Prop. 1997/98:80
Lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga
Lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga
Regeringens proposition 1997/98:80
Regeringens proposition 1997/98:80
Lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Harpsund den 12 mars 1998
Thage G Peterson
Björn von Sydow
(Försvarsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Lagen skall i huvudsak endast vara tillämplig i Totalförsvarets pliktverks verksamhet. Lagen bygger på den nya personuppgiftslagen (1998:000) och anger de preciseringar och undantag från personuppgiftslagens bestämmelser som är motiverade vid Totalförsvarets pliktverks behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga och med totalförsvarspliktiga jämställd personal. Lagen reglerar liksom personuppgiftslagen all automatiserad behandling av personuppgifter och manuell behandling av personregister. Då registrering med hjälp av ADB utgör en särskilt riskfylld hantering av uppgifterna för den registrerades del innehåller lagen särskilda bestämmelser för sådana register. Det rör sig om bestämmelser om registerinnehåll, direktåtkomst och sökmöjligheter m.m.
I lagen anges vidare ändamålen med behandlingen. I lagen behandlas också frågan om
rätten att behandla känsliga personuppgifter. Till skydd för den enskildes personliga integritet lämnas i lagen en uttömmande uppräkning av vilka personer som får registreras i det automatiserade registret över totalförsvarspliktiga och vilka uppgifter som får antecknas om dem i registret. Andra känsliga personuppgifter än sådana som rör hälsa eller religiös
övertygelse får inte antecknas i nämnda register. Uppgifter om religiös övertygelse får antecknas endast om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till registreringen. I syfte att skydda den enskildes integritet innehåller lagen också begränsningar av sökbegrepp och direktåtkomst till registret för andra än Totalförsvarets pliktverk. Vidare finns bestämmelser om gallring av personuppgifter.
I övrigt innehåller lagförslaget en erinran om sekretesslagens (1980:100) bestämmelser,
en bestämmelse som innebär viss inskränkning av Datainspektionens (tillsynsmyndighet) befogenheter vid den tillsyn inspektionen skall göra enligt personuppgiftslagen samt föreskrifter om att personuppgiftslagens bestämmelser om rättelse m.m. av personuppgifter och om skadestånd blir tillämpliga även när uppgifterna behandlas i strid med lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.
Slutligen lämnas förslag till ändring i sekretesslagen för att personuppgifterna om de
totalförsvarspliktiga skall vara lagligen skyddade mot att obehöriga får del av dem.
Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga och ändringen i sekretesslagen föreslås träda i kraft den 24 oktober 1998.
10. Sekretessfrågor
10.1. Sekretess för uppgifter om totalförsvarspliktiga hos Totalförsvarets pliktverk
Regeringens förslag: Uppgifter om en enskilds personliga förhållanden i journaler som
upprättats vid utbildningsenheten under utbildningstiden skall vara sekretessbelagda även hos Totalförsvarets pliktverk.
Utredning om totalförsvarspliktigas personliga förhållanden läggs till de ärendetyper
för vilka sekretess skall gälla.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Sveriges Psykologförbund har anfört att för uppgifter som framkommit
vid en psykologisk undersökning som utförs vid mönstring eller motsvarande gäller idag endast sekretess enligt rakt skaderekvisit (7 kap. 12 § första stycket sekretesslagen). Vid sådan undersökning inhämtas ofta mycket känsliga uppgifter av personlig natur avseende de enskilda individer som omfattas av undersökningen. När sådan psykologisk undersökning genomförs inom t.ex. hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller skolans elevvård skyddas uppgifter av ett omvänt skaderekvisit. Enligt förbundets uppfattning talar starka skäl för att motsvarande sekretesskydd med omvänt skadesrekvisit införs för uppgifter från psykologiska undersökningar som utförs vid mönstring (motsvarande). Totalförsvarets pliktverk har anfört att ett tillägg bör göras till 7 kap. 12 § sekretesslagen av innebörd att uppgifter hänförliga till medicinska eller psykologiska undersökningar skyddas med ett omvänt skaderekvisit.
Skälen för regeringens förslag: Under grundutbildningen förekommer det att förbandsläkare
och annan hälso- och sjukvårdspersonal vid utbildningsenheterna för journalanteckningar beträffande pliktpersonal. Totalförsvarets pliktverk behöver dessa journalanteckningar som underlag vid bedömningen av hur den totalförsvarspliktige bäst skall kunna användas inom totalförsvaret efter genomförd grundutbildning. Regeringen avser att göra erforderlig förordningsändring som möjliggör ett utlämnande till Totalförsvarets pliktverk av journalhandlingar som upprättats vid utbildningsenheterna. Någon bestämmelse som skyddar sådana uppgifter sedan de inkommit till Totalförsvarets pliktverk finns för närvarande inte. Regeringen föreslår därför att 7 kap. 12 § första stycket sekretesslagen ändras till att omfatta sekretess även i ärenden om krigsplacering av den totalförsvarspliktige.
I 7 kap. 12 § sekretesslagen stadgas att sekretess gäller i ärende om inskrivning av
totalförsvarspliktiga och i ärende om antagning av kvinnor till befattningar inom totalför-
svaret som kräver längre grundutbildning än 60 dagar för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Vad gäller utredningar som utförs av annan myndighet än Totalförsvarets pliktverk och som innefattar uppgifter om den enskildes hälsa och personliga förhållanden åtnjuter dessa uppgifter inget sekretesskydd enligt denna paragraf. Enligt regeringens bedömning bör nämnda uppgifter som framkommer vid utredningar hos andra utredande myndigheter än Totalförsvarets pliktverk åtnjuta ett likvärdigt skydd som de uppgifter som framkommer vid mönstringen och motsvarande förrättningar. Regeringen föreslår därför att 7 kap. 12 § första stycket sekretesslagen ändras till att omfatta även utredning om totalförsvarspliktigas personliga förhållanden.
Journalhandlingar som lämnas från utbildningsenheterna till Totalförsvarets pliktverk
liksom uppgifter ur psykologiska undersökningar som utförts hos Totalförsvarets pliktverk och överlämnas till utbildningsenheter är, som Sveriges psykologförbund och Totalförsvarets pliktverk påpekat, skyddade med olika skaderekvisit beroenden på hos vilken myndighet uppgifterna finns. Detta förhållande finner regeringen inte vara ändamålsenligt. Frågan är emellertid inte behandlad av utredningen och bör därför övervägas ytterligare innan ett ställningstagande görs.
10.2. Sekretess hos dem som tar emot personuppgifter från Totalförsvarets pliktverk
Regeringens för slag: Sekretess skall gälla för uppgifter om den totalförsvarspliktiges
personliga förhållanden inom verksamhet som avser utbildning för totalförsvarsändamål. Uppgifterna skall inte få lämnas ut om det inte står klart att de kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm har anfört att enligt föreslagna 7 kap. 12 §
tredje stycket sekretesslagen kommer paragrafen enligt sin lydelse att omfatta alla uppgifter om enskilda personliga förhållanden, t.ex. namn, adress, och inte bara känsliga uppgifter som synes vara avsett. Med hänsyn härtill kan övervägas om inte ett rakt skaderekvisit är tillräckligt. Försvarsmakten har anfört att författningsförslaget bör innehålla en bestämmelse om sekretess för personuppgifter om totalförsvarspliktiga som förekommer hos enskild.
Skälen för regeringens förslag: När den totalförsvarspliktige rycker in till grundutbildning
får den utbildningsansvarige, utöver basdata som adress, personnummer osv. tillgång till en mängd känsliga uppgifter om honom eller henne. Uppgifterna lämnas i form av ett hälsokort och ett grundutbildningskort. I grundutbildningskortet anges till en början den kravprofil
som ställs för den befattning den pliktige tagits ut till både vad avser psykologisk profil som medicinsk profil. Kraven anges med en graderad sifferkod och med en skriftlig redogörelse för graderingens betydelse. I utbildningskortet anges därefter den pliktiges psykologiska profil och medicinska profil ställd mot nyss nämnda kravprofil för befattningen. Avseende psykologisk profil för den pliktige anges, utöver en sifferkod, skriftliga omdömen om dennes befäls- oc h arbetsled arlämplighet, psykisk a funktionsförmåga, resultat av allmänbegåvningsprov och hälsa. I den medicinska profilen anges skriftliga omdömen om bl.a. uppgifter om den pliktiges fysiska arbetsförmåga och även sådana uppgifter som exempelvis anlag för cellskräck eller svindel.
För uppgifter om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som
lämnas till de utbildningsansvariga enheternas hälso- och sjukvårdspersonal gäller sekretessbestämmelserna i 7 kap. 1 § första stycket sekretesslagen även hos mottagaren. Uppgifter om t.ex. den enskildes hälsa som kan komma att lämnas av Totalförsvarets pliktverk till andra delar av utbildningsenheten än hälso- och sjukvårdspersonalen, omfattas sålunda inte av sekretess enligt 7 kap 1 § första stycket sekretesslagen. Det gäller i första hand grundutbildningskort med uppgifter om bl.a. den enskildes psykiska funktionsförmåga. Paragrafen i övrigt är inte heller tillämplig hos den utbildande enheten.
Inte heller sekretessbestämmelsen i 7 kap. 12 § andra stycket sekretesslagen torde vara
tillämplig på de uppgifter i ett grundutbildningskort som tillställs utbildningsenheten. Innehållet i grundutbildningskortet är mycket känsligt då omdömen anges om den pliktiges förmåga på sätt som nyss sagts. Regeringen föreslår därför att 7 kap. 12 § sekretesslagen förses med ett nytt tredje stycke där det anges att sekretess gäller för uppgifter som hänför sig till psykologiska undersökningar och för uppgifter om den totalförsvarspliktiges personliga förhållanden. De aktuella personuppgifternas känslighet motiverar ett omvänt skaderekvisit. Uppgifter från psykologiska undersökningar får härmed ett starkare sekretesskydd hos befattnings-havaren vid utbildningsenheten än vad uppgifterna har hos Totalförsvarets pliktverk. Så är också fallet i dag när sådana uppgifter lämnas från Totalförsvarets pliktverk till en förbandsläkare eftersom 7 kap. 1 § första stycket sekretesslagen gäller hos förbandsläkaren men inte hos Totalförsvarets pliktverk.
Det förekommer att utbildning av totalförsvarspliktiga som skall tjänstgöra med civil-
plikt genomförs hos ett organ som inte är en myndighet. Något generellt behov av att annars sekretessbelagda uppgifter lämnas ut till dessa utbildningsanordnare under grundutbildningen kan inte anses föreligga. Om det skulle vara aktuellt att lämna ut personuppgifter om totalförsvarspliktiga till andra utbildningsanordnare än myndigheter torde emelltid detta kunna ske med stöd av 14 kap. 9 § sekretesslagen. Ett förbehåll med förbud att lämna uppgifterna vidare skall ställas upp vid utlämnande i dessa fall.
11. Skadestånd och straff
11.1. Skadestånd
Regeringens förslag: Personuppgiftslagens bestämmelser om skadestånd skall gälla även
behandlingar som utförts i strid med lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.
En föreskrift som anger detta förhållande tas in i lagen eftersom den föreslagna
personuppgiftslagens skadeståndsbestämmelser endast gäller vid behandling som skett i strid med den lagen.
Utredningens förlag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Justitiekanslern har anfört att i 11 § föreslås att regeringen skall kunna
föreskriva att även andra än Totalförsvarets pliktverk skall få föra in och rätta personuppgifter i ADB-register över totalförsvarspliktiga samt reglera i vilken omfattning det skall få ske. Vidare har Justitiekanslern anfört följande: I förlängningen kan detta innebära att Totalförsvarets pliktverk som personuppgiftsansva rig , kan komma att bära skadeståndsansvaret med avseende på personuppgifter som härrör från annan. Så är i och för sig rättsläget redan i dag. En nyhet är att det i personuppgiftslagen föreslås en ny jämkningsbestämmelse som synes kunna få betydelse i nu aktuella sammanhang. Allmänt sett finns det enligt Justitiekanslerns mening anledning att beakta skadeståndsansvaret vid reglering av möjligheterna för andra att föra in och rätta uppgifter i registret. En fråga som kan kräva särskilda överväganden är möjligheterna till jämkning av skadeståndsansvaret enligt den nya bestämmelsen i personuppgiftslagen. När uppgifter lämnats av en annan statlig myndighet framstår det knappast som skäligt gentemot den skadeståndslidande att Totalförsvarets pliktverk skall kunna freda sig från ansvaret för felaktiga uppgifter i registret med tillämpning av jämkningsbestämmelsen. Utåt sett bär staten ansvaret för de oriktiga uppgifterna gentemot den skadelidande oavsett vilken myndighet som har gjort fel.
Bakgrund: Enligt förslaget till personuppgiftslag (48 §) skall den personuppgiftsansvarige
ersätta den registrerade för den skada som en behandling av personuppgifter i strid med den lagen kan medföra. Ersättning skall inte bara betalas för person- och sakskada utan också för ren för-mögenhetsskada samt för den kränkning av den personliga integriteten som behandlingen har inneburit. Ersättningsskyldigheten kan i den utsträckning det är skäligt sättas ned eller helt falla bort, om den personuppgiftsansvarige visar att felet inte berodde på honom eller henne.
Skillnaden mellan de särskilda bestämmelserna i förslaget till personuppgiftslag och de
allmänna bestämmelserna i skadeståndslagen (1972:207) består främst i att ersättning enligt personuppgiftslagen kan utgå för ren förmögenhetsskada och för kränkning av den personliga integriteten även om brottslig gärning inte begåtts.
Skälen för regeringens förslag: Personuppgiftslagens bestämmelser om skadestånd skall
gälla även behandling som utförts i strid med lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Bestämmelserna innebär bl.a. att ersättningsskyldigheten kan jämkas om den ersättningsskyldige (personuppgiftsansvarige) visar att felet inte berodde på honom eller henne. Tillämpat på Totalförsvarets pliktverk och dess behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga skulle detta innebära att verket kan exculpera sig genom att visa att felet beror på annan. Enligt Lagrådet bör uttalandet nyanseras på det sättet att möjligheten att jämka ersättningsskyldigheten enligt 48 § andra stycket personuppgiftslagen endast gäller i den utsträckning det är skäligt. Lagrådet har påpekat att denna inskränkning får betydelse bl.a. i det fallet att felet beror på en annan statlig myndighet är Totalförsvarets pliktverk. Som Justitiekanslern anfört under remissbehandlingen framstår det –såsom Lagrådet framhållit – i ett sådant fall knappast som skäligt gentemot den skadelidande att verket skall kunna freda sig från ansvaret för felaktiga uppgifter i registret med tillämpning av bestämmelserna i
48 § andra stycket personuppgiftslagen. En jämkning av ersättningsskyldigheten skulle
då kunna underlåtas med stöd av det skälighetsrekvisit som den bestämmelsen innehåller. Regeringen ansluter sig till vad Lagrådet anfört.
Hänvisningar till S11-1
- Prop. 1997/98:80: Avsnitt 14.1
11.2. Straff
Regeringens bedömning: Skäl för avvikelser från de föreslagna straffbestämmelserna i
personuppgiftslagen, eller från straffrättsliga föreskrifter i övrigt, föreligger inte.
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot utredningens bedömning. Bakgrund: Enligt förslaget till personuppgiftslag (49 §) skall den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet lämnar osanna uppgifter i information eller anmälan enligt den nya lagen, i strid med bestämmelserna i den nya lagen behandlar känsliga personuppgifter eller uppgifter om lagöverträdelser m.m. eller för över personuppgifter till tredje land eller låter bli att göra en anmälan om behandling till tillsynsmyndigheten straffas med böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är grovt, är straffet högst två år.
Skälen för regeringens bedömning: Det saknas skäl för särskilda straffbestämmelser
avseende brott mot föresk rifterna i lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.
12. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
12.1. Ikraftträdande
Regeringens förslag: Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall
träda i kraft den 24 oktober 1998.
Ändring i sekretesslagen (1980:100) skall träda i kraft samma dag.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att lagen om behandling av personuppgifter
om totalförsvarspliktiga skall träda i kraft den 1 januari 1999 och att ändring i sekretesslagen skall träda i kraft den 1 januari 1998.
Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot utredningens förslag.
Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag till lag om behandling av personuppgifter
om totalförsvarspliktiga är skrivet mot bakgrund av den föreslagna personuppgiftslagen och utformad i enlighet med den lagens bestämmelser. Lagen kan således inte träda i kraft före personuppgiftslagen, vilken föreslagits gälla från och med den 24 oktober 1998. Då det inte finns skäl att avvakta ytterligare föreslår regeringen att lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga träder i kraft samtidigt som personuppgiftslagen. I och med att lagarna träder i kraft samtidigt skall Totalförsvarets pliktverk inte behandla personuppgifter i enlighet med datalagen fram till oktober 2001, vilket annars hade varit fallet enligt övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen. Även ändringen i sekretesslagen föreslås träda i kraft den 24 oktober 1998.
12.2. Övergångsbestämmelser
Regeringens för slag: Personuppgiftslagens bestämmelser skall gälla vid behandling av
personuppgifter som omfattas av lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga från den 24 oktober 1998, även såvitt avser sådan behandling som redan pågår vid den tidpunkten.
Bestämmelsen som ger andra än Totalförsvarets pliktverk rätt att behandla känsliga
personuppgifter skall dock gälla först från och med den 1 oktober 2001.
Med uppgift i belastningsregistret skall även avses uppgift i polisregistret som förs
enligt lagen (1965:94) om polisregister m.m.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot förslaget.
12.2.1Förhållandet till den föreslagna personuppgiftslagens övergångsbestämmelser Skälen för regeringens förslag: I förslaget till personuppgiftslagen finns ett flertal
övergångsbestämmelser.
I punkten 2 i övergångsbestämmelserna till den lagen anges att i fråga om behandling av
personuppgifter som påbörjats före ikraftträdandet eller behandling som utförs för ett visst bestämt ändamål om behandlingen för ändamålet påbörjats före ikraftträdandet skall t.o.m. den 30 september 2001 den äldre lagen tillämpas i stället för den nya. Detta gäller även bestämmelserna i den äldre lagen om överklagande. I och med att lagen om behandling av personuppgifter om totalför-svarspliktiga, enligt vad regeringen föreslår, träder i kraft samma dag som personuppgiftslagen, skall inte denna övergångsbestämmelse gälla för Totalförsvarets pliktverks behandling av dessa uppgifter. Totalförsvarets pliktverk har att följa bestämmelserna i båda de nya lagarna från och med den gemensamma dagen för ikraftträdandet. Det bör därför anges i bestämmelsen om ikraftträdande för lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga att även personuppgiftslagen skall tillämpas vid behandlingen, utan hinder av vad som sägs i 2 p i övergångsbestämmelserna till den lagen.
I övrigt föreligger inga behov av undantag vad gäller behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga.
12.2.2Förhållandet till den föreslagna lagen om belastningsregister
Totalförsvarets pliktverk har rätt att ta del av personuppgifter ur polisens beslastningsregister, enligt lagen (1998:000) om belastningsregister, som träder i kraft den dagen regeringen bestämmer. För det fall nämnda lag inte trätt i kraft den 24 oktober 1998 behöver Totalförsvarets pliktverk alltjämt få del av uppgifter enligt lagen (1965:94) om polisregister m.m. För att åtgärda detta bör en övergångsbestämmelse ange att med uppgift i belastningsregistret skall även avses uppgift enligt nämnda polisregisterlag.
12.2.3Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga hos andra än
Totalförsvarets pliktverk
Skälen för regeringens förslag: Föreliggande lagförslag berör även andra än Totalförsvarets
pliktverk. Förslaget ger t.ex. ett utrymme för andra än Totalförsvarets pliktverk att lägga in uppgifter i det automatiserade registret över totalförsvarspliktiga och föreskriver om direktåtkomst för andra till registret. Hos dessa andra myndigheter m.fl. skall inte
personuppgiftslagen börja tillämpas förrän i oktober 2001 beträffande sådan behandling av personuppgifter som redan pågår den 24 oktober 1998. Olika regelverk för dem som behandlar uppgifter om totalförsvarspliktiga — bl.a. genom att skicka uppgifterna sinsemellan — kan ställa till problem. Automatisk behandling som inte innefattar registrering är t.ex. under en övergångsperiod oreglerad hos den som emottar uppgifter från Totalförsvarets pliktverk medan verket är underkastat personuppgiftslagens bestämmelser. Regeringen kan dock inte finna att några olösliga konflikter uppstår. I och med att även Totalförsvarets pliktverk har respit från personuppgiftslagens bestämmelser såvitt avser manuell behandling av personuppgifter och då datalagens regelverk endast griper in om mottagarna registrerar uppgifterna i register som förs med hjälp av automatiserad behandling bör samspelet fungera under den period det är fråga om.
Särskilda problem skulle kunna uppstå under övergångsperioden om andra än Total-
försvarets pliktverk för in uppgifter i det automatiserade registret över totalförsvarspliktiga, då dessa andra organ är underkastade datalagens bestämmelser. De föreskrifter som kan utfärdas av Datain-spektionen med stöd av datalagen bör kunna utformas så att konflikter mellan regelverken inte uppstår.
Beträffande en särskild bestämmelse i förslaget till lag om behandling av personuppgifter
om totalförsvarspliktiga är det emellertid befogat att göra ytterligare överväganden. Det gäller det föreslagna undantaget från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter för de myndigheter m.fl. som kan utföra mindre omfattande utredningar enligt lagen om totalförsvarsplikt (6 § andra stycket i vårt lagförslag). Bestämmelsen medför att de berörda myndigheterna även kan registrera dessa uppgifter med hjälp av ADB. Om bestämmelsen träder i kraft före den 1 oktober 2001 innebär detta att en onödig konflikt med datalagens regler om tillståndsplikt uppstår. Olika regler kan komma att gälla för olika typer av uppgifter i samma register hos den aktuella myndigheten. Denna bestämmelse bör därför inte träda i kraft förrän personuppgiftslagens bestämmelser i övrigt (med undantag för de som gäller manuell behandling) gäller för dessa organs behandling av personuppgifter. De kan tillsvidare behandla de uppgifter de finner nödvändiga utan att vara underkastade någon persondataskyddslagstiftning så länge de inte för ett eget automatiserat register med uppgifterna. Regeringen föreslår mot bakgrund av det anförda att 6 § andra stycket i lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga träder i kraft först per den 1 oktober 2001.
Hänvisningar till S12-2
- SOU 2017:97: Avsnitt 12.3.1
13. Ekonomiska konsekvenser av förslagen
Det lämnade förslaget avser att reglera en redan pågående verksamhet och anpassa reglerna till den nya personuppgiftslagen. Förslagen medför sålunda i sig inga kostnader för samhället.
14.1Författningskommentar
14.1. Förslaget till lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga
Lagens tillämpningsområde
1 §
Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Lagen skall tillämpas vid behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga i den verksamhet Totalförsvarets pliktverk bedriver enligt punkterna 1–6. Begreppen behandling och personuppgifter definieras i förslaget till personuppgiftslag. Med behandling avses enligt personuppgiftslagen varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring. Med personuppgifter avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. En personuppgift om en totalförsvarspliktig kan samtidigt utgöra en uppgift om en annan person, t.ex. om en närstående, om vem som tagit ett beslut som rör den totalförsvarspliktige eller om en person som nämns bland de uppgifter som åberopats av en totalförsvarspliktig.
Om Totalförsvarets pliktverk behandlar uppgifter om andra personer – t.ex. om egen
personal – eller om totalförsvarspliktiga, för andra ändamål än dem som anges i denna paragraf – t.ex. lagring av personuppgifter för forskningsändamål – är lagen inte tillämplig. För att möjliggöra åtkomst till och bevarande av personuppgifter om totalförsvarspliktiga för forskningsändamål finns emellertid särskilda bestämmelser i lagen.
Om det särskilt anges gäller lagen också vid behandling av person-uppgifter i annan
verksamhet än den som bedrivs av Totalförsvarets pliktverk. Här avses i första hand bestämmelsen i 6 § andra stycket som ger vissa myndigheter och andra rätt att behandla känsliga personuppgifter. Även bestämmelserna om rätt för annan att föra in uppgifter i det automatiserade registret över totalförsvarspliktiga (13 §) och om direktåtkomst till detta register (12 §) kan hänföras hit. Generellt faller annars behandling av personuppgifter som utförs av dem som lämnar uppgifter till Totalförsvarets pliktverk eller tar emot uppgifter därifrån utanför lagens tillämpningsområde.
En viktig begränsning ligger i att lagen är tillämplig endast om behandlingen är helt
eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en
strukturerad samling av personuppgifter vilka är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier (automatiserat eller manuellt fört).
De ändamål som räknas upp i punkterna 1–6 motsvarar de centrala delarna av Total-
försvarets pliktverks verksamhet.
För behandling av personuppgifter som faller utanför denna lags tillämpningsområde
gäller personuppgiftslagens bestämmelser under förutsättning att behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller att personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier. Denna lags förhållande till personuppgiftslagen beskrivs i kommentaren till 4 §.
2 §
Enligt paragrafen jämställes alla personer som har uppgifter att fylla vid höjd beredskap med totalförsvarspliktiga vid tillämpningen av lagen. De som här avses är personer som på grund av avtal eller bestämmelser i författningar som inte avser totalförsvarsplikt har en skyldighet att tjänstgöra eller utföra en uppgift vid höjd beredskap. Som exempel kan nämnas yrkesofficerare, vissa medlemmar i frivilligorganisationer och ägare till egendom vilken uttagits för totalförsvarets behov med stöd av förfogandelagstiftningen. Även behandling av personuppgifter om dem som inte tagits i anspråk för viss bestämd tjänstgöring eller ålagts viss bestämd uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap omfattas av lagens tillämpningsområde, under förutsättning att den typ av uppgift dessa personer skall fullgöra är bestämd. Lagen är därmed t.ex. tillämplig vid behandling av personuppgifter om hälsooch sjukvårdspersonal oavsett om personerna i fråga är inskrivna med civilplikt, skyldiga att tjänstgöra enligt sina anställningsavtal eller endast kan tas i anspråk med stöd av allmän tjänsteplikt. Dessa personers uppgifter vid höjd beredskap är bestämda med sådan säkerhet att det är motiverat att personuppgifter om dem får behandlas.
Definitioner
3 §
I denna paragraf definieras vissa begrepp som förekommer i lagen. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
I första stycket
ges mönstring, annan utredning enligt lagen om totalförsvarsplikt samt
särskild antagningsprövning för kvinnor samlingsbeteckningen utredning. Skälet härtill är endast att förenkla de fortsatta skrivningarna.
I andra stycket
definieras automatiserat register över totalförsvarspliktiga. Detta görs
för att skilja registret från andra personregister som Totalförsvarets pliktverk eventuellt kan komma att föra och för att ge registret ett namn i den fortsatta framställningen. Bestämmelserna i 8-15 §§ gäller endast för personuppgifter i detta (eller dessa) register.
Förhållandet till personuppgiftslagen
4 §
Redan av personuppgiftslagen (2 §) följer att bestämmelser i lagar och förordningar som avviker från personuppgiftslagen gäller framför denna. I 4 § uttrycks förhållandet mellan personuppgiftslagen och denna lag på det sättet att personuppgiftslagen gäller om inget annat sägs i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd härav. För att ta reda på grundläggande bestämmelser för behandling av personuppgifter måste man alltså gå till personuppgiftslagen, även när det gäller behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga som omfattas av denna lag. Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga utgörs nämligen av föreskrifter som preciserar och i vissa fall gör undantag från personuppgiftslagens allmänt hållna bestämmelser.
Ändamålen med behandlingen
5 §
Ändamålen sk all enligt personuppgiftslagen (9 § första stycket c) alltid anges när personuppgifter som skall behandlas samlas in. Ändamålsangivelsen styr sedan behandlingen av uppgifterna på det sättet att annan behandling än den som är relevant och nödvändig i förhållande till dessa ändamål i princip inte får företas. Genom vad som anges i denna paragraf kan Totalförsvarets pliktverk behandla personuppgifter för de ändamål som anges i 1 § första stycket även i de fall uppgifterna lämnats till Totalförsvarets pliktverk från andra myndigheter m.fl. som ursprungligen samlat in uppgifterna för andra ändamål. Utan en föreskrift av det här slaget hade detta - i vart fall i viss utsträckning - varit förbjudet eftersom
9 § första stycket d i personuppgiftslagen stadgar att personuppgifter inte får behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in.
Av bestämmelsen framgår också att denna lag inte hindrar att Totalförsvarets pliktverk
behandlar personuppgifter för andra ändamål än dem som uttrycks i lagen. Totalförsvarets pliktverk måste emellertid i sådant fall ange dessa andra ändamål senast vid insamlingen av personuppgifterna. Vid behandling för andra ändamål än dem som anges i 1 § första stycket är denna lag inte tillämplig.
Det skall påpekas att behandling för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål
inte skall anses som oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in (9 § andra stycket personuppgiftslagen). Detta gör att personuppgifter kan behandlas för forskning och statistik även om dessa ändamål inte angavs vid insamlingen av uppgifterna.
Det skall vidare observeras att detta lagrum inte fritar Totalförsvarets pliktverk från
skyldigheten att lämna information om behandlingen till den registrerade enligt bestämmelserna i personuppgiftslagen (23-27 §§).
Behandling av känsliga personuppgifter
6 §
Paragrafen innebär ett undantag från personuppgiftslagens förbud mot behandling av känsliga personuppgifter (13 § personuppgiftslagen). Undantaget medför att samtycke till behandling från den registrerade inte krävs. För att markera att känsliga personuppgifter inte får behandlas slentrianmässigt anges det att uppgifterna får behandlas om det är nödvändigt med hänsyn till något av de ändamål som anges i 1 § första stycket. Vilket behov av behandling av personuppgifter som föreligger för Totalförsvarets pliktverk har redovisats i avsnitt 7.2. Av det sagda följer att det föreligger ett behov av att behandla känsliga personuppgifter, bl.a. uppgifter om hälsa och religiös övertygelse. Vad gäller andra känsliga personuppgifter såsom ras och etniskt ursprung, politiska åsikter eller medlemskap i fackförening kan det aldrig bli aktuellt att behandla dessa då de varken är nödvändiga eller relevanta för de ändamål som anges i 1 § första stycket. Här finns det anledning att påminna om förhållandet mellan lagens mer allmänna regler om behandling och de regler som anger vad som får registreras i register som förs med hjälp av automatiserad behandling. Denna bestämmelse innebär inte att känsliga uppgifter får registreras i det automatiserade registret över totalförsvarspliktiga som förs av Totalförsvarets pliktverk. För att en sådan behandlingsåtgärd skall vara tillåten krävs det dessutom att uppgiften får föras in i registret enligt vad som följer av 8 och 9 §§.
Andra stycket
medger att även de myndigheter som utför mindre omfattande utred-
ningar om de totalförsvarspliktigas förhållanden omfattas av undantaget från personuppgiftslagens förbud. Behandlingen i dessa fall av känsliga personuppgifter får även ske om det är nödvändigt med hänsyn till något av de ändamål som anges i 1 § första stycket.
Ansvaret för behandlingen
7 §
I paragrafen anges att Totalförsvarets pliktverk är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga som verket utför. Som Lagrådet påpekat anges
i 1 § första stycket för vilka ändamål behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga får utföras. Det framstår därför, enligt Lagrådet, som osäkert om Totalförsvarets pliktverk får såd ant inflytande över änd amålet med behandlingen att verket uppfyller personuppgiftslagens definition på personuppgiftsansvarig. För att undanröja all osäkerhet på denna punkt anges således i paragrafen att Totalförsvarets pliktverk är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga som verket utför.
Ansvaret följer av denna bestämmelse endast när behandlingen sker för de ändamål
som anges i 1 § första stycket. I övriga fall får ledning sökas i personuppgiftslagens bestämmelser om personuppgiftsansvar.
Uppgifter om andra personer än de totalförsvarspliktiga själva kan komma att behand-
las för de ändamål som anges i 1 § första stycket och de kan också antecknas i det automatiserade registret över totalförsvarspliktiga enligt 8 §. Det rör sig om närstående till den totalförsvarspliktige, vissa beslutsfattare m.fl. samt personer som nämns bland uppgifter som åberopats av den totalförsvarspliktige. Totalförsvarets pliktverks ansvar enligt denna paragraf omfattar också sådana uppgifter eftersom de är att anse som uppgifter om den registrerade totalförsvarspliktige.
Registerinnehåll
8 §
I denna paragraf anges beträffande vilka personer uppgifter får förekomma i automatiserat register över totalförsvarspliktiga som förs av Totalförsvarets pliktverk.
Första punkten
avser dem som står i begrepp att mönstra, genomgå mindre omfattande
utredning enligt lagen om totalförsvarsplikt eller särskild antagningsprövning, samt dem som har varit aktuella för utredning. Med ”aktuell för” avses även de som själva anhängiggjort ett ärende hos Totalförsvarets pliktverk genom en förfrågan eller upplysning, även om Totalförsvarets pliktverk ännu inte aviserats om dem från Riksskatteverket eller de på annat sätt aktualiserats för utredning på det allmännas initiativ.
Andra punkten
avser dem som på olika sätt är ianspråktagna för totalförsvaret. T.ex.
genom att vara anställda i Försvarsmakten, krigsplacerade m.m. De flesta av dessa personer har någon gång varit föremål för den typen av utredning som avses i första punkten, dock inte alla.
Tredje punkten
avser dem som utan att vara ianspråktagna tilldelats en särskild uppgift
vid höjd beredskap, t.ex. att ställa viss egendom till förfogande samt dem som på grund av sin kompetens behöver finnas att tillgå i en krissituation. Den senare kategorin utgörs i dag i princip endast av hälso- och sjukvårdspersonal i det sk. INTEGER-registret.
Fjärde punkten
avser dem som en registrerad uppger som närstående dvs. de som skall
underrättas om något skulle hända den registrerade. Av andra stycket i paragrafen framgår att registrering om närstående endast får göras vid höjd beredskap.
Femte punkten
ger möjlighet att registrera uppgifter om personer som nämns bland
uppgifter som åberopats av den registrerade. Ett praktiskt exempel är uppgifter om en arbetsgivare, när ett intyg från denne åberopats vid en begäran om uppskov med plikttjänstgöring.
I tredje stycket
anges att uppgifter om beslutsfattare, handläggare och dem som fört
journalanteckningar, hos Totalförsvarets pliktverk eller hos annan som får göra utredningar enligt lagen om totalförsvarsplikt eller lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning, får registreras.
9 §
Här anges vilk a personuppgifter som får föras in i automatiserat register över totalförsvarspliktiga som förs av Totalförsvarets pliktverk.
Första punkten
avser basuppgifter som behövs för identifikation, delgivning av kallelser,
information till den enskilde m.m.
Andra punkten
avser alla hinder för genomförande av utredning m.m. som kan före-
komma, temporära eller permanenta; sjukdom, utlandsvistelse, förtidspension, intagning på vårdinrättning m.m. Det skall vara fråga om ett faktiskt hinder som innebär att den registrerade i praktiken inte kan komma i fråga för de åtgärder som nämns. Om det är den enskilde som anser att hinder föreligger, t.ex. på grund av att han eller hon har en livsåskådning som enligt honom eller henne utesluter vapentjänst, kan en sådan uppgift inte registreras med stöd av denna punkt.
Tredje punkten avser de uppgifter som Totalförsvarets pliktverk behöver för att full-
göra sina åligganden i enlighet med vad som framgår av denna punkt.
Fjärde punkten
avser den registrerades kompetens och intressen såvitt dessa har bety-
delse för bedömningen av hans eller hennes användbarhet inom totalförsvaret. Uppgift om anställning motiveras främst av behovet av att kunna föra en ”inventarieförteckning” över landets hälso- och sjukvårdspersonal.
Femte punkten
avser de undersökningar som görs vid mönstringen (motsvarande). Med
”de uppgifter som ligger till grund för bedömningen i denna del” avses t.ex. uppgifter om rök- och alkoholvanor, hemför-hållanden m.fl. omständigheter som kan påverka den medicinska och psykiska hälsan och förmågan.
Sjätte punkten
medger anteckning om medborgarskapet är svenskt eller inte. Uppgiften
behövs för att fastställa omfattningen av totalförsvarsplikten.
Sjunde punkten
avser anteckningar om brott mot lagen om totalför-svarsplikt.
Åttonde punkten
avser uppgifter om att den registrerade dömts till påföljd för vissa
brott. Dessa uppgifter kan lämnas ut till Totalförsvarets pliktverk från belastningsregistret enligt lagen (1998:000) om belastningsregister. Anteckning får inte göras om vilka brott eller vilken påföljd det är frågan om.
Nionde punkten
avser anteckning om att säkerhetsprövning för viss säkerhetsklass har
gjorts och om resultatet av prövningen. Med resultatet av prövningen avses en kortfattad uppgift om huruvida den registrerade är godkänd ur säkerhetssynpunkt eller inte.
Tionde till tolfte punkterna
avser beslut m.m. som rör den registrerades tjänstgöring
inom totalförsvaret.
Trettonde punkten
innefattar uppgifter som den registrerade själv åberopar förutsatt
att vad han eller hon anför rör tjänstgöringen inom totalförsvaret. Begränsningen av vad som kan registreras ligger i att den enskilde frivilligt måste ha åberopat uppgifterna.
Av andra stycket
följer en begränsning av rätten att i automatiserat register över
totalförsvarspliktiga föra in andra känsliga personuppgifter än sådana uppgifter som rör hälsa eller religiös övertygelse. Uppgifterna om religiös övertygelse får endast registreras om det föreligger ett uttryckligt samtycke från den registrerade att anteckning får ske samt att uppgiften rör hans eller hennes tjänstgöring inom totalförsvaret. Uppgifter om religiös övertygelse kan ha betydelse då anslutning till den religiösa sekten Jehovas vittnen kan innebära att den totalförsvarspliktige tills vidare inte skall kallas till mönstring. Vad gäller registrering av andra känsliga personuppgifter än hälsa eller religiös övertygelse i automatiserat register över totalförsvarspliktiga är detta förbjudet.
Beträffande personer som nämns bland uppgifter som åberopats av den registrerade,
dvs. som registrerats med stöd av p. 13 i denna paragraf, får självfallet inga andra uppgifter föras in än dem som sålunda åberopats.
10 §
Av första stycket framgår att övriga beslut som rör totalförsvarsplikten liksom tidpunkter och tidsperioder för registrerade förhållanden samt erforderliga administrativa och tekniska uppgifter får registreras. Beslut som rör totalförsvarsplikten kan t.ex. vara beslut om att förelägga en totalförsvarspliktig att vid vite lämna föreskrivna uppgifter eller om hämtning till en mönstringsförrättning. Administrativa uppgifter kan vara anteckningar om vilket lokalkontor hos Totalförsvarets pliktverk som handlagt ett visst ärende eller om att vissa uppgifter begärts in från en registrerad. Som exempel på en teknisk uppgift kan nämnas en anteckning om att ytterligare uppgifter om en person finns att hämta i ett annat register eller i ett arkiv.
Av andra och tredje styckena följer att det endast är vissa begränsade uppgifter som
får registreras om närstående, beslutsfattare, handläggare och om dem som fört journal-
anteckningar beträffande en registrerad.
11 §
Om ytterligare begränsningar bör göras av vad som får förekomma i automatiserat register över totalförsvarspliktiga av hänsyn till den enskildes behov av skydd för den personliga integriteten, kan regeringen med stöd av denna paragraf ge sådana bestämmelser i förordning. Rege-ringen kan härvid föreskriva begränsningar såväl av personkretsen beträffande vilken anteckningar får göras i registret som av vilka personuppgifter som får registreras.
Direktåtkomst
12 §
Totalförsvarets pliktverk skall naturligtvis ha tillgång till samtliga uppgifter i det automatiserade registret över totalförsvarspliktiga. Vilka ur Totalförsvarets pliktverks personal som skall ha tillgång till uppgifterna och i vilken omfattning, är i stor utsträckning en intern fråga för verket. Det ligger i Totalförsvarets pliktverks ansvar för säkerheten att skydda uppgifterna så inte fler personer än nödvändigt får tillgång till dem. Detta gäller särskilt beträffande personuppgifter av känslig karaktär. Vid hanteringen av personuppgifter inom Totalförsvarets pliktverk skall det emellertid också beaktas att sekretesslagen kan ställa hinder för ett fritt flöde av uppgifter inom myndigheten eftersom ett förbud att röja uppgifter också i vissa fall gäller i förhållandet mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet.
Andra meningen i paragrafen ger regeringen möjlighet att ge organ utanför Total-
försvarets pliktverk rätt till direktåtkomst till registret. Med stöd av denna bestämmelse kan regeringen föreskriva vem som skall ha sådan åtkomst och vidare vilka uppgifter åtkomsten skall gälla. Bakgrunden till bestämmelsen finns redovisad i avsnitt 8.3.
Annans registrering av uppgifter
13 §
Om regeringen med stöd av denna paragraf så föreskriver får myndigheter och andra som skall lämna uppgifter till Totalförsvarets pliktverk göra detta genom att föra in uppgifterna direkt i registret från egen terminal. Regeringen kan också bestämma att dessa nämnda själva skall kunna rätta uppgifter i registret. En förutsättning för att någon skall kunna påverka innehållet i registret är självfallet att han eller hon har direktåtkomst till detsamma
(se 12 §). Bakgrunden till bestämmelsen finns redovisad i avsnitt 8.2.
Denna bestämmelse bryter inte – eller påverkar på annat sätt – eventuell sekretess som
kan gälla för uppgifterna.
Sökbegrepp
14 §
Begränsningar av sökbegrepp innebär att den registerförande myndigheten inte får söka i registret eller göra sammanställningar efter eget godtycke.
Genom bestämmelserna i första stycket i denna paragraf förbjuds som sökbegrepp upp-
gifter om hinder för genomförande av utredning och krigsplacering m.m., boende- och familjeförhållanden samt försörjning, fysisk och psykisk hälsa och förmåga, medborgarskap, domar i brottmål och säkerhetsprövning. Uppgifterna får dock användas vid sökningar i registret om det behövs för tillsyn, uppföljning eller utvärdering av Totalförsvarets pliktverks verksamhet, framtagande av material för forskning eller statistik. Detsamma gäller resultaten från kunskapsprov och anlagstester som utförs vid mönstring eller motsvarande utredning. Uppgifter om kunskaper och anlag kan behövas som sökbegrepp vid uttagning av registrerade till olika befattningar. Själva provresultaten ingår dock inte i vad Totalförsvarets pliktverk behöver kunna söka på i registret för att lösa sina uppgifter. De sammanställningar som gjorts och som resulterat i skattningar av den enskildes allmänna ”duglighet” jämte konkreta uppgifter om vissa specialkunskaper är tillräckliga. Skulle det vara nödvändigt att ta fram resultat från vissa enskilda prov kan detta göras via personnummer på de registrerade sedan en första sökning gett ett urval av personer att välja bland.
Det saknas behov att ta fram uppgifter om dem som antecknats som närstående till en
registrerad eller därför att de fattat beslut, handlagt ärende eller gjort journalanteckning, annat än som uppgifter knutna till en viss registrerad totalförsvarspliktig. Detsamma gäller uppgifter som registrerats enbart därför att de åberopats eller samtycke till anteckning lämnats av den totalförsvarspliktige. Därför föreskrivs det i andra stycket att dessa uppgifter endast får tas fram med den totalförsvarspliktiges personnummer som sökbegrepp.
I tredje stycket
anges undantag från förbudet att använda vissa sökbegrepp. Alla nöd-
vändiga sökbegrepp får användas under den tid det behövs för rättelse eller för att avhjälpa fel som uppkommit till följd av brister i ett dataprogram.
I sista stycket
ges regeringen möjlighet att föreskriva ytterligare begränsningar av sök-
begrepp. Begränsningarna kan ges generellt eller för ett visst organ som har direktåtkomst enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 12 §.
Gallring
15 §
En skyldighet att gallra innebär att personuppgifterna skall förstöras när tidpunkten för gallring är inne. Som förstöring avses enligt Riksarkivets föreskrifter även ett överförande av uppgifterna till annan databärare, om överföringen innebär informationsförlust eller att sökmöjligheter går förlorade i och med överföringen. Ett överförande av uppgifter från ett register som förs med hjälp av automatiserad behandling till pappershandlingar innebär därmed i praktiken att uppgifterna gallrats. Även om uppgifter enligt bestämmelser i författning skall gallras ur det automatiserade registret över totalförsvarspliktiga kan de därför sparas på annan databärare t.ex. för tillgodoseende av patientjournallagens bestämmelser om bevarande av journalhandlingar.
I denna paragraf ges inledningsvis en bestämmelse som i princip redan gäller enligt
personuppgiftslagen; en personuppgift i registret skall gallras så snart den inte längre behövs för de änd amål för vilka den ins amlats. För uppgifter om registrerade totalförsvarspliktiga sätts som huvudregel en yttersta gräns vid utgången av det kalenderår vederbörande fyller sjuttio år. Då upphör totalförsvarsplikten och senast vid denna tidpunkt måste det i normalfallet anses onödigt att ha uppgiften i registret. Undantag föreskrivs för dem som även efter denna tidpunkt har uppgifter att utföra vid höjd beredskap. Som exempel kan nämnas medlemmar i frivilligorganisationer som kvarstår i organisationen och har beredskapsuppgifter även efter det att de fyllt sjuttio år. Ett annat exempel är personer i samma ålder vars egendom är uttagen för totalförsvarets behov, t.ex. vissa hundägare vars hundar ingår i Försvarsmaktens krigsorganisation. De sist nämnda personerna skall enligt vad som följer av 2 § jämställas med totalförsvarspliktiga vid tillämpningen av denna lag. Ytterligare undantag från sjuttioårsgränsen ges beträffande närstående, beslutsfattare m.fl. personer som förekommer i registret på annan grund än att de är totalförsvarspliktiga (eller därmed jämställda enligt denna lag). Uppgifter om sådana personer är egentligen uppgifter om de totalförsvarspliktiga och skall gallras när de inte längre behövs beträffande dessa. En yttersta gräns för dessa anteckningar är sålunda utgången av det kalenderår den totalförsvarspliktige fyller sjuttio år.
Genom första stycket ges regeringen möjlighet att föreskriva kortare tid för gallring.
Särskilda gallringsbestämmelser för olika typer av personuppgifter skall ges i förordningsform.
I andra stycket
ges regeringen möjlighet att föreskriva undantag från skyldigheten att
gallra personuppgifter i fråga om material för forskningens behov. Regeringen kan – utan att detta föreskrivs särskilt – delegera denna kompetens till en annan myndighet, t.ex. Riksarkivet. Att uppgifterna inte behöver gallras innebär att de kan föras över till ett annat regis-
ter som förs med hjälp av automatiserad behandling utan att möjligheter att söka bland uppgifterna går förlorad. Personuppgifter som bevaras för forskningsändamål skall inte ligga kvar i register med personuppgifter om totalförsvarspliktiga som förs med hjälp av automatiserad behandling utan avföras därifrån när tidpunkten för gallring annars är inne enligt första stycket i paragrafen. Det saknas anledning att tynga registret med uppgifter som inte behövs för de ändamål för vilka de en gång antecknats där.
Sekretess
16 §
Bestämmelsen utgör en erinran om att sekretesslagen är tillämplig vid utlämnande av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Vad som än föreskrivs om direktåtkomst och möjligheter för andra att lägga in uppgifter direkt i det automatiserade registret i denna lag så skall eventuella sekretessbestämmelser beaktas, dvs. beträffande varje uppgift som skall överlämnas via datanätet måste det först undersökas om den får lämnas ut med hänsyn till vad sekretesslagen föreskriver.
Inskränkning i tillsynsmyndighetens befogenheter
17 §
Om tillsynsmyndigheten (Datainspektionen) konstaterar att personupp-gifter behandlas eller kan komma att behandlas på ett olagligt sätt kan myndigheten, om inte rättelse går att få på annat sätt eller om det är riskfyllt att vänta, vid vite förbjuda den personuppgiftsansvarige att behandla uppgifterna på annat sätt än genom att lagra dem (45 § personuppgiftslagen).
Genom denna paragraf undantas Totalförsvarets pliktverks behandling av person-
uppgifter om totalförsvarspliktiga från Datainspektionens befogenheter i denna del. I övrigt gäller personuppgiftslagens bestämmelser om Datainspektionens tillsyn och befogenheter.
Korrigering av uppgifter
18 §
Denna bestämmelse medför att personuppgiftslagens motsvarande regel (28 §) blir tillämplig även då personuppgifter behandlats i strid med denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd härav. Bestäm-melsen i personuppgiftslagen gäller annars endast då uppgifterna inte behandlats i enlighet med den lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen.
Skadestånd
19 §
Personuppgiftslagens skadeståndsbestämmelse är utformad så att den gäller vid överträdelser av den lagen.
Genom förevarade paragraf görs personuppgiftslagens bestämmelser om skadestånd
tillämpliga även då personuppgifter behandlats i strid med lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Fråga om jämkning av skadestånd har behandlats i avsnitt 11.1.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga är utformad för att tillämpas tillsammans med personuppgiftslagen, i princip på samma sätt som befintliga registerförfattningar korresponderar med den nu gällande datalagen. Ikraftträdandedatum kan därför inte sättas tidigare än för personuppgiftslagen, som enligt föreliggande förslag skall träda i kraft den 24 oktober 1998.
Enligt förslaget till personuppgiftslag (p. 2 i övergångsbestämmelserna till personuppgift-
slagen) skall den lagen inte tillämpas på sådan behandling som redan pågår vid ikraftträdandet förrän den 1 oktober 2001. L agen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall tillämpas i Totalförsvarets pliktverks verksamhet från den 24 oktober 1998 även beträffande sådan behandling som pågår vid den tidpunkten. Därför föreskrivs ett undantag från personuppgiftslagens övergångsbestämmelse i denna del. Såväl lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga som personuppgiftslagen blir tillämplig vid Totalförsvarets pliktverks behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga från och med den 24 oktober 1998.
Andra punkten
i övergångsbestämmelserna anger att bestämmelsen i 6 § andra stycket
som ger vissa myndigheter rätt att behandla känsliga personuppgifter undantas från vad som nu sagts. I den mån behandling av känsliga personuppgifter redan pågår vid ikraftträdandet bör äldre bestämmelser gälla fram till den 1 oktober 2001. Berörda myndigheter kan annars få en komplicerad situation med olika regelverk för de personuppgifter de hanterar.
Bortsett från 2 p. skall övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen tillämpas
även vid behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Detta innebär bl.a. att bestämmelserna i 9, 10, 13 och 21 §§personuppgiftslagen inte skall börja tillämpas förrän den 1 oktober 2007 beträffande sådan manuell behandling som pågår vid ikraftträdandet (se 3 p. övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen). Vidare skall personuppgiftslagens bestämmelser om skadestånd bara tillämpas om den omständighet som yrkandet hänför sig till har inträffat efter ikraftträdandet (se 8 p. övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen).
Tredje punkten
i övergångsbestämmelserna anger att för det fall lagen (1998:000) om
belastningsregister inte träder i kraft den 24 oktober 1998 skall med uppgift i belastningsregistret avses även uppgift i polisregistret som förs enligt lagen (1965:94) om polisregister m.m.
Hänvisningar till S14-1
14.2. Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
7 kap. l2 §
Den föreslagna ändringen i första stycket syftar i första hand till att de journalanteckningar som görs beträffande den totalförsvarspliktige vid utbildningsenheterna under utbildningstiden och som sedan lämnas till Totalförsvarets pliktverk skall vara belagda med sekretess även hos Totalförsvarets pliktverk. Totalförsvarets pliktverk behöver dessa uppgifter som underlag vid beslut om krigsplacering och för bedömning av om och hur den totalförsvarspliktige skall vidareutbildas inom totalförsvaret. Ändringen består i denna del i att krigsplacering lagts till i första meningen. Av den nuvarande lydelsen av andra meningen i första stycket framgår att sekretessen redan omfattar ärende som angår skyldighet att tjänstgöra med totalförsvarsplikt.
Vidare föreslås att utredning om totalförsvarspliktigas personliga förhållanden läggs
till de ärendetyper för vilka sekretessen skall gälla. Skälet härtill är att undanröja eventuella oklarheter som enligt regeringens uppfattning annars kan uppstå. Det är t.ex. inte självklart att en mindre omfattande utredning om en totalförsvarspliktigs personliga förhållanden som utförs av en annan myndighet än Totalförsvarets pliktverk skall anses som ett inskrivningsärende. En fullständig uppräkning där utredning, antagning av kvinnor och inskrivning tas med undanröjer eventuella tvivel. Med utredning om totalförsvarspliktigas personliga förhållanden avses sådan utredning som kan utföras enligt 2 kap. lagen om totalförsvarsplikt dvs. mönstring eller annan mindre omfattande utredning.
Tredje stycket är nytt och avser att skydda de personuppgifter som Totalförsvarets
pliktverk lämnar till befattningshavare vid totalförsvarets utbildningsenheter. Dessa uppgifter är av mycket känslig natur eftersom Totalförsvarets pliktverk skriftligen avger omdömen bl.a. om den totalförsvarspliktiges psykiska funktionsförmåga, allmänna begåvning, hälsa, fysiska
Bilaga 1
Sammanfattning av Pliktregisterutredningens betänkande (SOU 1997:101)
Bakgrund
Totalförsvarets personalförsörjning tryggas genom en plikt för svenska medborgare och för utlänningar som är bosatta i riket att tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. Tjänstgöringen fullgörs som värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt. För uttagning av pliktpersonal med värnplikt och civilplikt samt för redovisning av denna och övrig personal med uppgifter inom totalförsvaret svarar Totalförsvarets pliktverk (Pliktverket). Förutom pliktpersonal finns inom totalförsvaret olika personalkategorier av anställda och frivilliga.
För att klara uppgifterna med uttagning och redovisning har Pliktverket ett omfattande
datorstöd med ADB-baserade register äver totalförsvarets personal. Registren innehåller uppgifter som är av känslig karaktär såväl för den enskilde som från försvarssynpunkt. Registren regleras i dag dels av datalagens allmänna bestämmelser om personregister, dels av föreskrifter som meddelats av Datainspektionen i samband med att tillstånd givits för registren. Förändringar är förestående såväl vad gäller registrens faktiska utformning som beträffande de legala förutsättningarna för att behandla personuppgifter med automatik. Pliktverket är inne i en teknisk utvecklingsfas som bl.a. innebär att personuppgifterna om totalförsvarets personal skall samlas i ett enda stort register (PLIS=Pliktverkets informationssystem), med stora möjligheter till elektronisk kommunikation med olika enheter inom totalförsvaret. Samtidigt är Sverige på väg att implementera ett EG-direktiv om personuppgifter som kommer att innebära förändringar såvitt avser tillåtligheten att hantera personuppgifter i register och/eller på automatisk väg.
Uppdraget
Behovet av en författningsreglering av Pliktverkets personregister uppmärksammades
redan i samband med att lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt arbetades fram. Regeringen valde då emellertid att avvakta tills det stod klart vilka uppgifter som i framtiden borde finnas med i registret. I direktiven för vår utredning som lades fram under våren 1996 angavs att tiden nu var mogen för att lagreglera ett av landets största befolkningsregister. Uppdraget har - kort sammanfattat - bestått i att lägga fram förslag om den författningsreglering av personregister över totalförsvarspliktiga som behövs för den verksamhet som skall bedrivas av Pliktverket. Arbetet har i stora delar gått ut på att finna en lämplig avvägning mellan, å ena sidan, kraven på en ändamålsenlig och effektiv verksamhet och, å andra sidan, den enskildes intresse av skyddad personlig integritet.
Betänkandet
I detta betänkande lägger vi fram förslag till en lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Med totalförsvarspliktiga jämställes i lagen de som har en uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap utan att skyldigheten att fullgöra uppgiften grundar sig på totalförsvarsplikt. De överväganden och förslag vi redovisar rör främst: - ändamålen med behandlingen av personuppgifterna, - vilka uppgifter som skall få behandlas, - vem som skall få tillgång till uppgifterna och på vilket sätt, - ansvar för att uppgifterna är korrekta och aktuella m.m., - vilka sökbegrepp som skall få användas i Pliktverkets register över totalförsvarspliktiga, - gallring av registeruppgifterna samt - sekretess.
Förslagen
Vårt förslag till lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga bygger på det förslag till persondatalag som nyligen lagts fram av Datalagskommittén i betänkandet Integritet - Offentlighet - Informationsteknik (SOU 1997:39). Persondatalagen, som i sin tur bygger på EG-direktivet om personuppgifter (Europaparlamentets och rådets direktiv 95/ 46/EG), skall enligt förslaget i princip ersätta datalagen från och med den 1 januari 1999. I vårt lagförslag anger vi de preciseringar av och undantag från persondatalagens bestämmelser som vi ansett motiverade vid Pliktverkets behandling av perso nuppgifter om totalförsvarspliktiga och med totalförsvarspliktiga jämställd personal.
Persondatalagen reglerar inte, till skillnad från datalagen, enbart ADB-registrering av
personuppgifter utan all behandling av sådana uppgifter som är automatisk samt annan be-
handling av personuppgifter som ingår i eller är avsedda att ingå i ett register. Med behandling avses varje åtgärd som vidtas beträffande personuppgifter. Vårt förslag följer persondatalagens tillämpningsområde i denna del. Vi har dock ansett att registrering av uppgifter med hjälp av ADB alltjämt utgör en särskilt riskfylld hantering av uppgifterna för den registrerades del och därför föreslagit särskilda bestämmelser för Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga. Det rör sig om för registerförfattningar sedvanliga bestämmelser om registerinnehåll, terminalåtkomst och sökmöjligheter m.m.
Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga är - med ett par un-
dantag - endast tillämplig i Pliktverkets verksamhet. Lagen ger t.ex. i princip inga föreskrifter om vad den som emottar personuppgifter från Pliktverket har att iaktta. I konsekvens med detta anges i lagen Pliktverket som ansvarigt (persondataansvarigt) för den behandling av personuppgifterna som verket utför. Hur ansvaret kan vara fördelat bland andra som behandlar samma uppgifter tar vi inte ställning till. Svaret på den frågan får sökas i persondatalagen i varje särskilt fall.
Enligt den nya ordning som kommer att bli gällande i och med persondatalagen krävs
inte längre tillstånd för registrering (eller för annan behandling) av personuppgifter. Vi föreskriver därför inte att Pliktverket får behandla personuppgifter för vissa ändamål utan anger istället vad som gäller när Pliktverket behandlar personuppgifter för vissa ändamål. Ändamålen med behandlingen - som enligt persondatalagens bestämmelser skall anges redan då personuppgifterna samlas in - avgränsar därmed lagens tillämpningsområde och uttrycks i lagen med utgångspunkt i Pliktverkets arbetsuppgifter med att mönstra (motsv.), skriva in, krigsplacera och redovisa personal för totalförsvaret. För dess ändamål, som bärs upp av ett mycket starkt kollektivt intresse, bör Pliktverket ha rätt att behandla de personuppgifter som krävs och då även - i den mån det är nödvändigt - känsliga personuppgifter som t.ex. uppgifter om hälsa och religiös övertygelse. Vårt förslag till lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga följer detta resonemang. När det gäller frågan om vilka uppgifter som skall få antecknas i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga finns det enligt vår uppfattning anledning att vara mer precis och uttömmande ange vad som är tillåtet registerinnehåll. Att uppgifterna ordnas i ett ADB-register innebär att möjligheterna att söka bland dem och med hjälp av olika sökbegrepp göra sammanställningar av olika slag är betydligt större än om uppgifterna hanteras på annat sätt. Till skydd för den enskildes personliga integritet lämnar vi därför i vårt förslag till lag en uttömmande uppräkning av vilka personer som får registreras och vilka uppgifter som får antecknas om dem. I samma syfte - att särskilt skydda uppgifter i ADB-register - lämnar vi förslag till begränsningar av sökbegrepp och av terminalåtkomst till registret för andra än Pliktverket. Vi föreslår också bestämmelser som anger när personuppgifterna i ADB-registret skall gallras (förstöras).
I övrigt innehåller vårt lagförslag en erinran om sekretesslagens bestämmelser, en be-
stämmelse som innebär viss inskränkning av Datatinspektionens (tillsynsmyndighetens) be-
fogenheter vid den tillsyn inspektionen skall utöva enligt persondatalagen samt föreskrifter som medför att persondatalagens bestämmelser om rättelse m.m. av personuppgifter och om skadestånd blir tillämpliga även när uppgifter behandlats i strid med lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga eller föreskrifter som meddelats med stöd därav.
Vi föreslår att lagen skall träda i kraft samma dag som persondatalagen (den 1 januari
1999).
Slutligen lämnar vi förslag till ändringar i sekretesslagen och till vissa sekretessbrytande
bestämmelser i andra författningar, allt för att personuppgifterna om de totalförsvarspliktiga skall vara lagligen skyddade mot att obehöriga får del av dem medan de som behöver uppgifterna skall kunna få ut dem utan hinder av sekretessen.
Föreskrifter i förordningsform
Vi har föreslagit att regeringen skall ha möjlighet att utfärda närmare föreskrifter i följande fall. - Regeringen får till skydd för de registrerades personliga integritet föreskriva ytterligare begränsningar av vad som får antecknas i ADB-register över totalförsvarspliktiga. - Regeringen får föreskriva att annan än Pliktverket får ha terminalåtkomst till ADB-register över totalförsvarspliktiga samt i vilken omfattning. - Regeringen får föreskriva att annan än Pliktverket får föra in och rätta uppgifter i ADBregister över totalförsvarspliktiga samt i vilken omfattning. - Regeringen får föreskriva ytterligare begränsningar av sökbegrepp. - Regeringen får föreskriva kortare tid för gallring samt undantag från skyldigheten att gallra personuppgifter när det gäller bevarande av material för forskningens behov.
Bilaga 2
Pliktregisterutredningens lagförslag
1. Förslag till lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga
Härmed föreskrivs följande.
Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga i den verksamhet Totalförsvarets pliktverk bedriver för att
1. ta fram underlag för beslut om inskrivning, krigsplacering eller annat ianspråktagande av personal till totalförsvaret,
2. redovisa personal med uppgifter inom totalförsvaret,
3. säkerställa att den registrerade fortlöpande erhåller ändamålsenlig utbildning och lämplig placering inom totalförsvaret,
4. tillse att den registrerade fullgör sina skyldigheter såvitt avser totalförsvarsplikten,
5. tillgodose den registrerades rättigheter och trygghet i hans eller hennes egenskap av totalförsvarspliktig och
6. planera, följa upp och utvärdera den verksamhet som anges i 1-5.
I de fall det anges särskilt gäller lagen även i verksamhet som bedrivs av annan än
Totalförsvarets pliktverk.
Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatisk eller om
personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i ett register.
Med totalförsvarspliktiga jämställes vid tillämpningen av denna lag personer som har
en uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap utan att skyldigheten att fullgöra uppgiften grundar sig på totalförsvarsplikt.
Definitioner
2 § Med behandling , blockering , register, den registrerade, persondataansvarig, personuppgifter, känsliga personuppgifter, tillsynsmyndigheten och tredje man förstås i denna lag detsamma som i persondatalagen (1998:000).
Med utredning avses i denna lag mönstring och annan utredning om den totalförsvars-
pliktiges förhållanden som kan utföras enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt samt särskild antagningsprövning enligt lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning.
Med ADB-register över totalförsvarspliktiga avses register med personuppgifter om
totalförsvarspliktiga som förs av Totalförsvarets pliktverk med hjälp av automatisk databehandling för de ändamål som anges i 1 § första stycket.
Förhållandet till persondatalagen
3 § Om inget annat följer av denna lag eller av föreskrifter som meddelats med stöd härav, tillämpas persondatalagen vid behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.
Ändamålen med behandlingen
4 § Personuppgifter som samlats in av Totalförsvarets pliktverk skall anses insamlade för de ändamål som anges i 1 § första stycket om inte Totalförsvarets pliktverk vid insamlingen uttryckligen angett att denna sker för andra ändamål.
Behandling av känsliga personuppgifter
5 § Känsliga personuppgifter får behandlas om det är nödvändigt för de ändamål som anges i 1 § första stycket.
Första stycket gäller även kommuner, landsting, kyrkliga kommuner och de statliga
myndigheter som anges i 4 kap. 5 § andra stycket förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt, om uppgifterna behövs för utredning om den totalförsvarspliktiges personliga förhållanden med stöd av 2 kap. 1 § lagen om totalförsvarsplikt.
Ansvaret för behandlingen
6 § Totalförsvarets pliktverk är persondataansvarig för den behandling av personuppgifter
om totalförsvarspliktiga som verket utför.
Registerinnehåll
7 § I ADB-register över totalförsvarspliktiga får antecknas personuppgifter endast om den som
1. är aktuell för utredning enligt 2 § andra stycket,
2. genom avtal, beslut om krigsplacering eller på annat sätt är tagen i anspråk för totalförsvaret,
3. skall utföra särskild uppgift vid höjd beredskap eller på grund av viss kompetens är viktig för totalförsvaret,
4. av en redan registrerad uppgetts som närstående eller
5. nämns bland de uppgifter som antecknas med stöd av 8 § första stycket 13.
Uppgifter om en person som avses i första stycket 4, får antecknas i registret endast vid
höjd beredskap.
Utan hinder av vad som sägs i första stycket får personuppgifter antecknas i registret
om den som fattat beslut eller handlagt ärende rörande den registrerade hos Totalförsvarets pliktverk eller hos annan som utför utredning som avses i 2 § andra stycket. Detsamma gäller personuppgifter om den som gjort journalanteckning i samband med sådan utredning eller i samband med den registrerades tjänstgöring inom totalförsvaret.
8 § I ADB-register över totalförsvarspliktiga får endast följande personuppgifter antecknas:
1. personnummer, namn, adress, telefonnummer och folkbokföringsort,
2. hinder för genomförande av utredning som avses i 2 § andra stycket, för utbildning och för krigsplacering eller annat ianspråktagande av den registrerade för totalförsvarets räkning,
3. boende- och familjeförhållanden s amt försörjning, om uppgiften behövs för att Totalförsvarets pliktverk skall kunna fullgöra sina åligganden enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga,
4. utbildning, anställning, kunskaper, färdigheter, anlag och intressen som har betydelse för bedömningen av den registrerades användbarhet inom totalförsvaret,
5. fysisk och psykisk hälsa och förmåga jämte de uppgifter som ligger till grund för bedömningen härav,
6. om den registrerade är svensk medborgare eller inte,
7. utgången i mål om ansvar för brott mot totalförsvarsplikten,
8. att den registrerade har dömts till påföljd för brott som anges i 19 § femte stycket polisregisterkungörelsen (1969:38),
9. att den registrerade genomgått säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627), vilken säkerhetsklass prövningen avsett och resultatet av denna, 10. vad som bestämts vid inskrivning enligt lagen om totalförsvarsplikt eller lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning, 11. krigsplacering, annat ianspråktagande av den registrerade för totalförsvaret eller särskild uppgift som han eller hon skall utföra vid höjd beredskap, 12. tjänstgöring inom totalförsvaret samt betyg, vitsord, förordnanden och utmärkelser som är att hänföra till denna samt 13. personliga förhållanden i övrigt som åberopas av den registrerade, om de rör hans eller hennes tjänstgöring inom totalförsvaret.
Utan hinder av vad som sägs i första stycket får beslut som rör totalförsvarsplikten,
tidpunkter och tidsperioder för registrerade förhållanden samt erforderliga administrativa och tekniska uppgifter antecknas.
Beträffande den som antecknas i registret med stöd av 7 § första stycket 4, får endast
namn, adressuppgifter och relation till den som uppgett honom eller henne som närstående föras in i registret.
Beträffande handläggare och andra personer som avses i 7 § tredje stycket får endast
namn, titel och tjänsteställe antecknas.
9 § Regeringen får till skydd för de registrerades personliga integritet föreskriva ytterligare begränsningar av vad som får antecknas i ADB-register över totalförsvarspliktiga.
Terminalåtkomst
10 § Totalförsvarets pliktverk har terminalåtkomst till ADB-register över totalförsvarspliktiga.
Regeringen får föreskriva att även annan får ha sådan åtkomst samt i vilken omfattning.
Registrering av uppgifter 11§ Regeringen får föreskriva att även annan än Totalförsvarets pliktverk får föra in och
rätta personuppgifter i ADB-register över totalförsvarspliktiga samt i vilken omfattning.
Sökbegrepp
12 § Personuppgifter som avses i 8 § första stycket 2-3 och 5-9 får inte användas som sökbegrepp annat än om det behövs för tillsyn, uppföljning eller utvärdering av Totalförsvarets pliktverks verksamhet eller för framtagande av material för forskning eller statistik. Detsamma gäller uppgifter om resultat från kunskapsprov och anlagstester som utförts vid sådan utredning som avses i 2 § andra stycket.
För åtkomst av personuppgifter om närstående till en totalförsvarspliktig, om den som
handlagt ärende, fattat beslut eller gjort journalanteckning får endast den totalförsvarspliktiges personnummer användas som sökbegrepp. Detsamma gäller för åtkomst av personuppgifter som antecknats med stöd av 8 § första stycket 13.
Utan hinder av vad som sägs i första och andra stycket får nödvändigt sökbegrepp
användas under den tid det behövs för rättelse eller för att avhjälpa fel som uppkommit till följd av brister i ett dataprogram.
Regeringen får föreskriva ytterligare begränsningar av sökbegrepp.
Gallring
13 § En personuppgift i ett ADB-register över totalförsvarspliktiga skall gallras så snart uppgiften inte längre behövs för de ändamål som anges i 1 § första stycket. Personuppgifter beträffande dem som avses i 7 § första stycket 1-3 skall gallras senast vid utgången av det kalenderår den registrerade fyller 70 år, om inte han eller hon även därefter har en uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap. Uppgifter om närstående, beslutsfattare, handläggare, den som gjort journalanteckning samt om personer som nämns bland vad som antecknats med stöd av 8 § första stycket 13 skall härvid anses som uppgifter om den totalförsvarspliktige.
Regeringen får föreskriva kortare tid för gallring än vad som följer av detta stycke.
Regeringen får föreskriva undantag från skyldigheten att gallra personuppgifter i fråga
om bevarande av material för forskningens behov. Sådana uppgifter skall dock avföras från registret vid den tidpunkt de annars skulle ha gallrats enligt första stycket.
Sekretess
14 § För utlämnande av personuppgifter om totalförsvarspliktiga gäller de begränsningar som följer av sekretesslagen (1980:100).
Inskränkning i tillsynsmyndighetens befogenheter
15 § Tillsynsmyndigheten får inte förbjuda Totalförsvarets pliktverk att behandla personuppgifter om totalförsvarspliktiga.
Korrigering av uppgifter
16 §Persondatalagens bestämmelser om den persondataansvariges skyldighet att på begäran av den registrerade rätta, blockera eller utplåna personuppgifter och att underrätta tredje man, till vilken uppgifterna har lämnats ut, om sådana åtgärder skall gälla även då personuppgifter behandlats i strid med denna lag eller föreskrifter som utfärdats med stöd av denna lag.
Skadestånd
17 §Persondatalagens bestämmelser om skadestånd skall gälla även då personuppgifter behandlats i strid med denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag.
Övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Vid sådan behandling av personuppgifter för vilken lagen gäller och som redan pågår vid ikraftträdandet skall persondatalagens bestämmelser tillämpas utan hinder av vad som sägs i 2 p i övergångsbestämmelserna till den lagen. Bestämmelserna i 5 § andra stycket i denna lag skall emellertid inte börja tillämpas förrän den 1 oktober 2001.
2. De personer, som vid lagens ikraftträdande har varit föremål för sådan utredning som avses i 2 § andra stycket men som inte tagits i anspråk för totalförsvarets räkning genom avtal, beslut om krigsplacering eller på annat sätt, får utan hinder av vad som sägs i 7 § antecknas i ett ADB-register över totalförsvarspliktiga.
2. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
12 §
Sekretess gäller i ärende om inskrivning av
tot alförsvarspliktiga
oc h i ärende om
antagning av kvinnor till befattningar inom totalförsvaret som kräver längre grundutbildning än 60 dagar för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i ärende som angår antagning till utbildning vid Försvarsmakten, skyldighet att tjänstgöra med totalförsvarsplikt samt uppskov med och avbrott i sådan tjänstgöring. Sekretess gäller dock inte beslut i ärende som avses i detta stycke
Sekretess gäller i ärende om utredning om
totalförsvarspliktigas
personliga förhållanden,
i ärende om antagning av kvinnor till befattningar inom totalförsvaret som kräver längre grundutbildning än 60 dagar samt i
ärende om inskrivning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga
för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i ärende som angår antagning till utbildning vid Försvarsmakten, skyldighet att tjänstgöra med totalförsvarsplikt samt uppskov med oc h avbrott i sådan tjänstgöring. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i detta stycke.
Sekretess gäller inom personalvård med avseende på den som tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.
Sekretess gäller inom verksamhet som avser utbildning för totalförsvarsändamål med avseende på den som tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos befattningshavare som har till uppgift att utbilda den totalförsvarspliktige, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år. __________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
Bilaga 3
Förteckning över remissinstanserna
1. Svea hovrätt
2. Malmö tingsrätt
3. Kammarrätten i Stockholm
4. Länsrätten i Stockholms län
5. Riksdagens ombudsmän
6. Justitiekanslern
7. Totalförsvarets pliktverk
8. Försvarsmakten
9. Överstyrelsen för civil beredskap 10. Datainspektionen 11. Socialstyrelsen 12. Riksarkivet 13. Svenska kommunförbundet 14. Landstingsförbundet 15. Rikspolisstyrelsen 16. Riksåklagaren 17. Sveriges advokatförbund 18. Frivilligorganisationernas samarbetsorganisation 19. Värnpliktsrådet 20. Civilpliktsrådet 21. Statens räddningsverk 22. Stockholms kommun 23. Göteborgs kommun 24. Malmö kommun 25. Umeå kommun 26. Landsorganisationen i Sverige (LO) 27. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) 28. Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) 29. Officersförbundet 30. Svenska arbetsgivarföreningen
31. Jämtlands läns landsting 32. Post- och telestyrelsen 33. Banverket 34. Vägverket 35. Luftfartsverket 36. Statens jordbruksverk 37. Statens invandrarverk 38. Närings- och teknikutvecklingsverket 39. Riksskatteverket 40. Svenska kyrkans centralstyrelse 41. Högskoleverket 42. Statens skolverk 43. Kriminalvårdsstyrelsen 44. Sjöfartsverket 45. Domstolsverket 46. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) 47. Länsstyrelsen i Stockholms län 48. Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län 49. Affärsverket svenska kraftnät
Bilaga 4
Lagrådsremissens lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga
Härigenom föreskrivs följande.
Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga i den verksamhet Totalförsvarets pliktverk bedriver för att
1. ta fram underlag för beslut om inskrivning, krigsplacering eller annat ianspråktagande av personal till totalförsvaret,
2. redovisa personal med uppgifter inom totalförsvaret,
3. säkerställa att den registrerade fortlöpande får ändamålsenlig utbildning och lämplig placering inom totalförsvaret,
4. se till att den registrerade fullgör sina skyldigheter såvitt avser totalförsvarsplikten,
5. tillgodose den registrerades rättigheter och trygghet i hans eller hennes egenskap av totalförsvarspliktig, och
6. planera, följa upp och utvärdera den verksamhet som anges i 1-5. I de fall det anges särskilt gäller lagen även i verksamhet som bedrivs av någon annan än Totalförsvarets pliktverk. Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifter ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.
2 § Med totalförsvarspliktiga jämställs vid tillämpningen av denna lag personer som har en uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap utan att skyldigheten att fullgöra uppgiften grundar sig på totalförsvarsplikt.
Definitioner
3 § Med behandling, blockering, personuppgiftsansvarig, personuppgifter, känsliga personuppgifter, den registrerade, samtycke, tillsynsmyndigheten och tredje man förstås i denna lag detsamma som i personuppgiftslagen (1998:000).
Med utredning avses i denna lag mönstring och annan utredning om den totalförsvars-
pliktiges förhållanden som kan utföras enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt samt särskild antagningsprövning enligt lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning.
Med automatiserat register över totalförsvarspliktiga avses register med personuppgifter
om totalförsvarspliktiga som förs av Totalförsvarets pliktverk med hjälp av automatiserad behandling för de ändamål som anges i 1 § första stycket.
Förhållandet till personuppgiftslagen
4 § Om inget annat följer av denna lag eller av föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, tillämpas personuppgiftslagen (1998:000) vid behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.
Ändamålen med behandlingen
5 § Personuppgifter som samlats in av Totalförsvarets pliktverk skall anses insamlade för de ändamål som anges i 1 § första stycket om inte Totalförsvarets pliktverk vid insamlingen uttryckligen angett att den sker för andra ändamål.
Behandling av känsliga personuppgifter
6 § Känsliga personuppgifter får behandlas om det är nödvändigt för de ändamål som anges i 1 § första stycket.
Första stycket gäller även kommuner, landsting, kyrkliga kommuner och statliga myn-
digheter om uppgifterna behövs för utredning om den totalförsvarspliktiges personliga förhållanden enligt 2 kap. 1 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
Ansvaret för behandlingen
7 § Totalförsvarets pliktverk är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga som verket utför.
Registerinnehåll
8 § I automatiserat register över totalförsvarspliktiga får personuppgifter antecknas endast om den som
1. är aktuell för utredning enligt 3 § andra stycket,
2. genom avtal, beslut om krigsplacering eller på annat sätt är tagen i anspråk för totalförsvaret,
3. skall utföra särskild uppgift vid höjd beredskap eller på grund av viss kompetens är viktig för totalförsvaret,
4. av en redan registrerad uppgetts som närstående, eller
5. nämns bland de uppgifter som antecknas med stöd av 9 § första stycket 13. Uppgifter om en person som avses i första stycket 4 får antecknas i registret endast vid höjd beredskap.
Utan hinder av vad som sägs i första stycket får personuppgifter antecknas i registret
om den som fattat beslut eller handlagt ärende som rör den registrerade hos Totalförsvarets pliktverk eller hos någon annan som utfört en utredning som avses i 3 § andra stycket. Detsamma gäller personuppgifter om den som gjort journalanteckning i samband med sådan utredning eller i samband med den registrerades tjänstgöring inom totalförsvaret.
9 § I automatiserat register över totalförsvarspliktiga får endast följande personuppgifter antecknas:
1. personnummer, namn, adress, telefonnummer och folkbokföringsort,
2. hinder för genomförande av utredning som avses i 3 § andra stycket, för utbildning och för krigsplacering eller annat ianspråktagande av den registrerade för totalförsvarets räkning,
3. boende- och familjeförhållanden s amt försörjning, om uppgiften behövs för att Totalförsvarets pliktverk skall kunna fullgöra sina åligganden i fråga om förmåner till totalförsvarspliktiga,
4. utbildning, anställning, kunskaper, färdigheter, anlag och intressen som har betydelse för bedömningen av den registrerades användbarhet inom totalförsvaret,
5. fysisk och psykisk hälsa och förmåga jämte de uppgifter som ligger till grund för bedömningen härav,
6. om den registrerade är svensk medborgare eller inte,
7. utgången i mål om ansvar för brott mot totalförsvarsplikten,
8. att den registrerade har dömts till påföljd för brott som framgår av uppgift ur belastningsregistret som Totalförsvarets pliktverk fått del av,
9. att den registrerade genomgått säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627), vilken säkerhetsklass prövningen avsett och resultatet av denna, 10. vad som bestämts vid inskrivningen enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning, 11. krigsplacering, annat ianspråktagande av den registrerade för totalförsvaret eller särskild uppgift som han eller hon skall utföra vid höjd beredskap, 12. tjänstgöring inom totalförsvaret samt betyg, vitsord, förordnanden och utmärkelser som är att hänföra till denna, samt 13. personliga förhållanden i övrigt som åberopas av den registrerade, om det rör hans eller
hennes tjänstgöring inom totalförsvaret.
Andra känsliga personuppgifter än sådana uppgifter som rör hälsa eller religiös överty-
gelse får inte antecknas i ett automatiserat register över totalförsvarspliktiga. Uppgifter om religiös övertygelse får endast antecknas om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till att uppgifterna behandlas i registret och de rör hans eller hennes tjänstgöring inom totalförsvaret.
10 § Utan hinder av vad som sägs i 9 § första stycket får beslut som rör totalförsvarsplikten, tidpunkter och tidsperioder för registrerade förhållanden samt erforderliga administrativa och tekniska uppgifter antecknas.
Beträffande den som antecknas i registret med stöd av 8 § första stycket 4, får endast
namn, adressuppgifter och relation till den som uppgett honom eller henne som närstående föras in i registret.
Beträffande personer som avses i 8 § tredje stycket får endast namn, titel och tjänste-
ställe antecknas.
11 § Regeringen får till skydd för den registrerades personliga integritet föreskriva ytterligare begränsningar av vad som får antecknas i automatiserat register över totalförsvarspliktiga enligt 8 och 9 §§.
Direktåtkomst
12 § Totalförsvarets pliktverk har direktåtkomst till automatiserat register över totalförsvarspliktiga. I den utsträckning regeringen föreskriver får annan ha direktåtkomst till registret.
Annans registrering av uppgifter
13 § I den utsträckning regeringen föreskriver får även annan än Totalförsvarets pliktverk föra in personuppgifter i automatiserat register över totalförsvarspliktiga och rätta dessa.
Sökbegrepp
14 § Personuppgifter som avses i 9 § första stycket 2–3 och 5–9 får inte användas som sökbegrepp annat än om det behövs för tillsyn, uppföljning eller utvärdering av Totalförsvarets pliktverks verksamhet eller för framtagande av material för forskning eller statistik. Detsamma gäller uppgifter om resultat från kunskapsprov och anlagstester som utförts vid sådan utredning som avses i 3 § andra stycket.
För åtkomst av personuppgifter om närstående till en totalförsvarspliktig, om den som
handlagt ärende, fattat beslut eller gjort journalanteckning får endast den totalförsvarspliktiges personnummer användas som sökbegrepp. Detsamma gäller för åtkomst av person-
uppgifter som antecknats med stöd av 9 § första stycket 13 eller med stöd av att samtycke till anteckning lämnats.
Utan hinder av vad som sägs i första och andra styckena får nödvändigt sökbegrepp
användas under den tid det behövs för rättelse eller för att avhjälpa fel som uppkommit till följd av brister i ett dataprogram.
Regeringen får föreskriva ytterligare begränsningar av sökbegrepp.
Gallring
15 § En personuppgift i ett automatiserat register över totalförsvarspliktiga skall gallras så snart uppgiften inte längre behövs för de ändamål som anges i 1 § första stycket.
Personuppgifter beträffande dem som avses i 8 § första stycket 1–3 skall gallras senast vid utgången av det kalenderår den registrerade fyller 70 år, om inte han eller hon även därefter har en uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap. Uppgifter om närstående, beslutsfattare, handläggare, den som gjort journalanteckning samt om personer som nämns bland vad som antecknats med stöd av 9 § första stycket 13 skall härvid anses som uppgifter om den totalförsvarspliktige. Regeringen får föreskriva kortare tid för gallring än vad som följer av detta stycke.
Regeringen får föreskriva undantag från skyldigheten att gallra personuppgifter i fråga
om bevarande av material för forskningens behov. Sådana uppgifter skall dock avföras från registret vid den tidpunkt de annars skulle ha gallrats enligt första stycket.
Sekretess
16 § För utlämnande av personuppgifter om totalförsvarspliktiga gäller de begränsningar som följer av sekretesslagen (1980:100).
Inskränkning i tillsynsmyndighetens befogenheter
17 § Tillsynsmyndigheten får inte förbjuda Totalförsvarets pliktverk att behandla personuppgifter om totalförsvarspliktiga.
Korrigering av uppgifter
18 §Personuppgiftslagens (1998:000) bestämmelser om den personuppgiftsansvariges skyldighet att på begäran av den registrerade rätta, blockera eller utplåna personuppgifter och att underrätta tredje man, till vilken uppgifterna har lämnats ut, skall gälla även då personuppgifter behandlats i strid med denna lag eller föreskrifter som utfärdats med stöd av denna lag.
Skadestånd
19 §Personuppgiftslagens (1998:000) bestämmelser om skadestånd skall gälla även då personuppgifter behandlats i strid med denna lag.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 24 oktober 1998. Vid sådan behandling av personuppgifter för vilken lagen gäller och som redan pågår vid ikraftträdandet skall personuppgiftslagens (1998:000) bestämmelser tillämpas utan hinder av vad som sägs i andra punkten i övergångsbestämmelserna i den lagen. Bestämmelsen i 6 § andra stycket i denna lag skall emellertid inte börja tillämpas förrän den 1 oktober 2001.
2. De personer som vid lagens ikraftträdande har varit föremål för sådan utredning som avses i 3 § andra stycket men som inte tagits i anspråk för totalförsvarets räkning genom avtal, beslut om krigsplacering eller på annat sätt, får utan hinder av vad som sägs i 8 § antecknas i ett automatiserat register över totalförsvarspliktiga.
3. Med uppgift i beslastningsregistret avses även uppgift i polisregister som förs enligt lagen (1965:94) om polisregister m.m.
2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
12 §
Sekretess gäller i ärende om inskrivning av
totalförsvarspliktiga
och i ärende om
antagning av kvinnor till befattningar inom totalförsvaret so m kräver längre grundutbildning än 60 dagar för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i ärende som angår antagning till utb ildning vid Försvarsmakten, skyldighet att tjänstgöra med totalförsvarsplikt samt uppskov med och avbrott i sådan tjänstgöring. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i detta stycke
Sekretess gäller i ärende om utredning om
to talförsvarspliktigas personliga förhållanden,
i ärende om antagning av
kvinnor till befattn ingar inom totalförsvaret som k räver längre grundutbildning än 60 dagar samt i ärende
om
inskrivning o ch krigsplacering av
totalförsvarspliktiga
för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i ärende som angår antagning till utb ildning vid Försvarsmakten, skyldighet att tjänstgöra med totalförsvarsplikt samt uppskov med
och avbrott i sådan tjänstgöring. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i detta stycke.
Sekretess gäller inom personalvård med avseende på den som tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.
Sekretess gäller inom verksamhet som avser utbildning för totalförsvarsändamål med avseende på den som tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos befattningshavare som har till uppgift att utbilda den totalförsvarspliktige, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år. ___________________________
Denna lag träder i kraft den 24 oktober 1998.
Bilaga 5
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-03-05
Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet
Arne Baekkevold, justitierådet Edvard Nilsson.
Enligt en lagrådsremiss den 5 februari 1998 (Försvarsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga,
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Jan Nyrén.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1. Förslaget till lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga
3 §
I första stycket föreskrivs att vissa begrepp, bl.a. begreppet person-uppgiftsansvarig, skall ha samma betydelse i den föreslagna lagen som i personuppgiftslagen. Med personuppgiftsansvarig avses enligt 3 § personuppgiftslagen (lydelse enligt prop. 1997/98:44) den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandling av personuppgifter.
I 1 § första stycket det remitterade förslaget anges för vilka ändamål det automatiska registret över totalförsvarspliktiga får användas (jfr 5 §). Det framstår därför som osäkert om Totalförsvarets pliktverk får sådant inflytande över ändamålen med behandlingen att verket uppfyller personuppgiftslagens definition på personuppgiftsansvarig. Till synes såsom en konsekvens härav föreslås också att det i 7 § införs en uttrycklig bestämmelse om att Totalförsvarets pliktverk är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga som verket utför. Någon annan myndighet som får sådant inflytande att den blir personuppgiftsansvarig torde inte finnas. Hänvisningen till personuppgiftslagens definition av per-sonuppgiftsansvarig synes av denna anledning böra utgå.
Enligt 4 § tillämpas personuppgiftslagen, om inget annat följer av den föreslagna lagen
eller föreskrifter som meddelats med stöd av den, vid behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Denna hänvisning till personuppgiftslagens regelsystem måste enligt Lagrådets mening omfatta, så länge annat inte sägs, även nämnda lags terminologi. Vad som föreskrivs i förevarande paragraf om behandling, blockering, personuppgifter, känsliga personuppgifter, den registrerade, samtycke, tillsynsmyndigheten och tredje man framstår därför som överflödigt. Hela första stycket i förevarande paragraf synes således kunna slopas.
Godtas vad Lagrådet har förordat bör hänvisningarna till ”3 § andra stycket” i 8, 9 och
14 §§ samt punkt 2 av övergångsbestämmelserna ändras till ”3 § första stycket”.
19 §
Hänvisningen i denna paragraf till bestämmelserna om skadestånd i personuppgiftslagen innebär enligt den allmänna motiveringen att Totalförsvarets pliktverk kan exculpera sig från ersättningsskyldighet för en behandling i strid med den föreslagna lagen genom att visa att felet beror på annan. Uttalandet bör nyanseras på det sättet att detta enligt 48 § andra stycket personuppgiftslagen gäller bara i den utsträckning det är skäligt. Denna inskränkning får betydelse bl.a. i det fallet att felet beror på en annan statlig myndighet än Totalförsvarets pliktverk. Som Justitiekanslern påpekat under remissbehandlingen framstår det i ett sådant fall knappast som skäligt gentemot den skadelidande att verket skall kunna freda sig från ansvaret för felaktiga uppgifter i registret med tillämpning av bestämmelsen i 48 § andra stycket personuppgiftslagen. Jämkning av ersättningsskyldigheten kan då underlåtas med stöd av det skälighetsrekvisit som den bestämmelsen innehåller. Det är något annat än det skäl för samma slutsats som anges i den allmänna motiveringen, nämligen att staten i detta sammanhang utgör en enhet även om ansvaret för olika verksamheter vilar på skilda myndigheter.
Övrigt lagförslag
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Försvarsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1998
Närvarande: statsrådet Peterson, ordförande, och statsråden Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros
Föredragande: statsrådet von Sydow
Regeringen beslutar proposition 1997/98:80 Lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga
Rättsdatablad
Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för
inför, ändrar, upphäver bakomliggande eller upprepar ett EG-regler normgivningsbemyndigande
Lag (0000:0000) om 11,12,13,14, och 15 §§ behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga