Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om CBRNE

Denna författning syftar till att säkerställa att svensk polis har tillräcklig förmåga för att, enskilt eller i samverkan med andra myndigheter och externa aktörer, kunna fullgöra sina arbetsuppgifter i en CBRNE-miljö. Med CBRNE-miljö avses en miljö som är eller riskerar att bli kontaminerad eller påverkad av ett kemiskt (C)-, biologiskt (B)-, radiologiskt (R)-, nukleärt (N)- eller explosivt (E) ämne, som kan innebära fara för människors liv eller hälsa, djur, egendom eller miljö.

Bestämmelser som kan vara tillämpliga vid en CBRNE-händelse finns i bl.a. - epizootilagen (1999:657),

- zoonoslagen (1999:658), - lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, - förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor, - smittskyddslagen (2004:168), - lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa, - Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens planering, organisation och ledning vid särskilda händelser (FAP 201- 1), - Rikspolisstyrelsens allmänna råd om polisinsatser vid särskilda händelser – Bombhot (FAP 208-2), - Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens åtgärder med misstänkt farligt föremål (FAP 208-3), - Rikspolisstyrelsens allmänna råd om särskild kontroll på flygplats (FAP 245-1) och - Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens tillsyn över transporter av farligt gods (FAP 338-1).

Med en CBRNE-händelse avses i denna författning en händelse som kan innebära fara för människors liv eller hälsa, djur, egendom eller miljö enligt följande kategorier. 1. C-händelser – alla händelser där verkan av kemikalier utgör en fara och härrör från en - olycka vid transport, lagring, tillverkning eller annan hantering, - avsiktlig spridning genom terrorism eller annan kriminalitet eller - insats av C-stridsmedel. 2. B-händelser – alla händelser där sjukdomsalstrande mikroorganismer utgör en fara och härrör från en - olycka som förorsakar spridning av smittförande ämnen, - naturlig spridning, - avsiktlig spridning genom terrorism eller annan kriminalitet eller - insats av B-stridsmedel. 3. R/N-händelser – alla händelser där joniserande strålning utgör en fara och härrör från en - olycka vid kärnteknisk anläggning, - annan olycka med radioaktiva ämnen eller joniserande strålning, - avsiktlig spridning genom terrorism eller annan kriminalitet eller - insats av N-stridsmedel.

4. E-händelse – alla händelser där ett explosivämne kan utgöra en fara genom detonation.

När en CBRNE-händelse inträffar eller riskerar att inträffa indelas det berörda området i tre zoner, het, varm och kall zon. De tre zonerna utgör gemensamt skadeområdet. Zonindelningen syftar bl.a. till att klargöra var någonstans miljön är farlig, vilken skydds- och övrig utrustning som behövs och var olika arbetsuppgifter kan utföras. Användningen av zonindelning och benämningarna på zonerna är internationellt vedertagna. Beträffande zonindelningarna gäller följande definitioner. 1. HET ZON – Den plats i skadeområdet där utsläppet har skett eller pågår. Oavsett vilken typ av farligt ämne som är inblandat är koncentrationen i den delen av skadeområdet så hög att alla som vistas där behöver ha särskild skyddsutrustning. 2. VARM ZON – Den varma zonen ligger utanför den heta zonen och utgör riskområdets yttre gräns. I den varma zonen finns inget aktivt utsläpp eller läckage, men det går inte att utesluta att det farliga ämnet finns i luften och därför behöver personal som arbetar där använda andningsskydd och extra skyddsutrustning, utifrån den skyddsnivå som händelsen kräver. 3. KALL ZON – Den kalla zonen sträcker sig från den varma zonen till skadeområdets yttre gräns. Zonen fungerar också som en avspärrning in mot skadeområdet. I den kalla zonen kan personalen arbeta i vanliga arbetskläder, men det ska finnas beredskap att vid ändrade förhållanden snabbt kunna använda skyddsutrustning.

Rikspolisstyrelsen har det övergripande ansvaret för Polisens CBRNEförmåga och har det strategiska ansvaret i fråga om metodutveckling, utrustning, utbildning m.m. samt svarar för den övergripande samordningen med andra myndigheter och externa aktörer.

Bestämmelser om polisförstärkning finns dels i 3 kap. 10 och 11 §§ polisförordningen (1998:1558), dels i 8–10 §§ förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen. I Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens planering, organisation och ledning vid särskilda händelser (FAP 201-1) finns ytterligare bestämmelser om polisförstärkning samt bestämmelser om underrättelse till Rikspolisstyrelsen när en polismyndighet planerar för en

sådan mer omfattande särskild händelse som avses i 3 § 3 förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen. I Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens åtgärder med misstänkt farligt föremål (FAP 208-3) finns bestämmelser om en polismyndighets begäran om biträde med bombtekniker och utrustning med anledning av en händelse med ett misstänkt farligt föremål.

Polismyndigheten ska utse lämpligt antal anställda med uppgift att vara sakkunniga i frågor om CBRNE. En av de sakkunniga ska vara utsedd att ansvara för CBRNE-frågor i polismyndigheten.

Den som är sakkunnig har till uppgift att 1. planera, genomföra, följa upp och utvärdera polismyndighetens CBRNE-utbildning och skyddsmasktillpassning med tårgasprov, 2. samverka med andra myndigheter och externa aktörer i CBRNE-frågor, 3. medverka i ämnesrelaterade delar av polismyndighetens arbete med den årliga risk- och sårbarhetsanalysen och 4. vara ett stöd i polismyndighetens stabs- och ledningsarbete vid CBRNE-relaterade särskilda händelser enligt FAP 201-1.

Endast den som har genomgått av Rikspolisstyrelsen beslutad och anordnad central funktionsinriktad utbildning och innehar gällande behörighetsbevis får arbeta som sakkunnig. En sakkunnig ska vartannat år genomgå av Rikspolisstyrelsen beslutad och anordnad central funktionsinriktad utbildning. Därvid ska behörigheten omprövas och behörighetsbeviset förnyas. Polismyndigheten ansvarar för att de sakkunniga innehar gällande behörighetsbevis.

Endast en sakkunnig som har genomgått av Rikspolisstyrelsen beslutad och anordnad central funktionsinriktad utbildning och innehar gällande behörighetsbevis får utföra skyddsmasktillpassning och tårgasprov. En sakkunnig ska senast var femte år genomgå lokal funktionsinriktad utbildning anordnad av polismyndigheten, enligt av Rikspolisstyrelsen beslutad utbildningsplan, avseende skyddsmasktillpassning och tårgasprov. Därvid ska behörigheten omprövas och behörighetsbeviset förnyas.

Polismyndigheten ansvarar för att de sakkunniga innehar gällande behörighetsbevis.

Anställda vid polismyndigheten ska genomgå lokal funktionsinriktad CBRNE-utbildning anordnad av polismyndigheten, enligt av Rikspolisstyrelsen beslutad utbildningsplan. Polismyndighetens anställda ska senast vart tredje år genomgå lokal funktionsinriktad CBRNE-utbildning anordnad av polismyndigheten, enligt av Rikspolisstyrelsen beslutad utbildningsplan. Polismyndigheten ansvarar för att planera, genomföra och följa upp utbildning som sägs i första och andra stycket.

Endast den som har genomgått lokal funktionsinriktad utbildning anordnad av polismyndigheten, enligt av Rikspolisstyrelsen beslutad utbildningsplan, och som har tillgång till särskild utrustning får utföra arbetsuppgifter och samverka med andra myndigheter och externa aktörer i en het zon.

Följande funktioner ska genomgå utbildning och ha tillgång till utrustning som sägs i 12 §. 1. Nationella Insatsstyrkan (NI). 2. Bombskyddsgrupperna i polismyndigheterna i Stockholms län, Västra Götaland och Skåne. De funktioner som sägs i första stycket ska genomgå återkommande lokal funktionsinriktad utbildning, enligt av Rikspolisstyrelsen beslutad utbildningsplan. Utbildningen ska anordnas av ansvarig polismyndighet i den utsträckning som behövs för att med högt ställda krav på säkerheten bibehålla kompetensen.

Endast sådan utrustning som är godkänd av Rikspolisstyrelsen får användas som skydds- och indikeringsutrustning. Detta gäller även vid bärprov och provning av ny utrustning. Om en utvidgad analys ska genomföras, svarar den ansvariga expertmyndigheten för att tillförlitlig och kvalitetssäkrad utrustning används.

All personal som kan förutses komma att tas i anspråk i en varm eller kall zon vid en CBRNE-händelse ska, efter att ha genomgått utbildning som sägs i 11 § första stycket, tilldelas personlig skyddsutrustning. Om det föreligger behov av att under en längre tid genomföra polisiära åtgärder i en varm zon, ska den personal som tas i anspråk för åtgärden tilldelas extra skyddsutrustning.

Personal som har tilldelats personlig skyddsutrustning ska ha utrustningen tillgänglig under tjänstgöring.

Bestämmelser om dokumentation vid en särskild händelse finns i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om planering, organisation och ledning vid särskilda händelser (FAP 201-1).

En kopia av dokumentation om en CBRNE-händelse ska genom polismyndighetens försorg skickas till BombDataCenter (BDC).

Rikspolisstyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från dessa föreskrifter. Denna författning träder i kraft den 1 juni 2009. På Rikspolisstyrelsens vägnar BENGT SVENSON

Stig Jönsson (Polisavdelningen)