidan, större möjligheter att göra placeringarna på både kort och lång sikt. En slutsats inställer sig härvid, nämligen att det kan vara ändamålsenligt att flera mindre prästlönefonder i största möjliga utsträckning i placeringshänseende behand— las som en sammanslagen stor fond, varigenom möjligheter till optimal förräntning av de enskilda fondförmögenheterna upp— nås.

Vad gäller prästlönefondsmedlen synes en rationell place— ringsinriktning sålunda förutsätta samverkan inom den kyrkli— ga organisationen. I det följande presenteras tre princip—

iellt skilda modeller för en sådan samverkan, nämligen place—

ring av prästlönefonderna i antingen stiftsfonder eller i kyrkofonden eller i en för hela riket gemensam placerings— fond. Däremot har utredningen inte funnit att enbart en modernisering av nuvarande placeringsregler skulle kunna

åstadkomma den eftersträvade samverkan.

8 MODELLER FÖR PLACERINGSSAMVERKAH

8.1 Placering i stiftsfonder

Olika alternativ erbjuder sig, när det gäller att få till stånd den samverkan inom den kyrkliga organisationen som är nödvändig för att en rationell placeringsinriktning skall kunna uppnås. Ett alternativ är därvid att stiftsnämnden administrerar en uppsamlingsfond inom stiftet. Tänkbart är därvid att bygga på lagstiftningen om prästlönejordsfonder, dvs. fonder som enligt 27 & tredje stycket lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord bildas av medel ur prästlöne— fonder från flera pastorat.

Lagstiftningen om prästlönejordsfonder tillkom år 1942 och hade som bakgrund ett av en särskilt tillkallad sakkunnig avgivet förslag beträffande prästlönefondernas förvaltning (se prop. l942:l42 s. 29 f). Förslaget innebar tillskapande av särskilda stiftsfonder genom tillskjutande av prästlöneme— del. Från dessa fonder skulle förvärv av fastighet sedan kunna ske. Inleverering av lönemedel till en av stiftsmämn— derna i varje stift förvaltad fond skulle enligt den sakkun— nige verkställas först i den mån medlen erfordrades för lik— viderande av fastighetsköp för stiftsfondens räkning. Den inköpta fastighetens avkastning skulle fördelas på de pasto— rat, från vilka lönemedlen ingått i fastigheten, efter stor—

leken av varje pastorats insats.

Den sakkunnige förordade att inköp av stiftsegendomarna skulle ske i den gemensamma stiftsfondens namn, vilken fond därför måste erhålla ställningen av ett särskilt bildat rättssubjekt. Den sakkunnige anförde vidare bl.a. om denna fond (se prop. 1942zl42 s. 31).

Närmast skulle den få karaktär av en genom lagstiftning bil— dad stiftelse, vars ändamål skulle vara att möjliggöra en fördelaktig placering av prästlönefonder i fastigheter. Fondens konstituerande såsom ett eget rättssubjekt förutsät— ter, att för fonden finnes representation, som skall äga tala och svara för fonden. Detta representantskap synes böra utö— vas av de myndigheter, som hava att föra talan för övrig ecklesiastik jord.

Den sakkunniges förslag ledde till att det inrättades stifts—

fonder, benämnda prästlönejordsfonder, som förvaltas av resp. stiftsnämnd /se 27 å tredje stycket lagen (1970:939) om för— valtning av kyrklig jord/. Denna lagstiftning förutsätter frivillig samverkan mellan pastoraten.

Prästlönejordsfonder har framför allt utnyttjats i samband med större gemensamma förvärv av jord— och skogsbruk. Ove Hassler har i skriften Värdebeständig placering av kyrkans

fonder anfört bl.a. följande om lämpliga samarbetsorgan (se

a.a. s. 252).

Vad hindrar att delägarna—pastoraten bildar en nämnd för varje inköpt fastighet och för stiftsnämndens räkning ombe— sörja viss del av förvaltningen? Gäller det annan fastighet, torde det alltid förhålla sig så, att stiftsnämnden icke kan själv åtaga sig den omedelbara förvaltningen. — önskvärt vore vidare, att en samarbetsnämnd bildades av stiftsnämnden och stiftets pastoratsförbund med t.ex. två ledamöter från nämn— den och två från förbundet. Denna samarbetsnämnd skulle ha en dubbel uppgift. Dels skulle den hålla kontakt med pastora— ten, vilka skulle lämna nämnden uppgift på de belopp, som de äro beredda att satsa för fastighetsköp; nämnden skulle också lämna orientering i dessa frågor och beträffande aktuella objekt för inköp. Dels skulle nämnden hålla fortlöpande kon— takt med mäklare och andra, som ha fastigheter att utbjuda. Genom att en sådan samarbetsnämnd mellan stiftsnämnden och stiftets pastoratsförbund kommer till stånd skulle dessa viktiga angelägenheter kunna effektivt bevakas.

Intet torde heller hindra, att en samverkan kommer till stånd mellan flera stift, när det på marknaden utbjudes större objekt, t.ex. brukskomplex, och förvärvet av detta objekt överstiger det enskilda stiftets resurser. I sådant skulle objektet komma att ägas av två eller flera stifts prästlönejordsfonder i samäganderätt. Varje fond skulle för— värva viss andel i objektet och få lagfart för denna andel. Förvaltningen av sådan fastighet skall då också bli gemensam. I praktiken kunde detta tillgå så, att de berörda stiftsnämn— derna och stiftsförbunden tillsatte en mindre styrelse eller att överenskommelse träffades om att den stiftsnämnd, inom vars område objektet är beläget, skulle sköta förvaltningen med redovisningsskyldighet till det andra eller de andra stiften.

Även ett samarbete på riksplanet kunde möjligen vara önsk— värt med en central nämnd, bestående av ledamöter, utsedda av biskopsmötet, stiftsjägmästarnas förening och Svenska Pasto— ratens Riksförbund. Denna nämnd skulle kunna skaffa sig en vidare överblick såväl över de fondkapital, som funnos att placera, som över utbuden av fast egendom. Möjligen skulle denna nämnd även kunna ge stiftsnämnderna och pastoraten en viss service beträffande värderingen av fastigheter m.fl. angelägenheter.

I den mån modellen med stiftsfonder skall kunna innebära några mera påtagliga förändringar av nuvarande förhållanden synes den förutsätta att pastoraten åläggs att placera samt— liga prästlönefondsmedel i resp. stiftsfond och att den eko— nomiska förvaltningen sålunda samlas hos stiftsnämnderna.

Med tanke på de bakomvarande intresseinriktningarna skulle dock skilda krav på medinflytande i placeringsfrågorna kunna uppkomma. Tillgodoseende av sådana krav skulle sannolikt leda till mer eller mindre komplicerade lösningar. Med hänsyn härtill och då stiftsnämnderna själva inte förfogar över någon mera omfattande kompetens att förvalta fondkapital av den omfattning det här skulle bli fråga om, anser utredningen

inte att den nu skisserade modellen bör förordas.

8.2 Placering i kyrkofonden

Kyrkofonden bildades år 1914. Syftet med bildandet av fonden var att denna skulle bidra till utjämning av prästerskapets villkor över hela riket. Fonden kom att fungera som en cen— tral prästlönekassa. Utgifterna för prästlöner m.m. skulle i princip balanseras mot kyrkligt—kommunala skatteuttag. Be— skattningen för prästlöneändamål fixerades och bibehölls väsentligen mycket högre än som motsvarade de totala utgif— terna för prästlöner o.d. Även skatteunderlagets tillväxt medförde en stigande kapitalbehållning i kyrkofonden.

Enligt 1927 års prästlöneregleringssakkunniga saknade en fortgående kapitalanhopning hos kyrkofonden fäste i grunderna för lagstiftningen samtidigt som den stred mot allmänt följda statsfinansiella principer (se SOU 1929:39 s. 43). De sakkun— niga föreslog mot bakgrund härav att ett nytt system skulle inrättas för finansieringen av bl.a. prästlöner. Systemet förutsatte att man årligen upprättade en för hela riket av— sedd prästlönebudget. Församlingsbidragen skulle bli den reglerande faktorn. Kyrkofondens kapital skulle dock bibehål— las oförändrat. Förslaget resulterade inte i någon lagstift— ning.

Kyrkofondens fasta inkomster utgörs numera av dels en årlig statlig ersättning för prästerskapets till statsverket in— dragna tionde m.m., dels inkomst av de av stiftsnämnderna förvaltade kyrkofondsfastigheterna, dels ränta och annan vinst på kyrkofondens övriga tillgångar, dels särskild kyrko— avgift, dels allmän kyrkoavgift som utgör fondens största inkomstkälla. Under den senaste tioårsperioden har en lång— siktig tillväxt av fonden — utöver penningvärdeförändringen — ägt rum. Kyrkofonden hade den 30 juni 1983 tillgångar till ett bokfört värde av 415 milj. kr.

Den centrala roll som kyrkofonden spelar i den kyrkliga

ekonomin aktualiserar enligt utredningens mening frågan, om

denna fond kan utnyttjas som bas för, om inte all, så större delen av den kyrkliga fondförvaltningen. En sådan lösning skulle ligga i linje med den av utredningen i det föregående

förordade lösningen att fonder bör samförvaltas i största möjliga utsträckning. Eftersom medlen i kyrkofonden och med— len i prästlönefonderna har att tillgodose väsentligen samma ändamål, kunde den från rent administrativ synpunkt mest rationella lösningen av fondförvaltningen synas vara att medlen i prästlönefonderna tillförs kyrkofonden.

En lösning av nu skisserad art har också aktualiserats vid skilda tillfällen under det kyrkliga reformarbetet. Sålunda

avgav kammarkollegiet den 3 juli 1940 ett förslag i denna

riktning. Förslaget innebar bl.a. följande (se prop. 1942zl42 s. 14).

Samtliga prästlönefonder skulle inlevereras till kyrkofonden, dock skulle av praktiska skäl smärre fonder upptill 2 000 ä 3 000 kr. undantas från leveransskyldighet. Beträffande sist— nämnda fonder, som sålunda skulle kvarbli under pastoratens förvaltning borde föreskrivas, att viss del av avkastningen skulle läggas till kapitalet. — Kyrkofonden tillförd lokal avlöningstillgång skulle sålunda efter verkställd uppskatt- ning omsättas i areal åkerjord (boställskapital). Boställs— kapital skulle förklaras äga samma natur, som det boställe, varifrån det härflutit. För boställskapitalet ansvarade kyrkofonden, varur till pastoratet årligen skulle utgå ett belopp motsvarande den för året på boställskapitalet belöpan— de avkastningen (boställsränta). För kyrkofondens medel skulle inköpas fastigheter.

De för kyrkofondens medel förvärvade fastigheterna skulle förvaltas och disponeras som allmänna kyrkohemman. Med undan— tag för själva penningförvaltningen, som tillkom statskonto— ret såsom förvaltare av kyrkofonden, skulle all övrig av fondernas indragning till kyrkofonden föranledd redovisning och förvaltning åligga de särskilda stiftsnämnderna. Dessa skulle sålunda övervaka inlevereringen av fonderna till statskontoret och hålla bokföring över dessa fonder, verk— ställa uppskattning till åker av fonderna, fastställa bo— ställskapital och avkastningsprocent, uträkna och i avräk— ningslängd med kyrkofonden tillgodoföra pastoraten avkast— ningen å boställskapitalen. Vidare skulle det åligga stifts— nämnderna att, utom själva förvaltningen av fastigheterna, var i sin ort verkställa utredning samt till Kungl. Maj:t avgiva förslag till inköp av fastigheter.

Ifrågavarande medel skulle emellertid även kunna placeras lokalt. Dylik användning borde kunna äga rum såväl innan fonderna inlevereras till kyrkofonden som genom återbäring till pastoratet av tidigare inlevererade medel.

Fastigheter, som inköptes för kyrkofondens räkning, skulle förvärvas och lagfaras för Kungl. Maj:t och Kronan. De lokalt inköpta fastigheterna skulle äga enahanda natur och dispone— ras på samma sätt som det boställe, varifrån inköpsmedlen influtit, och det skall ankomma på Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall bestämma, vilket rättssubjekt som skulle för— värva fastigheten.

Förslaget att medlen i prästlönefonderna skulle tillföras kyrkofonden resulterade inte i någon lagstiftning. Av in— tresse i sammanhanget är att kyrkofonden sedan den 1 januari 1983 har egen styrelse; se förordningen (l982z867) med in— struktion för kyrkofondens styrelse. Kyrkofondens styrelse fullgör de förvaltningsuppgifter som enligt lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader och förordningen (l97l:861) om kyrkliga kostnader ankommer på styrelsen. Kyrkofonden förvaltas i övrigt av kammarkollegiet. I frågor av större vikt bör kam— markollegiet samråda med kyrkofondens styrelse.

Styrelsens kansligöromål fullgörs av kammarkollegiet. Föredragningen ankommer i första hand på den tjänsteman i kammarkollegiet som kollegiet utser.

Den för kyrkofonden tillsatta styrelsen skall bestå av en ordförande och sex andra ledamöter. För ledamöterna skall finnas lika många ersättare. Ordföranden och tre ledamöter samt ersättare för dem utses för tre år av regeringen. Tre ledamöter samt ersättare för dem utses av kyrkomötet.

Enligt utredningens mening kunde en rationell lösning i och för sig vara att överföra prästlönefondsmedlen till kyrkofon— den och låta styrelsen för denna ansvara för förvaltningen av de sålunda sammanslagna tillgångarna. En sådan lösning skulle dock innebära att prästlönefondsmedlens anknytning till resp. pastorat helt upphörde. Vidare skulle för de olika pastoraten

det ekonomiska utfallet av en sådan lösning bero på den aktu—

ella fördelningen mellan prästlönefondsmedel och andra löne— tillgångar och därmed medföra orättvisor pastoraten emellan. Lösningen skulle innebära helt ändrade förutsättningar för finansieringen av systemet för ekonomisk utjämning mellan kyrkliga kommuner. Om samma finansieringssystem skall tilläm— pas på samtliga prästlönetillgångar, torde lösningen förut— sätta genomgripande förändringar i förvaltningen av den kyrk— liga jorden. Sålunda torde även de prästlönetillgångar som är placerade i fast egendom eller andel i sådan egendom, f.n. med ett sammanlagt taxeringsvärde överstigande 2,3 miljarder kr., behöva överföras till kyrkofondens förvaltning. Därmed skulle landets ca 1 100 pastorat förlora en av sina väsentli— gaste uppgifter. En sådan omfattande förändring av den kyrk— liga strukturen förutsätter långt mer djupgående överväganden än vad som kan ske inom ramen för denna utredning. Därigenom får tanken från utredningens sida att överföra medlen till

kyrkofonden anses ligga utanför utredningsuppdraget. 8.3 En för hela riket gemensam placeringsfond

Utredningen har i det föregående diskuterat två alternativa vägar att åstadkomma en mera rationell förvaltning av präst— lönefondsmedlen. Inget av dessa alternativ har dock ansetts godtagbart. Ett tredje alternativ skulle kunna vara att till— skapa en särskild, för hela riket gemensam placering av med— len i prästlönefonderna. Tanken att centralisera förmögen— hetsförvaltningen av prästlönefonderna är i och för sig inte ny och har bl.a. framförts i motioner till 1983 års kyrkomöte (se kyrkomötets skrivelse l983:38, som redovisas under av— snitt 4 i detta betänkande).

Medlen skulle sålunda kunna samlas i en gemensam place— ringsfond. Fonden skulle ägas gemensamt av dem som äger prästlönefondsmedlen och de skulle därvid äga del i de gemen— samma tillgångarna och dessas avkastning efter förhållandet

mellan marknadsvärdet av vad var och en tillskjutit och de samfällda tillgångarnas motsvarande värden. Varje prästlöne— fond som ingår i den gemensamma fonden skulle ha sin bestämda andel i hela den samfällda förmögenhetsmassan, varför föränd— ringar i de olika objektens värde inte skulle rubba den pro— centuellt beräknade andelen. Naturligtvis inträder vid till— komsten av nya delägare en förskjutning av andelarnas storlek för de äldre delägarna. Andelen, dvs. relationstalet och inte det bokförda värdet, av den gemensamma placeringsfondens marknadsvärde skulle alltså bli det vid varje tidpunkt aktu— ella uttrycket för prästlönefondens ställning.

Ove Hassler har pekat på en med den gemensamma placerings— fonden snarlik lösning, nämligen möjligheten av att ett hol— dingbolag i form av en ekonomisk förening bildas (se Ove Hassler, Värdebeständig placering av kyrkliga fonder,

5. 253). Hassler har därvid anfört.

Övervägas bör även möjligheten att bilda ett holdingbolag i form av en ekonomisk förening. Pastorat och församlingar skulle gå in som medlemmar i föreningen och där för sina fondmedel förvärva andelar i föreningen. Vinsten skulle utde— las på andelarna efter insatsernas storlek. När det gäller prästlönefondsmedel, måste ansökan göras hos domkapitlet om godkännande av föreningsandelen som placeringsobjekt.

Ett holdingbolag skulle kunna ägna sig antingen åt en all— sidig placeringsverksamhet (fastigheter av skilda slag, obli- gationer, aktier, bruttokraft) eller åt ett speciellt för— valtningsområde, t.ex. placering i annan fastighet. I det senare fallet skulle verksamheten bli så omfattande, att nya fastigheter kunde inköpas med korta intervaller.

Ett holdingbolag skulle erbjuda flera fördelar. Även mindre fonder skulle kunna placeras där. Fondmedel av olika slag kunde placeras, inte endast prästlönefondsmedel. Delägarna skulle tillförsäkras inflytande i bolaget, vilket korrespon— derar med den kommunala självstyrelsen. Detta inflytande skulle kunna utövas av stiftsvis valda fullmäktige.

Utredningen, som funnit det samhällsekonomiskt motiverat att lägga fram ett förslag till samordnad fondförvaltning, har

vid övervägande av de olika lösningar, som kan tänkas för att

få till stånd en mera rationell förvaltning av präätlönefond- erna, av rationalitets— och effektivitetsskäl stannat för alternativet med en för hela riket gemensam placgringsfond för prästlönefonderna. Denna fond kan lämpligen benämnas Svenska kyrkans fond. Prästlönefonderna förvaltas i dag av pastoraten. Utredningen anser att den grundläggande formen för förvaltningen bör bibehållas. Några förändringar från äganderätts- eller dispositionssynpunkt med avseende på fond— tillgångarna är inte åsyftade. Man behöver därför inte gå in på den komplicerade frågan om äganderätten till den egendom som pastoraten förvaltar.

Den centrala uppgiften för utredningen har varit att finna en form för placering av prästlönefondsmedlen som leder till största möjliga effektivitet i fråga mn avkastning och för— valtning av dessa. Samtidigt har utredningen, som nyss påpe— kats, eftersträvat att inte orsaka rubbningar i de ägande— rättsförhållanden som nu råder. Genom att söka åstadkomma inflytande för de nuvarande förvaltarna, pastoraten, i den gemensamma placeringsfonden kan den angivna målsättningen tillgodoses.

Utredningen föreslår vissa placeringsföreskrifter men har dock inte detaljutformat dessa utan inom vissa ramar lämnat öppet för fondförvaltaren att själv bedöma hur fondtillgång— arna skall placeras. Placeringsföreskrifterna framgår närmare av utredningens förslag till särskild lag om Svenska kyrkans fond och författningskommentaren till denna. Som framgår av förslaget blir det möjligt för förvaltaren att placera fond— medlen i en rad alternativa placeringsobjekt, däribland akti— er, förlagsbevis och obligationer. Utredningen anser dock, som framgår av författningskommentaren, att möjligheten att

placera medel i aktier och närbesläktade placeringsobjekt bör

begränsas på grund av den risk som kan sägas vara förenad med dessa placeringsformer.

En av styrelsens huvuduppgifter bör vara att övervaka att placeringsverksamheten inte kommer i konflikt med stiftsnämn— dernas möjligheter att utan dröjsmål skaffa tillgång till medel ur placeringsfonden för fastighetsförvärv. Av denna anledning bör placeringarna till lämplig del göras i lätt realiserbara tillgångar.

Utredningens förslag skall ses mot bakgrund främst av önskemålet att få till stånd en på ekonomiska grunder så effektiv förvaltning som möjligt av prästlönefonderna.

Utredningen vill emellertid också framhålla betydelsen av att

placeringarna sker med tillbörligt beaktande av att behovet av strukturrationalisering beträffande kyrkans innehav av fast egendom på lämpligt sätt tillgodoses.

Den gemensamma placeringsfonden bör förestås av en styrel— se. Utredningen har därvid övervägt, om inte fonden borde ha identisk styrelse med kyrkofonden. Kyrkofondens styrelse tillkom så sent som den 1 januari 1983 och får ses som resul— tatet av strävandena att låta kyrkan få en mera aktiv del i fondförvaltningen. Kyrkofondsstyrelsen har emellertid tillagts även andra beslutsfunktioner än dem som har avseende på placeringsfrågor. Styrelsen skall sålunda bl.a. avge för— slag beträffande den allmänna kyrkoavgiftens nivå samt för— dela bidrag till rikskyrkliga ändamål. Någon exklusiv kompe— tens i placeringsfrågor har kyrkofondsstyrelsen inte heller. Eftersom placeringsbehovet avser betydande ekonomiska värden och med hänsyn till de blandade funktioner som tillagts kyr— kofondsstyrelsen, anser utredningen det inte lämpligt att utnyttja denna för de placeringsuppgifter som här är ifråga. Nu angivna skäl har utredningen funnit tillräckliga för att inte föreslå att kyrkofonden och den gemensamma placerings—

fonden skall ha gemensam styrelse.

Vad beträffar storleken och sammansättningen av styrelsen för den gemensamma placeringsfonden anser utredningen, i likhet med vad som gäller beträffande kyrkofondsstyrelsen, att placeringsfondens styrelse bör bestå av ordförande och sex andra ledamöter. För ledamöterna bör finnas lika många ersättare. Ordföranden och ersättare för denne bör utses av regeringen. Därigenom tillförs styrelsen en opartisk ledamot samtidigt som det allmännas intresse av insyn i styrelsens arbete tillgodoses. Med hänsyn till de ofta kanplicerade rättsliga spörsmål som kan uppkomma vid sidan av de rent placeringsmässiga uppgifterna kan det vara lämpligt att ord— föranden besitter juridisk kompetens. Av hänsyn till intres— set av att man i största möjliga utsträckning bibehåller inflytande för de nuvarande fondförvaltarna bör styrelsens ledamöter i övrigt bestå av representanter för pastoraten. Av praktiska skäl är det inte möjligt att låta varje pastorat bli representerat i styrelsen. Det bör i stället ankomma på kyrkomötet att utse företrädare för pastoraten.

Som tidigare påpekats utövar stiftsnämnderna viss tillsyn över förvaltningen av prästlönefonderna. Enligt 86 & förord— ningen om förvaltning av kyrklig jord skall nämligen stifts— nämnden föra förteckning över pastoratens prästlönefonder. I förteckningen skall anges, så långt det kan ske, från vilken fastighet fonderat belopp härrör, samt för varje utbetalning av fonderat belopp dels från vilken fastighet beloppet här— rör, dels för vilket ändamål utbetalningen sker. Det åligger pastorat att lämna stiftsnämnden de uppgifter som nämnden behöver för att föra förteckningen. Med hänsyn till stifts— nämndernas myndighetsuppgifter talar övervägande skäl för att stiftsnämnderna även i det föreslagna systemet med en gemen— sam placeringsfond bör föra förteckning över pastoratens

prästlönefonder.

För att så långt möjligt ge garantier för att fondverksam— heten sköts på rätt sätt måste även andra bestämmelser om tillsyn finnas. Utredningen föreslår därför att Svenska kyrkans fond skall stå under tillsyn av bankinspektionen. Inspektionen har redan nu tillsyn över bl.a. bankinstituten, andra kreditinstitut, aktiefondsverksamhet, fondkommissionär— er och fondbörsen. En tillsyn över Svenska kyrkans fond kom— mer att innebära näraliggande arbetsuppgifter för inspektion— en och i stor utsträckning vara av samma beskaffenhet som tillsynen över aktiefonder enligt aktiefondslagen.

Som framgår av det ovan anförda kan skilda insyns— eller tillsynssystem tillsammans sägas tillgodose intresset av att placeringsfondens verksamhet utövas effektivt och i överens— stämmelse med god affärssed. Med hänsyn till placeringsfon— dens karaktär har utredningen dock funnit det motiverat att placeringsfondens tillgångar skall omhänderhas av förvarings— bank, vilket är i linje med vad som gäller enligt aktiefonds— lagstiftningen.

Utredningen föreslår dessutom att det införs en skyldighet för styrelsen att lämna offentlig redovisning för förvalt— ningen av fonden. Publicitet i fråga om fondens förvaltning anser utredningen vara ett av de effektivaste medlen mot missbruk. En sådan redovisning kan vara ett lämpligt komple— ment till den tillsyn som statliga myndigheter direkt eller indirekt utövar. Redovisningen bör inte ske med alltför långa mellanrum. Styrelsen bör inte i onödan lägga ned kostnader på olika redovisningar. Mot bakgrund av att placeringarna i allmänhet torde bli långsiktiga till sin karaktär föreslår utredningen att styrelsen skall vara skyldig att avge berättelse om verksamheten minst en gång per år. Berättelsen skall på lämpligt sätt hållas tillgänglig för de i verksamheten intresserade.

Av vad som i det föregående sagts om fondens struktur och

kravet på att fonden skall förestås av en styrelse med upp—

gift bl.a. att svara för placeringspolitiken följer att fon— den tillerkänns ett stort mått av kvalificerade funktioner. Utredningen anser därför att placeringsfonden skall ha rätts— kapacitet, dvs. möjlighet att uppträda som självständigt rättssubjekt. Styrelsen äger sålunda företräda fonden i frå- gor som gäller avtal, tvister m.m.

En huvudfråga vid utformandet av en ny central fondför— valtning är, om anslutningen till denna skall göras frivillig eller obligatorisk. Emot en obligatorisk anslutning talar främst sådana skäl som att åtgärder som syftar till gemensam— ma lösningar av betydelse för värdetillväxt och avkastning i regel bygger på frivilliga överenskommelser. Vill man å andra sidan åstadkomma största möjliga effektivitet i kapitalför— valtningen, kan en obligatorisk anslutning till den gemensam— ma placeringsfonden övervägas. I sammanhanget förtjänar att erinras om att de placeringar som på frivillig väg skett av prästlönefondsmedel i andelar i aktiefond inte kan anses ha nått åsyftad omfattning. Utredningens överväganden på denna punkt har lett till slutsatsen, att en anslutning till den föreslagna förvaltningen av en gemensam placeringsfond bör vara obligatorisk.

Även om det från rationell synpunkt kan ifrågasättas, om på frivillig väg tillskapade kyrkliga aktiefonder bör fort— sätta sin verksamhet efter bildandet av den gemensamma place— ringsfonden, behöver dock tillkomsten av sistnämnda fond inte innebära att de på frivillig väg bildade kyrkliga aktiefon— derna inte längre skulle fylla ett syfte och därför bör av— vecklas. En bidragande orsak härtill är att den gemensamma placeringsfonden skall kunna placera sina tillgångar i bl.a. andelar i aktiefonder. Vidare kan de kyrkliga aktiefonderna inriktas på att söka underlätta förvaltningen av det stora fondkapital av annat slag som finns inom Svenska kyrkan på både central, regional och lokal nivå, t.ex. donations— och

gravfonder.

Som framgår av det tidigare anförda uppgick prästlönefonderna vid utgången av år 1981 till omkring 340 milj. kr. Övriga prästlönetillgångar, dvs. tillgångar placerade i fast egendom eller andel i sådan egendom, hade vid samma tillfälle ett sammanlagt taxeringsvärde om 2,3 miljarder kr. Prästlönefon— dernas samlade betydelse på kapitalmarknaden torde inte komma att bli av den arten att anledning finns att föreslå regler med avseende på deras funktion i detta hänseende.

Förslaget att andra lönetillgångar än dels fast egendom, dels andel i sådan egendom och dels andra tillgångar i präst— lönejordsfond än fast egendom skall vara placerade i en gemensam placeringsfond får till följd att de procenttal för olika egendomsslag som bildar utgångspunkten för beräkning av den särskilda kyrkoavgiften kan — såvitt avser andra löne— tillgångar än de nyss nämnda — ersättas av ett enda procent— tal avseende placeringen i den gemensamma placeringsfonden. Detta procenttal bör bestämmas så att en omläggning till den nya placeringsformen framstår som motiverad från ekonomisk synpunkt. En närmare redovisning av denna fråga lämnas i författningskommentaren.

Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 1985. En närmare motivering för den före—

slagna tidpunkten lämnas i författningskommentaren.

9 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN BETRÄFFANDE PLACE— RINGSREGLER FÖR FÖRSAMLINGSKYRKAS FASTIGHETSFOND

OCH DOMKYRKAS FASTIGHETSFOND

I det föregående har redovisats utredningens förslag och överväganden beträffande placeringsregler för prästlönefon— der. Vad gäller de kyrkliga fastighetsfonderna skall utred— ningen i det följande ta upp motsvarande frågeställning. Beträffande dessa fonder har en utförlig redogörelse lämnats i avsnitt 1, vartill här hänvisas.

Utredningen har från stiftsnämnderna — som enligt förord— ningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord skall vara tillsynsorgan för fastighetsfonderna — begärt in uppgifter om fondmedlens storlek och placering. Med ledning av den för— teckning som stiftsnämnderna skall föra över medelstillgång— arna enligt nämnda förordning hade utredningen förväntat sig erhålla ett samlat material av betydelse för en bedömning av det sammanlagda fondkapitalet och dess placering. Inkomna svar och vad utredningen i övrigt inhämtat utvisar dock att nära nog ingen stiftsnämnd för sådan förteckning som är före— skriven i nyssnämnda förordning. Några stiftsnämnder har i anledning av utredningens skrivelse valt att tillskriva samt— liga församlingar i stiftet och begära in besked, huruvida församlingen förvaltar nu aktuell typ av fastighetsfond. Enligt vad dessa stiftsnämnder meddelat utredningen uvisar de från församlingarna inkomna svaren att de personer som har

hand om församlingarnas förvaltning ibland sammanblandar

begreppen prästlönefond, församlingskyrkas fastighetsfond och fond som numera regleras enligt lagen (l982:1052) om försam— lingar och kyrkliga samfälligheter. Andra stiftsnämnder baserar, i avsaknad på dokumentation, sina svar på vad tjänstemän vid stiftsnämnden kunnat erinra sig.

Nämnda omständigheter medför att de till utredningen inkom— na uppgifterna måste tas med stor försiktighet. De insända svaren utvisar följande i fråga om fastighetsfondernas stor— lek och hur dessa är placerade. Uppgifterna avser förhållan—

dena den 1 januari 1981.

Tabell 1

Domkyrkas fastighetsfond

Stift Totalt fondkapital Annan placering i kr. än i bank

Uppsala 1 069 235 —— Linköping 117 167 —— Skara 131 081 ——

Strängnäs 979 874 —— Lund 9 031 166 567 955 i aktier, 5 000 i räntebärande

statsobligationer, 6 570 068 i utlån. t. församl. och

789 660 övr. plac.

Tabell 2

Församlingskyrkas fastighetsfond

Stift

Uppsala

Linköping Lund

Göteborg Karlstad

Härnösand

Totalt fondkapital i kr.

56 860

2 320 121 6 622 829

2 069 041 566 284

54 326

Annan placering än i bank

43 500 utlån. t. församl.

48 000 i räntebärande statsobligationer, 245 306 i utlån. t. församl. och 360 000 övr. plac.

284 000 i andelsskog

Det allmännas intresse när det gäller förvaltningen av

församlingskyrkas fastighetsfond och domkyrkas fastighetsfond

är av annan art än vad gäller prästlönefonderna, vilkas

förvaltning, åtminstone till en del, är ett led i

stiftsnämndernas arbete att strukturrationalisera det

kyrkliga fastighetsinnehavet. Vad gäller domkyrkas resp.

församlingskyrkas fastighetsfond synes det allmännas intresse

begränsa sig till bevarandet av egendomen.

Mot bakgrund av vad utredningen enligt ovan inhämtat om hur

stiftsnämndernas tillsyn över förvaltningen av nu aktuella

fondmedel i praktiken utövas kan det enligt utredningens mening starkt ifrågasättas det meningsfulla i att behålla

nuvarande regler om tillsyn. En effektiv tillsyn förutsätter

givetvis att stiftsnämnderna gjort en noggrann kartläggning

av samtliga fastighetsfonder. Sådan kartläggning har inte

gjorts. Därtill kommer att begreppet församlingskyrkas

fastighetsfond i många fall för församlingarna synes inrymma svåra tillämpningsproblem.

I sammanhanget kan omnämnas att kammarkollegiet såsom pro— jektledare tillsammans med statskontoret och stiftsnämnden i Uppsala stift genomfört en förstudie under benämningen "Kyrie — ett fastighetsregister för den kyrkliga jorden". Enligt denna studie är det tänkta registret avsett att även omfatta en registerfunktion för domkyrkas och församlingskyrkas fas— tighetsfond. Ett sådant register skulle kräva en fullständig kartläggning av nu aktuella fastighetsfonder.

Någon enhetlig bild föreligger inte av fastighetsfondsbe— ståndet vare sig i dess helhet eller beträffande däri ingå— ende enheter. Enligt utredningens uppfattning måste vidare

den i det föregående berörda kartläggningen komma till stånd. Därjämte bör rent ecklesiastika frågor lösas, t.ex. frågan mn dispositionsrätt till fondtillgångarna, vissa administrativa angelägenheter osv. Först därefter kan det bli aktuellt att ta ställning till placeringsfrågorna. Utredningen förordar att dessa frågor blir föremål för särskild översyn. I avbidan på resultatet av sådan översyn ter sig någon ändring i nuvar— ande placerings— och förvaltningsregler inte meningsfull, och utredningen anser sig i konsekvens härmed inte böra lägga fram något förslag till placering av nu aktuella

fastighetsfondstillgångar.

10 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER

Lag (0000:000) om Svenska kyrkans fond

___—___—

Förebild till bestämmelserna i denna lag har hämtats bl.a. från lagstiftningen om aktiefonder enligt aktiefondslagen (l974:931). Utredningen har övervägt att, i stället för att utforma en särskild lag för den föreslagna placeringsfonden (Svenska kyrkans fond), göra erforderliga hänvisningar till annan lagstiftning, främst då till aktiefondslagen. Med hän— syn till önskvärdheten att få till stånd en överskådlig lag- stiftning har det emellertid synts utredningen mest praktiskt och ändamålsenligt att samtliga bestämmelser om Svenska kyr—

kans fond finns direkt angivna i en och samma lag.

Allmänna bestämmelser

Denna paragraf innehåller en definition av begreppet Svenska kyrkans fond, som anges vara en fond för placering av medel som ingår i prästlönefonderna. Fonden ägs gemensamt av dem som äger prästlönefondsmedlen. Som utredningen närmare ut— vecklat i avsnitt 1 i detta betänkande om prästlönefonder och

andra kyrkligt förvaltade fonder, kan ägare till prästlöne—

fondsmedel vara eller anses vara församlingskyrka, staten eller församling eller pastorat (kyrklig samfällighet).

Utredningen har funnit det naturligt att delägarskapets storlek ställs i relation till storleken av det prästlöne— fondskapital som tillförts den gemensamma placeringsfonden (Svenska kyrkans fond). De som tillskjutit kapital till prästlönefonderna äger sålunda gemensam del i placeringsfon— den i förhållande till storleken på det till denna fond till— skjutna kapitalet, dvs. den ifrågavarande prästlönefonden.

Den gemensamma placeringsfondens sammansättning anges när— mare i 3 &. Beräkning av värdet av andelarna i den gemensamma fonden synes kunna ske med relativt långa intervaller. Be— räkningen kompliceras emellertid av att tillskotten till och uttagen från placeringsfonden sker vid olika tidpunkter samt av att placeringsfonden undergår fortlöpande värdeförändring— ar.

Det föreslagna andelssystemet innebär inte någon princip— iell nyhet. Ett liknande system är föreskrivet i bl.a. 28 och 29 55 förordningen (l971:860) om förvaltning av kyrklig jord.

Som framgår av 27 & lagen om förvaltning av kyrklig jord kan medel från flera pastorat bilda prästlönejordsfond för inköp av prästlönefondsfastighet. Prästlönejordsfond förval— tas av stiftsnämnden. Med hänsyn till innehållet i 92 5 för— ordningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord har ut— redningen inte funnit det motiverat att även prästlönejords— fonderna skall ingå i Svenska kyrkans fond. 92 5 nämnda för— ordning föreskriver bl.a. att ersättning, enligt 26 5 lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord, som härrör från prästlönefondsfastighet får behållas av stifts prästlöne— jordsfond och användas till inköp av fast egendom, om det kan antas att köp kommer till stånd inom en nära framtid. I annat

fall skall ersättningen tillföras pastoratens präst

lönefonder i förhållande till pastoratens andel i fastighet—

en.

2 3

I paragrafen stadgas att pastorat uppbär avkastning ur place— ringsfonden i förhållande till den andel av fonden som delä—

garna med prästlönetillgångar inom pastoratet har. Vilka som

är att betrakta som sådana delägare som har prästlönetill—

gångar inom ett pastorat har angetts i kommentaren till 1 5.

I paragrafen anges vilken egendom som ingår i placeringsfon- den. I denna ingår de medel som överförs från prästlönefon— den. Vidare ingår de värdepapper som anskaffats för medlen såsom aktier, andelar i aktiefonder och obligationer liksom ersättning för sådan egendom, t.ex. likvid för försålda värdepapper eller nya värdepapper som inköpts för sådana medel. Till fonden hör även dess avkastning, dvs. som regel räntor och utdelningar samt sådana rättigheter av olika slag, t.ex. teckningsrätter, som härflyter ur de i fonden ingående

värdepappren. Förebild till bestämmelserna har hämtats från

aktiefondslagstiftningen (se prop. l974:128 s. 110).

4 5

Enligt det framlagda förslaget skall Svenska kyrkans fond uppträda som särskilt rättssubjekt. Fondens associations— rättsliga form liknar närmast en stiftelse, men dess organi— sation och verksamhet är exklusivt reglerad i lagen om Sven— ska kyrkans fond. Såtillvida kan fonden jämföras med AP—fon—

den, som även den är exklusivt reglerad'i särskild författ—

ning.

Stiftelseformen är knappast lämpad för sådan ekonomisk verksamhet som det här gäller och som förutsätter ständiga betalningsströmmar till och från fonden. Ett led i verksam— heten är att fonden tar emot kapital för placering och pas— toraten får tillbaka fondmedel för att kunna återinvestera i fast egendom.

I sammanhanget bör erinras om att det föreligger vissa grundläggande skillnader mellan Svenska kyrkans fond och aktiefonder enligt aktiefondslagstiftningen. Svenska kyrkans fond är ett eget rättssubjekt till skillnad från aktiefonder. Vidare är Svenska kyrkans fond, i motsats till aktiefonder, inte avsedd för placeringar från allmänheten. Dessutom utgör fonden enligt föreslagen lydelse av 27 5 lagen om förvaltning av kyrklig jord ett obligatorium, innebärande skyldighet för förvaltarna av prästlönefonder att föra över prästlönefonds— medlen från Svenska kyrkans fond för placering av tillgångar—

na.

5 9

I paragrafen slås fast att Svenska kyrkans fond skall stå under tillsyn av bankinspektionen. Härigenom möjliggörs en fortlöpande kontroll av att fondens verksamhet utövas på ett för fonddelägarna tillfredsställande sätt. Närmare föreskrif—

ter om tillsyn lämnas i 22—24 åå.

Om styrelse 6 5

I 6—8 åå regleras vissa styrelsefrågor. I 6 5 anges att an— svaret för placering av fondens tillgångar skall åvila en för

Svenska kyrkans fond utsedd styrelse.

Bestämmelserna har berörts i den allmänna motiveringen under avsnitt 8.3. Som framgår av vad där anförts bör, av hänsyn till intresset av att man i största möjliga utsträckning bibehåller inflytande för de nuvarande fondförvaltarna, sty— relsen bestå av företrädare för pastoraten. Av praktiska skäl är det inte möjligt att låta varje pastorat bli representerat i styrelsen. Det bör i stället ankomma på kyrkomötet att utse sådana företrädare.

Vad beträffar storleken och sammansättningen av styrelsen för den gemensamma placeringsfonden har även dessa frågor kommenterats under den allmänna motiveringen, avsnitt 8.3.

7 5

I samband med att utredningen anfört allmänna synpunkter på styrelsens verksamhet har utredningen framhållit vikten av att medel som är investerade i Svenska kyrkans fond förvaltas på ett betryggande sätt. Mot bakgrund härav har utredningen föreslagit regler som syftar till att tillgodose intresset av att placeringsfondens verksamhet utövas effektivt och i över- ensstämmelse med god affärssed. Utredningens förslag förut— sätter att styrelsen är ytterst ansvarig för förvaltningen av fonden. Det får förutsättas att styrelsen, även om den står ansvarig för fondens verksamhet i förhållande till andra rättssubjekt och inför fonddelägarna, delegerar det direkta handhavandet av placeringsärendena på lämpligt sätt. Före— bilder finns härvid bl.a. från den praktiska tillämpningen av aktiefondslagstiftningen, där den löpande förvaltningen inom fondbolaget väsentligen handhas av verkställande direktören, ibland med hjälp av ett särskilt av styrelsen tillsatt place— ringsutskott. Det förefaller lämpligt att den löpande verk— samheten inom fonden ombesörjs av en administration som byggs

på i huvudsak liknande grund som den inom ett förvaltningsbo—

lag.

Delegeringen av det direkta placeringsansvaret innebär, som nämnts, inte att styrelsen fritas från det yttersta ansvaret för verksamheten. I förhållandet mellan fonddelägarna, sty— relsen och förvaringsbank (se 10 5) kommer förvaringsbanken att ha den mera passiva uppgiften att förvara fondens till— gångar och se till att dessa inte används för ovidkommande ändamål. Styrelsen däremot har att under iakttagande av vad i lagen eller eljest finns stadgat självständigt och i eget namn förvalta fonden.

På sätt framgår av 14 och 15 Så kan fondens tillgångar placeras i aktier. Olika möjligheter står till buds när det gäller att lösa frågan om utövande av rösträtten för aktier. Styrelsen företräder fonden utåt och skulle därför kunna tänkas ombesörja utövandet av rösträtten. Särskild delegering till enskild styrelseledamot efter förebild av aktiefondsla— gen kan därvid tänkas liksom också att styrelsen beslutar att inte utöva rösträtt. En sterilisering av rösträtten för akti— erna skulle emellertid kunna medföra att övriga aktier i bolaget får ett ökat röstvärde i förhållande till aktiestock— en med därav följande möjlighet till ökat inflytande i bola— get för innehavare av en större minoritetspost av aktier. Alternativet att låta styrelsen utöva rösträtten kan i och för sig innefatta fara för maktkoncentration. Riskerna i detta hänseende bör dock inte överdrivas främst med hänsyn till att styrelsen representerar en grupp fonddelägare som inte torde ha som mål att genom kapitalägande skapa underlag för inflytande i näringslivet.

Rättsförhållandet mellan styrelsen och fonddelägarna är av liknande slag som sysslomans handhavande av uppdrag för huvudmans räkning. Styrelsen företar som syssloman på uppdrag av andelshavarna alla de rättshandlingar, som erfordras för placering av de av fonddelägarna inbetalda medlen och för—

valtning för deras räkning av tillgångarna.

Reglerna om sysslomannaskap, som i huvudsak återfinns i

18 kap. handelsbalken, ger inte nämnvärd ledning för en när— mare bedömning av de nu avsedda parternas inbördes rättig— heter och skyldigheter. I första hand beror dessa därför på vad som kan anses avtalat mellan parterna eller på vad som med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit deras avsikt. I övrigt gäller, förutom vad som kan anses framgå av de berörda bestämmelserna i handelsbalken, vad som följer av allmänna rättsgrundsatser.

Den som förvaltar fondegendomen måste självfallet uppfylla högt ställda krav. Redan de ekonomiska värden som torde komma att omfattas av förvaltningen är av sådan storlek att sär- skilda kvalifikationer i fråga om skicklighet, insikter be— träffande värdepappersförvaltning och omdöme måste fordras av

den ledning i vars händer fondförvaltningen anförtros. Bä

I paragrafen meddelas regler om när styrelsen är beslutför. Bestämmelsen överensstämmer med vad som i allmänhet gäller när inte särskilt kvalificerad majoritet krävs för styrelse— beslut. Utredningen har inte funnit anledning föreslå före— skrifter för sådana eventuella fall av kvalificerad art. Några regler om hur ofta fondstyrelse skall sammanträda meddelas inte i lagen. Utan särskilt stadgande torde det stå

klart att sammanträde skall hållas så ofta det påkallas för

att styrelsen skall kunna fullgöra sina åligganden.

Det är av stor vikt att styrelseledamot i fonden vid utövande av beslutanderätten beträffande denna inte har personliga

intressen san strider mot de intressen han har att ta till

vara. I denna paragraf stadgas därför förbud för personer i

ledande ställning i Svenska kyrkans fond och vissa dessa personer närstående fysiska och juridiska personer att för egen räkning göra vissa värdepapperstransaktioner. Förebild till bestämmelserna har hämtats från 8 & aktiefondslagen (se

prop. l974:128 s. 147). Om verksamheten

10 5

I paragrafen föreskrivs att för Svenska kyrkans fond skall finnas förvaringsbank, som utses av styrelsen. Kriterierna för förvaringsbank är här desamma som angivits i aktiefonds— lagen (26 å), dvs. svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank eller kreditkassa inom jordbrukskasserörelsen.

Om fonden vuxit till mycket betydande storlek, kan uppdel— ning på flera förvaringsbanker vara aktuell, under förutsätt— ning att uppdelningen inte medför fara från rättssäkerhete— synpunkt eller innebär andra nackdelar. Det bör ankomma på

bankinspektionen att besluta i denna fråga.

11 &

I denna paragraf föreskrivs hur förvaringsbank skall omhän— derta egendom som ingår i Svenska kyrkans fond och förfara

med medel som inflyter i fondens verksamhet. Förebild till bestämmelserna har hämtats från 27 & aktiefondslagen.

12—13 55

Dessa paragrafer, som till övervägande delen stämmer överens med 12—13 åå aktiefondslagen, innehåller regler om fondbe—

stämmelser samt föreskrifter, fastställelse och ändring av

fondbestämmelser.

Rättsförhållandet mellan fonden och fonddelägarna regleras närmare genom särskilda fondbestämmelser. Bankinspektionen skall enligt 12 5 fastställa fondbestämmelserna.

Vid fastställandet bör bankinspektionen i första hand kon— statera att upplysningar lämnats på de punkter, som enligt lagen måste regleras i fondbestämmelserna.

Det bör samtidigt påpekas att det står styrelsen fritt att till fondbestämmelserna foga uppgifter som styrelsen vill låta komma till fonddelägarnas kännedom. Sådana bestämmelser bör inte omfattas av annan granskning från inspektionens

sida än att bestämmelserna inte strider mot lagen, annan

författning eller fondbestämmelserna.

14 5

Som framgår av bilagan till betänkandet dominerar placering i obligationer vid sidan av placering i banktillgodohavanden. Även fortsättningsvis bör möjlighet finnas att placera fond— tillgångar i obligationer, vilka traditionellt ger en hög avkastning med ofta en sämre värdebeständighet än aktier. Något större behov av placering i utländska obligationer synes inte finnas. Dessutom skulle en sådan form av placering försvåra värderingen. Erfarenhetsmässigt spelar normalt rätten till detta slag av placering en mycket obetydlig roll. Rätten att placera i obligationer bör därför begränsas till inhemska lån. Utredningen anser därvid att anledning inte finns att förorda att någon del av obligationsinnehavet skall utgöras av viss typ av obligationer.

I fråga om placeringar i obligationer förekommer i gällande reglementen inga begränsningar. Säkerhetsaspekterna har här givetvis varit av stor betydelse, eftersom placeringarna genomgående gällt statens, kommuns samt hypoteksinstitutio— ners och kreditaktiebolags obligationer. Ett mått på hur

lagstiftaren bedömt placeringar i obligationer från säker

hetssynpunkt utgör banklagens bestämmelser om kapitaltäck— ningskrav vid obligationsförvärv. Enligt 57 å lagen (1955: 183) om bankrörelse gäller sålunda följande.

Till skydd för insättarna skall bank ha eget kapital till visst lägsta belopp. Detta bestäms i förhållande till bankens tillgångar och till garantiförbindelser som banken ingått (placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravet indelas pla— ceringarna i fyra grupper, nämligen A—D. Vid placeringar som hänförs till grupp A krävs inget eget kapital. I övrigt skall banken vid varje tidpunkt ha eget kapital till lägst ett belopp som motsvarar sammanlagt en procent av summan place— ringar som anges under B, fyra procent av summan placeringar som anges under C och åtta procent av summan placeringar som anges under D.

Särskilda regler gäller beträffande vad som skall anses vara eget kapital.

Obligationer som utfärdats av staten, kommun, bank, allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av rege— ringen, kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken hänförs i riskhänseende till grupp A. Andra, fullgoda obli— gationer hänförs till grupp B.

I fråga om rätten att placera fondtillgångar i andra skuld— förbindelser än obligationer anser utredningen att den bör begränsas till skuldförbindelser utfärdade av staten, svensk kommun eller därmed jämförlig svensk samfällighet samt kre— ditinstitut enligt vad som anges i paragrafen. Förbindelser som här kan vara aktuella är bl.a. s.k. kapitalmarknadsre— verser. Dessa placeringar kräver nämligen inte någon särskild säkerhetsprövning. Däremot bör placeringar i skuldförbindel— ser utfärdade av t.ex. finansbolag inte förekomma, även om finansbolag står under tillsyn, eftersom dessa bolag inte tillerkänts full fondgill status.

Medelsplacering i fast egendom eller andel i sådan egendom

har inte medtagits som placeringsform. Detta utgör en konse—

kvens av att medlen i prästlönefonderna är prästlönetillgång— ar som inte är placerade i fast egendom eller andel i sådan egendom. Sett ur placeringsfondens synvinkel kan de huvudsak— liga fördelar, som denna placeringsform kan innebära, i regel uppnås genom förvärv av aktier i fastighetsaktiebolag. Enligt utredningen är en restriktiv inställning till placeringsfor— men motiverad med hänsyn framför allt till de förvaltnings— kostnader som normalt är förenade med fastighetsinnehav. Oftast krävs fastighetsteknisk expertis som på något sätt är knuten till placeringsverksamheten, något som innebär en extra kostnadsbelastning.

Möjligheten att placera medel på postgiro tar närmast sikte på temporära placeringar av likvida medel. Ofta ter sig näm— ligen sådana placeringar mindre fördelaktiga, eftersom de inte medför någon avkastning, eller, även om det skulle kunna

bli aktuellt med placering på räntebärande giro, i vart fall

en mindre fördelaktig medelsförräntning.

15 &

I 14 Ö 6. lämnas möjlighet att placera fondmedel i aktier, förlagsbevis, konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förena— de med optionsrätt till nyteckning som är noterade vid Stock— holms fondbörs samt andelar i aktiefond enligt aktiefondsla— gen.

På grund av dessa värdepappers riskkaraktär har utredningen funnit det motiverat att i 15 & begränsa möjligheten att placera fondtillgångar i sådana värdepapper. Utredningen anser att en begränsning till högst femtio procent av fond— förmögenheten kan vara motiverad. Då placering sker i andelar i aktiefond och i övrigt i likvida tillgångar föreslås grän— sen gå vid två tredjedelar av det bokförda värdet av till— gångarna. Med likvida tillgångar förstås i detta sammanhang

lätt omsättningsbara tillgångar såsom kassa— och banktillgo—

dohavanden, bankcertifikat, statsskuldsväxlar och postgiro— medel. Däremot avses inte här obligationer med längre löptid än ett år, aktier och fondandelar. Kravet på säkerhet i placeringarna får genom det anförda anses tillbörligen till— godosett.

Utredningen har funnit att det åtminstone för närvarande inte föreligger något praktiskt behov av att kunna placera nu

ifrågavarande medel i vinstandelsbevis.

16 5

I paragrafen fastslås styrelsens allmänna skyldighet att se till att Svenska kyrkans fond får en med hänsyn till intres— set av riskspridning lämplig sammansättning av värdepapper. Redan de i det föregående föreslagna begränsningarna i rätten att placera fondtillgångarna innebär ett skydd för att fond— delägarnas tillskjutna kapitaltillgångar inte blir föremål för spekulativa placeringar. Detta hindrar inte att utred— ningen ansett påkallat att formulera en mera allmänt hållen föreskrift av innebörd att styrelsen skall vaka över att fondförmögenheten blir föremål för sådana placeringar att onödiga risker inte uppkommer i placeringsverksamheten. Bestämmelsen har en motsvarighet i bl.a. aktiefondslagen

(21 5). Mot bakgrund av föreslagna begränsningar i rätten att placera fondtillgångarna och kravet på riskspridning har utredningen dock inte funnit det motiverat att, i likhet med vad som gäller för aktiefonder, begränsa fondens möjligheter att placera i värdepapper med samma utfärdare till högst tio

procent av fondens värde.

17 5

Enligt paragrafen får i Svenska kyrkans fond inte ingå mer än

fem procent av röstvärdet för samtliga aktier i ett och samma

aktiebolag. Bestämmelsen syftar till att hindra en från sam— hällssynpunkt mindre önskvärd maktkoncentration och att söka skapa garantier för att fondens inflytande inte blir alltför stort. Förebild till bestämmelsen har hämtats från 22 &

aktiefondslagen.

18 &

Denna paragraf innehåller bestämmelser om upptagande av lån i fondens verksamhet och om pantsättning av fondens egendom. Förebild till bestämmelserna har hämtats från aktiefondslagen (24 6). Första stycket innehåller ett allmänt förbud mot lån eller pantsättning. I andra stycket finns bestämmelser om undantag i vissa fall från huvudregeln.

Enligt utredningens mening bör fondens verksamhet normalt inte utövas med hjälp av upplånat kapital. I vissa fall kan det dock tänkas vara förmånligt för fonddelägarna, an styrel- sen har möjlighet att ta upp krediter för fonden.

Styrelsen för Svenska kyrkans fond får enligt paragrafen inte utan bankinspektionens tillstånd belasta fonden med skulder och i intet fall till mer än tjugo procent av fondens

värde. Genom bl.a. de försiktighetsåtgärder, som genom före—

varande paragraf kan anses vidtagna, torde särskilda regler om hur man skall förfara vid upplösning av fonden inte vara

behövliga, för det fall tillgångarna inte förslår att täcka skulderna. Skulle fonden behöva upplösas och behållna till— gångar skiftas på fonddelägarna, förutsättes att särskild lag

utfärdas i ämnet.

19 &

I paragrafen stadgas att kostnader, som belöper på fonden för

förvaltningen av denna, skall betalas med medel ur fonden.

Kostnader som är aktuella är ersättning till styrelse och tjänstemän i fonden, förvaringsbank och revisorer. Även andra utgifter för fondens verksamhet skall bekostas med medel ur fonden, t.ex. lokalhyra, leverantörer och dylikt. Genom vad nu sagts framgår att inga kostnader, som rör fondens verksam— het, kommer att belasta någon annan än fonden själv.

I fondbestämmelserna bör närmare anges grunderna för be— stridandet av de nämnda utgifterna.

Utredningen har i det nu förevarande avsnittet beträffande placeringsfondens verksamhet tagit upp vissa bestämmelser som gäller förutsättningarna för en så tillfredsställande för— valtning som möjligt av det till fonden tillskjutna kapita— let. Utredningen har också övervägt att låta Svenska kyrkans fond bygga upp en reservfond för att man den vägen skall kunna möta eventuella förluster i verksamheten. Utredningen har dock funnit att de bestämmelser som reglerar placerings— fondens verksamhet, främst genom särskilda villkor för place— ringar och noggranna regler för bankinspektionens tillsyn, är tillräckliga för att möta de eventuella ekonomiska påfrest— ningar i verksamheten som kan förekomma. Dessutom bör fram— hållas att, om en reservfond skulle ha tillskapats, denna i vart fall knappast torde kunna ha relaterats till annan del av verksamheten än den som avser placering i riskkapital såsom aktier.

Om redovisning

20 5

För fonddelägarna är det av stor betydelse att de får en

regelbundet återkommande redovisning för styrelsens förvalt— ning av fonden. Det är också från allmän synpunkt väsentligt att styrelsen med jämna tidsmellanrum öppet redovisar fondens

verksamhet. Styrelsen bör dock inte i onödan lägga ned kost—

nader på olika redovisningar. Mot bakgrund bl.a. av att pla— ceringarna i allmänhet torde bli långsiktiga till sin karak— tär bör styrelsen vara skyldig att avge en utförlig årsbe- rättelse. Det anförda hindrar inte att, om det skulle visa sig önskvärt från bl.a. placerarhåll, berättelse om verksam— heten ges ut oftare, t.ex. i form av halvårsberättelse eller delårsrapport.

Exempel på sådant som bör finnas i årsberättelse är antal och slag av värdepapper, värdet av de olika slagen av värde— papper, medel som innestår på bankräkning, skulder som avser fonden, den under året uppkomna avkastningen av fondegendom- en, under året uppkomna kostnader som avser fonden, utdelning under året till pastoraten, antalet tillskjutna prästlönefon— der.

I lagen ges inte närmare föreskrifter efter vilka metoder redovisning skall lämnas. Det bör givetvis åligga styrelsen att, utan att uttryckligt stadgande härom föreligger, iaktta god redovisningssed och följa de föreskrifter som följer av tillämpliga författningar och anvisningar från revisorerna. I den mån tillsynsmyndigheten utfärdar anvisningar eller rekom— mendationer av betydelse i redovisningshänseende skall dessa givetvis efterkommas.

I andra stycket föreskrivs att årsberättelse skall så snart det kan ske hållas tillgänglig hos styrelsen och på de plat— ser i övrigt som anges i fondbestämmelserna. I lagen har inte uppställts något krav på att handlingarna skall tillhandahål— las i sådan omfattning att varje fonddelägare kan få ett

exemplar och inte heller att offentliggörande skall ske genom annonsering eller dylikt. Enligt 12 5 andra stycket p.8 skall dock fondbestämmelserna alltid innehålla uppgift om när och var offentliggörande skall ske av de nämnda redovisningshand—

lingarna.

21 &

Fondstyrelsens förvaltning skall vara underkastad revision av särskilda revisorer. Genom lagtextens utformning klarläggs att kyrkomötet har att utse minst två revisorer, varav minst en skall vara auktoriserad eller auktoriserat revisionsbolag. Bestämmelser härom har intagits i förevarande paragraf.

Något behov av revisorssuppleanter har inte ansetts före—

ligga.

Om tillsyn

22—24 55

I 5 5 slås fast att Svenska kyrkans fond skall stå under tillsyn av bankinspektionen. I 22 & upptas de allmänna prin— ciperna efter vilka bankinspektionen bör utöva tillsyn över fonden. Bankinspektionen skall sålunda med uppmärksamhet följa fondens verksamhet i den mån det behövs för kännedom om de förhållanden som gäller säkerheten för fonden eller i övrigt är av betydelse för en sund utveckling av fondens verksamhet. Till bankinspektionens kontrollfunktion hör att se till att fondens redovisning sköts på ett godtagbart sätt. Inspektionen skall sålunda vaka över att fondstyrelsen iakt- tar god redovisningssed. Utredningen har ansett det lämpligt att tillsynsreglerna beträffande Svenska kyrkans fond så

nära som möjligt anknyter till vad som gäller bankinspektio— nens tillsyn över verksamhet av liknande slag och har som en följd härav i sitt lagförslag tagit in vissa bestämmelser

efter mönster av bl.a. lagstiftningen om aktiefonder.

25 &

Paragrafen, som motsvarar 47 å aktiefondslagen, innehåller bestämmelser om fondens skyldighet att bidra till kostnaderna för bankinspektionens tillsyn. Kostnaderna för tillsynen bör betalas av fonden i likhet med vad som gäller beträffande annan verksamhet som står under inspektionens tillsyn. I ett andra stycke anges särskilt att fonden också skall utge er— sättning för revisor som bankinspektionen förordnat. Det

ankommer på inspektionen att bestämma denna ersättning. Besvär 26 &

Enligt paragrafen, som motsvarar 48 5 aktiefondslagen, skall besvär över bankinspektionens beslut i dess egenskap av till— synsmyndighet avgöras av regeringen. Besvär som anförts över inspektionens beslut får ingen materiell verkan förrän rege— ringens beslut föreligger. Vad inspektionen beslutat leder

sålunda omedelbart till efterrättelse. Skadestånd 27 5

Paragrafen innehåller regler om skadeståndsskyldighet för

Svenska kyrkans fond och förvaringsbank gentemot fonddelägar— na, om fonden eller banken överträtt denna lag eller gällande fondbestämmelser. Reglerna innebär att skadeståndsansvar föreligger oberoende av fel och försummelse. Förebild till bestämmelsen har hämtats från 49 & aktiefondslagen. På övriga skade all, dvs. sådana fall där skada uppkommit utan att fonden överträtt lagen om Svenska kyrkans fond eller gällande fondbestämmelser, tillämpas skadeståndslagen (l972:207).

Enligt utredningens mening kan det ligga nära till hands att räkna med att avtalsrättsliga synpunkter skall beaktas, och då jämlikt l & skadeståndslagen. Styrelsen för Svenska kyrkans fond skulle med ett sådant resonemang kunna betraktas som fonddelägarnas uppdragstagare eller syssloman och förva— ringsbanken kunna liknas vid depositarie i förhållande till dem. Anläggs dylika avtalsrättsliga synpunkter, torde styrel—

sen och förvaringsbanken ha att gentemot fonddelägarna prin— cipiellt svara för fel och försummelse hos ledning och perso— nal (jfr bl.a. prop. 1974:128 3. 246).

Straff

28 5

Denna paragraf innehåller bestämmelser om straff för brott mot vissa sådana föreskrifter i lagen som ansetts särskilt betydelsefulla och vilkas efterlevnad inte tillräckligt kan beaktas inom ramen för bankinspektionens tillsynsverksamhet eller genom vitesföreläggande i samband därmed.

Enligt första stycket punkt 1 kan straffansvar drabba sty— relseledamot, verkställande direktör och annan ledande be— fattningshavare i fonden, om han förvärvar värdepapper från fonden eller säljer värdepapper till fonden. Detsamma gäller

vissa närstående personer. Skyldigheten i 9 & för styrelse eller verkställande direk—

tör att meddela vissa befattningshavare att de omfattas av

förbudet mot värdepapperstransaktioner har inte straffsank— tionerats bl.a. med hänsyn till att bankinspektionen vid sin tillsyn över fonden kan bevaka att bestämmelsen efterlevs och förelägga vite, om skyldigheten inte fullgörs.

Enligt första stycket punkt 2 kan straff ådömas den som lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i kvartalsredogö-

relse, årsberättelse eller handling som ingetts eller upplys—

ning som lämnats till bankinspektionen. Förutsättning för straffansvar är dels att det föreligger uppsåt eller oaktsam— het, dels att gärningen inte är belagd med straff i brotts— balken. De brott enligt brottsbalken som närmast kan vara aktuella är svindleri och osant intygande, vilka straffbe— läggs i 9 kap. 9 & resp. 15 kap. 11 5 första stycket brotts— balken.

Påföljden enligt första stycket är böter eller fängelse i högst ett år.

I andra stycket föreskrivs att ansvar inte skall ådömas i ringa fall. När det gäller att bedöma, om ett visst fall skall anses ringa eller inte, bör hänsyn tas till sådana omständigheter som gärningens beskaffenhet, omfattningen av den straffbara verksamheten och i vilken utsträckning denna

kunnat medföra skada. 29 5

I fråga om vissa förfaranden som belagts med straff enligt

28 & eller i annan lagstiftning, t.ex. aktiebolagslagen, kan bankinspektionen meddela vitesföreläggande med stöd av 22 å andra stycket, dvs. vid meddelande av föreskrift eller förbud i samband med tillsynen över fondbolag. Bestämmelsen i före— varande paragraf avser att förhindra att dubbla sanktioner i form av både straff och vite skall kunna förekomma för samma gärning. Enligt förevarande paragraf skall sålunda gälla att den som överträtt vitesförbud som meddelats enligt 22 å andra

stycket inte får dömas för straff för gärning som omfattas av förbudet.

Ikraftträdande

Utredningen har vid övervägande av lämplig tidpunkt för ikraftträdandet av de nya bestämmelserna funnit att en sådan

tidpunkt bör vara den 1 juli 1985. Det sedvanliga remissför— farandet har då hunnit avslutas i god tid dessförinnan och kyrkomötet har kunnat höras över den föreslagna reformen, innan en proposition på grundval av betänkandet föreläggs riksdagen våren 1985.

Det får förutsättas att kyrkomötet har möjlighet att förbe— redelsevis — och under antagande att den föreslagna lagen godtas av riksdagen - jämlikt 6 å andra stycket bland pasto— raten utse ledamöter i fondstyrelsen redan innan lagen träder i kraft den 1 juli 1985.

Lag om ändring i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig

-———-————_——_

jord och förordning om ändring i förordningen (l971:860) om ___________________________________________________________ förvaltning av kyrklig jord

Ändringarna i rubricerade författningar föranleds av att prästlönefonds tillgångar föreslås vara placerade uteslutande i Svenska kyrkans fond.

För att arbetet med att föra över prästlönefondernas till— gångar till Svenska kyrkans fond skall gå så smidigt som möjligt har utredningen funnit det motiverat att föreslå att tillgångarna till utgången av år 1985 får placeras enligt äldre bestämmelser. I vad mån prästlönefondstillgångar i form av aktier, obligationer m.m. bör övertas av den centrala fonden eller om tillgångarna före överförandet till fonden bör omvandlas till likvida medel torde få avgöras genom över—

enskommelse mellan resp. pastorat och fonden.

Förordning om ändring i förordningen (l971:86l) om kyrkliga

kostnader

Ändringarna i 5 och 7—9 55 föranleds av att prästlönetill— gångar enligt förslaget skall vara placerade antingen i dels fast egendom, dels andel i sådan egendom och dels andra till— gångar i prästlönejordsfond än fast egendom, eller i Svenska kyrkans fond.

Som framgår av 27 & tredje stycket lagen om förvaltning av kyrklig jord kan medel från flera pastorat bilda prästlöne— jordsfond för inköp av prästlönefondsfastighet. Prästlöne— jordsfond förvaltas av stiftsnämnden. Om prästlönejordsfond bildas, sker det i samband med förestående och planerade inköp av fastighet. De tillgångar i prästlönejordsfond som inte utgörs av fast egendom eller andel i sådan egendom bör därför främst ses som en temporär placering av medel, som måste hållas likvida.

Särskild kyrkoavgift på tillgångar i prästlönejordsfond som utgörs av fast egendom eller andel i sådan egendom utgår enligt 6 &. Särskild kyrkoavgift på övriga tillgångar i prästlönejordsfond skall enligt den föreslagna ändringen i 7 $ bestämmas efter samma procenttal som f.n. gäller för lönetillgångar som utgörs av bankmedel. Härigenom torde den särskilda kyrkoavgiften på nu ifrågavarande prästlönetill— gångar i verkligheten inte undergå någon förändring.

I 8 & anges att på andra prästlönetillgångar än som avses i 6 och 7 55 beräknas avgiften till 4 % på resp. andel i Sven— ska kyrkans fond. Den föreslagna procentsatsen är densamma som f.n. gäller för prästlönetillgångar placerade i aktier och andelar i aktiefond. Procenttalet har bestämts så att en anslutning till Svenska kyrkans fond för pastoraten framstår som motiverad från ekonomisk synpunkt. Enligt utredningens överslagsvis gjorda beräkningar motsvarar förslaget i kronor räknat minskade utgifter för särskild kyrkoavgift med årligen

5—10 milj. kr.

Från främst stiftsnämndshåll har kritik riktats mot att beräkningen av den särskilda kyrkoavgiften är fast knuten till läget den 31 december 1981 utan att man kan beakta sena— re förändringar i prästlönetillgångarna. Det har hävdats att denna fasta anknytning skulle utgöra ett hinder i arbetet att strukturrationalisera kyrkans jord— och skogsinnehav.

Regelsystemets utformning i detta hänseende har motiverats av önskemålet att få en enkel administration både när det gäller grunddata och i fråga om budgetbehandling. Vidare har en förutsättning för avgiftskonstruktionen varit att utjäm— ningsreglerna revideras med förhållandevis korta intervall— er.

Motivet att förenkla regelsystemet kvarstår med oförminskad styrka. Däremot torde det nu stå klart att revideringen av systemet för utjämningen i ekonomiskt hänseende mellan de kyrkliga kommunerna kommer att dröja längre än som förut— sattes när det nuvarande systemet fastställdes. olägenheterna med nuvarande regler för avgiftsberäkningen kommer därför att bli större än man tidigare behövde befara. Utredningen vill i anslutning härtill betona att det är av vikt att regelsyste— met utformas så att stiftsnämndernas möjligheter att fullgöra de uppgifter som stiftsnämnderna ålagts i författning under— lättas. På grund av det anförda synes numera övervägande skäl tala för en fortlöpande omräkning av den särskilda kyrkoav— giften. Därvid bör innehavet av prästlönetillgångar vid ut- gången av året före det senast förflutna kalenderåret utgöra beräkningsgrund. En sådan lösning kan sägas vara ett led i utredningens uppgift att lägga fram förslag som syftar till att effektivisera inte bara fondförvaltning utan även statlig tillsyn över sådan förvaltning.

Lag om ändring i lagen (l982:943) om kyrkomötet

I 6 5 andra stycket lagen (0000:000) om Svenska kyrkans fond

anges att regeringen utser ordföranden i styrelsen för fonden

och ersättare för honom. Vidare skall kyrkomötet bland före- trädare för pastoraten utse övriga ledamöter i styrelsen och ersättare för dessa. Kyrkomötets val av dessa ledamöter och ersättare bör lämpligen beredas av den valberedning, som kyrkomötet enligt 38 5 lagen (1982:943) om kyrkomötet skall

utse inom sig.

Lag om ändring i kommunalskattelagen (l928:370)

Frågan om äganderätten till fondtillgångarna har i realiteten inte förändrats genom den föreslagna lösningen att inrätta Svenska kyrkans fond. Förslaget är i första hand att betrakta som en administrativt och rationellt betingad ändring av nuvarande förhållanden. Enligt utredningens mening talar övervägande skäl för att Svenska kyrkans fond i beskattnings— hänseende bör behandlas på samma sätt som allmänna pensions— fonden och andra organ, som avses i 53 5 1 mom. första stycket d) kommunalskattelagen (1928z370). Till detta lagrum hänvisas i 7 & första stycket e) lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Eftersom Svenska kyrkans fond ägs av dem som tillskjutit kapital till fonden, kommer kapitalvärdet av fondens skulder rent bokföringsmässigt att motsvaras av kapitalvärdet av fondens tillgångar. Svenska kyrkans fond kommer därför inte att redovisa någon skattepliktig förmögenhet /jfr 2 5 lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt/.

. J.: — » ' itt-"um . . ...-...g _ -. fl.. . 4.v|1|".... ”I _ I ' * *" ': "x|!_»=._w .-.... , . ... .. i * _lj. ' !. J.H.". I.. fä. " * ! W ': ” IFFIIFI' ]l fu * "m

. .. . .

. *, .1 ' .. . . .. F. _, _ ' _.Z.

Bilaga

PASTORATENS PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR DEN 31 DECEMBER 1981

Illllll WA 1l ..

. 'i uj'm'vi (" '

83-01-11

ID 010104 010201 010203 010204 010205 010207 010208 010301 010302 010303 010304 010305 010401 010402 010403 010404 010501 010502 010504 010505 010506 010601 010602 010603 010604 010605 010802 010803 010901

NAMN DANMARKS PASTORAT ALMUNGE PASTORAT EDEBO PASTORAT HÄVERö PASTORAT VÄDDö KYRKLIGA SAMFÄ ROSLAGS-BRO PASTORAT SöDERBYKARLS PASTORA öSTHAMMARS PASTORAT ALUNDA FÖRSAMLING GREGRUNDS PASTORAT HöKHUVUDS PASTORAT FILHS PASTORAT

RIMBO PASTORAT RÅDHANSÖ PASTORAT NORRTÄLJE KYRKLIGA s LÄMNA PASTORAT BALINSSTA PASTORAT GRYTA KYRKLIGA SAMFÄ öVERGRANS KYRKLIGA s KUNGSÄNGENS KYRKLIGA BRO PASTORAT

SIMTUNA KYRKLIGA SAM VITTINGE FÖRSAMLING VÄSTERLÖVSTA KYRKLIG öSTERVÅLA PASTORAT NORA'FöRSAMLzNG SIGTUNA KYRKLIGA SAM KNIVSTA PASTORAT BÄLINGE FASTORAT

STATISTISKA CENTRALBYRÅN,

ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK EKONOMISK UTJÄHNING FöR KYRKOKOHHUNER SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA

ANTAL

SKATTE— TILLSKOTT AV PRÄST-

SATS 0.40 0.30 0.40 0.50 1.50 0.50 0.35 0.50 1.70 0.45 0.40 0.55 0.90 0.50 0.90 0.60 0.35 1.50 1.40 0.80 0.55 1.50 1.00 1.30 0.40 1.25 0.90 0.55 0.30

SKATTEKRAFT TJÄNSTER

36 307

85 106 167 152 294 326 283 120 89 247 416 39 166 101 78 291 642 199 236 280 141 329 342 180

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 900 000 000 000 000 000 000

2,00 2,00 1,00 2,67 2,33 2,00 2,00 3,00 1.00 1,25 2,00 2,00 3,00 1.25 3,00 2,00 1,00 3,00 3,00 2,00 3,00 3100 1,00 2,00 2,00 1,00 2,00 3,00 2,00

TILLSKOTT

FRÅN

KYRKOFOND

76 77 64 73 55 19 14 37 45 61 71 47

131 47 206 131 14 14

0 931 550 092 063 781 694 949 980 931 429 405 224 214

245 101 447

743 908 564 277 328 372

1

945 993 460 104 851 459 830 775 812 625 393 137 219 705 596 061 554 852 957 659 513 833 716 301 113 606 214 655 757

REDUCERAT SKATTE—

UNDERLAG

772 643 356 327 114 813 443 854 254 662 274 520 309 476 066 395 462 035 739 098 024 254 041 064 878 957 788 286 270

FASTIG- HETER

1 1

NNNM N

612 724 688 785 821 667 997 712 420 479 678 645 728 592 425 308 367 509 108 601 061 842 614 668 515 994 383 155 236 000 411 555 000 000 000 000 000 411 700 000 000 000 000 000 000 000 qoo ooo 021 411 811 000 621 000 021 210 000 510 177 034 304 368 391 205 596

*022

126 217 101 381 651 163

38 057 278 295 178 355 561 183 134 798 757 387 231 538 648

DÄRAV SKOGS— FAST

000 332 246 000 000 000 000 000 332 161 000 000 000 000 000 000 000 000 000 627 332 161 000 306 000 627 974 000 813

BANK- MEDEL

194 445 69 225 98 121 553 337 351 276 52 125 686 237 10 130 281 401 683

1 976 1 312 429 28 672 357 28 143 115 1 033

587 816 250 150 646 597 235 871 758 323 929 530 347 395 582 746 187 375 860 724 025 608 426 465 696 822 295 535 723

OBLIGA- TIONER

65 00

OOOODOOOOOOOOOODOOO

225 000

149 100 0

0 0 0 0

AKTIER

OOODOODDOODOODOOOOOOOOOGOOOOO

83—01—11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN, ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK .

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMHUNER . SPECIFIKATION AV KOMPONENTER F'R BERAKNINGARNA .

ANTAL TILLSKOTT REDUCERAT DÄRAV SKATTE— TILLSKOTT AV PRÄST- FRÅN SKATTE- FASTIG— SKOGS- BANK- OBLIGA- ID NAMN SATS SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFOND UNDERLAG HETER FAST MEDEL TIGNER AKTIER 010902 VÄNGE PASTORAT 0.35 216 000 2,00 1 981 902 546 2 939 510 1 422 813 668 877

010903. TENSTA PASTORAT 0.35 580 000 2,00 0 1 951 833 2 123 811 718 653 38 549

0 0 010904 BJÖRKLINGE PASTORAT 0.40 269 000 2.00 0 1 335 595 1 608 000 278 000 1 716 805

010905 RASBO PASTORAT 0.35 299 000 2,00 85 247 851 705 1 128 000 447 000 483 039 011001 TIERPS FÖRSAMLING 1.10 251 000 1,00 25 623 869 869 1 562 411 495 332 158 483 011002 öSTERLÖVSTA FÖRSAMLI 1.25 149 000 1,50 115 900 526 132 937 000 667 000 142 106

567 441

04 0 0 011003 SKUTSKÄRS KYRKLIGA 5 0.90 50 000 3,00 0 3 354 510 2 147 565 1 768 705 618 917 54 594 011004 VÄSTLANDS FÖRSAMLING 1.50 120 000 1,50 12 313 705 887 1 075 000 719 000 337 890 011005 TOLFTA FÖRSAMLING 1.15 146 000 2,00 0 1 740 021 558 000 368 000 12 757 011006 TEGELSMORA FÖRSAMLIN 1.40 139 000 1,67 51 094 505 887 651 000 382 000 210 706 011007 HÅLLNÄS FÖRSAMLING 1.50 139 000 1,00 40 825 350 971 576 000 362 000 162 868 011008 VENDELS FÖRSAMLING 1.50 158 000 1,33 110 962 626 661 476 000 43 000 6 329 011009 SÖDERFORS FÖRSAMLING 1.20 0 1,00 27 719 814 275 0 0 0 011103 VALBO FÖRSAMLING 1.10 507 000 3,00 0 4 082 091 011104 HILLE FÖRSAMLING 1.00 266 000 2,00 1 510 294 -011105 HEDESUNDA FÖRSAMLING 1.00 280 000 1,00 735 420 411 654 332 104 127 011106 HAMRÅNGE FÖRSAMLING 1.40 245 000 2,00 1 227 461 749 155 735 077 128 403 011201 OCKELBO PASTORAT 0.25 439 000 3,00 011202 TORSAKER FÖRSAMLING 1.15 235 000 2,00 011203 HOFORS FÖRSAMLING 1.05 0 3,00 011204 OVANSJÖ FÖRSAMLING 1.05 526 000 4,00 3 002 610 556'425 430 301 53 914

011205. JÄRBO FÖRSAMLING 1.00 256 000 1,00 734 767 607 449 269 340 376 58 859

000 658 000 920 350 000 451 000 468 689

& rl m N O' 0

, o n

024 743 4 074 621 3 735 306 263 071 35 00 792 269 738 510 414 813 544 763 3 663 723 435 000 435 000 27 883

N OODOOOO

011206 ARSUNDA FÖRSAMLING 1.10 148 000 1,00 24 266 637 010 489 000 360 000 223 454 011207 SANDVIKENS FÖRSAMLIN 0.90 0 5,00 0 9 570 842 835 255 353 407 36 542 011208 ÖSTERFÄRNEBO FÖRSAML 1.15 132 000 1,00 52 963 468 293 658 700

M CJ IQ

161 23 253 258 2 407 011302 SÖDERALA KYRKLIGA SA 1.15 702 000 5,00 0 3 739 901 2 050 962 847 052 110 549 40 00 011303 ANEBO PASTORAT 0.45 298 000 2,00 17 368 1 151 222 1 460 210 I 338 974 375 390

011301. RENGSJÖ FÖRSAMLING 1.20 143 000 1,00 78 043 386 251 295 497

SOU 1983 *

GOODOOOOOOOOOOOOOOOOODOOOOOOO

ooooooocoooooooooooooo

011304. SÖDERHAMNS KYRKLIGA 1.15 48 000 3,00 0 4 959 466 10 000 0 65 300

83—01—11

ID 011305 011306 011401 011402 011403 011404 011501 011502 011504 011505 011601

011602 011603 011604 011605 011606 011607 011701 011702 011703 011704 011705 020105 020106 020108 020109 020301 020302 020303

NAMN NORRALA PASTORAT SKOGS FÖRSAMLING BOLLNÄS FÖRSAMLING ALFTA FÖRSAMLING ARBRA KYRKLIGA SAMFÄ OVANÅKERS KYRKLIGA S JÄRVSÖ FÖRSAMLING LJUSDALS KYRKLIGA SA FÄRILA KYRKLIGA SAMF LOS KYRKLIGA SAMFÄLL HUDIKSVALLS PASTORAT DELSBO FÖRSAMLING FORSA KYRKLIGA SAMFÄ ENÅNGERS FÖRSAMLING NJUTANGERS KYRKLIGA HÄLSINGTUNA FÖRSAMLI BJURAKERS KYRKLIGA S HARMÅNGERS PASTORAT BERGSJÖ PASTORAT HASSELA FÖRSAMLING ROGSTA FÖRSAMLING GNARP FÖRSAMLING KÄRNA KYRKLIGA SAMFÄ SKEDA KYRKLIGA SAMFÄ RYSTADS PASTORAT VRETA KLOSTERS KYRKL MOTALA FÖRSAMLING VARV OCH STYRA PASTO VADSTENA FÖRSAMLING

STATISTISKA CENTRALBYRÅN,

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA

ANTAL

SKATTE— TILLSKOTT AV PRÄST— SKATTEKRAFT TJANSTER KYRKOFOND

SATS 0.30 1.15 1.10 1.10 1.55 1.30 1.00 1.10 1.20 1.40 0.43 1.00 1.00 1.50 1.00 1.00 1.20 0.35 0.45 1.20 1.25 1.00 1.15 1.65 0.40 1.50 0.86 0.35 1.15

428 116 433 381 347 451 456 728 368

82 102 465 413 158 107 179 321 322 421 87 145 304 263 574 321 261 782 172

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

2,00 1,00 5,00 2,00 2,00 3,00 2,00 4,00 2,00 2,00 3,00 2,00 2,00 1,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 1,00 1,00 1,00 2,00 1,00 2,50 3,00 5,00 2,00 2,00

TILLSKOTT

FRÅN

58 17

33 53 64 14 21

41 132 40

146 44

289 660 0 0 0

0 191

256 716 937 143 820 078 483 998 584 215 386 980 734 828 417 566 240

ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK

REDUCERAT SKATTE— UNDERLAG

1 MHHNHMH

225 355 894 651 588 547 213 466 224 425 849 272 309 441 068 029 862 160 045 393 314 655 672 772 746 623 680 596 900 927 240 975 099 331 575 965 157 460 431 138 996 924 099 893 207 806 063 091 506 596 955 982 880 637 924 974 287 650

FASTIG— HETER

(VMI-QN N

HNHI'INHN

654 804 295 202 015 157 667 755 118 174

47 849 705 476 184 270 647 643 118 929 404 018 433 160 500 390

015 713 343

000 811 021 255 856 700 287 000 287 000 000 930 000 700 000 000 000 255 269 425 050 915 000 000 000 000 868 092 844

DÄRAV SKOGS—

FAST 365 735 126 008 811 944 624 732 777 167

41 485 516 344 161

» :.

129 623 033 923 340 930 250

50 113 21 337 109 69

000 653 627 407 086 161 871 000 871 003 000 547 000 160 000 000 000 307 376 301 230 692 000 000 000 000 550 450 650

BANK— MEDEL

107 221 189 175 45 sa 57

se 13 53 89 144 205 14 at, 69

802 80

11 257 1 112 236 475 28

701 865 907 050 786 009 163

0 834 256 818 251 403 633 229 720 611 300 238 897 423 290 888 745 680

000 116 240

OBLIGA— TIONER

16 000

0000

11 147

20 00

75 00

OOOOOOOOGOOOOOOOGOODO

AKTIER

oooooooooooooooooooooooooooco

83—01—11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN, ENHETEN FöR FINANSSTATISTIK .

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKGKOWMUNER . SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FbR BERÄKNINGARNA .

ANTAL TILLSKOTT REDUCERAT DÄRAV SKATTE- TILLSKOTT AV PRÄST- FRÅN SKATTE- FASTIG— SKOGS- BAh — OBLIGA—

ID NAMN SATS SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFOND UNDERLAG HETER FAST MEDEL TIONER AKTIER 020304 ROGSLÖSA PASTORAT 0.50 100 000 1,00 25 137 418 116 4 234 000 87 000 288 432 020305 FORNÅSA PASTORAT 0.35 221 000 1,33 153 645 569 017 2 095 000 137 000 0 020306 BRUNNEBY KYRKLIGA SA 1.50 261 000 2,00 74 610 1 276 181 020401 SKÄNNINGE KYRKLIGA S 1.35 369 000 2,67 102 238 1 539 774 020402 EKEBY KYRKLIGA SAMFÄ 1.33 272 000 3,00 102 170 1 638 088

020404. VÄDERSTADS PASTORAT 0.50 215 000 2,50 60 516 624 898

033 000 173 000 494 597 615 000 78 000 208 120 423 000 1 761 000 5 084

NMFIN

435 504 210 400 165 325 020405 UDESHÖGS PASTORAT 0.30 357 000 2,00 55 765 1 149 385 811 000 404 000 639 948 020406 RöK PASTORAT 0.35 203 000 1,50 118 344 488 705 091 000 197 000 499 281 020501 VÄSTRA HÅRGS PASTORA 0.60 139 000 1,50 123 213 350 033 1 537 000 281 000 104 799 020502 VETA KYRKLIGA SAMFÄL 1.30 394 000 1,50 33 922 1 182 418 866 000 242 000 447 397 020503 MJÖLBY-HUSBY KYRKLIG 1.30 358 000 3,00 0 4 224 905 020504 NYKILS PASTORAT 0.60 191 000 1,00 62 530 518 948 020505 VIKINGSTAOS KYRKLIGA 1.30 257 000 2,00 125 767 1 320 433

N

797 000 1 143 000 261 552 704 000 1 277 000 17 701 527 000 96 000 518 270 020601 ÅTVIDS KYRKLIGA SAMF 1.25 594 000 4,00 6 421 3 471 087 020602 BANKEKINDS PASTORAT 0.50 123 000 1,50 47 369 585 438 198 700 492 900 455 297 020604 öSTRA RYDS PASTORAT 0.40 262 000 1,50 78 028 569 178 744 000 676 000 511 820 020701 VIST PASTORAT 0.45 104 000 2,00 16 907 1 156 602 985 700 511 900 174 477 679 600 1 397 200 982 604

HNNNNH

020702 TJÄRSTADS PASTORAT 0.35 248 000 2,00 154 847 856 159 020703 HORNS PASTORAT 0.10 143 000 1,00 66 105 443 280 020704 KISA PASTORAT 0.45 340 000 3,00 63 605 1 692 904 020901 öSTRA HUSBY PASTORAT 0.35 254 000 2,50 178 105 870 993 799 000 295 000 613 085 020902 KUDDBY PASTORAT 0.35 140 000 2,50 85 370 861 996 315 206 418 800 576 662 020903 SANKT LAURENTII PAST 0.50 295 000 2,50 55 657 2 272 099 834 176 175 600 0 60 00 020904 S:T ANNA PASTORAT 1.60 193 000 2,50 216 585 570 464 1 121 000 402 000 50

353 760 578 500 15 203 002 784 334 400 0 290 000 520 000 18 600

HHHHM

020905. GRYT FÖRSAMLING 1.45 63 000 1,50 49 784 276 212 515 000 314 000 1 085 365

020906 RINGARUMS FÖRSAMLING 1.20 299 000 2,00 118 144 947 138 750 000 299 000 0 020907 VALDEMARSVIKS FÖRSAM 1.70 154 000 1,00 12 875 1 114 041 0 0 0 021001 RISINGE FÖRSAMLING 0.90 301 000 4,00 0 5 947 074 900 000 313 000 500 109

OOGOOOOQOOODOOOODOODOOOODOOOO OODODOOOOODDOOOOOOODOOOOOOODO

021002. HÄLLESTADS FÖRSAMLIN 1.00 281 000 2,00 0 889 395 1 065 000 458 000 248 491

83—01—11

ID 021003 021004 021005 021102 021103 021104 021105 021106 021107 021201 021202 021204 021205 021206 021207 021208 021301 021302 021303 021304 021305 021306 021307 021308 021309 021310 021401 021402 021403

NAMN SKEDEVI PASTORAT TJÄLLMO FÖRSAMLING VÄSTRA NY PASTORAT GAMLEBY KYRKLIGA SAM ÖVERUMS KYRKLIGA SAM LOFTAHAMMARS FÖRSAML VÄSTRA EDS PASTORAT GÄRDSERUMS PASTORAT TRYSERUMS PASTORAT VÄSTERVIKS FÖRSAMLIN HJORTEDS FÖRSAMLING HALLINGEBERGS PASTOR GLADHAMMARS PASTORAT MISTERHULT FÖRSAMLIN TUNA FÖRSAMLING KRISTDALA FÖRSAMLING VIMMERBY FÖRSAMLING RUMSKULLA PASTORAT HÄSSLEBY PASTORAT SÖDRA VI KYRKLIGA SA FRÖDINGE PASTORAT HULTSFREDS PASTORAT MÖRLUNDA PASTORAT VIRSERUMS PASTORAT MALILLA MED GÅRDVEDA LÖNNEBERGA FÖRSAMLIN ASBY PASTORAT SUNDS KYRKLIGA SAMFÄ EKSJÖ FÖRSAMLING

STATISTISKA CENTRALBYRÅN, EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER

SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA

ANTAL

SKATTE— TILLSKOTT AV PRÄST— SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFOND

SATS 0.65 1.40 0.30 2.20 1.30 1.90 0.55 0.40 0.10 1.15 1.25 0.55 0.40 1.20 1.60 1.25 0.85 0.40 0.40 1.35 0.35 0.40 0.35 0.50 1.30 1.50 0.35 1.50 1.15

179 135 113 336 137 102 182 182 112 281 148 256 146

32 81 199 393 75 173 265 179 337 155 267 143 74 204 155 20

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

2,00 1,00 2,00 2,33 1,50 1,00 1,50 1,00 1,00 5,00 1,50 2,00 1,67 2,50 1,00 1,00 3,00 1,00 2,00 2,00 1900 2,67 2,00 2,00 1,33 1,00 2,00 2,00 3,00

TILLSKOTT

FRÅN

55 86 17 78 103 69 63 55 125 19 71 48 77 32 40 59 121 42 21 15 10 51 30 24 73

984 517 467 146 524 328 319 923 221

0 0 179 369 954 510 068

012 882 889 538 200 673 351 878 898 304 734

REDUCERAT

SKATTE—

UNDERLAG 882 550

337 551

(586 660

1 511 459 742 993 262 095 512 420 350 862 263 926 7 563 556 481 610 818 799 922 939 1 049 611 228 452 561 964 2 920 548 225 292 724 697 917 293 440 192 2 227 814 722 279 1 167 585 639 150 520 003 512 997 684 362 3 608 984

FASTIG- HETER

1 1 2 2

MHHH F.

HHHH m

276 380 036 005 702 482 275 890 072 263 732 311 584 830 865 333 533 355 254 217 700 527 627 979 188 332 241 789 547 000 000 079 000 000 668 000 000 000 796 080 000 000 000 000 868 000 000 000 000 000 412 112 000 504 000 228 916 000

ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK

DÄRAV SKOGS

FAST 379 367 137 918 445 138 531 356 608 259 890 696 888 290 538 900 058 042 162 697 327 226 851 920 923 240 964 210 206

000 000 000 000 000 050 000 000 000 350 500 000 000 000 000 500 000 000 000 000 000 950 700 000 900 000 550 350 000

BANK— MEDEL

307 231 557 90 35 5 128 47 159 74 211 846 126 90 285 696 408

14 113 790 11 363 93

807 580 366

042 531 195 087 532 000 304 031 392 910 074 316 272 782 602 291 520 668 008 551 338 090 213

25 710

394 610 942

OBLIGA-

TIONER

OOOOOOOOODOOOOOOODOOOOOOOOODQ

AKTIER

83-01—11

ID 021404 021405 021406 021501 021502 030101 030102 030103 030104 030201 030202 030203 030204 030205 030206 030207 030208 030301 030302 030303 030304 030305 030306 030401 030402 030403 030404 030405

NAMN HÖREDA PASTORAT INGATORPS PASTORAT NORRA SOLBERGA PASTO LOMMÅRYOS KYRKLIGA S BREDESTADS PASTORAT SKARA DOMKYRKOFÖRSAM SYNNERBY PASTORAT NORRA VINGS PASTORAT KVÄNUMS FASTORAT LEVENE PASTORAT SALEBY PASTORAT JÄRPAS KYRKLIGA SAMF RYDA PASTORAT VARA KYRKLIGA SAMFÄL LARVS PASTORAT BITTERNA KYRKLIGA SA ESSUNGA PASTORAT VÄNERSBORGS KYRKLIGA VÄSTRA TUNHEMS PASTO TROLLHÄTTANS FÖRSAML TENGENE PASTORAT SARESTAD PASTORAT FRÄMMESTAOS PASTORAT GÖTENE PASTORAT FORSHEMS PASTORAT BJÖRSÄTERS KYRKLIGA KÄLLBY KYRKLIGA SAMF HUSABY PASTORAT FALKÖPINGS PASTORAT

STATISTISKA CENTRALBYRÅN,

SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA

ANTAL

SKATTE— TILLSKOTT AV P 'ST— SATS 0.20 0.40 0.50 1.55 0.45 0.38 0.55 0.40 0.40 0.60 0.45 1.45 0.55 1.50 0.40 1.45 1.00 1.10 0.40 1.00 0.35 0.40 0.40 0.40 0.75 1.80 1.50 0.40 0.50

SKATTEKRAFT TJANSTER

249 162 270 220 399

52 140 193 221 194 115 137 208 126 193 213 297 46 584

266 178 172 216 139 124 197 297

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

0 000 000 000 000 000 000 000 000 000

1,67 1,33 2,00 1,00 3,00 3,33 1,67 2,00 3,00 1,00 1,00 1,00 1,00 2,00 1,50 1,50 2,00 5,00 4,00 6,00 2,00 2,00 1,00 2,00 3,00 1,00 1,00 2,00 4,00

TILLSKOTT

FRÅN

KYRKOFOND

135 2 70 84 142 157 100 260 69 84 99 104 26 75 84 144

40

183 200 91 16 181 96 87 145

556 807 702 552 422

0 778 105 563 027 020 737 746 936 425 458 534

026 998 325 895 810 023 079 214 540

REDUCERAT

SKATTE—

UNDERLAG

732 658 781 379

1 436 3 933 564 671 1 126 524 314 411 525 1 547 561 623 1 148 7 899 3 257 14 963 1 094 631 369 1 508 787 486 562 905 5 521

312 795 468 612 060 978 424 275 102 112 099 926 913 008 132 134 007 316 533 724 300 371 025 215 082 325 261 117 605

FASTIG- HETER

2 NHHNHN

HMHHNH

N H H H H N N H H

153 837 468 511 343 738 044 591 708 720 536 482 859 274 025 567 655 736 580 330 627 781 285 212 109 205 268 030 026 000 512 000 000 876 498 467 619 854 000 000 473 000 407 136 000 431 041 155 071 000 448 560 316 298 000 000 296 042

ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER

DÄRAV SKOGS-

FAST 1 397 2 352 1 021

976 1 686 562 190 419 252 46 141 120 194

36 349 353 205 75

147 150

70 399 598 346 162 108 70

000 200 000 000 850 000 198 036 854 100 022 441 803 662 100 206 000 000 990 000 000 050 939 200 600 580 100 888

BANK— MEDEL

346 414 149 62 16 266 82 74 146 50 67 66 70 544 201 232

37 356 295 59 74 341 11,9 352 31 237 47

271 280 025 396 526 555 278 200 226 511 329 355 848 291 590 340

0 664 324 459

620 985 678 439 341 460 248 879

OBLIGA- TIONER

800 00

OQOOOOODODODQOODOOOOOOOOOOOOO

AKTIER

78 00

DDOOOOOOOOODDOOOOOOOOOOOOGOOD

83—01—11

ID 030502 030503 030504 030505 030506 030601 030602 030603 030604 030605 030606 030701 030702 030703 030704 030705 030706 030801 030802 030803 030804 030805 030806 030807 030808 030901 030902 030903 030904

NAMN KINNEVEDS PASTORAT GUDHEMS PASTORAT STENSTORPS PASTORAT GÖKHEMS PASTORAT FLOBY PASTORAT SLöTA PASTORAT VALSTADS PASTORAT VARVS PASTORAT YLLESTADS PASTORAT SANDHEMS PASTORAT HABO PASTORAT LIDKÖPINSS FÖRSAMLIN SUNNERSBERGS KYRKLIG öRSLöSA PASTORAT RÅDA KYRKLIGA SAMFÄL TUNS KYRKLIGA SAMFÄL SÄVARE PASTORAT NORRA FÅGELAS PASTOR HJO KYRKLIGA SAMFÄLL FRÖJEREDS PASTORAT TIBRO FÖRSAMLING DARETORPS PASTORAT TIDAHOLMS PASTORAT RANSBERGS PASTORAT KARLSBORGS FÖRSAMLIN AMNEHÄRADS KYRKLIGA FINNERÖDJA PASTORAT HOVA PASTORAT LYRESTADS FÖRSAMLING

STATISTISKA CENTRALBYRAN,

ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FbR BERÄKNINGARNA

ANTAL

SKATTE— TILLSKOTT AV PRÄST-

SATS 0.50 0.65 0.70 0.60 0.70 0.75 0.50 0.70 0.50 0.40 0.35 1.10 1.65 0.45 1.35 1.25 0.40 0.40 1.10 0.40 1.20 0.85 0.40 0.55 1.35 1.00 0.40 0.30 1.50

TILLSKOTT

FRÅN

SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFOND

68 184 296 182 167 108 88 109 78 532 639

369 188 151

26 474 139 422 164 608 111 407 289

137 171 346 191

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

0 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

000 000 000 000

1,67 1,67 2,33 1,50 2,50 2,00 1,50 1,00 1,50 2,00 2,00 4,00 3,00 2,00 1,00 1,00 2,00 2,00 2,00 1,00 3,00 1,00 3,00 2,00 1,00 2,00 1,25 2,00 1,00

77 150 185 60 191 224 170 91 133 37

104 275

79 54 151 33 61 10 56 35 74 49 133 35

609 492 273 956 832 830 262 557 905 929

0 0 965 903

729 347 525 320 602 221 292 404 061 572 910 272 028

REDUCER SKATTE- UNDERLA 827 486 1 016 550 778 491 250 259 271 1 807 2 087 6 434 871 500

708

AT G 320 826 892 066 939 894 340 294 034 875 055 277 937 891 309 002 027 708 387 049 075 231 539 119 265 559 257 579 705

DÄRAV SKOGS

FAST 478 135 314

546

FASTIG- HETER

200 448 410 758

P1

796 170 460 307 151 301 238 797 000 91 001 763 218 044 000 172 073 636 121

907 116 1 070

H H H H H H N H H A

808 638 760

0 735 180 557 106 953 324 100 702 490 000 603 250 058 763 300 840

928 088

475 204 330 340 300 520 730 561 560

726 488 074 431 190 189 698 369 1 240

NMNHNHHNHHHN

1 029 449 599 424 189 1 627 195 1 437 621

388 993 710

863 346 000 000 602 006 917 190 860 000 000 000 000 416 000 000 000 000 000 600 208 000 900 191 000 000 000

BANK—

Nrn: ,42__

93 790 70 71 51 213 34 179 181 100

396 521 169 335 333

18 156 63 157 754 360

114 420 934

871 856 373 108 683 587 076

in 579 663 244 743 790 013 117

140 229 443 115 210 584 486 878 880 194 903 846

OBLIGA— TIONER

35 00

AKTIER

0009000OQOOOGOQOOOOOOOOOOOOOO

83-01—11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN. ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA

SKATTE— TILLSKOTT AV égAgT— ERANSKOTT åågggåRAT FASTIG- gägåg- BANK— OBLIGA—

ID NAMN SATS SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFOND UNDERLAG HETER FAST MEDEL TIONER AKTIER 031503 HÄLLSTADS PASTORAT 0.40 99 000 1,33 138 745 231 936 520 000 191 000 38 478 0 031504 SKÖLVENE PASTORAT 0.40 147 000 2,00 140 597 469 317 1 123 200 320 000 144 671 0 031505 SÖDRA BJÖRKE PASTORA 0.45 195 000 2.00 149 311 499 991 616 000 500 000 80 668 0 031506 HERRLJUNGA PASTORAT 0.45 249 000 2,00 46 353 1 361 868 894 952 175 000 782 196 30 000 040101 STRÄNGNÄS KYRKLIGA $ 1.30 9 000 3,50 0 4 652 905 693 000 83 000 15 711 ' 67 000 040102 MARIEFREDS FÖRSAMLIN 1.40 41 000 1.00 0 1 129 280 572 000 156 000 72 632 0 040103 VANSÖ PASTORAT 0.55 101 000 1,00 129 965 562 802 850 000 146 000 176 790 0 040104 YTTERSELÖ KYRKLIGA 5 1.60 167 000 1,00 40 154 700 098 1'220 000 223 000 4 457 82 960 40 00 040105 ÅKERS KYRKLIGA SAMFÄ 1.60 106 000 1,50 21 152 1 154 401 787 000 291 000 285 664 0 040201 FLENS FÖRSAMLING 0.90 13 000 2,00 0 2 435 550 185 000 118 000 5 329 040202 HELGESTA KYRKLIGA SA 1.60 92 000 1.00 47 860 568 245 704 000 260 000 20 972 040203 LILLA MALMA KYRKLIGA 1.40 174 000 2,00 97 993 948 385 1 477 879 735 096 79 981 040204 MELLÖSA FÖRSAMLING 1.05 101 000 2,00 22 473 1 171 757 624 000 305 000 10 383 040205 BETTNA PASTORAT 0.50 97 000 2,00 106 157 606 077 2 532 000 949 000 121 400 600 000 040305 V VINGÅKERS O ÖSTERA 1.10 521 000 3,00 21 205 2 901 323 1 612 000 524 000 249 839 35 000 040307 BJÖRKVIKS FÖRSAMLING 1.50 147 000 1,00 61 096 406 817 960 244 456 834 78 947 0

DOOO

040402 LUNDA PASTORAT 0.50 234 000 3,00 155 037 1 566 810 1 581 000 456 000 320 430 0 040405 OXELÖSUNDS FÖRSAMLIN 1.00 0 3,00 0 5 019 284 0 0 86 449 72 365 040406 STIGTOMTA KYRKLIGA 5 1.30 245 000 2,67 120 906 1 218 128 2 451 000 585 000 186 900 0 040407 TUNABERGS FÖRSAMLING 1.50 49 000 1.00 65 002 613 484 247 000 94 000 268 0 040408 RUNTUNA PASTORAT 1.50 156 000 2,33 250 412 559 187 2 118 000 497 000 435 723 0 94 635 040501 GRYTS PASTORAT 0.35 202 000 2,00 130 189 951 879 1 360 000 326 000 224 155 70 000

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

040502 FRUSTUNA—KATTNÄS KYR 1.30 220 000 2,00 104 619 1 723 183 2 185 000 784 000 176 832 0 040503 TROSA—VAGNHÄRADS PAS 0.45 307 000 3,00 0 2 755 832 733 000 156 000 1 568 681 * 040506 TYSTBERGA KYRKLIGA 5 1.50 19 000 1,00 60 589 538 246 469 500 119 890 358 658 040601 ENHÖRNA FÖRSAMLING 0.95 123 000 1,00 63 394 581 127 474 000 121 000 4 788 040602 GRÖDINGE FÖRSAMLING 0.85 0 1.00 0 1 625 921 344 000 116 000 2 242 040603 HÖLÖ PASTORAT 0.30 131 000 1.00 75 079 596 648 1 159 000 193 000 59 116

NYNÄSHAMNS FÖRSAMLIN

1.00 2,00

672 957

00000000

83—01—11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN, ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK .

EKONOMISK UTJÄ-NING FÖR KYRKOKOMMUNER . SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FOR BERÄKNINGARNA .

SKATTE— TILLSKOTT AV SSAST- EREKSKOTT SKRTTEEAT FASTIG- gägéå— BANK- OBLIGA-

IU NAMN SATS SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFOND UNDERLAG HETER FAST MEDEL TIONER AKTIER 030905 TÖREBODA KYRKLIGA SA 1.65 508 000 2.50 114 399 1 709 215 1 245 000 203 000 31 224 030906 UNDENÄS PASTORAT 0.40 201 000 2.50 17 421 802 494 3 244 565 1 989 000 954 544 031001 MARIESTADS PASTORAT 0.40 42 000 3.00 0 5 470 611 824 628 400 000 338 860 031002 HASSLE KYRKLIGA SAMF 1.70 148 000 2.00 107 774 521 439 288 756 700 000 329 922 031003 ULLERVADS PASTORAT 0.40 265 000 2.00 193 096 726 086 839 615 510 000 390 408 031004 FÄGRE PASTORAT 0.35 266 000 3,00 292 706 714 235 101 000 1 094 000 78 904 031005 GÖTLUNDA PASTORAT 0.70 207 000 1.00 70 623 457 060 414 168 320 000 168 891

031101. SKÖVDE KYRKLIGA SAMF 1.00 397 000 5.00 0 10 972 303 434 106 130 000 57 796 220 050

OOQOOOO

BILAGA NNQH

031102 NORRA KYRKETORPS PAS 1.00 123 000 2.00 92 823 1 311 333 648 975 155 000 205 036 0 031103 VARNHEMS PASTORAT 0.50 162 000 1.50 83 969 606 582 127 814 40 000 15 934 466 000 031104 BERGS PASTORAT 0.40 215 000 1.50 125 809 734 119 774 694 300 000 271 825 0 031105 VÄRSÅS PASTORAT 0.40 261 000 2.00 137 542 924 422 827 775 395 000 154 836 031106 VARINGS PASTORAT 0.40 379 000 2.00 163 673 1 103 269 382 976 660 000 0 031201 BOTTNARYDS PASTORAT 0.10 161 000 2.00 57 008 585 097 480 487 3 323 000 2 036 023

OODOOOOOOOOOOOD

0000 HNMr—l

031202. NORRA ÅSARP PASTORAT 0.45 106 000 1.75 88 373 296 721 135 000 676 000 258 939

____________——————————————-—_———_-_——————- .

031203 ULRICEHAMNS PASTORAT 0.35 140 000 3.00 0 3 325 588 911 548 440 000 364 829 031204 NORRA HESTRA PASTORA 0.45 54 000 2.00 153 664 791 621 1 817 000 1 427 000 249 814 031205 BLIDSBERGS PASTORAT 0.60 174 000 1.00 109 255 614 203 329 882 126 000 132 982

0000

031206 HÖSSNA PASTORAT 0.30 188 000 2.25 186 273 420 147 1 425 000 898 000 996 551 393 911 2 045 116 1 125 000 357 919 162 000 438 150 1 047 126 500 000 446 201 0 418 179 873 340 700 000 882 263 0 969 318 1 818 518 990 000 885 380 80 000

031303 FRISTADS PASTORAT 0.65 261 000 3.00 65 595 031304 TOARPS KYRKLIGA SAMF 1.35 451 000 3.00 51 686 031305 SANDHULTS PASTORAT 0.35 387 000 3.00 2 323 031401 ALINGSÅS PASTORAT 0.35 589 000 5.00 0 031402 LENA PASTORAT 0.35 291 000 2.00 101 284 634 597 1 393 962 410 000 673 358 0 031403 NÅRUNGA PASTORAT 0.45 234 000 1.67 110 315 326 217 359 168 215 000 165 548

NNNIN

031404 ALGUTSTORPS PASTORAT 0.50 344 000 2.33 25 800 1 478 301 999 953 230 000 842 837 031405 STORA MELLBY PASTORA 0.50 517 000 3.00 230 559 1 479 506 1 250 180 310 000 257 016 031501 SÖDRA VINGS PASTORAT 0.45 242 000 1.67 127 272 645 973 538 638 300 000 486 597 031502 003 PASTORAT 0.40 96 000 1.33 137 690 271 011 796 449 370 000 178 091

OODOOOODOOOOOQ

00000

83-01—11

ID 050303 050304 050401

50402 30403 050404 050405 050501 050503

050702 050703 050704 050705 050706 0507 7 1

503

N

o o n o o o m m 0 n

mer—OM r:: o 0 mm 0 o o o

03 c IW

0 0—0— 0 o m 0

NAMN ARBOGA STADSFÖRSAMLI KUNG KARLS KYRKLIGA FELLINSSBRO KYRKLIGA LINDESBERGS FÖRSAMLI GULDSMEDSHYTTANS FÖR NÄSSY FÖRSAMLING RANSSERGS FÖRSAMLING NORA PASTORAT LJUSNARSBERGS FÖRSAM GRYTHYTTANS FÖRSAMLI HÄLLEFORS KYRKLIGA S NORR3ÄRKE FÖRSAMLING SÖDERBÄRKE FÖRSAMLIN GRANGÄRDE KYRKLIGA S LUDVIKA FÖRSAMLING SÄFSNÄS FÖRSAMLING 'ÅS FÖRSAMLING JÄRNA FÖRSAMLING APPELBO FÖRSAMLING

NA UNGS FÖRSAMLING

_]

LINA FÖRSAMLING TRANSTRANDS FÖRSAMLI LEKSANDS PASTORAT SILJAHSKÄS FÖRSAMLIN AGNEFS KYRKLIGA SAM ALS FÖRSAMLING

FLODA FÖRSAMLING ORSA FÖRSAMLING

ORE FÖRSAMLING

STATISTISKA CENTRALBYRÅN, ETMETEN FÖR FINANSSTATISTIK

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKONMUNER SPECIFIKATlON AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA

ANTAL

SKATTE- TILLSKOTT AV PRÄST- SKATTEKRAFT

SATS 0.45 1.50 1.2 1.50 1.30 1.10 1.45 0.45 1.60 1.50 1.20 1.40 1.60 1.35 1.15 1.60 1.75 1.60 1.80 1.20 1.40 1.30 0.50 1.80 1.10 1.50 1.30 1.35 1.40

316 263 347 173 130

18 117 189 372 55 49 337 221 525 227 81 110 518 121 396 109

375 148 578 119 128 554 137

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

0 000 000 000 000 000 000 000

TJÄNSTER 4.00 3.00 2.50 3.00 2.00 1.00 2.00 4.00 3.00 1.50 3.50 3.00 2.00 4.00 5.00 1.00 1.00 3.00 1.00 4.00 1.67 1.33 4.00 1.00 3.00 1.00 1.00 3.00 1.00

TILLSKOTT

FRÅN

KYRKOFOND

53

16 29 14 67

41 82

118 114

56 64 33 27

I'I

0 0 084

359 045 192 791 214 187 880 068

N M |.

s'j' er "

00

872 099 329 944 640

4 N H ”1 r'lrl

810 713 312 790 109 148 607 313 094 599 921 512 784 990 000 42

713 623 568 001 546 264 806 624 136 463

REDUCERAT SKATTE-

UNDERLAG

574 763 522 295 707 288 319 185 760 765 372 296 615 752 181 825 187 554 669 017 790 016 044 273 603 437 103 623 788

FASTIG—

HETER

2 148 798 603 314 2 450 1 314 973 370 200 731 695 3 264

548

a C H u m 0 h # m 0 N N H

440 370 775 135

1 430 449 531 1 290 1 005

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

0 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

DÄRAV SKOGS FAST 799 127 157 151 1 394 1 150 698 354 199 674 685 747

419

44 1 311 644 254 2 355 1.33 368 743 135 1 194 av. 577 1 295 959

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

0 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

BANK- MEDEL

573 115 46 105

81 190 241 98 519 421 133 167 810

264 54

67 53 16 522 49 167 403

575 912 614 874 273 810 204

N .. 0) CD (0 N

I. N O'

OBLIGA- TIONER

48 000

OOOOOOOOOO

0 0 154 000 0

AKTIER

OOOOOGDOOOOOO

22 672 73 008

OOOOGOOODOODO

83-01—11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN. ENHETEN FöR FINANSSTATISTIK .

EKONOMISK UTJÄHNINS FöR KYRKOKONHUNER . SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA .

ANTAL TILLSKOTT REDUCERAT DÄRAV SKATTE— TILLSKOTT AV PRÄST— FRÅN SKATTE— FASTIG— SKOGS— BANK— OBLIGA- ID NAMN SATS SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFONO UNDERLAG HETER FAST MEDEL TIONER AKTIER 040605 SALEMS FÖRSAMLING 0.80 216 000 3.00 0 4 242 217 0 0 75 077

040606. SORUNDA FÖRSAMLING 1.05 262 000 1.00 0

211 167 1 885 376 494 312 2 248 575 980 873 545 000 157 000 58 344 621 934 796 000 249 000 0 800 136 1 205 000 264 000 775 422

1

040608 TURINGE KYRKLIGA SAM 1.40 396 000 2.00 7 538 1 1 2 2 866 629 310 360';q00=176 278 271 862 1 1 1 1 040609 öSKO PASTORAT 0.55 141 000 2.00 50 138 040610 öVERJÄRNA PASTORAT 0.35 308 000 3.00 6 233

." 040703 TORSHÄLLA FÖRSAMLING 1.25 0 2.00

200 369 727 000 177 000 165 545 020 776 943 588 245 288 277 316

040704 TUNBO PASTORAT 0.40 254 000 2.00 109 105 040705 öJA PASTORAT 0.45 243 000 2.00 179 975 040706 HUSBY—REKARNE KYRKLI 1.10 75 000 2.00 1 437 040707 KJULA PASTORAT 0.50 212 000 2.00 152 450 029 817 2 287 000 135 000 180 465 040708 STENKVISTA KYRKLIGA 1.40 203 000 2.00 109 536 963 124 972 000 419 000 0

547 260 2 350 660 1 145 139 196 605

040901 ASKERS PASTORAT 0.40 333 000 2.00 108 474 1 019 645 887 000 284 000 165 683 040903 EKEBY PASTORAT 0.40 102 000 1.00 34 580 735 421 766 000 266 300 314 695 .040904 SKöLLERSTA PASTORAT 0.40 344 000 3.00 96 183 1 534 810 3 076 410 1 129 346 1 574 109 040905 STORA MELLÖSA KYRKL 1.60 259 000 1.00 30 048 846 467 285 000 12 000 204 397

OOOOOOOOOOQOOOO

041001 AXBERGS PASTORAT 0.40 222 000 3.00 28 467 2 934 287 1 739 680 572 139 707 688 20 000 041002 GLANSHAMMARS PASTORA 0.50 159 000 2.00 78 639 858 449 1 486 680 326 139 421 741 14 000 041004 VINTROSA PASTORAT 0.45 234 000 2.00 73 545

427 921 365 000 68 000 347 122 0 041101 ASKERSUNDS FÖRSAMLIN 1.50 134 000 2.00 41 856 407 753 958 000 601 000 437 319 041102 HALLSBERGS FÖRSAMLIN 0.90 0 3.00 0 062 565 362 000 149 000 17 414 117 746 1 747 500 1 222 510 300 325 196 356 1 364 240 381 686 171 810 116 389 1 583 000 898 000 117 799 50

041103. HAHMARS FÖRSAMLING 1.00 73 000 2.00 21 863 041104 KUMLA KYRKLIGA SAMFÄ 1.35 610 000 4.00 0 041105 LERBÄCKS KYRKLIGA SA 1.50 316 000 2.00 56 371

HHMHInl—ll-l

041202 KNISTA PASTORAT 0.40 156 000 1.66 89 408 041203 KVISTBRO FÖRSAMLING 1.75 179 000 1.00 77 465 416 004 291 000 126 000 77 743 041204 RAMUNDEBODA PASTORAT 0.48 26 000 2.00 0 2 258 381 465 000 250 000 51 617

034 812 464 000 34 000 6 922

041205 VIBY PASTORAT 0.40 299 000 2.00 69 765 902 934 763 000 66 000 35 392 050203 RAMNÄS FÖRSAMLING 1.00 85 000 1.50 0 1 320 502 1 649 000 975 000 260 619 050204 SURA FÖRSAMLING 1.00 311 000 2.00 0 2 286 172 143 000 73 000 0

O O O O O 050 O O O O O O O O O O O O O O 0 C) 0 O O O O O

OOOODOOOOOO

|... 83—01—11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN; ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK . L.) 01

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER . SPECIFIKATION AV KOMFONENTER FÖR BERÄKNINGARNA .

Av m- %%” sig???” 25532- ID NAMN SATS SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFONU UNDERLAG HETER FAST MEDEL TIONER AKTIER 051001 MORA FÖRSAMLING 1.00 569 000 4,00 0 5 155 303 1 879 000 1 837 000 19 053 175 000 051002 VAMHUS FORSAMLING 1.10 103 000 1,00 78 533 382 105 51 000 51 000 10 013 0 051003 ÄLVDALENS FÖRSAMLING 2.10 269 000 3100 50 876 1 775 198 682 000 682 000 124 058 60 000 051004 SOLLERÖNS FÖRSAMLING 1.25 151 000 1,00 73 721 424 338 60 000 56 000 885 0 051005 VENJANS FÖRSAMLING 1.90 51 000 1,00 78 415 275 069 384 000 364 000 34 406 0 051006 SÄRNA FÖRSAMLING 1.70 89 000 1,50 21 534 448 363 525 000 523 000 74 673 0 051007 IDRE FÖRSAMLING 1.40 62 000 1,50 92 200 441 205 101 000 100 000 7 511 0 051101 STORA TUHA KYRKLIGA 1.15 577 000 8,00 0 16 108 374 616 000 571 000 968 558 33 000 051102 SÄTERS FÖRSAMLING 1.20 152 000 2,00 0 1 818 127 262 000 172 000 866 279 41 500 051103 GUSTAFS PASTORAT 0.50 229 000 2,00 33 090 938 295 60 000 60 000 5 906 0 051104 STORA SKEDVI FÖRSAML 1.40 182 000 1,00 39 788 676 037 406 000 253 000 148 204 25 000 051202 SVÄRDSJÖ KYRKLIGA SA 1.60 378 000 3,00 18 227 1 312 438 841 000 838 000 88 842 0 051203 ENVIKENS FÖRSAMLING 1.25 136 000 1,00 18 568 532 857 717 000 697 000 115 361 0 5 00 051204 SUNDSORNS FÖRSAMLING 1.25 152 000 1,00 0 709 673 806 000 767 000 265 994 0 051207 BJURSÅS FÖRSAMLING 1.40 321 000 2,00 9 642 051301 HEDEMORA FÖRSAMLING 1.50 573 000 3,00 0

051302. HUSBY FÖRSAMLING 1.50 259 000 2,00 53 959

OOOOOOOOOOOQD

052 361 940 000 940 000 149 523 0 610 676 40 000 20 000 181 084 60 000 304 071 415 000 179 000 116 367 0 650 944 394 000 131 000 33 243

HF'HN

051303 FOLKÄRNA FÖRSAMLING 1.50 481 000 3,00 27 961 051304 BY FÖRSAMLING 1.60 250 000 2,00 67 225 994 451 569 000 482 000 67 565 051305 GARPEHBERGS FÖRSAMLI 1.40 62 000 1,00 20 890 406 797 380 000 380 000 857 905 051306 GRYTNÄS FÖRSAMLING 1.25 266 000 2,00 0 1 838 917 430 000 373 000 175 117 051307 AVESTA FÖRSAMLING 1.40 4 000 3,00 0 2 933 077 0 0 69 627 051401 SALA PASTORAT 0.35 252 000 4,00 0 4 578 804 051402 MÖKLINTA FÖRSAMLING 1,30 118 000 1,00 0 348 383

0 0 0 0 0 500 000 499 000 394 053 0 000 1 055 000 531 189 0 0 0 0 0 0

'x 0 0 NHF!

051405. KUMLA PASTORAT 0.40 218 000 1,50 100 954 775 452 816 000 557 000 17 220

051404. VÄSTERFÄRNEBO PASTOR 0.50 298 000 2,50 24 787 028 415

»I) *0 m 1-1

000 776 000 1 352 485 051501 NCRBERGS FÖRSAMLING 1.40 201 000 2,00 0

051502. VÄSTANFORS KYRKLIGA 1.45 7 000 4,50 0 051503 SKIHNSKATTEBERGS FÖR 1.25 157 000 2,00 0

945 542 1 265 000 971 000 610 307 18 00 328 369 774 000 672 000 50 533 329 061 420 000 368 000 539 723

OOOOOOOOOOOOOOOO

HHLHH

173 00

83-01—11

ID 051504 060102 060103 060104 060105 060106 060201 060202 060203 060204 060205 060206 060207 060208 060209 060301 060302 060303 060304 060305 060306 060307 060308 060401 060402 060403 060404 060405 060406

NAMN HEDS PASTORAT BERGUNDA PASTORAT URSHULTS FÖRSAMLING ALMUNDSRYDS PASTORAT VEDERSLÖVS PASTORAT SÖRABY PASTORAT SKATELÖVS FÖRSAMLING VÄSTRA TORSAS FÖRSAM VIRESTADS FÖRSAMLING M 'EDA PASTORAT ALVESTA KYRKLIGA SAM VISLANDA KYRKLIGA SA STENSROHULTS FÖRSAML ÄLMHULTS FÖRSAMLING ANEBODA PASTORAT GÖTERYDS PASTORAT TRARYDS PASTORAT MARKARYDS FÖRSAMLING BERGA PASTORAT RYSSBY PASTORAT SÖDRA LJUNGA PASTORA ANNERSTADS PASTORAT LJUNGBY FÖRSAMLING VÄCKELSÅNSS KYRKLIGA TINGSÅS FÖRSAMLING LINNERYDS PASTORAT SÖDRA SAJBSJÖ FÖRSAM ÄLMEBOOA FÖRSAMLING LJUDERS FÖRSAMLING

STATISTISKA CENTRALBYRÅN, EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER

ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA

ANTAL

SKATTE- TILLSKOTT AV PRÄST-

SATS 0.30 0.55 1.95 0.40 0.30 0.45 1.40 1.30 1.70 0.60 1.30 1.50 1.40 1.00 0.50 0.35 0.50 1.15 0.50 0.40 0.70 0.30 1.00 1.60 1.50 0.50 1.70 1.50 1.30

SKATTEKRAFT TJANSTER

36 113 194 229 219 346 141 134 191 417 371 236 173

177 232 277 279 272 207 236 213 235 231 194 126 136 100

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

0 000 000 000 000 000 000 000 000

000 000 000 000 000 000

1,00 1,66 1,50 2,00 1,50 2,50 1,00 1,00 1,50 3,00 3,33 2,00 1,50 2,00 2,50 2,33 3,00 2,00 2,50 1,66 2,00 2,66 3,00 1,50 1,50 2,00 1,00 1,00 1,00

TILLSKOTT

FRÅN

KYRKOFONO

30 68 36 130 53 37 87 17

192 56 38 137 49 94 85

18 61 43 sc. 95

315 740 236 079 889

0 768 295 777 859 328 355 959

552 446 775 967 547 756 199 795 485 778 809 809 335

321 769 626 045 565 643 449 358 601 218 966 874 816 532 927 708 428 046 308 681 588 597 763 652 019 543 393 373 349

REDUCERAT SKATTE- UNDERLAG

653 182 153 271 023

FASTIG- HETER

HNHHH

HHHN

467 515 682 639 593 286

51 612 163 718 119 028

860 317 224 609 405 753 951 066 514 515 550 590 872 297

000 000 980 670 526 000 100 100 200 700 000 000 200 300 500 400 500 400 900 400 600 200 500 400 700 000 500 700

DÄRAV

SKOGS—

FAST 024 497 505 550 864 545

70

319 480 133 685 815

000 200 500 500 600 700 900 200 500 400 000 500 000 300 900 500 700 500 800 500 800 100 900 200 800 800 100 200

BANK- MEDEL

57 63 19 16 396 207

126 179 746 68 52 28 355 15 10 516 260 105

916 976 074 878 165 018 375 460 285 418 315 618 210 573 027 396 324 873 620 497 896 211 128 000 406 760 160

OBLIGA- TIONER

3 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 8 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

AKTIER

OOOOOQOOODOODOOOOOOOOOOOOOOOO

83—01-11

ID 060407 060408 060501 060502 060503 060504 060505 060506 060507 060506 060605 060606 060607 060603 060701 060702 060703 060704 060705 060801 060802 060303 060804 060605 060901 060902 060903 060904 060905

NAMN ÖSTRA TORSÅS PASTORA HOVMANTORFS PASTORAT ÅSEDA FÖRSAMLING ALGUTSBODA FÖRSAMLIN ÄLGHULTS FÖRSAMLING HÄLLEBERSA FÖRSAMLIN NDTTEEÄCKS FÖRSAMLIN LENHOVDA KYRKLIGA SA EKEBERGA FÖRSAMLING SJÖSÅS PASTORAT RCGBERGA PASTORAT BANKERYDS FÖRSAMLING NORRAHAMMARS FÖRSAML MANSARP FÖRSAMLING GRÄNHA PASTORAT SKÄRSTADS PASTORAT LEKERYDS PASTORAT NÄSSJÖ FÖRSAMLING FORSERUMS PASTORAT RYDAHOLMS FÖRSAMLING GÄLLARYDS PASTORAT VÄRNAMO PASTORAT TOFTERYDS PASTORAT BYARUMS KYRKLIGA SAM FGRSHEDA PASTORAT GISLAVEDS PASTORAT REFTELE PASTORAT ANDERSTORPS FÖRSAMLI ASEHHÖGA PASTORAT

STATISTISKA CENTRALBYRÅN,

EKG

N

ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK

MISK UTJAMNING FÖR KYRKCKOMMUNER

SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FOR BERAKNINGARNA

AN

SKATTE- TILLSKOTT AV FR SKATTEKRAFT

SATS 0.45 0.40 1.45 1.00

292 372 201 136 161

32

0 N 0 N H

O 0

151 381 340 190 290 296 426 299 300 186 189

43 306 390 259 76 234

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

0 000 000 000 000 000 000 000 000 000

TJ

TAL

AST-

ANSTER 2,00 3,00 1,50 2,00 2,00 1,00 1,00 2,00 1,00 2,00 2,50 2,00 2,00 1.00 5.00 2,00 1,25 4,00 1,75 2,00 2,00 5,00 2,00 3,00 2,50 3,00 2,00 2,00 2,00

TILLSKOTT

FRA

KYRKOFON

77

34 12

173 78 111

0 m

x? & H

75

150

548 0 170 231 865 589 017 809 598 412 763 919 363 603 575 558

U (_ n 1 2

HNNHHH Q P4 CJ H "I H

REDUCERAT

ATTE—

DERLAG

012 017 918 709 904 577 668 773 449 942 802 450 065

58 202 062 621 390 074 901 815 492 589 000 062 150 892 707 048

742 670 259 909 660 277 642

& 0 # m 0 N

M a F

934 262 414 397 971 993 456 064 949 645 190 413 484 183 922 484 409 755

FASTIG— HETER

2 3 1 2

HHNNr—(N

FJ

133 318 834 100 745 260 224 211 953

071 476 959 677 850 684 456 887 546 068 553 770 914

200 700 400 600 900 000 400 000 000 000 000 500 000

0 000 000 000

DÄRAV SKOGS-

HMHH H H (”I

NNHH

FAST

362 093 682 738 666 099 807 088 840 477 482 255 310 185 606 763 469 684 225 790 368 207 156 533 43 414 100 600 500 400 500 800 400 200 000 700 000 700 000

0 000 000 000 900 000 000 100 600 100 600 000 400 700

BANK— MEDEL

13 108

c).-40 M O N

Lh m r-I

2 239

580 1 277 125 96 144 91 202 91 310 170 158 214 509 877 233 15 330

318 579 563 172 900 502 901 935 646 903 773 567 365 885 184 392 053 855 376 257 224 736 090

OBLIGA— TIONER

OOOOOOOOO

& 150 0 100 000

40 000

ooooooo

AKTIER

DOOOOOOOQOOOOOODOOOOOOOOOOOOO

83-01-11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN, ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK ,

EKONOMIQK UTJÄMNING FöR KYRKOKOMMUNER . SPECIFIKATION AV KCHPCHENTER FOR BERAKNIHSARNA .

ANTAL TILLSKOTT REDUCERAT DÄRAV SKATTE— TILLSKOTT AV FRÄST— FRÅN SKATTE— F 15- SKOGS— EANK- C3LIEA— ID NAMN SATS SKATTEKRAFT TJANSTER KYRKOFON UNDERLAG H R FAST ' MEDEL TIGHE AKYIER

070305. ALSTADS FÖRSAMLING 2.00 67 000 1,00 36 353 430 553 585 000 305 184 070306 DALKÖRIHGE PASTORAT 0.25 252 000 2,00 0 1 180 546 234 000

0

0 1 309 653 226 000 0 31 113

0 0

ooo

070307. HAMMARLÖVS KYRKLIGA 1.90 69 000 1,00 7 429 640 566

Ham—o

070308. KALLSTDRFS PASTORAT 1.60 129 000 2,00 58 793 1 396 630 422 000 269 438

0

070309. ANGERSLÖVS KYRKLIGA 1.60 127 000 1750 97 346 777 313

M

242 000 106 43'

0

070402. SVEDALA KYRKLIGA SAM 1.2 532 000 2.50 0 930 200

OJ

577 000 76 000 700 652

BILAGA ()

070403. HYBY KYRKLIGA SAMFÄL 1.70 299 000 2,00 0 735 930 2 149 000 8 000 152 776 070004 BURLÖVS FÖRSAMLING 0.90 0 3,00 0 117 330 669 000 0 11 901

070405. UPPÅKRA KYRKLIGA SAM 1.40 0 2,00 135 345 296 070

CJ

525 000 215 943

070406. STAFFANSTORPS KYRKLI 1.05 351 000 3,00 246 301 964 528

636 192 962 000

070007. LOHHA FÖRSAMLING 1.00 0 2,00 570 000 130 233

NHF)

070408. FJELIE PASTORAT 1.00 144 000 2900 0 287 067

NHMHQNMH

070501. SKURUFS KYRKLIGA SAM 1.35 082 000 2,00 7 123 969 078 0 75 716

nu

070502. VILLIE KYRKLIGA SAMF 1.70 245 000 2,00 127 924 759 526 070503 SKIVARPS KYRKLIGA SA 1.50 225 000 2,00 159 170 844 070504 BALKÅKRA KYRKLIGA SA 1.55 172 000 1,00 30 739 633

948 000

0 0 C

306 000 0 160 53

0

0 143 095 0

N *O L'1

369 000 7 507 "25 000 1 000 179 011

ooooooooooooooooo m m m 7410

070505. YSTADS FÖRSAMLING 0.85 9 000 3,00 0 5 116

o o N q) 0

582 236 070506 SÖVESTADS PASTORAT 0.45 81 000 2,00 105 721 469 070507 TCRA KÖPINOE FASTOR 0.35 130 000 2,00 25 786 844

»0 L."! (_D

332 000 42 000 635 794 5 000 670 000 0 1 305 226 0 914 000 0 1 433 637 30 500 337 000 _ 120 000 146 192 0 306 000 484 000 413 626 15 000 688 000 4 000 15 968 0

P ” 070508 LbDERUPS PASTORAT 0.30 216 000 2100

070601. VÄSTERSTÅDS PASTORAT 0.40 313 000 2,00 1

N H 'N CO N O

0 ("J

286 814

N (0 H

-Cxl c

241 771 070602 HGRBY PASTORAT 0.50 590 000 3100 601 2 852 8 070003 iöGSEEÖDS PASTORAT 0.30 269 000 2,00 196 718 821 68

4

n & NU u

"| H d' () Lh H

070305 HÖCRS PASTORAT 0.45 486 000 3,00 93 814 2 671 33 420 000 239 000 268 802 070606 GUDHUNTORPS PASTORAT 0.40 154 000 2.00 183 916 759 975 1 240 000 9 000 35 217 070607 —ÅR03TÄNGA PASTORAT 0.60 191 000 2,00 75 387 743 662 5 340 000 38 000 708 623

070701. SÖVDE PASTORAT 0.40 163 000 1,00 8 558

0

66 384 72 000 63 000 163 568

00000

070702. LÖVESTADS PASTORAT 0.95 375 000 2,00 155 929

?— CP (J H & 0 N h & B

000 69 000 110 470

OOOQOOQOODOOOOOOOOOOOOO

:'D ' . lx |". (> (0 LW (O

000 0 169 071

:)

070703. SÖDRA ÅCUKS KY (LIGA 1.75 350 000 2,00 3 019 1

83—01-11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN, ENHETEN FöR FINANSSTATISTIK . EKONOMISK UTJÄHNING FCR KYRKCKOHMUNER . SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FCR BERÄKNINGARNA .

SKATTE— TILLSKOTT AV RRAST— FRANSKOTT åååTTESAT FASTIG- gääég- BANK— OBLIGA—

ID NAMN SATS SKATTEKRAFT TJÄNSTER KHRKOFOND UNDERLAG HETER FAST MEDEL TIGNER AKTIER 070704 FRÄNNINGE PASTORAT 0.40 306 000 2,00 170 584 898 753 477 000 330 000 120 274 070802 NORRA SKRÄVLINGE PAS 0.40 162 000 2,00 45 055 717 820 405 000 0 47 915 070803 RESLÖVS KYRKLIGA SAM 1.45 113 000 1,00 52 203 603 941 744 000 0 172 765 070804 BILLINGE PASTORAT 0.45 216 000 1,66 150 784 723 097 492 000 471 000 270 035 070306 STORA HARRIE PASTORA 0.60 66 000 2,00 142 780 723 780 106 000 0 127 222 070901 LANDSKRONA PASTORAT 0.30 25 000 5,00 0 9 238 285 454 000 070902 ASMUNDTORPS PASTORAT 0.40 114 000 1700 74 590 557 199 798 000

070903. HÄRSLÖVS PASTORAT 0.40 92 000 2,00 132 146 714 809 3 356 000

OJ tapir—im

183

H

378 869 186 097 070904 BILLEBERGA PASTORAT 0.30 186 000 1,00 75 837 567 868 917 000

070905. SVALÖVS PASTORAT 0.60 174 000 2,00 96 432 070906 SAXTCRFS PASTORAT 0.35 244 000 2,00 29 576

402 554

00000

457 393 1 644 000 426 864 721 294 4 105 000 66 000 1 204 618 689 401 24 000 0 257 237 680 945 694 000 0 123 347

070909. KÅGERÖDS KYRKLIGA SA 1.45 155 000 1,33 73 835 670 197

HHH

070907. KÄVLINGE FÖRSAMLING 1.10 0 1,00 0 070908 LÖDDEKÖPINGE PASTORA 0.30 375 000 2,00 0

(U

rl

024 000 242 000 198 363 070910 LACKALÄNGA KYRKLIGA 1.00 178 000 1,00 0 1 191 334

071001. ALLERUMS PASTORAT 0.40 256 000 2,00 2 657 319 046 616 000 8 000 102 605 651 125 589 000 0 52 455 464 811 0 63 619 70 611

656 000 0 106 176

NH

N

071002. VÄSBY PASTORAT 0.50 388 000 2,00 1 997

C]

15 00 071003 HÖGANÄS FÖRSAMLING 1.00 147 000 2,00 0

071004 ERUFNSY FÖRSAMLING 1.00 33 000 1,00 17 953 188 845 662 000 071005 FARHULTS KYRKLIGA SA 1.20 186 000 1,00 32 941 831 993 872 000 071006 VÄLINGE PASTORAT 0.50 81 000 1,00 46 202 634 617 671 000 071007 KROFPS PASTORAT 0.40 365 000 2,25 18 710 1 647 200 3 464 000 246 293 071008 BJUVS PASTORAT 0.32 466 000 2,75 0 3 328 215 1 314 000 111 000 1 270 835

NH

72 404

OOOOOODQOOOOODOOOOOOOO

00000

0 O ln M

071009 EKEBY FÖRSAMLING 1.10 307 000 1,00 23 495 867 010 300 000 55 000 250 0 071106 KVISTOFTA PASTORAT 0.30 579 000 2,00 0 3 492 965 3 603 000 0 610 314 2 000 071201 RAVLUNDA PASTORAT 0.50 190 000 2,00 164 355 557 637 526 000 13 000 81 534 0 071202 SÖDRA MELLBY PASTORA 0.40 119 000 1,00 73 676 661 587 464 000 30 000 481

0 071203 S:T OLOFS PASTORAT 0.65 180 000 1,00 110 334 487 897 96 000 53 000 36 780 0 071204 STIBY PASTORAT 0.65 207 000 2,00 155 419 790 678 1 085 000 16 000 25 325 0

DOOOOOOOQOOOQOOOOOOOGOOOOOOOO

83-01-11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN, ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK .

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER . SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA .

ANTAL SKATTE- TILLSKOTT AV PRÄST—

SATS SKATTEKRAFT TJÄNSTER

TILLSKOTT FRÅN KYRKOFONO REDUCERAT SKATTE— UNDERLAG

DÄRAV SKOGS- FAST

FASTIG- HETER

BANK- MEDEL

OBLIGA-

ID NAMN TIONER

AKTIER

061406 061407 061408 061409 061501 061502 061503 061504 061505 061506 061507 061508 061601 061602 061603 061604 061605 061701 061702 061703 061704 070104 070105 070109 070110 070301 070302 070303 070304

VISSEFJÄRDA FÖRSAMLI EMMABODA PASTORAT MADESJÖ PASTORAT NYBRO PASTORAT

ALEMS FÖRSAMLING MÖNSTERÅS FÖRSAMLING DÖDERHULTS FÖRSAMLIN OSKARSHAMNS FÖRSAMLI HÖGSBY PASTORAT FAGERHULTS FÖRSAMLIN BÄCKEBO PASTORAT FLISERYDS FÖRSAMLING BÖDA FÖRSAMLING HUSBY PASTORAT KÖPINGS PASTORAT BORGHOLMS FÖRSAMLING GÄRDSLÖSA PASTORAT TORSLUNDA FÖRSAMLING GLÖMMINGE PASTORAT MÖRBYLANGA PASTORAT SÖDRA MÖCKLEBY PASTO OALBY KYRKLIGA SAMFÄ SOORA SANDBY PASTORA VEBERÖDS KYRKLIGA SA GENARPS KYRKLIGA SAM VÄSTRA INGELSTADS KY VELLINGE KYRKLIGA SA TRELLEBORGS FÖRSAMLI RÄNGS PASTORAT

1.00 0.40 0.55 0.30 1.30 1.10 1.15 0.85 0.40 1.40 0.45 1.40 1.80 0.40 0.40 1.35 0.50 1.00 0.40 0.45 0.40 1.45 1.00 1.40 1.30 1.60 1.25 0.90 0.30

123 153 505 248 414 170 439 459 120 165 124 123 328 312

83 303 431 322 298 127 205 236 338 173

86 411 125

000 000 000 000 000 000 000

0 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

2,00 2,00 3,00 3,00 2,00 2,00 2,50 3,00 3.50 1.00 2.00 1,00 1,00 2.00 2,50 1,00 2,50 2,00 2,00 3,00 2,00 2,00 2,00 1,00 1,00 2,00 2,00 4,00 3,00

13 1 20 62 25

101 43 91 60 137 136 260 41 289 201 205 185

36 48

944 069 856

0 787

516 525 546. 472 932 709 159 591 152 568 444

H HHMHNNIOH

HNHH N

165 647 620 850 527 048 002 513 924 290 540 431 228 537 525 896 344 575 051 539 888 165 297 012 677 193 692 088 151 423 602 661 824 178 152 136 565 896 087 322 541 258 782 310 843 251 462 455 574 413 051 529 073 192 122 939 685

1 122 511 2'686 72 1 350 680 2 510 1 141 082 1 420 11 210 740 988 k

240 596

HN "H

046 1 008 235 1 903 798 989 2 313 715 7 566

000 200 000 200 300 400 000

0 500 000 000 600 000 000 000 100

000 000 700 000 000 000 000 000 000 000 000 000

979 434 924

64 298 401 025

056 769 276 10 15 53 34

12 113

000 300 000 500 900 900 000

0 500 000 000 900 000 000 000 600

000 000 400 600 000 000 000

0000

348 30 364 2 20 239 134 66 185 317 299 446 623

11 152 278 839 200

785 638 825 747

847 813 767 552 848

0 730

300 697

521 000

OOOOOOOOOOOOOODOOOOOOOOOO

83—01-11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN, ?HETEN FÖR FINANSSTATISTIK .

EKONOMISK UTJÄMNINS FÖR KYRKOKOVMUNER . SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERAKNINGARNA . ANTAL TILLSKOTT REDUCERAT DÄRAV

SKATTE— TILLSKOTT AV PRÄST— FRÅN SKATTE- FASTIG- SKOGS— BANK— OBLIGA- ID NAMN SATS SKATTEKRAFT TJÄNSTER KTRKOFOND UNDERLAG HETER FAST MEDEL TIONER AKTIER

060906. GNOSJÖ FÖRSAMLING 1.15 59 000 1,00 0 1 412 218 308 900 247 700 840

060907 061001 061002 061003 061004 061005 061101 061102 061103 061104 061105 061106 061107 061201 061202 061203 061204 061205 061206 061301 061302 061303 061304 061305 061401 061402 061403 061404

BREDARYBS PASTORAT SÖDRA UNNARYDS PASTO FÄRGARYDS PASTORAT BURSERYDS PASTORAT VILLSTADS FÖRSAMLING LIDHULTS PASTCRAT MALMBÄCKS PASTORAT VRIGSTADS KYRKLIGA S HJÄLMSERYDS FÖRSAMLI NORRA SANDSJÖ KYRKLI SÄVSJÖ KYRKLIGA SAMF STOCKARYDS PASTORAT FRÖDERYDS PASTORAT ALSEDA PASTORAT KORSBERGA PASTORAT VETLANDA PASTORAT NYE PASTORAT

BJÖRKÖ PASTORAT LANNASKEDE KYRKLIGA KALMAR FÖRSAMLING DÖRBY PASTORAT RYSSBY PASTORAT FÖRLÖSA PASTORAT LJUNGBY FÖRSAMLING ARBY PASTORAT KARLSLUNDA PASTORAT SÖDERAKRA FÖRSAMLING TORSAS PASTORAT

0.35 0.40 0.50 0.40 1.00 0.50 1.05 1.55 1.35 1.35 1.35 0.35 0.40 0.40 0.40 0.40 0.30 0.30 1.00 1.15 0.40 0.50 0.60 1.25 0.50 0.45 1.30 0.40

145 101 137 171

94 174 171 175 114 399 225 188 138 417 143 446 152 148 135

275 242 448 292 228 165 386 522

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

0 000 000 000 000 000 000 000 000

2,00 1,00 3,00 2,00 2,00 2,33 1,50 1.00 1,00 2.00 2,00 1,00 2,00 3,00 2,00 4,00 1,50 1,25 1.75 6,00

67

3 76 76

115

21 100 32 40 176 164 79

146 44 10

45

107 198

35 127

776 040 522 037

829

278 231 905 828 961 871 376 858 159 086 351 262 241 865 038 213 680

1

154 405 266 795 855 476 560 544 459 114 827 523 436 231 44.1 825 415 335 696 283 375 985 079 130 730 505 795 139

m 7 4 74 Hos—om # H 0 m m m m & A

N N O'

071 216 003 916 261 653 372 046 738 455 282 549 610 424 240 926 260 549 152 330 007

HNNHHNHHHHH NNNHH

054 003 781 982 409 279 753 210 051 472 123 991 163 492 078 738 343 983 800 800 300 200 500 700 000 500 300 400 300 000 400 000 000 900 000 000 900 400 700 500 600 000 500 900 000 000

HNHr—l v-l

rip—IHH

820 689 294 635 105 561 242 054 949 037 752 707 813 912 521 737 932 721 408

79 714 131 91 400 657 136 119

100 600 200 500 200 400 000 800 200 900 200 000 900 000 000 300 000 000 400 500 100 900 000 000 000 300 000 000 553

59 355

f. 2

112 847 328 965

48 242 194 468 331 630 24 213 128 63

|—

333 254

444 109 603 707 611 189 207 508 215 735 436 425 952 354 980 915 898

20 00

OOODOOOOOOOOOODOOOOOOOOOOODOO DOOOOOOOOOOOOOODDOO () ooooooooo

83-01—11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN, ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK . EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKO MUNER . SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FOR BERÄKNINGARNA .

SKATTE— TILLSKOTT AV FSAST- FRENSKOTT gågTTEEAT FASTIG- gäåéå- BANK- OBLIGA—

ID NAMN SATS SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFOND UNDERLAG HETER FAST MEDEL TIONER AKTIER 071508 HÄSSLEHOLMS FÖRSAMLI 1.00 0 3,00 0 5 655 630 0 0 0 071509 HÄSTVEDA PASTORAT 0.30 325 000 1,00 0 821 729 681 000 392 000 687 132 071602 ÖSTRA BRCBY PASTORAT 0.50 193 000 2,00 0 1 320 023 822 000 438 000 764 935 071603 GLIMÅKRA FÖRSAMLING 1.15 151 000 1,00 5 239 784 632 216 000 216 000 221 741 071604 ÖRKENEDS FÖRSAMLING 1.05 226 000 2,00 34 099 1 061 248 181 000 173 000 17 395 071605 OSBY KYRKLIGA SANFÄL 1.00 404 000 2,66 0 2 685 699 120 000 118 000 923 333 071606 LOSHULTS FÖRSAMLING 1.10 118 000 1,00 49 351 377 324 347 000 323 000 64 253 071607 HJÄRSÅS FÖRSAMLING 1.15 190 000 1,00 6 733 802 517 950 000 308 000 115 815 2 000

071608. KNISLINGE KYRKLIGA 5 1.10 273 000 2,00 987

0000000

ri

684 390 1 084 000 385 000 726 558 0 071703 IVETOFTA KYRKLIGA SA 0.95 402 000 3,00 0 3 099 013 633 000 84 000 1 069 4 071704 TROLLE-LJUNGBY PASTO 0.30 111 000 1,50 104 262 522 957 799 000 180 000 96 61

071705 ÅHUS FÖRSAMLING 1.00 226 000 2,00 0 2 881 211 0 0 4 596 898 10 000 071706 NOSABY FÖRSAMLING 1.00 20 000 1,00 0 1 262 272 488 000 11 000 375 451 0 071707 OPPMANNA PASTORAT 0.50 211 000 1,50 88 371 659 287 000 108 000 44 240 071708 FJÄLKINGE PASTORAT 0.40 238 000 2,00 94 122 1 139 675 1 288 000 0 660 050

0 0. N

071709 öSTERSLÖVS PASTORAT 0.50 12 000 1,00 60 580 482 256 674 000

w & N o o o lh m

329 071710 NÄSUMS FÖRSAMLING 1.00 159 000 1,00 48 738 577 072 217 000

h & &? e = e n »

633

071802. VÄSTRA VRANS PASTORA 0.45 426 000 2,00 33 505 1 404 688 510 000

0 (.) 0 (J lx

m H 0 m w OJ 0 Ö c ?” N o m m H

203 643 071803 EVERÖDS PASTORAT 0.55 151 000 1,00 58 729 454 993 101 000 298 000

HHH

071804. DEGEBERGA PASTORAT 0.60 326 000 2,00 182 283 071805 VÄ PASTORAT 0.35 420 000 3,00 6 802

005 579

o o o o o o o o er c co c |G & c c c 10

091 465 419 000 318 004 402 000 071902 KARLSKRONA STADSFÖRS 0.34 47 000 5,00 0 252 365 0 0 293 907 071903 RAMDALA PASTORAT 0.45 343 000 2,00 145 059 842 975 368 000 15 000 21 498

0 c d' 0— 0 x? & C 0 c *! m 0 0 'ri rd

071806. FÄRLÖVS PASTORAT 0.40 192 000 2,00 38 728

() VI [x 6 rx O N O () C) [& 74 N H B

071904 JÄMJÖ FÖRSAMLING 1.30 370 000 1,00 24 106 964 727 0 0 10 833 071905 AUGERUMS KYRKLIGA SA 1.30 472 000 4,00 0 3 194 074 685 000 452 000 671 199 071906 KRISTIANOPELS FÖRSAM 1.65 176 000 1,00 64 523 400 649 497 000 434 000 96 434 071907 TORHAHNS FÖRSAMLING 1.40 224 000 1,00 51 891 345 955 127 000 119 000 256 589

000000

071909. NÄTTRABY PASTORAT 0.50 374 000 2,00 52 795 1 557 320 199 000 9 000 120 93

?)

ooooooooooooooooooooooooooooo

-83-01—11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN. ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK .

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER . SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FbR BERÄKNINGARNA . ANTAL TILLSKOTT REOUCERAT DÄRAV

SKATTE- TILLSKOTT AV PRAST— FRÅN SKATTE- FASTIG— SKOSS- BANK—

OBLIGA- m NAMN SATS SKATTEKRAFT mmsrzn KYRKOFOND UNDERLAG HETER FASå'SUVV MEDEL nonan AKTIER w 4

X 5 071205 SIMRISHAMNS PASTORAT 0.35 198 000 3,00 130 837 2 752 197 1 109 000 100 162 701 _________________________________________________________________________________

071206 BORRBY PASTORAT 0.45 071207 071208 071209 071210 071301 071302 071304 071305 071306 071307 071308 071309 .071401 071402 071403 071404 071405 071406 071407 071408 071501 071502 071503 071504 071505 071506 071507

HAMMENHÖGS PASTORAT SMEDSTORFS PASTORAT TOMELILLA PASTORAT TRANÅS PASTORAT BJÖRNEKULLA PASTORAT KVIDINGE FÖRSAMLING öSTRA LJUNGBY FÖRSAM KLIPPANS PASTORAT RISEBERGA KYRKLIGA S PERSTORPS FÖRSAMLING öRKELLJUNGA KYRKLIGA SKÄNES—FAGERHULTS FU VÄSTRA KARUPS PASTOR FÖRSLÖVS PASTORAT BARKAKRA FÖRSAMLING HJÄRNARPS PASTORAT BÅSTADS PASTORAT MUNKA—LJUNGBY PASTOR ÄNGELHOLMS PASTORAT STRÖVELSTORPS KYRKLI VINSLÖVS PASTORAT NORRA MELLBY PASTORA FINJA KYRKLIGA SAMFÄ RÖKE PASTORAT

NORRA AKARPS PASTORA VITTSJÖ PASTORAT STOBY KYRKLIGA SAMFÄ

0.45 0.50 1.35 0.65 0.65 1.50 1.30 0.40 1.10 1.10 1.10 1.10 0.55 0.45 0.85 0.45 0.40 0.40 0.43 1.60 0.40 0.30 1.25 0.25 0.45 0.25 1.40

202 000 2,00 87 736 859 132 900 000 45 000

90 224 450 171 664 169 207 408 201 89 532 152 181 305 100 217 94 445 135 217 564 302 500 167 421 191 233

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

2,00 2,00 3,00 1,00 2,00 1,00 1,00 3,00 2,00 2,00 3,00 1,00 2,00 2,00 2,00 1,00 2,00 2,00 3,00 2,00 2,00 1,50 2,00 1,00 2,00 1,33 1,50

103 155

58 109 37 35 95 87 112 76 15 58 55

177 43 19 41 81

655 152 232 718 asq 719 681 005 727 063 598 208 125 952 657 070 361 466 613

MHNN

569 589 026 423 029 672 647 133 235 475 176 439 137 265 641 675 379 181 284 768 450 158 038 305 290 022 952 893 914 997 674 165 407 783 206 513 585 177 806 218 749 940 762 929 918 098 645

"HI-'N

1 1 NHJ-|

247 151 114 603 565 007 322 135 658 278 696 241 164

74 742 315

208 746 920 356 842 066 646 433 113 376

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

0 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

41 20 28 144 356 834 686 207 74 55 77 1 031 1 114 625 407 365 1 039 601

0 0 0 000

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

126 223 381 120

22 975 53 444 144 119 257 401 135 306 469

623 694 183 431 76 359 197 60

95 1 006 305 1 031

687 203 019 865 588 149 778 166 363 600 839 124 754 142 476 926 381 626 349 824 384 822 147 482 268 757 571 412

1 00

OODDDOOGOOOOOOODOOOOOOOOOOOOO OOOOOOOOODOOOOOOOOOOOOOODOOOO

83-01-11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN, ENHETEN FöR FINANSSTATISTIK .

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKDKOMNUNER . SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FöR BERÄKNINGAR A .

ANTAL TILLSKOTT REOUCERAT DÄRAV SKATTE— TILLSKOTT AV FRÄST— FRÅN SKATTE— FASTIG— SKOSS- BANK— OBLIGA- ID NAMN SATS SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFCND UNDERLAG HETER FAST MEDEL TIONER AKTIER 071910 FRIDLEVSTADS PASTORA 0.50 522 000 2.00 94 520 1 325 152 594 000 350 000 200 023 0 071911 RÖDEBY FÖRSAMLING 1.10 381 000 2,00 0 415 196 0 0 266 394 0

1 72001 RONNEBY FÖRSAMLING 1.05 758 000 5.00 0 6 155 096 51 000 51 000 497 275 5 000

072092 BACKARYDS PASTORAT 0.35 299 000 2,00 83 858 714 155 1 414 000 1 342 000 50 898 0 072003 LISTERBY KYRKLIGA SA 1.45 321 000 2,00 116 590 1 006 302 1 045 000 440 000 247 609 0 072004 BRÄKNS-HOBY FÖRSAMLI 1.40 356 000 2,00 9 947 912 360 2 254 000 1 436 000 280 485 0 072101 KARLSHAMNS FÖRSAMLIN 1.10 0 3,00 0 4 366 792 0 0 56 957 0

072102 ASARUMS KYRKLIGA SAM 1.00 700 000 3,00 0 3 427 943 482 000 462 000 370 055 50 000 072103 HÄLLARYDS PASTORAT 0.40 227 000 2,00 22 889 728 720 164 000 164 000 229 087 0 072104 MÖRRUHS KYRKLIGA SAM 0.95 301 000 2,00 0 1 750 069 209 000 124 000 741 270 072105 MJÄLLBY FÖRSAMLING 1.10 3 000 2,00 11 697 1 626 074 411 000 0 28 986 072106 GAMMALSTORPS PASTCRA 0.60 205 000 1,00 37 110 743 818 736 000 54 000 16 539

U) (0

072107 JÄHSHOSS FÖRSAMLING 1.15 115 000 3,00 0 3 914 397 99 000 87 000 228 816 072108 KYRKHULTS FbRSAMLZNG 1.50 271 000 2,00 37 906 907 112 0 0 42 556 350 166 49 000 0 1 004 198 759 622 1 000 000 0 115 254 222 584 0 0 340 475

072109. SÖLVESBORGS FbRSAHLI 1.10 267 000 2,00 0 080407 ÖCKERÖ FÖRSAMLING 0.95 725 000 3.00 74 417

080501 KUNGÄLVS PASTORAT 0.35 62 000 4,00 0 080502 ROMELANDA PASTORAT 0.40 290 000 1,00 46 303 050503 TORSBY PASTORAT 0.45 205 000 2,50 196 699 060504 SOLBERGA PASTORAT 0.40 356 000 2,50 90 630

001 002 363 000 41 000 16 300 532 137 573 000 38 000 213 169 716 378 599 000 45 000 184 338 080505 HJÄRTUMS PASTCRAT 0.50 309 000 2,00 84 569 236 843 425 000 202 000 131 114 083601 SPEKERÖDS PASTORAT 0.50 243 000 1,00 68 277 627 756 322 000 94 000 50 035

NNOHHHH

000602. NORUMS PASTORAT 0.40 0 3,00 0 181 842 170 000 37 000 426 700

050603. FCRSHÄLLA PASTORAT 0.40 378 000 2,33 141 228 870 953 242 000 103 000 0 730 434 636 000 137 000 66 778

793 267 537 000 40 000 114 606

060605. HERRESTADS PASTORAT 0.45 405 000 2.00 48 716 080701 STENKYRKA PASTORAT 0.40 580 000 3,00 89 863

CHF-IN

060702. RENNÄNGS PASTORAT 0.35 162 000 2,00 95 838 643 265 0 0 0 080703 MOR ANDA PASTORAT 0.55 163 000 2.00 236 711 933 075 260 000 25 000 13 599

ODOOOOOOODOOOOGOOOOQ

060704. SKAFTÖ PASTORAT 0.30 275 000 2,00 192 821 758 086 667 000 21 000 312 385

83—01—11

ID 080705 080706 080301 080802 080503 080804 080805 080806 080807 080901 080902 080903 080904 080905 080906 081001 081002

081003 081004 081005 081006 081007 081008 081101 081102 081103 081104 081105 081106

NAMN TEGNESY PASTORAT MYCKLEBY PASTORAT FOSS PASTORAT SVARTEBORGS PASTORAT BRO PASTORAT LYSEKILS PASTORAT TOSSENE KYRKLIGA SAM KUNGSHAMNS PASTORAT KROKSTADS PASTORAT KVILLE PASTORAT TANUMS PASTORAT SKEE PASTORAT STRÖMSTADS FÖRSAMLIN NÄSINGE PASTORAT NAVERSTAOS PASTORAT STORA LUNDBY PASTORA SKALLSJÖ FÖRSAMLING LERUMS FÖRSAMLING STARRKÄRRS PASTORAT NÖDINGE FÖRSAMLING SKEPPLANDA PASTORAT ROMMELE PASTORAT FUXERNA FÖRSAMLING SÄTILA PASTORAT FRITSLA KYRKLIGA SAM KINNARUMMA PASTORAT ÖRBY FÖRSAMLING KINNA FÖRSAMLING SURTEBY—KATTUNGA PAS

STATISTISKA CENTRALBYRÅN, ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA

ANTAL

SKATTE— TILLSKOTT AV PRÄST-

SATS 0.40 0.40 0.40 0.75 0.45 0.40 2.05 0.40 0.40 0.40 0.55 0.45 1.00 0.40 0.50 0.35 0.80 1.00 0.30 1.00 0.60 0.40 1.00 0.40 1.60 0.35 1.00 1.30 0.40

SKATTEKRAFT TJÄNSTER

473 380 291 258 381

59 224 275 253 421 467 376 31 105 165 444 qsa 116 515 321 696 344 73 345 127 301 359

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

0 000

2,00 2,00 2,50 1,33 2,00 3,00 2,00 3,00 1,50 2,66 3,00 2,00 1,75 1,25 1,00 2,00 2,00 3,00 2,00 2,00 3,00 2,00 1,00 2,00 1,00 2,00 3,00 2,00 1,50

TILLSKOTT

FRÅN

KYRKOFOND

143 89 130 88 120 113 181 111 192

57 192

106 70

84 95

109 139

689 292 028 679 566

0 124 217 602 009 118 347 258 363 771 949 0

932 060 167 020 372 744 009

1 1 1

HNQNMHHHH N

356 143 696 897 171 044 823 965 443 110 517 911 705 262 415

REDUCERAT SKATTE- UNDERLAG

459 139 190 172 221 105 349 930 836 513 925 976 855 665 844 521 192 587 653 723 760 331 267 006 619 574 284 618 849 755 777 790 569 313 263 340 670 349 853 105 355 928 080 465 448 930 215 218 720 720 491

FASTIG- HETER

000 000 695 759 147 000 000

0 000 235 000 631

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

DÄRAV SKOGS—

FAST 40 106 95 123 117 47 46

176 323 473 356 839 455 383

000 000 590 756 214 000 000

0 000 048 000 507

000 000 000

BANK- MEDEL

107 92 323 87 52 115 66 22 99 182 1 080 303

69 143 112 857

735 146 171 072 328 775 653 866 187 267 534 429

0 126 569 780 767

OBLIGA— TIONER

AKTIER

155 483 198 546 100 474 517 408 000 000 000 000 000 000 000 000 100

82 54 13 65 13 187 87 1 321

844 158 190 698 559 201 959 621 049

4 00

OOOOODOOOOODGOOOOOODOOOOOOOOO

500 00

QOOOOOODOOOOOOOOQOOOOOOOOOOOD

83_01-11

ID 081107 081109 031110 031111 081201 081202 081203 081204 081205 031206 081207 081208 081301 081303 051304 081305 081306 081307 081308 081309 081401 081402 081403 081404 081405 081406 081501 081502 081503

NAMN ISTORPS PASTORAT TORESTORPS PASTORAT BOLLEBYGDS PASTORAT BJÖRKETORPS FÖRSAMLI MJÖBÄCKS PASTORAT SVENLJUNGA PASTORAT SEXDREGA PASTORAT LÄNGHEMS PASTORAT GÄLLSTADS PASTORAT DALSTDRFS PASTORAT TRANEMO PASTORAT KALVS PASTORAT TöLö PASTORAT VALLDA PASTORAT ONSALA FÖRSAMLING KUNGSBACKA PASTORAT FJÄRÅS PASTORAT FRILLESÅS PASTORAT VÄRÖ PASTORAT VEODIGE PASTORAT VARBERGS FÖRSAMLING LINDBERGS PASTORAT TRÄSLÖVS FÖRSAMLING GRIMETGNS PASTORAT TVÅÅKERS PASTORAT KUNGSÄTERS PASTORAT HORUPS PASTORAT FALKENBERGS RASTORAT VINBERGS PASTORAT

STATISTISKA CENTRALBYRÅN,

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER

ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA

ANTAL

SKATTE- TILLSKOTT AV PRÄST-

SATS 0.40 0.50 0.50 1.00 0.85 0.35 0.30 0.45 1.00 0.95 0.50 0.55 0.45 0.40 1.00 0.40 0.30 0.40 0.40 0.70 1.00 0.40 1.10 0.3 0.40 0.30 0.35 0.30 0.40

TILLSKOTT

FRÅN

SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFOND

193 189 544 180

96 267 287 275 193 54 72 164 356 194 306

296 322 243 346 430 197 398 206 361

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

0 000 000 000 000 000 000 000 000

1,50 1,50 4,00 2,00 1,00 2,50 2,00 2,00 3,00 2,00 2,50 1,50 2,00 3,00 2,00 2,00 2,00 3,00 2,00 2,00 4,00 2,00 1,50 2,50 2,00 1,33 2,00 3,00 2,00

76 118

55

121 113 161

19

116 157

55

170

25 257 119 153 120

599 165 407 954 591

0 648 219 722 156

149

00000

REDUCERAT SKATTE—

UNDERLAG

HFI-IN HMNMHHNHQHH

749 672 924 339 521 519 847 255 502 337 012 547 960 709 402 380 146 504 377 254 596 113 192 171 410 802 434 167 122 627 456 991 065 085 644 112 154 488 225 415 659 843 772 940 247 104 916 284 626 903 862 634 889

FASTIG— HETER

1

N H rl HHHH

155 696 213 421 710 442 249 194 505 150 139 215 936 251 339 312 435 258 139 705

25 162 585 965 909

(0 H IN F”! 0 !=

0 &? O

000 000 631 000 650 000 300 250 000 000 000 750 836 250 000 000

DÄRAV SKOGS-

FAST 432 517 643 236 535 067 939 039 019 saa oss 997 206

45 ha 35 317 441 255 275

226

25 524 436 693

"I

47 193

000 000 507 000 850 000 150 704 000 000 000 296 039 941 000 000 320 214 404 001 500 994 505 000 364 722 000 258

CJ

BANK- MEDEL

108 327 187

42

236 134 354

90 562

219 33 74 153 160 50 174 250

428 900 719 077 356 368 652 335 224 026 627 735 759 617 912 541 955

0 821 077 573 688 973 115 524 747 110 930 730

OBLIGA— TIONER

5 00

OOODDOOOOOOQOOOOOOOOOOOOOOOOO

AKTIER

OOOODOOOOGOOOOOOOOQOOOOOOOOOO

83—01—11

ID 031504 081505 081506 081507 08150 081601 031602 081603 081606 081607 081608 061609 081701 051702 081703 031704 061705 081706 0315 2 081803 081808 093103 090106 090105 090106 090107 090103 090201 090202

NAMN FAGEREDS PASTORAT GUNNARPS PASTORAT VESSIGE PASTORAT SLÖINGE PASTORAT TCRUPS PASTORAT GETINSE KYRKLIGA SAM HARPLINGE PASTORAT SÖNDRUHS KYRKLIGA SA SNÖSTORPS PASTORAT SLÄTTAKRA KYRKLIGA S EHSLÖVS FÖRSAMLING OSKARSTRÖNS FÖRSAHLI ELDSBERGA PASTORAT LAHOLHS PASTORAT VEINGE PASTORAT KNÄREDS PASTORAT RÄJHESLÖVS PASTORAT HASSLÖVS PASTORAT RÅDA FÖRSAMLING LANDVETTERS KYRKLIGA LINDOME FÖRSAMLING STORA KILS PASTORAT HEDEE ULLERUDS KYRKL NUHKFORS KYRKLIGA SA GRAVA FORSAHLING FCRSHASA FÖRSAMLING HAHHARÖ FÖRSAMLING EKSHÄRADS FÖRSAMLING NORRA RÄDA PASTORAT

STATISTISKA CENTRALBYRÅN,

SPECIFIKATION AV KG

ANTAL TILLSKOTT

SKATTE— TILLSKOTT AV PRÄST- FRÅN SKATTEKRAFT

SATS 0.50 0.50 0.20 0.40

224 176 261 275 253 166 376 000 000 000 000 000 000 000

0 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 050

000 000

TJÄNSTER 1,66 13 955 1,50 128 238

7

KYRKCFOND

2,00 203 2,00 70 116 2,50 43 805 1,00 64 106 2,00 0 2,00 0 3,00 0 1,00 65 119 1,00 19 758 1,00 12 707 1,50 6 653 1,50 67 802 2,00 129 795 1,00 35 558 1,00 22 354

6 861 64 289

84 826

ENHETEN FöR FINAHSSTATISTIK

EKONOMISK UTJFM93N? FÖP KYQKCV "

LHEEF? Fo

RECUCERAT

SihTiE—

UNDERLAG

FW NMNHl—IHNQHv—l

708 485 787 862 385 447 761 278 741 194 396 586 708 647 360 260 091 048 905 279 562 561 637 300 927 337 175 145 141 564 860 099

FASTIG- HETER

2 305 943 564 729

398 268 937

Mhr-CH

756 675 861 961

2 066 715 2 156 311 406 1 146

597 436 1 799 752 129 749

r— o [4 'N (> 0

"!

Ma

000 510 000 914 953 135 073 895 000 03 000 0 634 481 883 000 000 000 au om sw sw MO %c zw om wo wo

DÄRAV SKOGS—

FAST 2 090 665

(Y (_| "1 O') lx m v:? m N N I'N x'l' N

er i!

502

33 250 309

166 501 189 1 110 515 109

r'l på

(J m

0 (0 T* x? () .-: I. N "I

000 501 000 496 538 496 930 970 030 000 000

0 360 078 820 000 000 000

688 000 500 300 400 400 300 000 600 500

en n9 ua an 4m m9

& zu n 2% n

106 300 118 336 42 12 M3 % 764 573 126

BANK- MEDEL

695

50 568 105 612 546 770 392 574 931 605

OBLIGA— TIONL

90000OOOOODOOOOODOODOODDO

1 000

77 000

AKTIER

10 00

ooooooooooooooooooooooooooooo

83-01—11

ID 090203 090301 090302 090303 090304 090305 090401 090403 090404 090405 090406 090407 090408 090501 090502 090503 090504 090505 090506 090601 090602 090603 090604 090605 090606 090701 090702 090703 090704

NAMN HAGFORS KYRKLIGA SAM KARLSKOGA FÖRSAMLING DEGERFORS FÖRSAMLING VISNUMS PASTORAT KRISTINEHAMNS KYRKLI NYSUNDS FÖRSAMLING FILIPSTADS KYRKLIGA RÄMMENS KYRKLIGA SAM VÄSE FÖRSAMLING NYEDS KYRKLIGA SAMFÄ KROPFA FÖRSAMLING STORFORS FÖRSAMLING LUNGSUNDS PASTORAT SUNNE PASTORAT GRÄSMARKS FÖRSAMLING FRYKSÄNDE PASTORAT VITSANDS FÖRSAMLING LYSVIKS FÖRSAMLING ÖSTMARKS FÖRSAMLING ARVIKA VÄSTRA PASTOR ARVIKA ÖSTRA FÖRSAML GUNNARSKOGS KYRKLIGA KÖLA PASTORAT EDA FÖRSAMLING BRUNSKOGS PASTORAT HOLMEDALS PASTORAT TÖCKSMARKS PASTORAT BLOMSKOGS PASTORAT SILLERUDS FÖRSAMLING

STATISTISKA CENTRALBYRÅN,

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER

ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA

ANTAL

SKATTE— TILLSKOTT AV PRAST— SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFGND

SATS 1.20 0.80 0.90 0.40 1.00 1.10 1.50 1.50 1.35 1.35 1.50 1.30 0.35 0.35 1.60 0.40 1.20 1.40 1.20 0.35 0.85 2.00 0.45 1.25 0.65 0.50 0.40 0.20 1.20

73

321 201 181 148 197 103 210 253 112 101 133 639

86 318 63 119 104 507

233 364 355 308 172 203

99 120

000

0 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

000 000 000 000 000 000 000 000

3,00 6,00 3,00 2,00 5,00 1,00 4,00 2,00 1,00 3,00 1,00 1,00 2,00 4,00 1,00 3,00 1,00 1,00 1,00 3,00 3,00 1,00 3,00 2,00 3,00 2,00 3,00 1,33 1,00

TILLSKOTT

FRÅN

64 49 72 79 55 29

148 41 79

81 66 59 35

148 115 189 134 36 57

0 0 0 219

560 437 708 967 201 091 113 264 994 234 426 519 745 971 251 723 560 458 593 218

REDUCERAT

SKATTE-

UNDERLAG

2 14 3 1

958 092 306 326 638 505 391 781 480 636 505 100 579 021 381 364 310 509 414 592 585 676 949 710 994 416 613 265 313 103 273 396 266 073 716 799 790 874 221 020 791 551 005 116 270 509 764 806 102 848 924 457 407 133 392 389 202 448

FASTIG—

HETER

2 506 2 638 713 212 1 706 25 946 2 325

357 175 5 016 165 2 917 113 103 475 1 424 806 1 261 1 101 1 776 681 212 2 551 759

700 000 500 400 400 000 500 500 000 500 700 800 660 100 200 400 700 000 700 500 400 600 000 800 400

DÄRAV SKOGS-

FAST

2 234 1 181 407 110 1 599

325

1 801

176 124

4 158

162 2 687 112 103 474 1 226 787 1 049 993 1 362 617 145 2 274 584

000 500 000 600 700 000 800 400 900 700 500 300 560 200 100 600 300 400 100 900 300 500 000 300 900

BANK— MEDEL

369 756 255 550 119 725 114 216 128

10 183

963 100 0 0 457 963 580 774 869 012 397 654 630 657 360 185 136 135 543 063 759 401

OBLIGA- TIONER

32

o o

OOOOOOOOOOODOD O O N

o 0 In

10 165

OO oo 00

1 200

AKTIER

DO f..: OQOOOGOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO

83-01—11

ID 090705 090801 090602 090803 090804 090901 090902 090903 090904 090905 090906 091001 091002 091003 091004 091005 091006 091101 091102 091103 091104 091105 091106 091201 091202 091203 091204 100101 100102

NAMN SILBOOALS FÖRSAMLING GILLBERGA PASTORAT SVANSKOGS PASTORAT STAVNÄS PASTORAT GLAVA FÖRSAMLING NORS PASTORAT GRUMS FÖRSAMLING EDS KYRKLIGA SAMFÄLL SÄFFLE PASTORAT BRO PASTORAT MILLESVIKS PASTORAT STENEBY PASTORAT ÄRTEMARKS PASTORAT FRÖSKOGS PASTORAT LAXARBY PASTORAT TÖSSE MED TYDJE PAST ÅMÅLS PASTORAT ÖRS PASTORAT HOLMS PASTORAT SKÅLLERUDS FÖRSAMLIN BOLSTADS PASTORAT FRÄNDEFORS FÖRSAMLIN BRÅLANDA PASTORAT HÖGSÄTERS PASTORAT DALS-EDS PASTORAT FÄRGELANDA PASTORAT RÖLANDA PASTORAT HÄRNÖSANDS DOMKYRKOF SABRA KYRKLIGA SAMFÄ

STATISTISKA CENTRALBYRÅN; ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA

ANTAL

SKATTE- TILLSKOTT AV PRÄST—

SATS 1.15 0.50 0.35 0.35 2.45 0.30 1.40 1.70 0.34 0.40 0.35 0.45 0.45 0.00 0.50 0.35 0.30 0.40 0.40 1.40 0.40 1.40 0.40 0.40 0.40 0.35 0.70 1.15 1.15

SKATTEKRAFT TJÄNSTER

153 181 174 253 106 229 182 227 182 172 120 289 225

74 73 134 281 217 258 107 191 385 387 280 297 375 167

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

0 000

1,67 2,00 2.00 2,00 1,00 2,50 2.50 1,00 4,00 1,00 1,00 3,00 3,00 1,00 1,00 1,00 3,00 2,00 2,00 1,00 2.00 1.00 2.00 2,00 3,00 2,00 1.00 4,00 3,00

TILLSKOTT

FRÅN

KYRKOFOND

3 141 141 126

49

17 92 160 173 97 se 92 92 164 42 54 93

108 219

53 98 22

184 351 415 011 694 122 806 099

0 344 986 286 796 577 137 921 921 208 305 601 633

790 180 435 265 336 040

1

119 519 598 596 317 900 337 810 077 410 249 817 480 324 398 361 592 630 419 593 381 803 024 614 193 395 216 296 255

REDUCERAT SKATTE—

UNDERLAG

915 865 159 312 023 128 628 248 258 249 906 579 238 372 978 663 792 702 570 209 117 290 930 520 809 393 111 813 944 586 818 445 305 405 785

23 23 894 94 986 688 593 932 262 839 769 268

074 561 279 213 393 241

19

FASTIG— HETER

200 200 300 500 800 300 500 100 900 200 500 700 800 000 900 200 400 900 400 200 700 900 600 200 900 700 800

0 000

506 445 319 596 376 338

20 21 532 92 560 522 386 599 202 891 393 454

766 506 247 510 211 121

18

DÄRAV SKOGS— FAST

900 000 500 900 700 700 800 600 700 200 700 200 000 200 100 700 100 700 700 600 900 000 900 300 900 600 800 000

BANK- MEDEL

105 000 172 944 0 167 000 2 627

0

39 781

119 323 7 184 604 923 158 703 25 122

27 556 84 074 233 071

742 145 000 0 376 146 299 036 201 292

OBLIGA— TIONER

0 15 000 0

5 00

OOOOOOOOOOOOOOOODO

15 000

5 000

86 500 0 186 000 0

AKTIER

DOOOOOOOOOOOQO

16 577

GOOOQODODQ & 000

83-01—11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN, ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK .

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER . SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA . ANTAL TILLSKOTT REDUCERAT DÄRAV

SKATTE- TILLSKOTT AV FRÄST— FRÅN SKATTE— FASTIG- SK:”T- BANK- OBLIGA- ID NAMN SATS SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFOND UNDERLÅ HETER FAST MEDEL TIONER AKTIER 100103 STIGSJÖ PASTORAT 0.30 210 000 2,00 141 515 430 851 327 000 322 000 42 819 100104 HÖGSJÖ FÖRSAMLING 1.25 244 000 1,00 8 167 728 116 488 000 360 000 2 922 100105 LJUSTORPS FÖRSAMLING 2.00 130 000 1,00 24 238 268 765 697 000 694 000 419 600 100106 NÄSSJÖ PASTORAT 0.55 355 000 2,00 80 364 1 183 403 30 000 20 000 24 511 100201 NORDINGRÅ FÖRSAMLING 1.35 226 000 1,33 49 354 557 789 213 000 203 000 318 986 100202 ULLÅNGERS PASTORAT 0.30 264 000 2,00 164 509 709 039 182 000 109 000 138 382

100203. NORA PASTORAT 0.35 212 000 1.67 91 390 577 720 186 000 186 000 177 828

OOOOOOOO

100204 BJÄRTRÅ FÖRSAMLING 1.50 284 000 1,00 41 434 525 870 209 000 201 000 192 073 5 00 100205 GUDMUNDRÅ FÖRSAMLING 1.30 568 000 3,00 0 3 468 386 388 000 309 000 342 258 0 100206 YTTERLÄNNÄS PASTORAT 0.35 320 000 4,00 15 387 1 990 841 706 000 701 000 364 490 0 100301 ADALS-LIDENS FÖRSAML 1.00 0 1,00 0 921 867 498 000 419 000 874 185 0 100302 JUNSELE FÖRSAMLING 1.40 44 000 2,00 0 797 807 10 506 000 163 000 92 026 0 100303 RAMSELE FÖRSAMLING 1.15 145 000 2,00 929 740 314 1 407 000 1 361 000 331 992 10 000 100304 EDSELE FÖRSAMLING 1.65 104 000 1,00 24 097 242 288 530 000 495 000 258 777 0 100305 BODUMS FÖRSAMLING 1.25 97 000 1,00 493 320 489 700 000 644 000 630 203 0 100306 FJÄLLSJÖ FÖRSAMLING 1.50 136 000 1,00 40 684 474 533 197 000 197 000 14 725 0 100307 TASJÖ FÖRSAMLING 1.15 214 000 2.00 16 508 808 178 513 000 509 000 315 702 0 100401 SOLLEFTEÅ PASTORAT 0.30 104 000 4.00 0 3 928 573 545 000 527 000 2 452 444 97 000 100402 LANGSELE PASTORAT 0.35 120 000 2,00 951 1 369 017 421 000 421 000 209 088 0 100403 BOTEÅ PASTORAT 0.30 212 000 2,00 125 858 549 956 715 000 675 000 515 795 0 100404 RESELE PASTORAT 0.35 61 000 2,00 51 095 656 140 978 000 915 000 368 182 1 000 100405 HELGUMS FÖRSAMLING 1.80 134 000 1,00 5 293 274 378 1 218 000 1 217 000 178 625 0 100501 NÄTRA FÖRSAMLING 1.50 452 000 3,00 3 159 1 778 341 726 000 591 000 580 292 100502 SIDENSJÖ FÖRSAMLING 1.60 177 000 1,00 25 112 358 672 878 000 866 000 319 166 100503 SKORPEDS FÖRSAMLING 1.20 110 000 1,00 67 869 208 496 250 000 220 000 6 252 100504 ANUNDSJÖ FÖRSAMLING 1.50 511 000 3,00 0 1 776 587 756 000 660 000 398 952 100505 BJÖRNA FÖRSAMLING 1.50 232 000 2,00 78 017 580 301 246 000 245 000 50 899 100601 SJÄLEVADS KYRKLIGA S 1.50 961 000 5,00 0 6 949 125 870 000 751 000 862 204 100602 ÖRNSKÖLDSVIKS FÖRSAM 1.50 0 3,00 0 3 930 140 0 0 0

0000090

OOOODQOOOOOOOOOOODDODODOODDDD

83—01—11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN. ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK

EKONOMISK UTJÄMNING FöR KYRKOKOMMUNER SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA

ANTAL TILLSKOTT REDUCERAT DÄRAV SKATTE— TILLSKOTT AV PRAST- FRÅN SKATTE— FASTIG— SKOGS- BANK- OBLIGA- ID NAMN SATS SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFOND UNDERLAG HETER FAST MEDEL TIDNER AKTIER 100603 ARNÄS FÖRSAMLING 1.50 452 000 2.00 0 2 418 947 332 000 268 000 133 361

100604. GIDEA PASTORAT 0.20 291 000 2.00 47 216 545 371 707 000 692 000 474 506

100605 100701 100702 100703 100704 100705 100706 100707 100708 100709 100801 100802 100803 100804 100805 100806 100901 100902 100903 100904 100905 101001 101002 101003 101004 101005 101006

GRUNDSUNDA FÖRSAMLIN SKÖNS FÖRSAMLING ALNÖ FÖRSAMLING TIMRÅ FÖRSAMLING SUNDSVALLS KYRKLIGA INDALS FÖRSAMLING LIDENS KYRKLIGA SAMF NJURUNDA FÖRSAMLING SELANGERS FÖRSAMLING SÄTTNA FÖRSAMLING TORPS FÖRSAMLING BORGSJÖ FÖRSAMLING STÖDE FÖRSAMLING TUNA FÖRSAMLING ATTMARS FÖRSAMLING HAVERÖ FÖRSAMLING HAMMERDALS KYRKLIGA STRÖMS FÖRSAMLING ALANÄS FÖRSAMLING FÖLLINGE PASTORAT FRDSTVIKENS FÖRSAMLI REVSUNDS PASTORAT BRUNFLO PASTORAT ÖSTERSUNOS FÖRSAMLIN FRÖSÖ FÖRSAMLING LITS PASTORAT HÄGGENAS FÖRSAMLING

1.35 1.05 1.00 1.00 1.10 1.15 1.40 1.00 1.00 1.25 1.00 1.25 1.10 1.20 1.60 1.20 1.50 1.10 1.50 0.25 1.50 0.35 0.55 1.00 1.00 0.50 1.40

26

425 626 260 159 828 668 156 386 109 436 395 178

77 450 439 78 271 74 495 991

143 366 216

000

0 000 000

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

2,00 4,00 2.00 3.00 6.00 1.00 2.00 3.00 3.00 1.00 3,00 3,00 2.00 2.00 1.00 1.00 3.00 3.00 1.00 3.00 2,00 3,00 3,00 5.00 3.00 2.00 1.00

1

86 29 33 29 47 77 15 45 47 43 88 46

935

097 633 582 428 429 041 762 274 878 692 115 506 382 005 674 231 518

"nom.—ro

442 747 355 502 812 522 528 400 553 383 768 244 910 648 472 430 869 073 200 672 501 038 420 059 106 784 278 089 477 036 364 890 852 126 964 626 105 165 585 020 145 741 189 131 344 516 570 ess 487 105 464 280 4.27 393 477 75 148 25 aoo 292 111 136 593 1 424 79 1 415 149 53 2 076 775 517 617 2 6.15 259 1 241 495 139 555 301 000 000 000 000

0 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

000 000 000

470 138 21 381 232 103 136 493 397

74 316 127 77 076 716 814 616 378 193 110 257 16 416 292

000

0 000 000 0 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

000 000 000

110 1 526 1 449 180 145 777 565 339 321 555

102 96 110

117 375 508 927

0 454 909 263 078 253 587 271 848 680 773 464 883 374 849 865 950 973 320 631 539 457 061

61 00

50 00

OOOOOOODOOOOOOOOOOODOOOO

100 000 19 000

00000OOOOOODGOOOOQOODDOOOOOOO

83-01—11

ID 101007 101101 101102 101103 101104 101105 101201 101202 101203 101204 101205 101301 101302 101303 101304 101305 101306 101401 101402 101403 101404 101405 110101 110102 110103 110104 110105 110202 110203

NAMN RÖDÖNS PASTORAT BRÄCKE KYRKLIGA SAMF RAGUNDA FÖRSAMLING HÄLLESJÖ PASTORAT FORS FÖRSAMLING STUGUNS KYRKLIGA SAM SUNNE PASTORAT BERGS PASTORAT RÄTANS PASTORAT OVIKENS PASTORAT HALLENS PASTORAT UNDERSÅKERS FÖRSAMLI MÖRSILS PASTORAT ARE FÖRSAMLING KALLS FÖRSAMLING ALSENS FÖRSAMLING OFFERDALS FÖRSAMLING SVEGS KYRKLIGA SAMFÄ HEDE PASTORAT TÄNNÄS KYRKLIGA SAMF LILLHÄRDALS FÖRSAMLI YTTERHOGDALS FASTORA NORDMALINGS FÖRSAMLI BJURHOLMS FÖRSAMLING HÖRNEFORS FÖRSAMLING FREDRIKA FÖRSAMLING ÖRTRÄSK FÖRSAMLING VINDELNS KYRKLIGA SA SÄVARS KYRKLIGA SAMF

STATISTISKA CENTRALBYRÅN,

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER

ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA

ANTAL

SKATTE— TILLSKOTT AV PRÄQT— SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFOND

SATS 0.30 1.50 1.30 0.60 1.30 1.20 0.40 0.25 0.35 0.30 0.60 1.50 1.00 1.50 1.80 1.50 1.50 1.50 0.40 1.75 1.90 0.50 1.30 1.20 1.35 1.60 1.50 1.35 1.35

616 141 130 259 135 469 347 195 327 248 217 144

74 39 171 266 261 204 161 111 41 996 434 342 92 78 689 579

000 000 000 000

0 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

3,00 2,00 2,00 2,00 1,00 2,00 3,00 2,00 2.00 2:00 1,00 2,00 2,00 2,00 1,00 1,00 2,00 3,67 3,00 2.00 1,33 2,00 5,00 2,00 2,00 1,00 1,00 5,00 3,00

TILLSKOTT

FRÅN

41 28 50 52

115 195 78 16 50 85 55 128 106 106 59 114

55 120 78 13 38 130 88 52 70 197 155

541 778 027 812

0 948 357 416 004 140 390 805 111 253 579 228 794

335 066 457 850 953 054 146 959 976 229 914

REDUCERAT

SKATTE-

UNDERLAG

2 1

201 008 225 638 801 685 828 983 532 439 324 983 598 826 259 335 730 720 139 666 278 722 254 903 076 240 174 133 475 129 768 736 546 571 627 623 615 368 596 252 306 428 100 202 035 532 717 537 110 467 096 805 911 988 091 538 076 416

FASTIG—

HETER 879 221 936

1 016 491 205 444 314 2 056 873 242 948 347 55 za 128 627 1 300

700 277 1 404 1 746 242 340 204 278 113

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

0 000 000 000 000

000 000 000 000

DÄRAV sxoes FAST 692 221 864 011 484 193 215 280 220 405 131 852 336 46 28 128 518 257

675 267 402 658 237 337 200 199 113

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

0 000 000 000 000

000 000 000 000

BANK— MEDEL

332 011 237 101 170 49 478 260 75 115 82 211 21 115

88 444 391 35 384 260 93 62 111 400

817 833 374 489 831 313 935 699 677 277 644 147 468 293 408 999 137 704 307 957 388 404 306 334 898 964 467

OBLIGA— TIONER

0000

5 000 0

0

218 500 59 000 0

OOOOOOOODOOO

30 000

AKTIER

27 68

OOOOFOOOOOOOOOOOOOOQOOOOOOOOD

83—01—11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN, ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK .

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER . SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA . ANTAL TILLSKOTT REDUCERAT DÄRAV SKATTE- TILLSKOTT AV PRÄST— FRÅN SKATTE— FASTIG— SKOGS— BANK— OBLIGA— ID NAMN SATS SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFOND UNDERLAG HETER FAST MEDEL TIONER AKTIER 110204 VÄNNÄS FÖRSAMLING 1.15 686 000 3,00 0 2 559 549 115 000 91 000 131 695

110207. HOLMSUNDS FÖRSAMLING 1.15 548 000 2,00 0 2 686 351 0 0 10 329

110301 110302 110303 110304 110305 110401 110402 110403 110404 110405 110406 110407 110408 110501 110502 110503 110504 110505 110601 110603 110607 110701 110702 110703 110801 110804 110805 BYGDEÅ KYRKLIGA SAMF NYSÄTRA FÖRSAMLING LÖVANGERS FÖRSAMLING BURTRÄSKS KYRKLIGA S BUREÅ FÖRSAMLING SKELLEFTEÅ LANDSFÖRS NORSJÖ FÖRSAMLING JÖRNS FÖRSAMLING BYSKE KYRKLIGA SAMFÄ SKELLEFTEÅ S:T OLOVS SKELLEFTEÅ S:T ÖRJAN KÅGEDALENS FÖRSAMLIN BOLIDENS FÖRSAMLING PITEÅ LANDSFÖRSAMLIN ÄLVSBY FÖRSAMLING PITEÅ STADSFÖRSAMLIN NORRFJÄRDENS FÖRSAML HORTLAX FÖRSAMLING NEDERLULEA FÖRSAMLIN EDEFORS FÖRSAMLING RANEA FÖRSAMLING NEDERKALIX FÖRSAMLIN ÖVERKALIX FÖRSAMLING TÖRE FÖRSAMLING NEDERTORNEA-HAPARAND TÄRENDÖ FÖRSAMLING JUNOSUAHDO FÖRSAMLIN

1.45 1.15 1.40 1.25 1.20 1.25 1.25 1.60 1.30 1.40 1.25 1.20 1.40 1.25 1.00 1.00 1.15 1.25 1.00 1.15 1.20 0.90 1.10 1.10 1.05 1.20 1.30

618 269 _347 620 532

1 006 414 273 774 49 476 433 112 1 309 955 16 867 759 1 782 111 589 1 291 738 442 985 211 210

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

3,00 2,00 2,00 4,00 2,00 5,00 3,00 2,00 3,00 4,00 2,00 2,00 2,00 6,00 4,00 2,00 2,00 2,00 5,00 2r00 3,00 5,00 3,00 2,00 3,00 1,33 1,00

195 132 145

83 125

176 179 171

77 63 72 64 75 99 138

124 131 71 97 89

768 699 793 831 167 480 812 799 738 932 355 491 600 968 055 047 259 632 554 030

HHOH HONHHmNer-lh H

595 630 498 812 888 327 147 342 574 334 373 811 397 432 421 633 664 650 985 061 399 727 259 040 300 353 719 875 475 816 370 133 770 55 1 179 88 137 547

83 1 094 321 68

531

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 723 305 116 709 54 1 174 87 133 531

81 1 041 319 64

516

25 343 345

198 57 161

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 248 44 466 243 61 1 971 38 95

42

256 93

48 3 733 117 141 2 368 113 129 335 170

320 835 771 999 314 289 786 405 585 282 281 471 642 632 286 280 428 052 039 807 418 431

10 00

83-01-11

ID 110807 110808 110810 110903 110904 110905 111001 111002 111003 111004 111103 111104 120101 120102 120103 120104 120105 120106 120107 120108 120201 120202 120203 120204 120205 120206 120207 120301 120302

NAMN HIETANIEMI FÖRSAMLIN KORPILOMBOLO FÖRSAML KARL GUSTAVS FÖRSAML ÅSELE FÖRSAMLING DOROTEA KYRKLIGA SAM VILHELMINA FÖRSAMLIN SORSELE KYRKLIGA SAM STENSELE FÖRSAMLING TÄRNA FÖRSAMLING MALÅ FÖRSAMLING ARVIDSJAURS FÖRSAMLI ARJEPLDGS FÖRSAMLING VISBY FÖRSAMLING VÄSKINDE PASTORAT STENKYRKA PASTORAT BUNGE PASTORAT LÄRBRO PASTORAT OTHEM-BOGE KYRKLIGA DALHEMS PASTORAT GOTHEMS PASTORAT SANDA PASTORAT ESKELHEMS PASTORAT STENKUMLA PASTORAT ROMA PASTORAT ÖSTERGARNS PASTORAT VÄNGE PASTORAT KLINTE PASTORAT FARDHEMS PASTORAT GARDE PASTORAT

STATISTISKA CENTRALBYRÅN,

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER

ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA

ANTAL

SKATTE- TILLSKOTT AV PRÄST- SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFOND

SATS 1.20 1.20 1.30 1.10 1.20 1.20 1.30 1.50 1.50 1.25 1.10 1.50 1.30 0.45 0.50 0.60 1.30 1.20 0.40 0.70 0.70 0.70 0.30 0.60 0.60 0.50 0.50 0.50 0.50

185 275 236 341 432 820 398 486

97 411 834 348 112 258 222 153 276 77 169 165 247 193 200 216 194 190 274 142 186

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

1,00 1,66 1,00 3,00 3,00 6,00 3,00 4,00 2,00 3,00 4,00 4,00 4,50 1,75 1,25 2,00 1,67 1,33 1,50 1,50 2,00 2,00 1,00 2,50 2,00 2,00 1,50 1,50 2,00

TILLSKOTT

FRÅN

106 89 87 33 98 60 110 16 38 173 72 74

60 125 131 137 65 110 144 171 213 26 169 159 196 102 148 91

397 495 775 121 837 118 377 716 341 760 338 917

0 828 462 077 709 521 675 521 326 330 772 272 612 953 176 597 780

REDUCERAT

SKATTE-

UNDERLAG

HHNHN HNH'N

354 517 347 192 146 645 164 101 654 307 616 324 303 542 343 698 482 792 300 252 376 374 642 805 239 292 667 246 335 010 274 319 836 073 136 672 033 853 444 352 803 810 328 284 345 831 739 625 290 070 098 579 446 046 950 908 523 526

FASTIG-

HETER 197 181 170

1 036 356 914 443 733 92 116 310 235

53 905 527 339 393 105 760 353 611 698 409

1 187 442 659 282 702 726

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

DÄRAV SKOGS FAST 188 137 149 1 022 356 908 436 714 74 115 304 210 48 307 173 254 295 37 331 111 250 247 90 293 323 406 118 388 336

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

BANK— MEDEL

43 55 27 2 402 510 2 046 116 sas 501 195 582 757 za 231 19 96 119 45 18 10 56 22 417 194 62 21 69 48 92

820 508 072 263 167 235 460 347 683 865 834 512 198 120 021 687 924 471 925 169 617 245 299 091 584 550 763 433 032

OBLIGA— TIONER

20 000 5 000 25 000

20 80

OODOOOOODDQODGOGOODDOO

AKTIER

O0000ODOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO

83—01-11

ID 120303 120304 120305 120306 130101 130102 130103 130104 130105 130106 130201 130202 130203 130204 130205 130206 130301 130302 130303 130304 130401 130402 130403 130404 130405 130406 130407 130501 130502

NAMN BURS PASTORAT ALVA PASTORAT HAVDHEM PASTORAT ÖJA PASTORAT STORKYRKOFÖRSAMLINGE KLARA FÖRSAMLING JAKOBS FÖRSAMLING KUNGSHOLMS FÖRSAMLIN SIT GÖRANS FÖRSAMLIN ADOLF FREDRIKS FÖRSA JOHANNES FÖRSAMLING HEDVIG ELEONORA FÖRS OSCARS FÖRSAMLING ENGELBREKTS FÖRSAMLI GUSTAV VASA FÖRSAMLI MATTEUS FÖRSAMLING MARIA MAGDALENA FÖRS HÖGALIDS FÖRSAMLING KATARINA FÖRSAMLING SOFIA FÖRSAMLING HÄGERSTENS FÖRSAMLIN SKÄRHOLMENS FÖRSAMLI BRÄNNKYRKA FÖRSAMLIN VANTÖRS FÖRSAMLING ENSKEDE FÖRSAMLING SKARPNÄCKS FÖRSAMLIN FARSTA FÖRSAMLING SPÅNGA FÖRSAMLING HÄSSELBY FÖRSAMLING

STATISTISKA CENTRALBYRÅN,

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER

ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA

ANTAL

SKATTE— TILLSKOTT AV PRÄST— SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFONO

SATS 0.50 0.45 0.50 0.65 0.40 0.35 0.28 0.24 0.18 0.31 0.30 0.25 0.18 0.36 0.25 0.22 0.30 0.20 0.27 0.20 0.11 0.12 0.16 0.07 0.15 0.13 0.13 0.23 0.16

336 000 289 000 257 000 155 000

0 OOOOOOOODOQQDOOOOOOÖOOOO

2,00 1,50 2,50 2,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

;åkåSKOTT 180 475 113 197 180 984 165 419

0 OOOOOOOOOOOOOOOOOOOQOOOO

REDUCERAT

SKATTE—

UNDERLAG

NQINOVHQIAQ H

10 H

10 10 10 17 11 14 17 12 11 19 12 11

413 673 428 301 463 120 423 478 425 884 373 305 947 996 020 531 852 468 622 226 947 316 743 018 973 717 026 477 946 169 om 267 670 335 504 692 052 211 116 317 147 336 448 363 102 240 571 579 813 656 250 579 659 866 103 543 072 354

FASTIG— HETER

406 000 331 000 524 000 186 000

0 OOQOOOODOOOOOOQQOODOOODO

DÄRAV SKOGS— AST 135 000 69 000 145 000 68 000

0 DQQOOODQOOOOOOOOOOOOOOOO

BANK— MEDEL

135 483 132 486 213 257 11 816

0 OQDOOOOOODOOOOOOOOQOOQOQ

OBLIGA— TIONER

OOOOODODOOOOOOOOOOOOOOQOOOOOO

AKTIER

OOOOOOOOODOOQOOOOOOOOOOOQOOOO

83—01—11

ID 130503 130504 130505 130506 130507 130601 130602 130603 130604 130605 130606 130607

NAMN BROMMA FÖRSAMLING VÄSTERLEDS FÖRSAMLIN ESSINGE FÖRSAMLING VÄLLINGBY FÖRSAMLING KISTA FÖRSAMLING SÅNGA PASTORAT EKERÖ PASTORAT SOLLENTUNA FÖRSAMLIN EDS FÖRSAMLING VALLENTUNA M FL FÖRS JÄRFÄLLA FÖRSAMLING HAMMARBY PASTORAT

130608 130609 .-_-130701 130702 130703 130704 130707 130001 130802 130803 130804 130305 130806 130903 130904 130905 130907

ÖSSEBY-GARNS PASTORA FRESTA PASTORAT

TÄBY FÖRSAMLING DANDERYDS FÖRSAMLING LIDINGÖ FÖRSAMLING ÖSTERÅKERS KYRKLIGA SUNDBYBERGS FÖRSAMLI VAXHOLMS FÖRSAMLING VÄRMDÖ FÖRSAMLING DJURÖ PASTORAT GUSTAVSBERGS PASTORA BOO FÖRSAMLING LJUSTERÖ PASTORAT NACKA FÖRSAMLING SALTSJÖBADENS FÖRSAM TYRESÖ FÖRSAMLING VÄSTERHANINGE KYRKLI

STATISTISKA CENTRALBYRÅN, ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK . EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA

ANTAL

SKATTE— TILLSKOTT AV PRÄST— SKATTEKRAFT TJÅNSTER KYRKOFOND

SATS 0.24 0.28

.0.25 0.25 0.28 0.40 0.50 0.90 0.90 1.00 0.80 0.90 0.30 1.00 0.85 0.90 0.60 1.00 0.70 1.00 0.90 0.75 0.40 0.70 0.50 0.70 0.70 0.75 0.85

0 0,00 0 0,00 0 0,00 0 0,00 0 0,00 89 000 33 000

2,00 3,00 0 7,00 0 1,00 4,00 0 7,00

337

0 3,00

104 000 2,00 90 000 4,00 0 7,00

0 4,00 0 6,00

657 5,00 0 5,00

0 2,00 0 2,00

25 000 2,00 0 2,00

0 3,00

1,00 0 5,00 0 2,00 0 5,00 0 3,00

TILLSKOTT FRÅN

00900

3 389

109 20

ODODOOOOQDOOO

19 092 0 115 324 0 0 49 560 0

0 0 0

REDUCERAT

SKATTE—

UNDERLAG

12 643 439

10 2 11

19 15 16

BJ NH M

4 11 5

860 544 663 358 964 988 666 425 135 356 990 646 915 455 275 541 478 344 273 061 072 302 156 501 143 174 046 323 154 154

FASTIG—

HETER

1 070 1 645 60 1 300

548 903 1 056 818 619 1 747

2 056

415 141

1 881

000 000

0 000 000 0 000 000 000 000

000 000 0 0 0 000

DÄRAV SKOGS-

FAST

BANK- MEDEL

0 0 0 0 0 94 000 106 290 000 171 0 312 60 000 2 190 630 0 3

219 000

120 000 2 225 264 000 3 0 71 000

317 49 000 155 68 000 1 611 000 1 544 0 38 0 19 140 000 818 0 0 216 000 32 27 000 5 0 9 0 0 17

1 220 000 17 368

00000

444 500 763 517 423 422 195 694 637 773 341 899 829 000 744 236 541 945 065 859

OBLIGA— TIONER

000000

3 000 0 0

153 000 20 000 68 600 4 ___—"b 0

0

129 500

o o

38 000 20 900

500 00

o G o 0 o o o

83-01-11

ID 010200 010300 010500 010900 011400 020500 020700 021700 030100 030200 030300 030500 030600 030800 030900 031000 031100 031400 031600 031800 032000 032100 032200 032300 032800 032900 033000 033400 033800

NAMN BRO OCH LÅSSA KYRKL

ENKÖPINGS KYRKLIGA S GÄVLE KYRKLIGA SAMFÄ CDENSALA KYRKLIGA SA UPPSALA KYRKLIGA SAM LINKÖPINGS KYRKLIGA

NORRKÖPINGS KYRKLIGA SÄBY KYRKLIGA SAMFÄL BORÅS KYRKLIGA SAMFÄ BRODDETORPS KYRKLIGA DIMED—OTTRAVAD KYRKL FRZSTAD—GINGRI KYRKL FÄNNESLUNDA GROVARE

HYRINGA KYRKLIGA SAM HÅLE—TÄNGS KYRKLIGA

HÄRLUNDA—BJÄRKA KYRK EGGBY—ISTRUM KYRKLIG MEDELPLANA-VÄSTERPLA NÄRUNGA-SKOGSBYGDEN— SKÖLVENE—NORRA SÄMS SPARLÖSA-SLÄDENE KYR STENSTORP KYRKLIGA S SÄRESTAD-BJÄRBYS KYR TIDAHOLMS—AGNETORPS ÖSTERFLANA-KESTADS K EDÅSA-LJUNGHEMS KYRK KULLINGS-SKÖVDE KYRK KINNE-KLEVA KYRKLIGA VÄSTRA GERUMS KYRKL

STATISTISKA CENTRALBYRÅN, ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRKOKOMMUNER SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA

ANTAL

SKATTE— TILLSKOTT AV PRÄST—

SATS 1.10 1.50 0.90 1.00 1.20 1.25 1.15 0.90 1.25 0.90 1.40 0.35 1.10 1.00 1.45 1.50 0.85 1.75 1.40 1.10 1.50 0.85 0.80 0.75 1.50 1.30 1.00 1.00 1.10

TILLSKOTT FRÅN SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFONO

219 715 582 115 454 838

79 34 194 33 78 43 19

155 39 302 34 224 140 61

000 000 000 000 000

0 000 000

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

0,00 10.00 14,00 6,00 21,00 16,00 30,00 5,00 13,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

0 135 457 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

REDUCERAT

SKATTE—

UNDERLAG

2 8 24 7 37 30 38 5 22

221 393 703 843 500 347 749 555 452 177

89 919 42 184 73 92 182 131 200

52 109 652 146 663 322 104 167 445 282

551 866 749 093 870 691 745 940 757 370 515 588 395 712 072 397 787 418 749 860 771 030 364 934 874 366 318 023

FASTIG-

HETER

6 899 2 854 1 985 6 416 8 753 2 104

636

210 510 543 000 000 000 801

OOOOOOOODOOOOQOOOOQ

DÄRAV SKOGS-

FAST

830 711 573 1 806 3 074 1 054 250

0 974 0 813 451 000 000 000 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

BANK- MEDEL

0

1 524 717 0

586 131

1 967 550 280 665 139 777 67 158 140 766

OOQOOOOOOOOOOOOOOOO

48 15 238 171 13

OBLIGA— TIONER

450 400 000 022 000

ODOOUOOOOOOOOOODQOQODO

AKTIER

OOOOOGQ

200 11

ODOOGOQOOOOOOOOOOOOOOO

83—01—11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN, ENHETEN FöR FINANSSTATISTIK .

EKONOMISK UTJÄHNING FöR KYRKOKOMMUNER . SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR BERÄKNINGARNA .

ANTAL TILLSKOTT REDUCERAT DÄRAV SKATTE- TILLSKOTT AV FQÄJT— FRÅN SKATTE— FASTIG— SKOSS- BANK— OBLIGA- ID NAMN SATS SKATTEKRAFT TJÄNSTER KYRKOFOND UNDERLAG HETER FAST MEDEL TIONER AKTIER

040100 ESKILSTUNA KYRKLIGA * 20 0 11,00 0 21 439 009 1 300 000 569 000 150 000 0 040200 KATRINEHOLHS KYRKLIG 1.15 645 000 10,00 02 779 10 098 531 4 455 728 1 406 526 1 286 900 0 040400 LUDGO-SPELVIK KYRKL 0.30 57 000 0,00 0 163 545 0 0 0 C 040500 NYKÖPINGS KYRKLIGA 5 1.20 6 000 7,00 0 11 879 772 1 067 660 325 139 746 283 175 000 040600 SÖDERTÄLJE KYRKLIGA 0.98 796 000 11,00 0 22 981 212 0 0 3 058 716 0 041100 öREBRO KYRKLIGA SAMF 1.10 319 000 22,33 99 816 31 989 573 1 665 360 382 278 1 318 309 145 500 050100 FALU KYRKLIGA SANFÄL 1.25 277 000 10,00 0 14 551 877 562 000 464 000 246 097 0 49 95

050500 HALLSTAHAHHLRS KYRKL 1.20 240 000 5,00 0 5 815 736 1 205 000 235 000 2 253 0 050600 KÖPINGS KYRKLIGA SAM 1.05 446 000 8,50 0 8 828 700 3 663 000 816 000 1 044 578 0 050800 RÄTTVIKS KYRKLIGA SA 1.40 635 000 5,00 56 340 2 861 384 2 157 000 2 130 000 731 991 689 064 051200 VÄSTERÅS KYRKLIGA SA 0.95 964 000 26,00 42 452 178 15 037 050 10 301 000 1 711 741 060200 HUSKVARNA KYRKLIGA 5 0.95 207 000 6,00 060300 JÖNKÖPINGS KYRKLIGA 1.15 397 000 11,00

060600. VEDERSLöV-DÄNNINGELA 1.10 103 000 0,00

7 115 964 550 200 270 500 0 17 633 311 456 400 167 400 85 492 200 00 236 957 0 0 0 060800 VÄXJÖ KYRKLIGA SAMFÄ 1.”5 0 10,00 15 743 240 709 000 433 200 2 017 388 86 00 061600 SJÖSÅS KYRKLIGA SAMF 1.00 126 000 0,00 070200 BORLUNOA-SKEGLIHGE K 1.80 5 000 0,00

070300. ESLÖVS KYRKLIGA SAMF 1.05 331 000 5,00

741 958 0 0 0 65 230 0 C 0 5 588 274 2 436 000 0 1 390 451

070400. HELSINGBORGS KYRKLIG 1.00 1 171 000 15,00 27 907 815 4 708 000 372 000 240 508

OOOOOOOOOO

070500. HöRSY—LYBY KYRKLIGA 0.10 435 000 0,00 316 929 0 0 0

070600. KARLSKRONA KYRKLIGA 0.55 0 0,00 9 324 089 0 0 0 0 070700 KRISTIANSTADS KYRKL 1.15 107 000 7,00

071000. LUNDS KYRKLIGA SAMFÄ 1.17 28 000 14,00

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 001 041 165 000 0 512 595 14 000 0 22 168 059 7 606 000 29 000 715 666 145 105 0 071300 MALMÖ KYRKLIGA SAMFÄ 0.80 2 906 000 58,00 88 279 132 5 280 000 0 5 117 799 1 000 000 1 002 487

071500. NORRA VRANS KY KLIGA 0.75 163 000 0,00 1 177 510 0 0 0 i 0

075500. SVALÖVS KYRKLIGA SAM 0.75 116 000 0,00 1 252 530 0 075600 SIMRIS O öSTRA NbBBE 1.40 68 000 0,00

080200. GÄLLSTAO—SÖDRA SÄN K 0.40 51 000 0,00

547 291 0 851 122 0 160 602 637 1

O 0 0000

oooc o N DOODOOOOOOODOODOODO

080300. GÖTEBORGS KYRK ISA 8 0.85 4 560 000 108,00

O O x'r "! r—l ")

194 778 6 948 5

rl

1 450 200

83—01—11

ID 080400 050500 080600 081200 061300 082300 090200 090300 090600 090800 091000 110400 110500 110600 110700 110800 110900 111200 111400 111500 111600 130100 130200 130300 130500 130700 130800 131100

NAMN PARTILLE KYRKLIGA SA HALMSTADS KYRKLIGA S SVENLJUNGA OCH ULLAS UDDEVALLA KYRKLIGA S FÄSSBERGS KYRKLIGA S TVÅÅKERS KYRKLIGA SA ARVIKA Ö OCH V FÖRS BÄCKE OCH ÖDSKÖLTS K KARLSTADS KYRKLIGA S STENEBY OCH TISSELTO öVRE ÄLVDALS KYRKLIG GÄLLIVARE KYRKLIGA S JOKKMOKKS KYRKLIGA S JUKKASJÄRVI KYRKLIGA LULEÅ KYRKLIGA SAMFÄ LYCKSELE KYRKLIGA SA PAJALA KYRKLIGA SAMF UMEA SOCKENS KYRKLIG ÖVERTORNEÅ KYRKLIGA 'HEA/ÅLIDSHEMS KYRKL ÖVERLULEÅ KYRKLIGA S SOLNA KYRKLIGA SAMFÄ STOCKHOLMS KYRKLIGA SÅNGA OCH SKA KYRKL ÖSTERHANINGE KYRKLIG BOTKYRKA KYRKLIGA SA HUDDINGE KYRKLIGA SA FÄRENTUNA KYRKLIGA S

STATISTISKA CENTRALBYRÅN, ENHETEN FÖR FINANSSTATISTIK

EKONOMISK UTJÄMNING FÖR KYRK KGMMU SPECIFIKATION AV KOMPONENTER FÖR B

ANTAL

SKATTE- TILLSKOTT AV PRÄST—

SATS 0.90 1.60 0.90 1.10 0.70 0.70 0.45 1.80 1.00 1.15 1.30 1.10 1.35 1.15 1.00 1.35 1.30 1.30 1.25 1.10 1.15 0.80 0.40 0.90 0.95 0.70 0.85 0.95

SKATTEKRAFT TJÄNSTER

31 207 245 90 290 68 175

201 233 1 488

1 692 570 887 723 657 813 869 969 71 405 842 18

0 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

000 000 000 000 000 000 000 000

0 0 000 000 000 0 000

6,00 9,00 0,00 7,66 9,00 0,00 0,00 0,00 11,00 0,00 6,00 9,00 7,00 8,00 9,00 6,00 4,00 8,00 4,00 9,00 7,00 10,00 139,00 0,00 8,00 9,00 12,00 0,00

TILLSKOTT FRÅN KYRKOFOND

DOOQOOOOOO

60 904 0 274 337

176 448 0 292 880

OOOOOOOOO

REDUCERAT

SKATTE— .DERLAG

11 14

15 23 309 14 19 24

558 374 270 889 393 900 675 410 128 399 764 046 281 415 332 611 187 807 401 366 555 955 596 473 332 163 853 490 380

.xgs * ;

121"

229 691 210 793 615 166 999 412 393 001 337 289 318 711 527 311 103 362 598 272 674 579 851 350 931 943

R

ÄKNINGARNA

FASTIG- HETER

12

191 874 200

428 437 137 814 180 795 018 158 700 122

62

205 137 956

886 390 0 000 000

600 500 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 795 000

DÄRAV SKOGS- FAST

182 280 569 182

91 000

334 400

9 362 800 107 000 638 000 102 000 95 000 1 013 000 147 000 435 000 120 000 57 000

227 850 84 000

BANK— MEDEL

652 59

24 2 204

205

98 426 124 219 785 276 404

0.1

124 378 294

4 833 6 307 2 439 221

487 125

0 993 037

076

0 157 023 523 567 914 157 214 090 797 395 637 461 829 0 761 411 855

OBLIGA- TI NER

ODOOOODOOOODOOO

25 000

3 000

0 0

102 500 229 000

6 981 939 0

0

80 500

0

AKTIER

70 00

OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO

1 050 061 0

0 0

174 000

0

Kronologisk förteckning

38. 39. 40. 41 . 42. 43.

45.

47.

50.

51. 52. 53.

55. 56. 57.

58.

PPFPP'PPNT'

Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. U. Nytt militärt ansvarssystem. Ju. Skatteregler om traktamenten m. m. Fi. Om hälften vore kvinnor. A. Koncession för försäkringsrörelse. Fi. Radon i bostäder. Jo. Ersättning för miliöskador. Ju. Stämpelskatt. Fi. Lagstiftningen på kärnenergiområdet. I. Användning av växtnäring. Jo. . Bekämpning av växtskadegörare och ogräs. Jo.

Former för upphandling av försvarsmateriel. Fö. . Att möta ubåtshotet. Fö.

Barn kostar. S. Kommunalforskning i Sverige. C. . Sysselsättningsstrukturen i internationella företag. |. . Näringspolitiska effekter av internationella investeringar.

. Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. A. Den stora omställningen. I. . Bättre miljöskydd ll. Jo. . Vilt och jakt. Jo. . Utbildning för arbetslivet. A. . Lag om skatteansvar. Fi. Ny konkurslag. Ju. Internationella faderskapsfrägor. Ju. Bestrålning av livsmedel. Jo. Bilar och renare luft. Jo. Bilar och renare luft. Bilaga. Jo. Invandringspolitiken. A. . Utbyggd havandeskapspenning rn. m. S. . Familjeplanering och abort. S. . Företagshälsovård för alla. A. . Kompetens inom hälso— och sjukvården m.m. S. . Information som styrmedel. l. . Patentprocessen och sanktionssystemet inom patenträtten. Ju. . Effektivare företagsrevision. Ju. . Fastighetsbildning 1. Avveckling av samfällda vägar och diken. Ju. Fastighetsbildning 2. Ersättningsfrågor. Ju. Politisk styrning—administrativ självständighet. C. Konsumentpolitiska styrmedel-utvärdering och förslag. Fi. Kontroll av rådgivare. Ju. Barn genom insemination. Ju. Områden för turism och rekreation. Jo.

Kapitalplaceringar på aktiemarknaden. Fi. Turism och friluftsliv 2. Om förutsättningar och hinder. Jo. Bulvanlag. Ju. Skatteregler. Om reservering för framtida utgifter. Fi. Egenföretagares sjukpenning m. m. S. Vattenkraft. |. Översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott utom gäldenärsbrott. Ju. Ensamföräldrarna och deras barn. S. Företagshemligheter. Ju. Kulturarbetare och uppfinnare. skatter och avgifter. Fi. Skall matmomsen slopas? Fi.

Församlingen i framtiden. C. Naturresursers nyttjande och hävd. Jo. Olika ursprung — gemenskap i Sverige. Utbildning för språklig och kulturell mångfald. U. Kunskap för gemenskap. Läromedel för språklig och kultu- rell mångfald. U.

59. 61. 62. 63. 65.

66.

Kreativ finansiering. Fi. Återvinning i konkurs. Ju. Handlingsoffentlighet utanför myndighets områden. C. För gammal för arbete? A. Utslagning i grundskolan. U. Ledighet för anhörigvård. S. Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Delbetänkande 2. Ju. Svenska kyrkans fond. Fi.

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Nytt militärt ansvarssystem. [2] Ersättning för miljöskador. [7] Ny konkurslag. [24] Internationella faderskapsfrägor. [25] Patentprocessen och sanktionssystemet inom patenträtten. [35] Kommissionen mot ekonomisk brottslighet. 1. Effektivare före- tagsrevision. [36] 2. Kontroll av rådgivare. [41] 3. Bulvanlag. [46] 4. Återvinning i konkurs. [60] Fastighetsbildningsutredningen. 1. Fastighetsbildning 1. Av- veckling av samfällda vägar och diken. [37]

2. Fastighetsbildning 2. Ersättningsfrågor. [38] Barn genom insemination. [42] Översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott utom gälde- närsbrott. [50] Företagshemligheter. [52] Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Delbetänkande 2. [65]

Försvarsdepartementet

Former för upphandling av försvarsmateriel. [12] Att möta ubåtshotet. [13]

Socialdepartementet

Barn kostar. [14] Utbyggd havandeskapspenning m. m. [30] Familjeplanering och abort. [31] Kompetens inom hälso- och sjukvården m.m. [33] Egenföretagares sjukpenning m.m. [48] Ensamföräldrarna och deras barn. [51] Ledighet för anhörigvård. [64]

Finansdepartementet

Skatteregler om traktamenten m. m. [31 Koncession för försäkringsrörelse. [5]

Stämpelskatt. [8] Lag om skatteansvar. [23] Konsumentpolitiska styrmedel-utvärdering och förslag. [40] Kapitalplaceringar på aktiemarknaden. [44] Skatteregler. Om reservering för framtida utgifter. [47] Kulturarbetare och uppfinnare, skatter och avgifter. [53] Skall matmomsen slopas? [54] Kreativ finansiering. [59] Svenska kyrkans fond. [66]

Utbildningsdepartementet

Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. [1] Språk— och kulturarvsutredningen. 1. Olika ursprung — gemen- skap i Sverige. Utbildning för språklig och kulturell mångfald. [57] 2. Kunskap för gemenskap. Läromedel för språklig och kulturell mångfald. [58] Utslagning i grundskolan. [63]

Jordbruksdepartementet

Radon i bostäder. [6] Utredningen om användningen av kemiska medel i jord och skogsbruket rn. m. 1.Användning av växtnäring. [10] 2. Bekämp— ning av växtskadegörare och ogräs. [11]

Bättre miljöskydd II. [20] Vilt och jakt. [21] Bestrålning av livsmedel. [26] Bilavgaskommittén. 1. Bilar och renare luft. [27] 2. Bilar och renare luft. Bilaga. [28] Områden för turism och rekreation. [43] Turism och friluftsliv 2. Om förutsättningar och hinder. [45] Naturresursers nyttjande och hävd. [56]

Arbetsmarknadsdepartementet

Om hälften vore kvinnor. [4] Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. [18] Utbildning för arbetslivet. [22] Invanderingspolitiken. [29] Företagshälsovård för alla. [32] För gammal för arbete? [62]

Industridepartementet

Lagstiftningen på kärnenergiomrädet. [9] Direktinvesteringskommitten. 1. Sysselsättningsstrukturen i internationella företag. [16] 2. Näringspolitiska effekter av inter- nationella investeringar. [17] Den stora omställningen. [19] Information som styrmedel. [34] Vattenkraft. [49]

Civildepartementet

Kommunalforskning i Sverige. [15] Politisk styrning-administrativ självständighet. [39] Församlingen i framtiden. [55] Handlingsoffentlighet utanför myndighets områden. [61]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

;. '. . . lféllrlvl'lll-l | .

_[4

Liber