Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås kompletteringar i avdragsreglerna för arbetsgivarnas kostnader för tjänstepensionering. Kostnader som uppkommer i samband med att arbetsgivaren byter tryggandeform skall vara avdragsgilla. Detsamma skall gälla kostnader för att trygga en pensionsutfästelse i samband med att utfästelsen övertas av en annan arbetsgivare. Avdrag medges även för vissa kollektiva pensionskostnader.

De nya reglerna skall tillämpas första gången vid 2001 års taxering. De nya reglerna får dock under vissa förutsättningar tillämpas redan vid 1998 års taxering om den skatteskyldige begär det.

I propositionen föreslås även att en fysisk person som medges avdrag för pensionsförsäkringspremie eller inbetalning på pensionssparkonto inte skall betala särskild löneskatt på pensionskostnader om avdraget görs från ersättning som har utgjort underlag för arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. De nya reglerna skall tillämpas första gången vid 1999 års taxering.

Vidare föreslås att reglerna i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997

• 2001 års taxeringar justeras med hänsyn till att fastighetsskatten på bostadshus sänks från 1,7 % till 1,5 % av taxeringsvärdet fr.o.m. 1999 års taxering.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

2. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst

3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

4. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader

5. lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997

• 2001 års taxeringar.

• Sida 4
•  Original

2. Lagtext

2.1. Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 15 av anvisningarna till 22 § samt punkterna 20 d och f av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

.UVARANDE LYDELSE &¶RESLAGEN LYDELSE

!NVISNINGAR

till 22 §

15.¹ Ersättning för kostnader som en arbetsgivare får från en pensionseller personalstiftelse skall tas upp som intäkt om avdrag för avsättning till stiftelsen medgetts. Om den i balansräkningen gjorda avsättningen avseende sådana pensionsutfästelser, för vilkas tryggande avdragsrätt följer av punkterna 20 b

• e av anvisningarna till 23 §, uppgår till ett lägre belopp vid beskattningsårets utgång än den motsvarande avsättningen vid det föregående beskattningsårets utgång, skall skillnaden tas upp som intäkt.

Om det finns disponibla pensionsmedel vid beskattningsårets utgång skall den i föregående stycke nämnda intäkten dock tas upp till lägst summan av

dels tio procent av de disponibla pensionsmedlen vid det föregående beskattningsårets utgång,

dels under beskattningsåret gjorda avdrag för premier för pensionsförsäkringar, lämnad ersättning för av annan övertagen pensionsutfästelse och avsättning till pensionsstiftelse till den del dessa avdrag avser samma pensionsutfästelser som omfattas av avsättningen i balansräkningen.

Om beskattning sker enligt tredje stycket, skall senare minskningar av avsättningen i balansräkningen inte tas upp som intäkt till den del minskningarna motsvarar de belopp som redan tagits upp som intäkt.

Med disponibla pensionsmedel avses skillnaden mellan

1. den i balansräkningen med avdragsrätt gjorda avsättningen vid det föregående beskattningsårets utgång ökad med förmögenheten vid beskattningsårets utgång i pensionsstiftelse som tryggar samma pensionsutfästelser, och

2. pensionsreserven vid beskattningsårets utgång för sådana pensionsutfästelser som avses i 1, till den del dessa inte är tryggade genom pensionsförsäkring, ökad med medel som då står kvar i stiftelsen och för vilka avdrag inte har medgetts vid avsättningen.

Disponibla pensionsmedel skall dock aldrig anses uppgå till högre belopp än vad som motsvarar den i balansräkningen med avdragsrätt gjorda avsättningen vid det föregående beskattningsårets utgång.

Vid tillämpningen av femte stycket 1 skall förmögenhet i pensionsstiftelse tas upp till ett belopp som motsvarar 80 procent av kapital-

¹ Senaste lydelse 1998:328.

• Sida 5
•  Original

underlaget enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Ersättning som en skattskyldig får för att ta över ansvaret för pensionsutfästelser skall tas upp som intäkt.

Om en arbetsgivare upphör med sin näringsverksamhet, skall disponibla pensionsmedel tas upp som intäkt för det beskattningsår då verksamheten upphör.

Om en arbetsgivare träder i likvidation eller om ett dödsbo efter en arbetsgivare skiftas, skall disponibla pensionsmedel tas upp som intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvidation fattas eller boet skiftas.

Om en arbetsgivare tryggat pensionsutfästelser enligt en sådan allmän pensionsplan som avses i punkt 1 sjätte stycket av anvisningarna till 31 §

GENOM AVS¤TT

NING I BALANSR¤KNING och planen

innehåller bestämmelser om utjämning av pensionskostnaden mellan olika arbetsgivare, skall medel som arbetsgivaren tillgodoförs enligt dessa bestämmelser tas upp som intäkt.

Om en arbetsgivare tryggat pensionsutfästelser enligt en sådan allmän pensionsplan som avses i punkt 1 sjätte stycket av anvisningarna till 31 § och planen innehåller bestämmelser om utjämning av pensionskostnaden mellan olika arbetsgivare, skall medel som arbetsgivaren tillgodoförs enligt dessa bestämmelser tas upp som intäkt.

till 23 §

20 d. Avdrag, för kostnader som avses i punkt 20 b första stycket och som föranleds av ändring i pensionsavtal eller av nytt pensionsavtal vid förtida avgång från anställning eller av att pensionsutfästelserna är otillräckligt tryggade, får medges med ett belopp som svarar mot kostnaden för avtalad pension, dock i fråga om

1. ålderspension, som skall betalas för tid före 65 års ålder, högst med ett belopp som svarar mot kostnaden för ålderspension under den avtalade tiden med

– 80 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 basbelopp,

– 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 basbelopp, och

– 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 basbelopp,

20 d.² Avdrag, för kostnader som avses i punkt 20 b första stycket och som föranleds av ändring i pensionsavtal eller av nytt pensionsavtal vid förtida avgång från anställning eller av att pensionsutfästelserna är otillräckligt tryggade, får,

I ANNAT FALL ¤N SOM

AVSES I PUNKT  F TREDJE STYCKET,

medges med ett belopp som svarar mot kostnaden för avtalad pension, dock i fråga om

1. ålderspension, som skall betalas för tid före 65 års ålder, högst med ett belopp som svarar mot kostnaden för ålderspension under den avtalade tiden med

– 80 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 basbelopp,

– 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 basbelopp, och

– 40 procent av lönen till den

² Senaste lydelse 1998:328.

• Sida 6
•  Original

2. ålderspension, som skall betalas från tidigast 65 års ålder, högst med ett belopp som svarar mot kostnaden för livsvarig ålderspension från den avtalade pensionstidpunkten med

– 20 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 basbelopp,

– 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 basbelopp, och

– 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 basbelopp.

del denna överstiger 20 men inte 30 basbelopp,

2. ålderspension, som skall betalas från tidigast 65 års ålder, högst med ett belopp som svarar mot kostnaden för livsvarig ålderspension från den avtalade pensionstidpunkten med

– 20 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 basbelopp,

– 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 basbelopp, och

– 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 basbelopp.

Ger pensionsavtalet rätt till ålderspension enligt första stycket 2 utöver 20 procent av den lön som inte överstiger 7,5 basbelopp, får avdrag göras högst med ett belopp som svarar mot kostnaden för att uppnå avtalad pensionsnivå, om den överskjutande pensionen är avsedd att ersätta tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

I fråga om försäkring, som avses i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder och andra avgiftsbaserade utfästelser, får avdrag enligt första stycket avseende ålderspension göras högst med ett belopp som svarar mot kostnaden för att genom annan pensionsförsäkring än sådan som avses i nämnda lag uppnå i första stycket 1 och 2 angivna förmånsnivåer.

Avdragsrätt enligt första stycket 1 och 2 förutsätter full intjänandetid. Med full intjänandetid avses full intjänandetid enligt pensionsavtalet, förutsatt att avtalet för full pension kräver fortsatt intjänande under anställningen fram till den avtalade pensionstidpunkten. Om pensionsavtalet anger annan intjänandetid för full pension eller om pensionsavtalet saknar bestämmelse om intjänandetid, avses med full intjänandetid en tid av sammanlagt lägst 30 år fram till den avtalade pensionstidpunkten. Vid beräkning av intjänandetiden skall såväl arbetstagarens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren som anställningstid hos annan arbetsgivare medräknas. Om pensionsrätten inte är fullt intjänad minskas avdragsrätten i den utsträckning som motsvarar bristen i intjänande.

När avdraget för kostnad för avtalad ålderspension beräknas, skall värdet av sådan ålderspension för arbetstagaren räknas av som har tryggats av arbetsgivare under beskattningsåret eller tidigare i de tryggandeformer som anges i punkt 20 b första stycket. Värdet av ålderspension för tid före 65 års ålder skall räknas av från avdrag enligt första stycket 1. Värdet av ålderspension från tidigast 65 års ålder skall räknas av från avdrag enligt första stycket 2.

Kostnad för premie för sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 andra stycket sista

Kostnad för premie för sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 andra stycket sista

• Sida 7
•  Original

meningen av anvisningarna till

31 § dras av enligt första stycket 1 och 2.

meningen av anvisningarna till

31 § dras av enligt första stycket,

DOCK H¶GST MED BELOPP SOM MOT SVARAR DE I 1 och 2 ANGIVNA F¶RM¥NSNIV¥ERNA BER¤KNADE MED H¤NSYN TILL DEN ANST¤LLDES SENASTE L¶N.

Med lön och basbelopp avses i denna anvisningspunkt detsamma som i punkt 20 c andra stycket.

20 f.³ Avdrag får göras för ersättning som lämnas till den som tar över ansvaret för pensionsutfästelser.

/M EN ARBETSGIVARE SOM UPPH¶R MED SIN N¤RINGSVERKSAMHET ENLIGT  g LAGEN 	 OM TRYG GANDE AV PENSIONSUTF¤STELSE MM SKALL TRYGGA EN PENSIONSUTF¤STELSE GENOM PENSIONSF¶RS¤KRING F¥R AVDRAG G¶RAS F¶R KOSTNADEN F¶R F¶RS¤KRINGEN TILL DEN DEL DEN AVSER MED AVDRAGSR¤TT TRYGGADE PENSIONSUTF¤STELSER

Om en arbetsgivare tryggat pensionsutfästelser enligt en sådan allmän pensionsplan som avses i punkt 1 sjätte stycket av anvisningarna till 31 §

GENOM AVS¤TT

NING I BALANSR¤KNING och planen

innehåller bestämmelser om utjämning av pensionskostnaden mellan olika arbetsgivare, får avdrag göras för avgifter som arbetsgivaren betalar enligt dessa bestämmelser.

Om en arbetsgivare tryggat pensionsutfästelser enligt en sådan allmän pensionsplan som avses i punkt 1 sjätte stycket av anvisningarna till 31 § och planen innehåller bestämmelser om utjämning av pensionskostnaden mellan olika arbetsgivare, får avdrag göras för avgifter som arbetsgivaren betalar enligt dessa bestämmelser.

Avdrag får göras

TILL DEN DEL

KREDITF¶RS¤KRINGSGIVARE P¥FORDRAR ¤NDRING AV TRYGGANDEFORM, i den

utsträckning som anges i punkt 20 e, för arbetsgivares kostnader för att trygga pensionsutfästelse, som tidigare har tryggats

GENOM AV

S¤TTNING I BALANSR¤KNING I F¶RENING MED KREDITF¶RS¤KRING av arbets-

givaren med avdragsrätt,

OCH SOM

innebär att

DEN tidigare FORMEN AV

TRYGGANDE upphör.

Avdrag får göras, i den utsträckning som anges i punkt 20 e, för arbetsgivares kostnader för att trygga pensionsutfästelse, som tidigare har tryggats av arbetsgivaren med avdragsrätt,

OM

F¶RFARANDET innebär att DET tidigare TRYGGANDET AV UTF¤STELSEN upphör (AR DET TIDIGARE TRYGGANDET SKETT

g

ENOM AVS¤TTNING TILL PENSIONS STIFTELSE F¥R AVDRAG G¶RAS H¶GST MED ETT BELOPP MOTSVARANDE DEN ERS¤TTNING F¶R KOSTNADERNA SOM ERH¥LLS FR¥N STIFTELSEN !VDRAG F¥R

³ Senaste lydelse 1998:328.

• Sida 8
•  Original

¤VEN G¶RAS I DEN UTSTR¤CKNING SOM ANGES I PUNKT  E F¶R ARBETS GIVARES KOSTNADER F¶R ATT TRYGGA PENSIONSUTF¤STELSE SOM TIDIGARE HAR TRYGGATS AV ANNAN ARBETS GIVARE MED AVDRAGSR¤TT OCH F¶R VILKEN F¶RST N¤MNDA ARBETSGIVARE HAR ¶VERTAGIT ANSVARET

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering. På yrkande av den skattskyldige får dock de nya bestämmelserna tillämpas vid 1998, 1999 och 2000 års taxeringar om den skattskyldige har yrkat att de nya bestämmelserna i lagen (1998:328) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall tillämpas vid dessa taxeringar.

• Sida 9
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst skall ha följande lydelse.

.UVARANDE LYDELSE &¶RESLAGEN LYDELSE

1 §⁴

Har fysisk person eller dödsbo som beskattas enligt 10 § andra och tredje styckena lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt under visst beskattningsår haft inkomst av tjänst eller sådan inkomst av näringsverksamhet som avses i 3 §, och hänför sig inkomsten till minst två beskattningsår ( ACKUMULERAD INKOMST), skall under de förutsättningar som anges i denna lag, statlig inkomstskatt på denna inkomst beräknas enligt följande.

Inkomsten antas ha åtnjutits med lika belopp under de år, dock högst tio, till vilka den hänför sig. Skatten på ettvart av dessa belopp utgörs av den skatt som skulle ha utgått för beloppet om det lagts till den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för taxeringsåret och så många av de närmast föregående taxeringsåren som är i fråga, efter justering med ett belopp motsvarande skiktgränsens förändring mellan

1. taxeringsåret och närmast föregående taxeringsår om den ackumulerade inkomsten hänför sig till tre eller fyra beskattningsår,

2. taxeringsåret och andra taxeringsåret före taxeringsåret om den ackumulerade inkomsten hänför sig till fem eller sex beskattningsår,

3. taxeringsåret och tredje taxeringsåret före taxeringsåret om den ackumulerade inkomsten hänför sig till sju eller åtta beskattningsår eller

4. taxeringsåret och fjärde taxeringsåret före taxeringsåret om den ackumulerade inkomsten hänför sig till nio eller tio beskattningsår.

Hänför sig inte hela den ackumulerade inkomsten till tid före taxeringsåret, skall

• på sätt följer av punkt 2 av anvisningarna
• hänsyn tas härtill vid bedömningen i vad mån justering för skiktgränsens förändring skall göras.

Vid genomsnittsberäkningen bortses från den ackumulerade inkomsten. Skatten beräknas enligt den skatteskala som gäller för det taxeringsår då den ackumulerade inkomsten tas upp till beskattning.

Kan tillförlitlig utredning inte förebringas om det antal år, vartill ackumulerad inkomst hänför sig, skall skatteberäkningen ske, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, som om inkomsten hänfört sig till tre år.

Föreligger förutsättningar för såväl skatteberäkning enligt denna lag som nedsättning av skatt enligt lagen

	 om begränsning

av skatt

I VISSA FALL tillämpas den

av lagarna som leder till lägst skatt.

Föreligger förutsättningar för såväl skatteberäkning enligt denna lag som nedsättning av skatt enligt lagen

	 om begränsning

av skatt tillämpas den av lagarna som leder till lägst skatt.

⁴ Senaste lydelse 1993:1545.

• Sida 10
•  Original

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.

• Sida 11
•  Original

2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 49 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.

• Sida 12
•  Original

2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader skall ha följande lydelse.

.UVARANDE LYDELSE &¶RESLAGEN LYDELSE

3 §⁵

En enskild person eller ett dödsbo som medges avdrag för avgift för pensionsförsäkring enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) skall för det beskattningsåret till staten betala särskild löneskatt med 24,26 procent på avgiften.

Detsamma gäller för enskild person som medges avdrag för inbetalning på pensionssparkonto enligt nämnda anvisningspunkt.

3¤RSKILD L¶NESKATT SKALL DOCK INTE BETALAS TILL DEN DEL AVDRAGET M¥STE G¶RAS FR¥N S¥DAN ERS¤TTNING SOM UTGJORT UNDERLAG F¶R UTTAG AV ARBETSGIVARAVGIFTER ENLIGT  KAP  g LAGEN 	 OM SOCIALAV GIFTER ELLER S¤RSKILD L¶NESKATT ENLIGT  g F¶RSTA STYCKET  LAGEN 	 OM S¤RSKILD L¶NESKATT P¥ VISSA F¶RV¤RVSINKOMSTER

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.

⁵ Senaste lydelse 1997:941.

• Sida 13
•  Original

2.5. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997

• 2001 års taxeringar

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997

• 2001 års taxeringar skall ha följande

lydelse.

.UVARANDE LYDELSE &¶RESLAGEN LYDELSE

4 §

Vid 1997 års taxering medges skattereduktion med ett belopp motsvarande 1,7 procent av skillnaden mellan basvärdet 1996 och det högsta av 1995 års taxeringsvärde ökat med 40 procent och 1995 års taxeringsvärde ökat med 200 000 kronor. Skattereduktion vid 1997 års taxering medges med högst 10 000 kronor.

Vid 1998

•  års TAXERINGAR medges skattereduktion med ett belopp motsvarande 80,   RESPEKTIVE  procent av reduktionsbeloppet vid 1997 års taxering.

Vid 1998 års

TAXERING medges

skattereduktion med ett belopp motsvarande 80 procent av reduktionsbeloppet vid 1997 års taxering.

6ID 

•  ¥RS TAXERINGAR

MEDGES SKATTEREDUKTION MED ETT BELOPP MOTSVARANDE   RES PEKTIVE  PROCENT AV  PROCENT AV SKILLNADEN MELLAN BASV¤RDET  OCH DET H¶GSTA AV  ¥RS TAXERINGSV¤RDE ¶KAT MED  PRO CENT OCH  ¥RS TAXERINGSV¤RDE ¶KAT MED   KRONOR 3KATTE REDUKTION VID  ¥RS TAXERING MEDGES MED H¶GST   KRONOR

Denna lag träder i kraft den 1 december 1998 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.

• Sida 14
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Riksdagen har den 29 maj 1998 efter förslag i prop. 1997/98:146 Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader beslutat om en ny utformning av avdragsreglerna för tjänstepensionskostnader (bet. 1997/98:SkU27, rskr. 1997/98:265, SFS 1998:328). De nya bestämmelserna skall tillämpas fr.o.m. 2001 års taxering. De får dock tillämpas redan fr.o.m. 1998 års taxering om den skattskyldige begär det. Av propositionen framgår att frågan om bl.a. byte av tryggandeform har ansetts kräva ytterligare överväganden. I samband med utskottsbehandlingen har uppmärksammats att frågorna om avdragsrätt vid byte av tryggandeform och överföring av pensionsutfästelser återstår att lösa (bet. 1997/98:SkU27 s. 35). Skatteutskottet anser att frågan om eventuell avdragsrätt för kollektiva pensionskostnader också bör tas upp.

Inom Finansdepartementet har utarbetats förslag till ändringar i reglerna om företagens avdragrätt för pensionskostnader. Vid beredningen av lagförslagen har Riksskatteverket, KP Pension & Försäkring, Landsorganisationen i Sverige, Privattjänstemannakartellen PTK, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska Kommunförbundet och försäkringsbolaget Pensionsgaranti FPG/AMFK beretts tillfälle att under hand inkomma med synpunkter. I samband med detta har även utarbetats ett förslag till ändring i fråga om reglerna för uttag av särskild löneskatt på pensionsmedel vad gäller en fysisk person som måste dra av pensionsförsäkringspremie o.d. från ersättning som har utgjort underlag för arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Vidare har med anledning av att fastighetsskatten har sänkts från 1,7 % till 1,5 % av taxeringsvärdet fr.o.m. 1999 års taxering (bet. 1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318, SFS 1998:526) en följdändring utarbetats i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997

• 2001 års taxeringar. Synpunkter på dessa förslag har under hand inhämtats från Riksskatteverket.

I det följande lägger regeringen fram förslag till ändringar i angivna hänseenden.

,AGR¥DET

Regeringen beslutade den 17 september 1998 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i

BILAGA . Lagrådets yttrande finns

i

BILAGA  Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.

Regeringen beslutade den 9 juli 1998 att inhämta Lagrådets yttrande över förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997

• 2001 års taxeringar. Lagrådets

yttrande i aktuell del finns i

BILAGA . Lagrådet har lämnat förslaget utan

erinran.

Övriga lagförslag är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Något yttrande har därför inte inhämtats.

Regeringen har i propositionen gjort vissa ändringar av i huvudsak redaktionell art i förhållande till lagrådsremissen.

• Sida 15
•  Original

4. Överväganden och förslag

Avdragsrätt för pensionskostnader m.m.

2EGERINGENS F¶RSLAG Kostnader som uppkommer i samband med att

arbetsgivaren byter tryggandeform skall vara avdragsgilla. Detsamma skall gälla kostnader för att trygga en pensionsutfästelse i samband med att utfästelsen övertas av en annan arbetsgivare. Avdrag skall även medges för vissa kollektiva pensionskostnader. Pensionsförsäkringspremie och inbetalning på pensionssparkonto skall inte föranleda särskild löneskatt för fysisk person om avdraget görs mot ersättning som har utgjort underlag för arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster. Vissa följdändringar görs i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst och lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter med anledning av den nya förmögenhetsskattelagstiftningen som infördes år 1997.

3K¤LEN F¶R REGERINGENS F¶RSLAG Riksdagen antog under våren 1998

ändrade regler för företagens avdragsrätt för tjänstepensionskostnader (prop. 1997/98:146, bet. 1997/98:SkU27, rskr. 1997/98:265, SFS 1998:328).

Den nya utformningen av avdragsreglerna i kommunalskattelagen (1928:370), KL, tar sikte på arbetsgivarens kostnader för att trygga pensionsutfästelser till anställda. Tryggandet kan ske genom avsättning i balansräkningen eller genom avsättning till en pensionsstiftelse. Arbetsgivaren kan också trygga utfästelser genom att köpa en pensionsförsäkring. Av arbetsgivarens kostnader för att trygga utfästelser får enligt huvudregeln ett belopp motsvarande högst 35 procent av den anställdes lön och andra pensionsgrundande ersättningar dras av. Avdraget får dock inte överstiga 10 basbelopp. En kompletterande regel finns för fall då det krävs större insatser från arbetsgivarens sida. Det gäller fall då pensionsrättigheten skall ”köpas i kapp” eller då pensionsavgångar sker i förtid. Denna regel utgår från att avdrag medges så att avtalad pensionsnivå uppnås. En gräns finns dock såvitt gäller ålderspension genom att avdrag medges så att en pensionsnivå uppnås motsvarande högst 20 % av den anställdes lön och annan pensionsgrundande ersättning upp till 7,5 basbelopp, 70 % av sådan ersättning mellan 7,5 och 20 basbelopp och 40 % av sådan ersättning mellan 20 och 30 basbelopp. Vid förtida pensionsavgångar är motsvarande procentsatser 80-70-40. Avdrag medges dock med ett belopp som beträffande avsättningar uppgår till det verkliga värdet av pensionsutfästelserna och beträffande pensionsförsäkringspremier inte överstiger nämnda avdragsramar. De nya reglerna tillämpas första gången vid 2001 års taxering men får dock tillämpas redan vid 1998 års taxering om den skattskyldige begär det.

Vid byte av tryggandeform kan avdragsrätten för pensionsutfästelser beräknas enligt kompletteringsregeln i punkt 20 d av anvisningarna till

23 § KL. Även enligt denna regel sker beräkningen utifrån arbetstagarens lön och annan pensionsgrundande ersättning. Om arbetstagaren i ett

• Sida 16
•  Original

sådant fall slutat sin anställning och därför inte uppbär lön eller ersättning föreligger emellertid ingen avdragsrätt för arbetsgivarens tryggandekostnader.

Regeringen anser att regler om avdragsrätt bör införas även i sådana fall. Bestämmelser om detta bör omfatta de fallen att tidigare tryggande skett med avdragsrätt. För att avdrag skall medges i stiftelsefallet bör krävas att arbetsgivaren tar ut medel ur pensionsstiftelsen (s.k. gottgörelse) i samband med bytet. Därigenom kommer beskattning att ske samtidigt som ett nytt avdrag medges avseende samma utfästelse. Om en arbetsgivare övertar ansvaret för en pensionsutfästelse från en annan arbetsgivare bör också avdrag medges för kostnaden för att trygga den övertagna utfästelsen om den tidigare arbetsgivaren varit berättigad till avdrag. Övertagen utfästelse som avser det löpande räkenskapsåret kan dras av enligt de vanliga reglerna i punkterna 20 c och d av anvisningarna till 23 § KL. Till löneunderlaget läggs då även den lön som arbetstagaren erhållit från den tidigare arbetsgivaren.

Enligt de nya reglerna är avdragsrätten som framgår av det ovan sagda knuten till kostnaderna för den enskilda individens framtida pension. I de allmänna pensionsplanerna finns dock överenskommelser om avsättningar beräknade på en total lönesumma och som avser pensionskostnader som arbetsgivarna har för arbetstagarna som kollektiv. Det kan gälla t.ex. garantier för betalning när en arbetsgivare inte fullföljer sina åtaganden. Avdrag för sådana s.k. kollektiva kostnader bör enligt regeringen medges genom att dessa jämställs med sådana utjämningskostnader mellan arbetsgivare för vilka avdrag får göras.

De synpunkter

• i första hand av lagteknisk beskaffenhet
• som under

hand har inkommit vid beredningen har i huvudsak beaktats.

I vissa undantagsfall har näringsidkare inte F-skattsedel. Det innebär att näringsidkarens uppdragsgivare på lämnad ersättning skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter eller särskild löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Om näringsidkaren utnyttjar sådana inkomster för att pensionsspara skall kostnaden helt eller delvis dras av i näringsverksamheten. Detta avdragsbelopp ligger i sin tur till grund för särskild löneskatt på pensionskostnader. Eftersom den särskilda löneskatten på pensionskostnader motsvarar skattedelen i arbetsgivaravgiften anser regeringen att kostnaden för pensionssparande som dras av mot inkomst som har utgjort underlag för arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster inte dessutom skall belastas med särskild löneskatt på pensionskostnader.

Förslagen föranleder ändringar i punkt 15 av anvisningarna till 22 § samt punkterna 20 d och f av anvisningarna till 23 § KL och 3 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.

Med anledning av den nya förmögenhetsskattelagstiftningen som infördes år 1997 föreslås följdändringar i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst och lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Dessa ändringar motiveras i författningskommentaren.

• Sida 17
•  Original

5. Ekonomiska effekter

De förändringar som föreslås vad gäller

AVDRAGSREGLERNA F¶R PENSIONS

KOSTNADER utgör olika former av korrigeringar i de regler som beslutades

under våren 1998. De tar sikte på att avdragsmöjligheterna skall bli likartade med de som följer av de äldre reglerna. Detta liksom det förhållandet att det finns en möjlighet att använda äldre regler till och med taxeringen år 2000 medför att budgetinverkan bedöms som marginell.

Enligt förslag i propositionen skall

S¤RSKILD L¶NESKATT P¥ PENSIONS

KOSTNADER ej utgå på enskilda näringsidkares avdrag för pensionsförsäk-

ringspremie och inbetalning på pensionssparkonto om avdragen avser sådana ersättningar där arbetsgivaravgift eller särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster har utgått. Förslaget – som syftar till att åstadkomma ett korrekt skatte- och avgiftsuttag på dessa avdragsbelopp – innebär en viss budgetförsvagning, som dock bedöms vara marginell då frekvensen och omfattningen av de aktuella ersättningarna är begränsad.

Förslaget om ändring i reglerna om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall är en följd av att fastighetsskatten sänkts från 1,7 till 1,5 procent i och med inkomståret 1998. Då skattereduktionens storlek är knuten till fastighetsskattenivå medför förslaget en viss budgetförstärkning, som dock är marginell.

6. Författningskommentar

6.1. Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

!NVISNINGARNA TILL  g

0UNKT 

!NVISNINGARNA TILL  g

0UNKT  D

I

F¶RSTA STYCKET görs ett undantag för byte av tryggandeform och över-

SJ¤TTE STYCKET är ett förtydligande som innebär att avdrags-

0UNKT  F

• Sida 18
•  Original

Ändringen innebär bl.a. att

ANDRA STYCKET upphävs. Byte av tryggande-

form regleras i fortsättningen endast i

SISTA STYCKET I detta stycke regleras

I

DET NYA ANDRA STYCKET görs en ändring som innebär att bestämmelsen

6.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst

 g

6.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

 KAP

 g

6.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader

 g

Ändringen i paragrafen innebär att pensionsförsäkringspremie och inbetalning på pensionssparkonto inte skall föranleda särskild löneskatt på pensionskostnader för fysisk person till den del avdraget görs från ersättning som har utgjort underlag för arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster. Om det i näringsverksamheten redovisas såväl ersättningar som hos utbetalaren utgjort underlag för arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster som sådana näringsinkomster som näringsidkaren själv skall betala egenavgifter på (alternativt särskild löneskatt på förvärvsinkomster) skall avdraget för pensionsförsäkringspremien eller inbetalningen till pensionssparkonto i första hand minska den del av inkomsten av näringsverksamhet som utgör underlag för egenavgifterna. Om pensionsavdraget måste göras mot de ersättningar som utbetalaren betalat avgifter eller löneskatt på skall

• Sida 19
•  Original

särskild löneskatt på pensionskostnader inte betalas på den delen av avdraget.

6.5. Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997

• 2001 års taxeringar

 g

Storleken på skattereduktionen har anpassats till att skattesatsen sänkts från 1,7 % av taxeringsvärdet till 1,5 % av taxeringsvärdet fr. o. m . 1999 års taxering.

• Sida 20
•  Original