Prop. 1996/97:69
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 januari 1997
Göran Persson
Maj-Inger Klingvall
(Socialdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att bestämmelserna om rätt till omplacering eller ledighet med havandeskapspenning i lagen (1962:381) om allmän försäkring och föräldraledighetslagen (1995:584) även vad gäller kvinnor inom handelsflottan anpassas till rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar.
Vidare föreslås en ändring av formell natur i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder.
I propositionen läggs också fram förslag om förlängning av tidsfristen i en övergångsbestämmelse angående registerhanteringen på ADB-medium inom socialförsäkringen.
Slutligen föreslås att regeringen får bemyndigande att under 1997 ikläda staten ekonomiska förpliktelser för åren 1998–2002 i samband med Socialvetenskapliga forskningsrådets stöd till forskning.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut3 2 Lagtext3 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring3 2.2 Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)5 2.3 Förslag till lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder6 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister7 3 Ärendet och dess beredning8 4 Anpassning till rådets direktiv 92/85/EEG gällande gravida och ammande arbetstagare9 5 Ändring i reglementet angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder10 6 En förlängd övergångsperiod avseende registerhanteringen inom socialförsäkringen11 7 Bemyndigande till Socialvetenskapliga forskningsrådet13 8 Författningskommentar13 8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring13 8.2 Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)14 8.3 Förslaget till lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder14 8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister14
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 januari 199715
Rättsdatablad16
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till – lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, – lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584), – lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder – lag om ändring i lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister,
2. godkänner vad regeringen föreslagit om bemyndigande till Socialvetenskapliga forskningsrådet (avsnitt 7).
2 Lagtext
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)
om
allmän försäkring
Härigenom föreskrivs
1
att 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring
2
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1Jfr rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (EGT nr L 348, 28.11.1992, s.1, Celex 392L0085).2Lagen omtryckt 1982:120.
Föreslagen lydelse
3 kap.
9 §
3
En försäkrad kvinna har rätt till havandeskapspenning, om havandeskap har satt ned hennes förmåga att utföra uppgifterna i sitt förvärvsarbete med minst en fjärdedel och hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete enligt 19 § föräldraledighetslagen (1995:584). En kvinna har även rätt till havandeskapspenning om hon inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under havandeskap, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160), om hon inte kan omplaceras till annat arbete enligt 18 § föräldraledighetslagen.
3Senaste lydelse 1995:587.
En kvinna har även rätt till havandeskapspenning om hon inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under havandeskap, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160)eller 8 kap. 6 § fartygssäkerhetslagen (1988:49), om hon inte kan omplaceras till annat arbete enligt 18 § föräldraledighetslagen. Havandeskapspenning utges i fall som avses i första stycket för varje dag som nedsättningen består, dock tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse, och i fall som avses i andra stycket för varje dag som förbudet gäller. Havandeskapspenning utges längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Havandeskapspenning utges med belopp som motsvarar kvinnans sjukpenning enligt 4 §.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1997.
2.2 Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)
Härigenom föreskrivs
4
att 18 § föräldraledighetslagen
(1995:584) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
4Jfr rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (EGT nr L 348, 28.11.1992, s.1, Celex 392L0085).
Föreslagen lydelse
18 §
En kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner under förut-sättning att hon har förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete enligt föreskrift som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160).
En kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner under förut-sättning att hon har förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete enligt föreskrift som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160)eller 8 kap. 6 §
fartygssäkerhetslagen (1988:49).
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1997.
2.3 Förslag till lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder
Härigenom föreskrivs att 4 § reglementet (1961:265) angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 §
5
Fondfullmäktige utgöras av ge-neraldirektören och chefen för Riksförsäkringsverket såsom ordförande;
överdirektören och souschefen hos Riksförsäkringsverket
såsom vice ordförande; samt fem av regeringen för tre år i sänder förordnade personer, av vilka tre skola äga erfarenhet på det finansiella området.
5Senaste lydelse 1975:481.
Fondfullmäktige utgörs av ge-neraldirektören och chefen för Riksförsäkringsverket såsom ordförande;
generaldirektörens ställföreträdare såsom vice ordförande;
samt fem av regeringen för tre år i sänder förordnade personer, av vilka tre skall ha erfarenhet på det finansiella området. Regeringen utser en suppleant för var och en av de sistnämnda fem fondfullmäktige. Vid förfall för någon av de ovan angivna befattningshavarna i Riksförsäkringsverket förordnar verket ersättare.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1997.
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister
Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och övergångsbestämmelse n
6
till lagen (1994:1517) om socialför-
säkringsregister skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
6Senaste lydelse 1996:201.
Föreslagen lydelse Denna lag träder i kraft den 1 juli
1995. Ett motsvarande personregister som har inrättats
före ikraftträdandet får utan hinder av lagen föras intill ut-
gången av juni år 1997 i den mån registret inte ersätts av ett
register inrättat enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Ett motsvarande personregister som har inrättats före ikraftträdandet får utan hinder av lagen föras intill utgången av december år 1998 i den mån registret inte ersätts av ett register inrättat enligt denna lag. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
3 Ärendet och dess beredning
Sjöfartsverket har i skrivelse (dnr S96/4258/F) till Socialdepartementet föreslagit att 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och 18 § föräldraledighetslagen (1995:584) ändras så att bestämmelserna även omfattar 8 kap. 6 §
fartygssäkerhetslagen (1988:49). Förslaget innebär en anpassning till rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar. Riksförsäkringsverket har i yttrande med anledning av skrivelsen från Sjöfartsverket tillstyrkt förslaget.
Enligt verksförordningen (1995:1322) som den 1 juli 1996 ersatte den äldre verksförordningen (1987:1100) bestämmer myndigheterna själva sin organisation. Endast myndighetschefen anställs numera genom beslut av regeringen. Bestämmelsen i 11 § i förordningen (1988:1204) med instruktion för Riksförsäkringsverket, där det framgick att överdirektören förordnades av regeringen, har upphört att gälla. Den särskilda bestämmelsen i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder om att överdirektören och souschefen hos Riksförsäkringsverket skall vara vice ordförande i Riksförsäkringsverkets fondfullmäktige föreslås därför ersättas med en bestämmelse om att ställföreträdaren för Riksförsäkringsverkets chef skall vara vice ordförande i Riksförsäkringsverkets fondfullmäktige.
I propositionen läggs också fram förslag om förlängning av tidsfristen i en övergångsbestämmelse angående registerhanteringen på ADB-medium inom socialförsäkringen.
I enlighet med vad som anfördes i propositionen 1995/96:128 Följdändringar till reformen om tvåpartsprocess vid de allmänna förvaltningsdomstolarna samt vissa registerfrågor inom socialförsäkringsadministrationen pågår för närvarande en översyn av lagregleringen på registerområdet. I propositionen föreslog regeringen i anslutning till genomförandet av översynen en förlängning av den tidsfrist i övergångsbestämmelsen till lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister, under vilken vissa personregister som har inrättats före den 1 juli 1995 får föras utan hinder av lagen. Det föreslogs att tidsfristen skulle förlängas till den 1 juli 1997. Riksdagen beslöt i enlighet härmed (bet. 1995/96:SfU6, rskr. 1995/96:186, SFS 1996:201).
I betänkandet (Ds S 1996:70) Översyn av registerlagarna inom socialförsäkringsadministrationen som under hösten 1996 upprättats inom Socialdepartementet föreslås vissa förändringar i lagregleringen. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Det är regeringens avsikt att senare under
våren 1997 återkomma till riksdagen med proposition i ämnet. Detta aktualiserar en förlängning av tidsfristen i nämnda övergångsbestämmelse.
I propositionen föreslås också, mot bakgrund av 12 § budgetlagen (1996:1059) som trädde i kraft den 1 januari 1997, att regeringen får bemyndigande att under 1997 ikläda staten ekonomiska förpliktelser för åren 1998–2002 i samband med Socialvetenskapliga forskningsrådets stöd till forskning. Genom ett förbiseende kom inte frågan att behandlas i budgetpropositionen för år 1997. Att kunna göra fleråriga utfästelser vid beviljande av programstöd och projektmedel liksom vid tillsättande av tjänster inom forskningsområdet är en grundläggande förutsättning för forskningsrådens verksamhet.
4 Anpassning till rådets direktiv 92/85/EEG gällande gravida och ammande arbetstagare
Regeringens förslag: Bestämmelserna om rätt till omplacering eller ledighet med havandeskapspenning i 3 kap. 9 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och 18 § föräldraledighetslagen (1995:584) skall även omfatta förbud enligt 8 kap. 6 § fartygssäkerhetslagen (1988:49).
Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 9 § i lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, har en blivande moder rätt till havandeskapspenning om graviditeten satt ner hennes förmåga att utföra uppgifterna i sitt förvärvsarbete med minst en fjärdedel och hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete.
En kvinna har också rätt till havandeskapspenning om hon inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av förbud mot arbete under havandeskap som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160), AML, och hon dessutom inte kan omplaceras till annat arbete enligt 18 § föräldraledighetslagen.
Havandeskapspenning utges med 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Förmånen kan utges – förutom i de fall där arbetstagaren förbjudits fortsätta sitt arbete enligt föreskrift som meddelats med stöd av 4 kap. 6 § AML – tidigast fr.o.m. den sextionde dagen före tidpunkten för den beräknade förlossningen och längst t.o.m. den elfte dagen före denna tidpunkt, dvs. under högst 50 dagar. Har kvinnan däremot förbjudits fortsätta sitt arbete därför att
arbetsmiljön kan medföra vissa risker utges ersättning redan fr.o.m. dagen för avstängningen.
Enligt 1 kap. 4 § AML gäller inte lagen fartygsarbete som avser andra fartyg än örlogsfartyg. Arbetsmiljön för fartygsarbete regleras i stället i fartygssäkerhetslagen (1988:49) och fartygssäkerhetsförordningen (1988:594). Motsvarighet till bestämmelserna i 4 kap. 6 § AML finns i 8 kap. 6 § fartygssäkerhetslagen.
Den 1 januari 1995 trädde den nya föräldraledighetslagen i kraft. Den nya föräldraledighetslagen har, förutom beträffande fartygsarbete, anpassats till rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar.
Arbetarskyddsstyrelsen har med stöd av 4 kap. 6 § AML och 18 § i arbetsmiljöförordningen (1977:1166) utfärdat föreskrifter i enlighet med rådets direktiv och allmänna råd gällande tillämpningen. Dessa råd är vägledande för bedömning av de faktorer som kan förorsaka fosterskador eller äventyra kvinnors hälsa under graviditet. Om det av tekniska eller andra objektiva skäl inte är möjligt med omplacering i sådana fall kan det beslutas att en kvinnlig arbetstagare inte får sysselsättas i det arbete som bedömts medföra risk för skadlig inverkan. Enligt 8 kap. 6 § fartygssäkerhetslagen jämförd med 6 kap. 13 § fartygssäkerhetsförordningen kan Sjöfartsverket meddela föreskrifter om förbud mot att fartygsarbete som medför särskild risk för vissa grupper av arbetstagare, utförs av arbetstagare som tillhör en sådan grupp. För att rätt till omplacering eller ledighet med havandeskapspenning skall finnas för den aktuella gruppen kvinnor inom handelsflottan krävs dock en hänvisning till fartygssäkerhetslagen i AFL och föräldraledighetslagen.
Med anledning av detta har Sjöfartsverket i skrivelse till Socialdepartementet föreslagit att 3 kap. 9 § AFL och 18 § föräldraledighetslagen även skall omfatta förbud enligt 8 kap. 6 § fartygssäkerhetslagen. Riksförsäkringsverket har i yttrande med anledning av skrivelsen från Sjöfartsverket tillstyrkt förslaget.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att ändringar görs i AFL och föräldraledighetslagen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 1997.
Enligt Riksförsäkringsverket har 39 kvinnor fått havandeskapspenning på grund av risker i arbetsmiljön under tiden den 1 januari 1995 till den 11 oktober 1996. Antalet kvinnor i handelsflottan var den 1 augusti 1996 totalt 3 851, varav ca 3 200 var mellan 17–45 år. De flesta är anställda som ekonomipersonal. Ett fåtal arbetar med t.ex. lasthantering eller oljor. Därför kan endast ett mindre antal
komma ifråga för avstängning på grund av arbetsmiljörisker. Kostnaderna för regeländringen kan därför anses som försumbara.
5 Ändring i reglementet angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder
Regeringens förslag: Bestämmelsen att överdirektören och souschefen hos Riksförsäkringsverket skall vara vice ordförande i Riksförsäkringsverkets fondfullmäktige ändras så att ställföreträdaren för Riksförsäkringsverkets chef skall vara vice ordförande i Riksförsäkringsverkets fondfullmäktige.
Skälen för regeringens förslag: Riksförsäkringsverket, som är central förvaltningsmyndighet inom socialförsäkringens område, förvaltar vissa fonder. Enligt 4 § reglementet (1961:265) angående förvaltningen av
Riksförsäkringsverkets fonder förvaltas de fonder som omfattas av reglementet av ett särskilt organ, fondfullmäktige. Riksförsäkringsverkets generaldirektör är ordförande i fullmäktige och överdirektören är vice ordförande.
Riksdagen har godkänt nya riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas ledningsformer enligt förslag i propositionen Förvaltningsmyndigheternas ledning (prop. 1993/94:185, bet. 1993/94:KU42, rskr. 1993/94:381). I propositionen föreslogs att de centrala förvaltningsmyndigheterna normalt själva skall bestämma sin inre organisation och att myndigheterna själva skall tillsätta chefstjänster på nivån närmast under myndighetschefen.
De nya riktlinjerna kommer till uttryck i verksförordningen (1995:1322) som den 1 juli 1996 ersatte den äldre verksförordningen (1987:1100). Enligt den nya verksförordningen anställs myndighetens chef genom beslut av regeringen. Andra anställningar beslutas av myndigheten. Som en följd av de nya bestämmelserna har 11 § i förordningen (1988:1204) med instruktion för Riksförsäkringsverket, där det framgick att överdirektören förordnades av regeringen, upphört att gälla. Av verksförordningens 23 § framgår att myndighetens chef skall ha en ställföreträdare som tjänstgör i chefens ställe när denne inte är i tjänst. Den särskilda bestämmelsen om vem som skall fungera som ersättare för myndighetschefen i
dennes funktion som styrelseordförande i Riksförsäkringsverkets fondfullmäktige föreslås därför ändras så att ställföreträdaren för myndighetens chef skall vara vice ordförande i Riksförsäkringsverkets fondfullmäktige.
Förändringen föreslås träda i kraft den 1 maj 1997.
6 En förlängd övergångsperiod avseende registerhanteringen inom socialförsäkringen
Regeringens
förslag:
Tidsfristen
i
övergångsbestämmelsen
till
lagen
om
socialförsäkringsregister förlängs med arton månader till utgången av december 1998.
Skälen
för regeringens
förslag:
Socialförsäkringsadministrationens ADB-system med personregister till stöd för ärendehandläggningen har blivit föremål för lagstiftning i form av två lagar. Dessa är lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna, som trädde i kraft den 1 juli 1993, och lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister, som trädde i kraft den 1 juli 1995. Flertalet av de register som finns i funktion i dag är register som i princip hör under den senare lagen men som har inrättats före ikraftträdandet av den lagen och fortlever med stöd av en övergångsbestämmelse.
I propositionen 1995/96:128 Följdändringar till reformen om tvåpartsprocess vid de allmänna förvaltningsdomstolarna samt vissa registerfrågor inom socialförsäkringsadministrationen anförde regeringen att behov förelåg av en översyn av de två registerlagarna på socialförsäkringsområdet. Regeringen framhöll härvid bl.a. att det mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och vissa tillämpningsproblem som Riksförsäkringsverket pekat på samt kostnadskonsekvenser kunde finnas anledning att överväga en sammanslagning av de båda lagarna. Vidare anförde regeringen att lagreglering var aktuell för administrationen av ersättningar från den allmänna försäkringen till privata vårdgivare för tandvård. Mot bakgrund härav avsåg regeringen att se över lagregleringen på registerområdet. I anslutning härtill föreslogs att tidsfristen i övergångsbestämmelsen till lagen om socialförsäkringsregister skulle förlängas intill utgången av juni 1997. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.
En översyn av lagregleringen på registerområdet har numera genomförts inom Socialdepartementet. I
betänkandet (Ds S 1996:70) Översyn av registerlagarna inom socialförsäkringsadministrationen föreslås en ny socialförsäkringsregisterlagstiftning som skall ersätta de båda nuvarande lagarna. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Regeringens överväganden i registerfrågorna har tagit något längre tid i anspråk än vad som tidigare beräknades. Det ansträngda statsfinansiella läget kräver effektivisering och besparingar i administrationen. Ett ändamålsenligt ADBstöd är av helt avgörande betydelse för en effektiv ärendehandläggning. Det är därför av vikt att söka förbättra regelverkets ändamålsenlighet som grundval för ett rationellt ADB-utnyttjande utan att integritetsskyddet för den enskilde eftersätts. Det är också av betydelse att söka förstärka insatserna mot fusk och överutnyttjande inom förmånssystemen. Regeringens avsikt är att senare under våren 1997 återkomma till riksdagen med proposition i ämnet. Detta aktualiserar en förlängning av tidsfristen i övergångsbestämmelsen till lagen om social-försäkringsregister. I betänkandet om översyn av registerlagarna föreslås att den nya lagstiftningen om socialförsäkringsregister skall träda i kraft den 1 januari 1998 med en övergångsperiod om ett år under vilken äldre bestämmelser fortfarande tillämpas på register som har inrättats före ikraftträdandet. Tidsfristen i övergångsbestämmelsen till lagen om socialförsäkringsregister bör med hänsyn härtill förlängas att gälla till utgången av år 1998. Register som har inrättats före lagens ikraftträdande föreslås således få föras intill utgången av december 1998.
7 Bemyndigande till Socialvetenskapliga forskningsrådet
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under år 1997 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med Socialvetenskapliga forskningsrådets stöd till forskning som finansieras inom utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg, verksamhetsområde E Stöd till forskning, och som innebär åtaganden med högst 80 mkr år 1998, högst 60 mkr år 1999, högst 40 mkr år 2000, högst 20 mkr år 2001 och högst 20 mkr år 2002.
Skälen för regeringens förslag: Socialvetenskapliga forskningsrådets (SFR) stöd till projekt, program och tjänster är av långsiktig karaktär, och SFR bör därför i likhet med övriga forskningsråd ha möjlighet att göra fleråriga utfästelser. Enligt 12 § budgetlagen (1996:1059) krävs det att regeringen får riksdagens bemyndigande för att regeringen i sin tur skall kunna ge SFR ett sådant bemyndigande.
Regeringen anser att SFR:s möjlighet att göra fleråriga utfästelser bör avtrappas med hänsyn till vilka år de avser. Därigenom bibehålls ett rimligt framtida handlingsutrymme. Regeringen anser det vara lämpligt att SFR under 1997 får göra fleråriga utfästelser som sammanlagt får uppgå till högst 80 mkr år 1998, högst 60 mkr år 1999, högst 40 mkr år 2000, högst 20 mkr år 2001 och högst 20 mkr år 2002.
8 Författningskommentar
8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
3 kap.
9 §
Tillägget innebär att om Sjöfartsverket meddelat förbud mot att ett visst fartygsarbete utförs av en kvinna som är gravid, nyss har fött barn eller ammar och kvinnan inte kan omplaceras, skall kvinnan ha rätt till havandeskapspenning. Detsamma gäller redan i dag när Arbetsmarknads-styrelsen meddelat ett motsvarande förbud. Tillägget är föranlett av rå-
dets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar.
8.2 Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)
18 §
Tillägget innebär att om Sjöfartsverket meddelat förbud mot att ett visst fartygsarbete utförs av en kvinna som är gravid, nyss har fött barn eller ammar skall kvinnan ha rätt att med bibehållna anställningsförmåner bli omplacerad. Detsamma gäller redan i dag när Arbetsmarknadsstyrelsen meddelat ett motsvarande förbud. Av 20 § följer att kvinnan har rätt till ledighet om omplacering inte är möjlig. I lagen (1962:381) om allmän försäkring föreslås ett tillägg i 3 kap. 9 § som innebär att kvinnan då också har rätt till havandeskapspennning. Dessa ändringar är föranledda av rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar.
8.3 Förslaget till lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder
4 §
Ändringen avser i sak endast beteckningen på den befattningshavare hos Riksförsäkringsverket som skall besätta posten som vice ordförande i fondfullmäktige. Med den föreslagna lydelsen generaldirektörens ställföreträdare utpekas, till skillnad mot vad som numera är fallet med titeln
överdirektören, en person som författningsenligt alltid måste
finnas i verket.
8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen
Ändringsförslaget har kommenterats i avsnitt 6.
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 januari
1997
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros
Föredragande: statsrådet Klingvall
Regeringen beslutar proposition 1996/97:69 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.
Rättsdatablad
Författningsrubrik
Bestämmelser som inför, ändrar, upphäver eller upprepar ett normgivningsbemyndigande
Celexnummer för bakomliggande EGregler
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)
392L0085
392L0085