Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher. Tillståndsmyndigheten ska få fler sanktionsmöjligheter mot tillståndshavare som bryter mot villkor för sitt tillstånd eller åsidosätter sin skyldighet att lämna upplysningar eller handlingar enligt lagen. Samma sanktionsmöjligheter ska även finnas mot den tillståndshavare som vägrar tillståndsmyndigheten tillträde till en kampsportsmatch. Syftet är att införa sanktioner som är ändamålsenliga och anpassade efter kampsportsverksamheten och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att garantera en godtagbar säkerhet för deltagarna.

Det införs också en föreskrift om att uppgifter som lämnas i ett ansökningsärende ska lämnas på heder och samvete. Bestämmelsen medför att brottsbalkens generella straffbestämmelser om osann eller vårdslös försäkran blir tillämpliga i de fall oriktiga uppgifter lämnas i en ansökan. Det görs även vissa andra förändringar i ansökningsförfarandet. Dessutom införs en bestämmelse om vad som ska gälla när en tillståndshavare vill tillämpa ändrade tävlingsregler eller säkerhetsbestämmelser efter det att tillstånd har lämnats.

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2015.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher.

• Sida 4
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher

dels att 5, 11 och 13 §§ och rubriken närmast före 11 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 3 a och 11 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 a §

Om en ändring har gjorts i kampsportens tävlingsregler eller säkerhetsbestämmelser efter att tillstånd har lämnats och tillståndshavaren vill att de nya reglerna eller bestämmelserna ska tillämpas inom ramen för tillståndet, ska denne ansöka om det hos tillståndsmyndigheten.

Tillståndsmyndigheten ska bifalla ansökan, om de nya reglerna och bestämmelserna uppfyller kravet enligt 2 § på en godtagbar säkerhet för deltagarna.

En ansökan ska göras inom de tidsfrister som anges i 5 §.

5 §

Ansökan om tillstånd skall göras skriftligen hos tillståndsmyndigheten. Om ansökan avser tillstånd för en eller flera matcher, skall ansökan göras senast tre månader före matchen eller den första av matcherna

En ansökan om tillstånd ska göras skriftligen och lämnas in till tillståndsmyndigheten. Om ansökan avser tillstånd för en eller flera matcher, ska ansökan göras senast två månader före matchen eller den första av matcherna.

Om ansökan avser tillstånd för viss tid eller tills vidare, ska ansökan göras senast tre månader före det första matchtillfället.

De uppgifter som lämnas i ett ansökningsärende ska lämnas på

• Sida 5
•  Original

heder och samvete.

Återkallelse av tillstånd Sanktioner

11 §

Tillståndsmyndigheten får återkalla ett tillstånd om tillståndshavaren i väsentlig grad bryter mot villkor som har meddelats enligt 3 §.

Tillståndsmyndigheten får även återkalla ett tillstånd om tillståndshavaren allvarligt åsidosätter sin skyldighet att lämna sådana upplysningar och handlingar som anges i 10 § eller vägrar tillståndsmyndigheten tillträde till kampsportsmatch. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart om inte annat anges i beslutet.

Om tillståndshavaren bryter mot villkor som har meddelats enligt 3 §, får tillståndsmyndigheten meddela en varning eller återkalla tillståndet i vissa delar. Om tillståndshavaren allvarligt bryter mot villkoren, får tillståndsmyndigheten återkalla tillståndet i dess helhet.

En varning får förenas med krav på rättelse inom viss tid. Ett beslut om återkallelse av ett tillstånd i vissa delar får begränsas till att gälla under viss tid.

Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart om inte annat anges i beslutet.

11 a §

Om tillståndshavaren åsidosätter sin skyldighet att lämna sådana upplysningar och handlingar som avses i 10 § eller vägrar tillståndsmyndigheten tillträde till en kampsportsmatch, får tillståndsmyndigheten meddela en varning eller återkalla tillståndet i vissa delar.

Om åsidosättandet är allvarligt, får tillståndsmyndigheten återkalla tillståndet i dess helhet.

Ett beslut enligt första eller andra stycket gäller omedelbart om inte annat anges i beslutet.

13 §

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms, om gärningen inte är ringa, den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. anordnar en kampsportsmatch utan tillstånd enligt 1 § eller

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anordnar kampsportsmatch utan tillstånd enligt 1 § eller i strid mot ett villkor enligt 3 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader, om gärningen

• Sida 6
•  Original

i strid mot ett villkor enligt 3 §, eller

2. skriftligen lämnar oriktig uppgift i ett ansökningsärende.

inte är ringa.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.

• Sida 7
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Länsstyrelsen i Örebro län fick den 2 maj 2013 i uppdrag att göra en analys av hur regelverket om tillståndsplikt för kampsportsmatcher har tillämpats sedan ikraftträdandet av lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher och vid behov föreslå ändringar i regelverket (Ku2013/1046/MFI). Länsstyrelsen fick även i uppdrag att göra en bedömning av hur den framtida utvecklingen kan förväntas bli inom olika kampsporter och om de generella krav på säkerhet som ska ställas på kampsporter som regeringen angett i propositionen Lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher (prop. 2005/06:147) fortfarande är relevanta och tillämpningsbara.

Uppdraget redovisades i promemorian Kampsportslagen från 2006 till i dag (Ku2014/44/MFI). I promemorian har länsstyrelsen gjort vissa överväganden när det gäller behovet av författningsändringar. En tilläggspromemoria med förslag till utformning av författningsändringarna och några ytterligare ändringar, i huvudsak av redaktionell karaktär, har tagits fram inom Kulturdepartementet.

En sammanfattning av promemoriorna finns i bilaga 1 och lagförslag i bilaga 2. Promemoriorna har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Kulturdepartementet (Ku2014/44/MFI).

I propositionen behandlas endast förslag till författningsändringar.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 18 december 2014 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.

Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag och Lagrådets synpunkter behandlas i avsnittet 4.2. I förhållande till lagrådsremissen har några språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

4. Ändringar i lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher

Lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher trädde i kraft den 1 september 2006, men började inte tillämpas på professionell boxning förrän den 1 januari 2007. Lagen innebär att det ställs krav på tillstånd för att anordna tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatcher i kampsport där deltagarna tillåts att med slag, sparkar eller annat våld träffa motståndarens huvud. Tillstånd prövas av Kampsportsdelegationen vid Länsstyrelsen i Örebro län. Delegationens ledamöter representerar kompetens inom juridik, medicin och idrott samt kunskap om kampsporters regelverk.

Regleringen av kampsportsmatcher saknade vid lagens tillkomst såväl nationella som internationella förebilder. Många bedömningar gjordes därför utifrån den kunskap som då var tillgänglig. Sedan dess har

• Sida 8
•  Original

förändringar skett inom många kampsporter. Allt oftare beslutar de olika internationella förbunden större eller mindre regeländringar, vilket medför att tillståndsmyndigheten måste göra förnyade prövningar av om tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser ryms inom redan beviljade tillstånd. Vid tillståndsmyndighetens tillsyn av kampsportsarrangemang har det visat sig att vissa arrangörer bryter mot de villkor som gäller för tillståndet. I dag är en återkallelse av tillståndet den enda sanktionsmöjligheten mot en tillståndshavare som bryter mot villkor eller åsidosätter skyldigheter enligt lagen. En återkallelse är dock i många fall en långtgående åtgärd och står inte alltid i proportion till överträdelsen. Regleringen av kampsportsmatcher behöver därför ses över.

I lagen finns också en särskild straffbestämmelse som bl.a. föreskriver straffansvar för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet skriftligen lämnar oriktig uppgift i ett ansökningsärende. Straffrättsanvändningsutredningen har i sitt betänkande Vad bör straffas? (SOU 2013:38) föreslagit att oriktiga uppgifter till myndigheter i första hand bör kriminaliseras genom brottsbalkens bestämmelser och att det i lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher ska införas en uttrycklig föreskrift om att uppgifter som lämnas skriftligen i ett ansökningsärende ska lämnas på heder och samvete. Lagen behöver därför även i denna del ses över.

4.1. Ansökan om tillstånd

Regeringens förslag: Tidsfristen för ansökan om tillstånd för en eller flera matcher ska förkortas från tre till två månader. En tidsfrist om tre månader ska införas för ansökan som avser tillstånd för viss tid eller tills vidare. De uppgifter som lämnas i ett ansökningsärende ska lämnas på heder och samvete. Den del av den särskilda straffbestämmelsen som avser lämnade av oriktiga uppgifter i ett ansökningsärende ska upphävas.

Promemoriornas förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inte något att invända mot det. När det gäller förslaget att uppgifter i en ansökan ska lämnas på heder och samvete ifrågasätter

Hovrätten för Övre Norrland lämpligheten i att införa en sådan reglering. Svenska Boxningsförbundet anser inte att det ska införas ett krav på att uppgifter i en ansökan ska lämnas på heder och samvete.

Skälen för regeringens förslag

Ansökningstider anpassade efter kampsportens förutsättningar

Enligt nuvarande reglering ska förbunden ansöka om tillstånd för en eller flera matcher minst tre månader före den första matchen. Länsstyrelsen i Örebro län har i sin promemoria informerat om att de har tillfrågat flera kampsportsförbund om detta och att hälften av förbunden har angett att de upplever problem med lagens krav att en ansökan om tillstånd för en eller flera matcher ska lämnas in minst tre månader i förväg. Den

• Sida 9
•  Original

genomsnittliga handläggningstiden i ansökningsärendena var 42 dagar för 2013, 38 dagar för 2012 och 45 dagar för 2011. I länsstyrelsens promemoria framgår att tillståndsmyndigheten delar uppfattningen att den stadgade ansökningsfristen bör förkortas. I promemorian konstaterar länsstyrelsen även att det är fullt möjligt att handlägga ansökningar inom två månader. Regeringen anser mot den bakgrunden att ansökningstiden när det gäller en eller flera matcher ska förkortas och på så sätt bli bättre anpassad efter de faktiska förutsättningarna.

I nuvarande lag saknas bestämmelser om en särskild tidsfrist när det gäller ansökan om tillstånd för viss tid eller tills vidare. För att öka förutsebarheten bör en sådan reglering införas. Regeringen anser att den ansökningstiden ska vara tre månader.

Ett robust och överskådligt straffrättsligt regelverk

I Straffrättsanvändningsutredningens betänkande Vad bör straffas? (SOU 2013:38) görs bedömningen att oriktiga uppgifter till myndigheter i första hand bör kriminaliseras genom brottsbalkens generella bestämmelser om osant intygande och osann eller vårdslös försäkran, se 15 kap.10 och 11 §§brottsbalken (s. 583). Detta i syfte att åstadkomma ett robust och överskådligt straffrättsligt regelverk. I betänkandet (s. 592) föreslås, vilket uppmärksammas i promemoriorna, att det i lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher ska införas en uttrycklig föreskrift om att uppgifter som lämnas skriftligen i ett ansökningsärende ska lämnas på heder och samvete. Detta resulterar i att brottsbalkens bestämmelser om osann eller vårdslös försäkran blir tillämpliga. Den särskilda straffbestämmelsen i 13 § 2 lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher kan då upphävas.

I och med en övergång till brottsbalkens regler blir det dessutom tydligare att de uppgifter som lämnas elektroniskt i ett ansökningsärende omfattas av straffansvar (se prop. 2012/13:74, s. 54 f.).

Som Hovrätten för Övre Norrland konstaterar innebär förslaget att det blir en skillnad mellan det föreskrivna straffet vid å ena sidan ansvar för anordnade av kampsportsmatch utan tillstånd eller i strid mot villkor och å den andra sidan felaktiga uppgifter som har lämnats i en ansökan. Eftersom straffskalan i straffbestämmelsen i lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher redan i dag upptar såväl böter som fängelse, innebär en övergång till brottsbalkens straffbestämmelser dock inte någon avsevärd förändring av straffskalan för oriktigt uppgiftslämnande i ansökningsärendena. Skillnaden mellan straffbestämmelsen i lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher och brottsbalkens straffbestämmelse är att det enligt den senare gäller en strängare straffskala – fängelse i högst två år – för uppsåtligt brott (osann försäkran) som är grovt. Regeringen anser, liksom utredningen, att en skärpning av straffskalan är rimlig, bl.a. mot bakgrund av att en övergång till brottsbalkens straffbestämmelser också innebär att det lägsta subjektiva kravet för straffbarhet skärps från enbart oaktsamhet till grov oaktsamhet.

Genom att det lägsta subjektiva kravet höjs till grov oaktsamhet anser Hovrätten för Övre Norrland att det finns en risk för att vissa klandervärda beteenden undandras från straffansvar. Enligt regeringens

• Sida 10
•  Original

bedömning är det emellertid endast de uppsåtliga och grovt oaktsamma fallen som är så klandervärda att de bör föranleda ett straffansvar.

Svenska Boxningsförbundet har motsatt sig den föreslagna ordningen eftersom förbundet anser att all lagstiftning om kampsporter ska följa de lagar som gäller för all idrott i landet. Som framhålls i lagens förarbeten är det dock av särskilt stor vikt att riktiga och fullständiga uppgifter lämnas i en ansökan om tillstånd för kampsportsmatch (prop. 2005/06:147, s. 43). Anledningen till detta är att matcherna, till skillnad från andra idrotter, innehåller avsiktligt våld mot deltagarnas huvud.

4.2. Ansökan om att få tillämpa ändrade tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser

Regeringens förslag: Om en tillståndshavare vill tillämpa nya säkerhetsbestämmelser eller tävlingsregler inom ramen för sitt tillstånd ska denne ansöka om detta hos tillståndsmyndigheten.

Tillståndsmyndigheten ska bifalla ansökan, om de nya reglerna och bestämmelserna uppfyller kravet på en godtagbar säkerhet för deltagarna.

Det införs även en tidsfrist för när denna ansökan ska göras. Tidsfristen bestäms till två månader om ansökan avser ett tillstånd som omfattar en eller flera matcher och tre månader om ansökan avser ett tillstånd som gäller för viss tid eller tills vidare.

Promemoriornas förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemoriorna föreslås dock en annan struktur av regleringens utformning. Det lämnas ett förslag som innebär att tillståndshavaren ska anmäla till tillståndsmyndigheten om dess tävlingsregler eller säkerhetsbestämmelser har ändrats, varefter tillståndsmyndigheten ska avgöra om de nya reglerna eller bestämmelserna kan tillämpas direkt eller om en ny ansökan om tillstånd ska göras.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inte några invändningar mot det. Kammarrätten i Jönköping och

Förvaltningsrätten i Växjö anser att det bör framgå inom vilken tid en anmälan om ändring ska göras. Kammarrätten i Jönköping föreslår även, i likhet med Hovrätten för Övre Norrland, att bestämmelsen ska innehålla en skyldighet för tillståndsmyndigheten att meddela tillståndshavaren ett besked om huruvida ett nytt tillstånd krävs eller inte.

Skälen för regeringens förslag: Ett tillstånd att anordna kampsportsmatch får förenas med villkoret att de tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser som lämnas in med ansökan ska tillämpas.

Det är emellertid vanligt att tillståndshavaren ändrar sitt regelverk efter att tillstånd har beviljats. Ibland är ändringarna små och påverkar inte deltagarnas säkerhet, exempelvis en ändring som avser färgen på deltagarnas shorts. Andra ändringar är dock större och kan påverka säkerheten för deltagarna. För att kunna avgöra om de nya bestämmelserna uppfyller de krav som ställs för att tillstånd ska beviljas och därmed kunna garantera en godtagbar säkerhet för deltagarna måste tillståndsmyndigheten få vetskap om vilka ändringar som har skett.

• Sida 11
•  Original

Detta är oreglerat i lag, men i praktiken meddelar förbunden tillståndsmyndigheten vilken ändring de vill göra. Tillståndsmyndigheten gör sedan en prövning av om den aktuella ändringen kan antas påverka deltagarnas säkerhet. Om så inte bedöms vara fallet meddelar tillståndsmyndigheten förbundet att de kan tillämpa ändringen direkt och ärendet avskrivs. I annat fall informeras tillståndshavaren om att en ny ansökan om tillstånd behöver göras. I promemoriorna förslås att denna ordning formaliseras i lag.

Lagrådet påpekar dock att lagförslaget om att tillståndsmyndigheten ska godkänna de nya reglerna inte stämmer väl överens med vad som i övrigt gäller enligt lagen. Det finns nämligen ingen annan bestämmelse om att tillståndsmyndigheten ska godkänna tävlingsregler eller säkerhetsbestämmelser. Vidare anser Lagrådet att förslaget att en ny ansökan ska göras om det kan antas att deltagarnas säkerhet ”påverkas” framstår som alltför ingripande i de fall där det står klart att säkerheten påverkas till det bättre. Lagrådet föreslår därför att paragrafen ges en annan struktur där utgångspunkten är att en kampsportsmatch anordnas i enlighet med lämnat tillstånd och med tillämpning av de tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser som legat till grund för tillståndet. Vidare föreslår Lagrådet att om en anordnare vill tillämpa ändrade regler eller bestämmelser, får anordnaren ansöka om det hos tillståndsmyndigheten.

Tillståndsmyndigheten ska sedan pröva om de ändrade reglerna eller bestämmelserna uppfyller kravet på en godtagbar säkerhet i enlighet med 2 §.

Regeringen ansluter sig till Lagrådets förslag med den korrigeringen att det är tillståndshavaren som ska ansöka om att få tillämpa ändrade tävlingsregler eller säkerhetsbestämmelser.

Vissa remissinstanser, bl.a. Förvaltningsrätten i Växjö, anser att det även bör införas en tidsfrist för anmälan av ändringar i tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser. Regeringen anser, i likhet med dessa remissinstanser, att tidsfrister skulle öka förutsebarheten för kampsportsförbunden och föreslår därför att det införs tidsfrister för ansökan om att få tillämpa ändrade tävlingsregler eller säkerhetsbestämmelser. Tidsfristerna ska överensstämma med de som föreslås för ansökan om ett nytt tillstånd i 5 §.

Såväl Kammarrätten i Jönköping som Hovrätten för Övre Norrland har lyft fram att det i bestämmelsen bör framgå att tillståndsmyndigheten har en skyldighet att lämna tillståndshavaren besked om vilket beslut som fattas med anledning av dess ändringsanmälan. Såväl vid ett anmälningsförfarande som vid det föreslagna ansökningsförfarandet följer en sådan skyldighet för tillståndsmyndigheten av förvaltningslagen (1986:223). Något behov av att komplettera reglerna i detta avseende finns därför inte.

• Sida 12
•  Original

4.3. Fler sanktionsmöjligheter ska införas

Regeringens förslag: Om tillståndshavaren bryter mot villkor för sitt tillstånd eller åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher, ska tillståndsmyndigheten ha möjlighet att meddela varning eller återkalla tillståndet i vissa delar eller i dess helhet. En varning ska kunna kombineras med krav på rättelse inom viss tid. Ett beslut om återkallelse av ett tillstånd i vissa delar ska kunna begränsas till att gälla under viss tid.

Promemoriornas förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Regeringen föreslår dock inte att det införs en sanktion i form av anmärkning. I förhållande till promemoriornas förslag har också några mindre redaktionella ändringar gjorts.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inte haft något att invända mot det. Åklagarmyndigheten anser att möjligheten att vid brytande av villkor i ett tillstånd både återkalla tillståndet och döma till straff möjligen kan strida mot förbudet mot dubbelbestraffning enligt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Åklagarmyndigheten ifrågasätter även nödvändigheten att i lag införa en fyragradig skala med sanktioner. Länsstyrelsen i Örebro län och Svenska

Boxningsförbundet avstyrker att sanktionen ”tilldelad anmärkning” införs. Inspektionen för vård och omsorg anser när det gäller anmärkning respektive varning att det saknas tydlig koppling till konsekvenser för tillståndsprövningen.

Skälen för regeringens förslag

Fler sanktionsmöjligheter för att garantera en godtagbar säkerhet

Enligt nuvarande reglering är återkallelse av tillståndet den enda sanktionsmöjlighet som tillståndsmyndigheten har att tillgå. Att återkalla ett tillstånd är dock en långtgående åtgärd som kan få stora konsekvenser för den ideella föreningsverksamheten eftersom förbundet då inte kan anordna varken tränings- eller tävlingsmatcher i sin idrott. Tillståndsmyndigheten har fram till den 15 januari 2014 inte återkallat något tillstånd, men har haft frågan uppe till prövning i 15 ärenden. Några av tillsynsärendena har avslutats med kritik, en ordning som det inte finns något uttryckligt lagstöd för. Länsstyrelsen i Örebro län har i sin promemoria redovisat att de har tillfrågat flera kampsportsförbund om dagens sanktionsreglering. Merparten av förbunden har i samband med detta efterfrågat mer nyanserade sanktionsmöjligheter. Av länsstyrelsens promemoria framgår även att länsstyrelsen och Kampsportsdelegationen anser att det i dag saknas sanktionsmöjligheter som är lämpliga och anpassade efter kampsportsverksamhetens förutsättningar.

Kampsporten har utvecklats sedan lagens tillkomst och det framstår därför som klart att ytterligare sanktionsmöjligheter, som t.ex. varning och partiell återkallelse, behövs. Fler sanktionsmöjligheter kan visserligen minska benägenheten för kampsportsförbunden att rapportera avvikelser i den årliga egenkontrollrapporteringen, men den eftersträvade

• Sida 13
•  Original

effekten, att garantera godtagbar säkerhet för deltagarna, överväger denna risk.

Hur många, och vilka, sanktioner som behövs kan som Åklagarmyndigheten påpekat diskuteras. Länsstyrelsen i Örebro län och Svenska

Boxningsförbundet anser i linje med detta att en sanktion i form av anmärkning inte ska införas. I likhet med vad som påtalats av Inspektionen för vård och omsorg anser regeringen att en anmärkning närmast är att se som en skriftlig kritik, vilket tillståndsmyndigheten alltid kan tillgripa. Regeringen delar därför uppfattningen att en sådan sanktion inte ska införas.

Inspektionen för vård och omsorg har också påtalat att det saknas en tydlig koppling mellan en varning och tillståndsprövningen. Regeringen vill i detta sammahang framhålla att det av lagens förarbeten framgår att misskötsamhet vid tidigare arrangemang av samma anordnare, vilket fått till följd att regler och säkerhetsbestämmelser inte efterlevts, i regel bör innebära att nya tillstånd inte lämnas (prop. 2005/06:147, s. 29).

Förbudet mot dubbla förfaranden

Bestämmelser om att ingen ska kunna lagföras eller straffas två gånger för samma brott återfinns, utöver i rättegångsbalkens regler, dels i artikel 4.1 i sjunde tilläggsprotokollet till Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), dels i artikel 50 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (rättighetsstadgan).

Enligt artikel 4.1 får ingen lagföras eller straffas på nytt i en brottmålsrättegång i samma stat för ett brott för vilket han eller hon redan har blivit slutligt frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättsordningen i denna stat. I artikel 50 i rättighetsstadgan föreskrivs att ingen får lagföras eller straffas på nytt för en lagöverträdelse för vilken han eller hon redan har blivit frikänd eller dömd i unionen genom en lagakraftvunnen brottmålsdom i enlighet med lagen. Enligt artikel 52.3 i rättighetsstadgan har artikel 50 samma innebörd som sin motsvarighet i Europakonventionen. Av artikel 51 i rättighetsstadgan följer dock att den riktar sig till EU:s medlemsstater endast när de tillämpar unionsrätten.

Vid bedömningen av om en sanktion har brottsmålskaraktär i den mening som avses i artikel 4.1 ska sanktionen tolkas med utgångspunkt i begreppet ”straff” (penalty) i artikel 7 punkten 1 i Europakonventionen (se Zolotuchin mot Ryssland, nr 14939/03, den 10 februari 2009). Vid denna bedömning torde samma kriterier användas som har etablerats av Europadomstolen vid tolkningen av begreppet ”anklagelse för brott” i artikel 6 punkten 1 i Europakonventionen (se målet Engel m.fl. mot Nederländerna, nr 5100/71 m.fl., den 8 juni 1976). Enligt domstolen ska hänsyn tas till hur åtgärden betecknas i den nationella rätten, gärningens art samt arten av och strängheten i den sanktion som den enskilde kan åläggas. I fråga om gärningens art har det betydelse om det rör sig om en gärning som kan utföras av vem som helst och mot vilken lagstiftaren har velat införa ett allmänt förbud eller om det är en kränkning av förhållningsregler för en viss avgränsad grupp personer med särskild ställning och särskilda skyldigheter.

• Sida 14
•  Original

Frågan om förbud mot dubbla förfaranden är aktuell redan enligt nu gällande regler, eftersom brott mot villkor i ett tillstånd kan aktualisera både ett beslut av tillståndsmyndigheten om återkallelse av tillstånd och ett straff i en brottmålsprocess. Åklagarmyndigheten framhåller att dessa bestämmelser möjligen kan strida mot förbudet mot dubbla förfaranden enligt Europakonventionen.

Vid bedömningen av om bestämmelserna i lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher strider mot förbudet fäster regeringen särskild vikt vid att förutsättningarna för att få ett tillstånd är att kampsportens tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser innebär en godtagbar säkerhet för deltagarna. Om inte tillståndshavaren ser till att de säkerhetsregler eller tävlingsregler som angetts i ansökan följs är förutsättningarna för tillståndet inte längre uppfyllda och tillståndshavaren kan därmed ha brutit mot villkor för tillståndet. Syftet med en återkallelse är alltså att skydda deltagarna. Det är dessutom en relativt begränsad grupp som kan bryta mot förutsättningarna och villkoren för tillståndet och följaktligen omfattas av en återkallelse. Mot den angivna bakgrunden anser regeringen att varken varning eller återkallelse av tillstånd utgör ett straff i konventionens mening.

4.4. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2015.

Regeringens bedömning: Ingen övergångsbestämmelse behövs.

Promemoriornas förslag: I promemoriorna finns inget förslag på ikraftträdandedatum.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Regeringen föreslår att detta sker den 1 augusti 2015. Regeringen bedömer att det inte finns något behov av särskilda övergångsbestämmelser.

5. Konsekvenser

Under en inledande period kan förslagen medföra ett visst merarbete hos Länsstyrelsen i Örebro län med utarbetande av allmänna råd och föreskrifter. Vidare kan fler sanktionsmöjligheter i viss mån innebära en ökad ärendemängd hos länsstyrelsen och därmed också kunna medföra att fler mål kommer in till förvaltningsdomstolarna. Dessa tillkommande uppgifter får i sammanhanget dock bedömas som marginella och kommer att rymmas inom befintliga anslagsramar.

Kravet på att tillståndshavaren ska ansöka om att få tillämpa ändrade tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser inom ramen för tillståndet kan medföra en viss administrativ börda för kampsportsförbunden. Förslaget innebär dock i huvudsak ett klargörande av ett redan tillämpligt för-

• Sida 15
•  Original

farande. De administrativa konsekvenserna för kampsportsförbunden bedöms därför vara begränsade.

Förslagen bör därutöver inte medföra några ekonomiska konsekvenser eller konsekvenser i övrigt för länsstyrelsen eller berörda kampsportsförbund.

6. Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher

3 a §

Om en ändring har gjorts i kampsportens tävlingsregler eller säkerhetsbestämmelser efter att tillstånd har lämnats och tillståndshavaren vill att de nya reglerna eller bestämmelserna ska tillämpas inom ramen för tillståndet, ska denne ansöka om det hos tillståndsmyndigheten.

Tillståndsmyndigheten ska bifalla ansökan, om de nya tävlingsreglerna och säkerhetsbestämmelserna uppfyller kravet enligt 2 § på en godtagbar säkerhet för deltagarna.

En ansökan ska göras inom de tidsfrister som anges i 5 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förfarandet när en tillståndshavare vill tillämpa ändrade tävlingsregler eller säkerhetsbestämmelser efter att tillstånd har lämnats.

Av första stycket framgår att en tillståndshavare ska göra en ansökan hos tillståndsmyndigheten om denne vill tillämpa ändrade tävlingsregler eller säkerhetsbestämmelser inom ramen för sitt tillstånd. Med tillståndshavare avses inte bara en enskild tillståndshavare som har fått tillstånd att anordna en eller flera kampsportsmatcher eller en organisation som fått tillstånd för viss tid eller tills vidare. En tillståndshavare kan även vara en arrangör som är knuten till en organisation som beviljats tillstånd att anordna kampsortsmatch för viss tid eller tills vidare. En arrangör som anordnar kampsportsmatch med stöd av organisationens tillstånd är alltså också tillståndshavare i lagens mening (prop. 2005/06:147, s. 53).

Av andra stycket framgår att tillståndsmyndigheten ska bifalla ansökan, om de nya reglerna och säkerhetsbestämmelserna uppfyller kravet enligt 2 § på en godtagbar säkerhet för deltagarna. Om så inte är fallet ska tillståndsmyndigheten avslå ansökan. Tillståndshavaren får då tillämpa de tidigare reglerna och bestämmelserna om de vill anordna en kampsortsmatch eller ansöka om ett nytt tillstånd enligt 5 §.

I tredje stycket framgår att samma tidsfrister gäller för ansökan om ändrade tävlingsregler eller säkerhetsbestämmelser som vid en ansökan om ett nytt tillstånd. Vill en tillståndshavare tillämpa nya regler eller bestämmelser inom ramen för sitt tillstånd att anordna en eller flera matcher ska ansökan således göras senast två månader innan den första matchen eller den första av matcherna. Är det däremot en tillstånds-

• Sida 16
•  Original

havare som har ett tillstånd som gäller för viss tid eller tills vidare ska ansökan göras senast tre månader innan första matchen.

Paragrafen behandlas i avsnitt 4.2.

5 §

En ansökan om tillstånd ska göras skriftligen och lämnas in till tillståndsmyndigheten. Om ansökan avser tillstånd för en eller flera matcher, ska ansökan göras senast två månader före matchen eller den första av matcherna.

Om ansökan avser tillstånd för viss tid eller tills vidare, ska ansökan göras senast tre månader före det första matchtillfället.

De uppgifter som lämnas i ett ansökningsärende ska lämnas på heder och samvete.

11 §

Om tillståndshavaren bryter mot villkor som har meddelats enligt 3 §, får tillståndsmyndigheten meddela en varning eller återkalla tillståndet i vissa delar. Om tillståndshavaren allvarligt bryter mot villkoren, får tillståndsmyndigheten återkalla tillståndet i dess helhet.

En varning får förenas med krav på rättelse inom viss tid. Ett beslut om återkallelse av ett tillstånd i vissa delar får begränsas till att gälla under viss tid.

Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart om inte annat anges i beslutet.

De föreslagna ändringarna innebär att tillståndsmyndigheten får fler sanktionsmöjligheter mot tillståndshavare som bryter mot villkor för tillståndet.

Beroende på karaktären och omfattningen av regelbrotten kan tillståndsmyndigheten besluta att meddela en varning i stället för att återkalla tillståndet. En varning ska vara skriftlig och syftar till att klarlägga vad som gäller enligt tillståndet. Varningen ska kunna kombineras med krav på rättelse.

En återkallelse av ett tillstånd i en viss del kan aktualiseras t.ex. då tillståndshavaren brutit mot en specifik del av tillståndet och det bedöms lämpligt att tillståndet i denna del återkallas. Vid en enskild mycket allvarlig händelse eller en serie av upprepade händelser kan en återkallelse av hela tillståndet aktualiseras. En sådan återkallelse kan, till skillnad från en återkallelse i vissa delar, inte begränsas i tid.

Paragrafen behandlas i avsnitt 4.3.

• Sida 17
•  Original

11 a §

Om tillståndshavaren åsidosätter sin skyldighet att lämna sådana upplysningar och handlingar som avses i 10 § eller vägrar tillståndsmyndigheten tillträde till en kampsportsmatch, får tillståndsmyndigheten meddela en varning eller återkalla tillståndet i vissa delar.

Om åsidosättande är allvarligt, får tillståndsmyndigheten återkalla tillståndet i dess helhet.

Ett beslut enligt första eller andra stycket gäller omedelbart om inte annat anges i beslutet.

13 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anordnar kampsportsmatch utan tillstånd enligt 1 § eller i strid mot ett villkor enligt 3 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader, om gärningen inte är ringa.

Ändringen innebär att den särskilda straffbestämmelsen om oriktigt uppgiftslämnade upphävs som en konsekvens av att brottsbalkens generella bestämmelser blir tillämpliga vid lämnade av oriktiga uppgifter, se kommentaren till 5 §. Det görs också vissa redaktionella ändringar. Paragrafen behandlas i avsnitt 4.1.

• Sida 18
•  Original