SJVFS 2002:95

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

ISSN 1102-0970

Statens jordbruksverks föreskrifter om ersättning för

miljövänligt jordbruk;

beslutade den 18 december 2002

Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 1 kap. 4, 9 och 22 §§

förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklings-

åtgärder samt efter samråd med länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och

Naturvårdsverket, följande.

SJVFS 2002:95

Utkom från trycket

^{den 17 januari 2003}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 kap.

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

1 §

Ersättningsformer

2 §

Definitioner

3-9 §§

Åtagande

4 §

Vilka grundvillkor finns för beviljande av ett åtagande?

5-7 §§

Hur får åtaganden kombineras?

8 §

Hur får anpassning av ett befintligt åtagande göras?

9 §

Hur får utökning av ett befintligt åtagande göras?

10 §

Utbetalning

10 §

Hur får utbetalningar kombineras?

11 §

Kontroll

11 §

Vilka tillägg måste göras i kontrollrapporten?

12 §

Undantag

13-14 §§ Övriga regleringar för stöd för miljövänligt jordbruk

2 kap.

BEVARANDE AV ODLINGSLANDSKAPETS BIOLOG-

ISKA MÅNGFALD O CH KULTURMILJÖVÄRDEN

1-17 §§

Bevarande av betesmarker och slåtterängar

1-2 §§

Vad kan man få grundersättning för?

3-7 §§

Vilken skötsel krävs för grundersättning?

8-9 §§

Vilka förbud finns?

10-11 §§

Vad kan man få tilläggsersättning för?

12-14 §§

Vilken skötsel krävs för tilläggsersättning?

15-16 §§

Kompletterande åtgärder

SJVFS 2002:95

2

17 §

Vilka villkor kan länsstyrelsen ställa på kompletterande

åtgärder?

18-24 §§ Bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlings-

landskapet

18-21 §§

Vad kan man få ersättning för?

22 §

Vilken skötsel krävs?

23 §

Vad får länsstyrelsen besluta om?

24 §

Vilka förbud finns?

25-37 §§ Bevarande av utrotningshotade husdjursraser

25 §

Vilka raser kan man få ersättning för?

26-30 §§

Vilka är kraven för renrasighet?

31-32 §§

Anslutning och rapportering till härstamningskontroll

33 §

Ålderskrav

34 §

Hållandeperiod

35 §

Hur får ersättningsberättigande får, getter och svin

bytas ut?

36-37 §§

Beräkning av antalet nötkreatur

3 kap.

ÖPPET OCH VARIERAT ODLINGSLANDSKAP

1-4 §§

Vilka villkor finns?

5 §

Hur ska ersättning beräknas för företag med vall inom flera

stödområden?

6-7 §§

Krav på djurhållning och redovisning av djur

8 §

Hur får ersättningsberättigande tackor och getter bytas ut?

9-10 §§

Beräkning av antalet nötkreatur

4 kap.

MILJÖANPASSAT JORDBRUK

1-57 §§

Ekologiska produktionsformer

2-17 §§

– Odling

7 §

Vilka uppgifter ska dokumenteras?

8 §

Hur ska jordbrukaren göra för att bibehålla eller höja

markens bördighet?

9-12 §§

Vilka gödsel- och jordförbättringsmedel får användas?

13 §

Vilka växtskyddsåtgärder får användas?

14 §

Vilka förökningsmaterial ska användas?

15-17 §§

Vilka särskilda villkor finns för frukt- och bärodling?

18-57 §§ – Djurhållning

18-19 §§

Vilka djur kan man få ersättning för?

20 §

Hur får ersättningsberättigande tackor, getter och suggor

bytas ut?

21-22 §§

Beräkning av antalet nötkreatur

23 §

Vilken dokumentation ska finnas om djurhållningen?

24-25 §§

Får man hålla ekologiska och konventionella djur på

samma produktionsenhet?

SJVFS 2002:95

3

26-27 §§

Vilka krav ställs på djur som förs in i besättningen?

28-39 §§

Vilka krav ställs på djurmiljön?

40-44 §§

Vilket foder ska djuren ha?

45-47 §§

Hur mycket grovfoder ska djuren ha tillgång till?

48 §

Vilket foder ska kalvar, lamm, killingar och smågrisar ha?

49-51 §§

Vilka fodertillsatser får användas?

52-55 §§

Vilka åtgärder ska vidtas om djuren blir sjuka?

56-57 §§

Vad gäller för fortplantning och operativa ingrepp?

58-69 §§

Åtgärder för minskat kväveläckage

58 §

Vad krävs får att ma n ska få ersättning?

59-66 §§

– Fånggröda

59-63 §§

Vilka krav finns på sådd och etablering av fånggröda?

64 §

När får fånggrödan brytas?

65 §

Användning av fånggröda

66 §

Spridning av gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel

67-69 §§

– Vårbearbetning

67-68 §§

Vad kan man få ersättning för?

69 §

Spridning av gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel

70-74 §§

Skötsel av våtmarker och småvatten

70 §

Vad kan man få ersättning för?

71-73 §§

Vilken skötsel krävs?

74 §

Vilka förbud finns?

75-80 §§

Skyddszoner

75 §

Hur stor ska skyddszonen vara?

76-77 §§

Anläggning av skyddszon

78 §

Spridning av gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel

79-80 §§

Skörd och brytning av skyddszon

81-85 §§

Miljövänlig odling av bruna bönor

81 §

Vilken mark ingår i åtagandet?

82-84 §§

Vad gäller för växtskydd och växtnäring?

85 §

Vad gäller för jordbearbetning och bekämpning av ogräs?

86-92 §§

Miljövänlig odling av sockerbetor

86-87 §§

Vilken mark ingår i åtagandet?

88-91 §§

Vad gäller för växtskydd och bekämpning a v ogräs?

92 §

Hur ska man ta hand om skörderesterna?

Bilaga 1

Kombinationer av nya och gamla miljöstöd

Bilaga 2

Stöd med samma syfte

Bilaga 3

Definitioner av värdefulla landskapselement

Bilaga 4

Skötselåtgärder som krävs för vissa värdefulla

landskaps element

Bilaga 5

Gödsel- eller jordförbättringsmedel

Bilaga 6

Produkter för bekämpning av växtskadegörare

Bilaga 7

Byggnader för nötkreatur, får och grisar

Bilaga 8

Foderråvaror

SJVFS 2002:95

4

Bilaga 9 Fodertillsatser, vissa ämnen som används i djurfoder

(Direkti v 82/471/EEG) samt processtekniska hjälpmedel

som används i foder

SJVFS 2002:95

5

1 kap.

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Ersättningsformer

1 § Denna författning gäller följande former av ersättning för miljövänligt

jordbruk:

1. Bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald och kultur-

miljövärden:

a. Bevarande av betesmarker och slåtterängar.

b. Bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet.

c. Bevarande av utrotningshotade husdjursraser.

2. Öppet och varierat odlingslandskap.

3. Miljöanpassat jordbruk:

a. Ekologiska produktionsformer.

b. Åtgärder för minskat kväveläckage.

c. Skötsel av våtmarker och småvatten.

d. Skyddszoner.

e. Miljövänlig odling av bruna bönor.

f. Miljövänlig odling av sockerbetor.

Definitioner

2 § I denna författning förstås med

brukningscentrum:

det block eller det närmast belägna blocket där de

för jordbruksföretagets drift viktigaste

ekonomibyggnaderna är belägna,

ekologiskt odlat foder:

foder från egen produktion framställt i enlig het

med denna författning eller foder som har

godkänts av ett godkänt kontrollorgan,

ekologisk odling:

odling som sker i enlighet med denna författning

eller odling som godkänts av ett godkänt

kontrollorgan,

extensiv djurhållning:

produktionssystem som inte är definierade som

intensiv djurproduktion och där djurtätheten dels

följer av bilaga VII i rådets förordning (EEG) nr

2092/91¹ vad avser betesdjur, dels följer av 1 §

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

1999:79) om miljöhänsyn i jordbruket, för övriga

djur. Det totala antalet djur per hektar får inte vara

högre än följande:

¹

EGT L 198, 22.7.1991, s. 1 (Celex 31991R2092).

SJVFS 2002:95

6

kalvar yngre än 1 år

5 djur/hektar,

nötkreatur mellan 1 och 2 år

3,3 djur/hektar,

mjölkkor inklusive utslagskor och

sinkor över 2 år

1,6 djur/hektar,

övriga nötkreatur över 2 år inklusive

ko med kalv under 6 månader

2 djur/hektar,

tackor med tillhörande lamm samt

andra får

13,3 djur/hektar,

getter med tillhörande killingar samt

andra getter

13,3 djur/hektar,

suggor i produktion

2,2 djur/hektar,

slaktsvin

10,5 djur/hektar,

värphöns

100 djur/hektar,

unghöns

250 djur/hektar,

slaktkycklingar

470 djur/hektar,

kalkoner, ankor och gäss

140 djur/hektar,

ston med tillhörande föl under 6

måna der och andra hästar

2 djur/hektar,

fäbodbete:

bete vid av länsstyrelsen godkända fäbodar,

förna:

dött växtmaterial på marken som fortfarande har

kvar sin struktur och ännu inte brutits ner,

förökningsmaterial:

utsäde eller plantor av ettåriga eller fleråriga växter

avsedda för att producera växter eller

växtprodukter,

genbanksintyg:

intyg om identitet och rasrenhet utfärdat av för

rasen företrädande förening eller av ägare till den

genbanksbesättning som djuret tillhör,

genbanksverksamhet:

en form av husdjurskontroll som är godkänd av

Jordbruksverket och som syftar till att säkerställa

djurs härstamning och renrasighet,

genetiskt modifierad

en organism i vilken det genetiska materialet

organism:

har ändrats på ett sätt som inte inträffar

naturligt genom parning eller naturlig

rekombination,

godkänt kontrollorgan:

ett kontrollorgan som utsetts av Jordbruksverket,

enligt förordning (1995:702) om EG:s förordning

om ekolo giskt framställda produkter,

grovfoder:

hö, halm, ensilage, bete, grönfoder, löv, bark,

rotfrukter eller betmassa,

grässvål :

hävdad markvegetation med sammanhållet

rotskikt,

SJVFS 2002:95

7

intensiv djurproduktion: hållande av fjäderfä i bur eller pälsdjur i bur samt

specialiserad produktion av nöt i spaltgolvsboxar

och specialiserad slaktsvinsproduktion (undantaget

slaktsvinsproduktion i ströbäddsboxar) under

förutsättning att nöt- eller slaktsvinsproduktionen

inte sker på jord brukarens egen produktionsenhet

och att nöten eller svinen inte är jord brukarens

egna,

kemiska bekämpnings-

av Kemikalieinspektionen godkända bekämpnings-

medel:

medel,

klippande eller

redskap använda på ett sådant sätt att de ger en

skärande redskap:

distinkt snittyta,

lövtäktsträd:

träd som är möjliga att använda för lövtäkt och

som bär tydliga spår av att under lång tid ha

använts för lövtäkt eller som kan ersätta utgående

sådana träd inom eller bredvid samma betesmark

eller slåtteräng,

officiell husdjurskontroll: husdjurskontroll godkänd av Jordbruksverket med

stöd av lagen (1985:342) om kontroll av husdjur,

skadlig ansamling

en ansamling av förna som kan leda till upp-

av förna:

luckring av grässvålen eller på annat sätt skada

markens natur- och kulturmiljövärden,

skogsbete:

bete inom ett område som huvudsakligen består av

skogsbetesmark med ett till övervägande del

spontant uppkommet trädbestånd. Trädbeståndet

ska ha inslag av gamla träd eller på annat sätt visa

på att en lång kontinuitet råder i trädskiktet.

Området ska sakna påtagliga indika tioner på

storskaliga kontinuitetsbrott som t.ex. trakthygge

eller på att marken använts som inäga. Områdets

markvegetation ska vara betespräglad och

innehålla växtarter eller ha en vegetationsstruktur

som visar på en långvarig beteshävd,

stödmyndighet:

den myndighet som prövar frågor om stödet i

första instans,

tillskottsutfodring:

sådan utfodring eller sådan fållindelning som kan

leda till att skadlig tillförsel av växtnäring sker till

ersättningsberättigande areal,

SJVFS 2002:95

8

träd och buskar av

träd och buskar som kunnat etablera sig på

igenväxningskaraktär:

grund av att hävden blivit för svag och som kan

skada natur- eller kulturmiljövärden eller den

foderproducerande markvegetationen. Hit räknas

inte sådana träd och buskar som behövs som skydd

för betesdjur i betesmarker eller slåtterängar eller

som behövs för att ersätta träd och buskar som haft

betydelse för äldre markanvändning,

vall:

en gröda på åkermark som består av vallgräs eller

vallbaljväxter eller en blandning av vallgräs och

vallbaljväxter,

vallbrott:

mekanisk bearbetning eller kemisk bekämpning

som leder till att vallens återväxtmöjligheter

upphör,

växtskadegörare:

virus, bakterie, svamp, nematod, insekt, kvalster,

mykoplasma och annan organism ur växt - eller

djurriket som kan förorsaka sjukdom eller annan

skada på växt eller växtodling,

åtagandecentrum:

plats för gårdsbebyggelse, exempelvis bruknings-

centrum,

åtagandeenhet:

all åkermark som naturligt hör till åtagande-

centrum och som länsstyrelsen fastställer som

åtagandeenhet, samt

äldre markanvändning: hävd som i allt väsentligt motsvarar den som

tillämpades före jordbrukets storskaliga

mekanisering och introduktionen av handels -

gödsel efter andra världskriget.

Åtagande

3 § Stödperioden för ett åtagande börjar löpa den 1 januari det år ansökan om

åtagandet avser.

Vilka grundvillkor finns för beviljande av ett åtagande?

4 § En jordbrukare måste respektera god jordbrukarsed för att få ett

åtagande. Detta innebär att jordbrukaren, i sin jordbruksverksamhet på

brukningsenheten, under stödperioden ska respektera följande bestämmelser:

1. bestämmelserna om djurhållning och gödselhantering samt växtodling,

i förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket,

2. bestämmelserna om begränsning av antalet djur i ett jordbruk, lagring

och spridning av stallgödsel samt krav för att åkermark ska anses höst- eller

vinterbevuxen, i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:79) om

miljöhänsyn i jordbruket,

SJVFS 2002:95

9

3. bestämmelserna om kunskapskrav m.m. i vissa fall, tillstånd att

använda bekämpningsmedel, samt spridning av bekämpningsmedel, i förord-

ningen (1998:947) om bekämpningsmedel, samt

4. bestämmelserna om val av medel och om skyddsavstånd i Statens

naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av bekämp -

ningsmedel.

Den som ansöker om ett åtagande ska på ansökningsblanketten intyga att

god jordbrukarsed respekteras.

Hur får åtaganden kombineras?

5 § En jordbrukare får endast ha ett åtagande inom en och samma

ersättningsform.

Åtaganden i enlighet med denna författning får inom samma företag

kombineras med åtaganden beslutade med stöd av förord ningen (SJVFS

1995:133) om miljöstöd eller förordningen (1997:1336) om miljöstöd, i den

utsträckning som framgår av bilaga 1.

6 § Ett åtagande som beslutats med stöd av förordningen (1997:1336) om

miljöstöd får avslutas före stödperiodens utgång om det ersätts med ett

åtagande inom en ersättningsform med samma syfte inom ramen för LBU-

förordningen. Ersättningsformer med samma syfte anges i bilaga 2.

Ett åtagande som ersätter ett annat, med stöd av denna paragraf, behöver

inte till omfattningen vara identiskt med det åtagande som ersätts.

7 § I de fall ett åtagande som ersätter ett annat, med stöd av 6 §, inte fullföljs

under de två första stödåren ska beslut om återbetalning även omfatta det

ersatta åtagandet som avslutades i förtid.

Hur får anpassning av ett befintligt åtagande göras?

8 § Om stödmyndigheten vid kontroll eller på annat sätt fastställer att ett

åtagandes omfattning skiljer sig från den omfattning sökanden angivit i sin

ansökan om åtagande, får stödmyndig heten anpassa åtagandets omfattning

till de av stödmyndigheten fastställda uppgifterna. I de fall stödmyndigheten

fastställer en större omfattning än den omfattning sökanden angivit i sin

ansökan om åtagande får stödmyndigheten anpassa åtagandet först efter

överenskommelse med sökanden.

SJVFS 2002:95

10

Hur får utökning av ett befintligt åtagande g öras?

9 § Under stödperioden får åtagandet utökas till att omfatta ytterligare

arealer, djurenheter eller andra ersättningsgrundande enheter för den

återstående delen av stödperioden. Utökningen måste vara till uppenbar

fördel för det ifrågavarande åtagandet. Omfattningen av utökningen måste

även kunna motiveras med hänsyn till

1. åta gandets karaktär,

2. den återstående periodens längd, samt

3. utökningens storlek som ska vara betydligt mindre än det ursprungliga

åtagandet.

Utökning av ett åtagandet får också göras genom att ersätta jordbrukarens

ursprungliga åtagande med ett nytt åtagande för hela den berörda arealen,

djurenheterna eller de andra ersättningsgrundande enheterna på villkor som är

minst lika stränga som för det ursprungliga åtagandet.

Utbetalning

Hur får utbetalningar kombineras?

10 § Utbetalning av ersättning enligt denna författning får kombineras med

utbetalning enligt förordningen (SJVFS 1995:133) om miljöstöd eller

förordningen (1997:1336) om miljöstöd i den utsträckning som framgår av

bilaga 1.

Utöver kombinationer i enlighet med bilaga 1 tillåts följande:

1. Utbetalning för utrotningshotade husdjursraser enligt förordningen

(1997:1336) om miljöstöd får kombineras med utbetalning av samtliga

ersättningar, undantaget ersättning för utrotningshotade husdjursraser, enligt

denna författning.

2. Utbetalning för utrotningshotade husdjursraser enligt denna författning

får kombineras med utbetalning av samtliga miljöstöd, undantaget stöd för

utrotningshotade husdjursraser, enligt förordningen (1997:1336) om

miljöstöd.

Om ansökan om utbetalning avser både ersättning enligt LBU-

förordningen och stöd enligt förordningen (1997:1336) om miljöstöd och

ansökan avser samma mark, kan utbetalning endast ske enligt LBU-

förordningen.

SJVFS 2002:95

11

Kontroll

Vilka tillägg måste göras i kontrollrapporten?

11 § För varje kontrollbesök ska den rapport som avses i artikel 20 IAKS-

förordningen även innehålla

1. de landskapselement, tilläggsersättning eller kompletterande åtgärder

som åtagandet omfattar, samt

2. vilka skötselvillkor och andra villkor som kontrollerats och resultatet

av kontrollerna.

Undantag

12 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från

bestämmelserna i detta kapitel.

Övriga regleringar för stöd för miljövänligt jordbruk

13 § Grundläggande bestämmelser om stöd för miljövänligt jordbruk finns i

1. rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från

Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till

utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa

förordningar²,

2. kommissionens förordning (EG) nr 445/2002 av den 26 februari 2002

om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd

från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till

utveckling av landsbygden³,

3. lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd

till utveckling av landsbygden,

4. förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutveck-

lingsåtgärder ( LBU-förordningen),

5. rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november 1992 om ett

integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem inom

gemenskapen⁴, samt

6. kommissionens förordning (EG) nr 2419/2001 av den 11 december

2001 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade

administrations- och kontrollsystem för vissa av gemenskapens stödordningar

som infördes genom rådets förordning (EEG) nr 3508/92⁵ (IAKS-

förordningen).

² EGT L 160, 26.6.1999, s. 80 (Celex 31999R1257).

³ EGT L 74, 15.3.2002, s. 1 (Celex 32002R0445).

⁴

EGT L 355, 5.12.1992, s. 1 (Celex 31992R3508).

⁵

EGT L 327, 12.12.2001, s. 11 (Celex 32001R2419).

SJVFS 2002:95

12

14 § I Statens jordbruksverks föreskr ifter (SJVFS 2002:93) om ansökan om

vissa jordbrukarstöd och anmälan av foderareal, finns bl.a. bestämmelser om

1. ansökan om åtagande,

2. ansökan om utbetalning,

3. sista sådatum,

4. ansökan om att ändra ett åtagande under pågående stödperiod,

5. ansökan om utökning av ett befintligt åtagande, och

6. anmälan om övertagande.

SJVFS 2002:95

13

2 kap.

BEVARANDE AV ODLINGSLANDSKAPETS BIOLOG-

ISKA MÅNGFALD OCH KULTURMILJÖVÄRDEN

Bevarande av betesmarker och slåtterängar

Vad kan man få grundersättning för?

1 § Grundersättning lämnas för åtgärder som bevarar och förstärker

hävdberoende natur- och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar,

fäbodbeten, skogsbeten samt alvarbete på Öland och Gotland. Åtgärderna ska

utföras på samma mark under hela stödperioden.

2 § För fäbodbeten, skogsbeten samt alvarbete med alvarplan fastställer

länsstyrelsen den areal som ska omfattas av åtagandet. Vid fastställande av

arealen för fäbodbeten ska länsstyrelsen ta hänsyn till antal djur, djurslag,

fäbodens läge och andra uppgifter som har betydelse för åtagandet.

Vilken skötsel krävs för grundersättning?

3 § Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska ha tagits bort före första

stödårets slut och därefter hållas borta under hela stödperioden.

Marken ska årligen skötas så att ingen skadlig ansamling av förna kan

ske.

För betesmarker gäller utöver vad som sägs i första och andra stycket att

marken årligen ska betas av. Ett enstaka år får dock avbetningen ersättas med

slåtter.

För slåtterängar gäller utöver vad som sägs i fö rsta och andra stycket att

markvegetationen årligen ska slås av och föras bort. Vid slåtter får endast

klippande eller skärande redskap användas. Vid behov ska ängen städas

årligen.

4 § För bete vid fäbodar gäller att marken årligen ska skötas med ett

betestryck av minst en sjundedels djurenhet per hektar. Djur, som räknats om

till djurenheter, ska vistas vid fäbod eller fäbodar som ingår i jordbrukarens

åtagande under hela betessäsongen.

5 § För alvarbete på Öland och Gotland får länsstyrelsen besluta om annan

tidpunkt för när träd och buskar av igenväxningskaraktär ska ha tagits bort än

vad som framgår av 3 § första stycket. Sådana träd och buskar ska dock ha

tagits bort senast före fjärde stödårets slut.

6 § För alvarbete på Öland och Gotland och fäbodbete får länsstyrelsen vid

behov föreskriva om ytterligare villkor enligt 12 §.

SJVFS 2002:95

14

7 § Om länsstyrelsen har godkänt sambete är varje jordbrukare ansvarig, i

proportion till sin andel av den totala arealen, för att villkoren i 3–6 och 8–9

§§ uppfylls.

Vilka förbud finns?

8 § På den mark för vilken ersättning lämnas för bevarande av betesmarker

och slåtterängar gäller förbud mot

1. spridning av kemiska bekämpningsmedel,

2. gödsling,

3. kalkning,

4. konstbevattning,

5. täkt av sten eller jord, samt

6. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturmiljövärden.

Länsstyrelsen får, med hänsyn till äldre markanvändning, medge

undantag från förbud enligt första stycket 2–4.

9 § Om det finns risk att fornlämningar skadas får länsstyrelsen vid behov

besluta om

1. förbud mot hästbete, eller

2. förbud mot bete vintertid.

Vad kan man få tilläggsersättning för?

10 § Om behov av särskild natur- eller kulturmiljöanpassad skötsel

föreligger kan, utöver grundersättning, tilläggsersättning lämnas för skötsel

av beständigt och tydligt avgränsade betesmarker och slåtterängar med höga

biologiska eller kulturhistoriska värden. Länsstyrelsen bestämmer vilka

marker som berättigar till tilläggsersättning och fastställer areal för grund-

och tilläggsersättning för dessa marker. Markernas avgränsningar samt

skötselvillkor enligt 12 § ska framgå av en av länsstyrelsen fastställd

åtgärdsplan.

För alvarbete på Öland och Gotland, fäbod- och skogsbete utgår inte

tilläggsersättning.

11 § För att betesmarker och slåtterängar ska kvalificera för tilläggser-

sättning ska följande förutsättningar vara uppfyllda

1. marken får endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra

produktionshöjande åtgärder,

2. marken ska innehålla vegetationstyper, växt - eller djurarter som visar

på långvarig slåtter- eller beteshävd eller höga kulturhistoriska värden som

kräver särskild skötsel, samt

3. särskild skötsel enligt 12 § krävs.

SJVFS 2002:95

15

Vilken skötsel krävs för tilläggsersättning?

12 § Särskilda skötselvillkor för tilläggsersättning får beslutas av länssty-

relsen beträffande

1. förbud mot tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete eller slåtter ska företas,

3. reglering av bete med vissa djurslag,

4. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut, samt

5. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement.

13 § Om såväl grund- som tilläggsersättning utgår för en areal ska ett avdrag

för villkorsfel påverka hela den sammanlagda ersättning som lämnas för

arealen.

14 § Om länsstyrelsen har godkänt sambete är varje jordbrukare ansvarig, i

proportion till sin andel av den totala arealen, för att villkoren i 12–13 och

15– 17 §§ uppfylls.

Kompletterande åtgärder

15 § Kompletterande åtgärder som lieslåtter, efterbete och lövtäkt kan

beviljas för betesmarker och slåtterängar med tilläggsersättning för att bevara

och förstärka natur- och kulturmiljövärden som är beroende av komp -

letterande åtgärder enligt 17 §.

16 § Ersättningen för lövtäkt är 100 kr/träd, dock max 500 kr/ha.

Vilka villkor kan länsstyrelsen ställa på kompletterande åtgärder?

17 § Villkor för kompletterande åtgärder får beslutas av länsstyrelsen

beträffande

1. vilka träd som ska användas som lövtäktsträd och formerna för

lövtäkten,

2. ersättande av maskinell slåtter med manuella metoder på slåtterängar,

samt

3. om och när efterbete på slåtterängar ska ske.

SJVFS 2002:95

16

Bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

Vad kan man få ersättning för?

18 § Ersättning lämnas för skötsel av alla värdefulla landskapselement på

eller i anslutning till åkermark inom en åtagandeenhet.

För att ett landskapselement ska anses ligga i anslutning till åkermark ska

det ha gemensam ren med åkern. Ett landskapselement som ligger omgivet av

ett annat ägoslag anses inte ligga i anslutning till åkermark.

19 § Ersättningsberättigande landskapselement definieras i bilaga 3.

20 § Jordbrukaren kan inte få betalt för skötsel av landskapselement på eller

i anslutning till skiften med energiskog, julgransodling eller annan liknande

vedartad gröda.

21 § Ersättning lämnas endast om landskapselementens sammanlagda

ersättningsnivå uppgår till minst 3 000 kronor inom en åtagandeenhet.

Vilken skötsel krävs?

22 § Landskapselement inom en åtagandeenhet ska skötas enligt följande

1. träd och buskar av igenväxningskaraktär får inte finnas på landskaps-

element eller dess renar,

2. anlagda landskapselement ska underhållas på det sätt som anges i

bilaga 4, samt

3. upplag och avfall, exempelvis gammalt foder eller uttjänt virke, skrot

och rensningsmassor, ska forslas bort från landskapselement och dess renar.

Vad får länsstyrelsen besluta om?

23 § Länsstyrelsen får besluta om

1. tider och former för bete,

2. särskilda skötselvillkor för landskapselement bestående av träd, samt

3. att undanta enstaka landskapselement eller del av landskapselement

från åtagandet i de fall skötsel enligt 22 § kan skada en utrotningshotad art

enligt aktuell rödlista. Detsamma gäller om utebliven skötsel bättre skulle

kunna bevara landskapselementets natur- eller kulturvärde.

SJVFS 2002:95

17

Vilka förbud finns?

24 § På åkermark inom en åtagandeenhet är det inte tillåtet att

1. bedriva sten- eller jordtäkt eller annan liknande verksamhet,

2. tippa sten eller massor på landskapselement eller dess renar, eller

3. ta marken ur produktion av andra skäl än miljöskäl.

Bevarande av utrotningshotade husdjursraser

Vilka raser kan man få ersättning för?

25 § Följande raser berättigar till ersättning:

Nötkreatur:

Fjällko

Rödkulla

Allmogeko (väneko, ringamålako, bohuskulla)

Får:

Gutefår

Ryafår

Svenskt finullsfår

Allmogefår (skogsfår, dala pälsfår, roslagsfår)

Getter:

Svensk lantrasget

Allmogeget (göingeget, jämtget)

Svin:

Linderödssvin

Vilka ä r kraven för renrasighet?

26 § Med renrasiga fjällkor och rödkullor menas djur vars far och morfar till

minst 87,5 procent tillhör rasen i fråga och vars mor till minst 70 procent

tillhör rasen i fråga.

Till renrasiga fjällkor och rödkullor räknas också djur vars far till minst

87,5 procent tillhör rasen i fråga och vars mor berättigat till miljöstöd för

utrotningshotade husdjursraser 1995-2000.

27 § Med renrasiga gutefår, ryafår och svenskt finullsfår menas djur vars far

och mor till minst 93,75 procent tillhör rasen i fråga.

28 § Renrasighet ska styrkas med härstamningsuppgifter som är grundade på

officiell husdjurskontroll eller med genbanksintyg.

29 § Djur som har berättigat till miljöstöd för utrotningshotade husdjursraser

1995-2000 berättigar även fortsättningsvis till ersättning.

30 § Hondjur får endast betäckas eller semineras med renrasiga handjur av

samma ras.

SJVFS 2002:95

18

Anslutning och rapportering till härstamningskontroll

31 § Besättningar med allmogekor, allmogegetter och linderödssvin ska

under hela stödperioden vara anslutna till genbanksverksamhet. Övriga

besättningar med djur ska under hela stödperioden vara anslutna till officiell

husdjurskontroll med avseende på härstamningskontroll.

Sökanden ska rapportera in djurens fullständiga härstamning och följa de

regler som gäller för årlig rapportering till respektive genbanksverksamhet

eller officiell husdjurskontroll.

32 § Alla djur ska vara individmärkta.

Ålderskrav

33 § Får och getter ska ha satts in i avel för att berättiga till ersättning. Svin

ska vara minst sex månader gamla för att berättiga till ersättning.

Hållandeperiod

34 § Hållandeperioden för får, getter och svin är två månader. Det innebär att

sökanden i minst två månader ska hålla minst det antal djurenheter som anges

i ansökan om utbetalning. Hållandeperioden börjar dagen efter det att

ansökan om utbetalning kommit in till Jordbruksverket.

Hur får ersättningsberättigande får, getter och svin bytas ut?

35 § Får, getter och svin som angivits i ansökan om utbetalning får, under

den period som djuren ska hållas, bytas ut mot ett eller flera andra

ersättningsberättigande får, getter eller svin om bytet genomförs inom

20 dagar från det att de lämnat jordbruksföretaget och om antalet djurenheter

inte minskas mot de i ansökan om utbetalning redovisade djurenheterna.

Beräkning av antalet nötkreatur

36 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för beräkning av

antalet djurenheter hämtas ur det centrala nötkreatursregistret (CDB).

Underlaget för utbetalning av ersättning begränsas dock till att endast omfatta

de djur som jordbrukaren har redovisat i sin ansökan.

Räkningsperioden är 1 september året som föregår ansökningsåret till och

med den 31 augusti ansökningsåret.

37 § Endast de nötkreatur som finns redovisade på jordbrukarens

produktionsplats och är anmälda till CDB senast vid den tidpunkt då underlag

för beräkning hämtas ur CDB kan tillgodoräknas jordbrukaren.

SJVFS 2002:95

19

Ett djur får endast tillgodogöras en jordbrukare vid ett och samma

räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats

anses djuret tillhöra produktionsplatsen.

Om särskilda skäl föreligger får stödmyndigheten medge att ett djur som

inte är anmält till CDB får räknas under förutsättning att det inte beror på

jordbrukaren att djuret inte är anmält till CDB.

SJVFS 2002:95

20

3 kap.

ÖPPET OCH VARIERAT ODLINGSLANDSKAP

Vilka villkor finns?

1 § All den vallareal som odlas på jordbruksföretaget inom stödområde 1–5

och på öar utan fast landförbindelse med undantag av Ven ska skötas enlig t

stödreglerna.

2 § Vallen ska ligga obruten minst två vintrar i följd. Vallen får brytas

tidigast efter det att villkoret enligt 3 § är uppfyllt minst två år i följd.

3 § Vallen ska årligen betas eller slås. Skörden ska föras bort.

4 § Inom vallen är det inte tillåtet att sprida kemiska bekämpningsmedel.

Hur ska ersättning beräknas för företag med vall inom flera stödområden?

5 § För företag med vall inom mer än ett stödområde, enligt bilaga 2 till

LBU-förordningen, beräknas ersättningen proportionellt efter det område

inom vilket vallarealen är belägen.

För företag med vall inom flera av stödområdena 1, 2 a, 2 b och 3 lämnas

inte ersättning för större areal än högst det antal hektar vall per djurenhet för

vilken ersättning kan lämnas i det stödområde där företagets brukningscent-

rum är beläget.

För företag med vall inom stödområde 1–3 och vars brukningscentrum är

beläget utanför område 1–3 lämnas ersättning för vall inom stödområde 1–3

oberoende av djurinnehav och med det stödbelopp per hektar som gäller för

stödområde 4.

För företag med vall inom både stödområde 3 och 4 och vars bruk-

ningscentrum är beläget inom område 3 tillämpas, i fråga om stödbeloppets

nivå och krav på innehav av djur, de bestämmelser som gäller för område 3.

Krav på djurhållning och redovisning av djur

6 § En sökande, med vall inom stödområde 1–3, ska redovisa de tackor och

getter, som utgör underlag för utbetalning av ersättning. Minst det antal djur

som anges i redovisningen ska hållas av sökanden under en perio d av minst

två månader räknat från dagen efter det att ansökan om utbetalning kommit in

till länsstyrelsen.

7 § Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller är

äldre än ett år. Villkoren ska ha uppfyllts under hållandeperioden för

ansökningsåret.

SJVFS 2002:95

21

Hur får ersättningsberättigande tackor och getter bytas ut?

8 § Tackor och getter som angivits i ansökan om utbetalning får, under den

period som djuren ska hållas, bytas ut mot en eller flera andra

ersättningsberättigande tackor eller getter om bytet genomförs inom 20 dagar

från det att de lämnat jordbruksföretaget och om antalet djurenheter inte

minskas mot de i ansökan om utbetalning redovisade djurenheterna.

Beräkning av antalet nötkreatur

9 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för beräkning av

antalet djurenheter hämtas ur det centrala nötkreatursregistret (CDB). Det

beräknade antalet djurenheter ska utgöra underlag för utbetalning av

ersättning.

Räkningsperioden är 1 september året som föregår ansökningsåret till och

med den 31 augusti ansökningsåret.

10 § För att uppgifterna i CDB ska kunna utgöra underlag för beräkning av

antalet djurenheter ska jordbrukaren redovisa produktionsplatsnummer i

SAM-blanketten. Endast de nötkreatur som finns redovisade på

jordbrukarens produktionsplats och är anmälda till CDB senast vid den

tidpunkt då underlag för beräkning hämtas ur CDB kan tillgodoräknas

jordbrukaren.

Ett djur får endast tillgodogöras en jordbrukare vid ett och samma

räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats

anses djuret tillhöra produktionsplatsen.

Om särskilda skäl föreligger får stödmyndigheten medge att ett djur som

inte är anmält till CDB får räknas under förutsättning att det inte beror på

jordbrukaren att djuret inte är anmält till CDB.

SJVFS 2002:95

22

4 kap. MILJÖANPASSAT JORDBRUK

Ekologiska produktionsformer

1 § Genetiskt modifierade organismer eller produkter som härletts ur sådana

organismer får inte användas, med undantag av veterinärmedicinska

läkemedel.

– Odling

2 § Ersättning för ekologiska produktionsformer får inte lämnas för mark för

vilken jordbrukaren får ersättning för skyddszon eller miljövänlig odling av

bruna bönor.

3 § Vid tillämpningen av artikel 32.1 i IAKS-förordningen ska beräkningen

göras i proportion till respektive gröda för vilken samma stödbelopp lämnas.

4 § De jordbruksskiften som odlas i enlighet med denna ersättningsform ska

vara klart avskilda från mark som inte odlas ekologiskt.

5 § Den ekologiska odlingen ska finnas på samma mark under hela

stödperioden.

6 § Om potatis eller grönsaker odlas på ett skifte kan ersättning lämnas även

för vändtegar som hör till skiftet. Med vändteg avses del av jordbruksskifte

som inte odlas och vars bredd uppgår till högst 10 meter räknat från

jordbruksskiftets odlade kant.

Vilka uppgifter ska dokumenteras?

7 § Vid kontroll ska jordbrukaren kunna lämna uppgifter om följande

1. växtföljder för den mark som odlas i enlighet med denna ersättnings-

form,

2. ursprung, behandling samt datum för sådd eller plantering för

förökningsmaterial,

3. ursprung, mängd samt datum för sprid ning för tillförda gödsel- och

jordförbättringsmedel,

4. ursprung, mängd samt datum för spridning för tillförda bekämpnings-

medel, samt

5. andra växtskyddsåtgärder som vid tagits i odlingen.

SJVFS 2002:95

23

Hur ska jordbrukaren göra för att bibehålla eller höja markens bördighet?

8 § Markens bördighet och biologiska aktivitet ska bibehållas eller höjas

genom att en eller flera av följande åtgärder vidtas med sikte på god skörd

1. odling i lämplig växtföljd,

2. odling av baljväxtrika vallar,

3. odling av ettåriga gröngödslingsgrödor,

4. odling av växter med djupt rotsystem,

5. nedbrukning av organiskt material från jordbruksföretag som odlar

enligt reglerna för ekologisk odling, samt

6. tillförsel av gödsel eller biprodukter från ekologiskt hållna djur.

Vilka gödsel- och jordförbättringsmedel får användas?

9 § I den mån näringstillförsel enligt 8 § inte är tillräcklig för att hålla

växterna i växtföljden friska och produktionsdugliga, eller hålla marken i god

kondition, får de gödsel- eller jordförbättringsmedel som anges i bilaga 5

användas, dock endast på de villkor som där anges.

10 § Vissa gödsel- och jordförbättringsmedel som anges i bilaga 5 får endast

användas efter förhandsprövning enligt följande:

1. Jordbrukare som inte är anslutna till ett godkänt kontrollorgan ska

lämna in en ansökan till länsstyrelsen på en av Jordbruksverket fastställd

blankett.

2. För jordbrukare som är anslutna till ett godkänt kontrollorgan ska

kontrollorganet avgöra behovet.

11 § För att stimulera komposteringsprocessen får produkter som inne håller

mikroorganismer eller växter användas.

Biodynamiska preparat framställda av stenmjöl, stallgödsel eller växter

får användas för de ändamål so m omfattas av första stycket och

8–9 §§.

12 § För att förbättra markens bördighet och biologiska aktivitet får preparat

av mikroorganismer som är godkända för ändamålet användas. Jordbrukaren

ska få behovet av att vidta denna åtgärd konstaterat enligt förfarandet i 10 §.

Vilka växtskyddsåtgärder får användas?

13 § För att förebygga skadlig inverkan i odlingen av växtskadegörare,

sjukdomar och ogräs får en eller flera av följande åtgärder vidtas

1. val av lämpliga arter och sorter,

2. odling i lämplig växtföljd,

3. mekanisk bearbetning,

4. flamning och ångning,

SJVFS 2002:95

24

5. utsättning och gynnande av växtskadegörarnas naturliga fiender eller

antagonister, samt

6. användning av fällor och fångstanordningar.

I den mån växtskyddsåtgärderna enligt första stycket inte är tillräckliga

för att hålla växterna i växtföljden friska och produktionsdugliga får de

produkter som anges i bilaga 6 användas, dock endast på de villkor som där

anges.

Vilket förökningsmaterial ska användas?

14 § Förökningsmaterial ska vara ekologiskt odlat. Detta innebär att

förökningsmaterial av

1. ettåriga grödor ska härstamma från växtmaterial som odlats ekologiskt i

åtminstone en generation, samt

2. fleråriga grödor ska härstamma från växtmaterial som odlats ekologiskt

i åtminstone två odlingssäsonger.

I de fall ekologiskt odlat förökningsmaterial inte finns att tillgå kan

Jordbruksverket ge dispens från nämnda krav.

I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:47) om godkännande

av utsäde och vegetativt förökningsmaterial för framställning av ekologiska

jordbruksprodukter regleras för vilka växter ekologiskt odlat

förökningsmaterial inte behöver användas.

Vilka särskilda villkor finns för frukt- och bärodling?

15 § För att en fruktodling ska vara ersättningsberättigande ska den ha minst

400 träd per hektar äpple (Malus spp.) , päron (Pyrus spp.), plommon eller

körsbär (Prunus spp.).

16 § För att en bärodling ska vara ersättningsberättigande, ska den ha minst

1. 30 000 plantor per hektar smultron (Fragaria vesca) eller lingon

(Vaccinium vitis idaea),

2. 20 000 plantor per hektar jordgubbar (Fragaria ananassa) eller åkerbär

(Rubus arctica),

3. 2 000 plantor per hektar hallon, björnbär eller björnbärskorsningar

(Rubus spp.) ,

4. 1 200 plantor per hektar havtorn (Hippophae rhamnoides) ,

5. 1 500 plantor per hektar vinbär (Ribes spp.) , krusbär (Ribes uva-

crispa), blåbär (Vaccinium spp.) , nypon (Rosa spp.) eller aronia (Aronia

spp.), eller

6. 600 plantor per hektar fläder (Sambucus nigra).

17 § Frukt- och bärodling ska skötas med sikte på god skörd. Fruktträd ska

beskäras årligen, om de är av sådan sort att detta krävs. Jordbrukaren ska vid

kontroll kunna visa på dokumentation av de åtgärder som vidtagits i

odlingen.

SJVFS 2002:95

25

– Djurhållning

Vilka djur kan man få ersättning för?

18 § Ersättning för ekologisk djurhållning beviljas endast för den areal som

beviljas ersättning för ekologisk odling.

19 § Sökanden ska redovisa det antal tackor, getter och suggor som ansökan

om utbetalning avser. Med tackor och getter menas hondjur som har satts in i

avel eller är äldre än ett år.

Minst det antal djur, omräknat till antal hektar vall och grönfoder, som

anges i ansökan om utbetalning ska hållas ekologiskt under det stödår

ansökan om utbetalning gäller.

Djuren måste hållas ekologiskt senast från och med den 1 juli det första

året i stödperioden. Orsak och tidpunkt för senarelagd ekologisk djurhållning

ska antecknas i stalljournalen.

Hur får ersättningsberättigande tackor, getter och suggor bytas ut?

20 § Tackor, getter och suggor som angivits i ansökan om utbetalning får,

under den period som djuren ska hållas, bytas ut mot en eller flera andra

ersättningsberättigande tackor, getter eller suggor om bytet genomförs inom

20 dagar från det att de lämnat jordbruksföretaget och om antalet djurenheter

inte minskas mot de i ansökan om utbetalning redovisade djurenheterna.

Beräkning av antalet nötkreatur

21 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för beräkning av

antalet djurenheter hämtas ur det centrala nötkreatursregistret (CDB). Det

beräknade antalet djurenheter ska utgöra underlag för utbetalning av

ersättning.

Räkningsperioden är 1 september året som föregår ansökningsåret till och

med den 31 augusti ansökningsåret. För första året i stödperioden gäller dock

att räkningsperioden är 1 januari ansökningsåret till och med den 31 augusti

samma år.

22 § För att uppgifterna i CDB ska kunna utgöra underlag för beräkning av

antalet djurenheter ska jordbrukaren redovisa produktionsplatsnummer i

SAM-blanketten. Endast de nötkreatur som finns redovisade på

jordbrukarens produktionsplats och är anmälda till CDB senast vid den

tidpunkt då underlag för beräkning hämtas ur CDB kan tillgodoräknas

jordbrukaren.

Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma

räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats

anses djuret tillhöra produktionsplatsen.

SJVFS 2002:95

26

Om särskilda skäl föreligger får stödmyndigheten medge att ett djur som

inte är anmält till CDB får räknas under förutsättning att det inte beror på

jordbrukaren att djuret inte är anmält till CDB.

Vilken dokumentation ska finnas om djurhållningen?

23 § Vid kontroll ska följande dokumenterade uppgifter finnas tillgängliga:

1. Omfattningen av idisslares utevistelse, d.v.s. datum för den förlängda

utevistelseperiodens start och slut samt datum för betesperiodens start och

slut.

2. Uppgifter om fodrets ursprung.

3. Foderstat för samtliga grupper av djur.

4. Uppgift om inköpta djur är uppfödda enligt ekologiska produk-

tionsmetoder.

5. Hälsojournal enligt 55 §.

Får man hålla ekologiska och konventionella djur på samma

produktionsenhet?

24 § Alla djur inom respektive djurslag på produktionsenheten ska skötas

enligt de regler som anges i denna författning.

25 § Undantag från 24 § ges för svin om följande förutsättningar är

uppfyllda:

1. De ekologiskt och de konventionellt hållna svinen vistas inte till-

sammans. Undantag gäller om de ekologiskt hållna svinen är lätt åtskiljbara

från de konventionellt hållna svinen och samtliga svin utfodras i enlighet med

denna författning.

2. Utrymmen för förvaring av foder är tydligt skilda åt.

3. Det finns en noggrann dokumentation om svinen och foderhanteringen.

Vilka krav ställs på djur som förs in i besättningen?

26 § Djur som förs in i besättningen under stödperioden ska komma från

produktionsenheter

1. som följer de bestämmelser för olika typer av ekologisk

animalieproduktion som fastställs i denna författning, eller

2. som har godkänts för ekologisk produktion av ett godkänt

kontrollorgan.

27 § Undantag från 26 § kan göras i följande fall:

1. Om lämp liga ekologiskt uppfödda djur inte finns tillgängliga får icke-

ekologiskt uppfödda djur köpas in i begränsad omfattning för avel som ett

komplement till en naturlig ökning och för förnyelse av besättningen.

2. Vid hög dödlighet bland djuren, orsakad av omständigheter som har att

göra med djurens hälsa, med olyckshändelser eller med katastrofer, får

SJVFS 2002:95

27

besättningen förnyas eller ges en ny sammansättning med icke-ekologiskt

uppfödda djur när lämpliga djur inte finns tillgängliga.

Vilka krav ställs på djurmiljön?

28 § Djur får inte hållas bundna. När det är berättigat för djurens säkerhet får

enskilda djur hållas bundna under en begränsad tidsperiod. Som ett undantag

får nötkreatur i byggnader uppförda innan den 24 augusti 2000 hållas bundna

under förutsättning att de får tillgång till regelbunden rastning.

Vid nybyggnad eller omfattande till- eller ombyggnad ska lösningar

väljas som garanterar daglig rastning.

29 § Med regelbunden rastning avses daglig utevistelse under en maximalt

utsträckt tid före och efter betesperioden. Vid rastning utomhus ska hänsyn

tas till om detta är lämpligt med hänsyn till djurens välbefinnande och

markens tillstånd.

30 § Alla djur ska ha tillgång till bete och kunna använda detta när djurens

välbefinnande och markens tillstånd tillåter detta. För tjurar över ett år

medges undantag om dessa hålls i rastgård utomhus.

Ungtjurar, som är anmälda till slakt, får hållas inne fram till slakt datum

dock längst till den 15 juni i Götaland och till den 1 juli i Svealand och

Norrland. Länsstyrelsen kan medge undantag från dessa datum om

slaktköerna är långa.

31 § Moderdjur ska ges möjlighet till avskildhet vid förlossning.

32 § Suggor ska ges möjlighet att böka. För bökning kan olika material

användas. Under den varma årstiden ska svinen ha tillgång till gyttje bad eller

annan vattensvalka.

33 § Suggor ska hållas gruppvis. Detta gäller inte i sista stadiet av dräktig-

heten och under digivningsperioden.

34 § Avvänjning av smågrisar får inte ske tidigare än vid 40 dagars ålder.

35 § Kalvar, lamm och killingar ska ges möjlighet att dia under åtminstone

hela råmjölksperioden.

36 § Kalvar får inte hållas enskilt i boxar när de är äldre än en vecka. I

undantagsfall kan kalv hållas ensam. Boxen måste då vara avsedd för minst

två kalvar.

37 § Djuren ska ha en bekväm, ren och torr ligg- och viloplats, som ska bestå

av helt golv utan spalt. Liggplatsen ska vara väl strödd. Ströet ska bestå av

halm eller annat lämpligt naturmaterial. Ströet får förbättras eller berikas med

SJVFS 2002:95

28

de mineralprodukter som är tillåtna som gödselmedel i jordbruk med

ekologisk produktion i enlighet med bilaga 5.

38 § Byggnader avsedda för djur ska ha släta men inte hala golv. Minst halva

den totala golvytan ska vara av helt golv, d.v.s. inte bestå av spalt eller nät.

Med ”minst halva den totala golvytan” avses halva minimiytan enligt

bilaga 7.

39 § I bilaga 7 angivna måttbestämmelser ska tillämpas vid nybyggnation.

För byggnader, som uppförts före den 24 augusti 1999 och som uppfyllde då

gällande svenska regler för ekologisk produktion, medges undantag till och

med den 31 december 2010.

Vilket foder ska djuren ha?

40 § Djuren ska födas upp på ekologiskt odlat foder, som huvudsakligen

odlats på produktionsenheten. Detta innebär att för idisslare ska minst

90 procent av fodret, räknat på årligt foderintag, vara ekologiskt odlat foder.

För grisar är motsvarande andel 80 procent.

Vid låg foderproduktion, särskilt på grund av exceptionella väder-

förhållanden, kan Jordbruks verket tillåta en högre andel konventionellt foder

under en begränsad period och för ett särskilt område.

41 § Fodermängder beräknas i kilo torrsubstans.

42 § Minst 75 procent av det dagliga foderintaget ska vara ekologiskt odlat

foder.

43 § Konventionella foderråvaror av jordbruksursprung får endast användas

för djurfoder om de finns förtecknade i bilaga 8 (foderråvaror av vegetabiliskt

ursprung) och enbart om de framställs eller bereds utan användnin g av

kemiska lösningsmedel.

44 § Foderråvaror av animaliskt ursprung (konventionella eller ekolo giskt

producerade) får endast användas om de finns förtecknade i bilaga 8.

Hur mycket grovfoder ska djuren ha tillgång till?

45 § Under betesperioden ska betet för idisslare utgöra minst hälften av

grovfoderintaget.

46 § Minst 60 procent av torrsubstansinnehållet i den dagliga foderransonen

till idisslare ska utgöras av grovfoder. Tidigt i laktationen, under en period på

högst tre månader, får grovfoderandelen sänkas till 50 procent.

47 § Grovfoder ska ingå i den dagliga foderransonen för svin.

SJVFS 2002:95

29

Vilket foder ska kalvar, lamm, killingar och smågrisar ha?

48 § Utfodring av kalvar, lamm, killingar och smågrisar ska baseras på

naturlig mjölk, företrädesvis modersmjölk. De ska födas upp på naturlig

mjölk under en minimiperiod som är 90 dagar för kalvar, 45 dagar för lamm

och killingar och 40 dagar för grisar.

Vilka fodertillsatser får användas?

49 § Endast produkter som förtecknas i bilaga 9 får användas som tillsatser

respektive processtekniska hjälpmedel i ensilage.

50 § För att tillgodose djurens näringsbehov får endast produkter som

förtecknas i bilaga 8 (foderråvaror av mineraliskt ursprung) och bilaga 9

(avsnitt spåreelement samt avsnitt vitaminer, provitaminer och kemiskt

väldefinierade ämnen med likartad verkan) användas för djurfoder.

51 § Endast produkter som förtecknas i bilaga 9 (enzymer, mikroorganismer,

bindemedel, klumpförebyggande medel och koaguleringsmedel samt

processtekniska hjälpmedel för foder) får användas i djurfoder för de

ändamål som anges för ovannämnda kategorier.

Vilka åtgärder ska vidtas om djuren blir sjuka?

52 § Djur som visar tecken på sjukdom eller skada ska omgående tas om

hand och ges erforderlig vård. Brister i djurens miljö, skötsel eller utfodring

som kan ha orsakat hälsostörningar ska omedelbart åtgärdas.

53 § Rutinmässig, förebyggande behandling med läkemedel eller ke miska

bekämpningsmedel får inte utföras. När det är påkallat av veterinär-

medicinska skäl är dock behandling med vaccin eller bedövningsmedel

tillåten.

54 § Veterinärmedicinska läkemedel ska användas i jordbruk med ekologisk

produktion i enlighet med följande principer:

1. Under förutsättning att fytoterapiprodukter (t.ex. växtextrakt, med

undantag av antibiotika, och växtessenser), homeopatiska produkter (t.ex.

vegetabiliska och animaliska ämnen eller mineraler) samt foderråvaror av

mineraliskt ursprung, spårelement och vitaminer enligt bilagorna 8 och 9 har

en effektiv terapeutisk verkan på den djurart och under de förhållanden som

behandlingen är avsedd för, ska dessa hellre användas än kemisk-syntetiskt

framställda veterinärmedicinska läke medel eller antibiotika.

2. Om användningen av ovannämnda produkter inte visar sig vara, eller

sannolikt inte kommer att bli, effektiv vid behandling av sjukdom eller skada

och behandling är nödvändig för att undvika smärta och lidande hos djuret,

SJVFS 2002:95

30

får kemisk-syntetiskt framställda veterinärmedicinska läke medel eller

antibiotika användas.

55 § Hälsojournal ska föras över alla skador och sjukdomar, deras

behandling och behandlingsresultat. Även förebyggande behandlingar ska

dokumenteras. Uppgifter om slakt, levandedjursbesiktning och

mjölkbedömning ska journalföras. I hälsojournalen ska alla djur eller

djurgrupper kunna identifieras.

När veterinärmedicinska läkemedel används ska produkttypen tydligt

anges i hälsojournalen tillsammans med detaljerade uppgifter om diagnos,

dosering, behandlingssätt, behandlingens längd och karenstid.

Vad gäller för fortplantning och operativa ingrepp?

56 § Artificiell insemination är tillåten. Andra former av artificiell fort -

plantning eller hjälp till fortplantning (t.ex. embryoöverflyttning) är för-

bjudna.

57 § Andra operativa ingrepp än märkning, nosrin gning av tjurar, kastre ring

och avhorning är endast tillåtna om de är påkallade av veterinärmedicinska

skäl.

SJVFS 2002:95

31

Åtgärder för minskat kväveläckage

Vad krävs för att man ska få ersättning?

58 § För att få ersättning för fånggröda eller vårbearbetning måste en areal

motsvarande minst 20 procent av jordbruksföretagets vårsädesareal i Skåne,

Blekinge, Hallands, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län odlas med

fånggröda eller vårbearbetas. Vardera åtgärd måste omfatta minst 20 procent

av vårsädesarealen för att ersättning ska kunna lämnas för åtgärden.

Därutöver ersätts ytterligare redovisad areal fånggröda eller vårbearbetning.

– Fånggröda

Vilka krav finns på sådd och etablering av fånggröda?

59 § Fånggrödan ska sås med en för arten och syftet med odlingen normal

utsädesmängd.

60 § Utsädet vid sådd av fånggröda ska utgöras av

1. vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter då fånggröda sås

in i huvudgrödan. Högst 10 vikt procent av utsädesblandningen får utgöras av

vallbaljväxter.

2. höstråg eller westervoldiskt rajgräs då fånggrödan sås efter skörd av

potatis, rotfrukter eller grönsaker.

61 § Fånggröda ska sås i samband med sådd av huvudgrödan eller senast

sista sådatum, med undantag för fång gröda som sås efter potatis, rotfrukter

eller grönsaker.

62 § Om fånggrödan är höstråg ska den sås snarast efter skörd av

huvudgrödan, dock senast

1. den 15 september i Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län,

respektive

2. den 1 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.

Om fånggrödan är westervoldiskt rajgräs ska den sås snarast efter skörd

av huvudgrödan, dock senast den 15 augusti.

63 § Om etableringen av fånggrödan är otillräcklig med hänsyn taget till

lokala förhållanden samt väderlek lämnas ingen ersättning för fånggröda.

SJVFS 2002:95

32

När får fånggrödan brytas?

64 § Fånggrödan får brytas tidigast

1. den 10 oktober i Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län,

respektive

2. den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.

Fånggröda som sås efter potatis, rotfrukter eller grönsaker får brytas

tidigast den 1 januari.

Användning av fånggröda

65 § Fånggrödan får inte utnyttjas för slåtter, bete eller annan produktion

förrän efter tidigaste datum för brytning. Fånggröda höstråg får inte övergå

till huvudgröda höstråg året efter a ktuellt stödår.

Spridning av gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel

66 § Efter skörd av huvudgrödan får inte gödselmedel eller kemiska

bekämp ningsmedel spridas i fånggrödan fram till datum för brytning

enligt 64 §.

– Vårbearbetning

Vad kan man få ersättning för?

67 § Ersättningsberättigande areal får utgöras av mark som inte

jordbearbetas efter skörd fram till och med den 31 december under aktuellt

stödår och på vilken vårsådd sker senast sista sådatum året efter det aktuella

stödåret.

68 § Skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker betraktas som jord-

bearbetning.

Spridning av gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel

69 § Efter skörd av huvudgrödan får inte gödselmedel eller kemiska

bekämpningsmedel spridas på den ersättningsberättigande arealen förrän

tidigast den 1 januari året efter aktuellt stödår.

SJVFS 2002:95

33

Skötsel av våtmarker och småvatten

Vad kan man få ersättning för?

70 § Ersättning för skötsel av våtmarker och småvatten kan lämnas för våt-

marker och småvatten som har besiktigats av länsstyrelsen innan anlägg-

ningen påbörjats och som länsstyrelsen har godkänt efter det att anläggningen

färdigställts. Länsstyrelsen fastställer den areal som omfattas av åtagandet.

Vilken skötsel krävs?

71 § Dammvallar, brunnar och övriga anläggningar ska underhållas så att

deras funktion består under hela stödperioden.

72 § Igenväxningsvegetation ska tas bort i den utsträckning som läns-

styrelsen bestämmer.

73 § Om tilläggsersättning lämnas ska den avslagna växtligheten föras bort

från våtmarken eller småvattnet, om inte länsstyrelsen bestämmer annat.

Vilka förbud finns?

74 § Inom våtmark eller småvatten är det inte tillåtet att sprida gödselmedel,

bekämpningsmedel eller, om inte länsstyrelsen bestämmer annat, kalk.

Skyddszoner

Hur stor ska skyddszonen vara?

75 § Den sträcka av skyddszonsskiftet som gränsar mot ett vattenområde ska

vara minst 20 m lång. Med vattenområde avses vattendrag, sjö, hav eller

damm.

Anläggning av skyddszon

76 § Skyddszonen ska sås senast sista sådatum det första året i stödperioden.

Växtligheten på skyddszonen ska utgöras av vallgräs eller vallgräs i

blandning med vallbaljväxter. Högst 10 viktprocent av utsädesblandningen

får utgöras av vallbaljväxter. Sådden ska ske med en

för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd.

Skyddszon som redan är etablerad vid stödperiodens början omfattas inte

av kravet på sådd.

77 § Anlagd skyddszon ska ligga obruten på samma mark under hela

stödperioden. Skadad eller utgången växtlighet ska repareras.

SJVFS 2002:95

34

Spridning av gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel

78 § Inom skyddszonen är det inte tillåtet att sprida gödselmedel eller

kemiska bekämpningsmedel.

Skörd och brytning av skyddszon

79 § Växtligheten på skyddszonen får skördas, dock tidigast den 15 juli, och

skörden ska föras bort. Växtligheten på skyddszonen får betas under hela

betessäsongen. Växtligheten på skyddszonen får inte användas till

utsädesproduktion.

80 § Det sista året i stödperioden får skyddszonen brytas tidigast

1. den 1 september i Dalarnas och Gävleborgs län,

2. den 20 september i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Värmlands,

Örebro och Västmanlands län,

3. den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,

Gotlands och Västra Götalands län, och

4. den 20 oktober i Ble kinge, Skåne och Hallands län.

Miljövänlig odling av bruna bönor

Vilken mark ingår i åtagandet?

81 § All areal bruna bönor som odlas på jordbruksföretaget ska skötas enligt

stödreglerna.

Vad gäller för växtskydd och växtnäring?

82 § Kemiska bekämpningsmedel mot insekter eller svamp får inte

användas.

83 § Kväve får endast tillföras med högst 30 kg per hektar som en startgiva i

direkt anslutning till sådd.

84 § Sökanden ska årligen upprätta en växtodlingsplan. Planen ska innehålla

1. t illförd mängd kväve, och

2. tidpunkt för tillförseln.

Redovisningen ska göras skiftesvis.

SJVFS 2002:95

35

Vad gäller för jordbearbetning och bekämpning av ogräs?

85 § Bruna bönor ska odlas i rader med sådant radavstånd att mekanisk

ogräsbekämpning kan utföras. Annan jordbearbetning än mekanisk ogräs -

bekämpning får inte göras på aktuella skiften före den 15 november. Detta

gäller dock inte om en höstsådd gröda sås samma år.

Miljövänlig odling av sockerbetor

Vilken mark ingår i åtagandet?

86 § All areal sockerbetor som odlas på jordbruksföretaget ska skötas enligt

stödreglerna.

87 § Ersättning för miljövänlig odling av sockerbetor får inte lämnas för

mark för vilken jordbrukaren får ersättning för ekologiska produktions-

former.

Vad gäller för växtskydd och b ekämpning av ogräs?

88 § Kemiska bekämpningsmedel får endast användas i odlingen före den

1 augusti.

89 § Vid det första tillfället då man behandlar skiftet med kemiska

bekämpningsmedel mot ogräs (herbicider) får man använda

bredspridningsteknik. Efterföljande herbicidbehandlingar på skiftet ska göras

med bandspridningsteknik.

90 § På varje skifte ska det finnas en kontrollruta som ska vara repre sentativ

för skiftet. Kontrollrutan ska vara tydligt utmärkt på skiftet. Den ska vara

minst 6 meter bred och 10 meter lång.

Kontrollrutan ska finnas på samma plats under den tid sockerbetor odlas

på skiftet.

I kontrollrutan får ogräs inte bekämpas mekaniskt eller med bredsprid-

ningsteknik. Högväxta ogräs får slås av efter den 1 juli. Höjden på ogräset

efter sådan avslagning får inte understiga 20 cm.

91 § Undantag från kravet på kontrollruta enligt 90 § gäller om skiftet ingår i

ett åtagande för ekologiska produktionsformer.

Hur ska man ta hand om skörderesterna?

92 § Sockerbetsblasten ska brukas ned eller föras bort senast en vecka efter

det att skörden avslutats på skiftet.

SJVFS 2002:95

36

--------------------------

Denna författning träder i kraft den 20 januari 2003.

Genom denna författning upphävs Statens jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2000:132) om stöd för miljövänligt jordbruk. De upphävda

föreskrifterna gäller dock fortfarande i ärenden som väckts före utgången av

år 2002.

MATS PERSSON

Christine Bergh

(Miljö - och regionalstödsenheten)

SJVFS 2002:95

37

Bilaga 1

SJVFS 2002:95

38

1. Kombination av ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar

enligt denna förordning och stöd för bevarande av öppet odlingslandskap

enligt förordningen (SJVFS 1995:133) om miljöstöd eller förordningen

(1997:1336) om miljöstöd är tillåten i de fall åtagandet om öppet odlings-

landskap enligt förordningen (SJVFS 1995:133) om miljöstöd eller

förordningen (1997:1336) om miljöstöd endast omfattar vall på åkermark. I

övriga fall tillåts inte åtaganden inom båda stödformerna inom samma

företag.

2. Kombination av ersättning för öppet och varierat odlingslandskap enligt

denna förordning och stöd för bevarande av öppet odlingslandskap enligt

förordningen (SJVFS 1995:133) om miljöstöd eller förordningen

(1997:1336) om miljöstöd är tillåten i de fall åtagandet om öppet odlings-

landskap enligt förordningen (SJVFS 1995:133) om miljöstöd eller

förordningen (1997:1336) om miljöstöd endast omfattar betesmark. I övriga

fall tillåts inte åtaganden inom båda stödformerna inom samma företag.

3. Ersättning enligt denna förordning för bevarande av värdefulla kultur- och

naturmiljöer i odlingslandskapet kan utgå för mark som omfattas av åtagande

om våtmarker och småvatten enligt förordningen (SJVFS 1995:133) om

miljöstöd eller förordningen (1997:1336) om miljöstöd när våtmarken är

under anläggning och ersättning inte utgår för våt marken förutsatt att

landskapselementen kan skötas och sköts enligt reglerna. Det år ersättning

utgår för våtmarken kan inte ersättning utgå för landskapselement som berörs

av våtmarken.

4. Kombination av ersättning för minskat kväveläckage enligt denna

förordning och stöd för öppet odlingslandskap (vall) respektive flerårig vall-

odling enligt förordningen (SJVFS 1995:133) om miljöstöd eller förord-

ningen (1997:1336) om miljöstöd är tillåten. Dock är denna kombination

endast tillåten i de delar av åtagandet för minskat kväveläckage som omfattar

vårbearbetning. I övriga delar kan ersättning för stödformerna utgå inom

samma företag men inte för samma mark.

5. Ersättning enligt denna förordning för öppet och varierat odlingslandskap

kan utgå för mark som omfattas av åtagande inom stöd för resurshållande

konventionellt jordbruk enligt förordningen (1997:1336) om miljöstöd med

undantag för sådan mark som utgörs av skyddszoner.

SJVFS 2002:95

39

Bilaga 2

SJVFS 2002:95

40

Bilaga 3

Definitioner av värdefulla landskapselement

Utöver vad som för varje enskilt värdefullt landskapselement som redovisas

nedan gäller även att samtliga till väsentlig del ska ha tillkommit före den

storskaliga mekaniseringen av jordbruket, d.v.s. före 1940.

Jordbrukaren ska ha rätt att bedriva skötsel av samtliga landskapselement

som ingår i skötselåtagandet.

Värdefullt

landskapselement

Definition

Allé

Anläggning av minst 7 träd ursprungligen plant-

erade längs en väg. Anläggningen kan vara enkel

eller dubbelsidig. Renar inkluderas.

I landskapselementet Allé får inte landskaps-

elementet Hamlat träd räknas separat för

erhållande av ersättning.

Brukningsväg

Väg utan asfalt eller oljegrus som använts eller

används för transporter inom gården. Renar och

eventuellt dike inkluderas.

I landskapselementet Brukningsvägar får inte

landskapselementet Öppet dike räknas separat för

erhållande av ersättning.

Brunn, källa

Brunn eller vattenkälla, eventuellt med ursprunglig

konstruktion av trä eller sten. Omgivande ren

inkluderas.

Byggnadsgrund

Byggnadsgrund eller byggnad utan fungerande tak

som hör samman med tidigare

markanvändning/hushållning. Grunden består av en

eller flera tydliga grund- eller hörnstenar samt

eventuellt spismursröse. Marken innanför grund-

ens ytterväggar och omgivande ren inkluderas.

Landskapselementet Byggnadsgrund får inte räknas

separat för erhållande av ersättning när det ligger

på landskapselementet Åkerholme.

SJVFS 2002:95

41

Fornlämnings-

lokal

Fasta fornlämningar, ovan jord, enligt

kulturminneslagen med kringliggande skydds- eller

fornlämningsområde.

Landskapselementet Fornlämningslokal får inte

räknas separat för erhållande av ersättning när det

ligger på landskapselementet Åkerholme.

Fägata

Drivningsväg för boskap mellan gården eller byn

och betesmarken, omgiven av stenmurar eller trä-

gärdesgårdar. Renar inkluderas.

I landskapselementet Fägata får inte landskaps-

elementen Stenmur, Gärdesgård av trä och

Brukningsväg räknas separat för erhållande av

ersättning.

Gärdsgård av trä

Gärdsgård uppförd i ursprungligt syfte att hägna in

eller stänga ute boskap. Hägnaden är uppförd i

traditionell konstruktion av trä t. ex. bestående av

störar, gärdsel/slanor och hank, vidja eller ståltråd.

Angränsande renar och eventuell grind inkluderas.

Landskapselementet Gärdsgård av trä får inte

räknas separat för erhållande av ersättning när det

ingår i landskapselementet Fägata.

Hamlat träd

Träd präglat av kontinuerlig lövtäkt eller möjligt att

återuppta i hamling. En skyddszon där

konkurrerande vegetation kan skada trädet

inkluderas.

Landskapselementet Hamlat träd får inte räknas

separat för erhållande av ersättning när det ingår i

landskapselementen Hamlade pilar som ingår i

rader, Allé eller Solitärträd.

Jordvall, gropvall

Vall av jord eller stenblandad jord uppförd som

gräns eller hägnad. Renar och parallellt grävt dike

inkluderas.

Landskapselementet Jordvall, gropvall får inte

räknas separat för erhållande av ersättning när det

ingår i landskapselementen Hamlade pilar som

ingår i rader.

SJVFS 2002:95

42

Läplantering

Långsträckta täta rader av träd eller träd och buskar

omgivna av åkermark. Läplanteringen är gjord som

skydd mot vind och jorddrift. Renar inkluderas.

Landskapselementet Ren mellan åkerskiften får inte

räknas separat för erhållande av ersättning när det

ingår i landskapselementet Läplantering .

Småvatten

Mindre vattensamling som huvudsakligen varit

nyttjad för agrara verksamheter. Anlagt, alternativt

utgörs av en naturlig vattensänka eller naturbildat

småvatten med en areal mindre än 0,1 ha, som

ständigt håller ytvatten eller fuktig markyta.

Omgivande ren inkluderas.

Landskapselementet Småvatten får inte räknas

separat för erhållande av ersättning när det ligger i

landskapselementet Åkerholme.

Odlingsröse,

stentipp

Odlingssten samlad i rösen eller tippar. Renar

inkluderas.

Landskapselementet Odlingsröse, Stentipp får inte

räknas separat för erhållande av ersättning när det

ligger i landskapselementet Åkerholme.

Hamlade pilar

som ingår i rader

Pilträd, eller andra liknande träd, ursprungligen

planterade i rad på en jordvall eller längs en väg.

Pilträden är präglade av hamling. Renar inkluderas.

Landskapselementet Hamlade pilar som ingår i

rader får vid beräkning av ersättning inte samtidigt

tas upp som landskapselementen Allé eller Hamlat

träd.

Ren mellan

åkerskiften

Gräsbärande ren mellan åkerskiften som utgör eller

har utgjort fast gräns mellan skiften eller

brukningsenheter.

Landskapselementet Ren mellan åkerskiften får inte

räknas separat för erhållande av ersättning när det

ingår i landskapselementen Läplantering eller

Trädrad, buskrad.

SJVFS 2002:95

43

Solitärträd

Enstaka fristående träd i åkermark. En skyddszon

om minst 2 meters radie runt stammen inkluderas.

Trädets skyddszon ska vara helt omgiven av

åkermark.

Landskapselementet Hamlat träd får inte, vid

beräkning av ersättning, tas upp samtidigt som

landskapselementet Solitärträd.

Stenmur

Murarna är uppförda i ursprungligt syfte att hägna

in eller stänga ute boskap eller att avgränsa

brukningsenheter. Muren är ursprungligen upplagd

med huvudsakligen flera skikt sten. Omgivande

renar inkluderas.

Landskapselementet Stenmur får inte räknas

separat för erhållande av ersättning när det ingår i

landskapselementet Fägata.

Traditionell

hässja eller

storhässja i bruk

Hässja av huvudsakligen traditionell trä-

konstruktion som är i bruk.

Trädrad, buskrad

Långsträckt anlagd, hävdad räcka av ädla lövträd

eller taggbuskar och bärande buskar i anslutning till

åkermark. Växterna bildar en sammanhängande

rad. Renar inkluderas. Denna typ av landskaps-

element förekommer endast i fullåkersbygd.

Landskapselementet Ren mellan åkerskiften får inte

räknas separat för erhållande av ersättning när det

ingår i landskapselementet Trädrad, buskrad.

Liten svårbrukad

åker

Åker som till sin storlek är högst 0,3 hektar och

varaktigt avgränsad av diken, vägar, hägnader,

naturformationer etc. Omgivande renar inkluderas.

Åkerholme

Fastmarksimpediment helt omgivet av åkermark.

Arealen är minst 100m² och högst 0,1 hektar.

Landskapselementet Åkerholme ska för beräkning

av ersättning dominera om det på sig bär någon av

landskapselementen

Odlingsröse, stentipp,

Byggnadsgrund och Fornlämningslokal, Småvatten

eller Överloppsbyggnad.

SJVFS 2002:95

44

Öppet dike

Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering av

åkermark. Diket är vattenförande någon del av året.

Renar inkluderas.

Landskapselementet Öppet dike får inte räknas

separat för erhållande av ersättning när det ingår i

landskapselementet Brukningsväg.

Överlopps-

byggnad

Byggnad som hör samman med tidigare

markanvändning/hushållning. Byggnaden ska ha

fungerande tak och i övrigt exteriört autentiskt

utseende. Det område kring en byggnad som är

avgörande för dess bevarande inkluderas. Byggnad

som används för boende eller som är viktig för

företags produktion är inte att betrakta som en

överloppsbyggnad.

Landskapselementet Överloppsbyggnad får inte

räknas separat för erhållande av ersättning när det

ligger i landskapselementet Åkerholme.

SJVFS 2002:95

45

Bilaga 4

Skötselåtgärder som krävs för vissa värdefulla landskapselement

Värdefullt

landskapselement

Skötselåtgärder

Allé

Lövträd är fria från stamskott och i förekommande

fall beskurna. Utgångna träd ersätts.

Brukningsväg

Vägbanor och förekommande diken är underhållna

och fungerande.

Brunn, källa

Eventuellt lock, uppfordringsanläggning etc. är

underhållen.

Fägata

Hägnaderna är underhållna i teknik och material

som traditionellt förekommer i regionen och före-

kommande grind är underhållen och användbar.

Gärdsgård av trä

Gärdsgården är underhållen i teknik och material

som traditionellt förekommer i regionen. Eventuell

grind är underhållen och användbar.

Hamlat träd

Trädet är hamlat på det sätt och med det intervall

som är traditionellt förekommande i regionen.

Utgångna träd ersätts.

Läplantering

Utgångna träd och buskar ersätts.

Hamlade pilar

som ingår i rader

Träden är beskurna med en teknik och de intervall

som är traditionellt förekommande i regionen.

Utgångna träd ersätts.

Stenmur

Muren underhålls och eventuella skador som

uppkommit under året åtgärdas. Eventuell grind är

underhållen och användbar.

Traditionell

hässja eller

storhässja i bruk

Årlig slåtter med bruk av hässjorna. Hässjorna

underhålls.

Trädrader,

buskrader

Trädrader och buskrader hålls täta. Buskar är

föryngringsbeskurna. Skötseln sker enligt av

länsstyrelsen fastställda skötselkrav.

Liten svårbrukad

åker

Åkerns fältform är bevarad.

Öppet dike

Diket är i funktion och rensas vid behov.

SJVFS 2002:95

46

Bilaga 5

Gödsel- eller jordförbättringsmedel

Allmänna villkor för alla produkter:

- får endast användas enligt bestämmelserna i denna författning, samt

- får endast användas enligt övriga svenska bestämmelser om gödselmedel.

Villkor för användning av gödsel från djur som inte hålls ekologiskt

•

Gödsel från fjäderfä i bur och pälsdjur i bur räknas som intensiv

djurproduktion och får inte i något fall användas i ekologisk odling.

•

Gödsel från specialiserad slaktsvinsproduktion och specialiserad

produktion av nöt i spaltgolvsboxar räknas som intensiv djurproduktion

och får inte användas. Under förutsättning att djuren hålls på

jordbrukarens egna produktionsenhet och är jordbrukarens egna räknas

inte produktionen som intensiv och gödseln får användas.

•

Gödsel från slaktsvinsproduktion i ströbäddsboxar får användas.

•

Komposterad stallgödsel, obehandlad stallgödsel, torkad stallgödsel,

flytande gödsel och torkad fjäderfägödsel får användas endast om villkor

om djurtäthet för att räknas som extensiv djurhållning är uppfyllt.

•

Förhandsprövning av godkänt kontrollorgan eller länsstyrelse krävs före

användning av gödsel från djur som inte är jordbrukarens egna och som

inte finns på jordbrukarens produktionsenheter.

•

Gödsel från djur som är jordbrukarens egna får användas utan

förhandsprövning. Vid kontroll ska jordbrukaren kunna visa att det har

funnits behov av att använda sådan gödsel under odlingsperioden.

SJVFS 2002:95

47

Följande produkter får endast användas efter det att behovet konstaterats av

godkänt kontrollorgan eller länsstyrelse.

Komposterat eller

fermenterat

hushållsavfall

Produkt från källsorterat hushållsavfall som

komposterats eller genomgått anaerob fermentering

för biogasproduktion. Endast vegetabiliskt och

animaliskt avfall. Producerat i ett slutet och

kontrollerat insamlingssystem som godtagits av

Jordbruksverket. Högsta tillåtna koncentration i

mg/kg torrsubstans: kadmium 0,7, koppar 70, nickel

25, bly 45, zink 200, kvicksilver 0,4, krom (total) 70,

krom (VI) 0 (detektionsgräns). Endast under en

period som löper ut den 31 mars år 2006.

Komposterad

eller fermenterad

blandning av

vegetabiliskt

material som inte

är ekologiskt

producerat

Produkt från blandning av vegetabiliskt material

som komposterats eller genomgått anaerob ferment-

ering för biogasproduktion.

Guano

Produkter eller

biprodukter av

animaliskt

ursprung från

djur som inte är

ekologiskt hållna

Blodmjöl, hovmjöl, hornmjöl, benmjöl, avfettat

benmjöl, fiskmjöl, köttmjöl, fjäder-, hår- och

"chiquette"-mjöl, ull, päls, hår, mjölkprodukter. För

päls är högsta tillåtna halt krom (VI) i mg/kg

torrsubstans 0 (detektionsgräns).

Alger och därav

beredda produkter

Får endast användas om det framställts genom:

1. fysisk bearbetning, t.ex. torkning, frysning,

malning,

2. e xtraktion med vatten eller utspädda syror eller

alkaliska lösningar,

3. fermentation.

Kalk från socker-

framställning

Basiskt slagg

T.ex. Thomasfosfat och Thomasslagg.

Råkaliumsalt

T.ex. kainit, sylvinit.

SJVFS 2002:95

48

Kaliumsulfat

eventuellt

innehållande

magnesiumsalt

Framställt av råkaliumsalt genom fysikalisk

extraktion.

Naturligt

förekommande

kalcium- och

magnesium-

karbonater

T.ex. dolomitkalk, pulveriserad magnesiumhaltig

kalksten.

Kalciumklorid

Lösning av kalciumklorid. För behandling av blad

på äppelträd efter konstaterad kalciumbrist.

Rent svavel

Spårämnen

Bor, kobolt, koppar, järn, mangan, molybden, zink.

Natriumklorid

Endast stensalt är tillåtet.

Följande produkter får användas utan att behovet först konstaterats av

godkänt kontrollorgan eller länsstyrelse.

Torv

Får endast användas till trädgårdsgrödor.

Leror

T.ex. perlit, vermikulit.

Avfall från svamp -

odling som inte är

ekologisk

Det ursprungliga odlingssubstratet får endast bestå

av de produkter som finns upptagna i denna bilaga.

Exkrement från

maskar (mask-

kompost) och

insekter

Produkter och

biprodukter av

vegetabiliskt

ursprung

Produkter och biprodukter som inte är ekologiskt

producerade, t.ex. malda kakor från oljeväxter, skal

från kakaobönor, maltgroddar, äppelrester.

Sågspån och träflis Får endast användas om det kommer från trä eller

virke som inte behandlats kemiskt efter

avverkningen.

SJVFS 2002:95

49

Komposterad bark Får endast användas om det kommer från trä eller

virke som inte behandlats kemiskt efter

avverkningen.

Träaska

Får endast användas om det kommer från trä eller

virke som inte behandlats kemiskt efter

avverkningen.

Mjukt malet

råfosfat

Får inte innehålla mer kadmium än 90 g/ton fosfor.

Aluminium-

kalciumfosfat

Får inte innehålla mer kadmium än 90 g/ton fosfor.

Får endast användas på basiska jordar (pH > 7,5).

Vinasse och

vinasseextrakt

Vinasse från salmiakproduktion är inte tillåtet.

Naturligt

förekommande

kalciumkarbonater

T.ex. krita, märgel, pulveriserad kalksten, algkalk,

fosfathaltig krita.

Magnesiumsulfat

T.ex. kieserit.

Kalciumsulfat

T.ex. gips. Endast naturligt förekommande.

Stenmjöl

SJVFS 2002:95

50

Bilaga 6

Produkter för bekämpning av växtskadegörare

Produkter som undantagsvis får användas för bekämpning av växtskadegörare.

Produkterna ska vara godkända att använda av Kemikalieinspektionen eller

vara undantagna från ett sådant godkännande.

Pyretriner

utvunna

ur Tanacetum

(Chrysanthemum)

cinerariaefolium

Insektsmedel. Eventuellt innehållande piperonyl-

butoxid som synergist.

Preparat baserade

p å Azadirachta

indica (nim)

Insektsmedel. Får endast användas på prydnads-

växter.

Bivax

Får användas som sårbalsam.

Feromoner

Endast i fällor och dispensrar. Endast i syfte att

bestämma antalet skadegörare.

Koppar(II)

oxiklorid

Kopparhydroxid

Medel mot svamp i odlingar av frukt och bär, i

potatis , plantskoleväxter och på prydnadsväxter

utomhus. Högst 8 kg koppar per hektar och år. Endast

under en period som löper ut den 31 december 2005.

Behovet ska vara konstaterat av kontrollorganet eller

kontrollmyndigheten.

Svavel

Får användas mot svamp.

Svavelkalk

Medel mot svamp, insekter och kvalster.

Kaliumbaserade

fettsyror (såpor)

Medel mot svamp och insekter.

Preparat innehåll-

ande naturligt

förekommande

patogener hos

växtskadegörare

Till exempel Bacillus thuringiensis, etc.

Vegetabiliska och

animaliska oljor

Medel mot insekter, kvalster och svamp,

groddhämmare.

Paraffinolja

Medel mot insekter och kvalster.

Lecitin

Medel mot svamp.

Gelatin

Medel mot insekter.

SJVFS 2002:95

51

Hydrolyserade

proteiner

Lockämne. Endast för användning i enlighet med

godkända användningsmetoder tillsammans med

andra lämpliga produkter i denna bilaga.

Diammoniumsulfat Lockämne som endast används i fällor.

Järn(III)fosfat

Medel mot sniglar. Endast för spridning på marken

mellan odlade plantor.

SJVFS 2002:95

52

Bilaga 7

Byggnader för nötkreatur, får och grisar

Utrymme inomhus

(nettoutrymme tillgängligt

för djuren)

Utrymme utomhus

(rastgård, ej

betesmark)

Minsta levande

vikt (kg)

m²/djur

m²/djur

Nötkreatur

högst 100

högst 200

högst 350

högst 500

mer än 500

1,5

2,5

4,0

5,0

minst 1 m²

/100kg

1,1

1,9

3,0

3,7

minst 0,75 m²

/100 kg

Mjölkkor

6,0

4,5

Avelstjurar

10

30

Får och getter

lamm och killingar

1,5

0,35

2,5

0,5

Modersuggor med

upp till 40 dagar

gamla smågrisar

7,5

2,5

Slaktsvin

högst 50

högst 85

högst 110

0,8

1,1

1,3

0,6

0,8

1,0

Smågrisar

över 40 dagar

och högst 30 kg

0,6

0,4

Avelsgrisar suggor

Avelsgrisar galtar

2,5

6,0

1,9

8,0

SJVFS 2002:95

53

Bilaga 8

Foderråvaror

1. Foderråvaror av vegetabilisk ursprung

Spannmål, produkter och biprodukter. Följande ämnen ingår i denna

kategori:

Havre

havregryn, kli av skalad havre, havreskal och

havrekli

Korn

kornprotein och kornfodermjöl

Riskorn

riskross, riskli, risgroddar och expeller

Hirskorn;

Rågkorn

rågfodermjöl, rågskalmjöl och rågkli

Durra

Vete

vetefodermjöl, veteskalmjöl, veteglutenfoder,

vetegluten, vetekli och vetegroddar

Speltvete

Rågvete

Majs

majsfodermjöl, majskli, majsgroddar, expeller och

majsgluten

Maltgroddar

Drav

Oljehaltiga frön eller frukter, produkter och biprodukter. Följande ämnen

ingår i denna kategori:

Rapsfrö

rapsexpeller och rapsskal

Sojabönor,

rostade sojabönor och sojabönskal

Solrosfrön

och expeller

Bomullsfrön

och expeller

Linfrön,

expeller

Sesamfrön

och expeller

Palmkärnexpeller

Rybsfrö

och rybsfröexpeller

SJVFS 2002:95

54

Pumpfröexpeller

Olivpressmassa

från fysisk extraktion av oliver.

Frön från baljväxter, produkter och biprodukter. Följande ämnen ingår i

denna kategori:

Kikärter

frön

Evrum ervilia

frön

Lathyrus sativus

frön som genomgått lämplig värmebehandling

Ärter

frön; ärtfodermjöl och ärtkli

Åkerbönor

frön, fodermjöl och kli

Bondbönor

frön

Vicker

frön

Lupinfrön.

Stamknölar, rotfrukter och rötter, produkter och biprodukter. Följande ämnen

ingår i denna kategori:

Sockerbetsmassa

Torkad beta

Potatis

Potatisprotein

Potatisstärkelse

Potatispulpa

biprodukt från extraktion av potatisstärkelse

Maniokrot

Rotknöl av

sötpotatis

Tapioka

Drank

SJVFS 2002:95

55

Andra frön och frukter, produkter och biprodukter. Följande ämnen ingår

i denna kategori:

Johannesbrödmassa

Johannesbrödskidor

Citrusrester

Äppelmäsk

Tomatrester

Druvmäsk

Vallfoder och grovfoder. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Lusern och

lusernmjöl

Klöver och

klövermjöl

Gräs

från foderväxter, gräsmjöl

Hö

Ensilage

Halm från spannmål

Rotfrukter till foder.

Andra växter, produkter och biprodukter. Följande ämnen ingår i denna

kategori:

Melass

som bindemedel i foderblandningar

Algmjöl

erhållet genom torkning och krossning. Ska vara

tvättat för att minska jodhalten

Pulver och extrakt

från växter

Vegetabiliskt

proteinextrakt

endast till ungdjur

Kryddor och örter

SJVFS 2002:95

56

2. Foderråvaror av animaliskt ursprung

Mjölk- och mejeriprodukter. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Obehandlad mjölk

enligt definitionen i direktiv 92/46/EEG (*)

Mjölkpulver

Skummjölk och

skummjölkspulver

Kärnmjölk och

kärnmjölkspulver

Vassle och

vasslepulver

även vasslepulver med låg sockerhalt

Vassleprotein-

pulver

extraherat genom fysisk behandling

Kaseinpulver

Laktospulver

Fisk och andra havsdjur, produkter och biprodukter. Följande ämnen

ingår i denna kategori:

Fisk

Fiskolja

ej raffinerad

Torskleverolja

ej raffinerad

Autolysater,

hydrolysater och

proteolysater från

fisk, blötdjur eller

kräftdjur.

erhållna genom enzymprocess, i löslig eller icke -

löslig form, enbart för ungdjur

Fiskmjöl

SJVFS 2002:95

57

3. Foderråvaror av mineraliskt ursprung

Följande ämnen ingår i denna kategori:

Natrium:

havssalt, ej raffinerat

bergssalt, obearbetat från gruva

natriumsulfat

natriumkarbonat

natriumbikarbonat

natriumklorid

Kalcium:

märgel

skal av vattendjur (inbegripet ben av bläckfisk)

kalciumkarbonat

kalciumlaktat

kalciumglukonat

Fosfor:

dikalciumfosfat

avfluorerat dikalciumfosfat

avfluorerat monokalciumfosfat

Magnesium:

magnesiumanhydrid

magnesiumsulfat

magnesiumklorid

magnesiumkarbonat

Svavel:

natriumsulfat

SJVFS 2002:95

58

Bilaga 9

Fodertillsatser, vissa ämnen som används i djurfoder (Direktiv

82/471/EEG) samt processtekniska hjälpmedel som används i foder

1. Fodertillsatser

Spårelement. Följande ämnen ingår i denna kategori:

E1

Järn:

järn(II)karbonat

järn(II)sulfat, monohydrat

järn(III)oxid

E2

Jod:

kalciumjodat, vattenfritt

kalciumjodat, hexahydrat

kaliumjodid

E3

Kobolt:

kobolt(II)sulfat, monohydrat och/eller heptahydrat

basiskt kobolt(II)karbonat, monohydrat

E4

Koppar:

koppar(II)oxid

basiskt koppar(II)karbonat, monohydrat

koppar(II)sulfat, pentahydrat

E5

Mangan:

mangan(II)karbonat

manganoxid och mangan(III)oxid

mangan(II)sulfat, mono- och/eller tetrahydrat

E6

Zink:

zinkkarbonat

zinkoxid

zinksulfat, mono- och/eller heptahydrat

E7

Molybden:

ammoniummolybdat, natriummolybdat

E8

Selen:

natriumselenat

natriumselenit

SJVFS 2002:95

59

Vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad

verkan. Följande ämne ingår i denna kategori:

Vitaminer som är tillåtna enligt direktiv 70/524/EEG (**):

- helst vitaminer som härstammar från råvaror som ingår

naturligt i fodret, eller

- syntetiskt framställda vitaminer som är identiska med naturliga

vitaminer endast för icke idisslare.

Enzymer. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Enzymer som är tillåtna enligt direktiv 70/524/EEG.

Mikroorganismer. Följande mikroorganismer ingår i denna kategori:

Mikroorganismer som är tillåtna enligt direktiv 70/524/EEG.

Bindemedel, klumpförebyggande medel och koaguleringsmedel. Följande

ämnen ingår i denna kategori:

E 551b Silikagel

E 551c Kiselgur

E 553 Sepiolit

E 558 Bentonit

E 559 Kaolinleror

E 561 Vermiculit

E 599 Perlit

SJVFS 2002:95

60

2. Processtekniska hjälpmedel som används i foder

Processtekniska hjälpmedel för ensilage. Följande ämnen ingår i denna

kategori:

Havssalt, grovt bergsalt, enzymer, jäst, vassla, socker, sockerbetsmassa,

mjöl av spannmål, melass samt mjölksyre -, ättiksyre-, myrsyre- och

propionsyrebakterier.

När väderleksförhållandena inte tillåter tillräcklig fermentering kan

användning av mjölksyra, myrsyra, propionsyra och ättiksyra vid produk-

tionen av ensilage tillåtas.