Prop. 2006/07:29

Vissa pensionfrågor

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 14 december 2006

Maud Olofsson

Cristina Husmark Pehrsson

(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen ändringar i reglerna för beräkning av garantipension till ålderspension framför allt så att vissa kvinnor som uppbär änkepension kan få en något högre garantipension från 65 år än enligt dagens regler.

Regeringen föreslår även att den årliga uppräkningen av inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension skall göras utan hänsyn tagen till balansindex för de år ett sådant har fastställts. För kvinnor som har fyllt 65 år och som uppbär både änkepension och ålderspension skall det ålderspensionsbelopp som samordnas med änkepensionen multipliceras med balanstalet från och med månaden änkan fyller 65 om ett balansindex har fastställts för året. Om det har fastställts balansindex i en sammanhängande period före det år änkan fyller 65 år skall ålderspensionsbeloppet i stället multipliceras med produkten av de balanstal som fastställts under denna period till och med det aktuella året.

Vidare föreslår regeringen att bostadstillägg till pensionärer i fler fall än i dag skall kunna räknas om utan föregående underrättelse till den försäkrade. De fall som avses är när taxeringsvärdet för fritidshus ändras respektive när pensionären samtidigt med bostadstillägg uppbär bostadsbidrag och bidraget ändras.

I propositionen föreslås även att vid inkomstprövning för särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd skall inkomster beskattade i utlandet tas upp efter avdrag för skatt och avgifter som om inkomsterna skulle ha tagits upp för beskattning i Sverige för att uppnå likabehandlingen av svenska och utländska inkomster.

Slutligen redovisar regeringen sin bedömning att beräkning av pensionsgrundande inkomst även i fortsättningen bör göras enligt kontantprincipen utifrån den inkomst som utbetalats ett visst år.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension,

2. lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn,

3. lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:702) om garantipension dels att 3 kap. 6 § skall ha följande lydelse, dels att punkt 4 i övergångsbestämmelserna skall ha följande lydelse, dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

6 §

TPF

1

FPT

Den som omedelbart före den kalendermånad då han eller hon fyllde 65 år uppbar hel sjukersättning i form av garantiersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller hel särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall, om det är förmånligare än en beräkning enligt 1–5 §§, som försäkringstid för garantipension tillgodoräknas den bosättningstid som legat till grund för beräkning av sjukersättningen eller den särskilda efterlevandepensionen

Den som omedelbart före den kalendermånad då han eller hon fyllde 65 år hade rätt till hel sjukersättning i form av garantiersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller hel särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall, om det är förmånligare än en beräkning enligt 1–5 §§, som försäkringstid för garantipension tillgodoräknas den försäkringstid som legat till grund för beräkning av sjukersättningen eller den särskilda efterlevandepensionen.

TP

1

PT

Senaste lydelse 2002:209.

4. Bestämmelserna i 3 kap. 6 § skall gälla även i fråga om beräkning av försäkringstid för garantipension för en kvinna som är född något av åren 1938–1944 och som med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring uppburit folkpension i form av änkepension vid utgången av år 2002 och därefter uppburit änkepension eller garantipension till sådan pension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.

4.

TPF

2

FPT

Bestämmelserna i 3 kap. 6 §

skall gälla även i fråga om beräkning av försäkringstid för garantipension för en kvinna som är född något av åren 1938–1944 och som med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring haft rätt till folkpension i form av änkepension vid utgången av år 2002 och därefter haft rätt till änkepension eller garantipension till sådan pension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.

Är änkepensionen eller garantipensionen till sådan pension beräknad i förhållande till det antal år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension, skall försäkringstid för garantipension beräknas med samma kvotdel av 40 års försäkringstid som svarar mot den kvotdel av 30 års tillgodoräknade pensionspoäng som änkepensionen eller garantipensionen till sådan pension beräknats på.

5. Vid tillämpningen av 3 kap. 6 § skall för en försäkrad som haft rätt till hel särskild efterlevandepension i förhållande till det antal år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension, försäkringstid för garantipension beräknas med samma kvotdel av 40 års försäkringstid som svarar mot den kvotdel av 30 års tillgodoräknade pensionspoäng som den särskilda efterlevandepensionen beräknats på.

U

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007.

TP

2

PT

Senaste lydelse 2002:1078.

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 10 § och 6 kap. 11 § lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

10 §

TPF

1

FPT

Inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension skall vid ingången av varje kalenderår räknas om i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. 14 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Om dödsfallet inträffar ett år och efterlevandepensionen eller änkepensionen skall utges först från ett senare år, skall pensionen beräknas som om den hade utgetts redan dödsfallsåret.

Inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension skall vid ingången av varje kalenderår räknas om i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. 14 § första meningen lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Om dödsfallet inträffar ett år och efterlevandepensionen eller änkepensionen skall utges först från ett senare år, skall pensionen beräknas som om den hade utgetts redan dödsfallsåret.

6 kap.

11 §

Om en änka, som är född under något av åren 1930–1953, har rätt till änkepension och för samma månad får inkomstgrundad ålderspension enligt 6 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, skall änkepension utges endast i den mån den efter samordning enligt 1 kap. 6 § tredje stycket överstiger ålderspensionen. Vid beräkning av änkans inkomstgrundade ålderspension skall 6 kap. 2 § 1 samt 3 och 4 §§, 5 § första stycket, 12 § och 14–16 §§ nämnda lag tillämpas.

Om en änka, som är född under något av åren 1930–1953, har rätt till änkepension och för samma månad får inkomstgrundad ålderspension enligt 6 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, skall änkepension utges endast i den mån den efter samordning enligt 1 kap. 6 § tredje stycket överstiger ålderspensionen. Vid beräkning av änkans inkomstgrundade ålderspension skall 6 kap. 2 § 1 samt 3 och 4 §§, 5 § första stycket, och i förekommande fall 8 a och 12 §§, nämnda lag tillämpas.

En änka som avses i första stycket och som är född under något av åren 1930–1944 har dock, oavsett vad som anges i första stycket, rätt till änkepension med sådant belopp att denna, tillsammans med änkans inkomstgrundade ålderspension, motsvarar en viss andel av summan av kvinnans inkomstgrundade ålderspension beräknad enligt första stycket och den tilläggspension för den avlidne mannen som avses i 5 § första

TP

1

PT

Senaste lydelse 2002:214.

stycket 1. Denna andel utgör 60 procent om kvinnan är född år 1930, 58 procent om kvinnan är född år 1931, 56 procent om kvinnan är född år 1932, 54 procent om kvinnan är född år 1933, 52 procent om kvinnan är född år 1934 och 50 procent om kvinnan är född under något av åren 1935–1944. Änkepension får emellertid inte med stöd av denna regel betalas ut med högre belopp än vad som följer av 5 § första stycket 1.

U

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007.

2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Härigenom föreskrivs att 21 och 27 §§ lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 §

Vid tillämpning av 20 § skall följande inkomster beaktas:

1. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 § första stycket 1 och 2 efter avdrag för den skatte- och avgiftssats som följer av tillämplig skattetabell enligt 11 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). Om det för den bidragsberättigade inte kan beslutas någon tillämplig skattetabell skall den skatte- och avgiftssats användas som följer av den skattetabell som skulle ha varit tillämplig om sådant beslut hade kunnat fattas.

2. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 § första stycket 3 efter avdrag med 30 procent.

3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 15 §.

3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 15 § 1 efter avdrag för den skatte- och avgiftssats som följer av bestämmelserna i 1 och 2 om inkomsten inte hade undantagits från beskattning i Sverige på grund av 3 kap.9–14 §§inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal.

4. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 16 och 17 §§.

4. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 15 § 2–4, 16 och 17 §§.

5. Bostadstillägg enligt 11 §. Inkomsterna enligt första stycket 1–3 skall sammanlagda alltid anses utgöra lägst en tolftedel av det för den bidragsberättigade gällande beloppet enligt 19 § efter avdrag för beräknad preliminär skatt enligt första stycket 1. I fråga om makar skall inkomsterna för var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda inkomster. För den som är född 1938 eller senare skall från och med den månad då han eller hon fyller 65 år inkomsterna, i stället för de belopp som anges i 19 § första stycket, alltid anses utgöra lägst en tolftedel av 2,13 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och 1,9 gånger prisbasbeloppet för den som är gift efter avdrag för beräknad preliminär skatt enligt första stycket 1.

27 §

TPF

1

FPT

Bostadstillägg skall omprövas när något förhållande som bestämmer tilläggets storlek har ändrats.

Bostadstillägget får räknas om utan föregående underrättelse om den del av årsinkomsten ändras

Bostadstillägget får räknas om utan föregående underrättelse om den del av årsinkomsten ändras

TP

1

PT

Senaste lydelse 2004:852.

som utgörs av en förmån som betalas ut av Försäkringskassan, pension enligt utländsk lagstiftning, avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal. Detsamma skall gälla när sådant belopp som avses i 19 § ändras.

som utgörs av en förmån som betalas ut av Försäkringskassan, pension enligt utländsk lagstiftning, avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal. Detsamma skall gälla när ändring sker av

– sådant belopp som avses i 19 §,

– preliminärt bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag, eller

– taxeringsvärde för annan fastighet än sådan som avses i 16 § andra stycket.

U

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande beträffande bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.

3. Ärendet och dess beredning

Justerade regler för beräkning av garantipension i vissa fall

Försäkringskassan har i skrivelse (S2006/3166/SF) föreslagit ändringar i reglerna för beräkning av garantipension till ålderspension i vissa fall. Förslaget innebär att framför allt vissa kvinnor som uppbär änkepension kan få en något högre garantipension från 65 år än enligt dagens regler. Förslaget innebär också förenklade administrativa rutiner.

Justerade regler för beräkning av efterlevandepension och änkepension för de år balanstalet understiger 1,0000

Riksdagen beslutade i februari 2001 att införa regler för automatisk balansering av ålderspensionssystemet i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP). Eftersom det i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn finns hänvisningar till LIP krävs vissa följdändringar för att undvika att även efterlevandepensionerna omfattas av den automatiska balanseringen samt att samordningen mellan ålderspension och änkepension görs med rätt belopp för år som den automatiska balanseringen har aktiverats. Initiativet till förändringarna har tagits av Försäkringskassan. Förslaget till lagändring har utarbetats inom Socialdepartementet efter samråd med Försäkringskassan. Förslaget har beretts med Försäkringskassan.

Utvidgad möjlighet för omräkning av bostadstillägg till pensionärer m.fl. utan föregående underrättelse

Försäkringskassan har i två skrivelser (S2006/668/SF resp. S2006/5175/SF) föreslagit att bostadstillägg till pensionärer i fler fall än i dag skall kunna räknas om utan föregående underrättelse till den försäkrade. De fall som avses är när taxeringsvärde för fritidshus ändras respektive när pensionären samtidigt med bostadstillägg uppbär bostadsbidrag och detta bidrag ändras.

Justering i inkomstberäkningen för särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Inom Socialdepartementet har det uppmärksammats att vid beräkningen av särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd sker en särbehandling av inkomster av tjänst, näringsverksamhet och kapital som på grund av skatteavtal inte beskattas i Sverige. De svenskbeskattade inkomsterna som reducerar förmånen tas upp med det belopp som gäller efter avdrag för skatt. Inkomster beskattade i utlandet tas upp med det belopp som gäller före avdrag för skatt. Detta innebär ett förmånligare regelverk vid beräkningen av BTP för inkomster som beskattas i Sverige då de tas upp med ett lägre belopp. Ett förslag till lagändring har utarbetats inom Socialdepartementet. Förslaget har beretts med Försäkringskassan.

Pensionsgrundande inkomst vid retroaktiva utbetalningar

Socialförsäkringsutskottet har föreslagit att reglerna bör ses över (bet.1992/93:SfU2). Riksförsäkringsverket, nuvarande Försäkringskassan, fick då regeringens uppdrag att göra en översyn av reglerna och dåvarande Riksförsäkringsverket kom fram till att det bland annat av administrativa skäl inte var lämpligt att ändra reglerna. Några ytterligare åtgärder vidtogs inte då. Socialförsäkringsutskottet återkom i frågan i sitt betänkande 2000/01:SfU13 där de skriver att utskottet inte kan bedöma om det skulle bli administrativt möjligt att införa ett system där ackumulerade pensionsrätter kan fördelas på flera år men att det ansåg att frågan var lämplig att ses över vid den s.k. kontrollstationen 2004. Det dåvarande Riksförsäkringsverket har därefter på regeringens uppdrag åter utrett frågan och i sitt svar skriver verket att det inte anser att det finns tillräckliga skäl att ändra reglerna. Regeringen delar denna bedömning. Frågan har beretts med Försäkringskassan.

Ett utkast till proposition har under hand beretts med Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten.

4. Justerade regler för beräkning av garantipension i vissa fall

Regeringens förslag: Garantipension till ålderspension skall för personer som omedelbart före den kalendermånad de fyller 65 år har rätt till hel sjukersättning i form av garantiersättning eller hel särskild efterlevandepension beräknas enligt samma kvotdel av 40 års försäkringstid som svarar mot kvotdelen av 30 års tillgodoräknade pensionspoäng om det är förmånligare än den försäkrades faktiska bosättningstid. Detsamma skall gälla för kvinnor som är födda något av åren 1938–1944 och som hade rätt till folkpension i form av änkepension vid utgången av år 2002 och därefter har haft rätt till änkepension eller garantipension till sådan pension.

Ordet ”bosättningstid” skall bytas ut mot ”försäkringstid” i 3 kap. 6 § lagen (1998:702) om garantipension.

Kravet i 3 kap. 6 § lagen om garantipension och i p. 4 övergångsbestämmelserna till lagen om att den som omedelbart före den månad han eller hon fyllde 65 år har uppburit hel sjukersättning, änkepension eller hel särskild efterlevandepension ändras till att det är tillräckligt att den försäkrade skall ha haft rätten till den aktuella förmånen för att omfattas av bestämmelserna.

Bakgrund: Ålderspension i form av garantipension till personer som är födda 1938 eller senare beräknas i förhållande till hur många år de varit bosatta i Sverige enligt bestämmelserna i 3 kap.1–5 §§ lagen (1998:702) om garantipension, GPL. För rätt till garantipension krävs minst tre års bosättning och full garantipension betalas ut efter minst 40 års bosättning. För den som varit bosatt här i kortare tid än 40 år reduceras garantipensionen med 1/40-del för varje år.

Särskilda regler gäller för personer som månaden innan de fyller 65 år uppbär hel sjukersättning i form av garantiersättning, hel särskild efterlevandepension eller änkepension eller garantipension till änkepension till kvinnor födda något av åren 1938 – 1944. För änkepension gäller de särskilda reglerna om kvinnan uppbar folkpension i form av änkepension i december 2002 och om hon därefter uppburit änkepension eller garantipension till änkepension. Enligt 3 kap. 6 § GPL skall, i samtliga dessa fall, den faktiska bosättningstiden jämföras med den bosättningstid som tillgodoräknats för sjukersättningen, den särskilda efterlevandepensionen eller änkepensionen. Garantipensionen beviljas därefter i förhållande till den bosättningstid som ger det förmånligaste utfallet för den försäkrade.

Skälen för regeringens förslag: Före 1993 beviljades folkpension med fullt belopp utan hänsyn till bosättningstid eller år med intjänade ATP-poäng till den som i övrigt uppfyllde villkoren för rätt till folkpension. Från och med 1993 beräknades folkpensionen antingen i förhållande till det antal år den försäkrade tjänat in i pensionspoäng och talet 30 eller i förhållande till antalet år med bosättning och talet 40, om det gav ett bättre resultat för den försäkrade. I de fall pensionen beviljades med fullt belopp före 1993 eller beräknades i 30-delar fr.o.m. 1993 saknades anledning för Försäkringskassan att utreda den faktiska bosättningstiden.

Från och med den 1 januari 2003 ersattes det dittillsvarande grundskyddet dvs. folkpension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag med garantipension för dem som uppbar ålderspension eller efterlevandepension. För dem som uppbar förtidspension (fr.o.m. den 1 januari 2003 sjuk- eller aktivitetsersättning) ersattes folkpensionen med garantiersättning. I de fall folkpensionen var beräknad i 30-delar omvandlades kvotdelen av 30 års intjänade pensionspoäng till motsvarande kvotdel av 40 års bosättningstid. Det innebar t.ex. att personer som före 2003 hade full folkpension som beräknats med 30/30-delar då de hade tillgodoräknats 30 år med pensionspoäng fr.o.m. den 1 januari 2003 fick full garantipension eller garantiersättning med 40/40-delar. Även efter den 1 januari 2003 är det i vissa fall möjligt att uppbära garantipension som är beräknad i 30-delar. Det gäller särskild efterlevandepension och änkepension som betalas ut enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.

Garantipension i form av ålderspension enligt lagen om garantipension skall beräknas i 40-delar i förhållande till den faktiska bosättningstiden om det är förmånligare än den beräkning som ligger till grund för den garantipension eller garantiersättning som betalats ut före 65 år. Det innebär att Försäkringskassan måste göra en bosättningsutredning när den försäkrade fyller 65 år. Dessa utredningar är ofta resurskrävande eftersom det inte sällan gäller uppgifter som ligger långt tillbaka i tiden. I de fall den försäkrade före 65 år uppburit efterlevandepension är det den avlidne makens bosättningstid i Sverige som skall utredas vilket är särskilt besvärligt i synnerhet om det är länge sedan dödsfallet inträffade. Alla uppgifter om bosättning måste också inhämtas från den försäkrade eftersom det inte finns något register som innehåller uppgifter om hur länge en person varit bosatt i Sverige.

Med anledning av de konsekvenser nuvarande bestämmelser får för de försäkrade och den administrativt tunga hanteringen de medför föreslår

regeringen att ett tillägg görs till p. 4 och att en ny punkt 5 läggs till i övergångsbestämmelserna till lagen om garantipension. Förslaget innebär att för en försäkrad som omedelbart före 65 år har rätt till garantipension i form av änkepension eller hel särskild efterlevandepension skall garantipensionen i form av ålderspension beräknas enligt samma kvotdel av 40 års bosättningstid som svarar mot den kvotdel av 30 års tillgodoräknade pensionspoäng som låg till grund för beräkningen av änkepensionen eller den särskilda efterlevandepensionen om det ger ett för den försäkrade bättre resultat än den faktiska bosättningstiden.

Försäkringstid

För att bosättningstider inte skulle behöva utredas när förtidspensionerna fr.o.m. den 1 januari 2003 ersattes av aktivitets- och sjukersättning infördes en övergångsbestämmelse som innebär att försäkringstiden för garantiersättningen beräknas med samma kvotdel av 40 års försäkringstid som den kvotdel av 30 års tillgodoräknade pensionspoäng som folkpensionen grundades på.

För att nämnda försäkringstid för garantiersättning skall kunna användas vid beräkning av garantipension till ålderspension föreslås att begreppet bosättningstid i 3 kap. 6 § GPL byts ut mot försäkringstid.

Rätten till garantiersättning och garantipension

Garantipension reduceras av den inkomstrelaterade ålders- eller efterlevandepensionen. Motsvarande gäller för garantiersättningen som reduceras av aktivitets- eller sjukersättningen. Det innebär att garantipension och garantiersättning endast betalas ut till försäkrade som inte har arbetat eller har haft en låg inkomst och därmed uppbär en låg inkomstgrundad förmån. Om den inkomstgrundade förmånen har reducerat bort garantipensionen eller garantiersättningen kan den försäkrade inte sägas uppbära denna men den försäkrade har likväl rätt till den. För att förtydliga lagtexten i 3 kap 6 § lagen om garantipension föreslår regeringen därför att kravet på att den som omedelbart före den månad han eller hon fyllde 65 år har uppburit hel sjukersättning eller hel särskild efterlevandepension ändras till att den försäkrade skall ha haft rätten till den aktuella förmånen för att omfattas av bestämmelsen. Motsvarande ändring föreslås även i p. 4 övergångsbestämmelserna till lagen om garantipension.

Kostnader för förslaget

Kostnaderna för förslaget begränsas till de föreslagna ändringarna avseende änkepensioner. Det finns för närvarande endast 32 personer med särskild efterlevandepension varför ändringen för dessa inte kan sägas medföra några ökade kostnader. Avseende personer med sjukersättning medför förslagen inte några ökade kostnader. För änkepensionerna uppskattar Försäkringskassan de ökade försäkringskostnaderna till ca 1,4 miljoner kronor per år. Administrationskostnaderna beräknas minska med totalt 4,5 miljoner kronor.

De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2007.

Hänvisningar till S4

5. Justerade regler för beräkning av efterlevandepension och änkepension för de år balanstalet understiger 1,0000

Regeringens förslag: Den årliga uppräkningen av inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension skall göras utan hänsyn tagen till balansindex för de år ett sådant har fastställts.

För kvinnor som har fyllt 65 år och som uppbär både änkepension och ålderspension skall det ålderspensionsbelopp som samordnas med änkepensionen multipliceras med balanstalet från och med månaden änkan fyller 65 år om ett balansindex har fastställts för året. Om det har fastställts balansindex i en sammanhängande period före året änkan fyller 65 år, skall ålderspensionsbeloppet i stället multipliceras med produkten av de balanstal som fastställts under denna period till och med det aktuella året.

Bakgrund: Den 1 januari 2002 trädde regler i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP) för automatisk balansering av ålderspensionssystemet i kraft.

Den automatiska balanseringen skall garantera att skulderna i ålderspensionssystemet över tid inte överstiger systemets inkomster dvs. säkra ålderspensionssystemets finansiella ställning på sikt. Varje år fastställs ett balanstal genom att ålderspensionssystemets skulder jämförs med dess inkomster. Om balanstalet för ett år understiger 1,0000 dvs. om skulderna överstiger inkomsterna aktiveras den automatiska balanseringen och ett balansindex fastställs.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 kap. 10 § lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, EPL, skall inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension årligen räknas om enligt 5 kap. 14 § lagen om inkomstgrundad ålderspension (1998:674), LIP. Av nämnda paragraf i LIP framgår att den årliga omräkningen skall göras genom s.k. följsamhetsindexering vilket innebär att pensionen skall räknas om med förändringen av inkomstindex dividerad med 1,016. När den automatiska balanseringen infördes utökades 5 kap.14 § LIP med en mening som innebär att för år då balansindex har fastställts skall den årliga omräkningen av inkomstgrundad pension göras enligt balansindex i stället för inkomstindex, s.k. automatisk balansering. Eftersom inga ändringar har gjorts i EPL med anledning av införandet av den automatiska balanseringen innebär de nuvarande reglerna att även inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension omfattas av reglerna för den automatiska balanseringen. Syftet med den automatiska balanseringen är emellertid att garantera ålderspensionssystemets finansiella ställning eftersom det är ett helt avgiftsfinansierat system som är autonomt och ligger utanför statsbudgeten. Efterlevandepensionerna finansieras emellertid via anslag i statsbudgeten och det finns därför inte något behov av en automatisk balansering av dessa. Regeringen föreslår mot bakgrund av detta att inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension inte skall omfattas av reglerna för den automatiska balanseringen utan beräknas med inkomstindex även för år då balansindex har fastställts.

Samordning av änkepension och ålderspension

Änkepension skall samordnas med kvinnans inkomstgrundade ålderspension fr.o.m. månaden änkan fyller 65 år. Det gäller kvinnor som är födda 1930–1953. Änkepensionen skall endast betalas ut med det belopp som överstiger den inkomstgrundade ålderspensionen. Det är, enligt EPL, emellertid inte det belopp som faktiskt betalas ut i inkomstgrundad ålderspension som används vid samordningen utan ett särskilt beräknat ålderspensionsbelopp. Beloppet beräknas som om hela den inkomstgrundade ålderspensionen är tilläggspension. Vid beräkningen bortses från det s.k. folkpensionstillägget och garantitillägget till tilläggspensionen samt från inkomstpension och premiepension. Dessutom bortses från om balanstalet understiger 1,0000 och balansindex fastställts för det år änkan fyllde 65 år eller för en sammanhängande period före detta år.

När den automatiska balanseringen infördes skapades särskilda regler för balansering av tilläggspension i vissa fall för den så kallade mellangenerationen, dvs. personer som är födda 1938–1953. Reglerna, som infördes i 6 kap. 8 a § LIP, innebär att tilläggspensionen skall multipliceras med balanstalet fr.o.m. månaden änkan fyller 65 år om det understiger 1,0000 och balansindex därför har fastställts för detta år. Om det före det året finns en sammanhängande period med fastställda balansindex skall tilläggspensionen multipliceras med produkten av de balanstal som har fastställts för denna period. Den nya bestämmelsen infördes för att mellangenerationen inte skulle gynnas jämfört med andra grupper eftersom tilläggspension som inte har börjat betalas ut vare sig inkomst- eller följsamhetsindexeras.

Det saknas i dag hänvisning i EPL till 6 kap. 8 a § LIP vilket innebär att vid beräkningen av det ålderspensionsbelopp som skall samordnas med änkepensionen hänsyn inte tas till om balansindex har fastställts för det år änkan fyllt 65 eller för en sammanhängande period dessförinnan. Följden av de nuvarande reglerna blir att den faktiska tilläggspensionen för detta år multipliceras med balanstalet medan detta inte görs vid beräkningen av det pensionsbelopp som samordnas med änkepensionen. Regeringen anser att det är rimligt att det ålderspensionsbelopp som reducerar änkepensionen multipliceras med balanstalet om den tilläggspension som betalas ut till kvinnan gör det. Regeringen föreslår därför att det ålderspensionsbelopp som används vid samordningen med änkepensionen skall multipliceras med balanstalet fr.o.m. den månad kvinnan fyller 65 år om balansindex har fastställs för detta år. Om balansindex har fastställts för en sammanhängande period före det år kvinnan fyllt 65 år skall beloppet multipliceras fr.o.m. den månad kvinnan fyller 65 år med produkten av de balanstal som fastställts under denna period till och med det aktuella året.

Kostnaderna för förslaget är sannolikt marginella och uppstår endast de år den automatiska balanseringen är aktiv dvs. om balanstalet understiger 1,0000 och ett balansindex har fastställts. Kostnaderna är således beroende av hur mycket lägre balansindex är jämfört med inkomstindex och hur många år som balanseringen är aktiv.

De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2007.

6. Utvidgad möjlighet för omräkning av bostadstillägg till pensionärer m.fl. utan föregående underrättelse

Regeringens förslag: Försäkringskassan skall få räkna om bostadstillägg till pensionärer m.fl. utan föregående underrättelse när årsinkomsten ändras till följd av ändrat taxeringsvärde för sådan fastighet som inte är permanentboende. Omräkning utan underrättelse skall även få göras av bostadstillägget när bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag ändras. De utvidgade möjligheterna för omräkning av bostadstillägg till pensionärer m.fl. skall träda i kraft den 1 maj 2007.

Bakgrund: Bostadstillägg till pensionärer m.fl. (BTP) beviljas för en period om ett till tre år varefter den som får BTP måste lämna in en ny ansökan och rätten till BTP prövas på nytt. BTP skall därutöver omprövas när något förhållande som påverkar bostadstillägget ändras. Den som får BTP är i vissa fall skyldig att anmäla ändrade förhållanden som påverkar bostadstillägget varefter Försäkringskassan räknar om bostadstillägget. Sådan anmälningsskyldighet gäller vid väsentliga förändringar av inkomsten, vid ändrade boendeförhållanden samt om förmånstagaren gifter sig eller skiljer sig. Även vid andra förändringar som kommer till Försäkringskassans kännedom, skall BTP omprövas. I sådana fall skall förmånstagaren underrättas om det nya underlaget samt att Försäkringskassan avser att räkna om bostadstillägget med utgångspunkt i detta. Därefter beslutar Försäkringskassan om förändrat bostadstillägg.

Skälen för regeringens förslag: I vissa fall får Försäkringskassan räkna om BTP utan föregående underrättelse. Det gäller i de fall årsinkomsten förändras till följd av att en förmån som betalas ut av Försäkringskassan ändras eller när en utländsk pension eller en avtalspension ändras. Dessa undantag finns för att sådana ändringar är frekventa och regelbundet återkommande och eftersom underlaget är av mycket hög kvalitet. Den nuvarande ordningen förenklar administrationen i och med att omräkningarna kan göras maskinellt. Samtidigt besväras inte förmånstagaren av en kommunicering om omräkning som i normalfallet uppfattas som självklar. Försäkringskassan har i två skrivelser föreslagit en utvidgning av möjligheten för omräkning utan föregående underrättelse.

Omräkning av BTP vid ändrat taxeringsvärde på fritidshus

När taxeringsvärdet för en fastighet ändras får Försäkringskassan avisering om detta från Skatteverket på ADB-media. Taxeringsvärdet för permanentbostad påverkar inte årsinkomsten men det gör däremot taxeringsvärdet för fastighet som inte är permanentboende. Uppgifterna skrivs ut på rapportlista till respektive lokalkontor och uppgiften delges förmånstagaren varefter omräkning av bostadstillägget görs. Hanteringen sköts således utifrån rapportlistan av en handläggare. Förutom en omständlig handläggning sker detta vid årsskiften då arbetsbelastningen

normalt är som störst. Det innebär också att omräkningarna ofta kan bli fördröjda och att BTP betalas ut med för högt belopp i många fall.

De uppgifter om ändrat taxeringsvärde som redan i dag överförs från Skatteverket hämtas från fastighetsregistret och är fastställda taxeringsvärden. Taxeringsvärdena har också delgetts den skattskyldige i samband med att taxeringsvärdet fastställdes. Kvaliteten på uppgifterna är således mycket god och lämpar sig väl för maskinella omräkningar. Regeringen delar därför Försäkringskassan syn och föreslår att BTP får räknas om utan föregående underrättelse vid ändrat taxeringsvärde för fastighet som inte är permanentboende. Med en sådan ändring kommer BTP att kunna räknas om snabbare i dessa fall, vilket leder till marginellt minskade försäkringskostnader och effektivare administration. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 maj 2007.

Omräkning av BTP när bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag ändras

BTP samordnas med vad som betalas ut i bostadsbidrag. Det sker genom att bostadskostnaden minskas med utbetalt bostadsbidrag när bostadstilllägget beräknas. Eftersom uppgiften om bostadsbidrag inte hämtas från den försäkrade utan från bostadsbidragsregistret måste uppgiften delges den försäkrade varje gång bostadsbidraget ändras.

För närvarande är det cirka 20 700 personer som får både BTP och bostadsbidrag.

Eftersom det är Försäkringskassan som betalar ut bostadsbidraget så finns en direkt kunskap och säkerhet om det utbetalade beloppet. En omräkning utan föregående underrättelse skulle därför inte påverka kvaliteten och för de allra flesta försäkrade torde det också framstå som mest naturligt att Försäkringskassan automatiskt tar hänsyn till de förmåner man betalar ut.

Regeringen anser därför i likhet med Försäkringskassan att BTP fr.o.m. den 1 maj 2007 bör få räknas om utan föregående underrättelse. Därmed blir administrationen också effektivare och handläggningen snabbare.

7. Justering i inkomstberäkningen för särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Regeringens förslag: Vid inkomstprövningen för särskilt bostadstilllägg och äldreförsörjningsstöd skall fr.o.m. den 1 maj 2007 utländska inkomster som enligt svensk skattelagstiftning kan kategoriseras som intäkt av tjänst, näringsverksamhet eller kapital, tas upp efter avdrag för skatt och avgifter som om inkomsterna skulle ha tagits upp till beskattning i Sverige enligt de regler som gäller för inkomster som förvärvats i Sverige.

Bakgrund: Särskilt bostadstillägg kan betalas ut till den som har bostadstillägg till pensionärer m.fl. Särskilt bostadstillägg betalas ut i de

fall den sökandes inkomst, efter avdrag för skälig bostadskostnad, understiger en skälig levnadsnivå. Vid beräkningen av särskilt bostadstillägg räknas den sökandes sammanlagda inkomster av tjänst, näringsverksamhet, kapital efter avdrag för skatt samt skattefria inkomster.

Äldreförsörjningsstöd betalas ut om den sökandes inkomster, efter avdrag för skälig bostadskostnad, understiger en skälig levnadsnivå. Bostadskostnaden och inkomsterna vid inkomstprövningen av förmånen beräknas på ett liknande sätt som gäller vid beräkning av särskilt bostadstillägg.

Vid inkomstberäkningen för särskilt bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd räknas inkomster av tjänst, näringsverksamhet och kapital efter avdrag för skatter och avgifter. Även det beviljade bostadstillägget räknas med som inkomst. Övriga inkomster som inte är skattepliktiga i Sverige ingår också i inkomstprövningen för särskilt bostadstillägg och tas upp till värdet före skatt.

Skälen för regeringens förslag: Vid beräkningen av särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd sker en särbehandling av inkomster av tjänst, näringsverksamhet och kapital som på grund av vissa regler i inkomstskattelagen (1999:1229) eller av skatteavtal inte beskattas i Sverige. De inkomster som beskattas i Sverige och som reducerar förmånen tas upp med det belopp som gäller efter avdrag för skatt. Inkomster beskattade i utlandet tas upp med det belopp som gäller före avdrag för skatt. Detta innebär ett förmånligare regelverk vid beräkningen av BTP för inkomster som beskattas i Sverige då de tas upp med ett lägre belopp.

Den nuvarande lagstiftningen kan försvåra den fria rörligheten inom den europeiska unionen och kan därmed anses vara oförenlig med gemenskapsrätten. För att uppnå likabehandling av svenska och utländska inkomster vid inkomstberäkningen av särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd bör utländska inkomster tas upp med beloppet efter avdrag för skatt.

Regeringen föreslår därför att vid inkomstberäkningen för särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd sådana inkomster som beskattas i utlandet beräknas efter avdrag för skatt och avgifter som om inkomsterna skulle ha tagits upp till beskattning i Sverige. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 maj 2007. Förslaget beräknas innebära en marginell kostnadsökning för särskilt bostadstillägg samt äldreförsörjningsstöd.

8. Pensionsgrundande inkomst vid retroaktiva utbetalningar

Regeringens bedömning: Reglerna i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension om fastställande av pensionsgrundande inkomst vid retroaktiva utbetalningar som avser fler år än utbetalningsåret bör inte ändras.

Skälen till regeringens bedömning: Vid retroaktiva utbetalningar av inkomst som är pensionsgrundande tillgodoräknas, enligt den så kallade

kontantprincipen, det utbetalade beloppet som pensionsgrundande året som utbetalningen görs och inte det eller de år den avser. Eftersom inkomster är pensionsgrundande endast upp till det s.k. taket på 7,5 inkomstbasbelopp kan den som får en stor retroaktiv utbetalning få en lägre pensionsgrundande livsinkomst jämfört med om inkomsten hade betalats ut under de år som den avsåg.

Någon motsvarighet till de regler om ackumulerad inkomst som finns i skattelagstiftningen finns inte i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP). Enligt inkomstskattelagen (1999:1229) är det möjligt att begära särskild skatteberäkning av den statliga inkomstskatten för en person som under ett visst beskattningsår får förvärvsinkomst utbetalad om inkomsten har tjänats in under minst två beskattningsår (ackumulerad inkomst). En förutsättning för särskild skatteberäkning är att den ackumulerade nettoinkomsten (efter avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande) är minst 50 000 kronor och att den beskattningsbara förvärvsinkomsten inklusive den ackumulerade inkomsten överstiger den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt med minst 50 000 kronor. Skatteverket gör en schabloniserad omräkning av den statliga skatten. Eftersom den kommunala skatten är proportionell berörs den inte av omräkningen utan det är enbart den statliga skatten som räknas om. Någon omtaxering görs inte och inte heller uttaget av sociala avgifter påverkas av omräkningen.

Socialförsäkringsutskottet har ansett att reglerna i LIP bör ses över (bet. 1992/93:SfU2). Riksförsäkringsverket, RFV (nuvarande Försäkringskassan) fick med anledning av detta regeringens uppdrag att gör en översyn. I sitt svar konstaterade RFV att det bl.a. av administrativa skäl inte var lämpligt att ändra reglerna. Några ytterligare åtgärder vidtogs då inte av regeringen. Socialförsäkringsutskottet återkom i frågan i sitt betänkande 2000/01:SfU13. Utskottet skriver i betänkandet att det inte kan bedöma om det så småningom skulle bli administrativt möjligt att införa ett system där ackumulerade pensionsrätter kan fördelas på flera år men att det är utskottets mening att det är lämpligt att följa upp frågan vid den s.k. kontrollstationen 2004. Med anledning av detta fick RFV regeringens uppdrag att utreda de administrativa möjligheterna och konsekvenserna av att vid stora retroaktiva utbetalningar kunna fördela pensionsrätter på flera år på motsvarande sätt som reglerna om ackumulerad inkomst tillämpas i skattelagstiftningen. Svaret på uppdraget redovisades till regeringen den 1 juli 2003. Även den lokala försäkringskassan i Skåne har i skrivelse S2004/4174/SF uppmärksammat frågan.

I sitt svar till regeringen skriver RFV att det är tveksamt till ett system där pensionsrätter fördelas på andra år än de taxeras. De skriver också att en fördelning endast ger marginella effekter för ett mindre antal personer och att det skulle innebära en ökad administration, sämre rättssäkerhet och stora kostnader för systemuppbyggnad och underhåll. RFV säger vidare att trots att det med hänsyn till livsinkomstprincipen kan finnas skäl som talar för en förändring så anser det inte att dessa skäl är starka nog för att förändra reglerna och därmed frångå överensstämmelsen mellan taxering och pensionsrätt. Ansvarsförhållandena mellan Skatteverket och Försäkringskassan blir oklara om också Försäkringskassan skall besluta om pensionsgrundande inkomst i vissa fall.

Antalet personer som kan beröras är färre i det reformerade pensionssystemet än i det gamla pensionssystemet. Enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension är endast en mindre del av de retroaktiva utbetalningarna pensionsgrundande – när två pensionsgrundande ersättningar som samordnas med varandra betalas ut till en person för samma tid är det endast den först utbetalda ersättningen som är pensionsgrundande för den tid som den retroaktiva utbetalningen avser. Det innebär att det i de flesta fall inte har någon betydelse om man inför en möjlighet att fördela det retroaktiva beloppet till det eller de år det avser i stället för att använda kontantprincipen eftersom de vanligaste tillfällena när stora retroaktiva utbetalningar görs är när en person som redan uppbär sjukpenning beviljas sjukersättning retroaktivt eller när en person som redan uppbär sjukersättning senare beviljas arbetsskadelivränta retroaktivt. I dessa fall är det retroaktiva beloppet inte pensionsgrundande enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension utan det är den först utbetalda ersättningen som är pensionsgrundande för den retroaktiva tiden. Hela 76 procent av de personer som RFV under 2002 betalade ut arbetsskadelivränta retroaktivt till och där den retroaktiva utbetalningen var på minst 100 000 kronor uppbar redan förtidspension eller sjukbidrag som samordnades med livräntan. Det retroaktiva beloppet var alltså inte pensionsgrundande i dessa fall. Enligt RFV:s beräkningar är det dessutom först när utbetalningen överstiger 500 000 kronor som ålderspensionen påverkas i någon nämnvärd omfattning. Under 2002 var det endast i cirka 3 procent av fallen som den retroaktiva utbetalningen av arbetsskadelivränta översteg 500 000 kronor.

En av de grundläggande principerna i systemet – att varje pensionsrätt motsvaras av ett lika stort belopp i inbetald avgift medför en ytterligare komplikation. Pensionsavgifter betalas endast in till systemet på inkomster upp till taket (8,07 inkomstbasbelopp). Om inkomster som överstiger taket på grund av en stor retroaktiv utbetalning skall omfördelas till andra år än utbetalningsåret måste också avgifter betalas in för att någon skall kunna tillgodoräknas pensionsrätt. Systemet riskerar annars att bli underfinansierat även om antalet personer som skulle kunna beröras är få. En ändring av reglerna skulle också innebära administrativa svårigheter.

9. Författningskommentar

9.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension

3 kap.

6 §

Förslaget i paragrafen innebär att kravet på att den försäkrade skall ha uppburit en viss pensionsförmån omedelbart före den månad han eller hon fyllde 65 år byts ut mot att han eller hon skall ha haft rätt till den aktuella förmånen. Vidare anpassas terminologin i lagrummet till den som används i punkt 8 i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:489)

om ändring i lagen om (1962:381) om allmän försäkring genom att bosättningstid byts ut mot försäkringstid.

Punkten 4 i övergångsbestämmelserna

Förslaget i punktens första stycke innebär att kravet på att den försäkrade skall ha uppburit en viss pensionsförmån byts ut mot att han eller hon skall ha haft rätt till den aktuella förmånen.

Punkten har tillförts ett nytt andra stycke som innehåller en alternativ metod för att beräkna försäkringstid för garantipension för vissa försäkrade kvinnor som har rätt till änkepension. Motiven till ändringen har redovisats i avsnitt 4.

Punkten 5 i övergångsbestämmelserna

Punkten är ny och innehåller en alternativ metod för att beräkna försäkringstid för garantipension för vissa försäkrade som omedelbart före den kalendermånad då han eller hon fyllde 65 år har rätt till hel sjukersättning i form av hel särskild efterlevandepension. Motiven till ändringen har redovisats i avsnitt 4.

9.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn

1 kap.

10 §

Hänvisningen i paragrafen till 5 kap. 14 § lagen (1998:674) inkomstgrundad ålderspension inskränks till första meningen. De inkomstrelaterade efterlevandepensionerna kommer på så sätt att följsamhetsindexeras men någon hänsyn kommer inte att tas till balansindex för det fall att den automatiska balanseringen är aktiverad.

6 kap.

11 §

I paragrafen införs en ny hänvisning som innebär att även det fiktiva ålderspensionsbelopp som används vid samordningen med änkepensionen beräknas utifrån balanstalet eller, om balansindex fastställts för flera år, produkten av balanstalen då balanseringen aktiveras för kvinnans 65årsår. Hänvisning till 14–16 §§ tas bort eftersom dessa lagrum inte kan bli aktuella när ålderspension skall beräknas för en änka som är född något av åren 1930–1953.

9.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

21 §

Punkten 3 har delats upp på så sätt att endast inkomst som avses i 15 § 1 skall regleras under denna punkt. De inkomster som regleras i 15 §2–4 flyttas utan att någon ändring i sak sker avseende dessa till punkten 4.

Den nu föreslagna ändringen av bestämmelsen i punkten 3 avser utländska inkomster som enligt svensk skattelagstiftning kan kategoriseras som intäkt av tjänst, näringsverksamhet eller kapital. Sådan inkomst skall – oavsett att den är undantagen från beskattning i Sverige enligt reglerna i 3 kap. 9–14 IL eller skatteavtal – medtas vid inkomstberäkningen när det gäller SBTP. Förslaget innebär att vid inkomstberäkningen skall respektive inkomst tas upp efter avdrag för skatt och avgifter som om inkomsterna skulle ha tagits upp till beskattning i Sverige enligt vanliga regler med bortseende från att de är undantagna från beskattning här. Avdraget skall ske enligt bestämmelserna i punkten 1–2. För inkomstslaget tjänst och näringsverksamhet innebär detta att tillämplig skattetabell enligt 11 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483) skall användas. Om sådan inte fastställs – t.ex. om den skattskyldige enbart har inkomst av näringsverksamhet – skall avdrag beräknas med ledning av den skattetabell som skulle ha varit tillämplig om sådan tabell fastställts. När det gäller utländska kapitalinkomster skall avdrag medges med 30 procent på samma sätt som anges i punkten 2.

27 §

Ändringarna i paragrafen medför att bostadstillägget får räknas om utan föregående underrättelse dels om årsinkomsten ändras till följd av ändrat taxeringsvärde för fastighet som inte är den bidragsberättigades permanentbostad, dels om preliminärt bostadsbidrag enlig lagen (1993:737) om bostadsbidrag ändras.

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 december 2006

Närvarande: Statsråden Olofsson, Odell, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Odenberg, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors

Föredragande: statsrådet Husmark Pehrsson

Regeringen beslutar proposition 2006/7:29 Vissa pensionsfrågor